Ansvarsfördelning för internationella program på utbildnings- och ungdomsområdet slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ansvarsfördelning för internationella program och på utbildningsungdomsområdet

"IåEEJERIN s iiÃñs Lif Utbildningsdepartementet

73m-

m4 Statens offentliga utredningar WW 1999:102 w Utbildningsdepartementet

för Ansvarsfördelning

internationella program

och på utbildnings-

ungdomsområdet

Slutbetänkande för utredning av av Iggmmittén EU Pro ansvarsområde Svenska gramkontorets Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändrlingar SOU och Ds av som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 OO,Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet for den skall - som svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-824-4 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN O375-25OX Stockholm 1999

Till statsrådet Tomas Östros

Regeringen bemyndigade den 10 juni 1999 chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla kommitté med uppgift att utreda det fram-

en tida ansvarsområdet för Svenska EU Programkontoret för utbildning

och kompetensutveckling.

Med stöd bemyndigandet tillsattes Kommittén för utredning av

av Svenska EU Programkontorets ansvarsområde U 1999:03 den 24 juni 1999.

Förtroendevalde Erik Nilsson förordnades ordförande i kom-

som mittén.

Som ledamöter förordnades generaldirektören Boo Sjögren, rådgi-

Ola Román, undervisningsrådet Suss Forssman Thullberg och varen utredningschefen Staffan Eklund.

Som sekreterare förordnades dag sakkunnige Peter

samma Mossfeldt.

Kommittén har antagit namnet Kommittén för utredning av Svenska EU Programkontorets ansvarsområde. Genom betänkandet Ansvarsfördelning för internationella på utbildnings- och ungdomsom-

program rådet SOU 1999:102, kommittén lägger fram, har vi slutfört

som nu vårt uppdrag. En reservation har lämnats ledamöterna Boo Sjögren

av och Ola Román.

Stockholm i augusti 1999

Erik Nilsson

Boo Sjögren Ola Román

Suss Forssman Thullberg Staffan Eklund

/Peter Mossfeldt

SOU 1999: l 02

Sammanfattning

Kommittén har hañ i uppdrag att analysera eventuella fördelar och nackdelar med ökad samordning koncentration av ett flertal

en genom EU-program och andra initiativ till specialistrnyndighet. Därvid har

en kommittén särskilt kartlagt, beskrivit och behandlat de EU-program

sköts Högskoleverket och Ungdomsstyrelsen samt de stipen-

som av dier/bidrag för internationella kontakter sköts Skolverket. Där-

som av utöver har kommittén kartlagt ett större antal närliggande program som sköts av andra myndigheter.

Problemanalys

Kommittén har lyft fram följande generella argument som talar för en sådan samordning respektive de argument som talar för att programansvaret ligger på sektorsmyndighetema.

Argument för samordning koncentration av ett flertal EU-

en genom program och andra initiativ till en specialistmyndighet:

Kundperspektivet. Intressenterna erbjuds dörr in till huvuddelen 0 en

EU:s och andra för utbildning och utbyten. Det

av program program gör det enkelt för intressentema att komma rätt från början. Specialist- och generalistkunskap under tak vilket

0 samsas samma

tillsammans med god överblick och samordning mellan de olika

en

förutsättningar bred informations- och erfa-

programmen ger för en renhetsbas både i samarbetet med andra länder och med den Europeiska kommissionen. Specialinformation presenterar alla möjligheter kan tillhanda-

0 som

hållas olika målgrupper oavsett program.

Det skapar möjligheter för att kunna sprida den samlade effekten av 0

idéer och resultat från ett flertal EU-program inom område.

samma

Genom att samla många liknande i organisation har ett 0 program en

säkert administrativt system byggts blir mindre sårbart för

upp, som

tillfälliga störningar.

8 Sammanfattning

0 Effektivare och billigare administration datagenom gemensamma baser, växel, ekonomihantering, Vaktmästeri m.m.

Argument för att programansvaret för internationella och program

initiativ ligger på sektorsmyndighetema:

0 Det möjliggör en samordning av den nationella och internationella politiken inom varje politikområde. 0 Betydelsen av att de myndigheter har det nationella utvecksom lingsansvaret har ett avgörande inflytande över de internationella

programmen. 0 Ansvaret för de internationella har positiv påverkan programmen en på det nationella arbetet.

0¶Sektorsmyndighetemas goda kännedom om målgruppema och väl

utbyggda nätverk inom sina respektive områden.

Slutsatser och förslag

Med utgångspunkt från de behandlade har kommittén lyft programmen fram ett antal argument som talar för att programansvaret flyttas till Svenska EU Programkontoret samt de argument talar för att det som ligger kvar på sektorsmyndighetema. Mot bakgrund den analys av som därefter genomförts föreslår kommittén att programansvaret för de EUprogram som ligger på Högskoleverket och de stipendier och bidrag för internationella utbyten och kontakter ligger på Skolverket skall som föras över till Programkontoret. Kommittén föreslår vidare attprogramansvaret för EU:s ungdomsprogram skall ligga kvar på Ungdomsstyrel-

sen. För att lösa frågan om kontakter och samråd i den strukturen nya och därvid tillförsäkra sektorsmyndighetema inflytande över inriktning och urvalskriterier samt Programkontoret tillgång till sektorsmynge dighetemas expertkunskaper föreslår kommittén struktur för en ny samråd mellan myndigheterna. Programrâden bör förutom berörda myndigheter ha en bred representation från målgruppen för respektive

program.

Samrådsorgan på övergripande nivå

Rådgivande nämnd för utbildningsfrågor på Programkontoret

0 De tre sektorsmyndighetema representation i Programkontorets ges styrelse 0 Programkontoret ges representation i Ungdomsstyrelsens styrelse

Sammanfattning 9

Samrådsorgan på programnivå

Programråd för

Utvecklingsprogram inom högskoleområdet Programkontoret

Utbytesprogram inom högskoleområdet Programkontoret Utvecklingsprogram inom skolområdet Programkontoret

Utbytesprogram inom skolområdet Programkontoret

Ungdom Ungdomsstyrelsen

Av kommitténs förslag ett förändrat följer vissa

om programansvar

budget- och personalkonsekvenser samt förordningsändringar.

Fortsatt utredningsarbete

Kommittén har mot bakgrund den begränsade tid som stått utred-

av ningen till förfogande prioriterat att göra analys och lägga förslag

en

programansvaret för de nuvarande värdmyndigheter om program vars funnits representerade i kommittén. Vår uppfattning är emellertid att det framgent finns skäl för att utreda förändrad ansvarsfördelning

en och därmed ytterligare samordning beträffande andra närliggande program.

ll SOU 1999: 102

1 och arbete

Utredningens uppdrag

1.1¶Direktiv och avgränsningar

beslöt den 10 juni 1999 direktiv för kommitté med

Regeringen om en

uppgift utreda det framtida ansvarsområdet för Svenska EU Proatt gramkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Kommittén utden 24 Kommitténs uppdrag att med utgångspunkt från sågs juni. var erfarenheter arbetet med EU:s utbildnings- och ungdomsprogram av under programperioden 1995-1999 föreslå hur dessa och närliggande verksamheter bör organiseras. Kommittén hade vidare i uppdrag att eventuella fördelar och nackdelar med ökad samordning eller pröva en ändrad ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter beträffande EU:s utbytesprogram Ungdom och EU:s för högre utbildnya program ning Erasmus och Tempus. I uppdraget ingick även att pröva lämpligheten ökad samordning eller ändrad ansvarsfördelning beträffanav en de andra internationellt inriktade åtgärder inom respektive myndighets område redovisa hur effektiva och programutvecklande kontakter samt och samråd bör etableras mellan de fyra myndigheterna. Utredningens direktiv dir. 1999:47 återges i sin helhet i bilaga.

1¶Utredningsarbetet

Utredningsarbetet påbörjades i juni 1999 och avslutades augusti 1999.

Kommittén har haft sammanträden. Utredningen har genom studier sex dokument och databaser uppgifter från respektive mynav samt genom dighet genomfört inventering programutbudet inom de områden en av omfattas utredningens direktiv. Utredningen har tagit del av som av instruktioner och andra författningar beskriver

myndigheternas som

deras mål, uppdrag och nuvarande ansvarsområden. Vidare har utredningen kartlagt befintliga samrådsorgan och nuvarande former för samråd mellan de fyra myndigheterna. Utredningen har i enlighet med direktiven haft samråd med Utredningen framtida mål 3 inom EU:s strukturfonder N 1999:06. om

2¶Internationella och program

initiativ på utbildnings- och

ungdomsområdet

2.1 EU

Svenska Programkontorets

nuvarande verksamhet

Programkontoret arbetar för att under-

Svenska EU Programkontoret lätta för dem vill satsa på utvecklingsprojekt och utbytesverksam-

som få EU-stöd. Verksamheten startade den 1juli 1995 finansiehet att som svenska och EU. Regeringens beslut att skapa en samras av staten manhållen för att sköta ett flertal EU-program var något

organisation

relativt I de flesta andra länder har i stället valt att bygga upp nytt. man eller flera kontor för varje enskilt program. Utöver EU-programmen ett även för några internationella program som lig-

ansvarar myndigheten

nära dessa verksamhetsområden. ger vill erbjuda en dörr in för alla dem som har en

Programkontoret

inom områdena utbildning och kompetensutveckling. Avsikten är idé det enkelt för kunderna skolor, högskolor, företag, kommuatt göra organisationer, arbetsmarknadens parter och många

ner, myndigheter,

komma från början. Genom sin kompetens kring förändandra att rätt kan hjälpa till med att vidareutveckla idéer och förringsarbete man medla samarbetspartners väl utvecklade nätverk i Sverige och genom övriga Detta arbete underlättas att förvaltar ett flertal pro- EU. av man vilket ofta gör det lätt att placera projektidé där den passar gram, en bäst och har störst möjlighet att få EU-stöd.

Programkontoret för följande verksamheter svarar

Sokrates skol- och vuxenutbildningsprogram

0 för samarbete inom utbildningsområdet. Här finns EU:s program skolprogrammet Comenius, språkprogrammet Lingua, ett program för vuxenutbildning och ett för distansutbildning samt studiebesöks-

programmet Arion.

14 Internationella och initiativ,... SOU 1999: 102 program

0 Leonardo da Vinci

EU:s program för yrkesutbildning och kompetensutveckling i före-

tag. 0 Cedefop Ett studiebesöks- och forskningsprogram för specialister inom

yrkesutbildningsområdet.

0 Second Chance School Försöksverksamhet skall finna vägar in på arbetsmarknasom nya den för bl.a. ungdomar med bristande baskunskaper.

0¶Samarbetsprogram Två program inom yrkesutbildning och högre utbildning mellan EU-

USA och EU-Kanada. Programkontoret delar ansvaret för dessa med Högskoleprogram verket. 0 NORDPLUS-Junior Ett program som gör det möjligt för elever och lärare i att vara en skola i ett annat nordiskt land under period. en 0 Ett år i Frankrike Program som gör det möjligt för gymnasieungdomar studera i att en fransk skola.

0 Resurscentrum för vägledning Stöder studie- och yrkesvägledare i deras arbete att informera om studier och praktik utomlands.

0¶Interpraktikstipendier

Ger arbetslösa ungdomar mellan 20 och 30 år möjlighet att praktisera utomlands. 0 Breaking Barriers Utbytesprojekt som gör det möjligt för arbetslösa ungdomar i Sverige, Storbritannien och Italien att få praktik i varandras hemländer. 0 IAESTE International Association for the Exchange of Students for Technical Experience Ett internationellt utbytesprogram för blivande civilingenjörer och naturvetare.

Programkontoret bistår även länder i Central- och Östeuropa, som söker inträde i EU, att delta i EU:s programverksamhet da

Leonardo

Vinci och Sokrates.

SOU 1999: l 02 program

Programkontoret för kommer att avslu- Därutöver svarar program som

tas vid utgången av 1999.

Employment 0 Initiativ för få fler ungdomar, flyktingar, invandrare och nya sätt att i arbete samt för att öka jämställdheten i arbetslivet.

handikappade

0¶Adapt

Initiativ för utveckla sätt att kompetensutveckla anställda, att nya

ledningsmetoder och nyskapande verksamhet som ger nya jobb.

nya ingår i dessa båda initiativ kommer att upp i det

De åtgärder som

Equal. Regeringen har ännu inte beslutat

nya gemenskapsinitiativet

värdmyndighet för Equal.

om

Växtkraft Mål4 0 anställda går hand i hand med föränd-

Kompetensutveckling av som

ringar i arbetsorganisationen och utveckling av företaget. en ingår i nuvarande Mål 4 kommer att gå upp i det

De åtgärder som

utökade Mål vilket kommer att placeras på Arbetsmarknadsnya från och med år 2000. Den kvarvarande verksamheten styrelsen kommer därmed avslutas inom den värdinom Mål 4 att nya

myndigheten.

0 Artikel 6 syftar på paragraf i stadgan för Europeiska socialfonden. Namnet en Artikel 6 stöder projekt kan förnya arbetslivs- och utbildningssom politiken i EU-ländema.

