Användningen av vissa statsflygplan, m.m. slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i J Statens offentliga utredningar 1998:8 Stalsrådsberedningen

Användningen av vissa

statsflygplan,

m.m.

slutbetänkande av Statsflygutredningen

Stockholm 1998

#2

WN

M Statens offentligautredningar WW 1998:81

E

Statsrådsberedningen

Användningen av Vissa

statsflygplan,

m.m.

Slutbetänkande Statsñygutredningen av Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www fritzes se . .

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-20950-0 AB Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Till Statsministern

Den 27 november 1997 bemyndigande regeringen statsministern tillatt kalla kommitté med uppdrag att utreda flygtransporterna med en särskilda, statligt ägda eller chartrade flygplan för Sveriges regering. Samma dag förordnade statsministern ledamöter i kommittén som f.d. kammarrättspresidenten Henry Montgomery, ordförande, verkställande direktören Peter Egardt, generaldirektören Kjell Larsson och förvaltningschefen Gunilla Olofsson. Samtidigt förordnades numera generaldirektören Nils Gunnar Billinger till sakkunnig och departementsrådet Göran Rodin till sekreterare. Kommittén har också biträtts

av departementsrådet i Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Ingemar Melin. Kommittén har antagit namnet Statsflygutredningen. Utredningen får härmed överlämna betänkandet Användningen av vissa statsflygplan, m.m. Kommitén är enhällig. Den sakkunnige har anslutit sig till de synpunkter och förslag som betänkandet innehåller. Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i 1998

H M Peter

eng: onggomey Egardt

Içe/l Lauren Gunilla Ola .tron

/ Göran Redin

Innehåll.

Innehåll

2.1 Nuvarande regler användning om av statsflygplanen och upphandling charterflyg 14

om av

2.2 Tillgängliga plan och kostnader för dessa 17

2.3 Användningen statsflygplan och charterplan

av samt

uppgifter om resekostnader 18

2.3.1 Användning statsflygplan och charterplan 18

av

2.3.2 Resekostnader i regeringskansliet 21

2.4 Samråd med nyttjare statsflygplanen mil. 23

av 2.4.1 Statschefen 23 2.4.2 Talmannen 24 2.4.3 Överbefälhavaren 24

2.4.4 Samråd med Rikspolisstyrelsen 25

2.4.5 Övrigt samråd 26

2.5 Användningen s.k. beslutsfattarflyg i av näringslivet 26

3 Förhållandena i vissa jämförbara länder 29

3.1 Danmark 29 3.2 Finland 30 3.3 Nederländerna 31

3.4 Norge 32

3.5 Storbritannien 33

3.6 Tyskland 34

3.7 Österrike 37 3.8 Sammanfattande slutsatser 38

6 Innehåll

4 överväganden och förslag 39

4.1 Normer för regeringens användning av statsflygplan och chartrade plan 39 4.2 Rätten att använda statsflygplanen 44 4.3 Synpunkter på behovet statsflygplan 46 av 4.4 Behovet föreskrifter om användning av av statsflygplanen och om upphandlingen av charterflyg inom regeringskansliet 47 4.5 Förslag till organisation de särskilda flygtransporterna av samt synpunkter de olika flygplanstyperna och om eventuellt behov av ytterligare statsflygplan 48 4.6 Vissa försäkringsfrågor 50

Bilaga 1 Statsministerns utrikes resor med flyg promemoria 1998-05-04 från Statsrådsberedningen 53

Bilaga 2 Statsrådens behov att flyga med regeringsplan av eller chartrade plan, hur påverkas det av internationaliseringen och Sveriges EU-medlemskap promemoria 1998-05-13 från Utrikesdepartementet 77

Bilaga 3 Användningen s.k. beslutsfattarflyg inom av näringslivet rapport 1998-05-03 från Sveriges Affarsreseförening 89

Bilaga 4 Användningen Tp 100 och Tp 102 av regeringsbeslut 1996-09-12, dnr SB96 / 5375 99

Bilaga 5 Sammanställningar från Regeringskansliets förvaltningsavdelning 1 03

Bilaga 6 Sammanställning ofta förekommande resmål 111 av

Sammanfattning 7

Sammanfattning

Enligt sina direktiv skall kommittén utreda omfattningen och av villkoren för användningen av statsflygplanen och av chartrade

inhyrda civila flygplan vid flygtransporter för regeringen. Utred-

ningen skall jämföra med vad gäller i andra länder som samt lägga fram förslag hur behovet om av flygtransporter för regeringen bör

tillgodoses i fortsättningen.

Utredningen har gjort den kartläggning som ålagts den. Det lig-

inte i utredningens ger uppdrag att bedöma enskilda flygtransporter

för statsrådens del.

I betänkandet framhålls

avsnitt 4.1 den speciellt utsatta situa-

tion statsråden har med i allmänhet som en extremt stor arbetsbörda, vidsträckt ansvarsområde och utsatthet, en som medför en betydande press på både statsrådet och dennes familj. Mot denna

bakgrund finner utredningen det angeläget att statsråden all den ges service behövs för ett effektivt utförande som av uppdraget. De särskilda flygtransporterna innebär bl.a. flexibilitet en större i fråga om avgångs- och ankomsttider än med reguljärt flyg. Härigenom kan stora tidsvinster göras vid de många resor som statsråden företar. Vidare kan en hög säkerhetsnivå upprätthållas.

Dessutom kan statsråden under arbeta ostört och förbereda resan sig för sammanträden. Detta ligger väl i linje med vad som är

brukligt i jämförbara länder avsnitt 3.

Utredningen anser att några detaljerade regler inte bör uppställas

rörande i vilken omfattning eller under vilka villkor i övrigt som statsflygplanen och charterflyg skall få användas. Vissa riktlinjer andock motivledes

ges avsnitt 4.1. Ytterst blir det en omdömesfråga,

där det slutliga ansvaret faller vederbörande statsråd. Dessutom finns den konstitutionella kontrollen och den fortlöpande insyn som följer av att reseräkningar, fakturor o.l. är offentliga handlingar.

I betänkandet

anges avsnitt 4.2 vilken prioritetsordning som

bör gälla i fråga om dispositionen av statsflygplanen. Härvid

förordas inte några egentliga ändringar i förhållande till vad som gäller nu. Utredningen gör vissa förtydliganden och förordar att

8 Sammanfattning

prioritetsordningen tas i ett nytt beslut som utredningen upp föreslår att regeringen fattar. När det gäller tillfälliga förhyrningar av plan finner utredningen

att de nuvarande förhållandena är otillfredsställande avsnitt 4.4.

En effektiv samordning saknas och verksamheten har varit alltför sårbar för personförändringar. Utredningen att den bästa anser effektiviteten i fråga transporterna för regeringens och övriga om berättigades del uppnås har ansvaret både för om samma organ statsflygplanen och för att vid behov charterflyg upphandlas. Denna uppgift faller naturligen Försvarsmakten. De undersökningar utredningen har företagit och de som promemorior har upprättats för utredningens räkning bil. 1 som och 2 klart vid handen att det internationella samarbetet på ger regerings- och statsrådsnivå hela tiden Ökar och redan ligger en betydligt högre nivå än vad gällde när de nuvarande som anskaffades. Behovet ha tillgång till snabba statsflygplanen av att och i övrigt effektiva transportmedel har med andra ord vuxit och

kommer växa ytterligare. Utredningen avsnitt 4.3 och 4.5

att anser den nuvarande transportorganisationen inte längre fyller behovet att och den kommer att bli klart otillräcklig framöver. De nuvarande att fyller inte heller dll alla delar de krav behöver statsflygplanen som uppställas i dagens läge och i framtiden. Utredningen föreslår därför att regeringen uppdrar åt Försvarsmakten organisera och genomföra särskilda flygtransporter för att de användarna. Det bör vidare åläggas Försvarsmakten behöriga att för upphandling charterflyg inom detta system. Utredansvara av ningen understryker att det är väsentligt att ansvaret för den samlade organisationen ligger på tillräckligt hög nivå inom Försvarsmakten och att organisationen utformas så att den inte blir för känslig för plötsliga personförändringar. Försvarsmakten bör också

i uppdrag att planera för en utökad kapacitet avsnitt 4.5.

ges

Inledning 9

Inledning

1.1 direktiv

Utredningens

Regeringen utfärdade den 27 november 1997 direktiv Dir. 1997:139 för utredningens arbete. Härvid anfördes:

Bakgrund

Regeringens behov av tillförlitliga, snabba och säkra flygtransporter kan inte alltid tillgodoses inom ramen för reguljärt flyg. Särskilda flygtransporter är ett nödvändigt komplement för att regeringen skall kunna arbeta effektivt och fullgöra Sveriges internationella förpliktelser. För detta ändamål har staten två flygplan, Tp 100 och Tp 102, som skall användas på det sätt som regeringen har bestämt i ett beslut den 12 september 1996. I samband med den tilltagande internationaliseringen och framför allt efter Sveriges inträde i Europeiska unionen har efterfrågan på transporter med flygplanen ökat. Fler flygningar beställs än som går att genomföra med de båda flygplanen. Dessa används också av statschefen, riksdagens talman och Överbefälhavaren. Regeringen har ibland använt sig av chartrade flygplan. Tidigare har frågan att skaffa ett tredje flygplan diskuterats om mellan företrädare för Regeringskansliet och Försvarsmakten.

Uppdraget

Kommittén skall kartlägga hur och i vilken omfattning Tp 100 och Tp 102 har använts. Kommittén skall också kartlägga i vilken omfattning och på vilka villkor som chartrade plan har använts vid flygtransporter för regeringen. Kartläggningen skall belysa hur användandet av särskilda, statliga flygplan och chartrade plan har påverkats av internationaliseringen och Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. jämförelser med förhållanden i andra länder skall göras.

10 Inledning

Kommittén skall bedöma vilka behov av särskilda flygtransporter statschefen, statsministern och övriga statsråd, riksdagens som talman och överbefälhavaren har för framtiden och lägga fram förslag hur behoven kan tillgodoses till en så låg kostnad som om möjligt för staten utan att kraven säkerhet och tillgänglighet eftersätts. I detta sammanhang bör olika handlingsalternativ studeras och värderas. Behovet särskilda riktlinjer och rutiner för av upphandling flygtransporter bör övervägas. av Kommittén skall samråda med talmannen, Riksmarskalksämbetet och Försvarsmakten. Kommittén skall också samråda med Rikspolisstyrelsen när det gäller säkerhetsskyddet och med Kammarkollegiet när det gäller försäkringsskydd och rätt till passagerares skadeersättning. Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 15 maj 1998.

Sammanfattning

Kommittén skall utreda omfattningen och villkoren för användningen de - av av flygplan staten har för ändamålet, utreda omfattningen och Villkoren för användningen chart- - av av rade plan vid flygtransporter för regeringen, jämföra området, - med vad som gäller i andra länder lägga fram förslag om hur behovet av Hygtransporter för reger- ingen bör tillgodoses i fortsättningen.

Utredningen skall belysa alla de aspekter har betydelse i som sammanhanget.

1.2 Utredningens arbete

I enlighet med sitt uppdrag har utredningen utrett omfattningen av och villkoren för användningen de flygplan statsflygplanen, av staten har för transporter statsråden mil., och chartersom av av flyg. Utredningen har däremot inte gett sig in på att utreda och bedöma enskilda flygtransporter för statsrådens del, vare sig med statsflygplanen eller med charterflyg. Det följer inte direktiven av för utredningen att så skulle ske. Det är i stället en fråga för riksdagens konstitutionsutskott i dess granskning statsrådens av

Inledning 11

verksamhet. Tilläggas kan, att frågor aktuell art f.n. är föremål för av konstitutionsutskottets prövning granskningsärende 1997 / 98:24. Utredningen har genom ordföranden och sekreteraren haft överläggningar med företrädare för Riksmarskalksämbetet och hovet, talmannen, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Vidare har samråd förekommit med Kammarkollegiet. Ordföranden och sekreteraren har vidare haft ett möte med chefen för den särskilda transportflygenheten på Bromma. På begäran har utredningen dels från Statsrådsberedningen erhållit promemoria Statsministerns utrikes med flyg bil. en resor dels från Utrikesdepartementet UD en promemoria Statsrådens behov att flyga med regeringsplan eller chartrade plan, hur av påverkas det av internationaliseringen och Sveriges EU-medlemskap bil. 2. På uppdrag av utredningen har Sveriges Affärsreseförening riktat enkät till ett urval föreningens medlemsföretag en av om näringslivets användning av s.k. beslutsfattarflyg. Föreningen har i en rapport den 4 maj 1998 redovisat resultatet enkäten bil. 3. av Utredningen har också tagit del av Statsrådsberedningens svar den 8 april 1998 på fråga från riksdagens konstitutionsutskott med anledning granskningsärendet 1997 / 98:24. av Uppgifter har inhämtats från de svenska ambassadema i Bonn, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Oslo och Wien om förekomsten särskilda flygplan för att tillgodose behoven för respekav tive statschef, regering m.fl. Genom granskning av redovisningsmaterial inom Regeringskansliet har utredningen inhämtat uppgifter om användningen inom regeringskansliet av statsflygplanen och av chartrade plan.

Bakgrund, 13 m.m.

Bakgrund, m.m.

Som framhålls i direktiven för utredningen kan statschefens och den högsta civila och militära ledningens behov av snabba och säkra flygtransporter inte alltid tillgodoses inom ramen för reguljärt flyg. säkerhetsskäl, tidspress, behov flexibilitet, EU-möten och ett i av övrigt vidgat internationellt engagemang har sammantaget ökat behovet av särskilda flygtransporter. Flygvapnet håller i dag denna tjänst till handa. I första hand används två för ändamålet anskaffade flygplan, i fortsättningen betecknade Tp 100 och Tp 102, se närmare härom i avsnitt 2.1. Sedan 1984 har särskilda flygplan funnits för persontransporter av denna art. Inledningsvis förhyrdes ett flygplan, Metro III, i första hand för försvarsmaktens behov transporter. Tjänster skulle ockav så erbjudas hovet och År försvarsdepartementet. 1986 inköptes en Metro III, som fortfarande finns reservplan. I slutet 1980som av talet började även statschefen, statsministern och övriga statsråd efterfråga transporttjänster av flygvapnet. Skälen var behovet av flexibilitet och krav bättre säkerhet. För detta ändamål köpte staten 1990 en SAAB 340 Tp 100.

När Tp 100 anskaffades lade regeringen fast "inriktningen för

verksamheten i propositionen 1988/ 892125, bil. 3 med förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1988/89. Som skäl för anskaffningen bl.a. behovet transporter vid tidpunkter angavs av och mellan orter kan svårt att tillgodose med det som annars vara reguljära flyget. Transporter med reguljärflyg medför att programmen måste anpassas till flygtider och att speciella krävs arrangemang vid avgångar och ankomster för såväl bagage. personer som Ett annat skäl som angavs i propositionen att säkerheten för var de berörda personerna och deras följeslagare samt för besättning och övriga i deras omgivning kan hållas en högre nivå om planet hanteras i särskild ordning. Sålunda kan kännedom avgångsom och ankomsttider samt information vilka är hållas om passagerarna inom en begränsad krets om så anses önskvärt. Särskild hänsyn måste också tas till att flygplanet kunde komma att användas för flygningar utomlands. Flygplanet borde alltså ha ett utförande som gör det representativt.

14 Bakgrund, m.m.

Försvarets materielverk fick i uppdrag att anskaffa ett flygplan, och flygvapnet fick för den operativa driften. Kostansvar naden för driften skulle, i den mån den inte täcktes genom debitering av tirnkostnader, betalas av flygvapnet. Kostnaden för investeringen behövde emellertid inte belasta flygvapnet. Eftersom flygplanet anskaffades för andra än militära behov tillfördes den militära utgiftsramen särskilda medel för inköpet. På förslag av regeringen anvisade riksdagen ett reservationsanslag 70 Mkr FÖU 1988/89:16, rskr. 242. År 1992 anskaffades en begagnad Gulfstream G IV, ett tvåmotorigt jetplan med höga prestanda, för att svara mot det ökande behovet flygtransporter. Med tillkomsten detta flygplan, Tp av av 102, blev det möjligt att bredda reseverksamheten mot långväga mer samt till och med interkontinentala destinationer. En enhet inom Upplands flygflottilj F 16 lokaliserad till Bromma flygplats, benämnd transportflygenheten Bromma, ansvarar för den operativa driften flygplanen Tp 100 och Tp 102, närmare av se avsnitt 2.3. När Tp 100 och Tp 102 är upptagna eller drabbade av störningar kan i viss utsträckning som reserv användas bl.a. följande flygplan, nämligen Tp 84 Hercules, S 100B SAAB 340 och Tp 101 Beech 200. Tp 84 erbjuder dock inget den komfort som är normal för av större eller mindre flygplan avsedda för persontransporter. De nu nämnda planen är stationerade vid andra flygflottiljer än F 16 F 7 Såtenäs, F 17 Kallinge och F 21 Kallax.

2.1 Nuvarande regler om användning av

statsflygplanen och om upphandling av charterflyg

statsflygplanen

Med statsflygplanen de två flygplan särskilt anskaffats för avses som främst statschefens samt den högsta civila och militära ledningens behov snabba och säkra transporter. Försvarsmakten svarar för av den operativa driften. Flygplanen är stationerade Bromma flygplats. De flygplan är nämnts SAAB 340B Tp 100, som avses som en som anskaffades våren 1990, och en Gulfstream G IV fp 102, som inköptes år 1992. Utöver dessa båda flygplan har flygvapnet

Bakgrund, 15 m.m.

FV i sin transportorganisation även andra transportflygplan som till en del kan användas för persontransporter. Dessa plan är baserade på fyra olika flygflottiljer. Mot bakgrund gjorda säkerhetsbedömningar hade Säkerhetsav polisen inledningsvis ansvar för beställning av transport med statsflygplan, åtminstone för de statsråd hade särskilt personskydd. som Dessa statsråd avråddes också från att på sin fritid resa med reguljärt flyg och reste därför även då med statsflygplan. För medföljande och för egna rent privata resor har statsråden själva betalat vad motsvarande reguljära flygbiljett skulle ha kostat närmare under

se

4.1. Nuvarande regler användningen statsflygplanen Tp 100 om av

och Tp 102 är beslutade Regeringen 1996-09-12 Dnr

av SB96/5375, bil. I korthet innebär reglerna att transport med flygplanen beställs hos transportflygenheten Bromma flygplats och att beställaren, även kan besluta att andra kan medfölja som om personer oftast gäller det medarbetare eller journalister senast vid ombord- stigningen skall lämna passagerarlista till transportflygenheten. För utomstående, medföljer planen, finns särskilda regler för som betalning. Respektive beställare ersätter Försvarsmakten för resan. Det finns även särskilda regler beträffande försäkringsskydd. När önskemål om flygtransport samtidigt kommer från flera håll tillämpas en prioriteringsordning, som innebär att statschefen i första hand får disponera flygplan och därefter i följande ordning statsministern, statsråd med personskydd, talrnannen, övriga statsråd och den militära ledningen. Ofta sker vid sådana tillfällen informella samråd för att lösa de problem som uppkommer.

Charterflyg

Statsråd har ibland utnyttjat charterflygplan, när reguljära förbindelser inte funnits eller då olika aktiviteter inte medgivit resande med reguljärflyg och statsflygplanen inte gått att disponera. Det har även förekommit att Flygvapnet kunnat planera sina utbildningsflygningar ett sådant sätt att statsråd kunnat hjälp med en transport. I sist angivna fall har kostnaderna inte debiterats Regeringskansliet. För utnyttjande av vanligt affärsflyg gäller som för allt annat resande att kostnaden skall vägas mot effektiviteten. Den resebyrå -

f.n. NymanåcSchultz med vilken Regeringskansliet har slutit avtal

skaffar fram lämpligt affärsflyg genom att låta mäklare föreslå en

16 Bakgrund, m.m.

olika alternativ. Det är dock vanligare att respektive departement vänder sig direkt till någon flygmäklare eller till ett affärsflygföretag. Oftast är det tidsskäl omöjligt att ha tillräcklig framförhållning av en för att de normala reglerna för upphandling enligt lagen 1992:1528 om offentlig upphandling upphandlingslagen i allmänhet skall kunna tillämpas. I samband med att en resebyrå etablerades i Regeringskansliet 1993 slöts efterhand rabattavtal med vissa flygbolag i linjetrafik. Möjligheterna undersöktes då att även upphandla taxiflyg. En sådan upphandling gjordes emellertid inte eftersom inget flygföretag ensamt kunde åta sig att tillhandahålla flygplan för alla olika behov eller att till rimliga kostnader alltid garantera viss inställelsetid. en De flesta taxiflygföretag äger endast flygplan och måste alltid ta de uppdrag de kan få. Inget företag kan utan ekonomisk garanti utlova transporttjänst inom en viss tid. Det är dessutom onödigt kostsamt att tvingas flyga med alltför stora plan med ett fåtal passagerare. Inom Sverige var det då och är fortfarande endast - ett fåtal taxiflygföretag som kan tillhandahålla snabba flygplan, vilket är nödvändigt det skall meningsfullt att hyra dem för något om vara längre transporter, t.ex. till Mellan- eller Sydeuropa. Behovet varierande flygplansstorlekar med olika hastighet och av räckvidd talade i stället för att man anlitade mäklare med överblick över hela Nord- och Mellaneuropas flygföretag och förmåga att förmedla relevanta tjänster. En överenskommelse träffades därför med resebyrån att den skulle tillhandahålla dessa tjänster kontakt genom med sina ordinarie flygmäklare. Dessutom innebar avtalet med resebyrån att den provision som normalt utgår från reseleverantören till en resebyrå eller en mäklare återgår till Regeringskansliet. Normalt handlar det 5 °/o flygpriser på det sättet återgår om som till Regeringskansliet. Detta förhållande gäller fortfarande. Under ett antal år bistod transportflygenheten på Bromma med beställningar av charterflygplan när sådana behövdes. Denna verksamhet informell karaktär och grundade sig att var av en av tjänstemännen hade upparbetat kontakter inom affärsflygbranschen. När denne tjänsteman i början 1997 övergick till civil anställning, av upphörde transportflygenhetens medverkan i fråga om att skaffa charterflyg.

