Brottsförebyggande arbete i landets kommuner slutrapport från Kommittén för brottsförebyggande arbete (KBA)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Brottsförebyggande arbete

i landets kommuner

Slutrapport från Kommittén för brottsförebyggande arbete

KBA

B

rottsfö

re n d e

bygga

arbete i landets kommuner

Slutrapport från Ijggmmittén för brottsförebyggande arbete KBA Stockholm 1999

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie svarar

av som Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall på remiss. - som som svara

Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-991-7 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

I juni 1996 presenterade regeringen skriften Allas vårt ett

ansvar nationellt brottsförebyggande

program.

Regeringen bemyndigade den 10 juni 1996 chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att verka för genomförandet av intentionerna i det nationella brottsförebyggande programmet.

Till ordförande i kommittén utsågs kommunalrådet Stig Nilson fr.o.m. den 10 juni 1996. Samma dag förordnades dåvarande generaldirektören Marianne Håkansson, avdelningschefen Bengt Frih och förbundssekreteraren Anita Sundin till ledmöter i kommittén. Förbundssekreteraren Lars Strid utsågs den 1 december 1996 till ledamot samtidigt som Anita Sundin entledigades. Generaldirektören Ann-Marie Begler förordnades den 1 december 1997 till ledamot

ny samtidigt som Marianne Håkansson entledigades. Som sakkunniga förordnades numera hovrättsrådet Agneta Lindelöf den 1 september 1996 och numera kanslirådet Agneta Bäcklund den 24 juni 1996. Enhetschefen Jan Andersson förordnades sakkunnig den 17

som november 1997 samtidigt som Agneta Bäcklund entledigades.

Till experter förordnades sektionschefen Ronnie Winsnes den 24 juni 1996 och byråchefen Lars Alexandersson den 5 december 1996. Lars Alexandersson och Agneta Lindelöf entledigades den 1 december 1997. Ämnessakunniga Louise Heckscher förordnades expert den

som 18 juni 1998.

Som sekreterare förordnades länsförbundssekreteraren Anita Jonstrand den 1 juli 1996, hovrättsassessom Johan Isaksson den 10 mars 1997 och beteendevetaren Erik Grevholm den 1 februari 1998. Infonnatören Mona Backhans förordnades biträdande sekreterare

som den 16 februari 1998. Erik Grevholm entledigades den 30 september 1998 och Mona Backhans den 31 oktober 1998.

Kommittén har antagit namnet Kommittén för brottsförebyggande arbete KBA. Härmed överlämnas slutrapporten Brottsförebyggande arbete i landets kommuner SOU 1999:61. Kommittén har därmed slutfört sitt uppdrag. Stockholm i maj 1999 Stig Nilson Ann-Marie Begler Bengt Frih Lars Strid

/Anita Jonstrand

Johan Isaksson

Sammanfattning

När regeringens nationella brottsförebyggande program presenterades i juni 1996 fick det ett positivt mottagande kommuner och andra

av aktörer. De undersökningar kommittén då genomförde visade att

som det fanns ett stort intresse för att utveckla den brottsförebyggande verksamheten. Det uttrycktes också ett stort behov externt stöd för

av arbetet.

De senaste årens utveckling har inneburit ett stort steg framåt för det brottsförebyggande arbetet. Allt fler kommuner väljer att bygga upp organisationer för verksamheten. Kretsen aktörer utvidgas och

av arbetet inriktas mot ett bredare spektrum åtgärder. Hösten 1996

av fanns det ett 30-tal lokala brottsförebyggande råd eller motsvarande organisationer i landet. Nu finns än 120 sådana organisationer. Den

mer utveckling vi nu ser början på inger förhoppningar att det sikt

om skall gå att åstadkomma ett trendbrott som innebär minskad brottslighet och ökad trygghet för landets medborgare. Vi befinner dock

oss fortfarande i ett uppbyggnadsskede. För att den positiva utvecklingen inte skall brytas krävs från nationell nivå ett fortsatt, samlat och tydligt stöd såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. På det lokala planet kan kommunerna och polisen förutsättningar för ett kraftfullt och

ge åtgärdsinriktat lokalt arbete.

Vägledande för det lokala arbetet bör bl.a. att medborgarnas

vara engagemang och delaktighet betonas, att strategi, prioriteringar och åtgärder bestäms utifrån lokala problem- och resursinventeringar och att i de brottsförebyggande programmen konkret anges hur åtgärderna skall genomföras och följas Det är också viktigt att de lokala

upp. organisationerna ges ökad tyngd och status t.ex. att de görs till

genom remissinstans i frågor väsentlig betydelse för det brottsförebyggande

av arbetet.

Kommunerna bör i större utsträckning än i dag beakta brotts-

förebyggande aspekter i stads- och bebyggelseplaneringen. Kommittén

föreslår att Boverket i uppdrag att fortsatt informations- och

ges genom kunskapsspridning stimulera och stödja kommunernas arbete på området. Kommunerna bör sträva efter att samordna det

brottsförebyggande arbetet med den alkohol- och drogförebyggande

verksamheten. Man bör också i högre grad skolans personal i

engagera det brottsförebyggande arbetet. Det är angeläget att kommunerna utvecklar metoder för arbetet med unga lagöverträdare.

nya

Ett effektivt lokalt brottsförebyggande arbete kan inte komma till stånd utan ett tydligt och aktivt stöd från polisen. Polisen bör bl.a. svara för att kommunerna f°ar tillgång till nödvändigt statistiskt material om brottsligheten och brottsutvecklingen. Polisen bör också ta aktiv del i

analysarbetet. Det är viktigt att polisens uppgifter i det brottsföre-

byggande arbetet preciseras. Kommunerna bör även i fortsättningen ges

möjlighet att påverka den lokala styrningen av polisen.

avgörande betydelse för det brottsförebyggande arbetet att

Det är av möjligheterna till ekonomiskt stöd från nationell nivå kvarstår ytterligare tid. Inom för detta stöd bör det även fortsättnings-

en ramen vis finnas möjlighet att få initialt stöd i form startbidrag och.stöd till

av

regionala projekt syftar till att stödja uppbyggnaden av det lokala

som arbetet. Storstädemas mest utsatta områden bör prioriteras. Det behövs bättre information de stödformer finns för brottsförebyggande

om som arbete och näraliggande områden.

Grundläggande för det lokala brottsförebyggande arbetets utveck-

de lokala aktörema har goda kunskaper frågorna. BRÅ:s ling är att om satsning på information via Internet har förutsättningar att bli den samlade informations- och kunskapsbank de lokala aktörerna

som behöver stöd för sitt arbete. Den tips- och idébok för lokala

som brottsförebyggare färdigställs BRÅ kommer också att fylla

som nu av

viktig funktion på området. Behovet grundläggande utbildning på en av det brottspreventiva området kommer att öka. Ett samordnat regionalt stöd kan underlätta för kommunerna att tillgodose behoven av kunskapsuppbyggnad. Det finns ett fortsatt behov av utbildning på akademisk nivå.

På nationell nivå bör utformas modeller eller instrument som kan användas i det lokala kartläggningsarbetet. I detta sammanhang är BRÅ:s utvecklingsarbete med syfte att göra statistiken mera anpassad till den lokala nivåns behov en angelägen uppgift.

Det vetenskapliga stödet till metodutveckling, uppföljning, utvärdering och kvalitetsarbete i lokala brottsförebyggande verksamheter behöver förbättras. På nationell nivå bör långsiktig strategi för

en utveckling ett sådant stöd tas fram. Det finns i dag ingen samlad

av information vilka forskningsprojekt, betydelse för det

om av brottsförebyggande arbetet, bedrivs. Det skulle därför kunna vara

som lämpligt att berörda forskningsråd gör samlad beskrivning av den

en rådsfmansierade brottspreventiva forskning som pågår.

En central uppgift för det brottsförebyggande arbetet är att minska återfallen i brott. Kommittén det därför angeläget att de lokala

ser som

brottsförebyggande organisationerna utvecklar samarbetet med de

lokala kriminalvårdsmyndighetema samt att de också samarbetar närmare med de delar frivilligsektom gör en insats på området,

av som

särskilt de organisationer arbetar med frigivna från fängelse.

som

Ett annat område stor betydelse för det brottsförebyggande

av arbetet de åtgärder näringslivet kan vidta. Kommittén föreslår

är som

regeringen tar initiativ till överläggningar med näringslivet i frågor

att

brottsförebyggande arbete. Dessa bör ske branschvis. Det överom

syftet bör att diskutera behovet och formerna för ett

gripande vara av

näringslivsrâd i dessa frågor. De centrala organisationerna bör höras

vilka behov föreligger på lokal nivå och om deras och om som

regeringens möjligheter att entusiasmera och annat sätt påverka de lokala företagarföreningama att delta i det brottsförebyggande arbetet.

.;; g.x% :. ;

ssmmm

X äháøsátwáwpáwc

ma ä-

ll

Inledning

1.1¶Uppdraget

Kommittén skall enligt direktiven, bilaga genomföra intentionerna i

det nationella brottsförebyggande programmet. Huvuduppgiften består i att inspirera, stödja och följa det brottsförebyggande arbetet, främst

lokal nivå. Kommittén skall särskilt

genomföra och följa det rådslag med bl.a. landets kommuner

upp som regeringen initierat, förmedla kunskap och information brottsförebyggande frågor till

om det lokala planet, utveckla former för att stärka forskningskompetensen i det lokala

brottsförebyggande arbetet,

i samråd med kommunerna verka för att det lokala brottsförebyggande arbetet organiseras på lämpligt sätt och för att lokala

brottsförebyggande program antas,

överväga behovet och formerna för ett aktivt brottsförebyggande

av arbete regional nivå,

fördela ekonomiskt stöd till uppbyggnaden av brottsförebyggande

verksamhet på lokal nivå, planera regeringens överläggningar med företrädare för olika branscher inom näringslivet samt följa upp de resultat som uppnås och överväga behovet av ytterligare åtgärder.

Kommittén har i tilläggsdirektiv den 16 april 1998 tilldelats vissa uppgifter regeringens försöksverksamhet med medling för

som avser

lagöverträdare. Kommittén skall i samråd med BRÅ och unga en särskild utredare välja ut de projekt skall omfattas försöks-

som av verksamheten fördela ekonomiskt stöd till dessa projekt. BRÅ

samt skall inleda, samordna och utvärdera försöksverksamheten. Den särskilde utredaren skall med utvärderingen som underlag utreda och

analysera frågan om medlingens roll i rättssystemet. Tilläggsdirektiven är i sin helhet bifogade i bilaga 2.

Kommittén åtog sig i juni 1997 att biträda Helsingborgs kommun i arbetet med att utforma en handlingsplan mot den mc-relaterade

brottsligheten i kommunen.

1¶Bakgrund

Under de tre senaste decennierna har behovet av att stärka de brottsförebyggande insatserna fått ökad uppmärksamhet. Framför allt har behovet av samordning diskuterats och i samband därmed frågan om

hur det brottsförebyggande arbetet bör organiseras centralt, regionalt

och lokalt.

Att via lagstiftningen införa en skyldighet att inrätta lokala eller regionala samordningsorgan har hittills inte bedömts vara en framkomlig väg. Man har konstaterat att en gynnsam utveckling knappast går att åstadkomma genom tvång. En lagstiftning skulle också ut över den kommunala självstyrelsen. Behovet av mer permanenta former för samarbete har dock blivit allt tydligare.

Det finns alltså sedan förhållandevis lång tid tillbaka en utvecklingsprocess som går i riktning mot ett mer strukturerat brottsförebyggande arbete med mer permanenta former för samarbete på det lokala planet. Motsvarande utveckling finns i andra länder av västeuropeiskt snitt.

Att förebygga brott är ett svåröverskådligt och komplext arbetsområde som sträcker sig över alla samhällssektorer. I takt med att brottsligheten blivit ett allt mer dominerande samhällsproblem har en samlad strategi för den brottsförebyggande verksamheten i landet blivit allt mer påkallad.

1.3¶Arbetets

inriktning

Kommittén har sett som sin huvuduppgift att öka det lokala engage-

manget för brottsförebyggande arbete. Utgångspunkten har varit att

försöka svara mot den lokala nivåns behov av stöd för det

upp brottsförebyggande arbetet. Detta har resulterat i att kommittén prioriterat informations- och kunskapsspridning till kommuner, närpolis och andra aktörer på lokal nivå samt att få till stånd en dialog med dem som verkar på det lokala planet. En annan stor del av kommitténs arbete har bestått i att bereda och behandla ansökningar om ekonomiskt stöd. Kommittén har sett det som angeläget att också prioritera detta arbete

Inledning 13

för undvika de lokala projekten stannar eller fördröjs i väntan att att av på besked.

1.4¶Arbetets bedrivande

Kommittén inledde sitt arbete i början hösten 1996. I enlighet med av direktiven BRÅ över kommitténs arbetsuppgifter den 1 januari tog 1999. Eftersom kommitténs uppdrag i hög grad varit av operativ karaktär lämnas förhållandevis utförlig beskrivning av verksamen heten.

Rådslaget

uppgift för kommittén har varit att genomföra och

En grundläggande

följa det nationella rådslag regeringen initierade genom upp som det nationella brottsförebyggande programmet. Flera

presentationen av

olika insatser har genomförts i detta syfte.

Inledningsvis kommunerna enkät möjlighet att

0 gavs genom en redogöra för sina erfarenheter brottsförebyggande arbete samt ge av sin på det nationella brottsförebyggande programmet. En syn motsvarande undersökning riktades till ett stort antal organisationer, och En särskild enkätundersökning riktades till

företag myndigheter.

länsstyrelser, polismyndigheter, landsting och kommunförbund.

Tillsammans med BRÅ genomförde kommittén under våren 1997 0 för att kartlägga allmänhetens attityder till

en opinionsundersökning

brottsförebyggande arbete.

november 1997 anordnades hearing med kommuner som under 0 I en bedrivit brottsförebyggande arbete inom för ett lokalt en tid ramen

brottsförebyggande råd eller motsvarande organisation.

Företrädare för kommittén har sedan hösten 1996 deltagit i en 0 mängd konferenser och sammanträden, vilket har erbjudit goda till dialog med företrädare för det lokala arbetet.

möjligheter

sändes i januari 1998 ut till landets kommuner och

0¶En delrapport

sammanfattas vad kommit fram

närpolisområden. I rapporten som

under rådslaget riktlinjer för det fortsatta arbetet. samt anges

Fördelning av ekonomiskt stöd

Kommittén har förfogat över sammanlagt 14,8 miljoner kronor för

fördelning till brottsförebyggande arbete. Enligt direktiven skall medlen

användas för att främja initiativ i det brottsförebyggande arbetet. nya Med detta avses bl.a. metoder och kunskaper innebär det nya som att brottsförebyggande arbetet kan föras framåt. Resultatet och erfarenheterna från de verksamheter beviljas ekonomiskt stöd skall som

kunna bidra till uppbyggnaden central kunskapsbank.

av en I enlighet med direktiven beslutade kommittén närmare riktlinjer om

för bidrag i januari 1997. Riktlinjerna finns intagna ibilaga

I mars 1998 beslutade kommittén interna riktlinjer för s.k. startbidrag. om Med startbidrag avses här ett initialt stöd till kommuner står i som

begrepp att starta upp ett organiserat brottsförebyggande arbete.

För att uppmärksamma kommunerna betydelsen lokalt brottsav förebyggande arbete och på möjligheten att få ekonomiskt stöd för uppbyggnaden av sådan verksamhet sände kommittén i början av hösten 1996 ut en informationsskriñ det nationella brottsföreom byggande programmet och kommitténs uppdrag till samtliga kommunstyrelser. Kommittén har däreñer vid flera tillfällen informerat kommuner och andra om möjligheterna att söka ekonomiskt stöd.

0 Fram till den 1 december 1998 inkom 332 ansökningar om ekonomiskt stöd. Vid denna tidpunkt överlämnades ansvaret för

ansökningarna till BRÅ. Ansökningama fördelar sig över tiden

enligt följ ande:

0 En tredjedel lll av ansökningarna har helt eller delvis

- bifallits. Totalt har 13,7 miljoner kronor fördelats till de aktuella

projekten. Några av de ansökningar som bifallits har avsett förnyat

eller utökat ekonomiskt stöd till pågående projekt.

0¶Majoriteten av projekten är av kommunövergripande karaktär. De

syftar till att bygga samordna eller utveckla den brottsföre-

upp, byggande verksamheten i respektive kommuner. Ett 40-tal dessa

av projekt avser initialt stöd till uppbyggnadsarbetet i form start-

av

bidrag.

1999:61 Inledning 15 SOU

Bland de projekt beviljats bidrag finns ll regionala projekt. 0 som 3 miljoner kronor har fördelats till dessa projekt som omfattar 117 kommuner. Projekten syftar till att på olika sätt inspirera och stödja det lokala arbetet i länens samtliga kommuner.

Två tredjedelar ansökningarna har lämnats utan bifall då de av 0 av olika anledningar inte uppfyllt de kriterier som uppställts i direktiven och i kommitténs riktlinjer för fördelning ekonomiskt av stöd. Många har lämnats utan bifall därför att de haft otillräcklig

brottspreventiv ansats eller saknat tydliga problembeskrivningar. Ett

annat vanligt skäl är att det inte framgått vilka åtgärder man ämnar vidta de aktuella problemen. Några ansökningar har ställt mot kommittén inför gränsdragningsproblem. När det gäller ansökningar avsett alkohol- och drogförebyggande arbete har en skiljelinje som dragits mellan de ansökningar varit primärt inriktade på som missbruket sådant och de tagit sikte att komma till rätta som som med de brott och ordningsstömingar följer av missbruket. som Endast de sistnämnda har kommit ifråga för ekonomiskt stöd. I enlighet med vad i direktiven har inte bidrag lämnats till som anges ansökningar avsett löpande verksamhet. som

Ansökningar startbidrag har behandlats generöst. Räknas dessa 0 om bort har fjärdedel ansökningarna bifallits. en av

beviljats ekonomiskt stöd har fått förbinda sig att dokumen- 0 De som verksamheten att inkomma med skriftlig rapport till tera samt en kommittén inom viss tid efter det att projektet avslutats.

led i uppföljningen projekten har projektledama under

0 Som ett av hösten 1998 i enkät fått sina synpunkter på frågor det en ge om lokala arbetets organisation och behovet kunskap och informaav tion.

En förteckning över projekten finns i bilaga

F örsöksprojekt med familjerådslag för unga brottslingar

Kommittén har tagit initiativ till ett försöksprojekt medfamiljerådslag för brottslingar. Projektet är tvåårigt och genomförs av Svenska unga kommunförbundet. I projektet deltar nio kommuner och två stadsdelsnämnder. Till projektet har fördelats knappt 1,4 miljoner kronor.

F örsöksverksamhet med medling

Kommittén har i samråd med BRÅ och den särskilde utredaren valt ut de projekt som skall ingå i försöksverksamheten.

0 32 projekt har valts ut till försöksverksamheten.

0 Av de 6,5 miljoner kronor kommittén förfogat över för som försöksverksamheten har drygt 5 miljoner kronor fördelats till de utvalda projekten. Krav på viss finansiering verksamheten egen av har ställts.

0 Med finansiering från kommittén har en samordnare för medlingsverksamheten anställts BRÅ. av

0 I enlighet med direktiven har kommittén den 15 oktober 1998

lämnat en redogörelse till regeringen över de projekt skall

som omfattas av försöksverksamheten.

En förteckning över de projekt som ingår i försöksverksamheterna med

medling och familjerådslag finns i bilaga

Informations- och kunskapsspridning

Att förmedla kunskap och information om brottsförebyggande arbete har kommittén sett som en av sina huvuduppgifter. För att fullgöra uppdraget i denna del har kommittén vidtagit bl.a. följande åtgärder.

0 Kommittén har fördelat ekonomiskt stöd till projekt avsett som

utbildningsinsatser. Ett stort antal personer har därigenom fått möjlighet att tillägna sig grundläggande kunskaper om brottsföre-

byggande arbete.

0 På kommitténs uppdrag har en pilotutbildning i lokalt brottsförebyggande arbete genomförts vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Utbildningen, omfattade 20 akademissom ka poäng, startade våren 1997 och bestod tre delkurser: av Brottsprevention ur teoretiska och empiriska perspektiv- Analys av

den lokala brottsligheten och utvärdering brottsförebyggande

av

åtgärder Det brottsförebyggande arbetet i praktiken. Till

utbildningen antogs 30 personer med bakgrund i framför allt polisiär och kommunal verksamhet. Utbildningen avslutades i juni 1998.

Inledning 17

Företrädare för kommittén har sedan hösten 1996 kontinuerligt 0 medverkat i infonnations- och utbildningsinsatser runt om i landet.

