Organisationer, mångfald, integration : ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

OR GANISA TIONER MÅNGFALD

INTEGRA TION

för till

- Ett framtida system statsbidrag

m.fl.

invandrarnas riksorganisationer

Slutbetänkande av Utredningen om översyn av m.fl.

statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer

frin nu Statens offentligautredningar WW 1998:73 W Imikesdepartementet

Organisationer

Mångfald

Integration

- Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m. fl.

Slutbetänkande Utredningen översyn av om av statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@1iber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20939-X Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX

Till Statsrådet Lars

Engkvist

Regeringen bemyndigade den 4 december 1997 statsrådet Leif

Blomberg att tillkalla särskild utredare In 1997:142 för översyn

en en

av statsbidragen till organisationer som bildats invandrare eller

av annars på etnisk grund och till verksamhet bedrivs andra som av organisationer inom integrationsornrådet. Med stöd detta beav myndigande förordnades den 4 december 1997 riksdagsledamoten Anita Jönsson som särskild utredare.

Som sakkunniga förordnades den 16 januari 1997

departementssekreteraren Eva Cederholm-Cars, Inrikesdepartementet och departementssekreteraren Ulrika Lindström, Finansdepartementet. Som experter förordnades samma dag ombudsman Milinko Mijatovñ,

samarbetsorgan for invandrarorganisationer i Sverige SIOS och

ombudsman Helena Kivisaari, Sverigefinska riksförbundet. Till utredningens sekreterare förordnades fr. den 22 januari 1998 ekonomen o m. Magnus Nilsson. Utredningen om översyn av statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. får härmed överlämna sitt betänkande ORGANISATIONER MÅNGFALD INTEGRATION -Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. Utredningens arbete är således avslutat.

Stockholm i maj 1998

Anita Jönsson

/ Magnus Nilsson

Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att över statsbidragen till invandrar-

se

nas riksorganisationer m.fl. Översynen ska resultera i ett nytt

bidragssystem med ökad resultatstyming jämfört med nuvarande bidragssystem. I direktiven betonas betydelsen att statsbidraget ska

av

användas mer effektivt i syfte att öka de integrationspolitiska målens genomslagskraft. Det bidragssystemet ska också stimulera till

nya

förnyelse och samverkan samt underlätta för organisationer att

nya växa fram. Inom för bidragssystemet ska stöd även kunna ramarna ges

till andra organisationer vill verka för de integrationspolitiska

som målen samt organisationer arbetar tväretniskt. Samtidigt ska det som finnas utrymme i utredningens förslag till för stärka den system att egna gruppens identitet och delaktighet i samhället.

Det nuvarande bidragssystemet styrs förordningen SFS

av 1986:472 om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer m.fl. och

förordningen SFS 1990:632 om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt. De åren har på resultatstyming

senare synen av

offentlig verksamhet förändrats vilket har föranlett översyn

en av

bidragssystemet. Riksdag och regering har vid flera tillfällen påtalat

vikten att alla offentliga medel ska resultatstyras. Förutom av översynen av invandrarnas riksorganisationers statsbidrag pågår även en översyn av statsbidrag till andra ñivilligorganisationer inom svensk folkrörelse.

Regeringen anser att invandrarorganisationema idag bedriver för

en

samhället värdefull verksamhet. Förslaget till nytt bidragssystem har framtagits i samråd med invandrarnas organisationer. Utredningen föreslår ett sammanhållet bidragssystem kan

som

resultatstyras. Det nya systemet ska börja att gälla från år 1999 och börja tillämpas fullt ut år 2001. Utredningen har valt föreslå

att en

övergångsmodell som ska gälla under två år. Övergångsmodellen

kommer att bestå dels ett organisations- och verksamhetsbidrag dels

av

ett projektbidrag samt etableringsbidrag. I korthet innebär övergångs-

modellen att organisationsbidraget delvis behålls och att resultatstymingen under övergångsperioden gradvis blir något lägre än i det nya systemet som börjar tillämpas fullt ut år 2001. Efter

8 Sammanfattning

övergångsperiodens slut bör Integrationsmyndigheten göra uten värdering av övergångsmodellen och bedöma huruvida ytterligare förändringar i bidragssystemet är nödvändiga. Till skillnad från organisations- och verksamhetsbidraget kommer projektbidraget att

börja tillämpas från år l999 och föregås således inte någon

av övergångsmodell. Utredningen föreslår vidare att ansökningsförfarandet föregås av en dialog mellan myndighet och organisation och dialogen kommer att medföra ett förtydligande ansökan. av Det föreslagna bidragssystemet är inriktad på verksamheten. Systemet är utformat för mål- och resultatstyrning stödja att genom aktiv och öppen verksamhet som bedrivs i linje med de integrations: politiska målen. Utgångspunkten för de integrationspolitiska målen finns i regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden SOU 1997/98:16. Förslaget innebär att jämställdhet mellan könen kommer att stärkas. För att betona betydelse av jämställdhet föreslås att detta mål anges både i förordning och regleringsbrev.

l Inledning

1 l

Uppdraget

.

Regeringen beslutade den 4 december 1997 att tillkalla särskild en ut-

redare för att över formerna för statsbidrag till riksorganisationer

se som bildats av invandrare eller på etnisk grund till annars samt verksamhet bedrivs andra organisationer inom integrationssom av

området dir. 1997:142. I uppdraget ingår att lämna förslag till

ett

bidragssystem som är relaterat till de integrationspolitiska målen och

som kan resultatstyras. Direktiven återfinns i sin helhet i bilaga. I regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden från -

invandrarpolitik till integrationspolitik 1997/98:16 lägger regeringen

fram förslag till mål och inriktning för den framtida integrationspolitiken. En ny myndighet föreslås bli inrättad med för att ansvar

integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocessema

i samhället. Organisationerna har viktig uppgift i detta arbete. en I direktiven översyn statsbidragen till invandrarnas riksom av organisationer m.fl. att utredaren ska ta del de tekniska anges av

konstruktioner återfinns i rapporten Resultatstyrning förening-

som av

bidrag Ds 1997:36. Den statliga budgetprocessen har förändrats och

arbetet med att vidareutveckla resultatstymingen pågår. Ett utvecklingsarbete i syfte att anpassa bidragsgivningen till den statliga

resultatstymingen har inletts bl.a. för ungdomsorganisationema,

idrotten och vissa ñivilligorganisationer inom det sociala området och

inom försvarsområdet.

statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer regleras i förordning 1986:472. Invandrarorganisationer och andra organisationer kan också få stöd till projektverksamhet enligt förordningen 1990:632 om statsbidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt.

De aktuella regelverken emellertid inte mot de krav kan svarar som

ställa på den statliga mål- och resultatstymingen. Det är därför

10 Inledning

angeläget att ett mer sammanhållet bidragssystem för bidragsgivningen

utvecklas. Bidragssystemet ska stimulera organisationerna till förnyelse samtidigt som de underlättar för nya organisationer att växa fram. Det ska fortfarande finnas utrymme för organisationerna att kunna stärka den egna gruppens identitet och delaktighet i det svenska samhället. Stöd ska även kunna ges till organisationer arbetar tväretniskt som antingen genom att verka för att människor med olika bakgrund samlas laing gemensamma frågor eller att bygga vidare på ett genom gemensamt intresse. I arbetet ska kvinnors ställning i organisationen samt ökad jämställdhet beaktas. Utredaren ska vidare se över möjligheten att organisationerna ges möjlighet att sprida information på andra språk än svenska till de mindre språkgruppema. Vidare ska utredaren redovisa ett system för effektiv och en ändamålsenlig bidragshantering samt föreslå former för resultatuppföljning och utvärdering av stödet. Utredaren ska samråda med invandrarnas organisationer och andra organisationer som bedriver verksamhet inom integrationsornrådet.

1.2 Utredningens arbete

Utredningen grundar sig på regeringens proposition om integrationspolitiken, rapporten Resultatstyming av föreningsbidrag samt andra rapporter och utredningar. Betänkandet saknar därför litteraturangivelser.

I utredningen har det ingått två experter representanter för

som invandrarorganisationema. Utredningen har besökt Iranska riksförbundet, Sverigefinska riksförbundet, Statens invandrarverk, integrationsenheten i Malmö, och Malmö invandrarförvalming. Vidare har utredningen besökt ARK Arbetsgruppen för kontaktnätet i Skåne och Blekinge och zigenska föreningen Lovara Y.Z i Lund. Dessutom har utredningen träffat delar av styrelsen i SIOS samarbetsorgan för invandrarfrågor i Sverige. Demokratifrågoma har då varit centrala vid diskussionerna. I övrigt anses att resultatstyming av statsbidrag till frivilligorganisationema förvisso är god sak, att organisationsstöd i många fall är en men nödvändigt för att möjliggöra en bra verksamhet. Organisationerna har även framfört att det blivit svårare att få kommunala bidrag.

Inledning 11

Utredningens referensgrupp

I direktiven anges att utredaren ska bedriva sitt arbete i samråd med invandrarnas organisationer och andra organisationer bedriver som verksamhet inom integrationsområdet. Samråd har skett med en referensgrupp bestående följande organisationer: av sex

Bosnisk-Hercegovinska riksförbundet Fikret F erhatovic

Chilenska riksförbundet Freddy Weitzel

Etiopiska ortodoxa kyrkan Meseret Mengistu

Förenade islamiska församlingar i Sverige Helena Benaouda

Internationella kvinnoförbundet Shahla Hafid

Kurdiska riksförbundet Nebi Bal

2 Bakgrund

2.1 Den

integrationspolitiska propositionen

Det nya resultatstyrda bidragssystem utredningen har till uppgift som att presentera grundar sig i huvudsak på regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden. I propositionen regeringen anger

målen för integrationspolitiken. Sverige är idag ett land präglas

som av kulturell och etnisk mångfald och denna mångfald bör utgångstas som

punkt för den generella politikens utformning och genomförande på

alla samhällsområden och nivåer.

Integrationspolitikens mål

I propositionen anger regeringen mål och inriktning för det integrationspolitiska arbetet. Integrationspolitikens mål är:

0 lika rättigheter och möjligheter för alla etnisk och kulturell oavsett bakgrund

en samhällsgemenskap med samhällets mångfald grund

som

en samhällsutveckling som kännetecknas ömsesidig respekt och

av

tolerans och alla oavsett bakgrund ska delaktiga i och

som vara medansvariga för

Det integrationspolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att:

0 ge förutsättningar för individers egen försörjning och delaktighet i

samhället 0 värna grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter

0 förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och

rasism

3 SU1997:73

14 Bakgrund

Regeringens bedömning är att staten bör ge bidrag till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och vars verksamhet ligger i linje med de integrationspolitiska målen Även andra organisationer bör kunna få stöd för sådan verksamhet. Regeringen anger vidare i propositionen att till de grundläggande värdena i det svenska samhället hör jämställdhet mellan könen. Målen och ambitionerna att öka jämställdheten gäller alla oavsett bakgrund och härkomst. Många invandrare i Sverige känner ett utanförskap i det svenska samhället. Trots att den etniska mångfalden har ökat i befolkningen är personer med invandrarbakgrund underrepresenterade i partiorganisationer och föreningsliv. Valdeltagandet bland naturaliserade svenska medborgare har minskat i förhållande till infödda svenska medborgare. En orsak kan vara brist på information och kunskap om det politiska utbudet och de olika politiska partierna. Detta hänger i sin tur samman med bristande språkkunskaper och begränsade kontakter med det svenska samhället. Regeringen förelår att särskilda insatser vidtas för att stimulera invandrares delaktighet i samhällsutvecklingen. Vidare anser regeringen att medborgarkontoren har en viktig roll när det gäller att sprida samhällsinformation och att öka invandrarnas delaktighet i samhället. En viktig utgångspunkt måste vara att alla i samhället, oavsett bakgrund, ska ha rätt till samma information. Staten och kommunerna har här ett särskilt infonnationsansvar. Som en följd av det betonar regeringen i direktiven till översyn av statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer m.fl. att det nya bidragssystemet ska bli mer verksamhetsinriktat och att bidragssystemet ska resultatstyras.

2.1.2 Stöd till verksamhet

organisationer och deras

Av propositionen framgår att regeringen anser att staten bör ge bidrag till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och vars verksamhet ligger i linje med de integrationspolitiska målen. Förutom invandrarorganisationer bör även andra organisationer kunna få stöd för sådan verksamhet. Vidare framgår att bidragsgivningen bör resultatstyras samt bli mer verksamhets- och proj ektinriktad. Ett resultatstyrt bidragssystem ger större möjligheter att ge stöd till organisationer som bedriver ett aktivt integrationsarbete och det ökar möjligheten till att befrämja samverkan och samarbete mellan organisationer. Vidare kommer befintliga organisationer att stimuleras till utveckling samtidigt som nya organisationer kan ges bättre stöd. Redan i regeringens proposition Invandrarpolitiken l985/86:98 som

Bakgrund 15

låg till grund för förordningen från 1986

som för närvarande reglerar

bidragstilldelningen till invandrarnas riksorganisationer fanns grund-

en läggande utgångspunkt att bidraget skulle till de allmänna anpassas principer som råder för statligt stöd till övriga folkrörelser. Det nuvarande bidragssystemet har således utformats efter de

huvudprinciper som rådde för övriga folkrörelser. Därefter har föränd-

ringar skett innebär att staten idag finner

som anledning att förbättra styrning och återrapportering föreningslivets resultat och effekter.

av

En ökad resultatstyrning föreningslivet dels samhället

av ger, en möjlighet att värdet utbetalade bidrag, dels det organisationse av ger erna en möjlighet att visa värdet sin verksamhet. av

I den integrationspolitiska propositionen framhåller regeringen

att statsbidragen till invandrarorganisationema bör till anpassas den utveckling som sker det statliga bidraget till övriga folkrörelser. Det av

nuvarande bidragssystemet till invandrarorganisationema är för detaljreglerat och inte anpassat till de integrationspolitiska målen. Ett

mer effektivt bidragssystem där uppsatta Verksamhetsmål relateras till

de integrationspolitiska målen är därför önskvärt. Förutom mål bör bidragssystemet kunna utvärderas återkommande. Utvärderingen

ger

staten möjlighet att mäta värdet utbetalade bidrag. Bidragssystemet

av ska vidare möjliggöra för befintliga organisationer att förnya sig samtidigt som möjlighet ska till organisationer fram. ges nya att växa Systemet ska också främja samverkan mellan organisationer. Ett

resultatstyrt bidragssystem ger i framtiden större möjligheter att fördela

statsbidrag till de organisationer bedriver aktivt integrationssom ett arbete. Regeringen betonar också betydelsen organisationerna av att

ökar sin älvfinansiering och därigenom minskar sitt beroende stats-

av

bidrag. Även denna förändring är i linje med förändringar sker

som inom övriga delar folkrörelsen. av Regeringen betonar betydelsen fortsatt stöd till invandrarav organisationema. Förutom till invandrarorganisationema vill regeringen även stöd till andra organisationer verkar för de ge som

integrationspolitiska målen. Särskilt stöd ska även kunna till

ges organisationer arbetar tväretniskt. Detta kan organisationer som vara som verkar för att människor samlas kring frågor eller gemensamma intresse och där utgångspunkten för diskussion och samarbete inte

nödvändigtvis behöver utgå från etnisk eller kulturell bakgrund.

