Generella konstnärsstöd Bil.,betänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Konstnörernas

Verksamhetsinriktning

och ekonomiska förhållanden

Bilaga till betänkande SOU 1997:184

från Konstnårsstödsutredningen

M

P4

Öcc SOU

m Statens m offentliga utredningar WW 1997: 190

g Kulturdepartementet

Konstnärernas

och

Verksamhetsinriktning

förhållanden

ekonomiska

Bilaga till betänkande SOU 1997:184 från Konstnärsstödsutredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds szvaarar Fritzes Offentliga Publikationer pâ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20815-6 Stockholm 1997 ISSN 0375-25OX

av konstnäremas

Kartläggning

Verksamhetsinriktning och ekonomiska

förhållanden

av Rolf Johansson, Peter Brose och Lars Emanuelsson Korsell

1¶Tre om konstnärernas

undersökningar

och ekono-

Verksamhetsinriktning

miska förhållanden

Slutsatser

De slutsatser som kan dras de tre genomförda undersökningarna är

av följande.

Konstnärema är i inkomsthänseende en oenhetlig grupp. Det är förhållandevis stora inkomstskillnader mellan grupperna. För den i storlek dominerande bildkonstnärer, är den genomsnittliga

gruppen bruttoinkomsten 98 500 kronor. vilket kan jämföras med författare/översättare med l74 000 kronor och skådespelare teater med 194 000 kronor.

Konstnärer har i genomsnitt klart lägre inkomster än befolkningen i övrigt 17 procent lägre.

Många konstnärer, främst bland egenföretagarna, har mycket låga inkomster. Den fjärdedel bland bildkonstnärema har de lägsta

som inkomsterna, redovisade bruttoinkomster på under 40 000 kronor. Även den fjärdedel av de fonngivande konstnärerna, tecknama/illustratörema, fotograferna och författama/översättama redovisade de

som lägsta inkomsterna, ligger på låg nivå.

en

De egenföretagande konstnärerna är i mycket hög utsträckning beroende sidoinkomster från verksamhet än den konstnärliga

av annan näringsverksamheten. Mätt i belopp är således sidoinkomstema huvudinkomst och inkomsterna från den konstnärliga rörelsen biinkomst.

Mer än hälften av konstnärerna har eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, vilket kan jämföras med den yrkesarbetande delen av befolkningen i övrigt som ligger på drygt tio procent. Utbildningsnivån är således mycket hög och inom vissa yrkesgrupper synnerligen hög.

De egenföretagande konstnärerna redovisar lägre bruttoinkomster än näringsidkare i allmänhet.

Det finns tecken tyder på att de konstnärliga egenföreta-

som garna enbart i begränsad utsträckning utnyttjar de möjligheter till resultatreglering skattesystemet medger. Det kan i sin tur tyda på att

som konstnärerna upplever skattesystemet som komplicerat och därför inte fullt ut tillämpar regelverket.

Konstnärer med de lägsta inkomsterna får förhållandevis låg ersättning från arbetslöshetskassa.

Undersökningarna ger vid handen att de egenföretagande konstnäremas ekonomiska situation bör undersökas och analyseras ytterligare, bl.a. för att kunna bedöma behovet av regelanpassningar inom skatte- och bidragssystemen och möjligen också när det gäller social-

försäkringarna.

l.l

Inledning

Enligt direktiven skall Konstnärsstödsutredningen Dir. 1996:80 undersöka de konstnärliga och litterära egenföretagamas Verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden. Syftet är att få fram realistisk

en bild av konstnäremas situation i detta hänseende som kan ligga till grund bl.a. för att ta fram förslag om utformningen av ett generellt stöd.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen skall utreda förekomsten av passivt och aktivt arbetsmarknadspolitiska stöd till konstnärerna Dir. 1997:58.

Enligt direktiven för Konstnärsstödsutredningen är det också av betydelse att undersöka i vilken omfattning konstnärerna har sidoinkomster. Bakgrunden är att många konstnärer uppges vara beroende av sidoinkomster. Detta är realitet även i seriös konstnärlig verksamhet

en och bland etablerade högskoleutbildade konstnärer.

Konstnärsstödsutredningen har därför genomfört olika undersökningar för att besvara de nämnda frågorna om främst konstnärernas Verksamhetsinriktning och ekonomi. En av undersökningarna en-

-

kätundersökningen har skett på uppdrag både Konstnärsstödsut- - av redningen och utredningen den konstnärliga arbetsmarknadspolitiom ken. De olika undersökningarna är följande:

o Statistiska centralbyrån, SCB, har på Konstnärsstödsutredningens uppdrag sammanställt registeruppgifter konstnäremas verksamom hetsinriktning och inkomstförhållanden. 0 SCB har vidare genomfört enkätundersökning på uppdrag en av Konstnärsstödsutredningen och utredningen den Konstnärliga om arbetsmarknadspolitiken för att dels få en kompletterande bild över konstnäremas villkor, dels för att närmare få belyst hur de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tillämpats avseende konstnärerna. 0 En undersökning har gjorts av de egenföretagande konstnäremas intäkts- och kostnadsförhållanden utifrån deras bokföring den som registrerats i skattemyndighetens taxeringsdata.

En undersökning liknande den sistnämnda, där bl.a. egenföretagande konstnärers intäkts- och kostnadsposter jämförs med andra näringsidkares bokföring, har tidigare aldrig företagits i landet. De genomförda undersökningarna har varit ett underlag för Konstnärsstödsutredningens överväganden om vilken metod är lämplisom gast när det gäller att stödja konstnärlig verksamhet. Resultatet av undersökningama har använts även på ett mer tekniskt plan vid konstruktionen av utredningens alternativa förslag ett generellt stöd om genom en s.k. inkomstförstärkning. Det gäller inte minst utformningen av inkomstprövningen samt beräkningen av kostnaden för det alternativa systemet med inkomstförstärkning. De tre undersökningarna kommer i det följande att redovisas var för sig. Undersökningarna redovisas och kommenteras också i respektive betänkande.

Begreppet konstnär

I texten används av förenklingsskäl begreppet konstnär. Här både avses arbetstagare och egenföretagare arbetar inom följande yrkesområsom den; bildkonstnärer, formkonstnär, tecknare/illustratörer, fotografer, tonsättare, kompositörer, författare m.fl. Vidare ingår personer i de konstnärliga yrkesgruppema är arbetslösa, föräldralediga som m.m. När det är betydelse för analysen när det är fråga av anges om arbetstagare respektive egenföretagare. Egenföretagama redovisar sin inkomst från den konstnärliga verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Inget hindrar att vissa inkomster olika skäl kan betrakav

SOU 1997: 190

ersättningar skall redovisas i inkomstslaget tjänst. Det tas som som centrala för undersökningen är att det förekommer inkomster från näringsverksamhet. Arbetstagare redovisar sina förvärvsinkomster enbart i inkomstslaget tjänst. Även här ingår arbetslösa m.fl.

2¶SCB:s av konstnäremas

undersökning Verksamhetsinriktning och ekonomi

Sammanfattning

Av undersökningen konstnäremas ekonomiska förhållanden fram-

om går att den genomsnittliga bruttoinkomsten för år 1995 uppgick till 142 000 kronor. För befolkningen i övrigt, uppgick motsvarande genomsnittliga bruttoinkomst till 172 000 kronor. Inkomstnivån var 17 procent lägre än för hela befolkningen i åldern 20-64 år.

Bruttoinkomsten under 40 000 kronor för 25 procent av bild-

var konstnärema. Det bör då anmärkas att bildkonstnärema också är den största yrkeskategorin bland de konstnärer ingår i undersökningen.

som

Kvinnornas inkomst uppgick i genomsnitt till 85 procent av män-

inkomster. För hela befolkningen är motsvarande procentsats 73. nens Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor inom de konstnärliga yrkena således något mindre än i samhället i stort. Någon förenklat

var ligger ungefär lika många manliga och kvinnliga konstnärer på samma inkomstnivåer till årsinkomst på 160 000 kronor. Därefter ökar

upp en männens andel i de överstigande inkomstklasserna. Tendensen är att andelen kvinnor blir lägre i takt med stigande inkomstklasser.

I konstnärsyrkena uppgår andelen män till 53 procent och andelen kvinnor till 47 procent. De kvinnliga konstnärerna är mest representerade bland fonnkonstnärer, dansare och sångare. De manliga konstnärerna dominerar bland tonsättama, kompositörerna och jazz/folk/rock.

Konstnärerna har mycket hög utbildningsnivå där 47 procent har

en genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid jämfört med drygt 10 procent för befolkningen i övrigt. Den högsta utbildningsnivån har instrumentalister, där 71 procent har längre utbildning, och sångare med 68 procent.

SOU 1997: 190

Bland bildkonstnärema och de formgivande konstnärerna har inte mindre än 51 procent högre utbildning, vilket är anmärkningsvärt med hänsyn till dessa gruppers låga inkomster.

2.1¶Inledning

Ett syfte med undersökningen är att redovisa antalet yrkesverksamma konstnärer i olika yrkesgrupper, nämligen bildkonstnärer, formgivare, tecknare/illustratörer, fotografer, tonsättare, kompositörer, instrumentalister, jazz/folk/rock, sångare, dansare, teater, film, författare/översättare och dramatiker. En uppdelning har gjorts för varje yrkesgrupp i manliga och kvinnliga konstnärer.

Vidare skall undersökningen visa inkomstförhållandena i de olika yrkesgruppema, även med fördelningen på män och kvinnor.

Undersökningen redovisar också utbildningsnivån hos konstnärerna i de angivna konstnärsyrkena.

nyss

Slutligen innehåller undersökningen uppgifter om förekomsten av stöd i form barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmark-

av nadsstöd, utgetts till konstnärer i olika inkomstskikt.

som

Undersökningen bygger på inkomstuppgifter avser inkomståret

som 1995. Vid undersökningstillfället inkomstuppgiftema från detta år

var de mest aktuella uppgifterna i inkomstregistret. Då statistiken i huvudsak är baserad på deklarationsmaterial medför detta fördröjning på

en två år eftersom 1995 års deklarationsuppgifter taxeras först år 1996 1996 års inkomster har nyligen taxerats. Bedömningen är att det resultat redovisas i undersökningen också är giltigt för 1997 års

som inkomstförhållanden. Förändringarna mellan åren bedöms därför ha varit måttliga.

2.2¶Metoder för

undersökningen

Ett grundläggande problem med registerundersökningen var att avgränsa målpopulationen, dvs. de yrkesverksamma konstnärerna. Folkoch bostadsräkningens register innehåller yrkeskoder, men dessa avser förhållandena år 1990 och får därför anses vara inaktuella. Dessutom är de inte tillräckligt specificerade för undersökningens ändamål. Konstnärsorganisationemas medlemsregister kunde också vara en möjlig väg. Som regel finns de emellertid inte tillgängliga med personnummer på datamedium. Av tids- och kostnadsskäl var det inte genomförbart att använda dessa register. Till detta kommer att de självklart inte omfattar

10 SOU 1997: 190

konstnärer som står utanför de konstnärsorganisationer utredningen hämtat register från.

Av dessa skäl valdes i stället en annan metod. Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond för register som ansöker om

över personer olika typer av stipendier och bidrag. En överenskommelse har gjorts med registerhållama om att utnyttja dessa register i den aktuella studien. Tillstånd har också givits Datainspektionen.

av

Från Konstnärsnämnden har SCB erhållit register med uppgifter om personer som under femårsperioden 1991-1995 sökt stipendier och bidrag. De register erhållits från Sveriges författarfond innehåller

som uppgifter om ansökningar under åren 1995 och 1996.

Emellertid kan samma person ha ansökt om bidrag både från Konstnärsnämnden och Författarfonden, eller ansökt hos samma fond vid flera tillfällen. När det s.k. undersökningsregistret byggdes har

upp följaktligen sådana dubblettfall rensats bort. Sökande från projektgrupper har också tagits bort.

Efter dessa rensningar omfattade urvalsregistret totalt 13 460 personer. Det finns naturligtvis konstnärer som inte ansökt om stipendier eller bidrag under den aktuella tiden och därför inte omfattas av undersökningen. Det troliga är dock att det i dessa fall främst rör sig om personer som är nyexaminerade från konstskolorna eller några enstaka väletablerade konstnärer. Å andra sidan ingår i undersökningen enstaka personer som upphört med sin konstnärliga verksamhet.

Av de 13 460 konstnärerna som ingår i undersökningen kan 5 035 personer räknas som egenföretagare. Denna uppgift har vi fått fram genom att undersöka vilka konstnärer som redovisat inkomst från näringsverksamheten på s.k. SRU-bilagor Standardiserade Räkenskapsutdrag, jfr avsnitt 4. Det bör då anmärkas att ett mindre antal konstnärer som redovisar inkomst av näringsverksamhet underlåter att ge in SRU-bilagor.

För samtliga personer som ingår i undersökningsregistret har inkomstuppgifter från inkomstregistret insamlats. Det förstnämnda registret innehåller också koder för olika yrkesgrupper. Därför kan vissa tabeller med uppgifter avseende samtliga konstnärer redovisas. Detta görs i avsnitt 3.3.1 nedan.

För att mer detalj erat kunna redovisa de konstnärliga yrkesutövarens ekonomiska förhållanden det nödvändigt att komplettera undersök-

var ningen med vissa enkätfrågor. Uppgifterna från enkätundersökningen redovisas i avsnitt

För att lättare kunna göra jämförelser med SCB:s inkomststatistik används här två inkomstbegrepp som används SCB bruttoinkomst

av resp. disponibel inkomst.

2.3 med kommentarer

Undersökningen

Totalt omfattar undersökningen 13 460 personer, varav 70 är arkitekter. Arkitekterna har inte tagits med i tabellerna. 53 procent var män och 47 procent var kvinnor.

Tabell Skillnader i bruttoinkomst mellan olika redovisningsgrupper uppdelat på kön.

I % av antal Genomsnittlig Antal i efter kön bruttoinkomst popula- Män Kvinnor Samt- Män Kvinnor Samt- tion

liga liga

illustratörer

sättare Dramatiker 65 35 100 183,4 157,4 174,4 98

Samtliga 53 47 100 153,0 129,5 141,9 13 390

Av tabell 1 framgår att den genomsnittliga bruttoinkomsten uppgick till 142 000 kronor. För befolkningen i övrigt, uppgick motsvarande genomsnittliga bruttoinkomst till 172 000 kronor Statistiska meddelanden Be 20 SM 1701. Inkomstnivån 17 procent lägre än för

var hela befolkningen i åldern 20-64 år. Bruttoinkomsten är summan av samtliga förvärvsinkomster samt positiva kapitalinkomster.

Av tabellen framgår andelen män respektive kvinnor inom varje yrkesgrupp. Totalt uppgick andelen män till 53 procent och andelen kvinnor till 47 procent. De kvinnliga konstnäremas andel är högst bland fonnkonstnärer, dansare och sångare. Beträffande kvinnor verksamma

som tonsättare räcker inte antalet observationer till för att redovisa den genomsnittliga inkomsten. Tonsättare domineras av män 92 procent.

Kvinnornas inkomst uppgick i genomsnitt till 85 procent av männens inkomster. För hela befolkningen är motsvarande procentsats 73. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor inom de konstnärliga yrkena var således något mindre än i samhället i stort.

När det gäller inkomstnivåema i de olika yrkesgrupperna har bildkonstnärema den lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten 98 500 kronor, följt formgivare 102 100 kronor. Dessa grupper ligger betyd-

av ligt under författarna och översättare 174 000 lcronor. De högsta genomsnittliga bruttoinkomsterna har instrumentalisterna 199 800 kronor och sângama 195 600 kronor.

Mellan finns stora inkomstskillnader. I en del fall beror

grupperna det på att det finns enstaka personer som har jämförelsevis höga inkomster. I tabell 2 görs därför en jämförelse mellan medianvärden i de olika grupperna.

