Vad får vi för pengarna? resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

får för

Vad vi

pengarna

Resulta av till vissa - tstyrnin g statsbidrag inom det sociala området organisationer

SOU 1998: 38

l Statens offentligautredningar WW 1998:38 w Socialdepartementet

får Vi för

Vad

pengarna

Re av statsbidrag till Vissa - sultatstyrning inom det sociala området organisationer

Betänkande av Statsbidragskommittén Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes 0rder@liber. se

.

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslagsfoto: Ingegerd Knutsson

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20876-8 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Regeringen beslutade den 6 1997 att tillkalla kommitté för att

mars en

över formerna för statsbidragsgivningen till vissa nykterhetsorganise sationer och till vissa andra organisationer verksamma inom det sociala området. Med stöd bemyndigandet förordnades den 1 maj kansli-

av rådet Gert Knutsson som kommitténs ordförande.

Som ledamöter förordnades fr.o.m. den l maj 1997: kanslirådet Sören Kindlund, departementssekreteraren Torbjörn Eklund, direktören Leif Näver och enhetschefen Ylva Arnhof. Departementssekreteraren Torbjörn Eklund entledigades den 25 augusti och i hans ställe förordnades samma dag kammarrättsassessom Christian Groth.

Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den l maj 1997: förbundsordföranden Angela Beausang, direktören Gunborg Brännström, förbundssekreteraren Inge Fäldt, direktören Björn Hibell, förbundssekreteraren Karl-Axel Johansson, dåvarande förbundsordföranden Sofia Modigh, kassören Ingemar Rosén samt organisationssekreteraren Ulf Wallin.

Till kommitténs sekreterare förordnades fr.o.m. 1 april 1997 utredaren Karin Bodell. Betänkandet har redigerats assistenten Anna Florell.

av

Utredningen har antagit namnet Statsbidragskommittén.

I föreliggande betänkande vidareutvecklar utredningen resultatstyrningen för några de s.k. föreningsbidragen. För närvarande pågår flera

av utredningar har i uppdrag att vidareutveckla och verksamhets-

som

den ansats för resultatstyming som presenterats i Ds 1997:36 anpassa "Resultatstyming Föreningsbidrag". Statsbidragskommittén lämnar sitt

av betänkande bland de första av dessa utredningar. Det är vår förhoppning att vårt betänkande kan fungera idé- och inspirationskälla för såväl

som andra föreningsbidrag som statliga bidrag iallmänhet.

Utredningens ledamöter står eniga bakom betänkandet. De sakkunniga Sofia Modigh och Ulf Wallin har lämnat ett gemensamt särskilt yttrande.

I och med överlämnandet av betänkandet är vårt uppdrag slutfört.

nu

Stockholm i februari 1998

Gert Knutsson

/Karin Bodell

Innehåll 7 5.5 Hörande Folkhälsoinstitutet 149

Bilaga 2: Bidragsmottagande organisationer 1992/93-1997 samt

eventuellt tillkommande för C2-anslaget 159 Bilaga 3: Bidragsmottagande organisationer FHI:s projekt-

av

medel bå 1995/96 161 Bilaga 4: SoS meddelandeblad 163 Bilaga 5: Idag gällande förordningar 167 Bilaga 6: FHI:s fördelning projektmedel 1992/93-1995/96 171 Bilaga 7: Antal organisationer fått organisationsstöd från

som

SAMN och SoS samt även projektstöd från FHI 179

Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag över de statliga organisationsbi-

att se dragen till frivilligorganisationer som Verkar inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Översynen skall resultera i ett nytt bidragssystem med en ökad resultatstyming jämfört med det nuvarande systemet. I direktiven betonas också vikten att det bidragssystemet konstrueras så att förnyelsearbete

av nya och samverkan av olika slag uppmuntras och stöds.

En viktig utgångspunkt för utredningens förslag är de beskrivningar

lämnas i kapitel Beskrivningama omfattar både hur bidragshansom teringen ut idag och översiktliga redogörelser vad de här aktuella

ser av frivilligorganisationema använder organisationsstöden till. Totalt rör det sig ett 40-tal organisationer.

om

I fokus för organisationsbeskrivningarna står att ge en bild av vilken omfattande och mångfacetterad verksamhet som pågår i dessa frivilligorganisationer sammantaget. Med nödvändighet har därmed inte organisationemas alla åtaganden och insatser kunnat fångas. Syftet är att beskriva vad organisationerna huvudsakligen gör inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt inom området våld mot kvinnor.

En sammanställning, alla ett eller annat sätt är inblandade

av som i bidragshanteringen för här aktuella organisationsstöd, visar att inte mindre instanser är inblandade i denna procedur.

än sex

Beskrivningen hur den nuvarande bidragshanteringen ser ut och

av fungerar diskuteras utifrån ett antal punkter. Inslagen av förnyelse och samverkan olika slag är på det hela taget ganska små och utred-

av ningen att det finns effektivitetsvinster att göra i det nuvarande

menar bidragssystemet.

En diskussion ett effektivt bidragssystem måste, enligt utred-

om ningen, omfatta såväl den bidragsansvariga instansen som de frivilligorganisationer får bidrag och deras skicklighet i att fördela respek-

som tive använda erhållna bidrag.

De bidragsansvariga instanser som ägnas mest uppmärksamhet är den s.k. Samarbetsnämnden och Socialstyrelsen. Av dessa båda har Socialstyrelsen ett betydligt mer aktivt sätt att fördela bidrag på än vad Samarbetsnämnden uppvisar.

10 Sammanfattning

Det är stor skillnad, i villkor och krav, på att få ett organisationsbidrag från Samarbetsnämnden och på att få ett från Socialstyrelsen. Skillnaderna gäller både vad som skall uppfyllas vid ansökningstillfallet och hur användningen av bidraget skall återrapporteras.

Dessa skillnader ger uttryck for att bidragen som Samarbetsnämnden respektive Socialstyrelsen ansvarar för har olika karaktär. Samarbetsnämnden styrs av en förordning i vilken anges vilka organisationer som skall få bidrag. Möjligheten att inbjuda andra organisationer till att söka av bidraget har därmed varit obefintlig. Socialstyrelsens bidragsfördelning styrs av årliga regleringsbrev samt även förordning. Social-

av en styrelsens styrdokument har lämnat öppet för myndigheten att själv bedöma vilka organisationer som skall tilldelas bidrag.

Utredningen berör också på ett översiktligt plan andra statliga bidrag, kommunala bidrag och bidrag från landstingen. En uppskattning av det totala samhälleliga stödet till dessa organisationer visar att

ca 200 000 000 kronor betalas ut per år. Av dessa medel utgör de statliga organisationsstöden ca 30 %.

Den statliga budgetprocessen, vissa förändringar i denna och vad dessa betyder för resultatstyrningen föreningsbidragen berörs. Vidare

av redovisas tidigare och pågående utredningar handlar resultat-

som om styrning av föreningsbidrag. En översiktlig genomgång Socialdepar-

av tementets övriga föreningsbidrag görs också, bl.a. med avseende på hur långt utvecklingen av resultatstyrningen kommit för dessa.

Utredningen konstaterar att för de allra flesta av Socialdepartementets föreningsbidrag är resultatstyrningen låg eller så förekommer den inte alls. För bidragen till organisationer verksamma inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor är resultatstyrningen låg. För den del bidraget Socialstyrelsen

av som ansvarar för är dock en resultatorientering av bidraget under utveckling.

Flera orsaker medför att resultatstyrningen det aktuella bidrags-

av anslaget är låg. Dessa gås igenom i den probleminventering görs i

som kapitel En viktig orsak är att det saknas ett tydligt formulerat mål,

som anger varför samhället lämnar dessa bidrag till frivilligorganisationema och vad samhället önskar åstadkomma med bidragsgivningen. Utan ett tydligt formulerat mål går det varken att mäta nyttan med bidraget eller att bedöma dess effektivitet.

För att komma till rätta med de olika problem utredningen

som uppfattat föreligger med dagens bidragssystem lämnas, i kapitel fem olika förslag. Förslagen handlar inte bara att öka resultatstyrningen.

om Det är också viktigt att bidragssystemet är enhetligt och att staten behandlar frivilligorganisationemas bidragsansökningar på ett likvärdigt sätt.

Förslagen är följ ande:

myndighet skall för bidragshanteringen. Utredningen före-

en ansvara

slår Socialstyrelsen

till stöd för bidragshanteringen skall finnas en förordning som ger

grund för alla de aktuella organisationemas ansökningar och

samma återrapporteringar. Förordningen vilka typer av organisationer

anger

kan söka verksamhetsbidraget samt vilka insatsområden som

som av verksamhetsbidraget kommer att följ as upp gentemot. Insatsområdena

är utbildning, infonnation/opinionsbildning samt olika former av

stödjande socialt arbete

till stöd för bidragshantering innebär ökad resultatstyrning

en som

formuleras Verksamhetsmål i regleringsbrev

för att följa och påverka utvecklingen det bidragssystemet skall

av nya

ett råd, bestående berörda frivilligorganisationer, inrättas

av

för att den förebyggande aspekten inte skall komma i skymundan

föreslås att Folkhälsoinstitutet skall höras innan beslut om bidrag

meddelas

Varje år skall alla organisationer erhåller bidrag lämna ekonomisk

som redovisning och i denna ange bidragets andel av organisationens omslutning. Därtill skall lämnas information om uppnådda resultat inom de olika insatsornrådena. Vart tredje år skall organisationerna även lämna redogörelse för vilka resultat uppnåtts inom de olika in-

en som satsområdena under den gångna treårsperioden.

Utredningen har valt att undanta Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN. Här föreslår utredningen istället att ett avtal sluts direkt mellan förbundet och Socialdepartementet.

1998:38 13 SOU

Förordning statsbidrag till organisationer som bedriver frivilligt om socialt arbete;

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelse

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter statsbidrag till orgaom bedriver frivilligt socialt arbete inom områdena alkohol nisationer som och narkotika, barn och deras familjer samt våld mot kvinnor utsatta m.m. Syftet med statsbidraget är att stödja organisationerna i deras arbete med att förstärka och komplettera de samhälleliga insatser som genomförs inom de angivna områdena stat, landsting och kommun genom av utbildningsinsatser, infonnations- och opinionsbildande insatser eller olika former stödjande socialt arbete. av

Förutsättningar för statsbidrag

2 § Statsbidrag får lämnas till organisation som

l bedriver frivilligt socialt i arbete, i form förebyggande eller vårav dande insatser, huvudsakligen inom något av de områden som anges

i 1 2 riksorganisation har regional eller lokal verksamhet i minst är en som tio län, har fastställda stadgar och är demokratiskt organiserad, 4 har bedrivit verksamhet inom något de områden anges i 1 § av som under minst två år, och 5 har formulerat treårsplan med beskrivning av vad organisaen en tionen planerar att genomföra för verksamheter under denna period.

3 § Statsbidrag får, det föreligger särskilda skäl, även lämnas till om organisation inte uppfyller de villkor i 2 § 2 eller Vid som som anges bedömning tilldelning bidrag i dessa fall skall särskilt beaktas av av behovet fömyelsearbete inom det område där organisationen är av verksam.

Formen för statsbidraget

4 § Statsbidrag enligt denna förordning betalas ut ett årligt verksom samhetsbidrag. I verksamhetsbidraget får ingå bidrag till löpande kost-

nader för administration av verksamheten. Viss andel bidragsanslaget kan efter beslut regeringen eller av av bidragsgivande myndighet tas i anspråk för utvärdering statsbidraget. av

Beslutande myndighet m.m.

5 § Beslut i fråga om bidrag enligt denna förordning meddelas av Socialstyrelsen efter hörande Folkhälsoinstitutet. av Ansökan om bidrag skall göras skriftligen hos Socialstyrelsen inom den tid denna bestämmer. Socialstyrelsen får meddela som närmare föreskrifter om vilken utredning sökanden skall in. som ge

6 § Socialstyrelsen skall löpande följa användningen lämnade upp av

bidrag.

Redovisning

7 § Senast tre månader efter ett verksamhetsårs utgång skall organisa-

tion som har fått bidrag in redovisning verksamheten till ge en av Socialstyrelsen. Denna redovisning skall innehålla beskrivning de en av genomförda insatserna under det gångna året, redogörelse för de en planerade insatserna under det kommande året ekonomisk samt en redovisning med angivande statsbidragets andel den totala av av omslutningen för vart och dessa år. ett av De organisationer som har erhållit statsbidrag under tre års tid skall senast tre månader efter utgången denna period in ekonomisk av ge en

redovisning samt en verksamhetsredovisning för hela treårsperioden

som innehåller beskrivning insatserna i förhållande till de en av uppställda verksamhetsmålen.

Överklagande

8 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1999 då

förordningen

1977:486 om statsbidrag till organisationer bedriver nykterhetssom arbete och förordningen 1983:731 statsbidrag till organisationer om för stöd till missbrukare skall upphöra att gälla. m.m.

1 Inledning

1 l

Uppdraget

. beslutade den 6 1997 att tillkalla kommitté för att Regeringen mars en formerna för statsbidragsgivningen till vissa frivilligorganisationer se över verksamma inom det sociala området. De frivilligorganisationer som de verkar inom något områdena alkohol och narkotika, avses är som av barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Kommittédirektiven utsatta återfinns i sin helhet i bilaga Som utgångspunkter för kommitténs arbete anger regeringen,

de riktlinjer presenteras i Inrikesdepartementets rapport, - som Resultatstyming Föreningsbidrag Ds 1997:36, av den nationella handlingsplanen för alkohol- och -

drogförebyggande arbete,

den nationella handlingsplanen för brottsförebyggande arbete. -

Allmänt pågår arbete med att stärka resultatstymingen av offentliga ett Inrikesdepartementets rapport är del i detta arbete och med medel. en stärka resultatstymingen s.k. föreningsbidrag. Kommittéfokus på att av direktiven framhåller särskilt att de riktlinjer som dras upp i rapporten angående de tekniska formerna för bidragsgivningen till frivilligorganisationema är viktiga utgångspunkter. Av direktiven framgår vidare att det nuvarande bidragssystemet skall bl.a. i förhållande till vad anförs i Inrikesses över och prövas som departementets rapport. Prövningen bör inkludera lagregleringen inom området, kriterierna och formerna för bidragsgivningen, administratioden samt formerna för uppföljning och utvärdering. Översynen nen av skall resultera i förslag till nytt bidragssystem för de berörda friett villigorganisationema. I det bidragssystem skall föreslås skall även de nationella nya som handlingsplanerna för alkohol- och drogförebyggande insatser samt brottsförebyggande insatser beaktas. Dessa aktualiseras i sammanhanfrämst utifrån den lokala och regionala mobilisering idag blir allt get som viktigare inom dessa områden. I direktiven omnämns att inte minst

16 Inledning

alkoholpolitikens förutsättningar har ändrats i och med EU-inträdet och den ökade internationalisering Sverige upplever. I kölvattnet som på dessa förändringar blir de traditionella alkoholpolitiska instrumenten mindre verksamma i arbetet med att minska alkoholens skadeverk-

ningar. Redan innan denna kommitté tillkallades arbetade

en arbetsgrupp

inom Socialdepartementet med den särskilda frågan statsbidragsom

givningen till nykterhetsorganisationerna Arbetsgruppen, S l996:B,

för att över bidragsgivningen till organisationer verksamma se inom alkoholområdet. Efter hand framkom emellertid behov vidga av att frågeställningarna till att omfatta hela det område berörs anslasom av get C2. I och med att denna kommitté tillkallats har så också skett. I direktiven står att även anslaget C1 skall ingå i utredningens översyn. Vid underhandskontakter med departementet har framkommit detta att är felaktigt; översynen omfattar endast bidragsanslaget C2.

I direktiven framhålls betydelsen det

av att nya bidragssystemet

konstrueras så att förnyelsearbete och samverkan olika slag av uppmuntras och stöds.

1.2 Utredningens arbete

Utredningen har haft två huvuduppgifter. Den har varit ena att se över nuvarande bidragssystem och bedöma effekterna detta på antal av ett punkter. Den andra har varit att, mot bakgrund översynen, föreslå av ett nytt bidragssystem som ligger i linje med de förslag Inrikesdepartementet lagt i den nämnda rapporten "Resultatstyming av Föreningsbidrag" Ds 1997:36.

Mot bakgrund av detta har utredningen sett det central som en uppgift att införskaffa och sammanställa beskrivningar och redogörelser för hur bidragssystemet fungerar idag. För undvika alltför att snäva avgränsningar har utredningen även valt att beskriva och redogöra för andra former av bidragshanteringar än de strikt ligger som inom utredningens uppdrag; bl.a. ingår Folkhälsoinsitutets FHI s.k. projektmedel

i beskrivningarna.

Beskrivningarna av bidragssystemet fokuserar främst på instanser inom bidragsanslaget C2. För att få förståelse vilka en av verksamheter och vidden verksamheter bidragen används av som till, har utredningen gjort en översiktlig sammanställning organisationernas verksamhet. av Insamlingen av material till dessa beskrivningar och redogörelser har utredningen själv stått för. Ledamöterna och tillika

myndighetsrep-

resentantema, liksom sakkunniga och tillika

organisationsrepresentan-

tema har bistått med omfattande underlag till de beskrivande avsnitten.

Inledning 17

Tillgången på relevant litteratur inom utredningens område är begränsad. Det bakgmndsmaterial som utredningen använt i framtagandet av betänkandet begränsar sig till rapporten "Resultatstyming Föreav ningsbidrag". Av denna anledning saknar betänkandet litteraturangivelser. Betänkandet har karaktären av ett utvecklingsarbete. I direktiven anges att samråd skall ske med organisationer är som verksamma inom utredningens områden. Detsamma gäller berörda myndigheter Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet samt Svenska kommunförbundet. Representanter för samtliga dessa har ingrupper gått i kommittén antingen som ledamöter eller sakkunniga. Den som breda sammansättningen på utredningen har inneburit att arbetet i kommittén präglats av mycket resonerande och utbyte tankar. av Under arbetets gång har diskussioner även förts med organisationsrepresentanter som inte varit förordnade i kommittén. Sådana diskussioner har aktualiserats och förts mellan olika organisationer, i vismen sa sammanhang har även sekretariatet haft underhandsdiskussioner med organisationer som inte haft representation i utredningen. Därtill har utredningen haft kontakter med andra utredningar som också arbetat med översyner statsbidrag till frivilligorganisationer. av Dessa översyner gäller statsbidragen till idrottsrörelsen, invandrarorganisationema samt de föreningsbidrag Utrikesdepartementet förfogar som över. sekretariatet har också haft underhandskontakter med utvecklingsenheten på Finansdepartementet i vissa detalj frågor. Utredningen har även gjort studiebesök i Danmark, Norge och Finland. Material har också inhämtats från Island.

1.3 och

Förkortningar begrepp som utredningen använder

Nedan anges i rapporten förekommande frivilligorganisationers förkortningar där så finns och För de förbund ingår i rörnamn. som en else finns även detta redovisat.

Riks-alna Riksorganisationen för alna-råd

ALRO Alkoholproblematikernas riksorganisation

BRIS Barnens rätt i samhället

orlignippen

18 Inledning

CAN Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning

Convictus DKSN De kristna samfundens nykterhetsrörelse DKSN: består av de kristna samfundens

s ungdomsråd ungdomsförbund

Den öppna dörren FACO Familjehemmens Centralorganisation FR Familjehemmens riksorganisation

Forum för frivilligt socialt arbete

Förbundet mot droger FF Föreningen fruktdrycker FMN Föräldraföreningen mot narkotika

Hassela Solidaritet IOGT-NTO- består av IOGT-NTO för vuxna, IOGT-NTO:s rörelsen Juniortörbund, Ungdomens Nykterhetsförbund

GINF och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

N SF

JHF Jämvägsanställdas helnykterhetsförbund

KSAN Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i

alkohol- och narkotikafrågor Latinamerikanska kvinnors förening LP-stiftelsen Länkens kamratförening

SMR Sveriges mansjourers riksorganisation

MHF-rörelsen består av Motorföramas helnykterhetsförbund

GVIHF och Motorföramas helnykterhets

förbunds ungdomsförbund MHF ungdom

- Nobba brass och nubbe Nykterhetrörelsens landsförbund

Nykterhetsrörelsens landsråd namnbyte från

NLF till NLR 1997

Riksförbundet för behandlingshem RFFR Riksförbundet för familj ers rättigheter RFHL Riksförbundet för hjälp

läkemedelsmissbrukare RFF Rikskommittén för familj evård RFMA Riksförbundet mot alkohol- och

narkotikamissbruk RISK Riksförbundet mot kvinnlig könsstympning ROKS Riksorganisationen för kvinnojourer

Sociala kommittén i Tensta

Stiftelsen kvinnoforum SCI Stödcentrum mot incest Friskport- består av Svenska frisksportförbundet SFF rörelsen och Frisksportamas veteranförbund

Svenska narkomanvårdsförbundet

Svenska nykterhetsvårdsförbundet SAN Sveriges akademikers nykterhetsförbund

Blâbands- består Sveriges blåbandsförbund SBF och

av rörelsen Sveriges blåbandsungdom SBU

Sveriges ensamföräldrars riksorganisation SIMON Sveriges invandrare mot narkotika SKR Sveriges kvinnojourers riksförbund SLN Sveriges lärares nykterhetsförbund SPHF Sveriges polisers helnykterhetsförbund

Sällskapet länkarna

Verdandi VB Vita bandet

l Nedan anges i rapporten förekommande myndigheter samt bidragsfördelande organ och deras förkortningar. FHI Folkhälsoinstitutet NIA Nämnden för internationella adoptioner SAMN Samarbetsnämnden för fördelning av

statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer mil.

SoS Socialstyrelsen

Nedan anges utredningens olika sätt att uttrycka de tre undersökningsområden som ingår i utredningens uppdrag. l Förebyggande och vårdande insatser inom alkohol- och narkotika-

området benämns i utredningen ofta som insatser inom alkohol- och

narkotikaområdet. Även det kortare uttrycket alkohol/narkotika

förekommer.

2 Utsatta barn och deras familjer förkortas ofta utsatta barn

3 Området våld mot kvinnor förekommer på några ställen tillsammans

med utsatta barn och deras familjer och benämns då som våld inom

familjen m.m.

I området våld mot kvinnor m.m. ingår förutom kvinnojourerna också mansjourerna.

2 Bakgrund

2.1 Något om den

statliga budgetprocessen

Den statliga budgetprocessen har under de senaste årtiondena genomgått flera omfattande förändringar. Riksdagen beslutade

1996 om en rambudgetmodell med ett utgiftstak för de offentliga utgifterna och ramar för 27 utgiftsområden. Vidare har riksdagen även beslutat om en lag om statsbudgeten SFS 1996:1059. En ny förordning om myndigheternas årsredovisning SFS 1996:882 har beslutats liksom nya tillämpningsföreskrifter från Riksrevisionsverket RRV. Detta i kombination med att riksdagen vid flera tillfällen påtalat betydelsen av att all statligt finansierad verksamhet skall reslutatstyras, är viktiga utgångspunkter för utredningens överväganden och förslag.

I den kompletteringsproposition som presenterades våren 1994 prop. 1993/942150 underströks att förändringarna i budgetprocessen också skulle förstärka riksdagens styrning av sakpolitiken. Regeringen påminde då om de ursprungliga målsättningarna när det gäller resultatstyrningens omfattning och instrument och pekade på att resultatstyrningen måste få större genomslag i all statligt finansierad verksamhet, samt de verksamheter som inte är statligt finansierade där staten är

men huvudman, har ett ägaransvar eller annat sätt ett ekonomiskt intresse. Riksdagen underströk att resultatstymingen skall omfatta statens totala verksamhet, dvs. även s.k. sakanslag samt övriga transfereringar, bolag och stiftelser bet 1993/94:FiU20.

Olika metoder for styrning av statligt finansierad verksamhet har varit föremål för diskussion under den senaste tjugoårsperioden. De styrformer som brukar förekomma är:

0 regelstyming: en förordning eller lag reglerar vad som skall göras och

hur det skall göras t.ex. när det gäller barnbidrag,

- 0 resursstyming, även kallad budgetstyming: en ekonomisk ram anger

resurser som ställs till en verksamhets förfogande, 0 organisationsstyrning: att skapa nya myndigheter eller att ange orga-

nisationsstrukturen, 0 personalstyming: att utnämna personer till höga tjänster,

informell styrning: genom underhandskontakter,

24 Bakgrund

0 indirekt styrning: att genom uttalande och handlingar markera sin syn på olika frågor, 0 upphandling: att genom avtal/kontrakt upphandla en viss vara eller tjänst för ett fastställt belopp, 0 efterfrågestyming: att genom att sälja varor och tjänster med full kostnadstäckning varvid marknaden får avgöra verksamhetens omfattning och 0 mål- och resultatstyming: styrning genom mål, ibland att genom precisera vilka resultat som skall uppnås, utifrån verksamhetens eller organisationens tidigare uppnådda resultat.

Ofta förekommer olika styrformer i kombination.

2.2 Statliga bidrag

Statsbidrag utgår till bl.a. hushåll, företag, kommuner, organisationer och olika internationella åtaganden. Dessa bidrag motsvarar totalt ca 60 % av statsbudgetens totala utgifter Främst används bidragen för att uppnå fördelningspolitiska mål men även för att korrigera för s.k. marknadsmisslyckanden. Det finns, ihuvudsak, två övergripande motiv för att anslå statsmedel till en verksamhet:

a att styra en verksamhet for att försöka uppnå effekter inte som annars skulle ha uppkommit b att omfördela medel

Statsbidrag till föreningar och deras verksamhet har utbetalats under lång tid. Det övergripande skälet har varit att understödja verksamheter som bedömts vara värdefulla för samhället helhet. Därutöver har syftena som med bidragen varierat kraftigt inom de olika samhällssektorema. Gemensamt för alla bidrag till föreningslivet är att organisationerna skall ges förutsättningar att existera, utvecklas och leva vidare. Därtill kommer i vissa fall även andra önskemål med bidragsgivningen. Staten försöker genom bidragen påverka utveckling t.ex. minska alkoholen konsumtionen i olika åldersgrupper eller förbättra folkhälsan på annat sätt. I dessa fall har staten gjort bedömningen att föreningslivet är en betydelsefull part i detta arbete.

1Ds 1992:46

2.3 Tidigare utredningar

Bidragen till föreningslivet har under den senaste tioårsperioden granskats av flera utredningar. Detta har varit en naturlig del i det skifte av styrsystem som pågått genom mål- och resultatstymingens introduktion. Resultatstymingen av de statliga medlen handlar behovet att om av kunna påvisa vilka resultat och effekter som uppnås i olika verksamheter som helt eller till delar använder offentliga medel i sin verksamhet. Föreningslivet har inte haft några mer omfattande invändningar mot

de förslag som redovisats av utredningarna. Vid remissbehandlingama

har det i stället framkommit ett stöd för en utveckling som underlättar en förnyelse och utveckling av verksamheten.

Folkrörelseutredningen

De statliga bidragen till föreningslivet blev första gången föremål för granskning i mitten på 1980-talet då Folkrörelseutredningen i betänkandet "Mål och resultat" SOU 1988:39 konstaterade att det saknades en samlad syn på bidragsgivningen till ideella organisationer. Utredningen ansåg vidare att målen för bidragen många gånger var oklart formulerade och att det var svårt att utläsa effekterna de olika bidragen. Utav redningen fäste även stort avseende vid åtgärder kunde bidra till att som öka kunskapen om organisationerna och deras verksamhet och menade att detta skulle förbättra möjligheterna att övergå från regelstyming till målstyrning av bidragen. Utredningen sammanfattade sina synpunkter på behovet principer för statens stöd till föreningslivet i följande sju av punkter:

En ökad kunskap om föreningslivets roll i samhället och dess utveckling skall ligga till grund for framtida bidragsgivning en

grundad på statistikbearbetning och forskning.

Vissa gemensamma principer skall vägledande för all statlig vara bidragsgivning. En samlad syn underlättas om man delar in bidragen i allmänna bidrag och resultatinriktade bidrag. Uppdragsersättningar bör avföras från bidragsdiskussionen, då dessa i egentlig mening inte är bidrag till föreningslivet. En viktig grund för bidragsgivningen skall vara verksamhetens inriktning och omfattning. En utvecklad dialog om bidragsfonner och vilka resultat eftersom strävas skall uppmuntras. En sådan dialog organisationerna bättre ger möjligheter att påverka bidragsgivningens inriktning. Riksdagen bör fastställa övergripande mål och ekonomiska för ramar bidragen.

26 Bakgrund

En framtida bidragsmodell bör bygga mer på målbeskrivningar än på

detaljstyming. Nuvarande kontroll kan ersättas utvärderingar av

av måluppfyllelse och önskade resultat. Bidragen bör utformas på långsiktigt sätt och utvärderingen

ett mer ske med treårsintervall. Bättre samordning av bidragsgivningen bör eftersträvas i regerings-

kansliet. Genom att vart tredje år lämna rapporter till riksdagen skapas

förutsättningar för samlade diskussioner om bidragens mål och in-

riktning.

Statligt föreningsstöd en kartläggning Statskontoret 1991:6

-

följd folkrörelseutredningens förslag fick Statskontoret den Som en av 26 april 1990 regeringens uppdrag att genomföra en kartläggning av stödet till föreningslivet.

Statskontoret fann i sin studie att bidragssystemet var hårt styrt av regler. Bidragens mål och resultat diskuterades i mycket liten omfattning. I stället fokuserades frågeställningarna i hög grad på regelsyste-

uppbyggnad och de kriterier som angavs som styrande för bidragen. I mens rapporten konstaterades vidare att det i propositioner och författningar fanns målbeskrivningar som visade att staten ursprungligen hade önskat uppnå någon form resultat med bidragen. Målbeskrivningma var dock

av ofta allmänna och oprecisa, men för majoriteten av bidragen fanns det uttalade mål som angav ett önskvärt resultat för bidragen.

Statskontoret identifierade ett antal problem som var knutna till styrningen av bidragen. Dessa bestod huvudsakligen av bristande kunska-

bidragens resultat och effektenTill de olika bidragen fanns även ett per om antal specifika problem knutna, som dock inte behandlades i rapporten.

Statskontoret föreslog att bidragen inpassades i den resultatorienterade budgetprocessen samt pekade behovet av en fördjupad prövning

bidragen. Även bättre samordning bidragen mellan olika statliga av en av och kommunala myndigheter efterfrågades.

Bidragsutredningen

Med Folkrörelseutredningens betänkande och Statskontorets rapport som grund beslöt regeringen den 25 juni 1992 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att över och lämna förslag till de principer som bör gälla

se för statens bidrag till ideella organisationer.

I direktiven till utredningen dir. 1992:81 angavs följande problem med de statliga bidragen:

0 Brister i uppföljning och utvärdering. 0 En stark sektorisering av bidragen. 0 Föreningar har utvecklat ett beroende av statliga bidrag.

Utredningen lämnade i betänkandet "Organisationemas bidrag" SOU 1993:71 ett antal förslag som var avsedda att stärka organisationemas självständiga ställning. Därutöver föreslog utredningen:

0 Den statliga budgetprocessen skall tillämpas på ett sådant sätt att

särskild hänsyn tas till organisationemas särart. 0 Bidragen skall indelas i tre huvudkategorier: organisationsbidrag,

uppdragsersättningar och proj ektbidrag. 0 Mål for verksamheten skall formuleras av organisationerna själva som

även skall utvärdera den statliga finansieringens betydelse iforhållande till målen. Staten skall utvärdera statsbidragens betydelse och berättigande.

0 Klara anvisningar bör utformas av departementen för redovisningar

från centrala organisationer som mottar statsbidrag.

Projektbidrag Statskontoret

- Regeringen beslutade den 25 augusti 1994 att ge Statskontoret i uppdrag att nämnare analysera omfattningen och utformningen av projektbidrag till ideella organisationer i ett förvaltningspolitiskt helhetsperspektiv.

Statskontoret föreslog i rapporten "Projektstöd till ideella organisationer" STKT 1995:12 bl.a.:

0 En gemensam metodik för uppföljning och utvärdering av projekt-

stöd inom olika samhällssektorer bör utvecklas. 0 Medel till myndigheter som fördelas i form projektstöd bör

av sam-

ordnas bättre. 0 De offentliga bidragsgivama bör aktivt sträva efter kontinuerlig

samverkan och erfarenhetsutbyte i fråga om fördelning av projektstöd.

Resultatstyrning av Föreningsbidrag Ds 1997:36

Flera av hittills nämnda utredningar menar att statsbidragen till frivilligorganisationema skall ses i termer av den statliga budgetprocessen, dvs. att de statliga föreningsbidragen bör hanteras på ett likartat sätt som övriga statliga medel i budgetprocessen. När den statliga budgetprocessen tillämpas på detta område är det viktigt att det sker på ett

28 Bakgrund

sådant sätt att särskild hänsyn tas till frivilligorganisationemas särart. Den senaste i raden av utredningar, "Resultatstyming av Föreningsbidrag" Ds 1997:36, har detta som utgångspunkt och redovisar en generell ansats och mall för hur bidragen till frivilligorganisationema kan resultatstyras. Till grund för mallen ligger en genomgång av samtliga statliga föreningsbidrag.

Mallen för resultatstyming har två utgångspunkter. Den ena är att det är bidragen till föreningslivet som skall resultatstyras- inte organisationerna Den andra är att föreningsbidragen kan resultatstyras i större eller mindre omfattning. Hur resultatstymingen för enskilda sektorer eller bidrag skall se ut lämnar utredningen inget svar på utan konstaterar att detta måste verksamhetsanpassas för varje enskilt departement och anslag. Anpassningen ger därmed utrymme för att bidragen får relevanta och godtagbara målformuleringar både för bidragsgivaren dvs. staten, och bidragsmottagarna dvs. organisationerna. Anpassningen är också viktig för att återrapporteringskraven ska bli relevanta och inte för administrativt betungande.

I mallen redovisas tre nivåer av resultatstyming. Nivåerna utgör en distinktion om bidraget fokuserar på en organisation eller om det

av riktar sig till verksamhet samt hur långtgående krav på resultat-

en information ställs. De tre nivåerna sammanfattas

som

Organisationsbidrag

Verksamhetsbidrag

Projektbidrag

För organisationsbidragen är kännetecknande att syftet med bidraget är att stödja den organisation eller den grupp av organisationer som mottar stödet. Bidraget ges utan tydliga krav motprestation och målpreciseringar saknas som regel. Avsaknaden av mål och krav på motprestationer innebär att det är svårt att ställa krav på löpande uppföljning och utvärderingar av den verksamhet som bidraget stödjer. I rapporten konstateras att det rena organisationsbidraget inte går att resultatstyra i någon egentlig mening och inte heller är avsett för det.

Verksamhetsbidragen syftar till att stödja en föreningsdriven verksamhet. Här finns uttalade mål som anger en tänkt motprestation. Därmed finns också en helt annan möjlighet att löpande följa upp och ibland utvärdera om bidraget används ett sådant sätt att det bidrar till att målen för bidraget uppnås. Av rapporten framgår att denna

typ av verksamhetsinriktade bidrag mycket väl kan inlemmas i den statliga budgetprocessen samtidigt som organisationemas särart kan beaktas.

Projektbidragen syftar också till att stödja en föreningsdriven verksamhet men av tillfállig och begränsad karaktär. I praktiken handlar det

Bakgrund 29

ofta forsöks- och utvecklingsverksamhet. För proj finns

om som regel mycket preciserade mål för det enskilda projektet och därmed är möjligheterna goda för att följa upp och utvärdera det enskilda projektet. Proj ektbidragen låter sig därmed också inlemmas i den statliga budgetprocessen. Det krävs dock ytterligare arbete kring hur ett bidragsanslag för projektverksamhet som helhet skall följas och utvärderas.

upp

Av rapporten framgår att bilden, av hur långt processen kommit vad gäller anpassningen av föreningsbidragen till den statliga budgetprocessen och resultatstyrningen, är väldigt varierande för olika anslag. Endast 25 % av anslagen som ingick i kartläggningen hade välut-

en vecklad resultatstyming av aktuella bidrag. I rapporten konstateras att en fortsatt behövs och att den bör ske inom berörda departe-

process ment så att relevanta mål och krav på resultatinfonnation kan utvecklas och tas fram.

En generell slutsats i rapporten är att de bidrag administreras

som fördelas och följs upp statlig myndighet också är de kom-

av en som mit längst vad gäller anpassningen till den statliga budgetprocessen. Detta förklaras med att det på myndigheterna redan finns tradition och

en ett inarbetat system för resultatstyming av statliga medel.

Processen med att resultatstyra föreningsbidragen går för närvarande vidare inom Socialdepartementet i och med denna utredning. Förutom denna utredning pågår också översyner i syfte att öka resultatstyrningen för bidragen till idrotten Dir.l996:84, invandrarorganisationema Dir. 1997:142 samt de bidrag till frivilligorganisationersom Utrikesdepartementet förfogar över. Utrikesdepartementets översyn sker till skillnad från övriga nämnda översyner inom departementet och har beställts av biträdande statssekreteraren i direktiv 971104.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ett flertal statliga utredningar under det senaste decenniet har påtalat brister i helhetstänkandet när det gäller de statliga bidragen till föreningslivet. Utredningarna konstaterar tämligen samstämmigt att det finns anledning att förbättra både styrning och återrapportering av bidragens resultat och effekter. I den senaste

av raden utredningar, nämns, presenteras för första gången tre model-

som ler för hur resultatstyrningen kan se ut.

30 Bakgrund

2.4 stöd till frivilligorganisationer Statligt

inom område

Socialdepartementets

Allmänt bidrag till frivilligorganisationer

om Inom Socialdepartementets område finns flera statliga stöd som är destinerade till frivilligorganisationer. De aktuella stöden är:

statsbidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder statsbidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer statsbidrag till auktoriserade adoptionsorganisationer statsbidrag till sammanslutningar f.d. alkoholmissbrukare mfl

av

statsbidrag till organisationer som arbetar med utsatta barn och

deras familj er statsbidrag till organisationer arbetar med våld mot kvinnor

som statsbidrag till CAN statsbidrag till organisationer som bedriver nykterhetsarbetez

Riksdagen har påtalat att resultatstymingen skall omfatta statens totala verksamhet, det vill säga även så kallade sakanslag samt övriga transfereringar, bolag och stiftelser bet l993/94:FiU 20. En ansats för att resultatstyra föreningsbidrag i ovannämnda Ds 1997:36 "Resultat-

ges styrning Föreningsbidrag". Rapporten ger bl.a. en vägledning i hur

av föreningsbidragen kan resultatstyras i större eller mindre omfattning.

I fokus för denna rapport står anslaget C2. Fem av ovan nämnda statsbidrag ligger under C2-anslaget. Statsbidragen under C2 är organisationsstöd till frivilligorganisationer verksamma inom det sociala området. Organisationsstöden under C2 spänner inte över hela det sociala området utan är begränsade till förebyggande och vårdande insatser inom alkohol- och narkotikaornrådet, insatser för utsatta barn och deras familjer samt till insatser skall motverka våld mot kvinnor.

som

Översynen C2-anslaget har aktualiserats av flera skäl. I Ds 1997:36

av behandlas förekomsten så kallade icke myndigheter som sköter en

av myndighetsuppgift; nämligen att fördela statliga bidrag. Detta fenomen förekommer även inom C2-anslaget där en samarbetsnärnnd sköter delar bidragsfordelningen. Vidare finns anledning att se över hur bi-

av dragen fördelas och vilken samhällsnytta de genererar i kölvattnet av

2Dessa bidrag utgör kommitténs utredningsområde och ligger samtliga under Socialdepartementets anslag C2 Bidrag till organisationer på det sociala området. I avsnitt 2.5 gör utredningen en närmare beskrivning av C2-anslaget och bidragen som ingår där.

Bakgrund 31

intemationaliseringen på olika områden inte minst de förändrade möjligheterna att bedriva traditionell svensk alkoholpolitik. En kort redogörelse för de bidrag som inte ingår i utredningens undersökningsområde ges här nedan. I genomgången dessa bidrag är av bidragsbelopp, benämningar anslag m.m. baserat uppgifter från 1997.

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

Det totala anslaget B3 omfattar 80 394 000 kronor och utbetalas av Socialstyrelsen efter rekvisition till viss verksamhet för med personer funktionshinder. Anslaget är specificerat till sin karaktär och utbetalades till olika verksamheter som bedrivs av Synskadades riksförbund, Föreningen Sveriges dövblinda, Sveriges dövas riksförbund, Stiftelsen Rikstolktjänst, Naturhistoriska riksmuseet, Föreningen rekryteringsgruppen, Neurologiskt handikappades riksförbund och Handikapporganisationemas relcreationsanläggningar. Exempel på verksamheter är anskaffning av ledarhunder för synskadade Synskadades Riksförbund får som statsbidrag till och hjälpmedelsutställningen NHR-Center Neurosom logiskt handikappades riksförbund får statsbidrag till. Socialstyrelsen har i flera år haft i uppdrag, enligt regleringsbrev, att följa de verksamheter bedrivs med bidrag från anslaget. Soupp som cialstyrelsen begär årligen in särskilda uppgifter från respektive organisation. Exempelvis ska Synskadades Riksförbund lämna uppgifter på antalet förmedlade ledarhundar och Stiftelsen Rikstolktjänst lämna uppgifter på antalet timmar tolktjänst.

