Skydd av skogsmark behov och kostnader. Bilagor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Skydd av skogsmark

Behov och kostnader

Bilagor

SME

1997:98

MILJÖVÅRDSBEREDNINGEN

än

um Statens offentliga utredningar WW 1997:98

EM Miljödepartementet

Skydd av skogsmark

Behov och kostnader

Bilagor

Miljövårdsberedningen

Stockholm 1997

SOU och Dskan köpasfrånFritzeskundtjänst. För remissutsändningarav SOUoch Ds svarar Fritzes,Offentliga Publikationer,på uppdragavRegeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst

10647Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Order-tel:08-690 91 90

Svara remiss.Hur ochVarför. Statsrådsberedningen,1993.

En liten broschyrsomunderlättararbetetför den somskall svarapåremiss. - Broschyrenkanbeställashos:

Regeringskanslietstörvaltningsavdelning Distributionscentralen 10333Stockholm Fax: 08-405 10 l0 Telefon: 08-405 1025

ISBN 91-38-20641-2

gotab Stockholm1997 ISSN 0375-250X

BILAGOR TILL MILJÖVÅRDSBEREDNINGENS

BETÄNKANDE SKYDD AV SKOGSMARK BEHOV OCH KOSTNADER SOU

1997:97:

1. KOMMITTEDlREKTIVEN dir 1995:167 PUBLICERADE 1

HUVUDBETÄNKANDET

NATURSKYDD OCH NATURHÄNSYN l SKOGEN

SAMMANFATTNING UR SKOGSSTYRELSENS MEDDELANDE 14997

"SKOGSRESERVAT l SVERIGE SAMMANFATTNING UR

-

NATURVÅRDSVERKETS RAPPORT 4707

4. I VILKEN OMFATTNING BEHÖVER AREALEN SKYDDAD SKOG l

SVERIGE UTÖKAS FÖR ATI BIOLOGISK MÅNGFALD SKALL BEVARAS

RAPPORT FRÅN ANGELSTAM, P. ANDERSSON, L.

FÖRDELNING Av RÖDLISTADE ARTER 1OLIKA SKOGSBIOTOPER 1

SVERIGE RAPPORT FRÅN ARTDATABANKEN

6. VIDSTRÄCKTA KULTURMILJÖER 1SKOGEN RAPPORT FRÅN

-

RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Bilaga Naturskydd och naturhänsyn i skogen

sammanfattning ur Skogsstyrelsens Meddelande 1-1997

Regeringen beslutade i Januari 1996 Skogsstyrelsen i uppdrag

att ge att redovisa "dels omfattningen och innebörden biotopskydd,

av naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar mark, dels synpunkter

av regelverket m.m. Vidare skulle bedömning göras hur stor areal

en av skogsmark som skogsvårdslagstiftningen undantar naturvårds- och

av andra hänsyn. Regeringen samtidigt Naturvårdsverket i uppdrag

gav att redovisa utvecklingen efter det skogspolitiska beslutet när det gäller avsättningen av skogsreservat m.m.

Riksdagen beslutade år 1993 om en ny skogspolitik. Skogsstyrelsen har sedan tidigare i uppdrag att redovisa en samlad utvärdering

av

skogspolitiken senast i januari 1998. Föreliggande uppdrag innebär att delar utvärderingen skogspolitiken tidigareläggs.

av av

Det skogspolitiska beslutet innebar bl.a. att ett miljömål och ett produktionsmål jämställdes. Sektorsansvaret för skogsbruket förtydligades och ett antal förändringar i 1979 års skogsvårdslag gjordes. Sedan år 1993 har även arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal pågått.

Skogens miljövärden kan skyddas på flera olika sätt. De olika former av skydd och hänsyn redovisas i rapporten är

som betydelsefulla och kompletteras varandra. De skiljer sig i flera avseenden, t.ex. urval, storlek, varaktighet, naturtyp och samhällets möjlighet till inflytande, och är således inte utbytbara eller fullt ut jämförbara.

Biotopskydd

Skogslevande växt- och djurarter är utrotningshotade eller på

som annat sätt skyddsvärda återfinns ofta i små viktiga biotoper

men livsmiljöer. För att skydda dessa infördes år 1991 bestämmelser i naturvårdslagen om s.k. biotopskydd. Skogsvårdsstyrelsen beslutar

om

2 Bilaga 2

biotopskydd på skogsmark för områden utgörs någon av 19

som av angivna biotoptyper och är högst 5 ha stort. Skogsägaren får

som ersättning enligt gällande regler, men behåller äganderätten.

Vid slutet år 1996 beräknas antalet biotopskydd på skogsmark

av

500 och arealen bedöms till totalt l 100 ha. Nära hälften av vara st ca alla biotopskydd utgörs urskogsartad barrskog, men samtliga 19

av biotoptyper finns representerade. Biotopskydd har så här långt främst beslutats för områden varit mycket virkesrika och aktuella för

som avverkning och har i genomsnitt ersatts med 35 000 kr/ha. Biotopskyddet omfattar idag värdefull relativt liten areal

en men skogsmark. Totalt beräknas 15 000 områden i landet under 5 ha

ca

lämpliga för biotopskydd. Arealen uppgår till 25 000-30 000 ha vara och kostnaden for skydda dem beräknas till 800-900 miljoner

att ca kr. För biotopskydd och naturvårdsavtal har regeringen anslagit ca 20

miljoner kr år. Med nuvarande tillgång på pengar beräknas det ta

per

till 50 år innan biotopskydd på skogsmark är genomfört. upp Skogsstyrelsen har tidigare i sin anslagsframställan för år 1997 begärt

80 miljoner kr för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Med små ekonomiska är skogsvårdsstyrelsens arbetssätt

resurser

i första hand be skogsägama och skogsföretagen att avstå från att att avverka eller att avvakta några år Det innebär att problemen skjuts på

. framtiden. Biotopskydd har hittills prioriterats för områden som varit aktuella för avverkning och där naturvärden annars skulle gått

förlorade. Biotopskydd har främst berört privatägd skogsmark. Orsaken de största företagen hittills avstått från att avverka

är att möjliga biotopskydd, kommer dock att kräva ersättning och

men om när biotopskydd beslutas.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är att civilrättsligt avtal tecknas mellan

som Skogsvårdsstyrelsen och skogsägare i syfte att bevara och utveckla

en

områdes naturvärden. Naturvårdsavtal används främst i sådana fall ett där miljöanpassad skötsel ett skogsområde är motiverad.

en av Avtalen används sällan ett rent ornrådesskydd. Markägaren blir

som

avtalen inte skyldig att utföra viss åtgärd, men genom

skogsvårdsstyrelsen kan ges rätt att utföra eller tillåta markägaren att utföra vissa åtgärder. Avtalen ger i regel markägaren rätt till ersättning som utbetalas som ett engångsbelopp. Avtalen tecknas ofta på 50 år.

Totalt beräknas skogsvårdsstyrelsema ha tecknat ca 190 avtal omfattande drygt l 000 ha till och med år 1996. Avtalsområdena är i genomsnitt drygt 6 ha stora. Medeltal för ersättning till markägaren är ca 6 300 kr/ha. Flest avtal har tecknats för naturtypema lövbränneliknande skog, naturskogsartad barr- eller lövskog samt ädellövskog.

Naturvårdsavtal har tillämpats sedan år 1994 och erfarenheterna är övervägande goda. Användning av avtal i naturvårdsarbetet har ett starkt stöd från skogsnäringen. Avtalen förutsätter markägarens engagemang och frivilliga medverkan och ger denne inflytande och delaktighet. Naturvårdsavtal är ett viktigt komplement till bl.a. naturreservat och biotopskydd, och kan tillvarata och befästa frivilliga avsättningar och markägamas sektorsansvar. Avtalen används i regel på andra typer av områden än de som kan komma ifråga för biotopskydd eller naturreservat. Naturvårdsavtal kan idag inte göras gällande mot ny ägare av fastigheten, vilket är en avsevärd begränsning. Skogsstyrelsen har föreslagit en lagändring för att komma tillrätta med detta. Avtalen skulle därefter kunna fylla ännu

en viktigare och långsiktigt säkrare funktion. Avtalen är sannolikt mycket kostnadseffektiva för staten och ersättningen är i regel relativt låg. I avvaktan på en eventuell lagändring som gör avtalen gällande mot ny ägare avser dock Skogsstyrelsen att fortsatt prioritera biotopskyddsarbetet.

Frivilliga avsättningar

Skogsägare och skogsföretag har i en enkätundersökning redovisat sina frivilligt och utan ersättning avsatta hänsynsområden. Inom hänsynsområden skall inte skogsbruk förekomma som kan skada natur- eller kulturvärden. Endast områden större än 0,5 ha medräknas. Var femte skogsägare och nästan alla större skogsföretag redovisar frivilliga avsättningar. Omfattningen av dessa beräknas komma att uppgå till ca 500 000 800 000 ha nedanför fjällnära skog när aktuella

uppgifter finns för all skogsmark. Detta motsvarar ca 2-4 procent av

4 Bilaga 2

skogsmarksarealen. De största skogsföretagen samt var tredje småskogsägare mindre än 5 000 ha skog dokumenterar sina hänsynsområden. De största skogsföretagens uppgifter är i regel tillgängliga för myndigheter och allmänhet. De största företagen

att avsättningama gäller "tills vidare, medan en majoritet av uppger mindre skogsägare "så länge de råder över fastigheten". Var

uppger femte småskogsägare kan tänka sig att avsätta hänsynsområden i framtiden. Två fem är tveksamma. En majoritet av skogsägama

av

att det ekonomiska ansvaret för att undanta skogsmark från anser skogsbruk skall delas mellan staten och skogsnäringen.

De frivilliga avsättningama betydande omfattning och utgör

är av ett viktigt komplement till naturreservat och biotopskydd. De kan av flera skäl inte ersätta det lagstadgade skyddet av skogsmark och behovet att skydda skog kvarstår. Skogsnäringens ambition att

av mer frivilligt avsätta skog är relativt stor. En majoritet av skogsägama

även att deras kunskap och intresse för miljöfrågor i uppger skogsbruket har ökat under de senaste fem åren. Det är en viktig

utgångspunkt för skogsvårdsorganisationens arbete med inventering

och utbildning. Frivilliga avsättningar sker på frivillighetens villkor. Skogsstyrelsen vill dock verka för att skogsägamas intentioner tillvaratas och rådgivning medverkar till att rätt områden

genom prioriteras och dokumenteras i skogsbruksplan. Uppgifterna om de

en frivilliga avsättningama är i flera avseenden osäkra och preliminära. Det är således angeläget att närmare undersöka de frivilliga avsättningama avseende deras miljövärden och omfattning. Undersökningen bör några år då pågående

upprepas om nu naturvärdesinventeringar och planläggning skog har kommit längre.

av

Skogsmark som skogsvårdslagstiftningen undantar

Skogsvårdslagen att hänsyn skall tas till naturvårdens och

anger kulturrniljövårdens intressen vid skötseln skog. För att ta reda på

av hur mycket skogsmark lämnas av miljöhänsyn, har l 700 hyggen

som undersökts. Endast s.k. hänsynsytor mellan 0,01 och 0,5 hektar medräknas. Därutöver lämnas träd och buskar spridda eller i små

samt hänsyn vid röjning och gallring. Större områden över grupper,

Bilaga 2 5

0,5 ha omfattas av undersökningen av frivilligt avsatta hänsynsornråden. De kan också utgöra egna bestånd där avsikten är att avverka dem vid ett senare tillfälle.

Vid avverkning år 1995 lämnades hänsynsytor motsvarande ca 5 procent hyggesarealen jämfört med fem år tidigare då ca 2 procent

av lämnades. Av hänsynsytoma bedöms 70 procent av den arealen kunna krävas med stöd av skogsvårdslagen och resterande areal kan ses som frivillig hänsyn därutöver. För år 1995 beräknas att ca 10 000 ha hänsynsytor lämnats vid slutavverlcning. För de sex åren från 1990 till 1995 är motsvarande uppgift ca 50 000 hektar.

Arealen hänsynsytor som lämnas vid foryngringsavverlcning förefaller ha ökat betydligt under de senaste åren. Kvarlämnande av hänsynsytor i den omfattning som studien visar har sannolikt stor betydelse för skogens miljövården. Studien visar dock inte vilka miljövärden som hänsynsytoma representerar. Viss typ av hänsyn väntas få betydelse först på längre sikt som ett äldre eller avvikande inslag i nästa skogsgeneration. Andra hänsynsytor är temporärt viktiga

värdet klingar efter några år. Det är därför vanskligt att men av summera arealer för en längre följd av år.

Skogsmark inom svårföryngrade områden närmast fjällen är undantagen från föryngringsavverkning, då återväxt inte kan tryggas. Dessa områden beräknas omfatta ca 230 000 hektar skogsmark. Skogsbärande impediment är inte skogsmark men redovisas här då de omfattas skogsvårdslagens hänsynsregler. De beräknas uppgå till ca

av 3,4 miljoner hektar i landet minst 10 procents krontäckning.

Synpunkter på regelverket

Redovisningen omfattar i första hand synpunkter på lag och förordning. I samband med att Skogsstyrelsen redovisar utvärderingen

den skogspolitiken i januari 1998 kommer regelverket för av nya naturvård i skogen att belysas ytterligare. Dock bör en lagändring som möjliggör naturvårdsavtals giltighet mot ny ägare genomföras så snart

möjligt. Det kan även finnas anledning över listan över de som att se biotyper omfattas av biotopskyddsbestämmelsema.

som Skogsstyrelsen kommer att närmare överväga om ändringar bör göras

6 Bilaga 2

i föreskrifter och allmänna råd till 30 § skogsvårdslagen t.ex. skyddet för skogliga impediment och i allmänna råd till 21 § naturvårdslagen.

och förekomst äldre

Nyckelbiotoper, impediment av skog

Skogsvårdsorganisationen genomför inventering av nyckelbiotoper

en i syfte att bättre kunskap och lägesbunden information om värdefulla livsmiljöer för växter och djur i skogen. Resultaten skall utöver att ett beslutsunderlag för skogsägama älva, användas för

vara bl.a. Skogsvårdsstyrelsens rådgivning till skogsägare, beslut om biotopskydd och i viss mån beslut om naturreservat på skogsmark.

ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet har på uppdrag

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket utrett de skogliga av impedimentens betydelse för rödlistade arter. ArtDatabankens slutsats är bl.a. att endast liten andel rödlistade skogsarter ca två procent

en bedöms ha sin huvudsakliga förekomst på skogliga impediment. Impedimenten är betydelse för ytterligare fem procent av de

av rödlistade skogsarterna. Impedimentens naturvärden är i hög grad beroende att gamla och träd inte avverkas. ArtDatabanken

av grova

rekommenderar att tillämpningsföreskriftema till 30 §

skogsvårdslagen förtydligas så att inga avverkningar eller röjningar tillåts på impediment annat än de som är direkt motiverade av naturvårdsskäl.

Institutionen för riksskogstaxering vid Sveriges Lantbruksuniversitet har på uppdrag Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket

av lämnat uppgifter förekomst av äldre skog s.k. naturskog.

om Uppgifterna har sedan bearbetats och analyserats av Naturvårdsverket i samråd med Skogsstyrelsen. Andelen äldre skog som inte påverkats

sentida skogsbruksåtgärder har beräknats till ca fyra procent av av Sveriges produktiva skogsmark utanför skyddade områden och den fjällnära skogen. Uppgifterna visar på en minskning av denna andel äldre skog under de senaste 70 åren. Minskningen är mest påtaglig i Norrland.

Bilaga 2 7

Samarbetsformer

I rapporten redovisas tre exempel på samarbete mellan enskilda myndigheter och skogsägare av skilda kategorier, vilket skapar möjligheter att kombinera frivillighet med beslut om skydd och ekonomisk ersättning. Exemplen är hämtade från s.k. Vitryggslandskap i Mellansverige, Östergötlands eklandskap samt Vällenornrådet i Uppland.

Bilaga 3 1

Bilaga Sko gsreservat i Sverige

sammanfattning ur Naturvårdsverkets rapport 4707

I denna rapport redovisar Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag om avsättningen av skogsreservat efter det skogspolitiska beslutet. Vidare redovisas hur EU:s habitatdirektiv påverkat ställningstagandena i fråga

former för skydd den biologiska mångfalden. om av

En följd av det skogspolitiska beslutet är att skogsreservaten generellt sett tillmätts ökad betydelse för bevarandet av skogslandskapets biologiska mångfald. De ekonomiska anslagen för reservatsbildning har i konsekvens härmed höjts från 140 till 190 miljoner kronor per år.

Naturskyddet har funnits som samhällsintresse i Sverige ända sedan början av 1900-talet, men planmässigt, organiserat bevarande av värdefulla skogar med särskilt avsatta statliga medel har pågått endast under de senaste 30 åren. Höjningen av naturskyddsanslaget efter det skogspolitiska beslutet har gett förbättrade möjligheter att skydda värdefulla områden. Under en fyraårsperiod från 1992 till 1996 har 290 värdefulla naturskogsområden med en sammanlagd areal om 96 000 hektar varav 46 000 hektar produktiv skog skyddats med medel från naturskyddsanslaget. Hälften av den skyddade skogsarealen utgörs fjällnära skog och fjärdedel barrurskogar i det övriga

av en av skogslandet. En fjärdedel består lövskogar och andra värdefulla

av skogar i främst södra Sverige.

Den sammanlagda skyddade produktiva skogsarealen i Sverige i nationalparker, naturreservat, domänreservat och förvärvade områden uppgår till ca 832 000 hektar vilket är 3,6 procent av Sveriges produktiva skogsmark. Ca 660 000 hektar finns inom den tjällnära skogen och 172 000 hektar nedanför den tjällnära skogen. Den

ca skyddade andelen produktiv skog i dessa regioner uppgår till ca 43 procent respektive 0,8 procent.

Former för samverkan mellan reservatsbildning och skogsbolagens landskapsplanering har utvecklats under senare tid. Detta beskrivs i rapporten med utgångspunkt från exemplet Snöberget i Norrbottens

län. Det frivilliga skyddet hänsynsområden inom storskogsbruket

av har även utretts. En antyder att det frivilliga skyddet av

prognos hänsynsomräden kan komma att omfatta 2 procent all skogsmark

ca av iNorrland.

Samarbete med den ideella naturvärden och skogsvårdsorganisationen i reservatsfrågor är redan idag betydelsefull och kan i framtiden få än större betydelse. Viktiga skäl till detta är den ökande ktmskapen bland annat värdefulla områden inom organisationerna

om och ett allt starkare engagemang i bevarandefrägoma.

ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet har utrett de skogliga impedimentens betydelse för rödlistade arter. Slutsatsema är bl.a. att endast liten andel rödlistade skogsarter ca 2 procent har

en sin huvudsakliga hemvist i impediment. Liksom i den produktiva skogen är värdet impedimenten för den biologiska mångfalden i

av mycket hög grad beroende och döda träd inte avverkas.

av att grova Eftersom sådana träd inte är entydigt skyddade i skogsvårdslagen som tillåter att enstaka träd avverkas, kan inte impedimenten med deras

naturvärden anses generellt skyddade.

Naturskogens utveckling har analyserats med ledning av bland

uppgifter från Riksskogstaxeringen. Andelen naturskog, det vill

annat säga äldre skog uppkommit naturlig föryngring och inte

som genom

sentida skogsbruksåtgärder, har uppskattats omfatta ca 4 påverkats av

Sveriges produktiva skogsmark utanför skyddade områden procent av och den fjällnära skogen. Beräkningar Riksskogstaxeringen visar

av på kontinuerlig minskning äldre skog och naturskogsartad skog

en av under hela 1900-talet. förändringarna är påtagliga främst i Norrland. Avsevärd avverkning äldre naturskogar under senare tid har också

av påvisats uppföljning förändringar av förekomsten av

genom av naturskogar i vissa trakter.

EU:s habitatdirektiv berör skogsreservaten främst genom det ekologiska nätverket Natura 2000. Natura 2000 innebär att varje medlemsland skall bidra till att skapa ett nätverk av särskilda bevarandeområden. Direktivet har fått följd att ett omfattande

som arbete med kartläggning lämpade Natura 2000-områden utförts av

av länsstyrelserna. Totalt har 2 400 områden föreslagits till

ca Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har bearbetat materialet och överlämnat begränsad lista till regeringen. Regeringen har beslutat

en

att endast gå vidare till EU med områden som redan är skyddade. Det fortsatta urvalet och redovisningen till EU förutsätter att Natura 2000områdena antingen är skyddade eller förankrade hos bland annat berörda markägare. Urvalet av Natura 2000-områden följer det nationella bevarandearbetet och innebär i princip inga andra komplikationer i skyddsarbetet än att förankringsprocessen är tidskrävande för länsstyrelserna. En stimulans för arbetet med Natura 2000 är EU:s miljöfond LIFE som ger vissa ekonomiska bidra till skydd av områden. För 1995 uppgår bidraget till 27 miljoner kronor och för 1996 till 34 miljoner kronor enligt de beslut hittills fattats.

som

Naturvårdsverket konstaterar att procentmål för bevarande av skogar ofta har ekonomiska utgångspunkter och att vetenskapligt odiskutabla procentmål inte varit möjliga att ställa upp. Detta gäller även för de anpassningar till natuvårdsintressena görs inom

som nu skogsbruket i form av hänsynsområden och detaljhänsyn på byggen med mera. I det praktiska reservatsarbetet är prioriteringar mellan ett stort antal skyddsvärda områden och mellan olika skogstyper

en huvuduppgift. Praktiska mål för arbetet görs med utgångspunkt från detta och förväntade budgetramar.

Naturvårdsverket pekar även på problemen med den fortsatta

avverkningen av naturskogar och på att större naturliga

skogsekosystem med den utveckling som kan förutses i huvudsak endast kommer att finnas kvar i reservat. Reservatens viktigaste funktion är att säkerställa sådana värdefulla skogar som inte kan förväntas bli skyddade inom ramen för det skogsbruket, det vill

nya säga främst de större återstående naturskogama inom varje skogstyp. Verksamheten under den gångna fyraårsperioden visar på att reservatsbildningen varit framgångsrik och att många var för sig mycket värdefulla skogar skyddats. Den givna ekonomiska ramen har dock tvingat fram prioriteringar till ett begränsat antal av de kända skyddsvärda områdena. Naturvårdsverkets och länsstyrelsemas nuvarande förteckning av konkreta reservatsobjekt omfattar ca 1000 områden som kan skyddas inom en 7- till IO-årsperiod med nuvarande anslagsnivå.

Som utgångspunkt för diskussionen om den fortsatta reservatsbildningen visar Naturvårdsverket på vilka prioriteringar som

bör göras och resultat sin kan åstadkommas med olika alternativa anslagsnivåer.

Bilaga 4:

I Vilken behöver arealen

omfattning

i utökas för att

skyddad skog Sverige

biologisk mångfald skall bevaras

-Per Angelstaml, Leif Anderssonz

% Behov âterskapande

av

k

Förr Nu Sedan

1Grimsö forskningsstation, institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan 2Pro Natura, Halnagården, 545 93 Töreboda

2 SOU1907:98

Komprimerad sammanfattning:

Denna studie utgör ett försök att beräkna hur stor areal skyddad skog

olika skogstyper är för att långsiktigt bevara den av som nog biologiska mångfalden i Sveriges skogar. Förutsättningarna för förekomst olika skogstyper i olika delar av Sverige och nya

av ekologiska kunskaper om tröskelvärden för hur djurpopulationer påverkas fragmentering sin livsmiljö används för att formulera

av av mätbara mål för 14 olika skogstyper. I bristanalys jämförs dessa

en mål med hur mycket finns idag dessa olika skogstyper i fyra

som av olika delar Sverige. Den fjällnära skogen, till stor del 43%

av som redan är skyddad, behandlas inte i denna undersökning.

Enligt denna bristanalys krävs för den biologiska mångfaldens långsiktiga bevarande i Sveriges i olika skogsmiljöer nedanför gränsen för fjällnära skog att på lång sikt ca 40 år totalt 9-16% av skogsmarken i olika regioner har huvudsyfte att uppnå

som skogsvårdslagens miljömål. Naturhänsynen på dessa arealer skall väl överstiga det idag kan betraktats generella naturhänsyn och

som som till övervägande del innebära undantag från skogsbruk. På kort sikt

10-20 år bör, utöver de 0,8% redan är skyddade med stöd

inom som

naturvårdslagen, de skogsmiljöer med höga befintliga naturvärden av

3% skogsmarken eller 700 000 ha avsättas för

ca av

naturvårdsändamål. Ytterligare 1% skogsmarken 200 000 ha

ca av behöver brukas med särskild hänsyn. Dessutom fordrar ca 200-årig

en

miljöskuld att ett aktivt återskapande skogliga livsmiljöer påbörjas.

av Den bedömda omfattningen detta restaueringsbehov tilltar kraftigt

av från nordligaste 3% den produktiva skogsmarken till

ca av

sydligaste 11% Sverige.

För kunna identifiera hur skydd och skötsel skog för

att av bevarande biologisk mångfald skall till i praktiken i Sveriges

av skogar måste tillgången på heltäckande rumsliga data för olika skogliga miljöer förbättras. Vidare bör de lokala goda exempel som finns på landskapsperspektiv i skydd och restaurering skogsmiljöer

av spridas till beslutsfattare och allmänhet.

Bilaga 4 i

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Uppdraget: Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Miljövårdsberedningen J01968:A med syfte att uppskatta hur mycket arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas för att nå de av riksdagen beslutade miljömålen. Uppskattningama av skyddsbehovet koncentreras på produktiv skogsmark nedan gränsen för fjällnära skog enligt SKSFS 1991:3. Uppdraget har genomförts med stöd av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen m.fl. databasvärdar och i fortlöpande samråd med Miljövårdsberedningens kansli.

Metoder: Med den biologiska mångfaldens olika ansikten i det avlånga Sverige som utgångspunkt redovisas i denna rapport skyddsbehovet i areal uppdelat på fyra geografiskt, biologiskt och kulturellt olika regioner. Från söder till norr är dessa: den nemorala ädellövskogsregionen, den mellansvenska övergången mellan ädellövskog och barrskog samt den boreala barrskogsregionen som delas i en sydlig och en nordlig del. Utgångspunkten för denna redovisning är grundlig genomgång av 14 olika skogsmiljöers

en ekologi.

Baserat på kunskaper om ståndortens förutsättningar för att hysa olika skogstyper, ekologiska tröskelvärden för bevarande av arter i olika livsmiljöer och skogens nuvarande tillstånd görs sedan en bristanalys avseende de olika skogsmiljöema. Dataunderlaget utgörs av nationella inventeringsunderlag riksskogsstaxeringen, skogsvårdsorganisationens översiktliga skogsinventering på privatskogsbrukets mark ÖSI och olika naturvärdesinventeringar. Brister i skydd formuleras dels som långsiktiga mål ca 40 år och dels som kortsiktiga mål 10-20 år. Det långsiktiga behovet av att skydda skog har beräknats som 20% av de i ett ursprungligt tillstånd förekommande arealema av idag missgynnade skogstyper, åldersklasser och trädslagsblandningar. Just 20 procent har valts därför att ett flertal ekologiska studier visar att då 10 30% av den ursprungliga förekomsten av en livsmiljö återstår

minskar sannolikheten för långsiktig överlevnad drastiskt.

Vi har noga dokumenterat våra metoder så att resultaten kan revideras när bättre kvantitativa beskrivningar av de miljöer som olika arter anpassat sig till finns, och säkrare skattningar kan göras av tröskelvärden för hur mycket är nog för olika arter i olika

som livsmiljöer.

Resultat: Sverige är ett avlångt land med stora skillnader i landskapets omvandlingsgrad mellan olika regioner. Situationen för biologiskt mångfald i Sverige idag är främst en konsekvens av de senaste 200 åren landskapsomvandling, och inte enbart av de sista

av trettio årens skogsbruk.

Det miljömålet för skogen innebär ett paradigmskifte i

nya skogsbruket i paritet med det framväxande intresset för virkesråvara under 1800-talets slut. Den del av miljömålet som omfattas av begreppet biologisk mångfald ställer stora krav på anpassning av landskapsutnyttjandet. Graden omvandling skogslandskapet är

av av

så stor att för många egenskaper död ved, gammal skog och nu lövskogar understigs kritiska tröskelvärden och den långsiktiga överlevnaden hos de arter kräver dessa egenskaper är idag inte

som säkrad. Bevarande biologisk mångfald kräver hänsyn och åtgärder i

av alla geografiska skalor medan skogsbruket traditionellt har arbetat främst i bestånds/avdelningsskala och under 1990-talet också i trädskala. För att maximera sannolikheten att miljömålet nås måste naturhänsynen vara god såväl i detalj- och beståndsskalan som i landskapsskalan.

Våra bedömningar läget vad gäller behovet av naturhänsyn i olika

av geografiska skalor för den biologiska mångfalden sammanfattas nedan.

Detaljskalan. Naturhänsynen på de slutavverkade ytorna har avsevärt förbättrats under l990-talet. Detta är inte tillräckligt för att bevara biologisk mångfald, men minskar i viss mån behovet av skydd av skog. Bra hänsyn kommer dock att kunna tas bara under 20-30 år i framtiden eftersom gammal skog som uppkommit mer eller mindre naturligt inte längre kommer att finnas. Hänsynens kvalitet kommer därmed med nödvändighet att bli sämre för att några decennier senare

återigen bli bättre. Ett viktigt skyddsbehov kvarstår därmed i

bestånds- och landskaps-skaloma.

I södra Sverige finns mycket stora naturvärden på små ytor eller som detaljer i avdelningar som enligt det skogliga indelningsmaterialet inte har några naturvärden. För att fånga in naturvärden i södra Sveriges skogar krävs i större utsträckning specialinventeringar och en större insats av de naturvårdande

institutionerna och organisationerna för att nå miljömålet till skillnad

från den mer markägardrivna naturvärden hos Sveriges större

norra markägare.

Beståndsskalan. Vår bedömning skyddsbehovet i arealer och

av procent av den produktiva skogsmarksarealen i respektive region redovisas i nedanstående tabell. Skydd är enligt vår definition något som krävs för att behålla eller återskapa kvaliteter inte kan

som anses tillgodosedda av ett rationellt bedrivet skogsbru alltså ett något

vidare begrepp än undantag från mänsklig påverkan. Det skydd som innebär "undantag från skogsbruk" betecknas "Naturvård Orörd" NO och "Naturvård Skötsel NS.

I norra Sverige finns fortfarande skog med sådana värden att biologisk mångfald kan vidmakthållas om avsättning av tillräckliga arealer sker inom snar framtid. I södra Sverige krävs däremot

en mycket omfattande restaurering av stora arealer för att återskapa lövskogar.

Vid tolkningen av resultaten måste näringens frivilliga avsättningar enligt den ekologiska landskapsplaneringen ELP beaktas, då de av olika skäl inte har kunnat dras ifrån bruttobehovet.

Tabell. Sammanfattning av resultaten, areal l 000 ha tha samt procent av skogsmarksarealen nordligti boreal, sydligt boreal, boreonemoral och nemoral region regioner enl. SKS och SNV 1997.

Långt behov: Långsiktigt behov av skog som bör ha någonav målsättningsklassema - "Kombinerade mål"

naturhänsyn väl överstigande generell hänsyn, "Naturvård Orörd" undantag från skogsbruk eller "Naturvård

Skötsel" dito, med behov av aktiva naturvårdande åtgärder inom ca40 år

men

Kort behov: delmängd av det långsiktiga behovet av att skydda skog som existerar idag

Restaurering: delmängd av det långsiktiga behovet av skyddad skog som inte existerar idag -Bete: Areal trädbevuxen betesmark som valt att lyfta ur det kortsiktiga behovet i denna redovisning på grund

problem med gränsdragning mot odlingslandskapet Långt behov Kort behov

av + Restaurering + Bete

Kort behov NO+NS: delmängd av det kortsiktiga behovet som bedöms behöva ha mâlsättningsklasserna

"Naturvård Orörd" eller Naturvård Skötsel" dvs. undantas från skogsbruk.

Skyddat i lag 1997: Med stöd av Naturvårdslagen skyddad skogsmark enligt SNV och SKS 1997.

Brist i kort behov N0+NS: Kortsiktigt behov av att skydda skog i klasserna - NO och NS minus i lag

skyddad skog 1997, dvs. de arealer som på kort sikt bedöms innehålla biologiska värden av avgörande

betydelse för miljömålets uppfyllnad.

Total areal: areal l 000 ha tha produktiv skogsmark samt trädbevuxen naturbetesmark i respektive region

enligt Riksskogstaxeringen l 990-1994

a o w o

N

3 3 E 3

N 8 2 å 3 å

3 N E

ä - -

ä ä

3 3

2 E

3 S

o N m x x å x x å

n "N

Landskapsskalan. Vissa arter kräver för sin överlevnad stora sammanhängande arealer av sin skogsmiljö eller kombinationer av miljöer. För att bevara olika skogsmiljöers och de ingående artemas naturliga dynamik och samspel behövs tillika ett visst mått stora

av sammanhängande skogsområden. För att klara detta krävs i vissa trakter särskilda satsningar på stora skyddade områden i storleksordningen 200 10 000 ha. På grund av vår långa

markanvändningshistoria finns sådana områden kvar enbart i norra Sverige. Men det finns även i södra Sverige landskap som har ansamlingar av bestånd med höga naturvärden. Utförda specialinventeringar av t.ex. lövskogsrika landskap visar att utläggning av skyddade skogsmiljöer kräver ett landskapsperspektiv även i södra Sverige. I södra Sverige har ett drygt 40-tal trakter med särskilt värdefull lövskog identifierats. Det finns ett behov av specialinventeringar för utformningen skyddet för dessa och andra

av värdefulla skogstrakter.

Storskogsbruket har utvecklat ett naturvårdskoncept som främst är relevant för boreala skogar. Underlaget för detta koncept beskrivs relativt väl i det befintliga skogliga indelningsmaterialet. I de boreonemorala och nemorala regionerna har stor historisk omföring av

en skogsmark till mark eller till andra skogsliknande miljöer skett.

annan Det skogliga indelningsmaterialet är här sämre på att fånga in speciella naturvärden t.ex. lång trädkontinuitet och förekomst jätteträd. Ett mer finkomigt koncept för naturvård i landskapsskalan behöver därför utvecklas specifikt för södra Sverige.

