Steget före nedslag i det lokala brottsförebyggande arbetet : rapport från Kommittén för brottsförebyggande arbete - [KBA]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Stegetföre Nedslag i det lokala brottsförebyggande arbetet

före

Steget

Nedslag i det lokala

brottsföre

bygga nde arbetet

Rapport från Kommittén för brottsförebyggande arbete

Stockholm 1998

WW STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR Justitiedepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 Epost: fritzes.order@liber.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20960-8 Elanders Tofters, Östervåla 1998 ISSN 0375-25OX

Förord

Kommittén för brottsförebyggande arbete KBA har i uppdrag att inspirera, stödja och följa upp det brottsförebyggande arbetet lokal nivå. En viktig del i kommitténs verksamhet är att sprida kunskap och information till aktörer det lokala planet samt att förmedla kontakter mellan olika brottsförebyggande verksamheter. Som del i detta arbete har KBA bl.a. träffat en representanter för 22 kommuner hearing i november en 1997. Kommittén ut nyhetsbrevet Loopen fr.o.m. ger april 1998 och vi skall producera en tips- och idébok som ett handfast stöd för det lokala arbetet. Hearingen visade att brottsförebyggande verksamhet är i full gång ett flertal ställen i landet. Med anledning detta KBA Sven-Åke Jonasson, Rikspolisstyrelsen, av gav i uppdrag att runt och träffa företrädare för verksamresa heter i ett antal kommuner. Denna reportagebok är resultatet hans arbete. Jonasson har samlat synpunkter av och idéer det hur det lokala arbetet kan organiseras om och bedrivas. I slutet boken ñnns också några exempel av konkreta brottsförebyggande projekt som bedrivs olika håll i landet. De exempel lokala samverkansformer och enskilda projekt som presenteras här är endast ett axplock av alla de otaliga brottsförebyggande verksamheter pågår som landet runt. Vi har velat belysa bredden organisationsav former, inte lyfta fram vissa typer som överlägsna. Urvalet bör alltså inte ett ställningstagande från ses som kommitténs sida. För många kommuner är det brottsförebyggande arbetet fortfarande i sin linda. Förhoppningen är att Steget före. Nedslag i det lokala brottsförebyggande arbetet skall stimulera och inspirera den lokala verksamheten och

bidra till att vidareutveckla det brottsförebyggande arbetet i kommunerna.

Lysekil juni 1998

Stig Nilson Ordförande Kommittén för brottsförebyggande arbete

Att förebygga brott

allas ansvar

Stig Nilson är kommunalråd i Lysekil sedan 1989 och ordförande i Kommittén för brottsförebyggande arbete KBA.

Kommittén har varit verksam sedan hösten 1996. Vad har och vilka erfarenheter har ni gjort ni ägnat er åt

Vi har regeringens uppdrag att bl.a. stimulera och

-

understödja det brottsförebyggande arbetet lokal nivå.

För att stämma läget ute i landet inledde arbetet

av

med rådslag. Vi ställde skriftligen mängd frågor till

ett en

landets alla kommuner, berörda regionala samt till

organ,

många organisationer och företag. På detta sätt fick vi

en

bild och det brottsförebygav hur man ser problemen

gande arbetet i I rådslaget ingick att träffade

stort.

kommunrepresentanter vid hearing i Stockholm hös-

en

del kommitténs fortlöpande arbete

ten 1997. En stor av

består i att fördela medel till att bygga och utveckla

upp

lokala verksamheter för att minska brottsligheten. Det

stora antalet ansökningar strömmar in som ett

som ser

många tecken att intresset är stort. Vi tror att både

av

själva ansökningsprocesseit och det ekonomiska stöd

erbjuder kan arbetet i kommunerna knuff i rätt

ge en

riktning.

Under våren 1998 kom de två första komnumren av

mitténs nyhetsbrev Loopen Tanken Loopen ska

ut. är att

förmedla kontakter mellan olika lokala brottsförebyggan-

de verksamheter och möjlighet att sprida vårt bud-

ge oss

skap. Vi har också fått ett särskilt uppdrag från regering-

att tillsammans med Brottsförebyggande rådet påbörja

en

det spännande arbetet med att stötta medlingsprojekt,

handlar till stånd uppgörelse mellan

som om att en

brottsoffer och gärningsman. Erfarenheterna från verk-

samheter redan är igång är positiva. För övrigt finns

som

mycket vårt arbete fram till december 1997 beskrivet i

av

den delrapport kommittén

som gett ut.

Vi har fått klart för att många människor i

- oss ute

kommunerna sedan länge har arbetat intensivt med de

brottsförebyggande frågorna och vi har kunnat ta till

oss erfarenheter och idéer från olika håll. Detta arbete har

hittills inte varit tillräckligt prioriterat i alla kommunstyrelser. Jag tror dock att det kommer lossna ordentligt

att

när man mäker att brottsförebyggande arbete i kom-

en mun ger tryggare människor och minskar de kommunala kostnaderna andra områden.

Vilka nyckelgrupper är det viktigt att få med sig i kommunerna

Det är viktigt att den politiska ledningen stakar kur-

- ut

och att lyckas de arbetar profes-

sen man engagera som

sionellt inom aktuella områden. Det är också viktigt

att

de kommunala förvaltningarna möjligheter all-

ges att

satsa det brottsförebyggande arbetet. Närpolisen

var

är en självklar partner. Utan engagemang därifrån är det

svårt att verksamheten att fungera. Andra viktiga aktö-

rer som ska med tåget är förenings- och näringslivet

samt givetvis enskilda engagerade medborgare. Det finns

många som både kan och vill göra en insats.

Det hävdas ibland att det stjälper än hjälper snarare att ingripa på ett tidigt stadium när ungdomar begår brott. Hur du på det ser

Jag tycker inte att problemet är att vi ingriper för tidigt

-

eller i onödan, utan att samhället ingriper för Detta

sent.

gäller särskilt ungdomar. Samhället måste snab-

reagera

bare och tydligare. Att bry sig handlar

om om att ta ansvar, inte om att titta bort och låtsas att det Det regnar.

är för mig politisk grundsyn och många ungdomar

en

som jag pratat med har samma åsikt.

Vad du medborgerliga initiativ, båtklubbar anser om som där medlemmarna själva bevakar sina båtar och när företagare samarbetar för att bevaka industriområden

En seriös bevakning jag något positivt, och här

- ser som

har de lokala brottsförebyggande råden stora möjligheter

att länka in engagemanget i rätt banor. Vi måste tillbaka

till ordning där tar för både

en mer ansvar gemensam

och privat egendom. Jag skulle gärna att återfår

se en situation där det finns folk olika sätt håller som upp-

sikt över vad händer i kvarteret, ungefär gamla

som som

tiders portvakter. De försök görs med

som grannsamver-

kan är ett annat bra exempel sätt att öka den positiva sociala kontrollen och tryggheten i människors närmiljö.

Vad kommer KBA att satsa på det här sista året sin av verksamhet

Vi hoppas att olika sätt ska kunna stimulera fler

-

kommuner sig i det brottsförebyggande

att engagera

arbetet. Vi kommer att producera lättillgängligt informa-

tionsmaterial och fram emot att kunna kommuser ge

ekonomiskt stöd starthjälp i arbetet. I Sverige

nerna som

har vi sedan länge arbetat med social prevention i olika former, t.ex. insatser för att stödja ungdomar i riskzonen.

Däremot har vi inte i tillräcklig omfattning upptäckt vad

situationell prevention har att Detta erfaren-

ge. trots att heten visar sådana insatser med relativt enkla medel att

ofta snabba och mätbara resultat, försälj-

ger som t.ex.

ning över disk av särskilt stöldbegärliga varor. Kommittén förordar sådana projekt och brottsförebyggande

pro-

gram där social och situationell prevention förenas.

Vi har också tagit kontakter med forskarsamhället i

syfte att utveckla former för samverkan mellan de lokala

brottsförebyggarna och landets universitet och högskolor. Bland annat handlar det frigöra forsknings-

om att

och utvecklingskompetens. Dessutom ska KBA olika sätt stimulera ett ökat från näringslivets

engagemang sida. Vi kommer även att anordna rikstäckande konfeen i slutet 1998. Konferensen, kommer rens av som att

kunna tas emot via satellit 25 platser i landet, skall

ca

förmedla kunskap det arbete pågår, både i

om som ute landet och internationellt. KBA slutför sitt arbete i december då BRÅ 1998, kommer BRÅ

att ta över. Jag hoppas att ska bli en kun-

skapsbank dit kommuner och andra organisationer kan

vända sig för att stöd och hjälp när det gäller lokalt

brottsförebyggande arbete. BRÃzs roll kommer bli att väldigt viktig och det kommer att behövas information och material därifrån är jordnära och lätt att ta till som sig. Ute i landet finns det stor vilja att utveckla det en brottsförebyggande arbetet. Med rätt stöd är jag övertygad att tillsammans kan skapa ett tryggare samhälle om för alla.

Närpolisen och kommunerna

samarbetar mot brottsligheten

Avdelningschef Bengt Frih vid Rikspolisstyrelsen är en av dem som under 1990-talet har varit med och inspirerat polisen att satsa på närpolisverksamhet och ett mer problemorienterat arbetssätt. Redan som polismästare i Nacka på 1980-talet insåg han behovet av att engagera hela samhället i det brottsförebyggande arbetet. Den insikten förstärktes under åren som ställföreträdande rikspolischef.

Du har blivit något resande ambassadör för KBA av en och regeringens nationella brottsförebyggande program. Vad är det i detalj du har arbetat med mer som

Under det senaste året har jag besökt eller träffat

- repre-

sentanter från ett åttiotal kommuner i landet och deltagit

i en mängd sammanträden med kommunstyrelser och kommunfullmäktige. Avsikten har varit att lyfta fram idé-

i det brottsförebyggande programmet.

erna

Hur utvecklas arbetet i kommunerna Överallt finns i det lokala brottsett nytt engagemang -

förebyggande arbetet och det är en glädjande utveckling. När polisen förstatligades 1965 och kommunerna inte

längre hade ansvaret för den verksamheten minskade också intresset för brottsbekämpningen. Allmänt ansåg

att det polisen och rättsväsendet i övrigt som

man var

hade ansvaret för både brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete. Kommunernas kom något

ansvar

sätt i bakgrunden. Det år inte många kommunfullmäkti-

geförsamlingar sedan 1965 allvar har diskuterat

som

brottsligheten i kommunen, eller hur polisens arbete i

helgerna påverkar t.ex. ungdomsproblemen i kommunens

centrala delar.

I dag är det ett nytt läge. Många kommuner bildar

lokala brottsförebyggande råd eller också lägger

man

ansvaret för det brottsförebyggande arbetet andra

organ i kommunen.

Hur skall kommun ännu inte kommit igång

en som agera

Det första steget vill starta organiserat

- om man ett

brottsförebyggande arbete är att skapa ett intresse i de politiska församlingarna. Det gäller där får

att man upp

ögonen för nyttan och värdet att arbeta förebyggande i

av

stället för att lämna över problemen till och då i

staten

första hand polisen. Nästa är kommunen

steg att utser en

arbetsgrupp som får utarbeta ett förslag för hur verksamheten skall organiseras och vad brottsförebyg-

t.ex. ett

gande råd skall arbeta med. Sedan gäller det att det

hela fast förankrati den kommunala organisationen

så att

det inte bara blir ett tidsbegränsat projekt kan leva

utan Vidare kraft. av egen

I de flesta kommuner har det sedan många år funnits ett samarbete mellan polis, socialtjänsten och skolan. Vad är det för skillnad på hur har arbetat tidigare och de man

idéer som det brottsförebyggande programmet

ger uttryck För

Den väsentliga skillnaden är att kriminologerna

- ett

annat sätt har kommit praktiker till hjälp. Det kan

oss

handla idéer för probleminventering, trygghetsun-

om

dersökningar och analyser för att sätta in de brottsförebyggande resurserna rätt ställe. I dag finns det utbild-

ningsmaterial som är användbart för både poliser, tjänste-

män och politiker fältet. Lägger sedan till lite

man

sunt förnuft och tar till erfarenheter poliser och

vara som

tjänstemän i kommunerna har samlat sig, så tror jag

att det går att hitta rätt sätt att arbeta.

Vilka reaktioner har det blivit från polisen på de här

tankegångarna

Det har varit ett positivt och i t.ex. Gävleborgs

- gensvar

och Värmlands län har länspolismästarna erbjudit sig

att

avdela poliser heltid under viss tid för tillsammans

att

med tjänstemän inom kommunen fart arbetet. Även

andra håll har det ofta varit länspolismästare eller

en

en närpolischef som tagit initiativ till ett närmare

samarbete.

Vad är viktigt för framtiden, du anser

Det brottsförebyggande arbetet måste allvar

- upp

den politiska dagordningen i kommunerna det lång-

om

siktigt skall bli framgångsrikt arbete. För polisens del

ett

gäller det att vi får upp ögonen för att måste samarbeta med samhället i övrigt. Om inflödet anmälningar inte

av minskar, blir arbetsbördan så stor vi inte kommer att ens att klara de brotten. Då är risken förtroengrova stor att

de för polisen och rättsväsendet minskar drastiskt och det

måste vi förhindra, slutar Bengt Frih.

22 kommuner hearing

Brottsförebyggande råd med allt från 10 till 135 medlemmar och driftskostnader från några tusen kronor till miljonbelopp redovisades när 46 deltagare från 22 kommuner samlades till en hearing i Stockholm den 26 november 1997. Alla var överens om att det brottsförebyggande arbetet är viktigt, men hur det skall organiseras och drivas fanns det många olika åsikter om.

Utbildning efterlyses

Från flera kommuner tog behovet utbildning

man upp av

teoretisk kunskap brotts-

för att en grundläggande om prevention och idéer för det praktiska arbetet fältet. I

Östergötland har kommunförbundet tagit initiativ till

utbildning för två piloter och nårpolischef från varje

en

kommun och i Karlstad har ett regionalt centrum

man

för ut information och bygger kunskapsbank

som upp en

för länet. Många kommunstyrelser och kommunfullmäk-

tige har anlitat Bengt Frih vid Rikspolisstyrelsen för att

höja kunskapsnivån hos sina ledamöter och öka intresset

för det brottsförebyggande arbetet.

En förutsättning för att det brottsförebyggande arbetet i kommun skall bra utveckling är att kom-

en en

munfullmäktige tar de övergripande besluten och att kommunalråd och andra tunga politiker personligen sig i arbetet. Den uppfattningen framfördes

engagerar

från flera håll och bl.a. Linköping och Kumla hade skick-

at sina kommunalråd till hearingen.

Probleminventering ett första steg

Trygghet ett centralt tema under hearingen och flera

var kommuner och län har undersökt hur allmänheten ser

lokala problem, brott och trygghet. Den lokala problembilden används sedan utgångspunkt för planering

som av

Dessa kommuner brottsförebyggande åtgärder och som en utvärdering av deüogiheañngen hur man lyckas med arbetet. Borlänge I Dalarna har trygghetsmätning genomförts och en Falkenberg där rapporterade Borlänge kommun högre utsatthet Falun en för brott och andra kommuner Finspång större otrygghet än i Gävle länet. I Karlskoga och Degerfors har det gjorts särskilda Karlskoga ungdomsundersökningar som lyfte fram tidigare oupp- Karlstad

märksammade problem. Bland annat visade det sig att Kumla Landskrona mobbning var ett större problem än man hade trott och Lindesberg det resulterade i mängd riktade insatser. Från en exem- Linköping pelvis Linköpings kommun efterlyste man en kontinuer- Lund

lig redovisning från polisen om brottslighetens utveck- Malmö Norrköping ling. På många håll redovisas utvecklingen endast en Skellefteå gång per år och det ger inga möjligheter att agera ett Staffanstorp tidigt stadium om det skulle behövas. Stockholm

Söderköping Brottsförebyggande råd Tranås Umeå Tretton de deltagande 22 kommunerna hade inrättat av Västerås lokala brottsförebyggande råd; de övriga kommunerna Östersund

redovisade andra samverkansformer. Det råd funnits som längst var deti Umeå, som har arbetat sedan 1985.

Råden varierade i storlek från 135 medlemmar i

Landskrona till 10 i Lindesberg. I flertalet de kommuav ner som deltog i hearingen fungerar rådet som en över-

gripande samverkansgrupp, och det praktiska arbetet sker

sedan i olika undergrupper.

På vissa håll har särskilda institutioner byggts upp kring det brottsförebyggande arbetet. I Stockholm finns

ett centralt kansli med tio anställda och i Värmlands län

arbetar Brottsförebyggande Centrum, är som en sammanslutning av 14 kommuner, landstinget, polis och för-

säkringsbolag m.fl. Brottsförebyggarna i Gävle, BIG, är

sammanslutning mellan kommunen, polisen, ett fören säkringsbolag och Östersund arbetar näringslivet. I Think Twice i projektform med information och långsik-

tiga idéer för det brottsförebyggande arbetet. I Lunds

kommun ligger huvudansvaret för arbetet direkt de tio

kommundelsnämnderna.

Trygghetsplaner och brottsförebyggande program En huvuduppgift i inledningsskedet för de brottsförebyggande råden och institutionerna är att ta fram trygghetsplaner och brottsförebyggande program för den fortsatta verksamheten. I flertalet kommunerna pågår detta av arbete fortfarande. Borlänge kommun redovisade sin trygghetsplan som bl.a. tar upp trygghet i boendet, arbetet, centrum och skolan. Planen har distribuerats till samtliga hushåll i kommunen. Flera kommuner påpekade att det är viktigt att med ungdomar i processen om man skall komma någonstans i det brottsförebyggande arbetet. I Staffanstorps kommun har sedan tidigare ungdomsplan och i Umeå har man en det bildats ett speciellt ungdomsråd för att ta tillvara engagemanget hos ungdomarna. Polisen har ofta haft central ställning i arbetet med en att ta fram trygghetsplaner och brottsförebyggande pro- I Värmland har länspolismästaren ställt halv gram. en årsarbetskraft till förfogande i varje närpolisområde för att tillsammans med kommunala tjänstemän arbeta med planer och program.

