Miljöskulden : en rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

En rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör Arne J ernelöv

sou 1992:58

J8

Statens offentliga utredningar

ggg 1992:58

Q Miljö- och naturresursdepartementet

Miljöskulden

En hur

rapport om rniljöskulden utvecklas vi ingenting gör

om

Arne .Igmelöv

Rapport från Miljövårdsberedningen Jo 1968:A

Stockholm 1992

Mlljoskulden

SOU och Ds kan köpas fran Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets forvaltningskontor ombesörja xcmissutsandningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax: 08739 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtotgsgatan Stockholm

Professor Ame Jemelöv är verksam vid Institutet för vatten- och

luftvårdsforslming IVL, Stockholm. Han är även ledamot av Miljövårdsberedningen.

Omslag: Media Nova Omslagsteckning: Lars-Erik Håkansson

ISBN 91-38-13092-0 ISSN 0375-250X

Regeringskansliets Offsetcentral Stockholm juni 1992

Mlllöskuldon

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

SAMMANFATTNING

Internationella jämförelser Vem är skyldig

INLEDNING Hur beräkna kostnader för återställandet

GLOBALA MILJÖPROBLEM Stratosfáriskt ozon Klimat

TERRITORIELLA MILJÖPROBLEM

Försurning Mark-, Yt- och Grundvatten

-

Dagssituation 1990

Trender Jordbruksmarkens kadmium- och humushalt Kadmium Humus

Mll|6ekulden

Marin eutroñering 24

L 2 Dagssituation 1990 24 Trender 26

Klororganiska ämnen 29

SLUT REFLEKTIONER

1992:58 Mlllbskulden SOU

FÖRORD

Alltför länge har miljön förblivit given förutsättning, uppmärksam-

en då varit faktum. När försurningen drabbade

mad först miljöskadoma ett

våra eller kärnkrafthaveri förvandlade mänsklig miljö till skogar när ett

en förgiftad spökstad. Det finns inga fria nyttigheter. Frågan är inte om får betala när miljön föröds. Frågan är när, hur och vilka, tvingas betala.

som

Sambandet mellan ekonomi och ekologi måste tydliggöras genom

ökad användning effektiva ekonomiska styrmedel. Genom att sätta

av

blir kostnaderna synliga, då kan miljöskulder för pris miljön framtiden förebyggas. Jemelöv har i denna rapport gett ett värdefullt underlag till en

Arne

fortsatt diskussion sambandet ekonomi och ekologi. Han ställer

om

frågan Hur utvecklas miljöskulden om ingenting gör. Sanningen är

det redan är sent att göra något miljösituationen. Det är nu

att måste helheten. se

94+

Olof Johansson

Miljöminister och ordförande i Miljövårdsberedningen

Mlljéskulden

SAM MANFATTNING

Sveriges miljöskuld uppskattas till ‘260 milliarder kronor. 1980 beräknas motsvarande summa ha varit knappt hälften så stor i fast pen-

ningvärde.

De tyngsta posterna i 1990 års miljöskuld finns inom områdena jordbruk, avfall och försurning. Utifrån de scenarier som kortfattat

redovisas i rapporten beräknas Sveriges miljöskuld öka med ytterligare

nästan 7 milliarder år. De poster försämras mest om per som

ingenting gör är klimatvariabilitet, jordbruk, avfall och försurning. Nedanstående tabell sammanfattar uppskattningama.

Sveriges miliöskuld milliarder kronor, 1990 års penningvärde

Område 1990 Aår

Globalt Stratosfáxiskt ozon - - Klimat 85 2,5

‘Terrltoriellt

Försurning

Jordbruksmark Kadmium 6 0,1 Humus 25 1,3

Miljöskulden

Marin eutrofiering Havet 10 1-0 Kustnära våtmarker 0,2 1-0

Klororganiska ämnen

PCB m m 0,1 :0 Sälarier 0,2 :0

Avfall

Biologisk mångfald

Noaks Ark 2,6 :0 Våtmarker ; ;Q

Summa 261 6,6

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

Siffran för Sveriges del 300 milliarder kronor kan jämföras med

- -

uppskattningar som gjorts för f.d. DDR 1 500 milliarder kronor,

-

Polen 2 000 milliarder och Östersjöns avrinningsområde 3 000

milliarder.

Dessa uppskattningar avser enbart upplag av avfall och högkontaminerad mark där saneringen beräknats kosta DM 10 000 m’.

per

Miljöskulden för 3 000 dumping sites för miljöfarligt avfall i USA be-

räknas till 600 milliarder kronor och för den amerikanska militärens och kärnkraftens radioaktiva avfall till 1 000 milliarder kronor medan

erforderliga skyddsåtgärder för lågliggande kustornråden i USA vid klimatförändringsbetingad havsnivåhöjning beräknats till 3 000 milliarder. EPA’s beräkning kostnaderna för att åtgärda super-fimd-sites

av

utgår från typ och grad av förorening och volym. Saneringskostnadema

per ton varierar mellan $500 och $10 000. I helt jämförelse

en annan

kan konstateras att den beräknade miljöskulden i samtliga fall trots

Mlllöcktalden

skilda definitioner och beréikningsmetoder är klart större än landets

utlandsskuld.

VEM Än SKYLDIG

Av den fortgående ökningen den svenska miljöskulden förorsakas

av

ungefär hälften av aktiviteter utanför Sverige.

Mlllbskulden

INLEDNING

Ett nyckelbegrepp för denna rapport är definierat som återställandekostnad för miljöskador är tekniskt-ekonomiskt återställsom bara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala åter-

kommande reparationsinsatser. Rapporten syftar till att belysa hur denna miljöskuld utvecklas om beslutade åtgärder genomförs men inga ytterligare tillkommer. Tidsperspektivet är ca 3 decennier. Givetvis möter ett sådant försök hel serie svåra avgränsnings-

en

problem. Den första och kanske den viktigaste frågan är vad räknar

som återställbart. Ju färre saker inkluderas dess mindre blir miljö-

som

skulden. Avser vi återställbar med dagens teknik eller morgondagens Är teknikoptimister eller pessimister Det är lätt att peka prak-

tiska exempel där dessa fundamentala frågor ställs på sin spets. Kan

en utdöd art återställas Räknar med att mammutens kan gener

kartläggas från bevarade vävnader, kan

att generna syntetiseras och

föras in i ett elefantägg istället För de ursprungliga och att elefantägget

med mammutgener kan införas och utvecklas i elfantmodern för att i sinom tid framfödas mammut Vad kostar i så fall detta som

[föreliggande rapport har denna återställande betraktats

typ av som

science-fiction och inte räknats miljöskuld.

som

Den principiella frågan och avgränsningsproblemet kvarstår. Nya

tekniska landvinningar kan öka de tekniskt-ekonomiska möjligheterna att återställa och därmed öka den redovisade miljöskulden

genom att

miljöskador som tidigare exkluderats ur skulden, då de klassats

som

ogenomförbara, nu inkluderas. Detta är dock inte principiellt helt olikt

att ny brytnings- och prospekteringsteknik gör att nya mineralfyn-

Mlllöskulden

digheter plötsligt redovisas och tas tillgångar i företags bokslut

upp som

och länders naturresursredovisning. Av typ trivialt är

samma men mer att teknisk utveckling kan medföra att ett återställande, där kostnaden

ingår i miljöskulden, blir billigare och att skulden därigenom sjunker. Satsningar på FoU inom miljösaneringsområdet skulle troligen sänka

miljöskulden med än FoU-kostnaden. mer

En fråga där det formella svaret kan skilja sig från det reella är: När

har ett beslut fattats Är internationellt avtal Är ett ett beslut ett riksdagsbeslut övergripande karaktär t.ex. koldioxidtaket beslut av ett Innebär introduktionen teknik vid anläggning beslut av en ny en ett att införa den överallt mot bakgrund att det tekniskt möjliga och av

ekonomiskt rimliga är överordnad policy I denna en rapport tillämpas

ett pragmatiskt synsätt innebärande att skiss görs framtiden en av

baserad på författarens bedömning vad händer politikerna

av som om inte förändrar spelreglerna än vad följer redan fattade mer som av beslut och om administratörema inte förändrar

tillämpningen av

reglerna Implicit i framtidsskissema ligger således i de olika fallen en

bedömning om vad som är beslut. En annan nyckelfråga med svåra awägningsproblem inbyggda

är

Återställande till vilken situation Exempel från de areella nänngama

skogs- och jordbruk kan illustrera situationen. Dagens skogs- och jord-

bruk leder till mycket artfattigare kulturlandskap än det tidiga nitton-

hundratalets. Vill återställa den situationen hade för femtio, hundra eller trehundra år sedan eller är det romartidens vidsträckta ek-

skogar som hägrar för Gerrnanien och södra Skandinavien Svaret

som

återigen refererar till den praktiska hanteringen i denna är

rapport att

ingen tidsgräns har identifierats utan att återställandebehovet kvantifierats utifrån uthållig produktionskapacitet

sustainable yield för areella

näringar och artdiversitet. Sustainability-begreppet har även

gett

kriteriet att uppbyggda depåer av näringsämnenmiljögifter skall

oskadliggöras genom immobilisering eller destruktion.