Tabell Genomsnittlig bruttoinkomst för år 1995 fördelad på olika

grupper.

törer

Sättare Dramatiker 174,4 106,7 161,6 223,2 116,5 Samtliga 141,9 70,5 133,9 196,2 125,7

De yrkesgrupper redovisas i tabellerna är förhållandevis små.

som En vanlig invändning är därför att den genomsnittliga inkomsten jfr tabell väsentligt kan påverkas enstaka med höga in-

l av personer komster. Därför är det enligt mångas bedömning det s.k. medianvärdet eller medianen ett rättvisande mått på inkomsten än den genom-

mer snittliga inkomsten. I tabell 2 redovisas därför även medianvärdena. Det betyder att for varje har samtliga inkomsttagare sorterats

grupp efter inkomstens storlek. Medianen är förenklat uttryckt inkomsten for den inkomsttagare befinner sig i mitten av inkomstfördelningen.

som På varje sida finns sedan lika många inkomsttagare.

I inkomstjämförelser mellan redovisas ofta inte enbart

grupper medianen 50 procent utan även gränserna för den nedre 25 procent respektive övre kvartilen 75 procent. I tabellen kan utläsas även den s.k. variationsbredden mellan den nedre och övre kvartilen, som är ett grovt mått på inkomstfordelningens utseende.

Av tabell 2 framgår att medianinkomsten for samtliga konstnärer uppgick till 134 000 kronor, vilket kan jämföras med den genomsnittliga bruttoinkomsten uppgick till 142 000 kronor tabell 1. Vi ser

som att for de flesta yrkesgruppema är medianinkomsten lägre än den genomsnittliga bruttoinkomsten. Några undantag finns dock; det gäller olika musikutövare samt dansare.

grupper av

Den lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten har bildkonstnärema. Genomsnittsinkomsten för denna bara omkring 70 procent av

grupp var inkomsten för samtliga Medianinkomsten uppgick till omkring

grupper. 92 000 kronor. I den nedre kvartilen, dvs. för 25 procent av bildkonstnärema, inkomsterna under 40 000 kronor. Även de form-

var givande konstnärerna uppvisar samma mönster som bildkonstnärema med medianinkomst på 92 000 kronor och nedre kvartil på

en en 43 000 kronor. För bildkonstnärer och formgivande konstnärer med de 25 procent högsta inkomsterna övre kvartilen ligger inkomsterna

- klart lägre än för andra nämligen 141 000 kronor respektive

grupper, 143 000 kronor.

Även fotografer och tecknare/illustratörer redovisar låga inkomster. Den nedre kvartilen uppgår till 60 000 kronor för fotografer och till 73 000 kronor för tecknare/illustratörer. Fotograferna medianinkomst

123 000 kronor och tecknamas/illustratöremas var 132 000 kronor. var

I övrigt uppvisar samtliga andra yrkesgrupper högre genomsnittliga bruttoinkomster och medianinkomster. Det finns emellertid några

där den nedre kvartilen uppvisar låga inkomster. Det gäller grupper tonsättare med 74 000 kronor, filmare med 81 000 kronor och författare/översättare med 90 000 kronor.

De grupper som uppvisar de högsta medianinkomstema är instrumentalister med 205 OOO kronor, sångare med 199 000 kronor och teater med 183 OOO kronor. Instrumentalister och sångare har också de högsta inkomsterna i övre kvartilen med 264 000 kronor respektive 245 000 kronor. Härefter kommer emellertid författama/översättama med inkomster på 241 000 kronor i övre kvartilen.

Variationsbredden är störst för författare och tonsättare. För dessa yrkesgrupper uppgår till den omkring 150 OOOkronor. Denna siffra kan jämföras med variationsbredden för bildkonstnärema, uppgår till

som 102 000 kronor. Slutsatsen är därför att spridningen inkomster är

av stor bland författarna och tonsättarna medan bildkonstnärema har en jämnare inkomstfördelning.

E H w v m m H H H

8 8 8 8 8 8 8 8 8

o o H o H H o o o o H H N

m m E

N m m

2 H. o w 2 w 2

H H m

:m 2 o a m 2 2

H o H N å

m m 2 m 0 m w n H 2 m w H H N H

v m 0 n N H m N w m 0 m 0 m

H m

N H H H . H o N o H o H H a

v m N v m H v v v w m. v m m v

.m

Tabell 3 visar utbildningsnivån hos medlemmarna i de olika yrkesgruppema. Av tabellen framgår att 47 procent konstnärerna har

av genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid. Av hela befolkningen, från 25 års ålder, har drygt 10 procent genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid Statistisk årsbok 97, tabell 408. Utbildningsnivån är således mycket hög bland konstnärerna.

Vissa yrkesgrupper uppvisar synnerligen hög utbildningsnivå.

en Det gäller instrumentalister, där inte mindre än 71 procent har längre utbildning, och sångare med 68 procent.

Tabell Andel män och kvinnor i respektive inkomstklass fördelade efter bruttoinkomst.

Av tabell 4 framgår skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor. För årsinkomster upp till 160 000 kronor är det ungefär lika många män som kvinnor som har bruttoinkomstema till den nivån. I varje inkomst-

SOU 1997: 190 17

skikt är andelen kvinnor som regel något större. Det är också upp till denna inkomstnivå som flertalet konstnärer befinner sig 62 procent. När bruttoinkomstema överstiger 160 000 kronor är andelen män hela tiden större än andelen kvinnor och växer med stigande inkomster. Exempelvis uppgick andelen kvinnor, som redovisade inkomster på mellan 160 000-180 000 kronor, till 47 procent medan andelen kvinnor med inkomster över 400 000 kronor uppgick till 29 procent.

Tabell Bruttoinkomst, disponibel inkomst bidrag, m.m. per komsumtionsenhet, samt i genomsnitt. Hushåll sorterade efter bruttoinkomst per konsumtionsenhet.

Grupp Brutto- Disponibel Barn- Bostads- Social- Totalt

Genomsnittligt per konsumtionsenhet samtliga 20 grupper:

121 724 92 064 1 921 1 720 1 320 16 009

Genom- 227 342 172 732 5 744 3 676 1 953 26 574 snitt

18 SOU 1997: 190

Av tabell 5 framgår bruttoinkomst och disponibel inkomst för hushåll.

Om hushåll i olika inkomstklasser skall jämföras med varandra måste ta hänsyn till hushållens storlek. En teknik som är vanlig i

man detta sammanhang är att ta hänsyn till försörjningsbördan. Konsumtionsenhet är ett begrepp används för omräkning av disponibel

som inkomst för att jämförelser mellan olika typer hushåll skall bli mer

av rättvisande. För varje familjeenhet beräknas en totalvikt. Viktsystemet bygger på konsumtionsskala Socialstyrelsen rekommenderar.

en som För år 1995 var vikterna följande.

1,16

1 vuxen

om och bidrag till konstnäremas hushåll. Härigenom kan, enligt den definition SCB använder, disponibel inkomst beräknas. För att

som en beräkna den disponibla inkomsten måste även bidrag ingå, eftersom dessa höjer konsumtionsutrymmet. Den disponibla inkomsten är häri-

den inkomst finns kvar för konsumtion eller sparande genom som sedan skatter betalats.

Hushållen redovisas i tabell 5 är sorterade efter bruttoinkoms-

som ten för hela hushållet. Hushållen har delats in i 20 lika stora grupper. Det är de i den vänstra kolumnen. Av raden längst

grupper som anges

i tabellen 5 framgår att den genomsnittliga disponibla inkomsten ner

173 000 kronor. Det är ungefär genomsnittliga belopp som var samma gäller för samtliga hushåll Statistiska meddelanden Be 20 SM 1701.

Samtliga uppgifter i tabell 5 utom sista raden redovisas per konsumtionsenhet. Av tabell 5 kan utläsas att bruttoinkomsten var lägre än den disponibla inkomsten i de fyra grupperna med lägst inkomst. Därefter var bruttoinkomsten större. Av enkätuppgiftema avsnitt 2 Fråga 13 framgår att antalet barn i genomsnitt är något större i dessa grupper än i genomsnitt. Det betyder att försörjningsbördan är något större. I stort är slutsatsen att den genomsnittliga disponibla inkomsten inte är väsentligt lägre än för andra hushåll. Ett skäl är inkomster i form barnbidrag,

av bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadsstöd. Ett annat skäl är att den disponibla inkomsten tar sikte på hushållet och att det helt enkelt finns ytterligare person med inkomster. Av tabellen kan även

en utläsas storleken på bidragen och stöden.

Tabellen visar också att det finns kraftig variation när det gäller

en bruttoinkomster och disponibla inkomster på hushållsnivå. Det är många konstnärer som har mycket låga bruttoinkomster och disponibla inkomster.

Det totala arbetsmarknadsstöd som betalas ut uppgår i genomsnitt till 26 000 kronor, vilket är ett högt belopp.

Tabell Genomsnittlig taxerad förvärvsinkomst för år 1995 fördelad på olika grupper.

Genom- Nedre Median Övre Variationssnitt kvartil kvartil bredd

O,25 0,50 0,75 0,75-0,25

Tabell 6 visar den taxerade förvärvsinkomsten fördelad på de olika yrkesgruppema.

Det finns anledning att studera inkomstskillnadema även när det gäller den taxerade förvärvsinkomsten. Den taxerade förvärvsinkomsten används vid inkomsttaxeringen och utgörs av summan av inkomst av tjänst och inkomst näringsverksamhet minskat med allmänna

av avdrag, dvs. i förekommande fall avdrag för pensionssparande i form

av pensionsförsäkringar eller individuellt pensionssparande, periodiskt understöd och avdrag för underskott aktiv näringsverksamhet.

av

Som framgår av tabellen den genomsnittliga taxerade för-

var värvsinkomsten 125 000 kronor. För befolkningen i övrigt var för

åldersgrupperna 20-64 år den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten 166 000 laronor.

Den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten är för bildkonstnä-

85 000 kronor, vilket motsvarar 68 procent av den genomsnittliga rema inkomsten för de konstnärliga yrkesgrupperna. Det är bildkonstnärema

har den lägsta genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten följt av som

formgivningskonstnärema, 88 000 kronor.

Medianinkomstema för dessa båda yrkesgrupper är klart lägre än de andra konstnärliga yrkesgruppema, 76000 kronor respektive 78 000 kronor. I den nedre kvartilen, dvs. för 25 procent av bildkonstnärema,

inkomsterna så låga 28 000 kronor respektive 34 000 kronor. var som För bildkonstnärer och formgivande konstnärer med de 25 procent högsta inkomster övre kvartilen ligger inkomsterna också klart lägre än

- för andra nämligen 126 000 kronor respektive 129 000 kronor.

grupper,

Även fotografer och tecknare/illustratörer redovisar låga inkomster. Den nedre kvartilen uppgår till 55 000 kronor för fotografer och till 70 000 kronor för tecknare/illustratörer. Fotografernas medianinkomst

114 000 kronor och tecknamas/illustratöremas 122 000 kronor. var Även tonsättama har låga taxerade förvärvsinkomster, särskilt i den lägre kvartilen med 58 000 kronor.

De uppvisar den högsta medianinkomstema är instru-

grupper som mentalister med 174 000 kronor, sångare med 172 000 kronor och teater med 167 OO0 kronor. Instrumentalister och sångare har också höga inkomsterna i övre kvartilen med 226 000 kronor respektive 245 000 kronor. Här tillkommer emellertid författama/översättama med inkomster på 217 000 kronor gräns för övre kvartilen.

som

Tabell Vissa taxeringsbegrepp i genomsnitt och fördelad på 20

efter taxerad förvärvsinkomst. Andel av belopp fördelat år grupper 1995.

Grupp Inkomst Näringsverk- Avdrag Taxerad Inkomst Beskatt- Summa Slutlig

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Genomsnitt:

116373 11794 297 1294 124782 5045 108074 35057 40980 Källa: Särskild bearbetning av inkomstregister.

Tabellen visar de tre olika inkomstslagen inkomst tjänst, inkomst

av av näringsverksamhet och inkomst kapital. Inkomst av näringsverk-

av samhet är indelad i aktiv respektive passiv näringsverksamhet. Med aktiv näringsverksamhet avses att den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Passiv näringsverksamhet är den motsatta situationen, t.ex. fastighetsförvaltning, arrendeinkomster. Eftersom konstnärlig verksamhet redovisas i inkomstslaget

som

näringsverksamhet typiskt sett baseras på arbete är den genomsnittliga inkomsten av passiv näringsverksamhet mycket litet. Den genomsnittliga inkomsten av aktiv näringsverksamhet, knappt 12 000 kronor, förefaller låg. Förklaringen är att tabellen innehåller hela populationen konstnärer, dvs. även arbetstagarna, vilket får till följd att inkomsten slagits ut även på arbetstagarna.

Vidare framgår avdrag för pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande, som uppgår till i genomsnitt 1 300 kronor, vilket får anses vara ett lågt belopp. Numera är inkomst av kapital ett separat inkomstslag. Av tabellen kan utläsas storleken på den beskattningsbara kapitalinkomsten.

SOU 1997: 190 23

Tabell Ersättning i samband med arbetslöshet.

Grupp Ersättning Kontant Övrig Arbetslivs- Ersättning

for arbets- arbetsmark- arbetsmark- utveckling vid ALU

löshets- nadsstöd nadsutbild-

Genomsnitt

15355 778 2466 603 2081 Källa: Särskild bearbetning av inkomstregister

Av tabell 8 framgår olika arbetsmarknadspolitiska stöd och åtgärder. Konstnärema är indelade i 20 grupper, efter taxerad förvärvsinkomst, där det är lika många konstnärer i varje grupp. Av tabellen framgår att grupperna med de lägsta inkomsterna får en liten del av stöden och åtgärderna. Det är också i de inkomstlägena som många egenföretagande konstnärer befinner sig. Tabellen visar således profilen på de

24 SOU 1997: 190

angivna stöden och åtgärderna, dvs. att de är inriktade mot arbetstagare. De egenföretagande konstnärerna befinner sig således utanför en stor del av det arbetsmarknadspolitiska skyddsnätet, där främst a-kassa spelar en stor roll, vilket också framförts från konstnärshåll.

Tabell Skillnader i konstnärlig inkomst och annan inkomst mellan olika grupper av konstnärligt verksamma.

Konstnink. Övrig Antal i inom inkomst populanärings- tionen verksamhet

Tabellen visar de egenföretagande konstnärernas inkomster av näringsverksamhet med konstnärligt arbete och övriga inkomster från förvärvsarbete. Med övriga inkomster avses inkomst av näringsverksamhet från arbete som inte är av konstnärlig art och inkomst av tjänst, det sistnämnda med både konstnärlig och inte konstnärlig inriktning.

När det gäller sångare, dansare och dramatiker är antalet observationer få. De redovisade uppgifterna är därför mycket osäkra.

Tabellen bygger på antaganden relationerna mellan konstnärliga

om och icke konstnärliga inkomster. Vidare bygger tabellen på ett antagande att det alternativa utredningsförslaget om inkomstförstärlming

genomförs, vilket betyder att bidraget har en stimulerande effekt som något ökar antalet egenföretagande konstnärer. Tabellen visar förhållandet år 1998.

Om tabellen, med hänsyn till de gjorda förbehållen, ger en rättvis bild de egenföretagande konstnärernas inkomstsituation visar den att

av konstnärerna i mycket hög grad är beroende av sidoinkomster. Inkomstema av konstnärlig näringsverksamhet ligger på en mycket låg nivå, i genomsnitt 23 000 kronor, medan sidoinkomsterna i realiteten är huvudinkomster och uppgår i genomsnitt till 94 000 kronor. Vi får således bild den typiske egenföretagande konstnären; det är en per-

en av son som i mycket begränsad utsträckning kan leva på sin konstnärliga rörelse utan i betydande omfattning är beroende av sidoinkomster.

3¶Enkätundersökning

Sammanfattning

Av undersökningen framgår att den största konstnärliga yrkesgruppen är bildkonstnärer 30,6 procent och att övriga yrkesgrupper är små. De största efter bildkonstnärerna är författare 9,6 procent,

grupperna konsthantverkare 9,3 procent och skådespelare 7 procent.

Tabellen visar andelen konstnärer som är egenföretagare respektive anställda i enkätundersökningen samt i vad mån arbetena har konstnärlig inriktning eller inte.

Enligt tabellen är drygt hälften av konstnärerna verksamma huvudsakligen med konstnärligt arbete. Merparten av dessa är egenföretagare 32,4 procent.

Av undersökningen framgår att inte mindre än 87 procent av konstnärerna varit konstnärligt verksamma mer än fem år.

