Validering av utländsk yrkeskompetens slutbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Validering
utländsk
av
yrkeskompetens
ALLJ REGERINGSKANSLIET Utbildningsdepartementet
m5
OCGSO
2-
då
Statens offentliga utredningar
WW
1998: 165
W
Utbildningsdepartementet
Validering av
utländsk
yrkeskompetens
Slutbetänkande Utredningen för värdering av
av utländsk nivå och
yrkesutbildning på gymnasial
utländska arbetslivserfarenheter
Stockholm 1998
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Ftitzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-690 91 91
Ordertel: 08-690 91 90
E-post: fritzes.order@liber.se
Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.
En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:
Information Rosenbad
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Fax: 08-405 42 95
Telefon: 08-405 47 29
ISBN 91-38-21097-5 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X
sou 1998: 165
Till statsrådet Wärnersson
Ingegerd
Genom beslut den 26 1998 bemyndigade regeringen dåvarande mars statsrådet Ylva Johansson att tillkalla särskild utredare med uppdrag en lägga fram förslag till ett skall ha till uppgift att värdera att organ som hur utländsk yrkesutbildning på gymnasial eller angränsande nivå förhåller sig till motsvarande svensk utbildning och att värdera dokumenterade arbetslivserfarenheter erhållna i ett annat land. Uppdraget avsåg, vidare, att Föreslå hur detta kan inrymmas i eller knytas till någon organ statlig myndighet och skulle enligt direktiven vara avslutat i sin helhet den l oktober 1998. Sedermera förlängdes utredningstiden till senast den 15 december 1998. Med stöd bemyndigandet förordnades den ll maj 1998 utbildav ningschefen Bengt Olsson särskild utredare och utredaren Nina som Kowalevska, undervisningsrådet Lisbeth Rudemo och avdelningschefen Ronny Nilsson sakkunniga i utredningen from. den 1 maj som 1998. Vidare förordnades den 24 juni 1998 studie- och yrkesvägledaren Barbro Chesterson-Spetz och departementssekreteraren Johan Stålhammar sakkunniga fr.o.m. den 15 juni 1998. som Utredaren Eva Ragnarsson förordnades den 25 juni 1998 som seki utredningen på 60 % tjänstgöring from. den 15 juni. Berit reterare Jigvall har varit assistent åt utredningen och är ansvarig för produktio-
heloriginal. nen av Utredningen överlämnar härmed betänkandet Validering utländsk av yrkeskompetens. Uppdraget är härmed slutfört.
Stockholm i december 1998
Bengt Olsson
Eva Ragnarsson
sou 1998:165
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1 Uppdraget och dess genomförande, m.m.
2 Inledning 2.1 Från arbetskrafts- till flyktinginvandring 2.2 arbetsmarknaden ut
Hur ser 2.3 Hinder för att anställa invandrare
3 Redovisning av kartläggningar 3.1 Inledning 15 3.2 Några begrepp 15 3.3 Myndigheter värderar utländsk utbildning
som
för yrkesmässigt erkännande 17 3.3.1 De jure yrkesmässigt erkännande 17 3.3.2 "De facto" yrkesmässigt erkännande 19 3.3.3 Yrkesprövning för invandrare 20 3.4 Exempel på branschprövningar 21 3.5 Värdering av utländsk gymnasial
yrkesutbildning i andra EU-länder 23 3.5.1 Allmänt 23 3.5.2 Finland 24 3.5.3 Nederländerna 26
4 Förslag till system för värdering av utländsk
yrkeskompetens 29 4.1 Inledning 29 4.2 Kompetenshöjande åtgärder inom den svenska
arbetsmarknaden 30 4.2.1 Tillvaratagande utländsk yrkeskompetens 30
av 4.2.2 Åtgärder för att halvera den öppna arbets-
lösheten, 30
m.m. 4.2.3 Regionala tillväxtavtal 32 4.2.4 Regionala kompetensråd 32 4.3 Förslag till system för värderingsverksamhet 33 4.3.1 Inledning 33 4.3.2 Validering 37 4.3.3 Bedömning 39 4.3.4 Branschprövning 41
Innehållsförteckning SOU 1998: 165
5 Förslag till organisation for validering 43 5.1 Inledning 43 5.2 Central organisation 45 5.2.1 Värdmyndigheten 45 5.2.2 Centralt valideringsorgan med branschnämnder 45 5.3 Regional organisation 47 5.3.1 Inledning 47
5.3.2 Regionalt valideringsorgan 47
5.3.3 Provanordnare 48 6 Anknytning till en befintlig myndighet 49 6.1 Kriterier vid val av myndighet 49 6.2 Tänkbara myndigheter 49 6.3 Förslag till värdmyndighet 5 1 6.4 Samverkan med andra myndigheter och 51
organ 7 Ekonomiska konsekvenser 53 7.1 Staten 53 7.2 Näringslivet 55 8 Konsekvensprövning enligt de generella
kommittédirektiven 57
Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 59 Bilaga 2 Översikt prov/yrkesexamen VVS 63 Bilaga 3 Städ- och Rengöringsbranschens Yrkesnämnd:
Yrkesprov 65
Sammanfattning
Som läget är idag den svenska arbetsmarknaden har personer med utländsk kompetensbakgrund ofta svårt att få anställning. Arbetsgivar-
har svårt att bedöma utländska utbildningsbevis på gymnasial nivå na och utländsk arbetslivserfarenhet.
I rapporten läggs principförslag till uppbyggnaden av en organisation för validering utländsk yrkeskompetens gymnasial nivå
av tillämpbar även för angränsande nivåer. Yrkeskompetensen skall bedömas ett kompetensprov, där yrkeskunskapen, t.ex. förmågan
genom att uppfatta helheten i arbetet och teoretiska grundkunskaper, och såda-
färdigheter behövs generellt i arbetslivet, t.ex. samarbete, na som kommunikation och problemlösning, visas.
Utgångspunkten för valideringen skall vara den nivå och det huvudsakliga innehållet i gymnasieskolans styrdokument för yrkesutbildning. Genom kompetensprovet jämförs och jämställs alltså utländsk yrkeskompetens på gymnasial nivå med den yrkeskunskap som förvärvas inom utbildning inom yrkesområdet i gymnasieskolan. Grundläg-
en gande är att kompetensproven skall kunna genomgås oberoende av hur
yrkeskompetensen uppnåtts några lcrav på utbildningsbevis och var eller bevis över tidigare yrkesverksamhet uppställs inte. För att ytterli-
stärka individens ställning föreslås också att en s.k. meritportfcâlj gare skall utformas, dokumenterar och beskriver individens kunskaper
som och kompetenser.
Organisationen för validering av yrkeskompetens föreslås bestå av dels ett centralt valideringsorgan, dels ett regionalt.
Det centrala organet skall bestå av en styrelse och av branschnämnder. I styrelsen föreslås ingå Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet med de till varje organisation hörande yrkesnämndema, samt Arbetsmarlcnadsstyrelsen AMS, Högskoleverket, Integrationsverket, Skolverket och Svenska EU-programkontoret. Enligt direktiven skall organet knytas till en befintlig myndighet. Den myndighet som föreslås som värdmyndighet är AMS mot bakgrund av att myndigheten ingår i en central/regional organisation och den nya
2 Sammanfattning SOU 1998: 165
roll som myndigheten förväntas regeringens tillväxt- och genom nya
sysselsättningspolitik fr.0.m. årsskiftet.
Ett regionalt valideringsorgan föreslås inrättat i varje län inom de regionala kompetensråden, skall byggas i länen enligt som upp regeringens intentioner om ett väl utvecklat samspel mellan utbildingsväsende och arbetsmarknad i nya samverkansformer. Det regionala kompetensrådet skall vara ansvarigt för att kompetensproven anordnas i enlighet med de riktlinjer, fastställts för på central m.m., som proven nivå. Proven genomförs av en provanordnare, fullgör uppgiften som enligt avtal med det regionala kompetensrådet. Tanken är att valideringsverksamheten skall fasas in i ett system för värdering av utländsk kompetens bestående tre nivåer: bedömningav validering branschprövning. Utanför direktiven förordas att bedöm- ning får ingå i det av kommunerna anordnade introduktionsprogmmmet för invandrare. Bedömningen avses ge deltagaren ledning för beslut om vad nästa steg skall kunna innebära kompletterande utbildning eller direkt genomgång av kompetensprov för validering yrkesav kompetens. Den som fått sin yrkeskompetens Validerad skall kunna ut på arbetsmarknaden antingen direkt, eller via den tredje nivån, där vederbörande genomgår en branschprövning för verksamhet inom de branscher/yrken där en sådan erfordras. I detta fall branschen för svarar prövningen. Utgångspunkten för förslagen är validering yrkeskompetens av gymnasial nivå. Valideringsorganisationen är dock, nämnts, inte som låst till just denna nivå utan kan gälla även angränsande nivåer, t.ex. KY-utbildningar kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå. I kontakterna med företrädare för arbetslivet har framkommit att man där saknar ett system för värdering yrkeskompetens. Utanför av direktiven föreslås därför att kompetensprov för validering skall kunna genomgås av alla vuxna som önskar sin yrkeskompetens jämförd och jämställd med den yrkeskompetens har sin grund i gymnasiesom skolans yrkesutbildning eller utbildning angränsande nivåer. Detta mot bakgrund av att en organisation där alla oavsett nationalivuxna -tet yrkeskvalifikationerna kan sin kompetens Validerad - på samma grunder synes ligga helt i linje med regeringens närings-, arbetsmarknads- och integrationspolitik.
l Uppdraget och dess genomförande,
m.m.
Regeringens direktiv till utredningen framgår av bilaga Utredningen fick den 15 oktober förlängd tid med och en halv en månad, från den l november till den 15 december. Under de fem ca månader, i praktiken stått till förfogande för utredningsarbetet, har som utredningen haft fem sammanträden och hållit ett seminarium. Jag har tillsammans med sekreteraren gjort två studieresor utomlands. Den ena till Danmark, där vi den 11 augusti träffade företrädare för Dansk Flygtningehjaalp och Undervisningsministeriets Eluvervskoleafdeling i Köpenharrm, och den andra till Finland, där vi den 9 oktober träffade
företrädare för Utbildningsstyrelsen i Helsingfors.
Enligt mina direktiv skall jag samråda med arbetsmarknadens parter. Samråd med Svenska Arbetsgivareföreningen och Landshar ägt rum organisationen i Sverige samt med Svenska Kommunförbundet. Därutöver har vi under arbetets gång samrått med Kunskapslyftskommittén KLK. Syftet att säkerställa att den valideringsvar organisation jag föreslår kompletterar den valideringsverksamhet som KLK förordat i sitt delbetänkande Vuxenutbildning och livslångt som lärande Situationen inför och under första året med Kunskapslyftet - SOU 1998:51 219 264 och som KLK avser att behandla ytters. s. ligare i sitt kommande delbetänkande. Vidare har träffat företrädare inom Svenska EU-programkontorets centrala respektive regionala kontor de regionala partnerskapen i Uppsala respektive Söderman-
lands län. I utredningsuppdraget ingår att kartlägga hur andra länder inom EU hanterar frågan värdering utländsk yrkeskompetens på gymnasiom av och angränsande nivå. Den faktiska utredningstid gällde från som början medgav inte någon brett upplagd undersökning, varför jag egen replierat på material är insamlat i Danmark. De förhållanden ett som redovisas i avsnitt 3.5, Värdering gymnasial yrkesutbildning i som av andra EU-länder, är baserade på sammanställning svaren på en en av enkät, Dansk Flygtningehjaelp skickade ut våren 1998. Enkäten som genomfördes inom för ett projekt Assessment and Recognition ramen -
4 Kapitel I
of Professional Qualifications of Refugees in the European Community
som givits finansiellt stöd EU-kommissionen. Projektledare - av ärVibeke Bach Madsen och redaktör för enkätundersökningen gällande erkännandefrågoma Finn Kjeller Johansen. Deras projektrapport publiceras i december. Jag är mycket tacksam För deras vänliga tillmötesgående. Mitt betänkande innehåller principförslag till uppbyggnaden av en
organisation för validering utländsk yrkeskompetens,
av de närmare detaljerna föreslår jag utreds i ordning. annan I de Förslag jag lägger är utgångspunkten yrkesutbildning på gymnasial nivå.
Valideringsorgani-
sationen är dock inte låst till just gymnasienivå, utan kan gälla även angränsande nivåer, t.ex. KY-utbildningar.
Den föreslagna valideringsorganisationen skall fasas
i ett system för värdering utländsk kompetens bestående av av tre nivåer: bedöm-
ning validering branschprövning. Det ligger utanför
- - mina direktiv
att lägga förslag om bedömning och branschprövning. Jag vill dock
varmt förorda att bedömning skall kunna ingå i det kommunerna av
anordnade introduktionsprogrammet för invandrare. Bedömningen
skall deltagaren ledning för beslut vad ge om nästa steg skall kunna innebära: kompletterande utbildning eller direkt genomgång av kom-
petensprov för validering yrkeskompetens. Den
av som fått sin yrkeskompetens Validerad skall kunna gå på arbetsmarknaden ut antingen direkt, eller via den tredje nivån, där vederbörande genomgår en branschprövning för verksamhet inom de branscher/yrken där sådan en erfordras. I de många kontakter jag haft inom för utredningsarbetet ramen med olika parter har framkommit det- inte minst att mot bakgrund av det livslånga lärandet är ett starkt önskemål att organisation för - om en validering av yrkeskompetens inrättas för alla vuxna. Ett sådant önskemål ligger också i linje med Kompetenslyftskommitténs förslag om validering av kompetens inför fortsatta studier och Statens skolverks programförklaring gällande, bl.a., validering dess i Plan för utvecklingen av vuxenutbildningen, nyligen överlämnad till regeringen. I mina förslag har jag tagit utgångspunkt regeringens som närings-, arbetsmarknads- och integrationspolitik. Den organisation jag föreslår avser, mot bakgrund mina direktiv, validering utländsk yrkesav av kompetens. Mitt förslag innebär att det är oväsentligt var eller hur kompetensen förvärvats inom eller landet, - utom genom teoretiska studier och/eller praktisk erfarenhet. Det är också oväsentligt om individen har dokument över sin formella eller informella
utbildning eller
över sin yrkeserfarenhet. En organisation där alla oavsett nationalitet på sina vuxna - yrkeskvaliñkationer kan sin kompetens Validerad på - samma grunder
Kapitel 1 5
mig ligga helt i linje med regeringens politik. Jag vill därförsynes med de sakkunniga i utredningen utanför mina direktiv före-
stöd av slå att kompetensprov För validering skall kunna genomgås av alla wux-
önskar få sin yrkeskompetens jämförd och jämställd med yrna som keskompetens som har sin grund i gymnasieskolans yrkesutbildning eller utbildning på angränsande nivå.
2 Inledning
2.1 Från arbetskrafts- till flyktinginvandring
under 1940-talets första hälft hade placerat
Den flyktinginvandnng som
de invandringsländema, relativt sett, övergick i och Sverige bland stora
till arbetskraftsinvandring. De flyktingar som med krigsslutet snart en
under kriget hade så snart möjligt satts i arbete. De som kommit som
krigsslutet behövdes på den svenska arbetsmarkriastannade kvar efter
sökte sig till städerna och
den, liksom den landsbygdsbefollcning som
ökande mängd gick i arbetslivet. Kravet på arbetsde kvinnor som i ut
och danskar hade upphävts redan 1943 och från tillstånd för norrmän
bort för finländare. Efter kriget rådde stor brist 1946 togs kravet även
arbetskraft den svenska arbetsmarknaden och de nordbor som på
inte tillräckligt många for att tillgodose arbetsflyttade till Sverige var
började Arbetsmarknadskommissionen att rekryte-
lcraftsbehoven. 1947
Italien, Ungern och Österrike. Under 1950-talet följdes arbetskraft i ra till Västtyskland, Nederländerna, Belgidessa rekryteringsresor av nya
besök gjordes också i Österrike och Italien. och Grekland och nya en under 1950-talet sökte sig till Sverige ingick Merparten av dem som
emellertid i organiserat rekryterade. Av de närmare inte gruppen av
flyttade till Sverige endast fem procent direkt rekryte- 260 000 som var
arbetsmarknaden. Övriga i synnerhet nordbor rade till den svenska -
på initiativ och kunde snabbt arbete i den från Finland kom eget svenska industrin. 1954 överenskom de nordiska länderna om växande
arbetsmarknad och avskaffade samtidigt passtvånget. en gemensam det möjligt för nordiska medborgare att fritt resa, bosätta Detta gjorde
anställning inom Norden utan särskilda tillstånd. Genom sig och ta
omfattades alla nordbor socala förmåner i respektive land. följ davtal av
började den utomnordiska invandringen öka och Under 1960-talet
synnerhet jugoslaver, greker och turkar sökte sig till Svedet var i som
överenskommelser rekrytering arbetskraft slöts också rige. Nya om av
med Jugoslavien och Turkiet, denna gång av AMS. Dessa Överens-
behövdes dock egentligen inte. Eftersom de viseringskrav kommelser
andra världskriget så långt möjligt upphävts efter införts under som kunde utan forrnaliteter komma till Sverige
fredsslutet, sydeuropéema
8 Kapitel 2 SOU 1998: 165
som turister. Här kunde de sedan ansöka arbetstillstånd om så snart de fått en anställning. 1966 togs möjligheten bort att begära arbetstillstånd på plats. Genom ändring i utlänningskungörelsen föreskrev en regeringen att utomnordiska medborgare skulle ha erhållit arbetstillstånd före inresan i Sverige. Året därpå skärptes
formuleringama så att det
blev omöjligt för tillståndsgivande myndigheter att- utom i vissa undantagsfall bevilja arbetstillstånd - efter inresa. Som grund for förändringarna låg ett omfattande utredningsarbete
som påbörjades 1961 av
den då tillsatta Utlänningsutredningen. Samtidigt hade fackliga organisationer med hänvisning särskilt till arbetsmarknadssituationen - börjat kräva en reglerad invandring. Den reglerade invandringen brukar annars dateras till 1968 då ett riksdagsbeslut fastlade den grundläggande principen om sambandet mellan invandring och de invandrades likvärdiga förhållanden i Sverige. Under slutet av 1960-talet ledde arbetsmarknadsprövningen allt oftare till att ansökningar arbetstillstånd avslogs.
om Grundprincipen för
arbetsmarknadsprövningen att bara sådana ansökningar skulle bevar viljas, där det inte redan fanns arbetssökande i landet kunde som ta det lediga arbetet. Den utomnordiska arbetskraftsinvandringen kom därigenom att i princip upphöra när konjuktumedgångar, stmkturomvandlingar och ökande arbetslöshet minskade efterfrågan på arbetskraft. Sedan oljekrisen 1973 har den utomnordiska
arbetskraftsinvandringen
legat på obetydliga nivåer och årligen i bara omfattat stort sett några hundra specialister och anställda i multinationella företag. En mer omfattande arbetskraftsinvandring kom efter införandet strax av den reglerade invandringen 1968. Den fria nordiska invandringen berördes inte av denna reglering och de finländare, under år omkring som ett par 1970 sökte sig till Sverige, kunde fritt söka arbete i landet. Det ockvar så i stor utsträckning några år in på 70-talet återigen, samma grupp som under en kort period, förvandlade Sverige till utvandrarland ett när de återvände till hemlandet. 1970-talets invandring kom att domineras anhöriginvandring av och av olika perioder flyktinginvandring med direkt anknytning av till olika krig och lcriser. Anhöriginvandringen berodde inte bara på att personer som kommit till Sverige inom för arbetskraftsinvandringen ramen nu återförenades med sina familjer, också familjer utan att nya bildades, där en av parterna flyttade till Sverige.
