Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Administrationen av

EU:s

jordbrukspolitik

i

Sverige

1996:65

Betänkande

av Utredningen angående

administrativa konsekvenser av den

gemensamma jordbrukspolitiken

Z

if

i

C70; S51 i

min

7 Statens offentliga utredningar

MW 1996:65

w Jordbruksdepartementet

Administrationen av

EU:s

jordbrukspolitik

i

Sverige

Betänkande

av Utredningen angående

administrativa konsekvenser av den

gemensamma jordbrukspolitiken

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

ISBN 91-38-20257-3 Stockholm 1996 .l,:-Ã.Ã H ISSN O375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Jordbruksdepartementet

Regeringen bemyndigade den 20 april 1995 dir. 1995:83 chefen för

Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att

göra uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens administraen

tiva konsekvenser för länsstyrelserna, Statens jordbruksverk och andra

berörda myndigheter. bemyndigandet förordnade chefen för Jordbruksdeparte- Med stöd av mentet den 14 juli Pär Granstedt som utredare samt landshövdingen Bengt K. Å. Johansson att biträda utredaren. Till sakkunniga utsågs den 21 september 1995 t.f. överdirektör Lena Johansson t.o.m. den 1 december, departementsrådet Gunhild Lindström samt departementsrådet Dag von Schantz. T.f. överdirektören Mats Persson utsågs till sakkunnig den 1 december 1995. Som experter förordnades den 21 september 1995 departementssekreteraren Eva-Stina Alfredsson, departementssekreteraren Jan Olof Anderslantbruksdirektören Erik Brasch, departementssekreteraren Anders son, Jansson, direktören Anna Karlgren, förhandlingsdirektören Lars-Erik Lundkvist, avdelningschefen Per-Magnus Nilsson samt avdelningsdirektören Pär Wik. Departementssekreteraren Lars Amréus och byrådirektören Maria Hessel förordnades som experter den 2 november

1995. Vidare har departementssekreteraren Mats Åberg ingått i utred-

ningens referensgrupp. Som huvudsekreterare anställdes den 16 oktober 1995 civilingenjören Mårten Edberg. Till biträdande sekreterare förordnades departementssekreteraren Andreas Heuer. Utredningen har i enlighet med sina direktiv lämnat förslag i fråga förändringar i och arbetsfördelning som kan främja om ansvarseffektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt. Vidare har förslag lämnats beträffande ytterligare utredningsbehov, främst gällande resursbehoven för miljöstödens administration. Arbetet har skett i samråd med experter och sakkunniga. Statskontoret har på utredningens uppdrag gjort studie rörande möjligheterna att effektivisera stödhanten eringen. En lantbruksdirektörer under ledning Erik Brasch har grupp av också gjort bedömning länsstyrelsemas kommande resursbehov en av för att administrera stöden till jordbrukarna samt föreslagit en nyckel för fördelning av resurserna mellan länsstyrelserna. För att belysa frågan om ADB-stöd hjälpmedel för handläggningen stöd till jordbrukarna som av

anordnades ett särskilt seminarium den l februari 1996. Utredningen har

också besökt ett antal länsstyrelser samt jordbruksförvaltningama i några

andra EU-länder. Utredningen får härmed överlämna betänkandet. Stockholm den 4 april 1996

Pär Granstedt / Mårten Edberg

Innehåll

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

EU:s jordbrukspolitik 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Mål enligt Romfördraget 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Medel 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Gemensam marknad 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Gemenskapspreferens 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Gemensam finansiering 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 EU:s struktur- och regionalpolitik 20 . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Mål 5a 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Mål 5b i 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Mål 6 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Områdesbeskrivning 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.1 Stöd till jordbrukare 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Marknadsregleringar 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.3 Övriga verksamheter 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Administrativ hantering 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Komponenter 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Implementering av EU-Författningar 53 . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Genomförande av informationsinsatser till

jordbrukare 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Beredning av ansökningar, beslut om stöd och

tilldelning samt utbetalning av stöd 55 . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 Fysisk och administrativ kontroll 55 . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.5 Statistik och underrättelse 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.6 Revision 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.7 Överklagande 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Områdesbeskrivning 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Marknadsreglerande åtgärder 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Stöd till jordbrukare 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.3 Övriga verksamheter 64

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

CAP:s framväxt, problem och framtidsutsikter 67 . . . . . . 4.1 CAP:s framväxt 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Historik 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Genomförande 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 CAP:s problem 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1 Ökade kostnader och överskottsproduktion 68

. . . . . . . . 4.2.2 CAP-reforrnen år 1992 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Framtidsutsikter 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Många faktorer påverkar utvecklingen 70 . . . . . . . . . . . 4.3.2 EU-kommissionäremas rapport angående en öst-

utvidgning 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Den svenska regeringens ståndpunkter inför en

CAP-reformering 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den svenska jordbrukspolitikens utveckling 79 . . . . . . . 5.1 Politiska utgångspunkter 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 1985 års livsmedelspolitiska beslut 80 . . . . . . . . . . . . . 5.3 1990 års livsmedelspolitiska beslut 81 . . . . . . . . . . . . . 5.4 Sveriges EU-medlemskap 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5 Den svenska jordbruksförvaltningen 83

. . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Reformering av jordbruksadminstrationen 85 . . . . . . . . . 5.5.2 Resursåtgång 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Besvärsprocessen 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga EU-länder 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Inledning 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Decentraliserad förvaltning 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Centraliserad förvaltning 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Ländergenomgång 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Danmark 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Finland 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Irland 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.4 Storbritannien 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.5 Tyskland 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.6 Österrike 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

överväganden 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.1 Inledning 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

7.2 Utgångspunkter 102

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Jordbrukaren 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Myndigheterna 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.3 Statsmaktema 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.4 EU 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.5 Allmänheten 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.3 Administrativa konsekvenser av en tänkbar

förändringsprocess 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Tydliga roller 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4.1 Länsstyrelserna 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4.2 Statens jordbruksverk 107

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.3 Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och

Nutek 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.4 Delat ansvar 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Ta vara på erfarenheterna 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Förändrade ansvarsförhâllanden 110 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.1 Handel med mjölkkvoter 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6.2 Handjursbidrag 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.3 Bidragsrätter för am- och dikor samt tackor 118 . . . . . . . 7.6.4 Beställning av djurmärken 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.7 Resursfrågor 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.1 Resursanvändningen under åren 1995 1996 119 - . . . . . . 7.7.2 Statskontorets studie 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.3 ADB-stöd 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.4 Resursbehoven på sikt 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Fortsatt utredningsbehov 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9 Utredningens förslag 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Direktiv 1995:83 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Effektivare stödhantering inom ramen för den

gemensamma jordbrukspolitiken. Redovisning av Statskontorets uppdrag 139

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Resursfördelningen mellan länsstyrelserna som en följd

de administrativa konsekvenserna av den gemenav

samma jordbrukspolitiken. Redovisning av lantbruks-

direktöremas uppdrag 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 4 Dokumentation av seminarium angående ADB-stöd som hjälpmedel för handläggningen av stöd till

jordbrukarna 231 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Utredningen försöker inte att göra någon utvärdering hur EU:s av jordbrukspolitik administreras. År 1995 extraordinärt gemensamma var

på många sätt. Det innebar introduktion av en helt jordbrukspolitik,

ny i grunden skild från den som tillämpats sedan år 1990.

Innehållet i den gemensamma jordbrukspolitiken samt den admini-

strativa uppbyggnaden redovisas i kapitlen 2 och Utredningen har

även studerat framväxten av den gemensamma jordbrukspolitiken och

vilka vägar den kan ta i framtiden. Utredningen konstaterar därvid att

det nuvarande systemet, med vissa budgetmässiga förändringar och för-

stärkt miljöprofil, troligtvis kommer till övervägande del att bestå under de närmaste tio åren.

Den decentraliserade handläggningsstruktur i dag tillämpas

som stämmer väl med den svenska traditionen. Länsstyrelserna uppfyller i princip de uppgifter som tidigare låg på lantbruksnämndema, medan Statens jordbruksverk har ett övergripande sektorsansvar inom jordbruksområdet. Som framgår den internationella översikten i kapitel av

6 har ett flertal länder valt någon form decentraliserad handläggning.

av

Utgångspunkter

Den svenska administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste vara utformad så att den medverkar till att uppfylla EU:s och

Sveriges mål ett bärkraftigt och effektivt jordbruk, biologisk mång-

om

fald, bibehållet kulturlandskap och regional utveckling. Det natio-

är av nellt intresse att administrationen bidrar till att svenskt jordbruk kan få det stöd som det är berättigat till. Samtidigt måste administrationen fungera så att den i möjligaste mån förhindrar fusk, oegentligheter och misstag. Vidare är det ett viktigt rena mål att administrationen förorsakar minsta möjliga kostnader i form av pengar och arbete dels internt, dels externt hos t.ex. jordbrukama och olika myndigheter.

10 Sammanfattning

Tydliga roller

Det är ett stort antal myndigheter olika sätt är involverade i som

administrationen den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är samt-

av liga länsstyrelser, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieäm-

betet, Nutek och givetvis regeringskansliet. Det är viktigt för alla

berörda parter, såväl jordbrukama som myndigheterna och EU:s organ, med tydlig rollfördelning. Det bör lätt att sluta sig till vem som en vara har för vilken del av processen. ansvar Utredningen har övervägt Jordbruksverkets samordningsansvar om

på central myndighetsnivå borde markeras ytterligare. Ett sätt vore att

föreskriva att Jordbruksverket skall utfärda föreskrifter i fråga om miljö-

och kulturmiljöstöden "efter samråd med" i stället för samråd med"

berörd fackmyndighet. Utredningen har dock stannat för att inte föreslå någon ändring i förhållande till nuvarande ordning. Det måste dock ställas höga krav ett smidigt samarbete mellan de berörda verken, likmellan departementen, och undviker såväl utdragna beslutssom att man onödigt krångliga lösningar. processer som Frågan gången för överklaganden är viktig. Som central tillom

synsmyndighet kan ett förfarande med Jordbruksverket som första

instans visserligen ändamålsenligt för att utarbeta praxis i vissa fråvara Principiella skäl talar dock för att överklaganden skall gå till allmän gor.

förvaltningsdomstol. Jordbruksverket bör dock ha ett ansvar för att följa regeltillämpningen och praxisutvecklingen inom länsstyrelserna.

Ta vara på erfarenheterna

jordbrukspolitiken behöver kontinuerligt förbättras,

Den gemensamma såväl i sina administrativa former till sitt innehåll. Därför är det som viktigt med ett väl fungerande system för att ta till vara, utvärdera och vidarebefordra erfarenheter. Detta bör i första hand ankomma på vunna Jordbruksverket och övriga centrala verk. Det är också viktigt att länsstyrelserna på och vidarebefordrar erfarenheter och synpunkter. tar vara Några länsstyrelser har inrättat särskilda råd eller nämnder med för lantbruks-, livsmedelsindustri- och landsbygdsintresrepresentanter Utredningen konstaterar att detta är bra metod för erfarenhetssen. en

utbyte och dialog mellan myndighet och berörd allmänhet. Det kan

finnas skäl för fler länsstyrelser att pröva denna lösning eller utveckla andra samrådsformer.

Sammanfattning 1l

Förändrade ansvarsförhållanden

Det finns starka skäl som talar för en arbetsordning där det så långt som möjligt är länsstyrelserna som handlägger enskilda ärenden. Det bidrar till att skapa en tydligare rollfördelning mellan länsstyrelser och de centrala myndigheterna, främst Jordbruksverket, som har mera samordnande, utvecklande och övervakande funktioner. Det är också angeläget att den enskilde jordbrukaren kan vända sig till en myndighet i alla ärenden som rör EU:s jordbruksstöd, och det är naturligt att detta sker på regional nivå, så nära jordbrukaren som möjligt. När det gäller flertalet stödformer har länsstyrelsen redan denna roll. System som bygger på nationella kvoter har dock i huvudsak handlagts och beslutats på central nivå. Det ligger i sakens natur att nationella kvoter kräver någon form av central fördelning. Det kan då vara rationellt att lägga hela handläggningen på en central myndighet som Jordbruksverket. Det är den lösning som hittills gällt i fråga om mjölkkvoter, handjursbidrag, fördelning av bidragsrätter för am- och dikor och tackor samt dessutom för produktionsplatsnummer och öronmärken. Denna ordning har förmodligen varit helt nödvändig i introduktionsskedet. Samtidigt visar dock erfarenheterna att det från den enskilde jordbrukarens synpunkt kan vara en nackdel att ha att göra med två myndigheter, och att det kan vara svårare att kommunicera med en central myndighet än med en regional. För länsstyrelsen innebär det delade ansvaret för stödhanteringen svårigheter att få en tillräckligt god överblick över vilka stödformer det enskilda jordbruksföretaget åtnjuter och att man ändå får frågor beträffande stödformer som man inte har ansvar för. Utredningen pekar på några olika lösningar för hur dessa stödformer kan handläggas, varav ett antal bygger på principen att prövningen av enskilda stödärenden i huvudsak skall ske hos länsstyrelsen. En sådan handläggningsordning är dock inte utan vissa problem. Eftersom en slutlig fördelning ändå måste ske av Jordbruksverket uppstår ett delat beslutsansvar, där länsstyrelsen svarar för prövning och prioritering av det enskilda ärendet, och Jordbruksverket bestämmer vilket utfall vil- ken kvottilldelning detta leder till. Från rättssäkerhets- och kontroll- synpunkt är det nödvändigt att klargöra var det formella beslutet ligger.

Resursfrågor

Statskontoret har på utredningens uppdrag utfört en studie rörande möjligheterna att effektivisera stödhanteringen. I studien påpekar Statskontoret att ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och Jordbruks-

12 Sammanfattning

verket måste preciseras och att handläggningsrutiner och datorstöd måste utformas i enlighet med dessa preciseringar. Utredningen anser i likhet med Statskontoret att det fr.o.m. år 1998 bör finnas förutsättningar för att länsstyrelserna har tillgång till ett ut-

byggt datorstöd i handläggningsarbetet samt att ett mer kontinuerligt

samarbete mellan myndigheter och bidragssökande har etablerats. Utredningen delar även Statskontorets uppfattning om att under förutsättning att inga större förändringar av EU:s jordbrukspolitik görs och att förändringen av indentifikationen av skiften är genomförd, bör arbetsinsatserna vid såväl Jordbruksverket som vid länsstyrelserna kunna minskas år 1998. En reservation bör dock läggas när det gäller miljöstöden. Dessa är mycket komplexa och har ett regelsystem som kräver mycket stora handläggningsresurser. Det är oklart i vilken mån dessa stöd "har satt sig" till år 1998, alternativt fått mer förenklad struktur och därigenom blivit lättare att handlägga.

ADB-stöd

En effektiv handläggning måste ske med effektivt ADB-stöd. Statskontoret har till utredningen föreslagit en principlösning som utredningen anser vara en bra utgångspunkt för utvecklingen av ett integrerat ADB-system för länsstyrelserna och Jordbruksverket. Jordbruksverket bör därför i samverkan med länsstyrelserna utveckla ett gemensamt ADB-system för handläggning av stöd och regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Utredningen förutsätter att man därvid kan utgå från den principlösning som utredningen tagit fram. Inrikesdepartementet har ett ansvar för att länsstyrelserna uppträder som koncern och att standarder är desamma vid olika länsstyrelser vad en gränssnitt mot centrala myndigheter, jordbrukama och andra medavser borgargrupper. En kostnadsjämförelse mellan en vidareutveckling av nuvarande och av alternativa system måste också göras.

Resursbehoven på sikt

Det bör finnas en hel del besparingar att göra på jordbruksadministrationen från år 1997 och framåt, såväl inom länsstyrelserna som inom Jordbruksverket. Den uppfattningen bekräftas av de samtal som utredningen har haft med företrädare för de berörda myndigheterna. Om den rationaliseringspotentialen skall kunna förverkligas krävs dock ett antal åtgärder för att förenkla stödhanteringen och därmed administrationen.

Sammanfattning 13

Fortsatt utredningsbehov

Bedömningen av administration och resursbehov för miljöstöden har varit svåra att göra eftersom erfarenheter endast finns för fyra av de tio miljöstöden. En avstämning avseende miljöstöden bör därför göras efter stödåret 1996. Vidare har utredningen konstaterat att regel- och kontrollsystemen för miljöstöden är mycket komplexa och kan t.o.m. riskera att vara kontraproduktiva. Det finns en väsentlig risk att jordbrukarna helt enkelt inte vågar söka stöden på grund av oklarheter i regelverk, med tyngden punkt på sanktionsreglema. Därför bör en översyn av regelsystemet göras med sikte på att förenkla regelverket och att reda ut juridiska oklarheter vad gäller sanktionema. Utredningen förutsätter att dessa frågor kommer att spela en central roll vid den utvärdering som skall göras det svenska miljöersättav ningsprogrammet.

Utredningens förslag

Mot bakgrund av de överväganden som redovisats i detta betänkande föreslår utredningen följande:

l Utredningen förordar att statsmakterna överväger en fortsatt decentra- . lisering av handläggningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i

den mån åtgärderna riktar sig direkt till enskilda jordbruksföretag. Strävan bör vara att samtliga enskilda ärenden i huvudsak prövas hos länsstyrelserna och att den enskilde jordbrukaren kan vända sig till

länsstyrelsen i alla ärenden som rör EU:s gemensamma

litik. Utredningen har redovisat några principförslag till en decentraliserad handläggning också av sådana ärenden som styrs av nationella kvoter.

Länsstyrelserna bör enligt utredningens uppfattning eftersträva en kundorienterad handläggning. Det kan vara önskvärt att varje jordbrukare har en "kundmottagare" han/hon kan vända sig till i som princip i samtliga ärenden, och som har en god överblick över det enskilda företagets situation. Samtidigt är det viktigt med ett projektorienterat och enhetsövergripande arbetssätt, så att expertis inom olika enheter nyttiggörs verksamheten. Kontrollverksamheten måste genomföras skild från handläggningen av stödärenden. Det är viktigt att jordbrukamas erfarenheter och synpunkter tas väl till Ett sätt vara.

14 Sammanfattning

att åstadkomma detta kan att särskilda lantbrukarråd knyts till vara verksamheten.

3. Statens Jordbruksverk bör i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och länsstyrelserna genomföra en datorisering av stödhandläggningen där ansökningar kan upprättas digitalt, överföras via direktuppkoppling eller diskett och handläggas genom ADB. per Systemet bör sådant att det underlättar decentraliserad handvara en läggning och möjliggör såväl en vertikal som en horisontell integration inom länsstyrelserna. Statskontoret har på utredningens uppdrag,

och med hjälp av en konsult presenterat en principlösning för ett

sådant decentraliserat system. Utredningen förordar att denna lösning

blir utgångspunkt i den fortsatta utvecklingsarbetet.

en

4. Utredningen har, med hjälp Statskontoret och grupp lantbruksav en direktörer, tagit fram nyckel för att fördela resurser mellan länsen styrelserna för att administera den jordbrukspolitiken. gemensamma Utredningen föreslår att denna fördelningsnyckel beaktas såväl vid statsmaktemas prövning länsstyrelsemas anslag som vid budgetav beredningen inom länsstyrelserna. Fördelningsnyckeln kan behöva justeras efter avstämningen av miljöstöden år 1996.

Statskontoret har också på utredningens uppdrag översiktligt bedömt resursbehovet hos Statens jordbruksverk. Utredningen förordar att det beaktas vid statsmaktemas prövning anslagen till Statens jordav bruksverk.

Om den rationaliseringspotential som framkommit skall kunna forverkligas krävs dock ett antal åtgärder för att förenkla stödhanteringen och därmed administrationen. Utredningen har identifierat några områden är särskilt viktiga i det avseendet: som

En decentraliserad stödhantering där handläggare på länsstyrelser- na kan arbeta med en helhetsbild av de berörda jordbmksföretagen. Enligt utredningens uppfattning är en handläggning så nära de berörda företagen möjligt inte bara mer kundvänlig, utan som på sikt också lättadministrerad och därför ekonomisk. mer mer

Enkla och tydliga handläggningsrutiner ändras så lite som - som möjligt, och egentligen bara för att möjliggöra förenklingar.

Sammanfattning 15

Detaljregler undviks och uppgiftslämnandet begränsas till vad som är oundgängligen nödvändigt.

En långtgående datorisering där i princip samtliga led i processen, från ifyllande av ansökan till utbetalningar, sker med hjälp av ADB.

Det finns skäl som talar för att tvister som uppkommer mellan jordbrukare och myndighet till följd av beslut och/eller handläggning av EU:s förordningar skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Som central tillsynsmyndighet kan ett förfarande med Jordbruksverket som första instans visserligen vara ändamålsenligt för att utarbeta praxis i vissa frågor. Principiella skäl talar dock för att överklaganden skall till allmän förvaltningsdomstol. Jordbruksverket bör dock ha ett ansvar for att följa upp regeltillämpningen och praxisutvecklingen inom länsstyrelserna. Utredningen föreslår därför att Jordbruksdepartementet ser över reglerna för överklaganden i syfte att höja jordbrukarnas rättssäkerhet.

Utredningen har konstaterat att det finns ett tillkommande utredningsbehov vad gäller miljöstöden. Det har varit svårt att göra been dömning av administration och resursbehov för miljöstöden eftersom erfarenheter endast finns för fyra av de tio miljöstöden. En avstämning avseende miljöstöden bör därför göras efter stödåret 1996. Vidare har utredningen konstaterat att regel- och kontrollsystemen för miljöstöden är mycket komplexa och kan t.0.m. riskera att vara kontraproduktiva. Det finns en väsentlig risk att jordbrukarna helt enkelt inte vågar söka stöden beroende på oklarheter i regelverk, med en tyngdpunkt på sanktionsreglerna. Utredningen förutsätter att dessa frågor kommer att behandlas inom ramen för Jordbruksverkets uppdrag att, tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, göra en samlad utvärdering och översyn av miljöersättningsprogrammet.

vw;

2 EU:s

jordbrukspolitik

2.1 Mål

enligt Romfördraget

Målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik Common Agricultural

Policy, CAP formulerades redan är 1957 i Romfordraget. Ett motiv för CAP var att eftersom man skapade frihandel för industrivaror skulle även jordbrukspolitiken ingå i fördraget. Ett annat motiv var att jordbrukssektom år 1958 sysselsatte ca 20 % av den yrkesverksamma befolkningen inom dåvarande EG och man ville inte utelämna denna sektor. Ett tredje motiv var önskan att trygga Europas livsmedelsförsörjning mot bakgrund av den bristsituation man fortfarande hade.

I Artikel 39 i Romfördraget beskrivs att den jordbruks-

gemensamma politiken skall ha som mål att:

Höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling jordbruksav produktionen och ett optimalt utnyttjande produktionsfaktorema, av särskilt arbetskraften.

På så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstan- dard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar inom jordbruket.

Stabilisera marknaderna. -

Trygga forsörjningen. -

Tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. -

Vidare anges i Romfordraget att det vid utformningen den av gemensamma jordbrukspolitiken och de särskilda åtgärder krävs för att som tillämpa den skall hänsyn tas till:

18 EUss jordbrukspolitik

Jordbruksnäringens särskilda karaktär som en följd av jordbrukets sociala struktur och strukturella och naturbetingade olikheter av mellan olika jordbruksregioner.

Nödvändigheten att gradvis genomföra lämpliga anpassnings-

- av åtgärder.

Det faktum att jordbruket i medlemsstaterna utgör en sektor som är nära förbunden med ekonomin i dess helhet.

Dessa generella mål för jordbrukspolitiken äger fortfarande giltighet.

Dock har det under de senaste tio åren skett relativt omfattande förändringar, den viktigaste genom 1992 års CAP-reform. Den stora förändring CAP-reformen innebar var övergången från som ett rent prisstöd till kombination ett minskat prisstöd och direkten av stöd. I reformen förstärktes också de trender som varit vägledande för CAP:s utveckling sedan mitten av 1980-talet, dvs.:

Ökad tonvikt på produktionskontroll. Genom CAP-reformen tillkom

- EU:s första tvångsmässiga trädesprogram samtidigt som bidragskvoter infördes för köttdjur och tackor.

Ökad användning direktstöd kompensation för sänkt prisstöd. - av som

Som ett kompletterande stöd till CAP har bl.a. ett särskilt miljöersätt-

ningsprogram införts.

Ökad regleringsgrad och byråkratisering, vilket beror på kon- - att nya trollkrävande stödsystem införs samtidigt som de gamla systemen finns kvar.

Försök till marknadsanpassning. -

2.2 Medel

Den jordbrukspolitiken genomförs med hjälp av: gemensamma

Reglering av den interna marknaden och priserna. - Gränsskydd. - Stmkturpåverkande åtgärder. -

EU:s jordbrukspolitik 19

Pris- och marknadsregleringama liksom gränsskyddet administreras i huvudsak av EU-kommissionen i Bryssel. Vid sidan av den övemationella administrationen genomförs också åtgärder på nationell nivå i resp. medlemsland. Exempel på viktiga offentliga uppgifter som resp. land har hand om är:

Forskning och utveckling. - Utbildning. - Rådgivning. -

EU:s marknadsregleringar bygger tre grundprinciper:

- En gemensam marknad. Gemenskapspreferens, dvs. att varor producerade inom EU skall ha företräde framför importerade varor. - En gemensam finansiering.

2.2.1 Gemensam marknad

Den gemensamma marknaden skall upprätthållas genom att tullar och

införselavgifter samt konkurrenssnedvridande subventioner m.m. avlägsnas mellan medlemsländerna. Inom den gemensamma marknaden upprätthålls prisnivåema genom Stödköp. De faktiska marknadspriserna varierar beroende på marknadssituationen, transportavstånden, konsumenternas preferenser m.m.

2.2.2 Gemenskapspreferens

Gemenskapspreferensen upprätthålls framför allt genom ett gränsskydd

i form av bl.a. tullar mot tredjeland. Detta skyddar ett pris på en nivå som oftast ligger betydligt högre än interventions- och marknadspriserna. Den faktiska prisnivån inom EU understiger normalt sett betydligt det pris till vilket varor kan importeras efter att tull erlagts. Samtidigt tillämpar EU bilaterala preferensarrangemang för många produkter. Dessa innebär sänkt gränsskydd för import av en viss kvantitet av varan från ett eller flera länder. Dessutom har EU bindningar i

GATT för bl.a. flera viktiga fodervaror där tullen är låg eller obefmtlig.

20 EUss jordbrukspolitik

2.2.3 Gemensam finansiering

Den finansieringen både pris- och marknadsregleringgemensamma av och strukturåtgärdema sker genom en särskild utvecklings- och gararna antifond för jordbruket FEOGA. Jordbruksfondens intäkter består av bidrag från EU:s budget vars inkomstkällor består av tullar och införsel-

avgifter, 1,4 % ländernas momsunderlag, producentavgifter samt

av BNP-relaterade bidrag från medlemsländerna. Den största intäkten komfrån momsunderlaget. De årliga utbetalningarna från fonden uppgår mer till 300 miljarder kronor, vilket är ungefär hälften av EU:s hela budca get. Jordbruksfondens utgifter fördelas på två huvudområden:

Garantisektionen hanterar marknadsreglerande åtgärder och - som direktstöd.

Utvecklingssektionen hanterar struktur- och regionalpolitiska

- som åtgärder.

2.3 EU:s struktur- och regionalpolitik

Syftet med EU:s struktur- och regionalpolitik är att öka den ekonomiska

och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna och att undvika ett Europa med stora regionala skillnader. Totalt handlar det för Sveriges del om ca 13 miljarder kronor som under åren 1995-1999 skall användas för att främja utveckling och tillväxt samt skapa fler arbetstillfällen. Medlen fördelas mellan olika mål. Tre av målen är geografiska och berör glesbygd mål 6, landsbygd mål 5b och industriregioner som drabbats industriell tillbakagång med stor arbetslöshet mål 2. Förav

utom dessa geografiska mål finns tre horisontella mål 4 och

- 5a med undantag för det s.k. kompensationsbidraget berör hela - som landet. Medlen kan bl.a. användas till infrastrukturprojekt, utveckling av små och medelstora företag, stöd till lokala initiativ t.ex. satsningar inom kultur och turism, satsningar på produktutveckling, kompetensutveckling, effektivisering av jord- och skogsbruk samt fiske, miljösatsningar, internationalisering och gränsregionalt samarbete. EU:s medel skall i huvudsak komplement till de nationella ses som satsningar görs inom regionalpolitiken. EU-medlen skall därför som kompletteras med minst lika stor andel svenska offentliga medel samt till viss del privata medel.

EUss jordbrukspolitik 21

De stöd som direkt riktar sig till jordbruksverksamhet finns inom mål

5a. Övriga strukturstöd med koppling till jordbruket är mål 5b och

mål

2.3.1 Mål 5a

Bland de stöd inom mål 5a har störst regional betydelse återfinns som

det s.k. kompensationsbidraget. Detta riktar sig till s.k. mindre gynnade områden, LFA-områden Less Favoured Areas. Det är bergsområden eller områden med jordbruksmark med låg avkastningsförmåga där jordbrukamas inkomster är låga och där det finns risk för att befolkningen

minskar. Andra stöd som ryms inom mål 5a är investeringsstöd till livsmedelsindustrin och startstöd till jordbrukare. Den ekonomiska yngre ramen är 2 miljarder kronor för perioden 1995-1999.

2.3.2 Mål 5b

Mål 5b-stödet omfattar 8,5 % av Sveriges befolkning, 750 000 männica skor. Stödet omfattar fem områden med ett antal kommuner inom varje område:

Västerbotten/Gävle/Dalama. - Västra Sverige. - Sydöstra Sverige. - Gotland. - Skärgården. -

Syftet med mål 5b är att underlätta utvecklingen och strukturanpassningen i landsbygdsområden. Den ekonomiska från EU är 1,3 ramen ca miljarder kronor for perioden 1995-1999. För varje område tas en utvecklingsplan fram. Dessa prioriterar följande:

Utveckling av små och medelstora företag.

-

Diversifiering av den areella näringen.

-

Utveckling av natur- och kulturmiljöer för att främja turismen.

- Satsningar på infrastruktur och lokal utveckling. -

Kompetensutveckling.

-

22 EUzs jordbrukspolitik

De svenska 5b-planema bedöms komma att godkännas av kommissionen i slutet 1996. Organisationen kommer att bestå av en av mars

övervakningskommitté och beslutsgrupp för varje region. Den nord-

en ligaste 5b-regionen kommer med hänsyn till de stora avstånden mellan de och södra delarna att bestå två beslutsgrupper. norra av

Övervakningskommittén föreslås bestå representanter för kommis-

av sionen, ett antal centrala företrädare, någon från den regionala beslutsorganisationen samt några från det regionala partnerskapet.

I egenskap samordnande myndighet för 5b-arbetet i landet kom-

av

Glesbygdsverket att svara för sekretariatsuppgifter övervaknings-

mer kommittéema. De regionala beslutsgruppema får följande uppgifter:

Välja projekt och besluta EU-ñnansiering för dessa. - om

Övergripande informationsansvar för programmet.

-

Löpande dialog med partnerskapet.

- Utse representant till Övervakningskommittén. - gruppens

Beslutsgruppema består representanter för kommuner, landsting, av länsstyrelser och länsarbetsnämnder. Kommuner och landsting har majoritet i beslutsgruppema. Länsstyrelserna svarar för sekretariatsuppgifter

beslutsgruppema.

E U:s jordbrukspolitik 23 Figur 2.1 Karta över mål 5b-områden.

24 EUJs jordbrukspolitik

2.3.3 Mål 6

Mål 6-stödet omfattar glest bebyggda regioner med högst åtta invånare/kmz. Detta område täcker halva Sveriges yta och berör fem procent landets befolkning, ca 450 000 människor. av Syftet med mål 6 är att främja utveckling och strukturanpassning inom de berörda områdena. Den ekonomiska ramen, som finansieras av 2,5 miljarder kronor för perioden 1995-1999. EU, är ca Följande län berörs av mål

Norrbottens län Västerbottens län - - Västernorrlands län Jämtlands län - -

Gävleborgs län Kopparbergs län

- - Värmlands län -

Det regionala utvecklingsprogrammet omfattar fem insatsområden:

Företagsutveckling

- Kompetensutveckling Jordbruk, fiske och naturresurser - Lokal utveckling - Samisk utveckling -

Programdokumentet godkändes kommissionen i november 1995.

av

Det övergripande ansvaret har övervakningskommittén som består av

representanter för kommissionen, den svenska regeringen, näringslivsoch intresseorganisationer samt de regionala beslutsgruppema. För beslut i enskilda projekt finns det länsvisa beslutsgrupper med representanter för kommuner, landsting, länsstyrelser och länsarbetsnämnder. För vissa övergripande frågor, t.ex. informationsteknik, forskning och

utveckling samt turism finns en regionövergripande beslutsgrupp. Den

består representanter från varje regional beslutsgrupp i mål 6-0mav rådet. I mål 6 fattas dessutom beslut 5a-åtgärder Jordbruks- resp. om av Fiskeriverket. Sametinget för åtgärder inom insatsområdet samisk svarar utveckling. Nutek är sekretariat övervakningskommittén och länsstyrelserna resp. regionala beslutsgrupp.

EU:s jordbrukspolitik 25 Figur 2.2 Karta över mål 6-0mråden.

26 EUss jordbrukspolitik

2.4 Områdesbeskrivning

2.4.1 Stöd till jordbrukare

2.4.1 1 Arealbaserat stöd . Stödberättigande grödor

De arealbaserade stöden inom EU består i huvudsak av ett arealbidrag för spannmål, oljeväxter, baljväxter och träda. Dessutom finns areal-

baserat stöd for hampa och spånadslin samt för odling av linser, kikärter

och vicker. Arealstödet skall kompensera jordbruksproducentema för sänkta spannmålspriser. Följande grödor berättigar till arealstöd:

Spannmål vete, råg, korn, havre, rågvete, bovete, majs och andra

-

spannmålslag odlas till minst full axgång. Spannmål som ensi-

som leras efter full axgång berättigar till arealstöd.

Oljeväxter raps, rybs, sojabönor och solrosor som odlas minst till

blomning. Endast godkända sorter berättigar till stöd. Oljeväxter berättigar inte till arealstöd i Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottoch Norrbottens län eftersom det i dessa län inte bedrivits någon ens omfattande odling av Oljeväxter.

Baljväxter ärter, åkerbönor och sötlupiner odlas minst till - som blomning.

Oljelin odlas minst till blomning. Spånadslin berättigar inte till - som EU:s arealstöd utan omfattas ett särskilt stöd med andra regler. av

För samtliga grödor gäller att de måste sådda inom en viss tid vara för att berättiga till arealstöd.

Val av program

Jordbrukare ansöker om arealstöd skall välja antingen det förenksom lade eller det generella programmet. Programmen väljs för ett år i taget och kan inte kombineras. Det förenklade programmet är till för jordbrukare som söker arealstöd för mindre areal. Stöd lämnas maximalt för en areal som, med en

den fastställda avkastningen för spannmål i produktionsregionen, mot-

EU:s jordbrukspolitik 27

svarar 92 ton. Detta motsvarar en areal på 18-30 ha. I detta program finns det inte något krav på att ta areal ur livsmedels- och foderproduktion. Inom det generella programmet kan alla som odlar stödberättigande grödor söka arealstöd. Programmet skiljer sig från det förenklade genom att det är förknippat med krav att en del av arealen tas ur livsmedelsoch foderproduktion, och att stöd ges för den uttagna arealen. Den minsta uttagsplikten för år 1996 är tio procent av den totala arealen som detta stöd söks för, vare sig den uttagna arealen ligger fast eller är roterande. Kravet på uttag av areal kan variera över åren. Uttagen areal kan antingen trädas eller odlas med industri- och energigrödor, dvs. grödor som inte är avsedda till foder eller livsmedel.

Stödberättigad areal

Sverige har tilldelats en basareal på cirka 1,7 miljoner ha. Basarealen är den areal som har odlats med stödberättigande grödor eller har varit med i omställningsprogrammet. Arealstöd lämnas för jordbruksskiften som odlas med en och samma stödberättigande gröda och är minst 0,3 ha. För att arealstöd skall lämnas för ett jordbruksskifte måste skiftet ha ingått i växtföljd den 31 december 1991. Skiften som den dagen en användes till skogsbruk eller till annat än jordbruksändamål är inte berättigade till arealstöd. Detsamma gäller för skiften som permanent användes till bete eller till odling av fleråriga grödor.

Arealer som planterats med energiskog t.ex. Salix år 1987 eller

senare är dock stödberättigande. Det gäller även för arealer som har odlats med vinbär, kronärtskockor, rabarber, hallon, sparris, blåbär eller

lingon under perioden 1987-1991.

Uttagen areal

Jordbrukare som har valt det generella programmet måste enligt EU:s regler ta areal livsmedels- och foderproduktion. Uttagna arealer skall ur ha en minimistorlek av 0,3 ha och hålla minst tjugo meters bredd. Mindre jordbruksskiften kan vara stödberättigande om de är varaktigt begränsade av t.ex. vattendrag, stadigvarande hägn eller vägar. Den uttagna arealen får maximalt vara lika stor som den areal som stödberätti gande grödor odlas på. Undantag från regeln har medgivits för jordbrukare som lämnar det svenska omställningsprogrammet. Undan-

28 EUss jordbrukspolitik

taget gäller i högst fem år från och med det år jordbrukaren ansluter sig till EU:s program.

Stödbelopp

Stödnivåema skiljer sig mellan de fem produktionsregionema. För spannmål uppgår det genomsnittliga stödet till ca 2 200 kr/ha. För baljväxter, uttagen areal, oljeväxter och oljelin lämnas en högre ersättning. För år 1995 har 3,7 miljarder kronor utbetalats i arealstöd.

Arealstöd för spånadslin

Syftet med arealstöd är att priserna for det lin som odlas huvudsakligen

för ñberproduktion skall vara konkurrenskraftiga och att producentema

skall kunna få en rimlig inkomst. För att ett skifte skall vara stödberättigat måste det odlas med en godkänd linsort i renbestånd. Regler finns när linet skall skördas under regleringsåret och hur linet skall vara behandlat. Ersättningsbeloppet för rötat men inte repat lin är ca 6 300 kronor/ha. För annat lin är stödet ca 7 300 kr/ha. Av detta belopp tillfaller 25 % av stödet odlaren och 75 % den som bereder linet.

2.4.1.2 Djurbidrag

Djurbidrag kan beviljas producenter av nötkött, får- och lammkött. Sverige har tilldelats nationella bidragskvoter på 250 000 handjur, 155 000 am- och dikor samt 180 000 tackor. Djurtätheten får inte vara för hög om en producent skall kunna få bidrag. Djurtätheten räknas ut genom att dela antalet djurenheter med forderarealen. För år 1996 och framåt betalas bidrag ut för maximalt 2,0

djurenheter/ha. För producenter som söker bidrag för högst 15 djuren-

heter krävs inte någon foderareal. Den som har nystartat efter år 1993 eller som annat sätt miss-

gynnats for valet av basår kan ansöka om tilldelning av ytterligare

bidragsrätter ur de nationella reservema för am- och dikor resp. tackor. Fördelning ur den nationella reserven görs efter vissa kriterier, bl.a. skall hänsyn tas till brukare som genom tidigare avtal med staten utökat sin djurhållning. Dessutom skall en intentionsanmälan ha lämnats före det första slakttillfället.

EUs jordbrukspolitik 29

Hand jursbid rag

För tjurar och stutar utgår ett handjursbidrag. Denna kvot fördelas inte

enskilda producenter. Om produktionen i Sverige blir större än Sveriges landskvot minskas

bidraget proportionellt för alla producenter. För år 1996 utgår bidraget med ca 1 000 kronor när djuret är 10 månader och med ytterligare

ca

1 000 kronor när det är 23 månader. Bidrag lämnas endast för de första

90 djuren i varje åldersgrupp. Handjursbidraget grundas på uppgifter som rapporterats in till Statens

jordbruksverk från slakteriema. Djurägaren skall ha lämnat minst två

djur till slakt under ett kalenderår för att få bidrag.

Am- och dikobidrag

Sverige har tilldelats landskvot på 155 000 bidragsrätter för och

en amdikor. Bidragsrättema har i första hand fördelats till producenter som fick bidrag för minst 3 am- och dikor år 1993. Mjölkproducenter med en mjölkkvot överstigande 120 000 kg har inte fått någon initial till-

delning av bidragsrätter för am- och dikor. Bidragsrättema kan över- eller upplåtas. Överlåtelse bidragsrätt

av innebär att den definitivt överförs från producent till Sker en en arman.

överlåtelsen av bidragsrättema utan att företaget överlåtes, förs 15 %

av de överförda bidragsrättema till nationell Dessa kan sedan en reserv.

delas ut till nystartade producenter. Upplåtelse bidragsrätt innebär att

av en producent hyr eller lånar ut sina bidragsrätter under minst ett år. Det

finns ytterligare regler för över- och upplåtelse. Producenter kan ansöka om tilldelning ur den nationella reserven. För dessa gäller särskilda

regler.

Bidrag kan sökas för am- och dikor som är av minst 50 % köttras vilken ingår i en besättning avsedd för uppfödning kalvar för kött-

av produktion. I Sverige räknas för närvarande alla utom Jersey och raser

Ayreshire som köttras. För att erhålla bidrag måste producenten i minst

sex månader hålla minst det antal och dikor denne söker am- som bidrag för. Bidraget för år 1996 uppgår till ca 1 320 kronor och per amdiko.

Tackbidrag

För att erhålla bidrag är minimiantalet tio tackor. Bidraget är inte fast utan är beroende av priset för får- och lammkött. Bidraget ligger för

30 EUss jordbrukspolitik

närvarande på 200-250 kronor/tacka. Dessutom utgår extra bidrag på ca

60 kronor/tacka inom s.k. mindre gynnade områden LFA-områden. För

erhålla bidrag måste producenten under minst 100 dagar hålla de att tackor bidrag söks för. som

Djurtäthet

EU:s regler för djurbidrag finns koppling till företagets foderareal.

I en Producent ansöker och dikobidrag och/eller handjursbidrag som om amberörs regler djurtäthet, dvs. regler för högsta antal bidragsav om berättigande djur ha foderareal. per

Producenter får och dikobidrag och/eller handjursbidrag kan

som am-

få bidrag extensifieringsbidrag djurtätheten företaget

ett extra om

mindre än 1,4 djurenheter ha foderareal under året. Bidraget for

är per 1996 330 kronor beviljat och dikobidrag och handjursår är ca per ambidrag.

2.4.1.3 Regionala stöd

EU:s regionala stöd syftar bl.a. till att säkra ett fortsatt jordbruk i

områden med sämre produktionsförutsättningar för att så sätt upp-

rätthålla befolkningsnivån och bevara landskapet i dessa områden.

stöd i Sverige lämnas kompensationsbidrag till mindre Regionala som

områden i syd- och mellansverige och inom stödområdena 1-3

gynnade i Sverige kombination kompensationsbidrag och natio-

norra som en av nellt stöd. Sverige indelat i fem olika stödområden för de regionala stöden. är Stödområdena 1-3 omfattas av:

Kompensationsbidrag.

- Nationellt stöd. -

Stödområdena 4 och 5 omfattas av:

Kompensationsbidrag.

-

EUcs jordbrukspolitik 31

5 högre nivå I 5 lägre nivå j 5endast miljöstöd Figur 2.3 Karta över områden som omfattas av regionala stöd.

32 EUss jordbrukspolitik

Kompensationsbidrag

Kompensationsbidrag inom för mål 5a kan lämnas i s.k. bergs-

ramen

områden och mindre gynnade områden. Det gäller i Sverige stödom-

rådena 2a, 2b, 4 och

berättigad till kompensationsbidrag krävs att jordbruk-

För att vara

åtar sig att bruka minst 3 ha jordbruksmark åker och/eller betes-

aren

mark inom ett stödområde i minst fem år från och med den första stöd-

utbetalningen.

berättigad till kompensationsbidrag för djur krävs att jord-

För att vara

brukaren utöver att bruka minst 3 ha jordbruksmark även måste ha minst två djurenheter, eller vid får- getproduktion minst fem tackor

resp. eller fem getter av honkön.

I stödområde 5 lämnas kompensationsbidrag enbart för djur. Inom stödområde 4 lämnas även stöd för potatisodling. I stödområdena l-3

lämnas dessutom stöd för spannmålsodling utom vete. Först beräknas

antalet stödberättigande djurenheter. I stödområdena 1-4 läggs därefter

eventuella stödberättigande arealenheter till, dvs. arealer med spannmål eller potatis. Summan då antalet stödenheter. ger Djurenheter beräknas enligt följande:

Djurslag Antal djurenheter Mjölkkor 1,00 Övr. nötkreatur äldre än två år 1,00 Nötkreatur 6 mån två år 0,60 - Tackor 0,15 Getter honkön 0,15 av

Endast tackor har lammat eller är över ett år är stödsom som

berättigande och för getter gäller att de skall äldre än ett år och har

vara fått killingar. För mjölkkor gäller i stödområdena 4 och 5 att högst 20 kor kan vara stödberättigande.

Beräkningen antalet djurenheter för kompensationsbidrag skiljer

av sig från beräkningen för de generella djurbidragen eftersom fler djurslag räknas med och antalet bidragsrätter inte har någon betydelse vid uträk-

ningen av kompensationsbidraget.

EU:s jordbrukspolitik

Stödnivån kr/stödenhet ligger för år 1996 i olika intervall enligt följande:

Kompensationsbidrag kan maximalt lämnas för 1,4 djurenheter

per hektar foderareal. Stöd kan lämnas till denna gräns även djurupp om tätheten är högre.

För stödområde l-3 och 4 gäller att kompensationsbidrag kan lämnas

med maximalt l 640 kr multiplicerat med foderarealen. Detta innebär att stöd i princip lämnas för maximalt 1,0 djurenhet hektar foderper areal.

Totalt betalades för år 1995 550 miljoner kronor ut i kompensa-

ca

tionsbidrag. 160 miljoner kronor dessa betalades EU

av av genom

FEOGA:s garantisektion. 25 000 företag bidragsberättigade.

var

Nationellt stöd

Avtalet med EU ger Sverige rätt att tillämpa ett nationellt stöd inom

stödområde 1-3. Detta stöd är helt finansierat den svenska av staten. Syftet är främst att behålla traditionell jordbruksproduktion och bearbet-

ning som är särskilt lämpad för klimatförhållandena i Sverige.

norra Tanken är också att stödet skall medverka till att förbättra strukturen för

produktion, omsättning och förädling jordbruksprodukter och säker-

av ställa att miljön och naturvärdena skyddas och bevaras. Det nationella

stödet tillsammans med kompensationsbidraget och miljöstödet för bevarande av ett öppet odlingslandskap ersätter det gamla norrlandsstödet.

Nationellt stöd lämnas för mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion samt för suggor, getter, potatis, bär och grönsaker. Vidare lämnas nationellt stöd för transport mjölk från producent till mejeri. Stöd för av suggor, getter, potatis-, bär- och grönsaksodling söks samtidigt på den gemensamma ansökan för regionala stöd. Nationellt stöd för mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion samt vissa transportstöd söks separat. Om produktionen inom stödområde 1-3 under ett visst år överstiger

produktionen under den s.k. referensperioden, kommer det nationella stödet att sänkas under det följande året. Referensperioden är år 1994 för mjölkproduktion referenskvantiteten är de sammanlagda mjölkkvot-

34 EUss jordbrukspolitik

inom området samt för bär- och grönsaksodling, och är för år

erna

1993 för getter samt slaktsvins- och äggproduktion.

suggor, Minimikraven för det nationella stödet är desamma som för kompen-

sationsbidrag.

Nationellt stöd lämnas inte till jordbrukare har statlig ålders-

som

pension eller hel förtidspension.

Stödet betalas inte beloppet understiger 500 kronor. ut om

Suggor

Det nationella stödet för lämnas med ett belopp per djur. Stöd suggor

lämnas enbart till jordbrukare har minst två suggor. Som suggor

som räknas s.k. utslagssuggor, däremot inte gyltor som på uppäven men

giftsdagen ännu inte grisat. Stöd kan maximalt lämnas för 120 suggor.

Getter

Stödet för getter lämnas med ett belopp per get av honkön. För att ett

företag skall berättigat till stöd krävs att besättningen omfattar vara minst fem getter av honkön.

P0tatis-, bär- och grönsaksodling

Stödet lämnas ett belopp ha odlad potatis, bär eller grönsaker.

som per

berättigad till stödet för potatis krävs att odlingen omfattar

För att vara

minst 0,5 ha. För bär- eller grönsaksodling krävs en minsta areal på 0,3

ha. Stöd lämnas för följande bär och grönsaker:

Jordgubbar - Svarta vinbär - Blomkål - Broccoli - Isbergssallat - Kålrötter - Morötter - Rödbetor - Vitkål -

EUss jordbrukspolitik 35

Aljölkproduktion

Avsikten med det nationella stödet for mjölkproduktion är att behålla lönsamheten inom produktionen i norra Sverige. Det nationella stödet lämnas som ett pristillägg per kilo mjölk. Stöd lämnas för en mjölk-

mängd som motsvarar företagets produktion upp till företagets mjölkkvot. Dessutom utgår ett transportstöd till mejerisektom som kompensation för merkostnader på grund av långa avstånd till leverantörerna.

Slaktsvin

Stödet lämnas med ett visst belopp per slaktsvin. Stöd lämnas för lägst

40 och högst 2 500 slaktsvin per företag och år. För att stöd skall kunna

lämnas krävs att de djur som stöd söks för har befunnit sig inom samma

stödområde under tre månader närmast före slakten kvaliñcerings-

period.

Åggproduktion

Stödet lämnas för det antal värphöns som satts i produktionen under

kalenderåret. Stöd lämnas för värphöns som vid insättningen är mellan 20 och 25 veckor. Stödet lämnas för det antal insatta höns som överstiger 1 000 under resp. kalenderår. De första 1 000 värphönsen berättigar alltså inte till stöd. Stödnivåer för det nationella stödet:

Den totala ramen för det nationella stödet är begränsad till 320 miljoner kronor.

36 EUss jordbrukspolitik

2.4.1.4 Miljöstöd

EU:s miljöstöd syftar till att stimulera åtgärder som leder till att biolog-

isk mångfald bevaras eller förstärks och att miljövänliga produktionsformer ökar i omfattning samt att bevara odlingslandskapets kulturmiljövärden. Här gäller även de generella syftena att bidra till att produktionsöverskottet inom EU minskar och att tillförsäkra jordbrukama en rimlig inkomst.

Det finns tio olika miljöstödsåtgärder. Dessa är fördelade på tre

huvudprogram:

l Stöd till bevarande biologisk mångfald och kulturmiljövärden i

av

slåtterängar, naturbetesmarker och odlingslandskapet:

Stöd för bevarande biologisk mångfald och kulturmiljövärden

- av i slåtterängar. Stöd för bevarande biologisk mångfald och kulturmiljövärden - av i betesmarker. Stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Stöd for bevarande av ett öppet odlingslandskap. -

2 Stöd till miljökänsliga områden:

Stöd för anläggning och återställande av våtmarker och små- vatten. Stöd för anläggning extensiv vall och skyddszoner utmed - av vattendrag. - Stöd för sådd av fånggrödor. Stöd för bevarandet av utrotningshotade husdjursraser. - Stöd till odling bruna bönor på Öland. - av

3 Stöd till ekologisk odling.

Generella bestämmelser

Vissa bestämmelser gäller generellt för samtliga stödformer och kommer inte att behandlas under varje stödfomi. Bl.a. gäller att:

Spridning kemiska bekämpningsmedel, gödsling, kalkning, konst- - av bevattning och trädplantering inte är tillåtet. För ekologisk odling och

EUss jordbrukspolitik 37

djurhållning gäller särskilda villkor for vilka bekämpningsmetoder

och gödningsmedel får användas samt att endast viss förebyg-

som

gande behandling med läkemedel är tillåten.

Uttagen areal som ingår i EU:s arealersättningsprogram, jordbruks-

-

skiften som omfattas av det svenska omställningsprogrammet och för åtgärder som omfattas skötselersättning inom områden skyddade

av

enligt Naturvårdslagen, berättigar inte till miljöstöd. Vissa undantag gäller, t.ex. våtmarksanläggning.

Skiften omfattas NOLA- eller landskapsvårdsavtal berättigar

som av inte till miljöstöd om inte den sökande avstår från ersättning från dessa. Från och med år 1996 får ersättning enligt NOLA- och land-

skapsvårdsavtal inte heller betalas ut till företag får miljöstöd.

som

För varje stödfonn måste arealen omfatta minst 0,1 ha 0,2 ha för våt- -

marker för att berättiga till stöd, och beloppet skall uppgå till minst

l 000 kronor för att betalas ut.

Stöd lämnas i mån av tillgång på medel. -

Det sammanlagda stödet per ha får uppgå till maximalt 3 850 kronor

för att berättiga till medfinansiering. För vissa åtgärder, bl.a. skötsel

av

slåtterängar och värdefulla natur- och kutunniljöer, får beloppen över-

stiga 3 85O kronor. Överskjutande del betalas då med nationella medel.

2.4.1.5 Miljöstöd för bevarande ett öppet odlingslandskap

av

Stöd för bevarande ett öppet odlingslandskap syftar till att främja

av

markanvändning och produktionsmetoder som är förenliga med bevarandet av odlingslandskapet och landsbygden och förhindrar omfattande

nedläggning jordbruksmark. av Stödet lämnas i stödområdena l-5, inkl. hela Öland och Gotland,

samt till öar utan fast landförbindelse. Stödberättigad areal är slåttervall, betesvall samt betesmark. Med betesmark ett jordbruksskifte

menas som

inte är lämpligt att plöja och används för bete. Betes- och slåtter-

som vallen skall ligga på åkermark.

I stödområdena 1-3, även har regionalpolitisk koppling,

som en

lämnas stödet enbart till jordbruksföretag bedriver mjölk- eller kött-

som produktion med nötkreatur, får eller getter.

38 E Urs jordbrukspolitik

Stödet under förutsättning att jordbrukaren förbinder sig att sköta

ges

marken enligt gällande villkor under fem år.

skifte med betesmark skall kunna berättiga till stöd krävs För att ett följande:

Andel saknar grässvål skall mindre än en fjärdedel. som vara -

Områden saknar grässvål skall vara jämt spridda.

- som

Skiftet skall betas årligen. Med undantag för stödområdena 1-3 skall betesmarken väl avbetad på hösten. För stödområdena 5 och öar vara

utan fast landförbindelse gäller att buskar och träd av igenväxningskarak-

tär skall tas bort. Vallen skall betas eller skördas årligen och skörden skall föras bort. Miljöstödet i stödområdena 1-3 är förenat med villkor antalet om

djurenheter ha i jordbruksföretaget. I övriga stödområden baseras

per stödet på arealens storlek.

