Analysera mera betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i

i I

Analysera 1

i Ä

BetånkandégaiiInrednmxgen behovetfávg; ., ütfédningsvetksanlhet:och analyser medekonomm det området inriktning inom jordbrukspolitiska Stockholm 1998

:IQ/G c

JÖ

Öcc

ola

tal/GWStatens offentliga utredningar

l 998: 108

Jordbruksdepartementet

Analysera mera

Betänkande Utredningen om behovet av

av iutredningsverksamhet och analyser med ekonomisk inriktning inom det j ordbrukspolitiska området :Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svararar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www fritzes se

. .

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-33-20996-9 Stockholm 1998 ISSN O375-250X

SOU 1998: 108 Förord

Förord

Regeringen bemyndigade den 13 november 1997 chefen för Jordbruksdepartemenet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda under vilka former behovet kvalificerad utredningsverksamhet och

av långsiktiga analyser med i första hand samhällsekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området bäst kan tillgodoses.

Chefen för Jordbruksdepartementet förordnade den 30 januari Riksdagsledamot Inga-Britt Johansson till särskild utredare. Till sakkunniga i utredningen förordnades den 18 februari utredare Mikael Kullberg Sveriges Konsumentråd och docent Ewa Rabinowicz SJ FR. Till experter förordnades samma dag departementssekreterama Thomas Küchen Jordbruksdepartementet, Charlotte Nilenheim Inrikesdepartementet och Lars Stenström Närings- och handelsdepartementet. Avdelningsdirektör vid Naturvårdsverket Bengt Rundkvist har även arbetat inom utredningen. Till sekreterare förordnades den 30 januari lektor Erik Fahlbeck. Till biträdande sekreterare förordnades den 23 mars nutritionist Filippa von Haartman.

Den 6 april beslutade regeringen att ge utredningen förlängd tid för redovisning uppdraget, så att utredaren skall redovisa sitt uppdrag

av senast den 31 augusti 1998.

Mot bakgrund av den snäva tidsramen och antagna problem med eventuell remissbehandling under juli månad valde utredaren, i samråd med chefen för Jordbruksdepartementet, att organisera utredningen ett sådant sätt att ett öppet seminarium över utredarens förslag skulle arrangeras den 15 juni. Inför detta seminarium redovisade utredaren ett fullständigt förslag uppdraget. Utöver samtliga Jordbruksdepartementets ordinarie remissinstanser inbjöds ytterligare ett tjugotal intressenter samtliga inbjudna finns angivna i bilaga två. Till seminariet anslöt sig 31 personer se förteckning i bilaga två. I anslutning till seminariet inkom till utredningen 18 skriftliga yttranden se förteckning i bilaga två. Utredningen upprättade dessutom en hemsida som lades ut Internet, med information om utredningens arbetssätt och mötesdagar, deltagarna, delar av mötes- och reseanteckningar samt slutligen hela förslaget till utredningstext inför det öppna seminariet. Samtliga inbjudna erhöll information om denna hemsida. Sidan hade under utredningen ett par hundra besök.

Förord SOU 1998: 108

hemsida. Sidan hade under utredningen hundra besök.

ett par

I syfte att dra lärdom av hur andra länder organiserat motsvarande verksamhet genomfördes en studieresa. Jordbruksekonomiska forskningsinstitut i Danmark och Nederländerna, den europeiska paraplyorganisationen för konsumenterna, BEUC och EG-kommissionens GD VI Ol besöktes. Kontakter togs även med motsvarande institut i Finland och information hämtades från institutet i Norge.

Utredningen fick hjälp av Statskontoret med en sammanställning över hur samhällsekonomisk analys- och utredningsverksamhet är organiserad inom Regeringskansliet och statliga verk och myndigheter arbetet redovisas i sin helhet i bilaga tre.

Stockholm i augusti 1998

Inga-Britt Johansson

/Erik Fahlbeck

Filippa von Haartman

SOU 1998: 108 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING i

2. 2.1 Jordbrukspolitik 4 2.2 Konsumentpolitik 5 2.3 Miljöpolitik 7 2.4 Regionalpolitik 9 2.5 Djuretiska frågeställningar 2.6 Sysselsättning N 2.7 Summering NUVARANDE UTREDNINGS- OCH ANALYSARBETE 15 3.1 Regeringskansliet 15 3.2 Statens J ordbruksverk SJV 15 3.3 Sveriges Lantbruksuniversitet SLU 16 3.4 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES 18 3.5 Statistiska centralbyrån SCB 19 3.6 Glesbygdsverket GBV0ch Statens Institut för Regionalforskning SIR 20 3.7 Lantbrukarnas Riksförbund LRF 20 3.8 Konsultverksamhet 20

Innehållsförteckning SOU 1998: 108

3.8 Konsultverksamhet 21 3.9 Övriga aktörer 21 3.10 Forskning inom angränsande områden 22 3.11 Summering 23 4. ERFARENHETER REGERINGSKANSLIET OCH

l-:RÃN

INSTITUT I ANDRA LANDER 27 4.1 Organisation av samhällsekonomiska analyser inom Regeringskansliet27 4.2 Erfarenheter från andra länder 29

4.2.1 Nationella instituti andra länder 30

4.2.2 Norden 32 4.3 Summering 35 5. PRAKTISKA ÖVERVÄGANDEN

37 5.1 Frågeställningar 37 5.2 Kompetens 38 5.3 Databehov 40 5.4 Självständighet 41 5.5 Utvecklingsmöjligheter 42 5.6 Summering 43 e. ORGANISATIONSMÖJ LIGHETER

45 6.1 En avdelning direkt under regeringen 46

6.1.1 Fördelar 46

6.1.2 Nackdelar 46 6.2 En avdelning inom Jordbruksverket 47

6.2.1 Fördelar 47

6.2.2 Nackdelar 48 6.3 Ett institut inom SLU 49

SOU 1998: 108 Innehållsförteckning

6.3.1 Fördelar 49

6.3.2 Nackdelar 51 6.4 En utveckling av LES 51

6.4.1 Fördelar 51

6.4.2 Nackdelar 52 6.5 Ett fristående institut 53

6.5.1 Fördelar 53

6.5.2 Nackdelar 54 6.6 Summering 55 7. FÖRSLAG 57 7.1 Frågeställningar 57 7.2 Ett fristående institut 59

7.2.1 Arbetsform och omfattning 60

7.2.2 Geografisk placering 61 7.3 Styrning av verksamheten 62 7.4 Finansiering 63 7.5 Fördelning av arbetsuppgifter 65 7.6 En mer omfattande verksamhet 66 7.7 Behovet organisationskommitté 68

av en

SOU 1998: 108 Sammanfattning i

Sammanfattning

Regeringskansliet har sedan Sveriges inträde i EU upplevt ett allt större behov samhällsekonomiska analyser och studier av aspekter inom

av jordbrukspolitikens område. En rad prioriterade frågor berörs idag av jordbrukspolitiken, t.ex. olika konsument-, miljö- och djuretiska frågor. Utredningens uppdrag är att lämna ett förslag hur sarnhällsekonomiskt orienterad analys- och utredningsverksamhet inom jordbrukspolitikens område bäst organiseras i Sverige.

I kapitel ett redovisas uppläggningen av utredningen.

I kapitel två diskuteras för utredningen aktuella frågeställningar och avnämare. Utöver de frågeställningar som nämnts ovan identifieras en rad områden av intresse med direkt anknytning till jordbruket samt en mängd kopplingar till angränsande politikområden.

I tredje kapitlet presenteras en genomgång över den utrednings- och analysverksamhet inom jordbrukspolitikens område som för närvarande bedrivs i Sverige. Verksamhet bedrivs idag främst inom Regeringskansliet, Statens Jordbruksverk SJV, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, Livsmedelsekonomiska Samarbetsnärnnden LES samt hos individuella konsulter. Den typ av långsiktiga, utredande akademiskt orienterade studier som anges i direktiven är dock, vid samtliga nämnda organisationer, mycket ovanliga idag.

I det fjärde kapitlet presenteras erfarenheter av samhällsekonomiskt

orienterad utredningsverksamhet inom Regeringskansliet samt erfaren-

heter från några andra länders jordbruksekonomiska forsknings- och utredningsinstitut.

I en rapport som Statskontoret gjort för utredningens räkning presenteras organiseringen samhällsekonomisk analys- och utrednings-

av kompetens inom Regeringskansliet. Enligt Statskontoret är det mycket svårt att dra några generella slutsatser över vad som är en lämplig Organisationsform Statskontorets text presenteras i bilaga tre. Erfarenheterna visar ett stort antal möjligheter för den typ av verksamhet som utredningen gäller. Möjligen kan man säga att vad som

väl fungerande Organisationsform till stor del varierar anges vara en och bero bl.a. kombinationen av personer. Tydligt är dock att

synes samhällsekonomisk analys- och utredningsverksamhet inom Regeringskansliet tämligen ofta omorganiseras. En annan erfarenhet tycks vara

Sammanfattning SOU 1998: 108

kansliet tämligen ofta omorganiseras. En annan erfarenhet tycks

vara att det krävs sju till tio personer för att uppnå den kritiska

massa, kontinuitet och förmåga att värna långsiktig

om resurser som mer analys- och utredningsverksamhet kräver.

Om valet av Organisationsform för samhällsekonomisk analysverksamhet varierar inom Regeringskansliet är homogeniteten desto större när det gäller organisationen av jordbruksekonorniskt inriktad forsknings- och utredningsverksamhet inom våra grannländer.

Såväl Norge, Finland och Danmark som ett flertal andra mindre EUmedlemmar har alla valt att organisera den typen av verksamhet i fristående statligt finansierade forsknings- och utredningsinstitut. Dylika institut ansvarar i allmänhet för respektive lands jordbruksekonomiska bokföringsstatistik, sysslar med tillämpad forskning, använder sig av ekonomiska modeller samt tar fram en icke obetydlig mängd beslutsunderlag för respektive lands jordbruksdepartement.

I utredningens femte kapitel diskuteras ett antal aspekter av betydelse för valet av Organisationsform när det gäller samhällsekonomiskt analysarbete inom jordbrukspolitikens område. Olika frågeställningar, kompetens, databehov, självständighet och utvecklingsmöjligheter diskuteras.

I det sjätte kapitlet går utredningen igenom ett antal organisationsmöjligheter. De alternativ som presenteras är en avdelning direkt under regeringen, en avdelning inom SJV, en verksamhet organiserad inom SLU, en utveckling av LES samt ett fristående institut. För- och nackdelar med respektive alternativ diskuteras.

I kapitel sju presenterar utredningen sitt förslag. Utredningen föreslår att ett fristående institut med ansvar för samhällsekonomiska analyser och utredningar inom jordbrukspolitikens område bildas. Utredningen föreslår vidare att institutets grundverksamhet finansieras med statliga medel. Utredningen föreslår att LES läggs ner och att LES statistikansvar flyttas till SJV som därutöver får ansvar för en del av den utredningsverksamhet som LES bedrivit. Utredningen menar att det är rimligt att lägga ett besparingskrav på SJV motsvarande de samordningsvinster som därvid uppstår. Utredningen föreslår vidare att det nya institutet övertar delar av LES ansvar för utredningar inom jordbrukspolitikens område, samt att de besparingar görs i och

som med nedläggningen av LES används för att finansiera institutet. Utöver anslaget till LES verksamhet menar utredningen att det går att spara betydande belopp strukturstatistiken, genom att dra nytta av all den information som lantbrukarna lämnar i samband med ansökningar om olika jordbruksstöd. Utredningen anser det möjligt att realisera dessa besparingar år.

inom ett par

SOU 1998: 108 Sammanfattning iii

Utredningen föreslår därför att Regeringskansliet under ett uppbyggnadsskede ett år använder tillfälliga medel inom främsta

av par jordbruksområdet för att finansiera det nya institutet. När besparingarna inom strukturstatistiken väl är realiserade kommer institutets finansiering kunna fyra miljoner kronor från LES

utgöras av tidigare ramanslag, tre till fem miljoner kronor från inbesparingar inom jordbrukets strukturstatistik samt extern finansiering från exempelvis livsmedelsnäringen, forskningsråd, internationella finansiärer eller tillfälliga utredningsuppdrag.

Utredningen menar att en minsta meningsfull omfattning på en samhällsekonomisk utrednings- och analysverksamhet inom jordbruksoch livsmedelspolitikens område motsvaras av cirka tio helårsarbeten. Enligt Statskontorets rapport och erfarenheter från andra organisationer förefaller det nödvändigt med närmare tio personer för att åstadkomma den kritiska krävs för mer grundläggande och avancerat

massa som analys- och utredningsarbete. Utredningen föreslår vidare att verksamheten till en betydande del bedrivs genom att lägga ut uppdrag och tillfälligt anställa nationell och internationell kompetens.

Utredningen anser vidare att det föreslagna institutet skall ha som ansvarsområde att med en samhällsekonomisk ansats ta fram beslutsunderlag inom jordbruks- och livsmedelspolitikens område. Verksamheten skall så organiserad och så flexibel att den kan betjäna ett

vara stort antal avnämare med olika intressen.

Utredningen föreslår att verksamheten i första hand skall koncentreras kring konsekvensutredningar och studier över bakomliggande orsakssamband inom det livsmedelspolitiska området. Arbetet bör ha

akademisk ansats där ambitionen i hög utsträckning bör vara att en omsätta vetenskapligt underbyggda resultat i för avnämama hanterbara beslutsunderlag. Utredningen menar att uppbyggandet av ekonomiska modeller kommer ha stor betydelse för en dylik verksamhet.

Utredningen vidare att det är viktigt att hänsyn till

menar konsumentperspektivet ingår naturlig utgångspunkt för den

som en verksamhet som föreslås.

Utredningen föreslår att det fristående institutet organiseras i form av en myndighet, att regeringen utser verksamhetsledare och att regeringen utser en styrelse med representation från bl.a. forskarvärlden, staten, näringen och konsumenterna. Utredningen föreslår vidare att det till verksamheten kopplas ett vetenskapligt råd vars sammansättning kan variera över tiden och med aktuella frågeställningar. Utredningen föreslår att verksamheten förläggs till Uppsala.

SOU 1998: 108 Inledning l

Inledning

Livsmedel och jordbruksproduktion har stor betydelse för samhället. Jordbruket utgör viktig del såväl av vårt kulturarv och den livsmiljö en vistas i ett framtida mer ekologiskt och kretsloppsbaserat som samhälle. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet har under senare år engagerat många människor. Historiskt har livsmedelsproduktionen och jordbruket varit stor politisk betydelse. Statsmakten har ofta haft av höga ambitioner inom detta område. Fortfarande utgör livsmedlen närmare 20 procent av hushållens kostnader. Människors medvetenhet livsmedelskvalitet och olika om aspekter produktionen livsmedel har under senare år rönt allt av större intresse. Regeringen har i sin senaste jordbruks- och livsmedelsekonomiska proposition, 1997/98: 142, fastslagit målet att livsmedelsproduktionen skall styras av konsumenternas efterfrågan. Medvetenheten livsmedlens betydelse för människors hälsa, om liksom livsmedelsproduktionens påverkan miljön och vice versa ökar stadigt. Riksdagens beslut 1990 om intern avreglering inom jordbruksområdet innebar att den svenska politiken kom att påtagligt avvika från den då fördes inom EG. Innebörden beslutet att flera som av var områden reducera statens inflytande över jordbruksproduktionen. I och med Sveriges medlemskap i EU har jordbruksfrågoma fått ökad politisk betydelse. Ett mycket omfattande stöd- och regleringssystem med rad kopplingar till andra politikområden berör idag en jordbrukspolitiken. Utöver livsmedelsaspekter är många miljörena frågor starkt relaterade till jordbruket. Jordbruksproduktionen spelar vidare direkt och indirekt betydelsefull roll i stora delar av den en svenska glesbygden. Av EU:s samlade budgetmedel går ungefär hälften till åtgärder inom jordbrukspolitiken. Utöver den direkta Jordbruksproduktionen berörs bl.a. alla de ovan nämnda områdena av dessa budgetflöden. Till delar påverkas utfallet de jordbrukspolitiska frågorna stora av EG-kommissionen i Bryssel. De flesta jordbrukspolitiska beslut av fattas ministerrådet. Under år har dock allt fler beslut och en av senare ökande andel jordbrukspolitikens medel, flyttats över till den av

2 Inledning SOU 1998: 108

nationella beslutssfären. Ofta sker detta att EU:s medlemsländer

genom får ett ökat inflytande över fördelningen av jordbrukspolitikens medel samt över reglerna för olika jordbruksrelaterade stöd. Främst gäller detta miljö- och landsbygdsrelaterade frågor tendens finns

men samma för marknadsordningama. Betydelsen av det ökade nationella utrymmet inom ramen för den gemensamma politiken är idag påtaglig. Specifikt svenska intressen kan till viss del uppfyllas inom ramen för CAP. Nationella ambitioner och särtillämpningar finns inom rad områden.

en

I och med EU-medlemskapet har därför den svenska jordbrukspolitikens förutsättningar kraftigt förändrats. Idag har regeringen ett stort behov av samhällsekonomiskt orienterad analys- och utredningsverksamhet inom sakområdet. De främsta skälen är möjligheterna att kunna påverka den gemensamma jordbrukspolitiken CAP i

en ur svensk synvinkel gynnsam riktning, samt att få fram kvalificerade underlag för nationella beslut inom jordbruksområdet.

Utredningens uppdrag är att lärrma förslag på hur man kan organisera en sådan samhällsekonomisk analys- och utredningsverksamhet, samt hur den skall finansieras. Utredningsuppdraget redovisas i sin helhet i bilaga ett.

Uppdraget tar i första hand fasta de behov som Regeringskansliet har inom detta område. I huvudsak berörs därför samhällsekonomiska frågor som ligger den jordbrukspolitiska sfären nära. Idag saknas i stort sett analytiska utredande arbeten inom detta område i Sverige.

1.1¶Uppläggning

I kapitel två diskuteras de frågeställningar och avnämare som i huvudsak berörs av utredningens uppdrag. I kapitel tre ges en övergripande redovisning av den samhällsekonomiskt orienterade analys- och utredningsverksamhet som idag bedrivs inom jordbrukspolitikens område i Sverige. I viss mån kommenteras del den forsk-

även en av ning som bedrivs inom området. I kapitel fyra diskuteras hur samhällsekonomiskt orienterad analys- och utredningsverksamhet är organiserad inom Regeringskansliet samt hur andra länder inom EU har organiserat den jordbruksrelaterade analys- och forskningsverksamheten. Kapitel fem innehåller en diskussion av ett antal överväganden av betydelse för utredningen. I kapitel redovisas genomgång

sex en av olika möjliga verksarnhetsformer i Sverige. Under kapitel sju presenteras utredningens förslag.

SOU 1998: 108 Frågeställningar och avnämare 3

och avnämare

Frågeställningar

Utredningens frågeställningar koncentreras till sådana som lämpligast besvaras med hjälp av "kvalificerad utredningsverksamhet och långsiktiga analyser med i första hand samhällsekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området" citat från direktiven. Explicit anges i direktiven konsument-, miljö- och djuretiska frågor som angelägna områden. Utredningen skall vidare ange "vilka viktiga mottagare av informationen som finns".

I proposition 1997/98: 142 "Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen", lyfter Regeringen fram tre centrala frågeställningar: för det första konsumenternas intressen, för det andra en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion och för det tredje den globala livsmedelssäkerheten. Regeringen menar att livsmedelsproduktionen skall styras av konsumenternas efterfrågan och att produktionen skall anpassas till att klara höga ambitioner när det gäller hänsyn till miljön och den långsiktiga produktionspotentialen. Den globala livsmedelssäkerheten vill regeringen främja bl.a. genom en friare global handel med livsmedel.

Genom hela utredningen kommer begreppet samhällsekonomiska analyser användas. Med detta avses främst analyser av ekonomiska effekter, som kan uppstå vid förändringar i politik, priser, regler m.m. En samhällsekonomisk ansats vänder sig vidare mot samhället i stort, mot gruppen konsumenter, producentema som kollektiv, en hel region eller andra aggregat. Den verksamhet som avses riktar sig därmed inte mot enskilda företag eller deras förutsättningar. Olika förändringars ekonomiska effekter med avseende produktion, konsumtion, lönsamhet, kostnader, miljöpåverkan etc. utgör exempel frågeställningar lämpar sig för samhällsekonomiska analyser inom

som jordbrukspolitikens område. Utredningen menar dock att begreppet samhällsekonomiska analyser även inrymmer andra ansatser av samhällsvetenskaplig karaktär. Begreppet skall dock förstås som en vetenskapligt hållen arbetsansats.

Utredningen kommer vidare fokusera jordbruksområdet. Med detta inte enbart produktionen av jordbruksprodukter. Istället

menas

4 Frågeställningar och avnämare SOU 1998: 108

kommer begreppet användas i en bredare betydelse. I princip innefattas alla de aspekter som direkt och indirekt berör jordbruket, dvs. även livsmedel, konsumenter, miljöaspekter, regionala frågor, osv. Utredningen återkommer till dessa frågeställningar och i utredningens förslag identifieras de problemområden som bedöms vara av störst betydelse för den analys- och utredningsverksamhet som arbetet

avser. I det följande diskuteras utredningens frågeställningar och potentiella avnämare.

2.1 J

ordbrukspolitik

Regeringen har i sitt arbete med jordbrukspolitiken, såväl nationell som EU-nivå, identifierat ett ökat behov av mer omfattande och grundläggande konsekvensanalyser. På EU-nivå är jordbrukspolitiken inne i en process av förändring. För tillfället gäller det reformförslagen inom ramen för EG-kommissionens Agenda 2000.

Regeringens mål med jordbruks- och livsmedelspolitiken nämndes ovan. Samtidigt betonas vikten av en inom EU gemensam jordbrukspolitik, för att garantera att inte enskilda länder ett otillbörligt sätt gynnar de egna producentema. Regeringen menar att jordbrukspolitiken därmed måste förändras och avveckling politikens

att en av marknadsordningar kan kombineras med riktade miljö- och regionala åtgärder. Ur regeringens perspektiv är därmed reformförslagen inom Agenda 2000 till stora delar önskvärda även om de är otillräckliga.

Under de närmaste åren kan man även notera att den kommande WTO-förhandlingen, EU:s utvidgning österut samt det fortlöpande arbetet inom OECD och FAO, med stor sannolikhet kommer föranleda ytterligare förändringar av jordbrukspolitiken. Samtidigt finns en tendens att ge EU:s medlemsländer ett allt större nationellt manöverutrymme inom ramen för CAP.

Sverige kommer dessutom att överta ordförandeskapet inom EU under första halvåret år 2001. I den mån Sverige vill bedriva ett aktivt och påverkande ordförandeskap finns det ett stort behov av såväl analyser som kompetensuppbyggnad inom jordbruksområdet. Behovet av konsekvensanalyser kommer därmed vara stort under överskådliga framtid.

Hur förändringar i jordbrukspolitiken och internationella avtal och åtaganden påverkar konsumenter, miljö och produktion, såväl nationellt

regionalt, är påtalats prioriterade frågeställningar. Ur som som regeringens synvinkel finns ett stort behov av fördjupade konsekvensanalyser av förändringar och anpassningar, dels för att kunna påverka

1998: 108 Frågeställningar och avnämare 5 SOU

i Bryssel även för vidtaga nationella åtgärder. processen men att Liknande behov kan goda grunder antas föreligga för samtliga

till jordbrukspolitiken angränsande politikområden, t.ex. miljö-,

konsument-, närings- och regionalpolitiken. Statliga verk och andra myndigheter med ansvarsområden tangerar jordbrukspolitiken kan som naturliga material Regeringsdärför ses som mottagare av samma som kansliet. I det följande diskuteras några dessa angränsande områden, av frågeställningar och avnämare.

2.2¶Konsumentpolitik

och med 1990 års svenska reform förflyttades fokus inom jordbruks- I politikens område även via benämningen över till livsmedel. Frågekonsumenterna livsmedel har också en stark ställningar som rör av koppling till EU:s jordbrukspolitik, vilket inte minst gemensamma till uttryck i proposition 1997/98: 142. Det främsta målet för kommer där att konsumenternas val skall styra politiken anges vara livsmedel. Två frågeställningar central betydelse

produktionen av av

möjligheter kunna välja de livsmedel de vill ha för konsumenterna att konkurrensen inom livsmedelssektom fungerar och om är om har tillgång till korrekt information om livsmedlen. konsumenterna kan dessutom förvänta sig att internationella avtal I framtiden man för exempelvis WTO kommer få allt större betydelse för inom ramen i Sverige. Ett stort antal konsumentfrågor livsmedelskonsumenterna starkt relaterade till långsiktiga effekter sådana avtal. förefaller vara av kostnader och kvalitet är exempel på konsumentfrågor som Matens berörs. Konsumentorganisationerna, livsmedelsbranschen och representandessutom allmänt intresserade tillgång till

ter för folkhälsofrågor är av

information hur olika aspekter jordbrukspolitiken påverkar om av tillgänglighet och kvalitet livsmedel, samt befolk-

prissättning,

hälsa. Av särskilt intresse är att närmare kunna identifiera ningens faktorer påverkar livsmedelspriserna. Ekonomiska analyser utgör som viktiga verktyg i konsumentföreträdamas arbete med att bedöma för konsumenten ändringar i jordbrukspolitikens regeleffekterna av och stödsystem. ekonomiska analyser livsmedelsområdet täcktes förut Behovet av den nedlagda Konsumentberedningen, en kommitté som delvis av nu sorterade under Jordbruksdepartementet. Konsumentberedningen, som verkade mellan 1991-1997, hade huvuduppgifter att utvärdera den som livsmedelspolitiska reformen, att följa effekterna av EUsvenska

6¶Frågeställningar och avnämare SOU

1998: 108

anslutningen för konsumenterna och stimulera utveckling och att forskning till nytta för konsumenterna och gynnade konkurrensen. som De frågor som Konsumentberedningen arbetade med har endast delvis följts upp av befintliga myndigheter. Samhällsekonomiska analyser inom jordbruks och livsmedelspolitikens område kan därför även förse Regeringskansliet med värdefull information på konsumentområdet. Regeringen har behov av analyser som möjliggör tillförlitliga internationella jämförelser av prisutvecklingen på livsmedel underlag för politiska beslut. som Internationella jämförelser kan även utgöra ett komplement till de matkostnadsundersökningar som Konsumentverket genomför i samarbete med de kommunala konsumentvägledama. Genom sådana studier kan man få en fingervisning huruvida konkurrensen fungerar tillom fredsställande eller inte. Andra studier intresse sådana av är som behandlar hur skatter och andra faktorer påverkar livsmedelsprisema, konkurrensförhållanden, butiksstrukturer, kvalitetskrav och konsumentbeteende. Konsumentverket anser att det finns ett stort behov vidareav att utveckla analyskompetens och att tillföra för möjliggöra resurser att ekonomiskt orienterade studier hushållsnivå. Den jordbruks- och livsmedelspolitik som förs nationellt och inom EU har stort inflytande över hur och var vår mat produceras, och till vilka kostnader. Politiken innehåller ett flertal element leder till högre matpriser. som Svenska konsument- och miljöorganisationer arbetar idag med livsmedelsfrågor som rör kvalitet, hälsa, miljö och etik. Livsmedelsfrågor utgör ett av Sveriges Konsumentråds prioriterade sakområden. Konsumentrådet har ett stort intresse konsekvensutredningar inom av det jordbrukspolitiska området. I dagsläget finns det ingen instans som analyserar dessa mycket komplicerade frågor ett konsumentperspekur tiv. Angelägna konsumentaspekter är, enligt Konsumentrådet, bl.a. hur jordbrukspolitiken påverkar livsmedlens prisutveckling tillgänglighet och säkerhet samt konkurrenssituationen inom livsmedelsområdet. Konsumenter i samverkan KIS är fristående paraplyen organisation för ideella riksorganisationer, lokala och enskilda grupper konsumenter. Inom KIS är intresserad utredningar där hänsyn man av inte enbart tas till vilka konsekvenser viss bidrag får för en typ av producentema och mellanhänderna utan även till vilka konsekvenserna blir för miljö och djurskydd. Andra frågor intresse hur av är arbetstillfällen inom jordbruk och handel påverkas omställningar av som gynnar konsumentintressen; hur icke-genmodifierat utsäde kan konkurrera med genmodifierat utsäde och vilka kostnadskonsekvenserna blir av att livsmedel producerade med eller genmodifiering. utan

SOU 1998: 108 Frågeställningar och avnämare 7

Olika relationer mellan miljöpåverkan och konsumtionsbeteenden intresserar även miljöorganisationema. Konsumentorganisationema har begränsade möjligheter att bekosta omfattande utredningar och analyser med ekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området. De organisationerna förresurser som fogar bygger på statliga bidrag eller medlemsavgifter, som till över delen går till att finansiera den löpande verksamheten. Det största förefaller både synnerligen angeläget och dessvärre problematiskt att finna för utredningar adresserar de specifikt konsumentresurser som relaterade frågeställningarna. Vissa möjligheter finns att rikta allmänna forskningsresurser mot konsumentorienterade frågeställningar med koppling till jordbrukspolitik än sålänge är forskning med denna inriktning eftersatt. Det men ovanligt med studier anlägger ett konsumentperspektiv i är som anslutning till livsmedelssektom. Det önskvärt att exempelvis vore belysa konsumentaspekter livsmedelsindustrins strukturanpassning, nationell och internationell konkurrens inom livsmedelsförädling och handel, de kooperativa företagens roll, prisbildningen osv.

2.3¶Miljöpolitik

Kopplingama mellan miljö och jordbruk är omfattande. Aktuella frågeställningar spänner över ett brett fält och stor mängd exempel skulle en kunna Nedan nämns endast några frågeställningar. De av ges. regeringen uttalade målsättningarna brukningssystem och produkom tionsforrner är ekonomiskt och ekologiskt uthålliga påverkas som givetvis såväl jordbrukspolitiken andra ekonomiskt betydelseav som fulla faktorer. Samband mellan ekonomiska förutsättningar, brukningsformer och växtnäringsläckage är ett annat aktuellt problemområde. Jordbrukets betydelse för den biologiska mångfalden utgör ytterligare Jordbruket ingår direkt eller indirekt i de centrala sammanhangen ett. för del de politiska målsättningarna inom miljöområdet. Det en stor av torde med andra ord finnas ett brett intresse att ta del av analyser av med ekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området från Regeringskansliet och statliga myndigheter som Naturvårdsverket, och Konsumentverket. Även

Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket fristående organisationer Naturskyddsföreningen, Miljöförbundet

som Jordens Vänner och Världsnaturfonden torde ha intresse av studier

inom området. På detaljerad nivå finns med stor sannolikhet ett framtida en mer behov rad studier rörande olika skämingspunkter mellan jordbruk av en

8 Frågeställningar och avnämare SOU 1998: 108

och miljö. Idag behandlas frågeställningar inom angränsande områden av ett stort antal myndigheter och organisationer.

När det gäller de statliga myndigheterna kan förmoda att de har

man resurser som kan användas till att beställa utredningar eller analyser. Detsamma gäller, om än i lägre grad, för de frivilliga organisationerna, som på ett tydligare sätt stöds individer via bidrag, än vad är

av som fallet med konsumentorganisationema.

Idag finns det inte inom Regeringskansliet någon samhällsekonomisk analysverksamhet inom miljöområdet. Naturvårdsverket har däremot en egen kompetens på detta område. Naturvårdsverkets ansvarsområden är i och för sig oftast länkade till naturvetenskapliga frågeställningar och därmed går endast begränsad del de

en av analysresursema till direkt samhällsekonomiska frågeställningar.

Naturvårdsverket arbetar aktivt med frågeställningar berör jord-

som bruket och markanvändningen. Kemikalieinspektionen hanterar frågor som rör kemikalieanvändningen i jordbruket. Konsumentverket har ett sektorsansvar för konsumentrelaterade miljöfrågor. För att samordningen mellan myndigheterna ska effektiv har Konsumentverket

vara samarbetsavtal med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Samarbetet har bl.a. resulterat i ett gemensamt utvecklingsprojekt Minska hushållens miljöpåverkan". Livsmedel har identifierats

som en av de produktgrupper som är mest betydelsefulla när det gäller konsumenternas direkta miljöpåverkan.

Man kan även notera att sedan 1991 har kulturmiljöaspekter lagts till jordbrukspolitiken. Statliga stödprogram för bl.a. landskapsvård fanns innan CAP infördes i Sverige och idag finns ett speciellt stöd för jordbrukslandskapets kulturmiljö inom för den svenska

ramen tillämpningen av CAP.

Förekomsten av målkonflikter mellan olika politikområden eller inom ett politikområde kan leda till svårigheter för enskilda, företag och myndigheter att agera på ett miljöanpassat sätt. Vidare används medel för att nå politiska mål inom ett område kan leda till

som oönskade effekter för mål inom andra områden Där mål- eller medelkonflikter förekommer är det särskilt viktigt att samhällsekonomiska bedömningar finns tillgängliga som beslutsunderlag. Kunskapen

om sambandet mellan hushållens agerande och påverkan miljön måste utvecklas och då särskilt vilket sätt de mest påtagliga minskningarna i hushållens miljöbelastning kan åstadkommas och därigenom

ge hushållen faktiska förutsättningar att För att förmedla kunskaper

agera. till konsumenterna har Konsumentverket fått i uppdrag regeringen

av att ta fram en databas som ska tillgänglig Internet. Regeringens

vara handlingsplan "Konsumentema och miljön handlingsplan för

- en

SOU 1998: 108 Frågeställningar och avnämare 9

hållbar utveckling" 1997/98: 67.Även en rad miljöorganisationer är engagerade i jordbrukspolitiken. Analyser utförda av ett institut intresse för Natur-skyddsföreningen är

jordbrukspolitiskt av

markanvändningsstudier, dvs. övergripande ana-lyser av hur man bästa sätt kan utnyttja markarealen i Sverige. Det är också värt att notera att Sverige har stora möjligheter att nationellt utforma de miljöstöd finansieras via den gemensamma som För närvarande rör det sig knappt tre miljarder

jordbrukspolitiken. om

kronor årligen, till hälften finansieras via Bryssel. som detta sammanhang kan det intresse att djupare belysa den I vara av

tydliga satsning miljöfrågor som sker inom jordbrukspolitikens

område och ställa den i relation till miljösatsningar och att inom andra politikområden. Ur samhällsekonomisk miljöproblem synvinkel bör satsningama miljöåtgärder prioriteras efter var de gör än de kort sikt lättast går att finansiera. mest nytta snarare var det gäller miljöfrågor kopplade till jordbruket bedrivs forskning När inom framförallt SLU. Jordbruksverket och Naturvårdsverket har ett betydande följa utvecklingen inom området. För närvarande ansvar att bl.a. kontinuerligt och sammanhållet system för utarbetas ett utvärdering och uppföljning härvidlag. Detta arbete har dock en tydlig och fysisk prägel och de ekonomiska kopplingarna är än så biologisk länge Policyinriktade ekonomiska studier torde, mot denna svaga. bakgrund, därmed ha hel del material att hämta ur redan pågående en verksamhet. förefaller därför finnas rad områden där ekonomiska Det en och modeller kan användas komplement till andra studier. analyser som Naturvetenskapliga arbeten skulle härigenom direkt kunna sammande ekonomiska analysema, t.ex. inom områden som fogas med

växtnäringsläckage, användning bekämpningsmedel och spridning

av av restsubstanser.

2.4¶Regionalpolitik

Även jordbruksproduktionen i Sverige totalt sett svarar för om numera underordnad andel sysselsättningen och produktionsvärdet finns en av det fortfarande regioner där näringen är betydelsefull. Om man även tar hänsyn till förädlings- och insatsindustrin och annan verksamhet som olika är direkt eller indirekt kopplad till jordbruksproduktionen sett i vissa regioner mycket viktig del lokalsamhället. utgör näringen en av härvidlag finnas behov närmare studera de indirekta Det kan av att förändringar i jordbrukspolitiken. Betydelsen av de effekterna av

10 Frågeställningar och avnämare SOU 1998: 108

direkta effekterna i jordbrukspolitikens stödsystem, i jämförelse med exempelvis en allmänt ökad internationell konkurrens, generell livsmedelslagstiftning, allmänna sarnhällstrender och teknisk utveckling, kan utgöra andra angränsande frågeställningar. På motsvarande sätt som för de miljörelaterade frågorna finns det flera beröringspunkter mellan jordbrukspolitiken och regionalpolitiken. Dels finansieras betydande regionalstöd inom för CAP, ramen dels utgör jordbruksproduktionen, direkt och indirekt, i flera fall en betydelsefull del i den regionala ekonomin. På detta område finns ett naturligt intresse från bl.a. NUTEK, Glesbygdsverket GBV och Statens Institut för

Regionalforskning SIR.

Vid samtliga nämnda myndigheter finns samhällsekonomisk analyskompetens och det pågår kontinuerligt utvärderingsarbeten. Vid en hastig översyn förefaller det dock jordbruksproduktionen inte som om ingår som en självklar utgångspunkt i flertalet dessa analyser av och utvärderingar, vilket är naturligt bakgrund respektive mot av myndighets ansvarsområde. Med andra ord finns det troligen hel del en samordningsmöjligheter. Att de berörda myndigheterna har ett intresse av konsekvensanalyser inom jordbrukssektorn är uppenbart och sådana analyser borde på olika sätt gå att aktivt koppla med delar mer samman av det arbete som redan utförs. De berörda myndigheterna torde emellertid ha tämligen goda möjligheter att finansiera projekt inom det aktuella området. I egna vart fall torde det att styra den verksamheten egna ett sätt som gör det möjligt att samordna utredningar eller forskningsprojekt i betydande utsträckning. Utöver nämnda myndigheter förefaller det sannolikt såväl rad att en enskilda kommuner landsting har intresse få regionala som av att aspekter inom jordbrukssektorn belysta. Troligen har dessa kommuner egna resurser att använda för specialiserade analyser, även inte om man kan förvänta sig att det rör sig kontinuerliga eller betydande belopp. om Mot bakgrund av det stora intresse Jordbruksverkets statistik som över stödens regionala fördelning har, det även finnas synes ett stort intresse från allmänheten att få ökade kunskaper de regionala av om konsekvenserna av betydande förändringar, i såväl jordbrukspolitik som andra omständigheter. Konsumentverket har det övergripande för länsstyrelsernas ansvaret tillämpning stödet till kommersiell service ingår i förordningen av som om landsbygdsstöd. Konsumentverket också för samordning, svarar uppföljning och utvärdering stödets effekter. Arbetet innebär av att ta fram föreskrifter och annat stöd till länsstyrelsernas handläggare ge och kommunernas planeringsansvariga. En viktig uppgift annan är att

SOU 1998: 108 Frågeställningar och avnämare 1 l

upprätthålla bred samhällsbevakning för att söka balansera en utvecklingstendenser negativt kan påverka förutsättningarna för en som från konsumentsynpunkt tillfredsställande försörjning med bl.a.

dagligvaror landsbygden. Ytterligare viktig uppgift för Konsumentverket är att med en i hushållsekonomiskt synsätt medverka till en utveck-

utgångspunkt ett

ling butiker så de mot landsbygds- och glesbygdsav att svarar hushållens behov och tjänster samt analysera och informera av varor konsumenterna konsekvenserna strukturutvecklingen inom om av dagligvarubranschen. Det arbetet sker regelmässigt i nära samverkan med företrädare för andra myndigheter och handeln. Inom ramen för med utveckla butikernas serviceutbud har verket bl.a. arbetet att initierat forskning samordning service samt samhällsekonomiska om av nedläggningar glesbygdsbutiker. Verket har under våren effekter av av 1998 fått i särskilt uppdrag av regeringen: utveckla och upprätthålla databas med uppgifter om att en hushållens tillgång till service samt att årligen till regeringen redovisa

hur servicen utvecklas och initiera projekt med samordnad varudistribution till landsbygdsatt butiker.