Ett informations- och kunskapsmaterial om brottsförebyggande 0 arbete sändes i december 1997 ut till landets kommuner och

närpolisområden.

Steget före SOU 1998:90, reportagebok lokalt brottsföre- 0 en om byggande arbete, producerats. Boken distribuerades till

har

kommuner, polismyndigheter och närpolisområden under sommaren

1998.

Ett arbete med att ta fram tips- och idébok för brottsförebyggare 0 en har påbörjats. Boken kommer att innehålla exempel på brottsförebyggande åtgärder vidtagits internationellt och nationellt,

som exempel på enkätundersökningar och intervjuinstrument samt anvisningar och råd hur går till väga för att analysera

om man resultatet undersökningarna. Arbetet fortsätter i BRÅ:s regi

av nu och ett första avsnitt kommer att publiceras i maj 1999.

Aftonbladet publicerade i november 1998 på beställning från BRÅ 0 och kommittén specialbilaga brottsförebyggande arbete.

en om Upplagan, uppgick till 800 000 exemplar, beräknades nå ca 1,7

som miljoner läsare.

Ett nyhetsbrev brottsförebyggande arbete har sänts ut till 0 om kommunstyrelser, kontaktpersoner, närpolisområden, stads- och skolbibliotek, länsstyrelser, landsting, företag och ett antal organisationer. Under 1998 har 4 kommit ut med en upplaga om

nr 2 400 exemplar.

I samband med att delrapporten sändes ut ombads kommunerna att 0 utse kontaktpersoner för det brottsförebyggande arbetet. En förteckning över dessa sändes i september 1998 ut till

personer kommunstyrelser, kontaktpersoner och projekt för att underlätta kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. I förteckningen togs också

kortfattad information lokala organisationer och lokala

om

projekt.

Som ett led i uppföljningen projekten har kommittén samlat 0 av projektledare för lokala och regionala projekt till erfarenhetsutbyte och diskussion om utvärdering av projekt.

18 Inledning

0 Kommittén anordnade den 13 oktober 1998 en överläggning med

företrädare för universitet och högskolor om lokalt brottsföre-

byggande arbete och forskningskompetens. Inbjudan riktades till 15 högskolor/universitet och till tvâ forsknings- och utvecklingscentra.

Ett 20-tal forskare deltog vid överläggningama liksom företrädare för BRÅ.

0 I december 1998 deltog Sverige för första gången i den intematio-

nella tävlingen European Crime Prevention Awards. Kommittén var

representerad i juryn.

0 En satellitkonferens om lokalt brottsförebyggande arbete genom-

fördes i december 1998 i samverkan med polismyndigheter, kommunförbund och länsstyrelser. Drygt 2 700 personer deltog

24 orter runt om i landet. En videoñlm av konferensen har

distribuerats till landets kommuner och polismyndigheten

Lokal handlingsplan mot den mc-relaterade brottsligheten i Helsingborg

Kommittén har för fullgörandet av sitt åtagande i denna del vidtagit bl.a. följande åtgärder.

0 Företrädare för kommittén har sammanträffat med representanter för

de samverkande myndigheterna och förvaltningarna i Helsingborg liksom med företrädare för myndigheter på regional och nationell

nivå. Företrädare för kommittén har också deltagit i möten med

intresseföreningen för lokalbefolkningen i Hasslarp.

0 Helsingborgs kommun och intresseföreningen i Hasslarp har fått

ekonomiskt stöd för sitt brottsförebyggande arbete.

På kommitténs uppdrag har en kunskapsöversikt över de kriminella

mc-klubbarna och deras verksamhet tagits fram. BRÅ kommer att

svara för publiceringen senare under år 1999.

Med utgångspunkt från arbetet i Helsingborg har inom kommitténs

sekretariat utarbetats en modell för lokala brottsförebyggande

handlingsplaner mot organiserad brottslighet.

Inledning 19

Överläggningar med näringslivet

Som ett led i fullgörandet uppdraget överläggningar med

av som avser näringslivet har kommittén tagit fram ett kunskapsunderlag om

brottsförebyggande åtgärder i näringslivet. Materialet innehåller bl.a.

branschvis genomgång av olika verksamhetsfált där näringslivet och en

regeringen kan verka för att utveckla de brottsförebyggande åtgärderna.

Övrigt

1997 besökte kommittén Justitie- och Inrikesministeriema i I mars Nederländerna och Inrikesministeriet Home Office i Storbritannien. Kommittén besökte också ett flertal lokala brottsförebyggande projekt i de båda länderna. I delrapporten finns översiktlig redogörelse för det

en brottsförebyggande arbetet i dessa länder.

Kommittén har den 20 maj 1998 avgett ett remissyttrande över

departementspromemorian Forskning för rättsväsendet Ds 1997:28.

2¶Det brottsförebyggande arbetet

hösten 1996

Det nationella brottsförebyggande programmet fick ett positivt

kommuner och andra lokala aktörer. Även de

mottagande av

regionala ställde sig positiva. Det fanns en samsyn på

organen

problemen och på hur man ville arbeta med frågorna. Kommunerna

i förhållandevis i stor utsträckning intresserade av att bilda

var

lokala brottsförebyggande råd eller motsvarande organisationer. Det

uttrycktes ett stort behov av externt stöd för det lokala arbetet.

Allmänheten betraktade brottsligheten ett stort samhällsproblem

som

och många kunde tänka sig att delta i någon form av brottsföre-

byggande arbete.

I detta kapitel lämnas översiktlig beskrivning av läget hösten 1996

en dvs. då kommittén inledde sitt arbete. Beskrivningen grundar sig huvudsakligen på resultaten från de enkätundersökningar som kommittén då genomförde med kommuner och andra.

Det nationella brottsförebyggande programmet fick ett positivt mottagande kommuner och andra lokala aktörer. Även den regionala

av nivån ställde sig positiv. Det fanns ett intresse för frågorna och en vilja att utveckla arbetet. Det visade sig också finnas en betydande samstämmighet i på problemen och på hur man ville arbeta med frågorna.

synen Ett tjugotal kommuner hade vid denna tid bildat lokala brottsförebyggande råd. Ytterligare ett tiotal kommuner hade utvidgat det brottsförebyggande arbetet utanför de traditionella organisationsfonnema dvs. SSP samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis. Det var

förhållandevis ovanligt att andra förvaltningar inom kommunen, som t.ex. kommunens tekniska kontor, medverkade i arbetet. Vanligtvis deltog heller inte viktiga aktörer försäkringsbolag, bostadsföretag

som eller andra representanter för det lokala näringslivet i samarbetet.

Kommunerna i förhållandevis stor utsträckning intresserade av

var att bilda lokala brottsförebyggande råd eller motsvarande organisa-

22 Det brottsförebyggande arbetet hösten 1996

tioner för det brottsförebyggande arbetet. Kommunerna ville i första hand utveckla arbetet inom ramen för existerande samarbetsformer.

Kommunerna var främst inriktade att minska alkohol- och

drogmissbruk och därmed förknippad brottslighet bland ungdomar.

Föräldrautbildning i olika former och särskilda insatser inom bamomsorgen och skolan sågs som viktiga. Många lyfte fram behovet av

utvecklad närpolisverksamhet och utökad grarmsamverkan.

De kommunala företrädarna gav uttryck för ett stort behov av externt stöd för det lokala arbetet. Man ville ha infonnation om brottsförebyggande arbete i Sverige och utomlands samt kontinuerlig statistisk information om brott och brottsutvecklingen i kommunerna.

Man behövde också hjälp med kartläggningar samt med uppföljning

och utvärdering av verksamheten. Många ville ha utökade möjligheter

till erfarenhetsutbyte och många efterlyste utbildning på omrâdet. Opinionsundersökningen visade att allmänheten såg brottsligheten

som ett stort samhällsproblem och att många kunde tänka sig att delta i

någon form av brottsförebyggande arbete. När det gällde den egna

närmiljön betraktades våldsbrott och bostadsinbrott som det största problemet. Även cykelstölder, källar- och vindsinbrott samt stölder från

bilar upplevdes som ett stort problem.

3¶Det nuvarande läget

I detta kapitel lämnas redogörelse för det lokala brottsförebyggande en arbetets utveckling från hösten 1996 till början av år 1999. Beskrivningen tar i första hand sikte det arbete som bedrivs i kommunerna for att samordna de olika aktörernas brottsförebyggande insatser inom för kommunövergripande brottsförebyggande ramen en strategi.

3.1¶Utvecklingen i stort

Det lokala brottsförebyggande arbetet har utvecklats i positiv riktning. Det finns lokala brottsförebyggande råd eller nu motsvarande organisationer i än 120 kommuner. Sett till mer bildandet lokala brottsförebyggande råd går utvecklingen av snabbast i län där det pågår regionala satsningar syftar till att som stödja det lokala arbetet. Närmare 30 kommuner har utarbetat brottsförebyggande program eller trygghetsplaner.

Lokala brottsförebyggande råd eller motsvarande organisationer finns i än 120 kommuner. För två år sedan fanns det ett 30-tal nu mer organisationer detta slag. Flera kommuner har dessutom förklarat att av de skall inrätta sådana organisationer. Hösten 1996 var det bara några enstaka kommuner antagit brottsförebyggande program. Nu finns som sådana i ett 30-tal kommuner.

Den regionala fördelningen

Det är framför allt i län där man satsat regionalt på att stödja det lokala arbetet det skett stor ökning av antalet lokala brottsförebyggansom en de råd. I de län där regionala projekt pågått längre tid har tre av sex en fyra kommuner inrättat lokala råd eller motsvarande organisationer. I ett par av dessa län finns sådana organisationer i samtliga länens

24 Det nuvarande läget

kommuner. Det finns också län där det ännu inte märkts någon

utveckling området.

Storstadsregionerna

I Stockholms kommun bedrivs sedan länge central nivå ett organiserat brottsförebyggande arbete genom Brottsförebyggande Centrum, kommunens samordningskansli för brottsförebyggande arbete. I Göteborg planeras ett centralt brottsförebyggande råd för kommunen. Det har inte antagits några brottsförebyggande program i de tre storstadskommunema. Det gäller såväl för kommunerna som helhet som för stadsdelsförvaltningama. Däremot har flera angränsade kommuner bildat lokala brottsförebyggande råd och tagit fram brotts-

förebyggande program.

Större kommuner

De flesta större tätortskommuner utanför storstadsregionema har lokala brottsförebyggande råd eller motsvarande organisationer för det lokala arbetet. Lokala brottsförebyggande råd finns i Umeå, Västerås, Örebro, Linköping, Norrköping, Borås, Helsingborg, Lund, Halmstad och Örebro. Umeå inrättade första kommun i landet ett lokalt

som brottsförebyggande råd år 1985. Linköping och Norrköping inrättade sina råd i början på 1990-talet, Västerås 1996. Borås, Helsingborg, Halmstad och Örebro har inrättat sina råd under 1997 och 1998. I

Karlstad planeras ett övergripande trygghetsråd och fyra lokala

brottsförebyggande råd i närpolisområdena. I Gävle finns den fristående samverkansgruppen BIG Brottsförebyggama i Gävle, som bildades hösten 1992. Brottsförebyggande program eller trygghetsplaner har tagits fram i bl.a. Västerås, Linköping, Norrköping och

Helsingborg.

Medelstora och mindre kommuner

Av landets 289 kommuner har 271 färre än 75 000 invånare. Nästan hälften de kommuner som har mellan 25 000-75 000 invånare har

av inrättat lokala brottsförebyggande råd eller motsvarande organisationer. Det flertalet dem är nystartade. Borlänge och Östersund hör till

stora av de medelstora kommuner som har längst erfarenhet av ett utvidgat organiserat brottsförebyggande arbete. Drygt en tredjedel av de

Det nuvarande läget 25

kommuner har färre än 25 000 invånare har inrättat lokala

som organisationer för sitt brottsförebyggande arbete.

Utvecklingen iförhållande till brottsligheten och dess fördelning över

landet

Utvecklingsmönstret och utvecklingstakten i det lokala brottsförebyggande arbetet kan jämföras med brottslighetens fördelning över landet. I Stockholms län anmäldes under år 1998 ungefär dubbelt så många brott invånare i t.ex. Västerbottens, Blekinge eller

per som Norrbottens län. Risken att utsättas för bostadsinbrott är generellt sett

gånger högre i storstadslänen än i de län har lägst antal inbrott. sex som Storstadsområdena svarade under 1996 för nära 60 procent av anmälda bilstölder och stölder eller från motorfordon Källa:BRÅ. Enligt

ur

undersökningar Storstadsutredningen hänvisar till i sitt

som slutbetänkande, TRE STÄDER storstadsproblematik för hela

- en landet SOU 1998:25, avstår tredjedel av befolkningen i de utsatta

en stadsdelarna från att gå ut i sitt bostadsområde på grund av oro för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Det är i synnerhet kvinnor upplever bostadsområdena otrygga. Drygt 42 procent

som som

kvinnorna i de utsatta stadsdelarna avstår enligt dessa undersökningav

från att gå ut medan motsvarande siffror för män är 13 procent. ar

Med hänsyn till att brottsligheten i stor utsträckning är ett storstadsproblem är det angeläget att storstäderna utvecklar sitt brottsförebyggande arbete. Hittills har dock utvecklingen, sett till bildandet

lokala brottsförebyggande råd och till vilka kommuner som antagit av brottsförebyggande gått snabbare på andra håll i landet. Det

program, finns denna bakgrund således all anledning att ägna det brottsföre-

mot byggande arbetet i storstäderna särskild uppmärksamhet. Kommittén återkommer till detta i kapitel 4.

3.2¶Den lokala uppbyggnaden av det brottsförebyggande arbetet

Kommunerna, polisen och mängd andra lokala aktörer bygger nu

en

utvecklat lokalt brottsförebyggande arbete. De lokala

upp ett mer

brottsförebyggande råden bred sammansättning med

ges en

företrädare från många olika samhällssektorer. Ofta utses en

samordnare för verksamheten. Arbetet inriktas på både social och

situationell brottsprevention.

26 Det nuvarande läget

3.2. l

Inledning

Baserat på erfarenheterna från projekten lämnas i detta avsnitt en beskrivning av det lokala uppbyggnadsarbetet. Det övergripande målet för detta arbete är att få till stånd bättre samordning de lokala en av krafterna för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Arbetet utvecklas ur en lång tradition av samverkan. Ofta handlar det om en utvidgning av SSF-samarbetet mellan socialtjänst, skola och polis. Flera kommuner har lämnat in rapporter från projekten visar att som de har kommit god bit på väg mot ett strukturerat och åtgärdsinriktat en arbete. Det är dock för tidigt att göra några bedömningar av hur arbetet kan komma att falla ut på sikt. Den kommunala berednings- och beslutsprocessen medför att arbetet med att inrätta lokala råd och att anta brottsförebyggande program tar ganska lång tid. Dessutom har majoriteten av projekten startat sent under kommitténs verksamhetstid.

3.2.2¶Det lokala arbetets

organisation

Majoriteten av de som nu bildar lokala brottsförebyggande organisationer inrättar lokala brottsförebyggande råd. Många väljer dock andra

samverkansfonner. Särskilda samordningsgrupper s.k. SAMO-grupper

är en vanlig samarbetsform. En del bedriver det organiserade brottsförebyggande arbetet i arbetsgrupper under de lokala folkhälsoråden. En annan lösning är att ha folkhälsorådet och det lokala brottsförebyggande rådet samlat under den gemensamma beteckningen Trygghetsråd. Det finns också fristående organisationer BIG i som Gävle eller Think Twice i Östersund. På många håll finns närpolisrâd för samarbete mellan polisen och andra myndigheter eller allmänheten. Skillnaden mellan närpolisråd och lokala brottsförebyggande råd är framför allt att de förra är polisiära medan råden i regel är organ kommunala organ. I de lokala organisationerna ingår vid sidan av polisen och

kommunen vanligtvis företrädare för bostadsföretag, försäkringsbolag,

köpmannaföreningar och företagare. Brottsofferjouren, hälso- och sjukvården finns ofta med liksom kyrkan. Allt fler tar med räddningstjänsten. Listan kan göras lång. Någon räknar över 100 lokala upp aktörer. Det verkar vara mindre vanligt att någon från miljö- och stadsbyggnadskontoret eller andra företrädare för den fysiska planeringen inom kommunen finns med. Vikten att få med alhnänav heten i arbetet betonas olika. I de lokala råden ingår vanligtvis företrädare för den politiska

ledningen och ledningen inom polisen. Projektledarna framhåller vikten

Det nuvarande läget 27

att den politiska ledningen tar ett aktivt ansvar för att driva arbetet av framåt. Några betonar att de väljs ut för uppgiften också bör ha ett

som

genuint intresse för frågorna och specialkunskaper. Några bygger systematiskt organisationen med utgångspunkt

upp

från verksamhetsinriktningen. Särskilda arbetsgrupper ges i uppgift att

verka för situationella åtgärder av visst angivet slag t.ex. i ett boendeområde eller i ett affårscentrum. Gruppen ges en sammansättning skall för uppgiften. På motsvarande sätt görs med

som passa

skall arbeta med social brottsprevention t.ex. föräldrastöd grupper som eller särskilda insatser för riskgrupper bland ungdomarna på orten.

I större kommuner bildas ofta lokala råd även i stadsdelarna. Inom Kista stadsdelsförvaltning i Stockholm har också diskuterats att inrätta lokala brottsförebyggande råd för olika områden i stadsdelen.

Ofta utses skall för samordningen av det

en person som svara

brottsförebyggande arbetet i kommunen. Projektledama framhåller att

det är nödvändigt med samordnare för arbetet och att denna tjänst

en bör ligga på kommunledningsnivå. Det anses viktigt eftersom

senare det markerar att arbetet är prioriterat och ger samordnaren möjlighet att arbeta självständigt i förhållande till de olika förvaltningarna inom kommunen.

3.2.3¶Arbetsuppgifter

Det är främst för de lokala brottsförebyggande råden som det vid

sidan den allmänna målsättningen att öka tryggheten och minska

av brottsligheten principiella uppgifter för verksamheten. De

- anges mer lokala råden ansluter sig i regel till de uppgifter beskrivs i det

som nationella brottsförebyggande programmet dvs. att:

Anta ett brottsförebyggande program med såväl långsiktiga som 0

kortsiktiga mål och åtgärder.

Upprätta konkreta handlingsplaner i syñe att minska nyrekryte-

ringen till kriminella livsstilar, att minskatillfállesbrottsligheten och

att minska brottsligheten hos återfallsbrottslingama.

Ansvara för samordningen olika åtgärder och snabbt förmedla 0 av

information behovet insatser mellan olika förvaltningar och

om av organ. Följa och utvärdera de åtgärder vidtas i det brottsföre-

0 upp som

byggande arbetet.

28 Det nuvarande läget

Problem- och resursinventeringar

Det verkar finnas en medvetenhet om vikten av att göra ett grundligt kartläggningsarbete innan man beslutar om och vidtar åtgärder. En del tillsätter särskilda arbetsgrupper som skall göra problemanalyser. I de

fall polisen tagit aktiv del i arbetet är problembeskrivningama tydliga vad gäller brottsligheten och brottsutvecklingen i kommunerna. Att

genomföra en problem- och resursinventering på ett bra sätt kan vara svårt och bland projektledarna finns önskemål pedagogisk,

om en konkret och innehållsrik bok om hur man gör en problembeskrivning och tar fram en problembild.

3.2.4¶Brottsförebyggande program, Verksamhetsinriktning och exempel på åtgärder

Ett 30-tal kommuner har utarbetat brottsförebyggande program. Många har dessutom nyligen påbörjat ett sådant arbete.

Programmen kan beskrivas som övergripande styrdokument för det brottsförebyggande arbetet inom kommunen och sträcker sig ofta över ett eller ett par år. Det finns ingen principiell skillnad mellan brottsförebyggande program och trygghetsplaner. Det verkar mest vara en fråga om vad man vill kalla programmet.

I programmen beskrivs bl.a. pågående och planerade brottsförebyggande insatser inom kommunen. Genom programmen inordnas och samordnas de olika aktörernas verksamhet i en gemensam brottsförebyggande strategi.

Programmen struktureras olika sätt. En modell är att områdesvis ange problem, mål och förslag till åtgärder samt vem som skall svara för åtgärderna. Så har t.ex. gjorts i Linköpings kommuns förslag till trygghetsplan. Denna är indelad i områdena Trygg i hemmet, Trygg i bostadsområdet, Trygg i skolan och Trygg på gator och torg. Kommunen, polisen, näringslivet, bostadsbolagen eller allmänheten tilldelas uppgifter under de olika områdena. Kommunen ges flest ansvarsområden tätt följd av polisen. Kommunen och polisen är de enda som ges egna ansvarsområden.