Bland unga människor finns ett intresse att organisera sig tväretnisld

eller söka sig till organisationer där samhällsfråga står i en gemensam centrum. Regeringen betonar vikten att ungdomsorganisationema av

drivs av ungdomarna själva och att föreningarna blir naturlig

en mötesplats för ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund.

16 Bakgrund

2.2 Den

statliga budgetprocessen

Den statliga budgetprocessen har under de senaste decennierna genomgått flera större förändringar. Riksdagen har under senare år genom lagstiftning och föreskrifter påtalat betydelsen av att all statlig finansierad verksamhet ska resultatstyras. Riksdagen har beslutat om en lag om statsbudgeten SFS 1996:1059 och om en ny förordning rörande myndigheternas årsredovisning SFS 1996:882. Vidare beslutade riksdagen under 1996 om en rambudgetmodell med utgiftstak för de offentliga utgifterna och med ramar för 27 utgiftsornråden. Förutom riksdagens lagstiftning har också regeringen påtalat betydelsen av resultatstyming. Under de senaste decennierna har det förekommit olika typer av styrformer. De styrforrner som finns för statligt finansierad verksamhet är bl.a.

0 Regelstyrning. Denna styrfonn är lag eller förordning som reglerar

vad och hur det ska göras. Ett sådant exempel på bidrag är barnbidrag. 0 Resursstyming budgetstyrning som anger en ram som finns till förfogande för exempelvis en organisations verksamhet. 0 Mål- och resultatstyrning där styrning sker genom uppsatta mål.

Ett sätt för statsmakterna att påverka en verksamhet i en för statsmakterna önskvärd riktning statsbidrag. Genom bidrag kan är att ge man uppnå fördelningspolitiska mål samt i viss mån korrigera s.k. marknadsmisslyckanden. De huvudsakliga motiven för att betala ut statsbidrag är att styra viss verksamhet för att uppnå ett högre resultat samt för att omfördela medel. Statsbidrag till organisationer och föreningar för att stödja verksamhet har förekommit under lång tid. Orsaken är som nämnts att statsmakterna ansett det värdefullt att stödja en ur samhällets synvinkel värdefull verksamhet. Genom bidrag ges också organisationema/föreningama möjlighet att utvecklas. Staten kan också en genom bidragsfördelning styra organisationerna till och/eller i viss verksamhet. Den styrning från staten som avses i denna utredning rör frivilligorganisationernas verksamhet. Som tidigare nämnts pågår det en kontinuerlig översyn av statsbidrag till frivilligorganisationema. Riksdag och regering har vid flera tillfällen uttalat en vilja att statsbidragen ska resultatstyras.

Översynen av statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer mfl. är

således bara en av flera utredningar som ser/sett över utbetalade statsbidrag till frivilligorganisationer. Flera tidigare utredningar har

Bakgrund

påtalat vikten att förbättra återrapportering och styrning de

av av

statliga föreningsbidragen. I regeringens budgetproposition för år 1995 framgår bl.a. att arbete ska inledas med att öka resultatstymingen

av bidrag till organisationer. Det resultatstyrda bidragssystemet underlättar för organisationerna att utveckla sin verksamhet och dem därmed ger

ökade möjligheter att aktivt verka för de integrationspolitiska målen.

3 Nuvarande

bidragssystem

3.1 Bidrag till invandrarnas riksorganisationer

Dagens bidragssystem styrs förordningen SFS 1986:472

av om

statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer. Till grund för förordningen ligger regeringens proposition Invandrarpolitiken

1985/86:98. I propositionen föreslog regeringen följande. Nuvarande

stöd till verksamheten inom invandrarnas riksorganisationer bör

ersättas av ett nytt system för organisationsstöd. Som statsrådet Göransson kommer att föreslå bör det nuvarande stödet till senare

tidningar på annat språk än svenska föras samman med det bidrag som

SIV fördelar till organisationernas centrala verksamhet. Denna samlade resurs ger organisationerna ett ökat utrymme att själva välja sin

Verksamhetsinriktning och sina arbetsformer. Stödsystemet bör vara så utformat att bidragsnivåema för de enskilda förbunden bättre än för

närvarande ansluter till förbundens medlemsantal. Förslaget innebär att

en anpassning sker till de allmänna principerna för statligt stöd till

folkrörelsema. I skälen till regeringens förslag till nytt bidragssystem betonas

invandrarorganisationemas viktiga roll som en del av folkrörelserna i

Sverige. Denna omständighet grundläggande för regeringens bevar

dömning att fortsätta ge stöd till organisationerna.

Av propositionen framgår vidare att de villkor för bidragssystemet som då gällde fastslogs av riksdagen år 1975. Regeringen bedömde att de riktlinjer som hade fastslagits 1975 i huvudsak skulle gälla även i det nya bidragssystemet. Villkor som nämndes demokratisk var upp-

byggnad och viss självfmansiering.

Regeringens allmänna inriktning i det nya systemet att var

organisationerna utan alltför detaljerade föreskrifter bör fria att

vara bedöma vilken verksamhet skulle prioriteras. Utformningen borde som vara sådan att organisationerna själva kan avgöra närmare

20 Nuvarande bidragssystem

Verksamhetsinriktning och inte genom bidragskonstruktionen bli bund-

na till särskilda verksamheter eller vissa arbetsfonner. Regeringen föreslog att grundstöd skulle utgå byggde på som indelning i stödklasser efter organisationemas medlemsantal. Statsbidraget till invandrarnas riksorganisationer skulle utformas i enlighet med stödet till folkrörelsema i övrigt. Den här utredningen konstaterar att redan år 1986 ansåg dåvarande regering att en anpassning av statsbidraget till invandrarorganisationerna till övrig svensk folkrörelse vara nödvändig. Det bidragssystem som utformades 1986 benämns idag organisations-

bidrag. Sedan 1986 har synen på offentliga medel påtagligt förändrats.

Regering och riksdag har fastställt att offentliga medel ska resultatstyras. Som exempel kan nämnas att det också pågår en översyn av statsbidrag till andra typer av frivilligorganisationer. Mot bakgrund av de förändringar skett i samhället har denna utredning därför fått i som uppdrag att utforma ett nytt bidragssystem till invandrarnas riksorganisationer. Bidragssystemet ska bli verksamhetsinriktat. Det mer ska resultatstyras och dänned anpassas till de förhållanden råder som inom övrig svensk folkrörelse. Utöver statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer finns idag möjlighet att erhålla projektbidrag. Detta bidrag styrs av förordningen SFS 1990:632 bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt. om

3.2 Organisationsbidrag

statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer styrs förordningen av om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer SFS 1986:472. Förordningen uppställer olika kriterier för att erhålla bidrag. För att en riksorganisation skall få bidrag krävs enligt förordningen i huvudsak följande. Organisationen ska:

0 Ta till vara invandrares intressen på det invandrar- och minoritetspolitiska området och bedriva verksamhet med allmän kulturell och social inriktning. 0 Hämta huvudparten av sina medlemmar från invandrar- och minoritetsgmpper i Sverige. 0 Vara demokratiskt uppbyggd så att varje medlem har en stadgeenlig möjlighet att påverka organisationens beslut. 0 Ha en tillfredsställande geografisk spridning i de områden där den invandrar- och minoritetsgrupp är bosatt som utgör organisationens medlemsunderlag. 0 Ha sin verksamhet huvudsakligen förlagd till Sverige.

Nuvarande bidragssystem 21

Själv bekosta en del sin verksamhet självfmansiering.

av Kunna dokumentera verksamhet och medlemsantal såsom verksamhets- och revisionsberättelser. 0 Närmast föregående år ha minst 1 000 individuellt betalande medlemmar.

0 Använda bidraget till sin centrala verksamhet.

Av förordningen framgår också att statsbidraget år skall beräknas

per utifrån antalet medlemmar i organisationen. Den "trappstegsmodell" som återfinns i förordningen består sju steg. För att få bidrag krävs, av som tidigare nämnts, 1 000 betalande medlemmar. Vid minsta antal

medlemmar erhålles ett årsbidrag på 250 000 kr. Sedan följer

sambandet ökat antal medlemmar och ett ökat årsbidrag utifrån de sju

"trappstegen". Det högsta bidraget som kan erhållas är 1 300 000 kr vid

ett antal medlemmar på maximalt 30 000.

I förordningen anges att Statens invandrarverk givits rätt att meddela ytterligare föreskrifter behövs för tillämpningen

som av

förordningen. Av Invandrarverkets föreskrifter statsbidrag till

om invandrarnas riksorganisationer SIVFS 1992:7 framgår bl.a. att verket som krav för statsbidrag uppställer att organisationen ska bekosta

verksamheten till Viss del medlemsavgifter och andra intäkter.

genom Vidare uppställs krav att organisationen ska inkomma med stadgar,

verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, verksamhetsplan och

senaste årsmötesprotokoll. Vid utfärdandet föreskriftema från 1992 av togs fram en bilaga med allmänna råd. I bilagan i huvudsak att anges riksorganisationen ska ha allmän kulturell och social bas för sin en

inriktning och att bidrag endast beviljas för riksorganisationens centrala

verksamhet som kanslifiuilction, årsmöten Riksorganisationen m.m. skall i möjligaste mån vara älvfinansierad samt i möjligaste mån täcka de kostnader som uppkommer i verksamheten. Som exempel på tänkbara intäkter för organisationen är, förutom medlemsavgifter, även

inträdesavgiñer, kursavgifter, lotterier, insamlingar, försäljning

m.m. Av Invandrarverkets ändringar i föreskrifter SIVFS 1996:6 framgår att verket ändrat tidpunkten för när ansökan senast ska ha en givits in. Av bilagan till ändringen i dessa föreskrifter framgår att krav tillkommit på jämställdhet i organisationerna. En organisation skall

vara demokratiskt uppbyggd så att varje medlem oavsett kön har

möjlighet att påverka organisationens beslut. I organisationens verksamhetsberättelse bör organisationen redovisa sitt jämställdhetsarbete. En annan nyhet i föreskrifterna ett förtydligande avser av organisationemas självñnansieringsgrad. Den lägsta acceptabla nivån

för självfinansiering bör 25 procent och bör på sikt öka.

vara

Organisationens verksamhet ska huvudsakligen förlagd till

vara

4 SOU1997:73

22 Nuvarande bidragssystem

Sverige samt resor och konferenser utomlands ska endast mycket restriktivt bekostas organisationsstödet. I bilagan till föreskriftema av har Invandrarverket räknat vad organisationerna ska bifoga till upp

ansökan som balansräkning, resultaträkning, verksamhetsberättelse

m.m. samt angivit att handlingarna ska ges in på svenska. I

balansräkningen ska inkomsten anges för att Invandrarverket enkelt ska

kunna jämföra med organisationens inkomst. Organisationen har skyldighet att uppvisa kvitton på mottagna medlemsavgifter. I Invandrarverkets ändringar i föreskrifter SIVFS 1997:13 har verket i huvudsak ändrat tidpunkten for inlämnandet ansökan för av statsbidrag. Av bilagan till ändringarna i föreslqiftema har verket gjort Vissa förtydliganden samt delvis även anpassning till rådande praxis. en Verket lämnar ett räkneexempel på hur organisationerna kan beräkna sin självfinansieringsgrad. Organisationen ska också i sin verksamhetsplan hur den att öka sin självfinansiering. I det fall ange avser organisationen har en självfinansieringsgrad under 25 procent skall organisationen redovisa när den bedömer att självfmansieringskravet på 25 procent kan uppnås. I ändringarna till föreskrifterna har också tillkommit att organisationerna skall redogöra för medlemmar och medlemsavgifter. Föreningarna skall regelmässigt ta ut medlemsavgifter i såväl riksorganisationen i dess medlemsföreningar. En som förening som är ansluten till flera riksorganisationer där varje riksorganisation erhåller organisationsbidrag från Invandrarverket skall endast räknas som bidragsgrundande i en riksorganisation.

3.3 Projektbidrag

Projektbidragen förordning SFS 1990:632 bidrag till styrs av en om avgränsade invandrarpolitiska projekt. Av förordningen framgår att statsbidrag kan ges till föreningar, organisationer och religiösa sammanslutningar. Bidrag kan beviljas om bidraget främjar goda etniska relationer samt stärker invandrarnas organisationsliv. Kommuner och myndigheter kan i undantagsfall erhålla sådant bidrag. Vidare ges bidrag till tids- och kostnadsmässigt klart avgränsade projekt som inte ingår i ordinarie verksamhet. Av Invandrarverkets föreskrifter SIVFS 1992:8 statsbidrag till om avgränsade invandrarpolitiska projekt framgår i huvudsak att av en ansökan ska framgå sökandens ordinarie verksamhet. Sökanden ska i ansökan beräkna hur organisationen ska kunna främja goda etniska relationer, stärka invandrarnas organisationsliv eller förbereda

flyktingars återvandring till hemlandet. Den sökande ska lämna uppgift

om beräknade kostnads- och tidsramar med uppgift hur och till om

Nuvarande bidragssystem

vilken del sökanden själv ska bidra till projektet samt vad eventuella

andra bidragsgivare för. Den fått projektbidrag ska,

svarar som senast

tre månader efter avslutat projekt, skriftligen till Invandrarverket

redovisa projektets genomförande och resultat. Till föreskriftema meddelar Invandrarverket allmänna råd. Projekten ska innehålla sådan verksamhet som leder till och innebär större samverkan mellan svenskar och invandrare och mellan olika invandrargrupper. Möjlighet finns därför att bidrag till de riksorganisationer

ge som inte erhåller

organisationsbidrag liksom möjlighet finns publikationsstöd till att ge företrädesvis eftersatta och språkgrupper. I råden vidare nya anges att bidrag normalt inte beviljas för projekt pågår under längre tid än som ett år. Projekten ska också delvis självfinansierade. Projekten får vara inte bedrivas utomlands eller användas för till och från Sverige. resor Bidraget ska inte heller användas för att starta företag eller annan

näringsverksamhet eller för att täcka lönekostnader i förening.

en Av Invandrarverkets ändringar i föreskrifter SIVFS 1996:8 framgår bl.a. att en ansökan bidrag för etablering riksorganisationer om av ska lämnas in till Invandrarverkets huvudkontor.

