Nya mål 3 för utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

mål 3

Nya

För

utveckling

av

mänskliga

resurser i

arbetslivet

min EÄÃSLO REGERIWC.SKANsin

SOU 1999: 107 agaggzgggggeiiggtg.

7305 kB

S Ö U

Öcç

Statens offentligautredningar

. WW 1999:107

W

Näringsdepartementet

mål 3

Nya

för

utveckling av mänskliga resurser

i arbetslivet

Betänkande framtida mål 3

av utredningen om

inom EU:s strukturfonder

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO,Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainf0.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet for den som skall på remiss. - svara Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-830-9 NORSTEDTS TRYCKERI AB

ISSN 0375250X Stockholm 1999

Till statsrådet

Björn Rosengren

Regeringen utsåg den 10 juni 1999 förbundsdirektören Jaan Kolk

som särskild utredare med uppdrag att utarbeta ett förslag till samlat programdokument för Europeiska socialfondens mål 3 under programperioden 2000-2006, m.m.

Som experter i utredningen förordnandes den 10 juni programansvarige Calle Dandanell och avdelningsdirektören Christina Rapp Lundahl, den 22 juni departementsrådet Robert Cloarec och departementssekreteraren Lena Wirkkala och den 1 juli regionchefen Per-Erik Johansson. Calle Dandanell, Per-Erik Johansson, Christina Rapp Lundahl och Lena Wirkkala har också utgjort utredningens sekretariat. Inom sekretariatet har Christina Rapp Lundahl haft en samordnande roll.

Till utredningen har knutits konsulter för särskilda uppgifter. Utbildningsdirektören Barbro Berg har behandlat frågor kring indikatorer, uppföljning och utvärdering. Hennes rapport ingår som bilaga Civilekonomen Olle Hammarström har utarbetat underlag rörande förslaget om lokalt projektstöd. Hans rapport ingår bilaga 2. Organisationskonsulten Ulf

som Wennerberg har biträtt utredningen i de delar som handlar om att planera och förbereda organisationen för det nya mål Dessa delar utred-

av ningsuppdraget redovisas till regeringen i särskild ordning.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om framtida mål 3 inom EU:s strukturfonder. Genom föreliggande betänkande Nya mål 3 för utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet har utredningen slutfört sitt uppdrag i de delar som gäller programmets inriktning.

Stockholm den 10 september 1999

Jaan Kolk

/ Calle Dandanell

Per-Erik Johansson

Christina Rapp Lundahl

Lena Wirkkala

M :t{ i 31113495

Iabåzaiøáa HET

knafxgnáaaoñ måga

:15 V f r 5,:- ... 4

nxâäâilåäååäfüåáäâiüåâüiâaiâüffåüäfiüêiâäi 3232:1as«ä§a:e:§§nx;« aagzznegaa

ggåggçürn;1:3 §35 gtsqqu bam avsbmâzt åtübåzüie t 43" siaâ-oqtnuâå rök Inzárzzzssiø-;b

m5é§r°âått§Tåi§"3i§"äa$gå

må-ai .men ,.lr3f3i§vwi3{3§ ,1§,g3,. v a: LFRA-a,

áaghsvznxzräaigmq inuåO 05:22

3353:191åüføbüäâi IzfqaäühxsâzeâiââdiâäøsaüiâimâåügüsâüåâhüjämøHsnsbxiüf 5:215

s, V

rxaisdsctoigáz H31 I ;mb :Iso 213x315

.mad där: Iáañactisrâfiâåâwâaáåçgâgmj ,noeensdoi L:ma-mv: ,iiausbrzxm

mad 3333313331213:moâisåxøámøaáaásaxâgninbmsu hoigzu åaxølao13:4 sisáhiW .åiâmnäätxáváânouzøz finn ldsbrmJ 34213 aniâziäsfiä rm Ãifdx f7âviêiz 3.35 . V .

agnisrbüdzll .mftigqåiijäüñfäüâtâffåâlixamá :gris-uni "uni nsguêsxñsrsxuiiiT

gniatlñtqqu gzmaxaáibni gniwâ 103m :albnsáad mä 31:23 owcimü nsaöiásxib avi-KI namouøslaiivi: stirra 1:33:13.naqtm gagna .gnñsbaäwu rise

sanna

énlaiowq iisáof mo 333612216ebnsxöw gshabrw smed-mm md möuammmsñ

"m3 sxauuaumianoiznaimgwñ .S sgsüd maa 1ågni noqqnt anslå .bczya

.msnsiq ma mlbøzd nsoa asiat 3b i nsgninbavz: mhtid Lcd 5333640111151 m0 -kmw vx; 1siab Based Lém syn :at: 16 nvaxzoixseinsgx: sbsusdzöâ :Lao y .gn-inbuo biiáaâe i nsgnhags: Hi: aszivobm tamhqquagerirø

Ä :ab-zu E Iâm nbümøñ Ina rxsguinhauu nunnan ägarna m negninbaxiu L v53 E iâm sin sbnaainässd abusggilmöi monai .xahnoäxmyiuxia 2:03 ämm md YOUQWI L308; isviiaâaám i 19210291 agibfenäm gnibioevzu vr. . . Å .gnimáinzi Mikä wish eb i gmbqqu nia höitule negnin

mmsnmgoxq maa

L999zedmaxqse OI :mb mloxbioorê

°°$5F3

xT5A2rs;55{:: J i

V Wh§%“§i§saax åxå-WW

L sñusismsl qqmâäsakta-xx . aimüwiül mal

SOU 1999: 107

Sammanfattning

Nya mål 3

Europeiska socialfonden ESF, som är en av EU:s strukturfonder, har till uppgift att förebygga och bekämpa arbetslöshet samt att utveckla de mänskliga resurserna och den sociala integrationen på arbetsmarknaden i syfte att främja en hög sysselsättningsnivå, jämställdhet mellan män och kvinnor, en hållbar utveckling samt ekonomisk och social

sammanhållning.

Mål som delñnansieras ESF, omfattar perioden 2000-2006. Det

genom nya mål 3 skall till stor del innefatta och utveckla de uppgifter

som nuvarande mål 3 och mål 4 har, dvs. att stärka individens ställning på

arbetsmarknaden.

Medelsramen för mål 3 i Sverige är preliminärt beräknad till 750 miljoner euro från ESF för åren 2000-2006. Av dessa medel skall 4 procent eller 30 miljoner euro avsättas till en resultatreserv för fördelning till de insatsområden som bedöms ha uppnått goda resultat. Detta innebär att de ESFmedel som kan fördelas för det nya mål 3-programmet uppgår till 720 miljoner euro. Enligt den av Regeringskansliet anvisade Växlingskursen 8,50 SEK motsvarar detta 6 120 miljoner kronor för hela perioden och 875 miljoner kronor per år. Därtill kommer den nationella medfinansieringen.

Denna utredning har haft till uppgift att utarbeta ett förslag till ett samlat programdokument för det nya mål I de första tre kapitlen redovisas utgångspunktema och förslag till den övergripande inriktning för

programmet. I kapitel 4 och 5 presenteras utredningens förslag till olika insatsområden. Kapitel 6 innehåller en fmaniseringsplan, medan kapitlen 7-9 behandlar stödstrukturen för programmet bl.a. övervakningskommittéen och de regionala partnerskapen. I kapitel 10 behandlas indikatorer, uppföljning och utvärdering medan kapitel ll frågan tekniskt

tar upp om stöd. Kapitel 12, slutligen, beskriver mål 3-programmet som referensram för socialfondens insatser i hela landet.

6 Sammanfattning SOU 1999: 107

Utredningen har också haft i uppdrag att planera och förbereda organisationen och verksamheten för det nya mål Detta uppdrag redovisas separat.

En plattform för arbetsplatsrelaterade kompetensutvecklingsinsatser

Det övergripande målet med nya mål 3 är att stärka individens ställning arbetsmarknaden och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Syftet är att bidra till att överbrygga det växande gapet mellan de kompetensnya kraven på arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens.

Samtidigt som insatserna skall utgå ifrån ett individperspektiv, krävs att programmet utgår ifrån arbetsplatserna och deras behov. Det mål 3 får nya därigenom karaktären av en plattform för arbetsplatsrelaterade kompetensutvecklingsinsatser för anställda, arbetslösa och egenföretagare.

I enlighet med direktiven föreslår utredningen sju insatsområden för programmet. insatserna skall ske inom sammanhållen omfattar en ram som både anställda, arbetslösa och egenföretagare. En huvudlinje är att främja en process där den berörda individen tar ett ansvar för sin komegen petensutveckling. Det har också varit strävan att programmet skall följa en principen om enkelhet, tydlighet och framförallt kundvänlighet.

Gemensamt för samtliga insatsområden är att de bör vidareutvecklas och anpassas efter regionala och lokala förutsättningar och behov. De regionala partnerskapen spelar därvid central roll för framtagandet en av regionala program.

Kompetens- och verksamhetsanalyser Som första insatsområde föreslår utredningen ett stöd till kompetens och verksamhetsanalyser som skall leda till utveckling arbetsorganisationen av och därmed relaterade kompetensbehov i små och medelstora företag m.m. Stödet uppgår till 50 procent av stödberättigade kostnader; lön inklusive lönebikostnader för den tid anställda deltar i insatsen, vägledningsprogram, externt stöd, rese- och intematkostnader.

Målet är att stimulera en ökad förändringsbenägenhet, satsningar på kompetensutveckling och utveckling av strategier för kompetensförsörjning.

SOU 1999: 107 Sammanfattning 7

Som ett komplement till kompetens- och verksamhetsanalysema föreslås ett stöd till utveckling nätverk för kompetensutveckling. Målet är att

av genom utveckling av nätverk stimulera kompetensutveckling och förnyelsekapacitet i småföretag och bland ensamföretagare.

Generell stimulans för kompetensutveckling Utredningen föreslår att företag och offentlig förvaltning får stimulans

en för verksamhetsrelaterad kompetensutveckling motsvarande 20 procent av bruttolönen för den tid de anställda deltar i kompetensutveckling, dock i normalfallet högst en procent av den totala bruttolönesumman i företaget.

Målet är att bidra till en kvantitativ och kvalitativ ökning av kompetensutveckling anställda och till att starta kompetensutvecklingsprocesser i

av privat och offentlig sektor.

Jobbrotation Utredningen föreslår att ett system för jobbrotation införs som ett tredje insatsområde i mål 3-programmet. Systemet bygger på att anställda får kompetensutveckling samtidigt eller flera arbetslösa erbjuds en

som en plats som ersättare. Stödet för den eller de som deltar i kompetensutvecklingsinsatser bör uppgå till 50 procent av bruttolönekostnaden. Därutöver kan ett bidrag med 50 procent de verifierade utbildningskost-

ges av nadema. Arbetsgivama förutsätts stå för ersättarens lönekostnader.

Målet är att stärka individemas ställning på arbetsmarknaden genom ett stöd till kompetensutveckling för anställda i kombination med att ersättare kommer i företagen.

Integration och mångfald Detta insatsområde syftar i första hand till att förstärka möjligheterna för utomnordiska medborgare och personer bland dessa som fått svenskt medborgarskap att ta del av övriga insatsområden. Det kan t.ex. röra sig

extra stöd för att kunna ta del av jobbrotaionsssystemet liksom stöd för om att utveckla praktikplatser och nätverk. Utredningen föreslår också att mål 3-programmet skall kunna bidra till utveckling av ett system för validering av utländsk yrkeskompetens.

Målet är att bidra till med utomnordisk bakgrund får ökade

att personer förutsättningar att ta del av kompetensutvecklingsinsatser.

Ökad anställbarhet Insatsområdet riktar sig till som står långt från arbetsmarknaden.

personer Insatsema bör ligga i linje med programmets betoning på kompetens-

8 Sammanfattning SOU 1999: 107

utvecklings- och kompetensförsörjningsinsatser och skall ses som ett komplement till det som görs inom den ordinarie arbetsmarknadspolitiken för de grupper som står långt från arbetsmarknaden. Som exempel anges extra stöd för att delta i jobbrotation, långsiktiga utbildnings- och praktikprogram samt utveckling av en särskild introduktionsmetodik.

Målet är att genom kompetensutvecklingsinsatser i vid mening bidra till att öka anställbarheten för personer som står långt från arbetsmarknaden.

Integrerade jämställdhetsinsatser Jämställdhetsperspektivet skall genomsyra hela programmet och samtliga insatsområden skall karakteriseras av en strävan efter ökad jämställdhet

en mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Det är angeläget att detta perspektiv ges större tyngd än i innevarande mål 3- och mål 4-program.

Målet är att inom samtliga insatsområden medverka till att bryta traditionella könsmönster arbetsmarknaden och bidra till lika utvecklingsmöjligheter för män och kvinnor.

Lokalt projektstöd Små lokala grupper och mindre projekt har ofta svårt att få stöd vi de traditionella systemen. Detta insatsområde syftar till att ge stöd till mindre projekt av lokal karaktär som överensstämmer med programmets inriktning. Stödet skall fördelas genom mellanhandsorganisation, i regel

en regional nivå, som är väl förtrogen med dessa grupper och som effektivt och snabbt kan förmedla stödet.

Målet med lokalt projektstöd är att stödja kompetensutveckling i vid mening inom mindre, lokala organisationer.

Förslaget till finansieringsplan omfattar i första hand perioden 2000-2002. För den senare delen av programperioden 2003-2006 görs över-

en mer siktlig fördelning. För insatsområde 1 kompetens- och verksamhetsanalyser och 2 generella kompetensutvecklingsstimulanser föreslås en gemensam ram 406 mkr/år. För insatsområde 3 jobbrotation, 4 integration och mångfald och 5 ökad anställbarhet föreslås en gemensam ram

389 mkr/år.

Till insatsområde 6 integrerade jämställdhetsinsatser föreslås

en mindre pott på nationell nivå på 10 mkr och för insatsområde 7 lokalt projektstöd 26 mkr/år.

För samtliga insatsområden förutsätts en nationell offentlig medfinansiering på samma nivå som ESF-bidraget. För vissa insatsområden område 1 och 3 anges också privat medfinansiering. Inom den

en

Sammanfattning 9

totala ingår s.k. tekniskt stöd. För detta har beräknats 44 mkr/år i

ramen ESF-bidrag och lika mycket i offentlig medfinansiering.

Aktiva partnerskap

En förutsättning för att det föreslagna mål 3-programmet skall bli framgångsrikt är att det bygger ett förtroendefullt samarbete mellan många aktörer har ett gemensamt intresse att driva programmet framåt. En

som av bärande del det mål 3 är därför att det på såväl nationell som

av nya regional och lokal nivå skapas aktiva partnerskap.

I partnerskapen bör arbetsmarknadens organisationer och andra berörda organisationer och myndigheter företrädda. Av särskild betydelse är

vara därvid ett fortsatt starkt engagemang från arbetsmarknadens parter. Därutöver är det angeläget jämn könsfördelning eftersträvas och att ett

att en

mångfaldsperspektiv tillämpas.

På nationell nivå skall Övervakningskommitté inrättas vars över-

en gripande uppgift skall att se till att programmet genomförs ett

vara effektivt sätt och med kvalitet.

På regional nivå skall regionala partnerskap stå för samordning och genomförande det mål 3-programmet. Varje regions särskilda möjligheter

av nya och förutsättningar skall tas tillvara för att förstärka programmets förverkligande. De regionala partnerskapens bör omfatta hela

engagemang

från formuleringen regionala program till genomprogramprocessen av förande, information, uppföljning och utvärdering.

Stödet från ESF inkluderar ett bidrag till de tekniska stödåtgärder som genomförs ett led i programplaneringen och genomförandet. Bidraget

som föreslås kunna användas för t.ex. utbildning av partnerskapen, informationsinsatser samt uppföljning och utvärdering av programmet. Utredningen lägger särskild vikt vid indikatorer för uppföljning och utvärdering som behandlas i ett separat kapitel.

10 Sammanfattning SOU 1999: 107

Mål 3-insatser i hela landet

För de områden i Sverige omfattas det geografiskt avgrän-

norra som av sade mål 1 gäller särskilda förutsättningar for mål 3-arbetet.

I mål 1-området skall mål 3-insatsema integreras i för mål

programmen

Utifrån att mål 3-programmet enligt direktiven skall utgöra

en referensram for socialfondens insatser i hela landet förordar utredningen att mål 3-insatsema inom mål l får inriktning och utformning

samma som övriga landet och att det inom mål l-organisationen inrättas fristående partnerskap for dessa frågor.

1 och arbete

Utredningens uppdrag

1.1 Direktiven

Regeringen beslöt den 10 juni 1999 direktiven för en utredning med

om uppdrag att utarbeta ett förslag till samlat programdokument för Europeiska socialfondens mål 3 under perioden 2000 2006. Utredaren skall

redovisa uppdraget senast den 10 september 1999. Den förhandsbedömning ante-utvärdering skall ingå i programförslaget bereds inom

- ex - som Regeringskansliet.

Utredaren skall enligt direktiven också planera organisation och verksamhet för det mål I detta uppdrag skall det som riksdagen skall ta

nya ställning till redovisas senast den 16 augusti 1999 medan övriga frågor skall redovisas senast den 30 september. Vidare skall utredaren fullgöra de uppgifter krävs for att den organisationen skall fungera fr.o.m.

som nya den 1januari 2000.

Utredningens direktiv framgår av bilaga

1.2 Utredningsarbetet

Utredningsarbetet har, i enlighet med direktiven, bedrivits i nära samråd med AMS och Svenska EU programkontoret. Ett uttryck för detta är att i utredningens sekretariat ingår experter från AMS och programkontoret som även fungerat som sekreterare i utredningen.

Utredningen har haft fortlöpande överläggningar med regeringskansliet när det gäller bl.a. den ex ante-utvärdering som skall ingå i programförslaget samt samspelet med tillväxtavtalen Utredningen har också haft särskilda överläggningar med de länsstyrelser inom mål-l regionerna som förbereder mål l-programmen. Utredningen har vidare haft samråd med företrädare för DG V inom EU-kommissionen.

Enligt direktiven skall övervakningskommittéema för mål 3 och mål de nuvarande partnerskapen för dessa mål regional och lokal nivå samt de

12 Utredningens uppdrag och arbete

partnerskap för det mål 3 bildats inom det blivande mål

nya som områdena beredas möjligheter att aktivt medverka när programmet tas fram.

Utredningen har nationell nivå haft fortlöpande kontakter med företrädare för arbetsmarknadens organisationer och andra aktörer berörs

som av det nya mål Bland annat har ett särskilt möte anordnats kring förslaget om lokalt projektstöd.

På grund av den korta utredningstiden och att utredningsarbetet i huvudsak bedrivits under sommaren har möjligheterna att föra ut diskussionen på regional och lokal nivå varit begränsade. Utredningen har emellertid

uppdragit åt ordföranden i de nuvarande regionala partnerskap för mål 3 och ordföranden och vice ordföranden i partnerskapen för nuvarande mål 4 att ta initiativ till en process med syfte att forma de framtida partnerskapen för det nya mål 3 samt att stimulera till öppen och konstruktiv dialog

en om programplaneringsprocessen på regional och lokala nivå. En

sammanställning över de regionala förberedelsearbetet kommer att bifogas skrivelsen till regeringen den 30 september.

Till utredningen har överlämnats eller inkommit ett antal skrivelser bl.a. från Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Kooperationens Förhandlingsorganisation, Lantbrukamas Riksförbund, Företagarnas Riksorganisation och Lantbrukamas Riksförbund gemensamt, Industrikommittén Industrins parter i samverkan och parterna på byggarbetsmarknaden. Utredningen har också skriftligen och muntligen tagit del synpunkter

av och kommentarer från företrädare för nuvarande mål 3 och mål

Utredningen har informerat företrädare för personalorganisationerna inom nuvarande mål 3 och mål 4 om utredningsarbetet. En särskild informationsträff har också ägt med de regionala samordnama för nuvarande

rum mål 3 och mål 4. Utredningen har när det gäller de organisatoriskas frågorna även haft kontakt med Arbetsgivarverket.

1.3 Det fortsatta förberedelsearbetet

Utredningen har, genom denna rapport slutfört sitt uppdrag när det gäller förslaget till ett samlat programdokument för det framtida mål

Det finns i det sammanhanget anledning att peka att de underlag utredningen lämnar i vissa delar går utöver det som behöver ingå i det förslag till programdokument regeringen skall lämna till kom-

som missionen under delen oktober. Det rör frågor

senare av som senare

Utredningens uppdrag och arbete 13

kommer att ingå i det s.k. programplaneringskomplementet. För att påskynda implementeringen det mål 3 förordar utredningen att

av nya förberedelsearbetet, när det gäller programplaneringskomplementet, inleds redan under senhösten 1999 och att det bedrivs parallellt med diskussionerna med kommissionen det samlade programdokumen-

om tet efter årsskiftet.

När det gäller de organisatoriska frågorna har utredningen tidigare överlämnat skrivelse den 16 augusti, tar upp forvaltningsmedel m.m.

en som för organisationen. Utredningen kommer den 30 september att

den nya överlämna övriga förslag rörande förberedelserna för organisationen och verksamheten för det framtida mål Det gäller bl.a. stmkturfondssekretariatets ställning inom AMS. Dessa förslag syftar till att ramarna för

ange det fortsatta konkreta operativa förberedelsearbetet som måste påbörjas under oktober, för den organisationen skall kunna fungera

att nya o m den ljanuari 2000.

Det fortsatta förberedelsearbetet avseende de regionala partnerskapen behandlas i kapitel

:m åiiiiäâñiârzålñvrüiü§imwåâtåéjwü2333013

ansiqmnxgrzxq rvååüg 33h :än ,Juiâdtxszåahrârcødwbä mår na dan G91 teataödriazrzabnx: nnbew abami

;mimma :sats mmineammg%labømsaaaAen-sáaaäázáb

aawrgzaiaåsaése: staff-ål:m uguvazuhas-xeezâsmå-å Markt a7;iá;§å§§2i5;iáiizâg; éösw v hm amogåñ: aäahoiszânngxø 9b xallâg lab 1k! 2 qqu 1st maa .itauguás smb .çeåáwmia nt: :anmäl

wämøgstmaimvås: gsmmsáwgáwâmsêcsüøøkg316 âaüäâiâtâüiâäüéâzâiâáåüiåâäâ

m

.

êzMI-Wmiñâiâm maâøbüzxøaüäâ

.. stêmtziera :iii çzsâ:tiall§

;w 2:

L âwäzsia ::.%å; En man.: øn rezgssana - :azgsnxxssasw

Svcfigs smkacnas - . r fixas Háksfåârümgazâ 55:23: , .. eçan msá: ma .m ñyg åkálükwéfåfåáüäaâtâaäâiâät §51x§ft§gn 0th "esrrtåigiâzi.nsgzêâfáåáâåå sjmpazrgkâetrav $I§°§Öa§ :får nsxnizVszsndvz 4% måi

m töimrâdsxrxs de gaerkscnaå:;vggiañêáámiomásxrxszånmuh

áñzahrät .E.çÄÅfIâ§.l§i§ETPÃ$-W{,âiáuaszzzrskiháijjtfâirxxzaø Füêái då regáçanakzxrå3"§t3ff3iäé.sl7§i;iüfä newamxucâuv

:tagen åxå när dat 331m: gig mgeäxüifåâiüfåâiáüñ Mâéakyøâáegøçáv-aáwwasücøt.Ä

v : -

m: föfberr;tcáåcitsäâaxbziruzå

rscåaçriföáå53:1 J

- :myser: ugçeyárag:sår âm game

amzâçxâçarna;a §23:citat üummáa mål igüt astêcám :så: på att se uuéârz-rlag Å, i uâclxá" øer sim. min befzömcr fügfå i 6:52

ragaârirjgüzrskaâi tåü kuliss;

2 för det framtida

Förutsättningarna

mål 3

2.1 Bakgrund

Arbetet med strukturfondema, och särskilt den reviderade Europeiska socialfonden ESF, inför och under programperioden 2000-2006 föränd-

väsentligt mot bakgrund av Agenda 2000 och den nya roll och ställning ras som sysselsättningsfrågoma fått inom gemenskapen.

Redan i Romfördraget, 1957 när EG bildades, sägs en målsättning vara att skapa välstånd för gemenskapens medborgare. Frågor om sysselsättning hade dock fram till Vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning 1993 inte varit särskilt framträdande i EU:s samarbete. Vitboken avspeglar dock en viktig attitydförändring och resulterade i ökade satsningar ekonomisk och social sammanhållning, inte minst investeringar i arbetskraftens kompetens, genom stmkturpolitiken.

Redan året därpå 1994 diskuterade stats- och regeringschefema vid Europeiska rådets möte i Essen samarbetet kring sysselsättningsfrågoma. Medlemsstaterna fick uppdraget att utarbeta fleråriga sysselsättnings-

och ett samarbete inleddes mellan finans- och arbetsmarknadsprogram ministrarna. Det saknades dock samlad och tydlig grund för EU-länder-

en nas samarbete på sysselsättningsområdet.

När Maastrichtfördraget 1995 fastställdes stod det också klart att det inte var möjligt att nå så långtgående resultat som vissa medlemsländer önskade. 1996 hölls regeringskonferens för att undersöka vilka bestämmel-

en ser i fördragen som behövde ändras och vid Europeiska rådets möte i Amsterdam den 17 juni 1997 kunde stats- och regeringschefema enas om fördragsändringar. Fördraget trädde i kraft 1 maj 1999 men medlemsstaterna beslöt i Amsterdam att i förtid tillämpa de nya bestämmelserna om sysselsättningen.

16 Förutsättningarna för det framtida mål 3 SOU 1999: l 07

Amsterdamfördraget I det nya fördraget har införts avdelning sysselsättning en ny om som uppmanar medlemsstaterna och gemenskapen att utveckla samordnad en sysselsättningsstrategi och särskilt främja kvalificerad, utbildad och en anpassningsbar arbetskraft och arbetsmarknad är mottaglig för en som ekonomiska förändringar. Den nationella sysselsättningspolitiken skall bidra till detta. Gemenskapens insatser skall stödja och komplettera den nationella politiken och sysselsättningsfrågorna skall beaktas vid utforrnningen och genomförandet gemenskapens politik och verksamhet. av Rådet skall årligen fastställa riktlinjer för sysselsättningen medlemssom staterna skall beakta i sin sysselsättningspolitik. Medlemsländerna skall årligen överlämna en rapport över vad gjort inom sysselsättningsman politikens område mot bakgrund riktlinjerna. Dessa granskas av rapporter av rådet vilket kan avge rekommendationer till medlemslandet ifråga.

Rådet och kommissionen skall upprätta över sysselen gemensam rapport sättningssituationen i gemenskapen och genomförandet riktlinjerna för av sysselsättning.

Riktlinjer för sysselsättningen Riktlinjerna har funktionen Vägvisare eller motsvarar, i viss mån, konsom vergenskraven inom den ekonomiska politiken. Till Eurogemensamma peiska rådets möte i Luxemburg i november 1997 presenterade kommissionen ett förslag till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik under 1998 som Rådet i huvudsak antog Luxemburgprocessen.

Riktlinjerna fokuserar fyra områden pelare; att förbättra anställbarheten, att utveckla företagarandan, att uppmuntra de anställdas och företagens anpassningsförmåga och att stärka politiken för lika möjligheter för kvinnor och män.

Den fjärde pelaren har i och med Amsterdamfördraget fått ytterligare tyngd. I fördraget befästs principen mainstreaming, dvs. jämom att ställdhetsperspektivet skall påverka utformningen gemenskapens politik av inom samtliga områden.

Under varje pelare finns ett antal mål och inriktningar angivna. I slutsatserna från Luxemburgmötet utvecklades synen den samordning och övervakning som Amsterdamfördraget innebär. Medlemsländerna skall infoga riktlinjerna i nationella handlingsplaner. Varje medlemsland skall i sin handlingsplan ta ställning till samtliga riktlinjer. Handlingsplanen skall överlämnas till rådet och kommissionen varje år. Den svenska handlingsplanen för sysselsättning presenterades för riksdagen i anslutning till

SOU 1999: l 07 Förutsättningarna för det framtida mål 3 17

regeringens ekonomiska vårproposition i april 1998. De förslag till riktlinjer för 1999 som Rådet behandlade i Wien december 1998 och som fastställdes av kommissionen i januari 1999 har endast genomgått smärre justeringar.

Fortsatt utveckling av sysselsättningsstrategin Europeiska rådets möte i Cardiff 1998 utgjorde ytterligare ett viktigt steg i fördjupningen av EU:s samarbete för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Förutom att medlemsstaterna för första gången presenterade sina handlingsplaner så antogs reformer som syftar till att förbättra marknademas funktionssätt vad avser varor, tjänster och kapital Cardiffprocessen.

Vid Rådets möte i Köln i juni 1999 presenterades den europeiska sysselsättningspakten som lyfter fram sysselsättningsfrågan som den viktigaste inom gemenskapen. Till Luxemburg- och Cardiffprocessen sysselsättningsstrategin och ekonomiska reformer läggs en tredje pelare, Kölnprocessen, vilken plattform för makroekonomisk dialog och

skapar en samarbete ett europeiskt plan mellan rådet, europeiska centralbanken, kommissionen och arbetsmarknadens parter. Detta för att enas om inriktning och samordning inom områden såsom löner, skatter och penningpolitik.

Syftet är att åstadkomma sysselsättningstillväxt i kombination med prisstabilitet. Rådet fastslog också ESF:s roll som verktyg för att stödja sysselsättningsstrategin och de nationella handlingsplanema. Rådet uppmanade kommissionen att i september 1999 lägga förslag riktlinjer för sysselsättningen för år 2000.

2.2 Sveriges handlingsplan for

sysselsättning

Regeringen överlämnade 31 maj handlingsplan för sysselsättning till

en ny kommissionen som bygger de fyra pelama i riktlinjerna för sysselsättning och den sysselsättningsstrategin i Amsterdam-

gemensamma fördraget.

inriktning

Ähandlingsplanen slås fast att den mest effektiva sysselsättningspolitiken

den som genom att stärka arbetskraftens kompetens och kunskapsnivå stimulerar tillväxt och sysselsättning samt motverkar arbetslöshet. I det

18 Förutsättningarna för det framtida mål 3 SOU 1999: 107

sammanhanget understryks vikten att mobilisera hela arbetskraften. av Åtgärder för att öka rörligheten på arbetsmarknaden, främja anställdas kompetensutveckling samt insatser inom alla delar utbildningssystemet av för att möta de krav på kompetens och kvalifikationer den moderna som arbetsmarknaden ställer kompletterar makropolitiken. Insatser för små och medelstora företag och för att främja företagsklimatet är centrala områden. Regeringen pekar också på skattepolitikens betydelse för sysselsättningspolitiken.

Problem Trots ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är arbetslösheten, särskilt andelen långtidsarbetslösa, fortfarande oacceptabelt hög. Planen pekar också ökade tendenser till matchnings-, rekryterings- och kompetensförsörjningsproblem på arbetsmarknaden. Kortutbildade och funktionshindrade personers besvärliga situation arbetsmarknaden lyfts fram.