Antalet djurenheter beräknas genomsnittet av antalet urenheter

som vid tre räkningstillfällen. Samma djurslag ingår i beräkningen för miljö-

för kompensationsbidrag.

stöd som

Maximalt antal stödberättigande ha beräknas genom att antalet djurenheter multipliceras med arealfaktor som för åren 1995-1998 är

en 0,8. Från år 1999 gäller arealfaktor i syfte att uppnå en exen annan tensifiering av driften. Stödnivån i kr/ha för vall eller betesmark för åren 1995-1998:

2.4.1.6 Stöd till bevarande biologisk mångfald och kulturvärden av

i slåtterängar, naturbetesmarker och odlingslandskapet

Syftet med stöden är att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden att slåtterängar och betesmarker sköts på genom ett sådant sätt bevarar och förstärker deras höga biologiska mångsom

fald, representativa flora och fauna och typiska sällsynta arter samtidigt deras kulturmiljövärden bevaras och tydliggörs. Dessutom bör de

som

EUss jordbrukspolitik 39

biologiskt mest värdefulla och rika livsmiljöema och de mest värdefulla kulturhistoriska lämningama i och i anslutning till åkermark skötas på ett sådant sätt som bevarar och förstärker dessa värden. De tre stödformer som omfattas är:

Slåtterängar. - Betesmarker. - Värdefulla natur- och kulturmiljöer. -

Stöd lämnas för sådana åtgärder som utförs inom ett sammanhängande område av åker-, ängs- eller betesmark. Inom vissa specialklasser som avser skogsbete och fäbodbete kan skogsmark ingå i ett jordbruksskifte eftersom den traditionellt har använts för fodertäkt. Stödmottagaren åtar sig att uppfylla villkoren under en femårsperiod. Länsstyrelsen erbjuder brukaren utbildning och rådgivning om skötseln. Brukaren skall delta i utbildning eller rådgivning minst en dag under de fem år som beslutet om stöd gäller.

Slåtterängar

Syftet med denna stödform är att de få kvarvarande slåtterängama skall skötas på ett sätt som bevarar och förstärker deras biologiska mångfald, representativa flora och fauna och typiska sällsynta djurarter. slåtterängama delas in i två olika klasser; klass A som är av högsta

bevarandevärde och klass B som är av högt bevarandevärde.

Enligt de särskilda skötselvillkoren får brukaren inte göra något som kan skada en slåtterängs natur- och kulturmiljövärden. Hit räknas t.ex. tillskottsutfodring av betesdjur liksom täkt av sten och jord. För klass A är stödbeloppet för slåtter 1 800 kr/ha och för klass B 1 300 kr/ha. Tillägg kan lämnas med 2 500 kr/ha för lieslåtter, 700 kr/ha för efterbete och 500 kr/ha för lövtäkt.

Betesmarker

Syftet med detta stöd är att bevara och förstärka den biologiska mångfalden på de betesmarker som är särskilt värdefulla från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt. Med betesmark menas ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete.

40 EUxs jordbrukspolitik

Betesmarkema delas i olika klasser som berättigar till stöd:

Högsta bevarandevärde klass A.

-

Av högt bevarandevärde klass B.

-

Av visst bevarandevärde klass C.

-

Innehåller fornlämningar klass D.

- vissa typer av

Vissa typer betesmarker specifika karaktärer har getts särskilda av av underbeteckningar specialklasser:

Klass A, alvarbete. - Klass B, skogsbete. - Klass B, fábodbete. -

Brukaren måste i ansökan uppge vilken klass betesmarken tillhör. Om förutsättningarna varierar inom betesmark får brukaren i sin anen

sökan dela upp den i flera olika jordbruksskiften.

På betesmarken får brukaren inte göra något som kan skada en slâtterängs natur- och kulturrniljövärden. Hit räknas, liksom for slâtterängar, täkt av sten och jord.

För mark i specialklass B, fäbodbete, lämnas stöd för högst 4

ha/djurenhet vistas vid fäboden under hela betessäsongen. som Inom stödområde l-3 kan stödet kombineras med miljöstöd för

bevarande öppet odlingslandskap. I övriga delar landet kan man

av av under år 1996 för huvudklassema A-D föra över mark från miljöstöd for bevarande öppet odlingslandskap till stödet för betesmark. av För huvudklass A är stödbeloppet l 600 kr/ha, för huvudklass B 1 100 kr/ha, och för huvudklassema C resp. D 800 kr/ha. För specialklass A, alvarbete, är stödbeloppet 400 kr/ha, för specialklass B, skogsbete, 1 100 kr/ha och för specialklass B, fäbodbete, 1 100 kr/ha.

Värdefulla natur- och kulturmiljöer

Syftet med denna stödform skötsel värdefulla landär att genom av skapselement bevara värdet hos natur- och kulturmiljöer som är rika på

lämningar äldre markanvändning i jordbruket. Brukningsvägar,

av odlingsrösen och hägnader är exempel sådana landskapselement som har eller har haft funktion i ett äldre brukningssätt. en Ju fler värdefulla landskapselement som finns inom en brukningsenhet desto värdefullare är brukningsenheten som natur- och kulturmiljö

EUJS jordbrukspolitik 41

i en helhet. De skall också i huvudsak tillkomna före år 1940. vara

Olika landskapselement ges olika höga kvalifikationspoäng. För omräk-

ning till kvalifikationspoängen får brukaren räkna de värdefulla landskapselement som ligger på brukningsenhetens hela jordbruksmark. Stöd

lämnas dock bara for skötsel av landskapselement eller i anslutning

till åkermark.

För att kvalificera sig krävs att brukningsenheten huvudsakligen har

ett för regionen traditionellt byggnadsskick och att mängden värdefulla landskapselement motsvarar minst:

15 kvalifikationspoäng på Öland och Gotland. - 10 kvalifikationspoäng inom stödområden utanför Öland och - Gotland. 7 kvalifikationspoäng i övriga landet. -

Stödbeloppet beräknas på antalet ha och efter tätheten poäng per av landskapselement som återfinns på bmkningsenhetens åkennark. Vissa skötselkrav anges för att brukningsenheten skall erhålla stöd.

För åkermark gäller att den inte får tas ur jordbruksproduktion samt att

det inte är tillåtet att bedriva sten- eller jordtäkt. Vad gäller de värdefulla landskapselementen skall dessa underhållas och därutöver skall markvegetationen slås och bärgas eller betas samt träd och buskar av igenväxningskaraktär och upplag röjningsavfall tas bort. av Stödbeloppet är l 400 kr/ha stödberättigad åkermark vid kvot på en 1,00.

Utöver detta kan ett tillägg lämnas för slåtter åker- och vägrenar

av som uppfyller vissa kvalificeringskrav. För åker- och vägrenar gäller en

indelning i två klasser; klass A och klass B. För år 1996 uppgår stödet

till 1 400 kr/ha åker- eller vägren för slåtter inom klass A och 700 kr/ha åker- eller vägren för slåtter inom klass B.

2.4.1.7 Stöd till miljökänsliga områden

Stödet avser åtgärder främjar den biologiska mångfalden och leder som till minskade växtnäringsförluster genom att våtmarkema har kväveen reducerande effekt. Vidare stöd för att hålla åkermarken bevuxen ges

året om för att minska växtnäringsläckage och erosion.

I Götaland och Svealand lämnas miljöstöd för följande åtgärder:

Anläggning och återställande våtmarker och småvatten på åker- - av mark.

42 EUss jordbrukspolitik

Anläggning extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag - av endast utanför områden där miljöstöd "öppet odlingslandskap" lämnas.

I Götaland lämnas även miljöstöd för sådd av fånggrödor.

Ett beslut miljöstöd gäller för en period om fem år. Inom stödet om för anläggning och återställande av våtmarker och småvatten gäller dock beslutet 20-årsperiod. för en

Våtmarker och småvatten

Syftet med stödet är att minska växtnäringsläckaget och nyskapa eller restaurera småvatten och våtmarker. Stödet lämnas endast till jordbrukare som äger marken där åtgärden utförs och gör ett 20-ârigt åtagande. En våtmark eller ett småvatten som skall minst 0,2 ha för att berättiga till stöd. vara Eftersom jordbruksmark som används för våtmarker och småvatten

enligt reglerna för detta stöd räknas som tagen ur produktion i miljö-

vårdssyfte finns regler om hur marken får användas. Våtmarken får

därför inte betas förrän efter den 31 augusti. Under samma period får heller inte avslagen vegetation användas för jordbruksproduktion. Länsstyrelsen måste besiktiga och godkänna anläggningen innan stöd

kan utgå. De fem första åren stödperioden lämnas en högre ersättning. Stöd av lämnas med följande belopp per ha och år:

Ar

l-5 4 800 kronor 6-20 2 500 kronor

Utöver detta kan stöd lämnas för avslagning vegetation i våtmark av med 1 000 kr/ha de år åtgärden genomförs.

Skyddszoner och extensiv vall

Syftet med stödet är att minska växtnäringsläckage och erosion från åkermark. Stöd kan lämnas för anläggning av extensiv vall och anläggning skyddszoner, dvs. bevuxna remsor av åkermarken utmed vattenav drag och sjöar.

E U:s jordbrukspolitik 43

Särskilda skötselvillkor gäller för såväl extensiv vall som för skyddszoner. Här gäller bl.a. att sådd måste ske med gräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter eller fleråriga örter samt att en för arten och syftet normal utsädesmängd används. Stödet är kvoterat till maximalt fem ha extensiv vall per brukare. Stöd för extensiv vall lämnas endast for areal som är direkt ansluten till skyddszon. Skyddszonen måste vara minst 6 meter bred och 200 meter lång för att berättiga till stöd. Stöd lämnas inte för mark som omfattas av något annat miljöstöd, med undantag för stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Stödbeloppen är per ha och år:

Extensiv vall l 500 kronor Skyddszon 3 300 kronor

Fånggrödor

Syftet med stödet till fånggröda är att denna skall ta upp kväve som frigörs under vinterhalvåret, när en stor del av kväveutlakningen vanligen sker. Stödet lämnas i Götaland. Brukaren förbinder sig för att varje år under stödperioden så fånggrödor omfattande minst 2,0 ha/år. Sådden behöver inte ske samma skifte varje år. Sådd av fånggröda skall ske senast den l augusti varje år under stödperioden. Sådden skall ske med en för arten och syftet normal utsädesmängd. Fånggrödan får brytas tidigast den 15 februari året efter sådd. Fånggrödan får inte skördas, utnyttjas för bete eller användas till någon form produktion. Huvudgrödan får vall. annan av inte bestå av Gödsling eller kemisk bekämpning får inte utföras i fånggrödan från det att huvudgrödan skördats och fram till den 15 februari året därpå. Stödet lämnas inte för mark som omfattas av något annat miljöstöd, med undantag for stödet för ekologisk produktion och stödet for bevarande av värdefulla natur- och kultunniljöer i odlingslandskapet. Stödbeloppet år 1996 för sådd av fånggröda är 500 kr/ha och år.

2.4.1.8 Miljöstöd for ekologisk odling

Syftet med denna stödform är att eftersträva ett långsiktigt uthålligt jordbruk där odling och djurhållning sker med en hög grad av självförsörjning och jordens bördighet bevaras genom en allsidig växtföljd.

44 EUss jordbrukspolitik

Både de som redan har lagt om till ekologisk odling och de som håller på att lägga om kan få stöd. Det är inget krav att lägga hela om produktionen. För att få stöd skall brukaren under period på fem kalenderår i en följd bedriva ekologisk odling i minst samma omfattning som under det första året. Den ekologiska odlingen måste ligga på samma mark hela tiden. Den jordbrukare som har djur kan lägga om även djurhållningen till ekologisk produktion. Ekologisk djurhållning är stödberättigat och lämnas i form av en högre stöd för ekologiskt odlad vall och grönfodergrödor. Samma regler for tid och omfattning gäller för ekologisk djurhållning som för ekologisk odling.

Stödberättigad areal

Stöd lämnas for jordbruksgrödor och frilandsodlade trädgårdsgrödor på åkermark. Stöd lämnas däremot inte för ekologisk produktion på betesmark eller annan mark som inte är åker. På ett jordbruksskifte får bara en gröda odlas. Särskilda regler gäller som redan nämnts för vilka bekämpningsmetoder och gödningsmedel som får användas. Utsäde och plantor skall vara ekologiskt odlade. Om det inte finns ekologiskt odlat utsäde får Jordbruksverket godkänna att konventionellt odlat utsäde får användas. Särskilda regler gäller också för djurhållningen. Några exempel:

Fodret skall komma från godkänd ekologisk odling eller från odling under karens. Normala år skall 90 % godkänt foder användas. För de två första åren efter omläggning är dock 80 % minimigräns.

Kemiska foderkonserveringsmedel är inte tillåtna med undantag för myrsyra och propionsyra.

Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel får inte före- komma. Dock tillåts vaccinering mot vissa sjukdomar.

Förutom de ovan nämnda reglerna finns stor mängd andra produken tionsregler för såväl växtodling som djurhållning.

EUssjordbrukspolitik 45

Stöd belopp

Stöd för ekologisk odling lämnas med belopp ha oavsett vilsamma per ken gröda som odlas den stödberättigande arealen. Sverige delas in i två zoner med olika stödnivåer med utgångspunkt från indelningen för kompensationsbidrag. Zon l omfattar stödområdena 1-4, 5a och öar utan fast landförbindelse. Zon 2 omfattar resten av stödområde 5 samt övriga delar av Sverige enligt miljöstödsförordningen. Stödbeloppen hektar och år: är per

Zon l 900 kronor Zon 2 l 600 kronor

I både zon l och i zon 2 är det extra stödet för djurhållning 600 kr/ha. Detta stöd lämnas bara för slåttervall, betesvall och grönfoder. För att få det extra stödet måste den ekologiska produktionen viss vara av omfattning i proportion till grovfoderarealen. Jordbrukaren måste ha antingen 1 mjölkko, 1,5 eller diko, 8 tackor, 8 getter honkön am- av eller två suggor i ekologisk produktion för varje ha vall eller grönfoder. Stödbelopp under 1 000 kronor betalas inte ut.

2.4.1.9 Miljöstöd för bevarande av utrotningshotade husdjursraser

Stödet ingår i delprogrammet för miljökänsliga områden och det syftar till att bevara utrotningshotade husdjursraser. Endast arter upptagna på EUzs lista över utrotningshotade arter är berättigande till stöd. Djurslagen nötkreatur, får och getter finns för närvarande upptagna på listan. Följande raser berättigar till stöd:

Nötkreatur får Getter Fjällko Gutefår Lantrasget Rödkulla Ryafår Allmogeget

Beslut om stöd gäller under fem år där djurägaren måste förbinda sig om att varaktigt bevara minst det antal djurenheter omfattas den som av aktuella rasen. Såväl uppgifter om härstamning som rastillhörighet måste kunna styrkas. Dessutom skall en särskild avelsplan tillämpas.

46 EUss jordbrukspolitik

Djurenheter

Djurenheter klassificeras enligt följande:

l nötkreatur äldre än 2 år räknas 1,0 djurenhet. som l nötkreatur äldre än 6 månader räknas 0,6 djurenheter. som l får liksom l get räknas 0,15 djurenhet. Med vuxet vuxen som vuxet får djur som satts i avel. menas

Stöd lämnas med 1 000 kr/djurenhet och år.

2.4.l.lO Miljöstöd för odling bruna bönor på Öland av

Stödet ingår i delprogrammet för miljökänsliga områden. Syftet med stödet är att bibehålla miljövänlig gröda med lokala sorter och miljöen vänliga brukningsmetoder.

Särskilda regler gäller för sort, areal, odlingsavstånd och jordbearbet-

ning. Stödet får kombineras med stöd för ekologisk odling och stöd för

bevarande värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet.

av Stöd lämnas med 2 700 kr/ ha.

2.4.l.ll Startstöd för yngre jordbrukare

Startstödet mål 5a-stöd syftar till att underlätta yngre jordbrukares etablering självständiga företagare. Kraven ställs är att de skall som som än 35 år, äga yrkeskunskaper och praktisk erfarenhet samt vara yngre det är första gången de sig heltidsföretagare och att att engagerar som det är ett heltidsföretag. Bidrag lämnas för närvarande under tid högst fem år och med en av högst 50 000 kronor år under de tre första åren. För de två efterper följande åren utgår högst 25 000 kronor. Stödet beräknas med hjälp av schabloner och beror på företagets storlek.

2.4.l.l2 Investeringsstöd till den förädlar eller saluför produkter som från jordbruket och skogsbruket

Stödet, är ett mål Sa-stöd, syftar till att främja konkurrenskraften som

i jordbruket och livsmedelsindustrin. Det skall stödja investeringar som

förbättrar och rationaliserar bearbetningen och avsättningen för jord-

EUxs jordbrukspolitik 47

bruks- och skogsprodukter. Stödet gäller enbart förädlingsledet och alltså

inte den enskilde jordbrukaren.

Marknadsregleringar

Regleringsåtgärdema går till största delen ut på att stödja prisnivån genom tullar och genom att hålla undan pristryckande överskott genom

interventionsköp, exportstöd och produktionsbegränsningar.

Marknadsregleringar finns bl.a. för följande produktområden: spannmål och ris, oljeväxtfrö, olivolja, socker, vin, tobak, nötkött, griskött, fågelkött, får- och getkött, frukt och grönsaker, lin, hampa, bomull, mjölk och mejeriprodukter samt ägg m.m. För några regleringar gäller följande prismönster:

Interventionspris producentförsäljningspris, bottenpris i partihandels-

ledet.

Representativt marknadspris tillåta normal avsättning.

-

Jordbruksavtalet i GATT/Uruguayrundan innebär i princip att EU:s importavgifter, sluss- och referenspriser har ersatts med fasta tullar. Några undantag finns samt ett flertal Övergångsbestämmelser. Likaså skall kvantiteten varor som exporteras med exportbidrag inom ett visst område begränsas. Detsamma gäller de utbetalda beloppen.

2.4.2.1 Intervention och stöd

Interventionsuppköp används för att ta hand om överskottsproduktion som varken den inhemska marknaden eller exportmarknaden förmår att svälja vid ett visst tillfälle. Uppköpta kvantiteter avyttras normalt genom anbudsförfarande och får sedan endast avsättas den normala markom naden inte störs. Förfarandet förekommer inom mejeri-, spannmåls- och nötköttssektorema samt inom frukt- och grönsaksområdena där det är kopplat till vissa kvalitetsnormer. En annan åtgärd är stöd till privat lagring används marksom om nadsprisema hotar falla under viss nivå. Nivån fastställs komen av

missionen genom anbudsförfarande eller fast prissättning.

genom Vidare används system med produktions- och konsumtionsstöd för diverse varor. Beloppen fastställs av kommissionen och justeras regelbundet. Det finns möjlighet att förutfastställa stöden. I samband med

detta krävs att en säkerhet har ställts. Säkerheten frisläpps och när

om

48 EU:s jordbrukspolitik

stödmottagaren uppfyllt sina åtaganden. Säkerhet skall också ställas för vissa stöd oavsett om förutfastställelse har begärts.

2.4.2.2 Tullskydd, kvoter och exportbidrag

Tullskyddet tillämpas i s.k. tredjelands-handel, dvs. handel med länder

utanför gemenskapen. Skyddet omfattar bl.a. tullar och rörliga tilläggs-

avgifter. Möjlighet till att ta ut tilläggsavgift enligt den särskilda skydds-

klausulen i GATT-avtalet finns för flera produkter. Kommissionen kan

besluta att införa tilläggsavgift importpriset skulle vara för lågt.

om om Tilläggsavgiftema administreras centralt från kommissionen och justeras i jämna intervaller. Exempel på produkter där tilläggsavgift tas ut är spannmål och socker. En stor del importen till EU omfattas av särskilda preferensordav ningar inom för bi- eller multilaterala handelsavtal. Härigenom ramen kan import ett visst ursprung beläggas med reducerad tull eller med av tullfrihet. Oftast är de kvantiteter kan erhålla sådan reduktion som en begränsade och därför kvoterade. Fördelning av kvotutrymme sker kommissionens försorg. En typ av kvotering är s.k. genom annan GATT-kvoter. Ett krav för att importera är ofta att man erhållit importlicens en vara och att säkerhet ställs. Denna används i samband med avgifter, kvotering, statistikinsamling eller för att begränsa importen. Inom flertalet varuområden finns möjlighet att erhålla exportbidrag

vilka differentierade för olika destinationer. Dessa kan fast-

kan vara ställas efter anbudsinfordran eller efter ett fast beräkningssätt. GATTåtagandet har medfört att det oftast krävs licens för export. För att få

exportlicens krävs att säkerhet ställs. Det exportbidrag som erhålls är gällande bidrag vid ansökningstillfallet.

Möjlighet till förskott finns också för vissa produkter, men då krävs en ytterligare säkerhet.

2.4.2.3 Mjölkkvoter

Enligt jordbrukspolitik skall mjölkproduktionen kvo-

EU:s gemensamma

teras mellan medlemsländerna för att begränsa den totala produktionen. År 1984 infördes inom EU ett system med tilläggsavgifter för mjölk och

mjölkprodukter. Syftet med systemet, infördes för nioårsperiod, som en att minska obalansen mellan tillgång och efterfrågan på marknaden var

EU:s jordbrukspolitik 49

för mjölk och mjölkprodukter och de därmed sammanhängande överskotten. För att uppnå en bättre balans marknaden har systemet förlängts till år 2000. Sverige har genom avtalet med EU årlig mjölkkvot 3 303 000 en om ton mjölk vid en fetthalt på 4,33 %, 3 000 ton är s.k. direktförvarav en säljningskvot. Sverige är indelat i tre regioner för hanteringen mjölkkvoter: av

Region stödområdena 2a och 2b. - Region stödområdena 3 och - Region övriga landet. -

Mjölkkvoten bestäms leveranskvot eller direktsom en som en

försäljningskvot. Med leveranskvot avses den mängd mjölk och mjölk-

produkter av egen produktion säljs till mejeri eller uppköpare som annan under ett kvotår perioden den 1 april den 31 mars. Med direktför- säljningskvot avses den kvantitet produktion säljs direkt för av egen som konsumtion under ett kvotår. Producenter har mjölkpension kan som inte tilldelas mjölkkvot. De tar mjölkpension får kvoten överförd som utan ersättning till den nationella reserven. Mjölkkvoten, som anges i kilogram, utgör den kvantitet mjölk från egen produktion som företaget har rätt att utan avgift leverera till uppköpare eller sälja direkt för konsumtion under ett kvotår. För att kunna få en initial tilldelning leveranskvot krävdes att av företaget levererade mjölk den 1 1994 och levererade utan avbrott mars fram till den 1 januari 1995. Dessutom krävdes att de miljökrav som gäller för mjölkproducenter var uppfyllda. Kvoten fastställdes till ett genomsnitt av leveranserna åren 1991, 1992 och 1993. Om det sker förändringar mellan ett företags andel leverans och

direktförsäljning kan företaget begära en omfördelning mellan dessa

kvoter. Den totala kvantiteten av kvoter får dock inte ökas. De producenter har övergått till ekologisk mjölkproduktion, som nystartat eller utökat produktionen före den l januari 1995, behövde ansöka om kvot eller utökad kvot hos Jordbruksverket. Det samma

gällde för direktförsäljningsproducenter.

Om den nationella kvoten överskrids skall avgift tas ut för leveen ranser som överskrider den tilldelade kvoten. Om detta sker skall avgiften tas ut av de producenter levererat eller sålt för mycket. som Överlåtelse mjölkkvoter av sker normalt vid försäljning av fastighet

eller arrende. Om arrendet frånträds frivilligt stannar kvoten hos fastigheten, parterna inte avtalat annat. Om frånträdet inte är frivilligt

om om

50 EU.°s jordbrukspolitik

kan arrendatom kräva att kvoten fördelas mellan jordägare och arren-

dator.

Producent minskar eller upphör med mjölkproduktion får sälja

som hela eller delar sin kvot. Försäljningen görs till Jordbruksverket som av administrerar köp och försäljning kvoter. Kvotema kan bara säljas i av region producenten är verksam. samma som

Nationell reserv

Den nationella utgörs mjölkkvoter köps eller överförs reserven av som

från producenter upphör med jölkproduktion. Jordbruksverket kan

som m

köpa mjölkkvoter för överföring till den nationella reserven från producenter helt eller delvis upphör med produktionen.

som Kvot tillhör producent inte sålt mjölk eller andra mjölksom som produkter under helt kvotår skall tillfalla den nationella reserven. Om ett

producenten vill återuppta produktionen kan denne få tillbaka den ursprungliga kvoten inom tidsperiod tre år från det datum indrag-

en av ningen skett. Detta producenten inom månader från det att om sex indragning skett ansökt att ha möjlighet att återfå kvoten. om Priset mjölkkvoter fastställs årligen Jordbruksverket och gäller av

för påföljande kvotår.

2.4.3 Övriga verksamheter

2.4.3.1 Djurmärkning

EU-medlemskapet innebär regler för märkning och registrering av

nya djur. Reglerna omfattar nötkreatur, svin, får, getter och bufflar. Märk-

ningssystemet har flera användningsområden. Det är t.ex. ett sätt att kontrollera djurens identitet och för att motverka spridningen

ursprung smittsamma sjukdomar. av Systemet används också vid avelsarbete och för kontroll av utbetal-

ningen av olika stöd. All verksamhet där det på något sätt förekommer hantering av de reglerna omfattar måste registreras hos Jordbruksverket. Verkdjur som

samheten tilldelas ett produktionsplatsnummer är direkt kopplat till

som den fastighet eller plats där verksamheten bedrivs.

På varje produktionsplats skall det finnas journal för djurhåll-

en

ningen. I denna skall djurhållaren i kronologisk ordning registrera förändringar i djurinnehavet och händelser produktionsplatsen. Av jour-

nalen skall alltid det totala innehavet nötkreatur, svin samt hondjur av

EUss jordbrukspolitik 51

av får och getter framgå. Den 1 juni varje år skall samtliga får och getter produktionsplatsen inventeras och registreras. Nötkreatur och bufflar skall märkas senast vid veckas ålder, en medan svin, får och getter skall märkas innan de lämnar sin födelse-

besättning. Vid integrerad slaktsvinproduktion är det dock inget krav att märka grisar som lämnas till slakt direkt från sin födelsebesättning.

Djur som är födda före den l januari 1995 skall också märkta. vara

Om de redan har identitetsbeteckning kan denna behållas. Får, lamm

en och getter födda före den 1 januari 1995 och är kvar i sin födelsesom besättning skall dock märkas med s.k. SE-brickor.

2.4.3.2 Köttklassificering

Syftet med klassificeringen är att få säker beskrivning slakt-

en av kroppamas innehåll kött, fett och ben samt användbarhet. Med av

användbarhet menas utöver djurslagsindelning slaktkroppens proport-

ioner, olika styckningsdelars form samt fettansättning. Klassificeringen utnyttjas som underlag för prissättning vid avräkning till producent och i olika handelsled. Med EUROP-systemets tio formklasser och tio putsfettsgrupper tillsammans med slaktkroppamas vikt finns förutsättningar för en prissättning, som återspeglar värdet vid styckning. Avräkningsprisct, både prisnivån och prisskillnaden, påverkas av

marknadssituationen och av hur marknaden värderar slaktkroppama.

EUROP-systemets utbildning och kontroll sköts av Jordbruksverket.

Alla klassificerare, som utför klassificeringen på slakterierna, är utbildade och godkända Jordbruksverket. Inspektörer från Jordbruksverket av besöker slakterierna oanmält minst gång i kvartalet och kontrollerar en att reglerna tillämpas på rätt sätt.

52 EU:s jordbrukspolitik

D Region strödomráde 1 - 2a,2b Region stödområde 2 - 4 I Region3 övrigalandet -

Figur 2.4 Karta över mjölkkvotsregioner.

3 Administrativ

hantering

3.1 Inledning

I och med Sveriges inträde i EU korn även den jordbruksgemensamma

politiken CAP att tillämpas i Sverige. Regleringama är i stort

mer

detaljerade och omfattar fler områden än vad tidigare gällt för

som

Sverige. Detta medförde krav på förändringar det inhemska admini-

av strativa systemet. De administrativa rutinerna är till övervägande del baserade på

generella regler som skall tillämpas inom hela gemenskapen.

Jordbruksverket presenterade under våren 1994 konsekvensen

bedömning vad ett eventuellt EU-medlemskap skulle medföra för

av

verket i fråga om administrativa I denna antogs att systemet

resurser. skulle administreras centralt.

I proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen, slås den initiala

arbets- och ansvars-

fördelningen mellan centrala förvaltningsmyndigheter och länsförvaltningarna fast. Här sägs att handläggningen olika bidrag samt den

av

fysiska kontrollen bör läggas så nära de berörda möjligt. Det är

som

denna decentraliserade ansvars- och arbetsfördelning gäller. Som

som nu

central sektorsmyndighet fick Jordbruksverket samordnande, stöd-

en

jande och rådgivande roll gentemot den regionala förvaltningen, liksom

Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet inom områden har resp. en motsvarande stödjande och rådgivande roll. Uppgifterna i det följande om "antal ärenden" skall indises som en kator på områdets omfattning. De kan innefatta såväl registrerade som

handlagda ärenden och omprövningar. Arbetsåtgången indikeras därmed

inte heller.

3.2 Komponenter

3.2. l

Implementering av EU-författningar

Huvuddelen av EU:s regelverk är tvingande och ställer mycket upp

54 Administrativ hantering

detaljerade regler för hur regleringama skall administreras. Andra delar

regelverket, t.ex. miljöstöden, lämnar utrymme för nationell tillämpav ning. I båda fallen krävs dock kompletterande regler. Dessa har med-

delats i form lagar, regeringsförordningar och myndighetsföreskrifter.

av

Övergripande nationella riktlinjer ges bl.a.

Lagen 1994:1708 EU:s förordningar miljö- och strukturom om stöd.

Lagen 1994:1710 EG:s förordningar om jordbruksprodukter.

- om

Förordningen 1994:1714 om mjölkkvoter.

- Förordningen 1994:1715 EG:s förordningar om jordbruksom produkter. Förordningen SJVFS 1995:133 miljöstöd. om -

Förordningen 1995:1174 kompensationsbidrag till jordbruk i

om -

bergsområden och mindre gynnade område. Förordningen 1996:93 nationellt stöd till jordbruket i norra

om - Sverige.

I förordningama Jordbruksverket möjlighet att meddela ytterges

ligare föreskrifter komplement till EU:s regelverk samt för verk-

som ställigheten av detta.

3.2.2 Genomförande av informationsinsatser till

jordbrukare

Informationsinsatsema har utformats för att sprida kunskap om

innebörden och utformningen regleringar och stödsystem m.m. av Informationen sprids utskick till samtliga berörda brukare genom direkt från Jordbruksverket, regionala och lokala utskick och genom medier, muntlig information, t.ex. i form möten anordnade av genom av länsstyrelserna samt vid besök hos jordbrukare eller andra grupper.

Även Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet tar fram informa-

tionsmaterial sedan kan spridas till jordbrukama. Myndigheterna

som också för utbildning, dvs. erbjuder kurser för personer på länsnivå svarar stöd för informationen riktad till jordbrukama. som Ute i länen har det även genomförts handfast rådgivning direkt mer

till enskilda jordbrukare. Detta bl.a. med anledning av stödens och

ansökningsblanketternas komplexitet.

Administrativ hantering 55

3.2.3 Beredning

av ansökningar, beslut om stöd och

stöd

tilldelning samt utbetalning av

Ansökan skall göras på de blanketter tagits fram Jordbruksverket som av eller i vissa fall av Tullverket. Ansökningar om stöd sänds in till m.m. berörd myndighet. För jordbruksstöden är detta länsstyrelserna. Efter sedvanlig diarieföring kontrolleras att ansökningshandlingarna inkommit inom föreskriven tid samt att de blivit korrekt ifyllda. Ett beslut som berättigar till stöd behöver inte fattas av samma instans som sköter utbetalningen. Som ackrediterat utbetalningsställe sköter Jordbruksverket avräkningen mot FEOGA:s budget.

3.2.4 Fysisk och administrativ kontroll

Enligt EU:s regelverk finns det ett formellt krav på att åtminstone fem procent av ärendena avseende arealer och tio procent avseende djur skall kontrolleras. Dessa regler får kompletteras med mer långtgående nationella krav. Administrativ kontroll utförs i ett första skede när länsstyrelserna bereder ärendena. Kontrollenheten vid Jordbruksverket har samorden nande roll för den fysiska kontrollen skall genomföras länsstysom av relsema.

3.2.5 Statistik och underrättelse

Såväl kommissionen som nationella instanser efterfrågar vid skilda tillfällen statistiskt material. Åtminstone vad gäller EU:s regleringar är det ofta ett krav att sådana uppgifter lämnas. Ibland kan det även vara påkallat att färdigställa för olika ändamål. prognoser Jordbruksverket skall ha direkt tillgång till alla uppgifter det genom centrala datorsystem/register som har byggts eller är under upp uppbyggnad. I de fall där EU upplåter till Sverige att utforma specifika mer bestämmelser finns ett krav på att dessa bestämmelser meddelas kommissionen. Detta skall utföras av Jordbruksdepartementet.

56 Administrativ hantering

3.2.6 Revision

Jordbruksverket har byggt upp en egen enhet för intemrevision som är fristående från verksamheten. Denna enhet skall bedriva revision EUav stöd inom alla berörda myndigheter. Riksrevisionsverket för ansvarar den externa revisionen av dessa EU-system, vilket också innebär att kontrollera och bedöma intemrevisionens kvalitet.

Till detta kommer att EU:s revisorer kontinuerligt besöker varje med-

lemsland för att utföra liknande revision.

3.2.7 Överklagande

Generellt gäller att länsstyrelsens beslut stöd kan överklagas hos om Jordbruksverket. Yttrande skall i förekommande fall inhämtas från Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket innan Jordbruksverket meddelar beslut. Jordbruksverkets beslut får inte överklagas.

3.3 Områdesbeskrivning

3.3. 1 Marknadsreglerande åtgärder

Marknadsregleringama är skapade för att bibehålla en åsyftad prisnivå inom gemenskapen. Generellt gäller att handläggningen av dessa åtgärder administreras centralt av Jordbruksverket.

3.3.1.1 Exportbidrag och licenser

Ca 50 000 ärenden behandlas årligen. Ansökan om tilldelning av vissa kvoter måste ske vid specifika tidpunkter. Exportbidrag kan sökas året förutsatt att det finns om, bidragssats fastställd. Området omfattar licenser, tullar, import-, tilläggs- och utjämningsavgifter, exportbidrag och kvoter. Ärenden gäller tullar och avgifter som handläggs av Tullverket. Licenser, exportbidrag och kvoter handläggs av Jordbruksverket. Inom Jordbruksverkets kompetens faller även frågor

om säkerheter som måste vara ställda i anslutning till att ärendena hand-

läggs. Detaljerade regler har finns i Jordbruksverkets föreskrifter SJV FS.

Administrativ hantering 57

Jordbruksverket har sammanställt en serie av s.k. vägledningar vilka har kunnat beställas från inforrnationsenheten. Dessa är ett 30-tal till antalet och täcker in samtliga åtgärder. Man har även informerat vid

möten där näringen varit representerad. I ett inledningsskede fanns även

telefonpanel att tillgå for att få information och för materialbeställen ning. Ansökningar licenser, exportbidrag och kvottilldelning som avser lämnas till Jordbruksverket där de diarieförs. Handlingarna går sedan direkt till den på verket ansvariga sakenheten för beredning. Här beslutar man om bidrags- och kvottilldelning. Beredningsförfarandet är ADB-baserat. Kommunikation med kommissionen sker telefax. Utbetalningar sker genom ekonomigenom enheten medan tilldelning sker genom sakenhetema. Säkerheter for jordbruksprodukter registreras samma sätt som ansökningarna. Även säkerhetema matas in i det centrala ADB-systemet. Handläggare vid de berörda sakenhetema skall sedan kunna utnyttja de ställda säkerhetema efter behov. Antalet kontroller skall utföras regleras i EU-direktiv. För den som fysiska kontrollen export- och importförsändelser med tillhörande av dokumentation Tullverket. svarar Insamling statistiska uppgifter sker antingen av Jordbruksverket av via det centrala ADB-systemet eller genom Tullverkets försorg. För revisionen Jordbruksverkets egen revisionsenhet. Denna svarar följs sedan Riksrevisionsverkets kontroller samt vid besök av upp av EU:s revisorer. Jordbruksverkets beslut får överklagas hos länsrätten.

3.3.1.2 Intervention och stöd

Ca 8 000 ärenden behandlas årligen. Ansökan interventionsköp måste ske vid särskilda tidpunkter. om Produktions- och konsumtionsstöd m.m. kan sökas året om. Området innehåller interventionsuppköp samt diverse stödfonner, framför allt produktions- och konsumtionsstöd. Även inom detta område tillämpas kravet att säkerhet skall ställas. Regelverket utgörs av ett 15-tal föreskrifter utgivna i SJV FS. Informationsinsatsema har varit desamma som inom området exportbidrag och licenser. Ett 20-tal Vägledningar har producerats. Berednings- och beslutsprocessen sker i stort sett som för exportbidrag och licenser.

58 Administrativ hantering

Jordbruksverket beslutar detaljerade regler för kontroll. Kon-

om

trollen genomförs i form av:

Fysiska kontroller lokaliteter, produktion och därmed samman- - av kopplade aktiviteter.

Räkenskapskontroll för lager, förbrukning och produktion m.m.

- Uttag och analyser från halvfabrikat eller från fárdigvaran. - av prover

Kontrollen utförs Jordbruksverket utom vad gäller kontroll av av lokalhygien Livsmedelsverket för. som svarar

Sammanställning prisuppgifter och annan statistik sköts enligt

av rutiner ovan. För revisionen Jordbruksverkets egen revisionsenhet. Denna svarar följs sedan Riksrevisionsverkets kontroller samt vid besök av upp av EU:s revisorer. Jordbruksverkets beslut olika former av stöd m.m. kan omprövas om verket. Dessa beslut kan inte överklagas. Beslut som rör intervention av och andra marknadsreglerande beslut får överklagas hos länsrätten.

3.3.1.3 Mjölkkvoter

Kvotåret löper mellan den 1 april den 31 mars. -

Ca 10 000 omprövningsärenden behandlades under år 1995.

Köp och försäljning kvoter har för första gången ägt rum under av januari månad 1996. Den nationella hanteringen mjölkkvoter och tilläggsavgifter syftar av till att fördela den EU bestämda landskvoten. av

Mjölkkvotshanteringen regleras nationellt i en regeringsförordning

och i föreskrifter meddelade Jordbruksverket. av Informationsinsatser har skett genom centrala utskick från Jordbruksverket och informationsmöten för näringen och länsstyrelserna.

Landskvoten fördelades i stort sett utifrån genomsnittlig produktion för referensperiod. Fördelningen gjordes Jordbruksverket. Med

en av underlag och utifrån riktlinjer i förordningen fördelades kvodetta som ten gårdsvis. Företag som utökat sin produktion eller som är nystartare

kunde ansöka kvot för den nya leveranskapaciteten.

om en

Om mjölkproducenten missnöjd med beslutet kunde denne begära

var omprövning verkets beslut och senare överklaga hos länsrätten. Jordav bruksverket administrerar även den s.k. nationella reserven, dvs. överföring kvoter till samt köp och försäljning av mjölkkvoter. av reserven Uppköpama mjölk skall rapportera mjölkleveranser samt dess fetthalt av

Administrativ hantering 59

till verket. En avgift tas ut på den kvantitet som inlevereras utöver den tilldelade kvoten om den nationella kvoten överskrids. Uppköpama svarar för att denna avgift betalas in till Jordbruksverket. Svenska Mjölkproducentemas Riksförening, SMR svarar för att producentema fortlöpande får information om hur produktionen utvecklas i relation till kvoten. Kontroll enligt mjölkkvotsregleringen utförs hos såväl mjölkproducenten som hos uppköparen. Denna kontroll utförs av Jordbruksverket. Hos uppköparen kontrolleras registerhanteringen och bokföringen. Skötsellagens krav på godkänd gödselvårdsanläggning kontrolleras huvudsakligen av kommunerna. Statistiska sammanställningar över produktion m.m. görs av Jordbruksverket. För revisionen svarar Jordbruksverkets egen revisionsenhet. Denna följs sedan upp av Riksrevisionsverkets kontroller samt besök av EU:s revisorer. Jordbruksverkets beslut i enskilda fall kan omprövas av verket. Besluten får överklagas hos länsrätten.

3.3.2 Stöd till jordbrukare

3.3.2. 1 Arealbaserat stöd

Regleringsåret löper mellan den l juli den 30 juni. - Ca 65 000 ansökningar behandlas årligen. Sista ansökningsdag var den 3 april 1996. Stödberättigande grödor är spannmål, oljeväxter, baljväxter och oljelin. Odling av spånadslin samt av linser, kikärter och vicker berättigar även till stöd. Mark i träda kan också berättiga tills stöd. Nationella bestämmelser finns i en regeringsförordning, som kompletteras med föreskrifter från Jordbruksverket. Jordbruksverket har distribuerat centralt framtaget informationsmaterial till samtliga jordbrukare. Vid behov inrättas en telefonpanel för information och materialbeställning. Länsstyrelserna har också genomfört inforrnationskampanjer via massmedia och genom utskick och möten. Ansökan arealstöd jämte skifteskartor och andra eventuella om bilagor skall skickas in till länsstyrelsen i det län där brukaren har sin största odlingsareal. De på ansökan angivna skiftena kontrolleras mot bifogade kartorna. Likaså görs en kontroll av att grödoma och skiftena är stödberättigande. Detta arbete utförs av lantbruksenhetema eller

60 Administrativ hantering

motsvarande. Färdigberett material kontrolleras ytterligare en gång. All databehandling skall ske i ett datorsystem som finns hos Jordbruksverket. Efter beredning skickas materialet till Jordbruksverket som efter länsstyrelsemas beslut svarar för att utbetalning sker. Kontrollen i fält sköts av länsstyrelsepersonal. Jordbruksverket svarar för samordning och utbildning av denna personal. Viss del av kontrollen sker på försök satellitövervakning. Denna tjänst köps in och genom administreras av verket. Sammanställning av statistik sköts av Jordbruksverket. För revisionen svarar Jordbruksverkets egen revisionsenhet. Revisionen utförs Riksrevisionsverket och EU:s revisorer. även av Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Jordbruksverket.

3.3.2.2 Djurbidrag

Regleringsåret löper som kalenderår. Ca 40 000 ansökningar behandlas årligen. Ansökningstid avseende bidrag för am- och dikor är den 1 maj den - 30 september 1996, och för tackor den l 29 februari 1996. - Området innefattar bidrag för handjur, am- och dikor samt för tackor. Antalet bidragsrätter är kvoterat för varje EU-land. Bidragsrätter för amoch dikor samt för tackor har fördelats på gårdsnivå. Denna fördelning har gjorts Jordbruksverket. För handjur tillämpas den s.k. slaktav modellen innebär att bidrag beräknas på grundval av de djur som som skickas till slakt. Överlåtelser bidragsrätter administreras Jordbruksverket. av av Anmälan om överlåtelse av bidragsrätter skall ha inkommit senast den 29 februari 1996 för tackor och senast den 30 april 1996 för am- och dikor. Ansökningstid för ansökan bidragsrätter den nationella reserom ur är för tackor den 1 den 31 december 1995, och för am- och dikor ven den 1 den 29 februari 1996. -

Nationella bestämmelser finns i en regeringsförordning och i

kompletterande föreskrifter från Jordbruksverket. Jordbruksverket har distribuerat centralt framställt informationsmaterial till samtliga uppfödare. Vid behov upprättas en telefonpanel för information och materialbeställning. Länsstyrelserna har genomfört informationskampanjer massmedia och genom utskick och genom möten. Intentionsanmälan handjursbidrag sänds till Jordbruksverket som om bereder ansökan. Gäller det export av levande djur ligger ansökan till

Administrativ hantering 61

grund för handläggningen. Gäller det i stället djur skickats till slakt som ligger de uppgifter slakteriema skickar till verket grund i beredsom ningsförfarandet. Utbetalning sker Jordbruksverket och kan delgenom vis förskotteras. Bidragsrätter för am- och dikor samt tackor fördelades Jordbruksav verket med år 1993 referensår. Verket

som bereder även över- och upp-

låtelse av bidragsrättema samt fördelning den nationella

ur reserven. För bidrag för am- och dikor samt för tackor tar länsstyrelsen i uppfödarens hemlän emot ansökan diarieförs och bereds på lantsom bruksenheten eller motsvarande. Uppgifterna i ansökan ligger till grund för bidrag. Utbetalning sker via Jordbruksverket och kan delvis förskott-

eras. Den fysiska kontrollen i form stickprovskontroll stalljoumal, av av djurantal, räkenskaper utförs länsstyrelserna. Jordbruksverket m.m. av svarar för samordning och utbildning av kontrollantema. För revisionen svarar verkets egen revisionsenhet. Revision utförs även av Riksrevisionsverket och EU:s revisorer. Länsstyrelsernas beslut bidrag får överklagas hos Jordbruksom

verket. Jordbruksverkets beslut handjursbidrag och bidragsrätter kan

om omprövas av verket. Jordbruksverkets beslut kan inte överklagas.

3.3.2.3 Struktur- och regionala stöd

Regleringsåret löper kalenderår. som Ca 30 000 ansökningar behandlas årligen.

Här innefattas kompensationsbidrag inom mindre gynnade områden

i södra och mellersta Sverige och hela norra Sverige samt det nationellt finansierade stödet till jordbruket i Sverige. Även övriga struknorra turstöd som medfmansieras av EU:s jordbruksfond dvs. mål 5a stöd för att påskynda strukturutvecklingen inom jordbruket samt delar mål av

5b landsbygdsutveckling och mål 6 stöd till regioner med mycket låg befolkningstäthet ingår här. Inom mål 6-områdena är medfmansierings-

graden från EU högre.

Stödformema regleras i författningsfonn samt i Jordbruksverkets

föreskrifter. Informationsinsatser rörande det regionala stödet inom mål 5a och det regionala nationella stödet har skett via centrala utskick från Jordbruksverket till jordbrukama och informationsmöten med näringen och

länsstyrelserna. Länsstyrelserna har genomfört informationskampanjer

via massmedia samt genom utskick och möten. När det gäller mål 5b

62 Administrativ hantering

och mål 6 kommer inforrnationsinsatser att påbörjas så fort beslut

fattats. Nutek är ansvarig myndighet.

Mål 5a

Ansökan kompensationsbidrag och delar det nationella stödet till

om av

jordbrukare skickas till länsstyrelserna för registrering, handläggning och beslut. Jordbruksverket for utbetalning av kompensationsbidraget

svarar samt det nationella stödet går till jordbrukare i norra Sverige. som Startstödet administreras fullt länsstyrelserna dit ansökan också ut av skickas. Jordbruksverket betalar ut både den svenska och EU:s del av stödet.

Investeringsstöd till den förädlar eller saluför produkter från

som

jord- eller skogsbruket handläggs och beslutas Jordbruksverket, dit

av också ansökan skickas. I handläggningsprocessen får länsstyrelserna tillfälle sig över de företag i det länet sökt stöd. Utbetalatt yttra egna som ning EU-medel och svensk samfmansiering görs Jordbruksverket. av av

Mål 5b och mål 6

Ansökan skickas till sekretariatet för beslutsgruppen. Sekretariaten finns på länsstyrelserna i berörda län. För de regionala beslutsgruppema i mål 5b finns ett huvudsekretariat tar fram det slutliga beslutsunderlaget som

sköter expediering besluten. Beslut stöd fattas av besluts-

samt av om for detta ändamål särskilt nybildad myndighet. gruppen, som är en All databearbetning sker i ett centralt ADB-system. Utbetalning av stöd sker mot rekvisition skickas till sekretariatet, som efter konsom troll skickar den vidare till Jordbruksverket för utbetalning av stöd som

finansieras av EU:s jordbruksfond.

Den nationella offentliga samfinansieringen av åtgärder i mål 5b och mål 6 utbetalas det offentliga organ som står för finansieringen. av

Kontroll, revision och överklagande

Kontrollen i fält sköts personal från länsstyrelserna. Jordbruksverket av

för samordning och utbildning denna personal.

svarar av För revisionen Jordbruksverkets revisionsenhet. Revisvarar egen sionen utförs Riksrevisionsverket och EU:s revisorer. När det även av gäller mål 5b och mål 6 upprättas dessutom särskilda övervakningskommittéer, där representanter både från kommissionen och från Sverige

Administrativ hantering 63

ingår. Dessa skall ställa upp övergripande kriterier för stöden samt kontrollera att stöd utbetalas i enlighet med de har beslutats program som för resp. stödområde.

Länsstyrelsens beslut om kompensationsbidrag får överklagas hos

Jordbruksverket. Jordbruksverkets beslut upphävande beslut och om av

återbetalningsskyldighet får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Länsstyrelsens beslut nationellt stöd får överklagas hos Jordom bruksverket. I de fall verket fattar beslut första instans kan detta som

inte överklagas. Det finns dock enligt förvaltningslagen möjlighet till

en omprövning hos verket.

Jordbruksverkets beslut om återbetalningsskyldighet och upphäv-

om ande av stödbeslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

3.3.2.4 Miljöstöd

Regleringsåret löper kalenderår. som

Ca 35 000 ansökningar behandlades år 1995 under år 1996 kommer

miljöprogrammen att tillämpas i sin helhet. Sista ansökningsdag om stöd för våtmarker den 31 januari 1996 var och för övriga miljöstöd den 3 april 1996.

Inom detta område avses stöd för bevarande av odlingslandskapets

biologiska mångfald och kulturmiljövärden, åtgärder i särskilt miljökänsliga områden samt stöd för ekologisk odling Totalt omfattar miljöm.m. stödet tio olika stödformer. Stödformema regleras genom rådsförordningar, regeringsförordningar samt i Jordbruksverkets föreskrifter. Informationsinsatser har skett centrala utskick från Jordbruksgenom verket. Informationsmöten för näringen och länsstyrelserna har genomförts av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

Länsstyrelserna har genomfört informationskampanjer massmedia

genom samt genom utskick och möten. Ansökan jämte skifteskarta skickas till länsstyrelsen i det län där brukaren har sin hemvist. De ansökan angivna skiftena kontrolleras mot de bifogade kartorna. Detta arbete utförs lantbruksenhetema eller av motsvarande, ofta i samarbete med personal från natur- och kulturmiljö-

vårdsenhetema eller motsvarande. Ansökan gäller för femårsperiod

en och måste årligen kompletteras av en ansökan utbetalning. Länsstyrom

elserna registrerar uppgifter ansökningarna i Jordbruksverkets data-

om

bas, till vilken samtliga länsstyrelser är direktuppkopplade. Efter

det att länsstyrelserna kontrollerat stödbeloppen fattas beslut ansökningarna. om Jordbruksverket sedan för att utbetalning sker. svarar

64 Administrativ hantering

Kontroll och uppföljning i fält sköts personal från länsstyrelserna.

av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksansvarar,

tikvarieämbetet, för utbildning av denna personal.

För revisionen Jordbruksverkets revisionsenhet. Revision svarar egen utförs Riksrevisionsverket och EU:s revisorer. även av Länsstyrelsens beslut bidrag får överklagas hos Jordbruksverket om beslut inte får överklagas. Yttranden skall inhämtas från Riksantivars kvarieämbetet och Naturvårdsverket innan Jordbruksverket meddelar beslut. Jordbruksverkets beslut återbetalningsskyldighet och om uppom hävande stödbeslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. av

3.3.3 Övriga verksamheter

3.3.3.1 Djurmärkning

Syftet med märkningen är att djurens identitet och ursprung skall kunna fastställas. Detta används vid handel mellan regioner och länder, inom smittskydds- och avelsarbete samt för kontroll av stöd m.m. Jordbruksverket har sänt ut centralt framställt informationsmaterial till uppfödare. I ett inledningsskede fanns telefonpanel att tillgå resp. en för information och materialbeställning.

Uppfödare skall registrera sin produktionsplats hos Jordbruksverket. Anmälan överförs direkt till sakenheten för beredning och produktions-

platsen tilldelas ett nummer. Djurinnehav skall journalföras och djuren skall märkas. Endast av Jordbruksverket godkänd stalljournal och märkningsbricka får användas. Dessa kan beställas hos Jordbruksverket eller hos Svensk Husdjursskötsel.

Fysisk kontroll i form stickprov på produktionsplats och av stall-

av journal utförs av Jordbruksverket. Beslut får överklagas hos länsrätten.

3.3.3.2 Köttklassificering

Klassificering slaktkroppar grund för betalning till uppfödarav utgör en

och förädlingsledet. Även prisrapportering till EU och interven-

na tionsupphandling har klassificeringen som grund. Regler för klassificering och slakteriernas rapportering har fastställts i SJV FS. Jordbruksverket för att utbilda och godkänna klassificerare på svarar slakteri. resp.

Administrativ hantering 65

Slakterierna skall redovisa utförd slakt till Jordbruksverket. Underlaget används också för utbetalning djurbidrag. Intyg från klassificeav

rare skall bifogas. Jordbruksverket utför stickprovskontroller ute på slakteriema i enlig-

het med EU:s regler.

4 CAP:s

framväxt, problem och

framtidsutsikter

4.1 CAP:s framväxt

4.1.1 Historik

Redan i Romfördraget utformades jordbrukspolitiken på ett sätt

som utgick från att medlemsstaterna underordnade sig rådets och kommis-

sionens beslut när det gällde att uppfylla fördragspunktema. Det fanns

en rad skäl till att jordbrukspolitiken fick denna särställning. Under 1930-talets depression införde flertalet europeiska länder olika former

av marknadsregleringar på jordbrukets område. I Sverige fick vi en prisreglering på jordbruksområdet år 1933. När Romfördraget undertecknades var de ursprungliga medlemsländerna

sammantaget nettoimportörer av livsmedel och jordbruksråvaror. Frågan

om att effektivisera och öka jordbruksproduktionen därför stor

gavs en vikt. En betydelsefull roll spelade också den politiska viljan att behålla

familjejordbruket genom att trygga rimlig inkomstnivå för jord-

en brukama. Medlet att uppnå detta ett gränsskydd och olika former var av ingripanden i syfte att stabilisera marknaderna inom EG.

När EG bildades fanns redan nationella marknadsregleringar inom

medlemsstaterna. Regleringama varierade i omfattning och form. Därför föreskrevs övergångsperiod skulle göra det möjligt att gradvis en som avlägsna de nationella regleringarna. Den gemensamma jordbrukspolitiken har under sin trettioåriga

historia varit relativt robust mot radikala förändringar. Det betyder dock

inte att politiken undgått kritik. Den har ifrågasatts flera medlemsav länder och i diskussioner inom EG:s institutioner.