2.5 frågeställningar Djuretiska

möjligheterna tillgodose behovet studier rörande När det gäller att av djuretiska frågor kan notera att ett samhällsekonomiskt angreppsman medför begränsningar. Med denna metodansats kan man förvisso sätt vissa konsekvenser t.ex. nationella särbestämmelser för belysa av Främst torde detta ske, exempelvis fallet med

djurhållningen. som var

studie från SLU angående burhönsförbudet, genom att man en ekonomiska följderna vissa regler, exempelvis analyserar de av och konsumtionsnivå. Man kan även tänka sig att delvis kostnadsbelysa konsumentbeteenden när det gäller KRAV-märkning, annan miljömärkning och etisk märkning livsmedel, eller konsekvenserna av vissa former internationella avtal inom detta område. av av däremot ha konsumenternas attityder till olika Vill man svar mot bakgrund olika etiska

livsmedel eller produktionsmetoder, av

torde inte samhällsekonomiskt angreppssätt vara det mest aspekter, ett gäller för frågeställningar djurens faktiska förlämpliga. Detsamma om böndernas praktiska djurhållningsarbete eller filosofiskt hållanden, mer inriktade etiken inom jordbrukssektom. Givetvis går

frågeställningar

det olika sätt integrera eller sammanfoga sådana studier med mer att

12 Frågeställningar och avnämare SOU 1998: 108

traditionella samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Tänkbara avnämare för studier inom området är, utöver Regeringskansliet, dels frivilliga organisationer inom djurskyddsområdet, dels flera miljöorganisationer, och myndigheter exempelvis Jordbrukssom verket. Det är även troligt att studier inom detta område skulle ha ett tämligen stort intresse hos allmänheten.

2.6¶Sysselsättning

För de fackförbund organiserar de anställda inom livsmedelssom produktionen är självklart sysselsättningen de viktigaste frågorna en av att lyfta fram också inom det jordbrukspolitiska området. I en sektor som i stor utsträckning påverkas politiska beslut av kommer också sysselsättningen att bli beroende samhällets ingrepp. av I första hand syftar den förda politiken till stödja primäratt produktionen och lantbruksföretagen. Målen har ofta utvärderats med kvantitativa mått produktionsvolym, prisnivå och lönsamheten i som jordbruket. sysselsättningen har bara behandlats indirekt. mer Vi kan idag se framför oss en stegvis avreglering och nedtrappning stöden inom jordbruket. Även vid omfattande avreglering av en kommer det dock sannolikt under lång tid framöver finnas jordbrukspolitiska stöd i en eller form. Beroende valet medel för annan av att uppnå de olika målen inom jordbrukspolitiken kommer få olika man att effekter på sysselsättningen. För närvarande pågår inga arbeten där man mer systematiskt försöker mäta och analysera de olika medlen utifrån ett sysselsättningsperspektiv, vilket de fackliga organisationerna ser som synnerligen angeläget. Styrkan i CAP:s regleringssystem är olika i de olika delbranschema. Skillnaderna i stödnivåer och regelsystem påverkar naturligtvis konkurrensförhållandet mellan delbranschema i såväl primärledet som i förädlingsledet. Eftersom arbetskraftbehovet är olika i varje bransch får man olika effekt på sysselsättningen beroende gjorda prioriteringar och utforrrmingen politiken. av En fortsatt avreglering och internationalisering kommer att ytterligare öka konkurrensen inom livsmedelssektorn. Den förestående utvidgningen av EU innebär att flera länder med helt en annan kostnadsstruktur för sin produktion i framtiden kommer konkurrera med bl.a. svenska företag. Avgörande för sysselsättningen inom livsmedelsproduktionen i Sverige är hur vår konkurrenskraft ut och kommer att utvecklas ser över tiden. Mot den bakgrunden finns det ett ökande behov interav

SOU 1998: 108 Frågeställningar och avnämare 13

nationella jämförelser och analyser kostnadsläget i jordbruket och av förädlingsledet i våra viktigaste konkurrentländer. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att utveckla grunddata inom området. Den nuvarande jordbruksregleringen sträcker sig emellertid in i förädlingsledet och påverkar struktur- och konkurrensförhållanden inom livsmedelsindustrin. Hur förändringar i regelverket för jordbruket påverkar behovet arbetskraft i led produktionskedjan finns av senare av idag små kunskaper Angelägna frågeställningar är att utveckla om. metoder för analyser hur åtgärder inom jordbruksregleringen förs av över och påverkar livsmedelsindustrin. En inte mindre viktig frågeställning utgörs av jordbrukets möjligheter producera råvaror till industrin. Även här finns direkta att kopplingar mellan CAP:s regelsystem och lantbruksföretagens förutsättningar att ta fram exempelvis nya växtfibrer, förnyelsebara bränslen eller andra industrigrödor. Omställning till icke-traditionell produktion kan påverka sysselsättningen inom såväl primärledet som i efterföljande förädling. De fackliga organisationerna har en viss utredningsverksamhet. Man saknar dock kompetens och kapacitet för mer krävande och framåtsyftande analyser inom de skisserade områdena. ovan

2.7¶Summering

Inom jordbrukspolitiken och dess angränsande områden finns en stor mängd frågor där konsekvensberäkningar, utredningar och analyser med samhällsekonomisk inriktning skulle av stort intresse för en var rad avnämare. Frågeställningama spänner från mycket stora och genomgripande komplex som exempelvis jordbrukets roll i ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt kretsloppssarnhälle vid en global frihandel till mycket avgränsade betydelsen av mjölkmer som kvotssystemets eventuella avskaffande för sysselsättningen i Norrlands inland. Utredningen återkommer till frågeställningarna i senare delar och redovisar i kapitel sju bedömning över vad utredningen anser en vara områden som bör prioriteras. Förutom nationella behov politiskt beslutsunderlag och allmänav hetens önskemål ökad insikt och förståelse är det tydligt att EGom kommissionen har ett påtagligt intresse av att ta del av nationella konsekvensanalyser såväl grundläggande studier över som mer nationella förhållanden inom jordbruks- och landsbygdsområdet. Jordbrukets roll speglas även alltmer som en integrerad del av samhället i övrigt, isolerad sektor. Därutöver har den snarare än som en

14 Frågeställningar och avnämare SOU 1998: 108

internationella jordbrukspolitiska debatten under år fått ett allt

senare tydligare inslag av akademiskt baserade arbeten, vilket även noterats

av EG-komrnissionen.

Sammantaget tycks det alltså finnas ett påtagligt behov den

av verksamhet som utredningen behandlar. När det gäller kopplingama till konsumentfrågoma finns för närvarande en brist samhällsekonomiskt orienterad forskning och utredningsverksamhet. För miljöfrågorna förefaller utgångsläget bättre. Detsamma torde vara fallet för de regionala problemställningama. Inom samtliga områden förefaller det finnas goda möjligheter att samordna delar av den verksamhet

som idag bedrivs eller att utveckla samarbete och projekt där

gemensamma de olika frågeställningarna och angreppssätten kan förstärka varandra. I nästa kapitel diskuteras delar av den verksamhet som idag bedrivs inom de identifierade områdena.

SOU 1998: 108 Utrednings- och analysarbete 15

Nuvarande utrednings- och

analysarbete

I motsats till flertalet länder inom EU har Sverige inte byggt upp något nationellt institut med ansvar för ekonomiska analyser inom det jordbrukspolitiska området. Istället har sådan verksamhet varit spridd ett stort antal organisationer. Utan anspråk fullständighet följer här en genomgång av de mest betydelsefulla organisationerna inom området.

3.1¶Regeringskansliet

Inom Regeringskansliet har det inte bedrivits någon egen analysverksamhet det jordbrukspolitiska området, av den karaktär som förekommer instituten i våra grannländer se vidare i nästa kapitel. Regeringskansliets intensiva arbetsform av mer kortsiktig karaktär, har inte skapat utrymme för den typ av långsiktigt arbete som mer genomgripande utredningar och konsekvensanalyser kräver. Regeringskansliet har heller inte byggt upp den kompetens och de medel som krävs för att etablera en väl fungerande beställarroll inom jordbrukspolitikens område. Personal med forskningserfarenhet eller högre akademisk

inom det samhällsekonomiska området saknas nästan helt när examen det gäller jordbrukspolitiska frågor. På Senare år har emellertid denna funktion fått högre prioritet och förstärkningar har härvidlag genomförts, bl.a. inom ramen för EUI-kansliet vid Jordbruksdepartementet.

Regeringskansliet bedriver ingen egen kontinuerlig konsumentinriktad analysverksamhet med ekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området. Analyser görs istället då särskilda behov finns, framför allt beträffande livsmedelspriser och livsmedelskonsumtion. Arbetet inom Priskommissionen med att bevaka genomslaget i konsumentledet av 1996 års momssänkning är ett exempel på sådant arbete.

16 Utrednings- och analysarbete SOU 1998: 108

3.2¶Statens J ordbruksverk SJV

I samband med 1990-års reform bildades Statens J ordbruksverk

genom en sammanslagning av Lantbruksstyrelsen och Jordbruksnämnden. Den jordbrukspolitiska reformen innebar tydliga omprioriteringar t.ex. i form av en mindre aktiv politisk styrning av utvecklingen inom jordbrukssektorn. Personalstyrkan den nya myndigheten bantades betydligt jämfört med den tidigare situationen.

I och med EU-medlemsskapet har emellertid personalen SJV stadigt ökat. Arbetet inom SJV har varit mycket starkt knutet till införandet av CAP. Tidigt såg verksledningen ett behov av analysresur-

inom det jordbrukspolitiska området. År 1995 beslutades ser att upprätta en analysenhet bestående av fem personer, i syfte att ur samhällsekonomisk synvinkel studera olika aspekter av CAP. I takt med trängre ekonomiska ramar och personal som slutat har emellertid analysenheten krympt och är idag nedlagd. Från och med i år har man valt att omorganisera analys- och utredningsverksamheten med samhällsekonomisk inriktning. Man arbetar idag med ett utredningsråd och med analysresursema utspridda sakenhetema.

SJV bedriver dock en icke obetydlig verksamhet inom det diskuterade området. Ett utbyte av material mellan SJV och Jordbruksdepartementet pågår ständigt varigenom de djupa kunskaper CAP

om som finns inom SJV förmedlas till Regeringskansliet. I huvudsak rör det sig om kortare PM i frågor som regeringen snabbt behöver underlag för. Utredningsverksarnheten inom SJV har vidare en klart deskriptiv karaktär och är i allmänhet fokuserad på att redovisa data snarare än att analysera dem. Långsiktiga, framåtsyftande arbeten i avsikt att försöka lägga fast orsakssamband är ovanliga. Publiceringen sker undantagslöst

svenska. Även SJV under år anställt ett flertal

om senare personer med forskarexamen eller forskningserfarenhet saknas sådan kompetens i stort sett inom det samhällsekonomiska området.

I SJV:s regleringsbrev ingår ett ansvar för att hålla regeringen informerad om utvecklingen i jordbrukssektorn, vad avser ekonomisk utveckling, produktion osv.

3.3¶Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Historiskt har SLU haft en betydande samhällsekonomiskt orienterad analysverksamhet inom jordbrukspolitikens område. Under 1990-talets första hälft har SLU däremot kraftigt reducerat verksamheten inom detta område. Vid ungefär samma tid som beslutet att lägga om den

SOU 1998: 108 Utrednings- och analysarbete 17

svenska jordbrukspolitiken, 1990-års beslut om en intern avreglering, ändrades i några för utredningen betydelsefulla delar förhållandena vid institutionen för ekonomi vid SLU. Under följd år genomfördes en av kännbara besparingar i SLU:s budget. Man beslutade sig då bl.a. för att lägga ned vad tidigare kallades "försöksavdelningen". en som avdelning bl.a. sysslat med studier av utredande karaktär och som tillämpad forskning riktad främst mot lantbruksföretagen. Nedläggningen direkt konsekvens statens besparingar och uttalade var en av anvisning att ansvaret för den tillämpade och produktionsnära forskningen och försöksverksamheten framgent i allt högre grad skulle tas direkt av jordbrukssektom. Bakom denna förändring låg således dels sämre ekonomi, dels en tydligare orientering mot renodlad forskning. SLU valde även att 1995 professur inom jordbrukets driftsekonomi. dra in en Under år har SLU tillsatt och övertagit finansieringen av en senare i småföretagande och tillsatt i miljöekonomi. Även professur en om båda dessa områden kan sägas inrymmas i de breda mål som regeringen för jordbruks- och livsmedelspolitiken har de inte jordbruket satt om lika tydligt i fokus en professur i driftsekonomi. om Behovet den verksamhet tidigare bedrivits skulle troligen ha av som minskat den interna avregleringen enligt 1990 års jordbruksom politiska beslut hade genomförts. Nedrustningen av den agrarekonomiska kompetensen kan alltså delvis ses mot bakgrund av strategiska överväganden gentemot politiska förändringar området. SLU anpassade, främst på grund minskade anslag, sin verksamhet av ett sätt till synes stämde överens med beslutet om en intern som

avreglering jordbruksområdet.

Parallellt med detta skedde omorientering grundutbildningen. en av Agronomutbildningen hade under ett antal år haft minskande en popularitet med sjunkande antal sökande och antagningspoäng. SLU och institutionen för ekonomi valde då att satsa en profilering mot miljö och småföretagande i allmänhet. Det tidigare obligatoriska "förberedande" året med lantbrukspraktik togs bort. Profilen hos de studenter söker sig till agronomutbildningen som har därmed, dessa och andra orsaker, ändrats påtagligt under de av senaste 10 åren. Den anknytningen har blivit svagare och intresagrara set för jordbruksnäringens ekonomi och lantbruksföretagens villkor har minskat till förmån för miljö- och internationella frågor. Under de senaste åren har intresset för SLU:s ekonomiska utbildningar ökat något igen. Sammantaget har detta lett till att institutionen för ekonomi vid SLU idag nästan upphört med utredningsverksamhet och kraftigt beskurit

18 Utrednings- och analysarbete SOU 1998: 108

tillämpad forskning rörande lantbruksföretagen och jordbruksnäringen. Ytterligare en orsak till denna förändring är att många de

av externt finansierade uppdragen under år fått allt tydligare

senare en vetenskaplig inriktning. Intresset bland studenterna för

examensuppsatser och kurser inom området har också minskat.

Det bör dock noteras att tillämpad ekonomisk forskning riktad mot lantbruksföretagen och jordbrukssektom fortfarande bedrivs vid SLU. Verksamheten är internationellt konkurrenskraftig i den meningen att ett flertal arbeten blir publicerade i vetenskapliga tidskrifter och

erhåller uppmärksamhet i media. Under senare år har emellertid den här inriktningen i hög grad blivit beroende av enskilda individer och den samlade kompetensen omfattar idag endast ett fåtal seniora forskare.

Vid institutionen för ekonomi vid SLU finns idag en professur och enstaka högre tjänster som universitetsanslag arbetar med forskning och undervisning direkt inom det aktuella området. Därutöver finns fem professurer och två, tre tjänster via universitetsanslag har

som ansvarsområden som olika sätt inryms under eller tangerar samhällsekonomiska analyser av jordbrukspolitikens område.

Det svenska EU-medlemsskapet och införandet av CAP i Sverige har härvidlag inte lett till påtagliga omprioriteringar från SLU:s sida, även om agrarekonorniska frågeställningar fått en tydligare profilering under de senaste åren.

3.4¶Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

LES

LES bildades 1968 i syfte att samordna statens utredningsarbete inom jordbrukspolitikens område. En huvuduppgift för LES vid denna tid

var att ta fram underlag för de då årliga prisförhandlingarna. I och med 1990 års jordbrukspolitiska beslut ändrades LES arbetsuppgifter.

I samband med 1993 års statistikreform blev LES statistikansvarig myndighet för merparten av den officiella statistiken jordbruksområdet. Därutöver har man vissa utredande uppgifter. LES skall även belysa den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet.

LES ansvarar för framtagande av statistik inom följande områden:

Lantbrukets struktur -

Produktion i lantbruks- och trädgårdsnäringen -

Sysselsättning i jordbruket -

Lantbrukets ekonomi -

Prisutveckling inom jordbruket -

SOU 1998: 108 Utrednings- och analysarbete 19

Skördeuppskattningar - Samarbetsnämnden består av en ordförande, en vice ordförande,

cheferna för Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk och Konsumentverket samt åtta andra ledamöter. Den fast anställda personalen uppgår till mellan fyra och fem personer. LES har valt en organisationsforrn med ett stort inslag av s.k. outsourcing, dvs. man lägger arbete på konsulter. Även projektanställning

ut externa av personal förekommer. Inom LES framhålls fördelen med att ha liten

en personalstyrka och i stället köpa in experttjänster utifrån. Under de senaste åren har en stor del av verksamheten ägnats statistikfrågor, vilket i huvudsak hänger samman med den nya efterfrågebild på statistiken som uppstått i samband med Sveriges medlemskap i EU. LES har även arbetat med att få till stånd en upphandlingsordning för statistiken och för bl.a. detta skäl har man anställt en jurist heltid. Under 1998 har öppen upphandling tillämpats för ett antal statistikprodukter. LES eftersträvar att successivt allt mer övergå till öppen upphandling. I dagsläget är det SCB som svarar för merparten av den statistikproduktion som LES beställer.

Livsmedelsstatistiken har under 1998 en budget cirka 27 miljoner kronor. LES har ett ramanslag drygt 4 miljoner kronor. Därutöver finns ett anslag till jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten. LES ansvarar exempelvis i Sverige för EU:s nätverk för bokföringsstatistik: Farm Accounting Data Network, FADN. Av ramanslaget går drygt hälften till arbetet med statistiken och ungefär 40 procent går till produktion av bl.a. utvärderingar och rapporter. Under 1998 har en del av LES ramanslag gått till att med egen och projektanställd personal bistå Lettland i uppbyggandet av ett lantbruksregister. LES har även byggt upp ett tämligen omfattande kalkylmaterial som använts som grunddata för studier inom flera områden.

LES har under anlitat bl.a. SLU och konsultföretaget Lant-

senare bruksekonomen dvs. Lars Jonasson för olika uppdrag. Traditionellt har LES haft ett större samarbete med SLU, vilket dock minskat under de senaste åren, bl.a. på grund att LES upplevt att SLU haft svårig-

av heter att fullgöra de uppdrag de åtagit sig. För närvarande har LES inga projekt på SLU. Lars Jonasson har LES initiativ bl.a. byggt om och uppdaterat den sektorsmodell kallad SASM som han tidigare tagit fram vid SLU. Jonasson har även anlitats för utveckling av statistikproduktionen. Inom LES har man lyft fram de fördelar det innebär att inte ha en stor egen organisation för att istället koncentrera verksamheten till att bli en effektiv beställare av såväl statistik som utredningar.

Nämndens publicering sker svenska och man har idag endast en deltidsanställd personal med forskningserfarenhet.

20 Utrednings- och analysarbete SOU 1998: 108

3.5¶Statistiska centralbyrån SCB

SCB producerar och sammanställer en stor del av den statistik som på uppdrag från LES tas fram jordbruksområdet. Man har emellertid inget kontinuerligt analysarbete inom området. I och med 1990 års jordbrukspolitiska beslut minskade dessutom ambitionerna vad avser den ekonomiskt inriktade jordbruksstatistiken. Jämfört med tiden före 1990 har idag mindre resurser till statistiskt grundmaterial inom detta område.

3.6¶Glesbygdsverket Statens Institut

GBVoch

för SIR

Regionalforskning

Glesbygdsverket bedriver utredningsverksamhet och initierar studier

olika sätt rör glesbygdens förhållanden. Under senare år har som man bl.a. utvecklat redskap med vilka man kan analysera tillgänglighet till samhällsservice, befolkningsutveckling och näringslivsutveckling i geografiska områden. I närmare anknytning till jordbrukspolitikens område har man initierat studier av t.ex. livmedelslagstiftningens konsekvenser för småskalig förädling av livsmedel och jordförvärvslagstiftningens effekter det småskaliga skogsbrukets möjligheter att överleva. GBV bedriver dock inte någon kontinuerlig uppföljning av jordbrukspolitiken inom de områden som berörs i föreliggande utredning. Man har heller inte prioriterat jordbrukets roll i glesbygden utan tagit andra utgångspunkter för huvuddelen av sitt arbete. Inom vissa områden har man emellertid olika vis belyst frågeställningar som berör jordbruket.

Även SIR bedriver aktiv forsknings- och analysverksamhet

en rörande regionalfrågor. Arbeten med jordbruksanknytning är ovanliga.

3.7¶Lantbrukarnas Riksförbund LRF

LRF hade under en lång tid en egen samhällsekonomiskt orienterad utredningsverksamhet organiserad i form av Lantbrukets Utredningsinstitut, LUI. LUI:s arbete har emellertid övergått till att i huvudsak inskränka sig till marknadsundersökningar o.dyl. Man har under lång tid haft problem att bygga upp akademisk kompetens och extern legitimitet inom det samhällsekonornjska området. Idag bedriver LRF inte något kontinuerligt organiserat analysarbete av samhällsekonomisk

SOU 1998: 108 Utrednings- och analysarbete 21

karaktär. Dock genomförs en del analysarbete inom LRF-konsults olika regionala kontor.

3.8¶Konsultverksamhet

Sedan 1996 finns ett konsultföretag, Lantbruksekonomen, med verksamhet inom området. Företaget drivs agr. dr. Lars Jonasson. Han

av byggde under sin tid vid SLU upp en ekonomisk modell över svenskt jordbruk. Denna kompetens har han senare tid använt i ett flertal sammanhang, bl.a. när han uppdrag av LES uppdaterade sin vid Ultuna framtagna sektorsmodell, baserad kalkylmaterial från

nu LES. Ett flertal varianter av modellen har sedan utvecklats på konsultbasis för att besvara frågeställningar från ett antal beställare. Likaså har modell tagits fram för jordbruket år 2021 som

en annan använts i framtidsstudie från Naturvårdsverkets. Den ursprungliga

en modellstrukturen härstammar ursprungligen från det amerikanska Jordbruksdepartementet.

En del det arbete som utförs av olika kontor inom LRF-konsult

av har kopplingar till utredningens område. Det kan röra sig t.ex.

om underlag för jordbrukets betydelse i vissa glesbygder eller förändringar i den regionala jordbruksproduktionen. När det gäller mer genomgripande analyser av nationellt intresse bedrivs dock ingen fortlöpande verksamhet.

3.9 aktörer

Övriga

Statliga myndigheter, främst Konsumentverket, och fristående konsumentorganisationer Sveriges Konsumentråd och Konsumenter i

som samverkan KIS arbetar med konsumentfrågor och bevakar konsumenternas intressen utifrån olika utgångspunkter. Tidigare utgjorde Konsumentberedningens undersökningar livsmedelsprisemas utveckling

av ett viktigt underlag i arbetet med konsumentaspekter jordbrukspolitiken. I och med att Konsumentberedningen avslutat sitt uppdrag finns inte längre detta underlag tillgängligt.

Konsumentverkets arbete med anknytning till livsmedel bedrivs bl.a. inom områdena kostnader och kvalitet, tillgänglighet, marknadsföring, märkningar, konsumentinflytande och konsumentrepresentation. Tyngdpunkten i arbetet livsmedelsområdet ligger på kostnadsberäkningar och hushållsekonomiska studier. I de matkostnadsundersökningar som Konsumentverket bedriver tillsammans med de

22 Utrednings- och analysarbete SOU 1998: 108

kommunala konsumentvägledama undersöks förutom matkostnader i butiken, även service, transportkostnader och utbud samt pris på ekologiskt producerade livsmedel. Verkets framtida arbete inom områdena matkostnader och tillgänglighet av service i glesbygd förväntas öka, liksom arbetet inom området mat/miljö. Regeringen har nyligen uppdragit åt Konsumentverket att under 1998 utveckla och praktiskt prova en modell som ger konsumenterna bättre information om priser i dagligvaruhandeln. I uppdraget ingår även att inkludera ekologiskt producerade livsmedel i undersökningarna. Konsumentverket har idag begränsade möjligheter att bedriva forskning, eller stödja andra aktörers forskning, inom livsmedelsområdet.

Inom miljöområdet finns, som tidigare noterats, en tämligen omfattande verksamhet av utredande och analyserande karaktär inom bl.a. Naturvårdsverket. Den samhällsekonomiskt inriktade verksamheten vid Naturvårdsverket är dock tämligen begränsad.

3.10¶Forskning inom angränsande områden

Miljörelaterad ekonomisk forskning bedrivs ett flertal ställen i landet. Samtliga större universitetsstäder har idag rniljöorienterad samhällsekonomisk forskning i någon form. Detsamma gäller för ett antal högskolor. Ekonomisk forskning relaterad till jordbrukets miljöproblem är dock koncentrerad till SLU. Den nyligen inrättade professuren i miljöekonomi kommer troligen till stora delar riktas mot jordbruksrelaterade frågeställningar och ett stort antal projekt, flera seniora forskare och en nyinrättad miljöekonomutbildning berör direkt eller indirekt jordbruksornrådet. Forskningen bedrivs i huvudsak via externa medel men SLU har genomfört påtagliga prioriteringar mot detta ämnesområde.

Konsumentforskningen i Sverige är utspridd flera universitetsinstitutioner och täcker därmed många forskningsdiscipliner. Anslag för konsumentrelaterad forskning distribueras i huvudsak genom Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd, SJFR, Forskningsrådsnämnden, FRN, och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra.

SJFR finansierar ett antal konsumentforskningsprojekt inom livsmedelsområdet under rubrikerna Människan, maten och samhället respektive Matens säkerhet. Den totala budgeten för livsmedelsdelen är cirka 14 miljoner kronor. Ett nytt forskningsprogram, Kunskapsplattform för livsmedelsbranschen, KLIV, startade hösten 1997 med syfte att stärka den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft i ett europeiskt perspektiv. Programmet spänner över alla led i livsmedels-

SOU 1998: 108 Utrednings- och analysarbete 23

kedjan från jordbruket till konsument och samhälle. Verksamheten

bedrivs under fyra år och finansieras av SJFR och industrin som vardera satsar 12 miljoner kronor.

FRN har från och med 1997 givits i uppdrag att utarbeta ett samordnat program för initiering och uppbyggnad av långsiktig forskningskompetens inom konsumentforskningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas möjligheterna att stärka konsumentforskningen inom områdena livsmedel, IT samt miljö och konsumtion. Av de två miljoner kronor som för närvarande anslagits för konsumentforskning disponerar FRN en och en halv miljoner kronor, och Konsumentverket en halv miljon kronor. FRN har även varit med och initierat ett forskningsprogram rörande landsbygd och landsbygdsutveckling. Programmet gavs en mycket bred inriktning och inom de projekt som beviljats anslag finns det få direkta kopplingar till samhällsekonomiska frågeställningar inom jordbrukspolitikens närområde. Numera är SJFR huvudsponsor för programmet.

Mistra finansierar det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet MAT 21 som syftar till att ta fram lösningar på uthålliga produktionsmetoder för det framtida svenska jordbruket. Programmet har ett anslag på 58 miljoner kronor över en fyraårsperiod. Konsument/lantbrukare utgör fem forskningsområden. Ämnen kommer studeras

ett av som att är bl.a. konsumentuppfattningar om livsmedelskvalitet hos ekologiska, uthålligt producerade och genetiskt förändrade livsmedel, konsumentacceptans av ekologiska och uthålligt producerade livsmedel och konsumentaspekter på miljömärkning av livsmedel.

Sverige deltar även i konsumentsamarbetet inom Norden, bl.a.

Nordiska Ämbetsmannakommittéen för Konsumentfrågor. För genom att främja konsumentforskningen beslutade Nordiska Ministerrådet 1995 ett gemensamt nordiskt program för konsumentforskningen.

om Inom ramen för det nordiska forskningsprojektet har bl.a. jordbrukspolitikens effekter hushållens ekonomi och EUmedlemskapets verkan för konsumenterna studerats.

3.1 1

Summering

Under 1990-talet har vidmakthållandet av den nationella kompetensen rörande ekonomiska analyser inom det jordbrukspolitiska området påtagligt nedprioriterats i Sverige. Om den interna avregleringen hade genomförts hade detta möjligen varit en önskvärd och logisk förändring. I och med medlemskapet i EU är det snarare tvärtom. I den mån Sverige vill påverka utvecklingen av CAP, återflödet av budget-

24 Utrednings- och analysarbete SOU 1998: 108

medel från EU, nationella tillämpningar gemenskapens regler,

av jordbrukets miljöpåverkan, konsumenternas valmöjligheter, utvidgandet av EU, EU:s roll i den internationella livsmedelshandeln etc. behövs nu den kompetens som inom det här området alltmer försvagats och spritts ut inom landet.

För att få gehör för nationella svenska intressen i diskussioner med EG-kommissionen eller med andra länder behöver Sverige kunna presentera studier, analyser och material, som vinner akademisk legitimitet och bygger vetenskapligt underbyggda argument förenade med empiriskt baserade undersökningar. En utveckling av arbetet inom jordbrukspolitiken i just denna riktning har även identifierats inom EU-komrnissionen. Den jordbrukspolitiska diskussionen och förändringsarbetet baseras numera där, i betydligt högre grad än tidigare, akademiska arbeten. Idag är omfattningen av sådana studier i Sverige begränsad och det finns ingen kontinuitet i verksamheterna eller i kompetensuppbyggnaden.

Utöver den svenska ambitionen att förenkla och marknadsanpassa CAP finns även ett svenskt intresse av att EU utvidgas österut. I EU:s förhandlingar med nya medlemmar kommer jordbrukspolitiken utgöra en nyckelfråga. Det finns därför ett stort svenskt intresse av att få fram material som ett korrekt sätt beskriver konsekvenser av förändringar i CAP, för såväl EU:s nuvarande som tillkommande medlemmar.

Förutom möjligheterna att kunna delta i en internationell dialog finns det all anledning att bygga upp kompetensen om hur olika förändringar CAP påverkar förhållandena inom Sverige. Även

av om den svenska hållningen är att CAP skall förenklas och till stora delar avvecklas är det inte rimligt att tro att detta kommer ske inom de närmaste tio åren. Det kommer därför finnas ett långsiktigt behov av att kunna bedöma hur CAP olika sätt påverkar situationen i Sverige. Eftersom Sverige dessutom redan idag har ett relativt stort nationellt inflytande över medelsanvändning och regelutformning inom ramen för CAP, är kompetensuppbyggnaden än angelägnare.

I den mån man vill sätta jordbruket i en bredare roll än den som ges inom ramen för dagens CAP finns ett stort behov av studier som dels belyser de formella möjligheterna att göra detta, dels konsekvenserna av olika nationella åtgärder inom området.

Det tycks också finnas en tydlig brist på samhällsekonomiskt inriktat arbete inom livsmedelsornrådet. När det gäller glesbygdsproblemen finns en något bättre bevakning men även här saknas till stora delar samhällsekonomiskt inriktad verksamhet. För miljöfrågor

en är situationen bättre.

Det förefaller vidare finnas goda möjligheter att genom olika former

SOU 1998: 108 Utrednings- och analysarbete 25

av samarbeten koppla delar av den existerande verksamheten till studier inom jordbrukspolitikens område. Idag saknas emellertid kanaler för sådan samordning. Potentialen inom t.ex. gränsytan mellan miljöfrågor och jordbruksfrågor förefaller dock vara mycket stor.

Utredningen menar att de två viktigaste skälen för att utveckla kompetens rörande ekonomiska analyser inom det jordbrukspolitiska området är:

dels att så mycket pengar och budgetmedel berörs inom detta

pass området, att det samhällsekonomisk synvinkel vore olyckligt att inte

ur förse sig med verktyg gör det möjligt att bedöma

som om man hushållar med dessa på ett effektivt sätt

resurser

,

dels att det krävs helt andra analyser och utvärderingar av politikens effekter än vad som hittills presterats om Sverige vill spela

aktiv och drivande roll i arbetet med att förändra CAP. en

Det första argumentet är alltså nationellt, i den meningen att vi bör skaffa bättre underlag för att kunna avgöra får "valuta för

oss om pengarna" inom det jordbrukspolitiska området. Inom detta område finns troligen även stora potentiella samordningsmöjligheter med angränsande områden. Det andra argumentet är internationellt. I grund och botten rör det sig härvidlag om förmågan att påverka de andra medlemsländerna inom EU. Denna förmåga förefaller starkt beroende

hur väl underbyggt det material är, vilket man bygger sina av argument.

SOU 1998: 108 Utredningserfarenheter 27

Erfarenheter från

Regeringskansliet

och institut i andra länder

Utredningens syfte är att lämna ett förslag till hur man i Sverige kan organisera en samhällsekonomiskt orienterad analys- och utredningsverksamhet inom jordbrukspolitikens område. I detta kapitel redovisas dels hur Regeringskansliet organiserar liknande verksamhet inom olika sakområden, dels hur andra länder valt att organisera verksamheten inom jordbruksområdet. Den första delen av kapitlet bygger till stora delar en rapport från Statskontoret, som genomfört en kartläggning av hur Regeringskansliet arbetar med liknande frågeställningar rapporten: "Utrednings- och analysverksamhet kopplad till Regeringskansliet", Dnr 129/98-5, återfinns i bilaga två. Regeringskansliet är idag en myndighet bestående av 14 departement och statsrådsberedningen. De olika departementen har emellertid möjlighet att själva välja Organisationsform för sitt dagliga arbete. Den andra delen av kapitlet bygger studieresor till, och tidigare erfarenheter från, jordbruksekonomiska institut i Danmark, Nederländerna, Norge och Finland, departementen i Danmark och Finland, EG-kommissionen, samt en rad årsberättelser, arbetsrapporter o.dyl.

4.1 av samhällsekonomiska

Organisation analyser inom Regeringskansliet

I grova drag kan man identifiera tre huvudaltemativ till hur man inom Regeringskansliet valt att organisera samhällsekonomisk analys- och utredningsverksamhet: 0 analyskompetens inom respektive departement, t.ex. i en särskild

analysenhet I fristående institut eller myndighet med särskild uppgift att utföra

analyser och utredningar 0 analysenheter eller analysresurser sakansvarig myndighet.

Utöver dessa former har departementen möjlighet att utifrån sina resurser lägga ut uppdrag till myndigheter i regleringsbreven, ge

28 Utredningswfarenheter SOU 1998: 108

direkta uppdrag under löpande år, använda sig av kommittéer eller särskilda utredare samt att upphandla analyser från universitet, högskolor eller konsulter. Enligt Statskontorets genomgång läggs dock inte uppdrag till branschorgan som t.ex. LRF eller till arbetsmarknadens parter. Det är heller inte vanligt med uppdrag till organisationer som Landstingsförbundet eller Kommunförbundet.

Regeringskansliets samlade kompetens för samhällsekonomiska analyser koncentreras till Finansdepartementet. Den ekonomiska avdelningen vid departementet är där den centrala funktionen för dels löpande uppföljningar av den ekonomiska utvecklingen, dels för långsiktiga bedömningar. Underlag till detta arbete hämtas från en rad myndigheter under Finansdepartementet, t.ex. Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket och SCB. De nämnda myndigheterna är dock en resurs för hela Regeringskansliet och kan leverera data även till andra departement och myndigheter. Finansdepartementet har dessutom Ekonomiska Rådet och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO under sitt ansvar. Därutöver kan även Statskontoret, Riksrevisionsverket och Kommerskollegium nämnas, som myndigheter som inom respektive sakområde kan betjäna hela Regeringskansliet med ekonomiska analysarbeten.

Utöver Finansdepartementet finns samhällsekonomiska analysresurser främst inom Utrikes-, Försvars-, Social-, Arbetsmarknads-, Kulturoch Närings- och Handelsdepartementet. Under uppbyggnad eller inom sakenhetema finns det även Jordbruks- och Utbildningsdepartementet.

Kommunikationsdepartementet, som under sig har Väg- och transportforskningsinstitutet VTI och Statens institut för kommunikationsanalys SIKA, utgör ett tydligt exempel en helt annan organisationsform. De samhällsekonomiskt orienterade analysresurser-

ligger här nästan helt utanför departementet. Även Utbildnings-, na Jordbruks-, Närings- och Handels-, Arbetsmarknads-, Inrikes-, och Miljödepartementet har myndigheter, institut eller stiftelser kopplade till den egna verksamheten i form av självständiga organisationer.

Listan över sakansvariga myndigheter med samhällsekonomisk analysverksamhet kan göras tämligen lång. Inom flera verk finns t.ex. speciella avdelningar eller enheter för analys-, utrednings- och utvärderingsverksamhet.

Den uppgift som utredningen gav till Statskontoret omfattade

p.g.a. tidsskäl inte någon genomgripande utvärdering den identifierade

av verksamheten. Vissa erfarenheter i denna riktning framkom dock under arbetet. En sådan iakttagelse är att för att analys- och utredningsarbetet skall fungera inom departementen krävs en hög grad av disciplin och

SOU 1998: 108 Utredningserfarenheter 29

tydlig ansvarsfördelning, så att inte de personer som skall arbeta en med de långsiktiga analyserna alltför mycket lägger sin tid den löpande verksamheten. Statskontoret menar att man genom att samla analyskapaciteten till enhet kan uppnå vissa synergieffekter

en "eftersom det krävs viss minsta storlek för att upprätthålla och

en utveckla kompetensen" sid 10 op. cit.. Som minsta storlek för en fungerande verksamhet närrms cirka sju personer och som en ytterligare förutsättning påtalas att personalen skall besitta en hög analytisk kompetens. Genom att samla analyskapaciteten blir det även lättare "att värna för långsiktiga analyser" sid 10 op. cit..

resurserna

Ett identifierat problem var att departementen i vissa fall upplevde att de inte hade den kontroll över verksamheten i fristående myndigheter eller verk som de ibland önskade. Till stor del kan detta illustreras av den noterade vikten av att inom departementet ha en väl fungerande beställarkompetens. En återkommande diskussion var huruvida det var bättre att samla analysresursema i en speciell enhet jämfört med att sprida ut dem olika sakenheter och sedan samordna dem. I de fall man valt att samla resurserna till en intern enhet verkar erfarenheterna tala för att man måste ha en grupp om minst sju till åtta personer för att verksamheten skall fungera väl. Det verkar med andra ord krävas minsta meningsfull kritisk massa på knappt tio personer.

en

I flera fall var den samhällsekonomiskt orienterade analysverksamheten antingen under omprövning eller hade nyligen omorganiserats. Man kan även notera att organisationsformerna är så många och skiftande och erfarenheterna så pass olika att det inte går att identifiera något mönster eller någon speciell lösning som ett tydligt sätt fungerar bättre än andra. Möjligen kan man notera att huruvida den samhällsekonomiskt orienterade analysverksamheten anses fungera väl eller inte i dess olika former snarast synes vara en funktion av personkonstellationema, dvs. i bland fungerar en viss lösning utmärkt med engagerad och drivande ledning och/eller personal, ibland

en fungerar samma typ av lösning mindre bra med bristande kommunikation och engagemang.

Hos flertalet de departement Statskontoret var i kontakt med

av som poängterade man även behovet av sarnhällsekonomisk analyskompetens. I flera fall detta ett område där man identifierat ett

var behov av att förstärka verksamheten.

