Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Förstärkt

skydd

av skogsmark

för naturvård

stan

1998:95

Betänkande av

Utredningen om

förstärkt skydd av skogsmark för naturvård

/rhx

l

Statens offentliga utredningar

1998 :95

Miljödepartementet

Förstärkt

skydd

av skogsmark

för naturvård

Betänkande av Utredningen förstärkt skydd

om av skogsmark för naturvård Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar FritzesOffentliga Publikationer uppdragavRegeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post:fritzes.0rder@liber.se Internet: www fritzes se . .

Svara remiss. Hur ochVarför. Statsrâdsberedningen,1993. En liten broschyr somunderlättar arbetetför densomskall svara remiss. - Broschyrenkan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 10333 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20965-9 Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Till Regeringen

Den 22 januari 1998 beslöt regeringen att tillkalla utredare med

en uppgift att överlägga med berörda parter ett förstärkt skydd

om av skogsmark för naturvård Dir 1998:9. Miljödepartementet förordnade den 27 januari 1998 avdelningschef Lars-Erik Liljelund utredare.

som Som kommittesekreterare förordnades den 13 februari 1998 jägmästare Pär Stenmark.

Jag får härmed överlämna mitt betänkande. Detta är resultatet mitt

av uppdrag som därmed är slutfört.

Stockholm ijuni 1998

Lars-Erik Liljelund

Pär Stenmark

Sammanfattning

Uppdraget

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 22 januari 1998 att tillkalla en särskild utredare med uppgift överlägga med berörda att parter om ett förstärkt skydd skogsmark for naturvård. Utredaren av skulle överlägga med skogsnäringen möjligheten träffa - om att en överenskommelse att avstå från avverkning inom särskilt om värdefulla skogsområden under begränsad tid till har en staten möjlighet att lämna ersättning för intrång i pågående

markanvändning,

lägga förslag till former för en sådan överenskommelse. -

Behovet av skydd.

Ett mer planmässigt bevarande värdefulla skogar med statliga av medel har pågått endast under de tio åren. senaste Av Sveriges produktiva skogsmarksareal är idag 3,7 procent 830 000 ha skyddad i reservat, nationalpark, domänreservat eller inköpt av Naturvårdsverket för bildande Nedan av reservat. gränsen för fjällnära skog är 0,8 procent 173 000 skyddat

ha

detta sätt. På kyrkans mark har kyrkreservat omfattande avsatts drygt 1000 ha produktiv skogsmark. Vidare finns ca 1800 ha biotopskydd och 1900 ha frivilliga naturvårdsavtal. De

skogliga

impedimenten hyser även ett särskilt skydd. Till detta kommer den hänsyn som tas i samband med skogsbruksåtgärderna.

Miljövårdsberedningen bedömer att i det kortsiktiga perspektivet

behöver ytterligare 250 000 ha skyddas i och 25 ca naturreservat

Resterande del skyddsbehovet torde

000 ha med biotopskydd. av

kunna fyllas inom näringens frivilliga åtaganden. Riksskogstaxeringen uppskattar andelen naturskog till cirka 4

Sveriges produktiva skogsmark utanför

procent ca 830 000 ha av skyddade områden och den fjällnära skogen. enkätundersökning till länsstyrelserna visar att cirka 148 000 En aktualiserade för reservatsbildning. Totalt berörs ha i dagsläget är arealmässigt fördelat 48% enskilda, 42% 3635 fastigheter bolag och 10% övriga markägare.

Skyddsstrategier

kan ske olika sätt och med ökad grad av Skydd skogsmark av från frivilliga avståenden via

säkerhet och långsiktighet,

naturvårdsavtal och till biotopskydd och naturreservat. skogsbruk innebär att någon intygar att Certifiering av följer överenskommen standard. Två typer av

skogsbruket en

standarder för närvarande väg att införas i skogsbruket, är nivåstandarder. Ett brett genomslag för

miljöledningssystem och miljöcertifiering det svenska skogsbruket kommer att

en av medföra betydande arealer skog skyddas. att inventeringar för urskilja naturvårdsintressanta Omfattande att

Enligt Skogsstyrelsens bedömning

områden genomförs nu. urskilja 60 000 80 000

kommer nyckelbiotopinventeringen att -

omfattande knappt 1% den produktiva

nyckelbiotoper av

bedöms identifiera

skogsmarksarealen. Sumpskogsinventeringen

milj ha 5-10 % bedöms hamna i den högsta cirka 1 varav naturvärdesklassen.

Flera markägareforeträdare och skogsvårdsorganisationen

uttrycker positiv på de gröna skogsbruksplanerna som ett

en syn funktionellt instrument för naturvård på fastighetsnivå. En

skogsbruksplanläggning enligt denna modell kommer konsekvent betydande värde för den biologiska sannolikt att ha ett

mångfalden.

komplement till främst Naturvårdsavtalen kan ses som ett

biotopskydd och generell naturhänsyn. Den

naturreservat, införs innebär att avtalen förändring i jordabalken som nu om

sou 1998:95 5

tecknas mellan markägare och stat eller kommun så betraktas en de nyttjanderätter med möjlighet bli gällande som att mot ny ägare. Naturvårdsavtalen bejakas såväl markägare, av

skogsvårdsorganisationen andra intressenter.

som I syfte att förbättra möjligheterna till optimal

naturvårdsplanering

är det av stor vikt att informationsutbytet mellan olika parter på det regionala planet underlättas.

Hur påverkas ett utökat

virkesförsörjningen av skogsskydd

Effekterna virkesförsörjningen till följd

av ett ökat skogsskydd, främst för sågverken i Norrlands inland, är svårbedömd. Utifrån

ett antagande ett utökat skydd lokaliserat så effekten blir om att största möjliga går det inte att utesluta konsekvenser för

virkesförsörjningen lokalt under begränsad tid. Samtidigt det en är viktigt att notera att det finns ett antal faktorer bestämmer som

förutsättningarna för inlandssågverkens lönsamhet varför

det är svårt att urskilja enskild faktors påverkan. en

Sammanfattning av förslag.

Bevarande av naturskogar, nyckelbiotoper och andra skogstyper

med högt innehåll hotade arter utgör väsentlig

av en målsättning

för utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Det finns därför ett ansvar för alla involverade såväl

parter, skogsnäringen

som de allmänna intressena, stat och kommun, verka att för att inga sådana skogar avverkas grund att det saknas medel. av Överläggningarna har genomgående förts i konstruktiv och en positiv anda. Ingen part har ifrågasatt behov ökat ett av skydd genom reservat och biotopskydd. Man har sagt sig villiga till vara att bidraga med lösningar i situation staten just inte har en om nu möjlighet att finansiera det säkerställandebehov

som föreligger.

Samtidigt har man betonat statens finansiella förr ansvar eller

senare.

När det gäller möjligheterna att skjuta betalning av reservat upp finns modeller. Den första modellen skulle innebära att det tre och markägaren gör avsiktsförklaring som staten en gemensam innebär markägaren är beredd att inte avverka sådana skogar att planeras bli reservat även staten just inte kan betala som att om nu ersättning. Staten å sin sida förbinder sig att verka för att skogen skydd så fort möjligt. De två andra modellerna innebär får ett som definitivt ställningstagande skydd från statens sida. ett mer om fallet, vilket torde kräva riksdagens tillstånd, är en ren Det ena skuldebrevsmodell med ersättning plus ränta. Det andra fallet innebär betalar ersättning motsvarande en att staten en räntekostnad för given tidsperiod varefter parterna tar upp en en förnyad dialog angående skyddet. Av dessa tre modeller förordar i första hand får till stånd avsiktsförklaringar med jag att staten För biotopskydden föreslås ingen särskild modell markägare. eftersom beloppen är relativt sett små. För finansiellt förstärka skogsskyddet föreslås att staten att stimulerar tillkomsten regionala skogsskyddsstiftelser som av verkar skriva naturvårdsavtal med markägare. Vidare genom att föreslås lagändring så att även dessa avtal kan följa fastigheten. en Olika möjligheter för staten att låna för säkerställandet upp pengar redovisas. Det kan dock konstateras att detta totalt sett skulle

innebära betydande fördyring säkerställandearbetet. en av Sverige har mycket framgångsrikt lyckats få EU medel ur den sk. LIFE-fonden förstärkning de nationella medlen för som av säkerställande och skydd. LIFE-fonden över inför den ses nu tredje perioden och det största vikt att Sverige i detta är av för fram betydelsen fonden för vårt arbete med sammanhang av utvecklar motiven för vårt sätt att använda Natura 2000 samt medlen. Några andra EU medel kan användas för vårt skydd som skog har inte hittats. av för realisationsvinstbeskattning i samband med Reglerna försäljning mark för naturvårdsändamål bör över då dessa av ses fordyrar, försvårar och försenar markåtkomsten. Vidare pekas andra möjligheter inom skatteområdet för att skyddet av gynna skog, bl.a. skatteavdrag för nyckelbiotoper tills staten har

möjlighet ersättning. att ge

l syfte att underlätta reservatsbildning bolagsmark föreslås

att de allmänna råden till jordförvärvslagen så

ses över att möjligheterna För denna markägarkategori förvärva

att kompensationsmark ökar.

och dess

Uppdraget genomförande.

Regeringen beslöt den 22 januari 1998 att tillkalla utredare med en överlägga med berörda parter ett förstärkt skydd av

uppgift att om

skogsmark för naturvård. Enligt direktivet bilaga l skall utredaren

med utgångspunkt i gällande statliga budgetnivå för ersättningar nu till markägare for intrång i särskilt värdefulla områden:

överlägga med företrädare för skogsnäringen om möjligheten att träffa överenskommelser att skogsägare m.fl. avstår från att om avverka inom särskilt värdefulla skogsområden under en

tid till har möjlighet att ersätta markägare för

begränsad staten

intrång i pågående markanvändning,

klarlägga formerna för sådana överenskommelser, omfattningen den areal kan beröras sådana

uppskatta av som av

överenskommelser fördelat skilda ägargrupper,

bedriva överläggningarna så att rätt prioritering uppnås av statens samlade finansiella insatser mot bakgrund skyddsbehovet och av

avverkningsplanerna inom skogsnäringen som helhet,

belysa effekterna för den regionala virkesförsörjningen av ett ökat skydd, främst för sågverksindustrin i Norrlands inland, genom att

möjligheterna att avverka skog minskar,

undersöka möjligheterna att teckna avtal om optioner för avverkning, dvs träffa överenskommelser om tidsbegränsade

avverkningsstopp mot viss ersättning ger en möjlighet att en som senarelägga betalningen intrångsersättning för berörda av markområden, lägga förslag lämplig form samarbete för att främja en av finansiell förstärkning, samt förslag lämplig ge associationsform for samarbetet.

-

l uppdraget ingick också att bedöma betydelsen av andra åtgärder för skydd, t.ex. naturvårdsavtal mellan virkesköpare och skogsägare, samt certifiering av skogsbruk i syfte att premiera god naturvård.

Eftersom uppdraget skulle genomföras under mycket begränsade

en tid, ca 4 månader, har det inte varit möjligt att utreda alla frågor med den bredd och djup varit önskvärt. överläggningar med

som företrädare för olika skogsägarkategorier har givits högst prioritet. Med tanke att det finns drygt 350 000 skogsägare-i Sverige fördelat

ett antal olika kategorier har överläggningarna fått begränsats till ett l-3 möten per kategori. Överläggningar har förts med Skogsindustrierna, Skogsägarnas Riksförbund, Egendomsnämndernas samarbetsorgan, Sveriges Jordägareförbund, Kommunförbundet, Fastighetsverket.

Underlag har inhämtats från myndigheter och vissa branschorganisationer. Dessa har också kontaktats för överläggningar och diskussion kring angelägna frågor. Tiden har inte medgivit

en bredare diskussion med alla de som har intressen i frågan. Samråd har skett med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

l kommittédirektivet att utredaren bör ta del

anges av Riksrevisionsverkets pågående arbete effektiv

om naturvårdsförvaltning och administration. Jag har emellertid tillsammans med Riksrevisionsverket funnit att beröringspunkterna med denna utredning är mycket begränsade.

Behovet av skydd.

Sammanfattning av kapitel 3. Ett planmässigt bevarande värdefulla skogar med statliga

mer av medel har pågått endast under de senaste tio åren. Av Sveriges produktiva skogsmarksareal är idag 3,7 procent 830 000 ha skyddad i reservat, nationalpark, domänreservat eller inköpt Naturvårdsverket för bildande av reservat. Nedan

av gränsen for fjällnära skog är 0,8 procent 173 000 ha skyddat detta sätt. På kyrkans mark har avsatts kyrkreservat omfattande drygt 1000 ha produktiv skogsmark. Vidare finns ca 1800 ha biotopskydd och 1900 ha frivilliga naturvårdsavtal. De skogliga impedimenten hyser även ett särskilt skydd. Till detta kommer den hänsyn tas i samband med skogsbruksåtgärderna.

som Miljövårdsberedningen bedömer att i det kortsiktiga perspektivet behöver ytterligare 250 000 ha skyddas i naturreservat och 25

ca 000 ha med biotopskydd. Resterande del skyddsbehovet torde

av kunna fyllas inom näringens frivilliga åtaganden.

Riksskogstaxeringen uppskattar andelen naturskog till cirka 4

830 000 ha Sveriges produktiva skogsmark utanför procent ca av skyddade områden och den fjällnära skogen. En enkätundersökning till länsstyrelserna visar att cirka 148 000 ha i dagsläget är aktualiserade för reservatsbildning. Totalt berörs 3635 fastigheter arealmässigt fördelat 48% enskilda, 42% bolag och 10% övriga markägare.

3.1 av

Utvecklingen skogsskyddet.

Den svenska naturvärden har lång tradition när det gäller bevarandearbetet. Redan 1909 inrättades de första nationalparkerna. Fram till 1964, då naturvårdslagen infördes, naturskyddet var emellertid av ringa omfattning, i första hand begränsat till bildandet av 15 nationalparker och ett antal små naturminnesmärken. Flertalet skogar som skyddades under denna tid tillkom att sk genom domänreservat avsattes statliga Domänstyrelsen, av senare Domänverket. Efter naturvårdslagens tillkomst och fram till 1972 nyttjades naturskyddsanslaget till stor del till att kompensera markägare för vägrade täkt- och bebyggelsetillstånd i samband med reservatsbildning. Endast ett fåtal skogar skyddades. Under perioden 1972-85 genomförde länsstyrelserna kommunvisa, översiktliga naturinventeringar vilka utmynnade i länsvisa naturvårdsplaner. Urvalet områden skedde mot bakgrund dåtidens kunskaper. av av

Överblickar värdefulla skogar saknades i fram till i början av stort sett av l980-talet. Under åren 1978-82 utfördes den landsomfattande urskogsinventeringen av Naturvårdsverket och länsstyrelserna i samarbete med Skogsstyrelsen. Detta det första egentliga var planeringsunderlaget för skydd värdefulla skogar. av Urskogsinventeringen ledde till ett stort intresse för att bevara de kvarvarande orörda barrskogsekosystemen. Konflikter mellan bevarande- och skogsbruksintressen uppstod framförallt beträffande de fjällnära urskogarna även nedanför detta område. En ohållbar men situation i den fjällnära skogen avslutades 1984 genom en överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Domänverket, då merparten av de inventerade urskogarna undantogs från avverkning.

Under slutet av 80-talet höjdes naturskyddsanslaget direkt som en följd av hotbilden mot de områden pekats ut i som urskogsinventeringen. Höjningen möjlighet till det första gav planmässigt organiserade skyddet skogsekosystem i Sverige vid av

sidan det nämnda skyddet statens mark i det fjällnära

av nyss området

Under den IO-årsperioden har ett i huvudsak nytt underlag for

senaste bevarande skogar kommit fram den ökade kunskapen om

av genom hotade Denna kunskap har lett till ett allt bredare intresse för

arter. nya områdesskyddet bland olika intressenter. Arbetet med naturreservat hos Naturvårdsverket och länsstyrelser har också i betydande grad

påverkats av denna nya kunskap.

Sammanfattningsvis kan konstateras att även naturskyddet har

om funnits samhällsintresse i Sverige sedan 1909 så har ett mer

som organiserat bevarande värdefulla skogar med särskilt avsatta

av statliga medel pågått endast under de senaste tio åren.

Av Sveriges produktiva skogsmarksareal 22,7 miljoner hektar är

idag 3,7 procent 830 000 ha skyddad i reservat, nationalpark, domänreservat eller inköpt Naturvårdsverket for bildande av

av

Nedan gränsen för fjällnära skog är 0,8 procent 173 000 ha reservat.

den produktiva skogsmarken skyddad detta sätt. På kyrkans av mark har 70 sk kyrkreservat omfattande drygt 1000 ha

avsatts ca

produktiv skogsmark. Vidare finns ca 700 biotopskyddsområden

omfattande 1800 ha inrättade skogsmark samt ungefär 300

ca frivilliga naturvårdsavtal omfattande ca 1900 ha.

De skogliga impedimenten omfattar 3,5 milj hektar. Till denna

ca areal tillkommer fjällbjörkskogen vilken enligt nuvarande klassning

ägoslaget fjäll enligt Riksskogstaxeringen. lmpedimenten klassas som

speciellt skydd enligt föreskrifterna till skogsvårdslagen. På hyser ett skogliga impediment är större än 0,1 ha gäller förbud mot

som avverkning, skogsvårdsätgärder och gödsling. Enstaka träd får dock avverkas naturmiljöns karaktär inte förändras därav.

om

Den naturvårdshänsyn tas i samband de årliga avverkningarna

som omfattar enligt Skogsstyrelsens beräkningar 10 000 ha vilket

ca

5 procent den föryngringsavverkade arealen samt 0,05 motsvarar av procent den produktiva skogsmarksarealen. Därutöver uppskattas

av

de frivilliga avsättningarna till cirka 300 000 ha omfattande ca 1,5 procent av skogsmarksarealen.