Bakgrund, m.m. 17

2.2 Tillgängliga plan och kostnader för

dessa m.m.

Statsflygplanen

De två statsflygplanen, som finns stationerade på Bromma flygplats

är.

Gulfstream G IV 14 1 000 km/ tim 18 000 kr/ tim 1 st passagerare

SAAB 340 B 18 500 11 000 kr/tim

1 st passagerare

Nuvarande flygpriser fastställdes chefen för flygvapneti slutet av

av år 1993.

Båda flygplanen används 600 700 flygtimmar år, vilket

ca - per

anses vara relativt mycket.

I första hand utnyttjas Gulfstreamplanet, som är det snabbare flygplanet med jetdrift och dessutom komfortabelt, till

som är mer

längre transporter, medan SAAB-planet huvudsakligen används för korta flygningar och medeldistanstransporter, främst inrikes. Trots prisskillnaden timme ställer det sig ekonomiskt fördelaktigt

per mer

att för längre transporter välja det dyrare planet.

Flygvapnets övriga transportplan

De flygplan som finns i Flygvapnets övriga transportorganisation år

större eller mindre plan för och / eller godstransport.

person-

Sammantaget har Flygvapnets transportenhet följande kapacitet

8 st Hercules 90 600 km/ tim 14 000 kr/ tim

passagerare km/ tim 000 kr/ tim 6 st SAAB 340 30 passagerare 500 11

3 Beechcraft 200 8 600 km/ tim 5 000 kr/ tim

st passagerare

Flygplanen är stationerade i Såtenäs, Ronneby och Luleå.

Skaraborgs flygflottilj F 7 i Såtenäs har en transportflygenhet, för all samordning Flygvapnets transporttjänst. De

som svarar av

flygplan ingår i denna organisation är stationerade i Såtenäs,

som

Ronneby och Luleå. Det finns såväl transportflygplan Hercules för

tunga varutransporter eller transport av många personer som

mindre passagerarplan, exempelvis Beechcraft och Piper Navajo.

18 Bakgrund, m.m.

2.3 Användning av statsflygplan och charterplan samt uppgifter om

resekostnader

2.3.1 Användning av statsflygplan och charterplan

förekom i Regeringskansliet frånsett vissa gratis- Ursprungligen transporter genom Flygvapnet endast chartrade affärsflygplan som nästan uteslutande utförde inrikestransporter. Sedan särskilda flygplan år 1990 anskaffats och transportflygenheten Bromma inrättats ökade fortlöpande statsrådens på användning statsflygplanen och senare även av charterplan. av 1984 1997 har drygt 1 300 flygningar skett för För perioden räkning till kostnad 67 kr. Ca 53 Regeringskansliets en av kr har betalats till Försvarsmakten för statsflyget medan drygt 14 de 230 flygningar utförts med charterplan. kr har avsett ca som antalet resmål, transportörer och kostnader Uppgifter om resor, fördelade olika år för Regeringskansliet i dess helhet framgår av sammanställning i bil. I bilagan 5 redovisas även uppgifterna

fördelade på de olika departementen. Antalet och de totala kostnaderna är i sammanställningarna resor redovisade med högre värden än de faktiska. Förklaringen härtill är resande från annat departement än det som beställt flygatt, om ett medföljer beställt flygplan, fakturerar det beställande ningen ett departementet det andra departementet för dess andel kostnaav derna. Samma förfaringssätt tillämpas för övrigt även då journalister eller andra utomstående medföljer flygplanen. På så sätt kommer kostnaderna dubbelt. Någon reducering det ursprungatt upptas av liga fakturabeloppet har inte gjorts i sammanställningarna. En försiktig beräkning vid handen att totalbeloppet därigenom ger redovisas med ett värde är 10-15 °/o för högt. som När statsråd med statsflygplan eller chartrat plan för att ett reser delta i möten, inom EU, medföljer oftast ett antal tjänstemän. t.ex.

Antalet varierar beroende syftet med resan. Åtskilliga resor med

eller charterflyg kostar därför mindre än statsflygplan per person vad motsvarande kostnad är för reguljär biljett. När det gäller redovisningen antalet bör det observeras av resor fram- och återresa till resmål redovisas två olika att samma som även företagits dag. Antalet sådana resor, om resorna t.ex. samma uppgår till drygt 100. resor

Bakgrund, m.m. 19

När det gäller charterföretagen har tredjedel resorna ca en av beställts via mäklare eller via resebyrån i regeringskansliet, medan en två tredjedelar har beställts direkt hos flygföretaget. Ibland finns noteringar i räkenskaperna att prisuppgifter inhämtats från flera om företag. De mest utnyttjade Hygmäklarna är

Dunell Aviation 47 uppdrag Scandinavian Air Trp Brokers 12 uppdrag Air Broker Center 9 uppdrag

Flygmäklarna förmedlar transportuppdragen. Beroende på hur lång tid de får på sig kan underlaget eller mindre omfattande. vara mer Flera av uppdragen har lämnats till företag hos vilka Regeringskansliet även gör direkta beställningar. De mest utnyttjade direktupphandlade flygbolagen är

Basair AB 28 uppdrag Swedair 21 uppdrag Billingen Flyg AB 14 uppdrag West Air Sweden 10 uppdrag AB Nordflyg 9 uppdrag Scanjet 9 uppdrag Citrus 6 uppdrag Ostennans Aero helikopterflyg 6 uppdrag Heli AB helikopterflyg 5 uppdrag Euro Flight 5 uppdrag

44 uppdrag har utförts 30 företag har genomfört 1 2 av som - uppdrag var, flera av dessa i utlandet och ofta kombinerade med reguljärflyg till en större flygplats och med inhyrt taxiflyg till eller från en mindre ort. Det förekommer även flygtransporter med företag som specialiserat sig taxiflyg i skärgården eller i fjällvärlden. I sammanställningen nedan redovisas de statsråd som under den redovisade perioden flugit med statsflygplan eller charterplan sammanlagt minst tio gånger.

20 Bakgrund, m.m. Resenär statsflyg charter totalt

under hela eller delar sin statsrådstid haft förhöjt säkerhetsskydd.

av Tiden som statsråd varierar de berörda personerna emellan.

Utredningen har granskat målen för resorna med statsflygplanen och chartrade flygplan. De resmål som förekommer mest eller som är särskilt intresse redovisas i bilaga 20.

annars av

Av sammanställningen framgår bl.a. att övervägande antalet företagits i Sverige. Göteborg och Malmö är de överlägset

resor

vanligaste resmålen. På tredje plats kommer Visby. Förklaringen till att vissa platser hamnar högt i statistiken kan bl.a. vara att de är

bostadsort för statsråd, har eller har haft livvaktsskydd.

som

1 Av Carl Bildts flygresor 11 uppdraget i ex-ugoslavien. Av dessa har nio avser företagits med statsflygplan och betalats från UD:s anslag för fredsbevarande åtgärder, i enlighet med regeringsbeslut den 22 februari 1996. Enligt detta beslut fick förutvarande statsministern Carl Bildt vid fullgörande uppdraget som Europeiska av unionens särskilde representant i f.d. Jugoslavien eller Förenta nationernas höge representant i samma område, efter medgivande av Statsrådsberedningen i varje särskilt fall, använda Försvarsmaktens transportflygplan Tp 100 och Tp 102, om det kunde ske utan att den övriga transportverksamhegsom dessa flygplan är avsedda för, eftersattes.

Bakgrund, m. m. 21

Når det gäller Norden och Baltikum, är det naturligt att de olika huvudstäderna är de vanligaste resmålen. Sveriges starka engageför de baltiska staterna avspeglas i höga siffror för Riga, mang Tallinn och Vilnius. En bidragande orsak vad gäller dessa städer kan flygförbindelserna dit varit sämre utvecklade än till andra vara att orter. Av de utländska resmålen i övriga Europa hamnar Bryssel och Luxemburg högst på listan. Det förklaras Sveriges inträde i EU. av Men även del andra städer, t.ex. Paris och Geneve, i vilka det en finns många internationella organisationer, hör till de mest frekventa resmålen. Därutöver kan noteras, att sju företagits till USA samt tre resor till respektive Israel och Egypten. Sveriges i resor engagemang ansträngningarna att lösa konflikten i Mellanöstern torde ha spelat in vad gäller antalet till de båda sistnämnda länderna resor

2.3.2 Resekostnader i Regeringskansliet

De samlade resekostnaderna i Regeringskansliet uppgår under 1984-1997 enligt sammanställningen nedan perioden 2 332 945 000 kronor. I ingår kostnaderna för statsflygsumman planen och charterflyg redovisats särskilt i det föregående. som Resekostnader i Regeringskansliet

22 Bakgrund, m.m.

Anmärkning 1 Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. Med kursiv stil redovisas ett omräknat belopp för en 12-månadersperiod. 2 Andelen inrikes resor år för UD ca 5 °/ooch för övriga RK 39 °/o. 3 I beloppen ingår ggg resekostnader,alltså förutom biliettkostnaden även hotell och traktamenten. 4 Tom. budgetåret 1992/ 93 betalades från UD:s anslag s.k. förhandlingsresor resor till internationella organ som exempelvis OECD för resande från samtliga departement. Medel överfördes till departementen från UD:s anslag.En del av dessamedel avsåg särskilda lönetillägg, som därefter redovisades som lönekostnader. Detta förklarar en del av minskningen av UD:s kostnader utan att motsvarande ökning skett vid övriga RK. 5 UD införde under 1992 vissa interna regelförändringar: reseanslagetfördelades till UD:s avdelningar och beslutsrätten delegerades.Tidigare belastadealla resekostnader ett centralt konto. Samtidigt infördes i RK en resepolicy som innebar att resor i första klassoch businessclasstill stor del upphörde.

Kostnaderna för ett stort antal förhandlingsresor till Bryssel, Luxemburg och Strasbourg återbetalas i efterskott till Regerings-

kansliet av olika organ inom Europasamarbetet. En del dessa

av

resor har företagits med statsflygplan eller chartrade plan. Att korre-

lera de återbetalade medlen med fårdsätt skulle kräva manuell en

genomgång inte har bedömts nödvändig.

som

I bil. 5 finns sammanställningar med uppgifter Regerings-

om

kansliets med såväl statsflygplanen med chartrade flyg-

resor som

plan. Dessutom redovisas i bil. 6 uppgifter om olika resmål. Uppgifterna år fördelade på Statsrådsberedningen och de olika departe-

menten. De är även sammanräknade för Regeringskansliet i dess

helhet.

Bokföringen i Regeringskansliet innehåller uppgifter om bl.a. belopp, leverantör, fakturadatum och kostnadsstålle samt kostnads-

slag. Kostnadsställe är t.ex. en enhet inom ett departement. Med kostnadsslag avses exempelvis utrikes eller inrikes resor. Däremot innehåller rvdovzkningJg/.rtemet inte uppgifter färdsätt, olika resmål

om

eller enskilda resenärer. Detta innebär att sådana uppgifter inte kan

tas fram automatiska databearbetningar. En genomgång

som av

verifikationerna departement för departement har därför företagits och redovisats i manuell sammanställning. Detta år ett

en omfattande och tidsödande arbete och innebär trots noggranna kontroller att enstaka fel kan finnas i materialet. Dessa fel år dock av

så ringa omfattning och obetydlig art att de inte bedömts märkbart

påverka helheten.

När det gäller redovisningen antalet med statsflyg bör

av resor observeras att fram- och återresa till resmål ibland redovisas samma

som två enkla Detta sammanhänger med att flygplanen i vissa

resor.

fall återvänder från destinationsorten för att utföra andra uppdrag

Bakgrund, m.m. 23

under mellantiden. Det förekommer även att olika plan utnyttjas för fram- respektive återresan. I alla sådana situationer har två fakturor avsänts, vilket är skälet till att de registreras som två enkelresor även det för resenären rör sig tur- och returresa. om om en

2.4 Samråd med nyttj are av statsflygplanen

m.fl.

Enligt sina direktiv skall utredningen bl.a. samråda med övriga nyttjare statsflygplanen utöver statsråden, nämligen talmannen, av Riksmarskalksämbetet såvitt avser statschefen och den kungliga familjen och Försvarsmakten beträffande den högsta militärledningen. Utredningen skall vidare samråda med Rikspolisstyrelsen, när det gäller säkerhetsskyddet. Resultatet de överläggav ningar och samtal med anledning härav ägt redovisas som rum nedan i avsnitten 2.4.1-2.4.5.

2.4. 1 Statschefen

Vid överläggning med företrädare för Riksmarskalksämbetet och hovet angående statschefens och den kungliga familjens resor framkom i huvudsak följande: År 1995 skedde omorganisation hovet innebar att en av som budget- och ekonomiansvar decentraliserades till de olika ämbetena. Härigenom ökades kostnadsmedvetandet, vilket också påverkade resorna. Statschefen har särskild budget för resor; tidigare stod numera en Försvarsmakten för kostnaden för statsplanen. Vid statsbesök står dock UD för kostnaden. Vid statsbesök i länder belägna långt borta från Sverige flyger statschefen oftast reguljärt och använder då antingen artighetsskäl något värdlandets flygbolag eller - av - av SAS. Statsplanet Tp 102 användes dock vid ett statsbesök i Indien. Hovmarskalksämbetet har det sammanhållande ansvaret för används inte för Även statschefens resor. Planen rent privata resor. vid officiella undersöks det är möjligt att använda reguljärt resor om flyg och därmed nedbringa kostnaden. Konungen har prioritet vid användningen av statsplanen, men när regeringen haft goda skäl att göra anspråk Tp 102 har Konungen i stället flugit med Tp 100, även om den är betydligt långsammare. Tp 102 har begränsad användbarhet för hovet i

24 Bakgrund, m.m.

samband med statsbesök, eftersom det har förhållandevis begränsad bagagekapacitet. Konungens och Drottningens resande har ökat markant under senare år. Det beror dels på att antalet i sig har ökat, bl.a. resor genom att flera länder behöver besökas, dels på att Kungaparet numera ganska ofta har åtskilda besöks- och reseprogram. Det är sällan förknippat med några problem för den kungliga

familjen att flyga reguljärt. Övriga passagerare vet i förväg inte om

vilka särskilda medpassagerare de kommer att få, eftersom de kungliga går ombord sist och har särskild placering. I enstaka fall har det varit problem med VIP-hanteringen på stora flygplatser utomlands. Av tillgängliga uppgifter från Transportflygenheten på Bromma framgår att hovet under år 1997 disponerat Tp 100 cirka 70 timmar och Tp 102 drygt 30 timmar.

2.4.2 Talmannen

Vid samtal med talmannen och förvaltningsdirektören i riksdagens förvaltningskontor har följande framkommit: Talmannen utnyttjar statsflygplanen i begränsad utsträckning. Man använder sig i stället reguljärt flyg. Chartring plan av av förekommer sällan. Statsflygplan har använts talmannen av exempelvis vid delegationsbesök i Ryssland och Tyskland samt i samband med HKH Hertigens Halland begravning. Statsflygplanen av utnyttjades vidare när talmannen m.fl. ledamöter under våren reste till Tyskland, i samband med manifestation för förintelsens offer. en

2.4.3 Överbefälhavaren

Vid Sammanträffande med Överbefälhavaren ÖB framkom i huvudsak följande såvitt Försvarsmaktens högkvarters avser användning av olika flygplan: De båda statsflygplanen Tp 100 och Tp 102 fungerar väl; Tp 102 är överlägset bekvämast och snabbast. I viss utsträckning använder ÖB därutöver Tp 101

Beech 200. Den bristande tillgängligheten

på plan är en i vissa lägen besvärande faktor. Chartrade plan har aldrig använts av Försvarsmakten. Vad gäller egenskaper hos de båda flygplanen Tp 100 och Tp 102 framhölls bl.a. att räckvidden hos Tp 100 är ett problem, även

Bakgrund, m.m. 25

inom Man kan vidare diskutera Tp 102 är rätt Europa. om av storlek för frekventa resor till Bryssel. internationella kontakterna för Försvarsmaktens ledning har De gäller exempelvis olika aktiviteter i anslutning till ökat kraftigt. Detta for Peace, inom för Sveriges medverkan i PFP Partnership ramen NATO, de olika fredsskapande aktiviteterna i kontakter med kontakter inom WEU European Union. Till

Bosnien samt West

härav har antalet utländska besök ökat avsevärt. följd Den gällande prioritetsordningen uppfattas som rimlig för Försvarsmaktens del; det är kapaciteten som utgör ett problem. I inom högkvarteret, träder i den nya ledningsorganisationen som kraft den 1 1998, kommer även generalinspektörema och de tre juli ha utlandskontakter och därav följande ledningscheferna att transportbehov. framhölls det finns legitimt behov I övrigt att ett av resurser av detta statschefen och regeringen m.fl. smidiga slag, så att genom kan bedriva sitt arbete ett effektivt och snabba flygtransporter unikt för Sverige det finns och praktiskt sätt. Det är ingalunda att särskilda flygplan disponibla för sådana transporter.

2.4.4 Samråd med Rikspolisstyrelsen

direktiven skall utredningen samråda med Rikspolisstyrelsen Enligt Med anledning därav har när det gäller säkerhetsskyddet. ordföranden och sekreteraren sammanträffat med generaldirektören har sekreteraren haft och chefen för Säkerhetspolisen. Därutöver vissa tjänstemän inom organisationen, vilka har

överläggningar med

det för säkerhetsskyddsfrågor. Därvid har följande dagliga ansvaret framkommit: Säkerhetspolisen har det övergripande ansvaret för personskydden centrala statsledningen och diplomatdet vad avser kungahuset, På sina befattningar i det offentliga livet löper kåren. grund av inom denna krets större risk än människor i allmänhet att personer utsättas för hot och attacker våldsverkare. av har kontakter med Riksmarskalks- Säkerhetspolisen fortlöpande i dessa frågor. Ett viktigt inslag i det ämbetet och Regeringskansliet arbetet är de hotbildsanalyser utförs. Dessa ligger förebyggande som för vilka åtgärder behöver vidtas, till grund bedömningen av som ha i bl.a. en viss person skall livvaktsskydd. om deltar i skall företas Säkerhetspolisen planeringen av resor som statschefen och statsministern. Vid besök utomlands har man av kontakter med det besökande landets säkerhetstjänst.

26 Bakgrund, m.m.

Säkerhetspolisen har endast undantagsvis framfört krav på annat fardmedel än det tilltänkta. Skyddsåtgärderna till den anpassas aktuella situationen. Det är dock enklare åstadkomma att nödvändig skyddsnivå om resan företas med statsflygplan, alternativt med chartrat flygplan, än med reguljärt flyg.

Övrigt

2.4.5 samråd

Utöver det samråd som redovisats har utredningens ovan ordförande haft informella kontakter med några de statsråd av som använder statsflygplanen. De har samtliga uttalat sin tillfredsställelse över att statsflygplanen finns. Bl.a. uppskattar de tidsvinster man som kan göras, liksom möjligheten att under kunna arbeta resorna ostört och ha överläggningar med medföljande medarbetare. I övrigt har man påtalat den ganska väsentliga skillnad man upplever mellan Tp 100 och Tp 102 vad gäller komfort och hastighet. Från något håll har framhållits att det ibland medför problem att vederbörande statsråd i sista stund får stå tillbaka för någon som står högre i prioritetsordningen. Det kan då för ordna vara sent att annan transport till det möte för vilket avsetts. resan

Användningen av s.k. beslutsfattarflyg inom näringslivet

I syfte att få ett jämförelsematerial från näringslivet har utredningen uppdragit Sveriges Affársreseförening att företa enkät hos en ett urval av föreningens medlemsföretag. Företagen valdes med utgångspunkt från deras behov aktuell typ flyg. Resultatet enkäten av av av redovisas i en särskild promemoria bil. 3. Av promemorian framgår bl.a. såkerhets- och att punktlighetsaspekterna tillrnäts stor vikt. Ett tiotal företag utnyttjar i omfattning s.k. stor beslutsfattarflyg. Ett litet antal företag har flygplan. Vanligast är egna att företagen år delägare i flygföretag som flyger för en liten företag. Dessa grupp flygföretag tillåts inte bjuda ut sina tjänster på den öppna marknaden. Flygföretagen för upphandling svarar av extra resurser, om och när behov sådana uppstår. av Andra företag med omfattande flygverksamhet har alltid etablerade kontakter med eller flera ett flygföretag på marknaden. Upphandlingen begränsas till flygföretag, vars såkerhetsstandard är känd. Företagen är också måna göra affärer med ekonomiskt om att

Bakgrund, m.m. 27 stabila och kända flygföretag. Utomnordiska flygföretag kontaktas

normalt inte vid upphandling.

Överväganden och förslag 29

3 Förhållandena i Vissa

jämförbara

länder

Enligt sina direktiv skall utredningen jämföra med vad som gäller på området i andra länder. I detta syfte har utredningen tillskrivit de svenska ambassaderna i Danmark, Finland, Frankrike, Nederländ- Storbritannien, Österrike erna, Norge, Tyskland och och anhållit uppgifter hur statsledningens flygtransporter organiseras i om om respektive land. Utredningen har anhållit om att om möjligt följande frågor - besvarade: vem ansvarar för och organiserar de särskilda flygtransporternañ hur finansieras VerksamhetenP; vilka har rätt att utnyttja de särskilda flygttansporternaiä prioriterar mellan vem olika önskemål om att använda flygpIanenP; hur många flygplan disponeras för denna verksamhet och vilken kapacitet har de flygplanstyp, passagerarantal, räckvidd; finns det någon reservkapacitet backup Förekommer det tillfälligt chartrar att man kommersiella flygplan Hur görs i så fall upphandlingen

Uppgifter har inkommit rörande de aktuella länderna med

undantag för Frankrike, där erforderliga upplysningar inte i tid hållits ambassaden till handa. Svaren redovisas i det följande land för land.

