Skydd av skogsmark behov och kostnader : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Skydd av skogsmark

Behov och kostnader

Skogsmarkens naturgivna produktionsfönnåga

skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter naturligt hör

som hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva

under naturliga betingelser och i livskraftiga be-

stånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.

Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och

sociala värden skall vämas.

Skogspolitikens miljömål,

Regeringens proposition 1992/93226

SBM

1997:97

Huvudbetänkande av

MILJ ÖVÅRDSBEREDN INGEN

/L f

/Ow

min

nu Statens offentliga utredningar WW 1997:97

w Miljödepartementet

Skydd av skogsmark

Behov och kostnader

Huvudbetänkande av Miljövårdsberedningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpasfrånFritzes kundtjänst. För remissutsändningaravSOU och Dssvarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdragavRegeringskanslietsforvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 10647 Stockholm Orderfax: 08-6909191 Ordenel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyrsomunderlättararbetetfor densomskall svarapå remiss. - Broschyrenkan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 10333 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 1025

ISBN 91-38-20640-4 gotab Stockholm1997 ISSN O375-250X

TILL REGERINGEN

Genom beslut den 21 december 1995 gav regeringen Miljövårdsberedningen J01968:A tilläggsdirektiv 1995:167 i uppdrag

genom att yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och former för att åstadkomma detta.

Miljövårdsberedningens ledamöter har utgjorts av riksdagsman Jan Bergqvist, ordförande, generaldirektör Rolf Annerberg, statskonsulent Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Désirée Edmar, vice riksbankschef Lars Heikensten t.o.m. 1997-01-01 generaldirektör Maria Norrfalk, universitetsrektor Thomas Rosswall, kommunalråd Elvy Söderström t.o.m. 1997-01-01 samt miljörevisor Marja Widell.

Från Milj övårdsberedningens kansli har deltagit kanslichefen Lars- Erik Liljelund och experten Jonas Bengtsson

Miljövårdsberedningen får härmed överlämna sitt betänkande. Detta är resultatet uppdraget därmed är slutfört.

av som

Stockholm i juni 1997

Jan Bergqvist

/Lars-Erik Liljelund

.1 4

J

i 9 i i 3 4 4 : n Å

iii

8.3. 6 Krav på statens skogar 159

8.3.7 Reservatsoptioner 159

8.4 HUR KLARA FORTSATTSÄKERSTÄLLANDEMED STÖDAv

NATURvÅRDsLAGEN 160

8.4.1 F inansieringsalternativ I 60 9 KONSEKVENSREDOVISNIN G 163

BILAGOR

KOMMITTEDIREKTIVEN dir 1995: 167

BILAGOR PUBLICERADE SEPARAT

Skydd av skogsmark behov och kostnader BILAGOR

-

2. NATURSKYDD OCH NATURHÄNSYN I SKOGEN

SAMMANFATTNING UR SKOGSSTYRELSENSMEDDELANDE l-l997

3. SKOGSRESERVAT I SVERIGE SAMMANFATTNING UR

-

NATURVÅRDSVERKETS RAPPORT 4707

4. I VILKEN OMFATTNING BEHÖVER AREALEN SKYDDAD SKOG I

SVERIGE UTÖKAS FÖR ATT BIOLOGISK MÅNGFALD SKALL BEvARAs

RAPPORT FRÅN ANGELsTAM, P. ANDERSSON, L.

5. FÖRDELNING Av RÖDLISTADE ARTER 1OLIKA SKOGSBIOTOPER 1

SVERIGE RAPPORT FRÅN ARTDATABANKEN

6. VIDSTRÄCKTA KULTURMILJÖER I SKOGEN RAPPORT FRÅN

-

RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Kap 1 Sammanfattning l

l SAMMANFATTNING

Liten ordlista:

Avverkningsrester: Grenar och trädtoppar skiljs från stammen vid

som vanligaste formen avverkning i Sverige kortvirkesmetoden.

av

Biotopskyddsområde: Område enligt § 19b naturvårdsförordningen gäller biotoper på skogsmark skyddas med stöd av § 21

som naturvårdslagen, dvs. mindre, biologiskt värdefullt skogsområde.

"Uppskattad förekomst biotopskyddsområden" innefattar även icke

av skyddade områden uppfyller kraven för ett lagligt skydd.

som

Frivillig avsättning: Skogsmark markägaren själv valt att utan

som ersättning undanta från skogsbruk naturvårds- eller andra hänsyn.

av

i hänsynsområden och hänsynsytor. lagskydd. Delas upp

Hänsynsområde: Område större än 0,5 ha ägaren valt att frivilligt

som avsätta.

Hänsynsyta: Skogbevuxen yta mellan 0,01 och 0,5 ha på produktiv skogsmark bedöms ha undantagits vid avverkning av hänsyn till

som naturen, kulturmiljön eller annat intresse.

Mark bär skog eller har förutsättningar att bära

Impediment: som som

skog producerar mindre än skogskubikmeter virke per hektar

som en

och år, dvs. mycket lågproducerande mark. Jfr. produktiv

ha

skogsmark.

2 Kap 1 Sammanfattning

Skogsmark: Mark är lämplig för virkesproduktion, dvs.

som producerar mer än en skogskubikmeter virke hektar och år, och

per som i väsentlig utsträckning används för annat ändamål eller mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Produktiv skogsmark är i allt väsentligt synonymt med detta begrepp, kan ibland även innefatta

men skogsmark som är skyddad t.ex. naturreservat.

Skyddsvärd skog: I betänkandet skog enligt berörda

avses som myndigheter har tillräckliga biologiska värden för att kunna skyddas med stöd av naturvårdslagen

Tröskelvärde: I detta betänkande menas lägsta acceptabla mängd livsmiljö som krävs för att arter som är bundna till denna skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd se avsnitt 7.2.

Sveriges skogar

0 Sveriges landyta utgörs till 55 procent, motsvarande 22,7 miljoner

ha, av produktiv skogsmark samt 3.4 milj. ha skogsklädda impediment. 50 procent av skogsmarken ägs av 360 000 privata skogsägare, 40 procent av aktiebolag och tio procent av allmänna

ägare stat, kommun, landsting m.fl.. Staten är ensam ägare till sju

procent av skogsmarken. 0 Landets virkestillgångar har ökat under hela 1900-talet och uppgår

till 2,6 miljarder kubikmeter. I dagsläget avverkas drygt 70 procent

av den årliga tillväxten. Det ger arbete i skogsnäringen till ca

120 000 personer och ett nettotillskott i utrikeshandeln på 78

miljarder kronor år 1995. 17 procent av Sveriges totala export utgörs av skogsprodukter. Bränsle i form av ved, skogsindustriella biprodukter och avverkningsrester genererar idag energi motsvarande ca 40 TWh per år. Förutom virke ger skogen bl.a. vilt och bär och värdefulla naturupplevelser.

0 Vårt vanligaste trädslag är gran, tätt följt av tall. Björk utgör

huvuddelen av lövträdsvolymen. Mindre än en procent

av

Kap 1 Sammanfattning 3

skogsmarken är bevuxen med ädellövskog. Skogsmiljöema skiftar mycket inom landet. Detta beror på faktorer 0 klimat, berggrund, terrängförhållanden och jordart. I norr som växer skogen långsammare och hyser i regel färre arter än i söder. Även mönstret mänsklig påverkan skiljer sig från norr till 0 av söder. Längst i söder har stora delar skogen ersatts med av jordbruksmark och bebyggelse. Vissa perioder har skog nästan helt började människan omvandla landskapet i stor skala salcnats. I norr först under sent 1800-tal och då främst genom skogsbruk. Den vegetation och den dynamik som förr rådde inom ekosystemen 0 har till stor del förändrats människan. Ekonomiskt värdefulla av har gynnats på andras bekostnad. I södra Sverige är det främst arter och i Sverige tall som gynnats. Naturliga processer som gran norra orsakt ekonomisk skada har hållits tillbaka. Detta gäller i hög grad tidigare frekvent förekommande skogsbränder

och aktörer

Politik, lagstiftning

Sverige har ratifrcerandet konventionen biologisk 0 genom av om mångfald förbundit sig att bevara den biologiska mångfalden. Detta återspeglas i miljöpolitiska beslut och beslutet om den nya skogspolitiken. Miljömålet på skogsmark är jämställt med ett

produktionsmål.

Strategin för att nå miljömålet på skogsmark utgår från att 0 skogsnäringen tar ett uttalat sektorsansvar för miljön. Miljömålen skall betydelse skilda ekonomiska överväganden. I ges samma som skall miljömålen uppnås hänsyn vid det

praktiken genom

vardagliga brukandet, särskild hänsyn på känsliga områden samt inrättandet naturreservat och andra skyddade områden. Det av ekonomiska och praktiska ansvaret för detta skall delas mellan stat

och markägare. I gällande lagstiftning minimikrav på hänsyn vid brukandet. 0 anges I sammanhanget är det endast kulturrninneslagen som ger staten möjlighet kräva att markägaren avstår från brukande av att skogsmark över den nivå då pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del fastigheten utan att betala ersättning. av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har båda påvisat behov om 0

4 Kap I Sammanfattning

ytterligare medel för att säkerställa kända förekomster av biologiskt värdefull skog. Båda myndigheterna argumenterar för bevarandet befintliga skyddsvärda områden, avstår från att av men bedöma det långsiktiga behovet. 0 Markägama arbetar aktivt med naturhänsyn utöver lagens krav, vilket bl.a. framkommer vid Skogsstyrelsens återkommande uppföljningar. Det finns många drivkrafter bakom denna utveckling bl.a. kunskaper, eget intresse samt kund- och medborgarkrav. Mycket tyder på en fortsatt utveckling mot ökad naturhänsyn, men det är oklart hur stora arealer kommer att som beröras och för hur lång tid.

Dagens skydd och hänsyn i skogen

0 I Sverige är 3,7 procent 830 000 ha av den produktiva skogsmarken skyddad i reservat, nationalpark, domänreservat eller inköpt av Naturvårdsverket för bildande av reservat. Nedan gränsen för fjällnära skog är 0,8 procent 173 000 ha den av produktiva skogsmarken skyddad på detta sätt. Den dominerande skogstypen i reservaten nedan fjällnära gränsen är bannaturskog. 0 Det finns ca 500 biotopskyddsområden inrättade på skogsmark. Dessa är i genomsnitt ca två ha stora och utgör totalt ca 1000 ha. Huvuddelen är av typen barrnaturskog och nästan alla ligger på småskogsbrukets mark. 0 Civilrättsliga naturvårdsavtal har tecknats mellan skogsvârdsorganisationen och markägare i knappt 200 fall eller totalt för ca 1000 ha. Avtalen tecknas i regel på 50 år. Bannaturskog är den vanligaste skogstypen som omfattas av avtalen. 0 På de cirka 200 000 ha som föryngringsavverkas varje år lämnas i genomsnitt fem procent arealen i form hänsynsytor. Till detta av av kommer enstaka träd eller mindre träd okänd grupper av av omfattning. Två tredjedelar av denna areal lämnas enligt skogsvårdslagens föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturmiljön. Resterande tredjedel lämnas frivilligt av markägaren. 0 Det är förbjudet att avverka mer än enstaka träd på skogliga impediment. Det finns 3,4 miljoner ha skogbärande impediment

Kap 1 Sammanfattning 5

på detta sätt åtnjuter visst lagligt skydd. som 0 skogsbruket avsätter utan ersättning sammanlagt på produktiv skogsmark 300 000 ha, eller ca 1,5 procent av arealen, nedanför

ca gränsen för fjällnära skog, i form av hänsynsornråden större än 0,5 ha. Områdena är till övervägande delen mindre än fem ha. Den tillgängliga informationen om Vilka naturvärden de hyser är knapp. Avsättningens längd uppges av flertalet markägare vara tillsvidare eller så länge de råder över fastigheten. För närvarande befinner sig samtliga större skogsbolag i en planerings- och inventeringsprocess. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bedömer att de frivilliga avsättningama som redovisats här sannolikt kommer att ha fördubblats när bolagen gått igenom hela sina innehav inom ca fem år.

Tabell 5.0. Sammanställning av skydd och hänsyn på produktiv skogsmark nedan den fjällnära gränsen i tusentals hektar tha och procent skogsarealen data från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket

av 1997

detta motsvarar 5 procent av den föryngringsavverkade arealen

Naturvårdsbiologi

0 En mångfald av organismer och biologiska processer bidrar till

6 Kap 1 Sammanfattning

gynnsamma livsbetingelser för människan samt utgör en resurs för nyttjande idag och i framtiden. Den naturvårdsbiologiska kunskapen är omfattande men bitvis ofullständig. Det är t.ex. svårt att bedöma effekterna i ekosystemen av enskilda artförluster. Givet målet att bevara i Sverige naturligt förekommande arter finns dock tillräcklig kunskap för att ange riktningen för bevarandearbetet. Dagens hotbild mot arter bedöms vida överstiga vad som kan betraktas som naturligt och få tecken på förbättring. Ca

ännu syns 1900 är rödlistade i hotkategoriema: försvunnen 87 st, akut hotad 278 st, sårbar 519 st, sällsynt 350 st och hänsynskrävande 714 st. Artförsvinnande är process snarare än en händelse. Det är ofta

en ett glapp i tiden mellan orsaken till och förändringen av en artförekomst. Vid kraftigt minskade och spridda populationer ökar risken för slumpbetingade försvinnanden. Orsakerna till att arter är hotade är många, men det beror i allt väsentligt på den landskapsomvandling människan ägnat sig under det senaste årtusendet. Skog har ersatts med åker och bebyggelse eller förändrats med avseende på trädslagsblandning och åldersstruktur. Det har inneburit att vissa för mångfalden viktiga stömingsregimer, exempelvis skogsbrand, översvämning och skogsbete, minskat. Vissa slag av livsmiljöer har minskat i mängd och avstånden mellan de kvarvarande områdena har ökat. Risken för lokala utdöenden ökar och möjligheterna till nykolonisation minskar. Brist på substrat död ved och grova träd inverkar negativt på

som många arters möjligheter att överleva. Luftbuma föroreningar har orsakat förändringar i organismvälden bl.a. genom att kvävegynnade arter kunnat breda ut sig samt att markens pH sänkts på stora arealer. Ett eventuellt ökat uttag av avverkningsrester från barrträd kommer sannolikt inte att ha mer än marginella effekter på skogens artmångfald.

Kap 1 Sammanfattning 7

Hur skog behöver skydd mycket bedömningsunderlag

Vid hearing med forskare, där utgångspunktema för att beräkna 0 en ett skyddsbehov på skogsmark diskuterades, framkom ett antal möjliga ansatser. Det förelåg även tveksamhet inför att göra en

på grund av vetenskaplig osäkerhet. prognos På uppdrag beredningen har en skattning av behovet av att 0 av skydda produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen genomförts. Med skydd markanvändning syftar helt eller i Vissa fall

avses som delvis till att uppnå skogsvårdslagens miljömål. Dagens naturvårdsbiologiska kunskap har applicerats på befintligt skogligt inventeringsunderlag. På ett flertal punkter har det varit nödvändigt att göra uppskattningar, då erforderliga data saknats.

Skyddsbehovet på lång sikt har beräknats genom att anta att 20 procent den ursprungliga utbredningen av skogsmiljöer som är

av intressanta naturvårdssynpunkt främst gammal och lövrik skog

ur -

behövs. -

På lång sikt 40 år skulle enligt analysen 9-16 procent av

ca

skogsmarksarealen, beroende på landsdel behöva skyddas. I detta ingår även restaurering och återskapande tillbakaträngda

av skogsmiljöer. På kortare sikt 10-20 år skulle befintliga skogsmiljöer med höga eller snabbt utvecklingsbara naturvärden behöva skyddas. Omfattningen dessa skattas till 900 000 ha

av ca eller 4,2 procent skogsmarksarealen, utöver vad som idag är

av skyddat i lag. På beredningens uppdrag har de rödlistade artemas fördelning på 0 olika skogsbiotoper analyserats. Flest rödlistade arter återfinns i södra Sverige, framför allt i ädellövskog. Riksantikvarieämbetet har redovisat att det finns goda möjligheter 0 att samordna skydd kulturmiljövärden och biologiska värden.

av Genom att kombinera Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets 0 skattningar befintlig skyddsvärd skog och de kostnader de

av redovisar för inköp mark, kan omfattningen vad

av av myndigheterna betraktar skyddsvärd skog grovt skattas till ca

som 500 000-800 000 ha.

8 Kap I Sammanfattning

Beroende på hur arealen skattas och på vilken kostnadsuppgift som används blir värdet av dessa 9-18 miljarder lq.

Våra och förslag bedömningar

Det råder en bred enighet i samhället om att skogens biologiska mångfald skall bevaras och att det föreligger behov av ökat skydd. Kvantitativa analyser av skyddsbehovet bör göras regelbundet som underlag för att bedöma behovet av åtgärder. Det stora antalet arter fortlevnad kan anses säkrad samt

vars kunskaperna om effekter av fragmentering av skogsmiljöer innebär att skyddsvärda skogar bör bevaras. Exempel på sådana är objekt som enligt myndigheternas bedömning uppfyller kraven för biotopskydd eller för inrättande av reservat. Det långsiktiga behovet att ägna skogsmark helt eller

av övervägande åt naturvård är än så länge svårt att kvantifiera, beroende på osäkert underlag. De ca tio procents skyddsbehov av den produktiva skogsmarksarealen nedan den tjällnära gränsen som

nödvändiga i forskarrapporten kan enligt vår mening vara anses såväl högre som lägre. Ytterligare osäkerhetsfaktorer tillkommer när det gäller hur stor del av det långsiktiga behovet som behöver lagskydd. De kommande utvärderingama av den nya skogspolitiken kommer förhoppningsvis att ge bättre underlag för nya beräkningar. Vi bedömer att det i ett kortsiktigt perspektiv finns behov av att skydda ytterligare skogsmark motsvarande drygt tre procent eller

700 000 ha den produktiva skogsmarksarealen nedanför den ca av fjällnära skogen för att inte försitta möjligheterna att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Därutöver finns ca 200 000 ha där det föreligger ett behov av att låta naturhänsynen vida överstiga den generella naturhänsyn normalt tas vid brukandet. Vi anser

som att det kortsiktiga behovet kan tillgodoses genom att Naturvårdsverket ges möjlighet att som reservat skydda ca 250 000 ha och Skogsstyrelsen ca 25 000 ha som biotopskyddsobjekt. Resterande del av skyddsbehovet ca 600 000 ha torde kunna fyllas inom för näringens frivilliga åtaganden. Grunden for

ramen

denna bedömning är Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets prognoser. Att säkerställa de föreslagna målsättningarna för naturreservat och biotopskydd skulle vid en tidshorisont på 20 år motsvara

en anslagsnivå för Naturvårdsverkets naturskyddsanslag på 195

ca mkr/år. Att nå denna målsättning på tio år motsvarar anslagsnivå

en på ca 390 mkr/år. För Skogsstyrelsens anslag för biotopskydd och naturvårdsavtal blir motsvarande nivåer ca 40 mkr/år respektive

ca 80 mkr/år tabell 8.0, 10.

s. Från beredningens utgångspunkter är det givetvis önskvärt att målsättningen kan nås på så kort tid som möjligt. Vi vill också understryka att försiktighetsprincipen talar för att säkerställandet sker på ca 10 år snarare än 20 år. Anlagsnivån är starkt beroende framtida avverkningsbeteende

av och omfattningen av frivilliga åtaganden Det är angeläget att näringens frivilliga naturvårdsåtagande positivt uppmärksammas. Det är viktigt att via inventering, utbildning och ekonomiskt stöd stimulera och kanalisera de frivilliga avsättningama till områden med höga naturvärden. Därigenom kan också de frivilliga åtagandena bättre samplaneras med naturvårdslagens skyddsinstitut. Den påbörjade uppföljningen skogsnäringens

av sektorsansvar för miljön är förutsättning för att klarlägga

en behovet av samhällets insatser. För att avvärja avverkningshot mot biologiskt värdefulla skogsområden bör möjligheten att köpa reservatsoptioner prövas. Beredningen delar Skogsstyrelsens uppfattning att det är angeläget med en lagändring som innebär att civilrättsliga naturvårdsavtal medföljer fastigheten vid ägarskifte. Myndigheterna på central och regional nivå behöver i än högre grad aktivt samverka i säkerställandearbetet för att minimera kostnaderna och maximera naturvårdsnyttan En hög ambitionsnivå inom naturvårdsbiologisk forskning liksom fortlöpande inventering, uppföljning och miljöövervakning är nödvändig för att ytterligare klarlägga och hur

var naturvårdsinsatsema gör mest nytta. Ett positivt bidrag i arbetet med att klara skyddsbehovet

vore om staten belastar Naturvårdsverkets naturskyddsanslag vid

SOU1997:U7

10 Kap 1 Sammanfattning

säkerställande skog på Fastighetsverkets och

av Fortiñkationsverkets innehav. Man bör också pröva i vilken utsträckning markägare kan erbjudas avverkningsrätter på Fastighetsverkets mark ersättning vid inrättande reservat i

som av Norrlands inland. Ett antal alternativa ñnansieringsfonner för säkerställande av 0 skogsmark har övervägts. Slutsatsen är att för närvarande måste finansieringen säkerställande med stöd naturvårdslagen ske

av av till största delen inom för det ordinarie arbetet med

ramen statsbudgeten.

Tabell 8.0 Erforderlig anslagsnivå vid olika tidshorisonter.

Kortsiktig målsättning Naturvårdsverkets Skogsstyrelsens uppnådd inom naturskyddanslag anslag for biotopskydd/

naturvårdsavtal

mkr/år idag: 190 mkr/år idag: 20

10 år 390 ca 80

ca

15 år ca 260 ca 53

20 år 195 ca 40

ca

2 UPPDRAGET OCH DESS

GENOMFÖRANDE

Genom beslut den 21 december 1995 gav regeringen Milj J01968:A genom tilläggsdirektiv Dir.1995: 167 i uppdrag att yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och former för att åstadkomma detta bilaga

Utgångspunkten har varit de av riksdagen fastställda miljömålen, den gällande skogspolitiken och den fastlagda strategin för biologisk mångfald. I direktiven har angivits att en huvudprincip är att skydd med stöd av NVL finansieras över stadsbudgeten. Vi har, enligt våra direktiv, inte föreslagit några åtgärder på skatteområdet.

Under utredningsarbetet har vi kommit i kontakt med utredningsoch forskningsverksamhet som behandlar närliggande frågor. Viktiga utgångspunkter har erhållits från Skogsstyrelsen SKS i"Naturskydd och naturhänsyn i skogen SKS Meddelande 1-1997. Likaså har Naturvårdsverkets SNV redovisning Skogsreservat i Sverige SNV Rapport nr 4707 varit betydelsefull information.

Arbete med att utvärdera den nya skogspolitiken har under utredningstiden pågått hos Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Det skall avrapporteras senast 980119. Vi har tagit del av utredningsmaterial som framkommit hos riksdagens revisorer under deras översyn av hanteringen av skyddsvärd domänmark efter Domänverkets bolagisering Riksdagens revisorer rapport 1996/97:4. Underhandsdiskussioner har förts med miljöbalksutredningen om deras arbete med att föreslå en samlad miljölagstiftning och ändringar i följdlagstifmingen. Vi har i väntan på beslut om deras förslag avstått från att föreslå författningsändringar.

Vi har i olika former samrått med olika parter som varit berörda av vårt arbete. I november 1996 anordnades en hearing med en grupp forskare rörande vetenskapliga utgångspunkter för att skatta det långsiktiga behovet att skydda skogsmark. En hearing rörande

av utgångspunktema för Miljövårdsberedningens arbete och förslag på

12 Kap 2 Uppdraget och dess genomförande

framtida tillvägagångssätt hölls i januari 1997. Representanter för näring, ideella organisationer och myndigheter deltog. Vi har under utredningstiden vid fyra tillfällen träffat samrådsgrupp bestående

en

representanter från berörda departement, Naturskyddsföreningen, av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsindustrierna, Skogsstyrelsen, Skogsägamas riksförbund, Sveriges jordägareförbund och Världsnaturfonden.

Seminarier har anordnats med representanter för länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser. Vidare har vi deltagit i konferenser och möten samt haft enskilda överläggningar med myndigheter, organisationer, forskare och enskilda. Dessa har även inkommit med skriftliga synpunkter på vårt uppdrag.

Externa uppdrag rörande kulturmiljöaspekter, rödlistade arters förekomst samt hur mycket skogsmark som behöver skyddas for att bevara biologisk mångfald har lagts ut på Riksantikvarieämbetet, ArtDatabanken samt docent Per Angelstam vid institutionen för naturvårdsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet och konsulten Leif Andersson, Pro Natura.

Kap 3 Sveriges skogar 13

3 SVERIGES SKOGAR

Sammanfattning Sveriges landyta utgörs till 55 procent, motsvarande 22,7 miljoner ha, av produktiv skogsmark samt 3.4 milj. ha skogsklädda impediment. 50 procent av skogsmarken ägs av 360 000 privata skogsägare, 40 procent av aktiebolag och tio procent av allmänna ägare stat, kommun, landsting mil. Staten är ensam ägare till sju procent av skogsmarken. Landets virkestillgångar har ökat under hela 1900-talet och uppgår till 2,6 miljarder kubikmeter. I dagsläget avverkas drygt 70 procent

den årliga tillväxten. Det arbete i skogsnäringen till ca av ger 120 000 och ett nettotillskott i utrikeshandeln på 78

personer miljarder kronor år 1995. 17 procent av Sveriges totala export utgörs skogsprodukter. Bränsle i form ved, skogsindustriella

av av biprodukter och avverkningsrester genererar idag energi motsvarande 40 TWh år. Förutom virke skogen bl.a. vilt

ca per ger och bär och värdefulla naturupplevelser. Vårt vanligaste trädslag är gran, tätt följt av tall. Björk utgör huvuddelen lövträdsvolymen. Mindre än en procent av

av skogsmarken är bevuxen med ädellövskog. Skogsmiljöema skiftar mycket inom landet. Detta beror på faktorer

klimat, berggrund, terrängförhållanden och jordart. I norr som växer skogen långsammare och hyser i regel färre arter än i söder. Även mönstret mänsklig påverkan skiljer sig åt från norr till

av söder. Längst i söder har stora delar skogen ersatts med

av jordbruksmark och bebyggelse. Vissa perioder har skog nästan helt saknats. I började människan omvandla landskapet i stor skala

norr först under sent 1800-tal och då främst genom skogsbruk. Den vegetation och den dynamik som förr rådde inom ekosystemen har till stor del förändrats människan. Ekonomiskt

av värdefulla arter har gynnats på andras bekostnad. I södra Sverige är det främst och i norra Sverige tall som gynnats. Naturliga

gran

orsakt ekonomisk skada har hållits tillbaka. Detta processer som gäller i hög grad tidigare frekvent förekommande skogsbränder.

14 Kap 3 Sveriges skogar

Förutsättningar

Skogstypema skiftar starkt inom landet. De främsta orsakerna är klimat och geologi samt människans påverkan.

Den relativa artfattighet som råder i de svenska ekosystemen kan förklaras med den korta tidsperiod som gått sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Vissa arter sprider sig så långsamt att de inte har hållit jämna steg med isavsmältningen. Att vi numera skärs av från den europeiska kontinenten Öresund bidrar till denna eftersläpning i

genom kolonisationen. Även vårt svala klimat begränsar antalet arter. Jämfört med Nordamerika, som har ungefär samma nedisningshistoria och klimat som vi, har vi färre antal arter i Sverige. Orsaken är troligen att Alperna och Medelhavet utgör hinder för spridning i nord-sydlig riktning vid återkommande nedisningar.

Människan styrde skogens utveckling till "påverkad, fast självsådd naturskog så snart inlandsisen släppt sitt grepp. Man har, åtminstone i Sydsverige redan under mesolitisk tid 8 000-4 000 f.Kr.

ca

påverkat naturen i stor omfattning genom anlagda bränder och skottskogar.

Stora delar Sveriges landareal har påverkats genom jordbruk

av och djurhållning de senaste 6 000 åren. Jordbrukets införande innebar generellt ett gynnande av grässvålar och lövskog. I vissa regioner, som inre Norrland, har dock påverkan blivit markant först under de senaste århundradena. Människans påverkan har flera gånger under historien ändrat karaktär, beroende på olika förutsättningar, b1.a. tillgänglig teknik. Till de naturen själv stått för, men

processer som

människan genom olika åtgärder såväl motverkat som påskyndat, som hör mineraluttvättning, erosion, försurning och gnindvattensänlming.

Grundläggande data

Det finns 22,7 miljoner ha skogsmark i Sverige, vilket motsvarar

ca 55 procent landarealen. Skogsmark definieras i skogsvårdslagen

av SVL som mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i

Kap 3 Sveriges skogar 15

väsentlig utsträckning används för annat ändamål; och mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Ytterligare ca 3,6 miljoner hektar är delvis bevuxna med skog inom militära områden eller på mark som skyddas

naturvårdslagen NVL. Arealen skogsmark har ökat under av efterkrigstiden, främst på grund av nedläggning av jordbruksmark,

även t.ex. på grund utdikning våtmarker. men av av

Halva skogsarealen 360 000 privata skogsägare. Aktiebolag

ägs av äger 40 procent skogsmarken och övriga ägare däribland kyrkan,

av staten och kommuner resterande tio procent. Staten är ensam ägare till sju procent skogsmarken.

av

Skogliga impediment, innefattande ägoslagen berg och

myr, fjällbarrskog, utgör 6,2 miljoner ha. Med skogliga impediment menas mark inte är lämplig för virkesproduktion, som bär skog

som men eller har förutsättningar att bära skog. Gränsen för vad som anses lämpligt för skogsproduktion dras på marker som bedöms producera mindre än skogskubikmeter m3sk per hektar och år.

en

Vårt vanligaste trädslag är tätt följt tall. De utgör 45

gran av respektive 39 procent den stående volymen. Lövträd och stående,

av nyligen döda träd står för de resterande 16 procenten, varav björk utgör två tredjedelar. Ädellövskog, så som den definieras i skogsvårdslagen, växer på drygt 170 000 ha. Det är mindre än en

skogsmarksarealen. En stor del volymen ädellövträd procent av av återfinns dock i blandskogar.

Totalt uppskattas Sveriges virkestillgångar till 2 695 miljoner m3sk. Virkesförrådet har ökat i stort sett linjärt från den första

miljoner mssk. riksskogstaxeringen år 1923-29, då det var ca 1 750

Boniteten, dvs. markens naturgivna produktionsfönnåga, stiger från till söder. I Norrland är skogsmarkens genomsnittliga

norr norra produktionsfönnåga 2,9 mssk/ha/år, medan den i Götaland är 8,6. Riksgenomsnittet är 5,3. Den verkliga tillväxten är något lägre än

4,2 mssk/ha/år i genomsnitt, då boniteten är ett idealmått. boniteten Total tillväxt, inklusive tillväxt för avverkade träd, på skogsmark

närvarande till 96 miljoner mssk årligen. Även tillväxten uppgår för ca

den första riksskogstaxeringen. År 1956 uppskattades har ökat sedan

miljoner m3sk året. Ökningen beror på ett den vara drygt 80 om ur

16 Kap 3 Sveriges skogar

produktionssynpunkt bättre skogstillstånd med mer välslutna bestånd och ett högre totalt förråd. Även kvävenedfallet orsaka ökad

antas produktion, då kväve fortfarande är den tillväxtbegränsande faktorn på en stor del av skogsmarksarealen. Vidare har skogsmarksarealens ökning, proveniensförflyttningar, och dikning bidragit till ökningen.

Nyttj ande

Svenska folkets nytta skogen är stor. År 1995, då

av skogskonjunkturen var mycket god, beräknades nettoavverkningen till 75,7 miljoner m3fub under och bruttovärdet

fastkubikmeter bark av

virkesskörden till ca 24,5 miljarder kronor. Drygt 26 000 personer var helt eller delvis sysselsatta inom näringsgrenen skogsbruk år 1996. Antalet anställda inom skogsbruket har dock sjunkit drastiskt i takt med att produktiviteten ökat under efterkrigstiden.

Vidareförädling av virket till i första hand sågade trävaror, massa och papper näringsgrenama trävaruindustri och massa- och pappersindustri bidrar ytterligare med ca 94 000 arbetstillfällen år 1996. Därtill kommer de branscher som förser industrin med tjänster, t.ex. transporter. Ungefär en fjärdedel av all lastbilstrafik är knuten till skogsnäringen. Förädlingsvärdet i skogsnäringen år 1995

var 55 miljarder kr. Utrikeshandeln med skogsprodukter, exklusive insatsvaror, uppgick netto till 78 miljarder kr år 1995. 17 procent av Sveriges totala export utgörs av skogsprodukter.

Biobränslen från skogen ger ca 40 TWh energi. Av detta kommer ca 10 TWh från fjänvänneverk som företrädesvis utnyttjar avverlmingsrester, ca 12 TWh från direkta bränsleavverlmingar, dvs. även stamved och ca 17 TWh från skogsindustrins biprodukter t.ex. avlutar och bark. En skattning av energipotentialen i avverkningsrester och visst gallringsvirke ger 80-100 TWh beroende på den generella avverkningsnivån.

Allemansrätten ger människor möjlighet att fritt vistas i naturen samt plocka bär och svamp. Den totala produktionen av bär uppskattas till en miljard liter, varav en knapp tiondel plockas.

Ungefär en halv miljon svenskar sysslar med jakt. Förutom ett stort rekreationsvärde genererar jakten kött till ett värde av ca 700 miljoner

Kap 3 Sveriges skogar 17

lcr/år. Jaktens betydelse för att locka utländska besökare förväntas öka. Stora förhoppningar knyts till denna inkomstmöjlighet i glesbygden.

Undersökningar visar att turister i skogsregioner tillskriver upplevelsen av skog och natur halva värdet av sina semesterutlägg. Andra undersökningar visar på samhällsekonomiska vinster i form av minskad sjukfrånvaro då folk har tillgång till stimulerande rekreationsmiljö, t.ex. skog.

Vegetationstyper

I avsnitt 3.1-3.5 används en indelning av skogsmarken i markvegetationstyper. Det talas om lavtyper, ristyper, örttyper etc. Dessa typer finns definierade i Skogshögskolans boniteringssystem. Boniteringssystemet syftar till att med stöd av information om markvegetation, jordart, fuktighetsförhållanden, klimat m.fl. faktorer förutsäga vilken virkesproduktion som kan förväntas på marken i fråga. Bonitet är detsamma som markens naturgivna produktionsförmåga uttryckt som genomsnittligt antal producerade skogskubikmeter per hektar och år sett över ett bestånds omloppstid runt 100 år.

Att tala vilken markvegetationstyp skogen tillhör ger en

om ungefärlig bild av vilken typ av skog det rör sig om och hur bördig marken är tabell 2.1. Tabellen är endast avsedd att ge en grov bild av hur markvegetationstypen kan tolkas i barrskog. För lövskogar eller blandskogar finns motsvarande samband. Björken t.ex. kan förekomma på de flesta markvegetationstyper. I sydligaste Sverige växer det i allmänhet ädellövskog på de allra bördigaste markerna örttypema.

18 Kap 3 Sveriges skogar

Tabell 2.1 Grova samband mellan vanliga markvegetationstyper på fastmark, trädslag och bördighet i de svenska barrskogarna.

Markvegetationstyp Trädslag oftast Bördighet

Lavtyper tall låg Lingonristyper tall/ gran | Blåbärsristyper gran/tall medel Grästyper gran |

Örttyper gran hög

Våra skogstråd Vanligaste

De två vanligaste trädslagen tall och gran finns över stora delar av det eurasiska barrskogsbältet, från Atlanten till Ochotska havet.

Tallen växer i Sverige företrädesvis på hällmarker, sandjordar och andra grovkomiga underlag, medan granen konkurrerar mer framgångsrikt på finj ordsrikare marker med högre fuktighet och bättre näringstillgång. På många håll uppträder de tillsammans i barrblandskogar. Granen, som är mera skuggtålig, kan på sikt konkurrera ut tallen att växa och med sin täta krona menligt

genom om beskugga den ljusälskande tallen. Tallens konkurrensfördelar är å andra sidan tålighet mot stormar, bränder, torka och angrepp av insekter och vilket upprätthåller en viss balans mellan

svampar, trädslagen.

Trädens olika egenskaper gör att deras ekologi skiljer sig åt. Tallens förökning är väl anpassad till skogsbrand. Den kvistrena och tjockbarkiga stammen gör att trädet har goda förutsättningar att överleva brand. Efter branden kan sedan tallfrö i stor mängd gro på

en det konkurrensfattiga brandfáltet och genom snabb ungdomstillväxt skaffa sig övertag gentemot andra trädarter och högväxta örter. Granen har svårt att klara brand. Dess frö och plantor kan däremot gro och växa i slutna bestånd på grund av god förmåga att tillgodogöra sig

Kap 3 Sveriges skogar 19

svagt ljus. Om lucka i krontaket uppstår finns då redan etablerade

en granplantor redo att fylla tomrummet.

Såväl tall kan bli avsevärt äldre än nonnalt tillämpade

som gran åldrar för föryngringsavverkning. Sveriges äldsta tall är över 700 år gammal och åldrar på över 300 år får anses som högst normalt. Granen blir på grund känslighet mot olika skadegörare inte så

av gammal, 200-300 år är ingen ovanlighet.

men

Skogsbruksmetoder

Dagens skogsbruk bedrivs till allra största delen trakthyggesbruk.

som Med det att skogen består någorlunda likåldriga bestånd och

menas av att ett sammanhängande område, trakt, avverkas samtidigt. Skogsbruket får därmed ett cykliskt förlopp. Den avverkning som inleder avvecklingen det gamla skogsbeståndet och bereder plats

av för det kallas föryngringsavverkning dvs. skörd. Tidigare sa man

nya ofta slutavverkning, denna tenn blir missvisande då

men föryngringsavverkning numera ofta sker i flera steg.

Föryngringsavverkningen utformas beroende på hur man avser att föryngra beståndet. Om att plantera eller använda sig av

man avser sådd lämnas vanligen få träd kvar. En trakt med få kvarlämnade träd brukar som ett kalhygge.

ses

För underlätta naturlig föryngring eller självföryngring av beståndet kan omkring l00 träd per hektar vid föryngringsavverkningen lämnas i form fröträdställning. Denna har till

av en uppgift att sprida frö, samt skydda kommande och befintlig förynging mot starkt solljus, frost och uttorkning. När plantorna uppnått omkring

meters höjd avvecklas fröträden i ett eller två steg. en Fröträdställningar utgörs vanligen av tall.

Om ännu fler träd lämnas vid föryngringsavverkningen ungefär 200-400 träd hektar brukar kvarvarande träd betecknas

per skännställning och ingreppet för skärmhuggning. Skärmen gynnar föryngringen på sätt fröträdställning. En skärm

samma som en innehåller också tillräckligt mycket träd för att kunna förhindra att grundvattennivån stiger och dränker föryngringen. Skärmen brukar avvecklas i minst två omgångar. Skärmar av alla trädslag

20 Kap 3 Sveriges skogar

förekommer. Speciellt skärrnställningar har uppmärksammats

av gran på senare år, då granen länge ansetts mycket svår att

som

självföryngra.

Blädning är en nygammal metod innebär ett avsteg från

som trakthyggesbruket. Här stamvis "äkta" blädning sker

avses som genom återkommande huggningar i skiktade skogar. Vid avverkning tas träd av alla storlekar ut. All avverkning är gallring med naturlig föryngring i den skogen. Å sidan innebär blädning

vuxna ena att beståndet aldrig genomgår en hyggesfas då marken är eller

mer mindre kal. Å andra sidan innebär ett ekonomiskt blädningsskogsbruk vanligen att huggningsingrepp görs oftare. Gran och skuggtåliga ädellövträd är bäst lämpade för blädning.

Under 1800-talet och i seklets början bedrevs så kallad dimensionshuggning i oexploaterade skogar. Det innebar att de största och värdefullaste träden avverkades i upprepade omgångar och att resterna av bestånden lämnades utan återväxtåtgärder.