För närvarande befinner sig samtliga större skogsbolag i en

planerings- och inventeringsprocess. Skogsstyrelsen och

Naturvårdsverket gör bedömningen att de frivilliga avsättningarna

kommer att öka de kommande fem åren till 500 000 800 000 hektar när bolagen har gått igenom hela sina markinnehav.

3.2 betänkande.

Miljövårdsberedningens

Miljövårdsberedningen presenterade i sitt betänkande Skydd av skogsmark, Behov och kostnader, SOU 1997:97 det

en bedömning av

framtida skyddsbehovet for den svenska skogen för klara den att biologiska mångfalden. Bedömningen grundar sig vetenskapliga

analyser av bristfaktorer i skogslandskapet. Bedömningar denna av typ är utomordentligt komplicerade att genomföra samtidigt de som innehåller flera osäkerhetsfaktorer. Utifrån dagens

kunskapsläge är

emellertid Miljövårdsberedningens underlag betrakta det bästa att som tillgängliga. Även internationellt nu ur ett perspektiv är underlaget intressant eftersom liknande utredningar hittills endast gjorts i mycket

begränsad omfattning. Utifrån miljövårdsberedningens kan

rapport slutsatsen dras att det finns bred enighet för

en om att områdesskyddet

naturvärden behöver utökas. Hur mycket kan naturligtvis diskuteras. l det här betänkandet behandlas inte den framtida

omfattningen av

skyddet eftersom Miljövårdsberedningen redan gjort sådan en bedömning. Jag kommer heller inte att ta ställning till beredningens

föreslagna nivåer. Däremot använder jag mig

av beredningens

bedömningar underlag for mina beräkningar. som

Sammanfattning av Miljövårdsberedningens bedömningar

l det följande återges sammanfattning Miljövårdsberedningens en av bedömningar. Dessutom korta sammanfattningar ges av remissinstansernas kommentarer till de olika bedömningarna.

O Det råder en bred enighet i samhället skogens biologiska om att mångfald ska bevaras och att det föreligger behov ökat skydd. av

Remissinstanserna: Sammanfattningsvis delar remissinstanserna huvudsakligen denna uppfattning. SLU instämmer framhåller att men den skogspolitikens miljömål inte bara är inriktad bevarande av nya skogsmarkens produktionsförmåga, biologiska mångfald och kulturmiljövärden också ett värnande skogens estetiska och utan om sociala värden. Sveriges Jordägareförbund delar Miljövårdsberedningens uppfattning att ytterligare arealer skogsmark bör undantas rationellt produktionsskogsbruk. De menar att det behov skydd kan föreligga är framför allt ett behov av att bevara av som handlingsfrihet för framtiden vilket i stor utsträckning bör ske genom

överhållning.

Kvantitativa analyser skyddsbehovet bör göras regelbundet 0 av underlag för att bedöma behovet åtgärder. som av

Remissinstanserna: Detta kommenteras endast av några av remissinstanser vilka delar beredningens uppfattning. Skogsstyrelsen även att motsvarande kvalitativa analyser är angelägna. anser

behovet att ägna skogsmark helt eller

0¶Det långsiktiga av

övervägande naturvård är än så länge svårt att kvantifiera, beroende osäkert underlag. De ca tio procents skyddsbehov av

den produktiva skogsmarksarealen nedan den fjällnära gränsen

nödvändiga i forskarrapporten kan enligt beredningens som anses mening såväl högre lägre. Ytterligare osäkerhetsfaktorer vara som tillkommer när det gäller hur stor del det långsiktiga behovet av behöver lagskydd. De kommande utvärderingarna av den nya som skogspolitiken kommer förhoppningsvis bättre underlag för att ge beräkningar. nya

Remissinstanserna: Remissutfallet är splittrat. Flertalet av remissinstanserna framhåller det osäkra i underlaget och att den föreslagna arealen bör skyddas måste betraktas riktvärden. som som Uttalat negativa till behovsanalysen kort sikt är Egendomsnämndernas samarbetsorgan ENSO och Skogsägarnas Riksförbund. Tre remissinstanser LRF, Egendomsnämndernas samarbetsorgan och Sågverkens Riksförbund att vid analys av menar

skyddsbehovet måste även impedimenten inbegripas. Flera remissinstanser uttrycker tillfredsställelse över att underlaget till en forskarrapporten och dess bakgrundsarbete redovisats i sin helhet. Naturvårdsverket, SNF, Lunds Universitet framhåller att analysen m av skyddsbehovet är den bästa hittills gjorts i Sverige befintlig som kunskapsbas. Skogsstyrelsen att kommande utvärderingar anser av bland annat skogspolitiken kommer successivt att bättre ge ett beslutsunderlag. Stockholms universitet att betänkandet i alltför anser stor utsträckning generaliserar och förenklar faktaunderlaget. De ser vidare fara i att använda begreppet rödlistade en arter som ett beständigt mått hotet mot biologisk mångfald.

SkogForsk anser att

skydd av tio procent den produktiva skogsmarksarealen är ganska av väl motiverat rent ekologisk synvinkel. De vidare det är ur en anser att tveksamt om kommande utvärderingar skogspolitiken kan bättre av ge underlag för nya beräkningar.

0 I ett kortsiktigt perspektiv bedömer Miljövårdsberedningen att det finns behov att skydda ytterligare skogsmark motsvarande av drygt tre procent eller 700 000 ha den produktiva ca av skogsmarksarealen nedanför den fjällnära skogen för inte att försitta möjligheterna att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Därutöver finns 200 000 ha där det föreligger ca ett behov av att låta naturhänsynen vida överstiga den generella naturhänsyn som normalt tas vid brukandet. Beredningen anser att det kortsiktiga behovet kan tillgodoses genom att Naturvårdsverket ges möjlighet att reservat skydda 250 som ca 000 ha och Skogsstyrelsen ca 25 000 ha som biotopskyddsobjekt. Resterande del av skyddsbehovet ca 600 000 ha torde kunna fyllas inom för näringens frivilliga åtaganden. Grunden för ramen denna bedömning är Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets

prognoser.

0 Att säkerställa de föreslagna målsättningarna för naturreservat och biotopskydd skulle vid tidshorisont 20 år motsvara en en anslagsnivå för Naturvårdsverkets naturskyddsanslag 195 ca milj kr/år. Att nå denna målsättning på tio år motsvarar en anslagsnivå på ca 390 milj kr/âr. För Skogsstyrelsens anslag för

biotopskydd blir motsvarande nivåer 40 milj kr/år respektive ca

ca

80 milj kr/år.

0 Från beredningens utgångspunkter är det givetvis önskvärt att

målsättningen kan nås så kort tid som möjligt. Man

understryker också att försiktighetsprincipen talar för att

säkerställandet sker l0 år snarare än 20 år.

ca

0 Anslagsnivån är starkt beroende framtida avverkningsbeteende

av

och omfattningen frivilliga åtaganden. Det är angeläget att

av

näringens frivilliga naturvårdsåtaganden positivt uppmärksammas.

Det är viktigt att via inventering, utbildning och ekonomiskt stöd

stimulera och kanalisera de frivilliga avsättningarna till områden med höga naturvärden. Därigenom kan också de frivilliga åtagandena bättre samplaneras med naturvårdslagens skyddsinstitut. Den påbörjade uppföljningen av skogsnäringens sektorsansvar för miljön är en förutsättning för att klarlägga

behovet samhällets insatser. För att avvärja avverkningshot mot

av

biologiskt värdefulla skogsområden bör möjligheten att köpa

reservatsoptioner prövas.

Remissinstanserna: reniissinstanserna kommenterar i störst

Det som utsträckning är Miljövårdsberedningens antagande omfattningen

om

näringens frivilliga åtaganden. Flera remissinstanser kommenterar av det faktum att ett stort antal markägare kommer att beröras. Skogsstyrelsen gör bedömningen 9000 medelstora fastigheter i

att ca landet kan komma att påverkas det redovisade skyddsbehovet.

av Enligt LRF kan ekonomin i många lantbruksföretag äventyras. Lunds universitet, Greenpeace, Umeå universitet, Centrum för biologisk mångfald ifrågasätter i vilken grad de frivilliga avsättningarna

m kommer till stånd.

Skogsindustrierna att skogsföretagens frivilliga

anger naturvårdsåtaganden uppmärksammas på ett positivt sätt i betänkandet. De vidare att under förutsättning att näringen inte

anger belastas med ytterligare avgifter eller restriktioner är det Skogsindustriernas uppfattning att det resterande skyddsbehovet 600 000 ha inom de stora frivilliga åtaganden som näringen gör.

ryms

Skogsägarnas Riksförbund att kunskapsläget inte räcker till för anser att slå fast skyddsbehovet i ett kortsiktigt perspektiv. Den skyddsanalys beredningen baserar sina slutsatser som menar man är alltför avgränsad och verklighetsfrämmande underlag för som

ställningstaganden. Det finns följaktligen ingen saklig grund

att föreslå och hävda att 600 000 ha produktiv skogsmark ska ca utgöra ett näringens åtagande. l denna del Skogsägarnas Riksförbund anger att man inte står bakom beredningen.

Skogsstyrelsen att begreppet kortsiktigt behov olämpligt och anser är borde istället uttryckas åtgärder kort sikt för

som ett långsiktigt

behov. SKS anser vidare att beredningens bedömning åstadkomma att

nödvändiga åtgärder kort sikt att näringen frivilligt skyddar

genom mer än 2/3 av behovet är orealistisk. SKS och Naturvårdsverket redovisar i rapport till regeringen för de

en prognos frivilliga avsättningarnas omfattning baserad enkätuppgiñer. Prognosen

visar på ungefär 600 000 ha skogsmark. SKS

anser att beredningen

tolkat och använt dessa uppgifter på ett delvis missvisande De sätt. frivilliga avsättningarna är enligt enkätsvaren motiverade inte av enbart dess naturvärden utan orsaken kan istället områdets vara kulturvärden. Områdena är vidare okänd kvalitet och varaktighet. av

Länsstyrelsen i Halland framhåller att regional nivå behöver ädellövskogen bättre skydd. Länsstyrelsen i Norrbotten framhåller att det finns ett behov att ytterligare stärka skyddet i fjällnära av skog.

0 Beredningen delar Skogsstyrelsens uppfattning det är angeläget att med en lagändring som innebär att civilrättsliga naturvårdsavtal medföljer fastigheten vid ägarskifte.

Remissinstanserna: Denna punkt kommenteras endast fåtal av ett remissinstanser. De som har lämnat kommentarer är också positiva till

förslaget.

O Myndigheterna central och regional nivå behöver i än högre grad aktivt samverka i säkerställandearbetet för minimera att kostnaderna och maximera naturvårdsnyttan.

Remissinstanserna: Denna punkt kommenteras mycket sparsamt av remissinstanserna från myndighetshåll finns det en acceptans om men behovet ökad samverkan. av

0 En hög ambitionsnivå inom naturvårdsbiologisk forskning liksom fortlöpande inventering, uppföljning och miljöövervakning är nödvändig för att ytterligare klarlägga och hur var naturvârdsinsatserna gör mest nytta.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans är emot skrivningen.

0 Ett positivt bidrag i arbetet med att klara skyddsbehovet vore om belastar Naturvårdsverkets naturskyddsanslag vid staten säkerställande- skog Fastighetsverkets och av Fortifikationsverkets innehav. Man bör också pröva i vilken utsträckning markägare kan erbjudas avverkningsrätter Fastighetsverkets mark ersättning vid inrättande reservat i som av Norrlands inland.

Remissinstanserna: Fastighetsverket SFV att man inte ska anser särbehandlas markägare och avvisar därför förslaget om att som

naturskyddsanslaget inte ska belastas vid skydd av skogsmark

SFV:s mark. SFV ifrågasätter vidare starkt förslaget ersättning till om enskilda markägare i form avverkningsrätter verkets mark. av Fortifikationsverket FortV att deras markinnehav i första hand anger syftar till att tillhandahålla Försvarsmakten god övningsterräng. Detta syfte får inte överskuggas naturskyddet. FortV bedömer dock av intressekonflikten låg. Skogsstyrelsen, LRF, Skogssällskapet, som Naturhistoriska Riksmuseet, Länsstyrelsen i Norrbotten, SNF, Skogsindustrierna, Skogsägarnas Riksförbund fördelar med m ser förslaget.

Ett antal alternativa ñnansieringsformer för säkerställande av 0 skogsmark har övervägts. Slutsatsen är att för närvarande måste finansieringen säkerställande med stöd naturvårdslagen ske av av

till största delen inom ramen för det ordinarie arbetet med statsbudgeten.

Remissinstanserna: Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, Skogsägarnas Riksförbund, Greenpeace, SNF m instämmer i beredningens förslag. SNF att frågan stiftelse anser om bör utredas.

3.3¶Naturskogarna idag.

Det råder enighet om att många hotade skogsarter kräver lång skoglig kontinuitet. Det råder också enighet att andelen mycket gammal om skog har minskat i Sverige under 1900-talet. Det är emellertid svårt att få fram heltäckande uppgifter naturskogens utveckling om bland annat grund av deñnitionsproblem. Som underlag för analys den av hittillsvarande utvecklingen samt för för framtiden att ge en prognos har dock Riksskogstaxeringen fått i uppdrag att ta fram uppgifter om äldre skog och skog utan sentida påverkan. Slutsatsen andelen är att naturskog uppskattas omfatta 4 procent ca 830 000 hektar ca av Sveriges produktiva skogsmark utanför skyddade områden och den fjällnära skogen. Från 1983 till 1993 har, enligt Riksskogstaxeringens material, arealen naturskog minskat i Sverige med 11%. norra ca Minskningen är störst lägre boniteter och i granskogar. I södra Sverige har istället en markant ökning skett. Ökningen i södra Sverige har dock skett från låga värden och kunna bero anses ett skogsfattigt tillstånd i början av seklet och skötsel gått från en som husbehovsavverkning till produktion industrived med längre tid av mellan ingreppen.

Naturvårdsverket att naturskogsminskningen i Sverige är menar norra ett reellt problem och en framskrivning utvecklingen vid av ger handen att arealen gammal, föga påverkad skog i Sverige norra halveras inom 20 år. Miljövårdsberedningen emellertid anger att mot detta står det faktum att skogsnäringen enligt Skogsstyrelsens undersökning frivilligt avsatt betydande arealer skog samt att många markägare inte har för avsikt att avverka naturskog eller

nyckelbiotoper. Effekten dessa avsättningar har ännu inte hunnit ge

av utslag i Riksskogstaxeringens material.

3.4¶Aktuella områden för reservatsbildning.

Arbetet med reservatsbildning bedrivs i nära samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Med utgångspunkt från informationen skyddsvärda skogstyper och områden utarbetas

om årsvisa skyddsprogram dimensionerat efter de medel som tilldelats. På länsplanet förekommer i många fall ett fruktbart samarbete med markägarföreträdare, den ideella naturvärden, skogsvårdsorganisationen, kommunekologer fl. I det följande

m beskrivs kort det praktiska naturskyddsarbetet avseende samarbetet mellan länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Länsstyrelserna för att årligen överlämna sammanvägda

ansvarar förslag reservatsbildningar till Naturvårdsverket. Länsstyrelserna

genomför inventeringar, avgränsningar och prioriteringar av

reservatsobjekten. Markåtkomst för naturreservat sker köp eller

som

intrångsersättning enligt naturvårdslagen, NVL, 1964:822. genom Ca 75% arealen köps, 25% säkras med intrångsersättning. Köpen

av sker marknadsmässiga villkor. Intrångsersättning bestäms enligt ersättningsbestämmelserna i NVL. Intrångsersättning är ersättning för den befogenhetsinskränkning föreskrifterna för naturreservatet

som innebär. Ersättningen innebär således inte något förvärv skog eller

av avverkningsrätt eller motsvarande.

Beslut reservat fattas normalt efter avslutade förvärv eller

om utbetalade intrångsersättningar. Efter länsstyrelsens inledande information till markägaren och förhandling reservatsbildning

om anlitas expertis för skogsvärdering i samråd med berörda markägare. För efterkommande förhandlingar priser och avtal anlitas särskild

om förhandlingsexpertis. Förhandlingar med de större bolagen sköts normalt direkt av Naturvårdsverket.

Beträffande de länsvisa naturskyddsplanerna måste framhållas att de

dynamiska sin karaktär. När kunskap kommer fram revideras är av ny

planerna och prioriteringarna ändras. Den kunskapen kommer nya från olika källor inom regionen. Den pågående

nyckelbiotopinventeringen är ett exempel kunskap kommer

ny som fram kontinuerligt. Bolagsskogsbruket framhåller inom även att ramen

för de pågående landskapsekologiska planeringsarbetet tillkommer

fortlöpande kunskap naturvårdsintressanta områden. Denna om dynamik gör det är svårt att exakt lägesbeskrivning de ge en över

aktuella naturskyddsplanerna.

Inom ramen för den här utredningen uppdrogs till Naturvårdsverket att via en enkätundersökning till länsstyrelserna söka urskilja omfattningen av de områden idag är aktualiserade för som reservatsbildning. Undersökningen syftade till att bild över a en hur aktuella reservatsområden fördelar sig på olika markägarekategorier. Naturvårdsverket uppger att genomgången har skett snabbt och med ett översiktligt angreppssätt, vilket påverkar noggrannheten i redovisningen. Även det finns brister om i underlaget påverkar det emellertid inte de allmänna slutsatser kan dras som ur materialet.

Grundmaterialet omfattar 603 objekt med totalareal en drygt 148 000 ha. Av totalarealen i materialet utgör 10 000 ha impediment. ca Genomsnittsarealen är 245 ha/objekt. För de olika landsdelarna har objekten i genomsnitt följande areal: Götaland 114 ha; Svealand 321 ha och Norrland 430 ha. Av nedanstående tabeller framgår

fördelning

mellan olika ägarekategorier.