Bidrag till handikapporganisationer

Socialstyrelsen disponerar anslaget B4, anslagspost 1 omfattar som 129 248 000 kronor. Socialstyrelsen lämnar förslag till regeringen om fördelningen av beloppet enligt bestämmelserna i förordning 1994:951. För att komma ifråga för statsbidrag måste organisationerna uppfylla kriteriema i förordningen. Enligt förordningen ska organisationen bestå till följd varaktiga funktionshinder av personer som av möter betydande svårigheter i sin dagliga livsföring eller anhöriga till sådana personer. Organisationens ändamål ska att förbättra de funktionsvara hindrades livsvillkor och bevaka deras intressen. Organisationen ska vara demokratiskt uppbyggd, ha riksomfattande organisation med en lokalt förankrat föreningsliv och ska partipolitiskt och religiöst vara obunden.

32 Bakgrund

I bedömningen ansökningar använder sig Socialstyrelsen, utöver

av förordningen, de kriterier tidigare Statens handikappråd ställde

av som

när de hade hand om bidragen. upp

Dessa kriterier att organisationens arbete skall inriktas på

anger bättre förhållanden för de funktionshindrade på ett flertal samhällsområden arbete, boende, ekonomi, kommunikationer, kultur, habilite-

ring, rehabilitering, utbildning etc. Den intressepolitiska inriktningen och verksamheten ska bekräftas i stadgar och verksamhetsberättelse. Funktionshindrade ska ha ett avgörande inflytande i organisationen. Inflytandet bör också återspeglas i styrelsens sammansättning och andra beslutande församlingar.

Andra faktorer Socialstyrelsen tar hänsyn till vid bedömningen

som är organisationens utveckling med avseende medlemmar och lokalföreningar, i vilken grad organisationen är representativ för sin målgrupp och organisationens stabilitet och långsiktiga utveckling.

Socialstyrelsen har uppföljningsansvaret för bidraget. Organisatio-

skall årligen med ansökan lämna in stadgar, verksamhetsberättelse nerna och ekonomisk berättelse. Utöver den årliga uppföljningen anlitade Socialstyrelsen 1996 extern konsult som genomförde utvärderingen

en "Granskning statens bidrag till fyra handikapporganisationer".

av

Bidrag till pensionärsorganisationer

Anslaget B4, anslagspost 2 disponeras av SoS och omfattar 2 446 000 kronor. Bidraget styrs av förordning 1994:316. Enligt denna får statsbidrag lämnas till pensionärsorganisationer med minst 30 000 medlemmar. Vidare skall en pensionärsorganisation för att få statsbidrag ha en rikstäckande organisation, vara öppen för alla pensionärer och vara partipolitiskt obunden. Medlemskapet i en pensionärsorganisation skall vara frivilligt. Utöver denna förordning finns inga ytterligare kriterier som SoS tillämpar i bidragstilldelningen. Socialstyrelsen har uppföljningsansvar för bidragen till pensionärsorganisationema. Organisationerna ska årligen i samband med ansökan skicka in stadgar, verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse.

Bidrag till auktoriserade adoptionsorganisationer

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor disponerar anslaget C4 som omfattar 5 916 000 kronor. Av anslaget får NIA betala ut l 583 000 kronor till de auktoriserade adoptionsorganisationema.

Auktorisation får endast ges till organisation som uppfyller kraven i förordning 1977:192. Enligt förordningen får auktorisation ges endast

organisation har stadgar, styrelse, revisorer och vars huvudsak-

som liga syfte är att lämna internationell adoptionshjälp. Verksamheten skall drivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt utan vinstintresse och med barnens bästa som utgångspunkt.

Sex organisationer har fått auktorisation av NIA och är därmed berättigade till statsbidrag. Av adoptionsorganisationemas totala statsbidrag utgör 20 % ett basbidrag till organisationemas basadministration. Resten fördelas beroendet på antalet förmedlade barn, antalet beslut om fönnedling och antalet familjer som står i kö för förmedling.

NIA utövar tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationema enligt lagen 1979:552. Organisationerna är skyldiga att på begäran tillhandahålla NIA de handlingar rör verksamheten. Varje år sänder

som också organisationerna in sina årsredovisningar.

En jämförelse mellan bidragen till frivilligorganisationer inom Socialdepartementets område

Kommittén skall föreslå ett nytt bidragssystem för C2-anslaget. Förslaget skall omfatta kriterier och former för bidragsgivningen samt former för uppföljning och utvärdering av bidragsanslaget. Jämförelsen som här följer fokuserar därför på hur långt resultatstyming av bidragen kommit, och på vilka kriterier som finns för de olika bidragen till frivilligorganisationer inom Socialdepartementets område.

Jämförelsen bidragen kräver studier ömsom hela anslag och

av av ömsom anslagsposter. I jämförelsen refererar vi till nio statsbidrag,

av enligt denna specifikation:

1 Statsbidrag till organisationer som får bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder anslag B3

2 Statsbidrag till handikapporganisationer anslag B4

3 Statsbidrag till pensionärsorganisationer anslag B4

4 Statsbidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare mfl C2, anslagpost 1.1

5 Statsbidrag till organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familjer C2, anslagspost 1.2

2 18-0390

34 Bakgrund

6 statsbidrag till organisationer som arbetar med våld mot kvinnor C2, anslagspost 1.3

Anslagspost 2 inom C2-anslaget är öronmärkt för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN. Statsbidraget till CAN

har en särställning eftersom staten och folkrörelserna har ett gemensamt engagemang i organisationen. Anslaget disponeras Folkhälsoinstitutet för

av utbetalning till CAN som har till uppgift att bedriva och främja upplysning och information inom alkohol- och narkotikaområdet samt ett

vara serviceorgan for folkrörelser och organisationer i deras droginforrnation. Vidare är anslaget inte styrt av förordning och följs inte Departe-

upp. mentet har ändå god insyn i CAN :s verksamhet genom att

verksamhetsberättelsen skickas till Socialdepartementet -

regeringen utser ordföranden -

CAN har en "kontinuerlig kontakt" med Socialdepartementet -

Anslagsposten C222 har av redovisade skäl inte tagits med i jämförelsen vad gäller nivån på resultatstymingen och övriga kriterier.

7 Statsbidrag till organisationer bedriver nykterhetsarbete

som C2, anslagspost 3

8 Statsbidrag till auktoriserade adoptionsorganisationer C4, delar

av NIA:s ramanslag kan tilldelas de auktoriserade adoptionsorganisationema enligt regleringsbrev

Inom Socialdepartementets område finns även projektbidrag här

som aktuella frivilligorganisationer kan söka. Dessa projektmedel finns hos FHI, SoS samt hos Allmänna Arvsfonden. Utredningens uppdrag

är att se över organisationsstöden men utredningen har ändå ansett att

projektstöden inte helt kan lämnas sidan. I den jämförelse utred-

som ningen gör nedan Socialdepartementets olika statsbidrag till frivil-

av ligorganisationer får FHI:s projektmedel exemplifiera och representera förekomsten proj ektbidrag.

av

9 Statsbidrag till organisationer f°ar projektbidrag från Folkhälso-

som institutet anslag A9. Folkhälsoinstitutet betalar ut delar sitt

av ramanslag till frivilligorganisationer som arbetar-förebyggande inom området alkohol och narkotika. För dessa nio angivna bidrag gör utredningen översiktlig genomgång

en av hur långt resultatstymingen av bidragen kommit utifrån fem frågeställningar.

Bakgrund 35

1 Förekomsten målformuleringar för bidragen.

av Genomgången visar att alla bidrag saknar mål. En tolkning formella

av och informella bidragskriterier visar emellertid att sju av nio statsbidrag har ett definierat syfte eller definierad arbetsinriktning som organi-

en sationerna skall uppfylla. För dessa sju gäller:

Handikapporganisationer ska förbättra de funktionshindrades livs- 0 villkor och bevaka deras intressen sammanslutningar f.d. alkoholmissbrukare mfl. ska bedriva 0 av verksamhet riktar sig till och gagnar socialtjänstens klient- eller

som målgrupper inom individ- och familjeomsorgen Organisationer arbetar med utsatta barn och deras familjer 0 som - samma som ovan Organisationer arbetar med våld mot kvinnor 0 som - samma som ovan Organisationer får bidrag till viss verksamhet för personer med 0 som funktionshinder har specificerade arbetsuppgifter i statsbudgeten

som utföres av organisationerna mot ersättning Auktoriserade adoptionsorganisationer ska ha som huvudsakligt 0 syfte att lämna internationell adoptionshjälp Organisationer bedriver nykterhetsarbete ska bedriva nykter- 0 som hetsarbete

2 Bidragskriterier Utredningen har låtit göra en indelning av bidragen i kategorierna organisationsbidrag, verksamhetsbidrag, projektbidrag och upphandling. Upphandlingsbegreppet skiljer sig från bidragsbegreppen på så sätt att det handlar betalning for en specificerad och upphandlad tjänst.

om Med dessa innebörder i begreppen hamnar tre av statsbidragen i kategorin organisationsbidrag, fyra i kategorin verksamhetsbidrag, ett i kategorin proj ektbidrag och ett i kategorin upphandling. Det är emellertid sju nio har inslag av organisationsbidrag. Bidragen fördelar

av som sig på de olika kategorierna på följande sätt:

Handikapporganisationer organisationsbidrag

- Pensionärsorganisationer organisationsbidrag

- Organisationer som bedriver nykterhetsarbete organisationsbidrag

- Sammanslutningar f.d. alkoholmissbrukare mil.

av

verksamhetsbidrag, inslag av organisationsbidrag - Organisationer arbetar med utsatta barn och deras familjer 0 som - samma som ovan 0 Organisationer som arbetar med våld mot kvinnor

- samma som ovan

36 Bakgrund

0 Auktoriserade adoptionsorganisationer verksamhetsbidrag, inslag av organisationsbidrag 20 % 0 Organisationer som får projektbidrag av FHI- proj ektbidrag 0 Organisationer som får bidrag till viss verksamhet för med personer funktionshinder upphandling -

3 Kraven på uppföljningsinformalion från de bidragsansvariga instanserna. För samtliga nio statsbidrag skall uppgifter om organisationemas verksamhet och ekonomi lämnas in.

0 Handikapporganisationer stadgar, verksamhetsberättelse och eko- nomisk berättelse 0 Pensionärsorganisationer - samma som ovan sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare mil. verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse - 0 Organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familjer

- samma som ovan 0 Organisationer som arbetar med våld mot kvinnor

- samma som ovan 0 Organisationer som får bidrag till viss verksamhet för med personer funktionshinder verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning samt särskilda uppgifter exempelvis antalet förmedlade ledarhundar och antalet timmar rikstolktjänst. 0 Organisationer får projektbidrag FHI redovisar som av - en speciell redovisningsblankett måluppfyllelse och det ekonomiska resultatet Auktoriserade adoptionsorganisationer årsredovisningar - 0 Organisationer som bedriver nykterhetsarbete verksamhetsberättelse och bokslut -

4 Genomförda uppföljningar/kartläggningar/utvärderingar

av mer

omfattande art.

För fem statsbidragen har omfattande information av mer om organisationerna och deras verksamheter tagits fram externa konsulter. De av aktuella bidragen är:

0 Handikapporganisationer "Granskning statens bidrag till fyra - av

handikapporganisationer"

0 sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare m.fl. kartläggning - av sex organisationer 0 Organisationer arbetar med utsatta barn och deras familjer som kartläggning av tre organisationer -

Bakgrund 37

0 Organisationer som arbetar med våld mot kvinnor kartläggning

-

nyligen slutförd 0 Organisationer som får projektbidrag av FHI- "Med nyktra ögon"

en kartläggning av nykterhetsrörelsen. "Opåverkad" en kartläggning

organisationemas alkohol- och drogförebyggande arbete i skolan.

av Inom kort publiceras även en kartläggning av metoden Drogkontrakt

5 Kontakten mellan bidragsgivande och bidragsmottagande parter.

Alla instanser som fördelar statsbidrag säger sig ha god kontakt med organisationerna genom handläggande tjänstemäns personliga kontakter, utbildningsdagar och/eller informationsmöten. Bilden kan exemplifieras med detta:

0 Organisationer som får projektbidrag FHI- informationsmöten,

av personliga kontakter och obligatoriskt deltagande i projektledarutbildning för de som beviljats projektbidrag

Genomgången av hur kriterierna i övrigt ser ut för de olika bidragen har utredningen baserat på sju frågeställningar.

1 F örordningsstyrda bidrag

Fem av nio statsbidrag styrs av förordningar:

Handikapporganisationer, SFS 1994:951 Pensionärsorganisationer, SFS 1994:316 Auktoriserade adoptionsorganisationer, SFS 1977:193 Sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, SFS 1983:731

Organisationer som bedriver nykterhetsarbete, SFS 1977:486 och

1991:547

Övriga bidrag styrs av budgetproposition, regleringsbrev och aktuella myndigheters praxis.

2 Krav på riksomfattande verksamhet.

Sju av nio statsbidrag har krav på att den sökande organisationen skall ha riksomfattande verksamhet eller vara en riksorganisation. De bi-

sex dragen är:

0 Handikapporganisationer skall ha riksomfattande organisation

-

med lokalt förankrat föreningsliv

38 Bakgrund

0 Pensionärsorganisationer skall ha rikstäckande organisation och

-

minst 30 000 medlemmar 0 sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare m.fl. skall vara en

-

etablerad riksorganisation 0 Organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familj er

- samma som ovan 0 Organisationer som arbetar med våld mot kvinnor

- samma som ovan 0 Organisationer som får bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder organisationerna skall ha olika typer av riksverk-

samhet

0 Organisationer som bedriver nykterhetsarbete bidraget är avsett

-

för riksorganisationer och det är endast sådana som har kommit

ifråga för bidraget

3 Förekomst kriterier angående demokratiska former och uppbyggnad.

av

Fem av nio statsbidrag har någon typ av kriterie angående demokratisk uppbyggnad. Kraven for de olika bidragen kan sammanfattas med:

0 Handikapporganisationer organisationen ska vara demokratiskt

-

uppbyggd 0 Organisationer som bedriver nykterhetsarbete finns inget speciellt

kriterie om demokratisk uppbyggnad, organisationerna står uppräknade i förordningen

0 Sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare m.fl. ska ha fast-

-

ställda stadgar 0 Organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familjer

- samma som ovan 0 Organisationer som arbetar med våld mot kvinnor

- samma som ovan 0 Auktoriserade adoptionsorganisationer auktorisation får endast ges

-

till organisation har stadgar, styrelse och revisorer

som 0 Organisationer som får bidrag för viss verksamhet för personer med

funktionshinder finns inga kriterier för organisationerna eftersom

-

bidragen är specificerade i statsbudgeten 0 Organisationer som får proj ektbidrag från FHI- finns inget speciellt

kriterie om demokratisk uppbyggnad 0 Pensionärsorganisationer skall vara öppen för alla pensionärer

-

4 Krav på partipolitisk obundenhet.

Två statsbidrag har, i respektive förordning, krav på att mottagande organisationer skall vara partipolitiskt obundna. Statsbidragen går till:

Bakgrund 39

Handikapporganisationer Pensionärsorganisationer

5 Bidragsbeloppetpåverkas av medlemsantal och antal lokalföreningar. För nio statsbidrag tar de handläggande instansema hänsyn

sex av till organisationernas utveckling avseende medlemsantal och lokalföreningar. De sex bidragen är:

Handikapporganisationer medlemsantal och antal lokalföreningar

- Pensionärsorganisationer skall lägst ha 30 000 medlemmar

- Sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare m.fl. förändring av

medlemsantal och antalet lokalavdelningar Organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familjer

- samma som ovan Organisationer arbetar med våld mot kvinnor

som - samma som ovan Organisationer bedriver nykterhetsarbete medlemsantal

som -

6 Statsbidraget med tydligt grundstöd. Tre av nio statsbidrag har ett tydlig grundbidrag. Dessa är:

Pensionärsorganisationer grundbidrag och fördelning baserad på . medlemstal Auktoriserade adoptionsorganisationer- grundbidrag och tre fördel- . ningskriterier Organisationer som bedriver nykterhetsarbete grundbidrag och upp- . gjord fördelning baserad på organisationernas storlek

7 Organisationer på något sätt deltar i fördelningsbesluten av

som bidragen. Här finns ett brett spektra i hur fördelningsbesluten för de olika bidragen går till. Det kan vara regeringen, myndigheter eller annan instans med myndighetslilmande uppgift. För de nio bidragen går fördelningen till på följande sätt:

Handikapporganisationer regeringen beslutar om fördelningen efter

förslag från SoS. För närvarande pågår mycket aktiva diskussioner angående en del rekreationsanläggningar. Pensionärsorganisationer Socialstyrelsen beslutar om fördelningen

- Organisationer som bedriver nykterhetsarbete Samarbetsnämndens

styrelse, vars ledamöter nomineras av organisationerna och utses av regeringen, beslutar om fördelningen

0 sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare m.fl. Socialstyrel- sen beslutar om fördelningen 0 Organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familjer

- samma som ovan 0 Organisationer som arbetar med våld mot kvinnor

- samma som ovan 0 Auktoriserade adoptionsorganisationer Nämnden för Internationella - Adoptioner beslutar 0 Organisationer som får projektbidrag av FHI Folkhälsoinstitutet beslutar 0 Organisationer som får bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder specificerat i statsbudgeten och utbetalas utan ytterligare beslut

När det gäller handikapporganisationemas relcreationsanläggningar är det regeringen som fattar beslut om bidragen på förslag av SoS. För närvarande pågår diskussioner om hur bidraget framgent skall hanteras.

Sammanfattningsvis menar utredningen att resultatstymingen av Socialdepartementets bidrag till frivilligorganisationer är låg. Den översiktliga genomgången visar att flera olika typer styrfonner förekomav mer och att de ofta förekommer i kombination. För samtliga bidrag råder ekonomisk styrning. För alla bidragen en krävs ekonomiska redovisningar. En ekonomisk styrning råder också i den bemärkelsen att alla bidragsbelopp är begränsade och inte kan överskridas. En annan styrform som förekommer för flera bidragen är av regelstyming genom förordning dvs. vissa regler och krav måste vara uppfyllda för att bidraget skall betalas ut. Avsaknaden resultatstyrav ning är tydlig främst att det saknas koppling mellan hur bidragenom gen betalas ut och den nytta de utbetalade bidragen upphov till i ger samhället. Någon löpande insamling den typen information av av om bidraget förekommer knappast. Även kan konstateras låg, beskriv-

om resultatstymingen vara är

ningen av Socialdepartementets hantering av statsbidrag till frivilligorganisationer ganska typisk för den vanligtvis gäller för departesom

mentens hantering av de s.k. föreningsbidragen "Resultatstyrning

se av

Föreningsbidrag" Ds 1997:36 Få av bidragen, till fiivilligorganisatio-

. nerna inom Socialdepartementets område tillhör de 25 % enligt som, rapporten, har en välutvecklad resultatstyming bidragen. Bidrag av som utmärker sig med en bra anpassning till resultatstymingen är FHI:s projektmedel och även bidragen till adoptionsorganisationema.

Resultatstyrningen har ännu inte utveckltas i någon större omfattning för föreningsbidragen. Som regel förekommer blandade styrformer och för enstaka bidrag finns också inslag resultatstyming. Att stärka

av resultatstymingen bidragen till frivilligorganisationema handlar,

av oavsett departement, i hög grad att påbörja ett utvecklingsarbete så

om att både synsätt och tillvägagångssätt börjar ta form.

2.5 stöd till frivilligorganisationer Statligt

verksamma inom det för utredningen

aktuella området

Inledning

I detta avsnitt beskriver utredningen konstruktionen C2-anslaget

av samt redovisar vilka organisationer är mottagare av de aktuella

som organisationsstöden. I avsnitt 2.6 och 2.7 vidgas perspektivet till att även omfatta de statliga projektstöden samt kommunernas och landstingens bidrag inom området.

Ett försök har gjorts utredningen att uppskatta de samlade bidra-

av

från stat, kommuner och landsting till frivilligorganisationer som gen verkar inom utredningens undersökningsområden. Sammanställningen är gjord på 1995/963 års siffror redovisningstekniska skäl. Redovis-

av ningar och sammanställningar beviljade och utbetalade belopp fanns

av inte tillgängliga för 1997 när insamlingen gjordes, varför utredningen valt att göra sammanställningen för budgetåret 1995/96 istället för 1997.

I direktiven att det är bidragen under anslaget C2 som skall

anges

över. Anslaget omfattar organisationsstöd till frivilligorganisationer ses som verkar inom tre områden:

alkohol och narkotika

utsatta barn och deras familjer

våld mot kvinnor

Frivilligorganisationema förekommer bidragsmottagare har

som som något dessa tre områden sin huvudsakliga inriktning och sålun-

av som da kan exempelvis idrottsförening, gör viss satsning

en som en typ av

3Budgetåret 1995/96 hade 18 månader men siffrorna har räknats om till 12 månader.

42 Bakgrund

på förebyggande arbete vad gäller idrott och alkohol, inte få stöd från C2-anslaget. En bild av hur bidragen under C2 sett ut under hela perioden 1992/93 -95/96 tecknas och kommenteras i avsnitt 3.1.

Aktuella belopp 1997

Organisationsstöden till här aktuella frivilligorganisationer uppgick 1997 till 57 841 000 kr. Summan fördelades så att nästan 50 mkr gick till området alkohol och droger, drygt 3 mkr till området utsatta barn och deras familjer och drygt 5 mkr till organisationer arbetar mot våld som mot kvinnor. För 1998 uppgår beloppet till 64 341 000 kr. Större delen av höjningen går till insatser för särskilt utsatta kvinnogrupper.

Aktuella instanser 1997

Instansema som är aktuella förmedlare bidragen är Socialstyrelsom av sen SoS, Samarbetsnämnden för fördelning statsbidrag till vissa av nykterhetsorganisationer m.fl. Samarbetsnämnden, SANIN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN samt Folkhälsoinstitutet FHI. Socialstyrelsen administrerar drygt halva bidragssumman. Med administration avser vi här att besluta fördelning bidraget till om av enskilda organisationer, att följa bidraget och i förekommande fall upp också att utvärdera bidraget. Socialstyrelsens administration bidraget av spänner över alla tre bidragsområden. Samarbetsnämnden administrerar drygt 30 % den totala bidragsav summan. Administrationen denna del bidraget bidragen till av av avser vissa nykterhetsorganisationer. Slutligen CAN som tilldelas nära 15 % bidraget för sitt arbete med av att bedriva och främja upplysning och information inom alkohol- och narkotikaområdet samt att ett serviceorgan för folkrörelser och vara organisationer i deras droginformation. Vad gäller tilldelning av bidrag till frivilligorganisationer inom området alkohol- och narkotika har CAN givits särställning; CAN är en den enda organisation får öronmärkt Verksamsom en egen summa. heten CAN bedriver kan sägas ligga mittemellan gängse myndighetsuppgifter och frivillig verksamhet normalt bedrivs på folkrörelsesom basis. Statens och folkrörelsemas i CAN gemensamma engagemang kommer också till uttryck i styrelsens sammansättning; femton sex av styrelseledamöter utses staten. Ordföranden utses regeringen av av

Bakgrund 43

medan övriga statliga representanter FHI, SoS, Socialvetenutses av skapliga forskningsrådet och Medicinska forskningsrådet. Övriga nio styrelseledamöter medlemsorganisationema. utses av CAN har följaktligen inte något fördelningsansvar i den mening som SoS och SAMN har. I sammanhanget kan dock påpekas att CAN på initiativ varje år lämnar föreläsarbidrag på några hundra tusen till eget olika frivilligorganisationer. Rent tekniskt administreras bidraget till CAN så att den öronmärkta disponeras Folkhälsoinstitutet FHI som i sin tur betalar ut summan av medlen till CAN. När det gäller bidraget till CAN har Socialdepartementet inte riktat några krav på uppföljning eller utvärdering. Verksamhetsberättelsen skickas emellertid till Socialdepartementet. Till detta kan läggas att delar CAN:s verksamhet rapporteras i form av utgivning av olika rapporter CAN :s rapportserie. av En viktig rapport, årligen ges ut i samarbete med FHI, är en som redovisning alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige senast av "Rapport 97". CAN har ett uppdrag från FHI, sedan 1992 då myndigheten bildades, att fungera stöd för myndigheten med att följa utsom vecklingen inom området samt att driva ett bibliotek med litteratur om alkohol och narkotika.

Aktuella organisationer 1997

Sammanlagt erhöll 44 organisationer bidrag från C2-anslaget budgetåret 1997. Variationen på bidragsmottagande organisationer har över liten. Socialstyrelsen lämnade bidrag till 31 organisaåren visat sig vara tioner, Samarbetsnämnden till 14 organisationer och CAN fick ett öronmärkt organisationsbidrag. Två organisationerna fick bidrag från både av SoS och SAMN, nämligen DKSN och Blåbandsrörelsen. organisationerna verkar inom området utsatta barn och deras Fem av familjer. Dessa är:

Barnens Rätt I Samhället Familj ehemmens Centralorganisation Familj ehemmens Riksorganisation Hassela Solidaritet Riksförbundet För Familj Rättigheter ers

Inom området våld mot kvinnor återfinns två organisationerna: av

Riksorganisationen för kvinnojourer Stödcentrum mot incest Resten av organisationerna, totalt 33 stycken, får bidrag för att de verkar inom området alkohol och narkotika. Organisationerna

är :

Blåbandsrörelsen IOGT-NTO-rörelsen Jämvägsanställdas Helnykterhetsförbund Motorföramas Helnykterhetsförbund Svenska Frisksportförbundet Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund Sveriges Lärares Nykterhetsförbund Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund Vita Bandet Föreningen Fruktdrycker Kvinnoorganisationemas samarbetsråd i alkohol- och narkotikañägor De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk Nykterhetsrörelsens Landsförbund Riks-alna Alkoholproblematikernas riksförbund Convictus Föräldraföreningen mot narkotika Forum för frivilligt socialt arbete Kvinnoforum LP-stiftelsen Länkens kamratförbund Nobba brass och nubbe Riksförbundet för behandlingshem Rikskommittén för familj evård Riksförbundet för hjälp läkemedelsmissbrukare Sveriges invandrare mot narkotika Svenska Narkomanvårdsförbundet Svenska Nykterhetsvårdsförbundet Sällskapet Länkamas Riksförbund Verdandi Länkorganisationerna via Länsstyrelserna Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

En av posterna som räknas benämns länkorganisationema via läns-

upp styrelserna. Detta är speciell pott för regionalt arbete SoS för-

en som delar till länsstyrelserna. Potten ingår idag i statsbidragen fördelas

som

från C2-anslaget även dessa inte, för övriga, går till riksorgaom som nisationer. Gruppen organisationer som söker och beviljas organisationsstöd av från C2-anslaget visar sig relativt konstant över åren. I bilaga 2 vara redovisas vilka organisationer fått bidrag under perioden 1992/93 som till och med 1997. Några organisationer har olika skäl inte beviljats av bidrag under hela perioden. Samtidigt har några organisationer tillnya kommit som bidragsmottagare. Utredningen komplettering med nytillkomna organisaanser att en tioner för 1997 är angelägen att ta med, för att i förslagsdelen kunna bedöma storleken på den organisationer framgent kan antas grupp som söka bidraget. Vidare har kommittén ponerat möjligheten att de orgaav nisationer i dag söker och erhåller bidrag rörelse i framtiden som som kan komma att söka och erhålla bidrag förbund i stället. I IOGTsom NTO-rörelsen ingår: IOGT-NTO för Ungdomens Nyktervuxna,

hetsförbund, IOGT-NTO:s juniorförbund och Nykterhetsrörelsens Scout-

förbund. I Blåbandsrörelsen ingår: Sveriges Blåbandförbund och Sveri- Blåbandsungdom. I MHF-rörelsen ingår Motorförarnas Helnykterges hetsförbund och ett ungdomsförbund. I DKSN ingår DKSN och ett ungdomsråd. Slutligen Frisksportrörelsen i vilken ingår Svenska Frisksportförbundet och ett veteranförbund. Om några förbunden söker själva och inte genom rörelsen, inneav bär det att antalet bidragssökande organisationer bli något fler. En sammanställning över möjliga "nya" organisationer som kan tänkas söka finns också redovisade i bilaga Utredningen bedömer att organisationer som, under övergruppen av skådlig aktuella för bidrag från C2-anslaget ligger runt 50 tid, kan vara stycken.

2.6 statligt stöd till

Övrigt

verksamma inom

frivilligorganisationer

området

Statliga bidrag inom området

Staten har fler stödformer än vad redovisas i avsnitt 2.4 till frisom villigorganisationer bedriver frivilligt socialt arbete inom områsom dena alkohol och narkotika, utsatta barn samt våld mot kvinnor. Utöver

de organisationsbidrag redovisats hittills finns också projektmedel

som inom området FHI och SoS administrerar. FHI ger projektmedel som bl.a. till frivilligorganisationer bedriver förebyggande arbete inom som

46 Bakgrund

alkohol- och narkotikaområdet. SoS använder delar sitt anslag för av insatser mot aids till frivilligorganisationer verksamma inom alkoholoch narkotikaområdet. Ett annat statligt stöd av betydelse i sammanhanget är de projektmedel som Allmänna Arvsfonden fördelar. Medlen från Allmänna Arvsfonden finansieras inte över statsbudgeten. Av det skälet är arvsfondens medel av mindre intresse i sammanhanget resultatstyrning av statliga bidrag i statsbudgeten. Storleken på projektbidragen från Allmänna Arvsfonden, SoS och FHI redovisas i avsnitt 2.7 där en sammanställning görs av samhällets totala stöd till här aktuella frivilligorganisationer. Det finns också andra statliga medel tillfaller organisationer som verksamma inom utredningens tre undersökningsområden, men som tilldelas organisationerna på andra kriterier än att de är verksamma inom något av områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Några exempel på sådana statliga medel är Ungdomsstyrelsens bidrag till Nykterhetsrörelsens ungdomsorganisationer, Folkbildningens aktivitetsstöd för utbildningsinsatser och de ganska omfattande belopp som tillfaller frivilligorganisationema av lönebidragen. Ungdomsstyrelsens tilldelning bidrag till Nykterav hetsrörelsens ungdomsorganisationer fokuserar på att de är ungdomsförbund och i övrigt bedriver verksamhet sammanfaller med en som ungdomsbidragens kriterier och villkor. Vad gäller lönebidragen utgår de av arbetsmarknadspolitiska skäl och hör i den statliga budgetprocessen främst hemma i den arbetsmarknadspolitiska sfären, dvs. lönebidragen skall följas upp och utvärderas utifrån de arbetsmarknadspolitiska mål och ambitioner gäller för lönebidragen. som Utredningen begränsar redovisningen till att omfatta statsbidrag som utgår till frivilligorganisationema därför att de är verksamma inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn med familjer områsamt det våld mot kvinnor. De statliga bidrag som utredningen redovisar beloppen för blir därmed organisationsbidragen från Samarbetsnämnden och SoS samt projektbidragen från SoS, FHI och Allmänna Arvsfonden. För att komplettera bilden den bidragshantering SoS och av som Samarbetsnämnden står för vad gäller organisationsbidragen, och sorn redovisats i avsnitt 2.3, har utredningen valt att på liknande sätt redogöra för FHI:s projektbidrag här nedan.

Aktuella belopp 95/96

Folkhälsoinstitutet beslutar självt hur stora belopp av satsningama inom området alkohol och narkotika skall tillfalla frivilligorganisatio-

som

Som regel gör FHI utlysningar för sina projektsatsningar. Det aknema. tuella året betalades 12,5 mkr ut till frivilligorganisationer som bedrev

ca projekt i förebyggande syfte inom alkohol- och narkotikaområdet.

Aktuella organisationer 95/96

Totalt fick 101 organisationer projektstöd för lokalt arbete från FHI för sitt förebyggande arbete inom alkohol- och narkotikaområdet. Flertalet

organisationerna har alkohol och narkotika sin huvudsakliga av som inriktning; projektstöden aktualiserar betydligt fler organisationer som sökanden bidraget än vad gäller för den typ av organisations-

av som stöd redovisats för SoS och SAMN. Vilka organisationerna är som

som beviljats projektstöd är egentligen mindre intresse då de inte utgör

av

fast och kontinuerligt återkommande Utöver de organisationer en grupp.

primärt är inriktade på området alkohol och narkotika förekommer som allt från olika ungdomsförbund, invandrarföreningar, fackförbund, idrottsföreningar I bilaga 3 redovisas vilka de bidragsmottagande

m.m. organisationerna är.

2.7 samhällsstöd till

Övrigt

verksamma inom

frivilligorganisationer

området

Inledning

Övriga samhällstöd kan sökas frivilligorganisationer verksam-

som av

inom utredningens undersökningsområden är bidragen från komma

och landsting. För att få helhetsbild hur mycket som årlimuner en av

betalas ut till organisationer verksamma inom utredningens undergen sökningsområden har utredningen gjort uppskattning av storleken på

en bidragen hos kommuner och landsting för budgetåret 1995/96

4Beloppet avser 12 månader. sFör att få enhetlig redovisning bidragen har vi räknat om kommunernas och

en av landstingens bidrag till statligt budgetår 12 månader.

Landstingens bidrag 1995/96

Landstingsförbundet har bistått kommittén med hjälp att göra

en uppskattning av storleken på landstingens bidrag till här aktuella frivilligorganisationer. Sammanställningen är baserad på uppgifter hämtade från tre landsting varav ett storstadslandsting. En uppräkning till alla landsting med beaktande av befolkningsmängd följande resultat.

ger

Landstingsförbundets uppskattning landstingens bidrag

av Utsatta barn och Våld mot Alkohol- och Totalt deras familjer kvinnor drogförebyggande

400 000 l 500 000 15 000 0006 16 900 000

Kommunernas bidrag 1995/96

Utredningen har själv gjort en grov uppskattning de kommunala bi-

av dragen till aktuella frivilligorganisationer. Uppgifter från tre kommuner har samlats in och därefter räknats upp på riksnivå. Bakgrundsmaterialet är hämtat från Malmö, Botkyrka samt Åre kommun och

ser ut

som följer.

Malmö kommun

Eftersom uppskattningen landstingens bidrag till berörda frivilligorganisa-

av tioner är grov finns anledning att jämförelse också redovisa några komp-

som letterande uppgifter. Nykterhetsrörelsens Landsråd NLR

har gjort en sammanställning av landstingens bidrag till frivilligorganisationer verksamma inom området alkohol och narkotika. Den sammanställningen redovisar för 1995/96 ett bidragsbelopp på 11 000 000 kronor. Landstingsförbundets uppskattning

ca inom alkohol- och narkotikaområdet skulle NLR:s sammanfattning är kor-

om rekt vara en överskattning på 4 miljoner kronor.

ca

Bakgrund 49 Botkyrka kommun

Åre kommun Utsatta barn och Våld mot Alkohol- och Totalt deras familjer kvinnor drogförebyggande

20 355 30 761 32 987 84103

Utifrån ett antagande att de tre kommunerna är någorlunda

om representativa för alla kommuner i Sverige, också här med beaktande

invånarantal, blir de sammanlagda kommunala bidragen enligt av nedan.

11 kommuner med mer än 100 000 inv. ID-Jñnä

19 125 000 l 575 000 34 500 000 55 200 000 30 kommuner med mellan 50 000 och 100 000 inv.

5 027 685 7 597 967 8 147 789 20 773 441 247 kommuner med mindre än 50 000 inv. Totalt 24 693 940 15 722 246 66 338 896 106 755 082

50 Bakgrund

Även för de kommunala bidragen har jämförande siffror tagits fram för att bedöma tillförlitligheten i uppgifterna. Kommittén har gjort en genomgång av utbetalade kommunala bidrag till organisationer som arbetar mot våld mot kvinnor. Av genomgången framgår att de kommunala bidragen till berörda frivilligorganisationer uppgick till nästan 21 000 000 kronor. Åtminstone för området våld kvinnor de mot är uppskattade bidragen således en underskattning på 5 000 000 kronor. ca Jämförande uppgifter för det bidragsmässigt största området, alkohol och narkotika, saknas när det gäller kommunernas bidrag till berörda frivilligorganisationer. Med beaktande att beräkningama grundar av sig på data från endast tre kommuner finns stor osäkerhet vad gäller en siffrorna för landet som helhet. Osäkerheten kring kommunernas uppskattade belopp är därför större än för landstingens uppskattade belopp.

2.8 En av samhällets

uppskattning totala

stöd till aktuella

frivilligorganisationer

Angående uppskattningen

Utredningens huvuduppgift är över de statliga organisationsatt se bidragen inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn samt våld mot kvinnor. Utredningen har ändå ansett det värdefullt att ha någorvara en lunda uppfattning hur stort det samlade samhällsstödet är till friom villigorganisationer verkar inom dessa områden. som För att skaffa en ungefärlig uppfattning storleken på det samlade om samhällsstödet, har utredningen stannat vid att sammanställa siffror för ett år, även om ett enstaka nedslag på detta sätt kan ha brister. Utredningen har också nöjt sig med att göra uppskattningar för komgrova munemas och landstingens bidrag. Trots vissa osäkerheter angående kommunernas och landstingens bidrag till berörda frivilligorganisationer menar utredningen att sammanställningen det totala samhällsstödet hygglig uppfattning av ger en om storleken på samhällsstödet. För att komma vidare i diskussionen det totala samhällsstödet till om frivilligorganisationer som verkar inom utredningens tre områden, konstaterar utredningen att komplettering bilden, vad gäller en av bidragen från kommunerna och landstingen, skulle värdefull och vara tillföra mycket för kommande diskussioner uppföljning om och utvär-

dering av bidragen till här aktuella frivilligorganisationer.

Utfallet samhällets totala stöd

av En sammanställning bidragen från staten, kommunerna och lands-

av tingen till de aktuella frivilligorganisationerna ger följ ande utfall.

Sammanställning 1995/1996 Tkr Samarbetsnämnden 18 247 organisationsbidrag

Socialstyrelsen 31 623 organisationsbidrag

CAN 7 964

. organisationsbidrag

Socialstyrelsen 1925 projektbidrag

Folkhälsoinstitutet 12 424 projektbidrag

Allmänna arvsfonden 4 206 projektbidrag

ca

Av sammanställningen framgår att det totala stödet från samhället till här berörda frivilligorganisationer uppgick till ca 200 000 000 kronor budgetåret 1995/96.

Det är kommunerna lämnar de högsta bidragssummorna till här

som aktuella frivilligorganisationer, därefter följer de statliga bidragen i storleksordning medan de lägsta bidragssummorna lämnas lands-

av tingen.

Av samhällets totala stöd till frivilligorganisationer som verkar inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn och våld mot kvinnor utgör de statliga organisationsstöden cirka 30 %.

7Osäkra siffror, se sid. 50.

52 Bakgrund

2.9 Något om förhållandena i Norden

Allmänt

Utredningen har besökt Danmark, Norge och Finland för att studera hur det ekonomiska stödet till här aktuella frivilligorganisationer är konstruerat i dessa länder. Genomgången av stöden är schematisk. I vissa fall är inte alla tre grupperna, alkohol/narkotika, utsatta barn och våld mot kvinnor, beskrivna. Eftersom merparten bidragsanslaget utav som redningen har till uppgift att se över går till förebyggande och vårdande insatser inom alkohol- och narkotikaområdet, har utredningen i första hand tagit fram uppgifter för denna Från Island har utredningen grupp. inhämtat skriftliga uppgifter. Frivilligorganisationema i Norden har lång tradition med flera en likheter även olikheter. De schematiska bilder i detta men som ges avsnitt fokuserar i huvudsak på hur det ekonomiska stödet fungerar idag och i viss mån på hur ñivilligarbetet ser ut och utvecklas i organisationerna. Utredningens beskrivning situationen i några de av av nordiska ländema begränsar sig till de uppgifter presenterats de som av departements-, myndighets- och organisationsrepresentanter varit som närvarande vid de olika besöken samt vissa underhandsuppgifter. Detta innebär att beskrivningarna inte blir heltäckande utan snarast får ses som exempel och nedslag i några de nordiska ländernas bidragsav hantering och frivilligverksamhet. En gemensam nämnare är att nordisk alkoholpolitik karaktäriseras av att vara mer restriktiv än på många andra håll i världen. Relativt tidigt har folkrörelsemas arbete rönt uppskattning myndigheterna, av som på olika sätt stött deras verksamhet lagstiftning och ekogenom nomiskt stöd. Redan före sekelskiftet finns det exempel på sådana insatser. Vid sekelskiftet och de närmaste decennierna därefter många var av folkrörelsema betydligt starkare medlems- och opinionsmässigt än idag. Några organisationer som idag växer är de arbetar mot våld som mot kvinnor och kvinnojourer verkar aktionsinriktat mot som genom våld mot kvinnor och mot våld inom familjen. Alltjämt spelar här aktuella rörelser en viktig roll i det socialt inriktade arbetet. Idag finns i de nordiska länderna allmänt tendens både bland frivilligorganisaen tionerna och myndigheterna att arbeta utifrån motivet att främja - mer folkhälsan.

Danmark

I Danmark är det tre myndigheter lämnar bidrag till här aktuella

som organisationer. Dessa är Sundhedsministeriet, Socialministeriet och Undervisnings- forskningsministeriet. Därutöver lämnar också kom-

og

bidrag till frivilligorganisationema. Alla allmännyttiga riksmunerna organisationer har också möjlighet att medel tips- och lotto-

genom Verksamhet.

Idag finns 400 riksorganisationer verksamma inom det "sociala

ca och sundhetsmässiga" området. Den danska nykterhetsrörelsen har ca 25 000 medlemmar. På år har organisationer är inriktade mot

senare som olika former självhjälpsarbete uppmärksammats också vad gäller bi-

av dragstilldelning.

1994 antogs i Danmark alkohollag. Inforrnationsarbetet och

en ny även stödet till föreningslivet har ökat i och med antagandet av denna lag. Information och upplysning till allmänheten koordineras via Sundhedsministeriet till organisationerna och från Socialministeriet till kommuner m.fl.