Programmen är ofta ganska allmänt hållna och innehåller i regel inga uppgifter om vilka resurser som avsätts för programmens genomförande eller vilken prioritet i övrigt arbetet skall ges i den kommunala och polisiära verksamheten. Det hör också till de rena undantagen att tidsgränser anges för när olika åtgärder skall vara genomförda. Om programmen är otydliga i dessa delar kan uppstå

Det nuvarande läget 29

osäkerhet vilka garantier som finns för att åtgärderna kommer att

om genomföras. I del program syns dock en tydlig ambition att

en

säkerställa att de planerade åtgärderna genomförs, följs upp och

utvärderas. Man bl.a. att konkreta handlingsplaner skall upprättas

anger samt definierar rådets ansvar för uppföljningen av verksamheten.

noga De tagits fram är sent datum och av allt att döma är det

program som av få kommuner hunnit utarbeta handlingsplaner av detta slag.

som

VerIcsamhetsinriktningar

De allra flesta har valt att inrikta verksamheten på både sociala och situationella åtgärder. Huvuddelen av de åtgärder som beskrivs i

och projektbeskrivningarna är dock av social karaktär. programmen

Familjens brottsförebyggande betydelse lyfts fram av många. Föräldrar

skall möjlighet till stöd bl.a. föräldrautbildning och

ges genom nätverksbyggande. Behovet tidiga insatser inom mödravård,

av barnomsorg, förskola, skola och socialtjänst framhålls liksom behovet

tidiga insatser riktade till lagöverträdare. Genom att samordna av unga olika aktörers insatser och få till stånd ett gemensamt förhållningssätt räknar med att det brottsförebyggande arbete riktar sig till

man som barn och ungdomar kommer att bli effektivare.

Det situationellt inriktade arbetet har under kommitténs verksamhetsperiod fått ökad uppmärksamhet, vilket framgår av ansökningar,

projektrapporter och de brottsförebyggande programmen. Att arbetet

vidgas till situationsinriktade åtgärder kan också utläsas vilka

mer av

medverkar i arbetet och hur organisationerna byggs upp. Polisen som

ofta huvudroll inom området. I detta arbete är samarbetet med ges en företrädare för handeln, nöjeslivet och bostadsföretagen särskilt viktigt.

Åtgärder vidtas i brottsförebyggande syfte kan sammanfalla

som med åtgärder vidtas t.ex. ett folkhälsoperspektiv eller ur ett

som ur

allmänt socialpreventivt perspektiv. Exempel detta är åtgärder för att

sänka alkoholkonsumtionen bland ungdomar eller åtgärder som vidtas för att öka människors livskvalitet genom att minska upplevd otrygghet

och rädsla.

Grannsamverkan

Grannsamverkan är de brottsförebyggande åtgärder som åter-

en av kommer i Grannsamverkan innebär bl.a. goda möjlig-

programmen. heter att tillvarata allmänhetens engagemang i det brottsförebyggande arbetet. Kommittén har beviljat ekonomiskt stöd till grannsamverkan i

30 Det nuvarande läget

några fall. Inriktningen har då varit grannsamverkan i hyreshusområden, vilket ännu så länge förekommer i begränsad omfattning.

Brottsförebyggande arbete isamhällsplaneringen

Många kommuner i sina att de brottsförebyggande

anger program frågorna skall beaktas i samhällsplaneringen. Boendet och bostadsföretagen ges ofta en framträdande roll och många åtgärder som syftar till att engagera de boende och förbättra den fysiska miljön omnämns. Det förekommer också att man som programpunkt tar med att kommuninvånama skall ges möjlighet att påverka samhällsplaneringen för att skapa ökad trygghet. Det är dock tidigare påpekats mindre

som vanligt att samhällsplanerare finns med som aktörer i de lokala organisationerna.

Kommunal riskhantering

Kommunal riskhantering handlar om att genom förebyggande insatser minska risken för att skador inträffar samt att minimera konsekvenserna av de skador som trots allt uppstår. Riskhantering innebär också

att försäkringsskyddet utformas utifrån strategiska avvägningar mellan

skade-, skydds- och premiekostnader. Ytterst är syftet att skapa säkerhet och trygghet för människor, verksamhet, miljö, egendom och ekonomi. Den kommunala riskhanteringen har många kopplingar till det brottsförebyggande arbetet. Möjligheten att minska kostnaderna för försäkringar och skador bör utgöra ett intressant incitament för att utveckla brottsförebyggande åtgärder som tar sikte att minska antalet inbrott i och skador på kommunala fastigheter. I Göteborg har det kommunala försäkringsbolaget i samarbete med andra förvaltningar

ett aktivt riskhanteringsarbete sparat stora summor under de genom senaste åren.

Stöd till föräldrar

Många lyfter fram stöd till föräldrar som mycket betydelsefullt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Flera de projekt som fått ekonomiskt

av stöd arbetar med stöd till föräldrar i någon fonn. Fyra projekt handlar om renodlad föräldrautbildning. Utbildningama i de projekt som pågått en tid, har skräddarsytts utifrån deltagarnas önskemål. De har bl.a. handlat om att ge ökade kunskaper om barns och ungdomars utveckling och villkor samt om mobbning och droger. Mycket viktiga inslag i

Det nuvarande läget 31

utbildningen har varit föräldrarna tillfälle att diskutera och utbyta

att ge erfarenheter med varandra.

Skolan

Skolan finns representerad i nästan två tredjedelar av projekten. Dess

betydelse framgår också av att skolan tas med som ett särskilt programområde i de brottsförebyggande programmen. Företrädama för projekten att insatser i skolan är centrala i det brottsförebyggande

anser arbetet. Det rör sig om åtgärder av olika slag t.ex. drogförebyggande arbete, motverkande mobbning och främlingsfientlighet eller norm-

av och värdeskapande arbete. Det kan också handla om skolan som en bra ingång för ökade och bättre kontakter med föräldrarna.

Socialtjänsten

Socialtjänsten tillhör i regel aktörerna i de lokala brottsförebyggande råden. Många de förebyggande åtgärder kommunerna arbetar

av som med till stora delar inom socialtjänstens verksamhet. Det kan t.ex.

ryms handla att förebygga alkohol- och drogmissbruk, att ge stöd till

om föräldrar och att genomföra olika insatser för barn och ungdomar i riskzon. Socialtjänsten har ett uttalat ansvar för arbetet med unga lagöverträdare.

Medling

Intresset för metoden är stort och medling införs nu också i kommuner

inte ingår i försöksverksamheten. De flesta projekt som ingår i som försöksverksamheten har kommunalt huvudmannaskap och drivs inom socialtjänstens verksamhet. Ett fåtal projekt har andra huvudmän som polisen eller ideella föreningar. Medlingsarbetet organiseras olika sätt. Polis och åklagare är självklara och betydelsefulla samverkansparter. Viktiga samarbetsparter är också brottsofferjourer och kyrkan. Verksamheterna riktar sig främst till ungdomar i åldern 15-17 år Många projekt riktar sig även till ungdomar under 15 år. Vardagsbrott

snatteri, skadegörelse, stöld och misshandel dominerar. En del som projekt har pågått i några år medan andra är nystartade. Omkring 200 medlingar har hittills genomförts inom för försöksverksamheten.

ramen Försöksverksamheten inleddes under hösten 1998 och skall pågå ett år.

32 Det nuvarande läget

F amiljerådslag

Familjerådslag är en metod för att hjälpa ungdomar och deras familjer att sig i och ta ansvar för vad som skall hända när

engagera ungdomarna begått brott. Ungdomarnas egna nätverk dvs. familjen och andra närstående aktiveras för att hjälpa de unga att komma vidare i sina liv. Den utsatts för brottet kan, han eller hon så vill, delta i

som om familjerådslaget och ge sin bild av hur det var att utsättas för brottet samt lämna förslag på gottgörelse. Målsättningen med ett familjerådslag är att den unge skall ta ansvar för sin gärning och gottgöra brottsoffret samt att familjen tillsammans med den unge skall upprätta

handlingsplan för framtiden en

Hittills har 23 familjerådslag genomförts inom försöksverksamheten. Det har i samtliga fall rört sig om pojkar i åldern 14-17 år. Brotten har varit skadegörelse, stöld, biltillgrepp, olaga hot, misshandel, rån och ringa narkotikabrott. I nio av rådslagen har brottsoffret deltagit. Fyra av rådslagen genomfördes innan åklagaren fattade beslut i åtalsfrågan. Två genomfördes efter beslut om åtal men innan

tingsrättsförhandlingen. I de övriga fallen hölls rådslagen efter beslut

åtalsunderlåtelse eller efter tingsrättsförhandlingen. I de fyra fall om där rådslaget genomfördes innan åklagaren fattat beslut åtalsfrågan fick

åklagaren ta del av socialtjänstens utredning och familjens handlings-

plan. I samtliga fall beslutade åklagaren därefter om åtalsunderlåtelse. I

de fall där rådslaget genomfördes innan tingsrättsförhandlingen dömdes

den unge till vård inom socialtjänsten med familjens handlingsplan som

vårdplan.

I de kommuner där det sedan tidigare har funnits ett upparbetat samarbete mellan polis och socialtjänst har det varit lättare att komma igång med verksamheten. Poliserna är positiva till att medverka som informatörer i familjerådslagen. De åklagare och domare som tagit del

av familjemas handlingsplaner har också varit positiva.

Det finns ett stort intresse för familjerådslag som metod både från kommuner, politiker, journalister och enskilda. Det finns också ett intresse hos våra skandinaviska grannar som uttryckt önskemål om att få följa arbetet.

3.3 och i det lokala

Kunskap kompetens

arbetet

En grundläggande förutsättning för att det lokala brottsförebyggande arbetet skall ha möjlighet att bli framgångsrikt är att kunskapen om brottsprevention och därmed sammanhängande frågor ökar. De

Det nuvarande läget 33

kommunala företrädarna i enkätundersökningen 1996 att det

angav fanns ett stort behov av att öka kunskapen inom detta område. Kommittén har olika sätt arbetat för att möta detta behov.

Utbildning

Stora satsningar har under de senaste två åren gjorts när det gäller utbildning och information om brottsförebyggande frågor. Framför allt har det skett genom lokala utbildningsinsatser som kommittén finansierat. Utbildningarna har oftast handlat om att ge grundläggande

kunskaper i brottsprevention. Syftet har varit att skapa en gemensam

kunskapsplattform för de lokala aktörerna. Man har också genomfört

riktade utbildningsinsatser till t.ex. föräldrar, ungdomar,

grupper av föreningsaktiva, fastighetsägare m.fl. En del projekt har dessutom arbetat med infonnations- och upptaktsmöten riktade till allmänheten. Ett stort antal människor har dessa utbildningsinsatser fått ökade

genom

kunskaper om brottsförebyggande arbete.

Behovet av grundläggande utbildning är dock långt ifrån täckt. Allt fler människor involveras i det brottsförebyggande arbetet vilket ökar behovet av utbildning. Kommunerna eftersträvar i första hand att anordna utbildning på hemmaplan. Brist på kvalificerade föreläsare och avsaknaden av svensk litteratur som stöd för utbildningsinsatsema försvårar möjligheterna att genomföra lokala utbildningar med hög kvalitet.

Projektledama bedömer att det finns ett fortsatt stort behov

av kortare introduktionsutbildningar som bl.a. belyser kriminalitetens orsaker och vad som kan göras för att förebygga brott. Såväl social som situationell prevention bör ingå. Utbildning som avser kartläggningsarbete samt uppföljnings- och utvärderingsarbete är andra viktiga områden som anges.

Akademisk utbildning

För att utveckla det brottsförebyggande arbetet behöver de lokala

aktörerna möjligheter att skaffa sig fördjupade kunskaper. Krimino-

logiska institutionen vid Stockholms universitet fick därför i uppdrag att ta fram en pilotutbildning i lokalt brottsförebyggande arbete omfattande 20 akademiska poäng.

Utbildningen som slutfördes under våren 1998 fick ett mycket positivt betyg av deltagarna. Flera av dessa arbetar i dag som projektledare för regionala projekt eller utbildar kollegor i brottsprevention.

34 Det nuvarande läget

Att det finns ett fortsatt behov utbildning om brottsförebyggande

av arbete på högskolenivå de som deltog i kursen i princip eniga om.

var Många kursdeltagarna påpekade i utvärderingen att representanter

av för de viktigaste lokala aktörerna, politiker, kommunala tjänstemän

som och poliser, tillsammans bör genomgå en utbildning av detta slag. En svårighet med utbildningar vänder sig till redan yrkesverksamma

som är möjligheten att kombinera krävande studier med ordinarie arbete. Flera deltagarna hade problem att få tillräcklig avlastning i sitt

av arbete för att hinna med studierna. Framför allt gällde detta för vissa av de deltagande poliserna. Många ansåg också att den omfattande engelska litteraturen försvårade studierna och att förståelsen skulle öka väsentligt med svensk litteratur. Några av de deltagande poliserna

mer ansåg att de kunskaper som kursen gett visserligen var praktiskt användbara i deras ordinarie arbete att det fanns problem i

men organisationen gjorde kanske inte skulle få utrymme att

som att man använda dessa kunskaper.

Många de lokala projektledama att det finns ett behov av

av anser högskoleutbildning på området. Flera föreslår att kurser omfattande 10 högskolepoäng anordnas distans eller högskolor runt i landet.

om Några att behov finns att ekonomin är ett problem. Man har

anger men inte råd. Ett förslag framförs är regional nivå utbildar

som att man

kan fungera som lärare för kommunerna. personer som

BRÅ har i samarbete med Kriminologiska institutionen tagit fram en högre akademisk utbildning i tillämpad kriminologi som startar under våren 1999. Utbildningen omfattar 40 akademiska poäng och bedrivs under två år på halvfart. Efter introduktionskurs får

en gemensam deltagarna välja tre inriktningar: Samhälle, individ och brott,

en av Lokalt brottsförebyggande arbete eller Polisen i samhället. Utbildning-

riktar sig i första hand till anställda inom rättsväsendet. Också andra en

behandlingspersonal inom ungdomsvård och yrkesgrupper som

psykiatri, socialsekreterare eller verksamma inom lokala

personer

brottsförebyggande projekt kan söka. Kursavgiften är 34 000 kr per

deltagare.

Erfarenhetsutbyte/Nätverk

Vid den träff kommittén anordnade med lokala och regionala projektledare framfördes att det fanns ett behov av mer regelbundna erfarenhetsutbyten på regional och nationell nivå. Att lära varandra

av

viktig del kunskapsuppbyggnaden. Den förteckning sågs som en av över kontaktpersoner för det brottsförebyggande arbetet som

Det nuvarande läget 35

kommittén sände ut till kommunerna hösten 1998 syftade till att underlätta ett nätverksbyggande på området.

3.3.2¶Information och material

Det är framför allt bra svensk litteratur och kontinuerlig information om pågående brottsförebyggande arbete som efterfrågas från de som arbetar lokalt med brottsförebyggande frågor. För dem har nyhetsbrevet Loopen blivit en viktig "infonnationskälla, vilket framgått av kontakter med projektledare och andra. Reportageboken Steget före och det kunskapsmaterial som sänts ut till kommuner och närpolis har också uppskattats av många. Den tips och idébok för brottsförebyggare

som BRÅ färdigställer kommer att innehålla material länge

nu som efterfrågats i det praktiska arbetet.

Statistik

Kriminalstatistiken är en viktig infonnationskälla för de lokala brottsförebyggarna. Dess tillförlitlighet, utformning och tillgänglighet är därför av stort intresse. Att kriminalstatistik finns att tillgå på kommun- och länsnivå är viktigt för att få bild den lokala

en av brottsligheten. Från och med 1996 tar BRÅ fram anmälningsstatistik på kommunnivå. Brister i kodningen/rapporteringen har då visat sig. En del anmälningar saknar kommunkod, vilket medför att det uppstår en restpost som inte kan fördelas till någon kommun.

Det pågår ett utvecklingsarbete inom BRÅ syftar till att

nu som utveckla lösningar för en snabbare och enklare åtkomst av rättsstatistik. Uttaget av statistikuppgifter skall kunna anpassas efter användarens speciella frågeställning. I utvecklingsarbetet prioriteras särskilt tillgången till lokal brottsstatistik. De lokala aktörerna skall ges en aktuell och överskådlig bild av brottslighetens fördelning, struktur och utveckling över tid inom det egna området.

Satellitkonferensen

Satellitkonferensen om brottsförebyggande arbete gav många positiva effekter. Kommittén har bl.a. genom kontakter med de regionala arrangörerna kunnat konstatera att konferensen på många håll blivit ett avstamp för fortsatta aktiviteter på det brottsförebyggande området. I flera län har man beslutat att genomföra länsövergripande brottsförebyggande projekt till stöd för utvecklingen av det lokala arbetet. I

36 Det nuvarande läget

andra län har länspolismästama beslutat att polisen aktivt skall verka för bildandet lokala brottsförebyggande råd i respektive läns

av kommuner. Kommittén har också kunnat notera att den videokassett av konferensen sändes ut till kommunerna av många används för

som

utbildningsändamål.

3.3.3¶Forsknings- och utvecklingsarbete

Att lokala brottsförebyggande projekt läggs upp ett sådant sätt att effekterna verksamheten kan utvärderas är viktigt. Kommittén har

av därför i sina diskussioner med sökande lyft fram vikten att redan

av

inledningsvis planera hur uppföljning och utvärdering skall till. Naturligtvis har kraven på utvärdering måst ställas i proportion till det

ekonomiska stöd beviljas. En väldokumenterad verksamhet är en

som

förutsättningarna för att extern utvärdering skall vara möjlig att av en göra i efterhand. De beviljats ekonomiskt stöd har därför fått

som förbinda sig att dokumentera verksamheten väl och att inge skriftliga

till kommittén eller till BRÅ. rapporter

I femtedel de ansökningar beviljats ekonomiskt stöd finns

en av som någon form forskningsanknytning angiven. I regel rör det sig om

av

kontakter med närliggande högskola/universitet, forskare från

Polishögskolan eller BRÅ. Forskarnas medverkan oftast

avser utvärderingar och olika former av stöd i kartläggningsarbetet som trygghetsundersökningar eller elevundersökningar.

Projektledama att de främsta hindren för anlitande av forskare

anser är bristande ekonomi och avsaknad kanaler för kontakter med

av högskolorna. Man har inte kunskap om vilka forskare som har intresse för frågoma eller någon uttrycker det Att bara få tag i en

som professor eller forskare kräver ansenlig tid. Det är framför allt de

en mindre kommunerna tycks ha problem med vart de skall vända

som

också från Brottsförebyggande Centrum i Stockholm påtalas sig, men

de lokala projekten i Stockholmsområdet har svårt att veta vilken att institution skall vända sig till och man skall tala med.

man vem

Annat kan hindrande är att forskarna och de som

som vara företräder projekten kan ha olika intressen. De senare vill ha konkret nytta forskningsinsatsen i det praktiska arbetet medan forskarna

av sätter den akademiska nyttan främst. Följande kommentarer från företrädare för projekten och andra praktiskt verksamma belyser problematiken: Avståndet mellan forskare och praktiker är stort. Vi talar inte språk och har bristande förståelse för varandras

samma yrkesroller. Forskarens alster upplevs ofta som tunga och svårbegrip-

Det nuvarande läget 37

liga for praktiker. När det gäller oss saknar vi ett genuint intresse från Högskolan, trots att vi skickat signaler om samarbete.

Några av projektledarna anser att regionala aktörer som polismyn-

digheter och kommunförbund skulle kunna hjälpa till att etablera kontakter och bidra till att en ökad samverkan mellan forskare och lokala projekt kommer till stånd. Någon form av kontaktperson/ koordinator tänkbar lösning. Annat föreslås är

anger man som en som ökad information vilken hjälp som lokala projekt kan få samt

om information om kontaktpersoner på universitet och högskolor runt om i landet.

Överläggningar med företrädare för högskolor och universitet

Överläggningarna syftade bl.a. till att bidra till intensivare kontakter mellan forskare och praktiker och till att diskutera vad som kan göras för att stimulera till ökad forskningsaktivitet fler platser runt om i landet kring brottsförebyggande arbete.

De närvarande forskarna verkade ganska eniga om problembilden. Kunskapsnivân i det lokala arbetet är generellt sett låg. Brister finns i den lokala styrningen och samordningen av arbetet samt i strukturen för detta. Aktörerna på området har bristfälliga kunskaper både när det gäller brottsprevention och metodfrågor. Mät- och uppföljningssystemen för det brottsförebyggande arbetet är bristfälliga. Resurser och kunskap saknas när det gäller att genomföra undersökningar t.ex.

trygghetsmätningar och analysera dessa ikartläggningsarbetet. Externa

utvärderingar arbetet görs mycket sällan.

av

Forskarna ansåg att det behövs forskarstöd både for utvecklingen av projekten och för utvärderingen av dem. Man nämnde att ett problem i detta sammanhang är att det finns få kriminologer och att tillväxten är liten. Det finns t.ex. bara kriminologisk institution i landet.

en Forskarna ansåg att den geografiska koncentrationen kompetens till

av Stockholmsområdet är bekymmersam i perspektivet att projekt över hela landet bör ha möjlighet att få forskarstöd som också innefattar

kriminologisk kompetens.