4.2¶Erfarenheter från andra länder

Såväl Danmark och Finland som Norge har sedan länge statligt

30 Utredningserfarenheter SOU 1998: 108

finansierade forsknings- och utredningsinstitut inom det jordbrukspolitiska området. Institutens funktion, organisation och arbetsmetoder är likartade. Liknande institut finns i flera andra europeiska länder. Organisationen av tillämpad forskning och avancerad utredning inom det jordbrukspolitiska området skiljer sig dock mellan olika länder

mer om man tar hänsyn till deras varierande storlek.

Om man ser till "stora länder", som Tyskland och Storbritannien skiljer sig organisationen från den som används våra närmaste

av grannar. I t.ex. Tyskland finns en tämligen komplicerad struktur

som omfattar en rad olika organisationer och institutioner. Organ finns flera nivåer, t.ex. både federal nivå och inom respektive förbundsländer. Det finns även organ inom universitetsvärlden, samt fristående institut förbundsnivå och ytterligare nivåer. Förbundsländemas respektive "jordbruksministerier" kan därför lägga ut uppdrag till ett flertal utförare. På förbundsnivå finns givetvis möjligheter. I

samma vissa fall har institutioner vid specifika universitet givits ansvaret för hanteringen av modeller och tillhörande statistikuppbyggnad. Till det federala ministeriet är dessutom kopplat en grupp professorer inom

av olika grenar av lantbruksekonomin.

I Storbritannien finns en betydande analyskompetens ministeriet. En enhet med ett 50-tal medarbetare, varav flertalet med akademisk, ekonomisk utbildning, ansvarar för verksamheten. Enheten lägger i huvudsak ut uppdrag till universitet, högskolor, institut eller konsultfirmor. Utredningar beställs alltså från departementet men utförs fri-

av stående organ. Större projekt, t.ex. insamling och uppbyggnad

av nya databaser, uppbyggnad av analysmodeller eller mer omfattande forskningsprojekt utformas ofta i ett samarbete mellan ministeriet och ett utomstående akademiskt organ.

4.2. 1 Nationella institut i andra länder

I Frankrike organiseras en stor del av den tillämpade forskningen och utredningsverksamheten inom jordbruksområdet INRA Institut

genom National de Recherche Agronomique. Verksamheten inom INRA inriktas framförallt på naturvetenskap, men även ekonomiska analyser samordnas här. INRA har sin verksamhet spridd till flera orter i Frankrike men det hela samordnas centralt och den huvudsakliga verksamheten finns i Paris.

I Nederländerna finns en liknande struktur. Under jordbruksdepartementet sorterar 11 stycken institut för tillämpad forsknings- och utredningsverksamhet, varav ett omfattar ekonomiska analyser.

SOU 1998: 108 Utredningseifarenheter 31

Institutet LEI-DLO, har en verksamhet som är betydligt mer omfattande än den som bedrivs i Norden. Idag arbetar där ungefär 300 personer. Institutet har även en del uppdrag från EG-komissionen och är i sin forskningsverksamhet starkt knuten till universitetet i Wageningen. För närvarande finns ett förslag till omorganisation av verksamheten. Förslaget går ut att samtliga 11 forskningsinstitut skall sammanföras till att omfatta fem områden och dessa skall sedan i sin tur samordnas med en liknande organisationsförändring inom lantbruksuniversitetet i Wageningen. Huvudmannaskapet för instituten skall flyttas från departementet till universitetet men LEI-DLO skall dock även i fortsättningen vara en egen organisation, om än knuten direkt till institutionen för ekonomi vid universitetet iWageningen.

LEI-DLO arbetar inom flera områden med koppling till jordbrukspolitiken. Man har även ansvaret för en omfattande statistikproduktion. Främst gäller detta insamlande av bokföringsdata från företagare inom lantbruks- och trädgårdsnäringen. Inte mindre än 60

är sysselsatta med sådan datainsamling. Det dataunderlag man personer får in används sedan i olika former inom institutet, bl.a. för analyser av jordbrukspolitiken och dess effekter.

Vid LEI-DLO arbetar man numera med ett s.k. klientperspektiv, dvs. man ser alla uppdragsgivare som klienter. Den huvudsakliga klienten är Jordbruksdepartementet men numera står andra finansiärer för ungefär 20 25 procent av institutets medel. Organisationen vid

- LEI-DLO liknar i stora drag den vid instituten i Danmark och Finland,

ambitionsnivån och verksamheten är betydligt större. Utöver även om vad kan sägas följa den struktur som presenteras för våra nordiska

som grannar arbetar LEI-DLO aktivt med en omfattande verksamhet i tredje världen. På det närliggande området tillmäter även del

mer man en andra frågor större vikt än vad som är fallet i t.ex. Danmark eller Finland. Sålunda bedriver man t.ex. ett icke obetydligt arbete med att analysera jordbrukspolitikens effekter andra länder inom EU. Man har även ett omfattande internationellt samarbete. Exempelvis samarbetade man med instituten i Norge och Finland när dessa länder förhandlade medlemsskap i EU och idag har man samarbete med

om institut i de baltiska staterna.

Även Irland och Belgien har fristående forskningsinstitut med ekonomisk inriktning inom jordbrukspolitiskens området.

32 Utredningseifarenheter SOU 1998: 108

4.2.2¶Norden

Norge I år är det 50 år sedan Norskt Institut för Lantbruksforskning NILF skapades. Institutet sorterar under Jordbruksdepartementet. Antalet anställda är idag cirka 80 stycken. Budgeten ligger på dryga 30 miljoner Nkr. De flesta av de anställda, cirka 60 stycken, arbetar på huvudkontoret i Oslo. Därutöver finns fyra lokalkontor med sammanlagt 20 talet anställda.

Finland I Finland bildades 1952 ett liknande institut, Maatalouden talou-

dellinen tutkimuslaitos MTTL. Idag arbetar ungefär 50 personer där. MTTL har för närvarande en budget cirka 16 miljoner FMK. All verksamhet är koncentrerad till Helsingfors.

Danmark

Längst tradition har institutet i Danmark, som bildades redan 1918. I Danmark har Statens Jordbruks- och Fiskeriekonorniska Institut SJFI ungefär samma ansvarsområde NILF och MTTL.

som Institutet har numera drygt 50 anställda. Budgeten är för närvarande omkring 30 miljoner Dkr.

De tre instituten uppvisar stora likheter i organisation, funktion och arbetssätt. Det som anges nedan gäller, som sagt, i hög utsträckning även för institutet i Nederländerna. Samtliga sorterar direkt under jordbruksdepartementen, varifrån de får sin huvudsakliga finansiering. Cirka 75 80 procent av deras budgetar är således fasta medel från

departementen. Därutöver söker de pengar genom t.ex. forskningsanslag. De åtar sig även ett flertal utredningsuppdrag från olika intressenter.

Instituten styrs indirekt från departementen, som beviljar huvuddelen av budgetmedlen och som därigenom kan påverka inriktningen på verksamheten. Dessa medel är även kopplade till specifika åtaganden. Departementen anger till stor del vad de fasta medlen skall användas till. I huvudsak rör det sig om statistikinsamling och bevakning angivna sakområden.

av

Instituten styrs av en direktör som utses av departementen och av en styrelse med representanter från näringsliv, statsförvaltning, statistikproduktion, forskning och personal.

En viktig funktion hos samtliga institut är att ansvara för insamling och produktion av viss statistik inom jordbruksornrådet även inom trädgård, fiske och jakt. I Norge används dataunderlaget bl.a. vid förhandlingar om ersättningsnivåer till jordbruket, dvs. som utgångspunkt för statligt reglerade priser etc. I Danmark och Finland används

SOU 1998: 108 Utredningserfarenheter 33

datamaterialet främst för att få tydligare bild av tillståndet i en jordbruksnäringen. Utöver statistikansvaret är instituten ålagda att bedriva framförallt samhällsekonomisk forsknings- och utredningsverksamhet olika sätt berör jordbruksnäringen. som Verksamheten är indelad efter ansvarsområden. Det finns avdelningar för statisk, forskning och administration. Forskningen har lite olika inriktning i respektive länder många gemensamma men områden finns. Tillståndet i jordbruksnäringen, dvs. den ekonomiska utvecklingen för lantbruksföretagen, är del, jordbrukspolitik en en jordbrukets miljöfrågor tredje och internationella annan, en frågeställningar fjärde inriktning. en gemensam Utöver statistikproduktionen är verksamheten i Danmark och Finland främst forskningsinriktad. I Norge är verksamheten i högre grad utredningsorienterad, även om forskningen prioriterats under år. Den del verksamheten som riktar sig direkt mot senare av departementen utgör mindre del av den totala verksamheten och en en grundtankama tycks att departementen efterfrågar en utredande av vara och beslutsgrundande verksamhet utförd forskare. Med andra ord av forskningserfarenheter värdefulla i det mer politiskt orienterade anses utredningsarbetet. Samtliga institut är självständiga organisationer. Inom de uppdrag respektive departement styr instituten sin egen verksamhet. som anger När det gäller vilka frågeställningar och problem som skall tas upp departementen vissa områden antingen i form av särskilda anger utredningar, i uppdrag förväntas utföras under året inom ramen för som den ordinarie verksamheten eller i form snabbare uppdrag med av kortare varsel. Det förekommer fortlöpande dialog mellan personal en vid instituten och departementen, rörande kortare uppdrag och det verkar inte finnas någon alldeles klar gräns för vilka arbetsuppgifter skall ha särskild finansiering och vilka som skall rymmas inom som institutens ordinarie verksamhet. Instituten kan begära extra resurser eller tydligare prioriteringar departementen under kortare tid har om omfattande önskemål. I Danmark berörs ungefär två till tre helårsarbeten av olika kortare uppdrag från departementet. I Finland rör det sig om fler personer. Utöver denna verksamhet söker instituten egen finansiering för forskningsarbeten och utredningsverksamhet. Ofta tycks det vara så att instituten tämligen självständigt sätt driver frågor om nya ett problemområden, än ofta i dialogform med departementen. Ett om uttalat syfte hos instituten är att identifiera frågeställningar innan de blir politiskt högaktuella, dvs. att i sitt analysarbete ligga lite före den politiska så att hunnit bygga en kompetens och processen, man upp

34 Utredningserfarenheter SOU 1998: 108

tagit fram en del material som kan komma till användning när viss

en fråga blir högaktuell. Av denna anledning har t.ex. samtliga institut redan för några år sedan börjat studera olika frågeställningar relaterade till internationella handelsavtal, i syfte att ha bra underlagsmaterial i god tid till de kommande WTO-förhandlingama.

Andra prioriterade frågeställningar är miljöfrågor och hur

det egna jordbruket påverkas politiska ingrepp samt i Finland och Norge gles-

av och landsbygdsfrågor. I stor utsträckning utgörs arbetet beräkningar

av av vad förändringar i omvärlden och politiken får för konsekvenser på det nationella jordbruket. Det kan röra sig beräkningar

om av förändringar i lönsamhet, strukturutveckling, regional produktion, miljökonsekvenser etc. I Danmark har även börjat arbeta med

man mer konsumentfrågor.

I huvudsak är den forskning bedrivs starkt empiriskt inriktad,

som dvs. man sysslar inte så mycket med teoretisk ekonomi, utan arbetet inriktar sig tillämpade studier, där i hög utsträckning använder

man de data man får in vid statistikenhetema. Till stor och växande del

en använder man sig av ekonomiska modeller. På samtliga institut har

man idag skaffat sig kompetens rörande internationella s.k. allmänjämviktsmodeller, dvs. modeller över internationell handel med tyngdpunkten på hur förändringar inom jordbruket påverkar ekonomin i övrigt eller vice versa. Samtliga institut är idag kopplade till det internationella samarbetet kring den s.k. GTAP-modellen the Global Trade Analyses Project. Hela GTAP-projektet bygger stor öppenhet och lätt tillgängliga grunddata. Internationella kurser för doktorander ordnas fortlöpande. Samarbetet organiseras från universitetet i Purdue och GTAP-analyser har bl.a. använts för studier vilken effekt CAP

av har länderna i Östeuropa, effekterna Östutvidgning EU,

av en av en rad frågor kopplade till nästa WTO-runda

m.m.

På olika sätt har instituten sedan kopplat nationella modeller

egna till den internationella GTAP-modellen. Längst härvidlag har

man hunnit i Danmark där SJFI även deltar i det inre samarbetet och utvecklingen GTAP. Även i Norge och Finland finns nationella

av modeller över jordbruket. I Finland och Danmark instituten

ansvarar för insamling och bearbetning av de gårdsdata inom EU:s

som ryms nätverk för bokföringsstatistik, Farm Accounting Data Network FADN. Även på miljöområdet har modeller fått växande

en betydelse. NILF är t.ex. om än under ledning lantbruksuniversitet i

av Bonn ansvarig för uppbyggandet av en EU baserad datamodell rörande jordbrukets miljöfrågor CAPRI. I Danmark kopplar allt

man mer miljöfrågor till ekonomiska modeller för jordbruksnäringen. Modeller tenderar att bli ett allt vanligare arbetsredskap när det gäller olika

SOU 1998: 108 Utredningserfarenheter 35

frågeställningar kopplade till jordbrukspolitiken. Personalen vid instituten domineras akademiker. Främst rör det av sig Statistiker, och ekonomer. På chefsnivå är de flesta om agronomer disputerade och hos samtliga institut bedrivs forskarutbildning ini olika projekt. Samarbetet med de ekonomiska institutionerna, tegrerat främst inom lantbruksuniversiteten/fakulteten/högskolan är väl utbyggt. Arbetet vid instituten redovisas flera sätt. I allmänhet sker det publicering från instituten. Olika serier tillämpas. Studier genom publiceras i notater och rapporter, även genom utredningar egna men och internationell publicering i forskningstidskrifter. Majoriteten av arbetet respektive modersmål. Den rena forskningsrapporteras publiceringen, i internationella tidskrifter, är tämligen begränsad. Istället används ofta nationella eller internationella konferenser. Arbetet är dock till sin karaktär sådant att internationellt samarbete, speciellt inom EU, uppmuntras. Publicering sker fortlöpande engelska. I Finland har arbetet ändrat karaktär under de senaste åren. Sedan EU-inträdet har allt större del arbetet inriktats att förse deparen av med underlagsmaterial för det politiska arbetet, främst gentetementet Bryssel. Idag uppskattas tredjedel av arbetet ha den karaktären. mot en I Danmark finns denna koppling sedan tidigare. I Nederländerna är relationerna till Bryssel och andra länder än framträdande. mer

4.3¶Summering

Inom Regeringskansliet har man valt flera olika former för att organisera samhällsekonomiskt orienterad analys- och utredningsverksamhet. Utifrån den sammanställning som Statskontoret gjort se bilaga tre går det inte att dra några generella slutsatser för vad som är i generell mening, "bra" organisation, därtill är variationen och en, erfarenheterna alltför diversifierade. Om istället till hur olika länder valt att organisera sina man ser inom jordbrukspolitikens område slås av den höga graden resurser man homogenitet. Ett antal mindre länder inom EU har valt en av stort tämligen likartad Organisationsform, nämligen fristående forsknings- /utredningsinstitut i huvudsak finansierade av jordbruksdepartementen. Institutens uppgift är ofta dels för produktionen av grundatt svara läggande statistik, främst rörande de arealanknutna företagarnas bokföring, dels utföra empiriskt inriktad forskning och utredningsatt verksamhet. Arbetet vid instituten är till sin karaktär akademiskt men resultaten arbetet riktar sig inte enbart till forskarsamhället utan i av

36 Utredningseifarenheter SOU 1998: 108

betydande del även till beslutsfattare, främst inom den offentliga sfären men via uppdragsverksamhet även till den privata.

Man kan även notera att ett flertal jordbruksekonomiska institut under de senaste åren valt att prioritera arbeten riktade mot miljöfrågor och internationella aspekter. Vidare har man på flera håll alltmer börjat intresserar sig för konsumentaspekter och man jobbar i ökad utsträckning med formella modeller. Till stora delar tycks samma förskjutning äga rum på analysavdelningen vid EG-kommissionens GD VI.

SOU 1998: 108 Praktiska överväganden 37

Praktiska överväganden

Det finns rad viktiga överväganden att göra angående den en verksamhet diskuteras i utredningen. I det följande kommer fem som områden lyftas fram; frågeställningar, kompetens, databehov, självständighet och utvecklingsmöjligheter.

5.1¶Frågeställningar

Frågeställningama inom området diskuterades inledningsvis. Man bör valet Organisationsform för analysverksamheten i dock notera att av hög grad beroende vilka frågor anses mest angelägna. Om är av som i utsträckning prioriterar politiska frågeställningar över man stor sakområdesgränserna förefaller det lämpligare att förlägga verksamfunktion inom Regeringskansliet. Är det främst de snävt heten till en frågeställningarna har betydelse är Jordbruks-

jordbrukspolitiska som

departementet den naturliga värden för verksamheten. Lägger man stor vikt vid allmänhetens intressen förefaller det rimligare att välja en fristående form eller möjligen verksamhet underordnad ett en universitet eller högskola. Vill lyfta fram den tillämpade en man och dess utvecklingsmöjligheter inom ett specifikt område forskningen förefaller organisation inom ett universitet lämpligast. Vill man en tyngdpunkten vid konsumentaspekter kan det leda till andra lägga överväganden sambanden med miljöfrågor är än om man anser att viktigare I kapitel sju redovisas de frågeställningar som osv. utredningen prioriterar. För kunna dra de potentiella kopplingar som finns att nytta av mellan olika frågeställningar är det viktigt att den valda organisationsså flexibel möjligt. Genom samverkansprojekt torde det formen är som erfarenheter inom de diskuterade områdena. En att dra nytta av kan underlätta kontakter med många

fristående Organisationsform

olika samarbetspartners. Om dessutom undviker att binda inbördes man alltför andel i fast personal underlättar man upp en stor av resurserna för olika former projekt med externt deltagande eller möjligheterna av

38 Praktiska överväganden SOU 1998: 108

helt externa uppdrag. Blir kämverksamheten därutöver tillräckligt koncentrerad, både vad frågeställningar och metodologi, torde det avser vara möjligt att använda ett nätverk för att sammanbinda skilda frågeställningar, utan att riskera att basverksamheten blir alltför splittrad. Man bör även vara medveten om att de analysredskap och metoder man väljer att fördjupa sig inom klart påverkar vilka frågeställningar man senare har möjlighet att besvara. Olika metod- och modellval lämpar sig även mer eller mindre väl för samarbetsprojekt med angränsande problemområden.

5.2¶Kompetens

För att få svar på frågeställningar inom de problemområden som diskuteras ovan kan flera angreppssätt användas. Givetvis krävs hög en kompetens om jordbruket och dess problemställningar. Kunskap de om institutionella förhållandena är viktig arbetet skall få den om beslutsstödjande funktion som här avses. Därutöver krävs en gedigen kunskap om de analysredskap som erfordras för att ta fram beräkningar och överväganden. Om vill man beräkna ekonomiska konsekvenser förändringar i omvärlden, av politiska eller andra, är det vanligt att man använder ekonomiska modeller. Vill man beräkna de anpassningar förändringarna kan som tänkas leda till måste man försöka beskriva människors förväntade beteenden genom modellerna. En gedigen metodologisk kompetens inom det samhällsekonomiska området är dessutom förutsättning för att effektivt kunna formulera en externa beställningar. Om verksamheten baseras på samhällsekonomiska analyser krävs det en god förmåga i att beställa kompletterande analyser utifrån angränsande perspektiv. För den del av verksamheten som kan tänkas ske genom samarbeten eller utlagda uppdrag krävs en hög beställarkompetens bl.a. kan komma till som uttryck genom prioriteringar av vilka frågeställningar är möjliga som och meningsfulla att besvara med samhällsekonomiska analyser. I lika hög grad gäller detta formuleringen projekt där kan komplettera av man de ekonomiska studierna med analyser byggda andra metodval. Man kan givetvis bygga ekonomiska modeller inom rad områden en och nivåer. Ser till instituten i andra EU-länder har ofta man man koncentrerat detta arbete till tre nivåer eller områden: dels s.k. en partiell sektorsmodell över det nationella jordbruket, inom vilken man kan beräkna effekter av t.ex. förändringar i CAP, ofta innehåller dessa nationella modeller möjligheter till uppdelningar på regional nivå; dels

SOU 1998: 108 Praktiska överväganden 39

s.k. allmänjämviktsmodell, vilken man kan beräkna effekteren genom på samhällsekonomin i förändringar på jordbrukets område, na stort av eller effekter jordbruket förändringar i samhällsekonornin i stort; av slutligen internationella modeller, vanligen global nivå. samt För svenskt vidkommande det ambitiöst att försöka bygga upp syns samtliga nivåer gång. Det finns dessutom redan en tämligen väl en fungerande och etablerad nationell sektorsmodell med regional uppdel-

ning den s.k. SASM-modellen. Om inte anser sig ha tid att bygga man liknande kompetens skall, åtminstone inledningsvis, denna upp en kompetens inlemmas i den verksamhet föreslås. Om det går som senare etablera långsiktiga samarbetsformer torde det vara tämligen enkelt att bygga den nationella kompetensen för denna typ av modeller. att ut Vidare bör arbeta med att få fram modeller över konkurrensman förhållanden och ekonomiskt beteende inom livsmedelsförädling och

handel, vilka kan analysera effekterna av t.ex. ökad import genom man och följderna stordriftsfördelar, lokala monopol, långa export, av transportavstånd, fåtalskonkurrens etc. När det gäller nationella allmänjämviktsmodeller är det möjligt att det ett svenskt perspektiv ur inte är så meningsfullt att i ett inledningsskede försöka bygga upp en specifik kompetens inom detta omrâde. Dels är jordbruket en liten sektor i den svenska ekonomin, varför återverkningar från jordbruket till samhällsekonornin i stort, och vice kanske inte är så versa, betydelsefulla, dels kräver dylik kompetens troligen icke obetydliga en Man kan istället samarbeta med andra institut eller resurser. institutioner för skapa bredare kompetens inom området. att en kan internationella frågeställningar kommer få allt Man notera att betydelse inom jordbruksområdet, samt att Sverige av tradition större har intresse inom detta område. Här finns tämligen goda ett stort möjligheter att ingå i olika internationella nätverk, bl.a. arbetar numera flertal jordbruksekonomiska institut med samma grundmodell. ett En generell iakttagelse härvidlag är att den nationella kompetensen inom utredningens område internationellt sett är svag och dessutom spridd över landet. Naturligt finns den största kompetensen inom nog SLU, eftersom jordbruksekonomiska frågor under 90-talets tidigamen år prioriterades lågt är kompetensen idag lägre än den tidigare varit. re Samhällsekonomisk kompetens inom tillämpad forskning finns vid de flesta högskolor, samtliga universitet och dessutom till viss del inom

departement och verk. Erfarenheter empirisk forskning inom av är dock tämligen ovanlig utanför SLU. Den

jordbruksområdet

bedrivits vid LES och SJV har inte varit

utredningsverksamhet som

analytisk till sin karaktär. Det är inte vanligt med utredningar

utpräglat

försöker belysa orsakssamband eller forskningsorienterade konsom

40 Praktiska överväganden SOU 1998: 108

sekvensanalyser från dessa myndigheter. I de fall de förekommer det är oftast genom att lagt uppdraget utanför den verksamheten. man egna På sikt kan man givetvis bygga den eftersökta kompetensen. upp Vill man däremot ha resultat även under ett tidigt skede förefaller det oundvikligt att försöka samordna den idag smala och spridda kompetens som finns inom landet. Möjligen kan det även påpekas att Organisationsform och lokalisering kan ha betydelse för möjligheterna att attrahera arbetskraft till den aktuella verksamheten.

5.3¶Databehov

Om man skall ha förutsättningar att lyckas med ambitionen få till att stånd en gedigen samhällsekonomisk analys- och utredningsverksamhet krävs tillgång relevanta grunddata god kvalitet. Speciellt viktigt av är detta om studierna är policyorienterade. Här finns en skillnad i relation till rent forskningsarbete. För forskarsamhället är det i allmänhet intressant fram och mer att nya bättre analysmetoder än att få fram bättre grunddata. Detta kan tyckas häpnadsväckande men mot bakgrund hur t.ex. publicering i av vetenskapliga tidskrifter sker är det fullt logiskt. Vetenskapssamhället har generellt betydligt större nytta förfinade metoder och av analysredskap än att enskilda studier har mycket bra grunddata. För svenskt vidkommande kan man notera att statistikunderlaget inom det jordbruksekonomiska området genomgått påtagliga förändringar under l990-talet. I och med 1990-års jordbrukspolitiska beslut drog man ner på den nationella ambitionen inom detta område. 1993 genomfördes en statistikreform bl.a. innebar att LES blev som statistikansvarig myndighet området. Vidare innebar EUmedlemskapet dels vissa åtaganden när det gäller att samla och sammanställa nationella data för arbetet inom unionen, dels att nya stödsystem medförde både förändrade behov data och av nya möjligheter att samla in stödrelaterade data. Man kan därutöver konstatera att eftersom det i Sverige har saknats kontinuitet inom det verksamhetsområde utredningen behandlar som har de nationella data som finns och funnits nyttjats i endast begränsad omfattning. Även bokföringsdata om t.ex. genom Jordbruksekonomiska undersökningen kontinuerligt insamlats har detta material sedan inte använts på ett systematiskt sätt. Eftersom data inte alltid kommit till användning har man heller inte fått den eller mindre automatiska mer kontroll av kvalitet följer med kritiska användare. När LES som

SOU 1998: 108 Praktiska överväganden 41

nyligen lät genomföra granskning materialet fann man ett flertal en av brister. I jämförelse med flera våra grannländer har därför av vissa områden idag sämre situation vad relevanta grunddata en avser

inom det jordbruksekonomiska området.

Under ett antal år har LES arbetat med en genomgripande översyn statistikbehovet och statistikarbetet inom Sverige. Detta arbete pågår av fortfarande med hög intensitet. Därutöver pågår större utredning om en effekterna 1993 års statistikreform samt en översyn av KPI. av Mot denna bakgrund kan konstatera att resultaten av den man inom statistikområdet kommer att få avgörande pågående översynen betydelse för den samhällsekonomiskt inriktade analysverksamheten

inom jordbruksområdet. Oberoende vilken Organisationsform denna av verksamhet sig kommer beroende av det statistiska tar man vara grundmaterialet. Dels behövs fullständig tillgång till det material en finns och kommer finnas, dels förefaller det nödvändigt att den som att verksamhet utredningen berör får ett direkt inflytande över vilken som statistik skall fram för prioriterade områden samt under vilka som tas former detta skall ske. Utredningen vill därmed understryka vikten av att den verksamhet utreds, oberoende vilken Organisationsform man väljer, måste som av tillförsäkras direkt tillgång till relevant statistik samt att det arbete som LES idag härvidlag bedriver understöds inom för den samhällsramen ekonomiskt orienterade analysverksamheten. Vi återkommer till denna

diskussion i nästa kapitel.

5.4¶Självständighet

Behovet självständig verksamhets- och Organisationsform av en varierar med inriktningen verksamheten. Till stora delar kan man

härvidlag behöva göra överväganden som när det gäller samma betydelsen frågeställningar. Om det centrala för verksamheten är att av fram direkta politiska beslutsunderlag är givetvis behovet av ta självständighet inte speciellt Vill å andra sidan att verkstort. man samheten skall tillgodose behovet analyser från såväl regeringen, av från myndigheter, forskarsamhället, olika intresseorganisationer, som jordbruksnäringen, kommuner förefaller självständigheten m.m. nödvändig förutsättning. Även för långsiktigheten i närmast vara en verksamheten förefaller självständig organisation vara att föredra. en Konkurrens analysresursema uppstår inte samma vis i en om självständig organisation, den utgör en del av en annan som om organisation.

42 Praktiska överväganden SOU 1998: 108

Om man vill att den aktuella kompetensen skall kunna användas för analyser initierade av flertalet de nämnda avnämare är det inte av ovan rimligt att anta att detta skall kunna förverkligas med mindre än att verksamheten har en hög grad autonomi. av Å andra sidan är det uppenbart att för verksamhet inte en som är mer omfattande än den som skisseras i nästa kapitel, kan administrationskostnaderna bli relativt stora väljer självständigt om man ett institut som organisationsform. En liten självständig myndighet kan därför behöva utveckla samarbete med större organisation vad en avser administrationen och dess kostnader.

5.5¶Utvecklingsmöjligheter

Utöver de basfunktioner verksamheten tilldelas kan i enlighet som man, med diskussionen frågeställningar, antal utvecklingsom se ett stort möjligheter. Utöver de kopplingar redan nämnts kan tänka sig som man en potential inom bl.a. följande områden: livsmedelssäkerhet, fytosanitära aspekter, konsumtionsval, prisfrågor, landbygdsutveckling och de små företagens betydelse inom livsmedelssektorn, forskarutbildning, undervisning, internationellt utbyte Dessa områden m.m. kan dock förväntas växa först när den grundläggande verksamheten fungerar tillfredsställande och när basverksamheten visat sig kapabel att genomföra de uppgifter den har huvudansvar för. De områden inom vilka verksamheten kan tänkas öka kan antingen definieras och finansieras av regeringen eller definieras och finansieras via en självständigt organiserad verksamhet, dvs. söker och genom att man erhåller extern finansiering, från t.ex. andra myndigheter, näringen, forskningsråd eller internationella projekt, o.dyl. Verksamheten skall inriktad mot tillämpad forskning och vara analyserande utredningar. Val arbetsmetoder och utvecklingen av av dessa borde förbehållas verksamheten själv, i oberoende stort sett av var den organiseras, eftersom därigenom erhåller neutral man en mer och förutsättningslös ansats i arbetet. Till början torde det en vara en klar fördel för verksamheten metodvalet är tämligen homogent, dvs. om att man åtminstone till att börja med koncentrerar verksamheten till ett enhetligt metodval, i huvudsak baserat traditionell nationalekonomisk mikoteori, eftersom den lämpar sig väl för de centrala mest uppgifterna. Med utgångspunkt i kämverksamheten det sedan finnas synes en mycket stor utvecklingspotential, mot främst de frågeställningar som diskuterats ovan.

108 Praktiska överväganden 43 SOU 1998:

5.6¶Summering

diskussionen finns det inget självklart val av Som framgår av Istället måste bedöma fördelar och nackdelar

organisationsform. man

och ta hänsyn till rad överväganden. en kan det värt att notera att samlad och Avslutningsvis vara en samhällsekonomiskt inriktad analysverksamhet inom jordorganiserad område kan bli utmärkt instrument för nationell brukspolitikens ett en inom området. Personal under en tid deltar

kompetensuppbyggnad som

kan vidare till bl.a. de identifierade i verksamheten senare ovan Det är även möjligt att tänka sig att personal anställd inom avnämama. nämnda myndigheterna och organisationerna olika vis deltar i de för den diskuterade verksamheten. För att detta projekt inom ramen skall kunna ske ett enkelt sätt kan såväl val av Organisationsform, arbetsform och geografisk placering ha betydelse. styrfunktion för verksamheten kommer troligen ha stor Valet av förefaller angeläget att tillämpa form som dels betydelse. Det en kriterier efter vilka kan utvärdera verksamheten och definierar man den i önskvärd riktning, dels innehåller ett därigenom styra en den arbetar inom organisationen att utveckla sitt incitament för som Styrning verksamheten diskuteras i slutkapitlet. arbete. av

SOU 1998: 108 Organisationsmbjligheter 45

Organisationsmöjligheter

Syftet med statligt finansierad analys- och utredningsverksamhet en inom det jordbrukspolitiska området kan sägas vara tudelat: dels att tillfredsställa allmän efterfrågan ökad kunskap inom området, en dels säkerställa ett behov politiskt beslutsunderlag. att av Kunskap inom det första området intresserad allmänhet avser en flertal potentiella intresseinriktningar, där det grundläggande med ett intresset är att få samhällsekonomiska aspekter av området belyst. Exempel frågeställningar kan kostnadseffektiviteten i politiken, vara måluppfyllelsen, den ekonomiska utvecklingen i jordbruksnäringen, en rad konsumentaspekter med konkurrens- och prisfrågor, konsumentervalmöjligheter och konsumentinformationen rörande livsmedel, nas produktionens regionala utveckling, jordbrukets miljöfrågor etc. Den direkt politiskt orienterade efterfrågan motiveras av det mer faktum EU:s jordbrukspolitik CAP är ett av att gemensamma gemenskapens betydande områden. Jordbrukspolitiken är starkt mer ifrågasatt, oerhört komplex och stadd i kontinuerlig förändring. Sverige kommer därmed under överskådlig framtid tvingas ta ställning till ett antal förslag hur CAP skall förändras. I allmänhet kan man stort förvänta sig att förändringar CAP får effekter svensk produktion av och nationella förhållanden inom jordbrukspolitikens områden. För närvarande kan även förvänta sig än inte politiskt uttalat så man ett, om i fall reellt, ökat nationellt inflytande över de medel som hanteras vart inom för CAP. Framförallt rör detta jordbrukets miljö- och ramen regionalpolitik redan idag till delar är nationellt finansierad. som stora Eftersom dessa områden är prioriterade i den svenska jordbrukspolitiken det önskvärt med ett djupt och brett beslutsunderlag. synes I det följande lämnas redogörelse över för- och nackdelar med att en organisera sådant framtida analys- och utredningsarbete fem ett olika dels direkt under regeringen, dels inom Jordbruksverket, dels sätt: inom SLU, dels LES och slutligen ett fristående institut. genom som För- och nackdelarna skall mot bakgrund de två identifierade ses av intresseområdena, delvis kan stå i konflikt med varandra samt mot som bakgrund vad diskuterats i tidigare kapitel. av som

46 Organisationsmojligheter SOU 1998: 108

6.1¶En avdelning direkt under

regeringen

Denna Organisationsform är inte vanlig i Europa. l såväl USA i

som Kanada finns emellertid en betydande analysverksamhet inom Jordbruksdepartementet. I Storbritannien finns vid Jordbruksdepartementet en akademiskt skolad avdelning med för beställningar

ansvar av analyser och utredningar. Med en placering under regeringen i

avses det följande en avdelning inom Jordbruksdepartementet.

l Fördelar

Den främsta fördelen med att lägga analysverksamheten direkt under regeringen torde vara närheten till politiken, dvs. att analyserna intimt kopplas till den politiska verksamheten. Det politiska arbetet kan troligen många gånger ha fördelar av en närhet till akademiska analyser och ett mer neutralt betraktelsesätt av det egna området.

För svenskt vidkommande är en liknande frågeställning redan belyst i en utredning över analysverksamheten inom Jordbruksdepartementet, författad av Stefan Sjölander "Sveriges medlemskap i EU: styrning

av statsbidrag, organisation och omfattning av administrativa

resurser inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde inverkan

o beredningen i regeringskansliet, juni 97, SAAC AB". Där konstaterades att Jordbruksdepartementet behövde förstärkta analysresursema och att man eventuellt kunde ta och/eller från fram-

personer resurser förallt analysenheten men även från marknadsenheten på SJV. Vidare efterfrågades personal med erfarenhet från Regeringskansliet, främst för att förstärka arbetet gentemot Bryssel. I den mån Sverige vill spela en aktiv roll i arbetet med att förändra CAP identifierades ett behov

av analyskompetens och utredningsorienterat beslutsunderlag.

ett mer

6.1.2¶Nackdelar

Likaväl som närheten till politiken kan vara en stor fördel kan den även vara en stor nackdel, speciellt som departementen i Sverige har

en internationellt sett liten personalstyrka. Troligen blir det svårt att tillgodose allmänhetens intressen med en analysverksamhet förlagd inom Regeringskansliet. Det är svårt att se att någon annan intressent än Regeringskansliet skulle ha glädje av analysverksamheten i detta fall. Det finns även en uppenbar risk för att verksamheten inte får den autonomi och långsiktighet avancerade utredningar kräver. Vidare

som

SOU 1998: 108 Organisationsmájligheter 47

är risken påtaglig för att den personal som skall syssla med mer långsiktigt analysarbete olika sätt engageras i den mer kortsiktiga och dagsaktuella verksamheten. Det förefaller vidare svårt att hålla en fungerande kontakt med forskarvärlden om arbetet får en dominerande politisk prägel. Andra nackdelar är att om verksamheten förläggs till Regeringskansliet får den endast begränsad kontakt med förvaltningen och likaledes begränsad kontakt med statistikinsamlingen. Den institutionella kunskapen jordbrukspolitikens dagliga administrativa om tillämpning är svår att upprätthålla inom Regeringskansliet.

6.2¶En inom Jordbruksverket

avdelning

Att förlägga utrednings- och analysverksamheten till ett statligt verk är givetvis genuint svensk tillämpning. De statliga verken har i en allmänhet ingen direkt motsvarighet i andra länders förvaltning. Det är inom Sverige vanligt att tilldela ett verk uppgiften att ta fram samhällsekonomiskt orienterat beslutsunderlag.

6.2. 1 Fördelar

Den främsta fördelen med att förlägga analys- och utredningsverksamheten till SJV är troligen den starka kopplingen till förvaltningen och den därav följande stora institutionella kunskapen om politikens direkta tillämpning. SJV bedriver dessutom kontinuerligt utredningsarbeten. En annan fördel är den direkta tillgången till alla de data finns i stödsystemens register. Ytterligare en fördel är som närheten till akademisk miljö. Den Internationella Handelsen högskolan i Jönköping IHH ligger i stort sett vägg i vägg med SJV. Det är vidare fullt möjligt att tänka sig analys- och utredningsen avdelning inom SJV dessutom inrymmer delar av den statistiksom kompetens finns verket. Avdelningen skulle kunna ha ett som tämligen intimt samarbete med ekonomerna vid IHH, där personal vid IHH kunde genomföra analyser byggda på data från SJV och där personal på SJV kontinuerligt byggde upp sin metodkompetens med hjälp bl.a. kurser IHH. Med placering vid SJV skulle man av en även få viss distans till politiken, vilket troligen är en förutsättning en för självständiga studier även skulle kunna intressera allmänheten. som För SJV skulle denna lösning dessutom kunna få en hel del positiva spridningseffekter i form intern samordning av utredningsverksamav heten, dessutom skulle kunna tillföras en betydande kompetens. som

48 Organisationsmojligheter SOU 1998: 108

En verksamhet av detta slag skulle även kunna bli betydelsefull för IHH, som idag har en tydlig profilering mot internationell handel, politik och Europa. IHH är fortfarande inne i en fas där man arbetar upp och bygger ut sin verksamhet och olika samarbeten. Man kan med andra ord tänka sig att en av de inriktningar som växer fram gäller jordbrukspolitiken.

Genom att förlägga verksamheten till SJV skulle Regeringskansliet även kunna en hel del studier utförda där man inte behövde ta full politisk hänsyn till resultatet men ändå ha verksamheten förlagd inom statsförvaltningen. Man kan med andra 0rd tänka sig att regeringen genom en enhet på SJV, får utredningar som inte tar politisk ställning men som ändå behandlar politiskt aktuella områden. Det torde vara möjligt att genomföra utvärderingar som delvis har till syfte att initiera debatt och belysa specifika frågor, utan att därför binda sig vid politiska ståndpunkter.

6.2.2¶Nackdelar

På motsvarande sätt som för Regeringskansliet kan närheten till förvaltningen vara såväl en fördel som en nackdel. Med andra ord finns det en motsvarande risk för att verksamheten inte får den autonomi och långsiktighet som krävs för ett neutralt analysarbete, dvs. att verksamheten över tiden allt mer inriktas den ordinarie förvaltningen. Denna risk är speciellt stor mot bakgrund av hur verksamheten vid SJV utvecklats under senare år. Ledningen vid SJV har under 1997 och 1998 understrukit vikten av att hantera CAP:s regelverk och utbetalningarna och påpekat att SJV nu går in i en fas av lagtolkning och förvaltning. Denna tendens anses även poängteras av EGkommissionen och framförallt dess revisorer. Ien sådan miljö är risken uppenbar för en "kulturkrock" i relation till SJV:s huvudsakliga arbete.