3.1 Danmark

Den danska regeringen har ett motto för statsrådens resor: best taenkelig mode. Det finns enligt statsministerns kansli inga centralt skrivna regler för hur ministrarna skall resa. Det kan tänkas att enskilda ministeriet har regler, det är inte något som men statsministerns kansli uppmanar dem till. Vad gäller den danske statsministern avgör hans sekretariatschef på vilket skall företas. Statsministern med SAS i sätt resorna reser Europa och han i Euroclass. reser

30 F örhållandena i vissa jämförbara länder.

Försvarsdepartementet har två Gulfstreamflygplan. l första hand försvarsministern med dem, i andra hand statsministern och i reser tredje hand utrikesministern. Inga andra ministrar kommer i fråga. Om det för statsministern är "best taenkelig mode med att resa chartrat plan beställer sekretariatschefen ett sådant. Statsministeriet utnyttjar härvid en liten krets företag. av Om vid ett officiellt besök statsministerns hustru är inbjuden medföljer hon kostnadsfritt på resan. Statsministern lämnar varje till folkeünget för år en redogörelse de han företagit. resor som Det förekommer ingen diskussion i Danmark om dessa frågor.

3.2 Finland

Utrikesministeriet har avtalat med ett privat bolag om flygtransporter för den högsta statsledningen. Transporterna organiseras beställaren: republikens presidents kansli, statsav rådets kansli eller ministerium i samråd

statsministerns något

med resebyrå, har filial i utrikesministeriet. en som en

Utrikesministeriet betalar via budgetmedel för samtligas del kostnaderna i de fall där fråga är s.k. officiella dvs. om resor, presidentens, statsministerns eller en ministers officiella statseller motsvarande besök. När fråga är t.ex. om en normal resa till EU-möten eller motsvarande, betalas beställaren från resan av egna budgetmedel.

Nu avsedda särskilda flygtransporter kan utnyttjas av republikens president, statsministern och de övriga ministrarna. Av särskilda skäl och i undantagsfall kan de högsta tjänstemännen utnyttja

dessa transportmedel, t.ex. vid resor till stater i forna Östeuropa.

Den högsta statsledningen använder sig dock ofta reguljärflyg. av

Vid behov prioriterar utrikesministeriet mellan olika användare.

Finska staten har inga egna flygplan för den här typen av transporter. Man har träffat avtal med ett bolag som har fyra jetplan: Canadair Challenger 600 räckvidd 5 500 km, 16 passagerare, Bae 125/ Hawker 700 räckvidd 3 800 km, 8 passagerare, Cessna

Citation räckvidd 2 400km, 8 passagerare och Diamond l

räckvidd 1 800 km, 7 passagerare.

Överväganden och förslag 31

Det finns möjlighet att vid behov för normala transporter anlita två bolag inom den privata sektorn. Dessa bolag har motsvarande jetplan och propellerturbinplan.

3.3 Nederländerna

Ansvaret för och samordningen flygtransporter med statsägda av och chartrade flygplan ligger hos koordinatorn för "officiella

statsflygningar the Coordinator Official Government Flights

som är anställd hos generaldirektoratet för civil luftfart inom transportrninisteriet luftfartsmyndigheten. Alla reservationer och bokningar flygtransporter för regeringsledamöterna görs av genom och hos denne koordinator.

De olika ministerierna betalar fast avgift flygtirmne vid en per

användning av statliga plan. Den eventuella mellanskillnaden i

förhållande till den faktiska

kostnaden står transportministeriet

för. Vid användning kommersiella får

ev. av chartrade plan

respektive ministerium stå för hela kostnaden. Beställningen måste dock alltid göras luftfartsmyndighetens försorg. genom

Följande personer är berättigade att använda de statligt ägda planen, nämligen medlemmar av den kungliga familjen preci-

serat samt medlemmar regeringen ministrar och statssekre-

av terare. Statssekreterarna har i Nederländerna ställning som medlemmar av regeringen och eget politiskt ansvarsområde, dvs. ungefär som svenska statsråd som inte är departementschefer. Det kan i något enstaka fall förekomma att andra än ministrar eller statssekreterare kan beställa plan i så fall alltid med men risken att i sista stund bli utan plan på grund prioriteringsav listan. Utanför regeringskansliet finns institutioner ett par som kan utnyttja planen, däribland Centralbanken.

Prioriteringsordningen mellan personer, som önskar utnyttja flygplanen, finns intagen i förordning har beslutats en som av premiärministern, som också fattar eventuella beslut om ändring i prioriteringsordningen.

Följande statsägda flygplan finns tillgängliga: en Fokker 70 VIP räckvidd 3 500 km, 24 passagerare; en Gulfstream G IV räckvidd 7 770 km, 9 passagerare; två Fokker 50 VIP räckvidd

32 Förhållandena i vissa jämförbara länder .

2400 km, 24 29 passagerare; Allouette 3 helikopter

- en

3 passagerare för lokala transporter.

Om inget statsägt flygplan finns tillgängligt får kommersiella flygplan chartras för tillfälligt bruk. Beställningen görs av luftfartsmyndigheten och berört ministerium får stå för kost-

naden.

3.4 Norge

Norska regeringsledamöter kan antingen nyttja Försvarsmaktens Jet Falcon eller hyra privat charterflyg. I båda fallen är det

ansvarigt departement minister tar initiativ till att beställa

som

flyg och avtalat hur skall organiseras.

om resan

Denna specialtransporter används för resmål i Europa

typ av till destinationer i Nordafrika runt Medelhavet. Vid till samt resor

andra Världsdelar, inklusive Nordamerika, flyger man reguljärt.

Utgifterna för regeringsledamöternas bruk charterflyg samt

av

Försvarsmaktens Jet Falcon belastar driftbudgeten, kap. 21. Det konstitutionella ansvaret för belastning anslaget har stats-

av ministern, med statsministerns kansli administrerande organ. som

Fackdepartementen har fått bemyndigande att belasta detta anslag med kostnader för charterflyg och Försvarsmaktens Jet

Falcon utan att statsministerns kontor ser dessa fakturor.

Det är bara ministerns och eventuellt medföljande andra

politikers statssekreterare och politiska rådgivare användning

skall belasta kap. 21. Om andra tjänstemän följer med skall

som kostnaderna för deras resa belasta resp. institutions egen

resebudget med kostnaden motsvarande reguljärt flyg.

Statsministern, utrikesministern och försvarsministern kan i nu

nämnd ordning använda Försvarsmaktens Jet Falcon. I princip har alla regeringsledamöter rätt att beställa charterflyg. Både vad gäller användningen Försvarsmaktens Jet Falcon

av

och beställning av privat charterflyg gäller att departementsråden

chefstjänstemän vid statsministerns kansli skall godkänna

denna. Vid bedömningen godkännande skall lämnas beak-

av om

hur mycket tid kan in användas för andra

tar man som sparas

uppgifter, totalkostnader jämfört med reguljärflyg, vilka flygplatser kan användas m.m. Det skall nu utarbetas skriftliga

som

Överväganden och förslag 33

riktlinjer för vilka kriterier skall ligga till grund för bedömsom ningen av om en specialtransport skall medges.

Försvarsmaktens Jet Falcon år anskaffat för att fullgöra militära uppgifter. Det är således bara restkapaciteten som kan användas för civila flyguppdrag. Flygplanet kan också användas av konungen som har företräde framför de nämnda regeringsledamöterna när det gäller att använda planet.

Vid användning av privatägt kommersiellt charterflyg är det

bara kapaciteten på den privata marknaden utgör begränssom ningen. Regeringsledamöternas användning av charterflyg är så pass begränsad att detta inte har varit något problem.

Man disponerar enbart ett flygplan typen DA 20 Falcon Jet. av Planet tar sju passagerare och har räckvidd på cirka 3 300 km en fyra och en halv timmes flygtid.

Som framgår svaret på föregående fråga disponerar av man endast ett plan för detta ändamål. Huvudregeln i Norge är därför att man använder kommersiellt flyg. Hur detta beställs och betalas framgår på frågorna 1 och av svaren

3.5 Storbritannien

Ansvarig för organiserandet av särskilda flygtransporter i Storbritannien är transportflygledningen i engelska flygvapnet Royal Air Force Strike Command, grupperad i High Wycombe, beläget mellan London och Oxford.

Av det engelska svaret framgår att de olika nyttjarna debiteras timkostnader, som varierar för de olika plantyper finns som tillgängliga under

se

Inte mindre än 16 medlemmar den kungliga familjen

av the

Royal Family är berättigade att använda planen. Samtliga medlemmar av den engelska regeringen, ett betydligt större antal än den svenska har också rätt att använda till- , gängliga plan, liksom underhusets talman. Därutöver är ett ganska stort antal högre statstjänstemän och höga militärer berättigade att använda planen. Dessutom kan även besökande statsöverhuvuden och utländska dignitärer nyttja planen.

2 l8-lll4

34 Förhållandena i vissa jämförbara länder .

En prioriteringsordning finns fastlagd där den kungliga familjen, premiärministern och ministrarna har de främsta platserna. Tillgängliga plan är uppdelade i två grupper; de nu nämnda personerna har förtur till plan i den första En chefsgruppen. tjänsteman i regeringskansliet avgör den inbördes ordningen mellan berörda personer. I övrigt två högre officerare ansvarar för fördelningen.

Normalt disponeras tre BAe 146 räckvidd 1 800 km, 19 ca

passagerare och BAe 125 räckvidd 4 000 km, 7

sex ca passagerare utan bagage. Två jetstream plan är också tillgängliga när de inte används för sina primära syften inom försvaret. Vidare finns två Wessex och två Squirrel helikoptrar tillgängliga. Förutom de nu nämnda planen har premiärministern samt utrikes- och försvarsministrarna rätt att beställa VC10 för en långfarder 40 passagerare i VIP-konfiguration. Planet tas från de tolv militära VC10 disponeras RAF. som av

Vid de tillfällen då det inte finns särskilda flygtransporter tillgängliga och då reguljärt flyg inte kan utnyttjas förekommer det

att kommersiellt flyg charter anlitas. Detta kräver dock särskilt

tillstånd från försvarsdepartementet. Slutligen påpekas från ambassaden att, om inte protokollet eller situationen framförallt tidsförhållandena kräver att statsflygplan används, kostnadsjämförelser alltid görs med reguljärt Elyg.

Tyskland

Under det tyska försvarsministeriet också operativt - men som en del det tyska flygvapnet finns den s.k. flygberedskapen, av - Flugbereitschaft Bundesministerium der Verteidigung. v Denna flygberedskap för huvuddelen de officiella svarar av transporterna i den tyska statens regi för statschefen, egen parlamentet och regeringens medlemmar. Därutöver svarar flygberedskapen i samarbete med det övriga flygvapnet för en rad andra längre transporter åt tyska försvarsmakten och övriga myndigheter. Det kan handla om militära eller civila övningar inom och utom landet, även men om räddningstjänst, humanitär verksamhet och liknande uppgifter. Beredskapen företar dels flygningar på beställning, dels upprätthålls inom Tyskland ett mindre linjenät med regelbundna

Överväganden och förslag 35

flygningar för statsfunktionärer, främst mellan Bonn och Berlin. Flygberedskapens verksamhet spänner således över ett förhållandevis brett fält. Härutöver förekommer officiella VIP-transporter i andra myndigheters regi, främst av den federala gränspolisen Bundesgrenzschutz, har möjlighet att bistå med kortare helikoptersom flygningar inom Tyskland. Särskilt när kortare flygtransporter är aktuella säkerhetsskäl används gränspolisens av resurser. Den militära flygberedskapen emellertid för längre och svarar medellånga flygningar inom och utom Tyskland. Uppgifterna i det följande således denna verksamhet. avser

Kostnaderna ingår som en post i försvarsbudgeten ramanslag. De som är berättigade att beställa enskilda flygningar debiteras inte, utan hela kostnaden täcks inom given budget. Endast vissa eventuella särkosmader, exempelvis Viss förplägnad, debiteras beställaren. Flygningar i den reguljära så kallade linjeverksamheten debiteras resenären med en del motsvarande pris för av resor med Lufthansa. Även journalister, medföljer vid statsbesök som och liknande, debiteras ett delbelopp Lufthansataxan. av Enligt regler, som är under utarbetande, torde även i framtiden flygningar VIP-kretsen och dess gäster täckas över av budgeten. Resenärer för vilkas resa finns ett statligt intresse - torde debiteras hälften Lufthansapriset, medan övriga får av betala fullt kommersiellt pris.

Utnyttjanderätten för VIP-flygningar regleras i en särskild förordning. Denna upptar 32 namn statschefen, förbundskans- lern, ordföranden i författningsdomstolen, 16 ministrar i förbundsregeringen, ordförandena i respektive partigrupp i för-

bundsdagen fem personer, men även ordförandena i de partier

som är representerade i förbundsdagen och dessutom de fyra statssekreterarna i försvarsminisiteriet.

Prioriteringen faller på den ansvarige statssekreteraren i försvarsrninisteriet, i praktiken görs den underlydande men av en avdelningschef. I första hand gäller VIP-förordningen. Därutöver beaktas faktiska omständigheter tidsmoment, möjlighet till annan flygtxansport etc..

örhållandena vissa jämförbara länder 36 F i .

sammanlagt fem Airbus A 310 Flygberedskapen förfogar över två är VIP-inredda med kapacitet för som mest varav - envar 200 passagerare. Härutöver finns ett betydande antal mindre flygplan, varav sju är tvåmotoriga jetdrivna Challenger CL-601 16 passagerare, tre äldre tvåmotoriga jetplan VFW-614 40 passagerare, samt fyra mindre plan Let-L-410 åtta passagerare. Därtill propellerdrivna och

kommer fyra VIP-inredda Bell-helikoptrar fem passagerare

helt nyanskaffade VIP-inredda Puma-helikoptrar 17 tre passagerare. dessutom över ytterligare antal Flygberedskapen förfogar ett helikoptrar och andra flygplan, emellertid knappast är som aktuella för VIP-transporter. Man bör beakta de förhållandevis stora flygresurserna inte att avsedda för den statsledningen och andra centrala enbart är tyska funktioner även för flygberedskapens övriga verksamhet. utan Huvuddelen flygplansflottan är placerad i närheten av av Bonn. och Puma-helikoptrarna har dock hemma- Let-flygplanen stationering i Berlin. Normalt disponeras samtidigt omkring två tredjedelar av den samlade flottan, medan resterande tillgänglig tid avsätts för service. och halv besättning finns schematiskt Omkring en en per flygenhet. flygningarna företas försök Omkring en tredjedel av - trots till optimering utan passagerare. -

kan i regel inte utökas utöver vad angetts Kapaciteten som ovan. Inhyrning flygplan förekommer, men först då tillgänglig kapaav citet inte är tillräcklig och på bekostnad beställaren. Kostav naden för inhyrning täcks således inte inom ramen för flygberedskapens budget. I enstaka undantagsfall har flygvapnets övriga transportvid VIP-flygningar, exempelvis vid statschefens kapacitet använts besök i Afrika, då olika landningsbanors kvalitet inte varit den ordinära flottan. Vid sådana tillfällen har trupptillräcklig för VIP-inredning använts på olika

transportplan Fransall utan

delsträckor. flygberedskapens verksamhet är under Avslutningsvis sägs att översyn, främst med anledning av ett antal uppmärksammade fall där ledande statsföreträdare har utnyttjat möjligheten till tyska VIP-flygningar i förhållandevis stor utsträckning. Det har ifrågadessa flygningar kunnat motiveras med behov i tjänsten. satts om

Överväganden och förslag 37

Ansatsen är att öka kopplingen mellan utnyttjande och kostnad. Några grundläggande förändringar nuvarande av regler uppges emellertid inte vara aktuella. Flygplansflottans kapacitet torde inte komma att ändras. Det är för närvarande inte möjligt att bedöma när nya regler kan komma att träda i kraft.

3.7 Österrike

Inledningsvis påpekas republiken Österrike inte har att någon egen civil flygplansflotta för regeringsledamöternas Vid flygresor resor. inom landet, mycket sällan utomlands, används ibland i speciella fall, t.ex. vid statsbesök eller vid särskilt brådskande fall, militära flygplan. Vid regeringsledamöters eller höga tjänstemäns utlandsresor används allt efter anledning, antal och destination passagerare antingen reguljärt flyg eller chartrade flygplan från kommersiella bolag. I övrigt har följande på frågorna lämnats beträffande de svar aktuella förhållandena i Österrike:

Ansvaret för organisationen och finansieringen har i normala fall den statliga organisation har det övergripande i de som ansvaret, flesta fall presidentens kansli eller ett ministerium.

Betalning sker respektive organisations budget. Eventuellt ur delas kostnaderna med andra organisationer deltar

som andra

ministeriet deltar i ett arbetsbesök etc. som

I normalfallet har förbundsregeringens medlemmar rätt att ta transporter med chartrade plan i anspråk.

Den organisation som har huvudansvaret prioriterar.

Se redogörelsen ovan.

Någon reservkapacitet finns i allmänhet inte. Risken ligger på det i förekommande fall aktuella bolaget; avräkning sker direkt mellan det aktuella ministeriet och flygbolaget.

38 F örhållandena i vissa jämförbara länder .

3.8 Sammanfattande slutsatser

Utan att göra någon värdering anser utredningen att uppgifterna från de tillfrågade länderna kan sammanfattas på följande sätt: Svaren visar på spännvidd vad gäller hur verksamheten är stor organiserad. I samtliga länder förekommer särskilda flygtransporter b1.a. för regeringsledamöter. I allmänhet finns ett eller flera egna flygplan kan användas för ändamålet. Vid behov kompletteras de egna som med chartrade plan; Finland och i det närmaste även resurserna Österrike förlitar sig dock helt sådana plan. I flera länderna har prioritetsordning liknande den i av man en Sverige. Några de tillfrågade länderna har avsatt ganska stora resurser av för och har flygplansflotta med varierande statsflygplan en flygplanstyper.

Överväganden och

förslag 39

Överväganden

och förslag

4.1 Normer för

regeringens användning av statsflygplan och chartrade plan

De mest frekventa användarna av statsflygplanen, liksom av chartrade flygplan inom statsförvaltningen, är statsråden. Detta är naturligt med hänsyn till statsrådsämbetets särskilda

natur och de speciella förhållanden under vilka regeringens medlemmar arbetar.

I 1 kap. 6 § regeringsformen anges att regeringen styr riket. På statsråden vilar alltså ett mycket samlat för stort, ansvar ledningen av landet.

Statsministern leder regeringsarbetet och är regeringens främste företrädare.

Utöver vad som följer det kollektiva för av ansvaret styrelsen av riket har statsråden normalt också för att svara ett departement eller särskilda områden inom ett sådant. Statsrådet bär inom sitt område

det primära ansvaret för att regeringens politik genomförs. Viktiga delar häri är budgetberedningen, utarbetandet av propositioner och skrivelser till riksdagen samt beredningen direktiv för de komav mittéer regeringen tzillkallar. En betydelsefull som uppgift är lagstiftningsarbetet. Statsrådet har också att följa vad förekommer som inom de verk och andra under ansvarsområdet. I organ som sorterar allmänhet faller också antal ett stort förvaltningsärenden på det enskilda statsrådet. Dessa uppgifter medför statsråden i avsevärd att omfattning tas i anspråk för övergripande planering likaväl för som föredragningar, sammanträden och uppvaktningar.