3.4 Bidragsberättigade invandrarorganisationers arbete

I det nuvarande bidragssystemet, regleras förordningen som genom om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer SFS 1986:472, är för närvarande 34 organisationer berättigade till statsbidrag. Förutom de 34 organisationer idag får statsbidrag finns även ett som flertal andra riksorganisationer. Inom organisationerna verkar föreningar med sammanlagt ungefär 300 000 medlemmar. Föreningarna är representerade i de flesta av landets kommuner. Av de organisationer som idag får statsbidrag är den största delen antalet medlemmar s.k. av arbetskraftsinvandrare. I slutet av 60-talet och början 70-talet korn många invandrare av från Sydeuropa till Sverige. Med tiden ökade behovet ökad social av samvaro, bevarande av modersmål m m. Träffpunkter arbetssom platser, samlingsplatser och kaféer övergick delvis till en mer organiserad form av umgänge. I början l970-talet började de flesta invandrargruppema i stor av utsträckning att bilda föreningar. Till början föreningarna en var en samlingsplats där kunde läsa tidningar, höra nyheter från man hemlandet och träffa bekanta. I de föreningar bildades i början som av 1970-talet fanns ett behov att samarbeta med andra föreningar och av

24 Nuvarande bidragssystem

rikstäckande organisationer började bildas. De nybildade organisationerna hade till uppgift att b1.a. utveckla samarbete och samordna verksamhet. Under 1980-talet utökades organisationemas verksamhet vad gäller centrala aktiviteter och den verksamhet bedrevs utåt. Verksom samheten omfattade också samhällskontakter och företrädande inför myndigheter och politiker. Med arrangemang festivaler, som

idrottstävlingar, utbildningsverksamhet och information växte verk-

samheten. Samtidigt engagerades allt fler människor vilket innebar b1.a. en utveckling av barn- och ungdomsverksamhet. Av de riksorganisationer som idag f°ar statsbidrag är de flesta s.k. "äldre" och väletablerade organisationer. Den utveckling organisasom tionerna genomgått har likheter med svenska organisationer samtidigt som invandrarorganisationema behållit sin prägel, främst i form av bred och åldersintegrerad verksamhet. Samtidigt har under år senare flera nya grupper av människor exempelvis bosnier och somalier som kommit till Sverige vilket inneburit organisationer tillkommit. att nya De nyare organisationerna har omfattande verksamhet inriktat mot en alla grupper barn, ungdomar, kvinnor, äldre medan vissa de äldre av grupperna bedriver något smalare verksamhet. De organisanyare

tionerna har valt en bredare verksamhetsfonn fördelning

genom en av verksamhet mellan de lokala föreningarna och riksorganisationerna. Föreningarna bedriver verksamhet som kultur, idrott, hobby, sociala och kulturella frågor medan riksorganisationerna ordnar m.m. gemensam verksamhet som utbildnings- och utvecklingsverksamhet t ex kurser och studiecirklar samt även intressefrågor. Många organisationer bedriver också social verksamhet. en Nedan uppräknas de 34 organisationer som för närvarande är

bidragsberättigade. I parentes anges det antal bidragsgrundande

medlemmar respektive organisation hade 1995-12-31.

Allserbisk-Jugoslaviska riksförbundet l 1.467

Assyriska riksförbundet 7.326 Bosnien-Hercegovina riksförbund 15. l 98

Chilenska riksförbundet l .983 Eritreanska riksförbundet l .787

Estniska kommittén l .l57

Finlandssvenskamas riksförbund 4.51 1 Grekiska riksförbundet 9 .4l3 Immigrantemas centralförbund 5.224

Immigrantemas riksförbund l l 80

.

Internationella kvinnoförbundet l .550

Iranska riksförbundet 3 .560

Nuvarande

bidragssystem 25

Isländska riksförbundet 1 .770 Italienska riksförbundet 4.5 l 3 Japanska riksförbundet 1 .684 Kroatiska riksförbundet 5 17 Kurdiska riksförbundet 7.979 Lettiska hjälpkommittén 1 .O41 Makedonska riksförbundet 4.259

Polska kongressen l .795

Portugisiska riksförbundet 2.108 RIFFI 2.424

Riksförbundet polska föreningar 1 .389 Riksföreningen Huélen-Chile 3.896

Serbiska riksförbundet 7.602 Slovenska riksförbundet 1 153 . Spanska riksförbundet 2.090 Sverigeestemas förbund 2.554 Sverigeñnska riksförbundet 26.514

Sveriges Ingerrnanländska riksförbund l .546

Syrianska riksförbundet l 1.049

Syriska riksförbundet 1 109 .

Turkiska riksförbundet 9.67 l

Ungerska riksförbundet 4.939

Inom dessa 34 organisationer finns två samarbetsorgan: SIOS och

Osteuropagruppen. n

3.5 Allmänt

om tidigare utredningar

De senaste tio åren har ett flertal utredningar sett över statsbidragen till

föreningarna. Skälen till utredningarna har varit att det sedan flera år tillbaka pågår ett arbete att införa mål- och resultatstyrning offent-

av liga medel. Betydelsen att samtliga statsbidrag ska kunna resultatav styras har de senaste åren allt tydligare påtalats regering och riksdag. av

Folkrörelseutredningen SOU 1988:39

Den första utredningen såg över de statliga bidragen till föreningsom

arna var Folkrörelseutredningen som tillsattes i mitten av l980-talet. I

sitt betänkande Mål och resultat SOU 1988:39 korn utredningen bl.a. fram till att målen för bidragen många gånger oklart formulerade. var De effekter som de olika bidragen avsedda att svåra att var ge var

26 Nuvarande bidragssystem

utläsa. Det saknades också en gemensam syn på bidragsgivningen till

frivilligorganisationerna. Vissa principer borde finnas för utbetalning

av bidragen. Utredningen påtalade behovet av att överge regelstyming och istället införa målstyming bidragen. av Folkrörelseutredningen drog slutsatsen att det fanns otillräcklig

kunskap om föreningarnas roll i samhället och om hur föreningarna

utvecklades. Gemensamma principer for bidragsgivningen skulle underlättas man delade in bidragen i allmänna bidrag och om resultatimiktade bidrag. Utredningen lyfte fram resultatstyming som en viktig grund för bidragsgivning. En förenings inriktning, resultat och omfattning skulle vara av betydelse för bidragstilldelningen. Vidare skulle riksdagen fastställa övergripande mål och det ekonomiska ange utrymmet för bidragen. Utredningen konstaterade att framtidens bidragsmodell skulle mer ta fasta på målbeskrivningar och undvika detaljstyming. Även begrepp utvärdering och måluppfyllelse som nämndes. Bidragen skulle präglas av långsiktighet. Utredningen föreslog därför att utvärderingen skulle ske vart tredje år. Utredningen ansåg att bidragsgivningen i större utsträckning skulle samordnas.

Statligt föreningsstöd en kartläggning Statskontoret 1991:6

- Som en följd av Folkrörelseutredningen fick Statskontoret år 1990 regeringens uppdrag att kartlägga stödet till föreningarna. Statskontoret drog slutsatsen att staten i propositioner och författningar angivit målforrnuleringar och således haft ambitionen att uppnå någon form resultat utbetalade bidrag. Även målav av om forrnuleringama ofta var allmänt utformade fanns det ändå uttalade mål för större delen av bidragstypema. Statskontoret fann emellertid att bidragssystemet var hårt styrt av regler och att diskussioner om mål och resultat inte förekom särskilt ofta. Det framkom flera problem som hänfördes till styrningen av bidragen, huvudsakligen bristande kunskaper om bidragens resultat och effekter. Statskontoret föreslog i rapporten bl.a. att bidragen till föreningarna skulle anpassas till den resultatorienterade budgetprocessen. Vidare

efterfrågades en bättre samordning av bidrag mellan statliga

myndigheter och kommuner.

Bidragsutredningen SOU 1993:71

Mot bakgrund av Folkrörelseutredningens betänkande och Statskontorets rapport beslutade regeringen i juni 1992 att tillkalla en

Nuvarande

bidragssystem 27

särskild utredare för att över och lämna förslag på principer

se som rörde statsbidrag till ideella organisationer. I utredningens direktiv

1992:8l angavs som problem vid fördelning statsbidragen brister i

av

uppföljning och utvärdering, stark sektorisering bidragen

en av samt att

föreningar utvecklat ett bidragsberoende.

I betänkandet lämnade utredningen ett antal förslag för att stärka organisationemas självständighet. Utredningen föreslog bl.a. att den statliga budgetprocessen skulle ta hänsyn till organisationemas särart. Bidragen skulle indelas i kategorierna organisationsbidrag, uppdragsersättning och projektbidrag. Organisationemas Verksamhetsmål skulle uppställas organisationerna själva. Organisationerna skulle också av

själva utvärdera betydelsen statsbidraget i förhållande till målen,

av medan staten skulle utvärdera bidragens betydelse och berättigande.

Projektbidrag Statskontoret

-

Regeringen beslutade i augusti 1994 att Statskontoret i uppdrag att ge

analysera omfattning och utformning projektbidrag till ideella

av

organisationer i ett förvaltningspolitiskt perspektiv. I sin rapport

Projektstöd till ideella organisationer STKT 1995:12 föreslog Statskontoret bl.a. att metodik för uppföljning och utvärdering en gemensam av projektstöd inom olika samhällssektorer skulle utvecklas och att projektstöden borde samordnas bättre. Vidare framkom att bidrags-

givama bör eftersträva kontinuerlig samverkan och erfarenhetsutbyte vad gäller fördelning proj ektstöd.

av

4 Utgångspunkter

1 Resultatstyming

Mål- och resultatstyming har diskuterats kontinuerligt under den senaste tioårsperioden och vid flera tillfällen har riksdagen påtalat betydelsen att all statlig verksamhet ska resultatstyras. Riksdagen av har bl.a. beslutat lag statsbudgeten SFS 1996:1059. I 1995 om en om

års budgetproposition aviserade regeringen att arbetet med att resultat-

styra bidrag till organisationer och föreningar skulle påbörjas. Regeringskansliet har under de senaste åren arbetat med att vidareutveckla resultatstyrningen. I arbetet har ingått att förtydliga olika nivåer av resultatinformation i arbetet med statsbudgeten. Regeringens rapportering till riksdagen har en annan karaktär och detaljnivå än den rapportering som sker från myndigheter till regeringen. Vidare har begreppet effektmål införts. Begreppet är vägledande för vilken information som regeringen skall återrapportera till riksdagen. Ansvaret för att ta fram resultatrnått och formulera mål låg tidigare på myndigheterna, men ansvaret har nu övergått till regeringskansliet. I

handledningen för regeringens regleringsbrev för år 1998 återfinns för

första gången rekommendationer för hur föreningsbidrag ska resultatstyras. Den resultatstyming som för närvarande sker av offentliga medel är under utveckling. Det är viktigt att skilja på resultatstyming medlen till myndigav en het respektive till organisation/förening. Den verksamhet en som bedrivs i statens regi kan kontrolleras på ett annat sätt än annan verksamhet. Vidare har frivilligorganisationema andra utgångspunkter för sin verksamhet än staten. Med statliga medel kan dessa emellertid bedriva en verksamhet fungerar förstärkning och komplettsom som ering till verksamhet i statens regi. Även stynnöjligheter begränsas vid bidragsfördelning till om statens frivilligorganisationema, kan staten uppställa krav för själva bidragsgivningen. De krav som uppställs kan generell natur vara av mer som ex. att föreningen ska demokratiskt uppbyggd, ha fastställda vara

5 SOU1997:73

30 Utgångspunkter

stadgar m.m. Kraven kan också verksamhetsinriktad vara av mer art. Genom att uppställa krav på organisationemas verksamhet vid bidrags-

tilldelningen erhåller staten värdefull information vad uppnåtts

om som med de utbetalade bidragen samtidigt organisationerna får möjligsom het att Visa vad de kan uppnå med sin verksamhet.

4.2 Organisationernas självständighet i ett resultatstyrt bidragssystem

En central fråga är organisationemas självständighet påverkas vid om en övergång till ett resultatstyrt bidragssystem. Organisationerna bedriver verksamhet är värdefull för samhället och där bidraget en som har stor betydelse. Deras verksamhet är ett viktigt tillskott till ett aktivt kulturliv och bidrar till mångfalden i Sverige. Organisationerna bidrar också till den demokratiska utvecklingen. Denna verksamhet har staten anledning att stödja. Det är också viktigt att organisationerna får möjlighet att visa att deras verksamhet är värdefull för samhället och dess utveckling. Regeringen har i sin integrationspolitiska proposition betonat organisationslivets betydelse for hur integrationsprocessema utvecklas i samhället. I propositionen anges att organisationerna, ökad genom resultatstyrning, måste få möjlighet att Visa hur de med sin verksamhet på ett positivt sätt kan bidra till sådan utveckling. en Organisationerna har vid flera tillfällen visat för att resultatoro styrda bidrag skulle innebära en oönskad styrning dem. De skulle för av att få bidrag tvingas förändra både verksamhet och organisationen i sig. Ett resultatstyrt bidragssystem borde inte nödvändigtvis begränsa organisationemas självständighet. Statens avsikt är i stället att organisationerna ska få möjlighet att utveckla och effektivare arbetsformer. nya Resultatstyrning är alltså inte liktydigt med att organisationerna inte kan eller får ställa upp egna mål och besluta om den inre Verksamheten. Genom resultatstyming skapas dialog mellan staten och organisaen tionerna om de villkor som gäller för bidrag och hur återom rapportering till staten ska ske. En självständig organisation tillgång och förutsättning för är en en ökad effektivitet i ett resultatstyrt bidragssystem. Statens avsikt med resultatstyming är således att stimulera organisationemas verksamhet i en av staten önskad riktning men med iakttagande organisationemas av självständighet. Ett resultatstyrt bidragssystem innebär en fokusering på organisationens verksamhet i stället för på dess uppbyggnad. Ansvaret för

Utgångspunkter 31

utfonnningen av organisationsstrukturen är naturligtvis den

egna organisationens. Inom ramen för varje organisations specifika struktur kan organisationen ha den verksamhet den sig vilja bedriva. För anser

t.ex. invandrarorganisationema innebär detta att det är självklart att de

bedriver en verksamhet syftar till att utveckla och bevara den som egna

kulturen. Genom ett resultatstyrt bidragssystem skulle få möjlig-

staten het att premiera sådan organisationsverksamhet bedrivs i linje med som

de integrationspolitiska målen. Det nuvarande stödet till invandrarnas

organisationer utgår från organisationens storlek där medlemsantalet är

en viktig faktor. Medlemsantal säger emellertid inte nödvändigtvis

något om organisations verksamhet. Ett visst antal medlemmar en behöver alltså inte visa vilken omfattning eller verksamhet typ av som organisationen bedriver. I vissa fall kan dock ett stort antal medlemmar

vara en förutsättning för en viss verksamhet. Sammanfattningsvis anser utredningen att organisationerna inte ska

behöva känna för att deras självständighet skall påverkas negativt oro av ett resultatstyrt bidragssystem. Det är därför viktigt att Integrationsmyndigheten är uppmärksam i denna fråga.

4.3 Modeller för

resultatstyming

Rapporten "Resultatstyrning av föreningsbidrag"

Regeringen tillsatte år 1996 en arbetsgrupp som skulle fastställa hur mål- och resultatstyming kan ske. Arbetsgruppens modeller för resultatstyming av föreningsbidrag finns beskrivna i rapporten Resultatstyming av föreningsbidrag Ds 1997:36. I denna beskrivs tre bidragstyper:

0 organisationsbidrag

0 verksamhetsbidrag

0 proj ektbidrag

Nedan följer arbetsgruppens beskrivning dessa tre bidragstyper.

av

32 Utgångspunkter

Organisationsbidrag

Syftet med organisationsbidrag stöd till organisation. är att ge en De mål som uppställs ska vara övergripande. Bidragsmål av effektkaraktär bör finnas. Med detta att det tydligt ska framgå vilket överordnat menas mål som finns för bidragsanslaget. Målet ska vidare vara uttryckt så att

det framgår vilken betydelse bidraget förväntas fylla inom sitt

utgiftsområde i statsbudgeten. Arbetsgruppen föreslår vidare att den återkoppling som ska göras till utbetalat bidrag kan ske genom en förenklad löpande uppföljning där organisationens redovisning har stor betydelse. Förutom ekonomisk redovisning kan även andra faktorer som organisationens medlems-

utveckling och självñnansieringsgrad vara betydelsefulla uppgifter.