Även forskarna ansåg att de olika perspektiven ibland skapar problem. Forskare ställer andra frågor än praktiker och är intresserade

samband och förstå mekanismema bakom olika skeenden. av att se Praktikema är inriktade på olika med problem och vad de

mer grupper kan göra för dem. Man ansåg att en satsning på kvalificerad utbildning riktad direkt till de verksamma i kommunerna kanske skulle kunna minska de diskussioner vems projektet är som ibland uppstår.

om

38 Det nuvarande läget

Både praktiker och forskare skulle då få bättre möjlighet att behålla sina olika perspektiv på frågorna.

Det fanns ett intresse hos de församlade forskarna att medverka i utvecklingen det lokala brottsförebyggande arbetet. De ansåg sig

av bl.a. kunna bidra till att öka kunskaperna hos de lokala aktörerna och till att relevant information samlas in. De också intresserade av att

var initiera försöksprojekt och medverka i utvärderingar av lokala projekt.

Forskarna ansåg att fler kunskapscentra för denna typ av frågor måste växa fram i landet för att stimulera forskningen området och

dessa bör byggas inom för befintliga strukturer kring att upp ramen dem redan tidigare sin forskning och på andra sätt visat

som genom intresse för området. De föreslog bred tvärvetenskaplig inriktning

en

omfattar både social och situationell brottsbrevention och framhöll som

utvärderingsforskning bör central uppgift för dessa att ses som en centra.

Många betonade att de existerande måste utnyttjas bättre

resurserna och att kartläggning bör göras vilka institutioner och forskare

en av

är intresserade dessa frågor. Att bistå lokala projekt skulle som av enligt forskarna kunna lämplig uppgift för studenter C- och

vara en D-nivå. Man ansåg att samarbetet mellan högskoloma/universiteten och BRÅ måste utvecklas t.ex. när det gäller fönnedlandet av lämpliga uppdrag till studenter och utvecklandet av arbetsmetoder på området. Man framhöll att det inte finns någon principiell skillnad mellan det socialt förebyggande arbetet och det socialt brottsförebyggande arbetet när det gäller forskningsmetoder. Forskarna ansåg därför att insatserna på dessa områden bör samordnas bättre t.ex. när det gäller de nätverk som finns.

3.4¶Internationellt samarbete

Insikten att rättsväsendet inte ensamt kan minska brottsligheten och

om öka tryggheten har vuxit sig stark också i många länder utanför Sverige. Betydelsen brottsförebyggande insatser utanför den snäva

av kriminalpolitikens understryks därför i allt fler länder. I likhet med

ram Sverige betonas att det är i ett brett samarbete mellan olika grupper i lokalsamhället det mest effektiva arbetet kan komma till stånd.

som

Under 1990-talet har en serie av konferenser om brottsförebyggande arbete arrangerats EU-länder. Den första i raden tog plats i Sverige

av 1996. Därefter har Irland, Holland och senast Storbritannien stått för

nu värdskapet. Ett resultat från konferensema var bildandet av ett nätverk

brottsförebyggande experter. Var och medlemsländerna har av en av utsett kontaktpunkt som skall fungera som en första instans för

en

Det nuvarande läget 39

frågor från andra medlemsländer. BRÅ är kontaktpunkt för

m.m. Sverige.

Nätverket av brottsförebyggande experter anordnar möten i olika frågor och rapporterar sin verksamhet till Polissamarbetsgruppen inom EU. För närvarande pågår ett samarbetsprojekt inom nätverket som syftar till att sammanställa goda erfarenheter av brottsförebyggande insatser, dvs. att producera en best practices manual.

Sverige anordnade under år 1998 ett seminarium inom nätverkets ram som behandlade ett resolutionsförslag Elements of responsible crime prevention: Standards and norms som planeras att läggas fram i FN.

Fyra av länderna inom EU deltog under år 1998 i den europeiska brottsförebyggande tävlingen European Crime Prevention Award. Var och en av länderna hade nominerat fem projekt som presenterades vid ceremoni i London. Eftersom ett av de svenska bidragen

en

Rinkebyskolan tävlingen är det Sverige står värd för

vann som som 1999 års tävling. Det kan förmodas att betydligt fler länder kommer att delta i årets tävling. De svenska nomineringarna skall tas fram via en nationell tävling BRÅ.

som arrangeras av

4 och synpunkter vad gäller Förslag det fortsatta brottsförebyggande

arbetet

I det avslutande kapitlet lämnas förslag och synpunkter vad gäller det fortsatta brottsförebyggande arbetet. Kommittén har vid sina överväganden försökt utgå från den lokala nivåns perspektiv.

4.1¶Allmänna utgångspunkter

De gångna två åren har inneburit ett stort steg framåt för det brottsförebyggande arbetet. Det är glädjande att allt fler kommuner nu axlar uppgiften att samla de lokala krafterna för att förhindra brott och att många väljer att inrätta lokala brottsförebyggande råd efter den modell beskrivs i det nationella brottsförebyggande programmet.

som Positivt är också att arbetet i högre grad än tidigare inriktas på situationella åtgärder. Detta ökar möjligheterna till förhållandevis snabba och positiva resultat vilket viktig förutsättning för att hålla

är en

levande. Kommunerna anlägger helhetssyn på engagemanget nu en problemen och börjar motverkande brott som en del i det

se av allmänna säkerhetsarbetet. De tankegångar som ligger till grund för kommunal riskhantering är ett bra och för framtiden intressant exempel på detta.

Utvecklingen inger förhoppningar att det sikt skall gå att

om åstadkomma ett trendbrott innebär minskad brottslighet och ökad

som trygghet. Vi befinner dock fortfarande i ett uppbyggnadsskede. För

oss att den positiva utvecklingen inte skall brytas krävs från nationell nivå ett fortsatt, samlat och tydligt stöd såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. På det lokala planet kan kommunerna och polisen ge förutsättningar för ett kraftfullt och åtgärdsinriktat lokalt arbete

Det är på frivillig grund det växer fram ett mer strukturerat

som nu brottsförebyggande arbete. Frågan att via lagstiftningen inrätta

om lokala eller regionala samordningsorgan på området har därmed förlorat sin aktualitet.

42 Förslag och synpunkter brottsförebyggande arbetet

4.2¶Lokalt arbete

brottsförebyggande

I detta avsnitt anges vissa utgångspunkter för det fortsatta lokala arbetet. Här tas också upp frågor om hur kommunerna och polisen kan bidra till att utveckla det lokala arbetet samt den nationella nivåns stöd till arbetet.

4.2.1¶Utgångspunkter för det fortsatta lokala arbetet

För de organisationer som nu bildas gäller att utveckla arbetet med lokala problem- och resursinventeringar, att tydliggöra prioriteringarna, att omsätta programmen i konkreta brottsförebyggande åtgärder, att följa upp verksamheten samt att vidareutveckla den på grundval av gjorda erfarenheter. Vägledande för det fortsatta arbetet kan vara att:

0 Strategi, prioriteringar och åtgärder bestäms utifrån lokala problem-

och resursinventeringar och i samråd mellan inblandade parter.

0 Stor vikt läggs vid problem- och resursinventeringama.

0 Det medborgerliga engagemanget betonas i högre utsträckning.

Planering och genomförande av åtgärder genomförs så långt som

möjligt i samråd och tillsammans med dem som berörs av åtgärder-

na. Grannsamverkan, självförvaltning och kooperativt arbete som

syftar till att öka tryggheten och trivseln i bostadsområdena uppmuntras.

0 De brottsförebyggande programmen ges ökad konkretion. I

programmen anges där så är möjligt bl.a. vem som skall lösa

uppgiften, inom vilken tid den skall lösas och vilka resurser som

avsätts för ändamålet. I programmen anges också hur uppföljningen

skall gå till och vilka utvärderingsinsatser som kommer att vidtas. I

programmen tas in organisationemas policy inom principiellt viktiga

områden som t.ex. den fysiska översikts- och detaljplaneringen eller

frågor om serveringstillstånd.

0 Konkreta handlingsplaner görs upp i nära anslutning till att

programmen utarbetas. De lokala organisationerna till att de

ser

uppgjorda programmen och handlingsplanema fullföljs.

0 De lokala organisationerna ges ökad tyngd och status. De lokala

brottsförebyggande råden eller motsvarande organisationer

ges

status remissinstans inom kommunen i frågor av väsentligt

som

intresse för det brottsförebyggande arbetet.

Det avsätts tillräckliga personella och andra för att lösa de 0 resurser

uppgifter läggs på de lokala organisationerna. De som anförtros

som

uppgiften att samordna arbetet ett tydligt uppdrag och

ges

ledningens fulla stöd för sitt arbete.

4.2.2¶Kommunernas möjligheter att bidra till ett

mer utvecklat lokalt arbete

En förutsättning för att det brottsförebyggande arbetet skall utvecklas på ett bra sätt är att det tydligt prioriteras av kommunerna. Kommunerna bör sträva efter att samordna det brottsförebyggande arbetet med det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Kommu-

bör i större utsträckning än i dag skolans personal i nerna engagera det brottsförebyggande arbetet. Det är också angeläget att kommu-

utvecklar metoder för arbetet med unga lagöverträdare. nerna nya Kommunerna bör i större utsträckning beakta de brottsförebyggande

aspekterna i stads- och bebyggelseplaneringen. Kommittén föreslår

att Boverket i uppdrag att fortsatt informations- och

ges genom kunskapsspridning stimulera och stödja kommunernas arbete på omrâdet.

Den politiska ledningen roll

Den bild kommittén fått det lokala arbetet visar att det är den

av politiska ledningen inom kommunen på det lokala planet har störst

som

möjlighet att påverka kraften och intensiteten i det brottsförebyggande

arbetet. En förutsättning för att verksamheten skall utvecklas på ett bra sätt är i regel att kommunfullmäktige tar de övergripande besluten, att kommunalråd och andra politiker personligen sig i arbetet

engagerar och avsätts för arbetet.

att resurser

44 Förslag och synpunkter brottsförebyggande arbetet

Samordning av det brottsförebyggande arbetet och det alkohol- och drogförebyggande arbetet

Det finns nära koppling mellan brottsförebyggande arbete och

en alkohol- och drogförebyggande arbete. Kommunerna, men även andra lokala aktörer, det alkohol- och drogförebyggande arbetet som en

ser central del i den brottsförebyggande verksamheten. En del kommuner bygger stora delar av sina brottsförebyggande program på åtgärder som syftar till att minska det alkohol- och drogmissbruk som kan relateras till brott. Kommittén därför att det är stor vikt på lokal

anser av att man nivå diskuterar relationen mellan det förebyggande arbetet dessa områden och i möjligaste mån samordnar insatserna.

Utveckling metoder för arbetet med lagöverträdare

av nya unga I förarbetena till de ändringar som genomfördes i socialtjänstlagen den l januari 1998 framhålls att det är viktigt med tidiga insatser i syfte att förhindra eller i vart fall begränsa en ogynnsam utveckling hos barn och ungdomar och att arbetet med att utveckla vård och behandling av unga som kommit in i en kriminell utveckling är av stor betydelse. Det slås också fast att när ungdomar begår brott skall samhället snabbt ingripa med tydliga, konsekventa och konkreta åtgärder varvid betonas att huvudansvaret för dessa åtgärder ligger socialtjänsten prop. 1996/97:124 54.

s.

Det är viktigt att nya metoder utvecklas för arbetet med unga lagöverträdare. De principer som angivits i det återgivna uttalandet ur förarbetena till ändringarna i socialtjänstlagen bör vara vägledande för detta arbete. Resultatet och utvärderingama försöksverksamhetema

av med medling och familjerådslag för unga brottslingar och det därpå följande analysarbetet kan antas ge väsentliga bidrag till utvecklingen av nya adekvata metoder för arbetet.

Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet

Skolan är, vid sidan av familjen, den kanske viktigaste för

arenan brottsförebyggande insatser. Det är den enda samhällsinstitution där alla, oavsett bakgrund, intressen eller värderingar under längre tid vistas under gemensamma former och med gemensamma normer för den dagliga verksamheten. Skolan har stora möjligheter att ge barn och ungdomar förutsättningar för en positiv social integrering i samhället vilket i grunden har brottsförebyggande effekter.

1999:61 Förslag och synpunkter brottsförebyggande arbetet 45

SOU

Genom läroplanemas och kursplanemas mål goda förutsätt-

ges

ningar för aktivt brottsförebyggande arbete. Styrdokumenten fastslår

ett skolan inom för sitt uppdrag har viktig roll och att ramen en som norm värdeförrnedlare och för att hjälpa eleverna till en god social kompe- Vilken omfattning och kvalitet detta arbete f°ar avgörs i praktiken tens. skolledare och lärare. För att skolans roll i det brottsförebyggande av arbetet skall förtydligas och utvecklas behöver lärare och övrig

personal få fortbildning i brottsprevention.

Den genomgång gjorts tillgången på lämpligt undervisningssom av material för skolan och värderingar och de rättsprinciper det om normer svenska samhället vilar på varierad bild. När det gäller ger en och värderingar finns hel del

undervisningsmaterial om normer en

särskilt material framtaget. Dessutom behandlas normer, värderingar, moral och etik i basläromedel för religionsundervisningen. Minst

material finns för de små barnen. Det finns också en hel del pedagogisk för lärare inom detta område. När det gäller material om de litteratur det svenska samhället vilar på återfinns detta

rättsprinciper som

framförallt i basläromedlen samhällskunskap. Därutöver finns om

några få specialinriktade böcker för vissa gymnasiekurser. De avsnitt

behandlar lag och rätt varierar mycket i omfattning och som utformning. finns inget material tar sin utgångspunkt i ett Det som brottsförebyggande perspektiv. För att bistå skolan i utvecklingen av brottsförebyggande rollen bör material utvecklas underlättar den som

de brottsförebyggande aspekterna i undervisningen integreringen av

inom olika ämnen. Förskolan och skolan har unika möjligheter att ett naturligt sätt kontakter med föräldrar till alla barn och ungdomar. skapa goda Funktionen naturlig mötesplats för föräldrar bör utvecklas. Också som mellan skola och närsamhälle i övrigt behöver utvecklas. anknytningen Många de brott ungdomar begår inträffar på skolan eller på av som under skoltid. Skolan har goda möjligheter att bidra andra platser men den situationella preventionens område t.ex. genom att utöva en god på elevernas aktiviteter under raster och hâltimmar. Skolorna tillsyn över ha handlingsprogram för att förebygga och är idag skyldiga att ett former kränkande behandling mobbning och motverka alla av som rasistiska beteenden bland elever och anställda. Skolorna bör liknande utveckla metoder för att förebygga och motverka skolk. sätt

46 Förslag och synpunlder brottsförebyggande arbetet

Brottsförebyggande åtgärder i samhällsplaneringen

Kommunernas roll brottsförebyggare när det gäller utformningen

som av den fysiska miljön har blivit tydligare. I Boverkets Brott, rapport

bebyggelse och planering Boverket 1998 finns utförlig redovisning

en av vilka möjligheter står kommunerna till buds på området. Av som rapporten framgår att kommunerna inom för gällande lagstiftramen ning kan beakta de brottsförebyggande aspekterna såväl i översiktsplaner och detaljplaner i enskilda ärenden tillstånd och som om kontroll. En grundläggande förutsättning är att kommunerna gör

policyuttalanden i sina Översiktsplaner. Utformningen av den fysiska miljön kan ha stor betydelse för

förekomsten av brott. Det är viktigt att vi inte skapar miljöer som inbjuder till brott. Det gäller såväl allmänna platser i våra som bostadsområden. Kommunerna bör därför utnyttja de möjligheter som

finns att beakta de brottsförebyggande aspekterna vid utformningen

av den fysiska miljön. I takt med att det brottsförebyggande arbetet utvecklas har kommunerna börjat uppmärksamma dessa frågor. Det är och nu ett nytt komplicerat arbetsområde där många olika intressen skall balanseras. Kommunernas roll är därför svår. De lokala brottsförebyggande organisationerna kan på det lokala planet spela viktig roll för att en ge genomslag för frågorna. Det krävs också ett tydligt stöd från central nivå. Det är angeläget att Boverket fortsätter att aktivt sprida kunskaper på området. Det krävs bl.a. riktade informationsinsatser till alla landets kommuner. Det behövs ett informations- och kunskapsmaterial anpassat efter svenska förhållanden. Detta kan med fördel bestå av handböcker och checklistor det slag omnämns i Boverkets av som rapport. Kommittén föreslår att Boverket i uppgift att ges genom fortsatt infonnations- och kunskapsspridning stimulera och stödja kommunernas arbete området.

och synpunkter brottsförebyggande arbetet 47 Förslag

4.2.3¶Polisens att bidra till ett mer

möjligheter

utvecklat lokalt arbete

och aktivt stöd från polisen kan ett effektivt lokalt

Utan ett tydligt

arbete inte komma till stånd. Polisen bör bl.a.

brottsförebyggande

för kommunerna f°ar tillgång till nödvändigt statistiskt svara att brottsligheten och brottsutvecklingen. Polisen bör också material om

aktiv del i analysarbetet. Det är viktigt att polisens uppgifter i det

ta arbetet preciseras. Kommunerna bör även i

brottsförebyggande

fortsättningen möjlighet att påverka den lokala styrningen av ges

polisen.

Polisens stöd till det lokala brottsförebyggande arbetet

och aktivt stöd från polisen kan ett effektivt lokalt

Utan ett tydligt

brottsförebyggande arbete inte komma till stånd. Polisen bör bl.a. ge ett med fram lokala problembilder. Polisen bör aktivt stöd till arbetet att ta för kommunerna får tillgång till nödvändigt statistiskt därvid svara att brottsligheten och brottsutvecklingen. Polisen bör också ta material om del i analysarbetet. Det är polisen har den bästa kunskapen aktiv som brottsligheten och lagöverträdama. om

precisera polisens arbetsuppgifter i det Utökade möjligheter att brottsförebyggande arbetet

diskuterad fråga gäller vilka konkreta uppgifter polisen bör

En ständigt brottsförebyggande arbetet. Lagstiftningen ger inte något

svara för i det denna punkt. Av intresse är därför att Rikspolisklart besked på styrelsen fr.o.m. den 1 januari 1999 bemyndigats att precisera statsambitioner för polisverksamheten vad gäller utvecklingen maktemas

och förbättringen det brottsförebyggande arbetet. Rikspolisstyrelsen

av

planeringsförutsättningar för år 1999 slagit fast att

har i kompletterande

intar aktiv och pådrivande roll i

det är viktigt att polismyndighetema en

arbetet och att detta arbete skall

det lokala brottsförebyggande kännetecknas polisiär relevans och systematiska problemanalyser.

av styrelsens roll när det gäller att utveckla

Rikspolisstyrelsen nämner att

statsmaktemas mål kommer att bli tydligare under

och precisera

verksamhetsåret 2000.

det självklart att samtliga polismyndigheter fullt

Kommittén ser som kommunernas ansträngningar att bygga upp det lokala brottsut stöttar

48 Förslag och synpunkter brottsförebyggande arbetet

förebyggande arbetet. Det finns möjligheter att närmare precisera nu vilka uppgifter polisen skall för i det lokala arbetet. Kommittén svara anser att det är av stor vikt att dessa möjligheter tas till vara.

Det kommunala inflytandet över polisens verksamhet

Vid årsskiftet genomfördes ändringar i polislagen gäller polisens som styrsystem. Till grund för lagändringama låg bl.a. Polisledningskommitténs betänkande Styrningen polisen SOU 1998:74. Genom av lagändringama upphörde Länsstyrelsens ansvar för polisverksamheten i

länet. Polisstyrelsen skall i fortsättningen för pols-

ensam ansvara verksamheten i länet. I varje län skall bara finnas polismyndighst. en Regeringen skall utse ledamöterna i polisstyrelsen. Tidigare valdes styrelsens ledamöter, utom länspolismästaren och biträdande länspol.s-

mästaren, av kommunfullmäktige om polisdistriktet omfattade endast

en kommun och landstingsfullmäktige. Av förarbetena till ie annars av ändringar som genomfördes vid årsskiftet framgår att till ordförande i en polisstyrelse bör utses en person med bred politisk förankring i polismyndighetens område och att övriga ledamöter bör ha lokal

förankring och en sammansättning speglar de politiska

som styrkeförhållandena i myndighetens område i riksdagsvalet. Polisstyrelsen får inrätta en eller flera polisnämnder för att under styrelsen leda polismyndigheten inom den eller de delar polisav distriktet som styrelsen bestämmer. Möjligheten att inrätta polisnämnder infördes den 1januari 1991 för att bredda den demokratiska baser i polisverksamheten genom att fler lekmän bereddes tillfälle att delta i

berednings- och beslutsprocessen vid polismyndigheten. Enligt

budgetpropositionen för 1999 utgiftsområde 4 Rättsväsendet bör det bara vara aktuellt att inrätta polisnämnder vid de stora polismyndighetema prop.1998/99:1 s. 55. Det finns nu endast en polismyndighet i varje län. Samtidigt minskar antalet polisnämnder. Detta, sammantaget med att ledamöterna i polisstyrelsema nu utses på central nivå, innebär risk för att det en lokala inflytandet på polisverksamheten minskar. Särskilt kan minskningen av antalet polisnämnder gå ut över kommunernas möjligheter att påverka arbetet. Det är viktigt att kommunerna även i fortsättningen ges möjlighet att påverka den lokala styrningen ev polisen. Minskar det kommunala inflytandet kan uppstå avstård ett mellan polisen och de kommunala företrädarna på sikt kan komna som att ut över effektiviteten i det lokala brottsförebyggande arbetet.