Handläggning och administration

Handläggningen framför allt de transnationella utvecklingsproav och programaktivitetema är relativt likartad och kan enklast grammen

förklaras att beskriva ansökningsomgång/ett projektår som

genom en utlysningar. I samband med dessa anordnar startar med programmens olika infonnationsmöten och deltar andra anord-

Programkontoret av

konferenser för informationsspridning programmen. Under nade, om

ansökningsperioden emot projektbeskrivningar och idéer samt,

tar man flesta fall, personliga besök för att utveckla dessa. Man tar emot de i de ansökningarna för bedömning och beslut eller lämnar utlåtanfärdiga den till Bryssel. För de omfattande transnationella projekten anmer därefter Handläggarna har också ambitio-

ordnas upptaktskonferenser.

försöka avlägga minst ett besök år hos projekten för att ge nen att per dem handledning och stöd. Därutöver anordnas tematiska projektmöten

program

inom och/eller över programgränsema under projektperioden. Man deltar även i tematiskt arbete, initierat kommissionen, av samt i möten mellan kommissionen och deltagarländemas programkontor i Bryssel. I vissa fall anordnas större konferenser avslutning på flera projekt som inom samma program. I de administrativa uppgifterna ingår också att

medverka i framställningen informationskataloger över godkända

av projekt samt annat informationsmaterial för att marknadsföra programmen och sprida de resultat som uppnås. Handläggarna bedömer och bereder ansökningar och andra ärenden, som i de flesta fall föreläggs Programkontorets styrelse för beslut. Olika grupper, bestående experter från arbetsmarknadens parter och av andra organisationer, anlitas för rådgivande bedömning och urval av projekt och andra aktiviteter. Urvalet av deltagare i praktik- och utbytesprogrammen genomgår en enklare och snabbare berednings- och beslutsprocess att alla genom beslut för dessa kan fattas Programkontoret. De transnatioprogram av nella aktiviteterna är dock generellt personalkrävande än strukturmera fondernas nationella t.ex. Mål program som

Informationskanaler

Programkontoret informerar via nyhetsbrev, hemsida på Internet, samt

Specialtidningar med projektreportage och tryckta exempelsamlingar

med intressanta projekt. Under åren har nätverk för informationsspridning byggts upp både nationell och internationellt, i första hand för Sokrates och Leonardo da Vinci. Vidare anordnar kontoret ett stort antal seminarier och konferenser.

Personal

Programkontoret har 90 anställda fram till år 2000. Av dessa arbetar 47,5 personer huvudsakligen med administrationen Mål 4 och 42,5 av personer med transnationella utvecklings- och utbytesprogram. Den övervägande delen av de Mål 4-anställda arbetar vid de regionala länskontoren.

Internationella och initiativ... 17 program

Nya arbetsuppgifter

får delvis arbetsuppgifter från och med år 2000.

Programkontoret nya

Arbetet med Mål 4 avslutas och det utökade Mål 3 kommer att nya administreras AMS. Detta innebär dels koncentration mot av en utbildningsområdet, dels betoning det transnationella och en av

internationella i Programkontoret uppdrag.

År 2000 också de utbildningsprogrammen Sokrates startar nya Leonardo II, vilka medför del arbetsuppgifter för och en nya

Programkontoret har redan regeringen i uppdrag Programkontoret. av

förbereda dessa och att starta implementeringen av att nya program dem. Utvecklings- och utbytesprogrammen börjar först visa resultat nu antal genomförda aktiviteter. Därmed kan arbetet med att från ett större sprida dessa resultat ta sin början. fas i Programkontorets verksamhet blir därför ett utökat ar- En ny bete med sprida dessa erfarenheter och att utnyttja dem för olika att

typer av rådgivning.

Erfarenheter

Redan då bildades 1995 betonades att motiveringarna

Programkontoret

för ett samlat programkontor var

det underlättar för den enskilde kunden att ha ett enda kontor 0 att att vända sig till administration flera på ett enda kontor åstad- 0 att genom av program

komma synergieffekter

det blir billigare att ha ett enda samlat programkontor än att byg- 0 att flera mindre enheter ga upp det saknades lämplig värdmyndighet för de olika programmen. 0 att

Statskontorets utvärdering Programkontoret 1998 visade att Program-

kontoret levt till de ursprungliga motiveringarna. upp Statskontoret bedömer idén att samla huvuddelen den svenska admiatt av nistrationen EU-programmen i en gemensam organisation, ett proav gramkontor, har varit riktig. Det styrka att sambandsfunktionen med är en EU ligger hos en myndighet- - - Svenska EU Programkontoret har klara fördelar genom sin sammanhållna organisation. En huvudinriktning inför kommande programperiod i minska antalet mål, gemenskapsinitiativ och program och att EU är att uppnå starkare integrering utbildningsinriktade och arbetsmarken av nadsinriktade Flera andra länder och kommissionen uppfattar program. den organisation tillämpas i Sverige framtida möjlig modell. som som en

program

Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling - En utvärdering, Statskontoret 1998:30

Mervärdeseffekter uppstår emellertid inte enbart för att flera likartade verksamheter lokaliseras till och organisation. Men med en samma denna grundförutsättning kan dessa uppstå aktivt arbete och genom en

organisation arbetet möjliggör korsbefruktning olika

av som en av program och aktiviteter. Omfattningen synergieffekter mellan olika av program, mål och initiativ. Särskild redovisning enligt regleringsbrev för år 1999, Programkontoret, Dnr 9497-1999.

Verksamheten under 1998

0 Intresset för att utveckla skola och arbetsliv med EU-stöd har varit mycket stort. Programkontoret behandlade 30 000 ansökningar ca om deltagande i EU-projekt. Den övervägande delen ansökningav arna kom från små- och medelstora företag inom för Mål 4. ramen 0 Närmare 295 000 personer, stor andel i Mål 4-företag med varav en 260 000 anställda, involverade i de EU:s utvecklingsprojekt, utvar byten och övriga, icke EU-prograrn Programkontoret som svarar för.

0¶Ca 24 500 deltog aktivt i utbildningsprogrammen

personer Leonardo da Vinci och Sokrates, 5 300 i gemenskapsinitiativen ca Adapt och Employment och 4 000 i övriga program. 0 Programkontoret tog emot över 100 000 telefonsamtal från anställda, töretag, organisationer, skolor och många andra intressom var serade att delta i projekt med EU-stöd. 0 Programkontoret sände ut 200 000 broschyrer, faktablad och ca annat informationsmaterial. Nyhetsbrevet gick ut till 2 000 prenumeranter varje månad. Fr.o.m. 1999 distribueras nyhetsbrevet via e-post. Hemsidan på Internet besöktes 72 000 Talsvarsav personer. servicen utnyttjades av över 2 000 personer. 0 Programkontorets program och projekt beskrevs i 2 300 tidnings-

artiklar i dagspress och fackpress.

0 Programkontoret ordnade och deltog i hundratals seminarier, konferenser, informationsmöten och mässor för att inspirera andra att vara med i EU-samarbete och för att sprida resultat utvecklingsarbetet av i EU-projekten. 0 Programkontoret förstärkte sina nätverk regional, nationell och EU-nivå. 0 Programkontoret fick två uppdrag: Utveckling Breaking nya av Barriers, ett utbytesprogram gör det möjligt för arbetslösa som ungdomar i Sverige, Storbritannien och Italien att få praktik i

Internationella och initiativ... 19 SOU 1999: 102 program

varandras hemländer samt försöksverksamhet med Second Chance School skall finna vägar in på arbetsmarknaden för bl.a. som nya ungdomar med bristande baskunskaper.

2.2 och initiativ som ingår i

Program

kommitténs Översyn

2.2.1¶Sokrates Erasmus

-

samlade europeiska utbildningsprogram. Det syftar till Sokrates är EU:s den europeiska dimensionen och förbättra utbildningens

att främja

samtidigt det samarbetet mellan medverkande kvalitet som uppmuntrar länder. Sokrates kompletterar medlemsstaternas åtgärder samtidigt som för och suveränitet över sina utbildmedlemsstaternas ansvar egna Programmet startade 1995 samarbetar ningssystem respekteras. som Leonardo da Vinci i syfte främja ett livslångt lärande på natiomed att nivå. Sokrates kommer att avlösas Sokrates

nell och europeisk av

skall löpa under sjuårsperiod 2000-2006. som en den del Sokrates berör högre utbildning. Pro- Erasmus är av som innehåller två åtgärder, dels ekonomiskt stöd för att främja en grammet europeisk dimension vid universitet och högskolor, som omfattar gekursutveckling, lärarutbyte, organiserande studentutbyte, mensam av Credit System dels stipendier för rörlighet för European Transfer m. m., studenter önskar förlägga del sina studier i annat deltagande som en av land. Medlen för åtgärd 1 sänds från kommissionen direkt till universimedan medlen för åtgärd 2 fördelas de nationella

tet och högskolor, av

kontoren till universitet och högskolor i enlighet med den nationella skall godkännas kommissionen. Planer finns på att överföplan som av för fördelning medel för lärarutbyte till de nationella ra ansvaret av på sätt medlen för studentutbyte under åtgärd 2. kontoren samma som

Administrerande myndighet är Högskoleverket. I uppdraget att vara

nationell koordinerande myndighet ingår att svara för programmets i Sverige och policy för fördelning medel till univer-

genomförande av uppgifter samordning, rådgivning och

sitet och högskolor samt som Uppdraget innefattar även kontakter med de utveckling av programmet. nationella kontoren i andra länder och kommissionen bl.a. i form av möten och rapportering verksamhetens resultat. om

20 Internationella och initiativ... SOU 1999: 102 program

Målgrupp

Programmet är öppet för samtliga universitet och högskolor inom utbildningssystemet, samtliga ämnen och samtliga nivåer till dokupp torsexamen. Varje universitet eller högskola erhåller inom åtgärd 1 ett ekonomiskt stöd inom ramen för universitets- och högskoleavtal. Inom åtgärd 2 utses studenterna av sändande universitet/högskola, liksom lärarna utses inom åtgärd Studentutbytet ska mellan 3 vara och 12 månader och minimibeloppet ska enligt reglerna 50 vara euro per månad. De tilldelade medlen skulle inte räcka till för detta att ge

minimibelopp om lärosätena hade en högre utnyttjandegrad än de

ca 50% de har för närvarande. Med anledning att svenska studenter har av tillgång till studiemedel har Sverige i den nationella planen förklarat att vi hellre ger mindre belopp till många studenter än större belopp till färre studenter.

Budget

Verksamhetsmedel Medlen för 1998/1999 års studentstipendier - uppgick till 17 756 038 kronor och uppgår för 1999/2000 till 16 405 097 kronor. Administrativa medel- Inom programmet finns inga EU-medel avsatta för nationell administration. Högskoleverkets omkostnader för Erasmus var 300 000 kronor, exkl. utrustning och lokaler under 1998. Samma år genererade Erasmus intäkter på 150 000 kronor kongenom ferensavgifter. Lönekostnader var 1 080 000 kronor, inkl. lönebikostnader.

Personal

Administrationen av Erasmus på Högskoleverket har krävt 2,25 hand-

läggartjänster. En 0,75 assistenttjänst gemensam för samtliga

program.

Informationskanaler

Universitet och högskolor i Sverige har Sokratesansvariga, vilka Hög-

skoleverket kontinuerligt informerar. Informationen till stor del i ges elektronisk form, t.ex. genom e-post och den hemsidan, samt två egna gånger per år vid konferenser. Information programmet lämnas om också till andra intressenter i samhället.

Internationella och initiativ..., 21 SOU 1999: 102 program

Erfarenheter

utvecklats mycket gynnsamt sätt under de senaste Erasmus har ett

studentutbytesprogram, till en angelägenhet fem åren, från att vara ett

olika nivåer inom universitet och högför många olika människor på

nödvändighet för alla högskolor att med, skolor; Det har blivit en vara

krävande och medlen begränsade. Det är administrationen är även om

innebära kvalitetshöjning och

också tydligare att Erasmus kan en nu och påverka deras kontakter med unikvalitetsmätning for lärosätena

versitet i alla andra europeiska länder.

Framtid

innehålla ökad decentrali- Erasmusdelen Sokrates kommer att en av Fördelning medel för lärarutbyte och ansökningsering av besluten. av

på de nationella kontoförberedande besök kommer att läggas ut ar om

ren. att får räkna med vis- Framtiden för Erasmus är gynnsam, trots man

ekonomin för Sokrates II. Arbete pågår med att rätta neddragningar i sa hindren och få till stånd effektivisering av pro-

till de byråkratiska en

europeisk och nationell nivå är det viktigt att grammet. Men både på

för Erasmus fungerar på ett bra sätt, med goda det nationella kontoret

universiteten och högskolorna och goda kunskaper om kontakter med

högskoleutbildningens villkor.

2.2.2¶Tempus

främsta syfte är att stärka den högre Tempus är ett EU-program vars

Central- och Östeuropa. Tempus är högskoledelen av utbildningen i

Tacis, vilka EU:s övergripande program för Phare och är programmen

återuppbyggnad de central- och östeuropeiska

ekonomisk och social av

reformering och återhämtning i de f.d. länderna Phare och ekonomisk

Sovjetrepublikema och Mongoliet Tacis.

EU:s ministerråd 1990. Programmet förläng- Programmet antogs av för 1994-1998 Tempus II, andra des första gången 1993 perioden

och tredje gången 1999 gången 1996 för 1998-2000 Tempus bis

III. Tempus I omfattade de centralför perioden 2000-2006 Tempus

länder Phare-ländema. Tempus och bis om-

och östeuropeiska

Phare och Tacis-ländema två separata delprogram. fattar både genom

Phare-länder inte ansökt om EU- Tempus III omfattar de tre som

Bosnien-Herzegovina och Makedonien samt

medlemskap Albanien,

de tretton Tacis-ländema.

22 Internationella och initiativ... program SOU 1999: 102

Programmet stöder omstrukturering den högre utbildningen i

en av Central- och Östeuropa för att underlätta anpassning till marknadsen ekonomi och sikt ett medlemskap i EU. Det prioriterar

en förändring av undervisningsprogram samt reformering den högre utbildningens

av institutioner i Phare och Tacis-ländema. Phare-ländema Bulgarien, är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Albanien, Bosnien-Herzegovina och Makedonien medan Tacis-ländema är Armenien, Azerbadjan, Vitryssland, Georgien, Kazakstan, Kirgizien, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan. Samarbetet sker främst i multilaterala nätverksprojekt där, förutom EU-ländema, följande 12 länder kan deltaga med egen finansiering: Australien, Cypern, Island, Japan, Kanada, Liechtenstein, Malta, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Turkiet och USA. Minst två EU-länder skall representerade i varje projekt vara som normalt är på 3 år. Den svenska delan Tempus-programmet administreras Högav av skoleverket. I uppgiften att nationellt programkontor vara ingår uppgifter som samordning, rådgivning och utveckling av programmet, samt beslut fördelning svenska medel för stöd till

om av projektdeltagande

och kontaktresor. Uppdraget innefattar även kontakter med de andra nationella Tempuskontoren, kommissionen och European

Training

Foundation i Turin.