Vi har kort tid Andelen ursprungliga äldre skogar av värde för

oss: bevarande biologisk mångfald har under ca 200 år successivt

av minskat till en liten del av den produktiva skogsmarks-arealen. Många skogstyper har nått för den biologiska mångfaldens bevarande kritiskt låga nivåer. Avverkningen av äldre skog med naturvärden har fortsatt även under l990-talet. För att vända den nedåtgående trenden behöver skyddet av de återstående värdefulla bestånden ske inom en snar framtid. I annat fall reduceras enligt vår bedömning möjligheterna att bevara den biologiska mångfalden avsevärt.

Behov inventering, utbildning och goda exempel: För att kunna

av identifiera var och hur skydd och skötsel, och framför allt återskapande, av skog för bevarande av biologisk mångfald skall gå till i praktiken i Sveriges skogar måste tillgången på heltäckande rumsliga data för olika skogliga miljöer förbättras. De nuvarande stickproven i t.ex. riksskogstaxeringen måste kompletteras med olika typer specialinventeringar med fjärranalytiska metoder.

av

Vidare bör betydelsen av biologisk mångfald för bevarande av uthålliga och robusta skogsekosystem utredas. Slutligen bör de lokala goda exempel som finns på landskapsperspektiv i skydd och restaurering skogsmiljöer spridas till beslutsfattare och allmänhet.

av

1¶Inledning

1.1¶Beskrivning av uppdraget

Denna rapport är resultatet ett uppdrag från Milj övårdsberedningen

av J0l968:A. Bakgrunden är att Miljövårdsberedningen bl.a. skall yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas för att nå de riksdagen beslutade miljömålen dir

av 1995:167.

Uppgiften är formulerad följer: "Skatta skyddsbehovet på

som produktiv skogsmark nedan gränsen för fjällnära skog enl. SKSFS 1991:3 för att klara de riksdagen beslutade miljömålen. Analysen

av skall i möjligaste mån ta hänsyn till skillnader i mänsklig påverkan samt varierande biologiska, klimatologiska och geologiska förutsättningar. Nödvändigt inventeringsunderlag i form av riksskogsstaxeringen, ÖSI och olika naturvärdesinventeringar skall användas. Behovet skall möjligt redovisas i hektar, region- och

om skogsmiljövis, uppdelat i olika skalor och olika hänsynsgrad med vars

hjälp lämpligt skyddsinstrument och kostnaden för detta kan bedömas. Uppdraget genomförs i fortlöpande samråd med MVB:s kansli."

1.2¶Definitioner

skogsmiljöer

I denna rapport definieras skog som ekosystem där träden är nyckelarter i kombination med speciella abiotiska, biotiska och

som historiska förhållanden skapar livsmiljöer för en lång rad andra arter. Med detta synsätt utgör marker som under mycket lång tid haft ett lågt antal träd ytenhet och traditionellt inte räknas till produktiv

per som skogsmark trots detta viktig skogsmiljö. Det finns å andra sidan

en även skogsmiljöer planteringar träd på mark som inte har haft

som av träd på mycket lång tid t.ex. granåkrar som inte bör betraktas som

strikt ekologisk mening. Vi använder ordet skogsmiljö för skog i en att tydliggöra vår definition skogen som en helhet. Dessa

av skogsmiljöer beskrivs i avsnitt 5.1.3 och sammanfattas i tabell 3a och 3b.

De skogliga kvaliteter betydelse för biologisk mångfald som

av finns i skogsmiljö är dels de som går att mäta med traditionella

en skogliga mått t.ex. ståndort, ålder och trädslag och dels kvaliteter

mängden död ved olika nedbrytningsgrad, kontinuiteten på en som av viss plats i markegenskaper, trädskikt och förekomst av död ved se referenser i Hansson 1997, Angelstam 1997a, b. I skogar utan mänsklig påverkan är mängden död ved mycket större än i påverkade skogar 20-40% jämfört med 5% av den totala virkesvolymen. Detta gäller skogsmiljöer i alla naturregioner. Speciellt i många skogsmiljöer med intern dynamik eller med ursprungliga nemorala stömingsmönster bete under jätteträd är förekomsten av mycket gamla och träd mycket vanligare än i brukade skogar. För vissa

grova kvaliteter skog med intern dynamik kan behovet svårligen tillgodoses i den brukade skogen oavsett hänsyn. För andra arter är hänsyn död ved, lövträd, gamla träd tillräckligt för att de ska

spara

leva kvar.

S dd Skydd krävs för att behålla, tillåta utvecklande av eller återskapa kvaliteter inte kan anses tillgodosedda av ett rationellt skogsbruk

som som enbart strävar efter stor och värdefull virkesproduktion genom låga drivningskostnader per volymsenhet och högt pris per volymsenhet. Denna syn på skydd är alltså vidare än att se skydd som något som innebär undantag från all mänsklig påverkan.

2 fakta

Naturvårdsbiologiska

2.1 kräver mål i flera skalor

Biologisk mångfald

För många människor i dagens samhälle är biologisk mångfald ett modeord. Trots detta har begreppet klar definition se Heywood

en 1995. Med biologisk mångfald menas variationen bland allt levande. Tydligast denna variation olika arter djur, växter och

ser man som av

Men variationen i genetisk sammansättning och i ekosystem svampar. och biotoper livsmiljöer är lika viktiga delar den biologiska

- - av mångfalden. Det finns väldigt många arter i hela Sverige ca 50 000

arter är kända Bemes 1994 medan antalet typiska svenska

skogsmiljöer uppgår till knappt 20. För praktiker som ska bruka skogen och nå både produktionsmål och miljömål blir slutsatsen följande: Man måste sköta skogen så att de olika arternas livsmiljöer bevaras, och det behövs, restaureras och återskapas.

om

Eftersom arter har olika krav på sin miljö, är olika stora och har olika ekologi, måste tänka på hur skogen ser ut i olika

man geografiska skalor. För att nå miljömålet måste man därför arbeta på detaljnivå träd och grupper av träd, på beståndsnivå hänsynsytor, dvs. delar ett bestånd, och hänsynsområden, dvs. delar av flera

av angränsande bestånd och på landskapsnivå några hundra ha i södra Sverige och många tusen ha i Sverige figur 1.

norra

De snabbt inlemmade kunskaperna, insiktema liksom 1990-

nya talets intensiva praktiska arbete för att bevara skogens biologiska mångfald har naturligt varit bäst i detaljskalan t.ex. hänsyn vid

nog slutavverkning och sämst i landskapsskalan. Studier allt fler

av artgnipper visar också att konflikterna mellan bevarande av skogsmiljöer och olika typer markanvändning ofta blir mycket

av olika för välkända fåglar och däggdjur jämfört med för de mer okända lägre djuren, växterna och I den förra gruppen finns flera

svamparna. viltarter skogsbruk att tillgången på mat ökar

som gynnas av genom kraftigt. Inom den senare gruppen kan vissa arter, åtminstone i ett kortsiktigt tidsperspektiv, klaras ett traditionellt och

genom fungerande hänsynstagande på detaljnivå och genom sparande av småbiotoper.

I ett längre tidsperspektiv däremot behövs för bevarande av livskraftiga populationer alla naturligt förekommande arter även ett

av nyskapande olika skogsmiljöer. Detta kan ske genom att nya

av områden får utvecklas fritt, så att ett ständigt nytillskott död

av ex ved i ett visst nedbrytningsstadium eller lövskog i viss ålder

en upprätthålls. Återigen andra arter behöver vissa typer av störningar

brand, översvämning, reglering betestxyck eller av den som av antropogena föroreningsnivån.

För att nå miljömålet måste därför tillgodose både krav på

man konstans att livsmiljön är stabil över lång tid och på dynamik att

- - livsmiljön förändras och finns på en viss plats bara en viss tid. Det är alltså lika normalt att vissa arter flyttar runt i landskapet som att andra har mycket svårt för att flytta på sig.

Medlet att bevara biologisk mångfald i ett land som Sverige, som har lång markanvändningshistoria, och därmed större milj öskuld

en en

hänsyn till Jemelöv 1992, måste alltså att bevara, nyskapa att ta vara och att restaurera väsentliga naturliga och naturnära livsmiljöer, liksom människan under lång tid skapade kulturbiotoper. Detta

av måste ske i olika geografiska skalor, samt under beaktande av de

åtföljer dessa biotoper. Man kan vanligen inte på ett processer som enkelt sätt ersätta skydd i stor skala med skydd i liten skala.

en en Däremot är motsatsen i princip möjlig, dock inte i Sverige då många

naturvärdena fr.a. i södra Sverige finns kvar endast i små av friliggande objekt.

-

-- -- - är ------- v r

-u.A.-'" ----v - m x

Mmm .vn """"

. .. . n.. a-

.-wm...,.rem%;a";f-'%"W. , ---- -x

nu v mn vi n" j ø|

n F

h I J

- ti "us|

.

hn uxu

L min

. å

Figur För att bevara alla naturligt förekommande arter i alla skogsmiljöer måste krav i olika geografiska skalor tillgodoses. Skogsbruket arbetar normalt på detaljnivå träd och träd

grupper av och på beståndsnivå avdelningar, hänsynsytor, dvs. delar av ett bestånd, och hänsynsområden, dvs. delar flera angränsande

av bestånd. Förutsättningarna för att arbeta på landskapsnivå från några hundra ha i södra Sverige till många tusentals ha

i norra Sverige är goda i Sverige där storskogsbruket dominerar,

norra men är sämre i södra Sverige, då antalet beslutsfattare per ytenhet är mycket större än i norr.

2.2¶Det finns tröskelvärden för utdöende

Trots livsmiljö finns kvar i landskapet i viss utsträckning att en arts kan arter utdöda eller dömda att dö ut i ett landskap eller i vara vara region översikt i Andrén 1997 figur 2. Om landskapet

en se

påverkas så viss arts livsmiljö gradvis börjar minska så är att en minskningen i mängden livsmiljö proportionell mot antalet individer finns kvar. Då ungefär 70% kontinuerligt utbredd som av en ursprunglig livsmiljö, till exempel gammal skog omgiven av yngre skogar eller lövskog omgiven barrskog, finns kvar så börjar av fragment den ursprungliga livsmiljön att isoleras. Fram till denna av punkt landskapet alltså ännu kontinuerligt och inga isolerade öar är finns. Den fortsatta förändringen från ett landskap där livsmiljön är kontinuerlig i rummet till den försvinner helt innehåller två faser.

Den första fasen börjar då 50-60% livsmiljön ifråga är kvar och 1 av all livsmiljö är öar i skärgård. För arter som är helt som en beroende att skogsfragmenten hänger ihop, och har svårt att av flytta sig mellan de isolerade fragmenten omgivningen, genom kommer alltså landskap med mindre än 50-60% gammal ett av skog bestå isolerade delpopulationer med liten chans till att av nykolonisation då populationer dör ut i enskilda bestånd. Många fåglar och många insekter, kan dock snabbt förflytta sig arter, som mellan skogsfragmenten trots att dessa är isolerade från varandra. Många kan göra detsamma, det kan ta mycket lång tid. växter men 2 Då minskningen livsmiljön fortsätter, och den täcker mindre än av ungefär 20% landskapet, ökar avståndet mellan kvarvarande av bestånd exponentiellt med minskad mängd livsmiljö. Då får alltså kan röra sig mellan fragment raskt ökade problem. även arter som

Från denna beskrivning kan förvänta sig att påverkan på arter man inte sker linjärt med minskad mängd livsmiljö. I början händer inte så mycket, först vid ett tröskelvärde sker stora förändringar i arters utan förekomst i landskapet. I många fall står vi efter lång skogs- och en markanvändningshistoria nära eller under sådana tröskelvärden.

Teoretiska modeller liksom studier av den fläckiga ugglan i nordvästra USA och vår egen vitryggiga hackspett figur 2 liksom ett trettiotal andra studier bekräftar detta mönster i en lång rad olika miljöer Carlson Stenberg 1995, Gustafsson Parker 1992, Andrén 1994. Fenomenet är dock huvudsakligen studerat for ryggradsdjur i landskapsskala, men för en lång rad olika livsmiljöer i olika sammanhang. Huruvida detta mönster gäller for andra artgrupper och i mindre skalor är inte studerat i detalj. Vår bedömning är dock att detta resonemang utgör en tillräckligt säker bas för en diskussion om skyddsbehovet av skog utifrån försiktighetsprincipen.

Vad blir konsekvenserna av tröskelvärden i praktiken Man kan till exempel föreställa liten lappmes som lever av spindlar och

sig en andra småkryp uppe i trädens kronor. När andelen äldre skog med stora träd sjunker blir bestånden mindre. Då måste lappmesen flyga till nästa bestånd och fortsätta sitt födosök. Det går bra om det inte är för långt mellan bestånden. En kort och kall vinterdag kanske inte längre räcker för att hinna äta så många spindlar så att magen är mätt. Då är det stor risk att man fryser ihjäl, eller inte lika lätt hinner undan sparvugglan eller höken... Lappmesen kan även ses som en indikatorart Angelstam l997b vars säkerställande garanterar insekters och lavars överlevnad i samma skogsmiljö.

3 SOU1997.98

W

Figur Tröskelvärden för utdöende. Vitryggig hackspett är en art

både är hotad på grund landskapets omvandling under lång som av tid, och är väl studerad. Då mängden livsmiljö lövbrännor,

som

översvämningsskogar eller igenväxande inägor minskar i landskapet

så minskar sannolikheten att arten ska finnas kvar Carlson Stenberg 1995. Först sakta och sedan allt snabbare. Tre viktiga saker måste påpekas. se nästa sida

Figur forts.

Även i idealiskt vitryggslandskap det inte 100% säkert det

ett är att alltid finns vitryggig hackspett.

När bara lite den ursprungliga mängden livsmiljö finns kvar så - av försämras sannolikheten för överlevnad snabbt.

Om andelen livsmiljö är mindre än 8% så är sannolikheten för stammens överlevnad 0%

Ett stort antal forskningsrapporter rörande många olika ekosystem bekräftar detta generella mönster Andrén 1994, 1997.

2.3 Utdöende och

återskapande går trögt

Men vitryggen har inte dött ut En viktig anledning till

att man mycket lätt underskattar risken för utdöende är att de förhållanden som är kritiska inte inträffar varje år. Om tillgången på död ved för den vitryggiga hackspetten är på gränsen för liten så räcker

att vara maten kanske inte för att föda upp ett tillräckligt antal så att de

ungar vuxna fåglarna kan ersättas. Om vintrama under en period är milda så kanske det ändå räcker för att den lokala stammen inte ska minska. Men, om det blir kallt så går det mer mat och då svälter några fåglar, eller blir enklare byten för rovdjur. Då finns mindre mat kvar till nästa års hackspettungar och "plötsligt" så har vitryggen försvunnit från lokalen trots att inga avverkningar skett alls. Det dock mycket

var sannolikt att detta skulle ske. Sådan är vitryggens situation i Sverige. Men eftersom vitryggen är en bra indikatorart, dvs. indikerar att många andra arter som är knutna till samma livsmiljö kan foitleva, så är trots allt satsningar på vitryggens livsmiljö inte alls bortkastade. Tvärtom.

Återskapande går också trögt, både för att arter är svårspridda och för att återskapa olika livsmiljöer. En viktig del i ansträngningama för den biologiska mångfaldens bevarande är att man vill skapa nya livsmiljöer för att ersätta de som försvunnit. Leveranstiden är dock mycket olika lång tabell

Tabell "leveranstider" för olika naturvårdssortiment. Skillnaderna

Bedömningar av i varaktighet mellan olika egenskaperpåverkar typen och graden av skyddsbehov.

Naturvårdssortiment Leveranstid Varaktighet Medel/åtgärd

Branddödade träd 1dag 10 bränning Död ved av olika typ

nyligen bränd l dag några veckor bränning

skördare några veckor 10 år aktivt skapande kapad av

tall 500-1000 år 500 år fri utveckling nedbruten grov

Mulm 300 år 200 år Blöt mark l dag 500 år dämning Gammal triviallövskog 60 l50 år fn utveckling Sumpskog 300 år 300 år fri utveckling Gammeltall 200 år 300 år fri utveckling

w Jåtteek 400 år 500 år fri utveckling Eklandskap 1000år 1000 bete, fri utveckling

2.4¶Vi har kort tid på oss

Merparten det svenska skogslandskapet har påverkats av ett

av virkesinriktat skogsbruk i lägst ungefär 40 år. Därmed är det inte

som lång tid kvar innan merparten de skogar som kommer att

av slutavverkas kommer ha anlagts under tid då enbart

att en

syftet. Enligt Avverkningsberälcningen AVB virkesproduktion var

1992 kommer andelen äldre skog i Sverige att minska med cirka 40%

under det kommande halvseklet SOU 1992:76.

Den tröghet finns i såväl återskapande som

som utdöendeprocessen talar också för att agera snabbt. Det kan inte uteslutas utdöendetakten ökar på kort sikt. Många områden med

att

antal rödlistade arter är små till ytan och har sinsemellan stora stort avstånd, vilket ökar risken för lokala utdöenden. Det är därför viktigt med landskapsperspektiv även på bevarandet småbiotoper.

ett av

på bästa sätt kunna prioritera och hur bevarandet av

För att var tillräckliga mängder olika livsmiljöer skall ske, bedömer vi att

av tidsperioden för nå de kortsiktiga målet dvs. att bevara de

att -

befintliga värdefulla skogsmiljöema är 10-20 år. Det långsiktiga

målet dvs. att även att ha börjat restaurera skogsmiljöer sätter vi till

- ca 40 år.

Skyddets intensitet i olika skalor i tid och rum

3.1¶Att bevara innebär inte alltid att

stömingsregimer

skydda skog

En mycket viktig grundbult för att bevara biologisk mångfald är att bevara stömingsregimer både naturliga och sådana som hör till det

gamla kulturlandskapet Angelstam 1996. Men detta innebär inte alltid ska skydda skog i traditionell mening. Att de befintliga

att man formerna för naturskydd visar stor variation i intensitet och juridisk hemort i olika skalor i tid och tabell 2 är därför stor fördel.

rum en De måste nyttjas flexibelt; ibland för sig och ibland i kombination.

En grundläggande förutsättning för att bevara de naturligt förekommande arterna i skogslandskapet är att alla de trädarter som hör till de olika skogsekosystemen är representerade. Dessutom krävs för alla trädarter att levande träd av olika åldrar och utvecklingsformer samt att död ved i olika nedbrytningsstadier finns i tillräckligt stora mängder. Träd kan bli mycket äldre 300 år än den ålder då de normalt avverkas 100 år. Leveranstiden på död ved är ofta

ca

ansenlig för de mest nedbrutna stadiema. En gransumpskog blir alltså inte till i handvändning. Många arter kräver också stora mängder

en av "sin" miljö i landskapet för att kunna överleva.

Mot bakgrund detta innebär vanligen skydd enbart

av av nyckelbiotoper storleksordningen 1% av skogsmarken ;rg att man bevarar biologisk mångfald på lång sikt. Det krävs därutöver att omgivande skogar behandlas så att naturvärden kan bevaras och vid behov restaureras i dessa.

3.2¶Naturhänsyn på detaljnivå

Skogsstyrelsen 1997 har nyligen fáltundersölming skattat

genom en den mängd detaljhänsyn tas inom skogsbruket i olika delar av

som Sverige. Vid avverkning har i medeltal 4-6% arealen lämnats som

av hänsynsytor 0,01-0,5 ha. Enskilda träd har inte räknats med i denna redovisning, även de representerar idag betydande volymer.

men Vidare har omfattningen hänsynsområden O,5 ha genom en

av enkät skattats till ytterligare 300 000 ha eller ca 1,5% av arealen

ca SKS 1997. Tolkningen av enkäten är inte problemfri. Det är t.ex. inte helt klart hur arealen fördelar sig på områden olika storlek.

av Osäkerhet råder också hur det kommer att ut när de stora

om se bolagens nyindelning och ekologiska landskapsplanering ELP är

genomförd eller när landskapsplaner/gröna planer genomförts på

privat mark.

Under förutsättning att dessa arealer, liksom de träd som sparats där, kommer att finnas kvar i framtiden, är vår bedömning att naturhänsynen på detaljnivå har utvecklats avsevärt i rätt riktning. För att kunna säga att detaljhänsynen från naturvårdssynpunkt är helt tillfredsställande krävs studier där skogen undersöks både före och efter avverkning och att bättre biologisk kunskap tas fram. Detta är ett arbete SKS gör inom för utvärderingen av den nya

som ramen skogspolitiken och för forskningsfinansierande organ. I denna rapport kommer vi fortsättningsvis att inrikta på beståndsskala och

oss däröver se nedan.

3.3¶Beståndsskala

Målsättningsklasser för skogs- och naturvårdsplaner För att tydliggöra på vilket sätt naturvård bör bedrivas i olika skogsbestånd är skogsvårdsorganisationen i färd med att arbeta fram ett systern målsättningklasser för den skogliga planeringen

av Bleckert medd.. Dessa målsättningsklasser har en lång

pers. tidshorisont omloppstid till skillnad mot åtgärderna enligt

minst en

skogsskötselkartan som har ett kort tidsperspektiv 5-10 år. Följande fyra olika koder används:

NO Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas Orört

för fri utveckling.

NS Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av eller

kräver återkommande naturvårdande Skötsel. Uttag får endast göras när det motiveras av naturvårdsskäl.

K Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett

naturvårdsintresse som vida överstiger generell hänsyn.

PG Produktion med Generell hänsyn i form av detaljhänsyn och

hänsynsytor; minst enligt SVL §30.

Dessa olika målsättningsklasser innebär en intensitetsgradient i skyddandet och därmed en grund för en juridisk gradient vad gäller de olika skyddsformer finns tabell 2. Det är inte vår uppgift att

som avgöra dessa gränser går men vi tillåter oss en grov översättning

var till tänkbara olika skyddsformer.

PG inom ramen för SVL K inom ramen för SVL/naturvårdsavtal/reservat med viss kostnad

NS biotopskydd/naturvårdsavtal/reservat/frivillig avsättning med

investeringskostnader och ev. skötselkostnader

NO biotopskydd/naturvârdsavtal/reservat/frivillig avsättning med

investeringskostnader

Tabell Olika skyddsfonners betydelse för naturvårdshänsyn i olika geografiska skalor. skalnivå detalj bestånd landskap Frivilliga avsättningar, inom t.ex. ELP

Jordbrukets miljöstöd

-

Naturvårdsavtal

-

3.4¶Om landskapsskalan och landskapsplanering

Individer de flesta ryggradsdjur och många insekter har ett behov av under dag, årstid eller under årscykel röra sig mellan av att en en en olika fragment viss livsmiljö, eller att använda olika livsmiljöer av en behov. Hos praktiskt taget alla arter kräver vidmakthâllandet för olika livskraftiga i ett längre perspektiv, mellan olika

av populationer

generationer, spridning sker så att lokala utdöenden kompenseras. att kräver regel har ett landskapsperspektiv även på Detta som att man hänsyn och i detalj- och beståndsskalan. Sedan 1990-talets

åtgärder

början har sådan gradvis vuxit fram Angelstam Pettersson en syn 1996, 1997; Tömquist 1995. Eftersom tolkningen våra resultat beror på utvecklingsarbetet av ekologisk landskapsplanering ELP inom skogsnäringen finner inom vi det lämpligt att kort beskriva principerna för landskapsplanering. Upprättandet landskapsplan innebär att man utifrån det av en aktuella landskapets förutsättningar försöker bibehålla och/eller

återskapa tillräckligt med biotoper för att bevara den biologiska

mångfalden. Landskapsplanering praktisk metod befinner sig

som en

delvis i prototypstadiet. Under 1990-talets första år gjorde skogsvårdsorganisationen och några stora skogsföretag ett antal försök. Hittills har ett 100-tal försök gjorts, från Skåne till Lappland Sohlberg och Norén medd.. I översikt av första

pers. en generationens landskapsplaner Angelstam och Pettersson 1996, 1997 hade fyra olika icke varandra uteslutande principer använts.

Landskapsekologi. Denna metod utgår från kända kämornråden med höga naturvärden sedan vid behov försöker förstärka

som man eller eventuellt försöker binda ihop med nätverk eller korridorer.

Naturliga stömingsregimer. Kunskaper om naturlandskapets dynamik, med den pedagogik som ASIO-modellen försöker

ex. förmedla Rülcker m.fl. 1994a,b, Angelstam 1994, Angelstam l997a,b.

Kulturlandskapet bas. Historiska kartor ger utomordentliga

som möjligheter till att spåra olika bestånds förutsättningar t.ex. i form av olika skoglig kontinuitet Fritz 1996, Fritz Larsson 1996.

grad av

Icke-ekologiska principer som t.ex. estetik.

Slutsatsen genomgången att det fanns stora regionala skillnader

av var i angreppssätt. Eftersom människan koloniserade Sverige från söder finns tydlig koppling mellan avtagande andel privat mark och

en en latitud figur 3. I de boreala områdena blandades de båda första principerna, medan i södra Sverige det i hög grad historiska

var aspekter styrde arbetet. En fullständigare beskrivning det

som av praktiska arbetet med landskapsplanering i barrskogslandskapet ges

Rülcker m.fl. 1994 och Angelstam och Linder 1995 och ms.. av

I detta sammanhang endast komihåglista över vad som

ges en behöver göras så snart enhet för landskapsplanering behöver

en avgränsas och planeras.

regionindelning tar hänsyn till vilka typer av ekosystem - en som som finns i regionen

landskapsanalys med bedömning av landskapets - en en

förutsättningar en landskapsanalys med en beskrivning av dagsläget

en bristanalys som utgår från vad som är tillräckligt för att -

bevara den biologiska mångfalden jämfört med en beskrivning av

dagsläget i det aktuella landskapet målformulering utifrån kritiska gränsvärden för vad som är tillräckligt för att bevara den biologiska mångfalden

planer för genomförande

kontroll av att målen nås -

I de landskapsplaner som utförts med personal som tagit del av modern naturvårdsutbildning fördelar sig skogsmarksarealen vanligen som 80% PG, 10% K och 10% NO + NS enligt SKS klassificering

Bleckert, medd.. Notera att den detaljhänsyn som behandlas i

pers. avsnitt 3.2 ingår i arealen PG.

100 90- o % ° 80- 70-

oo

60 °

oo 50% O 40 o 30 O 20- 10- 0

. . . i . .

54 56 58 60 62 64 66 68

Latitud

Figur Andelen privat mark på olika latitud Skogsstyrelsen 1995

4 i allmänhet

Bristanalys

4.1¶En ideal modell för

bristanalys

En allmän ideal modell för att ta reda på behovet av att skydda skog i ett visst geografiskt område vore att arbeta igenom följande steg:

Steg Att dela det aktuella området i olika regioner med likartad

upp sammansättning av livsmiljöer. Graden av skyddsbehov för var och en

dessa livsmiljöer beror av de speciella egenskaper som de olika av livsmilj öema har. Sådana egenskaper kan beskrivas i form av krav på orördhet lång/kort, varaktighet lång/kort eller i form av förekomst

speciella störningar brand, mulbete, luckbildning, översvämning

av för att livsmiljön skall vidmakthållas på en viss plats eller i landskapet. Om livsmiljön karakteriseras av krav på lång orördhet och har lång varaktighet och kan vidmakthållas utan speciella störningar så är skydd i traditionell mening nödvändigt. Om däremot livsmiljöns varaktighet är kort så är traditionellt skydd av skogen inte ett effektivt medel.

Steg Att kartera/beräkna förutsättningarna för varje typ av livsmiljö i de olika delarna viss region. Detta kan uppskattas eller

av en bedömas utifrån hur stor andel av olika marktyper som fortfarande finns kvar inom ägoslaget skog och genom kopplingen mellan olika trädslags ekologi och ståndorten. Eftersom olika arter har olika krav på arealen sin livsmiljö bör analysen även innefatta livsmiljöer i

av olika skalor, från detalj er träd och bestånd till landskap.

Steg Att beräkna hur mycket olika livsmiljöer som behövs for att

av de tillhörande arterna skall överleva i livskraftiga bestånd under lång tid. På landskapsnivå visar studier av ryggradsdjur att intervallet 30

- 10% kvar en viss livsmiljö är lcritisk. Motsvarande data för andra

av aitgmpper finns än vad vi vet.

Steg 4. Att mäta hur mycket som finns kvar i landskapet av olika livsmiljöer, respektive som redan säkerställts av olika typer av livsmiljöer genom skydd och/eller skötsel av de olika typerna av livsmiljöer

Steg Att bedöma hur mycket som behöver förstärkas och/eller återskapas. Om markanvändningshistorien är intensiv och/eller mycket lång behöver man även mäta hur stora arealer som behöver restaureras för att tillsammans med de arealer som kan skyddas komma upp i den önskvärda mängden.

Svaret på frågan om skyddsbehov ges i form av skillnaden mellan svaren i steg 3 och steg Ett plustecken indikerar överskott och ett minustecken en brist. Storleken på detta underskott indikerar hur mycket som behöver återskapas enligt steg

Detta resonemang återges grafiskt i figur

§ 3 3 2 % çluws/xsn pñuew

4.

s a % çlnwsnan pöuew

Figur 4.föregående sida Principen för bristanalys. De naturligt förekommande arterna i Sverige är anpassade till olika livsmiljöer

förr fanns i landskapet. Med förr vi perioden från ca år som avser 1000 till år 1800 innan landskapet kom att omvandlas i snabb takt

ca

figur 7 Västerbottens och Örebro län samt Skåne. Steg 1 i

se om

bristanalysen är att beräkna eller bedöma den mängd av en viss livsmiljö förr fanns i landskapet. Steg 2 är att mäta eller

som

uppskatta den mängd finns nu. Steg 3 är att jämföra den mängd

som

finns med den andel det som fanns som är tillräcklig för att som nu av livsmiüön säkert skall kunna hysa livskraftiga stammar av de arter

är knutna till den livsmiljön. Vad vet så varierar denna som man andel mellan 10 och 30% och visas ett horisontellt band med

som medelvärdet 20%.

figuren beskrivs två hypotetiska livsmiljöer. I det vänstra fallet finns livsmiljön kvar i stor omfattning och tillräckligt mycket finns och

skulle kunna bevaras. Det går även att ta bort mer av livsmiljön som utan problem för bevarandet biologisk mångfald. Den högra

av livsmiljön har redan reducerats kraftigt och kräver både bevarande den undre delen Sedan-stapeln och aktivt återskapande den övre

av snedstreckade delen Sedan-stapeln för att skall nå upp till

av man mälnivån.

Tyvärr tillgodoser inte verkligheten denna ideala bild av analysmöjlighetema. Skälen till detta är många. För att visa på bristerna i underlaget för att genomföra en bristanalys enligt denna ideala modell kommer vi att följa arbetsgångens principer men förenkla där detta är nödvändigt.

4.2¶Bristanalys i internationell utblick

Den traditionella reaktionen på lokalt och regionalt utdöende av arter är att försöka rädda enskilda arter på utrotningens brant. Under slutet

1980-talet reagerade forskare och praktiker i USA mot denna av situation eftersom mycket liten andel det totala artantalet, och än

en av mindre livskraftiga populationer och funktionella uthålliga ekosystem,

kunde bevaras inom den skyddade arealen. Ett långsiktigt bevarande av hela biodiversiteten blev därmed ett betydligt större åtagande än bevarandet de akut hotade artema Noss 1990, Scott m.fl. 1991,

av Christiansen m.fl. 1996. Den amerikanska analysis Scott

termen gap m.fl. 1987, 1989, 1991, 1993, 1996, 1997; Burley 1988, Davis m.fl. 1990 blev den sammanfattande benämningen på ett systematiskt identifierande av brister i hur representativ den natur skyddats

som eller sköts är för att säkerställa biologisk mångfald. Det främsta argumentet för gap analysis är att det är förebyggande syftet är att

identifiera, avsätta och sköta lokaler eller landskapsavsnitt med hög biologisk mångfald så att livskraftiga bestånd inhemska arter

av bevaras och inte behöver riskera att nå kritiskt låga beståndstätheter.

Scott m.fl. 1993 ger en grundlig genomgång hur analysis går

av gap till men identifierar även åtskilliga brister i denna arbetsmodell:

eftersom gap analysis bygger på en översiktlig kartering - av livsmiljöer behandlas vanligen inte livsmiljöer som är små

de vegetationskartor som vanligen används återger inte beståndsålder i skog

metoden är grov och därför dålig på att återge övergångar mellan olika miljöer

gap analysis är inget substitut för listning av hotade arter och försök att rädda utrotningshotade arter

gap analysis är inget substitut för grundliga nationella biologiska inventeringar

förutom inventeringar behövs forskning för att bättre förstå de faktorer styr hur mycket av olika livsmiljöer som behövs och hur landskapsförändringar påverkar olika arters sårbarhet, ekosystems störningsregimer etc.. Oña behövs sådana klmskaper för att avgränsa skyddade arealer och att genom aktiv skötsel återskapa biologisk mångfald

gap analysis bygger på fjärranalys av vegetation och osäkra samband mellan vegetation och olika arter.

Sammanfattningsvis är analysis ett första steg i utvecklingen

gap av ett grundligt system för bevarande av biodiversitet i region och

en måste integreras i all planering av markanvändningen.

Liknande har förts i Australien Bolton Specht 1983 resonemang och i Kanada Iacobelli m.fl. 1995. I Europa har vi inte funnit att man tidigare gjort någon analysis. WWF och World Conservation gap Monitoring Centre har nyligen gjort inventering av det digitala en kartmaterialet beskriver skogstillgång och skydd av denna i som Europa för att kunna göra analysis inte funnit några exempel gap men på att sådan analys redan genomförts. Planer för genomförande av analysis finns i Finland Helmisaari pers. medd.. gap

5 vår modell

Bristanalys enligt -

metodbeskrivning

Verkligheten ännu inte möjligheter att följa den ideala modellen ger presenterades föregående kapitel. För det första råder som de naturliga skogsmiljöemas dynamik, och om hur

kimskapsbrist om

mycket olika skogsmiljöer for att livskraftiga stammar som är nog av olika skall kunna bevaras. För det andra råder stor av artgrupper ktmskapsbrist egenskaperna hos den skog redan har skyddats. om som För det tredje finns ingen yttäckande klassificering olika svenska av skogstyper och successionsstadier. Vi valde trots dessa begränsningar arbeta igenom följande steg för att göra ett så fullständigt att oss dagens kunskaper och material medger: arbete som

l uppdelning i naturregioner på biologisk, abiotisk och historisk

grund 2 uppdelning i skogsmiljöer med olika ekologi 3 genomgång kunskaper den skog som arterna anpassat sig av om till 4 analys hur skogen ut idag av ser svar på frågan om hur mycket är nog 6 diskussion hur stora arealer kräver avsteg från normalt om som brukande; dvs. skydd i någon form

7 genomgång restaueringsbehov

av 8 diskussion om vilken intensitet skyddet bör ha

5.1¶Stratiñering av den svenska skogen

För att understryka skillnaderna mellan olika delar av Sverige görs och presenteras bristanalysen regionvis och skogsmiljövis.