Konkreta åtgärder Hearingen bekräftade att det brottsförebyggande arbetet i kommunerna tradition ofta har inriktats social av prevention, men att det blir fler och fler inslag av situationell prevention. En kommundel i Lund redovisade hur arbetar konkret mot inbrott i området att man genom göra en gemensam upphandling av bevakningstjänster för både skolor och privata objekt. Tranås kommun har under beteckningen Kommunskyddet arbetat mot skadegörelse och inbrott i kommunens fastigheter och Borlänge redovisade insatser mot klotter och skadegörelse. I flera kommuner har kommunfullmäktige beslutat om en årlig redovisning av hur det brottsförebyggande arbetet utvecklas för att så sätt försäkra sig att engagemanget hålls levande. Exempel om sådana kommuner är Linköping och Lindesberg. Hearingen visade klart att det finns ett intresse och engagemang för det brottsförebyggande arbetet i kom-

I den avslutande diskussionen poängterades

munerna.

åter hur viktigt det är att med de tyngsta politikerna i det brottsförebyggande arbetet, för så sätt skapa

att mandat för verksamheten. Man betonade också vikten av

att hitta folk brinner för uppgiften, samtidigt

som som arbetet förankras i den ordinarie verksamheten för att

leva vidare när den första glöden falnat.

Exempel lokala samverkansformer

Bodänge

Borlänge kommun är beläget i södra Dalarnas Brottslighet län tidigare Kopparbergs län och centralor- Antalet anmälda brott mot brottsbalken per ten är länets största stad. År 1996 hade kom- invånare i Borlänge är än dubbelt så mer munen 48 500 invånare, varav ca 85 procent många som i flertalet angränsande kommubor i tätorten. Från 1950-talets början till 1980 ner. Jämfört med länsgenomsnittet anmäls 66 ökade befolkningen. Efter en viss minskning procent fler brott, trots att länsnivån dras upp har folkmängden återigen ökat från och med av den höga brottsligheten i Borlänge. mitten av 1980-talet. Borlänge är den viktigaste Dessutom är nivån i Borlänge 36 procent industri- och handelsstaden i Dalarna. Vid högre än riksgenomsnittet. där alltså även de sidan om stål- och pappersindustrier och de brottsdrabbade storstadsområdena är inräkstora dagligvarugrossisternas lager finns två nade. l länet saknas det i 8 procent av alla fall statliga verk, Trafiksäkerhetsverket och uppgifter om var i länet som de anmälda brot- Vägverket. På orten finns också delar av ten mot brottsbalken begåtts, vilket medför att Falun/Borlänge högskola, med inriktning på antalet registrerade anmälningar i kommunen bl.a. teknisk, ekonomisk och social utbildning. är något under den faktiska nivån. Detta för- Inte minst präglas Borlänge av det stora insla- hållande kommer längre fram i texten att kallas get av tillverkningsindustrL underrapportering på kommunnivå. Den höga nivån totalt förklaras bl.a. av att stölder och tillgrepp av olika slag är speciellt vanliga. l ljuset av den stora mängden anmälda brott mot brottsbalken framstår problemen i Borlänge utan tvekan som osedvanligt stora.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Borlänge Dalarnas län Hela riket kommun

1 Fakta om kommunerochlänharhämtatsfrånNationalencyklopedin. 2 Läs merom anmälningsstatistiki bilagan.

Front mot

brottsligheten i Borlänge

Borlänge har under de senaste åren drabbats av brottslighet av en karaktär som är ovanlig utanför storstadsområdena. Kommunen har 25 procent av invånarna i Dalarna men 35 procent av brottsligheten. Rån, grov misshandel, inbrott och olaga vapeninnehav har blivit vanliga i kommunen och brottskurvan stiger.

Problembilden

Redan under 1970-talet började situationen i Borlänge

att uppmärksammas, bl.a. av kriminolog Jerzy Sarnecki

utförde undersökning ungdomsgäng i staden.

som en om

Enligt polisen finns det en kärngrupp av kriminella killar

ständigt drar till sig ungdomar hamnar i

som nya som kriminalitet och missbruk. Polisen har försökt möta

utvecklingen bland annat genom att satsa en offensiv

verksamhet med närpoliser och störningsverksamhet mot

kriminella.

Rune Hjorth är ordförande i både det lokala brottsfö-

rebyggande rådet och polisnämnden. Han har en central roll i kommunens ansträngningar för att bryta utveck-

lingen och bort stämpeln Borlänge som ett centrum för kriminalitet och missbruk. Hur han brottslig-

ser

heten i Borlänge

V1 har fått viss överetablering krogar i

- en av centrum, vilket har medfört en hel del bråk kvällar och

helger. Det har uppstått våld i krogköer och har pro-

blem med krogar missköter sig. Sedan har det

som

här problemet med kriminella ungdomsgäng väl är

som

riksbekant vid det här laget. Annars har mycket

var-

dagskriminalitet. Många tillgreppsbrott, framför allt bil-

brott. Cykelstölder är ett annat problem, och inbrott i

kiosker och butiker.

Polisen underbemannad Den första rapporten till kommunfullmäktige om resultadet brottsförebyggande och trygghetsskapande tet av arbetet låg klar i början av 1998. Rune Hjorth anser att det finns både negativa och positiva inslag i utvecklingen. En negativ sak är att polisen är underbemannad i kommunen med tanke problemen. Det skulle behövas betydligt fler poliser för att med kraft kunna ta sig an dagens situation. Det är också nödvändigt att öka polibemanning under helgerna med hänsyn till de sens problem finns i Däremot är det positivt att det som centrum. har vuxit fram ett medvetande i kommunen att det brottsförebyggande arbetet är en uppgift för hela samhället och inte bara för polisen. Det gäller att med alla i det arbevi skall lyckas bryta brottskurvan i Borlänge. tet om

Lokalt BRÅ sedan 1992

Redan 1992 började vi med den brottsförebyggande verksamheten i organiserad form och kommunfullmäktitog beslutet att inrätta ett lokalt brottsförebyggande ge råd, säger Rune Hjorth. Sedan tidigare fanns redan ett visst samarbete mellan polisens dåvarande brottsförebygoch skolan samt att chefstjänstemännen gare genom inom kommunen och polisen träffades. I det lokala brottsförebyggande rådet ingår politiker och chefstjänstemän från kommunen samt polisen, frivården och det kommunala Även kommubostadsföretaget. alkoholhandläggare är med i rådet. Det finns också nens ett arbetsutskott och där ingår förutom Rune Hjorth en tjänsteman från kommunen och polischefen i Tuna närpolisområde. I arbetsutskottet bereder man ärenden som sedan det lokala BRÅ, diskuterar olika tas upp av samt strategier och kommande projekt. Bakgrunden till rådet att det förekom mycket var skadegörelse kommunens skolor och andra fastigheter. Ett särskilt projekt startades för att minimera skadegöreloch klotter samt till stånd en attitydförändring hos se ungdomarna. Projektet, där huvudprinciperna är en av att den är ansvarig för skadegörelse själv skall ersätta som

skadorna arbetsinsats, har drivits framgångs-

genom en

rikt i flera år och har fått nationellt pris.

t.0.m. ett

Trygghetsplan som utvärderas Sedan starten 1992 har verksamheten utvecklats och -

har försökt att kommunens olika nämnder, styrelser

och enheter att arbeta brottsförebyggande och

var en

inom sitt område. 1995 tillsattes arbetsgrupp under

en

ledning av kommunalrådet Peter Hultqvist med uppdrag

att i en kommunal trygghetsplan lägga fast strategierna för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbe-

tet.

Är 1996 beslutade kommunfullmäktige

att anta trygg-

hetsplanen, där det slogs fast att kommunens policy är att

genom en planmässig och målinriktad samverkan mellan

olika aktörer skapa förutsättningar för att minska brotts-

ligheten och öka tryggheten i kommunen. Sedan trygg-

hetsplanen antagen trycktes den och distribuera-

var upp

des olika sätt i kommunen. Den presenterades också i

tidning alla hushåll i kommunen får och

en som som delas ut i skolorna.

Exempel från Trygghetsplanens måldokument Trygghet i centrum

Detta vill uppnå: Utifrån detta har Borlängepolisen upprät- - Färre berusade ungdomar i centrum tat en handlingsplan för sina insatser - Minskad skadegörelse Bor/ängepo/isen skal/z - Färre váldsinslag Under frekvent tid, såsom helgkvällar och - Ett mer levande centrum övriga festtillfällen, sträva efter att ha ° Attraktiva parker för alla minst fyra patrullerande närpoliser där Hur når w dit många ungdomar uppehåller sig. - Stöd till frivilliga grupper samverkan med kommunen, länsstyrel- - Drogfria discon 0.dyI. sen och Skattemyndigheten kartlägga - Patrullerande polis förekomsten av brott inom restaurang- - Allmänna toaletter branschen. En handlingsplan under - Ökad kontroll av restaurangnäringen arbetsnamnet Operation krogsanering - Fler boende i centrum skall upprättas. Penslonärsaktiviteter i Liljeqvistska -Årllgen fortbilda ordningsvakter verk- - m.m. parken samma i polisområdet, och fördjupa samarbetet med dessa.

Trygghetsplanen fokuserades på: ° Trygghet i boendet ° Trygghet i arbetet ° Trygghet i centrum ° Trygghet i skolan ° Trygghet fritiden ° Trygghet mot droger ° Trygghet i samverkan.

Vilket genomslag har då trygghetsplanen och det lokala brottsförebyggande rådets arbete fått i kommunen En hel del kommunala förvaltningar har gjort - egna handlingsplaner är kopplade till trygghetsplanen och som det har även polisen och det kommunala bostadsbolaget gjort. Det är styrka att det är kommunfullmäktige som en beslutat planen och att föreskrev en utvärdering om man och årlig rapport till fullmäktige, säger Rune Hjorth. I den första rapporten framgår t.ex. att HSB börjat installera säkrare lås och dörrar samt ökat sin bevakning, köpmännen i Borlänge har börjat rapportera alla fall att snatterier, skola motverkar mobbning av samt att en i början läsåret avdela ett antal äldre elever genom att av faddrar, tar hand nykomlingarna. De synsom som om punkter framkommit från olika håll tas till och som vara

Foto: Svenne Nordlöv. TIOFOTO

det är arbetsutskottets uppdrag föreslå att ändringar i trygghetsplanen efter de reaktioner man fått.

Konkreta åtgärder I det lokala brottsförebyggande rådet har försökt driva utvecklingen inom olika kommunala förvaltningar och vi har tagit olika initiativ, berättar Rune egna Hjorth. Bland annat har flera stora seminarier hållits med inriktning ungdom i riskzonen. Projektet drivs i samarbete med högstadieskola. en Kommunen försöker olika sätt möta den ökande brottsligheten inom den ordinarie verksamheten. Som ett svar den oroande ungdomsbrottsligheten har man byggt upp en barn- och ungdomsenhet, vars syfte är att samordna alla verksamheter och insatser riktas som mot barn och ungdomar. Fokuseringen ligger förebyggande insatser till alla i målgruppen, behandlande insatsamt för dem behöver särskilt stöd. Ett speciellt ser som projekt har initierats för ungdomar i åldern 13-21 är i som början en kriminell karriär. Vid samtliga grund- och gymnasieskolor har man fältfritidsledare. Nyligen har också socialförvaltningen fått möjlighet nyanställa tio att socialsekreterare. Skolenkäter har visat alkoholbruket går långt i att ner åldrarna, och tablett- och narkotikamissbruk föreatt kommer. Med anledning det har tagit fram av man en handlingsplan för hur personalen skall till väga om man misstänker att elev missbrukar. en Nynazism och främlingsfientlighet har haft vissa man problem med. Särskilt gäller det en yrkesinriktad gymnasieskola, där det har funnits

ett skinnskallegäng. Det har

man tacklat med hjälp fältfritidsledarna och av genom elevvårdskonferenser. Ett tiotal ungdomar har tagit man med studieresa till de gamla koncentrationslägren i en Polen och har lagt ned mycket arbete för man att ungdomarna andra tankar. En intressant idé är att försöka Räddningstjänsten att engagera ett antal problemungdomar genom att under tvåårsperiod dem utbildning och arbete en ge inom Räddningstjänsten.

Den idén jobbar just och inom rådet tror - nu att det skulle kunna ett bra initiativ för att bryta ett vara destruktivt livsmönster och leda till stärkt självkänsla hos ungdomarna, säger Rune Hjorth. Från Skarpnäck har vi hämtat ett situationellt inriktat projekt riktar in sig som vardagsbrottsligheten läs om Brottsförebyggarna i Skarpnäck i Loopen Nr Där hade tänkt anställa arbetslösa ungdomar ALU. Ungdomarna skall arbeta mot fordonsbrottslighet, arbeta med projekt typen "grannsamverkan", av samt arbeta mot ungdomsbrottslighet. Förutom situationella inslag som märkning av cyklar och information om stöldskydd, skall man utbilda ungdomar att hjälpa och påverka med drogproblem, och de befinner sig i riskzounga som för kriminalitet. nen Det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen har i en handlingsplan lagt fast en mängd brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder som skall vidtas under 1998. Bland de mål formulerat hör att minska problemen man med störande reducera bilkörning bostadsomgrannar,

rådet, och begränsa boendesegregationen. Åtgärderna är

främst situationell typ, bl.a. skall belysningen förbättav ras, man skall klottersanera och installera bevakningskameror utsatta ställen. Vidare skall där det är man möjligt ordna enskilda, låsbara för motverka garage att stölder bilarna. Man har arbetat mycket för ur att igång grañnsamverkan, vilket t.ex. innebär att de boende gemensamt för den yttre miljön. ansvarar

Det framtida arbetet Jag tror att man kan utveckla arbetet att hela - genom tiden hämta in synpunkter från allmänheten och genom att ständigt följa upp och utvärdera de åtgärder vi sätter in. Allmänheten måste fås att ställa och anmäla upp brottslighet i större utsträckning, och genom att inforvår verksamhet media och andra sätt mera om genom kan vi med allmänheten i det brottsförebyggande arbetet. Alkoholen är stor fiende för våra strävanden att en bryta brottskurvan. Genom sänka toleransnivån för att ordningsstörningar stan, och att göra ungdogenom

medvetna riskerna med alkoholbruk, kan för-

mar om

söka hålla skadorna avslutar Rune Hjorth.

nere,

Fotnot: Personerna bilden har inte med artikeln att göra.

Exempel lokala pa samverkansforrfier

Borås

Borås ligger i det nybildade Västra Götalands Brottslighet

län en sammanslagning Älvsborg, Tidigare Älvsborgs län hör till de regioner

av Skaraborg samt Göteborg- och Bohus län. som generellt sett har mindre omfattande Statistiken för 1996 följer den dåvarande indel- brottslighet än riket i övrigt. Ett avvikande stort ningen, när Borås tillhörde Älvsborgs län. År antal anmälda brott i Vårgårda kommun gör 1996 hade kommunen drygt 96 000 invånare, av emellertid att länsnivån är särskilt hög det vilka merparten bor i centralorten. Efter en aktuella året. Två andra mindre kommuner i ökning på 1960-talet minskade befolkningen länet har ungefär lika många anmälda brott under 1970- och 1980-talet, framför allt i tät- mot brottsbalken per invånare som Borås, orten Borås. Under slutet av 1980-talet vändes nämligen Alingsås och Trollhättan. Trots att trenden till en svag ökning. Från att ha domi- Borås är en mellanstor stad är antalet anmälnerats av textilindustri har Borås förändrats till da brott mindre än riksgenomsnittet, även om att bli en mer allsidig industristad. Fortfarande en viss underrapportering på kommunnivå finns dock omkring 15 postorderfirmor med försvårar en analys. Fördelningen mellan de inriktning på konfektion. Vid sidan om några olika kategorierna av brott ligger nära förhålstatliga institutioner, t.ex. Statens provnings- landet i landet som helhet. Huvudintrycket utianstalt, märks Borås högskola, med bl.a. från anmälningsstatistiken är att situationen i bibliotekarie- och textilutbildningar. Borås är något mindre allvarlig än i många andra liknande kommuner.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Borås Älvsborgs Hela riket

Folkhälsorådet samordnar

det brottsförebyggande

arbetet i Borås

Borås kommun har sedan länge satsat på situationella åtgärder för att minska kommunens kostnader för bl.a. inbrott, skadegörelse och bränder. Cirka 200 lokaler har försetts med inbrottslarm och i många fall också med brandlarm. De ansträngningar man lagt ned på säkerhetsarbetet knyts nu ihop med den övriga brottsförebyggande verksamhet som bedrivits av den övergripande organisationen Folkhälsorådet, i och med att ett brottsförebyggande råd bildades 1997.

Framgångsrikt säkerhetsarbete

Ungefär 10 miljoner kronor har investerats i säkerhets-

arbetet enbart under de senaste fem åren, och sedan

kommunen för tio år sedan allvar tog tag i problemen

har man sparat cirka 50 miljoner kronor, säger Lennart

Levinsson, kommunens säkerhetsingenjör och medlem i det nybildade brottsförebyggande rådet. Ãr 1987 kommunens kostnader för inbrott, skade-

var

görelse och bränder 8 miljoner kronor i dagens

ca pen-

ningvårde och 1996 var kostnaderna endast 400 000 kro-

nor. Försäkringspremierna var cirka 7 miljoner kronor

1987 och i dag ligger de 2,7 miljoner kronor.