Målgrupp

Programmet riktar sig främst till universitet och högskolor, i viss men mån även till företag och andra organisationer.

Informationskanaler

Information från Högskoleverket Tempus går främst till de svenska om lärosätemas Tempusansvariga. Bl.a. genomförs årliga informationsdagar. Högskoleverket bistår även med stöd och rådgivning till Tempusprojekt.

Budget

Verksamhetsmedel: Det svenska anslaget för Tempus uppgår för hela perioden 1990-1999 till 50 miljoner kronor, 5 miljoner ca varav ca kronor för 1999. T.o.m. den 31 augusti hade 1,2 miljoner kronor förbrukats av 1999 års medel. Enligt Högskoleverkets bedömning kommer

Internationella och initiativ... 23 SOU 1999: l 02 program

anslaget vid utgången 1999 uppgå till högst resterande medel på av får åren 2000-2002 har verket

1 miljon kronor. I budgetunderlaget

erhålla anslag för Tempus omfattande 5 miljoner kronor hemställt att kronor år för åren 2001 och 2002. Sveför år 2000 och 6,5 miljoner per % alla projekt. En del dessa projekt har rige har deltagit i ca 11 av av också samordnats från svensk sida. medel: Omkostnadema på anslaget för Tempus var Administrativa exkl. utrustning och lokaler under 1998. Samma år 400 000 kronor, verksamheten intäkter konferensavgiñer som upp-

genererade genom

Lönekostnader 540 000 kronor, inkl. lönegick till 50 000 kronor. var bikostnader.

Personal

Administrationen Tempus har krävt l handläggartjänst. En 0,75 av assistenttjänst gemensam för samtliga program.

Erfarenheter

varit Det har utvecklat och stärkt hög-

Programmet har framgångsrikt.

Central- och Östeuropa på ett sätt varit skoleinstitutioner i som armars normalt 3-åriga multilaterala projekt med högsvårt att göra. Genom från minst två EU-länder och ett Phare- eller Tacis- land skolepartners åren lyckats utveckla och förstärka den högre uthar Tempus genom länder. Det har skett bl.a. förändring av bildningen i dessa genom på utveckling läroplaner, skapan-

strukturerna högskoleinstitutioner, av

institutionella och individuella kontaktnätverk, uppbyggande av de av bibliotek att mellan institutioner bedriva laboratorier och samt genom utbyte studenter, lärare och teknisk personal. ett av Sverige har haft de flesta projekt inom ämnesområdena naturvetensocialvetenskap, företags- och universitetsadministraskap, teknologi, Phare-ländema har Estland, Lettland tion samt medicin. Av Tempus procentuellt sett haft särskilt stort antal och Litauen varit de länder som Polen, och Ungern är andra exempel på länsvenska partners. Tjeckien har antal svenska partners. Totalt deltar svenska partder som ett stort med 12 de 13 Phare-ländema. Samtliga svenska uni-

ners i projekt av

antal svenska högskolor och ett antal svenska företag versitet, ett stort eller flera projekt. Beträffande Tempus Tacis-ländema

har deltagit i ett

svenska intresset främst riktat sig mot Ryssland, Ukraina, Arhar det

menien och Mongoliet.

24 Internationella och initiativ... SOU program 1999: 102

Framtiden

Tempus III kommer att omfatta perioden 2000-2006. EU:s fokusering kommer att flyttas från Phare till Tacis-ländema. Erfarenheter från projekt inom Tempus Phare-ländema kommer tillvara

att tas iTempus

III. Målsättningen blir inte att förbereda Tacis-ländema för medlemett skap i EU utan att försöka stärka och utveckla högskoleinstitutioner samt att sprida de resultat man nått på högskolorna till andra delar av samhället i dessa länder. Målet är också att nå och vidmakthålla nivå en

på högskoleutbildningen bidrar till bättre samhällsutveckling.

som en

2.2.3 Alfa, EU-USA

Samarbetsprogrammen och

EU-Kanada, EU:s Medelhavssamarbete

Alfa är EU:s program för samverkan med Latinamerika på utbildningsområdet. Det ingår del ett samarbetsavtal för Sydsom en av att höja amerikas kompetens inom bl.a. vetenskap och teknik. Deltagande sker i nätverk med minst fem universitet från olika länder. Alfa innehåller möjligheter för utbytesstudier på grundläggande-, och doktomasters-, randnivå. Beslut om programmet togs i 1994. mars Samarbetsprogrammen E U- USA och E U-Kanada syftar till att hitta metoder som förbättrar samarbetet inom högre utbildning och yrkesutbildning. Programmen bedrivs i liten skala och stöder begränsat ett antal projekt som startas inom for ett multilaterat samarbete. Det ramen riktar sig till universitet och utbildningsanordnare. Projekten skall innehålla sex samarbetspartners tre stycken från skilda varav europeiska stater och tre stycken från skilda delstater i USA respektive provinser i Kanada. Projekten kan gälla institutionell utveckling eller studentutbyte. Beslut om båda togs i slutet 1995. programmen av E U:s Medelhavssamarbete omfattar EU och de s.k. MEDl2länderna runt Medelhavet. Med-Campus är delområde inom detta ett program som gäller universitet och högskolor. Syftet är att främja social och ekonomisk utveckling i de södra och Medelöstra havsländema. Programmet startade 1992 och har flera likheter med

Tempus-programmet.

Ansökningar till dessa tre inlämnas direkt till den Europeprogram iska kommissionen i Bryssel. Beträffande

samarbetsprogrammen EU-

USA och EU-Kanada lämnar den amerikanska respektive kanadensiska delen av partnerskapen separata ansökningar i sina respektive hemländer. Högskoleverket har ett informationsansvar för de tre programmen.

SOU 1999: 102 Internationella och initiativ... 25 program

Målgrupper

Alfa: Universitet och studenter på grundläggande-, masters-, och doktorandnivå. Samarbetsprogrammen E U- USA och E U-Kanada: Universitet, högskolor och institutioner för yrkesutbildning. E Uss Medelhavssamarbete: Högre tjänstemän, universitetslärare och forskarstuderande.

Informationskanaler

Information inhämtas från den Europeiska kommissionen och förmedlas till universitet och högskolor, Högskoleverkets och Progenom gramkontorets gängse informationskanaler.

Budget

Verksamhetsmedel: Inga särskilda medel är budgeterade för denna informationsverksamhet. Administrativa medel: Löner, inkl. lönebikostnader 114 000 kronor.

Personal

En 0,25 handläggartjänst är för dessa tre program. En 0,75 gemensam assistentjänst för samtliga EU-program vid Högskolever-

gemensam

ket.

Erfarenheter

Beträffande Alfa har högskoleverket tillgång till information visst om deltagande från svenska universitet. I samarbetsprogrammet EU-USA deltar fem och i samarbetsprogrammet EU-Kanada deltar tio svenska universitet i projekt blivit godkända under de tre senaste årens ansom sökningsomgångar. Tre svenska universitet ingår dessutom i mer än ett projekt Lunds universitet fyra Lantbruksuniversitet i Uppsala tre och Uppsala universitet två. Programmen Alfa och EU:s Medelhavssamarbete bedöms Högskoleverket ha intressant utvecklingsav en

potential.

26 Internationella och initiativ... SOU 1999: 102 program

Framtid

Beslut om Alfa togs ministerrådet i december 1998. Någon av ansökningsomgång har ännu inte utlysts. EU-kommissionen har meddelat Högskoleverket att information kommer att sändas till alla universitet

när den är tillgänglig. Beträffande samarbetsprogrammen EU-USA och

EU-Kanada tyder alla uppgifter från EU-kommissionen på att programmen kommer att förlängas.

2.2.4¶Ungdom for Europa

Ungdom för Europa är ett instrument for att främja samarbetspolitiken inom ungdomssektom. Programmet vänder sig till grupper av ungdomar och ungdomsledare för aktiviteter utanför det formella utbildningssystemet. Målet är att utveckla ungdomars erfarenheter och kunskaper genom kontakter med ungdomar från andra länder, främst i Europa. Aktiviteter som utvecklar ungdomsverksamheten på lokal nivå och som underlättar missgynnade ungdomars tillgång till programverksamheten prioriteras. Programmet består fem delprogram, av varav ungdomsutbyte for grupper av unga är det största delprogrammet. Därutöver ges även stöd till lokala projekt som bygger på initiungas egna ativ, kontakter mellan ungdomsledare och beslutsfattare i ungdomsfrågor, samt för informations- och forskningsprojekt inom området. Stöd kan ges till högst 50 procent projektkostnadema. av Ungdomsstyrelsen är nationellt kontor administrerande myndighet för programmet som i hög grad är decentraliserat, dvs. de nationella kontoren fattar beslut stöd i flertalet delprogrammen. om av

Målgrupp

Ungdomar mellan 15 och 25 år i EU- och EES-ländema samt ytterligare 10 europeiska länder med vilka EU ingått associationsavtal. Projektansökningar inlämnas organisationer eller andra former av av grupper

av ungdomar.

1999:102 Internationella och initiativ... 27 SOU program

Informationskanaler

Information sker ett flertal kanaler. Mycket av informationen

genom

Ungdomstyrelsens generella informationsverktyg; det månsker genom atliga nyhetsbrevet BRUS, myndighetens hemsida samt mässor/seminarier/kommunbesök och andra utåtriktade verksamheter som Ungdomsstyrelsen genomför. Därutöver finns ett särskilt informationsblad ungdomsutbyte 6 nr/år samt ett nätverk lokala vidarein-

om av formatörer 120 st.

ca

Budget

Verksamhetsmedel: Den sammanlagda budgeten för programmet 1995-

drygt 1 100 miljoner svenska kronor, eller 220 miljoner kronor 1999 är

år. Av verksamhetsmedlen beslutas ungefär 67 procent de natioper av nella kontoren delprogram och 33% av kommissio-

decentraliserade

delprogram. Inom för de decentraliserade

nen centraliserade ramen

delprogrammen tilldelades Sverige 5 426 000 kronor år 1999. I de

ca projekt beviljats stöd direkt kommissionen var det 55 projekt

som av med svenska deltagare/projektpartners år 1998. Dessa projekt tilldela-

des ca 6 250 000 kronor.

Inom delprogrammet A1. Ungdomsutbyte, är det största enskil-

som da delprogrammet för ansökningar direkt till Ungdomsstyrelsen, har antalet ansökningar respektive beviljade ansökningar under de tre senaste åren haft följande utveckling:

Projektår ansökningar beviljade % beviljade

Då budgetmedlen varit i princip konstanta mellan de olika åren har utvecklingen med ett ökat antal ansökningar inneburit att beviljade medel per projekt har minskat.

Administrativa medel/tekniskt stöd: 1999 uppgick svenska administrationskostnader för programmet till 3 100 000 kronor, varav ca 42%

EU-medel nationell medfinansiering. Av de administvar och 58% var rativa kostnaderna 66% personalkostnader, inkl. lönebikostnader,

var 25% operativa kostnader resor, möten, datautrustning, hyreskostnader och 9% inforrnationskostnader.

28 Internationella program och initiativ,... SOU 1999: 102

Personal

Fyra heltidstjänster samt motsvarande 0,70 heltidstjänst för av en administrativ hantering. För koordinering och samordning de båda av programmen Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst avsätts motsvarande 0,80 av en heltidstjänst varav 0,50 för det förra och 0,30 för det senare programmet.

Erfarenheter

Ungdomsstyrelsen tog över ansvaret som nationellt kontor för programmet i juli 1996. Antalet svenska ansökningar har därefter ökat successivt och sökandetrycket i förhållande till utdelningsbara medel är högt. Sverige har också väl uppnått målet att minst tredjedel en av resurserna skall gå till s.k. missgynnade ungdomsgrupper Sveriges andel är ca 40%. Totalt deltog under år 1998 1 900 svenska ca ungdomar i projekt som givits stöd av programmet. Utvärderingsmöten visar att deltagarna generellt är mycket nöjda med sina utbyten och med det stöd de erhåller från det nationella kontoret. Kritik riktas främst mot de centralt fastslagna administrativa reglerna, inte minst ansöknings- och redovisningshandlingar. På uppdrag av kommissionen har extern europeisk utvärdering en genomförts av de nationella kontorens sätt att administrera Ungdomsprogrammen. Utvärderingen ger Ungdomsstyrelsen ett mycket bra betyg, särskilt vad avser organisation, personalens kompetensnivå, infor-

mationsspridning och rådgivning.

Ungdomsstyrelsens erfarenheter är att det finns stora synergieffekter mellan myndighetens lokala utvecklingsarbete och utvecklingen de av två EU-programmen. Myndigheten ekonomiskt och kunskapsmäsger sigt stöd till olika former lokalt utvecklingsarbete och har därigenom av skapat ett stort kontaktnät med lokala ungdomsprojekt. Det lokala utvecklingsarbetet utgör en viktig förutsättning för att stimulera deltagande i EU-programmen, inte minst från de grupper vanligtvis inte som deltar i internationellt samarbete. EU-programmen i sin tur möjligger heter till erfarenheter från andra länder kan stärka det lokala utsom vecklingsarbetet.

Framtid

Ett nytt program på ungdomsområdet, Ungdom, har föreslagits ersätta Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst. Målen för programmet är att utveckla interkulturella förståelse, deras solidariungas

SOU 1999: 102 Internationella och initiativ,... 29

program

tetskänsla, initiativfönnåga och entreprenörsanda samt att stärka samarbetet inom ungdomssektom. Det programmet kommer att inne-

nya hålla delar de två tidigare och bestå av fem delpro-

av programmen gram; ungdomsutbyte, volontärtjänst, ungdomsinitiativ, gemensamma åtgärder med utbildningsprogrammen samt olika former av stödåtgärder. Den absoluta majoriteten kommer med största san-

av resurserna nolikhet att allokeras till de två förstnämnda delprogrammen. Den föreslagna programperioden är 5 år 2000-2004 och budgeten är i kommissionens förslag 600 miljoner I rådets gemensamma ståndpunkt

euro. i maj 1999 föreslogs begränsad budget, 350 miljoner euro. Den

en mer slutliga budgeten kan förväntas hamna någonstans mellan kommissio-

och rådets förslag. Ett slutligt beslut programmet förväntas nens om under våren år 2000.