5.1.1¶Fem svenska

skogsregioner

Det finns en lång tradition av att särskilja olika svenska skogs- och landskapsregioner på såväl abiotiska och biologiska grunder som historiska grunder t.ex. Riksskogstaxeringens instruktion sid. 2:2, Hytönen 1995, SKS 1997, SNV 1997, Pettersson 1991, Sporrong m.fl. 1995.

Eftersom det finns tydliga kopplingar mellan abiotiska, biologiska och historiska faktorer är den klassiska uppdelningen på nemoral, boreo-nemoral, boreal därmed motiverad både av skogsbiologiska och praktiska skäl. Den regionindelning som använts av oss anges i figur 5 och är definierad enligt följande beskrivning av de ingående länen enl SKS och SNV 1997.

Region l ijällnära Fjällnära gräns enligt SKSFS 1991:3 Region 2 nordligt boreal AC, BD under fjällnära gräns Region 3 sydligt boreal W, X, Y, Z under fjällnära gräns Region 4 boreonemoral AB, D, G, H, O, R, U Region 5 nemoral K, M, N

5.1.2¶Kort om det svenska landskapets historia

Sverige Europas längsta länder och uppvisar stor variation

är ett av både i naturtyper och den tid under vilken landskapet omvandlats. I södra Sveriges nemorala ädellövskogar och boreo-nemorala blandskogar är historien mänsklig påverkan mycket lång nästan

av

4 SOU1997:98

överallt. De bördigaste markerna har på ett mycket systematiskt sätt överförts från skogsmark till kulturlandskap som under lång tid innehöll gamla träd, död ved och lövträd alltså egenskaper som är

typiska för naturligt dynamisk lövskog figur 6.

en

Figur Den använda regionindelningen Sverige: Region Iz

av subalpin, Region 2 nordligt boreal, Region 3 sydligt boreal,

z z Region 4 boreø-nemoral, Region 5 nemoral enl SKS och SNV

z z 1997

Figur nästa sida På grund av trädarternas biologi och lång tids systematiskt bruk

en

och omvandling landskapet finns mycket ofta tydlig koppling

av en mellan ståndorten och landskapets utseende. För att kunna beräkna hur stor del skogsmarken hyser förutsättningar för viss

av som en skogsmiljö i olika regioner oberoende beskrivningen skogens

av av nuvarande tillstånd har skogsmiljöerna därför så långt möjligt

som definierats utifrån vegetationens botten- och fältskikt, även med

men ledning av hur stor andel av landskapet har omförts från

som ägoslaget skog eller från en skogsmiljö till en annan. I de parvisa transekterna visas schematiskt hur denna omvandling skett

i norra överst och i södra underst Sverige från förr överst till

nu

underst.

I norra Sverige karakteriserades landskapet att skogen rik

av var på grova träd på alla ståndorter och det fanns gott om död ved

och Östlund 1992, Östlund m.fl. under tryckning. Lövinslaget

Linder

var högre och andelen skogar med mycket hög medelålder större än idag Angelstam 1997a. Kopplingen mellan ståndort och störningsregim var god. Övergången till ett skogsbruk inriktat på virkesproduktion ledde till mindre och mer ensartade bestånd. Ofta har de bördigaste vattennära områdena odlats

upp.

I södra Sverige har ett gammalt kulturlandskap, som till stor del innebar mjuk övergång mellan naturlandskapets och det gamla

en kulturlandskapets störningsregimer, omvandlats till ett ensartat

mer produktionslandskap. Det har starkt påverkat de skogslevande arter som under en lång tid fick sina behov tillfredsställda i trädklädda betes- och ängsmarker. Omföringen av tidigare skogbevuxen mark, ibland gles och betad och ibland tätt beskogad, har varit omfattande. Framför allt har mycket kraftig sänkning andelen lövskog skett i

en av södra Sverige Björse och Bradshaw under tryckning.

Figur Sefigurtext föregående sida.

Bilaga 4 33

I Sverige är tiden mänsklig påverkan betydligt kortare och

norra av utan en lång tids mjuk övergång. Den omvandling av naturen som människan orsakat under de senaste 1000 åren har alltså tagit sig många olika uttryck karakteriseras framför allt av en tilltagande

men förändringshastighet mot slutet av perioden SNV 1993. I figur 7 exemplifieras denna utveckling i Skåne region, Örebro län

nemoral

på gränsen mellan boreo-nemoral och boreal region och i Västerbottens län region. Även alla svenska landskap

boreal om

utgör blandning natur- och kulturlandskap så skiljer sig

en av proportionerna väsentligt mellan olika delar av Sverige.

5.1.3¶Svenska skogsmiljöer och deras störningsekologi

Vi har delat skogsmiljöema i följande fem grupper:

upp

A. Successionsstadier efter störning. Successionen kan initieras brand, vatten eller vind, alternativt

av mänsklig störning med efterföljande igenväxning. Egenskaperna i denna dynamik är tillfälliga och finns i olika landskapsavsnitt

typ av vid olika tidpunkter och under kortare eller längre tid. I den boreala regionen utgörs dessa egenskaper t.ex. färska brandfält, unga

av lövsuccessioner tillåts bli gamla, lövsuccessioner och

som senare sena gammelskog. Studier från ett flertal boreala ekosystem visar att det finns tydlig uppdelning i brandregimer mellan olika ståndorter

en Engelmark 1984, 1986; Furyaev 1996, Heinselman 1996. De beskriver alla tydlig gradient mellan konvexa delar av landskapet

en varifrån vattnet rinner bort till de delar av landskapet där vatten samlas. De högsta brandfrekvensema, och lägsta intensitetema, finns i olika typer barrskogar på torra sedimentmarker. På sluttningar och

av flackare ytor med frisk mark uppstår efter brand successionsskogar med barrträd och lövträd. Slutligen, i de konkava delarna av landskapet, sällan eller aldrig torkar ut eftersom de i stor

som utsträckning får sitt vatten via grundvatten och inte regn, är brandfrekvensen lägst och sannolikheten för intern dynamik är stor se figur 6. I den nemorala successionsskogen finns på liknande sätt igenväxningsstadier efter upphörd hävd.

o natursxog

so ° H8

%

30 Västerbottenslån

|001I001200 13W140015%GCDI7001B0019®1 . . 2G

År

Onaturskog

50 ung

Örebro län

O u

År

0 naturskog

70 l äng

S0

g Skåne

å 30

01 110012001300140013D16a 17001843019072000

År

Figur Människans omvandling av naturen de senaste I 000 åren i

olika regioner; Skåne zon, Örebro län på gränsen

tre nemoral

mellan boreal och boreonemoral och Västerbottens län boreal

zon

zon SN V 1993. I norra Sverige är tiden av påverkan kortare och utan en lång tids mjuk övergång mellan naturlandskap och kulturlandskap. Landskapsomvandlingen har alltså tagit sig många olika uttryck men karaktäriseras framför allt av en tilltagande förändringshastighet mot slutet perioden. Även nästan alla

av om svenska landskap utgör en blandning mellan natur- och kulturlandskap så skiljer sig proportionerna år väsentligt mellan olika delar av Sverige.

B. Brandpräglade tallskogar. I naturtillståndet brinner torra marker ofta, med relativt låg

men intensitet. Detta leder till bestånd ofta innehåller flera

som åldersklasser tall liksom död ved.

av

C. Skog med intern dynamik. Ibland bildar sådana bestånd sammanhängande områden, stabila nätverk och korridorer i landskapets fuktigaste delar. Exempel på egenskaper i sådana bestånd är ett stabilt fuktigt milcroklimat och en kontinuerlig tillförsel död ved. I boreal skog är gran det

av dominerande trädslaget, även björk och asp finns.

men

I den nemorala skogen domineras trädskiktet på rika ståndorter av ädla skuggfördragande lövträd ask och alm. Boken som också är

som skuggfördragande har intern beståndsdynamik.

en

D. Skogsmiljöer betingade av jord och topografi Dessa naturgeografiska underlag kan även god information om var

ge

kan hitta artrik eller kalkberoende kärlväxttlora, i terrängen man en bestånd sannolikt haft låg brandfrekvens, eller ravinmiljöer.

som en Här finns ofta speciella livsmiljöer källor och lodbranter.

som

E. Kulturlandskapets hävdade biotoper Omföringen skogsmark till jordbruksmark började tidigt och ledde

av till ett landskap med gradvisa övergångar mellan skog, gräsbärande mark med spridda gamla träd och gräsmark utan vuxna träd.

grova Här fanns förutsättningar både för arter knutna till

som var naturskogen och arter kommit in med utsäde eller på annat sätt

som spritt sig människans försorg. Genom slåtter och bete

genom bevarades glest trädbevuxna gräsmarker under lång tid. Övergången till hagmark, det vill säga betade, vanligen före detta lövängar, innebar vissa förändringar för marklevande organismer medan trädskiktet fortfarande intakt och därmed viktig skogsmiljö; även om den

är en

idag inte räknas till ägoslaget skogsmark.

kunna stratiñera skyddsbehovet skog i olika regioner har vi För att av arbetat med 14 olika skogsmiljöer beskrivs i tabell 3a och i

som

appendix B. I tabell 3b summeras de olika skogsmiljöemas egenskaper i ett försök till översikt.

För att kunna göra beräkningar av på hur stor del av skogsmarken som det finns förutsättningar för olika skogsmiljöer i olika regioner oberoende av beskrivningen av skogens nuvarande tillstånd har skogsmiljöema så långt möjligt definierats utifrån vegctationstypema i botten och fáltskikt appendix B. Detta har fungerat för norra Sveriges barrskog och flera av sumpskogsmiljöema men däremot inte för södra Sveriges skogsmiljöer som till en viss måste definieras med avseende på trädskiktet. Analysema grundar sig på Riksskogstaxeringens data kompletterat med andra skogliga data.

Att schematisera olika skogstypers dynamik på detta sätt är svårt. Å sidan de flesta praktiker att antalet är väl stort. Men

ena menar nog å andra sidan menar nog de flesta specialister på en enskild skogstyp att vi gjort kraftiga förenldingar.

38 Bilaga 4 SOU 1997 :98

m

nu

å N å

5 s

m

E ä

E å å

.N .m

S

c å å

b å å å å

å å

å

v

nu

.. å å

å

.v .m .o

40 Bilaga 4 SOU 1997 :98

m å u

d

E

mm

å

ma

w å

å

d N m v

s .w .m

Tabell 3b. Svenska skogsmiljöer och deras förekomst i olika regioner l tjällnära

skog; 2 nordligt boreal; 3 sydligt boreal; 4 boreonemoral; 5 nemoral, typ av

- - - dynamik och yttre stömingsbehov

Skogsmiljöer Regional Huvudsaklig typ av Yttre

förekomst dynamik stömingsbehov

Boreal succession 1 2 3 4 succession intern stort tidigt,

-

dynamik i sensucc litet sent

Boreal sumpskog l 2 3 4 intern dynamik inget dock interna

stöm. somöversvämning

Brandpräglad tallskog 1 2 3 4 5 succession stort

Nemoral succession 4 5 successionintem stort tidigt,

- - ej ädellöv dynamik i sensucc litet sent Nemoral sumpskog 4 5 intern dynamik litet dock interna

- - ej ädellöv succession stöm. somöver-

svämning Ekskog 4 5 successionintem stort tidigt

- - -

dynamik i sen succ inget sent Bokskog 4 5 intern dynamik, litet tidigt,

- - -

inget sent Ask/almskog 4 5 intern dynamik inget

- - -

Gråalskog l 2 3 4 intern dynamik, stort tidigt,

-

succession litet sent

10.Topograñskt 1 2 3 4 5 intern dynamik litet betingad skog ll. Kalkbarrskog 4 5 succession,intern stort tidigt,

- - -

dynamik litet sent

12. Sandbarrskog 2 3 4 5 succession stort

-

13.Trädbevuxen 2 3 4 5 succession stort

betesmark 14.Busksnår 1 2 3 4 5 succession stort

5.1.3¶Brukandets förutsättningar i olika skogsregioner

På lång tids markanvändningshistoria har påverkat

samma sätt som en de olika skogsmiljöerna så påverkar skogsmarkens ägostruktur förutsättningama för brukandet. I figur 8 visas antalet företag som äger skog l 000 ha i de 24 olika svenska länen. Antalet

per beslutsfattare per ytenhet ökar alltså kraftigt från norr till söder. Detta kräver olika metoder för att nå miljömålet i norra respektive södra Sverige.

ä

5 o

å

E

45235a6bá2á4áe6s

Latitud

Figur Antalet skogsägare 1 000 ha skogsmark sjunker länsvis

per från söder till norr i Sverige. Omräknat till våra fyra regioner är medelvärdena: region 2 5,2; region 3 9,7; region 4 20, region 5

- - - - 28. Beräknat antalet företag i olika län enligt Lantbruksräkningen

ur 1992, SKS 1995244-45.

5.2¶Skattning förutsättningar för olika i av skogsmiljöer olika regioner

Landskapsanalysen består dels av en beskrivning av de

naturgeografiska förutsättningar som ett visst landskap har, och dels av dagens skogstillstånd. Att denna bakgrundsinfonnation är detaljerad är mycket viktigt för att kunna bedöma olika landskaps förutsättningar för att hysa en ursprunglig fauna och flora och senare genomföra bristanalysen. Vår analys innehåller två olika steg.

Steg Med kunskaper om topografi, jordarter, berggrund, hydrologi och klimat kan man indirekt bilda sig en uppfattning om ståndortsfördelningen i det aktuella landskapet. Det enklaste är dock om man har tillgång till kartor och beskrivningar över markvegetationstypen. Med detta underlag kan man en viss uppfattning om hur vanliga olika huvudsakliga typer

av störningsdynamik tidigare har varit i landskapet.

Steg En beskrivning av markanvändningshistoriken och tidigare störningar ger en uppfattning om hur stor del av skogsmarken som överförts till andra ägoslag som åkrar, vägar och tätorter, och om den tidigare skogsbruksintensiteten. Om stor del landskapet odlats

en av upp så innebär detta att förutsättningarna för att vissa bördiga skogsmiljöer som gransumpskog i norra Sverige och ask-almskog i södra Sverige är starkt reducerade. Därmed är bevarandebehovet mycket stort för de skogar av dessa typer som fortfarande är intakta.

5.3 Hur är A

mycket nog Appendix

I detta avsnitt analysen formuleras långsiktiga och kortsiktiga mål

av baserade på tillståndsbeslcrivning på beståndsnivå ståndort och trädskikt och den historiska omföringen till andra ägoslag och skogsmiljöer samt resonemang om skyddets intensitet. Detta beskrivs utförligt i appendix A: "Motiv för målfonnuleringar långsiktiga mål

och kortsiktiga mål" och "Detaljerad genomgång av korrigering av långsiktiga och kortsiktiga målformuleringar för alla skogsmiljöer

med hänsyn till graden omföring mellan olika ägoslag och

av skogstyper samt fördelning på olika målsättningsklasser".

Följande arbetsordning följs:

Etapp 1 Bedömning behovet av säkerställande i allmänhet

- av

Vår utgångspunkt är data från riksskogstaxeringen.

Vid skillnad andra källor t.ex. ÖSI och NBI

stor gentemot korrigeras värdena.

Om andel landarealen i region omförts till andra

en stor av en ägoslag än skog sker uppräkning det långsiktiga målet.

en av

Om viss ståndort bedöms beskogad med ett annat trädslag

en vara

det historiskt sett dominerat sker korrigeringar för detta i de än som långsiktiga målen.

Etapp 2 Bedömning hur säkerställande kan åstadkommas

- av

Kan andra bevarandemetoder än de som finns inom skogsvårdslagen och naturvårdslagen t jordbrukets miljöstöd

ex säkerställa skogsmiljöer inte räknas som skogsmark Fungerar

som dessa metoder inte så kan ansvaret trots allt falla inom

naturvårdslagens ramar.

Gruppering efter skogsmiljöns behov av skyddsintensitet som indikerar vilka skyddsinstitut kan komma i fråga. För att göra

som detta använder vi Skogsstyrelsens målsättningsklasser PG, K, NS och NO. PG definition till 0% i denna analys då de behov som vi

sätts per uppskattat representerar grad skydd överstiger PG som

en av som

detaljnivån diskuterats i avsnitt 3.2 avser som

Etapp 3 Restauringsarbetets framtid

- Under denna punkt måste framhållas att del av det

en restaureringsarbete framgår bristerna dvs skillnaden mellan

som ur långsiktigt och kortsiktigt mål måste åtgärdas under den tidsperiod

faller under det kortsiktiga målet. Detta kan göras genom att som

bestånd än de valts ut i det långsiktiga målet tas i anspråk yngre som för skydd. För flera sydsvenska typer finns alldeles utmärkta förutsättningar for detta i form "pucklar" i åldrarna 40-120 år, dvs.

av skog snart kommer att ha ett ökande värde för bevarandet av

som

biologisk mångfald. Det är dessutom viktigt att göra denna restaurering i en nära framtid eftersom det är det finns

nu som "pucklar och det är nu vi ställvis har mycket höga naturvärden även i dessa åldersklasser.

5.4¶Hur mycket är redan skyddat

I sin sammanställning av skyddad skog som finns i nationalparker, naturreservat, domänreservat samt som inköpts med naturskyddsanslaget och ännu inte hunnit bli reservat har Naturvårdsverket 1997 kommit fram till följande fördelning mellan de fem olika svenska skogsregionerna tabell 4:

Tabell Andelen produktiv skogsmark som skyddas i reservat eller motsvarande SNV 1997

nummer beskrivning % skyddat av produktiv skogsmark

region 1 Fjällnära enligt SKSFS 43 region 2 AC och BD nedanför tjällnära 1,6 region 3 W, X, Y, Z nedanför fjällnära 0,4 region 4 AB, D, G, H, O, R, U 0,7 region 5 K, M, N 0,6

Naturvårdsverkets redovisning innehåller också en grov redovisning av hur arealen fördelar sig på olika objektstyper.

Till detta kommer de arealer som skyddats genom biotopskydd och naturvårdsavtal SKS 1996, totalt knappt 2 000 ha. Fördelningen av dessa skyddsfonner på olika skogstyper kan redovisas mer detaljerat.

I samband med upprättandet av ekologiska landskapsplaner sker planmässiga avsättningar, men utan lagligt skydd. Skogsnäringen redovisar arealer i storleksordningen en till ett par procent av skogsmarken såsom frivilliga avsättningar större än 0,5 ha. SKS 1997.

5 SOU1997:98

46 4

Bilaga

Det är också sannolikt att omfattningen kommer att öka. De större skogsbolagen har ännu inte landskapsplanerat hela innehavet. Enskilda skogsägare har enligt Skogsstyrelsens undersökning till stor del positiv inställning till fortsatt frivillig naturvård. Inom

en

privatskogsbruket är fördelningen mellan olika målsättningsklasser i

praktiken cirka 80% PG produktion generell hänsyn, 10% K

mål och 10% NS, NO dvs med ren

kombinerade

naturvårdsinrikming Bleckert pers. medd..

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bedömer att då

storskogsbruket nyindelat eller landskapsplanerat hela sin areal kan de

frivilliga avsättningarna komma att uppgå till 300 000 500 000 ha

bara på storskogsbrukets mark. Om lägger till små och

man mellanskogsbrukets "dagsnotering" på 200 000 ha, så kommer man i bästa fall i 700 000 ha frivilligt avsatta hänsynsområden större än

upp 0,5 ha. Detta bidrar självfallet till att bevara den biologiska

mångfalden.

Att kvantifiera hur mycket som kan läggas på pluskontot "skyddad skog på lång sikt är dock följande skäl helt annan sak:

av en

Det finns ännu inga officiella oberoende faltundersöluiingar som stöder redovisningen av avsatta arealer.

Det finns ytterst begränsad offentlig information om hur dessa arealer fördelar sig på områdesstorlek eller skogsmiljö och förekomst

av naturvärden

Det är fråga hur varaktiga avsättningama inom ELP - en om

Därför avstår vi i denna rapport från att räkna in dessa arealer som skyddade. I resultatredovisningen är behovet att skydda skog alltså

av angivet näringens frivilliga avsättningar helt eller delvis

utan att

i från. Å andra sidan vill vi understryka att ELP i dess olika

dragits

former i praktiken mycket viktig del i arbetet med att bevara

är en skogens biologiska mångfald.

5.5 Vilken krävs

grad av skydd

Efter ha identifierat bristerna i säkerställandet skog bedömer vi

att av

vilka Skogsstyrelsens målsättningsklasser passar in för att

av som bevara naturvärdena. Detta används sedan för att bedöma hur stor

andel skogsmiljöer, åldersklasser och lövandelar kräver skydd

av som

idag kan anses åstadkommas med som

reservat/biotopskydd/naturvårdsavtal/frivillig avsättning dvs. mål-

sättningsklassema NS och NO se tabell 5 samt appendix A.

Tabell Olika typer av skogsdynamik innebär att bevarandet av dess naturvärden måste lösas med olika metoder. PG produktion generell hänsyn; K kombinerade

- mål; NS naturvård skötsel; NO naturvård orörd, se appendix A. Den mest

- relevanta målsättningsklassen för respektive stömingstyp är understruken.

Stömingstyp Målsättningsklasser

Skog med intern dynamik gran bok, ask/alm, lönn, lind K NS NO

, - Successionstadier efter störning gran, ek, björk, sälg, rönn, avenbok

asp, ung skog E K NS NO medelålders skog EQ K NS NO gammal skog EQ K NS NO gammelskog K gg

-

Brandpräglad tallskog PG K NS NO tall

Skogsmiljöer betingade avjord och topografi K NS NO

-

Kulturlandskapets hävdade biotoper K g

- med träd

om det finns restaureringsbehov behöver en viss andel av skogarna utvecklas fritt

6 Resultat

6.1¶Omföring till andra ägoslag

I alla regioner är omföringen från ägoslaget skog till andra icke skogsklädda miljöer över tiden starkt beroende av höjden över havet. I tabell 6 visas hur mycket det urspnmgliga, i huvudsak skogldädda,

av landskapet har övergått till andra ägoslag i olika regioner och på

som olika höjd över havet.

Tabell Andel landarealen i % inom olika höjdintervall över havsnivån som

av överförts till gräsmark och åker/urbana miljöer, dvs. icke-skogsmiljö enligt vår definition data från Riksskogstaxeringen 1990-1994

som

granåkrar är vegetationstyp ingår i ägoslaget skog men zon en som

enligt vårt inte ekologiskt sett är skog i betydelsen att som sätt att se träden utgör nyckelarter för ett stort antal inhemska arter. Sådana

granbestånd räknas inte med skogsmark i denna jämförelse.

som

6.2 mål och

Långsiktiga mål, kortsiktiga restaureringsbehov

För en detaljerad genomgång resultaten våra beräkningar enligt

av av arbetsgången i sektion 5.3 hänvisas läsaren till appendix A. Inledningsvis presenterar vi här arbetsgången för två exempel. Värdena är i regel avrundade till två siffrors noggranhet, varför summeringar inte alltid blir exakta.

6.2.1 boreal

Exemplet successionsskog

Det första exemplet är den boreala successionens gammelskogar dvs.

lövbrännoma i region successionsskogama är den dominerande skogsmiljön i norra Sverige. De stördes en gång av skogsbränder som beroende på hur ett landskapet råkade brinna skapade olika typer

av åldersfördelningar. Vår bedömning är att de boreala successionsskogama hade en ursprunglig åldersfördelning enligt nedanstående tabell. Genom multiplikation med tröskelvärdet 0,2 fås de långsiktiga målen som inte bör understigas för de olika klasserna. Alla siffror är avrundade till heltal.

Boreala successionsskogar:

50 4

Bilaga

Boreala successionsskogar:

Långsiktiga mål formuleras separat för nivån 20% av de understrukna åldersklassema. De två äldsta åldersklassema utgör gammelskogen vilket vi koncentrerar på här. De understrukna åttorna i åldersklassen 70-

oss

109 årrepresenterar lövbrännor.

Vår bedömning är att Riksskogstaxeringen RT återger denna huvudsakligen boreala skogsmiljö på ett bra sätt. Totalt finns det 3,8 miljoner ha boreal sucessionsskog i region Av dessa bör enligt målformuleringen 0,23+3+3+8 3,4% eller 130 000 ha tabell 8 utgöra det långsiktiga målet i åldersklassema 110 år och däröver. Viss del 0,23+3 l,2% bör dessutom ha lövandel överstiger 20%

en som enligt ovanstående tabell.

RT data visar att det i dagsläget finns skog att tillgå motsvarande det långsiktiga målet. Dvs. denna skogsmiljö har inget restaureringsbehov. Korrigering med andra källor och omföring till andra ägoslag

p.g.a. behövs inte redovisas i tabell 9. Contorta är exempel på

vilket annars

fel skog på fel plats i region Den finns dock bara i åldersklasser

yngre och är möjligen ett framtida problem.

I tabell 9 redovisas den slutliga bedömningen av skyddsbehovet för de boreala successionsskogarnas gammelskogar. Långsiktigt skyddsbehov: 130 000 ha; Kortsiktigt skyddsbehov: 130 000 ha; Restaureringsbehov: 0

ha

Gruppering av "boreala successionsstadier efter störning" efter målsättningsklasser görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

region 2

Av det kortsiktiga behovet bör alltså 13 000+104 000 117 000 ha ingå i målsättningsklasserna NO eller NS tabell 10 och därmed skyddas. Ytterligare 10% 13 000 ha bör ha målsättningsklass K.

Exemplet ekskog

Det andra exemplet är ekskogama i region Ekskogen kan stömingsekologiskt klassas både som successionsskog och som en intemdynamisk skogsmiljö. Under de senaste 1000 åren har kulturinflytandet styrt ekskogens dynamik i mycket stor utsträckning. Vår bedömning är att detta gamla kulturlandskap tillgodosåg alla i nuvarande klimat skogslevande och hagmarkslevande arter med tillräckliga mängder av deras olika livsmiljöer så att livskraftiga stammar kunde upprätthållas se Gärdenfors Baranowski 1992. Våra bedömningar av fördelningen på åldersklasser grundar sig på tillståndet före de mycket omvälvande sista 200 åren. Naturvärdena uttrycks dock egentligen inte på ett bra sätt i åldersklasser eftersom trädkontinuitet och gammelträd inte finns med.

Ekskog: Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

summa

Brukade ekbestånd har lång utvecklingstid och vi räknar med att man inom för ekskötseln skall klara naturvärden i de fyra yngre

ramen åldersklassema. Mål formuleras för den högsta åldersklassen

understruken.

Total ekskogsareal enligt RT och ÖSI skiljer sig betydligt för region

enligt RT 41 000 ha enligt ÖSI 24 000 ha

Vår bedömning är att sanningen ligger mitt emellan. Det långsiktiga behovet ökas därför till 24 000+41 000/2 33 000 ha. Av dessa bör enligt målformuleringen 8% eller drygt 2 000 ha eg. 2 600, siffrorna i tabellerna i den äldsta åldersklassen utgöra det

är avrundade

långsiktiga målet 8. Det finns knappt 1000 ha gammal ekskog

tabell

i denna region, varför det föreligger ett restaureringsbehov.

omfattande omföring till andra markslag än skog har skett.

En Baserat på omföringsgraden skogsmark till andra ägoslag under

av 100 havet i regionerna 4 och 5 tabell 6 är en försiktig

m över se

40 60% omföring har skett. Vi dubblerar därmed det skattning att

långsiktiga målet till 5 200 ha.

Vidare är vår bedömning att omfattande omföring av ekskogar

en har skett till andra ekfattiga skogsmiljöer. Vi uppskattar denna omföring till 1/3 återstår. Det långsiktiga behovet ökar därmed

att

ytterligare med faktor 3 i regionerna 4 och 5 vilket ökar det långsiktiga målet till 16 000 ha i region 5 tabell 9.

Restaureringsbehovet i 15 000 ha.

är nu uppe

Eken är den trädart som hyser flest arter och ekskogen tillhör alltså en av våra mest artrika skogsmiljöer. Dessutom är ekskogen i Europa hårt tillbakaträngd. Vi bedömer att Sverige därmed även har ett internationellt ansvar for att säkerställa de naturvärden är knutna

som till ekskogen. Tillgången på önskvärda åldersklasser är låg. Trots detta anser vi att det är så viktigt att skydda denna skogsmiljö att även arealer av yngre ålderklasser, eller som av någon anledning missats i vår selektion bör avsättas för naturvårdsändamål på kort sikt. Detta kan fylla en del av restaureringsbehovet genom att det enligt RT i åldersklassen 100-130 år finns minst 3700 ha i region vilket vi låter ingå i det kortsiktiga målet tabell 9. Restaureringsbehovet minskar i motsvarande grad.

I tabell 9 redovisas den slutliga avrundade bedömningen

av skyddsbehovet för ekskog i region Långsiktigt skyddsbehov: 16 000 ha; Kortsiktigt skyddsbehov: 4 000 ha; Restaureringsbehov: 12 000 ha.

Gruppering av "ekskog" efter målsättningsklasser görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

region 5

Av det kortsiktiga behovet bör alltså ca 1 600+1 200 2 800 ha eller ca 3 000 ha ingå i målsättningsklassema NO eller NS tabell 10. Ytterligare 30% 1 200 ha bör ha målsättningsklassen K.

6.2.3 för skogar Skyddsbehov Sveriges

Sammanfattningsvis har vi bedömt att för att bevara biologisk mångfald i skogsekosystemen finns ett långsiktigt behov av att skydda

9-l6% skogsmarken beroende på landsdel tabell 7. ca av Tidshorisonten för detta bedömer vi vara cirka 40 år.

Arealema representerar specifika åldersklasser och lövandelsklasser vi bedömt är av stort värde för biologisk

som mångfald i respektive skogsmiljö se detaljerad redovisning i appendix A samt tabell 9. Målsättningsklassen för dessa arealer bör någon K, NS eller NO enligt detaljerad redovisning i

vara av appendix A samt tabell 10. I de långsiktiga målen får den areal som idag finns skyddad tillgodoräknas.

Det långsiktiga behovet skyddad skog delas sedan upp i

av restaureringsbehov och i skog som bör skyddas på kort sikt. Restaureringsbehovet är den del av det långsiktiga behovet av skyddad skog som inte existerar i sinnevärlden och som kräver återskapande naturkvaliteter. Restaureringsbehovet följer en nord-

av sydlig gradient och tilltar i relativa mått kraftigt från region 2 198 000 ha 3,2% den produktiva skogsmarken till region 5 98 000

- av ha 11% tabell nedersta raden. Skogsmark bör ha avsatts eller

särbehandlats för restaurering inom tidsramen för det långsiktiga behovet av skyddad skog ca 40 år.

Målet på kort sikt är den del det långsiktiga målet som finns i

av dag, enligt våra skattningar. Detta är alltså de arealer hyser eller

som bedöms inom kort tid kunna hysa naturvärden av avgörande

en betydelse för att bevara den biologiska mångfalden. De kortsiktiga målen bedömer vi bör ha nåtts 10 20 år och de uppgår totalt till

om -

skogsmarksarealen nedan tjällnära gränsen. Även här får den 4,9% av areal som idag finns skyddad tillgodoräknas.

För att ytterligare närma precisera vad för sorts skydd som krävs har vi bedömt vilka målsättningsklasser som bör föreligga för de skyddade arealerna. Vi redovisar särskilt klasserna NS och NO då dessa motsvarar skyddsgrad idag kan åstadkommas med

en som reservat / biotopskydd / naturvårdsavtal / frivillig avsättning tabell 10.

Från den skogsmark som vi på kort sikt bedömer behöver denna höga grad skydd NS+NO har vi dragit den areal som idag är

av skyddad skog enligt naturvårdslagen NVL se tabell 10. Vi får då en brist i den kortsiktiga målsättningen på 3,2% av skogsmarksarealen nedan tjällnära gränsen, vilket skulle kunna ses som de arealer som säkerställandearbetet bör fokusera sig på under de närmaste 10-20 åren tabell 10 längst ned till höger.

De arealer näringen uppger sig ha avsatt frivilligt, t.ex. inom

som

för ELP, måste beaktas vid tolkningen detta "nettomål" på ramen av kort sikt.

Tabell nästa sida Sammanfattning av resultaten, areal l 000 ha tha samt procent av skogsmarksarealen i nordligt boreal, sydligt boreal, boreonemoral och nemoral region regioner enl. SKS och SNV 1997.

Långt behov: Långsiktigt behov skog som bör ha någon av målsättningsklassema - av "Kombinerade mål"

naturhänsyn väl överstigande generell hänsyn, "Naturvård Orörd" undantag från skogsbruk eller "Naturvård

Skötsel" dito, med behov aktiva naturvårdande åtgärder inom ca40 år

men av

Kort behov: delmängd av det långsiktiga behovet av att skydda skog som existerar idag

Restaurering: delmängd av det långsiktiga behovet av skyddad skog som inte existerar idag

Bete: Areal trädbevuxen betesmark vi valt att lyfta ur det kortsiktiga behovet i - som denna redovisning på grund av

problem med gränsdragning mot odlingslandskapet Långt behov Kort behov + Restaurering + Bete

Kort behov NO+NS: delmängd det kortsiktiga behovet som bedöms behöva ha - av målsättningsklassema

"Naturvård Orörd" eller "Naturvård Skötsel" dvs. undantasfrån skogsbruk.

Skyddat i lag 1997: Med stöd Naturvårdslagen skyddad skogsmark enligt SNV - av och SKS 1997.

Brist i kort behov NO+NS: Kortsiktigt behov av att skydda skog i klasserna - NO och NS minus i lag

skyddad skog 1997, dvs. de arealer som på kort sikt bedöms innehålla biologiska värden av avgörande

betydelse för miljömålets uppfyllnad.