Även SJV:s ledning kan sägas ha varit framsynt när den under

om 1995 startade en analysenhet har det sedan inte visat sig möjligt att upprätthålla sådan verksamhet. Främst har detta kommit till uttryck genom att tjänster efter personal som slutat vid enheten inte har besatts.

En annan iakttagelse gäller samarbetet mellan SJV och IHH som funnits sedan flera år. Under de senaste åren har det gjorts vissa försök att utöka detta samarbete inom det samhällsekonomiska området. I princip skulle SJV och IHH kunna organisera ett utbyggt samarbete som förverkligade den potentiella verksamhet som beskrivs ovan. Med andra ord finns det inga formella hinder för en projektorienterad och kompetensutvecklande verksamhet som bygger ett utbyte av data,

SOU 1998: 108 Organisationsmöjligheter 49

erfarenheter och personal mellan SJV och IHH. Denna form av verksamhet har emellertid inte kommit till stånd trots att intresse funnits, såväl från IHH:s sida från delar personalen vid SJV. som av Att det inte varit möjligt att utveckla detta samarbete i högre grad kan tolkas att området inte prioriteras från SJV:s sida. som Likaväl det konstaterades att det kan fördel att IHH som vara en håller på att bygga sin verksamhet och att man därmed ett upp naturligt sätt kan inlemma jordbruksområdet är det givetvis en nackdel inte sedan tidigare har erfarenheter inom området. Vid IHH har att man begränsad erfarenhet studier rörande jordbrukssektom. man av Eftersom verksamheten dessutom är under uppbyggnad finns det flera områden behöver förstärkas och man saknar i dagsläget som kontaktytor och internationella samarbetspartners inom jordbrukspolitikens område. Den fördel analysverksamhet vid SJV skulle som en kunna dra närheten till IHH är därför i dagsläget främst potentiell. av iakttagelse kan härvidlag göras rörande erfarenheterna En annan från SLU. Vid SLU har redan verksamhet inom det aktuella man en området. Under den senaste tioårsperioden har det visat sig svårt att attrahera studenter till såväl agronomprogrammets grundutbildning med ekonomisk inriktning till fortsatta forskarstudier inom som området. Det förefaller därför riskfyllt att sprida de begränsade resurser finns inom detta område två institutioner. som Man kan även notera att den svenska förvaltningsmodellen förutsätsjälvständiga verk. Med andra ord är svårt för regeringen att få ett ter reellt inflytande över analysverksamhet förlagd till ett verk. Inflyen tandet kan i och för sig komma till uttryck i regleringsbrev men någon påverkan via t.ex. styrelse eller möjligheten att utse en chef för en verksamheten förefaller utesluten verksamheten förläggs inom SJV. om Det finns, åtminstone för närvarande, dessutom stor risk för att en det blir svårt att upprätthålla ett förtroende gentemot vissa avnämare verksamheten förläggs till SJV. Det förefaller t.ex. uppenbart svårt om verksamheten opartisk och tillförlitlig karaktär i relation till att ge en stora delar lantbruksintressena verksamheten förläggs till SJV. av om

6.3¶Ett institut inom SLU

6.3. 1 Fördelar

Den mest påtagliga fördelen är närheten till en akademisk miljö, dvs.

50 Organisationsmájligheter SOU 1998: 108

att utredningsverksamheten, närmast med automatik, får tydlig

en akademisk prägel. Det finns dessutom stora samordningsfördelar med verksamheten inom framförallt institutionen för ekonomi vid SLU.

I en intern utredning om arbetet vid institutionen, under ledning förre

av rektorn Mårten Carlsson, föreslogs att institutionen för ekonomi skall försöka bilda ett institut som till sin karaktär delvis omfattar sådan verksamhet som denna utredning behandlar. Institutionen för ekonomi har även härvidlag utarbetat ett konkret förslag. Förslaget gäller starten av ett branschorienterat utredningsinstitut som enligt planerna skulle startas under 1998. Vid tillkomsten av föreliggande utredning valde emellertid institutionen att avvakta utredningens arbete.

Genom att inlemma verksamheten under SLU blir det naturligt för personalen att röra sig mellan den akademiska miljön och utredningsverksamheten. På ett enkelt sätt kan åstadkomma delade tjänster,

man med verksamhet förlagd till såväl institutet som till institutionen för ekonomi. Det förefaller också naturligt att ta hjälp studenter och

av forskarstuderande, som kan utföra en del arbeten utredande karaktär.

av Personal som arbetar med utredande verksamhet kan därmed fortbilda sig och forskare kan likaledes naturligt periodvis arbeta tillämpat

mer och verklighetsnära.

Om verksamheten förläggs till SLU blir den dessutom fristående från politik och förvaltning och riskerar inte att blandas med dylikt

upp arbete. Det är också möjligt att det är relativt okomplicerat att få allmän legitimitet för arbetet om det utförs under SLU:s huvudmannaskap. Möjligheten att tillgodose vad som kan kallas allmänhetens intressen förefaller vara tämligen goda om verksamheten förläggs inom SLU. En annan fördel är att mer förutsättningslösa utvärderingar passar in i den akademiska miljön och att en objektiv ansats är naturlig.

Med en verksamhet förlagd inom SLU förefaller det enkelt att utveckla ett samarbete med den breda jordbruks- och naturresurskompetens som finns vid Ultuna. Förutom rad institutioner med

en biologisk och teknisk kompetens finns idag ett flertal institut eller Centrumbildningar som kan komma att utgöra naturliga samarbetspartners för ett samhällsekonomiskt jordbruksinstitut, t.ex. Jordbrukstekniska Institutet och Centrum för biologisk mångfald. Närheten till hela Uppsala Universitet, Livsmedelscentrum, och Livsmedelsverket innebär ytterligare möjligheter. Dessutom finns ett väl upparbetat internationellt kontaktnät inom det jordbruksekonorniska området genom personalen vid institutionen för ekonomi. Möjligheterna att genom gästforskare bredda och fördjupa kompetensen är goda. I den mån man snabbt vill komma igång med utåtriktad verksamhet underlättas dessa möjligheter av en placering inom SLU.

SOU 1998: 108 Organisationsmöjligheter 51

6.3.2¶Nackdelar

På motsvarande för de ovan nämnda alternativen kan närheten sätt som till den akademiska miljön även utgöra en nackdel. Det finns dels en risk för att interna akademiska problem sprider sig till verksamheten, dels finns, samma sätt som i de övriga fallen, en risk för att identitetsproblem kan uppstå. Eftersom verksamheten inte i första hand skall forskning strikt riktad mot forskarvärlden innebär en vara placering inom SLU att verksamheten riskerar att antingen få egna identitetsproblem eller att den över tiden allt mer övergår till "ordinarie universitetsverksamhet". På gång som det alltså finns stora samma samordningsfördelar med att lägga verksamheten som ett komplement till institutionen för ekonomi vid Ultuna finns det en risk för att utredningsverksarnheten alltför mycket anpassas till den rena forskningsmiljön. Andra nackdelar är avståndet till politik, förvaltning och data. I den mån regeringen vill ha direkt inflytande över verksamett mer heten vid institutet förefaller det vidare nödvändigt med en separat budget och självständig styrelse för institutet, eftersom det annars en finns uppenbar risk för att institutets verksamhet, av universitetet, en inte prioriteras ett för regeringen och allmänheten önskvärt sätt.

LES

6.4¶En utveckling av

6.4. 1 Fördelar

LES har idag ansvaret för mycket av den statistik som behövs för samhällsekonomisk utredningsverksamhet inom jordbruksområdet. Man har därmed synnerligen god inblick i det jordbruksstatistiska en underlaget och de pågående förändringar som sker inom området. LES har vidare redan ansvaret för delar den verksamhet som utredningen av gäller. Det finns alltså såväl tillgång till data som stor kunskap om vilken underlag hittills använts för utredningar och analyser typ av som inom sektorn. Om verksamheten förläggs till LES erhålls också en självständighet distans till politik och förvaltning. och en Man kan även notera att LES idag tycks ha förhållandevis en effektiv administration och förvaltning samt ett arbetssätt som präglas god förmåga att hitta lämpliga externa utförare av olika uppdrag. av LES erfarenheter och kontakter kan inom detta område vara värdefulla även för den här identifierade verksamheten.

52 Organisationsmöjligheter SOU 1998: 108

6.4.2¶Nackdelar

Eftersom LES redan idag har ansvaret för stor del den

en av verksamhet som bedrivs inom det område utredningen gäller kan

som man anta att det nuvarande arbetet inte till fullo fyller den funktion utredningen ger sitt fokus. LES verksamhet har styrts via regleringsbrev. LES tolkning av dessa har inneburit att man valt att beskriva och analysera vad som hänt snarare än att belysa vad kan

som komma att hända. Möjligen är det därför olämpligt att bygga vidare på denna struktur. Ett av skälen är att det arbete som för närvarande bedrivs inom LES inte har den akademiska karaktär kan

som anses vara norm för motsvarande institut i andra länder. LES har i och för sig goda kontakter med institut i andra länder. Dessa kontakter gäller dock i huvudsak statistikarbetet. När det gäller kontinuerliga relationer till forskningsverksamheten saknas dessa i stort sett helt.

Med tanke LES personalstyrka kan nämnden inte själv utföra alla de uppgifter som åläggs den. Det har med andra 0rd inte varit möjligt att bygga upp en intern kompetens för att utveckla de analysredskap och modeller som krävs för att med ett mer akademiskt inriktat arbetssätt fullgöra uppdraget, med mindre än att öka personalstyrkan.

Det är alltså delvis en fråga om huruvida arbetskulturen inom LES lämpar sig för den typ av verksamhet som här behandlas. Möjligen kan det arbetssätt som varit dominerande förklaras av LES sammansättning och tidigare syften. Genom att syftet historiskt varit att lägga fram data och andra underlag inför årliga förhandlingar kan påstå att det för

man LES tidigare varit viktigt att få fram en beskrivning som de olika intressentema kunnat enas om. Tyngdpunkten har alltså legat att jämka samman olika verklighetsbilder till en minsta nämnare,

gemensam snarare än att utreda sannolika konsekvenser av framtida förändringar.

Under de senaste åren har emellertid arbetet vid LES förändrats. Efter 1990 års beslut om en intern avreglering jordbruksområdet och med nya arbetsuppgifter har LES förändrat sitt sätt att arbeta inom flera områden.

LES saknar dock idag i stort sett samhällsekonomisk kompetens med forskningserfarenhet. Delvis kommer detta till uttryck i de arbeten av utredande och analyserande karaktär som LES beställer. Beställningar där orsakssamband behandlas med en traditionell akademisk ansats är ovanliga. Vanligtvis har LES istället inriktat arbetet att ta fram material som på ett tillförlitligt sett beskriver vad som har hänt, snarare än att försöka besvara frågan varför detta har hänt. LES har dock fortlöpande lagt ut uppdrag till enskilda forskare och institutioner vid universitet och högskolor.

SOU 1998: 108 Organisationsmöjligheter 53

Läggs verksamheten inom LES får man inte kopplingen till vare sig politik eller förvaltning, vilket alltså kan anföras både som en nackdel och som en fördel.

6.5¶Ett fristående institut

Att organisera verksamheten i ett fristående institut är den internationellt vanligaste formen, speciellt om man ser till nationer av med Sverige jämförbar storlek inom EU.

6.5.1 Fördelar

Den mest uppenbara fördelen är givetvis att institutet blir fristående och att det därmed får den självständighet som borde kunna fungera som garant för att arbetet koncentreras den verksamhet som är institutets syfte och därför inte blandas samman med politik, förvaltning eller renodlad forskning. En annan fördel är att ett sådant institut, på ett naturligare sätt än de övriga förslagen, har självklara kontaktytor till systerinstitut i andra länder. Det kan därmed bli enklare att vinna legitimitet i den miljö där dylik verksamhet i allmänhet bedrivs. Genom sin självständighet kan institutet även bli en brygga mellan forskning och förvaltning/politik. Det kan bli ett fungerande mellanled där såväl forskare som tjänstemän kan göra mellanspel. I kraft självständigheten torde det även enklare att vidmakthålla

av vara den autonomi och lämpliga kompetensuppbyggnad som gynnar verksamhetens renodlade syfte samt att initiera arbete rörande olika frågeställningar innan de blir politiskt högaktuella.

Om verksamheten skall kunna bidra med beslutsstödjande underlag inom jordbrukspolitikens område krävs en långsiktigt ackumulerad kunskap. För rent forskningsorienterad verksamhet är kunskap om

en historiska förhållanden i allmänhet inte lika betydelsefull som den är för traditionell utredningsverksamhet. Ett självständigt institut har troligen bättre förutsättningar att bevara kontinuiteten i basverksamheten än vad avdelning inom t.ex. Regeringskansliet eller SJV skulle

en ha, eftersom verksamheten då inte samma sätt konkurrerar med andra områden om resurser och personal. Skall man kunna ackumulera relevant kunskap inom området krävs hög grad av kontinuitet.

en

Det förefaller även lättare att tillgodose allmänhetens och näringens behov analyserande utredningar inom området om verksamheten är

av självständig, jämfört med om den t.ex. är placerad inom

3 186277

54 Organisationsmbjligheter SOU 1998: 108

Regeringskansliet eller SJV. Institutet kan åta sig uppdrag från olika intressenter och arbeta utan direkta kopplingar till politiken, förvaltningen eller den renodlade forskningen. Det finns exempelvis ingen intressemotsättning mellan å ena sidan konsumenternas eller näringens behov av att få vissa frågor belysta och å andra sidan politikens eller förvaltningens speciella intressen, om resultaten produceras i form av saklig argumentation genom analyser från en fristående organisation.

Ett fristående institut kan enklare fungera som en neutral enhet dit olika intressenter kan förlägga uppdrag eller där olika personer kan erbjudas möjlighet till längre eller kortare gästspel. Det förefaller även rimligt att anta att personal vid ett fristående institut skulle kunna bidra till samhällsdebatten ett mer självständigt sätt än om direkta hänsyn måste tas till politiska överväganden eller verksintressen. Ett fristående institut har större frihetsgrader än vad en avdelning inom en befintlig organisation har, t.ex. vad avser möjligheterna att i analyser belysa även oprövade och okonventionella frågeställningar. Om dylika ansatser tas inom ramen för statsförvaltningen är risken stor att resultatet uppfattas som en politisk intention snarare än som en prövning av en helt ny idé. Studier som initierar en förutsättningslös debatt är därmed sannolikt enklare att genomföra vid ett fristående institut. En bred allmän debatt där olika jordbrukspolitiska frågor behandlas kan i sig medföra att man uppnår såväl bättre beslutsunderlag allmänt höjd kunskapsnivå inom området.

som en

6.5.2¶Nackdelar

Genom att upprätta ett självständigt institut får uppdragsgivarna begränsad kontroll över verksamheten. Verksamheten får dessutom begränsad kontakt med politiken, förvaltningen och de delar av datainsamlingen som ligger utanför institutet. En annan nackdel kan vara att institutet hamnar i ett "mellanläge" där det får svårigheter att etablera kontakter med forskarvärlden såväl som med politiken och förvaltningen, genom att arbetet institutet får en självständig prägel och kultur. Detta mellanläge är dessutom troligen av avgörande betydelse för institutets existensberättigande. Om verksamheten blir rent forskningsbaserad finns det ingen anledning att inte förlägga den till ett universitet och blir den kortsiktigt politiskt utredande finns det ingen större anledning att lägga den utanför Regeringskansliet.

Ett fristående instituts arbetsmandat ligger så att säga mellan ren forskning och ren utredning. I vissa fall kan detta uppfattas som en diffus roll. Vid ett besök NILF 1996, bekräftades den splittrade

SOU 1998: 108 Organisationsmojligheter 55

identiteten i att inte "riktiga forskare" och inte heller "riktiga

vara tjänstemän". När man väljer att publicera sig i vetenskapliga sammanhang anses man understundom som alltför tillämpad eller alltför ytlig. Om med material vänder sig direkt till offentliga

man samma beslutsfattare är risken istället att det uppfattas som alltför teoretiskt.

Å andra sidan verkar institutens utbytet med forskarvärlden, såväl som den mer traditionella offentliga utredningsverksamheten, fungera tämligen bra, i så motto att samtliga nordiska institut har samarbete med lantbruksuniversitetet/högskolan/fakulteten, dels genom forskarstuderande, dels genom projekt, dels genom undervisning. Samtidigt utförs utredningar som kommer till direkt nytta i det politiska arbetet. Även mellanfunktionen alltså inte är problemfri tycks den fylla sitt

om specifika syfte. När man värderar arbetet vid institutet är det därför mycket viktigt att har dess egentliga syfte i fokus, så att

man verksamheten verkligen utvärderas sina egna premisser.

6.6¶Summering

På basis vad som diskuterats ovan och mot bakgrund av direktiven

av menar utredningen att en samhällsekonomiskt orienterad analys- och utredningsverksamhet inom jordbrukspolitikens område lämpligast bedrivs inom ett fristående institut. Fördelarna med ett fristående institut är bl.a. den självständighet gentemot politiken och förvaltningen möjliggör ett mer förutsättningslöst angreppssätt till de

som aktuella frågeställningarna, de stora möjligheterna att åstadkomma trovärdighet för arbetet hos avnämare, uppdragsgivare och samarbetspartners med olika intressen samt möjligheterna att upprätthålla en kontinuitet och medföljande kompetensuppbyggnad.

En potentiell nackdel är risken för förhållandevis höga administrationskostnader i liten självständig organisation.

en

Utredningen därför att det finns tre tydliga alternativ när det

menar gäller att organisera verksamheten uppdraget gäller:

som

1 Ett fristående institut placerat i Uppsala med ett närmare samarbete med institutionen för ekonomi vid SLU;

2 Ett institut inom SLU, men med separat budget, egen styrelse och även i övrigt till vissa delar särskilda regler;

3 Ett fristående institut med placering i Jönköping med ett närmare samarbete med såväl SJV som IHH.

56 Organisationsmájligheter SOU 1998: 108

Det är även möjligt tänka sig ett fristående institut med

annan placering. I regionen Malmö/Lund finns en potential för samarbete med olika delar av Lunds universitet, högskolan i Malmö och jordbruksekonomer i Danmark, samt ett starkt från

engagemang näringslivet. En placering i Stockholm ger goda samarbetsmöjligheter med ett stora antal universitetsinstitutioner, myndigheter och organisationer med angränsande verksamhet. Närheten till den politiska sfären och beslutsfattare kan även utgöra ett argument för Stockholm. De största samordningsfördelama och samarbetsmöjligheterna med befintlig empirisk forskning finns dock i dagsläget, enligt utredningen, vid institutionen för ekonomi vid SLU. Om man istället prioriterar förvaltningskunskaper finns de största befintliga samarbetsmöjligheterna i Jönköping.

I det avslutande kapitlet presenteras utredningens förslag och där diskuteras motiven mer utförligt.

SOU 1998: 108 Förslag 57

7.

Förslag

7.1¶Frågeställningar

Utredningens utgångspunkt är att de analyser som utförs som del av utredningsverksarnheten skall leda till resultat som kan vara till nytta för ett brett forum avnämare. Såväl mer direkta politiska behov, som av allmänhetens och olika organisationers intressen skall kunna tillgodoses. Utredningen menar att de huvudsakliga frågeställningarna bör utgöras samhällsekonomiskt orienterade konsekvensanalyser av av förändringar relaterade till jordbrukspolitiken. Mot bakgrund av de betydande den gemensamma jordbrukspolitiken tar i resurser som anspråk är det synnerligen angeläget att generellt få ett genomarbetat underlag till förändringar av politiken, såväl nationell som europeisk nivå. Konkret kan det röra sig om en verksamhet som belyser konsekvenserna vad t.ex. jordbruksproduktionens omfattning och avser inriktning, dess regionala spridning, dess konkurrenskraft gentemot andra länder, konsumenternas tillgång på relevant information, tillfredsställande konkurrens och möjligheterna att genom sina konsumtionsval jordbruksproduktionen, produktionenssystemens ekostyra logiska och ekonomiska uthållighet, kostnadseffektiviteten och måluppfyllelsen i olika politiska styrmedel m.m. Utredningen vidare att det föreslagna institutet kan överta en menar del de uppgifter i 1998 års regleringsbrev läggs LES, av som exempelvis utredningar och kalkyler följa och belysa den "att genom ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet". samt att "redovisa den ekonomiska utvecklingen såväl i primärled som i efterföljande led i livsmedelskedjan". Utöver dylika grundfrågor utredningen att det svensk anser ur synvinkel är angeläget med en verksamhet som tar fasta ett internationellt perspektiv, dvs. frågeställningar relaterade till internationella avtal, bl.a. den kommande WTO-förhandlingen, och den svensk synvinkel viktiga frågan EU:s utvidgning österut. ur om

58 Förslag SOU 1998: 108

Utredningen anser vidare att det är viktigt att koppla utredningsverksamheten inom dessa områden till återverkningar för konsumenterna och regionala utfall. De frågeställningar som inom dessa områden anses ha stor betydelse är t.ex. utvecklingen inom livsmedelsförädlingen och handeln vad konkurrensvillkor och konsument-

avser priser, påverkan på livsmedelsutbudets bredd och folkhälsoaspekter, jordbrukets betydelse för den regionala ekonomin i stort, för serviceutbudet och levnadsvillkoren i glesbygden, etc.

Utredningen menar vidare att det finns ett betydande utrymme för sammanställande studier. Det pågår för närvarande bl.a. ett flertal forskningsprojekt som i högre eller lägra grad berör verksamhetsornrådet. Att fortlöpande sammanställa resultaten från arbeten rörande bl.a. konsumenter, livsmedel, miljö och regionala förhållanden på ett sådant sätt att resultatens eventuella relevans för jordbrukspolitiken blir uppenbar anser utredningen vara en angelägen uppgift för det föreslagna institutet.

De frågeställningar som i första hand kan komma att bli aktuella hänger delvis samman med vilka metoder och modeller man väljer att arbeta med. Olika analysverktyg lämpar sig mer eller mindre väl för olika typer av frågeställningar. Genom att i ursprungsläget koncentrera sig på ekonomisk teori kan uppnå ett tämligen enhetligt arbetssätt

man för verksamheten. Enhetligheten i den egna verksamheten behöver kombineras med en hög grad av och stor öppenhet för samverkansprojekt med kompletterande ansatser.

Möjligheterna att koppla olika analysredskap till varandra och därigenom bredda funktionsmöjlighetema bör därför i förekommande fall byggas redan från början. Dylika kopplingar kan, utöver vad

som skissas ovan, även gälla exempelvis miljöfrågor. Det förefaller t.ex. möjligt att vid uppbyggandet av ekonomiska modeller för jordbruket anpassa dem till modeller över kväveutlakning och vice versa.

Man bör dock inte ha ambitionen att redan från början täcka ett alltför omfattande arbetsområde, utan koncentrera sig

snarare prioriterade områden. När basverksamheten väl är etablerad finns det däremot anledning att expandera verksamheten till att inkludera

nya frågeställningar allt eftersom resurserna så tillåter.

Utredningen menar därmed att den verksamhet som föreslås i första hand skall ta sig an frågeställningar inom jordbrukspolitikens område som i huvudsak riktar sig mot generella långsiktiga problem

av principiell karaktär, snarare än mot dagsaktuella frågeställningar. l någon mening bör man ta upp frågeställningar för principiell belysning redan innan de blivit politiskt högaktuella.

Utredningen menar vidare att verksamheten skall inriktas mot att

SOU 1998: 108 Förslag 59

utveckla analysverktyg gör det möjligt att ett meningsfullt sätt som belysa även de kortsiktiga effekterna av olika förändringar. I första hand åsyftas härmed uppbyggandet och underhållet av ekonomiska modeller över exempelvis jordbruksproduktionen och livsmedelskonsumtionen i Sverige, produktionens miljöpåverkan och konkurrensen inom livsmedelsssektom. Då detta är möjligt bör modellerna ha en regional uppdelning så kan studera effekterna i landets olika delar. att man Utredningen vidare att det är viktigt att bygga upp en kompetens menar angående modeller hanterar internationella frågeställningar. som Med och i ett längre tidsperspektiv finns det dock mer resurser ingen anledning att anta att det inte skulle att täcka samtliga ovan diskuterade frågeställningar. Man kan därutöver se tydliga kopplingar till studier gårdsnivå, ytterligare studier av förädlingsindustrin och handeln, ett brett spektrum olika miljöfrågor relaterade till av jordbruket, statsvetenskapligt inspirerade studier av politiken EUnivå, bredare ansatser vad integrerade landsbygdsfrågor, avser forskarutbildning och undervisning inom området, m.m.

7.2¶Ett fristående institut

Mot bakgrund vad diskuterats ovan anser utredningen att ett av som fristående jordbruksekonomiskt institut utgör den mest lämpliga organisationsformen för den typ av verksamhet som här är aktuell. Om vill ha verksamhet som skall vara flexibel i meningen att den man en kan komma många intressenter till godo och kan fungera genom tillfälliga, föränderliga och delvis nätverksanpassade arbetsformer, förefaller det lämpligast att välja ett institut med hög grad av självständighet och integritet.

självständigheten fyller viktig funktion i det att den förhindrar

en att verksamheten hastigt ändrar inriktning att resurserna och genom personalen flyttas över till andra uppgifter t.ex. löpande karaktär i av myndigheter. För kontinuiteten i arbetet och för möjligheterna att långsiktigt bygga kompetens torde ett fristående institut vara upp en den lämpligaste organisationsformen. Om resultaten av verksamheten skall kunna vinna respekt hos ett stort antal intressenter förefaller det också viktigt att dessa intressenter uppfattar att verksamheten inte är styrd politiska ambitioner eller ett speciellt särintresse. av Självständigheten underlättar dessutom möjligheterna att etablera och vidmakthålla kontakt och samarbete med forskningsinstitut i andra länder samt institut, myndigheter och universitet inom landet. Utredningen vidare att verksamheten bör få en tydlig menar

60 Förslag SOU 1998: 108

akademisk inriktning. Förutom ett eget empiriskt analysarbete skulle det kunna uttrycks som att verksamheten bör präglas arbetsform

av en som inriktar sig att föra över akademiska arbeten och resultat till

en för beslutsfattare och andra intressenter användbar form.

mer

Utredningen menar att det även kan finnas nackdelar med ett fristående institut. Om regeringen, som via statsbudgeten förutsätts finansiera basverksamheten, ser tillgången på eget beslutsunderlag

som det enda syftet med verksamheten förefaller det lämpligare att organisera verksamheten inom Regeringskansliet. I den mån med

man ett sådant perspektiv fortfarande eftersträvar ett långsiktigt och förutsättningslöst arbete är det av avgörande betydelse att skapar

man en arbetsform som garanterar att den för Regeringskansliet löpande verksamheten inte berör analysarbetet.

En annan nackdel med ett fristående institut utgörs risken för

av relativt höga administrationskostnader för mindre myndigheter och organisationer. Mot bakgrund erfarenheter från andra liknande

av institut och från Statskontoret är det uppenbart att administrationskostnadernas andel av de totala kostnaderna ofta är större för små organisationer än för stora. Om verksamheten kan förväntas ligga kvar

en liten omfattning, t.ex. tio helårsarbeten, innebär detta att

en betydande andel av de totala resurserna går till administration. Genom att förlägga verksamheten till en befintlig myndighet eller institution kan besparingar göras genom att samordna de administrativa funktionerna. Genom samarbetsavtal när det gäller administration torde det dock vara möjligt för ett fristående institut att mildra denna eventuella nackdel.

Likaväl som ett självständigt institut medger fördelen att institutet

eget initiativ kan driva frågor, initiera analyser och starta projekt medför det även minskade möjligheter för finansiärerna att styra arbetet och resultaten. Utredningen menar att detta ofta kan fördel,

vara en om syftet med verksamheten är att arbeta med långsiktiga och grundläggande frågeställningar till sin karaktär ofta kan mindre

som vara kopplade till kortsiktiga politiska frågeställningar. Icke desto mindre utgör de begränsade styrningsmöjlighetema nackdel för dem utanför

en institutet som vill behålla denna möjlighet.

Sammantaget menar dock utredningen att fördelarna med ett fristående institut klart överväger nackdelarna.

7.2.1¶Arbetsform och omfattning

Med utredningens utgångspunkt, att verksamheten skall till

vara gagn

SOU 1998: 108 Förslag 61

för ett brett spektrum avnämare, förefaller det lämpligt att arbetet av utförs i så självständig form möjligt. Det är härigenom lättare en som förhålla sig neutral till såväl uppdragsgivare resultat. Med att som tanke den för tillfället spröda och spridda nationella kompetensen är det dessutom central betydelse att få till stånd ett väl fungerande av samarbete mellan de parter idag bedriver angränsande verksamhet. som Även detta torde underlättas självständig organisationsform. av en Utredningen därmed projektorienterad arbetsform, med menar att en goda möjligheter till samarbete mellan idag existerande myndigheter, institutioner och institut, erbjuder rad fördelar. En förutsättning för en ett dylikt arbetssätt är att verksamhetens resurser inte i alltför hög grad binds i fast anställd personal, utan att det finns medel för externa upp uppdrag och tillfälliga anställningar. Det är även viktigt att redan från början bygga in ett internationellt samarbete, i synnerhet som det finns betydande kompetens utomlands att dra fördel av inom de frågeställen ningar som kommer att bli aktuella. Samarbetsklimatet kommer ha särskilt stor betydelse för verksamhetens möjligheter att framställa underlag under uppbyggnadsskedet. Med och längre tidshorisont är det givetvis fullt möjligt mer resurser en att bygga betydande nationell kompetens men eftersom denna upp en till stor del saknas idag utredningen att speciell vikt skall läggas menar vid arbetsform som underlättar ett flerförgrenat samarbete. en Samtidigt samarbete och externa kontakter troligen är en som förutsättning för att verksamheten skall kunna ge tillfredsställande resultat krävs viss minsta meningsfull omfattning på basverkäven en samheten. De erfarenheter som redovisas i Statskontorets utredning se bilaga två tyder att verksamhet den föreslagna kräver minst en som sju helårsprestationer i det analytiska arbetet. För att det föreslagna institutet skall fungera menar utredningen därför att det totalt krävs

cirka tio helårsprestationer engagerade i verksamheten. Denna

omfattning stämmer även väl överens med erfarenheterna från andra organisationer utredningen varit i kontakt med. Utredningen menar därför att verksamheten inte bör blir mindre omfattande än cirka tio helårsprestationer, de flesta lokaliseras på samma ställe och andra varav kan medverka i externa projekt eller genom tillfällig anställning.

7.2.2¶Geografisk placering

Utredningen att ett fristående jordbruksekonomiskt institut i menar dagsläget drar störst nytta att lokaliseras i närheten av SLU. av Institutionen för ekonomi vid SLU har idag den största samlade

62 Förslag SOU 1998: 108

nationella kompetensen på området. SLU har därutöver en omfattande verksamhet inom angränsande områden rörande främst miljöfrågor. I Uppsala finns även Uppsala universitet, Livsmedelscentrum och Livsmedelsverket med stora kontaktmöjligheter rörande bl.a. livsmedelsaspekter. Genom att samordna vissa administrativa funktioner torde det gå att sänka de relativt höga kostnaderna för ett litet fristående institut.

SLU har även en omfattande verksamhet inom angränsande områden. Dels finns en växande kompetens inom det miljöekonomiska området, dels finns en omfattande naturvetenskaplig forskning inom jordbruksområdet. Därutöver finns andra institut och centrumbildningar inom angränsande verksamhetsområden.

Man bör dock beakta det faktum att en del av den centrala nationella kompetensen inom utredningens område inte finns i Uppsala Rekryteringsbasen för verksamheten kommer därför, speciellt i ett inledningsskede, vara betydligt bredare än regionen Uppsala/Stockholm. Utredningen menar att det i uppbyggnadsskedet exempelvis vore önskvärt med utomlands inköpt eller inhyrd kompetens. För att ett fungerande sätt integrera denna kompetens i verksamheten krävs en flexibel arbetsfonn.

Som tidigare påpekats är även tillgången relevanta data av central betydelse. Utredningen menar därför att ett fristående institut i Uppsala måste försäkras tillgång till relevanta databaser. En naturlig förutsättning för detta är att institutets arbetsform anpassas så att samarbetet med de statistikansvariga myndigheterna aktivt gagnar berörda parter.

7.3 av Verksamheten

Styrning

Utredningen föreslår att institutet organiseras i myndighetsform. Verksamhetens styrning regleras därmed i hög grad genom myndighetsformen, via bl.a. regleringsbrev. Även styrningen

om av myndigheter till stora delar är definierad i existerande regelverk diskuteras nedan några betydelsefulla aspekter.

Utredningen föreslår att institutet leds av en styrelse och en verksamhetsledare. Styrelsen bör i sin sammansättning ha representanter från olika tilltänkta avnämare, dvs. från t.ex. Regeringskansliet, myndigheter, näringen, konsumentintresset, folkrörelser och forskarsamhället. Utredningen anser att det är lämpligt att verksamhetsledaren utses av regeringen och att denna väljs främst utifrån sin analys- och utredningskompetens, eftersom verksarnhets-

SOU 1998: 108 Förslag 63

ledaren ansvarar för det analysarbete som kommer att bedrivas. Utredningen anser att det krävs kvalificerad akademisk kompetens i den rollen.

Institutets styrelse skall även den utses av regeringen och här anser utredningen att förmågan att identifiera relevanta frågeställningar skall vara avgörande. Styrelsens uppgift är att se till att verksamheten bedrivs inom prioriterade områden. Styrelsen ansvarar därmed för verksamhetens mer långsiktiga inriktning medan verksamhetsledaren ansvarar för hur arbetet genomförs.

Regeringen kan vidare påverka verksamheten vid institutet via regleringsbrev och där identifiera ett antal frågeställningar som prioriteras. Regeringen, eller någon annan intressent, kan därutöver styra verksamheten mer direkt genom att anslå medel för speciella ändamål, dvs. genom att direkt bekosta önskvärda studier.

Regeringen kan även formulera för verksamheten relevanta kvalitetsrelaterade effektmål för institutets basverksamhet och anpassa sin finansiering efter hur väl dessa mål uppnås. Utredningen menar att det därmed blir särskilt angeläget att regeringen uppträder tydligt i sin egenskap av beställare.

Utredningen menar vidare att institutets verksamhet bör följas upp i någon form av vetenskapligt råd eller internationellt "advisory board". Syftet med ett sådant råd skall vara dels att få influenser från andra länder inom det egna och angränsande området, dels att kvaliteten på verksamheten kontinuerligt följs upp. Sammansättningen på rådet kan mycket väl ändras över tiden beroende de problemområden som institutet arbetar med.

Utredningen anser att styrelsen inför varje nytt verksamhetsår bör utforma en projektkatalog e.dyl. Utöver en årlig plan byggd en sådan projektkatalog bör institutet självt utarbeta en mer långsiktig verksamhetsidé innehåll styrelsen kan besluta över. De årliga

vars projekten kan därmed sättas i ett större sammanhang.

Utredningen anser vidare att ansvaret för rekryteringen av personal i sin helhet bör ligga verksamhetsledaren. Ansvaret för arbetets utförande och publicering bör ävenledes till fullo ligga på verksamhetsledaren.

7.4¶Finansiering

Utredningen menar att den utredningsverksamhet som idag bedrivs inom LES och SJV inte fyller de i direktiven angivna behoven. Detta

64 Förslag SOU 1998: 108

har heller inte varit det egentliga syftet med den utredningsverksamheten. Utredningen menar vidare att Regeringskansliet inom jordbruksområdet håller att bygga bättre intern analyskompetens,

upp en jämfört med situationen för några år sedan. Utredningen anser därför att det finns anledning att omdisponera de medel inom LES budget som explicit skall användas för utredningar och analyser och att istället använda dessa pengar, knappt två miljoner kronor årligen, som en del i grundfinansieringen av det föreslagna institutet.

Utredningen menar att det till stora delar är möjligt att inom ramen för SJV:s löpande verksamhet utföra utredningar av den karaktär som LES till dags dato bedrivit. Utredningen menar att det detta område finns samordningsmöjligheter, eftersom SJV har stor kännedom om de utredningsverktyg som utgör basen för en del av LES hittillsvarande utredningsverksamhet. Av denna anledning finner utredningen det rimligt att ta hela LES utredningsbudget i anspråk för det föreslagna institutets verksamhet.

Därutöver menar utredningen att det är rimligt att förvänta sig att den pågående översynen av jordbruksstatistiken kan leda till ytterligare besparingar, främst inom strukturstatistiken. Ett sätt att underlätta samordning, omorganisation och uppbyggnad av denna statistik, är enligt utredningen, att flytta över kompetens och statistikansvar till SJV och därmed lägga ner LES. Alla de medel som LES idag förfogar över när det gäller statistikproduktion överförs därmed till SJV men här följer även ett besparingskrav. Såväl LES som SJV har identifierat besparingsmöjligheter och besparingskravet gäller i princip dessa möjligheter. Det bör dock noteras att dessa besparingar ännu inte är realiserade.

Genom att flytta över LES statistikansvar och LES kompetens inom detta område till SJV menar utredningen att det är möjligt att åstadkomma rationaliseringsvinster, dels när det gäller arbetet med att beställa statistik och arbetet med att analysera statistikanvändamas behov, dels när det gäller produktionen av framförallt strukturstatistiken inom jordbruksornrådet.

Genom en sådan överflyttning av statistikansvar och kompetens menar utredningen att det går att frigöra de cirka två miljoner kronor

av LES årliga anslag som går till arbetet med att beställa statistik. Härigenom menar utredningen att LES hela årliga basanslag, på cirka fyra miljoner kronor, bör omdisponeras för att finansiera verksamheten vid det nya jordbruksekonomiska institutet.

De besparingar som kan förväntas uppstå inom främst strukturstatistiken kan troligen inte till fullo realiseras förrän efter några år. Utredningen menar dock, mot bakgrund av de diskussioner

SOU 1998: 108 Förslag 65

pågår inom statistikområdet, att ett besparingskrav bör läggas, som omfattande till fem miljoner kronor det årliga anslaget inom tre av jordbruksstatistiken, gällande främst strukturstatistiken. Dessa besparingar kan därmed komma den verksamheten till del efter ett par år. nya Utredningen bedömer att det krävs budget på sju till tio miljoner en kronor för att ett meningsfullt sätt bedriva en kvalificerad analysoch utredningsverksamhet med samhällsekonomisk inriktning inom jordbrukspolitikens område. Under den tid det att realisera besparingarna inom främst tar strukturpolitiken behövs därför tillfällig finansiering. Utredningen föreslår därför att regeringen tillskjuter tillfälliga omdisponeringar motsvarande miljoner kronor under institutets första verkett par samhetsår och att dessa medel trappas av allt eftersom besparingarna inom statistiken realiseras. Det kan även finnas ett visst behov av tillfällig finansiering under institutets uppbyggnad, som inte behöver den kontinuerliga finansieringen. täckas av De medel tillfällig karaktär skulle kunna tas i anspråk är av som ännu inte definierade. Inom Regeringskansliet pågår dock, inom ramen för det traditionella budgetarbetet, diskussion om vilka möjligheter en kan stå till buds. som Med anledning utredningens förslag att lägga LES bör det av ner understrykas den kompetens inom statistik- och kalkylområdet som att idag finns inom LES är central betydelse även för den verksamhet av föreslås inom det jordbruksekonomiska institutet. Det är med som andra ord angeläget att denna kompetens även fortsättningsvis kan användas för utveckla förändringsarbetet inom jordbruksstatistiken. att

7.5¶Fördelning av arbetsuppgifter

I och med utredningens förslag att flytta statistikansvaret från LES till SJV och LES utredningsverksamhet till stora delar flyttas över och att omformuleras i institutets uppgifter utredningen att det är rimligt menar i huvudsak förlägga de deskriptiva utredningsuppdragen till SJV. att Hit kan hänföras redovisningar över olika identifierbara t.ex. förändringar. Den mycket stora kompetens om jordbrukspolitikens förvaltning finns inom SJV bör givetvis även i fortsättningen tas som till De förändringar utredningen föreslår påverkar inte vara. som relationen mellan SJV och Regeringskansliet i detta avseende. Till t.ex. institutets verksamhet hör däremot analyserande uppdrag där syftet mer i huvudsak bör att antingen identifiera orsakssamband eller att vara

66 Förslag SOU 1998: 108

bedöma konsekvenser av olika framåtsyftande förändringar.