Det har dessutom visat sig inbrottslarm är

- att ett ett

mycket bra brottsförebyggande hjälpmedel när det gäller barn och ungdomar år "förstagångsförbrytare". Jag

som

har pratat med ungdomar tagits bar gärning efter

som det att larmet utlösts och kommentaren har ofta varit att

"hade jag inte åkt fast första gången hade jag kanske fort-

satt den brottsliga vägen".

En viktig del i säkerhetsarbetet är den politiska förankringen och här i Borås har kommunstyrelsen vid flera

tillfällen tagit övergripande beslut grund för säkersom hetsarbetet.

Brottsförebyggande rådet knutet till Folkhälsorådet Q olkhälsorådet En central roll i kommunens brottsförebyggande arbete Ö har Folkhälsorådet haft. Folkhälsorådet har arbetat sedan slutet 1980-talet och när tankarna brottsföreav ett byggande råd väcktes i kommunen 1997 föll det sig naturligt att det skulle knytas dit. V1 såg att det fanns mycket inom Folkhälsorådets hade nära anknytning till vad brottsförebygganram som de rådet skulle arbeta med. Bland projektet s""o R A-s annat SMART riktar sig till barn och ungdomar i drogsom och brottsförebyggande syfte. Folkhälsorådet är också engagerati alkoholförebyggande arbete, arbete med ungdomars hälsa och flera projekt i bostadsområden med sociala problem, de s.k. Vi-projekten, berättar Ulf Olsson, är två kommunalråd i det brottsföresom en av byggande rådet. Om nu själva tanken med samverkan är att man skall ta de goda krafterna i samhället så vara kan vi inte bygga två parallella organisationer upp som jobbar med ungefär samma uppgifter, utan även här försöka samordna. I april 1997 tog Folkhälsorådet beslut att inrätta om ett brottsförebyggande råd med sju ledamöter samt en arbetande kommitté med tio ledamöter. Brottsförebyggande rådet har ett övergripande och beslutar ansvar om val av strategi, formulering av mål och fastställande av handlingsplaner. I rådet sitter representanter från polisen, två kommunalråd samt representanter för näringslivet, LO-sektionen samt hälso- och sjukvården. Medverkan kommunens folkhälsosamordnare säkerställer av den nödvändiga återkopplingen till Folkhälsorådet. Brottsförebyggande rådets arbete leds av länspolismästaoch samordnare fungerar polisassistent ren, som en som är särskilt utbildad inom brottsprevention och problemorienterat arbetssätt. I kommittén ingår, förutom kommunens säkerhetsingenjör, närpolischefen samt ett antal tjänstemän med lång erfarenhet från bl.a. socialtjänsten, skolorna, säker-

och föreningslivet.

hetsarbete Kommitténs uppgift är ta

fram beslutsunderlag och till de beslut fattas i

se att som

rådet realiseras. Kommittén tillkallar olika arbetsgrupper genomför beslutade åtgärder inom respektive sak-

som

område. Arbetsgrupperna kan tillfälliga eller

vara mer

permanenta beroende åtgärdens syfte och inriktning.

Folkhälsorådets organisation

Ä 1 skadeförebyggande Ungdomars hälsa Allergikommittén

Brottsförebyggande FOLKHÄLSORÅDET Alkoholförebyggande y rådet v--- --

xW . ., . . ,.. . SMART-projektet Socialt nätverk Kostfpågop i Vi-Hässleholmen i o 0 Vårt Norrby

Enkätundersökningar

Vilka problem finns det då i Borås För att det

svar

har man i Borås under 1997 genomfört två omfattande

enkätundersökningar. Dels en trygghetsmätning där

2 000 boråsare 16-85 år fick frågor trygghet

svara om

och brott och dels undersökning riktad till alla elever i

en

årskurs åtta. De fick frågor hemförhållanden,

svara om

skolmiljö, kamratskap, droger och kriminalitet. Skolundersökningen visade bl.a. att brottsligheten

-

bland ungdomarna inte är fördelad många har

som trott.

Flera de områden där trodde det hög

av man att var

brottslighet låg ganska lågt i undersökningen och områden där trodde att brottsligheten låg hade hög

man var

brottslighet, berättar Ulf Olsson. Det är svårt att dra rätt slutsatser sådan här undersökning. Antingen så

av en var

vår tidigare analys av brottsnivån felaktig, eller så är det de insatser har vidtagit i de här områdena haft

som en

effekt brottsligheten. Resultatet undersökningarna kommer att ligga av som underlag för planeringen av de brottsförebyggande åtgärderna och för utarbetandet långsiktig trygghetsav en plan. Brottsförebyggande rådets verksamhet kommer att inriktas mot våldsbrottslighet, tillgreppsbrott komsamt muninvånarnas trygghetskänsla. Våld och tillgrepp drabbar ofta enskilda brottsoffer hårt och påverkar direkt deras känsla trygghet. Konkreta åtgärder kommer därav för att riktas mot särskilt utsatta områden, vissa åldersbrottsoffer samt sådana miljöer och situationer grupper, upphov till brott. som ger

En säker och trygg kommun Stadsdelarna Sjöbo och Norrby år två områden som man särskilt tänker satsa på. Arbetslösheten har slagit hårt, och det finns en stor andel splittrade familjer och många invandrare. I Norrby har inlett Vi-projekt, där man ett målsättningen är att skapa en vi-känsla, motverka segregation, ensamhet och isolering, och bryta främlingsskapet. I den språkliga och kulturella mångfalden vill man skapa permanenta mötesplatser för de boende och verki området. Intressenter i projektet är de flesta samma som har verksamheter i stadsdelen, bl.a. bostadsföretaget, hyresgästföreningen, konrmundelsnämnden, skolan och Kyrkornas flyktingrådgivning. Tillsammans arbetar man för att skapa förutsättningar för invånarna att utveckla sin stadsdel, att de får möjlighet att formulera och genom själva genomföra sina önskemål. I de Centrala delarna staden har polisen påbörjat av arbetet med att förbättra ordningen och minska brottsligheten genom en ökad närvaro under framför allt helgkvällarna. Framtida åtgärder kommer bygga att ett utvecklat samarbete mellan kommunens alkoholhandläggare, polis, näringsidkare, krogägare och ordningsvakter. Områden där vill sätta in åtgärder i framtiden är man bl.a. familjerelaterat våld, mobbning och rasism i skolan samt inbrott i bostäder och butiker. Rådets målsättning är att utforma handlingsbaserad trygghetsplan för de en kommande tre åren, där den övergripande målsättningen,

konkreta åtgärder, tidplanen för arbetet samt de olika

aktörernas åtaganden preciseras. På sikt hoppas nan också med grannkommunerna i det trygghetsskapande

arbetet.

Brottsförebyggande rådet har hittills bara haft ett fåtal

sammanträden är optimistisk inför de Iya möj-

men man

ligheter rådet kommunen att tillsammans med

som ger

andra vässa insatserna mot brottslighet och otrygghet. Ett exempel det är att kommunen ansökt :tt bli

om utnämnd till En säker och trygg kommun i Världshälso-

organisationens nätverk Safe communities. Man .iar

också ansökt att bli medlem i Folkhälsoinstititets om nationella nätverk kommuner. för säkra och trygga

i a

Exempel lokalasamverkansformer pa

l

Gävle

Gävle är residensstad och den största kom- Brottslighet munen i Gävleborgs län. Folkmängden 1996 Totalt sett är antalet anmälda brott mot brottsvar närmare 91 000, varav omkring tre fjärdede- balken per invånare högt i Gävle kommun. lar är bosatta i centralorten. Från att ha ökat Nivån är t.ex. 70 procent högre än i Gävlekraftigt under 1950-talet och första hälften av borgs län som helhet, och 58 procent högre än 1960-talet har befolkningsutvecklingen däref- i landet helhet. Överrepresentationen i som ter varit starkt bunden till den allmänna kon- Gävle 1996 förklaras till stor del av att ett junkturen. Inslaget av industriverksamhet är extremt stort antal bedrägeribrott uppdagades fortfarande stort. Förutom pappers- och och anmäldes detta år. lcke desto mindre är massaindustrier är livsmedels- och elektronik- antalet anmälda brott i relation till folkmängbranscherna väl företrädda. l Gävle finns flera den stort för bl.a. stöld- och skadegörelsestatliga institutioner, varav Lantmäteriverket är brotten. Detta trots att det förekommer viss en ett. Vid Gävle/Sandvikens högskola undervi- underrapportering antalet anmälningar på av sas bl.a. itekniska ämnen. kommunnivä. Det finns alltså tecken pá att förmögenhetsbrottslighet och skadegörelse är speciellt framträdande problem i Gävle.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Gävle Gävleborgs Hela riket

BIG-

Brotts-

i Gävle

förebyggarna

År 1992 kontaktade kommunens säkerhetschef Nils

Hiedland den brottsförebyggande enheten vid polisen och föreslog ett närmare samarbete. En

kartläggning 1991 av skadegörelsens omfattning i kommunen hade visat att all skadegörelse kostade

Gävle kommun 10-12 miljoner kronor per år. En arbetsgrupp tillsattes och hösten 1992 bildades

samverkansgruppen Brottsförebyggarna i Gävle,

BIG.

Brottsförebyggarna l Gävle. Från vänster Handplockad arbetsgrupp Lasse Sandberg, fri- till första

Kommunstyrelsen anslog 300 000 kronor årets

tidsfÖrva/tningen,

verksamhet och uppdraget att arbeta preventivt med

var Lennart Fransson,

aktiviteter riktade ungdomar för att förändra attity-

polisen, Lena mot 34

Svanberg, socialtjän- der och därmed sikt minska ungdomsbrottsligheten".

sten, Anlta Thuné, En utsågs, där ledningsgrupp åtta personer stat,

förskolan, Kerstin

kommun och näringsliv finns representerade. Här sitter

Bertéus, grundskolan

skoldirektören samt chefer från social-, fastighets- och

och Ola Berggren,

Länsförsäkringar. fritidsförvaltningen, förskolan, polisen, Länsförsäkringar

Foto: BIG,Gävle

och representant för köpmännen i Gävle. Ordförande en är kommunens säkerhetschef, alltså initierade det som samarbete resulterade i BIG. Ett arbetande utskott, som där säkerhetschefen och socialchefen ingår, fungerar som beredningsgrupp för ledningsgruppen. En stor lokal anskaffades mitt i centrum och dit flyttade handplockad arbetsgrupp med tjänsteman från en en vardera socialtjänsten, grundskolan, fritidsförvaltningen, polisen och Länsförsäkringar. Arbetet kunde börja Ola Berggren från Länsförsäkringar fungerar gruppledasom re.

Verksamhet på fyra ben I dag är stycken arbetar här. En tjänsteman - sex som med lång erfarenhet dagisföreståndare har tillkomsom mit, har alla varit med från början och det är annars en stor fördel, säger Lennart Fransson från polisen. Respektive förvaltning, myndighet eller företag svarar för lönen för sin personal och kommunen betalar hyran för lokalen och driftskostnaderna. BIG:s primära målgrupp är barn och ungdomar, mycket arbetet riktar sig men av i sin dagliga verksamhet har kontakt med mot vuxna som barn och ungdomar. V1 brukar vår verksamhet har fyra stödben. De säga att är information, utbildning, rådgivning och samordning. Informationen gäller BIG och vad står för, och vi riktar främst till vuxna; alla som kommer i kontakt oss med barn, sig de är föräldrar eller personal. V1 vill vare väcka intresse för verksamheten och Her i det engagera brottsförebyggande arbetet. Det tycker vi att vi har lyckats med och BIG är ett begrepp i dag. Utbildningen riktar sig till såväl vuxna som barn och ungdomar. V1 har haft här under de fem 650 grupper åren vi arbetat och det har varit allt från föräldrar till lärare, journalister, politiker, idrottsledare, handelsanställda och poliser. Det talas mycket goda förebilder om och det är vi måste det. Vi har ordnat ett vuxna som vara stort antal konferenser och seminarier och tagit hit skickliga föreläsare och målsättningen med arbetet har varit att göra Gävle till tryggare stad. en

Kamratstödjarutbildning har både låg- och mellanstadiet och det tycker har varit framgångsrik verk-

en samhet.

Rådgivningen bedriver i lokalen här i Gävle centrum och här har vi broschyrer, böcker och Videofilmer

för utlåning. V1 har alltid öppet dagtid och hit kommycket folk vill ha råd och hjälp; föräldrar, lära-

mer som

re, ungdomar och många studerande från högskolan.

Häromdagen kom det ville ha

in en pappa som hjälp med

sin hade gripits nazistkonsert, och ofta hör

son som en

oroliga föräldrar sig misstänker att deras barn

av som röker hasch och liknande.

Samordningen kan t.ex. bestå i att vi håller ihop

insatserna i samband med skolavslutningar, Valborg och

Lucia. Då brukar vi ha 500-700 ute stan och då vuxna

är både Räddningstjänsten, olika föreningar och polisen med. Eftersom har kontakter inom både polis, skola

och socialtjänsten är det lätt för att samordna insat-

oss serna.

Skolundersökning oroade När startade 1992 ville först reda hur man man

ungdomarna hade det. Med hjälp ett sextiotal frågor

av fått från BRÅ utförde enkätundersöksom man man en

ning i årskurs åtta där 800 elever deltog. Bortfallet

ca var 10 procent.

Enkäten visade att Gävle, i förhållande till andra stä-

-

der i storlek, inte låg värre till vad gäller

samma ung-

domsbrottslighet och narkotika, berättar Ola Berggren. V1 tyckte ändå att det del saker oroväckan-

var en som var

de. Det visade sig att drygt 60 procent alla i åttan

av

druckit alkohol, och många hade varit berusade. Ung-

domarna dricker sprit i stor omfattning, och mycket

av

den spriten är hembränd. Detta startade debatt

en om

hur lätt det är för att tag illegal sprit, och det

unga är debatt fortfarande lever här. Sedan kunde en som

också konstatera att många har gjort sig skyldiga till våldshandlingar, i första hand mot kamrater.

Vi jobbar hårt för att skolorna skall polisanmäla

-

brott. Skolan får inte fristad där samhällets regler

vara en

inte gäller. Gör någon sig skyldig till skadegörelse skall han göra rätt för sig, och får elev stryk är en av en annan det rektors att göra anmälan, påpekar Lennart ansvar en Fransson. År 1996 gjordes enkätundersökningen om, denna gång med färre frågor. Sedan 1992 hade läget knappt förändrats. Öldrickandet hade blivit något vanligare sedan 1992, och andelen brukat narkotika något fler, som var fortfarande det ytterst hade prövat. En men var som ny fråga 1996 gällde rökning, och i vissa klasser rökte hela 80 procent flickorna. Med anledning vad har av av man fått fram arbetar mycket med droginformation, och man då främst alkohol. om Alkoholkonsumtionen hos de är ett våra - yngre av största, och viktigaste, problem, säger Lennart Fransson. V1 arbetar mycket för att påverka och förändra attityder. De bästa brottsförebyggarna år föräldrarna; därför arbetar mycket mot vuxenvärlden. Det är de i sin som tur skall kliva fram och påverka sina barn. Vår sak är att påverka påverkarna.

Utvärdering efter tre år Mycket av BIG:s verksamhet genomförs i projektform. Projekten kan vara från två månader och uppåt, och man driver ungefär 7-8 projekt samtidigt. Förskola, skola och idrottsrörelsen är tre centrala arbetsområden för BIG. Barnets verksamhet Rätt är en med uppgift att tidigt fånga upp barn med funktionsstörningar t.ex. MBD/DAMP och dyslexi. Redan fem som och ett halvtårs-kontrollen skall alla barn genomgå ett test, och de behöver får sedan kvalificerad hjälp. som Olika undersökningar har visat att just dyslexi är vanligt bland ungdomar får problem i tonåren. I det här som projektet är bl.a. landstinget engagerat. Idrottsrörelsen är en viktig målgrupp för BIG och här har man lagt ner mycket arbete att utbilda ledare i deras viktiga roll föredöme för ungdomarna, bl.a. har BIG givit två som ut böcker ledarskap inom idrotten. om År 1995 utvärderades BIG utomstående konsult, av en överlag menade att lyckats med att komplettera som man

det arbete bedrivs t.ex. närpoliser, socialtjänstens

som av

fältsekreterare och skolkontorets utvecklingsenhet. BIG

betecknades i utvärderingen värdefull i rol-

som en resurs

len "dörröppnare och Vägvisare för olika brotts-

som

förebyggande aktörer i Gävle. Däremot menade

man att

målsättningen för BIG:s verksamhet inte var tillräckligt

klart formulerad, och kunde därför skilja sig åt mellan

olika intressenter. Med anledning detta har från

av man

kommunledningen tagit initiativ till att ta fram en trygg-

hetsplan.

Som hjälp att följa de insatser har gjort har

- en upp

kommunens skadestatistik varit ett fantastiskt underlag

för arbetet mot skadegörelsen under årens lopp och när BIG:s verksamhet utvärderades efter tre år hade skadegö-

relsen i skolorna minskat med 22 procent. Polisens statis-

tik över anmälda brott får vi inte regelbundet och det har

varit nackdel, Lennart Fransson. en menar

BIG lokalt brottsförebyggande råd

Mycket arbete har lagts att marknadsföra BIG

ner

organisation, och har ofta uppmärksammats i

som man

media. Under hösten 1997 beslutade kommunstyrelsen

att BIG skall kommunens brottsförebyggande råd

vara

och därför förstärktes ledningsgruppen med två politiker.

Det här öppnar möjligheter för säger Ola

- nya oss,

Berggren. V1 får bättre politisk uppbackning och vi

en

blir ett annat sätt permanent organisation och

en

behöver inte lägga ner så mycket energi att diskutera

vår framtid. Vi har fått i uppdrag att ta ett övergripande

för arbetet med invandrarungdomar och deltar

ansvar

också i arbetet med att ta fram en trygghetsplan för kom-

munen.