Den nya utlänningslag 1980
som antogs var anpassad till en forväntad situation liknande 70-talets. Man räknade med fortsatt anknytningsinvandring, måttlig flyktinginvandring 70-talsnivå och en obetydlig utomnordisk arbetskraftsinvandring. Nordborna stod inte längre för merparten invandringen av utan den utgjordes nu av europeisk in-
Kapitel 2 9 SOU 1998: 165
vandring medan, fortfarande vid 80-talets början, den utomeuropeiska
invandringen var obetydlig. Förändringen i invandringen kom ganska dramatiskt under andra Antalet asylsökande började öka främst inbörhälften av 1984. genom i Libanon, kriget mellan Iran och Irak och det utdragna kriget deslcriget Den utomeuropeiska invandringen ökade därmed i Eritrea. andel den totala invandringen. När sedan omvälvningama betydligt sin av östblocket ledde till utreseförbud, Berlinmur och andra utresehininom att sig i 80-talets slutskede också människor från dessa der försvann, anslöt till de asylsökande från Mellersta Östern och Afrika. Asylsökande länder för första gången sedan andra världskriget att på nytt och flyktingar kom dominera invandringen till Sverige. 1990-talets början minskade antalet asylsökande intill dess att Under i det forna Jugoslavien ledde till att ett stort antal asylsöutvecklingen från Kosovo och Bosnien-Hercegovina, sökte sig till kande, främst Sverige. hade europeiska invandrare blivit större än På nytt gruppen utomeuropéer. Därefter minskade antalet asylsökande sucgruppen av visumkrav etappvis införts för samtliga nya läncessivt på grund av att Från 1997 har antalet asylsökande på nytt ökat något. Under hela der.
anhöriginvandringen legat jämförelsevis höga
90-talet har också
nivåer. ändrades utlänningslagen i många avseenden. De tidigare Från 1997
och de factoflyktingparagraferna utgick och ersattes delvis
krigsvägrar-
skyddsbegrepp samtidigt konventionstlyktingparagrafen
av ett nytt som innebörd. Anhörigbegreppet grund för familjeangavs en vidare som knytning förändrades också. situation på arbetsmarknaden började under 1980-talet Invandrarnas väsentligt. Trots högkonjukturen svårigheterna betyatt försämras var många nyanlända komma in arbetsmarknadande för 80-talets att arbetslösheten under 90-talet har drabbat invandrar-
den. Den stigande
befolkningen i övrigt. Både andelen invandrare som na än hårdare än arbetsmarknadens förfogande och andelen med arbete sjönk. stod till arbetsmarknadsanlcnyming påverkar i hög grad också möjlighe- Svag till integration i det svenska samhället. terna
generell definition begreppet "invandrare". För att ändå Det finns ingen av på de olika definitioner används i olika sammanhang ge utan att här in som storleken arbetslösheten kan jämförelse anges följanen indikation på som en arbetskraftsundersökningar årsmedeltalet när det gäller de. Enligt SCB:s var för utländska medborgare 25 procent och för svenska arbetslöshet 1997 ca medborgare ca 7 procent.
10 Kapitel 2
2.2 Hur
ser arbetsmarknaden ut
Såsom framgått i föregående avsnitt blev det under 1990-talet allt svårare för med utländsk bakgrund finna personer att arbete den svenska arbetsmarknaden. Detta Förhållande har undersökts
i forskningspro-
jekt och studier i andra sammanhang, liksom i olika statliga utredningar. Invandrarpolitiska kommittén Kommittén för översyn invandav rarpolitiken, KU 94:11 belyser arbetsmarlcnadssituationen i sitt delbetänkande Arbete till Invandrare SOU 1995:76. Man fokuserar här på invandrarnas sysselsättning medan man i slutbetänkandet "Sverige framtiden och mångfalden SOU 1996:55 behandlar andra arbets-
markradsfrågor, ex. inkomstfördelning och
karriärmöjligheter.
Kommittén konstaterar i sitt delbetänkande att mycket stora förändringar behövs på arbetsmarknaden och tar diskussion upp en som ventilerar både kort- och långsiktiga åtgärder i syfte avbryta ökningen att av antalet bidragsberoende invandrare. Arbetsmarknadssituationen behandlas också i propositionema "Vissa åtgärder för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 mm." 1995/962222 prop och "Sverige, framtiden och mångfalden från
invandrarpolitik till integrationspolitik"
Arbetsmarknadsförhållandena har även beskrivits av Statens Invandrarverk, bl.a. 1997 i rapporterna "Individuell mångfald, Invandrarverkets utvärdering och analys det samordnade
av flyktingmottagandet
1991- 1996" och Mångfald och Rapport från ursprung, ett multietniskt Sverige". Vidare kan nämnas Studieförbundet att Näringsliv och Samhälle SNS inom för projekt ramen ett om migration och migrationspolitik har kompletterat det offentliga utredningsarbetet med egna studier av invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden och med utgivning av andra skrifter i ämnet I SNS och i Invandrapporter rarverkets ovannämnda utvärdering tlyktingmottagandet av 1991-1996
ingår omfattande litteraturtörteclcningar, vari
ingår skrifter som bl.a. behandlar arbetsmarknadssituationen.
2 Jan Ekberg Björn Gustafsson: Invandrare arbetsmarknaden, SNS Förlag 1995 Per Broomé, Ann-Katrin Bäcklund, Christer Lundh Rolf Ohlsson: Varför sitter "brassen" bänken eller Varför har invandrarna så svårt att jobb SNS Förlag 1996 Pieter Bevelander, Benny Carlson Mauricio Rojas: I krusbärslandets storstäder. Om invandrare i Stockholm, Göteborg och Malmö, SNS Förlag 1997
Per Broomé Ann-Katrin Bäcklund: S-märkt. Företagets etniska vägval, SNS Förlag 1998
SOU 1998: 165 Kapitel 2 l l
Mot bakgrund av att arbetsmarknadsfrågoma ingående belysts i andra sammanhang går jag här inte närmare på dessa utan avgränsat mig till att bakgrund sammanfattningsvis återge för mitt som en uppdrag relevanta delar av en undersökning utförd 1997 inom för ramen Svenska Arbetsgivareföreningens SAF projekt migration och om multikulturell management.
2.3 Hinder för att anställa invandrare
I syfte att få en bild av vilka föreställningar svenska företagare har om vilka hinder som finns för att anställa invandrare Demoskop AB i gavs uppdrag av SAF att genomföra en undersökning bland företag i hela landet med 20 eller fler anställda. Undersökningen omfattade 401 företagare telefonintervjuades. Även invandrarföretagares som syn dessa hinder efterfrågades i en undersökning. Undersökningen genomfördes telefonintervjuer bland 51 invandrarföretagare i Uppsala som kommun som tillhör nätverket Intercult. Här refereras, tidigare som nämnts, för mitt uppdrag relevanta delar undersökningen. av Inledningsvis ombads de tillfrågade att ta ställning till ett antal påståenden om vad som kan utgöra hinder för anställning invandrare. av Svenska företagare trodde främst att arbetsgivaren har svårt
"att göra en bedömning av invandrare som arbetssökande. Drygt åtta tio av tror t.ex. att arbetsgivare har svårt att värdera invandrares tidigare yrkesetfarenhet respektive utländska utbildningar. Sju av tio tror- att invandrare pratar for dålig svenska." sid l
Även invandrarforetagarna drygt nio trodde svårigheten av tio att att bedöma utländska utbildningar det främsta hindret medan drygt var sex av tio instämde i påståendet att arbetsgivare har svårt att värdera invandrares tidigare yrkeserfarenhet och att invandrare talar för dålig svenska. 40 respektive 45% trodde att arbetet kräver större språkkunskaper och 35 respektive 65% trodde arbetsgivare har svårt att bedöma invandrares förmåga att arbeta i lag. Här uppfattar alltså fler invandrarföretagare problem än svenska företagare. Frågan om huruvida praktiktjänstgöring helt betald staten skulle av göra det mycket eller något lättare för invandrare att få arbete besvarades lika av såväl svenska företagare invandrarföretagare. I båda som grupperna ansåg ungefär sju tio att sådan åtgärd skulle göra det av en
3 Christina Larsson: Hinder för att anställa invandrare. Februari 1997, - mars Demoskop AB 1997-03-17
12 Kapitel 2 SOU 1998: l 65
mycket alternativt något lättare, medan knappt tre respektive drygt två av tio ansåg att en sådan åtgärd inte skulle göra någon skillnad. Vidare tillfrågades de svenska företagarna sin uppfattning ifråga om om svenska företags intresse att rekrytera medarbetare med invandav rarbakgrund under de närmast kommande åren. 79%, således nästan åtta av tio, trodde att intresset skulle förbli "idag" d.v.s. 1997 som medan 18% trodde att det kommer att bli intressant. En mer procent trodde att det skulle komma att bli mindre intressant. Några tydliga skillnader beroende på företagsstorlek förelåg inte. Företagarna fick med egna ord på frågan hur sysselsättningssvara grad och entreprenörskap skulle kunna öka bland invandrarna. Samtliga svar redovisas i sin helhet i rapporten. Många bland de svenska svar företagarna handlade om
"att invandrares praktiska kunskaper i svenska måste bli bättre och att språket, och ofta förmågan att skriva, är avgörande för möjligheterna att klara ett arbete." sid 6
Andra talar om andra typer av utbildning och träning och vissa beom hovet praktik. Invandrarföretagama tar inte språkproblemet av upp men har i övrigt delvis likartade synpunkter, möjligtvis tar något fler här upp behovet av information för att minska fördomar och diskriminering. En klusteranalys genomfördes också i avsikt att finna grupperingar av svenska företag har likartad inställning till vilka hindren är för som att anställa invandrare. Fyra grupperingar identiñerades, nämligen
Positiva Negativa
Det är en invandrarfråga
Arbetsmarknaden är största problemet sid 9
Grupp 1 trodde inte alls lika ofta andra att de efterfrågade förhål-
som
landena ex. att det skulle vara svårt att bedöma invandrares förmåga att arbeta i lag hindrar företagen att anställa invandrare. - Grupp 2 trodde oftare än andra att företagare såg problem och hinder i samtliga undersökta omständigheter exbeträffande invandrares språkkunskaper.
I Grupp 3 trodde man också ofta att företagare tycker att det är problem med t.ex. språkkunskaper. sid 10
I Grupp 4 var de ovan nämnda omständigheterna betydligt mindre av betydelse, medan däremot höga ingångslöner och strikta arbetsrättsregler ansågs vara de två absolut största problemen. Dessa faktorer fäste däremot inte Grupp l särskilt stor vikt vid, medan Grupp 2 trodde
Kapitel 2 13
att de har betydelse. Grupp 3 ansåg inte alls lika ofta övriga att
som dessa faktorer har betydelse för att inte fler invandrare anställs.
SOU 1998: 165 15
3 av
Redovisning kartläggningar
l Inledning
Inledningsvis beskrivs olika typer av övergripande koncept vid värdering av utländsk högre utbildning och anges de fyra typer av erkänrmade som man internationellt talar om idag inom området "värdering av utländsk utbildning". Vidare anges direktiv om erkännande av utbildning inom EU och svenska myndigheter som är utsedda att ansvara för prövningar mot bakgrund av dessa och var högre utbildning i övrigt värderas. Avslutningsvis beskrivs Yrkesprövning for invandrare och
exempel på yrken, för vilka det idag anordnas prövningar för s.k. ges branschcertifikat, samt redovisas värderingsverksamhet i andra EUländer ifråga yrkesutbildningar på gymnasial nivå vad avser icke
om reglerade yrken.
3.2 Några begrepp
Vid värdering utländsk utbildning kan mer eller mindre stränga krav
av ställas på överensstämmelse mellan den utländska utbildningen och motsvarande inhemska utbildning. När det gäller värdering av högre utbildning har i vissa europeiska länder utvecklingen gått från ekvivalering equivalence över erkännande recognition till acceptans acceptance som övergripande koncept. I några länder kan fortfarande tillämpas nastrüication, ett begrepp som salcnar svensk motsvarighet se nedan.
Dessa begrepp innebär i korthet följande. "N0strificati0n svenskt 0rd saknas för detta är en strängare form av ekvivalering se nedan. Här krävs att den utländska utbildningen skall vara i princip helt identisk med den inhemska utbildningen. När, å andra sidan, den utländska utbildningen erkänts, innebär erkännandet vanligtvis också rätt att använda den inhemska examensbenämningenltiteln. Internationellt var detta tidigare ett vanligt förfaringssätt vid värdering av utländsk universitetsutbildning.
16 Kapitel 3 SOU 1998: 165
Ekvivalering innebär att den utländska utbildningen skall i alla
vara, viktiga avseenden, i det närmaste identisk med den inhemska. Krav ställs detaljerad överensstämmelse och likvärdighet vid jämförelse mellan den utländska och den inhemska utbildningen kurs För kurs
vad gäller nivå, innehåll, kvantitet samt kvalitet i den mån jämförelse och värdering av kvalitet bedöms relevant och möjlig på grundval
som av tillgängligt underlag.
Erkännande avser en mer övergripande och allmän överensstämmelse mellan den utländska och den inhemska utbildningen. Den utländska utbildningen behöver inte identisk med den inhemska för
vara att erkännas, utan här är utgångspunkten att utbildningarna har jämförbar nivå och omfattning samt har samma syñe. Se vidare nedan.
Vid acceptans är utgångspunkten fortfarande att nivå, kvalitet och syfte skall bedömas vara likvärdiga, men smärre skillnader i innehåll och kvantitet kan accepteras. Detta koncept är grunden för yrkesmässigt erkännande inom EU i enlighet med de s.k. generella direktiven avseende ömsesidigt erkännande behörighetsgivande högre utbild-
av ning 89/48/EEG och 92/51/EEG, vilka s.k. reglerade yrken, dvs.
avser yrken som enligt en lag eller förordning lcräver auktorisation, legiti-
en mation eller motsvarande. En person som är kvalificerad att utöva ett visst yrke i hemlandet skall också kvalificerad att utöva
vara samma yrke i alla andra medlemsländer.
I figur 1 illustreras hur begreppen förhåller sig till varandra. Fig. 1 Olika typer av övergripande koncept vid värdering utländsk högre
av utbildning
Koncept: Nostriñcation Equivalence Recognition Acceptance
Lågflexibilitet Hög flexibilitet
l 1 l 1
. l I ;
l | Överens- Fullt motsvarande Huvudsakligen motsvarande stämmelse identisk Likvärdig Jämförbar Jämställd
Källa: Värdering erkännandeav utländsk högskoleutbildning, principer och metodik, Högskoleverket. Högskoleverkets rapportserie 1998 15 R
Syftet med erkännande av utländska utbildningar skiftar. Tidigare har utländska utbildningar erkänts mot bakgrund i princip ett två
av av syften, antingen för att utbildningen skulle tillgodoräknas för fortsatta studier, s.k. akademiskt erkännande academic recognition, eller för
4 Grad av överensstämmelse utifrån minimikrav avseende huvudsakligen nivå, innehåll. kvantitet, kvalitet och syfte.
SOU 1998: 165 Kapitel 3 17
att utbildningen skulle kunna användas för yrkesutövning. s.k. yrkesmässigt erkännande professional recognition. Numera har dessa begrepp delats upp i undergrupper Akademiskt erkännande a Erkännande av slutförda studier från ett land som bas för fortsatta studier i ett annat land s.k. cumulative academic recognition. b Tillgodoräknande av studier som bedrivits utomlands inom ramen för studier som bedrivs i hemlandet academic recognition by substitution.
Yrkesmässigt erkännande a Erkärmande av utbildning för utövande av ett yrke som är reglerat i värdlandet s.k. "de jure professional recognition. b Erkännande utbildning för yrkesverksarnhet då yrket inte av är reglerat i värdlandet s.k. "de facto" professional recognition.
För fullständighetens skull skall här också nämnas den särskilda typ av erkännande finns i i Sverige, nämligen motsvarandeförklaringen, som Högskoleverket utför med stöd av skollagen och som avser lärarsom utbildningar genomgåtts i ett land som ligger utanför Norden eller som i ett land som inte tillhör EU eller EFTA. . Den typ av erkännande som berör denna utredning avser alltså punkten b. erkännande av utbildning för yrkesverksamhet då ovan, yrket inte är reglerat i Sverige.
3.3 som värderar utländsk
Myndigheter
för erkännande
utbildning yrkesmässigt
3.3.1 De erkännande
jure yrkesmässigt
Sverige omfattas av EG-direktiv som rör erkännande av sådan utbildning och yrkeskompetens som ger behörighet till ett visst yrke, ett s. reglerat yrke. Här finns bl.a. de så kallade sektorsdirektiven, som gäller för vissa yrken, och, för övriga, ett system av generella direktiv. Reglerat yrke och behörig myndighet Vad menas då med ett reglerat yrke Det är ett yrke, som enligt lag eller förordning inte kan utövas utan auktorisation, legitimation eller motsvarande. Auktorisationen eller legitimationen kan ofta vara förlcnippad med krav på en specificerad utbildning. Antalet reglerade yr-
18 Kapitel 3 SOU 1998: 165
ken, och vilka dessa är. skiljer sig mellan länderna. Rätten att utöva yrket avgörs i varje enskilt fall för varje yrke utsedd myndighet,
av en en s.k. behörig myndighet competent authority fattar beslut inom
som sitt ansvarsområde. Det skall framhållas att det är yrkeskompetensen som skall vara avgörande vid prövningen. Om utbildningen leder till jämförbar nivå av yrkesskicklighet och förbereder för liknande
ansvar görs ingen åtskillnad baserad på att utbildningen i det ena landet ligger på högskolenivå och i det andra utanför högskolesystemet
Olika direktiv Sju yrken omfattas av sektorsdirektiv. För dessa har minimikraven samordnats på EU-nivå, vilket innebär att examensbeviset i princip blir automatiskt erkänt. Berörda yrken och myndigheter är följande:
Arkitekt Högskoleverket -
Barnmorska, farmaceut, läkare, -
sjuksköterska och tandläkare Socialstyrelsen
Veterinär Jordbruksverket. -
Ett trettiotal yrken berörs av dels det första generella direktivet för
erkäxmande yrkesinriktad högre utbildning 89/48/EEG, dels det and-
av ra generella direktivet 92/5l/EEG, som kompletterar det första
generella direktivet
Nedan anges yrken som berörs av nämnda direktiv samt de myndigheter som är utsedda av regeringen att behöriga myndigheter.
vara Siffrorna inom parentes anger berört direktiv.