Arbetet i regeringen förutsätter fortlöpande nära kontakter mellan medlemmarna i statsrådskretsen både det på övergripande politiska planet och i särskilda ärenden. Händelser skilda slag, av hemma likaväl utanför riket, och den snabba som utvecklingen i allmänhet påkallar ofta överväganden och ändrade nya dispositioner från regeringens likaväl från de enskilda statsrådens sida. som En huvuduppgift för medlemmarna i regeringen är hålla att kontakten med riksdagen försvara genom att egna förslag, besvara

40 Överväganden och förslag.

interpellationer och frågor samt att i övrigt deltaga i debatter liksom att uppträda inför riksdagsutskotten. Statsråden måste i praktiken alltid beredda att uttala sig och vara vid behov när viktiga händelser inträffar eller akuta problem agera uppkommer inom det ansvarsornrådet. En regeringsannars egna ledamot måste alltså i princip ständigt anträffbar. Statsråden vara behöver över huvud kunna fortlöpande och med kort varsel taget ändra sin planering när detta visar sig påkallat händelseav utvecklingen. Eftersom statsråden i allmänhet intar central plats inom sitt en tillkommer betydande partipolitisk verksamhet både på parti, en riksplanet och, i förekommande fall, den egna valkretsen. Det är viktigt statsråden har breda kontaktytor i hela landet. att Det internationella samarbetet på regeringsnivå blir också allt betydelsefullt. Detta är en följd redan av den allmänna, globala mer utvecklingen. Men det förklaras särskilt Sveriges tillträde till genom EU, i FN och dess fredsbevarande arbete samt av våra engagemang det allt intensiva samarbetet länderna emellan i vårt av mer närområde. Dessa förhållanden har belysts i särskild promeen moria, för utredningens räkning utarbetats inom utrikessom vid promemorian fogade sammanställdepartementet, bil.2. Den ningen över utrikesministerns det internationella engagemang illustration utvecklingen. Även för övriga planet ger en god av statsråd ökar belastningen fortlöpande. Detta gäller särskilt statsministern. Som vidare framgår promemorian kan denna utveckav ling väntas fortsätta under de närmaste åren. För utredningens räkning har också inom statsrådsberedningen utarbetats en beskriver de rutiner tillämpas vid val promemoria som som av färdsätt för statsministerns utrikes bil. Promemorian avser resor, förhållandena sedan hösten 1994, när f.d. statsministern Ingvar Carlsson tillträdde statsminister. Rutinerna har tillämpats på som för statsminister Göran Persson. Även vid denna samma sätt finns fogad sammanställning över de utrikes promemoria en resor respektive statsminister företagit. Till bilden hör att statsråden vanligen även har omfattande representativa uppgifter inom och utom riket. En sida verksamheten statsråd hänför sig till den av som säkerheten. Statsministern står under ständig skyddspersonliga bevakning. Även andra statsråd utsätts från tid till för hot och annan får finna sig i olika restriktioner i fråga sin rörelsefrihet. Det om sagda gäller ibland också vederbörandes anhöriga. Den arbetsbelastningen, frånvaron ostörd fritid och de stora av i pressade levnadsförhållandena för statsråden utsätter även övrigt

Överväganden och förslag 41

deras familjeliv för hårda påfrestningar. Erfarenhetsmässigt kan dessa påfrestningar innebära ett högt pris både för statsrådet och dennes närmaste. Med det sagda har utredningen velat bringa i blickpunkten de mycket pressade förhållanden under vilka en regeringsledamot lever, även om belastningen självfallet är olika stor statsråden emellan och även skiftar från tid till annan. Det är mot denna bakgrund väsentligt att statsråden från statens sida all den service som behövs för ett effektivt utförande ges av uppdraget. Häri ingår, när det gäller resandet, inte endast att skapa tidsvinster i arbetet och att i övrigt underlätta detta utan också att göra det möjligt för statsrådet att leva ett så normalt familjeliv som möjligt. Denna inställning ligger väl i linje med de bedömningar som gjorts i jämförbara länder. I detta hänseende kan erinras om den grundregel som tillämpas i Danmark, nämligen att statsrådens skall företas "best taenkelig mode". Stora har resor resurser sina håll avsatts för det aktuella ändamålet. När det gäller att i praktiken avgöra vilket färdsätt i den som givna situationen bör väljas behöver en rad faktorer vägas in. Till början måste alltid säkerhetsaspekterna beaktas, vid behov en i samråd med eller på initiativ Säkerhetspolisen. Det gäller att av minimera riskerna för statsrådens liv och hälsa. Den aktuella aspekten illustreras i avsnitt 2.3. Av promemorian Användningen av s.k. beslutsfattarflyg inom näringslivet, bil.3, framgår vilken stor vikt säkerhetsaspekterna tillmäts inom den sektorn. Med hänsyn till den hårda belastningen på statsråden utgör också tidsfaktom ett viktigt moment. Möten kan exempelvis utsatta vara på sådana tider att användningen av reguljärt flyg skulle medföra avsevärd tidsförlust. Det kan också förhålla sig så att olika möten ligger varandra så nära i tiden att annat färdsätt än reguljärt flyg måste tillgripas. Ofta måste i ett sent skede uppgjorda reseplaner ändras såväl beträffande restider som resmål. Möten kommer också till stånd med kort varsel, vilket kan medföra att reguljärt flyg inte kan användas. Ett möte skulle helt enkelt inte kunna äga rum om sådant flyg måste tillgripas. En betydelsefull faktor är att statsrådet färdas ett sådant sätt att han eller hon har möjlighet att utan alltför nedsatta krafter ta itu med de uppgifter föranleder som resan. Ett väsentligt moment är även behovet att under resan kunna av ofta tillsammans med medarbetare så ostört som möjligt för- - bereda sig inför kommande möten liksom att i övrigt bereda o. ärenden eller bedriva annat arbete.

42 Överväganden och förslag.

Det kan också vara så att reguljära kommunikationer är alltför dåliga eller t.o.m. obefintliga. De ekonomiska faktorerna är naturligtvis Viktiga, och det kan här finnas skäl att erinra om vad som anges i Regeringskansliets förvaltningskontors riktlinjer för planering av tjänsteresor i regeringskansliet maj 1995:

Färdsättet bör anpassas till uppdragets karaktär och behov med beaktande av kostnadseffektivitet. Inriktningen bör vara att billigaste färdsätt väljs så länge det inte medför hinder att genomföra tjänsteuppdraget effektivaste sätt.

Som framgått av det föregående blir emellertid kostnadsfrågan endast ett de moment som i nu aktuellt sammanhang behöver av vägas in när fårdsättet skall bestämmas. Över huvud varken taget kan eller bör exakta regler uppställas, utan ytterst måste det för statsrådens del bli omdömesfråga vilket fardmedel väljs. en som När det gäller anhörig föreligger inte något särskilt problem om ett beslut föreligger om att vederbörande skall följa med resan. Enligt det senaste regeringsbeslutet den 13 mars 1997 i ämnet kan ett statsråds make nämligen i vissa fall ersättning statsmedel i av samband med deltagande tillsammans med statsrådet vid besök i andra stater eller vid viktigare representation Som m.m. förutsättning gäller att maken har fått Regeringskansliets uppdrag att i sammanhanget delta tillsammans med statsrådet. Ersättning kan betalas uti följande fall:

Ett statsråd har inbjudits att tillsammans med sin make besöka en annan stat. Statsrådet är vård för en gäst som har inbjudits tillsammans med sin make. Statsrådet har inbjudits att tillsammans med sin make delta i ett inhemskt större betydelse. arrangemang av Vad som sagts om make gäller enligt beslutet även sambo.

I övrigt bör i fråga både anhöriga och andra inte om personer, som medföljer som medarbetare åt statsrådet i denna egenskap, gälla att deras deltagande i normalt inte bör medföra att dyrare resan färdsätt används än om statsrådet och dennes medarbetare åkt ensamma. Undantag kan tänkas gälla t.ex. när säkerhetsskäl gör det påkallat. Även till statsråd kan anhöriga vara utsatta för hot. Vidare kan det förhålla sig merkostnaden elimineras så att genom att de medföljande, exempelvis journalister, betalar för sig.

Överväganden och förslag 43

Om ett statsflygplan eller charterplan aktuell art ändå skall av användas synes hinder inte behöva föreligga mot att statsrådet tillåter anhöriga eller andra än sina medarbetare att följa med planet. I fråga om betalningen ansluter sig utredningen till den ordning som gäller enligt regeringsbeslutet den 12 september 1996 om användningen av flygplanen Tp 100 och Tp 102. Där anges att betalningen skall motsvara vad reguljär fullprisbiljett skulle ha kostat. Om det en är uppenbart att passageraren annars skulle ha skaffat en billigare flygbiljett skall i stället priset för sådan biljett läggas till grund för en beräkningen. Vid enkel resa skall hälften av priset för en tur- och returbiljett tas ut. Om en tjänsteresa kombineras med något annat arrangemang skall en fördelning göras och betalning tas ut efter vad som är skäligt. Ett särskilt problem uppställer sig beträffande till och från resor hemorten eller semesterort. Till början bör gälla att annat en en färdsätt än reguljärt flyg, annat allmänt kommunikationsmedel eller eget fordon får användas när säkerhetsskäl gör det påkallat. I övrigt kan användningen statsflygplan eller chartrat plan t.ex. av vara motiverat ett statsråd befinner sig semester och måste ändra om uppgjorda semesterplaner för ett angeläget möte i riket eller utomlands om annat färdsätt inte står till buds i tid, medför stora tidsförluster eller andra olägenheter. Med hänsyn till statsrådens befogade intresse av att leva ett så normalt familjeliv som möjligt synes en förhållandevis generös bedömning motiverad. Ytterst blir det även här en omdömesfråga för statsrådets del. Avslutningsvis kan erinras om att regeringen och de enskilda statsråden är underkastade det konstitutionella följer ansvar som av regeringsformen. Vidare gäller att reseräkningar, fakturor på charterflygningar o. är offentliga handlingar. Kosmadsaspekter och Övriga relevanta omständigheter beträffande reseverksamheten finns alltså till förfogande för allmän insyn. Härtill kommer att räkenskaperna inom regeringskansliet granskas av utomstående revisorer. När det gäller den praktiska hanteringen det naturligt att synes frågan om fárdsättet vägs in som ett moment i den fortlöpande planeringen av statsministerns och övriga statsråds arbete. Det får härvid förutsättas att medarbetarna efter eget omdöme inte endast inhämtar statsrådets önskemål utan även för statsrådet, har det som yttersta ansvaret, anmäler eventuella särskilda problem som uppkommer vid val färdsätt. Som exempel kan nämnas det förhållav andet att exceptionella kostnader sig till känna, att kolliderande ger intressen kvarstår i fråga dispositionen visst flygplan eller att om av speciella svårigheter är för handen om anhöriga eller andra än de nödvändiga medarbetarna skall medfölja.

44 Överväganden och förslag .

Det är intresse att enhetliga principer i möjlig mån tillämpas av inom regeringskansliet. I detta hänseende bör ett samordningsansvar ligga på Statsrådsberedningen.

4.2 Rätten använda

att statsflygplanen

Enligt regeringsbeslut den 12 september 1996, Användningen av flygplanen Tp 100 och Tp 102, skall dessa plan användas för statschefens samt den högsta civila och militära ledningens behov av snabba och säkra transporter. Utredningen finner inte skäl föreligga att föreslå någon ändringi fråga om denna reglering. Huvudregeln bör vara att tillgången statsflygplan tillgodoser de behov som föreligger hos den krets som är behörig att använda sådana plan. Det kan emellertid knappast undvikas, i framtiden lika litet som hitintills, att två eller flera i och för sig berättigade personer behöver samtidigt disponera visst plan. Det kan exempelvis så att vara någon som är placerad längre ner på turlistan än den som reserverat visst plan måste binda sig för för vilken det grund senare en resa, av respektive destinationsorter eller av andra skäl t.ex. resans valör är mer motiverat att det aktuella planet används. Härvid framstår det som naturligt att företrädare för dem berörs i samråd som kommer fram till den lösning i ett helhetsperspektiv ter sig som mest ändamålsenlig. De problem som uppkommit synes hitintills i allmänhet ha kunnat lösas på detta sätt. Praktiska skäl talar dock för att en primär turordning gäller de berättigade emellan. En sådan ordning fanns också j intagen i det beslut j som föregick regeringsbeslutet den 12 september 1996. Någon ändring i sak har inte åsyftats i aktuellt hänseende med det i beslutet. l nya Transportflygenheten på Bromma följer därför den nämnda turordningen enligt följande:

Statschefen Statsministern Talmannen Utrikesministern Statsråd med personskydd

Övriga statsråd

ÖB Försvarsgrenschef.

Överväganden och förslag 45

finner inte skäl föreligga ändra huvuddragen i Utredningen att denna ordning föreslår i det följande vissa förtydliganden och, i men Försvarsmakten, ändring påkallas den nya fråga om en som av ledningsorganisationen inom högkvarteret. emellertid bl.a. från Försvarsmakten framhållits att den Det har skulle underlättas turordningen fanns praktiska tillämpningen om i regeringens beslut om användningen av statsflygplanen. upptagen har förståelse för denna synpunkt och föreslår därför Utredningen för användningen statsflygplanen turordatt som en riktlinje av en in i regeringsbeslut utredningen föreslår. I den ning tas ett nytt som dock beaktas i det särskilda fallet praktiska hanteringen måste att även andra faktorer kan böra påverka turordningen. Under statschefen får i fråga rätten att använda statsflygom HM Drottningen. Rätten att använda statsflygplanen inbegripas myndiga medlemmar det planen bör också tillkomma övriga av

kungliga huset. Såvitt kabinetts- och statssekreterare torde ibland finnas gäller används, när vederbörande leder anledning att statsflygplan t.ex. en delegationsresa eller skall medverka vid ett betydelsefullt samman-

träde utsatts med så kort Varsel eller sådan plats att reguljärt som alltför tidsödande eller opraktiskt. I de fall som flyg ter sig annars särskilt beslut fattas. Vedersagts nu förutsätter utredningen att bör då i i turordningshänseende närmast efter börande princip

statsråden. Vad Försvarsmakten förekommer i turordningen gäller nu överbefälhavaren försvarsgrenscheferna. De finns följd av senare inte kvar i den ledningsorganisationen inom högkvarteret. nya Överbefälhavaren har de chefer i fortsättningen bör upplyst att som statsflygplanen skall förutom överha rätt att förfoga över befälhavaren ställföreträdande överbefälhavaren, general- - vara chefen för ledning krigsförbandsverksamhet i inspektörerna samt av Försvarsmaktens högkvarter, chefen för ledning av grundorganisa-

tionsverksamhet i högkvarteret och chefen för ledning av operativ

Det är överbefålhavaren i och verksamhet i högkvarteret. givet, att inom den aktuella kretsen. Det för sig har högsta prioriteten synes inte erforderligt någon bestämmelse tas in i regeringsbeslutet om att i för de aktuella militära cheferna. Det bör i turordningen övrigt ankomma överbefälhavaren besluta de aktuella stället på att om chefernas rätt att inom den givna ramen förfoga över stats-

flygplanen. redan sig utredningen kunna utgå från att, när Som angivits anser från efter samråd det är motiverat, avvikelser turordningen äger rum företrädare för dem berörs. Ytterst får Statsrådsmed som

46 Överväganden och förslag .

beredningen lösa eventuella problem mot bakgrund samlad av en bedömning av alla relevanta fakta. Med den utredningen föreav slagna organisationen av de särskilda flygtransporterna torde den

praktiska betydelsen av prioritetsordningen minska avsevärt.

Det framstår angeläget som att statsflygplanen kommer till effektiv användning. I den mån ledig kapacitet skulle finnas, bör därför även andra högre departementstjånstemän, verkschefer m.fl. använda planen under förutsättning beslut detta färdsätt att om fattats och resenärerna är införstådda med de, även med kort att varsel, kan stå tillbaka för någon är i som upptagen turordningen. Kostnaderna får debiteras departementet eller myndigheten efter samma normer som gäller för turordningskretsen.

Synpunkter behovet av statsflygplan

Som framgår den tidigare redogörelsen har den ökade interav nationaliseringen och det alltmer pressade tidsschema under vilket

många statsråd arbetar ökat behovet smidiga och snabba av transporter. Ett sätt att åstadkomma förutsättningar härför, redan som valts, är att staten ett komplement till reguljärt som flyg förfogar över egna, för ändamålet lämpliga, flygplan.

Ett de främsta skälen för använda av att statsflygplan är de tidsvinster kan göras. Sveriges geografiska som läge i utkanten av Europa är naturligtvis av betydelse i detta sammanhang. Av central

betydelse är också säkerhetsaspekterna, vilka är särskilt påtagliga för , statschefen, statsministern och de statsråd utöver denne för som - kortare eller längre tid behöver livvaktsskydd. Utredningen anser att innehav av egna flygplan ett betydande ger mått av handlingsfrihet och flexibilitet när det gäller åstadkomma att förutsättningar för dessa flygtransporter. När plan används kan egna också punktligheten öka; risken minskar för förseningar, vilka i fråga om reguljärt flyg blivit allt vanligare på tid. Den främsta senare anledningen härtill torde vara den kraftigt ökade flygtrafiken, vilken

skapat trängsel i luftrummet. Bevekelsegrunderna för förekomsten

av statsflygplan i andra länder ger stöd för denna uppfattning.

I syfte att undvika att de är överdimensionerade egna resurserna kan det nödvändigt ibland vara att komplettera statsflygplanen med chartrade plan. Med sådan ordning torde den största flexibilien teten åstadkommas.

Det är emellertid angeläget statsflygplanen i första hand att utnyttjas maximalt, eftersom kostnaden för inköp planen uppgår av till belopp. Det är också stora viktigt att planen används så mycket

Överväganden och förslag 47

för besättningarna skall kunna upprätthålla sin som möjligt att kompetens.

4.4 Behovet av föreskrifter om användning

av statsflygplanen och om charterflyg inom upphandlingen av regeringskansliet

användningen statsflygplanen Tp 100 Som tidigare nämnts regleras och i regeringsbeslut den 12 september 1996 bil. Tp 102 ett , framstår för utredningen klart att sådana föreskrifter Det som det för vilka flygplanen får användas behövs. När gäller resor som i regeringsbeslutet endast att planen får användas för anges "statschefens och den högsta civila och militära ledningens behov snabba och säkra transporter." av I linje med detta anser utredningen att några detaljerade regler för användningen statsflygplanen inte bör uppställas utan att av avsevärd flexibilitet bör föreligga. Bl.a. för underlätta samordningen planen det ändaatt av synes formulär skapas där beställarna för in de viktigaste målsenligt att ett ändamål, medföljande tjänstemän och uppgifterna om resan tidsschema. Detta formulär bör i fortsättningen alltid användas och normalt finnas tillgängligt hos den har ansvaret för planeringen. som Därmed vinns också den fördelen att insynen i verksamheten underlättas och den kan alltför stor möda utvärderas från att utan tid till annan. När det gäller upphandling charterflyg anser utredningen att av den nuvarande ordningen brister i fråga om samordning. Den synes också ha Varit alltför beroende av t.ex. personförändringar. Det finns därför ett klart behov av tydligare regler och ett sammanhållande ansvar. I avsnittet 2.1 har redovisats vissa fakta tillgången på charterom plan och olika former för upphandling. Med i denna redogörelse och erfarenheterna under utgångspunkt gång föreslår utredningen följande ordning för utredningsarbetets framtiden: och upphandling charterplan när sådana behövs Beställning av för den statsflygplanen utgör bör göras att komplettera resurs som samordnat. Till början framstår det härvid klart att bästa effektivitet en som och service i förhållande till den både i fråga om resursplanering

48 Överväganden och förslag.

berättigade kretsen vinns om ansvaret för tillhandahållandet av statsflygplanen och beställningen av charterflyg är samlat på ett ställe. Därav följer att ansvaret naturligen bör samlas inom Försvarsmakten. En följd samlas blir av att ansvaret att prioritetsordningen får minskad praktisk betydelse.

4.5 till

Förslag organisation av de särskilda flygtransporterna samt synpunkter de olika flygplanstyperna och om

eventuellt behov av ytterligare

statsflygplan

Vid de kontakter utredningen har haft med användarna som av statsflygplanen Tp 100 och Tp 102 har en del synpunkter framförts vad gäller bl.a. räckvidd och komfort. Av promemorian bil. 1 från Statsrådsberedningen framgår att praktiska svårigheter från nd till uppstått till följd tekniska annan av problem m.m., Vilka ger sig till känna beträffande de båda statsflygplanen. En nackdel i fråga tillgänglighet vad gäller Tp 102 om synes vidare att service och reparationer för närvarande inte utförs i vara Sverige. Planet måste därför flygas till USA för nödvändigt underhåll. Till följd härav har det förekommit att planet varit ur drift under förhållandevis långa tidrymder. Även fortbildningen av besättningen sker i USA med de nackdelar detta innebär i fråga om bl.a. tillgång på besättningar. Det har också framkommit att Tp 100 i vissa fall upplevs som förhållandevis långsamt km/

marschfart ca 500 h och med alltför

begränsad räckvidd. Det innebär att mellanlandningar och tankning kan behövas även för inom Europa. Den förhållandevis transporter låga marschfarten innebär att tidsvinsten blir mindre samt att totalkostnaden framstår hög, eftersom den beräknas timme som per och inte efter tillryggalagd sträcka. Det är uppenbart att befintliga flygplanstyper inte de svarar mot behov finns, framför allt vid flygningar som på något längre avstånd i Europa. Önskvärda egenskaper är högre marschfart och längre räckvidd utan mellanlandning än vad Tp 100 har. Utredningen har på annan plats 43 konstaterat att det finns ett behov särskilda för rikets av transporter högsta civila och militära ledning samt att detta behov kommer att öka. Utredningen har

Överväganden och förslag 49

vidare funnit uppenbara fördelar föreligger sådana transporatt om utsträckning det effektivitetsskäl är motiverat ter i så stor som av med flygplan, ägs Starka skäl talar dessgenomförs som av staten. för för särskilda transporter liksom hittills utom att resurser - organiseras inom Försvarsmakten. Inom Transportflygenheten på finns i dag organisation för detta ändamål, Bromma flygplats en vilken bör kunna utvecklas. Nödvändig säkerhet och effektivitet uppnås, enligt utredningens bäst med organisation inom Försvarsmakten. Rutiner mening, en säkra finns. Särskilda undersökningar vad för att flygplanen avser och inhyrda besättningar är inte nödflygplan, bombsökning m.m. kan fallet när flygplan inhyrs från gång till gång. vändiga, vilket vara Resurserna kan även utnyttjas inom Försvarsmakten för försvarets behov. I dag använder både statschefen och regeringen vid vissa tillfällen mindre flygplan för särskilda vid flygvapnets transporter belastning. Genom använda försvarets piloter för statshög att liksom för de särskilda vid belastning flygplanen transporterna stor kan samverkansfördelar uppnås. Piloterna är anställda i Försvarsmakten och får denna tjänst nödvändig flygträning för att genom sin Eftersom grundorganisation redan upprätthålla kompetens. en finns då Försvarsmaktens piloter får nödvändig träning och samt således kostnad kan ställas till förfogande, anser utredutan extra det och i övrigt bästa sättet för åstadningen att billigaste staten att komma säker, effektiv och rationell organisation vad avser sären skilda är uppgiften läggs Försvarsmakten. transporter att föreslår därför Försvarsmakten regeringen Utredningen att av fortsättningsvis organisera och genomföra ges i uppdrag att även särskilda flygtransporter för rikets högsta civila och militära ledning. Vidare bör Försvarsmakten i uppdrag att planera för utökad ges en kapacitet. Denna planering bör utgå från följande riktlinjer: Kapaciteten bör ökas. Det kan ske genom att ytterligare flygplan anskaffas eller flygplan leasas för längre tid. Den senare genom att metoden kan ha den fördelen att ett plans lämplighet kan prövas innan binder sig för gott för detta. Motsvarande gäller när man resursbehovet ökar tillfälligt, t.ex. när Sverige innehar ordmer förandeskapet i EU. Försvarsmakten bör välja en typ av flygplan som medger transporter till huvudstäderna inom EU utan mellanlandning. Försvarsmakten skall eftersträva att sådana typer av flygplan väljs där driftssäkerheten är dokumenterad och där huvuddelen av service och vidareutbildning personal kan utföras i Sverige. av

50 Överväganden och förslag.