Även ambitionsnivån

är av utslagsgivande betydelse för kostnaderna för återställande eller omhändertagande. I Sverige

är ambitionsnivån

högre för radioaktivitet än för kemikalier. Sålunda ser t.ex. yrkeshygi-

eniska gränsvärden tio gånger så allvarligt på strålningsinducerad

cancer

som på kemikalieinducerad. I denna rapport redovisas beräknad

en

Mlllbskulden

kostnad för kämkraftsavfall år 2020 till 50 milliarder kronor medan allt övrigt miljöfarligt avfall beräknas kosta 95 milliarder att omhänderta. Vore kraven på omhändertagandet lika stränga i förhållande till toxicitet eller mutagenicitet som för det radioaktiva avfallet skulle kostnaden vara minst fem gånger högre. Vore, å andra sidan, ambitionsnivån för radioaktivt avfall lika låg som för kemiskt, skulle 10 milliarder räcka för detta omhändertagande.

BERÄKNA KOSTNADER rön ÅTERSTÄLLANDET

HUR

Kostnadsuppskattningama är mycket olika precision. I en del fall har av samer-ingar av aktuell typ genomförts och antalet objekt är rimligt väl känt. I andra fall är såväl restaureringskostnaden per enhet som antalet enheter grova uppskattningar. Ambitionen vad gäller precision är begränsad och kan uttryckas som: Rätt antal nollor och en signifikant siffra.

En principiell fråga gäller hur åtgärder av begränsad varaktighet

mer ska jämföras med slutlig sanering. Exempel kan hämtas från försurningsområdet där sjökalkning har karaktär av uppehållande försvar. Den teknik för omräkning tillämpas här innebär årskostnad som att en uppskattas varefter miljöskulden anges som det kapital som genererar den ränta som täcker årskostnaden. I rapporten används räntesatsen 5%. I beräkningen av Sveriges miljöskuld har en uppdelning gjorts i globala miljöproblem och territoriella. I den första kategorin har skulden ansetts de rikas skuld och Sveriges andel motsvara vår vara

del världens rika befolkning 8,5 millioner av 1 milliard utan hänsyn

av till att vårt nettobidrag är vida mindre. I den andra kategorin de territoriella betraktas miljöskulden - som Sveriges oberoende av vilket land som står för de emissioner som gett upphov till skadan.

Mlllöskuldon

GLOBALA MILJÖPROBLEM

Till de globala miljöproblemen räknas här stratosläriskt ozon och UV-

strålning samt växthusgaser och klimateffekter. Dessa globala mil-

jöproblem anses i detta sammanhang vara den rika världens ansvar. Miljöslrulden beräknas därför fördelad på en milliard människor av vilka 8,5 millioner bor i Sverige.

STRATOSFÄRISKT OZON

Ingen teknik finns för att återställa ozonskiktet. Ingen miljöskuld h således beräknats.

KLIMAT

Oomtvistliga fakta är att atmosfárens halt av vissa gaser såsom C0,, CH., och N20 och CFC ökar och att dessa minskar värmeutstrålningen från jordklotet. Beräkningar, som inte tar med potentiellt viktiga fysikaliska och biologiska feed-back-mekanismer av positiv och negativ art, men som likafullt är de bästa som kan göras idag, indikerar att den globala medeltemperaturen kan komma att öka 3-4 °C om utvecklingen fortsätter under de närmaste decennierna. Skulle detta bli fallet beräknas polartemperaturen öka dubbelt så mycket 6-8 °C.

Mlllbskulden

Dagens kunskap är alltför bristfällig för att göra regionala och nationella prognoser, men de primära ekonomiska effekterna i Sverige

för t.ex. energibalans, jord- och skogsbruk årsmedeltemperatur-

av en höjning av ca 5 °C behöver inte vara negativ. Globalt sett kan en klimatförändring medföra negativa effekter på vattenbalansen i kontinentemas innerområden dagens Överskotts- —— områden för vete och majs och stora kostnader för omflyttning. - Gissningsmässiga uppskattningar av antalet miljöflyktingar pekar mot en halv milliard. Hur detta skulle kunna påverka Sverige kan inte bedömas, men sannolikt skulle även kostnaderna för bli mycket oss höga. Sveriges bidrag till växthusgasemas ökning är liten. Vad gäller den viktigaste koldioxid fixeras för närvarande inom svenskt - - mer territorium än vad emitterar. Följande bedöms illustrera dagsläget.

Koldzaxzd från Sverige til atmosfären Mton Cär

Förbränning av importerat fossilt bränsle 16 15-17,5 Kalkbränning , Förlust från jordbruksmark 1,6 1,0-2,2 Förlust från skogsmark 0 —4fi

Summa 18,4

Koldioxid från atmosfären till Sverige Mton Cär

av av kol i avrinningvatten

Nettosedimentering av primärprod. 7 5-10

på svenskt territorialvatten

Ack. teknosfáren t.ex. byggnaden 0,3 0,1-0,5

Ack, sopdeponier

Summa 25,7 Nettoñxering i Sverige 7,3 Mton Cår

Miljöskulden

De antropogena CO,-emissionema uppgår till ca 6 milliarder ton som

C per år. Ökningen i atmosfären motsvarar ca 3 milliarder ton.

Koldioxid för ungefär hälften av den antropogena växthuseffek-

svarar ten. Hittillsvarande ökning av atmosfárens halt motsvarar ca 100

milliarder ton C02 som C.

Tekniska lösningar finns för att avskilja C02 ur luft och därmed -

i princip för att återställa atmosfárens CO2-halt och naturliga växt-

—

husegenskaper. Genomgående ärde tekniska gasseparationslösningarna mycket 10 100 gånger kostsamma än att ñxera motsvarande

mer kolmängd i biomassamarkkol. Olika beräkningar har visat att avsevärda mängder kol kan bindas i biomassa och som markkol till en kostnad av

$5-10 ton. Den bindbara mängden ökar givetvis om ett högre pris

per accepteras. I följande räkneexempel antas en kostnad av hundra kronor per ton kol:

Dagens miljöskuld: 100 milliarder ton x 100 SEK 10 000 milliarder kronor.

Årlig ökning 3 milliarder ton x 100 SEK 300 milliarder kronor.

Sveriges andel 0,85% nuvarande miljöskuld motsvarar då 85

av

milliarder kronor och av den årliga ökningen 2,5 milliarder.

17 W

Miljöskulden

TERRITORIELLA MILJÖPROBLEM

FÖRSURNING MARK, YT- OCH GRUNDVATTEN ——-

Dagssituation 1990

Drygt 10 000 av Sveriges ca 80 000 sjöar är idag kraftigt försurade till följd av sur nederbörd och ytterligare ungefär samma antal förlorar

fortlöpande buffringsfönnåga och hotar samma öde till mötes.

Dessutom finns klara férsurningsskador i ca 100 000 km rinnande vatten.