Advokat 1 Sveriges Advokatsamfund Organist och präst 1, kantor 2 Domkapitlet i respektive stift Fastighetsmäklare 2 Fasti ghetsmäklamärrmden Flygtekniker 2 Luftfartsverket Revisor l Revisorsnämnden Befäl i räddningsstyrka, brandman, Räddningsverket brandsyneforrättare och skorstensfejarrnästare 2 Räddningschef 1 Sjöingenjör och sjökapten 1, Sjöfartsverket Fartygselektriker, maskinist A och B, maskintekniker A och B, skeppare A
5För ytterligare infomiation hänvisas till Högskoleverkets broschyr Erkännande av yrkeskompetens inom EU-EES, som även nås via
http://www.hsv.se/verksarnhet/intemationellt/EUochEGfEGdirhtrnl
SOU 1998: 165 Kapitel 3 19
och B samt styrman A och B 2, Logoped, optiker, psykolog, psyko- Socialstyrelsen terapeut, röntgensjuksköterska samt sjukgymnast l Receptarie, tandhygienist och tandsköterska 2 Trafiklärare 2 Vägverket Lärare 1 Ingen behörig myndighet utsedd
Direktiv 89/48/EEG gäller om det reglerade yrket i värdlandet kräver högskoleutbildning som omfattar minst tre års studier. Direktiv 92/51/EEG, som alltså kompletterar direktiv 89/48/EEG, gäller om det reglerade yrket i värdlandet kräver
högskoleutbildning som är kortare än tre år eller -
särskild yrkesutbildning inte ligger på högskolenivå t.ex. - som gym-
nasieutbildning eller
yrkesutbildning på annan lägre nivå. -
Behörighet att arbeta som elinstallatör regleras enligt direktivet om genomförande etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster
av för egenföretagare i tillverknings- och processindustrin inom ISIChuvudgrupperna 23 40 industri och hantverk. Direktiv 64/429/EEG.
- Behörig myndighet är Elsäkerhetsverket.
3.3.2 De facto yrkesmässigt erkännande
Högskoleverket värderar utländsk högre utbildning, som är slutförd med examen på en viss lägsta nivå och som avser icke legitimationsyrken. Huvudsyftet med värderingen är att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med utländsk högre utbildning och att på så vis tillvarata värdefull kompetens.
En värdering innebär utbildning jämförs med svensk högsko-
att en leutbildning vad gäller nivå, omfattning och huvudsakligt innehåll. I tillämpliga fall vägs syftet med utbildningen in, dvs. i vilken utsträckning den förbereder för t.ex. forskarstudier och/eller viss yrkesverksamhet i utbildningslandet. Utbildningen skall utgöra en reguljär del av det utländska grundutbildningssystemet. Bedömningen görs på grundval betygshandlingar examensbevis och personlig ämnesförteck-
av ning utfärdade av ett lärosäte, som är erkänt av utbildningsmyndigheterna i utbildningslandet, eller av en myndighet som har detta ansvar.
20 Kapitel 3 SOU 1998: 165
Högskoleverkets bedömning anges normalt i antal poäng svensk högskolenivå inom ramen för relevant svenskt utbildningsprogram eller
område. Det övergripande konceptet är erkännande. Bedömningen är avsedd att vara en rekommendation för den som skall fatta beslut om anställning. Den kan också fungera som en vägledning och ett hjälpmedel för svenska universitet och högskolor som har att fatta beslut
om tillgodoräknande av utbildning eller om antagning, s.k. akademiskt
erkännande.
3.3.3 Yrkesprövning för invandrare
Yrkesprövning för invandrare utvecklades 1988 inom ramen för Arbetsmarknadsverkets invandrarpolitiska program Öppna dörrarna för invandrare. Verksamheten blev reguljär den 1 juli 1991 efter att till att börja med ha anordnats på försök. Yrkesprövningen genomförs
som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd enligt gällande regler för arbetsmarknadsutbildning.
Yrkesprövning för invandrare innebär att invandraren genomgår praktiska och teoretiska prov. Yrkesprövningen kan genomföras även om tidigare utbildning/yrkeserfarenhet inte kan dokumenteras. På grundval av provresultatet görs en bedömning av vederbörandes utländska yrkesutbildning och/eller yrkeskunskaper i förhållande till motsvarande svenska yrkesutbildning eller svenska yrkeskrav. Efter
yrkesprövningen utfärdas ett särskilt utlåtande, där visade kunskaper redovisas och relateras till motsvarande svenska yrkesutbildning och/eller yrkeskrav och uppgift lämnas om eventuellt kompletteringsbehov.
Arbetsförmedlingama upphandlar prövningsplatser direkt av utbildningsanordnaren. Det finns ett femtontal s.k. resursskolor i landet som har genomfört prövningarna inom olika yrkesområden. Prövningama har genomförts inom Komvux/Uppdragsutbildningen, på gymnasieskolan, vid Stockholms Telcniska Institut STI och inom AmuGruppen. För utbildningar som inte har någon motsvarighet inom den svenska gymnasieskolan har yrkesprövningen förlagts till lämplig, annan plats med motsvarande utbildning. l de fall den utländska utbildningen legat på en högre nivå än den gymnasiala har även högskolor medverkat i yrkesprövningar detta har skett i samverkan med Komvux
- /Uppdragsutbildningen i Kristianstad.
Omfattningen av yrkesprövningen beror på yrkesområde och har
varierat mellan en vecka och tolv veckor. Som exempel kan nämnas att yrkesprövning för guldsmeder omfattat en till två veckor, för frisörer tre veckor och för tekniker/ingenjörer tio till tolv veckor.
SOU l998:165 Kapitel 3 21
Inom såväl Arbetsmarknadsstyrelsen, länsarbetsnärnndema
som fanns tidigare handläggare som ansvarade for invandrarfrågor och
som
kunde ge råd och stöd till arbetsförmedlare/yrkesvägledare i frågor rö-
rande bl.a. yrkesprövning. Idag finns i stort sett ingen kunskap om yrkesprövning som åtgärd vare sig inom AMS eller länsarbetsnämndema. Yrkesprövning för invandrare var av ganska stor omfattning i början
av 90-talet, men sedan dess har omfattningen successivt minskat. I dagsläget genomförs endast ett fåtal prövningar och för de flesta yrkesornrådena anordnas inte längre några prövningar alls.
Yrkesprövning anordnas alltså numera i stort sett inte längre. Jag har erfarit att de främsta tre orsakerna till detta är följande.
Arbetsgivarna har varit okunniga om prövningsutlåtandets status. De
har inte fått den information som de behövt som grund för att acceptera
prövningsutlåtandet som ett dokument motsvarande avgångs-/slutbetyg
från gymnasial yrkesutbildning.
Genom lagen for offentlig upphandling har det blivit mer omständligt
och därigenom tids- och kostnadskrävande att upphandla en prövnings-
plats. Dålig tillgänglighet det har framkommit att en del personer inte
kunnat eller velat resa till annan ort för prövningen.
Även yrkesprövningen i sin nuvarande form och organisation spelat
om en mindre roll när det gällt att lotsa invandrare in på den svenska arbetsmarknaden, är det viktigt att erfarenheterna från verksamheten tas tillvara. Hos de resursskolor, t.ex. Komvux/Uppdragsutbildningen i Kristianstad och Stockholms Tekniska Institut, som byggt och
upp genomfört yrkesprövningar för olika yrkesområden, finns en kompetens och erfarenhet som bör vara en god grund att utgå från i ett påföljande arbete med att utveckla ett värderingssystem.
3.4 Exempel på
branschprövningar
I andra länder är det vanligt att yrkesutbildningar avslutas med någon form for att garantera nivån och kvaliteten utbildningen.
av prov
I Sverige är det mycket ovanligt med prov som bevis på yrkesutbildningens kvalitet. De få yrkesutbildningar som hittills förknippats med prov är utbildningar inom typiska hantverksyrken, vilka avslutas med gesällprov. Intresset för prov har dock ökat markant inom flera yrkesornråden under de senaste åren. Det gäller särskilt för branscher inom byggsektorn, men också inom andra områden är man på väg att införa prov som avslutning på sin yrkesutbildning.
22 Kapitel 3 SOU 1998: 165
I kapitel Förslag till system för värdering utländsk kompetens,
av ingår branschprövningar som en del av systemet. Som en bakgrund till det kompletterar jag här kartläggningen med exempel två skilda branscher, som infört prov/yrkesexamen i anslutning till sin yrkesutbildning. Dessa prov uppfattas mycket positivt branschemas med-
av
lemsföretag.
VVS-branschen Värme, Ventilation, Sanitet Från att tidigare ha varit en i huvudsak hantverksinriktad bransch, har VVS-branschen under 1990-talet utvecklats mot en teknikbransch med krav på såväl hantverkskunnande som funktions- och systemförståelse hos montörema. För att rekrytera montörer med rätt kompetens, men också för att höja statusen på VVS-montörsyrket, har branschens parter beslutat ett examenssystem, yrkesexamen VVS, vilken består tre
om av delar kunskapstest, systemkunskapsprov och yrkesexamensprov se
bilaga 2. Proven utvecklas av VVS-branschens yrkesnämnd och
genomförs av branschen i samarbete med ett antal skolor. Provverksamheten finansieras av VVS-branschen.
Kunskapstestet sker i slutet av årskurs l i gymnasieskolan och ger -
eleven en uppfattning om var han/hon står ktmskapsmässigt i tör-
hållande till branschens krav.
Systemkunskapsprovet genomförs i anslutning till att eleven avslutar -
sin utbildning i årskurs Här får eleven visa att han/hon motsvarar
branschens krav funktionstörståelse och förmåga att styra och
reglera olika VVS-system. Provet tar en dag.
Efter två års fardigutbildning i företag är det dags för lärlingen att -
göra sitt yrkesexamensprov. I detta skall visas att han/hon självstän-
digt kan utföra en komplett VVS-installation. Bedömningen görs
utifrån funktion, yrkesmässigt utförande, hur arbetet planläggs, ar-
betsmetod inklusive ergonomi och användande av skyddsutrustning samt utifrån helhetsintryck. Provet, som också innehåller teoriinslag, tar fyra dagar.
Efter godkända prov har lärlingen tagit sin yrkesexamen och får sitt utbildningsbevis. Städ- och rengöringsbranschen Från att ha varit en bransch med måttliga krav på branschkunskaper hos personalen och låg status i yrket, har städ- och rengöringsbranschen utvecklats mot en servicebransch med starkt ökade kompetenslcrav. Det beror dels på konkurrens och mer mångsidiga uppdrag och därigenom förändrad arbetsorganisation, dels mer kvalificerat innehåll i arbetsuppgifterna, behov av allsidig kunskap om kemiska produkter samt god förmåga att kommunicera med kunderna.
SOU 1998: 165 Kapitel 3 23
Städ- och rengöringsbranschen de branscher, vars anställda
är en av i stor utsträckning har utländsk bakgrund, detta gäller i synnerhet i storstadsregionema.
Branschen har hittills inte haft någon regelrätt gymnasieutbildning och har därför tagit fram ett eget omfattande utbildningspaket. För att dels garantera att de ökade kompetenskraven uppfylls, dels höja statusen i yrket, erbjuder Städ- och Rengöringsbranschens Yrkesnämnd städföretag och utbildningsanordnare ett särskilt yrkesprov bevis
som på genomgången, godkänd utbildning. Yrkesnämnden utbildar handledare för utbildningen och yrkesprovet. Yrkesprovets innehåll framgår av bilaga Efter avslutat yrkesprov erhåller deltagarna ett yrkesbevis utfärdat av Städ och rengöringsbranschens Yrkesnämnd och av aktuell provanordnare.
3.5 Värdering av utländsk
gymnasial yrkesutbildning i andra EU-länder
3.5.1 Allmänt
I utredningsuppdraget ingår att kartlägga hur andra länder inom EU hanterar frågan värdering utländsk yrkesutbildning på gymnasial
om av och angränsande nivå. Den faktiska tid som stått till buds för utredningen har inte medgivit någon brett upplagd egen undersökning härvidlag. Underlaget för min redovisning utgörs av en sammanställning av material, vilket, som nämnts i kapitel insamlats i Danmark av Dansk Flygtningehjaelp inom ramen för ett projekt Assessment and
- Recognition of Professional Qualifications Refugees in the European Community med finansiellt stöd EU-kommissionen, och som vän-
- av ligen ställts till mitt förfogande.
De delar av materialet som är av intresse för denna utredning avser uppgifter om i vilken mån det i EU-länderna finns organisationer för värdering av utländsk yrkeskompetens gymnasial nivå för arbetsmarlcnadsändamål i de fall yrkena inte är reglerade i lagar eller förordningar motsv, det vill säga s.k. "de facto" yrkesmässigt erkännande "de facto vocational recognition".
Inledningsvis kan konstateras att någon enhetlig organisation för värdering av utländska yrkesutbildningar eller yrkeskompetens inte finns i EU- länderna när det gäller erkännande för arbetsmarknaden av utbildning avseende ett icke reglerat yrke. I själva verket är det så att det med några få undantag över huvud taget vare sig behövs eller
- går att få en sådan värdering. Ibland hänvisas sökande till den organi-
24 Kapitel 3 SOU 1998: 165
sation som finns för värdering för s.k. akademiskt erkännande, dvs. erkännande i syfte att den sökande skall kunna ansöka
som ges om antagning till fortsatta studier eller om tillgodoräknande inom för
ramen pågående studier, varvid värderingen görs grundval av dokument.
I ett länder kan en kompetensbaserad prövning genomgås. I någ-
par ra fall kan en organisation tillhandahålla ett intyg om en utbildnings nivå i utbildningslandet och eventuellt en jämförande uppgift om nivå i värdlandet.
I det följande ges exempel från två länder Finland och Nederlän-
derna på hur värdering av utländsk yrkesutbildning gymnasial nivå
kan organiseras. I övrigt hänvisas till Dansk Flygtningehjaslps rapport, som kommer att finnas tillgänglig Internet under adress http://www.drc.dk.
3.5.2 Finland
Utlåtanden baserade på betygsdokument Utbildningsstyrelsen avger på begäran rådgivande sakkunnigutlåtanden över utländska yrkesexarnina, som är lägre än högskoleexamina. På grundval av utbildningsdokumenten jämförs den utländska utbildningen med samma/närmast motsvarande finländska utbildning. En förutsättning för ett utlåtande är bl.a. att den utländska examen ingår i den officiella examensstrukturen i utbildningslandet. Om det i utbildningen ingår kompetensprov görs en jämförelse av examensfordringama för den utländska respektive motsvarande finländska utbildningen.
Fristående yrkesprov/yrkesexamina Personer med utländsk utbildning kan också delta i de yrkesexamina som inrättats på den finländska arbetsmarknaden genom Lagen om yrkesexamina 1994. Ett fristående yrkesprov, som kan ta från 3 dagar och
till 2 veckor beroende på yrkesbransch och kan genomgås upp examen, oberoende av hur personen inhämtat sin yrkeskunskap. För den som ändå vill förbereda sig för proven finns möjlighet att göra det inom ramen för en individuell studieplan.
Proven anordnas i enlighet med de examensgrunder, som fastställts för de ca 300 examina som finns för närvarande av Utbildningsstyrelsen. Proven består av olika situationer examinanden kan ställas
som inför i sitt yrke. Så verklighetstrogna situationer som möjligt eftersträvas proven förläggs därför ofta till arbetsplatser. Arbetsresultatet och
det sätt, som arbetet utförs på, bedöms samt bl.a. hur arbetet planeras och organiseras, examinandens samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga samt snabbhet och flexibilitet.
SOU 1998: 165 Kapitel 3 25
I systemet finns följande aktörer:
Utbildningsministeriet, som fastställer examensbenämningama och indelningen av examina i olika nivåer enligt lagen yrkesexamina
om och fattar beslut om examensavgiñen,
Utbildningsstyrelsen UBS som bl.a. fastställer examensgrundema och fattar beslut indelningen i branscher och verksamhetsomr
om den for examenskommissionema efter förslag från berörd utbildningskommission se nedan, tillsätter examenskommissioner, handhar examenskommissionemas bokföring och arkiv, bistår dem vid utredning om lämpliga läroanstalter att ingå examensavtal med,
Utbildningskommissioner f.n. 29 st inom UBS, vilka är branschvi- sa sakkunnigorgan för planering och utveckling yrkesutbildning-
av en inom olika områden. Utbildningskommissionema består
av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, branschens forskningsoch utvecklingsverksamhet, UBS och lärarna. Selcreterar- och kansliuppgiftema vid kommissionema sköts i regel av UBS. Dessa kommissioner fanns redan innan lagen om yrkesexamina tillkom. Utbildningskommissionema "behandlar preliminärt examensgrundema innan beslut fattas av UBS och behandlar indelningen i branscher och verksamhetsområden för examenskommissionema se nedan,
Examenskommissioner, som tillsätts på högst tre år och består - som av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningsväsendet, sammanlagt högst nio medlemmar. F.n. finns det 250
ca examenskommissioner som ansvarar för olika branscher och examina, regionalt eller nationellt. Examenskommissionerna bestämmer hur examina skall ordnas och övervakas. De vidare, för
svarar, examensuppgiftema, bevakar kvalitetsnivån och utfärdar examensdokumenten. På uppdrag av berörd examenskommission anordnar läroanstalter som ger yrkesutbildning, mfl., examina,
Läroanstalter och övriga institutioner, som svarar för de egentliga arrangemangen för examina och bedömningen prestationerna.
av Därutöver kan läroanstaltema ha informations- och vägledningsansvar. Provanordnaren undertecknar tillsammans med
examenskommissionen examensdokumenten. Uppdragen regleras i avtal mellan examenskommissionema och läroanstaltema, mil,
Läroanstalternas huvudmän tillsätter inbördes avtal - som genom
,
de regionala examenskommissionema för vissa examina jmf UBS ovan,
26 Kapitel 3 SOU 1998: 165
Länsstyrelserna, som är högsta besvärsmyndighet i examensären- -
den. Den som är missnöjd med bedömningen anhåller om rättelse i
första hand hos examenskommissionen. Blir examinanden inte nöjd
med kommissionens beslut kan han/hon besvära sig hos länsstyrelsen.
Examina anordnas i form avgiftsbelagd service". Den avgift
av som
är -totalt sett mindre omfattning. Är examinanden inskriven tas ut - av vid någon skola betalas avgiften i vissa fall med statliga medel.
Några särskilda förutsättningar skall egentligen inte gälla för invandrares deltagande i proven för yrkesexamina. Examensarrange-
kan dock variera något. En utgångspunkt är att examinanden mangen skall ha fungerande kunskaper i yrkesspråket på ettdera av de inhemska språken. Han/hon skall i examenssituationen kunna förstå anvisningar-
och göra sig förstådd i yrkeshänseende. Tolk får inte anlitas, men na sloiñliga delar kan kompletteras muntligt och tilläggstid skall kunna ges för planering av uppgifter och för de skriftliga delarna. I övrigt bör uppgifterna utföras normalt inom den utsatta tidsramen.