Det mesta BIG:s verksamhet är ett arbete lång

av

sikt och med inriktning social prevention. Men det

finns också inslag av situationell prevention.

-Jag sysslar en hel del med riskanalyser och utbildar

bl.a. butiksanställda för att undvika överfall och butiks-

rån, berättar Lennart Fransson. Socialtjänstens personal

är också utbildat med tanke risken för en grupp som hot och våld. Dessutom är vi lokalt ombud för Svenska

stöldskyddsföreningen. Men lås och larm är inte lösning-

allt. V1 att träget arbete med stötten tror man genom

ning dem som iobbar med barn och ungdom når

av

resultat i längden. Sedan är det så att det i praktiken ofta är fråga kombination social och situationell

om en av

prevention, extrainsatserna under festhelger.

som

V1 vill lyfta fram Gävle kommun är bra

som en som -

flytta till, avslutar Ola Berggren. Visionen är att Gävle

att

skall bli Sveriges tryggaste stad.

Exempel lokalasamverkansformer

Karlskoga och Degerfors

Karlskoga kommun ligger i Örebro län, på Brottslighet gränsen till Värmlands län. År 1996 invå- Örebro län har förhållandevis hög brottsligvar narantalet i kommunen närmare 33 000. Över het. l Karlskoga är antalet anmälda brott mot 90 procent av befolkningen bor i centralorten. brottsbalken per invånare högt, såväl i förhål- Efter att tidigare ha ökat, minskade folkmäng- lande till länets största stad Örebro, andra den kraftigt under 1980-talet. Befolkningen har kommuner i länet som till riksgenomsnittet. fortsatt att minska under 1990-talet, men i lägre Det senare trots att antalet anmälningar på takt. Karlskoga är en utpräglad industristad, kommunnivå är något underrapporterade och och ett stort industriföretag har en domine- att storstäderna drar riksnivån. Fördelupp rande ställning på orten. ningen mellan olika kategorier av brott följer Degerfors kommun ligger någon mil söder om mönstret för hela landet. inte minst mot bak- Karlskoga i Örebro län. Befolkningen uppgick grund att kommunen förhållandevis liten av är 1996 till drygt 000, varav ca 80 procent bor i framstår problemen med vålds- och stöldbrott tätorten. Under 1980- och 1990-talen har folk- samt skadegörelse som betydande i Karlskoga. mängden minskat något. Degerfors är sedan l Degerfors är mängden anmälda brott mot länge en bruksort och järnverket är än i dag brottsbalken per invånare mindre än i den viktigaste arbetsgivaren i kommunen. Karlskoga, länet helhet och riksgenomsom snittet. Nivån är i stora drag jämförbar med andra små kommuner i länet. En viss underrapportering av antalet anmälda brott på kommunnivå försvårar en säker analys. Fördelningen mellan olika brottstyper avviker inte nämnvärt från situationen i hela riket. För att vara en liten kommun långt ifrån storstadsområdena kan brottsligheten i Degerfors dock inte beskrivas som låg.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

BRÃ

Gemensamt i

Karlskoga-Degerfors

Redan 1989 började de två kommunerna samarbeta i frågor som rör brottsförebyggande arbete och 1991 engagerades de i det s.k. Pilotprojektet, som hade initierats av regeringen för att stödja samordnade insatser för sänkt brottslighet och bildandet av lokala brottsförebyggande organ. Kriminologen och forskaren P-O Wikström kom därvid att knytas till kommunerna som expert. Hans medverkan har tillfört oss mycket kunskap under årens lopp, och han har fått oss att förstå att verkligheten inte alltid är så enkel som den kan tyckas. Det man tror skall vara väldigt brottsförebyggande kanske inte alls har någon sådan effekt, säger Lars Persson, socialchef i Karlskoga.

Enkäterna en bra grund för arbetet P-O Wikström har också stått bakom de enkätundersök-

ningar som gjorts i kommunernas högstadieskolor åren 1992, 1994 och 1996 med syfte att uppfattning

en om elevernas missbruk, kriminalitet, trivsel och andra liknan-

de frågor. Den första undersökningen visade

bl.a. att

mobbning var ett mycket tydligt problem i skolorna. Det

ledde till ett aktivt arbete mot problemet och vid under-

sökningen två år senare kunde man se en klar minskning.

Något väckte uppmärksamhet att proble-

- som var

inte riktigt fanns i de skolor hade förväntat

men som man

sig, berättar Lars Persson. Vissa skolor trodde sig inte ha

några större problem, eleverna hade

men en annan upp-

fattning.

Enkätundersökningarna som gjordes i skolorna har varit bra grund för arbetet bland ungdomar i kommu-

en

och det har också gjorts undersökningar bland all-

nerna,

mänheten i övrigt. En förhoppning i kommunerna är att

det skall möjligt att ytterligare bearbeta de olika vara undersökningarna och komplettera dem med en ny undersökning i skolorna under 1998. Det är väldigt viktigt att man har en gemensam syn vilka problemen är, en gemensam verklighetssyn. Hur det i våra kommuner och har problem med ser ut var kriminalitet. Det behövs för skall kunna jobba att man mot mål, Lars Persson. samma menar

Brottsförebyggande råd sedan 1994 Sedan tidigare fanns det ett samarbete mellan skola, socialvård och polis, och 1989 tog polisen initiativet till att formalisera samarbetet. Från och med 1991 deltog i man Pilotprojektet och 1994 tog kommunernas fullmäktigeförsamlingar beslut att formellt inrätta om ett gemensamt brottsförebyggande råd. Rådets huvuduppgift är samordning och samverkan, uppföljning och utvärdering av det brottsförebyggande arbetet i kommunerna. I rådet sitter förvaltningscheferna för skola, barnomsorg och kultur, representanter för polisamt kommunalråd från båda kommunerna. Rådet sen leds ett kommunalråd och ledningen växlar mellan de av två kommunerna. En finns knutet till rådet resursgrupp med handläggare skall förbereda och driva själva som verksamheten. Kommunerna har antagit ett brottsförebyggande strategiprogram, med den övergripande målsättningen att öka tryggheten för kommuninvånarna samt att minska brottsligheten. Dessa mål följs upp kontinuerligt genom enkätundersökningar och polisområdets statistik. Man fokuserar åtgärder som skall minska nyrekryteringen till kriminalitet att stärka de sociala banden till genom det konventionella samhället, och där har skolan en nyckelroll. Varje skola har i sin arbetsplan specificerat åtgärder riktade mot skolk, mobbning, skadegörelse och drogmissbruk. Ett antal lokala barn- och ungdomsgrupmed anknytning till högstadie- och gymnasieskolorna per samarbetar med rådet. Där sitter representanter för socialförvaltningen, skolorna, polisen och fritidsförvaltningen. Deras uppgift är att hålla sig ä jour med det som

händer området, själva det konkreta arbetet sker men inom den ordinarie verksamheten.

Tonvikt på långsiktigt arbete Ett resultat arbetet år att i dag lägger tonvikt - av mer det vardagliga och långsiktiga arbetet och har en mer kritisk inställning till kampanjer och liknande under kor-

tare tid, säger Ingemar Ångman från Degerfors kommun.

En grundläggande tanke är att det är den vanliga verksamheten skall de här tankegångarna, som genomsyras av att det är där det brottsförebyggande arbetet skall bedri-

vas. Andra effekter Pilotprojektet är förstärkt lagav en och rättsundervisning från polisens sida i grundskolans årskurs sju. Där försöker att alla elever och man engagera deras föräldrar. Vidare har byggt ett bättre man upp samarbete mellan socialtjänsten och polisen när det gäller unga lagöverträdare. Vissa projekt har varit mer situationellt inriktade. Man har haft stora problem med cykelstölder och i hade försöksverksamhet med somras man bevakade cykelställ, verksamhet ännu inte blivit en som utvärderad. Inledningsvis har polisen varit mycket av en motor i arbetet, vi skall lyckas måste det kommunala men om engagemanget bli starkare än i dag, säger Lars Persson. Jag tror att i framtiden tydligare måste markera komför det brottsförebyggande arbetet. munernas ansvar

Exempel lokalasamverkansfornier pa

Värmlands län

Värmland är ett geografiskt vidsträckt mellan- Brottslighet svenskt skogslän med en befolkning på drygt Antalet anmälda brott mot brottsbalken per 282 000 år 1996. Bortsett från den mellanstora invånare i Värmland är lägre än riksgenomstaden Karlstad är Värmland ett glesbefolkat snittet, vilket med tanke på den låga befolklän. Från 1960-talet till mitten av 1980-talet min- ningstätheten ligger i linje med det förväntade. skade befolkningen till följd utflyttning och Ett extremt stort antal bedrägerier i Årjäng det av vikande födelsetal. Därefter har en viss ökning aktuella året gör att länsgenomsnittet höjs på skett, främst beroende på inflyttning från ett missvisande sätt. Problemnivån är alltså andra länder. Gruv- och järnhantering har av något lägre än vad uppgifterna tyder på. tradition varit betydande näringar. Sedan slu- Möjligheterna att analysera fördelningen av tet av förra seklet är skogsnäringen framträ- brotten mellan olika kommuner försvåras av dande. Senare årtiondens strukturomvand- att det inte alltid anges var i länet brotten lingar har lett till att skogs- och stålindustrin begåtts. Bortsett från undantaget Årjäng, inte är lika dominerande som förut. uppvisar dock Karlstad och Kristinehamn flest Residensstaden Karlstad är länets största anmälda brott per invånare. Bland kommuner kommun, med närmare 80 000 invånare 1996. med synbart mindre kriminalitet märks Eda, Verkstadsindustrin är en betydande näring i Storfors och Hagfors. Fördelningen mellan staden. Vid Karlstad högskola utbildning brottstyperna följer i stort det förväntade mönges över stora delar av det akademiska fältet. stret med tanke på länets karaktär, även om Andra och tredje största kommuner är Arvika skadegörelsebrotten är ovanligt många för att och Kristinehamn, med närmare 27 000 i ett område med mycket glesbygd. l vara posrespektive 26 000 invånare. De tre minsta av de ten övriga brott döljs bland annat ett stort sammanlagt 16 kommunerna är Munkfors, antal bedrägerier. med ca 4 600 invånare. Storfors, med ca 5 000 invånare och Eda, med ca 9000 invånare.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Värmlands Hela riket län

TRYGGHET I VÄRMLAND

BF-Centrums mål

-

Arbetet mot nazism och rasism har blivit något av ett kännetecken för Brottsförebyggande Centrum i Värmland. Vi har uppmärksammats både av nazistiska grupperingar och av sådana som vill ta del av våra kunskaper i ämnet. Trycket på BFC att föreläsa runt om i landet är mycket stort. Det ser vi som ett kvitto på att vi arbetar effektivt, säger Greger Wahlgren som är tf. chef för BFC.

Ideell Förening

BFC är sammanslutning där de drivande krafterna är

en

landstinget, länsstyrelsen, Karlstad kommun och polisen.

Övriga medlemmar är ett trettiotal företag, föreningar

och intresseorganisationer samt övriga kommuner i

länet. De har slagit sig i ideell före-

samman en

ning för att göra Karlstad till Sveriges tryggaste

stad och Värmland till det tryggaste länet. Totalt sett :

BFC tio inom olika projekt.

engagerar ca personer

Som hjälp i arbetet har referensgrupp bestå-

en man en

ende tiotal med kunskap inom olika

av ett personer stor

ämnesområden. Ordförande i föreningen är Stg

Gustafsson, tidigare ordförande för Arbetslivsfanden, blev upprinnelsen till dagens BFC.

som

V1 hade brottsförebyggande avdelning poli-

- en :nom förut, och där samarbetade del med sen en Arbetslivsfonden. Bland annat utbildade 3 000-4 000

personer inom projektet Tänk efter före som var en sats-

ning för att förebygga brott arbetsplatsen. Ioch med

att Arbetslivsfonden lades ned och polisen omorganisera-

des väcktes tanken att påbörja ett brottsförebyggande

arbete över hela länet. Resultatet blev BFC, startade som

vid halvårsskiftet 1995, berättar Greger Wahlgren. Att vi

är ideell förening är klar fördel. Det innebär att vi

en en

är fristående, och att vi kan jobba lite annorlunda.

BFC började som ett treårigt försöksprojekt, men redan efter halva tiden togs beslut om att permanenta verksamheten. BRÅ hade då gjort en preliminär utvärdering BFC:s arbete och slog fast att det olyckligt av vore det långsiktiga arbete BFC påbörjat måste avbryom som tas. BFC arbetar över ett brett fält. Som sagt har satman sat mycket att öka kunskaperna om nazism och rasism, och Värmland är det enda län har klar strategi för som en det arbetet. Man jobbar mot klotter och hjälper kommuatt ta fram trygghetsplaner. Man har ägnat sig nerna mycket åt ungdomsfrågor och ungdomskultur. Tillsammans med Hem och Skola och länsarbetsnämnden utvecklar det brottsförebyggande arbetet i skoman lan och satsningen kamratstödjare. I två områden i Karlstad samarbete med företagarna för att satsar man minska inbrotten och har nyligen genomfört man en trygghetsundersökning, visar att många värmlänsom ningar känner sig otrygga. Speciellt gäller det äldre människor.

Angeläget med trygghetsplaner Med den här undersökningen i känns det - ryggen angeläget att kommunerna till sig idéerna kommunala tar om trygghetsplaner, och där är vi god väg. I dag är 14 av länets 16 kommuner medlemmar i BFC och engagerade i arbetet någon form, Sten-Åke BFC, i säger Skyllkvist Fotozsvennergordüåvj FOTO

bistår kommunerna i arbetet med trygghetsplanerna.

som

För Sten-Åkes dels började det här arbetet för några

år sedan lokal nivå i Sunne, där han normalt arbetar

som polisinspektör. Där antog kommunfullmäktige redan i december 1996 trygghetsplan. Sten-Åke har sedan

en fått hela länet arbetsfält och under det året som senaste

har han besökt kommunstyrelser och kommunfullmäkti-

i alla länets 16 kommuner. Det har resulterati 14 ge att

kommuner utsett kontaktperson, tillsammans

en som

med närpolischefen i respektive kommun BFC

genom

har fått grundläggande utbildning i brottsprevention. Vi gick igenom det nationella brottsförebyggande

-

programmet Allas vårt pratade hur närpoli-

ansvar, om

fungerar och vad med problemorienterat

sen som menas

arbete. Det har visat sig inom den kommunala

att man

förvaltningen vet väldigt lite om vad brottsförebyggande arbete egentligen är. Inom polisen å andra sidan

vet man

ganska lite det politiska arbetet i kommunen och här

om

har kunnat göra insats, säger Sten-Åke, är opti-

en som mistisk inför det fortsatta arbetet.

Både polisen och kommunerna satsar

Länspolismästare Rolf Kläppe har lovat att polisen i inledningsskedet skall avsätta en halv årsarbetskraft i

varje kommun som en hjälp med trygghetsplanerna, när

kommunen gör motsvarande insats. De flesta kommuner

i länet är i dag i full gång med att utforma trygghetspla-

ner och med annat brottsförebyggande arbete. En viktig sak i arbetet med de kommunala trygg-

-

hetsplanerna och verksamheten med utgångspunkt från dem arbetar med frågorna i sin vanliga yrkes-

är att man roll. Gör man inte det riskerar att arbetet dör ut man om

eldsjälarna försvinner. Sedan gäller det att engagera alla

frivilliga krafter man kan. Vi måste mobilisera hela samhället i det förebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Det är också viktigt att man inte forcerar arbetet. Jag

brukar rekommendera att tar ett år sig för förbe-

man redande arbete innan man tar beslut i kommunfullmäkti-

hur planen skall slutar Sten-Åke.

ge om se ut, Fotnot: Damen bilden har inte med artikeln att göra.

l Exempel lokalasamverkanstormer

l

Västerås

Västerås är residensstad och den största Brottslighet kommunen i Västmanlands län, med omkring Västerås ligger i den generellt sett högt hälften länets invånare. År 1996 124 brottsbelastade Mälardalen. Det registrerade av var ca 000 personer bosatta i kommunen. Av dessa antalet anmälda brott mot brottsbalken per är ungefär 80 procent hemmahörande i själva invånare i Västerås är också betydligt högre tätorten. Från början av 1960-talet till slutet av än i länets övriga kommuner. Stadens domi- 1970-talet ökade folkmängden. Under 1980- nerande ställning i länet drar upp länsgenomtalet minskade befolkningen, för att åter öka snittet. Jämfört med riket som helhet, inklusiunder 1990-talet. Västerås är en utpräglad ve de tre storstadsområdena, anmäls omkring industristad vars näringsliv domineras av 18 procent fler brott mot brottsbalken i ABB-koncernen och dess underleverantörer, Västerås kommun. Underrapporteringen av samt av andra tillverkningsföretag. Högre anmälningar på kommunnivå gör att den fakutbildning ges vid Högskolan i Eskilstuna/ tiska nivån troligtvis är ännu något högre. Den Västerås, där det bl.a. undervisas i tekniska allmänt höga brottsnivån fördelar sig jämnt ämnen. över de olika brottskategorierna. Liksom på många andra håll i landet framstår således problemen med skadegörelse och vålds- och stöldbrottslighet som betydande.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Våld blev väckarklocka

i Västerås

Västerås kom i mitten 1990-talet att framstå som av våldets stad och till det bidrog bl.a. mordet på en en känd ishockeyspelare. Det blev i sin tur en väckarklocka för människor ur alla läger i stan och en demonstration mot våldet samlade inte mindre än 20 000 människor. Det resulterade också i en stiftelse med namnet Ett váldsfritt Västerås och bidrog till att kommunfullmäktige tog ett beslut om att inrätta ett brottsförebyggande råd.

Rådet har hög status

Roland Axelsson arbetar med ungdomsfrågor vid Kultur-

och fritidsnämnden och deltar i arbetet med brottsföre-

byggande rådet. Han är dessutom ordförande i stiftelsen

Ett våldsfritt Västerås.