Det pågående sjökalkningsprogrammet utgör ett uppehållande försvar

som tillåter försumingskänsliga arter att överleva i sjöar och vattendrag från vilka de skulle försvtmnit. Hittills har drygt 5 500 sjöar annars

kalkats. Den årliga kostnaden för statskassan uppgår till 100 millioner

kronor men om arbete och andra frivilliga insatser räknas till marknadsvärde torde den totala kostnaden uppgå till drygt det dubbla. Den nuvarande omfattningen av kalkningsprogrammet för sjöar och vattendrag bedöms motsvara knappt halva behovet för att motverka försurningen d.v.s. kalkning av ytvatten i full skala beräknas i dagsläget kosta 500 millioner kronor per år. Miljöskulden här i form det - av

kapital som skulle behöva avsättas för att en ränta på 5% skulle täcka den årliga kostnaden blir följaktligen 10 milliarder kronor.

- Grundvattnet är ännu försurat bara i begränsade synnerligen känsliga

områden, men sjunkande buüringsförmåga i jordar och marklager med-

Miljöskulden

för att omfattningen kan beräknas öka snabbt on inte motåtgärder sätts m. Direkta kalkningsåtgärder för att motverka gnndvattenförsuming är tekniskt svåra att sätta in. Vatten från enskild brunnar kan givetvis kalkas och även kalkstensinfodring kring enskilla brunnar i områden med försurat grundvatten kan komma ifråga. Fömärvarande uppskattas behovet av grundvattenkalkning till en tioriedel av behovet av ytvattenkalkning, dvs till 50 millioner år motvarande miljöskuld per en av 1 milliard kronor. Skogsmarkens pH-värde har sjunkit alarmennde i stora delar av södra Sverige och vissa delar av mellersta,t.ex Dalsland-Vämiland Nuvarande beräkningar tyder att 650 000 haskogsmark är i behov

av kalkningvitalitetsgödsling för att skogens pnduktionsförmåga ska

kunna bibehållas och fortsatt markförsuming mcverkas. Kostnaden for ett sådant beräknas till mellan 3 och 4nilliarder kronor med program en varaktighet av tio till femton år. Skogskallmingvitalitetsgödsling enligt denna modell förser skogsmarken med ett buffrande lager på ytan vilketmotverkar ytterligare markförsuming till följd surt nedfall. Den åteitäller dock inte, annat av

än möjligen mycket lång sikt, markens pH ocljonbalans. Direkta åtgärder för att åstadkomma detta skulle kosta sarleksordningsmässigt tio gånger mer än det föreslagna markytkalknigsprogrammet, dvs.

kanske 30 milliarder kronor om det alls är utfooart. Den nuvarande miljöskulden med utgångspukt från kostnaden för

att återställa pH och jonbalans i skogsmark kameräknas uppgå till 30

milliarder kronor. Kostnaden för ett uppehållane försvar beräknas till

3-4 milliarder med varaktighet tio till imton år dvs årlig

en av en kostnad av ca 300 millioner. Miljöskulden i fon av det kapital som skulle behöva avsättas för att klara detta blir 6 rilliarder och summan således 36 milliarder kronor.

Trender

Trots kraftiga reduktioner av svavelutsläppet i lrerige och betydelse-

fulla minskningar från övriga Västeuropa har ndfallet i södra Sverige

t.o.m. 1989 endast minskat marginellt. Utvecklinen i Östeuropa fram

Mlllöskulden

till de stora politiska onvälvningama för några år sedan motverkade de positiva bidragen från äst Beräkningar av vad iaturen tål ger vid handen att nedfallet av försurande ämnen borde ninska med 80% i de mest utsatta delarna av landet för att försumirgsprocessen ska upphöra. Gällande intemationella överenskommelse miljöområdet kommer på långa vägar att ge detta resultat. Försuningen kommer således att fortsätta och med en gradvis uttömning a markens buffertkapacitet kan även minskande nedfall ge större utfalli form av pH-sänkning i markvatten. En nyckelroll för der fortsatta försumingen i Sverige har utveckling-

en i Östeuropa framför allt Östersjöländema vad gäller emis-

.— sioner av SO, och FOX. Preliminära uppskattningar baserade på industriproduktionens ltveckling tyder på att svavelemissionema 1990 och 1991 har minskat ned så mycket 40%. Detta har emellertid som ingenting att göra mer miljöåtaganden utan är en effekt att den av starkt nedsmutsande brmkolsberoende tunga industrin i östra Tyskland, Polen och Tjeckoslovakien tvingas till nedläggning och produktionsinskränkning när den nöter internationell marknadskonkurrens. Vad som händer några års och decenniers sikt är näst intill ogörligt att bedöma. En gissning är att svavelemissionema från den industri kommer at efterträda den nuvarande kan behållas

som på en

nivå 50% 1989 års svavelemissionsnivå, medan av av utsläppen av kväveoxid från framxäxande privatbilism och en högtemperaturförbränning av mer högvärdiga bränslen ökar. I detta scenario Ökar antalet sjöar är kraftigt försurade eller i besom

hov av upprepad skydcskalkning från dagens drygt 10 000 till kanske

15 000 på trettio års skt. Kostnaden för ytvattenkalkning i 1990 års penningsvärde skulle di kunna uppgå till 700 millioner kronor år. per Motsvarande kostnad ör att buffra försurat grundvatten skulle öka

mycket snabbare. En fö-siktig uppskattning ger tio gångers ökning från

dagens nivå till 500 milloner årligen. Miljöslculden för försurat ytvatten har därmed vuxit till 14 milliarder och den för försurat grundvatten till 10. Arealen skogsmark som är försurad ocheller kväveövermättad kan

ha ökat till knappt million ha och den årliga kostnaden för det

en uppehållande försvareti form ytkalkning skogsmarken till 400 av av millioner kronor. Kaptalet betalar detta

som uppehållandeförsvar

Mlljöskulden

behöver alltså 8 milliarder. Miljöskulden för återställa markens vara att

pH och jonbalans beräknas den större aktuella arealen ha ökat

genom

till 40 milliarder i dagens penningvärde. Summa kapital för uppehållan-

deförsvar och återställande markens pH-värde och jonbalans skulle av således bli 48 milliarder kronor.

JORDBRUKSMARKENS KADMIUM- OCH HUMUSHALT

Kadmium

Halten av kadmium i jordbruksmark ökar fortlöpande till följd av kadmiumkontaminerad fosfat i konstgödning och till följd kadmiumav kontaminerat slam från kommunala reningsverk. Även luftnedfall bi-

drar. Ökningstakten beräknas till 0,5% år.

per Kadmiums rörlighet i mark är i hög grad beroende markens pH-

värde. Skulle kalkning jordbruksmark bli otillräcklig för

av att upprätthålla höga mark pH-värden i framtiden skulle växternas kadmiumupptag kunna öka drastiskt och därmed konsumenternas intag. Då

normalexponeringen för stora delar Sveriges befolkning idag ligger

av inom en faktor 2 eller 3 effektnivåer

av vore en Ökning av kadmium-

innehållet i baslivsmedel ett hot folkhälsan.

mot Utvecklingen på skogssidan klara vamingssignaler. På många håll i landet där för-

ger

surning av skogsmark är långt gången, t.ex. Småland och Vännland, är

älgens kadmiumhalter i njurar och lever sådana att organen bör ätas. Det kan inte heller uteslutas att de tid observerade, försenare

vånande höga kadmiumutsläppen från skogsindustrin

är resultatet av

högre kadmiumanrikning i veden. Någon teknik för minska att jordar-

nas kadmiumhalt finns för närvarande inte. Bibehållande ett högt i

av pH jordbruksmarken blir därför en förut-

sättning för acceptabla kadmiumhalter i livsmedel. Kalkanvändningen i jord- och trädgårdsbruk har minskat från 350

tusen ton per år i början av 1980-talet till 184 tusen ton 1990. En

återgång till kalkgivor av 30O tusen ton år torde på sikt

per vara

nödvändigt bl.a.för att bibehålla låga kadmiumhalter i grödoma.

Mlljöskuldon

Kostnaden ca 500 millioner per år kan som ett uppehållande

ses försvar och motsvarar en miljöskuld av 10 milliarder kronor. Nuvarande årskostnad respektive miljöskuld beräknas till 300 millioner respektive 6 milliarder kronor.