Tabell Områden är aktualiserade för reservatsbildning som enligt enkätundersökning till länsstyrelserna maj 1998. Fördelning på ägarekategori, hela landet. Agarekategori Areal ha % Antal fastigheter %

Tabell 2: Områden är aktualiserade för reservatsbildning

som enligt enkätundersökning till länsstyrelserna maj 1998. Fördelning på ägarekategori, olika landsdelar. Areal i hektar.

Götaland Svealand Norrland Summa areal % areal % areal % areal %

Svealand och 692 i Norrland. Av materialet framgår vidare att antalet berörda fastigheter objekt i genomsnitt är 6,0 med endast en liten

per variation mellan landsdelarna. Enskilda ägare finns i cirka 75% av objekten, bolag i 31 %, kommuner i 7%, kyrkan i 6% och staten i 3%

objekten. Enskilda ägare minskar norrut i landet. För bolagen gäller av det omvända.

3.5¶Biotopskydd.

Skogslevande växt- och djurarter är skyddsvärda återfinns ofta

som i små viktiga biotoper livsmiljöer. För att skydda dessa

men biotoper infördes år 1991 bestämmelser i 21 § naturvårdslagen om sk biotopskydd. Skogsvårdsstyrelsen beslutar om biotopskydd skogsmark för områden utgörs någon av 19 angivna

som av biotoptyper. De 19 biotoptyperna är: brandfält, lövbrännor, äldre naturskogsartade lövskogar, äldre naturädellövskog, örtrika allundar, ravinskogar, örtrika bäckdrog, urskogsartade barrskogar, ädellövsumpskogar, örtrika sumpskogar, äldre skogsbeten, åsgranskogar, kalkbarrskogar, rik- och kalkkärr, alkärr, gamla hassellundar, källor med omgivande våtmark, myrholmar samt rasoch bergsbranter.

Den 31 december 1997 var antalet biotopskydd 690 st omfattande

en areal på 1721 ha vilket ger en medelareal objekt 2,5 ha.

per

Medelersättningen per hektar 33500 kr. Av antalet biotopskydd

var

återfinns cirka 40% i urskogsartad barrskog. Skogsstyrelsen i

anger sitt meddelande 1-1997, Naturskydd och naturhänsyn i

skogen, att

totalt beräknas 15 000 områden i landet under 5 ha

ca vara

lämpliga för biotopskydd. Arealen bedöms uppgå till 25 000

- 000 ha.

Skyddsstrategier

Sammanfattning av kapitel Skydd av skogsmark kan ske olika sätt och med ökad grad av säkerhet och långsiktighet från frivilliga avstâenden via naturvårdsavtal och till biotopskydd och naturreservat. Certifiering av skogsbruk innebär att någon intygar att skogsbruket följer en överenskommen standard. Två typer av standarder är för närvarande väg att införas i skogsbruket, miljöledningssystem och nivåstandarder. Ett brett genomslag för en miljöcertifiering av det svenska skogsbruket kommer att medföra att betydande arealer skog skyddas. Omfattande inventeringar för att urskilja naturvårdsintressanta områden genomförs nu. Enligt Skogsstyrelsens bedömning kommer nyckelbiotopinventeringen att urskilja 60 000 80 000

nyckelbiotoper omfattande knappt 1% av den produktiva skogsmarksarealen. Sumpskogsinventeringen bedöms identifiera cirka 1 milj ha varav 5-10 % bedöms hamna i den högsta naturvärdesklassen. Flera markägareföreträdare och skogsvårdsorganisationen uttrycker en positiv syn på de gröna skogsbruksplanerna som ett funktionellt instrument för naturvård fastighetsnivå. En konsekvent skogsbruksplanläggning enligt denna modell kommer sannolikt att ha ett betydande värde för den biologiska mångfalden. Naturvårdsavtalen kan ett komplement till främst

ses som naturreservat, biotopskydd och generell naturhänsyn. Den förändring i jordabalken som nu införs innebär att om avtalen tecknas mellan markägare och stat eller en kommun så betraktas de som nyttjanderätter med möjlighet att bli gällande mot ny ägare. Naturvårdsavtalen bejakas av såväl markägare, skogsvårdsorganisationen som andra intressenter.

Sammanfattning forts. 0 l syfte att förbättra möjligheterna till optimal naturvårdsplanering

är det av stor vikt att informationsutbytet mellan olika parter på

det regionala planet underlättas.

4.1¶Skydd och ersättning.

Den skogspolitik som riksdagen lade fast 1993 jämställer miljömålet med produktionsmålet, dvs markägaren skall säkra att skogen uthålligt ger en god avkastning samtidigt den biologiska mångfalden

som behålls. Detta innebär att det ligger ett krav att markägaren vid sitt brukande även ska ta hänsyn till bevarande den biologiska

av mångfalden. Ansvaret är dock inte oändligt utan det finns

en brytpunkt då samhället skall ersätta markägaren for de kostnader

som bevarandet kan innebära. I lagens mening, inklusive grundlagen, ligger denna gräns då pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del fastigheten, dvs den del är föremål for

av som skogsbruksåtgärder. Var denna gräns ligger är inte entydigt. I praktiken är gränsen för ersättning otydlig eftersom den

än mer nya skogsvårdslagen är ramlag stor frihet under till

en som ger ansvar markägaren. Det är otvivelaktigt så att de skogspolitiska målen för miljön är större än de krav skogsvårdslagen uttryckligen ställer

men att markägarnas hänsyn utöver lagkraven i strikt mening är frivilliga åtagande. Med nuvarande lagkonstruktion blir därför behovet

av statliga insatser för ersättning till markägare i hög grad beroende

av graden av frivilliga åtaganden från markägarnas sida.

Miljövårdsberedningen definierade skydd som naturvård som främsta markanvändning, dvs fri utveckling eller åtgärder enbart syftar

som till bevarande av skogens biologiska mångfald. Detta kan ske olika sätt och med ökad grad säkerhet och långsiktighet vilket visas

av schematiskt i nedanstående figur.

Naturreservat

biotopskydd

Hög

ö

.20 Naturvardsavtal., b v 32 å a å 1 FfIVllllg hänsyn

Låg

Figur Schematisk bild över långsiktighet och säkerhet för olika former av skydd av skogsmark för naturvård.

Skydd med lagstöd, naturreservat och biotopskydd, ger det säkraste och långsiktigaste skyddet. Naturvårdsavtalen ger ett tidsbegränsat skydd medan rent frivilliga åtaganden utan avtal är beroende av markägarens vilja och möjligheter att avstå från ekonomisk kompensation för de kostnader som skyddet innebär. Det bör i detta sammanhang framhållas att andra åtgärder inom skogsbruket än direkt skydd är nödvändiga för att nå bevarandemålen, t.ex. skapa spridningskorridorer, lämna död och döende ved etc.

Vid reservatsbildning ersätts markägaren antingen för ett intrång, dvs skogsägaren kvarstår som markägare, eller för köp av fastigheten. Skall skogen lämnas till fri utveckling, dvs inget skogsbruk får bedrivas, är skillnaden mellan intrångsersättning och förvärvskostnad normalt 10-15% vilket motsvarar ägarens rätt till övrigt nyttjande t.ex. jakt, fiske etc. Vid förvärv överförs fastigheten till naturvårdsfonden och staten genom naturvårdsverket blir markägare. Biotopskydden ersätts som intrång och ersättningsbeloppets storlek beräknas virkesvärdet.

Vid såväl biotopskydd som ersättning för reservatsbildning betalar staten hela beloppet vid ett tillfälle. Ersättningar vid statens

markåtkomst är belagd med realisationsvinstskatt. Bland annat

av denna anledning är det inte ovanligt att markägare vid större förvärv eller intrångsersättningar önskar genomföra markbyte. Ett annat viktigt skäl är naturligtvis att skogsägaren önskar fortsätta bedriva skogsbruk. Sökandet efter ersättningsmark for markbyte innebär att säkerställandet av ett objekt kan ganska långdragen

vara en process.

Ersättningsnivåerna for naturvârdsavtal varierar stort, alltifrån

en symbolisk summa upp till en kostnad mellan 5000-10000 kronor

per ha. Aven i dessa fall ersätts markägaren vid det tillfälle då avtalet skrivs.

Beträffande det framtida anslaget för reservat och biotopskydd är det idag endast möjligt att ge en bild de tre kommande åren. I

av regeringens ekonomiska vårproposition prop. l997/98zl50 aviseras höjda budgetramar för skydd av skogsmark för de kommande tre åren. Detta ger möjlighet för Naturvårdsverket att förstärka skyddet med totalt 185 milj kr under kommande treårsperiod. Höjda for

ramar Näringsdepartementet gör att anslagen till biotopskydd och naturvârdsavtal samt rådgivning till skogsägare också kan höjas med totalt 99 milj kr för de kommande tre åren. l regeringens skogspolitiska proposition prop. 1997/98:158 framgår att de ytterligare medel som tillförs Näringsdepartementet kommer 65 milj kr att kunna användas för biotopskydd och naturvârdsavtal. Nedan

ges en översikt över anslagsnivåerna för innevarande år samt de tre kommande åren. De höjda budgetramarna aviserats i

som vårpropositionen för de kommande tre åren har i nedanstående tabell fördelats jämnt mellan åren 1999-2001. Det är inte möjligt att i skrivande stund bedöma nivån de medel kan tillföras från

som EU:s LIFE-fond mer än för innevarande samt nästkommande år.

Tabell 3: Översikt över medel för reservat och biotopskydd

milj kr.

År Reservat Biotopskydd Totala medel för

och områdesskydd

naturvårds-

avtal

4.2¶Certifiering.

Under de senaste åren har certifiering av skogsbruk varit under intensiv diskussion. Certifiering innebär att någon intygar att skogsbruket bedrivs i enlighet med viss standard. Idag är två

en principiellt olika typer standarder system väg att införas i

av skogsbruket nämligen: standarder för miljöledning, sk miljöledningssystem och nivåstandarder.

Miljöledningssystemen reglerar företagens sätt att arbeta med miljöfrågor ett strukturerat sätt men saknar egentliga kravnivåer förutom ren lagefterlevnad. Företagen sätter själva sina miljömål och försöker sedan med hjälp av miljöledningssystemet att nå dessa mål. Ett miljöledningssystem används inte som grund för produktmärkning.

ISO 14001 International Organisation for Standardization och

EMAS Eco Management and Audit Scheme är exempel på standardiserade miljöledningssystem som flera företag nu arbetar med att införa.

En nivåstandard ställer specifika, i förväg, överenskomna krav. De nationella lagarna utgör normalt grunden men ofta är standardens krav högre. Eftersom standarden innehåller specifika kravnivåer utgör den ofta en grund för produktmärkning och blir så sätt ett medel för

kommunikation med marknaden. Exempel nivåstandard är den FSC-standard Forest Stewardship Council företrädare för som ekonomiska- sociala- och miljöintressen tagit fram. Andra aktuella nivåstandarder är de är under utveckling hos flera som skogsägareföreningar, ofta kopplade till sk gröna skogsbruksplaner. Formellt sett har miljöledningssystem och nivåstandarder inte något med varandra att göra i praktiken kan de komplettera varandra. men Ett miljöledningssystem kan användas ett stöd för företagen att som uppfylla miljökraven i nivåstandarden. Flera företag arbetar idag med att införa både ett miljöledningssystem och nivåstandard. Själva en certifieringarna utförs ackrediterade certifierare vilka av agerar som en oberoende tredje part. Den frivilliga certifieringen att kunna avses användas för marknads- och omvärldskommunikation antingen via

produktmärkning eller annat sätt.

En certifiering är helt och hållet ett frivilligt åtagande markägaren. av Inom både den svenska F SC-standarden och de nivåstandarder är som under utveckling i skogsägareföreningarna återfinns, förutom övriga skogsbruksriktlinjer, vissa delar bevarande och återskapande om av skogsmark för naturvärden. FSC-standarden att: anger

0 Olikåldriga naturskogar, nyckelbiotoper och impediment undantas andra åtgärder än skötsel är påkallad för att bevara och främja som biotopens naturliga biologiska mångfald. Förutom detta ska minst 5% den produktiva skogsmarksarealen av avsättas för bevarande och återskapande naturvärden. I dessa av 5% får de olikåldriga naturskogarna och nyckelbiotoperna räknas

in.

Samtliga stora skogsbolag har redan ett miljöledningssystem eller är väg att införa det. Huvuddelen bolagen har valt ISO 14001. av Bolagen har också anpassat sitt skogsbruk enligt den svenska FSCstandarden. Majoriteten av bolagen har också beslutat sig för att även FSC-certifiera sitt skogsbruk. Ett antal enskilda markägare samt medelstora markägare har också beslutat att FSC-certifiera sitt markinnehav under paraplyorganisation, sk gruppcertifiering. en

Samtliga skogsägareföreningar har beslutat att införa miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller EMAS. Inom ramen för

miljöledningssystemet kommer föreningarna att upprätta nivåstandarder medlemmarna erbjuds teckna ett avtal om att som följa. Några skogsägareföreningar har valt att kalla de avtal som de tecknar med markägarna för certifiering. Andra en skogsägareföreningar kallar det i nuläget för miljöavtal eller motsvarande. Eventuellt kommer de sistnämnda i framtiden kalla dessa miljöavtal for en

skogsägareföreningarna att

certifiering markägarna. Det skulle föra för långt att gå alla de av nivåstandarder är upprättade eller under utveckling. Ett som nu exempel på nivåstandard är Södra skogsägarnas. Beträffande

bevarande och återskapande gäller i Södras standard att:

1 nyckelbiotoper och biotoper uppfyller kriterierna för 0 som biotopskydd får skötsel utföras i enlighet med skriftliga

anvisningar efter samråd med Skogsvårdsstyrelsen. Minst 5% den produktiva skogsmarksarealen lämnas orörd 0 av eller undantas andra åtgärder än de behövs för att främja den som biologiska mångfalden.

Nivåerna for bevarande och återskapande kan skilja mellan olika

skogsägareföreningars nivåstandarder.

Certifieringen innebär ett frivilligt åtagande markägaren. lnom av för certifieringen avsätter markägaren frivilligt områden for ramen bevarande och restaurering. Omfattningen dessa områden är svår av uppskatta främst beroende att certifieringen fortfarande är i att inledningsfasen. Ijuni 1998 arealen FSC-certifierat markinnehav var cirka 3,7 milj ha produktiv skogsmark cirka 96 000 ha mindre varav

markägare gruppcertifierats. Skogsägareföreningarnas

certifieringsprocesser, sig har valt att kalla det för vare man certifiering markägaren eller tecknande miljöavtal, är i av av skrivande stund i huvudsak i uppstartsfasen. Inom en

skogsägareförening har emellertid tecknats miljöavtal omfattande 100

000 ha. En uppskattning vad certifieringarna idag ger i form grov av frivilligt områdesskydd är att cirka 185 000 ha avsätts inom ramen av för FSC-certifieringen 5% 3,7 milj ha. Som tidigare nämnts är av

skogsägareforeningarnas certifieringsarbeten i

uppstarten men överslagsmässigt kan sägas att cirka 5000 ha borde kunna betraktas

som frivilligt områdesskydd inom för miljöavtal eller ramen

certifiering. Under hösten l998 kommer certifieringsarbetena på

respektive skogsägareförening att öka väsentligt.

En bedömning den framtida potentialen för

av certifieringen är svår att

göra. Det beror hur många markägare intresserade som är av en certifiering vilket i sin tur är beroende hur standarderna uppfattas av markägarna. En viktig aspekt är även hur annan marknaden och andra intressenter uppfattar det certifierade skogsbruket. Genom att ny kunskap och information fortlöpande kommer fram samt att förutsättningar fortlöpande ändras, kommer standarderna revideras att för att möta dessa förutsättningar. Hur ofta standarderna nya kommer att revideras går inte att avgöra i nuläget femte men vart år torde vara rimligt. Genom att standarderna revideras i framtiden det också gör att

bedömningen av omfattningen försvåras ytterligare.

För att ändå göra uppskattning möjlig en grov över en utveckling för certifieringen kan sägas att det inte är orealistiskt att anta att inom två år borde cirka 8 milj ha produktiv skogsmark kunna vara FSCcertifierad. Denna skattning grundar sig uttalanden från flera bolag samt en bedömning av att arealen mark i gruppcertiñering borde kunna dubbleras inom två år. Detta skulle i sådana fall generera cirka 400 000 ha frivilligt avstående inom för

ramen FSC-certifieringen. Beträffande skogsägareföreningarnas certifieringsarbeten har två

föreningar formulerat mål för den framtida

omfattningen. Södra anger

att målet är att halva medlemsarealen dvs 870 000 ha ska vara certifierad på fem år. Mellanskog målet anger att är att miljöavtal motsvarande 40% av medlemsarealen dvs 600 000 ha ska ca vara tecknade år 2002. Det är sannolikt att motsvarande mål även kommer att utvecklas for de andra skogsägareföreningarna med början under hösten 1998.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att ett brett genomslag för en miljöcertifiering av det svenska skogsbruket kommer medföra att att betydande arealer skog skyddas från skogsbruk.

Förhoppningsvis

fångar också den frivilliga avsättningen den bevarandesynpunkt ur mest värdefulla skogen.