I Danmark har satsat på utveckling av s.k. frivilligcentraler,

man en

skall för de medborgare vill göra en frivilligsom vara en resurs som insats. För Frivilligcentralema, är ett komplement till förenings-

som livet, avsattes 1997 50 000 000 danska kronor. Centralema är en

cza mötesplats för de vill arbeta med socialt arbete bland

personer, som dem har behov av särskilda stödinsatser.

som

Motsvarigheten till de svenska kvinnojourerna har i Danmark ett samarbetsorgan LOKK Landsorganisationen av kvinnecenter i Danmark, vilket bildades 1987. Samarbetsorganet har medlemmar som verkar 32 kvinnocentra för att förebygga och bekämpa fysiskt

genom och psykiskt våld mot kvinnor och barn i hela landet. För detta arbete beviljar staten projektstöd på 20 000 000 danska kronor. I Danmark

ca finns också ett center för prostituerade.

I juni 1997 antogs lag, rörande kommunernas arbete med social

en service, benämnd "lov social service". Den nya lagen innebär att

om kommunerna från och med l januari 1998 skall ta ett större ansvar för den sociala servicen och i sitt arbete bl.a. samarbeta med lokala föreningar. För detta ändamål fördelas totalt 100 000 000 danska kronor av Lottomedel, till kommunerna, för lokalt och regionalt preventionsarbete kring alkohol och missbruk.

Lagen är utformad för att förmå kommuner och organisationer att samverka och också samfmansiera insatser inom den sociala servicen. Allmänt försöker myndigheterna uppmuntra och trycka på samarbetet mellan organisationer och kommuner och även mellan olika organisationer, framför allt på det lokala och regionala planet.

Bidrag till här aktuella frivilligorganisationer lämnas dels fasta som grundbidrag och dels genom projektbidrag. Grundstöden ges oberoende aktiviteter och projketstöden prövas av utifrån det enskilda projektet. Nya organisationer kommer regel i som huvudsak in bidragsmottagare projektstöden. 1997 lämnasom genom des drygt 30 000 000 danska kronor i bidrag till området alkohol och narkotika. Merparten dessa medel tilldelades olika frivilligorganisaav tioner. Cirka 7 500 000 danska kronor medlen avsattes för forskav ning. Medlen finansierar bl.a. ett forskningscenter, som startats i Odense, som en resurs för hela landet rörande socialt och frivilligt arbete i Danmark. Nyligen har utredningsrapporten "Frivilligt socialt arbejde i framtidens velferds-samfund" publicerats från Sundhetsministeriet. I rapporten betonas samhällets primära ansvar och att organisationemas insatser utgör värdefulla komplement, även sett i ett framtidsperspektiv.

Uppföljning och utvärdering av bidragen till fiivilligorganisationema

förekommer sparsamt. Från departementets sida att det kostar för anges mycket i förhållande till de bidragsbelopp betalas ut och att det kan som hämma organisationemas arbete. Som regel sker redovisningar i form av verksamhetsberättelser och projektredovisningar. När utvärderingar genomförs sker det ofta samlat för ett större område eller för sektor. en Vissa grundläggande regler och kriterier finns för bidragstilldelningen vad gäller driftsstödet. Några exempel är att organisationen skall:

vara rikstäckande ha minst 500 betalande medlemmar ha existerat i minst 2 år -

Finland

I Finland har nykterhetsrörelsen haft delvis bakgrund än de en annan övriga nordiska ländema. Nykterhetsrörelsen har varit knuten till mer de politiska partierna samt haft uppdelning i de två språkgruppema en finska och svenska. I övrigt liknar grundstrukturen de övriga nordiska ländernas. Idag har den finska nykterhetsrörelsen 200 000 medlemca mar. Många av organisationerna är hälsoinriktade. På senare år har också två organisatoriska förändringar genomförts. 1993 skedde en sammanslagning där 26 nykterhetsorganisationer gick ihop och bildade 7 förbund. sammanslagningen skedde på initiativ från

Penningautomatföreningen PAF. Vidare har aktiebolaget ALKO:s tidi-

gare uppgifter delats upp på fler instanser. Före EU-inträdet hade ALKO

Bakgrund 55

centralt statligt alkoholmonopol framträdande roll i som en framtagandet informationsmaterial och i forskningen. ALKO hade av även alkoholpolitiska uppgifter att företaget svarade för större genom delen försäljningen via monopolbutiker och egen restaurangverkav samhet. Numer ALKO huvudsakligen för systembutikerna och ansvarar tillverkningen av vissa varor. När det gäller forskningen bedrivs den idag inom Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården STAKES vad gäller alkoholpolitiken och inom Folkhälsoinstitutet vad gäller den biokemiska forskningen. Inforrnationsarbetet är decentraliserat. Den del som är riktad mot befolkningen idag Centret för hälsofrämjande för. För ansvarar denna uppgift finns 15 000 000 finska mark för 1998. avsatt ca Både STAKES och Centret för hälsofrämjande behandlar projektansökningar. STAKES behandlar projektförslag från kommuner och samkommuner medan Centret för hälsofrämjande behandlar projektförslag från frivilligorganisationer. Övriga projektförslag behandlas av socialoch hälsovårdsministeriet också är den instans som beslutar om som användningen samtliga projektmedel. 1997 hade Social- och hälsoav vårdsministeriet 30 000 000 finska mark att fördela inom områdena ca alkohol och andra droger till frivilligorganisationer och kommuner. De bidragsfördelande instansema som lämnar bidrag till för utredningen aktuella frivilligorganisationer är förutom Social- och hälsovårdsministeriet och Centret for hälsofrämjande även PAF. PAF grundades 1938 organisation med syftet att anskaffa som en medel for frivilligorganisationer. I Lotterilagen 1965/491 samt Penningautmatförordningen 1967/676 befästs och kvarstår denna inriktning för PAF. Vidare framgår lagen och förordningen att det endast av är PAF har tillstånd att bedriva penningautomatverksamhet. Vidare som att PAF har tillstånd att anskaffa medel för följande ändamål:

folkhälsoarbete vård barn och utvecklandet av ungdomsfostran - av åldringsvården vården handikappade - av nykterhetsarbetet och värden missbrukare av rusmedel - av semesterverksamhet koloniverksamhet motsv. beredskap vid katastrofer -

PAF uppgifter kan sammanfattas med att uppgiften är att anskaffa :s medel till stöd för de frivilliga social- och hälsovårdsorganisationemas arbete. Denna uppgift genomför PAF genom att med ensamrätt bedriva penningautomat- och kasinoverksamhet. Därtill tillverkar och exporte- PAF automater. PAF styrelse bereder förslagen om fördelning av rar :s

56 Bakgrund

aktuella bidrag till statsrådet. Social- och hälsoministeriet deltar i denna beredning, liksom Centret för hälsofrämjande och även andra departement hörs. PAF :s styrelse består av 14 medlemmar. Regeringen förordnar 7 och medlemsföreningama 7 medlemmar i styrelsen. En representant finns med från nykterhetsrörelsen. Av penningautomatförordningen framgår att den årliga avkastningen skall fördelas till allmännyttiga samfund och stiftelser med rättsförmåga och som är verksamma inom de angivna områdena. Avkastningen har ökat mycket snabbt de senaste decennierna. För 1997 uppgår beloppet till ca 1,7 miljarder finska mark. Merparten dessa, 1,4 miljarder finsav ka mark, skall fördelas PAF till de uppräknade "ändamålen". av ovan Bidragen som fördelas PAF sker ansökan. Ansökningama av genom kan göras utifrån tre användningsområden: verksamhetsstöd, investeringsstöd och projektstöd. För att komma ifråga för bidrag krävs att organisationen är registrerad hos Patent- och registreringsverket. Vidare bör riksorganisationer vara representerade i samtliga 5 län samt Åland. Vid bedömning ansökan vägs också in, av

organisationens stabilitet, varför bidrag till organisationer inte - nya beviljas så lätt hur omfattande verksamheten är, bl.a. verksamhet i antalet län verksamhetens resultat hur verksamheten finansieras, vilket förutsätter viss form själv- - av

finansiering

PAF tilldelade 1996 nykterhetsorganisationema närmare 17 000 000 finska mark. Beloppet fördelades på följande organisationer: Landsförbundet i Finland, Raittiuden Ystävät Sumen Elämäntapaliito - r.y., r.y., - Tereveys Finlands Svenska Nykterhetsförbund, Sininauhaliitto r.y., - - Blå Bandet, Vita bandet och Förbundet Mot Narkotika. Till organisationer verksamma inom området utsatta barn och deras familjer lämnade PAF 1997 närmare 33 000 000 finska mark. Dessa fördelades på följande organisationer: Centralförbundet för bamskydd, Mannerheims Barnskyddsförening, Nouret Ystävät Rädda Barnen, r.y., Förbundet för Mödra- och skyddshem, Bamavårdsföreningen i Finland och Parasta Lapsille r.y. Organisationer som arbetar med frågan våld mot kvinnor får om årligen ca 20 000 000 finska mark från PAF. Enligt Centret för hälsofrämjande tilldelas dessa organisationer även 40 000 000 finska ca mark från kommunerna.

Även stiftelser s.k. A-kliniker, vilka bedriver forskning och rådsom givning i drogfrågor, kan få via PAF. 1997 tilldelades Apengar klinikstiftelserna 4 000 000 finska mark ca När det gäller uppföljning och utvärdering finns för närvarande inga uttalade krav angående de bidrag PAF lämnar. Däremot ingår i ansom sökningsrutiner viss typ rapportering resultat. Det har m.m. en av om också påbörjats diskussion hur utvärderingen i framtiden skall se en om I dessa diskussioner har varit inne att ha både självutvärdeut. man ringar och utvärderingar görs någon utomstående. Närmast till som av hands i diskussionerna för självutvärderingama ligger PAF och för de utvärderingar skall någon utomstående kommer troligen som göras av utomstående konsulter att anlitas. När det gäller bidragen handhas Centret för hälsofrämjande som av från departementet inte i framtiden kommer att göra så uppges att man många kontroller utan dessa kommer att ersättas självkontroll i ökad av utsträckning.

Island

På Island finns tre här aktuella bidragsgivande myndigheter. Dessa är Helse- och Socialdepartementet, Undervisningsdepartementet samt Statens Nykterhetsråd. Island har lämnat statsstöd till nykterhetsrörelsen sedan 1893. De statliga är Helse- och Socialdepartementet som under sig har organen ett nykterhetsråd och flera hälsokliniker. Statens Nykterhetsråd skall främja avhållsamhet, förebygga alkoholbruk och avvärja skadeverkningar. Det finns särskilda konsulenter som för undervisningen alkohol och missbruk ANT i skolorna. svarar om På grundskolan är ANT-undervisningen obligatorisk. Statens Nykterhetsråd 1996 disponerade 9 400 000 isländska som kronor fördelade i sin tur 150 000 isländska kronor till det isländska landsförbundet, och till nykterhetsrörelsen fördelades ca 4 000 000 isländska kronor. Dessutom får IOGT direkt från regeringen 2 000 000 isländska kronor. Totalt har nykterhetsrörelsen på Island ca 4 000 medlemmar. Det finns ett kvinnocenter i Reykjavik 1997 fick 18 600 000 som isländska kronor och dessutom utgick till rådgivningsbyrå 9 800 000 en isländska kronor i bidrag. Det utgår inga direkta bidrag till organisationer som arbetar med missbrukare. Däremot har staten och kommunerna utgifter för institutioner. I de större kommunerna finns även ett betydande stöd för förebyggande

barn- och ungdomsarbete till ungdomsklubbar verkar i alkoholsom en fn miljö.

Norge

I Norge är det i huvudsak tre instanser lämnar bidrag till för utredsom ningen aktuella organisationer. Dessa är Sosial- Helsedepartementet, og Barn- og Familjedepartementet samt Rusmiddeldirektoratet. Det statliga

stödet till frivilligt socialt arbete i början på 1900-talet relativt blygvar samt. Från och med 1930-talet har stödet tilltagit och är idag ganska omfattande. På det kommunala planet har det däremot sedan mitten av 1800-talet givits stöd till frivilligt socialt arbete. Det statliga stödet till frivilligorganisationer inom området alkohol/

narkotika omfattar huvudsakligen frivilligcentraler, nykterhetsorganisationer och olika förebyggande insatser frivilligorganisationer. 1995

av mottog frivilligcentralema sammanlagt närmare 30 000 000 norska kronor.

De frivilligcentraler drevs frivilligorganisationer

som av mottog 9 500 000 norska kronor detta belopp. Samma år mottog 18 stycken av nykterhetsorganisationer 21 500 000 norska kronor. Olika före-

byggande åtgärder i regi av frivilligorganisationer tilldelades 1995

ca 27 000 000 norska kronor.

De senaste åren har framväxten självhjälpsgrupper ökat i Norge, av medan traditionella organisationer stagnerat eller minskat i medlemsantal. I Norge, liksom i Danmark finns det s.k. frivilligcentraler, vilka

arbetar med socialt kompletterande arbete. Till dessa centraler kan vem som helst gå vill utföra någon form socialt arbete. Ibland har som av dessa frivilligcentraler knoppat sig organisationer verkat för av som ett särskilt ändamål, t.ex. inom HIV/AIDS.

Frivilligcentralemas samarbete främjas Frisam följer, genom som stödjer och ger information frivilligcentralernas arbete. Organisaom tionerna är även engagerade i det vårdande arbetet över hela landet bl.a.

genom Pinsevennemes Evangeliecenter och Blå Kors erhåller som ersättning för de tjänster organisationerna utför vid sina behandlingshem. Denna verksamhet finansieras 1/3 statsbidrag, 1/3 komgenom

munbidrag och 1/3 genom insamlingar och andra föreningsbidrag. Fyl-

kena har ansvar för missbruksinstitutionema, medan kommunerna ansvarar för övrig vård. Från departementet att i praktiken utuppger man förs mycket av behandlingsarbetet på missbruksinstitutionema priav vata frivilligorganisationer. Inom alkoholområdet är det privata inslaget större än på andra områden där staten har ett ansvar.

Bakgrund 59

Totalt lämnades 1995 närmare 60 000 000 norska kronor i statsbidrag till olika former drogförebyggande arbete i regi av friav villigorganisationer. Nykterhetsorganisationema fick drygt 20 000 000 norska kronor dessa medel. Stödet till nykterhetsorganisationema av lämnas i form både driftsstöd och projektstöd. Driftstödet utgör av medlen medan projektstöden utgör 40 %. Driftstöden fördelas 60 % av utifrån medlemsantal, antal lokalföreningar m.m. och genomförda aktiviteter föregående år. Projektstöden fördelas utifrån konkreta åtgärder syftar till att öka förståelsen och intresset för det som förebyggande arbetet inom drogornrådet samt till informationsinsatser kring orsaker till drogmissbruk och hur drogmissbruk kan förebyggas. Vidare har Rusmiddeldirektoratet utarbetat kriterier för vilka organisationer har möjlighet att ansöka om driftstöden och projektsom medlen. För att kunna beviljas bidrag från Rusmiddelsdirektoratet krävs att organisationen har :

minst 500 medlemmar som erlagt årsavgift minst 20 lokalföreningar i 6 fylker. -

Uppgifterna från organisationerna skall styrkas av förbundets revisorer. De skall vidare arbeta på sedvanliga demokratiska grunder med årsmöten, stadgar och årsberättelser. I sammanhanget kan nämnas att även ñivilligorganisationer inte är strikta nykterhetsorganisationer får som bidrag från Rusmiddelsdirektoratet. Ett exempel på en sådan organisation är AKAN arbeidslivets komité mot alkoholisme og narkomani, vilket är motsvarigheten till det svenska riks-alna. Förutom bidrag från Rusmiddelsdirektoratet får AKAN öven bidrag från Arbeidsdirektoratet. Nykterhetsrörelsen i Norge samlar idag 60 000 medlemmar inom ca den profana delen och de kristna organisationerna har ca 625 000 medlemmar. Förutom att staten bidrag till frivilligorganisationerna är också ger samarbetet mellan staten och frivilligorganisationerna lagreglerat. I socialtjänstelagen står "Socialtjensten bör samarbeide med brukerorganisationer med frivillige organisationer som arbeider gruppens og med de socialtjensten". samme uppgaver som Ett uppmärksammat exempel på samarbete, dock inte inom socialtjänstens område, är den lyckade aktionen mot svartsprit som genomförts under åren 1993-96. Här har myndigheter, nykterhetsrörelser och även fackföreningar och media varit engagerade. Kostnaden för aktiouppgick till 10 000 000 norska kronor. I Sverige pågår för närnen ca varande liknande satsning inom ramen för det s.k. OAS oberoende en alkoholsamarbetet. I kapitel 4 beskrivs OAS något utförligare.

60 Bakgrund

Från Barn- og Familjedepartementet utgår också betydande belopp och till en mängd olika ñivilligorganisationer. Det är främst stöden till de s.k. krisesentre våra kvinnojourer och incestsentre ligger inom

som utredningens område. 1995 lämnades ca 40 000 000 norska kronor till sådana kriscenter i Norge.

När det gäller bidragen till dessa typer av kriscentra är proceduren en annan än för t.ex. nykterhetsorganisationema. Ansökan görs till kornmunen varje år. Det beviljade beloppet från kommunen åtföljs ett

av lika stort belopp från staten. Rent tekniskt sköts det så att staten via den s.k. fylkesmannen betalar ut medlen till de olika kriscentren. I Norge pågår för närvarande diskussioner runt detta förfarande. Från olika kriscentra har framförts önskemål att det bör finnas statliga medel

om som går direkt till och är öronmärkta för dessa kriscentra.

Stöden från Barn- og Familjedepartementet utgår i form både

av gwnd/driftsstöd och projketstöd. Ofta används kriterier för tilldel-

som ning av bidrag organisationernas medlemsantal och antal lokalavdelningar.

När det gäller uppföljning och utvärdering har Norge från och med januari 1997 antagit ett nytt s.k. ekonomireglemente. I detta finns preciserat att för offentliga medel också bidrag skall mål, uppföljnings-

kriterier, resultatrapportering, kontroll och utvärdering finnas respektive företas. Från departementens sida att det regle-

uppger man nya mentet inneburit och innebär betydande förändringar för styrningen

av ekonomin.

Idag följs exemplevis bidragen till nykterhetsorganisationema

upp genom kontroll av medlemsantal, genomförda aktiviteter Dess-

m.m. utom genomförs varje år en fördjupad genomgång hur fyra

av av organisationerna använt sina bidrag.

Bakgrund 61

Avslutningsvis har utredningen sammanställt en tablå där vi lämnar exempel på bidragsforrner och bidragskriterier i Norden.

Danmark Finland Island Norge Sverige Invånarantal 5 140 000 5 099 000 267 000 4 348 000 8 816 000 Bidragsform Organisationsstöd Ja Nej Ja Nej Ja SAMN

IOGT Verksamhetsstöd Nej Ja Ja Ja Ja SoS Projektbidrag Ja Ja Nej Ja Ja FHI Uppdragsersätming Ja Ja Nej Ja Ja, via

avtal Investeringsbidrag Nej Ja Nej Nej Ja

Bidragskriterier Medlemstal 500 medl. 600 medl. Nej 500 medl. 3 000

medl. Spridning i Nej 6 län Riksorg. 6 fylker Riksorg. landet/län Krav lokala avd. Nej Nej Nej 20 Nej

kommuner Andra krav Nej Of. Nej Studie- för

registrera grupper nykt.org Verkat antal år 2 år Nej Nej 2 år Nej

Som inledningsvis konstaterats är utredningens beskrivningar inte på något sätt heltäckande för hur bidragssystemen ser ut i de olika nordiska ländema. Materialet är i huvudsak begränsat till de uppgifter som utredningen inhämtat vid besöken och därmed beroende av vilka representanter deltagit i mötena. Det går därmed inte att exempelvis

som jämföra storleken på stöden eller hur väl olika systern kan sägas fun-

Utredningen vill ändå avsluta med reflexion utifrån det magera. en terial som presenterats.

Flertalet de nordiska länderna har en eller flera lagar som på

av olika sätt skapar självklara förutsättningar för frivilligorganisationerna att verka. Genom den lag och förordning i Finland som styr penningautomatföreningen har frivilligorganisationerna en egen öronmärkt inkomstkälla med stora resurser. Lagen i Danmark om att kommunerna skall samarbeta med frivilligorganisationema och också lämna ett storleksbestämt stöd till dem är styrande; frivilligorganisationerna garanteras ett visst belopp och förutsätts också på olika sätt vara delaktiga i det sociala arbetet. Socialtjänstlagen i Norge förefaller inte vara lika sty-

62 Bakgrund

rande men innebär ändå en uppmaning om att staten, inom socialtjänstens område, bör samarbeta med frivilligorganisationema.

I Sverige finns inga motsvarande lagar som styr samarbete eller ekonomiskt stöd till frivilligorganisationema. Trots det har organisationerna och folkrörelserna länge uppburit såväl ekonomiskt stöd som annat stöd i Sverige. Många av våra lagar har samma inriktning och ambitioner som präglar frivilligorganisationemas arbete; exempelvis ger alkohollagen uttryck för en restriktiv hållning vad gäller alkoholkonsumtion osv.

3 av den

Beskrivning statliga bidragsgivningen och frivilligorganisationernas

verksamhet

I kapitel 3 är bidragsanslaget C2 och däri ingående anslagsposter utgångspunkt för beskrivningama dvs. budgetåret

1997 där inte annat anges. I kapitlet redovisas dels den administrativa hanteringen av bidragen och dels beskrivs organisationerna och deras verksamhet inom de delar av det sociala området som utredningen har att se över.

3 Beskrivningar av administration m.m.

I det här avsnittet behandlas den administrativa hanteringen av bidragen på ett antal punkter för åren 1992/93-1995/96. Här och framgent använder vi begreppet administrativ hantering som ett totalbegrepp för de olika moment som bidragshanteringen består av, dvs att fatta fördelningsbeslut, att utbetala bidrag, att följa upp bidraget och att utvärdera bidraget. För att täcka in hela kedjan av moment har 1997 uteslutits i beskrivningama som görs av bidragshanteringen för C2. Många av momenten i bidragshanteringen, t.ex. säkerhet om vilka bidrag som faktiskt betalats ut och organisationernas redovisningar av hur bidragen använts, är inte avslutade förrän en bit in på 1998.

Vår beskrivning av administrationen görs genomgående utifrån de statliga organisationsbidrag som ges till frivilligorganisationer verksamma inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor.

För att vidga beskrivningen av bidragsadministrationen utöver organisationsbidragen har utredningen också beskrivit FHI:s projektstöd till alkohol- och narkotikaornrådet. Därmed finns tre olika instanser representerade i beskrivningen av den statliga bidragsadministrationen; Samarbetsnämnden och SoS vad gäller organisationstöden och FHI vad gäller projektstöd.

64 Beskrivning av den statliga bidragsgivningen...

Övriga projektstöd som är aktuella inom utredningens undersökningsornråden är SoS:s insatser mot aids och Allmänna Arvsfondens medel till bam/ungdom och missbruk.

Utredningen anser att Allmänna Arvsfondens bidragshantering inte är direkt applicerbar på statliga bidrag som går över statsbudgeten.

3.1.1 Aktuella instanser och deras roller

Inte mindre än sex instanser är inblandade i den aktuella bidragshanteringen på olika sätt. Uppgifterna som instanserna ansvarar för är att disponera/utbetala medel, fatta fördelningsbeslut, följa bidraget och att

upp utgöra mottagarfunlction för bidraget. Ansvaret för dessa uppgifter delas av SoS, FHI, CAN, Kammarkollegiet, SAMN och Sociadepartementet.

Målgruppen för administrationen av organisationsbidragen är frivilligorganisationema. Frivilligorganisationema är de enda, i detta sammanhang, som ansvarar för och bedriver det frivilliga sociala arbetet.

En genomgång instanserna i tur och ordning följande bilda.

av ger SoS har hela ansvaret för tre av anslagsposterna inom anslaget:

1.1 Bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare mil,

23 343 000 kronor. 1.2 Bidrag till organisationer som arbetar för utsatta barn och deras

familjer, 3 207 000 kronor. 1.3 Bidrag till organisationer som motverkar våld mot kvinnor m.m,

5 080 000 ldonor.

Detta innebär att myndigheten disponerar, fattar fördelningsbeslut, betalar ut bidrag, samt följer bidragen för drygt 50 % bidragsan-

upp av slaget. I tabellen längre ned i avsnittet illustreras

detta med tre markeringar för SoS.

FHI förekommer inom anslaget endast som disponerande de medel myndigheten i sin tur utbetalar till CAN:

Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,

7 964 000 kronor.

Konstruktionen används därför att bidraget inte kan ställas direkt till CAN eftersom det organisation och ingen myndighet. Organisationsbi-

är en draget till CAN utgör knappt 15 % anslaget. CAN har under många år

av

8 Genomgången görs inledningsvis i avsnitt 3.1.1 utgår från konstruktionen

som av bidragsanslaget C2, 1997.

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 65 av

för information inom alkohol- och narkotikaområdet samt furgerat ansvarat för folkrörelser och organisationer i deras drogsom serviceorgan CAN finns också ett världens största bibliotek för information. Pâ av alkohol- och narkotikaområdet. CAN har gott renommé litteratur inom från både myndigheter och organisationer i arbetet med och stor tilltro bedriva informationsverksamhet. Till detta kommer CAN :s uppdrag att från FHI. I avtalsfonn har myndigheten givit i uppdrag till CAN att följa alkohol- och narkotikautvecklingen i landet. Under årens lopp har CAN årligen fått ett öronmärkt organisationsbidrag från riksdag och regering. I tabellen längre ned, där bidragsadministrationen beskrivs, utgör CAN mottagande part av bidraget. en Kammarkollegiet aktualiseras utbetalande instans av SAMN som medel:

Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer mfl, 18 247 000 kronor.

skäl medel inte kan ställas direkt till CAN utan går via Av samma som FHI betalas medlen till SAMN ut via Kammarkollegiet. Det är riksdagen efter förslag från regeringen beslutar storleken på summan till som om SAMN. Samarbetsnämnden fattar i sin tur beslut om fördelningen av

medlen till de nykterhetsorganisationer finns uppräknade i förord-

som ningen SFS 1977:486 och har också ett uppföljningsansvar för bidra- Medlen Samarbetsnämnden förfogar över utgör drygt 30 % av get. som anslaget. Rollfördelningen kan sammanfattas i följ ande schematiska bild:

Instanser Disponera/ Fördelnings- Uppföljnings- Mottagare Frivilligt utbetala beslut ansvar socialtarbete SoS xxx° xxx° xxx

FHI X CAN X Kammar- X kollegiet Samarbets- x X X nämnden Socialdeparte- XXIO mentet riksdagen Frivillig- X X , organisationema

9Sos fördelar, betalar ut samt följer upp bidrag i tre fall. mSocialdepartementet fattar fordelningsbeslut i två fall.

3 18-0390

66 Beskrivning den statliga bidragsgivningen...

av

3.1.2 hos

Bidragshanteringen Socialstyrelsen och

Samarbetsnämnden

De centrala instansema för här aktuell bidragshantering är Socialstyrelsen och Samarbetsnämnden. SoS för hela kedjan ansvarar av moment som ingår i bidragshanteringen och är dessutom den instans admisom nistrerar den största andelen bidraget. Samarbetsnämnden har den av näst största summan samt fördelnings- och uppföljningsansvar för denna

del av bidraget.

Tilldelningen av bidrag från SoS föregås ansökan. Ansökan av en görs vid en bestämd tidpunkt gång året på särskild ansökningsen om blankett. Ansökningsblanketten är ganska omfattande och innehåller frå-

gor både kring själva organisationen och kring den verksamhet som organisationen bedriver.

Exempel på information som efterfrågas i SoS:s ansökningsblankett angående själva organisationen är aktiva medlemmar, betalande medlemmar och lokalavdelningarnas verksamhet. Andra exempel på infor-

mation som efterfrågas är självñnansieringsgrad, eventuella förändringar

av organisationens inriktning, resultat den verksamheten och av egna om egna utvärderingar gjorts. Därutöver begärs också bokslut och verksamhetsberättelser in.

Underlaget som kommer in i samband med ansökan bidrag för om nästkommande år innehåller alltså inte bara precisering hur det en av kommande bidraget är avsett att användas utan också relativt omfaten tande återrapportering föregående års verksamhet. av Till grund för fördelningsbesluten finns också meddelandeblad ett Meddelandeblaa 12/97 där lcriteriema bilaga 4. Bland kriteanges rierna kan nämnas att organisationen skall etablerad riksvara som organisation med fastställda stadgar och skall ha bedrivit verksamhet under minst ett år, att organisationen skall ha verksamhetsidé en som överensstämmer med nationella mål och viljeinriktningen i socialpolitik och socialtjänst samt att organisationen skall bedriva verksamhet en som riktar sig till och socialtjänstens klient- eller målgrupper ingagnar

om individ- och familjeomsorgen.

För den del av bidraget går till länkorganisationer mil. ansom slagspost l.l finns även förordning, SFS 1983:731 en Se bilaga 5 angående idag gällande förordningar. I denna att, sammanslutninganges ar av förutvarande alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd och hjälp narkotikamissbrukare samt sammanslutningar för

rehabilitering

av alkohol- och narkotikamissbrukare mil., kan ansöka bidraget. om På här redovisade underlag fattar sedan SoS sitt fördelningsbeslut för alla bidragssökande organisationer vid tidpunkt. samma

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 67 av

Vid intervjuer med ansvariga handläggare vid SoS uppges även att

formella kriterier finns har prioriteringar i fördelningsutöver de som

linje med övriga styrsignaler för socialpolitikens område

besluten gjorts i

lämnats till myndigheten från departementet. som undersökta perioden mellan åren 1992/93 till och med För den 1995/96 SoS att de formella kriterier och den praxis som gällt uppger åren varit mycket snarlik den beskrivna." över den uppföljande och utvärderande delen av bidrags- När det gäller har SoS under den undersökta perioden årligen gjort upphanteringen

också två fördjupade studier utvärderingskaraktär.

följningar samt av den årliga uppföljningen utdelade bidrag använder sig SoS av För av från verksamhetsberättelser, bokslut, re-

underlagen organisationemas ansökningshandlingar. På myndigheten finns

visionsberättelser samt halvtidsanställda handläggare på ett allmänt plan följer det två som arbetet och också har hel del underhandskontakter frivilliga sociala en

med organisationerna. har också genomfört två fördjupade studier under tidsperioden

SoS 1992/93 och 1995/96. 1993 genomfördes studie av sex organisatioen tilldelats medel från anslagspost l.l Bidrag till sammanslutner som f.d. alkoholmissbrukare m.fl. Studien har i hög grad karaktären ningar av kartläggning organisationerna har också utvärav en grundlig av men

derande inslag. Kartläggningen bild organisationemas syfte, historia, storger en av struktur, ekonomi och deras lokala verksamhet. Därtill intervjuas ett lek, arbetar med eller kommer i kontakt med missbruantal personer som sammanställs intervjupersonernas bedömningar. Redokare. I rapporten majoritet intervjupersonerna att RIA, visningen visar att en av anser FMN och Sällskapet Länkarna gör stor nytta och att mindre grupper an-

Kamratförbundet Länken, RFHL och Verdandi gör stor nytta. I ser att dras inte några slutsatser Sinova AB, på uppdrag utfört övrigt av som

studien åt SoS. Uppdraget sådant omfattar inte heller den värderande aspekten. som SoS vissa bedömningar och värderingar. SoS drar Däremot gör egna den samhälleliga nyttan organisationemas arbete är slutsatsen att av får tillbaka mycken och bra verksamhet för de utbetastor och att staten lade bidragen; insatser utförs med små medel av organisationerna stora arbete är ett viktigt komplement eller alternativ

och organisationemas

till vad samhället kan erbjuda.

Framtagandet Meddelandeblad 12/97 innebar ingen förändring utan var mer av fonnalisering kriterier i praktiken redan tillämpades. en av som z publicerades "Ideella organisationer och missbrukare". Under 1997 rapporten "Våld mot kvinnor och män i kris" att publiceras. 1998 kommer rapporten

68 Beskrivning den statliga bidragsgivningen...

av

1994 genomfördes den andra fördjupade studien. Här likgörs en nande kartläggning fyra organisationer: Riksförbundet för familjers av rättigheter RFFR, Familjehemmens riksorganisation FR, Familjehemmens Centralorganisation FACO och stiftelsen Kvinnoforum. I Sinova AB:s uppdrag ingår denna gång att lämna sammanfattande en

bedömning. Bedömningen/utvärderingen visar bl.a. att RFFR utgör ett

värdefullt stöd till utsatta föräldrar i medlemsgruppen eller som annat sätt söker kontakt och att socialtjänsten inte kan fylla funksamma tion. För FR och FACO påpekas i utvärderingen att syftet med bidraget

är oklart; organisationerna arbetar främst med familjevårdssektoms utveckling och inte med stöd till medlemmarna. Bedömningen för Stiftel-

sen Kvinnoforum slutligen säger bl.a. att stiftelsen inte är så känd i sin

egen målgrupp samt att stiftelsefonnen gör att uppföljnings- och kont-

rollmöjlighetema är små.

Sammanfattningsvis har SoS initierat del uppföljning och utvären dering av bidragen till frivilligorganisationema. Hittills nämnda rapporter och SoS:s löpande uppföljning innebär att myndigheten gjort en översiktlig genomgång "sina organisationer". De fördjupade av studierna är blandning grundliga kartläggningar med små eller en av stora inslag av utvärderande Det förefaller de resonemang. som om utvärderande inslagen skulle kunna utvecklas ytterligare för att ge än mer relevanta underlag inför framtida bidragstilldelningar.

För Samarbetsnämnden bidragshanteringen ganska ser annorlunda ut. I samband med att organisationerna lämnar in sin verksamhetsberättelse till SAMN gör nämnden fördelningen. Organisationerna upp som kan komma ifråga finns uppräknade i SFS 1977: 486 och 1991:547 bilaga 5. Organisationerna är:

De kristna samfundens nykterhetsrörelse, Förbundet mot droger, IOGT-NTO-rörelsen, Jämvägsanställdas helnykterhetsförbund, Kvinno-

organisationemas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, MHFrörelsen, Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk, Sveriges akademikers nykterhetsförbund, Blåbandsrörelsen, Sveriges lärares

nykterhetsförbund, Sveriges polismäns helnykterhetsförbund, Svenska frisksportförbundet och Vita bandet samt Föreningen fruktdrycker.

Eftersom organisationerna redan på förhand är kända och välkända av SAMN krävs inget ansökningsföifarande. Inte heller ställer SAMN några egentliga krav på uppföljning och utvärdering. Samarbetsnämndens sätt att arbeta styrs av förordningama 1977:486 och 1986:883 bilaga 5. I SFS 1977:486 att nämnden skall bestå anges av fem ledamöter med personliga ersättare samt att dessa utses av regeringen för tre år i sänder efter förslag från organisationerna. Vidare att

1998:38 Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 69 SOU av

nämnden inom sig utser ordförande och vice ordförande samt att nämnden beslutar sekreterare. Av förordning 1986:883 framgår att nämnom den fâr begära in förklaringar och upplysningar i ärenden hos nämnden det skall föras protokoll vid nämndens sammanträden. samt att administrativt är SAMN liten bidragsgivande instans.Nämn- Rent en årligen fördela statsbidragen till de i förordningen dens uppgifter är att

att författa anslagsframställan för uppräknade organisationerna samt en

kommande budgetår. Sekreterarskapet i Samarbetsnämnden har de senaste åren innehafts konsulenten i Nykterhetsrörelsens Landsråd NLR. Detta har av inneburit samordningsvinster för både SAMN och NLR, exempelvis lokaler och att kontakterna med genom gemensamma genom organisationerna kommer till nytta för båda instanser. Av regleringsbreven framgår hur stor högst får betalas summa som ut till NLR för handläggandet nämnda uppgifter. av Till för Samarbetsnämndens fördelningsbeslut ligger förord-

grund

1977:486 regleringsbrev. I förordningen meddelas föreskrifning samt statsbidrag till central verksamhet hos vissa organisationer som ter om bedriver nykterhetsarbete. Förordningen vilka dessa organisaanger tioner och SAMN skall sköta fördelningen. I regleringsbrevet från är att Socialdepartementet meddelas vissa villkor, t.ex. att medlen besom efter rekvisition och SAMN har redovisningsskyldighet inför talas ut att kollegiet. Vidare meddelas också storleken på det belopp får utsom betalas till NLR samt att ledamöter och suppleanter i SAMN har rätt till ersättning enligt särskilt regeringsbeslut. Som övrigt kriterium för bidragstilldelningen använder Samarbetsnämnden medlemsantalet. När SAMN bildades gjordes en fördelning nämnden beslutade Överenskommelsen innebar att ett fast upp som om. belopp utgick till alla organisationer med än 3000 individuella mer medlemmar. organisations medlemsantal sjönk eller från början Om en understeg 3000, minskade det fasta beloppet procentuellt utifrån medlemsantalets förhållande till 3000. Utöver det fasta beloppet gjordes också fördelning mellan organisationerna, baserad på respektive en upp organisations storlek, där flest medlemmar gav störst bidrag. De organisationer inte hade individuella medlemmar utan exemsom pelvis medlemsorganisationer fick bestämd andel av det totala bidraen Kriterierna har inneburit att organisationerna har fått samma andel get. bidraget under hela den undersökta tidsperioden. av I den uppföljande delen bidragshanteringen har Samarbetsnämnav den varje år krävt in verksamhetsberättelser och bokslut av organisatio- Från Socialdepartementets sida har inte heller efterfrågats ytternema. ligare resultatinforrnation.

70 Beskrivning den statliga bidragsgivningen...

av

1993 gjorde SAMN på eget initiativ sammanställning organisaen av tionemas totala intäkter och kostnader för åren 1998 och 1991. I sammanställningen redovisas exempelvis vilka andelar medlemssom avgifter, statsbidrag, lotterier, försäljning, lokalkostnader och kostnader för styrelserna utgör.

I övrigt har varken Samarbetsnämnden eller Socialdepartementet gjort någon fördjupad uppföljning eller utvärdering de mer av statsbidrag administreras nämnden. som av

3.1.3 Fördelade under 1992/93-

bidrag perioden

1995/96

I föregående avsnitt beskrevs hur administrationen bidraget av ser ut hos SoS och SAMN. I detta avsnitt studerar vi vad olika sätt att hantera bidragen kan ha för konsekvenser för frivilligorganisationema och för effektiviteten. Detta inkluderar hur de totala bidragsbeloppen utvecklats

över perioden för respektive instans och för frivilligorganisationema

samt några effektivitetssynpunkter på detta.

Bidragstilldelningen är central för hela administrationen ett biav drag men inte bara tilldelning och fastställande enskilda organisa- - av tioners belopp utan också hur leder fram till det processen ser ut som faktiska fördelningsbeslutet. En väl fungerande administration av ett bidrag tar hänsyn till och omsätter den infonnation framkommer i som uppföljningsarbetet i de kommande fördelningsbesluten. Vidare innebär en väl fungerande administration att olika former förnyelse inom av ryms bidragssystemet. Försök- och utvecklingsverksamhet kan t.ex. utgöra en

del av bidragstilldelningen. Studier bidragsfordelningen åren kan

av över med andra ord indikera hur väl administratören bidraget använder av infonnationen från uppföljningar och hur väl administratören lyckas fånga förnyelsetänkande inom sitt verksamhetsområde. I praktiken upp är det också givetvis så att olika regelverk innebär begränsningar m.m. for hur fri och öppen den faktiska bidragshanteringen kan vara. Inledningsvis presenterar vi vilka belopp SoS respektive Samsom arbetsnämnden fördelat över undersökningsperioden.

Total- Tkr Tkr Tkr Tkr Förändring Genomsnittligt Bidragsbelopp95/96 summor 92/93 93/94 94/95 95/96 i%över bidragöver iförhållande till ge- /år perioden perioden nomsnittligtbidrag SAMN 18245 18245 18245 18247 O% 18246 100% SoS 27 455 30 846 31 170 31 623 15% 30 274 104% Summa 45 700 49 091 49 415 49 870

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 71

av

Sammanställningen visar att Samarbetsnämnden under hela perioden tilldelats belopp riksdagen och Socialdepartementet. Inne-

samma av börden detta är att nykterhetsrörelsens organisationer haft en oför-

av ändrad att dela på vad gäller det s.k. organisationsstödet. Orga-

summa nisationsstödet till frivilligorganisationema mottagit bidragen från

som SoS har däremot ökat något, ungefär med 15 % över hela perioden.

I tabellen redovisas också hur bidragsbeloppen för 1995/96 förhåller sig till de genomsnittliga bidragsbeloppen över perioden för respektive instanser. Uppgifterna är framtagna för att enskilda värden inte skall få

alltför starkt genomslag vid jämförelsen mellan de två tidpunktema ett 1992/93 och 1995/96; tilläggsinfonnationen visar också att SoS:s ökning varit succesiv och för enskilda år legat under 15 %. Den största ökningen i bidragsbelopp skedde mellan åren 1992/93 och 1993/94.

Vi konstaterar den ökning skett i tilldelning s.k. organisa-

att som av tionsstöd över perioden förklaras helt den ökning som SoS står för.

av

Vad innebär den beskrivna bidragstilldelningen för de enskilda organisationerna I tabellerna nedan redovisas hur bidragen fördelats till de olika frivilligorganisationema SAMN respektive SoS över tidsperio-

av den 1992/93-1995/96. Av tabellerna framgår förändringarna som de båda instanserna gjort i bidragstilldelning år för år samt för perioden

1992/93-1995/96.

av

§ . . . . . . . . . . . . . v m

b

§ m . s Ä v m m 2

§

.. v ä m m m a

§ .

v m v m m u . v v m m 2

ä

1998:38 Beskr ivning den statliga bidrags givningen... 73 SOU av

ä s 5 å å .

w o m2 w m m b å å

. .