Institutets verksamhet kommer delvis tangera delar den

av tillämpade forskning bedrivs vid institutionen för ekonomi vid

som SLU. Utredningen menar att detta inte är något större problem. Om regeringen genomför en tydlig precisering områden inom vilka de

av vill ha analyser, dvs. är tydlig i sin beställarroll, torde det fullt

vara möjligt att tillförsäkra sig om att institutets basfinansiering används för de högst prioriterade områdena med hjälp metoder inte är strikt

av som forskningsorienterade. Institutet kan därutöver söka för

pengar ytterligare verksamhet, inom t.ex. tillämpad forskning,

samma villkor som andra forskningsinstitutioner.

Institutets basverksarnhet skall inriktas på analyser vänder sig

som till beslutsfattare, snarare än för vetenskaplig publicering. Utredningen menar att detta inte skall hindra institutet att publicera arbeten i vetenskapliga tidskrifter. I stället skall ett sådant arbetssätt syfta till att utveckla kompetensen hos institutets personal. En kontinuerlig kompetensutveckling kommer att behövas för att säkerställa hög

en kvalitet de analyser och utredningar utgör institutets

som huvudsakliga syfte.

Gränsdragningen mellan tillämpad forskning vid institutet och traditionella vetenskapliga institutioner gäller alltså inte i första hand problemställningama utan snarare finansieringen. Utredningen

menar att den rent vetenskapligt inriktade forskningsverksarnheten vid institutet i första hand skall finansieras genom sökta anslag och inte genom basfinansieringen.

7.6¶En mer omfattande verksamhet

När institutet väl är etablerat kommer dess verksamhet tangera rad

en områden. Idag finns t.ex. tydlig brist branschinriktad tillämpad

en forsknings- och utredningsverksamhet inom livsmedelsområdet. I den mån institutet kan finna finansiering och personal för sådan

en verksamhet menar utredningen att detta kan utgöra en lämplig framtida breddning av verksamheten. Detsamma gäller samarbetsprojekt inom de angränsande områden tidigare diskuterats.

som

Förutom mer branschorienterade analyser kan det röra sig

om företagsekonomiska aspekter inom jordbrukspolitikens område, miljöfrågor såväl företags- som samhällsnivå, olika aspekter på regional utveckling, konsumentaspekter utöver de rent sarnhällsekonomiska osv.

Grunddragen i denna typ verksamhet utgörs alltså att

av av

SOU 1998: 108 Förslag 67

studierna tangerar institutets kärnverksamhet och att de kan finansieras via anslag eller andra externa medel. Finansiärer kan vara alla tänkbara uppdragsgivare, från branscher och forskningsråd till internationella partners, statliga utredningar osv. Utredningen menar att verksamhet av detta slag kommer kunna utvecklas i en takt som begränsas av institutets kapacitet och förmåga. I den mån institutet förmår egen formulera intressanta projekt och attrahera kompetent personal kan verksamheten expandera. Utredningen därför att sådan menar verksamhet kommer utvecklas efter hur väl institutet klarar sig i konkurrens med andra utförare. Förhållandena är annorlunda för sådan verksamhet som inte enkelt finner lämpliga eller möjliga finansiärer. Hit hör t.ex. analyser och utredningar inom områden där det idag saknas penningstarka organisationer, t.ex. rad konsumentfrågor. Idag finns ett stort intresse för en konsumentfrågor det finns inte någon stark konsumentorganisation men har medel att beställa alla efterfrågade analyser. Det förefaller som därmed naturligt att i den mån sådan verksamhet låter sig bedrivas kommer finansieringen från statsmakten. Uppdragen går då utanför traditionella utredningar eller forskningsanslag. Utredningen har inte några färdiga förslag inom detta område. Utredningen menar dock att institutet, att i sin grundläggande ansats alltid eftersträva att genom belysa även konsumentaspekter, möjligen kan bidra till att skapa ett finansiellt utrymme att den kompetens som byggs upp inom genom institutet tydliggörs för potentiella avnämare. Om så sker kan det leda till att offentliga utredningar inom konsumentområdet, åtminstone till del, förläggs till institutet. Det är även möjligt att andra en organisationer kan skapa resurser till vissa uppdrag om det tydligt framgår att det finns kompetent utförare av uppdraget. Eftersom en en utveckling den skisserade är osäker dock utredningen att som menar den föreslagna organisationskonunittén bör arbeta med frågeställningen kan öka analys- och utredningsarbetet med direkt konsumenthur man relaterade frågor inom livmedelsområdet. Annan verksamhet institutet i framtiden skulle kunna arbeta som med och inte enkelt finner finansiering via uppdrag kan vara av som forskningskaraktär. Det kan röra sig om långsiktiga studier av grundforskningskaraktär, eller undervisning och spridning av om resultaten institutets analyser. Inte heller här har utredningen några av färdiga förslag. Syftet med denna diskussion är snarare att illustrera utvecklingsmöjligheter och vad man kan förvänta sig att institutets kompetens kan breddas mot om man tillför mer resurser.

68 Förslag SOU 1998: 108

7.7¶Behovet av en

organisationskommitté

Inom ramen för utredningens arbete har det inte varit möjligt att på ett tillfredsställande sett behandla alla de frågor som är relaterade till de förändringar utredningen rekommenderar.

Utredningen menar att det krävs cirka ett halvt år av förberedande arbete innan institutet kan börja verka. Med hänsyn till de angelägna arbetsuppgifter som institutet står inför bl.a.; CAP:s fortsatta reformering; kommande WTO förhandlinger; Sveriges ordförandeskap i EU och EU:s östutvidgning, menar utredningen att organisationskommittén bör påbörja sitt arbete så snart det är möjligt. Detaljerna över organisationen av institutet, dess styrning och olika ansvarsfördelningar är fortfarande ofullständiga. En av organisationskommitténs uppgifter blir därför att arbeta vidare med dessa frågor. Utredningen föreslår därför att det tillsätts en organisationskommitté under hösten 1998.

Utredningen menar exempelvis att det krävs en bättre samordning än vad som idag är fallet när det gäller den jordbruksekonomiska statistiken och användningen av dessa basdata. Utredningen anser att det är av central betydelse att den kompetens som kan förväntas ingå i det föreslagna institutet får inflytande över det pågående översynsarbetet inom jordbruksstatistiken.

När det gäller frågor relaterade till jordbruksstatistiken har det inom ramen för utredningen inte varit möjligt att genomföra fullständig

en analys. Ser man till hur de jordbruksekonomiska instituten är organiserade i andra länder har de i allmänhet det nationella ansvaret för åtminstone bokföringsdata. Utredningen menar att det inte är lämpligt att från början, motsvarande sätt flytta över detta statistikansvar på ett nyinrättat jordbruksekonorniskt institut i Sverige. Utredningen menar att det är viktigare att institutet i första hand får ordning organisationen och uppbyggnaden av den huvudsakliga verksamheten. Det är däremot möjligt att det på sikt vore önskvärt med över-

en flyttning av delar av statistikansvaret. Denna fråga skulle med fördel kunna behandlas inom organisationskommittén. Utredningen vill dock poängtera vikten av att institutet försäkras tillgång relevanta data.

En annan fråga som inte i sin helhet är behandlad av utredningen utgörs av en detaljerad beskrivning över hur samordning, samarbete och gränsdragning mellan Regeringskansliet, SJV, SLU och det föreslagna institutet skulle kunna Även dylika frågor är

se ut. om berörda av utredningen finns det fortfarande utrymme för

en fördjupning. Organisationskommittén bör därför arbeta ytterligare med denna fråga. Samordning och avgränsning med och mot andra politikområden borde även, enligt utredningen, ingå i detta arbete.

SOU 1998: 108 Förslag 69

7.8¶Generella utredningsaspekter

Utredningen finansieringen dylik verksamhet i första menar att av en hand måste ske med statliga medel. Det finns inte något större intresse från jordbruksnäringen eller konsumentorganisationerna att finansiera kompetensuppbyggnad och framtagande analyser som kan utgöra av delar politiska beslutsunderlag. Även forskningssynpunkt är det av ur ofta mindre intressant finansiera konsekvensutredningar och så pass att tillämpade studier de har ett direkt värde som beslutsunderlag. I att huvudsak uppdraget frågor kan sägas intressera den breda rör som allmänheten eller skattebetalarna i stort, eftersom de bl.a. syftar till att bygga fackkompetens och ytterst till att förbättra användningen upp en offentliga medel. Av dessa skäl kan inte förvänta sig att den av man verksamhet utredningen berör skall kunna uppstå utan statlig som finansiering. Utredningen den föreslagna verksamheten inte kommer få menar att några jämnställdhetspolitiska effekter. Utredningen menar vidare att verksamheten inte heller kommer få några direkta konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. I den mån studier inom jordbrukspolitikens område kommer fokusera användningen

och anpassningen till EU:s olika jordbrukspolitiska stöd är det

av möjligt vissa kopplingar kan göras till aspekter som indirekt berör att oegentligheter med dylika stöd, möjligheterna att kontrollera uppfyllandet stödens villkor, anpassningar i syfte att uppfylla dylika av krav eller andra aspekter direkt eller indirekt kan relateras till som brottslighet.

7.9¶Summering

Utredningen föreslår att det i Sverige bildas ett jordbruksekonomiskt institut, placerat i Uppsala samarbetande med SLU, med huvudansvar för samhällsekonomiskt inriktad analys- och utredningsverksamhet jordbrukspolitikens området. Utredningen föreslår vidare att inom verksamhet finansieras via statliga anslag och att LES denna statistikansvar och statistikkompetens flyttas till SJV. I och med att läggs kan dess basanslag på cirka fyra miljoner kronor då LES ner för finansiera det institutet. Därutöver föreslår användas att nya utredningen SJV ett besparingskrav inom jordbruksstatistiken, att ges då främst strukturstatistiken, till fem miljoner kronor under de tre åren. När denna besparing är genomförd kan dessa resurser närmaste flyttas till institutet. Fram till dess besparingarna är realiserade över

70 Förslag SOU 1998: 108

föreslår utredningen att institutet via statsanslag tillförs motsvarande tillfälliga medel. Utredningen föreslår även att organisations-

en kommitté tillsätts, minst ett halvt år före den tidpunkt institutet förväntas starta sin verksamhet. Organisationskommittén bör bl.a. behandla styrningen institutets verksamhet, ansvarsfördelningen

av mellan institutet, Regeringskansliet, SJV och SLU rad

samt en frågeställningar relaterade till jordbruksstatistiken.

SOU 1998: 108 Bilaga 1 71

1¶Direktiven

Bilaga

då

E1511!

Kommittédirektiv W

och Dir.

Behovet av utredningsverksamhet analyser

1997: 132

med ekonomisk inriktning inom det

området

jordbrukspolitiska

Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda under vilka former behovet kvalificerad utredningsverksamhet och långsiktiga analyser av med i första hand samhällsekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området bäst kan tillgodoses. I uppdraget ingår att närmare precisera Verksamhetsmål, Organisationsform och finansiering för en sådan verksamhet.

Bakgrund År 1990 fattade riksdagen beslut livsmedelspolitik. Reformen om en ny innebar bl.a. konsumenten sattes i centrum för livsmedelspolitiken. att Samma år tillkallade chefen för Jordbruksdepartementet med stöd av regeringens bemyndigande konsumentberedning med uppgift att en följa och utvärdera 1990 års livsmedelspolitiska reform ett brett ur konsumentperspektiv dir. 1990:84. Konsumentberedningen fick därefter tilläggsdirektiv med EU-anknytning vid två tillfällen men beredningens verksamhet redan från början avsedd att vara var tidsbegränsad.

72 Bilaga 1 SOU 1998: 108

Behovet utredning av en Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. att det svenska jordbruket har inordnats i EG:s gemensamma jordbrukspolitik CAP. Jordbruksstödet inom ramen för CAP motsvarar nära hälften EG:s budget och utgör av den största enskilda utgiftsposten. Jordbruket och CAP får därför särskild betydelse såväl för det enskilda landet för EU i dess helhet. som Med hänsyn til att CAP behöver reformeras tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande den 27 juli 1995 parlamentarisk en kommitté med uppgift att från svenska utgångspunkter utarbeta ett samlat förslag till en reformering av CAP och strategi för reformeren nas genomförande dir. 1995:109. I direktiven bl.a. att syftet angavs med reformerna skall att marknadsorientera, avreglera och vara miljöanpassa CAP. Uppdraget har redovisats i betänkandet Mat Miljö Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden SOU 1997:102. Kommittén anser att målen för EG:s jordbrukspolitik måste anpassas till det faktum att livsmedelssituationen i flera avseenden, såväl inom EU som i omvärlden, har förändrats sedan målen fastställdes för 40 år sedan. Marknadsordningama bör sikt avskaffas. Kommittén anser vidare att konsumentfrågor, miljöfrågor, djuretiska frågor och frågor om regional utveckling måste få större utrymme i den framtida politiken. Det svenska EU-medlemskapet har medfört att behovet utredav ningar och analyser på det jordbrukspolitiska området har ökat starkt. För att på ett effektivt och aktivt sätt kunna utforma svensk en ståndpunkt och driva denna i nationella och internationella sammanhang, behöver regeringen också kunskap konsekvenserna olika om av reformförslag. Regeringen behöver också ett aktivt stöd i att ta fram svenska reformförslag i det löpande förhandlingsarbetet i EU. Därför finns behov kontinuerlig och kvalificerad utrednings- och forskav en ningsverksamhet som kan bidra med långsiktiga analyser. Av särskilt intresse är analyser gör det möjligt att bedöma de konsekvenser som olika förslag har för jordbruket i andra medlemsländer. Med forskning avses här i första hand tillämpad forskning. Analyserna bör även innefatta samhällsekonomiska konsekvenser för jordbrukssektom av förändringar inom miljö-, landsbygds- och regionalpolitiken. För att kunna fylla den angivna uppgiften bör verksamheten även nu kunna fungera nätverksorganisation och knyta den som en samman kvalificerade utredarkompetens i dag finns hos departement, som myndigheter, universitet och högskolor och bland privata aktörer.

SOU 1998: 108 Bilaga 1 73

Ett område kan bedömas eftersatt är uppbyggnad annat som som och tillämpning ekonometriska modeller och andra kvantitativa ekoav nomiska modeller jordbrukspolitiskt intresse. En utredningsresurs av med den här inriktningen bör också kunna stärka det svenska deltagani den internationella debatten det jordbruksekonomiska området. det

Exempel från Danmark och Finland

Jordbruksekonomiska utredningsorgan finns i flertalet europeiska länder, såsom i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike och

Nederländerna. och fiskeriekonomiska institut SJ Fl i

Statens jordbruks-

Danmark ligger organisatoriskt under Ministeriet för livsmedel, lantbruk och fiske. Efter Danmarks inträde i Europeiska gemenskapen politisk dimension i institutets arbete. Forskningen inriktatillkom en des i allt högre grad att ta fram underlag för policyanalyser. Jordbruksekonorniska institutet MTTL i Finland ligger organisaunder Jord- och skogsbruksministeriet. Institutets verksamhet är toriskt inriktad främst tillämpad forskning. I början 1990-talet inriktades av forskningen allt EU-relaterade ärrmen. I dag fokuseras mycket mer mot arbetet rapporter och studier som ministeriet behöver inom ramen av för sitt EU-arbete.

Uppdraget

Utredaren skall överväga i vilka former behovet av kvalificerad och långsiktiga analyser med i första hand

utredningsverksamhet

samhällsekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området kan tillgodoses. Möjligheten till regional redovisning av bäst analysdata bör beaktas. Utredaren skall även beakta hur behovet av och utredningsverksamhet beträffande konsument-, miljöforskningsoch djuretikfrågor från jordbruksekonomisk utgångspunkt kan en tillgodoses. De förslag utredaren lägger ska kunna ge flera som möjlighet tillgodose sina analysbehov inom det avnämare att området. Avnämare förutom regeringen kan t.ex.

jordbrukspolitiska

andra myndigheter, företag eller olika intresseorganisationer som vara konsumentorganisationer och lantbrukets organisationer. bör besvara frågan hur existerande resurser kan fylla Utredaren om redovisats. I uppdraget ingår att närmare precisera de behov som nyss

74 Bilaga 1 SOU 1998: 108

Verksamhetsmål, Organisationsform och finansiering för sådan en verksamhet. Verksarnhetsmålen skall tydligt vilka uppgifter bör ange som prioriteras liksom vilka viktiga mottagare information finns. av som Utredaren skall föreslå hur denna verksamhet bäst kan organiseras. Verksamheten skulle t.ex. kunna bedrivas i självständigt ett organ direkt under regeringen eller inordnas inom för verksamheten ramen vid universitet eller högskola. Utredaren skall i detta avseende se över denna typ verksamhet i dag bedrivs Statens jordbruksverk av som av och Livsmedelsekonorniska samarbetsnämnden för utröna i vilken att utsträckning deras arbete skulle kunna samordnas med alternativt föras över till ett nytt organ. Verksamheten skulle även kunna organiseras något annat sätt utredaren finner lämpligt, som t.ex. som ett nätverk mellan berörda organ. För att dra nytta de erfarenheter redan av som har gjorts, sett i ett längre tidsperspektiv, bör utredaren studera verksamheten vid jämförbara i andra europeiska länder. organ Förhållandena i Danmark och Finland är väl kända. Utredaren skall bedöma hur stor personal från saklig synpunkt som behövs för att upprätthålla effektiv verksamhet. En avvägning en är nödvändig mellan ren anslagsfinansiering och uppdragsverksamhet. I det fall utredaren lägger förslag till verksamhet kräver som större resurser än vad som i dag avsätts för sådana ändmål skall utredaren också redovisa förslag till finansiering inom utgiftsområdet.

Övrigt

Utredaren skall beakta det forskningsprogram rörande landsbygd och landsbygdsutveckling som utarbetats av bl.a. Forskningsrådsnämnden, Glesbygdsverket, Skogs- och jordbrukets forskningsråd och Statens institut för regional forskning. Utredaren skall även beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisa om att regionalpolitiska konsekvenser dir.1992:50, att pröva offentliga om åtaganden, särskilt avseende hur verksamheten skall finansieras dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser om dir.l994:124 samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten om och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Redovisning uppdraget av

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 1998.

Jordbruksdepartementet

1998: 108 Bilaga 2 75 SOU

2 och skriftliga Bilaga Muntliga

synpunkter

denna bilaga redovisas dels sammanfattning över diskussionen I en under utredningens öppna seminarium den 15 juni, dels en sammande skriftliga yttranden inkommit till utredningen i fattning som anslutning till detta seminarium, dels förteckning över de som bjöds en in till seminariet och fick del utredningens arbetsmaterial. av

Sammanställning över diskussionen vid utredningens öppna seminarium 98-06-15

Inbjudna till seminarium återfinns i slutet av denna bilaga.

Närvarande vid seminariet 98-06-15:

Johansson, Inga-Britt ordf

Bjuggren, Per-Olof IHH Bolin, Olof SLU Bragman, Bragman KF Carlsson, Birgitta KIS Carlsten, Johan SLU Englund, Svante SJV Gabrielsson, Arne Livsmedelsindustriema Gidlund, Kenth Nordic Evaluation Group Glass, Marianne SLU Hagman, Thomas Jordbruksdepartementet Hambraeus, Leif Uppsala Universitet Hultén, Charly MJV Jansson, Torbjörn Statskontoret Jonasson, Lars Lantbruksekonomen Küchen, Thomas Jordbruksdepartementet Larsson, Gudmund LO Larsson, Gunnar SCB Lundkvist, Lars-Erik LRF Lööv, Tomas Livsmedelsindustriema

76 Bilaga 2 SOU 1998: 108

Markgren, Olle Hushållningssällskapens Förbund

Norell, Bo SJV af Petersens, Johan Sveriges jordägarförbund Persson, Per LES Rabinowicz, Ewa Utredning Jo 1998:02, SJFR Schäfer, Joacim Nordic Evaluation Group Sjöholm, Bengt LRF Svensson, Harald SJV

Öhlmér, Bo SLU

Erik Fahlbeck, sekr. Filippa Haartman, bitr. sekr. von

från seminariet

Minnesanteckningar

Del Generell diskussion utredningen. om Inga-Britt Johansson inledde seminariet med att önska deltagarna välkomna och redogjorde för utredningens direktiv.

Inga-Britt

Johansson och Erik Fahlbeck gjorde därpå sammanfattning en av utredningens arbetsmaterial samt presenterade utredningens förslag på utformning och finansiering ett institut för samhällsekonomiska av studier inom jordbrukspolitikens område. Per Persson påpekade att utredningens finansieringsförslag innehåller osäkerheter. LES har idag budget på 2,5 miljoner en ca kronor för statistiska analyser. Per Persson påpekade utredningens att förslag om att finansiera stor del det föreslagna institutet en av genom besparingar i produktionen strukturstatistiken ännu inte är realiserat. av Enligt de utredningar och de undersökningar LES arbetar med idag som är det heller inte klart hur skall lösa de problem fortfarande man som finns när det gäller att samla in strukturstatistiken i samband med ansökningar om olika EU-stöd. Idag finns problem med husdjursdelen inom strukturstatistiken och med identifieringen företagen. av Per Persson menade vidare att det föreslagna institutet förmodligen kommer att få ett behov statistik är större än vad finns av som som idag, t.ex. ett större behov bokföringsstatistik. Idag utreder LES av bokföringsstatistik och de undersökningar görs kan i bästa fall som nu komma först några år. Det tar tid att bygga statistikbas vilket om upp en kan kräva mer Metoder för studier bl.a. miljöfrågor resurser. av kommer att behöva utvecklas. Gunnar Larsson kommenterade från SCB övergången att man ser av statistik från LES till SJV rimlig, dock är osäker på hur som man mycket som kan inom strukturstatistiken. Gunnar Larsson sparas gav en kort historik över hur bokföringsstatistiken utvecklats under 1990-

SOU 1998: 108 Bilaga 2 77

talet. Bokföringsstatistiken nedrustades i Sverige i början av 1990. I och med EU-inträdet 1995 byggdes bokföringsstatistiken ut igen för att till EU:s FADN-system. Även Gunnar Larsson poängterade anpassas att det tar lång tid att bygga upp statistikproduktionen. Genom en statlig reform 1993 flyttades del SCB:s statistikansvar över till en av olika sektorsmyndigheter, bl.a. fick LES ansvaret för jordbruksstatistiken. Gunnar Larsson uppmanade utredningen att ta kontakt med den pågående utredningen angående 1993 års nu statistikreform, med Agneta Blad som ordförande. Harald Svensson fann överflyttningen statistikansvaret från LES av till SJV acceptabel, däremot uttryckte han invändningar mot förslaget till finansieringen detta. Prioriteringar inom SJV har inneburit att av dragit ned på analys- och utredningsverksamheten inom man statistikområdet. Leif Hambraeus önskade en större belysning av folkhälsoaspektema jordbrukspolitiken i utredningen. Utredningen har tagit en tydlig av jordbruksekonornisk inriktning. Leif Hambraeus menade att i ett helhetsperspektiv på jordbrukspolitiken borde även kost hälsaproblematiken inkluderas. Folkhälsoinstitutets rapport, "Health Impact Assessment of the EU Common Agricultural Policy" borde, enligt Hambraeus hänvisats till i utredningen. Leif Hambraeus förordade att det föreslagna institutet förläggs till Uppsala där kompetens livsmedels/nutritionsområdet finns, annan bl.a. Livsmedelsverket och Uppsala Livsmedelscentrum. Han ansåg vidare att representant för folkhälsofrågor bör ingå i institutets en styrelse och att detta borde skrivas explicit. Thomas Lööv efterlyste en diskussion om livsmedelsförädling som del de samhällsekonomiska aspekterna som berörs i utredningen, en av och nämnde bl.a. den forskning om livsmedelsförädlingen "food chain" som bedrivs i Lund. Per-Olof Bjuggren lyfte fram samhällsekonomisk kompetens med relevans för jordbrukspolitiken. Per-Olof Bjuggren menade att man i utredningens arbetsmaterial får intrycket att det är nya frågor som ska belysas. Det kan intresse att i utredningen diskutera vilka orter vara av har kompetens inom olika områden. som Olof Bolin ansåg att jordbrukspolitiken är utgångspunkten och angående institutets finansiering anmärkte han att det handlar 0,5 %o om jordbrukspolitikens budgetflöde. av Birgitta Carlsson ansåg att konsumentperspektivet alltid måste vara utgångspunkten för de utredningar och analyser som görs inom jordbrukspolitikens område. Birgitta Carlsson identifierade ett antal frågeställningar borde fokuseras i exempelvis den här utredningen: som

78 Bilaga 2 SOU 1998: 108

säkerhetsfrågor/information t.ex. angående produktionens och

konsumtionens eventuella effekter miljön

djuretik som ett exempel på den typ av studier har relevans för

som

institutets verksamhet nämnde Birgitta Carlsson LRF:s studie

som

visar att antibiotikafritt kött blir dyrare för konsumenten

tvärvetenskapligt perspektiv folkhälsa, djuretik, miljö behöver

m.m.

belysas tvärvetenskapligt eftersom frågorna är så komplexa

Enligt Birgitta Carlsson är rapporten "Farm Animal Welfare and the Common Agricultural Policy, en rapport till Compassion in World Farming Trust World Society for the Protection of Animals ett bra exempel studier om jordbrukspolitikens konsekvenser för djurhållningen.

Lars-Erik Lundkvist ansåg att utredningen generellt sätt presenterat en bra genomgång och att förslaget ett fristående institut är bra. Lars-Erik Lundkvist föreslog dock, med hänsyn till administrationskostnader, arbetsmiljö/arbetsklimat" att utredningen undersökte

m.m., möjligheten att den föreslagna verksamheten knyts till Jordbrukstekniska Institutet, JTI. Lundkvist menade vidare att finansiering

av basverksamheten via statsanslag är en lämplig lösning. Kompletterande uppdragsfinansiering kan tillkomma från t.ex. näringen. Lars-Erik Lundkvist varnade dock för riskerna i att skära ned statistikunderlaget eftersom institutet kan behöva denna statistik. Han ansåg vidare att utvärderingar av institutets verksamhet bör göras efter 2-3 år.

Lars-Erik poängterade behovet av bättre beslutsunderlag, och kommenterade att med hjälp av dessa hade diskussionen mellan t.ex. regeringen och näringen kunnat vara smidigare. Med "neutrala" undersökningar av exempelvis effekter av politiska vägval och förändringars bakomliggande orsaker skulle kunna underlätta dialogen mellan olika intressenter, enligt Lundkvist. Det politiska beslutsunderlaget skulle dessutom bli bättre än utan sådana studier.

Lars-Erik Lundkvist angav dessutom en rad exempel där näringen menade att det kunde behövas ett bättre beslutsunderlag, bl.a: 0 Hela livsmedelssektorns roll och betydelse i samhällsekonomin 0 Jordbrukets och livsmedelssektorns internationella konkurrenskraft 0 Jordbrukspolitiska vägval effekter och bakomliggande orsaker till

förändringar 0 Effekter av EU-medlemskapet i dess helhet 0 Internationella jämförelser slutsatser från genomgång av läget i

-

andra länder

Lars-Erik Lundkvist identifierade ett antal arbetsuppgifter för institutet, bl.a. samhällsekonomiska analyser rörande jordbruket, livsmedelssektom och jordbruks/livsmedelspolitiken. Vidare menade

SOU 1998: 108 Bilaga 2 79

Lundkvist att fördjupningar i konsument-, miljö- och djuretiska frågor angivna i utredningsdirektiven behöver kompletteras, och att livsmedelssektoms och produktionens utveckling och betydelse behöver belysas.

Johan Carlsten hade generella synpunkter institutets verksamhet. Johan Carlsten menade att i ett internationellt perspektiv har dynamiken mellan universitet och olika institut visat sig framgångsrik. I ett framåtriktat perspektiv, där universitetens roll blir mer riktad mot dialog med samhället i övrigt, passar institutet bra. Johan Carlsten menade att ett institut med fristående funktion, placerat i Uppsala

en och med möjligheter till kompletterande finansiering förefaller angelägen samt att SLU ser positivt utredningen.

Leif Hambraeus föreslog att institutet kunde läggas inom universitetet eftersom det går att åstadkomma en självständighet även inom universitetet. Samarbetet med universiteten är bra menade Leif Hambraeus.

Inga-Britt Johansson påpekade att institutets självständigheten kan

garant för verksamheten samt att samt att samarbetsavtal ses som en troligen kommer behövas, oberoende av vilken Organisationsform som slutligen väljs.

Johan Carlsten informerade om att avtal mellan institut och universitet för närvarande utvecklas fortlöpande, t.ex. inom Norden. Johan Carlsten påtalade även de synnergier rörande det föreslagna institutets verksamhet som kan uppstå gentemot SLU:s nuvarande satsningar på ekonomiutbildningen.

Svante Englund höll med om den allmänna beskrivningen av institutet. I ett internationellt perspektiv saknar Sverige kompetens inom området. Svante Englund tillstyrkte ett fristående institut. Inom Regeringskansliet skulle institutet, enligt Englund, få svårt att avgränsa sig mot den löpande verksamhet och inom SJV skulle bl.a. generaldirektören kunna styra vilka frågor som ska analyseras. Inom universiteten kan det också sugas av annan verksamhet. LES öde

upp synes enligt Svante Englund beseglat.

Svante Englund ansåg dock att institutet mycket väl kan förläggas till Jönköping. I Jönköping finns mycket data av intresse för verksamheten och kompetens hur dessa data har samlats in. De som

om arbetar med insamling av data respektive analyser av data behöver enligt Englund kommunicera med varandra för att bästa sätt kunna använda tillgängliga data. Svante Englund påpekade vidare att om LES läggs ned får SJV ännu större betydelse för statistikproduktionen och ett ökat statistikansvar.

Svante Englund menade vidare att CAP i framtiden troligen kommer

80 Bilaga 2 SOU 1998: 108

att ha tydligare regional-, glesbygds- och miljöorientering och påtalade att kompetensen inom dessa områden finns i Jönköping. Kompetens rörande internationella frågor handelsfrågor, WTO, etc. finns inom SJV.

Svante Englund menade dessutom att utredningen diskuterar konsumentfrågor, även om detta inte märks i konkreta förslag, dvs. att utredningen tappar detta perspektiv när deri presenterar sitt förslag.

Svante Englund underströk SJV:s närhet till IHH samt att samarbetet pågår och utvecklas och stöds av både SJV och IHH.

Per Olof Bjuggren informerade om att IHH och SJV sedan två år tillbaka har en samarbetsform. Bjuggren poängterade vidare att IHH har god kompetens inom ärrmesområdena internationell handel och regionalekonomi.

Del 2. Diskussioner runt de olika frågeställningarna i slutkapitlet.

Ett fristående institut Birgitta Carlsson menade att tanken på ett institut är bra men ansåg att institutet bör ha en klart politisk styrning i det att konsumentfrågornas svaga ställning måste balanseras mot det starka producentintresset. Den svenska politiken som drivs i EU bör enligt Birgitta Carlsson ha en viljeinriktning" och institutet bör ha till uppgift att ge underlag för politiska överväganden.

Charly Hultén ansåg att om utgångspunkten är behovet av reform måste institutet ha möjlighet/mandat att ifrågasätta den nuvarande ordningen. Ett fristående institut innebär inte, enligt Charly Hultén, med nödvändighet ett sådant mandat, varför det kanske måste anges explicit. Man måste, enligt Hultén, kunna ifrågasätta det bestående för att kunna föreslå något nytt. Charly Hultén menade därför att det för det föreslagna institutet krävs mer än en formellt fristående status; det behövs också ett mandat.

Per Persson ansåg att man skulle kunna utveckla LES till ett fristående institut av den karaktär som utredningen föreslår samt att utredningens arbetsmaterial är tämligen svepande i sin beskrivning.

Lars-Erik Lundkvist ansåg att ett fristående institut är bra men man bör ta tillvara den erfarenhet finns inom området. Lundkvist

som menade vidare att en klar politisk styrning inte kan vara önskvärd för den långsiktiga verksamheten. Lars-Erik Lundkvist menade att man däremot kunde ha ett politiskt inflytande över de frågeställningar som det föreslagna institutet skall syssla med. Lundkvist underströk dock vikten att verksamheten borde vara inriktad mot att först ta fram ett

av genomarbetat beslutsunderlag till exempelvis regeringen, istället för att

SOU 1998: 108 Bilaga 2 81

verksamheten direktiv från regeringen. styrs av Inga-Britt Johansson kommenterade att man uppfattat Birgittas kommentar om politisk styrning olika sätt. Johan Carlsten jämförde styrningen av JTI med en bred representation och olika former samarbetsavtal och kompetensutbyte av med SLU. Gudmund Larsson påpekade att ett institut som det föreslagna kan isoleras från den akademiska sfären. Den vetenskapliga värderingen av institutet kan därför värdefull. Gudmund Larsson påpekade att vara institutets vitalitet därför kanske kan underlättas av en fastlagd värderingsfunktion kan garantera institutets vetenskapliga som kompetensen, metoder osv.

Arbetsform och omfattning Inga-Britt Johansson går igenom utredningens förslag dessa punkter. Per Persson undrade varför utredningen rekommenderade en verksamhet med 10 personer. Erik Fahlbeck redovisade i utredningen angivna motiven, bl.a. erfarenheter redovisade i den rapport över samhällsekonomisk analysverksamhet inom Regeringskansliet se bilaga 3 som Statskontoret genomfört utredningen samt erfarenheter från andra institut eller organisationer en karaktär som liknar det i utredningen av föreslagna verksamheten. Svante Englund ansåg det föreslagna institutets administrativa överbyggnad måste bli minimal eftersom bör användas till pengarna

viktigare angelägenheter.

Johan Carlsten ansåg det viktigt att institutet belyser frågor som inte kommer kunna framföras med kraft från annat håll. Carlsten menade vidare det föreslagna institutet bör ha tillgång till ett "scientific att advisory board", eftersom detta bra både för de internationella vore kontakterna och den verksamheten. Johan Carlsten menade vidare egna medverkan i ett dylikt "advisory board" skulle kunna vara mycket att meriterande för forskare. Carlsten poängterade vidare att SLU ser en mycket positivt utredningens förslag att förlägga institutet till Uppsala, gärna då inom SLU:s Carlsten betonade även att campus. Uppsala har hög kompetens och god kommunikation inom en rad en en för utredningen angelägna områden t.ex. nutrition, livsmedel och som beteendevetenskap. Johansson inbjöd till dialog om det föreslagna

Inga-Britt en

institutets geografiska placering att poängtera att utredningen genom idag föreslår Uppsala att flera andra alternativ övervägts, att men Jönköping är belyst i arbetsmaterialet samt att Lund/Malmö och

82 Bilaga 2 SOU 1998: 108

Stockholm troligen kommer belysas ytterligare i den slutliga texten.

Harald Svensson ansåg att institutionella kunskaper om jordbrukspolitiken är viktiga för den föreslagna verksamheten. Idag täcker jordbrukspolitiken ett betydligt vidare område än vad som tidigare var fallet. Nu är det, enligt Harald Svensson, centralt med kopplingar till miljön, regionala aspekter och konsumentfrågor. Harald Svensson menade att idag är behovet av institutionell kompetens rörande EU:s regelverk betydande för att kunna göra kvalificerade bedömningar inom utredningar och analyser. Svensson menade att dessa aspekter kanske borde vara mer belysta i utredningens slutkapitlet.

Leif Hambraeus belyste vikten av ett tvärvetenskapligt tänkande och menade att även om IT har underlättat kontakterna mellan forskare bör man ta hänsyn till att den kritiska forskarmassan finns inom Uppsalaregionen.

Birgitta Carlsson saknade konsument- och djurfrågoma och ansåg att områdena konsumtion, miljö, hälsa och djur måste utgöra grunden för allt utredningsarbete. Birgitta Carlsson menade vidare att en vetenskaplig referensgrupp borde innehålla tvärvetenskaplig kompetens, samt att det för den föreslagna verksamheten behövs

återrapportering till Riksdagen.

Per Persson tog upp tillgången till dataunderlag och nämnde det underlag som SJV:s bygger upp baserat på lantbrukamas stödansökningar, det så kallade IAKS. Per Persson påpekade att här finns ett stort material och det kan medföra problem att få del av detta material om man jobbar annan ort.

Inga-Britt Johansson höll med om att statistikproblematiken och tillgången på data behöver belysas bättre.

Styrning Johan af Petersens ansåg att livsmedelsindustrin ingår bland de avnämare utredningen bör diskutera och ställde vidare frågan om varför verksamhetsledaren inte skall utses av styrelsen. Johan af Petersens menade att arbetet vid det föreslagna institutet kan bli lidande av att inte institutets styrelse, utan regeringen, ansvarar för utnämningen

av verksamhetsledaren. Om inte styrelsen har dessa befogenheter är den, enligt Johan af Petersens, snarare av rådgivande karaktär och verksamhetens självständighet kan då bli lidande.

Inga-Britt Johansson påtalade att om det föreslagna institutet skall vara en myndighet är styrningen av verksamheten bunden till myndighetsformen samt att regeringen alltid utser ledaren för

en myndighet och därigenom tar ett politiskt för verksamheten.

ansvar

SOU 1998: 108 Bilaga 2 83

Bo Norell undrade hur det föreslagna institutet skall utvärderas. Utredningen beskriver, enligt Bo Norell, balansgången mellan traditionell utredning och forskning. Bo Norell menade vidare att 10 är mycket få och att det just därför är viktigt att man lyckas personer koncentrera analysresurserna till olika frågor samtidigt som dessa frågeställningar inte får bli för diversifierade. Norell menade att den föreslagna verksamheten kunde vidga frågeställningar över åren än att från början anta ett mycket brett arbetsområde. snarare Inga-Britt Johansson Norell medhåll i detta och påpekade att gav den föreslagna verksamheten troligen kommer behöva extern finansiering för att kunna omfatta nya områden. Gunnar Larsson nämnde förebilder i andra länder, LEI-DLO i Nederländerna är t.ex. aktiva i marknadsföringen osv. Gunnar Larsson menade att utredningen är väl defensiv i sin behandling av dessa möjligheter. Inga-Britt Johansson påpekade att utredningen delade Gunnar Larssons uppfattning i sak och att texten därför möjligen måste ändras för att förtydliga detta. Bengt Sjöholm diskuterade finansieringen och utgick från att SJV tar över arbetet med och finansieringen av LES tidigare uppgifter. Bengt Sjöholm menade att det inte är någon bra medicin att spara strukturstatistiken för att finansiera det föreslagna institutet, eftersom analyser då riskerar att göras dåligt material. Bengt Sjöholm påtalade vidare att möjligheterna för regionala analyser idag är sämre än för några år sedan. Leif Hambraeus kommenterade att bristen hushållsbudgetundersökningar kan utgöra ett bekymmer. För de som arbetar med samband mellan kost och hälsa behövs, enligt Leif Hambraeus, statistik från det området. Statistiken behövs även som underlag för politiska ställningstaganden. Hambraeus menade att utredningen borde förstärka skrivningen inom detta område. Per Persson kommenterade att inom området livsmedelsförädling finns idag problem med att få fram rättvisande grunddata. Detsamma gäller enligt Per Persson för konsumentornrådet. Inga-Britt Johansson påtalade att man även från EG-kommissionens GD VI har eftersökt data inom området konsumenter och livsmedelsförädling, samt att där är angelägen att få bättre förståelse man om en för olika aspekter inom detta område exempelvis konkurrensförhållanden, pristransformation, kvalitetsaspekter etc..