Inriktningen bör vara att minska antalet fabrikat och modeller för att rationalisera underhåll, service och antalet flygplan, som kräver specialutbildning piloter. av Organisationen bör byggas så att kan utnyttjas upp resurserna även för andra ändamål än transporter statschefen och av regeringens medlemmar. Försvarsmakten skall också ha ansvaret för att tillhandahålla chartrade flygplan när de inte förslår till att tillegna resurserna godose efterfrågan flygtransporter. Riktlinjerna för denna verksamhet bör så utformade att Försvarsmakten i möjlig mån vara kan iaktta normala upphandlingsregler jfr upphandlingslagen. Det är angeläget att ansvaret för transportorganisationen ligger på tillräckligt hög nivå inom Försvarsmakten och att organisationen inte blir för sårbar, vid personförändringar. ex. Enligt riksdagens beslut om Försvarsmaktens verksamhet för budgetåret 1998 prop. 1997/98:1, utg.ornr. bet 1997/98FöU1, rskr. 1997/ 98:82, regeringsbeslut 1997-12-18 Försvarsdepartementet, skall Försvarsmakten under budgetåret påbörja flyttning av flygtransportresurserna på Bromma till Uppsala. Enligt Försvarsmaktens planering beräknas flyttningen genomförd i början vara av år 2000. Mot bakgrund av vad utredningen tidigare anfört föreslås att, sådan flyttning försämrar servicenivån för dem om en som använder statsflygplanen, flyttningen ånyo övervägs och eventuellt omprövas i ljuset de förslag utredningen har framfört. av Med den utredningen föreslagna organisationen kommer av tillhandahållandet både statsflygplanen och chartrade flygplan att av skötas Försvarsmakten. Berättigade äger rätt att beställa av personer plan och kommer att tillhandahållas sådana. Detta innebär ett optimalt utnyttjande av flygplansresursema. Kostnaderna i kronor räknat kan beräknas öka lösning om en väljs i linje med vad utredningen har föreslagit. Enligt utredningens uppfattning blir emellertid vid en helhetsbedömning den föreslagna lösningen den mest kostnadseffektiva jämfört med andra alternativ.

4.6 Vissa

försäkringsfrågor

Enligt direktiven skall utredningen samråda med Kammarkollegiet när det gäller passagerares försäkringsskydd och rätt till skadeersättning. I regeringsbeslutet 1996-09-12 om användningen flygplanen av Tp 100 och Tp 102 finns bestämmelser i 13-16 om försäkringsskydd för passagerare och deras rätt till skadeersättning.

Överväganden och förslag 51

I enlighet med föreskrifterna i beslutet har Kammarkollegiet senast 1997-12-08 träffat överenskommelse med Försvarsmakten ersättningsskyldighet för skada beräknad enligt reglerna i 9 kap. om luftfartslagen 1957:297 gällande medföljare på flygplanen Tp 100 och Tp 102 eller ersättande Överenskommelsen flygplan. gäller för sådana personer som i 14 och 16 i det nämnda regeringsavses beslutet. Utredningen har uppmärksammats på att uttrycket "ersättande flygplan" avser endast sådant plan som sätts in i stället för Tp 100 eller Tp 102 när dessa är på service eller reparation. Däremot gäller överenskommelsen inte för sådana flygplan som tas i anspråk för att tillgodose behov flygtransporter inte kan täckas med Tp 100 av som och Tp 102. Det nya regeringsbeslut som utredningen föreslår bör kompletteras och förtydligas för det fall att Försvarsmakten använder andra eller flera plan än de nu nämnda för flygtransportema. Om Försvarsmakten i framtiden leasar flygplan komplesom ment till de egna torde gälla att Försvarsmakten som huvudman för transporter med ett sådant plan har för jfr 9 ansvar passagerarna kap. 1 § luftfartslagen. Kammarkollegiet har upplyst att ersättningsskyldigheten kan försäkras på motsvarande sätt gäller för som Försvarsmaktens egna plan. Ytterligare precisering av ansvarsförhållandena torde kunna återfinnas i det kommersiella avtalet mellan ägaren av det leasade planet och Försvarsmakten.

Ägaren av ett leasat flygplan kan även tänkas ställa anspråk på

kaskoförsäkring planet i fråga. Kammarkollegiet har upplyst att av myndigheten har möjlighet att erbjuda s.k. Egendomsskydd, Försäkring av luftfartyg i statlig verksamhet, i ett sådant fall.

1 Bilaga

PM från Statsrådsberedningen, utrikesenheten.

Statsministerns utrikes resor med flyg

Nedan följer beskrivning de rutiner tillämpats vid val

en av som av

färdsätt för statsministerns utrikes resor. Beskrivningen har tillämp-

lighet fr.o.m. oktober 1994 d.v.s. när Ingvar Carlsson tillträdde som statsminister. De har tillämpats sätt för Göran Persson.

samma

I bilagor visas samtliga utrikes för Ingvar Carlsson och

engagemang Göran Persson. De har medfört utomlands har engagemang som resor

markerats. Av uppställningen framgår att antalet utrikes resor varit mycket stort. För Ingvar Carlsson uppgick de under knappt två år till

31 st och för Göran Persson 57 st under drygt två år.

Utrikes för statsministern planeras i princip med ungefär ett

resor

halvårs framförhållning. I praktiken har dock framförhållningen blivit

betydligt kortare. Ändringar i resmål, restider m.m. sker hela tiden. EU-

medlemskapet har inneburit att inslaget korta besök i EU-

av

huvudstäderna på kort varsel har ökat. Det intensifierade Östersjö-

samarbetet har haft effekt korta besök görs med kort

samma -

framförhållning.

Vid val färdsätt görs följande överväganden:

av

Med jämna mellanrum gång i halvåret diskuteras stats-

- ca en -

ministerns utrikesresor med ansvariga RPS/Säk. Syftet med

genom-

gången är huvudsakligen att hjälpa RPS i planeringen livvakts-

av

skyddet frågor rörande säkerhet vid diskuteras också.

men resorna

Utfallet dessa diskussioner utgör ett viktigt element i det val

av av

färdsätt sedan görs på SB. Andra element i prövningen färdsätt

som av

är snabbhet, flexibilitet vidändrade planer, behov genomgång och

av

förberedelser under resan samt de ekonomiska aspekterna. Slutsatserna har i stort sett utan undantag varit att samtliga ovanstående faktorer pekat på att bör företas i eget flyg vid resor

resan

54 Bilaga 1

inom Europa, vilket normalt betyder något de två statsplan av som bl.a. regeringen disponerar. Vid utanför Europa har prövningen inte alltid givit resor samma resultat. Således företog Ingvar Carlsson samtliga sina utomeuropeiska resor i eget flyg Sydafrika, New York och Jerusalem. Göran Persson har företagit till Kina, Washington och New York två i

resor ggr eget

flyg. Resor till Guatemala och Chile har däremot företagits med reguljärt flyg. I de två sistnämnda fallen var det främst resetekniska skäl som avgjorde till förmån för reguljärt flyg. Resa med statsplan hade inneburit övernattning på vägen för besättningen möjlighet till att ge nödvändig dygnsvila. Restiden hade således blivit avsevärt mycket längre än med reguljärt flyg och omöjliggjort ett genomförande av de program som planerades. Som tidigare framhållits har resorna regelmässigt företagits i något de två statsplan som regeringen disponerar. För statsministern har av det i allmänhet inneburit resa med Gulfstream-planet utanför Norden och i övrigt ömsom SAAB 340 och Gulfstream inom Norden. I ett antal fall har det dock visat sig att regeringens plan inte varit tillgängliga för en planerad resa. l de allra flesta fallen har detta berott på tekniska problem med Gulfstream-planet eller att en planerad service på planet inte blivit klar i tid. I ett fall Göran Perssons till - resa New York i okt/ 1997 det i relativt god tid i förväg känt nov - var att statsplanet inte skulle kunna utnyttjas. Nedan följer en redovisning av de olika tillfällen som flygplan därför hyrts in och orsaken till detta:

1995-01-26 Resa till Zürich, deltagande i World Economic Forum Gulfstream drabbad tekniskt fel, - av SAAB 340 användes kungahuset av 1995-11-06-07 Resa till Tel Aviv, t.o.r. med anledning av prem. min. Rabins begravning Gulfstream drabbad tekniskt fel dagen före av avresa. 1996-06-20 Resa till Florens, EU-toppmöte Gulfstream drabbad tekniskt fel dagen före av avresa, SAAB 340 användes även för Florensresa sammanlagt 20 personer deltog. 1996-10-24 och 27 Resa till Reykjavik och New York - Gulfstream inte klar i beräknad tid från årlig översyn, meddelat med två dagars varsel. 1996-12-25 Anslutningsresa Malmö London i samband med besök i Guatemala, reguljär förbindelse

Bilaga 1 55

saknades, resan fortsattes med reguljärflyg från London, regeringsplanen tillgängliga juldagen.

1997-04-21 Resa till Mariehamn t.o.r.för Östersjömöte

militärt får landa Åland. luftfartyg 1997-04-14 Resa till Helsingfors t.o.r., samtal med Finlands statsminister Kungahuset använde ena planet, det andra drabbades av tekniskt fel dagen före avresa. 1997-10-29 och 11-04 Resa till New York t.o.r., samtal med FN:s gen.sekr. Gulfstream ordinarie tekm.m. nisk översyn. 1997-11-12 Resa till London t o samtal med Stobritanniens premiärminister Gulfstream drabbades tekniskt fel dagen före avresa, ett av användande SAAB 340 hade inneburit att av programmet i London inte hade kunnat genomföras som planerat.

I samtliga ovanstående fall visade det sig inte vara ett möjligt alternativ att använda regeringens SAAB 340. Detta plan saknade i vissa fall de tekniska förutsättningarna för att kunna genomföra flygningen eller var för långsamt. Eftersom det ofta med mycket kort varsel stod klart att Gulfstream-planet inte kunde användas, det inte möjligt att anpassa var programmet i det land besöktes till det långsammare färdsättet. som

Vid upphandling av inhyrt plan har tillämpats:

följande

Vid de första fall inhyrning rum 1995 och 1996 av som e förmedlades denna tjänst de för regerings lanet ansvariga F 16. av Framförhållningen extremt kort och möjliggjorde inte någon norvar mal upphandling. Dessutom gjordes bedömningen att det av säkerhetsskäl inte var lämpligt att göra en alltför vid förfrågan. I samband med personalbyte under 1996 bland de för regeringens flygtjänst ansvariga på F 16 försvann möjligheten att på samma sätt tidigare få förmedlat inhyrning privata plan. SB:s utrikesenhet som av gjorde i förebyggande syfte viss kartläggning marknaden för en av förmedling av privata plan. Det visade sig därvid att en del av de flygmäklare kontaktades använde förfrågan från SB på ett mindre som lämpligt sätt. Man gjorde reklam" för att statsministern planerade att utnyttja det företaget. I ljuset detta gjordes bedömningen att en egna av speciell flygrnäklare borde användas för upphandling de aktuella av tjänsterna. Till denna mäklarñrma Dunells hade den tjänsteman - -

56 Bilaga J

flyttat som tidigare ansvarat för bokningsverksamheten för regeringsplanen på F 16. Det aktuella förfaringssättet ansågs utgöra viss en garanti för att kunskapen om hur statsministern färdades inte skulle spridas på ett ur säkerhetssynpunkt olämpligt sätt. Som framgår ovanstående uppräkning framförhållningen vid av var inhyrning av privata plan utomordentligt kort. Det handlade om att rädda viktig hade fått ställas in. Normal upphanden resa som annars lingsprocedur med tre anbud kunde då inte följas eftersom det ofta helt enkelt inte fanns än ett alternativ att tillgå. mer Vad gäller New York-resan i okt/nov-97 fanns tidigare nämnts som en något längre framförhållning. Mot bakgrund de tidigare nämnda av dåliga erfarenheterna med andra mäklare ombads Dunells att begära in tre anbud Vilka sedan prövades SB. Lägsta tillgängliga anbud av antogs.

Sammanfattande bedömning:

Sveriges statsminister har i och med vårt EU-medlemskap och en

aktivering av Östersjösamarbetet kommit att behöva resa i ännu

en större utsträckning än tidigare. Arrangemanget med flygplan som statsministern kan utnyttja för detta ändamål har blivit förutsättning för en att ett intensivt utbyte med främst länder på vår kontinent skall egen kunna genomföras. Ordningen med regeringsplan har i många stycke fungerat utmärkt inte minst eftersom statsministern har prioriterad - en ställning och endast är förhindrad att utnyttja planen när kungafamiljen behöver disponera dem. Svagheten i systemet är att det är känsligt för störningar. Oftast är det enda möjliga alternativet för statsministern utnyttja det att snabbgående Gulfstreamplanet. När tekniska problem uppstår vilket är oundvikligt finns ingen bra "back-up"-möjlighet. Detta problem kommer ytterligare att accentueras när Sverige övertar ordförandeskapet för EU under första halvåret 2001 och det därmed sammanhängande deltagandet i den s.k. trojkan under de två halvårsperioder som ligger kring ordförandeperioden.

Lars Danielsson

Bilaga I 57

Carlssons utrikes aktiviteter 1994-10-07 1996-03-21 Ingvar -

Datum med fet stil utrikes resa.

1 994

7 oktober Överläggningar och middag med Luxemburgs

premiärminister Jacques Santer i Stockholm.

i SPD:s valrörelseavslutning i Berlin 14 oktober Deltagande

oktober i med The Commission 15-16 Deltagande möte on Global Governance i Geneve

17-18 oktober Besök i Norge för överläggningar med statsminister Gro Harlem Brundtland

november Besök och överläggningar med Lettlands 22 av premiärminister Maris GaiJis

Besök i för överläggningar med 30 november Köpenhamn Danmarks statsminister Poul Nyrup Rasmussen

december i ESK:s toppmöte i Budapest. I 5-6 Deltagande anslutning till mötet bilaterala samtal med från Estland, Lettland, Litauen och presidenterna Makedonien premiärministrarna från samt Belgien och Canada.

december i ESP:s partiledarmöte i Essen 7-8 Deltagande

9-10 december Deltagande i EU:s toppmöte i Essen

12 december Besök och överläggningar med av Yassir Arafat och Shirnon Peres fredspristagarna

Besök i för överläggningar med presi- 14-15 december Helsingfors dent Martti Ahtisaari och statsminister Esko Aho

58 Bilaga 1 SOU 1998:81

12-13 januari Besök och av överläggningar med FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali 13 januari Samtal med Frankrikes utrikesminister Alain Juppé

17 januari Samtal med talmannen i Europarådets parlamentariska församling, Miguel Martinez

26-29 januari Deltagande i World Economic Forum i Davos

29 januari Nordiskt statsministermöte i Köpenhamn

1-2 februari Besök i London för samtal med Storbritanniens premiärminister John Major samt utrikesminister Douglas Hurd

9 februari Samtal med Ungerns utrikesminister

14 februari Samtal med Storbritanniens utrikesminister Douglas Hurd

14 februari Samtal med Rysslands utrikesminister

18-24 februari Besök i Sydafrika och Namibia för överläggningar med president Nelson Mandela och president Sam Nujoma

26-28 februari Deltagande i Nordiska rådets session i Reykjavik

1 mars Deltagande i ACC Forum i Wien samtal samt med förbundskansler Franz Vranitzky

6-7 Deltagande i ESP:s mars kongress i Barcelona

8 mars Samtal med IMF-chefen Camdessus

8mars Samtal med rektorn för FN-universitetet de Souza

Bilaga 1 59

Deltagande i sociala i Köpenhamn. I 11-12 mars toppmötet anslutning till mötet bilaterala samtal med presidenterna från Bulgarien, Etiopien, Ukraina och Colombia samt premiärministrarna från Mongoliet, Luxemburg och Bangladesh. Nordiskt toppmöte med Sydafrikas president samt lunch för ett antal latinamerikanska presidenter

13-17 mars Besök av och överläggningar med Ugandas president Museveni

29 mars Överläggningar med Polens president Lech

Walesa

Samtal med den ryske presidentens MR-rådgivare 29 mars Kovaljov

4 april Besök i Estland för överläggningar med premiärminister Tarand, president Men samt regeringsbildaren Vähi

6 april Besök i Litauen för överläggningar med premiärminister Slezevicius och president Brasauskas

11 april Samtal med Australiens utrikesminister Evans

18-19 april Besök i Ryssland för överläggningar med president Jeltsin, premiärminister Tjernomyrdin och talmannen Rybkin

27 april Överläggningar med Finlands statsminister

Lipponen

3 maj Samtal med Luxemburgs utrikesminister Poos

8 maj Lunchsamtal med ordföranden i Portugals socialistparti Guterres

9 maj Lunch för EU-ambassadörerna i Stockholm

60 Bilaga 1

12 maj Samtal med ordföranden i EU-kommissionen Santer

17 maj Besök i Tyskland för överläggningar med förbundskansler Kohl samt SPD-ledaren Scharping

19 maj Besök i Lettland för överläggningar med premiärminister Gailis och president Ulmanis

29 maj Överläggningar med Portugals premiärminister

Cavaco Silva

29 maj Samtal med

Schleswig-Holsteins Europaminister

Gerd Walter

7 juni Överläggningar med Vietnams premiärminister

Vo Van Kiet

9 juni Arbetsmiddag med EU:s stats- och regeringschefer i Paris

13 juni Lunch med FN:s flyktingskommissarie Sadako Ogata

16 juni Samtal med Ungerns premiärminister Gyula Horn i Budapest i samband med lOKzs möte

17 juni Samtal med PLO:s "utrikesminister" F eisal Husseini och Israels vice utrikesminister Yossi Beilin

25 juni Deltagande i ESP:s partiledarmöte i Valbonne, Frankrike

26-27 juni Deltagande i EU:s toppmöte i Cannes

28 juni Besök i Strasbourg samt anförande i Europarådets parlamentariska församling

Bilaga 1 61

29 juni Samtal med Kinas Vice premiärminister Li Lanqing

14-16 Nordiskt statsministermöte på Grönland augusti

11 september överläggningar med Estlands president Lennart

Meri

22-23 Informellt EU-regeringschefsmöte på Mallorca september

2 oktober Lunch med Europaparlamentets talman Klaus Hänsch

10-11 oktober Deltagande i SAMAK:s ordförandemöte i Helsingfors

13 oktober Deltagande i tyska SPDzs jubileumsmanifestation i Bonn med anledning av FN:s SO-årsjubileum

16 oktober Överläggningar med Lettlands president Guntis

Ulrnanis

19 oktober Anförande Utrikespolitiska institutet med anledning av FN:s SO-årsjubileum

20-24 oktober Besök i New York med anledning FN:s 50av årsjubileum. Möte med kommissionen för globalt samarbete. Möte med ordförandena iYale / Ford- Camegiekommissionen. Samtal med FN:s samt generalsekreterare. Bilaterala samtal med presidenterna från Mexico och Brasilien, premiärministrama från Canada och Pakistan ordföranden i PLO. Möte mellan de samt nordiska statsministrarna och Sydafrikas president. Reformtoppmöte med 16 stats- och regeringschefer. Anförande Council on F oregin Relations.

2 november Samtal med Finlands president Martti Ahitsaari

62 Bilaga I

6 november Deltagande i begravning premiärminister

av

Rabin ijerusalem. Samtal med t f premiärminister

Peres.

12-14 november Deltagande i Nordiska rådets session i Kuopio,

Finland. Nordiskt statsrninisterrnöte.

14 november Middag för styrelsen för IDEA i Sagerska huset

21 november Överläggningar med Lettlands president Algirdas

Brazauskas

4 december Anförande på norska Nobelinstitutet i Oslo samt

middag med statsminister Gro Harlem

Brundtland

7 december Arbetslunch med EU-ambassadörerna i Stockholm

8 december Överläggningar med Spaniens premiärminister

Felipe Gonzalez inför EU-toppmötet

12 december Lunch med fredspristagaren Joseph Rotblat och

sekr. för Pugwashrörelsen

gen

14 december Deltagande i ESPzs partiledarmöte i Madrid

14 december Deltagande vid presentation den spanska

av

översättningen av kommissionsrapporten

15-16 december Deltagande i EU:s toppmöte i Madrid

11-12 januari SAMAK:s ordförandemöte i Stockholm

1 6 januari Samtal med Italiens utrikesminister Susanna

Agnelli

25 januari Samtal med ordföranden i Lettlands socialdemokratiska parti

SOJ 1998:81 Bilaga 1 63

29 januari Samtal med Israels samordningsminister Yossi

Beilin

30 januari Överläggningar med Palestinas president Yassir

Arafat

30 januari Anförande säkerhetspolitik Folk och

om Försvar, Sälen

5 februari Överläggningar med Ungerns premiärminister

Gyula Horn

14-15 februari Besök i London för ordförandemöte i

kommissionen för globalt samarbete samt

anförande på svensk-brittiska handelskammaren

22 februari Samtal med ministerpresidenten i delstaten Sachsen Kurt Biedenkopf

26 februari Samtal med Burundis premiärminister Antoine

Nduwayo

temasession i Köpenhamn.