2.2.5¶Europeisk volontärtjänst

Europeisk volontärtjänst för ungdomar enskilda ungdomar

ger möjlighet att delta i ett samhällsnyttigt projekt i ett annat land. Programmets mål är att dels berikande erfarenhet för

ge en ny ungdomar alternativ möjlighet till utbildning och praktik, dels

som en

ett bidrag till den lokala utvecklingen i de projekt volontärema ge deltar. Projekten bygger på ett samarbete mellan ett sändande och ett mottagande projekt vanligtvis organisationer samt den enskilde volontären. Programmet innehåller stöd till såväl längre 6-12 månader kortare 3 veckor-3 månader volontärtjänst inom

som deltagarländema, volontärtjänst utanför deltagarländema, uppföljningsprojekt efter volontärtiden samt olika stödaktiviteter. Stöd kan ges till

högst 50 procent av projektkostnadema. Ungdomsstyrelsen är nationellt kontor administrerande myndighet

för programmet i hög grad är decentraliserat, dvs. de nationella

som kontoren fattar beslut stöd i flertalet av delprogrammen.

om

Målgrupp

Ungdomar mellan 18 och 25 år i EU-ländema samt Norge och Island. Intresseanmälan inlämnas mottagande respektive sändande projekt

av och kommit överens ansöker projekten stöd hos respektive

när man nationellt kontor.

30 Internationella och initiativ... SOU 1999: 102 program

Informationskanaler

Information sker genom ett flertal kanaler. Mycket informationen av

sker genom Ungdomstyrelsens generella informationsverktyg; det mån-

atliga nyhetsbrevet BRUS, myndighetens hemsida samt mässor/seminarier/kommunbesök och andra utåtriktade verksamheter som Ungdomsstyrelsen genomför. Därutöver finns ett särskilt informationsblad om ungdomsutbyte 6 nr/år samt ett nätverk lokala vidareav informatörer ca 120 st.

Budget

Den sammanlagda budgeten för programmet år 1999 är drygt 200 miljoner kronor. Av verksamhetsmedlen beslutas ungefär 83 procent de av nationella kontoren decentraliserade delprogram och 17 procent av kommissionen centraliserade delprogram. Inom för de decentramen raliserade delprogrammen tilldelades Sverige 3 750 000 kronor år ca 1999. Det saknas f.n. uppgifter från EU-kommissionen antalet om svenska ungdomar deltagit i programmet de centraliserade som genom

delprogrammen.

Programmets ansökningsförfarande är upplagt på ett sådant sätt att det inte är meningsfullt att analysera andelen beviljade ansökningar. Mottagande och sändande projekt skickar i ett första steg in intresen seanmälan och blir därefter granskade och godkända projekt. För som närvarande finns det 63 av kommissionen godkända mottagande projekt och 75 utländska volontärer har tjänstgjort hittills i Sverige under programperioden fr.o.m. hösten 1998. På den sändande sidan har Sverige för närvarande 50 sändande och hittills 75 svenska volontärer har deltagit i volontärsverksamhet utomlands. Administrativa medel/tekniskt stöd: 1999 uppgick svenska administrationskostnader för Europeisk volontärtjänst till 1 620 000 kronor, varav 50% var EU-medel och 50% nationell medfinansiering. Av dessa var 61% personalkostnader, inkl. lönebikostnader, 27% operativa kostnader och 12% informationskostnader.

Personal

Handläggningen kräver 2,75 tjänster samt 0,40 heltidstjänst för av en administration. För koordinering och samordning de båda av programmen Ungdom för Europa och Europeisk volontärstjänst avsätts motsvarande 0,80 av en heltidstjänst varav 0,50 för det förra och 0,30 för det senare programmet.

SOU 1999: 102 Intemationella program och initiativ... 31

Erfarenheter

Programmet startades i juli 1998, men föregicks av ett pilotprojekt under 1997-98. Antalet volontärplatser som är tillgängliga för varje land har varit mycket begränsade. Antalet svenska ungdomar intresserade att delta är högt. Då Sverige har liten erfarenhet av

av volontärtjänstarbete har det initialt funnits ett begränsat intresse att delta sändande projekt. Sverige har t.0.m. år 1998 sammanlagt

som skickat iväg drygt 100 volontärer och tagit emot ungefär lika många utländska volontärer.

Utvärderingsmöten visar att deltagarna generellt är mycket nöjda med sina utbyten och med det stöd de erhåller från det nationella kontoret. Kritik riktas främst mot de centralt fastslagna administrativa reglerna, inte minst ansöknings- och redovisningshandlingar.

På uppdrag kommissionen har extern europeisk utvärdering

av en genomförts de nationella kontorens sätt att administrera Ungdoms-

av

Utvärderingen ger Ungdomsstyrelsen ett mycket bra beprogrammen.

tyg, särskilt vad organisation, personalens kompetensnivå, infor-

avser

mationsspridning och rådgivning.

Ungdomsstyrelsens erfarenheter är att det finns stora synergieffekter mellan myndighetens lokala utvecklingsarbete och utvecklingen av de två EU-programmen. Myndigheten ger ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd till olika former lokalt utvecklingsarbete och har därigenom

av skapat ett stort kontaktnät med lokala ungdomsprojekt. Det lokala utvecklingsarbetet utgör en viktig förutsättning för att stimulera deltagande i EU-programmen, inte minst från de som vanligtvis inte

grupper deltar i internationellt samarbete. EU-programmen i sin tur möjlig-

ger heter till erfarenheter från andra länder som kan stärka det lokala utvecklingsarbetet.

Framtid

på ungdomsområdet, Ungdom, har föreslagits ersätta Ett nytt program Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst. Målen för programmet är att utveckla interkulturella förståelse, deras solidari-

ungas tetskänsla, initiativfönnåga och entreprenörsanda samt att stärka samarbetet inom ungdomssektom. Det nya programmet kommer att innehålla delar de två tidigare programmen och bestå av fem delpro-

av

gram; ungdomsutbyte, volontärtjänst, ungdomsinitiativ, gemensamma

åtgärder med utbildningsprogrammen samt olika former av stödåtgärder. Den absoluta majoriteten av resurserna kommer med största sannolikhet att allokeras till de två förstnämnda delprogrammen. Den före-

32 Internationella program och initiativ...,

slagna programperioden är 5 år 2000-2004 och budgeten är i kommissionens förslag 600 miljoner I rådets ståndpunkt ecu. gemensamma i maj 1999 föreslogs en mer begränsad budget, 350 miljoner Den euro. slutliga budgeten kan förväntas hamna någonstans mellan kommissionens och rådets förslag. Ett slutligt beslut om programmet förväntas under våren år 2000.

2.2.6¶Skolverkets och

stipendier bidrag

Skolverket anvisas i regleringsbrev medel att fördela till skolor för internationella kontakter i enlighet med förordningen SKOLF S 1993: 17. Med utgångspunkt i förordningen beslutar Skolverket specifika om kriterier och riktlinjer för beviljande medel. I dessa görs prioriteav ringar avseende skolforrner, utbytesländer, geografisk spridning och

långsiktigt arbete. Prioriteringama är samordnade med generella nationella prioriteringar avseende skolutveckling. Stipendier och bidrag är av fem olika slag:

Stipendier för att främja internationella kontakter utgår för besök vid motsvarande utländsk verksamhet för att planera olika former av utbyten. Syftet är att möjliggöra etablerandet av kontakter kan lesom da till långsiktigt internationellt samarbete. Ansökning kan ske vid två fasta tillfällen år. per Bidrag till huvudmän för utvecklingsarbete syftar till att med som hjälp av internationella kontakter förverkliga de mål i som anges

läroplanema ska främja uppbyggnad och utveckling av kontakter

genom elev-, bam- och läramtbyten. Två fasta ansökningstillfällen

per ar. Stipendier för aktivt deltagande i konferenser utomlands ska ge

möjligheter till erfarenhetsutbyte och kontaktskapande utomlands.

Sökande ska medverka i konferenser med presentation eller egen

föredragning. Ansökningar beviljas löpande under året.

4. Bidrag för extraundervisning i svenska för elever från utlandet ska underlätta för svenska gymnasieskolor att erbjuda extra undervisning i svenska till utbytesstuderande från utlandet tas emot i som svenska skolor under ett läs- eller kalenderår. Två fasta ansökningstillfällen per år. Bidrag till skolhuvudmän för fortbildning lärare för undervisning av i olika ämnen på annat språk än svenska löpande under året ges såväl till lärare som vill språkutbilda sig som till språklärare vill som

integrera det egna undervisningsspråket i andra ämnen.

SOU 1999: 102 Internationella och initiativ... 33 program

Målgrupp

Skolor och skolhuvudmän. För stipendiema 3 och 5 är målgruppen personal i skola och förskola samt skolledare. Bidragen under 2 avser projekt med personal- och elevmedverkan, även det är skolhuvudom männen söker och beviljas medel. Enskilda elever kan inte söka som några medel från Skolverket.

Informationskanaler

Skolverket informerar via sina reguljära kanaler; nyhetsbrev, hemsida och i förekommande fall i tidningar. Annonsering sker i lärartidegna ningar. Svenska Institutet informerar via sina kanaler; nyhetsbrev o dyl.

Budget

Verksamhetsmedel under 1999 per stipendie/bidragstyp: Av 563 inkomna ansökningar har 171 beviljats sammanlagt 5 837 000 kronor. 2. Av 234 ansökningar har 99 beviljats sammanlagt 5 530 000 kronor. Av 281 hittills inkomna ansökningar har 42 beviljats sammanlagt 446 000 kronor. Av 35 ansökningar har 26 beviljats sammanlagt 183 000 kronor. Av 52 hittills inkomna ansökningar har 28 beviljats sammanlagt 281 000 kronor.

Administrativa medel består ersättning till Svenska Institutet för adav ministration bidragen l-3. Regleras i särskilt avtal och uppgår under av 1999 till 370 000 kronor. Därutöver beräknas Skolverkets administratikostnader under 1999 uppgå till 441 000 kronor, varav 86,4% utva gjorde lönekostnader, inkl. lönebikostnader och 13,6 % övriga förvalt-

ningskostnader.

Personal

Skolverkets behov personal har övergripande ansvar för samtav som liga bidrag och stipendier administrerar bidragen 4 och informerar

samtliga stipendier och gör grundläggande uppföljningar uppgår till

om motsvarande heltidstjänst. 0,80 av en

2 19-1671

34 Internationella program och initiativ,... SOU 1999: 102

Erfarenheter

Skolverket har fördelat medel för internationella kontakter sedan 1993. Det har konstant genom åren varit ett stort intresse för utbyte med Västeuropa. Antalet ansökningar har också varit förhållandevis konstant över åren, liksom fördelningen på olika typer av stipendier/bidrag. Handläggaren bedömer dock att kvaliteten på projektansökningama ökat. Den utformning av stipendier och bidrag som nu används är ett resultat av gjorda erfarenheter intresserade skolor kan i ett inled-

ningsskede åka iväg och knyta kontakter med hjälp av ett stipendium. Därefter kan ett utbyte planeras och genomföras med stöd bidrag

av från Skolverket. Denna organisation har bedömts vara den bästa vägen att nå målet långsiktiga initiativ på skolnivå. Skolverkets kriterier för fördelning av medel har haft visst genomslag om än inte i den grad som man kanske skulle önska. Intresset för internationella kontakter varierar beroende på skolform och geografiska förutsättningar.

De vanligaste orsakerna till avslag på ansökningar är att tänkta projekt/resor inte motsvarar stipendiemas/bidragens syfte. Det kan röra sig

om ren lärarfortbildning, om konferensdeltagande i mer passiv mening

eller om projekt som av andra anledning inte bedöms som realistiska utifrån angivna kriterier. Vidare avslås projekt där huvudmannen inte tar stipulerat ekonomiskt ansvar för minst hälften av projektkostnaderna, liksom projekt som finansieras exempelvis via EU-medel.

Framtid

I regeringens utvecklingsplan anges att internationalisering och internationella kontakter ska vara en möjlighet för alla skolor och elever. Detta kräver att exempelvis bidrag och stipendier blir en reell möjlighet för fler kommuner och skolor än idag. För att nå dessa målgrupper

nya krävs utvecklade infonnationsinsatser, också ökat stöd till lokal

men skolutveckling. Enligt Skolverket har en samlad strategi för skolutveckling där flera styrmedel utnyttjas för att nå prioriterade mål störst möjlighet att nå framgång. Ekonomiskt stöd till skolors internationella kontakter bör med detta synsätt kompletteras med andra utvecklingsinsatser för att nå bästa resultat.

Internationella och initiativ..., 35 SOU 1999: 102 program

2.3¶Beskrivning av närliggande program

och initiativ

redovisas eller initiativ kommittén valt att lämna Här program som utanför sin analys. För orientera programutbudet vill vi att om beskriva innehållet i dessa närliggande och initiativ. emellertid program Genomgången gör inte anspråk på att fullständig. vara

2.3.1¶Utbildningsområdet

Eurydice. EU:s nätverk för utbyte information avsedd för beslutsav

fattare inom utbildningsområdet. Huvudsyftet är att samla och upp-

datera information de olika ländernas utbildningssystem. Därutöver om stödjer EU genomförandet och spridningen av analyser samt upprättande databaser inom utbildningsområdet. Sverige är en del av nätverav sedan 1994. Den verksamheten sköts direkt ifrån Utbild-

ket operativa

ningsdepartementet. Internationella Sverige har överenskommelser

praktikutbytesavtal:

med Estland, Lettland, Litauen och Schweiz om utbyte av praktikanter. utbyten sköta fyra 4 olika Arbetsförmedlingar Utland Dessa av AF Utland. AF Utland i Stockholm som sköter utbytesaktivitetema med Schweiz förmedlar också, samarbete med olika partners, genom i Kanada och USA. Skilda regler gäller för de baltiska

praktikplatser

länderna för vart och ett de tre andra länderna. Beträffande samt av Kanada är den övre åldersgränsen 30 år och för praktikanter som reser till USA så pass hög som 35 år. Program för utbyte och samarbete mellan Sverige och länderna i Central- och Östeuropa på det akademiska området. Medlen för utvecklingssamarbetet är avsedda för projekt rör kunskapsöversom föring. Prioritet samarbete med Sveriges närområde Estland, ges Lettland, Litauen, Polen och nordvästra Ryssland inkl. Kaliningrad. Svenska Institutet har i uppdrag att administrera flera olika program inom för detta samarbete. ramen Visbyprogrammet. Svenska Institutet administrerar också det s.k. utbyte mellan Sverige och Öster- Visbyprograrnmet är ett stöd till som inom vetenskap, näringsliv, offentlig förvaltning och kul-

sjöländema

och informationssektom. Med Östersjöländema avses i detta samturmanhang de nämnda länderna samt den ryska staden Szt Petersovan

och de ryska länen Leningrad, Pskov, Novgorod, Archangelsk och

burg Murmansk samt republiken Karelen.