4.2.4¶Nationellt stöd till det lokala

brottsförebyggande arbetet

Det avgörande betydelse för det brottsförebyggande arbetet att

är av möjligheterna till ekonomiskt stöd kvarstår ytterligare en tid. Möjligheten att få startbidrag inom ramen för detta stöd bör finnas

kvar. Regionala projekt som syftar till att stödja uppbyggnaden av

det lokala arbetet bör också fortsättningsvis kunna få stöd. Storstädemas mest utsatta områden bör prioriteras. Det behövs bättre information om de stödformer som finns för brottsförebyggande arbete och näraliggande områden.

BRÅ har tagit över kommitténs uppgift att fördela ekonomiskt stöd till

brottsförebyggande arbete och disponerar för detta ändamål 7,2

miljoner kr under år 1999 och lika mycket under de kommande två aren.

Det brottsförebyggande arbetet befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Utan ett fortsatt ekonomiskt stöd finns en stor risk att det lokala arbetet stagnerar. Därför bör det finnas möjlighet att få ekonomiskt stöd ytterligare en tid. Kommittén anser det rimligt att ännu

tid stimulera det lokala arbetet med bidrag av startbidragsliknande en karaktär. Eftersom bidraget generell karaktär ligger värdet främst

är av i att det det lokala arbetet en allmän stimulans och uppmuntran.

ger

Kommun- och polisledningama i storstadsregionema står inför en

särskild utmaning när det gäller att bygga upp det brottsförebyggande arbetet. BRÅ har i statsbudgeten för år 1999 tilldelats särskilda medell0 kronor för stödja storstäderna i detta arbete. BRÅ

miljoner att

kommer att satsa på projekt syftar till att främja det lokala

som brottsförebyggande arbetet i storstädernas mest utsatta bostadsområden. BRÅ kommer inledningsvis att belysa de speciella förhållanden som hindrar eller försvårar lokala initiativ, samt söka former för att utveckla

för det brottsförebyggande arbetet i bostadsområdena. engagemang

Även fortsättningsvis bör ekonomiskt stöd kunna utgå till regionala satsningar för att främja uppbyggnaden av det lokala arbetet. Erfarenheterna från projekten visar att den regionala nivån har viktiga funktioner att fylla när det gäller att inspirera och stödja det lokala arbetet. Polismyndighetema i länen kan att lyfta fram

genom

närpolisens roll väsentligt påverka möjligheterna att åstadkomma ett långsiktigt, uthålligt och effektivt lokalt brottsförebyggande arbete. Det

regionala stödet i kombination med ett ekonomiskt stöd verkar ha stor betydelse för utvecklingen i mindre eller medelstora orter.

Kraven på uppföljning och utvärdering måste skärpas i takt med att

det brottsförebyggande arbetet utvecklas. BRÅ har den kunskap

san krävs för att ta till vara de erfarenheter som står att vinna ur de projekt som får ekonomiskt bidrag. Ett professionellt stöd förutsätter bl.a.

möjlighet till extern utvärdering där projekten redan på planerings-

stadiet kan få kvalificerad hjälp från kriminologer och andra.

Som flera gånger tidigare påpekats i denna rapport finns en nära koppling mellan det brottsförebyggande arbetet och det sociala arbetet, särskilt det förebyggande arbetet mot alkohol- och drogmissbruk. Inom det senare området finns ett stort utbud av organisationsstöd och projektbidrag i olika former och från olika aktörer central nivå. Statskontoret konstaterar i sin rapport, Samordning mot droger

-

kartläggning och skiss till ny myndighetsstruktur på alkohol- och

narkotikaområdet Statskontoret 1998:22, att detta bl.a. leder till att informationsflödet uppifrån kommer från många olika håll, är svårtillgängligt och inte kan tillgodogöras fullt ut på fältet. Vidare att fördelningen statliga medel är så splittrad att det är svårt för de

av lokala aktörerna att få överblick och framförhållning för sin planering

Dessa problem gör sig också gällande för dem som söker stöd för

nu satsningar på brottsförebyggande arbete. Detta får bl.a. till konsekvens

del de ansökningar stöd till lokala projekt BRÅ att en av om som numera hanterar lika gärna kunde riktats till andra centrala

myndigheter.

Informationen om de stödfonner som finns för brottsförebyggande arbete och näraliggande områden behöver förbättras. Ett sätt att förmedla sådana information är via Internet. På BRÅ:s webbplats finns t.ex. länkar till andra myndigheter som förmedlar stöd på området. Det finns dock ett behov att ytterligare utveckla samordningen

av området. Den samrådsgrupp kring lokalt brottsförebyggande arbete

BRÅ tagit initiativet till kan lämplig plattform för som vara en diskussioner hur ett sådant utvecklingsarbete kan läggas upp. Till

om gruppen har företrädare för centrala myndigheter, organisationer och universitetsinstitutioner bjudits in.

4.3 och

Kunskap kompetens

Grundläggande för utvecklingen av det lokala brottsförebyggande

arbetet är att de skall involveras i arbetet och besluten har goda

som kunskaper på det brottspreventiva området. Kommittén har därför

prioriterat projekt och åtgärder som syftar till att öka kunskaperna om brottsprevention. Den positiva utveckling som skett när det gäller

utbyggnaden det lokala brottsförebyggande arbetet medför ett ökat

av

behov kunskaper. Det faktum att allt fler tillägnar sig grundläggande

av kunskaper i brottsprevention dessutom ett ökat intresse för

genererar

fördjupade kunskaper.

4.3.1¶Utbildning

Ett samordnat stöd på regional nivå kan underlätta för kommunerna

att tillgodose behoven kunskapsuppbyggnad, metodutveckling,

av erfarenhetsutbyte och kontakter med forskningsvärlden. Det finns ett fortsatt behov brottsförebyggande utbildning akademisk nivå.

av

Behovet grundläggande utbildning på det brottspreventiva området

av kommer öka allt eftersom fler människor involveras i brottsföre-

att

arbete. För att stödja utvecklingen det lokala brottsföre-

byggande av

byggande arbetet är det viktigt att underlätta för den lokala nivån att få tillgång till kvalificerad grundläggande utbildning. Information om vilka kvalificerade föreläsare finns att tillgå med beskrivning av

som en deras specialitéer ett sätt att öka kommunernas möjligheter att

vore

anordna bra grundläggande utbildning inom det brottspreventiva

området.

I de län där det pågår länsövergripande brottsförebyggande projekt

är det lokala arbetet mest livaktigt och har där också generellt

som man sett kommit längre i utvecklingen av verksamheten. Det regionala stödet tycks alltså stimulera till utveckling i önskad riktning. I dessa

en län finns i dag arbetar med att ge de lokala

personer som brottsförebyggande råden hjälp med utbildning, kartläggning och

problemanalyser. Ett sådant regionalt stöd till utvecklingsarbete kan

underlätta för kommunerna att tillgodose behoven av kunskapsuppbyggnad, metodutveckling, erfarenhetsutbyte och kontakter med forskningsvärlden.

Att fler kan få tillgång till fördjupade kunskaper om lokalt

brottsförebyggande arbete genom den utbildningssatsning som nu görs

BRÅ och Kriminologiska institutionen kommittén som mycket av ser värdefullt. Det är väsentligt att det finns utbildning akademisk nivå

särskilt inriktar sig brottsprevention. Många kommuner och som enskilda arbetstagare kommer dock inte sig ha möjligheter att

att anse avsätta de krävs, tidsmässigt och ekonomiskt för en så

resurser som omfattande utbildning som 40 poäng.

Också mindre omfattande kurser på akademisk nivå behöver därför komma till stånd för fler möjligheter till högskoleutbildning

att ge detta område. Det är också viktigt att hitta flexibla lösningar som

52 Förslag och synpunkter brottsförebyggande arbetet SDU 1999:61

tillgodoser behovet av sådan utbildning för aktörer i alla komntuner

oavsett geografisk belägenhet.

4.3.2¶Information

Bra material och kontinuerlig information om brottsförebyggande

frågor är viktigt för den lokala verksamheten. Information om vad som händer på departementet, på BRÅ, på universitet och högskolor, vilka skrifter och rapporter av intresse som publiceras och vilka konferenser som är på gång är av stort värde för den som skall driv: de

brottsförebyggande frågorna i en lokal samverkan. Viktigast är vad

som händer nationellt men också internationellt arbete är av intresse. Det gäller bl.a. samarbetet inom EU på området och information om möjligheterna till EU-projekt och medel från EU för denna typ av verksamhet.

BRÅ:s satsning på information via Internet har förutsättningar at bli den samlade informations- och kunskapsbank som de lokala aktörerna behöver som stöd för sitt arbete. Vid sidan om utvecklande: av Internettjänsten pågår arbetet med att ta fram en tips- och idébol för lokala brottsförebyggare. Denna kommer att ge värdefullt stöd til de praktiskt verksamma. BRÅ kommer också att fortsätta utgivningen

av nyhetsbrevet Loopen.

4.3.3¶Lokala kartläggningar

På nationell nivå bör utformas modeller eller instrument som lan användas i det lokala kartläggningsarbetet. Det är angeläget att let

utvecklingsarbete pågår inom BRÅ med syfte att göra

som statistiken mera anpassad till den lokala nivåns behov, utvecklas

vidare. Kvaliteten på kategoriseringen av brott vid inrapporteringen

måste höjas så att tillförlitligheten i statistiken ökar.

En förutsättning för att ett problemorienterat lokalt brottsförebyggande

arbete skall få avsedd effekt är att det bygger på en noggrann problemoch resursinventering. Görs inte detta är risken stor att felaltiga prioriteringar görs, att onödigt dubbelarbete uppstår och att fel åtgärder vidtas. Inventeringar och kartläggningar kan göras på många olikasätt och det är av stor betydelse att man väljer metoder och instrument ;om är väl avpassade för ändamålet.

Syftet med kartläggning den lokala problembilden kan vara

en av flera. Att mäta befolkningens utsatthet för brott och hur trygga människor känner sig i bostadsområdena, i städernas centrumkämor och i andra delar kommun, utgör en viktig utgångspunkt för

av en

prioriteringar i det brottsförebyggande arbetet. Vidare kan en analys av resultaten peka på vilka omständigheter som gör brott vanligt

förekommande på viss plats, i viss eller vid en viss

en en grupp

tidpunkt. Många gånger handlar det brottsförebyggande arbetet om att påverka och ändra på just dessa omständigheter. Kartläggningen kan också användas för att tjäna jämförelse vid

som

utvärdering huruvida de åtgärder vidtagits haft önskad

en av som effekt.

En kartläggning bör också innehålla inventering av de

en brottsförebyggande finns i lokalsamhället. De aktörer som

resurser som kan och vill bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten kan redan i kartläggningsarbetet involveras genom att de får tillfälle att ge sin bild situationen. Här är det viktigt att också andra än polisen,

av kommunen och sådana eller mindre självskrivna aktörer kommer

mer till tals. Erfarenheterna säger att en väl genomförd kartläggning av problembilden och de finns i lokalsamhället, utgör en

av resurser som viktig bas för ett effektivt brottsförebyggande arbete.

Som det är varierar kvaliteten i det kartläggningsarbete som

nu ligger till grund för besluten åtgärder i det lokala arbetet. För att

om göra rätt val måste ha kunskaper vilka metoder som står till

man om förfogande och vilka för- respektive nackdelar är förenade med

som varje metod. Det finns ett stort behov att öka kunskapen på detta

av område. Den handbok i lokalt brottsförebyggande arbete som håller på

utarbetas inom BRÅ kommer att fylla viktig funktion på området. att en Den kommer att innehålla beskrivningar på hur arbetet kan läggas upp och tips på hur konkret kan gå till väga i olika situationer.

man

specifikt för problem- och resursinventeringar när det gäller

brottsförebyggande arbete är tillgången på data som tar sikte på

och brottsutvecklingen lokalt, regionalt och nationellt.

brottsligheten

Kommunernas på enkäten till dem tyder att det allmänt sett i

svar kommunerna finns ett intresse kontinuerlig statistisk information om

av brott och brottsutvecklingen i kommunen. När det gäller de kommuner

tillsammans med andra lokala aktörer står i färd med att bygga upp som

lokalt brottsförebyggande det slag som det nationella brottsett av förebyggande programmet tar sikte är detta behov mycket påtagligt.

Från och med år 1996 finns officiell kriminalstatistik anmälda

om brott kommunnivå. Statistiken över anmälda brott omfattar alla

på

händelser anmälts brott och blivit registrerade av polisen. Av

som som

stor betydelse för tillförlitligheten statistiken är att de uppgifter som

av

förs in i polisens datasystem för registrering av polisanmälningar, RAR Rationell anmälansrutin, så långt möjligt är exakta. Här finns i dag brister, bl.a. saknar över tio procent anmälningarna s.k. kommunav kod, vilket innebär att det inte finns uppgifter i vilken kommun i om länet som brotten begåtts. Kvaliteten på kategoriseringen brott vid av

inrapporteringen måste höjas så att tillförlitligheten i statistiken ökar.

Det är angeläget att den officiella rättsstatistiken så långt möjligt tillgodoser de behov finns bland de lokalt arbetar med som som brottsförebyggande arbete. Åtkomsten lokal aktuell brottsstatistik är av viktig. Det behövs snabbare och enklare lösningar än de finns som idag. Målsättningen bör vara att användarna kan få en aktuell och överskådlig bild av brottslighetens fördelning, struktur och utveckling över tid inom det egna lokala området. Kriminalstatistiken på området bör därför utvecklas ytterligare för att möta den lokala nivåns behov information. Den behöver också av göras mer tillgänglig för jämförelser mellan kommuner genom utvecklande av nyckeltal. Det är angeläget att det arbete pågår som inom BRÅ med syfte att göra statistiken anpassad till den lokala mera nivåns behov, utvecklas vidare. Detsamma gäller det arbete pågår som inom RPS med att utveckla metoder för att kunna presentera

brottslighetens geografiska fördelningen med hjälp av digitala kartor.

4.3.4 och

Forsknings- utvecklingsarbete

För att förbättra det vetenskapliga stödet till metodutveckling,

uppföljning, utvärdering och kvalitetsarbete inom den lokala brotts-

förebyggande verksamheten bör långsiktig strategi utvecklas

en nationell nivå. De lokala brottsförebyggande aktörerna behöver utveckla ett långsiktigt samarbete med universitet och högskolor inom den regionen. Det skulle kunna lämpligt att berörda egna vara forskningsråd gör en samlad beskrivning av den rådsfmansierade brottspreventiva forskning som pågår. Forskningens resultat behöver

ges ökad spridning.

För att den brottsförebyggande verksamheten skall bli effektiv och framgångsrik måste den bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. Det gäller kunskaper om brottsligheten, dess orsaker och konsekvenser, olika insatsers brottsförebyggande effektivitet etc. Det återstår fortfarande mycket att göra när det gäller att öka våra kunskaper på dessa områden. Systematisk utvärdering av lokala projekt bör därför komma till stånd i högre utsträckning än idag. Erfarenheterna från de senaste

årens besparingar inom kommunal verksamhet visar att det ofta är svårt

hävda det förebyggande arbetet i ekonomiskt problematiska tider. att Därför är det särskilt viktigt att förebyggande insatser utvärderas.

Utvärdering brottsförebyggande åtgärder är komplicerat. Därför

av är det angeläget att de lokala projekten kan få tillgång till hjälp från professionella forskare. För att skapa bättre förutsättningar för bl.a. utvärderingar behövs också stöd när det gäller uppläggning av projekten, uppföljning och metodutveckling.

Det finns idag relativt få forskare som verkar inom det brottspreventiva fältet vilket kan begränsa de lokala projektens möjligheter att få tillgång till forskningsstöd. De förhållandevis höga kostnader som anlitande etablerade forskare innebär samt bristande kunskap om var

av lämplig forskningskompetens finns är andra begränsande faktorer. Avsaknaden upparbetade yrkesmässiga relationer mellan forskare

av och praktiker försvårar kommunikationen och förståelsen dem emellan.

Kan fler studenter på C- och D-nivå intresseras för att delta i lokala brottsförebyggande projekt skulle detta på sikt kunna bidra till fler forskare på området. Projekten skulle också få tillgång till forskningskompetens de kanske inte skulle sig ha råd att anlita.

som annars anse För att underlätta sådan utveckling behöver de lokala brottsföre-

en byggande aktörerna satsa på att utveckla ett långsiktigt samarbete med universitet och högskolor inom den egna regionen.

stimulera utvecklandet forskning inom det brottspreven-

För att av tiva fältet, så väl till omfattning geografisk spridning, behöver

som nätverk utvecklas över landet mellan forskare är intresserade av

som dessa frågor.

Det vetenskapliga stödet till metodutveckling, uppföljning, utvärdering och kvalitetsarbete i lokala brottsförebyggande verksamheter behöver förbättras. En långsiktig strategi för utveckling av sådant stöd bör tas fram på nationell nivå.

Det finns idag ingen samlad information om vilka forskningsprojekt,

betydelse för det brottsförebyggande området, som bedrivs. Det av skulle kunna lämpligt att berörda forskningsråd gör en samlad

vara beskrivning den rådsfinansierade brottspreventiva forskning som

av pågår.

Resultaten från det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår måste spridas på ett sådant sätt att de lokala projekten och andra intresserade enkelt kan del dem. BRÅ gör redan idag ett

ta av

betydande arbete på forskningsinformationens område. Myndigheten

på utveckla sin Intemetbaserade information vilket ökar satsar nu möjligheterna att på ett samlat och lättillgängligt sätt föra ut intressanta

forskningsresultat. Det är angeläget att denna verksamhet f°ar möjlighet

att utvecklas till det informationsstöd den lokala nivån behöver.

som

4.4¶Särskilda

frågor

I detta avsnitt diskuteras vad kan göras inom det brottsföresom byggande arbetet för att minska återfallen i brott samt näringslivets roll

i det brottsförebyggande arbetet.

4.4. l Återfallskriminella

De lokala brottsförebyggande organisationerna bör utveckla

samarbetet med de lokala kriminalvårdsmyndighetema. Det är

viktigt att de också samarbetar närmare med de delar frivilligav sektorn som gör en insats på området, särskilt de organisationer som arbetar med frigivna från fängelse.

En relativt liten andel alla brottslingar står för stor del av av brottsligheten. Risken för den enskilde kriminella att återfalla i brottslighet är tyvärr stor. Samarbete mellan berörda myndigheter för att minska återfall i kriminalitet är därför central uppgift för det en

brottsförebyggande arbetet.

De personer som är intagna i fängelser har oftast mycket allvarliga sociala problem. Deras situation vad gäller arbete, bostad, försörjning och missbruk är klart sämre än för befolkningen i övrigt. Många är också arbets- och bostadslösa i samband med frigivningen. Risken för att återfalla i brott hänger med vilken social samman situation den frigivne kommer till. Desto bättre möjligheter vad gäller bostad, arbete, försörjning och hälsa desto större är chanserna till social

återanpassning och rehabilitering.

Allt färre personer tas i fängelse under år. Fängelsestraff senare har till viss del ersatts av elektronisk övervakning. Det måste självfallet betraktas positivt att det går att finna former där allt fler som personer kan avtjäna sina straff i andra former än inom fángelsema. Det är inte omöjligt att straff i öppna former kommer att öka i framtiden. Därigenom kan brottslingar straffas till betydligt lägre kostnad och en fängelsets negativa skadeverkningar kan också undvikas. Samtidigt ställer denna utveckling till viss del krav på samarbete och nya samsyn mellan berörda myndigheter. Samhällets intresse att den frigivne inte återgår till kriminell av verksamhet kan i detta perspektiv inte tillvaratas endast rättsväsenav dets myndigheter. Inte heller kan rättsväsendet ensamt för att svara genomföra de olika programmen för kriminalvård utanför anstalt. Detta innebär att såväl under verkställighetstiden särskilt den sker - som

Förslag och synpunkter brottsförebyggande arbetet 57

inom frivård efter verkställighetstiden är det kommunala ansva-

- som ret uppenbart.