CAP byggde redan från början på tre grundprinciper;

en gemensam marknad med priser, företräde för EG:s framför gemensamma varor

importerade och en gemensam finansiering jordbrukspolitiken.

av

68 CAPss framväxt, problem och framtidsutsikter

4.1.2 Genomförande

Mellan åren 1958 och 1968 genomfördes stegvis den gemensamma marknaden. Den första marknadsregleringen infördes år 1962 och de priserna har tillämpats sedan år 1968. För att undvika att gemensamma jordbrukama i vissa områden skulle missgynnas och motsätta sig det

priset, bestämdes priset för varje produkt till priset i det

gemensamma

land där produkten dyrast. Detta kom att leda till ökande skillnad

var en

mellan världsmarknadspriset och gemenskapspriset. För att EG:s produkter skulle föredras framför importerade måste

EG:s produkter billigare än importproduktema. Importvaror pålades vara

därför avgifter och tullar medan ett parallellt system med exportstöd

infördes för EG-produkter. För att stödja prisnivån inom EG tillämpades även intervention, dvs. uppköp och lagring av olika produkter. Den finansieringen sköttes över EG:s budget. Medlemsländema gemensamma betalade därigenom inte kostnaderna för CAP direkt till sina jordbrukare

utan indirekt genom bidrag till gemenskapsbudgeten. Resultatet av den förda politiken blev att produktionen ökade. EG blev i början 1970-talet självförsörjande och så småningom över-

av

skottsproducent trots att antalet jordbrukare hela tiden minskade. Kon-

fick och fler välja mellan i affärerna. Även sumenterna mer varor att om livsmedelspriserna steg så sjönk den andel av hushållsutgiftema som gick till livsmedelsinköp. Handeln mellan medlemsländerna ökade

kraftigt. Gemenskapspreferensen förhindrade dock inte att EG fortsatte

att de största livsmedelsimportörema, främst av varor som vara en av inte kan produceras inom unionen.

4.2 CAP:s problem

4.2.1 Ökade kostnader och överskottsproduktion

Den jordbrukspolitiken var följaktligen i flera avseenden

gemensamma framgångsrik. Samtidigt kom kostnaderna och överskottsproduktionen att bli ett växande problem. En hömstenama i politiken de garanterade lägsta priser som av var jordbrukama fick för sina produkter, oavsett hur mycket som producerades. J ordbrukama hade alltså ett gott skäl att försöka öka sin produktion. Ny teknik och kunskaper bidrog också till ökande skördar. nya Detta gjorde att interventionslagren ökade kraftigt och kostnaderna för att exportera de uppköpta produkterna med hjälp av bidrag blev allt

högre. Exportsubventionema började bli handelspolitisk belastning.

en

CAPJs jramváxt, problem och framtidsutsikter 69

Kostnaden för CAP ökade dessutom hela tiden. Stödet via priserna ledde också till att mer än 80 % av medlen gick till 20 procent avjord-

brukarna, de största och mest effektiva företagen. De små familje-

företagen och brukare i mindre gynnade områden fick inte stöd i avsedd

omfattning. Under slutet av 1970-talet började EG att reagera överproduktionen och kostnadsstegringama. År 1979 vidtogs de första

mindre förändringarna i systemet att prisgarantin begränsades. genom Den dittills största reformen skedde år 1988 då utgifterna för CAP underkastades budgetdiciplin gäller i övrigt. samma som Då sattes ett tak för de samlade utgifterna. Samtidigt infördes ett system med stabilisatorer, vilket innebar att en produktionsvolym utöver fastställd kvot "bestraffades" med sänkt stöd, i vissa fall i kombination med sänkt kvot för det kommande året. Detta fick dock endast marginell effekt på en

överproduktionen och gjorde att reformen efter bara några år var otillräcklig. Belastningen som jordbruket utgjorde budgeten, på

miljön och på de handelspolitiska relationerna kvarstod och ledde fram

till ett beslut om en radikal reform jordbrukspolitiken.

av

4.2.2 CAP-reformen år 1992

Efter mer än ett år av debatter och förhandlingar antog rådet i juni 1992 den största reformen hittills CAP. Reformbeslutets viktigaste inslag av var sänkningen av stödpriset för spannmål med 29 %, avsedd att vara genomförd budgetåret 1995/96. För sänkningen stödprisema komav penseras jordbrukama med arealbidrag vilkas storlek relateras till avkastningen under en referensperiod i region. resp. Jordbruksreformen har således inte inneburit att de traditionella instrumenten i jordbrukspolitiken gränsskydd, intervention och exportbidrag avskaffats, men de har minskat i betydelse. Förskjut- ningen från prisstöd till direktstöd väntas innebära minskad intensitet en i odlingen, ökad konsumtion och minskade överskott. Av betydelse när det gäller att begränsa överskottsproduktionen är också villkoret för

arealbidrag, nämligen att större jordbruk måste lägga 15 % eller

mer beroende på val av trädesforrn arealen i träda. Trädan, också av som

berättigar till arealbidrag, kan användas för produktion alternativa

av grödor ej livsmedel eller foder. Som en följd av sänkta spannmålspriser har kostnaderna för animalieproduktionen sjunkit. Stödpriserna för mjölk, smör och nötkött har

också sänkts något. Gränsskydd och exportbidrag för griskött, fjäderfä

och ägg, som är avvägda i direkt relation till spannmålsprisema, har också sjunkit automatiskt.

70 CAP:s jiamväxt, problem och framtidsutsikter

Eftersom den intensiva animalieproduktionen gynnas av de lägre

foderkostnadema innebar reformbeslutet också flera slag stöd till av

extensiv köttproduktion. I reformbeslutet ingick också ett antal kompletterande åtgärder i form stöd till miljövänligare brukningsmetoder, bevarande av biologisk

av

mångfald och odlingslandskapets kulturmiljövärden, stimulans till skogsplantering och förmånligare villkor för förtidspensionering. Reform-

beslutet innebar att dessa stödformer, medfinansieras av EG med som 50 %, har utvidgats avsevärt eller fått nivåhöjningar.

443 Framtidsutsikter

4.3.1 Många faktorer påverkar utvecklingen

När det gäller CAP:s framtid finns många variabler att ta hänsyn till om

skall försöka förutspå framtiden. Utredningen har försökt att man

identifiera några områden kan påverka den fortsatta utvecklingen

som

av EU:s gemensamma jordbrukspolitik:

Marknadsstöd enligt CAP:s principer har tendens att bli allt

en mindre effektiva utifrån de mål satts upp. Stöden till som

jordbrukama eroderas på grund högre markpriser och högre priser

av på insatsvaror. Samtidigt med detta har konsumenterna relativt höga matpriser trots hög skattefinansiering jordbruket. En ond cirkel en av

uppstår när skattefmansierat stöd håller nere världsmarknadsprisema,

vilket i sin tur leder till behov ännu större stöd för att finansiera av

överproduktionen.

fördelas inte effektivt mellan jordbrukama. År 1991

CAP-stödet -

beräknades att 80 % jordbruksstödet gick till 20 % av jordbru-

av

kama. Detta beror delvis att stödet lämnats för produkter som i hög grad produceras i den delen gemenskapen samt att det

norra av

heltidsjordbruken producerar stor andel livsmedlen.

är som en av

Försök att frnjustera CAP-stödet för att stödja speciella grupper har

visat sig både besvärligt och dyrt. Situationen kan förmodas ha

förändrats något efter reformen år 1992, då EU minskade prisstödet

till förmån för direktstöd och ökade miljö- och strukturstöd.

Trots CAP-stödet kan ett stort antal jordbruken inom EU inte

av -

längre förvänta sig rimliga inkomster. Den ekonomiska överlevnads-

CAPzs fiamväxt, problem och framtidsutsikter 71

möjligheten för många jordbruk är därför svårbedömd, även för dem

som lyckas öka effektiviteten eller utveckla diversifiering.

en

Landsbygden fortsätter att lida av ett antal ekonomiska problem - som inte kan lösas med ytterligare CAP-stöd. Även reformen CAP om av år 1988 gav upphov till strukturfondema, hanterar CAP-stödet litet av dessa problem.

Prisstödet driver upp kostnaderna för industrier med jordbruksråvaror som insatsvara. Utvecklingen av nya produkter baserade på jordbruksråvaror, t.ex. biobränslen, är svår att få fart på utan omfattande stöd.

Administrationen av CAP har blivit allt komplex och känslig för

- mer

fusk på grund av ett stort antal förändringar genomförts

som successivt. Problemen har ökat med antalet medlemmar och dessa riskerar att förvärras med ytterligare utvidgning. en

CAP:s negativa effekter på miljön har uppmärksammats alltmer. - Minskande biologisk mångfald grund monokulturer samt förav oreningar av vatten och luft från kemikalier och stallgödsel är exempel på detta. Dessa växande problem hanteras inte inom ramen för dagens gemensamma jordbrukspolitik.

4.3.2 EU-kommissionäremas

rapport angående en östutvidgning

Detta avsnitt är en sammanfattning av den strategirapport framlagts som av EU-kommissionärerna Fischler och den Broek. van

4.3.2.1 Inledning

Vid Europeiska Rådets möte i Essen i december 1994 beskrev jordman bruket på följande sätt: "Jordbruket är ett nyckelelementen i de straav tegiska diskussionerna i samband med att förbereda en utvidgning". Vid mötet begärde man att kommissionen under den andra delen år 1995 av skulle presentera en studie över ämnet. I början av december 1995 presenterades så "Kommissionens förslag till alternativa strategier för

utvecklingen av relationerna med länder i Central- och Östeuropa inför

en framtida utvidgning".

72 CAPss framväxt, problem och framtidsutsikter

Skälen till att just jordbruket identifierats som en viktig fråga i sam-

band med den framtida utvidgningen är dess relativa storlek i ett antal

av de Central- och Östeuropeiska länderna i fortsättningen benämnda

CEEC-ländema och de svårigheter som kan uppstå i samband med en integrering dessa stater i den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, av i dess nuvarande form. Rapporten försöker identifiera de huvudsakliga utmaningar som det

framtida jordbruket och jordbrukspolitiken står inför såväl i CEEC-länd-

i EU, samt göra en bedömning av vilka effekter en utvidgning erna som skulle få för CAP i dess nuvarande form.

4.3.2.2 CAP:s framtid

Rapporten visar att resultaten CAP-reformen över lag är positiva. Det av måste dock konstateras att jordbruket är sektor under utveckling och en att även de ekonomiska, sociala och politiska parametrar som påverkar jordbruket är under förändring. Jordbrukspolitiken måste anpassas till dessa förändringar. Insikten om en möjlig utvidgning mot öst måste tas i beaktande så sätt att inte några ingrepp görs som försvårar eller försenar framtida utvidgning. en En utvidgning mot öst är därmed endast en faktor bland andra, om än viktig sådan. Utvecklingen marknaden, inbegripet ökad proen av duktivitet och önskan att delta i försörjningen av en förutspådd ökad en efterfrågan på världsmarknaden, nästa WTO-runda och den ökande debatten inom EU miljöhänsyn, sociala frågor och landsbygdens om utveckling är andra viktiga element i diskussionerna inför framtiden.

Kommissionen har därför kommit att överväga tre alternativa utvecklingsvägar för framtidens CAP:

l Ingen förändring.

2 Radikal reformering.

3 En fortsatt utveckling av 1992 års reform.

Ingen förändring

Ett bibehållande nuvarande CAP-politik, även efter år 2000, är inte av någon bra lösning enligt rapporten även det skulle vara möjligt att om

CAPxs framväxt, problem och framtidsutsikter 73

göra detta under ett begränsat antal år. Detta skulle i förlängningen medföra stora påfrestningar på EU:s jordbruk. Även utan utvidgning öst kommer avkastningen inom en jordbruket att öka och leda till ökad produktion i ett antal nyckelsektorer

med undantag för socker och mjölk där produktionen är kvoterad och

där en ökning av avkastningen leder till reduktion betareal och djurav besättningar. Till detta kommer att möjligheterna till subventionerad export är begränsade och kommer antagligen att beskäras ytterligare i framtiden, samtidigt som efterfrågan inom gemenskapen inte kommer att öka nämnvärt. I vissa sektorer kan det till och med komma att minska och därmed kommer åter igen ett ökande överskott att leda till stora obalanser på den interna marknaden. En utvidgning mot öst utan förändring av CAP-politiken skulle leda till ytterligare obalans och accelerera förfallet. Slutligen skulle situationen bli ohållbar och en stor CAP-refonn vore därmed oundviklig. Om den skulle efter utvidgning äga rum en skulle den riskera att bli mycket svår att genomföra och väldigt kostsam. Eftersom jordbrukare i CEEC-ländema skulle ha hunnit dra nytta av höga EU-priser under ett antal år skulle det nödvändigt att vara

kompensera även dessa för de prisnedskärningar som ägt rum efter

utvidgningen. Även det kan enkelt behålla den jordom synas att gemensamma brukspolitiken utan några förändringar, skulle det snabbt komma att visa sig vara en omöjlighet och en illusion.

Radikal reformering

Möjligheterna till ny och radikal reformering CAP, med eller utan en av koppling till frågan om en utvidgning österut, har presenterats av ett antal ekonomer. Dessa reformer inkluderar vanligtvis upphävande av prisstödet eller en reduktion till världsmarknadsnivåema; inkomstkompensation genom

direktutbetalningar partiell eller fullständig samt ett upphävande av

kvoter och andra styrande åtgärder. Stöd skall i stället utgå ett genom successivt avtrappat direkt inkomststöd och pengar för miljöinsatser på

nationell basis, med eller utan gemensam finansiering.

Fördelen med förslaget är att det skulle leda till en avgjord för-

enkling och skulle reducera kostnaderna för jordbrukspolitiken betydligt

efter det att kompensationsutgiftema fasats ut systemet. ur Men även om en sådan radikal reform är attraktiv ett ekonomiskt ur perspektiv skulle det innebära ett stort risktagande socialt och miljö-

74 CAPss fiamväxt, problem och framtidsutsikter

mässigt. I vissa regioner skulle reformen leda till betydande negativa effekter. Till detta skall läggas, i alla fall de första fem eller tio åren, ökade kostnader for kompensationsstöd innan dessa fasats ut ur systemet. Att t.ex. reducera mjölk- och sockerprisema för att närma dem till världsmarknadsprisema skulle innebära drastiska prisnedskämingar och kräva 10 000-15 000 miljoner ecu i direktstöd för att uppnå full kompensation. Om stödet skulle betalas direkt från medlemsstaterna, skulle det uppstå ett behov av utjämning mellan staterna för att få systemet att fungera.

Utveckling av 1992 års CAP-reform

Mot större konkurrenskraft

Om jordbruket och livsmedelsindustrin inom EU till fullo skall kunna delta i den förväntat gynnsamma utvecklingen av världsmarknaden och den fortsatta expansionen av världshandeln är förbättrad konkurrenskraft ett nyckelord inför framtiden. Detta begrepp innefattar bl.a. kvalitet och specialisering av produkter, ökat värde genom vidareförädling, servicefunktioner kopplade till produkterna, pris etc. Utifrån existerande och framtida begränsningar för exportsubventioner är anpassningen till en icke subventionerad export allt avgörande. mer Växande konkurrens på den gemensamma marknaden genom ökat marknadstillträde understryker konkurrenskraftens betydelse. frågan om Det var dessa omständigheter som låg bakom det arbetet som startade i och med 1992 års reform. Det visade sig vara viktigt att fördjupa arbetet och utvidga kopplingen till andra sektorer. Detta inbegriper minskat beroende av prisstöd, med kompenserande åtgärder genom direkta utbetalningar där det är nödvändigt. Det är tänkt att direktstöd skall betalas ut till jordbrukare som en kompensation för betydande prisstödsnedskämingar. Trots detta finns, om än i begränsad omfattning, redan koppling till miljö- och socialpolitiska överväganden när det gäller direktstöden. I det längre perspektivet bör det också övervägas att utveckla denna inriktning ytterligare. Om inriktningen av 1992 års reform fullföljs skulle detta leda till en klar distinktion mellan marknadspolitik och inkomststöd. En sådan politik skulle inte bara leda till mindre skevheter ur ekonomisk synpunkt, ökad marknadsinriktning inom sektorn och ökad konkurrenskraft,

CAPzs jiamväxt, problem och famtidsutsikter 75

utan också underlätta för en framtida integration av länderna i Central-

och Östeuropa.

Om EU utifrån sin långsiktiga strategi går mot ökad marknadsorientering och konkurrenskraft kommer gapet mellan de interna jordbruksprisema och världsmarknadsprisema att minska. Detta innebär

att gapet mellan EU:s priser och priserna inom CEEC-ländema också

försvinner eller blir lättare att överbrygga. Detta skulle förmodligen vara

det smidigaste sättet att få en marknadsintegration på jordbrukets

område.

Mot en integrerad Iandsbygdspolitik

1992 års reform innebar reformering strukturpolitiken med även en av en inriktning mot landsbygdsutveckling. Sedan dess har även ett miljö-

påbörjats, om än i begränsad omfattning. Tillsammans innebär

program

utvecklingen på dessa områden en avsevärd framgång jämfört med situa-

tionen under tidigt 80-tal. Under åren har de olika åtgärderna och programmen delvis utvecklats parallellt och delvis överlappat varandra. Därför skulle det vara förnuftigt att gå igenom de olika metoderna och dra nytta av olika synergieffekter för att uppnå maximal effekt för en integrerad landsbygdspolitik. Ett sådant förfarande skulle kunna åstadkomma en mer balanserad situation mellan traditionellt jordbruk, andra former av lands-

bygdsutveckling samt bevarandet av naturresursema. Den skulle också lyfta fram de olika roller som jordbrukama kan spela i detta samman-

hang som producenter av livsmedel, foder och industrigrödor, ledare för landsbygdsutvecklingen, och skötseln av naturresursema, bas för service

etc. Mer än tidigare kommer jordbrukama därmed att lyftas fram som landsbygdens entreprenörer. Utifrån de svåra utvecklingsproblem som krävs för flera landsbygdsområden i CEEC-ländema, skulle denna

inriktning också vara av intresse för dem om de vill behålla en funger-

ande ekonomisk och social struktur i dessa landsbygdsregioner.

F örenkl in g

Det faktum att CAP uppnått en hög grad av komplexitet genom åren samt att det finns avgjorda olikheter vad gäller regionala situationer och

problem inom unionen finns det starka motiv för att radikalt förenkla det som sköts på överstatlig nivå. Det är också viktigt att minska klyftan mellan den centrala nivån och unionens medborgare. Detta kräver för-

76 CAPxs framväxt, problem och framtidsutsikter

modligen att medlemsstaterna tar ett större ansvar för att genomföra de beslut fattats på central nivå. En klarare distinktion, som föreslagits, som mellan marknadspolitik och direktstöd skulle kunna bidra till detta. På EU-nivån skulle aktiviteterna begränsas till ramlagstiftning, angivande sakmål, definition av nödvändiga regler för att av gemensamma bevara den gemensamma marknaden och för att undvika störningar på densamma samt, där detta behövs, beslut om direkta marknadsingripanden. En ökad grad av frihet för medlemsstaterna när det gäller genomförandet EU:s lagstiftning särskilt när det gäller stöden skulle också av kräva gemensamt ansvarstagande. Medlemsstaterna skulle vara mer av tvungna att respektera ge gemensamma reglerna rigoröst och skulle i stor utsträckning bli tvingade att agera inom förutbestämda budgetramar.

4.3.2.3 Kompensationsstöd och utvidgning

När det gäller frågan om utvidgning kan man anta att de Central- och

Östeuropeiska staterna inte kommer att företa några större prisnedskär-

ningar. Snarare kommer det för vissa produkter att ske mindre prishöjningar. Om så blir fallet finns inga ekonomiska skäl för kompensationsstöd, åtminstone inte utifrån principerna som gällde för 1992 års reform. Det finns därför skäl att ägna uppmärksamheten andra frågeställningar. Till detta kommer att jordbrukssektom i flera av CEEC-ländema

kommer att möta stora sociala och i vissa fall miljömässiga problem.

Nationella och/eller regionala myndigheter inom CEEC-ländema kommer antagligen att klara att förvalta de medel som skulle bli av tillgängliga för kompensationsåtgärder efter en anslutning för program för strukturell förbättring av jordbruket t.ex. modernisering av fastig-

hetsstrukturen och för andra sektorer som är direkt kopplade till

jordbruket processindustri, lagerhållning, marknadsföring, service till jordbruket samt för landsbygdsutveckling i allmänhet. en En lösning åtminstone under en övergångstid efter utvidgvore, ningen, att inte betala ut kompensationsstöd till jordbrukama i CEECländema. I stället skulle ett betydande belopp kunna ställas till förfogande för generell landsbygdsutveckling och miljöskydd. En variant av denna lösning skulle kunna vara att låta nationella eller regionala myndigheter i dessa länder använda en del av pengarna för inkomststöd till jordbrukama och resten till särskilda utvecklings- En sådan lösning skulle erbjuda mer flexibilitet för att möta program. särskilda behov.

CAPxs framväxt, problem och framtidsutsikter 77

4.3.2.4 Utvidgningens budgetmässiga effekter

Att förutspå utvecklingen långsiktiga projekt är alltid svårt eftersom av ett stort antal faktorer påverkar denna. Målet för analysen har framför allt varit att ge en bild över hur marknaden kan antas utvecklas, inklusive dess inverkan budgeten.

Om man antar att de tio Central- och Östeuropeiska staterna skulle

bli medlemmar i EU år 2000 och därmed gradvis deras prisnivå anpassa till EU:s under en femårsperiod, kommer med säkerhet produktionen att

öka samtidigt som efterfrågan minskar. Detta leder till ökning

en av CEEC-ländemas exportpotential. Efter denna övergångsperiod kan man

anta att CEEC-ländema blir fullständigt integrerade i EU:s jord-

brukspolitik. Om man fullföljer hypotesen att samtliga tio länder blir medlemmar år 2000 skulle effekten på budgeten bli ytterligare kostnad på ungefär en

tolv miljarder ecu per år efter övergångsperioden och detta skall

jämföras med dagens 42 miljarder för de nuvarande 15 medlemslänecu dema. Denna kostnad inkluderar då arealstöd och djurbidrag, produktionskvoter samt alla ytterligare åtgärder, t.ex. miljöstöd, skogs-

plantering och förtidspensionering.

4.3.3 Den svenska regeringens

ståndpunkter inför en

CAP-reformering

Den svenska regeringen tillsatte år 1995 parlamentarisk kommitté en med uppgift att från svensk utgångspunkt utarbeta ett samlat förslag till

reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och strategi för

en reformernas genomförande. Syftet med reformema skall att markvara nadsorientera, avreglera och miljöanpassa CAP. Bakgrunden till uppdraget är dels växande kritik mot CAP, även en i dess reviderade form, dels de krav ställs CAP vid nya som en utvidgning EU mot öst. Även Uruguayrundans åtaganden av samt besluten vid FN:s konferens miljö- och utveckling år 1992 ingår i om bakgrunden. Regeringen konstaterar att såväl EU påtänkta nytillkommande som medlemmar har gjort åtaganden i Uruguayrundan. Dessa omfattar bl.a. neddragningar av internstöd, gränsskydd och exportsubventioner. Kommittén skall analysera hur

alternativa antaganden produktions- och konsumtionsutvecklingen

om påverkar möjligheterna att med nuvarande politik klara åtagandena.

78 CAPxs framväxt, problem och framtidsutsikter

Regeringen konstaterar att alltmer uppmärksamhet riktas jord-

brukets milj ökonsekvenser och möjligheterna att bedriva en uthållig pro-

duktion. Om stödet till jordbruket är produktionsanknutet ökar intensiteten i jordbruket, med ökad användning bekämpningsmedel och

av

gödsel, vilket medför läckagerisker och andra negativa miljöeffekter. Regeringen vidare att jordbrukets omvandling av odlingsland-

anser innebär hot den biologiska mångfalden. Å andra sidan skapet ett mot kan neddragningen traditionella stödforrner innebära att jordbruksav verksamhet önskvärd från miljösynpunkt riskerar att som anses vara upphöra. Kommittén skall därför analysera hur nuvarande politik bör

reformeras För att uppställda kulturmiljömål och miljömål skall kunna

nas.

I uppdraget påpekas att jordbrukets betydelse för regional balans har

framhållits i olika sammanhang. Regeringen anser att möjligheterna att

producera traditionella jordbruksprodukter dock kommer att vara begränsade även i framtiden, antingen på grund marknadsregleringar

av

eller bristande lönsamhet i produktionen. Man anser därför att ett viktigt

led i den fortsatta reformeringen CAP är förstärkning av de resurav en

inom för jordbrukspolitiken avsätts för landsbygds-

ser ramen som utveckling. Kommittén skall analysera hur nuvarande politik bör reform-

för att ett optimalt sätt nå dessa mål.

eras mer

Andra områden regeringen vill ha belysta är livsmedels-

som

försörjningens påverkan jordbrukspolitiken i ett lokalt, regionalt och

av globalt perspektiv. Vidare lyfts kvalitets- och etikaspektema fram av

regeringen. Utredningen skall klar den 30 juni 1997. vara

5 Den svenska

jordbrukspolitikens utveckling

5.1 Politiska

utgångspunkter

Den livsmedels- och jordbrukspolitik förhärskande fram till som var slutet av 1980-talet hade sitt ursprung i den världsekonomiska kris som började i slutet av 1920-talet. För att skydda jordbruket mot krisens

verkningar, såsom starka prisfall och hård internationell konkurrens av dumpningskaraktär, införde de flesta industriländer under 1930-talet en reglering av priserna på jordbruksprodukter. De åtgärder som man

använde sig av var tänkta att tillfälliga för att dämpa effekterna

vara av den ekonomiska depressionen. Men regleringama blev bestående och

motiverades då ytterst av socialpolitiska skäl. Den reglering

av jordbrukssektom på detta sätt växte fram under 1930-talet korn i som stort sett att vara oförändrad till slutet l990-talet. Under krigsåren av handlade dock jordbrukspolitiken främst att trygga befolkningens om

försörjning.

År 1947 formulerades de huvudmâlen bildade tre som stommen i den svenska jordbrukspolitiken; inkomstmålet, produktionsmâlet och effektivitetsmålet.

Inkomstmålet innebar att jordbrukama skulle tillförsäkras viss

en

inkomstnivå. I 1947 års riksdagsbeslut uttrycktes det skälig

som en inkomstnivå. I 1967 års jordbrukspolitiska beslut formulerades inkomst-

målet som att sysselsatta inom jordbruket skulle kunna nå ekonomisk en

standard likvärdig med den erbjöds inom andra näringar. Enligt

som 1977 års beslut skulle sysselsatta inom jordbruket uppnå med andra en jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard.

Produktionsmålet handlade storleken på den svenska jordom

bruksproduktionen och motiverades i första hand beredskapsskäl.

av Produktionsmålet utformades i 1967 och 1977 års beslut också med hänsyn till bl.a. den internationella livsmedelssituationen, samhällsekonomiska synpunkter samt regionalpolitiska överväganden. Även om

detta mål varierat något i de olika livsmedelspolitiska besluten, och

ibland över huvud taget inte specificerats, präglades ändå livsmedels-

politiken av krav på en mycket hög självförsörjningsgrad livsmedel.

av

80 Den svenska jordbrukspolitikens utveckling

Ejfektivitetsmålet syftade till att statliga insatser stimulera en

genom

rationalisering jordbruket. På detta sätt skulle jordbrukamas

av inkomster öka samtidigt konsumenternas kostnader för livsmedel som skulle minska. Enligt 1967 års beslut rationaliseringen också viktig var

samhällsekonomiska kostnaderna för jordbrukspro-

för att nedbringa de duktionen. Huvudmålen också utformade med beaktande av vissa var

regionalpolitiska mål främst rörde jordbruket i Norrland.

som

Den inbördes rangordningen mellan de tre målen har växlat under åren. I 1947 års riksdagsbeslut inkomstmålet särskild tyngd, i 1967

gavs

års beslut fick däremot effektivitetsmålet en framträdande plats. I 1977 års beslut åter inkomstmålet ett huvudsyfte för jordbruks-

angavs som politiken.

5.2 1985 års livsmedelspolitiska beslut

Riksdagen fastställde år 1985 för första gången riktlinjer för en samlad

livsmedelspolitik. Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut huvud-

var

målet för livsmedelspolitiken att trygga landets livsmedelsförsörjning

såväl i fredstid under kriser och krig. Beslutet innehöll vidare både som konsument- och inkomstrnâl syftade till att ge konsumenterna ett som

tillgång till livsmedel god kvalitet till rimliga priser, resp. att ge jord-

av

brukarna med jämförbara likvärdig standard. Beslutet innebar

en grupper

också att livsmedelspolitiken skulle främja en god regional balans. I

1985 års beslut tillkom också ett miljö- och resursmål enligt vilket jordbruket och livsmedelsproduktionen skulle ta hänsyn till kravet på en god

miljö och till behovet långsiktig och planerad hushållning med av en våra naturresurser. Beslutet innebar vissa förändringar jämfört med tidigare beslut. Bl.a.

skulle jordbruket få kompensation för ökade kostnader och inkomstföljsamhet efter obundna överläggningar. Beslutet innebar också att produktionen på överskottsarealen skulle utgöras av spannmål. Jordbruksnäringen fick dock huvudansvaret för överskottsproduktionen och produktionsanpassningen. Beslutet innebar dock också att staten under femårig övergångsperiod skulle ta ett ekonomiskt delansvar för över-

en

skottsarealens kostnader. Dessutom skulle åtgärder vidtas under en femårsperiod för minska överskotten och därmed kostnaderna för sam-

att

hället och jordbruket. Detta genomfördes också under åren 1988, 1989 och 1990, då ersättning lämnades till jordbrukare som minskade sin areal spannmål och andra grödor omfattades av prisregleringen.

som

Karaktäristiskt för livsmedelspolitiken fram till år 1990 var de omfat-

tande regleringar och stöd fanns för att uppnå de livsmedelssom

Den svenska jordbrukspolitikens utveckling 81

politiska målen och som i stor utsträckning kom att styra såväl primärproduktionen som förädlingen. Det främsta medlet för att uppnå målen

var regleringen av jordbruksprisema. Den innehöll två huvudelement, ett gränsskydd och en intern marknadsreglering, syftade till att

som upp-

rätthålla administrativt satta priser de viktigaste jordbruksproduktema. Gränsskyddet innebar att den svenska marknaden för jordbruksprodukter genom införselavgifter skyddades från internationell priskonkurrens, medan marknadsregleringen lyfte bort pristryckande överskott från den

inhemska marknaden.

Det var alltså fråga om omfattande offentliga ingrepp i prisbildningen

som innebar att produktionen av livsmedelsråvaror avskärmades inte bara från utländsk priskonkurrens utan också från variationer i efterfrågan hos de svenska konsumenterna.

För att kompensera jordbruket i norra Sverige för de sämre produktionsbetingelsema lämnades ett särskilt prisstöd för jordbruket i dessa delar av landet. En annan reglering utgjorde jordförvärvslagstiftningen vars syfte bl.a. var fortsatt strukturrationalisering samt att främja

upp-

byggnaden och vidmakthållandet effektiva familjeföretag. För jord-

av brukets rationalisering lämnades också direkt statligt stöd i form låneav

garanti och statsbidrag. Vidare fanns inom ramen för livsmedelspolitiken ett omfattande stöd till forskning, försök och rådgivning.

5.3 1990 års

livsmedelspolitiska beslut

I propositionen inför beslutet att utgångspunkten för livsmeangavs

delspolitiken att den i princip skulle underkastad villkor

vara samma som för andra näringar. Producentema skulle endast ersättas för efter-

frågade varor och tjänster. I de fall efterfrågan gällde kollektiva

varor

och nyttigheter kunde offentliga ingripande befogade.

anses

Följande målformulering presenterades:

"Ett övergripande mål är att livsmedelspolitiken skall stå i överens-

stämmelse med de allmänna målsättningarna god hushållning

om en med samhällets totala Livsmedel skall uppfylla livsmedelsresurser.

lagstiftningens hygien- och redlighetskrav. Samtidigt bör den förda

politiken bidra till en väl sammansatt kost och därmed bättre folk-

hälsa. Prisutvecklingen på livsmedel skall rimlig i förhållande

vara till prisutvecklingen på övriga varor och tjänster. Konsumenternas val skall styra produktionen. Konsumenterna skall goda möjligheter ges

att välja mellan livsmedel av olika slag, där skillnaderna kan

avse

exempelvis smak, ursprung, produktionssätt eller förädlingsgrad.

82 Den svenska jordbrukspolitikens utveckling

Livsmedelsberedskapen skall grundas de fredstida resurserna inom

livsmedelssektom och dess förmåga till anpassning, kompletterad med särskilda beredskapsåtgärder. Målet är att trygga landets livs-

medelsförsörjning under kriser och i krig. Vid val av markanvändning och brukningsmetoder måste hänsyn tas till kraven på en god miljö och långsiktig hushållning med naturresursema. Miljömålet skall att slå vakt ett rikt och varierat odlingslandskap och att vara om

minimera jordbrukets miljöbelastning. Att producentema får en skälig

ersättning för och tjänster förutsättning för att övriga mål varor är en skall kunna förverkligas. Livsmedelspolitiken bör bidra till regional

utjämning sysselsättning och välfärd."

av

1990 års jordbrukspolitiska beslut innebar att ett gränsskydd i form

rörliga införselavgifter skulle behållas i avvaktan av GATT-förhandav lingarna. Det innebar markering att det inte skulle ske någon ensidig en neddragning gränsskyddet, utan att resultatet av GATT-förhandav lingarna skulle vara avgörande för anpassningen av detta. Beslutet innebar att den interna marknadsregleringen skulle avvecklas. 1967 års lag prisreglering på jordbrukets område upphävdes och om

ersattes med lag avgifter m.m. på vissa jordbruksprodukter.

en om När det gällde målen tryggad försörjning av livsmedel, en god om en miljö och ett varierat odlingslandskap samt regional fördelning av en produktionen, beslutades att detta i huvudsak skulle ske med riktade åtgärder. Ett exempel på riktade åtgärder är det anslag för Landskapsvård som inrättades. Riktlinjerna för dessa medel var att de skulle användas till att

teckna civilrättsliga skötselavtal mellan staten genom länsstyrelserna och brukarna. Skötsel natur- och kulturmiljövärdena skulle handlas

av på ett kvalitativt sätt, där kostnaden för skötseln vägdes mot den upp nytta åtgärden skulle medföra. Styrning av medel skulle ske till områden hade de högsta bevarandevärdena, vilka kom till uttryck i länsstysom

relsernas bevarandeplaner för odlingslandskapet. Riksantikvarieämbetet

och Naturvårdsverket upprättade allmänna råd för länsstyrelsemas arbete med bevarandeplanema. Inga fasta ersättningsbelopp lades fast, utan kostnaden för skötsel tilläts variera beroende bevarandevärdet och det enskilda företagets situation m.m. Vidare fastslogs att övergången till ett marknadsinriktat system mer skulle ske under socialt acceptabla former och samhället skulle därför ta ett betydande ansvar för övergången.

Den svenska jordbrukspolitikens utveckling 83

5.4 Sveriges EU-medlemskap

Efter 1990 års livsmedelspolitiska beslut kom förutsättningarna för jordbrukspolitiken att förändras på flera punkter. Främsta orsaken till detta var Sveriges ansökan medlemskap i EU. Förhållandena i om jordbruket påverkades också i hög grad av utvecklingen på valutakurser, räntor och den allmänna lågkonjunkturen. Genom regeringens proposition 1994/95: 19 angående Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och därpå följande riksdagsbeslut, har nationen fått en jordbrukspolitik som är i fas med den i övriga medlemsländer.

5.5 Den svenska

jordbruksförvaltningen

Det svenska jordbruket förvaltades sedan år 1890 av en central myndighet, Lantbruksstyrelsen, vilken bildades för att just befrämja de areella näringamas utveckling. Förutom jordbrukets produktion skulle styrelsen ägna sig avsättningsmöjligheterna för produkterna. Den senare uppgiften kom år 1935 att övertas av den då nybildade Statens jordbruksnämnd. Kompetensmässigt fördelade sig arbetsuppgifterna så att Lantbruks-

styrelsen som central förvaltningsmyndighet med övergripande sektors-

ansvar hade ansvaret för frågor rörande lantbruk, trädgårds- och rennäringarna m.m. Styrelsen hade att tillse att målsättningarna i de livsmedelspolitiska besluten omsattes i praktiken. Statens jordbruksnämnd å sin sida hade ansvar för pris- och marknadsregleringarna på jordbrukets och fiskets områden. Dessa regleringar användes som medel för att uppnå de jordbrukspolitiska målen. Nämn-

den ansvarade även inom totalförsvarets civila del för beredskapsför-

beredelser i fråga om livsmedelsförsörjningen m.m. År 1948 fick Lantbruksstyrelsen regional organisation en genom att lantbruksnämndema bildades. Verksamheten kom på detta sätt närmare de som var verksamma inom jordbruks- och trädgårdsnäringama. Nämndema fick ansvaret för handläggning och förmedling statliga av lån och bidrag för inre och yttre rationalisering m.m. För viss del av

driftsrationaliseringen svarade dock hushållningssällskapen för hand-

läggningen. Lantbruksstyrelsen kom som central myndighet att meddela anvisningar och direktiv samt att ta sig ärenden principiell vikt. an av Styrelsen blev också besvärsinstans för nämndernas beslut i låne- och bidragsärenden.

84 Den svenska jordbrukspolitikens utveckling

I början av 1950-talet nybildades Statens jordbruksnämnd. Nämnden skulle tidigare sköta den prisreglerande verksamheten inom jordsom bruket och fisket liksom avsättningsfrämjande åtgärder. Som ett led i

detta upprättade man kalkyler över jordbrukets inkomster och utgifter, s.k. jordbrukskalkyler. Den reglerande verksamheten innefattade export-

och importregleringar, restitution av importavgifter, utbetalning av pristillägg, avgiftstaxering och utbetalning av diverse stöd och bidrag. Här

innefattades även intern priskontroll och kvalitetskontroll, bl.a. kött-

klassiñcering. Jordbruksnämnden svarade även för visst utrednings- och statistiskt arbete. Vid tillkomsten av lantbruksnämndemas nya organisation år 1967 poängterades att beslutanderätten i stödärenden m.m. skulle delegeras till dessa i den mån det var möjligt. Lantbruksnämndema fick som huvuduppgift för medverkan i jordbrukets och trädgårdsatt svara statens näringens rationalisering. Nämndernas rådgivningsverksamhet skulle därmed i första hand gälla dessa områden medan mer kommersiellt betonad rådgivning hänvisades till näringen. Vikten av strukturanpassning och därmed kopplad rådgivning betonades. Samtidigt innebar detta att vikten av Lantbruksstyrelsens centrala serviceinsatser framhävdes. Styrelsen skulle stå för en allmänt verksledande funktion i fråga om administrativa resurser, följa och analysera utvecklingen inom näringen, lämna anvisningar och direktiv samt vara besvärsinstans och remissorgan. 1970- och l980-talenAnsvarsfördelningen mellan Lantbruksstyrelsen och lantbruksnämndema innebar att styrelsen som central instans hade ett samlat personal- och budgetansvar för nämnderna. Detta ansvar försedan delvis i början 1980-talet när lantbruksnämndema fick svann av intäktsansvar. Genom anvisningar, föreskrifter och allmänna råd kunde verksamheten i länen styras mot de nationella målen. I nödfall kunde även styrelsen använda sig sin kommandorätt, dvs. kunde gå och av man ändra nämndernas tillämpningar. Berednings-, besluts- och utbetalningsförfarandena låg hos lantbruksnämndema liksom den tillsyns- och kontrollverksamhet som förekom. Lantbruksstyrelsen ansvarig for statistiska sammanställningar och var hade även revisionsskyldighet.

Den svenska jordbrukspolitikens utveckling 85

Reformering av jordbruksadminstrationen

Under åren 1989 och 1990 lades två statliga utredningar fram handsom

lade om förvaltningsmyndigheters organisation.

5.5.1.1 Regional nivå

l Samordnad länsförvaltning SOU 1989:6 drogs riktlinjerna för

upp den nya länsstyrelsen. Av den dittillsvarande statliga länsförvaltningen utformades då rad en länsnämnder och andra länsorgan med specialiserade uppgifter. Dessa inrättades vid sidan av länsstyrelserna. Dessa motiverades att organ av målinriktade och effektiva insatser behövdes inom olika samhällssektorer och att den ekonomiska tillväxten tillät ett genomgripande reforrnarbete. För att kunna genomföra olika sociala projekt utvecklades sektoriseen rad organisation därför att behovet av kontakter med och formellt inflytande över andra verksamhetsområden bedömdes ringa. När de som upp-

ställda reformmålen hade nåtts, skulle förvaltningsstrukturen bli föremål för nya överväganden. Med ett flertal länsorgan och expand-

nya en erande offentlig verksamhet kom snart den bristande samordningen av statliga insatser i förgrunden. Poängen var bl.a. att skapa garantier för verklig samordning mellan

de olika verksamhetsgrenama, dvs. tvärsektoriella lösningar. Inordnandet

av vissa fristående länsorgan i länsstyrelserna skulle medföra ökad flexi-

bilitet och bättre möjligheter att utnyttja personalen i länsförvaltningen.

Detta skulle i sin tur leda till bättre service för allmänheten och de kommunala organ som var beroende kontakter med olika statliga av länsmyndigheter. För att till viss del överkomma samordningsproblemen inrättades

redan år 1971 lekmannastyrelserna där landshövdingen är ordförande.

Dessutom föreskrevs ett vidgat samrådsförfarande mellan de olika länsorganen. Syftet med reformen att bättre samordna de insatser var som syftar till att främja den regionala utvecklingen. Honnörsorden under 1970- och 1980-talen utveckling grundad på var regionala behov och förutsättningar, delegering beslutanderätt och en av

sektorsövergripande problemlösningar genom tvärsektoriellt arbete.

Även den ekonomiska situationen krävde

att förvaltning effektivi-

serades genom omprioriteringar mellan olika sektorer och bättre genom utnyttjande av befintliga resurser. Behovet administrativ av en samverkan underströks. Länsstyrelserna skulle ha central roll i frågor en som rörde länens utveckling och framtid.

86 Den svenska jordbrukspolitikens utveckling

För jordbruks-, trädgårds- och rennäringama innebar detta att lant-

bruksnämndema kom att överföras till länsstyrelserna. Motivet till detta att ta till möjligheterna till tvärsektoriellt var vara

arbete och bl.a. att glesbygdsstöd och regionalpolitiska insatser skulle

arbeta åt håll, samt att länsstyrelserna skulle ges möjlighet att samma samlat arbeta för landsbygdens utveckling och ett krav på ändamålsenlig markanvändning bl.a. förbättrad fastighetsstruktur och främjad genom

företagsutveckling. Detta ansågs ha betydelse för den regionala utveck-

lingen och för hushållningen med naturresurser, inklusive skyddet av miljö- och kulturlandskapsvärdena.

5.5.1.2 Central nivå

Utredningen Den centrala jordbruksmyndigheten SOU 1990:87

nya föreslog bl.a. sammanslagning Lantbruksstyrelsen och Statens en av

jordbruksnämnd, vilket grunden för bildandet av Statens jordbruks-

var verk. I och med avreglering korn 1990 års livsmedelspolitiska som av beslut kunde avveckla eller helt ta bort de pris- och marknadsman reglerande åtgärder J ordbruksnämnden förvaltat. Den nya myndigsom hetens huvuduppgift föreslogs, likt tidigare Lantbruksstyrelsen, vara att ha ett samlat sektorsansvar på jordbrukets område.

Statens jordbruksverk skulle vara regeringens expertmyndighet på jordbruksområdet följa och utvärdera utvecklingen i jordbruket och

samt

vidta eller föreslå regeringen nödvändiga åtgärder.

Ansvaret innefattade till nationella samhällsmål inom det att se att livsmedelspolitiska området fick ett enhetligt och snabbt genomslag i hela landet. Vinsten låg i bättre effektivitet och större flexibilitet och en handlingsförmåga. Myndigheten skulle tidigare främst genom utredningsverksamsom het, informations- och utbildningsinsatser samt finansiellt stöd främja en

marknadsanpassning jordbruksnäringen så att bl.a. balans i produk-

av

tionen uppstod, liksom att regional utjämning och en god miljö

en befrämjades.

Eftersom den centrala myndigheten inte längre kom att ha någon regional organisation medförde detta ett behov av en ny ansvarsfördelning mellan centrala och regionala behov. Gentemot den regionala

förvaltningen skulle Jordbruksverket bl.a. utfärda riktlinjer för de nya

länsstyrelserna när det gäller genomförandet politiken samt utbilda

av

och informera regionala myndigheter och jordbrukets organisationer i

Den svenska jordbrukspolitikens utveckling 87

frågor som rörde jordbrukspolitiska beslut. Det även möjlighet att

gavs köpa tjänster av varandra. Eftersom den regionala nivån skulle få en nyckelroll för genomföran-

det av den nationella livsmedelspolitiken med dithörande omställ-

ningsperiod, ansåg man att jordbruket skulle få särställning inom en länsförvaltningen. För att tillgodose resursbehovet minimiangavs en budget för de areella näringamas verksamhet. Dessutom fick man som tidigare rätt att utnyttja sina intäkter i sin verksamhet.

5.5.2 Resursåtgång

I samband med tillkomsten av den nya regionala statliga förvaltningen arbetade sammanlagt 1 020 årsarbetskrafter vid de 24 lantbruksnämnderna. Motsvarande siffra vid länsstyrelsemas lantbruksenheter eller motsvarande var för 1993/94 500 stycken. Kostnaderna för verksamca heten uppgick samma år till 245 miljoner kronor. Motsvarande siffra för 1993/94 var 278 miljoner kronor. sammanslagningen av Lantbruksstyrelsen och Statens jordbruks-

nämnd innebar att den centrala jordbruksförvaltningen skulle minska från drygt 350 årsarbetskrafter till 175. Därtill kom sakanslagsfinansierad personal för bl.a. omställningsåtgärder.

5.6 Besvärsprocessen

År 1984 föreslog regeringen prop. 1983/84:120 regeringens beom fattning med besvärsärenden i fråga förvaltningsärenden att man om skulle skilja på sådana ärenden där det kunde önskvärt med vara en politisk styrning av praxis och sådana ärenden där det huvudsakliga syftet med prövningen var att tillgodose rättssäkerheten. I det senare

fallet borde besvärsprövning ske vid domstol.

Under senare delen av 1980-talet och början 1990-talet har av dessutom ett stort antal ärendegmpper överförts från regeringen till de

centrala förvaltningsmyndighetema. Skälen till detta

är att man anser det vara naturligt att ärendena avgörs slutligt där sakkompetensen finns, även om detta innebär att möjligheten till prövning i fler än instans en försvinner.

Övriga

6 EU-länder

1 Inledning

Den administrativa hanteringen EU:s stödsystem och regleringar

av följer skiftande mönster i olika länder inom gemenskapen. I likhet med den diskussion Sverige hade före EU-inträdet har de flesta länder valt antingen ett decentraliserat administrativt system, ett centraliserat eller som i flertalet fall någon hybrid därav. I de flesta fall bygger på man

den regionala indelningen och den förvaltningstradition hävd

som av finns i landet.

Generellt kan sägas att administrationen av marknadsreglerande åtgärder, exportbidrag, licenser, intervention tenderar att skötas

m.m., centralt. I vissa fall ligger även en del av myndighetsutövandet hos fristående

organ, hushållningssällskap eller liknande. Denna verksamhet år då del-

vis anslagsfmansierad.

6.2 Decentraliserad

förvaltning

De decentraliserade förvaltningarna kännetecknas att jordbrukarna

av

sänder in sina ansökningar till en lokal/regional myndighet sedan

som

bereder ärendena. Även stödbeslut och kvottilldelning fattas normalt

av myndigheten medan själva utbetalningen sköts från plats, från minien

steriet, dess underställda organ eller en central förvaltningsmyndighet.

Den fysiska kontrollen sköts även i dessa fall den lokala/regionala av myndigheten. Huvuddelen av EU:s medlemsländer har valt decentraen liserad hantering eller en kombination av decentraliserad och centrali-

serad hantering. Till de länder som valt denna lösning hör Finland och Storbritannien.

Tyskland präglas av sin federativa karaktär och administrationen sköts dänned i huvudsak på delstatsnivå.

90 Övriga EU-länder sou 1996:65

6.3 Centraliserad förvaltning

Kännetecknande för det centraliserade administrativa systemet är att

stödsystem och regleringar administreras av jordbruksministeriet, ett

direkt underställt eller att de sköts myndighet men organ av en annan att förfarandet är centraliserat till viss ort. en Karaktäristiskt är att såväl beredningsfasen som stödbeslut och kvot-

tilldelning ligger hos jordbruksministeriet eller dess underställda organ.

Kontrollfunktionen, vad gäller de fysiska kontrollerna, sköts däremot av regionala myndigheter. Detta verkar allmänt anses som den bästa lös-

ningen rent praktiskt.

I Danmark och i Grekland är det administrativa systemet uppbyggt på detta sätt. Irland använder till vissa delar detta system, för arealstöd,

och säsongsutjämningsbidrag. Österrike har något

handjursbidrag en

speciell organisation där besluts- och beredningsförfarandet sköts av en

halvstatlig myndighet. Samma organisation gäller för utbildnings- och

rådgivningsinsatser samt handläggning miljöstöd på Irland.

av

6.4 Ländergenomgång

Utredningen har granskat ett antal medlemsstater något utförligare. Nedan följer detaljerad genomgång dessa länders admini-

en mer av strativa system.

6.4.1 Danmark

EU-direktoratet är ansvarigt för administrationen alla medel från av

FEOGA:s garantisektion i Danmark och handlägger huvuddelen av stöden till jordbrukama. Stöd rör fiske, strukturfrågor och miljö

som handläggs dock Fiskeridirektoratet, Strukturdirektoratet samt Skogsav

och Naturstyrelsen under Miljöministeriet.

Jordbrukama har möjlighet att få hjälp de drygt 1 500 lantbruksav

konsulentema finns spridda över Danmark. I praktiken är det ofta

som dessa fyller i blanketterna för 25 % ansökningarna arealsom ca av om stöd och även råd när det gäller innehållet i stödansökningama. ger Lantbrukskonsulentema är anställda Danmarks motsvarighet till svenav ska LRF. Finansieringen är till ca 30 % statlig.

När det gäller arealstöd och djurbidrag behandlas dessa av EU-

direktoratet. EU-direktoratet sänder ut förtryckta ansökningsblanketter och bekräftelse på att ansökan inkommit skickas till jordbrukaren. en

sou 1996:65 Övriga EU-länder 91

Efter registrering hanteras ansökan enligt följande:

Datafångst. Med hjälp av relativt okvalificerad personal sker instansning av uppgifter och en formell och administrativ kontroll utförs med automatik. Eventuella felkoder följs upp med brev eller telefonsamtal till jordbrukama. Sakbehandling Sakbehandling

Varje ansökan behandlas av två personer. Om stöd beviljas av direktoratet, går handlingen vidare till utbetalningskontoret sätter som pengarna på den sökandes bankkonto. Totalt arbetar ca 125 personer av den administrativa personalen på

EU-direktoratet med direktstöd och regleringar. Årligen betalas ca 4,8

miljarder danska kronor ut i direktstöd. Miljöstödet handläggs i viss mån decentraliserat. Ansökningama lämnas till resp. amt län. Där registreras ansökningarna och bedömen ning avges av tjänstemän i amten. Därefter sänds de till Struktur-

direktoratet för beslut. Den slutliga utbetalningen sker EU-

genom direktoratet. Danmark arbetar med att utveckla administrationen och att nyttja elektronisk dataöverföring redan i ansökningsfasen och i myndigheternas behandling och kontrollarbete. Principen är att data endast skall registreras en gång. När data är registrerade i systemet, skall de tillvara gängliga för alla involverade myndigheter och för den ansöker som om stöd. Detta system väntas vara operationellt först om tidigast fem år. Kontrollen av direktstöden och de flesta regleringama utförs av Plantedirektoratet. Den fysiska kontrollen personal vid regionala görs av kontor. Plantedirektoratet har distriktskontor. sex Kontrollmyndighetema inrapporterar missförhållanden till EUdirektoratet. Ca 150 årsarbeten används för kontroll EU:s direktstöd av och regleringar. Varje avdelning på EU-direktoratet informerar ändringar och om liknande direkt till jordbrukama och lantbrukskonsulentema och andra

intressenter. Det finns inte någon separat informationsavdelning.

Revisionen utförs av EU-direktoratets intemrevision. Revisionsrutin-

ema är fastlagda efter avtal med Riksrevisionen. Möten hålls varje

månad mellan Riksrevisionen och EU-direktoratets intemrevision. Mjölkkvotema hanteras av Danska Mejeriema Fellesorganisation i Århus. Beslut överklagas till EU-direktoratet.

Ordningen innebär att mej eriorganisationen har möjlighet att använda

outnyttjad kvot, med risk att hamna över den nationella kvoten och

92 Övriga EU-länder

tvingas betala avgift. Systemet innebär att Danmark nyttjar sin nationella kvot fullt ut. Köp mjölkkvoter kan göras när som helst. Mjölkkvotemas pris är av fast och uppgår till 1,25 danska kronor per liter. Priset ligger under marknadsvärdet och det finns de som köper upp jordbruk för att få del av kvotema. Det finns diskussion att släppa priset fritt. Den danska regeren om ingen är tveksam till detta. då man helst vill slopa kvotema helt och höjda kvotpriser skulle försvåra detta.

6.4.2 Finland

År 1995 fick de finländska jordbrukama 8 miljarder finska mark i

ca direktstöd, ungefär hälften är helt eller delvis finansierade av EU. varav Det finns 450 kommuner och 400 landsbygdssekreterare, vilket ca innebär att vissa kommuner samarbetar i dessa frågor. Totalt arbetar ca 600 på kommunal nivå med jordbruksfrågor. Landsbygdspersoner sekreterarna handlägger arealbaserade stöd samt basmiljöstödet. Landsbygdssekreterama har också andra uppgifter utöver jordbruksstöden. På distriktsnivå arbetar ca 130 personer och på central nivå ca 60 med EU-stöd och regleringar som är kopplade till EU-förpersoner

ordningar som rör jordbruksnäringen.

Landsbygdssekreterama får ansökningarna om stöd, registrerar

dessa och gör en första granskning. Kontakt tas med jordbrukaren om

något är felaktigt i ansökan. Informationen stansas i kommunens ADB-system. Från kommunen överförs informationen sedan genom modem eller diskett till Jord- och skogsbruksministeriets databas. I komdär det utförs satellitbevakning vidarebefordras kartbilagoma till muner lantmäteriverket.

Beräkningarna utförs med hjälp av Jord- och skogsbruksministeriets

datorsystem, landsbygdssekreterarna kan läsa beräkningarna, men inte förändra dem. Det finns önskemål om att detta skall införas i systemet, har inte hunnit med detta ännu. Landsbygdssekreteraren fattar men man

därefter beslut, vilket kan överklagas till högre myndighet.