36 Internationella program och initiativ..., SOU 1999: 102

Uppsala universitets stipendier för skolans internationalisering. Pädagogischer Ausstauschdienst PAD i Bonn erbjöd Tyska genom Ambassaden i Stockholm även 1999 ett antal stipendier till sommaren svenska elever som läser tyska i gymnasieskolans årskurs Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet har fått i uppdrag att tillsammans med Fachberaterverksamheten i Sverige och Goetheinstitutet i Stockholm informera programmet och utse stipenom diatema.

EUROPASS-utbildning. För att främja europeiska banor

European pathways för varvad utbildning, däribland lärlingsutbildning har beslut fattats om att införa ett gemenskapsintyg,Eur0pass för utbildning. Detta intyg ska omfatta de perioder av yrkesutbildning som en person fullgör i annan medlemsstat än den där utbildningen europeiska utbildningsbanor huvudsakligen Av Europasset äger rum. ska även framgå de gemensamma kvalitetsprinciper gäller för de som europeiska utbildningsbanoma. Syftet med införandet detta Euroav pass är att det skall leda till ökad öppenhet och inbördes samordning en mellan de olika yrkesutbildningsaktörema och därmed utgöra ett stöd på gemenskapsnivå till genomförandet politiken för yrkesutbildning. av Prograrnkontoret har fått i uppdrag att i nära samarbete med berörda myndigheter vidta förberedande åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa genomförandet denna åtgärd. Programkontoret har också av i uppdrag att senast den 1 oktober 1999 till regeringen lägga förslag om

lämplig värdmyndighet för Europass-utbildningen.

Validering av utländsk yrkeskompetens. I december 1998 överlämnades en rapport till utbildningsministem SOU 1998:165 hur utom ländsk yrkeskompetens ska bedömas och dokumenteras. Organisationen för valideringen föreslås bestå dels ett regionalt, dels ett centralt av utvärderingsorgan. Enligt direktiven skall det senare knytas till been frntlig myndighet. Utredaren föreslår att AMS, "mot bakgrund att av myndigheten ingår i en central/regional organisation och den nya roll som myndigheten väntas få genom regeringens nya tillväxt- och sysselsättningspolitik, får detta uppdrag Samarbetsprogram om högre utbildning mellan EU och Kina. Programmet är en del i EU:s strategi för att bygga relationerna med upp Kina. Programmet startade 1996 och pågår t.o.m. utgången år 2001. av Ca 125 kinesiska forskare år möjlighet att studera ämnen med per ges

anknytning till EU EG-rätt, europeisk integrationshistoria, regional-

politik etc.. En handfull europeiska professorer ges möjlighet att resa till Kina för att bidra till utvecklingen av kinesiska universitetsinstitutioner. Den europeiska kommissionen har lagt ut genomförandet av detta uppdrag på det s.k. Utrecht-nätverket, består 15 universisom av tet, i samarbete med universitetet i Lund.

Internationella program och initiativ... 37

EUss för forskning och utveckling. Programmet har ramprogram förbättra Europas industriella konkurrenskraft, exploatera som mål att den inre marknadens fördelar samt tillfredsställa samhällets behov av

hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet. Det femte ramproen startade 1999 omfattar fyra års period. Särskilda insatgrammet som en görs för att stödja deltagandet små- och medelstora företag. ser av EU/FoU-rådet är samordnande för det svenska deltagandet i organ EU:s FoU-program. Inom för Barcelonaprocessen, inledd 1995, har samarbetet ramen till omfatta även övrig utbildning, forskning, kultur och utvidgats att media. Från svensk sida har prioriterat euro-islamsk dialog i man en syfte skapa bättre ömsesidig förståelse. Ingen svensk myndighet att ha utsetts att driva dessa frågor. synes

2.3.2¶Ungdomsornrådet

Nordiska ministerrådets stödordningar för nordiskt ungdomssamarbe- Nordiska minsterrådet fördelar medel till ungdomsutbyte mellan de te. nordiska länderna s.k. stödordningar. Stödet omfattar bidrag till genom såväl organisatoriskt samarbete, till projekt mellan natiogemensamma nella ungdomsorganisationer och till lokalt och regionalt samarbete.

Stödordningama administreras Nordiska ungdomskommittén. av SWY-Sweden World Youth är ett utbildnings- och utvecklingsproregeringen via Sida står bakom. Det är ett program för ingram som formell utbildning, baserad på lokal och internationell utveckling, som

riktar sig till ungdomar mellan 17 och 23 år. De deltagande ungdomarfår under sju månader, hälften tiden är förlagd till ett na ca varav av utvecklingsland, på att jobba med utvecklingsarbete. Programmet prova sköts CIU Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte. av -

SOU 1999: l 02

3 struktur och samråd Nuvarande på

myndighetsområdet

3.1 mål och uppdrag på det Myndigheternas

internationella området

uppfattning den befintliga ansvarsfördelningen mellan För att ge en om myndigheterna vi i detta kapitel kortfattad beskrivning av mynger en digheternas mål och uppdrag på det internationella området.

3 l Svenska EU Programkontoret

.

Mål och uppdrag

Svenska EU Programkontoret Programkontoret för utbildning och kompetensutveckling utgör nationell koordinerande enhet för de EUeller delar EU-program och andra regeringen program av program som bestämmer. Programkontoret har därutöver rätt att ta på sin andra uppdrag. har i uppdrag, i första hand, från Utbildnings-

Programkontoret

departementet, Näringsdepartementet och Europeiska kommissionen att så effektivt möjligt samordna och föra ut ett antal EU-program, som samt ett antal andra internationella program. Svenska EU Programkontorets övergripande mål är, enligt nuvaran-

de regleringsbrev, att

aktivt främja och stödja utvecklingsprocesser och mobilitet inom 0 utbildning och kompetensutveckling inom ramen för europasamarbetet, aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer 0 bästa möjliga förutsättningar att tillvarata de olika möjligheter ges

europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling

som

erbjuder, verka sambandsorganisation mellan Sverige och EU inom om-

0 som

rådena utbildning och kompetensutveckling.

40 Nuvarande struktur och samråd myndighetsområdet SOU 1999: l 02

Programkontoret har i förhållande till de svenska sektorsmyndighetema en speciell funktion. Kontoret uppgift är primärt att vara en specialistmyndighet för internationella frågor inom utbildning och kompetensutveckling. Detta innebär dels att administrera de olika internationella programmen, både vad det gäller utveckling och utbyte, på ett sådant sätt att det kommer Sverige

och svenska myndigheter till godo,

dels att för att erfarenheter och information som kommer fram

svara genom Programkontorets arbete och som berör sektorsmyndighetemas nationella delges sektorsmyndighetema på ett adekvat sätt,

ansvar dels att vara en resurs för sektorsmyndighetema vad det gäller specialistkunskaper inom Programkontorets internationella ansvarsområde.

De myndigheter som det i första hand gäller är Skolverket, Högskoleverket, AMS, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsforskning och Ungdomsstyrelsen. Samtliga av dessa myndigheter finns företrädda i PK:s rådgivande nämnder. Dessutom innehas ordförandeposten i Skolnämnden av chefen för Skolverket och i Kompetensnämnden av chefen för AMS.

1¶Högskoleverket

Mål och uppdrag

Högskoleverket har enligt sin instruktion ett övergripande sektorsanvar för universitet och högskolor samt andra utbildningar på eftergymnasial nivå. Verket skall därvid följa upp och utvärdera utbildning, forskning och det konstnärliga utvecklingsarbetet inom högskolan med beaktande av samhällets och arbetslivets utvecklings- och kompetensbehov.

Högskoleverkets övergripande mål för den internationella verksamheten är att bevaka förhållanden och tendenser internationellt som är av betydelse för högskolans verksamhet.

I uppdraget ligger därutöver, förutom att vara nationell koordinerande enhet för vissa EU-program, att för bedömning av utländsk

svara högre utbildning, samt vara informationscentrum för vissa EG-direktiv om ömsesidiga erkärmanden av examina. Programmet Bedömning av utländsk högre utbildning är knutet till Naric/Enic-systemet National Academic Recognition Information Centre för EU resepktive European National Information Centre for Academic Recognition and Mobility för Europarådet och Unesco inom Europa och tillämpar metodik som utvecklas i nära samarbete med utländska kollegor. Erkäxmade av stu-

SOU 1999: l 02 Nuvarande struktur och samråd på myndighetsområdet 41

dieperioder utomlands förutsättning för studentutbytet och Naricär en funktionen är en del av Sokratesprogrammet.

1.3¶Ungdomsstyrelsen

Mål och uppdrag

Ungdomsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ungdomsfrå-

Myndigheten har 35 anställda vilka är uppdelade på fem enhegor. ca utrednings-, utvecklings- och informationsenheten samt intematioter; nella och administrativa enheten. I budgetpropositionen för år 1999 1998/99: målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet i två nivål anges

Myndigheten har tvâ övergripande effektrnål :

er. att främja goda levnadsvillkor för ungdomar, 0 att stärka ungdomars delaktighet i samhällsutvecklingen. 0

Som del effektmålen fyra specificerade mål: av anges mer att öka kunskapen i samhället ungdomars situation och villkor, 0 om att verka för att målen med det statliga bidraget till ungdomsorgani- 0 sationema uppnås, stödja centralt, regionalt och lokalt utvecklingsarbete i ungdoms- 0 att frågor med betoning på ungdomars inflytande, att främja svenskt deltagande i olika former av nordiskt, europeiskt 0 och övrigt internationellt erfarenhets- och kunskapsutbyte.

I Ungdomsstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 1999 anges också

att Ungdomsstyrelsen skall medverka till att utveckla och stärka samarbetet i ungdomsfrågor i EU och andra internationella sammanhang utifrån de nationella riktlinjerna för ungdomspolitiken. Regeringen överlämnade i maj proposition till riksdagen, På en ungdomars villkor Prop. 1998/992115, i vilken man redovisade en svensk strategi för ungdomsfrågor i EU, inom vilken fyra områden

prioriterades:

insatser mot ungdomsarbetslöshet,

ungdomars inflytande och delaktighet inom EU,

ungdomsutbyten,

ungdomar idag inte utnyttjar EU:s förmåner. 0 som

I proposition föreslås också mål för ungdomspolitiken och

samma nya

stärkt roll för Ungdomsstyrelsen i genomförande och uppföljning av

en

ungdomspolitiken. Regeringen aviserar där att de nu gällande övergri-

3 19-1671

42 Nuvarande struktur och samråd på myndighetsområdet SOU 1999: 102

pande målen för myndigheten bör revideras i enlighet med propositionens intentioner.

1¶Skolverket

Mål och uppdrag

Skolverket är nationell sektorsmyndighet för barnomsorg och skola. Verket skall genom uppföljning, utvärdering, tillsyn och kvalitetsgranskning samt utvecklingsinsatser verka for att sektorns mål och riktlinjer förverkligas. I enlighet med nationella mål är Skolverkets utvecklingsinsatser riktade mot skolhuvudmän och skolor. I läroplanema finns angivet mål och riktlinjer för skolans internationalisering avseende såväl de obligatoriska som frivilliga skolfonnema. Så som läroplanemas mål är uttryckta ser Skolverket sitt ansvar avseende intemationalisering i första hand på huvudmanna- och skolnivå.

För samtliga Skolverkets finansiella styrmedel är målet att bidra till nationell skolutveckling. För Skolverkets internationella stipendier och bidrag är det övergripande målet att stödja verksamhet som genom internationella kontakter förverkligar läroplanemas mål.

I regleringsbrevet för budgetåret 1999 ges Skolverket i uppdrag att följa och kartlägga hur skolsamarbetet inom EU påverkat svensk skolutveckling och i samråd med Svenska EU Programkontoret bl.a. värdera om det finns behov av informationsinsatser."

3.2¶Befintliga sarnrådsorgan

Då det ingår i kommitténs uppdrag att redovisa hur kontakter och

samråd bör etableras ges här en beskrivning av hur det ser ut i dag.

3.2. 1 Utbildningsområdet

Svenska EU Programkontoret har två rådgivande nämnder, en för

kompetensutveckling och en för skola och ungdomsfrågor i vilka be-

rörda organisationer och parterna på arbetsmarknaden ingår. Såväl Högskoleverket som Skolverket och Ungdomsstyrelsen ingår i dessa grupper. Det finns därutöver särskild samrådsgrupp mellan dessa

en myndigheter. Programkontoret, Skolverket och Ungdomsstyrelsen ingår även i övervakningskommittén för gemenskapsinitiativen Adapt

SOU 1999: l 02 Nuvarande och samråd på myndighetsområdet 43

struktur

I

l

och Employment. De två först nämnda myndigheterna ingår därutöver även i övervakningskommittén för Mål 4.

Vidare är Programkontoret, Högskoleverket och Skolverket representerade i Utbildningsdepartementets arbetsgrupp för EU-frågor. Skolverket är därutöver representerat i kommittén for ett europeiskt skoldatanät samt i ett stort antal arbetsgrupper och nätverk inom ramen för det nordiska samarbetet. Tillsammans med Sida genomför Skolverket konferenser och nätverksträffar för skolor kring internationella frå-

Verket har även omfattande projekt inom OECD-samarbetet. gor.