Återrapporteringen av organisationsbidrag sker genom en förenklad

kontroll att organisationen följt uppställda lqav för att erhålla av

bidraget samt att detta kommit organisationen till del. En förenklad utvärdering av denna bidragstyp kan ske genom prövning huruvida

angivna mål och kriterier är uppfyllda. Oftast blir utvärderingen endast ett konstaterande att bidraget utbetalats till organisationen. Ansvaret för utvärderingen och uppföljningen brukar vanligen ombesörjas av den instans som beslutar om fördelning av bidraget. Slutsatsen blir att den grad av resultatstyming som uppnås när bidrag betalas ut i form av organisationsbidrag blir mycket låg. Bidrag betalas i princip ut till organisationen utan krav på någon motprestation.

Verksamhetsbidrag

Den andra typen av bidrag som föreslås är verksamhetsbidrag. Syftet med verksamhetsbidrag är att ge stöd till verksamheten. De mål som uppställs ska bestå dels av övergripande bidragsmål dels av ett eller flera Verksamhetsmål. Bidragsmålet bör utformas för att gälla över längre tidsperioder. Formuleringen av verksamhetsmålen ska visa vilket resultat bidragsgivaren förväntar sig. Dessa Verksamhetsmål kan ändras och kompletteras om bidragsgivaren finner det nödvändigt. Framtagna mål ska fokuseras på organisationemas verksamhet, men organisationerna bestämmer i huvudsak själva hur verksamhetsarbetet ska bedrivas. För verksamhetsbidrag gäller således att bedöma resultatet av verksamheten.

Återkoppling kan ske genom löpande uppföljning samt utvärdering

med regelbundna intervaller. Den löpande uppföljningen bör ske genom enkla, helst kvantifierbara resultatmått. De kvantitativa måtten kan kompletteras med intervjuer, som bidrar till att ge bättre

Utgångspunkter

information verksamhetens kvalitet. Fördelningslriterier kan

om

regleras genom förordning eller i regleringsbrev. Utvärdering

av tidigare års verksamhet ligger till grund för de bedömningar i som görs förhållande till målen för verksamhetsornrådet. Till skillnad mot

organisationsbidrag lämpar sig verksamhetsbidrag mycket bra för resultatstyming.

Projektbidrag

Den tredje typen, projektbidrag, syftar till stöd till tidsbegränsade att ge projekt och betalas ut i syfte att stödja tidsbegränsad verksamhet en som ska bedrivas i organisationen. De mål uppställs ska som vara övergripande för anslaget, d.v.s. varje enskilt anslag skall ha ett eget övergripande mål. Det ska även finnas mål för varje enskilt projekt inom anslaget. Målen ska vara tydliga och utformade så att möjlighet finns att mäta

och utvärdera effekter. Återkopplingen kan ske uppföljning

genom av enskilda projekt samt genom en utvärdering sådan verksamhet av som

varit relaterad till projekten. Bidragsfördelningen vad gäller projekt-

bidrag bör ske genom förordning och administrationen bör ske genom statlig myndighet. I det fall bidrag fördelas myndighet bör av

förordningen kompletteras med mål i regleringsbrev. Av betydelse vid fördelningen bör vara organisationens ambitioner och deras

egna planerade verksamhet. För projektbidrag ska finnas ett mål för bidragsanslaget samt ett specifikt mål för varje projekt. I likhet med

verksamhetsbidrag lämpar sig projektbidrag för resultatstyming.

En summering

Den bidragstyp som är bäst lämpad för resultatstyrning är

samman-

fattningsvis verksamhetsbidraget. lett bidragssystem där verksamhets-

bidrag ingår bör följande komponenter ingå.

mål för bidragsanslaget

Verksamhetsmål ekonomisk redovisning

bidragets andel den totala omslutningen självfinansieringsgrad

av ett eller flera kvantifierbara resultatmått säger något väsentligt som om verksamheten 0 ett eller flera kvalitativa mått anknyter till valt eller valda som kvantitativa mått.

34 Utgångspunkter

0 förenklad resultatredovisning som enbart diskuterar måluppfyllelse av Verksamhetsmål.

Ovanstående komponenter kan sammantaget löpande uppföljning ge en av det bidrag betalas ut till organisationerna. Till viss del kommer som även behovet av utvärdering att kunna tillgodoses. Bidragssystemets effektivitet beror mycket på om den administrerande myndigheten har en effektiv bidragshantering samt om

frivilligorganisationema har ett effektivt bidragsutnyttjande. Bidrags-

administrationen kommer således att vara av stor betydelse för hur effektiv resultatstymingen det bidragssystemet kommer att bli. av nya Av betydelse är också att utrymme ges för organisationerna att förnya sig samt att de möjligheter till samverkan. Samarbetet är inte minst ges viktigt vad gäller förändrings- och fömyelsearbete. Ett resultatstyrt bidragssystem ska utformat så att befintliga organisationer vara ges möjlighet till att utvecklas samtidigt som möjlighet ska finnas för nya organisationer att tillkomma. Samtidigt ska ett resultatstyrt bidragssystem ge organisationerna möjlighet att utveckla sin verksamhet. Vidare måste tilldelning av bidrag i ett resultatstyrt system i hög grad bygga på uppföljning och utvärdering. Möjlighet måste även finnas att, nu och i framtiden, kunna effektivisera bidraget. Arbetet med att öka resultatstymingen av föreningsbidrag har nyligen påbörjats och det är viktigt att det nya bidragssystemet ges en flexibel utformning. Möjlighet till förändring och därigenom en anpassning i tiden är en förutsättning för effektivitet och en utveckling av bidraget.

4.3.2 Andra utredningar

om resultatstyrning

Statsbidragen till frivilligorganisationerna uppgick budgetåret 1994/95 till ungefär 5,5 miljarder kronor. Av de totala anslagen till frivilligorganisationerna gick totalt 24 miljoner kronor till invandrarnas riksorganisationer. För närvarande sker en översyn av statsbidragen till frivilligorganisationer inom olika delar av folkrörelsen t.ex. bidragen till trossamfund, idrott, ungdomsorganisationer, biståndsstöd Den m.m. utredning Statsbidragskommittén som ska se över bidraget till vissa

frivilligorganisationer inom det sociala området har nyligen blivit klar.

I betänkandet Vad får vi för Resultatstyrning statsbidrag pengarna av till vissa organisationer inom det sociala området SOU 1998:38 har

föreslagits ett förändrat bidragssystem. Till detta ska läggas översynen

av statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer. Denna syftar till förändringar som ligger i linje med dem som sker inom övriga delar av folkrörelsen.

5 Utredningens överväganden och förslag

5.1 Ett sammanhållet

bidragssystem

Det regelsystem i dag styr statsbidragen till invandrarnas rikssom organisationer stämmer inte överens med den förändrade på hur synen

offentliga medel bör användas och den utveckling har skett i rikt-

som

ning mot resultatstyrda bidragssystem. Det nuvarande bidragssystemet

är dessutom detaljreglerat och upplevs många otidsenligt. Det av som

är inte heller så konstruerat att det utan förändringar går till

att anpassa

kraven på resultatstyming.

Ett nytt bidragssystem måste mot de krav i dag ställs på

svara som

resultatstyming samtidigt som det måste ha klar förankring i inte-

en grationspolitiken. Genom att resultatstyrda bidrag till organisage tionerna får staten goda möjligheter att stimulera framväxten av en

verksamhet som ligger i linje med integrationspolitiska mål och synsätt. Ett krav som därutöver måste ställas på ett nytt bidragssystem är att

det ger människor möjlighet att utveckla och bevara den en egna gruppens identitet och kultur. Bidragssystemet måste också så vara utformat att det kan stimulera människor med olika bakgrund att samlas

kring gemensamma frågor över etniska och språkliga gränser. Inom

ramen för ett nytt bidragssystem måste också finnas möjligheter till att ge stöd till organisationer verksamhet riktar sig till att tillgodose vars

nyanlända invandrares behov samt till stöd till etablering

att ge av nya organisationer. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att de medel i dag som utgår till invandrarnas riksorganisationer samt till avgränsade

invandrar-politiska projekt och projekt mot främlingsfientlighet och rasism samlas i ett sammanhållet bidragssystem innefattar fyra

som delar:

36 Utredningens överväganden och förslag

Organisationsbidrag Verksamhetsbidrag Projektbidrag Etableringsbidrag

I det nya sammanhållna bidragssystemet, föreslår utredningen att två tredjedelar av stödet ska till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund. Detta stöd bör delas upp så att hälften utgör organisationsbidrag och hälften verksamhetsbidrag. Den sista tredjedelen av stödet bör till projekt. Etableringsstödet utgör en del av proj ektbidraget. För att invandrarorganisationema ska få möjlighet att planera sin verksamhet och för att underlätta övergången till det nya systemet, föreslår utredningen en stegvis övergång. Utredningens förslag innebär att det nya bidragssystemet kommer att vara fullt utbyggt först vid ingången av år 2001. Vid övergångsperiodens slut bör en utvärdering göras som ger information om hur organisationerna påverkas av ett resultatstyrt system. Ett förslag till övergångsmodell presenteras i avsnitt 5.6.

5.1.1 Organisationsbidrag

Utredningen förslag innebär att det nya bidragssystemet till en tredjedel ska utgöras av ett organisationsbidrag. I det nuvarande bidragssystemet finns en indelning i sju bidragsnivåer, som reglerar tilldelningen. Bidragsbeloppets storlek bestäms av antal betalande medlemmar i organisationen. I det nya bidragssystemet föreslår utredningen att medlemsnivåema begränsas till fyra. Det nuvarande kravet på att en organisation ska ha minst 1 000 betalade medlemmar för att erhålla bidrag anser utredningen ska kvarstå. De fyra nivåer som utredningen föreslår är följande:

1 000 3 499 medlemmar - 3 500 7 499 medlemmar - 7 500 14 999 medlemmar - 15 000 medlemmar -

Som redan nämnts har organisationerna under arbetets gång givit uttryck for viss för vad förändring bidragssystemet kan oro en av betyda för organisationstrukturen. Föreningarna har genom åren byggt upp en organisation och kan behöva tid att utveckla verksamheten mot de nya förutsättningarna. I den integrationspolitiska propositionen

Utredningens överväganden och förslag 37

framgår att organisationer där den etniska bakgrunden eller flytten eller flykten till Sverige är den gemensamma grunden bör i princip få stöd

till sin verksamhet på sätt andra organisationer. samma som Organisationer samlar medlemmar med etnisk och som gemensam kulturell bakgrund kan emellertid ha svårt att hävda sig gentemot traditionella svenska organisationer och kan därför behöva särskild uppmärksamhet. Detta är motiverat att den etniska och kulturella av mångfalden i samhället bör företrädd även i organisationslivet och vara organisationer. Även huvudansvaret för bevara och utveckla det om att egna kulturarvet primärt ligger hos de enskilda individerna eller grupperna är ett sådant särskilt stöd till organisationerna befogat.

Genom att behålla ett organisationsbidrag relateras till antalet

som

medlemmar utredningen att organisationerna utrymme att

anser ges välja Organisationsform. Inledningsvis kommer dessutom större en andel av det totala stödet till organisationerna att utgöras ett av

organisationsbidrag. Kraven på resultatstyming får således stå tillbaka

under en övergångsperiod i syfte att inte försvåra för organisationerna att ha kvar en basverksamhet de älva kan råda över. som För att erhålla organisationsbidrag bör det krävas att den verksamhet som organisationen bedriver ska rikstäckande. Organisationen bör vara också uppvisa viss grad självñnansiering. För att få en av organisationsbidrag måste organisationen i samband med ansökan inkomma med ekonomisk redovisning. Eftersom både organisaen tionerna och Invandrarverket kritiserat den ekonomiska redovisningen anser utredningen att det nya bidragssystemet i vissa avseenden måste innebära en förenkling.

Verksarnhetsbidrag

Verksamhetsbidraget utgör den andra tredjedelen i det nya bidrags-

systemet. Som tagits upp tidigare i betänkandet är detta den typ av

bidrag som lämpar sig bäst för resultatstyming. Det är således genom verksamhetsbidragen som styrning av organisationernas verksamhet

kan ske i en integrationspolitisk riktning.

Flera organisationer anser att deras verksamhet inte i tillräckligt hög

grad premierats med bidrag. Några menar också att de redan i dag bedriver verksamhet ligger väl i linje med integrationspolitiken, som men att bristande kunskap i bl.a. ansökningsförfarandet inneburit att de ändå inte tilldelats bidrag. Utredningen att det är angeläget att sådan anser en utveckling organisationernas verksamhet återspeglas i regelverk och av bidragssystem. i

6 SOU1997. 73

38 Utredningens överväganden och förslag

Verksamhetsbidraget bör knytas till vissa i förväg angivna insats-

områden med betydelse för de integrationspolitiska målen. Områdena bör vidare väljas ut så att organisationerna har reella möjligheter att

efter egna förutsättningar bedriva verksamhet inom dem. Förslag på

insatsornråden kan vara:

arbetsliv delaktighet och jämställdhet

föreningsliv

information kultur social verksamhet svenska språket och modersmål utbildning

Effektmål

Regeringen bör formulera effektmål för bidragsanslaget. Dessa effektmål bör, enligt utredningens bedömning, i förordningstext. Dessa anges skall formuleras utifrån de integrationspolitiska målen. Att verka för jämställdhet mellan könen är också stor betydelse vid bidragsav givningen och därför föreslår utredningen att mål jämställdhet om anges både i förordning och i regleringsbrev.

Verksamhetsmål

Förutom effektmål bör ett eller flera Verksamhetsmål formuleras. Verksamhetsmålen bör anges i regeringens regleringsbrev, vilket ger regeringen möjlighet att om det behövs ändra målen. Eftersom behoven uttryckta som mål kan komma att förändras över tiden är det viktigt att organisationerna har möjlighet att förändra och utveckla delar sin av verksamhet utifrån regeringens prioriteringar, vilka kommer till uttryck i angivna Verksamhetsmål. Ett flexibelt bidragssystem stödjer uten veckling organisationemas verksamhet. av Utredningens har som exempel på möjliga Verksamhetsmål valt:

0 ökat engagemang i samhällsutvecklingen 0 ökad förståelse för olika kulturer.

Utredningens

överväganden och förslag 39

Resultatmått

För att det bidragssystemet ska kunna resultatstyras krävs nya att ett antal kvantitativa resultatrnått arbetas fram. Måtten ska användas för att kunna bedöma vilken verksamhet bedrivits för det verksamhetssom

bidrag som organisationen fått och vilket resultat uppnåtts jämfört

som

med de intentioner som var kopplade till bidragstilldelningen. Exempel

på mål som kan mätas med kvantitativa mått är "fler politiskt aktiva "och "högre valdeltagande". Allt kan emellertid inte fångas in med kvantitativa mått. För en

fullständigare och mer nyanserad bild verksamheten behöver dessa

av kompletteras med kvalitativa mått så ökad jämställdhet och högre som

invandrarrepresentation inom politiken.

Utredningen anser att det for närvarande är olämpligt att ange specifika mått då detta skulle kunna hämma bidragssystemets möjlighet att utvecklas i takt med tiden. Organisationerna bör vidare tillfälle att

delta i framtagandet kvantitets- och kvalitetsmåtten. Kontaktema

av mellan organisationerna och den myndigheten, Integrationsverket nya är således betydelsefulla.