3.5.3 Nederländerna
Inom för Structuur internationale diplomawaardening, vil-
ramen voor ken inrättades 1994, är fyra organisationer verksamma med värdering
utländsk utbildning, nämligen av
A 0B Adviesbureau for Opleiding en Beroep studie- och yrkesväg-
ledningscentra, som arbetar med alla utbildningsnivåer,
C010 Vereniging landelijke organen beroepsonderwijs för värdering
gymnasiala yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar, vilken görs .
av samråd med berört nationellt branschorgan för yrkesutbildning,
B Groep Informatie Beheer Groep for värdering av allmän gymna-
sieutbildning, 4. Nufic för värdering av högre utbildning.
Värderingarna var initialt kostnadsfria men är sedan ett par år avgiftsbelagda. P.g.a finansiella problem har den ursprunliga organisationen förändrats. I det följande redovisas vad som gäller inom området värdering av yrkesutbildning på gymnasial nivå.
AOB består av 15 regionala AOB-centra med ca 25 filialer.
Huvudsyftet med AOB:s arbete är rådgivning i studie- och yrkesvägledningsfrågor. Inom AOB har också värderats utländska utbildningar hälften de ärenden mottagit. Enligt uppgift under-
- ca av man
SOU 1998: 165 Kapitel 3 27
hand skall numera alla sådana ärenden vidarebefordras till den av övriga värderingsorganisationer, som berörs av ärendet. AOB råd ifråga
ger om kompletterande utbildning och infonnerar om var den kan erhållas. Man kan också ge hänvisning till en regional arbetsförmedling för att den sökande skall få hjälp att finna arbete. Man informerar också om det nederländska utbildningssystemet. AOB har fullständig information om arbetsmarknaden och studiemöjlighetema i sin region.
Ifråga yrkesinriktade gymnasieutbildningar och lärlingsutbild-
om ningar skickar AOB ärendena till Colo för värdering.
C010 är sammanslutning av 22 nationella branschorgan för
en yrkesutbildningar. Colos uppgift är bl.a. att samordna de nationella orga-
aktiviteter och bevaka deras intressen gentemot statsmakterna. nens Mycket viktiga uppgifter är också internationaliseringen yrkesut-
av bildningen och värderingen av utländska yrkesutbildningar.
Colo har avdelning för värdering av utländska yrkesutbildningar,
en vilket är nationellt expertcentrum for värdering av yrkesutbildningar på gymnasial nivå. För ett ärende som kommer in till Colo görs ett koncept med en preliminär bedömning, vilket översändes till berört nationellt branschorgan. De nationella branschorganen fungerar vart och ett för sitt yrkesområde som länk mellan yrkesskolor och arbetsmarknad och har många uppgiñer, bl.a. ansvaret for kvaliteten på den praktiska utbildningen. De har också kontakter med organisationer i andra länder inom sina områden. De består av representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorgansationer och i de flesta fall även för skolorna.
Branschorganet återsänder det koncept, som Colo remitterat, tillsammans med sina egna rekommendationer om den aktuella utbildningens jämförbarhet. På grundval av detta utarbetat Colo ett rådgivande utlåtande, som tillställs den som gjort framställningen, dvs. vanligtvis AOB. AOB lämnar, i sin tur. besked till den sökande.
AOB kan också kontakta Colo per telefon eller fax och får då svar snabbare, men detta svar är av mer allmän karaktär, eftersom det inte är baserat på information från branschorganisationen.
Bedömningama avser alltså individuella ärenden. Underlag för bedömningama är utbildningsdokumenten.
Colo:s koncept granskas, som framgått ovan, av branschorganet. Detta branschorgan fattar sitt beslut mot bakgrund dels av Colo:s information i ärendet, dels sin branschspecifika kunskap. Om
av egen ingen information finns tillgänglig görs bedömningen på grundval av den information som bifogats/framgår av utbildningsbeviset, t.ex. betyg, och levnadsbeslcrivning.
I de fall ingen branschorganisation finns görs bedömningen av Colo direkt, eventuellt efter kontakt med andra värderingsorganisationer för råd om utbildningens jämförbarhet.
2 18-6452
28 Kapitel 3 SOU 1998: 165
I Colozs utlåtande ges en beskrivning den utländska utbildningen,
av
t.ex. dess inplacering i utbildningssystemet i utbildningslandet, tillträ-
desvillkor, uppläggning och innehåll, examinationssätt. Colo
gör en detaljerad jämförelse av kursmomenten i den utländska utbildningen och i motsvarande nederländska utbildning och kan likheter och
ange skiljaktigheter mellan utbildningarna. Colo avslutningsvis, vil-
anger, ken kompletterande utbildning bör gås igenom den sökande,
som av som inte fått fullt erkännande av sin utbildning.
4 till för av
Förslag systern värdering
utländsk
yrkeskompetens
4. l
Inledning
Det värderingssystem, som jag förordar i det följande, har som utgångspunkt regeringens närings-, arbetsmarknads- och integrationspolitik. I systemet ingår tre nivåer: bedömning validering bransch-
- prövning. Av dessa tre nivåer är det förslaget avseende validering
som ligger inom ramen för mina direktiv. Bedömning, som jag anser vanligtvis bör föregå valideringen, bör ligga inom ramen för det kom-
av munerna anordnade introduktionsprogrammet för invandrare. Branschprövningen ligger helt inom vederbörande branschs ansvarsområde. Systemet kan egentligen tillämpas för alla vuxna som önskar sin
yrkeskompetens värderad oavsett hur och var kompetensen förvärvats. Bedömningen kan då genomföras genom t.ex. arbetsförmedlingens försorg. Om systemet införs generellt innebär det att invandrarna inte särbehandlas.
Inom ramen för valideringsorganisationen bör också ingå att den enskildes kunskaper och kompetens dokumenteras och beskrivs i en s.k. meritportfölj.
Viktiga kriterier för validering är
att den är förankrad hos arbetsmarknadens parter,
-
att den mäter reell yrkeskompetens, -
att den gör ungdomars yrkeskunskaper och vuxnas yrkeskompetens -
jämförbara,
att den utgår från gymnasieskolans styrdokument för yrkesutbild- -
ningar eller för angränsande nivåer relevanta styrdokument, t.ex.
- -
utbildningsplaner.
Inledningsvis ges nedan några exempel på några kompetenshöjande förslag som framlagts och åtgärder som vidtagits av statsmakterna i syfte att förbättra arbetsmarknadsläget och som bl.a. innebär ett genomgripande förändringsarbete. Redovisningen anser jag nödvän-
vara dig som en bakgrund för de förslag till systern för värderingsverksam-
30 Kapitel 4 SOU 1998: l 65
het som läggs i avsnitt 4.3 och i kapitel Förslag till organisation for validering.
4.2 ande inom den
Kompetenshöj åtgärder
svenska arbetsmarknaden
4.2.1 utländsk
Tillvaratagande av yrkeskompetens
I utredningens direktiv framhålls att invandrarnas utländska yrkesutbildning och arbetslivserfarenheter måste tas tillvara för att målen för den svenska integrationspolitiken och arbetsmarknadspolitiken skall kunna uppnås. Ett bättre tillvaratagande av invandrarnas yrkeskLmskaper och arbetslivserfarenheter leder till att svenskt arbetsliv tillförs nödvändig kompetens, detta gäller särskilt inom yrkesområden där det råder brist på personer med lämpliga kunskaper. Ett bättre tillvaratagande leder också till mindre kostnader för samhället.
4.2.2 för att halvera den
Åtgärder öppna
arbetslösheten, m.m.
Inom ramen för den ekonomiska politiken har regeringen vidtagit åtgärder för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 och för att stärka näringslivets förutsättningar inför 2000-talet, nationellt
och regionalt. Viktiga inslag i de åtgärdspaket som presenterats arbets-
avser i kraftens kompetens.
Bland de åtgärder som föreslagits i syfte att främja tillväxt och
sysselsättning på arbetsmarknaden kan t.ex. nämnas starkare roll for
en kommunerna och en flexiblare användning av de arbetsmarknadspolitiska medlen. Bland åtgärderna inom utbildningsornrådet återfinns utbyggnad vuxenutbildning och högskola.
av
1995 tillsattes en parlamentariskt sammansatt kommitté med
uppdrag att utreda ett nationellt kunskapslyft för vuxna dir. 1995:67
- Kunskapslyftskommittén KLK. KLK hade i uppgift att, i ett första steg, föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för del i
vuxna som en en strategi för ett livslångt lärande. Redan innan KLK lagt sitt första betänkande hade regeringen beslutat att genomföra bred satsning
en utbildning och kompetensutveckling. Sedermera utgjorde, bl.a, KLK:s delbetänkande underlag för regeringens bedömning hur den särskil-
av da satsningen skulle utformas, vilken tog sin utgångspunkt i arbetslöshetsproblematiken.
SOU 1998: 165 Kapitel 4 31
Projektet Kunskapslyftet, som startade 1997 och som skall pågå i fem år, inrättades som en viktig del i regeringens satsningar att halvera arbetslösheten till år 2000. Ett av målen for projektet är att andelen yrkeskurser ges inom kommunal vuxenutbildning skall öka betyd-
som ligt. Vidare avses kommunerna beakta möjligheterna att bl.a. erbjuda lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning för de vuxenstuderande. En avsikt är att Kunskapslyftet skall integreras i den kommunala vuxenutbildningen och att de lärdomar som på sikt kan göras av projektet skall ligga till grund for reformering vuxenutbildningssys-
en av temet.
Kunskapslyftskommittén KLK har i sitt delbetänkande Vuxenutbildning och livslångt lärande Situationen inför och under
första året med Kunskapslyftet SOU 1998:51 tagit upp frågan om validering. Man definierar där begreppet på följande sätt
:
"Att validera innebär dels att identifiera reell kompetens, dels att kunna be-
skriva den ett sådant sätt att beskrivningen kan accepteras av avnämarna
branscher och utbildningsanordnare kommunal vuxenutbildning, hög-
-
skolor, etc." 219
Jag har erfarit under hand att KLK avser att i sitt kommande betänkande skissa tänkbara utvecklingsmöjligheter för ett fortsatt valideringsarbete.
Skolverket har i olika sammanhang tagit ställning for utveckling av
valideringsverksamhet. T.ex. framhåller man i sin Plan för utvecken lingen av vuxenutbildningen redovisning till regeringen 1998-10-14, dnr 98:2665, l9 21 det angelägna i att stödja och aktivt medverka
s. till att metoder och modeller för validering av vuxna människors kimskaper och färdigheter tas fram för att vuxenutbildningen ett effektivt sätt skall utgöra del i ett livslångt lärande. Man redovisar där de åtgärder man avser att vidta i sammanhanget.
I sin plan for utvecklingen vuxenutbildningen framhåller Skol-
av verket också att validering av kompetens kommer att betydelse även för studie- och yrkesvägledningen och uppläggningen av de individuella studieplanema. En fråga som Skolverket därvid avser att ta upp med Arbetsmarkriadsstyrelsen är huruvida en samordning är möjlig mellan de individuella handlingsplaner, som arbetsförmedlingarna gör
tillsammans med de arbetssökande, och studieplanema. upp
6Se även t.ex. Danielle Colardyn, Validering kunskap och kompetens for
av livslångt lärande i Vuxenpedagogik i teori och praktik, Kunskapslyftet i fokus. En antologi från KLK, Stockholm 1997 SOU 1997:158
32 Kapitel 4 SOU 1998: 165
4.2.3 tillväxtavtal
Regionala
I proposition 1997/98:62, Regional tillväxt- för arbete och välfärd, berörs. åter, utbildnings- respektive arbetsmarknadspolitiken. Till exempel framhålls att utbildningsinsatsema "utgör hörnstenarna i den
sysselsättnings- och tillväxtfrämjande politiken och de utbildningar
som samhället erbjuder skall tillgodose såväl individens intressen och behov näringslivets efterfrågan på kompetens." s. 60 som Arbetsmarlcnadspolitiken skall förena, skriver helhetssyn på man, en riksnivå med en hög effektivitet lokal nivå. "Det lokala inflytandet är avgörande för en anpassning politiken till de lokala förutsättav ningarna s. 60. En reservation ges dock, det lokala inflytandet skall
vägas emot de arbetsmarknadspolitiska målen väl fungerande
om en arbetsmarknad för hela landet. I den regionalpolitiska propositionen föreslås också för ett program utarbetande av regionala tillväxtavtal i syfte att åstadkomma bättre samverkan mellan organ som arbetar med tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder på såväl lokal och regional central nivå. Enligt som Närings- och teknikutvecklingsverket har samtliga län i landet anmält intresse för att delta i arbetet med att bilda regionala tillväxtavtal. Avtalen skall vara treåriga. De skall utgå från en analys regionens tillav växtmöjligheter och ingås av de lokala, regionala, och centrala parter som avser att aktivt medverka i genomförandet, det s.k. regionala partnerskapet. Avtalande parter kan under hösten 1998 till regeringen lämna förslag till ändringar i gällande regelverk för sysselsätmings- och tillväxtfråmjande åtgärder vad gäller flexiblare arbetssätt och medelsanvändning inom ramen för avtalen. Avtalen avses gälla från år 2000. Personer med utländsk bakgrund besitter kompetenser i synnerhet ifråga språk och kunskap kulturer. Dessa kompetenser har hitom om tills inte tillvaratagits fullt ut, men bör kunna bli viktig del de en av tillväxtâtgärder som vidtas i samband med genomförandet det s.k. av regionala partnerskapet.
Regionala kompetensråd
l proposition 1997/98:62 lägger regeringen också ett förslag inrätom tande regionala kompetensråd för att förstärka den sysselsättningsav och tillväxtfrämjande verksamheten i varje län. Rådens uppgiñ skall vara att utifrån en samlad bild av de regionala utbildningsbehoven snabbt kunna identifiera problem och förslag till kort- och långsiktige ga åtgärder utgående från arbetslivets behov. Åtgärderna skall kunna avse t.ex. kompetensutveckling befintlig personal, relqyteringsåtav
SOU 1998: 165 Kapitel 4 33
gärder eller anpassningar av utbildningsutbudet. Råden skall också sprida information och ge kunskap om förändringsprocessen arbetsorganisations- och ledarskapsfrågor anpassade till de regionala och lokala förutsättningarna.
I råden bör, enligt förslaget, ingå dels företrädare för näringsliv, offentliga arbetsgivare och arbetstagarorganisationer, dels utbildningsanordnare, t.ex. företrädare för högskola, kvalificerad yrkesutbildning. kommuner, länsarbetsnämnder. Om det bedöms nödvändigt skall råden lmyta till sig arbetsgrupper, exempelvis för specifika branscher.
Regeringen avsåg, enligt propositionen, att genom Arbetsmarknadsstyrelsen ge länsarbetsnämndema i uppdrag att tillsammans med berörda parter besluta om vilken av dem som skall ha till uppgift att samla relevanta aktörer till regionala kompetensråd. Det organ som accepterar ansvaret borde enligt regeringen också svara för nödvändig kanslifunktion. Enligt uppgift från AMS tidigt under hösten 1998 hade inom länen i regel fattats beslut om att bilda kompetensråd i ett par län, däremot. innebar beslutet att man skulle avvakta.
4.3 till för
Förslag system värderingsverksamhet
4.3.1 Inledning
Enligt utredningens direktiv skall förslag läggas om ett "organ för bedömning och värdering av utländska yrkesutbildningar på gymnasial eller angränsande nivå och av dokumenterade arbetslivserfarenheter erhållna iannat land. "
Direktiven betonar vikten av att utländsk yrkesutbildning och arbetslivserfarenhet tas tillvara för att målen för den svenska integrationsoch arbetsmarknadspolitiken skall kunna uppnås.
Som läget är idag har personer med utländsk utbildningsbakgrund av många anledningar svårigheter att komma in den svenska arbetsmarknaden. T.ex. har undersökningar visat att arbetsgivarna vanligtvis inte kan bedöma utländska utbildningsbevis se 2.3. Min uppfattning är den, att även utländska utbildningsbevis avseende gymnasiala
om yrkesutbildningar värderades, skulle arbetsgivarna fortfarande kunna känna sig osäkra huruvida innehavama de utländska utbild-
om av ningsbevisen har sådan yrkeskunskap och sådana övriga färdigheter som krävs på den svenska arbetsmarknaden, de yrkesmässiga språkkunskaper som förutsätts för att utföra arbetsuppgifterna samt har tillräcklig kunskap arbetsmarknadsförhållandena. Även för den arbets-
om
34 Kapitel 4 SOU 1998: 165
sökande skulle det vara svårt att veta kvaliñkationema "räcker till" om och vara svårt att bedöma vilka arbeten möjliga att söka. som vore För den person, som inte har något formellt utbildningsbevis att värderat, måste situationen te sig helt hopplös. Idag händer det att vederbörande måste börja från början för att under några år åter utbilom da sig i sitt yrke. Möjligtvis kanske någon del den tidigare förvärvaav de yrkeskunskapen kan tillgodoräknas men säkert är det inte. Vad kan göras för att dessa situationer inte skall behöva uppstå
Med utgångspunkt i dels den svenska integrationspolitiken, dels en från arbetslivets sida uttalad efterfrågan föreslår jag organisation att en
för validering yrkeskompetens inrättas. Valideringsverk-
av vuxnas samheten, som skall vara förankrad hos arbetsmarknadens parter, bör ha gymnasieskolans styrdokument utgångspunkt eller- för andra som nivåer relevanta styrdokument. Kompetensprov för validering skall kunna genomgås oberoende hur eller yrkeskompetensen förvärav var vats. För att valideringsinstmmentet skall bli så verkningsfullt möjsom ligt bör möjligheter finnas för deltagarna att förbereda sig för kompe-
tensprovet. Jag vill därför förorda att Valideringen skall kunna föregås av en individuell bedömning inom ramen för det av kommunerna anordnade introduktionsprogrammet för invandrare. För deltagaren att ge ett beslutsunderlag om hur gå vidare direkt till validering eller först efter kompletterande utbildning bör här, vid behov eller önskan, - ges möjlighet till vägledning. Valideringen kan, vidare, kompletteras med det system med branschprövningar, börjat växa fram. som Sammanfattningsvis skulle alltså ett system för värdering utav ländsk yrkeskompetens totalt sett omfatta tre delar: bedömning vali-
dering branschprövning. Se fig. 2 och - I det följande inleds redovisningen med valideringen, då den ligger
inom direktiven för denna utredning.
SOU 1998: 165 Kapitel 4 35
Fig. 2
Principskiss: System för värdering utländsk yrkeskompetens av
gymnasial nivå
BEDÖMNING För deltagare i introduktionsprogrammet for invandrare i kommunen görs bedömningoch gesvägledning inom ramen för programmet. För som inte genomgårsådantprogram kan personer bedömning görasoch vägledningges annatsätt,t.ex. genom arbetsförmedlingensförsorg.