Humus

Sedan slutet av 1940-talet har humushalten i svensk åkerjord sjunkit fortlöpande som ett resultat av den jordbruksteknologi som numera används i Sverige och Västerlandet i övrigt. Lägre humushalter i mark medför sämre förmåga att binda vatten och näringsämnen och medför att känsligheten hos grödorna för bl.a. vådervariationer ökar. Långsiktigt skulle jordbruksmarkens humushalt kunna återställas genom övergång till en annan jordbruksteknologi t.ex. återgång till traditionell. Att göra det inom ramen för ett direkt restaureringsprogram är tekniskt möjligt men kostsamt. Följande räkneexempel illustrerar omfattningen.

Beräknad total förlust organiska ämnen från jordbruksmark sedan av 1950: 20 Mton

som kol i

Mängd jordbruksmark: 2,8 millioner ha

Humusförlust kol: ha 7 ton

som per

m3 0,7 kg per

Återstållande humushalt skulle kunna ske tillförsel av genom av t.ex. torv, vilket i ett räkneexempel skulle kosta i storleksordning 90 milliarder kronor. En så omfattande torvbrytning skulle dock i sig upphov till miljöge skador och en ny miljöskuld. Ett alternativt räkneexempel utgår från att den producerade grödan används till att öka jordamas humushalt, nedplöjning eller t.ex. genom insitukompostering.

Mlllöskulden

Ett ha jordbruksmark producerar i genomsnitt grödor motsvarande 1-3 ton kol i humifierad form. Således skulle 3-4 års produktion behöva direkt återföras till

jordarna för att kompensera de senaste fyrtio årens uppskattade

humusförluster.

Av jordbrukets produktionsvärde om knappt trettio milliarder antages

hälften härröra direkt eller indirekt från grödan.

Resten antas vara

animalieproduktion från infört foder. Miljöskulden skulle då uppgå till

ca 50 milliarder kronor. Vore det uttryckliga syftet med produktionen att återställa halten markkol borde dock kostnaden för att nå detta specifika mål kunna

sänkas avsevärt. En halvering förefaller fullt möjlig. Beräknad miljö-

skuld blir således 25 milliarder.

Genom att nuvarande jordbruksteknologi har flera decennier på

nacken antas huvuddelen den odlade marken ha nått av en typ av

jämvikt med avseende på halten organiskt kol. Betydelsefulla undantag

utgör de odlade områden erhållits våtmarksdränering.

som genom Kolförlustema här uppskattas till 1,6 millioner år, beräknas ton per men avta under de kommande decennierna.

Om den genomsnittliga årsförlusten fram till 2020 1

antas vara

million ton kol år skulle återställandekostnaden enligt öka

per ovan med 1,3 milliarder år. per

MARIN EUTROFIERING

Dagssituation 1990

I marin miljö är kväve i form nitrat eller ammonium den främsta av

produktionsbegränsande faktorn och därmed den viktigaste orsaken till eutrofiering. Följande tabeller visar de av myndigheterna i respektive

land uppgivna kväveutsläppet till Östersjön respektive Västerhavet

samt beräkningar av nedfall och kvävefixering över och i respektive

havsområde. Siffran för Tyskland är gamla DDR och BRD. summan av

De angivna mängdema från Östersjöns östra strandstater är sannolikt

Mlljbskuldon

för låga. Andra oberoendeuppskattningar sätter totalsiffran 30-60%

högre.

Kvävebelastning på Östersjön

Kvävebelastning på Västerhavet

Till detta kommer tillförsel med havsströmmar, t.ex. Jutska strömmen,

från Nordsjön och Östersjön.

Tillförseln av kväve är ca fem gånger så hög den fot-industriella

som

och fosfortillförseln nästan 10 gånger. Primärproduktionen har ökat kraftigt. Den större fytoplarxktonmängden ger upphov till ökad grumlighet och sänkt siktdjup och ger en bas för en större population

j5 7

Mlllöskulden

av zooplankton och bottenlevande organismer. Betydligt större mängder organiskt material, till stor del i form döda alger, faller av genom

språngskiktet och ned i det stagnanta bottenvattnet. Syretäringen har

ökat och syrebrist uppstår numera över stora bottenområden i

Östersjön, redan 2,5——3 år efter ett saltvattensinbrott.

Minskat ljus till följd av fytoplanktongrumling och ökad konkurrens

från fastsittande grönalger har medfört att utbredningen i djupled av

karaktärsväxten för Östersjöns strandzon blåstång har minskat

- -

och med den organismer som tångräkor, medan fastsittande grönalger och spigg ökat.

Även det totala fisket har ökat kraftigt från ett par hundra tusen årston till millionen. ca

Från användarsynpunkt är det främst två aspekter på marin eutrofiering som är intressanta: rekreation och fiske. Från rekreations-

synpunkt är givetvis ett hav med klart vatten, levande bottnar och med

klippor med tång istället för slemmiga grönalger att föredraga och mer

värt. Från fiskesynpunkt det bästa god och regelbunden tillgång

vore

till värdefull fisk idealet. I och med eutroñeringen ökar ñsketillgången men variationen i fångst, speciellt torsk, mellan goda år och dåliga

av

Ökar också Som följdeffekt den större näringstillgången blir laxarnas

av

kött gråvitt istället för och marknadsvärdet sjunker. Oftast innebär

rosa

artförändringen i eutrofieringens följd att mindre uppskattad och därför

billigare konsumtionsñsk utgör en större andel av den Ökade fångsten.

Trender

Kvävetillförseln sker huvudsakligen två sätt via atmosfären och

—

via avrinning från jord- och skogs-bruk.

Det atmosfáriska kvävet från förbränning från

emanerar NOx trafik

och energiomvandling stallgödselhantering samt ammoniak.

Trenden hittills i de områden som påverkar Östersjön, Skagerack och

Kattegatt är att avrinning från land stagnerat en hög nivå medan atmosfártillförseln fortlöpande ökat.

Beslut begränsad användning katalytisk avgasrening om av på.

bensindrivna bilar i Västeuropa kommer att leda till minskning

av

Mlljöskulden

trafikens N02-emissioner i takt med att bilparken förnyas. Ökad

privatbilism i Östeuropa leder där till ökade trañkemissioner. Myn-

dighetsbeslut och teknisk utveckling förväntas medföra att low-N02

brännare införs större och medelstora förbränningsparmor i hela Europa. Bättre stallgödselhanterin g i länder som Danmark och Nederländerna

kan medföra lägre ammoniakemissioner från jordbruket i Västeuropa, medan modern intensiv kreatursdrift kan leda till ökad avgång av jord-

bruksammoniak i t.ex. Polen och Östtyskland.

En framskrivning av hittillsvarande trender och bedömning av den teknisk-ekonomiska utvecklingen ger vid handen att en viss fortsatt Ökning av kvävetillförseln är huvudscenariot. Effekten av detta blir fortsatt eutroñering, snabbare syrebrist i

bottenvattnet efter saltvattensinbrott och än större genomsnittlig utbredning av de syrefria bottnama, mer alggrumling och regelmässig algblomning, blåstångens försvinnande som strandzonens växtsamhälle

och sporadiskt gott torskfiske. Ökad kväveavrinning från försurad och kvävemättad

skogsmark

bidrar. Fosfortillförseln beräknas fortsätta att sakta minska, detta men

bedöms vara av mindre betydelse för den marina eutrofieringen.

Östersjöns långa omsättningstid ~ 30 år bidrar till att göra systemet

trögt.

Möjligen kan en havsnivåökning till följd av klimatförändring bidra

till mer frekventa saltvattensinbrott i Östersjön och därmed till

förbättrade syreförhållanden i bottenvattnet. Detta skulle då medföra minskad återcirkulation intemgödsling med fosfor.

Förändringarna vid den svenska Västkusten torde bli mindre om-

fattande än i Östersjön. Effekten av åtgärder med kväveemission från

främst trafik och jordbruk i Sverige, Danmark och Tyskland medför

minskad kvävebelastning medan kvävemättnad i svensk och norsk skogsmark leder till ökad avrinning via skogsvattendrag.