De fyra pelarna En förebyggande strategi inriktad att stärka individemas kunskaper och kompetens och satsningar på arbetskraftens ökade anställbarhet pelare

l

genom aktiva åtgärder med betoning på utbildning och kompetensutveckling framhålls viktiga. Yrkesinriktad arbetsmarknadssom utbildning, den reguljära vuxenutbildningen och Kunskapslyftet utgör viktiga element i denna strategi. Arbetsförmedlingamas uppgift främja att den yrkesmässiga och geografiska rörligheten i syfte att undvika flaskhalsar betonas. Ökad samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer och arbetsförmedlingar viktiga. anses

När det gäller utvecklingen företagarandan pelare 2 pekar regeringen av bl.a. på utvecklingen den regionala dimensionen i näringspolitiken, av behovet av sektorssamordning och att företagens behov i större utsträckning skall vägledande för de offentliga utbud näringslivsvara organens av främjande tjänster.

Regeringen konstaterar att företagens och de anställdas förmåga att anpassa sig pelare 3 till ändrade förhållanden i omvärlden har stor inverkan på sysselsättning och tillväxt. Tillgången på de kategorier arbetskraft för vilka efterfrågan stiger måste så god att risken för snabb vara en löneglidning motverkas och inflationsdrivande flaskhalsar förhindras. Detta ställer krav på hög effektivitet och anpassningsförmåga inom det reguljära utbildningssystemet, också på god tillgång till utbildning men och kompetensutveckling för dem redan har arbete. Arbetsmarksom nadens parters betydelse i detta sammanhang betonas och vikten av

SOU 1999: 107 Förutsättningarna för det framtida mål 3 19

samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter för att tillsammans skapa de förutsättningar främjar anställbarhet, livslångt lärande samt

som ökad förmåga hos anställda och företag att anpassa sig till förändrade förhållanden i omvärlden. Under denna pelare hänvisning till nya

görs en mål 3 och förslaget från arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet.

När det gäller insatser för att stärka jämställdhetspolitiken pelare 4 lyfter regeringen fram betydelsen av både mainstreaming integrering jäm-

av ställdhetsaspektema i alla insatser och särskilda riktade insatser för att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Särskild uppmärksamhet måste ägnas de svårigheter som hindrar kvinnor från att utvecklas i arbetet, att öka sysselsättningsgraden eller att starta eget företag.

Under respektive pelare finns ett antal riktlinjer, totalt för de fyra pelama 20 stycken. Exempelvis behandlar riktlinje 16 och 17 under pelare 3 insatser för att modernisera arbetsorganisationen. Under varje riktlinje redogörs för situationen i Sverige, Sveriges politik, resultatuppföljning för 1998 års handlingsplan, nya initiativ eller förändringar mot bakgrund av 1999 års riktlinjer samt budget. Exempelboxar med bidrag från Svenska EU Programkontoret Växtkraft mål Adapt, Employment och AMS mål 3 illustrerar socialfondsinsatser under de fyra pelama.

Arbetsmarknadens parters betydelse lyfts fram; Inom ramen för den sociala dialogen som måste förstärkas kommer arbetsmarknadens parter på alla nivåer att delta i alla stadier av dessa åtgärder och medverka till genomförandet av riktlinjema.

2.3 Strukturfonderna 2000-2006

Vid Rådets möte i Berlin 24-25 mars 1999 antogs nya förordningar för strukturfondema under programperioden 2000-2006. Dessa fastställdes senare efter behandling av parlamentet vid Rådets möte i Luxemburg 21- 22 juni 1999. Den 6 juli 1999 fastställde kommissionen budgeten per mål och medlemsland för perioden 2000-2006. Sverige får totalt 1 908 Meuro 1999 års priser och inkl specialstödet till norrlandskusten varav 722 Meuro avser Mål 354 Meuro och 52 Meuro för utfasning mål 2

avser och 750 Meuro avser Mål Därutöver erhålls 60 Meuro för insatser inom fiskerinäringen utanför mål

20 Förutsättningarna för det framtida mål 3 SOU 1999: 107

Nya förordningar

De fem nya förordningar strukturfonderna, vari ingår övergripande om en allmän förordning och vertikal förordning för varje strukturfond, är i en stor utsträckning grundade Agenda 2000 och planerna på EU:s utveckling. Den totala budgeten uppgår till 213 miljarder 1999 års priser ecu för sjuårsperioden och har utvecklats enligt följande principer:

0 Behovet av bibehållen ekonomisk solidaritet och ökad kostnadseffektivitet under den programplaneringsperioden. nya Önskan skapa partnerskap mellan kommissionen 0 att ett nytt och medlemsstatema, med en tydlig ansvarsfördelning mellan de två parterna som innebär att de enskilda medlemsstaterna får ökad befogenhet och kommissionens uppgifter inriktning. ges en ny 0 Främjande av följande fyra grundläggande prioriteringar för gemenskapen:

En hållbar ekonomisk utveckling

Konkurrenskraft och innovation

Sysselsättning och mänskliga resurser Lika möjligheter för kvinnor och män.

Det kanske viktigaste inslaget är dock rad vägledande principer en som beskrivs i den allmänna förordningen och ligger till grund för de fyra som vertikala fondemas övergripande sammanhang och innehåll. Dessa principer omfattar följ ande:

Ökad koncentration

I linje med de åtaganden som beskrivs i Agenda 2000 inriktas strukturfondema ett begränsat antal prioriterade mål. Strukturfondema har för närvarande sju mål vilka reduceras till tre. Två dessa är regionalt av orienterade medan det tredje har övergripande inriktning mot utvecken ling av mänskliga Detta mål skall finansieras ESF, resurser. nya som av är övergripande till sin natur och inriktas främst på anpassning och en modernisering av medlemsstaternas och EU:s politik och system när det gäller sysselsättning och utbildning. Det skall fungera referensram som en för alla insatser i medlemsstaterna rör mänskliga särskilt som resurser, när det gäller ESF-stödet, med beaktande kapitlet i Amsterdamfördraget av och EU:s nya sysselsättningsstrategi, och även samordningen medlemsav

staternas sysselsättningsplaner.

SOU 1999: 107 Förutsättningarna för det framtida mål 3 21

2. Förenkling och decentralisering Nyckeln till strukturfondemas framtida verksamhet är ett stärkt partnerskap mellan berörda aktörer. Kommissionen föreslår därför följande två sakrelaterade reformer: I En utvidgning samarbetet till att omfatta inte bara nationella och

av

regionala myndigheter, utan även på ett reellt och meningsfullt sätt en-

lokala myndigheter och arbetsmarknadens parter fältet.

gagera

En tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer, vilket är en

nödvändig förutsättning för förenkling strukturfondemas förvalt-

en av ning.

Att så långt det går decentralisera strukturfondemas program är ett viktigt mål för de nya förordningama. De stora dragen i programplaneringsdokumenten kommer att beslutas gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna, den detaljerade programplaneringen kommer helt

men och hållet att vara medlemsstaternas uppgift. Det aktuella systemet för strukturfondemas ekonomiska förvaltning och styrning vara alltför

anses komplicerat. Eftersom det har lett till betalningsdröjsmål grund av ganska obetydliga flaskhalsar i systemet, införs istället enklare men strängare regler för den ekonomiska förvaltningen.

3. Ökad effektivitet En tydligare ansvarsfördelning och decentralisering bör till viss del innebära ökad effektivitet. Bland andra sätt att uppnå detta mål kan nämnas följande: 0 Tillämpa en snävare definition på stödberättigade utgifter. 0 I större utsträckning använda fmansieringstekniska instrument genom

att utveckla andra stödformer än bidrag, t.ex. stöd som återbetalas eller

lån till låg kostnad. 0 Fullständigt integrera utvärderingen, i syfte att sprida de bästa meto-

dema. 0 Förenkla processen för kontroll av additionalitetsprincipen.

4. Effektivare styrning Bättre förfarande för kontroll av stödet från strukturfondema är ett annat krav när det gäller att decentralisera genomförandet. Kommissionen planerar att se till att mer tillförlitliga system för finansinspektion införs och att eventuella finansiella korrigeringar effektiviseras.

22 Förutsättningarna för det framtida mål 3 SOU 1999: 107

2.3.2 Europeiska socialfonden

I den nya förordningen om ESF föreskrivs, inom den allmänna förordningens övergripande sammanhang, en rad särskilda bestämmelser som enbart skall tillämpas inom socialfonden.

Den nya europeiska sysselsättningsstrategin är en grundsten för den reviderade socialfonden. Det gäller särskilt kapitlet sysselsättning i

om Amsterdamfördraget och de årliga riktlinjerna för sysselsättningen, i samband med vilka medlemsstaterna nu måste överlämna en årlig handlingsplan för sysselsättningen.

Det är också värt att notera att de allmänna politikområden där socialfonden kan agera artikel 2 nästan exakt motsvarar huvudlinjema i den europeiska sysselsättningsstrategin anställbarhet, företagaranda,

anpassningsförrnåga och lika möjligheter. Socialfondens fem teman är:

i Utveckling och främjande av en aktiv arbetsmarknadspolitik för att bekämpa och förebygga arbetslöshet, för att förhindra kvinnor och män från att över i lângtidsarbetslöshet, för att underlätta långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden och för att stödja inträde i arbetslivet för ungdomar och för återvänder till arbets-

personer som marknaden. ii Främjande av lika möjligheter för alla att få tillträde till arbetsmarknaden med särskild betoning på personer som riskerar social utslagning. iii Främjande och förbättring av yrkesutbildning, utbildning och rådgivning inom ramen för politik för livslångt lärande för att underlätta

en och förbättra tillträde till och integration arbetsmarknaden, för att förbättra och upprätthålla anställbarheten och för att främja rörlighet inom arbetslivet. iv Främjandet av en kunnig, välutbildad och flexibel arbetskraft, innovation och anpassningsförmåga inom arbetsorganisationen, utveckling av företagarandan, underlättandet och skapandet av arbetstillfallen samt kompetenshöjande åtgärder och förstärkning de

av mänskliga resurserna inom forskning, vetenskap och teknik. v Särskilda åtgärder for att förbättra kvinnors tillträde till och ställning på arbetsmarknaden, inklusive deras befordringsmöjligheter, deras möjligheter att få nytt arbete och deras möjligheter att starta nya företag, samt för att minska den könsbetingade vertikala och horisontella segregationen arbetsmarknaden.

SOU 1999: 107 Förutsättningarna för det framtida mål 3 23

Dessa prioriteringar är och måste relativt breda. Det beror inte bara

- vara på att politiken ifråga sysselsättning och mänskliga skiljer sig

om resurser åt i de olika medlemsstaterna, utan även på att den förordningen har

nya en löptid sju år.

Syftet är att till att socialfonden är aktiv på dessa fem områden,

se samtidigt som varje medlemsstat är fri att göra prioriteringar när

egna det gäller socialfondens insatser. Detta innebär att det samlade

programdokumentets strategiavsnitt skall beakta alla fem områden, med särskild prioritet för anpassningsförmåga och lika möjligheter för kvinnor och män. Medlemslandet skall samtidigt koncentrera insatserna, såväl mellan inom de fem områdena, till de viktigaste behoven och

som de mest effektiva åtgärderna. Möjligheterna att koncentrera insatserna till ett begränsat antal teman gäller särskilt de länder där ESF -stödet

utgör en mindre andel av den samlade budgeten för arbetsmarknads- och

sysselsättningspolitiken.

24 Förutsättningarna för det framtida mål 3

I följande matris illustreras relationen mellan sysselsättningsriktlinjer-

nas fyra pelare och ESF:s fem teman.

Översikt över sysselsättningsriktlinjernas fyra pelare och relationen till

ESF:s fem teman

Anställbarhet Företagaranda Anpassningsfönnåga Likamöjligheter Aktiva Förebyggalångtids- Lokalutv.ochlokala Stödjaskapandetav Integreringavpersonersom arbets- arbetslöshetblandkvinnor initiativochpakterför arbetstillfällen. återvändertillarbetslivetoch marknadsåt ochmän. sysselsättningen. Systemsomgynnarar- utrednavhurhindermot gärder Lángtidsarbetslösas Stödjaskapandetav betstagaresomärkom- áterinträdegradvisskallkunna áterinträdepåarbets- arbetstillfällen. petenta,kvalificeradeoch avlägsnas. markaden. Åtgärderförattutnyttja kananpassasig. Integreringungdomarav i möjligheternaskapaatt arbetslivet. arbetstillfällenlokalpä Förbättrautbsystemets nivåinomsamhällskvalitetsåattfärre ekonominoch nyaomr.på avbryterskolgången, därbehovenännuinte Integreringavpersoner tillgodosettsarbets-på somåterinträdertillar- marknaden. betslivet, Social Främjasocialintegrering Lokalutvecklingoch Främjalikamöjligheterförallaatt integrering gällandemöjligheternaatt lokalainitiativochpakter kommapåarbetsmarknaden. komma páarbetsmark-försysselsättningen. Särskilduppmärksamhetskall naden. ägnasåtdeproblemsompersonermedfunktionshinderharatt deltagai arbetslivet. Livslångt Attinompolitikenförlivs- Attinompolitikenför Attinompolitikenförlivslångt lärandeför långtlärandeutveckla livslångtlärandeutveckla lärandeutvecklautbildningsanställ- utbildningssystemetsåatt utbildningssystemetsåatt systemet attså detfrämjaroch barhet detfrämjarochupprätt- detfrämjarochupprätt- upprätthålleranställbarheten. hålleranställbarheten. hälleranställbarheten. säkerställa skolsys-att temetger ungade förmågaattanpassasigtill förändringarochkvalifikationer motsvararsom arbetsmarknadensbehov bI.a.genomIärlingsutb. Avtalmedarbetsmarknadensparter attför förbättramöjligheternatill livslångtlärande. Anpassning Systemsomgynnarar- Lokalutvecklingoch Systemsomgynnar lnfosamhälletsfördelaroch betstagare ärkom-som lokalainitiativochpakter arbetstagaresomärkom- möjligheternärdetgälleratt petenta,kvalificeradeoch forsysselsättningen. petenta,kvalificeradeoch skapaarbetstillfällen. kananpassasig. Systemsomgynnar kananpassasig. Främjademänskligaresurserna Stödjaskapandetav arbetstagaresomär Främjanyskapandeoch inomforskning,vetenskapoch arbetstilllallen. kompetentakvalificeradeanpassnförmägadet teknologi.när Främjademänskliga ochkananpassasig. gällerarbetsorganisation. resursernainomforsk- lnfosamhålletsfördelar Informationssamhällets ning,vetenskapoch ochmöjligheter detnär fördelarochmöjligheter teknologi. gäller skapaatt nårdetgäller skapaatt arbetstillfällen. arbetstillfällen. Främjademänskliga resursernainomforskning,vetenskapoch teknologi. Likamöjlig- Okakvinnorsdeltagande Möjlighetertillutvecklingi Minskahorisontelloch Okakvinnorsdeltagandepå heter påarbetsmarknaden. yrkeslivet,tillnyaarbets- vertikalsegregeringpå arbetsmarknaden. Minskahorisontelloch tillfällenochtillattgrunda arbetsmarknaden, Ökamöjligheternatillvårdtjänster vertikalsegregeringpå egetföretag. påomr.därbehoveninte arbetsmarknaden. tillgodoses. Möjlighetertillutv.i yrkeslivet,till nyaarbetstillfällen tilloch att grundaegetföretag. Minskahorisontellochvertikal segregeringarbetsmarknaden.gå

SOU 1999: 107 Förutsättningarna för det framtida mål 3 25

2.4 Tillväxtavtalen

2.4.1 Inledning

Den 6 maj 1998 erbjöd regeringen i skrivelse länsstyrelserna och en självstyrelseorganen att initiera, driva och samordna arbetet med att utarbeta regionala tillväxtavtal i samverkan med det s.k. regionala partnerskapet. Samtliga länsstyrelser accepterade erbjudandet. Avtalen skall innehålla analysdel, programdel och ñnansieringsdel. Avtalen en en en kan avse delar av eller hela län även flera län. men

Bakgrunden till tillväxtavtalen är den proposition, Regional tillväxt -för arbete och välfärd l997/98:62, där regeringen introducerade en ny regional näringspolitik. Den näringspolitiken bygger på effektivare nya en samordning mellan politikområden och sektorer syftar till främja som att tillväxt och sysselsättning. Det regionala inflytandet över tillgängliga resurser skall öka, liksom möjligheterna att använda resurserna mer flexibelt än hittills. Sektorsintressen måste då stå tillbaka till förmån för större helhetssyn och samordning. De olika aktörer förfogar resurser som över kan avsevärt större effekt aktörerna samverkar och koncentge om rerar sina insatser till ett fåtal högt prioriterade områden.

Övergripande utgångspunkter

Regeringen anvisar tre huvudsakliga utgångspunkter för arbetet:

0 De nationella målen för olika politikområden ligger fast och ändras inte av arbetet med tillväxtavtalen.

0 Tillväxtavtalen är det huvudsakliga instrumentet för att genomföra den regionala näringspolitiken.

0 Det tillkommer inga eller utökade till regionerna nya resurser genom tillväxtavtalen; däremot skall givna utnyttjas effektivare. resurser

Arbetet innebär omställning och lärprocess innebär: en som att den offentliga sektorns verksamhet mer uttalat skall styras efterav frågan hos det lokala och regionala näringslivet.

att den statliga sektorns planeringshorisont blir treårig och stratemer giskt.

att såväl lokala, regionala och centrala parter inom offentlig och privat sektor engageras i arbetet på ett nytt sätt.

I avtalen skall framför allt de frågor berör företagens tillväxt och utsom vecklingsförutsättningar behandlas med beaktande att såväl kvinnors av

26 Förutsättningarna för det framtida mål 3

mäns tas till vara. Med denna fokusering ekonomisk som resurser tillväxt bör avtalen rimligtvis utelämna flera de områden som normalt

av ingår i regionens samlade utvecklingsstrategi. Ambitionen är dock att tillväxtavtalen på sikt skall kunna utgöra en bas för statliga, regionala tillväxt- och sysselsättningsbefrämjande åtgärder.

2.4.3 Erfarenheter

Allmänt I regeringens skrivelse till riksdagen Skr. 1998/99:96 konstateras att arbetet med tillväxtavtalen lärprocess för alla involverade aktörer.

är en Arbetet har tydliggjort behovet av bättre samordning i planeringsarbetet lokal och regional nivå då den fastlagda tidplanen inte alltid stämt med planeringscyklema ute i regionerna.

Arbetet har också tydliggjort behovet koncentration och samordning av

av de näringslivsbefrämjande insatserna exempelvis teknikspridning och exportstöd och att de organiseras utifrån ett efterfrågeperspektiv endörrsprincipen. Regeringen pekar också på vissa problem med att engagera det privata näringslivet i arbetet samt att det behövs goda lösningar problemet med att få en bred och nytänkande representation.

Den 15 april överlämnades utkasten till avtal till regeringen. Utkasten har bedömts två fristående utvärderare, Nordregio och Ledningskonsultema

av i Stockholm AB. De två utvärderama presenterar i var sin rapport bilder

det hittillsvarande arbetet och innehållet i förslagen till avtal. Samav mantaget rapporterna mycket heterogen bild av både processen och

ger en innehållet i avtalen. När det gäller processen så handlar det bl.a. om hur

tagit till sig arbetet, organiserat det, vilka deltagit och hur långt man som

egentligen kommit. På motsvarande sätt när det gäller innehållet med man avseende på kvaliteten i analyser, kopplingen mellan analys och programdel bl.a. målformuleringar samt tydlighet i finansieringsfrågoma.

Kopplingar till nya mål 3 Det nya mål 3 har sitt fokus på att stödja arbetskraftens kompetensutveckling. Enligt Nordregios rapport är kompetensutveckling ett av de viktigaste områdena i avtalen få län har lyckats utveckla innehållet i dessa åt-

men gärder ett sätt specifikt kopplas till näringslivets behov. Trots

som mer att många naturligt identifierat kompetensutveckling som en viktig in-

nog sats fmns exempelvis få analyser av kompetenssituationen inom det regionala näringslivet. Utvärderama pekar att det är nödvändigt att stärka analyskompetensen den regionala nivån om man eftersträvar en

SOU 1999: l 07 Förutsättningarna för det framtida mål 3 27

regionalisering av näringspolitikens genomförande. De har i sin analys särskilt bedömt huruvida har integrerat socialfondens nuvarande mål man 3 del i det kommande mål 3 i kompetensutvecklingsprojekt eller i nya andra åtgärder i programmet. Vår uppfattning här relativt få län är att aktivt förefaller ha tänkt i dessa banor undantaget t.ex. Uppsala, men att

integrationsmöjligheter finns i flera fall.

Den regionala genomförandeorganisationen för mål 3 skall ha sin utgångspunkt i den nuvarande organisationen för mål 4 liksom tillvaratagandet av engagemanget hos partnerskapen. Enligt Nordregios rapport, när det gäller regionala och övergången från planering till processer genomförande, anser man att det är viktigt att Tillväxtavtalens partnerskap utvecklas till agerande partnerskap. Vidare sägs med bakgrund i utvärderingama av strukturfondsprogrammen kan skilja mellan vad vi man kallar agerande partnerskap och representerande partnerskap. De senare är partnerskap som i huvudsak är bevakande inför särintressen och där egna den kreativa samverkan syftar till riskerar gå förlorad. processen som att De förra partnerskapen är aktivare och har direkt uppgift i en genomförandet. Det ligger nära till hands att tänka på de regionala partnerskapen inom mål 4-programmet på ett aktivt sätt och kreativa som genom administrativa lösningar svarat för stora delar av programmets genomförande.

Inte minst inom det mål l-området finns skämingspunkt och nya en ett samband med planeringsarbetet mål 3-insatser i mål 1 och tillväxtav avtalen. Tillväxtavtalen kommer viktig grund för uppbyggatt vara en naden av SPD för mål Mål 3-insatser i mål liksom i hela övriga landet, kommer att kunna komplettera tillväxtavtalen och stödja genomförandet sysselsättningsstrategin även kap 12.1.3. Detsamma

av se

kommer sannolikt att gälla inom mål 2 där insatserna skall komplettera mål

2.4.4 Det fortsatta arbetet

I budgetpropositionen för år 2000 presenteras i september tydliggörs som förutsättningarna för statlig finansiering tillväxtavtalen. Detta är av en viktig utgångspunkt for diskussioner och förhandlingar mellan den regionala och centrala nivån kring finansieringen tillväxtavtalen för år 2000. av Innehållet i budgetpropositionen har betydelse för mål 3 och nya programmets möjligheter att kunna fungera i arbetet med som en resurs att långsiktigt utveckla arbetet med tillväxtavtalen. Förhandlingarna skall vara slutförda den 15 november. Då propositionen antagits riksdagen fastav

28 Förutsättningarna för det framtida mål 3 SOU 1999: 107

ställer regeringen i december den statliga finansieringen i regleringsbrev för berörda myndigheter. Regeringen därutöver att träffa överens-

avser kommelser med aktörer till viss del finansieras staten. Avtals-

som av perioden börjar 1januari 2000.

2.5 Regionala kompetensråd

I propositionen regional tillväxt 1997/98:62 föreslår regeringen in-

om rättandet regionala kompetensråd. Kompetensråden har till uppgift att

av fungera där i första hand arbetsmarknadens parter och olika

som en arena utbildningsanordnare kan samspela för att komma till rätta med flaskhalsproblem också frågor rör kompetensförsörjning i ett vidare

men som perspektiv. Rådens uppgift är att utifrån samlad bild av de regionala

en utbildningsbehoven med betoning analys flaskhalsproblem ge för-

av slag på kort- och långsiktiga åtgärder utifrån arbetslivets behov. Länsarbetsnämndema har fått i uppdrag att initiera bildandet av kompetensråd bestående företrädare för arbetsmarknadens parter, utbildningsanord-

av

och övriga berörda aktörer i regionen. nare

Enligt uppföljning inom AMS februari 1999 arbetet med regionala

en av kompetensråd konstateras att samtliga länsarbetsnämnder utom en tagit tag i frågan ett kompetensråd att befinner sig på olika nivåer i

om men man arbetet med att komma igång. Enligt uppföljningen förefaller det som om

har olika ambitionsnivåer med vad ett kompetensråd skall kunna utman rätta. Man att detta innebär att det framöver sannolikt kommer att

menar visa sig att vissa län lyckats samordna sina utbildningsinsatser och t.o.m. lyckats utveckla länets kompetensutvecklingsbehov medan man i andra län endast marginellt kommer att ha gjort någon nytta i kompetensrådet. Tyvärr föreligger ingen aktuell uppföljning av de regionala kompetensråden kan bild den aktuella situationen. De regionala kom-

som ge en av petensråden är relativt företeelse sannolikt bör ges tid för att

en ny som hitta sina former och utveckla sitt arbetssätt.

De regionala kompetensrådens uppgift ligger väl i linje med det nya mål 3-programmets inriktning. Kompetensråden kan genom att de också skall inbegripa aktörer utbildningssidan utgöra ett viktigt komplement till arbetet med det nya mål Detta gäller inte minst utvecklingen av strategier och angreppssätt för att möta de kompetensförsörjningsbehov framkommer genom företagens analyser inom in-

som satsområde 1 och de lokala överenskommelser om kompetensutveck-

ligger till grund för insatsområde ling som

SOU 1999: 107 29

3 till inriktning

Förslag övergripande

av mål 3

nya

Förutsättningarna för den övergripande inriktningen beskrivs nämnare i kapitel Utgångspunkten för det framtida mål 3 är främst EU:s sysselsättningsriktlinjer, de EU fastlagda strukturfondsför-

av ramarna genom ordningen och socialfondsforordningen samt den svenska nationella handlingsplanen för sysselsättning.

Nyckelbegreppet är utvecklingen de mänskliga I social-

av resurserna. fondsförordningen sägs att socialfonden skall stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet för att utveckla arbetsmarknaden samt de mänskliga särskilt inom ramen for de nationella handlings-

resurserna, planerna för sysselsättning. Vidare effektivitetsskäl bör social-

sägs att av fondens insatser koncentreras till ett begränsat antal områden och inriktas på de viktigaste behoven och de effektivaste åtgärderna.

I socialfondsforordningen finns också en koppling till EU:s sysselsättningsriktlinjer där begreppen anställbarhet och arbetskraftens anpassningsbarhet intar central roll. För detta krävs insatser som syftar både

en till att stärka individernas möjligheter att få ett jobb och att kunna behålla sina jobb i tider av starka strukturella förändringar. Både i socialfondsförordningen och sysselsättningsriktlinjerna finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv.

I strukturfondsförordningen betonas betydelsen av att gemenskapens stödåtgärder genomförs i partnerskap mellan kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer samt andra berörda organisationer.

I den svenska handlingsplanen för sysselsättning som tas upp mer ingående i kap 2 och kap 12 understryker regeringen inledningsvis att den mest effektiva sysselsättningspolitiken är den som genom att stärka arbetskraftens kompetens och kunskapsnivå stimulerar tillväxt och sysselsättning samt motverkar arbetslöshet. I handlingsplanen behandlas också Sveriges prioriteringar i förhållande till de fyra pelama i EUs sysselsätt-

2 19-1729Nyamállör

30 Förslag till övergripande inriktning mål 3 SOU 19991107 av nya

ningsstrategi. När det gäller den första pelaren att förbättra anställbar- heten framhåller regeringen att den till fullo delar uppfattningen i riktlinjerna om att arbetskraftens anställbarhet främjas aktiva genom åtgärder med betoning utbildning och kompetensutveckling framför passivt kontantstöd. I fråga om den andra pelaren att utveckla före- tagandet pekas bl.a. på betydelsen regional näringspolitik - av en som bygger en effektivare samordning mellan de politikområden syftar som till att främja tillväxt och sysselsättning. I förhållande till den tredje pelaren att uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsförmåga betonar regeringen och arbetsmarknadens parter tillsammans har - ett ansvar för att skapa de förutsättningar som främjar anställbarhet och möjligheter till livslångt lärande. Här görs också koppling till det mål en nya För den fjärde pelaren att stärka jämställdhetspolitiken lyfter fram - - man att särskild uppmärksamhet måste ägnas de svårigheter hindrar som kvinnor från att utvecklas i arbetet, att öka sysselsättningsgraden och starta eget företag.

I rapporten Utveckling av mänskliga i arbetslivet SOU resurser l99:23, som ligger till grund för utredningens direktiv, kommenteras den aktuella svenska diskussionen s.k. flaskhalsar och rekryteringsproblem om arbetsmarknaden. Därvid framhålls att det finns anledning att särskilt uppmärksamma den växande spänningen mellan de kompetenskraven nya arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens. Att överbrygga den klyftan har avgörande betydelse för individemas möjligheter både att få och behålla sina jobb, för att bidra till tillväxt och till ökad sysselsättning, för att öka företagens produktivitet och konkurrenskraft samt för att kunna förena hög sysselsättning med låg inflation. en

Den övergripande inriktningen för det framtida mål 3 föreslås mot den bakgrunden att utifrån målet utveckling de mänskliga vara om en av resurserna i arbetslivet prioritera insatser ligger i gränslandet mellan som utbildning och arbete och som riktar sig till både anställda och arbetslösa. Det gäller insatser för individer som behöver bygga på sin kompetens för att komma på arbetsmarknaden, individer riskerar att förlora sina som jobb på grund av otillräcklig kompetens och individer vill vidare som inom eller utanför den arbetsplatsen. Det mål 3 kan därigenom egna nya bli en plattform för att samla arbetsplatsrelaterade kompetensutvecklingsinsatser för både anställda, arbetslösa och egenföretagare.

Ett syfte med EU:s strukturfonder är att de skall tillföra ett mervärde added value till den nationella politiken samtidigt de också skall som fungera som en utveckling av och stöd till de insatser redan görs. som Utredningens förslag inriktas mot ett område lyfts fram i den som

SOU 1999: l 07 Förslag till övergripande inriktning av nya mål 3 31

nationella politiken men där Sverige saknar en sammanhållen myndighetsstruktur. Det ligger i skämingspunkten mellan den traditionella arbetsmarknads-, utbildnings- och näringspolitiken. Genom att ge mål 3 en tydlig profil mot kompetensutveckling i vid mening både för anställda och arbetslösa kan den skapa ett sådant mervärde och bli ett viktigt bidrag till en kunskapsbaserad tillväxtpolitik.

En förutsättning för att med framgång genomföra detta är att verksamheten utvecklas i nära samverkan med aktiva partnerskap. Särskilt inom nuvarande mål 4 finns engagerade regionala partnerskap. Det är angeläget att de partnerskap som varit involverade inom nuvarande mål 3 och mål 4 aktivt deltar i utformningen av det nya programmet och att detta får en stark regional och lokal förankring. Av särskild betydelse är ett fortsatt aktivt engagemang från arbetsmarknadens parter. Samtidigt bör organisationer och myndigheter som stått utanför de nuvarande partnerskapen och som önskar vara med så långt möjligt beredas utrymme att delta.