Ekonomisk redovisning

Den organisation som söker bidrag måste tillsammans med sin ansökan

lämna en ekonomisk redovisning. Utredningen vill betona att den

ekonomiska redovisning som krävs i det föreslagna bidragssystemet bör användas på ett konstruktivt sätt. Tanken med det bidragsnya systemet är att formell ekonomisk redovisning inte skall utgöra ett hinder för organisationerna att söka bidrag. Av den ekonomiska redovisningen måste också framgå hur stor del organisationens av om-

sättning som inte utgörs av bidrag självfinansiering.

Förutom vad som nämnts ovan krävs också förenklad resultaten

redovisning. I den bör diskuteras måluppfyllelse Verksamhetsmål

av vilket kan ske när genomförandet verksamheten är slutförd. av

l Projektbidrag

Förutom den större del det statsbidragssystemet består av nya som av

organisations- och verksamhetsbidrag föreslår utredningen att

en

40 Utredningens överväganden och förslag

tredjedel av det sammanhållna bidragssystemet skall utgöras av projektbidrag. Till skillnad från organisations- och verksamhetsbidraget så kommer projektbidraget att börja tillämpas fullt ut år 1999. Den övergångsmodell som föreslagits för organisations- och verksamhets-

bidraget kommer således inte att gälla projektbidraget.

Alla organisationer som bedriver eller har för avsikt att bedriva verksamhet med i linje med de integrationspolitiska målen, har möjlighet att ansöka projektbidrag. Projektbidraget skiljer sig om således från verksamhetsbidraget genom att de kan sökas andra än av invandrarorganisationer. En skillnad är att projektbidrag bör annan ges till specifika, avgränsade projekt som ligger utanför organisationens reguljära verksamhet. Projektbidragen möjlighet för organisationer ger vars normala verksamhet inte har en integrationspolitisk inriktning att bedriva verksamhet med sådan inriktning. Vidare kan projektbidragen fungera som en stimulans för samverkan mellan olika organisationer och för projekt som samlar personer med olika etnisk och kulturell bakgrund. Vid tilldelning av projektbidrag bör prioritering ske av de projekt som grundar sig på samverkan mellan organisationer. Särskilda aktiviteter i syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism kan även de lämpa sig väl för denna bidragstyp. Även nyhets- och informationsförmedling på andra språk än svenska kan bedrivas i projektform. Utredningen bedömer att de mål- och resultatrnått som används i verksamhetsbidraget i stora delar också kan användas vid bedömning av proj ektbidrag.

1 Etableringsbidrag

Inom ramen för det sammanhållna bidragssystemet föreslår utredningen att ett etableringsbidrag ska ingå. Ett sådant bidrag finns redan i det nuvarande bidragssystemet. Till skillnad från organisationsbidraget bör det inte finnas krav på gräns för minsta antal betalande en medlemmar för att etableringsbidrag skall kunna erhållas. Avsikten med etableringsbidraget organisationer är att ge nya en möjlighet att bildas och utvecklas. Många nya och mindre organisationer saknar i dag möjlighet att erhålla bidrag till sin organisation. Nyanlända invandrare som inte har anknytning eller känner tillhörighet till de organisationer som redan finns i Sverige kan ha speciella svårigheter att bilda en egen organisation. Svårigheterna kan inledningsvis bestå av ett litet medlemsunderlag och bristande kunskaper om det svenska samhället. För att ge nyanlända invandrare möjligheter att bilda organisationer och nybildade organisationer möjlighet att en etablera sig krävs därför en särbehandling.

Utredningens överväganden och förslag 41

Etableringsbidraget utgör en mindre del projektbidraget. Det bör

av

utbetalas under högst tre år organisations uppbyggnad. Efter

av en uppbyggnaden är organisationen hänvisad till det ordinarie ansöknings-

förfarandet, dvs. att söka organisations- och verksamhetsbidrag.

5.2 Jämställdhet

Regeringen har utfärdat ett generellt direktiv till statliga kommittéer

och utredningar att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser

av

sina förslag dir. 1994:124. I direktiven till denna utredning att

anges utredaren ska beakta att kvinnors ställning, i den organisationen egna och i den verksamhet som bedrivs, kan stärkas och stödjas det av nya

bidragssystemet. Vidare anför regeringen i sin proposition

om

integrationspolitiken att arbetet särskilt ska inriktas på att värna

grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter. Utredningen anser att konkreta mål för organisationernas jämställdhetsarbete ska formuleras både effektmål i förordningen och som som Verksamhetsmål i regleringsbrevet. Den traditionella folkrörelsen har länge verkat för jämställdhet mellan könen. Det är viktigt att driva jämställdhetsfrågoma även inom invandrarnas organisationer och följa utvecklingen inom området. Ett aktivt jämställdhetsarbete bör ingå i organisationernas verksamhet och vara en av prioriteringarna vid prövningen ansökan statsbidrag. av av Riksdag och regering har påtalat betydelsen att invandrarav organisationerna utvecklas till att verka under likvärdiga omständigheter som övriga delar svensk folkrörelse. Denna strävan gäller av naturligtvis också jämställdhetsområdet. Utredningen har inte undersökt jämställdhetsförhållanden i andra jämförbara organisationer. Oavsett situationen i andra organisationer är det viktigt att betona

betydelsen av invandrarorganisationernas jämställdhetsarbete.

5.3 Nyhets- och

informationsförmedling på andra språk än svenska

I direktiven anges att utredaren ska undersöka möjligheterna att

invandrarorganisationema involveras med att sprida nyheter och

information på andra språk än svenska. Bakgrunden är att riksdagen, i

samband med behandlingen förslaget i den integrationspolitiska

av propositionen om att avveckla stödet till Stiftelsen Invandrartidningen,

42 Utredningens överväganden och förslag

framhållit att det finns skäl att uppmärksamma hur nyhets- och

informationsförmedling ska ske på andra språk än svenska.

De som har invandrat och andra med utländsk bakgrund bör nås av samma samhällsinfonnation som alla andra. Invandrarorganisationema kan spela en viktig roll för att sprida samhällsinformation till dem som har begränsade kunskaper i svenska språket. Nyhets- och informationsfönnedling, i synnerhet på språk som saknar kommersiellt underlag, bör kunna utgöra ett inslag i invandrarorganisationemas verksamhet. Utredningen anser att stöd för utgivning samhällsinformation på av andra språk än svenska bör kunna lämnas i form av projektbidrag. Utredningen vill också framhålla betydelsen av att organisationernas medlemmar ges möjlighet att tillgodogöra sig IT-tekniken för nyhetsoch informationsförmedling. Samhället har under de senaste åren påtagligt förändrats genom att IT-tekniken har ökat det allmänna utbudet information på andra språk än svenska. av

5.4 Ansökan och

om bidrag administrering

I ansökningsförfarandet föreslår utredningen att ansökan föregås av en dialog mellan Integrationsverket och organisationerna. Dialogen ska syfta till att organisationerna möjlighet att förtydliga sin ansökan och ge undvika missförstånd mellan parterna. Det är således inte fråga om att delvis ersätta den skriftliga ansökan med muntligt inslag. I det föreslagna bidragssystemet är det viktigt att organisationerna, vid ansökningsförfarandet, har kunskap om förutsättningarna för erhållande av bidrag. För att tillgodose organisationernas behov av kunskap föreslår utredningen att Integrationsmyndigheten tillhandahåller rådgivning. Myndigheten kan också genom utbildning eller liknande försäkra sig om att organisationerna har den kunskap krävs för att som göra en fullständig ansökan i det nya bidragssystemet. Den information och de uppgifter som avkrävs organisationerna föreslås totalt sett bli mindre, tydligare, i det systemet. men nya Integrations-myndigheten bör noggrant överväga vilken information som krävs för att myndigheten skall kunna göra en bedömning av ansökan. Även vid utarbetandet denna information bör av en samverkan ske mellan myndigheten och organisationerna. En bättre dialog mellan organisationerna och Integrationsmyndigheten innebär en bättre grund för bidragstilldelning och bör leda till effektivitet och en högre måluppfyllelse. För att organisationerna ska kunna planera långsiktigt och få kontinuitet i sin verksamhet ska organisationerna beskriva verksamheten för en treårsperiod i sin bidragsansökan. Statsbidraget kommer

Utredningens överväganden och förslag 43

emellertid att betalas ut for ett år i taget varför ansökan en ny behöver

lämnas in varje år, även i det bidragssystemet.

nya

Ansökan om organisations- och verksamhetsbidrag

Utredningen föreslår att ansökan organisations- respektive

om

verksamhetsbidrag ska sammanhållen ansökan. I denna

vara en sammanhållna ansökan görs sedan uppdelning på ansökan en om

organisationsbidrag respektive verksamhetsbidrag. Detta är nödvändigt

då de kriterier som skall uppfyllas för att erhålla de båda bidrags-

typerna inte är de samma.

Ansökan om organisationsbidrag måste till stor del utifrån de

prövas nuvarande kraven. I ansökan skall för denna bidragstyp mål för

bidraget samt medlemsantal ekonomisk redovisning bifogas

anges, en och bidragets andel totala organisationens totala

av omslutning självñnansieringsgrad redovisas. Den stora förändringen blir

som nämnts tidigare färre nivåer vad gäller antal medlemmar. Hur stort

bidraget blir bestäms hur många medlemmar organisationen har. I

av kraven för att erhålla organisationsbidrag tillkommer också de krav enligt nuvarande system måste uppfyllas kapitel

som se 3.

Ansökan om verksamhetsbidrag i flera avseenden annorlunda

ser ut.

Möjligheterna att komplettera den formella ansökan med dialog

en är

exempelvis betydligt större vad gäller verksamhetsbidragen. Komponenter som bör ingå vid ansökan verksamhetsbidrag är mål för

om bidraget, ekonomisk redovisning, medlemsantal, bidragets andel av

totala omslutningen självñnansieringsgrad samt en beskrivning av

vad organisationen vill uppnå med sin verksamhet. För att ge

organisationerna möjlighet till långsiktighet och kontinuitet i sin

verksamhet så ska även i detta fall verksamheten beskrivas för en treårsperiod. En ansökan måste emellertid, också sagts göras som ovan,

varje år eftersom bidrag endast kan betalas ut för ett år i den

taget p.g.a.

statliga budgetprocessen. För första året ska finnas

en noggrannare precisering av de planerade insatserna samt uppskattning självom

ñnansieringsgrad än i de två följande årens ansökan. Verksamhetsbeskrivningen för år två och tre kan göras mindre omfattande

och vara av mer övergripande karaktär.

Projektbidrag

För ansökan projektbidrag gäller att ansökan för enskilt projekt kan om göras för ett eller flera år. Komponenter bör ingå vid ansökan som om

44 Utredningens överväganden och förslag

projektbidrag är mål för bidraget och mål för varje enskilt projekt, uppgivande av eventuella övriga medfinansiärer, en förenklad verksamhetsberättelse samt ekonomisk redovisning. Även här har uten redningen uppfattningen att en viss del av ansökan kan föregås av en dialog mellan myndighet och organisation.

5.5 Redovisning, uppföljning och

utvärdering

I det nya bidragssystemet kommer redovisning, uppföljning och utvärdering att ske på olika nivåer. Nivåema är de bidragsmottagande organisationerna, Integrationsmyndigheten, regeringen och riksdagen. I Integrationsmyndighetens regleringsbrev kommer regeringen att ställa effektmål samt Verksamhetsmål för bidraget till invandrarupp organisationerna. Regeringen kommer också att ange vilka återrapporteringskrav som kommer att ställas på Integrationsmyndigheten vad gäller myndighetens redovisning av bidragen. Utifrån detta är det myndighetens sak att precisera vilken redovisning som krävs från respektive organisation för att Integrationsmyndigheten skall kunna fullfölja sina åtaganden gentemot regeringen. Det i stora drag kommer att krävas av organisationerna är en som förenklad resultatredovisning, resultat- och balansräkning där en självfinansieringsgraden framgår. Vidare kommer en verksamhetsberättelse för organisations- och etableringsbidrag att krävas. Vad gäller resultatredovisningen så lämpar den sig väl för både verksamhets- och projektbidrag. Integrationsmyndigheten kan ange vilka resultatmått skall användas vid redovisningen. Om detta inte som

görs bör den bidragsmottagande organisationen själva utarbeta enkla

resultatmått och sedan redovisa dessa. Integrationsmyndigheten och organisationen kan också tillsammans ta fram olika mått. Det kommer att åläggas Integrationsmyndigheten att varje år följa upp användningen bidragsmedlen och uppnådda resultat samt av redovisa detta för regeringen. Det innebär att organisationerna varje år måste lämna sin redovisning till myndigheten. Myndigheten skall även varje år göra en utvärdering av bidragens effekt på integrationen samt lämna förslag till förändringar som kan förbättra resultat eller underlätta den administrativa hanteringen av bidragen. Utredningen vill betona betydelsen att kontinuerlig dialog sker mellan av en Integrationsmyndigheten och organisationerna. Utredningen vill därför uppmärksamma möjligheten att bilda ett råd för att förbättra uppföljning och utvärdering.

Utredningens överväganden och förslag 45

Regeringen kommer i den årliga budgetpropositionen redovisa resultatet för riksdagen. Regeringen skall även utifrån myndighetens redovisningar vart annat, vart tredje år göra en ordentlig utvärdering av

det statliga åtagandet i dessa delar.

5.6 Modell för

övergångsperiod

Utredningens förslag till ett nytt sammanhållet bidragssystem innebär

att det träder i kraft full ut först år 2001. Då kommer organisations-

bidraget och verksamhetsbidraget att utgöra lika stora delar det stöd

av som kan utgå till organisationer har bildats invandrare eller som av

annars på etnisk grund. De föreslagna förändringarna kommer att

innebära en viss omställning för organisationema. Utredningen anser därför att det finns skäl att underlätta övergången till det nya systemet. Organisationerna har vid flera tillfällen påtalat behovet medel till av fasta utgifter hyra för att kunna bedriva verksamhet. som m.m.

Utredningen anser att behovet av att organisationerna i övergångs-

skedet får behålla större del bidraget organisationsbidrag en av som är

betydelsefullt även om det till en början innebär att endast mindre

en

del av det samlade stödet till invandrarorganisationerna kan resultat-

styras. Många organisationer bedriver idag värdefull verksamhet en

som skulle kunna äventyras om organisationsbidraget skulle dras in

helt.