Total areal: areal l 000 ha tha produktiv skogsmark samt trädbevuxen naturbetesmark respektive regioni

enligt Riksskogstaxeringen 1990-l 994

a

e w o N

3 5 3 3

s

N

2 3 å

m 3 3 a N Z .m .v

- -

o m a x å x x

n n N

SOU 1997 :98 Bilaga 4 57

å

m Z å å å

. .w Z å å å . m Z å

å

å

ma

S å å

å a å .w

d

.w .m u u n v - - - - - -

s 8 N w m o o o o

o

m

8 w m N m 2 ä

S m o n z o o m

o o E v N o o o o o m

o o N o N o o m S

m o o a o N w N o o o w m

8 o å o å o o o o

s

z

8 8 o w n N o ä E o . S 8

8 N ä q å o o 8

m

m

m S o o c o o m o o o o z

8 G v o o o o o .

a

u m N o o o o o n o o

o

m

o o 8 o o o c o o 3 o o o o m u 8 o o c o o 2 o ä v n 8

S å o o o o o o o o v n m

u

m

ä

å w

8 n S

. . z -

8 a 8 m N o a 3 ä

E N 8 N o

m

T NINNIN c 8 z - - - - - -

N o 8 N w a a - - - -

N N al Nim N 8 8 o m - - - -

o NI s. S ä ä z -

8 u o 8 m a å 8 E o 3 ä ä

8 n 8 8 8 NIN N å anN 8 N

m

m s q 8 ä

a

z - - - - - -

E 8 8 . E .In a - - - - u M

o n n a ä a m - - - . -

o o a o 8 ä ä z - - - - - n

8 a o o ä .I

s m

- - - - -

8 o 8 ä ä v a

s

w - - - - u

m

.m n

- .

...

60 Bilaga 4 SOU 1997: 9

S S N w N w 2 N

.. m m N ..

.. w m n .. N S u S S 2 . G ..

N .. . . .. N N 5 . . . . .. .. N N .. o : : . - . . .. .. .. .. .. N N u. . - . . m N .. N v a o . - . . m m n N 2 .. E .. ä m R o

.. m N m.. .. .. ..

H E .. a w q N .. N .. .. .. u .. 5 n m t .. . 2 Gj.: m .. . . . . - 1 o .. .. n å ä . . - . . .. N v .. H u . . . . . n E n . . . . . . N .. .. . . . . . n .. .. .. . 3 2 . . . . . 2 : .. m v .. .. u . . . . . H Vu N o .. . . . - . . -

I a

. .

För att få ett mått på i vilka skogsmiljöer och inte endast i vilka regioner underskottet är störst har vi försökt jämföra de långsiktiga målen i målsättningsklassema NS och NO med vad som redan är skyddat i olika skogsmiljöer. Denna analys blir väldigt grov då man har dålig kunskap hur den skyddade skogen ut. Trots detta har

om ser vi delat in arealen som är skyddad i reservat, biotopskydd samt naturvårdsavtal i fyra grovt tillyxade skogstyper med stöd de

av redovisningar finns SNV 1996, SKS 1996.

som

Vi att skogstypen "Lövskog" är den ligger längst bort från

ser som målet tabell ll, vilket enligt just denna analys indikerar att det

grova är mest bråttom att skydda denna skogstyp.

Tabell l Jämförelse de långsiktiga målen och den idag skyddade arealen tabell

av 7 grovt fördelade på fyra olika skogstyper skogsmark nedanljällnära gränsen.

långt mål NO+NS, ha: långsiktigt mål ha i målsättningsklassema Naturvård -

Skötsel ochNaturvård Orörd

skyddat i lag, ha: det idag är skyddat ha med stödav naturvårdslagen, NVL - som

andel%: andel av det långsiktiga målet somär skyddat idag -

skogstyp långt mål skyddat i lag, andel %

NO+NS, ha ha

"Barrskog" 786 000 130 000 17 Barrsumpskog" 536 000 l9 000 4 Lövsk0g" 424 000 l l 000 3 Ädellövskog" 75 000 ll 000 15

6.4¶Finns det i för de

någon täckning verkligheten

kortsiktiga målen

Vi bedömer att bristen i de kortsiktiga målen för alla Sveriges skogstyper uppgår till 700 000 ha i målsättningsklassema NO och

ca NS tabell 7 och lO. Det är intresse att ställa detta i relation till

se av

6 501/1997:98

vad som betraktas som kända skyddsvärda områden enligt utförda fältinventeringar.

Totalt bedömer vi att 165 000 ha nyckelbiotoper kommer att bli registrerade i landet appendix D. Dessa omfattar från 12% av det kortsiktiga behovet av skyddad skog i region ca 20% i region 3 och till 43% i region Uppskattningsvis finns ungefär lika stor areal registrerade "områden med vissa naturvärden" i

nyckelbiotopsinventeringen. Skyddet av nyckelbiotopemas

naturvärden kräver i varierande grad att omgivande mark också skyddas. Fallstudier appendix E visar att bevarandet av skyddsvärd skogsmark i anslutning till nyckelbiotoperna ger en ökning av känd skyddsvärd skogsareal med upp emot faktor 5 jämfört med nyckelbiotopsarealen. Den från nyckelbiotopsinventeringen kända arealen värdefull skog samt med en uppräkning med en faktor 3-5 av den omgivande arealen skog som behövs för att bevara naturvärdena ligger således ungefär på samma nivå som de här beräknade kortsiktiga målen i region 3-5. I region 2 stämmer det sämre då arealen nyckelbiotoper blott motsvarar 12% av behovet.

En jämförelse mellan bedömd nyckelbiotopsförekomst och kortsiktigt behov skogstypsvis figur 9 indikerar att det finns bäst täckning för det kortsiktiga behovet av att skydda skog i "ädellövskog" och lövskog.

Länsstyrelserna har i sin redovisning till Natura 2000 SNV 1997 angett ungefär 400 000 ha skogsmark, varav stora delar dock är fjällnära skog och skogliga impediment, såsom skyddsvärda. Inriktningen vid urvalet har dock inte varit lika för alla länsstyrelser. Vissa har angett områden som de bedömer som realistiska inom nuvarande budgetramar och inom viss tid och andra har redovisat

en samtliga kända områden. Urvalet har inte heller varit direkt kopplat till bevarandet av biologisk mångfald utan har utgått ifrån befintliga höga naturvärden.

500000 450000. 400000 . 350000 EBristikortnål BÖRS 300000 I M3areal 250000 200000 150000 100000 50000

:i

0 1:1 g . Barrskog Barrsunp- Lövskog Ådelövskog skog Skogstyp

Figur Skattad förekomst nyckelbiotoper jämfört med bristen i de

av kortsiktiga målen i målsättningsklasserna Naturvård Orörd och Naturvård Skötsel på skogsmark nedan fällnära gränsen i olika skogstyper. Skogstyperna är grovt sammanslagna för att kunna dra ifrån den skyddade arealen jfr tabell 11.

När det gäller lövskogsmiljöer finns det i preliminär rapport till en Naturvårdsverket m.fl. opubl. angivit ett 40-tal trakter

Andersson

med särskilt värdefull lövskog. Dessa trakter uppfyller villkor på att 1 ha höga naturvärden, 2 täcka i förhållande till berörda en lövskogstyper stor yta samt 3 medge en viss biologisk korrespondens mellan de olika bestånden. Någon skattning av arealen finns dock i rapporten. Vi att den skattade nyckelbiotopsarealen och länsstyrelsemas anser inrapporterade arealer med höga naturvärden indikerar att det finns förutsättningar att nå de föreslagna kortsiktiga målen genom av oss existerande naturvärden. skydd av

6.5¶Skyddsbehov i landskapsskala

Av de dataunderlag vi har haft tillgång till finns det inget som visar hur de olika skogsmiljöerna fördelar sig på områden av olika storlek. Det är ett stort problem då det i den ideala modellen för bristanalys är

nödvändighet med rumsligt heltäckande data för olika livsmiljöer. en Vi har mycket svårt att kvantiñera hur skyddsbehovet fördelar sig

nu på områden olika storlek, vilket gör att vi inte kan tillföra så

av mycket nytt till frågan huruvida skall ha få stora eller många

om man små skyddade områden. För att understryka vikten av att en del av den skyddade arealen avsätts i landskapsskala redovisar vi här ett antal skäl:

En viktig komponent i den biologiska mångfalden är processer av olika slag Angelstam 1996, 1997a, Esséen m.fl. 1997. För att bevara

viss stömingsregim, säkerställa ett tillräckligt högt mulbetestiyck, en ett tillräckligt lågt betestryck från kvistätare, en kontinuerlig tillförsel

död ved eller tillräckligt låg inverkan predatorer behövs ofta av en av

stora åtgärdsenheter.

Harris 1984 föreslår log-normal fördelning mellan små och

en stora områden, dvs ett stort antal små och ett mindre antal stora. Han

baserar på rad jämförelser med andra egenskaper

sitt resonemang en eller företeelser i naturen råkar ha typ av fördelning. T.ex.

som samma bildar många små bäckar slutligen ett litet antal större floder eller större djurart är desto färre individer återfinns per ytenhet.

en

Slutligen finns det ett praktiskt förhållande som gör att viss skyddad areal enligt vår bedömning bör hamna i större sammanhängande områden. Till att börja med så föreligger ett restaureringsbehov i de allra flesta skogsmiljöer. Det innebär att alla områden med befintliga höga naturvärden bör skyddas. För det andra finns det i vissa delar landet grupper av relativt små skogsbestånd

av med höga naturvärden mer eller mindre sammanbundna av större areal skog med något lägre naturvärden. I sådana fall kan det vara lämpligt att skydda merparten av områdena för att skapa stora sammanhängande skyddade skogar. Samtidigt tillgodoser man behovet av avsättning av mark för restaurering

Det är inte bara i denna analys avsaknaden av yttäckande data är frustrerande. Vi har identifierat ett flertal fall då sådana data skulle kunna användas för att optimera naturvårdsnyttan av skyddad skog. Nyckelbiotoper är ett exempel. De är små per definition och fungerar framför allt som fröpåsar från vilka det omgivande landskapet skulle kunna återbesättas i en omfattning så att arterna inte längre är hotade. Om inte vet hur landskapet ser ut i omlandet runt nyckelbiotop

man en så är det svårt att optimera värdet av en sparad nyckelbiotop. I bland annat Hallands län finns goda exempel på hur samverkan mellan markägare och olika naturvårdande myndigheter kan leda till att landskapshänsyn tas även vid skydd av flera små områden med höga naturvärden Larsson pers. medd..

6.6 Jämförelse utifrån hotade arter och

av prioriteringar utifrån skogsanalysen

Analyser av hur sårbar den biologiska mångfalden är kan göras både

ett system- och ett artperspektiv. Ett mått på hur omfattande den ur historiska omvandlingen av landskapet varit år hur stor andel av det totala skyddsbehovet för varje region och skogsmiljö som måste åstadkommas genom restaurering och nyskapande. På motsvarande sätt kan graden av omvandling av faunan och floran uppskattas i form av andelen av alla arter i olika regioner och skogsmiljöer som utrotats mätt som antalet försvunna arter hotklass 0 i relation till antalet rödlistade arter i hotklassema l-4 Artdatabanken 1997.

En jämförelse slutsatserna från vår analys som behandlar ett

av systemperspektiv med Artdatabankens artperspektiv tabell 3 i Artdatabanken 1997 för de fyra regionerna visar en mycket god överensstämmelse i hur omfattande den historiska landskapsomvandlingen varit. Figur 10 visar hur denna jämförelse ser ut för de fyra regionerna. Passningen är som synes god p 0,03; förklarandegrad 94%.

Vår slutsats är att miljöskulden tilltar från norr mot söder. Därmed är behovet av återskapande av de sydsvenska skogstypema mycket angeläget.

g

32,54

O .E .EE 2 T6

61,5- Reg10n4. o

I-t å

g

R egxon 3

oo

E Regi0n22

d U 0 å . . . . .

0 2 4 6 3 10 12

Behov av återskapande % av skogsmarksarealen

Figur Denna figur visar att två helt olika underlag, Artdatabankens artperspektiv på graden av omvandling av landskapet och vår undersöknings systemperspektiv, båda samstämmigt visar att miljöskuldens relativa omfattning ökar rätlinjigt från region 2

norr till söder region 5.

7¶Diskussion och slutsatser

Ju längre markanvändningshistoria desto större brist

Analyser och resultat visar:

att naturvårdshänsynen på detaljnivå avsevärt har ökat under 1990- talet. Tyvärr kan dock denna hänsynsnivå objekt inte

nya bibehållas på kort sikt 30-50 år eftersom framtidens slutavverkningar kommer att ske i skogar är anlagda under

som en period då miljömålet inte farms.

Naturvårdsverket har visat att det inte syntes någon minskande trend i avverkningama av gammelskogama under 1990-talets början

av gammelskogar SNV 1997. Effekterna på avverkningstakten

av mycket gamla skogar skogsbrukets nyligen påbörjade ekologiska

av landskapsplanering ELP och de därtill kopplade frivilliga avsättningama av skogsbestånd kan dock ännu inte avspegla sig i statistik eftersom Riksskogstaxeringens mätperiods slut 1990-94 inträffade just då ELP påbörjades 1993 och framåt.

att det finns brister i alla regioner avseende den reella tillgången på skogsbestånd med hög potential för att bevara biologisk mångfald.

att den biologiska mångfalden i södra Sverige är drabbad - av en större miljöskuld ca 11% av skogsmarksarealen än den biologiska mångfalden i norra Sverige ca 3,2% skogsmarksarealen. Dessa

av slutsatser drar även Artdatabanken 1997 sina analyser

av av databasen för de hotklassificerade arterna.

att beskrivningen av den skyddade naturens egenskaper idag är mycket otillfredsställande. Riksskogstaxeringens påbörjade analyser

färska mätningar i reservaten kommer dock delvis att råda bota mot av detta.

att det är angeläget att utveckla den nationella övervakningen både avseende systematisk provtagning detalj och beståndsskala och totalkartering med fjärranalys bestånds- och landskapsskala av huruvida miljömålet nås.

till den ska tolka våra resultat

Handledning som

Vi är medvetna att vår metod för att beräkna de långsiktiga målen

om bygger lång rad antaganden och därmed inte är invändningsfri.

på en Vi bygger dock våra resonemang på de nya kunskaper om naturvårdsbiologi framkommit under de senaste åren och som

som bl.a. sammanfattas i Hansson 1997.

Det viktiga är att vår analys är ännu ett sätt att Visa på att dagsläget inte är tillfredsställande vi vill bevara de i Sverige naturligt

om förekommande arterna i livskraftiga stammar. Betydligt större arealer än idag måste ha huvudsyfte att säkerställa bevarandet av

som biologisk mångfald.

Även vi skulle ha gjort väldigt mycket fel och halverar det

om 20%-iga tröskelvärdet till 10% så kvarstår det kortsiktiga behovet av att skydda skog oförändrat. Slutsatsen att det fortfarande finns ett behov att skydda befintlig skog med höga eller snabbt

av utvecklingsbara naturvärden är alltså robust. Möjligen kan man då dra slutsatsen att skyddet kunde få spridas ut under längre tid. Eg

en bedömning är dock att för ett stort antal skogsaiter så är det viktigt att snabbt förhindra att ytterligare lokaler avverkas eller på annat sätt ggs obeboeliga. Skulle framtiden visa att detta är fel så finns skogen kvar.

Dessutom kvarstår ett mycket omfattande restaureringsbehov för

klara den biologiska mångfalden i södra Sveriges skogar. Även att detta tycker vi klar signal att en höjd ambition i

ger en om säkerställandearbetet är nödvändig miljömålen skall ha en chans

om att nås.

Intressant att konstatera är också att den enda tidigare analys Liljelund et. al. 1992 som gjorts med samma syfte landade i ett skyddsbehov storleksordning. På motsvarande sätt har man

av samma i Finland kommit fram till att 10% av skogsmarken bör avsättas i reservat Virkkala 1996. På USA:s västkust har man satt målen betydligt högre på statlig mark. På privat mark är målet 20% av skogen skyddad i reservat Franklin pers. medd.. I Australien har

anammat lUCNzs rekommendationer och satt målet till minst man 10% av varje skogstyp Lindenmayer, pers. medd..

Slutligen visar ett stort antal enskilda undersökningar från landskapsplanerade områden att betydligt mer än 10 procent av arealen behöver ägnas i första hand att uppnå miljömålen

Vårt uppdrag behandlar vad biologisk synvinkel behövs för

som ur att bevara biologisk mångfald i de olika svenska skogsmiljöema och i de olika regionerna. Det kortsiktiga målet är det primära och visar att ett skyddsbehov finns. De långsiktiga målen anger grovt både restaureringsbehovet och graden brådska som bör beröra

av säkerställandet den skog idag finns i sinnevärlden och som har

av som höga naturvärden.

Vid kommande tolkning och revision av våra siffror på arealen av skyddsbehov vill vi att man beaktar:

den aktuella skogsmiljöns stömingsekologi -

tillgången på förbättrade kunskaper om skogsmiljöemas egenskaper och stömingsekologi samt hur mycket som är nog för olika arter i olika skogsmilj öer.

huruvida målsättningsklassema Broduktion generell hänsyn, -

mål, Eaturvård §kötsel och Ijaturvård Qrörd blir

Eombinerade

allmänt accepterade och tillämpade samt som avsett kommer att efterlevas under en omloppstid.

i vilken omfattning ekologisk landskapsplanering, ELP, eller motsvarande kommer att genomföras och vara beständig över tiden.

För det första är ett av målen med ELP uttryckligen är att bevara den biologiska mångfalden inom ett landskap. För det andra

uppger företrädare för näringen avsättningar inom för ELP på 5-10%,

ramen om inte mer, av arealen. Det säger sig självt att detta kan komma att ha en utomordentligt stor betydelse för arbetet med att nå miljömålet.

vilken långsiktig varaktighet icke dokumenterade frivilliga - av avsättningar kommer att finnas.

hur många brukare som brukar skogen. -

utveckling av och intresse för nya miljöktmskaper hos markägama. -

8¶Tack

Detta arbete har utförts under december 1996 till februari 1997. Vårt arbete hade inte kunnat slutföras på den korta tid stod till vårt

som förfogande utan den assistans, kritik och goda humör som Jonas Bengtsson på Miljövårdsberedningens kansli bistått oss med. Utan de olika databasvärdarnas entusiastiska medverkan hade analyserna inte kunnat genomföras. Eddie Sturesson, Skogsvårdsstyrelsen i Hultsfred gjorde kömingama i nyckelbiotopsinventeringen. Anders Lundström, Per Nilsson och i synnerhet Jonas Fridman gjorde sökningama i Riksskogstaxeringens databas. Lars Einarsson, ABB-data, Husqvarna, tog fram data den översiktliga skogsinventeringen ÖSI. Martin

ur Holmer har lyckats fånga våra invecklade resonemang med ritpennan.

Våra många frågor har besvarats av Anders Amell, naturvårdsverket skyddad natur, Stefan Bleckert, Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens målsättningsklasser, Bo Dahlin, SLU vägavstånd, Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mångfald/SLU

kulturlandskapet, Jonas Fridman, SLU Riksskogstaxeringen, Jonas

Jacobsson AssiDomän, Mikael Norén, Skogsstyrelsen nyckelbiotoper, Erik Normark MoDo, Lennart Rudqvist,

Skogsstyrelsen sumpskogar, Per Simonsson SCA, Sune Sohlberg, Naturvårdsverket ÖSI, Prof. Jerry Franklin, University of Washington reservatsmâl i USA, Dr. David Bruce Lindenmeyer, Australian National University reservatsmål i Australien, Dr. Harry Helmisaari, Finska Naturvårdsverket bristanalys i Finland,

om

Till sist vill vi tacka våra konstruktivt kritiska kollegor, främst ekologema Per Linder och Sven Nilsson som bistått med en granskning av manuskriptet.

9¶Litteratur

Andersson, L. mil. 1997. Sydsvenska lövskogar och andra

lövbärande marker. Rapport till Naturvårdsverket. Andrén, H. 1994. Effects of habitat fragmentation on birds and

mammals in landscapes with different proportions of suitable habitat: a review. Oikos7l: 355-366.

Andrén, H. 1997. Habitat fragmentation and changes in biodiversity.

Ecological Bulletins 46: 171-181

.

Angelstam, P. 1994. Två nivåer för landskapsplanering. -Skogsfakta

20:57-68. Sveriges lantbruksuniversitet. Angelstam, P. 1996. Ghost of forest natural disturbance regimes

past -

basis for reconstruction of biologically diverse forests in

as a

Europe. DeGraaf, R. and Miller, R. red, Conservation of

fauna diversity in forested landscapes, Chapman and Hall, sid.

287-337. Angelstam, P. 1997a. Landscape analysis tool for the scientific

as a

management of biodiversity. Ecological Bulletins 46: 140-170. Angelstam, P. 1997b. Toward logic for assessing biodiversity in

a

boreal forest. In: P. Bachmarm, M. Köhl and R. Päivinen eds.

1997. Assessment of Biodiversity for Improved Forest Plarming.

Proceedings of the Monte Veritâ Conference on the Assessment of

Biodiversity for Improved Forest Planning, Ascona, Switzerland,

7-11 October 1996. EFI Proceedings No. 18. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht, the Netherlands. Angelstam och Linder, P. 1995. En ideal modell för landskapsplanering. Stencil. Angelstam, P. and Pettersson, B. 1996. Principles for landscape planning in Swedish forestry review. McClain, K.M. and

- a McClary, C.P. red, International Forestry Seminar. Exploring multiple use and ecosystem management: from policy to operational practices. FAO/ECE/ILO Proceedings, Prince George, Canada. Natural Resources Canada, sid. 85-95. Angelstam, P. and Pettersson, B. 1997. Principles of present Swedish forest biodiversity management. Hansson, L.red, Boreal ecosystems and landscapes Structures, functions and conservation

of biodiversity. Ecological Bulletins 46: 191-203. Artdatabanken, 1997. Fördelning av rödlistade arter i olika skogsbiotoper i Sverige. Ulf Gärdenfors red. Rapport till Miljövårdsberedningen. Bemes, C. red. 1994. Biologisk mångfald i Sverige. Naturvårdsverket. Björse, G. och Bradshaw, R. Ms. 2000 years of forest dynamics in southem Sweden: implications for management. Bolton, M.P. Specht, R.L. 1983. A method for selecting nature conservation reserves. Australian Natl. Parks and Wildl. Serv. Occas. Pap. 1-32. Burley F.W. 1988. Monitoring biodiversity for setting priorites in

, conservation. Sid 227-230 i E.O. Wilson red. Biodiversity. National Academy Press, Washington D.C. Carlson, A. Stenberg, 1995. Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos biotopval och sårbarhetsanalys. Department of Wildlife

- Ecology, Report 27. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Christiansen, N. L., Bartuska, A. M., Brown, H., Carpen:er, S., DAntonio, C., Francis, R., Franklin, F. MacMahon, A.. Noss, R.F., Parsons, D. J., Peterson, C. H., Turner, M. G. Woodmansee, R. G. 1996. The report of the ecological society of America committee on the scientific basis for ezccsystem management. Ecological Applications 665-691.

Davis, F.W., Stoms, D.M., Estes, J.E. Scepan, Scott, J.M. 1990.

, An information systems appraoch to the preservation of biological diversity. Int. Geogr. Info. Syst. 41:55-78.

Engelmark, O. 1984. Forest fires in the Muddus national park

northern Sweden during the past 600 years. Canadian Journal of

Botany 622893-898. Engelmark, O. 1987. Fire history correlations to forest type and

topography in northern Sweden. Armales Botanici Fennici 24:317-

324. Esseen, P.-A., Ehnström, B., Ericson, L. and Sjöberg, K. 1997. Boreal

forests. Ecological Bulletins 46: 16-47. Fritz, Ö. 1996. Inventering skogliga nyckelbiotoper inom

av

naturskyddade områden i Hallands län 1995. Information från

länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 1996:10 del l och Fritz, Ö., Larsson, K. 1996. Betydelsen skoglig kontinuitet för

av

rödlistade lavar En studie i halländsk bokskog. Svensk Botanisk

.

Tidskrift 91 :241-262. Furyaev, V. V. 1996. Pyrological regimes and dynamic of the

southem taiga forests in Siberia. In: Goldammer, Furyaev,

V.V. eds. Fire in ecosystems of boreal Eurasia, pp 168-185.

Kluwer Academic Publishers, Dordrecht. Gustafsson, E. Parker, G. R. 1992. Relationships between

landcover proportions and indices of landscape spatial pattern. Landscape Ecology 72: 101-110.

Hansson, L. red. 1997. Boreal ecosystems and landscapes:

Structures, and conservation of biodiversity. Ecological

processes Bulletins 46:1-203.

Harris, L. D. 1984. The Fragmented Forest. Island Biogeography

Theory and the Preservation of Biotic Diversity. University of

Chicago Press,Chicago. Heinselman, M. 1996. The Boundary Waters wildemess ecosystem.

University of Minnesota Press. Minneapolis London. 336 sidor. Hytönen, M. red. 1995. Multiple-use in the Nordic countries. The

Finnish forest research institute, Helsinki. Iacobelli, T., Kavanagh, K., Rowe, S. 1995. A protected areas gap

analysis methodology. WWF Canada. Toronto. Canada

Jemelöv, A. 1992. Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. SOU 1992:58. Naturvårdsverket. 1993. Miljön i Sverige tillstånd och trender.

- Markanvändningen och milj AB Fälths tryckeri, Värnamo.

ön. - Naturvårdsverket. 1997. Skogsreservat i Sverige. Rapport 4707, Naturvårdsverkets förlag. Noss, R. F. 1990. Indicators for monitoring biodiversity: a hierarchical approach. Conservation Biology 355-364. Pettersson, B. 1991. Conservation of animal and plant diversity in forestry. Rapport från Skogsstyrelsens arbetsgrupp för översyn av föreskrifter och allmänna råd till 21 § skogsvårdslagen. Stencil.

Skogsstyrelsen, Jönköping.

Riksskogstaxeringens 1996. Instruktion för fáltarbetet, SLU Umeå. Rülcker, C., Angelstam, P. Rosenberg, P. 1994a. Ecology the forest planning model for large scale forestry. The

process - a Forest Research Institute of Sweden. Report Rülcker, C., Angelstam, P. Rosenberg, P. 1994b. Natural forest fire dynamics guide conservation and silviculture in boreal forest.

can SkogForsk Results nr. Scott, M., B. Csuti, K. Smith, E. Estes Caicco. 1988. Beyond endangered species: An integrated conservation strategy for the preservation of biological diversity. Endangered Species Update 510:43-48.-. 1991. Gap analysis of species richness and vegetation An integrated biodiversity conservation strategy.

cover: sid. 282-287 in Balancing the brink of extinction, editor K. A.

on Kohm. Washington, D.C.: Island Press. Scott, M., B. Csuti, D. Jacobi E. Estes. 1987. Species richness: A geographic approach to protecting future biodiversity. BioScience 371l:782-788. Scott, M., B. Csuti, E. Estes H. Anderson. 1989. Status assessment of biodiversity protection. Conservation Biology 31:85-87. Scott, M., F. Davis, B. Csuti, R. Noss, B. Butterfield, C. Groves, H. Anderson, Caicco, D. DErchia, T. C. Edwards Jr., Ulliman R. G.Wright. 1993. Gap analysis: A geographic approach to protection of biological diversity. Wildlife Monographs 123: 1-41.

Scott, M., C. B. Kepler, P. Stine, H. Little K. Taket. 1987.

Protecting endangered forest birds in Hawaii: The development of

a conservation strategy. Pp. 348-363 in 52nd North American

Wildlife and Natural Resources Conference, Washington, D.C.:

Wildlife Management Institute. Skogsstyrelsens författningsamling SKSFS 1991:3 Skogsstyrelsen 1995. Skogsstatistisk årsbok. Skogsstyrelsen 1997. Naturskydd och naturhänsyn i skogen.

Meddelande nr SOU 1992:76. Skogspolitiken inför ZOOO-talet. Sporrong, U., Ekstam, U., Samuelsson, K. 1995. Svenska landskap. Statistiska centralbyrån 1993. Rapporter från lantbruksrälmingen från

1992. Fördelningen av skogsmark och andra ägoslag 1992. Statistiska centralbyrån 1995. Atlas över rikets indelning. Svensk Nationalatlas 1994. Berg och jord. Virkkala, R. 1996. Struktur och utvecklingsbehov skogarnas

av

skyddsornrådesnät ekologisk synvinkel. på finska Finlands

-

miljöcentral. ISBN 952-11-0027-3.

A

Appendix

Motiveringar till samt genomgång av

av mål och

beräkningar långsiktiga

kortsiktiga mål

skogsbruket i Sverige har under lång tid haft inriktning där

en virkesproduktion satts i första rummet. Att ändra skogsbrukets

nu inriktning så att lika hänsyn till produktion och miljö tas innebär stor

en omställning vars uppfyllande i praktiken kommer att ta lång tid. I princip innebär detta två målsättningar:

Skogsbrukets målsättning att ta lika hänsyn till produktion och miljö.

Samhällets beslut att bevara biologiskt mångfald enligt Rioöverenskommelsen.

Vårt uppdrag behandlar formellt punkt 2 som givetvis är intimt kopplat till om och när målsättningen i punkt 1 blir verklighet. Arbetet kan därför, för att bli hanterligt, brytas i dels kortsiktiga mål har med

mer ner som bevarande befintliga naturvärden att göra, och dels i långsiktiga mål

av som har med återskapande av en tillräcklig mängd olika slags

av naturvärden för att naturligt förekommande arter skall kunna överleva i livskraftiga stammar på lång sikt. Perioden då de kortsiktiga målet bör ha uppfyllts är kort, maximalt 10-20 år.

På grund lång tids markanvändningshistoria finns miljöskuld

av en en eller restaureringsbehov omfattning beräknas skillnaden mellan

vars som det långsiktiga målet som sättes till 20% av den areal skulle ha

som funnits i ett opåverkat naturlandskap eller äldre kulturlandskap från före år 1800 se figur 4 och 7 i huvudtexten och det som finns kvar att bevara.

Beräkningarna långsiktiga och kortsiktiga målen i hektar bseiras på

av tillståndsbeslcrivning på beståndsnivå ståndort och trädskikt och den historiska omföringen till andra ägoslag och skogsmiljöer. Rasultaten finns samlade i kapitel 6 i huvudtexten, närmare bestämt tabel 8 före korrigering, tabell 9 efter korrigering och tabell 10 upplelat på målsättningsklassema K, NO och NS. De skogsmiljöer, åldesklasser och tillstånd inom normalt skogsbruk PG lar heller

som anses rymmas

räknats med i skyddsbehovet kortsiktigt eller långsiktigt mål.

Värdena är regel avrundade till två siffrors noggranhe, varför

som summeringar inte alltid blir exakta.

1¶Successionsstadier efter störning

1.1 mål

Grundläggande långsiktiga för skogens

åldersfördelning

Den boreala successionsskogen är enligt ståndortskarteringer den dominerande typen i Sverige och utgör 42% av skogsarealen i regionerna 2 och I region 4 utgör den enligt ståndortskarteringen 34% detta kan överskattning eftersom stora förändringar

men vara en i skogarna utseende har skett Björse Bradshaw ms.

Den boreala successionsskogen stördes en gång av skogsbiänder

beroende på hur ett landskap råkade brinna skapade olika typer som

åldersfördelningar i olika landskap. Skogama hade trots denna av succession efter brand troligen en eller flera generationer av överståndare ofta upphov till olikåldriga bestånd Östlund

som ger se mfl. under tryckning. I termer skogsskötsel för naturvård betraktar

av vi dessa överståndare detaljer i beståndet till skillnad mot de

som flerskiktade tallskogama där mycket stor andel beståndet består

en av

träd från ett flertal tidigare brandstömingar. av

Bilaga 4 A-3

Spridningen mellan olika landskap var dock stor. Eftersom våra beräkningar berör stora regioner menar vi dock att det är meningsfullt att ange medelvärden för de olika landskapsavsnitt som ingår i en region.

Utgångspunkten är att vi tänker oss landskapet uppdelat på ett antal småytor bestånd och efter brand så sätts åldern i beståndet till Observera dock att vi i detta sammanhang inte tar hänsyn till att det vanligen fanns överståndare av tex. tall från det tidigare beståndet de

betraktas slags detaljhänsyn som alltid fanns i alla bestånd.

som en Om alla bestånd skulle brinna vid en ålder av 100 år så skulle man en rektangulär åldersfördelning figur A1. Om däremot sannolikheten för brand var lika stor för alla bestånd så skulle en konstant proportion av bestånden brinna och vi skulle får en negativ exponentialfördelning figur A1. Om äldre skogsbestånd har en större sannolikhet for att brinna än yngre så skulle åldersfördelningen bli lite av ett mellanting mellan de två första typerna, dvs. en Weibullfördelning figur Al Johnson 1992.

En viktig information är även hur gamla bestånden kan bli. Enligt ÖSI finns det i regionerna 3 och 4 successionsskogar som uppnått

ålder 270+. I europeiska naturlandskap med samma principiella en av stömingsregimer finns regelmässigt bestånd med medelåldrar upp till 300 år. Trädens maximiålder kan givetvis vara betydligt högre eftersom så gamla skogar vanligen börjat bli olikåldriga. I figur A2 visas åldersfördelningar i figur A1 grupperade i de

samma som men fem olika åldersintervall som vi valt att använda.

Weibullfördelningen innebär att bestånd äldre än 160 år saknas. Detta stämmer inte med verkligheten eftersom de svenska successionsskogama enligt ÖSI regelmässigt innehåller skog i klassen 270+. Successionen efter brand pågår i mer än 300 år. Efter 100 års ålder har dock beståndet stabil nivå på grundytan Zaclciisson et al.

en 1996. Naturlandskapets fördelning på de olika åldersklassema anges därför både enligt den negativa binomialfördelningen och enligt medelvärdet av den negativa exponentialfördelningen och Weibullfördelningen vilka bägge innehåller skogsbestånd upp till 300 år.

A-4 Bilaga 4

i U %Wieb/Neg A % Weibull o %Negbinom... I % Rektangulär i

Figur A1. Åldersfördelningar vid olika successionsförlopp från Johnson 1992

50. I Rektangulår I N bm ° 40 o w Weibull

Welh/Negbln m 30-

E 0 20" E 10 "- 10-

o: 0-29 30-69 70-109 110-149 150+

Åldersgrupp

Figur A2. Förmodad fördelning på fem olika åldersklasser i naturligt dynamiska boreala successionsskogar enligt olika modeller.