Fem svenska skogsregioner

Som underlag för redovisning av skogens naturvärden fördelas Sveriges skogar på vegetationszoner. Fem huvudzoner brukar anges: fjällnära, nordligt boreal, sydligt boreal, boreonemoral och nemoral. I nedanstående redogörelse har gränserna mellan förutom den

zonema fjällnära modifierats till att följa närmaste länsgräns figur 3.1 för att kunna knyta länsvis statistik till respektive zon. Benämningen region används i fortsättningen för de korrigerade vegetationszonema. Samma uppdelning har använts av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i deras redovisningar av frivilliga avsättningar respektive skogsreservat SKS Meddelande 1-1997, SNV rapport 4707. Uppdelningen används också i de av Miljövårdsberedningen beställda rapportema bilaga 4 och 5.

Kap 3 Sveriges skogar 21

Figur 3.1. Den använda regionindelningen av Sverige: Region Iz fjällnära, Region 2 nordligt boreal, Region 3 boreal,

z z sydligt

Region 4 boreonemoral, Region 5 nemoral enl. Skogsstyrelsen

z z och Naturvårdsverket 1997

22 Kap 3 Sveriges skogar

3.1 och ovan gränsen för

Fjäll skog fjällnära skog.

Grundförutsätmingar

Med den fjällnära regionen tabell 3.1 menas här det område som ligger ovanför gränsen för fjällnära skog, vilken fastställts av Skogsstyrelsen SKSFS 1991:3. Gränsen för fjällnära skog går igenom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Kopparbergs län. Tidigare talade man om skogsodlingsgränsen, vilken hade i stort samma sträckning som gränsen för fjällnära skog.

Klimatet kan betecknas som tundraklimat övergående i snöskogsklimat med korta somrar. Området tillhör de nederbördsrikaste i landet och har omkring 120 dagars vegetationsperiod.

Vegetation och dynamik

Vegetationen på kalfjället går från ett glest ris och lavtäcke den högalpina zonen till ängs- och hedmarker den lågalpina zonen. En zon med buskvuxna viden avlöses av fjällbjörkskogen som bildar trädgräns. Fjällbarrskogen utgör ett område med icke produktiv skogsmark ovan den fjällnära skogen.

På lägre höjd över havet återfinns den fjällnära skogen. Den totala arealen fjällnära skog uppgår till 1,5 miljoner hektar, varav ungefär en tredjedel är skyddad i reservat. Granen dominerar trädskiktet, främst på grund att det sällan brinner i dessa områdena. På vissa ställen

av dominerar dock tallen. Dessa områden tros ha uppkommit under perioder med särskilt gynnsamt klimat.

Skogarnas struktur är vanligen mycket varierad med träd av olika åldrar, luckighet och mängder med död ved. På grund av ringa omfattning av skogsbruk är åldern hög. Nära 40 procent är mer än 140

Kap 3 Sveriges skogar 23

år gammal. Störningar möjliggör för nyetablering på större

som områden är vindfällningar och snöbrott. Karakteristiskt för den fjällnära skogen är s.k. intern beståndsdynamik. Det innebär att föryngring sker tiden att träd eller träd dör och

över genom grupper av lämnar plats för Granens plantetablering sker företrädesvis på

nya. kraftigt nedbrutna lågor, s.k. lågaföryngring. Djur och växter i de fjällnära skogarna är ofta svårspridda och stömingskänsliga. Arter med dessa karaktärer återfinns exempelvis bland vedsvampar, lavar

och mossor.

Tabell 3.1. Länsvis areal ägoslagen fjäll, fjällbarrskog och produktiv

av skogsmark fjällnära sk0g; trädslagsfördelning på skogsmark Ttall,

Llöv torrträd i procent totalt virkesförråd och Ggran, + av

andel i den fjällnära regionen data från ägargruppers Riksskogstaxeringen 1973-87.

Fjäll Fjällbarrsk. Prod. sk. T G L Bolag Privb Allrn° Län

1 000 ha I 000 ha 1 000 ha % virkesförr. % areal fjälln. sk.

AssiDomän har hunnit få genomslag i Riksskogstaxeringens statistik. I denna tabell har den mark redovisats kronans forts till de allmänna

som som

Bolagsarealen har räknats då huvuddelen av de tjällnära ägarna. upp skogarna kvarstod i statens ägo. bMed Priv privata skogar ägs aktiebolag eller någon av de

avses som av allmänna ägarna se nedan ° Med "Allm" allmänna ägare Fastighetsverket, landstingen,

menas som kommunerna, kyrkan, allmänningama och stiftelser, mil. l Fjällbarrskog förekommer i liten omfattning i Västernorrlands och Gävleborgs län, vilket 2 000 ha tillkommit i totalen.

gör att ca

24 Kap 3 Sveriges skogar

Mänsklig påverkan

Spår efter tidigt brukande kan ses på många ställen i den fjällnära regionen. I Norrbotten avverkades t.ex. 5000 ha skog kring silvergmvan i Nasafjäll redan på 1600-talet. Kring nybyggen och samevisten kunde ingreppen lokalt bli omfattande genom husbehovshuggning och djurhållning. Ibland svedjades skogen för att ge bättre bete runt fábodvallar. Sett över hela arealen har dock landskapet behållit en relativt naturlig karaktär århundradena. genom Renskötsel har förekommit på och i närheten fjällen under lång av tid. Påverkan på den fjällnära skogen är dock ringa. Under l 800-talet bedrevs skogsbruk genom dimensionshuggningar. Endast det grövsta och värdefullaste virket togs ut. Klent virke och nästan all lämnades. gran Dimensionshuggningama nådde vissa ställen i den fjällnära upp skogen, men stora områden förblev orörda. Det skogsbruk har som bedrivits under 1900-talet i de fjällnära skogarna har varit omstritt. En avverkningsforrn rekommenderats har varit sk. som fjällskogsblädning, där marken inte läggs kal. Även trakthyggesbruk med efterföljande kalytor har tillämpats. Det tar mycket lång tid att åter utveckla naturskogsliknande kvaliteter i de kärva klimatlägena. Numera har avverkningama minskat i omfattning och stor andel en av de fjällnära skogarna är skyddade i reservat.

3.2 boreal

Nordligt skog

Grundförutsättningar

Den nordligt boreala regionen tabell 3.2 innefattar icke fjällnära delar av Norrbottens och Västerbottens län. Dessa bygder betraktas vanligen som utpräglade skogstrakter, då klimat och geologi gjort området mindre lämpat för uppodling.

Kap 3 Sveriges skogar 25

Tabell 3.2. Länsvis areal av ägoslagen skogsmark och impediment; trädslagsfördelning på skogsmark Ttall, Gqran, Llöv + torrträd i procent totalt virkesförråd och ägargruppers andel i den nordligt

av boreala regionen data från Riksskogstaxeringen

Län skogsmark Impediment T G L Bolag Privb Allm°

I 000 ha Myr Berg % virkesjör. % av skogsmarksareal

av

1 000 ha

Nbtn 2 869 1574 98 65 17 18 56 36 8 Vbtn 2 747 950 71 51 34 15 54 43 3 Total 5 616 2 524 169

Med Bolag aktiebolag. Ombildandet Domänverket till

menas av AssiDomän har hunnit få genomslag i Riksskogstaxeringens statistik. Då i princip all produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen överfördes till bolaget har den mark tidigare redovisades som "Kronans, dvs.

som Domänverket plus Fastighetsverket, har minskats med de arealer Fastighetsverket redovisar sina. AssiDomäns marker är förda till

som kategorin Bolag och Fastighetsverkets till "Allmänna bMed "Priv" privata skogar ägs av aktiebolag eller någon av de

avses som allmänna ägarna se nedan ° Med "Allm allmänna ägare Fastighetsverket, landstingen,

menas som kommunerna, kyrkan, alhnänningama och stiftelser, mil.

Vegetation och dynamik

Barrskog, kännetecknar den nordligt boreala regionen, är en

som skiftande vegetationstyp. Den utgör, tillsammans med skogen i den sydligt boreala regionen, del taigan sträcker sig runt det

en av som norra halvklotet.

Ristypen är den i särklass vanligaste skogsmarkstypen i norra Sverige. I stora delar den nordligt boreala regionen utgörs mer än

av 60 procent skogsmarken denna typ. Lavtypema, som har svag

av av produktionsfönnåga, finns i torra tallskogar och är vanligast i Norrbottens inland. De näringsrika örttypema förekommer sporadiskt

3 SDI/1997:97

26 Kap 3 Sveriges skogar

i första hand i Västerbottens kusttrakter. Grästyper saknas nästan helt i Norrbotten och förekommer sällsynt i Västerbotten.

I naturtillståndet präglades den boreala skogen frekventa av skogsbränder. Sommartorka kombinerat med blixtnedslag den var vanligaste orsaken. I genomsnitt återkom branden gång sekel en per på moränmarkema och två till tre gånger på de torra sedimentrnarkema. Branden gick inte likfonnigt fram utan skapade ett mycket varierat landskap. Fuktiga, låglänta partier, myrholmar, skog utmed vattendrag och nordsluttningar blev under långa perioder förskonade från elden och bestånd av refugiekaraktär bildades. Granen kom därmed på sikt att dominera dessa områden. Föryngring av skogen skedde genom intern beståndsdynamik precis som i den fjällnära skogen. Förhållandena avseende beskuggning, luftfuktighet och jämn tillgång till död ved i olika nedbrytningsstadier gynnade en rik flora av mossor, vedsvampar och lavar. Dessa refugier utgjorde förmodligen också spridningskämor för många organismer till den omgivande skogen brann frekvent. Fem till tio som mer procent av skogsmarken bedöms ha utgjorts av brandrefugier. Ytterligare 15-20 procent brann sällan. Återstoden bestod av mera brandpräglade biotoper. Variationen på mark med oftare återkommande bränder även var den stor. Branden varierade i intensitet, vilket medförde att olika andel av vegetationen överlevde. Detta gav i sin tur förutsättningar för olika typer av föryngring. På magra marker, där det brann ofta, men inte så hårt, tallen var framgångsrikast. Tallen är vårt mest brandtåliga trädslag, vilket gjorde att många träd överlevde branden. Bestånden utgjordes av flera olika tallgenerationer som uppkommit vid olika bränder. Det fanns gott om mycket gamla brandskadade eller döda träd. Inblandningen av vårtbjörk i pionjärfasen var förmodligen stor. Studier har dock visat att talldominansen i skiktade bestånd i Norrlands inland kan ha upprätthållits genom andra faktorer än eld. Föryngringen kan här ha skett i pulser under klimatperioder. gynnsamma På de bättre moränmarkema, som inte brann lika ofta, ansamlades bränsle i form av förna och död ved. Branden fick då ett våldsammare

Kap 3 Sveriges skogar 27

förlopp. Fanns det mycket i området kunde det uppstå kronbrand

gran till följd eldfángda och lågt ansatta grenverk. På dessa

av granens marker följdes branden ofta pionjärlövgeneration. De så kallade

av en lövbrännoma utgjorde ett betydande inslag i skogslandskapet. Vid enstaka undersökningar har andelen uppskattats till fem-tio procent.

Efterhand tiden gick efter branden vandrade granen in på

som brandfáltet. Granen konkurrerar på sikt ut både tall och lövträd, men så fort det brinner trängs den tillbaka, då den har svårt att överleva brand. Sena successionsstadier kännetecknades av en hög andel grov lövved, på marker blåbårstyp eller bördigare kunde lövinslaget

av

30-40 procent. Vidare fanns det rikligt med död ved. Bestånden vara

flerskiktade med trängde på underifrån och var granen som högkroniga tallar överlevt flera bränder.

som

Förutom det mosaikartade landskap branden skapade, uppstod

som ett flertal element det råder brist på i dagens brukade skog. Den

som brända veden utgjorde hemvist för specialiserade skalbaggar och stinkflyn. Hettan vid branden initierade groning hos växter som överlevt den slutna skogsfasen vilande frön i marken, så kallade

som fröbanksarter. Tillgången på döende och döda träd gynnar vedsvampar, lavar, vedinsekter och hålbyggande fåglar.

mossor,

Mänsklig påverkan

Den mänskliga påverkan i de nordligt boreala ekosystemen har pågått under tusentals år. Landskapet helhet har dock behållit mycket av

som sin naturliga karaktär århundradena. I skogarna kring gränsen

genom för fjällnära skog hittar vi de största naturskogsartade områdena i

landet.

Mänskliga har främst påverkat skogen i älvdalama och kusttrakterna. Fäbodbruket, där betesdjuren fördes till utmarkema för sommarbete, fick dock lokalt stor inverkan på skogen. Svedjebruk förekom i närheten fabodama och i utkantema av

av

jordbruksbygdema.

Skogsbruk började bedrivas i slutet av l800-talet. De grövsta träden ut i dimensionshuggningar. Dimensionshuggningama gick

togs i flera drev över Norrland. Kvar blev utglesade granbestånd som hade

28 Kap 3 Sveriges skogar

mycket svårt att åter sluta sig. En historiskt omfattande pottaskeframställning har gjort stora områden fattiga på björk och tjärbränningen har skattat skogen på torra tallstubbar. I början 50-talet drogs kampanj igång över hela landet av en som syftade till att förbättra skogstillståndet produktionssynpunkt. ur Receptet var slutavverkning av de utglesade skogarna och efterföljande plantering. Under 60-, 70- och 80-talet gick bitvis man fram mycket storskaligt, delvis beroende på stordriftskrävande maskinsystem. Idag ser vi resultatet i form Välslutna och jämnåriga av kulturskogar över stora arealer. Det gäller i hela den boreala I zonen. kärva klimatlägen i inlandet har dock föryngringen gått långsamt. Viss oro föreligger också över användningen av olämpligt plantmaterial. Omfattningen av problem i form av instabila och krokiga träd orsakade av sk. paperpot-plantor är inte fullständigt känd.

3.3 boreal

Sydligt skog

Grundförutsättningar

Den sydligt boreala skogen tabell 3.3 återfinns i de icke fjällnära delarna av Jämtlands och Kopparbergs län samt i hela Västernorrlands, Gävleborgs och Värmlands län. Den biologiska sydgränsen för den boreala överensstämmer väl med zonen, som länsgränsema, kallas Limes norrlandicus och sammanfaller med ekens, askens och ett stort antal andra arters nordliga utbredningsgräns.

Vegetation och dynamik

Övervägande delen skogsmarksarealen utgörs ristyper. Andelen av av ligger på stora områden över 60 procent, sällan under 40 %. På grund av det något gynnsammare klimatet ökar andelen skogsmark av grästyp och örttyp jämfört med den nordligt boreala regionen.

Kap 3 Sveriges skogar 29

Koncentrationer av örttyper finns runt Storsjön och i Ljungans dalgång, där andelen kan överstiga 30 procent. Lavtyper minskar i andel och utgör, undantaget ett område i västra Kopparberg och södra Jämtland, mindre än tio procent av arealen. Det ursprungliga tillståndet i dessa skogar liknar mycket det som rådde i den nordligt boreala regionen. De något bördigare och fuktiga förhållandena gör att man kan anta att områden av brandrefugial karaktär var något mer frekventa. Likaså att lövbrännor förekom oftare som en första succession efter brand på friska ristyper. Torra tallhedar som brann ofta var förmodligen något mindre vanliga.

Tabell 3.3. Länsvis areal av ägoslagen skogsmark och impediment; trädslagsfördelning på skogsmark Ttall, Ggran, Llöv + torrträd i procent av totalt virkesförråd och ägargruppers andel i den sydligt boreala regionen data från Riksskogstaxeringen

al tabell 3.2

se

Mänsklig påverkan

Regionalt har storskalig mänsklig påverkan präglat skogarna under ett halvt årtusende. Områdena i Bergslagen och längs södra Norrlandskusten, där bergsbruk bedrivits, bedöms periodvis ha varit helt avskogade på grund jämhanteringens stora behov av ved, kol

av och konstruktionsvirke. Skogsbete och svedjebruk bedrevs också i

30 Kap 3 Sveriges skogar

stor omfattning. I älvdalar och runt de stora sjöarna växer nu första eller andra generationen skog på före detta jordbruksmark. Inlandet har präglats av dimensionshuggningar under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Idag bedrivs modernt skogsbruk på nästan 100 procent av skogsarealen. Områden med mindre påverkan ligger främst kring länsgränsema, som dragits i de minst bebyggda traktema.

3.4 Boreonemoral skog

Grundförutsättningar

Övergångszonen mellan det norra barrskogsbältet och det centraleuropeiska lövskogsbältet kallas här för den boreonemorala regionen tabell 3.4. I Sverige sker övergången mycket gradvis och innefattar följande län: Örebro, Västmanland, Uppsala, Stockholm, Södermanland, Östergötland, Skaraborg, Älvsborg, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland och Göteborg. I norr är det den tidigare nämnda Limes norrlandicus som utgör gräns. Gränsen i söder följer i stort sett bokens nordliga utbredningsgräns.

Vegetation och dynamik

Den risdominerade markvegetationen är inte lika frekvent i den boreonemorala regionen längre norrut. Andelen ligger mellan 20

som och 40 procent. Örttyper är särdeles vanliga i Uppland och på

norra Gotland på grund hög kalkhalt i jordama. Grästypemas omfattning

av ökar från 20 procent till söder ca 30 procent. Andelen

norr ca ädellövskog, undantaget bokskog nästan saknas, pendlar mellan

som 0,1 och 5 procent. Den högre andelen återfinns längs kusterna.

Kap 3 Sveriges skogar 31

Tabell 3.4. Länsvis areal av ägoslagen skogsmark och impediment; trädslagsfördelning på skogsmark Ttall, Ggran, Llöv + torrträd i procent av totalt virkesförråd och ägargruppers andel i den boreonemorala regionen data från Riksskogstaxeringen

Län Skogsmark Impediment T G L Bolaga Privb Allm

I 000 ha Myr Berg % av virkesför % av skogsmarksareal

1 000 ha

a tabell 3.2

se

De ursprungliga skogarna torde varit mycket varierade med blandskogar barr- och lövträd av många arter. Stora lokala

av variationer i mark- och fuktighetsförhållanden bidrog till detta. Genom varierande störningar uppkom många nischer och i kombination med hög bördighet det utrymme för en artrik flora

gav och fauna.

I Bergslagsområdet och Småland, täcks barrskog, var elden

som av den främsta stömingsregimen, precis i den boreala zonen. I

som sydöstra Götaland, där kan mycket torra, brann det på

somrarna vara vissa ställen så ofta vart tjugonde år. På grund av den höga

som brandfrekvensen och invandring bedöms stora områden

granens sena ha dominerats av tall.

32 Kap 3 Sveriges skogar

På de mer bördiga slättområdena var förmodligen de ädla lövträden beståndsbildande. Dynamiken i den ädla lövskogen kännetecknas av många och små störningar snarare än och stora. Enstaka eller grupper av träd dör och lämnar plats för föryngring i luckoma. Vissa åldersklasser kan dock överrepresenterade till

vara följd av epidemier orsakade av insekter eller svampar alternativt stormfällningar. Vilka trädslag som dominerade pionjärfasen berodde mycket på slumpen. Antingen fanns det vegeterande föryngring som väntade på ljusinsläpp eller gällde det att ha en riklig frösättning vid den rätta tidpunkten. Busk- och fältskikt var i allmänhet väl utvecklade. De utdöda stora växtätarna bl.a. uroxe och

numera visent kunde upprätthålla en viss luckighet i skogen och likheterna med tiders skogsbete kan antas vara stora. En stor andel av

senare kärlväxtema i dessa skogar uppvisar anpassningar som är gynnsamma vid högt betestryck.

Längs kusterna spelade stormfállningar en betydande roll som skogsföryngrare. Översvämningar vid våtmarker och vattendrag samt isskav i strandzoner kunde lokalt upprätthålla en dominans av pionjärlövträd.

Mänsklig påverkan

En stor del artrikedomen i regionen är knuten till landskap som

av återkommande formats av människan.

Perioden efter isavsmältningen inleddes med att nomadiserande jägare koloniserade. Utifrån pollendiagram kan man spåra periodiska bränder, kan ha varit anlagda för att skapa bättre viltbete. Likaså

som antas det att redan vid denna tid anlade skottskogar genom olika

man metoder, t.ex. ringbarlcning för att gynna viltet. För ca 6000 år sedan började odlingskultur att utvecklas. Barrskog har alltsedan denna

en tid motverkats aktivt av bönderna. Bete och åkerbruk bedrevs extensivt och flyttades sannolikt omkring. Under sen bronsålder började stenröja de "kringflyttande åkrarna vilket gav upphov

man till s.k. hackerörslandskap. De utgörs av större områden som utnyttj ats för boplatser, extensivt jordbruk med tillhörande hackerör odlingsrösen och gravplatser. se avsnitt 7.4

Kap 3 Sveriges skogar 33

Ca 1000 år Kr. kan i pollendiagram utläsa en storskalig e. man landskapsomdaning åkerbruk och slåtter. Man bedrev så kallat genom ängsbruk. Marken delades in åker, äng och utmark. Djuren fick gå på bete på utmarken under stor del året. Ängen var motorn i systemet av och upptog mångdubbelt areal jämfört med åkern. Man slog ängen och fick foder till djuren. Djurens gödsel lades sedan på åkern och gav så näring till människan. En rik flora kärlväxter upprätthölls med av tillhörande insektssamhällen. Ängen ofta bevuxen med solitära lövträd. De kunde hamlas för var dryga vinterfodret. Arter är knutna till lövträd och att ut som grova solexponerad ved gynnades på detta sätt bondekulturen. Det gäller av många vedinsekter, lavar och hålbyggande fåglar. Vidare främjades årligt återkommande slåtter. Även flora var anpassad till en som våtmarker slogs. Man kan anta att många av de idag skogbevuxna våtmarkema med höga biologiska värden, t.ex. alkärr, är igenväxt

våtmarksäng sidvall. De flesta funnits i de forntida skogarna kunde dock arter som förmodligen överleva under inte alltför omdanade förhållanden. Svårspridda organismer snäckor och lavar klarade sig i som otillgängliga partier. I bland brändes skogen för att bättre bete. På ge vissa ställen ökade brandfrekvensen avsevärt genom människans inverkan och danade därmed skogen på ett något annorlunda sätt än i

det opåverkade tillståndet. Man antog förr att de forna naturliga växtätama, som uroxe, skapade halvöppna naturliga beteslandskap. Inom senare forskning dock att denna landskapstyp formats av människans menar man röjningar, vanligen med eld eller ringbarkning, och boskap som skyddats från rovdjur. Under perioder medgavs bete året runt, varma vilket krävde mycket stora ytor. Avverkning skedde för ved och virke till byggnationer och att ge stängsling. Framställning kol, tjära och pottaska utvecklades i av skala från 1600-talet och framåt. I de delarna av området större norra utnyttjades skogen till driften bergsbruken. I Småland krävde av mycket bränsle. På stora arealer har flera

glasframställningen generationer kulturskogar vuxit upp. Markanvändningskontlikter

mycket mellan den tidiga industrins behov och bondens

uppstod snart

behov öka åker- och betesarealen svedjebruk. av att genom

34 Kap 3 Sveriges skogar

Efterhand som befolkningen ökade minskade djurhållningen och åkern upptog allt större arealer. Utan konstgödsel kunde inte

man kompensera för näringsuttaget från äng och åker. Lösningen att

var använda större ytor och odla upp ängen och för all del att utvandra i

stor skala. Betestrycket ökade på utmarkema som utannades, särskilt genom vinterbete. På sina ställen var de skoglösa och hedartade. Skogama var som mest undanträngda i slutet av 1800-talet och man talade om skogsbrist t.o.m. i skogsbygdema. Med skog avsågs dock i äldre källor endast oskött utmarksskog. Röjd och hamlad skog på inägor eller betesmark ingick i ägoslagen äng, hed etc.

Idag ser vi ett landskap där storskaligt jordbruk bedrivs koncentrerat till de bördigaste områdena. Övrig åker- och hagmark är till stor del under igenväxning. Skogsmarken upptas till allra största delen av kulturskogar där granen gynnats. Infrastruktur och bebyggelse har ersatt skogen på stora arealer.

3.5 Nemoral skog

Grundförutsättningar

Våra tre sydligaste län Blekinge, Skåne och Halland anses tillhöra den nemorala regionen tabell 3.5. Området är en del av den Centraleuropeiska tempererade lövskogszonen. Den norra gränsen kan sägas ligga där granen och bokens naturliga utbredningsgränser möts.

Vegetation och dynamik

Markvegetationen på skogsmark är vanligen gräs- eller örtdominerad. Ristyper utgör mindre än 20 procent av arealen. I sydvästra Skåne saknas skogsmark nästan helt idag.

Kap 3 Sveriges skogar 35

Tabell 3.5. Länsvis areal ägoslagen skogsmark och impediment;

av trädslagsfördelning på skogsmark Ttall, Ggran, Llöv + torrträd i procent totalt virkesförråd och ägargruppers andel i den nemorala

av regionen data från Rikskogstaxeringen

skogsmark Impediment T G L Bolag Priv Allm° Län

1 000 ha Myr Berg % virkesför. % skogsmarksareal

av av

1 000 ha

t tabell-3.2 se

naturliga vegetationen i området utgörs i första hand lövträd. Den av lövträden ek, bok, alm och ask. Även tall tillhör det Främst de ädla inslaget på sandigare marker. Lövurskogens dynamik har naturliga beskrivits under den boreonemorala regionen. Likhetema med ovan den nemorala regionen är stora. Antalet såväl träd kärlväxter och är störst i denna arter av som var på det mildare klimatet och tidigare markanvändning. region grund av har idag kvar små mängder avenbok, lind och lönn. På fuktiga Vi av näringsrika marker kunde alm och ask dominera. Asken har och förmågan från vegeterande stadium snabbt fylla ut luckor som att ett uppstått vid störning. Almens ofta drabbad av almsjuka

en numera

inväxning i beståndet går stegvis då den har bättre förmåga att mer miljö. De allra svagaste markerna bevuxna med växa i skuggig var låga och taniga ekar, såväl den sparsamt förekommande bergseken nu den vanligare skogseken. Längs bäckar och fuktdråg samt i som branter kunde, med svenska mått mätt, mycket artrika raviner samhällen utvecklas. Rik tillgång på död ved, återkommande mindre

och översvämningar och god näringstillgång störningar som ras skapade otal nischer för kärlväxter, och ryggradslösa djur. ett mossor På mindre bördiga moränmarker boken mest var konkurrenskraftig. Boken brukar kallas Sydsveriges gran. Det är ett

36 Kap 3 Sveriges skogar

sekundärträdslag och bildar skuggiga, enhetliga bestånd med liten inblandning av andra trädslag. Bokskogens krontak sluter tätt och löven faller till marken är svåmedbrytbara. Det gör att det sällan som utvecklas något rikare mark- och fältskikt. I näringsrikare områden kan dock artrik markvegetation förekomma. Stormfallningar i en stor eller liten skala förmodligen den vanligaste föryngrande var stömingen.

Mänsklig påverkan

I denna del landet har den mänskliga påverkan varit störst. De av som sydliga lövnaturskogarna trängdes tidigt undan odling och av betesdrift. Jordbrukets utveckling följde mönster i den samma som boreonemorala regionen. Genom jordbruket berikades skogens biologiska värden väsentligt. Skog har periodvis saknats helt i stora delar av området. I sydvästra Skåne finns inte heller idag någon skog att tala om. Vissa delar utmarkerna utarmades vinterbete och där av genom uppstod hedlandskap. På andra ställen stod skogen kvar, betet men präglade starkt skogen. På inägomarkema togs boken bort, då den hämmade gräsväxten. Den fick dock betydelse på utmarkerna som ollonskog. Framför allt ask, lind och hassel gynnades då deras lövverk var begärligt att hamla. Ek, som i för stor mängd försämrar jordmånen hölls helst i antal bönderna, även kronan och adeln nere av om värnade om detta trädslag. Virke togs ut för bränsle och byggnationer. De skånska korsvirkeshusen, med gles trästomme, kan tolkas ett uttryck för som virkesbrist. Med tillgång till ett stort antal trädslag utvecklades stor en skicklighet i att nyttja olika trädslag för specifika ändamål. Blekinges ekskogar skattades hårt för skeppsbyggnadsändamål. Under slutet av 1800-talet återbeskogades stora arealer hedartad utmark med bok eller barrträd. I Halland och Västergötland hade utannningen gått så långt att man kallade stora ljungtäckta områden för Svältorna. Under 1900-talet har beskogningen fortsatt med främst gran. Granfröet har i stor utsträckning tagits från kontinenten. I dag utgörs mer än hälften av skogsmarksarealen av barrskog. Stora arealer

Kap 3 Sveriges skogar 37

skog och jordbruksmark har ersatts med bebyggelse och infrastruktur.

Små områden med någorlunda skoglig kontinuitet hittas på mycket svårtillgängliga ställen och på de glest skogbevuxna betesmarkema som nu håller på att växa igen. Gamla ekar och bokar med vida kronor vittnar även i kulturskogen om bondelandskapets glesa betesmarker.

38 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

4 POLITIK, G

EAGSTIFTNIN

OCH AKTORER

Sammanfattning Sverige har ratificerandet av konventionen om biologisk

genom mångfald förbundit sig att bevara den biologiska mångfalden. Detta återspeglas i miljöpolitiska beslut och beslutet om den nya skogspolitiken. Miljömålet på skogsmark är jämställt med ett

produktionsmål.

Strategin för att nå miljömålet på skogsmark utgår från att skogsnäringen tar ett uttalat sektorsansvar for miljön. Miljömålen skall betydelse som skilda ekonomiska överväganden. I

ges samma praktiken skall miljömålen uppnås genom hänsyn vid det vardagliga brukandet, särskild hänsyn på känsliga områden samt inrättandet naturreservat och andra skyddade områden. Det

av ekonomiska och praktiska ansvaret för detta skall delas mellan stat och markägare. I gällande lagstiftning minimikrav på hänsyn vid brukandet.

anges I sammanhanget är det endast kulturminneslagen som ger staten möjlighet att kräva att markägaren avstår från brukande av skogsmark över den nivå då pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten utan att betala ersättning. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har båda påvisat behov om ytterligare medel för att säkerställa kända förekomster av biologiskt värdefull skog. Båda myndigheterna argumenterar för bevarandet befintliga skyddsvärda områden, men avstår från att

av bedöma det långsiktiga behovet. forts.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 39

Sammanfattning, forts. 0 Markägama arbetar aktivt med naturhänsyn utöver lagens krav,

vilket bl.a. framkommer vid Skogsstyrelsens återkommande

uppföljningar. Det finns många drivkrafter bakom denna

utveckling bl.a. kunskaper, eget intresse samt kund- och

medborgarkrav. Mycket tyder på en fortsatt utveckling mot ökad

naturhänsyn, men det är oklart hur stora arealer som kommer att

beröras och för hur lång tid.

4.1 Internationella åtaganden

Konventionen om biologisk mångfald

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 antogs konventionen biologisk mångfald och de s.k.

om skogsprincipema.

Fram till år 1994 hade 167 stater samt den Europeiska unionen anslutit sig till konventionen om biologisk mångfald, däribland Sverige prop 1992/93:227, bet. 1993/94:JoUO4, 1993/94:27. Sverige har tillsvidare inte godtagit någon av konventionens metoder för bindande tvistlösning, vilka innefattar bl.a. hänskjutande av tvisten till den internationella domstolen. I propositionen medges dock att det inte kan uteslutas att Sverige underkastas den Internationella domstolens kompetens genom vår generella acceptans av domstolens kompetens i rättstvister avseende bl.a. tolkningen av fördrag.

Konventionen är en av de mest vittomfattande internationella överenskommelsema någonsin. Med biologisk mångfald avses i konventionen variationsrikedomen bland alla levande organismer av alla och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer

ursprung ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Målet för konventionen att eftersträvas med dess relevanta bestämmelser, är bevarandet av den biologiska mångfalden, hållbart nyttjande av dess

40 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

beståndsdelar och rättvis fördelning nyttan uppstår vid utnyttjandet

av som

genetiska resurser, inklusive genom tillämpligt tillträde till genetiska av

och lämplig överföring av relevant teknik, med hänsyn tagen resurser genom till alla rättigheter till dessa resurser och tekniker, och genom lämplig finansiering".

Riktlinjer för hur bevarandet skall åstadkommas finns i form av rekommendationer för inrättandet skyddade områden, utarbetande

av

strategier och inkorporerande miljöarbete i olika av av samhällssektorer. Forskning bevarande och uthålligt nyttjande av

om biologisk mångfald skall stödjas och kunskapen skall spridas. Rätten för varje land att själv ta for och besluta om hur inhemska

ansvar biologiska skall utnyttjas slås fast. Utvecklade länder

resurser

att ekonomiskt stödja utvecklingsländer i deras arbete med uppmanas att fullfölja konventionen. För att kunna göra uppföljningar upprättades en partskonferens.

Skogsprincipema är ett icke legalt bindande, auktoritativt uttalande

principer för global samstämmighet om brukande, bevarande och om hållbar utveckling alla slags skogar. De utgår bl.a. i från att i

av

hållbar utveckling står människan i centrum". Skogens strävan mot en betydelse för ekonomisk och social utveckling framhålls i minst lika hög grad dess rika förråd av biologiska arter och resurser.

som

I anslutning till konventionen signerades också Agenda 21, vilket är ett handlingsprogram på miljöområdet inför nästa århundrade. En rekommendation att genomföra landstudie om tillstånd och

var en hotbilder för den biologiska mångfalden. Den svenska landstudien publicerades år 1994 SNV Monitor 14 "Biologisk mångfald i

som Sverige".

Övriga internationella åtaganden

Sverige har även ratiñcerat konventionen internationell handel

om med utrotningshotade djur och växter, CITES. Konventionen är avsedd att skydda de djur existens är hotad på grund av fångst.

vars Beroende på artens hotstatus föreskrivs begränsningar av handel samt in- och utförsel. Bland nästan uteslutande tropiska djur och växter

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 41

märks de i norden förekommande varg, brunbjöm, 10 och alla arter

av rovfåglar och ugglor.

Ur ett europaperspektiv har Sverige ingått två konventioner som berör vårt arbete: Bemkonventionen behandlar skydd för Europas vilda djur och växter samt naturliga biotoper. Där anges djur och växter som måste ges kraftigt skydd t.ex. genom reservat. Enstaka nordiska växter finns upptagna och djuren är ungefär desamma som i CITES. Vidare finns en lista med arter där fångst och jakt måste regleras. Bonnkonventionen om skydd för flyttande arter av vilda djur syftar till att öka skyddet för arter som regelbundet passerar nationsgränser. Detta skall ske genom att stränga skyddsåtgärder genomförs för vissa arter och internationellt samarbete sker for andra. Arter aktuella for vårt arbete är alla våra rovfáglar.

Vidare har EU beslutat om ett direktiv om skydd av Vilda fåglar samt om skydd av habitat. Enligt fågelskyddsdirektivet från år 1979 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att bevara naturligt förekommande fåglar. I första hand avses avsättning av skyddade områden, skötsel av dessa samt återställande förstörda

av biotoper.

Habitatdirektivet eller direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter antogs år 1992. Syftet med det är att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter inom medlemsstaternas territorium. I Artikel 3 fastställs att ett sammanhängande europeiskt nätverk av särskilda bevarandeområden, Natura 2000, skall inrättas. Varje land skall inkomma med förslag på Natura 2000-områden där arter eller livsmiljöer enligt en viss lista finns. Många för Sverige viktiga naturtyper och arter saknas i habitatdirektivet. Sverige och Finland har därför utarbetat ett förslag på ytterligare naturtyper och arter. Dessa är ännu inte införda i direktivet. Den lista med Natura 2000-områden Sverige i dagsläget har insänd till EU-

som kommissionen innehåller endast redan skyddade områden.

I regeringens skrivelse Det svenska miljöarbetet inom EU

1994/95: 167 slås det fast att bevarandet av biologisk mångfald är ett av fyra prioriterade sakområden i Sveriges EU-politik på miljöområdet.

4 .SOI/1007:07

42 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

OECD- granskningen

OECD har under år 1995 granskat Sveriges insatser på miljöområdet. Granskningen ingår i där medlemsländemas miljöpolicies

ett program och efterlevnaden dessa följs När det gäller bevarandet av

av upp. biologisk mångfald konstateras att Sverige har en ändamålsenlig uppsättning lagar och ett antal klarlagda riktlinjer för sitt arbete.

OECD ansåg dock att det fanns brister när det gällde genomförandet i form ett representativt och omfattande systern av

av skyddade områden. OECD hänvisar till att ett stort antal arter är hotade. Rekommendationen är att Sverige sätter kvantitativa mål

upp för arbetet med skyddade områden och inom nära framtid

en förstärker och eventuellt policyinstrumenten för att

resurserna åstadkomma detta.

4.2 Nationella beslut

4.2.1 för mångfald Strategi biologisk propositionen

Riksdagen har under de senaste åren fattat rad beslut om riktlinjer

en och mål för miljövården. I det miljöpolitiska beslutet år 1988 prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr 373 fastlades att varje samhällsektor har för god natur- och miljövård.

ansvar

I propositionen En god livsmiljö prop. 1990/91:90, bet. l990/9l:JoU30, rskr. 1990/912338 anfördes att skyddet arter och

av natunniljöer utgör hömpelama i naturvårdsarbetet. Målet skall

en av

att den biologiska mångfalden och den genetiska variationen vara skall säkerställas och natur- och kultunniljöer skall skyddas. Skyddsområden inrättade med stöd av naturvårdslagen är en förutsättning för att bevara biologisk mångfald. Detta måste kompletteras med hänsyn vid utnyttjandet biologiska resurser och

av

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 43

annan verksamhet som påverkar biologisk mångfald.

Det senaste övergripande beslutet är antagandet av Strategi för biologisk mångfald prop 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87 Konventionen om biologisk mångfald utgör bakgrunden till propositionen. Målet är att bevara variationen inom och mellan arter och hos de ekologiska systemen. Motivet för att detta formuleras som följer:

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för ekosystemens fortlevnad och varaktigt liv på jorden. Allt levande även människan bygger sin

- existens på denna mångfald och de livsuppehållande system den vidmakthållerf

Strategin går bl.a. ut på att miljömålen skall ges samma betydelse som skilda ekonomiska överväganden i syfte att bygga mänsklig verksamhet på ekologisk grund. Insatser för att bevara biologisk mångfald skall utgå i från att mångfalden är förutsättning för

en ekosystemens långsiktiga produktion. En helhetssyn skall tillämpas vid åtgärder. Bevarandet den biologiska mångfalden sågs som en

av

de viktigaste uppgifterna i det framtida miljöarbetet. För av skogslandskapet anfördes särskilt:

I skogslandskapet bör strategin bygga på en kombination av ett naturvårdsanpassat skogsbruk, vissa rninirniregler för skydd av särskilt känsliga biotoper och inrättande av naturreservat och andra skyddade områden. Naturreservat spelar en särskilt viktig roll i skogslandskapet, som tillflyktsort refugier för hotade arter och för att ge skydd sådana arter som tål liten eller ingen påverkan från mänskliga aktiviteter

Mätbara mål för naturvärden efterfrågades. Behovet att avsätta ytterligare skyddade områden ansågs stort, särskilt i skogslandskapet. Kunskapsläget ansågs dock för dåligt för att kunna föreslå ett kvantitativt mål. Miljöministern delade jordbruksministerns uppfattning om att ett mål på fem procent skyddad mark inom skogsekosystemen nedan skogsodlingsgränsen inte kan uteslutas.

Jordbruksutskottet framför i sitt betänkande bet. 1993/94:JoU9 att det vid tillfället inte meningsfullt närmare precisera arealen.

var Emellertid ansågs även där att en nivå i storleksordningen fem procent

44 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

av den produktiva skogsmarken nedan skogsodlingsgränsen inte kunde uteslutas.

4.2.2 Skogspolitiken

Då blott ett procent av skogsmarken årligen påverkas av

par skogsbruksåtgärder lever spåren efter tidigvarande inriktningar på skogspolitiken kvar i skogslandskapet under lång tid. Det är därför av intresse att kort redogöra för vad gällde innan det senaste

som skogspolitiska beslutet togs år 1993.

Redan i slutet 1800-talet höjdes röster som varnade för

av virkesbrist och skogsförödelse. Skogen hade redan då en stor ekonomisk betydelse för landet och statsmakterna såg sig nödgade att

År 1903 fick vi vår första skogsvårdslag. Den innehöll agera. bestämmelser skyldighet att sörja för återväxt. För Norrbotten och

om Västerbotten gällde dessa bestämmelser först från år 1925, då även ett förbud mot att slutavverka ung skog infördes. Skogstillståndet i framför allt Sverige ansågs i början på 50-talet vara högst

norra otillfredsställande på grund av tidigare dimensionsavverkningar. Ett statligt sanktionerat restaureringsprogram drogs igång syftade till

som att ersätta glesa rester urskogar med växtlig kulturskog. Detta

av

har pågått ända in i våra dagar och resulterat i ett ur program

produktionssynpunkt gott skogstillstånd.