Utredningen föreslår därför en övergångsmodell som sträcker sig

över två år, från 1999 2001. Under denna övergångsperiod betalas - en

del av verksamhetsbidraget ut organisationsbidrag. Sedan sker

som

successivt en minskning organisationsbidraget och ökning

av en av

verksamhetsbidraget fram till dess att de år 2001 utgör lika stora delar

av det samlade anslaget. På så vis får organisationerna tid att anpassa både organisationen och verksamheten till det resultatinriktade nya mer

bidragssystemet. Eftersom verksamhetsbidraget till skillnad från organisationsbidraget lämpar sig för resultatstyming så kommer således resultatstyrningen av bidraget att öka fram till år 2001. Utredningen vill

betona att Integrationsmyndigheten under övergångsperioden ska ta

hänsyn till organisationernas förutsättningar vid fördelning bidraget.

av

Utredningen har som förslag till övergångsmodell följ ande indelning:

0 Första året är 80 % organisationsbidrag och 20 % verksamhetsbidrag

0 Andra året är 65 % organisationsbidrag och 35 % verksamhetsbidrag

46 Utredningens överväganden och förslag

0 Tredje året är 50 % organisationsbidrag och 50 % verksamhetsbidrag

Efter övergångsperiodens slut ska de erfarenheter erhållits tas till som vara av både Integrationsverket och organisationerna. En uppföljning och utvärdering utvecklingen under övergångsperioden ska därför av göras för att ge infonnation om vad resultatstyrningen bidraget av inneburit för organisationerna. De erfarenheter erhållits under som övergångsperioden ska sedan utgöra grunden för eventuella justeringar

och förbättringar det föreslagna bidragssystemet.

av

6 Särskilt

yttrande

Särskilt yttrande av Ulrika Lindström

Regering och riksdag har vid ett flertal tillfällen påtalat vikten att av de statliga medlen skall resultatstyras. Senast i proposition

1997/98:36 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst framgår att

resultatstymingen skall utvecklas och bör även i fortsättningen ett vara

av regeringens främsta redskap för att fâ effektiv förvaltning

en som

arbetar i enlighet med riksdagens och regeringens mål och politiska

prioriteringar. Utifrån detta perspektiv är det olyckligt att utredningen föreslår en modell som innebär att efter tre år endast hälften bidragsmedlen till av invandrarnas organisationer går att resultatstyra och således också att mäta effekterna av.

En övergångsmodell för resultatstymingen statsbidragen är

av möjlig men måste innebära att bidragen kan resultatstyras fullt ut senast från och med år 2001. Att styra bidragen på detta sätt, helt och hållet utifrån de riksav dagen fastställda integrationspolitiska målen, bör inte innebära några

försämringar för organisationerna. Tvärtom, de ägnar sig redan åt

integrationsverksamhet och får de chansen att visa vad de faktiskt nu åstadkommer. Dessutom får regering och riksdag fullständigt ett mer underlag för bedömningen av verksamheten. En utvärdering bidragsmodellen bör göras efter tre år. Eventuellt av kan vissa modifieringar behöva göras utifrån erfarenheterna den av nya modellen.

7 Bilagor

KOMMITTEDIREKTIV

1997:142

Översyn statsbidragen till invandrarnas

av

riksorganisationer mil.

Beslut vid regeringssammanträde den 4 december 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att över formerna för nuvarande se

statsbidrag till organisationer som bildats invandrare eller på

av annars etnisk grund och till verksamhet bedrivs andra organisationer som av inom integrationsområdet.

Utredaren skall lämna förslag till ett bidragssystem är relaterat

som till de integrationspolitiska målen och kan resultatstyras. som

Bakgrund

I propositionen Sverige, framtiden och mångfalden från -

invandrarpolitik till integrationspolitik prop. 1997/98: 16 lägger

regeringen fram förslag till mål och inriktning för framtida en

integrationspolitik. En ny myndighet föreslås bli inrättad den l juni

1998 med ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får

genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera

integrationsprocessema i samhället. Organisationerna har viktig

en

uppgift i detta arbete. Enligt regeringens bedömning i propositionen bör

staten ge stöd till organisationer bildats invandrare eller som av annars på etnisk grund och verksamhet ligger i linje med de integrationsvars politiska målen. Regeringen framhåller vidare även andra organisaatt tioner bör kunna få stöd för sådan verksamhet.

Den statliga budgetprocessen har förändrats

och arbetet med att

vidareutveckla resultatstymingen pågår. Inom Imikesdepartementet har

en arbetsgrupp, Föreningsbidragsgruppen In 96:1 haft i uppdrag att

, utveckla metoder för resultatstyming, uppföljning och utvärdering av

50 Bilagor

statsbidragen till föreningar och andra ideella organisationer.

Arbetsgruppen föreslår i rapporten Resultatstyming av föreningsbidrag Ds 1997:36 att de statliga bidragen till föreningslivet skall utformas

så att aktiv förnyelse och utveckling verksamheten premieras. Enligt av

arbetsgruppen är regelverken för många av bidragen otidsenliga och

inte anpassade till resultatstyrning. Effekterna de statliga bidragen är av oklara eftersom det inte sker någon uppföljning och utvärdering av dem. Ett utvecklingsarbete i syfte att anpassa bidragsgivningen till den statliga resultatstyrningen har inletts, bl.a. för ungdomsorganisationerna, idrotten och vissa av frivilligorganisationema inom det sociala området och inom försvarsområdet. Statsbidraget till invandrarnas riksorganisationer regleras i förordningen 1986:472 om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer. Invandrarorganisationer och andra organisationer kan också få stöd till projektverksamhet enligt förordningen 1990:632 om statsbidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt. De aktuella regelverken svarar inte mot de krav som kan ställas på den statliga måloch resultatstyrningen. Den nya integrationsmyndigheten disponerar också medel bl.a. för stöd till projektverksamhet i syfte att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Det är angeläget att ett mer sammanhållet bidragssystem för bidragsgivningen utvecklas. Mot denna bakgrund har regeringen i den integrationspolitiska propositionen aviserat att en särskild utredare kommer att få i uppdrag att utveckla former för ett nytt bidragssystem till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till andra organisationer verksamma inom integrationsområdet.

Uppdraget

Utredaren skall se över formerna för statsbidrag till organisationer som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och till verksamhet som bedrivs av andra organisationer inom integrationsområdet. Utredaren skall analysera hur nuvarande statsbidrag och projektstöd till organisationer som bedriver verksamhet inom det integrationspolitiska området kan användas mer effektivt i syfte att öka de integrationspolitiska målens genomslagskraft. Utredaren skall lämna förslag till ett resultatstyrt bidragssystem som är flexibelt och kan utvecklas allteftersom behoven inom det integrationspolitiska området förändras. En utgångspunkt är att stödet skall bli mer verksamhetsinriktat och i högre grad inriktas på dem som bedriver ett aktivt inte grationsarbete. Villkoren för statsbidrag bör i det nya

: Bilagor 51

bidragssystemet på ett tydligare sätt kopplas till organisationemas

roll och funktion i integrationsarbetet. Utredaren skall föreslå en metod för hur stödet till organisationerna kan prövas särskilt mot angelägna mål för integrationsarbetet.

Det nya bidragssystemets konstruktion

Bidragssystemet skall vara så konstruerat att det stimulerar befintliga organisationer till förnyelse samtidigt det underlättar

som för organisationer att växa fram. Inom för

nya ramen bidragssystemet

skall det i likhet med i dag finnas ett utrymme för organisationerna att

utifrån sina specifika förutsättningar, t.ex. storlek och historiska

som traditioner, kunna medverka till att stärka den identitet egna gruppens och delaktighet i det svenska samhället. Utredaren skall också beakta att kvinnornas ställning i den egna organisationen och i den verksamhet bedrivs kan stärkas och som stödjas av det bidragssystemet. nya Utredaren bör ta fasta på att bidraget skall riktas till organisationer som bildats av invandrare eller på etnisk grund och till andra armars organisationer som bedriver verksamhet i linje med de

integrationspolitiska målen. Stöd bör även till organisationer

ges som arbetar tväretniskt, antingen att verka för att människor med genom olika bakgrund samlas kring frågor eller bygga gemensamma genom att

vidare på ett befintligt intresse. Riksdagen har i samband med behandlingen förslaget i den

av

integrationspolitiska propositionen om att avveckla stödet till Stiftelsen invandrartidningen framhållit att det finns skäl att uppmärksamma hur nyhets- och informationsförmedling till mindre språkgrupper skall ske. Mot denna bakgrund har riksdagen givit

regeringen tillkänna att utredaren skall undersöka möjligheterna att

invandrarorganisationer involveras i arbetet med att sprida nyheter och

information på andra språk än svenska bet. l997/98/SfU

rskr.l997/98:68.

Utredaren skall ta del de tekniska konstruktioner föreslås för av som

olika bidragssystem i rapporten Resultatstyming föreningsbidrag

av G35 1997:36.

Bidragsfördelande myndighet

En viktig förutsättning för utformningen stödet är den

av nya

integrationsmyndigheten kommer att ha den naturliga överblicken

som

och kompetensen som krävs för att ansvara för bidragsfördelningen till

52 Bilagor

organisationer och deras verksamhet. Utredaren skall redovisa ett system för en effektiv och ändamålsenlig bidragshantering hos myndigheten samt föreslå former för resultatuppföljning och utvärdering av stödet.

Samråd

Utredaren skall bedriva arbetet i samråd med invandrarnas organisationer och andra organisationer som bedriver verksamhet inom integrationsornrådet.

Ramar för utredningens arbete

I enlighet med vad sägs i den integrationspolitiska propositionen som skall inriktningen vara att det nya statsbidragssystemet genomförs successivt, med början år 1999, för att vara fullt genomfört år 2001. Utredaren skall därför samordna arbetet med den särskilde utredaren för bildandet av en ny integrationsmyndighet dir. 1997:117 inför b1.a. det budgetunderlag som denne skall lämna till regeringen senast den 1 mars 1998 angående myndighetens verksamhet för år 1999. Uppdraget skall vara slutfört senast den 15 april 1998.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir.1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.1994: 124, samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir.1996:49.

Inrikesdepartementet

Bilagor 53

Förordning SFS 1986:472 om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer;

utfärdad den ll juni 1986.

Regeringen föreskriver följande.

l § En riksorganisation för invandrare kan få statsbidrag enligt denna

förordning.

2 § Regeringen beslutar, efter förslag från statens invandrarverk, vilka

organisationer som skall få statsbidrag. Invandrarverket bestämmer och betalar ut bidrag inte regeringen föreskriver om annat.

3 § Statens invandrarverk skall i samband med sin anslagsframställning

varje år föreslå regeringen vilka organisationer bör statsbidrag som

och därvid ange antalet bidragsgrundande medlemmar. För detta för-

farande gäller bestämmelserna i 4--8 §§. Förordning 1988: 127.

4 § För att föreslås få statsbidrag skall organisation en

ta till vara invandrares intressen på det invandrar- och minoritetspolitiska området och bedriva verksamhet med allmän kulturell och social inriktning,

hämta huvudparten av sina medlemmar från invandrar- och

minoritetsgmpper i Sverige,

vara demokratiskt uppbyggd så att varje medlem har stadgeenlig en möjlighet att påverka organisationens beslut,

4. ha tillfredsställande geografisk spridning i de områden där den en invandrar- och minoritetsgrupp är bosatt utgör organisationens som

medlemsunderlag,

ha sin verksamhet förlagd huvudsakligen till Sverige,

själv bekosta del sin verksamhet och en av

kunna dokumentera sin verksamhet och sitt medlemsantal genom

styrkta handlingar såsom verksamhets- och revisionsberättelser.

1Jfr prop. 1985/86:98, SfU 20, rskr. 301.

54 Bilagor

5 § statsbidrag beräknas för tiden den 1 j anuari-den 31 december bidragsåret. Förordning 1996: 15 82.

6 § Statsbidrag får lämnas bara till en organisation som under närmast föregående bidragsår hade minst l 000 individuellt betalande medlemmar. Bidraget skall avse organisationens centrala verksamhet.

7 § När antalet medlemmar skall bestämmas för en organisation, skall hänsyn tas till förhållandena den dag under det föregående bidragsåret, då organisationens verksamhetsår upphörde.

8 § För att någon vid tillämpningen av denna förordning skall räknas som medlem i en riksorganisation krävs att han eller hon betalat avgift till organisationen eller till förening som ingår i riksorganisationen för det verksamhetsår som upphörde under det föregående bidragsåret.

9 § statsbidrag fastställs på grundval av det antal medlemmar som angivits i förslaget från Statens invandrarverk.

Statsbidraget för bidragsåret 1998 beräknas enligt följande

Förordning 1997: 1259.

10 § Bidrag betalas ut med en fjärdedel av bidragsbeloppet snarast möjligt efter den l januari, den l april, den 1 juli och den l oktober under bidragsåret. Del av bidraget får betalas ut innan bidragets storlek har fastställts. Förordning 1996:1582.

11 § När ett statsbidrag betalas till en riksorganisation skall avdrag göras för belopp felaktigt har betalts till organisationen för som tidigare bidragsår. Kan ett sådant avdrag inte ske, skall organisationen betala tillbaka vad den har fått för mycket.

Bilagor

För en riksorganisation, uppbär stöd enligt förordningen

som

1982:865 om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, skall bidraget minskas med motsvarande belopp.

12 § En riksorganisation är skyldig att på begäran invandrarverket

av lämna verksamhets- och revisionsberättelse samt de verifikationer och övriga uppgifter krävs för att verket skall kunna pröva frågan som om

statsbidrag.

13 § Anser invandrarverket under bidragsåret organisation att en inte

längre uppfyller villkoren för bidrag skall verket hänskjuta frågan till

regeringen för beslut.

14 § Invandrarverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

15 § Invandrarverket får meddela de ytterligare föreskrifter behövs som

för tillämpningen denna förordning

av

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.

56 Bilagor

Förordning SFS 1990:632 om bidrag till

avgränsade invandrarpolitiska projekt;

utfärdad den 14 juni 1990

Regeringen föreskriver följande

l § Föreningar, organisationer och religiösa sammanslutningar kan få statsbidrag enligt denna förordning till projekt som syftar till att främja goda etniska relationer samt till att stärka invandrarnas organisationsliv. Kommuner och myndigheter kan i undantagsfall erhålla sådant bidrag.

2 § Bidrag får ges till tids- och kostnadsmässigt klart avgränsade projekt som inte ingår i den bidragssökandes ordinarie verksamhet.

3 § Statens invandrarverk beslutar om och betalar ut bidrag om inte regeringen föreskriver annat. Statens invandrarverk fastställer efter samråd med representanter för folkrörelserna närmare föreskrifter för bidragsgivningen.

4 § Statens invandrarverk skall utöva kontroll över medlens användning.

5 § Statens invandrarverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990.

Jfr prop. 1989/90:86, SfU 18, rskr. 283

Statens invandrarverks

författningssamling

Ansvarig utgivare: Ingvar Belkert. Statens invandrarverk. Box ol 13. 600 06 Norrköping

ISSN l 102-3902

SIVFS

Statens invandrarverks föreskrifterom statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer

1992:7

beslutade den maj 1992. Utkom från trycker den Zl maj 1992 Med stöd av 15 § förordningen 1986:472 statsbidrag till invandramas om riksorganisationer föreskriver Statens invandrirverk följande.

l § statsbidrag enligtförordningenl986:472om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer och dessa föreskrifter kan efter ansökanmgå till riksorganisation som i rekryterar sina medlemmar bland invandrar- och minoritetsgrupper och inriktar sin verksamhet mot de grupperna, allt utan andra begränsningar än sådana som följer av etnisk eller språklig tillhörighet och bekostar verksamheten till en del genom medlemsavgifter och andra intäkter. I bilaga till dessa föreskrifter finns intagna allmänna råd för tillämpningen.

2 § Ansökan om statsbidrag skall ges till Statens invandrarverk senast den l april året före det för vilket bidrag söks. Ansökan skall vara åtföljd av gällande stadgar, verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning med uppgift om antalet medlemmar vid utgången av föregående verksamhetsår som betalat avgift till organisationen eller till förening som ingår i riksorganisationen, revisionsberättelse, verksamhetsplan inklusive budget för kommande verksamhetsår och senaste årsmötesprotokoll. inkommer ansökan för sent eller är den bristfällig och efterkoms inte föreläggande att avhjälpa bristerna skall ansökan avvisas, om inte synnerliga skäl talar däremot.