Brottsförebyggande rådet, kallas Värna

- som

Västerås, organiserades i maj 1996 efter besluti både

kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Det har ett

trettiotal medlemmar från bl.a. kommunen, näringslivet, polisen, föreningslivet, kyrkan och försäkringsbolagen. I rådet ingår både kommunstyrelsens och kommunfull-

mäktiges ordförande vilket rådet hög status, säger

ger en Roland Axelsson. Ett konkret resultat rådets arbete är den av grannsam-

verkan som startades före jul 1997 i ett hyreshusområde

ägs det kommunala bostadsbolaget. Projektet

som av

drivs närpolisen och bostadsbolaget. Värna Västerås är

av

ett samarbetsorgan skall stärka det brottsförebyg-

som

gande arbetet i kommunen att bilda opinion, spri-

genom

da kunskap och lämna förslag till och genomföra olika

insatser. Målen för rådets verksamhet är att uppnå ett

och säkert Västerås, våldsfritt Västerås och ett tryggt ett tolerant Västerås.

Utdrag ur "Startar för brottsförebyggande rådet i Västerås" Målen för rådets verksamhet är följande: Ett tryggt och säikert Västerås Alla västeråsare skall kunna känna sig trygga och säkra i vår stad. Detta är en av förutsättningarna för att Västerås skall kunna utvecklas till en framtida mälarstad i vilken man vill bo och leva. Att motverka egendomsbrott och skadegörelse är därför angeläget. Ett vå/dsfritt Västerås Att motarbeta det växande våldet på alla nivåer är ett av samhällets viktigaste frågor. Våra barn och ungdomar har rätt att växa upp i en stad fri från våld. Sambandet mellan våld och droger är viktigt at uppmärksamma. Ett tolerant Västerås I Västerås måste det finnas en tolerans mellan människor med olika intressen och bakgrund. Detta förutsätter respekt för såväl individer som för samhällets normer och lagar. Med detta följer både rättigheter och skyldigheter.

Söker arbetsformer

Rådet har kanske inte riktigt hittat sina arbetsformer

-

ännu. V1 har diskuterat antingen minska antalet med-

att lemmar i rådet eller också öka antalet medlemmar i

arbetsutskottet i dag har fem medlemmar.

som Diskussioner har också förts rådet skall driva om egen verksamhet eller verka sätt. Formellt är annat ett

rådgivande organ till kommunstyrelsen, som sedan fattar beslut. Samtidigt fungerar rådet samverkansor-

som ett

Under period fanns det samordnare anställd

gan. en en

halvtid som finansierades bidrag från KBA.

genom

Mycket av det brottsförebyggande arbetet som kom-

munen är engagerad i drivs sedan 1980-talet i elva s.k.

Ung-grupper, som är organiserade med utgångspunkt från högstadieskolornas upptagningsområde. Den ålders-

grupp arbetar mest med är alltså tonåringar. I varje

man

grupp ingår representanter för skolan, socialtjänsten, fri-

tidsnämnden, polisen samt olika föreningar. Inom varje

närpolisområde finns det två till tre Ung-grupper. Ung-grupperna är oerhört viktiga, Roland

- menar

Axelsson. Det är där känner till ungdomarna

man som

det gäller, och känner till situationen i bostadsområdet.

Något riktigt samarbete mellan brottsförebyggande rådet

och har det ännu inte blivit, jag

grupperna men tror att

det är det hållet vi skall gå. Sedan gäller det med

att

fastighetsägare, köpmän och boende.

Folkhälsocenter och stiftelse mot våld Kommunen har också ett Folkhålsocenter och en

Folkhälsoförening arbetar med förebyggande arbete

som

speciellt vad gäller droger. Här är bl. a. tullen, polisen, IOGT-NTO, landstinget och kommunen engagerade.

Som del i det arbetet har sedan 1986 undersökt en man

gymnasieungdomarnas drogvanor med hjälp enkäter,

av

och satsar mycket information till skolorna. Till

man det kommer alltså stiftelsen Ett våldsfritt Västerås där Roland Axelsson är ordförande.

Efter mordet det många ville bidra ekono-

- var som miskt till arbetet mot våld och då bildade kommunen,

polisen, kyrkan, idrottsrörelsen och posten stiftelse för

en att kanalisera insatserna. Finansiärerna startade med en pott 65 000 kronor, och ett stort under arrangemang

1997 drog in cirka 220 000 kronor. Pengarna använder vi i dag till olika insatser för att motverka våld. Under 1997

har antalet våldsbrott gått vilket är positivt. Vi har

ner,

ett antal arbetar med nattvandringar

grupper som

stan, och situationen i centrum är ganska lugn. Hur då den generella problembilden ut, förutom

ser

våldsbrottsligheten

Mordet på hockey-

Förutom cykelstölder är det drogmissbruk och klot-

spelaren Peter

ter som är de stora problemen. I början januari 1998

av Karlsson ledde till en

mobilisering mot våld klottrades 30 bussar över natt och två 18-åringar

ner en

i Västerås. kunde gripas bar gärning. Vi har satsat oerhört mycket

AndersWiklund, PICA

att från klotter, och från 1997 kan vi sanera sommaren

se en tydlig minskning. Drogenkäten i skolorna visar att drogbruket har gått upp bland gymnasieelever under

l990-talet.

Arbeta inom den ordinarie verksamheten

Det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet vävs in

i den ordinarie verksamheten, det är det sikt som ger

resultat, Roland Axelsson. Lägger

menar vi pengar

något som ligger utanför det ordinarie blir det lätt en

konkurrent till den verksamhet redan bedrivs. Faran som

med att driva arbetet i projektform är att man lyfter upp

verksamheten när sedan entusiasterna förett tag, men

svinner är risken stor att allt faller tillbaka till den gamla

nivån igen.

Roland Axelsson vill betona vikten att arbeta så av

lokalt möjligt

som

Jag tror att det är oerhört viktigt, att ungdomar som

-

håller att hamna snett får möjlighet att bli synliga andra klotter, skadegörelse och brott.

sätt än genom

Varenda måste synlig, och det kan de bli i det

unge vara lilla lokala området. Här har både idrottsrörelsen och

aktörerna i Ung-grupperna stora möjligheter.

Exempel lokala samverkanstormer

Östergötlands

län

Med en befolkning 1996 på närmare 416 000 Brottslighet på liten yta är Östergötland ett Antalet anmälda brott mot brottsbalken per personer en förhållandevis tätbefolkat län, de invånare i Östergötlands län är högre än riksäven om södra skogsbygderna är glest befolkade. genomsnittet, vilket kan hänga samman med Folkmängden har ökat sedan början av 1950- befolkningstätheten. Två mellanstora städer talet; främst i Linköping, Norrköping och på en förhållandevis liten geografisk yta bidrar Söderköping. Ökningen snabbast på 1960 förmodligen till att göra länet mer brottsbelasvar talet, har även varit betydande under tat. l Östergötland saknas det i ungefär 29 promen 1990-talet. De dominerande kommunerna i cent av alla fall uppgifter om var de anmälda regionen är Linköping och Norrköping, med brotten begåtts, hit hör bl.a. ovanligt många ca 132 000 respektive ca 124 000 invånare 1996. bedrägerier som ryms i posten övriga brott. Linköping är en stiftstad med bl.a. universitet Denna brist i statistiken försvårar en analys av och betydande inslag av högteknologisk in- hur brotten fördelar sig i länet. Brottsnivån i dustri. Norrköping har gått från att vara en Norrköping förefaller dock vara väsentligt utpräglad industristad till att få en allt mer högre än i Linköping. Andra kommuner som sammansatt näringsstruktur. l dag är delar av tycks ha hög brottsnivå är Boxholm och verksamheten vid universitet i Linköping för- Motala. Kinda, Ydre och Åtvidaberg tillhör av lagd till Norrköping, som också rymmer flera allt att döma kommuner med mindre problem statliga verk, t.ex. Kriminalvårdsstyrelsen. med brottslighet. Fördelningen mellan olika Tredje största kommun är Motala, med ca typer av brott uppvisar en viss övervikt av 43 000 invånare och betydande industriverk- stöldbrottslighet jämfört med riket som helhet, samhet. De i storleksordning minsta av de vilket kan hänga samman med den kraftiga sammanlagt 13 kommunerna i länet är Ydre, befolkningskoncentrationen i länet. Boxholm och Ödeshög.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Östergöt- Hela riket lands län

Etl tryggare Östergötland

ell Iänsomfallande

- projekt

i förebyggande arbete

Regeringens beslut om ett nationellt brottsförebyggande program blev startskottet för ett omfattande arbete i länet med att stödja kommunernas strävan att åstadkomma ett tryggare samhälle med minskad brottslighet. Tillsammans

med Polismyndigheten i länet har Östergötlands

Kommunförbund tagit på sig rollen att stimulera och hjälpa kommunerna i arbetet med att öka kunskaperna och skapa en gemensam referensram för det brottsförebyggande arbetet.

Ingen länsorganisation

I februari 1997 bildade projektgrupp där .VIona

man en

Niska, handläggare Östergötlands Kommunförbund,

en representant från Norrköpings kommun två

samt

representanter från polisen ingår. Som stöd i arbetet

ett

hade fått 200 000 kronor i anslag från KBA för

man pro-

jektet. För planering och genomförande arbets-

svarar en

grupp med representanter från länspolismyndigheten,

kommunförbundet samt fem kommunala samverkansråd

för brottsförebyggande frågor.

Från kommunförbundets sida har vi varit med - noga

att betona att det inte skall bli någon länsorganisation

som skall hantera de här frågorna, säger Mona Niska. Det är kommunerna själva med hjälp sina "pilo-

som av

ter skall komma igång med trygghetsplaneringer i kom-

munerna. På sikt är det vår målsättning att kunna erbjuda utbildning och kompetensutveckling och att skapa ett nätverk för de här frågorna.

Besök i alla kommuner Till att börja med åkte Mona Niska runt till alla de 13 kommunstyrelseordförandena och förhörde sig om intresset. Under hösten 1997 gjorde hela projektgruppen rundresa till kommunerna tillsammans med länsen ny polismästaren. De träffade politiker och tjänstemän i kommunerna och resultatet blev att samtliga 13 kommunstyrelser i länet beslutade att delta i projektet. Kommunstyrelserna utsåg två piloter" från respektive kommun kommer omfattande utbildning som att en under 1998. Villkoren för deltagande är dels att det i kommunen finns uttalad ambition utveckla det en att trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet, dels att piloterna har anknytning till den grupp som skall utforma kommunens trygghetsplan. Jag tror att det var viktigt att inte bara skickade ut en förfrågan utan att vi själva åkte runt och träffade politiker och tjänstemän, Mona Niska. V1 har blivit menar mycket positivt bemötta och uppslutningen har varit större än vi hade väntat Det är också styrka att det oss. en är kommunstyrelserna själva som har utsett "piloterna" skall arbeta vidare i kommunerna. som nu Upplägget i kommunerna är ganska olika. Norrköping och Linköping har t.ex. brottsförebyggande råd och i Söderköping finns det en samordningsgrupp som arbetar ett nytt sätt. I andra kommuner har valt andra man lösningar. Under våren kommer polisen att bekosta en trygghetsundersökning i varje kommun och den kommer att vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. De 26 "piloterna" är också en väldigt heterogen grupp. Där finns politiker och tjänstemän och sådana arbetar som fältnivå med ungdomsfrågor, och där finns också persofrån Räddningstjänsten. ner

Omfattande utbildning under 1998 Den 21 oktober 1997 inbjöds ledamöterna i kommunstyrelserna och polisstyrelserna närpolischefer och samt andra till ett stort upptaktsmöte i Linköping. Där talade bland andra landshövding Björn Eriksson med utgångspunkt från sina erfarenheter som landshövding och tidi-

rikspolischef. Författaren Lasse Strömstedt talade

gare

kring temat "Hur skapas brottslingar.

Det blev lyckad upptakt där det verkligen marke-

- en

rades att kan göra något tillsammans, säger Mona

Niska.

Nu rullar arbetet vidare enligt ett preliminärt

pro-

för 1998. Programmet står öppet för korrigeringar

gram

och och avsikten är att de två "piloterna" och

nya grepp

närpolischefen från varje kommun skall kunna påverka

inriktningen utbildningen och därigenom känna sig delaktiga i I januari startade med två-

processen. man en

dagarsutbildning Polishögskolan i Stockholm där bl.a.

docent Marie Torstensson talade problemorienterat

om

arbete och avdelningschef Bengt Frih det nationella

om

brottsförebyggande programmet. V1 det spännande och lärorikt att börja

- ser som

Polishögskolan och dra nytta den kunskap och erfa-

av

renhet finns där. Det är viktigt att "piloterna" och

som

närpolischeferna lär känna varandra, vilket är orsaken till

att vi valt att börja med tvådagarsutbildning i internat.

en

I fortsättningen har vi planerat in ett antal temadagar i

länet där kommer att ta upp trygghetsplaner, projektarbetsteknik, samhällsplanering och brottsprevention,

brottslighetens orsaker, invandrarfamiljer och brottspre-

vention, och många andra frågor.

Projektet väl förankrat

Arbetsgruppen har lagt mycket arbete att skapa ett

ner

verkligt intresse i kommunerna för projektet och Mona Niska tycker att den tid de tagit sig är väl använd.

Jag tror inte att vi hade haft den uppslutning vi har i

-

dag om forcerat arbetet. Nu har haft möjlighet att ta

upp frågorna vid flera olika tillfällen och vi har tagit till

oss synpunkter från kommunerna. Det finns i många

kommuner en rädsla för att staten skall vältra över nya

uppgifter kommunerna, men har framhållit att det

här projektet skall ses som en möjlighet för kommunerna

att olika sätt bevaka sina intressen och skapa tryg-

en gare kommun.

I kommunerna har det sedan lång tid tillbaka funnits

samarbetsgrupper mellan polis, skola och sociala myndig-

heter. Vad blir det då för skillnad med det här nya upp-

lägget Vi vill lyfta trygghetsfrågorna högre i kommu-

- upp och bredda dem till fler områden. Det är inte nerna

bara sociala frågor det handlar utan så mycket annat.

om

V1 det viktigt att kommunstyrelsen är införstådd

ser som

med problematiken och stöttar dem skall arbeta med

som

trygghetsfrågorna, slutar Mona Niska.

Exempel lokalasamverkanstormer

Lill koping

Residensstaden Linköping är den största Brottslighet kommunen i Östergötland och hade 1996 Linköping ligger i Östergötland, har ca som en 132 000 invånare, varav närmare 70 procent bor generellt hög brottsnivå. l ca 29 procent av alla i centralorten. Folkmängden har stigit kon- fall, varav merparten är bedrägerier, saknas stant sedan 1960-talet och ökningen har varit det uppgifter om var i länet brotten begåtts. speciellt kraftig under 1990-talet. Kommunen Därför är möjligheterna att dra slutsatser utipräglas av universitetet, den tekniska högsko- från statistiken begränsade. Antalet registrelan och det i hög grad kunskapsintensiva rade anmälda brott per person är inte nämnnäringslivet. värt stort jämfört med de mindre kommunerna i länet, t.ex. Boxholm och Motala. Jämfört med grannstaden Norrköping är nivån avsevärt lägre. Fördelningen mellan olika typer av brott följer till stora delar riksgenomsnittet. Sett i ett riksperspektiv framstår problemniván i Linköping som betydande. Jämfört med övriga länet och grannstaden Norrköping är dock situationen troligen mindre allvarlig.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Linköpings Östergöt- Hela riket kommun lands län

Nystart i Linköpings kommun

för

iryggheisskapande arbete

Trygghetsplanerna och samarbetet med . -

Östergötlands Kommunförbund kan bli den nystart

för det brottsförebyggande arbetet som kommunen behöver, menar Håkan Löfstedt, kommunalråd och ordförande i LIBRÅ. Vi har aldrig tidigare haft ett fullmäktigebeslut som reglerar de här frågorna. Nu får vi det och när projektet i de fyra stadsdelarna kommer igång blir det säkert spridningseffekter till de övriga delarna.

Rådet blev diskussionsklubb en LIBRÄ

Linköpings brottsförebyggande råd startade

redan 1990, men arbetet har inte fått något riktigt

,

genomslag förrän nu.

En mängd kommunala nämnder och organisationer

.

finns representerade i rådet. Här finns handläggande

tjänstemän från olika kommunala verksamhetsområden,

föreningslivet i kommunen med bl.a. Linköpings

ung-

domsråd, Linköpings idrottsförbund och Ekumeniska

rådet samt polisen och affärsmännens citygrupp.

Sammanlagt är det i dag över 30 medlemmar i rådet. Rådet sorterar under kommunstyrelsen och vice ordfö-

rande är ett kommunalråd från den politiska minoriteten.

Huvudinriktningen för rådet har varit att arbeta med barn- och ungdomsfrågor. Under rådet ligger arbets-

en

bestående kommunala tjänstemän.

grupp av BRÅ

Linköpings kommun ingick Pilotprojektet som drev under några år i 5-6 kommuner i landet. Då gjordes del enkäter och utredningsarbete legat till

en annat som a

grund för rådets arbete.

V1 som ingår i rådet har försökt att skaffa

- oss en

de brottsförebyggande frågorna och

gemensam syn -

det har varit ett bra erfarenhetsutbyte under åren. Vi har arbetat med kartläggning problem, analyserat behovet

av

av åtgärder och genomfört olika aktiviteter och utvärde-

rat dem, säger Håkan Löfstedt.