4.3¶Planering

4.3.1¶Omfattande inventeringar

ändamålsenligt kunna fördela för naturvård är För att ett resurser det angeläget ha överblick över markinnehavet med en analys av att en vilka områden är skyddsvärda. Som ett led i denna som informationsuppbyggnad genomförs nu nyckelbiotopsinventeringen

och Sumpskogsinventeringen. Nyckelbiotopinventeringen NBI är en

nationell naturvärdesinventering skogsområden med höga av naturvärden. Nyckelbiotop är ett begrepp skogsområden där som avser finner eller kan förväntas finna rödlistade arter. Skogsstyrelsen man fick 1993 regeringens uppdrag att inventera nyckelbiotoper marker omfattande 12 miljoner hektar.

privatskogsbrukets ca

inventerar nyckelbiotoper på sitt innehav För egen

Storskogsbruket

kostnad. Inventeringen privatskogsbrukets mark ska vara av vid utgången 1998. För bolagsskogsbruket är en bortre

genomförd av

inventeringen ska klar satt till år 2003 men flera gräns för när vara bolag kommer klara långt innan dess. Enligt Skogsstyrelsens att vara bedömning kommer 60 000 80 000 st nyckelbiotoper vara funna när avslutade. Bedömningen visar att detta skulle inventeringarna är

kunna utgöra knappt 1% den produktiva skogsmarksarealen.

av

Sumpskogsinventeringen täcker hela riket och påbörjades 1990/91 av

SVO i samarbete med Naturvårdsverket. Målet med inventeringen är underlag för skonsamt skogsbruk För landets att utgöra ett sumpskogar. Syftet är att skaffa ett beslutsunderlag för markägare,

myndigheter inför planerade åtgärder i sumpskog. Såväl m naturvärden skogliga produktionsvärden registreras i en databas som och sumpskogarna indelas i fyra olika naturvärdesklasser. Klass 1 är

de marker med högsta naturvärdena och här återfinns också många

nyckelbiotoper.

Under hösten 1998 kommer resultatet sumpskogsinventeringen av att sammanställas för att rapporteras i januari 1999. Skogsstyrelsens bedömning i nuläget är att inventeringen omfattar cirka l milj hektar varav 5-10 % bedöms hamna i klass Arealgränserna för inventeringen är för södra Sverige 2 ha, mellersta Sverige 3-4 ha och norra Sverige 4-5 ha. Detta anledningen till uppges vara att

sumpskogsinventeringens totala arealskattning inte korrelerar med

Riksskogstaxeringens skattning vilken omfattar 3,4 milj ha. ca

Skogsbruksplanläggning

Efter beslut av riksdagen år 1983 infördes i skogsvårdslagen krav ett

att det varje brukningsenhet skall finnas skogsbruksplan med

en riktlinjer för skogens skötsel på enheten. Syftet med bestämmelsen var att stimulera till ett aktivt skogsbruk. 1990 års skogspolitiska mer kommitté föreslog att kravet skogsbruksplan skulle kvarstå i men form redovisning skogstillståndet. Regeringen av en av valde emellertid att föreslå att kravet skogsbruksplan skulle slopas helt vilket även blev riksdagens beslut. Regeringens motiv behovet var att av en skogsbruksplan är allmänt erkänt sedan länge och att denna uppfattning är så befäst att några tvingande krav inte bör ställas. Skogsstyrelsen dock att dagens situation inte menar är tillfredsställande. Produktionen skogsbruksplaner har minskat av kraftigt och ungefär hälften alla privata skogsägare har ingen av aktuell skogsbruksplan. Detta är situation har en som även uppmärksammats av flera andra organisationer och i de skogliga diskussionerna går det att urskilja ett ökat intresse för skogsbruksplaner.

Både bolagsskogsbruket och privatskogsbruket arbetar med

nu

omfattande skogliga planeringsarbeten. Bolagen sk

upprättar ekologiska landskapsplaner där stora, sammanhängande områden om cirka 5 000 25 000 hektar betraktas ekologiska enheter inom - som vilka många olika miljöer återfinns. Flera skogsägareföreningar

arbetar idag med att erbjuda sina medlemmar sk gröna skogsbruksplaner. För Södra Skogsägarna t ex är det övergripande målet att det senast år 2002 skall finnas gröna skogsbruksplaner över halva medlemsarealen 870.000 ha.

Den gröna skogsbruksplanen är markägarens beslutsunderlag i den framtida skogsskötseln. Planen utformas så att för varje avdelning föreslås ett långsiktigt skötselmål en omloppstid visar

som inriktningen för avdelningen produktion eller miljö. Målen delas i

fyra klasser:

Produktion med Generell hänsyn PG, Kombinerade mål K, Naturvård Skötselkrävande NS Naturvård Orört NO.

Målklasserna är råd till markägaren om hur skogsbestånden bör/kan utvecklas långsiktigt. Majoriteten av avdelningarna kommer att klassas PG. 1 de fall klassningen blir K, NS eller NO kommer

som naturvärdena oftast att motivet. Det finns även andra skäl till en

vara

klassning än PG. Det kan hänsyn till kulturmiljöer, annan vara fornminnen, rekreationsområden, landskapsvård, estetiska värden eller andra nyttigheter.

Även Skogsvårdsorganisationen lanserar gröna skogsbruksplaner. De överensstämmer i stort med inriktningen skogsägareföreningarnas gröna planer. Dock använder SVO inte benämningen K utan använder istället PF Produktionsmål -Förstärkt naturhänsyn. 1 Skogsstyrelsens riktlinjer för de gröna planerna anges att erfarenheter av målklassade skogsbruksplaner och landskapsekologiska studier och principer ger idag ett brett praktiskt och teoretiskt stöd för 80-10-10 de olika

av målklasserna dvs skogsmarksarealen fördelas på 80% PG, 10% PF och 10% NO+NS. Rådgivningsnivån för den enskilda fastigheten kan få variera mellan 70-15-15 respektive 90-5-5. Den samlade rådgivningen inom ett landskapsavsnitt bör emellertid nå ca 80-10-10. Skogsstyrelsen vidare att höga naturvärden och nyckelbiotoper

anger alltid bör klassas NO eller NS. Även i regeringens

som miljöpropositionen prop. 1997/98:145 bejakas denna inriktning

de gröna planerna. Inriktningen på fördelningen mellan olika målsättningsklasser har emellertid ifrågasatts flera parter. Både av av de som menar att klasserna med naturvård mål borde utgöra som en högre andel och de som menar att de borde utgöra lägre andel. en

Flertalet markägareföreträdare och skogsvårdsorganisationen uttrycker

en positiv syn de gröna skogsbruksplanerna ett funktionellt som instrument för naturvård fastighetsnivå. Planerna utgöra ett anses bra underlag för markägarens avvägningar mellan produktion och miljö. En konsekvent skogsbruksplanläggning enligt denna modell kommer sannolikt att ha ett betydande värde för den biologiska mångfalden genom att hänsynen kan koncentreras till de delar av fastigheten där naturvårdsnyttan blir störst. l regeringens skogspolitiska proposition prop. 1997/982158 betonas värdet av skogsbruksplaner. Den situation som beskrevs i inledningen detta av avsnitt, med avtagande skogsbruksplanläggning, motiverar enligt regeringen att krav någon form redovisning skogstillståndet av av införs. Därför föreslås att från och med 1 januari 1999 införs krav ett att för varje brukningsenhet skall det finnas aktuell redovisning en som anger hur skogen ser ut och vilka natur- och kulturmiljövärden som har registrerats för brukningsenheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad redovisningen skall innehålla, vad om som avses med en aktuell redovisning och undantag från kravet om redovisning. Riksdagen väntas fatta beslut efter valet.

4.4¶Naturvårdsavtal.

Naturvårdsavtal är ett förhållandevis nytt instrument omnämns i som förarbetena till 1993 års skogspolitiska beslut. Avtalen kan ses som ett komplement till främst naturreservat, biotopskydd och generell

naturhänsyn. Naturvårdsavtalen grundar sig inte några speciella författningsbestämmelser utan är avtal ingås mellan två, i princip, som likställda parter. Av biologiska skäl tecknas avtalen normalt på 50 år

men möjlighet finns även för kortare avtalstider.

Hittills har, i första hand, staten via Skogsvårdsstyrelserna tecknat avtalen med markägaren och avtalen är inte gällande gentemot ny markägare. Det finns även fall där avtal tecknats mellan markägare och annan part, t ex ideell förening. I de flesta naturvårdsavtal skrivs dock att fastighetsägaren i vart fall förbinder sig att underrätta den nye ägaren om avtalets existens. I regeringens proposition 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken föreslås emellertid en ändring i jordabalken kap 3§ innebär att om stat eller kommun tecknar

som naturvårdsavtal med markägaren avtalet vara en nyttjanderätt.

anses Detta möjlighet till att göra naturvårdsavtalet gällande mot ny

ger en markägare. Denna möjlighet gäller endast för de nya avtal som tecknas efter den lagens ikraftträdande från och med l januari

nya 1999.

Fram till slutet av 1997 hade 299 naturvårdsavtal tecknats omfattande en areal l 861 hektar. Detta ger en medelareal 6,2 hektar för varje naturvårdsavtal. Skogsägaren bör vara beredd att acceptera en ersättning från staten som väsentligt understiger värdet av den inskränkning i nyttjandet fastigheten som avtalet innebär.

av Ersättningen bör betraktas som en stimulans och erkänsla till skogsägaren för den naturvårdsinsats han/hon gör. För de hittills tecknade naturvårdsavtalen har i genomsnitt en ersättning motsvarande cirka 6300 kr per hektar betalats ut.

Enligt Skogsstyrelsens statistik till och med 1997 varierar antalet tecknade naturvårdsavtal över landet, från noll i ett län till 52 i de

upp två län där flest avtal tecknats. En av de anledningar till att intresset för att upprätta naturvårdsavtal har varit låg i vissa län uppges vara att avtalen i nuvarande lagstiftning inte är gällande mot ny ägare. Med den föreslagna förändringen att naturvårdsavtalen får nyttjanderättsstatus torde intresset for avtalen öka från stat och kommun. Det är emellertid svårt att göra någon bedömning av i vilken omfattning antalet avtal kan komma att öka. Inga sådana prognoser har hittills gjorts av Skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal är ett instrument

bejakas av såväl markägare, Skogsvårdsorganisationen som andra som intressenter varför de utgör ett bra komplement till det övriga säkerställandearbetet. Instrumentets möjligheter bör i större utsträckning medvetandegöras även för kommunerna.

4.5¶Stärkt samarbete och

informationsutbyte.

En förutsättning för att optimalt kunna använda naturvårdsanslagen

är att kunskapen om de naturvårdsintressanta områdena är god. Källor

till denna kunskap är markägarna, Skogsvårdsstyrelserna,

länsstyrelserna, kommunerna, den ideella naturvärden fl. Forrnerna

m för utbyte information mellan dessa parter varierar landet. På

av över vissa håll har man ett fortlöpande utbyte information innefattande

av

a årliga samrådsmöten. På andra håll fungerar inte informationsutbytet lika tillfredsställande. I syfte att förbättra möjligheterna till optimal naturvårdsplaneringen det vikt

en är av stor att informationsutbytet mellan olika parter det regionala planet underlättas.

Hur virkesförsörjningen av påverkas

ett utökat skogsskydd

Sammanfattning kapitel 5. av Effekterna virkesförsörjningen till följd ett ökat skogsskydd, 0 av sågverken i Norrlands inland, är svårbedömd. Utifrån främst for antagande utökat skydd lokaliserat så att effekten blir ett om ett möjliga går det inte att utesluta konsekvenser för största virkesforsörjningen lokalt under begränsad tid. Samtidigt är det en viktigt det finns ett antal faktorer som bestämmer att notera att förutsättningarna för inlandssågverkens lönsamhet varför det är

svårt att urskilja enskild faktors påverkan. en

har jag fått i uppgift att belysa

Inom ramen for utredningsuppdraget

ökat skydd skogsmark för den regionala effekterna av ett av for sågverksindustrin i Norrlands inland. virkesförsörjningen, främst är angelägen är den också mångfacetterad

Likväl som frågeställningen

komplex. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan och inlandssågverken. Skogsbruket är beroende av inlandsskogsbruket och det finns betalningsstark köpare sågtimmer och sågverken av att en av skogsbruk kan för del av att det finns ett som svara en råvaruförsörjningen. Det finns emellertid mängd faktorer som en för sågarna i Norrlands inland. Bland

påverkar näringsverksamheten

faktorer kan nämnas det allmänna konjunkturläget, tillgång dessa kvaliteter, infrastruktur, transportkostnader och sortiment och konkurrens virke, närhet till marknad mm. En

transportstöd, om

sak i sammanhanget är också kopplingen till de mycket viktig kustbaserade och pappersindustrierna. Sågverken, liksom massaberoende kunna avsätta sin massaved skogsbruket i inlandet, är av att

och pappersindustrin vid kusten den

och flis. I dagsläget är massadessa sortiment. För kustindustrin påverkas viktigaste mottagaren av

intresset av att köpa massaved och flis naturligtvis starkt prisnivån av inlandsvirket. Det är också angeläget att notera att Fastighetsverkets avverkade timmervolymer i utsträckning stor levereras till inlandssågarna och utgör därmed viktig leveranskälla en i området. Det finns således flera faktorer påverkar situationen for som de inlandsbaserade sågverken varför det är svårt urskilja att en enskild företeelses påverkan näringsverksamheten. Inom ramen för det nystartade forskningsprogrammet FJÃLLMlSTRA, finansierat den av

miljöstrategiska forskningsstiftelsen, är det planerat

att konsekvensberäkningar av denna karaktär kommer att genomföras.

Resultatet av dessa beräkningar blir dock tillgängliga först

tidigast om

två år.

I region 1 omfattande Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands

län samt landskapet Jämtland fanns enligt sågverksinventeringen

Såg 95 Inst för virkeslära, SLU 9l st sågverk med produktion en över 1000 m3. Sågarnas fördelning mellan olika ägarekategorier samt produktion framgår tabell av

Tabell 4: Antal sågverk i respektive ägarkategori produktion samt för region

Köpsågverk Skogsbolags- Skogsägare- Summa sågverk föreningssâg-

verk Antal 51 72 14 5 70 91 Prod. 5000 m3 1000 m3

Andel av prod %

Av tidsskäl har det varit möjligt att göra allt för långtgående

beräkningar men för att ändå belysa påverkan virkesförsörjningen

till följd av ett ökat skogsskydd har jag nedan genomfört

en

konsekvensberäkning utgår från följande frågeställning. Vilken

som är den sämsta situation kan uppstå för

som virkesförsörjningen till

sågverken i Norrlands inland till följd att ytterligare skogsmark

av

för naturvärden Denna sk worst case- sämsta fall avsätts beräkning bygger följande underlag

Virkesförbrukning: Virkesmätningsrådets rapport Sammanställning

total virkesfärbrukning och produktion skogsprodukter inom över av region 1 samt for hela landet, maj 1997; Skogsmarksarealer och virkesförråd: Officiell statistik från

Skogsstyrelsenjuni 1998;

Arealer utgör skyddsvärda områden: Miljövårdsberedningens som betänkande, Skydd skogsmark, behov och kostnader SOU 1997:97. av

1992-1996 Virkesmätningsrådet att den totala Under perioden anger virkesförbrukningen år for sågverken i region 1 i medeltal har per milj m3fub. 99% detta virke har sitt geografiska ursprung i varit 7,8 av den aktuella regionen.

Miljövårdsbereditiitgen använder bedömningsunderlag för sitt

som betänkande forskarrapport Angelstam Andersson, 1997 för att en söka urskilja skyddsbehovet för Sveriges skogar. I forskarrapporten framgår arealer kort sikt bedöms innehålla biologiska värden som avgörande betydelse för miljömålets uppfyllnad fördelat olika av skogliga vegetationszoner. Fem huvudzoner normalt: fjällnära, anges nordligt boreal, sydligt boreal, boreonemoral och nemoral. Med nordligt boreal i detta sammanhang Västerbottens och zon avses Norrbottens län. För den nordligt boreala bedömer forskarna zonen 215 000 ha har, eller inom nära framtid kan utveckla, höga att en biologiska värden vilket målsättningen för dessa arealer bör gör att naturvård. Inom systemet för målsättningsklasser skulle dessa vara områden i klass NO och NS se avsnitt 4.3.2 sorteras Skogsbruksplanering. l räkneexemplet utgås från att dessa 215 000 ha blir tillgängliga för avverkning. Denna areal är dock fördelad endast

de två nordligaste länen.

I syfte fåjämförliga geografiska områden mellan forskarrapportens att arealuppgift och Virkesmätningsrådet uppgivna virkesförbrukningen för region 1 görs följande antagande. Den, i detta sammanhang, naturvårdsintressanta arealen tillkommer för Västernorrlands län som och landskapet Jämtland bedöms 120 000 ha 3,3% av den vara

produktiva skogsmarksarealen enligt Miljövårdsberedningens bedömningsunderlag. För beräkningen ger detta total areal för en region 1 om 335 000 ha som inte blir tillgänglig för avverkning.

Den produktiva skogsmarksarealen för region 1 uppskattas till 10,3 milj ha. För regionen är det totala virkesförrådet färska träd 985 milj m3sk. tillväxt m3sk. Årlig avsatt i virkesförrådet skattas till 30,0 milj Bruttoavverkningen i regionen för tiden 1992-1996 i genomsnitt var 22,0 milj m3sk vilket årligen ger att avverkas cirka 73% av tillväxten. Detta årlig ökning det totala virkesförrådet med 8 milj m3sk ger en av färska träd.

Den, i detta sammanhang, intressanta naturvårdsarealen torde i huvudsak återfinnas i äldre skog. Den idag tillgängliga arealen av skogar som är över 100 år i region l är 3,1 milj ha. Den årliga inväxningen i åldern 101 år och uppåt skattas till 57 000 ha för regionen. Om i detta exempel utgår från att hela naturvårdsarealen 335 000 ha fördelas skogar är från 101 år och uppåt och all som denna mark avsätts på relativt kort tid 1-2 år skulle det motsvara 10,8% av den totala arealen skogsmark i de aktuella åldersklasserna. Det tillgängliga virkesförrådet minskar också med motsvarande procentssats. Kvarvarande areal för avverkning efter avsättning för naturvärden 335 000 ha är således 2,8 milj ha i klasserna 101 år och uppåt. På dessa 2,8 milj ha bedöms virkesförrådet 110-190 vara m3sk/ha vilket totalt m3sk ger 308-532 milj med total årlig tillväxt en på 8,7 milj m3sk 7,0 milj m3fub.