Bestämmelser naturhänsyn vid skogsbruksåtgärder kom med i

om 1974 års skogsvårdslag. Dessa preciserades ytterligare i 21 § i 1979 års skogsvårdslag. Denna lag korn till vid tidpunkt då virkesbrist

en återigen befarades. Det ledde till att lagen var starkt produktionsinriktad. Målet gick ut på att skogen och skogsmarken skulle skötas så att den varaktigt gav hög och värdefull virkesavkastning. Hänsyn skulle därvid tas till naturvårdens och allmänhetens intresse.

Regleringar gallringsplikt, röjningsplikt och avverkningsplikt

om syftade till att säkra industrins råvarubehov. Skogsvårdsstyrelserna kunde t.ex. förelägga en markägare att röja bort löv ur barrplanteringar. Användandet av s.k. alternativa skogsbruksmetoder begränsades då deras lämplighet ur produktionssynpunkt var osäkra.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 45

Kraven på att uppnå en godtagbar återväxt var tidsmässigt hårdare än idag, vilket i viss mån minskar benägenheten att använda andra föryngringsmetoder än plantering. Skyldighet rådde och staten

gav bidrag till att glesa lågproduktiva skogar t.ex. igenväxande betesmarker slutavverkades och ersattes med ny kulturskog. Bidrag utgick även till byggande av skogsbilvägar.

En ny skogspolitik

Riksdagen fattade i maj 1993 beslut om en ny skogspolitik prop. 1992/93:226, bet 1992/93:J0U15, rskr. 1992/932352 med medföljande förändringar i bl.a. SVL. Förarbetet hade gjorts av den skogspolitiska kommittén SOU 1992:76 som arbetade mellan åren 1990 och 1992. Skogsprincipema och konventionen om biologisk mångfald var klara vid tiden för propositionens utarbetande. Skogspolitiken har två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet:

Produktionsmålet lyder Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användning av vad skogen producerarf

Miljömålet lyder Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall vämasf

Dessa mål kommer även till uttryck i SVL:s portalparagraf avsnitt 4.2.4 där det står att "skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt en god avkastning samtidigt som den

ger biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall även hänsyn tas till andra allmänna intressen

I såväl proposition betänkande är utgångspunkten att målen

som går att kombinera.

46 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

För att uppnå målen förordas i både propositionen och den skogspolitiska kommitténs betänkande en strategi som går ut på att

vid brukandet lägger lika stor vikt vid produktion som miljö. man Detta kompletteras med områdesskydd for ur biologisk synpunkt känsliga områden. På den största delen av arealen vardagslandskapet skall skogsbruk bedrivas enligt tidigare, men med större hänsyn än vad krävdes i den förra skogsvårdslagen. På en mindre del av

som arealen skog med särskild betydelse skall avsevärt större hänsyn till naturen tas. Viss virkesfångst kan dock accepteras. Slutligen kan skogsmark helt undantas från skogsbruk t.ex. i reservat. Kommittén föreslår att fördelningen av ansvaret inkl. kostnadsansvaret för naturvårdsåtgärdema mellan stat och näring skall fördelas enligt följande:

Inom vardagslandskapet är det till ytan helt dominerande bör enligt

som jordbruksutskottets uttalande ansvar och kostnader ligga näringsutövaren

utnyttjar naturen i sin verksamhet. För de mest bevarandevärda som objekten, omfattar naturtyper och innehåller arter som är så känsliga att

som de inte tål annat än ringa grad av mänsklig påverkan, krävs ett mer eller mindre fullständigt skydd med stöd av naturvårdslagen. Ansvaret och kostnaderna denna nivå ligger främst på staten. För de områden däremellan, skog särskild betydelse, bör ansvar och kostnader i högre grad

av delas mellan skogsbruket, stat och kommun. Ju mer åtgärderna avser bevarandet livskraftiga populationer av växter och djur, desto mer bör

av kostnadsansvaret ligga näringen. Vid åtgärder som i huvudsak avser att främja rekreation och friluftsliv bör ansvaret ligga kommunen

De medel skall användas för att nå skogspolitikens mål, förutom

som SVL och NVL behandlas under egna rubriker, är ekonomiska

som styrmedel, kunskapsspridning, kunskapsinhämtning, samt uppföljning och utvärdering.

De ekonomiska stynnedlen är begränsade. I vissa fall kan stöd till aktiva naturvårdsåtgärder och ädellövskogsbruk utgå. Försöksverksamhet med kalkning och vitaliseringsgödsling stöttas i försurningsdrabbade regioner.

Kunskapsspridning och rådgivning sker i första hand genom skogsvårdsorganisationens försorg. Rådgivning har fått ökad betydelse i den skogspolitiken. Även universitet och

nya

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 47

skogsägarföreningar samt olika virkesköpare bistår med rådgivning och utbildning.

Kunskapsinhämtningen sker genom inventeringar och forskning. Ett antal naturvärdesinventeringar, bl.a. nickelbiotopsinventeringen och sumpskogsinventeringen, har genomförts eller pågår. Riksskogstaxeringen samlar in rikstäckande objektiva data om skogstillståndet sedan l920-talet. Huvudansvaret för skogsforslcningen ligger hos Sveriges Lantbruksuniversitet, men en rad andra institutioner producerar också värdefullt material.

Skogsstyrelsen har tillsammans med Naturvårdsverket i uppgift att kontinuerligt utvärdera skogspolitikens effekter. Delredovisningar är gjorda och refereras i bl.a. i avsnitt 4.3.1. En övergripande redovisning skall klar 1998-01-19. Huruvida skogspolitikens mål

vara uppfylls kan endast avgöras efter utvärderingar.

När det gäller bevarandet den biologiska mångfalden föreslog

av den skogspolitiska kommittén att fem procent skogsmarken i hela

av landet avsätts i reservat under 30-årsperiod. De grundade sitt

en förslag på specialanalys expertgrupp med biologer och

en av en ekologer.

Expertgruppen gjorde bedömningen att om skogsbruket tog avsevärt större hänsyn än vad gamla skogsvårdslagen krävde så skulle reservatsbehovet än halveras jämfört med de 15 procent som

mer ansågs nödvändiga så icke skedde. En viktig skillnad är att

om expertgruppen talar mark nedan skogsodlingsgränsen medan

om kommittén fem procent all produktiv skogsmark.

menar av

Finansieringen skulle lösas med ordinarie dåvarande anslag om 126 mkr samt med medel från utförsäljningen av Domän AB. Totalt skulle 280 mkr år behövas. Kalkylen var beräknad på ett

per genomsnittligt hektarpris på 15 000 lcr.

Remissinstansemas reaktion blandad. Vissa ansåg att målet var

var för lågt Andra vände sig mot att på detta sätt försökte

satt. man precisera arealen.

I propositionen anförs att naturvärden måste bygga på mångfald

en

insatser. I ljuset hårdare hänsynsregler, målformulering, av av ny större hos markägama och tillgång till civilrättsliga

ansvar naturvårdsavtal och biotopskydd bedöms förändringarna i skogsbruket bli tillräckliga för att medge den ambitionsnivå som innebär mer än

48 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

en halvering 15 procent nedan skogsodlingsgränsen. En

av precisering av målet undviks med hänvisning till dåligt kunskapsläge. Dock slås det fast att det är uppenbart att mer reservat behövs och att avsättningstakten måste höjas. Ett reservatsmål på sikt

av storleksordningen fem procent av den produktiva skogsmarken nedan skogsodlingsgränsen utesluts inte.

4.2.3 till

Ersättning markägare

Naturvård och ekonomiskt utnyttjande av skogsmark är ibland motstridiga verksamheter. Naturvård innebär i vissa fall en företagsekonomisk kostnad eller utebliven intäkt för markägaren

åtminstone på kort sikt. Kostnadsfördelningen vid användandet av juridiska styrmedel på naturvårdsornrådet av är därför av stor betydelse.

När det gäller ersättning för begränsningar i nyttjanderätten på grund av naturvård så att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras regleras de i NVL 25-36 §§.

Var "kvalifrkationsgränsen" ligger är inte klart definierat. I de ersättningsregler som formulerades år 1987 BoU 1986/87:1 ligger den högsta toleransgränsen för intrång som i något fall skall behöva tolereras på tio procent inom berörd del. Regeln gäller förutsatt att den berörda delen representerar ett litet belopp pengar. Om beloppet i absoluta tal är mer än bagatellartat" skall ersättning utgå. I två domar från åren 1989 och 1990 fastställde hovrätten för övre Norrland att markägare med intrång som bedömdes till 8 782 kr skulle kompenseras. Om intrånget ligga under kvalifikationsgränsen

anses får markägaren ingen ersättning. Om intrånget överstiger gränsen erhålls ersättning från första kronan.

Det förhållandet att ordalydelsen inom berörd del av fastigheten skrevs in ledde till en förstärkning av markägarens ställning och en motsvarande fördyring av naturvården. Skälet är att intrånget inte skall relateras till hela fastighetsinnehavet eller brukningsenheten, utan till den normalt sett mycket mindre berörda delen av fastigheten. I skogen år en tolkning av berörd del det område som berörs av avverkningen.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 49

Markägarens ställning är i dessa fall sedan år 1995 grundlagsskyddad Regeringsformen 2 kap 18 §. Skrivningen i regeringsformen debatteras för närvarande i samband med förslaget till miljöbalk. Miljöbalksutredningen menar att det entydigt inte var lagstiftarens avsikt att förstärka äganderätten i och med inskrivningen i regeringsformen. Det var istället avsett att endast befästa de redan gällande förhållandena.

Uttrycket "pågående markanvändning har också debatterats flitigt. Tillämpningen är att skogsbruk är pågående markanvändning på all skogsmark. Det har ifrågasatts huruvida man kan tala om pågående markanvändning i ett urskogsliknande skogsområde där det kanske aldrig avverkats.

4.2.4 Skogsvårdslagen

Portalparagrafen i den nya SVL lag 1993:553 lyder:

Skogen är nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en

en god avkastning samtidigt den biologiska mångfalden behålls. Vid

som skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen."

Skogsstyrelsen skriver i sitt förord till Skogsvårdslagen handbok"

att då lagen är minimilag är ofta åtgärder utöver föreskriftemas

en krav både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade.

Skötselreglema avreglerades i stor utsträckning i jämförelse med 1979 års lag. Den minskade statliga styrningen av hur skogsägaren sköter sin skog del i den skogspolitiken. Ökad frihet skall

är en nya leda till ökad mångfald i alla avseenden och ses som en förutsättning för det större ansvar markägama har för att även miljömålen fylls.

Hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen regleras i 30 I föreskrifter och allmänna råd till paragrafen ges exempel på hänsynskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer. Markägaren åläggs att kantzoner mot annat ägoslag och punktobjekt som

spara ovanliga trädslag och torrakor. Negativ påverkan på de arter som av Naturvårdsverket fastställts som hotade skall undvikas eller begränsas. De skogliga impedimenten har givits ett visst skydd. Avverkning får

50 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

inte ske på impediment större än 0,1 ha. Dock får enstaka träd avverkas om naturmiljöns karaktär inte förändras därav.

I samband med avverkningsanmälan skall markägaren ange på vilket sätt som naturvårdens och kultunniljövårdens intressen skall tillgodoses vid avverkningen, sk. hänsynsredovisning.

Reglerna om ädellövskogsbruk införlivades i SVL och innebär även fortsättningsvis att ädellövskog efter avverkning skall ersättas med ny ädellövskog.

4.2.5 Naturvårdslagen

NVL 4-5, 7-12, 13, 14, 19, 21 §§

Skyddsinstrument

NVL lag 1964:822 innehåller rad instrument för skydd av natur

en och kultunniljö. Graden av skydd, storlek och övriga förhållanden varierar såväl inom mellan skyddsformerna.

som

Nationalparker är större sammanhängande områden som avsatts för att för att bevara viss landskapstyp dess naturliga tillstånd

en eller i väsentligen oförändrat skick. Det är det starkaste skydd man kan ett naturområde. Nationalparker kan endast avsättas på statligt

ge ägd eller inköpt mark och beslut fattas av riksdagen.

För naturreservat gäller att ett område som finnes böra särskilt skyddas eller vårdas grund sin betydelse för kännedomen om landets

av natur, sin skönhet, eller eljest märkliga beskaffenhet eller emedan området är

väsentlig betydelse för allmänhetens friluftsliv, må av länsstyrelsen av förklaras som naturreservat". Såväl enskild kan äga marken. Vanligast är dock att staten

staten som löser in marken. För ett reservat upprättas föreskrifter om vilka åtgärder bör vidtas t.ex. öppethållande betesmark eller inte

som av får vidtas t.ex. skogsavverkning inom det. Markägaren har rätt till ersättning reservatsföreskriftema innebär att pågående

om markanvändning avsevärt inom berörd del av en fastighet" eller om mark tas i anspråk t.ex. för turistfaciliteter. Naturreservat är avsedda för områden med behov av ett så omfattande skydd att det

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 51

kan lösas med ett naturvårdsområde. Länsstyrelsen har möjlighet att inrätta interimistiska naturreservat för högst sex år i väntan på att beslut fattas ett permanent. Detta kan aktualiseras om en

om avverkningsanmälan görs för ett skyddsvärt skogsområde.

Naturminne är avsett att skydda mindre områden eller punktobjekt. Det kan röra sig t.ex. flyttblock, jätteträd eller orkidélokal.

om en Möjligheterna att utfärda föreskrifter och ersättningsreglema är de samma som för naturreservat.

Djur- och växtskyddsområden har specifikt syfte att skydda en

som viss art.

Naturvårdsområde kan inrättas länsstyrelsen då särskilda

av åtgärder behövs för att skydda eller vårda naturmiljön och då hänsynstagandet inte behöver så stort att ett naturreservat krävs

vara t.ex. anordningar för friluftslivet. Begränsningen i markägarens markanvändning får inte så stor att pågående markanvändning

vara avsevärt försvåras inom berörd del fastigheten. Naturvårdsområde

av är alltså ett svagare skydd än naturreservat.

Biotopskydd redovisas under rubrik nästa sida.

egen se

och förbud mot markavvattning

Tillståndsplikt

NV L 18 §

Om markägare vill dika sin mark eller bedriva täkt sten eller

en av

måste tillstånd länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall då beakta grus ges av ingreppens konsekvenser för naturmiljön och får meddela föreskrifter för hur området skall återställas. Regeringen kan förbjuda markavvattning i områden där antalet kvarvarande våtmarker är mycket litet och har så gjort.

NVL 20 §

Sarnrådsskyldighet

"Kan arbetsföretag omfattas tillståndstvång enligt 18 eller 19 §§

som av komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall, innan företaget utföres, samråd ske med länsstyrelsen eller skogsvårdsstyrelsen. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan föreskriva att inom landet eller

som

52 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

del därav anmälan för samråd skall göras i fråga om särskilda slag av arbetsföretag.

Paragrafen är tänkt att fånga t.ex. avverkning i viss skog eller upp vägbyggen. Vid samrådet kan föreskrifter begränsar eller som motverkar skador på naturmiljön meddelas. Dessa får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning försvåras. Om det är nödvändigt ur naturvårdssynpunkt har myndigheten möjlighet att helt förbjuda arbetsföretaget. Även här är ersättning till markägaren aktuell. Sedan augusti 1994 är det skogsvårdsstyrelsen som föreskriver om samrådsplikt för sådana arbetsföretag omfattas som av SVL. Samrådsregeln spänner över hela skalan från generella till ornrådesvisa restriktioner.

Biotopskydd NVL 21 §

Riksdagen biföll år 1991 regeringens proposition En god livsmiljö Prop. 1990/91:90. Det ledde bl.a. till paragraf lades till i NVL att en som innebar att:

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att arbetsföretag som kan skada naturmiljön inte får utföras inom sådana mindre mark- eller vattenområden biotoper som utgör livsmiljöer för hotade växteller djurarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Markägare eller annan med särskild rätt till fastigheten kan ersättning om ett beslut om biotopskydd medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras.

De biotoper som avses på skogsmark finns angivna i Naturvårdsförordningen § l9b. Naturvårdlagsutredningen föreslog införande biotopskydd i sitt av betänkande SOU 1990:38. Frågan hade väckts på grund av att gällande lagstiftning ansågs sakna lämpliga skyddsinstrument för vissa livsmiljöer för hotade djur- och växtarter. Bestämmelserna i 21 § skulle täppa till glappet mellan samrådsplikten i 20 § och reservatsinstrumentet enligt 7-12 §§. Den 20 § å ena sidan ger visserligen myndighet rätt att förbjuda ett arbetsföretag även om

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 53

pågående markanvändning avsevärt försvåras. Markägaren har också rätt till ersättning. Bestämmelsen är dock avsedd att användas endast undantagsvis. Naturreservat å andra sidan innebär oftast att staten förvärvar mark och är används i regel för att skydda större områden.

Regeringen förordade att beslut biotopskydd skulle tas i det

om enskilda fallet, då konsekvenserna generella bestämmelser var

av svåra att överblicka med tanke på bl.a. ersättningen. Utredningens uppfattning att fem år var en rimlig tidsplan och att antalet

om ersättningsfall skulle bli begränsade delades. Vid avgränsning av en biotop kunde givetvis hänsyn tas till hur omfattande intrånget skulle bli. Pengar skulle tas från anslaget för investeringar inom miljöområdet.

Remissinstanserna höjde på sina håll ett varnande finger för att kostnaderna för ersättning skulle bli avsevärt större än vad utredningen förutsåg och att hanteringen med avgränsning och meddelande beslut kunde bli särskilt administrativt timgt.

om

Jordbruksutskottet behandlade förslaget före riksdagsbeslutet 1990/91:JoU30. De ansåg det vara väl awägt. De delade regeringens och utredningens uppfattning att de ersättningar som

om kommer att utbetalas till markägare troligen blir begränsade. Som framhölls i propositionen skulle tas från

pengarna investeringsanslaget.

Frågan biotopskyddet behandlades också i prop. 1993/94:30

om "Strategi för biologisk mångfald. Skogsstyrelsen fick då ansvaret för genomförandet biotopskyddet på skogsmark. Generellt

av biotopskydd ansågs endast tillämpligt i jordbrukslandskapet där inga avgränsningsproblem förelåg. För skogslandskapet talade avgränsningsproblem, rättsäkerhetsaspekter och gällande

ersättningsregler emot ett generellt skydd.

Skogsstyrelsen i sina allmänna råd SKSFS 1994:1 att

anger områden omnämns i NVL 21 § bör avse områden som inte är

som större än vad är nödvändigt för att tillgodose biotopens

som skyddsbehov. I enstaka fall bör den kunna uppgå till fem ha.

Det råder oenighet mellan Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen om ersättningsreglernas tillämpning. Skogsstyrelsen menar att förbudet mot skadliga företag inträder i och med att myndighetens

54 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

beslut om biotopskydd vunnit laga kraft och att ersättning följaktligen skall utgå så snart ett beslut fattats. Om inte ersättningsfrågan avgörs i samband med beslutet biotopskydd saknar Skogsstyrelsen kontroll

om över utgifterna. Naturvårdsverkets uppfattning är att ersättning borde utgå först då en markägare ansökt om undantag från ett förbud mot ett skadligt arbetsföretag och en sådan ansökan avslagits.

Kultunninneslagen

Bestämmelserna om fasta fornlämningar finns i kulturminneslagens KML lag 1988:950 andra kapitel. Definitionen av vad som är en fornlämning illustreras av ett rambegrepp som anger ett antal exempel på fornlämningar. Lagen är skriven så att den ger utrymme för tillkommande fomlämningstyper om uppfattningen förändras genom den arkeologiska eller historiska forskningens utveckling. Inte bara fomlämningen utan även ett område runt den, fomlänmingsområdet, är skyddat.

Alla fomlämningsområden omfattas av lagens bestämmelser oavsett de är utmärkta på kartor eller Det behövs inget särskilt

om beslut för att de skall gälla. Den ekonomiska kartan i skala 1:10 000 redovisar de fornlämningar kända vid kartläggningen.

som var Länsstyrelsen tar ställning från fall till fall om nyupptäckta lämningars lagskydd. Den planerar ett ingrepp i en fornlämning eller ett

som fornlämningsornråde ska samråda med länsstyrelsen och ansöka om tillstånd. Länsstyrelsen kan då pröva om det allmänna intresset av att bevara fornlämning skall väga över det enskilda intresset att utföra

en en åtgärd.

Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Skydd av fornlämning behöver inte innebära att området undantas från skogsbruk men det kan innebära restriktioner när det gäller vissa åtgärder, t.ex. maskinell markberedning. Det är markägarens skyldighet att ta reda på om en skogsbruksåtgärd riskerar att påverka en fornlämning och infonnera eventuella anställda om det. Ersättning utgår om fomlämningen anses utgöra hinder i pågående markanvändning. Om tillstånd lämnas

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 55

att exploatera mark med fornlämningar ställer länsstyrelsen vanligtvis villkor arkeologisk undersökning som exploatören får betala. Om

om

tidigare okänd fornlämning upptäcks skall arbetet avbrytas och en saken anmälas till länsstyrelsen. Föranleder upptäckten en undersökning bekostas denna regel länsstyrelsen.

som av

KML ett starkt skydd. Lagen är främst inriktad på punktobjekt.

ger Men även areellt omfattande områden, t.ex. hackerörsornråden se avsnitt 3.4 och 7.4, är enligt lagens mening fasta fomlärrmingar.

I miljömålet för skogspolitiken ingår att skogens kultunniljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall vämas. Det kan tolkas så att de kulturrniljövärden som inte täcks av KML skall värnas hänsyn enligt 30 § SVL. Ambitionsnivån på

genom "vämas" ligger då på nivån att pågående markanvändning inte får avsevärt försvåras.

4.2.7 Civilrättsli naturvårdsavtal ga

Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten

skogsvårdsstyrelsen och skogsägare i syfte att bevara och genom en utveckla ett områdes naturvärden. Avtalet används främst i sådana fall där anpassad skötsel naturvärdena, och fungerar mer sällan

en gynnar

ett rent områdesskydd. Denna typ av avtal omnämns första som gången i förarbetena till 1993 års skogspolitiska beslut. Avtalen kan

ett komplement till naturvårdslagens skyddsinstrument. ses som

Skogsstyrelsen har utarbetat ett cirkulär för utformning avtal,

av urval objekt, ersättningsfrågor Som riktlinjer anges att avtal

av mm. inte bör skrivas för belopp över 100 000 kr till en markägare, samt att ersättningen ha inte bör överstiga 10 000 kr, i enstaka fall 20 000

per kr.

Naturvårdsavtalen tecknas och tillämpas i enlighet med avtalslagen, och gäller mellan de parter som ingått avtalet. Avtalstiden kan i princip hur lång helst, dock gäller för

vara som nyttj anderättsavtal begränsning på 50 år.

en

Naturvårdsavtal är bindande för parterna. Det finns emellertid möjlighet rättsligt förfarande angripa ett avtal, t.ex. begära

att genom

det helt eller delvis skall förklaras hävt eller ogiltigt. Skäl för att

56 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

ogiltighet kan finnas om ena parten har vilseletts, eller om avtalet bedöms vara särskilt betungande utan att ersättningen står i rimlig proportion till detta.

Avtalsbrott kan leda till att den förfördelade parten får rätt att häva avtalet och ibland få skadestånd. Skadeståndsbeloppet beräknas utifrån den ekonomiska skadan och svårigheter föreligger att beräkna värdet av eventuellt avverkade naturvärden.

Naturvårdsavtalens giltighet mot ny ägare av skogsmarken är inte rättsligt prövad. Skogsstyrelsen bedömning är att avtalen inte är att betrakta som nyttjanderättsavtal enligt jordabalken, och därmed inte giltiga mot ny ägare. Detta ses som ett hinder för att utnyttja avtalens fulla potential och Skogsstyrelsen förordar en ändring i jordabalken med innebörden att avtalen blir giltiga även mot ägare

ny av fastigheten. Regeringen har dock lämnat Skogsstyrelsens två skrivelser i frågan utan åtgärd. Skogsnäringens olika intresseorganisationer delar Skogsstyrelsens uppfattning i frågan.

4.2.8 Förslaget till milj

Miljöbalksutredningen lade sitt betänkande SOU 1996:103 sommaren 1996. Regeringen skickade i april 1997 ett förslag till Miljöbalk på lagrådsremiss. Förslaget till miljöbalk syftar till en samlad och skärpt miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Den föreslås i tillämpliga delar gälla även för skogsbruk. De delar som i huvudsak berör vårt uppdrag är de allmänna aktsamhetsreglema, reglerna för ersättning till markägaren och bestämmelserna om områdesskydd.

Av aktsamhetsreglema kommenteras här lokaliseringsbestämmelserna och den s.k. stoppregeln. Enligt lokaliseringsbestämmelsema får verksamhet endast bedrivas på plats som är förenlig med balkens mål. Det anses rimligt att reglerna tillämpas med hänsyn till verksamhetsutövarens möjlighet att omlokalisera verksamheten. Exempel på åtgärder i skogsbruket som skulle kunna innebära att viss lokalisering anses olämplig är placering av virkesupplag, vägar och dikesmynningar.

Enligt stoppregeln får verksamhet inte bedrivas så att den ensam

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 57

riskerar att försämra det allmänna hälsotillståndet, avsevärt försämra miljön eller hushållningen med naturresurser. Bestämmelsen är avsedd att användas i extrema situationer, där balkens andra aktsamhetsregler inte räcker till. En situation där stoppregeln skulle kunna bli aktuell är brådskande fall då en avverkning hotar t.ex. en havsörnskläckning.

Miljöbalkens aktsamhetsregler föreslås i princip gälla utan att någon ersättning utgår. Detta hänger samman med att det är underförstått i uttrycket pågående markanvändning att det skall vara frågan lagenlig verksamhet. Stoppregeln är inte avsedd för att

om en bedriva skyddsverksamhet. Liksom tidigare skall ersättning betalas vid bildande naturreservat eller biotopskyddsornrâde när pågående

av markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras.

Föreslagen skillnaden mot tidigare är att ett belopp motsvarande kvaliñkationsgränsen dras från ersättningen. Ersättningen skall

av alltså minskas med det markägaren är skyldig att tåla utan

som ersättning.

Miljöbalksutredningen föreslår att områdesskydden naturreservat, naturvårdsornråde och det särskilda skyddet av djur och växtarter inom ett område slås ihop till en skyddsform som benämns naturreservat. Biotopskyddet föreslås kvarstå enligt tidigare. Den av Skogsstyrelsen använda och förordade praxisen stöds av utredningen. Vidare föreslås skyddsform kallas kulturreservat.

en ny som

Aktsamhetsreglema har i remissvaren kritiserats för att strida mot gällande lagstiftning, framför allt avseende äganderätten. Under lagrådsremissen kommer dessa frågor att ytterligare belysas. Synpunkter starkt talar emot principen avräkning upp till

som om kvalifikationsgrånsen har också framförts. Bland annat, menar berörda remissinstanser, finns det risk för att handläggnings- och

en rättskostnadema vida kommer att överstiga det belopp som kommer ifråga för avräkning.

Följdlagstiftningen till miljöbalken utreds för närvarande Utredningen skall bl.a. föreslå nödvändiga redaktionella ändringar i SVL. Det har också framförts önskemål att utredningen skall föreslå en ändring i

om jordabalken innebär att den rätt följer ett naturvårdsavtal

som som av

avsnitt 4.2.7 jämställs med nyttjanderätt. På detta sätt skulle ett

se

5 SOU1907:U7

58 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

flertal oklara frågor bli lösta. Exempelvis frågan om hur avtalen blir bestående när fastigheten byter ägare.

4.2.9 Bolagisering och privatisering av

Domänverket

Riksdagen beslutade våren 1991 att Domänverket skulle bolagiseras prop. 1990/91:87 i syfte att öka effektiviteten i den statliga förmögenhetsförvaltningen. Vid årsskiftet 1993/94 slogs Assi AB och Domän AB under namnet AssiDomän AB. Under våren 1995

samman såldes del statens aktiekapital. I samband med det införlivades

en av NCB i den koncernen och AssiDomän AB noterades på

nya Stockholms fondbörs. Statens ägarandel är idag 50,25 procent.

Domänverket förvaltade 10,8 miljoner ha mark och det var meningen att mark på vilken man kunde ställa marknadsmässiga avkastningskrav överfördes till bolaget. Förslaget på avgränsning följde i stort skogsodlingsgränsen. Det framhölls i 1990/91:87

prop. att bolagiseringen i sig inte fick innebära att de intressen som var knutna till fastighetsinnehavet träddes för när. Näringsutskottet skrev i sitt betänkande bet. 1990/91:NU38 att det var av betydelse att mark stort naturvårdsvärde Domänverket förvaltat även i

av som fortsättningen fick ett starkt naturskydd. Riksdagen begärde att regeringen skulle pröva frågan hur naturskydd skulle kunna

om upprätthållas på ett betryggande sätt.

Regeringen utredde frågan varvid nationalparker, naturreservat, domänreservat samt oskyddad domänmark med höga naturvärden ägnades särskild uppmärksamhet. Av den areal som vid tidpunkten för bolagiseringen avsatt reservat något slag eller staten ansåg

var som av

skyddsvärd stannade 95 procent kvar statlig ägo. 113 000 ha av som denna kategori mark överfördes till bolaget. Till stor del utgjordes den överförda arealen mindre områden på produktiv skogsmark nedan

av skogsodlingsgränsen.

Nationalparkerna inget problem. De ägs definition av staten

var per och skulle förbli i statlig ägo. Naturreservaten skyddas med stöd av NVL och skyddet kvarstår oavsett ägare.

Av de totalt 740 domänreservaten överfördes ca 620 i bolagets

ca

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 59

ägo. 362 dessa betecknades som särskilt skyddsvärda.

av Naturvårdsverket och AssiDomän AB avtalade våren 1995 att dessa skulle omföras till naturreservat utan kostnad för Naturvårdsverket. Det innebär att 41 000 ha den bolagsägda marken har fått ett

av betydligt starkare lagligt skydd. De övriga ca 350 domänreservaten överfördes utan särskilda villkor. Regeringen förutsatte att bolaget under åren fram till 1994 välvilligt skulle överväga omklassificering av reservat.

Naturvårdsverket och Domänverket upprättade infor bolagiseringen lista över oskyddad men skyddsvärd domänmark.

en Enligt Naturvårdsverket omfattade listan endast sådana särskilt värdefulla områden skulle kunna betalas med medel från

som Naturvårdsverkets investeringsanslag. Naturvårdsverket planerade att köpa in dessa områden inom femårsperiod. Regeringen förslog

en emellertid att områdena på denna lista skulle kvarstå i statlig ägo. Detta innebar att 110 000 ha mark omkring 90 000 ha i

ca varav fjällområdet överenskommelse mellan Naturvårdsverket

genom en och Fastighetsverket har kunnat skyddas utan att belasta Naturvårdsverkets investeringsanslag. Knappt 40 procent arealen

av utgörs av produktiv skog.

Inför sammanslagningen med NCB och utförsäljningen av delar av

aktieinnehav våren 1994 höjdes röster för att viss areal skulle statens undantas för naturvård innan detta ägde rum. Naturskyddsföreningen och Skogsägamas riksförbund skrev gemensamt till regeringen och menade att det olyckligt om inte betydande arealer avsattes.

vore Regeringen beslutade dock att inte undanta någon areal. Man hänvisade till att de mest värdefulla områdena kvarstått i statens ägo och att övrig skyddsvärd mark reglerades i bolagiseringsavtalet vilket fortfarande gällde. WWF, Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet skrev till statsministern i februari 1994 och föreslog att 50 procent intäkterna vid utförsäljningen skulle fonderas för

av framtida naturvårdsändamål. Hälften avkastningen på statens

av kvarvarande andel skulle användas på samma sätt. Regeringen avvisade förslaget. Enligt propositionen om privatisering av statliga företag prop. 1991/92:69 skall det kapital som frigörs användas till investeringar i infrastruktur främjar tillväxt, till investeringar med

som

60 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

god avkastning samt för att amortera statsskulden.

Mellan år 1992 och 1995 har bolaget sålt drygt 150 000 ha, främst skogsmark, till enskilda i enlighet med bolagiseringsavtalet. Under samma period har Naturvårdsverket säkerställt närmare 10 000 ha

av bolagets mark till en kostnad av 37 mkr. Skogsvårdsstyrelsema har motsvarande sätt inrättat biotopskydd för drygt 900 000 kr.

Riksdagens revisorer har nyligen avslutat en granskning av hanteringen av skyddsvärd domänmark efter Domänverkets bolagisering. Revisorerna konstaterar att de diskussioner om naturhänsyn som föregick bolagiseringen rörde främst sådana områden som redan var klassificerade som skyddsvärda, dvs. naturreservat och olika typer av domänreservat. Något utrymme för att inför ombildningen kartlägga vilka eventuella andra områden som borde ges särskilt skydd fanns inte. Inte heller inför privatiseringen av AssiDomän AB fanns det tid för någon inventering av domänmarken.

Vidare konstateras att i avtalet mellan staten och bolaget reglerades hanteringen fjällnära domänreservat, särskilt värdefulla

av domänreservat och övriga domänreservat samt särskilt förtecknad domänverksmark. Den särskilt förtecknade marken innehöll enligt Naturvårdsverket endast områden som under en femårsperiod skulle kunna säkerställas med verkets investeringsanslag.

Beträffande övrig domänmark fanns inte andra regleringar än att bolaget skulle vara staten behjälpligt genom att till gängse marknadspris överlåta sådan mark som staten önskar förvärva syfte att skydda värdefull naturmiljö. Revisorerna menar att detta har lett till att staten efter bolagiseringen har köpt och kommer att köpa mark till marknadspris som man före bolagiseringen skulle ha kunnat reservera för naturvårdsändamål.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 61

4.3 Pågående i skogssektom

processer

4.3. 1 Myndigheter

Naturvårdsverket

Med de utgångspunkter som redovisats i avsnitt 4.2 "Nationella beslut lade Naturvårdsverket hösten 1995 fram en aktionsplan for biologisk mångfald. Sektorsmyndighetema Skogsstyrelsen, Boverket, Jordbruksverket och Fiskeristyrelsen lade på motsvarande sätt fram aktionsplaner med utgångspunkt i respektive sektor.

Aktionsplanen tar i första hand sikte på den närmaste treårsperioden. De nationella besluten har brutits ned till ett antal ytterligare utgångspunkter för aktionsplanen. Bland dessa märks att åtagandet även i vissa fall innebär att restaurera mångfalden. Och att arbetet i praktiken ofta måste inriktas på att upprätthålla förutsättningarna för biologisk mångfald snarare än att rädda enskilda arter. Slutligen slås det fast att vi i Sverige har ett ansvar för "Vår mångfald mångfald finns i andra länder.

även om samma

För att nå målet framhålls vikten att ha uppföljbara mål och

av medel för att nå dessa mål. Naturvårdsverket lämnar förslag på utvecklade mål för de olika sektorerna bl.a. skogen. Principen för arbetet är först att analysera viktiga bristfaktorer, sedan utarbeta åtgärdsmål och omsätta dessa i operativa program. Sist, när kunskap föreligger, kan man sätta upp långsiktiga miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket bedömer att det ännu inte går att precisera målnivån för flertalet av de föreslagna målvariablema. Variabler som inte kvantifieras på nationell nivå är bl.a. önskvärd andel äldre naturskog i olika regioner, andelen blandskog, mängden död ved och långsiktig reservatsareal.

Exempel på mål som preciseras är att man skall sträva efter att nå

62 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

200 000 ha ädellövskog, öka lövandelen i barrskog till 15-20 procent och ha lövskogsandel på fem procent den produktiva

en av skogsmarken. Som ett operativt delmål för de närmaste årens reservatsarbete" att till år 2005 skall ha ytterligare

anges man 100 000 ha produktiv skogsmark med någon form av områdesskydd.

Naturvårdsverket påpekar i en kommentar att frivilligt avsättande

arealer i framför allt bolagsskogsbruket vore mycket välkommet av och önskvärt. En ökad anpassning skogsbruket till ett hållbart

av utnyttjande framhålls som ett minst lika viktigt medel som områdesskydd för att nå miljömålen i skogen.

När det gäller bevarandet på artnivå följande mål: Alla i

anges landet naturligt förekommande icke rödlistade arter skall bevaras i livskraftiga populationer i de regioner där de har sin naturliga utbredning. De sällsynta och hänsynskrävande arterna skall fortleva i livskraftiga populationer på minst lika många lokaler eller områden

de gjorde i början 1990-talet. Akut hotade och sårbara arter som av skall möjlighet till sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga

ges utbredningsområde. Åtgärder föreslås är bl.a. att rödlistoma

som kompletteras med de artgrupper saknas, att begreppet ansvarsart

som utreds och att införandet arter i landet sker med största

av nya försiktighet.

Pågående utredningsarbeten rör förbättrade strategier för skogsreservat i kust- och skärgårdsmiljö för Sydsveriges lövskogar samt för skogs- och myrmosaiker. En inventering färskare datum

av

rör skogsekosystemen är våtmarksinventeringen, vilken bl.a. har som utmynnat i nationell myrskyddsplan.

en

Naturvårdsverket har nyligen presenterat rapport arbetet med

en om skogsreservat: skogsreservat i Sverige. Resultatdelen refereras i avsnitt 5.1. I analysdelen ställer sig Naturvårdsverket tveksamt till huruvida det går att ställa några vetenskapligt grundade

upp procentrnål för säkerställandearbetet. Man säger sig hellre arbeta med operativa mål baserade på kända skyddsvärda områden. Tidsaspekten betonas. Den närmaste tioårsperioden anses kritisk för att kunna säkerställa framför allt de större barrskogsekosystemen och många värdefulla sydsvenska lövskogar.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 63

Reservatens viktigaste funktion att säkerställa särskilt

anses vara värdefulla större skogsekosystem. Betydelsen av dessa i arbetet med att nå miljömålen förklaras utifrån öbiogeograñsk teori avsnitt 6.2.4 och att större områden har större värde som vetenskapliga referensområden och rekreationsområden.

Utifrån den historiska belastningen av ett produktionsinriktat skogsbruk och att reservatsbildning sannolikt är det enda verksamma medlet som står till buds för att rädda de återstående större naturskogama argumenterar Naturvårdsverket för att fortsatt reservatsbildning inte kan undvaras. Gärna i olika samarbetsprojekt med företag och enskilda markägare. Man menar att detta synsätt delas flertalet aktörer inom naturvård, skogsbruk och forskning,

av samt att det är viktigt med hänsyn till Sveriges trovärdighet som land med höga naturvårdsambitioner. Enligt verkets uppfattning är det rimligt att staten ekonomiskt ansvarig för de statliga

se som reservaten.

Ett antal tänkbara prioriteringsmodeller presenteras för olika anslagsnivåer. För att kunna skydda de mest värdefulla skogsområdena, vilka länsstyrelserna redovisat till Natura 2000, inom

tioårsperiod bedömer verket att anslaget behöver fördubblas från en nuvarande nivå. Det rör sig 400 000 ha, varav stora delar dock

om ca är fjällnära skog och impediment.

1997 uppgår Naturvårdsverkets naturskyddsanslag till 190 mkr/år, vilket i första hand används för att skydda biologiskt värdefulla skogar. Det finns möjlighet att ett tillskott på 20-40 mkr/år

även en från EU:s LIFE-fond fram till år 2000. Medlen för vård och förvaltning naturreservat uppgår till 55 mkr för år 1997. Detta

av belopp fastställs inom för Naturvårdsverkets budgetarbete. 6,8

ramen mkr detta är avsett för naturum och fjälleder.

av

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen tar utgångspunkter som Naturvårdsverket till

samma sin aktionsplan för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk. Kortfattat behandlas dock den målkonflikt som finns inskriven i t.ex. Skogsprinciperna och i målet for den svenska skogspolitiken. Det är i

64 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

dvs. virke och ved i olika fonner, behövs stort sett samma resurs, som för olika ändamål. I framtiden kan vi påräkna ännu högre intresse för att skörda virke till bränsle och råvara. Skogsstyrelsen framhåller vikten av att optimala avvägningar görs mellan bevarandet den

av biologiska mångfalden och nyttjande den förnyelsebara

av resurs som skogen är.