Jord- och skogsbruksministeriets infonnationstjänstcentrals stödbetalningsenhet betalar stödet till brukaren enligt det betalningsmeddelande landsbygdssekreteraren översänt efter det att Jord- och skogsbrukssom ministeriet har accepterat betalningen.

Övriga inblandade är producentorganisationer och ideella rådgiv-

ningsorgan vars främsta insatser rör information och utbildning. De

ideella rådgivningsorganen får 40-procentiga statsbidrag för sin verk-

sou 1996:65 Övriga EU-länder 93

samhet. Övriga kostnader täcks medlemsavgifter och särskilda

genom konsultarvoden. Eventuella besvär och begäran överprövning hanteras i första om

hand av landsbygdsnäringsdistrikten, i andra hand särskild

av en

besvärsnämnd och i tredje hand högre förvaltningsdomstol.

av en Förutom basmiljöstödet, utgår till samtliga uppfyller kritesom som rierna, finns ett antal särskilda miljöstöd, t.ex. skyddszoner, landskaps-

vård och biologisk mångfald. Dessa hanteras de 16 landsbygds-

av näringsdistrikten med 20 á 30 anställda vid varje distrikt. På personer distriktsnivå arbetar totalt 130 med stöd och kontroll ca personer som

avser jordbruksnäringen.

Distrikten är filialer till ministeriet. Det pågår diskussion en om att inrätta särskilda länscentraler med samtliga statliga funktioner, lantbruk, arbetsmarknad, näringspolitiken, miljö etc.

Landsbygdsnäringsdistriktet skall samråda med miljödistriktet när det

gäller de särskilda miljöstöden. Miljödistriktets synpunkter väger tungt när beslut stöd skall fattas. om Varje distrikt får en viss summa stödforrn, sedan kan pengar per som fördelas. Distrikten prioriterar vilka skall erhålla stöd. I viss mån som kan de flytta mellan olika stödforrner, är fast. Minipengar men ramen steriet kan överföra outnyttjade medel till andra distrikt.

För handjursbidrag och amkobidrag finns det fyra ansökningstill-

fällen. Systemet är inte kopplat till slakteriema, diskussion pågår men en om att göra detta. Kvoten är nationell. För amkor finns kvoter på varje gård.

Jordbrukama får alltså pengar för levande djur. Stöden handläggs

av landsbygdssekreteraren. Det slutliga beslutet tas dock på distriktsnivå.

80 % utbetalas som förskottsbetalning.

Finland har sedan 1985 haft ett system med gårdsbaserade mjölkkvoter. Kvothandeln är fri inom distrikten kvotema kan inte överfömen mellan distrikten. År 1998 blir det fast pris på mjölkkvotema. ras ett Nya kvoter fördelas på distriktsnivå beroende hur många söker av som kvotema.

Landsbygdsnäringsdistrikten övervakar fem procent arealstödet

av

och tio procent av husdjursstödet. Distrikten inspekterar landsbygds-

sekreterama och odlama, och kan ompröva beslut. Fältkontrollen sker dels utifrån vad kommer fram satellitsom genom

kontrollen, dels utifrån slumpurval och i viss mån efter riskanalys. Listor urvalet skickas till distrikten för effektuering.

Kontrollenheten på ministeriet kan kontrollera verksamheten inom

landsbygdsnäringsdistrikten, landsbygdssekreterama samt även kon-

trollera enskilda jordbrukare.

94 Övriga EU-länder sou 1996:65

Lantmäteriverket utför satellitövervakningen baserar sig på flygsom fotografering. Lantbrukets datacentral deltar i arbetet med djurkontroll samt står för distribution av öronmärken. Jord- och skogsbruksministeriets informationsavdelning ansvarar för informationsåtgärderna. Avdelningen har tillsammans med tidningen Käytännön Maamies utgivit två publikationer beträffande EU-stöd.

Informationsverksamheten sker tidning Maaseudun Tule-

även genom vid landsbygdsnäringsdistrikten för

valsuus och möten som arrangerar

Infomiationsavdelningen också för den praktiska jordbrukama. ansvarar hanteringen blanketterna. Ministeriets jordbruksavdelning tar fram av underlag och bestämmer blankettemas innehåll. ord- och skogsbruksministeriets övervakningssektion samt Statskon- J Bevakningsverk för revisionen beträffande EU-stöd. torets ansvarar

6.4.3 Irland

Den irländska jordbruksförvaltningen hanteras i stort sett fullständigt av det irländska jordbruksministeriet och dess lokalkontor. Ett undantag är fjärrkontrollen sköts ett externt företag. som av J ordbruksministeriet har drygt 4 000 anställda, 900 i Dublin. varav ca Ministeriets organisation består ett 25-tal lokalkontor, med regionala av vardera stora variationer förekommer. Till dessa kontor ca 60 personer är också viss teknisk personal samt veterinärema knutna. Beredning ansökningar och beslut stödutbetalningar sker, av om förutom vad gäller arealersättning, handjursbidrag, miljöstöd och "deseasonalisation aid", på dessa lokalkontor. Utbetalningama sker sedan från ett fåtal regionala kontor. För arealstöd, handjursbidrag och säsongsutjämningsbidrag sker handläggning och beslut centralt. Skälet till detta att dessa anses vara stöd inte har någon nationell föregångare. Man anser att det typer av centraliserade systemet nyttjar personalen effektivt men att man förmer lorar i tillgänglighet och kontakt gentemot jordbrukama. På sikt skall därför alla system decentraliserade. Handläggvara ningen skall skötas mot central databas. Syftet är att brukaren så en småningom endast skall behöva vända sig till sitt eget lokalkontor och där få tillgång till samtlig stödinformation rör honom/henne. som Mjölkkvotema administreras centralt, men ansvaret för rapportering ligger på regionalt baserade uppköpare. Försäljning av kvot f°ar m.m. endast ske inom den uppköparens region. Särskilda bestämmelser egna gäller för att få utöka sin kvot. Ett stort problem i sammanhanget är att kvoterna är kopplade till marken där produktionen sker.

sou 1996:65 Övriga EU-länder 95

Försäljning av bidragsrätter sker under helt marknadsmässiga former.

Kontrollen sköts av lokalt anknutna En mycket andel, personer. stor ca 40 %, kontrolleras.

Utbildning och produktionsrådgivning sköts separat organi-

av en

sation, Teagasc nationellt för utveckling jordbruket och livs-

organ av medelsindustrin, finansieras dels via statsanslag och dels via som avgifter. Här handhas även miljöstöden.

6.4.4 Storbritannien

Storbritannien har en särskild ordning när det gäller hanteringen EU-

av stöd och regleringar. Den centrala regeringen med jordbruksministem i sköter spetsen

kontakterna gentemot EU såsom valutafrågor, intervention, exportstöd etc. Jordbruksdepartementet Ministry of Agriculture, Fisheries and Food, MAFF hanterar i övrigt enbart stöd och regleringar gäller

som England. För Skottland, Wales och Nordirland särskilda kontor ansvarar for dessa frågor under ledning av särskild minister för och ett en var av kontoren. Handeln med mjölkkvoter är helt fri i Storbritannien, med undantag

för ett antal ögrupper. Förutom köp och försäljning har också ett

man system med leasing mjölkkvoter. Kvothandeln koordineras Interav av

vention Board där 100 administrerar kvotema. Såväl köpare

ca personer som säljare anmäler till Intervention Board att transaktion har ägt en rum samt från och till vilka grupper kvotema flyttats. Detsamma gäller om kvoten leasats ut. Intervention Board kan upphäva transaktionen om

det är uppenbart att t.ex. arealen inte är tillräcklig för kvoten skall

att kunna nyttjas. Gränsen går vid 20 000 liter mjölk ha och år. ca per Detta innebär att ett eller flera mejerier eller ysterier etc. bildar en grupp. Denna grupp får detta system viss kvot. Om genom en man

väljer att överskrida kvoten samtidigt Storbritannien överskrider

som den nationella kvoten, drabbas den överskridit kvoten grupp som av

avgiften och ansvarar för betalningen denna. Man kan då välja

av att ta ut den av varje producent eller betala den kollektivt.

Detta system tillsammans med möjligheten till leasing innebär att Storbritannien har stora möjligheter att nyttja kvoten fullt ut.

6.4.4.1 England

Systemet är i mycket stor utsträckning decentraliserat till nio regionala

96 Övriga EU-länder sou 1996:65

servicecentrum Regional Service Centres, RCS. Dessa är placerade i

de bmkningsintensiva områdena. De sysselsätter totalt 1 700 perso-

mest Varje RCS har också ett eller flera stödomrâden som de har ner. ledningsansvaret för. Koordinationen central nivå sker genom Regional Services Division med ett tiotal anställda. På basis av

instruktioner och föreskrifter utfärdade avjordbmksdepartementets poli-

cyenheter, med 160 anställda, dessa centra för så ca personer ansvarar

hela hanteringen jordbruksstöden, även delfinansierade

gott som av sådana. Beslut stöd fattas i det regionala centret. Utbetalningar av stöd om auktoriseras dator varje regionalt center, men effektueras av en per av

datoriserad betalningscentral är belägen i Guilford.

som Kontrollen på gårdarna sker genom fáltinspektörer vilka rapporterar

till resp. regionalt center.

Tryckt information utformas sakenhet i departementet i av resp. samråd med det RSC har ledningsansvar "lead" inom ett visst som

produktområde. Dagliga förfrågningar hanteras av resp. RSC.

revisionen departementets revisionsenhet med cirka tio För ansvarar anställda samt EU:s revisorer.

6.4.4.2 Skottland

Skottland hanterar jordbruksfrågoma från "The Scottish Office som är

beläget i Edinburgh. Stödhanteringen är decentraliserad ut till 18 distriktskontor med ca 400 anställda sköter hela handläggningen. Utbetalningarna sker från som The Scottish Office. Ingen särskild stödrådgivning från distriktskontoren. Denna får ges jordbrukama köpa från privata konsulter och i viss mån från de statligt finansierade lantbruksskoloma bedriver sådan verksamhet förutom som

sedvanlig utbildnings- och forskningsverksamhet.

6.4.5 Tyskland

Eftersom Tyskland förbundsstat är situationen något speciell är en jämfört med Sverige. De sexton delstatema har tradition mycket stark av ställning i förhållande till nationen. Totalt fanns det år 1994 573 000 jordbrukare i Tyskland, varav ca huvuddelen i det gamla Västtyskland. Situationen i östra Tyskland är

under omvandling och antalet jordbrukare år 1994 var ca 22 000.

sou 1996:65 Övriga EU-länder 97

I västra Tyskland minskar antalet jordbrukare varje år, medan det i östra

Tyskland sker relativt sett kraftig ökning. Det beror på att

en senare

tidigare Östtyskland till huvuddelen byggde på kollektivjordbruk,

som nu övergår i mindre enheter.

När det gäller jordbrukspolitiken och jordbruksstöden har förbundsregeringen en koordinerande funktion, detta gäller naturligtvis i

synnerhet kontakterna med EU-kommissionen i Bryssel. De sexton jordbruksministrarna från delstaterna och den Tyska jordbruksministem träffas

regelbundet för att diskutera jordbrukspolitiken.

6.4.5. 1 Förbundsstatsnivå

Finansdepartementet har ett generellt ansvar för den gemensamma EUfinansieringen. Ministeriet ansvarar också särskilt för frågor rör

som utrikeshandel, tullar och exportrestitutioner. Jordbruksministeriet BML ansvarar för genomförandet jordav brukspolitiken i stort, direktstödet till jordbrukama samt interventionsfrågor.

En mindre del av beviljande av understöd sköts

av gemensam

marknadsorganisation sockerstödet och delvis mjölkkvoter. Jordbruksverket BLE, som ligger i Frankfurt, för grund-

ansvarar läggande information till Förbundsstatema. BLE har också för ansvar

upplåningen av nödvändiga krediter till jordbruksstödet. Man har dels

en stående kredit upp till en viss nivå, dels möjlighet att ut obligage tioner om detta är nödvändigt för att klara tidsperioden mellan nationella utbetalningar och inflödet från EU:s jordbruksfond.

I Frankfurt finns Bundeskasse för utbetalningarna

en som ansvarar av direktstöden till jordbrukama.

I Hamburg finns en annan Bundeskasse som ansvarar för utbetal-

ningar i samband med intervention och exportstöd. Dessa frågor

hanteras av en institution heter HZA Hamburg Jonas.

som -

6.4.5.2 Delstatsnivå

Delstatema har stor frihet att organisera sin administration. Samtliga

delstater har ett parlament, regering och olika fackdepartement. Det

vanligaste är att det finns ett antal "ämter" närmast kan jämföras - som med Sveriges län. För att bild hur det hela är organiserat ge en av används här exemplet delstaten Hessen.

98 Övriga EU-länder

Det Hessiskajordbruksministeriet Hessisches Ministerium des Innem

und für Landwirtschaft, forstem und naturschutz, HMILFN har det

övergripande ansvaret för att genomföra jordbrukspolitiken i förbunds-

staten. Totalt arbetar 150 personer på detta ministerium. ca

I Hessen finns också ett jordbruksverk HLRL. Detta ansvarar för

utformningen blanketter samt information om de olika stöden. Totalt av arbetar 250 personer vid jordbruksverket. ca Under detta regionala jordbruksverk finns sexton lantbruksnämnder

ARLL står för den direkta kontakten med jordbrukama. I varje

som lantbruksnämnd arbetar 80 Nämndema har kontakt med ca personer. 2 000 3 000 jordbrukare vardera. - Lantbruksnämndema hanterar såväl stödärenden som viss rådgivning till jordbrukama. Beslut stöd fattas även här. Även kontrollverksamom

heten hanteras på denna nivå. För att undvika jävsförhållanden är ambi-

tionen att andra än de hanterat stödärendet skall utföra personer som kontrollen. Stödhanteringen är datoriserad och när stöd har beviljats förs informationen vidare uppåt i hierarkin via disketter eller direktuppkopplade förbindelser. Från varje förbundsstat förs slutligen informationen till Bundeskasse i Frankfurt sköter utbetalningarna till jordbrukama. som

Informationen går också till jordbruksministeriet BML och jordbruks-

verket BLE.

6.4.6 Österrike

De institutioner och organisationer som främst är inblandade i hanter-

ingen av jordbruksstöden är:

Bundesministerium für Land- och Forstwirtschaft jordbruksdeparte-

mentet.

Agrarmarkt Austria, AMA. Denna organisation är ett hybrid av -

statlig institution och marknadsorganisation för jordbruksprodukter. AMA har i Österrike ställning närmast kan jämställas med

en som det svenska Jordbruksverket. AMA ansvarar för marknadsreglering och intervention, administration är offentligt finansierad. AMA vars

sköter också marknadsföringen av österrikiska jordbruksprodukter,

vilket finansieras via ett särskilt avgiftssystem.

Landwirtschaftskammem Jordbrukskammare som styrs politiskt. - Rösträtt har myndiga medborgare som har minst l-2 ha jordbruks-

sou 1996:65 Övriga EU-länder 99

mark. Medlemskapet är samtidigt obligatoriskt. En särskild skatt tas också ut av de röstberättigade för att finansiera verksamheten. Samma system finns för andra yrkesgrupper. En har flera person som

olika yrken är tvångsansluten till samtliga "skrån" omfattningen

om av verksamheten är tillräcklig. Var och de nio Bundesländema en av har en Landwirtschaftskammer. Antalet anställda i Landwirten schaftskammer varierar från 25 till 200 På central nivå personer. organiseras Landwirtschaftskammem genom "Presidentenkonferenz der Landwirtschaftskammem". I denna ingår varje regional ordförande. Organisationen har stort inflytande i beslutsprocessen och är representerad i olika kommittéer och utskott.

Bezirksbauernkammer. Dessa är regionala underorganisationer knutna till varje Landwirtschaftskammer. En Bezirksbauernkammer omfattar 20 000 40 000 invånare. I Österrike finns totalt 120 Bezirksca - ca bauernkammer. De flesta Bezirksbauernkammer har liten adminien stration med tre till fem anställda.

Jordbrukarna har sin huvudsakliga kontakt med Bezirksbauem-

kammer där de kan få information, blanketter samt får rådgivning

och hjälp att fylla i ansökningarna. Här sker inga beslut om stöd. Om särskild kompetens saknas på denna nivå, kan denna erhållas i första hand från varje Landwirtschaftskammer.

Kontroll av ansökningarna och beslut stöd skall utgå fattas om av

AMA. Efter beslut i ärendet går handlingen vidare till jordbruksdeparte-

mentet som betalar ut pengarna och återrapporterar till AMA.

Kontrollverksamheten är fördelad mellan jordbruksdepartementet och

AMA. Departementet ansvarar för satellitkontrollen och AMA för all övrig kontroll. Initiativen till den övriga kontrollen AMA. tas av

överväganden

7.1 Inledning

Utredningen försöker inte att göra någon utvärdering hur EU:s av gemensammajordbrukspolitik administreras. År 1995 helt naturligt, var, extraordinärt på många sätt. Det innebar introduktion helt av en ny

jordbrukspolitik, i grunden skild från den tillämpats sedan år 1990.

som Även EU:s

om gemensamma jordbrukspolitik har många principiella likheter med den gällde före 1990 års livsmedelspolitiska beslut,

som är skillnaderna betydande. Tidigare erfarenheter har därför bara kunnat

utnyttjas i begränsad omfattning. Detta ledde till administrativa inkömingsproblem och hel del

en

improvisationer och justeringar under handläggningens gång. Infonna-

tionsbehovet, dels mellan myndigheter och dels från myndigheterna till

jordbrukarna oerhört stort. Detta gör att erfarenheterna från år 1995 var

ger en begränsad vägledning när skall bedöma hur man ändamålsenliga

nuvarande arbetsformer är. Till detta kommer att vissa stödformer, i första hand miljöstöd, introducerats fr.o.m. år 1996.

Inte desto mindre anser utredningen kunna dra slutsatsen den

att

arbets- och ansvarsfördelning mellan olika myndigheter gällde

som

under år 1995 i stort sett var ändamålsenlig och att de förändringar

som behöver göras är relativt begränsade.

Inför ikraftträdandet den jordbrukspolitiken skedde

av gemensamma

ett val mellan i huvudsak centraliserad förvaltning och decen-

en en mer traliserad. Ett alternativ således att i princip all

var handläggning skulle

ske på Jordbruksverket, centralt och kontrollen på länsstyrelserna. Ett

annat var att handläggningen i huvudsak skulle ligga på länsstyrelserna.

Statsmakterna valde det senare.

Den decentraliserade handläggningsstruktur tillämpas stämmer

som väl med den svenska traditionen. Länsstyrelserna uppfyller i princip de

uppgifter som tidigare låg på lantbruksnämndema, medan

Statens jordbruksverk har ett övergripande sektoransvar inom jordbruksområdet.

Som framgår den internationella översikten har flertal länder valt

av ett

någon form decentraliserad handläggning.

av

Överväganden

särdrag i den nuvarande jordbruksadministrationen är att den

Ett

regionala nivån, till skillnad från tidigare, består av helt självständiga

myndigheter. I andra EU-länder, utom där man har ett federalt system,

det däremot vanligt att den regionala nivån är del av den centrala

är en administrationen ministeriet eller verket. Den modell tillämpas i som -

Sverige det särskilt viktigt med klara roller och ett väl fungerande

gör umgänge mellan myndigheterna.

7.2 Utgångspunkter

Den svenska administrationen EU:s gemensamma jordbrukspolitik

av

utformad så den medverkar till att uppfylla EU:s och

skall vara att

mål bärkraftigt och effektivt jordbruk, biologisk mång-

Sveriges om ett bibehållet kulturlandskap och regional utveckling. Det är natiofald, av

administrationen bidrar till att svenskt jordbruk kan få

nellt intresse att det berättigat till. Sverige bidrar årligen med 20 mildet stöd som är ca jarder kronor till EU:s budget. Närmare hälften av detta gemensamma

går till finansieringen den gemensamma jordbrukspolitiken.

av rimligen nationellt intresse att Sverige får den återbäring Det är ett

bl.a. jordbmksstöd är befogad. Samtidigt måste admi-

i form av som nistrationen fungera så att den i möjligaste mån förhindrar fusk, oegent-

och misstag. Vidare är det ett viktigt mål att administraligheter rena förorsakar minsta möjliga kostnader i form och arbete tionen av pengar

dels internt, dels hos t.ex. jordbrukama och andra myndigheter.

externt

7.2.1 J ordbrukaren

från jordbrukaren regelsystemet är så enkelt Det är ett självklart krav att

överskådligt EU:s regler medger, att informationen är tillräcklig och som

och blanketter och krav uppgiftslämnande inte

och adekvat, att

förorsakar arbete än nödvändigt. Det är också önskvärt att jord-

mer har så få instanser vända sig till möjligt. Helst bör brukaren att som och ställe kunna få den information han/hon han/hon på ett samma samtidigt det också är där ansökningar och andra behöver, som som

uppgifter skall lämnas. Som ytterligare service gentemot jordbrukaren

en bekräftelsebrev skickas till brukaren över inlämnade ansökskall ett ut

ningar. ordbrukaren har också klart behov rättssäkerhet. Det är viktigt J ett av han/hon får tydlig information varför ett visst stöd beviljats att en om

eller inte beviljats eller där andra regleringar har tillämpats. Självfallet

Överväganden 103

också vilka konsekvenser felaktiga uppgifter kan innebära i form

av sanktioner m.m. Det finns skäl talar för att tvister uppkommer som som

mellan jordbrukare och myndighet till följd beslut och/eller hand-

av

läggning av EU:s förordningar skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Jordbrukaren står i centrum för jordbrukspolitiken. Därför är det

också viktigt att hans/hennes synpunkter och önskemål politikens om

utformning tas till vara och förs vidare i systemet. I stor utsträckning sker detta givetvis på facklig väg eller genom politiska kontakter. Men det är också nödvändigt med väl fungerande erfarenhetsåtervinning

en inom administrationen.

Myndigheterna

Myndigheterna har ett intresse att systemet är så enkelt och lätt att av

administrera möjligt, så att resursåtgången kan minimeras. Myn-

som

digheternas uppgifter, ansvar och befogenheter bör därför tydliga

vara

och kongruenta, dvs. det bör finnas ett klart samband mellan

ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter. Rollema i förhållande till andra myn-

digheter och till allmänheten bör tydliga. Handläggare skall ha

vara

erforderlig kompetens och erhålla såväl teknikstöd som annat stöd.

7.2.3 statsmakterna

För statsmakterna, regering och riksdag, är det viktigt att administrationen fungerar så att beslutade intentioner verkligen får ett genomslag i praktiken. Likaså är det viktigt att administrationen är effektiv och

inte onödigt kostnadskrävande. Kvalitets- och kostnadshänsyn kan inte

sällan komma i konflikt med varandra och det viktig politisk är en avvägning mellan vad vill ha uträttat och vad det f°ar kosta. Det är man

också ett viktigt intresse för statsmakterna att administrationen fungerar

smidigt och obyråkratiskt från allmänhetens synpunkt och inte föror-

sakar onödigt missnöje.

7.2.4 EU

Det är EU:s jordbrukspolitik Sverige administrerar. Därför ställer

som EU-kommissionen detaljerade krav på hur administrationen skall fungera

och att intentionerna med de olika stödformema förverkligas. EU-

104 Överväganden sou 1996:65

kommissionen ställer också tydliga krav att det skall finnas erforderliga kontrollmekanismer och att verksamheten också är lätt att kontrollera från deras sida, för att därigenom undvika olika typer fusk och av

oegentligheter. Det ligger även i EU:s intresse att dess politik får ett

positivt bemötande hos allmänheten och där är administrationens sätt att fungera av betydelse. EU:s regelverk när det gäller direktstöden från Jordbmksfonden FEOGA är detaljerade och lämnar nästan inte något utrymme för

nationella val. EU:s regelverk bygger också andra förvaltningstradi-

tioner än de Sverige har tillämpat. De innebär i många fall en återsom gång till hantering tidigare tillämpats i Sverige men som senare som moderna metoder. EU:s krav innebär t.ex. i hög grad en ersatts av mer

dokumenthantering med checklistor, stämpelkrav, tvåpersonershandlägg-

ning och absoluta nivåer kontrollkrav. I Sverige har sådan hantering i omfattning ersatts elektronisk dataöverföring och kontroller stor av byggda på risk och väsentlighet. Det är önskvärt att Sverige verkar för förändring EU:s förvaltningskrav i sådan modern inriktning. en av mer Erfarenhetsmässigt tar det dock lång tid att få igenom regeländringar inom EU. I avvaktan att EU:s krav ändras måste Sverige följa de regler noga

gäller inom EU. Detta är erfarenheten de frekventa revisions-

som av besök EU hittills gjort. EU:s revisorer ställer strikta krav. De som

påpekande gjorts innebär inte reglerna följs riskerar Sverige

som att om drabbas finansiella sanktioner kan uppgå till stora belopp. att av som

Detta begränsar möjligheterna att genomföra förenklingar av regelverket.

7.2.5 Allmänheten

Allmänheten slutligen har också ett intresse av hur jordbruksadmini-

strationen fungerar. Som skattebetalare är alla med och betalar för EU:s

jordbruksstöd. Många stödformema är också till för att tillgodose ett

av

betydligt vidare intresse än rent jordbrukspolitiskt. Det gäller konsumen-

intresse bra livsmedel till måttliga priser, ett öppet kulturlandternas av skap och väl bevarade miljö- och kulturvärden. Inte någon annan näring

så politiskt styrd jordbruksnäringen. Det kan bara motiveras med

är som det särskilt stora allmänintresse är förknippat med dess sätt att som

fungera livsmedlens centrala roll för vår existens och jordbruksdriftens

-

genomgripande betydelse för landskap och miljö. Det gör att allmänheten följer jordbrukspolitiken med större intresse än någon annan "branschpolitik" och ställer höga krav dess funktion. Upplevelsen av den jordbrukspolitiken och dess genomförande får en

gemensamma

sou 1996:65 Överväganden 105

avgörande betydelse för människors uppfattning om EU och om offentlig förvaltning i allmänhet.

7.3 Administrativa konsekvenser av en

tänkbar

förändringsprocess

Den framtida utvecklingen av CAP kan tänkas gå i ett antal huvudriktningar, vilket belysts i kapitel Dessa kan i sin tur leda till olika konsekvenser för det administrativa systemet:

Förenkling av stödsystemet. Detta är ett krav från många parter och även en ambition från kommissionen. Det skulle kunna innebära

möjligheter att förenkla och förbilliga administrationen också i

Sverige. Samtidigt visar erfarenheten att förändringar i stället ofta innebär att systemet blir mer komplicerat och kräver mer administration. En utvidgning av EU innebär nya hänsyn som kan tänkas alstra nya regler.

Ökat för medlemsländerna att själva utforma den närmare - ansvar tillämpningen av jordbrukspolitiken är en ofta uttalad ambition. En sådan utveckling skulle innebära helt andra utgångspunkter för administrationen. Särskilt skulle arbetet hos centrala myndigheter och departement påverkas. Arbetet med att utveckla den nationella tillämpningen av jordbrukspolitiken skulle öka i omfattning. Styrningen från EU skulle samtidigt minska och möjligheterna att anpassa administrativa rutiner till svenska förutsättningar skulle bli bättre.

Ökad betoning miljöaspektema i vid mening, inkluderande bl.a. - av tillvaratagande av odlingslandskapets natur- och kulturrniljövärden. Detta skulle medföra ökat ansvar av utformning och tillämpning för Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet samt kultur- och miljövårdsenheterna på länsstyrelserna eller motsvarande.

Utveckling integrerad politik för landsbygdsutveckling. Detta

- mot en innebär att de regionalpolitiska aspekterna får större betydelse. Därmed kommer Nutek och länsstyrelsemas regionalekonomiska enheter, eller motsvarande, att bli mer direkt berörda av stödsystemens utformning och tillämpning.

106 Överväganden sou 1996:65

När det gäller tidsaspekten är det svårt att göra någon säker bedömning. År 1999 är det sista året för den nuvarande EU-budgeten, vilket innebär att det är troligt att trycket på reformering ökas i anslutning till detta. Även diskussionerna utvidgning österut kommer troligtvis om en att konkretiseras vid sekelskiftet.

Vidare kommer krafter utifrån att påverka processen, i synnerhet

GATT/WTO-rundan med krav sänkningar av såväl exportstöd, importrestriktioner som direktstöd till jordbrukama. Sammantaget innebär detta att det nuvarande systemet, med vissa

budgetmässiga förändringar och förstärkt miljöprofil, troligtvis kommer

att till övervägande del bestå under de närmaste 10 åren.

7.4 Tydliga roller

Det är ett stort antal myndigheter på olika sätt är involverade i som administrationen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är alla länsstyrelserna, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieäm-

betet, Nutek och givetvis regeringskansliet. Det är viktigt för alla berörda parter, såväl jordbrukama som myndigheterna och EU:s organ, med

tydlig rollfördelning. Det bör vara lätt att sluta sig till vem som har en ansvar för vilken del av processen.

7.4.1 Länsstyrelserna

Länsstyrelserna bör i princip svara för information och all handläggning av enskilda stödärenden. Det är dit den enskilde företagaren vänder sig med sin ansökan och lämnar alla uppgifter som behövs för dess behandling. Från länsstyrelsen bör den enskilde också kunna inhämta alla upp-

gifter vederbörande behöver för att ta ställning till vilka stöd företaget

bör söka, vad stöden innebär och vilka krav ställs. Mycket talar för som

en organisation där olika tjänstemän fungerar som "kundmottagare" för

en viss grupp jordbruksföretag och är i stånd att ge huvuddelen av den

myndighetsservice som företaget behöver. Vid behov kan sedan "kund-

mottagaren" vända sig till olika specialister inom länsstyrelsen eller andra myndigheter, alternativt slussa "kunden" vidare. Fördelen med ett sådant system är att företagaren alltid vet vem han/hon skall vända sig till, och att handläggaren får god kännedom om företaget. en

Länsstyrelserna har olika organisation och väljer älva sitt arbetssätt. En kundorienterad organisation talar för att själva ärendehandläggningen

av alla stödformer samlas till lantbruksenheten eller motsvarande. Sam-

Överväganden 107

tidigt är det ur samhällets och jordbrukamas synpunkt viktigt att en samlad kompetens inom naturvård, kulturmiljövård och jordbruk deltar i handläggningen miljöstödet, och att dessa sinsemellan har en av strategi och mål och tolkningar i sin myndiggemensam gemensamma hetsservice och administration. Tjänstemän från miljö- och kulturmiljöenheter eller motsvarande måste därför medverka i handläggningen, likmed informationsinsatser och utarbetandet av bedömningsgrunder. som Det är viktigt med enhetsövergripande projektorganisation för EUen stöden. Ett sådant integrerat arbetssätt tillämpades på flertalet länsstyrelser vid upphandlingen skötsel via skötselavtal med tidigare NOLAav och Landskapsvårdsmedel. Dessa erfarenheter bör kunna tas tillvara.

Med utgångspunkt i resonemanget om renodling och tydliga roller

bör länsstyrelserna ges en viktigare funktion också när det gäller de stöd/regleringar som bygger nationella kvoter. Den enskilde jordbrukbör kunna ha alla sina direkta myndighetskontakter med länsstyrelaren också i dessa frågor, och länsstyrelsen bör i princip svara för all sen prövning enskilda ärenden. Samtidigt måste Jordbruksverket kunna av fullgöra sitt ansvar för att kvotema kan hållas. Vissa uppgifter kan också enklare skötas av Jordbruksverket än av länsstyrelserna. Ett antal ärendetyper behandlas närmare i avsnitt 7.6.

7.4.2 Statens jordbruksverk

Med den mycket decentraliserade handläggningen redan finns etasom blerad, och kan bli ändå mer konsekvent, är rollen att svara för som samordning, kontroll, effektivitet, rättssäkerhet och likabehandling samt utveckling regelsystem, ADB-system, utbetalningsrutiner, arbetsav metoder etc., mycket viktig. Detta ankommer och bör även fortsättningsvis ankomma på Jordbruksverket. Verket utarbetar det regelsystem skall tillämpas av länsstyrelsom utifrån EG-direktiv, svenska lagar och förordningar och andra serna statsmaktsbeslut. Där ingår olika slag av kriterier och bedömningsgrunder. Jordbruksverket har därmed också ett betydande informationsansvar, i första hand gentemot länsstyrelserna, men också i gene-

rella former till jordbrukama och allmänheten.

Frågan gången för överklaganden är viktig. Som central tillsynsom myndighet kan ett förfarande med Jordbruksverket som första instans visserligen ändamålsenligt för att utarbeta praxis i vissa frågor. vara Principiella skäl talar dock för att överklaganden skall till allmän förvaltningsdomstol. Jordbruksverket bör dock ha ett ansvar för att följa regeltillämpningen och praxisutvecklingen inom länsstyrelserna. upp

108 Överväganden

Jordbruksverket är fondkoordinator och utbetalningsställe för EUstöd. Enligt EU:s krav på utbetalningsställen är det nödvändigt att verket har tillgång till länsstyrelsemas beslutsunderlag. Jordbruksverket har ansvaret för samordningen av den kontroll som åläggs av EU:s regelsystem. Det är ändamålsenligt att länsstyrelserna utför den inom länet erforderliga kontrollen i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter. Jordbruksverket bör bedriva en systematisk utvärdering och metodutveckling, där man tar till vara de erfarenheter som successivt vinns och föreslår förenklingar och förbättringar i regelsystem och handläggningsrutiner. Verket bör också kunna föreslå åtgärder som kräver beslut av statsmakterna, eller svenska initiativ i ministerråd och andra EUorgan.

7.4.3 Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och

Nutek

Jordbruksverket har ett övergripande samordningsansvar för allt jordbruksstöd. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har ett särskilt ansvar för de svenska miljö- och kulturrniljöstöden. Sedan ett antal år tillbaka har Naturvårdsverket haft till uppgift att utveckla mål för miljöarbetet. Denna uppgift har anmälts i flera propositioner miljöområdet och även i Naturvårdsverkets regleringsbrev. Verket skall i sitt arbete i förhållande till sektorsmyndigheter samt regionala och lokala myndigheter särskilt arbeta med mål, vägledning, samordning och uppföljning i frågor som rör miljöarbetet. Detta gäller även arbetet med att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Verket har också ett övergripande ansvar att följa upp och utvärdera miljöarbetet samt att föreslå åtgärder som kan medföra förbättringar. Naturvårdsverkets roll skall ses som en integrerad del av den totala jordbruksadministrationen, där verket medverkar i arbetet med att utforma de miljökvalitetsmål som skall nås samt deltar i uppföljning och utvärdering de delar av jordbmksadministrationen som rör dessa av miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket bidrar med sitt expertkunnande i ett flertal samarbetsgrupper som rör bl.a. tillämpning av miljöstödsförordningen, implementering av miljöstöd, utbildning av handläggare för administration av miljöstöd samt utbildning, informations- och demonstrationsprojekt rör miljöstödet. Verket yttrar sig också över de överklasom ganden som rör miljöstödet.

Överväganden 109

Riksantikvarieämbetet har en motsvarande funktion i fråga

om

kulturmiljöstöden. Ämbetet har deltagit i arbetet med skapa

att ett nytt

miljöstödsprogram. Det huvudsakliga engagemanget har gällt stödet för värdefulla natur- och kultumiiljöer och de kulturhistoriska aspekterna på slåtter- och betesmarksstöden. Riksantikvarieämbetet har, komple-

som ment till Jordbruksverkets informationsmaterial, tagit fram eget informa-

tionsmaterial miljöstödet för värdefulla natur- och kulturmiljöer

om samt

skötseln av odlingslandskapets kulturvärden. Riksantikvarieämbetet är också anordnare av kurser för utbildning handläggare på olika admi-

av nistrativa nivåer. Nutek har ett samordningsansvar för samtliga strukturfonder, medan

utbetalningssystemet är fördelat resp. sektorsmyndighet.

Det innebär att verken medverkar expertmyndigheter vid utarbetsom

andet av förordningar och andra regelverk rör stödfonner.

som resp.

Verken bör också medverka till informationsinsatser och utbildning

som rör resp. stödfonner. Vidare bör verken vid behov lämna råd och

utvärdera de berörda stödens tillämpning och effekter samt vid behov

föreslå åtgärder. Sådana åtgärder kan gälla såväl förändrade admini-

strativa rutiner och prövningsförfarande förändringar i regelsystem

som som beslutas av statsmakterna eller EU-organ. av

7.4.4 Delat

ansvar

Statens jordbruksverk delar således ansvaret för vissa EU:s jordbruksav stöd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Nutek har dessutom ett övergripande ansvar för strukturfondema. Detta förhållande

motsvaras inom regeringskansliet att såväl Jordbruksdepartementet

av

som Miljö- och Kulturdepartementen samt i viss mån Arbetsmarknadsoch Näringsdepartementen är berörda. Till det kommer att Inrikesdepartementet har ansvaret för länsstyrelseorganisationen och Finans-

departementet givetvis ett ekonomiskt Det är uppenbart detta ansvar. att

delade mellan tre eller fyra statliga verk och sju departement kan

ansvar

bidra till att göra administrationen onödigt tungrodd. Det kan inte

ute-

slutas att del de administrativa svårigheterna under år 1995 måste

en av

hänföras till detta förhållande. Tendensema till sektorisering

kan gene-

rellt sett ha varit starkare på den centrala nivån än inom den statliga verksamheten på regional nivå. Samtidigt är det ofrånkomligt att samtliga berörda myndigheter och departement representerar kompetens och intressen det är nöd-

som vändigt att tillföra processen.

110 Överväganden

utredningen övervägs Jordbruksverkets samordningsansvar på I om

central myndighetsnivå borde markeras ytterligare. Ett sätt skulle vara

föreskriva Jordbruksverket skall utfärda föreskrifter i fråga om att att och kultunniljöstöden "efter samråd med" i stället för samråd miljömed" berörd fackmyndighet. Utredningen har dock stannat för att inte föreslå någon ändring i förhållande till nuvarande ordning. Det måste ställas höga krav på smidigt samarbete mellan de berörda verdock ett -liksom mellan departementen och att undviker såväl ken - man utdragna beslutsprocesser onödigt krångliga lösningar. som

7.5 Ta vara på erfarenheterna

jordbrukspolitiken behöver kontinuerligt förbättras,

Den gemensamma såväl i sina administrativa former till sitt innehåll. Därför är det som med väl fungerande system för att ta till utvärdera och viktigt ett vara, vidarebefordra erfarenheter. Som tidigare nämnts bör detta i vunna första hand ankomma på Jordbruksverket och övriga centrala verk. Det viktigt länsstyrelserna vidarebefordrar erfarenheter och synär också att

punkter, såväl från enskilda jordbrukare inom förvaltningen.

som Några länsstyrelser har inrättat särskilda råd eller nämnder med

representanter för lantbruks-, livsmedelsindustri och landsbygdsintressen.

dessa näringens representanter och/eller förtroendevalda före- I organ är formella syftet med kan variera, från att fungera trädda. Det organen rådgivande gentemot länsstyrelsens lekmannastyrelse till att som organ

idégivare, policy- och uppföljningsorgan i frågor om landsbygds-

vara utveckling. l samtliga fall handlar det emellertid en informationsom

och en återkopplingskanal. Enligt utredningen uppfattning är detta bra metod för erfaren-

en hetsutbyte och dialog mellan myndighet och berörd allmänhet. Det kan

skäl för fler länsstyrelser att pröva denna lösning eller utveckla

finnas andra samrådsformer.

7.6 Förändrade ansvarsförhållanden

utredningen redan framhållit finns det starka skäl talar för en Som som arbetsordning där det så långt möjligt är länsstyrelserna som handsom enskilda ärenden. Det bidrar till att skapa tydligare rollfördellägger en

mellan länsstyrelse och de centrala myndigheterna, främst Jord-

ning bruksverket, har samordnande, utvecklande och övervakande som mera

funktioner. Det är också angeläget att den enskilde jordbrukaren kan

sou 1996:65 Överväganden 111

vända sig till myndighet i samtliga ärenden rör EU:s jordbruksen som stöd och regleringar, och det är naturligt att detta sker regional nivå, så nära jordbrukaren som möjligt. Länsstyrelsen har också de bästa förutsättningarna att bygga kännedom de enskilda jordbruksupp en om

företagen, vilket ger goda förutsättningar för bra myndighetsservice

en och en effektiv kontroll. När det gäller flertalet stödformer har länsstyrelsen redan denna roll. System som bygger på nationella kvoter har dock i huvudsak handlagts och beslutats på central nivå. Det ligger i sakens natur att nationella kvoter kräver någon form central fördelning. Det kan då ratioav vara

nellt att lägga hela handläggningen på central myndighet Jord-

en som bruksverket. Det är denna lösning hittills gällt i fråga mjölksom om kvoter, handj fördelning bidragsrätter för och dikor och av amtackor och dessutom för produktionsplatsnummer och öronmärken.

Denna ordning har förmodligen varit helt nödvändig i introduktions-

skedet. Samtidigt visar dock erfarenheterna att det från den enskilde jordbrukarens synpunkt kan nackdel att ha att göra med två vara en myndigheter, och att det kan svårare att kommunicera med vara en central myndighet än med regional. För länsstyrelsen innebär det delade en

ansvaret för stödhanteringen svårigheter att få tillräckligt god över-

en

blick över vilka stödformer det enskilda jordbruksföretaget åtnjuter och

att man ändå får frågor beträffande stödformer inte har som man ansvar för. I följande avsnitt pekar utredningen på några olika principlösningar

för hur dessa stödformer kan handläggas, A-alternativen bygger

varav principen att prövningen av enskilda stödärenden i huvudsak skall

ske på länsstyrelsen. En sådan handläggningsordning är inte

utan pro-

blem. Eftersom en slutlig fördelning ändå skall ske Jordbruksverket

av uppstår ett delat beslutsansvar, där länsstyrelsen för prövning och svarar prioritering av det enskilda ärendet, och Jordbruksverket bestämmer vilket utfall vilken kvottilldelning detta leder till. Från rättssäkerhets- - -

och kontrollsynpunkt är det nödvändigt att klargöra det formella

var beslutet ligger. Utredningen har stannat för att beslutsinstans när det

gäller fördelning av kvot bör vara Jordbruksverket, medan länsstyrelsens

uppgift i A-alternativen blir förmedlande och beredande. Vinsten med alternativen måste granskas och värderas utifrån vad de innebär för effektiviteten i arbetet jämfört med dagens system såväl i ekonomiskt som administrativt hänseende. Utgångspunkten för val mellan olika alternativ måste att de: vara

är mer kostnadseffektiva än dagens system, inte leder till oklarheter i beslutshänseende, -

112 Överväganden

är förenliga med EU:s regelverk.

-

Det är utredningens uppfattning att det är så stora fördelar i att alla

enskilda ärenden i huvudsak handläggs regionalt, och att den enskilde

jordbrukaren kan vända sig till länsstyrelsen i alla ärenden, att handlägg-

ningsordningar enligt principskissemas alternativ A bör prövas. Eventuellt kan detta inledningsvis ske försöksverksamhet vid vissa genom en länsstyrelser. Det är viktigt att de farhågor oklara beslutsförom hållanden och omständligare handläggning som utredningen berört ovan beaktas vid detaljutformning. Syftet skall vara att åstadkomma noga en

enklare och tydligare handläggningsordning.

en

7.6.1 Handel med mjölkkvoter

7.6.1.1 Alternativ A

Detta alternativ bygger på att länsstyrelsen tar emot anmälan om önske-

mål köp försäljning mjölkkvoter från jordbrukaren.

om resp. av

Länsstyrelsen fastställer regiontillhörighet och eventuell prioriteringsklass. Länsstyrelsen för över uppgifterna till någon de tre databaserna

av och Jordbruksverket övertar efter detta hanteringen. Jordbruksverket stämmer utbud och efterfrågan och gör erforderav liga beräkningar. Vid brist på kvot beslutar verket hur stor andel av skall tillgodoses. Vid överskott görs motsvarande förbegärda köp som delning till säljarna. Jordbruksverket hanterar sedan fakturering och betalning till dem får köpa sälja mjölkkvoter och rapporterar resulsom resp. tatet till länsstyrelsen.

7.6.1.2 Alternativ B

I alternativ B ersätts fördelningen i alternativ A med ett kösystem, där eventuella prioriteringar går före. Hanteringen i övrigt är densamma som för alternativ A, d.v.s att ansökan går till länsstyrelsen som registrerar uppgifterna i databasen för regionen och Jordbruksverket hanterar det slutgiltiga beslutet.

7.6.1.3 Alternativ C

Detta alternativ innebär att all handel av mjölkkvoter sker genom

sou 1996:65 Överväganden 113

Svenska Mjölkproducentemas Riksförening, SMR. Samtliga uppgifter skulle sedan i efterhand överföras till Jordbruksverket. Danmark praktiserar denna metod. Fördelen med detta system skulle vara att SMR skulle kunna "över-

boka" kvotema samtidigt ansvarig för eventuella avgifter.

som man vore

7.6.1.4 Alternativ D

Handel med mjölkkvoter enligt dagens system, där Jordbruksverket får in anmälningarna från mjölkproducentema och beslutar såväl köp om som om försäljning.

1 14 Överväganden

Handläggning av mjölkkvoter

Alternativ A

Prioriteringsregler fastställs av Jordbruksverket

Köparen Säljaren

Skickar sin beställning till - Anmäler önskemål om länsstyrelsen försäljning till länsstyrelsen A A

i i

Länsstyrelsen Kontrollerar köparens/säljarens befogenhet - - Identifierar regiontillhörighet Placerar köparen/säljaren i ev. prioritetsklass - Gör beställning till respektive databas

Jordbruksverket - Stämmer av tillgång och efterfrågan i respektive region

Vid balans: - Expedierar samtliga beställningar och försäljningar enligt önskemål

Vid obalans: Expedierar prioriterade köp/försäljningar 0 Expedierar resterande köp/försäljningar med ett procentuellt utfall baserat på tillgång och efterfrågan

Betalning Fakturering

Alternativ B Samma ordning för alternativ A, med skillnaden att inlämnade önskemål som köp och försäljning expedieras i turordning i ett kösystem i stället för med om en procentuell fördelning

Figur 7.1 Handläggning mjölkkvoter alternativ A och B. av -

sou 1996:65 Överväganden 115

Handjursbidrag

7.6.2.1 AlternativA

Jordbrukaren gör en intentionsanmälan till länsstyrelsen kontrollerar som behörighet och meddelar jordbrukaren eventuella fel. Godkänd anmälan registreras sedan i Jordbruksverkets databas. Slakteriet gör sin anmälan till Jordbruksverket. Verket beslutar om utbetalning till jordbrukaren och information överförs till länsstyrelsen.

7.6.2.2 Alternativ B

Detta alternativ kräver ingen intentionsanmälan från jordbrukaren utan Slakteriet gör anmälan direkt till Jordbruksverket. Verket kontrollerar

behörighet och verkställer efter beslut utbetalning till jordbrukaren. Om

några oklarheter finns, hänskjuts ärendet till länsstyrelsen som prövar om stöd kan utgår. Beslut eller avslag meddelas sedan till Jordbruksverket som verkställer eventuell utbetalning.

7.6.2.3 Alternativ C

Bibehållande av dagens system som innebär att ansökan om handjursbidrag görs via slakteriema hos Jordbruksverket. Ansökan bidrag vid om slakt föranmäls genom intentionsanmälan till Jordbruksverket också som verkställer utbetalning.

l 16 Överväganden

Handläggning av handjursbidrag

Alternativ A

Jordbrukaren - Gör en intentionsanmälan till e länsstyrelsen

Länsstyrelsen - Kontrollerar behörighet - Meddela: jordbrukaren ev. fel I g - Registrerar godkänd anmälan i SJV :s databas

SJV - Om godkänd anmälan föreligger görs utbetalning till Jordbrukaren Slakteriet - Information överförs till r Gör anmälan till SJV länsstyrelsen

Figur 7.2 Handläggning av handjursbidrag alternativ A. -

sou 1996:65 Överväganden 117

Handläggning av handjursbidrag

Alternativ B

Jordbrukaren ---

Slakteriet - Gör anmälan till SJV

ml

- Kontrollerar behörighet - Om allt OK: betalningen verkställs - Om problem finns: ärendet hänskjuts till länsstyrelsen

T

l

Länsstyrelsen - Prövar osäkra fall - Beslutet meddelas SJV som expedierar ev. utbetalning

Figur 7.3 Handläggning av handjursbidrag alternativ B.

-

118 Överväganden

7.6.3 för och dikor samt tackor

Bidragsrätter am-

7.6.3.1 Alternativ A

Över- eller upplåtelse anmäls till "säljarens" länsstyrelse som vid förekommande fall gör avdrag till nationell reserv. Transaktionema registreras i centralt register och rapporteras till "köparens" länsstyrelett se.

Länsstyrelsen håller register på resp. jordbruksföretags bidragsrätter och handlägger bidragsansökningar samt kontrollerar att tillräckligt stor andel bidragsrättema utnyttjas. Länsstyrelsen beslutar eventuella

av om indragningar bidragsrätter och till att dessa tillförs den nationella av ser reserven. Jordbruksverket för register över bidragsrättemas fördelning länsvis samt fördelar nationell reserv.

7.6.3.2 Alternativ B

Enligt dagens system där Jordbruksverket tar emot anmälningar om

eller upplåtelse, i förekommande fall överför bidragsrätter till den

övernationella fördelar bidragsrätter från den nationella resreserven samt erven.

7.6.4 Beställning av djurmärken

7.6.4.1 Alternativ A

Beställningar brickor för djurmärkning sker på länsstyrelserna, med

av

eller medverkan från Svensk Husdjursskötsel. För att detta skall

utan

möjligt måste samtliga länsstyrelser integrerade med en central

vara vara Jordbruksverket, on-line eller med överföring data med databas på av vissa intervall.

7.6.4.2 Alternativ B

Jordbrukaren kan beställa hos valfri tillverkare, förutsatt att brickorna

uppfyller EU:s krav.

sou 1996:65 Överväganden 119

7.6.4.3 Alternativ C

Enligt dagens system, där beställningar av djurmärken sker antingen hos Jordbruksverket eller hos Svensk Husdjursskötsel.

7.7 Resursfrågor

En viktig fråga för utredningen är resursbehoven för att administrera den gemensamma jordbrukspolitiken. Statskontoret har därför utredningen uppdrag genomfört en studie möjligheterna att effektivisera stödav hanteringen. I den har bl.a. ingått enkät till samtliga länsstyrelser en om deras resursanvändning och behov. Med stöd enkätsvaren har av en grupp lantbruksdirektörer på utredningens uppdrag gjort analys en av hur resursbehovet fördelar sig mellan olika länsstyrelser i form av en

"fördelningsnyckel". Statskontorets och lantbruksdirektöremas rapporter

återfinns under bilagoma I och Därutöver har utredningen besökt närmare hälften av alla länsstyrelser för att få djupare bild hur en av man

genomfört handläggningen.

Resursanvändningen under åren 1995 1996

-

Som utredningen redan framhållit år 1995 ett extraordinärt år när det var gäller jordbruksadministrationen i Sverige. EU-medlemskapet innebar en

mycket radikal förändring jordbrukspolitiken. En pågående föränd-

av ringsprocess 1990 års livsmedelspolitiska beslut- avbröts och ersattes av sin motsats. Avregleringen ersattes återreglering och av en omreglering. Ett regelsystem i EU byggts successivt under många år som upp skulle i Sverige införas över natt. Det är naturligt att detta skapade en extraordinära påfrestningar förvaltningen i samtliga led. Dels skulle man på myndigheterna bygga helt administrativa upp nya rutiner och tillämpa ett helt nytt regelsystem, dels skulle till att man se de nya regelsystemen blev kända bland dem berördes, dvs. i första som hand jordbrukama. Fungerande samarbetsformer mellan myndigheterna skulle också byggas Den stora mängden nyheter gjorde det också upp.

svårt att redan från början hitta de mest ändamålsenliga arbetsformema och samordna olika arbetsuppgifter på bästa sätt. Olika inslag i den

gemensamma jordbrukspolitiken introducerades successivt, tillämpningsföreskrifter togs fram samtidigt handläggningen påbörjades, ADB-

som rutiner var ibland otillräckliga etc.

120 Överväganden

Såväl Jordbruksverket länsstyrelserna tillfördes medel för ändasom målet. Jordbruksverkets ökade från 112 miljoner kronor till 163 ram miljoner kronor på årsbasis. Detta innebar att den personal som tidigare

finansierats från sakanslag fördes över till ramanslaget. "Verkets resurser kommer därmed i stort sett att oförändrade som en följd av EUvara medlemskapet eftersom tidigare haft särskilda för omman resurser ställningsprogrammet enligt 1990 års beslut" prop. 1994/95: 100 bil.10,

s. 20.

Vid bildandet Statens jordbruksverk år 1991 drogs personal-

av med 25 %. Detta har begränsat möjligheterna att resurserna ner ca omprioritera inom existerande verksamhet eftersom huvuddelen av verk-

samheten vid myndigheten påverkas av EU-medlemskapet. De tillgängliga ADB-resurserna har fått koncentreras uppbygg-

naden EU-systemen, vilket innebär att verksamhet har fått av annan

skötas utan ADB-stöd eller med äldre orationella system. Dessutom har

de anvisade inte räckt till för att fullt tillgodose de krav som resurserna

EU ställer i rapporteringshänseende samt svenska krav underlag för

olika analyser EU-systemen. Arbetet med fondkoordinatorsrollen och av förberedelsearbetet för ackrediteringen Jordbruksverket som utbetalav

ningsställe har också uppskjutits.