4-5 mars Nordiska rådets

Samtal med Danmarks statsminister Poul Nuryp

Rasmussen

Göran Perssons utrikes aktiviteter 1996-03-22 1998-05-17 - Datum med fet stil utrikes resa.

7 996

28-29 ESP-partiledarmöte samt möte med Europeiska

mars Rådet Turin

Meri

10 apr Besök i Estland för samtal med president och premiärminister Vähi

med

17 apr Besök i Danmark för överläggningar

statsminister Nyrup Rasmussen

64 Bilaga 1

24 apr Besök i Finland för samtal med president Ahtisaari och överläggningar med statsminister Lipponen

26 apr Överläggningar i Stockholm med EU-

komrnissionens president Santer

2 maj Överläggningar i Stockholm med Rysslands

premiärminister emomyrdin

3-4 maj Östersjöländernas regeringschefskonferens i

Visby

8 maj Överläggningar i Stockholm med Pakistans

premiärminister Bhutto

13 maj Samtal i Stockholm med Shanghais borgmästare Xu

13 maj Samtal i Stockholm med Bolivias president Sanchez de Lozada

13 maj Besök i Norge för överläggningar med statsminister Gro Harlem Brundtland

15 maj Arbetslunch i Stockholm med ESP:s ordförande Rudolf Scharping

19-20 maj Besök i Portugal för överläggningar med premiärminister Guterres samt anförande på svensk- portugisiska handelskammaren

20-21 maj Besök i Frankrike för samtal med president Chirac samt arbetslunch med premiärminister Juppé

29 maj Samtal i Stockholm med Norges statsminister Gro Harlem Brundtland

30 maj Arbetslunch i Stockholm med Makedoniens president Gligorov

Bilaga 1 65

30 maj Samtal i Stockholm med OAU:s generalsekreterare Salim

31 maj överläggningar på Harpsund med Finlands

statsminister Lipponen

1 juni överläggningar på Harpsund med Belgiens

premiärminister Dehaene 3 juni Besök i Lettland för samtal med president Ulmanis samt överläggningar med premiärminister Skele

4 juni Överläggningar i Stockholm med Singapores

premiärminister Goh 5 juni Samtal i Stockholm med Kinas vice premiärminister Zou 5 Möte med de utländska Stockholmsambassadörerna 11 juni Lunch med EU-ambassadörema i Stockholm inför toppmötet i Florens 14 juni Föredragning inför EU-nämnden inför toppmötet i Florens 14 juni Besök i Litauen för överläggningar med premiärminister Stankevicius 20-22 ESP-partiledarmöte samt Europeiska rådets möte i juni Florens 22 juni Samtal i Florens med Litauens president Brazauskas 28 juni Redovisning inför EU-nämnden efter toppmötet i Florens

3 18-1114

66 Bilaga 1

1 juli Besök i Tyskland för överläggningar med förbundskansler Kohl

5 aug Samtal i Stockholm med Estlands president Meri

5-6 aug Besök i Washington för samtal med USA:s president Clinton 7 aug Besök i Helsingfors för överläggningar med Finlands statsminister Lipponen

26 aug Nordiskt statsministermöte i Helsingfors

29 aug Arbetsmiddag i Stockholm med Estlands premiärminister Vähi

5 sept Samtal i Stockholm med Ukrainas utrikesminister Udovenko

12 sept Samtal i Stockholm med Norges utrikesminister Godal

19-20 sept Besök i Warszawa för överlä med Polens ar premiärminister u v n Cimoszewicz u o och samtal med president Kwasniewski

21-24 sept Besök på Island för överläggningar med statsminister David Oddsson

24-26 sept Besök i New York för anförande på Foreign Policy Associadon, anförande i FN:s generalförsamling och samtal med FN:s generalsekreterare Boutros Ghali, Bosniens president Izetbegovic, Colombias president Samper samt Sloveniens premiärminister Dmovsek

30 sept Samtal i Stockholm med Europaparlamentets talman Hänsch

1 okt Samtal i Stockholm med Ungerns president Göncz

Bilaga 1 67

2 okt EU-tal Olof Palmes Internationella Centrum i Stockholm

50kt ESP-partiledarmöte samt extra EU-toppmöte i Dublin

10 okt Redovisning i riksdagen efter EU:s extra toppmöte i Dublin

14 okt SAMAK:s ordförandemöte i Helsingfors

29-30 okt Besök i Moskva för överläggningar med Rysslands premiärminister Tjernomyrdin och samtal med presidentens stabschef Tjubais

2-7 nov Besök i Kina för överläggningar med premiärminister Li Peng samt samtal med president jiang Zemin och Shanghais borgmästare Xu Kuangdi

7-9 nov Besök i Hongkong för anförande på svenska handelskammaren samt samtal med guvernör Patten

13 nov Samtal i Stockholm med Sydafrikas vicepresident Mbeki

26 nov Överläggningar i Stockholm med Irlands premiär-

minister Bruton

26 nov Överläggningar i Stockholm med Norges stats-

minister Jagland

2-3 dec Deltagande i OSSE:s toppmöte i Lissabon och samtal med Estlands president Meri

6 dec Föredragning i EU-nämnden inför EU:s toppmöte i Dublin

6 dec Samtal med Szt Petersburgs borgmästare Jakovlev

68 Bilaga 1

11 dec Lunch med EU-ambassadörema i Stockholm

inför EU:s toppmöte

12-14 dec ESP-partiledarmöte samt EU:s toppmöte i

Dublin

14 dec Samtal i Dublin med Lettlands premiärminister

Skele

17 dec Information till riksdagen om EU-toppmötet i

Dublin

25-31 dec Besök i Guatemala för deltagande vid fredsavtals-

undertecknandet

8jan Samtal med kinesiska dissidenter

8jan Samtal med Nederländernas utrikesminister

van Mierlo

14 jan Besök i Haag för överläggningar med premiär-

minister Kok

16-17 jan SAMAK:s årsmöte i Oslo

28 jan Samtal med Frankrikes utrikesminister

de Charette

29 jan Samtal med det polska utrikesutskottets

ordförande Geremek

3 febr Besök i Wien för överläggningar med förbunds- Klima och samtal med president Klestil

kansler

3-4 febr Besök i Luxemburg för överläggningar med premiärminister Juncker

Bilaga 1 69

10 febr Överläggningar i Stockholm med Litauens

premiärminister Vagnorius 11 febr Informell arbetsmiddag i Stockholm med Finlands statsminister Lipponen 25-26 Besök i Bosnien för samtal med president- och febr ministerrådet samt den svenska bataljonen 28 febr Samtal i Stockholm med Estlands president Meri 11 mar Samtal i Stockholm med generalsekr i World Jewish Congress, Isaac Singer 25-26 mars Besök i Rom för samtal med premiärminister Prodi och PDS-ledaren DAlema

3 apr Överläggningar i Stockholm med Sloveniens

premiärminister Drnovsek

9 apr Överläggningar i Stockholm med Lettlands

premiärminister Skele 11 apr Samtal i Stockholm med Kinas vice premiärminister Wu Bangguo

15 apr Överläggningar i Stockholm med Estlands

premiärminister Siiman 15 apr Samtal i Stockholm med Irlands president Robinson

16 apr Anförande på Östersjöseminarium i Tammerfors

21 apr Deltagande i SAMAK-seminarium om Östersjö-

frågor i Mariehamn

14 maj överläggningar i Stockholm med Polens premiär-

minister Cirnoszewicz

4 18-1114

70 Bilaga 1

20 maj Överläggningar i Stockholm med Islands stats-

minister Oddsson

23 maj Informellt EU-toppmöte i Noordwijk, Nederländerna

26 maj Samtal Harpsund med ryska federationsrådets talman Strojev

4 juni Överläggningar i Stockholm med Greklands

premiärminister Simitis

5 juni Överläggningar i Malmö med Nederländemas

premiärminister Kok

5-7 juni ESP-kongress i Malmö samt samtal med Storbritanniens premiärminister Blair och Frankrikes premiärminister Jospin

9 juni Arbetslunch med Stockholms EU-ambassadörer inför EU-toppmötet

13 juni Föredragning för EU-nämnden inför EUtoppmötet i Amsterdam

15-17 ESP-partiledarmöte samt EU-toppmöte i Amsterdam juni

18 juni Invigning av Sverighuset i Szt Petersburg

26 juni Nordiskt statsministermöte i Bergen samt nordiskt möte med Japans premiärminister Hashimoto

8-9 NATO /EAPR-toppmöte i Madrid

Besök i Polen Wroclaw-området för besiktning 7 aug av översvämningskatastrof tillsammans med premiärminister Cimoszewicz

Bilaga 1 71

10 aug Överläggningar på Harpsund med FN:s

generalsekreterare Annan

24 aug Överläggningar på Harpsund med Luxemburgs

premiärminister juncker

Arbetslunch i Stockholm 25 aug med Schweiz°s president Koller

4-5 sept Besök i Lausanne i samband med Stockholms kandidatur till sommar-OS 2004

17 sep Överläggningar i Stockholm med Spaniens

premiärminister Aznar

22 sep Besök i Bryssel för samtal med EUkommissionens ordförande Santer och NATO:s generalsekreterare Solana

24 Samtal i Stockholm med Österrikes president sep Klestil

10 okt Besök i Strasbourg för deltagande i Europarådets toppmöte samt bilaterala samtal med Tjeckiens president Havel, Ukrainas president Kutjma och Irlands premiärminister Ahern

14 okt Samtal i Stockholm med Turkiets Vice premiärminister Ecevit

20 okt Överläggningar i Stockholm med Lettlands

premiärminister Krasts

23 okt Samtal i Stockholm med Bosnien-samordnaren Westendorp

23 okt Anförande i Stockholm vid Europeiska

Investeringsbankens Östersjöseminarium

72 Bilaga 1

30 okt-4 nov Besök i New York för samtal med FN:s generalsekreterare samt anföranden och möten Wall Street mm

Besök i Helsingfors för nordiskt och nordisk- 9-10 nov baltiskt statsministermöte samt deltagande i Nordiska rådets session

Besök i London för överläggningar med premiär- 12 nov minister Blair

20-21 nov ESP-partiledarmöte samt extra EU-toppmöte om sysselsättning i Luxemburg

24 nov Överläggningar i Stockholm med Lettlands

president Ulrnanis

2-4 dec Överläggningar m m i Stockholm med Rysslands

president Jeltsin

5 dec Föredragning för EU-nämnden inför EUtoppmötet i Luxemburg

8 dec Arbetslunch i Stockholm med Luxemburgs premiärminister juncker inför EU-toppmötet

8 dec Möte med EU-ambassadörema i Stockholm inför EU- toppmötet

9 dec Besök i Paris för överläggningar med Frankrikes premiärminister jospin

11-13 dec ESP-partiledarmöte samt EU-toppmöte i Luxemburg

16 dec Regeringskonferens IT i Tallinn om

17 dec Redogörelse i riksdagen för EU-toppmötet i Luxemburg

Bilaga 1 73

3-8 jan Besök i Chile

14 jan Deltagande i SAMAK:s ordförandemöte i Helsingfors

16 jan Samtal i Stockholm med FR Jugoslaviens inrikesminister Sokolovic

19 jan Samtal i Stockholm med NATO:s generalsekreterare Solana

22-23 jan Deltagande i Östersjötoppmöte i Riga. Bilaterala

samtal med Rysslands premiärminister Tjernomyrdin och Lettlands president Ulmanis

28 jan Besök i St. Petersburg med bl.a. samtal med Vice premiärminister Bulgak, Leningrad läns guvernör Gustov och St. Petersburgs borgmästare jakovlev

28 jan Arbetsmiddag i Stockholm med EUkommissionären Kinnock

30 jan Samtal i Stockholm med den amerikanske FNambassadören Richardson

2 febr Samtal i Stockholm med Storbritanniens vice premiärminister Prescott

11 febr Samtal i Stockholm med talmanspresidiet i Danmarks riksdag

23-24 febr Besök i Ungern för med överläggningar premiärminister Horn, samtal med president Göncz och talmannen

26 febr Anförande vid Nordiska rådets miljökonferens i Göteborg

74 Bilaga 1

överläggningar i Stockholm med Österrikes

2 mars förbundskansler Klima

Samtal i Stockholm med ordföranden för 2 mars Estlands socialdemokrater Tarand

2 mars Överläggningar i Stockholm med Portugals

premiärminister Guterres

4 Besök i Polen för överläggningar med

mars norra

premiärminister Buzek m m.

Samtal i Stockholm med EU-kommissionären 9 mars

Bjerregaard

Samtal i Stockholm med ordföranden i 10 mars

Europeiska revisionsrätten Friedmann

24 mars Överläggningar i Stockholm med Norges

statsminister Bondevik

Samtal i Stockholm med den kinesiske 26 mars

regimkritikern Wei jingsheng

Besök och anförande på Sida

31 mars

Deltagande i EU-Asien i London

2-4 apr toppmötet

7-9 Deltagande i ESP:s partjledarmöte i London samt

apr

samtal med företrädare för brittiska regeringen,

Labour och TUC

Besök i Riga för samtal med Lettlands president

15 apr

Ulmanis och premiärminister Krasts

Samtal i Stockholm med Sydafrikas talman

16 apr Ginwala

21 apr Överläggningar i Stockholm med Bosniens

ministerråd

Bilaga 1 75

26 Anförande vid firande Israels SO-års dag i apr av Stockholm

2-3 maj Deltagande i rådsmöte stats- och regeringschefsnivå i Bryssel rörande EMU

5 maj Samtal i Stockholm med Italiens president Scalforo 7 maj Inledningsanförande på Stockholmsmötet om The Holocaust".

8 maj Samtal i Stockholm med Kataloniens president Pujol

8 maj Samtal i Stockholm med Cypern-medlaren Richard Holbrooke

11 maj Överläggningar i Stockholm med Finlands

statsminister Lipponen

14 maj Samtal i Stockholm med Chiles utrikesminister Insulza

17 maj Samtal i Oslo med ordf i Israels Labourparti Barak

17 maj Deltagande i Socialistinternationalens rådsmöte i Oslo

2 Bilaga

PM från Utrikesdepartementet, Planeringsstabens Kansli.

Statsrådens behov att flyga med regeringsplan eller chartrade av plan, hur påverkas det internationaliseringen och Sveriges EUav medlemskap

Inledningsvis reflektion kunde ett citat Ingvar Carlsson:

en som vara av

Den absolut största skillnaden mellan att statsråd øeb låt saga

vara nu - oss

på Erlanders tid är att tempot øeb mängden information bar ökat så enormt

øeb bela tiden accelererar. -

Sammanfattning

Statsråden gör tveklöst fler utlandsresor än tidigare. Det år framför

nu

allt EU-medlemskapet även ett ökat svenskt deltagande i annat

men internationellt samarbete är orsaken till att de svenska statsråden som

oftare måste ut och sammanträffa med kolleger i andra länder.

resa

En fortsatt ökning resefrekvensen kan förutses. Ett maximum

av

uppnås först tre år, då Sverige innehar ordförandeskapet i EU.

om

Statsråden har välfyllda kalendrar och i många fall är det omöjligt att klara obligatoriska och utlovade engagemang med de ambitioner som

-

föreligger om bara reguljära flygförbindelser utnyttjas.

-

Det är därför helt klart att behovet särskilda flygplan har ökat

av och kommer att fortsätta öka.

På följande sidor tas nedanstående frågor upp:

Vilken inverkan bar Sveriges intrade i E U baft

Vad kommer det svenska EU-orølfárandeskapet att innebära

Vilka andra exempel finns på ökad internationalisering

Kommer resandet att öka eller bar maximum nåtts

När behöver statsråden använda regeringsplan eller ebartradefbgvlan

Till dokumentet bifogas en sammanställning av utrikesministerns resor

och besök under 1996 och 1997.

78 Bilaga 2

Vilken inverkan har Sveriges inträde i EU haft

Sveriges inträde i Europeiska unionen har inneburit att statsråden måste göra avsevärt fler utlandsresor än de gjorde tidigare. Utrikesministerns har dessutom blivit mer EU-inniktat och hon reseprogram hinner bara göra ett fåtal utomeuropeiska resor per år. Statsministern, utrikesministern och normalt även finansministern deltar i Europeiska rådets möten. Ordinarie möten äger rum i slutet av varje ordförandeskap, dvs två gånger per år, men det år inte ovanligt att extra möten inkallas. Denna vår, under brittiskt ordförandeskap, år hittills fyra möten inbokade i Bryssel, London och Cardiff.

Utrikes-, finans- och jordbruksministrarna deltar var och en för sig

i ett ordinarie ministermöte med EU-kollegorna varje månad. Övriga

statsråd försvarsministrarna möts normalt två gånger år.

utom per

Ministermötena hålls oftast i Bryssel under tre årets månader men av

hålls de i Luxemburg dit reguljärflygförbindelsema är mycket dåliga.

Till detta kommer ett femtontal informella ministerrnöten per år äger i ordförandelandet, ofta på mindre orter dit Hygsom rum förbindelserna kan Ministermöten kan dessutom i krislägen vara behöva sammankallas oftast i Bryssel med kort varsel. Vidare - förväntas utrikesministern delta i EU:s möten med tredje länder, t.ex. SADC och ASEM/ASEAN, kan äga i Afrika och i Asien. som rum Medlemskapet har också medfört ett relativt extensivt resande till olika EU-medlemslånder och kandidatländema inte att förglömma. -

Vad kommer det svenska EU-ordtörandeskapet att innebära

När Sverige är ordförande i EU under det första halvåret 2001 kommer de svenska statsråden att leda sina respektive fackministerråd i Bryssel. EU-ordförandeskapet kommer alltså att medföra ännu högre krav på närvaro på olika EU-möten och därmed fler resor. Detta gäller INTE bara de månader Sverige är ordförande utan i sex själva verket under ett och ett halvt år. Från den l år 2000 till den 31 december 2001 ingår Sverige i den s.k. trojkan som består av EU:s föregående, nuvarande och efterföljande ordförandeskap. Varje ordförandeskap inleds med en rundresa till övriga medlemsländer för presentation landets för de kommande en av program sex månaderna. Många svenska statsråd ska alltså besöka sina respektive EU-kollegor strax före eller i början av ordförandeskapsperioden. På utrikesministern kommer särskilda krav att ställas eftersom denne kommer att ingå i trojkan. Utrikesministern kan, med kort

Bilaga 2 79

varsel, komma behöva till trojka-möten och andra möten som

att resa

och grund någon akut oroshärd. berör utrikes- säkerhetspolitiken på av

Ofta ministerrådet trojkan till olika krishärdar för

uppdrar åt att resa att

framföra budskap eller förhandla på EU:s vägnar. Därutöver kommer

utrikesministern behöva besöka Europaparlamentet i Bryssel och

att

genomföra förberedande inför Euro- Strasbourg samt troligtvis resor peiska rådets möten.

För statsråd kommer resandet också öka i samband med

övriga att

konflikter uppstår på olika sakornråden, konsultationer med

som

kommissionen och framträdanden i Europaparlamentet plenar och

utskott.

Förhandlingarna utvidgningen EU befinner sig i ett avgör-

om av

ande skede under den tid Sverige är ordförande. Man bör därför

som

från svenska statsråd måste göra ett antal till kandiutgå att resor

datlånder.

Några utlandsresor faller bort under de månader som Sverige är

sex

ordförande. Under den perioden ska nämligen de informella minister-

mötena hållas i Sverige.

Vilka andra exempel finns på ökad internationalisering

Det finns lång rad internationella organisationer där Sverige år aktiv

en medlem vilket kräver närvaro möten utomlands. Det skulle föra för räkna dem alla, bland dem tillkommit under

långt att upp men som Parirzerxkap för och Eumat/antixka

senare tid kan nämnas fred partner-

søêapxrådet.

Tendensen är även här mötesverksamheten hela tiden acceleatt - rerar.

Dessutom har Sveriges politiska prioritering av Östersjöregionen

gjort resandet till dessa länder har intensiñerats högst avsevärt.

att

Kommer resandet att öka eller har maximum nåtts

Den maximala resefrekvensen kan inte sägas vara uppnådd idag,

resandet bedöms fortsätta att öka fram till år 2001 då Sverige är

ordförande i EU.

Det går inte kvantifiera resebehovets ökning i absoluta tal, men

att

mycket talar för att om man införskaffar ytterligare ett regeringsplan så kommer det bli väl utnyttjat -i synnerhet under andra halvåret 2000

att

80 Bilaga

och hela år 2001. Då ingår Sverige i EU-trojkan och alla statsråd kommer mycket än vanligt.

att resa mer

När behöver statsråden använda sig regeringsplan eller av chartrade flygplan

Det omfattande och ökande kravet på närvaro utomlands vid olika

tillfällen i förhållande till tillgänglig tid medför att statsråden behöver kunna med särskilda flygplan. Regeringsplan eller chartrade

resa

flygplan måste användas när ministerns agenda kräver det:

0 när ett engagemang inte skulle kunna genomföras

annars 0 när det innebär stora tidsvinster, t.ex. möten hålls sådana om

tider att reguljärflygets tidtabeller inte och skulle

passar man annars förlora värdfull arbetstid

0 när ett besök eller ett möte bestäms med kort varsel

0 när kommunikationerna är dåliga eller obefintliga för viss

en resrutt

Är

delegationerna dessutom stora och kan resa med i regeringsplanet måste detta tas med i beräkningen den totala kostnaden.

av

Utrikesministerns planeras utrikesministerns kansli. Det är i

resor av

första hand tidsaspekterna och utrikesministerns engagemangskalender

som styr valet av ressätt. Vid varje tillfälle diskuteras olika alternativ där tidsvinster såväl kostnader vägs in. I många fall det omöjligt

som vore

att klara obligatoriska och önskvärda/ utlovade enbart

engagemang om

reguljära förbindelser stod till förfogande. Detta gäller särskilt om flera

orter måste besökas under kort tid och därför kombineras i en resa.