Inom ramen för förberedelsearbetet för det framtida mål 3 har uppdragits

de nuvarande regionala partnerskapen inom nuvarande mål 3 och mål 4 att inleda en process med syfte att forma de framtida partnerskapen för mål I detta uppdrag ingår också att stimulera till en öppen och konstruktiv dialog kring programutformningen på regional och lokal nivå.

Det mål 3-programmet skall enligt direktiven omfatta anställda, egen-

nya företagare och arbetslösa med tyngdpunkten på grupper som har svårast att få eller behålla en förankring på arbetsmarknaden. Programmet skall relatera till den omgivande arbetsmarknaden och tillväxtpolitiken samt den framtida arbetsmarknaden. Vidare betonas att insatserna skall utgå ifrån individens behov och att detta perspektiv skall förstärkas i det nya programmet.

Huvudsyftet är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och därigenom bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Samtidigt ligger det i insatsemas natur att de måste kopplas till arbetsplatserna och deras behov. Det framtida mål 3 föreslås omfatta hela arbetsmarknaden, utan att särskilda branscher eller sektorer anges förhand. Också verksamheter inom den offentliga sektorn bör således inbegripas i den övergripande strategin. Det är dock naturligt att det finns en särskild betoning små och medelstora företag.

Under den nuvarande programperioden är mål 3 inriktat på arbetslösa och mål 4 anställda. Ett kännetecken för det framtida mål 3 är att det syftar till att lösa upp denna uppdelning i insatser för anställda och arbetslösa.

32 Förslag till övergripande inriktning mål 3 SOU 1999: 107 av nya

De olika insatsområdena och konkreta åtgärderna kan givetvis inte vara inriktade på alla grupper samtidigt det är angeläget att insatserna görs men inom för sammanhållen strategi. De kompetens- och verksamramen en hetsanalyser som görs på arbetsplatserna spelar därvid central roll en

liksom de individuella handlingsplaner arbetsfönnedlingen upprättar i

som samråd med de arbetslösa.

Det finns också anledning att peka att strukturförändringarna arbetsmarknaden bidrar till att luckra gränserna mellan anställda och arbetsupp lösa. Växande grupper har olika fonner tidsbegränsade anställningar av och/eller anställningar på deltid. Dessa måste också bli delaktiga i grupper satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet.

Inom nuvarande mål 3 och mål 4 finns detaljerade målgruppsangivelser. Det framtida mål 3 bör inte arbeta med denna typ specificerade och av avgränsade målgrupper. Det som håller de olika insatsområdena samman är att de syftar till kompetensutveckling i vid mening och att de konkreta åtgärderna bygger på aktiva partnerskap. Det ligger därigenom ett stort ansvar på partnerskapen och genomförandeorganisationen på regional nivå att tillse att jämställdhets- och mångsfaldsperspektiven beaktas och att särskilt utsatta på arbetsmarknaden, funktionshindrade, grupper t.ex. omfattas av insatserna.

I direktiven finns angivna sju olika insatsområden för det framtida mål Insatsområdena bör sådan öppen utformning de kan utvecklas ges en att och anpassas inom för den regionala och lokala planeringsproramen cessen. Det är även angeläget att åtgärderna knyter till de goda exempel an som framkommit under nuvarande programperiod för mål 3 och mål 4 och att de uppmuntras till innovativa lösningar.

De olika insatsområdena måste också stödja varandra utifrån den ovan angivna övergripande inriktningen. Tidigare har betonats betydelsen komav petens- och verksamhetsanalyser grund för arbetsplatsemas långsiksom tiga kompetensförsörjning. Inom för insatsområde 1 föreslås små ramen att och medelstora företag får ekonomiskt stöd för att genomföra sådana analyser. Offentliga verksamheter skall därvid jämställas med företag. Större företag förutsätts kunna finansiera sådana analyser med medel. egna

Denna typ av analyser har ett värde i sig och utgör samtidigt plattform en för andra insatsområden. Det gäller inte enbart för den generella kompetensutvecklingsstimulansen insatsområde 2 utan också för det föreslagna jobbrotations-programmet insatsområde 3 och för integration och mångfald insatsområde 4.

SOU 19992107 Förslag till övergripande inriktning mål 3 33

av nya

På motsvarande sätt bör insatserna for individer som står långt från arbetsmarknaden inte enbart ses som en fråga för insatsområde 5 ökad anställbarhet. De är också relaterade till åtgärder inom insatsområde 3 jobbrotation och insatsområde 4 integration och mångfald. Till grund for åtgärderna bör ligga de individuella handlingsplanema.

En sammanfattande slutsats från den nuvarande programperioden är att jämställdhetsfrågorna trots goda ambitioner blivit något av en icke-fråga. Det är nödvändigt att jämställdhetsperspektivet ges en mer medveten och tydlig ställning inom alla insatsområden. De integrerade jämställdhetsinsatsema skall finansieras inom respektive insatsområde. Inom insatsområde 6 finns dock en mindre pott för riktade åtgärder. Denna skall i första hand inriktas att säkerställa att de integrerade jämställdhetsinsatsema blir verklighet.

Också insatsområde 7 lokalt projektstöd skall stödja den övergripande inriktningen kompetensutveckling och partnerskap. Syftet är att stödja idéutveckling och planering av lokala projekt. Det utgör där igenom ett komplement till övriga insatser. Detta innebär inte en begränsning av t.ex. de sociala aktörernas möjligheter att söka stöd inom övriga insatsområden.

rörande de olika

Förslag

insatsområdena

Inledning I detta kapitel lämnas förslag till utformningen av de olika insatsområden

i utredningens direktiv. Gemensamt för dessa är att de skall som anges bygga vidare på den övergripande strategi för det nya mål 3 som utvecklats i föregående kapitel. Strategin kan sammanfattas i följande tre punkter:

programmet koncentreras till kompetensutveckling i vid mening, -

insatserna skall ske inom en sammanhållen ram som omfattar både -

anställda, arbetslösa och egenföretagare,

genomförandeorganisationen måste bygga på aktiva regionala och -

lokala partnerskap.

Det övergripande målet är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Syftet är att bidra till att överbrygga det växande gapet mellan de nya kompetenskraven på arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens.

Samtidigt som insatserna skall utgå ifrån ett individperspektiv krävs att programmet utgår ifrån arbetsplatserna och deras behov. Det nya mål 3 får därigenom karaktären av en plattform för arbetsplatsrelaterade kompetensutvecklingsinsatser för anställda, arbetslösa och egenföretagare.

Genomgången av de olika områdena är uppbyggd så att för respektive insatsområde lämnas först en bakgrundsbeskrivning, därefter kommer en förslagsdel som inleds med att man anger målet för respektive område. För insatsområde 2 den generella stimulansen för kompetensutveckling

- utvecklas förslaget vidare i kapitel När det gäller insatsområde 7

lokalt projektstöd återfinns en mer detaljerad beskrivning i bilaga

-

Bakgrundsbeskrivningama för de olika insatsområdena är delvis överlappande. Det är ofrånkomligt eftersom de olika områdena har ett nära samband. Det gäller t.ex. insatsområdena 2 och 3 som alla har till syfte

36 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 19991107

att initiera processer på arbetsplatserna kring kompetens- och verksamhetsanalyser.

Förslagen har också olika detaljeringsnivå. När det gäller insatsområde 2 och 7 är de särskilt utförliga. Bakgrunden är att det rör sig oprövade

om insatser där en mer detaljerad beskrivning är nödvändiga för att kunna bedöma förslagets effekter. Dessa utförliga beskrivningar är inte avsedda att ingå i de förslag till samlat program som skall lämnas till kommissionen. De är i första hand framtagna underlag för utarbetandet det

som av

kommande programplaneringskomplementet. Det gäller också olika

konkreta detaljer rörande övriga insatsområden inom t.ex. insatsområde Utredningen vill också betona att de mer operativa målformuleringama, både vad avser kvalitativa och kvantitativa mål, för de olika insatsområdena bör formuleras regionalt.

Detta kapitel tar inte upp de ekonomiska ramarna för de olika insatsområdena. Dessa behandlas samlat i förslaget till finansieringsplan i kapitel Av förslagen i kapitel 6 framgår att utredningen föreslår gemensam

en ekonomisk ram för insatsområdena l och 2 respektive insatsområdena 4 och

Detta motiveras av två skäl. Det är det starka samband finns

ena som mellan de olika insatsområdena. Det andra är att programmet i sin helhet skall bygga en förstärkt regional och lokal dimension. En förutsättning för detta är att regional nivå har utrymme för att påverka inriktning

man och prioriteringar också när det gäller de ekonomiska

ramarna.

Det bör samtidigt understrykas att sambandet mellan de olika insatsområdena inte begränsas till de insatsområdena som ovan föreslagits få en gemensam ekonomi ram. Exempelvis finns ett nära samband mellan insatsområdena 2 och 3 både genom att de förutsätter att det på arbetsplatserna utvecklas kompetens- och verksamhetsanalyser och att den offent-

liga medfinansieringen sker skattekreditering. Ett annat exempel

genom en är den betoning av nätverk som återfinns i insatsområdena 1 och Ett ytterligare exempel är de integrerade jämställdhetsinsatser där insatsområde 6 utgör en resurs för övriga områden. Också insatsområde 7 har ett samband med insatsområdena 4 och

Gemensamt för samtliga insatsområden är att de måste bygga

en process där individens delaktighet står i centrum Oavsett det rör sig

om om anställda eller arbetslösa krävs att individen tar ett för sin

ansvar egen

kompetensutveckling.

SOU 1999: l 07 Förslag rörande de olika insatsområdena 37

Det har också varit en strävan att de olika insatsområdena skall byggas upp enligt principen om enkelhet, tydlighet och framförallt kundvänlighet. Detta förutsätter att detta synsätt följs i det regionala och lokala upp förberedelsearbetet. Dessa frågor behandlas till del i kapitel 9 parten om nerskapens roll och uppbyggnad. Här finns anledning att betona att genomförandeorganisationen och arbetsformerna i den mål 3-organisanya tionen får en nyckelroll för programmets framgång.

4.1 Kompetens- och

verksamhetsanalyser

Bakgrund

Anställda och företag som förnyar och utvecklar sin kompetens har bättre möjligheter att klara den omvandling och strukturförändring pågår. som Det finns stora tillväxtmöjligheter i att utveckla verksamhet och arbetsorganisation så att man i högre grad tar tillvara de anställdas kapacitet. En sådan omvandling innehåller starka drivkrafter för och är starkt motiverande för kompetensutveckling. Framgången med utvecklingsåtgärder i företag, såsom införande av ny teknik, produkt- och tjänsteutveckling,

internationalisering och organisationsutveckling är beroende att de

av anställda utvecklar sin kompetens. De företag varit framgångsrika i som denna omvandling visar måste bygga på delaktighet, delegera att man problemlösning och skapa förutsättningar för de anställda att utveckla sin kompetens som en integrerad del i verksamhetsutvecklingen.

Erfarenheterna visar att varje företag måste kartlägga sina behov och av,

strategi för kompetensutveckling/försörjning. Det handlar i första

hand om lärande i arbetet eller annan verksamhetsrelaterad kompetensutveckling, men kan också t.ex. komplettering baskunskaper Grundavse av m.m. läggande är att varje verksamhet själv inventerar behov och planerar åtgärder. Parallellt med kompetensutvecklingsinsatsema är det också viktigt att företagets verksamhet och organisation utvecklas i helhetsen syn. Här bör dels de arbetsorganisatoriska aspekterna och dels kompetens-

försörjningsbehovet vägas in.

Samverkan, delaktighet och partnerskap präglar framgångsrikt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. I de företag gör sådana helsom hetsorienterade förändringar framträder tydliga behov kompetensav utveckling som samtidigt motiverar de anställda att utveckla sin kompetens. En sådan kompetensutveckling har förutsättningar att bli utvecklande både för företag och medarbetare. Erfarenheten visar att kompetensutveckling av anställda som kombineras med helhetsorienterad

38 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: 107

organisationsutveckling har ett direkt samband med produktivitetsförbättringar. Utbildningar eller kompetensutveckling utan en sådan kombination visar inget tydligt sådant samband. Det är när kompetensutveckling sker i anslutning till Förändring som den ger möjligheter och mening, blir attraktiv och effektiv.

Inom nuvarande mål 4 har små och medelstora företag stimulerats att påbörja ett utvecklingsarbete för att höja kompetensen bland anställda, utveckla sin organisation och verksamhet och därmed öka sin konkurrenskraft. Förutom små och medelstora företag har även vård- och omsorgsverksamheter inom kommuner och landsting omfattats. Arbetet med att ta fram kompetens- och verksamhetsanalyser, det s.k. Steg har skett på företagens och de anställdas villkor och med allas delaktighet i utveck-

en lingsprocess.

För att säkerställa det processinriktade arbetet har stödjande vägledningsprogram använts. Det har även funnits möjlighet att nyttja externt stöd i processen samtidigt som det getts stöd för kompetensutveckling av nyckelpersoner vilka utgjort ett internt stöd såväl före, under som efter arbetet med analys och utarbetande av handlingsplanen. Handlingsplanen för företaget har sedan legat till grund för det fortsatta förändringsarbetet inklusive de anställdas kompetensutveckling på individnivå.

En viktig del i det nya mål 3-programmet är att ta tillvara och stimulera sådana utvecklingsprojekt i företag som medför och motiverar nytänkande och kompetensutveckling hos de anställda. Det handlar om att utveckla en ny arbetsorganisation som innebär att både kvinnor och män, med olika bakgrund och härkomst, får möjligheter och befogenheter att använda sin kapacitet, kompetens och vilja. Då skapas också förutsättningar för lärande i arbetet, där de resurser som ofta finns internt i företagen kan utnyttjas ett bättre sätt. Det nya mål 3-programmet omfattar hela arbetsmarknaden, såväl offentlig som privat sektor.

Huvudinriktningen för insatsområde 1 ligger i stöd till analyser som ett led i en utvecklad arbetsorganisation och därmed relaterade kompetesutvecklingsbehov i små och medelstora företag. Analyserna syftar till att förstärka medvetenheten om behovet av förändring, inte minst när det gäller de små och medelstora företagens kompetensförsörjningsstrategier. Dessa företag kan som goda exempel ge upphov till spridningseffekter till andra företag som får reda på var man lyckats väl. Det är viktig uppgift for

en programmet som helhet att underlätta och medverka till att information om framgångsprojekt görs tillgänglig.

SOU 1999: 107 Förslag rörande de olika insatsomrâdena 39

Skillnaden mellan Steg l inom mål 4 och kompetens- och verksamhetsanalyser inom det nya mål 3 är att analysen och handlingsplanen i det senare även bör omfatta kompetensförsörjningsfrågoma. Därigenom skapas förutsättningar för att insatsområde l kan ligga till grund del för företagens agerande när det gäller kompetensförsörjning och dels för insatser inom övriga insatsområden.

Som ett komplement till analyserna Steg l och genomförandet av kompetensutvecklingsinsatser Steg 2 har det inom nuvarande mål 4 funnits möjligheter stöd för utvecklingen nätverk för kompetensutveck-

att ge av ling. De oberoende utvärderama av mål 4 har särskilt poängterat vikten

av att tillvarata den potential nätverk utgör för utvecklingen företagen

som av och de anställdas kompetens.

Såväl uppbyggnad av förändringskompetens, kompetensanalys

som genomförande av kompetensutveckling, varje företags villkor, kan

egna med fördel bedrivas i samverkan mellan företag i nätverksform. Inte minst i underleverantörsnätverk finns betydande utvecklingspotential. Men även andra typer av nätverk, t.ex. baserade på särskild fokusering, geografisk närhet, branschtillhörighet eller att de utgörs kvinnor, kan ha stor

av betydelse som utvecklingsförstärkare. Genom att jämföra angreppssätt, tillämpningar och resultat kan erfarenheter tas tillvara genom att de berörda företagen var för sig får ut satsningen. Kostnader för

mer av externa resurser kan därmed delas av flera företag. Erfarenheter från mål 4 visar bl. a. att analyser av verksamhets- och kompetensutvecklingsbehov med fördel kan genomföras i nätverksform för ensamföretagare.

4.1.2 Förslag

Kompetens- och verksamhetsanalyser Utredningen föreslår ett system för kompetens- och verksamhetsanalyser som bygger på erfarenheterna av Steg 1 inom mål 4.

Målet är att stimulera en ökad förändringsbenägenhet, satsningar på kompetensutveckling och utveckling strategier för kompetensför-

av sörjning.

Stöd ges till kompetensutveckling för att utveckla fömyelsekompetens hos anställda i företaget som har nyckelroller i utvecklingsprojekten, för att analysera behovet kompetensutveckling för de anställda i företaget och

av för att analysera företagets behov av kompetensförsörjning. Analysema bör ge incitament att sätta igång helhetsorienterade utvecklingsprojekt. Härigenom ges hjälp till Självhjälp att stimulera tidiga åtgärder i förändringsprocessen.

40 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: l 07

Stödet skall täcka 50 procent av stödberättigade kostnader; lön inklusive lönebikostnader för den tid anställda deltar i insatsen, vägledningsprogram, externt stöd samt rese- och internatkostnader. Av beviljat stöd bör högst hälften kunna användas till kostnader för konsultinsatser. Syftet med begränsningen är att stimulera och garantera de anställdas medverkan och att säkerställa att företaget och de anställda utvecklar en kompetens arbetsplatsen för återkommande analyser. Stödets omfattning begränsas till ett visst maximalt belopp relaterat till företagets storlek. Det maximala stödet skall utformas så att det är större per anställd i små företag än i större företag. Ambitionen skall vara att förenkla det administrativa arbetet vid ansökan, beslut och redovisning. Gentemot företagen redovisas stödet i form av en "kompetenscheck.

Stödet ges till små och medelstora företag. Med detta avses företag med högst 250 anställda men med en koncentration företag med mindre än 50 anställda. I programkomplementet, som skall utarbetas av förvaltningsmyndigheten i samråd med övervakningskommittén, bör enligt utredningens uppfattning, en tydlig definition och avgränsning utformas, som även tar hänsyn till definitions relevans i förhållande till insatsområde 2 och När det gäller den offentliga sektorn bör stödet ges till små- och medelstora verksamheter med eget resultat- och budgetansvar. Den närmare avgränsningen bör tas upp i den trepartsöverenskommelse för den offentliga sektorn som skisseras i avsnitt 4.2 och kapitel

Stödet bör endast få användas till vägledningsprogram som partnerskapen har kvalitetsprövat och godkänt. Dessa vägledningsprogram skall utgöra ett metodstöd för företagen och de anställda i arbetet med analysen och utarbetandet av handlingsplanen. Handlingsplanen skall kunna ligga till grund för insatsområde 2 generell stimulans, insatsområde 3 jobbrotation samt insatsområde 4 integration och mångfald och utgör därigenom ett viktigt del i det sammanhållna program som mål 3 utgör. Utformningen möjliggör ett långsiktigt och förebyggande perspektiv på företagens kompetensförsörjning, både när det gäller anställdas behov av kompetensutveckling och företagets behov av att tillföra ny kompetens.

Företaget skall göra följande utfästelser för att få utnyttja kompetenschecken: 0 Insatsen skall innehålla aktiviteter för att bygga upp sådan kompetens

som krävs för att planera en strategisk och operativ utveckling av verk-

samheten. 0 De anställdas medverkan, såväl kvinnors som mäns, skall säkras redan i

förberedelserna och planeringen av utvecklingsprojektet. De anställdas

samsyn och delaktighet skall bekräftas genom en underskrift av den

SOU 1999: l 07 Förslag rörande de olika insatsområdena 41

fackliga företrädaren på checken och handlingsplanen. Om en facklig

företrädare inte finns arbetsplatsen skall en representant utsedd av

personalen underteckna handlingsplan och check. Insatsen skall innehålla analys av företagets och de anställdas

0 en

kompetensbehov och resultera i handlingsplan som tar tillvara be-

en

fintlig och potentiell kompetens hos de anställda. Analysen skall inne-

hålla beskrivning hur behoven kompetensutveckling på in-

en av av

dividnivå skall tillgodoses, samt hur företaget avser att hantera sin

långsiktiga kompetensförsörjning. Handlingsplanen skall även beskriva

vad detta innebär för utvecklingen av arbetsorganisationen.

Ansökan tillställs det regionala mål 3-kontoret. Förutom sedvanliga uppgifter företaget, antalet anställda fördelat på kvinnor och män skall

om anmälan innehålla en kostnadsberäkning och tidplan för genomförande av analysen och framtagande handlingsplanen. Dessutom skall en beskriv-

av ning av hur analysen skall läggas upp och genomföras bifogas. Projekttiden bör vara längre än 4-6 månader.

Det regionala mål 3-kontoret beslutar om stöd grundat på projektanordnarens ansökan och de urvalskriterier i den regionala planen som övervakningskommittén fastställt. Av beslutet skall framgå:

vem som är projektanordnare vilka kostnader som är stödberättigade stödbeloppets storlek projekttid att alla anställda skall omfattas av analysen

att en handlingsplan grundval av analysen skall upprättas och dess

innehåll 0 hur redovisningen skall till.

Handlingsplanen och de verifierade kostnaderna utgör underlag för beslutet utbetalning stöd. Såväl ansökan som redovisning sker till

om av det regionala mål 3-kontoret. Det regionala mål 3-kontoret beslutar om stödet. AMS ekonomiadministration svarar för kreditering av beslutat stöd på projektanordnarens skattekonto. Projektanordnaren erhåller meddelande om utbetalning från AMS ekonomiadministration.

Stöd till utveckling av nätverk för kompetensutveckling Utredningen föreslår, som ett komplement till kompetens- och verksamhetsanalyser, en åtgärd som stimulerar småföretag och ensamföretagare att utveckla nätverk för kompetensutveckling och som bygger vidare på erfarenheterna från mål

42 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: l 07

Målet är att genom utveckling nätverk stimulera kompetensutveckling av och fömyelsekapacitet i småföretag och bland ensamföretagare.

Stöd ges för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt samverkan kring kompetens-, organisations- och verksamhetsutveckling. Kunskaper hur om man sätter igång och ständigt ökar ambitionsnivån i utvecklingsprojekt samt hur i detta sammanhang effektivt förverkligar kompetensutman veckling finns i första hand i de företag som själva har erfarenhet av sådana Även möjligheter utnyttja och utveckla de processer. att resurser som byggs upp vid regionala lärcentra kan utgöra ett viktigt stöd för vuxnas lärande.

En prioriterad uppgift är att underlätta för de anställda i småföretag och ensamföretagare att i olika egna nätverk utveckla fömyelseförmåga, kompetens och strategier för kompetensförsörjning. Genom samverkan mellan anställda och företag i nätverk kan kompetensförsörjning göras effektivare och mer ekonomisk att delar på kostnaderna. genom man Fokus insatserna skall ligga på lokal och regional nivå.

En viktig grund i programmet är uppsökande insatser i eller via företagens och de anställdas egna nätverk för att öka medvetenheten förändringsom behov, stimulera utvecklingsinitiativ och förmedla kontakter mellan företag och mellan företag och externt stöd. På lokal och regional nivå finns omfattande kunskaper, kontaktnät och med stor utveckresurser en lingspotential. Åtgärden skall stimulera småföretag och ensamföretagare att tillsammans i nätverk genomföra kompetens- och verksamhetsanalyser. Åtgärden skall också stimulera en systematisk samverkan mellan företag, företagsorganisationer, arbetsmarknadens parter, utbildare, konsulter och myndigheter utifrån de faktiska behov av fömyelsekompetens, kompetensutveckling och kompetensförsörjning finns i företagen, bl. som a. utifrån genomförda kompetens- och verksamhetsanalyser. Nätverken kan också ha betydelse för igångsättning samverkan mellan mindre företag av inom insatsområde

De viktigaste berörda aktörerna i varje region, däribland arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer, bör gemensamt underlätta nätverkssamverkan mellan anställda/företag i syfte att förstärka och effektivisera utvecklingsarbete och kompetensutveckling och för att göra sådan kompetensförsörjning ekonomiskt attraktiv för företagen. De berörda aktörerna bör också gemensamt planera för att bättre ta tillvara stöd till fömyelsekompetens, kompetensanalys, utvecklingsanknuten

kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Nätverken bör arbeta för

SOU 1999: 107 Förslag rörande de olika insatsområdena 43

att göra kompetensutveckling mer tillgänglig för de anställda i de mindre företagen.

Exempel på aktiviteter som avses är förberedelser och genomförande av möten, seminarier och konferenser, uppsökande verksamhet, undersökningar, kontaktförmedling, utbildning, erfarenhetsutbyte, informationsverksamhet, studiebesök etc.

Stöd till nätverk och utveckling av samverkan mellan företag och utbildningsanordnare kan också ges. Sådant stöd skall utgå från behoven i de mindre och medelstora företagen och syfta till att anpassa utbudet och att öka tillgängligheten.

Ansökan skall tillställas det regionala mål 3-kontoret. Förutom sedvanliga uppgifter om den sökande skall ansökan innehålla en målangivelse och en beskrivning av hur nätverksarbetet skall genomföras och hur målgruppen skall engageras i processen. Projekttid och beräknade kostnader skall anges.

Det regionala mål 3-kontoret beslutar om stöd grundat på en ansökan och de urvalskriterier i den regionala planen som övervakningskommittén har fastställt. Av beslutet skall framgå: 0 vem som är projektanordnare

vilka kostnader som är stödberättigade

stödbeloppets storlek

projekttid

hur redovisningen skall till.

Projektredovisning och de verifierade kostnaderna utgör underlag för beslut om utbetalning av stöd. Såväl ansökan som redovisning sker till det regionala mål 3-kontoret. Det regionala mål 3-kontoret beslutar om stödet. AMS ekonomiadministration svarar för kreditering av beslutat stöd på projektanordnarens skattekonto. Projektanordnaren erhåller meddelande om utbetalningen från AMS ekonomiadministration.

Förskott skall kunna utbetalas om projektanordnaren så önskar. Förutsättningen är dock att denne ger sitt godkännande till att mål 3-kontoret får debitera skattekontot i det fall det visar sig att insatserna inte har genomförts under utsatt tid eller endast delvis har genomförts.

44 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 19992107

4.2 Generell stimulans för

kompetens-

utveckling

Bakgrund

Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av en snabb strukturomvandling vilket ställer höga krav medarbetarnas kompetens. Kunskap och kompetens åldras allt snabbare. Om den inte uppdateras successivt kommer en god utbildning i unga år att vara försumbar under den senare delen av förvärvslivet. Sannolikt förstärks detta fenomen i framtiden. I

en värld som förändras allt snabbare ökar förslitningen humankapitalet. Ett

av kontinuerligt underhåll är nödvändigt för gedigen grundinvestering

att en skall fortsätta att avkastning och kontinuerlig kompetensutveckling är

ge en förutsättning för att individens produktivitet och anställbarhet skall bestå och öka.

Det är främst personer med kort utbildning drabbas arbetslöshet.

som av Under de omfattande neddragningarna i början av 1990-talet var det nästan uteslutande personal, såväl tjänstemän yrkesarbetande, med

som kort utbildning som blev uppsagda. I en svensk studie genomförd av NUTEK konstateras att en procent högre utbildningsnivå i företagen ger 1,13 procent högre arbetsproduktivitet Kompetensutveckling förbättrar

således förutsättningarna för en god tillväxt i ekonomin. Studier från NUTEK visar också att företag med decentraliserat beslutsfattande och organiserad personalutveckling produktiva och har lägre personal-

är mer omsättning och sjukfrånvaro.

Ett ökat inslag av kompetensutveckling i arbetslivet är avgörande be-

av tydelse för svenska företags möjligheter att hävda sig i en allt starkare internationell konkurrens. Samhällets ständiga förändring ställer mycket höga krav företagens flexibilitet. Ett företags framgång är i många fall beroende av förmågan att snabbt kunna förändra produktionssystemen och utbudet av varor och tjänster, vilket i sin tur ställer höga krav på

personalens kompetens. Kontinuerlig kompetensutveckling av anställda förbättrar ett företags stabilitet och ställning på marknaden vilket minskar risken för uppsägningar.

Kompetensutveckling av anställda bör ses som en investering för individen, företaget, den offentliga arbetsgivaren och samhället i övrigt. Kompetensutveckling handlar inte bara om formell utbildning utan även om lärande genom det dagliga arbetet. Ett sådant lärande främjas av en medveten utformning av arbetsorganisationen ett sätt som gör att lärandet blir ett naturligt inslag i arbetet.

SOU 1999: 107 Förslag rörande de olika insatsområdena 45

Våren 1998 arbetade trepartssammansatt arbetsgrupp under ledning av en dåvarande statssekreterare Sture Nordh, fram ett förslag till statlig stimu-

lans kompetensutveckling av anställda.

av

Syftet med stimulansen är att främja verksamhetsrelaterad kompetensutveckling för alla anställda och att få till stånd bidrar till förprocesser som nyelse och flexibilitet arbetsplatserna. Det är viktigt att anställda deltar i diskussioner kring arbetsorganisationens utformning. En analys av verksamheten och arbetsorganisationen lättare kan identifiera vilka gör att man behoven är ökad kompetensutveckling. Genom en process där alla av arbetsplatsen deltar ökar också delaktigheten i besluten vilket bidrar till en god förankring strategi för företagets och de anställdas utveckling. av en Inom insatsområde 1 lämnas stöd till kompetens- och verksamhetsanalyser. Detta är bra start, och i vissa fall en förutsättning för de en kompetensutvecklingsinsatser kan genomföras med stöd från insatssom områdena 3 och

4.2.2 Direktiven samt från Arbetsgruppen förslag

för kompetensutveckling i arbetslivet

Enligt direktiven för denna utredning skall utredaren utgå ifrån de förslag Arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet nedan skrivs som enbart arbetsgruppen överlämnade till arbetsmarknadsministem i september 1998. Arbetsgruppens förslag innebär följande:

En ekonomisk stimulans beräknas på grundval den tid som an- - av ställda deltar i kompetensutveckling. Offentliga verksamheter skall jämställas med företag nedan skrivs därför endast företag. Förutsättningen för stimulansen är att kompetensutvecklingen grundas en överenskommelse mellan parterna i företaget omfattar alla ansom ställda. Stimulansen skall även omfatta företag där kollektivavtal sak-

nas. Stimulansen skall uppgå till ännu icke preciserad andel föreen av tagets lönekostnader for tid i överenskommen kompetensutveckling. Stimulansen skall begränsad varför ett takbelopp Takvara anges. beloppet bör uttryckas andel företagets totala lönesumma. som en av Förslaget är att stimulansen skall administreras att arbetsgenom givaren sänder anmälan till statlig myndighet. Skattemyndigen en heten får sedan i uppdrag att kreditera stimulansbeloppet företagets skattekonto vilket medför reducering arbetsgivarens kommande en av inbetalning av avgift och skatt.

46 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: l 07

I direktiven hänvisas till de medel regeringen anvisat i vårproposisom tionen för kompetensutveckling under åren 2000-2002. Vidare sägs att utredaren skall utgå ifrån att de analyser skall leda till utveckling som en av arbetsorganisationen och därmed relaterad kompetenshöjning i företag, skall ligga till grund för överenskommelser kompetensutveckling. De om medel som enligt regeringens förslag skall avsättas för kompetensutveckling ska även inkludera kostnaderna för analyser arbetsorganisationen av och därmed relaterade kompetensbehov i små och medelstora företag.