Restaurering av Östersjön har aldrig direkt diskuterats och torde vara

av tvivelaktigt värde så länge de eutrofierande utsläppen pågår. I ett tänkt läge där utsläppen reducerats avsevärt och de långa uppehållstiderna och interna självgödslingsprocesser fördröjer tillfriskningen

Mlljöskulden

kanske i sekler kan frågan bli aktuell. Från små insjöar finns erfarenhet

av bottenmuddring, syresättning och närsaltsfállning som i princip skulle

kunna bli aktuella tekniker även för Östersjön.

Under avfallsrubriken redovisas uppskattade kostnader för att restau-

rera ca 500 eutroñerade insjöar och vattendrag omfattande en

sammanlagd yta av knappt 10 000 ha. Den genomsnittliga kostnaden blir då 200 000 kronorha med spännvidd beroende på am-

men en bitionsnivå och restaureringsmetodik från 5 000 till 1 million kronor per

ha. För Östersjöns del skulle i ett räkneexempel 3 millioner ha kunna

antas vara betjänta av restaureringsåtgärder på grund av eutrofiering.

Om endast de per ytenhet billigaste metoderna antas kunna komma i

fråga och en genomsnittskostnad av 10 000 kronor per ha åsätts skulle

totalkostnaden bli 30 milliarder kronor varav Sveriges andel mycket grovt räknat 10 milliarder.

I samband med jordbrukets mekanisering och rationalisering har våt-

marker dikats ut och biotoper med hög diversitet förstörts. Dessa våtmarker och speciellt de kustnära utgjorde effektiva kvävefállor och

skydd för den marina miljön mot såväl eutrofiering som förorening av

persistenta ämnen som metaller. I många fall var våtmarkema också betydelsefulla fågellokaler. Starka miljöskäl talar för återställande av en

del av dessa tillsammans kanske 20 000 ha till kostnad - - en av 10 000 kronor per ha, d.v.s. totalt 200 millioner. Att notera är att i detta sammanhang har Sveriges deklaration

tillsammans med 11 andra länder att minska kväveoxidutsläppet med

30% inte betraktats som ett beslut. Inte heller har deklarationema av

Sverige och andra länder inom ramen för den s.k. Nordsjökonferensen om 50% minskning av bl.a. kväve betraktats som beslut.

Framtidsscenariot har skissats med utgångspunkt från andra

belastningsantaganden, vilket framgår av texten.

Osäkerheten i kostnadsuppskattningen är så stor att den tills vidare

får gälla även för den tänkta situationen år 2020.

Mlllöskulden KLORORGANISKA ÄMNEN

Dagsxsimation 1990 och hittillsvarande trender

I gruppen klororganiska ämnen ingår klassiska miljögifter som DDT

och PCB, nya som CFC samt en stor grupp substanser vars effekter

är dåligt kända eller ämnen som inte är individuellt identifierade. I fett från akvatiska organismer utgörs ofta 90% av den organiskt bundna kloren av oidentifierade substanser. Vissa indikationer pekar att det kan vara fettet självt som är klorerat att organismerna själva i fettsyntesen bygger in lågmolekylära klorerade föreningar. I det svenska perspektivet är de klassiska miljögiftema främst intres-

santa i ett Östersjösammanhang. Halterna av DDT och dess metaboliter

har minskat till ca 10% av de halter som fanns i fisk och sjöfågel i början av 1970-talet. Islutet av 1980-talet avstannade minskningen och halterna visade en tendens till ökning. Orsaken är långdistanstransport söderifrån, bLa.tro1igen från Egyptens bomullsodlingar. I samband med att DDT-eller snarare DDE-haltema minskade

ökade åter äggskalstjocklek hos fiskätande fågel och reproduktions-

störningarna upphörde. En viss men inte överhängande risk finns att

halterna av DDT och dess metaboliter åter stiger i Östersjöorganismer

till nivåer där äggskalsförtunning åter blir ett hot mot fågelpopulatio-

nema. Givetvis är denna risk än mycket större vid själva användnings-

området.

PCB-haltema är någorlunda väl korrelerade med störningar i immun-

försvar och reproduktion hos Östersjösäl. Halterna av PCB i Östersjöor-

ganismer har minskat med ca 50% de senaste två decennierna. Delvis är detta kopplat till stoppad produktion och användning och minskade utsläpp men en bidragande orsak till haltminskningen kan också vara

eutroñering och ökad biomassa. En viss mängd PCB fördelas på en

större mängd organismer och ger upphov till lägre halt i biomassan. Sälamas situation har, till skillnad från de fiskätande fåglarnas, inte förbättrats som resultat av den minskade PCB-halten i fisk och andra

Östersjöorganismer. De senaste två åren finns dock en positiv indika-

tion i och med att Riksmuseets undersökningar visat att nedgången i

den svenska gråsälstammen i Östersjön och Bottenhavet avstannat.

7.0 ,,

Mlljöskulden

Finska undersökningar fertilitet hos vikarehonor i Bottenviken pekar

av

på en viss förbättring sedan mitten på 1970-talet. Om detta är vänd-

en punkt eller blott ett hack i katastrofkurvan återstår Två faktorer att se.

bidrar till att PCB-frågomas aktualitet kan komma att öka.

Dioxin är en grupp miljögifter fått mycket stor uppmärksom samhet under 1980-talet. Dioxinemas samlade effekt bedöms

genom omräkning till s.k. TCDD-ekvivalenter. Det har föreslagits

att sälamas problem skulle orsakas dioxiner och inte PCB. av av Mot detta talar att sälama vid svenska västkusten och Spetsber-

gen har ungefär lika höga dioxinhalter som Östersjösälen utan

att drabbas av motsvarande effekter.

Nyligen genomförda beräkningar visar dock att vissa PCB

-de s.k. plana till följd av de mycket högre koncentrationema —— bidrar med fler TCDD-ekvivalenter än dioxinerna gör.

I samband med den sovjetiska nedrustningen kommer ett mycket stort antal stridsvagnar och andra militära bandfordon att skrotas

flera 10 000. Dessa innehåller en relativt stor mängd hydraulol-

j a som för att inte riskera antändning vid beskjutning och läckage ofta innehåller eller utgörs PCB. En oförsiktig hantering

av av hydrauloljan skulle kunna medföra PCB-katastrof för bl.a. en

Östersjön.

Analyser av samlingsparametrar AOX eller EOCl, vilka

som summerar

mängden organiskt bunden klor, har inte pågått så lång några

tid att trender kan fastställas.

Utsläppen av klororganiska föreningar sker främst i form

av

biprodukter från massablekning med avloppsvatten från cellulosajndustrin och emissioner organiska lösningsmedel till luft.

av

Den svenska cellulosaindustrins utsläpp klororganisk substans

av som

AOX uppgick 1988 till 13 000 ton, vilket beräknas ha utgjort 40%

ca

av den mängd som belastade Östersjön.

De svenska emissionema klororganiska lösningsmedel uppgick

av

samma år till 20 000 ton och OECD-Europas beräknas till

600 000 ton.

Osäkra skattningar av Östeuropas användning utifrån

industristruktur

Mlllöskulden indikerar förbrukning av 200 000 ton klorerade lösningsmedel även här mätt som klor.