Länsstyrelsemas ökade med 80 miljoner kronor på årsbasis. ram

Detta innebar att personal tidigare finansierats från sakanslag kom

som i stället finansieras över ramanslaget. Länsstyrelsemas resurser kom att därmed i stort sett oförändrade följd av EU-medlematt vara som en skapet, eftersom tidigare haft särskilda medel för omställningsman Samtidigt har länsstyrelserna fått vidkännas omfattande programmet. besparingskrav 17 % 293 miljoner kronor under perioden 1995-98. skulle, framhålls det enstämmigt från länsstyrelserna, inte ha varit Det

möjligt genomföra arbetsuppgifterna utan extraordinära insatser från

att

personalens sida, med höga övertidsuttag, uppskjutna semestrar etc. Arbetet med EU-stöden skedde också till priset att andra arbets-

av

uppgifter allmän information, miljöinsatser, byggnadsfrågor etc. sköts

upp. Utredningen har egentligen endast kunnat ta del erfarenheterna av från lantbruksenhetema och motsvarande. Miljö- och kulturenhetema

berörs främst när det gäller miljö- och kulturmiljöstöden, och denna behandling började inte komma i gång på allvar förrän i utredningens

slutskede. Sannolikt kommer dock dessa stödformer att visa sig vara än arbetsintensiva än de övriga. Regelsystemen är förhållandevis detalmer jerade och kan visa sig svåra att tillämpa för den enskilde vara

jordbrukaren. Även uppföljning och kontroll dessa stöd är sannolikt

av krävande än för övriga stöd. mer

Överväganden 121

Miljö- och kulturstöden bidrar till att år 1996 knappast kommer att bli väsentligt mindre arbetskrävande än för år 1995. För det talar också att en hel del ansökningsrutiner kommer att förändras, för att underlätta samordning och att ett helt nytt identifikationssystem skall införas. Samtidigt kommer sådana arbetsuppgifter inom jordbrukssektom som åsidosattes under år 1995 att kräva mer uppmärksamhet under år 1996. I och med att vissa miljöstöd införts först år 1996 och att ett helt nytt identifikationssystem troligen införs år 1997, är informationsbehovet till jordbrukarna fortfarande stort de närmaste åren, varför detta måste beaktas vid resurstilldelningen. Arbetsbelastningen på länsstyrelserna kommer således inte att minska under år 1996. Även för Jordbruksverket innebar år 1995 extremt stor arbetsen belastning med en hård prioritering av de arbetsuppgifter nödsom var vändiga för genomförandet av stödsystemen. Arbetssituationen påverkades också av en förhållandevis hög personalomsättning och många nyanställningar. Personalen skulle sätta sig i nya arbetsuppgifter, samtidigt som man skulle ge ledning till dem som arbetade ute på fältet. Svårigheterna i ADB-hanteringen komplicerade situationen ytterligare. Genom den hårda prioriteringen av arbetsuppgifter år 1995 kommer även år 1996 att kräva betydande arbetsinsatser för att vidareutveckla systemen och ge möjligheter att börja konsolidera verksamheten. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har fått extra resurser för att under åren 1995 1996 arbeta med jordbruksstöden. Dessa har använts och används till inlåning och anställning av personal som bl.a.

arbetat med utformning och tillämpningsanvisningar av miljöstödsför-

ordningen, infonnationsinsatser, utbildningsfrågor, planering för uppföljning och utvärdering samt överklaganden av miljöstödsbeslut. Riksantikvarieämbetet har 3,2 miljoner kronor i tilläggsbudget för sin del i administrationen miljöstöden. Ämbetet har också enligt regleringsav brevet i uppdrag att senast den 31 december 1996 redovisa metoder för dokumentationsuppföljning och utvärdering av hur odlingslandskapets kulturvärden tas till inom miljöstödsprogrammet. vara

7.7.2 Statskontorets studie

Statskontoret har på utredningens uppdrag utfört en studie rörande

möjligheterna att effektivisera stödhanteringen. Uppdraget redovisas i

bilaga 2.

122 Överväganden sou 1996:65

Statskontoret påpekar att ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket måste preciseras och att handläggningsrutiner och datorstöd måste utformas i enlighet med dessa preciseringar.

Enligt Statskontorets uppfattning bör det fr.o.m. år 1998 finnas förut-

sättningar för att länsstyrelserna har tillgång till ett utbyggt datorstöd i handläggningsarbetet samt att ett kontinuerligt samarbete mellan mer myndigheter och bidragssökande har etablerats. Utredningen delar Statskontorets uppfattning i denna fråga. Det totala resursbehovet för administrationen EU:s jordbruksstöd av inom Jordbruksverket resp. länsstyrelserna är svårbedömt enligt Statskontoret. Man att erfarenheter finns endast från arbetet under det menar

första året, dvs. när vissa insatser var av engångskaraktär. Under år 1996

kommer det fortfarande att finnas inkömingsproblem och dessutom till-

kommer flera nya stödfonner, bl.a. miljöområdet. Genomförandet av

EU-kommissionens krav på ett nytt system för identifikation skiften av kommer troligen att ske år 1997, vilket innebär en ytterligare ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna. Statskontoret konstaterar att under förutsättning att inte några större

förändringar EU:s jordbrukspolitik görs och att förändringen av

av indentifikationen skiften är genomförd, bör arbetsinsatsema vid såväl av Jordbruksverket vid länsstyrelserna emellertid kunna minskas från som år 1998. Som motiv för detta framförs att arbetsläget vid såväl länsstyrelserna Jordbruksverket bör relativt stabilt, datorsystemet vid som vara länsstyrelserna bör finnas i drift och säkerheten i hanteringen av EUstöden bör över huvud taget ha blivit större. Utredningen delar Statskontorets principiella inställning i fråga om det framtida resursbehovet. Statskontoret beskriver i sin rapport dels en bedömning av Jordbruksverket angående kommande resursbehov och kostnader vid verket under åren 1996, 1997 och 1998. Resursbehovet för länsstyrelserna har bedömts lantbruksdirektörer på uppdrag av såväl utredav en grupp ningen Statskontoret. Gruppen har lämnat en rapport som som av

redovisas i bilaga Dessa har också tagit fram en fördelningsnyckel av

mellan länsstyrelserna, vilken oavsett den totala resursfördelresurserna ningen kan till stor nytta för såväl Inrikesdepartementet som för var länsstyrelserna internt. Statskontoret bedömer att det decentraliserade konceptet som föreslås

gälla fr.o.m. år 1998 bör minska personalbehovet även vid Jordbruks-

verket. Statskontoret pekar på att handläggningsarbetet kommer att utföras vid länsstyrelserna inom ramen för deras generella datorstöd, vilket bör minska behovet support från Jordbruksverket. Statskontoret av också att i allt större omfattning kommer insamling av uppgifter menar

Överväganden 123

från jordbrukama att kunna inordnas i olika former av elektronisk datainsamling. Statskontoret bedömer därför att det från och med år 1999 bör kunna förutses en avsevärd minskning av resursbehovet för dessa uppgifter vid Jordbruksverket. Vid bedömningen av resursbehovet vid länsstyrelserna menar Statskontoret att ytterligare effektiviseringar i hanteringen av arealstödet bör kunna ske med 30 % år 1998, utöver de 20 % som den särskilda utredningsgmppen räknat med. Utredningen delar Statskontorets bedömning att det bör vara möjligt att kraftigt effektivisera stödhanteringen fr.0.m. år 1998. En reservation bör dock läggas när det gäller miljöstöden. Dessa är komplexa och har ett regelsystem kräver mycket stora handläggningsresurser. Det är som självfallet svårt att bedöma i vilken omfattning dessa stöd "har satt sig" till år 1998, alternativt fått en mer förenklad struktur och därigenom blivit lättare att handlägga. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet deltar inte i någon större

utsträckning i själva stödhanteringen med undantag för ärenden kring

överklaganden, utan arbetar till största delen som ett stöd länsstyrelserna, Jordbruksverket m.fl. Under år 1996, och även framgent, krävs löpande uppföljningar och utvärderingar av jordbruksstöden, inte minst av miljöstöden. Jordbruksverket har i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet utvärdera det svenska miljöersättningsprogrammet. Uppdraget skall redovisas före den 1 april 1997. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet kommer sannolikt att få en

central roll när det gäller uppföljning och utvärdering av i vilken grad

miljö- och kulturkvalitetsmålen har uppnåtts. Någon stödhantering, i större omfattning, att effektivisera finns inte verken. Snarare kan och arbetsuppgifter bli större i samband med kommande utvärdansvar eringar och utveckling inkl. förenklingar av systemen.

7.7.3 ADB-stöd

Statskontoret lyfter i sin rapport fram det faktum att utvecklingen av informationsteknologin går mycket snabbt. Den sker efter andra förutsättningar än för bara ett tiotal år sedan. Då var traditionella centrala

system den enda möjlighet som fanns. I dag har PC-teknik och lokala nät en sådan kapacitet och spridning att förutsättningarna för regional

och lokal databehandling har ändrats radikalt. Standardiserade gränssnitt

och programvaror har utvecklats så att det är möjligt att koppla ihop

olika system på ett mycket enklare sätt än tidigare. EDI-teknik och

124 Överväganden

Internet har på ett avgörande sätt ändrat förutsättningarna för elektronisk kommunikation mellan myndigheter och uppgiftslämnare och dessa möjligheter kommer att utvecklas ytterligare. Statskontoret menar att ansvaret för IT-stödet bör om möjligt ligga på den myndighet som utför arbetet med stöden. Detta skulle underlätta en effektiv anpassning av lämpliga delar av systemet till regionala krav. Det faktum att länsstyrelserna själva kan påverka samspelet mellan datorstödet och handläggningsrutinema samt användargränssnittet bör enligt Statskontoret leda till en effektivare handläggning. Statskontoret menar också att det inte bör finnas någon motsättning mellan ett decentraliserat ADB-stöd och Jordbruksverkets ansvar som fondkoordinator. LRF har, efter beslut riksförbundsstämman år 1995, startat ett projekt som syftar till att ta fram en strategi det inforrnationsteknologiska området. Syftet är att utforma en, för LRF och lantbrukskooperationen, gemensam IT-lösning som vänder sig till jordbrukaren, och som kommer att omfatta ca 200 000 användare. Ett höghastighetsnät skall binda ihop en värddator med t.ex. de kooperativa företagen, SLU och Jordbruksverket för att användaren skall nå allt ett och samma ställe genom sitt IT-fönster. Utredningen har tidigare lyft fram att principen bör vara att den sökande skall ha kontaktpunkt med myndigheten; länsstyrelsen. Utreden ningen delar Statskontorets uppfattning om att det bör vara möjligt att ur en gemensam databas hämta redan insamlade uppgifter om den sökandes identitet och andra data om stödgivning. Redan under år 1996 kommer de ansökningsblanketter, som skickas ut till jordbrukarna, att vara förtryckta med identiñkationsuppgifter avseende fastighetsbeteckningar och åkrar och en särskild bilaga med förtryckta skiften och grödor. En effektiv handläggning skall ske med effektivt ADB-stöd. Principen bör vara den att ansökan kan göras i digital form på diskett eller via direktuppkoppling mot länsstyrelsen. Självfallet skall det också vara möjligt att lämna ansökan och andra uppgifter papper, som sedan hos länsstyrelsen matas i ADB-systemet. Hos länsstyrelsen skall det finnas en gårdsprofil med alla relevanta uppgifter för varje berört jordbruksföretag. Det innebär att jordbrukaren vid varje ansökningstillfälle endast behöver anmäla förändringar eller kompletteringar till de uppgifter som redan finns. Ansökningsblanketten, vare sig den är på papper eller i digital fonn, skall också vara förtryckt med samtliga kända relevanta data. Utredningen anser att den av Statskontoret föreslagna principlösningen vara en bra utgångspunkt för utvecklingen av ett integrerat ADBsystem för länsstyrelserna och Jordbruksverket. Förslaget är utformat för

sou 1996:65 Överväganden 125

handläggningen av arealstöd. Det bör kompletteras så att samtliga förekommande stödfonner kan hanteras inom systemet. För detta krävs också medverkan av Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket, vilka också skall kunna göra uttag data systemet för sin uppföljning. av ur

Det krävs också lösningar för länsstyrelsemas medverkan i handläggningen av stöd och regleringar med nationella kvoter, där alla ansök-

ningar före det slutgiltiga beslutet skall avstämmas i ett centralt register, för besked om hur andel kan tillgodoses. som Jordbruksverket bör i samverkan med länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket utveckla ett gemensamt ADB-system för

handläggning av stöd och regleringar inom den gemensamma jordbruks-

politiken. Utredningen förutsätter därvid kan utgå från den prinatt man

ciplösning som utredningen tagit fram. En kostnadsjämförelse mellan

en

vidareutveckling av nuvarande och av alternativa system måste också

goras.

7.7.4 Resursbehoven

på sikt

Statskontorets studie således stöd för slutsatsen att det bör finnas ger en hel del besparingar att göra på jordbruksadministrationen från år 1998

och framåt i förhållande till dagens resursbehov, såväl inom länsstyrelserna som inom Jordbruksverket. Den uppfattningen bekräftas de

av samtal utredningen haft med företrädare för de berörda myndigheterna. Om den rationaliseringspotential som framkommit skall kunna för-

verkligas krävs dock ett antal åtgärder för att förenkla stödhanteringen

och därmed administrationen. Utredningen har identifierat några områden som är särskilt viktiga i det avseendet:

En decentraliserad stödhantering där handläggare länsstyrelserna

-

kan arbeta med en helhetsbild de berörda jordbruksföretagen. En-

av

ligt utredningens uppfattning är en handläggning så nära de berörda företagen som möjligt inte bara kundvänligt, utan på sikt också

mer mer lättadministrerat och därför ekonomiskt. mer

En långtgående datorisering där i princip samtliga

- led i processen,

från ifyllande ansökan till utbetalningar, sker med hjälp ADB.

av av

Enkla och tydliga handläggningsrutiner ändrar så lite möj- - som som

ligt, och egentligen bara för att möjliggöra förenklingar.

Detaljregler undviks och uppgiftslämnandet begränsas till vad - som är oundgängligen nödvändigt.

126 Överväganden

De två sistnämnda problemområdena råder Sverige bara delvis över och är i hög grad bundet EU:s regelsystem. Därför är det nödvändigt

av

mellan svenska myndigheter och EU:s olika insti-

med en aktiv dialog

tutioner med erforderligt stöd på politisk nivå. Det är viktigt att Jord-

bruksverket, övriga berörda centrala myndigheter samt departement kan avdela erforderliga utredningsresurser för att utarbeta förslag om för-

enklade handläggningsrutiner och kontrollsystem underlag för för-

som handlingar med EU-kommissionens relevanta i första hand organ, FEOGA. Samarbete bör sökas med andra medlemsländer med motsvarande intresse.

Det finns också anledning förenklingsmöjlighetema inom

att se över

myndigheter kan besluta De gällande svenska

den ram som svenska regelsystemen har kommit till under kort tid och utan längre erfarenhet vad EU:s krav på medlemsländemas tillämpning av den gemensamav

jordbrukspolitik egentligen behöver innebära. Det kan ifrågasättas

ma

inte Sverige ibland gått längre i detaljreglering är vad som egent-

om

ligen kommer att visa sig vara nödvändigt. En systematisk utvärdering

gällande regelsystem i syfte att åstadkomma förenklingar såväl för av jordbrukama för förvaltningen är därför angelägen. som För länsstyrelsernas del varierar resursbehovet starkt. Det beror på

jordbruksnäringens sammansättning, mängden jordbruksföretag, variationer i företagsstrukturen, vilka stöd som kan utgå, geografiska avstånd

etc. Den bedömning erfarna lantbruksdirektörer gjort på som en grupp

bl.a. utredningens uppdrag är enligt utredningens uppfattning så välgrundad det är möjligt. Den "fördelningsnyckel" som redovisas i

som bilaga 3 bör därför kunna användas som underlag i budgetarbetet. Lantbruksverksamheten har inte längre några egna budgetar inom

länsstyrelsen. Fördelningsnyckel bör däremot kunna utgöra en del av

underlaget vid bedömningen hur ramanslagen skall fördelas mellan av länsstyrelserna. Likaså bör den behovsanalys som ligger bakom fördel-

ningsnyckeln kunna användas vid budgetbehandlingen inom länsstyrel-

serna.

7.8 Fortsatt utredningsbehov

Bedömningen administration och resursbehov för miljöstöden har av varit svåra att göra eftersom erfarenheter endast finns för fyra av de tio

miljöstöden. En avstämning avseende miljöstöden bör därför göras efter

stödåret 1996.

Vidare har utredningen konstaterat att regel- och kontrollsystemen för miljöstöden är komplexa och kan t.o.m riskera att vara kontraproduktiva.

Överväganden 127

Det finns risk att jordbrukama helt enkelt inte vågar söka stöden en

beroende på oklarheter i regelverk, med tyngdpunkt pâ sanktionsreg-

en lema. En översyn av regelsystemet bör därför göras med sikte på att förenkla regelverket och att reda ut juridiska oklarheter vad gäller

sanktioner. Utredningen förutsätter att dessa frågor kommer att spela

en central roll vid den utvärdering skall göras det svenska miljöersom av sättningsprogrammet.

7.9 Utredningens förslag

Mot bakgrund av de överväganden redovisats i detta betänkande som föreslår utredningen följande:

Utredningen förordar att statsmakterna överväger fortsatt decentraen

lisering av handläggningen av EU:s jordbrukspolitik i

gemensamma

den mån åtgärderna riktar sig direkt till enskilda jordbruksföretag.

Strävan bör att samtliga enskilda ärenden i huvudsak prövas hos vara länsstyrelserna och att den enskilde jordbrukaren kan vända sig till länsstyrelsen i alla ärenden rör EU:s jordbrukssom gemensamma

politik. Utredningen har redovisat några principförslag till decent-

en

raliserad handläggning också sådana ärenden styrs natio-

av som av nella kvoter.

Länsstyrelserna bör enligt utredningens uppfattning eftersträva

en

kundorienterad handläggning. Det kan önskvärt att varje jord-

vara

brukare har en "kundmottagare" han/hon kan vända sig till i

som princip i samtliga ärenden, och har god överblick över det som en

enskilda företagets situation. Samtidigt är det viktigt med ett projekt-

orienterat och enhetsövergripande arbetssätt, så att expertis inom olika enheter nyttiggörs verksamheten. Kontrollverksamheten måste

genomföras skild från handläggningen stödärenden. Det är viktigt

av att jordbrukamas erfarenheter och synpunkter tas väl till Ett sätt vara. att åstadkomma detta kan att särskilda lantbrukarråd knyts till vara verksamheten.

Statens Jordbruksverk bör i samverkan med Riksantikvarieämbetet,

Naturvårdsverket och länsstyrelserna genomföra datorisering

en av

stödhandläggningen där ansökningar kan upprättas digitalt, överföras via direktuppkoppling eller diskett och handläggas ADB.

per genom Systemet bör vara sådant att det underlättar decentraliserad handen

128 Överväganden

möjliggör såväl vertikal horisontell integra-

läggning och en som en

tion inom länsstyrelserna. Statskontoret har på utredningens uppdrag,

och med hjälp konsult presenterat principlösning för ett

av en en sådant decentraliserat system. Utredningen förordar att denna lösning

blir utgångspunkt i den fortsatta utvecklingsarbetet.

en

Utredningen har, med hjälp Statskontoret och lantbruksav en grupp direktörer, tagit fram nyckel för att fördela resurser mellan länsen

styrelserna för att administera den gemensamma jordbrukspolitiken. Utredningen föreslår denna fördelningsnyckel beaktas såväl vid

att statsmaktemas prövning länsstyrclsemas anslag vid budgetbeav som

redningen inom länsstyrelserna. Fördelningsnyckeln kan behöva jus-

teras efter avstämningen av miljöstöden år 1996.

Statskontoret har också på utredningens uppdrag översiktligt bedömt

resursbehovet hos Statens jordbruksverk. Utredningen förordar att det

beaktas vid statsmaktemas prövning anslagen till Statens jordav bruksverk.

den rationaliseringspotential framkommit skall kunna för-

Om som verkligas krävs dock ett antal åtgärder för att förenkla stödhanteoch därmed administrationen. Utredningen har identifierat ringen några områden är särskilt viktiga i det avseendet: som

En decentraliserad stödhantering där handläggare på länsstyrelser- -

kan arbeta med helhetsbild de berörda jordbruksföre-

na en av Enligt utredningens uppfattning är handläggning så nära tagen. en de berörda företagen möjligt inte bara kundvänlig, utan som mer på sikt också lättadministrerad och därför ekonomisk. mer mer

Enkla och tydliga handläggningsrutiner ändras så lite som

som möjligt, och egentligen bara for att möjliggöra förenklingar.

Detaljregler undviks och uppgiftslämnandet begränsas till vad

-

som är oundgängligen nödvändigt.

De två sistnämnda problemområdena råder Sverige bara delvis och vi är i hög grad bundet EU:s regelsystem. Därför är

över av det nödvändigt med aktiv dialog mellan svenska myndigheter en

och EU:s med erforderligt stöd på politisk nivå. Det är viktigt

- Jordbruksverket, övriga berörda centrala myndigheter och att departement kan avdela erforderliga utredningsresurser för att

sou 1996:65 Överväganden 129

utarbeta förslag till förenklade handläggningsrutiner och kontrollsystem som underlag för förhandlingar med EU-kommissionens

relevanta institutioner, i första hand FEOGA. Samarbete bör sökas med andra medlemsländer med motsvarande intresse.

Det finns också anledning förenklingsmöjlighetema

att se över inom den ram som svenska myndigheter kan besluta De gällande svenska regelsystemen har kommit till under kort tid och utan längre erfarenhet av vad EU:s krav på medlemsländemas

tillämpning av den jordbrukspolitik egentligen

gemensamma behöver innebära. Det kan ifrågasättas Sverige inte ibland gått om

längre i detaljreglering är vad egentligen kommer att visa sig

som vara nödvändigt. En systematisk utvärdering gällande regelav

system i syfte att åstadkomma förenklingar såväl för jordbrukama som för förvaltningen är därför angelägen.

En långtgående datorisering där i princip samtliga

- led i processen,

från ifyllande ansökan till utbetalningar, sker med hjälp

av av ADB.

Det är enligt utredningens uppfattning och enligt vad utredningen

inhämtat under arbetet här den största rationaliseringspotentialen

ligger. För att det skall kunna realiseras fullt ut krävs det dock

anpassningar i de krav på handläggningen ställs från EU. För

som

närvarande nödvändiggör dessa betydande manuell hantering.

en

Enligt uppgift från FEOGA:s revisionsavdelning dock

är man

beredd att acceptera att denna handläggning överförs till ADB. De nya rutinerna bör dock läggas fast i samråd med FEOGA, så

att

man kan försäkra sig att kontrollkraven tillgodoses.

om

Det finns skäl talar för att tvister uppkommer mellan jordsom som

brukare och myndighet till följd beslut och/eller handläggning

av av

EU:s förordningar skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Som central tillsynsmyndighet kan ett förfarande med Jordbruksverket första instans visserligen ändamålsenligt för

som vara att utarbeta praxis i vissa frågor. Principiella skäl talar dock för överatt

klaganden skall till/allmän förvaltningsdomstol. Jordbruksverket bör dock ha ett ansvar för att följa regeltillämpningen och praxis-

upp utvecklingen inom länsstyrelserna. Utredningen föreslår därför att Jordbruksdepartementet över reglerna för överklaganden i syfte ser att höja jordbrukamas rättssäkerhet.

130 Överväganden sou 1996:65

Utredningen har konstaterat att det finns ett tillkommande utred-

ningsbehov vad gäller miljöstöden. Det har varit svårt att göra be-

en

dömning administration och resursbehov för miljöstöden eftersom

av erfarenheter endast finns för fyra de tio miljöstöden. En avstämav

ning avseende miljöstöden bör därför göras efter stödåret 1996.

Vidare har utredningen konstaterat att regel- och kontrollsystemen för miljöstöden är mycket komplexa och kan t.0.m riskera att vara

kontraproduktiva. Det finns väsentlig risk att jordbrukama helt

en enkelt inte vågar söka stöden beroende oklarheter i regelverk, med tyngdpunkt på sanktionsreglema. Utredningen förutsätter att dessa en frågor kommer behandlas inom för Jordbruksverkets att ramen uppdrag tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieatt, ämbetet, göra samlad utvärdering och översyn av miljöersätten ningsprogrammet.

Särskilt

yttrande

Av tf överdirektör Mats Persson

Enligt direktiven skall utredaren lämna förslag till förändringar i ansvars- och arbetsfördelningen i fråga administrationen jord-

om av brukarstöden som kan främja effektiviteten i arbetet såväl administrativt som ekonomiskt. De alternativ till förändrade ansvarsförhållanden i fråga om stöd med nationella kvoter föreslås i avsnitt 7.6 visar som enligt utredningens mening inte på några effektivitetsvinster i nämnda avseenden. Några kostnadsjämförelser har inte redovisats. Inte heller när

det gäller den principlösning för ett decentraliserat ADB-system

som

Statskontoret med hjälp konsult presenterat har någon fullständig

av en

kostnadsjämförelse redovisats. Systemen med handjursbidrag, mjölkkvoter och bidragsrätter för djurbidrag sammanfaller med länsgränser utan är nationella till sin

karaktär. De alternativ till nuvarande administration redovisas innesom

bär att handläggning och beslut delas mellan länsstyrelserna och Jord-

bruksverket. Alternativen innebär ökade administrativa kostnader och framför allt oklarhet vilken myndighet fattar beslut och en om som tar ansvar för besluten. Länsstyrelsemas behov de uppgifter finns av som i systemen kan tillgodoses ett betydligt enklare sätt, nämligen genom

att informationen i aktuella databaser görs tillgänglig för länsstyrelserna.

Detta är åtgärder som för övrigt redan är på gång.

Beträffande Statskontorets bedömning möjligheterna till

av resurs-

minskningar vid Jordbruksverket fr.o.m. år 1999 har någon närmare presentation av denna analys inte redovisats. En sådan resursbedömning

kan ske först vid denna tidpunkt och på grundval de förhållanden av

som då gäller i fråga om utvecklingen EU:s marknadsregleringar och

av

stödsystem, administrativa krav från EU, ADB-utveckling etc.

Enligt utredningens mening bör de begränsade utredningsresursema, t.ex. i fråga om ADB, användas på områden kan medföra påtagsom en

lig effektivisering av administrationen, såväl för myndigheterna för

som jordbrukaren. Exempel på sådana områden är elektronisk överföring en

av ansökningar och kartor samt samordning och förenkling ansök-

av ningsblanketter.

Kommittédirektiv

Administrativa konsekvenser av den Dir.

1995:83

gemensamma jordbrukspolitiken

Beslut vid regeringssammanträde den 20 april 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall tillkallas med uppgift att göra en uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens admini-

strativa konsekvenser för länsstyrelserna, Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter, i första hand Statens naturvårdsverk och Riksantikvarieämbetet. Utredaren skall lämna sådana förslag till förändringar i ansvars- och arbetsfördelningen som kan främja effektiviteten i arbetet, såväl admini-

strativt som ekonomiskt. Utgångspunkten för ansvars- och arbetsfördelningen skall vara att handläggning och beslut skall

ligga så nära de berörda mottagarna som möjligt. Utredaren

skall föreslå en ändamålsenlig resursfördelning mellan de berörda myndigheterna bl.a. utifrån hur EG:s stödformer påverkar

omfattningen av administrationen.

Bakgrund Riksdagen beslutade hösten 1989 om en ny regional förvaltning prop. l988/89zl54, bet. 1989/90:BoU4 och BoU9, rskr. 1989/90:89. Beslutet innebar bl.a. att lantbruksnämndema skulle ingå i de länsstyrelserna fr.o.m den 1 juli 1991. I nya propositionen angavs att verksamhetens inriktning och omfattning närmare skulle läggas fast i 1990 års livsmedelspolitiska proposition. Redan i beslutet 1989 fastslogs dock att

den jordbrukspolitiken skulle komma att kräva omfattande nya åtgärder av de myndigheter som skulle genomföra den och en särställning frågorna under omställningsperioden. ges Riksdagen beslutade våren 1990 om en reformering av livsmedelspolitiken prop. 1989/901146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327. Därvid underströks nytt de nya och ökade krav ställdes på myndighetsorganisationema i som anledning av den nya jordbrukspolitiken. Våren 1990 tillkallades en särskild utredare med uppgift att

över den centrala myndighetsorganisationen på jordbrukets

se

område. Översynen skulle göras mot bakgrund av det reform-

arbete pågick på livsmedelspolitikens område och som riksdagens beslut regional och statlig förvaltning. om en ny Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande Den nya centrala

jordbruksmyndigheten SOU 1990:87 att en ny central jordbruksmyndighet, Statens jordbruksverk, skulle bildas och att

Lantbruksstyrelsen och Statens jordbruksnämnd samtidigt skulle upphöra. Den nya myndighetens huvuduppgift skall vara

att ha ett samlat sektorsansvar jordbrukets område. Riks-

dagen beslutade våren 1991 prop. 1990/912100 bil. 11, bet. 1990/91 :JoU22, rskr. 1990/911202 i enlighet med utredningens förslag. Statens jordbruksverk inrättades den 1 juli 1991. Riksdagen beslutade våren 1991 prop. 1990/912100 bil. 15, bet. 1990/91:BoU14, rskr. 1990/9l:249, om resurstilldelning till länsstyrelserna för lantbruksverksamheten. Resurstilldelningmotsvarade det belopp användes för lantbruksen som nämndemas verksamhet under budgetåret 1990/91. En miniminivå för de ekonomiska för lantbruksverksamheten resurserna

vid varje länsstyrelse fastställdes sedan i regleringsbrevet för

budgetåret 1991/92. Nivån motsvarade de resurser som de tidi-

gare lantbruksnämndema disponerade. Fortsatt krav på in-

komster från lantbruksverksamheten ställdes också i beslutet. Inkomsterna skall användas för verksamheten inom lantbruksområdet. Riksdagen beslutade hösten 1994 prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63 och 1994/95:75, bet. prop. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/952126 om den svenska tillämp-

ningen av EG:s jordbrukspolitik vid ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen samt om hur administrationen den av gemensamma jordbmkspolitiken skulle organiseras. I prop. 1994/95:75 anges som en viktig utgångspunkt för de administrativa och tekniska lösningar som utformas vid ett medlemskap att de skall utgå från den traditionella svenska ansvarsfördelningen mellan departement och ämbetsverk. Förslaget till ansvarsfördelning utgår från en kombination av långsiktigt syftande principer för arbetsfördelning mellan departement, myndigheter och länsförvaltning och en kortsiktig strävan att endast i begränsad utsträckning förändra den existerande myndighetsstrukturen. Enligt riksdagens beslut är det av central betydelse att handläggningen av olika bidrag

läggs så nära de berörda som möjligt. Den fysiska kontrollen

bör också skötas på regional nivå. Detta innebär en förskjutning av ansvaret till länsnivå. Länsstyrelserna får enligt beslutet det administrativa ansvaret för flera EG-stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är emellertid angeläget att praxis blir enhetlig i landet om inte förhållandena i olika delar av landet motiverar något annat. Som central sektorsmyndighet har Statens jordbruksverk på regeringens uppdrag en samordnande, stödjande och rådgivande roll gentemot länsstyrelserna. Statens naturvårdsverk och Riksantikvarieämbetet

har ansvar för att följa upp och utvärdera åtgärder inom dessa

myndigheters ansvarsområden. Medel till länsstyrelsemas verksamhet lämnas i olika former. För att täcka förvaltningskostnadema anvisas länsstyrelserna medel över trettonde huvudtitelns anslag A Länsstyrelserna m.m. Detta anslag fördelas på skilda ramposter, för en varje länsstyrelse. Av dessa medel anvisades för budgetåret 1994/95 ca 160 miljoner kronor för verksamhet inom lant-

bruksområdet den s.k. minimiramen. Vidare har föreskrivits

ett särskilt inkomstbeting från lantbruksverksamheten, vilket skall tillföras ramposten och användas för verksamheten inom lantbruksområdet exkl. veterinärverksamheten. För budgetåret

1994/95 omfattar dessa medel sammanlagt ca 35,5 miljoner

kronor. Länsstyrelserna har även utöver sina ordinarie resurser erhållit resurser för administration av landskapsvårdsstödet. Regeringen har i prop. 1994/95:100 bil. 14 föreslagit att anslaget till länsstyrelserna till följd av de nya uppgifterna med EG:s jordbruksstöd ökas med 120 miljoner kronor 18 månader. Regeringen föreslog vidare att den särskilda minimiramen och intäktsbetinget för lantbruksverksamheten som infördes budgetåret 1991/92 tas bort. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag bet. 1994/95:B0U12, rskr. 1994/952213. Regeringen har vidare föreslagit prop. 1994/95:100 bil. 10 att drygt 28 miljoner kronor anvisas till länsstyrelserna som ett engångsbelopp att disponeras för rådgivning och utbildning i samband med de nya uppgifterna.

Utredningsuppdraget

Sveriges medlemskap i EU innebär stora förändringar av länsstyrelsemas arbete med jordbruksfrågor. En stor mängd

ärenden handläggs och beslutas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna påverkas i varierande grad av de nya uppgifterna. EUmedlemskapet innebär också att vissa av länsstyrelsemas tidigare uppgifter förändras eller bortfaller. Dessa omständigheter kan innebära att den resursfördelning som för närvarande finns mellan olika länsstyrelser inte längre är ändamålsenlig. När regeringen angav principerna för ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och de centrala verken i prop. 1994/95:75 avsågs i första hand förhållandena under år 1995. Regeringen anförde att det, efter att erfarenheter vunnits av att tillämpa den gemensamma jordbrukspolitiken, kan bli nödvändigt att justera ansvarsfördelningen i syfte att uppnå bästa möjliga effektivitet från såväl administrativ som ekonomisk synpunkt. Det är lämpligt att inför de kommande budgetåren utreda denna fråga. Den särskilde utredaren skall göra en uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens administrativa konsekvenser för länsstyrelserna, Statens jordbruksverk och andra berörda

myndigheter, i första hand Statens naturvårdsverk och Riksantikvarieämbetet. Utredaren skall gå igenom den verksamhet

som länsstyrelserna har att bedriva på jordbrukets och land-

skapsvårdens områden och hur för denna verksamhet resurserna fördelar sig mellan länen. Utredaren skall även beakta den roll som Statens jordbruksverk har gentemot länsstyrelserna och belysa hur verkets styrning, bl.a. rätten att meddela genom

föreskrifter och delegera tillsynsuppgifter, inverkar på länsstyrelsernas administration och resursförbrukning. När det gäller tillämpningen den jord-

av gemensamma

brukspolitiken skall utredaren lämna sådana förslag till förändringar i ansvars- och arbetsfördelningen mellan länsstyrelserna

och Statens jordbruksverk som kan främja såväl den administrativa som ekonomiska effektiviteten. Utgångspunkten för

ansvars- och arbetsfördelningen skall att handläggningen

vara

av olika typer bidrag skall ligga så nära mottagarna

av som möjligt. Utredaren skall föreslå ändamålsenlig en resursfördelning mellan de berörda myndigheterna och därvid belysa hur administrationen EG:s stödforrner påverkar av resursbehovet. Utredaren skall ta hänsyn till länens olika förutsätt-

ningar, exempelvis antalet jordbruksföretag, den brukade

arealens storlek, förekomsten av områden med höga natur- och kul-

turvärden och de särskilda arbetsuppgifter kan förekomma

som i respektive län.

Övrigt

Utredaren skall beakta regeringens direktiv att redovisa om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva om offentliga åtaganden dir. 1994:23 och att redovisa jämom ställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124. Arbetet skall bedrivas i samverkan med representanter för berörda myndigheter. Utredaren bör också under arbetets gång informera berörda fackliga huvudorganisationer och i förekom-

mande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med

vilken staten har eller brukar ha avtal löner och andra om

6 anställningsvillkor samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den l 1996.

mars

Jordbruksdepartementet

Bilaga 2 139

äSTATSKONTORET

PM l 15 Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

Effektivare stödhantering inom

ramen för den

gemensamma

jordbrukspolitiken

140 Bilaga 2

man

ESTATSKONTORET

PM 2 Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

Innehållsförteckning Statskontorets uppdrag och arbetets 3 genomförande Arbetets genomförande 3 Arbetsfördelningen mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket Erfarenheter från 1995 Jordbruksverket Länsstyrelserna Riksrevisionsverket överväganden ® Möjlighet att tillgodose länsstyrelsernas behov 8 av effektivt handläggningsstöd

hantering av EU-stöd

Bilagor 1 Uppdraget 2 ADB-system för hantering av stöden till jordbrukarna, Statens jordbruksverk Beskrivning av de olika faserna vid hanteringen av EU-stöden inom länsstyrelsen enligt ett tänkt scenario, Länsstyrelsen i Norrbottens län

scenario for framtida hantering EU-stöd, Arctic

av Kostnadsberäkning avseende implementering av scenario for framtida hantering av EU-stöd, Arctic

Bilaga 2 141

ESTATSKONTORET

PM 3

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

Effektivare stödhantering inom för den

ramen

gemensamma jordbrukspolitiken

1 Statskontorets uppdrag och arbetets genomförande

Utredningen Jo 1995:05 om de administrativa konsekvenserna av den gemensamma jordbrukspolitiken Statskontoret i gav uppdrag 1995-11-10 att göra en studie av möjligheterna att utveckla och ytterligare effektivisera stödhanteringen inom den gemensamma jordbrukspolitiken CAP.

Enligt direktiven skulle Statskontoret pröva möjligheterna att förenkla handläggningen av EU-stöden inom för de krav ramen på kontroll som är föreskrivna samt allmänna krav på rättssäkerhet och på enhetlig tillämpning. Vid prövningen skulle särskilt beaktas att handläggningen av stöd skall ligga så nära m.m. mottagarna som möjligt.

I uppdraget ingick vidare att undersöka hur Jordbruksverkets system kan integreras med länsstyrelsernas generella datorstöd samt hur insamlade uppgifter om arealer och djur kan uppdateras på ett för lantbrukarna så enkelt sätt möjligt. som

Statskontoret skulle även belysa Jordbruksverkets roll gentemot länsstyrelserna samt resursfördelningen dem emellan samt pröva vissa frågor angående länsstyrelserna personalbehov.

Arbetets genomförande

Erfarenheter från administrationen av stödhanteringen under det första året har bl.a. inhämtats besök vid tvâ genom länsstyrelser samt vid Jordbruksverket och Hushållningssällskapet i Skara. Vi har även haft kontakt med RRV och Lantbrukarnas Riksförbund LRF.

Statskontoret gav i november 1995 Artic Software AB i uppdrag att ta fram ett scenario för en framtida hantering EU-stöd av inom länsstyrelsen avseende arealstöd, generella djurbidrag och regionala stöd. Syftet var att med ett modernt ADB-stöd åstadkomma en så effektiv, kvalitativ och säker hantering stödärenav den som möjligt. Uppdraget har genomförts i samarbete med länsstyrelsen i Norrbotten. I januari 1996 kompletterade Artic scenariot med en kostnadsberäkning.

142 Bilaga 2

§STATSKONTORET PM 4

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

Framtida resursbehov vid länsstyrelserna har analyserats. Som ett ledi detta arbete har Statskontoret samarbetat med den utredningsgrupp inom länsstyrelserna, som av utredningen getts i uppdrag att över behovet resurser inom länsstyrelserna för se av hantering EU-stöden under 1997 samt föreslå hur medlen bör av fördelas mellan länsstyrelserna. Underlag för bedömningarna har bl.a. samlats in enkät till samtliga länsstyrelser. Utredgenom en ningsgruppen överlämnade sin rapport till utredningen i början februari i år. av

Samverkan har vidare skett med Statskontorets upp drag från Civildep artementet angående översyn av resursfördelningen mellan länsstyrelserna m.m.

Utredningen kommer att föreslå att ramanslaget i fortsättningen fördelas mellan länsstyrelserna enligt någon av de modeller som redovisas. I modellerna behandlas administrationsmedlen en av för EU:s jordbruksstöd särskilt, d.v.s. dessa medel fördelas enligt nämnda förslag till fördelning mellan länsstyrelserna. Vid ovan jämförelse mellan att fördela EU-medlen särskilt eller att låta dessa ingå i ramanslaget visade det sig att skillnaderna var marginella.

Statskontoret begärde och ñck i november 1995 en redovisning av hur SJV bedömde utvecklingen av ADB-system för hantering av EU-stöden till jordbrukarna under de närmaste åren. SJV har vidare redovisat sina bedömningar av resursåtgång för uppgifter s.k. fondkoordinator, instans för överprövning samt för besom redning och beslut i vissa stödärenden.

I december 1995 informerades uppdragsgivaren om utredningsläget.

Utredningen har, på Statskontorets initiativ, genomfört ett seminarium 1996-02-02 med företrädare för berörda myndigheter och andra intressenter. Vid seminariet redovisade länsstyrelserna och på bl.a. ansvarsfördelningsfrågor och datorstöd vid SJV sin syn hanteringen EU-stöden. av

I projektgruppen vid Statskontoret har Göran Lindeberg och Kerstin Norrby ingått.

Bilaga 2 143

:av:

ESTATSKONTORET

PM 5

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

2 Arbetsfördelningen mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket

Länsstyrelserna har de huvudsakliga kontakterna med de enskilda lantbrukarna. De ansvarar för direktinformation, handläggning och beslut i de flesta stödärenden samt för kontrollverksamheten.

SJV är s.k. fondkoordinator och svarar bl.a. för samordning av EG-stöden och kontrollverksamheten, för utveckling och underhåll av centrala ADB-system saint för utbetalning stöden. Viav dare beslutar SJV om föreskrifter, utarbetar ansökningsblanketter, anvisningar och centralt informationsmaterial. I rollen som s.k. fondkoordinator ligger att SJV skall sprida kunskap om regelverken samt främja en likartad tillämpning av reglerna. SJV är vidare överprövningsorgan för beslut som fattas länsstyrelav

När det gäller handjursbidrag, bidrågsrätter och mjölkkvo-

serna. ter har SJV ansvaret också för handläggning och beslut.

Erfarenheter från 1995

I Sverige har det funnits jordbruksregleringssystem sedan 1930talet. Dessa regleringar avskaffades i och med 1990 års livsmedelspolitiska beslut.

Sverige gick efter avregleringen in i ett omställningsskede där överskottsmarken skulle överföras i annan produktion än livsmedel. I omställningsprogrammet satsades ca. fjorton miljarder kronor. I vissa län, t.ex. Stockholms län, låg ungefär en fjärdedel av arealen i s.k. vänteläge, dvs. marken brukades inte alls. Endast en liten del av denna areal hade överförts till beständig en mera alternativ produktion när systemet upphörde.

Inträdet i EU och CAP-systemet l januari 1995 ändrade över en natt förutsättningarna för det omställningsprogram pågick som och idag har större delen av den mark som lågi s.k. vänteläge åter tagits i produktion.

CAP-systemet innebär att omfattande administrations- och en kontrollorganisation startats under det senaste året. Traditionen av regleringsekonomi, de årliga jordbruksräkningarna ligger som till grund för det heltäckande lantbruksregistret samt erfarenheterna från administrationen av omställningsprogrammet har medverkat till att ingången i det mycket komplicerade CAP-systemet gått förvånansvärt smärtfritt. Det bör då observeras att inte alla stödformer kommit igång.

144 Bilaga 2

STATSKONTORET PM G

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

Länsstyrelsernas lantbruksenheter har i allt väsentligt svarat för den datainsamling som behövs för arealstöd, djurstöd och LFAstöd Less Favoured Area. Blanketter, datorstöd och informationsmaterial har tagits fram av SJV . Handläggningen vid länsstyrelserna under 1995 har i huvudsak skett direkt på originalblanketterna. De färdigbehandlade ärendena har lagts in i en central databas fysiskt placerat hos SJV i samband med länsstyrelsens beslut. Avsikten är att datorstödet skall vidareutvecklas så att PC-baserad handläggning skall bli möjlig i länsstyrelsen. I SJV s kontroller och beräkningar av stöden har datorsystemet vid SJV utnyttjats . Jordbruksverket sammanställer med hjälp av datasystemet de rapporter skall lämnas till Bryssel för utbetalning av pengarsom Kommunikation med Bryssel sker utan datorstöd. na.

Jordbruksverket

Enligt SJV ñnns det inte några motiv för att nu förändra den arbetsfördelning som gäller mellan dem och länsstyrelserna. De erfarenheter som hittills vunnits visar inte heller att någon mer omfattande förändring behövs. De problem som funnits under 1995 torde i huvudsak kunna hänföras till de speciella förhållanden med många osäkra förutsättningar, sena beslut och stor tidspress gällt under det första året som EU-medlem. - som

EU-kommissionen granskade i oktober 1995 hanteringen av jordbruksstöden i Sverige. Kommissionen gav därvid följande kommentar till den nuvarande organisationen: "Den allmänna strukturen innebär att ett enda utbetalningsställe handlägger som samtliga åtgärder och har de nödvändiga befogenheterna gentemot de 24 länsstyrelserna vilka berörs av åtgärderna för direktstöd, möjliggör i princip en effektiv förvaltning och borde kunna säkerställa enhetlig tillämpning av bestämmelserna. ADB-sysen temet är i princip organiserat på ett tillfredsställande sätt." SJV hänvisar bl.a. till detta uttalande som ett skäl till att den nuvarande arbetsfördelningen bör bibehållas.

Förhållandena under 1995 har i vissa fall medfört att lösningar fått tillgripas i ett längre tidsperspektiv inte är de mest rasom tionella. Även erfarenheterna från det första året är begränom sade bl.a. introduceras flera av stöden först under 1996 finns det goda förutsättningar att vidareutveckla och förbättra de nuvarande systemen. Den omfattande kompetensuppbyggnad, som har skett, bör utgöra en bra grund för detta arbete. Den samordning ansökningshandlingarna för arealstöd och miljöstöden som har av

Bilaga 2 145

§STATSKONTORET

PM 7

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 840/95-5

skett inför 1996 är ett exempel på utvecklingsarbete innebär som en mer rationell stödhantering.

I SJV :s skrivelse Bilaga 2 daterad 1996-1 1-30 "ADB-system om för hantering av stöden till jordbrukarna" redovisar verket gällande planer vad avser utveckling och förändring efter 1996.

Länsstyrelserna

Tillgängligheten till det centrala systemet under 1995 har ibland varit mycket dålig och orsakat oönskade avbrott i arbetet vid länsstyrelserna. Ännu allvarligare har emellertid upplevt man den oklarhet om ansvaret for handläggning ärenden och beslut av om stöd som har funnits. Kritik har framförts från RRV rörande organisation, intern kontroll, ADB-system samt dokumentation av dessa. Granskningen har visat på allvarliga brister. Enligt RRV:s bedömning måste SJV ledning vidta och kraftfulla :s snara åtgärder. I annat fall riskerar den svenska staten oacceptabla ekonomiska och goodwill förluster.

Samtliga länsstyrelserna har beslutat sig för att samordna sina informationssystem vad gäller ärendehantering samt gränssnitt mot andra myndigheter, till allmänheten och till företag. Informationen i systemen skall även kunna samutnyttjas i länsstyrelsernas arbete med bl.a. plan-, miljö- och kulturfrågor. För detta ändamål har länsstyrelserna valt ett gemensamt ärendehanterigssystem Diabas III.

Riksrevisionsverket

Samma principer som gäller for handläggning ärenden och av revision i svensk statsförvaltning skall, enligt RRV, även gälla for de administrativa system där EU har ett stort inflytande över regelsystemen. Det betyder att vissa regler föråldrade som anses ur svensk synvinkel, bl.a. manuella dubbelkontroller, inte behöver tillämpas i de fall en tillfredsställande säkerhet kan uppnås på annat sätt inom ramen för mer effektiva handläggningsruüner och datorstöd t.ex genom tillförlitliga ADB-kontroller.

146 Bilaga 2

SSTATSKONTORET PM 8

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

3 Överväganden

Statskontorets överväganden innebär inte i sig att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan SJV och länsstyrelserna ändras på något avgörande sätt. Ansvarsfördelningen måste emellertid preciseras och handläggningsrutiner och datorstöd utformas i enlighet med den. Vi har inte utrett om nuvarande fördelning av anmellan SJV och länsstyrelserna för enskilda stöd och uppgifsvar ter behöver förändras.

Främst har vi behandlat den del av den gemensamma jordbrukspolitiken år rent EU-stöd utan inslag av nationella stöd och som särskilt utgått från erfarenheterna från handläggningen under EUs arealersättning till ersättningsberättigade grödor 1995 av och uttagen areal. Vi har i våra överväganden inte närmare studerat den utveckling nuvarande handläggnings- och datorsysav är planerad fram till 1997. tem som

Enligt vår uppfattning bör det from. år fyra, d.v.s. 1998, finnas förutsättningar för att länsstyrelserna har tillgång till ett utbyggt datorstöd i handläggningsarbetet samt att ett mer kontinuerligt samarbete mellan myndigheter och bidragssökande har etablerats.

Möjlighet att tillgodose länsstyrelsernas behov av effektivt handläggningsstöd

Länsstyrelserna har nyligen gemensamt upphandlat ett nytt generellt handläggningsstödsystem, Diabas III, som skall införas i hela landet.

Det scenario, beskrivs i tre bilagor till detta PM, visar hur ett som decentraliserat datorstöd skulle kunna fungera med den teknik, enligt gällande planer för länsstyrelserna, skall vara implesom menterad senast 1998. En utgångspunkt för arbetet har varit att det skall möjligt att integrera handläggningen av EU-stöden vara med länsstyrelsernas generella datorstöd för ärendehantering på ett bra sätt.

I bilaga har utarbetats av Länsstyrelsen i Norrbottens län, som beskrivs de olika faserna vid hanteringen av EU-stöden inom länsstyrelsen. De olika momenten är mottagning av ansökan, handläggning och beslutshantering. Dessutom berörs säkerhetsaspekter på hanteringen.

Bilaga 4 omfattar konsultföretaget Artics beskrivning av ett scenario för handläggning EU-stöd inom länsstyrelserna. Handav

Bilaga 2 147

ESTATSKONTORET

PM 9

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

läggningsprocessens olika steg beskrivs grafiskt. Arbetet delas upp i fyra delprocesser; registrering, handläggning, styrning/ledning och utbetalning.

I bilaga 5 redovisas en översiktlig kostnadsberäkning för det skisserade datorstödet. Bl.a. framgår vilka kostnader är förenade som med implementering av ett framtida system enligt det utarbetade scenariot.

En förutsättning för att scenariot skall kunna bli verklighet är att samordningen av datorstödet mellan och inom länsstyrelserna fortsätter i en riktning som gör att man inom länsstyrelserna kan

utveckla och använda gemensamma program inom olika specifika

områden. Den tidigare nämnda upphandlingen Diabas III är av ett steg i denna riktning.

IT-utvecklingen

Utvecklingen av informationsteknologin går mycket snabbt. Den sker efter andra förutsättningar än för bara ett tiotal år sedan. Då var traditionella centrala system den enda möjlighet som fanns. Idag har PC-teknik och lokala sådan kapacitet och nät en spridning att förutsättningarna för regional och lokal databehandling har ändrats radikalt. Standardiserade gränssnitt och programvaror har utvecklats så att det är möjligt att koppla ihop olika system på ett mycket enklare sätt än tidigare. EDI-teknik och Internet har på ett avgörande sätt ändrat förutsättningarna för elektronisk kommunikation mellan myndigheter och uppgiftslämnare och dessa möjligheter kommer att utvecklas ytterligare.

Ansvaret for IT-stödet bör om möjligt ligga på den myndighet som utför arbetet med stöden. Härigenom underlättas en eñektiv anpassning av lämpliga delar av systemet till regionala krav. Det faktum att länsstyrelserna själva kan påverka samspelet mellan datorstödet och handläggningsrutinerna samt användargränssnittet bör leda till en effektivare handläggning. Enligt vår uppfattning ñnns det inte någon motsättning mellan ett decentraliserat ADB-stöd och SJV :s ansvar som fondkoordinator.

LRF har, efter beslut på riksförbundsstämman 1995, startat ett projekt som syftar till ett ta fram en strategi på det informationsteknologiska området. Syftet är att utforma for LRF och lanten, brukskooperationen, gemensam IT-lösning som vänder sig till bonden, och som kommer att omfatta ca. 200 000 användare. Ett höghastighetsnät skall binda ihop en värddator med t.ex. de kooperativa foretagen, SLU och Jordbruksverket för att användaren skall nå allt på ett och samma ställe genom sitt IT-fonster.

148 Bilaga 2

§sTATsK0NT0RET PM 10

Uppdragsenhet 2 199c-02-23 Dnr 340/955

Huvudsyftet är att ge medlemmarna i lantbrukskooperationen möjlighet att utnyttja den nya tekniken och få tillgång till relevant information och förenklade affärsrutiner samt interaktiva tjänster för att därigenom öka sin konkurrenskraft.

Förutsättningen för att bonden skall få hjälp i sitt vardagliga arbete är att systemet är användarvänligt och innehåller relevant och aktuell information. Ytterligare önskemål kan vara att informationen är tillgänglig dygnet runt samt att det är enkelt att hitta det söker, skicka dokument och kommunicera med man andra användare.

En princip för utredningen är att den sökande skall ha en kontaktpunkt med myndigheten, länsstyrelsen. Det bör vara möjligt att gemensam databas hämta redan insamlade uppgifter ur en den sökandes identitet och andra data om stödgivning. Redan om under 1996 kommer de ansökningsblanketter, som skickas ut till lantbrukarna, att vara förtryckta med identiñkationsuppgifter avseende fastighetsbeteckningar och åkrar.

EU-stödsystemen måste dock enligt krav från EU fungera på - ett enhetligt sätt vid samtliga länsstyrelser. Det krävs därför att Jordbruksverket och länsstyrelserna samarbetar kring utvecklingen ett decentraliserat system som uppfyller EU:s krav. av SJV måste också framgent for systemets utveckling och svara aktualisering i enlighet med förändrade regler och krav.

En förutsättning är att utvecklingen på länsstyrelserna går mot ökat koncerntänkande och att rutinerna utvecklas på ett likartat sätt samt att EU:s regelverk stabiliseras så mycket att hanteringstöden successivt blir enklare. en av

De EU-speciñka stöden har karaktären av rättighet och någon prövning utöver granskning ansökningarnas fullständighet av och rimlighet görs inte. Nationella stöd och stöd med medfinansiering från nationella medel, t.ex. miljöstöd, är av karaktären individuellt prövade stöd. Hur handläggningen av dessa stöd vid länsstyrelserna skall gå till samt hur datorstödet skall utformas är fortfarande oklart.

Genomförande

Vår hypotes är att ett nytt länsstyrelsebaserat system skulle kunna tas i bruk fr.0.m. år 1998 i hela landet. Försöksverksamhet län skall då ha genomförts under 1997. i ett par

Bilaga 2 149

aan

ESTATSKONTORET

PM 11

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

De studier som Statskontoret initierat och genomförts som av Arctic software i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten utgör ingen fullständig lösning på hur decentraliserad administraen tion av EU-stöden skall fungera. Det fordras ytterligare utvecklingsarbete som måste ske i nära samarbete mellan SJV och länsstyrelserna samt med LRF.

Statskontorets uppfattning är att utvecklingen bör ske med länsstyrelsernas generella handläggarstöd bas. som

Ett principbeslut bör fattas så snart möjligt i denna fråga så som att ett närmare samarbete med SJV kan inledas. Under alla omständigheter kommer datorstödet att finnas på SJV under 1996- 97, men sedan bör det vara möjligt att till länsstyrelserna överföra de delar som bättre i regional lösning. Det är passar en angeläget att samma standarder tillämpas på ömse håll.

Kontakt bör snarast tas med LRF så att ett gränssnitt kan utformas fdr att utväxla informationen elektroniskt i så stor omfattning som möjligt. Det kommer att krävas en god säkerhet i informationsöverföringen eftersom EUs sanktionsregler tar fasta bl.a. på tidpunkten for uppgiftsinlämnandet.

Inom ramen for Toppledarforum pågår ett antal projekt kan som ge vägledning när det gäller bl.a. teknikval och säkerhetsnivåer. Ett sådant projekt är Gemensamma IT-plattformar for informationsutbyte. I en nyligen presenterad huvudstudierapport "Gemensamma IT-plattformar för informationsutbyte" redovisas ett datorbaserat system för spridning och hämtning informaav tion.