2 mm m m m m w m m s å

. . . . w . o m

. mm m m m m m m å å m m m S m m m

m mm m m m m m m mm m w o m

å ê må

74 Beskrivning av den statliga bidragsgivningen...

En genomgång av Samarbetsnämndens bidragsfördelning visar på få förändringar över perioden. Tidigare har konstaterats att summan som fördelats av SAMN över perioden varit densamma och det förhållandet anges som att förändringen över perioden för bidragsbeloppet är 0 %. I övrigt finns två förändringar att kommentera. Under perioden sjönk och sedermera beviljades inget bidrag till Förbundet mot droger. Det beloppet har vid olika tidpunkter tilldelats MHF-rörelsen, IOGT-NTOrörelsen, Blåbandsrörelsen och SAMN. I samtliga fall har de "extra medlen" använts för olika utåtriktade insatser. gemensamma Motsvarande genomgång av SoS:s bidragsfördelning visar på en helt annan bild. Som redan konstaterats har bidragssumman SoS som fördelat ökat med 15 % över perioden. Ökningen bör också kommenteras utifrån de tre anslagsposter SoS administrerar. Merparten som av SoS:s bidrag lämnas i anslagsposten går till länkorganisationer m.fl, som anslagspost 1.1. Bidragen till dessa organisationer har under perioden ökat med 8 %. För de andra två anslagspostema gäller att bidragen till utsatta barn med familjer anslagspost 1.2 minskat med 18% över perioden medan bidragen till kvinnojourer m.fl anslagspost 1.3 ökat med 162 %. Givetvis måste de procentuella förändringarna ställas i relation till de nominella bidragsbeloppen. En förskjutning har dock helt klart skett över perioden; i början undersökningsperioden av var bidragen till organisationer arbetar med utsatta barn och deras som familjer större än bidragen till kvinnojourema m.fl. I slutet av undersökningsperioden rådde det motsatta förhållandet. Förändringarna i anslagspostemas storlek över perioden har lite med SoS:s bidragsadministration att göra. Storleken på enskilda anslagsposter är mer ett uttryck för Socialdepartementets beslut hur stora biom dragssummor som skall till områdena f.d. alkoholmissbrukare mf.l., ges utsatta barn respektive våld mot kvinnor. Förändringarna i enskilda organisationers bidragstilldelning kan däremot hänföras till SoS:s bidragshantering. Utfallet denna av säger att bidragen inte fördelas slentrianmässigt. Endast organisationerna en av har över tidsperioden fått bidragsbelopp, vilket redovisas i sista samma kolumnen med att förändringen över perioden är 0 %. Ytterligare fyra organisationer uppvisar bidragstilldelning förändrats med mindre en som än 10 %. Alla andra, dvs. merparten organisationerna har fått varieav rande och ibland kraftigt varierande bidrag över perioden. Av sammanställningen framgår också att fyra organisationer nya tillkommit och att fyra försvunnit bidragsmottagare organisasom av tionsstöd från SoS. Vad innebär den beskrivna skillnaden i SoS:s respektive Samarbets-

nämndens bidragsfördelning för fiivilligorganisationema och deras verk-

samhet Det finns betydande trygghet, inte minst för planeringen en av

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 75 av

verksamheten, för organisation från år till år känner till storen som

leken på bidragsbeloppet. Den situationen råder för organisationerna som

organisationsstöd från Samarbetsnärrmden. Innebörden är emelfår sitt

den hur verksamheten sett ut det gångna året och lertid också att oavsett

vilken verksamhet planeras för nästkommande år så komoavsett som bidragsbelopp ändå att betalas ut. Tryggheten kan lite mer samma också innebära viss tröghet där den faktillspetsat uttryckt sägas en tiskt bedrivna verksamheten inte beaktas i bidragstilldelningen.

relativt förändringar framkommer av Soszsbidrags- De sett stora som

visar bidragstilldelningen också är ämnad att spegla den

fördelning att

information framkommit i uppföljningama av organisationerna

som åstadkommit med hjälp bidragen. Likväl

och vad organisationerna av speglar organisationens planer för verksamheatt bidragstilldelningen

kommande år och hur angelägna dessa planer bedöms vara. ten Organisationer får sitt organisationsbidrag från SoS har inte som tryggheten på förhand känna till vilka bidragsbelopp som kommer att

efter år. Däremot kan organisationer i den årliga uppföljatt ges år som

ningen redovisar gjort bra insatser och att de haft en viss att man

genomslagskraft också i fortsättningen förvänta sig bidrag från SoS även

inte på förhand känner till bidragsbeloppet. om man belysa utfallet bidragstilldelningen för enskilda

För att ytterligare av

har utredningen gjort indelning fördelade bidrag i

organisationer, en av

intervall. Intervallindelningen framgår tabellerna nedan, för

fyra av en

SAMN och för SoS. en

76 Beskr ivning av den statliga bidragsgivn ingen... SOU 1998 :38

O m m v m m

O v m m N m m

§

O v m v N m

O v m v N m m

m §

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 77 SOU 1998 138 av m m m m m m s m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m

78 Beskrivning den statliga bidrags

av SOU 1998 238 0 0 0 0 8

m m 0 0 o 0 0 0

m m

m

ä å å m m m

å m

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 79 av

Genomgången visar generellt att organisationerna ligger kvar i samma perioden bidraget kommer från SAMN eller intervall över oavsett om Förändringarna i bidragsbelopp till enskilda organisationer som SoS. redovisats för SoS varierar därmed högst med mellan hitintills som och 500 000 kr. Två undantag finns dock; ROKS och DKSN 200 000 kr fått höjningar i bidragsbelopp under perioden som överstiger har båda

Båda dessa organisationer ligger under hela tidsperioden i

500 000 kr. det högsta bidragsintervallet, vilket överstiger l 000 000 kronor. fått kraftigt förändrade bidragsbelopp SoS Organisationer som av undersökta tidsperioden har regel börjat arbeta med andra under den som metoder och/eller tillhör de organisationer som växer. andel organisationsstöden fördelas Samarbets- En större av som av ligger i det översta intervallet 4 15 jämfört med organisanämnden av tionsstöden fördelas av SoS 6 av 3 som motsvarande intervallindelning FHI:s projektmedel läm- Någon av Utredningen har dock studier materialet funnit att nas inte. genom av organisationer i omlopp och att de allra flesta organisatiodet är många får bidragssummor understiger 199 999 kronor. nerna som

Utredningen har i de senaste avsnitten redovisat bidragstilldelningen ut-

ifrån olika synvinklar. Vad säger utfallet av bidragstilldelningen om

och ändamålsenlighet med bidraget Eftersom regelverken,

effektivitet

redovistas i avsnitt 3.1.2, för de båda instansema skiljer sig kraftigt som båda instansema i realiteten också olika förutsättningar för att åt har de administrera bidraget på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Ändamålsenligheten svår att diskutera för båda instanser, efterär det saknas explicit uttryckt mål för bidragsanslaget. Däremot kan som ett ändamålsenligheten kontrolleras utifrån att det är "rätt organisationer" får bidraget. För Samarbetsnämndens bidragstilldelning låter det sig som enkelt eftersom de organisationer skall tilldelas organisationsgöras som stöd finns uppräknade i förordning. Av redovisningama framgår att inga andra organisationer än de i förordningen uppräknade har fått organisa- SAMN; i denna bemärkelse har bidragshanteringen från tionsbidrag av nämndens sida skötts helt ändamålsenligt. När det gäller ändamålsenligheten för SoS:s bidagshantering är den komplex. Genomgången bidragshanteringen i avsnitt 3.1.2 visar mer av flera regelverk styr SoS:s arbete med att fördela bidrag till att typer av organisationerna. Huvudsakligen finns ingenting att invända utan bidrahar fördelats till "organisationer med en verksamhetsidé som övergen med nationella mål och viljeinriktningen i socialpolitik och ensstämmer socialtjänst organisationerna bedriver verksamhet som riktar samt att en

80 Beskrivning den statliga bidragsgivningen...

av

sig till och gagnar socialtjänstens klient- eller målgrupper inom individoch familjeomsorgen." Även för SOS:s del konstateras att bidrags-

fördelningen skötts ändamålsenligt.

Effektiviteten i att administrera ett bidrag denna ligger av typ i att se till att bidragen hamnar hos de organisationer där bidragen gör störst nytta. Med nytta menas i detta fall huvudsakligen att organisationen med hjälp bidraget genomför olika insatser och insatserna av att leder till

förändringar och förbättringar för de målgrupper organisationen inrik-

tar sitt arbete gentemot. När nyttan med bidraget ges denna innebörd kan effektiviteten ändå bedömas trots att det saknas specifikt ett mål för

hela bidragsanslaget.

En diskussion hurvida bidragshantering effektiv eller om en är inte bygger på att det finns återkommande och löpande information en om uppnådda resultat. Det är denna typ resultatinformation av som förvän-

tas av de årliga uppföljningarna i gängse resultatstyrning. För in-

att rätt formation skall finnas i de årliga uppföljningarna krävs att någon ställer krav på vilken infonnation skall redovisas i

som uppföljningssamman-

hanget. I förlängningen på uppföljningarna ligger också ett ständigt omprövande av hur i detta fall bidragen, skall fördelas. resurser, En bidragsgivande instans måste ställa sig frågor som "hur mycket skall i år till den här organisationen med tanke på vad den åstadkom förra året och

med tanke på organisationens planer för nästa år" Generellt osv. kan sägas att de stora bidragsbeloppen på över 500 000 kr inte varit föremål för mer omfattande uppföljning än de mindre

bidragsbeloppen. Däremot

har SoS genomfört fördjupade studier utvärderande karaktär för fleav ra av de större bidragsbeloppen. Motsvarande studier har inte genomförts SAMN. Utredningen båda av menar att instanser uppvisar vissa

brister i sin bidragshantering resultatstymingssynpunkt.

ur Samarbetsnämndens sätt att sköta uppföljningen de utdelade av bidragen är enkel och inte särskilt preciserad. Av organisationerna krävs att de lämnar in verksamhetsberättelser och bokslut samt uppgift om medlemsantal. Därutöver efterfrågas ingen specifik och återkommande information. Den inlämnade informationen har endast i något fall givit anledning till en omfördelning bidragen mellan de i

av förordningen upp-

räknade organisationerna. Utredningen konstaterar i detta sammanhang att inte heller Socialdepartementet riktat krav på någon ytterligare resultatinforrnation.

SOS:s uppföljning utdelade bidrag har

av andra ingångsvärden. Även här krävs organisationerna på verksamhetsberättelser och bokslut men därutöver på återkommande information, både annan avseende organisationen och dess arbete, årligen lämnas som i samband med

bidragsansökan. Utredningen att de variationer

menar som uppvisas i SOS:s bidragsgivning kan tillskrivas myndighetens arbete med att följa

Beskrivning av den statliga bidragsgivningen... 81

bedöma och värdera organisationerna och organisationernas upp, arbete.

Sammanfattningsvis är bilden den att SoS i sin strävan att bedöma organisationerna och deras arbete blir mer effektiv i sin bidragstilldelning, resultatstyrningssynpunkt, än vad SAMN kan sägas vara.

ur Skillnaden i bidragshanteringen hos de båda instansema är en blandning bakomliggande kriterier styr och begränsar bidragshante-

av som ringen, och administrativ mognad i att använda och efterfråga rele-

en

vant uppföljningsinformation. Avslutningsvis konstaterar utredningen

att Socialdepartementet inte intagit någon aktiv roll, för någon av instansema, vad gäller att beställa och efterfråga information kring vad berörda frivilligorganisationer åstadkommer bl.a. med hjälp av sina bidrag.

3.1.4 Folkhälsoinistitutets proj ektbidrag

För att vidga perspektivet på bidragshantering beskriver utredningen även bidragshanteringen av ett proj ektbidrag. Projektbidragen ligger inte inom för utredningens uppdrag men likväl har vi konstaterat i

ramen tidigare avsnitt att de aktuella frivilligorganisationema kan få projektbidrag från både SoS, FHI och Allmänna Arvsfonden för insatser inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn och våld mot kvinnor. För att illustrera administrationen av ett projektbidrag har utredningen valt FHI:s projektmedel.

FHI lämnar bidrag till frivilligorganisationer i form av projektbidrag Projektbidrag till frivilligorganisationer ges inom områdena alkohol och narkotika, allergi, våld och tobak. I fokus för vårt intresse står projektbidragen lämnats till frivilligorganisationer verkar inom

som som området alkohol och narkotika mellan åren 1992/93 och 1995/96. Under perioden har FHI utlyst projektmedel fem gånger för förebyggande arbete som bedrivs av frivilligorganisationer inom området alkohol och narkotika.

Ansökan om projektbidrag hos FHI görs på särskild blankett. Genomgående har uppgifter om samarbetspart, projkettid, ort och arena för projektets genomförande samt en projektbeskrivning krävts in. Proj ektbeskrivningen är ganska omfattande: vad skall uppnås inom projektet, vilken/vilka målgrupper vänder sig projektet till, hur skall det genomföras och hur skall resultaten av projektet beskrivas, mätas och värderas

82 Beskrivning av den statliga bidragsgivningen...

i förhållande till målet för projektet. Därtill skall en projektbudget lämnas innehållande totala intäkter och kostnader.

I samband med utlysningama har också angivits vilka kriterier som gällt, vilka målgrupper och arenor som vid olika tillfällen varit prioriterade m.m. De kriterier som gällt genomgående för perioden är att projektbeskrivning lämnas, att sökanden är en organisation, att projektet innehåller samarbete eller samverkan och att projektet genomförs lokalt eller att modeller/metoder utvecklas som kan användas lokalt.

Övriga styrsignaler för hur FHI beviljat bidrag är den nationella handlingsplanen FHI 1995:50, och myndighetens regleringsbrev. I regleringsbreven anges bl.a. att FHI :s förebyggande arbete skall ske i nära samarbete med frivilligorganisationer, att myndigheten skall utveckla och möjliggöra samverkan med berörda samhällsorgan, företag och frivilligorganisationer. I regleringsbrevet för 1995/96 att FHI skall

anges ge riktat stöd till regionala och lokala verksamheter- exempelvis organisationer. Vissa tyngdpunktsförskjutningar har skett över tidsperioden men frivilligorganisationema har hela tiden haft roll i det före-

en byggande arbete bedrivs FHI. För innevarande budgetår, 1998,

som av anges att FHI skall samarbeta med och ge riktat ekonomiskt stöd till nationella verksamheter, exempelvis organisationer, bedöms kunna

som föra utvecklingen folkhälsoarbetet i landet framåt. Särskilt

av anges också att det ekonomiska stödet kan avse bas- och/eller projektverksamhet och att organisationemas andel det riktade stödet bör öka.

av

I FHI:s administration läggs stor vikt vid uppföljning och utvärdering. När det gäller projektbidragen som betalas ut redovisas dessa på särskild blankett. Här skall redogörelse lämnas för de i ansökan formulerade målens uppfyllelse, den angivna tidplanens uppfyllelse, hur väl valda metoder för projektets genomförande passade den aktuella målgruppen samt projektets ekonomiska resultat.

I redovisningsblanketten efterfrågas information både uppfölj-

av nings- och utvärderingskaraktär. I sitt utvärderingsarbete använder FHI sig också, utöver organisationemas egen infonnation, myndighetens

av egna utvärderingar och av externa utvärderare.

Under perioden 1992-1996 har FHI gjort flera kartläggningsstudier och utvärderingsrapporter. En del av dem har specifikt haft fokus på projektbidragen till frivilligorganisationema och andra har fokuserat

mer på att utvärdera metoder som använts i projekten. Relevanta studier i detta sammanhang är främst "Med nyktra ögon" och "Opåverkad". Även andra mindre studier och uppföljningar har gjorts under perioden.

"Med nyktra ögon" har karaktären av en kartläggning nykterhets-

av rörelsen. Kartläggningens syfte att ett diskussionsunderlag angå-

var ende nykterhetsrörelsens roll i det framtida förebyggande arbetet på alkohol och narkotikaornrådet. I "Opåverkad" kartläggs organisatio-

Beskrivning av den statliga bidragsgivningen... 83

alkohol- och drogförebyggande arbete i skolorna. Vidare utvärnernas deras i studien också hur väl organisationerna lyckats etablera sig i skolorna med sina projekt; i studien framkommer bl.a. att den lokala förankringen och behovsinventeringen inte varit tillräcklig alla

gånger.

Därutöver har ansvariga handläggare på FHI kontinuerliga kontakter med frivilligorganisationema. Bland annat har FHI bjudit in till olika inforrnationsmöten och seminarier för att utveckla samarbetet med frivilligorganisationema. Från institutets sida har man utvecklat en projektledarutbildning som numer är obligatorisk för alla som tilldelas projektbidrag.

Beloppen som FHI fördelat i projektstöd till frivilligorganisationer verksamma inom alkohol- och narkotikaornrådet under perioden 1992/93 och 1995/96 har varierat enligt nedan:

Total- Tkr Tkr Tkr Tkr Förändring Genomsnittligt Bidragsbelopp summor/ 92/93 93/94 94/95 95/96" i%över bidragöver 95/96iforhållande

I tabellen framgår att de samlade proj ektstöden till här aktuella frivilligorganisationer varierat med upp till 300 000 kronor mellan åren över perioden 1992/93 till och med 1995/96. Variationer är en typisk företeelse för projektbidrag både vad gäller områdessatsningar, vilka som får bidrag och storleken på bidragen. I FHI:s fall är variationen

ett resultat av myndighetens egna prioriteringar; från myndighetens s.k. ramanslag avsätts projektmedel som fördelas mellan flera bidragsintressenter som kan vara olika samhällsorgan, företag och frivilligorganisationer.

Organisationer som beviljats projektstöd från FHI för den undersökta tidsperioden redovisas i bilaga Vilka organisationerna

är, är av mindre betydelse i detta sammanhang eftersom de inte utgör någon fast grupp utan kan komma och gå som bidragsmottagare över åren beroende på vad de aktuella utlysningama av proj ektrnedlen har För inriktning.

Redovisningen av organisationer som mottagit projektmedel visar att det är många nya organisationer som kommit till liksom många som upphört att vara bidragsmottagare under perioden och att förändringarna i tilldelade summor kan variera kraftigt för enskilda organisationer

13Inom kort kommer också sammanfattande utvärdering att göras for att

en beskriva och ta lärdom av tre års projektstöd. 14Avser 12 månader.

84 Beskrivning av den statliga bidragsgivningen...

över åren. Redovisningen uppvisar ett vanligt och ganska typiskt mönster för projektmedel.

Diskussionen om ändamålsenlighet och effektivitet vad gäller FHI:s projektbidrag ligger egentligen utanför utredningens uppdrag; FHI:s projektmedel utgör i resultatstymingshänseende medel för myndighetens arbete med att uppnå sina effektmål och Verksamhetsmål. FHI har i huvudsak ett ramanslag för hela sin verksamhet. Delar av medlen använder myndigheten bl.a. för att arbeta förebyggande inom området alkohol och narkotika. I det förebyggande arbetet har myndigheten flera samarbetspartners frivilligorganisationema är

varav en. Bedömningen av FHI och dess effektivitet handlar alltså hur

om myndigheten totalt sett kan sägas vara effektiv i användningen av sitt ramanslag för att uppnå de olika mål som gäller för myndigheten.

Bedömningen av hur ändamålsenligt och effektivt bidragshanteringen i denna mening skötts av FHI är därmed inte något primärt

av intresse för denna utredning. Generellt kan dock sägas att utifrån den tonvikt myndigheten lägger vid uppföljning och utvärdering finns en kultur och olika instrument för att bedöma och värdera såväl

myndighetens egna insatser på olika områden som andras insatser, vilka på ett eller annat sätt i sin verksamhet har beröring med FHI:s medel.

3.1.5 och slutsater

Sammanfattning kring bidragsadministrationen

Organisationsbidragen som står i fokus för vår bidragshantering spänner över tre områden:

1 förebyggande och vårdande arbete inom alkohol- och

narkotikaområdet 2 utsatta barn och deras familjer 3 våld mot kvinnor m.m

Med denna indelning sorterar i grupp l både länkorganisationema m.fl. som får bidrag från SoS, nykterhetsorganisationema som får bidrag från Samarbetsnämnden samt det öronmärlcta organisationsstödet till CAN. Totalt innebär det att ca 85 % av bidragsanslaget går till detta område. Till område 2 går ca 5 % och till område 3 går 10 %.

ca

För att få en uppfattning antalet organisationer är föremål för

om som bidragstilldelningen kan det vara värt att gå igenom storleken på den "fasta gruppen" organisationer får organisationsstöd från C2-

av som anslaget. För Samarbetsnärrmden är den fix vid de organisationer

som räknas i förordningen. För SoS del finns liten variation över åren.

upp en

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 85

av

I genomsnitt har för den undersökta prioden, 1992/93-1995/96, 42 organisationer fått organisationsstöd från C2-anslaget, CAN organisations-

:s stöd inräknat. I bilaga 7 redovisas hur antalet organisationer som beviljats stöd från anslaget varierat över tidsperioden. Även antalet organisationer mottagit projektstöd från FHI finns med i redovisningen i

som bilagan.

Variationen det fasta antalet organisationer är som redan sagts

av liten. dessa organisationer, nämligen DKSN och Blåbandsrörel-

Två av

får organisationsstöd från både SAMN och SoS. sen,

För att administrera bidragsanslaget C2 krävs idag sex instanser. Instansemas ansvarsfördelning och roller i sammanhanget försvårar en enhetlig hantering organisationsbidragen till här aktuella frivillig-

av organisationer. Avsaknaden enhetlig hantering handlar att fördel-

av om ningsgrunder och krav på uppföljning varierar beroende på vilken instans som ansvarar för en anslagspost.

En disparat bidragshantering har tvâ viktiga implikationer. En handlar att det saknas förutsättningar för att på ett enhetligt sätt resultat-

om styra bidragsanslaget; för delar anslaget efterfrågas ingen resultat-

av information alls, för andra delar en begränsad återrapportering och för ytterligare delar krävs vad man i gängse terminologi menar med resultatinfonnation. Den andra implikationen är en rättviseaspekt där staten

bidragsgivare bör ha en likartad hantering av alla fiivilligorganisasom tioners bidragsansökningar, i synnerhet inom ett och samma sakområde.

Organisationsstödet till CAN i form av öronmärkta pengar från

ges riksdag och regering. Ingen annan av aktuella organisationer behandlas så. Särbehandlingen kommer sig den "mellanfunktion" CAN innehar

av

organisation utför myndighetsliknande uppgifter. Delar av som en som FHI:s med att följa alkohol- och narkotikautvecklingen, har lagts

ansvar ut på CAN inom för ett samarbetsavtal. Bidraget till CAN beta-

ramen las ut utan tydliga krav på motprestation eller uppföljning av bidraget. CAN har i sin tur inte rollen bidragsfördelare och tilldrar sig därför

som inget ytterligare intresse i diskussionen om bidragsadministrationen.

Det gör däremot SoS och SAMN. De båda instansemas hantering av bidraget, dvs. sättet att fördela och följa upp, skiljer sig i flera avseenden. Samarbetsnämndens sätt att besluta bidrag handlar i grunden

om

att stödja en grupp organisationer, dvs. det vi traditionellt menar med om ett rent organisationsstöd. Friheten för hur organisation använder

en bidragen är stor så länge organisationen verkar för nykterhet och har ett minimiantal medlemmar.

SoS: hantering av bidraget visar på att man vill verksamhetsstyra bidragen till organisationerna, dvs. det räcker exempelvis inte med att

länkorganisation utan storleken på bidragsbeloppet beror också vara en

av

på vilka konkreta insatser som genomförs och planeras. I kategoriseringsavseende liknar detta mer ett verksamhetsstöd än ett rent organisationsstöd. Processen för hur bidragshanteringen går till skiljer sig alltså

vad gäller initiativet från bidragsbeviljande instans att bedöma och värdera frivilligorganisationernas verksamhet och insatser.

Helt utanför resonemanget om administrationen organisations-

av bidragen ligger FHI:s hantering projektstöden. Dessa har tagits med

av för att vidga exemplifieringen av bidragshantering och för att delar

av projektstöden ges till frivilligorganisationemas förebyggande arbete inom alkohol- och narkotikaornrådet. Bidragshanteringen i sin helhet

uppvisar typiska karaktäristika för ett projektstöd: förändringar i totalt bidragsbelopp mellan åren och till enskilda organisationer, stort antal organisationer i omlopp som bidragsmottagare samt variationer i

projektens målsättningar. FHI lägger stor vikt vid uppföljning och utvärdering av projektbidragen. Varje projekt följs relativt ingående och i

upp den resultatinfonnation som här avkrävs organisationerna finns betydande inslag av utvärderande karaktär. Därutöver genomför myndigheten själv studier och utvärderingar uppdrag till fristående forskare.

samt ger Projektbidragen är till sin konstruktion väl lämpade för utvärderingar, bl.a. därför att målen för enskilda projekt är konkreta. Detta har också FHI tagit till vara i sin funktion som bidragsfördelare.

Graden resultatstyming varierar mellan den bidragshantering

av SAMN respektive SoS står för. Variationen består i att SAMN fördelar ett rent organisationsstöd och därför inte utvecklat någon verksamhetsmässig uppföljning för vad bidragen genererar medan SoS fördelar ett bidrag har inslag både organisationsstöd och verksamhetstöd.

som av SoS kan sägas ha en högre grad av anpassning i sin bidragshantering till den statliga budgetprocessen och resultatstymingen. För båda instanser gäller dock att bidragshanteringen saknar vissa viktiga komponenter

som förknippas med resultatstyming i allmänhet. Påståendet innebär att det finns goda skäl att tro att med for anslaget likartad och högre grad

av resultatstyming skulle effektiviteten vad bidraget kunna

av genererar ökas. Dessa frågeställningar kommer att utvecklas vidare i kapitel

3.2 Allmän till

inledning beskrivningen av frivilligorganisationernas verksamheter

Beskrivningen av de aktuella frivilligorganisationernas verksamhet är viktig för förståelsen vad bidragen används till. Användningen

av av bidragen speglar hur den bidragsfördelande instansen fördelar bidrag samt hur och till vad de enskilda organisationerna använder sina bidrag.

Beskrivning av den statliga bidragsgivningen... 87

I förgående avsnitt, 3.1, har de bidragsgivande instanserna beskrivits på ett flertal punkter. I föreliggande avsnitt skall organisationernas verksamhet beskrivas. Vår beskrivning av organisationernas verksamhet omfattar endast de organisationer som får statligt organisationsstöd för att de verkar inom ett eller flera av utredningens områden. I sammanhanget bör ändå påpekas att det också finns organisationer som varken söker eller vill ta emot dessa organisationsbidrag därför att de inte vill bli bundna bidragen. Exempel på sådana organisationer är Anonyma

av Alkoholister AA, Narconon och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle RNS.

Utredningen har valt att göra översiktliga beskrivningar av organisationernas verksamhet inte minst med tanke på att det handlar om ett 40tal organisationer totalt. Syftet med beskrivningarna är att ge en bild av vad organisationerna i huvudsak sysslar med inom utredningens undersökningsområden. Ambitionen är inte att täcka in alla delar och funktio-

enskild organisation kan ha. Med detta angreppssätt blir beskrivner en ningen något ytlig och inte helt likvärdig for alla organisationer. Utredningen menar att även om så är fallet erhålls en förståelse för vad det är organisationerna uträttar inom sina respektive områden. Det ingår inte i utredningens uppdrag att värdera enskilda organisationer eller att ha synpunkter på enskilda organisationers tilldelade bidrag eller framtida tilldelning av bidrag.

I beskrivningen organisationernas verksamhet redogör utredning-

av en sålunda för enskilda organisationers huvudsakliga inriktning av den verksamhet som bedrivs idag samt redovisar organisationens medlemsantal eller annan typ av storleksuppgift för organisationen. För några enstaka organisationer saknas någon uppgift, men utredningen anser inte det någon större betydelse för förståelsen av vad organisatio-

vara av nerna inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn och deras familj samt våld mot kvinnor bedriver för verksamhet.

I utredningens direktiv anges att i det nya bidragssystem som utredningen skall föreslå skall förnyelse och samverkan uppmuntras. Utredningen gör därför ett försök i avsnitten 3.3.3 och 3.4.3 att bedöma hur stora inslagen av förnyelse och samverkan är i nuvarande system. Både samverkansbenägenheten och förnyelsekraften är viktiga inslag i resultatstymingen. En väl utförd bidragshantering beaktar och tar tillvara förekomsten av samverkan och förnyelse i organisationerna på ett sådant sätt att den faktiska bidragstilldelningen innebär ett effektivt utnyttj ande av bidragen.

För att beskriva organisationerna utgår utredningen från den tidigare använda ornrådesindelningen av frivilligorganisationema; de som arbetar inom området alkohol och narkotika, de som arbetar inom området utsatta barn och deras famijer samt de frivilligorganisationer som mot-

av

verkar våld mot kvinnor. För vart och ett av områdena inleds beskrivningen av organisationerna med en beskrivning paraply-

av organisationer eller liknande om sådana finns inom området ifråga.

3.3 verksamma inom

Frivilligorganisationer

området alkohol och narkotika.

När det gäller frivilligorganisationer som arbetar inom området alkohol och narkotika handlar verksamheten om både förebyggande och vårdande insatser samt opinionsbildning och kamratstöd. Organisationer som arbetar med vårdande insatser får i huvudsak bidrag från SoS

medan organisationer som arbetar förebyggande i huvudsak får sina bidrag från SAMN. Gränslinjen mellan vårdande och förebyggande frivilligt arbete är emellertid inte strikt och förefaller också på väg att spela

vara allt mindre roll i organisationemas praktiska arbete.

Organisationerna som verkar inom alkohol- och narkotikaområdet skulle också kunna indelas

i tre grupper:

Organisationer som huvudsakligen arbetar med stödjande insatser till

missbrukare, före detta missbrukare och anhöriga, organisationer som huvudsakligen arbetar med nykterhetsarbete och organisationer som huvudskligen arbetar inom alkohol- och narkoti-

kaområdet utifrån andra utgångspunkter än vad angivits i

men som

punkt ett och två, t.ex. att målgruppen är specifik eller består olika

av

sammanslutningar av vårdaktörer och organisationer.

Utredningen ser inte att indelningar och grupperingar organisa-

nya av tionerna ger en bättre förståelse för verksamheten organisationerna

som bedriver. En naturlig indelning för utredningen blir istället att beskriva organisationerna med utgånspunkt från vilken instans lämnat bidrag

som till organisationen ifråga.

I avsnitt 3.3.1 lämnar utredningen beskrivning de organisa-

en av tioner som får bidrag från Samarbetsnämnden. Därefter, i avsnitt 3.3.2, görs en redovisning av organisationerna mottar bidrag från SoS och

som avslutningsvis, i avsnitt 3.3.3 sammanfattande bedömning

görs en av fömyelsekraften och samverkansbenägenheten inom området.

Beskrivning av den statliga bidragsgivningen... 89

3.3.1 Organisationer som får bidrag av

Samarbetsnämnden

Nykterhetsrörelsen uppstod i Sverige i slutet av 1800-talet mot bakgrund de tunga alkoholproblem som då fanns i landet. I början ar-

av betade rörelsen mycket för att åstadkomma en mer restriktiv alkohollagstiftning och för att påverka befolkningen att minska sin alkoholkonsumtion. Ett medlemskap i en nykterhetsorganisation var och är ofta kopplat till ett medlemslöfte om bland annat personlig helnykterhet.

Antalet medlemmar och rörelsens inflytande kulminerade på 1910och 20-talen. Rörelsen bidrog till en förändrad syn på alkoholen och till

förebyggande alkohollagstiftning som gjorde alkoholen dyrare och en mer svårtillgänglig.

Nykterhetsrörelsens politiska arbete var och är i hög grad inriktat mot att verka för en restriktiv alkoholpolitik på nationell nivå och nu-

också inom EU. Arbetet med det personliga ställningstagandet för mer en helnykter livsstil är fortfarande en viktig del. Vissa organisationer bedriver också rådgivningsverksamhet och vård av missbrukare eller före detta missbrukare.

Nykterhetsrörelsens Landsråd är en paraplyorganisation som delvis också samordnande funktion inom de alkohol- och narkotika-

har en politiska området för de i paraplyet ingående organisationerna. NLR får statsbidrag från Samarbetsnämnden. Summan varje år i statslig-

anges garen.

I Nykterhetsrörelsens Landsråd finns organisationer med olika inriktning. Några organisationer har en kristen profil, exempelvis Blåbandet, några har yrkesgruppsprofil såsom Sveriges Lärares Nykterhetsför-

en bund och Jämvägsanställdas Helnykterhetsförbund, några är ungdomsorganisationer, exempelvis Ungdomens Nykterhetsförbund, och några är nykterhetsorganisationer utan annan huvudsaklig inriktning.

De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse, Kvinnoorganisationemas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, Föreningen Fruktdrycker samt länsnykterhetsförbund är också med i samarbetet i Nykterhetsrörelsens Landsråd.

Nykterhetsrörelsens Landsråd är även ett serviceorgan riksdagens Nykterhetsgrupp.

Totalt finns i nykterhetsorganisationerna cirka 220 000 medlemmar och cirka 250 000 medlemmar i DKSN

De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse koordinerar frikyrkomas och svenska kyrkans alkohol- och narkotikapolitiska arbete. DKSN har cirka 100 RIA-byråer rådgivningsbyrå i alkoholfrågor och driver fyra

90 Beskrivning av den statliga bidragsgivningen...

behandlingshem. Genom RIA-byråema drivs lokalt informationsarbete riktat till skolor och till allmänheten men också i stor omfattning arbete riktat till missbrukare eller före detta missbrukare. DKSN genomför också utbildningar om barn i missbrukarmilj öer och om kvinnor och alkohol.

DKSN:s undomsråd arbetar både med unga i riskzon, ungdomar i de kristna samfunden och med högstadie- och gymnasieelever. DKSN:s ungdomsråd producerar skolmaterial och arrangerar årligen en kunskapstävling om alkohol, narkotika och tobak. DKSN:s ungdomsråd har också knutit kontakter med ungdomar i katolska kyrkan och i muslimska församlingar.

Totalt samlar DKSN i församlingarna cirka 250 000 medlemmar. DKSN har 23 länsorgan och cirka 100 lokala KIA-byråer. RIAverksamheten innefattar ca 450 000 besök på ett år, fördelat på 20 000 individer.

IOGT-NTO-rörelsen består av vuxenförbundet IOGT-NTO, ett Juniorförbund, Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund.

IOGT-NTO-rörelsen är medlemsmässigt den näst största nykterhetsorganisationen i Sverige.

IOGT-NTO är en aktiv nykterhetsorganisation inom alkohol- och narkotikapolitiken både lokalt, nationellt och internationellt. IOGT-NTO driver också egna folkhälsokampanjer, centralt och lokalt, med bland annat TV-reklam, skolkampanjer, föreläsningar, studiecirklar och nyhetsbrev. Rörelsen driver också ett omfattande lokalt alkoholpolitiskt arbete genom några hundra föreningar.

IOGT-NTO driver dessutom ett eget bokförlag, två folkhögskolor, Dagöholms behandlingshem, konsultverksamhet med inriktning på alkoholfrågor och alkohol på arbetsplatser samt ger ut tidningen Accent.

IOGT-NT O har cirka 70 000 medlemmar, cirka 800 lokala föreningar, 23 distrikt och ett antal kretsar.

IOGT-NTO:s juniorförbund driver bamverksamheten i IOGT-NTOrörelsen. Verksamheten är inriktad på kultur-, sport-, lek- och friluftsaktiviteter för barn och verksamhetens omfattningen har ökat kraftigt under senare år.

lOGT-NTOsjunioijörbund har cirka 30 000 medlemmar, cirka 500 lokala föreningar och 23 distrikt.

Ungdomens Nykterhetsförbund driver lokala Skolprojekt i alla län. Genom lokal och central samverkan arbetar man fram metoder och pedagogiska material som används lokalt, exempelvis studiecirkelmaterial,

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 91

av

lärarhandledningar, en årlig elevkalender med alkohol- och narkotikainformation samt en årlig ambulerande skolteaterföreställning.

Utöver Skolprojekt arbetar UNF med alkohol- och narkotikapolitiska frågor ett ungdomsperspektiv både lokalt och centralt. UNF har

ur exempelvis gjort flera uppmärksammade kampanj er om efterlevnaden av olika gällande åldersregler för alkoholförsäljning och om alkoholreklamens påverkan på ungdomar.

Vidare når man ungdomar med alkohol- och narkotikainformation genom kafé, disco-, rave- och föreningsverksamhet i cirka 200 lokala föreningar.

UNF har cirka 10 000 medlemmar, cirka 200 lokala föreningar och 23 distrikt.

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund arbetar utöver scouting även med alkohol- och narkotikafrågor. Exempelvis har NSF haft landsomfattande insamlingar för införskaffandet av narkotikahundar till Tullen.

NSF har cirka 7 000 medlemmar i cirka 130 lokala kårer och en regional organisation.

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund är verksamma inom skol- och fritidssektom. SLN IOGT-NTO:s yrkessektioner. SLN

är en av genomför en del skolledningskonferenser och lärarfortbildning.

SLN har cirka 2500 medlemmar, cirka 23 yrkesföreningar och distrikt.

Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund arbetar för helnykterhet bland anställda inom polisväsendet. SPHF är också en yrkessektion inom IOGT-NTO. Förbundet driver studieverksamhet och infonnationsarbete, de har exempelvis en ruta i varje nummer av polistidningen.

SPHF har cirka 1400 medlemmar. Det finns två lokala organisationer.

Blåbandsrörelsen Sveriges Blåbandsförbund och Sveriges Blåbands-

ungdom arbetar utifrån kristen grund för personlig helnykterhet. Rö-

relsen driver alkohol- och narkotikapolitiskt arbete i kommuner och på nationell nivå. Blåbandsrörelsen driver också del Skolprojekt, folk-

en en högskola och har omfattande utbildningsverksamhet i form studie-

av cirklar, föreläsningar och seminarier lokalt.

Blåbandsrörelsen har också uppsökande verksamhet i invandrartäta bostadsområden.

Ungdomsorganisationen medverkar ibland på stora kristna rockgalor och arrangerar varje år "Drogfritt Liv-festival" i Jönköping.

en

Blåbandsrörelsen har cirka 25 000 medlemmar, cirka 300 lokala organisationer samt regionala organ.

92 Beskrivning av den statliga bidragsgivningen...

Motorförarnas Helnykterhetsförbund arbetar mot alkohol och narkotika i trafiken -till lands, till sjöss och i luften, och för en ökad trafiksäkerhet. MHF arbetar politiskt lokalt och nationellt och samarbetar ofta med andra aktörer inom trafiksäkerhetsområdet. MHF har också ett ungdomsförbund, MHF-Ungdom.

Genom rastplatsaktiviteter, utåtriktade arrangemang, Tylösandsseminariet och lokala föreläsningar och aktiviteter sprids budskapet. Årligen arrangeras tävlingarna cykel- och mopedmästaren bland skolelever.

MHF samarbetar också med trafikskolorna och förser dem med informationsmaterial som skall hjälpa dem att ta upp nykterhetsfrågan vid körkortsutbildningar.

MHF-rörelsen är den medlemsmässigt största organisationen i nykterhetsrörelsen. MHF har 115 000 medlemmar med 400 lokalavdelningar är organiserade i sju regioner. MHF-Ungdom har 7000 bi-

som dragsberättigade medlemmar och ca 7500 medlemmar som deltar i aktiviteter. MHF-Ungdom består av ca 400 klubbar som är organiserade i 25 distrikt.

Järnvägsanställdas Helnykterhetsförbund arbetar med opinionsbildning, information och friskvård med jämvägsanställda och deras närstående som målgrupp.

JHF driver två fritidssanläggningar där de ett par gånger årligen arran-

kurser för nyanställda. Deras tidning och exempelvis affischer gerar skickas till arbetsplatser.

SJ :s

JHF har cirka 3200 medlemmar, cirka 40 lokala avdelningar samt regionala organ.

Svenska Frisksportförbundet driver lägerverksamhet och föreningsaktiviteter för att förbättra folkhälsan genom att nå ut med ett budskap för fysisk träning, motion, fullvärdig kost och mot tobak, alkohol, narkotika och andra skadliga ämnen.

I Svenska Frisksportförbundet är hälsoperspektivet tyngdpunkten inom drogpolitiken.

Genom aktiviteter såsom volleyboll, innebandy, trampolin, orientering och gymnastik i lokala klubbar och ledarutbildning aktiveras ungdomar för en sund själ i en sund kropp.

Svenska Frisksportförbundet driver också en egen Folkhögskola där man bland annat utbildar behandlingsassistenter och fritidsledare.

Svenska Frisksportförbundet har cirka 12 000 medlemmar, cirka 60 klubbar och 23 distrikt.

av

Förbundet mot droger är en liten organisation de senaste åren som främst arbetat med alkohol- och narkotikafrågoma ett EU-perspektiv. ur För Förbundet mot droger saknar vi uppgifter medlemsantal. om Medlemsantalet uppgår till knappt hundra.

Sveriges Akademikers Nykterhetsiörbunds uppgift är att väcka intresse för forskningsresultat inom drogområdet och sprida dem till allmänheten. Årligen genomförs en uppsatstävling för elever i gymnasiet. Genom samverkan med högskole- och universitetsväsendet har ett antal böcker om beroendelära och socialmetodik givits ut. SAN har cirka 200 medlemmar.