Enligt direktiven skall förslag läggas procentandel företagets om en av lönekostnader skall utgöra stimulansen samt utgiftstak i och i som procent krontal. Syftet är att möjliggöra prioritering små och medelstora en av företag inom den totala ramen.

Därutöver anges i direktiven ett antal områden utredaren särskilt skall som analysera och lägga förslag se närmare beskrivning i direktiven i om bilaga 1.

4.2.3 Förslag

Utredningen föreslår att företag och offentlig förvaltning får stimulans en för verksamhetsrelaterad kompetensutveckling motsvarande 20 procent av bruttolönen för de anställda den tid de deltar i kompetensutveckling, dock högst 1 procent av den totala bruttolönesumman i företaget.

Målet är att bidra till kvantitativ och kvalitativ ökning kompetensen av utveckling av anställda och att bidra till att starta kompetensutvecklingsprocesser i privat och offentlig sektor.

Det finns två huvudsakliga sätt att ta del stimulansen: av

0 I de företag där det finns lokala fackliga organisationer är överensen kommelse grunden för stimulansen. Överenskommelsen skall baseras

på en analys av kompetens- och verksamhetsbehoven i företaget. Små och medelstora företag kan ansöka stöd för genomförandet om av analysen inom för insatsområde 1 i mål ramen

0 I de företag där det inte finns lokala fackliga organisationer skall en

handlingsplan beträffande kompetensutvecklingsinsatsema upprättas i

samråd med arbetstagarna. Handlingsplanen skall grundas på komen petens- och verksamhetsanalys genomförd med stöd insatsområde 1 av imål

SOU 1999: l 07 Förslag rörande de olika insatsområdena 47

Stimulansen erhålls på grundval redovisning av att insatser för

av en kompetensutveckling har genomförts enligt överenskommelsen/handlingsplanen för kompetensutveckling arbetsplatsen. Redovisningen undertecknas arbetsgivarna och de fackliga organisationerna, eller om sådana

av saknas arbetsgivaren representant för arbetstagarna.

av samt en

När kompetensutveckling enligt överenskommelsen/handlingsplanen är genomförd redovisas detta till det regionala mål 3-kontoret. Medlen kommer arbetsgivaren tillgodo att företagets skattekonto krediteras

genom med den summa som stimulansen motsvarar.

Innan insatserna genomförs skickas anmälan till det regionala mål 3-

en kontoret beräknar stimulansens storlek utifrån bruttolönekostnaden

som för de deltar i kompetensutveckling. Det skall finnas en

personer som möjlighet att få stimulansen utbetald i förskott företaget så önskar.

om Förutsättningen är dock att arbetsgivaren godkänner att AMS ekonomiadministration debiterar skattekontot i det fall det visar sig att kompetensutvecklingsinsatsema inte har genomförts under utsatt tid eller endast genomförts delvis. Huruvida ett förfarande är skattetekniskt möjligt kräver ytterligare beredning.

Arbetsgruppen för kompetensutveckling beskrev i sin rapport ett förslag till statlig stimulans grundade sig ett större medelsutrymme för

som insatsen jämfört med vad i direktiven för denna utredning.

som anges Eftersom medelsramen är lägre än förväntat krävs begränsning i sys-

en temet. Denna begränsning innebär en prioritering av små och medelstora företag övre gräns för Stimulansen 400 000 kronor. Dessutom

genom en har alla företag rätt till stimulans till 20 000 kronor förutsatt att de

en upp genomför kompetensutvecklingsinsatser i den omfattningen. Det innebär att takbegränsningen på 1 procent den totala bruttolönesumman inte

av tillämpas för de minsta företagen.

Enligt utredningens bedömning krävs anpassning av stimulansens ut-

en formning för offentliga myndigheter och förvaltningar. Anledning är att det finns skillnader i förutsättningar mellan det privata och det offentliga området. Till exempel är avgränsningen små och medelstora företag

av problematisk inom den offentliga sektorn. Det krävs också hänsynstaganden i förhållande till EU:s regelverk. Till grund för utbetalningen skall för offentliga myndigheter och förvaltningar ligga både löne- och övriga kompetensutvecklingskostnader. Även för offentliga myndigheter och förvaltning skall dock stimulansen tekniskt beräknas till 20 procent av bruttolönen för dem deltagit i kompetensutvecklingen, dock maximalt

som l procent den totala bruttolönesumman arbetsplatsen.

av

48 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: 107

Utredningen anser att det fördel parterna inom den offentliga vore en om sektorn tog upp en diskussion utformningen stimulansen inom den om av offentliga sektorn. Detta bör sedan kunna ligga till grund för en trepartsöverenskommelse med regeringen.

Utredningens förslag till detaljerad utformning den generella en mer av stimulansen återfinns i kapitel

4.3 J

obbrotation

Bakgrund

I underlaget från EU-kommissionen den europeiska sysselsättningsom strategin för åren 1997-2000 läggs stor vikt vid vad kallas The Skills som Gap, med vilket i korta drag gapet eller skillnaden mellan de krav menas som ställs arbetskraften och arbetskraftens kompetens. Detta ökar gap successivt. År 2005 beräknas 80 den teknologi procent av som används vara utvecklad de senaste tio åren medan 80 procent arbetskraften av utbildades för mer än tio år sedan. Av detta följer att investeringar i arbetskraften blir det viktigaste investeringsprojektet i Europa under de kom-

mande tio åren.

Kompetensutveckling och kompetensförsörjning är två de viktigaste av inslagen för att utveckla både näringsliv och offentlig förvaltning. Livs-

långt lärande och lärande organisationer möjlighet till som ger nya erfarenheter och personlig utveckling är nödvändiga inslag i detta.

Ett system med jobbrotation sammanfaller mycket väl med tanken om livslångt lärande. I drag här med jobbrotation där grova menas ett system en eller flera anställda på arbetsplats deltar i kompetensutveckling, en samtidigt som den eller de genomgår utbildning direkt eller indirekt som ersätts på arbetsplatsen av en eller flera arbetslösa personer.

Pâ kort sikt innebär jobbrotation en möjlighet för arbetsgivarna att vidare-

utveckla sin personal samtidigt verksamheten säkerställs med hjälp som av ersättare. Företagen får också incitament över sin kompetensförsörjatt se ning och påbörja eventuell rekrytering tidigare än vad varit som annars fallet. För de anställda systemet förbättrade förutsättningar möta ger att ny teknik och därmed större möjligheter att behålla jobben. De arbetslösa får

uppgraderade kvalifikationer och värdefulla kontakter med företag och arbetskamrater. För Arbetsförmedlingen, slutligen, goda ger systemet

SOU 19991107 Förslag rörande de olika insatsområdena 49

förutsättningar för nära dialog med företagen om deras kompetensut-

en

vecklingsbehov och kompetensförsörjningsplaner.

Även längre sikt finns det stora fördelar med ett fungerande jobbrotationssystem. Välutbildad arbetskraft ökar företagens konkurrenskraft vilket möjligheter till ökade marknadsandelar och ökad produktion.

ger För att klara ökad produktion behöver företagen ofta nyanställa. Att det

en i ett sådant läge finns varit verksamma i företagen som

personer som ersättare och snabbt åter kan komma i produktionen, är en stor

som fördel för de berörda företagen. Detta gäller också vid mer tillfälliga flaskhalsproblem.

Begreppet jobbrotation förekommer i flera andra länder. Det mest omtalade exemplet finns kanske i Danmark, där jobbrotation har använts under ett antal år med finansiering från Europeiska socialfonden mål 3 och mål 4 och där det bedöms de bästa instrumenten för att öka

vara ett av sysselsättningen samtidigt de anställdas kompetens uppgraderas.

som

I Sverige har ett system i viss utsträckning påminner om jobbrotation

som etablerats inom för Kunskapslyftet. Särskilt utbildningsbidrag får

ramen lämnas till arbetstagare arbetsgivaren en överenskommelse

en om genom med den lokala arbetstagarorganisationen har åtagit sig att för arbete i minst omfattning utförts den sökande anställa någon som är

samma som av långtidsarbetslös och anvisats den offentliga arbetsförmedlingen.

som av Systemet har på kort tid fått relativt stor omfattning.

en

Det förslag presenteras nedan, knyter väl till den europeiska

som an sysselsättningsstrategins första och tredje pelare, dvs. ökad anställbarhet respektive arbetskraftens anpassning, liksom till den svenska handlingsplanen för sysselsättning. Genom att införa jobbrotation i som en del av mål 3-programmet i Sverige också en möjlighet att under program-

ges perioden 2000-2006 använda och få synergieffekter av de nätverk och den kunskap byggts inom mål 3 och mål

som upp

4.3.2 Förslag

Utredningen föreslår att ett system för jobbrotation införs inom ramen för

det svenska mål 3-programmet.

Målet är att stärka individemas ställning arbetsmarknaden genom ett stöd till kompetensutveckling för anställda i kombination med att ersättare kommer i företagen.

50 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 19991107

Tidigare svenska erfarenheter från syftar till i skala program som att större kombinera utvecklings- och utbildningsinsatser för anställda och arbetslösa pekar på att dessa måste präglas av enkelhet och att de inte får vara förenade med rad regler och villkor, de skall fungera i större skala. en om En viktig förutsättning är också att mekanismema bygger på företagens/ verksamhetens behov.

En annan viktig förutsättning för att programmet skall lyckas det, vid är att sidan enkelhet, präglas stor grad flexibilitet. Det handlar om av en av således inte i första hand att vidareutbildas skall om g person som ersättas av g arbetslös. Istället kan det så att inom företaget vara man skapar en rotationsmodell möjligheten att redan anställda över som ger tar arbetsuppgifter från den eller de vidareutbildas samtidigt som som en ersättare går i företaget. Det kan också så att flera anställda etappvara vis genomgår kompetensutveckling och att arbetslös dessa en ersätter personer under den sammanlagda tidsperioden.

Många företag är alltför små för kunna erbjuda dessa flexibilitet. I typer av sådana fall måste alternativa vägas prövas. Ett exempel kan vara att ett antal små arbetsplatser knyts samman i nätverk och att flera anställda som vidareutbildas olika tider ersätts och Mål 3 kan i av en samma person. detta sammanhang bli en viktig aktör för att mäkla kontakter mellan de små arbetsplatserna, sprida erfarenheter och inspirera till utbyte.

En tredje förutsättning för att för jobbrotation skall bli framett program gångsrikt är att stimulansen för arbetsgivarna, de anställda och de arbetslösa är tillräckligt hög jämfört med alternativ situation. en

Den modell som utredningen föreslår för jobbrotationsprogrammet inom mål 3 utgår antingen från en överenskommelse mellan de lokala arbetsmarknadspartema eller handlingsplan blivit resultat de komen som av petens- och verksamhetsanalyser beskrivs i insatsområde Såväl den som lokala överenskommelsen handlingsplanen skall bild föresom ge en av tagets aktuella och framtida kompetensbehov. Överenskommelsema och analyserna bör också underlag för hur kompetensförsörjningen kan ske. ge

I de fall där analyserna visar på ett behov kompetensutveckling hos de av anställda samtidigt den löpande verksamheten måste säkerställas, bör som ett konkret förslag om jobbrotation arbetas fram företaget i fråga i av samarbete med det regionala mål 3-kontoret och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens uppgift blir här att lämna förslag på arbetslösa personer som skulle kunna gå som ersättare. Härvidlag bör de arbetssökandes individuella handlingsplaner ett viktigt redskap. vara

SOU 1999: 107 Förslag rörande de olika insatsområdena 51

Som tidigare nämnts kräver modellen att den ekonomiska stimulansen ligger på relativt hög nivå, dvs. det krävs högre stödandel än vad

en en

gäller för stimulansen som riktar sig till enbart anställda eftersom som arbetsgivaren gör arbetsmarknadspolitisk motprestation, genom att ta

en en arbetslös person som ersättare och betala dennes lön.

Jobbrotationsmodellen bör präglas av enkla och smidiga rutiner. Dessa rutiner bör utvecklas regionalt.

Huvudprincipen bör vara att stödet för den som deltar i utbildningen uppgår till 50 procent bruttolönekostnaden upp till en viss nivå, som

av t.ex. kan sammanfalla med taket för egenavgiftema, dvs. 7,5 basbelopp vilket motsvarar cirka 24.000 kr/mån. Därutöver kan ett bidrag ges med 50 procent av de verifierade utbildningskostnadema. Det sammantagna stödet får dock högst uppgå till 80 procent av bruttolönekostnaden. Arbetsgivama förutsätts stå för ersättarens lönekostnader.

Det ekonomiska stödet till arbetsgivarna bör utgå i form reduktion

av en på företagens skattekonto, samma sätt som föreslås i insatsområde 2 se kapitel 4.2.

Den stödberättigade utbildningen bör kunna pågå under en period av 2

- 40 veckor/anställd.

Även har extra svårt att ta sig på arbetsmarknaden bör

personer som kunna får del av systemet med jobbrotation. Genom insatser i form av extra stöd till introduktionsutbildning skulle personer som berörs av insatsområdena 4 och 5 kunna som ersättare. Storleken detta stöd bör kunna variera beroende på insatsemas utformning. Ett riktpunkt kan

att stöd utgår för 50 procent av lönekostnaden och 50 procent av vara utbildningskostnaden, sammantaget högst uppgående till 80 procent av bruttolönekostnaden.

Det är angeläget att den närmare utformningen av jobbrotationsmodellen utarbetas regionalt utifrån de förutsättningar och behov som finns regionalt och lokalt. Denna typ program är också konjunkturkänsliga och

av kräver i regel en branschanpassning för att nå stora volymer. Detaljer och kriterier bör därför utformas i nära samarbete med berörda arbetsmarknadsparter.

Insatser för att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv har nära anknytning till vikariats- och praktikmöjlighetema för arbetslösa. Inom detta område bör därför även ingå stöd till olika former av praktik-, lärlings- och inskolningsplatser för studerande både

52 Förslag rörande de olika insatsomrâdena

på gymnasial och eftergymnasial nivå. Även här föreslår utredningen att den konkreta utformningen utarbetas regionalt.

Utredningen föreslår också att särskilda uppföljnings- och

utvärderings-

rutiner etableras för att noggrant följa detta insatsområde, vilket motiveras

av att det föreslagna jobbrotationssystemet mycket knyter till

nära an en av intentionerna i det framtida mål nämligen bidra till att en helhetssyn

kompetens- och personalförsörjningsfrågoma, samt detaljerna i det

av att förslag som presenterats inte tidigare har använts i Sverige. ovan,

Uppföljningen och utvärderingen jobbrotationen inom mål 3 bör av kopplas samman med erfarenheterna de för finns av system ersättare som inom Kunskapslyftet. Syftet med bör

sammankopplingen vara att pröva

eventuella samordningsmöjligheter när Kunskapslyftet i sin nuvarande form uppgör år 2002.

4.4 och

Integration mångfald

Bakgrund

Under de senaste tjugo åren har sysselsättningsintensiteten sysselsatta som andel av befolkningen 16-64 år bland utomnordiska medborgare

minskat dramatiskt. År 1998 sysselsättningsintensiteten

var 45 procent bland männen och endast 32 bland kvinnorna, vilket procent ger 39 procent for hela utomnordiska medborgare, jämföra med gruppen att 74 procent år 1980.

Under 1990-talet har arbetslösheten ökat för alla arbetsmarkgrupper naden. Detta gäller i synnerhet för utomnordiskt medborgarskap och personer bland dessa som erhållit svenskt medborgarskap. Sedan 1997 har dock arbetslösheten bland utomnordiska medborgare minskat något, främst beroende på olika typer utbildningssatsningar, av t.ex. Kunskapslyftet. Andra skäl till den minskande arbetslösheten är en ökad efterfrågan arbetskraft och minskad invandring.

Fortfarande är dock arbetslösheten betydligt högre bland utomnordiska medborgare än bland någon på den svenska arbetsmarknaden. annan grupp 1998 var i genomsnitt 27 procent de utomnordiska medborgarna

Under av

arbetslösa, vilket motsvarar 36.500 arbetskraftsunderpersoner enligt sökningen AKU. Bland dem invandrat de fyra åren som senaste var arbetslösheten närmare 36 procent, att jämföra med knappt sex procent för

svenska medborgare.

SOU 19993107 Förslag rörande de olika insatsområdena 53

Den utsatta situation på arbetsmarknaden for utomnordiska medborgare kan delvis förklaras att många korn till landet i början 1990-talet då

av av situationen den svenska arbetsmarknaden försämrades dramatiskt. Samtidigt var övervägande del flyktinginvandrare, många med kort

en skolutbildning och bristfälliga kunskaper i svenska språket. En väsentlig del av de utomnordiska medborgarna har dock hög utbildning och/eller många års yrkeserfarenhet från sina hemländer. Även dessa stöter ofta på problem på den svenska arbetsmarknaden.

Mycket tyder på att de utomnordiska medborgarna och de nyligen fått

som svenskt medborgarskap kommer att ha det fortsatt svårt på den svenska arbetsmarknaden. Detta beror bl.a. på att många företag rationaliserar bort enklare arbetsuppgifter samtidigt som kompetenskraven ökar inom i stort sett alla områden arbetsmarknaden, vilket sammantaget gör att utomnordiska medborgare liksom andra med kort utbildning kommer att möta en fortsatt kärv arbetsmarknad.

En annan orsak till invandrarnas utsatta ställning på arbetsmarknaden är att möjligheter att använda de utbildningar och/eller erfarenheter

som invandrarna har med sig från sina hemländer ofta saknas i Sverige. Det beror både på att de saknar kontaktnät på den svenska arbetsmarknaden och på ren diskriminering.

4.4.2 Nya mål 3

förutsättningar genom

Utifrån den bild skisserats kan konstateras att kraftfulla insatser

som ovan krävs för att utomnordiska medborgare och bland dessa fått

personer som svenskt medborgarskap skall få starkare ställning den svenska

en arbetsmarknaden.

Vid sidan de finns i Sverige för att integrera invandrare

av program som

arbetsmarknaden, bör mål 3-programmet, genom sina speciella utgångspunkter i form ett aktivt partnerskap på lokal, regional och nationell

av nivå samt koncentrationen kompetensutvecklingsinsatser, utgöra ett stöd för ökad integration och mångfald på den svenska arbetsmarknaden.

De aktiva partnerskapen, som byggts under programperioden 1995-

upp 1999 och som kommer att fortsatta sitt arbete gemensamt under perioden 2000-2006, är en viktig resurs i detta sammanhang. De kan bidra med aktuella kunskaper förhållandena i de delar samhället de

om av representerar och kan därmed medverka till beslut som är utformade för att

passa de grupper de representerar. Det gäller inte minst lokalt och regionalt. De

54 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 19991107

är också en resurs i spridningen av information och kunskap om Europeiska socialfonden och vad den representerar. Inom detta insatsområde kan partnerskapet även bidra med en extra viktig uppgift, nämligen att verka för ökad kunskap ett led i att långsiktigt påverka attityder

som om andra kulturer och utländska utbildningars kvalitet.

Den andra utgångspunkten för mål 3- programmet, koncentrationen kompetensutvecklingsinsatser, innebär en strävan att, i vid mening, öka arbetskraftens kompetens och överbrygga den växande klyftan mellan arbetslivets krav och arbetskraftens kompetens i olika avseenden. Detta är en synnerligen angelägen del i arbetet för att underlätta för att underlätta invandrares insteg på den svenska arbetsmarknaden.

Utredningen vill här också erinra om möjligheten att knyta integrationsarbetet till de regionala tillväxtavtalen, vilket också föreslagits av Utredningen Invandrare som företagare för lika möjligheter och ökad tillväxt

- SOU 1999:49.

Förslag

Detta insatsområde syftar i första hand till att förstärka möjligheterna för utomnordiska medborgare och personer bland dessa som fått svenskt medborgarskap att ta del i övriga mål 3-programmet.

Målet är att personer med utomnordisk bakgrund får ökade förutsättningar att ta del av kompetensutvecklingsinsatser.

På detta område är det varken rimligt eller önskvärt att lämna detaljerade förslag för hur dessa förstärkningar skulle kunna utformas, eftersom regionala och lokala behov och förutsättningar här bör väga extra tungt. Det är därför inte utredningens avsikt att ge ett detaljerat förslag till hur dessa förstärkningar skulle kunna utformas.

Även planeringen måste ske regionalt, föreslår utredningen

om att ett utvecklingsarbete initieras under hösten 1999 med syfte att konkretisera de insatser som bör göras inom detta insatsområde och vara ett stöd vid utarbetandet av de regionala programmen.

SOU 1999: l 07 Förslag rörande de olika insatsområdena 55

I utvecklingsarbetet bör Integrationsverket, AMS, Rådet för mångfald samt struktursekretarietet för mål 3 delta. Arbetet bör ske i nära samverkan med Projektet för produktiv mångfald i näringslivet och på arbetsmarknaden, som finns inom Regeringskansliet. Det är angeläget att i detta arbete lägga stor vikt vid de regionala och lokala förutsättningarna och behoven. Det är också angeläget i att detta sammanhang beakta de utomnordiska kvinnornas särskilt utsatta situation på arbetsmarknaden.

Det är utredningens åsikt att följande områden bör ligga till grund för utvecklingsarbetet.

Extra stöd för att delta i jobbrotation Det är angeläget att utomnordiska medborgare har utbildning som men saknar yrkeserfarenhet och som har svårt att ta sig på arbetsmarknaden får del av systemet med jobbrotation. Genom insatser i form stöd av extra till introduktionsutbildning kan möjligheterna för dessa att gå personer som ersättare öka se även kap 4.3.

Praktikplatser Som ett led i att öka möjligheterna för utomnordiska medborgare och personer som nyligen fått svenskt medborgarskap att snabbt komma på arbetsmarknaden, bör olika former för praktik arbetsplatser utvecklas. Vid den närmare utformningen denna insats bör stor vikt läggas vid av kopplingen såväl till undervisningen i svenska till arbetsmarknadsutsom bildningen.

Validering av yrkeskunskaper Många utomnordiska medborgare söker arbete de har utbildning för som och erfarenheter från sina hemländer. I många fall gäller det arbeten av inom sektorer där det råder brist på arbetskraft. t.ex. vårdsektom. Eftersom de arbetssökande i allmänhet saknar svensk behörighet har de inga möjligheter att få dessa jobb. Det är därför angeläget att få till stånd ett system för validering av utländska yrkeserfarenheter.

Utredningen anser att det är angeläget att ett system för validering av utländsk yrkeskompetens kommer till stånd och vill därför hänvisa till det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet utifrån betänkandet

Rådet för mångfald består för SAF, av representanter Arbetsgivarverket, Landstingsförbundet Kommunförbundet, Försäkringskasseförbundet, LO, TCO samt SACO. Rådet har till uppgift att stödja, följa och vidareutupp veckla mångfaldens utveckling på arbetsmarknaden.

56 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: l 07

Validering av utländsk yrkeskompetens SOU 1998: 165. Mål 3-programmets roll i detta sammanhang är beroende av det ställningstagande som görs inom Regeringskansliet. En möjlig roll kan vara att ge stöd till utvecklandet av branchvis validering.

Nätverk för invandrarfáretagare och personer som vill starta eget Enligt utredningens direktiv skall insatser som är riktas mot småföretag och som stöder företagaranda särskilt understödjas. Insatserna skall också utgå från principen om mångfald i arbetslivet.

Många utomnordiska medborgare har erfarenheter av egen affärsverksamhet från sina hemländer. För en stor grupp är en egen verksamhet också den enda möjligheten att komma på den svenska arbetsmarknaden. Dessa stöter dock problem när de skall starta och driva sina företag i Sverige. Ett sådant problem kan vara svårigheten att få fram riskkapital, vilket i ofta fall beror på bristande bankkontakter. Andra problem kan vara löpande ekonomiadministrativa rutiner, såsom momsredovisning m.m.

Under programperioden 1995-1999 har stöd från mål 3 och gemenskapsinitiativet Employment använts bl.a. för satsningar företagsskolor och företagshus. Som exempel kan nämnas Företagshuset i Rinkeby. Där har de nyblivna företagarna fått stöd genom t.ex. utbildning, affársplanering, marknadsföring, finansiering, lokaler samt service från växel och reception. Två företagskonsulter har konkret hjälpt till och funnits till hands medan företagsidéerna utvecklats, tagit form och sedan förverkligats. Varvat med utbildning, har detta skapat grunden för företagarnas långsiktiga överlevnad. Genom att företagarna har delat lokal, har de kunnat stötta varandra och skapa nätverk.

Det är utredningens uppfattning att mål 3-programmet genom sin inriktning kompetensutveckling och sin närhet till aktiva partnerskap bör kunna bli ett betydelsefullt stöd i arbetet med att öka förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund att driva företag, bl.a. genom stöd till olika former av nätverk.

Nätverk för arbetslösa Stödjande nätverk, liknande dem som beskrivits ovan, skulle också kunna utvecklas för arbetslösa personer med utomnordisk bakgrund. I dessa nätverk skulle de kunna få stöd och hjälp av varandra och av utomstående med att finna sin roll på arbetsmarknaden. Dessa nätverk kan med fördel byggas upp i samråd med lokala fackliga organisationer och intresseföreningar för personer med utländsk bakgrund.

SOU 1999: l 07 Förslag rörande de olika insatsomrâdena 57

En uppgift för dessa nätverk bör att skapa möjligheter för individen vara att komma i Företaget och andra verksamheter för att visa sina kunskaper och färdigheter för eventuell anställning.

Utredningen föreslår att det till Övervakningskommittén knyts bereden ningsgrupp med uppgift att aktivt följa de frågor berör integration och som mångfald i mål 3-programmet även kap. 8, samt mångfaldsse att perspektivet tillämpas i de regionala partnerskapen och programmen.

4.5 Ökad anställbarhet

Bakgrund

Mot bakgrund av de stora förändringarna på arbetsmarknaden under 1990talet, genomförde Arbetsmarknadsstyrelsen AMS i slutet 1998 av en omfattande undersökning främsta syfte att få uppfattning vars var en om storleken på den arbetsförmedlama inte ansåg sig inte kunna få grupp som ut arbetsmarknaden inom för de möjligheter står arbetsförramen som medlingen och arbetsmarknadsinstituten till buds. Ett andra syfte var att kartlägga hur gruppen såg ut och vilka deras svårigheter Det tredje var. syftet, slutligen, var att få uppfattning vilka insatser skulle en om som kunna bidra till att lösa upp svårigheterna.

Av undersökningen framgår att 36 000 eller 7 de ca personer procent av arbetssökande utan arbete eller i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd bedöms ha små eller inga möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden med förmedlingens eller arbetsmarknadsinstitutens hjälp. De allvarligaste hindren för de arbetslösa att komma ut arbetsmarknaden uppgavs vara icke gångbara yrkeskvalifikationer och otillräcklig skolutbildning.

Andra hinder uppgavs vara hög ålder, invandrarskap och fysiska eller psykiska handikapp. Ytterligare ett antal faktorer sannolikt betingas som av de nyss nämnda, såsom dåligt självförtroende, otillräcklig social kompetens, svårighet att göra sig gällande vid anställningsintervju och låg motivation kännetecknar också dessa sökande. Att stärka de svaga gruppemas ställning arbetsmarknaden har länge varit ett prioriterat område inom den svenska arbetsmarknadspolitiken. Insatser inom detta område knyter också väl till den europeiska sysselan sättningsstrategin samt till den svenska handlingsplanen för sysselsättning.

AMS Ura 1998:11 Svaga grupper bland arbetsförmedlingens sökande omfattning och hinder

58 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: 107

Långtidsarbetslösa och riskerar att uteslutas från arbets-

personer som marknaden har varit prioriterade i det nuvarande mål 3-arbetet.

grupper Den övervägande delen av arbetet har skett i projektform. Flertalet projekt är avslutade och det bör finnas mängd erfarenheter att ta del av.

nu en Andra erfarenheter är lämpliga att ta del finns i gemenskaps-

som av, initiativet Employment, främst då i delprogrammen Horizon och Integra.

4.5.2 Förslag

Enligt direktiven för denna utredning skall utredaren lämna förslag på stöd till insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden och som behöver särskilt stöd för att motiveras att delta i reguljär utbildning eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Målet är att genom kompetensutveckling i vid mening bidra till att öka anställbarheten för personer som står långt från arbetsmarknaden.

Det är angeläget att redan här framhålla att de insatser som utredningen föreslår, bara kan bli ett komplement till de insatser som görs inom den ordinarie arbetsmarknadspolitiken för de grupper som står långt från arbetsmarknaden. De insatser görs inom mål 3-programmet bör ligga i

som linje med programmets betoning på kompetensutvecklings- och kom-

petensförsörjningsfrågor.

Det är inte utredningens avsikt att här föreslå detaljerade insatser för

står långt från arbetsmarknaden. Utredningen föreslår istället personer som att det inom de regionala utarbetas särskilda insatser för

programmen dessa personer.

Mål 3-programmets roll bör härvidlag vara att stödja insatser som bygger på kompetensutveckling och arbetsplatspraktik i samverkan med parterna på arbetsmarknaden. Det regionala arbetet bör göras i nära samverkan med de lokala arbetsförmedlingarna, varvid de individuella handlingsplanema bör utgångspunkten. Utredningen vill i det sammanhanget under-

vara stryka betydelsen av att handlingsplanema är aktuella och håller hög kvalitet.

Utredningen vill också lyfta fram ett antal områden som skulle kunna ligga till grund för det regionala utvecklingsarbetet.

SOU 1999: 107 Förslag rörande de olika insatsområdena 59

Extra stöd för att delta i jobbrotation Det är angeläget att även personer har står långt från arbetsmarknaden som får del av systemet med jobbrotation. Genom insatser i form stöd av extra till introduktionsutbildning kan möjligheterna för dessa gå personer att som ersättare öka. Se även kap 4.3.

Långsiktiga utbildnings- och praktikprogram På flera håll i Sverige har en metod utvecklats bygger på att i mycket som nära samverkan med arbetsgivare planera och bedriva utbildning för arbetssökanden står långt från arbetsmarknaden. Utbildningen som varvas med praktik en eller flera arbetsplatser.

Att involvera arbetsgivarna under hela utbildningsprocessen och inte bara under behovsanalysen och vid utbildningens slut leder till flera olika att framgångsfaktorer säkras. Genom att lokala arbetsgivare påverkar utbildningens mål, innehåll, omfattning och pedagogiska former utifrån sina specifika behov, kommer marknadsanpassning och hög kvalitet en en automatiskt till stånd samtidigt ledtidema kan bli relativt korta. som Utbildningama varvas med praktikperioder ett eller flera företag eller arbetsställen.

I modellen kan också ingå att fadderföretag utses bland de involverade företagen vilket innebär att de känner för kursdeltagarna, lär - ansvar känna dem och lättare kan anställa dem. Arbetslösa får möjlighet att utvecklas på den lokala arbetsmarknaden samt knyta personliga kontakter med flera arbetsgivare.