Skogsstyrelsens slutsatser blir att det effektivaste sättet att skapa goda förutsättningar för biologisk mångfald är aktiva insatser på den brukade arealen. Man menar vidare att många områden med höga naturvärden är små och utspridda i landskapet, men trots detta har stor betydelse om de sparas. Områdesskydd anses vara ett viktigt komplement i naturvårdsarbetet.

I själva aktionsavsnittet slås det tidigt fast att huvudfrågan i svenskt skogsbruk idag är att bevara den biologiska mångfalden och möta hotet från luftföroreningama. Från virkesproduktionssynpunkt är skogsbruket sedan länge uthålligt. De formulerade sektorsmålen på ekosystem och biotopnivå är endast kvalitativa. En grundlig genomgång av olika skogsmarkstyper resulterar i att viktiga faktorer identifieras och önskvärd riktning på förändringar anges. Skogsbruket skall överlag så att den naturliga dynamiken efterlevs. En

anpassas mängd olika detaljhänsyn och lämnande av mindre strukturer exemplifieras.

Som det viktigaste strategimålet framhållsutveckling av strategier och mål för biologisk mångfald på regional nivå som vägledning och grund för arbetet på lokal nivå och riksnivå. Föreslagen arbetsgång är att landskapsekologiska analyser görs över aktuella områden. Dessa ligger sedan till grund för lokalt preciserade mål. Vid behov kan sammanvägningar av regionala strategier göras för en skattning på riksnivå. Redovisningen av målutvecklingsarbetet bör ske senast år 1998 och det beräknas rymmas inom skogsvårdsorganisationens myndighetsanslag.

Rådgivning, information och utbildning utgör ett viktigt inslag i den

skogspolitiken. Skogsstyrelsen har genom åren genomfört en rad nya utbildningskampanjer riktade mot i första hand småskogsbruket. Kampanjema "Rikare skog" och "Kulturmiljövård i skogen" har tillsammans nått ett par hundra tusen skogsägare.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 65

Skogsvårdsorganisationen har med EU:s miljöstöd till jordbruket under år 1996 bedrivit miljörådgivning till kombinerade jord- och skogsbrukare. Skogsstyrelsen kostnaden för individuell, riktad

anger rådgivning till 3000 kr per dag.

utbildningskampanj, Grönare skog, utarbetas under åren

En ny 1996-1998. Utbildningen skall trycka på vikten att ett mångbruk av

av skogen utvecklas.

Under perioden 1993-1998 genomför skogsvårdsorganisationen en riksomfattande inventering nyckelbiotoper på småskogsbrukets

av marker. Det är den resursmässigt mest omfattande naturvärdesinventering någonsin gjorts. Övriga markägare

som förväntas göra detta älva och klara under de första åren på nästa

vara sekel. Förhoppningen är att nyckelbiotopsinventeringen bl.a. skall hjälpa till att nå de övergripande miljömålen i skogsbruket, ligga till grund för biotopskyddsavsättningar och vara vägledande för markägarens planering naturhänsyn. Vid sidan av nyckelbiotoper

av inventeras också sumpskogar. Detta sker på all mark oavsett markägare.

i Vännland-Örebro genomför sedan två år ett

Skogsvärdsstyrelsen

projekt Skog och historia inventerar kulturlämningar i

som skogen. Flera skogsvårdsstyrelser kommer att följa deras initiativ. Resultaten kommer att ligga till grund för infonnation till markägare för planering hänsyn till kulturmiljön.

av

Som delredovisning uppdraget att utvärdera den nya

en av skogspolitiken har Skogsstyrelsen nyligen lagt fram en rapport om Naturskydd och naturhänsyn i skogen. Resultatdelen refereras i avsnitt 5.2. Rapporten innehåller även synpunkter på regelverket kring biotopskydd, hänsyn till natur och kulturmiljövård enligt SVL, samråd enl. NVL och naturvårdsavtal.

När det gäller biotopskydd Skogsstyrelsen att ett generellt

anser skydd för vissa biotoper i skogen är olämpligt, om ens möjligt. Detta på grund att biotopema i skogen är svåra att avgränsa. Vidare bör

av listan på biotoper omfattas biotopskydd utökas med ytterligare

som av värdefulla biotoper. Skogsstyrelsen att den tolkning man

anser tillämpar avseende värdetidpunkt är rätt och lämplig. Gällande princip

66 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

är att ersättning till markägaren utgår då beslutet om biotopskydd vunnit laga kraft. Skogsstyrelsen att skrivningen

menar om biotopskydd i förslaget till Miljöbalk kan innebära att ersättning till markägaren inte kan utgå förrän markägaren ansökt om att få göra en otillåten åtgärd inom ett biotopskyddsområde och fått den avslagen. Detta skulle medföra en rad problem genom utökade administrationskostnader, försvårad prioritering samt bristande kontroll över framtida utgifter. Vidare framförs önskemål att

om biotopskyddet kan förordnas att gälla även det överklagas, tills

om dess överklagan är styrkt. Skogsstyrelsen tillstyrker det förslag på avräkning av ersättningsbeloppet upp till kvaliñkationsgränsen som föreslås av milj öbalksutredningen.

I dagsläget har Skogsstyrelsen endast synpunkt rör SVL 30

en som

Man förordar möjlighet att åstadkomma rättelse i efterhand då en föreskrift till SVL 30 § inte efterlevts. I samband med utvärderingen av den nya skogspolitiken kommer Skogsstyrelsen att nännare överväga om ytterligare förändringar av 30 § är nödvändiga.

Bestämmelserna i NVL 20 § om samråd vid arbetsföretag som väsentligt kan komma att förändra naturmiljön har hanterats av Skogsstyrelsen under blott två år, varför erfarenheterna är begränsade. Man ställer sig dock positiv till att kunna meddela ett föreläggande även om det innebär att pågående markanvändning försvåras. Denna ändring är föreslagen av Milj

Skogsstyrelsen anser att naturvårdsavtalen bör göras gällande mot ny ägare av fastigheten. På så sätt kommer avtalen att fylla en ännu viktigare funktion som komplement till andra skyddsinstrument.

I år disponerar Skogsstyrelsen 20 mkr för ersättning till markägare vid biotopskyddsbeslut och naturvårdsavtal. Man menar att resursbehovet är mycket stort. Omfattningen och kostnaden för att skydda de befintliga nyckelbiotopema som är mindre än fem ha och som omfattas av biotopskyddsbestämmelsema beräknas till 25 000- 30 000 ha respektive 800-900 miljoner kr. Om samtliga biotopskyddsmässiga objekt oavsett storlek skulle skyddas skattas kostnaden till 2,5-3 miljarder kr. I anslagsframställan for år 1997 redovisades ett behov på 80 mkr/år för både biotopskydd och naturvårdsavtal.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 67

utvärdering skogspolitiken kommer att redovisas i januari En större av Målsättningen med den är att hur väl de skogspolitiska målen 1998. se studerar skogsbruksåtgärder i alla faser beståndets

uppfylls. Man av

utveckling. Dessa skall sedan utvärderas sedan med avseende på

och produktionsmålen. Även skogstillståndet är det primära

milj Ö- om så kommer skogsägaren att stå i centrum för för undersökningen utvärderingen. Skogsägarens attityder, kunskap och strategier styr metodvalet i skogsbruket och i förlängningen skogstillståndet. kommer även att studera vilka effekter på

Skogsstyrelsen

mål den utbredda ekologiska

skogspolitikens som

har. Stödet till natur- och

landskapsplaneringen

kulturrnilj övårdsåtgärder kommer också att utvärderas.

4.3.2 Skogsbolag

här då skogsmarken ägs och brukas av ett

Med skogsbolag avses

aktiebolag. Sammantaget ägs 40 procent skogsmarken i Sverige ca av av bolag. skogsbolagen har alla policy att de skall bruka De större en om till Dessa kan bolagens skogen med hänsyn naturen. ses som de skogspolitiska målen och reaktion på krav från kodifiering av en slår fast de skall bruka skogen så att dess marknaden. AssiDomän att utnyttjas uthålligt och den biologiska mångfalden

produktionsförrnåga

vilket STORA gör. MoDo jämställer målet att bevaras, även och värdefullt virke med att bevara biologisk

producera mycket

SCA uttalar också att deras mål är att bevara alla de växtmångfald. och djurarter återfinns i deras skogar. som redovisa sina ansträngningar tillämpar de också olika För att öppet ekologiska/gröna bokslut eller miljöredovisningar. I dessa former av

avverkningar naturvårdssynpunkt, den

redovisas t.ex. betyg på ur

på hygget efter föryngringsavverkning eller

virkesvolyrn som lämnas företaget sig ha undantagit från normalt hur stor areal som anser Även det inte finns gemensamt fastställda

skogsbruk. om

eller former för redovisning så ger det en

bedömningsgrunder

möjlighet följa utvecklingen vissa företeelser. att av

68 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

När det gäller miljöstyming så arbetar flera företagen med av EcoManagement Audit Scheme, EMAS och/eller ISO 14 001. Dessa standarder anger hur miljöarbetet skall bedrivas, innehåller inget men rörande nivån på hänsyn till t.ex. bevarandet biologisk mångfald, av utöver det generella kravet att inte gå under lagkraven. Det gör däremot t.ex. standarden för certifiering skogsbruk enligt Forest av Stewardship Council, FSC:s, principer. En partssammansatt arbetsgrupp arbetar för närvarande med att ta fram operativ en standard anpassad efter svenska förutsättningar. Praktiskt arbete ute i skogen pågår med att samla in beslutsunderlag och genomföra planering för att uppfylla de en jämställda målen. Arbetet går vanligen under benämningen ekologisk landskapsplanering, ELP. Tidigare skogsinventering har främst gått ut på att ge underlag för planering virkesproduktion, vilket gör att av många parametrar för naturvårdsplanering saknas. Dessa kompletteras nu och tillsammans med tekniska hjälpmedel och ekologisk ny kunskap integreras naturvårds- och produktionsplanering. Det är ett tidskrävande arbete och företagen har idag inte hunnit över än mer delar av sina markinnehav. Enligt Skogsstyrelsens färska undersökning av bolagens frivilliga avsättningar kommer ELP att innebära att betydande arealer undantas från skogsbruk. Inom for ELP särbehandlas t.ex. ramen nyckelbiotoper i syfte att säkra naturvärdena där. Vid sidan om planering pågår utbildning av skogsarbetare och tjänstemän. Ett allt större för vardagshänsynen har lagts på ansvar skogsarbetama maskinförarna och utbildning dessa i naturvård av torde ge stor effekt i skogen. Företrädare för skogsindustrin ser positivt på samarbete med Naturvårdsverket i reservatsfrågor. Man säger sig vara beredd att avvakta med avverkningar i reservatsaktuella områden att om man ser Naturvårdsverket tydligt att inrätta reservat där inom avser överskådlig framtid. Exempel på samarbete finns i form av Snöbergsmodellen som Naturvårdsverket beskriver i rapport 4707. En integrering av reservat i bolagens landskapsplanering kräver viss samordning, men anses ge kostnadseffektiv naturvård.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 69

4.3.3 Skogsägarrörelsen

Med skogsägarrörelsen avses här de sju självständiga skogsägareföreningama och deras gemensamma organisation Skogsägamas riksförbund. Tillsammans representerar de 88 000 medlemmar över hela Sverige. Medelfastigheten i privatskogsbruket

helhet 50 ha. Skillnaderna i fastighetsstorlek och även på som är ca övriga sätt är dock stora. Totalt äger skogsägarrörelsens medlemmar 5,6 miljoner ha skogsmark eller hälften av den privatägda skogen.

Skogsägarrörelsens uppgift är att verka för ett fritt, aktivt och lönsamt privatskogsbruk och även att vara talesman för privatskogsbruket i naturvårdsfrågor. Den enskilde skogsägaren är dock autonom i förhållande till föreningen. Skogsägarföreningama har omfattande rådgivnings- och serviceverksamhet och utför i stor

en utsträckning avverknings- och skogsvårdsåtgärder på uppdrag av Skogsägarna och kan i dessa avseenden tillämpa generella miljöpolicies på motsvarande sätt som skogsbolagen. Flertalet skogsägarföreningar har virkesförädlande industri, med uppgift att skapa värde på skogens produkter.

Skogsägarrörelsen har varit engagerad i arbetet med att utarbeta referensmaterial för uthålligt skogsbruk att användas inom miljöledningssystem ISO 14001. Samtliga föreningar har beslutat om att introducera ISO 14001 alternativt EMAS i sin verksamhet. Därvid kommer att formuleras riktlinjer för de enskilda skogsbrukama som virkesleverantörer.

Skogsägarföreningama plattform för frivilligt samarbete i

är en naturvårdsfrågor och källa till utbildning. I den gemensamma

en studiecirkeln Alla tiders skog utbildades medlemmarna i både produktion och miljö. I föreningarnas regi har arbete med att ta fram planeringsunderlag för uppfyllnad även av miljömål genomförts. SÖDRA tex., bistår sina medlemmar med gröna skogsbruksplaner och har nyligen iscensatt kampanj kallad Liv i skogen" som kan

en

vidareutveckling Alla tiders skog. Mellan/Mälarskog ses som en av har arbetat med Gröna kontrakt som upprättats med skogsägare vilka tagit naturhänsyn en bit över lagens krav. Detta har premierats

70 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

med extra betalning för virket.

Exempel på samarbete mellan enskilda markägare och myndigheter finns t.ex. från Östergötlands eklandskap. Där skapades en nätverkslösning bestående av naturreservat, biotopskydd och miljöstöd. Detta kombineras med att markägaren i sin skogsbruksplan dokumenterar särskild hänsyn för vissa områden. Skogsägareföreningen bistod markägaren vid förhandlingarna med berörda myndigheter.

De föreningsanslutna skogsägama ingår till största delen i kategorin småskogsbruket i Skogsstyrelsens färska undersökning

avsnitt 5.3.

Även de icke föreningsanslutna privata Skogsägarna fångas i

upp Skogsstyrelsens undersökning. Dessa äger hälften av den privatägda marken eller ungefär 5,7 miljoner ha. Det är också en heterogen grupp, men torde ha mest gemensamt med skogsägarrörelsens medlemmar. Många icke föreningsanslutna skogsägare levererar virke till skogsägarföreningarna.

Avverkning och skogsvård kan ske genom egen försorg, eller via någon inköpsorganisation t.ex. Sydved eller Industriskog. Skogssällskapet spelar också viktig roll som förvaltare av enskilda

en eller mindre offentliga innehav. Även vissa köpsågverk bistår med skogsvårdstjänster. Dessa skogsägare är en viktig målgrupp för skogsvårdsstyrelsernas information och rådgivning, då de inte har självklar tillgång till skogsägarrörelsens kompetens.

Jordägarförbundet är sammanslutning av större lantbrukare och

en skogsägare. De 500 medlemmarna representerar en areal på ungefär 500 000 ha skogsmark företrädesvis i södra Sverige. Vissa medlemmar är även medlemmar i en skogsägarförening. Förbundet framhåller stabil äganderätt och marknadsekonomi medel för

en som att nå både produktions- och miljömål. Ett ägande som är spritt på många olika personliga ägare, som har rätt att själva bestämma över användningen av sin mark, anses vara det effektivaste medlet att främja mångfalden i skogen.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 71

4.3.4 Övriga skogsägare

Allmänna skogsägare som stat, kommun, kyrka och landsting brukar räknas övriga skogsägare. I Skogsstyrelsens undersökning finns

som de, undantaget Fastighetsverket, representerade i kategorin små- och mellanskogsbruket avsnitt 5.3. Det är svårt att beskriva dessa som en homogen grupp men några exempel ges nedan.

Staten äger fortfarande skogsmark genom i första hand Fortifikationsverket och Fastighetsverket.

Fortifikationsverket förvaltar 100 000 ha skogsmark.

På 70 000 av dessa bedrivs skogsbruk i varierande omfattning. Differensen på 30 000 hektar utgörs av områden där skogen är dåligt lämpad för skogsbruk på grund av skjutningar, etc. Undantagsvis sker där avverkning för bränsleändamål.

En rikstäckande naturvärdesinventering på försvarsfastighetema kommer att genomföras under åren 1997-1999. Arbete pågår med att ta fram specifika skötselplaner för varje övnings- eller skjutfált där skogsskötseln anpassas efter försvarets behov, naturvård och andra samhällsmål. Olika former av naturreservat, naturvårdsområden m.m. förekommer på försvarets marker.

Fastighetsverket förvaltar ungefär en miljon ha skog belägen i

Sverige företrädesvis i inlandet och den fjällnära regionen. Av norra detta betraktas idag ca 400 000 ha som brukningsbar med hänsyn till olika naturvårdsrestriktioner.

Till detta kommer 15 000 ha kulturegendomar över hela landet. Enligt uppgifter från hösten 1996 är ca 135 000 ha av skogsinnehavet beläget i reservat. Ytterligare skyddad skogsmark som idag förvaltas

AssiDomän kommer att bli Fastighetsverkets ansvar framöver. av

I sin skogsbrukspolicy skriver Fastighetsverket att åtgärderna skall

så att den mångfald av arter och ekosystem som naturligt anpassas förekommer inom landskapet bibehålls. Urskogar skall bevaras och urskogsartade miljöer skall bibehållas.

Landets kommuner och landsting äger i varierande utsträckning skog. Bland de kommuner som presenterat kommunala naturvårdsprogram har i allmänhet målen för naturvård på egen

72 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

skogsmark satts högt. Som beslutsunderlag har särskilda naturvärdesinventeringar gjorts. Utifrån dessa kan sedan förslag på områdesskydd och särskild skötsel utarbetas. Ofta har hela kommunens yta beaktats och mål formulerats för all skogsmark. Medlen för att uppnå dessa är dock begränsade.

4.3.5 Certifiering skogsbruk

av De idag mest spridda giundprinciperna för ett certifierat skogsbruk kommer från den oberoende, internationella medlemsorganisationen Forest Stewardship Council FSC. Det rör sig om ett frivilligt, marknadsstyit system med tredjepartscertifiering.

Kraven för att bli certifierad utgår ifrån tio giundprinciper som antagits FSC. De går ut att skogen skall skötas så att markens

av produktionsfönnåga, fundamentala ekologiska processer samt den biologiska mångfalden bevaras. Vidare skall såväl lokalbefolkning

samhället i stort erbjudas långsiktiga fördelar av skogsbruket. som Skogsbruket skall uppvisa tillfredsställande lönsamhet utan att ekonomisk vinning för den skull sker på bekostnad av skogsresursbasen, ekosystemet eller berörda befolkningar. Genom sitt åtagande visar markägaren att han på vissa punkter är beredd att sköta sin skog med högre ambitioner än rena lagkrav.

Virke kommer från ett certifierat skogsbruk får förses med

som FSC:s logotype. Idag finns ungefär tre miljoner ha certifierad skog bl.a. i USA, Polen och Mexiko. Man har då använts sig av regionsspecifika tolkningar FSC:s grundprineiper och/eller den

av ackrediterade certifierarens s.k. generic standards. Man har alltså inte utvecklat några nationella standarder.

I Sverige har partssammansatt arbetsgrupp arbetat under ett och

en ett halvt år med att ta fram en nationell standard. Representanter för såväl privatskogsbruk, skogsbolag, naturvårdsorganisationer, samer och fackföreningar har deltagit. I april 1997 meddelade arbetsgruppen att de inte nått konsensus på ett antal punkter. Privatskogsbrukets företrädare menade bl.a. att certifieringen blir för dyr och ifrågasatte möjligheterna till internationell harmonisering av olika nationella

en standarder. De räknar med att tio procent av tillväxten skulle behöva

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 73

avstås med föreliggande, ännu spridda, förslag. Arbetet kommer att fortgå i en ny arbetsgrupp där alla tidigare intressenter, förutom privatskogsbrukets företrädare, ingår. Utvecklingen svensk

av en FSC-standard fortgår och ett remissförslag avses vara klart före sommaren 1997. Certifieringssystemet är öppet för alla markägare som är intresserade av att få sitt skogsbruk certifierat.

4.4 Internationell utblick

4.4. 1 Finland

Finland har en skogsmarksareal på cirka 22 miljoner ha. Norra delen av landet, ca tre miljoner ha, är täckt av låga berg med fjällnära eller fjällvegetation. Tre fjärdedelar av skogsmarken är privatägd. Antalet småskogsägare uppgår till drygt 440 000. Nästan all skog utanför skyddade områden brukas for virkesproduktion.

Konventionen om biologisk mångfald och hotbild mot arter i

en paritet med den svenska är två utgångspunkter för bevarandearbetet. Finlands strategi för att bevara den biologiska mångfalden på skogsmark liknar också mycket den svenska. Ett skogsbruk med stort hänsynstagande skall kombineras med ett nätverk av skyddade områden.

Diskussionen om behovet av skyddad mark förs på ungefär samma premisser som i Sverige. Finlands miljödepartement har i olika utredningar framställt behov av att skydda 5-10 procent av skogsmarken, representativt fördelad över olika naturtyper. Dessa utredningar har till del använt sig av svenska forskningsresultat. Finska forskare arbetar också intensivt med dessa frågor. Någon nationellt beslutad långsiktig målsättning för skydd av skog finns inte.

I brist på tillförlitliga analyser av erforderlig mängd skyddad skog är inriktningen från myndigheternas sida att skydda den skyddsvärda skogen där den finns. Speciell tonvikt läggs på urskogsliknande områden och örtrika skogar, då det är där merparten av de hotade arterna återfinns. I södra Finland, där markanvändningshistorien är

6 .901/1997:97

74 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

lång, diskuteras även behovet att återskapa naturkvaliteter, t.ex.

av runt mindre områden av ursprunglig karaktär.

Då det gäller uppgifter den skyddade skogsmarken råder det i

om Finland oenighet vad egentligen skall räknas in. Det finns

om som något olika definitioner vad räknas som produktiv skogsmark.

av som Enligt uppgifter från Finlands milj ödepartement uppgår den skyddade produktiva arealen till 500 000 ha eller 2,6 procent av skogsmarksarealen. I nordligaste Finland är 50 procent av skogsmarken skyddad. I den södra halvan av landet minskar andelen till halv procent. Detta beror delvis på att skogen i är billigare

en norr att skydda, samt att det statliga ägandet är större där. Uppgifter om markägares frivilliga avsättningar finns

Ett antal principbeslut är fattade den finska regeringen för det

av fortsatta arbetet med att nå de uppsatta miljömålen. De sk. naturvårdsprogrammen omfattar nationalparker, naturreservat, myrskyddsplaner, fågelskyddsområden, skydd av skogar samt genomförande ett strandskydd. Allt allt beräknas de olika

av som naturvårdsprogrammen undanta 1,75 miljoner ha landareal. Hur mycket detta är produktiv skog finns det inte uppgifter om.

av som

I juni 1996 beslutade finska parlamentet att anslå 3,3 miljarder mark fem miljarder kr för att genomföra de olika

ca

naturvårdsprogrammen fram till år 2007. Pengarna skall tas från statsbudgeten, även markbyten med statligt ägd mark.

men genom Skyddet urskogsliknande skogar kommer i första hand att

av genomföras på statligt ägd mark, ungefär 10 000 ha skog på

men privat mark skall skyddas.

4.4.2 Kanada

Skogen täcker knappt hälften Kanadas yta eller 420 miljoner ha. 56

av procent skogen möjlig att bruka kommersiellt, resten är

av anses improduktiv skog eller tekniska impediment. Ca 120 miljoner 28 procent ha utnyttjas för närvarande för skogsproduktion. Federala eller provinsiella myndigheter äger 94 procent av skogen. De resterande procenten är fördelade på 425 000 enskilda markägare.

sex

Praktisk taget all avverkning bedrivs i urskog eller i skog som

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 75

tidigare bara plockhuggits. Först på 30-50 års sikt kommer kulturskogar att få någon större betydelse för virkesförsörjningen. Det kanadensiska skogsbruket har historiskt varit av exploaterande art utan krav på återväxtåtgärder. Skogsvårdslagstiftning förekommer på federal nivå utan endast provinsiellt. Dock har centrala och provinsiella myndigheter utformat en överenskommelse med skogsbrukets aktörer hur skogen skall brukas, vilken innefattar

om naturhänsyn och återbeskogning.

Kanada har ratificerat konventionen om biologisk mångfald och har nationellt beslutad målsättning att bevara den biologiska

även en mångfalden. Med anledning detta har det beslutats på både central

av och provinsiell nivå att tolv procent av landets yta skall ingå i ett nätverk skyddade områden. Målet är inte direkt vetenskapligt

av motiverat utan politiskt beslutad målsättning. De tolv

mer en procenten skall fördelas representativt över olika naturtyper, vilket med en välvillig tolkning även innebär att tolv procent av den produktiva skogsmarken skall skyddas.

Uppgifter från år 1993 visar att ca nio procent av landarealen i Kanada skyddat på något legalt sätt. Den övervägande delen av

var den skyddade arealen låg då i Northwest Territories. Sedan dess har arbetet med att nå den tolvprocentiga målsättningen fortgått. Inga dagsaktuella uppgifter finns om exakt hur långt man nått på nationell nivå. I British Columbia, som är en provins med betydande kommersiella skogstillgångar, var år 1995 ca nio procent av landarealen skyddad. Uppgifter om markägares frivilliga avsättningar finns

Kanadas Forest Service redovisar under rubriken forest management expenditures årlig kostnad på drygt 400 miljoner

en kanadensiska dollar 2,3 miljarder kr för skydd av skog i samtliga provinser.

4.4.3 Förenta Staterna

En tredjedel, 300 miljoner ha, av USA:s landareal täcks av skog

ca och trädklädd mark. Skogen är till största delen privatägd. The

annan National Forest Service förvaltar ungefär 75 miljoner ha skog.

76 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden har sin grund b1.a. i att USA har signerat konventionen om biologisk mångfald. Vidare finns sträng nationell lagstiftning i form av Endangered

en Species Act, vilken b1.a. åberopades i fallet med den fläckiga ugglan

nedan. Sedan år 1993 samarbetar olika myndigheter inom ramen

se

för Ecosystem Management Task Force. Målet för samarbetet är att återupprätta och bibehålla funktion, uthållighet och biologisk mångfald i ekosystemen, då det är en förutsättning för samhället och dess ekonomiska bas.

Ett stort antal skyddade områden täcker tillsammans drygt tio procent USA:s landareal. Staten äger huvuddelen men en femtedel

av av denna areal ägs av delstatema, indianstammar, eller privata organisationer the Nature Conservancy. Uppgifter om

som markägares frivilliga avsättningar finns ej.

Minst åtta departement och mer än ett dussin myndigheter har utgifter för skydd och skötsel av ekosystem, varför det är svårt att uppskatta hur mycket satsas nationellt. Förutom federal

pengar som finansiering satsas det pengar på delstatsnivå och genom privata organisationer. Som exempel kan nämnas att the National Park

ett par Service har årlig budget på 1,2 miljarder dollar 9,2 miljarder kr.

en År 1995 anslog regeringen 610 miljoner dollar 4,7 miljarder kr för initiativ rörande skötsel av ekosystem. I huvudsak gick dessa pengar till tre pilotprojekt av vilka skogarna i nordvästra USA var ett se vidare nedan.

I the Pacific Northwest bedrevs under 90-talets första hälft en kampanj för att rädda den fläckiga ugglan. Totalt sträcker sig dess utbredningsområde över 24 miljoner ha över tre delstater. Ugglan,

lever i urskogsliknande skogar, utrotningshotad till stor del på

som var grund avverkningar på federal mark. Då ugglan angavs i lagen om

av hotade arter drev miljöorganisationer frågan till domstol. Lagen påbjuder att alla myndigheter skall till att deras aktiviteter inte ökar

se trycket mot hotade arter eller deras habitat. Domstolens utslag ledde till att avverkningar i ett stort antal områden stoppades.

Frågan fördes upp på högsta nivå och presidenten tillsatte en kommitté for att finna lösning på frågan. Resultatet blev ett mycket

en ambitiöst för skyddade områden kombinerat med planer för

program hur skogen skulle kunna brukas uthålligt på den övriga marken.

Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer 77

En del i analysen att beräkna hur mycket urskog ugglan

var behövde för att klara sig. Inom ett kämområde, där ugglan skulle kunna klara sig, sattes ett vetenskapligt grundat krav på att 40 procent skulle bestå av urskog. Dessa kämområden valdes sedan så att ugglan skulle kunna flyga mellan dem, Vilket innebär ett avstånd på några kilometer.

Bl.a. bidrog kommitténs arbete i att 17 procent eller 1,5 miljoner ha det betraktas timber land ungefär detsamma som

av som som produktiv skogsmark på federal mark i delstaten Oregon undantogs från skogsbruk. Mellan åren 1988 och 1994 försvann över 10 000 skogsrelaterade arbetstillfällen från delstaten, delvis på grund av inskränkningar i utnyttjandet.

4.4.4 Tyskland

Tyskland har trots välutbyggd infrastruktur och hög befolkningstäthet fortfarande kvar ca elva miljoner ha skogsmark. Drygt 40 procent av skogen är i privat ägo. Ungefär tio procent av skogen betraktas som naturnära och resten som kulturskog.

Tyskland ratificerade konventionen om biologisk mångfald år 1993. I samband med detta tillsattes bl.a. arbetsgrupp för

en Naturskydd och skog under ledning av det tyska Naturvårdsverket. Arbetsgruppen föreslår i rapport i november 1996 att målet att

en bevara biologisk mångfald även skrivs in i den tyska naturvårdslagen.

Vidare konstaterar att dagen situation avseende

gruppen bevarandet biologisk mångfald inte är tillfredsställande. Såväl

av antal, storlek representativitet hos de skyddade områdena anses

som ha stora brister. Andelen skog som på något sätt skyddas från avverkning och skötsel uppgår till 0,5 procent av den totala skogsarealen. Uppgifter markägares frivilliga avsättningar finns

om e.

Om miljömålen skall förverkligas bedömer arbetsgruppen att totalt 10-15 procent landarealen måste ställas till naturskyddets

av förfogande. Skogens betydelse i sammanhanget understryks. Man föreslår ett nätverk skyddade områden omfattande 5-10 procent av

av skogsarealen. Det viktigaste kriteriet vid urval dessa områden skall

av

78 Kap 4 Politik, lagstiftning och aktörer

vara representativiteten.

Med hänvisningar till vetenskapliga undersökningar, internationella utblickar och egna erfarenheter påstår man också att minst tredjedel den skyddade arealen skall vara i form av stora

en av vildmarksområded på l 000 ha och däröver. Slutligen understryks att behovet att undanröja bristerna är trängande.

av

Redan år 1989 bedömde den statliga forskningsanstalten för naturskydd och landskapsekologi att samtlig kvarvarande "naturnära skog bör särbehandlas för naturvårdsändamål om livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald skall bevaras. Denna areal skulle skyddas med olika intensitet och i olika stora områden med hänsyn till befintlig förekomst skyddsvärd skog och aktuella ekosystems

av naturliga funktion.

Hälften de tio procenten "natumära" skog bedömdes behöva ha

av fullständigt skydd. Dessutom tillkom 2-4 procent av arealen i ett nätverk förbinder de skyddade områdena.

som

Ett samarbetsorgan för förbundsländerna LANA har också utrett vad krävs för att bevara den biologiska mångfalden. De skattade

som bl.a. att det långsiktiga resursbehovet för att införskaffa mark och vid behov vårda eller restaurera densamma till omkring två miljarder DM/år nio miljarder kr.

ca

Det finns ingen nationellt beslutad långsiktig dimensionering av skogsskyddet. Genomförandet naturskyddet är i första hand en

av fråga för förbundsländerna, vilka har egna målsättningar. Avstämning mellan förbundsländerna på nationell nivå görs i bl.a. Naturvårdsverkets regi.

för finansiering ligger likaledes på förbundslandsnivå. År

Ansvaret 1994 hade dessa tillsammans ungefär 500 miljoner DM 2,2 miljarder

att disponera för naturskydd, vilket i första hand innebär vård och

kr

inköp mark. Till detta kom 37 miljoner DM 166 mkr från

av statsbudgeten.

1990 bildades die Deutsche Bundesstiftung Umwelt med en stiftelseförmögenhet på 2,5 miljarder DM 11 miljarder kr. Dess uppgift är att främja miljön med särskild hänsyn till liten och medelstor företagsamhet, bl.a. bidrag till att bibehålla det

genom gamla kulturlandskapet.

Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen 79

5 SKYDD OCH

DifxGENS

HANSYN I SKOGEN

Sammanfattning se tabell på nästa sida I Sverige är 3,7 procent 830 000 ha av den produktiva skogsmarken skyddad i reservat, nationalpark, domänreservat eller inköpt Naturvårdsverket för bildande av reservat. Nedan

av gränsen för fjällnära skog är 0,8 procent 173 000 ha av den produktiva skogsmarken skyddad på detta sätt. Den dominerande skogstypen i reservaten nedan tjällnära gränsen är barmaturskog. Det finns 500 biotopskyddsornråden inrättade på skogsmark.

ca Dessa är i genomsnitt två ha stora och utgör totalt ca 1000 ha.

ca Huvuddelen är typen bannaturskog och nästan alla ligger på

av småskogsbrukets mark. Civilrättsliga naturvårdsavtal har tecknats mellan skogsvârdsorganisationen och markägare i knappt 200 fall eller totalt för ca 1000 ha. Avtalen tecknas i regel på 50 år. Barmaturskog är den vanligaste skogstypen omfattas av avtalen.

som På de cirka 200 000 ha föryngringsavverkas varje år lämnas i

som genomsnitt fem procent arealen i form hänsynsytor. Till detta

av av kommer enstaka träd eller mindre träd okänd

grupper av av omfattning. Två tredjedelar denna areal lämnas enligt

av skogsvårdslagens föreskrifter hänsyn till natur- och

om kulturmiljön. Resterande tredjedel lämnas frivilligt av markägaren. Det är förbjudet att avverka än enstaka träd på skogliga

mer impediment. Det finns 3,4 miljoner ha skogbärande impediment

på detta sätt åtnjuter visst lagligt skydd. forts. som

80 Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen

Sammanfattning, forts. Skogsbruket avsätter utan ersättning sammanlagt på produktiv skogsmark ca 300 000 ha, eller 1,5 procent arealen, nedanför

ca av gränsen för fjällnära skog, i form av hänsynsområden större än 0,5 ha. Områdena är till övervägande delen mindre än fem ha. Den tillgängliga informationen om vilka naturvärden de hyser är knapp. Avsättningens längd uppges av flertalet markägare vara tillsvidare eller så länge de råder över fastigheten. För närvarande befinner sig samtliga större skogsbolag i en planerings- och inventeringsprocess. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bedömer att de frivilliga avsättningama som redovisats här sannolikt kommer att ha fördubblats när bolagen gått igenom hela sina innehav inom ca fem år.

Tabell 5.0. Sammanställning av skydd och hänsyn på produktiv skogsmark nedan den fjällnära gränsen i tusentals hektar tha och procent av skogsarealen data från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 1997

detta motsvarar 5 procent av den föryngringsavverkade arealen

Kap 5 Dagens skydd och hänsyn i skogen 81

Skogsstyrelsen har den 1 1997 på regeringens uppdrag redovisat

per omfattningen och innebörden biotopskydd, naturvårdsavtal och

av frivilliga avsättningar mark. Vidare har omfattningen av de

av områden SVL undantar naturvårds- och andra hänsyn bedömts

som av SKS Meddelande 1-1997.

Naturvårdsverket har vid samma tillfälle redovisat ett annat regeringsuppdrag, vilket rörde säkerställandearbetet avseende skogsreservat SNV rapport 4707.

Materialet i detta kapitel är hämtat från dessa båda redovisningar. Arealerna representerar, inget annat sägs, produktiv skogsmark

om och är så långt möjligt uppdelade i regioner enligt figur 5.1.

som Myndigheterna har även gjort bedömningar framtida utveckling

av och kommit med synpunkter på regelverk Detta samt de

mm. bestämmelser de olika skyddsinstituten har redovisats

som omger särskilt i kapitel

Figur 5.1. Den använda regionindelningen av Sverige: Region Iz jjällnära, Region 2 nordligt boreal, Region 3 sydligt boreal,

z z Region 4 boreonemoral, Region 5 nemoral enl. Skogsstyrelsen

z z och Naturvårdsverket 1997

82 Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen

5.1 i naturreservat

Skog

Som reservat räknas i denna sammanställning tabell 5.1 naturreservat, nationalparker, domänreservat samt mark som förvärvats med Naturvårdsverkets naturskyddsanslag för att bilda naturreservat och nationalparker under år 1996.

Totalt skyddas 173 OOOha produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen med något av ovanstående skyddsinstitut. För naturreservaten gäller specifikt att landarealen nedan fjällnära gränsen uppgår till 270 000 ha. Utöver skyddad produktiv skogsmark 66 000 ha innefattar den våtmarker, trädbevuxna impediment och skogsmark utan skyddsbestämmelser för skogen. 20 OOOha skogsmark, utöver de 66 000 skyddade, har bestämmelser som i någon mån rör skogsbruk. Det kan gälla t.ex. hyggesstorlek, val av trädslag eller föryngringsmetod.

Tabell 5.1 Regionvis fördelning av produktiv skogsmark i olika former av reservat. NRnaturreservat, NPnati0nalpark, DRdomänreservat, förvärvatköpt med Naturvårdsverkets natuskyddsanslag för bildandet av NR eller NP data från Naturvårdsverket 1997

Region NR NP DR, förvärvat Totalt % av produktiv skog

Szaexkl. reg. 1 66 550 32 210 73 910 172 670 0,81

Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen 83

Kunskaperna hur skogen ut i reservaten är bristfälliga.

om ser Riksskogstaxeringen har först nyligen börjat göra mätningar i dem och dessa resultat väntas bli tillgängliga under år 1997. I övrigt finns studier från enstaka reservat med antingen skogliga eller biologiska

data.

Den information Naturvårdsverket har att tillgå medger en

som

uppdelning den skyddade arealen i objektstyper. En grov av objektstyp är inte strikt biologisk indelning av skogen utan något

en

används i Naturvårdsverkets praktiska naturvårdsarbete. som Objektstyperna omfattar skogsmiljöer med gemensam bevarandeproblematik och vissa naturvärden. Man

gemensamma använder sig fjällnära urskogar, urskogar nedan den fjällnära

av skogen, lövskogar och lövblandade skogar, ädellövskogar, kust- och skärgårdsskogar, barrsumpskogar samt skogs-myrmosaiker tabell

5.2.

Tabell 5.2 Fördelning % den reservatsskyddade skogsmarken nedan

av

på olika objektstyper. data från Naturvårdsverket fjällnära gränsen 1997

Skog-myr Skärgård/Kust Ädellöv Övr löv Total Region Urskog areal,ha

innefattar skogs-myrmosaiker

urskogar kan beskrivas gammal barrskog med Objektstypen som ingen eller ringa påverkan människan. Denna mångfacetterade typ

av har i allmänhet nämnare i form stor mängd död ved,

gemensamma av

olika åldrar och dimensioner samt ett avsevärt inslag lövträd. träd i av

84 Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen

Objektstypen exemplifierar Sveriges ursprungliga dominerande skogsnatur. Skogs-myrmosaiker utgörs dels sumpskogar, dels av av fastmarksskogar på myrholmar och uddar och randområden. Emellan skogsområdena ligger omväxlande öppen och trädbevuxen myr. Objektstypen utgör ett det boreala landskapets mest karaktäristiska av kännetecken. Barrsumpskogar som objektstyp utgör ett specialfall av urskogama eller skog-myrmosaikema. Det som kännetecknar den är att den på grund av sitt läge i terrängen och hydrologin sällan råkar ut för storskaliga störningar och därmed hyser organismer är som uttorkningskänsliga och svårspridda. En icke känd andel de av skyddade urskogama och skog-myrmosaikema utgörs av barrsumpskogar, som ligger insprängda i låga terrängpaitier. Lövskogar och lövblandade skogar utgör i många fall ett utvecklingsstadium i ett naturligt fungerande skogsekosystem som så småningom kommer att bli barrdominerat tills nästa störning sker. I fuktiga miljöer eller i rasbranter finns det lövskogar är som mer stabila i den meningen att lövdominansen upprätthålls över längre tid. Av ädellövskogama är det någon kan sägas ha om ens som undgått mänsklig påverkan. Det rör sig ofta om skötselmässigt eftersatta bestånd på marginalmarker eller gamla odlingsmarker som beskogats av lövträd efter att hävden upphört. På grund den av tidigare hävden kan de ofta ha synnerligen lång trädkontinuitet. Kust- och skärgårdsskogsobjekten har ofta på grund sin av belägenhet varit mindre tacksamma att bedriva skogsbruk vilket gör att de har kvar naturskogskaraktärer. Säregna skogsmiljöer utvecklas också i områden där landhöjningen går snabbt. Omtanke om friluftslivet har varit ett viktigt skäl för att skydda kust- och skärgårdsskogar.