KOMPLETTERANDE UTBILDNING teoretisk och/eller praktisk. Gymnasieskola, komvux, AmuGruppen, VALIDERING mn Kompetensprov anordnade av en institution uppdrag av valideringsorganet inom : det regionala kompetensrådet. KOMPLETTERANDE UTBILDNING teoretisk och/eller praktisk. v Gymnasieskola, komvux, AmuGruppen, m-l- BRANSCHPRÖVNING i förekommande fall för branschcertiñkat
V V
ARBETSMARKNADEN
36 Kapitel 4 SOU 1998: 165
Fig. 3 System för värdering utländsk yrkeskompetens gymnasial av nivå
Åtgärd Innebörd Aktör Bedömning lnom ramen for introduktionsprogrammetför Kommunen och anordnaren av invandrareges information ommöjligheternatill introdukiionsprøgrammet. validering. Vidarekartläggs deltagarnasbakgrund Mål för programmetfrån Integrasnarastsamtuppskattasantaletsomkommeratt tionsverketi samrådmedcentrala genomgåprövning törvalidering vidprogrammetsvalideringsorganet. slut. Institution vägledningssom ges uppdrag. l slutfasen. när yrkesorienteringengenomförts. görs en bedömning av varje deltagaresbehov av/möjlighet att gå upp provi förvalidering.Om behov töreligger av kompletterandeutbildning teoretisk och/eller praktisk ges vägledningom vilka utbildningsmöjlighetersomñnns.
Under introduktionsåretbör deltagarnaså snabbt sommöjligt enegenmentor.
För personer som inte genomgårintroduktions- Helst yrkeskollega, följer en som programmetför invandrare ges informationoch deltagarenintill desshan/hon tätt vägledning och görs bedömning genom t.ex. arbete. arbetsförmedlingensförsorg. T.ex. arbetsförmedlingsamtuppdragsinstitution. Validering Identifiering av reell kompetens kompe- RK och den institution på genom som tensprøv.Prövningen teoretiskoch- praktisk är uppdragav RK anordnar kompe- oberoendeav hur yrkeskompetensenuppnåttsochtensprøvoch därtill vägledger mäterden yrkesskicklighet,despråkkunskaper och ning inlör provet. de övriga färdigheter som krävs i arbetslivet. Godkäntprov dokumenterasi ett kompetensbevis utfärdat av regionala kompetensradetRK tillsammansmed provanordnaren.Kompeterubevis har samma värde inom yrkesområdet som slutbetyg från gymnasieskolanvad gälleryrkeskunskap.
Bransch- Prov för yrkescertiñkat för de branscher Vederbörande branschorganisasom prövning kräver sådant. tion
SOU 1998: 165 Kapitel 4 37
4.3.2 Validering
I mina kontakter med olika Företrädare för arbetslivet har man framfört att vi saknar ett system i Sverige, inom vilket yrkeskompetens som förvärvats på annat sätt än en yrkesutbildning i gymnasieskolan genom värderas på ett trovärdigt och ändamålsenligt sätt. Idag skaffar man sig oavsett nationalitet- yrkeskompetens på många sätt. Det är alltså egentligen inte enbart med utländska utbildningar som kan personer vilja få sin yrkeskompetens validerad. All på olika sätt förvärvad gymnasial yrkeskompetens bör kunna göras jämförbar med den yrkeskunskap förmedlas genom en yrkesutbildning i gymnasieskolan. som Som exempel på ett system mot de önskemål som framsom svarar förts vill jag framhålla det finländska systemet med yrkesexamina för i vilket ingår ett system med fristående yrkesprov för dem som vuxna, går i utan föregående utbildning. I detta system, som inupp examen fördes för fyra år sedan avsnitt 3.4.2, deltar med se ovan personer utländsk utbildning och/eller utländsk yrkeserfarenhet och personer med finländsk utbildning och/eller finländsk yrkeserfarerihet samma villkor, med de modifikationer i examenssituationen som kan bemen hövas för att kompensera bristfälliga språkkunskaper. Mitt förslag är alltså att valideringsverksamhet inrättas, som syfen till tidigare olika sätt förvärvad yrkeskompetens- omfattande tar att kunskaper, färdigheter och kompetenser 7 skall kunna användas på den svenska arbetsmarknaden. Förslaget skall ett led i kompeses som tenshöjningen inom den svenska arbetsmarknaden, får återverkmen ningar även det individuella planet. Jag är nämligen övertygad om att valideringen också kommer att underlätta individens möjligheter att initiativ till arbetsbyte och att kontakter med presumtiva arbetsta egna givare kommer att klart underlättas att han/hon fått sin yrkesgenom kompetens dokumenterad. Detta torde också komma rörligatt gynna heten på arbetsmarknaden.
Kompetensprov En yrkeskompetens bör bedömas teoretiska och prakpersons genom tiska kompetensprov. Yrkeskompetensen visas genom prov, genom vilka framgår dels den direkta yrkeskunskapen förmågan att uppfatta helheten i arbetet, teknisk kompetens och teoretiska grundkunskaper, etc., dels sådana färdigheter behövs generellt i arbetslivet ifråga som t.ex. samarbete, kommunikation och problemlösning. Grundlägom
7För Huintemationell överblick av gängse sätt att identifiera och mäta vuxnas en basfárdigheter-u" Albert Tuijnman, Nödvändiga basfärdigheter för vuxna i se kunskapssamhället i KLKs tidigare nämnda antologi.
38 Kapitel 4
gande princip för kompetensproven är att de skall kunna genomgås oberoende hur och yrkeskompetensen förvärvats. Ett kompeav var tensprov bör kunna genomgås på tre till fem dagar. Ett kompetensprov skall dokumentera nivå yrkeskunskasamma pen som en gymnasieutbildning eller utbildning angränsande nivåer, t.ex. en KY-utbildning, inom yrkesområdet gör. Det innebär att ett kompetensbevis erhållet efter validering skall jämställt enligt en vara definitionen i avsnitt 3.2 med i förekommande fall slutbetyg - ett från gymnasieskolan från motsvarande yrkesinriktat Kunskaprogram. perna behöver inte vara identiskt lika, särskilt inte när det gäller motsvarigheter till gymnasieskolans kärnämnen. En konsekvens blir att en validering i det här sammanhanget inte automatiskt grundläggande ger behörighet för högre studier. Yrken saknar gymnasieprogram och/eller yrkesnämnd och som därigenom saknar jämförelseobjekt respektive branschnämnd inom det
centrala valideringsorganet 5.2.2 skall givetvis inte uteslutna se vara från kompetensprov, här får andra lösningar sökas. men För att valideringen skall bli trovärdig bevis yrkeskompetens som bör, inledningsvis, genomgång av kompetensprov obligatoriskt för vara alla som ansöker validering. Efter hand erfarenheterna visar om som att vissa utbildningar/yrkeserfarenheter med god mariginal uppfyller de krav som ställs för motsvarande gymnasieutbildning, bör valideringen
för dessa kategorier kunna göras utan krav på kompetensprov eller genom ett förkortat prov. De närmare detaljerna i innehåll, föreslår jag utreds i m.m., arman ordning.
Kompetensbevis Godkänt kompetensprov dokumenteras ett kompetensbevis genom som utfärdas av det regionala kompetensrådet kap. 5. Som anförts se ovan skall kompetensprövningen i förekommande fall ha gymnasieskolans
styrdokument som utgångspunkt. Kompetensbeviset skall dokumentera samma nivå på yrkeskunskapen som ett slutbetyg från gymnasieutbildning inom yrkesområdet gör och alltså ha värde vid anställning samma som slutbetyget.
Meritporzjölj När med utländsk utbildningsbakgrund fått sin yrkeskompeen person tens Validerad kan det fortfarande innebära vissa svårigheter att övertyga en presumtiv arbetsgivare om kvalifikationema. Det kan därför vara en fördel att kompetensbeviset ett systematiskt sätt kompletteras med andra handlingar, som stärker den sökandes meriter och underlät-
1998: 165 Kapitel 4 39 SOU
arbetsgivaren bedöma hans/hermes kompetens. Ett sådant tar för att samlat meritdokument kallar jag här meritportfdlj. Till skillnad från vanlig meritförteckning, upprättas av den en som e enskilde och kan ha mycket varierande utfomming och innehåll, är som fråga systematisk och enhetlig dokumentation av den det här om en enskildes samtliga handlingar, erfarenheter och förmågor, m.m. Ett såden sökande tillsammans med valideringsdant dokument upprättat av bör kunna stärka individens ställning och till hjälp särskilt organet vara
vid de första anställningstillfállena.
denna systematiserat meritdokument har förts Behovet av typ av fram från flera håll, bl. SAF:s ingenjörsgrupp. I sin senaste rapa. av Ingenjörer lyfter Sverige framhåller betydelsen port 1998" gruppen för den enskilde att det i Sverige utvecklas ett meritportföljsystem. av Från LO också positiv till meritportfölj och ser gärna att ett är man en sådant först prövas på försök för att möjlighet skall finnas att systern komma fram till rätt utfomining. föreslår valideringsorganet också skall utveckla ett system Jag att meritportfölj bör utformas i syfte att tydliggöra individens för hur en kunskaper och kompetens och underlätta för arbetsgivaren att bedöma
vederbörandes förutsättningar för det sökta arbetet. meritportfölj föreslår jag utvecklas i ett kommande be- Begreppet redningsarbete.
4.3.3 Bedömning
med lång yrkesverksamhet bakom sig och god kännedom om Personer och arbetsmarknaden kan förrnodli-
den svenska yrkesterrninologin om
delta i kompetensprov någon särskild förberedelse i form av gen utan och/eller praktik. Andra däremot kan önska förbereda sig för utbildning
provet. 1997/98:16, Sverige framtiden och mångfalden, från invand- I prop rarpolitik till integrationspolitik, tas förslaget till introduktionsprogram invandrare Innehållet i programmet utgå från inför vuxna upp. avses och förutsättningar och utformas tillsammans med vedividens behov derbörande. I programmet ingår, enligt förslaget, bl.a. svenskundervisenlighet med varje individs behov, dvs. när så behövs även med ning i inriktning yrkesliv, och teoretisk och praktisk yrkesorientering. I mot också det är viktigt med tidig kontakt med de propositionen anges att en instanser värderar och bedömer i utlandet uppnådd kompetens. Jag som har erfarit under hand Integrationsverket f.n. utarbetar måldokuatt mentet för introduktionsprogrammet.
40 Kapitel 4 SOU 1998: 165
Jag menar att introduktionsprogrammet bör kunna
utgöra en god förberedelse för genomgång kompetensprov. Jag vill av därför utan- för mina direktiv framlägga följande. -
Inom introduktionsprogrammet bör, jag, anser en kartläggning gö-
ras tidigt av deltagarnas yrkesmässiga bakgrund. Information bör ges om möjligheten till validering yrkeskompetens.
av språkundervisning-
en i svenska bör omfatta relevant yrkesterrninologi. Genom den teoretiska och praktiska yrkesorienteringen förmedlas
kunskap om den
svenska arbetsmarknaden också är värde för för kompesom av provet tensbevis.
I slutet av den praktiska och/eller teoretiska
yrkesorienteringen bör
en bedömning göras av deltagarnas yrkeskompetens i syfte förse att dem som önskar genomgå kompetensprov med underlag att avgöra om de dessförinnan har behov kompletterande av teoretisk och/eller praktisk utbildning och, så är fallet, vägledning vilka - om om möjligheter som finns.
För de personer inte deltar i introduktionsprogrammet bör som en
bedömning göras och vägledning t.ex. arbetsförmedlingens
ges genom
försorg.
Mentor
Förslag om mentor för invandrare framfördes Invandrarpolitiska av kommittén i dess delbetänkande Arbete till Invandrare SOU 1995:76.
I prop. 1997/98: 16 understryks vikten att deltagarna i introduktionsav programmet ges möjligheter att etablera ett svenskt nätverk och skaffa
sig strategiska kontakter kan underlätta inträdet på arbetsmarknasom den eller som på annat sätt kan värde i framtiden. Jag vill vara av gärna kommentera förslaget, jag även det, som anser vara, av stort värde som förberedelse för validering yrkeskompetensen. en av En mycket viktig åtgärd är, enligt min uppfattning, varje deltagaatt re i introduktionsprogrammet för invandrare, så önskar, bereds som möjlighet till kontakt med mentor. Mentom kan samtalspartner, en vara kontaktbyggare, inspiratör och stöd i olika situationer och bör bakmot grund av detta i ett mycket tidigt skede och för den engageras tid det tar intill dess att deltagaren fått fotfäste på arbetsmarknaden.
Mentorskapet bör ett frivilligt, oavlönat åtagande. vara En mentor får förmånen att möta medmänniska från en ett annat land och därigenom också möjligheten att lära känna kultur, andra sedvänjor och en ny att kanske lägga grunden till vänskap efter det en som varar även invandraren blivit etablerad i det svenska arbetslivet.
En mentor bör antagligen helst yrkeskollega, vara en gärna en person, t.ex. pensionär, med anknytning till det företag den praktiska som ,
SOU 1998: 165 Kapitel 4 41
yrkesorienteringen förläggs till, även andra personer bör givetvis men komma ifråga i enlighet med de önskemål som framställs.
4.3.4 Branschprövning
Ett genomgånget kompetensprov dokumenteras, som nämnts, genom kompetensbevis. Kompetensbeviset är då "kvittot" på att den som ett prövats är, ifråga yrkeskunskap, jämställd med den som erhållit ett om slutbetyg från gymnasieskolan. För vissa yrkesområden är detta till-
räckligt, för andra inte. Vi måste i det här sammanhanget vara klara
över att gymnasieskolans yrkesprogram är yrkesförberedande och såle-
färdig yrkesutbildning. des inte ger en Inom vissa yrkesornråden tar konsekvenserna av detta genom man anställa elever från berörda yrkesförberedande program som lärlingatt och låta dem göra sin fárdigutbildning i företaget. Det är då oña fråar eller mindre styrd utbildning är densamma oavsett ga om en mer som företag, för elinstallatörer. Framför allt inom byggsektorn är det ex. vanligt med färdigutbildning i företag är branschgemensam och en som styrd kollektivavtal mellan berörda parter. Som framgår av avgenom snitt 3.3 pågår utveckling prov/yrkesexamen eñer avslutad fären av digutbildning i företag För andra yrkesområden, där kompetensbehovet är knutet till det enskilda företagets produktion, inom tillverkningsindustrin, som ex. finns ingen branschgemensam styrd fárdigutbildning. Där anställs ele-
från berört yrkesprogram i gymnasieskolan direkt av företaget och ven inlärningen då individuellt utformad efter det enskilda företagets beär hov. Efter vad jag erfarit ökar intresset inom den svenska arbetsmarknaden för den prov/yrkesexamen efter tids fárdigutbildning i typen av en företag. Flera andra branscher är i färd med att planera för och utnu veckla sådana Därför tror jag att den här typen av prov kommer prov. bli ganska vanliga på den svenska arbetsmarknaden, i synnerhet att nämnts, de svenska yrkesprogrammen är yrkesförberedande. som, som Även dessa angelägenhet för de enskilda branscherna om prov är en genomföra och ha ansvaret för, vill jag ta med denna typ av att branschprövning i värderingssystemet. Detta för att ge en fullständig bild hela från det att invandraren får uppehållstillstånd i av processen Sverige till dess att han/hon är förberedd för inträde på den svenska
arbetsmarknaden.
5 till för
Förslag organisation validering
1 Inledning
I kapitel 4 föreslog jag ett system för värderingsverksamhet som i sin
helhet omfattar bedömning, validering för erhållande av kompetens- bevis och branschprövning. Bedömningen avses innebära en förbere- delse för valideringen och branschprövningen genomgås i förekom-
mande fall för erhållande branschcertifikat efter erhållet kompetensav bevis. Inom för systemet skall också ingå möjligheten att ramen vägledning kompletterade teoretisk och praktisk utbildning. om I det följande koncentrerar jag mig valideringen. Jag lägger här
för valideringsorganisation, vilken omfattar verkett principförslag en
samhet på såväl central, regional nivå. Se fig. 4. som
innehållet i valideringsorganisationens verksamhet an-
Det närmare jag får preciseras i ett eventuellt fortsatt utredningsarbete. ser
grundläggande villkor för att valideringsorganisation skall
Ett en legitimitet på arbetsmarknaden är att den har förankring hos avnämar-
De måste kunna lita på att innehållet i de kompetensprov som anna. ordnas valideringsorganisationen överensstämmer med aktuella inom arbetslivskrav inom respektive bransch. En absolut förutsättning för att
detta skall kunna uppnås är ett mycket aktivt deltagande på de olika
nivåerna från arbetslivets sida.
Som framgår i kapitel 4 har jag tagit intryck det system med yrav kesexamina och de däri ingående fristående yrkesproven, som man har
Finland. I detta bedöms yrkeskompetensen, varvid bedömning i systern eventuell yrkesutbildning på ett naturligt sätt integreras med bedömav ning yrkeserfarenhet. Detta, tillsammans med vad kommit fram av som i den kartläggning genomförts, ligger till grund för den i övrigt som valideringsorganisation jag föreslår i det följande. som förslag jag också hänsyn till de skillnader i åtagande från I mina tar sida finns mellan olika länder. T.ex. gäller för den branstatens som schprövning, ingår i mitt förslag till värderingssystem avsnitt som 4.3.4, den i Sverige är ett för och bekostas helt av respektive att ansvar
44 Kapitel 5
branschorganisation, medan i exempelvis Finland det ekonostaten tar miska ansvaret bortsett från i sammanhanget - en mindre avgift som examinanden erlägger för motsvarande prövning i form fristående - av yrkesprov.
F ig. 4
Principskiss: Organisation för validering utländsk yrkeskompetens. av
Aktör Uppgift,
t.ex.
Värdmyndighet Anslagsframställning
Centralt valideringsorgan Mål, utveckling, uppföljning, utvärdering med styrelse bestående Information verksamheten av: om Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Registerhållning över LO samt SAF med branschvisa yrkesnämn- utfärdade kompetensbevis der, Insamlar/ ger information om berörda myndigheter: AMS, Integrations- utländska utbildningar verket, Högskoleverket, Skolverket, Svenska Underlag till
anslagsframställning EU-programkontoret Mål/Riktlinjer för kompetensprov
Fastställer dokument för Nämnder bestående av resp yrkesnämnd, kompetensbevis motsv, och de experter som tillkallas särskilt Utarbetar
kompetensprov
Utarbetar riktlinjer för genom-
förandet kompetensprov
av
Regionalt valideringsørgan Bedömer och planerar för de regioingående i Regionala nala behoven kompetensprov av Kompetensrådet "R.K" i län Sluter avtal med resp kompetensprovsanordnare Utfárdar kompetensbeviset undertecknat av och rektor, motsv
Prøvanordnare Enligt avtal med "RK". Gymnasieskola, komvux, AmuGruppen, Ger
vägledning om prov
m. fl. Anordnar
- kompetensprov
-Undertecknar kompetensbeviset tillsammans med
5.2 Central organisation
På central nivå bör inrättas ett centralt valideringsorgan, CV. Inom CV tillsätts branschnämnder. CV bör knytas till befintlig myndighet och bli ett komplement till en myndighetens verksamhet. I detta kapitel benämns denna värdmyndigheten.