Inom nuvarande mål 3 och mål 4 har rad olika lärlingsprogram utvecken lats. Det är angeläget att erfarenheterna från dessa tas tillvara. Det kan också finnas skäl till att på det regionala planet fortsatt stöd till sådana ge program, under förutsättning att resultaten bedöms tillfredsställande. som

Vidareutveckling av särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS är ett individuellt stöd som används till en arbetssökande med funktionshinder inför anställen ning. Det särskilda stödet ges såväl till den arbetssökande till arbetssom platsen av en s.k. SIUS -konsulent har särskild kompetens i introduksom tionsmetodik. Stödet trappas ned successivt under stödperioden för helt att upphöra när den arbetssökande kan utföra planerade arbetsuppgifter självständigt. Stöd genom en SIUS-konsulent förutsätts inte pågå längre än sex månader. Om behov finns kan ett visst uppföljningsstöd lämnas under ett år från anställningens början.

60 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: l 07

Under introduktionstiden Föreligger inget anställningsförhållande men i likhet med arbetspraktik likställs den arbetssökande med arbetstagare vad gäller vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. Det innebär bl.a. att arbetsgivaren för att arbetet utförs på ett säkert sätt och att personlig

ansvarar skyddsutrustning tillhandahålls när så erfordras. SlUS medför i övrigt ingen kostnad för arbetsgivaren.

SIUS-modellen, bygger speciell introduktionsmetodik som

som en utvecklats i USA, bör kunna utvecklas ytterligare inom ramen för mål 3-programmet.

4.6 jämställdhetsinsatser Integrerade

4.6. 1 Bakgrund

Under de senaste två decennierna har ett långsiktigt arbete för ökad jämställdhet mellan könen bedrivits i Sverige. Den konsekventa utbyggnaden

barnomsorg och föräldraförsäkring under 1970- och 1980-talen har bl.a. av inneburit att förvärvsfrekvensen bland kvinnor i Sverige idag är 71 pro-

de högsta i Europa. Bland män är motsvarande siffra cirka 75 cent, en av procent. Arbetslösheten för kvinnorna uppgick under i juli 1999 till 8,8 procent den kvinnliga arbetskraften, att jämföra med 8,1 procent för

av männen. Andelen deltidsarbetslösa kvinnor är högre än andelen deltidsarbetslösa män.

Fortfarande finns dock allvarliga snedfördelningar på den svenska arbetsmarknaden och även stora regionala skillnader. Av den totala andelen yrkesverksamma kvinnor arbetar cirka 50 procent inom statlig eller kommunal sektor. Motsvarande siffra för män är cirka 17 procent. Bland männen arbetar närmare 68 procent i den privata sektorn, att jämföra med 45 procent bland kvinnorna. Kvinnorna återfinns t.ex. inom vård, omsorg och utbildning medan männen återfinns inom tekniska sektorer. Andelen kvinnor på ledande poster styrelseledamot, VD eller vice VD inom börsnoterade företag uppgår endast till 0.4 procent.

Närmare 900.000 arbetar deltid i Sverige. Av dessa är över 90

personer procent kvinnor. De flesta har högst tvåårig praktiskt inriktad gymnasieutbildning och arbetar inom vård-, omsorg- och utbildningssektorema i kommuner och landsting, också i privata verksamheter såsom handel,

men hotell och restaurang.

SOU 1999: 107 Förslag rörande de olika insatsområdena 61

Under nuvarande programperiod har jämställdhet varit ett s.k. horisontellt mål i arbetet med socialfondsprogrammen. Några särskilda insatsområden med jämställdhet som explicita mål har således inte funnits. Inom mål 3 har man som en del av jämställdhetsstrategin för hela Arbetsmarknadsverket integrerat jämställdhetsperspektivet i alla planer och förordningstexter. l den handledning som tagits fram för dem som ansöker medel

om för projekt finns jämställdhetsaspekten med liksom i anvisningarna för projektuppföljning.

Kvinnors och mäns deltagande i visar tillfredsställande

programmen resultat. Inom mål 3 utgör kvinnorna över 50 procent i samtliga åtgärder och inom mål 4 nästan 50 procent. En närmare analys dock något

ger en annorlunda bild. l utvärderingen mål 3 konstateras att den underlig-

av gande prioriteringen för jämställdhetsmålet enligt SPD:n endast gett ett begränsat avtryck i projekten både när det gäller inriktning och utförande och av utvärderingen av mål 4 framgår att jämställdhetsambitionen kommit långt ner dagordningen och dessutom successivt tunnats ut.

Inom mål 4 kommer t.ex. kvinnorna till stor del från offentlig sektor. Ser man enbart till deltagande privata företag blir andelen kvinnor betydligt lägre. Inom mål 3 har visserligen ett antal projekt riktats enbart till män eller enbart till kvinnor men det finns få exempel på projekt syftar till

som att förändra attityder eller bryta könsbarriärer arbetsmarknaden.

Integrerade jämställdhetsinsatser är ett prioriterat område i strukturfonderna och i Europeiska scialfonden. Jämställdhetsinsatsema skall bygga på principen mainstreaming, dvs. löpa röd tråd alla

om som en genom insatser finansieras socialfonden. Detta innebär bl.a. att jämställd-

som av hetsperpektivet skall finnas med i hela från programarbete via

processen genomförande till utvärdering.

4.6.2 Förslag

Utredningen föreslår att jämställdhetsperspektivet skall samt-

genomsyra liga insatsområden i det svenska mål 3-pr0grammet och att samtliga insatsområden skall syfta till ökad jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Det är angeläget att detta perspektiv större tyngd i

ges det nya mål 3-pr0grammet än i de föregående mål 3- och 4-programmen. Eftersom jämställdhetssträvandena skall integrerad del de

vara en av konkreta insatserna skall finansieringen ske inom respektive område.

319-1729Nyamålför

62 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 19992107

Målet är att inom samtliga insatsområden medverka till att bryta traditionella könsmönster på arbetsmarknaden och bidra till lika utvecklingsmöjligheter for män och kvinnor.

Som redovisats inledningsvis föreslås den övergripande inriktningen for mål 3-programmet att utifrån målet om en utveckling av de mänskliga

vara resurserna i arbetslivet prioritera insatser som ligger i gränslandet mellan utbildning och arbete och riktar sig till både anställda och arbetslösa.

som Tidigare erfarenheter visar att kvinnor i större utsträckning än män tar till sig erbjudanden om utbildning och kompetensutveckling, i synnerhet sådan med en generell inriktning. Däremot är kvinnorna mindre benägna att söka sig till utbildning och kompetensutveckling i de expanderande tekniska sektorerna där det råder arbetskraftsbrist. Mot bakgrund av detta och den segregerade arbetsmarknaden i Sverige, bör projekt som bryter

av dessa mönster särskilt stimuleras, uppmärksammas och spridas.

Genom insatser för att förbättra vägledningsmaterial och utbildning av parter, konsulter och företagsrådgivare bör förutsättningarna finnas for ett integrerat jämställdhetsarbete utan att de personella resurserna behöver utökas.

Den konkreta utformningen jämställdhetsinsatsema inom de olika

av insatsområdena bör göras regionalt, bl.a. eftersom situationen för män och kvinnor skiljer sig åt avsevärt mellan olika regionala och lokala arbetsmarknader. Den konkreta utformningen, som således skall utgå från grundliga analyser av regionala och lokala förutsättningar och behov, skall tydligt framgå i de regionala programplaneringsdokumenten.

Därutöver föreslår utredningen att ett mindre belopp bör disponeras nationellt for vissa riktade åtgärder olika skäl inte kan eller bör

som av finansieras inom övriga insatsområden, och vars syfte skall vara att stödja jämställdhetsinsatser i mål 3-programmet i sin helhet.

Utredningen Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet lyfte i sitt betänkande SOU 1999:23 fram ett antal särskilda, riktade insatser på jämställdhetsområdet. Det är denna utrednings uppfattning att dessa insatser behövs som ett stöd till det jämställdhetsarbete som skall ingå i insatsområdena l-5 samt

SOU 1999: 107 Förslag rörande de olika insatsområdena 63

Kvalitativa och kvantitativa indikatorer Under programperioden 2000-2006 bör jämställdhetsperspektivet få större tyngd och vara mer konkret än under tidigare programperiod. De kvantitativa indikatorema som använts och den uppföljning gjorts med som avseende på jämställdhetsaspekten under perioden 1995-1999 bör finnas kvar, men kompletteras med andra indikatorer och uppföljningsmodeller, som mäter såväl kvantitativa som kvalitativa resultat. Målet för insatsområdet bör följas upp årligen.Se även kapitel 10.

Detta kräver ett metodutvecklingsarbete, bör komma igång under som programperiodens inledande fas och bör beaktas i de regionala som programmen.

Könsfördelningen i partnerskapen Under programperioden 1995-1999 har kvinnorna utgjort ungefär hälften i de regionala mål 3-kommittéema, medan partnerskapen i mål 4 har haft en högre andel män. Detta är sannolikt ett uttryck för den segregerade arbetsmarknaden, där kvinnor arbetar inom offentlig sektor, i detta fall med arbetsmarknadsfrågor, medan näringslivet i form av privata företag i större utsträckning representeras av män.

En jämn könsfördelning i de kommittéer och partnerskap, är som engagerade i programmen, är en förutsättning för att jämställdhetsperspektivet skall få genomslag i mål 3-progammet. Det är denna utrednings uppfattning att samtliga myndigheter och organisationer deltar i mål 3som programmet bör ta ett särskilt ansvar för att kommittéema och partnerskapen på såväl lokal, regional som nationell nivå karakteriseras jämn av en könsfördelning.

Kunskap och utbildning aktörerna av Ytterligare en förutsättning måste uppfylld för att få ett tillfredssom vara ställande resultat jämställdhetsarbetet är gedigen kunskap hos de inav volverade aktörema. Det kan gälla kunskap situationen för män och om kvinnor arbetsmarknaden och i utbildningssystemet, erfarenheter från andra länder etc.

Innovativa utbildningsinsatser, syftar till ökad insikt jämställdsom en om hetsfrågomas betydelse, bör därför genomföras för att förstärka och utveckla partnerskapen, projektanordnare samt de skall personer som handlägga ansökningar och följa projekt. Utbildningen kan t.ex. ske i upp form av miniseminarier där olika företeelser arbetsmarknaden analy-

seras ur ett jämställdhetsperspektiv.

64 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 19991107

Utredningen föreslår också beredningsgrupp tillskapas under Över-

att en vakningskommittén med uppgift att dels bevaka jämställdshetsaspekterna i hela mål 3-programmet och vid behov föreslå förändringar, dels utarbeta förslag till Övervakningskommittén för användandet av den särskilda, nationella pott som beskrivits ovan se även kapitel 8. Vidare bör beredningsgruppen pröva behovet av ett särskilt nätverk med fokus på metodutveckling och utbildning på jämställdhetsområdet.

Gruppen bör ha löpande kontakter med såväl mål 3-organisationen som de regionala partnerskapen. Inom det centrala strukturfondssekretariatet bör finnas en person med ett särskilt ansvar för jämställdhetsfrågoma.

Slutligen föreslår utredningen att Jämställdhetsombudsmannen JämO får

en plats i Övervakningskommittén.

4.7 Lokalt

projektstöd

4.7. 1 Bakgrund

En del av Europeiska socialfonden skall avsättas för mindre stöd i förenklad form riktat till den s.k. sociala ekonomin. Med sociala ekonomin avses ideella organisation, kooperativa företag och liknande organisationer utanför den offentliga sektorn som inte i första hand har kommersiellt syfte. Deras verksamhet bygger i regel på en kombination av insatser från anställda och medlemmar. Organisationerna är i regel små och har begränsade egna resurser. De har därför svårt att tillgodogöra sig stödet inom övriga insatsområden

. Lokalt projektstöd global grants har under innevarande programperiod förekommit inom de geografiskt avgränsade målområdena men inte i mål 3 och mål 4. Avsikten är att under den kommande programperioden erbjuda ett särskilt insatsområde för den social ekonomins aktörer och därmed stimulera dem att engagera sig aktiviteter som gäller tillväxt och kompetensutveckling i vid mening.

Avsikten är att den sociala ekonomin aktörer skall ges bättre förutsättningar att engagera sig under den kommande programperioden genom att ett särskilt insatsområde inför för dem. Förutom de resurser som på så vis avsätts särskilt för den sociala ekonomin ökar dessutom deras förutsättningar att ta del av övriga insatsområden då lokala projektstöd kan användas för förstudier och projektplanering. Införandet av lokalt pro-

SOU 1999: 107 Förslag rörande de olika insatsområdena 65

jektstöd innebär inte att den sociala ekonomins aktörer i något avseende är förhindrade att söka stöd inom övriga insatsområden.

Förslag

Här föreslås ett lokal projektstöd har syfte mål 3 i övrigt,

som samma som stöd till kompetensutveckling i vid mening. Förslag om lokalt projektstöd utvecklas närmare i bilaga

Målet med lokalt projektstöd är att stödja kompetensutveckling i vid mening inom mindre, lokala organisationer.

Insatsområdet syftar till att stimulera den sociala ekonomins aktörer att engagera sig i tillväxt och kompetensfrågor. Lokalt projektstöd skall

ses som ett komplement till övriga insatsområden inom mål

Stödet skall förmedlas på enkelt och obyråkratiskt sätt och kan ett

en avse mindre projekt eller en förstudie för att större projekt. Lokalt projektstöd ges via en lokal eller regional förrnedlande organisation sin

som genom lokalkännedom kan etablera kontakt med potentiella bidragssökare och enkelt förmedla stöd och följa verksamheten. Den förmedlande

upp organisationen, mellanhandsorganisationen är formellt slutlig stödmottagare och svara för information, beslut om stöd, utbetalning och

uppfoljning.

Mellanhandsorganisation Det lokala projektstödet skall administreras genom regionala mellanhandsorganisationer. Mellanhandsfunktionen bör utses efter upphandling

som genomförs det regionala mål 3-kontoret och det lokala partnerskapet i

av varje län. Upphandlingen bör föregås av ett ingående samråd med den sociala ekonomins aktörer inom regionen. Det är viktigt att de får tillfälle att framföra synpunkter på valet mellanhand och vilka krav skall

av som ställas vid upphandlingen. Upphandlingen bör inledningsvis treårs-

avse perioden 2000-2002. Det bör ankomma på strukturfondssekretariatet och Övervakningskommittén att fastställa principer och riktlinjer för hur upphandlingen skall genomföras. Det är lämpligt att Övervakningskommittén utser ett särskilt utskott medverkar till att utarbeta rikt-

som linjerna for hur det lokala projektstödet skall administreras och följer

som insatsområdet. I huvudsak bör mellanhand anlitas i varje län, det

en men bör även vara möjligt att anlita flera organisationer mellan hand eller

som att låta en mellanhand för verksamheten i två län.

svara

66 Förslag rörande de olika insatsområdena SOU 1999: 107

Avsikten med att engagera en mellanhand upphandling är att finna genom någon en lämplig organisation som har god kännedom den sociala om ekonomin i regionen och som har förutsättningar att administrera stödet och sköta redovisning och uppföljning. Genom att ut med öppen fören frågan blir det möjligt för olika organisationer att erbjuda olika metoder för uppdraget. Genom att använde mellanhandsorganisation en som fungerar som slutlig stödmottagare kan redovisningen mindre projekt av ske i agregerad form och därmed förenklas.

Mellanhandsorganisationen kan vara en offentlig eller privat organisation som har allmännyttig inriktning. Organisationer kan lämpliga en som vara och intresserade är ex. kooperativa utvecklingscentra och regionala sammanslutningar av ideella organisationer.

Mellanhandsorganisationens uppgift blir att informera möjligheterna om till lokalt projektstöd, behandla inkomna ansökningar, besluta stöd om samt svara för utbetalning, redovisning, uppföljning och kontroll. Mellanhanden blir slutlig stödmottagare och inför strukturfondssekretariatet svara inom AMS för att medlen används enligt de riktlinjer överenskommit. som

Lokalt projektstöd Lokalt projektstöd bör utformas så att mellanhandsfunktionen erhåller den tilldelade medelsramen i förskott. Mellanhanden får själv stå risken om pengar betalas ut i strid med den överenskommelse gäller för mellansom handsuppdraget. Mellanhandsorganisationen för redovisning ansvarar av hur tilldelade medel har förbrukats och vilka resultat uppnåtts. som

Stödet bör uppgå till lägst 10 000 kr och högst 100 000 kr projekt. per Inom den ramen bör det vara möjligt att finansiera mindre projekt och förstudier i sin helhet eller att delfinansiera projekt också har som annan finansiering.

Det lokala projektstödet skall kompetensutveckling i vid mening. Det avse kan omfatta exempelvis utbildning, studiebesök, praktik och andra aktiviteter som ökar de deltagande individemas möjligheter att behålla eller få ett nytt arbete. Stöd får användas till löner, arvoden, lokalhyror och resor, liknande utgifter som kan förekomma.

Under innevarande programperiod har förskott i regel inte förekommit inom ramen för mål 3 och mål 4 utan stöd har betalats ut i efterskott mot dokumenterade utgifter. Det har inneburit att små organisationer med begränsade resurser inte kunnat utnyttja stödet då de inte haft likviditet nog att ligga ute med pengar tills projektet är genomfört. Därför bör det

SOU 19991107 Förslag rörande de olika insatsområdena 67

lokala projektstödet utformas så att det blir möjligt att betala ut del

av stödet i förskott.

Det bör vara mellanhandsfunktionens uppgift att redovisa hur tilldelade medel använts och vilka resultat som uppnåtts.

Äçø-ê-çøeaøävol

L medtas". LL:§f{5: v .Lexins:

SOU 1999: 107 69

5 Särskilt om den stimu-

generella lansen till kompetensutveckling av

anställda

5.1 Definitioner

Analysen är den kompetens- och verksamhetsanalys som ligger till grund för stimulansen. En lokal överenskommelse om kompetensutveckling mellan de kollektivavtalsslutande parterna skall grundas en sådan analys. I de fall det arbetsplatsen inte finns kollektivavtalsslutande parter skall det finnas en handlingsplan för de planerade kompetensutvecklingsinsatsema. Handlingsplanen måste bygga en kompetensoch verksamhetsanalys som har genomförts med stöd av insatsområde 1 i mål

För att få del stimulansen skall anmälan skickas till mål 3-kontoret.

av en Anmälan skall innehålla uppgifter som sedan ligger till grund för beslutet

utbetalning stimulansen. I anmälan skall även anges att det finns en om av relevant överenskommelse/handlingsplan för kompetensutveckling vid företaget. Den lönekostnad som skall anges i anmälan avser bruttolönen, dvs. lön inklusive skatt exklusive avgifter enligt lag och avtal

men arbetsgivaravgifter och sociala avgifter.

Begreppet företag inkluderar förutom aktiebolag även handelsbolag, enskild firma, offentligt ägda aktiebolag, ekonomiska föreningar och ideella organisationer inom den icke-offentliga sektorn. Företag skall i detta

m.m. kapitel jämställas med myndigheter och förvaltningar i offentlig sektor. Definitionen gäller där inget annat anges.

Med kompetensutveckling avses här intern eller extern utbildning samt andra former av organiserat lärande i arbetet som möjliggör deltagande i exempelvis projektarbete eller jobbrotation.

70 Särskilt om den generella stimulansen till kompetensutv. anställda SOU 1999: 107 av

5.2 och

Överenskommelse/handlingsplan

anmälan

Överenskommelse eller handlingsplan

Det finns två huvudsakliga sätt att ta del stimulansen: av

0 I de företag där det finns lokala fackliga organisationer är överensen kommelse grunden för stimulansen. Överenskommelsen skall baseras på en analys av kompetens- och verksamhetsbehoven i företaget. Små och medelstora företag kan ansöka om stöd för genomförandet av analysen inom ramen för insatsområde l i mål

0 I de företag där lokala fackliga organisationer saknas skall handen lingsplan beträffande kompetensutvecklingsinsatsema upprättas i samråd med arbetstagarna arbetsplatsen. Handlingsplanen skall grundas en kompetens- och verksamhetsanalys genomförd med stöd inav satsområde l imål

Analysen skall omfatta alla anställda, aktuell och relevant. vara

Stimulans beviljas för verksamhetsrelaterad kompetensutveckling, dock för sådan kompetensutveckling som arbetsgivaren enligt lag och förordning skall tillgodose. Exempelvis berättigar inte kompetensutveckling i anslutning till rehabilitering anställda till stimulans. heller introdukav tionsutbildning av nyanställd, eller utbildning återkomav en person som mer i arbete efter en längre tids ledighet eller frånvaro. Alla anställda skall omfattas av analysen, även den eller de tillhör någon som personer som av de ovan nämnda kategorierna.

Överenskommelsen/handlingsplanen skall innehålla en beskrivning hur

av kompetensutvecklingsarbetet skall bedrivas och är grunden för den anmälan som skickas till det regionala mål 3-kontoret.

Anmälan 0 För företag med lokala fackliga organisationer skall anmälan vara undertecknad av arbetsgivaren och den/de fackliga organisationerna.

0 För företag där lokala fackliga organisationer saknas skall anmälan undertecknas av arbetsgivaren samt en representant för arbetstagarna.

I anmälan skall intygas att det finns en överenskommelse/handlingsplan. Anmälan skickas till det regionala mål 3-kontoret fattar beslut som om stimulansens storlek. Beräkningen stimulansbeloppet sker utifrån de av

SOU 1999: 107 Särskilt den generella stimulansen till kompetensutv. anställda 71

om av

uppgifter som lämnas i anmälan se vidare under avsnitt 5.3 Godkännande och utbetalning.

Särskilt om stimulansens utformning för den privata sektorn

Med privata företag avses under denna rubrik även offentligt ägda aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor, ekonomiska föreningar och ideella organisationer.

Följande uppgifter skall finnas i anmälan:

antal personer, fördelat kvinnor och män, vid företaget som skall -

omfattas av kompetensutveckling

antal timmar per person som kompetensutvecklingen skall pågå -

tidpunkt då handlingsplanen skall vara genomförd. Handlingsplanen får -

i de avseende den berör stimulansberättigade insatser, sträcka sig

längre än 12 månader framåt i tiden

bruttolönesumman för dem som deltar i kompetensutveckling -

företagets totala bruttolönesumma för det år anmälningen skickas in. -

Stimulansen ges med 20 procent av bruttolönen under den tid som kompetensutvecklingen pågår. Stimulansen får dock i normalfallet inte överstiga l procent av företagets totala bruttolönesumma.

Mot bakgrund av den tillgängliga medelsramen i vårproposi-

som anges tionen krävs enligt direktiven en ytterligare begränsningsregel i form av ett krontalstak som möjliggör en prioritering av små och medelstora företag. Utredningens förslag är att denna sätts ett maximalt stöd företag

som per med 400 000 kronor. Detta innebär att stimulansen blir tillgänglig för alla företag men att den är av störst värde för små och medelstora företag.

För att ytterligare prioritera de minsta företagen föreslår utredningen att alla företag skall ha rätt till en stimulans till 20 000 kronor de i

upp om övrigt uppfyller villkoren för stimulansen. Det innebär att takbegränsningen på 1 procent av den totala bruttolönesumman inte tillämpas för de minsta företagen.

Begränsningama gäller för hela perioden 2000-2002 vilket möjliggör

en flexiblare planering av kompetensutvecklingsinsatsema. En anmälan kan skickas vid flera tillfällen får totalt inte överskrida de angivna

men begränsningarna.

72 Särskilt om den generella stimulansen till kompetensurv. anställda SOU 1999: 107

av

Analysen och överenskommelse/handlingsplanen behöver inte skickas tillsammans med anmälan, men skall finnas tillgänglig vid företaget och skickas vid begäran. Uppgifter om vilka individer som deltagit i kompetensutvecklingsinsatsema skall också finnas tillgängliga.

För privata företag finns en möjlighet att få stimulansen utbetald i förskott

se vidare under avsnitt 5.3 Godkännande och utbetalning. -

Särskilt om stimulansens utformning för den offentliga sektorn

Med offentlig sektor avses offentliga myndigheter och förvaltningar.

Enligt direktiven skall de offentliga verksamheterna jämställas med företag. Samtidigt finns skillnader i förutsättningar mellan det privata och det offentliga området. Till exempel är avgränsningen av små och medelstora företag problematisk inom den offentliga sektorn. Det finns också hänsynstagande i förhållande till EU:s regelverk när det gäller att utforma stimulansen som en del av den offentliga arbetsgivarens lönekostnader.

Mot denna bakgrund bör en anpassning av stimulansens utformning ske för offentliga myndigheter och förvaltningar innebär att stimulansen

som grundas lönekostnaden och kostnaden för att genomföra kompetensutvecklingsinsatsema Detta förutsätter att den offentliga sektorn anvisas en

. på förhand angiven andel den totala kostnadsramen. Utredningen före-

av slår att andelen bestäms utifrån den offentliga sektorns andel av det totala antalet anställda.

Följande uppgifter skall finnas med i anmälan:

antal personer, fördelat på kvinnor och män, vid företaget skall - som

omfattas av kompetensutveckling antal timmar per person som kompetensutvecklingen skall pågå

-

tidpunkt då handlingsplanen skall vara genomförd. Handlingsplanen får -

sträcka sig längre än 12 månader framåt i tiden.

bruttolönesumman för dem som deltar i kompetensutveckling -

företagets totala bruttolönesumma för det år anmälningen skickas in -

kostnaden för kompetensutvecklingsinsatser genomförande utöver -

lönekostnaden.

SOU 1999: l 07 Särskilt den generella stimulansen till kompetensurv. anställda 73 om av

Uppgifter verksamhetens totala kompetensutvecklingskostnad lön, om deltagare, lokal, material, och konsult/lärarkostnad skall finnas tillresor gängliga hos arbetsgivaren och kunna skickas på begäran. Stimulans med högst motsvarande 20 procent bruttolönen för ges av de anställda deltar i kompetensutveckling eller 1 procent av den som totala bruttolönesumman år. Begränsningen gäller för perioden per 2000-2002. Analysen och överenskommelsen/handlingsplanen behöver inte skickas tillsammans med anmälan skall finnas tillgänglig och men skickas vid begäran.

Utredningen att det fördel parterna inom den offentliga anser vore en om sektorn förde diskussion stimulansens tekniska utformning för en om offentliga myndigheter och förvaltningar. Denna bör kunna ligga till grund för trepartsöverenskommelse med regeringen. En sådan trepartsöveren enskommelse kan också omfatta stödet till kompetens- och verksamhetsanalyser till offentliga verksamheter inom insatsområde

5.3 Godkännande och utbetalning

Anmälan både från privat och offentlig sektor sänds till det regionala mål 3-kontoret fattar ett preliminärt beslut stimulansen baserat på som om de uppskattade uppgifter har angivits. Det preliminära beslutet som meddelas företaget.

När kompetensutvecklingsinsatsema enligt handlingsplanen är genomförda skall detta redovisas till mål 3-kontoret.

För företag med lokala fackliga organisationer skall anmälan vara 0 undertecknad arbetsgivaren och den/de fackliga organisationerna. av

För företag där lokala fackliga organisationer saknas skall anmälan 0 undertecknas arbetsgivaren representant för arbetstagarna. av samt en

Redovisningen skall skickas till mål 3-kontoret senast två månader efter det datum då insatserna, enligt anmälan, skall genomförda. Om så är vara fallet underrättar mål 3-kontoret AMS ekonomiadministration verksom ställer utbetalningen kreditering företagets skattekonto med genom en av det belopp stimulansen uppgår till. Denna tekniska lösning blir möjlig som den 10 oktober 1999 då AMS ekonomiadministration enligt riksdagsbeslut den 14 juni 1999 börjar betala ut anställningsstöd via en kreditering av företagens skattekonto. Utredningens föreslår att lagen och förordningen

74 Särskilt om den generella stimulansen till kompetensutv. anställda SOU 1999: l 07 av

1999:591 utvidgas till att även omfatta utbetalningar/krediteringar från mål 3-programmet.

Om företaget vill, finns möjlighet till förskottsutbetalning. Detta sker en

genom att en krediteringen sker med det beräknade stimulansbeloppet

redan i anslutning till det preliminära beslutet, dvs. innan insatserna är genomförda. Beslut förskottsutbetalning kräver dock arbetsgivaren om att vid anmälan i förhand godkänner eventuell framtida debitering en av skattekontot. En debitering sker i de fall redovisningen visar kompeatt tensutvecklingsinsatsema inte har genomförts hela beloppet, eller endast delvis har genomförts ett delbelopp. En debitering skattekontot kan av också ske i de fall då redovisningen inte har inkommit senast två månader efter det att insatserna skulle genomförda. I dessa fall debiteras vara skattekontot med hela stimulansbeloppet. Huruvida detta skattetekniskt är möjligt kräver dock ytterligare beredning.

5.4 Information och

utvärdering

I utredningsdirektiven sägs att utvärdering insatserna skall ligga till en av grund för hur kompetensutvecklingen skall hanteras i den efterföljande delen programperioden. Arbetsmarknadens organisationer, både av på regional och nationell nivå, har ansvaret för att, tillsammans med mål 3 sekretariatet informera följa och utvärdera insatsområdet. Detta om, upp bör ske kontinuerligt redan från I detta ingår också programstarten. att följa medelsförbrukningen så att det på ett tidigt stadium finns möjlighet att diskutera och ta ställning till åtgärder i situation där huvuddelen en av medlena är intecknade.

Utvärderingen bör omfatta både kvalitativa och kvantitativa aspekter.

Detta innebär att man i utvärderingen bör mäta kompetensutvecklingsom satsningen har lett till kvantitativ ökning kompetensutvecklingen en av samt om stimulansen används till rätt saker, dvs. inte använts till än annat verksamhetsrelaterad kompetensutveckling, heller till sådant som arbetsgivaren enligt lag och avtal skall för. Ett de viktigaste ansvara av målen med utvärderingen bör att utröna stimulansen har bidragit vara om

till ökning kompetensutvecklingsinsatsema i

en av företagen samt om stimulansen har bidragit till att starta i företaget syftar till processer som att kontinuerligt öka kompetensen hos de anställda och verksamhetens kvalitet och ekonomiska resultat.

SOU 1999: l 07 Särskilt den generella stimulansen till kompetensutv. anställda 75

om av

5.5 Mindre företag

Som framgår avsnitt 5.2 har alla företag möjlighet att få lägst 20 000

av en kronor i stimulans, förutsatt att villkoren är uppfyllda. Detta förslag till gräns har tillkommit för att särskilt intressera mindre företag. Med ett tak

1 procent den totala bruttolönesumman finns risk för att det lilla

av en företaget inte alls skulle ta del stimulansen. Med lägsta gräns på

av en 20 000 kronor, tror utredningen att stimulansen även kommer att attrahera små företag.