26 SOU 1997: 190

Av enkäten framgår vidare att det var 42 procent som utövade konstnärlig verksamhet i den utsträckning de önskade. Däremot önskade 54 procent utöva konstnärlig verksamhet i större omfattning. Av dessa tog 47 procent annat arbete av privatekonomiska skäl. Sidoinkomster är betydelsefull inkomstkälla. Bland rörelseen idkama arbetade samtliga konstnärer med annat än konstnärligt arbete. De flesta arbetade mindre än tio timmar i veckan 32,1 procent eller mellan 11-20 timmar i veckan 33,6 procent. men en inte obetydlig grupp arbetar 21-30 timmar i veckan med icke konstnärligt arbete i egen finna l 8,6 och 15, 7 procent mer än 30 timmar i veckan När det gäller arbetslöshet var inte mindre än 46 procent arbetslösa eller utan inkomst under år 1995. Av dessa fick 70 procent stöd i någon form. De hårda villkoren för konstnärerna innebär att 34 procent hade övervägt att lämna sitt konstnärlig yrke. I 70 procent av fallen var det dålig privatekonomi som medförde att yrket under omprövning. var När det gäller inkomsternas storlek ansåg 65 procent att år 1995 var ett normalt år. Av de som inte ansåg att år 1995 kunde kategoriseras som ett nonnalår ansåg ca 60 procent att det var ett sämre år. Olika stöd spelar en stor roll för konstnärerna. Enbart 17,5 procent av konstnärerna hade inte fått något stöd. De mest frekventa stöden kommer, förutom från arbetsmarknadspolitiken, från Konstnärsnämnden 32,7 procent och Sveriges författarfond l4,9 procent. Sammanfattningsvis ger enkätundersökningen bild av att konsten närerna ofta har stora ekonomiska problem.

3.1¶Inledning

På uppdrag av Konstnårsstödsutredningen och Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen genomförde SCB under hösten 1997 enkät i en syfte att få kompletterande bild över konstnäremas förhållanden. en Urvalet för enkätundersökningen ett s.k. proportionellt stratifierat var urval, som omfattade totalt 3 050 personer. Dessa ingick i personer urvalsregistret för den nämnda undersökningen verksamhetsovan om inriktning och inkomstförhållanden. Man kan säga att för dessa personer gjordes en fördjupad undersökning. Resultat från enkätundersökningen redovisas nedan. Bortfallet på enkäten uppgick till 33 procent. Bortfallet kan i vissa fall ha snedvridande effekt på undersökningsresultatet. I detta fall en har vi emellertid haft möjlighet att analysera bortfallet. En sådan analys görs. Slutsatsen av denna är att undersökningsresultaten kan användas.

3.2¶Enkätundersökningen

Fråga Har Du varit konstnärligt verksam hittills under 1997

Fråga Inom vilket av nedanstående konstnärliga yrken är du huvudsakligen verksam

Kommentar: Ca 87 procent i urvalet har varit konstnärligt verksamma mer än 5 år, 33 procent längre än 20 år. Fråga 4.1: Antal skattefria stipendier eller bidrag

Kommentar: 544 angav att de hade fått skattefria stipendier eller bidrag för konstnärlig verksamhet. 95 angav inget belopp hade fått medel från tvâ håll 38 personer.

Fråga 4.2: Procentuell fördelning av skattefria stipendier och bidrag

svarar stöden. Fråga 5.1: Arbete i egen regi/rörelse med konstnärligt arbete

Fråga 5.4: Verksamhet i annat arbete med anknytning till min konstnärliga kompetens

Fråga 5.5: Anställning i annat arbete utan anknytning till mitt konstnärliga arbete

Kommentar: 1 943 personer var under år 1995 verksamma med konstnärligt arbete eller annat arbete. 92 procent hade inte lämnat tolkningsbart svar. Av tabellen framgår antal arbeten. 40 procent hade två eller fler arbeten, vilket framgår av tabellen nedan.

Fråga 6.1: Utövade Du under år 1995 konstnärlig verksamhet i den omfattning Du önskade

Kommentar: 42 procent utövade konstnärlig verksamhet i den

omfattning de önskade. Däremot önskade 54 procent att utöva konstnärlig

verksamhet i större omfattning. Av dessa tog 47 procent annat arbete av privatekonomiska skäl jfr fråga 6.2. 20 procent annan orsak.

uppgav

Fråga 6.2: Om Nej, vilken den viktigaste anledningen

var

av nomiska skäl

Fråga 7.1: Var Du arbetslös/utan inkomst någon gång under år 1995

var 970 enligt enkätsvaret arbetslösa. Av dessa fick 683 någon form av

var stöd. Det är 70 procent. 254 har svarat Nej på frågan, dessa fick

ca inget stöd.

Fråga 7.2: Typ arbetslöshetsstöd

av

Kommentar: Ersättning från arbetslöshetskassa var vanligaste stödfonnen. Av de fick stöd fick 49 procent ersättning från

som arbetslöshetskassa.

Av tabellen nedan framgår hur många föremål för eller flera

som var en åtgärder i samband med arbetslöshet.

2 17-1667

Fråga 7.1: Ersättning från arbetslöshetskassa

som 53 procent stöd för längre period än 4 månader. Fråga 7.2: KAS

Fråga 7.3: Utbildningsbidrag

Fråga 7.4: Beredskapsarbete

Fråga 7.5: Arbetsplatsintroduktion

Kommentar: Kan redovisas då antal observationer är för få. Fråga 7.6: Anställning med rekryteringsstöd

Kommentar: Kan redovisas då antal observationer är för få. Fråga 7.7: Utbildning

Fråga 7.8: ALU

36 SOU 1997: 190

Fråga 7.9: Starta eget-bidrag

Kommentar: Kan redovisas då antal observationer är för få. Fråga 7.10: Annat

Fråga Nej, fick inget stöd

Fråga Blev du anvisad annat arbete av arbetsförmedlingen under sådana perioder

Fråga Har Du någon gång övervägt att lämna Ditt konstnärliga yrke

Kommentar: 34 procent har övervägt att lämna sitt yrke. Främsta skälet är att privatekonomin tvingade personen till detta

som anges övervägande. Det gällde ca 70 procent.

Fråga Om Ja, vilken den viktigaste anledningen

var

Fråga 10: Har arbetsförmedlingen någon gång informerat Dig om möjligheterna till byte av yrke

Fråga 1 Var år 1995 ett normalt inkomstår för Dig

Fråga 11: Om Nej, var nivån på Din inkomst under år 1995 högre eller längre jämfört med andra år

Fråga 12: Har Du konstnärlig högskoleutbildning

Kommentar: 57 procent hade konstnärlig högskoleutbildning. Fråga 13: Är Du ensamstående eller gift/sammanboende

3.3¶Skillnaden mellan bortfall och

medverkande

Medverkande respektive bortfall i enkäten har följ ande inkomster:

Bruttoinkomst + medverkande 142 000 kronor bortfall 151 000 kronor -

Tjänst medverkande 117 000 kronor bortfall 125 000 kronor -

Inkomst närings- medverkande 13 000 kronor av verksamhet bortfall 13 000 kronor -

Bortfallsgruppen har något högre genomsnittlig inkomst. Beträffande bidrag som utbetalades inte skillnaden särskilt stor mellan var medverkande och bortfall. T.ex. hade medverkande i genomsnitt 25 000 kronor i arbetsmarknadsstödsumman alla arbetsmarknadsåtav gärder. För bortfallet motsvarande belopp 27 000 kronor. Vi har var inga skäl att anta att det finns skillnader mellan medverkande och bortfall som väsentligt snedvrider tolkning resultat. av

3.4¶Teknisk rapport

3.4. l

Inledning

Enkätundersökningen genomfördes under hösten 1997. Ansvarig för denna var Brita Karlberg vid Statistiska centralbyrån. Den tekniska beskrivningen som ingår, bygger helt på den tekniska rapport Brita som Karlberg sammanställt. Den tekniska rapporten redovisas i det följande. I denna rapport görs teknisk beskrivning enkätundersökningen en av Konstnärliga yrkesutövares inkomst- och arbetsvillkor. Undersökningen är genomförd SCB på uppdrag Konstnärsstödsutredav av

ningen och Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen.

SOU 1997: 190 41

3.4.2¶Population och urval

Register för urvalsdragning m.m.

Målpopulationen utgörs yrkesverksamma konstnärer. Att finna en

av lämplig urvalsram utan alltför stor resursinsats är svårt. Exempelvis innehåller Folk- och bostadsrälcningens register yrkeskoder, men dessa

år 1990 och därför inaktuella. Fackliga organisationers avser anses medlemsregister skulle kunna utnyttjas, men de finns inte alltid tillgängliga på datamedium. Den tid står till utredningarnas förfo-

som gande tillåter inte heller att en urvalsram byggs upp med utgångspunkt från befintliga register.

Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond för register över per-

söker/erhåller olika typer av stipendier och bidrag. De två soner som utredningarna har kommit överens med registerhållarna att utnyttja dessa register aktuella studien. Datainspektionen har och givit

i den nu sitt tillstånd till detta.

Från Konstnärsnämnden har SCB erhållit register med uppgift om

under femårsperiod 1991-1995 sökt stipendier och personer som en bidrag. De register erhållits från Sveriges författarfond innehåller

som sökande åren 1995 och 1996. Dessa register kallas fortsättningsvis sökanderegister.

Urvalsregister, stratijiering m.m.

Samma kan ha sökt bidrag från både Konstnärsnämnden och

person från författarfonden och vid flera olika tillfällen. Vid uppbyggnaden av urvalsregister har sökanderegister rensats från dubletter. Dessutom har sökande för projektgrupper tagits bort. Urvalsregistret omfattar då totalt 13 460 unika personnummer.

Sökanderegistrena innehåller koder för olika yrkesgrupper/genrer. I registret från Sveriges författarfond kan följande beteckningar förekomma:

f fackförfattare

kulturj oumalist

ö översättare

u barn- och ungdomsförfattare

fot fotograf

te tecknare

700 dramatiker

Beteckning saknas person som inte debuterat.

42 SOU 1997: 190

Urvalsregistret innehåller 15 grupper av olika genrer samt en grupp

utan beteckning.

bl.a. Författarfondens register

I samband med urvalsdragningen har små grupper slagits samman och följande stratiñering är gjord:

Stratiñeringsvariabler

Variabel Grupp nr Förklaring

Kön 1 Man 2 Kvinna

Yrkesgrupp/ 1 ARarkitekt, BKbildkonstnär genre 2 KEkeran1iker, KHkonsthantverkare

TKtextilkonstnär 3 TItecknare 4 FOfot0graf 5 TOt0nsättare 6 KOkompositör 7 INinstrumentalist 8 Jazz/fo1k/r0ck

9 SÅsångare

10 DAdansare 11 TEteater 12 FIñlm 13 Författarfondens registerbeteckningar

med författare, dramatiker etc. eller

uppgift saknas

Vi får totalt 2 13 26 strata. Syftet med stratiñeringen är att

x förbättra precisionen, det vill säga reducera "felmarginalen", för viktiga redovisningsgrupper.

Urval

Urvalet för enkätundersökningen är ett proportionellt stratiñerat urval som omfattar totalt 3 050 personer. Vid urvalsdragningen har en indelning skett i strata efter yrkesgrupp/genre och kön. Inom strata har ett obundet slumpmässigt urval dragits.

Antal personer i population och urval fördelade efter strata

namntats från registret för rikets totala befolkning. Uppgifter saknades då för 107 För dessa kan felaktiga, perpersonnummer. personnummer vara är inte längre mantalsslcrivna i Sverige, de kan ha avlidit etc. sonerna

SOU 1997: 190 45

3.4.3 Genomförande Mätmetod Undersökningen genomfördes med postenkäter, se bilaga. Omkring en vecka efter utskicket fick samtliga urvalspersoner ett så kallat tackoch påminnelsekort. Två till tre veckor efter första utskicket skickades ytterligare påminnelse med en ny enkät till de personer som ännu

en inte svarat.

F öljebrev Samtliga urvalspersoner fick i samband med enkäten ett följebrev som beskrev undersökningen syfte, innehåll m.m. Se bilaga.

F äl tarbetsperi od Fältarbetet genomförde huvudsakligen under oktober 1997. Insamlingen avslutades 17 november.

3.4.4¶Bortfallsredovisning och resultat fáltarbetet

av I nedanstående tablå redovisas undersökningens bortfall. Bortfallsredovisning

därav initialt bortfall 107 3,5

identiñerbara svar 48 1,6

Övertäclmingen utgörs de meddelat att de inte är

av personer som yrkesverksamma konstnärer eller som inte varit det på flera år kod 23 och 24, se nedan.

Det initiala bortfallet på 107 personer är de inte

personnummer som matchar mot registret över rikets totala befolkning. Detta kan bero på att personnumren i urvalsramen är felaktiga, att personerna inte är bosatta i Sverige, att de är avlidna etc.

Av de inkomna svaren var 48 identifierbara. Dessa svar finns registrerade och har då löpnummer som börjar med 9 000. Uppgifter från andra register kan däremot inte kopplas till de svaren.

Bortfallet om det definieras som alla som lämnat identifierbart svar, uppgick totalt till 33 procent.

Resultatet av fáltarbetet redovisas nedan.

Resultat av fáltarbetet

därav

identiñerbara svar 48

Följande koder för svar och bortfall har använts:

ll Inkommet svar 15 Postretur 22 Utomlands 23 konstnärligt verksam på flera år 24 Har inte konstnärligt yrke 53 Blanketten insänd men utan svar 54 tid att svara 55 Inte intresserad 66 Vägrar

Bortfallet kan vara en störande felkälla i undersökningen. Det går inte att bortse från att skillnaderna kan betydande mellan bortfallet

vara och de svarande då det gäller de undersökta variablerna. Man brukar i detta sammanhang tala bortfallets snedvridande effekter

om se avsnitt 3.4.5.

3.4.5¶Estimation Viktning av

urvalet

Viktema baseras på uppgifter från urvalet och kända polulationstotaler. Viktema har beräknats enligt den stratiñering gjordes vid urvals-

som dragningen.

Bortfallet hanteras med s.k. rak uppräkning inom strata. Detta innebär att vi antar att bortfallet har egenskaper de svarande

samma som inom strata. Varje individ tilldelas vikt gäller för samtliga va-

en som riabler i undersökningen. Viktema W har beräknats enligt följande

sätt:

Nh

Wh_

mh

där,

N är antalet individer i populationen i stratum h

h

är antalet individer svarat i urvalet inklusive övertäclming

rn h som i stratum

Individer är bortfall tilldelas vikten noll.

som

Samtliga skattningar redovisats är behäftade med en viss osäkerhet

som på grund olika felkällor uppkommer i undersökningen. Osäker-

av som heten uppstår redan i försöket att avgränsa populationen. Bortsett från detta orsakas osäkerhet i skattningama att exempelvis endast ett

genom urval undersöks urvalsfel, svar saknas från personer som ingår i urvalet bortfallsfel och frågor och kan ha missuppfattats vilket

svar leder till felklassiñceringar mätfel.

För att göra bedömning felens betydelse skiljer man

en av slumpmässiga fel och systematiska fel. Slumpmässiga fel orsakar en slumpmässig osäkerhet felmarginal hos resultaten och systema-

- tiska fel påverkar snedvrider resultaten i viss riktning vilket leder

en till en överskattning eller underskattning.

Slumpmässiga fel

Den slumpmässiga osäkerheten beror på urvalsfel och slumpmäs-

som siga mätfel kan uttryckas i form av ett konñdensintervall, som beräknas med hjälp skattningens medelfel. Ett 95-procentigt konfidensinter-

av vall för en skattning bildas genom:

skattning i 1,96 medelfelet för skattningen.

-

Talet 1,96 motsvarar konfidensgraden 95 procent. Med ett 95procentigt konfidensintervall menas att det sanna värdet i 95 av 100 ligger inom dess gränser, andra fel än slumpfel är försumbara. Det

om är praxis att tillämpa 95-procentiga konfidensintervall när man uttalar sig om statistiskt säkerställda skillnader. Det är möjligt att utifrån kända uppgifter beräkna kondfidensintervall för skattade resultat. Med hjälp av dessa kan fastställa skillnader i resultat mellan olika

man om undersökningsgrupp är signifikanta eller lika gärna kan bero på "slumpen".