3.2.2¶Ungdomsornrådet

Inom regeringskansliet finns särskild arbetsgrupp för europeiska

en ungdomsfrågor Cl996:B, i vilken såväl berörda departement och myndigheter representanter för målgruppen ungdomar och ung-

som domsledare finns representerade. Arbetsgruppens syfte är att bistå regeringen i beredningen svenska ståndpunkter i ungdomsfrågor inom

av EU och Europarådet. I denna grupp finns Ungdomsstyrelsen och Pro-

gramkontoret representerade. Ungdomsstyrelsen rådgivande referensgrupp för intematio-

har en nellt samarbete består representanter från målgruppen för EU-

som av

samt från Programkontoret. Gruppens syfte är att vara programmen rådgivande i frågor som berör myndighetens handläggning av internationella ungdomsfrågor, inte minst de två EU-programmen på ungdomsområdet.

4¶Analys

I detta kapitel genomförs analys i form tänkbara fördelar och en av nackdelar med ökad samordning programmen i form av en konen av

centration till en specialistmyndighet.

Inledningsvis beskrivs de generella argument talar för en sådan som samordning respektive de argument som talar för att programansvaret

ligger på sektorsmyndighetema. Därefter har vi, med utgångspunkt i de

enskilda lyft fram ett antal argument talar för att programmen, som programansvaret flyttas till Programkontoret samt de argument som talar för att de ligger kvar på sektorsmyndighetema. som

4.1¶Fördelar och nackdelar med en ökad

av och initiativ

samordning program

Argument för samordning koncentration av ett flertal EUen genom och andra initiativ till en specialistmyndighet: program Kundperspektivet. Intressenterna erbjuds en dörr in till huvuddelen 0 EU:s och andra för utbildning och utbyten. av program program Det gör det enkelt för intressentema att komma rätt från början.

Specialist- och generalistkunskap under tak vilket

0 samsas samma tillsammans med god överblick och samordning mellan de olika en förutsättningar bred informations- och erfaprogrammen ger för en renhetsbas både i samarbetet med andra länder och den Europeiska kommissionen. Specialinfonnation presenterar alla möjligheter kan tillhanda- 0 som hållas olika målgrupper oavsett program. Det skapar möjligheter för att kunna sprida den samlade effekten 0 idéer och resultat från ett flertal EU-program inom samma omav råde. Genom att samla många liknande program i en organisation har ett 0 säkert administrativt system byggts blir mindre sårbart för upp, som tillfälliga störningar.

46 Analys SOU 1999: 102

0 Effektivare och billigare administration datagenom gemensamma baser, växel, ekonomihantering, Vaktmästeri m.m.

Argument för att programansvaret för internationella och iniprogram

tiativ ligger på sektorsmyndighetema:

0 Genom en samordning av den nationella och internationella politiken inom varje politikområde. 0 Betydelsen av att de myndigheter har det nationella utvecksom Iingsansvaret har ett avgörande inflytande över de internationella programmen. 0 Ansvaret för de internationella programmen har positiv påverkan en på det nationella arbetet.

0¶Sektorsmyndighetemas goda kärmedom målgruppema och väl

om utbyggda nätverk inom sina respektive områden.

4.1.1 Erasmus,

Tempus, Alfa, Samarbetsprogram

EU-USA och EU-Kanada samt EU:s

Medelhavssamarbete

Tänkbara värdmyndigheter

Högskoleverket eller Svenska EU Programkontoret

Argument för att programansvaret ska ligga på Programkontoret:

0 Intressentema behöver enbart vända sig till myndighet för att en kunna erhålla ekonomiskt stöd till EU-programmen inom utbildningsområdet, vilket skapar bättre överblick och underlättar en arbetet för de enskilda universiteten och högskolorna. 0 Det skapar förutsättningar för ökad samverkan mellan högre uten

bildning, skola, yrkesutbildning och arbetsliv.

0 Mervärdeseffekter uppstår mellan dessa och de delar program av Leonardo da Vinci som riktar sig mot den högre utbildningen. 0 Erasmus kompletterar övriga delar av Sokrates som redan ligger på Programkontoret, medan samarbetsprogrammen EU-USA och EU- Kanada ger en myndighet det fulla ansvaret för dessa program. Tempus är en naturlig fortsättning av kontorets östeuropauppdrag, genom vilket redan upparbetade kontakter finns med European Training Foundation i Turin. Alfa och Medelhavssamarbetet place-

ras i en bra utvecklingsmiljö.

Analys 47

De utvecklade kontakter och nätverk som programkontoret redan har inom den Europeiska kommissionen och medlemsländerna såväl som ansökarländema. De goda erfarenheterna Programkontorets och Skolverkets sam-

av arbete beträffade utbildningsprogrammen Sokrates och Leonardo da Vinci bör utvecklas på motsvarande sätt mellan Programkontoret och Högskoleverket. Genom att samla många liknande program i en organisation har ett säkert administrativt system byggts blir mindre sårbart för

upp, som tillfälliga störningar.

Argument för att programansvaret ska ligga på Högskoleverket: Ett starkt samband mellan Högskoleverkets nationella utvecklingsansvar och den internationella programmen. Högskoleverkets naturliga kontaktyta mot och kännedom om lärosätema och vice versa. Medverkan i EU-programverksamheten ger breda nätverk både nationellt och internationellt. Ansvaret för EU-program för högre utbildning förutsätter goda kunskaper högskolefrågor och utvecklingen på högskoleområ-

om om det. Kopplingen mellan ansvaret för Erasmus och Högskoleverkets uppgift beträffande Naric/Enic.

4.1.2¶Ungdom

Tänkbara värdmyndigheter

Ungdomsstyrelsen eller Svenska EU Programkontoret

Argument för att programansvaret ska ligga på Programkontoret: En samordning för formell och informell utbildning

av programmen

Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom som alla ligger under - -

generaldirektorat i Bryssel, där man planerar för ett gemensamma samt tekniskt stödkontor för dessa program. Mervärdeseffekter kan också nås mellan Ungdom och andra pro-

inte minst när det gäller ungdomsutbytet- som finns på Program gramkontoret, t.ex. Interpraktik och Breaking Barriers. Skolan kan användas i marknadsföringen av ungdomsprogrammen. Vid information och rådgivning till skolan och ungdomsorganisationema, också till enskilda ungdomar, är det en fördel

men att utbytesprogrammen och ungdomsprogrammen är samlade.

48 Analys SOU 1999: 102

0 Statskontorets utvärdering som rekommenderar ett utökat programutbud vid Programkontoret.

Argument för att programansvaret ska ligga på Ungdomsstyrelsen: 0 Det är angeläget att ha en nära samordning mellan utvecklingen av nationella och internationella ungdomsfrågor. 0 Ungdomsstyrelsen ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd till ger olika former av lokalt utvecklingsarbete, vilket utgör viktig föruten sättning för att stimulera deltagandet i EU-programmen. Dessa i ger sin tur internationella erfarenheter och kontakter, vilka tidigare saknats, som stärker det lokala utvecklingsarbetet. 0 Omfattande kontakter med, stor kunskap om och upparbetade inforrnationskanaler till målgruppen myndighetens nationella genom arbete. 0 Ungdomsprogrammen riktar sig särskilt till verksamheter utanför

det formella utbildningsväsendet och har uttalad målsättning att

en genom särskilda åtgärder och pro-aktiv handläggning nå en missgynnade ungdomsgrupper. Målgruppen skiljer sig därmed från den huvudsakliga målgruppen för utbildningsprogrammen. 0 En överföring av ansvaret till en ny myndighet skulle riskera att skada en väl fungerande verksamhet. Kommissionen presenterade nyligen en oberoende utvärdering av de nationella kontorens arbete inom ungdomsområdet, vilken gav Ungdomsstyrelsen mycket goda vitsord. 0 Att flytta ungdomsprogrammen från Ungdomsstyrelsen skulle innebära en kraftig reducering av en redan liten myndighet, vilket skulle medföra att övrig verksamhet får bära en större andel myndigheav tens gemensamma administrationskostnader.

4.1.3¶Skolverkets

stipendier

Tänkbara värdmyndigheter

Skolverket eller Programkonloret

Argument för att programansvaret ska ligga på Programkontoret:

0 Mervärdeseffekter genom den samordning som kommer tillstånd mellan helt eller delvis identiska aktiviteter inom andra program som finns hos Programkontoret, vilket i sin tur innebär att det redan finns upparbetade kontaktytor med dessa målgrupper. 0 Intressentema behöver enbart vända sig till en myndighet för att kunna erhålla ekonomiskt stöd till skolans internationalisering, vil-

SOU 1999: 102 Analys 49

bättre överblick och underlättar arbetet för de enskilda ket skapar en skoloma. Det den handläggande myndigheten nödvändig överblick, 0 ger en skapar bättre resursanvändning och förhindrar eventuella god-

en kännanden parallella ansökningar. De medel finns avsatta

av som för verksamheten skulle därmed räcka längre och till flera deltagare. De goda erfarenheterna Programkontorets och Skolverkets sam- 0 av arbete beträffade utbildningsprogrammen Sokrates och Leonardo da

Vinci.

Argument för att programansvaret ska ligga på Skolverket:

Skolverkets stipendier och bidrag till skolans internationalisering är 0 en del av verkets nationella utvecklingsuppdrag. De väl upparbetade kontakterna med skolorna och skolhuvudmän- 0 nen. Den nuvarande verksamheten som delvis sköts genom upphandling 0

administrativa rutiner från Svenska institutet, medan besluten om av kriterier och faktisk tilldelning ligger kvar på Skolverket, fungerar bra och till låg administrationskosmad.

en

Programkontorets EU-anknytning, bl.a. sitt nuvarande namn,

0 genom kan skapa oklarheter att stipendiema även omfattar utbyten med

om länder utanför EU.

SOU 1999: 102 51

5¶Slutsatser och förslag

5.1 för EU-prograrnrnen

Ansvarsfördelning

och andra internationellt inriktade

åtgärder

l det föregående analyskapitlet har vi lyft fram fördelar och nackdelar med lägga ansvaret för olika internationella på Svenska EU

att program Programkontoret Programkontoret alternativt respektive sektorsmyndighet. I nedanstående kapitel lägger kommittén ett förslag till ansvarsfördelning baserat på bedömningar respektive programs karaktär.

av Avslutningsvis samlad beskrivning det nya Programkonto-

ges en av rets roll och ansvarsområde i det fall kommitténs förslag genomförs.

5.1.1 Erasmus, Tempus, Alfa,

EU-USA och EU-

samarbetsprogrammen

Kanada samt EU:s Medelhavssamarbete

Kommittén föreslår att ansvaret för samtliga dessa program inom högskoleområdet förs över från Högskoleverket till Programkontoret. Skälen för kommitténs förslag är följande:

Programkontoret redan för övriga EU-program på utbild-

ansvarar ningsområdet, främst de delar Sokrates-programmet går utanför

av som högskolan samt Leonardo da Vinci. Inför den nya programperioden förväntas allt större integration av samtliga EU:s utbildningspro-

en

En överflyttning ansvaret för högskoleprogrammen till Program. av

gramkontoret kommer att underlätta denna integration. Högskoleverkets övergripande sektorsansvar kommer även fortsättningsvis att innebära ett avgörande inflytande över inriktningen

dessa eftersom de är att betrakta som en förlängning av av program,

den nationella politiken på högskoleområdet. Hanteringen av EU-

är mycket liten del verkets verksamhet och den programmen en av administrativa och handläggande sårbarheten är betydande. Kommittén

52 Slutsatser och förslag SOU 1999: 102

bedömer att samordningsvinster kan göras vid en överflyttning av verksamhet och berörd personal till Programkontoret.

De goda kontakter Högskoleverket har med landets högskolor

som och universitet kan utnyttjas av Programkontoret. Programkontoret har deklarerat att man avser låta högskolor och universitet få ett stort inflytande över programmets organisation. I ett senare avsnitt återkommer kommittén till frågan om hur samverkan mellan myndigheterna kring EU-programmen skall ske framöver.

5.1.2¶Ungdom

Kommittén föreslår att Ungdomsstyrelsen även fortsättningsvis skall ansvara för de två program på ungdomsområdet Ungdom för Europa och Europeisk Volontärstjänst från år 2000 förs samman till det

som nya programmet Ungdom. Skälen for kommitténs förslag är följande:

Även det finns samverkansfördelar med överflyttning

om en av ansvaret för ungdomsprogrammen, så överväger de negativa konsekvenserna. Dessa bottnar främst i Ungdomsstyrelsens uppdrag och verksamhet som sektorsmyndighet och den därmed sammanhängande samordningen av nationella och internationella projekt.

Ungdomsstyrelsens har jämfört med Skolverket och Högskoleverket ett annorlunda uppdrag. Man har idag inte samma tonvikt på uppföljning, utvärdering och granskning som de två andra myndigheterna. Istället har Ungdomsstyrelsen ett uttalat ansvar att stödja lokalt

mer utvecklingsarbete samt ett i regleringsbrev formulerat uppdrag att främja internationellt utbyte. Denna tonvikt på stödjande verksamhet präglar myndigheternas verksamhet och arbetsformer.

Idag finns en betydande samordning mellan Ungdomsstyrelsens hantering av nationella program och EU-programmen. Handläggningen

projektansökningar till EU-programmen innehåller ett betydande av inslag av aktiv utveckling av den lokala ungdomspolitiken i de orter som berörs. Enkelt uttryckt kan man säga att programmen används som en hävstång för att nå nationella mål. De är därmed ett centralt instrument för måluppfyllelse. En överflyttning av programmen skulle innebära att Ungdomsstyrelsens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag, som detta idag är formulerat, allvarligt skulle inskränkas.