Bilaga 4 A-5

Vi väljer att arbeta medelvärdet för Weibull och negativ binomialfördelning understrukna. Genom multiplikation med tröskelvärdet 0,2 fås de långsiktiga målen som inte bör understigas för de olika klasserna. Alla siffror är avrundade till heltal.

Boreala successionsskogar: Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

summa

Trädslagssammansättning

Ett inslag av lövträd asp och björk är en naturlig komponent i successionskogama. Lövet finns dels som ett inslag i barrbestånd i en viss procentandel, och dels som lövrika bestånd i landskapet. 20 och 50% lövandel satts som klassgränser appendix B.

Boreala successionsskogar: region 2+3 region 4 Bedömdförindustriell Lövandel

Långsiktiga mål formuleras separat för nivån 20% av de två .1ögsta åldersklassema understrukna och av lövbränna definierat sorn 70- 109 år och 20-50% och 50% löv fet stil.

1.2¶Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Vår bedömning är att Riksskogstaxeringen RT återger denna huvudsakligen boreala skogsmiljö på ett bra sätt. Vi har delat upp successionstadiema i två grupper: gammelskog 110år i region 2 + 3 och 100 år i region 4+5 och lövbrännor åldersklassen 70-109 år i regionerna 2+3 respektive 70-99 i regionerna 4+5 och med lövandelen 20%.

I region 2 råder ingen brist på gammal skog medan det i region 3 finns ett underskott om 25 000 ha jämfört med det långsiktiga målet

161 000 ha. Behovet återskapande lövbrännor för att nå det om av av långsiktiga målet 120 000 ha region 2 152 000 ha region 3

resp gäller de äldre lövskogama och uppgår till ungefär 10 000 ha resp. 53000 ha; 99 000 ha med höga lövandelar finns redan.

I region 4 är vår bedöming att vår metod innebär en överskattning

arealen boreala successionskogar. Av successionsskogama av boreala och nemorala är enligt våra skattningar cirka 6/7 boreala successionsskogar 4641000 ha och 1/7 nemorala 749000 ha. Mot bakgrund den snabba förgraningen under de senaste seklet Bj örse

av

Bradshaw ms är vår bedömning att vi behöver fördela om marken till 50% boreala successionsskogar och 50% nemorala successionsskogar. Vi drar därför ned siffrorna i arealen boreala successionsskogen ökar målet i den nemorala successionsskogen

men med faktor 3,0. Detta tar bort restauringsbehovet av gammelskog

en och lövbränna i region

Korrigering med andra källor och omföring till andra ägoslag

pga. behövs inte. Contorta är exempel på fel skog på fel plats i region 2 +3. Den finns dock bara i åldersklasser och är möjligen ett framtida

yngre problem.

Bilaga 4 A-7

Gruppering "boreala successionsstadier efter stöming efter

av målsättningsklasser görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

Den stora andelen K i region 4 syftar till att bibehålla bondeskogamas areal. Dessa har dragits det moderna trakthyggesbruket och

över av har oftast lång trädkontinuitet.

2¶Boreal sumpskog

2.1¶Grundläggande långsiktiga mål

I interndynamisk granskog har praktiskt taget alla delytor en hög

en rent medelålder. Nedanstående åldersfördelning råder i naturlandskapets sumpskogar och fuktiga högörtskogar Hömberg 1995.

Boreala sumpskogar:

Långsiktiga mål formuleras för de två högsta åldersklassema understrulma.

2.2 samt

Korrigeringar fördelning på målsättningsklasser

Vår bedömning är att grundata från RT är bra i region 2+3 och att restaureringsbehovet om 123 000 ha i region 2 och 187 000 ha i region 3 är nödvändigt. I många fall har sannolikt de äldre successionsskogarna en hög granandel och hyser en del de arter

av som finns i gransumpskogar. Eftersom sådana skogar finns kvar i relativt stor utsträckning medan de boreala sumpskogarna påverkats proportionsvis mer så kan kraven på bevarande av granegenskaper drabba gammelskogen i den boreala succesionskogen.

I södra Sveriges region 4 örtyper kan dock gran ha planterats på mark som ursprungligen hade lövskog. Trots att viss omföring skett av den ursprungliga skogsmarken till andra ägoslag, dvs. arealen skulle ha räknats är vår bedömning att det långsiktiga målet bör

upp, halveras från 210 000 ha till 105 000 ha. Detta sänker restaureringsbehovet från 164 000 ha till 57 000 ha.

Bilaga 4 A-9

I region 5 är vår bedömning att nästan all granskog på denna ståndort i ett historiskt perspektiv är fel trädslag vilket minskar det långsiktiga målet med 90% från 19 000 ha till 2 000 ha. Restaureringsbehovet i region 5 utgår därmed helt. Det är a dessa arealer som ska "flyttas" och bli till framtida ädellövskog.

Gruppering av "boreal sumpskog efter målsättningsklasser görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

3¶Brandpräglade tallskogar.

3.1 långsiktiga mål Grundläggande

I naturtillståndet brinner torra marker ofta, men med relativt låg intensitet Sannikov 1996, Angelstam Jasinski ms. Detta leder till att alla bestånd innehåller flera åldersklasser. Medelvärden kan givetvis beräknas men på grund av förekomsten av gamla eller mycket gamla tallar i alla bestånd kommer få bestånd att ha en låg medelålder. Följande siffror kommer från brandpräglade skogar i naturlandskap västra Ryssland Angelstam Jasinski, opubl..

A-10 Bilaga 4 Brandpräglade tallskogar:

Långsiktiga mål formuleras för den högsta åldersklassen understruken. Vi räknar med att eventuell restaurering av yngre skogar görs inom ramen for ett modifierat skogsbruk.

3.2¶Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Grundata från RT och deras tillförlitllighet bedömer vi som god i hela Sverige. Någon korrigering med andra källor behövs ej. Omföring till andra ägoslag har skett. Sannolikt kan en viss del av restaureringsbehovet om 206 000 ha se tabellen nedan tillgodoses av olika typer impediment dessa behandlas så att befintliga

av om naturvärden bevaras. Vi har gjort en grov skattning av det som finns i impedimenten se nedan; data från SKS 1997.

restaureringsbehov trädklätt bergimpcdiment

region 2 99 000 ha 97 000 ha region 3 82 000 ha 133 000 ha region 4 25 000 ha 252 000 ha region 5 1 000 ha 36 000 ha

Bilaga 4 A-1 1

Detta gör att vi sänker det långsiktiga målet med 25% i region 3 och 4. Detta minskar i sin tur restaureringsbehovet på produktiv mark till 64 000 ha region 2, 52 000 ha region 3 och 14 000 ha region 4.

Det är dock kvalitativ skillnad tallskogar på tunna jordlager

en berg- och hällmarkstallskogar och sådana på sorterade jordar. De

producerar mäktiga, höga och grova jätteträd av tall, a i senare södra Sverige. Jättetallar är idag extremt ovanliga där. Det är dessutom biotop som exploaterats hårt på sitt värdefulla virke.

en Hällmarkstallskogama genererar gles, lågvuxen tallskog där enskilda träd naturligtvis kan bli grova och mycket gamla. Impedimentmarker i anslutning till sådana bestånd är ofta orörda även i det sydsvenska landskapet. I framtiden kommer kunskapen impedimenten att öka

om då RT 1996 inledde mätningar på dessa.

Cederberg mil 1997 analyserade nyligen de rödlistade artcmas förekomst i och beroende impediment hällmarkstallskog,

av kalkhällmarker, ekkrattskog, sandmarkstallskog, tallmyr, granmyr enligt artdatabankens definitioner. Bara 2% av den rödlistade skogartema har sin hemvist i impedimenten. För 5% av arterna har impedimenten viss betydelse. ca. 93% av de 1662 rödlistade skogsarterna är beroende av mer produktiva skogar.

Gruppering "brandpräglade tallskogar" efter målsätmingsklasser

av görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

4¶Nemoral succession

4.1¶Grundläggande långsiktiga mål

Denna skogsmiljö är komplex och det är svårt att fornulera långsiktiga mål på vetenskaplig grund. Vår bedömning är atttördelningen på åldersgrupper varit jämn. Nemorala successionsskogar Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

Trädslagssammansättning

Ett inslag lövträd ek, asp och björk är naturliga komponenter i de

av nemorala successionskogama. Lövet finns dels som ett inslag i barrbestånd i viss procentandel, och dels som lövrika bestånd i

en landskapet. 20 och 50% lövandel har satts som klassgränser appendix B. Lövandelama enligt det långsiktiga målet fördelas olika i

ovan regionerna 4 och 5 enligt nedan.

Bilaga 4 A- 13 Nemoral successionsskogar i region 4:

Nemorala successionskogar i region

Långsiktiga mål formuleras för alla skogar äldre än 100 år understruket eftersom behovet av återskapande är stort Björse Bradskaw ms.

8 SOUIGW:98

4.2 samt på

Korrigeringar fördelning

målsättningsklasser

De arealuppgifter RT ger bedömer vi som en underskattning av

som det långsiktiga målet eftersom en stor historisk omvandling från lövrika till lövfattiga skogar har skett i södra Sverige under lång tid. Överflyttningen 123 000 ha från boreal succession till det

av långsiktiga målet i region 4 se avsnitt 1.2 ökar restaureringsbehovet från 52 000 ha till 175 000 minus den överskottsareal om 18 000 ha

kan flyttas över från tillgängliga boreala lövbrännor, dvs. 157 000 som ha. De boreala lövbrännoma får ingå i det kortsiktiga målet som höjs till 26 000 ha.

Detta stora restaureringsbehov borde på lång sikt föranleda en beredskap för att ersätta äldre rena granskogar som med stor sannolikhet kommer att utsättas för stora stormfällningar även i framtiden. Restauringsarbetets framtid i ett kortare perspektiv är god eftersom stora arealer medelålders lövskog finns. Man ser tydligt en puckel lövrik skog i åldersklassen 30-70 år tillkommit vid det

av som

äldre kulturlandskapets igenväxning.

Vidare har stor omföring till icke-natur på denna typ av

en ståndort har skett i hela Sverige. I region 5 har 49% omförts till annat än skog. Dessutom utgör planterad i region 5 dvs. utanför

gran

utbredningsområde i den strikt nemoral delen totalt 135 500 granens ha areal enligt ÖSI och definierad under 59 år och med

karterad som

granandelama 9/10 och 10/10. En uppräkning till hela skogsmarksarealen inventerad del är 83% 163 000 ha.

ger

Gruppering "nemoral succesion efter målsättningsklassxer görs

av enligt nedanstående procentuella fördelning:

region 5

Bilaga 4 A-15

Den höga andelen NS motiveras med att behovet av granborttagning, frihuggning av gamla ädellövträd och skapande av död ved är stort.

5¶Nemoral sumpskog

5.1¶Grundläggande långsiktiga mål

Av klibbalsskogar kan tre typer kan urskiljas: klibbalkärr och klibbalslund på översilningsmark och strandskog. Dessutom finns stora arealer björksumpskogar och blandlövsumpskogar. Den nemorala sumpskogen kan stömingsekologiskt klassas både som successionskog och som en intemdynamisk skogsmiljö. Vissa igenväxningssuccessioner har lång trädkontinuitet. Ädellövskogar har plockats bort och det som återstår är i stort igenväxningsmarker efter upphörd hävd. En mindre del utgörs av bestånd med lång kontinuitet som skogbevuxen mark. Våra bedömnningar anges i nedanstående tabell.

Nemoral sumpskog: Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

A-16 Bilaga 4

Alskogar kan avverkas vid låg ålder och därmed bedömer vi att mål bör formuleras för de tre äldsta åldersklassema understruket.

5.2¶Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Vår bedömning är att grundata från RT är bra och korrigering med andra källor inte behövs.

En omfattande omföring till andra markslag än skog har skett. Baserat på omföringsgraden skogsmark till andra ägoslag under

av 100 över havet i regionerna 4 och 5 se tabell 6 i huvudtexten är en

m försiktig skattning att 40 respektive 60% omföring har skett. Det långsiktiga behovet fördubblas därför i regionerna 4 och 5 vilket ökar restaureringsbehovet från 16 000 ha i region 4 och 4 000 i region 5 till 45 000 ha i region 4 och 10 000 i region 5

Det finns stora arealer i åldersklasser som innebär goda

yngre möjligheter till återskapande på medellång sikt medan restaureringsbehovet på lång sikt är mycket stort.

Kontinuitetsaspekten på dessa skogar är mycket viktig vid urvalet

skyddsobjekt tyvärr inte möjliga att belysa med våra data. av men

Gruppering "nemoral sumpskog" efter målsättningsklasser görs

av enligt nedanstående procentuella fördelning:

region 5

Skötseln kan här tänkas bestå i att återskapa hydrologin och att hålla granen borta.

Bilaga 4 A-17

Ekskog

6.1 mål

Grundläggande långsiktiga

Ekskogen kan stömingsekologiskt klassas både successionskog

som och som en intemdynamisk skogsmiljö. Under de senaste 1000 åren har kulturinflytandet styrt ekskogens dynamik i mycket stor utsträckning. Under de första åtta århundradena fanns stor variation i den lokala intensiteten i brukandet men ingen trend över tiden. Vår bedömning är att detta gamla kulturlandskap tillgodosåg alla i nuvarande klimat skogslevande och hagmarkslevande arter med tillräckliga mängder av deras olika livsmiljöer så att livslaaftiga stammar kunde upprätthållas se Gärdenfors Baranowski 1992. Under 1800-talet tog jordbruket stora arealer i anspråk och under 1900-talet tog skogsbruket stora arealer i anspråk.

Våra bedömningar av fördelningen på åldersklasser grundar sig på tillståndet före de mycket omvälvande sista 200 åren. Naturvärdena uttrycks dock inte på ett bra sätt i åldersklasser eftersom trädkontinuitet och gammelträd inte finns med.

Ekskog: Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

A- l 8 Bilaga 4

Brukade ekbestånd har lång utvecklingstid och vi räknar med att man inom ramen för ekskötseln skall klara naturvärden i de fyra yngre åldersklassema. Mål formuleras för den högsta åldertklassen understruken.

6.2¶Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Total ekskogsareal enligt RT och ÖSI skiljer sig betydligt:

region 4 36 000 ha enligt RT 49 000 ha enligt ÖSI region 5 24 000 ha enligt RT 41 000 ha enligt ÖSI

Vår bedömning är att sanningen ligger mitt emellan. Det långsiktiga behovet ökas därför med 1,18 i region 4 och 1,36 i region

En omfattande omföring till andra markslag än skog har skett. Baserat på omföringsgraden skogsmark till andra ägoslag under

av 100 över havet i regionerna 4 och 5 se tabell 6 i huvudtexten är en

rn försiktig skattning att 40 60% omföring har skett. Vi dubblerar

därmed det långsiktiga målet. Vidare är vår bedömning att en omfattande omföring av ekskogar har skett till andra ekfattiga skogsmiljöer. Vi uppskattar denna omföring till att 1/3 återstår. Det långsiktiga behovet ökar därmed ytterligare med faktor 3 i regionerna 4 och 5 vilket ökar restaureringsbehovet från 1 000 ha i region 4 och 1 000 i region 5 till 12 000 ha i region 4 och 12 000 ha i region

Eken är den trädart hyser flest arter och ekskogen tillhör alltså

som

våra mest artrika skogsmiljöer. Dessutom är ekskogen i Europa en av hårt tillbakaträngd. Vi bedömer att Sverige därmed även har ett internationellt för att säkerställa de naturvärden som är knutna

ansvar till ekskogen. Tillgången på önskvärda åldersklasser är låg. Trots detta anser vi att det är så viktigt att skydda denna skogsmiljö att även arealer ålderklasser, eller som av någon anledning missats i

av yngre vår selektion bör avsättas för naturvårdsändamål på kort sikt. Detta kan fylla del restaureringsbehovet genom att det enligt RT i

en av

Bilaga 4 A- 19

åldersklassen 100-130 år finns minst 6400 ha ekskog i region 4 och minst 3700 ha i region vilket vi låter ingå i det kortsiktiga målet.

Kontinuitetsaspekten är mycket viktig men tyvärr inte möjliga att belysa med våra data.

Gruppering av "ekskog" efter målsättningsklasser görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

region 5

7¶Bokskog

7.1 mål

Grundläggande långsiktiga

I en rent interndynamisk bokskog har praktiskt alla delytor en hög medelålder. Vår bedömning är att nedanstående åldersfördelning rådde i naturlandskapets bokskogar.

A-2O Bilaga 4 Bokskog: Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

Normal omloppstid i bokskogsskötsel är upp emot 130 år. Mål formuleras därmed bara för den högsta åldersklassen understruken.

7.2¶Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Totalarealen bokskog enligt RT och ÖSI är olika:

region 4 5 000 ha enligt RT 6 000 ha enligt ÖSI region 5 50 000 ha enligt RT 68 000 ha enligt ÖSI

Vår bedömning är att sanningen ligger mitt emellan. Det långsiktiga målet ökas därför med 1,08 i region 4 och 1,18 i region

Omföring till andra markslag har även skett. En försiktig skattning

30 50% omföring dvs. genomsnittet för regionerna 4 och 5 är ca - ca

tabell 6 huvudtexten vilket innebär en uppräkning med 1,66. se Vidare är vår bedömning att omfattande omföring bokskogar

en av har skett till andra bokfattiga skogsmiljöer. Vi uppskattar denna omföring till att 1/3 återstår i region 4 och i region Det långsiktiga målet ökar därmed ytterligare med faktor 3 resp. 2 från ursprungliga 800 ha i region 4 och 8 000 ha i region 5 till 4 400 ha i region 4 och 31 000 ha i region Det ökade restaureringsbehovet kan

Bilaga 4 A-21

även på kort sikt åtgärdas genom att det enligt RT i åldersklassen 100- 130 år finns minst 750 ha bokskog i region 4 och minst 8400 ha i region vilket vi låter ingå i de kortsiktiga målen.

Kontinuitetsaspekten är mycket viktig men tyvärr inte möjlig att belysa med våra data.

Gruppering av "bokskog" efter målsättningsklasser görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

region 5

8¶Ask/almskog

8.1 långsiktiga mål Grundläggande

Ask/almskogen kan stömingsekologiskt klassas både som successionskog och intemdynamisk skogsmiljö. Ask och

som en framför allt alm är liksom granen sekundärträd varför vår bedömning är att i ask/almskogen skulle intemdynamik vara vanligare än successionsdynamik utan kulturpåverkan. Under de senaste 1000 åren har dock kulturinflytandet styrt ask/almkogens dynamik i mycket stor utsträckning. Under de första åtta århundradena fanns stor variation i den lokala intensiteten i brukandet men ingen trend över tiden figur 7 i huvudtexten. Vår bedömning är att detta gamla kulturlandskap tillgodosåg alla i nuvarande klimat skogslevande arter med tillräckliga mängder deras olika livsmiljöer så att livskraftiga stammar kimde

av

A-22 Bilaga 4

upprätthållas. Under 1800-talet tog jordbruket stora arealer i anspråk och under 1900-talet tog skogsbruket stora arealer i anspråk.

Våra bedömningar grundar sig på tillståndet före de mycket omvälvande sista 200 åren. Naturvärdena uttrycks inte på ett bra sätt i åldersklasser eftersom trädkontinuitet och gammelträd inte finns med. Vår bedömning är att fördelningen mellan på olika åldrar ligger mitt emellan bok och ek.

Ask/almskog: Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

Mål formuleras för de två högsta åldersklasserna understrulma.

8.2¶Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Totalarealen ask/almskog enligt RT och ÖSI är olika:

region 4 14 000 ha enligt RT 7 000 ha i ÖSI region 5 18 000 ha enligt RT 6 000 ha i ÖSI

Vår bedömning är att sanningen ligger mitt emellan. Långsiktigt behov minskas därför inledningsvis med faktorn 0,77 i region 4 och 0,69 i region

Omföring till andra markslag har även skett. En försiktig skattning

40 60% omföring se tabell 6 huvudtexten, vilket innebär är ca - ca

Bilaga 4 A-23

att vi fördubblar det långsiktiga målet. Behovet restaurering ökar

av med detta steg från l 100 ha i region 4 och l 600 i region 5 till 2 300 ha i region 4 och 3 200 i region

Viss areal i åldersklasser finns som innebär vissa möjligheter

yngre till återskapande på medellång sikt.

Kontinuitetsaspekten är mycket viktig tyvärr inte möjlig att

men belysa med våra data.

Gruppering ask/almskog efter målsättningsklasser görs enligt

av nedanstående procentuella fördelning:

region 5

Miljöer lämpade för skötsel är de igenvuxna lövängama av ask/almtyp. Högskog ask/alm skall skyddas i klassen NO.

av

9¶Gråalskog

9.1 mål

Grundläggande långsiktiga

Grâalen växer på mark översvämmas och/eller översilas. Kan

som kolonisera tidigare beskogad mark eftersom den är kväveñxerande. Gråalens biologiska livslängd enskilt träd är kort.

som

A-24 Bilaga 4 Gråalskog: Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

Mål formuleras för de två näst högsta åldersklassema understrukna.

9.2 samt

Korrigeringar fördelning på målsättningsklasser

Grundata från RT och deras tilltörlitllighet fångar måhända inte in det vi ville beskriva då den redovisade arealen enligt RT är oroväckande låg.

Vi bedömer att en omföring till andra ägoslag har skett i mycket stor omfattning eftersom dessa marker ligger i delar av landskapet som brukats i stor utsträckning.

areal i yngre åldersklasser som innebär vissa möjligheter till

Viss

återskapande på medellång sikt.

Kontinuitetsaspekt viktig men tyvärr inte möjliga att belysa med våra data.

Gruppering av "gråalskog efter målsättningsklasser görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

Här bör inskjutas att de 50% som ligger på K avser möjligheten att skörda gran i vissa gråalskogar.

10 skog Topograñskt betingad

10.1 mål

Grundläggande långsiktiga

Dessa skogsmiljöer kan beroende på landskapets och regionens karaktär blandning sumpskogar, successionsskogar och

vara en av brandpräglade tallskogar och målfonnuleringen utgör därför ett mellanting av de tre.

Den totala arealen av denna skogsmiljö utgör dock en relativt liten 2% andel av all skogsmark.

Topograñskt betingad skog: Åldersklass Bedömd förindustriell andel % Långsiktigt mål %

summa Mål formuleras För de två äldsta åldersklassema understrulcna.

A-26 Bilaga 4

1 0.2 Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Grundata från RT och dess tillförlitlighet är god. ÖSI har ingen information.

Sannolikt del restaureringsbehovet totalt 20 000 ha

kan en av näringsfattiga typer toposkogar tillgodoses av olika typer av

av impediment dessa behandlas så att befintliga naturvärden bevaras

om

avsnittet brandpräglade tallskogar ovan. Vi sänker därför det

se om

långsiktiga målet med 10% i region 3 och Detta gör att restaureringsbehovet på produktiv mark sjunker till 10 000 region 3 resp. 4 000 region 4.

Gruppering toposkogar" efter målsättningsklasser görs enligt

av nedanstående procentuella fördelning:

Bilaga 4 A-27

1 1 Kalkbarrskog

11.1¶Grundläggande långsiktiga mål

Våra kunskaper om dessa skogsmiljöers areal är så bristfällig att de långsiktiga målet får grunda sig på de arealer som upptäckts av

nyckelbiotopsinventeringen, NBI.

1 1.2 samt

Korrigeringar fördelning på

målsättningsklasser

Inga data finns från RT eller ÖSI. De långsiktiga målen är bedömda till totalt 20 000 ha. En skattning med stöd av NBI ger att det idag finns ca. 3 500 ha kalkbarrskog med nyckelbiotopskvaliteter. Vi bedömer att med hänsyn till den allmänna situationen för rödlistade arter att det är lämpligt att skydda hela denna areal på kort sikt. Typen är dåligt känd. Vår skattning är mycket grov.

Gruppering av "kalkbarrskog" efter målsättningsklasser görs enligt nedanstående procentuella fördelning:

Här kan inflikas varför så höga siffror 25% K + 25% NS icke är fri utveckling. Dels är det i vissa bestånd viktigt att bevara

A-28 Bilaga 4

trädkontinuiteten, dels är det i andra bestånd dessutom viktigt att bevara en betad barrskog, t ex på Gotland.

12 sandbarrskog

12.1 mål

Grundläggande långsiktiga

Våra kunskaper om dessa skogsmiljöers areal är så bristfällig att att de långsiktiga målet får grunda sig på de arealer som upptäckts av NBI.

12. 2 Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Inga data finns från de skogliga källorna. De långsiktiga målen på totalt 2 000 ha är bedömda. En skattning med stöd av NBI ger att det idag finns 450 ha sandbarrskog med nyckelbiotopskvaliteter. Vi

ca. bedömer att med hänsyn till den allmänna situationen för rödlistade arter att det är lämpligt att skydda hela denna areal på kort sikt. Typen är dåligt känd. Vår skattning är mycket Gotska Sandön är inte

grov. inkluderad i detta resonemang.

Gruppering sandbarrskog efter målsättningsklasser görs enligt

av nedanstående procentuella fördelning:

region 5

Bilaga 4 A-29

13 Trädbevuxen betesmark

13.1 långsiktiga mål Grundläggande

Omföringen skogsmark till jordbruksmark började tidigt och

av innebar en långsam, gradvis övergång mellan skog med grova gamla träd och gräsbärande mark figur 7 i huvudtexten. Här finns förutsättningar både för arter som är knutna till naturskogen och gräsmarksarter fått ökat utrymme genom människans försorg.

som Genom slåtter och bete bevarades glest trädbevuxna gräsmarker under lång tid. Övergången till hagmark, det vill säga betade, vanligen före detta lövängar, innebar vissa förändringar för marklevande organismer medan trädskiktet fortfarande var mer eller mindre intakt och därmed viktig skogsmiljö även den idag inte räknas till

en om skogsmarken.

För denna skogsmiljö saknas data om åldersfördelning och andra skogliga data. Därför gör vi bedömningar utifrån hur stor andel som återstår. Andelen dessa marker i södra Sverige var hög under lång

av tid och har sedan 1800-talets början Skåne och sedan början av 1900-talet övriga Sverige minskat kraftigt och utgör idag mellan 1 och 5% vad det gång Larsson 1983. Vår bedömning att all

av en var. kvarvarande trädbevuxen betesmark bör bevaras.

1 3.2 Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Grundata från RT och deras tillförlitlighet ser bra ut. Stort behov av bevarande. Vi bedömer att all kvarvarande trädbevuxen betesmark bör bevaras. Målsättningen kompliceras att skogsmiljön sällan

av betraktas skogsmark och då inte berörs av skogliga

som bevarandeinstrument. Andra bevarandemetoder t.ex. jordbrukets miljöstöd kan säkerställa skogsmiljöer som inte räknas som

9 SOU1997:98

A-30 Bilaga 4

skogsmark. Vi bedömer att 10% 20 000 ha behöver räknas med som ett mål på kort sikt i vår sammanställning. Målsättningsklassen bör vara NS.

Kontinuitetsaspekten är mycket viktig men tyvärr inte möjliga att belysa med våra data.

14 Busksnår

14.1 långsiktiga mål Grundläggande

Liknar på många sätt den trädbevuxna hagmarken men störs så intensivt och/eller frekvent att de befintliga trädartema inte utvecklar trädfonn. Buskskiktet är ofta mycket artrikt. Vår bedömning är att samtlig areal busksnår bör bevaras.

1 2 Korrigeringar samt fördelning på

målsättningsklasser

Vi bedömer att selektionen RT har fungerat på skogsmark men sämre på andra ägoslag, betesmark. Biotopen är viktig att bevara

t ex viktiga nektar- och pollenkällor, riklig klenvedsproduktion, men har

i vissa fall kort livslängd igenväxningssuccessioner. I region 2 och 3

dominerar videsamhällen, medan Rosaceae-rika busksamhällen dominerar i region 4 och

Brister i data samt busksnårens roll som gräns mellan trädklädd och öppen mark gör att vi lämnar denna kategori. Skogsmiljön busksnår utgår vår sammanställning.

ur

Bilaga 4 A-31

15 Referenser

Angelstam, P Jasinski, K. Ms. Stand age distribution and relative fire frequency in relation to site type i a natural boreal forest landscape. Björse, G. och Bradshaw, R. Ms. 2000 years of forest dynamics in Southern Sweden: implications for management. Cederberg, B. Ehnström, B, Gärdenfors, U., Hallingbäck, T., Ingelög,

Tjernberg, M. 1997. De trädbärande impedimentens betydelse för rödlistade arter. ArtDatabanken Rapporterar Gärdenfors, U. Baranowski, R. 1992: Skalbaggar anpassade till öppna respektive slutna ädellövskogar föredrar olika trädslag.

- Entomologisk tidskrift 113 1-2:l-11. Hömberg, G. 1995. Boreal old-growth Picea abies swamp-forests in Sweden -disturbance history, structure and regeneration patterns. Dissertations in Forest Vegetatation ecology Swedish University of Agricultural Sciences. Johnson, E.A. 1992. Fire and vegetation dynamics. studies from the North American boreal forest. Cambridge University Press.

Cambridge.

Larsson, B.M.P. 1983: Kulturlandskapet, presentation av problem orsakade jordbrukets och skogsbrukets förändrade

av struktur. Kulturminnesvård l9821:l1-18.

- Sannikov, S. N. Goldammer, G. 1996. Fire ecology of pine forests of northern Eurasia. In: Goldammer, Furyaev, V. V. red., Fire in ecosystems of boreal Eurasia. Kluwer Academic

- Publishers, Dordrecht, pp. 15l-l67. Zackrisson, O., Nilsson, M.-C. and Warlde, D.A. 1996. Key ecological function of charcoal for Wildfire in the boreal forest. Oikos 77:10-19.

SOU 1 997:98 Bilaga 4 B-l

B

Appendix Analyser av svenska skogsmiljöer med

av RT.

hjälp Riksskogstaxeringen

Här listas kolumnbcnämningama i filer som använts för att besvara frågor och III nedan svar i ha. Alla data har körts på åren 1990-1994 eftersom de är de senaste.

1¶Fråga Hur mycket av landskapet har omförts till

andra ägoslag i olika län, regioner, på olika höjd över

havet och olika avstånd från väg

på

Eftersom skyddsbehovet för skogsmiljöer där marken lämnat ägoslaget skog i stor utsträckning kan vara mycket högt har vi analyserat detta. Koder enligt Riksskogstaxeringen 1996.

1.1 F att sortera på:

ördelningsvariabler

Län gn25g Över eller under fjällskogsgränsen SKSFS 1991:3 n2

B-2 Bilaga 4

Regionindelning enligt tabell

nummer beskrivning länsbokstäver

l Fjällnära gräns enligt SKSFS 1991:3 2 AC, BD under tjällnära gräns 3 W, X, Y, Z under ijällnära gräns 4 AB, C,D, E,F, G,H, I,O,P,R,T,U 5 K, M, N

Ä n2

ar er för kunna jämföra med ÖSI skiljs följande två ut

att grupper

51 övriga privata ägare -

resten -

Altitudgränser möh n4 100 under denna nivå finns marina sediment 20O Högsta kustlinjen norr om Limes Norrlandicus

Svensk Nationalatlas. l 994 400 snitthöjd för extremt kyliga klimatlägen Hägglund

Lundmark 1977 fjällnära gräns enligt SKSFS 1991

1.2¶Skattade variabler ha:

i

Landarealens fördelning på olika ägoslag i fyra grupper i fem regioner

Grupp

"sk0gsnatur Ol skogsmark 06 ijällbarrskog 05-08 berg och andra impediment annat klimatimpediment.

-

05-08 är skyddade i lag men det är tillåtet att plocka ut

visst värdefullt virke; bättre data kommer senare då

Bilaga 4 B-3

Riksskogstaxeringen RT börjat göra mätningar på

impediment.

Grupp

"skogsnatur övrigt 04 myr 07 fjäll för att räknas bort 11-12 fridlyst område militärt impediment

-

Grupg

"gräsmark" 02 naturbete 10 lcraftledning inom skogsmark

Grugg

"icke-natur 03 åkermark 09-13-14 väg och järnväg, bebyggd mark, annan mark

infrastrukturer

2¶II. Hur finns av de fjorton svenska

Fråga mycket

skogsmiljöema

Detta är delmängd hela Sveriges landareal bestående av

en av skogsmarken och den del naturbetesmarkema är trädklädda

av som och de har viss mängd sydliga buskar och en.

som en

B-4 Bilaga 4

2.1¶F ördelningsvariabler att sortera på:

Län gn25j

Över eller under fjällskogsgränsen enligt SKSFS 1991 n2

Regionindelning enligt tabell

nummer beskrivning länsbokstäver

Fjällnära gräns enligt SKSFS 1991:3

AC, BD under fjällnära gräns

W, X, Y, Z under fjällnära gräns

AB, C, D, G, H, O, R, U

K, M, N

Ägargggger gn2g

för att kunna jämföra med ÖSI skiljs följande ut

51 övriga privata ägare -

resten -

Altitudgränser möh n4 100 under denna nivå finns marina sediment 2OO Högsta kustlinjen norr om Limes Norrlandicus

Svensk Nationalatlas 1994 400 snitthöjd för extremt kyliga klimatlägen Hägglund

Lundmark 1977 fjällnära gräns enligt SKSFS 1991:3

Ålder och lövandel Uppdelning har gjorts enligt följande två matriser med något olika åldersdeñnitioner för norra och södra Sverige:

Bilaga 4 B-5

För norra Sverige region 1+ 2+3 gäller åldersklassema 0-29, 30-69, 70-109, 110-149, 150+ och lövandelama 0-19, 20-49, 50%. För södra Sverige region 4+5 gäller åldersklassema 0-29, 30-69, 70-99, 100-120, 130+ och lövandelama 0-19, 20-49, 50%

Motiv för åldersgränser år: l Vid åldrar 30 år är beståndets slutenhet oftast så låg att

hyggesfasens vegetation finns kvar i viss utsträckning. Flera arter

som är knutna till unga successionsstadier finns inte i äldre skogar. 2 Då skogen är 60 år är börjar arter som är knutna till äldre skogar

dyka upp, tex. tjäder Swenson Angelstam 1993; vitrygg och

vedlevande skalbaggar i äldre lövsuccessioner Carlson

Stenberg 1995. 3 Cirka 100 år i Sverige och 90 år i södra Sverige utgör normal

norra

slutavverkningsålder Riksskogstaxeringen 1996. 4Vid beståndsålder 150 år i norra Sverige och 130 år i södra

en av

Sverige börjar barrskogsbestånden i boreal och hemiboreal region

koloniseras arter är knutna till den riktigt gamla skogen

av som

Essen m.fl. 1996, Ulizka Angelstam opubl.