Dessa föreskrifter träder i kraft den l juli 1992.

STATENS INVANDRARVERK

CHRISTINA ROGESTAM

Lena Häll Eriksson

SIVFS 1992:7

Bilaga till

Allmänna råd till Statens invandrarverks föreskrifter om

statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer

beslutade den maj 1992.

Till l § meddelar Statens invandrarverk följande allmänna rad Riksorganisationen skall ha en allmän kulturell och social inriktning bas som för sin verksamhet. Verksamheten får inte vara begränsad till endast vissa intressegrupper. yrkesgrupper eller ämnesområden som stora delar av invandrar- och minoritetsgruppen inte kan eller normalt vill deltaga Medlemsföreningar och andra avskiljbara grupper inom riksorganisationen som är begränsade detta sätt kan inte räknas i bidragsunderlaget för riksorganisationen. Bidrag beviljas endast för organisationens centrala verksamhet. Härmed avses normalt dess kanslifunktion. årsmöten och kommittésammankomster. av riksorganisationen anordnad utbildning. sommarläger, utgivning förav bundstidning m.m. Riksorganisationen skall i möjligaste män vara självñnansierad. Medlemsavgifter skall regelmässigt uttagas från medlemmar i såväl riksorganisationen som dess medlemsföreningar. Dessutom bör organisationen bedriva sin verksamhet så att den i möjligaste mån täcker vid verksamheten uppkomna kostnader. T. ex. kan inträdesavgifter och kursavgifter tagas ut vid skilda tillställningar liksom lotterier, insamlingar, försäljning m.m. kan anordnas.

Till 2 § meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd Organisationens stadgar skall överensstämma med gällande föreningspraxis när det gäller rösträtt, kallelse, beslutsmajoritet. stadgeändring och andra regler som har att trygga den enskildes rätt till inflytande inom organisationen. Organisationens arbetsformer skall vidare vara sådana att stadgamas innehåll kan kringgås. Av årsmötesprotokollet skall framgå att verksamhetsberättelsen godkänts, att styrelsen beviljats ansvarsfrihet, val av revisorer och styrelse, beslut om medlemsavgift samt uppgift om vem eller vilka som tecknar föreningens firma. Verksamhets- och revisionsberättelsema skall vara utformade i enlighet med gällande redovisningspraxis. Medlemsav gifterna skall särredovisas. Personer anslutna till flera anslutna föreningar räknas endast en gäng i bidragshänseende.

Statens invandrarverks

författningssamling

Ansvarig utgivare: Torgny Svad, Statens invandrarverk. Box 61 13, 600 06 Norrköping

ISSN 1102-3902

SIVFS

Statens invandrarverks föreskrifter ändring i föreskrif-

om

terna SI V F S 1992:7 om statsbidrag till invandrarnas riks-

1996:6

organisationer

Utkom från trycket beslutade den 28 maj 1996. den 31 maj 1996

Med stöd av 15 § förordningen 1986:472 om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer föreskriver Statens invandrarverk att 2 § i verkets föreskrifter SIVFS 1992:7 om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer skall ha den lydelse som anges nedan. De allmänna råden till föreskrifterna skall vidare ha den lydelse som framgår av bilagan.

2 § Ansökan om statsbidrag skall in till Statens invandrarverk senast den ges 1 juni året före det för vilket bidrag söks. åtföljd Ansökan skall vara av gällande stadgar, verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning med uppgift om antalet medlemmar vid utgången av föregående verksamhetsår som betalat avgift till organisationen eller till förening som ingår i riksorganisationen, revisionsberättelse, verksamhetsplan inklusive budget för kommande verksamhetsår och senaste årsmötesprotokoll. Inkommer ansökan för sent eller är den bristfällig och efterlevs inte föreläggande att avhjälpa bristerna skall ansökan avvisas, om inte synnerliga skäl talar emot detta.

Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter det att de utkom från trycket.

STATENS INVANDRARVERK

Erik Stenström

SIVFS 1996:6

Bilaga till Bilaga 1

Ändring i allmänna råd till Statens invandrarverks före-

skrifter SIVFS 1992:7 om statsbidrag till invandrarnas

riksorganisationer.

Till 1 § meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd

Riksorganisationen skall ha en allmän kulturell och social inriktning som bas för sin verksamhet. Verksamheten får inte vara begränsad till endast vissa intressegrupper, yrkesgrupper eller ämnesområden som stora delar av invandrar- och minoritets gruppen inte kan eller normalt inte vill deltaga Medlemsföreningar och andra avskiljbara grupper inom riksorganisationen som är begränsad detta sätt kan inte räknas in i bidragsunderlaget för riksorganisationen. Riksorganisationen skall vara demokratiskt uppbyggd så att varje medlem oavsett kön har möjlighet att påverka organisationens beslut. En viktig demokratisk fråga är jämställdheten mellan könen inom organisationen vad gäller förtroendeposterna och verksamheten. Jämställdhet bör råda i samtliga organisationer som erhåller organisationsstöd, och de böri verksamhetsberättelsen redovisa sitt jämställdhetsarbete. Bidrag beviljas endast för organisationens centrala verksamhet. Härmed avses normalt dess kanslifunktion, årsmöten och kommittésammankomster, riksorganisationen anordnad utbildning, sommarläger, utgivning av förav

bundstidning m.m.

Riksorganisationen skall i möjligaste mån vara självñnansierad. Den lägsta acceptabla nivån för självñnansiering bör vara 25 procent. På sikt bör den öka Medlemsavgifter skall regelmässigt tas ut från medlemmar i såväl riksorganisation dess medlemsföreningar. Dessutom bör organisationen bedriva sin som verksamhet så att den i möjligaste mån täcker i verksamheten uppkomna kostnader. T.ex. kan inträdesavgifter och kursavgiftertas ut vid skilda tillställningar och lotterier, insamlingar, försäljning m.m. kan anordnas. Riksorganisationen skall ha sin verksamhet förlagd huvudsakligen i Sverige. Resor utomlands för att delta i konferenser om de egna frågorna m.m. bör endast mycket restriktivt bekostas av organisationsstödet.

Till 2 § meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd

Organisationens stadgar skall överensstämma med gällande föreningspravls när det gäller rösträtt, kallelse, beslutsmajoritet, stadgeändring och andra regler skall trygga den enskildes rätt till inflytande inom organisationen. som Organisationens arbetsformer skall vidare vara sådana att stadgarnas innehåll inte kan lcringgâs. Av årsmötesprotokollen skall framgå att verksamhetsberättelsen godkänts, att styrelsen beviljats ansvarsfrihet, vidare val revisorer och styrelse, beslut av om medlemsavgift samt uppgift om vem eller vilka som tecknar föreningens firma. Verksamhets- och revisionsberättelsema skall utformade i enlighet vara

Bilaga 1 med gällande redovisningspraxis.

Detta innebär att organisationerna skall lämna in:

Verksamhetsberättelse - Revisionsberättelse skall utformad i enlighet med gällande - som vara redovisningspraxis.

Verksamhetsplan inklusive budget för kommande verksamhetsår. - Balansräkning uppställd enligt schema i bokforingslagen. - Resultaträkning uppställd enligt schema i bokföringslagen. - Uppgifter om antal betalande medlemmar vid verksamhetsårets slut. - Samtliga handlingar skall vara svenska. - Medlemsavgifterna skall särredovisas. Personer är medlemmar i flera som anslutna föreningarräknas endast gång i bidragshänseende. Organisationen en skall ange antalat betalande enskilda medlemmar, både i riksförbundet och i

medlemsföreningarna samt vidimera detta i särskilt punkt på genom att en balansräkningen inkomsten medlemsavgifter så det lätt ange av sätt att är för Invandrarverket att att angivet antal medlemmar överensstämmer med se summan inkomster. Organisationen är skyldig att på begäran visa kvitton upp på mottagna medlemsavgifter.

Statens invandrarverks författningssamling

Ansvarig utgivare: Torgny Svad, Statens invandrarverk, Box 6113, 600 06 Norrköping

ISSN 1102-3902

SIVFS

Statens invandrarverks föreskrifter om ändring i föreskrif- 1997: 13

terna 1992:7 statsbidrag till invandrarnas riks-

om

organisationer Utkom från trycket

den 30 september 1997

beslutade den 24 september 1997.

Med stöd 15 § förordningen 1986:472 om statsbidrag till invandrarnas av riksorganisationer föreskriver Statens invandrarverk att 2 § i verkets föreskrifter 1992:7 statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer skall ha den om lydelse anges nedan. De allmänna råden till föreskrifterna skall vidare ha som det lydelse som framgår av bilagan.

2 § Ansökan statsbidrag skall ges in till Statens invandrarverk senast den om 1 juni ett år och sju månader före bidragsåret. Ansökan skall vara åtföljd av gällande stadgar, i verksamhetsredovisning bestående av verksamhetsberättelse och balans- och resultaträkning som framlagts för årsmötet samt räkenskapsutdrag ur bokföringen, revisorerna avgiven revisionsberättelse, framlagts för årsmötet, av som senaste årsmötesprotkoll, uppgift antalet individuellt betalande medlemmar vid verksamhetsom årets slut och verksamhetsplan inklusive budget för det verksamhetsår som följer efter det år som verksamhetsredovisningen omfattar. Samtliga handlingar skall på svenska. Ansökan skall vidare vara godvara känd och undertecknad ordföranden och godkänd eller auktoriserad av en revisor. Inkommer ansökan för sent eller är den bristfällig och efterlevs inte föreläggande att avhjälpa bristerna skall ansökan avvisas, om inte synnerliga skäl talar emot detta.

Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter det att de utkom från trycket.

STATENS INVANDRARVERK

LENA HÄLL ERIKSSON

Monica Stenlåås

Bilaga till SIVFS 1997:13

Bilaga 1

Ändring i allmänna råd till Statens invandrarverks före-

skrifter 1992:7 statsbidrag till invandrarnas riks-

om

organisationer.

Sedan de allmänna råden 1992:7 kungjordes har ett behov vissa förtydav liganden uppstått och praxis delvis ändrats. De allmänna råden får därför följande lydelse.

Till 1 § meddelar Statens invandrarverk följande allmänna råd

Riksorganisationen skall ha allmän kulturell och social inriktning en som bas för sin verksamhet. Verksamheten får inte vara begränsad till endast vissa intressegrupper, yrkesgrupper eller ämnesområden som stora delar av riksorganisationens medlemmar inte kan eller normalt inte vill deltaga Medlemsföreningar och andra avskiljbara inom riksorganisationen grupper som är begränsad på detta sätt kan inte räknas in i bidragsunderlaget för riksorganisationen. Riksorganisationen skall demokratisk uppbyggd så varje medlem vara att oavsett kön har möjlighet att påverka organisationens beslut. En viktig demokratisk fråga är jämställdheten mellan könen inom organisationen vad gäller förtroendepostema och verksamheten. Jämställdhet bör råda i samtliga organisationer som erhåller organisationsstöd, och de bör i verksamhetsberättelsen redovisa sitt jämställdhetsarbete. Bidrag beviljas endast för organisationens centrala verksamhet. Härmed avses normalt dess kanslifunktion, årsmöten och kommittésammankomster, av riksorganisationen anordnad utbildning, sommarläger, utgivning forav bundstidning, m.m. Riksorganisationen skall i möjligaste mån självñnansierad. Den lägsta vara acceptabla nivån för självfmansiering bör vara 25 procent. På sikt bör den öka. Med självfinansiering sådana intäkter erhållits från den avses summan av som egna verksamheten exkl. ränteintälaeroch bidrag. Med självñnansierings grad avses andelen självñnansiering i procent av

omsättningen summan totalaintäkter. Innan älvñnansierin graden beräk-

gs nas skall ränteintäkter och samtliga offentliga bidrag, förutom organisationsstödet från Statens invandrarverk. avräknas från omsättningen. exempel se nedan.

Övriga alctivitetsintältter specificerade 50:-

OMSÄTTNING totala intäkter l 400:-

K. Självñnansiering: G+H+I: 100:- + 50:- + 50:- 200:-

summa intäkter från egen verksamhet

L. Omsättning för beräkning av självñnansieringsgrad: J-B-C-D-E-F: 1.400:- 250:- 100:- 100:- 100:- 50:- 800:- - - - - -

Självñnansieringsgrad: K/L: 200/800 25%

Organisationen skall i verksamhetsplanen redovisa hur den avser öka älvñnansierings graden. Påföljande år ande skall vidtagna samt planerade åtgärder för en fortsatt ökning av självñnanserings graden redovisas i verksamhetsberättelsen respektive verksamhetsplanen. En organisation som har en lägre självfmansieringsgrad än 25 % skall redovisa när vilket år den bedömer att självñnansieringsgraden uppgår till 25%. Medlemsavgifter skall regelmässigt tas ut från medlemmarnai såväl riksorganisationen som dess medlemsföreningar. Dessutom bör organisationen bedriva sin verksamhet så att den i möjligaste mån täcker vid olika aktiviteter uppkomna kostnader. Till exempel kan inträdesavgifter och kursav gifter tas ut vid skilda tillställningar liksom lotterier, insamlingar, försäljning m.m. kan anordnas. Riksorganisationen skall ha sin verksamhet förlagd huvudsakligen i Sverige. Resor utomlands för att delta i konferenser om de egna frågorna m.m. bör endast mycket restriktivt bekostas av organisationsstödet. Utlandsresor skall särredovisas i den ekonomiska redovisningen, på resultatrapportens kostnadssida

Råden knyter an till respektive punkter i paragrafen.

Lstadgar Organisationens stadgar skall vara utformade i enlighet med gällande föreningspraxis. Organisationens arbetsformer skall vidare vara sådana att stadgarna efterlevs och att den enskildes rätt till inflytande inom organisationen tillgodoses.

zåVerksaLnlgetsredovjsning Bilaga 1 Verksamhetsredovisningen till årsmötet skall vara undertecknad samtliga av i styrelsen och påtecknad av revisorerna. Den ekonomiska redovisningen till årsmötet bör upprättas i enlighet med reglerna årsbokslut enligt gällande om bokföringslag. Som komplement till den ekonomiska redovisningen skall bifogas räkenskapsutdrag bokföringen motsvarande balans- och resultatur rapporter, som detaljerat beskriver vad som ingår i de olika posterna i den ekonomiska redovisningen så att självfmansieringsgraden kan beräknas.

;Revisionsberättelse Revisionsberättelsen skall utformad enligt gällande praxis. vara

i Ärsmötesprotokoll

Av årsmötesprotokollet skall framgå att kallelse till mötet gått till medlemut marna det sätt som stadgarna föreskriver, att verksamhetsredovisningen godkänts av årsmötet, att styrelsen beviljats ansvarsfrihet, vidare val av revisorer och styrelse samt beslut om medlemsavgift.