Riksföreningen Vita Bandet består av kvinnor på kristen grund som vill verka för personlig helnykterhet. Vita Bandet bedriver del även en utbildningsverksamhet och en del ungdomsverksamhet läger och som kurser. Vita Bandet har cirka 2500 medlemmar, cirka 160 lokala organisationer samt regionala organ.

Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor är en paraplyorganisation/nätverk fokuserar på det förebygsom gande arbetet när det gäller alkohol- och narkotikafrågor för målgruppen kvinnor och flickor. Via sina medlemsorganisationer arbetar KSAN på såväl regional som lokal nivå. I uppdraget från kvinnoorganisationema ingår att följa forskningen, se över vårdmöjligheter för kvinnor med missbruksproblem och att aktivt arbeta fram material och metoder i det förebyggande arbetet, t.ex. dataprogram för kvinnor/flickor. KSAN genomför en utbildningssatsning i skolor i samtliga län, med utgångspunkt från materialet "GRUS och GLITTER att arbeta med tjej grupper" som initierats av KSAN. Andra målgrupper är tex. kvinnliga studenter på högskola/universitet. KSAN har 27 kvinnoorganisationer medlemmar. T.ex. samtliga som politiska kvinnoförbund barnmorskeförbundet och organisationer för invandrarkvinnor. Kvinnoorganisationerna har 250 000 individuella ca medlemmar.

Föreningen Frukdrycker organiserar medlemmar, andra organisationer och företag. De marknadsför alkoholfria drycker via kurser, konferenser och informationsmaterial. Föreningen årligen arrangerar en drinktävling för restaurangskoloma och erbjuder provsmakning lättav drycker i många olika sammanhang.

94 Beskrivning den statliga bidragsgivningen...

av

Föreningen Frukdrycker har cirka 275 enskilda medlemmar och cirka 90 organisationer och företag som medlemmar.

Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk arbetar för ett alkoholskadefriare samhälle opinionsbildning, infonnationsarbete

genom samt vård vid behandlingshem och eftervård. RFMA förmedlar och sprider information och tips mellan olika vårdinstitutioner.

RFMA har cirka 2000 enskilda medlemmar och cirka 50 organisationer medlemmar. RFMA har två lokalorganisationer.

som

3.3.2 får bidrag

Organisationer som av Socialstyrelsen

Länkrörelsen uppstod i Sverige att flera nya organisationer bil-

genom dades mellan 1940 och 1960. Först var Sällskapet Länkarna som bildades 1945 for de vilja ville ta sig sitt missbruk. Samhällets

som av egen ur insatser i form Vård och hjälp till alkoholmissbrukare underrnå-

av var liga och flera organisationer bildades startade olika former av stöd-

som jande verksamhet. Länkrörelsens inriktning är fortfarande att stödja och hjälpa missbrukare och före detta missbrukare.

Idag omfattar arbetet i Länkrörelsen mer än missbruksfrågor. Länkrörelsen arbetar idag även förebyggande med information och utbildning eftersom syftet är att hjälpa människor och att komma till rätta med alkoholproblemen i samhället.

KALV-gruppen är ett gemensamt forum för ALRO, Verdandi och Länkens Kamratförbund. I KALV-gruppen samarbetar man med utbildningar och informationsarbete. KALV-gruppen har ingen fast organisation med vald styrelse och egen förvaltning utan är ett forum där representanter för de olika organisationerna möts och där beslut fattas i kon-

KALV-gmppen sådan får inga statsbidrag utan bidragen ges census. som till de enskilda organisationerna.

Forum för frivilligt socialt arbete har verkat i tre år och får sedan 1995/96 statsbidrag från SoS. Forumet är ideell organisation som vill

en synliggöra det frivilliga sociala arbetet i det svenska samhället och ge-

samverkan främja dess utveckling. En annan uppgift är att skapa ett nom mervärde att länka frågor om frivilligt socialt arbete mellanorga-

genom nisationer och myndigheter. Forumet fungerar också som mötesplats för människor är engagerade i frivilligt socialt arbete. Organi-

som sationen fungerar ett vidare paraply än de övriga som beskrivs

som både inom SoS:s och Samarbetsnämndens område eftersom hela spekt-

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 95 av

rat av frivilligorganisationer inom det social området finns inlemmade i organisationens arbete. Under den tid forumet verkat har tre områden prioriterats: förhållandet mellan frivilliga och anställda i frivilligorganisationer, frivilligorganisa-

tioner och EU samt finansiering frivilligorganisationer. Inom de prio-

av riterade områdena har verksamhetsplaner utarbetats och del konfeen rensdagar genomförts. Forumet har också kartlagt intresset för forskning runt frivilligt socialt arbete. Tre gånger år ett nyhetsbrev ut. per ges

Aktionsgruppen för social rättvisa mot utslagning är ett nytt gemensamt forum för RFHL Riksförbundet för hjälp läkemedelsmissbrukare, RSMH riksförbundet för social mental hälsa, Verdandi, ALRO Alkoholproblematikemas riksorganisation, Länkens Kamratförbund och organisationen IRIS Individens Rätt I Samhället I Aktionsgmppen vill man påverka lagstiftning och praxis inom socialtjänsten och arbeta för de mest utsattas intressen, i tid nedskärningar. en av Stödet från SoS består i dag av att aktionsgruppen och SoS har frekventa kontakter.

Alkoholproblematikernas Riksförbund arbetar för alkoholproblematiker och mot alkoholmissbruk. ALRO betraktar inte alkoholmissbruk som en sjukdom hos den enskilda individen. Missbruket betraktas i stället som en konsekvens olika sociala problem i samhället. ALRO av är en öppen organisation för människor med eller utan alkoholproblem. ALRO arbetar på riksplanet med opinionsbildande verksamhet och stöd till lokal- och kamratföreningar. Lokalt är föreningarna ett forum för utskrivna från behandlingshem. Föreningarna bedriver dels ett kamratstödjande arbete och dels en öppen verksamhet. Föreningarna är också engagerade i förebyggande arbete. ALRO har cirka 15 lokalavdelningar, fem distrikt och 22 kamrat

föreningar.

Convictus är förening för hiv-positiva. I Stockholm driver de caféi en ett syfte att erbjuda en mötesplats för hiv-positiva människor med missbruksbakgrund. De driver också ett rekreationshus vänder sig till som hiv-positiva med missbruksbakgmnd och deras närstående. Convictus samverkar med Noaks Ark-grupper och olika "positiva" grupper runt om i landet samt med infektionskliniken på Malmö Allmänna sjukhus.

Convictus har inga lokalavdelningar.

96 Beskrivning den statliga bidragsgivningen... av

Föräldraföreningen Mot Narkotika arbetar med självhjälpsgrupper och rådgivningsverksamhet till familjer med missbruksproblem och med

opinionsbildande narkotikapolitiskt arbete.

FMN genomför rådgivarutbildningar och familj elivskurser samt deltar i nordiskt och internationellt utvecklingsarbete. De bedriver även in-

samlingsverksamhet, företagsseminarier, skolinformation, syskon- och

kamratverksamhet samt ut en tidning. ger

FMN har cirka 38 lokalföreningar.

LP-verksamhetens ideella rikstörening. LP-stiftelsen har sedan många år bedrivit missbrukarvård. LP-stiftelsen har hañ ett nära samarbete med kristna församlingar, kommunens socialtjänst, sjukvård, kriminalvård och

utbildningsväsendet.

LP-stiftelsen gick i konkurs 1997 idag finns i stället LP-verkmen samhetens ideella rikstörening driver hem eller anläggningar fö" som vård och boende. Genom avtal har också kontaktverksamhet knuten man till sig på ett tjugotal orter. LP-verksamhetens ideella riksföreningar har cirka 75 medlemmar vilka är lokala kristna sammanslutningar.

Länkens Kamratförbund bedriver kamratstödjande verksamhet och sprider kunskap alkoholens skadeverkningar för att komma till rätta om med alkoholens skadeverkningar i samhället. Länkens Karnratförbund bedriver vårdverksamhet på länkhemmet Hvidehus. De också ut tidningen Länkkarnraten. De driver också en ger kursgård och genomför årligen Länkens Dag. Länkens Kamratförbund har cirka 42 föreningar fördelade i hela landet. Föreningarna är indelade i åtta distrikt.

Nobba brass och nubbe. NBNzs uppgift är att erbjuda en meningsfull fritid, för att människor skall utvecklas och stärkas- i gemenskap mellan människor med missbruksproblem och människor utan missbruksproblem. NBN erbjuder veckoaktiviteter såsom sport-, kultur- och hantverksaktiviteter. Dessutom genomförs fest och helgarrangemang årligen under de stora högtidshelgema. Organisationen erbjuder också information on deras tidning, föredrag och skärmutställning. droger genom NBN har cirka 1126 medlemmar och verksamheten bedrivs i huvud sak i Stockholm.

Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare bedriver framfo allt praktiskt klientarbete också opinionsbildning inom det social men

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 97 av

politiska området. De arbetar även med psykiskt sjuka missbrukare på fängelser. Arbetet med narkotika- och läkemedelsberoende personer sker dels i lokalavdelningar, dels på behandlingshem och dels inom familjevården. IRIS, Skede Klockargård, Familj ebyn Valstad, Basta arbetskooperativ och familjevård drivs av RFHL. RFHL ut tidskriften Oberoende. ger RFHL har cirka 14 lokalavdelningar och cirka 3200 medlemmar.

Sällskapet Länkarnas Riksförbund har ändamål att hjälpa mänsom niskor, har sjukdomen alkoholism, att leva ett nyktert, drogfritt och som meningsfullt liv. Sällskapet Länkarnas Riksförbund genomför årligen en rikskurs och Veckoslutskurser. De driver också för närvarande en kampanj "Länk 2000" syftar till att sprida kännedom vad svensk länkrörelse kan göra som om för enskilda, familjer och hela samhället. De sprider också information på skolor, vårdinstitutioner och arbetsplatser. Sällskapet Länkarnas Riksförbund har cirka 46 ansluta lokala sällskap, vilka också är indelade i distrikt.

Verdandi företräder socialistisk samhällssyn, innebär ett fritt och en som demokratiskt samhälle. Som huvuduppgift i denna strävan bekämpar en Verdandi alkoholens skadliga verkningar och verkar för reformer som kan undanröja de ekonomiska och sociala orsakerna till att alkohol- och drogmissbruk förekommer och därmed åtgärder leder till ett försom verkligande Verdandis mål. av Verdandi arbetar med infonnation och opinionsbildning. Verdandi har också omfattande öppen verksamhet utan medlemskrav som är sären skilt riktad till medmänniskor i utsatt livssituation. Målgrupper för en verksamheten är människor i alla åldrar och med skiftande bakgrund. Verksamheten består bl.a. kvartersverksamhet, karnratstöd, alternativ av semester, läger, kurser och studier, samt konsumentpolitiska frågor och ett aktivt samarbete med fackföreningsrörelsen. Verdandi ut tidskriften Verdandisten och en pocketbokserie med ger namnet Verdandi Socialpolitiska debatt. Verdandi har cirka 220 registrerade avdelningar, fördelade på 18 landstingsområden. De har kontaktombund i ytterligare tre landstingsområden. En omorganisation pågår.

Riks-alna drivs LO, TCO och SAF i samverkan med ansvariga mynav digheter. De regionala alna-råden förebygger missbruk och vidtar åtgär-

4 18-0390

av

der om missbruksproblem uppkommer i arbetslivet. De främsta motiven for arbetsplatserna att driva alna-arbete är hälsa, miljö och säkerhet. Riks-alna arbetar med samordning och stöd till de regionala alnaråden, kvalitetssäkring, opinionsbildning, kunskapsfönnedling, utveckling av metoder, samverkan i Norden, Europa och övriga världen. De regionala alna-råden erbjuder hjälp med att bygga ett alnaupp arbete på arbetsplatser i regionen. De erbjuder också utbildning, information, kartläggningar missbruk och bedömning vårdbehov. De av av regionala alna-råden utvecklar också metoder när det gäller insatser på små företag, kvinnotäta arbetsplatser, ungdomstäta arbetsplatser etc. Organisationen har växt från l till ll alna-råd sedan 1991. Det finns 11 självständiga alna-råd tillsammans driver verksom samhet i alla län. Ca 1000 företag med sammanlagt 500 000 anställda är medlemmar i aina-råden.

Kvinnoforum är en stiftelse som arbetar med infonnation, utbildning, forskning, klientarbete och förändringsarbete. De arbetar speciellt med kvinnors missbruk, läkemedelsberoende och alkohol- och narkotikaproblem. Kvinnoforum har också en helägt dotterbolag driver konsultverksom samhet och bedriver lednings- och organisationsutveckling ett genderur perspektiv. Kvinnoforum arrangerar nätverksmöten, bedriver handledning, rådgivning. föreläsningar och seminarier med olika infallsvinklar. Utredningen har inga uppgifter storlek. om

Sveriges Invandrare MOt Narkotikas uppgift är att förebygga drogmissbruk samt Verka för adekvat vård. SIMON utgör bro mellan en svenskar och invandrare men även mellan invandrare och invandrare. Att engagera ungdomar är viktig del deras arbete. en av SIMON arrangerar utbildningsdagar, föredrag och infonnationsmöten om olika kulturer och droger. De utbildar studiecirkelledare och droginforrnatörer. SIMON arbetar även narkotikapolitiskt och deltar i internationellt samarbete. Utredningen har inga uppgifter storlek. om

Riksförbundet För Behandlingshem organiserar behandlingshem inom missbruksvården. RFB kurs, konferens och reseverksamhet arrangerar för sina medlemmar. De genomför seminarier och producerar inforrnationsmaterial bland annat om barn till missbrukare. RFB består av cirka 53 behandlingshem och cirka fem organisationer.

" Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 99 av

Rikskommittén För Familjevård samorganisation för familjeär en vårdsenheter. RFF vidareutvecklar den organiserade konsulentstödda familj evården för både människor med missbruksproblem och andra med behov vård, omvårdnad och fostran. Detta sker konsulentav genom utbildningar på högskolenivå samt seminarier. Varje år arrangenom riksfamilj eträff. gerar RFF en RFF bevakar familjevårdens intressen socialpolitiskt och samur hällsekonomiskt perspektiv samt verkar för att familjevårdsenhetema skall accepteras legitim länk mellan vårdhuvudmännen och fasom en miljehemmen. RFF har cirka 20 medlemsorganisationer cirka 15 är familjevarav vårdsenheter.

Svenska Narkomanvårdsiörbundet organiserar personal på narkomanvårdsbaser. Förbundet arbetar för att upprätthålla offensiv narkomanen vård med hög kvalitet och värnar den restriktiva narkotikapolitiken. om Svenska Narkomanvårdsförbundet motverkar aktivt legaliseringsrörelsen seminarier på regional nivå. genom att arrangerar Svenska Narkomanvårdförbundet har cirka 98 medlemsenheter som arbetar med specialiserad öppen narkomanvård och cirka 27 stödmedlemmar. Medlemsenheterna har cirka 10 000 klienter registrerade och är indelade isju regioner.

Svenska Nykterhetsvårdförbundet är sammanslutning som bedrien reseverksamhet, genomför studiedagar och ut tidskriften Socialt ver ger perspektiv. De ingående organisationerna är:

ALRO DKSN NLR Nämndemännens Riksförbund Föreningen Skyddsvärnet RFMA Sociala missionen

Svenska Frisksportförbundet

Verdandi Örebros distrikt SNF av

Svenska Nykterhetsvårdförbundet består av ovan 10 organisationer.

DKSN har tidigare redovisats i sin helhet bland organisationer som får bidrag från Samarbetsnämnden. Bidraget från SoS avser den del av

DKSN:S arbete som främst är inriktat på vård dvs. det hundratal RIAbyråer och de fyra behandlingshem DKSN driver. som

SBF har också redovisats i sin helhet tidigare bland organisationerna som får bidrag från Samarbetsnämnden. Bidraget från SoS främst avser den uppsökande verksamhet som SBF bedriver i invandrartäta bostadsområden.

Länkorganisationerna via länsstyrelserna skiljer sig helt från övriga angivna mottagare statsbidrag. Här handlar det speciellt avsatt av om en pott för regionalt arbete. SoS fördelar den avsatta klumpsumman till länsstyrelserna i landet sedan i sin tur använder bidragen till olika som regionala insatser. Cirka 250 lokala och regionala föreningar får del av stödet. Utredningen har uppmärksammat inkonsekvensen i att på detta sätt fördela regionala medel. För att få enhetlig hantering bör även dessa en medel gå till riksorganisationen som på sedvanligt sätt får besluta om medlens vidare användning och fördelning. Utredningen har stannat vid att konstatera detta och inte borrat djupare i hur dessa regionala medel används eftersom vår huvuduppgift är att över organisationsstöden se till riksorganisationerna.

3.3.3 F och

ömyelsekraft samverkansbenägenhet hos frivilligorganisationer verksamma inom

området alkohol och narkotika.

Inledningsvis vill utredningen understryka svårigheten med att utifrån enskilda organisationers arbete kunna urskilja fömyelsekraften. Med förnyelse åsyftas i detta sammanhang t.ex. att organisationen arbetar inom nya områden, nya sätt och med andra metoder. Svårigheten med att identifiera en pågående förändring och förnyelse ligger i att många gånger är utvecklingen inte uppenbar förrän förändringarna är genomförda och därmed del historien. Utifrån allmän kännedom hur en av om organisationerna arbetat och verkat över åren tycker utredningen sig ändå kunna urskilja några utvecklingstendenser flera organisationerna som av har gemensamt. Alltfler organisationer arbetar med både förebyggande, stödjande och opinionsbildande insatser. Organisationer tidigare prioriterat föresom byggande arbete utvecklar idag metoder inom vård- och eftervårdsarbete. Organisationer traditionellt prioriterat vård och eftervård som sysslar idag även med opinionsbildning och att utveckla metoder för

Beskrivning av den statliga bidragsgivningen. 101

. .

förebyggande arbete. En förskjutning har skett från att organisationerna tidigare haft olika specialiseringar till att många av organisationerna idag obbar med hela människan".

I och med att intemationaliseringen ökar i omvärlden så arbetar också flera organisationer mer tillsammans med organisationer i Norden, Europa och övriga världen. Inom alkohol- och narkotikaområdet finns också många problem av gränsöverskridande karaktär som kräver en internationell utgångspunkt.

Konsultverksamheten har blivit ett relativt vanligt inslag i frivilligorganisationemas Verksamhet. Ibland utgör konsultverksamheten ett inslag i den ideella verksamheten och ibland förekommer konsultverksamheten rent kommersiellt.

När det gäller samverkansbenägenheten går det tydligare av organisationsbeskrivningama att skönja hur denna ser ut. Generellt kan sägas att organisationerna idag samverkar med fler samarbetspartners än tidigare. Dessa samverkanspartners kan andra organisationer, myndigheter

vara och näringslivet. Sponsring har också kommit att bli ett inslag i detta.

Under 90-talet har flera nätverk bildats. Några av exemplen har redan nämnts paraplyer i organisationsbeskrivningama: Forum för

som frivilligt socialt arbete och Aktionsgruppen för social rättvisa mot utslagning. Ytterligare exempel är Alkoholpolitiskt forum, Orkidéfonden och MHF-support.

Av organisationsbeskrivningama framgår också att bland "SoS:s organisationer" förekommer fler nätverk än vad det gör bland "SAMN:s organisationer". Inom SAMN :s område lämnas bidrag till NLR och inom SoS:s område lämnas bidrag till Forum för frivilligt socialt arbete. Även KALV-gruppen finns paraply. Paraplyet i sig har inga bidrag från

som SoS väl alla de organisationer som ingår i paraplyet. Med Aktions-

men gruppen för social rättvisa mot utslagning har myndigheten för närvarande inlett kontakt i form av flera träffar mellan myndigheten och

en Aktionsgruppen. SoS har även påbörjat ett arbete för att särskilt lyfta fram området utsatta grupper, t.ex. utsatta barn och kvinnor.

Utredningen att förekomsten av dylika nätverk är ett uttryck

menar for benägenhet till samverkan. Organisationerna som får bidrag från SoS förefaller sålunda att ha ett större inslag av samverkan med andra än vad bidragsmottagande organisationer från Samarbetsnämnden ser ut att ha. Påståendet gäller givetvis för gruppen av organisationer som är bidragsmottagare från SoS respektive SAMN, dvs. att alla enskilda organisationer får bidrag SoS inte kan samverkans-

som av sägas vara mer benägna än de som får av SAlVIN.

En viktig fråga i diskussionen om benägenheten till samverkan är hur och varför nätverken bildats. Den högre grad av samverkan som förefaller finnas hos SoS:s organisationer, beror den på att det är organisa-

.

tionema själva som tagit initiativ till den för att få bättre genomslag i olika verksamheter eller är det SoS som påverkat och styrt bildandet

av nätverken i sin strävan att få ut mesta möjliga av bidragen

Kontakter med ansvariga handläggare på SoS gör gällande att myndigheten på senare år medvetet försökt uppmuntra olika former av samverkan och framför allt samverkan mellan olika organisationer. Utvecklingen med bildande av olika nätverk de senaste åren har med andra 0rd helt legat i linje med den utveckling som SoS gärna sett. SoS har också vid enstaka tillfällen försökt påverka vissa organisationer att samverka för specifika ändamål. Som regel har detta tagits emot positivt från berörda organisationer, men det finns också exempel på motsatsen.

Det är alltid känsligt att försöka förmå ñivilligorganisationer till olika typer av samverkan som organisationen inte önskar delta Ofta handar det om olika ideologiska motsättningar men det kan också finnas farhågor från organisationens sida om att organisationens bidrag i framtiden kommer att fördelas på fler organisationer och fler områden. Det viktiga i sammanhanget är att den bidragsfördelande instansen inte driver kravet på samverkan på ett sådant sätt att konstlade samverkansformer blir resultatet. Det är viktigt att den bidragsfördelande instansen hittar balansen mellan att fördela bidrag till verksamheter har

som genomslagskraft och att respektera organisationemas sätt att verka.

Beträffande KALV-gmppen, Forum för frivilligt socialt arbete och Aktionsgmppen för social rättvisa mot utslagning har de bildats utifrån organisationemas egna initiativ och önskemål att nätverken

om genom få större genomslag i olika frågor. SoS:s roll som bidragsgivare har bestått i att ha varit uppmärksam på pågående utveckling och också be-

en jakat den genom att styra delar av bidraget till ett av dessa nätverk. Till övriga nätverk lämnas stöd i andra former bidrag.

än genom

Lyckade former av samverkan är lättast att hitta där initiativet till samverkan helt kommer från frivilligorganisationema. Ansvaret hos den bidragsfördelande instansen slutar dock inte här, utan i de fall bidragsgivaren ser att utnyttjandet bidraget kan effektiviseras

av genom samverkan bör också den möjligheten undersökas. SoS framstår som den instans som medvetet försökt att uppmuntra samverkan i syfte att åstadkomma mesta möjliga för bidraget.

3.4 Frivilligorganisationer verksamma inom

området våld inom en m.m.

familj

Under rubriken "Våld inom familjen" behandlas utredningens två övriga områden: utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor.

Beskrivning av den statliga bidragsgivningen. 103

.

Båda dessa områden får sina bidrag från SoS. Till skillnad från frivilligorganisationema inom alkohol- och narkotikaområdet är många av dessa organisationer relativt unga. För att en uppfattning om hur länge organisationerna inom området våld inom familjen har verkat anges för denna grupp årtalen när de olika organisationerna bildades.

Genomgångama av organisationerna inom respektive område gör utredningen i separata avsnitt medan områdena behandlas under ett gemensamt avsnitt när fömyelsekraften och samverkansbenägenheten behandlas.

3.4.1 Utsatta barn och deras familjer

Barnens Rätt I Samhället verkar för att hjälpa barn och ungdomar

far illa, informera barns och ungdomars rättigheter samt att som om bedriva opinionsbildning inom området. BRIS är drivande i Forum for frivilligt socialt arbete samt ingår i ett planerat samarbete tillsammans med Kvinnoforum, SCI och SKR för att ytterligare stärka insatserna i arbetet mot våld och sexuella övergrepp mot barn och kvinnor.

BRIS fungerar också ett direkt stöd för barn i kris via bland

som annat "barnens hjälptelefon". Hjälptelefonen bemannas dels av anställda och dels frivilliga. Alla har dock speciell utbildning via BRIS. En

av speciell hjälptelefon finns dessutom för vuxna om bam.

-

BRIS har tagit över Socialstyrelsens arbete inom International Service med återförening av barn från andra länder

BRIS planerar att starta informationsverksamhet på skolor. Syftet är att informera om barnens hjälptelefon samt om FN:s barnkonvention. BRIS har också planer på att utveckla verksamheten med statistik och dokumentation.

BRIS har verkat i 26 år. Organisationen har ca 3 600 medlemmar. BRIS har verksamhet i hela landet och är indelat ifem regioner.

Familjehemmens Centralorganisation arbetar för att utveckla familjevården for barn och ungdom. Organisationen driver utbildningsverksamhet samt opinionsbildning. FaCO har en medlemstidning som heter Aktuellt Magazin.

FaCO planerar samverkan med andra organisationer som arbetar inom familj och vill utveckla utbildningsverksamheten ytterligare.

FaCO bildades 1983. Organisationen har ca 900 familjer som medlemmar över hela landet samt indelade i 1 1fristående lokalfdreningar.

F amiljehemmens Riksorganisation anser att familjevården skall bygga på respekt för den enskilde och syfta till att stärka det egna ansvars-

104 Beskrivning av den statliga bidragsgivningen...

tagandet och förmågan att leva ett självständigt liv. Organisationen organiserar främst familjehem och driver projekt för organiserad familjevård.

Seminarieverksamhet och utbildning utgör en viktig del av verksamheten liksom att ge fosterfamiljer möjligheter att träffas för att utbyta erfarenheter. FR ger ut medlemstidningen Familjehemmet.

FR planerar samverkan med andra organisationer samt att ytterligare utöka stödet och utbildningen till fosterhemsfamiljer.

FR bildades 1972. FR har 1 7 länsföreningar och 23 lokalavdelningar. Antalet medlemmar är 1057 st.

Hassela Solidaritet strävar efter ett samhälle där medborgare i samverkan för värdiga levnadsförhållanden, demokrati och för såväl

tar ansvar sin personliga som samhällets utveckling.

Hassela Solidaritet samverkar med flera skolor och kommuner för insatser på många olika områden som fritidsgårdar, arbetsmarknadsutbildningar, etc. Hassela Solidaritet har förutom karnratstödjare i skolorna även föräldracirldar, Hasselaskolor/1ägerskolor, studiedagar för skolpersonal, seminarier, föreningsutbildning, upptäckargrupper m.m.

Organisationen har verksamhet med "kamratstöd" på mer än 100 skolor över hela landet. Vidare bedriver organisationen opinionsbildning och har teaterverksamhet.

Hassela Solidaritet planerar inför framtiden att konsolidera basverksamheten samt att arbeta mer internationellt för att motverka legalisering eller uppgivenhet i narkotikafrågan.

Hassela Solidaritet bildades 1983 och ingår i Hasselarörelsen. Förbundet har J 700 medlemmar i 8 lokalföreningar. De har fler aktivis-

ca ter än medlemmar genom arbetet i skolorna.

Riksförbundet För Familjers Rättigheter driver förutom rådgivning, bland annat en speciell rättskommitté, utbildning och opinionsbildande verksamhet. Föräldrar som fått barnen Omhändertagna utgör viktig

en målgrupp.

Förbundet arrangerar Familjeriksdag och ett flertal seminarier varje år. Man har sommarverksamhet för föräldrar med Omhändertagna bam.

RFFR planerar att utvidga utbildningen av stödpersoner.

Föreningen bildades 1981. RFFR har 587 medlemmar som är organiseradei 11 lokalavdelningar.

Sveriges Ensamföräldrars Riksorganisation organisation

är en ny som fick statsbidrag från SoS första gången 1997.

Föreningen arbetar främst med utbildning, information och opinionsbildning kring frågor som rör ensamföräldrar.

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 105 av

l Föreningen vill främst utvidga verksamheten till fler orter samt öka opinionsbildning kring problemen för ensamföräldrar. Föreningen bildades 1996. Föreningen verkar främst i Stockholm men har medlemmar över hela landet och har kontakt med 10 lokala föreningar. Totalt ca 350-400 medlemmar.

3.4.2 Våld mot kvinnor

Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige samordnar kvinnojouremas arbete, kurs- och utbildningsverksamhet för de loarrangerar kala jourema samt driver ett omfattande opinionsbildande arbete. Det opinionsbildande arbetet har år förstärkts att en tidning senare genom ut och att organisationen har en hemsida på Internet. ges ROKS är den enda större organisationen inom området och samverkar med organisationer både nationellt och internationellt. På nationell nivå är det främst med nykterhetsrörelsen genom KSAN och under seår även med Handikappförbundens samarbetsorgan HSO i utnare bildningssammanhang. ROKS arbetar också inom Forum för frivilligt socialt arbete, samt ut tidningen Kvinnotryck som också läses av ger allmänheten. ROKS har ordnat ett flertal internationella konferenser för att sprida kunskap från både forskare och aktivister från hela världen, initierat svensk forskning kring sexualiserat våld samt drivit fram den särskilda professur med inriktning på våld mot kvinnor inrättats vid Uppsala som universitet. Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige bildades 1984. Organisationen har 8.000 medlemmar organiserade i 113 självständiga ca lokala jourer över hela landet.

StödCentrum mot Incest arbetar främst med konkret stöd och behandling till incestdrabbade kvinnor. I den stödjande delen ingår även självälpsgrupper. Organisationen är lokalförening med Stockholm som bas. en StödCentrum mot Incest bildades 1981. Organisationen har drygt 600 medlemmar, huvudsakligen i Stockholm.

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund är organisation som fick en ny statsbidrag från SoS första gången 1997. SKR arbetar med betoning på utsatta barn, äldre och handikappade kvinnor samt invandrarkvinnor. SKR bildades 1996 utbrytning ur ROKS. Organisationen är som en organiserad i 19 kvinnojourer.

av

Riksförbundet mot könsstympning är relativt organisation en ny som fick statsbidrag från SoS första gången 1997. RISK arbetar med opinionsbildning, utbildning och rådgivning mot kvinnlig könsstympning med invandrarkvinnor viktigaste målsom 31111313- Riksförbundet mot könsstympning bildades 1994. Förbundet har verksamhet på 5 orter kring Mälardalen och ett medlemsantal på drygt 60 ca medlemmar.

Sveriges Mansjourers Riksorganisation organisation är en ny som fick statsbidrag från SoS första gången 1997. SMR bedriver stödverksamhet för män, t.ex. vid skilsmässa. Vårdnaden av och umgänget med barnen står i fokus. SMR samarbetar med SKR och RFFR. Det nuvarande SMR bildades 1996, reorganisering den som en av första riksorganisationen, vilken bildades 1985 verksamhet men vars under många år legat helt Organisationen har 14 mansjourer. nere.

3.4.3 och

Fömyelsekraft samverksansbenägenhet hos fiivilligorganisationer verksamma inom

området våld inom familj en m.m.

Bilden av frivilligorganisationernas samverkan och förnyelse är av en helt annan karaktär för området våld inom familjen jämfört med m.m. hur bilden ser ut inom alkohol- och narkotikaområdet. Många av organisationerna inom området våld inom familjen är nybildade och m.m. söker därmed alltjämt sin form. Ingen organisationerna har funnits av längre än 30 år utan alla har bildats på 70- 80- och 90-talet. Kontrasten är stor jämfört med hur länge organisationerna inom alkohol- och narkotikaornrådet ñmnits; nykterhetsrörelsen har sina rötter i 1800-talet och länkrörelsen i den första hälften l900-talet. av I organisationemas sökande efter sin form blir det naturligt med både utbrytningar och bildande organisationer med delvis överlapav nya pande verksamhet med andra organisationer. Ett annat viktigt inslag i sökandet efter organisationens form är att det uppstår mycken lokal samverkan både med andra organisationer också med kommuner och men

landsting.

Det finns inget paraply för hela organisationer inom gruppen av området våld inom familjen däremot ingår flera organisam.m. men av tionerna i Forum för Frivilligt Socialt Arbete.

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 107 av

Det frivilliga sociala arbetet är under förändring och detta kommer på ett illustrativt sätt till uttryck just för gruppen av frivilligorganisationer inom området våld inom familjen Små oberoende grupper m.m. bildas helt bygger på Självhjälp och frivillighet. I dessa sammansom hang blir betoningen på det lokala arbetet och det lokala kontaktnätet starkt. En del förklaringen till denna utveckling ligger i ökad återav en hållsamhet med offentliga vilket ställer krav på andra orgaresurser, nisationsfonner. Det kännetecknar fömyelsen är främst att det hela tiden tillsom kommer organisationer, dels i form av nya riksorganisationer men nya också att antalet lokalföreningar tilltar. Området är på detta sätt mycket rörligt och bidragsgivaren, SoS, har också sett till att fånga upp dessa organisationer är på gång även de till en början är relativt nya som om små organisationer. En bred kunskap sexuellt våld mot kvinnor och barn har växt om fram i Sverige under de senaste 30 åren. I takt med den vidgade kunskapen sker också kontinuerligt en ständig förnyelse i hur organisatioväljer att arbeta inom området; ibland sker det utifrån ett barnnerna perspektiv, ibland utifrån ett kvinnoperspektiv och andra gånger integ-

reras perspektiven. Känneteclmande för samverkansbenägenheten är främst att samverkan sker i former på det lokala planet. I övrigt finns vissa gränsnya överskridande samverkansformer mellan organisationerna men också med kommuner och landsting. När det gäller kvinnojourema är dock samverkan mellan de olika organisationerna inom området liten med

anledning att grundinställningen till problematiken skiljer sig åt.

av

3.5 Samlad bedömning av effektivitet,

förnyelse och samverkan

Utredningen lämnar i avsnitt 3.5 samlad bedömning på ett antal punken Bedömningama baseras på utredningens beskrivningar av administrater. tionen bidraget och på ñivilligorganisationernas verksamhet samt på av vad allmänt gäller för resultatstyming offentliga medel. Punkterna som av utredningen behandlar är hur nuvarande bidagssystem förhåller sig till som resultatstyrningen, vilken kunskap finns effektiviteten i nuvarande som om bidiagssystem samt betydelsen förnyelse och samverkan i sammanhanget. av

3.5.1 Förekomsten

av resultatstyming

Utredningen beskriver i avsnitten 3.1-3.4 dagens bidragssystem och verksamhet. I fokus för beskrivningama står administrationen bidraav get och frivilligorganisationemas verksamhet. Tillsammans utgör administrationen och frivilligverksamheten basen för de resultat som samhället vill åstadkomma att lämna statsbidrag till frivilligorganigenom sationer som verkar inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn samt våld mot kvinnor. Här liksom tidigare låter utredningen begreppet administration sammanfatta hela kedjan moment hanteringen av som av ett bidrag innebär: fördelningsbeslut, utbetalning, uppföljning och utvärdering. Av beskrivningarna framgår att dagens bidragssystem är ett disparat system där olika styrfonner i praktiken tillämpas. Förutsättningarna för att få bidrag och skyldigheten att återrapportera bidragens användom ning skiljer sig for CAN, för organisationer mottar bidrag från som SoS och för organisationer mottar bidrag från SAMN. Utredningen som anser att det är olyckligt att administrationen anslaget utvecklats så av att det idag råder betydande olikheter i hur organisationsbidragen, till här aktuella frivilligorganisationer, styrs. Olikheterna är olyckliga av flera skäl. Att införa och öka resultatstyrningen av bidraget försvåras givetvis när berörda organisationer inuvarande läge söker och får organisationsbidragen på olika villkor och utifrån olika grundforutsättningar. I praktiken betyder det att organisationerna har skiftande möjligheter att ställa sig till ett resultatstyrt om bidragssystem. Det föreligger även rättviseaspekt på att olika styrfören hållanden råder när staten bidragsgivare inte har ett enhetligt försom hållningssätt mot organisationer söker bidraget. som av Dagens bidragssystem uppvisar också inslag resultatstyming av av varierande grad. Viktiga sådana inslag är att uppföljningar görs för att ta reda på om syftena med bidraget uppfylls och att resultaten värderas av bidragslämnaren på så sätt att detta påverkar nästkommande bidragsfördelning. Den nästkommande bidragstilldelningen påverkas givetvis inte bara uppnådda resultat. Bidragstilldelningen bör av vara en sammanvägning av uppnådda resultat, planerade insatser för framtiden och hur utvecklingen inom t.ex. alkoholområdet ut i samhället i övrigt. ser Utredningens genomgångar nuvarande bidragssystem visar att inav slagen resultatstyming är små överlag. Centralt for av resonemanget om att resultatstyrningen är låg är att det saknas ett formulerat mål gälsom ler för hela anslaget. Därmed är det inte heller möjligt att på likvärdigt sätt göra värderingar och bedömningar av de resultat organisatiosom nerna åstadkommer sitt arbete. Själva grundförutsättningen, att känna till vad samhället vill åstadkomma att lämna dessa bidrag, sakgenom

-

1998:38 Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 109 SOU av

Därav följer även att det saknas tydlig koppling mellan hur binas. en dragen fördelas och återrapporteringen hur bidragen används och den av

bidragsanvändningen upphov till.

nytta som ger Emellertid framgår också beskrivningarna att SoS ändock följer av värderar och bedömer de organisationer får bidrag från mynupp, som digheten. Detta arbete har uppenbarligen också varit användbart och gi- SoS underlag för kunna ompröva och omprioritera bidragsförvit att delningen. SoS bedriver aktiv bidragsfördelning där myndigheten en försöker värdera de bidragsmottagande organisationernas arbete. I beingår ställningstaganden från myndigheten angående dömningarna även vilka organisationer skall få del bidraget. Utredningen menar nya som av det initiativ SoS tagit till resultatstyming av bidragen ligatt egna som i linje med de gängse grundtankama för hur offentliga medel skall ger resultatstyras. Samma initiativ att införa de präglar resultatstyming normer som återfinns inte för den del bidraget Socialdepartementet och av som SAMN administrerar. För bidraget till CAN har Socialdepartementet varken uttalat krav på motprestationer eller ställt krav på att CAN skall

inkomma med uppföljningsinformation.

När det gäller SAMN förekommer Viss uppföljning av utdelade bidrag inte den karaktären och den graden att det givit underlag för men av

prövning och omprioritering bidragstilldelningen. Samarbetsnämn-

av dens fördela bidrag återspeglar inte resultaten den fasta grupsätt att som organisationer åstadkommer. Bidragsfördelningen visar tydliga pen tecken på att det gått slentrian i hur bidragen fördelas och för nya organisationer har det varit naturligt att vända sig till SoS eller FHI. mer Visserligen finns förordning anger vilka organisationer som en som SAMN får lämna stöd till riksdagsbeslut går denna lista att men genom vidga; sedan Samarbetsnämnden bildades 1977 har endast en ny organisation tillkommit, Föreningen Fruktdrycker.

Sammanfattningsvis utredningen att beskrivningama dagens menar av bidragssystem, och i synnerhet administrationen, visar att resultatstyrningen bidraget för närvarande är låg. av

3.5.2 Effektiviteten i nuvarande bidragssystem

direktiven framgår resultatstymingen bidraget skall öka bl.a. i Av att av syfte effektivisera de verksamheter stöds bidraget. Hittintills att som av har utredningen konstaterat att resulatstyrningen är låg. För att föra re-

sonemanget om ökad resultatstyming vidare är det angeläget att även studera vad beskrivningarna administrationen och organisationemas av verksamhet säger om effektiviteten i dagens bidragssystem. Ett effektivt bidragsutnyttjande kännetecknas såväl den bidragsav lämnande instansens förmåga att administrera bidraget, organisasom tionemas förmåga att bedriva det frivilliga arbetet; det i organisaär ute tionerna och föreningarna som resultaten skapas.

Utredningen har tidigare definierat ett effektivt bidragsutnytljande som att rådande bidragsfördelning innebär att bidragen går till de organisationer som bäst bidrar till att syftet med bidraget uppfylls. När bidrags-

fördelningen är sådan kommer också organisationemas användning av bidraget att de resultat är möjliga få bidraget. generera som att ut av Härav förstås hur viktig länken mellan bidragsgivande instans och fri-

villigorganisationema är. Bidragsgivaren måste hålla sig informerad om vad organisationerna gör och vilka resultat organisationemas verksom samhet ger upphov till. Utan kunskap verksamheten i organisatioom nerna kan inte bidragsgivningen fungera effektivt i bemärkelsen de att stora bidragen verkligen går till de organisationer bäst bidrar till att som syftet med bidraget uppfylls.

Samverkan och förnyelse är två centrala begrepp i resonemanget om effektivt bidragsutnyttjande. I många fall är det så att de resultat som genereras av att bidraget ges blir större den bidragsmottagande om organisationen samverkar med andra. Samverkan kan ske med andra

organisationer, kommuner och ibland företag. Ibland finns inbyggda

motsättningar som gör att samverkan inte är aktuell. Det kan exempelvis handla om ideologiska motsättningar mellan olika organisationer och deras sätt att verka. Det kan också så att frivilligorganisavara tionen ifråga bedriver verksamhet i hög grad ligger vid sidan en som av samhällets insatser och arbetsmetoder och att samverkan därför inte är fruktbar mellan frivilligorganisationen och exempelvis kommun. en Den bidragsfördelande instansen har ett för att försöka förmå ansvar inblandade parter att samverka, där det är uppenbart samordning att en av insatserna skulle större genomslag, och på så sätt hjälpa till åstadge att komma en mer effektiv användning bidraget. Därutöver finns inget av självändamål med att fram samverkansformer inte mana som spontant uppkommer.