5.2. l Värdrnyndi gheten
Värdmyndigheten tillhandahåller kansliresurser för det centrala kompetensvärderingsorganet. Den utfärdar erforderliga föreskrifter för valideringsverksamheten samt anslagsframstâllning för verksamavger heten. Förslag till värdmyndighet ges i kapitel
5.2.2 Centralt valideringsorgan med
branschnämnder
Centrala valideringsorganet bör utgöras styrelse och branschav en nämnder. I styrelsen bör ingå representanter för dels arbetslivet, dels myndigheter med för uppgifter direkt berör eller ligger nära valideansvar som ringsverksamheten. Jag Föreslår följande styrelsesammansätming:
Från arbetslivet: Landsorganisationen LO, Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen SAF samt Svenska Kommunförbundet med de till varje organisation hörande branschvisa yrkesnämnderna.
Mgdigheter: Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, Högskoleverket, Integrationsverket, Statens Skolverk, Svenska EU-Programkontoret.
Det kan vikt För CV att direktinformation om verksamheten vara av inom CEDEFOP. Hur detta görs bäst får lösas efter hand. För de arbetsuppgifter CV skall utföra, kommer att behövas som särskilda kansliresurser. Värdmyndigheten bör i uppdrag att tillges handahålla detta kansli och tillsätta erforderliga tjänster, däribland en
8CEDEFOP Centre Européen de Development et Evaluation de Formation Professionnelle EU:s yrkesutbildningscenter i Thessaloniki i Grekland, som skall verka för utveckling den grundläggande yrkesutbildningen i EU-ländema. av
46 Kapitel 5 SOU 1998: 165
kanslichef att leda CV:s verksamhet. Kanslichefen är föredragande i styrelsen. CV skall för planering, verksamhetsutveckling, svara uppföljning och utvärdering. Mål för verksamheten bör utarbetas i samråd med branschnämnderna se nedan och mål och riktlinjer för kompetensproven fastställas förslag av nämnderna. CV bör alltså ha bemyndigande att utfärda nödvändiga föreskrifter. CV utarbetar därutöver underlag för anslagsframställning för valideringsverksamheten värdmyndigheten. CV bör, vidare, ha ett centralt inforrnationsansvar för valideringsverksamheten. Såväl avnämare, framtida examinander skall som ges information vad kompetensbevisen står för. I den mån det inte åligom ger annan myndighet bör CV lämna information svensk yrkesutom bildning på gymnasial nivå till utländska organisationer, arbetsgivare, mfl., efterfrågar sådan. Vidare bör CV bygga dokumentation som upp om utländska yrkesutbildningar på gymnasial eller angränsande nivå och förmedla denna information på lämpligt sätt. Beträffande kompetensbevisen bör CV fastställa blankett för dessa samt föra register över utfärdade bevis. För provverksamheten bör CV ha bemyndigande att tillsätta särskilda branschnämnder. Tidigare har jag anfört Finlands examenssystem ett bra exempel att utgå från. som Där har man utsett särskilda utbildnings- och examenskommissioner bestående av företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och utbildningsväsendet med uppgift att utreda och att planera för yrkesexamina för
vuxna. l Sverige finns ett väl utbyggt system med yrkesnämnder eller motsvarande inom dels det privata LO-/SAF-omrâdet, dels det offentliga kommun- och landstingsområdet. Istället för att bygga helt upp nya organisationer, anser jag att befintliga yrkesnämnder, motsvarande, med fördel bör kunna användas branschnämnder, eventuellt som kompletterade med ytterligare expertis. Jag är övertygad yrkesom att nämnderna kommer att vitaliseras dessa uppgifter. av nya De olika branschnämndema en för varje bransch bör således be- - stå av yrkesnämnden, eller dess motsvarighet, för respektive bransch och av de experter som tillkallas särskilt. För några branscher finns idag inte någon yrkesnämnd. I sådana fall beslutar CV hur förslag om till ledamöter skall inhämtas- t.ex. från arbetsgivarorganisation/er och facklig/a organisation/er. Branschnämndemas uppgift är att utarbeta förslag till mål och riktlinjer för de branschvisa kompetensproven, att konstrurera kompetensproven samt att utarbeta förslag till riktlinjer för anordnandet dem. Mål och riktlinjer, kompetensprov samt riktlinjer av för anordnandet fastställs därefter CV. av
SOU 1998: 165 Kapitel 5 47
5 Regional organisation
5.3.1 Inledning
I olika sammanhang har regeringen betonat vikten förenklade regler
av och flexiblare arbetssätt för att regionerna möjligheter att åstad-
ge komma problemlösningar är anpassade till regionala behov och
som förutsättningar. Detta gäller bl.a. ifråga om sysselsättningsskapande åtgärder. Bland regeringens förslag till åtgärder kan nämnas inrättandet av regionala kompetensråd proposition 1997/98: 62. I avsnittet Regionala kompetensråd kort redogörelse för rådens uppgifter och
ovan ges en sammansätming. En annan åtgärd är införandet av regionala tillväxtavtal proposition 1997/98:62 se avsnittet Regionala tillväxtavtal ovan.
I mina överväganden kom jag tidigt fram till att en organisation för kompetensvärdering måste finnas på regional nivå för att vara maximalt effektiv och ha förutsättningar att bli accepterad av avnämama. En sådan organisation bör kunna vara en naturlig del av de sysselsättningsoch tillväxtfrämjande åtgärder som vidtas i regionerna på initiativ av de regionala kompetensråden mot bakgrund av bl.a. tillväxtavtalen.
5.3.2 Regionalt valideringsorgan
Mitt förslag är att det i varje län inrättas ett regionalt valideringsorgan,
ingår i det regionala kompetensrådet, RK, i länet. RV, som
Det kan synas vanskligt att inordna den regionala kompetensvärderingsorganisationen i en verksamhet som ännu bara är under uppbyggnad och där man hittills nått olika långt i de olika länen med att inrätta råden.
Förutsatt att de regionala kompetensråden byggs upp i enlighet med regeringens intentioner om ett väl utvecklat samspel mellan utbildningsväsende och arbetsmarknad i samverkansformer, kommer det
nya att i dessa råd ingå regionens främsta företrädare för verksamheter där bedömningar kompetens och kompetensbehov. Det är mycket
görs av
talar för att den resurs, som detta råd utgör, också tas tillvara i som samband med validering av yrkeskompetens. Jag anser det därför vara naturligt att de regionala valideringsorganen inordnas i dessa kompetensråd och samutnyttjar personal. Jag har på regional nivå
att man heller inte funnit något annat organ eller annan myndighet med
- långsiktig verksamhet i kombination med erforderlig näringslivsförankring.
RK:s uppgift skall att bedöma och planera för de regionala be-
vara hoven kompetensprov. RK ingår avtal med provanordnare och an-
av
48 Kapitel 5 SOU 1998: 165
svarar alltså för att proven kommer till stånd och de anordnas att i en-
lighet med de av CV/Värdmyndigheten utfärdade riktlinjerna och
ev övriga föreskrifter. RK har bemyndigande utfärda tillsammans att med provanordnaren kompetensbevisen för sin region och lämnar uppgifter till CV:s register över utfärdade bevis.
RK bör också sörja for att möjligheter finns till studievägledning
och kompletterande utbildning. Detta bör institution ges av en som är fristående från provverksamheten. En institution som är provanordnare bör nämligen inte samtidigt utbildningsanordnare vad gäller vara kompletterande utbildning förberedelse for Om som proven. det av praktiska skäl inte är möjligt att skilja dessa uppdrag åt, bör det vara RK:s ansvar att säkerställa att inte undervisande lärare också deltar i anordnandet av proven.
Inom det regionala kompetensrådets kanslifunktion bör det finnas en tjänsteman med särskilt uppdrag att fullgöra RV:s uppgiñer. Hur RV i övrigt skall knytas organisatoriskt till kompetensråden jag anser vara en fråga som bäst löses regionalt.
5.3.3 Provanordnare
Efter en upphandling garanterar såväl viss långsiktighet, kvasom som litet ifråga om anordnandet kompetensproven, tecknar RK årliga av avtal med lämpliga provanordnare.Till provanordnare kan utses gym-
nasieskola, komvux, AmuGruppen, mfl. utbildningsanordnare. Rektor,
motsvarande, vid provanordnande institution undertecknar tillsam- mans med RK kompetensbevisen. - Som framgått skall i systemet för värdering
ovan av yrkeskompe-
tens inte bara omfatta provverksamhet utan också möjligheter till vägledning och kompletterande studier. Provanordnama bör i dessa hänseenden ge vägledning ifråga t.ex. information hur yrkesom proven, om kompetensen mäts och bedöms.
6 Anknytning till en befintlig myndighet
mina direktiv framgår att det för bedömning och värdering, Av organ jag har i uppdrag art föreslå, kan knytas exempelvis till en mynsom dighet redan har anknytning till organets uppdrag. Organet besom nu höver inte bundet till endast ort utan det kan, framgår det, vara vara en fördel det finns institution for kompetensvärderingsfrågor inen att en olika regioner. Dessa regionala institutioner bör antingen tillhöra om värdmyndighet eller samverka med en annan passande mynorganets dighet på orten.
6.1 Kriterier vid val av myndighet
Såom tidigare framgått jag att organisation for validering anser en måste finnas på regional nivå for att vara maximalt effektiv. Min uppfattning är den, att den regionala organisationen måste ha väl etablerade näringslivskontakter for att ha förutsättningar att accepteras av avnä- I de kontakter, jag i enlighet med mina direktiv haft under mama. som utredningsarbetet med olika parter, har detta också varit en genomgående synpunkt betonats lcraftigt. Erfarenheterna från Yrkesprövsom för invandrare 3.3.3 visar också den stora vikten såväl av
ning avsnitt
regional lokalisering, som av en stark näringslivsforanlcing. Andra faktorer vid val myndighet kan vara kunskap om gymnaav styrdokument, deltagande i internationella nätverk, kunskap sieskolans värderingsarbete, m.m. om
6.2 Tänkbara myndigheter
myndigheter i dagens myndighetsstruktur, jag från olika ut- De som gångspunkter kunna värdmyndighet for valideringsorganet anser vara är i bokstavsordning följande:
50 Kapitel 6
Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, Högskoleverket, Statens skolverk
och Svenska EU-Programkontoret. Följande faktorer kan exempelvis för de olika myndighetema,: anges
AMS
Svarar för arbetsmarknadsåtgärder.
- Är anslagsmyndighet för resurser För arbetsmarknadsåtgärder. - Ingår i en central/regional organisation tillsammans med bl.a. läns- arbetsnämndema.
Länsarbetsnämndema beslutar, efter uppdrag regeringen - av genom AMS, tillsammans med beröda parter vilken dessa skall av som samla relevanta aktörer till regionala kompetensrâd och, enligt regeringens intention, svara for det regionala kompetensrâdets kanslifunktion. Länsarbetsnämndema är, enligt rapport, i många län en central aktör i bildandet av länets kompetensråd.
Högskoleverket
Har en organisation för erkännande utländsk högre utbildning - av värdering baserad på dokument. Ingår i internationella nätverk. - Verksamheten omfattar inte gymnasienivån. - Saknar regional organisation. l
Statens skolverk
Svarar för gymnasieskolans styrdokument. - Har en utvärderande/granskande och utvecklande funktion gentemot gymnasieskola och komvux. Har en regional organisation med ll filtkontor. - Avser utveckla validering som grund for antagning till och tillgodo- räknande inom betygsgivande studier inom vuxenutbildningen enligt Plan för utvecklingen av vuxenutbildningen.
Svenska EU-Programkontoret
Har kompetensutveckling/validering
- i sitt program. Verksamheten primärt inriktad mot EU. - Har en regional organisation på 23 platser med samordnare och - en i storstadslänen handläggare. även en I varje län finns ett regionalt partnerskap med arbetsmarknadens parter som främsta aktörer.
Permanent myndighet med både tidsbegränsade och löpande - uppdrag. Ingår i ett europeiskt nätverk. -
Kapitel 6 51
6.3 Förslag till värdmyndighet
Jag lägger vikt vid att valideringsorganet bör befinna sig i en stark stor regional organisation med väl etablerade näiingslivskontakter. Det innebär den myndighet organet skall inrymmas ibehöver finnas på att både central och regional nivå. Svenska EU-Programkontoret har regional förankring genom det en s.k. partnerskapet. Dessa regionala partnerskap är tillsatta inom ramen för EU-projektet Växtkraft Mål är avgränsat i tiden. En fortsättsom nuvarande mål 4 är f.n. föremål för utredning Dir 98:76. ning av Högskoleverket och Skolverket saknar, framgår ovan, regional som organisation med näringslivskontakter. Däremot har dessa myndigheter betydelse samarbetsorgan vid utvecklingen av valideringsstor som verksamheten på central nivå avsnitt 6.2.
se
myndighet uppfyller kravet på såväl central, som regional Den som etablering är AMS. Sett i perspektivet regeringens nya tillväxt- och av sysselsättningspolitik är AMS dock inte i sin nuvarande form organise-
rat för de lcrav, som denna innebär. Mot bakgrund att Arbetsmarknadsdepartementet från årsskiftet, av med Inrikes-, Kommunikations- och Närings- och hantillsammans delsdepartementet, uppgår i det Näringsdepartementet, förutsätter nya AMS får näringslivsinriktad roll i förverkligandet av rejag att en mer geringens intentioner med t.ex. tillväxtpolitiken. Av den anledningen föreslår jag att AMS blir värdmyndighet för den föreslagna valideringsorganisationen, ett komplement till versom kets verksamhet.
6.4 Samverkan med andra myndigheter och
organ
Jag har i det föregående 5.2.2 angivit vilka myndigheter och
avsnitt
jag har kunskaper och erfarenheter som är viktiga att organ som menar tillföra valideringsorganisation, så viktiga att myndigheterna bör en ingå i styrelsen för det föreslagna centrala valideringsorganet. l avsnitt framgår också några skälen för detta. För de till styrelsen före- 6.2 av slagna organisationerna respektive yrkesnämnderna gäller att de antingen har den arbetsmarknadsanlcnytning och/eller direkta branschkun-
skap är nödvändig för verksamheten. som Det är viktigt att verksamheten samverkar med internationella nätverk, får information CEDEFOP:s verksamhet avsnitt 5.2.2. t.ex. om
52 Kapitel 6
SOU 1998: 165
Samverkan kan också bransch- eller yrkesnämndemas
avse motsvarande organisationer i andra länder.
I det regionala arbetet torde samverkan underlättas berör-
genom att da parter i regel ingår i det regionala kompetensrådet. Det är viktigt
att det regionala valideringsorganet samverkar med utbildningsanordnama i regionen så att den examinand, önskar genomgå kompletterande
som studier, smidigt kan erbjudas kontakt med studievägledning.
7 Ekonomiska konsekvenser
Bakgrunden till mitt uppdrag är att det i dag inte finns någon instans eller som ett systematiskt och erkänt sätt värderar utländsk
organ yrkeskompetens och att därvid svenska arbetsgivare, särskilt små företag, känner en viss osäkerhet inför att anställa invandrare. Det innebär ofta att invandrarens inträde på den svenska arbetsmarknaden fördröjs med onödiga kostnader för samhället och passivisering av den enskilde invandraren som följd.
I invandrarpolitiska kommitténs delbetänkande SOU 1995:76 Arbete till Invandrare tar man upp de ekonomiska konsekvenserna av att invandrares kunskaper och erfarenheter inte i tid och kanske inte alls tas tillvara i det svenska arbetslivet. Beräkningarna där visar ökade långsiktiga åtaganden på miljardbelopp för den offentliga sektorn
med dåvarande flyktingsmottagande och bidragsnivåer.
Mina förslag till system och för värdering av utländsk yrkes-
organ kompetens syftar, framgår tidigare avsnitt, till att bättre ta till-
som av
invandrarnas yrkeskunskaper och arbetslivserfarenheter så att de vara snabbare kan etablera sig den svenska arbetsmarknaden.
De förslag jag lägger skall således leda till att de arbetsmarknadsåtgärder invandrare genomgår förkortas i omfattning och tid.
som
1 Staten
Hur många invandrare systematiserad validering kan
som genom en förkorta sin tid i arbetsmarknadsåtgärder innan de får fotfäste på arbetsmarknaden och vilken omfattning sådan förkortning kan få, är
en inte möjlig exakt i dag.
att ange
För att ändå få uppfattning om storleken på de kostnadsminsk-
en ningar det här kan bli fråga för att finansiera den föreslagna valide-
om ringsorganisationen, gör jag i det följande beräkningar utifrån vissa bedömningar och antaganden.
Kostnader för valideringsorganisation
Centralt med 4-5 tjänster, administra- lO Mkr/år - organ
tion, information bibliotek, datasystem
m.m. köpta tjänster
Regionala organ 0,3-0,5 tjänster län, 10 Mkr/år - per administration, köpta tjänster Prov i samband med validering 20 MIG/år - Totalt 40 Mkr/år
Besparingar i samband med validering
Antag att 3 000 invandrare per år de 30 000 invandrar - av ca som årligen är i åtgärder utbildning, praktik, a-kassa m.m. för i genomsnitt 150 000 kr per individ. Det innebär årskosmad på en 450 Mkr i dagens läge. Antag att de sammanlagda kostnaderna en systematiserad - genom validering kan reduceras med 10 procent. Det innebär besparing en på 45 Mkr/år.