Företag utan anställda Även egenföretagare utan anställda soloföretagare kan få tillgång till stimulansen, under förutsättning att företagaren deltar i ett lokalt nätverk med stöd mål 3 och att inom detta har upprättat en plan för hur

av man

gemensamt skall utveckla kompetensen. man

Enskild firma För att enskild firma skall kunna få del stimulansen föreslår utred-

en av

ningen det i programplaneringskomplementet fastställs ett högsta

att belopp för bruttolönekostnaden.

5.6 Räkneexempel

Följande räkneexempel syftar till att belysa den totala kostnaden för stimulansen. Beräkningarna enbart den privata sektorn eftersom delvis

avser andra förutsättningar gäller inom den offentliga sektorn. Med den privata sektorn här alla privatanställda oavsett företagsform, dvs. även

avses offentligt ägda aktiebolag, ideella organisationer och ekonomiska före-

ningar.

Förutsättningar

Antalet privatanställda uppgår till 2,3 miljoner av totalt 3,5 miljoner -

anställda

Företagens avgifts- och skattebetalningar reduceras med 20 procent- -

enheter bruttolönen under den tid den anställde deltar i kom-

av som

petensutvecklingsinsatser enligt den lokala överenskommelsen/ hand-

lingsplanen. Detta motsvarar en nedsättning av arbetsgivaravgiften

med 20 procentenheter. Om tar hänsyn till lönebikostnadema en-

man

ligt lag och avtal uppgår stimulansen till cirka 14 procent av den totala

lönekostnaden.

76 Särskilt om den generella stimulansen till kompetensutv. anställda SOU 1999: l 07 av

Stimulansen kan uppgå till högst l procent den totala bruttolöne- - av summan beräknad på årsbasis och till maximalt 400 000 kronor per företag under perioden 2000-2002

Den genomsnittliga bruttolönen anställd/år antas 200 000 kr. - per vara

I beräkningarna har hänsyn inte kunnat tas till att de minsta företagen i

vissa fall har rätt till stimulans på 20 000 kronor. en

Stimulansens storlek När det gäller i vilken utsträckning företagen kommer utnyttja stimuatt lansen finns en undersökning från DEMOSKOP på uppdrag SAF i som av februari 1999 genomförde undersökning svenska företagsledares en av åsikter om kompetensutveckling. Av denna framgår bl.a. att nio tio av företagsledare intresserade att utnyttja möjligheten till sänkta var av

arbetsgivaravgifter under den tid man lägger kompetensutveckling.

ner Den andel av den totala arbetstiden detta sätt skulle som man avsätta för kompetensutveckling uppskattas i genomsnitt till 3,6 under procent ett ar.

Utifrån denna undersökning kan följande antagande det göras om genomsnittliga stimulansbeloppet: bruttolönen/år 200 000 kr X stimulansens

storlek 20 procentenheter lönen X nedlagd tid på kompetensutveckav ling 3,6 procent av arbetstiden. Detta innebär: 200 000 0,2 0,036 x x l 440 kronor.

Den maximala stimulansen anställd uppgår till 200 000 0,01 2 000 per x kr vilket motsvarar 5 procent arbetstiden under ett år. Takbeloppet av om 400 000 kr/per företag innebär att den maximala stimulansen kan till ges företag med upp till 200 anställda. Om utgår från den man ovan antagna genomsnittliga stimulansbeloppet/anställd inträder takbeloppsbegränsningen vid 278 anställda.

Kostnader Enligt DEMOSKOP-undersökningen planerar hälften företagen av för att de närmaste åren genomföra någon form kompetensutveckling för alla av anställda. Antalet anställda i företag med högst 278 anställda uppgår till ca 1,4 miljoner. Om antar att hälften dessa får del stimulansen och man av av att den stimulansberättigade tiden i genomsnitt är 3,6 procent arbetsav tiden under ett år, uppgår kostnaden till l miljard kronor 700 000 ca anställda l 440 kr/anställd. x

Särskilt om den generella stimulansen till kompetensutv. av anställda 77

Antalet företag med än 278 anställda uppgår till ca 1 000. Om man

mer antar att två tredjedelar dessa företag genomför kompetensutvecklings-

av insatser så att de är berättigade till maxbeloppet på 400 000 kronor tillkommer knappt 300 miljoner kronor. Den totala kostnaden blir då ca 1,3 miljarder kronor.

Om utgår från det orealistiska antagandet att alla företag skulle ut-

man nyttja stimulansmöjlighetema blir den maximala kostnaden följande: I företag med till 200 anställda arbetar 1,3 miljon personer total

upp ca kostnad 2,6 miljarder kronor. Antalet företag med fler än 200 anställda är

l 200. Om alla dessa erhåller 400 000 kronor blir kostnaden ytterligare ca 480 miljoner kronor. Totalt drygt 3 miljarder kronor.

Kommentarer Andelen privatanställda uppgår till 66 procent av det totala antalet anställda. För kompetensutveckling av anställda har regeringen föreslagit ett belopp totalt 2,4 miljarder kronor. Om dessa fördelas i relation till an-

om delen privatanställda finns cirka 1,6 miljarder kronor för kompetensutveckling inom den privata sektorn. Härvid bör dock beaktas att dessa medel också ska täcka stödet till kompetens- och verksamhetsanalyser i små och medelstora företag.

Vidare bör noteras att ovanstående räkneexempel hela landet, dvs.

avser även mål l-området. Anledningen till detta är att de medel som anvisades i vårpropositionen för kompetensutveckling hela landet.

avser

Om utgår ifrån att stimulansen per anställd i den privata sektorn upp-

man går till i snitt 1 440 kronor och att 1,2 miljarder kronor av de tillgängliga 1,6 miljarder kronorna avsätts för den generella stimulansen, kommer insatserna att kunna omfatta drygt 800 000 anställda. Om stimulansen per anställd inom den offentliga sektorn är samma storlek som inom den

av privata sektorn omfattas totalt 1 250 000 anställda, dvs. 36 procent av alla anställda.

Kompetensfrågoma är en gemensam angelägenhet och ett gemensamt an-

för arbetsgivare, facklig organisation och anställda. Den här föresvar slagna stimulansen avser enbart att täcka en mindre del av företagens kostnader för kompetensutveckling. Ett huvudsyfte är att bidra till att

för kompetensutveckling i företag, myndigheter och förstarta processer valtningar.

Inom nuvarande mål 4 finns, inom ramen för det s.k. steg ett system för stöd till kompetensutveckling för i första hand småföretag. Stödet be-

78 Särskilt om den generella stimulansen till kompetensutv. anställda

av

räknas utifrån genomförda utbildningsdagar och deltagare. Stödet utgår med 50 procent av lönekostnaden inklusive lönebikostnader för de anställda som deltar i utbildning och 50 procent av styrkta utbildningskostnader. Det maximala stödet per företag beror företagets storlek, dock högst 600 000 kr för företag med 151-250 anställda.

Fram till halvårsskiftet 1999 har 56 000 vid 3 270 företag deltagit

personer i steg 2-utbildningar. Det totala beviljade stödbeloppet uppgår till 376 mkr. Bidraget per deltagare har uppgått till i snitt 6 730 kr och snittbidraget per företag till 115 000 kr.

Detta stöd, som således har en begränsad räckvidd jämfört med den nu aktuella stimulansen, har andra utgångspunkter och förutsättningar. Det torde varken vara möjligt eller önskvärt att långsiktigt bygga upp en stimulans till kompetensutveckling i företag med sådana stödnivåer.

6 till

Förslag finansieringsplan

Enligt direktiven skall utredaren ställa upp en vägledande finansieringsplan för insatsområdena och för varje år specificera den planerade tilldelningen av anslag från socialfonden. Det totala bidraget för varje år från fonderna skall vara förenligt med den gällande budgetplanen.

Förutsättningar för finansieringsplanen Medelsramen för mål 3 i Sverige är preliminärt beräknad till 750 miljoner

från Europiska socialfonden ESF för åren 2000-2006. Av dessa euro medel skall 4 procent avsättas till en resultatreserv för fördelning till de insatsområden som bedöms ha uppnått goda resultat strukturfondsförordningen artikel 7.5. Denna skall fördelas av kommissioner, i nära samråd med varje medlemsstat, senast den 31 mars 2004. Resultatreserven uppgår till 30 miljoner euro.

Detta innebär att de medel som nu skall fördelas i finansieringsplanen uppgår till 720 miljoner euro. Enligt den av Regeringskansliet anvisade Växlingskursen på 8,50 SEK motsvarar detta 6 120 miljoner kronor för hela perioden och 875 miljoner kronor per år.

Medelsramen för mål 3 skall enligt strukturfonsförordningen artikel 7.7 indexregleras från och med den 1 januari 2000 med 2 % per år. Dessa indexmedel är inräknade i föreliggande förslag till finansieringsplan.

I programplaneringen för socialfondens stödåtgärder skall en skälig andel av socialfondens anslag delas ut i form av små bidrag till lokala grupper och mindre projekt som normalt har svårt att få stöd via de traditionella systemen. socialfondsförordningen artikel 4.2. Här föreslås att 3 procent av det årliga ESF-bidraget avsätts för mindre projekt av lokal karaktär. Det innebär 26 mkr/år.

Stödet från ESF inkluderar också ett bidrag till de tekniska stödåtgärder som genomförs som ett led i programplaneringen och genomförandet. Omfattningen av det tekniska stödet är föremål för förhandlingar med kommissionen. Här antas att det tekniska stödet är av samma storlek som

80 Förslag till jinansieringsplan

inom nuvarande mål dvs. 5 procent det totala ESF-bidraget. Detta

av motsvarar 44 mkr/år.

Regeringen har i vårpropositionen prop 1998/99: 100 anvisat 2 400 mkr för kompetensutveckling under åren 2000-2002. Beloppen inkluderar medfinansering från ESF. Därav beräknas 400 mkr förbrukas år 2 000 och l miljard kronor vardera för år 2001 och 2002.

Enligt direktiven skall dessa medel inkludera analyser av arbetsorganisationen och därmed relaterande kompetensbehov i små och medelstora företag m.m. Offentlig verksamhet skall jämställas med företag.

De i vårpropositionen anvisade medlen för kompetensutveckling avser hela riket. Det framtida mål 3 omfattar inte de områden ingår i

som nya mål Samtidigt fastslås i direktiven att mål 3-programmet skall utge en referensram för socialfondens insatser utanför målområdet.

Mål 1-områdena omfattar ca 11 procent av befolkningen. Här antas att de av regeringen anvisade medlen fördelas mellan mål 3-området och mål lområdet i förhållande till befolkningsandelen. Det innebär att 89 procent, eller 2 136 mkr faller inom mål Vidare antas att medfinanseringen från ESF uppgår till 50 procent, dvs. l 068 mkr för hela treårsperioden eller i genomsnitt till 356 mkr/år med en tyngdpunkt på åren 2001 och 2002.

Härvid bör noteras att ESF bidrar till genomförandet av motsvarande insatser inom mål l-området så att man för hela landet når den i vårpropositionen angivna nivån på 2,4 miljarder kronor. Dessa medel tillkommer utöver ESF-bidraget till mål

Enligt direktiven skall stimulansema till den verksamhetsrelaterade kompetensutvecklingen utgå under perioden 2000-2002. En utvärdering av dessa insatser skall ligga till grund för hur kompetensutvecklingen skall hanteras i den efterföljande delen av programperioden.

Detta medför att det inte är möjligt att utforma en specificerad finansieringsplan för hela programperioden. Fördelningen på olika insatsområden är beroende av i vilken form och i vilken omfattning som stimulansen till kompetensutveckling för anställda kommer att ingå i

programmet också för den senare delen av programperioden.

Mot den bakgrunden omfattar det detaljerade förslaget till finansieringsplan endast de tre första åren i programperioden. När det gäller de efterföljande fyra åren kan en specificerad fördelning göras först under år

Förslag till finansieringsplan 81

2002. Därvid bör eftersträvas att man i ett och samma sammanhang även fördelar de medel är avsatta till resultatreserven. Till grund för

som fördelningen resultatreserven skall ligga den halvtidsutvärdering som

av skall genomföras enligt strukturfondsförordningen artikel 42. Detta moti-

att halvtidsutvärderigen för Sveriges del äger rum redan under år verar 2002.

Redan bör dock läggas fast att utgångspunkten för fmansieringsplanen

nu för den delen programperioden är att den övergripande inrikt-

senare av ningen programmet skall ligga fast över hela programperioden, dvs. en

av koncentration på utveckling de mänskliga i arbetslivet och

av resurserna att insatserna skall riktas mot både anställda och arbetslösa. Samtidigt måste givetvis fördelningen till de olika insatsområdena an-

av resurserna

till utvecklingen arbetsmarknaden, erfarenheterna från den inpassas ledande delen programperioden och då särskilt på utvärderingen av den

av generella stimulansen till den verksamhetsrelaterade kompetensutvecklingen.

Bidragen till de olika insatsområdena Målen med och utformningen de olika insatsområdena beskrivs

av närmare i kapitel I detta kapitel läggs förslag om fördelningen av ESFmedel till respektive insatsområde. Härvid har detaljerad finansierings-

en plan utarbetats för åren 2000-2002. För perioden 2003-2006 görs en mer översiktlig fördelning.

Vidare behandlas omfattningen den offentliga och i förekommande fall

av privat medfmansieringen. När det gäller den offentliga medfmansieringen ligger det inte i utredningens uppdrag att lägga förslag vilket sätt

om denna skall säkerställas. När det gäller insatsområdena 2 och 3 finns en modell för detta tekniken med skattekreditering. Utredningen vill

genom dock betona betydelsen att formerna för medfinansiering klarläggs i

av god tid före programstarten även för övriga insatsområden.

Av kapitel 4 framgår att det på regional nivå kommer att finns utrymme för att i den regionala planeringsprocessen göra prioriteringar och finansiella omfördelningar mellan de olika insatsområdena. Sådana omfördelningar är i första hand aktuella dels mellan insatsområdena l och 2 som har i direktiven gemensamt angiven finansieringsram och dels mellan

en insatsområdena 4 och För att möjliggöra sådan omfördelning

en föreslås att insatsområdena 1 och 2 respektive 4 och 5 erhåller en

finansiell i fmansieringsplanen. När det gäller insatsgemensam ram områdena 6 och 7 är de karaktär och bör inte bli föremål för

av annan regionala omfördelningar.

82 Förslag till finansieringsplan

Insatsområde 1 kompetens och verksamhetsanalyser. - Insatsområde l omfattar stöd till analyser skall leda till som utveckling av arbetsorganisationen och därmed relaterade kompetensbehov i små och

medelstora företag Offentliga verksamheter skall jämställas med m.m. företag. Detta insatsområde bygger vidare på steg l inom nuvarande mål

Här beräknas att ESF-bidraget uppgår till 95 mkr/år. Detta innebär en minskning jämfört med föregående programperiod då för

ESF-bidraget

motsvarande verksamhet uppgick till 125 mkr/år. ca

Utöver ESF-bidraget tillkommer offentlig med en medfinansiering 95

mkr/år och privat medfinansiering med 190 mkr/år. en Detta baserad på samma fördelningsnyckel som gäller inom nuvarande mål

Nära knytet till analyserna arbetsorganisation och

av kompetensbehoven i

de små och medelstora företagen är ett stöd till uppbyggnaden nätverk av

mellan småföretag inklusive enmansföretag i syfte stimulera att kompetensutveckling och fömyelsekapacitet. Inom nuvarande mål 4 finns från

ESF-medel för dessa ändamål avsatt 55 mkr/år. Lika mycket tillkommer ca

genom en offentlig medfinansiering. Någon privat medfinansiering

medräknas inte för denna åtgärd. Här beräknas 50 mkr/år i

att ESF-bidrag

avsätts för nätverksbygge och lika mycket i form offentlig medfinanav siering.

Insatsområde 2 generell stimulans för kompetensutveckling - Enligt direktiven skall bidraget till kompetensutveckling fördelas så att huvuddelen faller under åren 2001 och 2002. Motivet för detta är att det förutsätts att analysen verksamheten och de anställdas

av kompetensbehov

föregår stimulansema till den verksamhetsrelaterade

kompetensutvecklingen.

Här beräknas att över hela treårsperioden avsätts 261 mkr/år i ESF-bidrag och lika mycket i offentlig medfinansiering. Merparten medlen beräkav nas dock bli förbrukade under åren 2001 och 2002.

Stimulansen från mål 3 syftar till täcka mindre del att en av kostnaderna för insatserna. Som närmare utvecklas i kapitel 4.2 och beräknas

kapitel 5 ESF -bidraget och den offentliga medfinansieringen

sammantaget motsvara 20 procent av bruttolönekostnaden under den tid de berörda som personer

deltar i kompetensutvecklingsinsatsema. Merparten lönekostnadema

av bärs således av berörda arbetsgivare. Om också till kostnaderna man ser

för att genomföra utbildningsinsatsema är

arbetsgivamas kostnadsansvar ännu större. Eftersom syftet med stimulansen är att stöd till få ge ett att

Förslag till finansieringsplan 83

i

igång processerna på arbetsplatserna kring verksamhetsrelaterade kompetensutvecklingsaktiviteter har i fmansieringsplanen inte angivits någon privat medfinansiering.

När det gäller den offentliga sektorn föreslås en modell för stimulansen som inte enbart grundas på lönekostnadema för de som deltar i kompetensutvecklingsinsatsema utan även på arbetsgivamas kostnader för att genomföra dessa. Arbetsgivamas eget kostnadsansvar är dock detsamma som inom den privata sektorn.

Insatsområde 3 jobbrotation

- Detta insatsområde syftar till att ge stöd till utbildnings- och utvecklingsinsatser riktade mot anställda i kombination med att arbetsgivaren gör en arbetsmarknadspolitiskt motiverad motprestation. Det kan gälla t.ex. vikariat, praktikplatser m.m. I detta kan också ingå olika former av lärlingsoch inskolningsplatser för att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv.

Detta motiverar att den ekonomiska stimulansen ligger på en relativt hög nivå, dvs. stödet till kompetensutvecklingsinsatsema på arbetsplatsen blir större genom att arbetsgivaren gör en motprestation. Storleken på bidraget bör kunna variera beroende åtgärdsprogrammens utformning. Huvudprincipen bör dock vara att stödet uppgår till 50 procent av lönekostnaden för den som deltar i utbildningen samt att det även utgår ett bidrag på 50 procent av de verifierade utbildningskostnadema upp till en viss nivå. Samtidigt förutsätts arbetsgivarna stå för lönekostnadema för ersättarna vikarier, praktikanter etc. Kopplat till insatsområde 4 och 5 kan stöd i vissa fall också ges till introduktionsutbildning för ersättarna.

Här har antagits att ESF bidrar med 25 procent av kostnaderna, att den offentliga medfinansieringen likaså är 25 procent och att den privata medfinansieringen uppgår till 50 procent.

Sammantaget föreslås ett ESF-bidrag på 160 mkr/år, offentliga med-

en finansieringen på samma nivå vilket medför att den privata medfinansieringen uppgår till 320 mkr/år.

Insatsontråde 4 Integration och mångfald

- Detta insatsområde bör präglas av ett nära sampel med i första hand insatsområdena 3 och De innebär att de medel som avsätts här är beroende bl.a. av regionala behov och prioriteringar. Samtidigt behövs också medel för åtgärder som inte inryms inom de övriga insatsområden.

i l

84 Förslag till finansieringsplan

SOU 1999: 107

För detta insatsområde beräknas 100 mkr/år från ESF och 100 mkr/år t

offentlig medfinansiering. Någon privat medfinansiering har inte antagits

även om detta kan komma att bli aktuellt för enskilda åtgärder.

Insatsområde 5 Ökad anställbarhet - Åtgärderna inom detta insatsområde bör i första hand inriktas på öka att anställbarheten för individer står utanför den reguljära arbetsmarksom naden. Utformningen åtgärderna är i hög grad beroende de initiativ av av som utvecklas inom den regionala och lokala planeringsprocessen.

För detta område kan i regel inte räkna med någon privat medman

finansiering. Fördelningen mellan ESF och offentlig medfinansiering har

antagits vara hälften var.

Här beräknas att ESF-bidraget uppgår till 129 mkr/år den offentsamt att liga medfinansieringen uppgår till volym. samma

Insatsområde 6 Integrerade jämställdhetsinsatser - Jämställdhetsinsatsema förutsätts ett prioriterat område för hela mål vara Eftersom dessa skall integrerad del i de olika insatsområdena vara en skall de konkreta åtgärderna finansieras inom respektive insatsområde.

Utöver detta bör det dock finnas mindre pott för vissa riktade åtgärder en som av olika skäl inte kan eller bör finansieras inom övriga insatsområdena. Denna pott bör disponeras på nationell nivå.

Här har anvisats 10 mkr/år i ESF-bidrag och lika mycket i offentlig medfinansiering. Någon privat medfinansiering har inte kalkylerats.

Insatsområde 7 lokalt projektstöd - Små lokala grupper och mindre projekt har ofta svårt att få stöd vi de traditionella systemen. Detta insatsområde syftar till stöd till mindre att ge projekt av lokal karaktär överensstämmer med inriktsom programmets ning. Stödet skall fördelas mellanhandsorganisation, i regel på genom en regional nivå. Programmet är ett komplement till övriga insatser och begränsar inte möjligheterna att söka stöd inom övriga insatsområden.

Till programmet för mindre projekt lokal karaktär föreslås 26 mkr/ av år i ESF-bidrag. Här har vidare antagits offentlig

en medfinansiering på

samma nivå. Privat medfinansiering torde inte aktuell inom detta vara insatsområde.

Förslag till finansieringsplan 85

Finansieringsplan per år för perioden 2000-2002 ;Miljoner skr

ESF Offentligt Privat Insatsområde 1 och 2 406 406 190

Därav:

Därav:

Översiktlig ñnansieringsplan per år för perioden 2003-2006 Miljoner skrz

Anm Till detta tillkommer de medel som kommer att fördelas ur resultatreserven samt indexeringsmedel. Med hänsyn till finansieringsplaneis översiktliga karaktär har ingen privat medfinansiering tagits upp ñr åren 2003-2006.

êütâwa

-1:39 FV

SOU 1999: 107 87

7 av framtida mål 3

Organisationen

Av direktiven för denna utredning framgår att det inom Arbetsmarknadsstyrelsen AMS skall biladas ett struktursekretariat som skall fungera som förvaltningsmyndighet för mål 3-programmet. Verksamheten inom mål 3 skall ledas av en särskild övervakningskommitté. AMS skall vara utbetalande myndighet för de medel som beviljas mål Uppgifterna för övervakningskommittén, förvaltningsmyndigheten och den utbetalande myndigheten framgår av Rådets förordning EG nr 1260/1999 artiklarna

34 samt 35

Beträffande struktursekretariatets ställning inom AMS uttalas i direktiven att sekretariatet skall ha särskilda beslutsbefogenheter enligt AMV:s instruktion och att dess chef skall tillsättas beslut regeringen.

genom av Vidare uttalas att det inom AMV skall skapas en ny regional organisation under sekretariatet och inom dess beslutsområde. Den regionala organisationen skall enligt direktiven ha sin utgångspunkt i den nuvarande organisationen för mål 4.

Utredningen har i en skrivelse till regeringen den 16 augusti 1999 redovisat ett förslag till förvaltningsbudget för den nya mål 3-organisationen struktursekretariatet. Dessutom redovisade utredningen vissa förslag vad gäller det operativa förberedelsearbetet för det mål Förslagen hade

nya följande utfonnning.

0 Den nya mål 3-organisationen anvisas 130 mkr per år i förvaltnings-

medel inklusive de medel som krävs för att finansiera AMS utbetalningsfunktion för det nya mål 3 och att detta sker på ett särskilt förvaltningsanslag

0 Regeringen bör snarast anvisa 8 mkr i särskilda medel för att bekosta

de engångsinsatser som behöver genomföras inom ramen för det

operativa förberedelsearbetet för det nya mål 3

0 Regeringen bör uppdra ät AMS att i samråd med Programkontoret på-

börja ett utvecklingsarbete vad gäller systemstöd för det nya mål 3 och

anvisar 3 mkr inom ramen för de särskilda medlen för förberedelsearbetet för detta ändamål

88 Organisationen av framtida mål 3 SOU 1999: 107

0 Regeringen bör uppdra åt AMS och Programkontoret att också i övrigt

biträda utredningen i det operativa förberedelsearbetet.

I skrivelsen till regeringen redovisade utredningen endast de ställningstaganden som var nödvändiga för att ett förslag till förvaltningsbudget för den nya mål 3-organisationen skulle kunna utarbetas. Med denna utgångspunkt räckte i stort sett de förutsättningar i direktiven. Utred-

som anges ningen såg det dock som angeläget att redan i skrivelsen av den 16 augusti göra vissa förtydliganden.

Ett av dessa förtydliganden gällde den regionala organisationens ställning. Den regionala organisationen kommer att vara en del sekretariatet.

av Ingen del av mål 3-organisationen kommer att ingå i länsarbets-

m.a.o. nämndema. Utredningen gör bedömningen att den nya mål 3-organisationen kommer att bestå liten central enhet och 18-19 regionala

av en kontor. I Västra Götaland kommer sannolikt att finnas tre eller fyra regionala kontor. l övrigt räknar utredningen med att det kommer att finnas ett kontor län.

per

Utredningen betonade också i skrivelsen att den mål 3-organisationen

nya bör byggas upp på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för god

en integrering mellan de synsätt som har präglat nuvarande mål 3 och mål Det är också väsentligt att arbetet genomförs på ett sådant sätt att det

engagemang som har kommit till uttryck i de regionala partnerskapen bibehålls och vidareutvecklas. Av särskild betydelse är därvid ett fortsatt starkt engagemang från arbetsmarknadens parter.

I utredningens förslag till förvaltningsbudget, redovisades till

som regeringen den 16 augusti 1999, ingår medel för köp utbetalnings-

av tjänster från AMS ekonomiadministration. Avsikten är således att utbetalningsfunktionen bör ligga utanför strukturfondssekretariatet inom AMS.

Särskilda förhållanden gäller för de fyra nordligaste länen inklusive vissa kommuner i närliggande län där mål 3-insatser kommer att genomföras inom för mål Länsstyrelserna i Östersund respektive Luleå

ramen kommer att, i egenskap av förvaltningsmyndigheter för mål även ha förvaltningsansvaret för mål 3-insatser. Utredningen vill särskilt uppmärksamma vikten av att det bör finnas fristående partnerskap för mål 3 insatserna i de berörda länen samt att mål 3-samordnama förutsättningar

ges att nära samverka med mål 3-organisationen i övrigt. Utredningen vill också framhålla de administrativa och effektivitetsmässiga fördelarna med

SOU 1999: 107 Organisationen famtida mål 3 89

av

att AMS ekonomiadministration får ansvaret för utbetalningsfunktionen

av mål 3-medel i hela landet.

Utredningen återkommer till organisationsfrågoma i den skrivelse som skall lämnas till regeringen den 30 september 1999. Då skall bl.a. förslag lämnas om behov av ändringar i AMV:s instruktion.

SOU 1999: 107 91

8 roll och

Övervakningskommitténs

sammansättning

8.1 Bakgrund

Under programperioden 1995-1999 har mål 3 och mål p.g.a. sina olika inriktningar, haft var sitt samlat programdokument och var sin övervakningskommitté. De båda kommittéema har dock haft likartade huvuduppgifter: att svara för den övergripande strategin och medelsfördelningen samt för uppföljning och utvärdering En viktig

av programmen. annan uppgift har varit att vid behov ta ställning till förändringar i programmen.

Kommittéemas sammansättning har av naturliga skäl skilt sig åt i vissa delar. I övervakningskommittén för mål 3 har följande organisationer varit representerade enligt regeringsbeslut: SAF, Företagarnas Riksorganisation, LO, TCO, SACO, Kommun- och Landstingsförbunden, Arbetsgivarverket, AMS, Statens Invandrarverk senare Integrationsverket, NUTEK, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Ungdomsstyrelsen, Invandrar- och flyktingpolitiska rådet, Handikappombudsmannen, Folkrörelserâdet Hela Sverige Ska Leva, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, Kooperativ utveckling, Handikappförbunden, samt två representanter för EU-kommissionen. Ordförande har varit en statssekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet, senare Näringsdepartementet. SAF och Företagarnas Riksorganisation, ursprungligen ingick i övervakningskommittén,

som valde att lämna kommittén i slutet av 1997 respektive början av 1998.

I övervakningskommittén för mål 4 har enligt regeringsbeslut följande

- parter varit representerade: SACO, LO, TCO, SAF, Företagarnas Riksorganisation, Kommun- och Landstingsförbunden, Social-, Utbildningsoch, Näringsdepartementen, Arbetarskyddsstyrelsen, AMS, Högskoleverket, Statens Skolverk, NUTEK, Arbetslivsinstitutet, Rådet för Arbetslivsforskning, Kooperativa Rådet, Folkbildningsrâdet samt EU-kommissionen.

Övervakningskommittén för mål 4 har därutöver haft arbetsgrupp för

en övervakning och utvärdering som aktivt följt arbetet med programmet och

92 Övervakningskommitténs roll och sammansättning

sammanträtt månadsvis. Även i Övervakningskommittén för mål 4 har som en statssekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet, senare Näringsdepartementet varit ordförande.

8.2 Rådets om allmänna

förordning

bestämmelser för strukturfondema

I Rådets förordning EG nr 1260/99 om allmänna bestämmelser för strukturfondema, artikel 35, stipuleras att varje samlat programdokument skall ha en övervakningskommitté. Övervakningskommittén skall inrättas av medlemsstaten enligt överenskommelse med förvaltningsmyndigheten efter samråd med parterna arbetsmarknaden. Parterna skall främja

en jämn fördelning mellan kvinnor och män i kommittén, skall inrättas

som inom tre månader efter beslut från kommissionen bidrag från fonderna.

om

Övervakningskommittén står under medlemsstatens behörighet och jurisdiktion. Kommittén skall fastställa sin egen arbetsordning inom den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella och

ram besluta om den tillsammans med förvaltningsmyndigheten, utifrån de uppgifter som anges i ovan nämnda förordning. En företrädare för kommissionen skall delta i Övervakningskommitténs arbete rådgivare.

som

8.3 roll

Övervakningskommitténs

Enligt ovan nämnda rådsförordning skall Övervakningskommittén till att

se programmet genomförs på ett effektivt sätt och med kvalitet. Kommittén skall därvid, i enlighet med förordningens artikel 35.3 ha följande

uppgifter:

den skall enligt artikel 15 bekräfta eller anpassa programkomplementet inklusive de fysiska och finansiella indikatorer skall användas vid

som uppföljningen av programmet. Godkännande från kommittén behövs för alla eventuella senare anpassningar

den skall inom sex månader från det att programdokumentet har godkänts granska och godkänna urvalskriteriema för de insatser eller projekt

som finansieras inom varje insatsområde den skall regelbundet utvärdera de framsteg som görs för att uppnå programmets särskilda mål

Övervakningskommitténs roll och sammansättning 93

den skall pröva resultaten från genomförandet, särskilt att målen för de olika insatserna uppnås, samt den utvärdering efter halva programperioden som avses i artikel 42

den skall granska och godkänna den årliga och den slutliga rapporten

om genomförandet innan dessa sänds till kommissionen

den skall beakta och godkänna varje förslag till förändring innehållet i

av kommissionens beslut bidrag från Europeiska socialfonden

om

den skall när som helst föreslå förvaltningsmyndigheten varje anpassning eller översyn programmet gör det möjligt att uppnå de mål

av som som anges i artikel 1 eller att förbättra programmets förvaltning, inklusive den ekonomiska förvaltningen. Varje anpassning programmet skall

av genomföras i enlighet med artikel 34.3.