Systematiska fel

Bortfall och mätfel är vanligtvis de felkällor som i första hand orsakar systematiska fel. För att förhindra mätfelens omfattning har datamaterialet genomgått olika granskningsåtgärder. SCB har dock ingen mer specifik uppfattning om eventuella mätfels omfattning eller effekter för denna undersökning. För detta krävs någon form av evalveringsstudie till exempel återinterjvustudie.

4 konstnärernas

Undersökning av näringsverksamhet

4.1¶Syfte och

underlagets begränsningar

Syfte och informationsunderlag

I detta avsnitt jämförs konstnärers inkomster och kostnader inom den konstnärliga näringsverksamheten med vad gäller för övriga

som näringsidkare, samt mellan olika kategorier av konstnärlig verksamhet. Syftet är att försöka identifiera likheter och skillnader mellan konstnärlig och övrig näringsverksamhet, samt vad som skiljer mellan olika konstnärliga verksamheter. Detta görs med utgångspunkt från Riksskatteverkets taxeringsdata och SRU- Särskilt räkenskapsutdrag information. Data taxeringsåret 1996, dvs. gäller 1995 års

avser inkomster och kostnader. SRU-informationen började samlas in från och med räkenskapsåret 1992. Materialet är således i en uppbyggnadsfas. Detta innebär att en del barnsjukdomar för registerinformationen kvarstår. Bortsett från dessa bamsjukdomar är regis-

terdata bland de bättre inforinationskällorna för att genomföra den

tänkta j ämförelsestudien.

Underlagets begränsningar

Det datamaterial utredningen fått ta del av är summariskt rättat,

som t.ex. är korrigeringar enskilda handläggare gjort under taxerings-

som arbetet inte tillfullo överförda till datamedia. Således återfinns både

felstansningar, felskrivningar och logiska felaktigheter t.ex. grova korrigerade felsummeringar. Av erfarenhet från denna typ data

av återfinns största delen felaktighetema hos näringsidkare som gör

av årsbokslut dvs. Nl taxerare. Majoriteten av de konstnärliga näringsidkarna finns hos denna kategori nedan för fördelning mellan

se

näringsidkare utan Nl och med N2 årsbokslut. De tidsbe-

gränsningar funnits för sammanställningen infonnationen har

som av tillåtit ett rättningsarbete. Därför har enbart de iögonfallande stora felaktighetema korrigerats.. Detta innebär att de redovisade siffrorna

kan innehålla små felaktigheter.

Materialet består taxeringsdata från 4326 Nl och 1000 N2

av näringsverksamheter med konstnärlig inriktning. Efter justeringar av materialet där vissa observationer exkluderats återstår ett material av 5 035 med inriktning mot konstnärlig näringsverksamhet.

personer Bland de observationer exkluderats återfinns de i tabell 1 och 2

som redovisade näringsidkare haft bruttoinkomster från jordbruk och

som fastighet, vilket är 2,6 respektive 2,0 procent näringsidkama haft.

av Summa bruttoinkomster jordbruk och fastighet var för dessa

av individer 59,2 miljoner kronor. Kvarvarande observationer redovisar

ca enbart bruttoinkomst rörelse. Detta betyder dock inte att vi kan

av

säkra på att bruttoinkomstema från rörelsen enbart kommer från vara den konstnärliga verksamheten. Då all enskild näringsverksamhet

taxeras såsom enda verksamhet innebär det att inkomster från annan

en näringsverksamhet konstnären, utöver den konstnärliga, bedriver

som samlas till bruttoinkomst rörelse. Det finns inga möjligheter från

en av taxeringsdata att särredovisa konstnärlig och annan näringsverksamhet. Dock kan vissa poster i SRU-infoimationen vissa indikationer på

ge oss att även rörelse än konstnärlig verksamhet redovisas i materialet.

annan Exempel detta diskuteras nedan.

Med bruttoinkomster inkomster från försäljning och utfört arbete, samt

menas övriga inkomster i verksamheten förutom finansiella inkomster t.ex. räntor.

Hänsyn till kostnader är således inte taget.

50 SOU 1997: 190

4.2¶Jämförelse mellan och

konstnärlig övrig enskild näringsverksamhet

Bruttoinkomster i verksamheten

Med ovanstående reservationer jämförs i detta avsnitt näringsidkare med konstnärlig respektive icke konstnärlig verksamhet. Tabell 3 redovisar bruttoinkomster för konstnärlig och icke konstnärlig verksamhet, dvs. i den sistnämnda ingår alla enskilda gruppen näringsidkare. Dessa inkomster delades in i intervaller för att ge en översiktsbild fördelningen bruttoinkomster. Denna fördelning är av av återgiven i figur Näringsidkare med konstnärlig inriktning har summa bruttoinkomst av näringsverksamhet på 555 miljoner kronor ca medan enskild näringsverksamhet har bruttoinkomster summa av näringsverksamhet på 148 miljarder kronor. Inkomstfördelningama ca för båda typer näringsidkare är skeva med tonvikt mot de lägre av inkomstskikten; dock är det fler näringsidkare med konstnärlig inriktning har låga inkomster jämfört med enskilda näringsidkare i som stort. Enda undantaget från denna övervikt lägre bruttoinkomster för av konstnärerna är för näringsidkare med inga inkomster alls. gruppen Medianinkomstema ligger för konstnärerna på 0 kronor medan de för enskild näringsverksamhet i övrigt ligger på 46 000 kronor. ca Huruvida de skillnader visas i figur l är statistiskt signifikanta kan som dock inte utläsas.

Överskott respektive underskott verksamheten av

Bilden blir dock något annorlunda när på fördelningen över man ser rörelseöverskottz, tabell 4 och figur Bilden över fördelningarna av rörelseöverskott från konstnärlig och enskild näringsverksamhet uppvisar mycket små skillnader. Båda fördelningarna är skeva mot de lägre skikten. De skillnader dock finns skulle med stor sannolikhet som vara statistiskt signifikanta, varvid slutsatsen skulle att vara fördelningarna är lika. Summa rörelseöverskott från enskild näringsverksamhet är 15,5 miljarder medan för konstnärlig summan verksamhet är 127,8 miljoner kronor. Snittsiffroma rörelseöverskott av ligger dock högre för konstnärerna än for hela näringsidkare. gruppen

2 Rörelseöverskott definieras som bruttoinkomster plus finansiella inkomster minus kostnader och bokforingsmässiga avsättningar. Blir resultatet positivt har näringsidkaren ett rörelseöverskott skall tas till beskattning på som upp dennes självdeklaration under rubriken inkomst näringsverksamhet. Blir av resultatet negativt uppstår rörelseunderskott.

SOU 1997: 190 51

Medianöverskottet för konstnärer ligger på ca 21 000 kronor medan den för näringsidkare i stort ligger på 12 000 kronor. Ett tänkbart

ca skäl till att medianöverskottet hos konstnärerna är högre än i populationen näringsidkare skulle ett lägre utnyttjande av

vara resultatutjämnade åtgärder. För att få klarhet i dessa frågor behövs en fördjupad analys avsättningama till periodiseringsfonder,

av expansionsmedel och räntefördelning.

I tabell 5 redovisas rörelseunderskott för konstnärlig verksamhet och enskild näringsverksamhet. Denna jämförelse visar på samma tendenser jämförelsen bruttoinkomster. Dock är skillnaderna

som av något större vid jämförelsen underskott. Konstnärlig verksamhet har

av

kraftig samling underskotten i de lägre skikten. Summa en av rörelseunderskott inom enskild näringsverksamhet är 11,5 miljarder kronor medan konstnärlig verksamhet har underskott 69,9

summa miljoner kronor. För de näringsidkare verksamhet gått med

vars underskott ligger medianunderskottet för konstnärer på ca 21000 kronor. För enskild näringsverksamhet ligger medianunderskottet på ca 16 000 kronor.

Översiktsbilden visar att konstnärer till övervägande del har lägre bruttoinkomster än hela näringsidkare. Konstnärernas

gruppen näringsöverskott har dock samma fördelning över näringsöverskotten

populationen enskild näringsverksamhet. Vad gäller underskotts som fördelning skiljer sig dock konstnärerna mer uttalat från gruppen näringsidkare.

4.3 Jämförelse mellan olika konstnärs-

kategorier

I detta avsnitt jämförs olika konstnärskategorier grundval deras

av näringsuppgifter i SRU-materialet. Konstnärema har delats i

upp följande kategorier:

Antal

Då enskilda grupper är små, framför allt gruppen dramatiker, kommer deras resultat att återges kommenteras sparsamt.

men

Bruttoinkømster för olika konstnärsgrupper

Tabellema 6 till 9 redovisar konstnärskategoriernas fördelning på bruttoinkomst. Dessa fördelningar uppvisar i mönster

stort samma som visades i figur Högst bruttoinkomster uppvisar de största

summa grupperna, bildkonstnärer, keramiker, konsthantverkare samt textilkonstnärer KKT och författare. Summan för dessa är

grupper 166, 82 respektive 83 miljoner kronor. Dock ligger bildkonstnärer på låga medel- respektive medianinkomster. Samma mönster uppvisar KKT gruppen. Författarna visar högre bruttoinkomst i median och

en medeltal än båda de föregående 108 000 respektive 157 000

grupperna kronor. Jämnast fördelning bruttoinkomster har översättare. Denna

av grupp redovisar en median- och genomsnittsinkomst på 149 000 respektive 173 000 kronor. Störst spridning bruttoinkomstema har

av kategorierna instrumentalist, jazz/folk/rock samt sångare IJ S och film. Dessa båda kategorier visar spridning på 318000 för IJS och

en 410 000 för film. Även deras median- och medeltals siffror visar

på en

mycket ojämn fördelning bruttoinkomstema inom dessa båda av grupper.

Summa utgzfter/kostnader för konstnärsgrupperna

Verksamhetens utgifter redovisas i tabellerna 10 till 13. I utgiftsposten döljer sig utgifter för och material, legoarbeten och varor underentreprenörer, utgifter för arbetskraft samt övriga utgifter. Finansiella utgifter eller avskrivningar på inventarier, maskiner eller byggnader är dock inte inkluderade i denna post. Utgiftsfördelningama uppvisar skevhet i fördelningen utgifter för samma av som inkomsterna. Det är i de lägre utgiftsskikten de flesta näringsidkare befinner sig. Den största spridningen utgifter återfinns, precis som av för bruttoinkomstema, i konstnärskategoriema IJS 270 000 och film 386 000. Lägst spridning utgifterna redovisas av kategorierna av tecknare och författare, 61 000, 82 000 respektive 98 000 översättare, kronor. Lägst utgifter verkar kategorin översättare ha, då dess medianoch medeltals siffror är 30 000 respektive 52 000 kronor. Men även bildkonstnärer, tonsättare och kompositörer verkar ha en grupperna något lägre utgiftsnivå än övriga Summa utgifter är, inte grupper. dvs. bildkonstnärer, KKT och oväntat, störst för de största grupperna, författare. Dock finns misstanke datafel för gruppen KKT. Då en om denna uppvisar på utgifterna i samma storleksklass grupp en summa deras på bruttoinkomster väcks misstanken om som summa inforrnationsfel.

Jämförelse överskott och underskott i verksamheterna. av

Rörelsens överskott redovisas i tabellerna 14 till 17. Störst summa överskott återfinns i KKT 17,6 miljoner, bildkonstnär 25,5 grupperna miljoner och författare 29,6 miljoner. Författarna är också bland de med det högsta genomsnittliga överskottet. De övriga två tre grupper är tecknare och översättare den gruppen har mediangrupperna senare och medelvärden på 73 000 respektive 94 000 kronor. Lägst medianoch medelvärde återfinns i kategorierna bildkonstnärer och IJ S. Rörelseunderskott redovisas i tabellerna 18 till 21. Fördelningsbilden varierar kraftigt mellan kategorierna. De värdemässigt största underskotten visas kategorierna författare 4,4 miljoner, fotograf av 5,2 miljoner, KKT 11,7 miljoner och bildkonstnärer 40,8 miljoner. Lägst underskott, samt även lägst genomsnittliga underskott, återfinns hos IJ S 1,2 miljoner totalt och medianvärde på 12 000 kronor. Kate-

54 SOU 19972190

gorier med lägre underskott representeras mycket få observationer, av varvid deras uppgifter svårligen kan bedömas.

Jämförelse enskilda kostnadsposter av

Fortsättningsvis kommer jämförelsen mellan konstnärskategoriema att ske på statistik från utvalda kostnadsposter från SRU-informationen. Dessa poster redovisas för varje konstnärsgrupp. För varje post anges summa, medelvärde, median, standardavvikelse samt andel inom kategorin som uppgett värde för SRU-posten. Utvalda kostnadsposter utgiftsposter är och material, utgifter för hyrda lokaler, varor förbrukningsmaterial, kontorsmaterial, kostnad för hyra eller leasing av maskiner och inventarier, kostnad för reparation och underhåll av maskiner och inventarier, kostnad för företagsförsälqingar, kostnad för frakt, transporter eller avskrivningar på maskiner och inventarier. resor, Avsättning respektive uttag från upphovsmannakonto samt saldo från kontot tillsammans med periodiseringsfondsavsättning och anges premie för pensionsförsäkring i förvärvskällan för näringsidkaren. Avslutningsvis redovisas också ränteinkomster samt ränteutgifter. Dessa redovisningar görs per konstnärskategori i tabellerna 22 till 33.

Material, lokal, förbruknings- och kontorsmaterial

De kategorier som har de högsta kostnaderna för och material är varor KKT 14,6 miljoner, fotografer 16,5 miljoner samt bildkonstnärer 33,4 miljoner. Utav dessa har kategorin fotograf mediankostnad på en ca 19 000 kronor. Lägsta kostnaden för och material i rörelsen varor har kategorin översättare 555 000 kronor. Kostnadsbilden för lokaler ser nästan ut på samma sätt. Gruppen fotografer har kostnad på 6,5 en miljoner kronor, medan situationen för KKT och bildkonstnärer är 10,7 respektive 27,8 miljoner kronor. Högst mediankostnad har fotografer 9 800, bildkonstnärema har nästan lika mycket 9 500. Lägsta men totalkostnaden för lokaler har tonsättare 502 000 kronor medan IJS har mediankostnad på noll kronor. Även för förbrukningsmaterial en och kontorsmaterial har bildkonstnärer och KKT den högsta grupperna totalkostnaden. Dock har KKT-gruppen den högre mediankostnaden av dessa två konstnärsgrupper. Högst mediankostnad för förbrukningsmaterial och kontorsmaterial har dock två andra nämligen grupper, tecknare och tonsättare.

Hyra, leasing samt reparation och underhåll maskiner och

av inventarier

Det är enbart för ett fåtal individer inom varje konstnärsgrupp det finns uppgifter kostnader för hyra eller leasing av respektive reparationer

om och underhåll maskiner och inventarier. Dessa grupper är fotograf,

av kompositör, IJ dans och teater DT, film samt vad gäller reparationer och underhåll tonsättare. Alla dessa kategorier har dock en mediankostnad för dessa två kostnadsposter på noll kronor. Nästan hälften av fotograferna har betalt in till företagsförsäkringar. Inom övriga kategorier är andelen mindre.

Frakt, transport samt resor

KKT 4,6 miljoner, författare 5,5 miljoner och bildkonstnärer l3,3 miljoner är de kategorier med den högsta totalkostnaden för frakt, transport och Sett till medianvärdet blir kostnadsbilden

resor. annorlunda. De tre kategorierna med högst mediankostnad är tonsättare 3 800, författare 4 000 och film 5 500. Lägsta kostnaden för denna SRU-post har kategorierna IJS och kompositörer. Avskrivningar på maskiner och inventarier till största del kategorierna film,

uppges av fotograf och tonsättare. Bland dessa kategorier har fotograferna den högsta totalkostnaden 3,7 miljoner medan tonsättama har den högsta mediankostnaden 9 800. Lägsta andelen uppgivna värden har gruppen bildkonstnärer 37,3 procent, dock har dessa individer inom kategorien en total kostnad på 4,4 miljoner kronor.