84 Bilaga 2 SOU 1998: 108

Fördelningen av arbetsuppgifter

Erik Fahlbeck inledde med att diskutera utredningens överväganden.

Den föreslagna verksamhetens framtida utveckling Harald Svensson ansåg att en av utredningens viktigaste uppgifter är att identifiera en långsiktig verksamhetsidé som kan sträcka sig 10 år framåt i tiden. För att förtydliga skillnaden Harald Svensson tre

angav skilda inriktningar, en verksamhet som ansluter sig till den rent akademiska traditionen, en verksamhet fullt ut ansluter sig till

som en utredningstradition samt en verksamhet som till fullo baseras att söka finansiering för det egna arbetet. Harald Svensson menade att utredningens förslag i övrigt är beroende av hur värderar den

man föreslagna verksamhetens långsiktiga inriktning, bl.a. kan lämpligheten i geografiska placeringar bero av verksamhetens långsiktiga målsättning.

Per Persson invände mot ett antal formuleringar i utredningens arbetsmaterial. Per Persson menade att utredningens text på ett antal punkter ger en felaktig bild av förhållandena LES, eftersom arbetsordningen i många stycken ändrats under senare år och att den beskrivning som ges i texten därför snarare gäller tidigare förhållanden.

Som exempel förhållanden där Per Persson menar att texten är missvisande nämns att LES idag har personal med forskningserfarenhet och kontaktytor mot forskarvärlden, att LES lägger ut uppdrag till forskare Per Persson närrmer i detta sammanhang en del problem med tidigare beställningar från exempelvis SLU samt att det LES

var som initierade Lars Jonassons arbete med att uppdatera SASM-modellen.

Per Persson menar vidare att LES har anpassat sig till Jordbruksdepartementets behov som enligt Persson inte alls stämde med vad t.ex. SLU kunde genomföra. Per Persson nämnde vidare några invändningar mot att utföra den typ av verksamhet utredningen

som diskuterar inom SLU, bl.a. att det kan bli dyrt och ta lång tid. Per Persson vände sig även mot utredningens formulering: "Eftersom LES redan idag har ansvaret för en stor del av den verksamhet som bedrivs inom det område som utredningen gäller kan man på goda grunder anta att det nuvarande arbetet inte till fullo fyller sin funktion" och undrade

vad utredningen grundade sin ståndpunkt.

Bo Öhlmér menade att det Per Persson angivit illustrerar behovet

av ekonomiska modeller och behovet ett institut. När väl har byggt

av upp ekonomiska modeller över olika frågeställningar går det enligt Bo Öhlmér bra snabbt rad varierande frågor. Bo Öhlmér

att svara en menade vidare att ett internationellt samarbete är vikti för lyckas med

SOU 1998: 108 Bilaga 2 85

att bygga de modeller är önskvärda. upp som Inga-Britt Johansson att det är möjligt att utredningen givit menar ofullständig och vissa punkter missvisande bild av LES en verksamhet. Inga-Britt Johansson påpekade vidare att för en utomstående verkar varken SLU, SJV, LES eller indirekt det som om regeringen, till fullo ansträngt sig för att möta de behov som EUmedlemskapet innebär. Olof Bolin kommenterade de initiativet till utredningen som institutionen för ekonomi vid SLU tagit att uppvakta genom statssekreteraren vid Jordbruksdepartementet. Per-Olof Bjuggren hävdade att de lanserat idén ett institut för snart 2,5 år sedan.

Organisationskommitté

Inga-Britt Johansson styrde över diskussionen frågan om en organisationskomrnitté och angav som skäl till detta förslag att utredningen inte haft eller tid att tränga in i frågor rörande bl.a. resurser statistik, grunddata, samordning och gränsdragning mellan angränsande

verksamhet och politikområden.

Harald Svensson ansåg att det fanns ett behov samordning men av att definitionen jordbrukspolitiken kan komma att ändras över tiden av varför relationer kan få betydelse över tiden. Harald Svensson nya återkom till att den verksamhet som föreslås begränsas till ca 10 och frågade inte utredningen då mer i detalj behöver ange personer om vilka områden som ska prioriteras Harald Svensson menade att utredningens text i sin nuvarande form inte är klar på denna punkt. Charly Hultén kommenterade att institutet kan få problem med att hantera ryckigheten i den politiska agendan inom ramen för EU:s arbete med CAP och undrade hur institutet skulle hantera behovet av

långsiktiga kontra kortsiktiga analysbehov.

Inga-Britt Johansson svarade att det skulle hanteras med framförhållning och att Regeringskansliet och SJV förutsätts fortsätta sitt arbete med kortare utredningar. Det informerades under seminariet att ytterligare synpunkter kunde lämnas fram till 31 juli, 1998.

4 18-5277

86 Bilaga 2 SOU 1998: 108

I samband med utredningens öppna seminarium den 15 juni har skriftliga synpunkter inkommit från:

Monica Bennet-Gårdö, Riksantikvarieämbetet Sveriges Konsumentråd Glesbygdsverket Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES Birgitta Carlsson, Konsumenter i samverkan KIS och Nordiska

föreningen mot plågsamma djurförsök NSMPD Lars Jonasson, Lantbruksekonomen Kooperativa förbundet, KF Statens Jordbruksverk och Internationella handelshögskolan i

Jönköping Svensk Mjölk Statistiska centralbyrån SCB Sveriges Jordägareförbund Rikrevisionsverket Kommerskollegium Länsstyrelsen i Stockholms Län Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES Sveriges Lantbruksuniversitet Miljöförbundet Jordens Vänner MJ V Ekologiska Lantbrukama

Nedan följer en kort sammanfattning av de olika yttrandena. De fullständiga yttrandena har överlämnats till Regeringskansliet. Utredningen har följande punkter ändrat texten efter seminariet och de inkomna synpunktema; tillägg har gjorts om jordbrukets kulturmiljö, texten angående LES har ändrats ett antal punkter, texten har ett flertal ställen ändrats med anledning av generella påpekanden om att det inte tagits tillräcklig hänsyn till konsumentintresset, ett avsnitt om sysselsättning har tillförts texten, förtydliganden har gjorts över innebörden av begreppen "samhällsekonomiska analyser" och "jordbruksområdet", texten har skrivits om vad avser det föreslagna institutets verksamhet och prioriterade frågor, utredningen har tagit till sig förslaget om ett till institutet kopplat vetenskapligt råd "scientific adivsory board" bestående forskare inom relevanta områden, texten har ändrats så att

av utredningens mening om ett fristående institut endast administrativt bör samordnas med SLU samt att lokaliseringen bör vara i Uppsala, gärna i anslutning till Ultuna, samt ett stort antal mindre justeringar i olika hänseenden.

SOU 1998: 108 Bilaga 2 87

Monica Benneth-Gårdö framhåller att utredningen inte lyft fram kulturmiljövårdens intressen och att det i och med miljöstöden i CAP är "alldeles tydligt att såväl kulturmiljö- som naturvärden beaktas i både stödprogrammen och när det gäller den allmänna miljöhänsynen som jordbruket skall ta".

Sveriges Konsumentråds yttrande berör egentligen inte utredningens utskickade arbetsmaterial utan tar istället fasta det arbetssätt utredningen valt. Sveriges Konsumentråd anser därvidlag att: "Det är emellertid oacceptabelt att ersätta remisshantering med en muntlig hearing, där inbjudan i detta fall kommer mig till handa tre arbetsdagar innan hearingen, och med den ett 61-sidor långt utkast att lämna synpunkter på. Konsumentrådet är ändå i detta fall i en bättre position än andra frivilligorganisationer eftersom vi har en expert med i utredningen".

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES belyser i ett genomarbetat yttrande större delen av utredningen. Dels diskuteras de problemområden eller frågeställningar utredningen identifierat.

som LES har inget att invända mot dessa frågeställningar i sig men menar att utredningen borde ett tydligare sätt angivit vilka frågeställningar

särskilt viktiga att besvara. LES att det inte går att som anses menar uttala sig vilken Organisationsform som är bäst lämpad för en

om analys- och utredningsverksamhet inom jordbrukspolitikens område innan tydligt angivit vilka frågeställningar som i första hand skall

man behandlas. Frågeställningar av olika karaktär kan lämpa sig olika väl för olika arbetsformer. LES menar vidare att det är oklart vilka angreppssätt utredningen ser som lämpliga för att besvara de frågeställningar för konsumentledet anges i utredningen.

som

LES konstaterar att många de arbetsområden som utredaren tar

av

täcks in uppgifter LES har idag. LES två orsaker till upp av anger varför LES inte redan idag i högre utsträckning arbetar med dessa frågeställningar: "För det första har det under de senaste åren varit nödvändigt att prioritera statistikverksarnheten före övrig verksamhet

faller inom LES ansvarsområde. Anpassningama till EUs som statistiksystem samt minskade anslagsramar har haft stor betydelse i denna prioritering". "För det andra har kontakterna med den viktigaste intressenten, Jordbruksdepartementet, givit vid handen att uppbyggnad

analysredskap för att snabbt ta fram siffror över lönsamhet och av ekonomisk utveckling i jordbrukarled och efterföljande led skulle prioriteras i LES verksamhet vid sidan av statistikansvaret. Mer

88 Bilaga 2 SOU 1998: 108

ingående studier av långsiktig karaktär har därmed inte genomförts under de senaste 4-5 åren".

LES menar dock att det inte är "oförenligt med den nuvarande

verksamheten om nämndens uppgifter utvidgas i riktning mot de problemställningar som skisseras i utredningen. Med viss

en budgetförstärkning skulle personer med hög akademisk kompetens kunna knytas till nämnden".

LES genomför vidare en diskussion över vilka underlag krävs

som för att det skall vara meningsfullt att sätta igång en verksamhet av det slag som utredningen föreslår. I denna genomgång lyfter LES fram de problem som man identifierat inom det aktuella statistikområdet. LES poängterar att det i framtiden kan behövas ytterligare satsningar det statistiska grundunderlaget och sådan uppbyggnad kräver både

att en tid och resurser.

När det gäller valet av Organisationsform skriver LES följande: "Utredaren föreslår att ett institut bildas bestående ett 10-tal

av personer med hög akademisk kompetens. Några närmare motiv till val av Organisationsform eller storlek personalstyrka ges inte i utredningen annat än att personalantalet är lämpligt ur administrativ synvinkel". LES menar vidare att: "Analyser över huvudangreppssätt och vad som är möjligt att åstadkomma med tillgängligt bakgrundsmaterial saknas".

Vidare anger LES att egna "erfarenheter från utredande verksamhet är att. det inte i alla lägen är personer med hög akademisk kompetens som är bäst skickade att genomföra studier". Personer med hög branschkunskap eller allmän utredningsvana kan lämpa sig bättre för detta. LES menar att: "Traditionellt akademiska ansatser tenderar ibland att bli komplicerade och studierna tar lång tid i anspråk". LES menar att akademiska studier,..."inte sällan".. innebär att frågorna kommer i skymundan och att metodiken istället sätt i fokus. LES

menar därför att det inte går att uttala sig om vad som är den lämpligaste organisationsformen innan man närmare preciserat de frågor man anser bör penetreras.

När det gäller finansieringen av verksamheten vid det föreslagna institutet vill LES "betona att det för närvarande inte finns något klart alternativ till nuvarande Lantbruksregister när det gäller att få fram strukturstatistik och annan statistik sammanhänger med

som Lantbruksregistret. LES arbetar med att hitta ett alternativ baserat det s.k. IAKS-registret men problemen är många och det går f.n. inte att säga något besparingspotentialen. Den utredningen angivna

om av besparingen på 3-5 Mkr är därför osäker".

LES framhåller vidare att av de i utredningen angivna medel

om

SOU 1998: 108 Bilaga 2 89

fyra miljoner kronor, LES förvaltningsanslag, åtgår idag ca:

som avser 2,5 Mkr till statistikverksamheten. Att överflytta statistikansvaret till Jordbruksverket innebär därmed att lägga ett besparingskrav motsvarande belopp verket. LES konstaterar vidare att av förvaltningsanslagets återstående 1,5 Mkr åtgår idag en del resurser till att hjälpa Baltstatema med statistikuppbyggnad och till förbättringar av konsumentstatistiken. Eftersom utredningen inte angivit att denna verksamhet i fortsättningen skall övertas av det föreslagna institutet

LES att den del av utredningens förslag till budget för det nya menar institutet inte finansieras besparingar kan beräknas till

som genom mellan 1 och 1,5 Mkr.

LES föreslår därför att de frågeställningar som utredningen diskuterar tydligare måste preciseras innan man slutligen tar ställning till den mest lämpliga organisationsformen. LES menar att det bl.a. mot bakgrund det omfattande och pågående förändrings- och

av utredningsarbetet inom jordbruksstatistiken inte är bråttom att bestämma sig för hur långsiktig analys- och utredningsverksamhet

en bäst skall organiseras. LES vill i detta sammanhang speciellt "lyfta fram problemen med de senare leden i livsmedelskedjan", där LES menar att materialet är mycket knapphändigt.

LES vidare fara i att förlägga ett institut till Uppsala "när det

ser en gäller möjligheterna att fokusera problemställningar på de senare leden". Anledningen till detta anges vara att SLU av tradition har varit starkt inriktade på frågor som rör jordbrukarledet.

LES delar utredarens uppfattning att någon form av kommitté bör tillsättas för att vidare med utredningsarbetet. LES menar att denna kommitté bör få ett mycket öppet mandat och sammanfattar de frågor

organisationskommittén skall ge svar på enligt följande: som "a Vilken typ av kompletterande beslutsunderlag behöver regerings-

kansliet "huvudkund" b Vilka studier, undersökningar behövs för att få fram detta

m.m.

underlag c Hur skall arbetet organiseras effektivast institut, projektorganisation

etc."

Birgitta Carlsson det "angeläget att ett jordbrukspolitiskt institut

anser inrättas har uppdrag att analysera konsekvenserna av förslag

som som

regering och riksdag avser att lägga liksom förslag till förändringar som

jordbrukspolitiken föreslås EU-kommissionen eller andra av som av

OECD, WTO, andra förslagsställare". Birgitta Carlsson organ framhåller vidare att jordbrukssektom omfattar producenter, livsmedelsindustrin i stort och konsumenterna, dvs. att vikten av att se

90 Bilaga 2 SOU 1998: 108

jordbrukssektom som mer än själva basproduktionen. Konsumenternas intressen bör därför lyftas fram i analyser av förändringar inom jordbrukspolitikens område. Birgitta Carlsson pekar främst konsumenternas intressen avseende miljöfrågor, hälsofrågor och djurens förhållanden. Priset på livsmedel är, enligt Birgitta Carlsson, inte längre den viktigaste konsumentfrågan. Birgitta Carlsson

menar vidare att utredningen i sitt textutkast lyft fram konsumentperspektivet på "ett bra och korrekt sätt" men saknar en utveckling av de möjligheter som samhällsekonomiska analyser djuretiska frågor i själva verket

av ger. De samhällsekonomiska konsekvenserna av olika djuretiska överväganden bör, enligt Birgitta Carlsson, i möjligaste mån analyseras och beräknas, så att konsumenterna t.ex. får information de

om ekonomiska förhållandena för olika produktionsformer. Samhället kan ha kostnader för industriell uppfödning och livsmedelsförädling

som inte syns direkt på priset livsmedel och kan behöva belysas

av som bättre. Birgitta Carlsson framhåller viktan av att alla analyser inom det jordbrukspolitiska området redan från början har konsumentintresset i åtanke, dvs. att effekterna för konsumenterna, åtminstone

som en allmän utgångspunkt, bör ingå i alla berörda analyser. Birgitta Carlsson ber även utredningen att överväga om inte djurskyddsintresset specifikt bör vara representerat i styrelsen för det institut som föreslås. Birgitta Carlsson stödjer även det under seminariet framförda förslaget

med en tvärvetenskaplig, internationell referensgrupp kopplad till det föreslagna institutet.

Glesbygdsverket lyfter fram den verksamhet som där bedrivs och

som berör utredningens område. Glesbygdsverket anser vidare "att det finns ett påtagligt behov av att kontinuerligt följa upp effekterna den förda

av politiken jordbruksområdet". Mot bakgrund de omfattande

av resurser som satsat denna näringsgren är det "viktigt att kan

man följa att resurserna utnyttjas på ett sätt resurseffektiv

som ger en måluppfyllelse". Det småskaliga jordbruket i inlandet, miljömålen och regionala skillnader lyfts fram som särskilt viktiga aspeket inom området. Glesbygdsverket förordar en finansiering verksamheten

av direkt via statsbudgeten "för att undvika att olika sektorsintressen får för stort inflytande och styrmöjligheter på verksamheten". Avslutningsvis påtalar Glesbygdsverket vikten självständighet för

av den typ av verksamhet som utredningen gäller samt att den kompetens och samlade kunskap redan finns hos aktörer

som som Glesbygdsverket, Konsumentverket, SIR, m.fl. utnyttjas ett effektivt sätt.

SOU 1998: 108 Bilaga 2 91

Lars Jonasson att det utskickade arbetsmaterialet i huvudsak är menar "välskrivet och genomarbetat". Lars menar dock att texten behöver förtydligas på rad punkter vad avser framtagandet och användandet en den sektorsmodell han själv utvecklat och arbetat med. Lars av Jonasson menar vidare att texten är delvis missvisande när det gäller de arbeten han gjort LES. Lars Jonasson understryker avslutningsvis "betydelsen att det föreslagna institutet verkligen blir fristående". av Lars Jonasson ifrågasätter därför "om det är lämpligt med en samlokalisering med institutionen för ekonomi" vid SLU. Om samlokaliseringen betyder att institutet inhyses i samma lokaler och utnyttjar administration som institutionen för ekonomi vid SLU samma vänder sig Lars Jonasson sådan lösning. "Förutsatt att Uppsala mot en fortfarande förespråkas borde ett fristående institut istället lokaliseras inom Ultunaornrådet ev i närheten institutionen för ekonomi med av möjlighet att utnyttja SLUs administration för löneutbetalningar etc. Det institutet kan därmed få en status liknande JTI. Alternativt kan nya institutet helt virtuellt fysisk lokalisering". JTI står för vara utan en Jordbrukstekniska institutet.

Kooperativa förbundet KF menar att utredningen "ger konsumentintresset en mycket svag ställning". KF menar vidare att utredningen använder begreppet "näringen" ett olyckligt sätt. KF att utredningen tydligare borde skilja mellan livsmedelskedjans menar olika led; "livsmedelsproducenter, handel och konsumenterna". Vidare tolkar KF "utredningens förslag rörande institutets prioriteringar av verksamheten, så att konsumentperspektivet först skulle komma ifråga på andra eller tredje nivå. När konsekvensanalyser med en konsumenterna i fokus i andra eller tredje hand väls förs fram ska de finansieras via tillfälliga anslag eller externa medel. KF ställer sig kritiska till att institutets huvudanslag destineras till producenterna intresse". KF uppfattar vidare "att utredningsförslaget innebär att verksamheten fokuserar traditionell jordbruksekonornisk forskning i stället för vad i direktivet, d i första hand en samhällssom anges v s ekonomisk inriktning". Vidare KF samlokalisering med menar att en SLU "kan uppfattas koppling till ett särintresse och skulle som en därmed kunna undergräva konsumenternas förtroende för institutet och dess verksamhet". Avslutningsvis stödjer KF "förslaget att en tvärvetenskaplig akademisk kompetens hos verksarnhetsledaren är en tillgång och att i styrelsen representanter från anser livsmedelsproducenter, handel, konsumenter, myndigheter och forskar bör ingå. KF positivt förslaget att till ledningen knyta en ser tvärvetenskapligt sammansatt rådgivande grupp, som bör vara

92 Bilaga 2 SOU 1998: 108

sakrelaterad och upplösas och sammansättas efter behov och därmed fast belasta en overheadorganisation".

Statens Jordbruksverk SJV och Internationella Handelshögskolan i Jönköping IHH lyfter fram den för det föreslagna institutet relevanta kompetens som finns inom respektive organisation. När det gäller SJV påpekas att där finns mycket stor institutionell

en kompetens när det gäller jordbrukspolitiken. Vidare påtalas den kompetens som finns genom SJV:s ansvar för relaterade internationella frågor med kontakter inom internationella organisationer som OECD, FAO och WTO. SJV:s roll som expertmyndighet när det gäller djuroch smittskydd, jordbrukets miljöfrågor och jordbrukets regionala betydelse lyfts vidare fram. SJV stödjer utredningens förslag att LES uppgifter läggs in i SJV och understryker i detta sammanhang att SJV därmed får ännu viktigare roll när det gäller statistikförsörjningen

en inom jordbruksornrådet.

Det påtalas vidare att IHH har en bred kompetens inom det nationalekonomiska och företagsekonomiska området. Vidare påtalas att inriktningen "av ett jordbruksekonomiska institut måste påverkas av den förändring som sker av jordbrukets roll i samhället. Detta medför att det traditionellt viktiga produktionsekonomin och studiet av de isolerade samhällsekonomiska effekterna av livsmedelsproduktionen fått jämförelsevis mindre betydelse. Ökad betydelse får istället

en regionalekonomi, miljöekonomi, global handel och försörjning, konkurrensformer, företagande och marknadsföring. IHH har flertalet av just dessa områden som profileringar". Vidare påtalas att trots "att fasta forskningsresurser funnits vid IHH mindre än tre år har redan en kraftig uppbyggnad kunnat ske". Man förväntar sig under den närmaste tiden en ytterligare expansion, främst inom forskning rörande små och medelstora företag.

SJV och IHH lämnar ett förslag som sammanfattas i fem punkter:

" Vi delar utredningens mening i frågan om att ambitionsnivån i

analysverksamheten det jordbruksekonomiska området behöver höjas. Vi delar utredningens syn i fråga om behovet av ett fristående institut.

Vi delar utredningens syn rörande möjligheterna att lägga de

uppgifter Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har i SJ V.

Vi anser att den beskrivning och analys som finns i avsnitten l 6 är

förtjänstfull. Vi förordar en lokalisering till Jönköping som innebär att mycket

starka samordningsfördelar uppstår genom samlokalisering med

SOU 1998: 108 Bilaga2 93

SJV och IHH." SJV och IHH menar att utredningens utkast är starkt centrerat till

jordbrukarledet och att andra led i livsmedelskedjan och jordbruket, samt andra aspekter jordbrukssektom behandlas sparsamt. I en bredare perspektiv vill SJV och IHH lyfta fram argument för en lokalisering av analys och utredningsverksamheten till Jönköping:

"Vi vill peka sex områden där ett utredningsinstitut som är samlokaliserat med SJV och IHH får en stark ställning, nämligen: 0 konsumentperspektivet, som är svagt betonat i utkastet till

betänkande men där statsmakterna gett signaler som visar att detta

perspektiv är mycket viktigt, 0 de regionala frågorna, där SJV sedan lång tid varit starkt engagerat

och att en profil hos forskare IHH just är regionalekonomi, 0 miljöområdet är ett utbyggt område inom SJV,

global handel och global försörjning är också områden SJV 0 som

arbetar med samtidigt som ett profilområde för IHH är internationell handel,

på industri- och handelsområdena, även inom jordbruket, är 0 men

marknadsformers egenskaper ett intressant område där IHH är

profilerat, t.ex. familjeföretagens situation och

marknadsföring, där IHH också har fasta forskningsresurser, mot 0

bakgrund av intresset att öka exporten av livsmedel." SJV och IHH vänder sig även mot utredningens, i utkastet,

formulering angående bedömningen att ett fristående jordbruksekonomiskt institut i dagsläget drar störst nytta av att samlokaliseras med institutionen för ekonomi vid SLU. SJV och IHH menar att det är

relevant att se det föreslagna institutets verksamhet i ett längre mer perspektiv och ställa sig frågan var det sikt kan tänkas få bäst utvecklingsmöjligheter.

SJV och IHH understryker vidare vikten av att tydliggöra det föreslagna institutets syften och prioriterade arbetsområden. Här menar man att utredningen inte tillräckligt tydligt formulerat verksamhetens mål. SJV och IHH menar att det "grundläggande syftet med institutet bör, redovisas i utkastet, under alla förhållanden vara att ge

som underlag för den framtida utformningen av politiken. Jämfört med de underlag som tas fram nu bör ökad vikt läggas vid att penetrera orsakssamband, i stället för som ofta ser nu nöja sig med att konstatera hur utvecklingen varit". SJV och IHH menar vidare att för att "institutet ska uppnå tillräcklig flexibilitet för att kunna bistå med underlag inför svenska ställningstaganden är personalmässig närhet mellan de som

en utför utredningsarbetet och de som dagligen arbetar med administrationen och kontakterna med EU nödvändig".

94 Bilaga 2 SOU 1998: 108

SJV och IHH påtalar även vikten av bra dataunderlag för den verksamhet som utredningen gäller.

SJV och IHH lyfter även fram den uppbyggnad av samarbete som idag sker och menar att ett jordbruksekonomiskt institut "vägg i vägg" med såväl SJV som IHH har en stor potential. Man lyfter även fram de stora möjligheterna att med en sådan lokalisering samordna verksamheten inom det berörda området.

Svensk Mjölk att "utredningens uppdrag är av mycket stor vikt

anser för de svenska mjölkböndema och den svenska mejeriindustrin, eftersom det finns ett stort behov av kvalificerad utredningsverksamhet inom det jordbrukspolitiska området". Svensk Mjölk instämmer i flertalet de bedömningar som gör i det utskickade materialet. Ett

av fristående institut ses som en bra organisatorisk lösning och Svensk Mjölk menar att det är önskvärt med en bred representation i det föreslagna institutets styrelse, för att "garantera institutets neutrala roll". Utöver representanter från konsumenter och myndigheter krävs då även flera representanter från näringen. Svensk Mjölk instämmer i bedömningen att grundverksarnheten bör finansieras via statsanslag. Svensk Mjölk lyfter även fram vikten av tillgången allsidig och grundlig grunddata. Avslutningsvis instämmer Svensk Mjölk i bedömningen att det föreslagna institutet bör lokaliseras i Uppsala.

Statistiska Centralbyrån SCB "saknar en beskrivning av institutets långsiktiga mål och strategi". SCB frågar sig i vilken utsträckning verksamheten skall direkt efterfrågestyrd och hur institutet skall

vara marknadsföra sina tjänster. SCB menar dessa frågor "påverkar institutets behov kontaktnät och därmed valet lokalisering". SCB

av av invänder mot utredningens förslag till finansiering eftersom man menar att det i dagsläget inte är möjligt att bedöma "eventuella besparingsmöjligheter inom jordbruksstatistiken". SCB påtalar exempelvis att man ännu inte löst de tekniska och kvalitetsmässiga frågorna kring ett ökat utnyttjande av IAKS-registret när det gäller strukturstatistiken.

SCB har inget att invända mot att statistikansvaret inom jordbruksornrådet överförs till SJV "men vill peka den nu pågående utvärderingen av statistikreformen" och menar att utredningen bör ta kontakt med den utredning som utför utvärderingen av statistikreformen och "framför sina synpunkter statistikansvaret".

SCB påtalar vidare att det föreslagna institutets "statistikförsörjning p.g.a. tidsbrist

behandlats mycket översiktligt" men bedömer att institutet kommer

SOU 1998: 108 Bilaga 2 95

ha ett mycket stort statistikbehov. SCB avslutningsvis att det är

menar motiverat att SCB blir representerat i den föreslagna organisationskommittén eftersom den bl.a. föreslås ingående över

mer se statistikfrågan.

Riksrevisionsverket RRV "att ett fristående institut utgör den

menar mest lämpliga organisationsformen för den framtida jordbruksekonomiska utredningsverksamheten i Sverige, samt att myndighetsformen är lämplig och att styrelse och verksamhetsledare utses

en av regeringen. RRV menar däremot att ett sådant institut inte bör samlokaliseras med SLU, eftersom detta skulle kunna innebära att självständigheten då inte säkras. RRV stödjer vidare utredningens förslag att lägga ner LES och att flytta den del LES statistikansvar

av som gäller datainsamling till SJV men att den del av LES kompetens och statistikans som omfattar beställning av statistik bör läggas det nya institutet "för att säkra institutets möjligheter att påverka utvecklingen av statistikinsamling inom området samt säkra institutets tillgång på relevanta databaser". RRV anser vidare att ansvarsfördelningen mellan SJV och det föreslagna institutet bör klargöras ytterligare inom ramen för den föreslagna organisationskommitténs arbete.

RRV understryker vikten av att verksamhetsledaren, förutom god akademisk kompetens "även måste besitta goda ledaregenskaper, bl.a. i form av god social kompetens".

RRV stödjer inte utredningens förslag att förlägga ett fristående institut till SLU "då det riskerar att påverka det jordbruksekonomiska institutets självständighet negativt. Det finns uppenbara fördelar med att ha ett utbyte med SLU när det gäller forskning och utveckling

av analysmetoder, men verksamheten vid SLU:s institution för ekonomi påverkas för närvarande negativt bl.a. personal- och budgetnedskär-

av ningar. Det finns risk för att SLU:s problem sprider sig till det

nya institutet på ett negativt sätt. Gott samarbete med SLU garanteras inte genom administrativ samordning, utan samarbete kan

snarare underlättas genom att institutet är helt fristående gentemot SLU".

RRV menar att ett fristående jordbruksekonomiskt institut istället "bör samlokaliseras med någon statlig myndighet, lämpligen

annan något annat fristående institut inom närliggande sakornråde, t.ex. Institutet för Vatten- och luftvårdsforskning EV. RRV nämner även möjligheten att sluta ett administrativt serviceavtal med Kammarkollegiet.

Sveriges Jordägareförbund "anser att det är mycket positivt, att

96 Bilaga 2 SOU 1998: 108

regeringen beslutat skaffa sig ett bättre underlag för politiska beslut om jordbruket" och att ett särskilt institut i princip är en lämplig lösning. Sveriges Jordägareförbund anser att institutets självständiga ställning är viktig och att det därför kan ifrågasättas det är lämpligt att

om regeringen utser såväl styrelse som verksamhetsledare. "En lämpligare ordning vore att endast styrelsen utses av regeringen och att styrelsen utser verksamhetsledare". Sveriges Jordägareförbund anser vidare att det till institutet kanske bör knytas en referensgrupp eller ett forskningsråd och man påtalar även några viktiga frågeställningar som t.ex. att utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av crosscompliance, kvoter, modulation, stöd till nyetablerade och arrendelagstiftningens utformning.

Kommerskollegium påtalar att jordbruksfrågorna senare år förvandlats från en stort sett nationell svensk angelägenhet till en internationell företeelse", i och med Sveriges inträde i EU och inordnandet av jordbruksfrågor i det multilaterala regelverket i WTO. Kommerskollegium menar att man tillhör de instanser ha glädje av den verksamhet som utredningen gäller. "Enligt kollegiets mening bör det finnas vissa fördelar med ett fristående utredningsinstitut". Arbetet förutsätts kunna bedrivas utan direkt koppling till det dagliga arbetet inom regeringskansliet och myndigheter och oberoende av politiska och andra särintressen. En annan fördel vore att det skulle bli lättare att bedriva en mer långsiktig, övergripande och akademiskt inriktad utredningsverksamhet än vad som idag i praktiken är möjligt inom de myndigheter som har ansvar för olika delar av jordbruks- och livsmedelssektom".

Kommerskollegium avstår avslutningsvis från att ta ställning till vad som är den bästa lokaliseringen av ett dylikt institut men understryker vikten av att det någonstans i landet upprättas en kompetens området.

Länsstyrelsen i Stockholms Län delar utredningens uppfattning att ett fristående institut är den lämpligaste organisationsformen för

en samhällsekonomiskt orienterad analys- och utredningsverksamhet inom jordbrukspolitikens område. Vidare förordar Länsstyrelsen att ett dylikt institut förläggs till SLU, eftersom detta ger möjligheter till samordning med annan verksamhet. När det gäller finansieringen av institutets verksamhet menar Länsstyrelsen i Stockholms Län att "den översyn av jordbruksstatistiken som pågår sikt kan innebära stora rationaliseringar men att det kommer att ta åtskilliga år innan besparingar motsvarande det föreslagna institutets budget, 7 10

-

SOU 1998: 108 Bilaga 2 97

miljoner kronor, detta sätt kan åstadkommas". Länsstyrelsen understryker det framtida behovet av kvalificerad analys- och utredningsverksamhet inom det jordbrukspolitiska området. Länsstyrelsen vidare att utredningen inte diskuterat "möjligheten menar lämna sektorsperspektivet", att utredningen inte motiverat "varför att forskning jordbrukets ekonomi skall egen sektorsom vara en forskning". Länsstyrelsen att utredningen kunde ha belyst menar möjligheten att inlemma den jordbmksekonomiska forskningen med andra forskningsområden t.ex. småföretagsforskning, glesbygdssom och landsbygdsforskning, miljöforskning, etc.

Konsumentverket påpekar att även utredningens direktiv gäller om jordbrukspolitikens område så är, i dagens läge, livsmedelspolitiken område lämpligare begrepp. Konsumentverket delar utredarens ett uppfattning att det aktuella området är i behov av utredning. Konsumentverket emellertid att "utredaren inte ett menar övertygande sätt har visat att ett nytt institut skulle vara det mest ändamålsenliga sättet att tillgodose behovet av utredning och analyser det livsmedelspolitiska området för olika intressenter". Konsumentverket att omfattande prövning och genomgång är menar en mer "nödvändig". Konsumentverket vidare att "utredaren inte tillräckligt har menar klargjort det grundläggande syftet med och vilka avnämarna för utrednings- och analysverksamheten är samt vilka uppgifter som ska prioriteras iinstitutets verksamhet". Konsumentverket menar att detta inneburit att utredarens analys av för- och nackdelar med olika organisationsformer inte är konsekvent och heller inte ger en tydlig bild vilken lösning är att föredra. av som Konsumentverket skriver vidare: "Basverksamheten, det vill säga den jordbrukspolitiska utrednings- och analysverksamheten som det föreslagna institutet i första hand skall bedriva, ska finansieras av Jordbruksdepartementet. Inom detta område finns redan idag betydande För konsumentområdet, har nära anknytning till resurser. som livsmedelsfrågoma, finns jämförelsevis marginella resurser för forsknings- och utredningsverksamhet". Konsumentverket vänder sig mot att: "Enligt utredarens förslag kommer det föreslagna institutets arbete bland annat konsumentområdet att bedrivas i mån resurser eller, om möjligt, genom av uppdrag olika intressenter". Konsumentverket "förordar starkt att en av bredare livsmedelspolitisk inriktning som inkluderar tydliga konsumentpolitiska aspekter bör eftersträvas. Om det ska få en reell innebörd förutsätter det emellertid att staten omdisponerar medel till

98 Bilaga 2 SOU 1998: 108

det konsumentpolitiska området".

Konsumentverket menar att utredningen inte tillräckligt belyst frågan hur man inom dagens och dagens verksamhetsnivå bättre

ramar skulle kunna samordna de finns och det arbete

resurser som som bedrivs, t.ex. genom ett samordningsansvar kan läggas på

som Jordbruksverket.

Konsumentverket menar vidare att regeringen borde tillföra verket resurser att överta de uppgifter som Konsumentberedningen hade. Verket skulle då få bättre möjligheter att "kunna initiera och bedriva utrednings- och analysverksamhet inom livsmedelsområdet från ett konsumentperspektiv". Konsumentverket redogör vidare för det arbete som man själv bedriver i anslutning till jordbrukspolitiken.

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU "instämmer i huvudsak i utredarens bedörrmingar och tillstyrker förslaget att ett utredningsinstitut inrättas med de uppgifter utredaren föreslagit, samt att det samlokaliseras med institutionen för ekonomi vid SLU. Styrningen

av institutet bör dock kompletteras med ett vetenskapligt råd".

SLU invänder dock flera punkter mot utredningens beskrivning av olika förhållanden vid SLU. Framförallt SLU att utredningen

menar inte ger en rättvisande bild vad hänt vid institutionen för

av som ekonomi under l990-talet. SLU menar att universitetet ålades kraftiga besparingar av staten, snarare än att valde att nedprioritera

man samhällsekonomisk verksamhet med nära anknytning till jordbrukspolitiken. SLU menar vidare att man idag har fler professurer inom för utredningen relevanta områden, än vad utredningen påtalar i texten. SLU redovisar också uppgifter som visar att antalet sökande till agronomutbildningen sedan 1992 har ökat och att utredningen därför ger en missvisande bild av dagens förhållanden.

SLU redovisar orsaker till varför enklare tillämpad forskning och utredningsverksamhet rörande lantbruksföretagen och jordbruksnäringen kraftigt har minskat. SLU att orsakerna är dels att den

anger statliga finansieringen av sådan verksamhet kraftigt minskat samt att extern finansiering styrs av anslagsgivarna och att dessa under

senare år på ett tydligt sätt prioriterat doktorandtjänster än

snarare utredningsuppdrag. I kombination med krav snabbare

genomströmning av forskarstuderande och ökad vetenskaplig publicering i internationella tidskrifter förklarar detta varför den nämnda verksamheten minskat vid SLU Samtidigt innebär detta att behovet

av utredningsinstitutet är stort.

SLU menar vidare att utöver den egna kompetensen finns goda möjligheter att, som i fallet med den sektorsmodell Lars Jonasson tog

SOU 1998: 108 Bilaga 2 99

fram, bjuda internationella gästforskare inom relevanta områden. Slutligen stödjer SLU förslaget att det fristående institutet samlokaliseras med institutionen för ekonomi vid SLU. "SLU har goda erfarenheter liknande organisationslösning, t ex Statens av Veterinärmedicinska Anstalt och Jordbrukstekniska Institutet". SLU påpekar också att internt sedan flera år arbetet med egna förslag man utredningsinstitut liknande det som föreslås i utredningen.

Miljöförbundet Jordens Vänner MJV anser inledningsvis "att det är brist att utredningen inte närmare förklarat vad man menar med en två viktiga begrepp används flitigt: samhällsekonomiska analys som och jordbruk". MJV återkommer sedan till betydelsen av att ta hänsyn till miljöaspekter i deras bredare och djupare innebörd, inom hela jordbruksområdet. MJ V att utredningen inte förmått anlägga ett menar perspektiv visar att är medveten om denna betydelse, dvs. att som man tydligare borde ha utgått från miljön framförallt i diskussionerna man frågeställningar. MJV således att utredningen tydligare om menar borde haft utgångspunkt övergripande "hållbar som en syn utveckling". MJV diskuterar vidare begreppet "Samhällsekonomi". MJV understryker vikten att utgå från bredare ansats än vad som är av en brukligt bland "de forskare som kallar sig samhällsekonomer". MJV befarar att utredningen inte utgår från den helhetssyn samhällsekonomin de menar att utredningen borde göra. som MJV diskuterar konsumentperspektivet och att det är viktigt menar att ta hänsyn till betydligt mer än låga priser, exempelvis kvalitet, produktionsmetoder och djuretik. MJV understryker vikten av relevant konsumentinformation i dessa sammanhang. I relation till konsumentperspektiv och val diskuterar MJV marknadens funktion, frihandel och internationella avtal. Genom att exemplifiera med den internationella handeln med konstgödsel vill MJV uppmärksamma vad upplever allvarliga och påtagliga man som brister med det internationella handelsutbytet. MJV menar att det är angeläget med studier där ekonomiska och politiska styrsystem som kan råda bot "misshushå1lningen" analyseras. MJV anger fler problem den internationella handeln och olika internationella men avtal. MJV nämner vidare rad möjliga målkonflikter rörande en jordbruk och miljö. När det gäller det föreslagna institutets styrelser utgår MJV från utredningens formulering att viktig uppgift för styrelsen är en "förmågan att identifiera relevanta frågeställningar". MJV menar "att detta inte alltid går hand i hand med akademiskt erkänd analys och

100 Bilaga 2 SOU 1998: 108

utredningskompetens. Detta gäller i synnerhet många samhällsekonomer. Vi har tvärtom upplevt att folkrörelsen med sina bredare kontaktytor gentemot allmänheten och i del fall, vårt

en som internationella kontakter ofta ställer betydligt intressantare frågor". Mot denna bakgrund MJV att det är angeläget det finns

anser att "folkrörelserepresentation i styrelsen".