Exempel på detta är: Bryssel Rom Luleå på tre dagar, eller Vilnius

- -

Kaliningrad på två dagar.

-

Ett exempel på när kan göra stora tidsvinster med särskilda

man

flygplan till orter med dåliga flygförbindelser är en resa till Albanien.

Med reguljårflyg åker lämpligast via Rom och den nästan

man resan tar

hel dag. Ett besök för dags diskussioner därmed cirka

en en tar tre

dagar. Om man istället använder regeringsplanet kan resan klaras på en

dag.

I så hög utsträckning möjligt fyller regeringsplanet med

som man

den medresande delegationen så att kostnaden blir så låg

per person

som möjligt. I sådana fall kan det bli billigare att nyttja regeringsplan än

reguljärt färdsätt. Vid t.ex. utrikesministrarnas möten i Bryssel och

Luxemburg ingår ofta sju personer i den svenska delegationen.

Bilaga 2 81 UMK:s sammanställning över resor genomförda utrikesministern av under 1996 och 1997 bifogas. Bilagan talar för sig själv.

jan Wik

Bilaga 2 82

Utrikesministerns och besök 1996-1997 resor

Datum markerat med fet stil resa

1996 genomfört;

9/1 Biståndskonferens för palestinierna / Paris

15/ 1 Besök Estlands utrmin av

16/ 1 Besök Italiens utrrnin ordförandeskapsresa

av

19/1 Europadialog med fem utrikesministrar/Luzem

22-23 /1 Nord utrminmöte/ Helsingfors

29/1 GAC / Bryssel 1/ 2 Nedrustningskonferens samt besök vid MR-organisationer,

Geneve 5-10/ 2 Bilateralt besök i Israel, Gaza, Västbanken 14/2 Besök Armeniens utrmin av

16/2 Besök Lesothos utrmin+ñrnin biståndsmin

av 19-20 / 2 Bilateralt besök Polen 21-22 / 2 Bilateralt besök Bosnien

26/2 GAC /Bryssel

28 / 2-2 / 3 EU-ASEM / Bangkok

7/3 Besök Kroatiens utrmin av 7 / 3 Besök Frankrikes EU-minister av 8/3 Bilateralt besök i Athen 9-10 / 3 EU-möte i Palermo

11/3 Bilateralt besök i London

26 / 3 Besök Eritreas utrmin av 28/3 Bilateralt besök i Moskva

29-30 / 3 Europarådet IGC-möte /Turin

- 10/4 Besök Makedoniens utrmin av

22/4 GAC, IGC /Luxemburg

24/4 Besök Sloveniens utrikesminister av 29/ 4 Besök Tanzanias utrmin av

3-4 / 5 Östersjöstaternas regeringskonferens /Visby

5-7/5 International Womens Leadership Forum, Stockholm; 5/5 Möte med Kirgizistans UM, Stockholm

6-7 / 5 VEU / Birmingham 8-9/5 Bilateralt besök på Irland

13/5 GAC, IGC/Bryssel 28-29 / 5 Nordiskt utrikesministermöte /Mariehamn 30-31 / 5 Besök OAU:s gensekr Salim Salim

av

Bilaga 2 83

4/6 NACC-möte/ Berlin 10-11 / 6 GAC, IGC /Luxemburg 12/6 Besök av VEU:s gensekr Cutileiro 12-14/6 IDEA ÅRSMÖTE; 12/ 6 Besök av Costa Ricas utrmin Besök Chiles vice utrmin av 13-14/ 6 PIC, Florens 21-22 / 6 Europeiska rådet, IGC / Florens

1-3 / 7 Östersjörådets utrminmöte, Kalmar;

3/7 Besök av Tysklands utrmin, Kalmar 15-16 / 7 GAC/ Bryssel 18/8 SAMAK/ Helsingfors 20/8 Nord balt utrminmöte / Riga 20-21 / 8 Nord utrminmöte/ Borgå, Finland 26/8 Besök av Laos utrmin 27/8 Besök Canadas utrmin av 28-30/ 8 Statsbesök till Finland 5/9 Besök Ukrainas utrmin av 7-8/ 9 Gyrnnich/Tralee, Irland 10/9 Common Security Forum, Stockholm 12/9 Besök Norges utrmin av 18/9 Besök av Botswanas utrmin 22/9- 2/10 New Yorlg GF 51

1 -2/1 0 GAC/Lyxemburg

1 / 70 S tatxbexäk från Ungern

5/10 Extra toppmöte Europeiska rådet, Dublin

8/ 10 Besök Guatemalas utrmin av 9/ 10 Besök av Slovakiens vice premiärminister 14-15 / 10 Windhoek, Namibia EU-SADCC-möte 16-18 / 10 Bilateralt besök i Sydafrika 19-21/ 10 Bilateralt besök i Angola 28-29 / 10 GAC/ Luxemburg inkl strukturerad dialog CEEC 31/10 Besök av NATO:s gensekr Solana 5-6 / 11 Barentsrådet, Petrosagorsk

6- 7/ 1 1 Eumparådetx minixtemätmäte Straxbøug /eabs deltar

- 11-12 / 11 Nordiska rådet Köpenhamn

18-19/1 1 VB U minixtemäte, Ostende bitr .U deltar

- 25/11 Bryssel GAC

26/ 77 Besök av Vitrysslands utrmin inställt

27 / 11 Besök Estlands Europaminister Sinijärv inställt för av andra ggn

84 Bilaga 2

28/11 Besök av Colombias uti-min

1 -4/ 12 Chile .rtatrbesäk

2-3 / 12 OSSE toppmöte Lissabon

3/12 Bilateralt besök i Portugal

4 -5 / / 12 PIC, London

6-7 / 12 GAC Bryssel

10-11/12 NACCmäte Bg/Jxel kabirzemekr deltar

-

13-14 / 12 Europeiska rådet Dublin

1997 genomfört

9/1 Besök av Estlands utrmin

20/1 GAC Bryssel

22/1 SI Rom 23/1 Barentsmöte Luleå 27-28/ 1 Besök Frankrikes utrmin av

29-31/1 Arbetsbesök i St Petersburg

3/ 2 Besök UK:s utrmin av 4-5 / 2 Nordiskt uttminmöte Oslo

6 2 / Besök Vitrysslands utrmin

av

10/2 Partidag

12/2 Besök Estlands Europaminister Andra Weidemann

av

12 2 / Utrikespolitisk debatt riksdagen 13-15 / 2 uppföljning ASEM, Singapore, utrikesministermöte 17/2 EU-GCC Doha, Qatar

1 8-2 0/2 xtatxbesálê till .Sydafrika Jtatxrådet 55/2012 deltar

24-25/ 2 GAC Bryssel inkl strukturerad dialog Cypern 25/2

- inställt

5/3 ESP/Bryssel 10-11/ 3 Geneve MR-anförande/Nedrustning MW

-

73-74/3 Ink bilateral besök Marockos PM/ utrmin Filali -inrtällt

av

15-16 / 3 Gymnich, Apeldoom ML/ TS

16/3 SAMAK, Oslo FW 21/3 Bilateralt besök vice utnnin Papandreou, Grekland

av

20 / 3 Diplomatmiddag

22/3 Distriktskongress S Älvsborg

24/3 GAC Bryssel +

25 / 3 IGC-ministertnöte + firande Romfördraget, Rom ID / TS

27/3 Bilateralt besök Italien Slarv/rån .ramtal 26/ 3

3,4 / 4 Diplomatmiddagar

Bilaga 2 85

6/4 IGC-konklav, Nordwijk, Nederländerna

7-8/4 EU-Riø-gnqzperz, Nederländerna Sebørz

-

8-9 / 4 planeringsdag

9-10/ 4 Besök Brasiliens utrmin av

12/4 Distriktskongress Fagersta 14/4 Partidag

15-16/ 4 Barcelona II, Malta

15-17 / 4 Irland ink statsbesök

21-22/ 4 SAMAK/ Åland

26/4 ESP / Haag

29-30 / 4 GAC Luxemburg IGC / Turkiet/ Polen

4-7/ 5 Ink løexäk Guatemala: president/lm

av

5-6 / 5 Europarådets 100:e ministerrådsmöte, Strasbourg

090 5/519.00 t 6/5 73.00

rrz 0 m ea

6/5 C-vapenkonventionskonferens, Haag

13 14 5 / I rik beJä/e Pølerzx PM Cirrzøxzer/iez

- av

12 / 5 Bilateralt besök Greifswald, Tyskland 13/ 5 VE U/ Pari: irzJtä/lt irgformatiørzxkorzsey

- 13/5 I slarnkonferens Wien 14/5 Bilateralt besök Wien + OSSE 15/5 Bilateralt besök Slovenien

20/5 IGC-konklav, Nederländerna

20-27 / 5 I rik beräk Irland.: .rtatxrrzirz Odxxorz av

21-22 / 5 Nordiskt utrminmöte, Hurtigrutten

23-24/ 5 Extra toppmöte IGC

28/5 Besök Litauens utrrnin av

27-28/ 5 H ágtidlzgbållandeMarJba/lblarzerz Pierre Sebori deltar

-

29-30 / 5 NACC, Sintra / Portugal

31 / 5-1/ 6 Bilateralt besök Liechtenstein

2 / 6 GAC Luxemburg

3 -4 6 / Ink besök Grekland.: PM Sirrritix

4/6 EU-debatt riksdagen

5 6 / Ink besök Luxemburg ordförandeskapsresa samband

ESP /Malmö 5-7 / 6 ESP /Malmö

12/6 Avslutande partiledardebatt 16-17 / 6 Europeiska rådet Amsterdam

18/6 Besök EG-domstolen av

23-24 / 6 Pariistyrelse Skellefteå

25-27 / 6 Afrika-konferens i Stockholm

26 / 6 GAC Luxemburg

5 IS-IIN

86 Bilaga 2

3 0/ 6-1 / 7

Hongkong - Tbage G. Peterson 2-3/ 7 Östersjörådet, Riga

8-9/ 7 NATO-toppmöte, Madrid inkl PFF-ländema 10/7 prel Belgien inställt - 13-16/ 6 New York 16-17/ 7 Washington 22-23/ 7 GAC Pagrotsky/ss Lund - sr 9-12/ 8 Besök FN:s gensekt av 24/8 Iyxernbnrgs PM

25-29/ 8 Extra chefsmöte irlledningsanf, middag, sommarfest

29-30/ 8 Åland 1/ 9 Partiaktivitet Västerås 3-4/ 9 Nordiskt utrminmöte, Bergen, nord/ balt GL/ KOB 5/9 Bilateralt besök Norge 7-14/ 9 Partikongress Sundsvall KOB /TS / PW/ DL 15/9 GAC, Bryssel 16/ 9 Riksmötets öppnande 17-78/9 Ink besök Spaniens PM Agnar 18/9 EU-lunch 23-25/ 9 Österrike ink statsbesäk 21-26/ 9 New York/ GF 52 27-30/ 9 Chile, Argentina 1-3/10 OECD-konferens, Tallinn 2/ 10 Undertecknande Amsterdamfördxaget, Amsterdam 6/10 GAC, Luxemburg 7/ 10 Besök Madagaskars utrmin av 8/ 10 Partiledardebatt Partidag Halland 10-11/10 Europarådet: toppmöte Strasbourg/ Kaos 12-14/ 10 Bilateralt besök Syrien 14-16/ 10 Bilateralt besök Cypern 17 oktober Albanienkoryêrens, Rorn Andersson ss 21-23/ 70 Island ink statsbesäk inkl ntrrnin Asgrirnsson inställt - 23/10 Besök HR Westendorp av 24/10 FN-dagen, Västerås 25-26/10 Gymnich, Mondorf/ Luxemburg 27/ 10 Partidag Gävleborg inställd - 28/10 Besök Maltas utrmin av Colombias ntrrnin samband globaliseringssern-inställt 30/10 Besök Lettlands utrmin av 10/11 GAC, Bglssel Lund ss

Bilaga 2 87

10-11/11 Nordiska Rådet Helsingfors 12/11 Bilateralt besök London 17-18/11 VEU minixtemáTe, Egfurt/ Dyk/and, UrP - 19/11 inkl MÖ-anförande Partidag Uppsala, 20-21/11 Sysselsättningstoppmöte, Luxemburg 24-25/11 GAC, Bryssel inkl EES-råd 26/11 ink Elfenbenskusten 27/11 ink Danmark 1/12 Partidag, Bollnäs 2-4/12 Minkøránnx, Ottawa, J Peterxorz r 2-4/12 ink statsbesök Ryssland inkl utrrnin Primakov - 8/12 GAC, Bryssel 9/12 PIC, Bonn/ 10/ 12 .rsArzdmxon 12-13/12 Europeiska rådet, Luxemburg 16-17/12 EAPR, Bryssel 18/12 OSSE ministermöte, Köpenhamn

3 Bilaga

Rapport från Sveriges Afärsreseförening.

Användningen k beslutsfattarflyg inom näringslivet av s På uppdrag av den statliga utredningen om beslutsfattarflyg sände Sveriges Affársreseförening i mitten januari ut en enkät till 43 av av föreningens medlemsföretagi. Enkätblanketten se bilaga Valet av företag utgick från företagens förväntade utnyttjande av denna typ av flyg. Efter påminnelser erhölls svar från 27 företag. Av dessa meddelade 3 att de inte använder beslutsfattartlyg. Två företag valdes ut för omfattande intervju. Av de företag inte besvarat en mer som enkäten använder sig sannolikt flertalet inte av denna typ av flyg.

Omfattning

Variationerna mellan de företag som besvarat enkäten är mycket stora när det gäller omfattningen utnyttjandet denna typ flyg. Det av av av finns liten i utsträckning

en grupp ca tio företag som mycket stor

utnyttjar beslutsfattarflyg, och vars organisatoriska uppbyggnad mer eller mindre förutsätter ständig tillgång till denna typ flyg. Det är av genomgående mycket stora företag. Den helt dominerande användningen är för inom landet och resor inom Europa. Resor till andra Världsdelar förekommer i begränsad utsträckning. Några företag rapporterar att man strävar efter att utnyttja flygplanens kapacitet bättre att flera befattningshavare inom genom företaget följer med på varje enskild Flygplanens kapacitet resa. utnyttjas således bättre, vilket också medför lägre kostnad per resenär.

1 Medlemmar i Sveriges Affarsreseförening är ett hundratal av landets största företag och organisationer med ett omfattande tjänsteresande

90 Bilaga 3

Organisation

Ett litet antal företag har flygplan. Vanligast är numer att egna företagen är delägare i flygföretag flyger för liten grupp företag. som en

Dessa företag knyts till något av företagen i delägargruppen och har

ofta rötter i företagets egen organisation. Dessa flygföretag tillåts inte bjuda ut sina tjänster på den öppna marknaden, utan skall enbart stå till berörda företags disposition.

Upphandling av tillfälliga flygtjänster

företag har omfattande flygverksamhet inte

De som en men som är

delägare i ett flygbolag för denna typ flyg har alltid etablerade av kontakter med ett eller Hera flygföretag marknaden. De företag som är delägare i flygbolag upphandlar extra flygtjänster dessa företag d när det flygföretagets kapacitet inte är genom - V s egna tillräcklig flygbolaget för upphandling de extra resurser som svarar av behövs. Kontakter med flygmäklare förekommer är inte vanliga men inom denna företag. grupp Flygmäklare används mellangrupp företag medan de företag av en anlitar beslutsfattarflyg i liten omfattning normalt anlitar resebyrå. som Kombinationer detta förekommer. av Långsiktig upphandling sköts i företagen av olika befattningshavare vd, inköpschef, informationschefen eller Travel Managern. Beställning flygresor med denna typ flyg sköts vd, informationschef av av av eller i några fall styrelseordförande sekreterare.

av ev genom resp

Beslut att utnyttja denna typ flyg tas på högsta nivå inom föreom av tagen. Upphandling sker huvudsakligen inom Sverige. Vissa företag tillfrågar även flygföretag i de nordiska länderna. Offertförfrågan ställs enbart till flygföretag som är väl kända.

Krav flygplan/flygföretag

Genomgående sätter de upphandlande företagen säkerheten främst. Okända flygföretag eller flygföretag vars säkerhetskoncept inte är känt tillfrågas

Bilaga 3 91

Andra viktiga kriterier är punktlighet och pris. Krav på tvi piloter och flygplan med två motorer är vanligt. Ett företag har manual med angivande de krav ställs vid upphandling av flygtjånster. av som

Utveckling

hälften de utvecklingen är stabil. Cirka av tillfrågade företagen anger att Nästan lika många behovet ökar i ett fall starkt. Ett företag anger att minskat behov. anger denna flyg kan variera starkt mellan oika tider Utnyttjande av typ av inom företag. I samband med fusioner, företagsköp och andra samma förändringar inom företag förekommer större organisatoriska att och andra befattningshavare inom de berörda företagsledningar företagen intensivt utnyttjar denna typ flyg under en begränsad av sådant upplevs inte normalt inom period. Ett utnyttjande som företagen.

Flygplatser

används i första hand Bromma, Arlanda och De flygplatser som är Säve Göteborg. I övrigt utnyttjas de flesta andra svenska och ett stort

antal europeiska flygplatser. En flygplatser som under senare år ökat i betydelse är grupp av de baltiska länderna, Ryssland och andra länder i denna del flygplatser i utvecklat reguljärt flyg och säkerhetsav Europa. Bakgrunden är dåligt

aspekten.

Allmänna från företagen

synpunkter

Företagen betonar behovet snabba transporter av viktiga personer av inom och de krav ställs på företagsledningens närvaro företaget som vid sammanträden och sammankomster. En viktig faktor är flexibiliteten. Om viktig förhandling drar ut på tiden behöver den en inte avbrytas deltagarna själva beslutar om tidpunkten för flygets om avgång. Flera företag pekar också på den högre säkerhet som uppnås om företagets ledning med flygplan utan andra okända resenärer i reser kabinen. Resenärerna behöver inte heller vistas bland andra resenärer

92 Bilaga 3

på de större flygplatserna vilket också ökar säkerheten. En aspekt är också företagsledningens närvaro ort ibland inte bör noteras att en utomstående och att företaget beslutar när och vart flygplanet skall av åka. I fall företagen på det kan bli billigare med hyrt några pekar att ett flygplan det är ett större antal resenärer från företaget som om samtidigt skall till destination. samma Ett skäl för att utnyttja denna typ av flyg är att företagets därigenom kan hinna besöka två platser i Europa under representanter

dag med start och slutpunkt i Sverige.

samma

Sammanfattning

Ett tiotal svenska företag använder sig av beslutsfattarflyg i stor ofta engagerade hel- eller delägare i omfattning. Dessa företag är som de flygföretag som tillhandahåller tjänsterna. Dessa flygföretag svarar också för upphandling när det egna flygföretagets kapacitet inte är tillräcklig för att utföra de flygningar som begärs av ägarna. På så sätt den kompetens finns inom flygföretagen för att utnyttjas som upphandla de ytterligare flygtjänster som erfordras. Ett antal svenska företag använder sig beslutsfattarflyg i mindre av för enstaka år inom Sverige och inom omfattning flygningar per Europa. Dessa flygtjänster upphandlas via flygmäklarföretag eller resebyråer. Genomgående är kraven på säkerhet höga. Upphandlingen begränsas till flygföretag säkerhetsstandard är känd. Andra krav är vars och pris. är också måna göra affärer med punktlighet Företagen om att ekonomiskt stabila och kända flygföretag. Upphandlingen görs nästan inom Sverige. Utomnordiska flygföretag kontaktas genomgående normalt inte vid upphandling. Bland de utnyttjas kommer givetvis Bromma och flygplatser som Arlanda första tydligt kan i övrigt utläsas. Både plats. Inget mönster och små flygplatser i Sverige och Europa utnyttjas. Under senare stora har Ryssland och de baltiska länder utnyttjats i ökad år flygplatser i utsträckning. Nästan inga företag utnyttjar beslutsfattarflyg för resor till andra Världsdelar. I enkäten har svenska företag och svenska dotterbolag till utländska Av framgår de utländska dotterbolagen inte i företag svarat. svaren att omfattning är engagerade i det beslutsfattarflyg till och någon större från Sverige de utländska moderbolagen för. som svarar

Bilaga 3 93

Flera viktiga företag inom denna dotterbolag till utländska grupp företag i Stockholmsområdet redovisar liten eller nästan ingen flyg-

verksamhet trots att det är känt att dessa typer företag/ koncerner

av står för en stor del flyget på till exempel Bromma. av Några företag uppger att uppgifter om företagets utnyttjande av denna typ flyg är så känslig de avstått från besvara hela eller av att att

delar enkäten trots det i enkäten

av att angavs att uppgifter om enskilda företags flygverksamhet inte skulle överlämnas till utredningen. Detta har sannolikt också påverkat de företag som besvarat enkäten de underskattar genom att omfattningen av denna

flygverksamhet inom företaget eller att den som besvarat enkäten bara

tar med de uppgifter denne omedelbart känner till. som Beslutsfattarflyget präglas i hög grad av sekretess och säkerhet. Bara närmast berörda känner till avgångstider och resmål. Besättning och resenärer är bekanta med varandra. Flygplanen diskret och ges anonym lackering. Företagsnamn förekommer i dag nästan aldrig flygplanen. Tillfällen då beslutsfattarflyg kommer till användning är vid stor förhandlingar om större företagsköp och fusioner. Sådana tillfällen är svåra att förutse och uppgifter hur beslutsfattarflyget använts kan om inte fångas i denna typ enkäter beroende på den omfattande upp av sekretess som måste följa denna typ förhandlingar. Detsamma kan i av viss utsträckning gälla även vid

förhandlingar om större order med

krav på närvaro de högsta cheferna. av

Carl-joban fagleniux

Bilaga 3 97

Uppgifterna sänds till Sveriges Affärsreseñrening helst före den 15 februari 1998 kontakzrman Carl-Johan Jargenius

Svgtigøçg Affágrgggfgrgnigg

Member International Businex: Travel Axxøciatiøn Box 16050 tel fax CPOSC 103 21 STOCKHOLM 08-21 73 80 08-24 97 30 sbta@chamber.se

4 Bilaga

Regeringsbeslut den 12 september 1996.