Som tidigare nämnts är sågverkens virkesförbrukning i region 1 7,8 milj m3fub. Detta vid handen ger att om all virkesfångst för sågverken allokeras till klasserna 101 år och äldre all skogsmark samt om som ska skyddas fördelas klasser skulle den årliga avverkningen samma för sågverkens behov ett enskilt år överstiga, den för avverkning tillgängliga, tillväxten med cirka 10%. Till detta kommer den virkesfångst som behövs för andra industrigrenar såsom och pappersmassaindustrin. Tilläggas skall dock att inväxningen i aktuell ålder är 57 000 ha varje år. Denna areal i sin tur tillväxt cirka genererar en om 177 000 m3sk i den aktuella åldersklassen. På cirka år har arealen sex

som avsatts för naturvårdsändamål i exemplet till fullo ersatts av ny mark i de aktuella åldersklasserna.

Detta räkneexempel visar en situation som är extrem ur flera fall. Exemplet utgår från att marken i klass NO och NS avsätts mycket kort tid l-2 år. I själva verket sker avsättningarna utsträckt över en väsentligt längre tidsperiod. I exemplet tas hela region 1 med och alltså inte endast inlandet. För mer specifika inlandsstudier skulle området och datainsamlingen behöva avgränsas till det aktuella området. Den areal som är intressant för naturvårdsändamål kan naturligtvis diskuteras i exemplet har jag valt att använda

men miljövårdsberedningens uppgifter mark bör avsättas med

om som naturvärden målsättning klass NO och NS. Dessa arealer torde

som kunna såväl högre lägre. Märk väl att dessa arealer inte

vara som nödvändigtvis behöver skyddas med reservat eller biotopskydd utan även andra former av naturvårdande insatser avses. Räkneexemplet visar emellertid att om andelen mark som idag är tillgänglig för skogsbruk avsätts för naturvärden det för virkesförsörjningen mest ogynnsamma sättet kan virkesbehovet enskilda år överstiga tillväxten. Denna situation kompenseras genom inväxningen i de aktuella åldersklasserna

Det går sålunda inte att helt utesluta att en ökad avsättning till naturvärden skulle kunna få konsekvenser under en begränsad tid för virkesförsörjningen lokalt. Samtidigt skall man komma ihåg att det finns ett stort antal andra förhållanden som bestämmer förutsättningarna för inlandssågverkens lönsamhet. Dessutom är det viktigt att inse att beroende vilka arealer som avsätts geografiskt blir konsekvenserna mer eller mindre stora för virkesförsörjningen. Om avsättningarna koncentreras till områden som redan nu, av ett eller annat skäl t ex transportavstånd, infrastruktur etc, inte ärintressant för avverkning minskas helt naturligt den negativa påverkan

virkesförsörjningen. För att göra en fullständig analys krävs således att det aktuella områdena för naturvårdsändamål identifieras geografiskt och jämförs med respektive industris virkesfångstområden.

Förslag.

Sammanfattning av kapitel

Bevarande av naturskogar, nyckelbiotoper och andra

skogstyper

med högt innehåll av hotade arter utgör väsentlig målsättning en för utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Det finns därför ett för alla involverade såväl

ansvar parter, skogsnäringen

som de allmänna intressena, stat och kommun, verka för att att inga sådana skogar avverkas på grund det saknas medel. av att Överläggningarna har genomgående förts i konstruktiv och en positiv anda. Ingen part har ifrågasatt behov ökat skydd ett av genom reservat och biotopskydd. Man har sagt sig villiga till vara att bidraga med lösningar i situation staten just inte har en om nu möjlighet att finansiera det säkerställandebehov

som föreligger.

Samtidigt har betonat statens finansiella förr man ansvar eller senare. När det gäller möjligheterna att skjuta betalning upp av reservat finns det tre modeller. Den första modellen skulle innebära att staten och markägaren gör en gemensam avsiktsförklaring som innebär att markägaren är beredd att inte avverka sådana skogar

som planeras att bli reservat även staten just inte kan betala om nu ersättning. Staten å sin sida förbinder sig verka för skogen att att får ett skydd så fort möjligt. De två andra modellerna som innebär ett mer definitivt ställningstagande skydd från sida. om statens Det ena fallet, vilket torde kräva riksdagens tillstånd, är en ren skuldebrevsmodell med ersättning plus ränta. Det andra fallet,

innebär att staten betalar ersättning motsvarande en en räntekostnad för given tidsperiod varefter en parterna tar upp en förnyad dialog angående skyddet. Av dessa modeller förordar tre jag att staten i första hand får till stånd

avsiktsförklaringar med

markägare. För biotopskydden föreslås ingen särskild modell

eftersom beloppen är relativt sett små.

Sammanfattning forts. För att finansiellt förstärka skogsskyddet föreslås att staten 0 stimulerar tillkomsten regionala skogsskyddsstiftelser som

av verkar att skriva naturvårdsavtal med markägare. Vidare

genom föreslås lagändring så att även dessa avtal kan följa fastigheten.

en Olika möjligheter för staten att låna upp pengar för säkerställandet 0 redovisas. Det kan dock konstateras att detta totalt sett skulle innebära betydande fördyring säkerställandearbetet.

en av Sverige har mycket framgångsrikt lyckats få EU medel ur den sk. 0 LIFE-fonden förstärkning de nationella medlen för

som av säkerställande och skydd. LlFE-foitden ses nu över inför den tredje perioden och det är största vikt att Sverige i detta

av sammanhang för fram betydelsen fonden för vårt arbete med l

av Natura 2000 samt utvecklar motiven for vårt sätt att använda medlen. Några andra EU medel kan användas för vårt skydd

som

skog har inte hittats. av Reglerna för realisationsvinstbeskattning i samband med C 0 försäljning mark for naturvårdsändamål bör ses över då dessa

av fördyrar, försvårar och försenar markåtkomsten. Vidare pekas på å andra möjligheter inom skatteområdet for att skyddet i

gynna av skog, bl.a. skatteavdrag för nyckelbiotoper tills staten har möjlighet att ge ersättning. I syfte att underlätta reservatsbildning bolagsmark föreslås att 0 de allmänna råden till jordförvärvslagen över så att

ses möjligheterna for denna markägarkategori att förvärva

kompensationsmark ökar.

6.1¶Inledning

Mitt uppdrag har i allt väsentligt varit att föreslå hur skall klara staten en situation då behovet skyddad skog överstiger tillgången av ekonomiska medel för att kunna ersättning. l detta kapitel redovisas ge de överväganden och förslag jag efter överläggningar med som skogsnäringen och andra aktörer genomförbara. anser vara

Ett tillräckligt skydd skog för att kunna bevara den biologiska av mångfalden, särskilt de återstående naturskogarna, är en utomordentligt angelägen och viktig uppgift. Detta är också mycket en bred och väl förankrad uppfattning hos allmänheten. De återstående

naturskogarna utgör ekosystem kommer att ta många hundra år som att återskapa. Om det överhuvudtaget är möjligt, vilket många

naturvårdsbiologiska forskare hävdar att det inte är.

Bevarande av den biologiska mångfalden utgör grundläggande en dimension i miljömålet i definitionen ekologisk hållbarhet. Ett av bevarande av naturskogar och andra skogstyper med innehåll ett stort av hotade arter kan därför med all rätt sägas utgöra mycket en väsentlig målsättning för utvecklingen ekologiskt hållbart mot ett Sverige.

I skogsdebatten, såväl den allmänna den politiska, framförs ofta som att naturskogar och andra från bevarandesynpunkt värdefulla skogstyper avverkas i eller mindre omfattning. har mer stor Jag försökt att fram ett kvantitativt underlag beskriver mer som dagssituationen vilket dock inte är helt enkelt. Den systematiska mest undersökningen har gjorts Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen av inom för dessas regeringsuppdrag följa effekterna ramen att upp den biologiska mångfalden den skogspolitiken, det sk. SMILE av nya

projektet. Undersökningen baseras enkätförfrågningar kända

om avverkningar under perioden 1994-1996 med dokumenterad

förekomst av rödlistade arter. 482 sådana avverkningar rapporterades

av vilka 166 var av SVS registrerade nyckelbiotoper. Av de inkomna

enkätsvaren framgår att 45% avverkningarna har haft kraftig och av bestående effekt på de rödlistade arterna. De redovisade resultaten i

denna undersökning visar helt klart situation helt en som är

oacceptabel bevarandesynpunkt, inte minst mot bakgrund av det rör ur sig enbart inrapporterade uppgifter. Utredningen drar själva om slutsatsen det faktiska antalet avverkade lokaler är avsevärt högre att än 482.

Den centrala frågan i detta sammanhang är vad brist på medel för ersättning betyder för att naturvårdssyrtpunkt värdefulla ur skogsområden avverkas. SMlLE-rapporten inget entydigt svar ger uppenbart rör det sig ett antal olika orsaker som delvis men om överlappar varandra. Ett allmänt intryck, inte bara från SMILEmer brist kunskap hos alla parter, såväl myndigheter rapporten, är att markägare utgör viktig orsak. Andra orsaker nämns i som en som rapporten kan ointresse hos markägaren när det gäller vara naturvårdshänsyn eller ett hårt tryck avverkning.

Brist medel för ersättning för såväl naturreservat som biotopskydd finns naturligtvis också med viktig orsak men framstår inte som en den viktigaste. Detta är intressant i sig eftersom kraven som moratorium, dvs ett tidsbegränsat avverkningsstopp naturskogar av och nyckelbiotoper, ofta framförs i debatten. En rimlig bedömning är ett sådant endast är verkningsfullt då objekten är kända och staten att inte kan betala ersättning för skyddet. Ett moratoriurn kan rimligen

inte hejda bristen kunskap.

Min bedömning under de allra senaste åren har medvetenheten är att ökat väsentligt problematiken hos alla markägarkategorier vilket om bl.a. bekräftas bolagsskogsbrukets policy att överhuvudtaget inte av avverka naturskogar och nyckelbiotoper. Samtidigt innebär den Ökade kunskapen trycket ersättningskrav kommer att öka, dvs att markägare kommer i allt högre grad meddela myndigheterna om förekomsten värdefulla skogsobjekt sina marker. Om staten inte av då inte kan mot detta finns överhängande risk att svara upp en objekten avverkas hos markägare olika skäl inte klarar av att som av vänta ersättning.

Detta är naturligtvis utveckling konsekvenser inte är förenlig en vars med varken de miljöpolitiska målen eller målen för hållbar samhällsutveckling. Mot denna bakgrund föreslår jag därför att

följande påstående skall vägledande för alla aktörer, vara såväl skogsnäring som de allmänna intressena, stat och kommun.

"Ingen naturskog eller nyckelbiotop skall avverkas på grund av att det saknas mede "

Avsikten med ett sådant påstående det måste är att vara ett ansvar för alla parter att samlas kring och att tillsammans försöka finna lösningar så att så inte sker.

6.2 karaktär.

Överläggningarnas

Jag har under våren träffat företrädare för olika markägarkategorier för

överläggningar. Utgångspunkterna for överläggningar har från min

sida varit:

0 Det finns bred enighet skyddet skog behöver en om att av öka areellt. Hur mycket kan diskuteras det är inte primär fråga men en

för överläggningarna.

0 En del av detta skydd måste ske med stöd naturvårdslagen, dvs av reservat och biotopskydd, vilket därmed innebär krav ersättning till markägaren. - 0 Brytpunkten för då ersättning skall utgå är då allmänintresset for skydd är större än vad kan skäligt som anses vara att inrymmas inom för äganderätten. ramen 0 Markägaren, oavsett kategori, har rätt till ersättning då denna punkt Var denna punkt ligger någonstans för olika passeras. markägarkategorier är inte någon primär fråga för denna utredning. heller ersättningens storlek.

Utifrån dessa utgångspunkter har jag diskuterat med olika markägarkategorier hur klara situation då behovet en av ett ersättningsberättigat skydd överskrider tillgången på medel för ersättning. Mina utgångspunkter har varit att det i grunden inte sig rör om ett likviditetsproblem från statens sida utan att det är mera en budgetfråga. Det innebär att obalansen mellan behov och medel finns i ett kortare tidsperspektiv, till 10 år, upp men sett över en tillräckligt

lång tidsperiod kommer medel att finnas. Därutöver har också diskussioner förts kring hur åstadkomma finansiell förstärkning

en utöver de statliga medel finns samt andra frågor som rör hur

som nu såväl säkerställandeprocessen kan underlättas hur skyddet av den

som biologiska mångfalden i skogen kan stärkas.

Överläggningarna har genomgående förts i en konstruktiv och positiv anda. Ingen part har ifrågasatt ett behov att ökat skydd av skog genom reservat och biotopskydd. Däremot finns det olika uppfattningar om hur stort detta behov är och möjligheterna till omfattande reservatsbildning södra Sverige där skogsmarken i hög grad

inom t.ex. är fördelad ett stort antal markägare och har ett mindre

som var en markinnehav. Man har också sagt sig villig att bidra med

vara lösningar i situation staten just inte har möjlighet att

en om nu finansiera det säkerställandebehov föreligger. Samtidigt har man

som betonat statens finansiella för reservatsskyddet förr eller senare.

ansvar Den regeringen föreslagna förstärkningen av resurser för reservat

av och biotopskydd i vårpropositionen 1998 har uppfattats positivt och

viktig markering när det gäller statens ambitioner rörande som en skyddet.

Det måste i detta sammanhang betonas att det är markägaren som ytterst avgör vilken form uppgörelse möjlig. Det

av man anser vara ligger därför i sakens natur att överläggningarna har fått olika karaktär beroende markägarkategori. För bolagsskogsbruket har det t.ex. varit möjligt att träffa markägarna medan det för t.ex. privatskogsbruket naturliga skäl endast varit möjligt att överlägga

av med olika företrädare.

6.3¶Ekonomi

6.3.1 Uppskjuten for reservat.

betalning

Då möjligheterna att finna alternativa former för ersättning till markägare diskuteras är det angeläget att urskilja de olika markägarekategoriernas skilda förutsättningar. För privatskogsbruket är ofta möjligheterna att styra planerade avverkningar från om ett område till ett annat mer begränsade än för bolagsskogsbruket beroende på det väsentligt mindre markinnehavet. Dessutom är likviditetsproblematiken ofta mer uttalad för enskild privat en markägare än for bolagsskogsbruket eller andra större markägare. En annan viktig aspekt i detta sammanhang är markägarens miljöpolicy. Bolagsskogsbruket och flera andra större markägare har idag policy en som innebär att naturskogar, nyckelbiotoper eller andra värdefulla skogsområden som skall bli reservat inte avverkas.

l enlighet med de diskussioner jag fört med företrädare för som skogsnäringen finns det tre modeller för att träffa överenskommelse om att avstå från avverkning inom särskilt värdefulla skogsområden under en begränsad tid till staten har möjlighet att lämna ersättning för

intrång i pågående markanvändning, dvs den frågeställning

som angivits i uppdraget till denna utredning.

Inledningsvis kan det värt att påpeka de problem är vara som förknippade med att staten förpliktar sig till att betala ersättning vid ett tillfälle. Även i sig indikerar

senare om uppdragsskrivningen denna

möjlighet torde det sannolikt krävas riksdagens beslut i varje enskilt fall om en sådan form överenskommelse träffas. Möjligen skulle av det vara möjligt att riksdagen fattar beslut någon form om av ram inom vilken berörd myndighet tillstånd att fatta denna ges typ av överenskommelser. Detta har jag dock inte utrett närmare.

Den första modellen utgör avsiktsförklaring mellan gm. en staten Naturvårdsverket och en markägare. Denna förklaring skulle innebära att markägaren inte att avverka sådana skogar där naturvärden, avser

länsstyrelserna i samråd med naturvårdsverket, och genom markägaren är överens om att de skall skyddas genom reservatsbildning även staten i brist medel inte omedelbart kan

om betala ersättning. Staten å sin sida att verka för att ersättning för

avser skyddet sådana skogar så snart möjligt verkställs. Skulle ny

av som information innebära att staten gör omprioritering av

en skyddsobjekten skall den berörda markägaren omedelbart underrättas. För att trovärdighet hos markägaren for denna typ av

ge avsiktsförklaring bör tidsram om maximalt 5-10 år anges. Denna

en typ avsiktsförklaring skulle, som jag ser det, vara möjlig att teckna

av med större markägare. För dem policy ligger i linje med

vars förklaringen skulle avsiktsförklaringen innebära en press, om än moralisk, staten att så snabbt möjligt arbeta for en realisering

som av skyddet.

De två andra modellerna utgör fasta former for avtal mellan

mer markägarna och staten senareläggning betalningar för de

om av inrättade reservaten. Flera olika modeller har övervägts. Generellt kan sägas att flertalet markägarekategorier är positiva till att nya kompletterande former för naturvårdsarbetet kommer till. Det innebär naturligtvis inte förespråkar att ersättning till markägare ska

att man senareläggas utan att det är modell som möjligen kan tillämpas i

en undantagsfall då medelsbrist råder. Normalfallet ska fortfarande vara att ersättning betalas till markägaren utan dröjsmål.

Modell 2 är överenskommelse mellan staten och markägaren att

en ersättning betalas till markägaren inom viss tid, företrädesvis 10 år.

en Den framtida köpeskillingen bestäms vid avtalsskrivningen och grundar sig genomförd värdering med gängse uppskrivning for

en tillväxten. Med utgångspunkt från värderingen bestäms en ränta som betalas ut ett mellan parterna överenskommet sätt. En variant är att räntebetalningen faller ut i samband med att köpeskillingen betalas. En variant är att ränteutbetalningen sker periodiserat under

annan avtalstiden årligen. Modellen kan liknas vid att markägaren ställer

t ex ut ett skuldebrev till staten.