MJV menar vidare att utredningen behöver bli tydligare när det gäller ambitionerna med och omfattningen den föreslagna

av verksamheten.

Avslutningsvis anser MJV att en lokalisering det föreslagna

av institutet till Stockholm/Uppsala eller Göteborg "ger bättre förutsättningar för kontakter med folkrörelser, vilket, framgått

som ovan, vi anser viktigt för ett gott resultat. Resor är både dyra och tidskrävande för s.k. frivilligorganisationer".

Ekologiska Lantbrukarna påpekar att de vid ett flertal tillfällen "blivit tillfrågade om material underlag till beräkningar för

som ekologisk produktion". Ekologiska Lantbrukarna har under året varit i kontakt med LES och privata konsulter "med anledning behovet

av att sammanställa ett grundmaterial för beräkningar effekterna

av av jordbrukspolitiska eller regionalpolitiska reformer". De skriver vidare: "Vi ser det som ett bra tillfälle att i samband med den pågående utredningen Jo 1998: 02 föra in denna komplettering i analysverksamheten framöver".

Ekologiska Lantbrukarna delar utredningens förslag att ett

om fristående institut "vore mest ändamålsenligt". Ekologiska Lantbrukarna menar att "det mest väsentliga är att arbetet vid ett sådant institut är öppet för bred samverkan med alla olika med

en parter intresse för verksamheten", samt att kalkylmaterial o.dyl. går del

att ta av. Ekologiska Lantbrukarna understryker vidare vikten att

av samband med omorganisationen av jordbrukspolitisk analysverksamhet redan från början inkludera metoder att beräkna miljömässiga såväl som ekonomiska utfall av olika reformförslag".

1998: 108 Bilaga 2 101 SOU

Förteckning över instanser delgivits utredningens som arbetsmaterial

Riksskatteverket Konjunkturinstitutet Riksantikvarieämbetet 94 Solna Box 3116 Box 5405 171 103 62 Stockholm 114 84 Stockholm

Skogsstyrelsen Statens Arbetsmarknads- 551 83 Jönköping livsmedelsverk styrelsen Box 622 171 99 Stockholm

751 26 Uppsala

institut för Statens veterinär- NUTEK Statens forskning medicinska anstalt 117 86 Stockholm regional 106 91 Stockholm Box 7073 750 07 Uppsala

Riksrevisionsverket Livsmedelsekonomiska Statskontoret Box 45070 samarbetsnämnden Box 2280 104 30 Stockholm Klara Södra Kyrkog. 1 103 17 Stockholm 103 33 Stockholm

Folkhälsoinstitutet Konkurrensverket SIDA 20 Box 27848 103 85 Stockholm Sveavägen 105 25 Stockholm 115 93 Stockholm

Generaltullstyrelsen Överstyrelsen för Kommerskollegium 2267 civil beredskap Box 1209 Box Stockholm Box 47333 l 11 82 Stockholm 103 17 100 74 Stockholm

Exportråd Uppsala Universitet Lunds universitet Sveriges 5513 Box 256 Box 117 Box 85 Stockholm 751 05 Uppsala 221 00 Lund 114

lantbruks- Glesbygdsverket Statens jordbruksverk

Sveriges Splintvägen 1 551 82 Jönköping universitet Uppsala 831 72 Östersund 750 07

102 Bilaga 2 SOU 1998: 108

Stiftelsen Skogs- och Skogs- och Lantbruksforskning jordbrukets lantbruksakademien LRF forskningsråd Box 6806 105 33 Stockholm Box 6488 1 13 86 Stockholm 113 82 Stockholm

SACO/SR Daglivaruleveran- Familjejordbrukamas Box 2206 töremas förbund riksförbund 103 15 Stockholm 106 13 Stockholm Gisslabol 310 34 Kvibille

Folkrörelserådet Föreningen foder och Grossistförbundet Klarabergsgatan 37 spannmål Svensk Handel 111 21 Stockholm Barnhusgatan 3 Box 5512 111 23 Stockholm 114 85 Stockholm

Hushållnings- Institutet för Inter- Sveriges sällskapens Förbund nationell Ekonomi Konsumentråd Klarabergsg. 37 Universitetsvägen 10 Barnhusgatan 22 111 21 Stockholm hus A 111 23 Stockholm 111 23 Stockholm

Kooperativa Landsorganisationen i Landstingsförbundet förbundet Sverige Box 70491 Box 15200 105 53 Stockholm 107 26 Stockholm 104 65 Stockholm

Lantbrukamas Företagarnas Svenska riksförbund Riksorganisation arbetsgivareföreninge 105 33 Stockholm Sergelgatan 1 n 106 67 Stockholm 103 30 Stockholm Svenska Svenska Lantarbe- Svenska Livsmedelskommunförbundet tareförbundet arbetareförbundet Hornsgatan 15 Box 1104 Box 1156 118 82 Stockholm 111 81 Stockholm 111 81 Stockholm

Svenska natur- Sveriges Sveriges skyddsföreningen Industriförbund Jordägareförbund Box 4625 Box 5501 Box 1703 116 91 Stockholm 114 85 Stockholm 111 87 Stockholm

1998: 108 Bilaga 2 103 SOU

Sveriges jord- Sveriges bruksarrendatorers Livsmedelshandlare- Livsmedelsförbund förbund industrierna Widtsköfle Farm Box 1311 Box 5501 1105 11l 83 Stockholm 114 85 Stockholm 268 90 Svalöv

Tjänstemännens Trädgårdsnäringens Ekologiska Centralorganisation Riksförbund lantbrukare Stockholm Klara Östra Sågargatan 10 1 14 94 Kyrkogata 12 735 18 Uppsala 1 11 52 Stockholm

Industriens Studieförbundet Världsnaturfonden utredningsinstitut Näringsliv Ulriksdals slott Box 5501 Samhälle 170 71 Solna 114 85 Stockholm Box 5629 114 86 Stockholm

Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Stockholms län Uppsala län Södermanlands län 220 67 751 86 Uppsala 611 86 Nyköping Box 104 22 Stockholm

i Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i

Länsstyrelsen

Ostergötlands län Jönköpings län Kronobergs län 581 86 Linköping 551 86 Jönköping 351 86 Växjö

Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Kalmar län Gotlands län Blekinge län 86 Kalmar 621 85 Visby 371 86 Karlskrona 391

Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Göte- Skåne län Hallands län borgs och Bohus län 211 49 Malmö 301 86 Halmstad 403 40 Göteborg

i Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i

Länsstyrelsen

Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län 462 82 Vänersborg 542 85 Mariestad 651 86 Karlstad

104 Bilaga 2 SOU 1998: 108

Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Örebro län Västmanlands län Dalarnas län 701 86 Örebro 721 86 Västerås 791 72 Falun

Länsstyreslen i Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län 801 70 Gävle 871 86 Härnösand 831 86 Östersund

Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Konsumentverket Västerbottens län Norrbottens län 1 18 87 Stockholm 901 86 Umeå 971 86 Luleå

Statens naturvårdsverk Folkhälsoinstitutet Socialstyrelsen 106 48 Stockholm Box 27848 106 30 Stockholm 115 93 Stockholm

Smittskyddsinstitutet Läkemedelsverket Apoteket AB 105 21 Stockholm Box 26 751 03 Stockholm 131 88 Stockholm

Landstingsförbundet Svenska Fiskeriverket Box 70491 Kommunförbundet Box 423 107 26 Stockholm Hornsgatan 15 401 26 Göteborg 118 82 Stockholm

Sveriges fiskares Fiskbranschens Vattenbrukamas riksförbund Riksförbund Riksförbund Amerikaskjulet, Box 24 Hälleflundregatan 24 uppgång G 451 15 Uddevalla 426 58 Västra Frölunda 414 63 Göteborg

Sveriges Fiskares Norra Bohusläns Hallandsfiskamas Producentorganisation Producentorganisation Producentorganisatio Box 4081 SmörAnnas Gata 15 n 400 40 Göteborg 450 43 Smögen PL 3440

Bilaga 2 105 SOU 1998: 108

Föreningen Sveriges Kooperativa Institutet Producentorganisa- Gävlefisk Spannmålsodlare Jan Olsson tionen 4045 Storeberg SALEBO Box 20063 Box 531 93 Lidköping 104 60 Stockholm 800 04 Gävle

Svenska Djurhälso- Cerealia Utveckling SMR vården 153 81 Järna 105 46 Stockholm Slakteriförbundet 121 86 Johanneshov

Konsumenter i Leif Hambreus

Miljöförbundet

Samverkan Inst. näringslära Jordens Vänner Alamedan 9 B Dag Hammarsköldsv Box 7048 Göteborg 371 31 Karlskrona 21 402 31

skickades materialet till än person inom samma I flera fall mer en materialet skickats till bl.a. följande: organisation. Dessutom har Jonasson Lantbruksekonomen, Sven Jordbruksutskottet, Lars Vestlund SIR, Mats Mollén Malmström SMR, Hans Bauman Kooperativa Förbundet, Nils-

Forskningsrådsnämnden, Per

Lisbeth Kohls ICA Handlarna AB och Pär Erik Johansson Hemköp,

Olsson SIK

Bilaga 3 107 SOU 1998: 108

3 från Statskontoret

Bilaga Rapport

återges i rapport från Statskontoret. I följande bilaga texten en innehåller dessutom två bilagor inte återges här. Rapporten som 2 1998-05-14 Dnr 129/98-5

Uppdragsenhet

ViviannGunnarsson Torbiöm Jansson

Innehåll

Sammanfattning

Departementen Myndigheter med särskilt analys- och utredningsansvar Andra myndigheter och organisationer

Övriga organ

Sakansvarig myndighet med utredningskapacitet

Sammanfattande synpunkter Uppdraget

Departementsvis redovisning

Justitsiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Kulturdepartementet Närings- och handelsdepartementet Inrikesdepartementet Miljödepartementet

108 Bilaga 3 SOU 1998: 108

Sammanfattning

Det finns tre huvudaltemativ för att organisera analys- och utredningsverksamheten kopplad till departementen:

0 analyskompetens inom ett departement, i t.ex. en särskild analysenhet, 0 fristående institut eller myndighet med särskild uppgift att utföra utredningar, 0 analysenheter eller analysresurser hos sakansvariga myndigheter. Härutöver har departementen möjlighet utifrån att sina resurser lägga ut uppdrag till myndigheter i regleringsbrev, ge uppdrag i särskilda beslut, tillkalla kommittéer och särskilda utredare, upphandla analyser från universitet och högskolor samt från konsulter och andra som kan utföra ett visst utredningsarbete. Uppdrag läggs dock inte till organisationer som drivs i bolagsform eller till

intresseorganisationer.

Regeringens kompetens för samhällsekonomiska analyser koncentreras till Finansdepartementet, där

Ekonomiavdelningen bildar

kärnan i analysarbetet avseende dels den löpande

uppföljningen av ekonomin, dels långsiktiga bedömningar.

Underlag till dessa bedömningar hämtas från flera håll speciellt från vissa myndigheter under Finansdepartementet Konjunkturinstitutet som avseende prognoser, Riksrevisionsverket avseende inkomstliggaren och SCB avseende inkomststatistik. Detta följer inarbetade rutiner. De myndigheter som förser Finansdepartementet med olika underlag är en resurs för hela statsförvaltningen och kan leverera data även till andra departement.

Härutöver finns flera myndigheter som kan bistå regeringen med underlag, analyser och utredningar olika slag, av t.ex. Statskontoret avseende förvaltningspolitiska utredningar och utvärderingar och

Kommerskollegium avseende handelspolitik.

SOU 1998: 108 Bilaga 3 109

Departementen

Departement har analysresurser redovisas i nedanstående som egna tabell. Dessa kan antingen samlade i analys- och resurser vara en utredningsenhet för hela eller för delar departementets verksamhet, av alternativt inrymmas inom olika sakenheter.

Departement med egna analysresurser Departement Analyskapacitet Utrikes Idé och analysgruppen IAG Försvar Sekretariatet för ekonomi, samordning och utveckling Social Analysfunktionen Finans Ekonomiavdelningen m.m. Utbildning Inom vissa sakenheter Jordbruk Under viss uppbyggnad, EUI-kansliet Arbetsmarknad Sekretariatet för utredning och utveckling Kommunikation Infrastrukturenheten Kultur Sekretariatet för samordning och utveckling Närings- och Sakenhetema, särskilt enheten för struktur-

handels och ägarfrågor

De departement har från övrig verksamhet skilda analysenheter som utpräglad långsiktig inriktning är Utrikes-, Social- respektive med en Arbetsmarknadsdepartementet samt Kommunikationsdepartementet för viss del verksamheten. Närings- och handelsdepartementet har av analysresurser inom sina sakenheter särskilt inom Enheten för strukturoch ägarfrågor. Detta är lösning liknar den inom en som Kommunikationsdepartementet. I Försvarsdepartementets sekretariat ingår även uppgifter löpande karaktär. Finansdepartementet av mer skiljer sig starkt från övriga departement genom att verksamheten omfattar både långsiktigt och kortsiktigt analysarbete för samtliga politikområden. Kulturdepartementets sekretariats verksamhet omfattar i likhet med Försvarsdepartementets både löpande och mer långsiktiga uppgifter. Inom Jordbruksdepartementet finns en viss analyskapacitet inom enheterna och början till samordnad enhet i EUI- kansliet. en Dess uppgift är dock huvudsakligen att samordna EU-frågor. Justitiedepartementet och Miljödepartementet har inte några mer omfattande analysresurser medan lnrikesdepartementet har vissa bl.a. inom Länsstyrelseenheten och inom Enheten för resurser, kommunal ekonomi.

110 Bilaga 3 SOU 1998: 108

Myndigheter med särskilt analys- och utredningsansvar

Myndigheter vars huvuduppgift är att bistå regeringen med analyser och underlag är stabsmyndighetema Statskontoret och Riksrevisionsverket samt Ekonomistyrningsverket då denna myndighet börjar sin verksamhet. Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån är myndigheter med ansvar för datainsamling för hela statsförvaltningens behov. Dessa myndigheter utför vissa begränsade analyser och utredningar som används underlag för utredningar i som andra myndigheter i bearbetad form. mer

Myndigheter med särskilt analys- och utredningsansvar Departement Myndighet Uppgift Finans Statskontoret Utvärdering, analyser, utredningar om förvaltningspolitik Konjunkturinstitutet Prognoser Statistiska Statistik, analyser centralbyrån Riksrevisionsverket Effektivitetsrevision, analyser, granskning

Andra myndigheter och organisationer

Det finns organisationer med statlig finansiering helt eller delvis som utför analyser och utredningar inom någon sektor det av samhällsekonomiska området. Karaktäristiskt för dessa organisationer är att de organiseras inom ett visst departements ansvarsområde för att bistå departementet och/eller övriga sakansvariga myndigheter inom ansvarsornrådet med datainsamling, analyser och utredningar. De utgör så vis specialistorgan för vissa sektorer. Organisationsformen kan variera. De flesta organisationerna är myndigheter eller kommittéer. En mindre del kan utgöras särskilda av arbetsgrupper i departementen med inslag från myndigheter eller andra organisationer. Även stiftelser förekommer. I följande tabell sammanfattas de organisationer har som en mer utpräglad analys- och utredningsfunktion. Det finns även antal ett sådana organisationer vars uppgift främst är forskning. Gränsen mellan renodlat forskningsorienterade och analys- och utredningsorienterade organisationer är inte helt enkel att dra.

SOU 1998: 108 Bilaga 3 lll

Andra myndigheter och organisationer

Departement Organisation Form Brottsförebyggande rådet, BRÅ myndighet Justititie Kommunikation Väg- och transportforsknings- myndighet institutet, VTI Statens institut för kommunika- myndighet tionsanalys, SIKA Finans Ekonomiska rådet myndighet Expertgruppen för studier i kommitté offentlig ekonomi, ESO Utbildnings Stiftelsen institutet för framtids- stiftelse studier Jordbruk Livsmedelsekonomiska myndighet samarbetsnämnden, LES Arbetsmarknads Institutet för arbetsmarknads- myndighet politiska utvärderingar, IAU Näring- och Statens institut för regional- myndighet handel forskning, SIR

Inrikes Byggforskningsrådet myndighet

Miljö Stiftelsen institutet för vatten- stiftelse och luftvårdsforskning, IVL

Organisationer har utpräglad statistik-, datainsamlings-, analyssom en och/eller utredningsroll är SIKA, LES, och IAU. Huvudsakligen och utredningar har BRÅ, VTI, forskningsroll med inslag av analyser Stiftelsen institutet för framtidsstudier, Byggforskningsrådet och IVL. När det gäller det Ekonomiska rådet och Rådet för arbetslivsforskning samt eventuellt även NUR inom Närings- och handelsdepartementet är uppgiften snarast av rådgivande karaktär, dvs. pådrivande för vilka utredningar kommer till stånd inom som som respektive område. ESO har i förhållande till departementet fristående ställning i en fråga vilka ämnesområden och analyser tas till belysning. om som upp

Övriga organ

Förutom de för analys och utredning nämnts finns inom resurser som

112 Bilaga 3 SOU 1998: 108

vissa departement olika slag av samarbetsgrupper. Därutöver bedrivs analys- och utredningsarbete i speciella syften utredningar och

av kommittéer på regeringens uppdrag. Direkt analys- och utredningsarbete för departementens behov kan även utföras konsulter då

av men oftast avseende avgränsade områden teknisk art.

av mer

I det följande beskrivs några exempel arbetsgrupper bl.a. har

som som uppgift att initiera och värdera analys- och utredningsarbete samt några uppgifter om kommittéväsendet.

Arbetsgrupper Arbetsgrupper är oftast informella. Dessa följer inte någon

grupper särskild organisationsprincip. De utgör i större utsträckning del

en av det nätverk som departementen utnyttjar för sitt arbete. De kan

vara mycket styrande för inriktningen analysa utrednings- och

av utvärderingsarbetet. Sådana grupperingar bildar ofta länk mellan de

en utredande organen vare sig de är särskilda myndigheter, enheter inom myndigheter, kommittéer eller konsulter. Grupper denna typ finns

av inom: 0 Socialdepartementet, Samhällsekonomiska är

gruppen som en

informell idé och diskussionsgrupp. 0 Kommunikationsdepartementet, där SAMPLAN utgör

en gemensam

planeringsgrupp för departementet, SIKA och sektorsmyndighetema

inom sjöfart, järnväg, luftfart och vägar. 0 Sammarbetsgruppen för kommunal ekonomi, KEA, med

representanter från Inrikesdepartementet, Finansdepartementet och

Svenska Kommunförbundet. 0 Utvecklingsrådet för länsstyrelsefrågor är arbetsgrupp

som en

knuten till Inrikesdepartementet. I gruppen ingår bl.a. några

landshövdingar.

Utöver dessa informella ändå fasta arbetsgrupper kan

men mer arbetsgrupper bildas tillfälligt för att utföra olika utredningar. Sådana utmynnar ofta i en rapport, departementsskrivelse i Ds-serien.

Kommittéväsendet Ett mått på användningen av kommittéväsendet utredningsform är

som hur många rapporter ut respektive departement. För att

som ges av kunna göra en mer ingående jämförande analys måste givetvis uppdragets omfattning m.m. studeras.

Riksdagens revisorer har nyligen granskat kommittéväsendets roll och ger i rapporten RR 1996/9726, Kommittéväsendets roll och arbetsformer, en beskrivning av hur detta används. I tabell redovisas

en antalet SOU som givits ut under åren 1994 -1996. Antalet rapporter

var

SOU 1998: 108 Bilaga 3 113

år 1994 153 år 1995 148 st och år 1996 187 st, sammanlagt 488

st,

under tre år. Det sammanlagda antalet rapporter fördelar sig rapporter

departementen enligt följande:

departementen är ändå ganska konstant.

Sakansvariga myndigheter med utredningskapacitet

Inom de sakansvariga myndigheterna finns resurser för analyser och utredningar i varierande grad. Följande tabell utvisar vilka myndigheter

har sådan kapacitet betydande slag samt om denna som av mer kapacitet finns samlad i en särskild enhet.

Myndigheternas analyskapacitet utnyttjas genom uppdrag i regleringsbreven och i särskilda beslut. Myndigheternas behandling av utlagda uppdrag rör emellertid endast den sektor för vilken myndigheten och speglar myndighetens uppfattning. Från

ansvarar samtliga undersökta departement understryks vikten av att få bedömningar från flera håll. Speciellt analysen gäller en mer allmän

om fråga eller medför att flera områden påverkas.

l 14 Bilaga 3 SOU 1998: 108

Sakansvarig myndighet Departement Myndighet Enhet Kommunikation Banverket - Luftfartsverket - Post- och telestyrelsen - Sjöfartsverket - Vägverket - Finans Riksgäldskontoret - Ekonomistyrningsverket - Riksrevisionsverket - Riksbanken - Utbildning Skolverket Utvecklings- och uppföljningsavdelning Högskoleverket Avd. för utvärdering och kvalitet Jordbruk Fiskeriverket Administrativa avdelningen Statens jordbruksverk Utredningsavd. särskilt två enheter Arbetsmarknad Arbetsmarknadsstyrelse Utredningsenheten n Närings- och NUTEK Stab och flera enheter handels Energimyndigheten - Konkurrensverket Utredningsavdelning Skogsstyrelsen Analysenhet Turistdelegationen - Kommerskollegium Verksamhetsgren utredningar Sveriges geologiska undersökning Inrikes Boverket Enheten för bostadsmarknad och utvärdering/uppföljning Länsstyrelser Reg.ek enheter Miljö Naturvårdsverket Avd. Hållbar samhällsutveckling och stab

SOU 1998: 108 Bilaga 3 115

Sammanfattande synpunkter

I arbetet med denna promemoria har tre departement undersökts närmare, nämligen Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Kommunikationsdepartementet. Som ett resultat av detta arbete samt utifrån de fakta med varierande djup har samlats in avseende som övriga departement kan följande sammanfattande slutsatser dras. Variationen är stor mellan olika departement avseende hur analysoch utredningsarbetet organiseras. Det finns inte något direkt samband mellan sakområdets karaktär och analysfunktionens organisation. Samlad analyskapacitet inom departementen är mindre vanlig. Undantag är Finansdepartementet. Departementen att de har beställarkompetens men att det anser skulle behövas analyskapacitet i högre grad. Analys- och utredningsarbete kan sägas bestå av fem delmoment: datainsamling utredning och analys grundval av insamlade data värdering av resultatet utvärdering utrednings- och analysarbetet samt av utvärdering de samhällsekonomiska effekterna av Datainsamling i form statistik och bör som regel av prognoser m.m. kunna utföras utanför departementet i sakansvariga myndigheter eller myndigheter/organisationer med särskilt för datainsamling och ansvar grundbearbetning. Utredningar och analyser kan utföras antingen inom departementen eller andra. Det är fördel om större utredningar kan utföras av en utanför departementen så att de inte inkräktar den löpande verksamheten. Värdering resultat bör avse såväl kvalitet som politisk av som bedömning bör utföras inom departementet. Resurser för att värdera och beställa utredningar bör därför finnas inom departementen och kan antingen samlas i särskild enhet eller förläggas inom ramen för en respektive sakenhet. Utvärdering utrednings- och analysarbetet samt av resultatet bör av utföras både de organisationer utför analyser och utredningar, av som självutvärdering, utomstående utvärderare. och av Utvärdering de samhällsekonomiska ejjfekterna bör utföras av av departementet eller utomstående organisation. av De departement har särskild analysenhet inom som en departementet, främst Socialdepartementet, anser att denna kan fungera brygga mellan analyskapaciteten utanför departementet och som en analysvärdering och vidareförädling av resultaten inom departementet.

116 Bilaga 3 SOU 1998: 108

Genom att samla analyskapaciteten till enhet kan även vissa

en synergieffekter uppstå eftersom det krävs viss minsta storlek

en för att upprätthålla och utveckla kompetens. En sammanhållen analysfunktion bestående av cirka sju personer har visat sig fungera väl. Det förutsätts att personalen besitter en hög analytisk förmåga. Ytterligare fördel

en med att samla analyskapaciteten att det är möjligt värna

anges vara att resurserna för långsiktiga analyser. Enheten inom Arbetsmarknadsdepartementet deltar inte i handläggningen löpande ärenden.

av

Dessa är de viktigaste fördelarna med att samla analyskapaciteten till en särskild enhet inom departementet. Ytterligare fördelar är närheten till övriga enheter inom departementet och att mindre analyser kan utföras av egen expertis snabbt och med kort varsel.

Det är vår uppfattning att sådana fördelar även skulle kunna åstadkommas mellan enheter inom departement med hjälp god

av samordning.

Fördelar med att lägga större del analyskapaciteten utanför

en av departementet anges vara att analyserna blir fristående från den politiska värderingen och hanteringen. De fristående särskilda utredningsorganen SIKA och IAU har viktig uppgift vid sidan

en av sakansvariga myndigheters mer sektorinriktade analyser att

genom analyser och utredningar kan gripa över flera områden och därmed

ge ett annat perspektiv en fråga. Vidare kan sådana organisationer även, genom sin samlade analyskompetens, vidareutveckla metoder m.m. och kan därmed bli en länk till forskningen.

Kommunikationsdepartementet som exempel är intressant eftersom organisationsformen kan skifta över tiden. Vidare är det intressant därför att departementet över så skilda områden att

greppar man bedömt att det behövs än ett utanförstående särskilt

mer utredningsorgan samtidigt som departementet åtminstone inom infrastrukturområdet besitter en egen betydande analyskapacitet. Trots detta finns det behov ytterligare analyskapacitet teknisk art,

av av eftersom utvecklingen inom tekniken kräver allt fler specialister. För att kunna göra samhällsekonomiska bedömningar måste dessa i detta fall kunna kombineras med teknisk sakkunskap.

De departement som har undersökts närmare har alla givit signaler om att det finns behov av en utökad analyskapacitet hos departementet men att denna måste organiseras i sådana former att den inte snabbt "äts upp av löpande handläggningsuppgifter.

SOU 1998: 108 Bilaga 3 117

Uppdraget

Statskontoret har åtagit sig att bistå utredningen Behovet av utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området" Jo 1998:02 med en beskrivning av den utrednings- och analysverksamhet ekonomisk art som är direkt

av kopplad till regeringskansliet.

Utrednings- och analysverksarnhet av ekonomisk art avser enligt uppdraget sådan verksamhet med samhällsekonomisk inriktning. Denna definition innebär vida gränser för vilka slags data, analyser, utredningar och utvärderingar som omfattas och innebär att analysverksamheten även kan/bör omfatta andra aspekter än de rent ekonomiska. Uppdraget har formulerats så att kartläggningen gäller den analys- och utredningsverksamhet som ger underlag för beslut som har någon form ekonomisk anknytning till skillnad från beslut om t.ex.

av rent tekniska eller ekologiska lösningar.

Uppdraget har utformats som en kartläggning av: a fristående organ som finns för att bistå Regeringskansliet med

beslutsunderlag enligt ovanstående b andra lösningar, t.ex. i form av analysresurser departementen, i

myndigheter eller i annan form C erfarenheter av dessa typer av lösningar d analys av olika lösningars starka och svaga sidor.

Efter avstämning med utredningens sekretariat har kommit överens att fördjupa analysen avseende Arbetsmarknadsdepar-

om tementet, Kommunikationsdepartementet och Socialdepartementet.

5 18-5277

118 Bilaga 3 SOU 1998: 108

Departementsvis redovisning

Justitiedepartementet

Varken departementet eller underställda myndigheter har några mer betydande resurser för samhällsekonomiska analyser. Ett undantag är Brottsförebyggande rådet. Vissa samhällsekonomiska analyser inom verksamhetsområdet utförs kommittéer eller särskilda utredare.

av

Brottsförebyggande rådet, BRÅ Rådet är forsknings- och utvecklingsmyndighet inom rättsväsendet.

en BRÅ är fr.o.m. den 1 januari 1998 ansvarigt för produktionen

av rättsstatistik. BRÅ utför vissa ekonomiska analyser i anslutning

till sin forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Utrikesdepartementet

UD:s idé- och analysgrupp Utrikesdepartementets idé- och analysgrupp IAG inrättades 1992. Vid sidan av IAG som central analysfunktion finns analysgrupper både biståndssidan och Europasidan. Behovet av en central analysgrupp har ökat genom UD:s omorganisation. Enheterna och därmed den operativa hanteringen har nu fått en mycket stark ställning i organisationen. Därmed ökar vikten av att ibland komplettera och balansera det verkställande perspektivet med ett mer långsiktigt perspektiv, som kan bli bredare och mera enhetsöverskridande och ge second opinions".

IAG är direkt underställd departementsledningen och står till dess förfogande för utredningar, studier och analyser inom departementets verksamhetsområde.

IAG spänner över hela det utrikespolitiska fältet, dvs. det allmänpolitiska, det ekonomiska och det biståndspolitiska området.

En viss grad av självständighet i UD:s organisation och frihet att välja form och innehåll för det arbetet är förutsättningar för

egna verksamheten som ändå är nära relaterad till både linjeorganisationen och departementsledningen.

Som efterfrågestyrd verksamhet kan i viss mån betraktas IAG:s roll som referensfunktion för andra delar departementet i olika frågor.

av

IAG har nära kontakter med universitet och forskningsinstitutioner, andra länders analysavdelningar, internationella institut, m.fl.

En analysfunktion av IAG:s typ bör enligt departementet vara av begränsad storlek. För närvarande är sju personer inkl. en assistent

SOU 1998: 108 Bilaga 3 119

knutna till IAG.

IAG har behov av resurser i form av dels riklig input" av information, dels kvalificerad personal som förmår behandla informationen på ett adekvat sätt.

Försvarsdepartementet

sekretariatet för ekonomi, samordning och utveckling Försvarsdepartementets Sekretariat för ekonomi, samordning och utveckling ESU biträder departementsledningen och andra arbetsenheter inom departementet.

ESU:s ansvarsområde delas in i två verksamhetsgrenar, nämligen ekonomi- och samordningsfrågor respektive uppföljning, analys och utveckling.

Den förstnämnda verksarnhetsgrenen avser analyser när det gäller ekonomiska ramar och ramberäkningar, samordning av budgetarbetet såsom budgetproposition, ekonomisk vårproposition, regleringsbrev samt övergripande kommittédirektiv.

Verksamhetsgrenen utveckling omfattar metoder och metodstöd främst beträffande planerings- och ekonomisystem, finansiell styrning och ekonomisk uppföljning, organisationsformer, mål- och resultatstyming, utformning av budgetproposition, regleringsbrev och årsredovisningar, utnyttjande av revisionens resultat samt övergripande utvecklingsarbete avseende ekonomisystem, finansiering och kontroll.

Särskilda analysinsatser görs i samband med beredningsarbetet inför större försvarsbeslut.

sekretariatet omfattar sju handläggare i huvudsak ekonomer

- -

assistent motsvarande halvtid. samt en

Socialdepartementet

Socialdepartementets analysfunktion I samband med Socialdepartementets interna omorganisation upphörde Sekretariatet för långsiktigt analysarbete LAS som inrättats 1990. LAS uppgifter ingår från den l januari 1998 i departementets nya Samordningskansli. En anledning till förändringen var att LAS inte tillräckligt anpassat till sakenheternas behov av analyser och att

var enheterna inte hade tillräcklig kunskap om vad LAS kunde biträda med i fråga om analyser och utvärderingar.

I syfte att stärka inslagen analys, uppföljning och utvärdering vid

av departementets tre sakenheter socialförsäkring, individ- och familjeomsorg, hälso- och sjukvård har särskilda analyssamordnare utsetts

120 Bilaga 3 SOU 1998: 108

inom enheterna. Dessa har till uppgift att stödja och utveckla analys-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet vid enheten. Däri ingår

ansvar för utvecklingen av det statistiska underlaget för analyserna inom enhetens arbetsområde samt för att utveckla metoder och modeller

som kan användas i analysarbetet. Analyssamordnarna fungerar brygga

som mellan enheterna och analysgruppen i Samordningskansliet.

Samordningskansliet har till uppgift att stöd och service

ge departementsledning och sakenheter. Häri ingår för samord-

att svara ning av uppföljnings- och utvärderingsarbete samt statistik- och informationsförsörjning, att samordna utredningsarbetet inom departementets verksamhetsområde samt att allmänt metodstöd när det

ge gäller sakenhetemas utrednings- och analysarbete. Vidare ska kansliet särskilt följa den nationella och internationella välfärdsutvecklingen, samordna och tillsammans med sakenheterna utveckla välfärdsstatistiken samt stödja enhetemas arbete med att ta fram och utveckla statistiskt underlag, metoder och modeller för analys-, uppföljningsoch utvärderingsarbete.

Arbetsuppgifterna vid sakenheterna och Samordningskansliet benämns analysfunktionen. Genom denna har skapats ett ökat medvetande om behovet av analyser samtidigt som enhetemas analyskompetens har stärkts.

Arbetet omfattar bl.a. frågor om analysmetodik, konsekvensberäkningar med hjälp av datamodeller samt metoder för uppföljning och utvärdering. Vidare ingår i uppgifterna att biträda departementsledningen och sakenheterna med statistiska beräkningar och analyser samt förmedla uppgifter om frågeställningar inom funktionens kompetensområde, såsom välfärdsfakta, samhällsekonomiska och fördelningspolitiska frågor. Analysfunktionen kan också ta fram prognoser. Dess arbete styrs i mycket stor utsträckning genom uppdrag från sakenheterna.

I analysfunktionen sakenheterna ingår att: 0 stödja utvecklingen av analyskompetensen hos handläggarna

enheten, medverka i intemutbildning och instruktion när det gäller

analysmetodik och tillämpning av metoder och modeller 0 hålla sig väl informerad om behovet av statistiskt underlag, analyser

och modeller enheten 0 skapa goda kontakter med underställda myndigheter i dessa frågor,

igenom och förmedla statistik och analyser som tagits fram hos

myndigheterna samt aktivt medverka vid formulering av

beställningar av statistiskt underlag och analyser till dessa 0 biträda enheten med framtagning av statistiskt underlag samt utföra

utrednings-, analys- och beräkningsarbete

SOU 1998: 108 Bilaga 3 121

medverka i enhetens utveckling av prognosmetoder och 0 beräkningsmodeller att utnyttja i prognosarbetet bevaka och vid behov samordna rapporteringen av data inom 0 enhetens ansvarsområde till EU och internationella organ samt följa den nationella och internationella utvecklingen i fråga om analysmetoder och statistiskt underlag. Analysfunktionen består av sju personer inkl. en assistent, varav tre från sakenhetema. Handläggarna är nationalekonomer och statistiker. Departementet uppdrag också till myndigheter, främst ger Riksförsäkringsverket RFV och Socialstyrelsen SoS, i regleringsbrev eller särskilda beslut. RFV svarar för en stor del av departementets analysbehov. Undantagsvis anlitas forskare vid högskole- och universitetsinstitutioner liksom konsulter. Kommittéer anlitas normalt inte för analysarbete med samhällsekonomisk inriktning. Som fördelar med analysfunktion inom departementet fram-hålls en främst dels att inte vara alltför beroende av myndigheternas analysverksamhet, dels tillgången till egen expertis som kan granska och värdera vad myndigheterna redovisar, dels närheten till egen analyskompetens då det är fråga om att snabbt kunna redovisa analysresultat. Vid sidan analysfunktionen finns inom Socialdepartementet en om informell idé- och diskussionsgrupp, den s.k. Samhällsekonomiska behandlar bl.a. analys- och utvärderingsfrågor inom gruppen, som departementets ansvarsområde.

Kommunikationsdepartementet

Departementet organiseras i fyra sakenheter: Kommunikationsenheten, Affärsverksenheten, Infrastrukturenheten och Vägtrafikenheten. Någon samlad analysenhet för hela departementets behov finns som svarar inte. Långsiktigt analysarbete inom departementet förekommer främst inom Infrastrukturenheten. Iden mån analyser eller utredningar i övrigt utförs vid departementet är de beroende av kompetens och möjligheter hos enskilda De statliga bolagens analys- och utredningspersoner. tas inte i anspråk departementet i direkta uppdrag. resurser av Uppdrag läggs däremot myndigheter under departementet dels regeringsuppdrag, antingen i regleringsbrev eller som särskilda som avseende mindre utredningar fortlöpande. Även privata uppdrag, dels konsulter kan uppdrag då i första hand avseende teknisk ges men utformning eller något avgränsat område.

122 Bilaga 3 SOU 1998: 108

Kommunikationsenheten replierar i stor utsträckning Post- och telestyrelsen avseende utredningar och analyser. Infrastrukturenheten lägger ut uppdrag Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, och i viss mån på Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI. SIKA ansvarar för prognoser och statistik inom Väg- och transportornrådet. Det senaste året har även för statistik avseende

ansvar telekommunikationer och IT överförts till SIKA.

SIKA har utvecklats under den senaste femårsperioden. Före 1991 anlitades Transportrådet som detta lades ned.

Transportrådets uppgifter var till 50% förvaltningsinriktade och till 50% utfördes sektorövergripande analyser inom infrastrukturområdet. Dessa avsåg bl.a. långsiktiga bedömningar samhällsekonomisk art

av inklusive avvägningar mellan olika trafikslag. De olika myndigheterna, Sjöfartsverket, Vägverket, Banverket och Luftfartsverket bidrog med sina analyser och Transportrådets analyser främst övergripande och

var sådana inte naturligen föll inom någon myndighets

som annan ansvarsområde. De omfattade samtliga trafikslag samt infrastruktur.

Då Transportrådet lades ned infördes i dess ställe enhet inom

en departementet för långsiktig planering. Enhetens uppgift skulle i princip omfatta samordnad investeringsplanering och de planuppgifter som handhafts av Transportrådet. Statistik och prognosverksamheten överfördes till VTI. Efter valet 1991 lades dock enheten ned efter att ha varit verksam endast tre månader. Istället infördes Enheten för infrastruktur som endast omfattar två trafikslag, järnväg och vägar.

En delegation infördes, Delegationen för och utveckling,

prognos DPU, vars uppgift huvudsakligen avsåg den statistik- och prognosverksamhet som tidigare överförts från Transportrådet till VTI. Därmed renodlades åter VTI som operativt instrument för vägfrågor, forskning och kunskapsuppbyggnad. 1995 ombildades DPU till SIKA med ytterligare uppgifter.

Den omfattande kommunikationsutredning kommitté tillsattes

som 1995, KOMKOM, efterfrågade SIKAs kompetens ytterligare. SIKA har växt från 5 anställda 1995 till över 20 anställda 1998. Genom arbetet i kommunikationsutredningen uppmärksammades departementet på behovet av kompetens, vid sidan den innehas

av som av sektormyndighetema, för analys och utredning.