I viss mån kan således den bidragsfördelande instansen uppmuntra till samverkan. Förutsättningarna for samverkan handlar lika mycket hur om

samverkansbenägenheten ser ut hos ñivilligorganisationema. Den över-

siktliga beskrivning utredningen gör organisationerna lite som av ger information om vilka organisationer samverkar med andra ochi som vilken form. Vidare saknas uppgifter hur benägenheten till samverkan om utvecklats över tiden. Utredningen har inte till uppgift att över enskilda se

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... lll av

organisationers verksamhet och hur de fungerar i olika sammanhang. Utredningen nöjer sig därför med att konstatera att vissa av organisabaserar sin verksamhet på samverkan med andra parter. Ett tionerna exempel DKSN koordinerar frikyrkornas och svenska kyrkans är som och narkotikapolitiska arbete. Ett annat exempel är alkolholalkoholoch narkotikarådet drivs gemensamt arbetsmarknadens parter i som av samverkan med ansvariga myndigheter. Därutöver avstår utredningen från ytterligare kommentera samverkansbenägenheten hos enskilda att organisationer. Däremot är beskrivningarna hur de bidragsfördelande instansema av hanterar att uppmuntra organisationerna till samverkan mer ansvaret fylliga. också bidragshanteringen står i fokus för utred- Det är som uppdrag. Samarbetsnämnden fördelar bidrag till NLR som på ningens står för samordning för nykterhetsorganisationemas arbete. olika sätt fördela bidrag till detta paraply har SAMN i sin bi- Utöver att dragsfördelning inte aktivt agerat för att uppmuntra till nya samverkansformer med organisationer. Vad gäller möjligheten att genom nya bidragsfördelning få in organisationer har SAMN varit begränsad nya förordningen. av SoS fördelar bidrag till ett relativt nybildat samverkansorgan. Myndigheten fungerar här främst stödjande att observera och uppgenom utveckling för samverkansfonner. Därutöver stöd-

muntra en pågående

myndigheten, på andra sätt, även några samarbetsorgan. Från interjer och olika underlag har utredningen även kunskap om att SoS vjuer ibland aktivt försöker uppmuntra organisationer att genomföra insatser olika samverkansformer. Utredningen har tidigare konstaterat att sådana i regel mottagits väl organisationerna, att det också initiativ som av men exempel på Sammantaget uppvisar SoS ett mer aktivt finns motsatsen. för och stödja olika samverkansformer än vad ansvar att uppmuntra SAMN I diskussionen effektivt bidragsutnyttjande framgår att gör. om varit angelägen att skapa olika samverkansfonner för att åstad- SoS om komma ett så effektivt bidragsutrnyttjande som möjligt. Utredningen gör bedömningen att samverkan förekommer men att i bidraget förmodligen skulle bli större samverkanseffektiviteten om formerna blev fler och omfattade fler organisationer. En bedömning av samverkansformerna och deras omfattning bör omfatta både hur den biinstansen och frivilligorganisationema agerar i frågan.

dragsfördelande

omfattande och grundlig studie samverkansbenägenheten hos En mer av de olika organisationerna skulle tydligare bild av omfattningen av ge en samverkansformerna i dagens bidragssystem. Förnyelse i olika former är ett annat viktigt inslag i resonemanget bidragsutnyttjande. Fömyelsen är ett uttryck för att både om effektivt och de verksamheter bidragen används till ständigt

bidragsfördelningen

av

omprövas. Det är med andra 0rd inte säkert bidragfördelning att samma varje år leder till att bidraget kommer till bästa användning. En samlad bedömning av fömyelsekraften måste innefatta både de bidragslämnande instansemas och frivilligorganisationernas ageranden. Diskussionen kring förnyelse innefattar bl.a. organisationer att nya

tillkommer bidragsmottagaren, att bidragsbeloppen till

som som ges organisationerna ändras över åren, att sätt att arbeta med olika saknya frågor utvecklas, att arbetsområden tillkommer och att och fler nya nya sätt att samverka etableras. I fömyelsen kan också ligga förändringar av medlemsantal, att omfattningen organisationemas insatser förändras av osv. Utredningen vill också framhålla att förnyelse beskrivet slag inte av är ett självändamål; väl fungerande verksamheter bedrivs "gamla som av organisationer" med inarbetade metoder är givetvis lika effektivai att åstadkomma bra resultat i sin bidragsanvändning "fömyelsesom bringande" organisationer. I generella termer kan sägas att fornyelseinslagen från organisationslivet är större bland, i sammanhanget, områden och organisanya tioner. Nya områden är utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor. Inom dessa områden har flera organisationer tillkommit på senare år, antalet lokalföreningar ökar samt att utbrytningar och nybildningar sker. Generellt är det också så att många s.k. traditionella folkrörelser idag tappar medlemmar. Detta gäller nykterhetsrörelsen och länlcrörelsen. Det är de nytillkomna organisationerna växer mest idag. Dessa organisom sationer har såväl tilltagande nyrekryteringar förmåga att besom en hålla tidigare rekryterade medlemmar. De flesta dessa nytillkomna av organisationer är ändå jämförelsevis små sett till medlemsantalet. En del förklaringen till denna utveckling utredningen i att av ser organisationer som är gamla å sidan har hittat de arbetsformer ena som passar, men de kan å andra sidan löpa risk att stagnera om fömyelsen helt uteblir. De förhållandevis organisationerna, bildade under 1900-talets nya senare hälft, söker i hög grad fortfarande sin form och tenderar därför att vara mer förändringsbenägna. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att förnyelse i sig inte är något självändamål. En önskvärd förnyelse kan mycket väl handla bättre måluppfyllelse och därom en med förstärkning av befintliga verksamheter. Utifrån kommande krav på ständig förändring kan i vissa situationer ett hot mot bra befintliga vara verksamheter. Beskrivningama av organisationemas verksamhet är övergripande av karaktär. För att ändå kunna skönja vilka organisationer förnyas och som växer idag har utredningen kompletterat beskrivningama på denna punkt Utvidgningen är gjord medelst intervjuer och samtal med representanter för friviligorganisationema och olika bidragslämnande organ.

Beskrivning av den statliga bidragsgivningen... 113

Organisationer som utvecklas och expanderar idag återfinns inom tre olika kategorier. Föreningar som arbetar med avgränsade målgrupper: ROKS, SCI, SIMON och Convictus, exempelvis. En annan kategori är större etablerade organisationer med tydlig verksamhetsnisch: BRIS, Hassela Solidaritet, Riks-alna och flera av ungdomsorganisationema finns bland exemplen. Karaktäristiskt för denna grupp är att de har liten "överbyggnad" i form av anställda och rikskansli. Organisationerna inom denna kategori satsar mycket på medlemsstyrda verksamheter somi hög grad bygger på frivilligt socialt arbete. Den tredje kategorin utgörs

av en grupp "branschorganisationen som är stabila och vars verksamheter i hög grad kan betecknas som nätverk för vårdverksamheter och yrkesfolk. Exempel inom denna katogori är: RFF, FR och Svenska Narkomanvårdsförbundet.

De bidragsfördelande instansemas arbete med förnyelse och förändring syftar till att åstadkomma en bidragsfördelning som leder till ett effektivt bidragsutnyttjande hos organisationerna. Organisationer som använder bidragen på så sätt att syftet med bidraget kan uppnås bör i bidragsfördelningen tilldelas de större beloppen. Med stor sannolikhet innebär en sådan ompövning av bidragsfördelningen att enskilda organisationers bidragsbelopp över åren varierar.

Konstruktionen på SAMN :s förordning har begränsat nämndens möjligheter att uppmuntra nya organisationer att söka av bidraget. Bidragsfördelningen till de i förordningen uppräknade organisationerna har skett slentrianmässigt, menar utredningen. Förordningens konstruktion samt SAMN :s bidragshantering har inneburit att varken några nya organisationer tillkommit som bidragsmottagare eller att de enskilda organisationemas bidragsbelopp ändrats. Denna kombination kan mycket väl ha motverkat förändring och förnyelse.

Vad gäller SoS agerande för förnyelse vittnar beskrivningen av organisationerna bäst om detta. Hos frivilligorganisationema som får bidrag från SoS finns en fömyelsekraft som uppmärksammats och tagits tillvara i den bidragsfördelning som myndigheten gjort. De enskilda organisationemas bidragsbelopp varierar över åren, nya organisationer tillkommer som bidragsmottagare och nya samverkansfonner mottar bidrag från SoS. Ett viktigt fömyelseinslag som SoS själv står för är initiativet till att påbörja en resultatorientering av bidraget.

Utifrån den här förda diskussionen om betydelsen av förnyelse och samverkan för effektivteten i ett bidrag menar utredningen att det ändå inte går att avgöra hurvida bidragsutnyttjandet i nuvarande bidragssystem är effektivt eller inte. Eftersom bidraget saknar ett formulerat mål finns ingen given utgångspunkt för att mäta och värdera de resultat som frivilligorganisationema åstadkommit med hjälp av bidraget. Det existerar för närvarande ingen tydlig bild av vad samhället vill åstadkomma

114 Beskrivning av den statliga bidragsgivningen...

att lämna det aktuella statsbidraget. Följaktligen kan utredningen genom inte värdera insatserna från frivilligorganisationema och de bidragslämnande instansema ur strikt effektivitetssynpunkt.

Däremot kan vi ana att förekomsten av förnyelse och samverkan är av en så liten omfattning att det finns utrymme kvar för att ytterligare effektivisera bidragsutnyttjandet. I den gängse resulatstymingen innebär arbetet med att följa upp och utvärdera verksamheter att fördelningen av de offentliga medlen ständigt sätts under omprövning. Omprövningen är själva verktyget för att kunna kontrollera att de offentliga medlen används på ett effektivt sätt, dvs. att resursutnyttj andet är effektivt.

Utredningen är uppfattningen att det bidragsutnyttjande som råderi

av dagens bidragssystem inte sammanfaller med det bidragsutnyttjande som skulle ha varit fallet om en tydligare och mer omfattande omprövning av bidragsutnyttjandet hade föregått bidragsfördelningen. Den rutinmässiga bidragsfördelning som Samarbetsnämnden uppvisar kan knappast sammanfalla med den som skulle ha gällt om en aktiv omprövning skett. Den mer aktiva omprövning som föregått SoS:s fördelningsbeslut kan däremot med större sannolikhet ligga nära den fördelning som skulle ha gällt om en riktig omprövning föregått bidragsfördelningen.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att resultatstyrningen av bidraget är låg samt att det med stor sannolikhet finns utrymme för att effektivisera dagens bidragssystem.

Med en ökad resultatstyrning av bidraget öppnas möjligheten att effektivisera administrationen och troligen även arbetet i de verksamheter som bidraget stödjer. Administrationen kan då göras mer enhetlig och utgå från ett formulerat mål för bidraget. Vidare kan informationen

resultaten organisationerna skapar, men som det idag finns om som bristfällig information om, breddas och göras mer relevant. I kapitel 4 går utredningen igenom vad som mer konkret behöver göras för att öka resultatstyrningen av organisationsbidragen till frivilligorganisationer verksamma inom områdena alkohol och narkotika, utsatta barn samt våld mot kvinnor.

De aktuella organisationsstöden utgör ca 30 % av det uppskattade statliga stödet organisationerna får för sina insatser inom området. Övrigt statligt stöd utgörs olika projektmedel. Utifrån beskrivningen

av av FHI:s bidragshantering förefaller projketbidragen vara mer resultatorienterade än de här aktuella organisationsstöden. Utredningen är medveten om att det ofta föreligger en annan tydlighet i syftet med olika projektstöd och att andra förutsättningar för resultatstyrning av sådana bidrag därför föreligger. Den lângsiktighet som karaktäriserar organi-

Beskrivning den statliga bidragsgivningen... 115

av

sationsstöden specifikt, till skillnad från projektstöden, gör det än mer nödvändigt att försöka hitta lagom nivå resultatstyming för

en av nuvarande organisationsbidrag. En stagnation och slentrianmässig administration bidraget kan även inverka menligt på frivillig-

av organisationemas verksamhet.

4 Probleminventering

Inledningsvis ges en allmän orientering om hur resultatstymingen fungerar idag. Därefter görs probleminventering, dels på ett allmänt plan och

en dels utifrån de specifika bidrag som utredningen har att se över.

1 Resultatstyrning

I avsnitt 4.1 lämnas en lägesrapport om var arbetet med att utveckla resultatstymingen av statliga bidrag befinner sig idag. Inledningsvis ges en allmän introduktion och därefter ges en mer ingående bild av hur långt arbetet med att utveckla resultatstymingen av föreningsbidragen kommit.

1 l Introduktion

. De offentliga medlen i Sverige har under årens lopp varit föremål för olika styrsystem. Under den senaste tioårsperioden har det som kallas mâl- och resultatstyming införts. Styrsystemet har hela tiden vidareutvecklats, både utifrån erfarenheter som vunnits om styrsystemet som sådant, och utifrån den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. Periodvis har vissa inslag i styrsystemet ägnats mycken möda, andra inslag har prioriterats ned och ibland har kanske helheten i den nya budgetprocessen glömts bort. Idag går Styrsystemet under beteckningen resultatstyrning.

Under föregående år bedrevs ett intensivt arbete inom regeringskansliet för att vidareutveckla resultatstymingen. Centralt för arbetet har varit att tydliggöra olika nivåer av resultatinformation i arbetet med statsbudgeten, dvs. återrapporteringen mellan myndigheter och regering har en annan karaktär och detaljeringsnivå än återrapporteringen mellan regeringen och riksdagen. Begreppet effektmål har införts och är vägledande för vilken information som regeringen skall återrapportera till riksdagen. En förskjutning ansvaret för resultatstymingen har också

av skett. Tidigare år har ett stort ansvar för att t.ex. formulera mål och ta fram resultatrnått legat på myndigheterna. Numer ligger huvudansvaret

l 18 Probleminventering

för hur resulatstymingen en myndighet eller ett område ut hos

av ser departementen.

Det gångna årets arbete med att vidareutveckla resultatstyrningen har tillämpats i årets budgetproposition och regleringsbrev. Arbetet finns formaliserat i budgetcirkulär 1997:9 och i handledningen för regleringsbreven för år 1998. I handledningen ingår också för första

gången rekommendationer för hur bidrag kan resultatstyras; närmare bestämt lämnas vissa rekommendationer för resultatstyming föreningsbidrag.

av

Resultatstyming av offentliga medel som går till olika bidrags- och transfereringssystem kan i dagsläget sägas vara relativt outvecklad, i synnerhet i jämförelse med resultatstyrningen av myndigheterna och myndigheternas s.k. förvaltningsanslag. På senare år har dock både från riksdag och regering påpekats att resultatstyrningen skall omfatta statens totala verksamhet, dvs. även s.k. sakanslag, övriga transfereringar, bolag och stiftelser. Egentligen ter det sig lite märkligt att den statliga konsumtionen rönt mer uppmärksamhet än det statliga bidragsoch transfereringssystemet i arbetet med att resultatstyra de offentliga medlen; bidrags- och transfereringssystemen utgör än hälften

mer av statsbudgetens totala utgifter.

Det är dock inte samma sak att resultatstyra myndigheter som att resultatstyra statliga bidrag. En viktig skillnad är att när de offentliga medlen används av myndigheter, handlar det i grunden om en verksamhet som bedrivs i offentlig regi med offentliga medel, dvs. att i de sammanhangen är det fråga om offentlig konsumtion. När det gäller de statliga bidragen till, i det här fallet, frivilligorganisationer handlar

det om en verksamhet som bedrivs i frivilligorganisationemas regi med bl.a. statliga medel; för dessa ändamål har staten valt att lämna statliga bidrag.

En verksamhet som inte bedrivs i statens regi kan inte kontrolleras av statliga organ på samma sätt som en statlig Verksamhet. Frivilligorganisationema ligger utanför den statliga sektorn och har delvis andra utgångspunkter för sin verksamhet. På så sätt fungerar frivilligorganisationerna och deras verksamhet både som förstärkning och komplement till de verksamheter som finns i offentlig regi. Bidragen till frivilligorganisationerna ges därför att samhället ser ett stort värde i att frivilligorganisationernas verksamhet finns, utvecklas och kan fortlöpa.

Vidare är det också så att gängse styrinstrument inte har samma verkan utanför den statliga sektorn; den statlige bidragsgivaren kan inte

5 Undantag utgör förstås de verksamheter där stat eller kommun lägger ut själva genomförandet av uppgifter andra än offentliga organ. Detta skall skötas i form av avtal i vilka anges vem som ansvarar för vilka delar av avtalet. Här handlar det dock inte om bidrag utan om upphandling av en vara eller tjänst.

Probleminventering l 19

kräva detaljerade information från en instans som staten valt att

samma lämna bidrag till. Det faktum att de statliga bidragen lämnar den statliga sektorn innebär i praktiken att möjligheten att kontrollera verksamheten begränsas.

Däremot kan den statlige bidragsgivaren ställa krav i förhållande till de bidrag som lämnas till en frivilligorganisation. Kraven kanvara generella kriterier som att föreningen är demokratiskt uppbyggd och har fastställda stadgar m.m. Kraven kan också vara utformade så att viss redovisningsskyldighet, angående bidragets användning m.m., föreligger för att komma ifråga som mottagare av bidraget. På så sätt kan staten få den nödvändiga återrapporteringen angående bidraget, och vilken nytta det genererar i samhället.

4.1.2 till

Resultatstyming av bidrag fhvilligorganisationer

I den tidigare nämnda rapporten "Resultatstyming av Föreningsbidrag" beskrivs mer konkret hur bl.a. kraven för ett föreningsbidrag kan utformas för att bidragen skall kunna anpassas till den statliga budgetproces-

och för att bidragen skall kunna resultatstyras. sen

I rapporten redovisas en mall med tre olika nivåer av resultatstyming. De tre nivåerna är: organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Uppdelningen är gjord utifrån syftet med att lämna ett visst föreningsbidrag. För organisationsbidragen gäller att syftet med bidraget är att stödja organisationen. För verksamhetsbidragen är syftet att stödja en föreningsdriven verksamhet och för projektbidragen är syftet att stödja en tidsbegränsad, föreningsdriven verksamhet. Grupperingen är vägledande för vad skall gälla för bidraget ifråga om mål, styrning, uppföljning

som och utvärdering.

I rapporten sägs att för organisationsbidragen bör finnas ett s.k. bidragsmål av effektkaraktär. Med detta menas att det tydligt skall framgå vilket överordnat mål som finns för bidragsanslaget. Vidare skall bidragsmålet uttryckt så att det framgår vilken roll bidragsanslaget

vara förväntas fylla inom något av de s.k utgiftsområdena. statsbudgeten är uppdelad i 27 utgiftsområden. Dessa kanaliserar och styr vilken typ av resultatinfonnation som regeringen skall återrapportera till riksdagen. Eftersom organisationsbidragen är avsedda att stödja en viss organisation eller grupper av organisationer kommer bidragsmålet inte att kunna fyllas med så mycket annat än att "målet är att stödja organisationen" eller "syftet är att täcka kostnader för den centrala verksamheten

För organisationsbidragen är återrapporteringen mer en kontroll av att bidragsmottagaren levt upp till kraven som finns för att komma ifråga

120 Probleminventering

som bidragsmottagare samt att bidragen verkligen kommit organisationen till godo. För den löpande uppföljningen anges i rapporten att en ekonomisk redovisning styrkt av organisationens revisor bör lämnas in.

Om den bidragslämnande instansen skulle anse sig behöva kompletterande information, för att fastställa bidragsbeloppen, kan exempelvis begäras in uppgifter om bidragets andel av organisationens omslutning och i vissa fall kan det också vara av intresse att följa medlemsantalets utveckling.

Utvärderingar av bidragsanslaget som helhet bör göras med vissa tidsintervall i synnerhet som den löpande uppföljningen inte innehåller särskilt mycket resultatinfonnation. Utvärderingen kan ske mot angivet bidragsmål, vilket som regel för organisationsbidragen endast blir en kontroll av om de avsedda organisationerna nåtts av bidraget. Utvärderingama kan därför också vidgas till att omfatta även andra frågeställningar som aktualiseras. Utvärderingama av organisationsbidragen bör utföras på initiativ från regeringen samt finansieras över bidrags-

anslaget.

Sammanfattningsvis sägs i rapporten att ett organisationsbidrag innebär att resultatstymingen av bidraget blir mycket låg och att det egentligen handlar om att med statliga bidrag stödja en viss organisation utan krav på någon motprestation. Rekommendationen, som lämnas irapporten "Resultatstyming av Föreningbidrag", blir därför att organisationsbidragen endast bör förekomma sparsamt och undantagsvis; i olika övergångsskeden eller för nystartade organisationer med få medlemmar kan det vara ett bra sätt att stödja en organisation under begränsad tid.

För verksamhetsbidragen föreslås i rapporten att det skall finnas ett bidragsmål och ett eller flera Verksamhetsmål. Målformuleringama skall uttrycka att det är verksamheten som ñivilligorganisationen bedriver som står i fokus. Till verksamhetsbidragen kopplas också ansatsen att inte bara se till vilken verksamhet som bedrivs utan också till vilka resultat som genereras av den bidragsstödda verksamheten. Ansatsen för verksamhetsbidragen ligger väl i linje med den gängse resultatstymingen.

För att ge ett exempel på bidragsmål och verksamhetsmål har utredningen valt att exemplifiera med bidrag från ett annat verksamhetsområde än det som kommittén har att utreda. Diskussionen om tänkbara mâlfonnuleringar för C2-anslaget förs istället i kapitel 5 där utredningen redovisar överväganden och förslag. Vårt exempel konstrueras utifrån statsbidraget till kvinnoorganisationema. För tydlighetens skull skall framhållas att exemplet inte stämts av med vare sig den bidragsgivande instansen eller de aktuella kvinnoorganisationema. Med exemplet vill utredningen visa på hur Verksamhetsmål och bidragsmål står i förhållande till varandra och vilken betydelse de har i uppföljnings- och

utvärderingssammanhang.

Probleminventering 121

Exempel: Som bidragsmål skulle kunna gälla "målet är att främja jämställdhet mellan kvinnor och män." Ett tänkbart Verksamhetsmål skulle kunna "målet är att utveckla samarbetet med olika fackför-

vara bund och arbetsgivarorganisati0ner".

Bidragsmålen bör utformas så att de kan gälla för längre tidsperioder medan verksamhetsmålen kan ändras varje år om så finnes lämpligt. Målen är ämnade att styra till vad bidragen används men inte i detalj hur. Exemplet formulerats för bidragsmålet till kvinnoorganisa-

som tionema innebär att samhället har en uttalad vilja att öka jämställdheten i landet och i detta arbete har också kvinnoorganisationema en roll. Formuleringen verksamhetsmålet innehåller viljeinriktning från

av en bidragsgivaren om hur bidragsmålet på sikt skall kunna uppnås; genom utökat samarbete mellan här aktuella frivilligorganisationer, fackförbund och arbetsgivarorganisationer ser bidragsgivaren en möjlig väg att kunna påverka utvecklingen av jämställdhetsarbetet.

Målen styr i viss utsträckning men lämnar helt öppet till kvinnoorganisationen hur arbetet skall bedrivas. Målen pekar ut två samarbetsparter är inte styrande i så hög grad att kvinnoorganisationema

men förhindras att samarbeta med andra och inom andra områden.

Resultaten genererats att bidraget betalats ut skall både föl-

som av jas och utvärderas. Den årliga uppföljningen handlar om att ge en

upp bild hur den bidragsstödda verksamheten utvecklar sig i förhållande

av till verksamhetsmålen. I exemplet skulle det kunna vara att ange vilka fackförbund och arbetsgivarorganisationer som en kontakt etablerats med samt något vad de nya kontakterna givit i synen på jämställdhets-

om arbetet.

Vart tredje år skall uppföljningen också innehålla en diskussion om måluppfyllelsen av verksamhetsmålen; här skulle det kunna göras ge-

att kvinnoorganisationema själva värderade de kontaknom om nya terna inneburit ökad utveckling i och för jämställdhetsarbetet. Om så är fallet finns ingen anledning att redan nästa år förändra verksamhetsmålet. Å andra sidan, de kontakterna inte tillfört något

om nya mervärde bör bidragsgivare och bidragsmottagare tillsammans diskutera hur det förändrade verksamhetsmålet skall lyda.

I rapporten "Resultatstyming Föreningsbidrag" föreslås även att

av verksamhetsbidragen med jämna mellanrum bör utvärderas med medel från bidragsanslaget. Utvärderingen kan med fördel göras gentemot bidragsmålet. För exemplet skulle det kunna innebära att vissa återkommande frågor t.ex. kvinnors lön i förhållande till mäns, hemma-

om varande med små barn, utbildningsnivå och inriktning på utbild-

pappor ningen undersöktes med femårsintervall. En sådan fördjupad stu-

osv. die skulle också försöka ringa in betydelsen av kvinnoorganisationemas arbete i jämdställdhetsfrågan. En utvärdering kan också företas

gentemot ett Verksamhetsmål men även mot en helt frågeställ-

annan ning som av olika skäl aktualiseras.

Utredningen avser inte att i detta avsnitt närmare diskutera tänkbara målfonnuleringar för C2-anslaget, utan låter alltså detta anstå till övervägande- och forslagsdelen. För att ändå göra en koppling till utredningens område lämnas tänkbara exempel på målformuleringar för vårt bidrag. Exemplen lämnas dock för närvarande utan ytterligare kommentarer.

Som bidragsmål skulle kunna gälla "målet med bidraget

är att ge frivilligorganisationema möjlighet att förstärka och komplettera

samhällets insatser inom berörda delar det sociala området". Ett tänkbart

av Verksamhetsmål skulle kunna vara "målet med bidraget är att prioritera olika satsningar förstärker den lokala och regionala mobiliseringen

som för att motverka alkoholens skadeverkningar".

För projektbidragen slutligen anges i Inrikesdepartementets rapport att det bör finnas mål för bidragsanslaget sådant, liksom ett speci-

som fikt mål för varje enskilt proj ekt. Uppföljningen av enskilda projekt bör innehålla uppgivande av övriga medfinansiärer och en beskrivning av projektets måluppfyllelse och eventuella andra effekter.

För större projekt skall också en ekonomisk redovisning lämnas.

Utvärderingen av projektmedel handlar i första hand att utvärdera

om bidragsanslaget för att svar på frågor av typen "är projektsatsningama rätt och ger de bra och bestående effekter eller bör projektsatsningama i framtiden ges en annan utfomining". Projektutvärderingar av bidragsanslaget bör också göras regelbundet.

Genomgången, av vad som i rapporten rekommenderas vara ingående komponenter och faktorer för resultatstyrning organisations-

av bidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag, visar att både verksamhets- och projektbidragen mycket väl kan till den statliga

anpassas budgetprocessen och resultatstyrningen, samtidigt organisatio-

som nemas särart beaktas. För organisationsbidragen innebär det dock att anpassningen till budgetprocess och resultatstyrning blir låg men att detta måste respekteras utifrån syftet med att lämna organisationsbidrag.

4.2 Hinder och att

möjligheter resultatstyra bidraget

Utredningen konstaterar att en avghuvudorsakerna till att resultatstyrningen av de aktuella bidragen är låg, är att ingen på allvar tagit itu med uppgiften att resultatstyra bidragen. Utredningen att denna uppgift

anser

Probleminventering 123

borde tillsetts Socialdepartementet och de bidragslämnande instan-

av serna, SoS och SAMN.

Samtidigt utredningen konstaterar att initiativ till att resultat-

som styra det aktuella bidraget saknas är det också alldeles uppenbart att resultatstyrning statliga bidrag är ett outvecklat område över huvud

av taget. I samband med att huvudansvaret för hur resultatstyrningen ser ut för olika områden förskjutits till departementen, ser utredningen det

nu som en naturlig utveckling att även resultatstyrningen av bidrag, i hudvudsak, kommer att ligga inom departementens ansvarsområde.

En generell erfarenhet från hur resultatstyrningen av de statliga myndigheterna utvecklats över åren är att det krävs några budgetcykler för att styrsystemet skall fungera. Både de som ställer krav på resultatinformation lämnar den behöver några budgetperioder på sig för

och de som att hitta formen för styrsystemet. Det handlar i hög grad om att utveckla en verksamhetsanpassning av resultatstyrningen.

Vad beträffar resultatstyrning av statliga bidrag, och iförekommande fall ett specifikt föreningsbidrag, handlar det inledningsvis om att sätta

av igång ett utvecklingsarbete. De yttre formerna finns redan i och med att resultatstyrning styrsystem inte är något nytt. I praktiken, menar

som utredningen, handlar det om att hitta en verksamhetsanpassning av resultatstyrningen som fungerar for både bidragsgivande och bidragsmottagande parter. Ett första steg i detta utvecklingsarbete har tagits i och med den ansats pekas ut i Inrikesdepartementets rapport. Utveck-

som lingsarbetet går vidare flera håll inom regeringskansliet och utred-

nu ningen att Socialdepartementet tillhör de departement som ligger

menar väl framme i detta arbete.

4.2.1 Rekommendationer för

resultatstyrning av föreningsbidrag

Utredningens mandat är att öka resultatstyrningen av föreningsbidragen, dvs. att åstadkomma ett effektivt bidragsutnyttjande av organisationsbidragen till frivilligorganisationerna som verkar inom områdena alkohol/ narkotika, utsatta barn och våld mot kvinnor. Utredningen ser betydande fördelar i att resultatstyrningen av statliga bidrag ges förutsättningar snarlika de gäller för resultatstyrningen av övriga offentliga

som medel. Vissa skillnader som bör beaktas föreligger dock i att resultatstyra statlig verksamhet och att resultatstyra statliga bidrag. I Inrikesdepartementets rapport redovisas hur en ansats för att resultatstyra föreningsbidrag kan se ut.

Av genomgången i avsnitt 4.1 framgår att de rena organisationsbidragen inte bidrar till ökad resultatorientering bidraget och

en av

därför inte bör användas till frivilligorganisationer verksamma inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn samt våld mot kvinnor. Det som sägs om resultatstyming av projektbidrag appellerar inte heller på de aktuella bidragen. Bidragets funktion år att också framgent fungera som ett fortlöpande stöd for organisationerna men med den skillnaden att det fortlöpande stödet skall resultatstyras i ökad omfattning.

Utredningen anser att det som ligger närmast till hands för att öka resultatstymingen av bidragen till här aktuella organisationer är det som i "Resultatstyming av Föreningsbidrag" och i Regeringskansliets handledning lyfts fram för verksamhetsbidragen. Ett utdrag ur handledningen sammanfattar vilka de viktiga komponenterna för resultatstyming av ett verksamhetsbidrag år:

mål för bidragsanslaget -

Verksamhetsmål -

ekonomisk redovisning -

bidragets andel av den totala omslutningen -

ett/flera kvantifierbara resultatrnått som säger något väsentligt om -

verksamheten

ett/flera kvalitativa mått som anknyter till valt/valda kvantitativa -

mått

förenklad verksamhetsberättelse som enbart diskuterar måluppfyl- -

lelsen Verksamhetsmål

av

Vidare sägs i rapporten och handledningen att komponenterna sammantagna ger underlag för löpande uppföljning av den bidragsstödda verksamheten i organisationema. Även vid utvärderingar kan informationen användas, men behöver då antagligen kompletteras med ytterligare information beroende på hur den aktuella frågeställningen ser ut.

Probleminventeringen för bidragsanslaget C2 bör följaktligen göras gentemot de rekommendationer som lämnas i ovan angiven rapport och handledning.

4.2.2 Nuvarande i förhållande till

bidragssystem

rekommendationerna

En genomgång av den nuvarande bidragshanteringen visar att många av de grundläggande komponenterna för att resultatstyra ett föreningsbidrag saknas.

Angivelse av mål saknas helt för bidragsanslaget som sådant; för delar bidraget framgår vilka målgrupper organisationerna skall ha

av och vilka områden organisationerna skall arbeta inom. Exempelvis an-

Probleminventering 125

ges tydligt för organisationerna som får bidrag från SoS vilka målgrupperna är. För organisationerna som mottar bidrag från SAMN framgår att de skall vara nykterhetsorganisationer och verka inom detta område. Dessa angivelser och fortydliganden är dock inga målformuleringar

som talar om varför bidragen ges och vad samhället önskar åstadkomma med bidraget utan fungerar som preciserade regler för vilka som kan komma ifråga för bidraget.

Alla organisationer som får bidrag från bidragsanslaget skall lämna ekonomiska redovisningar men det finns inget krav på att bidragets

andel av organisationens omslutning skall redovisas. I diskussionen om uppnådda resultat, har det givetvis betydelse om organisationen ifråga enkom har de aktuella bidragsmedlen att uppnå sina resultat med, eller om det också finns andra medel som organisationen kan disponera i sin verksamhet.

Resultatrnått i kvantitativa termer som också kompletteras med en kvalitativ aspekt finns i någon mån för de organisationer som får bidrag från SoS. Bidragsmottagande organisationer skall redovisa resultaten

av den egna Verksamheten. Kraven som ställs på resultatinforrnation saknar dock en naturlig koppling mellan uppnådda kvantitativa resultat och deras kvalitet. Ingen av de bidragsmottagande organisationerna krävs på någon förenklad verksamhetsberättelse som beskriver måluppfyllelsen av verksamhetsmålen, eftersom inga sådana mål finns formulerade.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att förutsättningarna för att resultatstyra bidragsanslaget är mycket små; endast komponent,

en ekonomisk redovisning, finns representerad genomgående och uttryckt som krav för att bidrag skall beviljas till organisationerna. Övriga komponenter för verksamhetsbidrag saknas. Att resultatstyra ett bidragsanslag med denna konstruktion får antingen betraktas som ogörligt eller som att resultatstyrningen blir otydlig och godtycklig.

Nära hälften av bidragsanslaget fungerar som ett rent organisationsstöd. Resterande del av bidragsanslaget fungerar ett organisations-

som stöd med vissa inslag av verksamhetsbidrag. Det är SoS administ-

som rerar denna sistnämnda del. I SoS:s hanteringen av bidraget märks att en process är igång där man i fördelningsbesluten försöker beakta vilka resultat organisationerna åstadkommit det gångna året och vad de planerar att uppnå närmast följande år. Här är man på väg mot en mer resultatorienterad styrning av bidraget.

Utredningen konstaterar att i den mån en resultatorientering är på gång, för delar bidraget, är den fortfarande oklar. I det nuvarande bidrags-

av systemet lämnas helt öppet till den instans administrerar bidraget

som att själv bestämma över bidragshanteringen och vad som skall betraktas som goda resultat. Detta har fått till följd, i det nuvarande bidragssystemet, att SAMN låtit bli att utveckla administrationen av bidraget

126 Probleminventering

medan SoS påbörjat ett arbete med att resultatorientera de delar avbidraget som myndigheten administrerar. Centralt för det utredningen här för, är att det sakresonemang som målforrnuleringar för bidraget som resultaten kan värderas mot oavnas sett administrerar bidraget. Avsaknaden av mål innebär också vem som att det saknas allmängiltiga utgångspunkter vid utvärderingstillfállena. Utvärderingamas uppgift är många gånger ett sätt att kontrollera huruvida bidraget är effektivt. I dagsläget kan vi inte besvara frågan om bidragsanslaget är effektivt.

4.2.3 Vad behöver utvecklas ytterligare

Ett sätt att påbörja med att resultatstyra bidragen är att tillse processen att komponenterna utredningen gått igenom i avsnitt 4.2.1 ett som eller annat sätt finns med och ingår i bidragsadministrationen. Utredningen att processen måste starta från Socialdepartementet, bl.a. menar vad gäller att formulera mål, och på ett tidigt stadium också involvera bidragsansvarig instans samt berörda frivilligorganisationer. I övervägande- och förslagsdelen går utredningen närmare in på hur de olika komponenterna kan utformas för bidragen till frivilligorganisationer verksamma inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn och våld mot

kvinnor. Ambitionen med att öka resultatstymingen av bidraget är att åstadkomma ett bidragssystem innebär att bidraget är effektivt. Beskrivsom ningarna i kapitel 3 visar att detta kräver såväl effektiv bidragsadministration ett effektivt bidragsutnyttj ande frivilligorganisationersom av Det räcker alltså inte med att skapa några komponenter eller faktona. och att applicera dessa på bidraget. Förutom dessas betydelse, för rer resultatstyming bidraget vill utredningen framhålla betydelsen av hur av administrationen och bidragsutnyttjandet fungerar, samt vikten av att förnyelse och samverkan får viktiga inslag i resultatstymingen. vara Utredningen att bidragsadministrationen är avgörande för hur menar resultatstymingen bidraget kan utvecklas. En effektiv bidragshantering av innebär att den bidragsfördelande parten lägger sig vinn om att lämna störst belopp till de organisationer är skickligast i att uppnå och som åstadkomma olika resultat. Organisationer är skickliga i att uppnå som resultat, exempelvis organisation som har tagit fram en metod för att en arbeta med att tonåringar inte skall konsumera alkohol och som visat sig ha stor genomslagskraft, utgör i denna bemärkelse effektiv bien dragsanvändare. Förändring och förnyelse är karaktäristiska inslag för resultatstyrda verksamheter och bidrag. För bidragen till här berörda fiivilligorganisa-

Probleminventering 127

tioner kan det handla om att hela bidragsanslaget förändras, att beloppen till enskilda organisationer förändras över åren, att vissa organisationer tillkommer som bidragsmottagare, att vissa "gamla organisationer" upphör att vara bidragsmottagare, att organisationen erhåller sitt bidrag på delvis andra grunder än de som gällde tio år tidigare, att sätt att

nya arbeta med samma sakfrågor uppstår Fömyelseinslagen aktua-

m.m. som liseras beror i hög grad på hur samhällsutvecklingen inom det sociala området ser ut och vilka initiativ frivilligorganisationerna tar.

som

Det är den bidragsfördelande instansen som ansvarar för att det pågående förändrings- och fömyelsearbetet, när så är relevant,

tas om hand och fångas upp i bidragsgivningen. Fördelningsbesluten bör också i hög grad bygga på de uppföljningar och utvärderingar görs bi-

som av draget. Beredskapen att fånga ett relevant förnyelse- och föränd-

upp ringsmönster blir en del av den bidragsgivande instansens arbete med att ständigt ompröva sina fordelningsbeslut. Avsaknad av denna typ

av omprövning innebär att bidragen inte nödvändigtvis går till de organisationer som bäst bidrar till att uppfylla Verksamhetsmål och bidragsmål, dvs. att det då finns utrymme för att ytterligare effektivisera bidraget.

Kraven på bidragslämnaren är mångfacetterade. Kunskapen

om organisationerna måste finnas. I praktiken räcker det inte bara

med att organisationerna skickar in en årsredovisning utan kontakter under hand behövs också mellan bidragsgivare och bidragsmottagare. Det är givetvis viktigt att kontakterna mellan bidragsgivare och bidragsmottagare är goda för att "verk1ighetsbilden" av organisationen och dess verksamhet också skall överensstämma med faktiska förhållanden

Därutöver krävs också att bidragsgivaren har förmågan att bedöma värdet av organisationens insatser. En sådan bedömning bör dels fokuseras på vad organisationen gjort under det gångna året, dels på vad organisationen planerar att göra de närmast följande åren. Bedömningen måste också beakta utvecklingen inom det aktuella området och vad organisationen ifråga kan tillföra i det sammanhanget. Det balans-

är en gång för bidragsgivaren att bygga goda relationer med organisa-

upp tionerna, att vårda etablerade relationer och samtidigt i bidragsgivningen kunna bedöma och pröva hur stort bidrag som skall till den

ges enskilda organisationen.

Beskrivningarna av administrationen i nuvarande system visar att

en oberoende myndighet är bäst lämpad att bemästra den mångfacetterade rollen bidragsadministratör. Det ligger i sakens natur att det

som uppstår svårigheter när organisationerna skall värdera "sina egna", vilket är fallet med SAMN situation. I förlängningen finns då också risk att

:s en gruppen av organisationer förblir densamma och att bidragsfördelningen antar slentrianmässiga former; ingen organisation vill påstå att den åstadkommer bättre resultat än någon organisation och därför skall

annan

128 Probleminventering

tilldelas andra bidragsbelopp. Exempel på snarlik problematik, dvs. att

en sällan utvidgas, finns inom idrottens område

gruppen av organisationer

där Riksidrottsförbundet fördelar bidrag till "sina egna". Samverkan viktigt inslag i diskussionen om att åstadkomma ett är ett effektivt bidrag. För del de insatser och initiativ som frivilligen av organisationerna står för är det uppenbart att effekten av verksamheten bli den skedde i samverkan med andra, exempelvis skulle större om organisationer och kommuner. Denna typ samverkan förekommer av Ibland finns dock vissa motsättningar, bl.a. ideologiska, som också. förhindrar att samverkan kommer till stånd. sida finns ambition ökad samverkan och Från statsmaktemas en om samverkansformer inom bl.a. det alkohol- och brottsförebyggande nya området. Händelseutvecklingen inom alkoholornrådet, med ökad internationalisering, innebär den svenska alkoholpolitikens traditionella att instrument blivit mindre verksamma. En satsning som genomsyrar stora det alkoholpolitiska arbetet, bl.a. i den nationella handlingspladelar av den regionala och lokala mobiliseringen. I den mobiliseringen har nen, är

landsting och nykterhetsorganisationer viktig roll.

stat, kommuner, en Nyligen har också samarbete påbörjats inom för OAS, Obeett ramen alkoholsamarbetet. OAS är konstellation vill verka roende en ny som sund dryckeskultur och färre alkoholskador. I konstellationen för en rad aktörer på ett eller annat sätt har att göra med medverkar en som och dess hantering. Samarbetet innefattar även ett lokalt persalkohol på hur alkoholens risker och skadeverkningar skall minskas. pektiv åstadkomma regional och lokal mobilisering på området För att en blir det naturligt både fler och andra sätt att samverka utvecklas. Anatt till bedriva alkohol- och narkotikapolitiskt arbete på repassningen att gional och lokal nivå är i dagsläget inte särskilt stor, menar utredningen. ökad regional och lokal mobilisering inom alkohol- Ambitionen om lämnar i övrigt att önska från alla inblandade parter, därområdet mer

ibland frivilligorganisationema, vad gäller samverkan.