Det är idag vidare oklart i vilken utsträckning som EUkommissionen kommer att initiera en närmare organisatorisk integration av Ungdom med Sokrates och Leonardo. En modell med delat ansvar mellan Ungdomsstyrelsen och Programkontoret harmoniserar med den organisation som idag finns på EU-nivå. Skulle

Slutsatser och förslag 53

organisation ske i framtiden, kan former för förändringar av EU:s nya

samverkan och delat behöva diskuteras. ansvar

Ur brukarperspektivet med fokus på tillgänglighet kan två myndig-

delade för EU-programmen medföra nackdelar. Programheters ansvar styrka, dörr in, går rimligen lite förlorad om det finns två kontorets en in. Här bör emellertid påpekas att målgruppen för programmen dörrar fullt densamma, samtidigt ungdomsledare och lokala inte är ut som nätverk sannolikt idag vid att vända sig till Ungdomsstyrelär mer vana Kommittén bedömer dock att informationsinsatserna gentemot sen. vidgas och effektiviseras med för inbrukarna kan en gemensam ram formation alla EU-program. Därför kan det befogat med ett om vara till Programkontoret att för samlad information om

uppdrag svara en

omfattar Ungdom. En programgemensam hem- EU-program som även sida på Internet möjlighet att fullgöra ett sådant uppdrag. En tät är en relation mellan respektive myndighets informationsfunktioner är en

förutsättning.

5.1.3¶Skolverkets internationella stipendier

föreslår för de Skolverkets stipendier och Kommittén att ansvaret av internationella utbyten och kontakter flyttas över till EU bidrag som rör bidrag Skolverket fördelar för extraunder-

Programkontoret. De som

svenska till utbytesstuderande och till fortbildning av lärare visning i undervisning i olika på andra språk än svenska bör dock ligför ämnen kvar på Skolverket. Skälen för kommitténs förslag är följande: ga för Skolverkets stipendier för internationellt utbyte är i Målgruppen allt väsentligt för de EU-program inom skolområdet som samma som redan för. Det förekommer ofta att projekt och

Programkontoret svarar

söker från bägge håll och även det sker ett samråd mellan skolor om idag så torde överföring öka möjligheterna till sam-

myndigheterna en

ordning och minska riskerna för dubbelarbete.

målgruppen elever, lärare och andra verksam-

Det är angeläget att

skolområdet f°ar ingång för ansökan stöd ma inom en gemensam om till internationellt utbyte. Det borde möjligt att effektivisera t.ex. vara inforrnationsinsatsema att Programkontoret ett samlat angenom ges för alla internationella utbytesprogram på skolområdet. svar i sammanhanget är att Skolverkets stipendier inte riktar

Ett problem

sig till utbyte inom EU. Även unionens länder dominerar vad avser om så är det viktigt att upprätthålla ett utbyte

antalet projektansökningar

andra delar världen. Det leder kommittén till att fundera också med av på Svenska EU Programkontoret i framtiden. Se nedanöver namnet

stående förslag.

54 Slutsatser och förslag SOU 1999: l 02

Det är av största vikt att samrådet mellan Skolverket och Programkontoret sker så att de internationella utbytesprogrammen/stipendiema fortsätter del den nationella skolutvecklingen. Därför att vara en av måste Skolverket ha ett avgörande inflytande inriktöver programmens ning. I avsnittet samråd mellan myndigheterna återkommer komom mittén till frågan om hur detta inflytande skall organiseras.

5.1.4¶Programkontorets framtida roll

De förslag som kommittén lägger innebär relativt tydlig roll för nu en Programkontoret. Myndigheten skall för internationella ansvara program inom utbildningsområdet, både inom och utom den Europeiska Unionen. Programkontoret skall på intet sätt ta över sektorsmyndighetemas ansvar för de internationella frågorna eftersom detta självklart är en förlängning av den nationella politiken inom respektive område. Istället skall kontoret specialisera sig på effektiv och kundanpassad en hantering av de olika utbytesprogram inrättats för att stimulera som intemationaliseringen. Detta innefattar för information även ett ansvar till berörda målgrupper. Kommitténs förslag till ansvarsfördelning bör också få betydelse för frågan om myndighetens namn. Namnet bör ändras i syfte att tydliggöra två saker; för det första inriktningen på internationella utbildningsprogram för det andra det faktum att programmen inte endast avser den Europeiska Unionen. Kommittén har dock inget konkret förslag till namn på myndigheten.

5.2¶Kontakter och samråd mellan de

aktuella myndigheterna

De nuvarande kontakter och samrådsorgan successivt har byggts som upp mellan sektorsmyndighetema och Programkontoret har fungerat

väl utifrån nuvarande ansvarsfördelning för De förslag

programmen. om ett ändrat programansvar som kommittén lägger fram ställer emellertid delvis nya och förändrade krav på dessa kontakter och formella samrâdsstrukturer, samtidigt som viktiga element i den nuvarande strukturen bör bevaras. Till de inslagen i den samrådsstruktur på övergripande nivå nya som kommittén föreslår hör ett formaliserat bilateralt samråd på mera

ledningsnivå. Kommittén föreslår därtill att de tre sektorsmyndigheter-

na ges representation i Programkontorets styrelse och att Programkon-

1999:102 Slutsatser och förslag 55 SOU

representation i Ungdomsstyrelsens styrelse. För att bevara de

toret ges viktiga relationer byggts upp mellan sektorsmyndighetema, arsom betsmarknadens parter och andra organisationer är det därtill av stor betydelse det finns kvar rådgivande nämnd för de program som att en Programkontoret kommer att svara för fr.o.m. år 2000. Myndigheten har därutöver självt att bestämma vilka ad hoc som kan anses organ

nödvändiga.

Samrådsorgan på övergripande nivå

Rådgivande nämnd for utbildningsfrågor på Programkontoret

sektorsmyndighetema representation i Programkontorets

0 De tre ges styrelse

Programkontoret representation i Ungdomsstyrelsens styrelse

0 ges

Kommittén föreslår vidare att det inrättas samrådsstruktur på en ny programnivå dels för att tillförsälcra sektorsmyndighetema ett inflytande över inriktning och urvalskriterier, dels för att tillförsälcra Program-

kontoret den expertkunskap sektorsmyndighetema besitter. Pro-

som

gramråden bör förutom berörd myndighet ha en bred representation

från målgruppen för respektive program.

Samrådsorgan på programnivå

Programråd för

Utvecklingsprogram inom högskoleområdet Programkontoret Utbytesprogram inom högskoleområdet Programkontoret Utvecklingsprogram inom skolområdet Programkontoret

Utbytesprogram inom skolområdet Programkontoret

Ungdom Ungdomsstyrelsen

56 Slutsatser och förslag

5.3¶Ekonomiska och

personella resurser

Av kommitténs förslag ett förändrat följer vissa om programansvar budget- och personalkonsekvenser. Budgetkonsekvensema avser en omföring av medel under stadsbudgetens Utgiftsomrâde 16, från vissa av Skolverkets och Högskoleverkets anslag till anslaget A16 Svenska EU Programkontoret. De anslag som berörs är anslaget A1 Statens skolverk, vad administrationsavser kostnader, totalt 461 000 kronor samt anslaget A2 Utveckling skolav väsende och barnomsorg, anslagsposten vad verksamhetsavser medel, vilka under 1999 12,2 miljoner kronor. För Högskolevar ca verkets del berörs anslaget C1 Högskoleverket, vad administraavser tionskostnader, totalt 2 234 000 kronor, exkl. kostnader för utrustning och lokaler samt anslaget 16 B 52.11 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor-Tempus, vad verksamhetsmedel, vilka uppgår till avser 5 miljoner kronor. Kommitténs bedömning är vidare att vissa utökade resurser bör tillföras Programkontoret för EU-programmen inom den högre utbildningen. Utöver detta bör medel även ställas till Programkontorets förfogande för överförings- och initialkostnader för dessa program. Kommittén bedömer att dessa engångskostnader för konferenser, seminarier personalutbildning och informationsinsatser är i storleksordningen 1-2 miljoner kronor. Programkontoret bör i ges uppdrag att komma tillbaka med en närmare specifikation nämnda kostav nader. Vissa medel för informationsinsatser avseende det nya programmet Ungdom bör också föras till Programkontoret. Ungdomsstyrelsen och Programkontoret bör i uppdrag att nå överenskomges en melse om detta. Personalkonsekvensema den personal i dag arbetar med avser som de arbetsuppgifter skall föras över till Programkontoret. Vid besom marmingen av dessa tjänster vid Programkontoret gäller skyldighet att iaktta bestämmelserna i § 6b lagen l982:80 anställningsskydd, om vars innebörd är att den personal i dag huvudsakligen arbetar med som dessa frågor skall erbjudas överflyttning till den myndigheten. en nya Det handlar 0,8 tjänster vid Skolverket och 4,25 tjänster vid Högom skoleverket.

Slutsatser och förslag 57 SOU 1999: 102

5.4¶Ändringar i myndigheternas

instruktioner och andra förordningar

det förslaget föranleder några föränd- Kommittén kan inte se att lagda och Skolverkets instruktioner. Däremot bör ett

ringar i Högskoleverkets

instruktion SFS 1997:1231. Det

tillägg göras till Programkontorets

innehållet i den inledande meningen i 1§, under Programkontoavser

uppgiñer, enbart uttryck för att Programkontoret ansvarar

rets som ger

för EU-program. ändringar i Statens skolverks författnings- Vidare medför förslaget Skolverkets stipendier och samling SKOLFS 1993:17, som reglerar

bidrag för främja internationella kontakter m.m. att

5.5¶Fortsatt utredningsarbete

den begränsade tid stått utred- Kommittén har mot bakgrund av som analys och lägga förslag

ningen till förfogande prioriterat att göra en för de nuvarande värdmyndigheter

om programansvaret program vars kommittén. Vår uppfattning är emellertid att

funnits representerade i

utreda förändrad ansvarsfördelning det framgent finns skäl för att en samordning beträffande andra närliggande pro-

och därmed ytterligare

i g gram.

B00 och Ola Reservation av Sjögren

Román

vi i kommittén analyserat för- och nack- I kapitel 4 i betänkandet har

förändrat huvudmannaskap för det föreslagna nya prodelar med ett

därvid funnit att det kan finnas väsentliga grammet Ungdom. Vi har

ansvaret för Ungdom till samverkansfördelar med en överflyttning av

det nära sambandet mellan ungdomsprogrammet

Programkontoret, t.ex.

har också pekat på argument som talar och utbildningsprogrammen. Vi

bör ligga kvar på Ungdomsstyrelsen, t.ex. samför att programmet

hantering nationella verkansfördelama mellan Ungdomsstyrelsens av

och europaprogrammet. program undertecknades bedömning osäkerhet Det föreligger dock enligt en

betydelse för ett definitivt flertal omständigheter som är av stor om ett

huvudmarmaskapsfrâgan. Dessa osäkra omständigställningstagande i heter är följande.

beslut innehållet i eller kostnads- EU har ännu inte fattat något om 0 Ungdom. Ett sådant beslut för det föreslagna programmet ramarna vid det planerade minsterrådsmötet i novemtidigast fattas kan som

ber i år.

oklart i vilken utsträckning EU- Det är också i dagsläget 0

genomföra den aviserade organisatoriska

kommissionen kommer att

med Sokrates- och Leonardoprogrammen.

integrationen av Ungdom

proposition framtida samlad Regeringen lämnade i maj 1999 en om 0 l998/99:115 På ungdomars villkor. I denna

ungdomspolitik prop.

föreslagit övergripande mål för en sam-

proposition har regeringen

har i propositionen också aviserat

lad ungdomspolitik. Regeringen för Ungdomsstyrelsen i samband

att målen och arbetsuppgifterna

härmed kan komma att förändras och anpassas.

omständigheter är betydelse för ett

Undertecknade att dessa av anser

i huvudmarmaskapsfrâgan för programmet slutligt ställningstagande

kommittén i stället för ett ställnings-

Ungdom. Vi anser följaktligen att

regeringen fattar beslut först när

tagande i frågan skulle föreslagit att

redovisats En viktig utklarhet föreligger i de avseenden som ovan.

60 Reservation

SOU 1999: 102

gångspunkt för regeringens slutliga beslut vi då

anser vara den analys

som kommittén har redovisat.

Bilaga 1 61

Kommittédirektiv

för EU-

Ansvarsområdet Svenska

for utbildning och Dir

programkontoret

1999:47

kompetensutveckling

Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 1999.

Sammanfattning av uppdraget

tillkallas med uppgift att utreda det framtida En kommitté för Svenska EU-programkontoret för utbildning och ansvarsområdet

kompetensutveckling.

till underlätta och förenkla Utredningen skall syfta att i de aktuella for berörda

tillgängligheten och deltagandet programmen

målgrupper.

Bakgrund

Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling 1995 för att efter det svenska inträdet i inrättades som en delegation den europeiska unionen administrera bl.a. utbildningsprogrammen för det europeiska samarbetet. Myndigheten har därefter inom ramen snabbt och administrationen mål och initiativ växt mycket av program, i omfattning. Myndighetens verksamhetsområde har successivt ökat inför tid stora förändringar. Utbildningsprograrnmen står nu en av Leonardo da Vinci ersätts år 2000. Då Sokrates och av nya program inleds också programperiod för strukturfondema. en ny verksamhet har med anledning detta varit

EU-programkontorets av

i februari 1998 Statskontoret i föremål för översyn. Regeringen gav utvärdera verksamheten vid EU-program-kontoret. Det

uppdrag att

med utvärderingen att ge regeringen ett

övergripande syftet var framtida ställningstaganden till hur genomförandet av EU-

underlag för nuvarande ansvarsområde

programmen inom EU-programkontorets

62 Bilaga 1

och närliggande verksamheter bör organiseras. Uppdraget redovisades den 20 november 1998. Därtill har en särskild utredare haft i uppdrag att föreslå inriktning av nya mål 3 inom EG:s strukturfonder skall ersätta bl.a. som nuvarande mål 4. Förslagen redovisades för näringsministem den 26 februari 1999. Utredaren angav fyra alternativ för den framtida organisationen av nya mål

Förslagen har remissbehandlats.