De fyra stora trafikverken har sektorsansvar för sina områden

nu och med detta ansvar följer att vissa långsiktiga analyser trafikslag

per ska utföras. SIKAs uppgift är att från ett sektorövergripande perspektiv utföra långsiktiga analyser.

Departementet, SIKA, Sjöfartsverket, Banverket, Vägverket och Luftfartverket bildar en gemensam planeringsgrupp, SAMPLAN.

SOU 1998: 108 Bilaga 3 123

Under SAMPLAN finns ett antal arbetsgrupper. för prognosmodeller, planarbete m.m.

Banverket Banverket för statens spåranläggningar inklusive planering, ansvarar projektering, byggande, underhåll och drift. Verket har ett sektorsansvar för hela järnvägstransportsystemets effektivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och miljöpåverkan. Verket omorganiserade under 1997. Utredningar utförs avseende infrastruktur där samhällsekonomiska analyser kommer som en aspekt. m.m.

Luftfartsverket Luftfartsverket är ett affärsdrivande verk som ska främja utvecklingen den civila luftfarten och har vissa myndighetsuppgifter på av som trafikornrådet. Verket har under 1997 sett över sitt strategiska arbete och har i samband därmed utfört strukturöversyn. De övergripande en verksamhetsmålen har omformulerats. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 1998 två mål för verksamheten. I verkets nya sektorsansvar ingår att utföra långsiktiga analyser avseende nu

flygtrafikområdet.

Sjöfartsverket Sjöfartsverkets verksamhet avser farleder, lotsverksamhet, sjöräddning, isbrytning samt sjökartering. Det finns en särskild stab för Närings- och sjöfartspolitik. Verket utför bl.a. utredningar avseende sjöfartsnäringen och konkurrensfrågor.

Vägverket Vägverket är ansvarig myndighet för frågor rör väghållning och som vägtrafik. Vägverkets sektorsansvar omfattar hela vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet och effektivitet samt frågor rör Väginformation, forsknings- och som utvecklingsverksamhet m.m. Vägverket utför analyser och utredningar avseende infrastruktur för vägar. I dessa utredningar och även i andra typer av utredningar förekommer kalkyler och samhällsekonomiska bedömningar.

Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA SIKA ska bl.a. för övergripande bedömningar av svara samhällsekonomiska och regionalekonomiska effekter av transport- och kommunikationssystemen. SIKA ansvarar även för den officiella statistiken inom transport- och kommunikationsområdet. Verksamheten

124 Bilaga 3 SOU 1998: 108

är organiserad i två verksamhetsgrenar, Samordning och utveckling samt Kommunikationsstatistik och nulägesbeskrivningar. Antalet anställda uppgår 1998 till drygt 20 personer, varav tre huvudsakligen arbetar inom området Kommunikationsstatistik och övriga med nationell infrastrukturplanering. Budgeten för 1998 omfattar 37 miljoner kronor. Finansieringen sker helt med anslag.

Departementet utnyttjar SIKA:s kompetens kontinuerligt dels genom de i instruktionen fastlagda långsiktiga uppdragen, dels genom ytterligare regeringsuppdrag. Tillkommande uppdrag under året utgör ca 15% av den totala verksamheten. På detta sätt är SIKA en resurs för departementet där institutet håller i det tekniska och planeringsmässiga underlaget, t.ex. avseende styrmedel.

Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI VTI har till uppgift att uppdrag bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, transporter och trafik. Institutet har också till uppgift att svara för övergripande miljö- och energikonsekvensbeskrivningar inom trafik- och transportområdet. VTI analyserar även pris- stymings- och regleringsfrågor.

Post- och telestyrelsen Post och telestyrelsen utför en ansenlig mängd analyser och utredningar departementet, främst för Kommunikationsenheten som svarar för post- och telefrågor samt IT. Detta sker antingen genom uppdrag i regleringsbreven eller under löpande år, informellt.

även mer

Finansdepartementet

Finansdepartementet och flera av myndigheterna under departementet har en särställning då det gäller samhällsekonomiska analyser och utredningsarbete. Huvuddelen av det samhällsekonomiska utredningsoch analysarbetet inom statsförvaltningen och för regeringen pågår inom denna sfär. De myndigheter som har utrednings- och analysuppgifter inom Finansdepartementets ansvarsområde riktar sig mot samtliga sakområden och det är den samhällsekonomiska analysens olika ingående delar som står i fokus för både departementets utredningsverksamhet och dess myndigheters verksamhet.

Vid departementet kan hela den Ekonomiska avdelningen anses besitta samhällsekonomisk analyskompetens. Vid avdelningen bedrivs det framåtriktade samhällsekonomiska arbetet och prognosverksarnheten för svensk ekonomi. Arbetet med de långtidsutredningar om den svenska ekonomin och den

SOU 1998: 108 Bilaga 3 125

samhällsekonomiska utvecklingen utförs vart tredje år bedrivs som inom avdelningen. Avdelningen har ett tätt samarbete med budgetavdelningen alla nivåer. Som underlag för arbetet hämtas data in från många olika håll. Konjunkturinstitutet utarbetar de prognoser analysarbetet bygger på. Dessa bearbetas sedan i allmänhet vidare, som först Prognosenheten därefter inom avdelningens övriga enheter. av Även RRV har tidigare varit delaktiga i prognosarbetet. SCB:s roll är sammanställa utfallet och presentera detta så att uppföljningar kan att utföras. Huvudsakligen har arbetet med de samhällsekonomiska bedömningsunderlaget tre fokus. Inkomstsidan där Finansdepartementets skatteenhet utför analyser. I 0 detta arbete deltar även RRV avseende inkomstliggaren och SCB underleverantör t.ex. inkomststatistik. Riksgäldskontoret som av bidrar med uppgifter avseende betalningsströmmar och även Riksbanken kan medverka beroende frågans art. Totalekonomin bedömningar utvecklingen lång sikt 0 som avser av

bl.a. i långtidsutredningarna.

det löpande arbetet med att få utgifter och

0¶Statsfinanserna avser

inkomster ihop enligt budgeten. I detta arbete utförs bl.a. att budgetprognoser RRV underlag för bedömningarna inom av som departementet. Den löpande uppbörden prognostiseras av

departementet, inte av RSV. redogörelse endast översiktlig beskrivning av det Denna ger en arbete utförs inom Finansdepartementet och är huvudsakligen som beskriva departementets roll både i det långsiktiga arbetet och ägnad att i det operativa arbetet med samhällsekonomin. mer Ekonomiska rådet är myndighet tidigare kommitté som är en knutet till departementet har till uppgift att initiera forskning och som utredningsarbete särskilt intresse för den ekonomiska politikens av utforrrming.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO ESO är till formen kommitté under Finansdepartementet som en tillsattes 1981. ESO leds ordförande och en styrgrupp av en forskare och samhällsvetare. ESO har tre anställda. sammansatt av ESO har till uppgift att låta göra studier som kan förbättra underlaget för samhällsekonomiska och budgetpolitiska beslut. Författarna själva för innehållet i sina rapporter. Utredningar har svarar samtliga politikområden. Även kvaliteten hittills utförts inom om kan variera får de ofta stort genomslag. rapporterna

126 Bilaga 3 SOU 1998: 108

Statskontoret Statskontoret biträder regeringen med underlag för omprövning, effektivisering och styrning statlig och statligt finansierad

av verksamhet. Verket biträder även i övrigt departement, kommittéer och arbetsgrupper inom Regeringskansliet. Detta innebär att Statskontoret kan utföra uppdrag avseende utredningar, analyser och utvärderingar, även avseende samhällsekonomiska aspekter, för samtliga politikområden. Statskontoret organiseras i fyra uppdragsenheter

varav en avser IT-användning och upphandling. Två enheter är organiserade med en kontaktperson för varje departement och med ansvariga för speciella tema/kompetensområden, s.k. uppdragsområden.

Dessa avser: 0 Utvärdering, styrning och statliga transfereringar

Statens relationer till kommunsektom Regional samhällsförvaltning och styrning Statsförvaltningens utveckling i ett EU-perspektiv Avreglering, konkurrensutsättning och utvärdering av offentlig verksamhet

0 Statsförvaltningens struktur, styrning och utveckling.

Till Statskontoret överfördes år 1998 uppgifter på lokalförsörjningsområdet. Uppgifterna avser att analysera och effektivisera statens lokalbestånd samt hyressättningen.

En översyn pågår av Statskontorets inriktning med avseende främst

hur inslaget av utvärdering ska stärkas.

Statistiska centralbyrån, SCB Verket svarar för huvuddelen av den statliga statistikproduktionen. Inom ramen för SCB:s uppdragsverksamhet utförs statistiska undersökningar och databehandlingar samt konsultationsverksamhet. SCB har till uppgift att med statistik beskriva den svenska samhällsutvecklingen.

SCB kan betraktas som underleverantör till övriga myndigheter och även till näringslivet avseende statistik. Myndigheten utför inte själv samhällsekonomiska analyser och utredningar.

Ekonomistyrningsverket En ny myndighet inrättas under 1998 och en organisationskommitté har tillsatts för att myndigheten ska kunna börja verka den 1 juli 1998. Myndigheten kommer att ha de uppgifter inom ekonomistymingsfunktionen som tidigare låg RRV. Syftet är att renodla statens ekonomistymingsfunktion. Den statliga produktionen av ekonomi- och personaladrninistrativa system och stödtjänster samordnas och integreras i den nya myndigheten. Myndigheten avses

SOU 1998: 108 Bilaga 3 127 arbeta i nära samarbete med Regeringskansliet. Vissa former av analysoch utredningsverksamhet kan komma att ingå.

128 Bilaga 3 SOU 1998: 108

Riksrevisionsverket, RRV RRV liksom de övriga stabsmyndighetema Statskontoret, Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk och Statens löne- och pensionsverk var under 1997 föremål för översyn, reformerad

en stabsorganisation. Översynen är inte helt slutförd. RRV får en mer tydlig revisionsroll och revisionens uppdragsverksamhet minskar. RRV har tidigare inom ramen för effektivitetsrevisionen bedrivit analys och utredningsverksamhet avseende bl.a. samhällsekonomiska frågor. Denna inriktning av effektivitetsrevisionen förväntas inte ändras men minska i omfattning.

Riksgäldskontoret Kontoret arbetar med statlig upplåning och låneförvaltning, in- och utlåning till myndigheter och affärsverk, kreditgarantier och andra finansiella uppgifter. Kontoret gör även prognoser över betalströmmar och bidrar detta sätt till Finansdepartementets analyser

av samhällsekonomin.

Riksskatteverket Verket har hittills inte haft analyskompetens. Analyskompetensen avseende skatter finns inom Finansdepartementets Ekonomiska avdelning. En utveckling har dock påbörjats i syfte att förlägga mer analyskompetens till Riksskatteverket.

Konjunkturinstitutet Institutet är ett vetenskapligt forsknings- och utvecklingsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, sammanställa prognoser för den svenska ekonomin samt bedriva forskning i anslutning till detta. Institutet är underleverantör till främst Finansdepartementet men även till andra myndigheter och till näringslivet. Institutet är uppdelat i olika sektioner med specialinriktningar.

Riksbanken Riksbanken utför analyser, prognoser och samhällsekonomiska utredningar, bl.a. stora utredningsuppdrag avseende förberedelserna för införande av en gemensam europeisk valuta, EMU.

Finansinspektionen Finansinspektionen tar fram statistik och nyckeltalsanalyser i förhållande till kreditinstituten. Finansinspektionen och Riksbanken samarbetar avseende statistik.

SOU 1998: 108 Bilaga 3 129

Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet finns inte någon samlad analys- och Inom utredningsenhet. Vid några enheter finns med uppgifter personer avseende utvärdering, ekonomiska analyser och statistik. Till departementet är knutet forskningsberedning en kommittéform startade sin verksamhet 1983. Inom dess ram som avseende forskning. Även Vetenskapsakademien utförs vissa analyser anlitas Utbildningsdepartementet för analyser inom av

utbildningsornrådet.

Skolverket Skolverket har två huvuduppgifter nämligen dels att svara för den

nationella uppföljningen och utvärderingen skolan, dels att utöva av tillsyn kommunernas skolverksamhet samt att bidra till skolans över utveckling. Skolverket finns avdelningar har uppgifter med Inom tre som anknytning till analys- och utredningsarbete: Avdelningen för uppföljning för uppföljning i kvantitativa 0 svarar avseende bl.a. elever, lärare, kostnader och betyg. termer Avdelningen för utvärdering för utvärdering av resultat i 0 svarar dimensioner såsom kunskaper, elevmedverkan, attityder, vissa olika

utbildningsekonomiska analyser.

Avdelningen för utveckling för framtagning av kursplaner, 0 svarar

betygskriterier m.m.

Högskoleverket uppgifter ingår uppföljning och utvärdering av

I Högskoleverkets

och högskolornas verksamhet. Verket ska också bevaka universiteten tendenser i samhällsutvecklingen samt främja förnyelse och analysera och stödja utvecklingen kvalitet och pedagogik inom högskolan. av Inom verket finns avdelning för utvärdering och kvalitetsarbete en avdelning för bedömning och utredningar. Utvärdering och samt en kvalitetsarbete bl.a. rättigheter att utfärda examen och inriktas avser kvaliteten i högskolans arbete. Uppföljningen avser kvantitativa egna uppgifter och ekonomiska data där verket har byggt upp en egen

databas.

Jordbruksdepartementet

har inte någon samlad enhet för samhällsekonomiskt Departementet

130 Bilaga 3 SOU 1998: 108

analysarbete. Resursema för långsiktigt analys- och utredningsarbete är mycket blygsamma. Inom samordningskansliet för EU-frågor EUIkansliet pågår en viss uppbyggnad analyskompetens. av

Statens J ordbruksverk Verket har en utredningsavdelning är uppdelad fyra enheter: som Internationella enheten, Statistikenheten, Företagsenheten och Enheten för EU-service. Av dessa har två utredande och analyserande mer uppgifter. Internationella enheten har bl.a. för agromonetära ansvar frågor samt uppföljning och analyser utrikeshandelsstatistiken. av Statistikenheten ansvarar för samordning statistiken inom verket och av med andra myndigheter samt internationell statistikrapportering. Enheten ansvarar också bl.a. för prisinsamling, indexberäkningar, inkomst- och lönsamhetskalkyler samt beräkningar den svenska av livsmedelskonsumtionen.

Fiskeriverket Fiskeriverket har inte någon enhet för analys- och utredningsarbete avseende samhällsekonornin. Det finns vissa utredningsresurser inom de olika avdelningarna. Fiskeriverkets organisation utreddes under 1997, Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv SOU 1998:24. Remissbehandling pågår. I utredningen föreslås bl.a. att Fiskeriverkets analyskompetens utökas och samlas till särskild enhet direkt under en generaldirektören.

Livsmedelseknomiska samarbetsnämnden, LES Nämndens uppgift är att göra kalkyler och utredningar belyser den som ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet. Inom det statistikornråde för vilket LES är statistikansvarig myndighet ombesörjs att statistik tas fram i tillräcklig omfattning för att tillgodose kraven officiell statistik. Nämnden har fem anställda. LES bedriver ett utvecklingsarbete avseende ekonomiska kalkylsystem inklusive att underlätta för att utföra känslighetsanalyser som underlag för beräkning effekter ändringar i av av livsmedelspolitiken. Under 1997 omfattade statistikverksamheten följande områden: registerhållning strukturstatistik, undersökningar strukturstatistik, produktion jordbruk och trädgård, sysselsättning jordbruk, skördeuppskattningar, lantbruksekonomi och prisstatistik. LES utredningar och studier genomförs med hjälp utomstående av experter och med egen personal. I den s.k. Jordbruksekonomiska gruppen behandlas promemorior och rapporter från LES verksamhet. I denna grupp ingår representanter för Statens jordbruksverk, Sveriges

SOU 1998: 108 Bilaga 3 131

lantbruksuniversitet, Lantbrukamas riksförbund, SCB och Konsumentberedningen. LES produktion kan vara olika omfattande olika år. År 1996 utfördes två större analyser, nämligen Jordbrukets anpassning till EU och Sektorkalkyl för svenskt jordbruk 1979-1995.

Sveriges Lantbruksuniversitet Universitetets kompetens kan utnyttjas genom uppdrag samma sätt övriga universitet och högskolor. som

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementets Sekretariat för utredning och utveckling US biträder departementsledningen och de andra arbetsenhetema med sådant utredningsarbete främst fördjupad och av långsiktig karaktär behövs för beslut särskilt arbetsmarknadssom om och arbetslivspolitikens inriktning. Sekretariatets löpande arbetsuppgifter omfattar bevakning, analys och rapportering det ekonomiska läget och 0 av arbetsmarknadsläget uppföljning, analys och rapportering av implementeringen av 0 arbetsmarknadspolitiken och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bevakning, analys och rapportering utvecklingen och 0 av arbetsmarknadspolitiken i andra länder följa och återrapportera forskningen det arbetsmarknadspolitiska 0 området, bl.a. att delta i forskningsseminarier genom bistå departementsledningen med utredningar och underlag bl.a. till 0 regeringssammanträden, anföranden, överläggningar med andra departement etc bistå med underlag och analyser till budget- och övrigt 0

propositionsarbete

delta i departementets arbete med EU, övriga internationella 0 organisationer samt bilaterala kontakter. US utför analysarbete deltar också i diskussioner med eget men andra enheter då dessa lägger ut uppdrag utomstående organisationer. Dessa är främst Arbetsmarknadsstyrelsen AMS och Institutet för arbetsmarknadspolitiska bedömningar IAU vilka uppdrag i regleringsbrev eller särskilda beslut. Departementet ges bedömer IAU kommer anlitas framöver efter hand som att att mera institutet byggs Uppdrag lämnas ibland också till RRV och upp. Statskontoret. Det är vanligt departementet anlitar forskare vid högskole- och att universitetsinstitutioner för analys- och utvärderingsuppdrag. Detta är

132 Bilaga 3 SOU 1998: 108

nödvändigt för att avlasta US. Departementet att det är viktigt att anser US på olika sätt har nära kontakter med forskarvärlden. Normalt lämnas inte renodlade analysuppdrag till kommittéer. Inte heller anlitas konsulter. Däremot förekommer det att sådana institut som SIFO anlitas för kartläggnings- och uppföljningsuppdrag utan krav på analyser. I syfte att bättre kunna bedöma effekter politiska förslag kommer av sekretariatet under 1998 att ta fram modeller för långsiktiga prognoser och i samarbete med Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet och SCB arbeta med input- och output-modeller. Vidare ingår i uppgifterna utveckling hanteringen AMS av av databaser och andra statistikdatabaser. En viktig uppgift under 1998 är arbetet med att intensifiera och konkretisera arbetet inom EU på sysselsättningsområdet inom ramen för det nya sysselsättningskapitlet i Amsterdamfördraget. Sekretariatet omfattar sex personer inkl assistent. En analysenhet en som US bör enligt departementet inte överstiga sju Dessa bör personer. främst vara ekonomer. Enligt våra sagesmäns uppfattning är det mycket väsentligt att ha tillgång till en egen analysfunktion inom departementet, framför allt en egen kompetens som med kort varsel snabbt kan utföra analysarbete som departementsledning och enheter efterfrågar. Det är därför viktigt att US inte har någon som helst handläggning ärenden i sin av verksamhet.

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS AMS utredningsenhet framställer över situationen prognoser arbetsmarknaden, gör sammanställningar och bidrar med viss forskning arbetsmarknadsområdet. Enheten utvärderar dessutom

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utredningsenhetens verksamhet är

främst inriktad på att förse Arbetsmarknadsverket med och prognoser underlag. Den är organiserad i tre sektioner, prognosverksamhet, samordning och uppföljning samt forskning och utvärdering. Enheten har totalt ca 20 anställda.

Institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärderingar, IAU Institutet bildades 1998 följd att Expertgruppen för som en av arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier, EFA, upphörde. Expertgruppen hade formen av en kommitté verkat sedan 1990 som en parallell till ESO på Finansdepartementet. Institutet är under uppbyggnad. IAU:s inriktning är att stödja och genomföra studier av

SOU 1998: 108 Bilaga 3 133

arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetsmarknadens funktionssätt. IAU ska utvärdera befintliga och nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder, initiera och genomföra forskning av arbetsmarknadens funktionssätt, initiera forskning inom arbetsmarknadspolitikens område och ha överblick över den arbetsmarknadspolitiska forskningen. Dessutom ska institutet bedriva och initiera löpande vetenskapliga utvärderingar, där de samlade konsekvenserna för såväl den enskilda individen för samhället etablerade och nya som av arbetsmarknadspolitiska åtgärder belyses. Finansieringen sker huvudsakligen genom anslag. IAU organiseras med styrelse och generaldirektör samt ett tiotal anställda forskare en en och utredare.

Kulturdepartementet

Inom departementet sker visst analysarbete inom Sekretariatet för samordning och utveckling. Sekretariatets övriga uppgifter avser bl.a. budgetsamordning, ekonomifrågor, EU-samordning och IT-frågor. Sekretariatet andra departements administrativa enheter och motsvarar samordningsenheter för EU-frågor. Den andel av enhetens uppgifter samhällsekonomiska analyser är mycket liten men inriktas som avser

mot utvecklingsfrågor.

Närings- och handelsdepartementet

Departementets olika enheter bedriver ganska omfattande en utredningsverksamhet, bl.a. avsättning i olika rapporter. Bland som ger dessa kan särskilt nämnas Enheten för struktur- och ägarfrågor. Enheten gör analyser av långsiktig karaktär om t.ex. strukturomvandlingens orsaker och förutsättningarna för näringslivets tillväxt. Enheten samordnar också departementets utredningsarbete och håller kontakt med in- och utländska institutioner t.ex. OECD när det gäller näringspolitiska analyser. Enheten omfattar tio personer, varav fem med särskilda analysuppgifter. Departementet lägger även ut analys- och utredningsuppdrag konsulter. Ett inte är kopplat till departementet utan till riksdagen är organ som Näringsutskottets arbetsgrupp för uppföljnings- och utvärderingsfrågor N UR. NUR genomför olika studier inom Näringsoch handelsdepartementets område. Under 1997 gjordes t.ex. en uppföljning statens stöd till FoU IT inom det näringspolitiska av av området.

134 Bilaga 3 SOU 1998: 108

NUTEK I samband med att energifrågoma vid årsskiftet 1997-98 skilts ut från NUTEK och förlagts till Energimyndigheten har NUTEK:s uppdrag omdefinierats. Nu gäller att NUTEK är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet med uppgift att stimulera näringslivets utveckling i hela landet. NUTEK har fyra roller: nationell och expert stabsorgan, nationell samordning, nationellt och programansvar

rådgivning samt företagsfinansiering.

NUTEK är organiserat i tre avdelningar och stabsfunktion. Alla en bedriver utredningsverksamhet i någon fonn. 0 NUTEK Teknik, gör bl.a. teknikpolitiska analyser. 0 NUTEK Företagsfinansiering, bl.a. för uppföljning svarar av lämnade stöd. På departementets uppdrag kontrolleras att näringslivet använder stöden enligt gällande regler. 0 NUTEK Regioner och Småföretag, gör bl.a. regionalekonomiska analyser. 0 Enheten Näringspolitiska analyser inom Stabsfunktionen. Denna enhet, med ett 20-tal analytiker, arbetar med övergripande analyser av svenskt näringsliv och näringspolitik. Enheten är också ansvarig för statistikområdet Internationella företag, omfattar som information om utlandsägda företags verksamhet i Sverige och svenska företags verksamhet utomlands.

Energimyndigheten Energimyndigheten inrättades den 1januari 1998. Till myndigheten har förts merparten av myndighetsfunktionema energiområdet, bl.a. olika typer av utrednings- och analysverksamhet. Myndigheten ska således bevaka energimarknademas och energisystemets utveckling och analysera sambanden mellan energiteknik, miljö och ekonomisk tillväxt. Den ska ansvara för planeringsunderlaget inom området och för att kunskaperna om energisystemet utvecklas genom prognoser, systemstudier, utvärderingar och analyser.

Konkurrensverket På eget initiativ eller på uppdrag regeringen gör verket och av rapporter analyser av marknader omfattas regleringar eller har som av avreglerats.

Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsvårdsstyrelsema, och bedriver som sådan uppföljnings- och

SOU 1998: 108 Bilaga 3 135

utvärderingsverksarnhet. Arbetet 1997 handlade till stor del om att ta fram olika ett led i Skogsstyrelsens uppdrag att utvärdera rapporter som den nya skogspolitiken.

Statens institut för regionalforskning, SIR SIR:s övergripande mål är att initiera och samordna regionalforskning sprida kunskap denna. För perioden 1997-99 är kärnan i samt att om verksamheten studera de regionala konsekvenserna av Sveriges EUatt medlemskap. Även SIR är ett forskningsorgan, så används det om också för utredningar. Organisationen har tio anställda, varav sex forskare.

Turistdelegationen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för

som turistfrågor ska bl.a. regeringens uppdrag genomföra riktade studier kring förutsättningarna för utveckling svensk turism. Man ska också av till myndigheter och företag förmedla ekonomisk grundinformation om turistnäringens utveckling. SCB har givits i uppdrag att göra en s.k. satellitberäkning turismens betydelse i den svenska ekonomin. av

Kommerskollegium, KK Kollegiet finansieras nästan uteslutande med anslag. Det har fem verksamhetsgrenar: utredningar, import- och exportregleringar, Europainforrnation, tullärenden, samt övrigt. Utredningsverksamhetens mål förse regeringen med ett kvalificerat underlag inför beslut är att och förhandlingar. Verksamheten är uppdelad tre huvudområden. Dessa är EU:s inre marknad, EG:s tullunion, samt EU:s yttre

handelspolitik.

Sveriges geologiska undersökning, SGU

SGU är i huvudsak teknisk specialistmyndighet. Viss en rnineralpolitisk utredningsverksamhet bedrivs. Utredningama har oftast tekniskt fokus i vissa fall har de även ekonomisk inriktning. ett men en

Inrikesdepartementet

Inrikesdepartementet har ingen samlad analysgrupp. När det gäller plan- och byggfrågor utnyttjas främst Boverket för analysarbete. Analysuppdrag läggs ofta ut till olika forskningsinstitutioner. Länsstyrelseenheten anlitar den departementala arbetsgruppen Utveckt.ex. lingsrådet för länsstyrelsefrågor. De kommunalekonomiska frågorna handhas dels Inriksdepartementet bl.a. finansieringsprinciper, av om

136 Bilaga 3 SOU 1998: 108

ekonomisk uppföljning och utjärrmingssystem vid Enheten för

kommunal ekonomi, dels vid Finansdepartementets budgetavdelning.

Boverket Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor byggd, miljö om och hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd. Verksamheten är uppdelad i två sakansvariga avdelningar, Boendeavdelningen och Planavdelningen. Inom Enheten för bostadsmarknad

och utvärdering/uppföljning. finns två arbetar med

grupper som analyser och utredningar, nämligen Gruppen för boendestazistik och prognoser och Gruppen för ekonomiska analyser och anslagsberákningar. Prognoserna omfattar bl.a. räntebidrag, byggkostnadsutvecklingen, utvecklingen byggvolymer och andra faktorer av som rör statliga ekonomiska insatser av större omfattning.

Byggforskningsrådet, BFR

Rådet har till uppgift att initiera och stödja forskning och utveckling inom den byggda miljön. Rådet lägger sina forskningsprogram helt upp fristående. I viss mån ingår samhällsekonomiska analyser.

Länsstyrelserna Inom länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter eller motsvarande utförs analyser med främst två inriktningar: 0 Strategier för länet avseende viktiga utvecklingsåtgärder även som innehåller finansiella analyser. 0 Fördelning av pengar avseende regionalpolitiska åtgärder. Dessa planer gäller endast det länet eller regionen. egna Utvärderingskapacitet saknas men viss sådan finns inom NUTEK som har en uppgift att samla in data bl.a. näringslivsutveckling och om strukturstöd.

Svenska kommunförbundet Inrikesdepartementet samarbetar med Kommunförbundet bl.a. i samarbetsgruppen för kommunal ekonomi, KEA, vari ingår representanter från Finansdepartementet, Inrikesdepartementet och Kommunförbundet. Gruppen har inte någon fast organisation och arbetet är inte formaliserat ändå väl etablerat. men Kommunförbundets analysenhet utnyttjas direkt departementet i av vissa frågor av samhällsekonomisk art. I andra sådana frågor är Kommunförbundet intresseorganisation som en part.

Bilaga 3 137 SOU 1998: 108

Miljödepartementet

har inte någon samlad analysenhet. Enheten för miljö- Departementet analyser handhar miljöövervakning, ekonomisk/politiska styrmedel och frågor har anknytning till analyser. Några frågor och andra sådana som analyser inte vid enheten det finns en strävan mer omfattande görs men samhällsekonomiska bedömningar. Då djupare analyser krävs att utföra främst Naturvårdsverket. Det finns inte något uttalat anlitas andra, direktiv att analyser ska passera enheten. om

Statens naturvårdsverk ska samlande och pådrivande i fråga om Naturvårdsverket vara nationellt och internationellt i syfte att säkerställa en

miljövårdsarbetet

god miljö och biologisk mångfald. tonvikten miljövårdsarbetet har givit Natur- Den ökade uppgifter avseende analyser och utredningar med vårdsverket allt fler anknytning. Antalet uppdrag till Naturvårdsverket i samhällsekonomisk har ökat under år. Samhällsekonomiska analyser

regleringsbrev senare

bedömningar ofta del i det utredningsarbete som verket utför. och är en arbete med samhällsekonomisk grund utförs antingen Myndighetens och analysenheten eller genom att i

enbart inom Miljöstyrmedels-

med sakenheterna utnyttja verkets samlade kompetens. samverkan årligen antal övergripande projekt. I dessa fall Verket har ett mer från linjeorganisationen tillfälligt av analysenheten. utnyttjas resurser samverkar mycket nära med departementet som i Naturvårdsverket stödjer sig verkets analysarbete. Miljöornrådet och stor utsträckning samhällsekonomiska bedömningar inom detta område är under särskilt har medfört det inte finns så många andra utveckling. Detta att och utredningsresurser inom området. kvalificerade analys- Naturvårdsverket hade tidigare intern forskningsavdelning som en analysarbetet. Den enheten har ersatts med ett utnyttjades i nu bedömer verkets behov forskning.

forskningssekretariat som av

Andra kan användas Naturvårdsverket men även av resurser som av institutioner med miljöinriktning vid universiteten. departementet är detta Beijerinstitutet vid Stockholms universitet men Främst gäller Tekniska Högskola, Tekniska högskolan i Stockholm även Chalmers och Lunds universitet.

Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL forskning och utveckling inom område Institutet arbetar med luftvård. Vissa samhällsekonomiska bedömingar görs i Vattenvård och samband därmed. Bl.a. har forskare vid institutet utfört grundläggande

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed DUKOMDistansutbildningskommittén. . IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstonnöten, lT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningar direktdemokralii SchweiziSB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet. - RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. 60.Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 6 Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 89.Greppet vända regionsutveckling. - att en 63.Engod affär i MotalaJoumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskommittén.N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriftse- Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggande arbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginfonnation. 9 Nya kommunalförnyelseochkompetens- . grepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.In. 65. Nya tider,nyaförutsättningar... 92.Godaidéer småföretagochsamverkan. om IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationens N. rapport FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.- 93.Kapitalförsörjningtillsmåföretag. . 67,Socialavgiftslagen.S. Småföretagsdelegationens N. rapport 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 94.Förslagskatalog. 69.Lämplighetsprövning personalinomav Smâforetagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet,skolaochskolbarnomsorg.U. 95. Förstärktskydd skogsmarkför naturvård.M. av 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch 97. Gör barntill medborgareOm barnochdemokrati lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, under l900-talet.SB. IT-kommmissionensrapport7/98.K. 98.Konkurrenslagensregler företagsom 7 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt koncentration. Bilaga.+ N. . kontrollinstrument.ln. 99. accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 72. Kommunalafinansförbund.Fi. ordningskommitténför Europaåretmotrasism.ln. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande systemför statsbidragtill invandrarnas från dennationellasamordningskommitténför riksorganisationermfl.ln. Europaåretmotrasism.ln. 74. Styrningenavpolisen.Ju. lO Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån . 75.Djurforsök.Jo. ettseminarium.SB. 76.Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- 102.Lekmannastyreiexperternastid. Dokumentation rörelsenochfriluftslivets organisationer.In. frånettseminarium.SB. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens 103.Bemäktigaindividerna.Om domstolama,lagenoch rapport N. de individuellarättigheternai Sverige.SB. 78. Regelförenklingför framtiden.Småföretags- 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.S. delegationensrapport4. N. 105.Minskaregleringen kommuneroch landsting. av 79.IT ochregionalutveckling. ln. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. 106.Ungai ohälsoförsäkringen. IT-kommmissionensrapport9/98.K. Tid för aktivitetochutveckling. 80.BostadsrättsregisterJu. 107.Främjandelagen översyn.A. - en 81.Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 108.Analyseramera.Jo. 82. Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch

Systembolagetsprodukturval.8 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.55 bemötandeav personermedfunktionshinder.16 Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 + st4 bilagor.25 Användningenavvissastatsflygplan,m.m.81 Frånhembränttill Mariakliniken. Att röstamedhänderna.Omstorrnöten, faktaomungdomarochsvartsprit.26 folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 - Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel Görbamtill medborgareOmbarnochdemokratiunder ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28 1900-talet.97 Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch Det ungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.31 seminarium.101 Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid Lekemannastyreexperternasi tid.Dokumentationfrån psykiatrisktvångsvård.32 ettseminarium.102 Företagaremedrestarbetsförmåga.34 Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.37 deindividuellarättihetemai Sverige.103 Vad får för pengarna Resultatstymingav statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala Justitiedepartementet området.3 8 BROTTSOFFER Läkemedelsinformationföralla.41

Vad hargjorts Vad börgöras 40 l-lurskallSverigemåbättre Ensamladvapenlagstiñning.44 förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 - Kontrolleradochifrågasatt Bulvanerochannat.47 intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 polisen.74 - Styrningenav De39stegen.Läkemedelsutredningarunder

Bostadsrättsregister.80 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Utvecklingssamarbete rättsområdet. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 Östeuropa.86 Socialavgiñs1agen.67 DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 utbildningocharbetsfördelning.88 - Ungai ohälsoforsäkringen. Stegetföre.Nedslagi det lokalabrottsförebyggande Tid foraktivitetochutveckling.106 arbetet.90

Kommunikationsdepartementet Utrikesdepartementet ITochregionalutveckling. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall 120exempelfrånSverigeslän.19 enöversyn.29 - IT-kommisionenshearingominfrastrukturen NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.96 fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagenl997-10-24.20 Försvarsdepartementet Problemmedinbäddadesysteminför Säkrarekemikaliehantering.13 anordnad IT kommissioneni Hearing av Utlandsstyrkan.30 samverkanmedlndustriförbundetoch Statskontoret

Försvarsmaktsgemensamutbildningför 21 1997-11-14. framtida 42 Identifieringochidentitetidigitalamiljöer.

Sotningiframtiden.45 från hearingden12november1997. Referat en Sverige - Räddningstjänsteni IT-kommissionensrapport4/98.36

RäddaochSkydda.59 taxfreeförsäljningenavvecklas - Konsekvenser attav

inomEU.49 Socialdepartementet

Tänderhelalivet

nyttersättningssystemför vuxentandvård.2 -

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Hur offensivIT-användningkan skapatillväxt förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69

for mindre företag.Ettrådslaganordnatav DUKOM Distansutbildningskommittén.

IT-kommissionenpå uppdragavKommunikations- Pådistansutbildning,undervisningoch lärande.

departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Kostnadseffektivdistansutbildning.83

och Industriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1 DUKOM Distansutbildningskommittén.

18.54 Flexibelutbildning distans.84

lT ochnationalstaten.Fyrañamtidsscenarier. IT-kommissionens 6/98.58 J ordbru ksdepa rtementet rapport Nya tider,nyaförutsättningar... Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. IT-kommissionensrapport8/98.65 Översyn ñskeriadministrationen 24 av m.m. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. LivsmedelstillsyniSverige.6 l

Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och urförsök.75

IT-kommissionen,Rosenbad997-l 12-04, Analysera 108 mera. lT-kommmissionensrapport7/98.K.70

IT ochregionalutveckling. Arbetsmarknadsdepartementet

erfarenheterfråntrehearingarundermarsl998. Välfärdensgenusansikte.3 IT-kornmmissionensrapport9/98.80 Mänpassaralltid Nivâ- ochorganisationsspecifika

processermedexempelfrånhandeln.4 Finansdepartementet Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch Omstruktureringarochbeskattning.l maktdiskurser.5

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektivaav Ty makten dinär Myten detrationella om försäkringar.7 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Integritet- Effektivitet- skattebrott.9 Utstationering arbetstagare.av 52

Självdeklarationochkontrolluppgifter Främjandelagen översyn.107 - en förenkladeförfaranden.12 - E-pengar näringsrättsligafrågor.14 Kulturdepa rtementet - Engräns enmyndighet 18 - SamordningavdigitalmarksändTV. 17 Försäkringsgaranti.

Ettgarantisystemför forsäkringsersättningar.22 Närings- och handelsdepa rtementet

Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch Statenochexportfinansieringen.23 försäkringsbolag.27 Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.53 Avdrag for ökadelevnadskostnadervid änsteresa Bättreochmertillgängliginformation. ochtillfälligtarbete.56 Småforetagsdelegationensrapport 64 Kommunalafinansförbund.72 Kompetensi småföretag. Försäkringsföreningar-ettrefonneratregelsystem82 Småforetagsdelegationensrapport 77 Premiepensionsmyndigheten.87 Regelförenklingforframtiden.

Småföretagsdelegationensrapport4.78 Utbildningsdepartementet Greppet attvändaenregionsutveckling. Campusfor konst10 - RapportfrånSöderhamnskommittén.89 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Godaidéer omsmåföretagochsamverkan. inomolikaområden.l l Småforetagsdelegationens rapport 92 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Kapitalforsörjningtill småföretag.

Situationeninför ochunderförstaåretmed Småforetagsdelegationens 93 rapport kunskapslyftet.5 1 Förslagskatalog.

DUKOM Distansutbildningskommittén. Småföretagsdelegationens rapport 94 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Konkurrenslagensregler företagskoncentration. om IT-stöd.57 Bilaga.98 + FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66-

Lämpli avpersonalinom

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

In rikesdepartementet Historia,ekonomiochforskning. Femrapporteromidrott. 33 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstrument.71 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.73 Idrott ochmotionfor livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluñslivetsorganisationer.76

kommunalförnyelseochkompetens- Nya grepputveckling.91 accepteraBetänkandefrån dennationellasamordningskommitténförEuropaåretmotrasism.99 Harrasismentagit slutnu Bilagatill betänkandefrån dennationellasamordningskommitténförEuropaåret motrasism.100 Minskaregleringenavkommunerochlandsting.105

Milj Grönanyckeltal-Indikatorer forettekologiskthållbart samhälle.15 Förordningar miljöbalken. Bilagor.+ 3 5 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningeniMalåkommun1997.62 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkfornaturvård.95

|.|-|4.."|1.|;.- Punu kxvnwnNriu

POSTADRESS: STOCKHOLM m6 47 AX08-690 91 9:. TELEFON:O8-6909I 90 E-posr: fritzes.order@liber.se FRITZESINTERNETBOKHANDEwwwjritzesse .

ISBN 91-38-20996-9 ISSN 0375-250X