I Övervakningskommitténs uppgifter bör ingå att godkänna de regionala programmen. I dessa skall ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv tillämpas.

8.4 till

Förslag Övervakningskommitténs sammansättning

Under den tidigare programperioden har mål 3 varit inriktat mot åtgärder för arbetslösa och mål 4 på kompetensutveckling för anställda. Det har funnits två skilda programdokument och två övervakningskommittéer. Ett kännetecken för mål 3 är att det i form ett syftar till att

nya - av program lösa indelningen i insatser för arbetslösa respektive anställda, vilket

upp bl.a. motiveras av att strukturförändringama arbetsmarknaden luckrar upp gränserna mellan anställda och arbetslösa.

Med dessa utgångspunkter förefaller det naturligt för utredningen att föreslå dels övervakningskommitté för mål 3-programmet,

att g ansvarar dels att denna får en något förändrad sammansättning, jämfört med vad som tidigare varit fallet för mål 3 respektive mål

Det förslag som redovisas nedan bygger på principen att tre

grupper av aktörer som berörs bör representerade i övervak-

av programmen vara ningskommittén, nämligen l arbetsmarknadens organisationer, 2 berörda myndigheter samt 3 ideella och andra berörda organisationer. Därutöver bör en fjärde grupp som utgörs representanter för forskarvärlden ingå i

av

4 19-1729Nyamålför

94 Övervakningskommitténs roll och sammansättning SOU 1999: 107

kommittén. Detta motiveras framför allt de skärpta kraven uppfölj-

av ning och utvärdering som ställs såväl av EU-kommissionen som av svenska myndigheter. l Övervakningskommittén bör en så jämn könsfördelning som möjligt eftersträvas.

Utredningen föreslår att Övervakningskommittén för mål 3 får följande sammansättning under programperioden 2000-2006:

SACO LO TCO SAF Företagarnas Riksorganisation Arbetsgivarverket Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet

AMS Statens Skolverk Högskoleverket NUTEK Integrationsverket Svenska EU-Programkontoret Handikappombudsmannen Jämställdhetsombudsmannen

Försäkringskasseförbundet Handikappförbundens samarbetsorganisation Arbetsgivare inom den sociala ekonomin Kooperativ Utveckling F olkbildningsrådet F olkrörelserådet Hela Sverige Ska Leva Samarbetsorganisationen för invandrarorganisationema i Sverige

Arbetslivsinstitutet Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Rådet för arbetslivsforskning

Ordförande i övervakningskommittén bör statssekreterare i

vara en Näringsdepartementet.

En företrädare för EU-kommissionen skall delta i övervakningskonmitténs arbete som rådgivare.

SOU 1999: 107 Övervakningskommitténs roll och sammansättning 95

Övervakningskommittén bör inrättas, efter beslut av regeringen, så att den kan påbörja sitt arbete den l januari 2000. Den bör därefter sammanträda två gånger per år eller oftare så bedöms nödvändigt. Sekretariatet för

om mål 3 skall biträda övervakningskommittén samt de till kommittén knutna organ som föreslås nedan.

Utredningen föreslår att ett arbetsutskott, bestående ledamöter i Över-

av vakningskommittén, utses med uppgift att löpande följa arbetet med programmet. I detta ingår också ett beredningsansvar när det gäller

uppföljning och utvärdering.

Utredningen föreslår också att det till övervakningskommittén knyts tre beredningsgrupper med särskilt ansvar för integrations- och mångfaldsfrågor, jämställdhetsfrågor samt för det lokala projektstöd föreslås

som inom insatsområde Beredningsgruppema bör Övervaknings-

utses av kommittén under år 2000. Ordförande bör ledamot i Övervak-

vara en ningskommittén. l övrigt kan beredningsgruppema bestå ledamöter i

av Övervakningskommittén och/eller företrädare för berörda intresseområden.

Beredningsgruppen för integration och mångfald bör ha till uppgift dels att driva det utvecklingsarbete som föreslås under insatsområde 4 och

som syftar till att konkretisera de insatser skall inrymmas i programmet,

som dels att aktivt följa samtliga frågor berör invandrare i mål 3-pro-

som grammet, samt vid behov till Övervakningskommittén föreslå justeringar i inriktningen av programmet.

Beredningsgruppen för jämställdhetsfrågor bör ha till uppgift dels att bevaka jämställdshetsaspektema i hela mål 3-programmet och vid behov föreslå förändringar, dels att utarbeta förslag till Övervakningskommittén för användandet den särskilda, nationella pott beskrivits

av som ovan. Gruppen bör ha löpande kontakter såväl med mål 3-organisationen och då särskilt med den inom det centrala mål 3-sekretariatet bär ett

person som särskilt ansvar för jämställdhetsfrågoma, med de regionala partner-

som skapen.

Beredningsgruppen för lokalt projektstöd bör ha till uppgift att särskilt följa insatsområde Därvidlag blir de första uppgifterna för-

en av beredelser för beslut i Övervakningskommittén allmänna riktlinjer

om för det lokala projektstödet enligt det förslag redovisas under in-

som satsområde

9 roll och

Partnerskapens

uppbyggnad

9.1 Bakgrund

Partnerskapens betydelse betonas i EU:s sysselsättningsriktlinjer och i regelverket för strukturfondema. Vid genomförandet av sysselsättningsstrategin har särskilt arbetsmarknadspartemas roll lyfts fram, vilket har särskild betydelse för ESF. Nyckeln till strukturfondemas framtida verksamhet är ett stärkt partnerskap mellan berörda aktörer.

Sverige har en lång tradition av partssamverkan vilken har tagit sig olika uttryck vid olika tider. Erfarenheter från innevarande programperiod visar att det är möjligt och önskvärt att skapa aktiva och engagerade partnerskap som ett mycket väsentligt sätt kan bidra till ett framgångsrikt genomförande av strukturfondsprogrammen. Dessa erfarenheter ligger till grund för regeringens ställningstagande att den nya genomförandeorganisationen på regional nivå skall ha sin utgångspunkt i den nuvarande organisationen för mål 4 med aktiva partnerskap.

Att så långt det går decentralisera strukturfondemas program är ett viktigt mål enligt de förordningama. De stora dragen i det samlade

nya programplaneringsdokumentet kommer att beslutas gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna, men den detaljerade programplaneringen och genomförandet kommer helt och hållet att vara medlemsstaternas uppgift. Det är i detta sammanhang som de regionala partnerskapens roll skall ses.

Det nya mål 3-program som utredningen föreslår förutsätter ett förtroendefullt samarbete mellan många aktörer grundat ett gemensamt intresse. För detta krävs att det på regional nivå kan skapas ett aktivt och funktionellt partnerskap. Många erfarenheter finns här att hämta från nuvarande mål 3 och mål

98 Partnerskapens roll och uppbyggnad SOU 1999: 107

9.2 roll och

Partnerskapens uppgift

Partnerskapen skall ha en stark ställning i organisationen för programmets genomförande. Partnerskapet utgör för regional samordning och organ genomförande av det nya mål-programmet och den regionala planen. Varje regions särskilda möjligheter och förutsättningar skall användas för att förstärka programmets förverkligande. Partnerskapens bör engagemang prägla hela processen från utredning, formulering förberedelav program, ser, organisering, information, genomförande, uppföljning och utvär-

dering.

Partnerskapen har en särskilt viktig uppgift: 0 att utforma regionala och urvalskriterier program att informera och visa på möjligheterna att inventera och definiera regionala behov att följa och bedöma programmets utveckling att ge råd och vägledning

Inte minst sin kompetens, sitt kontaktnät och sina kunskaper genom om förhållanden i de delar samhället de representerar kan de organisationer av och intressen ingår i partnerskapet bidra till beslut inom och informasom tion om det mål 3-programmet är anpassade till de de nya som grupper representerar. De har också en roll att skapa legitimitet för den verksamhet de deltar Det har betydelse för omvärldens acceptans och intresse för av nya mål

Det är viktigt att ta hänsyn till att arbetsmarknaden och näringslivet ser olika ut i olika delar landet. Det måste därför inom det mål 3av nya programmet ges vida ramar kan till de olika förutsättningsom anpassas arna som finns i länen. Beredskap skall finnas att möta strukturella förändringar på lokala och regionala arbetsmarknader.

De regionala partnerskapen för och utformar de regionala ansvarar programen inklusive urvalskriterier. Dessa skall i det mål 3-pronya grammets första fas göras för programperiodens första tre år, 2000upp 2002. Beslut om godkännande regionala fattas övervakav program av ningskommittén för ett år i taget och planerna revideras årligen utifrån eventuellt ändrade förutsättningar och erfarenheter. Av de regionala planerna skall framgå det regionala partnerskapets sammansättning.

En regional samordnare skall finnas i vart och de berörda länen och ett av skall ingå i det regionala partnerskapet representant för förvaltningsom smyndigheten. Samordnarens uppgift är att genomföra och utveckla det

Partnerskapens roll och uppbyggnad 99

regionala programmet i nära samverkan med och på uppdrag av partnerskapet. Samordnaren utgör partnerskapets stöd för det regionala programmets genomförande och fattar myndighetsbeslut, exempelvis om stöd till enskilda projekt. Detta regleras genom en särskild delegationsordning och innebär uppdelning mellan samordnarens myndighetsbeslut och det

en ansvar som partnerskapet i sin helhet har för programmets genomförande. Samordnaren för att urvalet av projekt i det regionala partner-

ansvarar skapet motsvarar programdokumentets prioriteringar och åtgärder och genomförs i enlighet med dess kriterier, samt att relevanta rapporter avges av det regionala partnerskapet till Övervakningskommittén.

Genomgående för genomförandet programmet är betoningen av den

av regionala nivån och partnerskapen. Detta gäller också information om programmet och de erfarenheter som kommer fram. Den regionala planen bör redovisa hur informationen skall spridas och hur prioriteringar sker.

Ett framgångsrikt genomförande de regionala planerna kommer att bero

av

det regionala partnerskapets och den regionale samordnarens förmåga och villighet att driva processen framåt.

Vad skall även gälla de fristående partnerskapen inom

som sagts ovan mål

På nationell nivå kommer ansvaret för samordningen och förvaltningen att vila strukturfondssekretariatet inom AMS i samråd med övervakningskommittén enligt vad som framgår av kap 7 och

Utifrån de regionala förutsättningarna kan det också finnas behov av olika former lokala partnerskap. lokala partnerskap bör behandlas i

av Frågan om de regionala programmen.

9.3 Partnerskapens uppbyggnad

En grundläggande förutsättning för programmets legitimitet och genomslagskraft är regional uppslutning. Uppdraget att ansvara för uppbyggnaden partnerskapen för det mål 3 har givits ordföranden inom

av nya nuvarande mål 3 och ordföranden och vice ordföranden inom nuvarande mål

I formandet partnerskapen för nya mål 3 bör hänsyn tas till att dessa bör

av

representativa i förhållande till programmets inriktning och målvara

Därutöver är det angeläget att en jämn könsfördelning eftergrupper.

100 Partnerskapens roll och uppbyggnad

strävas och att ett mångfaldsperspektiv tillämpas. Relevanta och berörda myndigheter och organisationer bör företrädda. Representanter för vara dessa bör vara beredda att ta ett aktivt för programmets ansvar genomförande. Särskild vikt skall läggas vid att det skapas förutsättningar för arbetsmarknadens parter att sig i programmet. Samtidigt bör engagera organisationer och myndigheter stått utanför de nuvarande partsom nerskapen för mål 3 och mål 4 och önskar med så långt möjligt som vara beredas utrymme att delta. Detta gäller även företrädare för den sociala ekonomin.

Partnerskapen utser inom sig ordförande och vice ordförande samt har att utforma sina egna arbetsformer. Ordföranden och vice ordföranden skall vara annan än företrädaren för förvaltningsmyndigheten. I de fall partnerskapen blir så stora att det försvårar det löpande arbetet bör det övervägas att inrätta ett arbetsutskott följer de operativa frågorna som mer medan partnerskapet i sin helhet behandlar de övergripande strategiska frågorna.

Detta gäller även de fristående partnerskapen inom mål

9.4 Det fortsatta arbetet

Utredaren har i en skrivelse av den 29 juni uppdragit åt ordföranden i de regionala partnerskapen för mål 3 och ordföranden och vice ordföranden för mål 4 att inleda en process med syfte att forma partnerskapen för nya mål 3 samt att stimulera till en öppen och konstruktiv dialog kring utformningen av programmet med utgångspunkt från den övergripande inriktning och de insatsområden för nya mål 3 i direktiven. Detta gäller som anges även de fristående partnerskapen inom mål

I en skrivelse av den 18 augusti har utredaren begärt att till den 20 september erhålla rapporter hur arbetet fortskridit med avseende om formeringen av ett nytt regionalt partnerskap och arbetet med framtagandet av ett regionalt för det mål program nya

I samband med redovisningen av utredningsuppdrag 2 till regeringen den 30 september kommer lägesrapport det regionala förberedelseen om arbetet att lämnas.

I det fortsatta förberedelsearbetet på nationell nivå ingår råd och att ge vägledning angående det regionala programarbetet och att vidta förberedelser inför utbildningen av de regionala partnerskapen.

SOU 1999: 107 Partnerskapens roll och uppbyggnad 101

I det fortsatta förberedelsearbetet på regional nivå ingår att forma regionala partnerskap, deras arbetsformer och regionala Det formella

program. bildandet av de regionala partnerskapen bör kunna ske i början av år 2000.

Under hösten bör de parter som deltar i förberedelsearbetet och som kommer att ingå i det nya partnerskapet ges möjlighet att delta i diskussionen om bemanning av den regionala organisationen, särskilt när det gäller rekrytering av samordnaren som också är chef för det regionala kontoret.

zmágáfâ tå/vip, gufisig

g

A.Xavêåaxuá

lO Indikatorer, uppföljning och

utvärdering

10.1 Systemet för och

uppföljning utvärdering

Under den nya programperioden ökar medlemsstaternas ansvar för uppföljning och utvärdering av strukturfondsprogrammen. Uppföljnings- och utvärderingssystemet skall gälla samtliga nivåer i programmet dvs det övergripande programmet, de olika insatsområdena samt åtgärder och projekt.

I enlighet med kommissionens särskilda riktlinjer skall programdokumenten, dvs. det samlade programdokumentet SPD, och

programplaneringsdokumentet innehålla:

beskrivning av målen, i kvantitativa termer, där så är möjligt definition av indikatorer organisation av uppföljningen, inklusive metoder för datainsamling

system för utvärdering, organisation, procedur, ansvar, anlitande av

oberoende utvärderare.

I detta kapitel behandlas vissa övergripande frågor rörande uppföljning och utvärdering. I bilaga utvecklas resonemangen ytterligare och exempel på indikatorer inför det fortsatta arbetet.

ges

Operativa mål och indikatorer bör utvecklas de regionala partnerskapen

av i samband med utarbetandet av programplaneringsdokumentet. För några av insatsområdena finns i texten förslag om att utse särskilda grupper med ansvar att beskriva insatsområdet ytterligare. Frågan om uppföljning och utvärdering av dessa insatsområden bör tas upp i det sammanhanget.

104 Indikatorer, uppföljning och utvärdering

10.1.1 Indikatorer definition och systern

- För att se hur insatserna har bidragit till målen ska indikatorer måluppfyllelse liksom hur uppföljningen och utvärderingen kommer att

anges organiseras. Indikatorer ska finnas på insatsområdesnivå och på åtgärdsnivå. Indikatorema ska vara av följande slag:

finansiella indikatorer financial indicators avser resursanvändningen

fysiska indikatorer physical output indicators avser omfattningen av

vad som gjorts; resultatindikatorer outcome indicators direkta och omedelbara

0 avser

resultat effektindikatorer impact indicators avser kort och långsiktiga effekter

De finansiella och fysiska indikatorema utgör en del av uppföljningssystemet medan resultat och effektindikatorema framförallt utgör en bas för utvärderingen. Ett minimum finansiella och fysiska indikatorer som

av täcker hela programmet skall utgöra grund för den årliga rapporteringen

minimum, fortsättningsvis kallade kämindikatorer.

common

Finansiella och fysiska indikatorer De finansiella indikatorema avser antalet beslut och utbetalningar, finansieringskälla, inklusive privat medfinansiering, per åtgärd och insatsområde och ska sammanställas och rapporteras årligen.

De fysiska indikatorema skall utformas så att man kan få en samlad översikt över omfattningen av och arten av de aktiviteter som genomförts. Underlaget för rapporteringen samlas in på åtgärdsnivå från projektägama

del i uppföljningssystemet. Aktiviteterna kan delas upp i åtgärder, som en där individer är de direkta stödmottagama eller indirekta stödmottagare

stöd till system och strukturer. Enligt riktlinjerna kan även kategenom gorien särskilda stödåtgärder accompanying measures förekomma.

Uppgifter baserade på finansiella indikatorer och fysiska indikatorer skall sammanställas en gång om året och vidarebefordras till kommissionen. Halvtidsutvärderingen skall inkludera sammanställning av de kämindi-

en katorer common minimum som ingår i de årliga rapporteringarna. Sammanfattningsvis skall de finansiella och fysiska indikatorema vara så utformade att de visar de särskilda målen för prioriterade insatsområden, åtgärder och de samt deras inbördes sammanhang, hur långt man nått i fråga praktiskt genomförande, resultat och så snart som möjligt,

om effekterna på den aktuella nivån och hur man ligger till i förhållande till

finansieringsplanen.

Indikatorer, uppföljning och utvärdering 105

Resultat och effektindikatorer Det skall också finnas indikatorer som kan utgöra grund for att mäta effekter kort, mellanlång och lång sikt. Uppgifter sådana effekter om skall uppdateras i samband med halvtidsutvärderingen och slutrapporteringen. Kvantitativa resultatindikatorer handlar huvudsakligen om vad händer stödmottagama efter deltagandet i åtgärden. De skall ange som vad deltagandet i aktiviteten har lett till har individen fått anställning, en ökat sina kvalifikationer etc. Effektindikatorerna syftar till att utvärdera varaktigheten i resultatet. Utvärderingen omfattar både analys av volymmålen, resultat- och effektmålen, skall också inkludera en analys av men och hur hela implementationsprocessen gått till. Analysen processerna av skall både kvantitativ och kvalitativ. Utvärderingen av programmet vara skall underlag till diskussionen den nationella handlingsplanen och ge om ett nära samarbete mellan ansvariga för den nationella handlingsplanen och mål 3 organisationen är därför nödvändigt. Utvärderingen av programmet skall också information erfarenheter som kan bidra till den ge om

europeiska sysselsättningspolitiken

10.2 Övergripande syfte med uppföljning och

utvärdering

Det samlade programmet för uppföljning och utvärdering har flera syften: a att infomiation om resursforbrukning ge b att ge underlag för omprioriteringar inom programmet att information erfarenheter kan implementeras i den regulc ge om som jära politiken lokal, regional och nationell nivå.

Uppfoljnings- och utvärderingssystemet berör många aktörer på olika nivåer. Alltifrån EU-kommissionen till lokala projektanordnare. Aktörema har också olika utgångspunkter och motiv for att vilja ta del av och utnyttja resultaten från uppföljnings- och utvärderingsinsatser.

Frågan uppföljning och utvärdering skall därför också i relation till om ses hur löser uppgiften med information och erfarenhetsutbyte. En viktig man utgångspunkt for utformningen av uppfoljnings- och utvärderingssystemet är därför analys är den tänkta mottagare av vilken inforen av vem som mation och vid vilken tidpunkt.

1vidstående tabell översiktlig sammanställning av olika intressenter ges en och aktiviteter i uppföljnings- och utvärderingssystemet. 1 tabellen be-

106 Indikatorer, uppföljning och utvärdering SOU 1999: I 07

skrivs dels vem som förutsätts mottagare information dels vilken vara av , typ av information är önskvärd dels hur informationen förmedlas. som

Uppföljning och utvärdering. Aktörer och aktiviteter

Vem Till Vad Hur

EU-kommissionen Underlagför kontrollavmedels- Årliga rapporter användning Kontrollavmåluppfyllelse Halvtidsutvardering Underlagför beslutomresultatreserven Slututvärdering

Svenskaregeringen Underlagför beslutomdennationella politiken ochnationellahandlingsplanen Underlagför beslutomstatlig med- Halvtids-ochslutvärdering finansiering

Förvaltningsmyndig- Övervakningavmedelsanvändning Kontinuerliguppföljning finansiella av heten/ÖK Övervakning måluppfyllelse av ochfysiskaindikatorerför helapro- Underlagför förslagtill omprioritering grammetvia elektroniskainfosystemet mellaninsatsområden Utvärderingavresultatocheffekter inom Underlagför insatserför att spridagoda deolika insatsområdena exempelmellanregionerochtill regeringensamttill kommissionen

Regionalapartnerskap Underlagför rapporteringtill ok och mål Uppföljningavutbetalningaroch medels- 3 sekretariatetcentralt användningvia elektroniskainfosystemet Underlagför förslagtill omprioriteringi sammanställningar resultatav av uppdenregionalaplanen följning och utvärdering

Erfarenheter godaexempelav somkan Tillgång till godaidéerochex.via prövasi denfortsattaverksamheten sammanställningar,konferenserm.m.

Regionalaoch lokala Underlagföratt göraprojektansökningar Tillgång till godaexempeloch erfarenprojektanordnareoch ochtillämpagodaidéeri denegna heterfrånegenochandrasverksamhet andraaktörer verksamheten

10.3 Fortsatt arbete med och

uppföljning utvärdering

10.3.1 Kvantitativa volymmål

Kommissionen pekar på vikten att i möjligaste mån ställa kvantiav upp tativa indikatorer mot vilka programmets måluppfyllelse på övergripande strateginivå kan mätas. Att inledningsvis ställa kvantitativa volymmål upp för de olika insatsområdena stämmer dåligt överens med den princip om efterfrågestyming som förutsätts programmet och det genomsyra engagemang från parterna på regional nivå utgör ett grundelement i som programmets uppbyggnad. Den fördelning på de olika insatsav resurser

Indikatorer, uppföljning och utvärdering 107

områdena görs i den övergripande, nationella finansieringsplanen

som kommer därför att utgöra den indikativa kvantifiering som görs på nationell nivå.

Kvantitativa indikatorer på operativ nivå föreslås utarbetas av de regionala partnerskapen inom för fmansieringsplanen i samband

ramen med utarbetandet av programplaneringsdokumentet. Detta innebär att det kommer att finnas möjligheter till regionala variationer avseende volymmål samt att den regionala fördelningen resurser kan resultera

av i att de regionala fmansieringsplanema skiljer sig åt från en region till en annan.

Den modell med efterfrågestyming och betydande inflytande från regionala partnerskap som valts innebär att det ligger ett stort ansvar förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén att kontinuerligt följa programmet i relation till finansieringsplanen och de övergripande mål ställts inom de olika insatsområdena.

som upp

Ett instrument för denna löpande uppföljning utgörs dels av det integrerade stöd för beslut och ekonomiuppföljning som ska utvecklas. De uppgifter redovisas i systemet kommer att utgöra grunden för möjlig-

som heterna att följa utvecklingen inom programmet och samtidigt för den årliga rapportering skall lämnas till kommissionen samt för de ut-

som värderingar som skall göra i halvtid och som slututvärdering. En förutsättning för att denna löpande övervakning ska fungera är att de grunddata

matas in i systemet är fullständiga och korrekta redan från början som Förvaltningsmyndigheten bör därför i samarbete med de regionala kontoren utarbeta dokumentationsmallar på projektnivå. I bilaga ges konkreta exempel på uppgifter, kan registreras i det elektroniska stödsystemet.

som

lO.3.2 Kompletterande uppföljning av resultat

Eftersom programmet är inriktat på stöd till individer blir det naturligt att i utvärderingen programmet söka svar på frågan om de individer som

av deltagit i programmet erhållit kompetensökning som bidragit till

en individens anställbarhet och anpassningsförmåga. i

En förutsättning för jämförande mätningar på aggregerad individnivå är att information deltagarnas status på arbetsmarknaden, och deras kom-

om petens finns tillgänglig. Viss sådan information kommer att finnas via det informationssystem som föreslås byggas upp inom förvaltningsmyndigheten för att följa genomförandet programmet. Den löpande uppfölj-

av ning och övervakning görs i det elektroniska informationssystemet

som måste kompletteras med särskilda analyser på företags- och individnivå.

108 Indikatorer, uppföljning och utvärdering

Sådana analyser, som syftar till att granska resultatet mål 3 insatserna av på individnivå, kan göras på ett urval deltagande företag för erhålla av att individresultat samt med hjälp uppgifter finns tillgängliga via SCB av som och AMS för att erhålla underlag för jämförelser mellan deltagare i mål 3 programmet och andra individer och företag. Uppgiften för den att svara typen av analyser bör kunna genomföras Arbetslivsinstitutet, Institutet av för arbetsmarknadspolitisk utvärdering eller Rådet för

arbetslivsforskning på uppdrag av förvaltningsmyndigheten. För ytterligare kring

resonemang resultatindikatorer hänvisas till bilaga.

Utvärdering

Oberoende utvärderingar skall genomföras efter halva programperioden

och som slututvärdering. Ansvar för upphandling och styrning dessa

av

utvärderingar åvilar förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén. Eftersom halvtidsutvärderingen ska för utgöra underlag en

bedömning av inriktningen av mål 3 programmet under den andra halvan

av programperioden och för fördelning resultatreserven 4 % av om av programbudgeten, är den mycket betydelsefull.

Den svenska halvtidsutvärderingen bör vidare genomföras i så god tid att den kan ge underlag för regeringens bedömning hur vill gå vidare av man med insatser inom området kompetensutveckling,

ett ställningstagande,

som kan påverka inriktningen och medfmansieringen mål 3 under den av andra halvan av programperioden. I samband med den halvtidsutvärdering som ska rapporteras till kommissionen kommer också den resultatreserv

om 4 % som avsats för de olika medlemsländerna att fördelas.

Utvärderingen skall omfatta både analys volymmålen, resultat- och av effektmålen, skall också inkludera analys hur hela implementamen en av tionsprocessen gått till. Analysen skall både kvantitativ och kvalitativ vara och belysa effekter berör individer och strukturella effekter berör som som hur systemen fungerar samt effekterna på sysselsättningen.

För ESF bidraget inom mål l måste ta med ytterligare dimension man en nämligen relationen mellan utvecklingen mänskliga och av resurser åtgärder syftar till att främja den ekonomiska och sociala som utvecklingen; till exempel bör värdera hur åtgärder syftar till ökad man som konkurrenskraft har kunnat förenas med åtgärder syftar till stärka som att de mest utsatta på arbetsmarknaden

Indikatorer, uppföljning och utvärdering 109

Frågan indikatorer och uppgifter på individnivå har tidigare berörts.

om När det gäller utvärdering systern och struktumivå är det viktigt att beakta hur programmet och dess olika delar har påverkat parternas aktiva medverkan och i kompetensutveckling, om verksamheten har

engagemang resulterat i förändrade attityder och handlingsmönster gentemot anställda och arbetslösa inom företag och arbetsplatser samt om nya initiativ i riktning mot en sammanhållen kunskapsbaserad tillväxtpolitik har kunnat utvecklas och lyckats finna nya metoder för att genom kom-

om man petensutvecklingsinsatser bidra till utveckling av individer och arbetsplatser.

Förutom kvantitativa analyser torde i stor utsträckning kvalitativa undersökningsmetoder krävas. En förutsättning för mätning av förändringar i attityder och förhållningssätt är att attitydmätningar bland parter och företag görs redan i inledningsskedet av programmet.

11 Tekniskt stöd

Bakgrund Stödet från Europeiska socialfonden inkluderar ett bidrag till de tekniska stödåtgärder krävs för programmets planering och genomförande.

som Detta bidrag, har kommit att kallas TA-medel, kan användas för

som följ ande ändamål:

0 viss samordning och förvaltning 0 information 0 uppföljning och utvärdering 0 kostnader som härrör sig till Övervakningskommittén

Omfattningen det tekniska stödet är föremål för förhandlingar med

av kommissionen. Här antas att det tekniska stödet är av samma storlek som inom nuvarande mål dvs. 5 procent av det totala ESF-bidraget. Detta motsvarar 44 mkr/år se kap. 6. Därtill kommer den nationella medfinansieringen.

Enligt direktiven skall denna utredning föreslå användningen och omfattningen det tekniska stödet i Sverige. Utredningen vill i det här sam-

av manhanget inte ta frågan finansieringen av själva förvaltningen.

upp om Frågan kostnaderna för förvaltningsmyndigheten har behandlats i

om skrivelse till regeringen den 16 augusti.

Utredningen vill i det här sammanhanget istället ta upp de stödfunktioner

bör finnas för att mål 3-programmet skall blir framgångsrikt. som

Systemstöd utveckling och drift

- Infonnation/kommunikation Uppföljning/utvärdering

Utbildning partnerskapen och genomförandeorganisationen

av Spridning erfarenheter och erfarenhetsutbyte

av Ersättning till partnerskapen m.fl.

l 12 Tekniskt stöd

Systemstöd utveckling och drift - En mycket viktig förutsättning för att mål 3-programmet skall bli framgångsrikt är tillförlitliga, enkla och snabba administrativa och ekonomiadministrativa rutiner. Detta kräver ett fungerande systemstöd. Utifrån de system som används inom nuvarande mål 3 och mål bör ett nytt system utvecklas och tas i drift. I system bör såväl beslutsinformation samma som ekonomisk information samlas. Stöden skall utvecklas enligt de regler som EU föreskriver.

Information/kommunikation En annan förutsättning för att det framtida mål 3-programmet skall bli framgångsrikt är att programmet blir känt och väcker intresse hos de målgrupper som kan söka medel för mål 3-insatser. Detta kräver omfattande informations- och kommunikationsinsatser.

Det handlar i första hand om allmän information det mål 3-proom nya grammet och dess innehåll. Det kan också röra sig informationsinom satser för att lyfta fram kopplingen mellan EU:s arbete med sysselsättningsfrågor och de aktiviteter genomförs med stöd Europeiska som av socialfonden i Sverige. Därefter måste praktisk information ansökom ningsförfarande, villkor m.m. spridas. I ett skede skall också senare erfarenheter från programmet tas tillvara och göras tillgängliga för olika aktörer.

Insatsema kan vara många olika slag, t.ex. broschyrer, tidningar, av annonser, Intemet-information, projektdatabaser, profilprodukter och konferenser. Insatsema ska stödja de kvantitativa och kvalitativa mål som finns för mål 3-programmet.