Huvudsakligen från nedfall via svenska floder tillförs Östersjön 5 000

ton organiska klorföreningar mätt som AOX per år. Gissningsvis uppskattning ger en total indirekt nedfallstillförsel via floder av 20 000 ton och ett direkt nedfall 10 000 ton år. om per

Det nedfall som bedöms nå Östersjön, 30 000 ton, är således endast

4% det som i Europa emitteras till atmosfären i form av avdunstanav de lösningsmedel. Cellulosaindustrins utsläpp har trendmässigt minskat och den utvecklingen bedöms fortsätta. De svenska utsläppen av klorerade lösningsmedel väntas minska till följd av utbytesprogrammen. En motsvarande men kanske inte fullt lika snabb minskning kan

väntas i OECD-Europa. I Östeuropa torde modemiseringen av

ekonomin medföra en initiellt ökad användning av klorerade lös-

ningsmedel. Belastningen Östersjön förväntas minska men utifrån de beslut som fattats endast med 10-20%. Förändringen i ÖstEuropas

industristruktur kan lätt ge betydligt större förändringar. Restaureringsåtgärder med avseende klorerade föreningar är möjliga endast i ett fåtal fall då höga halter klororganiska ämnen av t.ex. PCB i sjöars och vattendrags bottensedirnent kan förhindras

spridas. Kostnaden för identifierade sådana åtgärder i Sverige kan

beräknas till 100 millioner kronor. En typ av uppehållande försvar vore sälarier där ett rimligt stort

antal kanske 50—100 individer av de hotade Östersjösälama räddades tills livsvillkoren i Östersjön återställts. Sådana sälarier skulle kunna

drivas till en årskostnad av 10 millioner kronor några platser längs den svenska ostkusten. Beräknat förräntningskapital för att täcka driftskostnaderna: 200 millioner kronor. Nuvarande utveckling med en viss positiv tendens för sälstammen medför förhoppningsvis att sälarierna är obehövliga trettio år. om

Mlljöskulden

Avfall

Med termen avfall avses här produkter eller biprodukter inte har som

något positivt värde för ägaren och som denna därför är angelägen att bli av med till lägsta möjliga kostnad. Den totala mängden avfall

som

genereras i Sverige årligen uppgår med denna definition till knappt 60

millioner ton. I siffran ingår en uppskattning av den mängd jord, sediment etc. som genom kontaminering av miljögifter över eller under den oftast opreciserade gräns där det officiellt blir miljöfarligt

avfall

själv blir avfall.

I denna rapport delas avfallet in i fyra huvudgrupper: miljöfarligt

avfall, hushållsavfall, industriavfall och kärnkraftsavfall.

Miljöfarligt utfall

Den beräknade sammansättningen det avfall klassas miljöav som som

farligt framgår av nedanstående tabell:

men inte troligt att mängden som produceras ökar. Snarare är det så att fler och fler delströmmar och typer avfall redovisas miljöfarligt och av som kommer med i statistiken. Dagens behandlingsskapacitet är klart otillräcklig och för vissa speciellt svårbehandlade avfall saknas helt inhemska behandlingsresurser. Följande tabell ger en sammanfattning av dagssituationen.

Processtekniska förbättringar och innovationer beräknas leda till en gradvis minskning av den genererade mängden miljöfarligt avfall, men hastigheten i denna trend är svår att uppskatta om dagens villkor består. Under lång tid torde dessutom den faktiska minskningen av reducerad mängd producerat miljöfarligt avfall mer än kompenseras av förbättrad redovisning och en därigenom minskad restpost. Betydande statistiska förändringar och ändringar i krav behandlingsresurser kan även bli aktuella till följd av nya definitioner och gränsdragningar. Om t.ex. slam från kommunala reningsverk skulle

klassas som miljöfarligt avfall, vilket har föreslagits, skulle de årligen

genererade mängdema i ett slag Öka med 1,5 millioner ton till totalt 2 millioner ton. Den nuvarande miljöskulden i form av obehandlat, lagrat eller

mellandeponerat avfall kan beräknas uppgå till femton milliarder

kronor motsvarande en volym av 3 millioner ton och en kostnad för miljöriktig behandling och slutförvaring av 5 000 kronor per ton. SAKABs genomsnittliga avgift för behandling av miljöfarligt avfall

uppgår för närvarande till 3 500 kronor ton med högstapris för det

per svårast behandlade 75 000 kronor. Piisbedömningen utgår från att av det obehandlade berget miljöfarligt avfall är lite svårbehandlat av mer än genomsnittet av det som idag omhändertas av SAKAB. Mängdbe-

dömningen utgår från att den ackumulerade mängden motsvarar tjugo

år lagring och mellandeponering dagens nivå. Den mängd miljöav farligt avfall som försvinner ur statistiken och som i tabellen ovan redovisades under rubriken villovägar är inte medräknad. Den utgör för närvarande 20% av totalen och var tidigare större. Totalt torde

den mängden uppgå till minst 3 millioner ton den också.

Miljöskulden

Ett annat sätt att belysa miljöskulden i form miljöfarligt avfall är av att utgå från antalet tippar som Statens Naturvårdsverk klassat som risktippar. Antalet är ca 500. En åtgärdskostnad av 15 milliarder skulle motsvara en genomsnittskostnad av 30 millioner per risktipp för uppgrävning och omhändertagande avfallet och kontaminerad jord, av vilket inte verkar vara i överkant. Miljöskuldens årliga ökning uppskattas till 150 000 ton lagrat och mellandeponerat avfall samt 100 000 ton miljöfarligt avfall på villovägar med en genomsnittskostnad av 5 000 kronor per ton, sammanlagt en dryg milliard om året.

Hushållsavfall

Den genererade mängden hushållsavfall iSverige uppgår årligen till 2,5 millioner ton. Volymema ökar trendmässigt och brist på deponeringsplatser och behandlingskapacitet leder till att kvittblivningsproblemet ökar. Produktemas innehåll blir även allt komplicerat nedan

mer se

under kemikaliesamhället vilket medför att de tekniska och miljö-

mässiga problemen vid behandling i form av förbränning eller kompostering ökar. Detta leder till ökade kostnader per behandlad volymmängd. Källsortering och att tillverkarnas ansvar från vaggan till graven framstår nödvändiga ingredienser i framtida avfallshantering som en och pantsystem rör främst försöksverksamhet och har ingen effekt totalvolymerna. Den omständighet att allmänheten upptäckt att sorterade sopor åter förs och att verksamheten främst syftade till samman att studera hushållens benägenhet att acceptera att sortera gör att det kan bli svårt att snabbt förtroende för fullskaleverksamhet. en Följande tabell redovisar omhändertagande hushållsavfall typen av av under de senaste tjugo åren:

Mlljöakulden

mellan 1970 och 1980 samt med 2% per år därefter finner man att den deponerade mängden under tjugoårsperioden uppgår till ca 20 millioner ton. Några tusen soptippar runt om i landet, inklusive många igenlagda, läcker lakvatten och kontaminerar yt- och grundvatten. Avgången av metangas är relativt omfattande och bidrar till växthuseffekten. Fullständigt åtgärdande alla gamla soptippar, vilket i många fall av skulle erfordra uppgrävning och flyttning, i andra fall bentonitvallar och i de allra flesta lakvattenpumpning, styrning av metanjäsning och gasuppsamling beräknas grovt kosta 15 milliarder kronor. Detta motsvarar i genomsnitt fem millioner kronor i åtgärdskostnader

per tipp eller 750 kronor per ton deponerade hushållssopor.

Dagens deponeringsteknik är otvivelaktigt bättre än gårdagens men genomsnittligt långt ifrån perfekt. Således beräknas även den fortlöpande deponeringen av hushållssopor bidra till miljöskulden med en kostnad 200 kronor per ton som deponeras, d.v.s. för närvarande av knappt 200 millioner år. per

Industriavfall och Övrigt avfall

Den totala mängden industriavfall som produceras årligen i Sverige uppgår till ca 50 millioner ton. De största posterna är gruvavfall 28millioner ton, skogsindustriella avfall 8 millioner ton, bygg- och rivningsavfall 5 millioner ton, kontaminerad jord och sediment 6 millioton, livsmedelsindustri 3 millioner ton samt järn- och stålindustri ner drygt 1 million ton.

Mluöskulden

Den ackumulerade mängden industriavfall som producerats sedan 1950 uppskattas gissningsmässigt till 1 000 millioner ton.