Användning av flygplanen Tp 100 och Tp 102

Vilka Resor som flygplanen skall användas för: 1 Transportflygplanen Tp 100 och Tp 102 skall användas för statschefens och den högsta civila och militära ledningens behov av snabba och säkra transporter. När de som i punkt 1 inte använder sig ett flygplan får avses av det användas för andra statliga myndigheters behov. Den med ett flygplan enligt punkt 1 eller 2 kan som reser bestämma att någon eller några andra får följa med personer flygningen.

Samordning av beställningar

4 Försvarsmakten för den operativa driften flygplanen svarar av och samordnar beställningar av flygningar.

Baseringsort

5 Flygplanen skall vara baserade Bromma flygplats.

Säkerhetsskydd

6 Försvarsmakten skall svara för det säkerhetsskydd på baseringsorten som har med användningen av flygplanen att göra. När skyddet tillfälligt behöver förstärkas, skall Säkerhetspolisen svara för detta. Säkerhetspolisen skall svara för säkerhetsskyddet på andra platser. Försvarsmakten och Säkerhetspolisen skall samverka i säkerhetsfrågor.

100 Bilaga 4

Passargerarlista

9 Den som beställt en flygning svarar för att passargerarlista i en två exemplar lämnas till Försvarsmakten senast när passargerarna går ombord.

Beställarens betalningsskyldighet gentemot Försvarsmakten

10 Beställaren skall ersätta Försvarsmakten för flygtransportkostnader, för kostnader när beställningar återtas, för avgifter enligt punkt 15 och för försäkringspremier enligt punkt 16.

Beställares skyldighet att ta betalt av passagerare

11 Om Statsrådsberedningen, ett departement eller någon annan myndighet under regeringen är beställare, skall myndigheten ta betalt inte är statlig tjänsteresa. detta av passagerare vars resa en gäller dock inte när beställaren skall bekosta resan enligt 6 § lagen 1991:359 om arvoden till statsråden m.m. eller när det finns andra särskilda skäl att inte ta betalt. 12 Betalningen skall motsvara vad reguljär fullprisbiljett för en en liknande resa skulle ha kostat. Om det är uppenbart att passageraren annars skulle ha skaffat en billigare flygbiljet, skall i stället priset för en sådan biljett läggas till grund för beräkningen. Vid enkel skall hälften priset för tur och retur-biljett resa av en tas ut. Om en tjänsteresa kombineras med något annat arrangemang, skall myndigheten göra en fördelning och ta betalt efter vad är skäligt. som

Försäkringsskydd för passagerare och deras rätt till skadeersättning

13 Enligt förordningen 1993:674 om försäkringsskydd vid m.m. statliga tjänsteresor är Statsrådsberedningen, departementen och andra myndigheter under regeringen skyldiga att till att deras se anställda och uppdragstagare är försäkrade eller har ett motsvarande skydd vid tjänsteresor. 14 Enligt de regler sorn finns i 9 kap. luftfartslagen 1957:297 skall staten betala ersättning för skador drabbar sådan medsom en följare enligt punkt 3 vars resa inte är en statlig tjänsteresa och beställaren skall ta betalt för enligt punkt 11. vars resa

Bilaga 4 101

15 Kammarkollegiet skall bära statens skadeståndsansvar och sköta skaderegleringe enligt punkt 14 mot en årlig avgift som Försvarsmakten skall betala till kollegiet. Detta skall kollegiet göra de närmare villkor de båda myndigheterna kommer överens

som om.

16 Kammarkollegiet skall så snart som möjligt teckna eller själv tillhandahålla försäkring för de medföljare enligt punkt 3 vars

en

inte är statlig tjänsteresa och vars resa beställaren inte

resa en

skall ta betalt för enligt punkt 11. Försäkringen skall dessa

ge

rätt till skadeersättning som motsvarar vad som

passagerare en

skulle ha gällt reglerna i 9 kap. luftfartslagen hade varit

om

tillämpliga. Försvarsmakten skall betala försäkringspremierna.

På regeringens vägnar

Göran Person

Bengt/Me

Nilsson

5 Bilaga

från

Sammanställning Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Med underlag från veriñkationsmaterialet har bifogade sammanställning gjorts. Resmålen har för översiktens skull grupperats i fyra inrikes, Norden inklusive de Baltiska staterna, övriga grupper: Europa och övrigt, d.v.s. utom-europeiska resor. I begreppet statsflyg har inkluderats allt beställningsflyg som utförts Flygvapnet. Det innebär att oavsett om transporten av beställts den särskilda transportgruppen som finns på Bromma av komplettering vid kapacitetsbrist eller har beställts som en om resan Flygvapnets transporttjänst har transporten redovisats som av statsflyg. Antalet och de totala kostnaderna är i sammanställningen resor redovisade med högre värden än de faktiska. Detta sammanhänger med att när har samordnats så att resande från annat deparresor medföljer ett beställt flygplan, fakturerar det beställande tement

departementet det andra för dess andel kostnaderna. Samma

av förfaringssätt tillämpas f.ö. även då journalister eller andra utomstående medföljer flygplanen. Någon reducering det ursprungav liga fakturabeloppet har inte gjorts i denna sammanställning. En försiktig beräkning visar att totalbeloppet därigenom redovisas med ett värde som är 10 15 °/o för högt. ca - En anledning till överskattning antalet resor är att i de annan av fall då flygplan återvänt hem för annat uppdrag mellan ut- och ett har fakturerats och redovisats två enkelreturflygning resan som Av 1 300 redovisade är drygt 100 sådana resor. ca resor resor hemuansporter hör samman med tidigare utresor. som

104 Bilaga 5

Sammanställning Statsflyg och charter

Regeringskansliet 1 312 resor

antal resor/destination transportör kostnader in- Nord/ öv övrigt statsflyg charter totalt rikes Balt Eur. antal kostnad antal kostnad

1989 19 10 6 1 23 579 932 13 398 610 978 542 1990 42 10 23 7 65 3 925 704 17 2 084 149 6 009 853 1991 79 28 31 4 120 7 586 517 24 2 289 598 9 876115 1992 76 38 32 131 7 984 704 13 1407110 9 391814 - 1993 112 48 42 3 192 8 296 953 13 544 071 8 841 024

1994 103 23 23 3 137 4 430 288 15 775 766 5 206 054 1995 60 28 63 6 136 7 167 130 1 236 341 8 403 471 1996 43 41 7 144 7 061 667 28 2 472 709 9 534 376 1997 54 23 75 2 136 5 445 877 18 2 221 795 7 667 672

Sza 644 254 381 33 1 092 52 734 083 220 14 380109 67 114 192

Statsrådsberedningen/Justitiedepartementet 459 resor

1984 3 3 225 225 - - - 1985 3 3 980 980 - 1986

1995 37 15 29 5 79 4 841 671 7 670 943 5 512 614 1996 8 15 17 5 39 2 904174 6 1 085 677 3 989 851 1997 22 10 22 1 48 2 218 932 7 1 795 757 4 014 689

8:a 215 102 127 15 411 23 634125 48 5 533131 29167 256

Bilaga 5 105

Utrikesdepartementet 171 resor

antal resor/destination transportör kostnader in- Nord öv övrigt statstlyg charter totalt rikes Balt Eur. antal kostnad antal kostnad 1984 - - - - 1985 - - - - 1986 - - - 1987 - - 1988 3 2 150 351 1 67 300 217 651 -

1989 4 2 3 1 3 221 000 7 250 064 471 064 1990 7 4 16 7 23 2 337 581 1 685 519 4 023100 1991 15 12 18 4 33 2731826 16 1 998221 4730 047 1992 1 8 9 13 1 263 116 5 383 540 1 646 656 - 1993 4 6 10 2 20 1 276 824 2 49 990 1 326 814

1994 2 2 119960 119960 - - - - - 1995 1 3 6 1 7 316 408 4 338 409 654 817

- - - 1992

106 Bilaga 5

Socialdepartementet 129 resor

antal resor/destination transportör kostnader in- Nord öv övrigt statstlyg charter totalt rikes Balt Eur.

antal kostnad antal kostnad 1984 - - - 1985 - - 1986 - - - - 1987 - - - 1988 1 1 2 300 2 300 - - -

1989 - - - - 1990 - - - - 1991 7 1 8 357 614 357 614 - - 1992 26 7 3 36 1 522 626 1 522 626 - 1993 24 7 4 33 1 209 365 2 127 730 1 337 095

1994 35 2 3 38 954 078 2 65 944 1 020 022 - 1995

1984 - - - - -

1985 1 1 16 000 16 000 - -

1986 - - - - -

1987 - - - - -

1988 - - -

1989 1 1 4 500 4 500 -

1990 - - - - - -

1991 - - -

1992 - - - - -

- 1996 - - - - - - - 1997 2 3 4 195165 1 16 300 211465 -

8:a 12 7 7 0 18 376013 8 214 887 590 900

Bilaga 5 107

Finansdepartementet 68 resor

antal resor/destination transportör kostnader in- Nord öv övrigt statsflyg charter totalt rikes Bali Eur. antal kostnad antal kostnad

1987 - - - - - - - 1988

1994 - - - - - - - -

1995 1 794 008 1 29 044 823 052 - -

1984 - - - - - - 1985

1989 - - - - - - - 1990 - - - - - - - 1991 - - - - - - - 1992

108 Bilaga 5

Jordbruksdepartementet 69 resor

antal resor/destination transportör kostnader in- Nord öv övrigt statstlyg charter totalt rikes Balt Eur. antal kostnad antal kostnad 1984 1985 - - - 1986 2 2 18150 18150 - 1987 1 1 7 150 7 150 - 1988

1984 1985 - - - 1986 1 1 13157 13157 1987 1 1 8 300 8 300 - 1988

Bilaga 5 109

Kulturdepartementet 113 resor

antal resor/destination transportör kostnader in- Nord/ öv övrigt statsflyg charter totalt rikes Balt Eur. antal kostnad antal kostnad 1984 - - - - - - - 1985 - - - - - - - 1986 1 1 5 875 5 875 - - - - 1987 - - - - - - - 1988 1 1 9 900 9 900 - - - -

1989 - - - - - - - 1990 - - - - - - - 1991

- -

1989 - - - - - - - 1990 - - - - - - - 1991

110 Bilaga 5

Inrikesdepartementet 15 resor

antal resor/destination transportör kostnader in- Nord öv övrigt statsflyg charter totalt rikes Balt Eur. antal kostnad antal kostnad

- - - - 1991 - - - - - - - 1992

1984 -

1985 -

1988 - - - - -

1987 - - - - -

1988 - - - - -

1991 - - - - - - -

1992 - - - - - - -

1993 3 3 38358 38358 - - - -

1994 -

6 Bilaga

ofta förekommande resmål

Sammanställning av

De oftast förekommande resmålen med statsflyg och charterflyg redovisas nedan.

Helsingfors

Statens offentliga 1998 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Låkemedelsinfonnation föralla.41

HurskallSverigemåbättre Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett första stegetmot nationellafolkhälsomål.43 seminarium.Demokratiutredningens skriñserie. 55 - Kontrolleradochifrågasatt Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch intervjuermed personer medfunktionshinder.48 läsarnasetik.Demokratiutredningens skriftserie. 63 - Användningen vissastatsflygplan, De39 stegen. Låkemedelsutredningar under av m.m. 81 1 900-talet och annat underlagsmaterial till

Justitiedepartementet Läkemedel i vårdochhandel,SOU1998:28.50

Socialavgiñslagen. 67 BROTISOFFER

Vad hargjorts Vad börgöras 40

Kommunikationsdepartementet

Ensamladvapenlagstiñning.44 IT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Bulvaneroch annat. 47 120exempelfrånSverigeslän.19

IT-kommisionenshearing om infrastrukturen Styrningen polisen.74 av Bostadsrättsregister.80 fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24. 20

Utrikesdepartementet Problem medinbäddade system inför ZOOO-skiftet.

Hearinganordnad av IT kommissionen i 1976årslag om immunitetochprivilegieri vissafall samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret en översyn. 29 - 1997-11-14.21

Identifieringochidentiteti digitalamiljöer.

Försvarsdepartementet Referatfrån hearingden12november1997.

Säkrarekemikalieantering.13 - en Utlandsstyrkan.30 IT-kommissionens rapport 4/98.36

Försvarsmaktsgemensam utbildningför Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas

framtidakrav.42 inom EU. 49 - . Sotningi framtiden.45 Hur offensivIT-anvåndningkanskapatillväxt

Räddningstjänsten i Sverige för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav

RäddaochSkydda.59 IT-kommissionen uppdrag Kommunikations- av departementet, Nårings-ochhandelsdepartementet

Socialdepartementet ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-l

54 Tänderhelalivet IT ochnationalstaten. Fyra framtidsscenarier. nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 - IT-kommissionens rapport 6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch av Nya tider, nya förutsättningar... Systembolagets produkturval.8 IT-kommissionens rapport 8/98.65 När åsikterblir handling.Enkunskapsöversikt om Skolan, IT ochdet livslångalärandet. bemötande avpersoner med funktionshinder. 16 Hearinganordnad Utbildningsdepartementet av och Tre städer. Enstorstadspolitikför helalandet. IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, + st 4 bilagor.25 IT-kommmissionens rapport 7/98. K. 70 Frånhembränttill Mariakliniken. IT ochregionalutveckling. fakta om ungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfrån hearingarunder tre mars 1998. Läkemedeli vårdochhandel.Om en säker,flexibel IT-kommmissionens rapport 9/98.80 ochsamordnadlåkemedelsförsörjning. 28

Detgäller livet. Stödochvårdtill bamoch

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.3 l +

Rättssäkerhet, vårdbehovochsamhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32

Företagaremedrestarbetsfönnåga. 34

Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37

Vad får vi för pengarna Resultatstymingav statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala

området.38

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepa rtementet Närings- och handelsdepartementet Omstruktureringar och beskattning.I Staten och exportñnansieringen. 23 Översyn rörelse- och tillsynsreglerför kollektiva Ta vara möjligheterna i Östersjöregionen. 53 av försäkringar. 7 Bättre och mer tillgänglig information. Integritet- Effektivitet- skattebrott. 9 Småforetagsdelegationens rapport 2. 64 Självdeklaration och kontrolluppgiñer Kompetens i småföretag. förenklade förfaranden.12 Småföretagsdelegationens rapport 77 näringsrättsliga frågor.14 Regelforenkling för framtiden. E-pengarmyndighet 18 Småföretagsdelegationens rapport 4. 78 Engräns en - Försäkringsgaranti. försäkringsersättningar. 22 Inrikesdepartementet Ett garantisystem for Nya ledningsregler för bankaktiebolagoch Historia, ekonomioch forskning. försäkringsbolag. 27 Femrapporterom idrott. 33 Avdrag for ökade levnadskostnader vid tjänsteresa Den kommunalarevisionen ett demokratiskt och tillfälligt arbete.56 kontrollinstrument. 71 Kommunala frnansforbund.72 Organisationer Mångfald Integration Ett framtida system för statsbidragtill invandrarnas Utbildningsdepartementet riksorganisationermil. 73 Campus for konst 10 Idrott ochmotion Förlivet. Statens stödtill idrotts- Fristående utbildningar medstatlig tillsyn rörelsenoch friluñslivets organisationer. 76 inom olika områden. 1 l livslångtlärande. Miljödepartementet Vuxenutbildning och Situationen inför och underförsta åretmed Gröna nyckeltal Indikatorerfor ett ekologiskt hållbart kunskapslyftet.5 1 samhälle. 15 DUKOM Distansutbildningskommittén. Förordningar till miljöbalken. Bilagor. + 35 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Det ñnsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 IT-stöd.57 Kring Hallandsåsen. 60 funktionshindrade eleveri skolan.66 medkunskaper ochkänslor.Om FUNKIS- Kampanj personalinom kämavfallsomrösmingen i Malåkommun 1997. 62 Lämplighetsprövningav förskoleverksamhet, skolaoch skolbamomsorg. 69 Kunskapslägetpå kämavfallsområdet1998. 68

Jord bru ksdepa rtementet Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av ñskeriadministrationen m.m. 24 Livsmedelstillsyni Sverige.61 Djurforsök. 75

Arbetsmarknadsdepartementet Välfardens genusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer med exempelfrån handeln.4 Vårt liv som kön. Kärlek,ekonomiska resurser och maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet ochdet jämställda Sverige.6 Utstationeringav arbetstagare. 52

Kulturdepartementet Samordningav digital marksänd TV. 17

Statens

offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslag immunitetochprivilegieri vissa om Z Tänderhelalivet fall- översyn. en UD. - nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30.-Utlandsstyrkan. Fö. välfärdensgenusansikte.A. 3l.Det gällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga. + processer medexempelfrånhandeln. A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv som kön.Kärlek,ekonomiska resurser och psykiatrisktvångsvård.

maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten din är Myten om detrationella Fem rapporterom idrott.In. arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. 34.Företagare medrestarbetsförmåga. Översyn av rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.M. + försäkringar.Fi 36.Identif1ering ochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker av Referatfrån - en hearingden12november1997. och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98.K. Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. - 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.

10.Campus för konst.U. 38.Vadfår vi för pengarna Resultatstymingav - ILFriStåendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala inomolikaområden.U. området.

12. Självdeklaration ochkontrolluppgiñer 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet. M. - förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFER

l3.Säkrarekemikaliehantering. Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. l4.E-pengar näringsrättsli frågor.Fi. - ga 41.Läkemedelsinformation föralla.

15.Grönanyckeltal Indikatorerför - ett ekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensam utbildning för

hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversikt om 43.HurskallSverigemåbättre

bemötande av personer medfunktionshinder. första - stegetmot nationellafolkhälsomål. S. l7.Samordning digitalmarksändTV. Ku. av 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju.

18.Engräns en myndighet Fi. 45.Sotningiframtiden.Fö. l9.lT ochregionalutveckling. . 46.0mbuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120 exempel från Sverigeslän.K. 47.Bulvaneroch annat. Ju. 20.IT-kommisionens hearing infrastrukturen 48.Kontr0llerad om ochifrågasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermed medfunktionshinder. - personer Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenser taxfreeförsäljningen av att avvecklas 2l.Problemmedinbäddade system införZOOO-skiftet. inomEU.K.

Hearinganordnad IT kommissioneni av 50.De39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterial till

1997-1 14.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ett garantisystemför försäkringsersättningar. Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfmansieringen. N. kunskapslyñet.U.

24.Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52.Utstati0nering arbetstagare.A. av Översyn ñskeriadministrationen av m.m. Jo. 53.Ta möjligheterna i Östersjöregionen. vara N. 25.Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

+ st 4 bilagor. för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav 26.Frånhembränt Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikationsav fakta om ungdomarochsvartsprit.S. departementet, - Närings-ochhandelsdepartementet 27.Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch och lndustritörbundet.

försäkringsbolag. Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l l 8.K. - 28.Läkemedelivård ochhandel.Om säker,flexibel en 55.Demokratins räckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.SB.

1998.

Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete.Fi 57.DUKOM Distansutbildn ingskommittén. Utvärderingav distansutbildningsprojekt med IT-stöd.U. 58.lT ochnationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. K. 59.Räddningstjänsten i Sverige RäddaochSkydda.Fö. - 60.Kring Hallandsåsen. M. 61 .LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 62. Kampanjmedkunskaper ochkänslor.Om kärnavfallsomrösmingen iMalå kommun1997.M. 63.En god affär i Motala.Joumalistemas avslöjanden ochläsarnasetik. Demokratiutredningens skriñserie.SB. 64.Bättre och mer tillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport 2.N. 65.Nya tider, nya förutsättningar... IT-kommissionens rapport 8/98.K. 66.FUNKISfunktionshindradeeleveri skolan.U. 67. Socialavgiñslagen. 68. Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998.M. 69. Lämplighetsprövning av personalinom förskoleverksamhet, skolaochskolbamomsorg.U. 70. Skolan,IT ochdetlivslånga lärandet. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen, Rosenbad 1997- 12-04, IT-kommmissionens rapport 7/98.K. 71. Den kommunalarevisionen ett demokratiskt kontrollinstmment.In. Kommunala Fi. . OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida . system för statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.In. Styrningen av polisen. Ju. Djurförsök.Jo. . Idrott ochmotion för livet. Statens stödtill idrottsrörelsenochfriluftslivets organisationer. In. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens rapport N. Regelförenklingför framtiden. Småföretags- . delegationens rapport N. IT och regionalutveckling. . erfarenheter från tre hearingarunder mars 1998. IT-kommmissionens rapport 9/98. K. 80. BostadsrättsregisterJu. 81. Användningen av vissastatsflygplan, m.m. SB.

PosTAnkLssz 106 47 STOCKHOIM FAX 08-690 gu TH f,l-N:0X690 91 90 9 | . E-vowr: frirzcs.rdcr@ libcnsc FRITZESINLkxkTBokuANnn.: wwwxzfritzessc

ISBN 91-38-20950-X ISSN O375-250X