En tio-procentig reduktion av arbetsmarlmadsåtgärder enligt givna antaganden är således tillräcklig för finansiering ett valideringssystem av för invandrare enligt mitt förslag. Dessa tio procent torde kunna ökas ytterligare två skäl. av
Effektivare organisation på regional nivå Jag har som framgår ovan, föreslagit att det regionala valideringsorganet, RV, skall höra till de regionala kompetensråden är under som uppbyggnad. Enligt regeringens inentioner deras huvudär en av uppgifter att inventera regionens kompetensbehov både kort och lång sikt. Eftersom de regionala kompetensråden kommer att besitta den främsta kompetensen i länet beträffande översikt och bedömning av vilka de framtida kompetensbehoven är inom olika yrkesgrupper i länet, blir också träffsäkerheten större för de arbetsmarknadsåtgärder som genomförs, jämfört med dagens läge. Då dessutom RV enligt mitt förslag ingår i de regionala kompetensråden, bör den samlade bedömningen dels rätt yrkesområde och av dels rätt kompetens hos dem genomgår validering, innebära som förutsättningar för en effektivisering arbetsmarknadsåtgärdema av med det dubbla, dvs. reducering kostnaderna med 20 procent. en av
En generell valideringsorganisation De beräkningar jag ovan gjort har utgått från de kostnader och kost-
nadsbesparingar som den föreslagna utbildningsorganisationen får i
samband med validering invandrares yrkeskompetens. Tidigare har av jag framfört att valideringsorganisationen behöver generellt vara användbar för alla, oberoende av kompetensbakgrund, for att motsvara den svenska integrations- och arbetsmarknadspolitiken. Räknar in man alla har behov att få sin yrkeskompetens Validerad vuxna som av en åtgärd som efterlyses av arbetsmarknadens parter, bör det kunna ske i samma system med marginell förstärkning valideringsorganisatioav
Kapitel 7 55
Det innebär ytterligare en effektivisering av de arbetsmarknadsâtnen. gärder behövs for att förse det svenska arbetslivet med rätt komsom petens. Även de antaganden och bedömningar jag gjort i ovanstående om beräkning är uppskattade, är det min uppfattning att det föreslagna valideringssystemet kommer att innebära kostnadsbesparingar for staten. Hur stor besparingen kan bli får beräknas i särskild ordning. Med AMS värdmyndighet för valideringsorganisationen innesom bär mitt förslag att organisationen kan finansieras av AMS inom den budgetram AMS har för aktuella arbetsmarknadsåtgärder. som
7.2 Näringslivet
I direktiven till mitt uppdrag framhålls följande: "Om de yrkeskunskaoch arbetslivserfarenheter många invandrare bär med sig när per som de kommer till Sverige utnyttjas bättre, ökar förutsättningarna för att svenskt näringsliv tillförs nödvändig kompetens. Detta gäller särskilt inom yrkesområden där det råder brist på med lämpliga kunpersoner
skaper".
Det sista har särskilt aktualiserats under tid. Trots en hög nisenare vå på arbetslösheten har svenska företag svårt att rekrytera rätt utbildad personal. I enkätundersökning Svenska Arbetsgivarföreningen, en som SAF, nyligen gjort bland 1 500 företag, har sju av tio företag, som ca under det senaste halvåret sökt medarbetare, hatt problem med att nya få tag på rätt personal. Följden har blivit att företag fått tacka nej till order och dra ner produktion och service. Dessa relcryteringsproblem för svenska företag ökar dessutom. I förhållande till motsvarande enkätundersökning förra året har företag med rekryteringssvårigheter ökat med 15 procent. Det är inte bara dem svenska staten som åsamkas extra som synes kostnader for att inte invandrares yrkeskompetens utnyttjas bättre. Som framgår förlorar dessutom svenska företag intäkter att de inte ovan kunnat rekrytera personal med rätt kompetens i tillräcklig omfattning. Ett effektivt valideringssystem, kortar invandrarnas period från som arbetstillstånd till inträdet på den svenska arbetsmarknaden bidrar således positivt ekonomiskt både för staten och näringslivet och naturligtvis inte minst till den enskilde invandrarens tillfredsställelse och självkänsla.
8 de
Konsekvensprövning enligt
generella kommittédirektiven
Direktiv 1994:23 om prövning offentliga åtaganden
av De offentliga åtagandena blir oförändrade i de förslag här läggs i
som och med att kostnaderna för den Föreslagna valideringsorganisationen redan ligger inom för AMS anslag.
ramen
Direktiv 1996:49 om konsekvenser för brottsligheten och det brotts-
förebyggande arbetet
Några konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet torde förslagen i utredningen inte ha. I den mån brottsligheten påverkas borde den i så fall ske i positiv riktning då invandrarnas inträde på den svenska arbetsmarknaden enligt förslagen skall ske snabbare
och mer systematiskt.
Direktiv I 992.5 0 att redovisa regionalpolitiska konsekvenser
om De förslag som läggs här, syftar till att stärka invandrarens ställning på den svenska arbetsmarknaden och att därigenom öka vederbörandes möjligheter att finna arbete. Den systematiska introduktionen
mer av invandrare på svensk arbetsmarknad, som enligt förslagen skall ske via de kommande regionala kompetensråden, bör innebära positiva konsekvenser för regionemas framtida kompetensförsörjning och därmed förutsättningar till ökad tillväxt.
Direktiv 1994:124 om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekven-
ser De förslag som läggs är den karaktären att det är svårt att bedöma
av huruvida de får några konsekvenser från jämställdhetssynpunkt. Det blir framför allt genom den informationsverksamhet den föreslag-
som na valideringsorganisationen skall bedriva, jämställdhetsfrågan
som kan uppmärksammas och få en från jämställdhetspolitisk synpunkt
positiv utveckling.
SOU 1998: 165
Kommittedirektiv
Organ för värdering utländsk
av
yrkesutbilding gymnasial nivå Dir.
och utländska arbetslivserfarenheter 1998:23
Beslut vid regeringssammanträde den 26 1998.
mars
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att lägga fram förslag till ett organ som skall ha till uppgift att värdera hur utländsk yrkesutbildning på gymnasial nivå och utländska arbetslivserfarenheter förhåller sig till motsvarande svensk utbildning. Utredaren skall föreslå
hur detta organ kan inrymmas i eller knytas till någon statlig myndighet.
Bakgrund
Invandrarnas utländska yrkesutbildning och arbetslivserfarenheter måste tas till för att målen för den svenska integrations- och
vara
arbetsmarknadspolitiken skall kunna uppnås. Om de yrkeskimskaper
och arbetslivserfarenheter många invandrare bär med sig när de
som kommer till Sverige utnyttjas bättre, ökar förutsättningarna för
att svenskt arbetsliv tillförs nödvändig kompetens. Detta gäller särskilt inom yrkesornråden där det råder brist på med lämpliga
personer kunskaper. Om dessa yrkeskunskaper inte tas till skapas det både
vara onödiga kostnader för samhället och frustration hos de människor
som inget hellre vill än att använda sina kunskaper.
Ett hinder för invandrare att komma in på svensk arbetsmarknad är avsaknad av kontakter och nätverk. Ett annat hinder är dåliga språkkunskaper. De olikheter som finns mellan svensk yrkesutbildning på gymnasial nivå och motsvarande utbildningar i andra länder utgör också ett hinder för invandrare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ett ytterligare hinder är att många svenska arbetsgivare, inte minst småföretagare, har begränsade förutsättningar att kunna bedöma utländska arbetslivserfarenheter, betyg och andra bevis om utbildningar som har fullföljts i andra länder. För att öka invandrares integration i det svenska samhället och för att öka deras
3 18-6452
60 Bilaga 1
möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden räcker det inte med att erbjuda dem t.ex. utbildning i svenska for invandrare eller andra utbildningar. I stället behövs det nu ett organ som kan bedöma vilka svenska utbildningar motsvarar deras utbildningar och
som egna hur deras arbetslivserfarenhet skall värderas.
Inom Högskoleverket, på den internationella avdelningen, finns det redan sådan funktion for högskoleområdets yrkesutbildningar.
en Verket har till uppgiñ att värdera utländsk högre utbildning och att ge information utländska utbildningar. Högskoleverket värderar endast
om utbildningar leder till yrken som inte är reglerade i Sverige. För
som reglerade yrken respektive sektorsmyndighet, t.ex. Social-
ansvarar styrelsen och Sjöfartsverket. Högskoleverket ger även information om de generella EG-direktiven, informerar till utlandet om svensk utbildning och främjar erkännandet av svensk utbildning utomlands.
l EG-kommissionens grönbok "Gnmdutbildning vidareutbildning
- forskning: hinder för rörlighet över gränserna" anges att ett ömsesidigt erkännande utbildningsbevis och meriter är avgörande för den fria
av rörligheten. I Sveriges nationella svarsrapport till kommissionen tillbakavisar Sverige dock alla försök att utforma ett certifieringssystem på europeisk nivå. Sverige betonar i stället att de nödvändiga åtgärderna för ett vidgat ömsesidigt erkännande kvalifikationer bör
av vidtas på nationell nivå.
Det organets syfte och uppgifter
nya
Syftet med det organet är att jämföra utländska yrkesutbildningar
nya på gymnasial eller angränsande nivå och utländska arbetslivserfarenheter med svenska och värdera dem. Till personer med utländsk yrkesutbildning, har betyg, bevis etc. som dokumenterar en viss
som yrkesutbildning, skall organet kunna ett utlåtande som anger att de
ge har viss yrkeskompetens. Ett sådant utlåtande skall så långt det låter
en sig göras utformas så att arbetsgivare direkt kan se att en arbetssökande har den utbildning som de frågar efter.
I samband med att på organet värderar t.ex. ett betyg skall man
man i förekommande fall även kunna förslag till kompletterande
ge yrkesutbildning.
Det organet skall i viss utsträckning också kunna bedöma
nya utländska arbetslivserfarenheter eller andra livserfarenheter som är av betydelse för det aktuella yrkesområdet. Detta ställer dock krav på ett nära samarbete med berörda arbetsmarknadsmyndigheter. I många fall kan det även nödvändigt med någon form av yrkesprövning.
vara
Organet skall också kunna information området. Med hjälp av
ge Internet kan informationen enkelt göras tillgänglig för alla. De som inte
Bilaga
har tillgång till egna datorer kan exempelvis utnyttja bibliotekens service. För att kunna samla kompetens inom området och den service
ge som är tänkt bör organet exempelvis knytas till myndighet med
en uppgifter som redan nu har anknytning till organets uppdrag. Organet behöver dock inte vara bundet till endast ort. Det kan fördel
en vara en att det inom olika regioner finns institution invandrare kan
en som vända sig till i kompetensvärderingsfrågor. Dessa regionala institutioner bör antingen tillhöra organets värdmyndighet eller samverka med en annan passande myndighet på orten.
Utredarens uppdrag
Utredarens uppgift skall vara att kartlägga vilka myndigheter som i dag har snarlika uppgifter och snarlik service, kartlägga hur yrkesprövning för invandrare YPI hittills har bedrivits, kartlägga hur andra länder inom EU hanterar denna frågor, - typ av lämna förslag till ett för bedömning och värdering - organ av utländska yrkesutbildningar på gymnasial eller angränsande nivå och av dokumenterade arbetslivserfarenheter erhållna i ett annat land, lämna förslag till hur organet kan inrymmas inom för - ramen en befintlig statlig myndighet och hur denna myndighet skall samverka med andra myndigheter och organ, bedöma i vilken omfattning det behövs regionala institutioner knutna till organet, bedöma hur organet kan samverka med utbildningsinstitutioner för att ge råd om kompletterande utbildning.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall samråda med arbetsmarknadens parter for att försöka stöd för sina forslag. De förslag utredaren lägger fram får inte leda
som till utgiftsökningar eller inkomstminslcningar för den offentliga sektorn. Förslag som medför ökade utgifter skall finansieras
genom omprioriteringar inom berörda områden. Utredaren får dock inte i sina förslag till finansiering omfördela medel anvisade konjunkturskäl till
av ordinarie verksamhet inom området. Utredaren skall beakta regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Utredaren skall även följa regeringens direktiv till
62 Bilaga 1
kommittéer och särskilda utredare regionalpolitiska konsekvenser om dir. 1992:50, att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det om brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 och att redovisa om jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124.
Utredaren skall senast den 1 april 1998 komma med en budgetplan över beräknade kostnader for utredningens arbete.
Uppdraget i dess helhet skall slutfört senast den l oktober vara 1998.
Översikt prov/yrkesexamen VVS
UWNÅSIH I
:trummar
KHIISMPSHSIII
o l
4 18-6452
SRY
Städ- och
Rengöringsbranschens
Yrkesnämnd
Yrkesbevis
Yrkesbevis för städyrket utfärdas till deltagare som genomgått utbild-
ning i gymnasieskola, Komvux eller i utbildningsföretag samt till an-
ställd genomgått företagsförlagd utbildning. Utbildningen ska ha
som genomförts med godkänt resultat.
Utbildningen ska genomföras med SRYs utbildningsmaterial: "Ett
Milj obb stolt över. Andra utbildningsmaterial kan dock god-
att vara kännas SRY under förutsättning att de har motsvarande innehåll och
av utbildningsnivå.
Utbildningen ska genomföras av SRY godkända handledare.
Deltagaren ska genomgå ett teoretiskt och ett praktiskt kunskapstest.
Utbildningskraven redovisas längre fram i dokumentet.
Följande ämnen ska ingå i godkänd utbildning:
arbetstelmik, metodik -
arbetsplanering -
städredskap, manuella -
städmaskiner -
städmetoder, dagliga -
städmetoder, periodiska bl.a. maskinköming -
ergonomi, teori/praktik -
Kemisk-tekniska produkter -
materialkännedom -
hygien -
arbetsmiljö -
service/kvalitet -
branschanpassad arbetslivsktmskap -
städekonomi -
städorganisation, gruppsamverkan -
Du och Ditt företag -
Teoretiskt test
Arbetsplanering / arbetsmetodik
Planera eget städområde vad beträffar daglig städning och periodiskt underhåll. Välja metod manuell/maskinell, utrusta en städvagn, priorite-
tyda städinstruktion, kunna fackuttryck för olika metoder samt ra, en vilka kostnader som kan uppstå vid felaktig städning.
Städredskap, manuella
Ha kunskap de vanligaste förekommande redskapen, fackuttryck,
om ñinktion, arbetsområde samt vård.
Städmaskiner
Ha kunskap de vanligaste förekommande städmaskinema; fackut-
om tryck, funktion och användningsområde. Ha kunskap om tillbehör, vård, hantering, skydds- och säkerhetsbestämmelser, samt batteriladdning. Särskild uppmärksamhet riktas mot elsäkerheten.
Ergonomi
Ha kunskap arbetsätt, inställning av redskap, arbetsteknik och lyft-
om telcnik. Inneha allmänna kunskaper förebyggande åtgärder vilka
om kroppsdelar som är mest utsatta, skillnaden mellan statisk och dynamisk belastning samt fysisk och psykisk belastning.
Kemisk-tekniska prdukter
Ha kunskap piktogram, pH-skalan, innehåll och funktion för pro-
om dukten, indelning i huvudgrupper, val av produkt, användningsområde, varuinforination, skyddsföreslciiñer, skyddsutrustning, hantering dosering, miljöaspekter och allergier.
Materialkännedom
Kunna identifiera de vanligaste golv- och inredningsmaterialen såsom natursten, keramik, linoleum, plast, trä, laminat och textilia samt dessas egenskaper och skötsel. I tillämpliga delar kunna redovisa vad som är skadligt för de olika materialen. Ha kunskaper behandling med po-
om lish, vax och olja.
Bilaga 3 67
Städmetoder dagliga/periodiska
Kunna bedöma vilka städmetoder erfordras och kombinera dessa. som Motivera användningen torrare metoder, flermoppssystemet och av maskiner samt redovisa skillnaden i effektivitet, slitage och ekonomi mellan de olika metoderna. Ange och motivera insatser for att underhålla golv och andra ytor och vilka kemisk-tekniska produkter och tekniker som behövs för detta
Service/ Kvalitet
Kunna definiera begreppen service/kvalitet och ange vad begrepp som kunskap, hänsyn, servicevilja, inlevelseförmåga, ansvar etc. innebär och också kunna konkreta exempel på dessa. Kunna definiera och ge vad kvalitet är och innebär med utgångspunkt från teknisk kvalitet ange och funktionell kvalitet. Kunna redovisa vilka faktorer som påverkar kvalitetsnivån i ett arbete.
Arbetsmiljö och Hygien
Känna till huvuddragen i arbetsmiljölagstiñziingen vad arbetsgiavser vares/arbetstagares rättigheter och skyldigheter gällande arbetsmiljön. Förstå innebörden begreppen rent, trivsel, hygien och säkerhet. av Kunna i vilka de hygieniska kraven är större och vilka ange utrymmen åtgärder då krävs för att uppfylla dessa. som
Inredningsmaterial och inventarier
Kunna redogöra for skötsel och rengöring av målade ytor, kakel och klinkers, möbler och textilier.
Branschanpassad arbetslivskunskap
Kunna redovisa huvuddrgen i det aktuella kollektivavtalet samt tilllämpliga delar i lagen anställningsskydd, arbetstidslagen. semesom terlagen samt arbetsmarlcnadsforsälcñngarna.
Städorganisation / gruppsamverkan
Ha kunskap arbetets organisation inom olika städföretag/orgaom nisationer och betydelsen gruppsamverkan mellan medarbetarna. av
68 Bilaga 3
Du och Ditt företag
Kunna redovisa det egna företagets organisation och verksamhet
samt övrig infonnation företaget bestämmer.
som
Praktiskt test
Manuellt test
Deltagaren ska själv välja kemisk-teknisk produkt och utrusta städ-
en vagn efter en arbetsinstruktion som ska innehålla: korridor, möblerat rum med white-board tavla, toalettutrymme och trappa. Deltagaren ska eñer avslutat test återställa städvagnen till städrummet och göra erforderlig eftervård.
Moppteknik
Ha kunskap om torra och fuktiga metoder, skjutmetoden, svirvelmeto-
den, flerrnoppssystemet samt arbetsplanering och ergonomiskt utföran-
de.
Svabbning
Ha kunskap om ergonomiskt utförande samt dosering.
Sanitetsstädning
Ha kunskap om arbetsplanering, val kemisk-teknisk produkt och
av inneha hygienmedvetande. Ha kunskap användning microfiber-
om av duk.
Maskinellt test
Deltagaren skall iordningställa maskinen, fylla vatten, dosera och bearbeta yta så att bedömning kan göras och sedan återställa
en en maskinen. Med återställning rengöring och eftervård maskinen.
avses av
rondeller, sladdupphängning samt laddning batterier.
av
Bilaga 3 69
Maskiner
Ha kunskap planering, dosering, ergonomiskt användande och ef-
om tervård för:
liten och stor kombimaskin -
högvarvsmaskin
e
singelmaskin
-
vattensug -
Statens offentliga 1998 utredningar
Kronologisk förteckning
Omstruktureringarochbeskattning.F 29.1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa Tänderhelalivet fall- översyn.UD. en nyttersättningssystemfor vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill bam och Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.S.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsarnhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek, ekonomiska och psykiatrisktvångsvård. resurser maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporter idrott. In. om arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfomiåga. 7.Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken. Bilagor. M. av + försäkringar.Fi 36.Identifieringoch identiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden 12november1997. ochSystembolagetsprodukturval.S. IT-komrnissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.S. 10.Campusför konst.U. 38.Vad får vi för pengarna Resultatstymingavll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala inom olika områden.U. området. 12.Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. - förenkladeförfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER. 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 4l. Läkemedelsinformationför alla. S. l5. Grönanyckeltal- Indikatorerför ettekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensamutbildning för hållbartsamhälle.M. framtidakrav. Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43. Hur skallSverigemåbättre bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål. - 17.Samordning digital marksändTV. Ku.av 44. En samladvapenlagstiftning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45. Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT ochregionalutveckling. 46. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47. Bulvanerochannat.Ju. 20. IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt för digitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S. - Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 21. Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiftet. inom EU. K. HearinganordnadavIT kommissioneni 50.De39 stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-14.K. Läkemedel vårdi ochhandel,SOU 1998:28.S. 22.Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningoch livslångtlärande. Ett garantisystemför forsäkringsersättningar.Fi. Situationeninfor ochunderförstaåretmed 23. Statenochexportñnansieringen.N. kunskapslyftet.U. 24.Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. 52.Utstationering arbetstagare.av A. Översyn Fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta Östersjöregionen. av m.m. vara möjligheternai N. 25.Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. för mindreföretag.Ettrådslag anordnatav 26. Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikationsfaktaomungdomarochsvaitsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch ochIndustriförbundet. försäkringsbolag.F Rotundan,Rosenbad1997-11-l8.K. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. SB.