5.2 Övrig med

skog lagskydd

SVL och NVL innehåller fler möjligheter än reservatsinstrumentet för att skydda skog, nämligen biotopskydd samt bestämmelser om hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Vidare används civilrättsliga naturvårdsavtal

Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen 85

mellan myndighet och markägare som syftar till att under en viss tid bibehålla eller förstärka naturvärdena inom ett område.

5.2. l Biotopskydd

Fram till årsskiftet 1996-97 beräknas ca 500 biotopskydd vara inrättade på skogsmark. Skogsstyrelsen redovisar i sin rapport uppgifter de 377 biotopskydd figur 5.2 fanns den 30/6

om som per 1996. Dessa områden omfattade 855 ha skogsmark och 13 ha impediment. Medelarealen 2,3 ha. Samtliga 19 biotoptyper som

var

i naturvårdsförordningen fanns representerade. Biotopskydden anges har inrättats nästan uteslutande på enskilt ägd mark.

Den biotoptyp dominerar helt är urskogsartad barrskog.

som

0 hu,

.__,+.._

1 2 3 4 5

Region

Figur 5.2 Biotopskyddens areal i de olika regionerna. Andelen urskogsartad barrskog markeras med grå skuggning.

86 Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen

5.2.2 Civilrättsliga naturvårdsavtal

Skogsstyrelsen beräknas ha tecknat 190 naturvårdsavtal vid årsskiftet 1996/97. I rapporten till regeringen redovisas de 143 st som var tecknade före 30/6 1996. Tillsammans omfattas drygt 900 ha skogsmark av naturvårdsavtal.

Naturskogsartad barrskog är den vanligaste skogstypen knappt 35 procent arealen omfattas avtalen. Bland skötsellcrävande

av som av naturvårdsobjekt märks kulturmarker ca fem procent av arealen och bränning ca tre procent av arealen.

Fördelningen över landet är ojämn. En tredjedel av naturvårdsavtalen har tecknats i P och S län. Vissa län har inte alls använt sig av naturvårdsavtal. Avtalstiden är i regel 50 år.

I redovisningen är Njakafjäll i Vilhelmina kommun undantaget. Skogsstyrelsen har där tecknat ett femårigt naturvårdsavtal för 322 ha biologiskt värdefull barrskog.

5.2.3 Mark som undantas av skogsvårdslagen

Vid avverkning

Skogsvårdslagens, SVL, bestämmelser om hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen vid avverkning innebär i praktiken vanligen att viss areal lämnas då åtgärden genomförs. Det rör sig om t.ex. kantzoner mot impediment eller vatten eller mindre grupper av träd på hygget. Utöver den hänsyn som enligt Skogsstyrelsens bedömning inom för skogsvårdslagens hänsynsparagraf,

ryms ramen kan markägaren välja att skog vid avverkningen.

spara mer Skogsstyrelsen har valt att använda begreppet hänsynsytor för områden i storleken 0,0l-0,5 ha som lämnas i samband med avverkning.

Under sommaren 1996 genomfört en fáltundersökning där den

Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen 87

areella omfattningen av hänsynsytor som bedöms rymmas inom skogsvårdslagens hänsynskrav samt frivillig sådan figur 5.3.

7 .

6 ä çL 2+1 5 - -|-3+1 4 g +4 ä 3 -x-s ---X---S:aRiket 2.9

1 inkl ljällnära Wåde 0 : : : 1999/91 1993 1995

År

Figur 5.3 Kvarlämnad hänsynsyta, både frivillig och som kan anses inom S VLxs hänsynskrav, andel av avverkad areal, % data rymmas från Skogsstyrelsen 1997

Den föryngringsavverkade arealen uppgår årligen till ca 200 000 ha. Av detta skulle i dagsläget ca 10 000 ha lämnas som hänsynsytor enligt undersökningen. Siffrorna för riket har ett medelfel på 10-20 procent. Jämförelser med avverkningar gjordes då den förra som skogsvårdslagen gällde t.o.m. 31/12 1993 visar på en successiv ökning den totala avverkningshänsynen. av Endast områden större än 0,01 ha 10 x 10 meter och mindre än 0,5 ha togs med i undersökningen således inte enstaka träd. - Hänsynsytoma är olika till sin karaktär. Vissa förutsätts bli lämnade för överskådlig framtid medan andra kan ha fyllt sin funktion efter en kortare tid. En äldre tallar kan ha ett högt naturvärde i flera grupp hundra år, medan några rötskadade aspar sannolikt klingar av inom

88 Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen

några årtionden.

Mer än 90 procent av hänsynsytoma har ansetts representera normala naturvärden. Höga naturvärden motsvarande nyckelbiotop, värden för kulturmiljön eller värden för friluftslivet har registrerats i ett fåtal fall.

Gränsdragningen mellan vad som är lagkrav och frivilligt är svår. Skogsstyrelsen har gjort en bedömning med stöd av de regler som rör ersättning vid försvarande av markanvändningen. Ungefär en tredjedel av den lämnade arealen har bedömts utgöra frivillig avverkningshänsyn.

Skogbärande impediment

På de skogliga impedimenten som är större än 0,1 ha råder det förbud mot avverkning, dikning och gödsling enligt SVL 30 Enstaka träd f°ar dock avverkas om inte naturmilj öns karaktär förändras därav.

Skogbärande impediment utgör en delmängd av de skogliga impedimenten där trädskiktet har en viss slutenhet. Skogsstyrelsen har med stöd av en definition från FAO/ECE dragit gränsen vid tio procents ldonslutenhet.

Enligt denna definitionen finns det i Sverige 3,4 miljoner ha Skogbärande impediment utanför reservat etc. fördelade på: fjällbarrskog 453 tha, myr- och klimatimpediment 2 463 tha och berg 527 tha. Fjällbjörkskogen räknas inte med i denna sammanställning, då arealuppgifter för dessa skogar saknas.

Övrigt

Skog ovanför gränsen för svårföryngrad skog, ca 229 000 ha exkl. skyddad skog, får avverkas utan SVS tillstånd. Effekter av övriga regler i SVL som helt eller delvis undantar skogsmark från skogsbruk, t.ex. skog till skydd for jordflykt eller av hänsyn till rennäringen, är inte möjliga att kvantiñera.

Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen 89

5.3 Frivilliga avsättningar

Material

Omfattningen frivilliga avsättningar i form av hänsynsområden har

av

enkät- och intervjuundersökning skattats av Skogsstyrelsen genom en och Naturvårdsverket. 1 000 ägare i småskogsbruket innehav på 5- 5 000 ha och samtliga 132 markägare i mellanskogsbruket innehav på 5 000-70 000 ha har tillfrågats. De sex största bolagen samt Fastighetsverket storskogsbruket har både fått svara på en enkät och blivit intervjuade.

Hänsynsområden definieras som produktiv skogsmark på mer än 0,5 ha, där arbetsföretag kan skada natur och kulturvärden

som beräknas förekomma. Virkesfångst kan förekomma om det gynnar natur- och kulturvärden. Ingen ersättning skall ha utgått och avsättningen skall inte erfordras i någon lag. Syftet med avsättningen skall att bevara de värden som förekommer inom området.

vara

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket framhåller osäkerheten i undersökningen och svårigheten att tolka resultaten. För det första så har frågeställningen varit och markägama har inte varit förberedda

ny på att tillhandahålla de uppgifter efterfrågats. För det andra

som befinner sig stora delar skogsbruket i planeringsprocess bl.a. till

av en följd den skogspolitiken, vilket gör att siffrorna sannolikt

av nya kommer att öka efter hand.

Hur mycket

Små- och mellanskogsbruket har idag avsatt ca 200 000 ha hänsynsområden eller 1,5 procent av arealen i region 2-5. Motsvarande siffror för storskogsbruket är 100 000 ha eller 1,2 procent arealen figur 5.4. Då uppgifterna från storskogsbruket till

av stor del baserar sig på den areal där nyindelning eller

7 .YUI/1997:97

90 Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen

landskapsplanering är genomförd ca 15-20 procent av innehavet har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gjort en prognos för hur det kommer att te sig när hela innehavet är planerat. För småskogsbruket har inte varit möjlig att göra. En femtedel av

samma prognos markägama i små- och mellanskogsbruket säger sig dock vara intresserade att utöka sitt frivilliga åtagande och två tredjedelar är

av osäkra.

Figur 5.4 Omfattningen frivilligt avsatta hänsynsområden data

av

från Skogsstyrelsen 1997.

Hur stora är områdena

I genomsnitt är små- och mellanskogsbrukets hänsynsområden knappt två ha stora något mindre i söder och något större i norr. Mer än

hälften storskogsbrukets hänsynsområden är mindre än fem ha och

av

tiondel är större än 20 ha. ca en

Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen 91

Vilka naturvärden har de

Drygt hälften områdena små- och mellan skogsbruket har

av som avsatt ha biologiska värden. Övriga har estetiska, kulturella

uppges eller andra värden. Denna uppdelning har stort inslag av värdering i sig och är därmed svårtolkad. En femtedel av arealen anses olönsam för skogsbruk, vilket indikerar lågt virkesförråd eller avlägsen belägenhet.

Storskogsbrukets hänsynsområden bedöms bestå av i första hand barrnaturskogar, även sumpskogar och lövbrännor har

men prioriterats. Virkesförrådet på dessa arealer är ungefär hälften av riksgenomsnittet för skog över 100 år.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen menar att de frivilligt avsatta hänsynsområdena verksamt bidrar till att uppfylla miljömålet. Naturvårdsverket att de i genomsnitt har lägre naturvärden än

anser reservat och att det långsiktiga bevarandevärdet av små områden är osäkert, då det är avhängigt på omgivningarna.

Hur kommer de att bestå

länge

Hälften markägarna i små- och mellanskogsbruket uppger att

av avsättningama kommer att bestå så länge de råder över marken. Ytterligare 40 procent säger att de kommer att bestå tillsvidare. Hälften områdena finns dokumenterade på något sätt och 40

av procent markägarna har meddelat någon utomstående sin

av avsättning.

Storskogsbruket att avsättningama består tillsvidare, tills

menar naturvärdena är borta eller tills kunskap visar att det finns andra

ny

angelägna områden. mer

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen kommenterar det hela med att det finns viss osäkerhet. Under nuvarande ägare eller, för storskogsbrukets del, innevarande planeringsperiod finner de ingen anledning att ifrågasätta avsättningarnas varaktighet. Värdet, ur samhällets synpunkt ej artemas, avsättningama på lång sikt anses

av

92 Kap 5 Dagens skydd och hänsyn iskogen

öka om informationen om dem görs tillgänglig för någon utomstående, t.ex. skogsvårdsstyrelsen.

Näringens egna uppgifter

Då Skogsstyrelsens undersökning innehåller ett antal tolkningsproblem finns det anledning att exemplifiera uppgifter som näringen älva redovisar om naturvårdsinsatser.

När det gäller bolagen redovisar två företag i Skogsstyrelsens undersökning arealer som undantagits vid avverkning och är större än 0,5 ha. Dessa arealer som inte räknats in som hänsynsområden uppgår till tre procent av den föryngringsavverkade arealen hos de båda företagen.

Ett annat företag redovisar andelen undantagen skogsmark som syftar till att bilda korridorer eller nätverk i skogslandskapet till ca tre procent.

Beräkningar från enskilda områden som landskapsplanerats visar på avsättningar storleksordningen 10 procent av den produktiva

av arealen. Som övergripande mått anger flera företag att de satsar ungefär tio procent av skogsmarksarealen på naturvård.

Företrädare för privatskogsbruket skattar det som undantas vid avverkning samt det som finns avsatt på frivillig basis avverkningshänsyn samt hänsynsområden till runt tio procent av den privatägda arealen.

Företrädare för skogsbolagen och privatskogsbruket betraktar den areal som undantas vid avverkning som en hänsynsplatta över hela skogsmarksarealen. Med detta synsätt uppskattar de arealen undantagen eller skyddad produktiv skogsmark till ca ll procent. Motsvarande siffra för all skogklädd mark dvs. inklusive de skogbärande impedimenten är ca 25 procent.

Kap 6 Naturvårdsbiologi 93

6 NATURVÅRDSBIOLOGI

Sammanfattning En mångfald av organismer och biologiska processer bidrar till gynnsamma livsbetingelser för människan samt utgör en resurs för nyttjande idag och i framtiden. Den naturvårdsbiologiska kunskapen är omfattande men bitvis ofullständig. Det är t.ex. svårt att bedöma effekterna i ekosystemen

enskilda artförluster. Givet målet att bevara i Sverige naturligt av förekommande arter finns dock tillräcklig kunskap för att ange riktningen för bevarandearbetet. Dagens hotbild mot arter bedöms vida överstiga vad som kan betraktas naturligt och få tecken på förbättring. Ca

som ännu syns 1900 är rödlistade i hotkategoriema: försvunnen 87 st, akut hotad 278 st, sårbar 519 st, sällsynt 350 st och hänsynskrävande 714 st. Artförsvinnande är en process snarare än en händelse. Det är ofta ett glapp i tiden mellan orsaken till och förändringen av en artförekomst. Vid kraftigt minskade och spridda populationer ökar risken för slumpbetingade försvinnanden. Orsakerna till att arter är hotade är många, men det beror i allt väsentligt på den landskapsomvandling människan ägnat sig under det senaste årtusendet. Skog har ersatts med åker och bebyggelse eller förändrats med avseende på trädslagsblandning och åldersstruktur. Det har inneburit att vissa för mångfalden viktiga stömingsregimer, exempelvis skogsbrand, översvämning och skogsbete, minskat. Vissa slag livsmiljöer har minskat i mängd och avstånden

av mellan de kvarvarande områdena har ökat. Risken för lokala utdöenden ökar och möjligheterna till nykolonisation minskar. Brist på substrat död ved och grova träd inverkar negativt på

som många arters möjligheter att överleva. forts.

94 Kap 6 Naturvårdsbiologi

Sammanfattning, forts. 0 Luftbuma föroreningar har orsakat förändringar i organismvälden

bl.a. genom att kvävegynnade arter kunnat breda ut sig samt att

markens pH sänkts på stora arealer. Ett eventuellt ökat avverkningsrester från barrträd kommer

0 uttag av

sannolikt inte att ha än marginella effekter på skogens

mer

artmångfald.

6.1 Varför bevara

En biologisk mångfald spelar viktig roll vid upprätthållandet av

en förutsättningarna för mänskligt liv. En mångfald av arter och biologiska bidrar till att upprätthålla gynnsamma

processer livsbetingelser och fungerar buffrande vid störningar. Vår omvärld är så komplex att det är omöjligt att förutse konsekvenserna av biologisk utarmning. Många för oss viktiga processer, t.ex. jordmånsbildning, atmosfärens sammansättning, temperatur och nederbörd påverkas av biologisk aktivitet.

Den biologiska mångfalden utnyttjas också av människan för produktion mat, energi och diverse andra råvaror. Många tror att

av det finns stor potential kvar att upptäcka nya nyttiga substanser i

en växt- och djurriket. För varje art går förlorad mister vi och våra

som efterkommande möjligheter till framtida nytta.

Oavsett människan har nytta en organism eller kan man

om av ställa sig frågan vi helt enkelt har rätt att bidraga till någon arts

om försvinnande. Talesättet "vi har inte ärvt jorden från våra fäder, utan lånat den från våra barn speglar väl detta synsätt.

Slutligen upplevs mångfald som vackert. De flesta finner en större skönhet i bokskog precis efter lcnoppspriclmingen än i en välsluten

en granplantering. Likaså kan vi bli betagna mäktigheten hos grova

av växtvridna tallar omgivna uråldriga torrfuror på ett helt annat sätt

av än av en granplantering.

Kap 6 Naturvårdsbiologi 95

6.2 Vad vet vi, vad tror vi och vad vet vi

inget om

Det är vikt är att försöka information efter förekomst av

av gruppera understödjande bevisning eller grad acceptans i forskarsamhället.

av Vi har försökt att under varje undernibrik göra en sådan uppdelning. Avsnitten inleds med vad forskarsamhället betraktar som

som rimligen överensstämmande med verkligheten med stöd av befintliga studier. I många fall kan generella slutsatser dras i från specifika studier, vilket kan betraktas som det vi tror. Slutligen pekas på problemområden forskningen inte har några entydiga svar på.

som

6.2.1 Om hotade arter

Det råder enighet att ett stort antal arters fortsatta existens i

om Sverige är hotad.

I Sverige har ArtDatabanken, som drivs av Lantbruksuniversitetet och Naturvårdsverket, till uppgift att samla in, lagra, utvärdera och tillhandahålla information om hotade, sällsynta och hänsynskrävande organismer i Sverige. Artema förs på rödlistor i olika

upp hotkategorier. Rödlistoma fastställs Naturvårdsverket. Med en

av rödlistad art art enligt vissa kriterier klassificerats som

menas en som hotad eller kraftigt minskande och på sikt riskerar att försvinna ur

som landet. Underlaget till listorna tas fram i expertkommittéer för olika organismgrupper. Man håller för närvarande på att införa internationellt fastställda hotkategorier. I betänkandet används de hittillsvarande hotkategoriema: försvunnen, akut hotad, sårbar, sällsynt och hänsynskrävande.

Det finns drygt 1900 skogslevande arter upptagna på rödlistoma. Ca 280 dessa betraktas akut hotade och 87 redan

av som som försvunna. I jordbrukslandskapet återfinns nästan lika många. Totalt finns det 3500 rödlistade arter i Sverige. I fortsättningen avses

ca endast de rödlistade skogslevande arterna.

96 Kap 6 Naturvårdsbiologi

Den artrikaste gruppen, både totalt ca 30 000 och på rödlistoma ca 970, är de ryggradslösa djuren. Den är den mest ofullständigt kartlagda. Antalet hotade arter kan förväntas öka med ökad kunskap. Vidare återfinns stor andel av de rödlistade artema bland storsvampar ca 460 st och lavar ca 170 st. ArtDatabanken har på Miljövårdsberedningens uppdrag redovisat fördelningen av rödlistade arter i olika skogsbiotoper i Sverige bilaga 5. Ungefär 90 procent av de rödlistade arterna återfinns i den boreonemorala och nemorala Speciellt ädelövskogen zonen. rymmer många av dem. I biotopen övrig ädellövskog finns hela 630 rödlistade arter tabell 6.1. I norra delen av landet hittar vi mindre än hälften av de rödlistade arterna, ca 40 procent. En stor del dessa

av ca

220 st uppskattas utgöra mer än tio procent av världspopulationen av just den arten. Vissa är unika endemiska för Sverige eller Skandinavien. Ur ett bevarandeperspektiv är det av intresse att se på vilka rödlistade arter som endast förekommer i en viss region av landet, alltså är unika i ett nationellt perspektiv figur l . Bland de rödlistade däggdjuren finns många håller på att som återhämta sig. Tre av de fyra stora rovdjuren; björn varg och lo visar tecken på att försöka återerövra områden. Bland de har det värre som ställt märks olika fladdennusarter. En sent utrotad fågelart är mellanspetten. Den försvunnen anses sedan tidigt l980-tal. Dess släkting vitryggig hackspett bedöms vara akut hotad trots ett omfattande räddningprojekt. De ryggradslösa djuren är ofullständigt kända. Ett stort antal av de rödlistade insekterna är vedlevande eller knutna till substrat som genereras av skogsbrand. Många arter som lever i det halvöppna hagmarks- och skogsbeteslandskapet är också trängda. Tickor och skinn är svamparter som främst lever av att bryta ned ved. De som är knutna till sena nedbrytningsstadier och/eller grov ved är idag starkt missgynnade. Svampar som bildar fniktkroppar på marken, t.ex. soppar och skivlingar lever ofta i symbios med träd genom mykorrhizabildningar. Man bedömer att ett flertal av dessa missgynnas i dagens skogar.

Kap 6 Naturvårdsbiologi 97

Tabell 6.1. Antalet rödlistade arter i hela landet fördelade på olika biotoper och hotkategorier. En enskild art kan förekomma i mer än en biotop. Data från ArtDatabanken

Biotop rödlistade akut hotade/sårbara

sza

försvunna sällsynta/hänsynskrävande

ras-

aspsko g

Trädlevande hänglavar har för många blivit symbolen för gammelskogen. Representanter för detta släktet som ringlav och långskägg har sina huvudförekomster på begränsade områden

numera

Norrlands inland och närmare kusten i södra Norrland. Bland i norra de 250 andra lavarna finns med på rödlistoma märks den

ca som frodigt växande j ättelaven och den oansenliga aspgelélaven.

Flera med höga krav på jämn och hög fuktighet är

mossor rödlistade idag. Aspfjädermossan bildar täta fällar på grova aspar,

som lindar och lönnar är sällsynt, antalet upptäckta lokaler har ökat.

men Det är också fallet med många andra rödlistade arter, då själva

98 Kap 6 Naturvårdsbiologi

rödlistningen och den pågående nyckelbiotopsinventeringen medför ett ökat intresse för arten och därmed fler inrapporterade fynd.

.

..

n unika för

I

regionen

,. T

.,

.,

2+1 3+1 4 5

Region

Figur 6.1 Antalet rödlistade arter per region, samt andelen av dessa som i Sverige förekommer utanför resp. region. Observera att regionernas areal är väldigt olika, vilket innebär att skillnaderna i praktiken sannolikt är avsevärt större ytenhet än vad figuren

per visar. Data från ArtDatabanken 1997.

När det gäller att uttala sig trender och utveckling för de hotade

om arterna har forskningen lite för kort tidsperspektiv. Enstaka undersökningar har gjorts och historisk data finns bäst för stora däggdjur och fåglar tabell 6.2. En undersökning gjordes i slutet av 50-talet över den svenska ryggradsfaunans utveckling. Man kom fram till att förändringar i utbredningen skett hos 88 arter under senaste seklet". Det rådde ungefär balans mellan arter som minskade och arter

ökade. 17 de 46 minskat ansågs skogsaiter och som av arter som vara bland orsakerna framhölls landskapets förändring människan

genom

Kap 6 Naturvårdsbiologi 99

eller henne vållade direkta faktorer. Fiktiva hotlistor för den av finska fågelfaunan har konstruerats för den tänkta situationen åren 1935 och 1960. Analysen visar att negativa förändringar dominerar positiva och att de flesta förändringarna skett under perioden över 1960-1985. Biotopförändringar bedömdes vara den viktigaste orsaken

till minskningama. tämligen samlad bedömning från forskarkåren är att insatser för En bevara de hotade arterna bör ske inom framtid. Små och att en snar spridda förekomster arterna gör risken för slumpbetingade av utdöenden avsnitt 6.2.2. För vissa arter gäller detta den stor se befintliga förekomsten och för andra anses situationen vara nära förestående ytterligare livsmiljö förstörs. om

6.2. Förändringar i bedömningen hotstatus för svenska Tabell av ryggradsdjur mellan åren 1977 och 1988, respektive 1988 och 1992 ur Naturvårdsverket, 1993, Biologisk mångfald, Rapport 4138.

POSITIV; POSITIV; NEGATIV; NEGATIV; verklig förändr. ökad kunskap verklig förändr. ökad kunskap

1977-88 11 36 23 13 1988-92 8 2 12 2

har nyckelroll för andra arters överlevnad Huruvida vissa arter en talar nyckelarter. Ett logiskt exempel på det diskuteras ofta. Man om våra skogsträd. De styr i såväl levande död form är förstås som för flertalet andra arter. Om vill ha ett exempel förutsättningarna man bland de rödlistade blir det svårare. Av väsentlig vikt är att arterna någon de rödlistade arternas eventuella kunna förutsäga om av försvinnande skulle föra med sig någon slags jordskredseffekt. Det växande empiriskt stöd för att alla arter inte är lika, att förlusten finns vissa har större betydelse och att förlust av arter, ur ett av endast kan tolereras ned till ett visst tröskelvärde.

funktionsperspektiv,

fåglar spillkrâkan och den vitryggiga hackspetten

Hålbyggande som

exempel på rödlistade nyckelarter. Deras övergivna skulle kunna vara

bon utnyttjas av många andra djur. En sannolikt mycket viktigare men mer ofullständigt känd funktion har de mykorrhizabildande svamparna, vilka också kan anses vara nyckelarter. Hotbilden för dessa är osäker.

Det är svårt att uttala sig om graden av icke naturligt hot mot en art. För det första måste man ha viss historisk infonnation. Gamla vetenskapliga skrifter, herbarium och andra samlingar används till detta. Oftast är det svårt att en klar bild vad har varit

av som naturlig utbredning och populationstäthet. Tidsperspektivet blir för vissa arter bara några generationer bakåt.

Denna historiska data skall sedan jämföras med nulägesbeskrivningar. Dessa får ArtDatabanken in från ett kontaktnät bestående av ett tusental observatörer både forskare och intresserade

amatörer. Jämförande analyser på information från så vitt skilda källor blir osäkra. Dessutom tillkommer och försvinner arter även utan mänsklig inverkan.

Den största bristen när det gäller kunskapen om hotade arter är att vissa organismgrupper helt saknas i sammanställningen. Det gäller t.ex. milcrosvampar och markens mikrofauna. Dessa artgrupper förmodas ha en stor betydelse för ekosystemens funktion, men är tyvärr ytterligt svårstuderade. Från de studerade artgrupperna saknas förmodligen några riktigt sällsynta arter på listorna, medan hotet mot andra överskattas. Man får dock vara ödmjuk inför de kompetenta bedömningar som görs i ArtDatabankens expertkommittéer.

6.2.2 Om utdöende

Det råder enighet om att människan har bidragit till en ökning av artförsvinnandet under de senaste seklema. De flesta anser också att dagens situationen inte är stabil, utan att vi kan förvänta oss ett fortsatt utdöende. Beräkningar tyder på att vi årligen förlorar 0,l-0,5 procent

de skogslevande arterna i Världen. Även vid jämförelse med de av en periodvis mycket omfattande utdöenden som skett under livets tid på jorden, som kan utläsas ur fossildata, ter sig dagens utdöendetakt storleksordningar större.

Kap 6 Naturvårdsbiologi 101

Vidare betraktas utdöende som en process snarare än en händelse. Processen anses dessutom karaktäriseras av viss eftersläpning. Detta gör att ögonblicksbilder av biodiversitet är svårtolkade.

Man kan se på utdöende i olika skalor. Arters utbredning diskuteras globalt, regionalt, lokalt och på plats. Följaktligen kan även utdöende ses i dessa perspektiv. När det gäller de svenska miljömålen är det nationella perspektivet, alltså ett slags regionalt utdöende, som avses.

Vissa utdöendeprocesser är deterministiska, dvs. man kan förutsäga att arten kommer att dö ut om processen får fortgå. All slags miljöförstöring från människans sida, t.ex. biotopförändringar och spridande av miljögifter betraktas som deterministiska orsaker till utdöende. Förekomst av en aggressiv, mer konkurrenskraftig art i

livsmiljö kan också leda till deterministiskt utdöende. Även samma långsiktiga klimatförändringar som t.ex. vid de återkommande nedisningarna kan betraktas som deterministiska.

När antalet individer av en art decimerats av någon anledning blir hotet från stokastiska processer större, dvs. slumpen blir avgörande för arten skall klara sig. Man kan urskilja fyra huvudtyper av

om stokastiska processer:

Med demografisk stokasticitet avses slumpfaktorer inom populationen. Det kan t.ex. i ett extremfall visa sig att bland den fertila delen populationen så finns bara hanar. Även tvåkönade

av organismer kan råka ut för liknande problem t.ex. fördröjning

genom innan individerna blir könsmogna.

Genetisk stokasticitet slår mot art genom att förmågan till

en anpassning och reproduktion minskar då antalet arvsanlag minskar. Men brukar tala genetisk drift och i nästa steg om

om inavelsdepression.

Årliga variationer i väderlek och födotillgång är exempel på miljömässig stokasticitet. Ju geografiskt koncentrerad en arts

mer utbredning är känsligare är arten för förändringar i de miljömässiga faktorerna.

Slutligen har katastrofer som är miljöförändringar av större art. Översvämningar, orkaner och vulkanutbrott kan orsaka utdöende av koncentrerade populationsrester.

102 Kap 6 Naturvårdsbiologi

Frågan uppstår diskuterar utdöende är naturligtvis hur

som när man många individer eller subpopulationer som krävs för att en art inte skall dö ut. Population Viability Analysis PVA är en metod som används. Man försöker koppla artens ekologi till de ovan beskrivna utdöendeprocessema. Sannolikheten för att en art långsiktigt skall överleva skattas funktion olika parametrar t.ex. antal

som en av individer, subpopulationer och areal beboeliga biotoper. Ett uttryck som tidigare användes och som stod för ett liknande angreppsätt var Minimum Viable Population MVP analyser. PVA är mycket svåra att genomföra och det finns sådana gjorda för blott ett litet antal arter. Vidare är det så att lokalt utdöende och invandring kan vara vanligare än vi tror, då många arter förekommer i glesa populationer.

I USA har det gjorts studier på hur många grizzlybjömar som krävs för population med 95 procent sannolikhet skall överleva i

att en 100 år. Man kom fram till att det krävdes en population på 90 djur för att fylla den uppsatta målsättningen. En studie på en hackspett tallspetten, också i USA, kom fram till att minst 1018 individer krävdes för att inte underskrida en effektiv populationsstorlek på 500, med befarad genetisk utarrnning som följd.

ArtDatabanken bedömer att populationerna av vissa vedberoende insektsarter är så små att de oundvikligen kommer att försvinna från Sverige. Dessa arter, t.ex. ädellövskogslevande hålträdsknäppare, betraktas därför som levande fossil.

6.2.3 Om störningsregimer

Mänsklig aktivitet har under det senaste årtusendet har bidragit till att skapa eller omdanat de svenska skogsekosystemen över stora arealer. Å sidan gäller det den omföring skett från skog till

ena som jordbruksmark och bebyggelse. Denna omdaning följer en nord-sydlig gradient med tidigast och störst omfattning i södra Sverige. Å

start andra sidan har ekonomiskt värdefulla skogsarter gynnats på andras bekostnad. Jordbruket har historiskt generellt gynnat lövträd och skogsbruket bantäd. Processer har påverkat det ekonomiska

som utbytet negativt har motarbetats, medan andra har gynnats. Detta har

Kap 6 Naturvårdsbiologi 103

lett till att vissa organismer som under tiden efter istiden anpassat sig till en viss naturlig dynamik fått svårt att klara sig.

Att branden i stort sett försvunnit som stömingsregim är den mest påtagliga förändringen. Med hjälp modern brandsläclcningstelcnik

av och bortförsel död ved har skogsbranden effektiv bekämpats. Av

av skogsmarksarealen brann årligen ca en procent och nästan all skog brann någon gång. Det skulle idag motsvara en årlig brandareal på ca 200 000 ha, vilket människan minskats till en bråkdel. Branden

av formade skogarna på ett sätt som beskrivits under avsnitt 3.2 Nordli boreal skog". Till skillnad från kulturskogar var bestånden mycket varierade med avseende på ålder och trädslagsblandning. En mängd olika ekologiska nischer skapades då branden gick ojämnt fram.

Vinden spelade också roll som omdanande faktor. Skogen som

en skapas kraftig stormfállning blir mycket varierad. Toppbrutna

av en träd blandas med intakta, stående. Rotvältor blottar mineraljord. Markfloran klarar sig nästan intakt och kan snabbt utvecklas i de luckor uppstår innan skogen åter sluter sig. Genom gallring,

som skapande stormfasta bryn med flera åtgärder försöker skogsbruket

av förhindra att virkeskapitalet blåser ned.

Insektshärjningar, eventuellt inducerade stonnfällningar, kunde

av ytterligare späda på mångforrnigheten i landskapet. Förutom att insekterna i sig utgör biologisk mångfald så skapar de, genom att äta

trä, livsmiljöer för andra organismer och möjlighet till föryngring av

skogen under skärm döende träd. Insektsskador är mycket av en av kostsamma för skogsbruket och i SVL anges ett antal gränsvärden för hur mycket skadat virke yngelmaterial som får finnas per hektar.

Återkommande översvämningar längs vattendrag och sjöstränder kunde upprätthålla successioner lövträd. Dessa lövsumpskogar och

av strandskogar har minskat kraftigt dikning och reglering av

genom vattendrag.

Bete, såväl gräs- kvistbete, är en viktig naturlig störning i

som klimatområden med tempererad lövskog, vilket förekommer i både den nemorala och boreonemorala zonen.

De komplicerade sambanden mellan förekomst av arter, de stömingsregimer råder och de strukturer som skapas är föga

som utforskade. Stor osäkerhet råder i vilken utsträckning skogsbruket

om

104 Kap 6 Naturvårdsbiologi

förmår efterlikna dessa processer ur ett biodiversitetsperspektiv. Och

följd detta också vilka arealer skyddad mark som krävs som en av om för att tillåta adekvat omfattning av naturliga processer.

6.2.4 Om habitat

Det råder enighet om att brist på eller avsaknad av vissa habitat är en

de viktigaste orsakerna till att många arters fortlevnad är hotad. av

Habitatet är ofta en logisk följd av förekomst eller frånvaro av någon beskrivna stömingama. Människan kan inte bara

av de ovan eliminera naturliga störningar och på så sätt begränsa uppkomst av ett visst habitat. Hon kan införa i skogen främst

egna, föryngringsavverkning, som aktivt utplånar vissa habitat och ersätter dem med andra. Detta gäller främst successionsstadier höga

sena åldrar av alla skogstyper.

Kunskaperna habitatminskning och dess påverkan på

om biodiversiteten har sin grund i öbiogeografisk teori. Studier på öar i havet visar att större ön är och närmare fastlandet eller en annan ö den ligger, desto fler arter återfinner man där. Tanken med att använda denna teori i bevarandearbetet är att reservat är som öar i ett hav mellanliggande kulturskog. De principer som öbiogeografisk

av teori vilar på kan viss Vägledning i bevarandearbetet.

ge Naturvårdsverket sammanfattar de bedömda orsakerna till art-areasambandet i fem punkter:

Vid ökad storlek får också ökad biotopmångfald, vilket ger

man

fler möjlighet att existera. Även substratmångfalden, t.ex.

arter

tillgången på död ved olika kvalitet, ökar i större områden.

av

Kontinuerlig tillgång på rätt substrat är en kritisk faktor för många

djur- och växtarter. Antalet arter i ett område betingas av balansen mellan invandring

och utdöende. Utdöenderisken beror på individantalet, vilket i sin

tur beror på områdets storlek. Chansen att arter invandrar ökar med

områdets storlek.

Av statistiska skäl finner man färre arter i ett litet område än i ett

stort. Små områden kan ses som stickprov ur ett större.

Kap 6 Naturvårdsbiologi 105

Stora områden ger utrymme för kontinuerliga, naturliga störningar, t.ex. brand, stormfällningar eller torka med åtföljande naturliga successioner som många arter gynnas av eller är beroende

av. Stora områden ger minskade kanteffekter se nedan och minskat beroende av omgivningarna.

När den totala arean av ett habitat minskar, avståndet mellan habitatfragmenten ökar och kanteffekter mellan habitat och omgivande miljö ökar talar man om habitat- eller biotopfragmentering figur 6.2. När ett habitat delas upp på mindre delar ökar kanternas längd. Kantzoner mellan habitat har speciella egenskaper. Det finns arter som lever i kantzoner och utnyttjar t.ex. växlingen mellan ljus och skugga eller temperaturgradienten. Predatorer, som till följd av stora gnagarpopulationer på ett omgivande kalhygge ökat i antal, kan starkt påverka bytesfaunan i ett angränsande naturskogsliknande skogsområde. Ju längre kantzon mot hygget desto högre "onaturligt" predationstryck i skogen. Forskningsresultat visar att skogslevande fåglar undviker att vistas närmare än 50 rn från skogskanten. Skogens mikroklimat påverkas så långt som 100 m in i skogen till förfång för uttorkningskänsliga och lavar. Ökad solinstrålning nära

mossor en hyggeskant har funnits leda till minskad förekomst blåbärsris med

av tillhörande fjärilssamhällen.

De viktigaste slutsatserna från ett antal matematiska fragmenteringsmodeller är att en art kan förväntas dö ut även om en viss, men fragmenterad, mängd habitat återstår. Detta antyder alltså att det finns tröskelvärden för hur stor andel kvarvarande habitat en art klarar sig med. Vidare kan ett antal av de lämpliga habitatfragmenten förväntas bli obebodda på grund av lokalt utdöende eller hinder för kolonisation. Slutsatsema är främst kvalitativa och de empiriska studierna är få.

En sammanställning över empiriska studier på fåglar och däggdjur kan sammanfattas enligt följande: Finns det mer än 30 procent av ett habitat i ett landskap är det troligen inga problem. Under tio procent får många arter problem och risken för lokala utdöenden Ökar snabbt. Vad som händer mellan lO och 30 procent beror på vilken art det gäller och i vilket landskap.

8 SOU1907:17

106 Kap 6Naturvårdsbi0l0gi

En tumregel, i samband med att första World grov som angavs Conservation Strategy formulerades, var att tio procent var ett riktvärde för hur mycket biotop skall bevaras man vill av en som om bevara hälften biodiversiteten. av Arealsiffror har tagits fram med hjälp kunskap om revirstorlekar av för ett antal fåglar. Minimikraven för fåglar med höga krav på visst

habitat varierade mellan 20 och 300 ha häckande par. För de per mindre kräsna torde tio ha minimum. Detta är uppgifter som kan vara utnyttjas vid Population Viability Analysis. en Tjädems arealkrav har studerats på flera olika nivåer. Förekomst tjäder starkt korrelerad med förekomst äldre skog med av är av blåbärsrisvegetation. Det bör finnas god kvantitet av grova tallar en betande tjäder i kronan. En enskild tupp behöver som kan bära upp en 2050 ha i närheten ett spel. Den lokala populationen alltså ett av antal ett spel behöver 200-5 00 ha. För att upprätthålla en tuppar runt lokal livskraftig subpopulation krävs då troligen mer än 10 000 ha 3-

4 spel täcker 2000 ha med opåverkade omgivningar. som Problemet i bevarandearbetet med olika storleksordningar för

habitat illustreras följande exempel: Ett reservat kan innehålla ett av antal lämpliga habitat för insekt alltså ett flertal lokala en populationer kanske tillräckligt för att säkra dess fortlevnad. - Reservatet däremot kanske endast ett fåtal reproducerande rymmer individer fåglar eller större däggdjur. Följaktligen krävs flera av lämpliga områden för dessa djurs räkning. Impedimentens roll habitat för hotade skogsarter har nyligen som utretts ArtDatabanken. Impedimenten utgör totalt nästan 20 procent av landarealen. De åtnjuter ett visst skydd i skogsvårdslagen och de av kan betraktas relativt ofragmenterade. Man kom fram till att blott som två de rödlistade arterna hade sin hemvist i impediment. procent av Ytterligare fem de rödlistade arterna hade viss knytning till procent av impedimenten. Den stora återstoden beroende produktiv var av mera mark och således är fragmentering ett problem som berör de allra

flesta rödlistade skogsartema. Det är viktigt att ha klart för sig att skogen även utan människans inverkan fragmenterad t.ex. brandens inverkan. Många var genom har spridningsbiologi medger överlevnad på tillfälligt arter en som uppkomna, isolerade habitatöar. Att i skogsbruket försöka hitta

Kap 6 Naturvårdsbiologi 107

generella intervall och proportioner för detta låter sig emellertid inte göras så lätt.

Ökad grad fragmentering

av

Ä

Wwål

azllklürdrgxll

xm-.a ;AN 90"- n

7 . m4 F

3 .tränare

pmm.

l ä.,

s.: migulxwww ,

nl"sl-.1-lfn.çlft.v.c'åx'iMt s §33

0.50"

B l

www

11 Ilhtlmâäl

o ;w

S 3"-\- vaxlit i W l

,U

m

.,. nell.

Z m

till

v - --

Figur 6.2 Exploatering biotop habitat har två samverkande av en komponenter, minskad biotopareal och uppsplittring fragmentering, och i det modernt brukade landskapet går utvecklingen mot höger och nedåt i bilden. Effekterna på organismsamhällen och arter blir olika beroende på hur den kvarvarande biotoparealen fördelar sig i terrängen. Tex. kan tjädern överleva i ett landskap där arealen lämplig biotop försvunnit till 50 procent, men bara under förutsättning att den kvarvarande arealen finns utspridd på många små ytor över hela landskapet exemplet längst till höger i mittraden från Angelstam m.fl. 1989 i SN V rapport 4138.