Bland annat har vi informerat föräldrar problemet

om

med folkölsförsäljning till minderåriga och vi har

samordnat insatserna med nattvandrare stan och aktivite-

ter vid Lucia och skolavslutningar. Vi har initierat lokala

handlingsprogram i stadsdelarna Ekholmen och Skäggetorp och vi har deltagit i ett projekt med bevakade cykel-

parkeringar. Rådet har träffats kvartalsvis och mötena har förlagts till olika delar kommunen.

av

Vilket genomslag har det här arbetet fått i kommu-

nen

Det har gått i vågor i grunden har det fått ett

- men

allt för litet genomslag. V1 träffades och pratade

och gav varandra information i rådet förhållandevis i kommen

visste att det fanns ett brottsförebyggande råd.

munen

Många gånger tyckte inte kom vidare i arbetet. K°mm"fmäkt"9e"

att Linköping Stod bakom

Det trevliga och bra träffar med tiden blev det

var men den massiva demonnågot o diskussionsklubb. av en Shan-one mot ny nazism och in vandrarfientlighet. Foto:Magnus Wallenquist

Nya trygghetsplaner I kommunen finns det elva geografiska utskott som fungerar som kommunfullmäktiges ögon och öron ute i de olika stadsdelarna. Utskotten har initiativmöjligheter ingen beslutsrätt. Med anledning de problem men av upplevde med att igång det brottsförebyggande man arbetet skrev utskotten motion till fullmäktige ett av en behandlades hösten 1996. Senare har kommunsom styrelsen tagit beslut i ärendet och anslagit 400 000 krotill ett projektarbete skall utmynna dels i nor som en kommunövergripande trygghetsplan, dels i lokala trygghetsplaner för stadsdelarna Ryd, Skäggetorp, Ekholmen och Vreta kloster. Målsättningen är att kommunstyrelsen skall kunna ta beslut kommunövergripande trygghetsplan och om en lokala trygghetsplaner i november 1998 och att kommunfullmäktige skall ta sitt beslut i december 1998. Kommunstyrelsen har beslutat att projektet skall förankras LIBRÅ och har tillsatt särskild i en ledningsgrupp med Håkan Löfstedt ordförande. Gunilla Hjulin, som LlBRÃzs sekreterare, har anställts projektledare, och som ett stöd till henne finns central arbetsgrupp som en om sju I den sitter bl.a. närpolischefen för centrum, personer. representanter från skolan och fritidsgårdarna. I de fyra stadsdelarna Ryd, Skäggetorp, Ekholmen och Vreta kloster har lokala arbetsgrupper utsetts med representanter för polisen, föreningslivet, fritidsgården, skolan, förskolan och det geografiska utskottet. Arbetsskall till stor del bygga de lokala samarbetsgrupperna redan tidigare har verkat i områdena. grupper som I varje stadsdel har också lokal referensgrupp en utsetts. Den består det geografiska utskottets ledamöav ter, representanter för kommunala verksamheter i området samt föreningslivet. Man kommer också att försöka med de bor i området och inte är föreningsansom som slutna.

Engagemang från allmänheten I Vreta kloster har vi redan haft ett upptaktsmöte och där det ett väldigt stort intresse, berättar Gunilla var

Organisation för upprättande av

kommunala trygghetsplaner

Kommunfullmäktige

Kommunövergripande Kommuntrygghetsplan styrelsen

Lednings- LIBRÅ grupp

- zrácägät - Arbetsgrupp

Kommundelsvis Ryd Arbetsgrupp Referensgrupp m trygghetsplan

Skäggetorp Arbetsgrupp Referensgrupp m w

Ekholmen Arbetsgrupp Referensgrupp . -

Vreta kloster Arbetsgrupp Referensgrupp m

Hjulin. V1 gick ut i pressen och bjöd in allmänheten och det kom närmare 150 till mötet. Vi gjorde också

personer

en mindre enkät bland befolkningen i området för att deras problemen.

syn

Många Ville ha fler närpoliser och olika åtgärder från

kommunens sida vi vill gärna bolla tillbaka önskemen

målen och allmänheten mer engagerad i de egna problemen i området antingen det är cykelstölder, klotter

nu eller inbrott i källarförrådet, säger Håkan Löfstedt.

Problembilden i stort gäller mycket ungdomsfylleri

samt bråk och skadegörelse hör ihop med det, vi har

som

haft problem vissa skolor med mobbning och miss-

handel och har flera gånger haft bråk mellan nynazister och andra grupper. Till det kommer att många pensionäkänner sig otrygga utan att riktigt kunna precisera rer varför. Men läser i tidningen vad händer man om som och då blir det den här reaktionen. Håkan Löfstedt tycker att det är viktigt att betona de

vuxnas ansvar. V1 klagar över att ungdomarna dricker mycket och hembränt får de den hembrända spriten ifrån men var kan undra. Vad har vi för vuxenmoral i sammanman hanget En positiv händelse i kommunen är den massiva uppslutningen mot nynazism och invandrarfientlighet som uttrycktes i en stor demonstration Stora Torget Linköping före jul. Inte mindre än 5 000 människor deltog i demonstrationen och landshövdingen och biskopen fick hålla sina tal två gånger för att alla skulle höra. Det var en otrolig manifestation som både kommunfullmäktioch mängd olika organisationer stod bakom. ge en

Exempel lokalaprojekt

Grannsamverkan i

problemområde minskade

brottsligheten

Grannsamverkan blomstrari välordnade villaområden utan några synliga problem. I allmännyttans bostadsområden lyser den vanligen med sin frånvaro. Men i Lillängen i Skoghall, Hammarö kommun utanför Karlstad, har man fått till en fungerande och högt uppskattad verksamhet.

Trög början

Våren 1996 hade många hyresgäster i området fått nog

inbrott i källare, lägenheter och bilar samt skadegörel-

av

se, ordningsstörningar och narkotikaproblem. Ungefär

samtidigt utvecklades närpolisverksamheten i området.

Upptakten till grannsamverkan var ett informationsmöte i Hyresgästföreningens lokaler, där huvudkontaktman

en

utsågs.

Förutom hyresgästföreningen tog kontakt med

-

Per-Åke Sjöberg är chef för Hammaröbostäder,

som

Länsförsäkringar samt Vuxenskolan, arbetade i

som

området med ungdomsaktiviteter, berättar Jan-Erik

Högström, närpolis i Hammarö.

Gemensamt anordnade informationsmöten i man Folkets hus. Hammaröbostäder informerade bl.a. att om

börjat byta ut lås tvättstugor och källare, och för-

man

säkringsbolaget pratade om inbrottsskydd och Vilka åtgärder krävs för att lås och dylikt skall godkännas.

som

Man var tidigt i kontakt med pressen, och Värmlands

Folkblad skrev en artikel om projektet.

Det var ganska trögt i början och det kom inte så

många till mötena. Men hösten år lossnade det

samma

och ett tjugotal kontaktpersoner fick utbildning möj-

om

ligheterna med grannsamverkan. Från första början har

bestått majoritet kvinnor. Tillsammans

gruppen av en

med fastighetsägarens representanter började inven-

man tera både källare och andra lokaler samt miljön runt J P arkerin latser och lek latser. Utifrån inventerin vidg sP P g en

togs olika åtgärder för att förbättra miljön. Kontakt-

männen gick också runt i området och presenterade sig

själva och gav information om projektet.

22 trapphusvärdar

I början av 1997 fick projektet stöttning genom att Eva-

Lotta Karlsson och Elisabeth Axelsson, båda boende i

Lillängen, fick ALU-tjänster hos Hyresgästföreningen.

De finns dagligen tillgängliga för information och råd-

givning i en lokal i området, som också fungerar som ett

café. Elisabeth Axelsson tog också över huvudansvaret för

grannsamverkan. En mindre uppföljning gjordes i juni

1997, och kunde bl.a. konstatera att störningsjouren

man

anlitas i större utsträckning, att inbrott i källare och tvätt-

stugor minskat med 60 procent, att det är mindre skrä-

pigt i källarna och att trapphusvärdarna som kontakt-

männen numera benämns uppmärksammas och uppskat-

tas mycket under sina vandringar. Till hösten kunde man

sätta dekaler grannsamverkan, vilket är ett kvitto

upp om

fått till fungerande verksamhet.

att man en

Under 1997 utvecklades arbetet väldigt positivt och i

-

dag finns det 22 trapphusvärdar, som träffas regelbundet och genomför kvällsvandringar och andra aktiviteter i

området. Man för protokoll över vad behöver göras

som

och det ständig dialog med fastighetsägaren.

är en

Trapphusvärdarna har tillgång till gula jackor med texten

Grannsamverkan, Hammaröbostäder köpt in för att

som

alla skall veta vilka de är, SägerJan-Erik Högström.

Trivseln har ökat

-En positiv sak är att trapphusvärdarna också gör hembe-

sök hos alla nyinflyttade i området och presenterar verk-

samheten samt inbjuder till fortsatta kontakter. Genom

de här samlade insatserna har brottsligheten i Lillängen minskat påtagligt och området har i dag

inte samma

karaktär problemområde tidigare, sägerjan-Erik. av som Vad fordras då för att ett sådant här projekt skall bli framgångsrikt och leva vidare Det krävs att någon i området tar sig ansvaret huvudkontaktman samt att närpolisen olika sätt som har möjlighet inspiratör och idégivare. Dessutom att vara krävs det att fastighetsägaren är positivt inställd till verksamheten och utför de åtgärder trapphusvärdarna som föreslår. Det har gjort i Lillängen och tack det man vare har trivseln ökat för de boende i områdets 177 lägenheter, slutar Jan-Erik Högström.

Exempel lokalaprojekt pa

KLOTTER

- några idéer lill

förebyggande insatser

Klotter är ett gissel i många svenska kommuner och ofta inte några oskyldiga pojkstreck utan nära förbundet med annan brottslighet. Polisen kan eller vill inte ta tag i problemet, kommunen står ofta handfallen och de privata fastighetsägarna tröttnar på att måla över sina nerklottrade fasader.

Klottret kostade fem miljoner

Så också förhållandeti Karlstad 1992 när Greger

var

Wahlgren, i egenskap av polis brottsförebyggande

enheten, tog tag i problemet tillsammans med Björn

Samuelsson år ombudsman LO. som Karlstad kommun hade årskostnad för klotter- - en

sanering över fem miljoner kronor och de privata

fastighetsägarna hade säkert ännu större kostnader, när

började sätta in klottrarnas värld att studera

oss genom

tillgänglig litteratur och deras sätt att arbeta. V1 lärde

oss

deras vokabulär och deras faktaruta och efter

tags se ett

halvår hade vi identifierat ett sextiotal klottrare i stan,

säger Greger.

Nästa steg blev att ta kontakt med killarna stan och

det skapade i leden. Avanonymiseringen hade börjat

oro

Klottrarna började skriva GREGER kors och tvärs över det början till dialog.

stan, men var en

Så småningom blev vi respekterade grund av den

-

kunskap hade kulturen. Först då kunde vi börja

om

påverka dem.

Inget klotter i tidningen

Vi jobbade olika plan och viktig sak att ta kon-

- en var

takt med tidningar och lokal-TV för att dem att sluta

Visa klotter bild. För en klottrare är det en höjdare att

se sitt verk bild och helst skall det polis

vara en som

pekar väggen. I stället gjorde TV ett inslag vårt

om

projekt och visade rena väggar i bild och inget klotter.

Det gjorde klottrarna vansinniga. Vi tog också kontakt

med affärer sålde sprayburkar

som och fick dem att

endast sälja sprayburkar över disk, berättar Greger

Wahlgren

Dialogen med klottrarna fortsatte och fler och fler

kom till de möten ordnades. En graffitiklubb bilda-

som des och de lovades bro att måla de slutade en om

klottra stan. Då många så amatörmässiga vägrades

var de andra klottrare att ställa ut sin "konst. På det sättet av

försvann 40 stycken, och Övriga ñck möjlighet måla

att

legalt. Några ALU-ungdomar kopplades till projektet

och känsliga väggar i stan fotograferades löpande

som en

utvärdering. Man etablerade kontakter skolor och fri-

tidsgårdar för att lättare kunna identifiera misstänkta

K/ottrarna måste klottrare. Lärarna är oftast de får de första signaler-

som avanonym/seras, elev intresserad klotter, na om att en är av genom att menar Greger vederbörande skissar olika tags i sina block. När Wahlgren. man

upptäckte nytt klotter identifierades klottraren och han

Foto:FLT-PICA Bild

fick göra rått för sig att själv

genom ut och sanera.

Efter några års energiskt arbete

hade klottret i Karlstad minskat med 80 procent. De återstående 20 ca procenten oftast klotter typ var av

hakkors och liknande symboler

som utfördes andra än de etaav grupper blerade klottrarna. SJ, som förut

varit tvungna att anlita ett vaktbolag

enbart för att freda sina tåg från

klottret, kunde slopa bevakningen då

man inte längre fick några

angrepp.

Det sparade 30 000 kronor i

man z

månaden på, under de tre år

som

lugnet varade.

Nar Greger Wahlgren 1996 skul-

övergå till andra arbetsuppgifter

inom polisen tyckte att proble-

man

met var löst, och ingen ville ta upp hans och Björn

Samuelssons fallna mantel trots deras varningar för att

avsluta insatsen.

Ny generation klottrare

Efter något år hade generation klottrare tagit över

en ny

och i dag är problemet lika stort 1992. Endast

som en av

klottrarna från 1992 finns kvar medan de övriga har för-

svunnit kulturen. Nyligen har arbetsgrupp med

ur en

fyra närpoliser och representanter för gatukontoret och fastighetsägarföreningen återupptagit arbetet mot klott-

ret och Greger bidrar med sin sakkunskap. Greger Wahlgren är också uppskattad föreläsare runt

numera en i landet. om

Det är så många kommuner blivit lurade

- som av

klottrarna. Man tror lättköpta Det har t.ex.

segrar.

funnits olika projekt där låtit klottrare utbilda sig

man

hos duktiga "grafñti-konstnärer, och sedan har de gått

ut stan och målat igen. På många håll har givit

man

ungdomarna färg varpå klottret ökat ännu mer. Det är

klart de tackar och tar emot.

Hur skall då kommun verkligen vill komma

en som tillrätta med klottret

agera

Först gör inventering; hur det ut i kom-

- man en ser

munen Det finns inga genvägar utan de poliser och

kommunalanställda skall arbeta mot klottret måste som

börja med att skaffa sig kunskap om hur kulturen funge- Sedan bygger ett kontaktnät med sådana

rar. man upp

har intresse arbetet. Det kan skolan, fastig-

som av vara

hetsbolagen, närpolisen m.fl.

När kan kulturen gäller det att lära sig klottrar-

man olika tags för att så sätt identifiera klottraren och nas söka kontakt med honom. Ofta tillhör han ett gäng med

likasinnade slutit sig i crew". I sin Black

som samman en

Book förvarar klottraren fotografier över vad han åstad-

kommit olika Väggar och murar.

Klotter inkörsport till kriminalitet en

Många tar alltför lätt problemet, att de

- man anser

klottrar bara gör sig skyldiga till enstaka tonårs-

som en

förseelse. Men det kan lika ärna inkörs orten till g vara P kriminalitet. För att komma in i "crew" har krav en man

sig att utföra något brottsligt. En ledarna i Karlstad

av hade suttit i fan else tre ån och han räknade med g g g er, att

när han mest aktiv begick han 1 200 brott

var som ca om

året; det var skadegörelse, misshandel och inbrott.

Gre tror inte å det vanli sättet att "a a" klottg er P g a J g

rare på. Tyvärr är det många av hans kolleger som reage-

rat negativt projektet. Man att busar skall jagas,

anser inte pratas med.

Klottrarna är till början oftast hatiskt inställda till

- en

både polisen och samhället och det är sport att lura

en

polisen. Trots det måste man ta kontakt med dem och

komma dem in P å livet för att så smånin vinna deras g om förtroende och förho nin svis dem å andra tankar, PP g P

slutar Greger Wahlgren.

Exempel på klottrarnas terminologi Crew gäng Tag personlig symbol. En klottrare kan ha flera taggar Black Book album med egna verk och tidningsurklipp Toy nybörjare Bomba tagga ner en hel vägg eller hela stan King of Tagging den som gör flest taggar King of Style den som målar bäst

Exempel lokalaprojekt pa

Bevakning och sommarjobb

mot brottsligheten i Lund

Kommundelens kostnader för inbrott och skadegörelse ökade under hela första delen av 1990talet. Där vi tidigare hade blivit av med matvaror och mikrovågsugnar blev det nu datorer och skrivare som försvann. Samtidigt upplevde vi att det var för liten polisnärvaro i området, säger Roger Niklewski, som är kommundelschef i Lund Norr där stadsdelen Norra Fäladen ingår.

Periodiskt återkommande problem Kommundel Norr i Lund består två stadsdelar, Norra av

Fäladen samt Möllevången. Kommundelen domineras

av

s.k. miljonprogramsområden. Här bor 11 000

ca perso- 25-30 procent är utländsk härkomst. Under ner, varav av

följd år har fått perioder ökad skadegörelse

en av man av

och inbrott. Ulf Cronqvist, är kamrer i området,

som

ritade kurvor över inbrott och skadegörelse och kunde då

konstatera att många brott begicks under sommaren. Något måste göras och gick fram tre fronter:

man

° 80 sommarpraktikplatser hos kommunen för ungdo-

inte hade något konstruktivt att göra under

mar som sommaren

° begäran om ökad polisiär närvaro

° gemensam upphandling av bevakningstjänster i områ-

det.

Sommarjobben ordnade vi i kommundelen och i

-

samarbete med det kommunala bostadsbolaget, säger Ulf Cronqvist. Alla fick tre veckors jobb med 100 kronor

per

dag i lön, och vi tog ut ungdomarna i samarbete med den

socialsekreterare arbetar med skolorna. Kvarterssom

poliserna hade svårare att Öka sin närvaro i området, men

en viss ökning blev det.

Gemensam upphandling

Redan tidigare hade haft försök med förstärka

man att

bevakningen av kommunens fastigheter, och dessa försök

gav mersmak.