Slutligen skall också poängteras att inslagen förnyelse och samav något älvändamål, utan fyller funktion bara så länge de arbete inte är en bidrar till intentionerna med bidraget uppfylls. När bidragsfördelning att inte kan göras bättre för att uppfylla bidragets

och bidragsutnyttjande

bidraget effektivt. Det ankommer på den bidragsintentioner, är administrerande instansen att känna av situationen. ökad resultatstyrning bidraget skulle Utredningen menar att en av

bidragsfördelande instanser, bidragsmottagande organisationer

ge, både i allmänhet, bättre kunskap huruvida den fakoch skattebetalare en om fördelningen och användningen bidraget är den bästa, dvs. hurutiska av effektivt. komma vidare i det arbetet behöver vida bidraget är För att utvecklas och appliceras på bidraget. Därtill måste vissa komponenter

t

l

Probleminventering 129

övervägas vilken instans är bäst lämpad att ta över och fortsätta som utvecklingsarbetet med att resultatstyra bidraget.

4.3 Sammanfattande bedömning

Bilden vilka hindren respektive möjligheterna är, för att öka resulav tatstymingen bidraget, är mångfacetterad. av Hindren är två slag. Det handlar om att det saknas reella förutav ena sättningar för att resultatstyra dagens bidragssystem. Skälen till det är att flertalet de komponenter underlättar och bidrar till resultatstyrav som ning saknas. Detta har redovisats i avsnitt 4.2.1. För föreningsbidragen inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn och våld mot kvinnor har utredningen även visat att inslagen omprövning och förnyelse är av ganska små, och bl.a. skulle ökade inslag förnyelse och samverkan av kunna effektivisera bidraget. Det andra hindret är att resultatstyrningen statliga bidrag över av huvud taget är outvecklad. Det finns dänned inget befintligt bidragssystem kan användas förebild för hur resultatstyrningen detta bisom som av drag skulle kunna ut. Att resultatstyra bidraget handlar i hög grad om se att göra ett utvecklingsarbete inom området. Möjligheten ligger i att kunna påbörja detta utvecklingsarbete från grunden, eftersom resultatstyrningen i det nuvarande systemet är låg. Vissa olikheter föreligger dock redan idag i praktiken innebär att som organisationerna har olika förutsättningar att ställa till ett resultatom styrt bidragssystem. Det faktum att statsmakterna tillåtit att en sådan disparat hantering bidragen utvecklats över åren kan innebära ett av visst problem för att införa resultatstyming bidraget; berörda orgaav nisationer har väldigt olika på bidragsadministrationen och kanske syn också olika förutsättningar för att sig till ökad resultatanpassa en styming av bidraget. Den disparata bidragshanteringen har också en annan implikation, rättvisekaraktär. Det är viktigt att staten som bidragsgivare har ettenav hetligt förhållningssätt till frivilligorganisationema och inte, som i detta fall, låter organisationerna bidrag på olika villkor och utifrån olika ldav på uppföljning bidragen. Argumentet om rättvisa handlar därav med hur staten förhåller sig gentemot frivilligorganisationema, men om också hur statens förhållningssätt kan påverka förhållandet mellan om olika frivilligorganisationer. Generellt, dvs. inte bara när det gäller s.k. föreningsbidrag, är det så att många bidragen inom det sociala området anses svåra att resulav tatorientera. Skälet är troligen att bidragen används inom s.k. "mjuka områden", för vilka det känns främmande att tänka i resultatterrner. Det är

5 l8-0390

130 Probleminventering

viktigt i sådana sammanhang att komma ihåg att det är de offentliga medlen som skall resultatstyras, oavsett till vilka ändamål de används. Det är viktigt att försök görs att resultatstyra också dessa mjuka delar. På sikt finns risk for att ingen kommer att kunna påvisa vikten och

annars nyttan med att "de mjuka delarna" också får tillgång till offentliga medel. I praktiken, menar utredningen, ligger svårigheten troligen i att hitta en passande form och nivå av resultatstyming.

Den sammantagna bilden är alltså att ett nytt bidragssystem, med ökad grad resultatstyming, behövs både effektivitetsskäl, rättvise-

av av skäl och för att i framtiden trygga överlevnaden av väl använda bidrag som genererar ett stort samhällsvärde. I det följande kapitlet lämnar utredningen sina överväganden och förslag till hur de nuvarande organisationsstöden inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn och våld mot kvinnor istället skulle kunna administreras.

5 Överväganden och förslag

Inledning

påbörja resultatorientering organisationsbidragen till fri- För att en av villigorganisationer arbetar förebyggande och vårdande inom alkosom hol- och narkotikaområdet, frivilligorganisationer som arbetar för utsatta barn och deras familjer samt frivilligorganisationer som arbetar mot våld mot kvinnor, utredningen att statsmakterna måste ta ett samanser kring frågan. lat grepp Med ett samlat utredningen dels att antalet instanser som grepp avser är inblandade i administrationen måste bli färre, dels att villkor och krav ställs på frivilligorganisationema som erhåller bidrag skall vara mer som samstämmiga och enhetliga än idag. Kraven och kriterierna för bidragen bör också ha tydligare prägel en resultatstyming, dvs. tydligare koppling mellan hur bidragen ges av en och vilka resultat och vilken samhällsnytta att bidrasom genereras av betalas ut. Så långt möjligt, utredningen, bör härvidlag använgen menar das de komponenter föreslagits i Inrikesdepartementets rapport som och i handledningen från Finansdepartementet. För påbörja och åstadkomma ökad resultatstyming av de akatt en

tuella organisationsbidragen krävs insatser och nytänkande av såväl

bidragslämnande bidragsmottagande led. Utredningen menar att som alla inblandade Socialdepartement, ansvariga myndigheter och frivil- ligorganisationema har för att resultatstyrningsprocessen - ett ansvar också innebär att bidragen blir effektiva. Det är bara genom samarbete och på resultatstyrningen som de inblandade parterna kan uppsamsyn nå de ambitioner finns bakom bidragen. Ambitioner handlar som som att med hjälp bl.a. bidragen och frivilligorganisationema förändom av och skapa förbättrade villkor för utsatta i samhället, vare sig ra grupper det handlar utsatta barn, misshandlade kvinnor eller människor som om drogmissbruk eller lider sviterna efter ett tidigare missbruk. har ett av Ambitionema handlar givetvis lika mycket om att arbeta för att dessa i framtiden skall så små som möjligt. grupper vara Utredningen lämnar här nedan fem förslag som vi anser sammanoch bra utgångspunkt för att påbörja arbetet med att tagna ger en ny resultatstyra bidragsanslaget C2.

132 Övervägandenoch förslag

5.1 instans

Bidragsgivande

Det administrativa ansvaret för berörda ørganisatiønsbidrag skall i framtiden ligga hos en myndighet.

Undantag skall göras för bidraget till CAN.

Utredningen ser flera fördelar med att ansvaret för bidragsadministrationen läggs på en myndighet. För att undvika att det nuvarande systemets disparata hantering av bidraget på nytt utvecklas är det viktigt att administrationen sköts av en och samma instans. Risken att olika praxis utvecklas är m.m. annars stor. Detta framgår tydligt av de beskrivningar utredningen gjort det av nuvarande systemet. En enhetlig hantering av bidraget är viktig även av rättviseskäl gentemot frivilligorganisationema. En enhetlig hantering av bidraget är dessutom förutsättning för att kunna resultatstyra bidraen get. Om bidrag ges utifrån olika kriterier och kraven på att återrapportera om bidragens användning är disparata innebär det att resultatinformationen inte går att sammanställa på ett överskådligt sätt. Därmed saknas i praktiken underlag för att fatta beslut exempelvis nästom kommande års bidragstilldelning. Betydelsen att och instans hanterar bidraget är av en samma av ovan angivna skäl stor. Vidare anser utredningen att denna instans skall vara en myndighet. Det naturliga är att en myndighet detta Att ges ansvar. frågan om bidragsgivande instans ändå aktualiseras har att göra med det nuvarande systemet; viss del bidragen administreras en av av SAMN. Samarbetsnärnnden är instans har till enda uppgift att en som fördela bidrag till vissa nykterhetsorganisationer, vilka finns uppräknade i en förordning. Samarbetsnämden består ett antal av personer som företräder organisationerna ifråga. Förutom att det finns en formell grund i regeringsformen 11 kap. 6 § som talar för att en myndighet skall ansvaret att administrera biges draget ser utredningen också andra fördelar. Utredningen har tidigare redovisat hur mångfacetterad rollen bidragsadministratör är. Framsom

för allt när det gäller förmågan att bedöma frivilligorganisationemas in-

satser och uppnådda resultat, menar utredningen att neutral instans är en bättre lämpad att ansvara för bidraget. Ett resultatstyrt bidrag kräver att den ansvariga instansen har beredskap för och förmågan att göra sådana värderingar och bedömningar. I det nuvarande systemet har SAMN avstått från att försöka göra sådana typer värderingar. Införandet av av ett resultatstyrt bidrag ges, enligt utredningen, goda förutsättningar om ansvaret läggs på en myndighet.

Överväganden och förslag 133

De statliga myndigheterna har redan idag erfarenheter av resultatstyming. I Inrikesdepartementets rapport konstateras att de få föreningsbidrag är resultatorienterade är bidrag som hanteras av som myndigheter. myndighet ligger det nära till hands att utifrån de För en föreslagna komponenterna påbörja en resultatstyming. Det är viktigt att myndigheter hanterar dessa föreningsbidrag som också är måna att utveckla resultatstyming som är anpassad till om en och tar hänsyn till organisationemas särart. Det föreligger en skillnad i resultatstyra statlig myndighet och ett bidrag till frivilligsektom. att en Skillnader är viktiga att beakta är precisionsgraden av uppgifter och som verksamhetsområden samt möjlighet och förmåga att återrapportera kring använda bidrag. Under slutskedet kommitténs arbete har regeringen beslutat att ge av ett uppdrag till Statskontoret angående översyn av ansvarsforhållanen dena för alkohol- och narkotikaområdet. I direktiven sägs: Statskontoret i uppdrag att problemorienterat kartlägga vissa ges centrala och regionala myndigheters och andra organisationers ansvar och uppgifter på alkohol- och narkotikaornrådet. Statskontorets kartläggning skall i första hand Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, avse Alkoholinspektionen, Läkemedelsverket, Statens institutionsstyrelse, Samarbetsnämnden för fördelning statsbidrag till vissa nykterhetsav organisationer mil., CAN, länsstyrelserna. Alkoholsortimentsnämnden, Nationella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser, Oberoende Alkoholsamarbetet OAS samt kommuner och landsting. Ett huvudsyfte med kartläggningen är att bild av i vilge en ken utsträckning likartad eller angränsande verksamhet bedrivs flera håll och och uppgiftsfördelningen är oklar. Det är också om ansvarsviktigt att beskriva hur de olika myndigheternas insatser samordnas för så effektivt möjligt förstärka varandra. Även de krav det att som som europeiska och det vidare internationella samarbetet ställer på den nationella myndighetsnivån bör beskrivas. Kartläggningen bör skapa en plattform för fortsatta överväganden och samordning. Statskontoret skall också lämna ett principiellt förslag till en ny myndighetsstruktur och ansvarsfördelning på alkohol- och narkotikaområdet i syfte att samordna och effektivisera de olika åtgärderna inom verksamhetsområdet såväl centralt regionalt. I detta sammanhang som skall Statskontoret även diskutera möjligheten och lämpligheten i att samordna statens uppgifter när det gäller uppföljning, utvärdering och utveckling missbrukarvården med statens övriga uppgifter inom alkoav hol- och narkotikaornrådet. I uppdraget ingår också att göra en konsekvensbeskrivning med avseende på såväl alkohol- och narkotikaornrådet på myndigheternas övriga ansvarsområden. som

134 Överväganden och förslag

Översynen skall vara färdig till den 30 april 1998 och avslutas således efter det att denna utredning slutfört sitt arbete och lämnat sitt förslag till myndighet. Givetvis kan det vara så att översynen framgentkan föranleda förändringar i bedömningen vilken myndighet bör adav som ministrera bidragen. Utredningen att det är angeläget att resulmenar tatorienteringen bidraget kommer igång snarast och därför inte av anser att införandet av resultatstymingen bör skjutas iväntan på att andra upp eventuella förändringar inom området genomförts. Utredningen förslår att Socialstyrelsen skall ansvaret att adminiges strera bidragen till här berörda organisationer, CAN undantaget. SoS administrerar redan idag hälften av bidragsbeloppet. Myndighetens spänner över alla de tre områden är aktuella för C2ansvar som anslaget: alkohol och narkotika, utsatta barn och våld mot kvinnor. Socialstyrelsens ansvar inom alkohol- och narkotikaområdet avser främst den vårdande delen av arbetet. Utredningen har redan tidigare konstaterat att gränserna mellan förebyggande och vårdande insatser från frivilligorganisationema alltmer håller på att suddas ut. Skiljelinj en mellan FHI:s förebyggande och SoS vårdande är dock ansvar ansvar tydlig. Av utredningens beskrivningar av SoS:s administration har framgått att myndigheten på eget initiativ har påbörjat en viss resultatorientering av de delar av bidraget som myndigheten för idag. Vidare har ansvarar myndigheten god kännedom om "sina organisationer". Som framgått av beskrivningarna tar SoS in en hel del uppgifter från organisationerna både om organisationerna och om deras verksamhet. Därtill har myndigheten en hel del kontakter med de bidragssökande organisationerna. SoS har i dagsläget inte lika god kännedom nykterhetsom organisationerna som SAMN. Denna kunskap är dock någonting som myndigheten kan skaffa sig; av redogörelsema framgår att SoS har en viss rutin på att varje år in organisationer. nya Något ytterligare talar för att det är SoS är den myndighet som som som bör ges ansvaret att administrera bidraget är att det på myndigheten finns även andra s.k. organisationsstöd till frivilligorganisationer. Organisationsstöden till handikapporganisationema administreras också av SoS och uppgick 1997 till nästan 130 000 000 kronor. Det är ingen nackdel om fler av dessa s.k. föreningsbidrag ligger hos och en samma myndighet, menar utredningen. Det finns inte heller så många alternativ till ansvarig myndighet.Närmast till hands skulle i så fall FHI. Det finns två huvudskäl till vara detta. Myndigheten har en annan erfarenhet av att arbeta förebyggande inom alkohol- och narkotikaornrådet än vad SoS har. Socialstyrelsens arbete inom området alkohol/narkotika har karaktären vårdande mer av arbete.

Överväganden och förslag 135

Folkhälsoinstitutet har även erfarenhet att administrera bidragsav förfarande för ñivilligorganisationer. I FHI:s fall härrör erfarenheten från administration av projektmedel. Utredningen den uppfattningen att FHI kommit längre vad gäller är av resultatorientering sina projektmedel än vad SoS har gjort med sina av organisationsbidrag. Samtidigt utredningen det en fördel om ser som bidrag fortlöpande karaktär och bidrag av tillfällig karaktär hålls av isär, eftersom uppföljning och utvärdering för dessa två fyller olika

funktioner. Det är Viktigt att den förebyggande aspekten inte tappas bort när bidragen i framtiden skall fördelas SoS. Utredningen föreslår därför av att FHI i detta sammanhang skall ges en roll se avsnitt 5.5. När det gäller CAN utredningen att förbundet även framgent anser skall öronmärkt bidrag att ett avtal sluts direkt med regeges ett genom ringen. Utredningen att bidraget till CAN bör öronmärkas av det anser skälet att uppgifterna har klar myndighetskaraktär. Om CAN vore en statlig myndighet, skulle ett s.k. förvaltningsanslag med största sannolikhet tilldelas CAN för den verksamhet som CAN bedriver. Utredningen inte att det i detta sammanhang finns anledning anser att lämna ett färdigt förslag till hur avtalet bör ut. Förutom det öronse märkta bidraget från departementet får CAN också bidrag från FHI, bl.a. för hjälper myndigheten i arbetet med att följa utvecklingen att man inom alkohol- och narkotikaområdet. Detta uppdrag finns redan idag reglerat i ett avtal mellan FHI och CAN. Eftersom översynen, som tidinämnts, myndigheterna inom alkohol- och narkotikaområdet kan gare av komma att påverka både FHI:s och CAN roller och uppgifter är det :s för närvarande öppen fråga vilka områden och uppgifter som regeen ringens avtal med CAN kommer att behöva reglera. Utredningen nöjer sig med tre allmänna rekommendationer att ge inför framtagandet avtalet och oberoende av vilka faktiska uppgifter av regleras avtalet. Av avtalet skall framgå vilka uppgifter som som av bidraget skall användas till; detta blir ett sätt att ange syftet med att bidraget betalas ut. Vidare skall avtalet framgå vilken återrapportering av CAN förbinder sig att göra i och med att bidraget betalas ut. På så som sätt kommer också CAN i det bidragssystemet att krävas på resulnya tatinformation och därmed också inlemmas i resultatstyrningen. Det är också viktigt när staten ingår avtal med frivilligorganisationerna att det finns ömsesidig uppsägningsklausul samt att det tydligt framgår en vilken tidsperiod avtalet omfattar.

136 Överväganden och förslag

5.2 Författningsstöd

Till städ för bidragsadministratiønen skall finnas förordning. en

De grundläggande förutsättningarna för att erhålla verksamhetsbidrag i

det nya bidragssystemet skall anges i förordning.

En förordning ligger till grund för bidragshanteringen medför som goda förutsättningar att göra bidragssystemet enhetligt än idag. mer Därmed kan det nya bidragssystemet även tillgodose rättviseaspekten så att organisationerna bemöts staten på ett likartat sätt. av Förordningen utfonnas så att alla de komponenter, med undantag av Verksamhetsmålen, som bör finnas i administrationen ett verksamav hetsbidrag finns uttryckta kriterier eller villkor för att komma ifråga som för bidraget. Härigenom kommer också återrapporteringen bidraget av att ske på ett sätt gör att alla organisationer inkommer med som samma typ av resultatredovisningar m.m. Innan utredningen redogör för hur vi valt att applicera de olika kornponentema som tidigare resovisats i avsnitt 4.2.1 vill utredningen erinra om Vilka de aktuella komponenterna är:

mål för bidragsanslaget - Verksamhetsmål ekonomisk redovisning bidragets andel av den totala omslutningen ett/flera kvantifierbara resultatrnått säger något väsentligt - som om verksamheten ett/flera kvalitativa mått anknyter till valt/Valda kvantitativa mått - som förenklad Verksamhetsberättelse enbart diskuterar måluppfyll- - som elsen av Verksamhetsmål

Utgångspunkten är således att förordningen, på ett eller annat sätt, bör inlemma dessa komponenter. En komponenterna, den angående av Verksamhetsmål, har utredningen valt att hantera på annat sätt. Denna komponent kommer i förslaget Verksamhetsmål att tas upp om som formuleras i regleringsbrev. Den föreslagna förordningen vilka typer organisationer anger av som kan söka verksamhetsbidraget. Organisationerna skall ha något eller av flera av följande områden sin huvudsakliga inriktning: förebygsom gande och/eller vårdande insatser inom områdena alkohol- och narkotika, utsatta barn och deras familjer samt Våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att bidraget skall vara avsett för och begränsat till denna grupp av organisationer, dvs. i praktiken de organisationer

Överväganden och förslag 137

som idag får bidrag från C2-anslaget samt eventuellt nya organisationer eller samverkansfonner som kan uppstå inom något av dessa områden. Någon uppräkning av bidragsberättigade organisationer skall inte förekomma.

Vidare är verksamhetsstödet avsett för riksomfattande verksamhet. Med detta avser utredningen etablerade riksorganisationer med verksamhet i minst tio län. Andra grundläggande förutsättningar är att organisationen har fastställda stadgar och är demokratiskt organiserad. Det statliga stödet skall betona skillnaden i förhållande till kommunernas och landstingens stöd. Därför har utredningen valt att betona att organisationen skall ha riksomfattande verksamhet- i annat fall är det mest naturliga att söka andra typer av bidrag för organisationen. Utredningen ser också de demokratiska kraven och aspekterna som mycket viktiga. Sedan länge har frivilligorganisationema i Sverige fungerat som demokratifostrare. Även framgent är givetvis den funktionen viktig och skall därför uttryckas som ett krav för bidrag.

Så långt inringandet vilka organisationer som kan söka bidraget.

av Utredningen ser det också som centralt att såväl direkt berörda som indirekt berörda av bidraget, känner till varför samhället lämnar stöd till denna typ av organisationer och frivillig verksamhet.

Det handlar om samhällets behov av frivilligorganisationemas insatser både som demolcratibärare och som utförare av en mängd frivilliga sociala insatser. Frivilligorganisationemas styrka är många gånger det personliga engagemanget. Det kan handla om gemenskap, vänskap och omsorg på ett sätt som myndigheter ofta inte kan stå för. Inte minst viktigt är det att människor varit eller är i problemsituation kan

som en finna andra människor i samma situation och få möjlighet att stödja varandra. Frivilligorganisationema är också viktiga påtryckare och ifrågasättare av politik på olika nivåer. Demokratisk maktutövning behöver hela tiden granskas utifrån olika utgångspunkter. Frivilligorganisationema har här en given roll.

Organisationerna utför således insatser som både förstärker och kompletterar olika myndigheters åtgärder inom olika områden. Det kompletterande arbetet kan exempelvis handla om att samhället inte har en utbyggd verksamhet inom ett visst område, t.ex. kvinnojouren Det kan också handla att organisationen är kritisk till myndigheters

om insatser och därmed går utanför olika myndigheters åtgärder helt eller delvis, t.ex. nykterhetsrörelsemas opinionsinsatser. Utredningen menar att det är centralt för bidraget att både den förstärkande och kompletterande aspekten återfinns i målformuleringen för bidragsanslaget som sådant. Utredningen förslår därför att det s.k. bidragsmålet skall lyda: målet med bidraget är att stödja berörda frivilligorganisationers arbete

138 Överväganden och förslag

med att förstärka och komplettera olika myndigheters insatser inom det sociala området. Bidragsmålet är avsett att kunna gälla längre tid. Utredningen en menar därför att bidragsmålet utgör viktig del i SoS:s administration en av bidraget och att det därför skall stå med i förordningen. Därtill skall bidragsmålet och dess koppling till något de s.k. utgiftsområdena på av sedvanligt sätt även i regleringsbrevet till SoS. anges Utredningen har avsiktligt låtit bidragsmålet mycket öppet. Vi vara tror det är viktigt med tanke på att det är ett föreningsbidrag skall som resultatstyras. För att bibehålla frivilligheten och kreativiteten i frivilligorganisationemas arbete är det viktigt att frivilligorganisationemas verksamhet inte styrs för hårt. Det är också viktigt att stödet är utformat så att framtida, idag kanske okända, frivilligorganisationer och organisationsforrner kan inrymmas inom stödet utan att förordningen ständigt skall behöva ändras. Till skillnad från det mycket öppna bidragsmålet menar utredningen att verksamhetsmålen tydligare kan uttrycka inriktning av verksamheten. Verksamhetsmålen presenteras längre fram iförslaget om regleringsbrev. Anledningen till det är främst att verksamhetsmålen i princip kan ändras varje år till skillnad från bidragsmålet. Av denna anledning är det opraktiskt att uttrycka Verksamhetsmål i förordningen. Av den föreslagna förordningen framgår också att de huvudsakliga insatser som bidrag skall lämnas till är utbildningsinsatser, infonnationsoch opinionsbildande insatser samt olika former stödjande socialt av arbete. Utredningen har fört omfattande diskussioner kring hur kopplingen av frivilligverksamheten och resultaten denna som genereras av skall kunna redovisas. Vi har landat i att det bästa för närvarande är att ringa in de områden där frivilligorganisationema idag faktiskt verkar och bedriver sin verksamhet. De allra flesta här aktuella frivilligorgaav nisationer gör insatser inom samtliga dessa tre områden. Ingen av organisationerna har verksamhet helt ligger utanför dessa områden och som många gånger är det så att det varierar från år till år inom vilket desav sa områden som organisationerna är mest verksamma. Så länge något av områdena finns med i organisationens verksamhet anser utredningen att organisationen skall berättigad att söka vara av bidraget. Detta betyder emellertid inte frivilligorganisation att en som erhållit bidrag inte kan använda delar bidraget till sin administav egen ration, kanslifunktion, överbyggnad och dylikt. Det är helt i sin ordning, och också avsikten, så länge organisationen också har aktiv och en utåtriktad verksamhet inom något områdena. av Utredningen vill här förtydliga innebörden ett verksamhetsav bidrag. Med verksamhetsbidraget att bidraget söks och följs menas upp gentemot något eller flera insatsornrådena. Vilken Organisationsform av

Överväganden och förslag 139

och överbyggnad olika organisationer väljer att ha är inte särskilt viktigt för bidragsadministratören att känna till. Det är viktigt är vilka som insatser organisation genomför och hur väl de slår ut, dvs. vilka resulen blir den genomförda verksamheten. Med andra ord står det vartaten av enskild organisation fritt att välja hur mycket bidraget som skall av läggas på operativa insatser, eget kansli, utbildning medlemmar m.m. av Vid årets slut och inför nästa bidragsansökan är det främst insatserna och resultaten dessa SoS bör efterfråga. av som En innebörd, utredningen lägger i verksamhetsbidraget, annan som det handlar långsiktigt stöd för en verksamhet som beär att om mer drivs i föreningsregi. För att markera detta och skillnaden gentemot projektbidrag, skall organisationemas Verksamhetsbeskrivning i samband med ansökan omfatta tre år. Det närmast följande året preciseras ordentligt medan beskrivningama för de två därpå följande åren kan vara övergripande karaktär. Det viktiga är att det framgår vilka av mer huvudsakliga insatser och satsningar organisationerna har tänkt använda bidragen till den närmaste treårsperioden. Bidragen prövas och betalas ut för varje budgetår, eftersom SoS inte på förhand känner till bidragsanslagets exakta belopp. För år två och tre skall organisationerna således inkomma med ansökningar. Om planya ligger fast såsom de inför ansökan år ett behöver ansökan nerna angavs endast preciseras med detaljerade planer för den verksamhet och de mer insatser planeras för nästkommande verksamhetsår. som De återstående komponenterna aktualiseras i samband med att organisationerna skall lämna sina redovisningar för det gångna året. Av den föreslagna förordningen framgår att för att beviljas bidrag skall organisation, tidigare erhållit bidrag, inkomma med ekonomisk redovissom ning, bidragets andel den totala omslutningen, kvantifierbart/ av kvantiñerbara resultatmått säger något väsentligt om verksamheten som samt ett /flera kvalitativa mått med anknytning till de kvantitativa måtten. De två sistnämnda komponenterna förtjänar utvidgning. Utreden ningen förslår inga färdiga kvantitativa resultatmått också kvalitetssom bedöms. Utredningen har istället valt att närma sig frågan om kopplingen mellan bidragen och resultaten på ett mjukare sätt. Organisationerna krävs endast på redovisning sina insatser och redoen av en visning vilka resultat insatserna givit upphov till. I inledningsskedet av resultatorienteringen bidraget, utredningen att detta är fullt av av menar tillräckligt. På så sätt förstärks ändå kopplingen mellan bidragsgivningen och vad den för resultat, jämfört med det nuvarande genererar Utredningen håller det inte för osannolikt att det på sikt, systemet. allteftersom resultatstymingen utvecklas, kan komma att efterfrågas vissa givna resultatmått. I detta skede utvecklingsarbetet anser dock av inte utredningen det finns givna resultatmått kan användas. att som

Slutligen krävs också av organisationerna, för att få bidrag, att de vart tredje år även lämnar en förenklad verksamhetsberättelse som enbart diskuterar måluppfyllelsen verksamhetsmålen för den gångna av treårsperioden. Organisationer som söker för första gången skall uppge planerade insatser på ett övergripande plan för den närmaste treårsperioden samt vad organisationen vill uppnå, en noggrannare precisering planerade av insatser för det kommande året samt en uppskattning bidragets andel av av omslutningen. Det är utredningens uppfattning att mängden information och uppgifter som avkrävs organisationerna i det föreslagna bidragssystemet är av relativt liten omfattning. Jämfört med dagens administration, tilsom lämpas av SoS, medför detta system ett begränsat behov insammer av ling av uppgifter och information från organisationerna. Informationen skall utgöra tillräckligt och relevant underlag för kommande bidragstilldelningar, och för att bedöma nyttan med bidraget helhet. En viksom tig förutsättning för detta är att regeringen är tydlig med vilken typ av resultatinfonnation den behöver angående dessa frivilligorganisationers verksamhet. Detta kan varken SoS eller frivilligorganisationema gissa. Om SoS väljer att utvidga omfattningen informationsinsamlingen av vill utredningen betona vikten att detta görs med stor försiktighet. av Organisationerna skall inte tyngas med en massa uppgifter typen av

"bra-att-ha-inforrnation". En utvidgning informationsinsamlingen bör

av alltså vara väl genomtänkt och endast företas om det visar sig nödvändigt för att kunna göra relevanta bedömningar. Förekomsten och betydelsen av förnyelse och samverkan finns genomgående med i utredningens direktiv och i våra beskrivande avsnitt. Vi har redan påtalat betydelsen av att den administrativt ansvariga instansen har förmåga att låta förnyelse och samverkan viktiga vara inslag i administrationen av bidraget. För att uppmuntra till förnyelse, i form av nya organisationer, har utredningen lämnat öppning för en undantag i förordningen. Alla organisationer som uppfyller lcriteriema och villkoren i förordningen kan söka bidraget. I vissa fall av menar utredningen att det är viktigt att SoS kan få göra undantag från att alla villkoren skall vara uppfyllda. När det gäller nya organisationer med livskraftiga idéer ännu som inte etablerat sig över hela landet kan ett sådant undantag mycket väl övervägas. Det skall självfallet också handla om organisationer som verkar inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn samt våld mot kvinnor. Organisationen skall också ha demokratiska former samt antas vara en organisation som kommer att bedriva frivilligt socialt arbete framgent. Det är för den typen av organisationer och verksamheter som undantaget är avsett. Undantag bör inte bara finnas för organisanya

Överväganden och förslag 141

på förnyelse får inte bli något självändamål. Bra och funtioner. Kravet gerande verksamheter bör även framgent bidrag även om det inte är

förnyelse. frågan om det är principiellt viktigt att framtida bi- Utredningen menar att konstruerade så att och mindre organisationer också dragssystem är nya inlemmas i bidragssystemet. Denna organisationer riskekan grupp av hamna utanför alla etablerade stödfonner och aldrig rar annars att mer komma igång på riktigt. Deras enda val kan bli att söka projektbidrag, fungerar, för bygga frivillig verksamhet, i längvilket inte att upp en ny Med detta utredningen inte att alla upptänkliga nya och små den. menar organisationer skall kunna påräkna att bli upptagna i befintliga bidragsdet viktigt att den administrativt ansvarige för ett system. Däremot är möjlighet bedöma organisation med dessa attribut bidrag har att om en få bidrag. Sådana bedömningar, utredningen, handskall kunna menar vad organisationen tros kunna tillföra på kort och på lar exempelvis om lång sikt förnyelse inom ett område. av har ha med formuleringar samverkan i Utredningen övervägt att om förordningen. I både den nationella handlingsplanen för brottsförebyggande arbete och i den nationella handlingsplanen för förebyggande aralkohol- och narkotikaområdet framhålls vikten regional bete inom av och lokal samverkan. Utredningen har också uppmanats att i sitt arbete in dessa aspekter. Utredningen har resonerat mycket kring rimligväga heten i i förordningen trycka på och ställa krav på samverkan. Vi att samverkan ofta är viktigt för effektiviteten men konstakonstaterar att samtidigt påtvingade och konstlade samverkansfonner i sig terar att skapar något mervärde bidraget. Utredningen har därför valt att inte av samverkan ett kriterium eller villkor för bidraget. inte ta upp som Utredningen vill däremot peka på vikten av att bidragsgivande mynolika samverkansformer. Allt för att åstadkomma dighet uppmuntrar möjliga bidraget, dvs. till att bidraget är effektivt. Det är mesta av se viktigt administratören bidraget har väl utvecklad förmåga att att av en känna och på vilket sätt, samverkan mellan olika organisationer, av när, mellan organisationer och t.ex. kommuner, skapar ett mervärde och eller därmed gör att bidragsanvändningen kan effektiviseras genom sam-

verkan.

142 Överväganden och förslag

5.3 Verksamhetsmål

Till städ för att administrera bidraget skall även verksam-

finnas

hetsmål formuleras i regleringsbrev. som

När administrationen ligger hos myndighet kan med fördel även en regleringsbrev användas för att sända resultatstyrande signaler. Utredningen har avsiktligt lagt komponenten Verksamhetsmål i regleringsbrevet istället för i förordningen. Komponentema placerats i som förordningen är tänkta att gälla över flera år. Verksamhetsmålen kan däremot ändras så ofta varje år. En allmän rekommendation, när det som gäller formuleringar av Verksamhetsmål, är att Verksamhetsmålen inte bör ändras varje år eftersom styrningen bidraget då riskerar bli av att ryckig. Verksamhetsmålen kan sägas uttrycka vad regeringen önskar få hjälp med att uträtta genom frivilligorganisationema. Det kan in- Vara satser och uppgifter statliga instanser inte alls gör eller kan göra, som eller sådant regeringen vill uppmuntra frivilligorganisationema som att medverka exempelvis för att förstärka samhälleliga insatser inom ett område. Formuleringen Verksamhetsmålen för de tre insatsområden av som definierats görs av regeringen. Det är här Viktigt att den politiska viljeinriktningen klart framgår. Formuleringen bör också förankvara rad hos SoS för att SoS i sin administration bidraget skall kunna av verkställa intentionerna med verksamhetsmålet, inte minst vad gäller bidragsfördelningen. Förankringen hos SoS bör också innefatta att frivilligorganisationema är medvetna om och införstådda med vad ett kommande Verksamhetsmål innebär. I nästföljande förslag återkommer utredningen till hur frivilligorganisationema kan göras delaktiga i processen med resultatstyrning i framtiden, bl.a. vad gäller att formulera Verksamhetsmål. Regeringen kan också i formuleringen Verksamhetsmål på olika av sätt betona prioriterade och aktuella områden eller andra viktiga inslag. Exempelvis skulle såväl olika fömyelseinslag samverkansfonner som på detta sätt kunna uttryckas via Verksamhetsmålen. När det gäller Verksamhetsmål för verksamhetsbidragen till frivilligorganisationer verksamma inom områdena alkohol/narkotika, utsatta barn och Våld mot kvinnor handlar det tre Verksamhetsmål. Utredom ningen har gjort en indelning frivilligorganisationernas insatser i av tre områden: utbildning, inforrnation/opinion och socialt stödjande arbete. Dessa finns även angivna i förordningen, eftersom insatsområdena är tänkta att ligga fast längre tid. Insatsområdena skall följas och en upp

Överväganden och förslag 143

värderas utifrån specifika Verksamhetsmål, uttryck för en egna som ger inriktning och verksamhet regeringen vill stödja med bidraget. som En organisation kan Verksam inom alla tre områdena eller bara vara eller två dem. Det är typen insats i sig avgör vilket av ett av av som verksamhetsmålet eller vilka verksamhetsmålen som aktualiseras för av den enskilda organisationen. Vilka Verksamhetsmål kan komma att aktualiseras för utbildsom ning, information/opinion samt stödjande socialt arbete när det nya bidragssystemet i bruk, är ingenting utredningen sig kunna tas som anser lämna förslag till. För att ändå förståelse för hur verksamhetsmålen ge en fungerar instrument i resultatstymingen, har utredningen försökt som formulera Verksamhetsmål skulle kunna ha gällt för inneatt ett som varande år. Utredningen har utgått från de utvecklingstendenser som finns inom aktuella samhällsornråden. Utvecklingen och mycket diskussiohär av har de åren handlat nödvändigheten en regional och nerna senaste om av lokal mobilisering inom flera samhällsornråden. I takt med den ökade intemationaliseringen vi också att allt fler lösningar söks på det lilla, ser planet. De nationella handlingsplanema för brottsförebyggande lokala och för förebyggande insatser inom alkohol- och narkotikainsatser området pekar på detta förhållande. Utredningen har tidigare konstaterat samverkan på det lokala planet inte har fungerat tillfredsställande. att Detta frivilligorganisationernas delaktighet och verksamhet. avser även Utifrån dessa grunder har utredningen ponerat att ett Verksamhetsmål skulle kunna uttryck för önskan om att frivilligorganisationema ge en på riksplanet i högre grad också tar in ett lokalt perspektiv. Med detta riksorganisationen skall ta över lokalföreningamas verkmenas inte att samhet, avsikten är att riksorganisationen även har med dimensioutan del riksorganisationens olika insatser kommer till annen av hur en av vändning på lokal nivå. applicera önskan förstärkt mobilisering på det lokala pla- Att om en med frivilligorganisationema aktörerna, skulle kunna utnet, som en av tryckas Verksamhetsmål för alla insatsornrådena. Beroende på hur som starkt regeringen vill driva satsningen angående det lokala perspektivet kan två eller alla områden Verksamhetsmål som uttrycker detta. ett, ges Utredningen väljer här i exemplet att uttrycka verksamhetsmålet för infonnation/opinionsinsatser. De övriga två områdena kan då antas ha Verksamhetsmål uttrycker andra ambitioner än den lokala mobilisom seringen. Exempel: Verksamhetsmålet för frivilligorganisationernas insatser inom information och opinionsbildning skulle kunna formuleras t.ex. "målet stärka kopplingen mellan insatser genomförda på som att är att den nationella nivån och deras lokala betydelse".

144 Överväganden och förslag

För närvarande pågår stor opinionssatsning inom området våld en mot kvinnor. Utredningen tar denna utgångspunkt för exemplifieringen som men gör egna tillägg inte helt överensstämmer med den nämnda som

opinionssatsningen. Opinionssatsningen är riksomfattande. Ett konkret

innehåll år att stora affischer sätts på allmänna platser, för väcka upp att förståelse för problemet och för att bilda opinion våld kvinom att mot nor är ett problem med brottsliga förtecken. För att insatsen skall resultat behövs, utöver den nationella ge satsningen, en förlängning till hur observerandet informationen och reakav tioner hos människor som ser affischema m.m. kan tas emot och bemö-

tas även lokalt, i detta fall av olika lokalföreningar. Det viktiga här är att riksorganisationen redan när opinionssatsningen startar på något sätt har den lokala dimensionen med. Detta kan göras på mängd sätt. en Riksorganisationen kan exempelvis hjälpa till med viss finansiering som kan aktualiseras i samband med lokal anpassning. Riksorganisaen tionen kan hjälpa några lokalföreningama med projekt ansluter av som till den nationella opinionssatsningen. Ett exempel på lokal en anpassning skulle kunna att i ett invandrartätt område ha affischer på vara flera språk med hänvisning till närmaste kvinnojour.

Det kan också så att riksorganisationen aktivt följer och vara mer stödjer några lokalföreningars arbete med att hitta den lokala anpassningen för att på dessa orter ut den nationella satsningen. mer av Det är centralt att det från början finns genomtänkt strategi för hur en verksamhetsmålet skall följas dvs. uppföljningen verksamhetsupp, av målet måste innehålla information om opinionssatsningen i sig även men information hur den mottagits och bedrivits lokalt. om Av praktiska skäl kommer kopplingen mellan insatser på den nationella nivån och deras betydelse på den lokala nivån, efterlyses i som verksamhetsmålet, att begränsas till några lokalföreningar eller grupper av lokalföreningar. Hur föreningarna i praktiken väljer att med och redovisa kopplingen avgör de själva. Det viktiga är att det i bidragsansökan till SoS framgår hur uppföljningen verksamhetsmålet komav mer att innefatta även den lokala aspekten. Om det skulle visa sig att verksamhetsmålet är svårt att arbeta med finns möjlighet redan till att nästföljande år ändra på verksamhetsmålet. Verksamhetsmålen skall följas varje år gentemot insatsornrådena. upp Vart tredje år skall en mer omfattande uppföljning göras. Ibland kan det också vara aktuellt att utvärdera verksamhetsmålen. En utvärdering för

det här konstruerade verksamhetsmålet skulle kunna ta fasta på hur lyckade de lokala anpassningama varit, och de därmed inneburit om att effektiviteten höjts i de områden eller hos de lokalföreningar vidsom tagit en lokal beredskap för opinionssatsningen. Utvärderingen kan här

göras som en jämförelse mellan hur väl opinionssatsningen slagit i ut

Övervägandenoch förslag 145

områden som haft en lokal beredskap jämfört med områden inte som haft en lokal beredskap. Visar det sig att genomslaget hos de båda grupperna är ungefär detsamma innebär det att de lokala satsningama som vidtagits inte varit särskilt framgångsrika. Om det istället visar sig att områdena som haft en lokal beredskap också fått bättre genomslag, och därmed bättre resultat den genomförda opinionssatsningen, av innebär det att de lokala satsningar gjorts förstärker effekten som av den centralt genomförda opinionssatsningen. Utredningen har med detta exempel önskat visa hur ett verksamhetsmål kan användas for att ge vissa styrsignaler till administratören och till berörda frivilligorganisationer. Utöver det redovisade exemplet för hur verksarnhetsmålet för insatsornrådet infonnation/opinionsbildning skulle kunna lyda, lämnar utredningen inga ytterligare anvisningar för hur verksamhetsmålen för områdena utbildning och socialt stödjande arbete bör lyda. I förslaget om att Verksamhetsmål för bidraget skall formuleras i regleringsbrevet, har utredningen hittills beskrivit intentionerna med verksamhetsbidraget samt konstruerat ett exempel. Det är också viktigt att föra en diskussion kring hur styrande ett Verksamhetsmål skall vara. Ytterst är det regeringen avgör den saken i samband med verksom att samhetsmålen formuleras. Det finns dock ett antal aspekter att tänka på både för den som formulerar målen och för den tolkar dem. som Verksamhetsmålet skall ringa in och framhålla områden eller uppgifter som regeringen särskilt Vill ha ñivilligorganisationemas hjälp med eller delaktighet På så sätt är det en styrning. Hur styrande det i praktiken blir handlar i hög grad huruvida formuleringen spänner över om ett helt insatsområde, eller över delar det, samt hur bidragsberoende av en organisation är. För att förtsätta diskussionen kring formulering Verksamhetsmål av fortsätter utredningen att använda det konstruerade exemplet för insatsområdet opinionsbildning. Verksamhetsmålet uttrycker

att "kopp-

lingen skall stärkas", dvs. den skall större och tydligare än idag. Här vara finns inga formuleringar som säger att alla opinionsinsatser skall ha med kopplingen mellan den nationella satsningen och dess betydelse på lokal nivå. Därmed lämnar formuleringen öppet för

opinionssatsningar

som inte alls har det upplägget. Den här typen målformulering snävar av bara in i så måtto att SoS som bidragsgivande myndighet, med ledning av Verksamhetsmålet, kommer att prioritera bidragsansökningar som har den anvisade kopplingen. Det är inte säkert att den typen av upplägg attraherar alla riksorganisationer kan söka bidraget. I som av

bidragsansökningama finns förmodligen blandning organisationer

en av som har med kopplingsaspekten, andra inte alls har med den och som

förslag

146 Överväganden och

i någon mån börjat leta sig fram mot detta sätt att arbeta en del som

med opinionsinsatser.