Samarbete mellan kommun och kriminalvård utvecklas i flera kommuner på ett positivt sätt. Man genomför gemensamma insatser

olika individer och i många fall inleds dessa redan under runt anstaltstiden. Däremot saknas i många fall ett mer övergripande samarbete mellan berörda aktörer för att minska återfallen i brott.

Det också väl utvecklat arbete inom frivilligsektom till

pågår ett

stöd för kriminell belastning. Även inom missbruks-

personer med området finns rad frivilligorganisationer varierande slag med bl.a.

en av

denna målgrupp.

Det är däremot inte särskilt vanligt att de lokala brottsförebyggande råden involverar kriminalvården eller de nyssnämnda delarna av

frivilligsektom i det lokala brottsförebyggande arbetet.

Kommittén det viktigt att de lokala brottsförebyggande råden i

anser

omfattning utvecklar sitt samarbete med de lokala kriminalstörre vårdsmyndighetema. Genom kriminalvårdens nya organisation, där anstaltsvården och frivården finns under ett och tak, har skapats

samma goda förutsättningar för ett samarbete även i brottsförebyggande frågor. Det också viktigt att de lokala råden utvecklar ett närmare samarbete

är med de delar frivilligsektom gör insats på området, särskilt

av som en de organisationer arbetar med frigivna från fängelse.

som

4.4.2¶Näringslivet och det brottsförebyggande

arbetet

Kommittén föreslår att regeringen tar initiativ till överläggningar

med näringslivet i frågor brottsförebyggande arbete. Dessa bör

om

ske branschvis. Det övergripande syftet bör att diskutera

vara

behovet och formerna för ett näringslivsråd i dessa frågor. De

av

centrala organisationerna bör höras vilka behov föreligger

om som

på lokal nivå och deras och regeringens möjligheter att

om

entusiasmera och på annat sätt påverka de lokala företagar-

föreningarna att delta i det brottsförebyggande arbetet.

Allmänna utgångspunkter

Många brott begås därför att de är alltför lätta att genomföra. Den brottsförebyggande strategin måste därför i dessa sammanhang vara att

de omständigheter och situationer utnyttjas för att begå

påverka som

dem. Det handlar alltså att göra det svårare, mindre lönsamt och om mer riskfyllt att begå brott. samhällsutvecklingen har t.ex. inneburit att antalet varor kan som betraktas som stöldbegärliga inte bara blivit fler, utan i många fall har de, bl.a. i kraft av att de blivit mindre skrymmande och väger mindre, också blivit betydligt enklare att stjäla. Ett aktuellt exempel på detta är utvecklingen av datorerna. De nya betalmedel används också som ger upphov till ny brottslighet; bedrägerier med checkar och konto- och kreditkort. Restaurangnäringen skapar "tillfállen till stor del det en av våld som begås i samhället, handelns exponering stöldbegärliga av varor bidrar till att butiksstölder blir lättare att begå. Exemplen skulle kunna göras många. De kontrollkostnader som det allmänna har med anledning sådan av brottslighet Även näringslivet har betydande kostnader är stora. p.g.a. brottsligheten. Utländska undersökningar- och det finns inga skäl anta att situationen i t.ex. Holland på något avgörande sätt skulle skilja sig från den i Sverige visar att uppemot hälften de totala kostnader - av som den traditionella brottsligheten förorsakar, bärs näringslivet. av Näringslivet är således i högsta grad utsatt för brott. Det finns således ett gemensamt intresse från regeringens och näringslivets sida att minska brottsligheten i samhället. Vid sidan det av konkreta intresset att minska kostnaderna är förenade med av som brottslighet och otrygghet i samhället, torde det finnas ett gemensamt intresse av att Sverige utomlands betraktas ett land med låg som brottslighet. Bilden av Sverige som ett stabilt och tryggt land är sannolikt en viktig del den image många de stora exportföretagen av av använder som argument direkt eller indirekt i sin marknadsföring. Att Sverige är ett land med låg brottslighet är vidare sannolikt också en förutsättning, i vart fall en komparativ fördel, för att Sverige skall uppfattas som ett intressant land för andra länders bolag att investera eller etablera sig En låg brottslighet är också viktigt för turistnäring-

en. Motsvarande gemensamma intresse finns med säkerhet också på lokal nivå. I en rapport från Stockholms Handelskammare l999:2, Minskad brottslighet i Stockholm näringslivets roll, och krav - ansvar pekar man på att minskad brottslighet i ett område är en en förutsättning för ökad tillväxt för företagen. Hög brottslighet i ett område leder till mindre omsättning för både restauranger och butiker och kan leda till svårigheter att få företag att etablera sig där.

Förslag och synpunkter brottsförebyggande arbetet 59

Erfarenheter från andra länder

Samarbete mellan näringslivet och det allmänna i brottsförebyggande och ibland också rent brottsbekämpande frågor är inte ovanligt i andra länder. I England finns organisation Crime Concem som består

en - -

olika företag gått för olika brottsföreav som samman att sponsra byggande projekt i landet. Den största delen budgeten kommer från

av det privata näringslivet, del budgeten l0-15% kommer

men en av från regeringen. Ett trettiotal olika projekt i landet bedrivs med

runt om

från Crime Concem och det finns lokalkontor i flera olika städer pengar runt om i landet.

I Holland har sedan ett antal år den s.k. Plattformen, en

man sammanslutning några de större företagen i landet. Initiativet till

av av

den sammanslutningen togs den nationella arbetsgivarföreningen.

av Plattfonnens främsta uppgifter är att

0 analysera brottsligheten

0 upprätta gemensamma prioriteringar

förbättra säkerhet och brottsuppklaring när det gäller brott mot 0

företag initiera för att angripa prioriterade frågor.

0 gemensamma program

Ordförande i den holländska Plattformen är justitieministem och vice ordförande är arbetsgivarföreningens president samt den statssekrete-

i Justitiedepartementet som ansvarar för säkerhetsfrâgor. Repre-

rare sentantema för näringslivet kommer från styrelserna i större företag inom detaljhandeln, industrin, transport och kommunikation, bankväsendet och försäkringsbranschen. Dessutom finns det representation från fyra departement iustitie, inrikes, transport och handels, kommunerna, åklagama, polisen samt säkerhetsbranschen. Den dagliga verksamheten sköts mindre exekutiv styrelse. Det senaste i

av en utvecklingen är att det etablerats lokala brottsförebyggande Plattfonnar. Bakgrunden är att vissa former samarbete arrangeras bäst på lokal

av nivå, t.ex. då aktiviteterna berör mindre företag.

Ett ökat intresse hos näringslivet

I det nationella programmet och i andra sammanhang pekas på att medvetenheten inom näringslivet om brottsförebyggande åtgärders effektivitet har ökat under år. Delar näringslivet satsar relativt

senare av stora att förebygga mot de egna systemen eller

resurser angrepp

Det finns också ett engagemang i vissa branscher som går varorna. utöver åtgärder det slaget. Vissa försäkringsbolag visar t.ex. ett

av

intresse för brottsförebyggande frågor, bl.a. finansieras flera forsk-

ningsprojekt liksom konkreta brottsförebyggande projekt

av försäkringsbolag. Dessutom skall man inte glömma bort att försäk-

ringsbolagen redan i dag kan sätta vissa lägre premier om försäkrings-

tagaren skyddar sig, t.ex. om den boende sätter in säkerhetsdörrar och liknande. Erfarenheterna i Sverige av organiserat samarbete mellan den

offentliga sektorn och näringslivet beträffande brottsförebyggande

frågor är begränsade. Det finns dock några sådana exempel. Ett är den

s.k. Värdepappersgruppen som på olika sätt försöker förebygga

förfalskning, inte minst av sedlar. Ordförande i denna kommer grupp från Rikspolisstyrelsen och övriga representanter kommer från bl.a. industrin, banker samt olika myndigheter. Ett annat samarbete är den samordningsgrupp på nationell nivå, vanligtvis kallad Samverkan mot brott, som Rikspolisstyrelsen år 1985 bildade på regeringens initiativ. I finns företrädare för rad gruppen en

myndigheter och organisationer. Gruppen sammanträder

två gånger om året och det praktiska arbetet bedrivs i fyra arbetsgrupper. Arbetsgruppema ägnar sig åt praktiska samordningsñâgor, med syfte att motverka bostadsinbrott, fordonsbrott, butiksbrott respektive våldsbrott. I varje

grupp ingår företrädare för polisen och främst säkerhetsansvariga i

olika branschorganisationerna. Bland de aktiviteter har som grupperna initierat märks bl.a. det så kallade l3-punlctsprogrammet för att öka säkerheten i butiker. På lokal nivå finns visst, om än inte särskilt stort, i engagemang

brottsförebyggande frågor från näringslivets sida. Förutom vissa försäkringsbolag och vissa bostadsföretag, kan här peka på

man handeln som en ibland aktiv intressent. Det visar sig att när de lokala brottsförebyggande råden vänder sig till den lokala handelns organisationer eller t.o.m. till vissa enskilda handlare, är det inte svårt

att få samarbete genomfört i vissa specifika frågor. Även sponsring

av lokala arrangemang förekommer. Allt detta kan dock bli betydligt mer omfattande. Under senare tid har intresset ökat från näringslivets sida, att i samarbete med andra delta i det brottsförebyggande arbetet. Flera

konkreta förslag har lagts fram från branschorgansationer. I rapport

en från Svensk Handel Augusti 1998, Brottsplats New York redovisar man erfarenheter från New York, där näringslivet i vissa avgränsade områden i samförstånd med stadens myndigheter åtagit sig att ansvara för det brottsförebyggande arbetet inom dessa s.k. Business Improvement Districts BID. Även i den tidigare nämnda - rapporten från Stockholms Handelskammare lyfts sådant samarbete fram som en möjlighet. I den senare rapporten förhåller sig dessutom mycket man

positivt till överläggningar i brottsförebyggande frågor mellan lokala

företag och näringslivsorganisationer å sidan och polisen och

ena kommunen å den andra. De lokala brottsförebyggande råd som vuxit fram under tid lämplig plattform för sådant

senare ses som en samarbete, även i likhet med kommittén, ser det som ett

om man, bekymmer att sådana råd ännu inte är särskilt vanliga i de största städerna.

Regeringens överläggningarmed näringslivet

Det är kommitténs bedömning att det i dag föreligger mycket goda förutsättningar för konstruktiv dialog mellan regeringen och

en

näringslivet i brottsförebyggande frågor. De övergripande syftena med

sådana överläggningar kan vara att

regeringen f°ar sin på brottsligheten och det brottsföre- 0 ge syn

byggande arbetet och presentera regeringens nationella brottsföre-

byggande och det nationella stödet till brottsförebyggande

program

arbete i landet,

diskutera vilka möjligheter och vilket intresse näringslivet har att 0

hjälpa till i det brottsförebyggande arbetet, på nationell såväl som

lokal nivå,

näringslivet tillfälle att framföra vilket behov stöd och hjälp 0 ges av

de har när det gäller brottsförebyggande åtgärder,

diskutera behovet och formerna för ett näringslivsråd, eventuellt

0 av

med den holländska modellen som förebild, och att

0 regeringen på detta sätt kan informera sig om näringslivets syn

betydelsen brottsligheten i landet för bilden av Sverige

av utomlands.

Många de förslag som lagts fram av näringslivets branschorgani-

av sationer under tid ligger helt i linje med vad presenterats i

senare som det nationella brottsförebyggande programmet. Andra har, såvitt kommittén känner till, inte diskuterats tidigare, men visar att näringslivet har ett engagemang som går utöver det som är direkt relaterat till det egna företagets säkerhet och skydd.

Regeringens överläggningar med näringslivet bör ske branschvis. Vissa delar näringslivet är sannolikt mer angelägna att delta än

av

62 Förslag och synpunkter brottsförebyggande arbetet

andra. Bostadssektorn, handeln, finansmarknaden och hotell- och restaurangnäringen är sannolikt de branscher än andra utsätts som mer för och samtidigt medverkar till att antalet brottstillfällen ökat under de senaste decennierna. Överläggningama kan med fördel innefatta frågor om hur redan befintliga branschöverenskommelser som har betydelse

för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet kan stärkas.

Regeringen och regeringens myndigheter kan detta område säkerligen bidra. En möjlighet är att tillsammans med företrädare för olika branscher diskutera behovet och innehållet istandardiseringsav instrument eller certifieringar, liknande de finns inom t.ex. som

miljöområdet.

Utöver de branscher som nämnts är det stort intresse att ovan av också företrädare för tillverkningsindustrin görs medvetna deras om roll och ansvar i det brottsförebyggande arbetet. I det nationella brottsförebyggande programmet understryks att det är fullt naturligt att de som tillverkar och saluför en viss produkt eller tjänst har för ansvar att den inte leder till brottslighet eller andra problem. I dag är detta långt i från fallet, trots att kunskaperna hur detta kan gå till ökat om väsentligt under senare år. Bland annat finns i dag möjligheten att stöldskyddsmärka en vara redan vid produktionen av den. Företag inom tillverkningsindustrin, t.ex. bil- och mobiltelefontillverkare, bör uppmuntras till sådan s.k. source-tagging. Centrala överläggningar mellan regeringen och delar näringslivet av bör leda fram till rekommendationer eller åtgärdsprogram för hur näringslivsorganisationer och enskilda företag i landets kommuner kan delta i det lokala brottsförebyggande arbetet. De lokala brottsförebyggande råden som vuxit fram under senare år torde utgöra en utmärkt plattform för ett samarbete mellan polis, kommun och det lokala näringslivet. De centrala organisationerna inom och var en av branscherna bör höras vilka behov föreligger på lokal nivå och om som om deras möjligheter att entusiasmera och annat sätt påverka de lokala aktörerna att delta i det brottsförebyggande arbetet.

4.5¶Konsekvensbeskrivning

Enligt 14 § kommittéförordningen 1998:1474 gäller förslagen i

att om ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall beräkning en av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, skall kommittén föreslå finansiering. en

Vidare gäller enligt 15 § förordning att om förslagen i ett

samma betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller

när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsföre-

byggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar

landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga av eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrations-

politiska målen.

Förslagen vad ekonomiskt stöd utgår från de resurser som

avser fördelats till BRÅ. Generellt gäller att förslagen, vid sidan av det ekonomiska stödet, inte kräver några större ekonomiska satsningar. Förslagen tar främst sikte på prioriteringar av redan tillgängliga

De eventuella merkostnader uppstår vid genomförandet resurser. som

förslagen kommer att uppvägas de kostnadsminskningar som blir av av

följden ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete.

av

Kommitténs arbete har i hög grad berört kommunernas arbete.

Respekten för den kommunala självstyrelsen har varit styrande för

förslagens utfonnning.

Konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet har legat inom för kommitténs uppdrag och föranleder

ramen här ingen särskild kommentar.

Att kvinnor kan känna trygghet som män och uppleva

samma

möjligheter att fritt röra sig i samhället utgör en grundläggande samma förutsättning för att kvinnor skall uppnå jämlikhet med männen. Ett

framgångsrikt brottsförebyggande arbete därför jämställdheten.

gynnar

Särskilda satsningar görs för att öka tryggheten och trivseln i storstädemas utsatta områden. En viktig tanke bakom dessa satsningar

de integrationspolitiska målen.

är att gynna

Förslagen är inte sådana att de har någon direkt betydelse för sysselsättningen, den offentliga servicen eller för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Man kan dock konstatera att minskad brottslighet dessa områden på samma sätt som samhället i stort

gynnar gynnas.

sou 1999:61 65

Bilaga 1

,,

Kommittédirektiv

Genomförandet det nationella brotts- Dir.

av

1996:48

förebyggande programmet

Beslut vid regeringssammanträde den lO juni 1996

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppgift att verka för

intentionerna i det nationella

genomförandet av

brottsförebyggande programmet. Kommitténs huvuduppgift skall att inspirera, stödja

vara och följa det brottsförebyggande arbetet, främst lokal nivå.

Kommittén skall särskilt

genomföra och följa det rådslag med bl.a. landets

upp kommuner regeringen initierat,

som förmedla kunskap och information om brottsförebyggande frågor till det lokala planet,

utveckla former för att stärka forskningskompetensen i det -

lokala brottsförebyggande arbetet,

i samråd med kommunerna verka för att det lokala brotts- förebyggande arbetet organiseras lämpligt sätt och för

att lokala brottsförebyggande program antas,

behovet och formerna för ett aktivt överväga av brottsförebyggande arbete regional nivå,

fördela ekonomiskt stöd till uppbyggnaden brotts-

av förebyggande verksamhet på lokal nivå,

planera regeringens överläggningar med företrädare för olika branscher inom näringslivet samt

följa de resultat uppnås och - upp som överväga behovet ytterligare åtgärder. - av

66 Bilaga 1 sou 1999:61

Uppdraget

Regeringen har i dag presenterat skriften Allas vårt ansvar

- Ett nationellt brottsförebyggande Presentationen av

program. skriften utgör startskottet för ett brett upplagt och systematiskt förändringsarbete för att stärka de insatser som görs för att förebygga brott. Förändringsarbetet skall, genom ett nationellt rådslag, genomföras i dialog med bl.a. kommunerna som kommer att spela betydelsefull roll för att förstärka det

en brottsförebyggande arbetet lokal nivå. Skriften kommer därför sändas till landets kommuner för att de skall kunna

att förmedla sina erfarenheter lokalt brottsförebyggande arbete

av och redovisa sina synpunkter uppläggningen och inriktningen arbetet. Frågor organisation och

av om arbetsuppgifter lokal nivå kommer att ägnas särskild uppmärksamhet i rådslaget.

Erfarenheter och synpunkter skall redovisas till genomförandekommittén skall sammanställa och analysera

som materialet för att kunna redovisa slutsatser och förslag till regeringen.

Brottsförebyggande rådet BRÅ kommer att tilldelas en central roll i arbetet med att främja det brottsförebyggande

i landet. Det innebär BRÅ arbete som utförs runt om att kommer att tillföras utökade konkreta arbetsuppgifter när det gäller att främja lokalt arbete. De förändringar som krävs för

BRÅ skall kunna öka sina insatser detta område att beräknas kunna genomföras under år 1997. Till dess förändringarna genomförts skall genomförandekomntittén se det sina huvuduppgifter att stödja lokalt arbete och

som en av

i samråd med kommunerna verka för att det lokala att brottsförebyggande arbetet organiseras lämpligt sätt och att lokala brottsförebyggande program antas.

Kunskap och information

För att kunna bygga fungerande brottsförebyggande

upp en verksamhet krävs kunskap brottslighetens orsaker, struktur

om och utveckling möjligheterna att förebygga brott. Det

samt om krävs insikter de faktorer påverkar risken att utveckla

om som

sou 1999:61 Bilaga 1 57

kriminellt beteende och de åtgärder kan vidtas för att ett som motverka sådan utveckling. Det krävs också kunskap om de en åtgärder kan vidtas för att minska tillfällena till brott. De som skapa lokal organisation för det som avser att en brottsförebyggande arbetet har också stor nytta av de erfarenheter redan gjorts runt landet vid som om lokala organisationer. En dialog och ett

uppbyggnaden av

erfarenhetsutbyte kan också fungera inspirationskälla för som alla dem dagligen arbetar med frågor som rör som

brottsförebyggande arbete.

Genomförandekommittén skall bl.a. genom seminarier, konferenser och utbildning sprida den befintliga kunskapen och verka för konstruktivt erfarenhetsutbyte i dessa området ett Målgruppen för dessa insatser bör dels lokala och frågor. vara politiker och tjänstemän, dels organisationer och regionala bör kunna ha möjlighet att ta del av den enskilda som verksamhet bedrivs i detta syfte. Det skall också vara en som kommittén fortlöpande informera sig behov uppgift för att om och önskemål på det lokala planet, hos kommuner, organisationer och enskilda och förmedla

myndigheter,

kontakter mellan olika förebyggande verksamheter. Kommittén utforma riktlinjerna för hur detta arbete skall bör själv bedrivas. Kommittén skall också undersöka det finns lämpligt om undervisningsmaterial för skolan och värderingar om normer de rättsprinciper det svenska samhället vilar på. Om och kommittén finner det saknas sådant material skall att kommittén verka för att sådant material tas fram eller på annat

sätt görs tillgängligt för skolan. åstadkomma kontinuerlig kunskapsutveckling För att en

brottsförebyggande åtgärder krävs att

när det gäller

försöksprojekt utformas och genomförs. Detta

kvalificerade lokala arbetet kan stödjas med förutsätter att det utformning, genomförande och forskarkompetens för

BRÅ och Rikspolisstyrelsen

utvärdering av projekten. redan i dag ett betydelsefullt arbete forskningsenhet utför Även andra kan dock bidra med kompetens i det detta område. Genomförandekommittén skall utveckla former lokala arbetet. landets universitet och högskolor i syfte att för samverkan med bidra med forsknings- och dessa skall kunna utvecklingskompetens i lokala projekt.