Motiv för lövträdsandelar %: Vid lövandelar under 20% är den trivialare lövskogsfaunan är inte fullständig medan vid lövandelar 50% är den krävande lövskogsfaunan fullständig. Dessutom framstår skogen i fjärranalys som ren lövskog vid lövandelar 50%.

2.2 de 14 skogsmiljöerna

Definitioner av skattade

variabler:

Både graden omvandling av skogsekosystemet, och bristen på goda

av kunskaper om hur mycket som är nog, är avsevärt större för nemorala skogar än för boreala skogar. För de nemorala skogarna är de

kvantitativa beräkningarna av förutsättningarna för hur stor del av landskapet kan tänkas hysa olika skogsmiljöer mycket osäkra.

som

Däremot finns skattningar och kunskaper om hur stor arealminskningen det sydliga kulturlandskapet varit som kan

av användas för beräkning det ursprungliga tillståndet i landskapet se

av t.ex. Larsson 1983

Boreal successionsskog

Ursprungligt tillstånd: Successionen kan initieras av brand, vatten eller vind, alternativt mänsklig störning med efterföljande

igenväxning. Avser egenskaper som är tillfälliga och som finns i olika

landskapsavsnitt vid olika tidpunkter. De mest typiska boreala exemplen är färska brandfált, lövsuccessioner som senare tillåts

unga bli gamla, lövsuccessioner och gammelskog. Förutom vissa

sena mycket gamla skogar har dessa olika successionsstadier kort eller medelmåttig varaktighet och är därmed från ekologisk synpunkt

företeelser på viss plats i landskapet. Överståndare från tillfälliga en tidigare skogsgenerationer förekommer dock ofta.

Förutsättningar för typen: Definierad med avseende på ståndort i RT:s ståndorter med höga eller låga örter med ris 05, 06 ,utan fáltskikt 07 breda gräs 08, smala gräs 09, blåbär 13, lingon 14,

, fattigris utan lavtyp och lavrik typ 16 på mark inte har

som bottenskikt sumpmosstyp och vitmossor respektive är fuktiga och

av blöta i allmänhet. Tallmossar definieras skog med 70% tall och

som med fältskikt fattigris ingår i denna är redovisade separat.

typ men För att skilja på boreal och nemoral successionsskog ingår här inga ytor med sydliga buskar "buskar övrigt" typ 5 enligt

Riksskogstaxeringens instruktion 1995.

Tillgång typen: Beräknas i RT utifrån fördelningen på olika lövandelar i tre klasser och på fem åldersklasser.

Boreal sumpskog med intern dynamik

Ursprungligt tillstånd: Bestånd med intern dynamik har hög genomsnittlig beståndsålder och stor åldersspridning. översvämning förekommer och/eller långa perioder med mycket högt grundvatten. Avsaknad av lätt antändlig vegetation och Vattenförsörjning från grundvatten med liten risk för uttorkning leder till mycket låg brandrisk. Trädskiktet domineras av skuggfördragande trädarter gran, men kan även ha ansenliga mängder med lövträd. Sådana bestånd bildar ofta sammanhängande områden, nätverk eller korridorer i landskapets fuktigaste delar. Exempel på egenskaper i sådana bestånd är ett stabilt mikroklimat och en kontinuerlig tillförsel av död ved. Sällsynta intensiva bränder kan initiera succession.

Förutsättningar for typen: Deñnierad med avseende på ståndort i RT som fuktiga och blöta ståndorter utan risvegetation höga örter utan ris 01, låga örter utan ris 04, högstarr 10, lågstarr 11 och fräken 12 eller bottenskikt av sumpmosstyp och vitmossor respektive fuktiga och blöta marker i allmänhet. Region och lövandel används

för att skilja på boreala gransumpskogar typ 2 och nemoral

lövsumpskog typ 5.

Tillgång typen: Beräknas i utifrån fördelningen på olika lövandelar i tre klasser och på fem åldersklasser. En lövandel över 50% och belägenhet i region 4+5 bedöms som nemoral lövsumpskog och resten som boreal gransumpskog. I region 2 och 3 bedöms alla skogar som gransumpskogar.

Brandpräglad tallskog

Ursprungligt tillstånd: Bestånd med flera åldersklasser av tall liksom nedbrytningsstadier död ved. I naturtillstånder upprätthålles typen

av genom att torra marker brinner ofta, men med relativt låg intensitet.

B-8 Bilaga 4

Förutsättningar för typen: Definierad i alla regioner med avseende på ståndort i RT som ståndorter med magra torra bottenskiktstypema lavtyp 01, lavrik 3 och faltskikt kråkbär/ljung 15.

Tillgång typen: Beräknas i RT utifrån fördelningen på olika lövandelar i tre klasser och på fem åldersklasser.

Nemoral successionsskog

Ursprungligt tillstånd: Den nemorala successionen startar efter upphörd hävd från rester av det äldre beståndet och sker på och i kamp med väletablerad vegetation gräsmarker av olika slag.

annan Igenväxningen löser gradvis upp grässvålen. Bestånden blir ofta olikåldriga. Efter stormfällning eller avverkning, svedjning och

ny påföljande bete och/eller odling övergavs marken och fick växa igen fiitt. Detta upphov kontinuerlig tillgång på successionsstadier

gav en mellan öppen eller halvöppen mark med skog. Förutom trivialllöv, en viss andel tall och hör ekskogen till denna typ. Observera att

gran ädellövskogen återfinns i bokskogen, ekskogen och i ask/almskogen.

Förutsättningar för typen: Deñnierad med avseende på ståndort i RT:s ståndorter med höga eller låga örter med ris 05, 06, utan fältskikt 07, breda gräs 08, smala gräs 09, blåbär 13, lingon 14, fattigris utan lavtyp och lavrik typ 16 på mark som inte har bottenskikt sumpmosstyp och vitmossor respektive är fuktiga och

av blöta i allmänhet. Tallmossar definieras som skog med 70% tall och med fáltskikt fattigris ingår i denna typ men är separat redovisade. För att skilja på nemorala och boreala successionsskogar ingår här ytor med sydliga buskar övrigt typ 5.

Tillgång typen: Beräknas i RT utifrån fördelningen på olika lövandelar i tre klasser och på fem åldersklasser.

Bilaga 4 B-9

Nemoral sumpskog med intern dynamik

Ursprungligt tillstånd: Beståndet med intern dynamik har hög genomsnittlig beståndsålder och stor åldersspridning. Föryngring sker i gläntor efter fallna träd och trädgrupper. Vind och variationer i grundvattenförsörjning tex. klibbalskog kan ge upphov till

mer storskalig störning som följs av succession. Trädskiktet domineras

av skuggfördragande trädarter ask/alm. Sådana bestånd bildar ofta sammanhängande områden, nätverk eller korridorer i landskapets fuktigaste delar. Exempel på egenskaper i sådana bestånd är ett stabilt mikroklimat och en kontinuerlig tillförsel död ved. Observera att

av ädellövskogen återfinns i bokskogen, ekskogen och i ask/almskogen.

Förutsättningar för typen: Definierad med avseende på ståndort i RT som fuktiga och blöta ståndorter utan risvegetation höga örter utan ris 01, låga örter utan ris 04, högstarr 10, lågstarr 11 och fräken 12 eller bottenskikt av sumpmosstyp och vitmossor respektive fuktiga och blöta marker i allmänhet. Region och lövandel används for att skilja på nemorala lövsumpskog typ 5 och boreala gransumpskogar typ 1.

Tillgång typen: Beräknas i RT utifrån fördelningen på olika lövandelar i tre klasser och på fem åldersklasser. En lövandel över 50% och belägenhet i region 4+5 bedöms som nemoral lövsumpskog och resten som boreal gransumpskog. I region 2 och 3 bedöms alla skogar som gransumpskogar.

Ekskog

Ursprungligt tillstånd: Eken är ett pionjärträd som genom betes- och kulturstömingar bildar flerskiktade bestånd med träd med mycket höga åldrar. De flesta ekskogar är därmed successionsskogar. Skogseken har en mycket vid ekologisk amplitud dvs. lik tallen och har inslag av branddynamik. Idag finns mest mycket

sena successionsstadier med mycket lång varaktighet och extremt gamla träd i hagar. Endast i vissa branter och i alluvialzoner finns äldre

B-10 Bilaga 4 SOU l997z98

bestånd med intern dynamik i båda fallen orsakade av yttre störningar och översvämning. Kan liksom torra tallskogar vara som ras flerskiktade med flera åldersklasser i beståndet. Stor tillgång på död ved i form multnande ved i stammens centrum och i form av av grenar.

Förutsättningar för typen: Definieras skogar med 5/ 10% ek som

Beräknas i RT utifrån fördelningen på fem

Tillgång typen:

åldersklasser.

Bokskog

tillstånd: Rena bokskogar är intemdynamiska med

Urspnmgligt

föryngring inom befintliga bestånd och därmed olikåldriga. Historiskt andel betats och bestånden varierade då i täthet och har en stor

trädslagssammansättning. Organismsammansättningen i bokskog är

förskjutet slutna bestånd med intern dynamik och kontinuerlig mot tillgång på död ved. Efter storskaliga störningar sker succession.

för Definieras skogar med 5/l0 bok.

Förutsättningar typen: som

Beräknas i RT utifrån fördelningen på fem

Tillgång typen:

åldersklasser.

Ask-almskog och övrig blandädellövskog tillstånd: Huvudsakligen intemdynamiska skogar på

Ursprunglig

med föryngring inom befintliga bestånd och därmed bördig mark olikåldriga och med kontinuerlig tillgång på dö-d ved. Successionstyper förekommer efter vind, bete och uppodling.

Förutsättningar för typen: Beräknas bestånd där bok + ek + som övriga ädla lövträd 5/ 10%, andelarna bok 5/ 10 och ek 5/ 10. men

Bilaga 4 B-11

Tillgång typen: Beräknas i RT utifrån fördelningen på fem åldersklasser.

Gråalskog

Ursprunglig tillstånd: Primär succession på mark och substrat

som nybildats vid landhöjning, deltan, skred i nipor och meandrande vattendrag.

Förutsättningar för typen: Beståndet innehåller 50% gråa

Tillgång typen: Beräknas i RT utifrån fördelningen på fem åldersklasser.

10. Topografiskt betingad skog

Ursprungligt tillstånd: Skogar av allehanda slag sin

som genom otillgänglighet har relativt hög grad av trädkontinuitet. Vissa typer

av störningar skred, ras, forsdimma finns i denna kategori.

Förutsättningar för typen: Definierad i RT med avseende på lutningsklass 7:20 och 10:20 samt mycket blockig och/eller gropig ytstruktur.

Tillgång typen: Beräknas i RT utifrån fördelningen på olika lövandelar i tre klasser och på fem åldersklasser.

11. Kalkbarrskog

Typen går att urskilja med RT material.

B-12 Bilaga 4

12. Sandbarrskog

Typen går att urskilja med RT material.

13. Trädbevuxen betesmark

Ursprunglig tillstånd: Hagmarker och andra glest trädbevuxna marker på ägoslaget naturbete.

Förutsättningar för tygen: uppskattat.

tygen: Grundytan är större än Typen delas upp i fyra

Tillgång

olika delar 5/ 10 barr, 5/ 10 barr, 5/ 10 barr och resten blandhagar. Ägoslaget naturbete ingår i skogsmark.

I övrigt är avsiktlig beskrivning de skogliga värdena i hagmarker ur

av

mycket otillfredställande. Varken ÖSI,

skogsbiologisk synsvinkel

eller nyckelbiotopsinventeringen innehåller detta. Dessutom, ängsoch hagmarksinventeringen har beaktat träden vid naturvärdesbedömningen. Detta medför att många bestånd med naturvärden knutna till trädskiktet och död ved redovisats alls i denna inventering.

14. Busksnår

tillstånd: Efter lång tids hårt nyttjande skogen återstod

Ursgrunglig av

buskmarker tex. ljunghedar.

Förutsättningar för tygen: Kan uppskattas.

Betad mark med måttlig eller stor tillgång på

Tillgång typen:

sydliga buskar och och obetad skogsmark med grundytan O och

en stor tillgång på sydliga buskar.

2.3 Körschema att ta de olika skogsmiljöerna i

för fram

RT:

Riksskogstaxeringen

markslag 02 naturbete till 2 nej till 3

2. grundyta 0 13. TRÄDBEVUXEN typ BETESMARK delas upp i fyra grupper: 5/10 barr, 5/10 ek, 5/10 björk, blandhagaräesten nej till 4

5/10 gråa typ GRÅALSKOG

till 5

4. finns övriga buskar typ typ 14. BUSKSNÅR del 1

2 till mer än 6,25% av

betad

nej med i vårt arbete kal betesmark eller med för lite

övriga buskar

5. bok 5/ 10 typ BOKSKOG

skuggfördragande ingen

succession

nej gå till 6

lutningsklass 7/2O eller typ 10. TOPOGRAFISKT ytstruktur 5 BETINGAD SKOG nej gå till 7

10 SOU1997:98

B-14 Bilaga 4 SOU l97z98

grundyta O och övriga buskar täcker 25% typ 14. BUSKSNÅR del 2

av 2 obetad mark

nej gå till 8

8.50% ek typ EKSKOG nej till 9

Bok+Ek+övr. ädla 50% typ ASK/ALMSKOG dock bok50% och ek50% nej till 10

10. Magra ståndorter BRANDPRÄGIAD typ lav, lavrik, TALLSKOG nej till 11

Il. 70% tall och fattigris typ BOIEAL SUCCESSIONSSKOG del

l av 2 tallmosse

nej gå till 12.

12. Fuktiga och blöta ståndorter utan ris högöit, lågört, höga star, låga starr, fräken eller bottenskikt sumpmosstyp och vitnossor

respektive fuktiga och blöta i almänhet

BOREAL SUMPSKOG och NEMORAL

SUMPSKOG löwandel

används för att skila på dessa i region 4+5: i region 1-3 blir detta boreal sumpskog nej gå till 13

Bilaga 4 B- 15

13. Finns övriga buskar 5 typ NEMORAL

SUCCESSION

nej typ BOREAL

SUCCESSION

Vi bedömer att två värdesiffror är så långt vi kan sträcka i våra

oss skattningar.

3 III. Var är orörd i hur har

Fråga skogen landskapet,

den förändrats och hur den ut

ser

Avser färska data 1990-94 och äldre data 1985-1989 för att studera trenden i tiden..

3.1 F att sortera

ördelningsvariabler på:

Län gn25 g

Över eller under fjällskogsgränsen enligt SKSFS 1991:3 n2

Regionindelning enligt tabell

nummer beskrivning länsbokstäver

Fjällnära gräns enligt SKSFS 1991:3 AC, BD under fjällnära gräns

W, X, Y, Z under fjällnära gräns AB, C, D, G, H, O, R, U K, M, N

B-16 Bilaga 4

Agarggger gn2g

för att kunna jämföra med ÖSI skiljs följande ut

51 övriga privata ägare -

resten -

Altitudgränser möh n4 100 under denna nivå finns marina sediment 200 Högsta kustlinjen Limes Norrlandicus

norr om

Svensk Nationalatlas 1994 400 snitthöjd för extremt kyliga klimatlägen Hägglund

Lundmark 1977 ijällnära gräns enligt SKSFS 1991:3

Avstånd till väg i svensk skogsmark n4 Ger mått arealen med rimligen mycket liten påverkansgrad "vildmark" och visst underlag för diskussion kring frågan om landskapsreservat.

Motiv för klassindelning: Dahlin pers.medd. 0-200; 200-500 nära och hyfsat nära 500- l 000 svag ekonomi på terrängtansport 1000-2000 väg måste byggas 2000 "vildmark"

3.2¶Skattade variabler

Ålder och lövandel Uppdelning har gjorts enligt följande två matriser med något olika åldersdeñnitioner för norra och södra Sverige:

Sverige region 1+ 2+3 gäller åldersklasserna 0-29, 30-69, För norra 70-109, 110-149, l50+ och lövandelarna O-19, 20-49, 50%. För södra Sverige region 4+5 gäller åldersklassema 0-29, 30-69, 70-99, 100-120, 130+

Bilaga 4 B-17 och lövandelama 0-19, 20-49, 50%

SI Ståndortsindex H100

4 IV. Jämförelse mellan ÖSI-kömingama och

Fråga Riksskogstaxeringen RT

Period 1983-1992 i RT för jämförelse med ÖSI. Detta behövs för att jämföra ÖSI och RT och att jämföra småskogsbruket mot resten avseende hur stora arealer finns i olika ålders och lövklasser av de vanligaste markerna.

Om denna jämförelse visar god överensstämmelse kan vi få underlag för att korrigera RT siffrorna.

4.1 att sortera på:

Fördelningsvariabler

Län gn25g

Över eller under fjällskogsgränsen SKSFS 1991:3 n2

Regionindelning enligt tabell

nummer beskrivning länsbokstäver

Fjällnära gräns enligt SKSFS 1991:3 AC, BD under fjällnära gräns

W, X, Y, Z under fjällnära gräns AB, D, G, H, O, R, U K, M, N

B-18 Bilaga 4 SOU .997z98

Agargrupper gn2g

för att kunna jämföra med ÖSI skiljs följande ut

51 övriga privata ägare -

resten -

4.2¶Skattade variabler

Ålder och lövandel Uppdelning har gjorts enligt följande två matriser med något olika åldersdeñnitioner för norra och södra Sverige:

Sverige region 1+ 2+3 gäller åldersklassema 0-29, 30-69, För norra 70-109, 110-149, 150+ och lövandelama 0-19, 20-49, 5%. För södra Sverige region 4+5 gäller åldersklassema 0-29, 30-69, 70-99, 100-120, l30+ och lövandelama 0-19, 20-49, 50%

Referenser

Carlson, A. Stenberg, 1995. Vitryggig hackspett Dendrocopos

leucotos biotopval och sårbarhetsanalys. Department of Wildlife

-

Ecology, Report 27. Swedish University of

Agricultural Sciences, Uppsala. Hägglund, B. Lundmark, J-E. 1977. Site index estimation means

of site properties. Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia

Forestalia Suecia 138. Larsson, B.M.P. 1983: Kulturlandskapet, presentation av problem

orsakade jordbrukets och skogsbrukets förändrade

av

struktur. Kultunninnesvård 19821:11-18.

-

Bilaga 4 B-19

Rikskogstaxeringen 1996. Instruktion för fáltarbetet, SLU Umeå. Hägglund, B. Lundmark, J-E. 1977. Skogshögskolans

boniteringssystem. Skogsstyrelsen.

Swenson, E. P. Angelstam. 1993. Habitat separation by sympatric

forest grouse in Fennoscandia in relation to forest succession.

Can. Zool. 71: 1303-1310. Svensk Nationalatlas 1994. Berg och jord.

Bilaga 4 C-l

C

Appendix av data från den översiktliga Bearbetning skogsinventeringen ÖSI

l är ÖSI

Vad

ÖSI Översiktlig skogsinventering bedrevs

av

under åren 1980-1993. Syftet med ÖSI

Skogsvårdsorganisationen var

att underlag for upprättande skogsbruksplaner och för planering,

av statistik och prognosarbeten. Inventeringen landsomfattande och

var berörde all mark Skogsstyrelsen 1992. ÖSI avslutades

privatägd

innan all privatrnark inventerad p g a uteblivna anslag. I stort sett

var återstod 10-l5% den avsedda arealen att inventera. Trots detta är

av ÖSI ett mycket omfattande material och omfattar totalt 10 105 000 ha privat skogsmark. Detta är i Götalandslänen mellan 70 och 94% av all produktiv skogsmark medan andelen sjunker till mellan 28 och 38% i norrlandslänen.

Inventeringen skedde beståndsvis och för varje bestånd insamlades skogliga uppgifter areal, ålder, huggningsklass, virkesförråd,

som trädslagsfordelning gran, tall, triviallöv, bok, övr. ädellöv, ståndortsindex och åtgärdsförslag. Dessutom knöts ett antal administrativa data till bestånden fastighet, socken, kommun, län,

som koordinater Under år ökade användningen av diverse

m m. senare noterings- och beskrivningskoder med uppgifter om beståndets karaktär och naturvårdshänsyn. Skogliga data finns endast från

t ex

ABB Infosystems AB är datavärd för ÖSI när

produktiv skogsmark.

det gäller material från åren 1983-1993.

C-2 Bilaga 4

2 ÖSI för

som underlag bristanalys

Trots att ÖSI skoglig inventering kan den användas för andra är en ändamål, att söka fram naturvårdsintressanta skogar, t som ex lövdominerade äldre bestånd Andersson Johansson 1985. ÖSI används också NBI för att söka fram misstänkta nyckelbiotoper av

Skogsstyrelsen 1995.

ÖSI har använts för att få mått på vissa skogsmiljöers, av oss ståndorters och åldersklassers areella förekomst i landet. På grund av det begränsade antalet parametrar är intresse från biologisk som av synpunkt, kan endast vissa huvudgmpper skog skiljas ut. Detta av innebär att en del ihopklumpningar typer har gjorts jämfört med av den indelning vi redovisar skyddsbehovet I vissa fall kan typerna väl selektioneras fram, i andra fall inte alls. Det är lövskogsarealer i a södra Sverige hämtats från ÖSI i bristananlysen. som

3 i ÖSI-materialet i olika

Indelning typer

Nedan beskrivs den arbetsgång som följts vid framtagning av data från ÖSI. Då region 1 inte omfattas av våra beräkningar har bestånd från denna region medtagits i analyserna. Region l har approximerats till ett antal socknar och kommuner i fjällnära läge. Totalt omfattar den medtagna arealen ca 601 800 ha fördelat på 88 200 bestånd. För samtliga utselektionerade beståndstyper finns region- eller länsvisa sammanställningar där areal och virkesförråd är fördelade på IO-årsklasser.

Bilaga 4 C-3

Boreala successionsskogar

I ursprungligt tillstånd är detta skogar som befinner sig i olika tillstånd efter störning. Sökningen i ÖSI har inskränkt sig till att få ett mått

en på medelgoda barrdominerade marker. Detta anger förutsättningarna för förekomst av dessa skogsmiljöer. Bestånden har selektionerats ut

barrdominerade bestånd totalt barr 5/10 med SI G10-G26 som eller SI T20-T32 region 2 och 3 eller SI T22-T32 region 4 och 5.

Till detta ska läggas tallskogsarealer med låga SI på fuktig och våt mark tallmossar. Dessa har en liknande naturlig skogsdynamik men

avvikande, mindre intensiv markanvändning. Arealen tallmosse en uppskattas h data från RT.

m a

Ett teoretiskt mått på arealen med förutsättningar för boreala successionsskogar i region 2 och 3 kan fås genom att lägga samman lövdominerad skog och medelgod barrskog och tallmosse samt dra ifrån sumpskog. I söder är detta lika meningsfullt då andra successioner är lika viktiga eller viktigare liksom då här finns andra,

lövdominerade, beståndstyper med intern dynamik. a

En viktig del analysen hur arealema fördelar sig på

av är att se olika åldersklasser och jämföra med fördelningen i skogar med naturliga stömingsregimer ref. ÖSI här ett stort material när det

ger gäller åldersfördelningen. Avgränsningen mot andra här definierade typer har dock låg precision.

Icke brandbenägna boreala skogar med intern dynamik boreala

sumgskogar

Denna skogsmiljö omfattar främst sumpskogar och örtrika skogar. Markfuktighet är avgörande liksom i viss mån markreaktionstalet. I ÖSI finns inga konsekvent insamlade uppgifter markfuktighet

om eller fáltskikt varför någon utsökning kan ske. Sumpskogama finns därför inneslutna i övriga typer. De örtrika barrskogsmiljöema har dock selektionerats bestånd med SI bättre än eller lika med

ut som G28 och totalt barr 5/ 10. Fr är dessa siffror värde för

a av granskningar i region 2 och

C-4 Bilaga 4

Brandgräglad tallskog

Denna typ har selektionerats ut som barrdominerade totalt barr 5/10 bestånd med SI T10-18 region 2 och 3 eller SI T10-T20 region 4 och 5. Genom att inga data föreligger för att utesluta torvmark eller fuktig-våt mark finns i detta material tallmossar som ska subtraheras från dessa arealer. Arealen tallmossar på produktiv skogsmark är enligt RT låg. De flesta tallmossar i växtekologisk mening är skogliga myrimpediment.

Nemorala successionsskogar ej ädellövdominerade

Typen består igenväxningsskogar där utgångsläget varit gräsmark.

av Vanligen är bestånden lövdominerade. Dynamiskt är en stor del av ekskogama, de övriga ädellövskogama och lövsumpskogama

vissa av också nemorala successionsskogar. I ÖSI kan lövskogsmiljöer med olika skogshistoria och dynamik skiljas åt.

I ÖSI-materialet har triviallövskogar övrigt löv 5/ 10 selektionerats ut. Dessa arealer bör i region 5 fördelas på denna och nedanstående typ. I region 4 kan triviallövsdominerade skogar dessutom tillhöra typen boreala successionsskogar.

Nemorala sumpskogar ej ädellövdominerade

I ÖSI-materialet har triviallövskogar övrigt löv 5/10 selektionerats ut. Dessa arealer bör i region 5 fördelas på denna och ovanstående typ. I region 4 kan triviallövsdominerade skogar dessutom tillhöra typen boreala successionsskogar. Ädellövsumpskogar återfinns i ask-almskogar och övriga blandädellövskogar.

Bilaga 4 C-5

Elcskog

Selektioneras ut som bestånd där ädellöv 5/10 men där bok får vara över 4/10. Enligt RT utgör ek ca 87% av virkesförrådet av ädla lövträd Berg, Lundström Svensson 1996. För enkelhetens skull antas de ekdominerade skogarna arealmässigt utgöra samma andel av de ädellövdominerade skogarna exkl bokskog. Detta torde ge en viss överskattning nästa typ. Den totala ädellövskogens areal torde

- se uppskattas gott med ÖSI.

Bokskog

Selektioneras ut på trädslagsfördelningen bestånd där bok

som 5/10. Ur denna siffra torde mycket god skattning kunna

en göras av den totala förekomsten av bokdominerad skog i Sverige.

Alm-ask-skog och övrig blandädellövskog

Selektioneras ut bestånd där ädellöv 5/ 10 men där bok får

som vara över 4/10. Enligt RT utgör övriga ädellövträd ca 13% av virkesförrådet av ädla lövträd exklusive bok Berg, Lundström Svensson 1996. För enkelhetens skull antas ask-almskogar och övriga ädellövskogama arealmässigt utgöra samma andel av de ädellövdominerade skogarna exkl bokskog. Enligt RT är askalmskogar och övrig blandädellövskog genomsnittligt yngre än ekskogen. Detta bör medföra att för att nå upp till 13% behöver en proportionellt större arealandel täckas av ask-almskog. Den totala ädellövskogens areal torde uppskattas med ÖSI.

gott

Gråalskog

I ÖSI saknas angivelse trädslaget gråal. Gråalsskogar kan därför

av Selektioneras ut.

10. Topografiskt betingade skogsmiljöer

Branter, raviner och andra starkt sluttande eller extremt steniga miljöer kan selektioneras ut ÖSI-materialet då notering

ur av tenrängklassningsdata varit obligatoriskt. Uppskattningar om förekomster topograñslct betingade skogsmiljöer gör m h a data

av från RT.

1 Kalkbarrskog

I ÖSI saknas angivelse markförhållanden eller fáltskikt gör det

av som möjligt att selektionera ut denna typ. Typen täcker förhållandevis små arealer i landet.

12. Sandbarrskog

I ÖSI saknas data markförhållanden gör det möjligt att

om som selektionera ut denna typ. Typen täcker mycket små arealer i landet.

13. Trädklädd betesmark

Trädklädda betesmarker hagmarker har normalt inventerats i ÖSI. Det bör dock påpekas att hagmark hävdats viss tid

en som en övergår i markslaget skogsmark.

14. Busksnår

Dessa kan finnas såväl på betesmark som på skogsmark. Några data i ÖSI gör att denna typ kan selektioneras ut finns Busksnår på

som skogsmark finns normalt under huggningsklassen kalmark.

Bilaga 4 C-7

Några felkällor och övriga bearbetningar datamaterialet av Eftersom trädslagsfördelningen använts för selektionen olika av skogsmiljöer bortfaller den del kalmarken har ett slutet av som plantskikt. Detta innebär att data saknas för uppskattningsvis mellan 2-10% de ÖSI-inventerade arealema. av En mindre del av de barrdominerade skogarna har angivits med andra ståndortsindex än för tall och t björk, ek, bok och gran, ex contorta. Vi har ansett det svårare att dra generella slutsatser om marktillståndet ur dessa bestånd varför de utelämnats i sammanställningen. En viktig del av analyserna har varit att få fram uppgifter om mycket gamla bestånd. Existensen av sådana visar att det är biologiskt möjligt för skogsmiljöema att utvecklas till höga åldrar. Det är skördandet av skogen medför att de är så sällsynta. som En jämförelse med RT har gjorts för att ett mått dels på arealavvikelser, dels på den förändring i skogsåldrar skett t ex som under den tid gått sedan ÖSI gjordes. som

4 Referenser

Andersson, L. Johansson,K-A.1985. Att använda ÖSI i naturvårdem-Skaraborgsnatur 22: 10-17 Berg, S., Lundström, A. Svensson, 1996. Lövträd i Sverige. Tillgångar och utnyttjande idag samt framtida utveckling i några områden. Skogforsk, Skogsstyrelsen och SLU. - Skogsstyrelsen. 1992. Instruktion för datainsamling vid översiktlig skogsinventering och skogsbruksplanläggning 1992. Skogsstyrelsen. 1995. Instruktion för datainsamling vid inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen. 1995. Skogsstatistisk årsbok.

Bilaga 4 D-l

D

Appendix Nyckelbiotopsinventeringen NBI som

för av

underlag bedömning skyddsbehovet

l Vad är NBI

Nyckelbiotopsinventeringen är en inventering kartering av områden där rödlistade arter finns eller misstänks finnas Norén Nitare 1992. Inventeringen bedrivs på all privat mark hör till

som småskogsbruket fastigheter under 5000 ha. I nyckelbiotoper registreras areal, markslag, markfuktighet, vegetationstyp enligt Hägglund Lundmark 1984, ålder, trädslag alla arter, virkesförrådets trädslagsfördelning dominerande trädslag, förekomster av träd, buskskikt, nyckelbiotop 50 olika.

grova typ av För varje nyckelbiotop görs dessutom en klartextbeskrivning. Dessutom mängd administrativa data kopplade till objektet.

är en

I NBI registreras dessutom bestånd med vissa naturvärden. För denna kategori registreras inga beståndsdata varför dessa kan sorteras i kategorier. En klartextbeslcrivning finns dock även för bestånd med vissa naturvärden.

Totalt beräknas 60 000 till 80 000 nyckelbiotoper finnas i hela Sverige, all skogsmark, alla ägarkategorier. Därtill kommer ett något mindre antal objekt med vissa naturvärden. Baserat på de färdiginventerade kommunerna kan den totala arealandelen nyckelbiotoper av den produktiva skogsmarken uppskattas.

Vi vill här framhålla att inga uppgifter tagits fram från region Det är på delobjektsnivå biologiskt relevanta data finns att få.

som Nyckelbiotopsinventeringen ger uppgifter om mängden värdefulla

biotoper fördelat på de olika skogsmiljöer. Nyckelbiotoper är kärnor med hög biodiversitet högsta betydelse för arbetet med skydd av

av skog.

11 SOU1997:98

D-2 Bilaga 4

Användningen NBI i bristanalysen ett mått på om det

av ger framräknade skyddsbehovet av olika skogsmiljöer motsvaras av konkreta skogsbestånd att skydda i det svenska skogslandskapet.

2¶NBI-data i olika skogsmiljöer Indelning av

I sammanställningen NBI-data har alla nyckelbiotoper hörande till

av region 1 exkluderats. Dels är andelen privatskog hörande till småskogsbruket liten, dels är andelen skydda produktiv skogsmark avsevärt högre än andra delar av landet.