Ett annat sådant projekt är Elektronisk handel där säkerheten vid elektronisk informationsöverforing klarläggs. I nyligen en genomförd upphandling har krav på säkerhet, kommer som att bli normgivande vid överföring av information, fastställts.

De erfarenheter som kommer fram dessa projekt bör kunna ur utnyttjas vid utformningen av ett nytt system.

RRV har genomfört en serie granskningar myndigheters inav formationsforsörjning. Nyligen har granskningsrapport en avseende miljödatasystemet KRUT offentliggjorts.

RRV konstaterar att gällande författningar respektive anger myndighets ansvarsområde i stort och att myndigheterna skall samarbeta inom gemensamma verksamhetsområden.

Bilaga 2 150

äsTATSKONTORET PM 12

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

RRV har visat på betydelsen av

ansvarsförhållanden i informationssystem går över

9 att som organisationsgränser är tydligorda, bl.a. för att kunna ga-

rantera bra informationskvalitet en

myndigheter tillsammans skall utveckla ADB-system, 0 att som för att överföra data mellan myndigheter, behöver t.ex. särskild samverkansmodell för att fastställa förutsättpa en ningarna i utvecklingsarbetet

att verksamhetsansvariga aktivt organiserar styrningen av ° den IT-baserade informaiionsförsörjningen.

Vi att RRVs rekommendationer är tillämpliga på admimenar nistrationen av EU-stödet.

Det saknas f.n. ett forum där de myndigheter som ansvarar för jordbruksstödet tillsammans kan diskutera dessa och andra frågemensamt intresse. Inom exempelvis miljöskyddsområdet gor av har samarbetet mellan länsstyrelserna och Naturvårdsverket utvecklats så att det råder stor samstämmighet om hur teknumera niken skall utnyttjas.

Civildepartementets IT-strategigrupp måste ta ett ansvar för att

länsstyrelserna uppträder en koncern och att standarder är som de vid olika länsstyrelser vad avser gränssnitt mot centrasamma la myndigheter, jordbrukarna och andra medborgargrupper.

Bedömning framtida resursbehov för hantering av av EU-stöd

Det totala resursbehovet för administration av EU:s jordbruksstöd inom SJV respektive länsstyrelserna är svårbedömt. Erfarenheter ñnns endast från arbetet under det första året, d.v.s. när

flertalet insatser engångskaraktär. Läget tycks inte heller var av stabiliseras under de närmaste åren. Under 1996 kommer det

fortfarande attñnnas inkömingsproblem och dessutom tillkomstödformer, bl.a. på miljöområdet. Genomförandet mer flera nya EU-kommissionens krav på ett nytt system för identifikation av skiften kommer troligen att ske 1997 och då innebära en ökad av arbetsbelastning på länsstyrelserna.

Under förutsättning att inga större förändringar av EU:s jord-

brukspolitik görs och att nämnda förändring identifikaovan av tionen skiften är genomförd bör arbetsinsatserna vid såväl av vid länsstyrelserna emellertid kunna minskas 1998. Då SJV som

Bilaga 2 151

can

g STATSKONTOR ET PM

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

bör arbetsläget vid såväl länsstyrelserna Jordbruksverket som vara relativt stabilt, datorstödet vid länsstyrelserna bör finnas i drift och säkerheten i hanteringen EU-stöden bör överhuvudav taget ha blivit större.

När det gäller personalbehovet vid Statens jordbruksverk bör samma avtrappning kunna ske när EU-stöden stabiliserats. SJV har gjort en uppskattning av personalbehovet de närmaste åren. Av denna framgår att personalbehovet i stort sett ligger konstant. Förklaringen är att ytterligare nya stödformer skall introduceras, vilket kräver föreskriftsarbete och massiva informationsinsatser.

I tabellen nedan visas resursbehov och kostnader vid SJV for 1996 y 1997 och 1998. Lönekostnaderna är beräknade enligt schablon.

Resurser personår Kostnader mkr 1996 1997,1998 1996 1997,1998 inkllone- inkllone-och inkl lone- inkllone-l tilllnee ndmkostn tillägg admkostn

Fondkoordinator, 16,0 24,0 16,0 - 24,0 samordning o.d. varav for överprövn

håll och drift av ADB-system

Handläggning, 14,5 6,2 9,4 4,6 7,0 beslut och kontroll av vissa stöd

Szaberäknat re- 89,5 84,5 28,6 43,0 27,0 40,6 sursbehov

Kostnader för ADBdrift, avskrivning 1,7 1,4 av utrustning e xkl personal

Det decentraliserade koncept vi förslår fr.o.m. 1998 bör som minska personalbehovet även vid SJV. Handläggningsarbetet kommer att utföras vid länsstyrelserna inom for deras ramen generella datorstöd, vilket bör minska behovet av support från SJV. I allt större omfattning kommer insamling uppgifter från av jordbrukarna att kunna inordnas i olika former elektronisk av datainsamling.

From. 1999 bör därför avsevärd minskning resursbehovet en av for dessa uppgifter kunna förutses vid Jordbruksverket.

152 Bilaga 2

åSrATsKONTORET PM 14

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

Vid bedömningen resursbehovet vid länsstyrelserna under av 1997 för hanteringen EU-stöden har vi samarbetat med den av tidigare nämnda utredningsgruppen inom länsstyrelserna som beräknat resursbehovet för och fördelningen av dessa resurser mellan länsstyrelserna. Många av de uppgifter, t.ex. tidsåtgång för respektive stödform och samordningsvinster, som ligger till grund för beräkningarna är mycket osäkra. Betydande osäkerhet finns således i nedan angivna siffror. Arbetsmetod och bedömningsgrunder redovisas i utredningsgruppens rapport 1996-01-31 till AKOJ-utredningen.

Resursbehovet vid länsstyrelserna har av utredningsgruppen uppskattats till 400 personår 1997. Till följd av rationaliseca. ringar, ökade samordningsvinster bör kostnaderna minska m.m. redan 1997. Men införandet av det nya identiñkationssysp.g.a. skiften kan ingen minskning resurserna ske förrän temet av av tidigast 1998. För 1998 har gruppen antagit att handläggningen exkl. kontroller EU-stöden i genomsnitt kan rationaliseras - av med 20 %, d.v.s. minskning med 66 personår. en

Statskontoret kan inte pröva rimligheten i den resursåtgång länsstyrelserna räknar med för utgångsåret 1996. Som vi påpekat är beräkningarna mycket osäkra vilket också framgår av ovan gruppens rapport.

Statskontorets delar utredningsgruppens uppfattning att ett nytt för identifikation skiften försvårar arbetet under 1997, system av och att resursbehovet minskar under 1998. Under förutsättning datorstödet vid länsstyrelserna finns i drift och används på att avsett sett vi att arbetstiden för hanteringen av arealstödet anser bör kunna minskas betydligt mer än utredningsgruppen antagit. Arealstödet är regelstyrt och delas ut till samtliga sökande som uppfyller villkoren. I de uppgifter som lantbrukaren har lämnat kommer det normalt att ske mycket få förändringar från det ena året till det nästa. Ansökningsblanketter med föregående års uppgifter förtryckta bör redan 1998 kunna skickas till lantbrukarna för uppdatering eventuella förändringar. Vi menar att av effektivisering i hanteringen arealstödet med ytterligare ca. en av 30 % utöver de 20 % som utredningsgruppen räknat med bör - möjlig 1998. vara

Utvecklingen stödgivningen till jordbruket inom EU är svårav bedömd. En eventuell utökning medlemsantalet, framför allt av

Bilaga 2 153

ESTATSKONTORET

PM 15

Uppdragsenhet 2 1996-02-23 Dnr 340/95-5

brukspolitiken innebär att ständiga diskussioner kommer föatt ras angående stödens utformning.

En allmän bedömning är dock att den principiella inriktning som stöden ñck i och med CAP-reformen 1992 kommer att bestå i åtminstone tio år.

Vår uppfattning är att det även efter 1998 finns betydande en rationaliseringspotential. Med konsekvent användning effekav tiva ADB-system bör personalbehovet kunna sänkas ytterligare. Tillsammans med en avtrappning den rådgivning varit av som nödvändig under de första åren ñnner vi det inte orimligt att personalbehovet genom administrativ utveckling bör kunna ligga på 100 personår omkring år 2000.

I tabellen nedan redovisas beräknat resursbehov och kostnad för 1997 och såväl utredningsgruppens Alt 1 Statskontorets som Alt 2 bedömning for 1998:

År 1997 1998 1998 Alt 1 Alt 2

Beräkn resursbehov 400 334 268 personår Minskat resursbehov - GG - 132 jfrt med 1997

Beräkn kostnad mkr 128 107 8G inkl lönetillägg

Beräkn kostnad mkr 192 160 129 inkl löne-/50%admtillñgg

154 Bilaga 2

Bilaga 1

"“ Adm. konsekvenser av den UPPDRAG gemensamma jordbrukspolitiken 1995-11-10 Jordbruksdepartementet

I Till

Kontakt Statskontoret Box 2280

FT

103 17 STOCKHOLM

45a 15

isatum

s gn

Uppdrag att göra en studie rörande möjligheterna att effektivisera stödhanteringen inom ramen för den gemensama jordbrukspolitiken CAP

Utredningen Jo 1995 05 om de administrativa konsekvenserna av den gemensamma jordbrukspolitiken uppdrar med stöd av § 376, departementsprotokoll 1995-10-13, åt Statskontoret att göra en studie av möjligheterna att utveckla och ytterligare effektivisera stödhanteringen inom den gemensamma jordbrukspolitiken CAP.

Statskontorets arbete skall redovisas i en promemoria till utredningen senast den 31 januari 1996. Som en kontrollstation skall Statskontoret ge utredningen en underhandsredovisning omkring den 15 december 1995.

Kostnaderna för arbetet får inte överstiga 200 000 kronor. Kostnaderna skall belasta utredningens budget. Betalning sker mot faktura efter avsluta: arbete.

Utgångspunkterna för uppdraget utvecklas i bilagd promemoria.

utredningens vägnar

gå

w L i

i h

Särskild utredare

Bilñgâ Promemoria med utgångspunkter för uppdraget

p:akojstatskon

Bilaga 2 155

AKOJ PM 12 JO l995:O5 1995-ll-10

Uppdrag att göra en studie rörande möjligheterna att effektivisera stödhanteringen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken CAP

Utredningen Jo 1995:05 om administrativa konsekvenser av den gemensamma jordbrukspolitiken har tpdragit åt Statskontoret att göra en studie rörande möjligheterna att effektivisera stödhanteringen.

Erfarenheter finns från ett års verksa::: när det gäller arealstöd, djurbidrag, marknadsreglerizgar sa. ir r enligt kontrolldirektiv.

Nuvarande handläggningssystem har infö tidspress. Rutinerna har hittills fra lantbrukare, länsstyrelser och Jordbr; Jordbruksverkets datasystem har utn-:f

dir. 1995:83 och därvid särskilt a: ansvars- och arbetsfördelningen skall . a gningen av stöd m.m.skall ligga så nära ::::agar:a som möjligt.

Statskontoret skall pröva systemets ::a:a: utifrån möjligheterna att ytterligare inom ramen för de krav på kontroll sa allmänna krav på rättssäkerhet och - . - __ -, Om möjligt skall man inhämta länsstyrelse bedömningar av de stödsystem, främsregional- och miljöstöd som ännu inte funktion.

I praktiken har det gångna årets ha: stödärenden skett på traditionellt s granskning och beredning. I framtida stabiliserats, kommer troligen hand: kunna utföras med en allt högre grad Länsstyrelserna genomgår en upprust: generellt datorstöd. Det bör unders verkets system kan integreras med l generella datorstöd samt hur aktu f rörande arealer och djur kan utfö H brukarna så enkelt sätt som möjli

Statskontoret skall även pröva hur pe länsstyrelserna kan komma att utveck systemen blir intrimmade samtidigt s kontroller blir tydligare definierad --m__:g :ör . p: akojstatskon

156 Bilaga 2

göras i samverkan med Statskontorets projekt rörande regeringens uppdrag till Statskontoret om en översyn av resursfördelningen mellan länsstyrelserna av anslaget Länsstyrelserna m.m. regeringsbeslut 1995-05-24, C95/592/LST.

Vidare skall Statskontoret belysa den roll Jordbruksverket har gentemot länsstyrelserna samt resursfördelningen dem emellan.

Informationen bör inhämtas i form av en enkätundersökning varvid de enkätsvar som Jordbruksverket inhämtar skall beaktas. Dessutom bör Statskontoret presentera scenarios visar hur informationssystemen inom EU, Jordbruksverket som och andra berörda centrala myndigheter, länsstyrelser samt lantbrukarna och deras organisationer kan utvecklas i syfte att nå en effektiv stödhantering. Därvid bör särskilt belysas hur detta kan genomföras inom ramen för EU:s specifika krav på kontroll och säkerhet.

p:akojstatskon

Bilaga 2 157

Bila a 2 STATSKONTORET Registrator Statens jordbruksverk 1995-11-30

Stödavdelningen k- 33775 -12- U i

Per Eklund

ADB-system för hantering stöden till jordbrukarna av

Inledning

Statskontoret har i en skrivelse 1995-11-14 uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa verkets planer avseende ADB-system för hantering av stöden till jordbmket. Anledning till förfrågan år Statskontorets uppdrag utredningen om de administrativa konsekvenserna av den jordbrukspolitiken gemensamma AKOJ.

Den korta tid som stått till förfogande att besvara skrivelsen har inte ort det möjligt att presentera någon genomgripande framtidssyn Ett helt stödår har . ännu inte gått varför erfarenheterna år begränsade. Framtidsredovisningen i denna PM bygger på tankegångar som hittills diskuterats.

Denna PM beskriver vissa förhållanden som beaktats vid ett systemuppbyggande samt de planer som idag ñnns till utveckling och förändring efter 1996. Beskrivningen utgår från nuvarande arbets- och ansvarfördelning mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Av proposition 1994/95:75 framgår följande beträffande administrativa effekter av ett PSU-medlemskap. "Statens jordbmksverk och Fiskeriverket får ett primäiansvar som utbetalningsmyndigheter. I Jordbruksverkets fall innebär detta att samtliga utbetalningar till jordbrukare sker genom ett centralt ADB-system som verket för." ansvarar

I regleringsbrevet för Jordbruksverket framgår bl.a. följande:

Jordbruksverket skall i sin administrativa verksamhet särskilt - i egenskap av fondkoordinator vidta åtgärder för enhetlighet och likabehandling, - svara för samtliga utbetalningar från jordbruksfonden för de stöd som Jordbruksverket ansvarar för, beträffande EG-stöd ha en samordnande roll gentemot länsstyrelserna, bedriva intemrevision EG-stöd inom berörda myndigheter. - av

Jordbruksverket skall arbeta för förenklingar av EG:s regleringar inom den - gemensamma jordbmkspolitiken, vidta åtgärder för att förhindra felaktiga utbetalningar bedrägerier, - samt som en central sektorsmyndighet i jordbmksfrågor samordnande - vara gentemot länsstyrelserna,

Bilaga 2 158

sprida information EU:s regler till länsstyrelserna, organisationer och - om företag.

Aktuella situationen

Utformningen system och rutiner för jordbrukarstöden 1995 har ställt stora av krav på organisationen, inte minst då många beslut tagits sent, både nationellt och vid kommissionen. Även förhållandena varit extrema under 1995 kan om liknande förhållanden förväntas även i framtiden. Exempel på sådana beslut är vi att systemet med uttagen areal kommer att förändras 1996 beslut att vet i rådet, hur tillämpningen blir beslutas kommissionen är oklart. men av

Datum för sista ansökningsdag den inte förläggs före den l april, och om kommissionen. Det är osäkert när j förändring av sista sådatum fastställs av detta beslut kommer att fattas.

I månadsskiftet november/december lämnar jordbruksverket manus för ansökningsblanketter, anvisningar och informationsbroschyrer för tryckning. Definitiv information ansökningsdatum mm kan därför ske först senare. om Deñnitiva lcravspeciñkationer på ADB-systemen kan inte lämnas vid rätta tidpunkter. Far del beslut kan förutses och programmeras som parametrar medan andra beslut som förändrade regler för uttagen areal häver omprogrammering.

Sent fattade beslut ställer även krav på snabb och rationell spridning av information till brukare, länsstyrelse och övriga berörda. Inte minst de konsultföretag arbetar åt jordbrukarna är i behov av tidig information, då som rådgivning till brukama i vissa fall påbörjas före årsskiftet.

Till 1997-01-01 skall Sverige ha infört ett alfanumeriskt system för arealidentifrkation. I de tolv gamla medlemsstaterna skall systemet vara infört till 1996-01-0. Ytterligare dispens för införandet systemet i Sverige kan av inte förväntas. Vid uteblivet införande riskerar medlemslandet indragna medel för arealersättning. Det nuvarande systemet som bygger på fastighetsbeteckningar är enligt kommissionen inte tillräckligt. Jordbruksverket överväger att i stora delar av övriga Europa införa nu som topograñska sldften, även kallade block, ilot eller basskiften, med naturliga avgränsningar i naturen. De svenska jordbruksskiftena blir en delmängd av dessa block

I början december 1995 kommer Jordbruksverket att presentera en plan av för införandet ett blockbaserat ID-system. Tanken är att utifrån den av digitala ekonomiska kartan automatiskt generera blockstmkturen för åkerarealen. Dessa block byggs sedan på med betesarealer fram till början på nästa sekel. Blocken kommer redan från början att läggas i ett Geografiskt Informationssystem GIS. Uppdatering av blocken får sedan ske med brukamas hjälp och förändringarna i den ekonomiska kartan.

sou 1996:65 Bilaga 2 159

Att bygga ett GIS-system istället baseras jordbruksskiñen torde i som dagsläget inte vara realistiskt. Engångskostnaderna för uppbyggnad av ett GIS-system med samtliga jordbruksskiften beräknas överstiga hundra miljoner kronor. Ajourhållningen av ett sådant system torde kostsamt, vara då jordbruksskiften mellan åren i stor utsträckning ändras beträffande form och karaktär.

Ett lD-system för djuren djurmärlcning är huvudsakligen genomfört i Sverige.

EU kräver vidare en gemensam databas för de stödsystem ingår som i IACS integrerade administrations och kontrollsystemet. Den gemensamma databasen är ett hjälpmedel för administration och kontroll flertal av ett stödsystem. Databasen ger också möjlighet att utnyttja gemensamma uppgifter mellan de olika stödsystemen liksom samordning av handläggningsrutiner inom och mellan stöden.

Den administrativa kontrollen mycket viktig, inte minst ses som att ett företag inte skall kunna delas i flera företag olika geografiska upp genom belägenheter.

Inför 1996 kommer Jordbruksverket att samordna ansökningarna de av arealbaserade stöden. Arealredovisning av brukarna skall ske endast gång en per år och vid ett tillfälle. Inför 1996 förändras systemet med slciftesredovisning enbart marginellt, medan det nya systemet med block eventuellt kan införas till 1997. Skiftesredovisningen förändras därmed också. I ansökan 1996 skall också anmälan om foderareal ske. Om anmälan inte skett är man inte berättigad att söka djurbidrag för än 15 djurenheter mer eller annat bidrag som grundar sig på foderarealer.

I den samordnade ansökan för 1996 ansöks

om miljöstöden samtidigt med arealstöd, medan djurstöd och regionala stöd ligger utanför denna ansökan. Inför 1997 kan eventuellt även regionala stöd och djurstöd föras samman i en ansökan.

Ett system med jordbrukssldften inom ett block, där blocket är välavgränsat och belägenheten väl känd ex. genom ett GIS-system, öppnar möjligheter till ett ansökningssystem kartredovisning. utan Brukaren behöver bara ange hur mycket av olika grödor odlas inom block. Systemet som ett torde fungera även med flera brukare inom block. samma

En gemensam databas med skiftesredovisning är centralt i systemet. Ett skifte kan ge bidrag inom flera olika stödprogram. T.ex. kan skiften för vilken arealersättning erhålls även ge bidrag inom något eller några av miljöprogrammen. Beträffande foderarealer kan betesarealer vara kvaliñcerande för djurbidrag och kompensationsbidrag samtidigt som bidrag erhålls för öppet odlingslandskap samt vara kvaliñcerande för extensiñeringsbidrag. Vidare utnyttjas uppgifterna i mjölkkvotssystemet för

160 Bilaga 2

beräkna djurtätheten för det generella djurbidraget. I detta system ingår att även fördelning bidragsrätter. Ett flertal olika system är således av ihopbundna och påverkar varandra. Ett system kan inte brytas ut utan att det får påverlcningar andra system. Strukturen år en frukt av regelverken. Beträffande IACS ställer kommissionen krav på gemensam databas. Det har varit naturligt att koppla ihop övriga system med IACS, inte bara för regelverken, utan för att kunna samordna handläggning och kontroll.

Vid den revision som kommissionen genomförde i oktober 1995 pekade man på det systern byggts i Sverige med ett gemensamt ADB-system och att som utbetalande myndighet medför en effektiv hantering och säkerställer en en enhetlig tillämpning av regelverket.

EU kräver omfattande verksamhetsstatistik från stödsystemen som skall en leveras inom vissa tidsramar. Nationellt finns ytterligare behov, framförallt statistik nedbruten område efter de administrativa indelningar som är per brukliga inom jordbruksomradet. Dessa indelningar följer inte alltid kommun eller länsgräns.

Den strukturstatistik idag finns i Lantbruksregistret, kan eventuellt i som framtiden stödregistren med vissa kompletteringar. hämtas ur Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har i uppdrag att undersöka denna möjlighet. Uppdraget skall redovisas till Regeringen i mars 1996.

Inom kontrollområdet utnyttjas datorstöd inom flera områden. Uttag av företag skall kontrolleras sker bl.a. genom riskanalys och slumpval. som Optimering kontrollobjekten mellan stödsystemen görs för att minska av kostnaderna i kontrollen med bibehållen effektivitet i urvalet. Datorstöd är en förutsättning. Resultaten från kontrollbesöken rapporteras sedan in i systemen och ligger underlag för beslut om sanktion och utbetalningar. som

En del jordbmksarealema kontrolleras med hjälp av tjänanalys. Ett sådant av system genomfördes 1995 i två steg. Först kontrollerades arealstorlekarna och därefter genomfördes grödanalysen. Uppdelning i två steg är naturlig beroende på när olika typer av satellitbilder finns tillgängliga. För att kontroll erfordras digitala vektordata över brukarnas genomföra denna typ av samtliga jordbrukssldften. Inledande moment i kontrollen är att digitalisera dessa sldften.

godkänns i fjärranalysen kontrolleras sedan i tält. Företag som inte Fjärranalysen skall ett filter, som ger möjlighet att koncentrera sig på ses som de stora problemen. Vidare har metoden fördelar i ett arkiv av historiska bilder som kan utnyttjas för kontroll av förhållandena tidigare år.

I dagsläget är metoden dyrare än traditionella kontrollmetoder som används parallellt. Då ijårranalysen är medñnansierad till 50 blir dock kostnaden för Sverige lägre. Kostnaden för kontroll med fjänanalys år sjunkande med ökade erfarenheter. En kostnad som är stor i analysen år digitaliseringen av

sou 1996:65

Bilaga 2 161

slciften. Kan denna digitalisering effektiviseras eller erhållas från det kommande arealidentiñerlngssystemet alternativt direkt fran brukarna, kommer kostnaderna att sjunka drastiskt.

Tidigare bearbetades stora centrala datamångder i centrala databaser med teminaluppkoppling. Under är har trenden varit decentraliserad senare databehandling med utbyte av informtion mellan system i efterhand.

Jordbruksverket har gått ett steg längre i de och infört clientnya systemen server teknik och möjlighet med distribuerade databaser. Centralt viktiga data accessas och lagras centralt medan lokalt specifika data kan lagras och accesses lokalt. Exempelvis kan vektordara över arealerna lagras centralt medan bakgrundsdata i form av ekonomisk karta lagras lokalt. På detta sätt minkas överföringen av data på riksnätet.

Planer på utvecklingen framöver

Då det första året för Sverige som medlem i EU ännu inte gått till ända har någon utvärdering inte kunnat göras. Något fullständigt scenario för framtiden har därför inte kunnat tas fram. Nedan redovisas dock del en tankegångar som redan finns inom verket.

Det finns intresse från såväl administrativt håll som från de konsulter som jordbrukarna anlitar att ansökningshandlingar framgent skall kunna lämnas in i digitalform. Diskussionen har påbörjats för fram arr ta at system för 1997 års ansökningar. Om möjligt bör flera alternativ införas. En system kan vara en motsvarighet till vad som görs på skartesidan. En huvudblankett med checksumma och namnunderskrift lämnas in tillsammans med övriga uppgifter in digitalform. Den digitala informationen läses in i en mottagningssystem. Den underskrivna ansökans uppgifter om ell: personnummer tillsammans med automatisk: beräknad knnrrollsumma en

checksumma kontrolleras mot mo beräknade

kontrollsumma. Om inga awikelser föreligger år informationen oförändrad mot den som brukaren godkänt sin underskrift. genom Efter administrativa kontroller förs uppgifter över till stödsysteme: för handläggning. För ar: systemet skall vara effektivt krävs att större mängd uppgifter kan en överföras samtidigt, inte att varje brukare för sig in diskett. en

Ett annat system kan att brukaren jâlv áireh kopplar vara upp sig mot e.: centralt inregistreringsprogram. Brukaren loggar in g-:mm sin krmdmnnmer och verifierar detta med pin-kod. Därefter registrerar en egen hanalron in sina egna uppgifter direkt. Kontroller görs amomarisk: vid med felmeddelanden till brukaren.

Inte bara ansökningsblanketter är av intresse överföras digitalt även arr man kartinfonnationen i form vektordata. Med veteran berövar av kartor i form av papperskopior inte hanteras i normalfallg vid kontroll och besök i fält kan karta skrivas ut för detta behov.

Bilaga 2 162

Vidare bör undersökas möjligheten att scanna in information från ansökningshandlingarna

Handläggning idag är kombination automatisk administrativ kontroll en av och manuell granskning. I framtiden kan datorstöden i handläggningen kunna ökas.

I Norrbotten pågår ett projekt att ta fram handläggningsrutiner med hjälp av GIS. Projektet ñnasieras jordbruksverket som även ingår i projektgruppen. av

årligen på jordbruksskiftesnivå, kan utvecklingen Med en slciftesredovisning för varje brukare följas. Det kräver dock vektordata och attributdata varje år för dessa företag.

Med blocksystem grund bör ett effektivare system kunna utvecklas. som Informationen blocksstrukturen i ett GIS-system kompletteras med om information vad är beständigt mellan åren minst två år. Exempel är om som de femåriga miljökontrakten. Varje extra information ges en årsmärkning.

Med stabilare skiftesstruktur block kan förprintning av information på en ansökningsblanketterna utökas.

Jordbruksverket har för tillfället planer på att under 1996 anskaffa för att kunna genomföra kvalitetskontroll av genomförda programvaror arbeten i fjärranalysen. Eventuellt kommer verket att under 1997 genomföra del fjärranalysarbete på hand. Faller detta arbete väl ut kan en av egen eventullt all tjärranalys förläggas vid verket, en modell som tillämpas i Danmark.

Länsstyrelserna har infört ett nytt diarieföringssystem diabas III som samtidigt är ett strategiskt instrument för länsstyrelserna för planering uppföljning och styrning verksamheterna. Under det närmsta året tänker av jordbmksverket att ta upp frågan med länsstyrelserna för att se hur de centrala stödsystemen kan kopplas ihop med detta.

Idagsläget har jordbruksverket kommunikation med kommissionen och Eurostat på ett antal olika fält. Fast Information System" FIS är ett system för att snabbt erhålla information, hämta agendor, mötesmaterial mm. På FEOGA och exportbidrags området sker direkt rapporteringar till kommissionen. Inom statistik området ñnns Stadium/ statel uppkoppling. en Förutom de direkta överföringarna är verket uppkopplade till ett antal informationsdatabaser inom EU.

Inom EU pågår ett projekt kallat NSPP, där medlemsländer och kommissionen kopplas samman i en Eurodomain. Pilotprojektet har anslutit alla de tolv gamla länderna inom områdena jordbruk, fiske tull och-statistik. Jordbruksverket är berett att in projektet för att förenkla kommunikation

Bilaga 2 163

mellan i första hand kommissionen och jordbruksverket. En anslutning kan bli aktuell under 1996. Jordbruksverket håller andra vågar öppna NSPP om projektet inte går över i operativ fas.

Bilaga 2 165

Bilaga 3 1 3

m 1996-02-07 i

LÄNSSTYRELSEN1 i L NORRBOTTENSLAN 431,3 z

Beskrivning av de olika faserna vid hanteringen EU-

av

stöden inom länsstyrelsen enligt ett tänkt scenario

Inför ansökan om olika former av arealbundna EU-stöd

Arbetet med årets ansökningar börjar med att länsstyrelsen/SIV skickar ut ansökningshandlingar med vissa utav föregående års uppgifter förtryckta. Enligt IAKSförordningen Rådets förordning EEG nr 3508/92 den 27 november 1992 får av medlemsstatenbesluta att en ansökan arealstöd endast behöver omfatta förändom ringar i förhållande till föregående års ansökan. Ansökningsblanketten behandlaralla

markbundna stöd arealersättning, foderareal, regionala stöd, miljöstöd.

Till ansökningshandlingenbifogas en karta med basskiñen enligt brukarens ansökan från föregående år. Basskiñena tillhandahålls även av myndigheten i digital form till jordbrukare och konsulter. IAKS-förordningen föreskriver att jordbruksskiñena ska

kunna identifieras så att det är möjligt att lokalisera och varje enskilt mäta upp jordbruksskifte. I Sverige finns idag ingen skiñesindelning som tillfredsställer kravet på möjlighet till administrativ kontroll av skiftenas storlek. Fastighetsindelningen är föränderlig och en unik identifiering går inte att skapa med fastighetsindelningen som grund och som är stabil över tiden. Inför 1997 års ansökan bör Sverige införa ett system med basskiñen enligt Kommissionens önskemål.

Mottagning av ansökan För att underlätta för både myndigheten och jordbrukaren bör ansökankunna tas emot både i digital och analog form. Större konsulter kan skicka sina kunders ansökan genom EDI men det bör även möjligt disketter med vara att ta emot ansökningshandlingar. Den undertecknade handlingen kan arkiveras efter att ansökan registrerats i databasen.Fördelen med digital mottagning är, förutom att inregistreringsarbetet minskar, att den elektroniska blanketten utformas så det inte att är möjligt att registrera så att formfel uppstår, felaktiga gröd/kolumnkombinationer, t ex arealer flera kolumner i m m. Brukaren behöver inte heller riskera myndigheten att missuppfattar hansuppgifter eller gör felregistreringar.

Det är enligt uppgifter regelsystemet möjligt att ändra uppgifter efter ansökan att lämnats och dessaändringar registreras i version ansökan, systemet som ny av dvs ansökan uppstår i en ny version med de förändringar brukaren meddelat. Det som är alltså möjligt att tillbaka till ursprungsversionen så önskas. För att underlätta om den interna kontrollen loggas alla ändringar i ett diarium/en journal där det framgår när, av vem, vad och varför en ändring gjorts. Allt material kommer i analog som form scannas så att materialet kan tas fram skärmen. Det kan kontrakt, vara ändring av brukare m m. Orginalhandlingen kan arkiveras efter ankomsten till myndigheten.

Diarieföringen av ansökan sker EU-stödsystemet och registreras automatiskt i genom länsstyrelsensdiariesystem. All korrespondens som sker i ett ärende registreras i EU-

LANDSIXYG DSENIlETl-ZN mynnar.: nuoxsmxrss TELEFON Fl-UM 971se LULEÅ Stationsgatan: s 0920-960 00 0920477 35

166 Bilaga 2

2 3

i

LÄNSSTYRELSENr NORRBOTTENS LAN

stödsystemet där sedvanliga kontorsinfonnationssystem som Ordbehandling, kalkylprogram m m används.

Handläggning

Eñer registreringen vidtar granskningen av de uppgifter som lantbrukaren har lämnat. Handläggningen innebär att en administrativa kontroll görs av lantbrukarens uppgifter vad gäller

0 arealuppgiñens rimlighet 0 kontroll att det inte finns flera brukare som söker stöd för samma jordbmksskifte o att två-årsregeln vad gäller uttagen areal följs 0 att fem-årsåtaganden fullföljs 0 att undantagsregeln för uttagen areal för mark i omställningsarealer avser godkända arealer 0 bedömning av klassningen av mark i miljöstödets olika program

Den datoriserade databasen med tillgång till tabelldata för året och föregående år kopplat till skiñesinformation i GIS-databasen är det grundläggande handläggarstödet vid detta arbete. Samtliga ansökningar skall enligt IAKS underkastas den administrativa kontrollen medan fysisk kontroll görs ett antal ansökningar som tas ut slumpvis och med hänsyntill riskbedömning. Den administrativa kontrollen kan resultera i att ytterligare ärenden tas ut för kontroll förutom det 5%-iga urvalet.

Fördelningen av ärendentill handläggarna kan ske olika sätt: geografiskt, olika felkoder, olika stöd eller slumpvis. Icke handlagda ansökningar köar i datasystemet och ger en god överblick av arbetssituationen inom myndigheten och hos handläggarna.

När ärendet granskats ur regelverkets synvinkel skickas ett meddelandetill lantbrukaren med de uppgifter i ärendet som länsstyrelsen avser att godkänna som underlag för beslut. Om det skett ändringar i uppgiftema måste dessa förändringar kommuniceras enligt Förvaltningslagen. Lantbrukaren uppmanas då att meddela inom viss tid om länsstyrelsen missuppfattat uppgifter i ärendet. Eñer denna kommunicering beräknas stödet och avdrag görs enligt sanktionsreglemai IAKS. I de fall beslutet innehåller samma uppgiñer som i ansökan kan beslutet expedieras utan kommunicering.

Beslutshantering Besluten expedieras till brukarna och beloppets storlek sänds per EDI till Jordbruksverket för utbetalning. För att en rationell belutsexpediering kan ett alternativ att besluten trycks och expedieras veckovis för hela landet genom central vara upphandling. Genom detta tillvägagångssätt skapas ett naturligt flöde arbetet i och lantbrukarna nås av besked i den takt ärendena är färdigt handlagda. Varje ärendekan granskas av

Bilaga 2 167

3 3

i

LÄNSSTYRELSEN1 NORRBOTIENS LAN

attesteraren allteftersom materialet är tillgängligt i datorn. Brukare med korrekta uppgifter utan sanktioner kan nås av beslut tidigare än de brukare som har felaktigheter som medför avdrag stödets storlek. Om den svenskabasarealen överskrids måste samtliga arealstödsärenden vara färdigbehandlade innan beslut kan tas eñersom samtliga ärendenberörs genom att ersättningen dras ner.

Säkerhetsaspekter

Eftersom en dubbellagring sker av besluten, dels den länsstyrelse där beslutet fattats samt Jordbruksverket kan uppgiñema kontrolleras mot varandra. Utbetalningen av stödet kan förläggas senare i tiden än expedieringen av beslutet och utbetalningstidpunkt meddelas beslutet. Jordbrukama kan därigenom tidigare få en överblick över sin ekonomiska situation och kan planera for den likviditetsbrist som uppstår i väntan att ersättningen betalas ut. När utbetalningen skett från Jordbruksverket kan beloppens storlek kontrolleras mot de beslut som länsstyrelsen fattat och eventuella awikelser upptäckas.

Under perioden ñân att ansökningar kommer till att arbetet avslutats for året sker en periodvis överföring av data till Jordbruksverket för statistikändamâl och för att bereda Jordbruksverket möjlighet till kontroll av länsstyrelsemasarbete.

Christina Huhtasaari

Bilaga 2 169

B 1 i

W801i...

aga 4 Dokumenmummer sida hgä lrnvrvl 1 17 utfärdar av Damm Filnamn Rev Ramin Karim. Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1 Produkt/Projekx/Vedcsamhet Hantering av EU-stöd

s: :ya-ax: FTStTLv

... ."-...::;r

ilnx. 02 0 9

:C527

-

RAPPORT

Scenario för framtida hantering av EU-stöd

Bilaga 2 171

ffARcrIc

tnumme sida mgütmonntampøm 3 Utfärdat av Damm Filnamn Rav Rarnin Karim. Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTODDOC 1.1

INLEDNING

Sverigesmedlemskap i denEuropeiskaUnionen har medfört en genomgripandeförändring av arbetet vid länsstyrelsernas lantbruksenheter.Under 1995 har arbeteti hög grad inneburit information, handläggning, kontroll och beslutavseende stöden 0 EU:s arealersättning 0 Generella djurbidrag till amkoroch tackor 0 Kompensationsbidragi stödområde1 5 - Nationellt stödtill potatis. trädgårdsväxter. suggor och getter i stödområde 3 0 0 Miljöstöd för bevarande av ett öppet odlingslandskapi stödområde -5 1 0 Miljöstöd för ekologiskproduktion Miljöstöd för odling bruna bönor på Öland - av 0 Miljöstöd för bevarande av utrotningshotade husdjursraser Därutöverhar länsstyrelsernalämnat information angående ärenden som handläggs av Statens JordbruksverkSJV, innefattandedjurrnärkningssystemet, mjölkkvotema, generellt handjursbidrag, nationellt stödtill slaktsvinoch värphöns. Under 1996 kommer ytterligare ett antalmiljöstöd att införas vilka kommer att handläggas och beslutasav länsstyrelserna. Länsstyrelsernakommerävenatt ha ett beredningsansvar för ärendeni målområde 5b och I dessa ärendenskall länsstyrelserna rapportera till NUTEK angående medelsanvändninginom den regionalafonden, till AMS angående den sociala fonden och till SJV angående jordbruksfonden. Utredningen Jo 1995:05 om de administrativa konsekvenserna den av gemensamma jordbrukspolitiken har givit Statskontoreti uppdrag att göra en studierörandemöjligheterna att effektivisera stödhandläggningeninom den gemensamma jordbrukspolitiken. Statskontoret har givit Arctic SoftwareAB i uppdrag att ta fram ett scenarioför en framtida hanteringinom länsstyrelsen avseende arealstöd, generelladjurbidragoch regionala stöd. Den allmänna utgångspunkten skall vara att brukaren skall ha få såfå kontaktytor som möjligt mot den offentliga förvaltningen samt att hänsyn skall tas till SIV s ansvarsom samordningsmyndighetoch EU:s krav enhetlig behandling av ansökningarna. Scenariot har arbetats fram i samarbete med ThomasPetterssonoch ChristinaHuhtasaarivid Länsstyrelseni Norrbottens län.

172 Bilaga 2

m

D- umentnummer Sida

vwuAülmanrsc-gyppç

4 Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTODDOC 1.1

SAMMANFATTNING

Föreliggande rapport beskriver ett scenarioför handläggning av EU-stödinom länsstyrelserna där målet varit att medmoderntADB-stöd få en sä effektiv, kvalitativ och säker hantering av ärendena som möjligt. scenariot beskriver handläggningsprocessens olika steg, omfattande mottagning av ansökan, registrering,handläggningoch beslutsfattande samt överföring till SIV för utbetalningoch statistikändamäl. Ett antal grundläggande krav och förutsättningar har bildat den stomme kring vilka scenariot utarbetats: 0 Handläggaren skall direkt vid sin arbetsplatskunna ta fram de uppgifter som behövs om ett ärende. 0 Historiskt material i ärendena skall finnasdirekt tillgängliga minst fem är bakåt i tiden. Verktyg för ordbehandling, kalkyl ärendehantering,fax, e-post etc skall vara integrerade 0 delari EU-stödsystemet. c GIS-verktyg med tillhörande databasbör finnas som stöd i handläggningen för bl a matematisk kontroll av arealuppgifter. 0 Alla kontroller och ändringar av brukarens uppgifter skall vara väl dokumenterade. 0 EU-stödsystemet skall kunna utbytainformation medlänsstyrelsemas gemensamma ärendehanteringssystem Diabas så att dubbelregistrering diarieinforrnation av undviks. o Respektive länsstyrelsebör av prestanda-och säkerhetsskäl samt strävan mot enhetligmiljö köra mot egen lokal databas. 0 Överföringen av data till SJV för utbetalningbör av säkerhetsskälskemed EDI-teknik. 0 På SJV lagrasalla från länsstyrelserna överfördadata i en centraldatabas koppladtill utbetalningssystemet. Dubbellagringen ger hög säkerhet,underlättar rekonstruktion av databasen och minimerar antalet berördavid driftsstömingar. Stor vikt har lagts vid säkerhetsaspekten där hänsyn tagits till ekonomisksäkerhet,informationssäkerhet,driftssäkerhet och fysisk säkerhet. Hanteringen av EU-stöd har delatsin i fyra delprocesser;registrering, handläggning, styming/ledning och utbetalning; av vilka de tre förstnämnda beskrivs mer ingående. Rapportenavslutas med en konsekvensbeskrivning för systemets olika intressenter följt av en beskrivning av konsekvenserna ur säkerhets- och driftssynpunkt.

Bilaga 2 173

WA Dokumenmummer sida

hgüIFRONTElg|Qpun 5 Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTODDOC 1.1

3 MÅL OCH SYFTE

0 Handläggningen av EU-stödinom länsstyrelserna jordbruketsområde skall ske så effektivt som möjligt och medanvändande ADB-teknik av som möjliggör att handläggarenskall kunna ta fram de uppgifter som behövs om ett ärendevid sin arbetsplats. Allt material som behövs om tidigare historik i ärendetskall finnas lagrat i databaserför minst fem år bakåti tiden och den kommunikation som sker vid handläggningenskall kunnaskeintegrerati systemet. Vissa av EU-stödeninnebäråtaganden angående markanvändningunder en femårsperiod vilket innebär att en GIS-databasbör finnas som stöd i handläggningendär uppgifter om markanvändningeni en viss ansökanknyts till det skifte somavses. Detta förutsätter tillgång till digital ekonomisk karta på länsstyrelserna.

0 Handläggningen av EU-stödenskall skei en användarmiljö där verktyg för Ordbehandling, kalkyl, ärendehantering mm inte upplevs som separata program utan är integreradedelar i EU-stödsystemet.

r säkerhetskraveni stödhandläggningen mycket högavilket innebär är att alla kontroller och ändringar brukarens uppgifterskall väl dokumenterade. Överföringen datatill SIV av vara av för utbetalningskermedsäker teknik, och kontroll av utbetalning kanske gentemot de lokala databaserna.Dencentrala databasenbyggs upp av alla länsstyrelsersdata, dvs dubbellagring skerav utbetalningsuppgiftema.

0 Syftet meddet scenario som tagitsfram är att beskriva en miljö för mottagning av ansökan. registrering, handläggningoch beslutsfattande samt överföring av datatill SIV för utbetalningoch statistikändamål.Att samtligalänsstyrelserhar beslutat att användasig av ett gemensamt ärendehanteringssystem Diabas möjliggör att enhetligalokala handläggarstöd med decentraliseradedatabaserkan skapasmedbeaktande av de krav som ställs i Rådets förordning EEG nr 3508/92 av den 27 november1992 och Kommissionensförordning 3887/92 av den 23 december 1992Artikel 2 och 3.

174 Bilaga 2

m

Dokumentnummer Sida

hâIFIONTE 6

Utfärdat av Datum Filnamn Rev Ramin Karim. Tomas Starkoch Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1

AVGRÄNSN|NG

Uppdraget är avgränsatatt endastbehandlade stöd som är rena EU-stöd utan inslag av nationella stöd.I scenariotbehandlasdock de nationella stöd som brukarensökersamtidigtmedde rena EU-stödeneftersomhandläggningen de av nationella stöden är integrerade i handläggningen av kompensationsbidraget LFA-stöd. Den konceptuellamodellenbehandlar dock inte länsstyrelsens hantering av den regionalafondeneller den sociala fonden, heller jordbruksfonden till de delar som rör startstödoch landsbygdsutveckling. SJV handlägger ärenden som rör nationellt stödtill slaktsvinoch värphöns,ansökan om bidragsrättertill tackor och amkor samt handjursbidrag vilket gör att dessaärenden inte heller omfattas av scenariot. Kostnaden för att ersätta det befintliga systemetsamt resursåtgâng vid SJV respektivelänsstyrelserna vid en övergångfrån centralttill lokalt datasystem är bedömd. Med tanke på den tid som har stått till förfogandeför utarbetandet scenariot av är beskrivningen av nödvändighet relativt kortfattadoch översiktlig.

Bilaga 2 175

ffancrlc

Dokumentnummer Sida huålFñONflêguppun 7 Utfärdat Datum Filnamn Rev av Ramin Karim. Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1

INTRESSENTMODELL

5.1 Allmänt

En viktig utgångspunktvid framtagning av det nya systemkonceptet har varit att identifiera de viktigaste intressentema till systemet se figur l. Respektiveintressentsbehov och önskemål på systemet måste kunna tillgodoses ett fullgott sätt.

Handläggare Enhetsledning

Bru EU-stödsystem

Figur Huvudintressenter till EU-stödsystemet

5.2 Brukare EU-stöden har som syfte att genom direktstödkompensera jordbrukarnaför sänkta priser jordbruksprodukter, upprätthålla jordbruk i mindregynnade områden samt medverka till att positiva miljöeffekter uppnås i jordbruket och odlingslandskapet. Stödsystemet måstedärför vara utformat så att o den tid sökanden måste lägganed att ansöka om EU-stödetminimeras jordbrukarna får upplevasjälva ansökningsförfarandet som ett hinderför att ta del av aktuellastöd enkelt att lämna in kompletteringar det ger kontinuerlig information till sökanden underhandläggningsprocessen o kvittens att ansökan inkommit meddelande om ändringar som gjorts av myndigheten - 0 stöd för digitala kartor finns sikt endast förändringar gentemot föregåendeår rapporteras o

176 Bilaga 2

mA

Dokumenmummer sida hgül 8 Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim. Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1

5.3 Handläggare

Under 1995har EU-stödsökts av cirka 80 000 brukaredär flera har ett antalolika ansökningar och omsättningen enbartinom EU:s arealersättning 3 4 miljarder honor. Dessutom är tillkommer kompensationsbidrag.nationellt stödoch miljöstöd. Handläggningen skerunder stark tidspress med omfattandeadministrativaoch fysiskakontroller vilket kräver att datai ett ärende är lättillgängliga i databaser olika slag. av Systemets huvudsakliga mål är att skapa en rationell och säker handläggningsprocess. Stödsystemet måstedärför vara utformat så att rationell och säker handläggningsprocess 0 det stödjeren all relevant information som behövsi processen skall vara direkt åtkomlig - CI-system medverktyg för Ordbehandling, kalkyl, e-post, fax etc skall vara integrerat - Iänsstyrelsemas grundläggande ärendehanteringssystem Diabasoch eventuellaandra relevanta handläggarstödsystem skall vara integrerade

5.4 Enhetsledning

Arbetet med EU-stöden är en dominerande arbetsuppgiftför lantbruksenhetema.Merparten av ärendenakommer in under några veckor i slutet av första kvartalet medmöjlighet till kompletteringar efter vårbruketunderandra kvartalet. Arbetetinom enheten måste därför planeras så att kan koncentreras till stödhanteringenunder viss period för att uppnå snabb handläggresurser ning så att kontroller kan genomförasoch beskedlämnas till brukarna. Fleraenheterinom länsstyrelsen är berördai ärendehanteringen vilket kräver en samplanering mellanolika expertområden så att ett tillfredställande arbetsflöde uppnås. Stödsystemet måstedärför vara utformat så att 0 det ger underlag för att effektivt kunna fördelaochornfördelaarbetet 0 intern kontroll av uppgifter som hanteras i systemet kan säkerställas, dvs geen god säkerheti ärendehandläggningen 0 det möjliggör att relevant information för övriga arbetsuppgifterinom länsstyrelsen görs tillgängliga

5.5 LST-ledning

LST-ledningen skall enkelt kunna få överblick över länsstyrelsens totalaverksamhet. Genom 0 dennaöverblick kan länsstyrelsens totala resurser användas på ett optimalt sätt och resurser kanperiodvis tillföras de enheter som har hög belastning. Systemetskall vara tillgängligt för styrning och uppföljning samma sätt som övriga system 0 genom det grundläggande ärendehanteringssystemet Diabas.

Bilaga 2 177

WA Dokumenmummer Sida

mgütrnonrrsømwoø- Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1

5.6 SJV/ EU

Jordbruksverketssamordningsansvar är av avgörandebetydelseför att en likformig hanteringoch tolkning av EU-stöden sker över hela landet. Jordbruksverkethar dessutom ett behov av vissalalla data som används av länsstyrelserna vid ärendehanteringen för statistikändamål. Dels för nationellt statisktikbehov men ävengentemot kommissionen vad gäller kontrollresultat,omfattning av olika grödor, administrativakontrollresultat mm. Periodisköverföring av data skeri systemet. - Systemetskall stödja en rationell hantering av ärendenenligt Rådets och Komrnisionens förordningar om ett integrerat system för administrationoch kontroll av vissastödsystem inom gemenskapen. c Systemet skall ge säkerhetdels medavseende administrativkontroll av brukarens uppgifter, delsmed avseende den på interna säkerheteni betalningsströmmama. 0 Systemet skall periodisktföra över datatill SJV för att möjliggöra statistikbearbetningar av olika slag som är aktuella på nationell nivå.

178 Bilaga 2

MA Dukumenmummer Sida

ingarmonitor-apan : 10 Utfärdat av Datum Filnamn Rev Ramin Karim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC l.l

KONCEPTUELL MODELL

I figur 2 redovisasdenkonceptuella modell som föreslåsför EU-stödsystemet.Den konceptuella modellenvisar det övergripandeflödet i systemet,systemets interaktionmedomgivande system Kl-system. Diabas.övriga lokala system och SJV s system samt ansvarsfördelningmellan brukare, länsstyrelsen ochSJV.

5 l Jordbruksverket Brukare

SJV Utbetalningasystem

SJV Statistisk bearbetning

öl/rigarlokalasystenrr

Figur Konceptuell modellför EU-stödsystemet Den konceptuellamodellen baseras ett antal grundläggandeförutsättningar Systemetkörs lokalt, dvsde databaser systemet behöverfinns lokalt länsstyrelsen. 0 Kommunikation mellanbrukare och länsstyrelse skall kunnaske såväl digitalt via EDI och e- 0 post som analogtvia brev, fax etc. 0 Länsstyrelsernas grundläggande ärehanteringssystem Diabasanvändsför övergripandestyrning och planering ärenderegistreringi diariet elektronisk arkivering att göra EU-ärendena publikt tillgängliga via allmänhetensterminal - Registrering i Diabas diarium sker via EU-stödsystemet,dvsingen dubbelregistrering 0 förekommer utan uppgifterna förs över automatiskt. Systemet integrerat är med länsstyrelsens kontorsinfonnationssystem Kl-system. 0 Övriga enheter länsstyrelsenkan nyttja EU-databasen medtillhörande GIS-databasför t ex 0 försvarsplanering och miljöanalyser. Kommunikation mellan länsstyrelsen och SJV sker via EDI. 0 Periodisktsker överföring av LST-databaser till SJV för nationell informationssökning fört 0 ex statistikändamñl

Bilaga 2 179

fFAncTIc Dolcumentnummer Sida

mgärrnowrsøguppan 11 Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim, Tomas Starkoch Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1

7 PROCESSMODELL I ñgur 3 redovisasde fyra delprocesser som ingår i hanteringen av EU-stöden.

Styrn ingl ledning

i

Handläggning Utbetalning

Figur Delprocesserinom EU-stödsystemet Uppdelningen i de fyra delprocessema har gjorts utifrån att den totala processen består ett av antal avgränsade delar som har sina egna förutsättningar vad gäller krav pâ hantering, behörighet,integration,informationssäkerhet och kontroll. I efterföljandeavsnitt redogörs mer detaljeratför vilka arbetssteg som ingår i delprocessema registrering,handläggningoch styming/ledning,dvs de delprocesser som ligger på länsstyrelserna. Den fjärde delprocessen.utbetalning, som ligger SJV har berörtsi detalj i denna rapport.

180 Bilaga 2

MA Dokumentnummer Sida

hgälmomzø-grtapø 12 Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim. Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTODDOC 1.1

7.1 Processbeskrivning: Registrering

I figur 4 redogörs för registreringsprocessens arbetssteg,från det att ansökningshandlingar skickas ut till brukaren till det att ansökan registreratsoch är redoför handläggning.

EU- Begäran kompletterande om uppgifter Da Bmh" Lånsstyrelso ä Annan

i - :i

i Diabas;

- 5

El

Karta

m.

i

E45

Konsult

Figur 4. Registreringsprocessen i EU-stödsystemet

Länsstyrelsenskickar kartmaterial medinritadebasskiften samt förtryckt med

ut en ansökan föregåendeårs uppgiftertill brukaren.

2. GIS-databasen med basskiften görs publikt tillgänglig; dvsmyndigheten tillhandahåller basskiftena även i digital form. Dessa kan användas av konsultföretagoch brukare som underlag för ansökan. Brukarenskickar in ansökantill LST där den registrererasi EU-systemetoch därmedmed V automatik även i Diabas. Det bedöms att ca 50% av ansökningarnainitialt kommer in digital form, men att denna mängdkommer att öka med tiden. Om basskiften ändras eller nya kommertill sker en digitalisering. I de fall andrahandlingar som ex t kontrakt vid odling av industri- ochenergigrödor skall hanteras av systemet så dessain och lagrasi arkiv-systemet. Ändringar tidigare lämnade uppgifter under scannas av ändringsperiodenbör också scannas.

Bilaga 2 181

WA Dokumenmummer

Sida IngiriFnONTEC-wøøm 13 Ulfardat :iv Datum Filnamn Rev RaminKarim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1

7.2 Processbeskrivning: Handläggning

I figur 5 redogörs för handlägvningsprocessens arbetssteg från det att ansökan registrerats till det att beslut tagits ärendet. i l Arbetsledare Handläggare Attestenre Jordbruks- Vena Registrerade Fördølaue Beredda :- Beslutade ärenden ärenden ärenden ärenden SJV 2+ -- . , e. Utbetalning:- ; system

I I Konrnunikatlon Bruka

EUstödsystenr - I

Figur Handläggningsprocessen i EU-stödsystemet Ärendenafördelasmellanhandläggarnavia lottning eller eventuelltautomatiserat fördelningssystem. Ansvarig handläggareberederärendeti kommunikation medbrukarenoch hartill sin hjälp EU-systemetmedtillhörandeGIS-databas,Diabasoch KI-systemen.Om handläggarengör ändringari ansökanlagrastidigare versioni systemet medtillhörandeförklaring. När handläggaren är klar med ärendet sätter han/hon sin signatur det. Därefterfår brukaren ett meddelandedär resultatetefter myndighetensgranskningframgår. Brukarenfår då möjlighet att påtala eventuellaregistreringsfeleller andramissuppfattnjngar. 4. När ärendet är färdigberett går det vidare för attest till attestansvarig.Attestansvariggranskar ärendetoch skickarbeslutettill SJV via EDI samt till brukaren lämpligt sätt. SIV mottager beslutet,betalar ut stödetoch skickar kvittenstill LST.