108 Kap 6 Naturvårdsbiologi

Tyvärr vet vi väldigt lite spridningsbiologin för ryggradslösa djur

om och för växter. Arters förmåga till distansspridning är självfallet av stor vikt deras livsmiljö styckas upp och minskar. En god

om kännedom spridningsmekanismer riktvärden för hur långt i

om ger från varandra habitatrester kan ligga, förutsatt att det mellanliggande landskapet är ogästvänligt.

Mossor och lavar sprider sig med såväl sporer som asexuella spridningslcroppar. Rent fysiska spridningsgränser är svåra att fastställa. En undersökning fann att hänglavar spreds 400 m in i ett ungskogsbestånd från en intilliggande äldre skog. Spridningskroppama kan med vind eller via djur spridas mycket långa sträckor. Det är dock ingen garanti för att de skall lyckas etablera sig i det habitatet. Arter är knutna till successionsstadier kan

nya som sena inte förvänta sig så mycket ledigt kolonisationsutrymme på den nya platsen. Det behövs därför ett stort antal tillfällen för spridning för att slumpen skall medge etablering.

För flygande insekter inte heller den fysiska

anses spridningsförrnågan kritisk för överlevnaden. Det är chansen att

som stöta på ett lämpligt habitat för specialiserade arter kan vara ett

som problem.

Små däggdjur kan beroende habitatremsor eller korridorer

vara av för att framgångsrikt kunna sprida sig.

Växter kan utnyttja spridning i tid att producera långlivade

genom frön i väntan på lämpliga förhållanden, kan ligga i marken under

som, decennier. Vissa andra växter har överhuvudtaget inte visat sexuell förökning för vetenskapen. De har endast visat vegetativ förökning med allt vad det innebär begränsningar för distansförflyttning.

av

Det är nästan omöjligt att i detta sammanhang inte beröra den omtvistade frågan skall ha ett fåtal stora eller ett stort antal

om man små naturskyddade områden. Frågans beror på vad man vill

svar bevara och inte minst på vad det finns att bevara. Om fragmenteringen

ett visst habitat gått så långt att det bara finns små områden kvar är av det inte mycket att välj a på.

Kap 6 Naturvårdsbiologi 109

6.2.5 Om naturskogar

Det råder enighet att många hotade skogsarter kräver lång skoglig

om kontinuitet. Samt att andelen mycket gammal skog har minskat i Sverige under l900-talet. I Naturvårdsverkets landstudie anges att andelen skog äldre än 140 år har minskat från 15 procent på 1920talet till fem procent idag. Färskare analyser av Riksskogstaxeringens datamaterial visar minskning av arealen äldre skog utan sentida

en påverkan nedan fjällnära gränsen från 862 000 ha till 832000 ha mellan perioderna 1983-87 och 1989-93.

Naturskog vanligen kännetecknas av tlerskiktning, grova

anses träd, död ved samt frånvaro spår efter mänskliga ingrepp.

av

beskrivna egenskaperna låter sig inte så lätt beskrivas i

De ovan tillgängligt skogligt indelningsmaterial, varför analyser av naturskogens utveckling vanligen får baseras skogens ålder.

Exempel på sådan analys med hjälp av Riksskogstaxeringen

en finns i SNV rapport 4707. Man har definierat naturskog dels genom ett rent ålderskrav och dels med Riksskogstaxeringens definition, dvs. frånvaro skogliga ingrepp de senaste 25 åren samt en ålder som

av med än 30 år överstiger 1979 års skogsvårdslags krav på lägsta

mer slutavverkningsålder.

Det visar sig vid analysen reservatsavsättningar inräknade att:

Skog över 160 år i Sverige nedan fjällnära gränsen har minskat - norra

med tredjedel under de senaste 20 åren och utgör ca två

en nu procent av skogsarealen.

Skog över 140 år har varit konstant i samma område under perioden -

1975-87 och därefter minskat med 15 procent till år 1993. I södra Sverige är trenden snarast svag ökning under de senaste

- en

20 åren med undantag för den äldsta åldersklassen 160 år.

Arealen skog enligt Riksskogstaxeringens naturskogsdefinition uppgår i Sverige till 832 000 ha nedan fjällnära gränsen. Sannolikt återfinns återstoden de skyddsvärda skogarna inom dessa ca fem

av procent den produktiva skogsmarksarealen. Jämfört med perioden

av

110 Kap 6 Naturvårdsbiologi

1983-87 har det minskning med 30 000 ha. Det är i norra Sverige som minskningen har skett. I södra Sverige har arealen naturskog även enligt denna definition ökat något.

Naturvårdsverket skriver i sin kommentar till siffrorna att definitionen på naturskog inte är invändningsfri. Avsaknad av skogliga ingrepp i 25 år behöver inte betyda att skogen inte är brukad. Om även tittar på skogen avsatts i reservat blir den totala

man som minskningen mindre, fortfarande tydlig, både jämfört med

men tillståndet på 20-talet och tillståndet i mitten på 80-talet.

Trots dessa invändningar mot metoden menar Naturvårdsverket att naturskogsminskning i Sverige är ett reellt problem och att om

norra

extrapolerar utvecklingen under det senaste decenniet så kommer man arealen gammal, föga påverkad skog i norra Sverige att ha halverats inom 20 år. Mot detta står det faktum att skogsnäringen enligt Skogsstyrelsens undersökning frivilligt har avsatt betydande arealer skog kapitel 5 samt att många markägare säger sig inte ha för avsikt att avverka naturskog eller nyckelbiotoper avsnitt 4.3. Effekten av dessa avsättningar har ännu inte ännu hunnit utslag i

ge Riksskogstaxeringens datamaterial.

Den ökning äldre skog konstateras i södra Sverige anses

av som kunna bero på ett skogfattigt tillstånd i början seklet och skötsel

av en

gått från plockhuggning för husbehov till produktion av som industrived med längre tid mellan ingreppen.

Det finns också undersökningar från enstaka områden som indikerar att naturskogsliknande skog minskar. I Värmland har länsstyrelsen i Värmland och lantmäteriet i Luleå studerat två trakter tillsammans

om 10 000 ha med hjälp bl.a. flygfoton. Under den senaste l5-års

av perioden har ett stort antal identifierade objekt naturskogskaraktär

av avverkats.

Från Jokkmokks kommun rapporterar Naturskyddsföreningens skogsgrupp Steget Före att av 400 områden med rödlistade arter har 100 helt eller delvis förstörts genom avverkning sedan år 1987. Företrädare för skogsbolag att denna utveckling inte kan

menar extrapoleras, då de använder sig av samma inventeringsmetod

numera för att lokalisera och särbehandla naturskogsliknande områden.

Kap 6 Naturvårdsbiologi 111

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen skickade under hösten 1996 ut

enkät till skogsvårdsstyrelser, länsstyrelser och ideella en organisationer. Frågeställningen gällde huruvida de kände till om dokumenterade lokaler med rödlistade arter hade föryngringsavverkats under åren 1994-1996, dvs. efter den nya skogspolitiken hade börjat gälla. Detta rör sig inte alltid om naturskog, undersökningen är ändå intresse då

men av förändringstakt diskuteras.

Preliminära resultat visar att mellan 300 och 350 lokaler för rödlistade arter inrapporterats avverkade. Omkring 80 procent av

som

kommer från skogsvårdsorganisationen. Andelen rapporterna registrerade nyckelbiotoper uppgår till minst 25 procent. Antalet rapporterade avverkningar ökar med tiden från år 1994 till 1996, allteftersom kunskapen ökar de värdefulla lokalerna är

om var belägna. En genomgång mindre del materialet indikerar en

av en av medelareal på 14 ha och ungefär 1/7 objekten större än 20 ha.

av

De flesta skogsvårdsstyrelser att de via information och

uppger rådgivning fått markägare att avstå från avverkning, åtminstone tills vidare, i känsliga lokaler. Dessa räddade objekt är många gånger flera än de avverkade, vilket antyder att trycket mot de biologiskt värdefulla skogarna är högre än vad antalet avverkade objekt visar.

Även skogen idag sköts på ett sätt bevarar och återskapar

om som många naturskogens värden uttrycker många forskare oro över att

av det kommer att uppstå ett glapp mellan dagens befintliga gammelskog och den modifierat skötta skogen växer Glappet består av

som nu upp.

arealer kulturskog skötts med virkesproduktion som främsta stora som mål. Denna skog har ensidig ålders-, diameter- och

en trädslagsfördelning och ofta ett artfattigt fält- och bottenskikt. När dessa skogar blir äldre och avverkas kommer det inte att finnas så mycket naturvärden Därmed betydelsen att spara de

att spara. anses av befintliga naturskogsliknande skogarna stor om dagens

vara rödlistade arter skall kunna överleva och hundra år dra nytta av

om dagens ökade avverkningshänsyn.

112 Kap 6 Naturvårdsbiologi

6.2.6 Om substrat

Det råder enighet om att även brist på substrat är en av de viktigaste orsakerna till att många arters fortlevnad inte är säkrad. Främst framhålls bristen på död ved i olika nedbrytningsstadier.

För vissa organismer t.ex. svampar och insekter är det mer relevant att tala om det substrat de lever än det habitat de lever Det är en fråga om skala vad som är ett substrat och vad som är ett habitat. Föreliggande uppdelning gör inte anspråk på att vara den mest korrekta.

Skillnaden i mängden död ved är en av de viktigaste skillnaderna mellan naturskog och kulturskog. Hela 39 procent av landets rödlistade skogsarter kräver död ved i form av stående träd, lågor eller död ved i gamla träd för sin överlevnad. Kvalitetskraven varierar mycket. Olika grovlek och nedbrytningsgrad gynnar olika organismer. Trädslag och exponering är två andra viktiga variabler. Riktigt specialiserade arter kräver t.ex. kådimpregnerad senvuxen tallved eller kanske solexponerad, grov och ihålig ek. Generellt sett är det

en insekterna är intresserade den färska döda veden och svampar,

som av

och lavar som återfinns på den äldre. Fåglar och vissa mossor däggdjur utnyttjar veden för bon och födosök.

I två svenska undersökningar uppmättes skillnaden i mängd död ved till 25-52 gånger mellan kulturskog och närliggande skog i reservat. De två brukade skogarna innehöll ungefär två m3sk död ved

hektar, vilket är i nivå med vad Riksskogstaxeringen uppskattar per för riket.

Elden skapar rikliga mängder död Ved, men även den brända marken och den brandskadade levande veden utgör viktiga substrat. På den brända marken och på brända stubbar dyker t.ex. brännmossa och rotrnurkla Den senare kan orsaka skador på

upp. skogsföryngringen. Under den brända barken finner många insekter lämpliga yngelplatser. Varför vissa insekter dras till bränd ved är osäkert. Speciella kemiska förändringar i barken är en teori.

Andelen riktigt gamla och levande tråd skiljer sig också

grova mellan kulturskog och naturskog. Barken på dessa träd är intressant

Kap 6 Naturvårdsbiologi 113

för många lavar och Precis när det gäller den döda veden

mossor. som finns det mängd kvaliteter och har sin specialist.

en som var en

I avsnitt 6.2.4 Om habitat" nämndes impedimentens betydelse för de rödlistade arterna. När det gäller substrat kan impedimenten tillhandahålla del det råder brist på. Främst rör det förekomst

en som av enstaka grova träd.

Det råder osäkerhet hur mycket ett substrat som krävs för att

om av klara hotad art. Likaså, med hänsyn till osäkra kunskaper i

en spridningsbiologi, är det svårt att säga hur långt ifrån varandra substraten kan tillåtas finnas. Man brukar tala kontinuerlig

om tillförsel på död ved och att mängden måste ökas kraftigt, dock utan att ange riktvärden för hur mycket.

6.2.7 Om luftföroreningar

Det råder enighet att försurning skogsmark sker och att

om av luftbuma föroreningar bidrar till detta. Problemen är störst i sydvästra Sverige. Surhetsgraden har där ökat 2-10 ggr de senaste decennierna. Markens lättillgängliga förråd baskatjoner har en buffrande effekt

av på mot depositionen men förrådet minskar på grund av

av syra, depositionen. Nedfallet kväve gör att det finns tecken på att vissa

av ekosystem börjar nå kvävemättnad. I perspektiv av dessa förändringar och det nära samband finns mellan florans sammansättning och

som olika uttryck för markens syra-bas egenskaper och kvävehalt, är huvudfrågan inte och knappast heller när, utan snarare i vilken

om, omfattning floraförändringama kommer att få.

Med ökad surhetsgrad i marken ökar också risken för att det normalt hårt bundna aluminiumet läcker ut. Aluminium har i sin tur en skadlig effekt på många djur och växter och synergieffekter av lågt

och hög aluminiumkoncentration har observerats. Kalcium är ett

pH

annat ämne urlakas då pH sjunker. Landsnäckor, som är

som beroende kalcium för uppbyggnaden sina skal, har funnits

av av minska drastiskt i försurade områden.

Kvävegynnade kärlväxter har ökad kraftigt. Inte minst syns det i hyggesfloran. Täckningsgraden smalbladiga gräsarter uppskattas

av ha ökat med än tio procent i stora delar Sydsverige. Detta sker

mer av

114 Kap 6 Naturvårdsbiologi

på bekostnad av risvegetationen och därtill knutna organismsamhällen.

Under de senaste 40 åren har sju av 20 oceaniska lavarter i södra Sverige försvunnit. Ytterligare nio dem betraktas akut hotade.

av som Tre kvävefixerande arter av släktet Lobaria har i södra Sverige minskat drastiskt under de senaste decennierna. Gemensamt för dessa lavar är att de är känsliga för luftföroreningar. Andra lavarter verkar gynnas av hög kvävetillgång. Stadskantlaven som förekommer rikligt i tätortsnära miljöer, har nu börjat upptäckas även på landsbygden i södra Sverige.

Effekter på floran av höga halter av marknära ozon förekommer. Ozonet, som är starkt reaktivt, skadar bl.a. växternas fotosyntetiserande delar.

Ännu kan inte några entydiga tecken på att det föreligger

man se en sk. växthuseffekt. En temperaturökning skulle om den inträffade slå ut en del av de nordliga arterna i Sverige och samtidigt medge att ett stort antal värmekrävande arter invandrade.

Ett problem i bevarandesammanhang är att luftföroreningar, försumings- och klimateffekter inte gör halt vid reservatsgränsen. Man har t.ex. noterat minskad hänglavsförekomst även i skyddade områden i Västernorrlands län. Den enda effektiva åtgärden för att minska den stress som luftföroreningama utövar på skogen är att minska utsläppen av skadliga ämnen.

6.2.8 Om ökad

biobränsleanvändning

Vid beräkningar av potentialen för biobränsle utgår man vanligen ifrån rester från den idag genomförda skogsavverkningen, dvs. grenar och toppar ca. 65-80 TWh samt en del gallringsvirke upp till 20 TWh. Energigrödor på före detta jordbruksmark kan tillkomma och bidra med ytterligare 20 TWh. Stubbar, döda träd och lågor ingår

ca inte i denna potential. Biobränsleuttag förutsätts ske med samma hänsynskrav som vid uttag för skogsindustrins behov.

Vid uttag av avverkningsrester är det skogens näringsbalans som kan påverkas. Detta kan undvikas genom att aska återförs till skogen. Hur detta skall ske utan negativa miljöeffekter är väl studerat. Bl.a.

Kap 6 Naturvårdsbiologi 1 15

bör askan härdas så att den näringsämnen i låg och jämn takt.

avger

Avverkningsrester från barrträd har ringa betydelse för rödlistade arter. Avverkningsrester lövträd har större värde. Framför allt för

av att dessa kan ha grövre dimensioner och därmed längre livstid som

en substrat i form död ved. Ett sätt att hantera detta problem är att

av lämna viss mängd avverkningsrestema på hygget. Studier visar att

av

10-30 procent resterna lämnas så blir påverkan på floran om av mycket liten. Vidare är det lämpligt att helt undvika uttag av avverkningsrester från ädellövskog.

Betalningsförmågan för biobränsle är avgörande för huruvida biobränsleutnyttj ande kommer att leda till att mer skog avverkas. Idag kan inte bränslesortimentet motivera ökad skogsavverkning. Massaveden betalas med minst 50 procent mer än bränsleflisen. Och det finns fortfarande stor outnyttjad potential i enbart

en avverkningsrester NUTEK skattar utnyttjandet av avverkningsrester till tio TWh i dagsläget.

Biobränsleefterfrågan skulle kunna leda till att lövrika marginalskogar avverkas på grund av att bränslesortimentet ger ekonomisk draghjälp. Detta kan negativt för t.ex. den vitryggiga

vara

trivs i just äldre, vanskött lövskog. Å andra sidan hackspetten som finns det igenväxningssuccessioner kan gynnas av att de hålls

som delvis öppna. Om denna typ bränsleskörd undveks skulle det

av marginellt påverka biobränslepotentialen, då skogsbiotopen i fråga är väldigt sällsynt.

Ett problem kan uppstå är omfattande

annat som en hemvedshuggning riktar sig mot det idag sparas vid

som som avverkningar framför allt lövträd och döda träd.

-

scenario där hela eller stor del samhällets energibehov

I ett av måste tillgodoses med skogsråvara blir problembilden en annan. Tänkbara lösningar är att stor del skogsarealen intensivodlas.

en av Den extra tillväxt erhålls näringstillförsel av olika slag

som genom uppväger ökningen energiförbrukning vid intensivodling.

av Resterande arealen skulle då behöva skötas med mycket stor

del av hänsyn till naturen. Detta framtidsscenario skulle innebära att den idag fastlagda strategin för att uppnå miljömålen på skogsmark fick omprövas. En strategi gick ut på en Varierande intensitet i

som utnyttjandet skogen diskuterades den skogspolitiska kommittén,

av av

men ansågs inte lämplig vid det tillfället.

7 SKOG

HURMYCKET

SKYDD

BEHQVER -

BEDÖMNINGSUNDERLAG

Sammanfattning Vid hearing med forskare, där utgångspunktema för att beräkna

en

skyddsbehov på skogsmark diskuterades, framkom ett antal ett möjliga ansatser. Det förelåg även tveksamhet inför att göra en

på grund vetenskaplig osäkerhet. prognos av På uppdrag beredningen har skattning av behovet av att

av en skydda produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen genomförts. Med skydd markanvändning syftar helt eller i vissa fall

avses som delvis till att uppnå skogsvårdslagens miljömål. Dagens naturvårdsbiologiska kunskap har applicerats på befintligt skogligt inventeringsunderlag. På ett flertal punkter har det varit nödvändigt att göra uppskattningar, då erforderliga data saknats.

Skyddsbehovet på lång sikt har beräknats genom att anta att 20 procent den ursprungliga utbredningen av skogsmiljöer som är

av intressanta naturvårdssynpunkt främst gammal och lövrik skog

ur -

behövs. -

På lång sikt 40 år skulle enligt analysen 9-16 procent av

ca

skogsmarksarealen, beroende på landsdel behöva skyddas. I detta ingår även restaurering och återskapande tillbakaträngda

av skogsmiljöer. På kortare sikt 10-20 år skulle befintliga skogsmiljöer med höga eller snabbt utvecklingsbara naturvärden behöva skyddas. Omfattningen dessa skattas till ca 900 000 ha

av eller 4,2 procent skogsmarksarealen, utöver vad som idag är

av skyddat i lag. På beredningens uppdrag har de rödlistade arternas fördelning på olika skogsbiotoper analyserats. Flest rödlistade arter återfinns i södra Sverige, framför allt i ädellövskog. forts.

...-

Sammanfattning, forts. 0 Riksantikvarieämbetet har redovisat att det finns goda möjligheter

att samordna skydd av kultunniljövärden och biologiska värden. 0 Genom att kombinera Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets

skattningar av befintlig skyddsvärd skog och de kostnader de

redovisar för inköp av mark, kan omfattningen vad

av

myndigheterna betraktar som skyddsvärd skog grovt skattas till ca

500 000-800 000 ha. 0 Beroende på hur arealen skattas och på vilken kostnadsuppgift som

används blir värdet av dessa 9-18 miljarder kr.

7.1 Hur skall skattas

skyddsbehovet

Miljövårdsberedningen skall enligt sitt direktiv skatta skyddsbehovet på skogsmark. Beredningen anordnade därför hösten 1996 en hearing där utgångspunkter för att långsiktigt dimensionera skyddsbehovet

av skog diskuterades med ett antal inbjudna forskare inom biologi, ekologi och skogstaxering.

Frågan visade sig som väntat inte ge något entydigt svar. Det restes också förbehåll för att överhuvudtaget försöka kvantifiera ett långsiktigt skyddsbehov på grund av ett allmänt dåligt kunskapsläge.

Den allmänna uppfattningen var att det fanns ett behov av skydda den biologiskt värdefulla skog som finns kvar. Det kan ta lång tid för önskvärda biologiska kvaliteter att utvecklas, även om god hänsyn tas vid skogsbruk, vilket innebär att risken är stor att små avskuma populationer dör ut på grund av slumpfaktorer.

Vidare rådde det stor enighet om att Sverige inte kan behandlas som ett enda område. Skillnaderna mellan olika regioner avseende artförekomst, klimat, geologi och markanvändningshistoria är för stora. Det ansågs också värdefullt att försöka samköra biologisk och ekologisk information med det hittills produktionsinriktade skogliga inventeringsmaterialet, i syfte att skapa sig en för ändamålet god bild utifrån det material som finns.

Slutligen förordades en mer nyanserad syn på skydd av skog. Vissa företeelser t.ex. en viss mängd lövdominerad skog i ett borealt

landskap är inte nödvändigt på ett och samma ställe för all

att spara framtid. Det kan räcka att andelen hålls på viss nivå sett i ett landskapsperspektiv. En viktig aspekt, som riskerar att förbises

annan

bara fokuserar på inrättandet av reservat, är människans roll om man som stömingsfaktor.

Tidigare analyser

Den analys gjordes åt den skogspolitiska kommittén år 1992,

som vilket har nämnts tidigare i detta betänkande, är den enda tidigare kvantitativa analysen frågeställning genomförts i

av samma som Sverige. Analysen skedde under viss tidspress med hjälp av Riksskogstaxeringens databas.

Utgångspunkterna 1 att skogsbrukets hänsyn sträckte sig till

var den nivå krävdes i 1979 års skogsvårdslag, 2

som försiktighetsprincipen dåligt kunskapsläge om olika processer i

skogsekosystemen och osäkerhet om framtida miljöbelastningar motiverade tilltagna marginaler, 3 det ansågs föreligga ett restaureringsbehov Vissa företeelser t.ex. våtmarker, ädellöv och

av naturliga granskogar i norra Sverige, 4 genom att skapa förutsättningar för skogsekosystemens naturliga funktion och dynamik trodde sig kunna bevara också flertalet av de ingående arterna.

man

Då dessa utgångspunkter omformades till möjliga kriterier i Riksskogstaxeringens databas blev resultatet all skog som var äldre än lägsta slutavverkningsålder enl SVL 1979 skulle sparas, att fem procent skogsmarken skulle utgöras skyddade lövdominerade

av av skogar, att all skärgårdsskog skulle samt att andelen äldre skog

sparas i södra Sverige skulle uppgå till tio procent.

Det sammantagna resultatet blev ett reservatsbehov på 15 procent

den produktiva skogsmarken nedan tjällnära gränsen. Om av hänsynen vid det vardagliga brukandet avsevärt ökade, bedömdes behovet kunna mer än halveras.

Resultatet har blivit kritiserat både för att vara för högt och för lågt

det har vad beredningen kunnat erfara inte framkommit några - men konkreta förslag på förbättringar av antagandena.

120 Kap 7Hur mycket bedömningsunderlag.

...-

Möjliga ansatser

Ett grundläggande krav för Miljövårdsberedningen var att en ny analys skulle kunna göras med tillgänglig kunskap och på den tid som stod till förfogande inom ramen för arbetet med betänkandet.

Om man nöjer sig med ett kvalitativt svar år en relativ ansats möjlig. Analysen går då ut på att ge prioriteringstal för vilken typ av skog eller till vilken del av landet man skall rikta de kommande naturvårdsansträngningama. Exempel på sådana prioriteringsgrunder kan vara rödlisteartemas fördelning på olika skogsbiotoper i olika delar av landet. Man kan också titta på särskilda arter med huvudförekomst i Sverige, s.k. internationella ansvarsarter. Det är emellertid ett avsteg från miljömålet att resonera på detta sätt, då det är fastslaget att naturligt förekommande arter skall bevaras.

Vissa arter kan ha större betydelse för ekosystemens funktion än andra. Om man tror sig veta vilka det är kan man rikta naturvårdsansträngningama mot deras livsmiljöer.

Man kan även söka information i historiskt material och identifiera skogsmiljöer som har minskat mycket i omfattning, t.ex. genom ändrad markanvändning. Under antagande att minskningen har eller kommer att ha negativ inverkan på långsiktig funktion och dynamik i dessa skogsmiljöer kan graden omföring till annan natuityp eller ägoslag utgöra en prioriteringsgrund.

Ett alternativ ger ett kvantitativt svar är att studera ett antal

som representativa landskapsplanerade områden i olika delar av Sverige. Områdena skall utifrån god lokal kännedom och biologiska kunskaper ha inventerats på befintliga naturvärden. Detta resulterar i ett behov av att skydda eller särbehandla skog i syfte att bevara naturvärdena. Omfattningen av den påkallade hänsynen inom området kan ses som en skattning för en region eller landsända.

Fördelen med metoden är att skattningen har grundar sig på lokala bedömningar av det specifika problemet Hur mycket skydd är

nog". Anledningen till att metoden inte använts är att det blir ett väldigt litet urval, då de områden noggrant landskapsplanerats och som dokumenterats än så länge är få. Det är också tveksamt de är om representativa. Osäkerheten om hur mycket som är är dessutom nog stor även om det studerade området är liten areell omfattning. av

ArtDatabankens information om rödlistade arter och fyndplatser kan utnyttjas för bedömning av ett omedelbart skyddsbehov. Fyndplatser för rödlistade arter skulle kunna kartläggas, arealmätas och sedan ligga till grund för ett förslag avsättning, eventuellt inkluderande om någon schablon för kantzoner. Fördelar med metoden är att den baserar sig på verkliga förekomster av rödlistade arter. Motiv för att inte välja detta angreppssätt är att utbredningen av rödlistade arter är dåligt känd. Kunskaper fragmentering och om utdöende indikerar vidare att det inte är säkert att skydd befintliga av förekomster räcker för att långsiktigt klara de ingående arterna.

Att grunda en bedömning av skyddsbehov på enskilda arters ekologi kräver analyser de arter vill bevara samt god noggranna av man kunskap om skogstillståndet. Utifrån den kunskapen formuleras olika lägsta värden för habitat, substrat etc. inom ett landskap. Sedan summeras alla arters behov i den region man avser att bevara dem. Fördelar med metoden är att man får en hög sannolikhet för att de studerade arterna skall klara sig. Den är även geografiskt täckande. Metoden har använts i USA både för den fläckiga ugglan och grizzlybjörn. Nackdelar är att dagens kunskap inte medger ett helhetsgrepp som innefattar t.ex. de l 900 rödlistade skogsartema. Förmodligen skulle det också uppstå konflikter mellan olika arters krav. Tillgängligt skogligt indelningsmaterial saknar i stor utsträckning variabler som har betydelse för mångfalden t.ex. död ved, förekomst jätteträd av samt trädkontinuitet.

För att minska osäkerheten i skyddsbehovsskattning kan dela en man upp åtgärderna i tiden, dvs. formulera ett skyddsbehov på kort sikt och

9 .SYR/1997:97

...-

föra kvalitativt vad kan tänkas krävas på

ett mer resonemang om som lång sikt.

Det långsiktiga behovet att skydda skog kan diskuteras utifrån

av de undersökningar finns enskilda arters behov lämplig

som om av livsmiljö. Under antagandet att de arter är välstuderade tillhör de

som gränssättande eller känsligaste bör deras krav på livsmiljö vara vägledande. Om antar att de välstuderade arterna tillhör de mer

man fördragsamma måste den lägsta acceptabla nivån ökas med en bedömd säkerhetsmarginal för olika skogslandskap.

Skyddsbehovet på kort sikt kan grunda sig på kända förekomster

biologiskt värdefulla områden eller skattning med hjälp av av en rikstäckande skogligt inventeringsmaterial. Med stöd hotbild mot

av

brist på habitat och substrat samt frånvaro eller sällsynthet av arter, naturliga kan argumentera för att dessa skall skyddas

processer man på något sätt.

Behov särskilda analyser som underlag till

av

fortsatta bedömningar

Översikten kunskapsläget i dag kap 5 samt diskussioner med dem

av

forskar i föranledde inhämtning ytterligare som ämnet av

bedömningsunderlag.

Miljövårdsberedningen laderdärför ut ett uppdrag explicit

som syftade till visa hur dagens kunskap och befintligt skogligt

att inventeringsmaterial t.ex. Riksskogstaxeringen och särskilda naturvärdesinventeringar kan användas för på frågan Hur

att svara mycket skyddad skog behövs. Analysen skulle i möjligaste mån ta

till skillnader i mänsklig påverkan samt varierande hänsyn klimatologiska, geologiska och biologiska förutsättningar. Behovet skulle möjligt redovisas i hektar för olika regioner och skogstyper

om

Vidare fick ArtDatabanken i uppgift att presentera de rödlistade

fördelning på olika skogsbiotoper och olika regioner. arternas

Slutligen har Riksantikvarieämbetet inkommit med en rapport om kultunniljövärdenas areella utbredning.

Resultaten dessa uppdrag refereras i avsnitt 7.l.2-4. Rapporterna

av

finns dessutom bifogade bilagor:

som

0 Bilaga 4: I vilken omfattning måste arealen skyddad skog i Sverige

utökas för att biologisk mångfald skall bevaras Per Angelstam,

-

Leif Andersson

0 Bilaga Rödlistade arters fördelning på olika skogsbiotoper i

Sverige rapport från ArtDatabanken Ulf Gärdenfors, red.

-

0 Bilaga Vidsträckta kulturmiljöer i skogen rapport från

-

Riksantikvarieämbetet Leif Gren, red.

7.2 Skyddsbehovsanalys referat

- På Miljövårdsberedningens uppdrag har Per Angelstam, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för naturvårdsbiologi och Leif Andersson, konsult från Pro Natura utifrån ett antal antaganden skattat i vilken omfattning arealen skyddad skog i Sverige behöver utökas för att biologisk mångfald skall bevaras bilaga 4.

Utgångspunkter

Analysen har utgått från att naturligt förekommande svenska skogsarter skall bevaras, från befintligt skogligt inventeringsmaterial, samt dagens kunskap inom naturvårdsbiologin. Analysen avser produktiv skogsmark nedan gränsen för fjällnära skog. De använda metoderna finns väl dokumenterade för att kunna modifiera analysen med ny kunskap eller med andra bedömningar.

...-

Hur är resultaten uppdelade

Sveriges skogar och de arter lever i dem skiljer sig mycket

som beroende i landet befinner sig. Därför redovisas i rapporten

var man ett bedömt skyddsbehov i hektar uppdelat på fyra geografiskt, biologiskt och kulturhistoriskt olika regioner vilka även används i kapitel 3: den nemorala ädellövskogsregionen, den mellansvenska övergången mellan ädellövskog och barrskog samt den boreala barrskogsregionen delas i sydlig och nordlig del. I varje

som en en region har skogen dessutom delats in i 14 olika skogsmiljöer som också skiljer sig åt ekologiskt succession efter störning, boreal

boreal

sumpskog, brandpräglade tallskogar, nemoral succession, nemoral sumpskog, ekskog, bokskog, ask/almskog, gråalskog, topografiskt betingad skog, kalkbarrskog, sandbarrskog, trädbevuxen betesmark

och busksnår.

Rapportens skyddsbegrepp

Synen på skydd har i rapporten vidgats från det innebär att man

som med lagstöd undantar ett område från mänskliga ingrepp, t.ex. skogsbruk. Det inte optimalt sig för ingående arter eller för

anses vare

skogen för fri utveckling. Ändå är samhället att i samtliga fall lämna det betydelse ha ett samlat begrepp för avsteg från

av att produktionsekonomiskt optimalt brukande". Begreppet skydd är i

definierat något behövs för att bevara, tillåta rapporten som som utvecklandet eller återskapa biologiskt värdefulla kvaliteter som

av inte kan tillgodosedda ett rationellt skogsbruk som enbart

anses av

efter och värdefull virkesproduktion genom låga strävar stor drivningskostnader volymsenhet och högt pris per volymsenhet."

per

Då olika har olika behov slås det fast att skydd behövs i olika

arter storleksskalor:

detaljnivå -träd och mindre grupper av träd; 0

beståndsnivå -något enstaka hektar till flera tiotals hektar; 0

0 landskapsnivå -från några hundra hektar i södra Sverige till flera

tusentals ha i norra Sverige.

Skydd i olika skalor anses inte heller vara fullständigt utbytbara mot vartannat. Hänsyn på detaljnivå utgör grunden för att klara miljömålen. Denna hänsyn är dock sällan föremål för skydd med stöd av naturvårdslagen. Analysen koncentreras därför till behovet av skyddade områden i bestånds- och landskapsskala och utgår från den detaljhänsyn som tas i dagens skogsbruk samt att den förbättras allt eftersom ny kunskap tillkommer.

Skyddet kan också ha olika intensitet tabell 7.1.

Tabell 7.1 I rapporten anges skyddsbehovet i olika målsättningsklasser. Systemet är nyligen utarbetat av skogsvårdsorganisationen För att tydliggöra på vilket sätt naturvård bör bedrivas i olika skogsbestånd är skogsvårdsorganisationen i färd med att arbeta fram ett system av målsättningsklasser för den skogliga planeringen. Dessa målsättningsklasser har en lång tidshorisont minst en omloppstid till skillnad mot åtgärderna enligt skogsskötselkartan som har ett kort tidsperspektiv 5-10 år

Kod Beskrivning av målsättningen

NO Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas

Orört för fri utveckling.

NS Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av

eller kräver återkommande naturvårdande Skötsel. Uttag får

endast göras när det motiveras av naturvårdsskäl.

K Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och

ett naturvårdsintresse som vida överstiger generell hänsyn.

PG Produktion med Generell hänsyn i form av detaljhänsyn

och hänsynsytor; minst enligt SVL 30

126 Kap 7Hur mycket bedömningsunderlag.

...-

Vissa arter och processer klarar virkesskörd med ett minimum av hänsyn. Andra kräver att en viss hävdpåverkan upprätthålls, t.ex. genom att skogen hålls gräsbevuxen och gles genom bete. Ytterligare andra är mycket känsliga för avverkning. En sådan känslig skogsmiljö är t.ex. en gransumpskog som fått sköta sig själv och som hyser sällsynta vedsvampar och lavar.

Metoder

Analysen har genomförts bristanalys med flera olika

som en inventeringsunderlag Rikskogstaxeringen, skogsvårdsorganisationens översiktliga skogsinventering på privatskogsbrukets mark ÖSI och olika naturvärdesinventeringar. Man har formulerat dels ett långsiktigt behov av att skydda skog, vilket bedöms behöva vara fyllt inom ca 40 år, dels ett kortsiktigt behov vilket bedöms behöva vara fyllt inom 10-20 år.

Vad är det man vill bevara En skog utvecklats naturligt eller hävdats på förindustriellt

som som vis har vissa strukturer antas kunna vidmakthålla i Sverige

som naturligt förekommande skogsarter. I norra Sverige har referensen varit landskapet det antas ha sett ut före det sista seklets

som landskapsomvandling genom skogsbruk. För södra Sverige är problemet komplext, men det landskap som funnits under

mer perioden 1000-tal till början på 1800-talet antas ha haft förutsättningar att hysa livskraftiga populationer av de idag hotade arterna. Information från historiska data och undersökningar i naturlandskap har använts för att skatta de naturliga skogamas trädslagsblandning och åldersstruktur.

Hur såg det ut förr Hur stora arealer har förutsättningar att hysa viss skogsmiljö har

som skattats att titta på ståndortsegenskaper i Riksskogstaxeringens

genom databas. Det finns ett samband mellan markens näringstillgång och fuktighet och de ekosystem med tillhörande processer och arter som naturligt utvecklas där. Man har även beaktat hur stor andel av skogen

i region omförts till annat ägoslag, t.ex. åker och bebyggelse.

en som Om omföringen varit stor har skattningen den naturliga

av förekomsten höjts.

Vad är lägsta acceptabla nivå En organism är knuten till viss livsmiljö. Somliga arter har

en tämligen specifika krav på hur den skall ut. Om man t.ex. genom skogsavverlcning minskar omfattningen av en viss livsmiljö kommer antalet individer de arter är beroende denna livsmiljö att

av som av minska. Forskningsresultat visar att individantalet inte minskar linjärt med minskad mängd livsmiljö. Snarare är det så att först händer det inte så mycket. När mängden kvarvarande livsmiljö så småningom når

viss nivå börjar individantalet att sjunka drastiskt och risken för att en

försvinner ökar kraftigt. Man har nått ett tröskelvärde för vad arten

är lägsta acceptabla mängd livsmiljö vill bevara de arter som om man som finns där.

Vetenskapen kan ännu inte vilka tröskelvärden alla hotade

ge svar

har. Men ett flertal studier på ryggradsdjur visar att då 10-30 arter

den ursprungliga förekomsten livsmiljö återstår procent av av en minskar sannolikheten för långsiktig överlevnad drastiskt. För växter och ryggradslösa djur saknas sådana uppgifter.

För få mått på det långsiktiga behovet att skydda skog för

att ett av

bevara den biologiska mångfalden har det antagits att tröskelvärdet att

20 intervallet de i ett naturtillstånd" är procent mitten av ovan av förekommande arealema. Man har applicerat tröskelvärdet på de åldersklasser och trädslagsblandningar som anses förekomma betydligt sällan i den brukade skogen än vad bedömer att det

mer man fanns i "naturlandskap". Exempel på sådana är gammal

ett ask/almskog eller granskog med mycket stort inslag lövträd.

av

Egenskaper inte i det skogliga indelningsmaterialet död

som syns ved, trädkontinuitet, träd mm. antas kunna säkerställas eller

grova utvecklas i tillräcklig omfattning inom for det formulerade

ramen skyddsbehovet. Detta under förutsättningen att rätt områden de

biologiskt mest värdefulla väljs.

-

128 Kap 7 Hur mycket bedömningsunderlag.

...-

Resultat

Vardagshânsynen I resultatdelen görs bedömningen att naturhänsynen som tas vid avverkning är bra, dock utan att ta ställning till om det är tillräckligt. Det framhålls också att den omfattande detaljhänsynen minskar behovet av större skyddade områden, men kan inte ersätta det helt.

Långsiktigt skyddsbehov Med lång sikt 40 år. I bestånds- och landskapsskalan

avses ca identifieras ett behov av att långsiktigt på olika sätt skydda se avsnittet Rapportens skyddsbegrepp ungefär tio procent eller 2,2 miljoner hektar av den produktiva skogsmarken i Sverige nedanför den fjällnära gränsen tabell 7.2. Det långsiktiga behovet delas sedan upp i ett restaureringsbehov och ett behov av att skydda skog på kort sikt.

Skyddsbehov på kort sikt Med kort sikt avses 10-20 år. Behovet av att skydda skog på kort sikt utgörs den idag förekommande arealen med skog som bedöms

av innehålla eller snabbt kunna utveckla värden av väsentlig betydelse för att bevara den biologiska mångfalden. Om den skog som idag har olika former lagskydd inte tas med bedöms denna areal uppgå till

av ungefär 900 000 ha eller ca fyra procent av den produktiva skogsmarksarealen nedan fjällnära gränsen. Dessa arealer utgörs av gamla skogar alla skogstyper och lövrika utvecklingsstadier i vissa.

av Det konstateras att åldern inte alla gånger är något bra mått på förekomst naturvärden. Då skyddsbegreppet som tidigare nämnts

av är vidgat, har behovet att skydda skog delats upp på olika

av målsättningsklasser tabell 7.1. Ungefär 80 procent av skyddsbehovet bedöms behöva ha målsättningsklassema NO eller NS, dvs. med naturvård enda mål för markanvändningen. Detta motsvarar

som 700 000 ha eller ca tre procent av skogsmarken nedan fjällnära gränsen. Skogsnäringens frivilliga avsättningar är inte avräknade detta behov.