V1 började titta våra 50 lokaler i kommundelen

-

och konstaterade att vi inte hade så mycket fysisk kon-

troll lokalerna, säger Roger Niklewski. Vi tog också

av kontakt med andra intressenter i området och det visade

sig då att flera hade kontrakt med Väktare för tillsyn,

men

att det olika bevakningsföretag inte samarbetade.

var som

Resultatet blev att vi bjöd in ett tjugotal intressenter i

området till ett sammanträde för att diskutera aktuella

problem med målsättningen att öka bevakningen och

därmed säkerheten i området. Det kom ett femtontal representanter till mötet från

bl.a. kyrkan, det kommunala bostadsbolaget,

posten,

landstinget och näringsidkarna runt torget här. Ett tiotal visade sig intresserade upphandling

vara av en gemensam

av väktartjänster och ett underlag för upphandling arbe-

tades fram. Anbud togs sedan in från olika firmor och sex

kontraktet togs hem ett lokalt baserat bevakningsföre-

av

tag. Omfattningen motsvarade ungefär en heltidstjänst för vaktbolaget har verksamhet i flera skånska kom-

som muner.

Kommundelens kostnad för bevakningen

- blev ca

170 000 kronor år och kostnaderna för de övriga tio

per intressenterna varierar från 60 000 kronor och neråt, säger Ulf Även

Cronqvist. ett par villaföreningar tecknade hängavtal med vaktbolaget för att tillsyn parke-

av

ringsplatser m.m. Bevakningen startade på allvar våren

1996 och pågår fortfarande.

Väktare till fots

I underlaget skrevs bl.a. in att bevakningen skall ske med

väktare och hund och att väktaren skulle röra sig till fots

eller cykel i området. Antalet väktare alternerar är

som

inte så många, så de får en god kännedom området

om

och de rör sig där. Tillsynen skräddarsyddes för de

som olika intressenterna, och för kommunens del innebar det

att alla de 50 objekten skulle till gång kvällen

ses en

och ytterligare gång under natten. På kvällen skulle

en fönster och dörrar kontrolleras.

De stora butikerna i området ville ha bevakning i

sam-

band med stängning och transport dagskassorna och

av från andra intressenter fanns det andra önskemål.

Tillsynen bestämdes till sex dagar i veckan och den obe-

vakade dagen skulle variera från vecka till vecka. Det

bestämdes också att Vaktbolaget skulle skriva

rapporter

om incidenter inträffade och meddela respektive

som

uppdragsgivare.

Höjt säkerhetsmedvetande En effekt det här arbetet vi har eliminerat - av är att

många skador grund slarv med att stänga dörrar

av

och fönster, säger Ulf Cronqvist. Vaktbolaget kollar såda-

na detaljer kvällen och de har avstyrt flera tillbud

som

kunnat bli storbränder, bl.a. anlagd brand där träd-

en

gårdsmöbler och annat hade staplats upp mot en skola

och tänts på. Enligt brandingenjör jag talade med

en

släcktes elden i sista ögonblicket. Hade skolan brunnit

hade skadebeloppet blivit omkring 5 O miljoner kro-

ner nor.

Varje gång Vaktbolaget upptäcker något anmärk-

-

ningsvärt skriver rapport till och vi skickar

man en oss en

kopia till den skola, förskola eller annan enhet är

som

aktuell. Det är klart att det här höjer säkerhetsmedvetan-

det hos vår personal, säger Roger Niklewski. De här

bevakningsrapporterna är också tillgängliga för polisen genom vaktbolagets försorg.

Brottsligheten minskar

Vad kan förstå har brottsligheten minskat i kommun-

-

delen och utvecklingen har varit positiv hos än i

mer oss

de andra kommundelarna, säger Ulf Cronqvist.

Vaktbolaget har kommit med en hel del tips under årens lopp för att minska brottsligheten. Det rör sig bl.a. om

förbättrad belysning olika platser flera intressen-

som

ter åtgärdat.

Bostadsinbrotten har gått ned kraftigt inom kommundelen, och antalet brott totalt ligger under snittet för

nu

Lund helhet. Under de senaste åren har antalet närsom poliser ökat i området, vilket säkert betytt en del för brottsutvecklingen. Numera finns det också ett lokalt brottsförebyggande råd i kommundelen med nårpolischefen ordförande. som Kommunstyrelsen har beslutat att inte inrätta något gemensamt brottsförebyggande råd för kommunen utan låter kommundelarna själva för den verksamheten. svara Man kommer dock att stödja arbetet i kommundelarna, säger Roger Niklewski. Vi håller just med att knyta olika intressenter till rådet.

Stöd till barn i svårigheter Tanken är att bevakningsinsatsen skall fungera som ett komplement till, och ett otraditionellt sätt kan vara en del det nätverk byggs kring barn i riskzonen. av, som upp Bland annat denna orsak har från början framhålav man lit hur viktigt det är att väktarna är socialt engagerade. Inom kommundelen sedan flera år satsar man ett omfattande förebyggande arbete för barn och ungdom, och alla resurser som ñnns samordnas. Vi försöker att tidigt identifiera barn i svårigheter och dessa adekvat och kontinuerligt stöd ge ett genom hela förskolan och grundskolan. V1 satsar även att stödja deras föräldrar via förskollärare, får särskild som utbildning familjeterapeutisk expertis från barngenom psykiatriska kliniken här i Lund. Tanken är att föräldrarskall stärkas i sin föräldraroll, att de får lära sig na genom en enkel och handfast metod att bättre stödja och uppmuntra sina barn. Det här projektet har vi inte definierat som brottsförebyggande även om det i allra högsta grad har den funktionen, slutar Roger Niklewski.

Exempel lokalaprojekt

lnvandrarråd hos

polisen

i Uppsala

I Uppsala har 16 procent av befolkningen invandrarbakgrund, det finns ungefär 100 olika språkgrupper och ett fyrtiotal invandrarföreningar verkar i kommunen. Det är bakgrunden till att polisen i Uppsala sedan tre år tillbaka lägger ner mycket arbete på kontakter med invandrare.

Projekt i invandrartätt område öppnade ögonen

För några år sedan drev polisen del projekt i ett för-

en

ortsområde, och det visade sig svårt nå till

vara att ut

invandrare. De svårigheter stötte väckte tanken

man

att bilda ett invandrarråd, för att skapa bättre kontakt

mellan invandrargrupper och polisen. Våren 1995 bjöd

man in representanter för alla invandrarföreningar i

stan

till ett stormöte. Det korn fyrtiotal till mötet

ett personer

och där lades grunden till vad blev

som senare

Invandrarrådet i polisiära frågor.

Vi har lagt mycket arbete att skapa förståelse

- ner

mellan invandrargrupperna och polisen. V1 har diskuterat brottslighet, social utslagning, främlingsfientlighet och

nynazism och har också pratat om hur skall främja

man

rekrytering av poliser med invandrarbakgrund, berättar biträdande länspolismästare Björn Nordin.

Polisinspektör Eile Gustafsson arbetar sedan många år

fältet med invandrarfrågor. Det började redan

1970-talet, då Eile tog kontakt med AMU och talade om

Sveriges lagstiftning och polisens roll i det svenska sam-

hället kursen svenska för invandrare Sñ. När

Invandrarrådet startade 1995 det naturligt han fick

var att

i uppdrag att samordna verksamheten. Vi har ett trettiotal invandrarföreningar

- represente-

rade i rådet. Hela rådet träffas två gånger år, och så

per

har ett arbetsutskott med tolv medlemmar som träffas

8-10 gånger år. Arbetsutskottet består åtta in-

per av

vandrare och tre poliser samt civilanställd från polisen.

en

V1 började vårt arbete med ett besök i Rinkeby där bl.a.

hälsade hos Turkiska föreningen och det gav inspira-

tion för det fortsatta arbetet, säger Eile. Arbetsutskottet

har sedan i allmänhet träffats gång i månaden och då

en

problem dykt från både invandrar-

tar upp som upp

och polishåll. V1 lägger ofta arbetsutskottets sammanträ-

den hos någon av invandrarföreningarna som är representerade i rådet och det har varit uppskattade besök. Det

värdet ligger i att lära känna varandra och avdrama-

stora

tisera polisen för invandrarna, och vice

versa.

Positiva resultat

En positiv erfarenhet är den gemensamma utbildning

-

för invandrare och poliser rådet ordnade under

som och Gillis Herlitz

1997. Det var antropologen etnologen under två dagar föreläste språkets makt och

som om

etniska och kulturella skillnader. Samtlig polispersonal

och alla invandrarföreningar inbjudna till föreläsning-

var

blev mycket lyckade, säger Eile.

arna som

Invandrarrådet är del i "det etniska projektet", vars

en

Foto:Anders Owarnström, övergripande målsättning ökad samverkan mellan

är en TIOFOTO

polis och invandrargrupper. Inom projektet har tagit

man

fram handlingsplan där mål och metoder fastställts.

en

Förutom att öka förståelsen mellan polis och invandrare

vill bl.a. verka för invandrarnas integreringi samhäl-

man

let och påverka ungdomars attityder till våld och droger.

Ett sätt att öka den sociala kontrollen ungdomarna i

av

de berörda områdena har varit s.k. föräldravandringar,

ett flertal invandrarföreningarna deltar

som av Ett resultat arbetet i invandrarrådet infor- - av är en

mationsbroschyr där man tar upp polisens arbete inklusivanliga källor till missförstånd och konflikter mellan

ve

invandrare och polis/rättsväsende. Dessutom skriver vi

allemansrätten och tar olika åldersgränser

om upp som

gäller i Sverige. Ett annat resultat är att det i dag är väldigt mycket kontakter mellan invandrare och polisen i

Uppsala. Det är många som ringer till polisen i olika

ärenden, och vi blir ofta inbjudna till invandrarföreningar

för att prata brott och brottslighet. Tidigare ville

om man

inte ha med polisen att göra.

Handlingsplan för det etniska projektet Mål - Skapa ett fördjupat samarbete samt en ökad förståelse mellan polis och invandrare - Förbättra informationen till invandrargrupperna om polisen och dess verksamhet - Främja rekryteringen av polismän med invandrarbakgrund - Verka för invandrarnas integrering i det svenska samhället - Verka för att påverka ungdomars attityder till våld, alkohol och droger - Motverka rasism och främlingsfientlighet Målgrupper - Invandrare i Uppsala - Polispersonal i Uppsala Metoder - Ett väl fungerande Invandrarråd - Information och utbildning av såväl invandrare som poliser Utbildning av polispersonal om utländska kulturer och deras innebörd - Informationsmöte med samtliga närpolischefer -

Gemensam information av polis och invandrare till barn och ungdomar i Uppsalas

skolor Erbjuda invandrarföreningar att göra studiebesök hos polisen - - Öka den sociala kontrollen av invandrarungdomar med t.ex. föräldravandringar - Utveckla samarbetet mellan närpolis och invandrare i respektive närpolisomráde - Framtagande av informationsmaterial om polisens arbete

Skynda långsamt En erfarenhet vi gjort är att inte får ha för - som man bråttom skall arbeta med de här frågorna. Det när man tar tid att lära känna varandra och skapa förtroende. Till en början var många tveksamma till vad syftet var från vår sida. Många invandrare hyser misstro mot polisen grundad upplevelser från hemlandet. En annan erfarenhet är att det är svårare att komma i kontakt med ungdomar än med den äldre generationen. Här måste vi nå föräldrarna för att den vägen bättre kontakt med ungdomarna. Björn Nordin tycker att de har skapat plattform för en det fortsatta samarbetet med invandrarföreningarna i Uppsala. Det har tagit ganska lång tid att bygga - upp en samverkan, kan vi börja skörda frukterna vårt men nu av arbete. Den närpolisorganisationen i Uppsala komnya att ett större för de här frågorna i fortsättmer ansvar ningen och hoppas att det skall skapa nätverk att ett i närpolisområdena som kan utveckla invandrarkontakterna. Förhoppningsvis blir det även lokala brottsförebyggande råd inom kort som kan involveras i nätverket, slutar Björn Nordin.

Fotnot: Personerna bilden har inte med artikeln att göra.

rådets

Brottsförebyggande

roll i det lokala brotts-

preventiva arbetet

av

BRÅ:s övergripande uppgift är att främja det brottspreventiva arbetet. Det gör vi genom utvärdering av åtgärder, utveckling av statistik, beskrivningar av brottslighet samt ett riktat stöd till lokala brottsförebyggande åtgärder.

Inför 1999 kommer KBA att avvecklas och det fulla

ansvaret för stöd till lokalt brottsförebyggande insatser

till BRÅ. Hur kommer då BRÅ arbeta

övergår att

V1 kommer även fortsättningsvis att kunna än

ge, om

ett mer begränsat, ekonomiskt stöd till lokala projekt.

Erfarenheterna under arbetet inom KBA är emellertid att

ansökningar kommer in behöver utvecklas för att bli

som

möjliga att stödja. Kommunens problembild behöver många gånger beskrivas bättre, mål för projekten bör for-

muleras i större utsträckning och det behövs slutligen bättre instrument för att följa och utvärdera de lokala

upp BRÅ

projekten. Här kommer att kunna ge sitt stöd.

Ansökningar har hittills kommit från en mängd komvi det ändå brist att många myck-

muner, men ser som en

et svårt utsatta kommuner saknar projekt. Resurserna till utvecklingsarbete måste i större omfattning komma att

riktas till de brottsutsatta kommunerna. V1 kommer mer

därför att försöka göra särskilda satsningar storstäder-

na. Min erfarenhet kontakter med kommuner är att av

man visserligen har behov av och är intresserad av ekonomiskt stöd det mest efterfrågade stödet handlar

men om BRÅ

kunskap. kommer att prioritera uppgiften att sammanställa och sprida sådan kunskap. Hur skall det brottspreventiva arbetet organiseras för att bli framgångsrikt

Vilka åtgärder är värda att satsa på Vilka insatser kan

skolan göra inom brottspreventionen Vilka situationella

åtgärder ger resultat

Brottspreventivt arbete är utan tvekan ekonomiskt

lönsamt det görs rätt sätt. Bland annat kommer - om

att stödja arbetet i några intresserade kommuner,

som

dessutom utvärderar systematiskt.

Dessa kommuner kommer kanske att kunna bli brotts-

preventiva förebilder eller i alla fall goda exempel.

Kunskaperna och erfarenheterna från pilotprojekten

kommer sedan att kunna spridas och därmed bidra till

diskussion och utveckling i andra kommuner. Vi kommer

också att sammanställa information innehåller forsksom

ning och erfarenheter från Sverige och andra länder om

effektiva åtgärder inom området. Under de närmaste

åren vill vi lyfta fram tre specifika områden.

Det handlar rekrytering till brottslighet.

ena om

Eftersom alla barn och ungdomar går i skolan under i

princip 13 år, har skolan självfallet strategisk roll i

en

detta arbete. Men vad skolan skall kunna för bidrag är

ge

Omdiskuterat. Våga-projekten, utvärderas

som nu av BRÅ, verkar inte den

vara framgång vi hoppats på.

Skolans läroplan innebär att det brottspreventiva arbetet,

liksom arbete mot mobbning, alkohol och narkotika,

skall integrerat i undervisningen. Att låta eleverna

vara

göra studier inom samhällsvetenskap och matematik

om

det områdets brottslighet, brottsutveckling, kostna-

egna der för brott kan ett sätt att arbeta. m.m. vara

Erfarenheter och idéer, i och utanför Sverige, bör disku-

teras, utvecklas, utvärderas och spridas.

Ytterligare ett prioriterat område är samarbetet med

handel och näringsliv. Tyvärr kan man konstatera att det

lokala näringslivet sällan är representerat eller

ens annat sätt deltar i den verksamhet bedrivs i de lokala som

brottsförebyggande råden finns runt i landet.

som om Med tanke den roll handeln och andra delar som av

näringslivet kan spela i det brottsförebyggande arbetet

det önskvärt att dessa i högre grad än i dag

vore engage-

sig aktivt. Syftet är att den lokala handeln i

rar engagera

det brottsförebyggande arbetet. Detta kan göras i

sam-

arbete med såväl centrala organisationer t.ex. Handelns

säkerhetsråd, Butiksgruppen inom Samverkan mot brott och andra med den lokala handelns intresseföresom ningar och liknande. Inom projektets ram skall den kunskap i dag finns den situationella brottsprevensom om tionens fördelar utnyttjas. Avgränsade experimentella projekt skall utvärderas. I det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt pekas vikten att minska brottsaktiviteten ansvar av hos återfallsbrottslingar. Det gemensamma för många av dem är att de så gott ständigt är under någon form som vård, BRÅ av vanligen kriminalvård. har regeringens uppdrag att kartlägga vilka insatser görs från såväl som kriminalvårdens andra myndigheters sida i samband som med och efter de intagnas frigivning. Här vill vi stimulera de lokala brottsförebyggande råden att i sina brottsförebyggande och planer inkludera insatser för att program främja de återfallskriminellas anpassning i samhället. Samarbete bör ske med lokala frivilligorganisationer t.ex. Röda korset och lokala klientorganisationer t.ex. KRIS Kriminellas revansch i samhället samt med loka- kriminalvårdsmyndigheter.

Ann-Marie Begler Generaldirektör Brottsförebyggande rådet

Bilaga

Analys av

anmälningsstalistiken

Redovisningen antalet anmälda brott mot brottsbalken

av

1996 i tabellerna i denna bok bygger den officiella kri-

minalstatistiken, BRÅ. det

som produceras av 1996 är

första och hittills enda det föreligger definitiva

år som

uppgifter anmälda brott kommunnivå. Utifrån

om

denna källa är det alltså inte möjligt att beskriva utveck-

lingen i kommunerna över tid.