Gamla upplag av industriavfall fyller nästan aldrig moderna krav på

miljöriktig deponering. Den totala volymen olämpligt deponcrat avfall av detta slag kan uppskattas till i storleksordningen 100 millioner ton. Att sanera dessa stora volymer som med dagens synsätt deponerats olämpligt, vilket kan innebära övertäckning, skyddsvallar för grundvatten, lakvattenpumpning och ivissa fall uppgrävning. Miljöskulden för att åtgärda dessa deponier beräknas till 8 milliarder kronor eller genomsnittligt 80 kronor per ton. Även dagens deponering industriavfall och övrigt avfall sker delvis av sätt och på platser som inte är miljömässigt acceptabla som slutförvaring. Miljöskulden för att omhänderta denna typ av avfall växer således uppskattningsvis med 300 millioner kronor motsva- -—- per rande drygt 6 kronor per ton avfall. Vid sidan av dessa direkta deponier finns ett antal oavsiktliga deponier eller på annat sätt genom utsläpp starkt kontaminerade, lokalt avgränsade områden där saneringsinsatser är miljömässigt motiverade och tekniskt genomförbara. En del av dessa historiska miljöproblem har rönt stor uppmärksamhet. Genom vidtagna utsläppsbegrânsningar förvärras de inte, de läcker inte eller ytterst långsamt, befintliga men skador består.

Nedanstående lista upptar sju sådana frågor med ungefärligt antal

objekt och uppskattad restaureringskostnad angivna.

Fiberbankar med kvicksilver- 50 st 1 000 Mkr ca

Pentaklorkontaminerad mark vid sågverk - 100 områden 300 Mkr ca

Kreosotkontaminerade vattendrag vid trä- 300 Mkr impregneringsanläggningar -ca 15 st

Mlllöckulden

Barkbemängda tidigare timmermagasin vid 100 Mkr

flottning ca 100 st -

Tidigare tomter för gasverk, kemisk industri etc. 1 000 Mkr

-ca 30 st

6. Gamla gruvindustriella avfallsupplag, varphögar etc. 300 Mkr

-ca 30 st

Eutrofieradeigenväxta insjöar och vattendrag 2 000 Mkr -ca 500 st Delsumma 5 000 Mkr

De listade exemplen upptar en mindre del av motsvarande kvarvarande miljöproblem, men likväl de mest uppmärksammade och utredda och kanske de dyraste av de åtgärdbara. Delsumman för restaurerings-

åtgärder uppgår till 5 milliarder kronor för dessa. Totalsumman

-

d.v.s. miljöskulden för denna typ av problem antas uppgå till 10

-

milliarder kronor. Sjålvlälmingen är långsam genomsnittligt 1%

-

år. Miljöskulden antas därför öka med inflationen.

per

Ett annat sätt att belysa miljöskulden i form av saneringsbehov på avfallsområdet är att utgå från Statens Naturvårdsverks uppskattning

av

antalet platser med kontaminerad industrimark och avfallsupplag som borde åtgärdas. SNV beräknar antalet platser till 5 000. Den här gjorda kostnadsuppskattningen slutar på 18 milliarder för gruppen industri-

avfall och övrigt avfall motsvarande i medeltal 3,6 millioner kronor per

site.

Radioaktivt avfall

Det radioaktiva avfallet från kärnkraftverk har varit föremål för ett

mycket omfattande intresse under de senaste 12-15 åren.

De senaste beräkningarna pekar att omhändertagandet i samband med kärnkraftens planerade aweclding i Sverige kommer att kosta 50

milliarder kronor med rådande ambitionsnivå.

,37

Mlllöskulden

Då detta inkluderar kontaminerade delar själva anläggningarna av m.fl. typer av avfall som Ökar linjärt med drifttid eller effektuttag uppskattas dagens skuld till 70%, d.v.s. 35 milliarder kronor.

BIOLOGISK MÅNGFALD

I en rapport för Miljövårdsberedningen systematiserar Jemelöv och Kågeson bevarande och återställandemotiv för biologisk mångfald i Sverige, redovisar kostnadsberäkningar och rekommenderar åtgärder. De: största hoten mot arter i Sverige kommer från ändrad markanvändning och ny teknik inom jord- och skogsbruk. Vissa delar av insatser för att bevara och återställa biologisk mångfald är relevanta för miljöskuldsberäkning. Kostnaden för att bevara hotade arter i Noaks Ark-form djurparker,

botaniska trädgårdar kan ses som ett uppehållande försvar. En beräk-

nad årskostnad 130 millioner motsvarar miljöskuld 2,6 milliarav en av der. Utdikning av våtmarker är sannolikt det allvarligaste ingreppet i den svenska miljön med avseende på biokemiska cykler. Återställande av 200 000 ha våtmarker till kostnad 10 000 kronorha en av motsvarar en miljöskuld av 2 milliarder kronor. Effekterna av den senaste tidens jord- och skogsbrukspolitiska kostnad för biologisk mångfald och miljöskuld är oklara Miljöskulden vad avser biologisk mångfald beräknas därför bestå på nuvarande nivå.

1992:58 Mlljöskulden SOU

SLUTREFLEKTIONER

Syftena med denna rapport kan sägas tre. Det ena är att lansera vara miljöskuld för att understryka att förorening av och ingrepp begreppet i miljön leder till försämrade framtida förutsättningar för hög produktion och materiell levnadsstandard. I detta avseende liknar miljöskulden mycket finansiell skuld skall förräntas och betalas av i framen som tiden. Rapportens andra syfte är att illustrera hur miljöskulden kan beräk-

I många fall har siffermaterialet tagits från andra källor referens-

nas. lista kan erhållas från författaren. I andra fall är det författarens egna uppskattningar och räkneövningar där avsikten har varit att redovisa de osäkra i sådan detalj att den läsare så önskar kan se tillvägamest som

gångssättet och göra egna utgångsantaganden och därpå baserade beräkningar. Osäkerheten är i många fall stor och de redovisade siffror-

i flera fall provocerande. Även för del får jag erkänna kan te sig egen att jag blivit förvånad över del relativa och absoluta delbelopp av na en miljöskulden. En eventuell debatt och andra personers beräkningsansat-

skulle otvivelaktigen kunna leda till säkrare siffenmderlag och bättre

ser förståelse för den framtida ekonomiska effekten dagens olika aktiviav teter på miljöområdet. diskutera miljöskuldens utveckling. Håller Det tredje syftet är att att betala eller lånar vi På den frågan ger rapporten ett entydigt av även i Sverige lånar fortfarande av efterkommande generatiosvar: ner, hittills vidtagna åtgärder till trots. generationer är just det bärande moralis-

Hänsyn till efterkommande

ka argumentet för miljövård och sådant återkommer det i Brundt-

som

landkommissionens: rapport utan att äventyra framtida generationers

Mlllöskulden

möjligheter att tillfredsställa sina behov och i de visdomsord lär som härröra från gammal sioux-hövding naturen är inte något vi ärvt en av våra förfäder utan något lånat våra bam. av Om ser naturen något lånat från våra barn är det naturligt som att tänka sig att också återlämnar det lånat i ursprungligt skick eller tillsammans med resurser att återställa det lånade i urspungligt skick. Detta kan sägas den filosofiska grundtanken bakom begrepvara pet miljöskuld. Inom vissa begränsade delar vår ekonomi tillämpar av en sorts miljöskuldsbegrepp. I kärnkraftens kostnader inräknar avfallshantering och rivningskostnader för kärnkraftverken. Vid sandtäkt och viss gruwerksamhet ålägger exploatören att någorlunda visuellt återställa området, vilket medför kostnaden inkluderas i att varans pris. Vid överlåtelser industrifastigheter och företag i USA idag är frågan av om en eventuell miljöskuld av stor betydelse för priset. Flera svenska företag har råkat illa ut då de missat att rätt värdera denna miljöskuld.

Återställandekostnader har diskuterats för

även t.ex. utbyggd vattenkraft. Valfrid Paulsson har sagt att för det kostar samma summa som att anlägga en kilometer motorväg borde kunna återställa man en utbyggd älv i nära ursprungligt skick. Kraftindustrin har sedan tagit fasta detta och föreslagit att skulle låna älv för man en utbyggnad under viss tid för att sedan återställa den. Baserat på denna kostnadsuppskattning skulle miljöskulden i form av återställandekostnad för svensk vattenkraft kunna beräknas och jämföras med awecklingskostnad och miljöskuld för andra energislag.