Restaureringsbehov Den del av det långsiktiga behovet som innebär att naturvärden behöver restaureras eller återskapas för fortsatt skydd, ca 940 000 ha eller drygt fyra procent, betecknas som restaureringsbehov. Detta behov har uppstått på grund av att markanvändningen har ändrats, att annan skog har anlagts t.ex. byte av trädslag från ädellöv till gran i södra Sverige eller på grund av ensidigt gynnande av vissa trädarter genom skogsskötsel. Mark bedöms behöva vara avsatt för restaurering inom en 40-års period.

Då den tillgängliga biologiskt värdefulla arealen minskar och restaureringsbehovet ökar längre söderut man kommer, dras slutsatsen att södra Sverige är drabbat av en större miljöskuld än norra. Främst anses det bero på en längre markanvändningshistoria.

Att beakta Det framhålls att de skyddsbehov som framräknats är angett utan att skogsnäringens frivilliga avsättningar se avsnitt 5.3 dragits ifrån. Näringens såväl frivilliga som lagbundna naturvårdarbete bedöms bidraga i högsta grad till milj ömålets uppfyllnad. Informationen om de frivilliga avsättningarna anses emellertid vara för knapp för att redovisa skyddsbehovet minskat med dessa arealer.

En annan viktig fråga som inte kan belysas med tillgängligt datamaterial är hur skyddsbehovet fördelar sig på områden av olika storlek. Riksskogstaxeringens data är inte kontinuerlig utan består av ett glest nät provytor. Detta då huvudsyftet med taxeringen hittills

av varit att ge skoglig produktionsdata på länsnivå.

Dessutom har det inte varit möjligt att den biologiskt

ange värdefulla skogens belägenhet närmare än regionvis. Rapporten ger alltså ingen vägledning exakt skall söka den skyddsvärda

om var man skogen. Detta är dock information som kan hämtas i andra material.

130 Kap 7 Hur mycket bedömningsunderlag.

...-

Tabell 7.2. nästa sida Sammanfattning av resultaten, areal l 000 ha tha samt procent skogsmarksarealen i nordligt boreal, sydligt boreal,

av boreonemoral och nemoral region regioner enl. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 1997.

Långt behov: Långsiktigt behov av skog som bör ha någon av målsättningsklassema Kombinerade mål" naturhänsyn väl överstigande generell hänsyn, "Naturvård Orörd undantag från skogsbruk eller Naturvård Skötsel dito, med behov av aktiva naturvårdande åtgärder

men inom ca 40 år

Kort behov: delmängd det långsiktiga behovet av att skydda skog som - av existerar idag

Restaurering: delmängd av det långsiktiga behovet av skyddad skog som inte existerar idag

Bete: Areal trädbevuxen betesmark vi valt att lyfta ur det kortsiktiga - som behovet i denna redovisning på grund av problem med gränsdragning mot odlingslandskapet Långt behov Kort behov + Restaurering + Bete

Kort behov NO+NS: delmängd av det kortsiktiga behovet som bedöms behöva ha målsättningsklassema "Naturvård Orörd eller Naturvård Skötsel dvs. undantas från skogsbruk.

Skyddat i lag 1997: Med stöd av Naturvårdslagen skyddad skogsmark enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 1997.

Brist i kort behov N0+NS: Kortsiktigt behov av att skydda skog i klasserna NO och NS minus i lag skyddad skog 1997, dvs. de arealer som på kort sikt bedöms innehålla biologiska värden av avgörande betydelse för miljömålets uppfyllnad.

Total areal: areal 1 000 ha tha produktiv skogsmark samt trädbevuxen naturbetesmark i respektive region enligt Riksskogstaxeringen 1990-1994

- ä ä 2 ä i

3 3 8 3

å å E

S E S x

132 Kap 7 Hur mycket bedömningsunderlag.

...-

7.3 Rödlistearters fördelning olika

på skogsbiotoper referat

-

ArtDatabanken har på beredningens uppdrag redovisat de rödlistade artemas fördelning på olika skogsbiotoper och i olika delar av landet. Resultatet rapporten bilaga 5 har tidigare omnämnts i avsnitt

av 6.2.1.

Det framkommer att det finns flest rödlistade arter i södra Sverige, att flertalet är knutna till ädellövskogen samt att antalet rödlistearter

inte förekommer utanför respektive region är störst i södra som Sverige.

Orsakerna till skillnaden mellan norra och södra Sverige anses vara ett generellt högre artantal i södra Sverige, i synnerhet i ädellövskogama, längre och intensivare markanvändningshistoria i

en söder samt att det hittills skyddats mer skog i norra Sverige.

Trots den entydiga signalen skyddar flest rödlistade arter

att man

naturvårdsinsatser i södra Sverige vill ArtDatabanken genom understryka att situationen inte är tillfredsställande i norr heller. 500 respektive 800 rödlistade arter i södra Norrland framhålls

norra resp.

tydlig indikation på detta. som en

De vidare att bevarandearbetet inte får fokusera sig på att

menar uppnå viss areal. Det olyckligt om stora arealer lågproduktiv

en vore billigare skog skyddades, då mycket de hotade naturvärdena

av återfinns i produktiva dyrare skogar. Det ses som avgörande

mer vilka områden skyddas eller brukas med särskild hänsyn. I redan

som starkt fragmenterade skogslandskap bidrar varje nedhuggning av en lokal med rödlistade arter att avstånden ökar kraftigt mellan de återstående populationerna och risken för lokala och så småningom fullständiga utdöenden ökar.

ArtDatabanken skriver i sina kommentarer till rapporten att resultaten knappast kan kopplas till frågan om hur stora arealer skyddad skog krävs för att klara den biologiska mångfalden. De

som ställer sig också frågande till huruvida sådan analys överhuvudtaget

en är möjlig.

7.4 referat

Kulturrniljöaspekter -

Riksantikvarieämbetet RAÄ i sin rapport Vidsträckta

ger kulturmiljöer i skogen bilaga 6 underlag för samordning av skydd för biologisk mångfald och kulturmiljöer.

De hänvisar inledningsvis till det underlag RAÄ tog fram till

som 1990 års skogspolitiska kommitté om bevarande av kulturmiljöer vid skogsbruk: Där framhölls markberedning som det enskilt största hotet mot kulturminnen i samband med skogsbruk. Vidare förordades större blandning trädslag och åldrar samt en individuell anpassning av

av avverkningen och alternativ till trakthyggesbruket som bättre tar hänsyn till kulturspår, exempelvis blädning.

I föreliggande understryker RAÄ människans roll

rapport som formare ekosystem, speciellt i Sydsverige. De menar att i södra

av Sverige har den flertusenåriga påverkan av bönder gynnat agrart värdefullt löv och gräs. Löv och gräsekosystemen anses på marginalen också ha påverkat jordmånsbildningen mot brunjord. Detta sammantaget är intimt kopplat till den biologiska mångfald som

är hotad i skogen, åtminstone i Sydsverige. Att genom reservat nu försöka skapa urskogar i dessa områden motstridigt till målen

ses som att bevara biologisk mångfald och hänsyn till kultunniljövården.

Vidare redovisas delvis forskningsinriktning som leder till en

en ny

praxis inom kulturrniljövården. Tidigare uppfattades de ny kultunninnen skyddas av kulturminneslagens andra kapitel om

som fornlämningar främst som olika slag av punktobjekt, t.ex. en ruin eller

gravhög. Först under det senaste decenniet har man börjat få upp en ögonen för sammanhängande fornlämningar som kan omfatta tiotals till hundratals hektar, eftersom de kastat nytt ljus över markanvändningen i dagens skogsområden i södra Sverige.

De mest omfattande dessa kulturmiljöer utgörs av forntida

av odlingsspår, idag vanligen belägna i skogsmark. I den utsträckning dessa lämningar funnits på odlingsmark är de oftast bortodlade eller fragmentariska. Områdena utgörs såväl synliga lämningar gravar,

av odlingsrösen eller hackerör som ovan mark osynliga i form av kulturlager, husgrunder, härdar Dessa odlingsspår ha stort

mm. anses kulturhistoriskt värde.

Hackerörsområdena återfinns främst på det sydsvenska höglandet

...-

och i skogsbygdema i Götalands inland. En undersökning från Växjötrakten identifierade hackerörsornråden på fem procent av landarealen inom ett område på över 10 000 ha. Hackerörslilcnande röjningsrösen har under senare år även påträffats i nordöstra Uppland, i vad som numera kan betecknas som utmarksmiljöer. De areellt utbredda fomlämningama odlingsröse/hackerörstyp återfinns

av uteslutande på lättare morän- och sandmarker och i varierande topografi. Enbart skogliga produktionsdata ger idag föga vägledning om förekomst av hackerörsområden.

RAÄ argumenterar för samordning ett antal hackerörsområden,

av som redan har ett lagskydd genom KML 2 kap med skydd av skogens biologiska mångfald. Man hänvisar till behov av referensområden för framtiden. Hackerörsområdena ger värdefull information om det förhistoriska brukandet av marken.

Andra kulturmiljöer som är lämpliga att ingå i skyddade skogar är vissa andra typer agranniljöer, förhistoriska boplats- och

av fångstmiljöer, samiska kultunniljöer, bergsbruksmiljöer samt miljöer med husbehovsutnyttj ande eller tidig skogsindustri. Det finns tämligen god kunskap förekomst och utbredning av fornlämningar genom

om

återkommande rikstäckande kartering som ligger till grund för en RAÄ:s fomminnesregister.

7.5 Uppgifter om kostnader

7.5.1 Kostnad hektar per

Den kostnad som uppstår då man avstår från virkesproduktion kan grovt approximeras till det pris betalar för marken vid ett köp,

man dvs. det stående virkesvärdet plus markvärdet nuvärdet framtida

av virkesintäkter vid den tidpunkt marken är kal.

Vissa faktorer tillkommer: Avstår man från tillräckligt mycket avverkningspotential får detta sannolikt effekter på virkespris ev. höjning beror även på importmöjlighetema och sysselsättning

minskning. Dessa effekter är dock mycket svåra att kvantifiera och

det kan diskuteras det är relevant analys i ett läge då blott

om en omkring 70 procent avverkningspotentialen efterfrågas.

av

Den avstådda avverkningspotentialen leder däremot inte till att 30 procent marken kan avsättas för naturvård utan

av samhällsekonomisk kostnad i dagsläget. Detta skulle endast vara fallet

den mark jämnt fördelad över alla skogstyper och om som avsattes var åldersklasser samt nettointäkten avverkad kubikmeter var lika

om per oavsett kvalitet, dimension och beståndsegenskaper.

För naturskydd vissa skogsmiljöer krävs särskild skötsel i form

av

t.ex. förindustiiell hävd, vilket ytterligare ökar kostnaden. Om man av kände till den årliga kostnaden för olika typer av hävd skulle nuvärdet

dessa läggas till inköpspriset. av

Naturvårdsverkets redovisning kostnader för inköp av mark ger ett

av approximativt hektarpris för att skydda biologiskt värdefull skog

tabell 7.3.

Tabell 7.3 Kostnad per hektar for skydd av olika skogstyper under perioden 1992-96 data från Naturvårdsverket

Skogstyp Kostnad

kr/ha

Fjällnära urskogar 7 400

Urskogar nedanför fjällnära gränsen 20 700

Ädellövskogar 23 700

Lövskogar och lövblandade barrskogar 23 000

Sumpskogar 34 600

Kust- och skärgårdsskogar 17 700

Skogs-myrmosaiker 13 700

136 Kap 7 Hur mycket bedömningsunderlag.

...-

Skogsstyrelsen redovisar en högre kostnad för ersättning vid inrättande biotopskydd, i genomsnitt 35 000 kr/ha. Skälen till detta

av är flera. Då områdena är små är det ofta frågan om att betala en ersättning motsvarande intäkten vid en nära förestående avverkning. För större områden blivande reservat är det sällan aktuellt med omedelbar avverkning hela området. Kostnaden för större områden

av utgörs alltså delvis diskonterade belopp. Skillnaderna mellan olika

av biotopskyddsobjekt är också stora: virkesfattiga brandfält eller hassellundar har ersatts med 7 000-9 000 kr/ha medan urskogsartad barrskog kostat 42 000 kr/ha.

Naturvårdsavtalen innebär en lägre utgift för Skogsstyrelsen 6 000 kr/ha. Det bör dock observeras att de är tidsbegränsade och att markägaren i många fall kan antas frivilligt ha burit en del av kostnaden.

7.5.2 Ekonomiskt värde kända skyddsvärda

av

områden

Med stöd redovisningama från Skogsstyrelsen och

av Naturvårdsverket kan man grovt skatta vad kända förekomster av biologiskt värdefull skog är värda. Beräkningarna nedan rör huvudsakligen förhållandena nedanför den fjällnära skogen.

Länsstyrelsemas redovisning till Natura 2000 är den mest omfattande listan på skyddsvärda skogsobjekt. Redovisningen omfattar ca 400 000 ha mark, ungefär hälften är fjällnära skog och

varav impediment. Delmängden produktiv skogsmark nedan gränsen för fjällnära skog utgör 250 000 ha eller ca en procent av arealen.

ca Länsstyrelserna har beräknat kostnaden till 3,9 miljarder kr. Cirka hälften länen dock att Natura 2000-listan inte fullständig

av anger ger bild skyddsbehovet. Om objekten i listan i dessa län multipliceras

av med 1,5, dvs. totalt med 1,25, blir värdet 4,9 miljarder.

ca

Nyckelbiotoper som återfinns vid inventeringen har beräknats av

Skogsstyrelsen till ca 0,8 procent skogsmarksarealen, dvs. av ca 180 000 ha. Objekt med naturvärden har hittats i nästan lika stort antal som nyckelbiotoper trots att eftersöket inte varit lika riktat mot dessa. Man kan göra ett antagande att objekt med naturvärden omfattar lika stor areal nyckelbiotoper, vilket totalareal på som ger en 360 000 ha. Kostnaden per hektar kan tas från två källor, dels Naturvårdsverkets kostnader för markinköp perioden 1992-96

ca

20 000 kr/ha nedanför fjällnära skog, dels Skogsstyrelsens kostnader för hittills genomförda biotopskydd ca 35 000 kr/ha. Värdet dessa av 360 000 ha hamnar då i intervallet: 20 360-35 360 7,2-12,6 miljarder kr

Det finns sannolikt en viss överlappning mellan områdena som länsstyrelserna anmält till Natura 2000 och biotopskyddsobjekten. Om man trots detta fullbordar denna grova kalkyl, hamnar värdet av Sveriges värdefulla skogar nedanför fjällnära gränsen på: 4,9+7,2-4,9+l2,6 12,l-l7,5 miljarder kr

En annan grov skattning kan göras så här: Andelen naturskog dvs. äldre skog inte genomgripande som förändrats genom skogsbruk har uppskattats Naturvårdsverket till av ca 3,8 procent av skogsmarksarealen nedanför fjällnära skog. Detta motsvarar 860 000 hektar. Om man antar att hälften av dessa skogar innehåller höga naturvärden blir det 430 000 hektar. Med hektarkostnader i intervallet enligt ovan blir då värdet 8,6-l5 miljarder kr.

10 .SGI/1997:97

138 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

x

8 BEDÖMNINGAR OCH

VÅRA

FORSLAG

Sammanfattning: Det råder bred enighet i samhället att skogens biologiska

en om mångfald skall bevaras och att det föreligger behov av ökat skydd. Kvantitativa analyser skyddsbehovet bör göras regelbundet som

av underlag för att bedöma behovet av åtgärder. Det stora antalet arter fortlevnad kan anses säkrad samt

vars kunskaperna effekter fragmentering skogsmilj öer innebär

om av av

skyddsvärda skogar bör bevaras. Exempel på sådana är objekt att

enligt myndigheternas bedömning uppfyller kraven för som biotopskydd eller för inrättande av reservat. Det långsiktiga behovet att ägna skogsmark helt eller

av övervägande naturvård är än så länge svårt att kvantifiera, beroende på osäkert underlag. De tio procents skyddsbehov av

ca den produktiva skogsmarksarealen nedan den fjällnära gränsen som

nödvändiga i forskarrapporten kan enligt vår mening vara anses såväl högre lägre. Ytterligare osäkerhetsfaktorer tillkommer

som när det gäller hur stor del det långsiktiga behovet som behöver

av lagskydd. De kommande utvärderingama av den nya skogspolitiken kommer förhoppningsvis att bättre underlag för

ge

beräkningar. nya Vi bedömer det i ett kortsiktigt perspektiv finns behov av att

att skydda ytterligare skogsmark motsvarande drygt tre procent eller

700 000 ha den produktiva skogsmarksarealen nedanför den ca av fjällnära skogen för att inte försitta möjligheterna att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Därutöver finns ca 200 000 ha där det föreligger ett behov att låta naturhänsynen vida överstiga

av den generella naturhänsyn normalt tas vid brukandet. forts.

som

Kap 8 Våra bedömningar och förslag 139

Sammanfattning, forts.

Vi anser att det kortsiktiga behovet kan tillgodoses att genom Naturvårdsverket ges möjlighet att reservat skydda 250 000 som ca ha och Skogsstyrelsen ca 25 000 ha biotopskyddsobjekt. som Resterande del skyddsbehovet 600 000 ha torde kunna

av ca

fyllas inom ramen för näringens frivilliga åtaganden. Grunden för denna bedömning är Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets prognoser. 0 Att säkerställa de föreslagna målsättningarna för naturreservat och biotopskydd skulle vid tidshorisont på 20 år motsvara en en anslagsnivå för Naturvårdsverkets naturskyddsanslag på 195 ca mkr/år. Att nå denna målsättning på tio år motsvarar en anslagsnivå på ca 390 mkr/år. För Skogsstyrelsens anslag för biotopskydd och naturvårdsavtal blir motsvarande nivåer 40 ca mkr/år respektive 80 mkr/år tabell 8.0, 10. ca s. 0 Från beredningens utgångspunkter är det givetvis önskvärt att målsättningen kan nås på så kort tid möjligt. Vi vill också som understryka att försiktighetsprincipen talar för att säkerställandet sker på ca 10 år snarare än 20 år. 0 Anlagsnivån är starkt beroende framtida avverkningsbeteende av och omfattningen av frivilliga åtaganden Det är angeläget att näringens frivilliga naturvårdsåtagande positivt uppmärksammas. Det är viktigt att via inventering, utbildning och ekonomiskt stöd stimulera och kanalisera de frivilliga avsättningama till områden med höga naturvärden. Därigenom kan också de frivilliga åtagandena bättre samplaneras med naturvårdslagens skyddsinstitut. Den påbörjade uppföljningen av skogsnäringens sektorsansvar för miljön är en förutsättning för att klarlägga behovet av samhällets insatser. För att avvärja avverkningshot mot biologiskt värdefulla skogsområden bör möjligheten att köpa reservatsoptioner prövas. 0 Beredningen delar Skogsstyrelsens uppfattning att det är angeläget med en lagändring innebär att civilrättsliga naturvårdsavtal som medföljer fastigheten vid ägarskifte. 0 Myndigheterna på central och regional nivå behöver i än högre grad aktivt samverka i säkerställandearbetet för att minimera kostnaderna och maximera naturvårdsnyttan. forts.

140 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

Sammanfattning, forts. En hög ambitionsnivå inom naturvårdsbiologisk forskning liksom fortlöpande inventering, uppföljning och miljöövervakning är nödvändig för att ytterligare klarlägga var och hur naturvårdsinsatserna gör mest nytta. Ett positivt bidrag i arbetet med att klara skyddsbehovet vore om

belastar Naturvårdsverkets naturskyddsanslag vid staten säkerställande skog på Fastighetsverkets och

av Fortiñkationsverkets innehav. Man bör också pröva i vilken utsträckning markägare kan erbjudas avverkningsrätter på Fastighetsverkets mark ersättning vid inrättande av reservat i

som Norrlands inland. Ett antal alternativa ñnansieringsformer för säkerställande av skogsmark har övervägts. Slutsatsen är att för närvarande måste finansieringen säkerställande med stöd naturvårdslagen ske

av av

delen inom för det ordinarie arbetet med till största ramen statsbudgeten.

Tabell 8.0 Erforderlig anslagsnivå vid olika tidshorisonter.

Kortsiktig målsättning Naturvårdsverkets Skogsstyrelsens uppnådd inom naturskyddanslag anslag för biotopskydd/

naturvårdsavtal

mkr/år idag: 190 mkr/år idag: 20

10 år 390 ca 80

ca

15 år 260 ca 53

ca

20 år 195 ca 40

ca

Kap 8 Våra bedömningar och förslag 141

8.1 Målet att bevara

biologisk mångfald

Ratiñcerandet av konventionen biologisk mångfald, miljöpolitiska

om beslut i riksdagen samt skogspolitikens miljömål innebär att målet

om bevarande den biologiska mångfalden är väl befást. Däremot råder det inte lika bred enighet om vad som krävs för att nå målet. Orsakerna till detta är flera. Själva begreppet biologisk mångfald har ännu inte

en tillräckligt konkret operativ definition vilket innebär att det bl.a. är svårt att följa upp och utvärdera graden måluppfyllelse.

av Skogspolitikens produktionsmål har ett väsentligt mer operativt innehåll. Det går att räkna på förluster respektive vinster i förhållande till detta mål.

En annan viktig orsak är att kunskapsläget rörande arters förekomst samt grundläggande naturvårdsbiologi är ofullständigt. Som en följd därav kan det finnas olika uppfattningar om ett skogsbestånds värde sett från mångfaldssynpunkt samt om olika åtgärders medel betydelse för måluppfyllelsen.

Även det ibland kan saknas på hur mångfaldsmålet

om samsyn skall nås är det vår uppfattning att det i allt väsentligt finns enighet kring att det föreligger behov av utökat skydd i traditionell mening av produktiv skogsmark, mer rådgivning och mer utbildning för att klara målet.

8.2 Hur stora arealer behöver

skyddas

8.2.1 Om begreppet skydd

I underlagsrapporten bilaga 4 har begreppet skydd använts som ett samlat begrepp för avsteg från produktionsekonomiskt optimalt brukande. Ett annat uttryck för detta är naturvård som främsta markanvändning. Vi avser också detta vida begrepp då vi talar om

142 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

skydd i anslutning till underlagsrapporten. Detta skyddsbegrepp innefattar mycket än skydd skogsmark i lagens mening. mer av För att tydliga använder vi termen "skydd i lag eller vara motsvarande när vi skydd med stöd naturvårdslagen, dvs. menar av reservat, biotopskydd, nationalparker avsnitt 4.2.5. m.m. se Andra medel bidrar till att öka skogens organismers som överlevnadschanser är l frivilliga avsättningar vilket definierats i Skogsstyrelsens Meddelande 1-1997; 2 hänsyn vid normalt brukande, såväl inom utöver skogsvårdslagens krav; 3 mjuka som medel rådgivning och infonnation; 4 restaurering. som Restaurering kan innebära övergår från markanvändning man "skogsbruk" till markanvändning naturvård på områden som idag håller låga naturvärden, har förutsättningar för att utveckla men som sådana inom decennier, t.ex. eftersatt, lövrik gallringsskog. Det ett par kan också innebära ett aktivt återskapande t.ex. att träd mera genom ringbarkas för skapa död ved eller att bränner stående att genom man skog. Restaurering i detta sammanhang syftar alltså till skydd. De åtgärder styrmedel finns att tillgå brukar klassificeras som juridiska t.ex. naturreservat, biotopskydd, ekonomiska t.ex. som stöd och naturvårdsavtal eller informativa t.ex. rådgivning och skogsbruksplanläggning. För att nå god verkningsgrad och stor volym, krävs det breda greppet på bevarandearbetet alltifrån frivillighet, rådgivning och skogsbruksplaner till biotopskydd och Vilket alltså måste beaktas vid samverkan stat-näring naturreservat. och vid allokering samhällets resurser. av

8.2.2 Kommentarer till skyddsbehovsanalysen

Antagandena den vetenskapliga analys skyddsbehovet för skog som av bilaga 4 och avsnitt 7.2 bygger på kan naturligtvis diskuteras. Förändringar i dessa antaganden kan minska eller öka skyddsbehovet. Vi den naturvårdsbiologiska kunskapen är ofullständig, inom vet att vissa områden mycket ofullständig. Det finns bristande kunskap om olika förekomst och populationsstorlekar. Dessutom är det arters skogliga inventeringsmaterial står till buds för beräkningar som bristfälligt, eftersom data normalt har insamlats för andra ändamål.

Kap 8 Våra bedömningar och förslag 143

Vi menar dock att det är viktigt att göra den här typen av analyser av skyddsbehovet utifrån rådande kunskapsläge för att långsiktigt kunna uppskatta åtgärdsbehov på samma sätt som det görs prognoser inom andra samhällsområden. Vår uppfattning är att analyser bör göras regelbundet i takt med att kunskapen ökar rörande såväl den mer grundläggande naturvårdsbiologin, som olika skogliga åtgärders betydelse för den biologiska mångfalden. Analyser av detta slag kan också ge ett värdefullt underlag för bedömningar av vilka forskningsinsatser som behöver prioriteras och hur datainsamlingar och miljöövervakning kan optimeras.

Att säkerställa skyddsbehovet har stora ekonomiska konsekvenser för såväl skogsnäringen Även detta skäl är det viktigt

som staten. av att göra analyser av skyddsbehovet utifrån rådande kunskapsläge. Dessa analyser bör också utmynna i hur samhället bör prioritera sina styrmedel för att kostnadseffektivt nå mångfaldsmålet.

Nedan diskuteras kort några av de osäkerheter som påtalas i själva rapporten.

Tröskelvärdet

Forskningsresultat visar att påverkan på arter inte sker linjärt med minskad mängd livsmiljö. I början händer inte så mycket, utan först vid viss kvarvarande andel ett tröskelvärde märks stora negativa

en - förändringar i arters förekomst i landskapet se avsnitt 6.2.4. Det är detta förhållande som legat till grund för att beräkna lägsta acceptabla nivå för vissa skogsmiljöer, dvs. ett skyddsbehov. Tröskelvärdet som använts 20 procent är empiriskt och teoretiskt väl underbyggt för ryggradsdjur i kontinuerligt utbredda skogsmiljöer. Att använda det generellt för alla ekosystem och i alla regioner är en förenkling som varit nödvändig.

De studier som Valet av tröskelvärde grundar sig på är gjorda i skogsdungar i odlingslandskap, på öar i havet och lövrika bestånd i ett barrskogslandskap. I vissa fall är det mellanliggande habitatet nästan helt obeboeligt, vilket inte är fallet i ett skogslandskap, och kan alltså

144 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

innebära att antagandet ett tjugoprocentigt tröskelvärde är en om överskattning. Modellanalys vad händer med skogliga livsmiljöer vid av som fragmentering visar på exponentiellt ökade avstånd mellan fragmenten påtagliga kanteffekter avsnitt 6.2.4 då 10-30 procent av den samt se utbredningen återstår. Detta främst täckande

ursprungliga avser

I naturligt fragmenterade skogsmiljöer bl.a.

skogsmiljöer.

gransumpskogar är det osäkert liknande accelererande effekter om uppkommer vid reduktion arealen eller antalet områden i ett kort en av tidsperspektiv. Men eftersom utdöende och återkolonisation förekommer i dessa skogstyper är det inte orimligt att liknande även tröskelvärden finns även här, men de avser ett längre tidsperspektiv. Kunskapen växters och ryggradslösa djurarters krav på mängd om viss livsmiljö i landskapet är nästan obeñntlig. Det kan inte av en uteslutas lägsta acceptabla andel beboeligt habitat i landskapet för hotade dessa organismgrupper är annan. Vilket i sin tur arter av en skulle innebära tröskelvärdet är för högt eller för lågt satt för de att skogsmilj öer i första hand hyser denna typ hotade arter. som av

långsiktiga behovet att skydda skog består ett antal Det av av summerade arealer alla utgör 20 procent bedömd som av en ursprunglig förekomst. Mängden bedömd ursprunglig förekomst förändras applicerar ett annat tröskelvärde, vilket gör att av att man linjärt samband mellan resultatet och tröskelvärdet figur det råder ett 8.1. halvering tröskelvärdet i samtliga fall resulterar i ett halverat En av behov att skydda skog, dvs. fem procent eller en

långsiktigt av ca miljon ha den produktiva skogsmarksarealen nedan den fjällnära

av Minskningen motsvarar ungefär det bedömda gränsen. restaureringsbehovet. Bedömningen behovet att skydda skog på av av kort sikt kvarstår. Tidsaspekten för detta kan diskuteras, men i rapporten för att åtgärder bör ske inom en relativt snar argumenten framtid påverkas inte detta En halvering av av resonemang. tröskelvärdet innebär vidare att avståndet mellan lämpliga livsmiljöer ökar vilket i sin tur har konsekvenser för växt- och

exponentiellt, djurarters spridningsmöjligheter mellan lämpliga miljöer.

Man kan också skatta vilket tröskelvärde dagens skyddade skog

motsvarar: Först antas att den har ungefär samma fördelning på naturvårdsintressanta åldersklasser och trädslagsblandningar de

som mål som formuleras i rapporten. I dag är de frivilliga

summan av avsättningama och den lagligt skyddade skogen se kapitel 5 nedan fjällnära gränsen mycket approximativt 500 000 ha. Detta hade blivit resultatet av bristanalysen om tröskelvärdet hade satts till fem procent, allt annat lika.

Denna känslighetsanalys kommer inte den kanske största osäkerheten med skyddsbehovsskattningen; nämligen att tröskelvärdet har antagits vara generellt. Att bedöma att det krävs 20 procent återstående habitat är troligen rimligt för de arter som är studerade med avseende på areallcrav, t.ex. den vitryggiga hackspetten.

ä

å

T5

å

C

o 8 B 8 ä

triäelütbfx.

Figur 8.1 Det långsiktiga behovet av att skydda skog i tusentals hektar tha vid olika generella tröskelvärden.

146 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

Vad händer med arterna tröskelvärdet sänks

om

Vi vet alltså inte säkert vad är minsta acceptabla mängd livsmiljö

som för alla arter i alla skogsmiljöer. Likväl kan man ställa sig frågan: "Vad händer i naturen sänker tröskelvärdet eller mer exakt:

om man "Hur många och vilka arter förlorar vi per procents minskning av

skyddsmålet Då kunskapsunderlaget för att beräkna själva

skyddsbehovet är ofullständigt blir svaret på ovanstående frågor med nödvändighet ännu osäkrare. Vi ser ingen möjlighet att göra en kvantitativ känslighetsanalys på hur antalet arter påverkas.

Man kan dock utifrån tre fall: 1 fördelningen mellan

resonera arter med olika krav på mängd kvarvarande livsmiljö är jämn; 2 de flesta arter kräver att 10-30 procent deras livsmiljö bevaras; 3 ett

av ganska litet antal arter kräver stora arealer, flertalet klarar sig med betydligt mindre arealer.

Det första fallet är inte särskilt saimolikt. Det finns vetenskapligt stöd för att arter olika på habitatrninslcningar. Det finns

reagerar exempel på moluskpopulationer överlevt i sekler inom ett och

som

lilla skogsområde, samtidigt t.ex. mellanspetten dog ut för samma som

tiotal år sedan då den krävde åtskilliga tiotals hektar lövskog av ett viss beskaffenhet häckande Effekterna i miljön av ett sänkt

per par. tröskelvärde skulle emellertid lätta att överblicka i detta fall 1.

vara En viss andels från erforderlig mängd skyddad skog skulle

avsteg approximativt resultera i förlust motsvarande andel av de arter

en av man vill bevara.

Fall två innebär att ett underskridande tröskelvärdet skulle få

av mycket omfattande effekter på antalet arter. Det finns emellertid lite stöd för att det förhåller sig på detta viset. Ett stor mängd arter lever idag på arealer utgör betydligt mindre än 10-30 procent av den

som ursprungliga arealen av livsmiljön.

Fall innebär ett antagande att inledningsvis räddar ett

tre om man

varje enhets ökning den skyddade arealen. stort antal arter genom av Då närmar sig den erforderliga nivån blir tillskottet av räddade

man arter allt mindre vid ökning den skyddade arealen. Med andra

en av ord: marginaleffekten för varje nytt skyddat område är avtagande. Om

SOL 1997:97 Kap 8 Våra bedömningar och förslag 147

man vänder på resonemanget kan man säga att sänkningar viss

av en storlek i närheten av skyddsmålet troligen medför ganska små artförluster. Förlusten enhet ökar sedan allt fortare

per mer man sänker målsättningen. Sannolikt finns det ett tröskelvärde även i detta sammanhang eller snarare ett intervall i vilket artförlustema går

från enstaka arter till utdöende i stor omfattning.

De arter som studerats väl och som ligger till grund för det bedömda skyddsbehovet tillhör förmodligen de mest arealkrävande. Bland dem återfinns t.ex. den vitryggiga hackspetten. En sänkning

av skyddsmålet skulle minska sannolikheten för dessa ganska få arters långsiktiga överlevnad. De organismgrupper som utgör majoriteten på rödlistoma, dvs. insekter och svampar, och vi har mycket

som bristfällig information om skulle möjligen kunna överleva på

en väsentligt mindre del av arealen. En mycket försiktig bedömning från beredningens sida är att detta sista fall 3 är det mest sannolika, speciellt om den omgivande skogen genom en god vardagshänsyn kan erbjuda tillfälliga överlevnadsmiljöer. Detta är dock ett påstående utan väldokumenterade grunder.

Man bör ha i åtanke att det år de mest arealkrävande arterna

som blir gränssättande för vilket tröskelvärde som skall användas, givet att alla arter skall beredas möjligheter till överlevnad i livskraftiga populationer. Då beslut om mål för skogsskyddet måste fattas under osäkerhet bör även försiktighetsprincipen beaktas.

Ursprungligt tillstånd

Skattningarna av ursprunglig förekomst av de olika skogsmiljöema baserar sig till stor del på nutida data angående ståndortsfördelning i Sverige från Riksskogstaxeringen. Tanken med detta är att gmndförutsättningar som markens fuktighet och vegetation i fált- och bottenskiktet är relativt oföränderligt över tiden och indikerar den typ av skogsmiljö med tillhörande stömingsdynamik som ursprungligen förekommit. Skogsbruk och annan markanvändning har möjligen på sina ställen förändrat vegetationen även i falt- och bottenskiktet vilket gör skattningen osäker.

148 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

Bedömningen ursprunglig fördelning på ålders- och

av trädslagssammansättning är i vissa fall svagt underbyggd på grund av kunskapsbrist. Det gör det osäkert att uttala sig om behov av viss areal i särskilda åldersklasser.

Omföring av ägoslag

Vid skattning den ursprungliga förekomsten skogsmiljö har

av av en även graden omföring till andra ägoslag använts. Det har för vissa

av skogsmiljöer inneburit att det långsiktiga behovet av att skydda skog tredubblats.

Motivet i rapporten för att öka det långsiktiga skyddsbehovet på detta sätt är ett antagande att hotbilden mot den biologiska

om mångfalden är konsekvens de senaste århundradenas

en av markanvändningshistoria, snarare än de senaste decenniemas skogsbruk.

Om istället antar att hotet mot den biologiska mångfalden till

man största delen beror just på 1900-talets skogsbruk skall ingen korrigering ske för t.ex. omföring av skogsmark till jordbruksmark. Om avstår från denna korrigering i samtliga fall då

man skyddsbehovet höjts blir det långsiktiga behovet att skydda skog

av 2,0 miljoner ha eller nio procent, allt annat lika. För region fem blir minskningen störst. Det långsiktiga behovet att skydda skog

av minskar där med fjärdedel till tolv procent. Den relativt ringa

en skillnaden i totalen beror på att omföring ägoslag i första hand

av bedöms ha skett i södra Sveriges lövskogar. Dessa utgör under alla omständigheter liten del av skogsmarksarealen.

en

Då även sänkningarna skyddsbehovet, för t.ex. de boreala

av skogsmiljöema i Sydsverige, räknas bort blir skillnaden jämfört med rapportens resultat marginella.

Målsättningsklasserna

Det går att ifrågasätta 80 procent det identifierade

om av skyddsbehovet behöver skyddas i klasserna "Naturvård Orörd och

Kap 8 Våra bedömningar och förslag 149

"Naturvård Skötsel, vilka innebär undantag från kommersiellt virkesuttag. Kunskapen om vilka egenskaper som verkligen är kritiska för olika arter i olika skogsmiljöer förutsätts öka. Detta innebär sannolikt att det blir möjligt att nå större miljönytta till lägre pris i form av outnyttjad avverkningspotential. Att kvantifiera vad detta skulle innebära låter sig inte göras, men behovet det starka och

av dyra skyddet skulle minska.

Tidsaspekten

Den tid som står till förfogande för att skydda eller särbehandla områdena med befintliga naturvärden eller som inom kort tid antas kunna utveckla nya naturvärden, ca 900 000 ha enligt rapporten, bedöms till 10-20 år.

Tidsperioden kan tolkas som en sammanvägning av två bedömningspunkter: 1 Hur stor minskning av nuvarande mängd biologiskt Värdefulla skogar klarar de arter och processer som är hotade enligt

bedömningama i rapporten liten eller ingen. 2 Vilket avverkningstryck råder mot dessa livsmiljöer en

utgångspunkt i rapporten är Naturvårdsverkets analyser av data från Rikskogstaxeringen som visar att arealen gammal skog utan sentida påverkan kommer att halveras inom 20 år vid oförändrat avverkningsmönster.

Den första punkten är svår att föra i bevis, åtminstone för all den mark som ingår i det kortsiktiga behovet. Samtidigt finns många indikationer på att det verkligen råder en allvarlig bristsituation för vissa livsmiljöer.

Den andra punkten visar på ett behov av att följa upp vad som sker med kända förekomster av biologiskt värdefull skog. Företrädare för skogsnäringen menar att hittillsvarande utveckling inte går att extrapolera. En enkätundersökning från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen visar dock på avverkning av nyckelbiotoper och andra lokaler för rödlistade arter under åren 1994-1996 avsnitt 6.2.5.

150 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

Vad andra har kommit fram till

Skyddsbehov storleksordningen tio procent representativt fördelat

av över skogsmarken har framförts i Finland avsnitt 4.4.1, Kanada 4.4.2, delar USA 4.4.3, Tyskland 4.4.4, IUCN 4.1 samt vid

av analysen till den skogspolitiska kommittén 7.1.

Den vetenskapliga grunden till dessa har vad beredningen kunnat erfara varit likvärdig eller sämre än för föreliggande rapport. Undantaget är möjligen beräkningarna för skydd av den fläckiga ugglan i nordvästra USA. Det framgår inte i vilken grad man beaktat effekten stort hänsynstagande vid brukandet av skogen. Det är

av också oklart vilket skogligt indelningsmaterial, och i så fall

samt om vilka tröskelvärden man använt sig av.

Likväl är det intressant att konstatera att storleksordningen är

för alla. Beredningen har inte kännedom om någon analys gemensam

visar avsevärt lägre nivåer. som

8.2.3 Slutsatser

Det långsiktiga flera decennier behovet att ägna skogsmark helt

av eller övervägande åt naturvård är än så länge mycket osäkert. De tio procent nödvändiga i rapporten kan visa sig vara såväl

som anses väsentligt högre.

lägre som

I det korta tidsperspektivet 10-20 år visar analysen bilaga 4 på

behov att ha naturvård markanvändning ett av som enda målsättningsklassema Naturvård Orörd och Naturvård Skötsel på drygt procent eller 700 000 ha det idag inte är skyddat i

tre ca av som lag på den produktiva skogsmarksarealen nedanför fjällnära gränsen. Därutöver finns 200 000 ha där det föreligger ett behov av att låta

ca naturhänsynen vida överstiga den generella naturhänsyn som normalt

vid brukandet. Beredningens bedömning är att detta är nödvändigt tas för att bibehålla förutsättningarna för att bevara i Sverige naturligt förekommande skogsarter. Vi menar att behovet kan fyllas om:

Naturvårdsverket möjlighet att i lag skydda skogsmark 0 ges

motsvarande de ca 250 000 hektar ca en procent oskyddad

Kap 8 Våra bedömningar och förslag 151

produktiv skogsmark som länsstyrelserna redovisat Natura

som

2000 områden. Kostnaden för dessa områden skattas av

länsstyrelserna till 3,9 miljarder kr. 0 Skogsstyrelsen ges möjlighet att i lag skydda den uppskattade

förekomsten av biotopskyddsobjekt som är mindre än fem hektar,

dvs. 25 000-30 000 ha. Kostnaden för dessa skattas

av

Skogsstyrelsen till 800-900 mkr.