182 Bilaga 2

ffAncTIc

Dokumenmummer Sida IngårFñohrrtøwuøpøn I Utfärdat av Datum Filnamn Rev Ramin Karim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTODDOC 1.1

7.3 Processbeskrivning: Ledning och styrning

I länsstyrelsernasgrundläggande ärendehanteringssystem Diabasfinns ett ledningsinforrnationssystemvilket kan nyttjas av LST-ledning och enhetsledning för uppfölj då EU-systemet registreraralla ärendenoch åtgärder i Diabas diariedatabas. Det finns dock behov av en mer detaljeradstyrning från enhetsledningen.Denna styrning bygger delvis på informationeni Diabasdiariedatabas, men framförallt på den information som finns lagradi EU-stödsystemets databas.

Enhetsledning Lânsledning

E

:mas DB.

Figur Lednings-/stymingsprocessen i EU-stödsystemet

Bilaga 2 183

ffAncrlc

Dokumentnummer Sida IngåIFHONTEC-wløpdn 15 Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim, Tomas Starkoch Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC l l .

KONSEKVENSBESKRIVNING

8.1 Allmänt Följandeavsnitt redogör för de konsekvenser som föreslaget scenarioinnebärför olika intressenter samt även konsekvenser säkerhets-och driftssynvinkel. ur

8.2 Intressenter Intressent Konsekvenser Brukare o Enkelt ansökningsförfarande o Snabbasvar/besked Handläggare 0 Digital mottagning ger enklare registrering Inget dubbelarbetemot diariet Enhetlig arbetsmiljö Tillgång till verktyg för Ordbehandling, kalkyl, fax, e-post etc Enkel planeringoch uppföljning ADB-ledning LST Enhetlig system- ochprogrammiljö Ökadekrav datorresurser Komplexare drift Enhetsledning Kortare handläggningstid LST Bättremöjlighet till arbetsfördelning Bättremöjlighet till styrning och uppföljning Länsledning o Bättremöjlighet till styrning och uppföljning 0 Initialt ökade ADB-kostnader EU/SIV o Säkrarerutiner för hantering av EU-stöd Kortare handläggningstid Säkraredrift Bättrekvalitet Tydligare ansvarsområden Lägre driftskostnad

184 Bilaga 2

mARcTlc Dokumentnummer Sida

mgirimoursomøpu. 16 Utfärdat av Datum Filnamn Rev RaminKarim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1

8.3 Säkerhet

Länsstyrelse Jordbruksverket

Beslut SJV g Utbetalnings stödsystem Kvittens system

verifiering 4 Total A EU DB. DB

Figur 7. Koncept för säkert informationsutbytemellan länsstyrelseochSIV Vid utformningen av systemet har stor vikt lagts säkerhetsaspekten i systemet. Säkerheten har delats upp utifrån följandesäkerhetsaspekter: 0 Ekonomisk säkerhet - Dubbleradedatabaser,dvs en respektivelänsstyrelseoch en central SJV, ger möjlighet till efterhandskontroll av utbetalademedel genom ex t samköming av systemen. Matematiskarealkontroll via GIS ger säkrarebeslutsunderlag. - GIS-databasför kontroll av femärs-åtaganden vad gäller markanvändningensamt kontroll av jordbrukarensuppgifterdär flera grödor och/ellerflera brukarefinns inom samma basskifte. Tvästegskvittensvid överföring til SIV ger möjlighet till kontroll av utbetalningar och att eventuellt stoppa felaktiga transaktioner. o Informationssäkerhet - EU-stödsystemets behörighetssystem samordnas medlänsstyrelsenslokala behörighetssystem. - Loggning av samtligaförändringarmedobligatorisk förklaring möjliggör uppföljning av förändringar. - Versionshantering av ärenden ger möjlighet till kontroll och återställande av ärendentill tidigare version. - Dubbel digital attestering ger ökadkvalitet och säkerhet. 0 Driftssäkerhet - Lokal drift vid respektive länsstyrelse ger minskad sårbarhet vid driftsstömingar. 0 Fysisk säkerhet Övergång till elektroniskarkivering högre säkerhet och minskar möjlighet till - ger obehörig tillgång till såväl elektroniskakopior som onginalhandlingar.

Bilaga 2 185

mARcTlc

Dokumentnummer Sida ingar 1 FNONTEC-wtøpøn 17 Utfärdat av Datum Filnamn Rev Ramin Karitn, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD.DOC 1.1

8.4 Drift

Med dagens system inskränker sig arbetetmeddriften formellt till att se till att klientprogramvaroma blir installerade hosanvändarna.Ansvaretför att systemet fungerari sin helhet ligger formellt på SIV. I praktiken ser det dock annorlunda ut. Användarenhar en blandadmiljö i vilken även länsstyrelsespeciñka program ingår. Att dra en gräns mellan dessa system ochSJV s system är inte praktiskt möjligt, varför även detta system omfattas av ADB-avdelningamasstöd till användarna. Den förändring som sker och meddetredovisadescenariotmedför i ett ökat ansvar för databashanteringen och driftssäkerheten.Databashanteringen skiljer sig inte nämnvärt från andra länsstyrelsesystem såsom lönegaranti,ärendehantering fl. Bedömningen därför rn är att länsstyrelsernasADB-avdelningar utan svårigheter kan ta över detta ansvar från SIV.

Beträffande säkerheten i ADB-miljön har länsstyrelserna renodladeproduktionsmiljöer,eftersom utveckling av system skeri mycket liten omfattning och endast någon enstakalänsstyrelse.På de ställen där detta förekommerföreträdesvis i AB- och BD-län skerutvecklingen på speciella utvecklingsmaskineroch systemen flyttas över i produktionsmiljö först när de är klara. Eftersom länsstyrelserrnahar en mängdolika system 59 st i BD-län harrutiner sedan lång tid utarbetatsoch etablerats för största säkerhetvad gäller information. rutiner. säkerhetskopior fysiskt skydd mm.

Bilaga 2 187

Isaiååaga 5

WA Dokumentnummer

1 7 mgütmomsømøø-n Utfärdat Damm Filnamn Rev :xv Ramin Karim och Tomas Stark 1996-02-05 EUSTODZDOC 1.0

ProduktlPmjektNericsamhet åExTâKOt-éTORü Hanteringav EU-stöd Registrator

RAPPORT

Kostnadsberäkning avseende implementering

EU-stöd

av scenario för framtida hantering av

Bilaga 2 189

ffA

Dokumentnummer Sida uganFnoNmc-øvøuvl 3 Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim. Tomas Starkoch Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD2.DOC l.l

1 INLEDNING

UtredningenJo 1995:05 om de administrativakonsekvenserna den av gemensamma jordbrukspolitiken har givit Statskontoreti uppdrag att göra en studierörande möjligheterna att effektiviserastödhandläggningeninom den gemensamma jordbrukspolitiken. Statskontoret gav i november1995 Arctic SoftwareAB i uppdrag att ta fram ett scenarioför en framtida hantering inom länsstyrelsen avseendearealstöd,generelladjurbidragoch regionala stöd. Den allmänna utgångspunkten var att brukarenskall ha såfå kontaktytor som möjligt mot denoffentliga förvaltningen samtatt hänsynskall tas till SIVs ansvarsom samordningsmyndighet och EU:s krav på enhetlig behandlingav ansökningarna. scenariot utarbetadesi samarbete med ThomasPettersson ochChristinaHuhtasaarivid Länsstyrelseni Norrbottens län och rapporteradesi en rapport daterad95-12-01. Som en uppföljning till denna studie har Statskontoret givit i uppdrag Arctic Software att göra en kostnadsberäkningdär det framgår vilka kostnader som är förenademedimplementering av ett framtida system enligt det utarbetadescenariot. En utgångspunkt är att det nya systemet ska kunna tas i bruk 1998-01-01.

190 Bilaga 2 sou 1996:65

fl."

Dokumentnummer

Utfärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD2.DOC 1.1

2 KOSTNADER FÖR BEFINTLIGT SYSTEM

Beñntligt system är utvecklat av SJV och är ett client/server-baserat system med central Oracledatabas.Länsstyrelsernaär koppladetill databasen via LST-Net med 64kbit kapacitet. Länsstyrelsernas årliga kostnad för LST-Net är ca 1.5Mkr. Bedömningen är att trafiken till SJV står för 10% den totala trañken, vilket innebär en årlig kostnad motsvarande ca 150 kkr. ca av Denna rapporttar däremot inte upp de systemkostnader som faller SJV.

Bilaga 2 191

WA Dokumentnummer Sida

hgárrmomwwwøn 5 Utfärdat av Datum Filnamn Rev Ramin Karim. Tomas Starkoch Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD2.DOC 1.1

KOSTNADER FÖR FRAMTIDA SYSTEM

3.1 Allmänt

En av grundtankamameddet utarbetadescenariotför framtida hantering EU-stödär av att databasernafysiskt skall vara placerade så nära handläggarna som möjligt, i dettafall lokalt pä varje länsstyrelse.Fördelarnameddettakoncept bl följande: är a

0 Minskad nätverkstrañk LST-Net

o Tydligare ansvarsgränser

0 Endast en databasmiljöbehöver stödjas från de systemsom körs på länsstyrelserna

0 Enklare hanteringvid överföring av diarieinformation till länsstyrelsernasärendehanteringssystem Diabas

- Möjlighet att enklarekunnanyttja infomiationen i andra verksamhetssystem inom länsstyrelsen Nackdelen meddetta koncept är den extra kostnadför programvara mäste tas fram för som att möjliggöra paketeradöverföring av information mellan länsstyrelserna och SIV. Detta är dock ingen ny teknik för länsstyrelsernaeftersom man sedanflera är tillbaka använderdenför överföring av informationmellanekonornisystemenBUS och COSMOS. I sambandmed att EDI succesivtinförs inom statsförvaltningen under återstoden av 90-talet kan paketeradöverföring via t ex FTP ersättas av den ännu mer automatiseradeochtillförlitliga teknik som EDI utgör.

l den kostnadsberäkning som tagits framjämförs i första handalternativenmedcentral eller lokal databas mot varandra. där befintligt system i båda fallen utökas medinteraktivt handläggarstödenligt länsstyrelsemas önskemål.EU-stödsystemetskall vara väl integreratmed Diabas avseende överföring av ärendeuppgifteroch systemet bör ha samma "look-and-feel" som Diabasför att underlätta för användarnaoch minimera supportinsatser. I kostnadsberäkningen ges även en uppkattning av kostnaden för ett fullt utbyggt system med lokal databasoch GIS-funktioner,elektronisktarkiv EDI samt eventuelltfler funktioner för . andra EU-stödfonner inom lantbruket.Elektronisk dokumenthanteringGIS ochEDI ingår redan i länsstyrelsernasADB-strategise Figur l och kommer succesivt att införasunderde närmaste åren.Merkostnadeni sambandmedEU-stödsystemetbegränsasdärför till att gälla själva integrationenmedde stödjandesystemen.

;användargränssnitt MS Windows

Arenduhamonngw Kl-systlem Vedgamhets system Diabas MSOllice

Säters v Registrering

l len thmdläggnmg mmm rver - Hnnaiäggan - Ljppidlinmq Stod j vtêråtsamhotssyslem Dokumenthantering l wwml PAem - - lnlorimtu:isenicl sokmnq Gls

Horisontella apgms Elektroniskt Heqemaserau stödsystem E-rmtl EDI lmormix arkiv wormcw Unix Figur Grundprinciperför länsstyrelsernasADB-strategi

192 Bilaga 2

WA Dokumenmummer sida

rnginmomzømøpøv 5 Utfärdat av Datum Filnamn Rev Rarnin Karim, Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTOD2.DOC 11

I denna rapport baserasredovisadeför- och nackdelar som respektivealternativ medför endastpå faktiska kostnader för länsstyrelsernai form av utrustning,kommunikation,utveckling, Support och systemadministration.Inga bedömningar av huruvidahandläggningenblir mer eller mindre effektiv etc, har gjorts.

3.2 System med central databas

Till fördelarna meddenna lösning ur kostnadshänseende hör: 0 Kräver inga investeringari utbyggd server-kapacitet på länsstyrelserna 0 Kräver ingen eller endastmarginell ökning av användarsupport på länsstyrelserna Till nackdelarna meddennalösning ur kostnadshänseende hör: 0 Komplex hanteringvid registrering av ärendeuppgifteri Diabaslokala diariedatabas i Informix då systemet i övrigt arbetar mot centralOracledatabas 0 Lösningenbedöms geen fördubbladnättrafik vilket tvingar fram en uppgradering av LST-Net till 28 kbit. En total ärlig kostnadför SJV-trafiken på LST-Net bedömsbli ca 200-300 kkr 0 Jämfört meddagens centrala system ställer ett utbyggt handläggarstöd större krav på den centrala databasservem när det gäller a kapacitetoch driftssäkerhet.

3.3 System med lokal databas

Till fördelarna med denna ur kostnadshänseende hör: 0 Enkel hanteringvid registreringav ärendeuppgifteri Diabaslokala diariedatabasi lnforrnix då systemet även i övrigt arbetar mot lokal Inforrnix-databas 0 Bedöms ge en minskadSJV-trafik LST-Net med ca 70% då endastpaketeradinformation "transaktioner" förs över från länsstyrelserna till SJV. Årlig kostnadsbesparing jämfört med befintligt system ca är 100kkr Till nackdelarnamed dennalösning ur kostnadshänseende hör: 0 Kräver utveckling av funktionerför paketeradöverföring av information mellan länsstyrelsernaoch SJV 0 Kräver investeringari utbyggdserverkapacitet länsstyrelsernamed en totalkostnad på ca 10kkr per länsstyrelseoch år 0 Kräver marginell ökning av systemadministrationoch användarsupport länsstyrelserna

3.4 Fullt utbyggt system med lokal databas

Följande kostnadertillkommer utöver de som anges i föregående kapitel för att bygga ut system med lokal databas med GIS-stöd. elektriniskt arkiv och EDI: 0 Utvecklingskostnader för främstGIS-stöd och eventuellakompletterande EU-stödforrner som skall hanteras systemet i tillkommer o Kräver investeringari ytterligare utbyggd serverkapacitetpå länsstyrelserna med en totalkostnad ca 10kkr per länsstyrelseoch år

Bilaga 2 193

WA Dokumentnummer Sida

german-samma 7 Ullärdat av Damm Filnamn Rev Ramin Karim. Tomas Stark och Folke Stridsman 1995-11-30 EUSTODZDOC 1.1

3.5 Kostnadssammanställning

I kostnadssammanställningen redogörsför bedömdutvecklingskostnad,kostnaderför kommunikation och utbyggnad av serverkapacitet länsstyrelserna samt kostnaderför systemadministrationoch användarsuppon. Bedömningen av utvecklingskostnadfår sessom mycket grov då inga närmare specifikationer ännu tagits fram för det föreslagna scenariot.Det primära har dock varit att bedömarelationeni utvecklingstid mellande tre alternativen.Anledningarnatill att utvecklingskostnaden för 2 och 3 bedömts vara lika är a följande:

0 2 innebär att befintligt system måsteskrivas om helt eller till stora delarför att passa länsstyrelsernasönskemål.Erfarenhetentalar för att genomgripandeförändringari befintliga system i regel innebär att den mest kostnadseffektivaste lösningen nyutveckling är baseratpå erfarenheterfrån det befintliga systemet.

o 2 innebärkomplexaredatabashanteringdå ärendeuppgifterskall föras över till Diabas.

- 3 innebärtroligen att systemet nyutvecklas men baseraspå tillämpliga delaravseende databasdesign,beräkningsalgoritmeroch användargränssnitti befintligt system.

0 3 innebär att funktioner för paketeradöverföring av information mellanlänsstyrelserna och SJV skall utvecklas.

Utvecklings- Kommunika- Utbyggnad sysadm kostnad tionskostnad serverLST anvsupp.

1 Befintligt Marginell 150 kkr/år system kostnad

2 Framtida ca 6 Marginell . system med 200-300 kkr/år manmánader - kostnad central DB

3 Framtida 6 M .

system med manâznâder 50 kkr/ar . ca 240 kkr/ar . ökaârâágânad

lokal DB

4 Framtida fullt ca 94 5 utbyggtsystem 50 kkr/år ca 480 kkr/år Okad kostnad manmånader med lokal DB

194 Bilaga 2 - . - -

Bilaga 2 195

m

m

S

m m

m

196 Bilaga 2

m

C

p

I u

Bilaga 2 197

m

å

s

m

v

E

ä

Au

198 Bilaga 2 å

m m

9 E

Bilaga 2 199

- -

o

-

o o - - m

8 8

c a a

:u

200 Bilaga 2

-

. . , . . . .

. . . .

o . . . . 4 .

m

. . . .

Bilaga 2 201 m

s

m

o

mv

m 8

Av

202 Bilaga 2

m

a

o . . .

m

. ,

Bilaga 2 203

204 Bilaga 2 - H

i

+

t

. A

.

+ +

x

m

Bilaga 2 205

m

. . . . . . . . .

m

.

m

m

. . .

m

.

m

206 Bilaga 2

H

. .

.

u

;m . H LLLQ

. . . 0

m

Bilaga 2 207

Å

9 9 N N V 8

. ..

V

m

V

u n u n u n

sou 1996:65 Bilaga 3 209

RAPPORT 1996-01-31

Per Granstedt AKOJ-utredningen Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Resursfördelningen mellan länsstyrelserna som en följd av de administrativa konsekvenserna av den gemensamma jordbruksgolitiken

1 Uppdraget

Utredningen Jo 1995:05 om administrativa konsekvenser av den gemensamma jordbrukspolitiken har uppdragit åt den utredningsgrupp, som biträdde Civildepartementet med beräkningar inför fördelningen mellan länsstyrelserna av medel för administration av EU-stöd budgetåret 1995/96, att göra en översyn av den då använda fördelningsnyckeln.

Utredningen har vidare uppdragit åt Statskontoret att göra en studie av möjligheterna att effektivisera stödhanteringen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken samt att därvid bl a pröva vissa frågor angående länsstyrelsernas personalbehov. I dessa frågor har samverkan skett mellan utredningsgruppen och Statskontoret.

Den av utredningsgruppen genomförda studien syftar i första hand till att utveckla en ändamålsenlig nyckel för fördelning av medel för hanteringen av EU-stöden vid länsstyrelserna. Resultatet av studien ger därutöver även ett visst underlag för bedömning av det totala resursbehovet för de genomgångna arbetsmomenten.

Tabellsammanställningar och kommentarer till dessa bifogas denna promemoria bilaga 1.

2 Arbetsmetod

Samma arbetsmetodik, som vid beräkningarna 1995, har nu tillämpats, dvs att för varje stödform prognosticera antalet ansökningar och fältkontroller samt genomsnittligt arbetsåtgångstal per ansökan eller fältkontroll. Sedan den totala tidsförbrukningen per stödform framräknats har olika samordningsvinster mellan stödformerna beaktats.

Som grund för bedömningarna har en enkät till länsstyrelserna genomförts. Svar har inkommit från samtliga. Frågeformuläret bifogas bilaga 2. Erfarenheter om omfattning och tidsåtgång har alltså i första hand hämtats från länsstyrelsernas arbete 1995. Korrigeringar för arbeten av engångskaraktär under startåret har gjorts i den mån detta har varit möjligt. Använda beräkningstekniker redovisas i bilaga 3.

210 Bilaga 3

3 Kommentarer

Utredningsgruppen har i första hand inriktat arbetet på att ta fram en fördelningsnyckel som av länsstyrelserna kan uppfattas som så rättvis som möjligt. Ett förslag till fördelningsnyckel finns i bilaga 1 sid 1, andra kolumnen "Fördeln mellan länen %u

Det totala resursbehovet för hela riket och per län är svårare att fastställa. Beräknat resursbehov avser arbetet under 1996. Trots att dessa beräkningar bygger på ett betydligt bättre underlag än det som användes för motsvarande beräkningar 1995 är osäkerheten fortfarande stor. Detta gäller särskilt uppgifterna om de nya miljöstöden. För dessa bör ett betydligt bättre underlag kunna presenteras under sommaren 1996.

Betydande osäkerhet finns även i uppgifterna om tidsåtgången för respektive stödform och för samordningsvinsterna. Av bilaga 1 framgår att resursbehovet har beräknats till 401 personår för 1996 8 timmar per dag och 180 dagar per år.

Kostnaden för 1996 har beräknats enligt nedan. De olika beloppen kan användas för olika planeringssituationer.

A B Lön 17 000 kr/mån 204 000 kr 204 000 kr LKP 41,4 % 84 000 kr 84 000 kr Resekostnader 32 000 kr 32 000 kr Adm. pålägg och lokaler 50 % 160 000 kr - Kostnad per personår 320 000 kr 480 000 kr

Antal personår 401 401

Beräknad kostnad 1996 128 milj kr 192 milj kr

Gruppen anser att det det kan vara realistiskt att räkna med minskade kostnader till följd av rationaliseringar, ökade samordningsvinster, mm redan 1997 under förutsättning att inga förändringar i regelsystemet görs. Under 1997 kommer dock med stor sannolikhet en övergång från fastighetsredovisning till blockredovisning i ansökningarna att genomföras. Detta är en omfattande och arbetskrävande reform som troligen medför att resursbehovet ökar i stället för sänks under 1997. Gruppen har därför avstått från att göra särskilda beräkningar för 1997.

Under förutsättning att blockredovisningsreformen kan slutföras under 1997 och att regelsystemet i övrigt inte ändras mer än marginellt bör besparingarna i storleksordningen 60-70 årsverken bl a genom bättre möjligheter att utnyttja datorstöd kunna påräknas 1998. Beräkningar avseende detta redovisas i bilaga 1 sidan 2.

Under 1995/96 har särskilda medel 28 milj kr disponerats för EU-anpassning. Dessa har också fått användas till viss information om regelverket kring EU-stöden. Härigenom har omfattande en och nödvändig information kunnat lämnas till berörda jordbrukare. Genom denna insats har jordbrukarna kunnat lämna in ett bättre och fullständigare material än annars skulle vara fallet.

sou 1996:65 Bilaga 3 211

Resursbehovet för dessa informationsinsatser har inte beaktats i här lämnade redovisningar. Behovet av sådana insatser finns dock kvar även 1997 och 1998. Särskilt gäller detta om den tidigare redovisningreformen skall genomföras under 1997. Behovet av särskilda medel till nödvändig informationsverksamhet kring EU-störegelverk bedöms till 9-12 miljoner kr under de närmaste

gens

ren.

Olle Engdahl Erik Brasch Henrik Larsson Lst-AB Lst-F Lst-M

Bengt Bengtsson Jan olsson Lst-0 Lst-Y

212 Bilaga 3 Bilaga 1

v m m o m. n m u m u v n n e n v u a n S . . b n

U

3 8 m E t E a

m

O

m 0 o N n

F

1 i sou 1996:65 Bilaga 3 213

E

n n o v o o m v m

u

m u e u. m m n N m v a

u E o - 2 e.

u 2 a. m

E

w

m 8 ä 2 R z m m . å e u

x

m o 0 o .2 O

m x v z n p D N

214 Bilaga 3 sou 1996:65 å

w u w m m w w å v v v v v v v v v v v v i

o w m N o v N o o o o o o o o n o o o o o o m w w w w w w .o

m m u u N N m m m m m N u u N o

.u N N w w w u w w w w w w w w w w . N N w w w n .o o

wo 3 v o o v. o o o o o .

z w o u o w m o u o m u w w u "w

m 0 E z O 2., o

o o I v a m w s N

Bilaga 3 215

H 2 3 3

0 3 Z u C

n m v o o v v m 2 8

m m mmm

o o

e.

E E 3 3 E

2 . R 8

a

p p m 8 3 ä

m 0 om..

0 o m .. : N

216 Bilaga 3

ä t

v o o m m o

.u u

8 p

m m m m m m m m m m m m m m m Q m m m m S E n E p c 0 t

o m o m o m m m o m o o o o m m o o m o

ä å 8 m å R 8 .o ä

o

p . o m o m m o o o o o o o o ä o o o m m c o 8 Fp 8 8 .v

m. m m m m m m m m m m m m

8 8 8 p .o

o .o n 3

m p N p p p p

Z

u .

8 p .u 1 . ä

0 0 o m 0 I m .. D N .

SOU 1996 :65 Bilaga 3 217 3 3 2 3 E I 3 . m F F

s w

nmmmnåmnnn

w 8 5 ...m

u

ä

m 2 o o

o a m O I v. z n m .. D N

218 Bilaga 3

8 o

E

3 E 3

m 8 o O m w w

s ö n

m o N

o

Bilaga 3 219

3 o. I

o m .u m m m m m m w m w .u w

w 3

. .o

m 0

o o 0 I v. s z O a m .r D N

220 Bilaga 3 SOU 1996 265

v v v v ?? ?? V? m v n N 01010701 0101010 003015 .o m

3 m 3 .m 8 8 m v .u

v v v v ?? ?? ?? 8 8 8

m

.o 8

v v v v v v v v v v v v ?? 8 8 5 S x 3 S 8 8 5 8 8

2 m 2 2 .m . .u

a.. Om.

m o o x s z O n m p D N

Bilaga 3 221

w w w w w w w

8 8 2 - - - - . - - - - - - - . å w w w w

v v v v . 8 c

.A a

m o o 0 x v s z o 0

w n m .w D N

222 Bilaga 3 SOU 1996 :65

å .o

u

+

m

.u ö

m o

o o u muI v N

SOU 1996 265 Bilaga 3 223

. ö F F

F F F F F um

F F m m m n v F F F m F m

ö .

. F n F n v F m F um

E . m m "F n m v o m v o .m - F

m 0 o I s 0

z o a m w .. 3 N

226 Bilaga 3

maa

§STATSKONTORET Enkät

1995- 12-06

Fråga 4: Djurbidrag handläggning Beräknatantal Tidsåtgângtim $:a tidsåtgång - av V ansökningar per ansökan tim ansökan a Bidrag till tackor b Arn- och dikor d Kompensationsbidrag LFA e utrotningshotade husdjursraser Summa tidsåtgång för handläggning av djurbidragsansökningar 1/ Se fråga 1 not 1/

Fråga 5: Djurbidrag fältkontroll Beräknatantal Tidsåtgângtim S:a tidsåtgång kontroller per kontroll tim

b Am- och dikor c Handjur d Kompensationsbidrag LFA e utrotningshotade husdjursraser Summa tidsåtgång Avgår beräknad samordningsvinst 2/ - ____________ Summa tidsåtgång för djurkontroller

1/ Se fråga 2 1/. not / I praktiken genomförs kontroll flera stöd vid samma besök. Här redovisas den beräkav nade sammanlagda tidsvinstemav sådan samordning mellan djurkontrollerna samt mellan djur- och arealkontroller.

228 Bilaga 3

1996-01-25 Bilaga 3

BESKRIVNING AV GJ ORDA BERÄIOQINGAR Arealknutna stöd, handläggning 1a, 1b, lc, ld, 1k: Antal sökta stöd 1995 med tillägg för 2/3 av återstående omställningsföretag le: Antal företag med nötkreatur eller får x 0,45 avrundat till närmaste 10-tal lf: 20 % x antalet ansökningar till arealstödet lg: 50 % av 1h 1h: 10 % av antal arealansökningar antal LFA ansökningar 10 % av 1a-4d li: Indelning i 3 grupper utifrån antalet företag utan vall i Götaland 1 Beräknat antal enl enkät Det framrâlcnade antalet x medianvärde for respektive stöds handläggningstid Arealanknutna stöd, kontroll 2a, 2b, Enkätantal avstämt mot gjorda kontroller 1995 2c 5 % av ansökningar l c 2d 10 %"- 1 d 2e 5 % "- l e 2f 5 % - 1 f 2g 5 % "- 1 g 2h 5 % "- l h 5 % - 1 i 5 % "- l j Det frarnräknade antalet x medianvärdet för respektive stöds kontrolltid. Länets framräknade tid for kontrollerna 2a-j reduceras med 10 % utgörande en beräknad samordningsvins Våtmarker Antal enl enkät x 14 tim. Tiden är en totaltid for både handläggning och kontroll.

Bilaga 3 229

Djurbidrag handläggning 4a, 4b, 4 4e: Antalet har beräknats genom att 1995 års ansökningar jämförts med enkät Det beräknade antalet x medianvärde för respektive stöds handläggningstid Djurbidrag, kontroll 5a, 5b, Sd, Se: 10 % av antalet av resp 4a, 4b, 4d, 4e Sc: Antalet kontroller 1995 har utgjort utgångspunkten Sf: Djurkontroller öppet odlingslandskap område 1-3 utöver vad som medräknats vid 2c Länets ñamrälmade tid för kontrollerna Sa-t reduceras med 10 % utgörande en beräknad samordningsvinst Medverkan för SJV 6a Antalet förfrågningar kring mjölkkvoter antas bli högre i de områden skötsellagen gäller. Vår medverkan beräknas som enligt följande: Skötsellagslän: antalet mjölkbesättrtingar x 0,6 Delvis skötsellagslän: "- x 0,4 skötsellagslän: "- x 0,2 6b+c Vår medverkan beräknas till nötkreaturbesättningar inkl mjölkko x 0,25 tim/besättning

sou 1996:65 Bilaga 4 231

ADB-system som hjälpmedel

för stöd till

handläggningen av jordbrukarna

Dokumentation av seminarium

den I 1996

februari

Seminariet hölls en del i utredningen angående administra-

som tiva konsekvenser den gemensamma jordbrukspolitiken av Jo 1995:05 Utredare: Pär Granstedt

232 Bilaga 4

Dokumentation från seminarium den 1 februari 1996 angående framtida ADB-system som hjälpmedel för handläggningen stöd till jordbruav karna. Plats: Rosenbads konferenscenter, Stockholm. Dokumentationen är utförd av huvudsekreterare Mårten Edberg.

Pär Granstedt, utredare:

En anledning till mitt uppdrag är att EU-stöden tillhör de tyngsta bitarna av anpassningen till EU. Ingen näring eller sektor i samhället är så

starkt påverkad EU-medlemskapet just jordbruket.

av som Framför allt innebär medlemskapet en rejäl om ställning jordbruksav politiken, vilket Sverige har stor erfarenhet Vi därför väl förbeav. var redda att än gång byta system. Det har funnit många problem och en svårigheter, men också en stor kompetens hos olika berörda att ställa

om.

En annan anledning till utredningsuppdraget är att det för drygt ett

år sedan fanns delade meningar om hur administrationen skulle organiseras. Detta innebär att den lösning valdes möjligen kan uppfattas som som en aning provisorisk. Jag skall därför över i ett längre se mer perspektiv hur administrationen skall ske. Det innebär att uppdraget inte är utvärdering då det är för tidigt en att göra en sådan. Den första tiden har varit extraordinär och det är därför svårt att dra några säkra slutsatser. Trots detta är det fördel att en kunna på vissa praktiska erfarenheter ta vara om hur administrationen fungerat. Jag tror inte att utredningen kommer att föreslå några dramatiska förändringar. Intrycket är att systemen fungerat relativt väl. Trots det kan det finnas skäl till vissa justeringar. I direktiven står att administrationen skall skötas så nära bönderna möjligt, alltså decentrasom en

liserad struktur. Samtidigt är rättssäkerhet, likabehandling och effektivi-

tet viktiga komponenter. Jag tror att man bör eftersträva en tydlig rollfördelning mellan de olika myndigheter och organ sysslar med jordbruksstödet. Det som innebär, jag uppfattar situationen, att det framför allt är länsstyrelsom semas uppgift att svara för handläggningen jordbruksstödet. De av direkta kontakterna med bönderna bör därför i första hand ske genom länsstyrelserna. I framtiden skulle jag gärna att har situation likartad den se man en som finns inom bankväsendet; att varje jordbrukare har sin stödhandläggare i länsstyrelsen. En handläggare naturligtvis måste arbeta i som samverkan med olika experter.

Bilaga 4 233

Jordbruksverkets viktigaste roll är att ett kompetensmässigt stöd

vara for länsstyrelserna. Att samordna, för rättssäkerhet och lika svara behandling samt att för att det finns effektiv kontroll. svara en Vi har också andra centrala myndigheter med viktiga uppgifter, t.ex. Naturvårdsverket på miljöområdet och Riksantikvarieämbetet inom kulturmiljöområdet. Deras uppgift är framför allt att för expertsvara kunnandet inom resp. områden och därmed stödja såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna. För att få systemet att fungera smidigt krävs också ett väl fungerande datorsystem. Det skall vara möjligt för den enskilda jordbrukaren eller dennes konsult att skriva uppgifterna själv och dessa skall tillvara gängliga för handläggarna. Det skall heller inte nödvändigt med vara nya uppgifter i varje skede. Det skall också möjligt att kommuvara nicera direkt från länsstyrelserna till Jordbruksverket. Dagens diskussion skall handla om hur vi får fungerande datorsystem som uppfyller dessa krav, samtidigt andra myndigheter också får som tillgång till uppgifterna i systemen.

Bo Olsson, Riksrevisionsverket:

Jag vill passa på att tacka för erbjudandet att vara med. Det är ett utmärkt initiativ att genomföra detta seminarium. Det ligger i Riksrevisionsverkets intresse att medverka till att skapa effektiva lösningar för hanteringen av nationens EU-medel, med beaktande god säkerhet. av Min enhet har stor beröring med EU-medel revisionell aspekt i vår ur dagliga hantering. Det är jordbruksfonden, strukturfondema samt sociala fonder. En fråga man kan ställa är vilken skillnaden är från revisionell synpunkt att hantera EU-medlen och våra nationella budgetmedel egna Svaret är att det inte är någon skillnad.

Vi lever efter begreppet god revisionssed, dvs. vi skall titta på

väsentlighet och risk. Vi skall ha en professionell planering, inklusive

riskanlys och vi skall också ha kompetent personal. Till detta finns särskilda EU-regler som beskrivs i EG-förordningen

1663/95, där vissa krav ställs på nationerna. Det gäller bl.a. att fastställa

utbetalningsställe, kriterier för ackreditering, samt ackreditering ett

av utbetalningsställe. Sverige har bestämt att ackrediteringsställe förjordbruksfonden skall vara Jordbruksverket. Vi har även lagt fast att kommissionens kriterier skall gälla.

I korthet kan man peka på att utbetalningsstället skall har tre huvudfunktioner; godkännande, verkställande och redovisning utbetal-

av

234 Bilaga 4

ningar. Utbetalningsstället skall normalt ha tillgång till två servicefunktioner. Dessa är intemrevision och teknisk kontroll. Hela eller delar av

godkännandefunktionen kan delegeras till andra organisationer.

De revisionella aktörerna är dels Riksrevisionsverket, Jordbruksverkets intemrevisorer, kommissionens intemrevisorer samt reviegna sionsrätten i Luxemburg.

Raja Peltonen, Riksrevisionsverket:

Vi har hjälpt regeringen med granskningen infor ackrediteringen av

utbetalningsställe. Vi har därvid granskat om systemet uppfyllt kommis-

sionens regler. Räkenskapema skall också certiñeras enligt EU:s regler, vilket görs Riksrevisionsverket. Det gäller de räkenskaper presenteras för av som kommissionen. Vi har också den årliga revisionen. Vår utgångspunkt är de svenska reglerna och vi behandlar EU-medlen som vilka andra budgetmedel som helst. När Riksrevisionsverket reviderar är det några punkter jag vill lyfta fram. Vi skall kontrollera att allt matar in är riktigt och fullständigt man samt att allt skickas ut är korrekt. Att betalning går till rätt motsom tagare med rätt belopp och i rätt tid. Dokumentationen av kontrollen är också mycket viktig. Principen är att det som inte är dokumenterat inte är utfört. En och eller funktion får heller inte utföra hela samma person kedjan. EU och regeringen har fastställt att det skall finnas en funktion godkänner, verkställer och som handhar redovisningen. som en som en För dagen mest intressant de lösningar som diskuteras är kanske av veriñeringskedjan. EU och Sverige vill kunna följa en ansökan hela vägen från att den kommer in. Kedjan skall kunna följas såväl bakåt framåt. Frågan är hur klarar av att bibehålla veriñeringskedjan som man i systemet. Detta bör enligt min mening inte vara något problem.

Sten-Åke Gustafsson, Länsstyrelsen i Älvsborgs län:

Utgångspunkten för länsstyrelsemas ADB-arbete är samverkan med de centrala verken. Länsstyrelserna har, med länsledningarna i spetsen och med stöd från Civildepartementet, inrättat en särskild teknisk ADB-samordningsgrupp och för strategiska frågor. en grupp

Bilaga 4 235

Jag vill peka att under slutet av 1980- och i början av 1990-talen hade vi en samordning framför allt inriktad på de tekniska systemen. Allt eftersom utvecklingen har fortskridit har också behovet vuxit när det gäller samverkan på verksamhetsbasis. Detta är ADB-strategigruppens uppgift. Strategigruppen arbetar som en beställare till teknikergruppen. Overgripande syfte är att länsstyrelserna skall arbeta som en koncern och vara en bra samverkanspartner för de centrala verken. Vi vill också samverka internt inom länsstyrelsevärlden och har sett ett behov av samordnad upphandling av ADB-system. Praktiska resultat av samarbetet är bl.a. flera gemensamma upphandlingar, där databashanterare var den första stora gemensamma upphandling som gjordes. Efter detta har ett antal följt, varav det nu aktuella ärendehanteringssystemet är den största. Vi har också ett fungerande kommunikationsnät mellan länsstyrelserna samt gemensam internetuppkoppling. Det viktigaste är kanske dock att vi har fått en bra dialog mellan länsstyrelserna och de centrala verken. Själva idén med samverkan mellan länsstyrelserna och de centrala verken är att vi har ett gemensamt ansvar för de system som använder oss av. Att vi har nytta av dem och att vi bidrar med utvecklingen av dem. Självklart måste verken ställa krav på länsstyrelserna om funktion, säkerhet och information. Från rationell synpunkt är det viktigt att verken möter en länsstyrelsevärld. Länsstyrelserna är 24 självständiga myndigheter, det är viktigt för oss att kunna visa oss som men upp en gemensam koncern. Jag vill peka på en faktor som har stor betydelse; volymen. Tillsammans hanterar vi mellan 300 000 400 000 diarieförda ärenden länsstyrelserna. I länsstyrelseinstruktionen pekas bl.a. 25 olika verksamhetsområden ut och för tretton av dessa finns särskilda länsexperter.

Till de krav som länsledningama har att ställa på systemen är att de

skall bidra till en rationell produktion. De skall vara utvecklade för att ge ett bra handläggarstöd så att vi får en effektiv hantering. Som alla andra statliga organisationer arbetar vi under kostnadspress, vilket gör att vi måste vara rationella. Ledningen har ett naturligt intresse av produktionsuppföljning och måste få information ur systemet för att kunna styra verksamheten. Länsstyrelserna har också ett ansvar för samordningen mellan sektorerna inom resp. län, vilket tar sig i uttryck i både att utveckla och följa upp den statliga funktionen. Till detta behövs då statistiska underlag, analyser och dylikt, som man kan hämta ur de system som vi använder oss

236 Bilaga 4

Tidigare fick vi med de gamla inmatningssystemen vänta långa tider av. innan fick ut data, heller inte alltid var användbara. man som

Den modell vi framför oss är att vi arbetar praktiskt taget

som nu ser uteslutande i PC-miljö med Windowsgränssnitt mot handläggningen. Det finns fortfarande basdatorsystem med terminaler, men det är snabbt på väg att förändras.

Vi uppfattar att vi skall få gemensam grund för att styra pro-

om en duktion och få ut information systemet, behöver vi ett bra ärendeur hanteringssystem. Därför har vi enats att köpa ett nytt system. Vi har haft en stor om

upphandlingsomgång slutade med att vi valde Diabas, vilket skall

som

klara registrering, handläggning och uppföljning av de stora ärende-

av mängder länsstyrelserna hanterar. som Vi har också igång för att köpa system för ekonomi och en process

personaladministration och dessa skall integreras med övriga system. Vidare skall vi införskaffa stöd för handläggningen med ett antal hand-

läggarsystem där vi kräver information och kompetens i systemet mer

än för ärendehanteringssystemet. Ett sådant stöd är jordbruksstödet.

Aktuellt för är att introducera ärendehanteringssystemet under år oss

1996. Systemet för ekonomi- och personaladministration skall vi också

försöka fatta beslut om under år 1996. Samarbetet med Jordbruksverket och andra centrala verk är viktigt för Vi tror inte att vi klarar detta utan bra samverkan. oss.

Thomas Pettersson, Länsstyrelsen i Norrbottens län:

Vi har fått ett uppdrag från Statskontoret att tillsammans med Arctic software skissa på framtidsvision. Anledning till att vi fick uppdraget en

tror jag beror dels på att upphandlingen av Diabas är knutet till Arctic software har sett det ett integrationsobjekt, dels det projekt

- man som Christina Huhtasaari är med i tillsammans med Jordbruksverket och som högskolan i Luleå. Det projektet handlar om att få fram en areal-GIS.

Ett framgångsrikt projekt och ett bra exempel nära samarbete mellan

länsstyrelsen och Jordbruksverket.

När vi utarbetat modellen har utgångspunkten hela tiden varit att det

skall ske i samarbete med Jordbruksverket, någon lösning skulle annan misslyckas. I dag utvecklas systemen Jordbruksverket. Dessa förs över elektroniskt till står vardera länsstyrelse där programmen servrar som laddas i de PC- apparater används i handläggningen. Applikasom tionen gör två saker; registerar ärenden och ser till att det går att ta

Bilaga 4 237

ut listor. Det gör den mot en databas som ligger centralt på Jordbruksverket.

Detta har fungerat bra under den knappa tid vi haft,

som men nu behöver vi se framåt och se hur vi kan utveckla stödet för handläggningen. I den konceptuella modellen idéskissen har vi försökt - - att ta upp vissa punkter. Dels att avgränsa olika ansvarsområden. Ansvar gentemot brukaren, ansvar inom länsstyrelsen och det Jordbruksverket ansvar som har som utbetalande myndighet. Vi har också koncentrerat integration med andra system; oss

ärendehanteringssystem, kontorsinformationssystem och andra handlägg-

ningssystem, samt att vara informationslämnare till andra system. Vidare har vi pekat på behovet att få modell över hur säkerav en hetsfrågoma hanteras. Dels vad gäller driftssäkerheten, dels för penningtransaktionerna. Säkerheten är viktig. De varit i kontakt med Cosmos, eller liksom

nande system, känner säkert igen hanteringen. När vi gör utbetalningar

från länsstyrelserna skickar vi ett antal transaktioner till Cosmos med uträknad summa, vad skall betalas ut och till Vi får direkt som vem. en kvittens på detta. Sedan tar det vecka innan den faktiska utbetalen

ningen sker och vi får ytterligare en kvittens när utbetalningen har skett.

Jag ser samma modell i vår skiss. Att vi dessutom tar in EDI och

andra säkerhetsfaktorer är visionärt och ytterligare säkerhetshöjande.

mer Tekniken finns alltså. Driftssäkerhet är också viktigt. Här bygger driftssäkerheten på att

man har lokal databas på varje länsstyrelse, vilket vi säker-

en ser som hetshöjande. För man skall medveten att det inte är frågan vara om om att en databas slås ut, utan när den slås ut Säkerheten ligger mellan 95-99 %, vilket innebär att under ett antal dagar under ett år står datorsystemet stilla. Med lokala databaser sprids risken på ett antal ställen och lokal en databas påverkas inte av andras problem. Länsstyrelserna har också erfarenhet att minimera de stillestånd uppstår. av som Registeransvaret ligger på länsstyrelserna. Det är vi för som svarar att det skall finnas rätt uppgifter i dessa register. Frågan är då vem som skall ha behörighet att gå i dessa och skall bestämma vem som om detta. För mig är det självklart att det skall ligga på länsstyrelsen att be-

stämma behörigheten

När det gäller utvecklingen systemet måste Jordbruksverket av vara koordinerande och sammanhållande och skall driva detta tillsammans

med länsstyrelserna i regi eller med hjälp konsulter.

- egen av

238 Bilaga 4

När det gäller ekonomin har vi försökt på med sammanställoss en ning på de olika alternativen. För det första alternativet, som är det befintliga systemet, har vi inte gått och beräknat kostnaderna. Vi har

dock bedömt kommunikationskostnadema för länsstyrelserna till ca

150 000 kronor. Det är svårt att beräkna dessa, men länsstyrelserna har ett gemensamt nät, till vilket även Jordbruksverket är inkopplat. Totalt betalar vi 1,5 miljoner kronor för nätet och vi bedömer att ca 10 %

trafiken med koppling till jordbruksstöden.

avser Skulle vi bygga ut systemet får vi onekligen en utvecklingskostnad.

Det handlar cirka manmånader. Här ökar också produktionskost-

om sex

naden om servern finns i Jönköping. Ökningen beror att man arbetar

mycket direkt mot databasen, vilket innebär större datatrafik kostmer naden bedöms till 200 000-300 000 kronor. Fortfarande är systemca administrationen helt marginell. För länsstyrelserna handlar det om att

ett antal arbetsplatser med persondatorer.

Ett utbyggt system dock inte fullt utbyggt med en lokal databas, - innebär att kommunikationskostnadema sjunker. Man arbetar interaktivt mot den lokala databasen och för sedan över informationen till Jord-

bruksverket med valfri periodicitet. Överföringen går snabbt och är

mycket kostnadseffektiv jämfört med online-uppkoppling. Här ser vi en

marginellt ökad kostnad för systemadministration. Det handlar om de

databasansvarigas arbete med att hantera de lokala databaserna. Idéskissen, innefattar GIS och EDI, innebär större utvecklingssom kostnader. Vi bedömer den till 9-15 manmånader, beroende hur snabbt regelverket förändras. Alltså vad EU och i Sverige hittar på.

Kostnaderna för kommunikation blir ungefär likadana men totalt för

länsstyrelserna skulle det bli betydligt större krav på servrar och diskutrymme, det blir betydligt data man lagrar. mer

Varför jag så klart kan säga att kostnaderna för systemadministration

blir så marginella, beror på att det hos länsstyrelserna "snurrar" ett antal system och vi betraktar driftsmässigt ett sådant här system som ett bland många andra. Jag har tagit fram de system finns hos Länsstyrelsen i Norrsom bottens län. Det rör sig ett 60-tal systern, varav ett antal är applikaom tioner är särskilt gjorda för länsstyrelsen. Andra är client/serversom system den typ vi talar i dag. Sammanlagt rör det sig om 37 appav om likationer 17 går i client/server-miljö. Dvs. en Windowsstation varav

jobbar mot en databas i en server.

som Sett i det här perspektivet är det en ganska liten merkostnad vi talar Det handlar alltså att införa ytterligare ett system till alla de om. om andra.

Bilaga 4 239

Christina Huhtasaari, Länsstyrelsen i Norrbottens län:

Det handlar om att se till att rätt bonde får rätt i rätt tid. pengar EU-stöden är till sin karaktär ganska annorlunda än de vi arbetat med tidigare, t.ex. ekonomiskt stöd för att bygga ladugårdar etc. De bygger på att brukaren ansöker och att myndigheten genomför kontrollen administrativ och fysisk. Man sanktionerar om det finns fel i ansökan, man fattar beslut och pengar går ut.

Mentalt sett är EU-stöden annorlunda. Tidigare har man försökt att

se till att ansökningen blivit så bra för brukaren möjligt. Sedan har som man fattat ett beslut som är vettigt för den sökande och vettigt för myndigheten. När det gäller EU-stöden utgår vi ifrån brukarens uppgifter och "rackar" ner på dem om det finns fel. Ansökan är inte utformad så att brukaren beskriver vad han gör och kryssar i ruta att en han söker högsta möjliga stöd. Det är alltså inte någon optimering, utan vi hanterar en ansökan. Vi har lärt oss detta, men det tog ett tag

Jag skall beskriva hur jag som handläggare vill att det skall fungera

så att det är rätt jordbrukare som får rätt stöd. Jag har delat upp det i två

steg; en registreringsfas och en handläggningsfas. Utgångspunkten är att det är ett system som "rullar" där vi har en mängd information om jordbrukaren sedan tidigare. Med utgångspunkt

från tidigare års ansökningar skickas handlingar ut till jordbrukaren dels tabelldata från föregående år, dels en karta. Jag förutsätter också att vi går in i det nya basskiftessystemet, vilket EU-kommissionen ställer som krav fr.0.m. januari 1997.

Jordbrukaren f°ar alltså ansökningshandlingar med förtryckta uppgifter

plus en karta var basskiftena är belägna. Dessa ytor kan också tillhandahållas av länsstyrelsen i digital form, till jordbrukaren eller den konsult som denne anlitar. När jordbrukaren fått sin ansökan och fyllt i den efter sin bästa förmåga, skall vi kunna ta emot den i pappersformat eller digitalt, via ledning eller via diskett. Men så länge som världen ser ut som i dag måste vi nog få den i pappersform i alla fall, med underskrift inte en om annat, om att uppgifterna på disketten är riktiga. Min förhoppning är att så mycket möjligt kommer i elektronisk som form, så att vi inte skall behöva tyda siffror. Ett exempel på festlig en feltolkning är där jordbrukaren skrivit "hästbete", men det blivit tolkat till "höstvete" Om vi får materialet elektroniskt får vi inga formella fel. Det går bara skriva en uppgift på varje rad, vilket inte är fallet när det gäller pappersblanketter, dvs. vi behöver inte sitta och rätta för att få in det i systemet, vilket också innebär att misstag kan ske.

240 Bilaga 4

Länsstyrelsen registrerar innehållet i ansökan. Den kan då konstatera att det i vissa fall inte finns basskiften det brukaren odlar på, t.ex. ett miljöstödsärende som inte finns på kartorna. Då måste man lägga till de nya basskiftena. Industri- och energigrödor har mycket stora krav kontrakt av olika slag. Dessa förutsätter vi att man skall scanna för att ha hela ansökan i datorsystemet. Det som inte skall läggas i form av olika tabellvärden skall in. Detta innebär att man får en överblick av hela scannas ansökan i datorn och slipper att springa omkring och söka i olika arkiv. I registreringsfasen får man alltså fram allt det som jordbrukaren står för själv. Sedan vidtar nästa moment handläggningen. Den kan ske eller fördelas efter lite olika principer. Det finns lätta och svåra ärenden. Länsstyrelserna är organiserade på lite olika vis, så man kan tänka sig

att ärendena fördelas geografiskt till de handläggare som kan vissa områden och känner vissa församlingar bättre.

Man kan också fördela efter olika ärendetyper; industri- eller energigrödor, gamla omställningsärenden, bara foderareal, om det är generellt program etc. Handläggaren får ärendet till sig och går igenom innehållet. Som jag ser det är det bra om varje handläggare kan hantera ärendet i versioner.

Första versionen är jordbrukarens uppgifter, sedan har man andra ver-

sioner kontrollerat enligt vissa regelsystem. där man har gått in och Varje gång har gått och gjort ändring, skall den senaste man en versionen Man skall hela tiden kunna in och kontrollera när sparas. någonting har utförts, och varför vad som utförts och vem som gjort det man har gjort någonting. Detta minimerar risken för fusk. Handläggaren riskerar därmed inte att utsättas för påtryckningar att utföra något olovligt det går inte att dölja - När handläggaren är färdig, får man fram ett antal uppgifter på arealer, djur etc. Detta kommuniceras därefter med den sökande om

uppgifterna avviker från de uppgifter denne lämnat.

Jämfört med dagens systern blir detta en ökad kommunikation, vilket ur länsstyrelsens horisont är bra. Jordbrukaren f°ar veta hur myndigheten uppfattat grundmaterialet, att detta ligger som utgångspunkt för det beslut myndigheten kommer att fatta. Denna kommunikation kan som

ske styckevis, d.v.s varje ärende kommuniceras när det är klart. Efter en viss tid kan länsstyrelsen fatta beslut. Detta skall också ske

för ett ärende i taget. Den som har handlagt ärendet skall inte besluta om att betalning skall utgå, utan då tar en annan handläggare vid. Den slutliga underskriften ligger troligtvis lantbruksdirektören men med

flera olika handläggare föredragande. Vi kommer ifrån dagens

som

Bilaga 4 241

system som innebär att man skriver på en lunta papper. Det systemet är inte särskilt lustigt där man som föredragande handläggare övertar ansvaret från alla andra som arbetat med ärendet. Med versionshanteringen kan det vid många ändringar finnas skäl till en mer omfattande genomgång inför beslut. Detta innebär en inbyggd möjlighet till utbyggd intemkontroll. Efter detta expedieras länsstyrelsens beslut- förhoppningsvis någon gång i augusti/september. Där står det att betalas ut ett visst pengarna datum. Ett sådant förfarande innebär att vi slipper många förfrågningar om hur det blir med pengarna.

Med beslutet kan jordbrukaren till exempelvis banken och tala om

att vid den här tidpunkten kommer denna summa pengar, vilket bör underlätta möjligheten till kredit. Detta trygghet. ger en En annan principiell skillnad mot dagens systern är att i dag registrerar länsstyrelsen alla uppgifter, Jordbruksverket gör alla beräkningar, länsstyrelsen får tillbaka summa. Detta innebär ett delat eller kollektivt oansvar Länsstyrelsen har ansvaret för slutsumansvar man men bara inflytande på grunduppgiftema Det borde vara så att beräkningarna utförs länsstyrelserna och att besluten på länsstyrelsen tas på beloppsnivå. När länsstyrelsen fattat beslutet, går uppgifterna ut till jordbrukaren och samtidigt till Jordbruksverket. Jag förutsätter att allt material som tas fram hos länsstyrelsen också förs över till Jordbruksverket, så att verket i detalj kan se vad länsstyrelsen gjort. Efter år 1996 vet vi mera om vad jordbrukama frågar om, vilket innebär att man kan bygga systemet så att det blir lätt att besvara dessa.