Verksamhetsmålet pekar ut vikti g aspekt i opinionsbildningsarbetet en statsmaktemas synvinkel. Om inga organisationer har med"k0pputifrån 1ingsaspekten" och SoS inte heller aktivt kan förmå organisationerna att arbeta i den inriktningen, är målet inte fruktbart att arbeta vidare börja organisationerna redan från början arbetar utifrån den med. Om några av inriktningen, innebär det att verksamhetsmålet kan testas och angivna antingen ligga fast några år eller kanske delvis annan inriktning. en viktigt budskap i sammanhanget blir alltså att inte formulera Ett versamhetsmålen så de täcker in 100 % i det här fallet, frivilligatt av, insatser inom opinionsbildning och information.

organisationemas

också särskilt viktigt med tanke på att delar det opinions- Detta är av bildande arbetet utgör kritik mot samhällets sätt att arbeta med vissa verksamhetsmålen skall formuleras så att den delen av opifrågor; också kan få del bidraget. Användbara formunionsinsatsema av markerar vad regeringen viktigt, som ändå ger leringar som anser men för andra insatser från frivilligorganisationerna, är "förstären öppning ka, utveckla, prioritera, öka, bidra till osv". Hur styrande enskild organisation verksamhetsmålet vara en anser på hur beroende bidraget ifråga organisationen är. Av den beror även av utredningen inhämtat framgår att organisationemas biinformation mycket spritt. Det finns organisationer som är helt

dragsberoende är

beroende det här aktuella bidraget, vissa har nära 90 % av sina av kostnader täckta detta bidrag. Andra organisationer har mindre än av kostnader täckta detta bidrag. Självfallet är det så att en 10 % av sina av till beroende det här aktuella bidraget organisation som 90 % är av kommer känna sig tvingad styrsignaler som framförs i att mer av verksamhetsmålen de organisationer bara har mindre del av än som en sina kostnader täckta av bidraget. pekar på vad resultatstyming och bidrags- Resonemanget ovan beroende kan innebära. Med verksamhetsmålet vill regeringen påverka till viss typ insatser. Om organisation

frivilligorganisationema en av en

olika skäl inte vill medverka i dessa finns ingenting som hindrar att av ställer sig utanför. I praktiken försvåras givetvis detta organisationen är väldigt beroende bidraget; i ett sådant läge kan

om organisationen av

verksamhetsmålet bli mycket styrande för en enskild organisation. har flera ñnansieringskällor, och framför allt

En organisation som

inkomstkällor lotterier, har betydligt lättare att i ett sådant egna som t.ex. avstå från söka bidrag för ett visst insatsområde. När det gäller läge att högt bidragsberoende organisationer får både organisationen och staten konsekvenserna regeringen vill påverka till insatser av visst ta av att kommer kanske att påverkas till att göra

slag. Vissa organisationer

insatserna av delvis ekonomiska skäl. Centralt för bidragsstymingen, som uttrycks i verksamhetsmålen, är att bidragen skall användas på ett sådant sätt att bidragen samhällsekonomisk nytta. genererar en

Utredningen menar att förslagen så här långt bra grund för att ger en

påbörja resultatstyrningen de ifrågavarande bidragen. Socialstyrel-

av sen fungerar som administratör. Till stöd för administrationen finns en förordning som tillsammans med verksamhetsmålen i regleringsbrevet anger en ram och gemensam utgångspunkt för administrationen biav draget. Härmed har samtliga de komponenter, rekommenderats för som

resultatstyrningen av ett verksamhetsbidrag, tagits hand och appli-

om cerats på de ifrågavarande bidragen. Det nya bidragssystemet ger en god grund för att löpande kunna fölvilka insatser som frivilligorganisationema genomför och vilka resultat de ger upphov till. Det bidragssystemet utgör i praktiken enkel nya en uppföljningsmodell, som kan följas år från år. I och med att utvecklingsarbetet med att resultatstyra bidraget tar sin början kommer på sikt kanske vissa komponenter att förfinas, bytas ut, tas bort Men osv. grunden till uppföljningsmodell finns redan en nu. Informationen som ges i den här föreslagna uppföljningsmodellen kan även användas som ett underlag vid utvärderingar, måste då givetmen vis kompletteras med information beroende på hur det aktuella annan

utvärderingsuppdraget ser ut.

Utredningen anser att det är viktigt med återkommande utvärderingar av bidraget för att se över bidragets effektivitet. Alla parter såsom riksdag, regering, SoS, fiivilligorganisationer och skattebetalare har ett intresse i att bidragen används på ett sådant sätt att nyttan med att betala ut bidragen blir så stor möjligt. I förlängningen kan sådan som s.k. resultatinformation påverka både anslagstilldelning och områdesprioriteringar. Utredningen menar, i likhet med vad som framhålls i Inrikesdepartementets rapport, att bästa sättet att finansiera sådana utvärderingsstudier är att ta en mindre summa från bidragsanslaget. Detta innebär när att en utvärderingsstudie aktualiseras betalas något mindre en summa ut som

bidrag till organisationerna. Utredningen utvärderingsstudier

menar att inte skall göras årligen. Vidare skall utvärderingar bidraget kunna beav ställas av både SoS och regeringen. Iden föreslagna förordningen finns angivet både att medel till utvärderingar skall tas från bidragsanslaget liksom att utvärderingar kan beställas såväl SoS regeringen. av som

5.4 Ett utvecklingsråd

Ett råd, bestående representanter för berörda frivilligorganisaav tioner, skall inrättas. Rådet skall ges möjlighet att till SoS kunna framföra erfarenheter och tankar om hur det nya bidragssystemet fungerar. Rådet skall också utgöra en viktig samtalspart för hur resultatstymingen bidraget skall utvecklas och förbättras de av närmaste åren.

För att resultatstymingen bidraget skall utvecklas på ett bra sätt menar av utredningen att det är viktigt att frivilligorganisationema på ett tidigt stadium möjlighet att lämna synpunkter på hur det nya bidragsges fungerar. Det är också viktigt att SoS får tillfälle att informera systemet olika intentioner och avsikter i det bidragssystemet. Rådet kan om nya också spela viktig roll för hur det fortsatta utvecklingsarbetet kommer en Utifrån erfarenheter med det nya bidragssystemet kan att se ut. vunna myndigheten tillsammans med organisationerna göra ändringar och för-

finingar av bidragssystemet. Dialogen mellan SoS och organisationerna skall inte innefatta diskussioner enskilda organisationers bidragstilldelningar m.m. Den om skall forum för hur resultatstymingen kan användas och hur den vara ett skall utvecklas för att intentionerna med bidraget skall uppfyllas på bästa

sätt. En central uppgift är informationsinhämtningen från organisatio- Det är önskvärt att inhämtandet infonnation hålls på en accepnema. av tabel nivå. Frivilligorganisationema bör inte åläggas att lämna in ansenliga mängder uppgifter och information. Det är dock viktigt att de av uppgifter årligen skall återrapporteras till SoS är tillräckligt inforsom mativa och relevanta för att räcka underlag i myndighetens bedömsom ningar m.m. Som utredningen tidigare konstaterat behövs troligtvis några budgetår med det systemet innan det fungerar tillfredsställande. nya Sammansättningen på rådet utredningen att organisationerna anser själva tillsammans med SoS bör komma fram till. Utredningen vill framhålla vikten att det i rådet finns representanter från alla de tre av kategorier organisationer det handlar dvs. från områdena av som om, alkohol/narkotika, utsatta barn och våld mot kvinnor. Vidare är det viktigt såväl den förebyggande sidan den vårdande sidan finns att som

representerad.

Även formerna för dessa samtal och frekvensen av dem måste överlåtas på SoS och organisationerna själva att besluta menar utredom,

ningen. Något som rådet och SoS kan överväga är att i samtalen ta med en tredje part med expertkunskap kring resultatstyming.

Utredningen föreslår också att det skall framgå SoS instruktion

av att samråd skall ske mellan berörda frivilligorganisationer och SoS.

5.5 Hörande av Folkhälsoinstitutet

För att garantera att det förebyggande ledet prioriteras lika högt som det vårdande, skall Socialstyrelsen när det gäller organisationernas förebyggande arbete fatta beslut om bidrag efter hörande av Folkhälsoinstitutet.

Utredningens förslag om att SoS skall administrera bidraget i framtiden bygger på uppfattningen att SoS är den myndighet har rätt typ

som av erfarenheter för uppgiften och sammantaget de bästa förutsättningarna för att klara av att administrera ett resultatstyrt verksamhetsbidrag till här berörda fiivilligorganisatiner. Det är egentligen bara på enda

en väsentlig punkt som myndigheten saknar erfarenhet. Myndighetens inriktning är främst att verka utifrån den vårdande aspekten. Därmed saknas direkt erfarenhet av det förebyggande ledet.

För att organisationer som främst arbetar med det förebyggande ledet inte skall missgynnas av att en myndighet med vårdande inriktning administrerar bidraget, föreslår utredningen att SoS åläggs att höra FHI i sina beslut om bidragstilldelning. Om det visar sig att Statskontorets översyn resulterar i att ansvaret för det förebyggande arbetet framgent åvilar en annan myndighet, bör den förebyggande aspekten i bidragsfördelningen ändras analogt.

Av regleringsbrevet kan framgå att fördelning skall ske enligt förordningen och efter hörande av FHI. När det gäller beställningar olika

av utvärderingar av bidragen kan initiativ också komma från FHI.

6 direktiv

Utredningens övriga

För samtliga kommittéer gäller att regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, omprövning offentliga åtaganden dir. 1994:23, jäm-

av ställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 samt konsekvenser för

brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 skall

redovisas.

Utredningen har inte funnit att våra Förslag har direkt påverkan på dessa områden. Däremot vill utredningen kommentera direktiv 1994:23 och direktiv 1996:49.

Våra förslag innebär i förlängningen effektivisering. Vi att

en menar där det förebyggande arbetet, framför allt inom alkohol- och narkotikaområdet, blir än bättre kommer det också att innebära bättre förutsättningar för att bekämpa brottsligheten och för det brottsförebyggande arbetet.

Vidare innebär en effektivisering att det, på lite längre sikt, finns många samhällsekonomiska vinster att göra t.ex. i form sänkta vård-

av kostnader for olika alkoholrelaterade skador.

7 Särskilt

yttrande

Särskilt Sofia och Ulf

yttrande av Modigh Wallin

Kommittén föreslår flera angelägna och motiverade åtgärder när det gäller resultatstyming, uppföljning och utvärdering statsbidrag

av som ges till frivilligorganisationer arbetar inom områdena alkohol- och

som narkotika, utsatta barn och deras familjer samt våld mot kvinnor.

Vi ser flera fördelar med att uppföljning och utvärdering före-

av ningsbidragen samordnas. Vi ställer emellertid tveksamma till ut-

oss redningens förslag, att ansvaret för den framtida bidragsfördelningen helt skall ligga hos en myndighet till exempel Socialstyrelsen.

Av tradition har exempelvis nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen själva fördelat föreningsbidragen inom sina områden. Vi att vis-

menar sa värden går förlorade organisationerna fråntas detta För

om ansvar. att värna organisationerna samt för att ta tillvara myndighetskompetensen enligt vår mening, det bättre den framtida bi-

vore, om dragsfördelningen skedde i ett samråd mellan frivilligorganisationema och en statlig myndighet och att huvudansvaret för bidragsfördelningen ligger hos organisationerna själva.

Kommittédirektiv

Statsbidragsgivningen till vissa organisationer verksamma inom det sociala området

Dir. 1997:59

Beslut vid regeringssammanträde den 6 1997.

mars

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas för att över formerna för statsbidragsgivningen

se till vissa nykterhetsorganisationer och till vissa andra organisationer verksamma inom det sociala området anslagen C 1 och C 2 inom utgiftsområde 9 m.m..

Översynen skall omfatta såväl kriterier för bidragsgivningen den

som administrativa hanteringen bidragen.

av

Bakgrund

Socialpolitiken förändras fortlöpande. Knappa betyder starka

resurser krav på effektivisering och förmåga till samverkan.

Inte minst alkoholpolitikens förutsättningar har ändrats i och med EU-inträdet och den ökade internationalisering Sverige

genom som nu upplever. Traditionella alkoholpolitiska instrument, såsom högt pris och begränsad tillgänglighet, blir mindre användbara. För att målen med den svenska alkoholpolitiken skall kunna upprätthållas krävs utveckling och förnyelse i arbetet med att förhindra alkoholens skadeverkningar. Information, opinionsbildning och andra alkoholförebyggande insatser, framför allt på lokal och regional nivå, får ökad betydelse

en i ansträngningarna att förändra dryckesvanoma i vårt land.

Människors och organisationers och arbete mot alko-

engagemang holskador på den lokala nivån får sålunda allt större betydelse. Det gäller också arbetet mot våld och droger, likaväl det medmänskligt

som stödjande arbetet många frivilligorganisationer står för på det

som lokala planet.

Mot denna bakgrund har nationell handlingsplan för alkohol- och

en

drogförebyggande insatser liksom nationell handlingsplan för det

en brottsförebyggande arbetet utarbetats.

156 Bilaga I

budgetprocess har genomförts inom det statliga området. Ar- En ny betet med vidareutveckla resultatstymingen pågår. Målen för verkatt samheten har gjorts tydligare. Konkreta Verksamhetsmål har uppställts och arbete har påbörjats för att bättre följa och utvärdera verkett upp samheten. Inom Inrikesdepartementet har interdepartemental arbetsgrupp en Föreningsbidragsgruppen verkat för att finna former för resultat- - styming statens bidrag till ideella organisationer som en parallell till av hänt inom den statliga myndighetssfáren. En central fråga för vad som arbetsgruppen har varit att finna former för statens bidragsgivning som innebär förnyelse. Med hänsyn tagen till organisationemas särart har försökt finna generella former för målbeskrivningar samt för uppman följning och utvärdering när det gäller statsbidragen. Med detta bas skall formerna för bidragsgivningen vidareutsom vecklas inom respektive departements sakområden. Inom Socialdepartementet har arbetsgrupp arbetat med den sären skilda frågan statsbidragsgivningen till nykterhetsorganisationema. om Efter hand har behov visat sig att vidga frågeställningarna till att ett omfatta statsbidragsgivningen till hela det område berörs av anslasom C l och C 2 dvs. att, utöver nykterhetsorganisationema, ta med gen länkorganisationer och vissa andra organisationer arbetar mot våld som inom familjen. Mot denna bakgrund bör kommitté tillsättas för att se över nu en formerna för statens bidragsgivning till organisationer verksamma inom

de angivna områdena.

Uppdrag

utarbetats Inrikesdepartementets Föreningsbidrags- Den rapport som av kommer att publiceras inom kort. De riktlinjer som dras upp i grupp beträffande de tekniska formerna för statens bidragsgivning rapporten till frivilligorganisationema bör utgångspunkt för kommitténs vara en arbete. I arbetet bör ingå att studera och analysera den nuvarande bidragsgivningen på området och bedöma effekterna av denna. Utifrån dessa utgångspunkter bör bidragsgivningen till vissa nykterhetsorganisationer och till vissa andra organisationer som är verksaminom det sociala området anslagen C l och C 2 inom utgiftsområde ma 9 i syfte att öka effektiviteten i den verksamhet som stöds av prövas statsbidrag. Prövningen bör inkludera lagregleringen inom området, kriterierna och formerna för bidragsgivningen, administrationen av den samt formerna för uppföljning och utvärdering.

Bilaga 1 157

Innehållsmässigt bör utgångspunkten för bidragsgivningen att

vara de frivilliga organisationerna skall stödjas i sitt förnyelsearbete. I kamp mot alkohol, droger, brott och för ett socialt fungerande samhälle behövs aktiva frivilligorganisationer. Inte minst viktigt är det att nå

ungdomar och påverka dem så att de inte hamnar i destruktiva livsstilar. De nationella handlingsplanerna för alkohol- och drogförebyggande insatser och för det brottsförebyggande arbetet är viktiga utgångspunkter i

förändringsarbetet.

Det är därför av stor betydelse att det i den statliga bidragsgivningen byggs in förnyelseincitament, så att existerande organisationer kan hitta nya, effektivare verksamhetsforrner och att organisationer kan

nya utvecklas inom området.

Samverkan mellan olika typer organisationer behöver

av också utvecklas, liksom samverkan mellan kommuner och organisationer.

Samråd

De organisationer som är verksamma inom området är givetvis utredningens viktigaste samarbetspartner. Nära kontakt med dem bör-hållas under arbetes gång. Detsamma gäller berörda myndigheter, framför allt Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet, samt Svenska kommunförbundet.

Ramar för utredningens arbete

Uppdraget skall vara genomfört senast den 31 december 1997.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om prövning av offentliga åtaganden dir. 1994:23, redovisning

om av jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och redovis-

om ning av konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet 1996:49.

Förslagen skall vara kostnadsneutrala såväl för den statliga sektorn som för den samlade offentliga sektorn.

Socialdepartementet

Bidragsmottagande organisationer 1992/93-1997 samt eventuellt tillkommande for C2-anslaget

Organisationer somfår 1992-1996 1997 Troliga nya"organisatiobidrag från C2 kommer söka ner som att Anslagspost1.1,3 och 2 Blåbandsrörelsen SverigesBlåbandsforbund Förbundetmotdroger beviljats SverigesBlåbandsungd. IOGT-NTO-rörelsen IOGT-NTO vuxna Jämvägsanstâlldas UngdomensNykterhforb. helnykterhetsförbund IOGT-NTO:sJuniorförb. MHF-rörelsen Nykterhetsrör.scoutförb. SvenskaFrisksportförbundet MHF SverigesAkademikers MHF-Ungdom Nykterhetsförbund DKSN:sUngdomsråd SverigesLärares SvenskaFrisksporttörb. Nykterhetsförbund FrisksportamasVeterantörb. SverigesPolismäns Helnykterhetsförb. Vita Bandet FöreningenFruktdrycker Kvinnotöreningamas samarbetskommittéi alkoholochnarkotikafrågor De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse Riksförbundetmotalkoholochnarkotikamissbruk Nykterhetsrörelsens Landsförbund Samarbetsnämnden Riks-alna Alkoholproblematikemas riksforb. Convictus Föräldrafören.motnarkotika Forumför frivilligt socialt arbete tillkommit Kvinnoforum tillkommit

160 Bilaga 2

LP-stiftelsen Länkenskamratfören. Nobbabrass0 nubbe Riksförbundetför behandlingshem tillkommit Rikskommitténfor familjevård Rikstörb.för hjälp åt läkemedelsmissbrukare Sverigesinvandraremot narkotika Sv.Narkomanvårdsiörbund Sv.Nykterhetsvårdsförbund tillkommit SällskapetLänkarna Verdandi Socialakom. Tensta beviljats DenÖppnadörren beviljats Bjorligruppen beviljats Länkorg.via Länsstyrelser CAN i gpo .V .. Barnensrätti samhället Familjehemmens Centralorganisation Familjehemmens riksorganisation HasselaSolidaritet Riksförbundetför familjers rättigheter SverigesEnsamföräldrars riksorgan ation tillkommit

Riksorg.förkvinnojourer Stödcentrummotincest Latinam.kvinnorsförening beviljats Mansjouremas riksorganisation tillkommit Sverigeskvinnojourers riksförbund tillkommit Riksförb.mot kvinnlig könsstympning tillkommit

Bidragsmottagande organisationer av FHI:s projektmedel

bå 1995/96

199 :an 35 Hassela Nordic Network ABF Botkyrkas fritidsgårdar 36 Hassela Solidaritet ABF Övertorneå 37 IOGT-NTO African Union 38 IOGT-NTO-Gävleborg Afrosvenskamas 39 IOGT-NTO-Örebro riksförbund 40 KFUM Basket/Sundsvall Aktiv Ungdom Dragons ALNA-Mitt 41 Kilen ALNA-Rådet 42 Kropp Själ K.B.

o ALNA-Syd 43 Krut

. 10 ALNA-Västerbotten 44 KSAN 11 ALNA-Öst 45 Livsstil Kronoberg 12 Arbetarskyddsnänmden 46 LO-distriktet i Stockholms 13 CAN län 14 DKSN 47 LO-sektionen i Karlstad 15 DKSN-RIA i Jönköpings län 48 LO-sektionens Invandrar- 16 DKSN-RIA i Upplands-Bro byrå i Landskrona 17 DKSN/KIA, Helsingborg 49 Länssamråd i Jämtlands län 18 Drogförebyggama i Stock- 50 Motorföramas

holms län/KSL Riksförbund 19 Drogförebyggama 51 Mälardalens Högskola

Skaraborg 52 NEPI 20 Ersta Diakonisällskap 53 Nobba brass Nubbe 21 European Cities Against Drugs 54 Nordisk Alkoholtidslcrift 22 Fi1mCentrum 55 RIF, västra regionen 23 FMN 56 Riksförbundet SIMON 24 FMN-Eskilstuna 57 Riksförbundet BRIS 25 FMN-Kristianstad 58 Riksförbundet för fältarbete 26 Forsa folkhögskola 59 Riksförbundet Hem och 27 Föreningen Eva Skola 28 Föreningen Folkfesten 60 Riksförbundet Spelberoende 29 Föreningen kompisar 61 Riksförening för Distrikts- 30 Föreningen Urlcraft sköterskor 31 Grantoppama 62 Räddningsmissionen 32 Göteborgs- och Bohus läns 63 SAD

nykterhetsförbund 64 Serbisk-Jugoslavisk 33 Göteborgs universitet regiorg. f Gbg och Bohus 34 Hallands idrottsförbund län

6 18-0390

65 SIIVION, Borås 100 Äventyret hälsan 66 Sisu, Jönköping 101 Östergötlands läns 67 Skaraborgsinstitutet nykterhetsförbund 68 Skånes Idrottsförbund 102 Östgötamusiken 69 Sociala Missionen, Stockholm 103 Överkalix IF

70 Socialpolitik

71 Sophiahemmets

sjuksköterskeskola

72 Spånga Blåbandsungdom 73 Stadsmissionen 74 Stiftelsen Antidoping Movement 75 Stiftelsen Bergslag 76 Stiftelsen Non-Violence Sweden 77 Stiftelsen Soberkonsult 78 Studiefrämjandet -Umeå 79 Svensk Förening för Allmän-

medicin 80 Svenska

Frisksportförbundet

81 Svenska Kyrkan 82 Sveriges Akademikers

Nykterhetsförbund

83 Sveriges Blåbandsförbund 84 Sveriges Förenade

Studentkårer 85 Sveriges Samordnings-

barnmorskor 86 TBV Södermanland 87 TBV Västra Skåne 88 Texta 89 Tumba församling

90 Tuve Frikyrkoförsamling

91 Unga Örnar Husum 92 Unga Örnar Umeålcretsen

93 Ungdomens Nykterhetsförbund

94 Uppsala soldathemsförening 95 Upptakt 96 Verdandi 97 Verdandi Örebro krets 98 Vett Lagom 99 Vuxenföreningen Vuxna

på Gäng

Socialstyrelsens meddelandeblad

Meddelandeblad Nr 12/97

Juni 1997 Mottagare: Länsstyrelser Landstingsförbundet Svenska Kommunförbundet

Statsbidrag till vissa organisationer på det sociala området

Frivilliga organisationer

Frivilliga organisationer gör på många sätt avgörande och viktiga insatser på det sociala området. Det kan vara förebyggande arbete, kamratstöd, behandlingsarbete eller opinionsbildande insatser. Insatsema kan ibland vara ett komplement till samhällets vård och behandling men ännu oftare alternativ i form av idéburen verksamhet som inte kan drivas

av "samhället".

Vilka kan få statsbidraget

Statsbidraget utgår till följande tre huvudgrupper riksorganisationer:

av

Länkorganisationer och andra organisationer arbetar med att - som

stödja och hjälpa f.d. missbrukare. Bidrag kan utgå till såväl klient-

organisationer inom alkohol- och narkotikaområdet till organi-

som sationer med kyrklig anknytning, vilka bedriver verksamheter inriktade på socialt utsatta grupper. Organisationer som arbetar för utsatta barn och deras familjer

- ge-

nom opinionsbildning, egna insatser och metodutveckling inom

om-

rådet. Kvinnoijouremas riksorganisationer och invandrarorganisationer mil.

-

som stöder misshandlade kvinnor och lokalt utvecklingsarbete för att

motverka våld och sexuella övergrepp mot kvinnor. Bidrag kan även

utgå till stödorganisationer för män, s.k. mansjourer.

164 Bilaga 4: Socialstyrelsens meddelandeblad

Syftet med statsbidraget

Bidraget skall möjliggöra att organisationen kan bedriva en slagkraftig central och nationell verksamhet. Riksorganisationema skall med hjälp av bidraget kunna ge stöd till lokala aktiviteter inom det sociala området. Bidraget kan användas till riksorganisationernas löne- och förvaltningskostnader, lokalkostnader, utredningsverksamhet, information, utbildning

också direkt stöd till lokalavdelningar, distrikt och sociala men som projekt.

Villkor för att få bidrag

För att statsbidrag skall riksorganisationem bedriva verksamhet inom någon de tre grupper som anges på sid. l och Vidare skall riksor-

av ganisationen:

öppen demokratisk organisation med styrelse och ekonomisk - vara en

förvaltning i enlighet med för föreningen fastställda stadgar, normalt ha bedrivit verksamhet under minst ett år,

-

bedriva verksamhet i hela eller delar av landet i form av lokalavdel- -

ningar, länsföreningar eller annan form av lokal verksamhet. Före-

ning arbetar med begränsad målgrupp kan få bidrag om den är

som öppen för medlemmar över hela landet och i övrigt kan anses bedri-

nationell verksamhet, va en ha verksamhetsidé och praktik som överensstämmer med natio-

- en

nella mål och viljeinriktning i socialpolitik och socialtjänst samt

bedriva verksamhet direkt eller indirekt, riktar sig till och gag- - som,

socialtjänstens klient- och målgrupper inom individ- och

nar

familjeomsorg.

Bidrag kan lämnas för ett år i sänder. Ett bidragsår omfattar tiden l januari-3l december kalenderår. Ansökan om statsbidrag görs hos Socialstyrelsen senast tre månader före bidragsårets början. Socialstyrelsen beslutar vilka organisationer som skall erhålla bidrag och för-

om delningen bidraget. Bidraget utbetalas av Socialstyrelsen kvartalsvis

av efter erhållande av rekvisition.

Fördelning av bidragen

Socialstyrelsen utgår i fördelningen av bidragen från att ge stöd till de organisationer utvecklas och skapar former för verksam-

som som nya heten så att de når så många människor som möjligt. Socialstyrelsen

Bilaga 4: Socialstyrelsens meddelandeblad 165

strävar efter långsiktighet och kontinuitet i fördelningen så att organisationer kan planera och utvecklas planmässigt. Bidragen kan därför öka eller minska utifrån organisationemas faktiska verksamhet och utveckling.

Prioriteringar av verksamhet

I bedömningen väger Socialstyrelsen in huruvida organisationerna i sina ansökningar betonar verksamhet som kan riktas till speciellt utsatta grupper. Under 1996 gavs viss prioritet till organisationer och verksamhet som riktades till kvinnor, invandrare och missbrukare.

unga

Statsbidraget utgick under 1997 med 24,6 miljoner kronor fördelade på 28 organisationer.

Hur söker man

Statsbidraget söks i enlighet med särskilt PM från Socialstyrelsen och ifyllande av särskild ansökningsblankett. Ansökan skall åtföljas

av verksamhetsberättelse, bokslut, revisionsberättelse och andra handlingar som beskriver organisationemas arbete.

Blankett och anvisningar kan beställas från:

Socialstyrelsen Tel 08-783 30 00 Socialtjänstgruppen Fax 08-783 30 20 Allmänna enheten 106 30 Stockholm

Bidraget söks senast den l oktober. Ansökan bereds av S-gruppens allmänna enhet vid Socialstyrelsen.

Ytterligare information Åke Setréus tel 08-783 32 00 Socialstyrelsen, S-gruppen Allmänna enheten, 106 30 Stockholm

1 2 1

Idag gällande förordningar

Socialstyrelsen

SFS nr: 1983:731 Departement/myndighet: Socialdepartementet Rubrik: Förordning 1983:731 om statsbidrag till

organisationer för stöd till missbrukare m.m. Utfärdad: 1983-07-14 Ändring införd: t.0.m. SFS 1986:272

1 § I mån av tillgång på medel kan statsbidrag enligt denna förordning utgå till

sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd och hjälp narkotikamissbrukare, sammanslutningar för rehabilitering av alkohol- eller

narkotikamissbrukare m. fl. Förordning 1986:272. 2 § Frågor om statsbidrag prövas socialstyrelsen.

av 3 § Ytterligare föreskrifter om statsbidrag enligt denna förordning meddelas av socialstyrelsen. 4 § Beslut av socialstyrelsen enligt denna förordning får inte överklagas.

Övergångsbestämmelser

l 983 73 1: Bestämmelserna tillämpas första gången i fråga statsbidrag för

om vilka medel anvisats för budgetåret 1983/84.

168 Bilaga 5

Samarbetsnämnden

1977:486

SFS nr:

Departement/myndighet: Socialdepartementet Rubrik: Förordning 1977:486 om statsbidrag till organisationer som

bedriver nykterhetsarbete

Utfärdad: 1977-06-02

Ändring införd: t.0.m. SFS 1995:279

l § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag till central verksamhet hos vissa organisationer som bedriver nykterhetsarbete.

Till vissa andra sådana organisationer lämnas statsbidrag i annan ordning. Förordning 1984:369.

2 § Statsbidrag enligt denna förordning lämnas till

De kristna samfundens nykterhetsrörelse, Förbundet mot droger, IOGT-NTO-rörelsen, Jämvägsanställdas helnykterhetsförbund, Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté i alkohol- och narkotikafrågor, MHF-rörelsen, Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk, Sveriges akademikers nykterhetsförbund, Blåbandsrörelsen, Sveriges lärares nykterhetsförbund, Sveriges polismäns helnykterhetsförbund, Svenska frisksportförbundet och Vita bandet samt

andra organisationer regeringen bestämmer det.

om

Statsbidrag får även lämnas till Föreningen Fruktdrycker. Förordning l 99 1:547.

3 § Frågor statsbidrag enligt denna förordning prövas av en

om samarbetsnämnd. Förordning 1984:369.

4 § Samarbetsnämnden består fem ledamöter. För varje ledamot

av skall finnas personlig ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses av

en regeringen för tre år i sänder och efter förslag som avges av de organisationer i 2 § Förordning 1984:369.

som anges

Bilaga 5 169

5 § Samarbetsnämnden utser inom sig ordförande och vice ordförande.

6 § Samarbetsnämnden får besluta om sekreterare och annat arbetsbiträde.

7 § Ansökan om statsbidrag görs hos Samarbetsnämnden. Förordning 1984:369.

8 § Samarbetsnämnden är beslutför när mer än halva antalet ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande.

9 § Nämndens ordförande eller den som han utser får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden samt pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar eller överklagande av nämndens beslut. Förordning 1986:883.

10 § Vid sammanträden med Samarbetsnämnden förs protokoll. Förordning 1986:883.

ll § Samarbetsnämndens beslut i ärenden om statsbidrag får inte överklagas.

Samarbetsnämndens beslut i ärenden resekostnadsersättning och

om traktamentsersättning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,

om ärendet avser vad som skall utgå enligt gällande föreskrift eller överenskommelse och ärendet inte gäller en fråga som enligt avtalskall

avgöras av arbetsgivaren. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Samarbetsnämndens beslut i andra frågor än sådana i första

som avses och andra styckena får överklagas hos regeringen, om inget annat är särskilt föreskrivet. Förordning 1995:279.

Övergångsbestämmelser

1995:279 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

7 18-0390

bi i V; män v

b .

gggáqiirrk

i;

FHlzs fördelning av projektmedel 1992/93-1995/96

Folkhälsoinstitutets fördelning avprojekt medelfor perioden 1992/93 1995/96

-

Allserbisk-.lugoslaviska

Blekingeläns nykterhetsförbund 100000 93 000 Blåbandsdistr. Örebrolän 80 000 CAN 27 000 306 000 Centerkvinnoma,Norrbotten 187000 ClemensnäsIF 275 000 204 000 DKSN 343 333 DKSN Göteborgsoch

172 Bilaga 6

DKSN Stenungsunds kommun 170000 DKSN Ungdomsrådet 348500 DKSN-RJA 250000 200000 DKSN-RIA i Jönköpings län 66 666 DKSN-RIA i Stenungsundskommun 100000 DKSN-RIA i Uddevalla

DrogförebyggamaSthlmslän, Kommunförbundet l70 000 Drogförebyggamai Stockholmslän 150000 Drogförebyggamai Stockholmslän / KSL 533 333 DrogförebyggamaSkaraborg 166666 ErstaDiakonisällskap 500000 3l 5 000 435000 333 333 EuropeanCities Against

FrikyrkligaStudieförbundet Gävleborg 80000

RSFH 157000 Fritidsforum-

Bilaga 6 173

Göteborgs Bohusläns0

lOGT-NTO-Halland

IOGT-NTO:sj uniorförbund Västernorrland 180000 JANTI-gruppen 7 500 Jämtlandsläns nykterhetsförbund 15000 KFUM Basket/Sundsvall Dragons 66 666 KFUM JämtlandBasket

RiksförbundetHemoch skola 165 166 RiksförbundetSpelberoende 66 666 Riksföreningenför distriktssköterskor 250000 Rissnekyrkansförsamling 100000 RäddaBarnen 325000 90 000 Räddningsmissionen 200 000 SAD 26 666 Serb.-Jugoslaviskregi

SkaraborgsLäns

Somaliska-svenska föreningen 81 000 Sophiahemmets

StiftelsenAntidoping Movement 33 333 StiftelsenBergslag 100000 StiftelsenCentrumför

StiftelsenNon-Violence

StudieförbundetVuxenskolan 222 000 Studieförbundet Vuxenskolan,Järva 158000

Bilaga 6 177

UngaÖmar, Östergötland 69 000 Ungdomens Nykterhetsförbund 102000 350 000 Ungd.Nykterhetsförbund, Västernorrland 100000 Ungd.Nykterhetsförbund, Östergötland 80000 UngdomsenhetAxberg, Lillåskolan 156000 Ungdomsenheten,Örebro stad 80 000 Ungdomshuset6:an

VuxenföreningenVuxna på Gång 382000 100000 Västerbottensidrottsförbund 252 000 Västernorrlandsdistrikt av lOGT-NTO l 10000 Västernorrlandsläns Nykterhetsförb. 100000 115000 Växjö Vi Unga-krets 77000 52 000 Äventyrethälsan 165333 ÖrebrolänsBlåbandsdistrikt 40 000 Östergötlandsidrottsförbund 275000 Östergötlandsläns 66 666 nykterhetstörbund

Antal organisationer som fått organisationsstöd från SAMN och

SoS samt även projekstöd från FHI

Antal organisationersom fått Antal organisa- Bidragendast Bidragfrån både

genomsnitt 1992-1996 15 25,8 71 111,8 40,75 29,5 2

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa . Tänderhela livet fall enöversyn.UD. nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgäller livet.Stödochvårdtill barnoch . Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. . medexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid processer Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott. In. . arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34. Företagaremedrestarbetsförmåga.S.

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M. av . digitala miljöer försäkringar.Fi 36.Identifieringoch identiteti

Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingden 12november1997. . och Systembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionensrapport4/98.K.

Integritet Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37. Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.S. . 10.Campusför konst.U. 38.Vad får vi för pengarna Resultatstymingav ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala

inom olika områden.U. området.

12.Självdeklarationoch kontrolluppgiñer

förenkladeförfaranden.Fi. - Säkrarekemikaliehantering.Fö . näringsrättsligafrågor.Fi. 14.E-pengar- Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskt . hållbartsamhälle.M.

När åsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom . bemötandeavpersonermedfunktionshinder.S.

17 SamordningavdigitalmarksändTV. Ku. . En gräns enmyndighet Fi. . - 19.IT ochregionalutveckling.

120exempelfrån Sverigeslän.K.

20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen

för digitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.K. 2. Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiftet. . Hearinganordnad ITav kommissioneni

samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret

1997-11-14.K.

22.Försäkringsgaranti.

Ett garantisystemför försäkringsersättningar.Fi.

23. Statenochexportfinansieringen.N.

24.Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv.

Översynavfiskeriadministrationenm.m.Jo.

25. Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet.

+4 stbilagor.

26.Frånhembränttill Mariakliniken.

faktaomungdomarochsvartsprit. - 27.Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch

försäkringsbolag.Fi.

28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel

och samordnadläkemedelsförsörjning.S.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Självdeklarationoch kontrolluppgifter 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall förenkladeförfaranden.12

-

enöversyn.29 E-pengar näringsrättsligafrågor.14 - -

Engräns enmyndighet 18

-

Försvarsdepartementet Försäkringsgaranti.

Säkrarekemikaliehantering.13 Ett garantisystemför försäkringsersättningar.22 Utlandsstyrkan.30

Nya ledningsreglerfor bankaktiebolagoch Socialdepartementet försäkringsbolag.27

Tänderhela livet

Utbildningsdepartementet

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch Campusför konst10

av Systembolagetsprodukturval.8 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn När åsikterblir handling.Enkunskapsöversikt inom olika områden.ll

om bemötandeav personermedfunktionshinder.16

Jordbruksdepartementet Tre städer,En storstadspolitikför helalandet. + 4stbilagor.25 Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv.

Översyn fiskeriadministrationen 24 Frånhembränttill Mariakliniken. av m.m.

faktaomungdomarochsvartsprit.26 -

Arbetsmarknadsdepartementet

Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28 Välfärdensgenusansikte.3 Det gällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem.31 processermedexempelfrånhandeln.4 Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid Vårt liv somkön. Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.32 maktdiskurser.5 Företagaremedrestarbetsfönnåga.34 Ty makten dinär Mytenomdet rationella Den framtidaarbetsskadeförsäkringen.37 arbetslivetoch detjämställdaSverige.6 Vad får

vi för pengarna Resultatstymingav-

Kultu rdepartementet statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala området.38 Samordning digital marksändTV. 17av

Kommunikationsdepartementet Närings- och handelsdepartementet

IT ochregionalutveckling. Statenoch exponfmansieringen.23 120exempelfrån Sverigeslän.19 lT-kommisionenshearing infrastrukturen Inrikesdepartementet

om for digitalamedier.Andrakammarsalen, Historia,ekonomiochforskning. Riksdagen1997-10-24.20 Femrapporteromidrott. In. 33 Problemmedinbäddadesysteminfor ZOOO-skiñet. Hearinganordnad IT kommissioneniav Miljödepartementet samverkanmedlndustriforbundetoch Statskontoret Grönanyckeltal Indikatorerför ekologiskthållbart

- ett 1997-11-14.21 samhälle.15 Identifiering och identiteti digitalamiljöer. Förordningartill miljöbalken. Bilagor. 35

+

Referatfrånenhearingden 12november1997. - IT-kommissionensrapport4/98. 36

Finansdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.l Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7 Integritet Effektivitet- Skattebrott.9

-

;om Hiv; r :üiiu"l.fe.z'.

. v:

v;å v

%

FiuTzEs.

Or |1;N11.1;.

PU1,1.||,1|0N1-:R i

POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM

FAKOX-69Ogr 91.TE1.5F0N:o8-69o9: 90 I E-Posr: fritzes.0rder@liber.sc

u.

FRrfzEs INTERNETBOKHANDEEL:wwwfritzcsse w ISBN 91238-20876-8 | V, w. ISSN0375-250x L

r w 4A

v váøsøwsjøw

m H M

,

.24m...,