68 Bilaga 1

Brottsförebyggande arbete på regional nivå

Tyngdpunkten i det brottsförebyggande arbetet skall ligga lokal nivå. Det är dock angeläget att undersöka hur insatserna regional nivå kan förstärks. Genomförandekommittén bör göra en sådan undersökning och förslag till åtgärder för att ge stärka det brottsförebyggande arbetet på det regionala planet. En möjlighet kan vara att utforma för samverkan mellan organ berörda myndigheter i varje län. Om genomförandekommittén anser att ett organ för sådan regional samverkan bör utvecklas, ankommer det kommittén att i samråd med regionala företrädare finna former för detta törfattningsreglering och, om krävs, lämna förslag till sådan. Det står dock kommittén fritt att lämna andra förslag till åtgärder för ett förstärkt regionalt arbete. Kommittén bör beakta att det redan finns regionala

samverkansorgan inom ekobrottsbekämpningens område

se

förordningen 1995:736 regional myndighetssamverkan om för bekämpning ekonomisk brottslighet. Kommittén bör av också beakta länsstyrelsernas roll alkoholområdet som infördes i och med den nya alkohollagen 1994:1738.

Ekonomiskt stöd

Regeringen har under budgetåret 1995/96 avsatt 10,8 miljoner kronor för bidrag till brottsförebyggande arbete. Enligt budgetpropositionen prop. 1994/95:100, bilaga s.l9 skall medlen användas för att främja initiativ i det nya brottsförebyggande arbetet. Härmed avses t.ex. nya metoder och kunskaper innebär att det brottsförebyggande arbetet som kan föras framåt. Genomförandekommittén skall anförtros de medel avsatts och fördela dem till brottsförebyggande som verksamhet. Bidrag skall kunna beviljas efter ansökan. De medel avsatts skall främst användas för utveckling av det som brottsförebyggande arbetet lokal nivå. l den mån de används för forskning bör det fråga om tillämpad vara forskning och mindre projekt. En sådan inriktning ger snabbare resultat och gör projekten mindre sårbara. Medlen skall också kunna användas som initialt stöd till uppbyggnaden

lokal organisation för det brottsförebyggande arbetet.

av en Medlen skall dock inte tas i anspråk för att finansiera en löpande verksamhet.

sou 1999:61 Bilaga 1 69

De projekt och verksamheter som beviljas bidrag bör kunna utgöra en del i en mer långsiktig plan för kunskapsutveckling. Det innebär att särskilda krav skall ställas för beviljande av bidrag. Resultaten och erfarenheterna de verksamheter som av beviljats bidrag skall kunna användas i en sådan kunskapsuppbyggnad. Verksamheten skall därför dokumenteras och följas upp. Resultaten och erfarenheterna skall rapporteras till genomförandekommittén eller. när kommittén avslutat sitt uppdrag, till BRÅ för att kunna bidra till uppbyggnaden av en central kunskapsbank. Genomförandekommittén skall utforma de närmare riktlinjerna för beviljande av bidrag och prioritering av projekt,

handlägga ansökningarna om bidrag, följa upp projekten samt

i samråd med BRÅ finna former för att bygga upp en kunskapsbank av de erfarenheter som utvinns ur projekten.

Regeringens överläggningar

Näringsidkare inom olika områden har stora möjligheter att förebygga brott, främst genom att minska antalet tillfällen till brott. Biltillverkarna kan t.ex. minska riskerna för tillgrepp av fordon att söka utforma bättre lås, bättre larm och genom annat tekniskt skydd, detaljhandeln kan t.ex. välja mindre en utmanande exponering av varor, fastighetsägare kan motverka skadegörelse och inbrott och nöjesbranschen kan minska

riskerna för våld och ordningsstörningar. Försäkringsbolagens

villkor och premiesättning påverkar med all säkerhet också människors vilja och motivation att skydda sig brott. För mot att öka samverkan mellan offentlig och privat verksamhet kommer regeringen att bjuda företrädare för olika delar av näringslivet till överläggningar. Genomförandekommittén skall planera genomförandet av dessa överläggningar. I arbetet ingår dels analysera inom att vilka områden överläggningar bör inledas, dels att förbereda

överläggningarna genom att redovisa ett kunskapsunderlag för

diskussionerna och att redogöra för tänkbara förslag till åtgärder.

70 Bilaga 1

Övrigt

Kommittén skall oförhindrad att vidta andra åtgärder och

vara presentera andra förslag än de tidigare nämnts, om de

som ligger i linje med det övergripande målet att stödja, främja och utveckla det brottsförebyggande arbetet.

Redovisning av resultat och uppföljning

Genomförandekommittén skall aktivt följa utvecklingen i landet. Kommittén bör utföra sitt arbete i bred samverkan med kommuner, myndigheter och organisationer som berörs. Kommittén skall avsluta sitt arbete att till regeringen

genom överlämna slutrapport utvecklingen när det gäller

en om brottsförebyggande insatser. Kommittén skall också överväga behovet ytterligare åtgärder nationell nivå. Om

av kommittén finner det lämpligt kan någon eller några delfrägor redovisas i en eller flera delrapporter. Kommitténs arbete skall vara avslutat senast den 3l december 1998.

För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50,

av

att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt om att om redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir l994zl24.

Justitiedepartementet

Bilaga

än

un:

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektivtill Kommittén för

Dir

brottsförebyggande arbete 1998:31

Beslut vid regeringssammanträde den 16 april 1998.

Sammanfattning av uppdraget

Regeringen har i dag tillkallat en särskild utredare som tätt i uppdrag att utreda och analysera frågan medlingens roll i

om rättssystemet. Regeringen har vidare gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att inleda en försöksverksamhet med medling.

Kommittén för brottsförebyggande arbete skall sprida kunskap om de typer av projekt försöksverksamheten skall

som omfatta samt verka för att nya projekt initieras runt i landet

om efter modell av de olika projekttypema.

Kommittén skall vidare inom for sitt uppdrag i

- ramen samråd med Brottsförebyggande rådet och den särskilde utredaren välja ut de projekt skall omfattas

som av försöksverksamheten samt fördela ekonomiskt stöd till dessa.

Bakgrund

På flera orter i landet pågår i dag medlingsverksamhet. Med medling avses i detta sammanhang att gärningsman och brottsoffer möts inför en medlare med anledning av ett brott. Medlingsverksamheten har vuxit fram spontant och utan styrning från statsmakterna. De olika projekten bedrivs inom olika organisationer och med delvis olika målsättning. Medlingsverksamhet förekommer bl.a. inom polisen och

72 Bilaga 2

socialtjänsten och är i första hand inriktad på unga lagöverträdare. Det förekommer också på vissa håll medling inom ramen för den verksamhet som bedrivs av brottsofferjourema. Det har även tagits initiativ till medlingsverksamhet inom andra frivilligorganisationer och inom näringslivet.

Verksamheten är som regel inriktad på att en uppgörelse i någon form skall uppnås vid mötet mellan gärningsman och brottsoffer. Uppgörelsen kan bestå i att gärningsmannen åtar sig att betala skadestånd till den som blivit utsatt för brottet eller att han på annat sätt gottgör denne. Mötet kan också resultera i att den lagöverträdaren helt enkelt ber brottsoffret om ursäkt.

unge Medling torde bara förekomma vid erkända brott.

Den verksamhet bedrivs i dag har huvudsakligen varit

som inriktad på att låta unga lagöverträdare få konfronteras med följderna sina brott. Det finns också medlingsverksamhet

av som primärt syftar till att utgöra ett led i rehabiliteringen av offren för brotten. Brottsofferfonden har lämnat ekonomiskt

stöd till medlingsverksamhet.

Regeringens uppdrag i fråga om medling

Frågan medling har under längre tid varit föremål för

om en mångas intresse och medling också varit föremål för utredning. Någon genomgripande analys medlingens funktion och dess

av betydelse i rättssystemet har dock inte gjorts. Regeringen har i dag beslutat att tillkalla särskild utredare skall utreda

en som och analysera frågan om medlingens roll i rättssystemet.

Det är angeläget att den medlingsverksamhet som redan finns fortsätter att utvecklas och att medlingsverksamheten utvidgas. Det är också angeläget att de erfarenheter som redan finns tas till vara. Regeringen har därför i dag gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att inleda en försöksverksamhet med medling. Brottsförebyggande rådet har också fått i uppdrag att följa upp och utvärdera försöksverksamheten. Rådet skall i samråd med Kommittén för brottsförebyggande arbete och den särskilde utredaren bestämma vilka typer av projekt som skall omfattas av försöksverksamheten.

r|

i

l

i

Bilaga 2 73

Kommittén för brottsförebyggande arbete skall sprida kunskap om de typer av projekt som försöksverksamheten skall omfatta samt verka för att projekt initieras runt i landet

nya om efter modell de olika projekttypema.

av

Kommittén skall med beaktande vad angetts i

- av som regeringens uppdrag till Brottsförebyggande rådet i samråd

med rådet och den särskilde utredaren välja ut de projekt

som skall omfattas av försöksverksamheten samt fördela ekonomiskt stöd till dessa. Fördelningen av ekonomiskt stöd skall ske inom ramen för de medel kommittén förfogar över.

Kommittén bör senast den 15 oktober 1998 till regeringen lämna en redogörelse för de projekt skall omfattas

som av försöksverksamheten.

Justitiedepartementet

Bilaga 3

för av ekonomiskt stöd

Riktlinjer fördelning

Regeringen har under budgetåret 1995/96 avsatt 10,8 miljoner kronor för bidrag till brottsförebyggande arbete. Avsättningar kommer att göras också för budgetâren 1997 och 1998. Dessa medel har anförtrotts Kommittén för brottsförebyggande arbete bland annat har fått uppdraget att fördela

som ekonomiskt stöd till utvecklingen det brottsförebyggande arbetet på

av lokal nivå. Enligt kommittédirektiven kan medel beviljas för:

Utveckling det brottsförebyggande arbetet lokal nivå.

av

Initialt stöd till uppbyggnaden lokal organisation för det

av en

brottsförebyggande arbetet.

Tillämpad forskning och mindre projekt.

De och verksamheter beviljas bidrag skall kunna utgöra del

projekt som en i långsiktig plan för kunskapsutveckling. Verksamheten skall

en mer dokumenteras och följas Resultaten och erfarenheterna skall

upp. rapporteras till kommittén för att kunna ingå i en central kunskapsbank.

Vid kommitténs fördelning medel skall projektets angelägen-

av hetsgrad kunskapssynpunkt för en större grupp intressenter samt

ur dess förmåga att på kort sikt värdefull kunskap och erfarenhet, vara

ge primära kriterier. Det kan till exempel vara fråga om åtgärder som mer direkt syftar till att minska antalet tillfällen till brott s.k.situationell

brottsprevention.

För kunskap och erfarenhet från de projekt som kommittén

att

skall kunna bidra till kunskapsuppbyggnaden inom det

stödjer

brottsförebyggande området krävs att de är väldokumenterade så att de kan följas och utvärderas. Områden inom vilka stöd kan ges är:

upp

A Organisation av det lokala brottsförebyggande arbetet.

För att stödja och stimulera ett strukturerat och kunskapsbaserat lokalt

brottsförebyggande arbete kan kommittén bidra till finansieringen av

konferenser, seminarier och utbildning samt i övrigt delta i diskussioner med lokala intressenter.

Kommittén kan lämna ekonomiskt stöd till programverksamhet som syftar till att minska brottsligheten eller andra ordningsstömingar och öka tryggheten för människor.

För att stimulera en ändamålsenlig organisation av det lokala brottsförebyggande arbetet kan ekonomiskt stöd utgå.

B Forsknings- och utvecklingsprojekt FoU

Kommittén kan stödja FoU-projekt avseende situationell brottsprevention,

särskilt sådan som tar sin utgångspunkt i ett specifikt brottsproblem och som innebär att vissa bestämda åtgärder genomförs och utvärderas.

Generellt kan kommittén inte prioritera projekt som är mångåriga och omfattande vilket ofta blir fallet när det handlar om social prevention. Det kan dock vara angeläget att stödja projekt inom

området för normbildning och konfliktlösning. Stöd kan också beviljas projekt avseende utvecklingen av problemorienterade arbetsmetoder och ett brottsförebyggande förhållningssätt

inom olika samhällsverksamheter.

Ett generellt krav är att de projekt kommittén stödjer skall avse tillämpad forskning och vara av mindre omfattning.

Projekten skall bygga på en fortlöpande dialog mellan forskare och

praktiker.

Garantier för en fortlöpande resultatredovisning skall finnas.

Politiker och praktiker måste vara med och formulera de frågor de vill ha besvarade i projektet.

Arbetets framskridande skall redovisas till kommittén i såväl muntliga

skriftliga delrapporter vid på förhand bestämda tidpunkter. Ett som självklart krav är en skriftlig slutrapport, vars publicering, offentliggörande och hantering i övrigt kommittén beslutar om. Det ekonomiska

stödet skall utgå successivt och hela bidraget skall inte betalas ut innan slutrapporten erhållits.

Kommittén beslutade dessa riktlinjer för ekonomiskt stöd vid sitt

om sammanträde den 29 januari 1997. När kommittén fått bättre överblick över de lokala behoven och önskemålen, kommer riktlinjerna att ses över och skäl finns därtill- revideras.

- om

Bilaga

över projekt som beviljats Förteckning

stöd t.0.m. november 1998

ekonomiskt

Projekten redovisas under följande rubriker:

I Initial uppbyggnad och utveckling av ett

kommunövergripande brottsförebyggande arbete I A Regionala projekt syftar till att stödja uppbyggnaden

som

det lokala brottsförebyggande arbetet

av

Åtgärder mot särskilda problem III Särskilda insatser riktade till ungdomar III A Insatser inom barnomsorgens och skolans område III B Föräldrautbildning IV Informations- och kunskapsspridning

I Initial uppbyggnad och utveckling av ett kommunövergripande brottsförebyggande arbete

Många projekt har fått ett generellt stimulansstöd. Det gäller bl.a. det 40talet kommuner beviljats startbidrag. I förteckningen vilket år

som anges ansökan kom in till kommittén, är huvudman för projektet och

vem som mycket kort vad bidraget avser.

Lindesbergs kommun Utbildning till medlemmarna i det lokala brottsförebyggande rådet.

Föreningen Ö-kraft på Öland i samverkan med Borgholms och

Mörbylångas kommuner Utarbetande av ett brottsförebyggande för Borgholms och

program

Mörbylångas kommuner.

.

Tranås kommun Utarbetande av ett brottsförebyggande program.

Falkenbergs brottsförebyggande råd Utarbetande av en brottsförebyggande plan.

Västerås stad Utveckling av verksamheten i kommunens lokala brottsförebyggande råd.

Hällefors kommun Utbildningsinsatser för politiker och tjänstemän.

Stafanstorps kommun

Utarbetande av ett brottsförebyggande program

m.m.

Tyresö kommun Utarbetande av ett brottsförebyggande program och ett konkret handlingsprogram.

Polisområde Hallsberg Kumla, Laxå, Askersund och Hallsbergs kommu-

ner

Utbildningsinsatser for medlemmarna i de lokala brottsförebyggande

råden.

Polismyndigheten i Skellefteå

Utveckling av det brottsförebyggande arbetet.

Brottsförebyggande rådet i Borås kommun

Utarbetande av en trygghetsplan

m.m.

Hofors kommun

Bildande ett lokalt brottsförebyggande råd

av m.m.

Bilaga 4 81

Uppsala kommun

lokal organisation för det brottsförebyggande arbetet

Uppbyggnaden av en

utarbetande brottsförebyggande Genomförande av en och av ett program. omfattning och karaktär bland

undersökning om ungdomskriminalitetens

ungdomar i åldern 13-20 år.

Smedjebackens kommun

lokalt brottsförebyggande råd och utarbetande av ett Bildande av ett konkret handlingsprogram.

Storfors kommun

brottsförebyggande arbete samt utarbetande av en

Start av ett organiserat trygghetsplan.

Nyköpings kommun

Stöd till det inledande arbetet med att inrätta ett lokalt brottsförebyggande

råd. .

Borlänge kommun

och utvidgning det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Utveckling av

och resursinventering skall ligga till grund för en ny

En grundlig problemtrygghetsplan.

Leksands kommun Bildande lokalt brottsförebyggande råd och utarbetande av ett av ett

brottsförebyggande program.

Tingsryds kommun lokal organisation för det brottsförebyggande arbetet Uppbyggnad av en

samt utarbetande av en trygghetsplan.

Karlstad kommun Utarbetande av en trygghetsplan.

Ljusnarsbergs kommun Utveckling det brottsförebyggande arbetet genom utbildningsinsatser

av

och grundlig kartläggning av problembilden.

en

Nacka kommun Utveckling av det lokala brottsförebyggande rådets arbete. Utifrån det

brottsförebyggande programmet och sarnverkansplan för kommunen

en skall de fyra kommundelsråden ta fram problembeskrivningar och handlingsplaner för sina respektive kommundelar.

Motala kommun, Brottsförebyggande rådet, BRÅJWO. Utveckling av det lokala brottsförebyggande arbetet i kommunen genom informations och utbildningsinsatser och särskilda satsningar - att förankra det brottsförebyggande arbetet bland allmänheten.

Same kommun Utarbetande av en trygghetsplan.

Malungs kommun

Bildande ett lokalt brottsförebyggande råd av m.m.

Härjedalens kommun Uppbyggnad av ett lokalt brottsförebyggande arbete inrättade

genom av

lokala samrådsgmpper.

Trollhättans kommun

Utbildningsinsatser till politiker, tjänstemän, företag, föreningar, organisa-

tioner och allmänheten.

Årjängs kommun

Utarbetande av en txygghetsplan.

Torsby kommun

Bildande av ett lokalt brottsförebyggande råd och utarbetande av en

trygghetsplan

Ockelbo kommun

Utarbetande av en brottsförebyggande plan

m.m.

Hammarö kommun Utarbetande av en trygghetsplan.

Kista Stadsdelsförvaltning i Stockholms kommun Bildande av ett lokalt brottsförebyggande råd i stadsdelen.

Bilaga 4 83

Härnösands kommun

det brottsförebyggande arbetet skall organiseras i Inventering av hur

för ökad samordning och effektivare insatser. kommunen

Forshaga kommun Utarbetande av en trygghetsplan.

Filipstads kommun brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Uppbyggnad av det

kommunen.

Kinda kommun

det brottsförebyggande arbete bedrivs i

Utveckling och utvidgning av som regi utbildnings- och informationsinsatser samt SAMO-gruppens genom satsningar på att förankra arbetet hos allmänheten. särskilda

Strängnäs kommun det lokala brottsförebyggande rådets verksamhet. Utveckling av

Norbergs kommun Bildande ett lokalt brottsförebyggande råd m.m. av

Kils kommun Utarbetande av en trygghetsplan.

Sölvesborgs kommun och närpolisen i Sölvesborg Utarbetande konkreta handlingsplaner m.m. av

Vansbro kommun råd och utarbetande ett lokalt Bildande ett lokalt brottsförebyggande av av handlingsprogram.

Landskrona kommun och förankring ett brottsförebyggande handlingsprogram

Framtagande av

skolundersökning och en trygghetsmätning.

samt genomförande av en

Mora kommun Bildande lokalt brottsförebyggande råd m.m. av ett

Rättviks kommun

lokal organisation för det brottsförebyggande arbetet. Uppbyggnad av en

84 Bilaga 4

Alvesta kommun Bildande av ett lokalt brottsförebyggande råd och utarbetande av ett

brottsförebyggande program.

Ydre kommun

Utveckling av det brottsförebyggande arbetet.

Säters kommun Bildande av närpolisråd skall för det lokala brottsförebyggande som svara arbetet.

Mjölby kommun

Utveckling och utvidgning av det brottsförebyggande arbete pågått i

som SAMO-gruppens regi sedan 1987 samt utarbetande trygghetsplan. av en

Lindesbergsbostäder AB

Bildande ett lokalt brottsförebyggande råd i ett bostadsområde. av

Ludvika kommun Bildande ett lokalt brottsförebyggande råd och utarbetande av av ett

brottsförebyggande handlingsprogram.

Brottsförebyggande rådet iÄlvdalens kommun

Utveckling av det brottsförebyggande arbetet.

Vårgårda kommun

Bildande ett lokalt brottsförebyggande råd och utarbetande av av ett

brottsförebyggande program.