Vi anser att det finns goda möjligheter att nå det kortsiktiga målet genom att näringens frivilliga naturvårdsarbete tillkommer därutöver. Det finns sparsamt med tillgänglig infonnation de frivilliga

om avsättningamas biologiska värde och varaktighet, men omfattningen är stor och förväntas bli ännu större. Enligt Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets prognos kan de frivilliga avsättningama komma att uppgå till över 500 000 ha drygt två procent då bolagsskogsbnikets markinnehav är färdigplanerat. Vi förutsätter ett frivilligt åtagande på 600000 ha, samt att de frivilliga avsättningama lokaliseras till de biologiskt mest värdefulla områdena. Dessa marker kan utgöra även för skogsbruket Värdefulla marker.

Reservaten har en självklar och viktig roll i bevarandearbetet. Idag består en relativt liten del av Sveriges skogsmark av större, sammanhängande naturskogsartade områden. Dessa kan ses som ett naturarv och har betydelse för bevarandet av arter och processer i opåverkat samspel. Vidare föreligger behov av vetenskapliga referensområden för att t.ex. öka kunskapen om hur skogsbruksmetoder ytterligare kan fås att efterlikna naturliga stömingsregimer. Enligt beslutad skogspolitik och gällande lagstiftning är det i första hand samhällets ansvar att säkerställa dessa områden.

Biotopskyddet fyller en viktig funktion för att säkerställa lokaler för rödlistade arter. I dagens skogslandskap ligger dessa biotoper ofta insprängda som småområden i ett från naturvärdessynpunkt mer vardagligt landskap. Genom inrättandet av biotopskydd hejdas ytterligare fragmentering och hårt trängda arter ges möjlighet att överleva och så småningom sprida sig till omgivningarna.

152 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

Vid uppskattning skyddsbehov är det nödvändigt att anta

en av något även utvecklingen näringens frivilliga naturvårdsarbete.

om av Vi har inte fått några indikationer på att myndigheternas prognos skulle för optimistisk i dagsläget. Bedömningen av skyddsbehov

vara utgår också från den generella hänsyn som tas i dagens skogsbruk. Denna hänsyn tillsammans med de olika skyddsformema ger förutsättningar för mångfaldsmålets uppfyllnad. Många arter klarar sig väl med det betraktas generell hänsyn, andra kräver skydd av

som som större sammanhängande områden. Beredningen har dock inget underlag för att bedöma hur mycket ökning eller förbättring av den

en generella hänsynen skulle minska behovet skyddade områden.

av

I dagsläget föreligger inte något förslag till certifiering av skogsbruk skogsnäring, miljöorganisationer m.fl. intressenter står

som bakom. Vi kan för närvarande inte förutsäga vilken uppslutning ett sådant kommer att kunna få. Det är därför svårt att avgöra vad

system

certifiering skulle innebära för behovet av statliga insatser. en

Att nå den kortsiktiga målsättningen innebär sannolikt inte att den biologiska mångfalden är säkrad. De åtgärder vi föreslår medger enligt vår bedömning endast att vi inte förstör förutsättningarna för att långsiktigt klara artbevarandet. Det kommer alltså troligen att krävas åtgärder även efter den närmaste tioårsperioden.

Att ha kvantitativt mål får inte innebära att kvantitet ersätter

ett kvalitet då områden väljs för skydd. I såväl skyddsbehovsskattningen

i ArtDatabankens rapport fördelningen av rödlistade arter i som om olika skogsbiotoper dras slutsatsen att behovet av skydd är mest angeläget i södra Sverige. Beredningen förutsätter att detta beaktas av berörda myndigheter under säkerställandearbetet. Det finns även kompetens hos många markägare för att rikta de frivilliga avsättningarna mot rä områden. Denna kompetens kan ytterligare

utbildningssatsningar, t.ex. riktad individuell rådgivning ökas genom till särskilda skogsägargrupper se avsnitt 8.3.5.

Naturvård i södra Sverige innebär högre kostnader och mera administration ytenhet. Detta beror dels på att skogsmarken har

per högre produktionsfönnåga än i Sverige och dels på att antalet

norra markägare berörs är större. Medelfastigheten på privatägd mark

som

Kap 8 Våra bedömningar och förslag 153

är ca 50 ha. Det går alltså inte att utesluta att såväl Naturvårdsverkets som Skogsstyrelsens kostnadsuppskattningar visar sig ligga i underkant av det reella medelsbehovet. Dessutom är länsstyrelsemas bedömning av kostnaderna, vilka beredningen utgått ifrån, lägre än den erfarenhet som Naturvårdsverket har genomsnittlig kostnad av per hektar.

Hur lång tid har vi på oss

Det finns å ena sidan historisk information även från den senaste femårsperioden som vid extrapolering visar att lokaler för en rödlistade arter och gammal skog utan sentida påverkan avverkas i en takt som enligt beredningens bedömning inte medger miljömålets uppfyllnad se avsnitt 6.2.5. Å andra sidan pågår ett förändringsarbete inom skogsnäringen i riktning mot ett uthålligt skogsbruk. Företrädare för skogsnäringen hävdar att hittillsvarande utveckling inte går att extrapolera och att de är villiga att avvakta med avverkningar i blivande skogsreservat. I skyddsbehovsanalysen görs bedömningen att vi har 10-20 år på oss. Att säkerställa de föreslagna målsättningarna för naturreservat och biotopskydd skulle vid en tidshorisont på 20 år motsvara en anslagsnivå för Naturvårdsverkets naturskyddsanslag på ca 200 mkr/år. Att nå denna målsättning på tio år motsvarar anslagsnivå på en ca 400 mkr/år. För Skogsstyrelsens anslag för biotopskydd och naturvårdsavtal blir motsvarande nivåer 40 mkr/år respektive 80 ca ca mkr/år tabell 8.1. Från beredningens utgångspunkter är det givetvis önskvärt att målsättningen kan nås på så kort tid som möjligt. Vi vill också understryka att försiktighetsprincipen talar för att säkerställandet sker på ca 10 år snarare än 20 år.

ll .SU197: 07

154 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

Tabell 8.1 Erforderlig anslagsnivå vid olika tidshorisonter.

Kortsiktig målsättning Naturvårdsverkets Skogsstyrelsens uppnådd inom naturskyddanslag anslag för biotopskydd

mkr/år idag: 190 mkr/år idag: 20

10 år 390 ca 80

ca

15 år 260 ca 53

ca

20 år 195 ca 40

ca

8.3 Hur skall ett Ökat klaras

skydd

8.3.1 Lagstiftning

Den skogspolitiken har på ett påtagligt sätt inneburit nya

nya förutsättningar för ett ökat hänsynstagande vid brukande av skogen.

faktum miljömål har jämställts med ett produktionsmål har

Det att ett

brett genomslag inom skogsbruket. Skogsstyrelsen har fått ett möjlighet till fortlöpande uppföljning den generella hänsynen

av

stickprovsvisa fáltkontroller. genom

Det för tidigt för att fullt utvärdera effekterna på miljön av

är ännu den lagstiftningen. Skogsstyrelsen har aviserat i sin rapport

nya

1-1997 att de kommer att överväga ändringar bör

Meddelande om

i föresknftema till SVL 30 bl.a. rörande skyddet for skogliga göras impediment. Med detta i beaktande har vi funnit att lagen, i kombination med andra faktorer kunskapsspridning och

som marknadstryck, i allt väsentligt innebär att hänsynen till miljön har ökat jämfört med den tidigare skogsvårdslagen. Vi har därför inte övervägt några förändringar i skogsvårdslagen.

Miljölagama är föremål för inarbetande i den kommande miljöbalken av miljöbalksutredningen även utreder som följdlagstiftningen. Vi har därför inte övervägt några förändringar inom miljölagsområdet. Miljöbalksförslaget och det pågående propositionsarbetet i anslutning till detta är även skälet till att vi inte övervägt några förändringar i regeringsformens andra kapitel 18 Ett lagstiftningsproblem som Skogsstyrelsen pekat på är det faktum att civilrättsliga naturvårdsavtal enligt jordabalken inte kan skrivas in i fastighetsboken och därmed inte följer fastigheten utan endast ägaren. Vi delar Skogsstyrelsens uppfattning att det är angeläget att naturvårdsavtalen kan följa fastigheten och har förstått att miljöbalksutredningen hanterar denna fråga i samband med miljöbalkens följdlagstiftning.

8.3.2 Samverkan stat

- näring

Som tidigare redovisats står målet för bevarande den biologiska av mångfalden i skogen på två pelare; den hänsyn skogsnäringen tar som vid sitt brukande av skogen, dvs. näringens sektorsansvar, och säkerställande av skyddet reservatsbildning och genom biotopskydd/naturvårdsavtal. Det konstaterades redan den av skogspolitiska utredningen att dessa två pelare utgör kommunicerande kärl. Behovet av lagskydd måste alltså analyseras mot denna bakgrund. För att skogspolitikens miljömål skall nås förutsätts en samverkan mellan näringens sektorsansvar och statens möjligheter att finansiera skogsreservat och biotopskydd. Brytpunkten där staten tar sin del av ansvaret kan identifieras som då pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del fastigheten", dvs. gränsen mellan av äganderätten och allmänintresset. Nu är denna gräns inte särskilt tydlig i så motto att staten kan uppskatta behovet sina insatser i av förhållande till denna gräns. De hänsyn och frivilliga avsättningar utöver lagkraven idag som görs torde ofta innebära att markägaren avstår från en del den intäkt av som skulle erhållits enbart skogsvårdslagens bestämmelser om om hänsyn beaktats. Statens insatser är alltså till stor del beroende på

156 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

frivilliga åtaganden. Då detta komplexa förhållande råder är graden av det alltså mycket angeläget att, t.ex. samplanering av olika

genom skyddsinstitut och den hänsyn markägaren att ta, stimulera och

avser positivt uppmärksamma frivilligheten. Det är speciellt viktigt när statsfinanserna är pressade och därmed möjligheterna att över statsbudgeten finansiera ett utökat skydd.

Ytterligare viktigt skäl till samverkan är att staten i och med

ett försäljningen aktier i AssiDomän i hög grad minskade sitt direkta

av inflytande över stora arealer skogsmark. Detta är något som skiljer Sverige från Kanada, Finland och ett flertal andra länder.

samarbete mellan myndigheter och skogsbruk i

Ett nära säkerställandearbetet kan medföra betydande vinster för bägge parter. Vi har under utredningstiden bl.a. tagit del skyddet av Snöberget i

av Norrbotten, kan tjäna modell för andra delar av landet.

som som Modellen bygger på skogsbrukets koncept för ekologisk landskapsplanering kombinerat med legala skyddsinstitut.

8.3.3 Samverkan mellan myndigheter

klara bevarande den biologiska mångfalden i skog måste För att av samverkansformema utvecklas. Grunden för detta är naturligtvis att bevarandet är angelägenhet för staten och näringen.

en gemensam Detta måste ske på alla nivåer.

Skogsvårdsorganisationen har sektorsmyndighet

som huvudansvaret att från samhällets sida föra ut gällande skogspolitik med de målen. Detta bör fortsatt ske med den blandning av

jämställda

för närvarande finns att tillgå: Lagtillämpning, styrmedel som

inventering, information, statligt stöd, uppdrag och rådgivning,

uppföljning/utvärdering.

bör de centrala myndigheterna Skogsstyrelsen och

Vidare Naturvårdsverket ett särskilt för att så långt möjligt en

ta ansvar

etableras när det gäller problembild och vilka åtgärder som samsyn krävs för nå målen. Det är angeläget att en sådan samsyn

att kommuniceras omvärlden, vilket kan återspeglas i dialogen

gentemot

såväl inom myndighetssfáren mellan näringen och på olika nivåer som andra aktörer.

Vi upplever också att det regionala och lokala samarbetet kan stärkas framförallt mellan skogsvårdsstyrelsema och länsstyrelserna. På flera ställen i Sverige sker detta på ett föredömligt sätt. För att de begränsade resurser som under överskådlig framtid finns för skydd skall ge störst miljönytta vi att de regionala myndigheterna aktivt anser bör samverka vid inrättandet reservat, biotopskydd och av naturvårdsavtal. Det är inom regionen kunskapen skogens som om naturvärden är störst och det är där förutsättningarna är bäst att följa utvecklingen när det gäller brukandet skogen. av De centrala myndigheterna bör verka för att det regionala samarbetet stärks över hela landet. Detta kan ske t.ex. genom gemensamma utbildningstillfállen på naturvårdsornrådet. Under utredningsarbetet har möjligheterna till samordning av skyddet för den biologiska mångfalden och för areellt utbredda kultunniljövärden, som skyddas kulturmiljölagen, påtalats bl.a. av av Riksantikvarieämbetet. Vi ser detta som möjlighet bör tas en som tillvara, utöver det skydd kan åstadkommas med som

kultunninneslagen eller hänsyn enligt skogsvårdslagen, t.ex.

genom utvecklad samverkan mellan skogsvårdsorganisationen och länsstyrelserna. I vissa fall torde vinsterna från samhällsekonomisk synpunkt vara stora och avstegen från biologiska skyddskriterier små. Samplanering kommer att st"lla ökade krav på personalinsatser hos de regionala myndigheterna. Detta sammanfaller väl med att regeringen i regleringsbrevet till länsstyrelserna har angett säkerställandearbetet som ett prioriterat område.

8.3.4 och

Forskning miljöövervakning

Dagens kunskapsläge uppvisar brister när det gäller såväl naturvårdsbiologi som tillståndet för den biologiska mångfalden i skogsekosystemen. När det gäller effekter på miljön har riksdagen slagit fast att försiktighetsprincipen skall tillämpas. Med kostnaderna för markförvärv, intrångsersättning och avstådda avverkningsintäkter i beaktande anser vi att det är nödvändigt att ytterligare klarlägga var och hur natuvårdsinsatserna gör mest nytta. Detta kräver hög en ambitionsnivå inom det naturvårdsbiologiska forskningsområdet.

12 .YOI/IW/s97

158 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

I samband med att riksdagen fattade beslut om den nya

skogspolitiken beslöts att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skulle

följa effekterna i miljön. En första redovisning skulle ske år 1998. upp Viss redovisning har tidigarelagts regeringen underlag för vårt av som uppdrag. Denna uppföljning är nödvändig för att samhället skall kunna

dimensionera sitt åtagande skyddsbehovet. Vi anser det vara av angeläget Skogsstyrelsen i samarbete med Naturvårdsverket utifrån att erfarenheter från den pågående uppföljningen utarbetar förslag på nu kontinuerlig uppföljning. Denna bör bygga på kostnadseffektiva en metoder jämförbara data över tiden. Härvid bör man bygga på som ger övervakningssystem, t.ex. Riksskogstaxeringen och den etablerade samordnade milj

8.3.5 Utbildning och information

och utbildningsarbete Skogsstyrelsen, bolagen och Informations som bedriver har avgörande betydelse för milj ömålets

skogsägarrörelsen en

På så kan forskningsrön få snabb spridning och

uppfyllnad. sätt nya

effekt i skogen understödja och medverka till att de frivilliga avsättningama För att ändamålsenliga möjligt behöver det göras särskilda blir så som för riktad individuell rådgivning/utbildning till skogsägare insatser nyckelpersoner för att nå mångfaldsmålet. Exempel på sådana som är

skogsägarekategorier är: skogsägare i samband med fastighetsöverlåtelser

- nya skogsägare med särskilt höga naturvärden på sina marker skogsägare med särskilt höga naturvårdsambitioner skogsägare långsiktigt vill planera sin skötselinriktning i - som

en skogsbruksplan.

Vidare har stora samlade utbildningskampanjer som Skogsstyrelsens

Skog" mycket naturvårdsnytta i relation till kampanj "Rikare gett stor medel. En fortsättningsutbildning är under utarbetande satsade Skog och även denna har förutsättningar att bli en Grönare investering med god avkastning i form hög naturvårdsnytta. av

Kap 8 Våra bedömningar och förslag 159

8.3.6 Krav statens

på skogar

Bevarandet av skogens mångfald baseras på ett komplext samspel mellan skydd av områden och hänsyn vid brukandet. Beredningen anser att regeringen i detta läge bör markera ambitionsnivå på den en skogsmark som staten är ensam ägare till. Detta bör tydliggöras i de årliga direktiven som presenteras i statsliggaren. De innehav det rör sig om är de som förvaltas Fastighetsverket och av Fortifikationsverket 470 000 ha brukad skogsmark. Ett positivt

ca

bidrag i arbetet med att säkerställa mark staten inte belastar vore om Naturvårdsverkets naturskyddsanslag vid säkerställandet områden av på dessa innehav. När det är aktuellt med reservatsavsättningar i Norrlands inland bör man pröva i vilken utsträckning berörda markägare kan erbjudas markbyte eller avverkningsrätter på Fastighetsverkets mark. Detta vore gynnsamt från samhällets synpunkt. Markägare fråntas inte sin möjlighet till försörjning och staten undviker kontantutgifter. Kostnaden sprids istället över tiden i form uteblivna av avverkningsintäkter. Vi har emellertid förstått att potentialen för markbyten/ersättning av detta slag är begränsad i förhållande till säkerställandebehovet.

Reservatsoptioner

Ett ökat reservatsskydd under de närmaste åren är särskilt angeläget för att säkra bevarandet den krympande andelen värdefulla skogar av av naturskogskaraktär. För att klara ett ökat skydd i ett ansträngt budgetläge har vi övervägt möjligheterna att staten under begränsad en period, 5-15 år, ger en viss ersättning till markägaren för objekt som man avser bilda reservat av. Detta skulle kunna liknas vid option en som staten köper och som garanterar markägaren ersättning då reservatet bildas. Rent praktiskt skulle reservatsoption kunna en utformas som de civilrättsliga naturvårdsavtal idag skrivs mellan som skogsvårdsstyrelsen och markägaren. Skillnaden ligger i tidsutdräkten och avsikten att köpa området då optionen löper ut, samt att det torde röra sig om betydligt större områden i optionsfallet.

160 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

Fördelen med optionema är att ett begränsat naturskyddsanslag skulle kunna räcka till väsentligt större arealer än då all mark måste köpas in för förhindra avverkning. När optionen löper ut finns två att möjligheter för staten: l köpa området, 2 på grund av ny kunskap

avstå från att köpa det. Hela reservatsanslaget bör inte användas för denna typ av optionsköp. Det skulle kunna leda till ackumulation mycket stora en av anslagsbehov. Vi inte heller att det är nödvändigt. Vi har vid en av tror utfrågningar hört från företrädare från skogsbolagen att man kan våra tänka sig avtala avvakta med avverkning i reservatsaktuella att om att rimlig tid krav på ersättning. De optioner med objekt under utan ersättning föreslagits här vi därför i första hand kunde vara ett som ser klara skyddsvärda objekt på privat skogsmark. sätt att

8.4 Hur klara fortsatt säkerställande med

stöd av naturvårdslagen

hur skyddet kan utvecklas och stärkas de åtgärder vi Oavsett genom avsnitt 8.3 vi att våra slutsatser i avsnitt 8.2.3 i allt angivit i anser väsentligt kvarstår. Det rör sig statlig finansiering på ca 5 om en

miljarder kr.

8.4. 1 Finansieringsalternativ

Enligt vårt direktiv är grundprincipen att finansieringen av reservat skall ske statsbudgeten. Detta innebär ett mycket besvärligt läge över behovet medel för skydd sammanfaller med en situation genom att av utgiftsområden i statsbudgeten kraftigt skurits ned och då ett flertal behov förhöjda anslag påtalas från ett flertal samhällssektorer. av utredningsarbete har olika förslag framförts, vilka vi Under vårt redovisar nedan. Förslag införande naturvårdsavgifter har framförts vid ett om av flertal tillfällen, bl.a. i ett särskilt yttrande till 1990 års skogspolitiska har också varit föremål för närmare utredning på kommitté. Frågan

Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsavgift i skogsnäringen av L.

Hultkrantz, 1993. Vi har dock konstaterat att regeringen för närvarande inte anser att naturvårdsavgift är aktuell. Dessutom en skall vi enligt våra direktiv inte lägga förslag inom skatteområdet. Därför har vi inte heller övervägt möjligheterna till skattelättnader för dem som frivilligt avsätter mark, vilket också föreslogs i särskilt ett yttrande till den skogspolitiska kommittén. Skogsägarrörelsen och miljöorganisationer har gemensamt förordat en försäljning av statens del av AssiDomän AB. Detta skulle ge en intäkt på ca elva miljarder, då helt eller delvis skulle kunna som användas för att lösa in mark för reservatsbildning. En försäljning där medlen användes för reservat skulle innebära att staten omförde sitt indirekta innehav produktiv skogsmark, aktierna i av genom AssiDomän, till ett markinnehav utgör ett direkt samhällsintresse som att inneha. Problemet är att staten idag erhåller i storleksordningen 200 mkr/år i utdelning på sitt aktieinnehav. Dessa medel måste vid en försäljning sparas in på något annat utgiftsområde och förslaget

innebär därmed ingen nettofinansiering.

Inför försäljningen AssiDomän har framfördes även förslaget att av använda bolagets mark för markbyten. Mot bakgrund att staten inte av längre är ensamägare staten äger 50,25 procent vi dock anser att denna möjlighet inte är realistisk. Om statens utövade sitt ägarinflytande på detta sätt skulle sannolikt resultatet bli kraftig en minskning av börsvärdet, vilket därmed skulle drabba staten själv. Det är också tveksamt om det är förenligt med aktiebolagslagens bestämmelser som bl.a. ålägger styrelsen att tillvarata aktieägamas ekonomiska intressen. Att se skydd av skogsmark som en investering är något tagits som upp bl.a. på våra hearingar. Rent principiellt delar vi uppfattningen att man kan betrakta reservatsbildningar investering för framtiden, som en eftersom det säkrar bevarandet den biologiska mångfalden för av kommande generationer. I statsbudgeten är det dock fråga mera en om hur utgifterna skall redovisas. Statens måste ändå avsätta medel för inköpen. Ytterligare förslag som framförts är möjligheterna till att generera intäkter i form av lotterier, insamlingar etc. Vi har inte berett detta närmare utan kan bara konstatera att möjligheten finns att det är men

162 Kap 8 Våra bedömningar och förslag

oklart hur mycket detta kan och hur uthållig sett över tiden en om ge sådan finansiering Sverige får idag och fram till sekelskiftet 20-40 miljoner lcr/år i

bidrag för reservatsbildning från EU LIFE-fonden. Inom EU genom dessutom utredningar angående eventuell omläggning av den

pågår en

jordbrukspolitiken, CAP. Elementet "Environmental and gemensamma Cultural Landscape Payments ECLP föreslås utgöra del av denna. en Markägama skulle få betalt samhället för att tillhandahålla av Detta skulle då även gälla skogen vilket innebär en

"miljötjänster. skogspolitik, något de skogsproducerande länderna

gemensam som inom EU mycket avvisande till. Skulle detta emellertid realiseras ser är sådant stöd i första hand berör hänsyn vid brukandet av vi att ett skogen än områdesskydd och reservatsbildning. snarare En slutsats ovanstående bedömningar är att finansieringen av av och biotopskydd till största delen måste ske genom det naturreservat ordinarie och att höjning anslagsnivån endast kan

budgetarbetet en av ske genom en politisk prioritering.

diskuterat vilka möjligheter till finansiell förstärkning en Vi har en etablering stiftelse skulle kunna innebära. Vi har inte utrett av en förutsättningarna för stiftelse utan det närmast som en möjlighet en ser skulle kunna prövas ett politiskt initiativ. som genom Grundförutsättningama skulle fristående stiftelse där staten, vara en eventuellt andra offentliga institutioner samt den privata sektorn, t.ex.

skogsnäringen, skulle stiftelsebildare. Stiftelsens syfte skulle vara vara skydd skogsmark och stiftelsefonnen skulle att finansiera av bredda den finansiella basen för detta. Såväl i

förhoppningsvis

på den regional nivån i Sverige finns exempel på väl utlandet som stiftelser för naturvårdsändamål. En stiftelse skulle också

fungerande

naturligare än staten t.ex. donationer och gåvor vara en mottagare av skulle kunna användas för skydd. Frågor skulle behöva som som utredas förutom intresset hos olika parter för att ingå i en närmare, bl.a. stiftelsens relation till den befintliga stiftelse, rör naturvårdsadministrationen, vilken roll stiftelsen skall spela när det

gäller inköp objekt samt vård skyddade objekt. av av

9 KONSEKVENSREDOVISNING

Enligt utredningsdirektivet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer redovisning regionalpolitiska konsekvenser, att

om av pröva offentliga åtaganden och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.

Avseende de regionalpolitiska konsekvenserna vi att de

menar förslag vi framfört avseende möjligheten att erbjuda markägare i Norrlands inland avverkningsrätter på Fastighetsverkets mark vid inrättandet av reservat motverkar negativa sysselsättningseffekter

av säkerställande av skogsmark i denna region. I övrigt kommer med nödvändighet avsättningar av skogsmark att ske främst i skogsbygder och därmed oftast i glesbygd.

Vi kan inte att det föreligger några brottsförebyggande eller

se jämställdhetspolitiska konsekvenser av våra förslag.

Underlag för våra bedömningar det offentliga åtagandet finns

om främst i kapitel 4 "Politik, lagstiftning och aktörer. I våra direktiv har även angetts att en huvudprincip är att skydd av skogsmark med stöd av naturvårdslagen finansieras över statsbudgeten".

Bilaga 1 1

Bilaga

Kommittédirektiv

Tillåggsdirektiv till Miljövårdsberedningen

JO behovet ökad areal

1968:A av skyddad

skogsmark för bevarande

av biologisk mångfald

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995

Sammanfattning av uppdraget

Miljövårdsberedningen Jo 1968:A får genom tilläggsdirektiv i uppdrag att yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och former för att åstadkomma detta. Uppdraget skall utföras utifrån den riksdagen antagna

av strategin för biologisk mångfald och den skogspolitiken.

nya Miljövårdsberedningen skall senast den 1 juli 1997 redovisa resultatet av uppdraget.

Bakgrund

Skogsbruket har stor påverkan på naturen och därmed på förutsättningarna för den biologiska mångfalden. I 1993 års skogspolitik fastslås sektorsansvaret för miljön. Genom 1993 års beslut infördes också ett miljömål som är jämställt med produktionsmålet. Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmâga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter

som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kultunniljövärden samt dess

2 Bilaga 1 SOU 1997:98

estetiska och sociala värden skall värnas prop. 1992/93:226 s.27. Detta miljömål kommer till uttryck bl.a. genom ändringar i skogsvårdslagen 1979:429, omtryckt 1993:553.

Det råder bred enighet att det behövs en större andel skyddad

en om produktiv skogsmark nedanför det fjällnära området, än den som finns i dag 0,5 %. Trots att skogsbruket förändras i en miljövänlig

ca

riktning är det nödvändigt att åstadkomma reservat i högre takt än tidigare. Detta gäller särskilt nedanför det tjällnära området. Idag ökar den skyddade produktiva skogsmarksarealen med takt av ca 10 000

en hektar år. Med skyddad skogsmark här sådant skydd som

per avses beslutas med stöd naturvårdslagen 1964:822. Med oförändrad takt

av skulle tio år, år 2005 ca 1 % av den produktiva skogsmarksarealen

om nedanför det fjällnära området vara skyddad med stöd av naturvårdslagen.

Behovet skyddad skogsmark påverkas bland annat av vilka

av effekter 1993 års skogspolitik får, och i vilken grad som

som skogsbruket utvecklas och tar hänsyn till biologisk mångfald och kulturvärden. I enlighet med den skogspolitiska propositionen har regeringen Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppgift att

gett fortlöpande utvärdera den skogspolitikens effekter den

nya biologiska mångfalden. Vidare har Skogsstyrelsen i uppdrag att i samband med sin anslagsframställan i januari 1998 redovisa en utvärdering skogspolitikens effekter.

av

Regeringen det angeläget att utöka den skyddade arealen

anser

skogsmark för att bevara den biologiska mångfalden och

produktiv

skogens kulturvärden. Regeringen kommer i annat sammanhang att uppdra Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att tidigarelägga utvärderingen när det gäller återväxtemas kvalitet och skyddet av

skogsmark.

I avvaktan myndigheternas utvärdering skogspolitiken och

av bedörrming reservatsbehovet behöver olika möjligheter utredas för

av att skydda skogsmark.

Uppdraget

Miljövårdsberedningen får i uppdrag att med de tidigarelagda

redovisningarna grund yttra sig över i vilken omfattning arealen

som

Bilaga 1 3

skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och föreslå olika möjligheter och former för att åstadkomma detta. Miljövårdsberedningens uppdrag och förslag skall utgå från riksdagens beslut som fattades i anslutning till dels propositionen Strategi för biologisk mångfald prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87 dels propositionen En ny skogspolitik prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/932352. En huvudprincip är att skydd av skogsmark med stöd av naturvårdslagen finansieras över statsbudgeten.

Miljövårdsberedningen skall i sitt arbete ta hänsyn till och inrikta sig på de förutsättningar och ägarstrukturer råder i de områden där

som behovet av skyddad areal är mest påtalat, t.ex. i södra Sverige.

Miljövårdsberedningen skall redovisa de ekonomiska, administrativa och miljömässiga förutsättningarna för sina förslag samt konsekvenserna av dem. Om förslag lämnas som innebär ökade ekonomiska åtaganden för staten skall förslag till finansiering lämnas. Åtgärder skattesidan lämnas utanför uppdraget.

Tidsplan och arbetsformer

Miljövårdsberedningen skall utföra uppdraget inom sin ordinarie verksamhet dir.1995:22. Miljövårdsberedningen skall i sitt arbete samråda med bl.a. Statens naturvårdsverk, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, skogsnäringen, ideella naturvårdsorganisationer och berörda departement.

Miljövårdsberedningen skall senast den l juli 1997 redovisa resultatet av uppdraget.

Miljödepartementet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolansteg steg.för U. 32Följdlagstiftningtill miljöbalken.M.

- . lnkomstskattelag.dell-lll. Fi. 33 Att läraövergränser.Enstudie OECD:sav

. Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Overvakning miljön.M.av AktivtIönebidrag.Etteffektivarestödför 35 Nykursi trafikpolitiken+bilagor.K.

. arbetshandikappade.A. 36 Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

. Länsstyrelsemasroll i tralik-ochfordonsfrågor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. Byråkratinbackspegeln.i Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad, .

sexförvalmingsområden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.Fi. Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa. 39.Integritetoffentlighetlnfonnationsteknik.Ju. Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.ln. hetsanpassningstatsförvaltningensav 41.Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. Grundlag

- Skatter.miljöochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . l2.lT-probleminförZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrån hearingen anordnadav Statenochtrossamfunden

. lT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku. lT-kommissionensrapportl/97.K. 43.Statenochtrossamfunden RegionpolitikförhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen lT i kulturenstjänst.Ku. och kyrkligaarkiven.Ku.de Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. Attutvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden Skatter.tjänsterochsysselsättning. Stöd.skatterochfinansiering.Ku. +Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfunden Granskningavgranskning. Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden Bättreinformation konsumentpriser.om ln. Denkyrkligaegendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen1993-I996.N. 48.Arbetsgivarpolitikistaten. Växai lärande.Förslagtill läroplan bamochför Förkompetensochresultat.Fi. . unga6-16år.U. 49.Grundlagsskyddförnyamedier.Ju. 22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.AlternativautvecklingsvägarförEU:s 23.Digitaldemokr@ti. seminarium Teknik,Ett om gemensammajordbrukspolitik.Jo. demokrati delaktighetoch den8 november1996 Bristeriomsorg

. anordnat Folkomröstningsutredningen,av lT- enfrågaombemötande äldre.av

kommissionen Kommunikationsforsknings-och Omsorgmedkunskapochinlevelse beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

- 24.Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.S. AvskaffareklamskattenFi.

- 25.Svenskmat- EU-fat.Jo. Ministemochmakten.

. 26.EUzsjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktikenFi. försörjningen.Jo. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav 27.KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku. 28.l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivare beslutsfattare.och vånoffentligaetos.Fi. +Bilagal och Ju. 29.Bampomografifrågan. 57.l medborgarnastjänst. lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikförstaten.Fi. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenâsenstörvaltningsform.Ku. 3 Kristallkulan-trettonrösteromframtiden., 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. . lT-kommissionensrapport3/97.K.

KUNGJ.. BIBL

l99T -071 7

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6 Attväxablandbetongochkojor. 90.Ändradorganisationfördetstatligaplan-,bygg- . Ettdelbetänkandebarnsochungdomarsom ochbostadsväsendet.ln. uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån Jaktensvillkor enutredning vissajaktfrågor. . - om Storstadskommittén. Jo. 6MRosor betong.av Medieföretagi SverigeÄgandeoch . . - Enantologi delbetänkandettill Attväxabland strukturförandringari radioochTV. Ku. press, betongochkojorfrånStorstadskommittén. Hantering fel i utjämningssystemetav för . O. Sverigeu inforepokskiftet. kommunerochlandsting.ln. lT-kommissionensrapport5/97.K. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . 6 Samhall.P Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 95.Forumforvärldskultur +Bilagedel.A enrapportomettrikarekulturliv.Ku. - 65.Polisensregister.Ju. 9O Lokalförsörjningochfastighetsägande. 66.Statsskuldspolitiken. . Fi. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.Fi. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. 97 Skydd skogsmark.Behovochkosmader. . av M. 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 98.Skydd skogsmark.av Behovochkostnader. 69.Besparingaristortochsmått.U. Bilagor.M. 70.Totalforsvaretochfrivilligorganisationema - uppdrag.stödochersättning.Fo. 7 Politikförunga.. + st2 bilagor.ln. 72.Enlagomsocialförsäkringen. 73.Inför svensken policyomsäkerelektronisk kommunikation.Referatfrån seminariumett anordnat lT-kommissionen.av Närings-och handelsdepanementetochSElSdenI l december 1996.lT-kommissionensrapport6/97.K. 74.EUzsjordbrukspolitik.miljönochregional utveckling.Jo. 7 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför . fysiskapersoner.Fi. 76.invandrarei vårdochomsorg - enfrågaombemötandeäldre.av 77.Uppföljning inkomstskattelagen.av Fi. Medelsiörvaltningi kommunerochlandsting.ln. . 79.Försäkringsmäklare.EnIagoversynav Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 81.Allmännyttigabostadsiöretag. +Bilaga.ln. 82.Likamöjligheter.ln. 83.Ommaktochkön i spåren offentliga- av organisationersomvandling.A. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 85.Förmånefterinkomst-Samordnatinkomstbegrepp förbostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. 86.Punktskattekontrollalkohol.tobakochav mineralolja.m.m.Fi. 87.Kvinnor.mänochinkomster. Jämställdhetochoberoende.A. 88.Upphandlingforutveckling.N. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulantrettonrösteromframtiden.

-

lT-kommissionensrapport3/97.31 Fastighetsdataregister.3

Nykursi trafikpolitiken bilagor.+ 35 Aktiebolagetskapital.22

Sverigeinförepokskiftet. Barnpomografifrågan.

lT-kommissionensrapport5/97.63 lnnehavskriminaliseringm.m.29

Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.39

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Grundlagsskyddnyafor medier.49

lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepanementet Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

ochSElSden december1996. +Bilaga1och 56

lT-kommissionensrapport6/97.73 Polisensregister.65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

lnkomstskattelag,dell-1ll.2 Återkallelse uppehållstillstånd.av 67

Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring sex

Försvarsdepartementet törvalmingsomrâden.7

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Totalförsvaretochfrivilligorganisationema

hetsanpassningstatsförvaltningensav struktur.9

uppdrag,stödochersättning.70 - Ansvaretförvalutapolitiken.10

Skatter,miljöochsysselsättning.1 l Socialdepartementet

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa.8 problematik.15

och Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.24 sysselsättning.

- Skatter,tjänsteroch Brister omsorgi Bilagor.l7

+

enfrågaombemötandeaväldre.51 Granskning granskning. - av Omsorgmedkunskapochinlevelse Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

enfrågaombemötandeaväldre.52 KontrollReavinstVärdepapper.27 - Att växablandbetongochkojor. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och

Ettdelbetänkandebamsom ochungdomars vånoffentliga 28

etos. uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån betydelseför

Europaochstaten.Europeiseringens Storstadskommittén.61 svenskstatsförvaltning.30

Rosoravbetong. Attläraövergränser.Enstudie OECD:sförvaltnings-

av Enantologitill delbetänkandetAttväxabland 33

politiskasamarbete. betongochkojorfrånStorstadskommittén.62 Bekämpandepenningtvätt.36

av Enlagomsocialförsäkringar.72 Myndighetellermarknad.

Invandrarei vårdochomsorg Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.38

enfrågaombemötandeaväldre.76 Arbetsgivarpolitik - i staten. Förmånefterinkomst- Samordnatinkomstbegrepp Förkompetensochresultat.48

förbostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför 53

Avskaffareklamskatten rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 ochmakten.

Ministem

Hurfungerarministerstyreipraktiken54 Kommunikationsdepartementet

1medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll itrafik-ochfordonsfrågor.6 Ensamladförvaltningspolitikförstaten.57

lT-probleminförZOOO-skiftet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnadavlT-kommissionenden Bosärtningsbegreppet.Skatterättsligareglerför

18december.lT-kommissionensrapport1/97.12 75

fysiskapersoner. Digitaldem0kr@ti. seminariumEtt omTeknik, inkomstskattelagen.77

Uppföljningav demokratiochdelaktighetden8november1996 Försäkringsmäklare.lagöversynEn

av anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- Försäkringsmäklarutredningen.79

kommissionenochKommunikationsforsknings- Refomieradstabsorganisation.80

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Punktskattekontrollalkohol.tobakochav Statenochtrossamfunden mineralolja.m.m.86 Denkyrkligaegendomen.47 Lokalforsörjningochfastighetsägande. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningama av Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 förslagenfråndestatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenásensförvalmingsfonn,59 Utbildningsdepartementet Betal-TVinomSverigesTelevision,60 Dennyagymnasieskolanstegförsteg.l Grannlands-TVi kabelnät.68 - Växai lärande.Förslagtill läroplanforbarnoch Medieforetagi Sverige Ägandeoch unga6-16är.21 strukturforändringari press.radioochTV. 92 EttteknisktforskningsinstitutiGöteborg.37 Forumförvärldskultur Besparingaristortochsmått.69 enrapportomettrikarekulturliv.95 - Jordbruksdepartementet Närings- och handelsdepartementet Svenskmat- EU-fat.25 RegionpolitikförhelaSverige.13 EUzsjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 försörjningen.26 Konkurrenslagen1993-1996.20 AlternativautvecklingsvägarförEU:s Upphandlingförutveckling.88 gemensammajordbrukspolitik.50 Handelnmedskrotochbegagnade 89 varor. EUzsjordbrukspolitik.miljönochregional Konkurrensneutralttransponbidrag.94 utveckling.74 Jaktensvillkor Inrikesdepartementet - enutredning vissajaktfrágor.91om Bättreinformation konsumentpriser.om 19 Arbetsmarknadsdepartementet Ungaocharbete.40 Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödför Politikforunga. arbetshandikappade.5 + st2 bilagor.71 Personaluthyrning,58 Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.78 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Allmännyttigabostadsforetag. +Bilagedel.64 +Bilaga.81 Ommaktochkön i spåren offentliga- av Likamöjligheter.82 organisationersomvandling.83 Ändradorganisationfordetstatligaplan-,bygg- Kvinnor.mänochinkomster. ochbostadsväsendet.90 Jämställdhetochoberoende.87 Hantering fel i utjämningssystemetav för kommunerochlandsting.93 Kulturdepartementet lT i kulturenstjänst.14 Miljödepartementet Statenochtrossamfunden Förbättradmiljöinfonnation.4 Rättsligreglering Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 - Grundlag Övervakning miljön.34av Lagomtrossamfund Enhållbarkemikaliepolitik.84 - - LagomSvenskakyrkan.41 Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.97 Statenochtrossamfunden Skydd skogsmark.av Behovochkostnader. Begravningsverksamheten.42 Bilagor.98 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch dekyrkligaarkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd.skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.46

FRITZES

POSTADRESS:1064.7STOCKHOLM FAX:08-690919I,TELEFONZ08-690 9190

ISBN91-38-20640-4

ISSN 0375-250X