1 Boreala successionsskogar

. I NBI återfinns successionsstadier, brandfált och lövbrännor

sena hörande till denna typ. Hyggessuccessioner och skötta yngre bestånd tillhör det vardagliga skogslandskapet. Bestånd tillhörande denna kategori har selektionerats ut som:

Brandfált region 2+3: SI T18, region 4+5: SI T20 Lövbränna Lövrik barmaturskog region 2+3: SI T18 och SI G28, region 4+5: SI T20 Barrskog region 2+3: SI T18 och SI G28, region 4+5: SI T20 Barrnaturskog region 2+3: SI T18 och SI G28, region 4+5: SI T20

Icke brandbenägna boreala skogar borela sumpskogar

I NBI återfinns normalt endast bestånd med hög ålder här. I denna

har nyckelbiotoper hörande till följande typer och villkor grupp selektionerats ut:

Gransumpskog Blandsumpskog

Bilaga 4 D-3

Myr- och skogsmosaik Örtrika bäckdråg barr 5/ 10

Källpåverkad mark barr 5/ 10

Naturlig skogsbäck barr 5/10 Lövrik ban-naturskog region 2+3: SI G28, region 4+5: alla bestånd Barrskog region 2+3: SI G28, region 4+5: inga bestånd Barrnaturskog region 2+3: SI G28, region 4+5: inga bestånd

Brandgräglad tallskog

I NBI återfinns främst gamla tallbestånd i denna kategori. Dessa har selektionerats ut som: Hällmarksskog Brandfält region 2+3: SI T18, region 4+5: SI T20 Barrskog region 2+3: SI T18, region 4+5: SI T20 Barmaturskog region 2+3: SI T18, region 4+5: SI T20

Nemorala successionsskogar ej ädellövdominerade

I NBI återfinns igenväxningsmarker med äldre lövträd t ex hamlade träd eller gamla ekar eller rik tillgång på död ved i denna kategori. I sammanställningen NBI-data har dessa skogar delats i två

av kategorier där den första är präglad den tidigare hävden.

mera av Trädskiktet kan Icke brandbenägna boreala skogar olika

vara av slag. Denna typ har selektionerats ut som:

Lövskogslund

Lövängsrest

Den andra typen är sedan längre tid sluten och domineras av triviallövträd. Vissa bestånd kan sakna spår tidigare hävd eller

av betesstörning. Denna typ har selektionerats ut som:

Aspskog

D-4 Bilaga 4

Lövnaturskog Sekundär lövnaturskog Kalklövskog

Nemorala sumpskogar ej ädellövdominerade

I NBI återfinns i denna kategori äldre bestånd, ofta med stor andel död ved och gamla träd. Typen har selektionerats ut som:

Örtrik allund Alsumpskog Lövsumpskog Strandskog gråal 5/ 10

bäckdråg barr 5/ lO Källpåverkad mark barr 5/ 10 Naturlig skogsbäck barr 50%

Ekskog

I NBI klassas hit äldre, sedan lång tid slutna bestånd med förekomst

gamla träd eller rik förekomst död ved. Igenväxningstyper av av klassas troligen mest lövskogslund. Typen har selektionerats ut

som som:

Ädellövnaturskog ek 5/10 eller bok + ek 5/ 10 där ek bok Sekundär ädellövnaturskog ek 5/10 eller bok + ek 5/ 10 där ek

bok Ädellövskog abiotiska faktorer ek 5/ 10 eller bok + ek 5/ 10

där ek bok Hedädellövskog ek 5/10 eller ek bok

Bokskog

I NBI klassas främst äldre bokskogar nyckelbiotoper eller med

som inslag av gamla träd. Typen har selektionerats ut som:

Bilaga 4 D-5

Ädellövnaturskog bok 5/10 eller bok + ek 50% där bok ek Sekundär ädellövnaturskog bok 5/ 10 eller bok + ek 50% där bok ek

Ädellövskog abiotiska faktorer bok 5/ 10 eller bok + ek 50%

där bok ek Hedädellövskog wok 5/ 10 eller bok ek

Ask-almskog och övrig blandädellövskog

I NBI klassas i denna typ ömika sedan länge slutna skogar med förekomst gamla träd eller rik förekomst av död ved. Typen har

av selektionerats ut som:

Ädellövnaturskog bestånd där ek + bok 5/10 Sekundär ädellövnaturskog bestånd där ek + bok 5/10

Ädellövnaturskog abiotiska faktorer bestånd där ek + bok 5/ 10 Ädellövsumpskog

Älvskogar och gråalskogar

I NBI återfinns bestånd med träd och rikligt med död ved i

a grova denna typ. I NBI har denna typ selektionerats ut som:

Strandskog gråal 5/10 Brink

10. Topografiskt betingade skogsmiljöer

Detta är typer på svårframkomlig, starkt sluttande eller stenig terräng. Trädskiktet kan olika slag lövandelen är normalt hög.

vara av men Tall är ett viktigt trädslag på ytor med tunna jordlager. I samtliga regioner är typen refugial typ. I södra Sverige fungerar de som

av betes- och brukningsrefuger. Sydsluttningar i östra Sverige har dock

D-6 Bilaga 4

relativt hög brandfrekvens. I den boreala regionen utgör de i motsvarande mån ofta brandrefuger. I NBI återfinns dessa typer spridda över hela landet och i många olika skepnader. Topografiskt betingade skogsmiljöer har selektionerats ut som:

Bergbrant Rasbrant Bäckdal Ravin Vattenfallskog Liten sprickdal

Åsgranskog

Kanjondal

1 Kalkbarrskog

NBI är den enda källan för att få uppfattning om förekomsten av

en denna skogsmiljö. Typen bestäms edañska förhållanden och är

av knuten till sedimentära kalkrika bergarter eller mycket kallcrik grönsten. I NBI återfinns denna typ som Kalkbarrskog

12. Sandbarrskog

NBI är även för denna typ enda källan att få arealuppgifter. Den förekommer främst i kustnära sandområden men även på fossila sanddyner i inlandet. Runt Östersjön finns för världsdelen viktiga förekomster av sandbarrskog av nemoral och boreal typ. I NBI återfinns typen som Sandbarrskog.

13. Trädklädd betesmark

Hagmarker inventeras normalt i NBI. Det material som trots detta finns i datamaterialet hagmarker bedömer vi vara för ofullständigt

om för att göra några beräkningar från.

Bilaga 4 D-7

14. Busksnår

Även denna typ finns till stor del på betad mark som inventeras av NBI. Många övergångsregioner mot skogsmark och marker med svag produktion edañska eller klimatiska skäl tillhör dock denna typ.

av Typen har selektionerats ut som:

Hassellund Lövträdsrika skogsbryn

3 använda nyckelbiotopstyper

Vissa nyckelbiotopstyper har använts då de är relevanta för våra beräkningar. Punktobjekt enstaka träd saknar areal. Fuktig

som grova ängsmark, löväng och hagmark har medtagits i analysen då dessa nyckelbiotoper är hävdad mark normalt inventeras av NBI.

som Betad skog omfattas normalt NBI svårigheten att lokalisera

av men denna typ är stor varför arealuppskattningar blir osäkra. Rikkärr, kalkkärr och småvatten är defmitionsmässigt skogsmark. Bestånd med idegran täcker mycket små arealer och har inkluderats då de enkelt in i de skogsmiljöer vi redovisar

passar

4 arealen räknats fram

Hur nyckelbiotoper

Eftersom NBI är slutförd måste uppskattning av den totala

en arealen nyckelbiotoper och arealens fördelning på ovanstående

göras. För detta ändamål sammanställdes allt befintligt

skogsmiljöer

datalagt material från NBI i en databas.

D-8 Bilaga 4

För de färdiginventerade kommunerna beräknades länsvis siffra

en på den andel den totala arealen produktiv skogsmark

av som nyckelbiotopema utgör. För kommunerna användes normalt värden på produktiv skogsmark från lantbruksräkningen LBR 92 och den allmänna fastighetstaxeringen AFT 92, ibland korrigerade med uppgifter från NBI-ansvariga i respektive län. Arealen produktiv skogsmark i länen bedömdes ett medelvärde uppgifter från

vara av LBR 92, AFT 92 och Riksskogstaxeringen 1990 94. Den totala arealen NBI extrapolerades fram h den andel erhölls från de

m a som fárdiginventerade kommunerna. Andelssiffroma avrundades och korrigerades i något fall någon tiondels procent eller beroende

upp ner på att icke representativa kommuner inventerats.

För att ett mått på hur den beräknade totalarealen fördelar sig på de ovan angivna typerna användes respektive läns hela material, även från icke färdiginventerade kommuner. De olika typemas arealandel av det totala inventerade materialet räknades fram, län för län. Den beräknade totalarealen nyckelbiotoper i respektive län fördelades sedan enligt typemas andel. Slutligen summerades de olika typerna samman regionvis.

5 Referenser:

NITARE, NOREN, M. 1992: Nyckelbiotoper kartläggs

i nytt

projekt vid Skogsstyrelsen. Svensk Bot. Tidskr. 861219-226.

-

Bilaga 4 E-l

E

Appendix

Jämförelse av

nyckelbiotopsinventering

och i Skövde

lövskogsinventering

kommun, en fallstudie

Grundläggande problemställning

Nyckelbiotoper är definitionsmässigt avgränsade för att där finns eller misstänks finnas rödlistade arter. De är däremot inte planmässigt avgränsade för att rödlistade arter i området ska kunna leva kvar. För att bevara biodiversiteten fordras normalt om det är biotopmässigt möjligt att delar av omgivningen samtidigt skyddas eller restaureras.

Under de senaste decennierna har det flerstädes bedrivits annan inventering av naturvårdsobjekt inom ramen för olika typer av naturvårdsplanering. Exempel på sådana inventeringar är inventering av lövskogar t ex Appelqvist, Bengtson Andersson 1994, inventering av ädellövskogar t ex Envall 1985 eller inventeringar för upprättande av kommunala naturvårdsprogram Hultengren 1991.

De avgränsningar av objekt som utförts under dessa inventeringar är gjorda på andra grunder än de i nyckelbiotopsinventeringen. Vanligen är objekten avgränsade så att sammanhängande flak av samma eller liknande beståndstyper tas med. I arbetet med att skydda naturvärdena i viktiga skogsbestånd är det sannolikt att hela eller delar av dessa flak skulle omfattas av skydd. I skyddet av nyckelbiotoper bör detta i många fall leda till att större areal än själva nyckelbiotopen skyddas. I andra fall är detta inte möjligt, nyckelbiotopen ligger kanske i ett åkerlandskap eller på en ö. För att få ett mått på den faktor som nyckelbiotopema kan skalas upp i ett verkligt skyddsarbete har därför jämförelser med andra underlag gjorts i några geografiska områden. Jämförelsema har gjorts m h a GIS.

E-2 Bilaga 4

Det faktum att skyddsarbetet kommer att omfatta större objekt än den avgränsade nyckelbiotopen medför också att andra skyddsformer blir nödvändiga än de nyckelbiotopemas areal. I tabell El

som ges av

fördelningen hittills av arealmätta nyckelbiotoper. anges Storleksklassema är valda så att klassen till 0,5 ha områden

upp avser där generell hänsyn kan tas SVL §30, intervallet 0,5 till 5 ha omfattar enligt SKS beslut de områden kan komma i fråga för

som biotopskydd enligt NVL §21 och slutligen de områden som är större än 5 ha vilka således kan bli föremål för reservatsskydd enligt NVL

§7-

Sammanfattningsvis:

syftet med studien är att få ett exempel på med vilken faktor Det ena

nyckelbiotopemas areal bör skalas i ett verkligt som upp skyddsarbete. Detta för att få ett mått på vad den kända tillgången av nyckelbiotoper kan resultera i för areal att säkerställa.

Det andra syftet med denna studie är ett exempel på hur

ge nyckelbiotoper i olika storleksklasser flyttas till andra storleksklasser vid verkligt skyddsarbete. Detta får kostnadsmässiga följder då

ett ingen ersättning utgår för områden omfattas generell hänsyn.

som av

Tabell E1: Arealmätta nyckelbiotoper nedan fjällnära gränsen, fördelning i storleksklasser data tillgängliga 1997-01-20

Bilaga 4 E-3

2 Metodik allmänt

-

För att utföra beräkningama fordras såväl digitaliserade nyckelbiotopsdata andra digitaliserade underlag. I dag skulle det

som vara möjligt att göra endast för ett antal västsvenska kommuner och län och här studeras endast Skövde kommun.

För arbetet används lämpligt GIS-program där nyckelbiotopsinventeringen och den andra inventeringen läggs i var sitt skikt. Genom användning skiktens topologi fås arealer av

av

och skilda ytor. Tre olika fall är möjliga vid gemensamma

jämförelsen:

1 nyckelbiotopen berör annat objekt här fås direkt ett

storleksförhållande mellan objekttypema 2 nyckelbiotopen berör objekt här fås ingen jämförelsesiffra men

nyckelbiotopen tas med för sammanlagd jämförelse 3 annat objekt berör nyckelbiotop här tas endast objekt från de

två högsta värdeklasserna med, här fås ingen jämförelsesiffra på objektsnivå men objektet tas med för sammanlagd jämförelse

Dessa ytors förhållande till varandra ger en storleksfaktor mellan de båda inventeringama. Denna storleksfaktor beräknas även för nyckelbiotopemas storleksklasser var för sig.

3¶Jämförelse med i Skövde

lövskogsinventering

kommun

Skövde kommun medelstor sydsvensk kommun landareal 67

är en 191 ha, skogsareal 25 360 ha Lantbruksräkrmgen 1992 med olika landskapstyper som åkerbygd, lövrika sluttningszoner och blandad

barrskogsbygd. 1991 utfördes naturinventering av kommunens

en lövskogar Andersson Lundgren 1991. Totalt registrerades därvid 325 olika lövskogsobjekt med sammanlagd areal 4605 ha. I de

en av fyra naturvärdesklasser användes fördelar sig objekten på klass 1

som

911 ha, klass 2 1343 ha, klass 3 1568 ha och klass 4 784 ha. - - - - Klass 1 har högsta naturvärde. Minsta bestånd som tagits med har varit 2 ha inte indikationer på höga naturvärden framkommit vid

om flygbildstolkning eller på annat sätt.

3.1¶Resultat

Merparten landets registrerade nyckelbiotoper är i storleksklassen

av O,5-5 ha. Resultatet av jämförelsen mellan lövdominerade nyckelbiotoper och objekt från lövskogsinventeringen i den del av Skövde kommun nyckelbiotopinventerats visar att mer än

som hälften de nyckelbiotoper avgränsats med yta mellan 0,5

av som en och 5 ha större eller mindre lövskogsbestând i

omges av naturvärdesklassema 1 och 2 enligt lövskogsinventeringen tabell E2

och E3.

Detta innebär att ett skydd av naturvärdena i nyckelbiotopema kommer att omfatta objekt är större än 5 ha i de flesta fall. En

som ganska liten del nyckelbiotopema, såväl antals- som arealmässigt,

av är mindre än 0,5 ha. Dessa förefaller, av studien i Skövde kommun

döma, i mindre grad värdefull skog. Den areal att att omges av värdefull lövskog omger de lövdominerade nyckelbiotopema

som medför vid ett säkerställandearbete i Skövde kommun har att

att man räkna med areal är mer än 5 gånger så stor som

en som nyckelbiotopernas areal.

I studien har omgivande lövskogar tillhörande naturvärdesklassema 3 och 4 tagits med i dessa beräkningar. I ett arbete med restaurera naturvärden kan även sådana bestånd bli

att aktuella. För "områden med vissa naturvärden" har motsvarande beräkningar gjorts.

Tabell E2: Lövdominerade nyckelbiotoper / Objekt

i lövskogsinventeringen /del av Skövde kommun. Berörd lövskog har beräknats För objekt med vissa naturvärden. Som skyddsvärd nyckelbiotopsskog har räknats lövskogsobjekt tillhörande naturvärdesklass 1och 2 med nyckelbiotoper samt övriga övriga nyckelbiotoper. Till detta kommer objekt med vissa naturvärden samt lövskogsobjekt som bedömts tillhöra de båda högsta naturvärdesklassema i vilka man funnit nyckelbiotoper. Nedan visas nycekelbiotopemas fördelning i olika storleksklasser före och efter medtagande av berörd lövskogsareal. Endast lövskog tillhörande de båda högsta naturvärdesklassema har medtagits.

Tabell E3. Jämförelse mellan objekt från lövskogsinventeringen och lövobjekt i NBI i del av Skövde kommun

- 5 ha 2 17 27 560

E-6 Bilaga 4

4 Referenser

Andersson, L. Lundgren, C. 1991. Lövskogar i Skövde kommun.

-

Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Skövde kommun.

Appelqvist, T. Bengtson, O. 1997. Ädellövskogar i Göteborgs och

Bohus län länssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs

- en och Bohus län i manus.

Appelqvist, T., Bengtson, O. Andersson, L. 1994. Lövskogar i

Älvsborgs län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Rapport 1994.1.

- Envall, K. 1986. Inventering ädellövskog. Härryda kommun.

av -

Naturinventeringar i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen. Hultengren, 1991. Naturvårdsplan för Trollhättans kommun.

-

Trollhättans kommun. Enheten för strategisk planering, Miljö- och

hälsoskyddskontoret. Skogsstyrelsen 1995. Skogsstatistisk årsbok 1995.

sou 1997:98 Bilaga 5 1

Bilaga

från ArtDatabanken:

Rapport

av rödlistade arter i olika

Fördelning skogsbiotoper i Sverige

Bakgrund

Som ett led i Miljövårdsberedningens utredning behov att skydda

om ytterligare skog erhöll ArtDatabanken 1997-01-13 ett utredningsuppdrag om förekomsten rödlistade arter i olika

av skogsbiotoper och regioner. Specifikt löd uppdraget: Att bearbeta ArtDatabankens material på så sätt att antal rödlistade skogsarter visas i möjligaste mån

efter grad av hot hotkategori 1 +2 samt 3 +4 -

per skogsmarkstyp enligt ArtDatabankens definitioner -

i regioner enligt bifogad karta region 1 särskiljs dock ej -

Utgångspunkter och metodik

Sveriges riksdag har slagit fast att Sverige skall långsiktigt bevara alla i landet naturligt förekommande arter. Ett självklart första steg för att uppnå detta mål är att man analyserar var och i vilka biotoper det förekommer arter idag riskerar att försvinna från landet och att

som man därefter prioriterar säkerställande av just de biotoper och områden där många arter är illa ute. Det finns givetvis också många andra viktiga skäl för att skydda områden och biotoper, t.ex. att säkerställa en god representativitet av olika naturtyper eller att bevara

2 Bilaga 5

olika kulturhistoriska, estetiska och sociala värden. I denna utredning inriktar vi enbart på den förstnämnda frågan, alltså att ta fram

oss underlag för att säkerställa överlevnaden av våra arter, och då enbart de är knutna till skogar.

som

I Sverige är idag 3501 arter rödlistade, fördelade på 5 kategorier Ahlén Tjernberg 1996, Aronsson mil. 1995, Ehnström mil. 1993;

definitioner hotkategoriema i dessa: se av

0 Försvunnen

-

l Akut hotad

-

2 Sårbar

-

3 Sällsynt

-

4¶Hänsynskrävande

-

Vi har klassificerat samtliga arter efter deras prefererade biotopförekomster 7 art, för de rörliga ryggradsdjuren har

max per

dock fler tillåtits. Vi har härvid utgått från lista omfattande 67

en biotoper vi betraktar nedanstående 21 tillhörande

varav som

skogslandskapet.

Det bör påpekas att biotoppreferensema är bedömda och satta efter artens hela utbredningsområde. I praktiken kan det vara så att en art kan utnyttja olika trädslag eller biotoper i söder och i norr. Detta har vi nästan inte alls kunnat ta hänsyn till när vi korskört biotoppreferens och utbredning. I praktiken innebär det att antalet arter i vissa fall blir något för högt för vissa biotoper inom vissa regioner. Vi bedömer dock att denna effekt i praktiken är marginell och inte nämnvärt påverkar de stora mönstren.

Följande biotoper har vi betraktat som tillhörande skogslandskapet:

Sta tallskog, kalkfattig Ska kalktallskog Sgr granskog ej sump Sbb barrblandskog Sgl granskog med lövinslag Sbl barr-lövblandskog Sek ekskog Sbo bokskog

Bilaga 5 3

Säd övrig ädellövskog Shä hässle Sbj björkskog Sap aspskog Str övrig trivialskog ej sump Sal klibbalskog Sak asksumpskog Sgs gransumpskog Ssu övrig sumpskog Sra ravinskog Stb trädbryn/trädridå Shy brandfalt/hygge/stonnlucka Tra ras- och bergbrant

Av de 3501 rödlistade arterna förekommer eller förekom ca 1950 55% i skogsmark, dvs i någon av ovanstående 21 biotoper Tab. 1. Av dessa förekommer 105 i ras- och bergbranter men inte i några andra skogsbiotoper.

Tabell Antal rödlistade arter i hotkategorierna 0-4, totalt och iskogsmark.

Hotkategori Antal Antal rödlistade

rödlistade arter arter i skogen

totalt

I utredningen ingick att dela upp analysen i regioner enligt karta Då gränsen mellan region l fjällen ned t.o.m. fjällbarrskogen och 2 resp. 3 inte alls följer några administrativa gränser medan utbredningen de rödlistade arterna i våra databaser följer läns-,

av landskaps- och provinsgränser har det inte varit möjligt att särskilja

4 Bilaga 5

region Vi har därför tagit fram antalet rödlistade arter är kända

som i olika biotoper inom respektive region 2-5, där region 1 inkluderas i 2

och

När det gäller att bedöma angelägenhetsgrad för insatser för en biotop är inte enbart antalet rödlistade arter intressant utan även andelen dessa är speciellt hotade. Vi har därför även angett

av som andelen i kategorierna 1-4 tillhör Akut hotade och

av arterna som Sårbara kat. 1-2 andelen alla arter kat. 0-4 redan har

resp. av som försvunnit 0.

De fyra regionerna skiljer sig mycket i areal med faktor 10 i

en skogsareal från 2 till jfr tabell 2 vilket gör att man inte rakt av

reg. kan jämföra det totala antalet förekommande arter inom de olika regionerna. En lång rad empiriska undersökningar har funnit att när arealen minskas till lO-del så halveras i drag artantalet. Det

en grova

dock inte självklart att rödlistade arter precis följer detta generella är

varför svårt att med någon säkerhet göra omräkningar mönster, det är

siffrorna. Likväl bör vi fortsättningsvis när vi betraktar av artantalssiffroma ha i minnet de fyra regionemas mycket olika arealer.

Tabell Total landareal x1000 ha ungefärlig skogsbärande areal. I

varav

har all militär och all skyddad mark inkluderats då skogsbärande den senare

särskiljs Skogsstatistisk Årsbok 1996 statistiken andel av dessa inte i varur hämtats. 1gengäld har här diverse skogbärande impediment i myrmarker och på berg medtagits. Här, liksom i rapporten i övrigt, är region 1

inte inkluderad i region 2 och

Region Landareal Prod. skog +

fjällbarr +

skyddad +

militär mark

1021 0

5 1942 894

Totalt 41092 26874

Bilaga 5 5

De olika regionerna

Om vi analyserar förekomsterna rödlistade arter i skogar inom de

av fyra olika regionerna finner vi att det finns betydligt fler rödlistade arter i söder än i och att andelen i kategorierna Akut hotad och

norr Sårbar också är större i söder Tab. 3.

Tabell Antal rödlistade arter i de olika regionerna samt andelen av dem

tillhör kategorierna Akut hotad eller Sårbar 1 -2 eller Försvunnen 0. som Region Kat. 0-4 Kat. 1-4 Kat. 0 Kat. 1-2 % 1-2 av % O av

Siffrorna Tab. 3 och staplarna Fig. l för artantal går inte att

jämföra rakt eftersom de baseras på områden helt olika areal.

av av Skillnaderna mellan norr och söder är därför i verkligheten större om

de generella sambanden mellan och artantal gäller vilket är

area mycket osäkert skulle antalet rödlistade arter per ytenhet i själva

verket nästan 5x större i region 5 än 2.

vara

6 Bilaga 5

Fig. Antal rödlistade skogslevandearterkat. l-4 i resp.region. Notera att regionernas arealärmycket olika, vilket innebäratt per ytenhet ärskillnaderna mellan regionerna i synnerhet 5 jämfört med och 32 avsevärt större änvad staplarnavisar.

2+1

Bilaga 5 7

Väl så viktigt antalet arter eller täthet av rödlistade arter är att se

som hur många arter som är unika "endemiska i ett svenskt perspektiv inom resp. region och som därför kräver insatser inom just den regionen för att fortleva Tab. 4 och ñg. 2. Vi ser här exempelvis att av rödlistade skogsarter i kategori 1-4 så finns det 159 arter som i landet bara förekommer i 1-3 och hela 974 arter som enbart

reg. förekommer i reg. 4-5.

Tabell Antal rödlistade arter generellt resp. rödlistade skogsarter kategori 1-4 inom region/er inte förekommer inom andra

resp. som regioner i Sverige. Skillnaderna per ytenhet är i praktiken sannolikt avsevärt större eftersom regionerna skiljer mycket i areal.

Region Antal unika Antal unika

A

8 Bilaga 5

Fig. Antal rödlistade skogsarterkat. l-4 somi Sverige inte förekommer utanför resp.region. Notera att regionernas arealärmycket olika, vilket innebäratt perytenhet ärsannolikt skillnaderna avsevärtstörreänvad staplarnavisar. Staplarnatill högervisar motsvarandearter för region l-3 resp.4-5.

Bilaga 5 9

Antal rödlistade arter i olika i

skogsbiotoper Sverige

Vi går nu över till att granska hur många rödlistade arter

som förekommer inom resp. skogstyp biotop. De olika biotopema har mycket olika arealmässig förekomst i landet, vilket på samma sätt som ovan innebär att man, för att kunna jämföra tätheten av rödlistade arter mellan olika biotoper, borde göra en arealkompensation. Det finns emellertid en omvänd process att ta hänsyn till här, nämligen att antalet arter ytenhet riskerar att försvinna tenderar att

per som vara högre mindre biotopareal som finns tillgänglig och framförallt högre större hastighet biotoparealen minskar med förändringstrycket mot biotopen. Här torde därför inte de i andra sammanhang empiriskt funna sambanden areal-artantal pålitliga.

vara Vi måste därför nöja oss med att titta på det faktiska antalet arter som förekommer inom biotop och inom region.

resp. resp.

Av tabell 5 framgår att det klart största antalet rödlistade arter är knutna till olika ädellövskogar. Andelen i högre hotkategorier 1-2 eller redan försvunna O tenderar också att relativt hög i

vara ädellövskogama.

Vissa av biotopema kan vara delvis undervärderade, bl.a. på grund bristande erfarenhet hos de personer som utfört klassificeringama

av inom de olika organismgruppema. Sålunda tror vi att asksumpskogen innehåller fler rödlistade arter än framkommer i statistiken, likaså

som kan exempelvis gransumpskogen vara undervärderad.

10 Bilaga 5

Tabell Antal rödlistade arter i hela landet fördelade på olika biotoper och hotkategorier. En enskild art kan förekomma i mer än en biotop.

Alla Kat0 Kat1- Kat1- °/o1-2 %0av

arter 4 2 av 1-4 0-4 övrig ädellövsko h ekskog

Bilaga 5 11

Antal arter " N 8 ä 8 8 o o o o 0 o o c o | 1 1 | | övrigädelldvskog ekskag bokskog granskase sump barrIövblandskog barvblandskog ras-ochbergbvanl uadbrvn/uädrldå bvngtvwualskng21sump lallskog,kamamg aspskog klubbalskog g övrigsumøskog vavmskog ,ransumuskog granskogmedIövmslag bmrkskog kalklallskog hrandVaIl/VDOE/siovmlucka

asksumpskog

12 Bilaga 5

Viktiga biotoper inom de olika regionerna

Man kan förvänta sig att olika biotoper spelar olika stor roll för artbevarandet inom de olika regionerna. Vilka som är viktigast är bra att veta för att kunna prioritera rätt bl.a. vid planering av fortsatt säkerställande av mark.

2¶Region +1

Inom Norrland reg. 2+l hyser barrskogar och barr-

norra lövblandskogar totalt flest rödlistade arter, medan störst andel i kategorierna 1-2 finns inom brandfált/hygge/stormlucka resp. granskog med lövinslag Tab. 6. Vi har inte gjort någon generell närmare uppdelning av brandfált/hygge/storrnlucka. Av de 46 förekommande arterna utgörs dock 35 ryggradslösa djur. Av dessa

av

förekommer 29 på brandfalt 16 enbart på brandfált och senare varav 19 på hygge/stonnlucka varav 6 enbart i den delbiotopen.

Tabell Antal rödlistade arter inom respektive biotop i region

1-4 1-2 °/o1-2

g nskoágtle ump:

barrblandskog 132 41 barr-lövblandskog 128 44

tällslçqg kavlkfattig 331.651"32 ransunátiskog A79 29

och bergbrant 75 19

ras-

46 19

Bilaga 5 13

Region 3 +1

Gran- och barr-lövblandskogama hyser flest rödlistade arter. Brandfált/hygge/stonnlucka, granskog med lövinslag samt gransumpskogar har störst andel arter i de båda högsta hotkategorierna Tab. 7.

Tabell Antal rödlistade arter inom respektive biotop i region

1-4 1-2 °/o1-2

ras-

4 Region

Ädellövskogama, i synnerhet de med blandade bestånd övrig ädellövskog är de utan jämförelse innehåller flest rödlistade

som arter. Ekskogarna, och bergbranter samt granskog med lövinslag

rashar den högsta andelen i de högre hotkategorierna 1-2.

14 Bilaga 5

En anledning till dominansen av "övrig ädellövskog är att artrikedomen av träd och buskar ofta är hög i dessa skogar, vilket

ger livsförutsättningar för en lång rad trädartsberoende vedinsekter och kryptogamer. Flertalet de ekanknutna arterna förekommer också

av här.

Avgränsningen mellan å ena sidan ekskog och övrig ädellövskog och å andra sidan t.ex. trädbärande hagmarker förts till

som

skogen var inte alltid lätt att göra vid biotopklassiñceringen. Detta betyder att siffrorna för ekskog och övrig ädellövskog skulle kunna vara både något högre och något lägre, beroende på drar

var man gränsen gentemot odlingslandskapet.

Tabell Antal rödlistade arter inom respektive biotop i region

1-4 1-2 %1-2

övrig trivialskog ej sump 162 46 28

.. . .

" 71 523 32

kaIkta§l$I§og;Tf

brandfält/hygge/stormlucka 60 26 43 hässle 53 16 30

5 Region

Också i den sydligaste regionen ädellövskogama för klart flest

svarar rödlistade arter. Bok- och ekskogen har den största andelen arter i kategorierna Akut hotad och Sårbar kat. 1-2.

Tabell Antal rödlistade arter inom respektive biotop i region

1-4 1-2 %1-2

bokskog

16Bilaga 5

Diskussion

Av ovanstående analys framgår att det finns avsevärt fler rödlistade arter i söder än i norr och i ädellövskogar än i andra skogar. Antalet rödlistade arter är sannolikt generellt 4-5 gånger högre per ytenhet i södra än i Sverige och skillnaderna i antalet unika arter dvs

norra sådana som i Sverige bara finns där mellan å ena sidan regionerna 4- 5 och å andra sidan reg. l-3 är ännu större. Dessa mönster är en följd

flera faktorer. 1 Det finns generellt ett betydligt högre artantal i av söder jämfört med i norr. 2 Ädellövskogama, som ligger i söder, är artrikare jämfört med andra skogar. 3 Det mänskliga trycket är och har varit betydligt större i söder. 4 Andelen skyddad skog i söder är endast bråkdel arealen skyddad i norr.

en av

Att många arter är inskränkta till relativt små områden betyder också att deras livsmiljöer måste bevaras just där; det hjälper inte dessa arter att stora arealer skyddas inom andra delar landet.

av Slutsatsen är att det är ytterst angeläget med ett avsevärt utökat skydd

skogar, och då i synnerhet gamla ädellövskogar, i södra Sverige. av

Detta betyder emellertid inte att skyddet för våra arter i norra Sverige idag är tillräckligt. 509 arter i hotkategoriema l-4 inom region 2+1 och 811 arter i region 3+1 är en tydlig indikation på att så inte är fallet.

Den skogstyps-/biotopindelning använts i denna utredning är

som egentligen inte tillräcklig för att utkristallisera de viktigaste kvalitéema för de rödlistade skogsartemas fortbestånd. Det kan vara stor skillnad på granskog och granskog. Många arter är också mera beroende ett specifikt substrat än den storbiotop som substratet

av av råkar förekomma Generellt gäller att gammal skog, stort innehåll av död ved och näringsrikt underlag är betydligt gynnsammare än motsatsen. Näringsrikedomen är viktig för sådana arter som är direkt knutna till mark- eller fältskiktet också för det stora antal arter

men som kräver grova dimensioner på träd och ved.

Generellt för hela landet gäller att, från arternas bevarandesynpunkt, det är avgörande vilka områden och kvalitén av dessa som man undantar från det rationella skogsbruket, likaså att

Bilaga 5 17

hänsyn i skogsbruket tillämpas också där många rödlistade arter förekommer. Hittills har säkerställandet dominerats skogar på

av lågproduktiv mark. Det är inte självklart att bevarandearbetet i den mån det alls lyckas blir billigare med ett sådant förfarande. En högproduktiv, överårig" skog kan innehålla tiotals gånger fler rödlistade arter än en lågproduktiv skog med klena dimensioner. Exempelvis förekommer endast ca 5% varav 2% med huvudsaklig förekomst av landets skogslevande rödlistade arterna inom skogliga impediment Cederberg mil. 1997.

Ädellövskogslagen har ibland påståtts lägga en grön hand över Sveriges ädellövskogar, varför ytterligare skydd ansetts onödligt. Sett ur de inneboende artemas synvinkel är detta påstående emellertid helt felaktigt. Lagen stadgar visserligen fortsatt ädellövskogsbruk, men hindrar inte avverkning av gamla träd eller borttagande av död ved.

I redan starkt fragmenterade landskap innebär också nedhuggning av varje skog med rödlistade arter att avstånden ytterligare ökar mellan artemas kvarvarande populationer. Detta betyder att även om vi inom någon hundraårsperiod får tillbaka de rätta strukturerna i skogarna så finns ofta inte arterna kvar inom sådana avstånd att de kan återkolonisera skogarna. Vi får biologiskt tomma skogar. För en hel del vedberoende arter, t.ex. ädellövskogslevande hålträdsknäppare, har fragmenteringen redan gått så långt att de kvarvarande populationerna är att betrakta som "levande fossil som inom den närmaste hundraårsperioden oundvikligen kommer att dö ut från landet. Vi har ett stort ansvar att se till att denna grupp inte blir ännu större.

Ett annat generellt problem med våra skogar är att skiftande skogsbruksmetoder under tidernas lopp producerat strukturellt olika skogar. De avverkningsmogna skogar vi idag ser töryngrades

som kring eller strax efter förra sekelskiftet och sköttes med skogsbruksmetoder som i många fall har skapat en relativt god heterogenitet. De skogar som föryngrades kring seklets mitt och som kommer att bli nästa generations gammelskogar har anlagts och brukats med metoder skapat betydligt mera ensartade, homogena

som skogar. Detta kommer sannolikt att innebära att våra rödlistade arter möter en trång flaskhals inom de kommande decennierna, en flaskhals

18 Bilaga 5

sannolikt kommer att medföra att ett betydande antal som skogslevande arter helt försvinner från vårt land.

Slutligen bör frågan ställas hur resultaten från denna utredning kan kopplas till frågan hur stora arealer skogsmark som behöver

om säkerställas Det är omöjligt att med utgångspunkt från ovanstående siffror beräkna detta, det överhuvudtaget alls låter sig göra utifrån

om dagens kunskapsnivå. Däremot kan få klar fingervisning om i

man en vilka skogstyper skyddet måste utökas avsevärt. Genom att inom respektive region jämföra fördelningen av rödlistade arter inom olika skogstyper med fördelningen och kvalitén redan säkerställd

av skogsmark, kan få bild av vilka biotoper som måste

man en prioriteras. För flera biotopema räcker det med stor sannolikhet

av inte med att undanta alla högkvalitativa områden, utan ett

ens återskapande måste dessutom till för att kunna behålla nästan alla arter.

Citerad Litteratur

Ahlén, Tjernberg, M. red. 1996. Rödlistade ryggradsdjur i

Sverige Artfakta. ArtDatabanken, Uppsala. Aronsson, M., Hallingbäck, T. Mattsson, J.-E. red. 1995.

Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken, Uppsala. Cederberg, B., Ehnström, B., Gärdenfors, U., Hallingbäck, T.,

Ingelög, T., Lejfelt-Sahlén, A., Tjernberg, M. 1997. De

trädbärande impedimentens betydelse för rödlistade arter. Art-

Databanken. Under tryckning. Ehnström, B., Gärdenfors, U. Lindelöw, Å. 1993. Rödlistade

evertebrater i Sverige 1993. Databanken för hotade arter, Uppsala.

Skogsstatistisk Årsbok 1996. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Bilaga 5 19

Rapporten har utarbetats av undertecknad men i bakomliggande

klassificeringar av biotoppreferenser har dessutom deltagit Gillis

Aronsson, Mora Aronsson, Bengt Ehnström, Tomas Hallingbäck, Anna Lejfelt-Sahlén, Niklas Lönell, Martin Tjernberg samt ett stort antal personer inom flora- och faunavårdskommittéerna. Flera av dessa personer, liksom Ingemar Ahlén, Björn Cederberg och Torleif Ingelög, har dessutom deltagit i förberedelserna för uppdragets genomförande och lämnat konstruktiva synpunkter på rapportens utformning.

1997-03-20

ULF GÃRDENFORS AnDatabanken Box 7002 750 07 Uppsala

13 501/1997.-98

SOU

Bilaga 6 1

Bilaga

Vidsträckta i

kulturmiljöer

skogen

Underlag till Miljövårdsberedningens

skogsgrupp

Målsättning och sammanfattning

Miljövårdsberedningens skogsuppdrag syftar till att beräkna skyddsbehovet av skog. I samband med detta bör vissa kulturrniljövärden i skogsmark kunna tas tillvara och samordnas med de områden avsätts för att skydda skog.

som

En exakt förteckning av lämpliga objekt torde kunna upprättas efter länsvisa genomgångar. Från kulturmiljösektoms synpunkt bör dock lämpliga områden skog avsättas utifrån vissa kriterier:

första hand bör ett urval forntida fossila agrarmiljöer, s.k. 0

hackerörsområden, i Götaland inkluderas för att skapa

referensområden undantas från modernt skogsbruk.

som

välbevarat samband mellan kultur- och naturmiljön är önskvärt. 0 en

Hackerörsområden bevuxna med lövblandskog är lämpliga.

skogar ännu bevarar sambandet mellan kulturlämningar och 0 som

det biologiska arvet i form hävdade lövskogar med produktiva

av brunjordar bör inkluderas.

den sydsvenska postglaciala skogshistorien är kontinuerligt

påverkad människan. För att bevara de traditionella

av

bondskogamas ålderdomliga karaktär mångfald är därför en viss

av

sou 1997:98 2 Bilaga 6

kontinuerligt hävd med skogsbete och plockhuggning önskvärd.

kulturmiljöer är lämpliga att ingå i skyddade skogar är 0 andra som

främst vissa andra agrarmiljöer, förhistoriska boplats- och

typer av

fángstmiljöer, samiska kulturmiljöer, bergsbruksmiljöer samt

miljöer med spår efter husbehovsutnyttjande eller tidig

skogsindustri.

analys utifrån växtregioner

Sammanfattande

för olika vidsträckta kulturmiljöer redovisas i det Skyddsbehovet

utifrån de åtta skogliga regioner användes vid följande som Riksantikvarieämbetets underlag 1991 figur

I lägre delar: fångstgropssystem för älg. Förfjällsterräng.

vattenanknutna stenåldersboplatser, samiska

Hela regionen:

kulturmiljöer.

Norrlands inland. Hela regionen: fångstgropssystemen för

2.

vattenanknutna stenåldersboplatser, tidig skogsindustri. I

älg,

norr: samiska kulturmiljöer. l syd: ñnnbygder.

3. Nordsvenska höglandets randbygder. Tidig skogsindustri. Storsjöbygden: ödesbölen. Svealandsdelen: bergsbrukets

Norrlands kustlands del: boplatsgropar och lämningar. norra

Delar i syd: agrarmiljöer. l syd: bergsbruk och

hyddbottnar.

Iágteknisk järnhantering.

Mälardalen. Hela regionen: agrarmiljöer med

4.

röjningsröseområden och stensträngssystem.

5. Sydsvenska höglandet. Hela regionen: stora komplex av

röjningsröseområden och andra agrarlämningar, tidig

skogsindustri. Lokalt Iágteknisk järnhantering.

Bilaga 6 3

sydligaste Sveriges slättbygder samt Västgöta- och östgötaslätten. Hela regionen: välvda åkrar och stensträngsområden.

7. Kust- och skärgårdsbygden. Främst Bohuslän:

stenåldersboplatser.

8. Öland och Gotland. Stensträngssystem och blockparceller, s.k. "celtic ñelds".

14 501/1997:98

4 Bilaga 6

åtta regioner användes vid Riksantikvarie- Figur De skogliga som ämbetets underlag 1991.

Inledning

Miljövårdsberedningens skogsgrupp gav i april 1996

Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ge underlag för en eventuell

samordning med kulturmiljöer vid avsättning av skyddad skog. Föreliggande utredning utgör avrapportering på detta uppdrag.

Riksantikvarieämbetet redogjorde i ett underlag till 1990 års skogspolitiska kommitté 910614 för sin syn på bevarande av

kultunniljöer vid skogsbruk. Kulturrniljöemas innehåll beskrevs

utifrån åtta skogliga regioner. De viktigaste generella åtgärderna för att åstadkomma större hänsyn till kulturmiljöer är att markberedning inte bör förekomma, att större variation i trädslag och ålder är önskvärd och att det behövs en individuell anpassning av avverkningen och alternativ till trakthyggesbruk som bättre tar hänsyn till kulturspår, exempelvis blädning.

Föreliggande rapport kan ett komplement till det nämnda

ses som underlaget. Eftersom det alltså redan gjorts regional analys utgår

en beskrivningarna i det följande från olika typer av kulturmiljöer.

Från till storskaliga miljöer objekt

Den kunskap som vi idag har om kulturmiljön härrör i stora delar från

relativt ny forskning och praxis inom kulturrniljövården. Tidigare

uppfattades vanligen kulturminnen som olika slag av smärre objekt, vilka sällan var mer än några tiotals meter stora. Det rörde sig oftast

forntida gravar, hällristningar, runstenar etc., och speciellt om värdefulla byggnader. I såväl vetenskapliga som antikvariska sammanhang behandlades även objekten som tämligen lösryckta ända in på 1960-talet.

I vetenskapligt hänseende var ett miljötänkande etablerat i början av l960-talet, och i den antikvariska tillämpningen tillkom samma sak

6 Bilaga 6

senast i och med arbetena kring den fysiska riksplaneringen 1969. Planeringsprocessen har medverkat till detta liksom storskaliga exploateringar för infrastruktur och metoder inom skogsbruket.

nya

Det är emellertid i stort sett först under det årtiondet som man

senaste

upptäckt att sammanhängande kultunniljöer i sig kan vara mycket

och omfatta än flera tiotals eller rentav hundratals hektar. stora mer Denna kunskap tidigare mycket vagt formulerad, och

var systematiserades först efter mitten l980-talet. De mest omfattande

av

dessa kulturmiljöer utgörs forntida odlingsspår, idag vanligen av av belägna i skogsmark. Ursprungligen har säkerligen många sådana lämningar funnits i dagens jordbruksmark, de är där oftast

men bortodlade eller mycket fragmentariska. Områden med sådana fornlämningar består såväl synliga delar, gravar och

av som odlingsrösen, skärvstenshögar mark osynliga lämningar

etc., som ovan i form kulturlager, husgrunder, härdar mm.

av

kultur har alltid funnits i skogen

Mänsklig

Ur kultur-miljösynpunkt är det positivt att viss andel skog skyddas

en från det moderna skogsbrukets produktionsmetoder. Ensartad skogsodling ensartat landskap föga står i samklang med

ger ett som den äldre kulturmiljön. Människans närvaro i skogen behöver dock inte alltid uppfattas något negativt sig natur- eller

som ur vare kulturmiljöaspekt. Under årtusenden har människan tvärtom skapat mycket det vi uppfattar som värden i skogen.

av som

Äldre tiders agrarsamhällen kännetecknades i hög grad av hävden av naturmiljön. Inte bara inägomarker utan även omgivande skogar präglades skötsel och utnyttjande i olika avseenden. I så gott som

av hela landet har människan alltsedan istiden satt sin prägel på skogen. Skogen påverkades på rad sätt; tog timmer, anlade tillfälliga

en man åkrar och gynnade skogsbete. Denna tlertusenåriga inverkan av bönder på skogsekosystemen skapade, särskilt i Sydsverige, ett biologiskt mångfacetterat skogslandskap där lövskog med inslag av skottskog och grässvålar viktiga beståndsdelar.

var

Bilaga 6 7

De senaste årens forskning har påvisat ett samband mellan den agrara hävden och balansen mellan brunjord och podsol, åtminstone i Sydsverige. Bondens långvariga och systematiska gynnande av agrart värdefullt löv och gräs har samtidigt förskjutit jordmånen i riktning mot brunjord och därmed mot en större biologisk mångfald. De omfattande planteringama av barrskog, särskilt gran, har dock förändrat denna balans i riktning mot podsol och utamuning av de hävdgynnade arterna.

Kulturmiljön, med agrarlämningar och andra fornminnen, och en stor del den biologiska mångfalden hänger alltså samman.

av Skogsbestånden bär till viss del ännu spår av äldre tiders agrara

en hävd, med gynnande löv och gräs. Beträffande Sydsveriges

av brunjordar kan anta att dessa till stor del är ett resultat av forntida

man bönders arbete och markinvesteringar, dvs något som omintetgörs i och med de omfattande barrskogsplanteringama.

Att skapa urskogar är att skapa en ny kvalitet, åtminstone i Sydsverige,

långsiktiga resultat är svåra att överblicka. Däremot utarmas och vars krymper ständigt de traditionella bondskogama med sin hävdgynnade biologiska mångfald.

Vidsträckta kulturlämningar

Ålderdomliga fossila agrarlandskap

Den i särklass mest omfattande vidsträckta kulturmiljöer

gruppen av utgörs komplex med lämningar efter agrara bosättningar med flera

av typer spår, endast delvis är synliga mark. Stora arealer

av som ovan med olika lämningar kan tillsammans bilda betydande miljöer och inte sällan kompletta forntida fossila agrarlandskap. Dessa kan vara från olika tider, från bronsålder ända till de senast decenniemas jordbruksnedläggelse. Det brukar redovisas fomåkrar i

som som antikvariska sammanhang är framför allt lämningar från tre huvudperioder: bronsålder-äldre jämålder, yngre jämålder-medeltid,

8 Bilaga 6

respektive tiden för de stora skiftena på l700-1800-talen.

Röjningsrösen utgör ett omfattande komplex av lämningar med olika datering och funktionell bakgrund. Man kan i princip särskilja tre kategorier, dels s.k. hackerör, dels troligen främst medeltida lämningar, och dels röjningsrösen från senare tid. Lämningama utgörs till största delen röjningsrösen, men omfattande komplex med

av hägnader, s.k. stensträngssystem, förekommer även.

Bilaga 6 9

Exempel Översiktlig karta med en ungefär skalriktig redovisning av

rájningsröse- områden inom del av Älvsborgs län. Uppgifter ur Riksantikvarieämbetets fornminnesregister.

10 Bilaga

De äldsta fomålqama utgörs områden med röjningsrösen, s.k.

av "hackerör", tillkom under bronsålder-äldre jämålder. Man avser

som

då endast vissa röjningsröseområden, främst Sydsvenska höglandet,

med handplockade, regelbundna röjningsrösen. I litteraturen är de omnämnda "hackerör", "hackhem", etc. De sammanhängande

som arealema normalt mycket stora, från några till flera tiotals hektar.

är Ofta det svårt att avgränsa enskilda odlingsytor, och många

är områden varierande storlek kan närbelägna och ses som ett

av vara enda stort komplex.

har antagits områden hackerörstyp avspeglar ett extensivt Det att av bruk med lätta handredskap eftersom sällan ser typiska

man åkerformer terrasskanter eller parcellindelningar. Generellt är det

som endast mansbördas storlek lagts upp till

stenar av en som röjningsrösen. På mark gjorts stenfri, eller redan varit det

som som naturligt, kan samtidigt ha använt årder.

man

Fossil åkermark hackerörstyp ha varit odlad extensivt i

av anses

Troligen har odlingscykeln varit 20 30 år. På de ytor

långtidsträda. -

inte varit besådda har förmodligen haft betesvall, som dels som man buffrar marken mot surhet, dels binder kväve i rotsystemen. Inom

områden har det troligen även ha förekommit kulturbetingade dessa skottskogar.

Beträffande topograñska lägen återfinns röjningsröseområden av

hackerörstyp uteslutande på lättare morän- och sandmarker. Marken kan såväl kraftigt kuperad som helt plan. Röjningsröseområden

vara

medeltida förekommer i liknande mark, medan de som antas vara sentida förekommer i mycket varierande stenbundna miljöer.

Bilaga 6 1 I

Ovarsukxskana

ua

N S000matar

23 okvuisxan:m

Kmnonorq

nadxelouamråda

unqetársxalnklnql

samermotsvarar

lagatorIokzlkznor

ronaqon

Exempel Utbredningen av röjningsröseområden med s.k. hackerör, ungefär skalriktigt prickmarkerade. Det karterade området omfattar

100 km2 kring Växjö stad. 5% hela arealen

drygt Omkring av utgör

hackerörsområden, dvs andelen i skog är högre. Uppgifter ur Riksantikvarieämbetets fornminnesregister.

15 .901/1997:08

12 Bilaga 6

UPPSALA barrskog 41,3%

i hagmark 8,8% blandskog 32.6%

skog odef. 17,2% lövskog ,2%

Exempel 3: Rojningsröseområdenas fördelning på olika typer av

skogar inom del Uppsala län 5 socknar: Alunda, Ekeby, av Forsmark, Harg och Hökhuvud.

ÄLVSBORG I

barrskog 28,8%

lövskog 7,8% skog odef. 2,3%

hagmark 39,2%

Exempel 4. Rojningsröseområdenas fördelning på olika typer av

skogar inom del Älvsborgs län 11 socknar: Dannike, F innekumla, av Hillared, Kinnarumma, Ljushult, Länghem, Månstad, Seglora, Sexdrega, Södra Säm och Tvärred.

Bilaga 6 13 sou 1997:98

KRISTIANSTAD blandskog 26,5% barrskog 21,9%

skog odef. 6.7% lövskog 34,4%

Exempel 5: Röjningsröseområdenas fördelning på olika typer av

skogar inom del Kristianstad län 13 socknar: Brönnestad, av Farstorp, Finja, Gumlösa, Ignaberga, Matteröd, N. Sandby, N. Mellby, Nävlinge, Stoby, Sörby, Vankiva och Vinslöv.

Uppgifter ur RAÃssfornminnesregister.

antal områden 25 20 15 10 5 0,25-3 4-7 8-11 12-15 16-19 20-24 ha

Exempel Röjningsröseområdenas areal i N. Mellby socken, L län.

Uppgifter Riksantikvarieämbetets fornminnesregister.

ur

14 Bilaga 6

antal områden 15

50-199 200-399 400-599 600-799 800-999 1200 rn

Exempel Röjningsröseområdenas största längdmått i N. Mellby

socken, L län. Uppgifter Riksantikvarieämbetets ur

fornminnesregister.

antal områden 15 12 9

50-199 200-399 400-599 600-799 800-999 1200 m

Exempel 8: Röjningsröseområdenas största längdmått i Alunda

socken, C län. Uppgifter Riksantikvarieämbetets ur

fornminnesregister.

De dominerande hackerörsområdena återfinns på det sydsvenska höglandet och i skogsbygdema i Götalands inland, generellt över högsta kustlinjen, även undantag finns. Hackerörsliknande

om röjningsrösen har under senare år även påträffats i nordöstra Uppland, i vad kan betecknas som utmarksmiljöer tillsammans med

som numera rösen och stensättningar bronsålders- eller äldre jämålderstyp.

av Sannolikt är de av samma typ som de sydsvenska.

RAÄ Storlek m marktyp anm

7 530x240 127200 lövskog

16 380x220 83 600 1övskog+barrskog granplant 36 400x250 100000 barrskog granplam,delvis hygge,

krañigt skadatav

Skogsmaskin

64 300x270 81 000 lövskog 69 290x250 72 500 barrskog-Plövskog granplant

72 200x110 22 000 lövskog

130x110 14300 75 480x190 91 200 "

Exempel 9. Förteckning röjningsräseområden i Matteröd socken,

av Kristianstad län, uppgifter Riksantikvarieämbetets

ur

fornminnesregister.

Eventuellt finns spridda röjningsröseornråden motsvarande typ i

av Värmland och Dalsland och delar Norrland. I

av Riksantikvarieämbetets fomminnesregister, det officiella registret för fornlämningar och andra kulturlämningar, är röjningsröseområden endast systematiskt dokumenterade beträffande Kristianstads och Kronobergs län.

Genom arkeologiska undersökningar vet idag att det i

man

SOU 1997298

16 Bilaga 6

hackerörsområdena går att få fram väsentlig information, inte bara i de enskilda rösena, utan lika väl mellan och invid dem. Man har bland annat kunnat konstatera att områdena vanligen har en lång och komplicerad användningstid, ofta hundratals år, och att det i vissa fall

ingår samtida boplatslämningar.

De mest kända röjningsrösena från äldre historisk tid finns de s.k. "Ödesbölena" i Jämtlands län Ödesbölena ursprungligen

var

. bondgårdar i drift under vissa perioder mellan 1100- och

som var l400-talen. Mycket ödeläggelsen har satts i samband med

av digerdöden på 1300-talet, även om tidvis klimatförsämring var en bidragande orsak.

Själva åkerfonnema på Ödesbölena framträder som terrasser med spridda röjningsrösen. Av bebyggelsen kan enstaka husgrunder synas. Ursprungligen ingick förstås även stora betes- och slätten-marker som sällan efterlämnat några synliga spår, de bästa markerna kan

även om ha utnyttjats för slåtter långt efter medeltiden, ända fram i nutid.

Ödesbölena kännetecknas topograñskt i regel höglänta

av terränglägena, helst vettande mot söder. Placeringen motiverades främst klimatologiska faktorer. Ödesbölen har främst registrerats i

av Jämtlands län. Ett fåtal liknande områden har registrerats i Sydsveriges skogsbygder. Se Sveriges Nationalatlas, "SNA", bd "Kulturminnen och kulturmiljövård" 41.

s.

Det är även mycket vanligt att det förekommer röjningsrösen från sen tid d.v.s. från l700-l900-tal. Sådana är kända över nästan hela

, landet. Vanligen kan de relateras till en förtäming av torp och utflyttade gårdar. I Norrland kan det dock röra sig om en nykolonisation. Topografiskt återfinns de sentida fomåkrama med röjningsrösen inom mycket varierande landskapsavsnitt. De nu övergivna åkrama är inte systematiskt registrerade, men de förekommer över hela landet, om än glesare i Norrland.

I södra Norrland och delar Svealand finns många ñnngårdar efter

av

kolonisation utrnarksskogar under främst l500-l600-talen. I en av

dessa finnbygder svedjades barrskog i stor omfattning, även om man idag knappast några spår mark. Se SNA s. 91. ser ovan

agrarlämning kan bilda omfattande arealer utgörs av En typ av som När talar stensträngssystem avses i regel stensträngssystem. man om äldre hägnadskaraktär, somvär tämligen vanlig på

den speciella typ av

Gotland och Öland, i Uppland, Östergötland och delar av samt Västmanland. I topografiskt hänseende har de flesta typer mark av På främst Gotland förekommer även stora områden med utnyttjats. förhistoriska blockparceller. Se SNA s. 39-40.

I Västsverige är ofta stensträngar kombinerade med tydliga spår av åkermark i s.k. bandparceller, vanligen från jämålder. En grupp bandformiga åkerparceller, förekommer i stora områden i främst som jordbruksbygder utgörs de s.k. välvda eller ryggade

Västergötlands av

åkrarna. Dessa tillhör de senaste två seklemas faser av

jordbruksexpansion. Se SNA s. 40-41.

Förhistoriska boplats- och fångstmiljöer

kulturmiljöer lämpliga att inkludera i skyddad skog hör Till de som är med från stenåldern. Det vi idag kallar även områden boplatser boplatser utgörs platser där funnit olika föremål som tyder på av man mänsklig aktivitet. Framför allt i Norrland kan man på boplatserna s.k. boplatsgropar, och ibland även

även påträffa anläggningar som

och skärvstensvallar s.k. "koksten". De kända

hyddbottnar av

vanligen vattenanlmutna. Dels finns de längs den boplatserna är förhistoriska havsstrandlinjen, varierat i takt med landhöjningen, som dels boplatserna längs vattendrag och sjöar. Se SNA s. 14-

påträffas

15.

Ända sedan stenålder har tillämpat passiv fångst av älg och ren man med Gropama användes till dess att eldvapen infördes.

fångstgropar.

Vanligen anlagda mellan, eller längs med, sjöar eller älvar är systemen

för djurens naturliga vandringsleder. Utbredningsområdet

att spärra av inland och delar det kustnära landet ända ned i är hela Norrlands av

18 Bilaga 6

Svealand ovan norrlandsgränsen. Se SNA s. 60-61.

Områden med lämningar efter en samisk renskätarkultur omfattar hela Norrland från kust till fjäll, även om dagens samiska områden begränsas till något än Lappland. Lokalt kan en miljö bestå av

mer boplatslämningar som visten och kåtatomten gravar, fångstanläggningar och kultplatser, etc. Se SNA s. 64-69.

Ålderdomlig metallhantering och äldre tiders

skogsutnyttj ande

De oftast äldre, lågtekniska järnframställningsplatserna uppvisar relativt oansenliga lämningar, kolningsgropar, slaggvarp och

som blästerugnar. Det vanligen sluttningar eller avsatser nära myrar

var eller låglänt mark togs i anspråk eftersom järnråvaroma utgjordes

som

myrmalm eller rödjord. Lämningar efter den lågtekniska av jämframställningen har påträffats på många håll i landet. Se SNA s. 54-55.

Spår efter metallframställning, framför allt järn, finns åtminstone från århundradena före Kristus och framöver. Bergsbruket i industriell

mer mening uppstod under tidig medeltid, och rörde såväl järn- som koppar- och silverframställning. Bergsbruket hade till stora delar en permanent karaktär då tog malmen från och då

man gruvor bearbetningen skedde på hyttor med masugnar, vattenhjul, rostningsgropar, smedjor, bodar, slaggvarp etc. En viktig råvara utgjordes dock träkol, framställdes i kolmilor; av dessa

av som återfinns idag kolbottnar i tusental. Till bergsbruket hörde även hundratals hammare för vidareförädling.

Lokaliseringen gruvor styrdes förstås av fyndighetema. Hyttoma

av kunde ha friare placering, redan tidigt infördes vattendrivna

en men blåsbälgar, varför lade hyttorna vid bäckar lagom storlek och

man av fall. Det medeltida bergsbruket är relativt väl avgränsat till dagens Bergslagen och vissa andra områden. Se SNA s. 56-59.

sou 1997:98 Bilaga 6 19

I alla landets skogsbygder har det även förekommit varierande

verksamhet husbehovsutnytzjande eller tidig skogsindustri

av som efterlämnat vissa spår. Regionalt eller lokalt finns exempelvis omfattande lämningar efter tjärbränning, pottaskebränning, kolning,

flottning, etc.

Vidsträckta

kulturmil jöer

i skogen

agrar-

miljöe

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolansteg steg.för U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . nya lnkomstskattelag,dell-lll. Fi. 33.Attläraövergränser.Enstudie OECD:sav Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakning miljon.M.av

Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Nykursinañkpolitiken+bilagor.K. arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningvått.Fi. Lansstyrelsemasrollitrafik- ochfordonsfrågor.K. 37.EttteknisktforskningsinstitutiGöteborg.U. Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring 38 Myndighetellermarknad. . .

förvalmingsområden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.Fi. påsex Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.Ju. . ln. Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete. . ochztrossamfunden hetsanpassningavstatsförvaltningens 4l. Staten struktur.Fi. Rättsligreglering Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. Grundlag

- Skatter,miljöochsysselsätming.Fi. Lagomtrossamfund

- 12.lT-probleminförZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrån hearingen anordnadav 42.Statenochtrossamfunden lT-kommissionendenl8 december. Begravningsverksamheten.Ku. lT-kommissionensrapportl/97.K. 43.Statenochtrossamfunden RegionpolitikförhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen . arkiven,Ku. lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden . Svenskakyrkanspersonal.Ku. ochproblematik.Fi. Attutvecklaindustriforskningsinstituten.N. 4 Statenochtrossamfunden

. Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd.skatterochfinansiering.Ku, . trossamfunden +Bilagor.Fi. 46.Statenoch Granskning granskning. Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.Ku.

av . Statenochtrossamfunden Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. l9.Bättreinformationomkunsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku. 20.Konkuuenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitikistaten. Växai lärande.Förslagtill läroplanförbarnoch Förkompetensochresultat.Fi. . Grundlagsskyddför medier.Ju. unga6-16 U.år. 49. nya 22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.AlternativautvecklingsvågarförEU:s 23.Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik,om gemensammajordbrukspolitik.Jo. demokratiochdelaktighetden8november1996 5 Bristeriomsorg

. anordnat FoIkomröstningsutredningen,lT- enfrågaombemötandeaväldre.S.

av kommissionenochKommunikatluusfuisknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeaväldre.S.

- 24.VälfärdiverklighetenPengarräckerinte. 53.AvskaffareklamskattenFi.

- 25.Svensk EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten.

mat- 26.EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- HurfungerarministerstyreipraktikenFi. försöijningen.Jo. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav 27.KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku. 28.l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 5OFolketsområdgivareochbeslutsfattare.

. vårtoffentligaetos.Fi. +Bilagal och2.Ju. 29.Bampomografiftagan. 57.l medborgarnastjänst. lnnehavskriminalisering Ju. Ensamladförvalmingspolitikförstaten.Fi.

m.m. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför S8.Personaluthyrning.A. svenskstatsiörvaltning.Fi. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku. 3. Kristallkulantrettonröster framtiden. 60 Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. . - om IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6l. An växablandbetongochkojor. 90.Ändradorganisation detstatligaplan-,för bygg-

Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars ochbostadsvasendet.ln.

uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån 9l. Jaktensvillkor- enutredning vissaom jaktfrågor.

Storstadskommittén. Jo. 62.Rosor betong.av 92.Medieföretagi SverigeÄgandeoch

- Enantologitill delbetänkandetAtt växabland strukturföråndringaripress,radioochTV. Ku. betongochkojorfrånStorstadskommittén. 93.Hantering fel i utjamningssystemetav för

63.Sverigeinförepokskiñet. kommunerochlandsting.ln.

lT-kommissionensrapport5/97.K. 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 95.Forum världskulturför

+Bilagedel.A enrapport ettom rikarekulturliv.Ku.

- 65 Polisensregister.Ju. 96.Lokalförsorjningochfastighetsagande.

. 66.Statsskuldspolitiken.Fi. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.Fi. 67.Återkallelse uppehållstillstånd.av UD. 97.Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.M.

Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 98.Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.

. 69.Besparingari stortochsmått.U. Bilagor.M. 70.Totalförsvaret frivilligorganisationemaoch

- uppdrag,stödochersättning.Fö.

.Politikförunga.

+ st2 bilagor.ln. 72 Enlagomsocialförsåkringar.S.

. 73.Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk

kommunikation.Referatfrån seminariumett

anordnat lT-kommissionen.av Närings-och

handelsdepartementetochSElSden decemberll

1996.lT-kommissionensrapport6/97.K. 7A EU:sjordbrukspolitik,miljonochregional

.

utveckling.Jo. 75.Bosatmingsbegreppet.Skatterättsligareglerför

fysiskapersoner.Fi. 76.Invandrarei vårdochomsorg

- enfrågaombemötandeäldre.av 77.Uppföljning inkomstskanelagen.av Fi.

Medelsfbrvalmingikommuner landsting.och ln.

. 79.Försäkringsmäklare.Enlagöversynav

Forsåkringsmäklaruuedningen.Fi. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi.

Allmännyttigabostadstöretag.

.

+Bilaga.ln. 82.Likamöjligheter.ln.

Ommaktochkön-i spåren offentligaav

.

organisationenomvandling.A. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 85.Förmånefterinkomst-Samordnatinkomstbegrepp

forbostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför

rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. 86.Punktskattekontrollalkohol,tobakochav

mineralolja,m.m.Fi. 87.Kvinnor,manochinkomster.

Jämställdhetochoberoende.A. 88.Upphandlingförutveckling.N. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.

Statens utredningar 1997 offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulantrettonrösteromframtiden.

-

lT-kommissionensrapport3/97.31 Fastighetsdataregister.3

Nykursi trafikpolitiken+bilagor.35 Aktiebolagetskapital.22

Sverigeinförepokskiftet. Bampomografifrågan.

lT-kommissionensrapport5/97.63 lnnehavskriminaliseingm.m.29

Införensvenskpolicyomsakerelektronisk IntegritetOffentlighetInformationsteknik.39

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Grundlagsskyddförnyamedier.49

lT-kommissionen,Nårings-ochhaudclsdepanementet Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

ochSElSdenll december1996. +Bilagal och 56

lT-kommissionensrapport6/97.73 Polisensregister.65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

Återkallelse lnkomstskattelag,dell-lll. 2

avuppehållstillstånd.67

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex

Försvarsdepartementet förvalmingsområden.7

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Totalförsvaret frivilligorganisationemaoch

hetsanpassningstatsförvaltningensav struktur.9 - uppdrag,stödochersättning.70

Ansvaretlör valutapolitiken.10

Socialdepartementet Skatter,miljöochsysselsättning.l l

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframvaxt Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

ochproblematik.15 Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.24

- Skatter,tjänsterochsysselsättning. Bristeri omsorg +Bilagor.17

enfrågaombemötandeaväldre.51 - Granskning granskning.av Omsorgmedkunskap inlevelseoch Danmark.18

Denstatligarevisioneni Sverigeoch

enfrågaombemötandeaväldre.52 - KontrollReavinstVärdepapper.27 Attväxablandbetongochkojor. roll och

l demokratinstjänst.Statstjånstemannens Ettdelbetänkandebarnsochungdomarsom vånoffentliga 28

etos. uppväxtvillkori storstådemasutsattaområdenfrån

Europa staten.och Europeiseringensbetydelseför Suntadskommittén.61

svenskl4|förvaltning.30 Rosoravbetong. förvaltnings-

Attläraövergränser.Enstudie 0ECD:sav Enantologitill delbetankandetAtt växabland

politiskasamarbete.33 betongochkojorfrånStorstadskommittén.62 penningtvätt.36

Bekampandeav Enlagomsocialförsäkringar.72

Myndighetellermarknad. Invandrarei vårdochomsorg 38

Statförvalmingensolikaverksamhetsuulci.

enfrågaombemötandeäldre.76av - Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefterinkomst-Samordnatinkomstbegrepp

Förkompetensochresultat.48 förbostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför

Avskaffareklamskatten53 råtttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

Ministemochmakten.

Hurfungerarministerstyreipraktiken54 Kommunikationsdepartementet

l medborgarnastjänst. Länsstyrelsemas trañk-roll i ochfordonsfrågor.6 Ensamladförvalmingspolitikfor 57

staten. lT-probleminför2000-skiñet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnad lT-kommissionenav den Bosåttningsbegreppet.Skatteråttsligareglerför

18december.lT-kommissionensrapportl/97.12 fysiska 75

personer. Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik, Uppföljning inkomstskattelagen.77

av demokratiochdelaktighetden november8 1996 Försakringsmäklare.lagöversynEn

av anordnat Folkomröstningsutredningen,av lT- Försäkringsmäklaruuedningen.79

kommissionenochKommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation.80

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Punktskattekontrollalkohol.tobakochav Statenochtrossamfunden mineralolja.m.m.86 Denkyrkligaegendomen.47 Lokalförsörjningochfastighetsägande. Statenochtrossamfunden.Sammanfattni

uaav Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 förslagenfråndestatligautredningarna.55

SvenskhemmetVoksenäsenstörvaltningsform.59 Utbildningsdepartementet

Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Dennyagymnasieskolanstegförsteg.1 Grannlands-TVikabelnät.68

- Växai lärande.Förslagtill läroplanförbamoch Medieföretagi Sverige Ägandeoch

unga6-16är.21 stmkturtörändringari press,radioochTV.92 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Forum världskulturför Besparingaristonochsmått.69 - enrapportomettrikarekulturliv.95

Jordbruksdepartementet Närings- och handelsdepartementet Svenskmat- EU-fat.25 RegionpolitikforhelaSverige.13 EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Attutvecklaiuduuifur kningsinstituten.16 försörjningen.26 Konkuuenslagen1993-1996.20 AlternativautvecklingsvägarförEU:s Upphandlingförutveckling.88 gemensammajordbrukspolitik.50 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 EU:sjordbmkspolitik,miljönochregional Konkuuensneutalltransportbidrag.94 utveckling.74 Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor.91 Inrikesdepartementet

- en om

Bättreinformationom nsumentpriser.19 Arbetsmarknadsdepartementet

Ungaocharbete.40 Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödför Politikforunga. arbetshandikappade.5 + st2 bilagor.71 Personaluthyrning.58 Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.78 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Allmännyttigabostadsföretag. +Bilagedel.64 +Bilaga.81 Ommaktochkön i spåren offentligaav Likaru-jlighete 82

- . organisationersomvandling.83 Ändradorganisationfördetstatligaplan-,bygg- Kvinnor,mänochinkomster. ochbostadsväsendet.90 Jämställdhetochoberoende.87 Hantering fel iav utjätnningssystemetför

kommunerochlandsting.93 Kulturdepartementet

Miljödepartementet IT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Förbättradmiljöinformation.4 Rättsligreglering Följdlagstiftningtill miljöbalken.32

Grundlag Övervakningavmiljön.34 - - Lagomtrossamfund Enhållbarkemikaliepolitik.84 - LagomSvenskakyrkan.41 Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.97 Statenochtrossamfunden Skydd skogsmark.av Behovochkostnader. Begravningsverksamheten.42 Bilagor.98 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch dekyrkligaarkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd.skatterochñnansieing.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvidavgiñsbetalning.46