Upphovsmannakonto och periodiseringsfond

För avsättningspostema upphovsmannakonto och periodiseringsfond uppkommer vissa frågetecken. Avsättning till upphovsmannakontot utnyttjats mycket sparsamt av alla konstnärsgnippema. Detsamma gäller för innestående medel på upphovsmannakontot, där avsättningar-

varit små under lång tid. Mest innestående medel har kategona en rierna författare 3,0 miljoner fördelat på 3,6 procent författarna

av och bildkonstnärer 15,4 miljoner fördelat på 3,9 procent av bildkonstnärema. Den totala insatta medel på kontot kan

senare gruppens dock överskattning. Periodiseringsfondsavsättning utnyttjas

vara en även det liten andel individer inom varje kategori. Störst andel

av en återfinns hos översättare 36,4 procent och tecknare 38,5 procent. Dock används denna form betydligt än avsättning till upphovs-

mer mannakonto intäktsutjämning över åren.

som

Upphovsmannakonto är emellertid inte någon allmän resultatreglerande möjlighet som står samtliga konstnärsgrupper till buds. Det krävs att avsättningen gäller upphovsrättsliga intäkter. Fotografer undantas uttryckligen. Det betyder att utövande konstnärer som musiker och skådespelare inte kan utnyttja upphovsmannakonto. Det är bildkonstnärer och författare som företrädesvis är aktuella. Det ställs även krav på att intäkterna skall på visst högre jämfört med

sätt vara tidigare års upphovsmannaintäkter. Vidare måste de avsatta medlen sättas in på bankkonto. Alla dessa förbehåll kan vara en förklaring till att upphovsmannakontot inte synes användas i alltför stor utsträckning.

Pensionsförsäkring samt ränte inkomster och utgifter

Avdrag för premie till pensionsförsäkring i förvärvskällan är mycket sparsamt utnyttjat. Detta kan till viss del avspegla åldersfördelningen inom konstnärskategorin. Yngre människor tänker inte i första hand på pensionsförsäkring. Finansiella inkomster och utgifter förekommer även det mycket sparsamt. De tre kategorierna med den största förekomsten av finansiella inkomster är film 34,6 procent, fotograf 36,3 procent samt tecknare 39,l procent. Kategorierna för finansiella utgifter är de samma, dock i en något annan ordning. Av dessa grupper har kategorin film de största sammanlagda finansiella inkomsterna medan kategorin fotograf har den största finansiella utgifterna.

4.4¶Värdefull insikt

genom fördjupad analys

För att sammanfatta ger konstnärlig verksamhet som helhet lägre bruttoinkomster än vad gäller alla enskilda näringsidkare. Sam-

som tidigt uppvisar de nästan fördelning rörelseöverskott

samma av som övriga näringsidkare se figur 2. Konstnäremas underskott skiljer sig dock mycket från den totala Underskotten är generellt lägre

gruppen. än för enskilda näringsidkare i allmänhet.

För olika konstnärskategorier finns såväl skillnader vissa lik-

som heter mellan Inkomstfördelningen är i stort sett lika för alla

giuppema. konstnärsgrupper. Dock har bildkonstnärer den högsta totala inkomsten medan författare har den högsta genomsnittliga inkomsten. Lägsta kostnaden har översättare medan kategorierna IJS och film har den största kostnadsspridningen inom gruppen. Högsta genomsnittliga kostnaden för och material har fotografer. Så är även

varor gruppen fallet för lokalkostnadema, men för denna kostnadspost har bildkonstnärer och tecknare nästan lika stora kostnader.

Lågt utnyttjande av vissa kostnadsposter kan ge indikationer om annan verksamhet än konstnärlig verksamhet. Eftersom näringsidkaren redovisare hela sin verksamhet i SRU- och taxeringsinformationen kan den konstnärliga verksamheten inte helt särskiljas från den övriga verksamheten.

Avslutningsvis skall sägas att redan denna översiktliga analys av materialet ger en intressant inblick i konstnärers näringsverksamhet. Olika kostnadsbilder ges för flera olika konstnärsgrupper. Det vore mycket önskvärt att materialet fick analyseras grundligare, så att en utförligare beskrivning av konstnäremas näringsverksamhet kan ges. Detta skulle medföra att problembilden för konstnärerna kan beskrivas tydligare.

Information från Konstnärsverksamhet

Tabell Inkomster från jordbruk

Brutto inkomst Antal Procent 0 5135 97,6

0 25.000 52 1,0 - 25.000 50.000 24 0,5 - 50.000 100.000 12 0,2 - 100.000 500.000 36 0,7 - 500.000 1.000.000 1 0,0 - 1.000.000 3 0,1 - Summa: 5263 100,1

Summa Kr 15 246 212 Medeltal 2 897

Median - Standardavvikelse 44 890

Tabell Inkomster från fastighet

Brutto inkomst Antal Procent 0 5156 98,0

0 25.000 34 0,6 - 25.000 50.000 15 0,3 - 50.000 100.000 18 0,3 - 100.000 500.000 22 0,4 - 500.000 1.000.000 4 0,1 - 1.000.000 14 0,3 - Summa: 5263 100 Summa Kr 43 916 592

Medeltal 8 344

Median 0 Standardavvikelse 142 783

SOU 1997: 190 59

Tabell 3. Information från Konstnärer

Fördelning för Fördelning hos enskild konstnärer näringsverksamhet totalt. Brutto inkomster Kkr Antal Procent Procent

0 531 10,5 21,8 0 20 1067 21,2 18,3 - 20-40 712 14,1 8,6

40 60 473 9,4 5,8 - 60 80 311 6,2 4,4 - 80 100 313 6,2 3,5 - 100 150 482 9,6 6,8 - 150 200 347 6,9 4,8 - 200 250 202 4,0 3,4 - 250 300 156 3,1 2,6 - 300 350 114 2,3 2,1 - 350 400 75 1,5 1,8 - 400 450 59 1,2 1,5 - 450 500 32 0,6 1,4 - 500 600 55 1,1 2,3 - 600 700 35 0,7 1,7 - 700 800 19 0,4 1,3 - 800 900 12 0,2 1,1 - 900 1.000 7 0,1 0,9 - 1.000 10.000 33 0,7 5,7 - 10.000 50.000 0 0,0 0,1 - 50.000 100.000 0 0,0 0,0 - 100.000 0 0,0 0,0 - Summa: 5035 100,0 99,9 Summa Kr 555 370 887 148 200 000 000

+ I l - 000001 000001 - 00009 00009 00001 00001 - 0001 0001 - 006 006 - 008 r 009 - 00: § 001 009- § 009 009- 009 - 091 V i 091 - 00v L 001 099- E 092 000

- 3 009 oçz

-

00Z . 09Z - OOZ 091- 091 - 001 001- 09 08 - 09

017 09 -

OZ 017-

Tabell Information från Konstnärer

Fördelning för Fördelning hos enskild

konstnärer näringsverksamhet totalt. Rörelse överskott Kkr Antal Procent Procent

0 371 12,7 18,8

0 20 1077 36,9 38,1 - 20 40 455 15,6 11,2 - 40 60 285 9,8 7,4 - 60 80 194 6,6 5,8 - 80 100 131 4,5 4,4 - 100 150 215 7,4 7,5 - 150 200 97 3,3 3,7 - 200 250 62 2,1 1,9 - 250 300 16 0,5 0,6 - 300 350 5 0,2 0,3 - 350 400 5 0,2 0,1 - 400 450 3 0,1 0,1 - 450 500 0 0,0 0,1 - 500 600 1 0,0 0,1 - 600 700 2 0,1 0,1 - 700 800 0 0,0 0,0 - 800 900 0 0,0 0,0 - 900 1.000 0 0,0 0,0 - 1.000 10.000 0 0,0 0,0 - 10.000 50.000 0 0,0 0,0 - 50.000 100.000 0 0,0 0,0 - 100.000 0 0,0 0,0 - Summa: 2919 100,0 100,2

I I 008 - 001 OOÅ 009- 009 - 009 009 - 09 09 - 00V 00 - 092 09 - 009

oçz 009 -

i

oçz - OOZ OSL- 091 - 001 001 - 08

.

Tabell 5. Information från konstnärer

Fördelning hos enskild

näringsverksamhet totalt. Rörelse underskott Kkr Antal Procent Procent

0 20 1015 47,9 56,2 - 20 40 579 27,3 16,0 - 40 60 231 10,9 8,5 - 60 80 115 5,4 4,8 - 80 100 66 3,1 3,5 - 100 150 68 3,2 4,6 - 150 200 24 1,1 2,2 - 200 250 7 0,3 1,2 - 250 300 6 0,3 0,7 - 300 350 7 0,3 0,4 - 350 400 1 0,0 0,3 - 400 450 1 0,0 0,2 - 450 500 0 0,0 0,2 - 500 600 1 0,0 0,3 - 600 700 0 0,0 0,2 - 700 800 0 0,0 0,1 - 800 900 0 0,0 0,1 - 900 1.000 0 0,0 0,1 - 1.000 10.000 0 0,0 0,4 - 10.000 50.000 0 0,0 0,0 - 50.000 100.000 0 0,0 0,0 - 100.000 0 0,0 0,0 -

Tabell 6

Keramiker,

Konsthantverkare,

Kategori Bildkonstnär textilkonstnär Tecknare

Brutto inkomster Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 282 12,7 90 9,9 14 8,7

0 20 593 26,7 192 21,1 15 9,3

- 20 40 369 16,6 151 16,6 20 12,4

- 40 60 228 10,3 85 9,4 8 5,0

- 60 80 138 6,2 74 8,1 8 5,0

- 80 100 133 6,0 58 6,4 6 3,7

- 100 150 178 8,0 93 10,2 21 13,0

- 150 200 111 5,0 57 6,3 20 12,4

- 200 250 62 2,8 29 3,2 12 7,5

- 250 300 37 1,7 24 2,6 5 3,1

- 300 350 26 1,2 16 1,8 12 7,5

- 350 400 19 0,9 9 1,0 3 1,9

- 400 450 8 0,4 9 1,0 3 1,9

- 450 500 5 0,2 6 0,7 1 0,6

- 500 600 6 0,3 3 0,3 6 3,7

- 600 700 11 0,5 3 0,3 4 2,5

- 700 800 2 0,1 3 0,3 2 1,2

- 800 900 2 0,1 0 0,0 0 0,0

- 900 1.000 0 0,0 3 0,3 0 0,0

- 1.000 10.000 8 0,4 3 0,3 1 0,6

-

Tabell 7

20 40 - 60 24 6,4 8 10,7 14 10,9 40 - 60 80 16 4,3 4 5,3 10 7,8 - 25 6,7 3 4,0 7 5,4 80 100 - 150 40 10,7 14 18,7 10 7,8 100 - 150 200 27 7,2 6 8,0 12 9,3 - 250 19 5,1 2 2,7 3 2,3 200 - 300 18 4,8 3 4,0 6 4,7 250 -

300 350 15 4,0 2 2,7 4 3,1 - 400 11 2,9 2 2,7 2 1,6 350 -

400 450 7 1,9 2 2,7 1 0,8 - 7 1,9 0 0,0 0 0,0 450 500 - 600 14 3,7 1 1,3 1 0,8 500 - 600 700 7 1,9 0 0,0 1 0,8 - 700 800 3 0,8 1 1,3 0 0,0 - 2 0,5 1 1,3 1 0,8 800 900 - 900 1.000 2 0,5 0 0,0 0 0,0 - 10.000 8 2,1 0 0,0 1 0,8 1.000 - 50.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 10.000 - 50.000 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 100.000 O 0,0 0 0,0 0 0,0 - Summa: 375 100,1 75 100,0 129 100,3

3 17-1667

Tabell 8

Instrumentalist,

Jazz/Folk/Rock, Kategori Sångare Dansare, Teater Film Brutto inkomster Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 18 11,3 24 12,9 23 12,4 0 20 32 20,1 33 17,7 19 10,3 - 20 40 20 12,6 15 8,1 13 7,0 - 40 60 22 13,8 18 9,7 15 8,1 - 60 80 10 6,3 12 6,5 12 6,5 - 80 100 13 8,2 12 6,5 15 8,1 - 100 150 14 8,8 9 4,8 13 7,0 - 150 200 8 5,0 20 10,8 14 7,6 - 200 250 5 3,1 13 7,0 13 7,0 - 250 300 7 4,4 8 4,3 10 5,4 - 300 350 1 0,6 6 3,2 3 1,6 - 350 400 2 1,3 1 0,5 7 3,8 - 400 450 2 1,3 2 1,1 6 3,2 - 450 500 1 0,6 2 1,1 5 2,7 - 500 600 2 1,3 2 1,1 4 2,2 - 600 700 0 0,0 2 1,1 4 2,2 - 700 800 0 0,0 2 1,1 5 2,7 - 800 900 1 0,6 0 0,0 0 0,0 - 900 1.000 0 0,0 1 0,5 0 0,0 - 1.000 10.000 1 0,6 4 2,2 4 2,2 - 10.000 50.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 50.000 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0

- Summa: 159 99,9 186 100,2 185 100,0

SOU 1997: 190 67

Tabell 9

Kategori Översättare Dramatiker Författare

Brutto inkomster Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 3 3,4 1 4,5 26 4,9

0 20 3 3,4 3 13,6 82 15,5 - 20 40 6 6,8 1 4,5 51 9,6 - 40 60 9 10,2 6 27,3 41 7,8 - 60 80 3 3,4 4 18,2 24 4,5 - 80 100 5 5,7 3 13,6 30 5,7 - 100-150 15 17,0 2 9,1 71 13,4

150 200 16 18,2 0 0,0 53 10,0 - 200 250 5 5,7 1 4,5 37 7,0 - 250 300 13 14,8 0 0,0 25 4,7 - 300 350 3 3,4 0 0,0 25 4,7 - 350 400 4 4,5 0 0,0 15 2,8 - 400 450 0 0,0 1 4,5 19 3,6 - 450 500 0 0,0 0 0,0 5 0,9 - 500 600 2 2,3 0 0,0 13 2,5 - 600 700 0 0,0 0 0,0 3 0,6 - 700 800 0 0,0 0 0,0 1 0,2 - 800 900 0 0,0 0 0,0 5 0,9 - 900 1.000 0 0,0 0 0,0 1 0,2 - 1.000 10.000 1 1,1 O 0,0 2 0,4 - 10.000 50.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 50.000 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - Summa: 88 99,9 22 99,8 529 99,9

Tabell 10

Keramiker,

Konsthantverkare, Kategori Bildkonstnär textilkonstnär Tecknare Rörelse utgifter Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 55 2,5 36 4,0 10 6,2

0 20 407 18,3 150 16,5 23 14,3 - 20 40 636 28,7 244 26,9 32 19,9 - 40 60 414 18,7 176 19,4 20 12,4 - 60 80 224 10,1 98 10,8 21 13,0 - 80 100 145 6,5 60 6,6 15 9,3 - 100 150 197 8,9 73 8,0 24 14,9 - 150 200 69 3,1 30 3,3 6 3,7 - 200 250 20 0,9 13 1,4 2 1,2 - 250 300 13 0,6 8 0,9 2 1,2 - 300 350 11 0,5 4 0,4 5 3,1 - 350 400 6 0,3 3 0,3 0 0,0 - 400 450 8 0,4 3 0,3 0 0,0 - 450 500 2 0,1 4 0,4 0 0,0 - 500 600 4 0,2 1 0,1 0 0,0 - 600 700 1 0,0 1 0,1 1 0,6 - 700 800 1 0,0 1 0,1 0 0,0 - 800 900 0 0,0 2 0,2 0 0,0 - 900 1.000 0 0,0 1 0,1 0 0,0 - 1.000 5 0,2 0 0,0 0 0,0

-

Tabell 11

Kategori Fotograf Tonsättare Kompositör

Rörelse utgifter Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 20 5,3 2 2,7 19 14,7

0 20 44 11,7 13 17,3 27 20,9 - 20 40 60 16,0 28 37,3 20 15,5 - 40-60 41 10,9 9 12,0 15 11,6

60 80 43 11,5 5 6,7 13 10,1 - 80 100 32 8,5 6 8,0 10 7,8 - 100-150 42 11,2 7 9,3 15 11,6

150 200 32 8,5 2 2,7 4 3,1 - 200 250 18 4,8 1 1,3 1 0,8 - 250 300 13 3,5 0 0,0 0 0,0 - 300 350 6 1,6 0 0,0 1 0,8 - 350 400 6 1,6 0 0,0 1 0,8 - 400 450 4 1,1 0 0,0 0 0,0 - 450 500 0 0,0 1 1,3 0 0,0 - 500 600 5 1,3 0 0,0 2 1,6 - 600 700 2 0,5 0 0,0 0 0,0 - 700 800 3 0,8 1 1,3 1 0,8 - 800 900 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 900 1.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 1.000 4 1,1 0 0,0 0 0,0