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser

anmälts brott och blivit registrerade polisen.

som som av

Undantagna är de årligen omkring 200 000 brott som polisen utfärdar ordningsböter för, t.ex. mindre allvarliga

trafikförseelser. Av olika skäl då drar

måste man vara försiktig man

slutsatser den faktiska brottsnivån utifrån anmälom

ningsstatistiken, inte minst kommunnivå. För det för-

berör uppgifterna endast de brott anmälts, dvs.

sta som

den synliga brottsligheten. Den för vissa brott stora

dolda brottsligheten förblir alltså okänd. För det andra är

det s.k. mörkertalet inte konstant över tid eller från en

plats till Fluktuationer i mörkertalet kan t.ex.

en annan.

bero variationer i anmälningsbenägenheten, att upp-

täcksrisken påverkas av speciella insatser mot vissa typer brott eller att härvor brottslighet uppdagas. För det

av av

tredje saknas det i många fall uppgifter i vilken kom-

om

brotten har begåtts, vilket ytterligare försämrar

mun

möjligheterna att dra säkra slutsatser brottsnivån i

om kommunerna.

Brott mot brottsbalken

Analyserna brottsnivån i kommuner och län bygger i

av

denna framställning antalet anmälda brott mot brotts-

balken 100 000 invånare 1996, vilket är jämper samma förelsetal används i den officiella brottsstatistiken. som Brotten mot speciallagstiftningarna, t.ex. trañkbrottslagen och varusmugglingslagen, har exkluderats eftersom den dolda brottsligheten dessa områden är särskilt stor, samt för att sådana brott i mindre utsträckning fokui samband med lokalt brottsförebyggande arbete. seras För brotten mot brottsbalken gäller det omvända, dvs. mörkertalet är mindre och relevansen för det lokala brottsförebyggande arbetet mer påtaglig. Därmed ingår heller inte brott mot narkotikastrafflagen. Liksom för flertalet övriga speciallagstiftningar är narkotikabrotten s.k. spanings- och ingripandebrott, vilket innebär att antalet anmälda brott i hög grad beror polisens insat- På detta område kan också sättet att räkna antalet ser. brott i och brottsutredning kraftigt sneden samma ge vridande effekter. Sammantaget gör detta att antalet anmälningar mot narkotikastrafflagen i en kommun är en osäker indikator den verkliga problemnivån.

Problemet med den dolda brottsligheten Den dolda brottsligheten är dock stor även för några av brotten mot brottsbalken. Storleken mörkertalet för brottsbalksbrotten är framför allt beroende anmälav ningsbenägenheten. Allmänt sett gäller att benägenheten att anmäla är mindre mindre allvarligt brottet är och desto närmare relation gärningsmannen och offret har. För förmögenhetsbrotten, t.ex. stölder olika slag, tillav kommer effekter försäkringsskyddets utformning. av Exempelvis anmäls så gott som alla brott där skadans värde överstiger självrisken. Eftersom uppgifterna är kommunnivå är det särskilt vanskligt att dra slutsatser för enskilda typer av brott. Istället används indelning i olika brottsen grov kategorier. Kategorierna i tabellerna är misshandel, stöld, rån m.m., skadegörelse samt övriga brott. ° För misshandelsbrotten den dolda brottsligheten anses generellt sett vara stor, vilket ökar osäkerheten vid jämförelser mellan olika kommuner och län.

° I kategorin stöld, rån är mörkertalet, och därmed m.m. osäkerhetsfaktorn, allt att döma stor för bl.a. brottsav kategorierna butiksstöld, Cykelstöld samt källar- och vindsinbrott. Uppgifterna t.ex. biltillgrepp, stöld om ur bilar och bostadsinbrott är däremot mindre missvisande. Sammantaget ñnns det betydande osäkerhetsen faktor vid jämförelser mellan olika kommuner vad gäller denna brottskategori. ° För skadegörelsebrotten antas den dolda brottsligheten stor, särskilt för brott inte drabbar privatvara som personer. Osäkerheten vid kommunjämförelser är alltså påtaglig. ° I kategorin övriga brott sinsemellan mycket samsas olika brott. Störst antalsmässigt är brotten mot frihet och frid, t.ex. olaga hot och ofredande, samt bedrägeribrotten. Framför allt bedrägeribrotten erbjuder stora problem vid jämförelser mellan olika kommuner och län. Dels är mörkertalet allt att döma stort och dels av är bedrägeribrotten seriebetonade, vilket gör att ett mycket stort antal brott ofta upptäcks samtidigt. Den senare omständigheten gör att antalet anmälda bedrägerier i kommun ett visst år kan bli extremt stor, en utan att kommunen allmänt sett är särskilt brottsdrabbad.

Underrapportering på kommunnivå Ett genomgående problem då anmälningsdata kommunnivå tolkas är att en del anmälningar saknar s.k. kommunkod, vilket innebär att det inte finns uppgifter om i vilken kommun i länet brotten begåtts. som Andelen anmälningar utan kommunkod varierar från län till län. I de län som figurerar i tabellerna i denna bok varierar andelen brott mot brottsbalken utan kommunkod från knappt 6 procent i Västmanland, till hela 29

procent i Östergötland. I flertalet av länen ligger nivån

omkring 10 procent. I analyserna av brottsligheten i kommunerna tas hänsyn till andelen anmälningar som inte går att kommunbestämma. Fenomenet med avsaknad kommunkod benämns i texten: underrapportering av kommunnivå.

Den generellt stora osäkerheten anmälningsdata

som

är förknippade med, och de speciella problem som föreligger vid analyser kommunnivå, präglar tolkningarna

av problemnivån i respektive kommun och län. Försöken att bedöma situationen måste i detta ljus. Det handlar

ses alltså tecken att situationen är visst vis, och om ett

inte i några fall säkra slutsatser den faktiska

om om problemnivån.

Källor BRÅ-

Ahlberg,. red. 1996, Brottsutvecklingen 1994.

rapport 1996:4. Brottsförebyggande rådet, Fritzes,

Stockholm

Olsson, M. red. 1993, Konsten läsa statistik

att om

brott och brottslingar. Brottsförebyggande rådet,

Fritzes, Stockholm Ulriksson, B. red. 1997, Kriminalstatistik 1995. BRÅ-

rapport 1997:5. Brottsförebyggande rådet, Fritzes,

Stockholm

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

Omstruktureringaroch beskattning.Fi, 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . . Tänder helalivet fall en översyn. UD. . r nytt ersättningssystem för vuxentandvård. Utlandsstyrkan.Fö. . Välfärdensgenusansikte.A. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . . . Män passar alltid Nivå och organisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem.

processer medexempel från handeln.A. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskyddvid . Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. . maktdiskurser.A. 33. Historia. ekonomioch forskning.

Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. In. . arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. 34. Företagare med restarbetsförmåga.

Översyn av rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva 35, Förordningartill miljöbalken. + Bilagor. M. . försäkringar.Fi. 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer.

Alkoholreklam, Marknadsföring av alkoholdrycker Referat från en hearingden 12 november1997. . och Systembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37, Den framtida arbetsskadeförsäkringen. . - - 10.Campusför konst. U. 38, Vad får för pengarna Resultatstyming av l Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala

olika områden. U. området. S.

Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenklade 39. Det finsk-svenska gränsalvssamarbetet. M. . r förfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER.

13,SäkrarekemikaliehanteringFö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju.

14.E-pengar näringsrättsligafrågor Fi. 41 Lakemedelsinformationför alla. S. - . 15 Gröna nyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för . e hållbart samhälle.M. framtida krav. Fö.

När åsikter blir handling En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre . bemötandet av personer med funktionshinder. första steget mot nationella folkhälsomål. S. l7. Samordning av digital marksändTV. Ku. 44. En samladvapenlagstiflning.Ju.

18.En gräns en myndighet Fi. 45. Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT och regionalutveckling. 46. Om buggningoch andra hemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sverigeslän K 47. Bulvaneroch annat. Ju.

2 w IT-kommissionenshearing om infrastrukturenför 48. Kontrolleradoch ifrågasatt . digitala medier.Andrakammarsalen.Riksdagen intervjuer med personer med funktionshinder. - 1997-1024. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas

Problemmedinbäddade system inför ZOOO-skiftet. inom EU. K. . Hearinganordnad av lT-kominissionen i 50. De 39 stegen. Låkemedelsutredningar under

samverkanmed lndusiriförbundetoch Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterialtill

1997-11-14.K. Läkemedeli vård och handel,SOU 1998:28.

Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildningoch livslångt lärande. . Ett garantisystemför försäkringsersättningar. Fi. Situationeninför och under första året med

Staten och exportfinansieringen. N. kunskapslyftet.U. . Fiskeriadministrationeni ett EUperspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A. . Översyn liskeriadministrationen Jo. 53. Ta möjligheternai Östersjöregionen. N. av m.m. vara Tre städer.En storstadspolitikför hela landet. 54. Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt . +4 st bilagor. S. för mindre företag.Ett rådslag anordnat av

Från hembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- . fakta om ungdomaroch svartsprit. depanementet.Närings-och handelsdepartementet - Nya ledningsreglerför bankaktieholagoch och lndustriförbundet, . försäkringsbolag. Fi. Rotundan. Rosenbad1997-11418.K.

Läkemedeli vård och handel.Om en säker. 55. Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett . flexibel och samordnadlakemedelsförséirining. seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.SB.

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. och tillfälligt arbete.Fi. Pådistansutbildning, undervisningoch lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärdering av distansutbildningsprojektmed 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. T-stöd. U. Flexibel utbildning distans.U. 58. IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händema.Om storrnöten, IT-kommissionens rapport 6/98. K. folkomröstningaroch direktdemokratii Schweiz. 59. Räddningstjänsten i Sverige SB. Räddaoch Skyddas.Fö. 86. Utvecklingssamarbete rättsområdet. - 60. Kring Hallandsåsen. M. Östeuropa. Ju. 6l. Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. 62. Kampanjmed kunskaperoch känslor.Om 88. Domarenoch Beredningsorganisationen kärnavfallsomrösmingen Malå i kommun 1997.M. utbildning och arbetsfördelning.Ju. - 63. En god affär i Motala. 89.Greppet att vända en regionsutveckling. - Demokratiutredningensskriftserie.SB. Rapport från Söderhamnskommittén. N. 64. Bättreoch mer tillgänglig infonnation. 90. Stegetföre. Nedslagi det lokala Småföretagsdelegationens rapport N. brottsförebyggandearbetet.Ju. 65. Nya tider, nya förutsättningar . . . IT-kommissionens rapport 8/98. K. 66. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. - 67. Socialavgiftslagen. 68. Kunskapsläget kärnavfallsområdet 1998.M. 69. Lämplighetsprövning av personalinom förskoleverksamhet,skola och skolbamomsorg.U. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. Hearinganordnad av Utbildningsdepartementet och lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, lT-kommissionens rapport 7/98. K. 7 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt . kontrollinstrument.In. 72. Kommunalañnansförbund.Fi. 73. Organisationer Mångfald Integration Ett framtida system för statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl. In. 74. Styrningen av polisen.Ju. 75. Djurförsök. Jo. 76. Idrott och motion för livet. Statensstöd till idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.In. 77. Kompetensi småföretag. Småföretagsdelegationens rapport N. 78. Regelförenklingför framtiden. Småföretagsdelegationens rapport N. 79. IT och regionalutveckling. Erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. IT-kommissionens rapport 9/98. K. 80. Bostadsrättsregister. Ju. 81. Användningen av vissastatsflygplan, m.m. SB. 82. Försäkringsföreningar ett reformeratregelsystem. - Fi.

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen vård Det gäller livet. Stöd och till barn och Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett ungdomarmedpsykiskaproblem.31 seminarium. Demokratiutredningensskriftserie.55 Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskyddvid En god affär i Motala. psykiatrisk tvångsvård. 32 Demokratiutredningensskriftserie. 63 Företagaremed restarbetsförmåga. 34 Användningen av vissastatsflygplan, m.m. 81 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 Att rösta med händerna. Om stormöten, Vad får för pengarna Resultatstyming av folkomröstningar och direktdemokratii Schweiz.85 statsbidragtill vissaorganisationer inom det sociala området.38 Justitiedepartementet Läkemedelsinfonnationför alla. 41

BROTTSOFFER. Hur skall Sverige må bättre Vad har gjorts Vad bör göras 40 första stegetmot nationella folkhälsomål. 43 - En samladvapenlagstiftning.44 Kontrolleradoch ifrågasatt Om buggningoch andrahemliga tvångsmedel. 46 intervjuer med personer med funktionshinder.48 - Bulvaner och annat. 47 De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Styrningen polisen. 74 1900-taletoch annat underlagsmaterialtill av Bostadsrättsregister. 80 Läkemedeli vård och handel,SOU 1998:28.50 Utvecklingssamarbete rättsområdet. Socialavgiftslagen.67

Östeuropa,86 Domarenoch Beredningsorganisationen Kommunikationsdepartementet

utbildning och arbetsfördelning.88 IT och regional utveckling. - Steget före. Nedslagi det lokala brottsförebyggande 120 exempel från Sverigeslän. 19 arbetet.90 lT-kommissionenshearing om infrastrukturenför digitala medier.Andrakammarsalen,Riksdagen Utrikesdepartementet 1997-10-24.20

1976 års lag immunitet och privilegier i vissafall Problemmed inbäddade system inför 2000-skiftet. om översyn. 29 Hearinganordnad av IT-kommissioneni samverkan - en med lndustriförbundetoch Statskontoret1997-11-14. Försvarsdepartementet 1211 Säkrarekemikaliehantering.13 Identifiering och identiteti digitala miljöer. Referat från en hearing den 12 november1997. Utlandsstyrkan.30 - Försvarsmaktsgemensam utbildning för lT-kommissionens rapport 4/98. 36 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas framtida krav 42 Sotning i framtiden 45 inom EU. 49 Räddningstjänsteni Sverige Hur offensiv lT-användningkan skapatillväxt Räddaoch Skyddas.59 för mindre företag. Ett rådslag anordnatav - IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- Socialdepartementet departementet,Närings-och handelsdepartementet och lndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18. Tänder hela livet 54 nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 2 - IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier.IT- Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdryckeroch kommissionens rapport 6/98. 58 Systembolagetsprodukturval.8 Nya tider, nya förutsättningar När åsikter blir handling.En kunskapsöversikt om . . lT-kommissionens rapport 8/98. 65 bemötandet av personer med funktionshinder.16 Skolan,IT och det livslånga lärandet. Tre städer.En storstadspolitikför hela landet. Hearinganordnad av Utbildningsdepartementet och +4 st bilagor. 25 lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, Från hembränttill Mariakliniken. IT-kommissionens rapport 7/98. 70 fakta om ungdomaroch svartsprit.26 - Läkemedeli vård och handel.Om en säker,flexibel

och samordnadläkemedelsförsörjning.28

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

IT och regional utveckling. Arbetsmarknadsdepartementet

Erfarenheter från tre hearingarunder mars 1998.IT- Välfardensgenusansikte. 3 kommissionens rapport 9/98. 79 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer med exempel från handeln.4 Finansdepartementet Vån liv kön. Kärlek, ekonomiska och som resurser Omstruktureringaroch beskattning.1 maktdiskurser. 5 Översyn av rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva Ty makten är din Myten om det rationella försäkringar.7 arbetslivet och detjämställda Sverige.6 Integritet Effektivitet Skattebrott.9 Utstationering av arbetstagare. 52 - - Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenklade förfaranden.12 Kulturdepartementet

E-pengar näringsrättsliga frågor. l4 Samordning digital marksändTV. 17 - av En gräns en - myndighet 18 Försäkringsgaranti. Närings- och handelsdepartementet Ett garantisystemför försäkringsersättningar. 22 Statenoch exportfinansieringen.23 Nya ledningsregler för bankaktiebolagoch Ta möjligheternai Östersjöregionen.53 vara försäkringsbolag.27 Bättreoch tillgänglig information. mer Avdrag för ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa och Småföretagsdelegationens rapport 64 tillfälligt arbete.56 Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens Kommunalafinansförbund.72 rapport 77 Försäkringsföreningar ett reformeratregelsystem. Regelförenklingför framtiden. Småföretags- - 1821 delegationens 4. 78 rapport Premiepensionsmyndigheten. 87 Greppet vända regions utveckling. - att en Rapport från Söderhamnskommittén. 89 Utbildningsdepartementet

Campusför konst. 10 Inrikesdepartementet Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika Historia, ekonomi och forskning. områden.ll Fem idrott. 33 rapporterom Vuxenutbildningoch livslångt lärande. Den kommunala revisionen demokratiskt - ett Situationeninför och underförsta året med kontrollinstrument.71 kunskapslyftet.51 Organisationer Mångfald Integration Ett framtida - DUKOM Distansutbildningskommittén. för statsbidragtill invandrarnas system Utvärdering av distansutbildningsprojektmed IT-stöd. riksorganisationerm.fl. 73 57 Idrott och motion för livet. Statensstöd till FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan. 66 idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.76 - Lämplighetsprövning av personalinom förskoleverksamhet,skola och skolbamomsorg.69 Miljödepartementet DUKOM Distansutbildningskommittén. Grönanyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt - På distansutbildning, undervisningoch lärande. hållbart samhälle.15 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Förordningartill miljöbalken. + Bilagor. 35 DUKOM Distansutbildningskommittén. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Flexibel utbildning distans.84 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmed kunskaperoch känslor.Om Jordbruksdepartementet kärnavfallsomröstningeni Malå kommun 1997.62 Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av Kunskapsläget kärnavfallsområdet 1998. 68 ñskeriadministrationen m.m. 24 Livsmedelstillsyni Sverige.61 Djurförsök. 75

FRITZES

OIIJ"II.I;. l Ln|.1r.x|u.\'-.R

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX: 08-690 91 91, TELEEoN: 08-690 9190 E-POST: fritzes.0rder@liber.se INTERNET: www.fritzes.se