Många personer med vilka jag diskuterat konceptet miljöskuld har

spontant velat räkna in eftersatt underhåll och därmed framtida stora reparationer och nyinvesteringar i kommunala ledningsnät. Då detta återställande del teknosfáren avser av en av ingår det emellertid inte i begreppet miljöskuld sådant det här definierats. Det är med viss tvekan jag nu lämnar ifrån mig denna rapport. Flera omarbetningar och omberäkningar ligger bakom denna version och säkert finns det ytterligare mycket kan och bör göras för bättre som att precisera miljöskulden. Förhoppningen är dock att rapporten ska inspirera fler att delta i detta arbete.

KUNGL. BlBL.

1.92 07- 20

40 STOCKHOLMM

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Frihet- ansvar kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden. - villkor i högskolan. U. vårdens innehåll ochutveckling. Regler förrisker. Ett seminarium om varför 38.Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inne linute. M. 39.Begreppet arbetsskada. Psykisktstördas situation kommunerna i 40.Risk-och skadehantering i statlig verksamhet. Fi. -cn probleminventering ur socialtjänstens 41.Angående vattenskotrar. M. perspektiv. 42.Kretslopp Basen förhållbar stadsutveckling. M. - 4. PsykiatriniNorden -ett jämförande perspektiv. 43.Eoocycles TheBasis of Sustainable Urban - Koncession för försakxingssammartslumingar. Fi. Development. M. Ny mervllrdesskattelag. 44.Resurser för högskolans grundutbildning. U. Motiv. Del 45.Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer.M. - - Författningstext ochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitet förpsykiskt långtidssjukaforskning - - Kompetensutveckling en nationellstrategi.A. kringservice.stöd ochvard. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad. Del ll. Fi. m.m.- Ekonomi och rm: i kyrkan. C. 48.Effektivare statistikstymingDen statliga - 10.Ett nytt bolag för nrndradiosartdningar. Ku. statistikens finansiering och samordning. Fi. lLFastighetsskatt. Fi. 49. EES-anpamning av mulmadsforingslagstifmingen. 12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. C l3.Bundnaaktier.Ju. S0. Avgifteroch högkostnadsskydd inom äldre och l4. Mindre kadmiumi handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S l5.Ledningoch ledarskap i högskolannågra 51. Översyn sjöpolisen. av Ju. perspektiv och möjligheter.U. 52.Ett samhälle alla för l6. Kroppen efterdöden. 53.Skatt dieselolja.Fi. l7.Den sista undersökningen obduktionen i ett S4.Mer för mindre nya styrformer förbarn-och —- psykologiskt paspektiv.S. ungdomspolitiken. C. I8.tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. 55. Radför forskning om transporter och liungtidsutzedningen 1992.Fi. kommunikation. K. 20. Statens httndskola. ombildningfran myndighettill Radför forskning om transporter och aktiebolag. S. kommunikation. Bilagor.K. zLBostadsstöd till pensionärer. S. S6. Färjoroch farleder.K. 22.EFS-anpassning av kredintpplysrtingslagert. Ju. S7. Beskattning av vissa naturaförrnáner m.m. Fi. 23.KonuollfrAgor i tulldatoriseringen m.m. Fr. 58. Miljöskulden. En rapportom hur miljöskulden 2A. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas vi om ingenting gör. M. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med 3-arig yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 26.Rätten till folkpension kvalifikationsregler i — internationella förhållanden. 27. Amarbemju.A. 28. Kartläggning av kasinomel enligt internationella regler.Fi. 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges nationella srnittskyddsfurtktioner. 30. KreditförsakringNågra aktuellaproblem. Fi. - SLLagstiftning om satellitsllndningar av TV-progrartLKu. 32.Nya Inlandsbanan. K. 33. Ksinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst C. 34. Fastighetsdatasystetnets datastruktur.M. 35.Kan- och mätningsuthildningar i nya skolformer. M. 36.RadioochTVicu.l$u.

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Avregleradbostadsmarknad. Del11.[47]

Bundnaaktier.[13] EffektivarestatistikstymingDenstatligastatistikens -

EES-anpassningkreditupplysningslagen. finansiering ochsamordning. [48] av [22] Översyn sjöpolisen.[S1] Skattpådieselolja.[53] av Beskattning vissanaturaförrnårter av m.m. [57]

Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Psykisktstördassituationikommunerna probleminventeringsocialtjänstens Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor -en ur perspektiv.[3] - - Psykiatrini Norden jämförande i högskolan. [l] - ett perspektiv. [4] Kroppenefterdöden.[16] Konstnärlighögskoleutbildning. [12]

Den sista Ledningochledarskapiltögskolan-någrapcrspektiv undersökningenobduktionen - i ett psykologiskt perspektiv.[17] ochmöjligheter.[15]

Tvångsvård i socialtjänsten ochinnehåll.[18] Utvärdering försöksverksamheten av med3-årig - ansvar Statens hundskola. yrkesinriktad utbildningi gymnsieskolan.[25] Ombildningfrånmyndighet till aktiebolag.[20] Fristående skolor.Bidragochelevavgifter.[38]

Bostadsstöd till pensionärer. [21] Resurser förhögskolans grundutbildning. [44]

Rättentill folkpension kvalifrkationsregler i - Jordbruksdepartementet internationella förhållanden. [26] Smittskyddsinstitutet organisation förSveriges Mindrekadmiumi handelsgödsel. 141 - ny nationellasmittskyddsftrnktioner. [29] Kulturdepartementet Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden. vårdensinnehåll ochutveckling.[37] En nytt bolagför [10] Begreppet arbetsskada. [39] Lagstiftning satellitsåndningarTV-pmgram. om av [31]

Livskvalitetför psykisktlångtidssjuka Radiooch TV i ett. [36]

- forskningkringservice.stödochvård.[46] Arbetsmarknadsdepartementet Avgifterochhögkostnadsskydd inomåldre-och

handikappomsorgen. [50] Kompetensutveckling nationellstrategi.[7] en - Ettsamhälleför alla.[52] Årsarbetstid. [27]

Kommunikationsdepartementet Civildepartementet

NyaInlandsbanan. [32] Ekonomioch rätt i kyrkan. [9] Rådför forskning om transporter och kommunikation. Kasinospelsverksamhet i folkrörehernas tjänst [33]

Rådför forskning om transporter ochkommunikation. EES-anpassningmarknadsiöringslagstiftningen.[49] av

Bilagor.[ss] Mer för mindre nya styrforrnerför bam-och - Färjor och farleder.[56] ungdomspolitiken. [54]

Finansdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet

Koncession för försäkringssammanslutningar. [5] Regler förrisker. Ett seminarium om varför tillåter

Nymervårdesskattelag. mer föroreningar inne ånute. [2]

Motiv. Del Fastighetsdatasystemets darorstruknrr. [34] - Förfatmingstext ochbilagor.Del [6] Kart-ochmåtningsutbildningar i nya skolformer.[35] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] Angående vattenskotrar. [41] m.m.- Fastighetsskan. [11] kretslopp Basen hållbarstadsutveckling. för [42] - Långtidsutredningen 1992.[19] EoocyclesThe Basis Sustainable of UrbanDevelop- - Kontrollfrågoritirlldatoriseringen m.m. [23] rnent. [43]

Avregleradbostadsmarknad. [24] Miljöfarligtavfall ansvar och [45] - Kartläggning kasinospel av - enligtinternationella Miljöskulden.En tappat om Inn miljöskulden utveckla regler.[28] om vi ingenting gör. [58]

KreditförsakringNågra aktuellaproblem. [30] - Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. [40] WW

Miljövårdsberednin gen är regeringens råd i miljöfrågor. Beredningen ska söka av nya miljöfrågor och tillföra nya arbetsformer till miljöarbetet. Beredningen ska också bidra till att stimulera miljödebatten. Miljövårdsberedningen är en kommitté inom Miljö- och naturresursdepartementet och inrättades 1968. Beredningen har 21 ledamöter förutom ordföranden, miljöminister Olof Johansson, och vice ordförande, mark- och planminister Görel Thurdin.

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGBT, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-739 48. 95 INFORMATXONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 vin BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM. ISBN91-38-13092-0 ISSN0375-25OX