Modell 3 utgörs av en annan typ av avtal med innebörden att en ny dialog ett aktuellt område tas mellan markägaren och staten inom

om

en viss överenskommen tid. Denna förnyade dialog skulle kunna utmynna i att ersättning betalas ut, ett avtal enligt modell 2 ovan tecknas eller att en ny tidpunkt för förnyad dialog överenskoms. Detta förfarande kan i stor utsträckning liknas vid de reservatsoptioner som Miljövârdsberedningen angivit tänkbara i sitt betänkande. som

Av de två sistnämnda modellerna kan sägas att markägarerepresentanterna i huvudsak förordar modell Den skulle ge en säkerhet för markägaren att viss ersättning kommer att en betalas inom en viss tidsperiod. Säkerheten och kunskapen om en framtida ersättning har framförts något mycket viktigt. Det finns som emellertid de markägarekategorier framför att även modell 3 som borde kunna vara intressant för markägaren. Man att fler menar instrument som finns tillgängliga desto större möjligheter att hitta ett en bra lösning för alla parter.

Som nämndes inledningsvis kan staten inte ett enkelt sätt teckna avtal med markägare enligt modell 2 skuldebrev. Däremot borde det inte vara några hinder för staten att ingå avtal enligt modell 3 om räntan betalas ut årligen och att staten har möjlighet att bryta en avtalet om medel skulle saknas även För detta åtagande.

Jag har gjort ett försök att åskådliggöra de ekonomiska konsekvenserna modell l och De drygt 148 000 ha idag är av som aktualiserade för reservatsbildning Fördelar sig totalt 3635 fastigheter se avsnitt 3.4. Låt säga att företrädarna för 10% dessa av fastigheter är intresserade att ställa ut skuldebrev denna typ till av av staten så skulle det röra sig drygt 360 avtal motsvarande areal om en cirka 15 000 ha. Med ett intrångs- eller förvärvsvärde 20 000 kronor ha och 5% ränta skulle den årliga räntekostnaden bli 15 per milj kr och för 10 års period 150 milj kr vilket kan jämföras med en 300 milj kr vilket skulle vara kostnaden för direkt förvärv.

Av ovanstående framstår det som tämligen självklart att modell avsiktsförklaring, är den bästa mot bakgrund de allmänna medlens av användning. Jag har också erfarit att denna modell inte är ointressant ur markägaresynpunkt om staten å sin sida kunde göra ett tydligare åtagande vad gäller att ersätta för skyddet och inom vilken tidsram. En

sådan utfastelse bör följas ett tydligt mandat från regeringen till

av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att sluta denna form av överenskommelser.

Vad gäller modell 2 och 3 ser jag dem som en sista utväg om stora bevarandevärden står spel och staten inte har möjlighet att direkt ge full ersättning. Orsaken är naturligtvis den merkostnad som dessa modeller innebär. I exemplet blir kostnaden 50% högre än vid

ovan direkt ersättning vilket naturligtvis inte är bra totalt sett med tanke hur hårt trycket redan är reservatsanslaget.

6.3.2¶Ersättning for biotopskydd.

Som tidigare redovisats se avsnitt 3.5 utgör ersättningen för biotopskydd relativt sett så låga belopp att det framstår som

pass mindre meningsfullt att använda någon direkt form av uppskjuten betalning. Skulle de statliga medlen inte räcka för att täcka behovet visar jag i avsnitt 6.3.5 tekniskt sett genomförbar möjlighet

en inom skatteområdet när det gäller att tillfälligt kompensera markägaren tills full ersättning kan ges.

Situationen för många mindre objekt är sannolikt akutare än för många blivande reservatsobjekt. Därför måste vid fördelningen av medel mellan naturreservat och biotopskydd de sistnämnda uppmärksammas särskilt.

6.3.3¶Finansiell förstärkning.

Jag har diskuterat olika idéer och former för finansiell förstärkning med olika markägarkategorier. Först kan det vara värt att konstatera att just denna punkt i utredningsdirektivet väckt mest engagemang i omvärlden, dvs utanför skogssektorn. Jag har vid ett antal tillfällen fått presenterat för mig olika idéer hur detta skulle kunna gå till. Det är framförallt stiftelseformen varit intresse. Min utgångspunkt

som av har dock varit att staten något sätt skall vara involverad för att det skall utredas i detta sammanhang. Annorlunda uttryckt, jag kan inte se

några hinder för olika aktörer utanför den statliga sektorn att redan nu t.ex. etablera en insamlingsstiftelse för skydd skog. av

Det är min uppfattning att en finansiell förstärkning för skyddet av skog, utöver de 300 miljoner staten avsätta f.o.m. 1999, som avser innebär att ganska stora årliga belopp skall kunna utbetalas för skydd för att det skall vara meningsfullt att etablera särskilt verksamhet. en Min bedömning är att det borde röra sig 50-100 miljoner år om per som antingen samlas eller utgör kapitalavkastning. Skall detta samlas årligen är det ett mycket stort belopp skulle kräva som betydande marknadsforingsinsatser. Fördelen med en insamlingsverksamhet är dock att det intresserade ger personer möjligheter att bidra till ett ökat skydd vilket har ett positivt värde i sig. Sponsring har också kommit fram i detta sammanhang. Jag har inte genomfört några undersökningar rörande detta min allmänna men bedömning är foretagssponsring med all säkerhet kan ett värdefullt ge bidrag. Den frågan som man kan resa är dock vilket inflytande sponsorn skall ha val av skyddsobjekt. Det är inte säkert att svåråtkomliga naturskogsobjekt bedöms de mest intressanta. vara

När det gäller möjligheterna att samla ihop ett tillräckligt stort kapital som kan ge en årlig avkastning kan jag konstatera att de företrädare för näringen jag diskuterat med inte har visat intresse sätter utan man hellre sina pengar i form naturvårdsinsatser sitt eget av markinnehav. Detta utesluter naturligtvis inte att andra aktörer skulle kunna vara intressanta när det gäller kapitaluppbyggnaden, t.ex. banker och försäkringsbolag. Jag har dock tidsbrist inte utrett detta av närmare. Det kan dock konstateras att det skulle behövas ett betydande kapital for att kunna tillräcklig årlig generera en avkastning.

Ytterligare en viktigt aspekt är hur eventuellt ytterligare medel skall användas. Man kan tänka sig enbart fond vilken de statliga en ur myndigheterna hämtar medel för ersättningar. Min bedömning är att en sådan fond har begränsad attraktionskraft när det gäller sponsring och bidrag.

En variant är att fonden också är aktör när det gäller skyddet,

annan en dvs aktiva när det gäller objektsurval, förvärv och skötsel. En sådan verksamhet finns i många andra länder och utgör ibland det enda alternativet när det gäller bevarande. l dessa länder är dock normalt staten själv viktig markägare och kan för tillfredsställande

en svara skydd mark. Eftersom detta förhållande längre råder i

sin egen Sverige skulle fond också är aktör bli direkt parallell till det

en som en normala säkerställandearbetet där staten betalar ut ersättning. En sådan konstruktion skulle dock enligt min mening inte ändamålsenlig

vara och den mest effektiva skyddssynpunkt. För det första är

ur lagstiftningen så konstruerad att det är staten, länsstyrelserna,

genom

fattar beslut reservatsbildning, eller genom som om skogsvårdsorganisationen biotopskydd. Ansvarsgränserna är

om tydliga i dessa fall. Ytterligare aktör skulle enligt min uppfattning

en kunna leda till diskussion mellan stiftelsen och myndigheter om

en vilka objekt skall skyddas. Om myndigheterna ensamma skall ha

som kvar sin roll är min bedömning att mervärdet en stiftelse endast blir

av att för finansiell förstärkning statskassan vilket jag anser

svara en av

ganska låg attraktionskraft hos eventuella bidragsgivare. ha en

Utifrån ovanstående har jag övervägt att staten skulle stimulera etableringen regionala skogsskyddsstiftelser för att finansiellt

av förstärka skogsskyddet. Stiftelsernas uppgift skulle vara att teckna naturvårdsavtal med markägare. Avtalstiden skulle vara upp till 50 år, dvs det skall finnas möjlighet att teckna avtal för kortare tid. En

en sådan konstruktion skulle ha flera fördelar. För det första innebär den regionala konstruktionen närhet till såväl den skog som skall

en skyddas, markägare och bidragsgivare. Jag bedömer sålunda att en regional stiftelse har väsentligt större attraktionskraft än central

en en stiftelse och kan fånga såväl enskilda bidragsgivare och företag

upp

kommuner. Genom att stiftelserna skall arbeta med som naturvårdsavtal, en ur markägarsynpunkt mycket

som anses vara attraktiv skyddsform, minimeras också eventuella kollisioner med det

ordinarie skyddsarbetet.

Det tidigare problemet med naturvårdsavtalen har varit att de inte har varit bundna till fastigheten. I regeringens proposition rörande följdlagstiftningen till miljöbalken löses detta med att avtalen

jämställs med nyttjanderätt. Samtidigt begränsas avtalen till en att omfatta en skriftlig överenskommelse med staten eller kommun en angående naturvärden inom ett visst område naturvårdsavtal, dvs de lagändringar som nu genomförs medger inte att stiftelse får teckna en avtal som binds till fastigheten. Detta skulle innebära att det tidigare problemet kring naturvårdsavtal skulle leva kvar då de regionala stiftelserna tecknar sådana avtal. Eftersom avtalade nyttjanderätter som följer fastigheten i övrigt inte är begränsade till stat och kommun borde den föreslagna lagändringen ijordabalken förändras till nu att ges en generell giltighet.

En annan möjlighet kan att stiftelsen tecknar ett avtal med vara markägaren och utbetalar ersättning. Till detta avtal skulle sedan bifogas ett hängavtal med staten där markägaren förklarar sig vara nöjd med den ersättning han fått från stiftelsen. Härigenom blir det sistnämnda avtalet det formella dokumentet binds till fastigheten. som

Naturvårdsavtalen har i detta sammanhang också stor fördel en genom att de skapar rådrum för säkerställandearbetet, dvs området har ett skydd så länge avtalet räcker och därefter finns det möjlighet för staten att ersätta för ett permanent skydd.

Genom att ersättningen för naturvårdsavtal är väsentligt lägre än för reservat och biotopskydd bedömer jag att minst 4-5 större areal ggr. kan ges detta, än tillfälliga, skydd. De regionala stiftelserna skulle om därmed påtagligt avlasta säkerställande- och biotopsskyddsanslagen.

Det är naturligtvis viktigt att stiftelserna har god kompetens och en nära samverkan med övriga regionala aktörer grund för sitt som arbete. Företrädare for länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, markägarintressen, kommuner och regionalt verksamma miljöorganisationer bör därför ingå i den beredande och rådgivande

processen.

Jag har av tidsskäl inte haft möjlighet att förankra detta förslag mot den regionala nivån det sätt önskvärd och kan därför inte som vore presentera ett noga berett förslag hur de regionala stiftelserna skall uppstå respektive hur staten skall stimulera dess tillkomst. Jag har

erfarit att förutsättningar olika ut över landet och min uppfattning

ser är att etableringen de regionala skogsskyddsstiftelserna så långt

av möjligt skall anpassad till rådande förhållanden både vad gäller

vara avgränsningen stiftelsernas verksamhetsområden styrelsens

av som sammansättning. Stiftelsernas syfte bör dock lika över hela

vara landet. Det kan i detta sammanhang värt att notera att det finns ett

vara antal redan etablerade regionala naturvårdstiftelser uppgift

vars hitintills har varit naturvårdsförvaltning. Jag anser att dessa bör kunna bygga ut sin verksamhet till att också som de nu föreslagna

agera skogsskyddsstiftelserna.

Jag föreslår att den statliga stimuleringen för stiftelsernas tillkomst är att staten engångsinsats matchar det insamlade kapitalet för

som en skogsskydd med 50% till visst tak, t.ex. 10 miljoner kronor.

upp en Villkoren för den statliga engångsinsatsen skulle att stiftelsernas

vara stadgar preciserar att medlen är ämnade till avtal för skydd av

noga skog.

6.3.4 till medel.

Möjligheter upplåning av

Miljövårdsberedningen gör bedömningen att för att tillgodose det kortsiktiga skyddsbehovet bör reservat omfattande cirka 250 000 ha

samt biotopskyddsområden omfattande cirka 25 000 ha inrättas. Beredningen att med utgångspunkt från länsstyrelsernas samt

anger Skogsstyrelsens skattningar bedöms kostnaden för reservaten till 3,9

miljarder kr samt biotopskydden 800-900 milj kr.

Kostnaderna för områdesskyddet är starkt beroende av vilken typ av skogsmark omfattas. Som exempel kan nämnas att

som Naturvårdsverket att kostnaden för reservatsskydd hektar

uppger per för fjällnära urskogar i genomsnitt är 7400 kr och för sumpskogar 34 600 kr. Detta gör att beroende fördelningen av områdesskyddet på olika skogstyper kan totalkostnaden variera inom ett brett intervall. Min bedömning är dock att det länsstyrelserna uppgivna beloppet

av

miljövårdsberedningen utgår ifrån i sina förslag är en som underskattning kostnaderna för att genomföra ett reservatsskydd av

av den föreslagna omfattningen.

Inom ramen för utredningen har övervägts det framtida om områdesskyddet skulle kunna säkerställas relativt kort tid via upplåning av medel. Bakgrunden till denna tanke kommer från de genomförda överläggningarna. Nedanstående beskrivning ett av möjligt låneförfarande utgår från ett medelsbehov på 5 miljarder kr för reservat och biotopskydd. Detta är något högre än Miljövårdsberedningens bedömning 4,7 4,8 miljarder är vald - men för att enkelt och överskådligt bild ett möjligt ge en av tillvägagångssätt.

6.3.4.1¶Naturvårdsobligationer.

Räntebärande obligationslån upptas stat, industri- och av handelsföretag, bostadslåneinstitut m fl. Kännetecknande är att man vänder sig till alla vill teckna vid emissionen. På lånet utges ett som antal likalydande skuldebrev obligationer kan olika som avse belopp. Räntan betalas vanligen hel- eller halvårsvis och är normalt något högre än inlåningsräntan i bank. Räntenivån sätts med hänsyn till det allmänna ränteläget, lånets löptid, säkerheter, låntagarens kreditvärdighet etc. Räntesatsen måste väljas så att obligationerna efterfrågas för att emissionen ska kunna genomföras. Statens och många andra obligationer är noterade Stockholms fondbörs.

En möjlighet som framförts under utredningstiden är att staten skulle emittera naturvårdsobligationer för att finansiera skogsskyddet. Nedanstående räkneexempel åskådliggör denna möjlighet. Antag att obligationer motsvarande l miljard kr emitteras år under perioden per 1998 2002, dvs totalt 5 miljarder kr, med vardera löptid fem år. - en Antag vidare att utlåningsräntan är 5%. Räntekostnader samt återbetalningarnas Fördelning över tiden framgår figur 2 nedan. av

obligationslân

j tagit vfê:

500 , , ,

räntekostnad

i

VLT g a

,

O

.500 r r

återbetalning

-1000

-1500

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

år

Figur 2: Exempel på upplåning och kostnader för naturvårdsobligation

Totala utbetalningar i form av ränta och återbetalningar blir enligt exemplet under perioden 6 250 milj kr. l den mån pengar som kommer betalning för köpta obligationer inte omedelbart

som används för områdesskydd utan kan förräntas har inte tagits hänsyn till i detta räkneexempel.

Räkneexemplet med naturvårdsobligationer fullbordas nu genom att åskådliggöra kostnadsbilden för åren fram till år 2007. Som tidigare nämnts är den totala kostnaden för naturvårdsobligationerna 6 250 milj kr. Följande vidare antagande görs: Medlen från EU:s LIFE-fond blir för åren 2000 och 2001 som åren 1998 och 1999 dvs 45 milj kr. Detta gör att den totala tillgängliga medel för perioden 1998-

summan 2001 är 1 405 milj kr. Kvar att finansiera fram till år 2007 är då 4 845 milj kr. Om denna kvarstående fördelas jämnt på åren 2002

summa - 2007 skulle det totala årliga anslaget för skogsskyddet behöva vara cirka 810 milj kr.

En lösning där staten emitterar en naturvårdsobligation skulle kunna övervägas i den rådande situationen. En obligationsemission kräver

riksdagsbeslut. Det finns emellertid ett antal aspekter måste i

som tas beaktande. Det förhållandevis stora lånebelopp det är frågan

som om gör att det sannolika är att man måste vända sig till institutionella placerare. Vid bedömningen hur intressant obligation är for

av en en placerare övervägs kreditvärdighet, likviditet och räntenivå.

a Beträffande kreditvärdigheten borde det inte något problem

vara eftersom staten står låntagare. Med likviditet möjligheten

som avses att avyttra obligationen till andrahandsmarknad innan den har

en förfallit. Bedömningen huruvida naturvårdsobligation skulle

om en kunna få en stor andrahandsmarknad är svår att göra. Andrahandsmarknaden är naturligtvis också starkt beroende

av obligationens ränta. Intresset för obligationen ökar med räntenivån. Frågan är vilken nivå räntan måste ligga för intressant

att vara Med i detta övervägande bör att naturvårdsobligation skulle

vara en vara relativt annorlunda i förhållande till andra obligationer marknaden. Placerare måste sannolikt ha särskilda skäl innan de placerar i denna typ specialobligation. Det är inte osannolikt

av att marknaden ställer sig tveksam med följd att räntan måste höjas för

att locka långivare. Detta kan i sin tur få till följd att räntekostnaderna blir högre för ett obligationslån än för motsvarande lån i Riksgälden.

t ex Det är å andra sidan inte helt otänkbart att placerare väljer denna obligation av miljö- eller etiska skäl. Obligationen skulle också kunna attrahera de som är särskilt intresserade att stötta naturvårdsarbetet

av

ett substantiellt sätt samtidigt det är penningplacering. Hur

som en en naturvårdsobligation skulle tas emot marknaden behöver

av emellertid utredas närmare.