Per Eklund, Statens jordbruksverk:

Jag skall gå tillbaka till mitten av november. Då ville Statskontoret att vi skulle skriva litet om den nuvarande situationen och kanske titta framåt vad gäller ADB-stödet för jordbrukama. Vi fick väldigt kort tid på oss och någon större genomgång vad gäller framtidsvyer hann vi inte med. Jag skall föredra kort om innehållet i denna PM. Det handlar främst hur det ser ut i dag och tar upp litet av de förändringar som vi ser inför framtiden, framför allt under åren 1996 och 1997. Som tidigare nämnts är vi fortfarande inne på det första stödåret och det finns flera stöd som inte är avslutade. Vi har vissa restutbetalningar

242 Bilaga 4

på arealstödsområdet, slutbetalningar på oljeväxtsidan under mars månad samt slutbetalningar på generellt djurbidrag. Detta gör att vi inte kunnat dra några fullständiga slutsatser av det första året. Men mycket har vi kunnat se av vad som varit. Som alla väl känner till har det varit en väldigt hektisk period, med korta tider från beslut till handling. Många beslut har kommit sent från Bryssel, andra beslut har förändrats inom landet. I propositionen 1994/95 :45 ser man att Jordbruksverket har primäransvaret för utbetalningar och skall ansvara för ett centralt ADB-system. I regleringsbrevet står det att Jordbruksverket i egenskap av fondkoordinator, skall vidta åtgärder för enhetlighet och lika behandling. Jordbruksverket skall också svara för utbetalningar från jordbruksfonden, för de stöd som Jordbruksverket ansvarar för. Vidare har Jordbruksverket en samordnande roll gentemot länsstyrelserna och skall bedriva intemrevision. Jordbruksverket skall också verka för förenkling i stödsystemen. Det ansvaret delar vi med länsstyrelserna. I första hand gentemot brukaren, men också när det gäller handläggningen. Om vi går in på den aktuella situationen, så kan man konstatera att det ställts stora krav organisationen och på ADB-systemet. Detta kommer också att gälla framöver, t.ex. arbetar vi med att ta fram blanketter, föreskrifter, anvisningar och broschyrer för stödverksamheten år 1996. För att kunna klara hela den här ledtiden med tryckning, förprintning, utskick till brukarna, information etc., fordras att blanketterna fastställs någon gång i mitten/slutet på december. Vi trodde att vi hade alla beslut, vilket visade sig vara fel. Det har tillkommit sena beslut som har ställt saker och ting ända. Vi fick en miljöstödsförordning den 22 december, vilket var efter det vi hade lämnat våra blanketter till tryckning. Såtidpunkten är en annan fråga där vi inte riktigt vet vad som slutligen kommer att gälla. Allt detta ställer krav organisationen, på flexibilitet och på förmåga till snabba förändringar. När det gäller arbetet med de olika stödsystemen, finns det olika grupperingar som är satta att samverka med varandra, mellan Jordbruksverket och länsstyrelsema. Det finns referensgrupper både vertikalt

och horisontellt. I princip har vi en referensgrupp för varje stödsystem.

Även på ADB-sidan har vi referensgrupp tar en som upp gemensamma frågor mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna. Det finns två refe-

rensgrupper som hanterar kontrollfrågoma. Till detta kommer en över-

gripande referensgrupp, den s.k. kvintetten, vilken fått en allt viktigare uppgift.

Bilaga 4 243

Ett arbete har rört frågan om att samordna ansökan, att effektivisera

ansökningsdelama för jordbrukarna samt handläggningen ute på länsstyrelserna. Här har länsstyrelsemas önskemål på tidpunkt när ansökan skall vara inne tillgodosetts samt andra krav på tidpunkter. Detta ställer

ytterligare krav på framtagandet stödsystem. av

När det gäller handläggningsförfarandet, har vi egentligen ingen motsatt uppfattning jämfört med länsstyrelsema. Vi följer diskussionen hur länsstyrelserna vill ha handläggarstödet och det finns goda möjligheter att uppfylla önskemålen. Under förra året kom kritik mot att individuell hantering ärenden

av i vissa fall var svårt att genomföra. Detta berodde på att massbeslut var

nödvändiga för att få ut pengarna i tid. Problemen skall vi försöka lösa

nu under år 1996. När det gäller den administrativa kontrollen finns det krav i IAKS-

förordningen på kontroll av de ärenden och skiften som redovisas. För vissa delar av den administrativa kontrollen krävs att alla ansökningar

finns inne i ADB-systemet, t.ex. f°ar inte stöd för ett skifte sökt vara av flera brukare, vilket kräver att alla uppgifter finns i systemet.

ADB-systemet har byggts upp med integrering mellan olika system.

Det finns olika delar som samverkar med varandra. Det finns databas en för hela IAKS-systemet och denna samverkar med andra system. Det är ett krav från kommissionen på gemensamma databaser för att effektivi-

sera handläggning och kontroll. Men vi har fört in vissa centrala system, t.ex. för beräkning

av

djurtätheten krävs uppgifter från mjölkkvotssystemet. Det finns andra centrala system, t.ex. det som avser bidragsrätter.

Det finns också andra uppgifter som måste stämmas på central av

nivå, t.ex. att basarealen inte överskrids. Detta gäller också för oljeväxt-

ema.

Det finns i dag en utredning som ser över möjligheterna att lämna

statistiska uppgifter från IAKS-systemet. Vad vi förstår finns det mycket stora möjligheter att klara detta. Den största fördelen tycks att vara uppgifterna kan komma fram mycket tidigare än med den nuvarande hanteringen. Hur ser framtiden ut Christina var inne på det faktum att kommis-

sionen inte är riktigt nöjd med vårt system för arealidentiñering. Vi har fått hjälp av utredningen i Norrbotten som hanterar frågan block-

om

identifiering. Ett stort arbete som måste utföras under år 1996.

Vi har börjat se över digital ansökan och vi har studerat ett företag som sysslar med elektroniska blanketter. Vi har börjat föra diskussioner

med skattemyndighetema använt sig detta under att antal år.

som av Man kan tänka sig system där den enskilda brukaren skall kunna leve-

244 Bilaga 4

in de uppgifter krävs. Vi diskuterar också frågan om förtryck-

rera som blanketter. ning av Vi har fjärranalysen, som är en av kontrollmetodema. EU godtar en översiktlig kontroll ett filter där det gäller att hitta fall som man - sedan går vidare med. Vi har börjat i liten skala, men kostnaderna är

höga. En bra sak med fjärranalysen är att man använder samma typ av

kontroll i alla EU-länder. Vi får likabehandling, med samma tolerans. en

Harald Svensson, Statens jordbruksverk:

Några korta synpunkter det som tagits upp tidigare under förmid-

dagen. Jag tar det kronologiskt. Sten-Åke Gustafsson tog tidigt viktig fråga att de centrala upp en myndigheterna måste möta värld ute länsstyrelserna. Vi finner att en möjligheterna på länsstyrelserna att avsätta resurser för ADB-utveckling är olika i olika delar landet. Självfallet är hög grad av likriktning av en med hög kompetens och standard en hög fördel för Jordbruksverket. Vilket är rätt självklart. Under Thomas Petterssons redovisning, nämndes där att det i Arctics rapport att systemet bör kunna samverka med KI-system inom länsstyrelsevärlden. Vad jag inte riktigt har lyckats klura ut är i vilka övriga fall konkret kan säga att man har ett behov av samverkansman möjligheter. Det skulle roligt att få den saken belyst i ett senare vara skede. Det nämndes också att mera databaserna är distribuerade, desto sprids riskerna, vilket är riktigt. Åtminstone så länge det inte krävs mera kontinuerlig uppdatering från en databas på Jordbruksverket. Jag kan därvidlag tänka mig att det olika skäl krävs en relativt kontinuerlig av uppdatering databas på Jordbruksverket. Då jag inte bara av en menar förändringsinformation kan köras över, utan det kanske rent av ren som är så får börja från början varje gång och lyfta över databaserna att man till Jordbruksverket från länsstyrelserna. Detta får förstås rejäla konsekvenser på de kostnader uppstår för överföringen, det nu skulle som om vara på det sättet. Man bör uppfatta att länsstyrelserna skall ses som ansvariga för nog de data dessa registrerar i systemet och att vi på Jordbruksverket som inte går in och korrigerar uppgifter. En fråga därvidlag inte helt och som hållet är löst är hur företagsregistret förhåller sig till de olika stödsystemdatabasema. Det tycker jag att vi skall ta och titta på framöver. Att göra kostnadsuppskattningar av olika alternativ tycker jag är en intressant fråga. Jag brukar försiktig med sådana beräkningar. Ni vara

Bilaga 4 245

har vågat på er att göra en sådan redovisning. En kommentar därvidlag

är att för de utvecklingsinsatser som ni har tagit med, från ett halvår i det enklare fallet upp till drygt året i det komplicerade fallet, räknar mer samtliga stödsystem i detta Där misstänker jag att det kan finnas en underskattning. Likaså kostnaderna för hårddata, i ett visst fall som motsvarar 10 000 kronor för en länsstyrelse och i ett annat fall kosten nadsökning 20 000 kronor. En halsbrytande jämförelse: för 10 000 kronor får man en bra bildskärm plus ett tangentbord. För ytterligare 10 000 kronor får man en låda att sätta under skrivbordet så att får man en fungerande PC. Jag är medveten att detta är en jämförelse är gjord i avsikt att som höja temperaturen hos den som gjorde bilden och kanske inte helt relevant. Christina nämnde bl.a. att det bör finnas en behandlingshistorik, och det är jag helt med och därvidlag kan vi avföra den diskusense er om sionen. En fråga som tagits upp är att på ett relativt tidigt stadium kommunicera med den sökande. Det nämndes också att en sådan kommunikation förekom, åtminstone på arealersättningsområdet, inte i övrigt. men De erfarenheter som drogs av den kommuniceringen enligt vår var mening att det tillfördes relativt litet materiellt sett. Kanske det rent var av så att det tillförde att det var jordbrukare fann anledning att ta som kontakt med länsstyrelsen i någon fråga och det tveksamt det var om rörde själva kommunikation eller att framföra synpunkter EU:s regelverk etc. Vad gäller successiva beslut, vilket Per Eklund nämnde tidigare, är det så att det av olika skäl är svårt att fatta beslut innan allting finns inne i systemet. Dels är det frågan administrativa kontroller, om men också det att olika stödsystem hänger ihop med andra. Man kanske också bör peka på att beräkningar kompensationsbidrag och djurav bidrag inte kan ske förrän foderarealen är avklarad. Det finns i vart fall svårigheter att fatta beslut på ett tidigt stadium. Vad gäller säkerheten i beräkningarna, kan man nämna att när det gäller beräkningsalgoritmerna som Jordbruksverket använder sig är av, de genom gångna dels av Jordbruksverket, dels i förväg representanter av från länsstyrelserna. Det innebär en säkerhet för länsstyrelserna att i förväg kunna se över hur beräkningarna går till. Det förstås då i det var läge som Jordbruksverket under hösten 1995 stor tillgång för var en oss. Särskilt för de stödsystem som är komplicerade och innebär undantag och begränsningar, jag tänker på kompensationsbidragen i första hand. Frågan om tydlig ansvarsfördelning mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket, den delar jag bestämt. Inte bara att den skall tydlig vara

246 Bilaga 4

utan också att den skall rationell. När det gäller hur långt man skall vara gå i olika hänseenden, har vi dels frågan vilka staten har till om pengar förfogande för administrationen en begränsad tilldelning av resurser. - Detta får ställas mot kravet på service och att kunna handlägga jord-

brukaren enskilt. Min bestämda uppfattning är att hantera så många

stödärenden i klump, alltså i form massbeslut, resurssnål av är en mera teknik än att behandla och en enskilt. Man får då fördelen av att var kunna samdistribuera stor mängd samtidiga beslut ut till jordbruken Man kan använda en rationell hantering genom att skicka underlag arna. till tryckeriet i sin tur trycker, kuverterar och har goda avtal med som posten, vilket innebär att man kan spara en hel del pengar. Sedan är det fråga hur det skall finansieras, om det är Jordbruksverket en annan om gör det på länsstyrelsemas uppdrag Jag hoppas att det är en sak som som vi kan bli ense om.

Olle Engdahl, Länsstyrelsen i Stockholms län:

Jag skulle vilja ta upp frågan om hur man skall genomföra den administrativa kontrollen. Det har varit många diskussioner kring situationer när två brukare hävdar att de brukar samma skifte. Vi måste också understryka att det första årets problem har varit de korsvisa undersökningarna omställningsföretagen. Det har funnits en mängd av specialregler om uttagen areal. Jag vill betona att det förhoppningsvis skall ett övergående problem som upphör efter år 1996. vara

Per Eklund, Statens jordbruksverk:

Det är intressant har fokuserat sig den tekniska hanteringen att man när det gäller kostnaderna. Jag skulle vilja se hela sammanhanget även när det gäller de administrativa delarna ute i organisationen. Det är då man kan få en bild vad förslagen innebär för effektiviteten.

Solveig Larsson, Lantbrukarnas riksförbund:

Jag kommer från Västerbotten, Sveriges näst största län, där jag arbetar som länsombudsman. Jag är också sekreterare i LRF:s norrlandsgrupp. När det gäller administrationen och EU, tror jag att de flesta vet att vi tycker mycket. Det har varit många diskussioner under det år som gått.

Bilaga 4 247

Från näringens sida vill jag säga att det är ett nationellt intresse att

vi verkligen nyttjar EU-avtalet. Det är också rättvisefråga för

en oss om vi skall kunna konkurrera och sälja våra produkter ute i övriga Europa. Det kräver att vi får jämbördiga spelvillkor våra kollegor. som Vi tror oss också att ha vissa nischer och goda produkter att om sälja. Men får vi inte möjlighet till detta, och då är administrationen en av förutsättningarna, så kommer vi inte ut Jag vill börja med att beskriva hur jag personligen uppfattat situationen under det år gått. som Kartorna tog mycket tid i våras. Det också besvärlig vår, var en t.o.m. östgötama hade svårt att hinna så till mitten juni. Då kom av frågan om såtidpunkten både näringen och Jordbruksverket har upp, föreslagit senareläggning, det har inte blivit några ändringar. Sådant men är något som bönderna verkligen på. Möjligheterna minskar att reagerar nyttja stöden, eftersom inte kunde så till den 15 juni. Bönderna man mådde fruktansvärt illa av att de fick höra: "Men så ändå, för ingen skall ut och kolla förrän i juli".

Den samordnade ansökan från och med i år bra förbättring

är en och jag ser fram mot att jobba med denna. Det har handlat om miljöreglema i arealsystemet, där det finns miljö-

mässiga motiv till förändringar. Där har heller inget skett, vilket borde

ske. Signalen till bönderna i norra Sverige blir: Det är dags att plocka fram sprutan

Djurmärkningen är ett bedrövligt kapitel. Det är många ringt till

som mig och varit bedrövade. En större bonde i Västerbotten fick i juli veta att han inte fick några djurmärken eftersom han inte fanns i systemet som bonde med djur. Han hade haft djur i 20 år och undrade vad han hade levt på under dessa år Annat som inte slagit igenom är stalljoumalema. Man har frågat mig när en gris blev en gris i integrerade besättningar. Tidigare har de betraktats som förädlad spannmål. Här har signalerna från myndigheterna varit mångtydiga från centralt och regionalt håll. Detta skapar förvirringl Ryggraden i svenskt jordbruk, mjölkdjursbonden, har drabbats av en politisk och byråkratisk benskörhet För kalken verkar rinna ut ur produktionen. Hanteringen av mjölkkvotema har orsakat mycken Man oro.

har inte kunnat ha någon framförhållning.

I norra Sverige har vi införandet LFA-systemet, i år påverkat av som marknaden på ett oacceptabelt sätt. Reglerna två månaders hållandeom tid har givit andra aktörer gratischans att sälja sina produkter på en köttmarknaden. Jag hoppas att detta skall fungera bättre i år. Men även här ser vi att den sista biten i norrlandsstödet, är det nationella som

248 Bilaga 4

stödet, inte ännu är fárdigförhandlat efter ett år. Vi har en produktions-

grisproducentema, blev med sitt gamla stöd i juli 1995

grupp, som av och fortfarande inte fått någon kompensation. De vet heller inte hur systemet blir framöver. Vi försöker samarbeta med myndigheterna för finna lösningar. Som enskild bonde är likviditetskrisen katastrofal att

När det gäller de allmänna miljöstöden som börjar komma nu, kan

säga att producentema upplever dem som opraktiska. De är detalman jerade så till den grad att jag tror att de kommer att motverka sina syfte. Det finns mycket precisa angivelser for vad producenten skall ställa med under fem år. Men inte vad staten skall ställa upp med. Bonupp den vet inte staten kan betala något under de fem år som åtagandet om gäller. Detta skapar osäkerhet och svårighet att få fram ett engagemang kring dessa viktiga stödformer. Jag vill också säga att de kontakter som man haft med handläggare länsstyrelser och Jordbruksverket har varit bra. Det har funnits god förståelse från ömse håll för varandra. Det har varit pressat for hand-

läggarna, med tanke problemen har det fungerat bra

men I Västerbotten fick länsstyrelsen ordentlig klapp axeln när den en gick ut och erkände att gjort fel när det gällde handläggningen av man LFA-stöden, vilket innebär att för lite skulle ut. Det tragiska pengar är att myndigheten inte kan rätta till felen. Många bönder har stora likviditetsproblem och behöver verkligen dessa Visst är det rimligt pengar. att vissa fel uppstår, näringen kräver också att man kompenserar men för ränteförluster vid felutbetalningar. Det skulle också ge många handläggare på länsstyrelserna och Jordbruksverket arbetsro, när man inte ständigt behöver ha dessa människor i telefon med krav på att få veta var pengarna finns. När vi tittar på framtiden för administrationen, vi överlag fram ser användarvänliga och enkla system. Mycket det vi talat om mot av förmiddagen tror jag leder till detta. Det är viktigt att bara skall behöva vända sig till en myndighet. man En myndighet är något så när lokal och kan de skillnader som som som finns.

Sverige är så geografiskt omfattande att det finns regionala olikheter,

vilket måste ta hänsyn till. man Datoriseringen går snabbt. LRF kommer att erbjuda alla medlemmar gå in i "LRF-Intemet". Även länsstyrelserna och Jordbruksverket att erbjuds att gå med. Inom LRF:s medlemskår finns ca 50 000 datorer,

30 000 ha den kapaciteten gör att de kan nyttja

varav anses som

systemet. En upphandling har gjorts, vilken innebär att alla medlemmar

får möjlighet att lära sig att hantera IT-systemet och det blir billigare än vanligt att komma in i det. Vi skapar "länsfönster" som innebär att när

Bilaga 4 249

man kopplar in sig på nätet, kan man välja fönster för länet, med infor-

mation t.ex. från länsstyrelsen, husdjursföreningar, datakonsulter etc. Det

skall också finnas fönster för hela Sverige, där det väldigt roligt vore om vi kunde få in information från Jordbruksverket, t.ex. ansökningshandlingar. Detta ligger mycket nära ihop med de lösningar föreslås som om digitala ansökningar. Vi vet inte hur fort detta går, vi vet att allt brukar fort när men det gäller IT-tekniken. Det är viktigt att poängtera att det alltid måste vara möjligt att få information och ansökningsblanketter papper.

Christina Huhtasaari, Länsstyrelsen i Norrbotten:

Jag vill ta upp några synpunkter värdet kommunicering. Från

om av länsstyrelsen anser vi att det är viktigt att, utifrån det material vi fått under våren, skicka ett "kvitto" till jordbrukaren. Detta skulle Visa hur

länsstyrelsen hanterar ärendet och även behov korrigeringar. Det bli

av enklare än att hantera kommande omprövningar eller tilläggsbeslut. Jag ser det service gentemot näringen att distribuerar ett resultat som en man i "halvtid". Sedan är det så att det är få synpunkter inkommit till Norrsom

botten. Det har handlat om felaktiga kontonummer och förändring

av arealer. Men trots att det är få synpunkter som inkommer, är det trygghet en för både myndigheten och jordbrukaren. Det handlar om att bygga en effektivitet så till vida att när ett ärende är klart, känner handläggaren ett krav på sig att skicka ut "kvittot" så snabbt möjligt. Det är som också rimligt att de gör rätt får besked snabbare än dem gör som som fel. Angående successiva beslut, som Harald Svensson tveksam till, var skulle jag vilja att du utvecklar det vidare. För att det är inte givet att varje ärende skrivs ut en laserskrivare och kuverteras på varje läns-

styrelse, ett i sänder. Det kan likaväl hantering innebär att

vara en som Jordbruksverket upphandlar ett tryckeri skriver ut gång i veckan som en från samtliga länsstyrelser. Jag vill inte ha det stora massutskicket utan ett flöde i arbetet När det gäller algoritmerna tror jag att vi är överens. Jordbruksverket är ansvarigt för att tolka reglerna och dessa byggs i algoritmema, dvs. man säger i vilken ordning som man reducerar utifrån grunduppgiftema. Det som varit otillfredsställande i år är att vi matat in ett grundmaterial, alla sanktioner är beräknade på Jordbruksverket, säkert alldeles rätt. Till

slut faller resultatet ut och då är handläggningen klar. I ett framtida

250 Bilaga 4

system bör länsstyrelsen skicka beslutet till Jordbruksverket efter stödberäkning, så att kan vilket fungerar som ett man se en summa "ögonmått" och kan signal om rimligheten i stödbeloppet. Det delade ge ansvaret varit hittills har varit nödvändigt, men jag vill att det som ansvaret skall renodlas framöver.

Dag von Schantz, Jordbruksdepartementet:

Utredningen handlar mycket resursfördelningen mellan olika om inblandade parter. Därför har jag en fråga som gäller såväl kort som

lång sikt. Det är uppenbart att vi har en ny jordbrukspolitik, med nya

stödsystem är helt annorlunda konstruerade än tidigare. Ett helt som annat ansvar ligger nu på jordbrukaren. Sedan finns det ett EU-regelverk med minimikrav. Det handlar alltså miniminivåer. Man kan välja att lägga sig på högre ambitionsom en nivå. På sätt och vis tycker jag att debatten till viss del handlar om detta. Det kan finnas goda skäl att öka ambitionsnivån, men det kostar

pengar

Då måste göra avvägning mellan resursbehov och man en noggrann vad får ut insatsen. Det kan naturligtvis finnas skäl på grund av man av

miljöambitioner eller ekonomi att få en vettig koll på ansökningarna.

Men det är alltså en avvägning som måste göras. Erik Brasch brukar säga att det är oerhört viktigt att vi under det första året får ordning på arealema t.ex. Då skall man lägga ner extra möda på det, vilket säkert är helt rätt. Frågan är det finns andra om områden sak gäller för. Att man skall lägga sig en högre som samma ambitionsnivâ, vilken successivt fasas ut. När det gäller servicegraden till näringen, kan denna byggas ut mycket långt har för detta. Det kan också bli skillom man resurserna nader mellan länen i ambitionsnivå. Detta är en intressant problematik. Vi har varit inne på kommunikationen med jordbrukama, jag tror säkert att det har ett klart värde, skall hålla på i all framtid men man Enbart portot kommer att kosta en hel del.

Solveig Larsson, Lantbrukarnas riksförbund:

Från näringens sida har vi utgått från att det är de svenska förvaltningsreglema gäller. Det är så oerhört mycket pengar det handlar om. En som ankomstregistrering jag många vill ha. Även halvtidsavstämning tror en tror jag skulle mycket. För en minut av en tjänstemans tid kostar spara

Bilaga 4 251

mycket mer än portot ett brev. Man kan slippa många telefonsamtal. Bonden får också större möjlighet att bedöma sin framtida likviditet.

Harald Svensson, Statens jordbruksverk:

Angående kommunikationen, är avsikten att vi till fullo skall skicka ut mottagningserkännande. Det innebär att jordbrukaren snabbt får reda på

att ansökan kommit in till myndigheten, det är några komplet-

samt om teringar som behövs. Om det inte är några bekymmer med handläggningen, skulle det inte behövas någon ytterligare skriftväxling. Om jordbrukaren känner till tidsplanen, vet denne att det vid en viss tid kommer beslut om stödet. Jag har svårt att se att det är nödvändigt att skulle behöva lägga man ner resurserna på att skicka ut ett "halvtidsbrev" det inte är några felom aktigheter. När det gäller frågan om successiva beslut, går det naturligtvis att skicka ut beslutsbrev veckovis. Jag det enbart resursfråga. ser som en Det skulle naturligtvis också innebära en ökad service gentemot jord-

brukaren. Mot det kan ställas att det skapas frågor hos dem inte

som var med i det första utskicket.

Anders Lind, Länsstyrelsen i Älvsborgs län:

Egentligen är kämpunkten att reda ut ansvarsförhållandena. Vilka bitar har länsstyrelserna strikt för och för vilka har Jordbruksverket ett ansvar strikt ansvar för Ett praktiskt exempel är att länsstyrelserna har väldigt mycket ansvar för de uppgifter som ligger i databaserna. Men när skall utdela man behörighet till databaserna måste man ansöka detta på Jordbruksom verket som lägger behörigheten för den att komma åt upp personen uppgifter på databasen. Det innebär har dryg veckas att man en accesstid. Detta måste klaras ut. Ansvaret måste gälla fullt ut Sedan kan man diskutera hur man placerar databaser. För den fysiska placeringen är och för sig, med den teknologi vi har, inte det största problemet. Det är ansvaret som är viktigast. Både länsstyrelserna och Jordbruksverket måste vara överens om att vi måste ha utveckling en av det system som finns i dag.

252 Bilaga 4

Den lokala placeringen skulle kunna säkerställa kommunikationen, dvs. skulle inte bli så beroende av en central databas som i accessema dag. Men jag har lite svårt ändå att överblicka hur kan kontrollera man areal- och kostnadsmässiga tak etc., som vi har på vissa stöd, om man lägger allting lokalt. Jag saknar mellanbit. Hur är ansvaret fördelat en detta klart för sig blir det lättare med den fysiska placer- När man har ingen.

Thomas Pettersson, Länsstyrelsen i Norrbottens län:

Harald Svensson frågade hur KI-systemet skall samverka och vad om utöver KI-systemet har för behov till samverkan. man För det första är det viktigt med samverkan med Diabas. När det gäller kommunikationen med medborgarna har detta varit en viktig del

i kravspecifikationen för Diabas. Länsstyrelserna omfattas av förvalt-

ningslagen och skall kommunicera med våra kunder i allt som kan hända under ärendets gång, vilket vi inte kan bortse ifrån. För att göra detta på ett enkelt sätt så finns det funktion i Diabas för att bekräfta en att det har kommit in ansökan. Jag det vara självklart att ha en anser sådana rutiner. Det andra är att vi skall kunna använda KI-systemet för att på ett enkelt sätt kunna mot förvaltningslagen, t.ex. kunna skicka ut svara upp brev. När vi registerar ansökan skall vi lätt kunna plocka in den i ordbehandlaren och kunna skicka iväg en begäran på uppgifter. Jag tycker att det är självklart att man måste ha denna integration Den andra viktiga delen i integreringen är det kallas arkiv och som dokument. För när vi börjar tala om att kunna ta emot ansökan via Internet är det i elektronisk form. Då är det oerhört oekonomiskt och

orationellt att behandla ansökan i pappersfonnat länsstyrelsen. Den

måste givetvis gå att hantera elektroniskt. Då krävs dokumentsystem klarar detta och ett arkivsystem. Det är viktig del i hela vår som en hantering stödverksamheten, precis i alla delar länsstyrelserav som av nas verksamheter. Nästa integration är stödsystem berör andra enheter; miljöstöd, som kultunniljöstöd och andra har intresse av att ta del av den inforsom mation finns i EU-databasen. Därför vi det som en rationell som ser verksamhet att göra det möjligt att inom länsstyrelsen kunna ta del av denna information. Vi har ett starkt rationaliseringskrav och därför ett starkt intresse att hanteringen blir så effektiv som möjligt.

När det gäller uppdateringen mellan databaserna vill jag nämna några grundläggande saker. Ett systern består enkelt uttryckt av en applikation,

Bilaga 4 253

eller program kan man säga, och den kommunicerar med en databas. Applikationen har två huvuduppgifter; att "säga till" databashante-

raren att den skall lagra uppgifter på ett särskilt sätt. att kommunicera

med användaren. Att lägga ut skärmbilden, att det matas på ett riktigt sätt och att inte fel uppstår. I dag ligger databasen i Jönköping. Om vi tänker att vi fortsätter med en central databas. Då skall applikationen "prata med" databasen på Jordbruksverket. Men samtidigt skulle den kommunicera med diariesystemet, dokumenthanteringssystemet och med GIS-databasen lokalt. Detta är säkert både teoretiskt

och praktiskt möjligt. Men jag vill säga att det handlar om s.k. distri-

butiva databaser och det är få som kan visa att sådana fungerar i pro-

duktionsmiljö.

Problemet är att kommunikationen mellan databaserna passerar ett antal olika program med ett antal olika versioner som skall stämma överens med varandra. Detta, mina vänner, är inte lätt och är skäl som

talar för lokala databaser, vilket innebär att det blir en "renare" miljö.

Frågan är då hur man skall kunna kommunicera från lokala databaser med en central databas hos Jordbruksverket. Svaret är att det är mycket enkelt. Att överföra information mellan två databaser är mycket lätt,

även mellan heterogena miljöer. Vad som krävs är att databasstrukturen

ser likadan ut. Det bör inte vara något problem, eftersom vi förutsätter att Jordbruksverket skulle vara huvudansvarigt för utvecklingen. Det skulle innebär att den lokala databasen uppdaterar med den regularitet vi bestämmer, varje timme, varje vecka, etc. Sedan kan den centrala databasen ha en uttagsapplikation, statistikapplikation, kontrollapplikation, etc., vad man nu vill göra med materialet.

Harald Svensson, Statens jordbruksverk:

Ett problem om man bryter igenom vallen för basarealen, är att man inte

kan fastställa arealstödets storlek innan vet med hur mycket vallen

man

är genombruten. Detta är i och för sig inget ADB-tekniskt problem, utan ett handläggningsproblem.

Pär Granstedt, utredare:

Rent handläggningsmässigt skulle länsstyrelsen kunna fastställa vilket

principiellt stöd jordbrukaren är berättigad till, med brasklappen att det

kan reduceras med en omräkningsfaktor.

254 Bilaga 4 sou 1996:65

Thomas Pettersson, Länsstyrelsen i Norrbottens län:

När det gäller kostnaderna för hårddata kan de uppfattas som låga. Det kan jag förstå när vi talar om belopp på 10 000-20 000 kronor per länsstyrelse. Men vi talar om en utrustning med livslängd på 4-6 år. Investeringen sådan är betydligt större än den årliga kostnaden. som Man har heller inte en server för varje applikation. Så jag tror att vi ligger rätt nära sanningen.

Det är däremot svårare att beräkna utvecklingskostnadema för de

övriga applikationerna. Siffrorna gäller i stort sett bara länsstyrelsedelen i arealstödet. Jag är fullt medveten om att det krävs utvecklingsresurser för att få de önskade uttagen den centrala databasen. Framför allt ur handlar det också om att få fram en applikation för hela ekonomihanteringen på Jordbruksverket, vilket också kostar.

Systemet är jämförelsevis inte stort. Det rör sig om ca 15 á 20

tabeller. Jämfört med Diabas, har 80 90 tabeller, är det inte som -

driftsmässigt särskilt svårt. Sedan kan det utvecklingsmässigt finnas

svårigheter med en del regelverk som ändras.

Christina Huhtasaari, Länsstyrelsen i Norrbottens län:

Jag tänkte att jag skulle visa vårt projekt som skall resultera till förslag i någon form av handläggarstöd. När vi gått in för basskiftessystemet kan man komma ganska långt utan geografiska informationssystem. Man kan få in en matematisk kontroll av arealuppgiftema. I dag använder vi i stor utsträckning ögonmått. Den administrativa kontrollen av fasta åtaganden, undantag för tvåärsregeln, klarar man betydligt bättre jämfört med om man inte inför basskiften. Det vi måste registrera på länsstyrelserna är jordbruksskiften, dvs. ett jordbruksskifte är en sammanhängande mark som en jordbrukare söker stöd för sorts gröda för. Alla dessa uppgifter måste registreras och en det finns i dag ca 1,2 miljoner skiften i arealersättningen. Basskiften motsvarar ett sammanhängande markområde, men det kan vara ett eller flera jordbruksskiften inom området. Gränserna för basskiftet är fast. Helst vill man ha bara en jordbrukare inom samma basskifte för att kunna klara ut vem som eventuellt gjort fel. De administrativa kontroller som skall genomföras gäller bl.a. den

s.k. tvåårsregeln. Den innebär att en jordbrukare inte får ha uttagen areal

mer än för en viss andel av marken man brukat under de senaste två

Bilaga 4 255

åren. Alla administrativa kontroller måste enligt IAKS göras på samtliga ansökningar.

Uttagen areal för gamla omställningsskiften kommer vi att dras med

de närmaste fyra åren. Kontroll av dubbla brukare är också ett krav. Där

hittar vi väldigt lite, men vi lägger ner mycket arbete på det.

Vi skall bedöma riktigheten i arealuppgiftema. Vi har att följa alla fasta åtaganden. Det är lite otrevligt att reglerna säger att om man inte följer reglerna det sista året av en femårsperiod, skall man betala tillbaks hela stödet. Vi måste också hålla reda på att skiftena ligger i rätt ersättningsnivå.

Om inte inför GIS klarar man sig rätt långt bara man inför

man

basskiftessystemet. klarar inte femårsåtagandena särskilt bra.

Men man

Om man har basskiftena i ett geografiskt informationssystem lägger man

femårsåtagandena som delskiften i basskiftena. Då vet man vilken areal som det är femårsåtagande på och t.ex. i Småland att man inte har två sorters stöd på samma falt. I Norrland f°ar vi ha det. Det blir ett litet antal ytor, de blir stabila, det blir låg ajourhållningskostnad. Man har den matematiska referensen för att kontrollera

rimligheten i arealuppgifter. Fjärrkontrollen underlättas betydligt då vi

ser ytterkonturema i ett digitalt system. Det förutsätter att man tillhandahåller ytorna, antingen tryckta på

kartor eller i digital form, så att det är känt vilket basskifte man refe-

rerar till.

Handläggarstödet behöver alltså utvecklas. Har man inte basskiften eller geografiska informationssystem, måste man söka gamla handlingar

hela tiden, vilket är mycket arbetskrävande.

Harald Svensson, Statens jordbruksverk:

Jag har ytterligare en fråga om kostnadskalkylen. Vad jag förstod skulle

kalkylen gälla arealersättningssystemet En femtonde av samtliga stöd-

system.

Thomas Pettersson, Länsstyrelsen i Norrbottens län:

Svar ja. Det var förutsättningen för vårt uppdrag.

Pär Granstedt, utredare:

Vilken slutsats kan man dra

256 Bilaga 4

Harald Svensson, Statens jordbruksverk:

Jag kan inte säga det direkt. Självklart är det fel att multiplicera tabellen med talet 15, ett stort tal måste man använda sig av. men

Thomas Pettersson, Länsstyrelsen i Norrbottens län:

Man kan säga att rent systemtekniskt blir det inte en femtondubbling av systemuppbyggnadskostnadema, utan de följer oftast en relativt strikt

struktur. Då bygger ett sådant här system, är det oerhört viktigt man med strategin; hur skall samverka med andra system och hur man man bygger systemet.

Den merkostnad kan tala är lagringskostnadema. Även

man om om det blir många fler system, blir det inte motsvarande utbyggnad av

processorkraft. I dag talar Gigabyte för tre á fyra tusen

man om en kronor, och Gigabyte i dessa sammanhang är väldigt mycket. Jag vill en

påstå att kostnaderna for ytterligare system, rent processormässigt och

lagringsmässigt, blir mycket marginella.

Oavsett har ett lokalt eller centralt system har man samma om man utvecklingskostnader.

Göran Lindeberg, Statskontoret:

När får dessa siffror, ställer man sig frågan om de verkligen man se stämmer Vi har beställt detta från Arctic. De skulle utgå från situation år en

1998. Vi tror nämligen inte att det av olika skäl är möjligt att fortare

fram. Det innebär att Jordbruksverket hur som helst måste arbeta vidare ytterligare två år med dagens system. Vi har velat peka ut riktning, möjligen kan användas år en som man 1998. Förutsättningen för detta är att systemet har stabiliserats. Förhoppningsvis skall systemet ha funnit sina former tills dess. Orsaken till de låga siffrorna kan härledas till att det idag finns så mycket utvecklat på länsstyrelserna. Det handlar i stor om att anpassa

systemen till deras värld. Det rör sig alltså om marginalkostnader. Men

jag vill gärna ha kritik på siffrorna, eftersom vi Statskontoret skall göra en bedömning om siffrorna stämmer.

Bilaga 4 257

Maria Hessel, Statens jordbruksverk:

När det gäller samverkan av utveckling, handlar det inte bara om systemen i sig, utan också om samverkan mellan systemen. Det handlar om att nyttja uppgifter från ett system även i andra. När det gäller kommunicering av beslut, sa vi att vissa beslut inte kan räknas förrän vid vissa tidpunkter. För det generella handjursbidraget måste man låsa hur mycket slakt som är utförd vid en viss tidpunkt, för att få den djurtäthet som bygger på en foderareal som är redovisad vid ett annat sammanhang. Till detta kommer att stödnivåer ligger olika nivåer och i olika stödområden. Det är en stor komplexitet i dessa modeller.

Bengt Bengtsson, Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län:

Jag upplever att första året har vi haft ett hyfsat system, med tanke på förutsättningarna. Ett system som i stor utsträckning inneburit masshantering, både av utskick och beslut. Vi kan räkna med att detta upplägg får vi arbeta vidare med ett par år till. Sedan upplever jag att frågeställningen är hur stor regional datahanteringsmöjlighet vi skall ha Det som då är viktigt att lägga fast är om vi skall kontrollera ut jordbrukarna ur systemet, eller skall vi handlägga dem kvar i systemet Skall vi se till att deras ansökningar blir sådana att de får stöd 50 000 ha som ramlar ut på grund av klantig handläggning eller dåliga ansökningar, innebär 100 miljoner kronor i mellansverige. I Skåne innebär det 200 miljoner kronor. Det handlar alltså om stora pengar. Man har enligt uppgift inte nyttjat ca 20 000 bidragsrätter för amkor i år. Det innebär 26 miljoner kronor, vilket räcker till ganska omfattande handläggning. Vilken ambitionsnivå skall vi ha Det är klart att vi skall ha ett ekonomiskt rationellt system. Där är det mest extrema masshantering. Men vi upplever att vi skall ha hantering av en massa beslut. Då kommer vi på förvaltningslagen. Ingen har hävdat att den inte gäller vid hanteringen. Vi har säkerhet mot den sökande; t.ex. avslag, avvisningar och motiveringar. Vi har inte börjat med detta ännu. Enligt förvaltningslagen skall vi kommunicera om vi ändrar någonting. Vi skall ha begripliga beslut. Vi måste motivera Vi har infört samordnad ansökan. När får vi samordnade beslut Jag tror att jordbrukaren till hösten kommer att ha en pärm med mellan två

258 Bilaga 4

och 20 beslut, härrör från hans samordnade ansökan. Detta måste som vi också arbeta med. Den tredje frågan berör hur mycket vi skall ha ute hos oss eller som inte, är hur ärendena ut. Vi har mest sysslat med inkomststödet. Där ser

är det relativt klara regler på grund att EU har konstruerat dem så att

av kan gälla i Grekland, Spanien, Tyskland, Sverige Även det de etc. om finns vissa frågetecken även där.

Godtagbar jordbmkarsed står det i förordningen. Vad är det Det står att vi skall ha godtagbar gårdsjoumal. Svaret på det skall vara kryss i

ja- eller nej-ruta. Om då sätter ett kryss i nej-rutan och jorden man brukarens besvärar sig, skall vi kunna förklara hur vi gjort. Vi måste alltså skriva varför vi ett nej som resulterar till avslag. ner ger När vi sedan kommer in på miljöstöden, vi inte haft uppe så som mycket, rör det sig i mitt län om en ökning med 50 %. Vi har sex tusen ansökningar. Det är ett mycket omfattande regelsystem, med mycket bedömningar. Värdefull flora, det är svårt när skall förklara detta man

exakt i ett avslag. Värdefulla landskapselement. Väl avbetad betesmark,

där finns apparat kan mäta detta, jordbrukaren har ingen en som men

sådan. Det är det samma som att införa hastighetsbegränsningar i

Sverige utan att bilarna har några hastighetsmätare och sedan sätta dit folk kör för fort, utan att bilisten vet det själv som

Pär Granstedt, utredare:

En intressant frågeställning är vad kostar mest. Att ha en så att

som säga underkapacitet när det gäller handläggningen ärendena eller att av

rationell hantering Det är inget lätt avgörande.

ha en väldigt

Olle Engdahl, Länsstyrelsen i Stockholms län:

När det gäller de femåriga stöden, miljöstöden, ligger vi i en inkömingsfas. Det är ett nationellt mål att vi skall lyckas få ansökningar. Här kan vi över huvud taget inte ha någon diskussion om ambitionsgraden och vi har redan satsat väldigt mycket. Vi har länsprogram, inte bara för att till att jordbrukama söker, utan för individuell rådgivning och för se att få gårdarna inventerade. Många blir oerhört lyckliga när de får klart för sig att deras gårdar har värden de inte känt till. Dessa stöd kan aldrig någonsin bli några masstöd. Sedan är det självklart så att det blir enklare när vi hållit några år. De första åren däremot måste vi satsa särskilda för detta. resurser

Bilaga 4 259

När det gäller stöden som är arealbaserade och djurstöden är det mycket enklare.

I det sammanhanget är det viktigt att ta upp att det finns många jord-

brukare som sitter bidragsrätter som inte nyttjas. I dessa fall måste vi ut med information, det är ett nationellt intresse.

Peter Bager, Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Utan att lägga synpunkter på vilket systern som bör väljas, är det viktigt att man använder sig av någon form av databashanterare som innebär att det går att manuellt göra beräkningar och hämta ut data från systemet. Det är också viktigt att det finns vissa öppningar att fatta beslut som inte enbart baserar sig i förhand utarbetade programslingor. Datasystemet måste vara flexibelt och kunna klara alla situationer. Det är även viktigt att ha med i bilden att det rör sig om ett dynamiskt system. Det kommer hela tiden förändringar. Det måste finnas möjlighet att när som helst gå in och systemet till förutanpassa nya sättningar. Dessa kan inte programmeras på varje länsstyrelse for sig utan måste samordnas för alla län tillsammans. Olika kostnader samt för- och nackdelar med de olika systemlösningarna har belysts rätt bra. Jag kan bara konstatera att dagens system tog rätt lång tid att utveckla. I dag är en hel del arbete redan gjort som man kan dra nytta av för eventuellt nya system. Att bygga tabeller och fylla dessa med uppgifter går ganska snabbt. Den vidare hanteringen kräver dock större resurser. Skillnaden mellan en lokal och en central databashantering är inte oväsentlig. Ju större databas och fler användare som samtidigt är inne i systemet desto längre tid tar hanteringen. Systemet blir segt och långsamt. Har man relativt små databaser och relativt få användare går det snabbare. Detta talar för lokal databashantering. Då blir storleken på databaserna mindre och antalet användare färre. Det finns annat som kan tala för det motsatta förhållandet. Det bör finnas med i bedömningen när man så småningom bestämmer sig för hur man skall arbeta i framtiden.

Sten-Åke Gustafsson, Länsstyrelsen i Älvsborgs län:

Jag vill på nytt understryka det gemensamma ansvaret vi känner. Länsstyrelserna har naturligtvis en varierande datamognad och varierande kapacitet. Men ett centralt verk måste möta en standard och en sam-

260 Bilaga 4

talspartner. Det får naturligtvis till länsstyrelserna och ADBvara upp strategigruppen och andra organ att se till att vi håller den standard som ett sådant här system kräver.

Jag vågar också påstå att vi klarar av den uppgiften. Det här är en fråga är prioriterad på ledningsnivå. Vi har satt av resurser och vi

som for diskussioner liknande system med andra centrala verk. Det gör om att vi känner att kraven på har ökat och vi känner också att vi har oss

ökad datamognad länsstyrelserna. Med de ambitioner som finns

en olika håll tror jag att det kan fungera bra med målåret 1998. Kan sedan, för att tala ekonomi, räkna in de fördelar som vi kan man i att få skjuts framåt i utveckling av GIS-system t.ex., kommer se en detta att ha stor betydelse när det gäller övrig hantering på länsstyrel-

T.ex. när det gäller fysisk planering, natur- och miljövård och

serna. kulturmiljövård. Det bör tas med i bedömningen. Vi från länsstyrelsesidan är beredda att ta på oss ett ansvar och vi kommer att leva till det ansvaret. Vi tror att ett lokalt ansvar for upp utvecklingen, inte ensamt utan i samverkan med Jordbruksverket, gör att vi kommer att skapa rationella system. Vi kommer att ha ett starkt intresse att rationalisera de system vi själva använder och som vi som har nytta Där tror jag att det finns en potential, som kanske är svår av. att beräkna idag, ändå kommer att en kraft som verkar i men som vara en ekonomisk riktning.

Pär Granstedt, utredare:

Jag tycker att seminariet varit mycket intressant och många värdefulla

synpunkter har kommit fram. Det är givet, enligt min synpunkt, att de administrativa system som

vi bygger måste möjliggöra att vi får del de stöd till det svenska upp, av jordbruket finns i EU-systemet. Jag vill ansluta mig till dem som som att det är ett nationellt intresse. Dels för att det är våra egna menar dels för att stöden har ett syfte att underlätta jordbruksverksampengar, het olika inriktningar. Stöden är helt enkelt till för att användas. Om av inte, är det ett misslyckande Det handlar då inte att bygga "stödfannande", där man hela om upp till stödformema. Men det måste

tiden anpassar jordbruksverksamheten

absolut ett krav på det förvaltningssystem vi bygger upp, att det vara leder till att alla är berättigade till stöd också får det, att alla vet som vilka stöd de har möjlighet att få. Det innebär naturligtvis att de kvalitativa aspekterna på vår förvaltning blir viktiga. Det är viktigt att vår administration kan ge det rätta

Bilaga 4 261

stödet till jordbruksföretagen så att de kan få ut vad de är berättigade

I i till. När vill få så hög kvalitet möjligt, måste man också ha man en som effektiva former för att hantera det mer kvantitativa. Det är där som ADB har den största fördelen. Det kan skapa enkel och smidig hanten ering sådant rutinmässig kvantitativ karaktär. av som av mera Jag tror att att få konsekvent och systematisk ADBgenom en mer mässig hantering på alla nivåer, från den enskilde jordbrukaren och uppåt, får vi tid och över för de kvalificerade bedömningama mer resurser måste göras samt för god information, vilket är nödvändigt. som en Jag tror också att det är viktigt att det ADB-system vi kommer fram till underlättar decentraliserad hantering. Det står också uttryckligen en i de direktiv jag arbetar utifrån. som Det är också viktigt att ADB-systemet utformas i nära samverkan mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket, samt övriga centralt berörda myndigheter. Det måste tillfredsställa länsstyrelsemas möjligheter till smidig, enkel och praktisk hantering. Det måste också uppfylla det Jordbruksverket står för; rättssäkerhet, likabehandling och ansvar som goda kontroller. Den dialog vi haft i dag tror jag behöver fortsätta så att vi verkligen kommer fram till ett system som gör att olika intressen kan tillgodoses.

Med detta vill jag tacka alla för ett aktivt deltagande i seminariet.

Tack

262 Bilaga 4

Program för seminarium den 1 februari 1996 angående framtida

ADB-system som hjälpmedel för handläggningen av stöd till jordbrukarna

09.30 Samling med kaffe och smörgås. 10.00 Inledning av Pär Granstedt. 10.15 Principer för revision med särskild hänsyn till EU:s krav. Bo Olsson, Riksrevisionsverket. 10.30 Länsstyrelsemas syn på framtida ADB-stöd.

Sten-Åke Gustafsson, förvaltningschef i Älvsborgs län

Presentation av scenario För framtida hantering av EUstöd. Christina Huhtasaari och Thomas Pettersson, Länsstyrelsen i Norrbottens län. 11.15 Presentation från Statens jordbruksverk av en utveckling utifrån det nuvarande ADB-systemet. Harald Svensson, Statens jordbruksverk. 12.00 Lunch. 13.00 Jordbrukamas syn på handläggningen av EU-stöden. Solveig Larsson, LRF. 13.15 Diskussion. 14.30 Sammanfattning av Pär Granstedt. 15.00 Avslutning.

1996:65 Bilaga 4 263 SOU

Deltagarförteckning:

AnderssonJan Olof Civildepartementet 10333 Stockholm Bager, Peter Länsstyrelsen i Malmöhus län 205 15 Malmö Bengtsson, Bengt Länsstyrelseni Göteborgs och Bohuslän Box 767, 451 26 Uddevalla Bennet Gårdö, Monica Riksantikvarieämbetet Box 5405, 11484 Stockholm Bingham,Jim Länsstyrelseni Stockholms lan Box 22067, 10422 Stockholm Brasch, Erik Länsstyrelseni Jönköpingslän 551 86 Jönköping DahlgremKarl-Gunnar Länsstyrelsen i Västmanlandslän 721 86 Västerås Edberg, Månen Akoj, Jordbruksdepartementet 10333 Stockholm Eklund, Per Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Engdahl,Olle Länsstyrelseni Stockholms lan Box 22067, 10422 Stockholm Granstedt,Par Akoj, Jordbmksdepartementet 10333 Stockholm Gustafsson, Sten-Åke Länsstyrelseni Älvsborgs län 462 82 Vänersborg Hessel,Maria Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Huhtasaari, Christina Länsstyrelseni Norrbottens län 971 86 Luleå Härlind-Jonzon,Ann Riksrevisionsverket Box 54070, 10430 Stockholm Jansson, Anders Finansdepartementet/Ba 10333 Stockholm Karlgren, Anna Statskontoret Box 2280, 103 17 Stockholm Larsson, Henrik Länsstyrelseni Malmöhuslän 205 15 Malmö Larsson, Solveig Lantbrukamas Riksförbund Döbelnsg.17, 903 30 Umeå Lind, Anders Länsstyrelseni Älvsborgs län 462 82 Vänersborg Lindeberg,Göran Statskontoret Box 2280, 103 17 Stockholm Lindström, Gunhild Civildepartementet 10333 Stockholm Norin, Sven Länsstyrelseni Skaraborgs län Box 224, 532 23 Skara Norrby, Kerstin Statskontoret Box 2280, 103 17 Stockholm Olsson,Bo Riksrevisionsverket Box 54070, 10430 Stockholm Olsson, Jan Länsstyrelseni Västernorrlandslän Box 1025, 871 29 Härnösand Peltonen, Raja Riksrevisionsverket Box 54070, 104 30 Stockholm Pettersson, Thomas Länsstyrelseni Norrbottenslän 971 86 Luleå Reibäck,Håkan Länsstyrelseni Skaraborgs län 542 85 Mariestad Råsbrant, Bengt-Åke Riksrevisionsverket Box 54070, 10430 Stockholm Selander, Rolf Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro Svensson, Harald Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tikkanen, Mirja Nutek 117 86 Stockholm Vik, Pär Statens Naturvårdsverk 10648 Stockholm Schantz,Dag Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm von Åberg, Mats Jordbruksdepartementet 10333 Stockholm

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - 2. Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategi för kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering. U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - 5. Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemärts + bilagedel.C. erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Mössoch människor.Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och lT-användningblandbam och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. + A. - Om järnvägenstrafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister 10.Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. l2. Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå - 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. fmansmaktensområde.Fi. 41. Statens maritimaverksamhet.Fö. 15.Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet. Om folkvalda parlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregleroch 16.Förankring och rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor Habitat II. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats Ju. m.m. U. 51. Grundläggandedrag i arbetslöshetsförsäken ny 21.Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöaroch vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomrâden. S. inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23.Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan. N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män på - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-låndersförslag ochdebattinför 57. Pensionssarnordning för svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret.Fö. av 25. Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision.Ku. gm ,

utredningar

Statens 1996

offentliga

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgnmd. En principdiskussion utifrån EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. 60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter den gemensamma jordbmkspolitiken. UD. 61.Medlemsstater och medborgare.Förhållandet mellan stora och småländeri EU. Rättsligaoch inrikes frågor. UD. 62. EU, konsumenternaoch maten Förväntningaroch verklighet. Jo. - 63.Medicinska undersökningari arbetslivet. A. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn - av Socialförsäkringens administration. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige.Jo.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet Mössoch människor. Exempel bra Sverigesmedverkan i FN:s familjeár. 37 IT-användningbland barn och ungdomar.32 Kooperativa möjligheter i storstadsområden. 54 Försäkringskassan Sverige Översyn av - Justitiedepartementet socialförsäkringens administration.64 Kriminalunderrättelseregister Kommunikationsdepartementet DNA-register. 35 Elektronisk dokumenthantering. 40 Om järnvägens trañkledning m.m. 9 Presumtionsregeln iexpropriationslagen.45 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför Förbudmot vapen allmän plats m.m. 50 tvä- och trehjuliga motorfordon. l l Bättre trafik med väginformatik. l7 Utrikesdepartementet Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Vem bestämmer vad EU:s internaspelregler inför Banverkets myndighetsroll m.m. 33 regeringskonferensen 1996. 4 Enskildavägar. 46 Politikotnrádenunder lupp. Frågor om EU:s första Finansdepartementet pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 Ett ár med EU. Svenskastatstjänstemäns Kommuner och landsting medbetalningserfarenheter av arbeteti EU. 6 svårigheter. 12 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Budgetlag regeringens befogenheter säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 fmansmaktens område.14 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. och ekonomiskaaspekterav EU:s sjätte brottsbalken. 30 utvidgning. 15 Översyn skatteflyktslagen. av Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Reformerat förhandsbesked. 44 utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 rättigheteri EU. 16 Utbildningsdepartementet Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 Den nya gymnasieskolan hur går det l - Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga Samverkansmönster i svensk forskningsñnansiering.2 EU-länders förslag och debattinför Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 20 regeringskonferensen1996. 24 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament vid universitet och högskolorefter 1993árs och offentlighet i EU. 42 universitets- och högskolereform.21 Jämställdheteni EU. Spelregleroch inflytande riktigt Om elevers rätt till verklighetsbildcr. 43 inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 Europapolitikenskunskapsgrund. En strategi för kunskapslyftoch livslångtlärande. 27 En principdiskussionutifrân Det forskningspolitiskalandskapet i Norden EU 96-k0mmitténs erfarenheter.59 1990-talet.28 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Forskning och Pengar. 29 utvidgningenseffekter den gemensamma Högskolai Malmö. 36 jordbrukspolitiken. 60 Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet individ och lokalsamhälle.47 mellan stora och småländer EU. i Rättsligaoch inrikes frågor. 61 Jordbruksdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Försvarsdepartementet EU, konsumenterna och maten Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Förväntningaroch verklighet. 62 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Administrationenav EU:s jordbrukspolitik försäkringar. 18 i Sverige. 65 Statensmaritima verksamhet.41 Finansieringen av det civila försvaret. 5§

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring alternativoch förslag.51 Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Pâ väg mot egenföretagande. 55 Vägarin i Sverige.55 Hälften vore nog om kvinnor och män - 90-taletsarbetsmarknad.56 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet

Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision. 25

Näringsdepartementet

Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainable Homes in an Urbanizing World. SwedishNational Reportfor HabitatIl. 48 Reglerför handelmedel. 49

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskningför var vardag. 10 Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. 31

Miljödepartementet

Batterierna en laddadfraga. 8 - Nationalstadsparken38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Precisering av handelsändamålet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX: 08-20 5021, TELEFON: 08-690 9190

ISBN 91-38-20257-3 ISSN O375-250X