- Summa: 375 99,9 75 99,9 129 100,1

Tabell 12

Instrumentalist,

Jazz/Folk/Rock, Kategori Sångare

Dansare, Teater Film Rörelse utgifter Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 15 9,4 16 8,6 14

7,6

0 20 52 32,7 43 23,1 26 14,1

-

-

- 700 800 0 0,0 0 0,0 1 0,5

-

- 1.000 1 0,6 1 0,5 2 1,1 - Summa: 159 99,9 186 100,0 185 99,9 Summa Kr 12 089 338 17 604 714 25 660 395

385 685

Tabell 13

400 - 450 500 0 0,0 0 0,0 1 0,2 - 500 600 0 0,0 0 0,0 1 0,2 - 700 0 0,0 0 0,0 1 0,2 600 - 700 800 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 800 900 0 0,0 0 0,0 2 0,4 - 1.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 900 -

1.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 88 99,9 22 99,9 529 100,1 Summa:

Tabell 14

Keramiker, Konsthantverkare, Kategori Bildkonstnär textilkonstnär Tecknare Rörelse överskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent 0 174 17,5 58 11,6 10 7,6 0 20 438 44,0 186 37,1 26 19,8 -

- 350 400 0 0,0 1 0,2 0 0,0

-

-

65 274

Tabell 15

Kategori Fotograf Tonsättare Kompositör

Rörelse överskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 25 10,4 3 5,6 10 10,5

0 20 75 31,3 22 40,7 47 49,5 - 20 40 31 12,9 10 18,5 18 18,9 - 40 60 33 13,8 5 9,3 4 4,2 - 60 80 18 7,5 5 9,3 5 5,3 - 80 100 9 3,8 2 3,7 4 4,2 - 100 150 24 10,0 4 7,4 4 4,2 - 150 200 9 3,8 0 0,0 1 1,1 - 200 250 14 5,8 2 3,7 1 1,1 - 250 300 1 0,4 1 1,9 1 1,1 - 300 350 O 0,0 0 0,0 0 0,0 - 350 400 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 400 450 1 0,4 0 0,0 O 0,0 - 450 500 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 500 600 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 600 700 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 700 800 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 800 900 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 900 1.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 1.000 10.000 0 0,0 O 0,0 0 0,0 - 10.000 50.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 50.000 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 -

SOU 1997: 190

Tabell 16

Instrumentalist,

Jazz/F 01k/Rock, Kategori Sångare Dansare, Teater Film

Rörelse överskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 24 20,3 16 11,9 17 12,7

0 20 66 55,9 51 37,8 35 26,1 - 20 40 9 7,6 20 14,8 25 18,7 - 40 60 3 2,5 11 8,1 9 6,7 - 60 80 3 2,5 9 6,7 9 6,7 - 80 100 6 5,1 5 3,7 7 5,2 - 100 150 2 1,7 10 7,4 14 10,4 - 150 200 3 2,5 4 3,0 9 6,7 - 200 250 2 1,7 6 4,4 6 4,5 - 250 300 0 0,0 2 1,5 2 1,5 - 300 350 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 350 400 0 0,0 1 0,7 l 0,7 - 400 450 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 450 500 0 0,0 0 0,0 O 0,0 - 500 600 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 600 700 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 700 800 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 800 900 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 900 1.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 1.000 10.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 10.000 50.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 50.000 100.000 0 0,0 0 0,0 O 0,0 - 100.000 0 0,0 O 0,0 0 0,0 - Summa: 118 99,8 135 100,0 134 99,9

Tabell 17

Kategori Översättare Dramatiker Författare

Rörelse överskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 2 2,5 8 40,0 32 7,7

0 20 10 12,5 3 15,0 113 27,2 - 20 40 10 12,5 2 10,0 42 10,1 - 40 60 14 17,5 1 5,0 45 10,8 - 60 80 5 6,3 0 0,0 35 8,4 - 80 100 4 5,0 4 20,0 34 8,2 - 100 150 17 21,3 O 0,0 57 13,7 - 150 200 11 13,8 1 5,0 29 7,0 - 200 250 4 5,0 0 0,0 15 3,6 - 250 300 2 2,5 0 0,0 5 1,2 - 300 350 0 0,0 1 5,0 4 1,0 - 350 400 0 0,0 0 0,0 1 0,2 - 400 450 1 1,3 0 0,0 1 0,2 - 450 500 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 500 600 0 0,0 O 0,0 0 0,0 - 600 700 0 0,0 0 0,0 2 0,5 - 700 800 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 800 900 0 0,0 0 0,0 O 0,0 - 900 1.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 1.000 10.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 10.000 50.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 50.000 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - Summa: 80 100,2 20 100,0 415 99,8

Tabell 18

Keramiker,

Konsthantverkare,

Kategori Bildkonstnär textilkonstnär Tecknare

Rörelse underskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 20 541 44,2 218 53,4 21 70,0

- 20 40 362 29,6 114 27,9 5 16,7

- 40 60 152 12,4 36 8,8 1 3,3

-

60 80 68 5,6 14 3,4 0 0,0

- 80 100 40 3,3 10 2,5 0 0,0

- 100 150 37 3,0 7 1,7 2 6,7

- 150 200 11 0,9 6 1,5 1 3,3

- 200 250 3 0,2 1 0,2 0 0,0

- 250 300 3 0,2 0 0,0 0 0,0

- 300 350 5 0,4 1 0,2 0 0,0

- 350 400 1 0,1 0 0,0 0 0,0

- 400 450 0 0,0 0 0,0 O 0,0

- 450 500 0 0,0 O 0,0 0 0,0

- 500 600 0 0,0 1 0,2 0 0,0

- 600 700 0 0,0 O 0,0 0 0,0

- 700 800 0 0,0 0 0,0 0 0,0

- 800 900 0 0,0 0 0,0 0 0,0

- 900 1.000 O 0,0 0 0,0 0 0,0

- 1.000 10.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0

-

Tabell 19

Fotograf Tonsättare Kompositör Kategori

Rörelse underskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

58 42,3 11 52,4 16 47,1 0 20 - 40 33 24,1 3 14,3 9 26,5 20 - 19 13,9 1 4,8 4 11,8 40 60 - 9 6,6 3 14,3 2 5,9 60 80 - 4 2,9 0 0,0 1 2,9 80 100 - 11 8,0 2 9,5 1 2,9 100 150 - 3 2,2 1 4,8 1 2,9 150 200 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 200 250 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 250 300 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 300 350 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 350 400 - O 0,0 0 0,0 0 0,0 400 450 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 450 500 - O 0,0 0 0,0 0 0,0 500 600 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 600 700 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 700 800 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 800 900 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 900 1.000 - 0 0,0 O 0,0 0 0,0 10.000 1.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0 10.000 50.000 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 50.000 100.000 - O 0,0 0 0,0 0 0,0 100.000 - 137 100,0 21 100,1 34 100,0 Summa:

5 233 338 826 237 1 100 797 Summa Kr

38 200 39 345 32 376 Medeltal

23 558 19 007 21 423 Median

Standardavvikelse 38 138 46 032 38 371

Tabell 20

Instrumentalist, Jazz/Folk/Rock, Kategori Sångare Dansare, Teater Film

Rörelse underskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 20 25 61,0 36 69,2 23 45,1 - 20 40 9 22,0 9 17,3 11 21,6 - 40 60 3 7,3 4 7,7 7 13,7 - 60 80 2 4,9 1 1,9 5 9,8 - 80 100 0 0,0 1 1,9 1 2,0 - 100 150 0 0,0 0 0,0 2 3,9 - 150 200 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 200 250 l 2,4 0 0,0 1 2,0 - 250 300 1 2,4 0 0,0 0 0,0 - 300 350 0 0,0 0 0,0 1 2,0 - 350 400 0 0,0 1 1,9 0 0,0 - 400 450 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 450 500 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 500 600 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 600 700 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 700 800 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 800 900 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 900 1.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 1.000 10.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 10.000 50.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 50.000 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 - Summa: 41 100,0 52 99,9 51 100,1

55 870

1997:190 79 SOU

Tabell 21

Översättare Dramatiker Författare Kategori

Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent Rörelse underskott

5 62,5 1 50,0 60 52,6 O 20 - 40 3 37,5 0 0,0 21 18,4 20 - 0 0,0 0 0,0 8 7,0 40 60 - 0 0,0 1 50,0 7 6,1 60 80 - 0 0,0 0 0,0 9 7,9 80 100 - 0 0,0 0 0,0 5 4,4 100 150 - 0 0,0 0 0,0 1 0,9 150 200 - 250 0 0,0 0 0,0 1 0,9 200 - 0 0,0 0 0,0 2 1,8 250 300 - O 0,0 0 0,0 0 0,0 300 350 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 350 400 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 400 450 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 450 500 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 600 500 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0 600 700 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 700 800 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 800 900 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 900 1.000 - 10.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0 1.000 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 10.000 50.000 - 0 0,0 0 0,0 0 0,0 50.000 100.000 - 0,0 0 0,0 0 0,0 100.000 0 - 8 100,0 2 100,0 114 100,0 Summa:

131 766 87 109 4 368 329 Summa Kr

16 471 43 554 38 319 Medeltal

16 781 43 554 18 776 Median

9 745 40 129 50 570 Standardavvikelse

SOU 1997: 190

Tabell 22

Kategori: Bildkonstnär 2218 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse

Andel Varor och material 33 420 531 15 068 4 258 80 388 67,1 Utgifter for hyrda

Hyra el. leasing av

maskiner o inv. 809 373 364 2 407 8,6 - Reparation o underhåll

på maskiner inv. 558 347 252 o 1 480 11,4 - Företags- försäkringar 1 551 373 699 1 860 32,6 - Frakt, transporter och

resor 13 315 015 6 003 2 538 11988 74,6

Avskrivningar på

maskiner o inv. 4 374 797 l 972 7 239 37,3 - Avsättningar

Uttag från

Upphovsmannakonto 2 785 310 1 256 10 492 2,6 - Insättning till

Upphovsmannakonto 2 424 163 1 094 13 872 1,2 - Upphovsmannakonto

saldo 15 359 942 6 925 148 620 3,9 - Periodiseringsfonds

avsättning 5 678 631 2 560 10 462 13,3 - Pensionsforsäkrings-

premie i förvärvskällan 1 411 306 636 5 059 6,2 - Räntor

Ränte inkomster 310 177 140 1 096 8,9 - Ränte utgifter 2 540 696 1 145 8 540 12,0 -

Tabell 23

Kategori: Keramiker, Konsthantverkare, Textilkonstnärer 908 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 14 611 567 16 092 6 138 34 396 74,9 Utgifter för hyrda

Hyra el. leasing av maskiner inv. 293 058 322 2 525 5,9

0 - Reparation 0 underhåll

maskiner inv. 461 484 508 l 757 19,7

o - Företagsforsäkringar 1 083 981 1 194 2 364 48,1

- Frakt, transporter och

4 618 512 5 086 2 283 8 851 74,2 resor Avskrivningar på maskiner inv. 2 680 487 2 952 486 6 683 55,3

o Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 501 660 552 6 972 1,1

- Insättning till Upphovsmannakonto 347 454 383 5 388 0,8

- Upphovsmannakonto saldo 5 401 418 5 949 141 525 1,4

- Periodiseringsfonds avsättning 4 052 297 4 463 12 827 21,1

- Pensionsforsäkringspremie i förvärvskällan 1 057 497 1 164 4 097 13,8

- Räntor Ränte inkomster 414 321 456 5 096 19,5

- Ränte utgifter 1 921 073 2 116 8 202 24,6

-

Tabell 24

Kategori: Tecknare 161 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 2 009 221 12 480 5 321 19 539 67,7 Utgifter for hyrda

Hyra el. leasing av maskiner inv. 164 222 1 020 5 470 9,3

o - Reparation 0 underhåll på maskiner inv. 41 018 255 688 20,5

o - Företags- försäkringar 132 683 824 2 328 44,1

- Frakt, transporter och

997 126 6 193 2 500 8 362 78,3 resor Avskrivningar maskiner inv. 826 367 5 133 825 9 696 56,5

0 Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 12 000 75 946 0,6

- Insättning till Upphovsmannakonto 284 532 1 767 12 496 2,5

- Upphovsmannakonto saldo 0,0

- - - - Periodiseringsfonds avsättning 2 495 347 15 499 28 050 38,5

- Pensionsförsäkringspremie i förvärvskällan 397 922 2 472 6 934 21,7

- Räntor Ränte inkomster 142 862 887 4 877 39,1

- Ränte utgifter 141 841 881 4 138 26,7

-

SOU 1997: 190 83

Tabell 25

Kategori: Fotograf 375 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 16 492 600 43 980 18 942 87 508 78,1 Utgifter för hyrda

Hyra el. leasing av maskiner inv. 871 604 2 324 12 431 22,7

o - Reparation o underhåll

maskiner inv. 429 788 1 146 2 899 36,3

o - Företags- försäkringar 635 045 1 693 3 125 49,9

- Frakt, transporter och

4 069 740 10 853 3 405 27 627 77,9 resor Avskrivningar på maskiner inv. 3 696 932 9 858 5 457 13 705 72,5

o Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 49 808 133 1 736 0,8

- Insättning till Upphovsmannakonto 365 487 975 11 798 1,3

- Upphovsmannakonto saldo 253 877 677 11 033 0,5

- Periodiseringsfonds avsättning 3 181 615 8 484 20 026 25,3

- Pensionsforsäkringspremie i forvärvskällan 504 605 1 346 6 764 13,3

- Räntor Ränte inkomster 131 208 350 1 588 36,3

- Ränte utgifter 876 801 2 338 7 423 36,3

-

84 SOU 1997: 190

Tabell 26

Kategori: Tonsättare 75 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 734 166 9 789 32 104 26,7

- Utgifter för hyrda

Hyra el. leasing av maskiner inv. 20 250 270 1768 6,7

0 - Reparation 0 underhåll på maskiner 0 inv. 51 646 689 1 688 30,7

- Företags- försäkringar 92 828 1 238 2 785 34,7

- Frakt, transporter och resor 559 917 7 466 3 815 9 547 66,7 Avskrivningar på maskiner inv. 1 062 653 14 169 9 856 15 187 80,0

o Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 30 000 400 3 464 1,3

- Insättning till Upphovsmannakonto 237 252 3 163 14 096 6,7

- Upphovsmannakonto saldo 58 360 778 6 250 2,7

- Periodiseringsfonds avsättning 465 174 6 202 19 382 26,7

- Pensionsförsäkringspremie i förvärvskällan 90 019 1 200 4 753 12,0

- Räntor Ränte inkomster 22 963 306 2 380 14,7

- Ränte utgifter 103 622 1 382 6 297 14,7

-

SOU 1997: 190 85

Tabell 27

Kategori: Kompositör 129 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material l 870 676 14 501 49 772 44,2

- Utgifter för hyrda

Hyra el. leasing av

inv. 74 247 576 2 222 14,7 maskiner 0 - Reparation o underhåll

Frakt, transporter och

740 094 5 737 13 540 49,6 resor - Avskrivningar på maskiner inv. 1 111 675 8 618 2 000 14 753 59,7

0 Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 15 104 117 1 330 0,8

- Insättning till

265 061 2 055 13 086 3,1 Upphovsmannakonto - Upphovsmannakonto

196 791 1 525 10 120 2,3 saldo - Periodiseringsfonds

839 923 6 511 15 978 31,8 avsättning - Pensionsforsäkringspremie i förvärvskällan 76 483 593 2 678 6,2

- Räntor Ränte inkomster 66 847 518 2 727 24,8

- Ränte utgifter 159 853 1 239 5 052 17,8

-

Tabell 28

Kategori: Instrumentalist, Jazz/Folk/Rock, Sångare 159 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 2 489 548 15 658 50 486 35,2

- Utgifter för hyrda

Hyra el. leasing av

maskiner o inv. 113 855 716 2 725 12,6

- Reparation o underhåll

på maskiner 0 inv. 124 733 784 1 982 28,9

- Företags- försäkringar 92 679 583 l 510 28,3

- Frakt, transporter och

resor 1 047 467 6 588 559 18 842 53,5 Avskrivningar på

maskiner o inv. 1 156 682 7 275 1 893 11 798 57,9

Avsättningar

Uttag från

Upphovsmannakonto 0,0

- - - - Insättning till

Upphovsmannakonto 118 780 747 9 420 0,6

- Upphovsmannakonto

saldo 52 438 330 4 157 1,3

- Periodiseringsfonds

avsättning 879 728 5 533 20 172 23,9

- Pensionsförsäkrings-

premie i förvärvskällan 133 284 838 3 140 9,4

- Räntor

Ränte inkomster 66 669 419 2 649 25,8

- Ränte utgifter 104 016 654 2 662 17,0

-

Tabell 29

Kategori: Dansare, Teater 186 obs.