Beträffande vem som emitterar naturvårdsobligationen torde det

vara klart att det inte är aktuellt för t Naturvårdsverket eller

ex Skogsstyrelsen att för emission och administration. De har

ansvara inte den infrastruktur samt personella krävs för denna

resurser som hantering, t ex krävs upparbetade rutiner till Värdepapperscentralen VPC. Detta gör att det naturliga är att Riksgäldskontoret skulle ansvara for emission och administration.

6.3.4.2 Lån i Riksgälden.

Riksgäldskontoret RGK och förvaltar lån för att finansiera

tar upp underskott i statens budget och andra utgifter som riksdagen beslutar

Kontoret erbjuder möjlighet för myndigheter och andra kunder att om. uppta lån. Målet för RGKs utlåning är att kunderna ska erbjudas en effektiv finansiering att räntesättningen avspeglar kontorets

genom upplåningskostnad penning- och obligationsmarknaden. För verksamhetsåret 1997 det framförallt Försvarets Materielverk

var FMV och Centrala studiestödsnämnden CSN bland

som myndigheterna ökat sitt låneengagemang. För CSNs del har upplåningen ökat med knappt 10 miljarder l997 till drygt 60 miljarder kr. CSN är därmed den enskilt störste låntagaren.

Upplåning, inom regeringen beslutad låneram, kan ske i svenska

av kronor avistalån, kortfristiga lån eller långfristiga lån. Avistalån

som löper tillsvidare. Löptiden för kortfristiga lån kan variera mellan en månad och ett år. Löptiden för långfristiga lån överstiger ett år. Löptidens längd bestäms vid lånets upptagande. Kortfristiga och långfristiga lån amorteras antingen enligt en amorteringsplan som fastställs då lånet tas eller i sin helhet på förfallodagen

upp slutamorteringsdagen. Låntagaren har rätt att helt eller delvis amortera kortfristiga och långfristiga lån i förtid. Det som i detta sammanhang är det intressanta torde i första hand vara långfristiga lån.

För att åskådliggöra ett möjligt tillvägagångssätt antas att ett lån 5 miljarder kr med ränta 5% upptas i Riksgälden. Länets löptid

en antas 40 år med räntebindningstid 10 år. Länets löptid

vara en korrelerar med löptiderna för lån till fastigheter, anläggningar och andra typer fast egendom. Det är naturligtvis utomordentligt svårt

av att göra någon bedömning räntenivån om l0 år och längre. I detta

av räkneexempel förutsätts emellertid räntenivån den samma under

vara hela lånets löptid. Länet har rak amortering med de fem första åren

en amorteringsfria vilket årlig amortering 143 milj kr. Figur 3

ger en nedan visar utvecklingen för räntekostnader och amorteringar.

l

l 61 l l l l

..

250g A/rantekostnad

malm i p

200g

i 7 e.

E1509 i lVåll

mimmi

se

0 M l

, E

w-vrxococøoummoou-vrxo

u- a- u- u- N N l oo m m 1-

ar

l

..__,_,,_ ,-.

Figur 3: Exempel på utveckling räntekostnader och

av amorteringar för ett lån i Riksgälden.

6.3.4.3 Valet mellan eventuella lånemodeller.

I en situation där behovet medel överstiger tillgången borde

av en lånekonstruktion kunna övervägas. Vare sig väljer att teckna

man skuldebrev med markägare, emittera naturvårdsobligationer eller uppta lån i Riksgälden är de alla varianter samma tema. Det finns för och nackdelar med alla varianter. I avvägningen mellan naturvårdsobligationer eller lån i Riksgälden förefaller den sistnämnda vara mest flexibel och ändamålsenlig. Ett lån i Riksgälden kan över tiden läggas ett sätt det praktiska naturvårdsarbetet

upp som passar dvs upplånings- och amorteringsplan kan ett sätt så att

anpassas pengar blir tillgängliga på ett jämnare sätt än vad fallet skulle

vara med naturvårdsobligationer då ofta blir tillgängliga klumpvis.

pengar En annan Fördel i förhållande till naturvårdsobligationer är att administrationskostnaderna runt lånet blir betydligt lägre. Den ideala situationen är naturligtvis att medel görs tillgängliga via statsbudgeten eller via andra källor jag har här visat att ett låneförfarande är

men

möjligt.

Det är förövrigt mycket viktigt att tillgången medel harmoniserar med tillgången personella och administrativa resurser för säkerställandearbetet. En väsentlig höjning av de tillgängliga medlen föranleder även ett behov att utöka de personella resurserna.

av

6.3.5 till skattereduktioner.

Möjligheter

l de förda dialogerna har framkommit tankar möjligheten till

om skattereduktioner för markägare ett sätt att underlätta

som naturvårdsarbetet i situation där tillgången på medel understiger

en behovet. Den möjlighet i första hand har övervägts är att om ett

som biotopskydd inrättas ett markinnehav och de tillgängliga medlen vid den aktuella tidpunkten inte är tillräckliga skulle ett skatteavdrag för markägaren kunna möjligt för att överbrygga tiden tills dess

vara att medel blir tillgängliga. Utgångspunkten bör vara att utifrån den genomförda värderingen kan Skogsstyrelsen överföra uppgifter till skattemyndigheten. Uppgifterna ska så utformade att det inte

vara föranleder ett administrativt betungande arbete för skattemyndigheten. Vidare kan då skattereduktion yrkas med utgångspunkt från

en områdets värde. Procentsatsen för skattereduktionen måste väljas med utgångspunkt från ett antal faktorer.

En viktig faktor är det avkastningskrav som markägaren har på området. För att åskådliggöra detta upprättas följande räkneexempel: Antag att ett biotopskydd omfattar l ha ett markinnehav. Området värderas till 40 000 kr. Kalkylräntan är i detta räkneexempel 5% vilket

ett avkastningskrav för det aktuella området på 2000 kr. Detta är ger den minsta skattereduktion borde intressant för markägaren.

som vara När sedan medel finns tillgängliga ersätts markägaren fullt ut och möjligheten till skattereduktion försvinner. Detta är ett sätt att finna former för att senarelägga utbetalning vilket borde kunna

en övervägas även det kräver viss ytterligare administration.

om

På skatteområdet har även övervägts möjligheterna till reduktion av taxeringsvärdet för skogsmark i samband med att olika skyddsinstitut

inrättas. En skogsfastighets taxeringsvärde påverkar gåvo-

a arvs-, och stämpelskatt. Denna möjlighet bör övervägas i framtiden eftersom det på ett betydande sätt skulle kunna bidra till möjligheterna

för ett ändamålsenligt naturvårdsarbete. Dessutom har diskuterats att motsvarande sänkningar taxeringsvärdet skulle kunna göras för

av frivilliga avståenden. Ett sådant förfarande är sannolikt svårare

att genomföra eftersom markägare kan välja att inte längre frivilligt skydda området med ett omfattande problem med återbetalning

av skatt som följd.

Det har även framförts att variant att överväga är möjligheter

en annan till skattereduktion i samband med gängse inkomstaxering. Idén kommer ursprungligen från systemet med skattereduktion för renovering- och tillbyggnad, sk ROT-avdrag. För skogliga

omsammanhang skulle möjlighet kunna att den markägare

en vara som har t ex en nyckelbiotop fastigheten skulle kunna yrka skattereduktion för denna i deklarationen. Denna möjlighet till skattereduktion skulle möjligen kunna intressant för markägaren

vara antingen under en övergångsperiod till någon form skyddsinstitut

av inrättas ungefär exemplet med biotopskyddet eller

som ovan tillsvidare. Tekniskt och administrativt föreligger inga hinder för skattemyndigheterna att enkelt kontrollera de uppgivna avdragen

eftersom nyckelbiotopinventeringen finns tillgänglig via dataregister.

Alla dessa insatser beträffande skattereduktioner skulle sannolikt

vara praktiskt möjliga det krävs ett politiskt beslut. Det finns

men emellertid flera aspekter måste tas i beaktande där kan

som a nämnas att det vissa kan uppfattas tveksamt att

av som ovan nämnda sätt öppet redovisa samhälleliga kostnader. Kostnaderna genereras i detta sammanhang genom minskade skatteintäkter.

6.3.6 till från EU.

Möjligheter bidrag

Den möjlighet att få bidrag från EU till skogsskyddet är den sk LIFEfonden är avsett att bidraga till kostnaderna för att genomföra

som Habitatdirektivet Natura 2000-nätverket skyddade områden.

genom av Som tidigare redovisats har Sverige varit mycket framgångsrikt när gäller att medel LIFE-fonden. Hitintills har drygt 120 milj

ur beviljats for skogliga naturreservat. Jag har dock erfarit att Sveriges sätt att använda medlen, dvs köp av markområden, ifrågasätts inom EU i allt högre grad. Situationen ärju dock den att de objekttyper som

i Sverige skyddar inom Natura 2000 i betydande grad innebär att alla aktiviteter syftar till normal ekonomisk avkastning inte kan

som bedrivas och att ersättning därmed måste utgå enligt gängse regler.

LIFE-fonden över inför den tredje perioden och det är av

ses nu största vikt att Sverige i detta sammanhang för fram dels vikten av LIFE-fonden för att skall kunna genomföra Natura 2000, dels de förutsättningar råder mot bakgrund hur normalt har arbetat

som av med säkerställande. Utöver LIFE finns for närvarande inga fonder eller andra medel kan användas för den form av skogligt skydd

som

behandlas i detta sammanhang. Jag har inte heller erfarit att det som pågår någon diskussion inom EU några andra möjligheter vad

om gäller medel i framtiden.

6.4¶Regelverket.

l de överläggningar bedrivits med företrädare för skogsnäringen

som och myndigheter harjag även försökt urskilja det finns flaskhalsar

om i dagens regelverk som försvårar säkerställandearbetet. Nedanstående områden har framförts i överläggningarna.

6.4.1¶Realisationsvinstbeskattning.

På såväl köpeskilling intrångsersättning enligt naturvårdslagen

som utgår realisationsskatt enligt lagen statlig inkomstskatt 1947:576.

om

Realisationsvinsten utgår med 30% vinsten där vinsten förenklat är skillnaden mellan fastighetsägarens anskaffningskostnad och den

aktuella köpeskillingen/intrångsersättningen. Beträffande statens

markåtkomst är Naturvårdsverket, Vägverket och Banverket de största aktörerna. Naturvårdsverket för cirka 40% statens svarar av markåtkomst.

Främst från företrädare för Naturvårdsverket även från men markägare, framförs att de nuvarande reavinstskattereglerna fördyrar, försvårar och försenar markåtkomsten för naturvårdsändamål. De skäl

som anges är följande:

Bildande av naturreservat sker med NVL grund. Lagstiftningen som innehåller tvångsregler för genomförandet. Detta innebär även att om markåtkomsten normalt sker frivilliga avtal köp och genom om intrångsersättning, finns det alltid ett visst inslag tvång i av bakgrunden.

En fastighetsägare betalar lika mycket i reavinstskatt oberoende av om försäljningen sker frivilligt öppna marknaden eller till staten i ett naturreservatsärende, med ett visst tvång i förhandlingarna. Många fastighetsägare ifrågasätter starkt detta förhållande och strävar därför

efter att ekonomiskt kompensera sig för reavinstskatten att genom

kräva en motsvarande högre köpeskilling/intrångsersättning.

Utöver att begära högre ersättning/köpeskilling försöker del en en fastighetsägare undgå reavinstskatten att kräva kompensation i genom form av bytesmark. En del de bytesaffárer Naturvårdsverket av som arbeta med är initierade ägare ett sätt att undvika beskattning. av som Naturvårdsverket uppger att bytesaffarerna normalt är dåliga affärer för verket tvingas betala dyrt för att komma över bytesmark. Ofta som får marken sedan säljas med förlust eftersom markägaren den anser att blivande reservatsmarken är undervärderad och ersättningsmarken är Övervärderad. Bytesaffarerna är tidsödande och ett dåligt ger ekonomiskt utfall för staten. Sammanfattningsvis anger Naturvårdsverket att oavsett det blir fråga bytesaffár eller om om en inte, leder reavinstkattereglerna till att fastighetsägarna försöker pressa

upp priset for att kompensera skatten vilket ger utdragna och svåra förhandlingar.

Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att skälet till att kräva ersättningsmark naturligtvis inte enbart beror strävan att undgå reavinstskatt För bolagsskogsbruket är virkesförsörjningen viktig och

. minskningen av den tillgängliga virkesvolymen från avyttrad mark måste kompenseras via ersättningsmark eller rotpostköp. Dessutom är det ofta ett stort värde för många markägare att äga och bruka skog vilket ger ett behov av ersättningsmark.

l syfte att underlätta reservatsbildningar föreslår jag sålunda att reglerna för realisationsvinstbeskattning i samband med statens markförvärv ses över.

Jordförvärvslagstiftningen.

Jordförvärvslagen, JFL, 1979:230 syftar till att främja bosättning och sysselsättning landsbygden, begränsa andelen juridiska personer som markägare samt underlätta omarronderingsföretag. Juridiska personers förvärv av lantbruksenhet kräver alltid tillstånd och regleras i JFL.

"Juridiska personer får lämnas förvärvstillstånd endast om I förvärvaren avstår eller kan antas komma att avstå egendom som är av betydelse för jordbrukets eller skogsbrukets rationalisering och i storlek eller värde ungefär motsvarar den egendom avses med

som förvärvet, 2 förvärvet medför att egendom som redan tillhör förvärvaren blir ändamålsenlig, 3 egendomen är avsedd för

mer annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk, 4 annat särskilt skäl föreligger.

Avser förvärvet huvudsakligen skogsmark och är förvärvaren juridisk person som bedriver skogsindustriell verksamhet i vilken egendomens virkesavkastning behövs, får utan hinder av första stycket tillstånd lämnas, om inte egendomen bör ägas och brukas av någon annan

juridisk redan bedriver skogsitzdustriell verksamhet på

person som orten av betydelse för sysselsättningen där.

Tillstånd enligt andra stycket får inte meddelas egendomen med

om hänsyn till ortsförhållanden bör ägas och brukas jj/sisk

av en person som är bosatt på orten. "

Både från Naturvårdsverket och från företrädare för bolagsskogsbruket framförs att de nuvarande reglerna i JFL, samt deras tillämpning, fördyrar och komplicerar inrättande

av naturreservat eftersom bolagen inte har möjlighet att förvärva

kompensationsmark i önskad utsträckning. I de allmänna råden till

JFL anges att omfattningen den egendom vilken skall avstås

av som kompensation skall i storlek och värde ungefär motsvara den egendom som avses med förvärvet. Begreppen storlek och värde är båda avsedda att uttryck för produktionsförmågan. De,

ge av Jordbruksverket utgivna, allmänna råden vidare att beträffande

anger skogsmark avses produktionsfönnågan utan hänsyn till det aktuella skogstillståndet. Det aktuella värdet används därför normalt

inte som

kompensationsnorm, särskilt inte då mark med avverkningsmogen

skog byts mot kalmark eller ungskog.

Ett skogsindustriföretag har ett blivande sina

som naturreservat

marker begär vid förhandlingarna normalt ersättning inte bara för

marknadsvärdeminskningen på grund av reservatet utan också för återanskaffningsvärdet rotpostmarknaden. Eftersom bolagen, enligt JFL:s tillämpning, har svårigheter att fullt ut skaffa sig kompensationsmark för sin förlust virkesförrådet, bolagen att

av anser detta är faktisk förlust bolaget skall ha ekonomisk

en som kompensation för, enligt reglerna i Exl ersättning for skada.

om annan

I syfte att underlätta reservatsbildningar bolagsmarken föreslår jag att de allmänna råden till JFL över så möjligheten för

ses att bolagen att erhålla kompensationsmark ökar. Detta

kan göras genom att bolagen i större utsträckning möjlighet att skaffa

ges kompensationsmark till motsvarande värde reservatsmarken.

som

Konsekvensbedömning

Enligt utredningsdirektivet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer redovisning regionalpolitiska konsekvenser, att

om av pröva offentliga åtaganden och att redovisa jämställdhetspolitiska och brottsförebyggande konsekvenser.

Jag kan inte att det föreligger några brottsförebyggande eller

se jämställdhetspolitiska konsekvenser av förslagen.

Jag har redovisat att kortvariga konsekvenser för inlandssågverken inte helt kan uteslutas skyddet genomförs mycket snabbt och helt

om

inom sågverkens upptagningsområden. Även detta hamnar om scenario sig mycket orealistiskt skulle detta kunna medföra

ter regionalpolitiska konsekvenser.

Enligt direktivet utgår mitt uppdrag från förutsättningen att staten

att betala för skyddet i framtiden. Jag anser därför inte att mina avser förslag innebär några ökade offentliga åtaganden sett över en längre tidsperiod.

Bilagor

Bilaga Kommittédirektiv

Dir. 1998:9: Uppdrag om förstärkt skydd skogsmark för

av naturvård

Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En utredare tillkallas med uppgift att överlägga med berörda

parter om ett förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. Utredaren skall

överlägga med skogsnäringen möjligheten att träffa - om en överenskommelse att avstå från avverkning inom särskilt

om värdefulla skogsområden under begränsad tid till staten har

en möjlighet att lämna ersättning för intrång i pågående markanvändning,

lägga förslag till former för sådan överenskommelse. - en

Bakgrund

Frågan om formerna för och omfattningen det skydd behövs

av som för att skogspolitikens mål bevarande den biologiska

om av mångfalden skall uppnås har diskuterats sedan den skogspolitiken

nya lades fast år 1993. Som ett led i arbetet med att utvärdera den

nya

skogspolitiken har Miljövårdsberedningen haft regeringens uppdrag

att närmare analysera omfattningen behovet. Beredningens

av betänkande Skydd skogsmark SOU1997:97 har remissbehandlats.

av

Beredningen drar den slutsatsen att ytterligare ca 900 000 ha skogsmark med särskilda naturvärden behöver skyddas i ett kort tidsperspektiv 10-20 år. Det motsvar drygt 4% den brukade

av skogsmarken. Beredningen bedömer 600 000 ha borde kunna

att ca skyddas de frivilliga avsättningar görs inom ramen för

genom som skogspolitiken.