Ljusdals kommun Bildande av ett lokalt brottsförebyggande råd och utarbetande årliga av

brottsförebyggande handlingsplaner.

Orsa kommun Bildande av ett lokalt brottsförebyggande råd och utarbetande av ett

brottsförebyggande program.

Ängelholms kommun

Bildande av ett lokalt brottsförebyggande råd.

Bilaga 85

Brottsförebyggande rådet i Olofströms kommun Utveckling och intensifiering av det brottsförebyggande arbetet i kommu-

Bl.a. skall rådets sammansättning breddas och en brottsförebyggande nen.

handlingsplan utarbetas.

Örnsköldsviks kommun Bildande ett lokalt brottsförebyggande råd med uppgift att bl.a. ta fram

av ett handlingsprogram för det brottsförebyggande arbetet.

Söderhamns kommun

Bildande ett lokalt brottsförebyggande råd och utveckling av det

av

brottsförebyggande arbetet i kommunen.

IB projekt som syftar till att stödja Regionala uppbyggnaden av det lokala brottsförebyggande

arbetet

Brottsförebyggande Centrum i Värmland.

Länsomfattande projekt syftar till att samtliga kommuner i Värmlands

som län skall utarbeta och besluta om kommunala trygghetsprogram. Inom

för projektet kommunerna stöd i det praktiska arbetet genom ramen ges utbildningsinsatser, erfarenhetsutbyten och konsultativt arbete.

Östergötlands kommunförbund

Länsomfattande projekt syñar till att ge kommunerna stöd i det

som trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Målsättningen är bland annat att de flesta länets kommuner under projekttiden skall ta fram en

av lokal strategi för verksamheten samt att några av kommunerna dessutom skall ha tagit fram och påbörjat ett åtgärdsprogram inom ramen för denna strategi.

Polismyndigheten i Gävleborgs län

Polismyndigheten, Kommunförbundet Gävleborg och Landstinget Gävleborg stödjer kommunerna i länet med utbildning och information för att inspirera dem att utveckla det lokala arbetet.

86 Bilaga 4

Styrgruppen för projektet "Allas vårt för ett tryggare Skaraborg

ansvar Regionalt samverkansprojekt som syftar till att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet i det tidigare Skaraborgs län nu del av Västra Götalands län. Det finns en nära koppling till folkhälsoarbetet. Inom

för projektet genomförs en trygghetsmätning för Skaraborg.

ramen

DalaBra Dalarnas regionala råd för brottsförebyggande arbete och

alkoholfrågor Utbildningssatsning syftar till att stimulera och stödja det lokala

som

brottsförebyggande arbetet i länet.

Västmanlands kommunförbund Länsförbundet, Polismyndigheten och Landstinget driver ett projekt som

syftar till att stimulera och stödja länets kommuner i uppbyggnaden av det lokala brottsförebyggande arbetet. Ett länstäckande nätverk skall bildas

med projektansvariga från närpolisområden, kommuner, landsting och

länsstyrelse. Målsättningen är att lokala brottsförebyggande råd, trygghetskommittéer eller samverkansgrupper för förebyggande av bl.a. våld och skadegörelse skall inrättas i samtliga kommuner i länet.

Kommunförbundet Västernorrland På uppdrag länets kommuner arbetar länsförbundet tillsammans med

av

Polismyndigheten, Länsstyrelsen och Landstinget med ett liknande projekt

som drivs i Västmanland.

Kommunförbundet Göteborgs och Bohus län Länsförbundet driver i samverkan med kommunerna Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs och Lysekil ett utvecklingsprojekt med målsättningen att utveckla det befintliga drogförebyggande arbetet i kommunerna till att också tydligt omfatta det brottsförebyggande perspektivet.

Polismyndigheten i Örebro län Ett länsövergripande brottsförebyggande råd ÖreBRÅ skall bildas

- - som kommer att bistå kommunerna i det lokala arbetet. Det handlar om hjälp

med kartläggningsarbete och kunskapshöjande insatser, utveckling av

uppföljningsmetoder, samordning av forskningsstöd samt särskilt stöd till de lokala brottsförebyggande råden.

Polismyndigheten iBIekinge län

Länsövergripande projekt bl.a. syftar till att länets samtliga fem

som kommuner före 1999 års utgång skall ha väl fungerande brottsförebyggande råd. Man kommer bl.a. att arbeta för att de traditionella samverkansformema mellan kommunerna och polisen breddas till att omfatta också företrädare för föreningar, företag, organisationer och enskilda.

Kommunförbundet Kronoberg Inom länsprojektet Allas vårt ett tryggare Kronoberg kommer

ansvar länsförbundet, Polismyndigheten, Länsstyrelsen och Landstinget att arbeta för att stimulera och stödja det brottsförebyggande arbetet i länets kommuner. Som ett första steg kommer att arbeta för bildandet av

man brottsförebyggande råd i alla länets kommuner.

Åtgärder mot särskilda problem

Skarpnäcksfältets stadsdelförvaltning i Stockholm

Konkreta åtgärder för att uppnå vissa av de mål som angivits inärpolisens handlingsplan, bl.a. att minska bilstölder och cykelstölder.

Kommundelsförvaltningen Centrum iLund

Olika åtgärder för att försöka komma tillrätta med de problem som finns runt stationsområdet i Lund. Det rör sig bl.a. om missbruk, langning,

stölder och skadegörelse.

UNGSAM i Storuman, Polisen Storuman Åtgärder för att minska olika lokala problem som missbruk, snatterier samt olovlig körning med skoter och mc och därmed sammanhängande olyckor.

Helsingborgs kommun och Hasslarps intresseförening

Lokal brottsförebyggande handlingsplan mot den mc- relaterade brottslig-

heten i kommunen.

Tyresö kommun

Inom för det kommunövergripande brottsförebyggande arbetet

ramen genomförs ett flertal brottsförebyggande projekt bl.a. ett som bygger på samverkan mellan bovärdar med brottsförebyggande uppgifter och

grannsamverkan i ett hyreshusområde.

Lindesbergs kommun Olika åtgärder inom ramen för kommunens brottsförebyggande program.

Nacka kommun Treårigt klottertörebyggande projekt som täcker hela kommunen. Baserat på en kartläggning av problemen kommer olika åtgärder kort och lång sikt att vidtas.

Linköpings kommun

Grannsamverkan i flerfamiljshus. Särskilda trygghetsombud utses som skall fungera som förgrundsgestalter för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i området. Målsättningen är bl.a. att minska

vardagsbrottslighet som bl.a. skadegörelse och att minska nyrekryteringen

till kriminella livsstilar.

Eriksbo Kooperativa förening Brottsförebyggande insatser i bostadsområdet Eriksbo i stadsdelen Angered i Göteborg. Föreningen vill komma tillrätta med bl.a. bil- och källarinbrott genom samarbete med bostadsföretaget och stadsdelsförvaltningen. Bland åtgärderna ingår grannsamverkan mellan hyresgästerna.

Hyresgästföreningen iNordvästskåne, Ängelholm Brottsförebyggande insatser i bostadsområden inom Ängelholms och Klippans kommuner. Man skall bl.a. arbeta med att skapa nätverk, kartlägga situationen i områdena, producera en informationsvideo och informera ungdomar i skolorna om konsekvenser av brott.

Trelleborgshem AB tillsammans med kommunens brottsförebyggande grupp Sätt gränser

- Åtgärder i bostadsområdet Fagerängen för att förebygga skadegörelse, våld och annan kriminalitet. Strävan är bl.a. att få de boende att engagera sig för området och enas kring gemensamma mål och uppgifter.

1999:61 Bilaga 4 89 SOU

III Särskilda insatser riktade till ungdomar

Blekinge F Iyglottilj

Med F17 mot våldet arbetar ett 60-tal flottiljens anställda

I projektet av

ideell bas för att förhindra nyrekerytering till kriminella livsstilar.

Göteborgs fotbollsförbund

till motverka mobbning, våld och droger bland Projekt som syftar ungdomar informationsinsatser i kombination med att ungdomarna

genom

i bostadsområdena efter skoltid.

ges sysselsättning

Malungs kommun Det lokala brottsförebyggande rådet skall, i samverkan med primärvård, föräldragrupper, idrottsföreningar, polis och socialtjänst, vidta särskilda

riktade till ungdomar och deras problem, särskilt den missbruksinsatser

relaterade brottsligheten.

Think Twice i Östersund Utbildning behandlar ungdomarnas situation i dagens mångkulturella

som samhälle. Erfarenheterna och kunskaperna skall tas till vara i praktiskt brottsförebyggande arbete i deltagarnas ordinarie arbete med unga.

BIG Brottsförebyggarna i Gävle

- Samverkan mellan invandrarföreningarna, polisen, socialtjänsten och invandrarcentrum syftar till minska brottsligheten bland invandrar-

som

En ambition är att och aktivera invandrare i det ungdomar. engagera vuxna

arbetet samt stödja invandrarföräldrar i deras

brottsförebyggande

föräldraroll.

KFUM Söder Fryshuset, Stockholm

riktade till ungdomar befinner sig i riskzonen för att dras in i

Åtgärder som

kriminellt livsmönster. Projektet syftar bl.a. till att öka förutsättningarna ett

särskilt invandrargrupper i det svenska samhället. för att integrera utsatta Projektet omfattar till början ett år målsättningen är att projektet

en men skall pågå i tre år.

NA VET samverkansprojekt mellan Uddevalla kommun,

Projekt ett

landstinget, Uddevallahem och närpolisen

arbete syftar till komma tillrätta med ökad kriminalitet som Ett som att

och våld i stadsdel skall utökas och intensifieras. S.k.

skadegörelse en

skall från olika kulturella grupper. Gräns-

gränsgångare engageras

skall verka i närmiljön och stöd till och samverka med

gångarna ge

90 Bilaga 4

föräldrar och andra anhöriga, den personal barnen och ungdomarna som möter i sin vardag samt företrädare för de föreningar som har verksamhet i stadsdelen.

Karlshamns kommun Genom projektet skall tonåringar i högstadieålder ges möjlighet att delta i ungdomscirklar där de under sakkunnig handledning får samtala om samlevnads- och existentiella frågor. Genom cirklama vill man bidra till

en positiv identitetsutveckling för ungdomarna och därmed förebygga

kommande problem.

III A Insatser inom och skolans

bamomsorgens

område

Annerstaskolan i Huddinge kommun Personal- och föräldrautbildning som syftar till att föräldrar och ge personal mer kunskaper och stöd när det gäller att arbeta med barnens attityder, nonner, värderingar, relationer etc.

Arvidsjaurs kommun och Arjeplogs kommun Två parallella projekt som syftar till att kamratstödjande genom verksamhet skapa en trygg och säker miljö i skolan är fri från klotter, som snatterier och andra problem.

Söderköpings kommun Projektet syftar till att förebygga drogmissbruk och kriminalitet genom olika insatser för barn och ungdomar i kommunens skolor. Verksamheten riktar sig också till lärare och föräldrar. En satsning på lärarfortbildning

skall göras för att öka kunskapen brottslighet och droger.

om Föräldrautbildning startas upp i samverkan med bamavårdscentral, förskola och Skolhälsovård.

Piteå kommun Produktion av film kamratstöd i skolan KIS. Filmen skall en om användas i utbildningssyñe och målsättningen kamratstödsverkär att samheten skall spridas till alla landets skolor.

Åsa Jacobsson Arbete med högstadieungdomar på Gärdesskolan i Bollnäs.

Veberöds Hem Skola, Insatser för att förebygga såväl fysiskt psykiskt våld. Projektet drivs i

som samarbete med skolan, barnomsorgen, Svenska kyrkan, barnhälsovården, fritidsförvaltningen och bibliotek. Målgruppen är alla bam och ungdomar i åldern 0-16 år.

III B Föräldrautbildning

Oxie Stadsdelsförvaltning, Malmö kommun

Start föräldraskola med syfte att på sikt minska ungdomsbrotts-

av en ligheten i området.

Karlshamns kommun I projektet Möta Olle föräldrastöd arbetar med nya metoder

genom man för den föräldrastödjande verksamheten. Tillsammans med föräldrar ville

arbeta för att motverka bland annat brottslighet och ordningsman störningar. Målsättningen är också att förebygga konflikter och sociala problem i familjen, att särskilt stödja föräldrar med invandrarbakgrund i en ny kultur och att få fler pappor engagerade i sina bam.

Ronneby kommun Föräldrastödsprojekt som syftar till att förebygga att barn och ungdomar hamnar i riskzonen för droger och kriminalitet.

Uddevalla kommun, Norgårdenskolan Samverkan kring föräldrastöd. Föräldrar till barn i åldern 1-16 år erbjuds föräldrautbildning. Målsättningen är att förebygga drogmissbruk, våld och rasism.

IV Informations- och kunskapsspridning

Stockholms stads brottsförebyggande centrum Utarbetande handbok för lokalt brottsförebyggande arbete

av en Manualen, genomförande av seminarier i stadsdelsnämnderna samt infonnationsspridning till företagare och föreningsledare.

SCC-Social Change Center och UNIK-base Uppdatering och drift av databasen UNIK som innehåller information om

konkreta ungdomsprojekt med bl.a. brottsförebyggande inriktning.

92 Bilaga 4

Sober förlag

I samband med utgivningen skrift Folkrörelser i brotts-

av en förebyggande arbete genomförs sex seminarier i landet temat

folkrörelser i socialt och brottsförebyggande arbete.

SstAfrems Syriska Ortodoxa kyrka Informations- och utbildningssatsning riktad till ungdomar och föräldrar inom den syrisk ortodoxa kyrkans verksamhetsområde. Målsättningen är att öka kunskapen om det svenska samhället med dess lagar och förordningar samt om moral- och etikfrågor. Stor vikt kommer att läggas vid jämförelser mellan svensk/europeisk kultur och orientalisk kultur, särskilt avseende skillnader i mäns och kvinnors ställning i samhället och synen på jämställdhet.

Lokala Brottsförebyggande Rådet i Vantör

Ett antal projekt som vänder sig till bam och i lokalområdet och

vuxna som bl.a. syftar till att informera, utbilda och enskilda och

engagera företag i frågor som har betydelse för det brottsförebyggande arbetet.

Bilaga 5

över projekt som valts ut till

Förteckning

försöksverksamhetema med medling och

familjerådslag

Medlingsgrojekt

Uppsala kommun

Laholms kommun Stadsdelsförvaltningama Linnéstaden och Högsbo samt Jourbyrân i Göteborgs kommun Värmdö kommun Föreningen Revansch i Västerås Västerås kommun Örnsköldsviks kommun Skövde kommun Vantörs, Skärholmens, Kungsholmens och Maria Gamla stans Stadsdelsförvaltningar i Stockholms kommun Österåkers kommun Forshaga kommun Sollentuna kommun Haninge kommun Medlingsgruppen Solna/Sundbyberg/Ekerö i Stockholm Mölndals kommun Motala kommun Mariestads kommun Polismyndigheten i Gävleborgs län Helsingborgs kommun Lunds kommun Järfälla kommun Borlänge kommun Umeå kommun Eskilstuna kommun Timrå kommun Sundsvalls kommun och Brottsofferjouren i Sundsvall Tyresö kommun

94 Bilaga 5

Familjerådslagsgrojekt

Halmstads kommun Söderhamns kommun Kiruna kommun Luleå kommun Skellefteå kommun Västerås kommun

Enköpings kommun Norrköpings kommun Nässjö kommun

Stadsdelsnämnden Liljeholmen i Stockholms kommun Stadsdelsnämnden Centrum i Göteborgs kommun

KUNGL. BIBL.

1999 os -o 1

-

STOCKHOLM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyaförmånsrättsregler+Bilagor. Ju. 32.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. . Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975. 33.Bo Betalarätt.Särskildaboendefonnerfor . tryggt- Ekonomiskersättning.S. äldresamtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklarnäumdeneffektivaretillsyn. Fi.

- EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidationavaktiebolag.Ju. . Märk väl Fi. Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö.

. - Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranserisambandmedexportav . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. lqigsmateriel.UD.

Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyftet.U.

Ju. 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Rasism,nynazismochüämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Åtgärdsförs- Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.

. Bördemokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ett centrumfordokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochenñlmvårdscentral.Ku.

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Ny luftfartslag.N. . skriftserie.Ju. 43.Oberoende,ägandeochtillsyn irevisions-

Etikochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44 Öppenelmarknad.N.

. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch

15.Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.

l7. GarantipensionochBosätmingstilläggför personer 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi.

föddaår 1937ellertidigare. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18 Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N. . 19.Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. 49.Invandraresomföretagare.Ku.

Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50 skyddsjaktpåvarg.M.

. 20.Sverigeochjudarnastillgångar.UD. 51.Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. S.

21 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövning bostadstilläggtillav pensionärer. . avpersonermedfunktionshinder.S. S.

22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54.Ennytullag. Fi.

skriftserie.Ju. 55.Konvergensochförändring.Samordningav

23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktning avnyamål inom EG:s3 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24.EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N.

fisktavgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridiken demokratinsproblem

25. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

- 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59 Begränsadfastighetsskatt.Fi.

. 27.Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60 KundvänligareTaxi.N.

- . jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

. 28.Kontantmetodförsmåföretagare.Fi.

29.Internationellkonflikthantering attförberedasig

tillsammans.Fö. 30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

mediekoncentrationslag.m. m.Ku.

31.Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav

-

personermedfunktionshinder.21 Nya Rinnånsrättsregler+Bilagor. 1

Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- tryggt -

samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33 utredningensskriftserie.8

Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch Att slaktaett får i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch

socialbidragåren1990till 1996.46 demokrati.Demokratiutredningensskriñserie.9

Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51 Rasism,nynazismochfrämlingskap.

Inkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer.52 Demokratiunedningensskriftserie. 10

Bördemokratinavnationaliseras

Finansdepartementet Demokratiutredningensskiftserie.1 1

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Märk väl 7

skriñserie. 21 Införselavbeskattadevaror.26

Etikochdemokratiskstatskonst. Kontantmetodför småföretagare.28

Demokratiutredningensskriñserie.13 Fastighetsmäklamänmdeneffektivaretillsyn. 35

- Nytt systemför prövning hyres-ocharrendemâl.15 Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47

av - Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. Ennytullag. 54

Ändringari varumärkeslagen.19 Begränsadfastighetsskatt.59

Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie Utbildningsdepartementet

22 Godsedi forskningen.4

Tillsyn överadvokaterm. m. 31 Vuxenutbildningför alla Andraåretmed

Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32 Kunskapslyñet.39

Likvidationavaktiebolag.3 6

Demokratini denoffentligasektornsförändring. Jordbruksdepartementet

Demokxatiuuedningensskriñserie.40

Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksarnhet.43

Samema ettursprtmgsfolki Sverige.25 Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 -

Globaliseringenochdemokratin. Kulturdepartementet

Demokratiutredningensskriñserie.56

Denframtidakommersiellalokalradion.14 Loserjuridiken demokratinsproblem

Frågortill detindustriellasamhället.18 Demokratiutredningensskriftserie.5 8

Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 -

mediekoncentrationslagm. m. 30

Utrikesdepartementet Svensktmedborgarskap.34

Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16

samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen Sverigeochjudarnastillgångar.20

ñlmvärdscentral.41 Följdleveranserisambandmedexportavkrigsmateriel.

Invandraresomföretagare.49 3 8

Konvergensochförändring.Samordningavlagstiñningen

för medie-ochtelesektorema.55 Försvarsdepartementet

EffektivareTotaltörsvarsstödiÖstersjöområdet.6 Näringsdepartementet

Internationellkonflikthantering attför beredasig

- Effektiva värme-ochmiljölösningar.5 tillsammans.29

Utvecklingavmänskligaresurseriarbetslivet.Förslagtill Underrättelsetjänstenenöversyn.37 strukturfonder.

- inriktningavnyamål inom EG:s3 23

EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeografiskt Socialdepartementet

avgränsadestrukturfondsprogramrnen.24 Steriliseringsiiågani Sverige1935-1975.Ekonomisk

Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb ersättning.2 -

ocharbetslöshetsersättningen.27 GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner

Ny luftfartslag.42 födda är 1937eller tidigare.17

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Öppenelmarlcnad.44 LäxaavEstonia.Denandradelrapportenoch slutredovisning.48 Rikstrafiken Ennymyndighet.57

- KundvänligareTaxi. 60

Miljödepartementet Sluttörvaringavkämavfall.Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 skyddsjaktpåvarg.50

få|.v Mr V y u 5 ya.mmm- . wç"vørflçühlüillifbsuwn..gs. Mmm-vwpawuawovvauøvbu- .

Avå{syjs{. . " 58:5ix1;l rsg,v.an;

. . 45433, ket; .gnavEn;râaiwá;

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71.

Box 6430. 1I 3 82 Stockholm.

order@faktainfo.se wwwfaktainfose