,Qiallo
Å///Jmááü 177x440./m
Statens 1998
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
56 Avdrag förökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskormnittén.
.
ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U.
distansutbiidningsprojektmed 84.DUKOM Distansutbildningskonnnittén. Utvärderingav IT-stöd.U. Flexibelutbildning distans.U.
58. IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänder-na.Om stormöten,
IT-kornrnissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz. 59.Räddningstjänsteni Sverige SB.
RäddaochSkydda.Fö. 86.Utvecklingssamarbete rättsonnådet.
- 60.KringHallandsåsen.M. Östeuropa.Ju. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 62. Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om 88.DomarenochBeredningsorganisationen
kärnavfallsornröstningeni Malå kommun1997.M. utbildning ocharbetsfördelning.Ju.
- 63. Engod affäri MotalaJoumalisternasavslöjanden 89.Greppet attvändaenregionsutveckling.
ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriñse- RapportfrånSöderharrmskommittén.N. rie. SB. 90. Stegetföre.Nedslag detlokalai Bättreochmertillgänglig infomiation. brottsförebyggandearbetet.Ju. .
Småföretagsdelegationensrapport N. 9 Nya kommunalförnyelseochkompetens-
. grepp- 65.Nyatider,nyaförutsättningar... utveckling.In.
IT-komrnissionensrapport8/98.K. 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan.
funktionshindradeeleveri skolan.U. Småföretagsdelegationensrapport N. 66.FUNKIS - 67. Socialavgiftslagen. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. 68 Kunskapslägetpåkämavfallsornrådet1998.M. Småföretagsdelegationensrapport N.
. 69. Lämplighetsprövningavpersonalinom 94.Förslagskatalog.
förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. Snråföretagsdelegationensrapport N. 70.Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 95.Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M.
Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD.
ochIT-komrnissionen,Rosenbad1997-12-04, 97.Görbarntill medborgareOmbarnochdemokrati
IT-komrnmissionensrapport7/98.K. underl900-talet. SB. 7 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt 98.Konkurrenslagensregleromföretags-
. -
kontrollinstrument.In. koncentration. Bilaga.N.+ 72. Kommunalafmansförbund.Fi. 99.accepteraBetänkandefråndennationellasam- 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida ordningskommitténförEuropaåretmotrasism.In.
-
systemför statsbidragtill invandrarnas 100.Harrasismentagit slutnu Bilagatill betänkande
riksorganisationerm.fl. In. fråndennationellasamordningskommitténför 74. Styrningenavpolisen.Ju. Europaåretmotrasism.In. 75.Djurförsök.Jo. 101.Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån 76.Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- ettseminarium.SB.
rörelsenochfriluñslivets organisationer.In. 102.Lekmarmastyreiexperternastid.Dokumentation 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegation frånettseminarium.SB.
rapport N. 103.Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch
ens 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags- deindividuellarättigheternai Sverige.SB.
delegationensrapport4. N. 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. 79.IT ochregionalutveckling. 105.Minskaregleringenavkommunerochlandsting.
Erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. In. IT-komrnrnissionensrapport9/98.K. 106.Ungai ohälsoförsäkringen.
80.BostadsrättsregisteLJu. Tid för aktivitetochutveckling.S. 81 Användningen vissaav statsflygplan,m.m.SB. 107.Främjandelagen enöversyn.A.
. - 82 Försäkringsföreningar-ettreforrneratregelsystem 108.Analyseramera.Jo.
.
Fi.
Statens 1998
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
109.RättsinfomiationochIT. Rapportfrån tvåsemi- 140.Effektivitetochkvaliteti tvångsvården.Fortsatt
narier 1996och1998.IT-kommissionensrapport utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS
10/98.K. +Bilagedel. 110.Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförkla- 141.Medling ochlönebildning. Bilagor.+ A.
ring. Ju. 142.Ny svenskñlmpolitik. Ku. ll E-plikt.Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. 143.EtttryggareSverige.Ettgemensamtsystemfor 112.Resurserpå lika villkor U. mobil kommunikation.K. 113.I GodTro. Samhälletochnyandligheten. 144.Automatspel.Fi. l 14.Svenskani EU. Hur vi kan främjakvalitetenpåde 145.EU- ettdemokratiprojekt Dokumentationfrånett
svenskaEU-textema.SB. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. 115.Distansarbete.A. SB. 116.Stoppreglema.Fi. 146.FrånMagnaChartatill Motionerna.Om lobbningi 117.Utgått USA, EUoch Sverige.Demokratiutredningens 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory. skriñserie.SB.
- Möjligheterochhinderforeninternationalisering 147.EffektivarehanteringavEU:sdirektstödtill avettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. jordbruket.Jo. + Bilaga.N. 148.Rikstrafiken vissaprincipñågor.K.
-
119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 149.Att bilda försäkringskassaiVästraGötalandS. 120.EñerlevandepensionEnanpassningtill detrefor- 150.Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti
-
meradeålderspensionssystemet. kommunalaföretag.In. 121.Arbetsförhållandenochattityder. 151.Kosnadsutjämningfor kommunerochlandsting.
professionellasmötenmedpersonermed Enöversynavstatsbidrags-ochutjärnnings-
-
funktionshinder.S. systemet.+ Bilaga.In. 122.E-pengar civilrättsligafrågorm.m.Fi. 152.Vindkrañen enrenenergikälla tarplats..VL
- - - 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. 153.Hurskallmanfinansieravälfärdeni det 124.Demokratipåeuropeisknivå Demokrati- globaliseradeIT-samhället EttsamtalomIl-
utredningensskriftserie.SB. utvecklingochoffentlig ekonomianordnat IT-av 125.Statensmuseerför världskultur.Ku. kommissionenochESO.Rottmdan,Rosenbad. 126.Beskattningutantaxfree.Fi. IT-kommissionensrapport12/98.K. 127.Tullagensöverklagandereglerm. m. vid en 154.OAS i framtiden.S.
omorganisation Tullverket.av Fi. 155.Lokalademokratiexperiment exempeloch
- 128.Forskningspolitik.U. analyser.DemokratiutredningensskriñserieJu. 129.Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.K. 156.Alkoholpolitikensmedel.Införselavoch 130.Kämavfall och Säkerhet.Rapportfrånett partihandelmedspritdrycker,vin ochstarköl
seminariumomsäkerhetsanalys slutforvaringenav 157.Biogassomfordonsbränsle.N. avanväntkämbränsle.M. 158.Att komma oljeutsläppen.K.
131.CSN Enmyndigheti ständigförändring.U. 159.Kassaservice.Fi.
- 132.EngranskningavEstoniakatastrofenochdess 160.Regleringochtillsyn avbankerochkredit-
följder. K. marknadsföretag.Fi. 133.Godetik nätet.IT-kommissionensrapport 161.Påmarginalen.EnintervjubokfrånSocialtjärst-
11/98K. utredningen.Demokratiutredningensskññseje.Ju. 134.Läsarnaochdemokratin ettbrev till det läsande 162.Vägtrafkregistrering.K.
-
Sverige.SB. 163.BildandetavSkånelänsallmännaförsäkringrkassa. 135.Dornstolsorganisationensammanställningav-
grundmaterialfrån 1995årsDomstolskormnitté.Ju. 164.Allas frihet. Demokratinmötermarknaden."lre 136.Redovisningochaktiekapitali euro.Ju. ronder.Demokratiutredningensskriftserie.Jr.. 137.Miljö grundochbotteni erfarenheterfrån 165.Valideringavutländskyrkeskompetens.U.
-
Hallandsåsen.M. 138.Kvinnor, mänochfunktionshinder.S. 139.Ensärskildutsatthet.Ompersonermed
funktionshinderfrån andraländer.S.
Statens 1998
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Påmaginalen.Enintervjubokfrån Socialtjänst-
utredningen.Demokratiutredningensskriftserie. 161 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett
Allas frihet. Demokratinmötermarknaden.Treronder. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55
Demokratiutredningensskriñserie.164 Engod affär Motala. ournalistemasi J avslöjandenoch
läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63
Utrikesdepartementet Användningen vissaav statsflygplan,m.m.81
1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall Att röstamedhänderna.Omstorrnöten,
direktdemokrati Schweiz.SB. enöversyn.29 folkomröstningaroch i -
NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.96 85
Gör barntill medborgareOmbam ochdemokratiunder
Försvarsdepartementet l900-talet.97 Det medborgarskapet.Dokumentationfrånett Säkrarekemikaliehantering.13
unga seminarium.101 Utlandsstyrkan.30
Lekmannastyreiexperternastid. Dokumentationfrån Försvarsmaktsgemensarnutbildningför
seminarium.102 framtidakrav. 42 ett Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch Sotningi framtiden.45 deindividuellarättigheternai Sverige.103 Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.59
- Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvaliteten de Folkrättsligstatusm.m.123
svenskaEU-textema.114
Socialdepartementet Demokrati europeisknivå Demokratiutredningens
skriftserie.124 Tänderhelalivet
Läsarnaochdemokratin ettbrev till detläsande nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.2
- - Sverige.134 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav och
EU-ettdemokratiprojekt Dokumentationfrånett Systembolagetsprodukrurval.8
seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.145 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom
FrånMagnaChartatill Motionerna.Om lobbningi USA, bemötandeav personermedfunktionshinder.16
EU ochSverige.Demokratiutredningensskriftserie.146 Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet.
+ 4stbilagor. 25 Justitiedepartementet Frånhembränttill Mariakliniken.
BROTTSOFFER. faktaomungdomarochsvartsprit.26
- Vad hargjorts Vad bör göras 40 Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel
En samladvapenlagstiñning.44 ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28
Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Detgäller livet. Stödochvårdtill barnoch
Bulvaneroch 47 ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.3 l+
annat. Styrningen polisen.74 Rättssäkerhet,vårdbehovochsarnhällsskyddvid
av Bostadsrättsregister.80 psykiatrisktvångsvård.32
Utvecklingssamarbete rättsornrådet. Företagaremedrestarbetsfömiåga.34
Östeuropa.86 Denframtidaarbetsskadeforsälcringen.37
DOMAREN OCH BEREDNINGS- Vad tårvi for pengarna Resultatstymingav
- ORGANISATIONEN statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala
utbildningocharbetsfördelning.88 området.38 - Stegetfore.Nedslagi detlokalabrottsförebyggande Läkemedelsinformationfor alla.41
arbetet.90 Hur skallSverigemåbättre
Makesarvsrätt,dödsboforvaltareochdödforklaring. forstastegetmotnationellafolkhälsomål.43
- 110 Kontrolleradochifrågasatt
Domstolsorganisationensammanställning grund- intervjuermedpersonermedfimktionshinder.48
- av materialfrån1995årsDomstolskommitté.135 De 39 stegen.Läkemedelsutredningarunder
Redovisningochaktiekapitali 136 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill
euro. Lokalademokratiexperiment exempelochanalyser. Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.50
- Demokratiutredningensskriñserie.155 Socialavgiñslagen.67
Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104
Statens 1998
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Ungai ohälsoforsäkringen. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. Tid för aktivitetochutveckling.106 IT-kommissionensrapport9/98.79 I GodTro.Samhälletochnyandligheten.113 RättsinformationochIT. Rapportfrån tvâ seminarier Efterlevandepension. anpassningtill detEn reformerade 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109 ålderspensionssystemet.120 Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.129 Arbetsforhållandenochattityder professionellas EngranskningavEstoniakatasrofenochdessföljder.
mötenmedpersonermedfunktionshinder.121 132 Kvinnor, mänoch ñmktionshinder.138 Godetik nätet.IT-kommissionensrapport1l98.l33 Ensärskildutsatthet.Ompersonermedfunktionshinder EtttryggareSverige.Ettgemensamtsystemfor mobil från andraländer.139 kommunikation.143 Effektivitet ochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt Rikstrafiken vissaprincipfrågor.148
utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS Hur skallmanfinansieravälfärdeni detglobaliserade + Bilagedel.140 IT-samhället EttsamtalomIT-utveckling ochoffentlig Att bilda försäkringskassani VästraGötaland.149 ekonomianordnatavIT-kommissionenochESO. OAS i framtiden.154 Rotundan,Rosenbad.IT-kommissionensrapport12/98. Alkoholpolitikensmedel.Införselavochpartihandel 153 medspritdrycker,vin ochstarköl.156 Att komma oljeutsläppen.158 BildandetavSkånelänsallmännaförsäkringskassa. Vägtrafilcregistrering.162 163
Finansdepartementet Kommunikationsdepartementet
Omstruktureringarochbeskattning.1 IT ochregionalutveckling. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva
av 120exempelfrånSverigeslän. 19 försäkringar.7 IT-kommissionenshearingominfrastrukturen Integritet Effektivitet skattebrott.9
för digitalamedier.Andrakammarsalen, Självdeklarationochkontrolluppgiñer Riksdagen1997-10-24.20 förenkladeförfaranden.12
- Problemmedinbäddadesysteminfor ZOOO-skiñet. E-pengar näringsrättsligafrågor. 14
- Hearinganordnad lT-kornmissioneniav Engräns enmyndighet 18
samverkanmedlndustriforbundetochStatskontoret Försäkringsgaranti. 1997-11-14.21 Ett garantisystemfor försäkringsersättningar.22 Identifieringoch identiteti digitalamiljöer. Nya ledningsreglerfor bankaktiebolagoch
Referatfrånenhearingden12november1997. försälaingsbolag.27 - IT-kommissionensrapport4/98. 36 Avdrag forökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Konsekvenseravatttaxfreeforsäljningenavvecklas ochtillfälligt arbete.56 inom EU. 49 Kommunalafmansforbund.72 Hur offensivIT-användningkan skapatillväxt Försäkringsforeningar-ettreforrneratregelsystem82 for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Premiepensionsmyndigheten.87 IT-kommissionenpåuppdragavKommunikations- Stoppreglema.116 departementet,Närings-ochhandelsdepartementet E-pengar civilrättsligafrågorm.m.122
ochIndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- Beskattningutantaxfree.126 18.54 Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. omorganisationavTullverket. 127 IT-kommissionensrapport6/98.58 Automatspel.144 Nya tider,nyaförutsättningar... Kassaservice.159 IT-kommissionensrapport8/98.65 Regleringochtillsyn avbankerochkreditmarknads- Skolan,lT ochdet livslångalärandet. företag.160 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, IT-kommissionensrapport7/98.K. 70 IT ochregionalutveckling.
Statens 1998
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet Ny svenskñlmpolitik. 142
Campusfor konst10 Närings- och handelsdepartementet
Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn
Statenoch exportñnansieringen.23 inom olika områden.11
Ta varapå möjligheternai Östersjöregionen.53 Vuxenutbildningochlivslångt lärande.
Bättreochmertillgänglig information. Situationeninför ochunderförstaåretmed
Småforetagsdelegationensrapport 64 ktmskapslyftet.51
Kompetensi småföretag. DUKOM Distansutbildningskommittén.
Småforetagsdelegationensrapport 77 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed
Regelförenklingfor framtiden. IT-stöd. 57
Småforetagsdelegationensrapport4.78
funktionshindradeeleveri skolan.66 FUNKIS - utveckling.
personalinom Greppet attvändaenregions Lämplighetsprövningav -
Rapportfrån Söderhamnskomrnittén.89 förskoleverksamhet,skolaoch skolbarnomsorg.69
Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. DUKOM Distansutbildningskommittén.
lärande. Småföretagsdelegationensrapport 92 Pådistansutbildning,undervisningoch
Kapitalförsörjningtill småföretag. Kostnadseffektivdistansutbildning.83
Småföretagsdelegationensrapport 93 DUKOM Distansutbildningskomrnittén.
Förslagskatalog. Flexibelutbildning distans.84
Småforetagsdelegationensrapport 94 E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet.1 1l
Konkurrenslagensregleromföretagskoncentration. Resurser lika villkor 112 Forskningspolitik.128 +Bilaga. 98
förändring.131 "SustainableSweden" aSUCCESSstory. CSN Enmyndigheti ständig -
- Möjligheterochhinderfor internationalisering Validering utländskyrkeskompetens.165 en av
av
ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv.+ Bilaga.118
Jordbruksdepartementet Biogassomfordonsbränsle.157
Fiskeriadministrationeniett EU-perspektiv. Inrikesdepartementet
Översynavñskeriadministrationenm.m.24
Historia,ekonomiochforskning. Livsmedelstillsyni Sverige.61
Femrapporteromidrott. 33 Djurtörsök. 75
Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt Analyseramera.108 -
direktstödtill kontrollinstrument.71 EffektivarehanteringavEU:s
OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida jordbruket.147 -
systemfor statsbidragtill invandrarnas
Arbetsmarknadsdepartementet riksorganisationermil. 73
Idrott ochmotion förlivet. Statensstödtill idrotts- Välfárdensgenusansikte.3
rörelsenochfriluñslivets organisationer.76 Män passaralltid Nivå- och organisationsspeciñka
kommunalförnyelseochkompetensprocessermedexempelfrån handeln.4 Nya grepp-
utveckling. 91 Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch
accepteraBetänkandefråndennationellasamordningsmaktdiskurser.5
kommitténförEuropaåretmotrasism.99 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella
Harrasismentagitslutnu Bilagatill betänkandefrån arbetslivetochdetjämställdaSverige.6
dennationellasamordningskommitténför Europaåret Utstationeringavarbetstagare.52
motrasism.100 Frärnjandelagen en översyn.107
- Minskaregleringen kommunerochlandsting.105 Distansarbete.115 av
Kummunaluppdragsverksamhet1998.119 Medling ochlönebildning. Bilagor. 141+
Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti kommu-
- Kulturdepartementet nalaföretag.150
Kostnadsutjärnningfor kommunerochlandsting.En Samordning digital marksändav TV. 17
översyn avstatsbidrags-ochutjämningssystemet. Statensmuseerför världskultur. 125
+ Bilaga.151
1998 Statens offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskthållbart
samhälle.15 Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. 35 Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningeni Malå kommun1997.62 Kunskapslägetpåkärnavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.95 Kärnavfalloch Säkerhet.Rapportfrånettseminarium omsäkerhetsanalys slutförvaringav avanvänt kärnbränssle.130 Miljö grundochbotteni erfarenheterfrån
- Hallandsåsen.137 Vindkrañen enrenenergikälla tarplats.152
- -
FRITZES
1 | 1y.1|.|;. PUläl.HC- lI.7|-.I
POSTADRESS: STOCKHOLM 106 47 FAX08-690 91 91. TELEF0N:08-69091 90 E-POST:fritzes.order@liber.se FRrrzEsINTERNETBOKHANDEI.:www.frir2es.se