Därutöver krävs att 250 000 ha skyddas naturreservat och

ca som ytterligare 25 000 ha i form biotopskydd eller naturvårdsavtal.

ca av Två alternativ föreslås för säkerställande av naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal, ett 10 år och ett 20 år. Statens kostnader beräknas till 1997 års anslagsnivå +25 milj kr för 20årsalternativet och än fördubbling från 210 milj kr till 470

mer en ca milj kr för 10-årsalternativet. MVB förordar alternativet 10 år, bl.a med hänvisning till försiktighetsprincipen. Om 20 år väljs behöver ett rådrum skapas någon form frivilligt avverkningsstopp.

genom av

Beredningen diskuterar också möjligheten att bilda en stiftelse för att främja finansiell förstärkning. Beredningen har inte nämnare utrett

en förutsättningarna, att grunden skulle vara en fristående

men anser stiftelse där staten, eventuellt andra offentliga institutioner samt den privata sektorn, t.ex. skogsnäringen skulle stiftelsens bildare.

vara

Remissbehandlingen visar att det finns bred acceptans för målet att

en bevara den biologiska mångfalden i skogen och samstämmighet om

en att det föreligger ett behov ökat skydd skogsmark. De flesta

av av myndigheter instämmer med Miljövårdsberedningen i bedömningen att det är angeläget med stor insats kort tid 10 år. Föreningen

en Skogsindustrierna är positiv till beredningens förslag till skyddsbehov och föreslagen ansvarsfördelning. Skogsägarnas Riksförbund underkänner förslaget näringens frivilliga åtaganden.

om Sammanfattningsvis framhålls särskilt att ett stort antal enskilda markägare kommer att beröras såväl reservatsavsättningar som

av frivilliga åtaganden. Enligt Skogsstyrelsen berörs 9 000 medelstora

ca fastigheter i hela landet. Kostnaderna för omfattande

en reservatsbildning kort tid kommer att bli hög och kräver ytterligare resurser för administration m.m..

Uppdraget

Ett antal åtgärder är möjliga att vidta för att skapa möjligheter nya att skydda skogsmark. Det finns ett behov att samordna olika av nu initiativ. Eftersom många är berörda skilda de möjliga sätt av lösningar och förslag kan tänkas, finns det skäl som att genom en intensifierad dialog med framför allt Företrädare for markägare och

berörda myndigheter komma fram till förslag. Detta ett gemensamt bör ske genom att särskild utredare tillkallas. en

Utredaren skall med utgångspunkt i gällande statliga budgetnivå nu för ersättningar till markägare för intrång i särskilt värdefulla

naturområden

överlägga med företrädare för skogsnäringen möjligheten att - om träffa överenskommelser att skogsägare m.fl. avstår från om att avverka inom särskilt värdefulla skogsområden under begränsad tid en till staten har möjlighet att ersätta markägare för intrång i pågående

markanvändning,

klarlägga formerna för sådana överenskommelser, uppskatta omfattningen den areal kan beröras sådana - av som av överenskommelser fördelat på skilda ägargrupper,

bedriva överläggningarna så att rätt prioritering uppnås - av statens samlade finansiella insatser mot bakgrund skyddsbehovet och av

avverkningsplanerna inom skogsnäringen helhet,

som belysa effekterna för den regionala virkesförsörjningen ökat - av ett skydd, främst för sågverksindustrin i Norrlands inland, genom att möjligheterna att avverka skog minskar,

undersöka möjligheterna att teckna avtal "optioner" för - om avverkning, dvs att träffa överenskommelser tidsbegränsade om avverkningsstopp mot en viss ersättning möjlighet att som en senarelägga betalningen av intrångsersättning för berörda markområden,

lägga förslag på lämplig form för samarbete for att främja - en finansiell förstärkning, samt förslag lämplig associationsform ge for samarbetet.

Även andra åtgärder bör bedömas t.ex. frivilliga

betydelsen av naturvårdsavtal mellan virkesköpare och skogsägare, samt

skogsbruk i syfte att premiera god naturvård.

miljöcertifiering av

bör del Riksrevisionsverkets pågående arbete i fråga Utredaren ta av

effektiv naturvårdsförvaltning och administration. om

Möjligheterna få ett tillskott till finansieringen av skyddet av

att skogsmark med EU-medel bör belysas.

Samråd skall ske med berörda myndigheter.

skall redovisas till regeringen senast den 1juni 1998. Uppdraget

utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga För kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden dir.

redovisa jämställdhetsaspekter dir. 1994:124 samt 1994:23,

konsekvenserna för brottsligheten och det redovisa brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. De ekonomiska konsekvenserna åtgärder och forslag skall redovisas. Förslag till

av finansiering skall lämnas.

Bilaga Förkortningar och ordförklaringar

Biotopskydd: Skyddsinstitut för särskilt skyddsvärda biotoper. Skogsvårdsstyrelsen beslutar biotopskydd enligt 2l§

om naturvårdslagen.

Bonitet: En ståndorts naturgivna virkesproducerande förmåga.

ExL: Expropriationslagen

Impediment: Skog årliga tillväxt understiger l m3sk ha.

vars per

JFL: Jordförvärvslagen

m3f ub: Förkortning av volymmåttet kubikmeter fast mått under bark. Avser verklig volym av stam eller stamdel under bark.

m3sk: Förkortning volymmåttet

av skogskubikmeter. l skogskubikmetern ingår hela trädstammens volym stubbskäret

ovan inklusive bark exklusive trädgrenar.

men

Naturvårdsavtal: Avtal träffas mellan markägare och

som staten normalt genom Skogsvårdsstyrelsen i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden.

Nyckelbiotop: Skogsområde där finner eller har stark förväntan

man att finna akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande

arter sk rödlistade arter.

NVL: Naturvårdslagen

Rotpost: Skog rot för avsalu där kubikmeter och volym

netto per är förhand fastställt.

SKS: Skogsstyrelsen

SLU: Sveriges lantbruksuniversitet

SNF: Svenska Naturskyddsföreningen

Ståndort: Växtplats för skog.

SVO: Skogsvårdsorganisationen

SVS: Skogsvårdsstyrelsen

Statens offentliga 1998

utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi, l 976årslag immunitetochprivilegierivissa . om Tänderhelalivet fall översyn.UD. - en - nyttersättningssystemforvuxentandvárd. Utlandsstyrkan.Fö.

välfärdensgenusansikte.A. Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch . Mänpassaralltid Nivä-ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga, + processermedexempelfrånhandeln,A, Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

Vårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. . maktdiskurser,A. Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten dinMytenär omdetrationella Femrapporteromidrott.ln.

arbetslivetochdetjämställdaSverige,A. 34.Företagaremedrestarbetsförmága.

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerav forkollektiva 35,Förordningartillmiljöbalken.Bilagor.M. . + försäkringar.Fi 36.Identifiering identitetoch i digitalamiljöer

Alkoholreklam.Marknadsföringalkoholdryckerav Referatfrån hearingden12novemberl997. - en ochSystembolagetsprodnkturval. lTkommissionensrapport K,

OIntegritet-Effektivitet-Skattebrott.Fi. 37 Denframtidaarbetsskadeforsäkringen. , l0 Campusforkonst.U. 38 Vadfår forpengarna Resultatstyrning . . - av ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala

inom områden.U. området.

:T2Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfinsk-svenskagransälvssamarbetet.M. , förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER, - 13.Säkrarekemikaliehantering,Fö Vadhargjorts VadbörgörasJu.

14.E-pengar-näringsrättsligafrågor.Fi. 4l. Läkemedelsinfonnationforalla.S.

15.Grönanyckeltal Indikatorer- förettekologiskt 4 Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle. . M. framtidakrav.Fö.

Naråsikterblirhandling. kunskapsöversiktEn om HurskallSverigemåbättre . bemötandeavpersonermedfunktionshinder, förstastegetmotnationellafolkhälsomål. l74Samordningdigitalmarksändav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju.

18.Engräns enmyndighetFi, 4. Sotningframtiden.i Fö. - 19. ochIT regionalutveckling, Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Jur

120exempel Sverigesfrån lan.K, 47.Bulvanerochannat.Ju.

lT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt . fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder. - Riksdagen1997-l 0-24.K. 49.Konsekvenseratttaxfreeförsaljningenavvecklas av 2 ProblemmedinbäddadesysteminforZOOO-skiftet. inomEU.K.

Hearinganordnad ITkommissionenav i De39stegen.Lakemedelsutredningarunder . samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret l900-taletochannatunderlagsmaterialtill

l997-l1-I4K. Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.

Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . . Ettgaranttsystemförforsäkringsersâttningar.Fi, Situationeninforochunderförstaåretmed

23,Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyñet.U.

24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationering arbetstagare.A. av Översyn ñskeriadministrationen Jo.av m.m. 53.Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.N.

2 Trestäder.Enstorstadspolitikforhelalandet. 54,HuroffensivlT-användningkanskapatillväxt . + st4 bilagor. formindreföretag.Ettrådslaganordnat av 26.FrånhembrânttillMariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikationsav - faktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet

27.Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch ochIndustriforbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbadl997-ll-l8.K,

2 Läkemedeli vardochhandel.Om säker,flexibelen 55,Demokratinsräckvidd.Dokumentation . frånett ochsamordnadlakemedelsförsörjning, seminarium,Deinokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Avdragförökadelevnadskostnadervidtjänsteresa 83.DUKOMDistansutbildningskommittén, ochtillfalligtarbete. Pådistansutbildning,undervisningochlärande. SDUKOMDistansutbildningskommitten. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärdering distansutbildningsprojektav med 84.DUKOMDistansutbildningskommittén. lT-stöd.U, Flexibelutbildning distans.U. lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Attröstamedhänderna.Omstormöten, lT-kommlssionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbeterättsområdet.

RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju, - KringHallandsåsen.M, 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. LivsmedelstillsyniSverigeJo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om -utbildningocharbetsfördelning.Ju. kâmavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 89.Greppetattvända regionsen utveckling.

- P Engodaffäri Motalaloumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskotnmitténN. ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriftse- 90.Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginfonnation. 91.Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetens-

- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.ln. Nyatider,nyaFörutsättningar... 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. lT-kornmissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N.

funktionshindradeeleveriskolan.U. 93.Kapitalforsörjningtillsmåföretag. FUNKIS- Socialavgiñslagen. Småforetagsdelegationensrapport N. Kunskapslägetkämavfallsområdet1998.M. 94.Förslagskatalog, Lämplighetsprövningavpersonalinom Småforetagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet, ochskola skolbarnoinsorg.U, 95.Förstärktskydd skogsmarkav förnaturvård.M. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch lT-kommissionen.Rosenbadl997-2-04,l lT-kommmissionensrapport7/98.K. I Denkommunalarevisionenettdemokratiskt , kontrollinstrurnent.ln. Kommunalafinansförbund.Fi. . OrganisationerMångfaldIntegrationEttframtida . systernförstatsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.ln. Styrningen polisen.Ju.av Djurförsök,Jo. Idrottochmotionförlivet.Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivetsorganisationer.ln. I Kompetensi småföretag.Smäforetagsdelegationens rapport N. J Regelföreitklingförframtiden.Småföretagsdelegationensrapport4.N. lTochregionalutveckling. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998, lT-kommmissionensrapport K. BostadsrättsregisterJu. Användningenvissaav statsflygplan,mm.SB. % Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystetn Fi.

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch

Demokratins ungdomarmedpsykiskaproblem.Bilaga.31+ räckvidd.Dokumentationfrånett seminarium.Demokratiutredningens Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid skriftserie.55 psykiatrisktvångsvård.32 Engodaffäri Motala.Journalistemasavslöjandenoch Företagaremedrestarbetsfönnåga.34 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.37 Användningen vissastatsflygplan,av m.m.81 Attröstamedhåndema.Om Vadfår förpengarna Resultatstyrning- av stonnöten, folkomröstningaroch statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala direktdemokratii Schweiz.SB.85 området.38

Justitiedepartementet Läkemedelsinformationforalla.41

HurskallSverigemåbättre BROTTSOFFER - förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Vadhargjorts Vadbörgöras40 Kontrolleradochifrågasatt Ensamladvapenlagstiñning.44 - intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Bulvanerochannat.47 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Styrningen polisen.74av Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 Bostadsrättsregister.80 Socialavgiñslagen.67 Utvecklingssamarbeterättsomrâdet,

Östeuropa.86 Komm unikationsdepartementet DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN utbildningocharbetsfördelning.88 IT ochregionalutveckling. - l20exempelfrånSverigeslän. l 9 Stegetföre.Nedslagidetlokalabrottsförebyggande IT-kommisionenshearing infrastrukturenom arbetet.90 fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagenl997-I0-24.20

Utrikesdepa rtementet ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiñet.

Hearinganordnad lT kommissionenav i 1976årslagomimmunitet privilegieroch i vissafall samverkanmedlndustriforbundetochStatskontoret - enöversyn.29 199741-141211

Försvarsde Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. artementet Referatfrån hearingen denl2 november1997. Säkrarekemikalieantering.13 - Utlandsstyrkan.30 lT-kommissionensrapport4/98.36

Försvarsmaktsgemensamutbildningför Konsekvenser taxfreeförsäljningenavatt avvecklas

framtida 42 inomEU.49 krav. Sotningi framtiden.45 HuroffensivlTeanvändningkanskapatillväxt

Räddningstjänsteni Sverige formindreföretag. rådslagEtt anordnatav

RäddaochSkydda.59 lT-kominissionenuppdrag Kommunikations-av - departementet, Närings-ochhandelsdepartementet

Socialdepartementet ochlndustriförbundet.Rotundan,Rosenbadl997-ll-l8.

54 Tänderhelalivet IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. - nyttersättningssystemforvuxentandvård.2 IT-kommissionensrapport6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Nyatider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8 lT-kommissionensrapport8/98.65 Nåråsikterblir handling. kunskapsöversiktEn om Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och Trestäder.Enstorstadspolitikforhelalandet. lT-kommissionen,Rosenbad1997-I2-04, + st4 bilagor.25 lT-koinmmissionensrapport7/98.K.70 Frånhembrânttill Mariakliniken. lTochregionalutveckling. faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfrån hearingartre under 1998. Läkemedeli vårdochhandel.Om säker,flexibel mars en IT-komminissionens rapport9/98.80 ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28

Statens utredningar 1998 offentliga

Systematisk förteckning

Finansdepa rtementet Tymakten dinär Mytenomdetrationella

arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Omstruktureringarochbeskattning.I

Utstationering arbetstagare.av 52 Översynavrörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva försäkringar.7 Kulturdepartementet Integritet-Effektivitet-Skattebrott.9

Samordningdigitalmarksändav TV.17 Självdeklarationochkontrolluppgiñer -förenkladeförfaranden.12

Närings- och handelsdepartementet E-pengarnäringsrättsligafrågor.14

-

myndighet18 Statenochcxportfinansieringen.23 Engräns en- Försäkringsgaranti, Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.53 Ettgarantisysteinförforsäkringsersättningar.22 Bättreochmertillgängliginformation. NyaIedningsreglerförbankaktiebolagoch Småforetagsdelegationensrapport2.64 försäkringsbolag.27 Kompetensi småföretag. Avdragför ökadeIevnadskostnadervid tjänsteresa Småtöretagsdelegationensrapport 77 ochtillfälligtarbete.56 Regelforenklingförframtiden. Kommunalatinanstörbund.72 Smâforetagsdelegationens 4.rapport 78 Försäkringstöreningar-ettfonneratregelsystem82 Greppet attvända regionsen utveckling.

re - Premiepensionsmyndigheten,87 RapportfrånSöderhamnskommittén.89

Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. Utbildningsdepartementet Småföretagsdelegationensrapport5.92

förkonst10 Kapitaltörsörjningtill småföretag. Campus Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Småtöretagsdelegationensrapport6.93 inomolikaområden.1 I Förslagskatalog.

livslångtlärande. Småföretagsdelegationensrapport7.94 Vuxenutbildningoch Situationeninforochunderförstaåretmed

In rikesdepa rtementet kunskapslyftet.5 I DUKOMDistansutbildningskommittén, Historia,ekonomiochforskning. Utvärdering distansutbildningsprojektmed Femrapporteromidrott.33

av IT-stöd.571 Denkommunalarevisionenettdemokratiskt

-

funktionshindradeeleveriskolan.66 kontrollinstrument.71 FUNKIS- Lämplighetsprövningpersonalinom OrganisationerMångfaldIntegrationEttframtida-

av förskoleverksamhet,skolaochskolbarnomsorg.69 systemförstatsbidragtill invandramas DUKOMDistansutbildningskommittén. riksorganisationermtl.73 Pådistansutbildning,undervisningochlärande. Idrottochmotionforlivet.Statensstödtill idrottskostnadseffektivdistansutbildning.83 rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.76 DUKOMDistansutbildningskommittén. Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetens-

- Flexibelutbildningpådistans.84 utveckling.91

Jord bruksdepartementet Milj ödepa rtementet

Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. Grönanyckeltal-Indikatorerförettekologiskthållbart Översyn fiskeriadministrationen 24 samhälle.15

av m.m. Livsmedelstillsyni Sverige.61 Förordningartill miljöbalken.+Bilagor.35 Djurforsök.75 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39

KringHallandsåsen.60 Arbetsmarknadsdepartementet Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomröstningeni Malå 1997.62 Välfärdensgenusansikte.3

organisationsspeciñka Kunskapslägetpåkämavfallsomrädet1998.68 Mänpassaralltid Nivá-och

medexempelfrånhandeln.4 Förstärktskyddavskogsmarkförnaturvård.95 processer Vårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch inaktdiskurser.5

w

FRITZES

OFFENTLI GA PUBLIKATIONER

POSTADRESSm6 47STOCKHOLM FAX 08-690 9191TELEFON08-690 9190 E-POSTñitzes.order@liber.se INTERNETwwwfritzessc

|SBN 91-38-20965-9 ISSN O375-250X