Standard Utnyttjande

Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Kostnader utgifter Varor och material 2 923 564 15 718 1 734 46 793 53,2 Utgifter för hyrda lokaler 2 669 074 14 350 3 544 33 450 55,4

material 763 108 4 103 364 9 123 54,3 Förbruknings- Kontorsmaterial 573 127 3 081 1 392 5 802 73,7

Hyra el. leasing av

213 573 1 148 7 772 15,1 maskiner 0 inv. - Reparation 0 underhåll

Frakt, transporter och

1490 934 8 016 2 316 16 944 64,0 resor Avskrivningar

670 444 3 605 764 7 292 54,3 maskiner o inv. Avsättningar Uttag från

212 368 1 142 8 361 3,2 Upphovsmannakonto - Insättning till

466 800 2 510 29 412 2,7 Upphovsmannakonto - Upphovsmannakonto

59 475 320 4 361 0,5 saldo - Periodiseringsfonds

134 573 6 100 15 022 25,8 avsättning 1 - Pensionsforsäkrings-

förvärvskällan 275 420 1 481 5 899 10,8 premie i - Räntor

88 SOU 1997: 190

Tabell 30

Kategori: Film 185 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 7 475 579 40 409 1 035 249 600 53,5 Utgifter för hyrda

Hyra el. leasing av

maskiner o inv. 497 875 2 691 13 898 20,0

- Reparation o underhåll

på maskiner o inv. 152 127 822 3 379 24,9

- Företags- försäkringar 208 060 1 125 3 606 33,0

- Frakt, transporter och

resor 2 428 003 13 124 5 518 30 199 79,5

Avskrivningar på

maskiner o inv. 1 503 422 8 127 2 654 17 859 66,5

Avsättningar

Uttag från

Upphovsmannakonto 99 253 537 4 088 2,7

- Insättning till

Upphovsmannakonto 310 800 1 680 16 798 1,6

- Upphovsmannakonto

saldo 309 745 1 674 16 211 2,7

- Periodiseringsfonds

avsättning 2 211 848 11 956 25 523 34,1

- Pensionsforsäkrings-

premie i forvärvskällan 249 290 1 348 4 288 14,1

- Räntor

Ränte inkomster 164 909 891 2 991 34,6

- Ränte utgifter 209 962 1 135 3 123 32,4

-

SOU 1997: 190 89

Tabell 31

Kategori: Översättare 88 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 555 348 6 311 22 708 21,6

- Utgifter för hyrda

Hyra el. leasing av

maskiner o inv. 13 014 148 871 6,8

- Reparation 0 underhåll

maskiner o inv. 37 086 421 l 364 17,0

- Företags- försäkringar 83 865 953 2 967 28,4

- Frakt, transporter och resor 438 783 4 986 1 906 8 583 65,9

Avskrivningar på maskiner inv. 298 209 3 389 1 538 5 147 59,1

o Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 0,0

- - - - Insättning till

Upphovsmannakonto 0,0

- - - - Upphovsmannakonto saldo 83 127 944 6 371 2,3

- Periodiseringsfonds avsättning 1 234 103 14 024 31 711 36,4

- Pensionsforsäkringspremie i förvärvskällan 358 313 4 072 11 282 25,0

- Räntor

Ränte inkomster 24 151 274 1 043 21,6

- Ränte utgifter 58 045 660 2 591 15,9

-

90 SOU 1997: 190

Tabell 32

Kategori: Dramatiker 22 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 36 153 1 643 3 723 27,3

- Utgifter for hyrda

Hyra el. leasing av maskiner 0 inv. 8 808 400 1 179 13,6

- Reparation o underhåll

maskiner o inv. 2 722 124 531 13,6

- Företags- försäkringar 6 857 312 630 27,3

- Frakt, transporter och resor 179 911 8 178 3 775 10 567 77,3 Avskrivningar på maskiner o inv. 94 463 4 294 3 081 5 006 77,3 Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 203 020 9 228 33 835 9,1

- Insättning till Upphovsmannakonto 62 501 2 841 13 325 9,1

- Upphovsmannakonto saldo 1 770 265 80 467 193 647 22,7

- Periodiseringsfonds avsättning 259 104 11 777 24 307 40,9

- Pensionsforsäkringspremie i forvärvskällan 55 730 2 533 6 262 18,2

- Räntor

Ränte inkomster 41 725 1 867 6 255 27,3

- Ränte utgifter 8 347 379 1 605 18,2

-

SOU 1997: 190 91

Tabell 33

Kategori: Författare 529 obs.

Standard Utnyttjande Kostnader utgifter Summa Medelvärde Median avvikelse Andel Varor och material 8 229 368 15 556 44 030 38,4

- Utgifter for hyrda

Hyra el. leasing av maskiner inv. 351 368 664 4 666 7,8

o - Reparation 0 underhåll på maskiner inv. 193 002 365 1 155 20,8

0 - Företags- försäkringar 429 758 812 3 517 28,0

- Frakt, transporter och

5 518 368 10 432 3 971 16 862 72,0 resor Avskrivningar maskiner inv. 2 578 843 4 875 1 798 9 191 63,1

o Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 678 510 1 283 18 652 2,1

- Insättning till Upphovsmannakonto 583 663 1 103 10 526 1,7

- Upphovsmannakonto saldo 2 960 098 5 596 48 123 3,6

- Periodiseringsfonds avsättning 5 825 473 11 012 24 479 33,5

- Pensionsförsäkringspremie i förvärvskällan 1 321 815 2 499 6 854 20,2

- Räntor Ränte inkomster 191 556 362 1 780 24,8

- Ränte utgifter 971 375 1 836 12 246 23,8

-

SOU 1997: 190 93

Stockholm 1997-10-01

Konstnärsstödsutredningen Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Enkät angående konstnärernas arbetssituation och inkomster

Regeringen har tillsatt två utredningar med uppgiñ att seöver konstnärernas villkor och deras situation på arbetsmarknaden.Den enaKonstnärsstödsutredningen Dir 1996:80 skall enligt direktiven redovisa konstnärers och författare ekonomiska förhållanden. Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen Dir 1997:58 skall göra en översyn av arbetsmarknadspolitiken i förhållande till konstnärsyrkena. Bägge utredningarna skall vara avslutade i december.

Som ett led bägge utredningarna har vi beställti en undersökning hos Statistiska Centralbyrån SCB. Undersökningen utgår från register från konstnärsnämnden och författarfonden över konstnärer som sökt bidrag hos dem.Dessaregister samkörs med olika SCB-register, bl a inkomstregistret.

För att få en djupare bild av konstnäremas ekonomiska villkor kombinerar vi dessaregisterkömingar med en enkät till ett urval av gruppen. Det är ca3 000 konstnärer som får denna enkät, som vi bifogar för er kännedom liksom SCB:s följebrev.

Utredningama har samrått med Konstnärliga och litterära yrkesutövares sarnarbetsnämnd, KLYS, om registerval och enkätundersökningen. Datainspektionen har också givit särskilt tillstånd. Vi vill med detta brev också informera ereftersom många av de som får enkäten kan vara medlemmar i erorganisation och därför vända sig till ermed frågor om undersökningen. Det ärvår förhoppning att ni stöder den och betonar vikten av att vi får ett så bra underlag som möjligt för att dra våra slutsatseroch lägga våra för slag. Regeringens avsikt med bägge utredningarna är att förbättra konstnäremas villkor.

Självfallet ställer vi gärnaupp och berättar såväl undersökningen ut-

mer om som om redningama i övrigt. Christina Riddennan träffas på tel 08-405 35 93 och Yvonne Gille på tel 08-405 37 40.

Med vänlig hälsning j

z

agreement... / .

nu. Christina. . Ridderman. vonne

M:DOKStatistik\Klysbrev.doc/YG/l997-09-18

Statistiska centralbyrån Oktober 1997 StatisticsSweden

Konstnärliga yrkesutövares inkomstförhållanden Regeringen har tillsatt två utredningar angående konstnärernas villkor; konstnärsstödsutredningen Dir 1996:80 och konstnärliga arbetsmarknadsutredningen Dir 1997:58. Konstnärsstödsutredningen skall enligt direktiven redovisa konstnärers och författares ekonomiska förhållanden och arbetsmarknadsutredningen skall utreda förekomsten av passivt och aktivt arbetsmarknadspolitiskt stöd till konstnärerna.Utredningama har därför givit Statistiska centralbyrån SCB i uppdrag att sammanställa information om kulturarbetares inkomst- och arbetsvillkor.

Så här går det till Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden för register över personer som söker/erhåller olika typer av stipendier och bidrag. Dessa register sambearbetas med SCB:s senasteinkomstregister avseendeår 1995. Från inkomstregistret hämtas uppgifter om inkomst av tjänst, näringsverksamhet, kapital, skattepliktig förmögenhet, sjukpenning, dagpenning vid arbetslöshet, utbildningsbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag m.m. Till ett urval av Författarfondens och Konstnärsnämndens stipendie- och bidragssökande sänds också en enkät. Du är en av ca 3 000 personer som nu ber besvaranågrakompletterande frågor om Dina inkomst- och arbetsvillkor. Din medverkan i undersökningen är av stor betydelse för att bilden av kulturarbetares inkomst- och arbetsvillkor ska bli så rättvisande som möjligt. Din medverkan är frivillig, men fler som svarar desto mer ökar undersökningens värde och tillförlitlighet.

Detta händer med Dina svar När vi fått Din blankett avlägsnasalla identitetsuppgifter innan Dina svar databehandlas. Utredningama kommer att få tillgång till materialet och framställa tabeller och diagram där det inte framgår vad någon enskild svarat. Undersökningen har godkänts av Datainspektionen och sker i samråd med Konstnärliga och litterära 7yrkesutövares samarbetsnämnd,KLYS. Uppgifterna skyddasav lagen om statistiksekretessse baksidan. Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt.

Ytterligare några upplysningar Enkäten omfattar flera olika grupper av kulturarbetare. I blanketten används den gemensammabeteckningen konstnärligt arbete för alla konstnärliga verksamheter inom 0rd-, bild-, form-, t0n-, scen- och filmkonstens områden. Vi ber Dig beakta detta och besvara frågorna även om benämningarna inte är helt relevanta för Din verksamhet.

Har Du några frågor om undersökningen så är Du välkommen att ringa oss på SCB, Gulli Johansson,tfn 019-17 61 89 eller Camilla Söderlund, tfn 019-l7 69 55.

33m: wámk

Brita Karlberg Undersökningsledare, SCB

5 Var Du under 1935verksam med konstnärligt eller annatarbete uppskattagenomsnittligomfattningper vecka.Fleraalternativkananges.

Mindreän 11-20 21-30 Mer än

10tim/vecka tim/vecka tim/vecka 30 tim/vecka Arbeteiegenregi/rörelsemedkonstnärligtarbete, 1 2 3 4

försäljning E j: E E inklusivekontorsarbete, etc.

E E ü D Arbete i egenregi/rörelsemedannatän konstnärligtarbete

E D D E Anställningmedhuvudsakligenkonstnärligtarbete Anställning annati arbetemenmed anknytningtill

E E D E minkonstnärligakompetens Anställningi annatarbeteutananknytningtill

E E E |_| mittkonstnärligaarbete

anställning E Ingetarbeteeller 1

6 Utövade Du under 1995konstnärlig verksamhet i denomfattning Duönskade 1B Ja - Gatill 7 2:

Nej

Om Nej, vilken var den viktigaste anledningen

D Tvingades arbete privatekonomiskaskäl 1 taannat av

D Bristandeetterfráganlarbetsmarknadsskäl 2

D Annan orsaknämligen

7 Var Duarbetslös/utan inkomst någon gång under 1995

1D Ja

E - Gå tillfråga9 2 Nej

Om Ja, fick Du något avföljande stöd under den/de perioden/-erna Fleraalternativkan anges.

ä 14dagar 2 3 Mer än

-

1månad månader 4månader

Arbetslöshetskassa KAS Utbildningsbidrag Beredskapsarbete Arbetsplatsintroduktion Anställningmedrekryteringsstöd Utbildning ALU Startaeget-bidrag Annatnämligen

fick stöd E Nej, inget 1

8 Blev Du anvisad annatarbete av arbetsförmedlingen under sådan/sådanaperiodl-er 1: Ja 1 2C Nej

9 HarDu någon gång övervägt att lämna Ditt konstnärliga yrke D Ja 1 E Nej - Ga till fråga 10 2 OmJa, vilken är den viktigaste anledningen E Privatekonomintvingarmig 1 D Försmåmöjligheteratt utvecklaskonstnärligt 2 E Annat nämligen

10 Hararbetsförmedlingen någon gång informerat Dig ommöjligheter till byte av yrke E Ja 1 E Nej 2

11 Var år 1995ett normalt inkomstår för Dig E Ja - Ga rmfråga 12 1 E Nej 2 Om Nej, nivån på Din inkomst under år 1995högre eller lägrejämfört med andra år

var 1D Högre 2D Lägre

12 Har Dukonstnärlig högskoleutbildning

E 1 Ja 21: Nej

13Är Du ensamstående eller gift/sammanboende Du räknasexempelvissomensamståendeomDubor hos Dinaförä/drar 1D Ensamstående 2: Gilt/sammanboende

14 Har Du barn som bor i Ditt hem

Angeantal barn i respekt/veåldersgrupp

-Går 7-12ár 13-17ár 18år-

1BJa,iáIdern 2

1LJ

2j:| Nej

Tack för att Du besvarat frågorna i enkäten Lägg blanketten i svarskuvertet och postadet såsnan som möjligt, helst idag. Inget frimärke behövs

4 17-1667

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . - Inkomstskattelag,del I-Ill. Fi. 33.Att läraövergränser.En studieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. forvalmingspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfomiation. M. 34.Övervakning miljön. M. . av Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor.K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpande penningtvätt.av Fi. Länsstyrelsemasroll i traflk- ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. . påsexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner.Fi. Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39.Integritet offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam- 40. Ungaocharbete.ln. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lag omtrossamfund - 12.IT-probleminför 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. 15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden 17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46.Statenochtrossamfunden Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch Förkompetensochresultat.Fi. unga6-l6 år.U. 49. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. 22. Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s 23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. demokratiochdelaktighetden8 november1996 51.Bristeri omsorg anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. S. 53.Avskaffa reklamskattenlFi. - 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministem ochmakten. 26. EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav 27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku. 28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareoch beslutsfattare. värtoffentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju. 29.Bampomografifrågan. 57. I medborgarnastjänst. Innehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsforvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvalmingsfonn.Ku. 31.Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TVinom SverigesTelevision.Ku. IT-kommissionensrapport3/97.K. 61.Att växablandbetongochkojor. Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån 90 Ändradorganisationfor detstatligaplan-, bygg- . Storstadskommittén. ochbostadsväsendet.In.

62 Rosoravbetong. 9 Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor. . . - en om En antologitill delbetänkandetAtt växabland Jo.

betongochkojor från Storstadskommittén. 92.Medieforetagi Sverige Ägandeoch - 63. Sverigeinför epokskiñet. strukturförändringari radio ochTV. Ku. press, IT-kommissionensrapport5/97.K. 93.Hantering fel i utjämningssystemetför av 64. Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd kommunerochlandsting.ln.

+ Bilagedel.A 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N.

65. Polisensregister.Ju. 95. Forumför världskultur

66. Statsskuldspolitiken.Fi. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 67 Återkallelse uppehållstillstånd.UD. 96. Lokalförsörjningochfastighetsägande. . av Grannlands-TVi kabelnät.Ku. En utvärderingavstatensfastighetsorganisation. . 69. Besparingaristortochsmått.U. Fi.

70. Totalforsvaretoch frivilligorganisationema 97. Skydd skogsmark.Behovochkostnader.M. av uppdrag,stödochersättning.Fö. 98. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. - 71.Politik för unga. Bilagor. M.