;Medlegar ggh rgegemsavgfter Antalet individuellt betalande medlemmar och totalt antal medlemmar vid verksamhetsårets slut skall för varje medlemsförening redovisas i en särskild förteckning över medlemsföreningar. I förteckningen skall även motsvarande uppgift för till riksorganisationen direktanslutna medlemmar redovisas. Förteckningen skall innehålla adressuppgifter till medlemsföreningarna och den skall vara undertecknad av förbundets revisorer. Medlemsavgiften till riksorganisationen kan variera mellan olika medlemskategorier. Medlemskategorier kan vara enskilt anslutna medlemmar via lokalföreningar/avdelningar, enskilt direktanslutna medlemmar till riksorganisationen, familjemedlemskap m.fl. Medlemsavgiften kan också variera mellan olika grupper, t.ex. ungdom och vuxna. Om medlemsavgiftens storlek vaierar mellan olika medlemskategorier och/ eller grupper skall medlemsavgiften och antalet medlemmar för varje kategori och grupp sänedovisas på särskild bilaga. Om andra beräkningssystem för medlemsavgifter tillämpas, där medlemsavgifterna t.ex. varierar stegvis efter antalet medlemmar, skall medlemsavgifterna och antalet medlemmar i varje steg särredovisas på bilagan. Intäkten av medlemsavgifter skall sår-redovisas i resultatrapporten. Riksorganisationen är skyldig att begäran visa verifikationer mottagna upp medlemsavgifter. Förening som är ansluten till flera riksförbund, van och ett erhåller som organisationsstöd från Statens invandrarverk. räknas endast bidrragsgrunsom dande i en riksorganisation. Person som är medlem i flera till riksorganisationenanslutna föreningar räknas endast en gång bidragsgrundande medsom lem. Kravet att ansökan skall vara godkänd och undertecknad auktoriserad av eller godkänd revisor innebär att revisorn intygar handlingarnas äkthet och riktighet. Detta förutsätter att revisorn beretts tillfälle att utföra erforderlig granskning.

Statens invandrarverks författningssamling

Ansvarig utgivare: Torgny Svad. Statens invandrarverk. Box 61 13, 600 06 Norrköping ISSN l 102-3902

SIVFS

Statens invandrarverks föreskrifter om ändring i föreskrifterna SIVFS 1992:8 om bidrag till avgränsade invandrar-

1996:8

politiska projekt

Utkom från trycket beslutade den 6 september 1996. den 27 september 1996

Med stöd av 3 § förordningen 1990:632 om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt föreskriver Statens invandrarverk att l § i verkets föreskrifter SIVFS 1992:8, senaste ändring 1994:5 om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt skall ha följande lydelse:

1 § Ansökan om bidrag till ett avgränsat invandrarpolitiskt projekt skall lämnas in till Statens invandrarverk senast den 30 november varje år. Lokala, regionala och centrala organisationer skall lämna in sina ansökningar till Statens invandrarverks regionkontor. Ansökan om stöd till etablering av riksorganisationer skall lämnas in till Statens invandrarverks huvudkontor. Av ansökan skall framgå: sökandens nanm, adress och telefonnummer sökandens ordinarie verksamhet det planerade projektets innehåll med uppgift om på vilket sätt det beräknas främja goda etniska relationer, stärka invandrarnas organisationsliv eller förbereda flyktingars återvandring till hemlandet beräknade tids- och kostnadsramar med uppgift om hur och till vilken del sökanden själv skall bidraga till att bekosta projektet samt vad andra eventuella bidragsgivare svarar för. I bilaga till dessa föreskrifter finns intagna allmänna råd för tillämpningen.

2 § Kommuner och myndigheter kan beviljas bidrag för projekt som bedrivs i samverkan med en eller flera föreningar, organisationer eller religiösa sammanslutningar förutsatt att projektet ligger inom vad kommunen eller myndigheten enligt lag eller förordning själv har att ansvara för.

SIVFS 1996:8 3 § Den fått bidrag för invandrarpolitiskt som ett avgränsat projekt skall senast tre månader efter projektets avslutande skriftligen redovisa projektets genomförande och resultat till Statens invandran/erk.

Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter det att de utkom från trycket. STATENS INVANDRARVERK LENA I-IÄLL ERIKSSON Erik Stenström

till SIVFS 1996:8 Bilaga 1

Bilaga

Ändring i allmänna råd till Statens invandrarverks

föreskrifter bidrag till avgränsade invandrarpolitiska

om

projekt.

Till föreskrifterna meddelar Statens invandrarverk följande allmänna

råd:

Med projekt syftar till främja goda etniska relationer avses normalt som att opinions- och attitydpåverkande verksamhet i invandrar- och flyktingfrågor. Sådan verksamhet ärbl.a. projekt leder till eller innebär större samverkan som mellan svenskar och invandrare, samt mellan olika invandrargmpper. Det kan även handla projekt underlättar för invandrare att delta i det svenska om som föreningslivet liksom information, utbildning och utvärdering av opinionsarbete inom föreningslivet eller utåtriktad samhällspåverkan. annan Projekt syftar till att stärka invandrarnas organisationsliv kan utgöras som stöd till samverkan mellan svenska organisationer och invandrare och deras av organisationer, stöd till invandrarnas föreningsliv, stöd till social och kulturell verksamhet inom dessa föreningar samt stöd till riksorganisationer som erhåller organisationsstöd liksom publikationsstöd till företrädesvis eftersatta

och nya språkgmpper. Projekten skall delvis självfmansierade. Sökanden måste alltså själv vara

aktivt verkaför bekosta projektet uppsökande verksamhet, avgifter,

att genom insamlingmm. för att begränsa uppkomna kostnader i projektet. samt Flyktingar/invandrare skall normalt samverka i svenska organisationers projekt. Projekten skall väl förankrade inom den egna organisationen vara hos samarbetspartnem. Projektet skall vidare syfta till att dess resultat samt och erfarenheter kan föras i organisationens ordinarie verksamhet. engângsbidrag. Rätten till framtida bidrag påverkas inte Varje bidrag är ett tidigare ställningstaganden varje ansökan prövas individuellt utifrån av utan i varje enskilt fall angivna förutsättningar. Bidrag skall inte beviljas till enskilda enskilda aktiviteter eller till personer, ordinarie löpande verksamhet. heller för verksamhet utomlands. Bidrag skall slutligen inte utgå till verksamhet stöds helt av annan myndighet, som redan prövad och utvärderad verksamhet eller till en stor del av lönekostna-

dema inom ett projekt.

Statens offentliga 1998 utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976 årslag om immunitetochprivilegieri vissa . Tänderhelalivet fall en översyn. UD. - nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. Välfärdensgenusansikte. A. 3l.Det gäller livet. Stödochvårdtill bamoch Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga. + processer medexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv som kön.Kärlek,ekonomiska resurser och psykiatrisktvångsvård.S. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty makten är din Myten om detrationella Fem rapporter om idrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagare medrestarbetsformåga. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva av 35.Förordningartillmiüöbalken. Bilagor.M. + försäkringar.Fi 36. Identifiering ochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker av Referatfrån en hearingden12november1997. ochSystembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98.K. Integritet Effektivitet skattebrott.Fi. 37.Den framtida arbetsskadeförsäkringen. - - 10.Campus för konst.U. 38.Vadfår vi för pengarna Resultatstymingav - 1l.Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala inomolikaområden.U. området.S. 12.Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Det fmsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. - förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFER. 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengarnäringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinfonnation foralla. l5.Grönanyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensarn utbildningfor hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkimskapsöversikt om 43.Hur skall Sverigemåbättre bemötande avpersoner med funktionshinder. första stegetmot nationellafolkhälsomål. l7.Samordning digitalmarksändTV. Ku. av 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju. 18.En gräns en myndighet Fi. 45.Sotr1ing i framtiden.Fö. l9.IT ochregionalutveckling. 46.0mbuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvaneroch annat. Ju. ZOJT-kommisionens hearing om infrastrukturen 48.Kontrollerad och ifrågasatt för digitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermed personer medfunktionshinder. - Riksdagen1997-l0-24.K. 49.Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenawecklas 21.Problemmedinbäddade system införZOOO-skiñet. inom EU.K. Hearinganordnad av IT kommissionen i 50.De39 stegen. Läkemedelsutredningar under samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterial till 1997-1 l-l4.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. SLVuXenutbiIdningochlivslångtlärande. Ett garantisystemför forsäkringsersättningar. Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfmansieringen. N. kunskapslyñet.U. 24.Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52.Utstationering arbetstagare. av A. Översyn ñskeriadministrationen av m.m. Jo. 53.Ta vara på möjligheternai Östersjöregionen. N. 25.Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. 54.Hur offensiv IT-användningkanskapatillväxt + st 4 bilagor. S. för mindreföretag. Ett rådslag anordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikationsav fakta om ungdomarochsvartsprit. departementet, Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nya ledningsregler for bankaktiebolagoch och Industritörbundet. försäkringsbolag. Fi. Rottmdan,Rosenbad1997-1l-l8.K. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Om en säker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrån ett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. S. seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa ochtillfälligt arbete.Fi 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd.U. 58.IToch nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98.K. Sâkäddningstjänsten i Sverige RäddaochSkydda.Fö. - 60.KringHallandsåsen. M. 61.Livsmedelstillsyn i Sverige.Jo. 62.Karnpanj medkunskaper och känslor. Om kärnavfallsomröstningen iMalå kommun1997.M. 63. En godaffär i Motala. Demokratiutredningens skriftserie.SB. 64. Bättre ochmertillgängliginfonnation. Småföretagsdelegationens rapport 2. N. 65.Nya tider, nya förutsättningar... IT-kommissionens rapport 8/98.K. 66.FUNKIS funktionshindrade eleveri skolan.U. - 67.Socialavgiñslagen. 68.Kunskapsläget påkärnavfallsområdet 1998.M. 69.Lämplighetsprövning personalinom av förskoleverksamhet, skolaoch skolbarnomsorg. U. 70. Skolan, IT ochdetlivslångalärandet. Hearinganordnad Utbildningsdepartementet av och IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, IT-kommmissionens rapport 7/98.K. 71 Denkommunalarevisionen - ett demokratiskt . kontrollinstrument.In. Kommunalafmansförbund.Fi. . OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida . system för statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.In.

Statens offentliga 1998 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Hur skall Sverigemåbättre

första steget mot nationellafolkhälsomål. 43 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrån ett seminarium.Demokratiutredningens Kontrolleradochifrågasatt skriftserie.55 intervjuermed personer medfunktionshinder.48 Engod affär i Motala. - Demokratiutredningens skriftserie.63 De39 stegen. Läkemedelsutredningar under

1900-taletoch annat underlagsmaterial till

Justitiedepartementet Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50

Socialavgiñslagen. 67 BROTISOFFER.

Vad hargjorts Vad bör göras 40

Kommunikationsdepartementet

Ensamladvapenlagstiñning.44 IT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Bulvaneroch 47 120exempelfrånSverigeslän. 9 l annat. IT-kommisionenshearing om infrastrukturen

Utrikesdepartementet fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen 1997-10-24.20 1976 års lag om immunitetochprivilegieri vissafall Problemmedinbäddade system inför ZOOO-skiftet. en översyn. 29 - Hearinganordnad IT kommissioneni av

Försvarsde artementet samverkanmedlndustriförbundetoch Statskontoret

1997-1 l-14.21 Säkrarekemikalie antering.13 Utlandsstyrkan.3 0 Identifieringochidentiteti digitalamiljöer.

Försvarsmaktsgemensarn utbildningför Referatfrån en hearingden12november1997. framtidakrav.42 IT-kommissionens rapport 4/98.36

Sotning 45 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenawecklas

Räddningstjänsten i Sverige inomEU.49

RäddaochSkydda.59 Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt för mindreföretag. Ett rådslag anordnatav

Socialdepartementet IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations- av

departementet, Närings-ochhandelsdepartementet Tänderhelalivet ersättningssystem ochlndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad997- l l 1-1 - nytt för vuxentandvård.2 54 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch av IT ochnationalstaten. Fyraframtidsscenarier. Systembolagets produkturval.8 IT-kommissionens rapport 6/98.58 Näråsikterblir handling. En kunskapsöversikt om bemötande Nya tider, nya förutsättningar... avpersoner medfunktionshinder.16 IT-kommissionens rapport 8/98.65 Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. Skolan, ochdet IT livslångalärandet. + st 4 bilagor. 25 Hearinganordnad Utbildningsdepartementet av och FrånhembränttillMariakliniken. IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, fakta om ungdomarochsvartsprit.26 - IT-kommmissionens rapport 7/98. K. 70 Läkemedeli vårdochhandel.Om säker,flexibel en

ochsamordnadlåkemedelsförsörjning. 28

Finansdepartementet

Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.3 1 + Omstruktureringarochbeskattning.l Rättssäkerhet, vårdbehovochsamhällsskyddvid Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva av

försäkringar.7 psykiatrisktvångsvård.32 Företagare medrestarbetsförmåga. 34 Integritet Effektivitet- Skattebrott.9 -

Denframtidaarbetsskadeförsäkringen. Självdeklarationochkontrolluppgifter 3 7 Vad får vi för pengarna Resultatstyming - förenkladeförfaranden.12 - av E-pengar-näringsrättsligafrågor.14 statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala området.38 En gräns en myndighet 18 - Läkemedelsinformation föralla.41 Försäkringsgaranti.

Ett garantisystem för törsäkringsersättningar. 22

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Nya ledningsreglerför bankaktiebolag och Inrikesdepartementet försäkringsbolag.27 Historia,ekonomi ochforskning. Avdrag för ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa 3 3 Femrapporterom idrott. och tillfälligt arbete.56 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt - Kommunala fmansförbund. 72 kontrollinsmnnent.7 1 Organisationer MångfaldIntegration Ett framtida Utbildningsdepartementet system för statsbidragtill invandrarnas Campus for konst10 riksorganisationermfl.73 Friståendeutbildningarmedstatlig tillsyn inom olikaområden.l l Miljödepartementet Vuxenutbildningochlivslångtlärande. hållbart Gröna nyckeltal- Indikatorer för ett ekologiskt Situationen inför ochunderförstaåret med samhälle.l 5 kunskapslyñet.51 miljöbalken. Bilagor.3 5 Förordningartill + DUKOM Distansutbildningskommittén. Det fmsk-svenska gränsälvssam arbetet.3 9 Utvärderingav distansutbildningsprojekt med Kring Hallandsåsen. 60 lT-stöd. 57 känslor. Kampanjmedkimskaper och Om FUNKIS funktionshindrade elever skolan.66 - kämavfallsomrösmingen iMalå kommun1997.62 Lämplighetsprövningav personalinom Kunskapsläget på kämavfallsområdet1998.68 förskoleverksamhet, skolaochskolbamomsorg. 69

Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av ñskeriadministrationen m.m. 24 Livsmedelstillsyni Sverige.6 l

Arbetsmarknadsdepartementet Vältärdensgenusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer medexempel frånhandeln.4 Vårt liv som kön. Kärlek,ekonomiska resurser och maktdiskurser.5 Ty makten din är Myten om detrationella arbetslivetochdetjämställda Sverige.6 Utstationering av arbetstagare. 52

Kultu rdepa rtementet Samordning digital av marksändTV.17

Närings- och handelsdepartementet Staten och exportfmansieringen. 23 Östersjöregionen. 53 Ta vara påmöjligheternai Bättre ochmertillgangliginfonnation. Småföretagsdelegationens rapport 64

.

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS: 106 4.7 STOCKHOLM FAX 08-690 91 9I,TELEFON08-690 9190 E-POST: fritzes. order@über.sc ENTERNETZWWWÖHZZCSSG