Regeringen beslutade den 10 juni 1999 att uppdra åt särskild en utredare att utarbeta ett förslag till ett samlat programdokument för Europeiska socialfondens mål 3 avseende programperioden 2000-2006. En av utgångspunktema för utredningen är att Arbetsmarknadsverket

skall utgöra förvaltningsmyndighet för det mål

nya Ansvaret för genomförandet av utbildningsprogrammet Sokrates är för närvarande delat mellan EU-programkontoret och Högskoleverket medan ansvaret för utbytesprogrammen Ungdom för Europa och Europeisk volontärtjänst för ungdomar till år 2000 slås till som samman Ungdom ligger på Ungdomsstyrelsen. I EU:s nya inom utbildnings- och ungdomsområdet program understryks betydelsen av nära samordning när det gäller genomförandet av Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom. Ett uttryck för detta är kommissionens avsikt att sammanföra det tekniska stödet för de tre programmen till ett enda kontor i Bryssel. Vidare slår också kommissionen fast att skall stödja programmen medlemsländemas nationella politik inom respektive område. En kommitté tillkallas för att utreda EU-programkontorets framtida ansvarsområde.

Uppdraget

Kommittén skall mot denna bakgrund pröva eventuella fördelar och nackdelar med en ökad samordning eller ändrad ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter vad gäller EU:s utbytesprogram Ungdom eller delar därav, samt om EU-program-kontoret bör ansvaret för ges delprogrammet Erasmus och programmet Tempus. I detta sammanhang skall kommittén även pröva det är lämpligt med ökad om en samordning eller ändrad ansvarsfördelning också vad gäller andra internationellt inriktade åtgärder inom respektive myndighets område. Det kan gälla vissa andra utbytesprogram, praktik och stipendier.

1999:102 Bilaga 1 63 SOU

Kommittén skall redovisa hur kontakter och samråd bör etableras mellan de fyra berörda myndigheterna för att programverksamheten skall nå högsta möjliga effektivitet även när det gäller nationellt

utvecklingsarbete.

Kommittén skall oförhindrad att föreslå andra justeringar

även vara i ansvarsfördelningen mellan myndigheterna detta område, som kan framstå särskilt påkallade.

som

En viktig utgångspunkt är att förslagen skall vara ägnade att

underlätta och förenkla tillgänglighet och deltagande iprogram-men för

berörda målgrupper.

Kommittén skall följa de direktiv i Kommittéförordning

som anges 1998:1474 samt redogöra för de budgetmässiga konsekvenserna av sina förslag. Eventuella särskilda personalkonsekvenser skall belysas. Kommittén skall även redovisa olika förändringar i myndigheternas instruktioner andra förordningsändringar förslagen eventuellt

samt som kan föranleda. Kommittén skall samråda med den särskilde utredaren för samlat programdokument för Europeiska socialfondens mål 3

ett under perioden 2000-2006 m.m.

Redovisning av uppdraget

Kommittén skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 31

augusti 1999.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya fonnånsrättsregler Bilagor.+ Ju. 32. Utvecklingssamarbete pårättsområdet.Ju. SteriliseringsfråganiSverige1935-1975. 33. Botryggt Betala Särskilda - rätt. boendefonnerför Ekonomiskersättning. äldre samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg. Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap. . Ku. Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. . 35. Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi. EffektivareTotalförsvarsstöd Östersjöområdet.i - . Fö. 36. Likvidationavaktiebolag.Ju. Märk väl Fi. 37. Underrättelsetjänsten - enöversyn.Fö. Invandrarskapochmedborgarskap. . 38. Följdleveranseri samband Demokratiutredningens medexportav skriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaettfår i Gudsnanm.Omreligionsfrihet . 39. Vuxenutbildningföralla Andraåretmed ochdemokrati.Demokratiutredningensslaiñserie. Kunskapslyttet.U. Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring. Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningens skriftserie.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 41. Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförs- Bör demokratinavnationaliseras lag förslagtill . samt ett centrumför dokumentärfilm Demokratiutredningensskriñserie.Ju. ochenfihnvårdscentral.Ku. Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Nyluñfartslag. . N. skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions- Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppen elmarknad.N. .Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45. Slutförvaring kämavfall.Kommunernaoch av Nytt systemför prövning hyres-och . av platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökade socialbidrag.En studieominkomsteroch Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S. GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner 47. Mervärdesskatt - Frivillig skattskyldighet.Fi. föddaår 1937eller tidigare. 48. Lära avEstonia.Denandradelrapportenoch 18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

19.Artikel 7 EG:svarumärkesdirektiv.i 49. Invandraresomföretagare.Ku. Ändringari vartunärkeslagen.Ju. 50. skyddsjaktpåvarg.M. 20. Sverigeochjudamastillgångar.UD. .Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 21. Lindqvistsnia nio vägar utvecklabemötandet- att 52. Inkomstprövning avbostadstilläggtill pensionärer. avpersonermedfunktionshinder.

22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53. Ekonomisk brottslighetochsekretess.Ju. värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. Ennytullag.Fi. skriftserie.Ju. 23. Utveckling 55. Konvergensochförändring.Samordningav

avmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku. Förslagtill inriktningav nyamål 3 inom EG:s 56. Globaliseringenochdemokratin. strukturfonder.N. Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57. Rikstrafiken En myndighet.N. - ny fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58. Löserjuridiken demokratinsproblem 25. Samerna ettursprungsfolki Sverige. - Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 26. Införselavbeskattadevaror.Fi. 59. Begränsadfastighetsskatt.Fi. 27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligare - taxi. N. jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61. Brottsförebyggande arbetei landetskommuner.Ju. 28. Kontantrnetodför småföretagare.Fi. 62. Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 29. Internationellkonflikthantering attförberedasig - 63. Att läraochleda En lärarutbildningför samverkan tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30. Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill- 64. Representativdemokrati.Demokratiutredningens

mediekoncentrationslag. Ku. m. m. skriftserie.Ju. 31. Tillsyn överadvokater Ju. m. m.

Kuwenüat

-09- 2 4

1999 STOCKHOLM

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Barnombudsmannenföreträdareför barnoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav 65. ungdomar.S. informationomnarkotikautveckling. 66.Godvård lika villkor statensstyrning 91. Enöversynavjämställdhetslagen.N. - om av hälso-ochsjukvården 2+ bilagor. 92.Premiärforpersonval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93. Detungafolkstyret.ForskarvolymVI. - - miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. 98. M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi. FUD-program BrandkatastrofeniGöteborg. 95.Småskaligelproduktionsamtmätningoch 68. DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelforbrukning.N. ocharbetslivet.Perspektivpå det 96.Statistikreformen.Utvärderingochförslagtill 69.Individen samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentekniknämnden.U. utvärderingenavrefonnen.Ju. 71.Oseriösabostadsförmedlare. 97.Socialtjänstiutveckling. 72.Boendesocialaeffekter konkurseroch Del A ochB Bilagor. av bostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U. rekonstruktioneregnahem. 99.Översynavstiftelsenför internationell 73.Handikappombudsmannensframtida rapporteringavläkemedelsbiverkningar. förutsättningarocharbetsuppgifter.S. 100.Bibeln texterna. - 74.Demokratinochdet bästa. Gamlatestamentet Volym gemensamma Demokratiutredningensskriftserie.Ju. GamlatestamentetII. Volym 2. platsför vindkraften.Del 1och Del M. Tilläggtill Gamlatestamentet.Deapokryfa 75. Rätt Maktdelning.Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaskriñema.Volym 76. Demokratiutredningen.Ju. Nya testamentet.Volym 4. Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 101Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare V . volym ll. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister. 78.Jordbrukochmilj nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriñserie.Ju. jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfördelningför internationellaprogram Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U. 79. skattskyldiga.Fi. 80.Demokratiopinioner. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 81. Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation. Ju. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessi banker m.m.Fi. 83.Globaliseing.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen.Ju. 84.Civilsarnhället.ForskarvolymVIII. Demokratiutredningen.Ju. 85.Bredbandförtillväxt i helalandet. Närings-,regional-ochvälfardspolitiska aspekterpålT-infrastruktmen.N. 86.PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheter förSverige. Enrapportñånhearingen"Eñer PC:n"anordnad avIT-kommissionenjuni 1999.N. 87.Vagnbolagför järnvägen.N. 88.Granslcningskommissionensbetänkandeianledning avBrottsutredningeneftermordet statsminister Olof Palme.Ju. 89.statsbidragtill handikapporganisationer.

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Granskningskommissionens betänkandeianledningav

Nya förmånsrättsregler Bilagor. 1+ Brottsutredningeneftermordetpåstatsminister

Invandrarskapochmedborgarskap.Demolcati- Olof Palme.88

utredningensskriftserie.8 Premiärför personval.92

Att slaktaettfår i Guds DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. namn.Omreligionsfrihetoch demokrati.Demokratiutredningens Demokratiutredningen.93 skriftserie.9 Rasism,nynazismochfrämlingskap. Statistikrefonnen. Utvärderingochförslagtill - Demokratiutredningensskriñserie.10 utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnafor utvärderingen

Bör demokratinavnationaliseras avreformen.96

Demokratiutredningensskiñserie.l l Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens ochdjurrättsaktivister.

skriftserie.12 Demokratiutredningensskriftserie.10 I

Etik ochdemokratiskstatskonst.

Demokratiutredningensslcriñserie.13 Utrikesdepartementet

Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 Ökadrättssäkerheti asylärenden.16

Artikel 7iEG:s varumärkesdirelctiv. Sverigeochjudamastillgångar.20

Ändringari vammärkeslagen.19 Följdleveranseri sambandmed krigsmateriel. exportav Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 3 8

värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie

22 Försvarsdepartementet

Tillsynöveradvokaterm. m.3 l EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöonrrädet.6 Utvecklingssamarbetepårättsomrädet.32 Internationellkonflikthantering attför beredasig Likvidation aktiebolag.36 av tillsarmnans.29 Demokratini denoffentligasektornsförändring. Underrättelsetjänsten - enöversyn.3 7 Demokratiutredningensslaiñserie.40

Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 Socialdepartementet

Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Steriliseringsfrágan i Sverige1935-1975.Ekonomisk Globaliseringenochdemokratin. ersättning.2 Demokratiutredningensskriñserie.56 GarantipensionochBosättningstilläggför personer Löserjuridiken demokratinsproblem födda år 1937eller tidigare.17 Demokratiutredningensskriftserie.58 Lindqvistsnia nio- vägarattutvecklabemötandetav Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 personermedfunktionshinder.21 Representativdemokrati.Demokratiutredningens Botryggt Betalarätt.Särskildaboendefonnerför äldre skriftserie.64 samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33 Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- Ökadesocialbidrag.En studieominkomsteroch utredningensskriftserie.74 socialbidragåren1990till 1996.46 Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. 51 76 Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52av Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII. Barnombudsmannenföreträdareför bamoch- Demokratiutredningen.77 ungdomar.65 Demokratiopinioner. Godvårdpå lika villkor omstatensstyrning Demokratiutredningensskriftserie.80 avhälso-ochsjukvården 2 bilagor. 66+ Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.81 Oseriösabostadsfömiedlare.71 Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. Boendesocialaeffekter konkurserochav

83 rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch - Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati- egnahem.72

utredningen.84 Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch

arbetsuppgifter.73

statsbidragtill handikapporganisationer.89

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovavinformation BrandkarastrofeniGöteborg.

narkotikautveckling.90 DrabbadeMedierMyndigheter.68 om Socialtjänsti utveckling.DelA. ochB Bilagor.97 Bibeln texterna. - - Översyn stiftelsenför internationellrapporteringav Gamlatestamentet Volym av läkemedelsbiverkningar.99 GamlatestamentetII. Volym Tilläggtill Gamlatestamentet.De apokryfaeller

Finansdepartementet deuterokanoniskaskriñema.Volym

Nya testamentet.Volym 4.100 Märkväl 7

Införselavbeskattadevaror.26 Näringsdepartementet Kontantrnetodför småföretagare.28 Effektivavärme-ochmiljölösningar.5 Fastighetsmäklamänmdeneffektivaretillsyn. 35 - Utveckling mänskliga i arbetslivet. Frivillig skattskyldighet.47 av resurser Mervärdesskatt- Förslagtill inriktning mål 3inomEGzsstrukturtullag.54 avnya Enny fonder.23 Begränsadfastighetsskatt.59 EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeografiskt Bilen,miljön ochsäkerheten.62 avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat- Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb skattskyldiga.79 ocharbetslöshetsersätmingen.27 Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82 Ny luftfartslag.42 Förmånerochökadelevnadskostnader.94 Öppenelmarknad.44

Estonia.Denandradelrapportenoch Utbildningsdepartementet Läraav slutxedovisning.48 Godsedi forskningen.4 myndighet.57 Rikstrafiken Enny- Vuxenutbildningför alla Andraâretmed Kundvänligaretaxi. 60

Kunskapslyftet.39 Individenocharbetslivet.Perspektivpådetsamtida Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan arbetslivetkringsekelskiftet2000.69 ochutveckling.63 Bredbandför tillväxt ihelalandet.Närings-,regional-

Gentekniknärrmden.70 ochvålfärdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrulcturen.85

Likvärdigavillkor. 98 död längelevePC:n Nyamöjligheterför PC:när - Ansvarsfördelningför internationellaprogram från hearingen"Efter PC:n" Sverige.Enrapport påutbildnings-ochungdomsområdet.102 IT-kommissionenjuni 1999.86 anordnadav

Vagnbolagförjärnvägen.87 Jordbruksdepartementet jämställdhetslagen.91 En översynav Yrkesfrsketskonkurrenssituation.3 Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering

Sarnema ettursprungsfolki Sverige.25 avelförbruluiing.95 - Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför- - Miljödepartementet jordbmket.78 kärnavfall.Kommunernaoch Slutförvaringav Kulturdepartementet platsvalsprocessen.45

Denframtidakommersiellalokalradion.14 skyddsjaktpåvarg.50

Frågortill detindustriellasamhället.18 KÄRNAVFALL metod plats milj - - - Förslagtill KASAMsyttrandeöverSKBsFUB-program98.67 Yttrandefrihetenochkonkurrensenmediekoncentrationslag 30 Rättplatsförvindkraften.Del l ochDel 75 m. m. Svensktmedborgarskap.34 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag

samtförslagtill ett centrumfördokumentärfilmochen

filmvårdscenn-al.4 1

Invandraresomföretagare.49 Konvergensochförändring.Samordningavlagstift-

ningenför medie-ochtelesektorema.55

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671

71.

Box 6430. I 13 82 Stockholm.

0rder@faktainf0.se wwwfaktainfose