+ 2stbilagor. In. 99. Enny vattenadministration.Vattenärlivet. M.

72.Enlagomsocialförsäkringen, 100.Nya samverkansforrnerinom densjöhistoriska

73. Infor ensvenskpolicyomsäkerelektronisk museiverksamheten.Ku.

kommunikation.Referatfrånett seminarium l0l. Behandlingavpersonuppgifterom

anordnatavIT-kommissionen,Närings-och totalforsvarspliktiga.Fö.

handelsdepartementetoch SElSdenll december 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s

1996.lT-kommissionensrapport6/97.K. jordbruk i framtiden.Jo.

74 EU:sj0rdbrukspolitik,miljön och regional 103 Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. . . utveckling.Jo. 104 Polisi fredenstjänst.UD. . 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för 105.Agenda21 Sverige.i

fysiskapersoner.Fi. Femår eñerRio resultatochframtid.M. - 76. Invandrarei vårdochomsorg 106 Enfondför konstnärer.Ku. . unga enfrågaombemötande äldre.av 107 Den gymnasieskolan - . nya 77. Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. problemochmöjligheter.U. - 78. Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.In. 108.Att lämnaskolanmedrak Omrättentill rygg - 79.Försäkringsmäklare. lagöversynEn av skriftspråketochomförskolansochskolans

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

80. Reformeradstabsorganisation.Fi. skrivsvårigheter.U.

81. Allmännyttiga bostadsforetag. 109.Myndighetsansvaretfor transportavfarligt

+ Bilaga.In. gods.Fö.

82.Lika möjligheter.ln. 110 Säkrareobligationer Fi. . 83. Om maktochkön i spåren offentligaav 111 Branschsaneringochandrametodermot - . organisationersomvandling.A. ekobrott.Ju.

84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 112 En samordnadmilitär skolorganisation. . 85. Fönnånefter inkomst- Samordnatinkomst 113 Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom. begreppFörbostadsstödenochnya kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

kvalifikationsreglerfor rätt till 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

sjukpenninggrundandeinkomst. förändringochkönsmaktensframtid. A.

86. Punktskattekontroll alkohol,tobakochav 115.Ljusnandeframtid ellerettlångt farväl

mineralolja,m.m.Fi. Densvenskavälfärdsstatenijämförande

87. Kvinnor, mänochinkomster. belysning.A.

Jämställdhetochoberoende.A, 116.Barnetsbästai främstarummet.FN konvention :s 88 Upphandlingför utveckling.N. ombametsrättigheterförverkligasi Sverige. . 89. Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. 116 Barnetsbästa enantologi. . -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och 152.Uppehållstillståndpå grundavanknyming.UD.

-

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och 153.Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch

-

samhälle.Ku. jämställdhet Bilagedel.+ A. 118.Deladestäder. 154.Patientenharrätt. 119.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 155.Miljösamverkani vattenvården.M.

folkhälsoarbetet.S. 156.Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning: 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Samhällsekonomiskaeffekter.Fi.

utveckling.EnKartläggning.U. 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför 121.Skolfrågor Om skolai ennytid. U. förskolan.U.

- 122.Rättigheteri luñfartyg.K. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik.U. 123.Etteffektivarenäringsförbud.N. 159.Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet, 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och säkerhetochrättvisa.Ju.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 160.RegionalakonsekvenseravEU:söstutvidgning.N.

Riksdagen,1997-06-l K. 161.Stödi föräldraskapet. 125 Ettsvensktinvesterarskydd.Fi. 162.Medborgarskapoch identitet.In. 126.Bilen,miljön ochsäkerheten.Fi. 163.Översvämningskatastrofeni Polen

- 127.Straffansvarför juridiskapersoner.DelA+B. Ju. stödfrånstatochnäringsliv.N. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. 164.Medlingsinstitutoch lönestatistilc.

UD. + st5 bilagor.A. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 165.Läkemedeli priskonkurrens. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 166.Ohälsoförsälcringen.Trygghetoch aktivitet. S. 131.Lag ompremiepension.Fi. 167.Enlivsmedelsstrategiför Sverige. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 168.Vinstutdelningi aktiebolag.Ju. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag.Jo. 169.Försäkringsmedicinsktcentrum. 134.Förtroendemarmainflytandeökadkvalitetoch Enresursför utredningochmetodutveckling.

-

rättssäkerhet. 170.Bemötandet äldre.av 135.Ledare,maktochkön.A. 171.Densvenskflaggadehandelsflottans 136.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A. konkurrenskrañ.K.

- 137.GlastakochglasväggarDenkönssegregerade 172.Bidragtill fri svenskTV-produktion.Ku.

arbetsmarknaden.A. 173.Miljöhänsyni standarder.N. 138.Familj, maktochjämställdhet.A. 174.Räknamedmångfald.Förslagtill lag 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.ln.

arbeteochpengari familjen. A. 175.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetpå grund 140.Fonogramersätming.Ku. avsexuellläggning.A. 141.Bokeni tiden.Ku. 176.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav 142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader. personermedfunktionshinder.A. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. 177.Byggkvalitetför framtiden.In.

- 144.Försvaretsfastigheter. 178.Enskildanäringsidkare.

Formerför kostnadseffektivoch Översyn skattereglema.Fi.

en av

verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. 179.Klaraspelregler enförutsättningför samverkan

- 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens mellanoffentlig ochprivathälso-ochsjukvård.S.

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. 180.Kärnavfalloch Beslut.Rapportfrånett seminarium 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi. ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering

- 147.Barnsbilder avåldrande avettslutförvaravanväntkämbränsle.

enfrågaombemötandeaväldre. Umeå8-10april 1997.M.

- 148.Utbildningskanalen.U. 181.Redovisningoch aktiekapitali euro 149.Miljön i ettutvidgatEU. M. ochannanutländskvaluta.Ju. 150.EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.Jo. 182.Ennyplan-,bygg- ochbostadsforskning.In. 151.Foodandthe environment,Swedishstrategyfor 183.Arbete konsmärer.Ku.

thefutureof EUagriculture.Jo. 184.Generellakonsmärsstöd.Ku.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

185.Nyckelntill MEGA-BYTET. K. 186.Bättreochenklareregler.

Småföretagsdelegationensrapport N. 187.Omsorgomanhöriga

enfrågaombemötande äldre.av

- 188.Motion ochidrott 1997.

Idrottsutredningensintervjuundersökning.In. 189.Ohälsoförsäluingen.Övergångsbestämmelser.S. 190.KonstnäremasVerksamhetsinriktningoch

ekonomiskaförhållanden.Ku.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fönnånetter inkomst Samordnatinkomstbegrepp för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerfor Fastighetsdataregister.3 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Aktiebolagetskapital. 22 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Bampomografifrågan. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 lnnehavskriminaliseringm.m.29 Barnetsbästa enantologi.1 16 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 - Deladestäder.118 Grundlagsskyddför nyamedier.49 Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni Folketsområdgivareoch beslutsfattare. folkhälsoarbetet.119 + Bilaga och1 56 Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Polisensregister.65 rättssäkerhet.134 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.1 11 - Högkostnadsskydd Straffansvarför juridiska motsjuklönekostnader.142 personer.DelA+B. 127 Barnsbilderavåldrande Ettutvidgateuropeisktområdemedfrihet, enfrågaombemötande äldre.147av säkerhetochrättvisa.159 - Patientenharrätt.154 Vinstutdelningi aktiebolag.168 Stödi föräldraskapet.161 Redovisningoch aktiekapitali euro Läkemedeli priskonkurrens.165 ochannanutländskvaluta.181 Ohälsotörsälqingen.Trygghetochaktivitet. 166

Utrikesdepartementet Försäkringsmedicinsktcentrum.

Enresursfor utredningochmetodutveckling.169 Återkallelseavuppehållstillstånd.67 Bemötandet äldre.170av Polisi fredenstjänst.104 Klara spelregler enförutsättningfor samverkan Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128 mellanoffentlig ochprivat hälso-och sjukvård.179 StörreEU säkrareEuropa.143 - Omsorg anhöriga Uppehållstillståndpå grund om avanknytning.152 enfrågaombemötande äldre.187av - Försvarsdepartementet Ohälsotörsäkringen.Övergångsbestämmelser.189

Totalförsvaretoch ñivilligorganisationema Kommunikationsdepartementet

uppdrag,stödochersättning.70 - Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 Behandlingavpersonuppgifterom lT-problem infor 2000-skiftet.Referatoch slutsatserfrån totalförsvarspliktiga.101 enhearinganordnad lT-kommissionendenav Myndighetsansvaretförtransportav farligt gods.109 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 Ensamordnadmilitär sko1organisati0n.112 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik,

Socialdepartementet demokratioch delaktighetden8 november1996

anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 Bristeri omsorg Kristallkulan trettonröster framtiden. - om enfrågaombemötande äldre.51av - IT-kommissionensrapport3/97.31 Omsorgmedkunskapochinlevelse Ny kurs i txañkpolitiken bilagor.+ 35 enfrågaombemötande äldre.52av - Sverigeinfor epokskiftet. Att växablandbetongochkojor. IT-kommissionensrapport5/97.63 Ett delbetänkandeombarnsochungdomars Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav Storstadskommittén.61 IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet Rosoravbetong. och SEISden11december1996. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland IT-kommissionensrapport6/97.73 betongochkojor frånStorstadskommittén.62 Rättigheter luñfartyg.i 122 Enlagomsocialforsäkringar.72 IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Invandrarei vårdochomsorg programvamindustrin.Andrakammarsalen,

enfrågaombemötande äldre.76av - Riksdagen,1997-06-16.124

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kollektivtrafik i tid + Bilaga. 129 Lagompremiepension.131 Densvenskflaggadehandelsflottans Försvaretsfastigheter. konkurrenskraft.171 Formerfor enkostnadseffektivoch Nyckeln till MEGA-BYTET. 185 verksamhetsinriktadförvaltning. 144

Grunddata i samhälletstjänst.146

- Finansdepartementet och bättreEuropa EU:sutvidgning:

Ett större lnkomstskattelag,del1-111.2 Samhällsekonomiskaeffekter. 156 Byråkratini backspegeln.Femtioår förändringpå Enskildanäringsidkare.

av

förvaltningsområden.7 Översynavskattereglema.178 sex Flexibel förvaltning.Förändringochverksam-

Utbildningsdepartementet hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur. 9 Ansvaretfor valutapolitiken.10 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1

- Skatter,miljö ochsysselsättning.11 Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt unga6-16år. 21 ochproblematik.15 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Besparingari stortochsmått.69 + Bilagor. 17 Dennyagymnasieskolan Granskningavgranskning. problemochmöjligheter.107

- Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Att lämnaskolanmedrak Omrättentill

rygg- Kontroll ReavinstVärdepapper.27 skriñspråketochomförskolansochskolans I demokratinstjänst.Statstjänstemarmensroll och möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och vårt offentligaetos.28 skrivsvårigheter.108 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, svenskstatsforvaltning.30 utveckling.EnKartläggning.120 Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s Skolfrågor Om skolai ennytid. 121

forvaltningspolitiskasamarbete.33 Utbildningskanalen.148 Bekämpande penningtvätt.av 36 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Myndighetellermarknad. förskolan.157 Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.38 Vuxenpedagogiki teori ochpraktik.158 Arbetsgivarpolitiki staten.

Jordbruksdepartementet Förkompetensochresultat.48 Avskaffa reklamskatten53 Svenskmat- påEU-fat.25 Ministem och makten. EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 försörjningen.26 I medborgarnastjänst. Alternativautvecklingsvägarför EU:s Ensamladforvaltningspolitikför staten.57 gemensammajordbrukspolitik. 50 Statsskuldspolitiken.66 EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför utveckling. 74 fysiskapersoner.75 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91

- Uppföljningavinkomstskattelagen.77 Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s Försäkringsmäklare. lagöversynEn av jordbruk i framtiden.102 Försäkringsmäklarutredningen.79 Antimicrobial FeedAdditives.132 Reformeradstabsorganisation.80 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Punktskattekontroll alkohol,tobakav och EU:sjordbrukspo1itikochöstutvidgning.150 mineralolja,m.m.86 Foodandthe environment,Swedishstrategyfor the Lokalförsörjningochfastighctsägande. future of EUagriculture.151 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Säkrareobligationer 110 Ett svensktinvesterarskydd.125 Bilen, miljön ochsäkerheten.126 Effektivarestatliginköpssamordning.130

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Statenochtrossamfunden

Denkyrkligaegendomen.47 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför

Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav arbetshandikappade.5

förslagenfrån de statligautredningarna.55 Personaluthyrning.58

SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd

Betal-TV inomSverigesTelevision. 60 + Bilagedel.64

Grannlands-TVi kabelnät.68 Om maktochkön i spåren offentligaav

- Medieföretagi Sverige Ägandeoch organisationersomvandling.83 -

strukturförändringaripress,radioochTV. 92 Kvinnor,mänochinkomster.

Forumför världskultur Jämställdhetochoberoende.87

enrapportomettrikare kulturliv. 95 Mothalvamakten elvahistoriska -

- essäerom samverkansforrnerinom densjöhistoriska

Nya kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113

museiverksamheten.100 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

Rapportmedförslagomsändningsorter.103 förändringochkönsmaktensframtid. 114

Enfond för ungakonstnärer.106 Ljusnandeframtid eller ettlångt farväl

Nobelcenteri Stockholm ettinfonnations-och Densvenskavälfärdsstatenijämförande -

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och belysning.115

samhälle.117 Ledare,maktochkön. 135

Fonogramersättning.140 Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136

- Bokeni tiden.141 GlastakochglasväggarDenkönssegregerade

Bidragtill fri svenskTV-produktion.172 arbetsmarknaden.137

Arbete konstnärer.183 Familj,maktochjämställdhet.138

Generellakonstnärsstöd.184 Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom

KonstnäremasVerksamhetsinriktningoch arbeteochpengari familjen. 139

ekonomiskaförhållanden.190 Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch

jämställdhet Bilagedel.+ 153 Närings- och handelsdepartementet

Medlingsinstitutoch lönestatistik.

Regionpolitikför helaSverige.13 + st5 bilagor. 164

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Förbudmotdiskriminering arbetslivetpåi grund

Konkurrenslagen1993-1996.20 avsexuellläggning.175

Upphandlingför utveckling. 88 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav

Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 personermedfunktionshinder.176

Konkurrensneutralttransportbidrag.94

Kulturdepartementet Etteffektivarenäringsförbud.123

Regionalakonsekvenser EU:sav östutvidgning.160 IT i kulturenstjänst.14

Översvämningskatastrofen Statenochtrossamfunden i Polen-

stödfrånstatochnäringsliv. 163 Rättsligreglering

Enlivsmedelsstrategiför Sverige.167

Grundlag - Miljöhänsyni standarder.173

Lag omtrossamfund - Bättreochenklareregler.

Lag omSvenskakyrkan.41 - Småforetagsdelegationensrapport 186 Statenochtrossamfunden

Begravningsverksamheten.42

Statenochtrossamfunden

Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch

dekyrkliga arkiven.43

Statenochtrossamfunden

Svenskakyrkanspersonal.44

Statenochtrossamfunden

Stöd,skatterochfinansiering.45

Statenochtrossamfunden

Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

In rikesdepartementet Bättreinformation konsumentpriser.19 om Ungaocharbete.40 Politik för unga. + 2 bilagor.71 Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.78 Allmännyttigabostadstöretag. + Bilaga.81 Lika möjligheter.82 Ändradorganisationför detstatligaplan-,byggochbostadsväsendet.90 fel i utjämningssystemetför Hanteringav kommunerochlandsting.93 Medborgarskapochidentitet.162 Räknamedmångfald.Förslagtill lag mot etniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.174 Byggkvalitetför framtiden.177 plan-,bygg-ochbostadsforskning.182 En ny Motion och idrott 1997. Idrottsutredningensintervjuundersökning.188

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation.4 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik.84 skogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddav skogsmark.Behovochkostnader. Skyddav Bilagor. 98 vattenadministration.Vattenärlivet. 99 En ny Agenda21i Sverige. FemåreñerRio resultatochframtid.105 - Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Miljön etti utvidgatEU. 149 Miljösamverkani vattenvården.155 Kämavfall ochBeslut.Rapportfrånettseminarium beslutsprocesseni sambandmedlokalisering om avett sluttörvaravanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180