Insatsema behöver göras på såväl lokal och regional central nivå. som Arbetet på lokal/regional nivå handlar framför allt direktkontakter med om lokala/regionala intressenter och massmedier. Arbetet på central nivå innebär främst att samordna insatser, ta fram stödmaterial kan användas som av alla och att löpande informera aktuella frågor, policyfrågor om m.m. som hör samman med programmet.

Uppföljning/utvärdering

Insatser för att följa upp och utvärdera mål 3-programmet är avgörande av betydelse för att dra slutsatser programmets effektivitet och framgång. om Med tanke på att insatsområdena i programmet har olika karaktär bör uppföljning/utvärdering anpassas för att ge så relevant och användbar information som möjligt för de olika aktörerna i programmet även kap. 10.

se

1999:107 Tekniskt stöd 113 SOU

plan för uppföljning/utvärdering skall utarbetas struktursekretariatet En av och förankras i övervakningskommittén. Kommittén skall och presenteras löpande få information hur programmet utvecklas och skall i mesta om möjliga mån involveras i arbetet kring uppföljning/utvärdering.

Utbildning och uppföljning partnerskapen och genomförandeav organisationen För alla berörda mål 3-programmet skall kunna göra en så god insats att av möjligt, krävs partnerskapen lokal, regional och nationell nivå som att goda samarbetsformer. Det handlar bl.a. att inventera vilka utvecklar om erfarenheter kan med sig från nuvarande och se vilken man ta program utbildning eventuellt behövs för att genomföra det nya programmet som framgångsfullt sätt. Olika insatser för att skapa lagarbete kan bli ett aktuella liksom utbildningar i frågor rör mål 3 programmet. Det kan som också handla övergripande frågor är väsentliga för att kunna om mer som

EU-perspektiv. Även

förklara EU-insatsema och se sammanhangen ur ett utbildning rent praktiska frågor rörande hanteringen av programmet om aktuell. kan vara

Utbildningsinsatser, särskilt syftar till ökad insikt om jämställdsom en betydelse, bör genomföras för att förstärka och utveckla hetsfrågomas partnerskapen och genomförandeorganisationen. Utbildningen kan t.ex.

ske i form miniseminarier där olika företeelser på arbetsmarknaden av

analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.

angeläget att dessa insatser kommer igång vid programperiodens Det är inledning.

Tillvaratagande erfarenheter och erfarenhetsutbyte av Ytterligare viktig faktor i arbetet för ett framgångsrikt mål 3-program är en möjligheterna del andras erfarenheter. Det kan t.ex. handla om att ta av riktade informationsinsatser. Det kan också röra sig erfarenhetsutbyte om mellan olika län och regioner inom landet mellan EU-ländema. men

Ersättning till partnerskapen m.fl. fungerande partnerskap utgör grunden för ett väl fungerande mål 3- Ett väl partnerskapet skall ha möjlighet att bidra i det faktiska program. För att bör de ingår i partnerskapen kunna få ersättning arbetet representanter som för kostnader är förenade med deltagandet i programmet. Det kan som sig förlorad arbetsförtjänst. Detta gäller inte minst lokal t.ex. röra om och region nivå.

12 Mål som referens-

3-programmet

ram för alla socialfondsinsatser

12.1 Bakgrund

Enligt regeringens direktiv till denna utredning skall det nya mål 3-pr0grammet utgöra referensram för socialfondens insatser inom samtliga en målområden.

Det mål 3 omfattar områden utanför mål l och syftar till utveckling av nya mänskliga Europeiska socialfondens ESF:s roll inom ramen för resurser. de ändrade strukturfondema har sin utgångspunkt i kapitlet sysselom sättning i Amsterdamfördraget. I socialfondsforordningen sägs att socialfonden ska stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet för att utveckla arbetsmarknaden samt de mänskliga resurserna, särskilt inom för de nationella handlingsplanema för sysselsättning. Det nya mål ramen 3 skall till stor del bygga vidare vad nuvarande mål 3 och mål 4 har.

Det samlade programplaneringsdokumentet SPD för mål 3 skall, i

enlighet med allmänna förordningens artikel 153, 133 och 9c, fungera referensram för ESF:s bidrag i medlemsstaten för utveckling av som en mänskliga Denna referensram skall beskrivas på ett sådant sätt att resurser. den kan utgöra ett fristående dokument. Referensramen skall visa hur den valda strategin är kopplad till nationella handlingsplanen för sysselsättning och den gemensamma sysselsättningsstrategin.

Referensramen skall tydliggöra de prioriteringar och den inriktning på insatserna valts och skall utgöra grunden för prioriteringarna och som insatserna inom samtliga målområden. Referensramen skall godkännas av kommissionen, ett fristående dokument eller som en del av SPDn för som det mål innan de samlade programplaneringsdokumenten för de nya nya mål l och mål 2 kan godkännas. Referensramen skall presenteras utifrån ESF:s fem teman och hur de valda insatserna stödjer den gemensamma

sysselsättningsstrategin:

vilka prioriteringar gjorts i förhållande till ESF:s fem teman. 0 som den valda strategins samstämmighet med de nationella förhållandena. 0

l 16 Mål 3-programmet referensram för alla socialfondsinsatser

som SOU 1999: 107

0 andra strukturfondsinsatsers potentiella bidrag till utvecklingen av mänskliga utanför mål resurser 0 uppskattning av fördelningen strukturfondsinsatser utifrån ESF:s av fem teman inom de tre målområdena.

0 samlad syntes hur strategin stödjer den nationella

av sysselsättnings-

planens fyra pelare och relevanta delar riktlinjerna av för sysselsättning.

Mot denna bakgrund görs i detta kapitel utifrån

referensramsperspektivet

en samlad genomgång mål 3-programmet. Det är ofrånkomligt av att detta till stor del medför upprepning i förhållande till en tidigare kapitel Samtidigt . görs en fördjupad analys i förhållande till den nationella handlingsplanen.

12.2 Strategi

12.2. 1

Övergripande inriktning

I den aktuella svenska diskussionen s.k. flaskhalsar om och rekryteringsproblem på arbetsmarknaden framhålls det finns att anledning att särskilt uppmärksamma den växande spänningen mellan de kompetenskraven nya på arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens. Att överbrygga den klyftan har avgörande betydelse för individemas möjligheter både att få och behålla sina jobb, för bidra till att tillväxt och till ökad sysselsättning, för att öka företagens produktivitet och konkurrenskraft samt för att kunna förena hög sysselsättning en med låg inflation. Detta

återspeglas i den nationella handlingsplanen för sysselsättning. Det finns också anledning att peka på att strukturförändringama

på arbetsmarknaden bidrar till att luckra gränserna mellan upp anställda och arbetslösa. Växande grupper har olika former tidsbegränsade av anställningar och/eller anställningar på deltid. Dessa grupper måste också bli delaktiga i satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet.

Den övergripande inriktningen för det framtida mål föreslås 3 mot den bakgrunden vara att utifrån målet utveckling om en av de mänskliga resurserna i arbetslivet prioritera insatser ligger i gränslandet mellan som utbildning och arbete och som riktar sig till både anställda och arbetslösa. Det gäller insatser för individer behöver på sin

som bygga kompetens för

att komma på arbetsmarknaden, individer riskerar förlora som att sina jobb på grund otillräcklig kompetens och individer av som vill vidare inom eller utanför den arbetsplatsen. egna Det nya mål 3 kan därigenom

SOU 19993107 Mål 3-pr0grammet referensram för alla socialfondsinsatser l 17

som

bli plattform för arbetsplatsrelaterade kompetensutvecklingsinsatser för

en anställda, arbetslösa och egenföretagare.

Ett syfte med EU:s strukturfonder är att de ska tillföra ett mervärde added value till den nationella politiken samtidigt som de också ska fungera som

utveckling och stöd till de insatser redan görs. Utredningens en av som förslag inriktas mot ett område som lyfts fram i den nationella politiken

där Sverige saknar sammanhållen myndighetsstruktur. Det ligger i men en skämingspunkten mellan den traditionella arbetsmarknads-, utbildningsoch näringspolitiken. Genom att mål 3 en tydlig profil mot kom-

ge petensutveckling i vid mening både för anställda och arbetslösa kan den skapa ett sådant mervärde och bli ett viktigt bidrag till en kunskapsbaserad tillväxtpolitik.

Det övergripande målet med det nya mål 3 är att stärka individens ställning arbetsmarknaden och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Syftet är att bidra till att överbrygga det växande gapet mellan de nya kompetenskraven arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens. Samtidigt ligger det i insatsemas natur att de måste kopplas till arbetsplatserna och deras behov. Det framtida mål 3 föreslås omfatta hela arbetsmarknaden, utan att särskilda branscher eller sektorer anges förhand. Också verksamheter inom den offentliga sektorn bör således inbegripas i den övergripande strategin. Det är dock naturligt att det finns en särskild betoning på små och medelstora företag.

Det nya mål 3-programmet ska enligt direktiven omfatta anställda, egenföretagare och arbetslösa med tyngdpunkten på grupper som har svårast att få eller behålla en förankring på arbetsmarknaden. Behoven ska relatera till den omgivande arbetsmarknaden och tillväxtpolitiken samt den framtida arbetsmarknaden. Vidare betonas att insatserna ska utgå ifrån individens behov och att detta perspektiv ska förstärkas i det nya programmet.

Under den nuvarande programperioden är mål 3 inriktat på arbetslösa och mål 4 på anställda. Ett kännetecken för det framtida mål 3 är att det syftar till att lösa denna uppdelning i insatser för anställda och arbetslösa.

upp De olika insatsområdena och konkreta åtgärderna kan givetvis inte vara inriktade alla samtidigt men det är angeläget att insatserna görs

grupper inom för sammanhållen strategi. De kompetens- och verksam-

ramen en hetsanalyser som görs på arbetsplatserna spelar därvid en central roll liksom de individuella handlingsplaner de arbetslösa upprättar i

som samråd med arbetsförmedlingen.

l 18 Mål 3-pr0grammet som referensram för alla socialfondsinsatser SOU 1999: l 07

Det som håller samman de olika insatsomrâdena är att de syftar till kompetensutveckling i vid mening och att de konkreta åtgärderna bygger aktiva partnerskap. Det ligger därigenom ett stort ansvar på partnerskapen och genomförandeorganisationen på regional nivå att tillse att särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden, t.ex. funktionshindrade, omfattas av insatserna.

En förutsättning för att med framgång utveckla och genomföra denna inriktning är att verksamheten utvecklas i nära samverkan med aktiva partnerskap. Särskilt inom nuvarande mål 4 finns engagerade regionala partnerskap. Det är angeläget att de partnerskap som varit involverade inom nuvarande mål 3 och mål 4 aktivt deltar i framtagandet

och genomförandet av det nya programmet och att detta får stark regional och

en lokal förankring. Av särskild betydelse är ett fortsatt aktivt engagemang från arbetsmarknadens parter. Samtidigt bör organisationer och myndigheter som stått utanför de nuvarande partnerskapen och som önskar vara med så långt möjligt beredas utrymme att delta.

Inom ramen för förberedelsearbetet för det framtida mål 3 har uppdragits

de nuvarande regionala partnerskapen inom nuvarande mål 3 och mål 4 att inleda en process med syfte att forma de framtida partnerskapen för mål I detta uppdrag ingår också att stimulera till öppen och kon-

en struktiv dialog kring programutforrnningen på regional och lokal nivå.

12.2.2 Partnerskapens roll och uppbyggnad

Partnerskapens betydelse betonas i EU:s sysselsättningsriktlinjer och i regelverket för strukturfondema. Inte minst arbetsmarknadens parters roll vid genomförandet av sysselsättningsstrategin har lyfts fram, detta har särskild betydelse för ESF. Nyckeln till strukturfondemas framtida verksamhet är ett stärkt partnerskap mellan berörda aktörer.

Sverige har en lång tradition av partssamverkan vilken har tagit sig olika uttryck vid olika tider. Erfarenheter från innevarande programperiod visar att det är möjligt och önskvärt att skapa aktiva och engagerade partnerskap som på ett mycket väsentligt sätt kan bidra till ett framgångsrikt genomförande av strukturfondsprogrammen. Dessa erfarenheter ligger till grund för regeringens ställningstagande att den nya genomförandeorganisationen på regional nivå skall ha sin utgångspunkt i den nuvarande organisationen för mål 4 med aktiva partnerskap.

SOU 1999$107 Mål 3-pr0grammet

som referensram för alla socialfondsinsatser 1 19

Det nya mål 3-programmet bygger på ett förtroendefullt samarbete mellan många aktörer grundat på ett gemensamt intresse och att alla möjlighet ser att vinna nytta för de intressen representerar. En förutsättning för man att arbetet med mål 3 skall bli framgångsrikt är det på regional nivå nya att kan skapas ett aktivt och funktionella partnerskap. Många erfarenheter finns här att hämta från nuvarande mål 3 och mål

Vad som gäller för partnerskapens roll, uppgift och uppbyggnad inom mål 3 skall också gälla för motsvarande insatser utanför mål

l2.2.3 Insatsområden

Stöd till analyser som skall leda till utveckling arbetsorganisaav tionen och därmed relaterade kompetensbehov i små och medelstora företag m.m. Offentliga verksamheter skall jämställas med företag. Kompetens- och verksamhetsanalyser: ett system för kompetensoch verksamhetsanalyser bygger på erfarenheterna Steg l som av inom mål Målet är att stimulera ökad förändringsbenägenhet, en satsningar på kompetensutveckling och utveckling strategier för av kompetensförsörjning. Stöd till utveckling nätverk för komav petensutveckling: som ett komplement till kompetens- och verksamhetsanalyser. Detta är en åtgärd som stimulerar småföretag och

ensamföretagare att utveckla nätverk för kompetensutveckling och

som bygger på erfarenheterna från mål Målet är att utgenom veckling av nätverk stimulera kompetensutveckling och förnyelsekapacitet i småföretag och bland ensamföretagare.

En generell stimulans till verksamhetsrelaterad kompetensen utveckling för anställda under perioden 2000 2002. En utvärdering av dessa insatser skall ligga till grund för hur kompetensutvecklingen skall hanteras i den efterföljande delen programperioden. Företag av och offentlig förvaltning får stimulans för verksamhetsrelaterad en kompetensutveckling motsvarande 20 procent bruttolönen för de av anställda den tid de deltar i kompetensutveckling, dock i normalfallet högst 1 procent den totala bruttolönesumman i företaget. Målet av är att bidra till en kvantitativ och kvalitativ ökning kompetensutveckav ling av anställda och att bidra till att starta kompetensutvecklingsprocesser i privat och offentlig sektor.

Stöd till utbildning av anställda i kombination med vikariat, praktik m.m. för arbetslösa genom ett system för jobbrotation. Syftet är att bidra till att överbrygga det växande gapet mellan de kompetensnya

120 Mål 3-programmet som referensram för alla socialfondsinsatser SOU 1999: 107

kraven på arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens. Målet är att stärka individemas ställning på arbetsmarknaden genom ett stöd till kompetensutveckling för anställda i kombination med att ersättare kommer in i företagen.

Stöd till insatser för integration och mångfald. Detta insatsområde syftar i första hand till att förstärka möjligheterna för utomnordiska medborgare och de som erhållit svenskt medborgarskap att ta del av övriga insatsområden. Målet med utomnordisk bakgrund

är att personer får ökade förutsättningar att ta del av kompetensutvecklingsinsatser.

Stöd till ökad anställbarhet för personer som står långt från arbetsmarknaden och som behöver särskilt stöd för att motiveras att delta i reguljär utbildning eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa insatser skall ses som ett komplement till de insatser görs

som inom den ordinarie arbetsmarknadspolitiken och ligga i linje med programmets betoning på kompetensutvecklings- och kompetensförsörjningsfrågor. Inom de regionala programmen utarbetas särskilda insatser för dessa personer. Målet är att genom kompetensutvecklingsinsatser i vid mening bidra till att öka anställbarheten för personer som står långt från arbetsmarknaden.

Integrerade jämställdhetsinsatser och riktade åtgärder för jämställdhet. Jämställdhetsperspektivet skall genomsyra hela programmet. Det är angeläget att detta perspektiv ges större tyngd än under den nuvarande programperioden. Eftersom jämställdhetssträvandena skall vara en integrerad del av de konkreta insatserna skall finansieringen ske inom respektive område. Målet är att inom samtliga insatsområden medverka till att bryta traditionella könsmönster arbetsmarknaden och bidra till lika utvecklingsmöjligheter för män och kvinnor.

Lokalt projektstöd som har samma syfte som mål 3 i övrigt, dvs. stöd till kompetensutveckling i vid mening. Små lokala grupper och mindre projekt har normalt sett svårt att få stöd via de traditionella systemen. Stöd skall kunna gå till regional

en mellanhandsorganisation som är väl förtrogen med dessa grupper och som effektivt och snabbt kan förmedla stödet. lnsatsområdet syftar också till att stimulera den sociala ekonomins aktörer att engagera sig i tillväxt och kompetensfrågor. Målet är att stödja kompetensutveckling i vid mening inom mindre, lokala organisationer.

SOU 19993107 Mål 3 för alla

-programmet som referensram socialfondsinsatser 121

l2.2.4 Sammanhållna insatser

Det övergripande målet är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Samtidigt in-

som satserna skall utgå ifrån ett individperspektiv krävs att programmet utgår ifrån arbetsplatserna och deras behov. Det nya mål 3 får därigenom karaktären plattform för arbetsplatsrelaterade kompetensutveck-

av en lingsinsatser för både anställda, arbetslösa och egenföretagare.

Exempelvis finns ett nära samband mellan insatsområdena 2 och 3 både genom att de förutsätter att det på arbetsplatserna utvecklas kompetensoch verksamhetsanalyser och att den offentliga medfinansieringen sker genom en skattekreditering. Ett annat exempel är den betoning av nätverk som återfinns i insatsområdena 1 och 4. Ett ytterligare exempel är de integrerade jämställdhetsinsatser där insatsområde 6 utgör för

en resurs övriga områden. Också insatsområde 7 har ett nära samband med insatsområdena 4 och

Gemensamt för samtliga insatsområden är att de måste bygga

en process där individens delaktighet står i centrum. Oavsett om det rör sig om anställda eller arbetslösa krävs att individen tar ett ansvar för sin

egen kompetensutveckling.

Det har också varit en strävan att de olika insatsområdena skall byggas upp enligt principen om enkelhet, tydlighet och framförallt kundvänlighet. Detta förutsätter att detta synsätt följs upp i det regionala och lokala förberedelsearbetet enligt vad som särskilt sägs om de regionala partnerskapen. Här finns anledning att betona att genomförandeorganisationen och arbetsformema har en nyckelroll för programmets framgång.

lnsatserna koncentreras till sju olika insatsområden för det framtida mål Insatsområdena bör ges en sådan öppen utformning att de kan utvecklas och anpassas inom ramen för den regionala och lokala planeringsprocessen. Det är även angeläget att åtgärderna knyter an till de goda exempel som framkommit under nuvarande programperiod för mål 3 och mål 4 och att de uppmuntras till innovativa lösningar.

De olika insatsområdena måste stödja varandra utifrån den ovan angivna övergripande inriktningen. Tidigare har betonats betydelsen av kompetensoch verksamhetsanalyser som grund för arbetsplatsemas långsiktiga kompetensförsörjning. Inom ramen för insatsområde 1 föreslås att små och medelstora företag får ekonomiskt stöd för att genomföra sådana analyser.

122 Mål 3-programmet som referensram för alla socialfondsinsatser SOU 1999: l 07

Offentliga verksamheter ska därvid jämställas med företag. Större företag förutsätts kunna finansiera sådana analyser med medel. egna

Denna typ av analyser har ett värde i sig och utgör samtidigt plattform en för andra insatsområden. Det gäller inte enbart för den generella kompetensutvecklingsstimulansen insatsområde 2 utan också för det föreslagna jobbrotations-programmet insatsområde 3 och för att integrera invandrare på arbetsmarknaden insatsområde 4.

På motsvarande sätt bör insatserna för individer står långt från som arbetsmarknaden inte enbart ses som en fråga för insatsområde 5 ökad anställbarhet. De är också relaterade till åtgärder inom insatsområde 3 jobbrotation och insatsområde 4 integration och mångfald. Till grund för åtgärderna bör ligga de individuella handlingsplanema upprättas som av arbetsförmedlingen tillsammans med berörda individer.

Det är nödvändigt att jämställdhetsperspektivet medveten och ges en mer tydlig ställning inom alla insatsområden. En sammanfattande slutsats från den nuvarande programperioden är att jämställdhetsfrågoma trots goda ambitioner blivit något av en icke-fråga. De integrerade jämställdhetsinsatsema skall finansieras inom respektive insatsområde. Inom insatsområde 6 finns dock mindre pott för riktade åtgärder. Denna ska i första en hand inriktas på att säkerställa att de integrerade jämställdhetsinsatsema blir verklighet.

Också insatsområde 7 lokalt projektstöd skall stödja den övergripande inriktningen på kompetensutveckling och partnerskap. Syftet är att stödja idéutveckling och planering lokala projekt. Det utgör därigenom ett av komplement till övriga insatser. Detta innebär inte begränsning t.ex. en av de sociala aktörernas möjligheter att söka stöd inom övriga insatsområden.

12.3 Samband med den nationella

handlings-

för

planen sysselsättning

Regeringen överlämnade 31 maj handlingsplan för sysselsättning till en ny kommissionen bygger på riktlinjerna för sysselsättning. som

Inriktning I den svenska handlingsplanen för sysselsättning understryker regeringen inledningsvis att den mest effektiva sysselsättningspolitiken är den som

SOU 19993107 Mål 3-programmet för alla

som referensram socialfondsinsatser 123

genom att stärka arbetskraftens kompetens och kunskapsnivå stimulerar tillväxt och sysselsättning samt motverkar arbetslöshet

I det sammanhanget understryks vikten av att mobilisera hela

arbetskraften. Åtgärder för att öka rörligheten på arbetsmarknaden, främja anställdas kompetensutveckling samt insatser inom alla delar

av utbildningssystemet för att möta de krav på kompetens och kvalifikationer den moderna arbetsmarknaden ställer kompletterar makro-

som politiken. Insatser för små och medelstora företag och för att främja företagsklimatet är centrala områden. Regeringen pekar också skattepolitikens betydelse för sysselsättningspolitiken.

Förslaget till mål 3-pr0gram inriktar sig på hela arbetsmarknaden. Fokus ligger kompetensutveckling i vid mening för anställda, arbetslösa och ensamforetagare. Små och medelstora företag är prioriterade när det gäller de företagsrelaterade insatserna.

Problem Trots ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är arbetslösheten, särskilt andelen långtidsarbetslösa, fortfarande oacceptabelt hög. Planen pekar också på ökade tendenser till matchnings-, rekryterings- och kompetensförsörjningsproblem på arbetsmarknaden. Kortutbildade och funktionshindrade personers besvärliga situation på arbetsmarknaden lyfts fram.

Förslaget till mål 3-program innehåller kompetensutvecklingsinsatser

som syftar till att bidra till att öka anställbarheten för står långt

personer som från arbetsmarknaden. Programmet innehåller också kompetens- och verksamhetsanalyser grund för arbetsplatsemas långsiktiga kom-

som

petensförsörjning.

De fyra pelama I handlingsplanen behandlas också Sveriges prioriteringar i förhållande till de fyra pelama i EU:s sysselsättningsstrategi..

En förebyggande strategi inriktad på att stärka individemas kunskaper och kompetens och satsningar på arbetskraftens ökade anställbarhet pelare 1 genom aktiva åtgärder med betoning utbildning och kompetensutveckling framhålls som viktiga liksom ökad samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer och arbetsförmedlingar.

Förslaget till mål 3-pr0gram innehåller kompetensutvecklingsinsatser

som syftar till att bidra till att öka anställbarheten for står långt

personer som från arbetsmarknaden. Partnerskap och samverkan med arbetsmarknadens

124 Mål 3-programmet som referensram för alla socialfondsinsatser SOU 1999: l 07

parter utgör ett organisatoriskt fundament för programmets genomförandeorganisation. Lokal samverkan mellan arbetsgivare, anställda fackliga

, organisationer och arbetsförmedling utgör förutsättning för

en programmets genomförande.

När det gäller utvecklingen företagarandan pelare 2 pekar regeringen

av bl.a. utvecklingen av den regionala dimensionen i näringspolitiken, behovet av sektorssamordning och att Företagens behov i större utsträckning ska vara vägledande för de offentliga organens utbud av näringslivsfrämjande tjänster.

Förslaget till mål 3-program bygger, särskilt vad insatsområde 2

avser och på efterfrågestyming och på att företagen själva skall analysera och formulera sina behov. Företagens behov, tillsammans med de individuella handlingsplanema för arbetslösa, utgör utgångspunkt för programmets insatser.

Regeringen konstaterar att företagens och de anställdas förmåga att anpassa sig pelare 3 till ändrade förhållanden i omvärlden har stor inverkan på sysselsättning och tillväxt. Tillgången på de kategorier arbetskraft för vilka efterfrågan stiger måste så god att risken för snabb

vara en löneglidning motverkas och inflationsdrivande flaskhalsar förhindras. Detta ställer krav hög effektivitet och anpassningsförmåga inom det reguljära utbildningssystemet, men också på god tillgång till utbildning och kompetensutveckling för dem som redan har arbete. Arbetsmarknadens parters betydelse i detta sammanhang betonas och vikten av samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter för att tillsammans skapa de förutsättningar som främjar anställbarhet, livslångt lärande samt ökad förmåga hos anställda och företag att anpassa sig till förändrade förhållanden i omvärlden. Under denna pelare hänvisning till

görs en nya mål 3 och förslaget från arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet.

Förslaget till mål 3-pr0gram har sin andra tyngdpunkt i denna pelare. Förslaget från arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet utgör en integrerad del av programmet insatsområde 2. Insatsområde 2 och 3 har som utgångspunkt att stimulera och stödja företagens och de anställdas förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden. Partnerskap och samverkan med arbetsmarknadens parter på alla nivåer är en organisatorisk förutsättning för programmets genomförande.

När det gäller insatser för att stärka jämställdhetspolitiken pelare 4 lyfter regeringen fram betydelsen av både mainstreaming integrering av

SOU 19993107 Mål 3-pr0grammet för alla

som referensram socialfondsinsatser 125

jämställdhetsaspekterna i alla insatser och särskilda riktade insatser för att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Särskild uppmärksamhet måste ägnas de svårigheter som hindrar kvinnor från att utvecklas i arbetet, att öka sysselsättningsgraden eller att starta eget företag.

Förslaget till mål 3-pr0gram innehåller både integrerade insatser och riktade åtgärder med målet att medverka till att bryta traditionella könsmönster arbetsmarknaden och bidra till lika utvecklingsmöjligheter för män och kvinnor. Huvudstrategin är dock att jämställdhetsaspektema skall integreras i övriga insatsområden.

12.4 Samband med tillväxtavtalen

Strukturpolitiken skall stödja och komplettera medlemsstaternas insatser inom ramen for den gemensamma sysselsättningsstrategin. Regeringen har introducerat en ny långsiktig regional näringspolitik som tar sig uttryck i arbetet med tillväxtavtalen.

Det finns en stark koppling mellan tillväxtavtalen och det mål 3 i

nya den meningen att de innehåller stora satsningar på kompetensutveckling. Endast få tillväxtavtal är baserade analyser näringslivets

av kompetenssituation, här kan det mål 3s insatsområde 1 fylla

nya en viktig funktion. Insatser för arbetslösa och invandrare saknas också i stor utsträckning. Här kan insatsområdena 4 och 5 komma att ha

en betydelse. När det gäller organisationsfrågan kan den grund

som genomförandeorganisationen genom partnerskapen för det nya mål 3 bygger på vara av värde även för genomförandet av tillväxtavtalen, inte minst när det gäller området utveckling mänskliga

av resurser.

Det kommer att vara viktigt att åstadkomma en dialog mellan mål 3 och ansvariga for tillväxtavtalen i syfte att, inte minst på regional nivå, utveckla en kunskapsbaserad tillväxtpolitik. Därigenom kan mål 3 bidra till regeringens ambition att tillväxtavtalen sikt skall kunna utgöra en bas for statliga, regionala tillväxt- och sysselsättningsbefrämjande åtgärder. Programmet har en potential i att skapa brygga mellan ut-

en bildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitiken.

5 19-1729Nyamálför

126 Mål 3-pr0grammet referensram för alla socialfondsinsatser SOU 1999: 107

som

12.5 och koncentration i förhållande

Strategi

till de fyra pelarna och ESFs teman

Översikt över sysselsättningsriktlinjernas fyra pelare och ESFs

fem teman i förhållande till det mål 3-pr0grammet

nya

Anställbarhet Företagaranda Anpassnings- Lika möjligheter

förmåga Aktiva 103:Jobbrotation arbets- 104: Integrationoch marknads- mångfald åtgärder 105:Ökadanställ-

ningsbarhet Social 104: Integrationoch IO7: Lokalt projekt- 104:Integrationoch integrering mångfald stöd mångfald

105: Ökadanståll- 105:Ökadanställnings-

ningsbarhet barhet Livslångt 103:Jobbrotation 101: Kompetens-och lärandeför 104: Integrationoch verksamhetsanalyser anstållbar- mångfald 102:Generellstimuhet 105:Ökadanståll- lansför kompetens-

ningsbarhet utveckling

103:Jobbrotation Anpassning 103: Jobbrotation 101:Kompetens-och 101: Kompetens-och

104:Integrationoch verksamhetsanalyser verksamhetsanalyser mångfald 102: Generellsti- 105:Ökadanställ- mulansför kompeningsbarhet tensutvcckling 107:Lokalt projektstöd 103:Jobbrotation

Lika möjlig- 106:Integrerade 106: Integrerade 106:Integrerade heter jåmställdhetsinsatser jämstålldhetsinsatser jämställdhetsinsatser

Av ovanstående matris framgår att tyngdpunkten i programmets insatser ligger under pelare 1 och 3 och tema 4 och

12.6 Särskilt om mål 1

I regeringens direktiv till mål 3-utredningen anges att det nya mål 3 till stor del skall innefatta och utveckla de uppgifter nuvarande mål 3 och

som mål 4 har. Mål 3-programmet skall utgöra en referensram för alla socialfondens insatser utanför målområdet, dvs inom mål Referensramen i SPDn för det nya mål 3 skall infogas i SPDn för det nya mål 1 innan SPDn för det nya mål 1 kan godkännas av kommissionen.

Utredningen skall föreslå på vilket sätt partnerskapen skall organiseras och utbildas för sin uppgift och då utgå från att partnerskapen inom nuvarande mål 3 och 4 skall utgöra en grund. Detta skall även gälla de fristående

SOU 19993107 Mål 3-programmet referensram för alla socialfondsinsatser 127 som

partnerskapen knutna till de länsstyrelser skall förvaltningssom vara myndigheter för mål

utredningsuppdraget i direktiven bl.a. Vad avser genomförande av anges de nuvarande partnerskapen för mål 3 och mål 4 på regional nivå samt att partnerskap för mål 3 bildas inom det blivande mål 1-området det nya som skall beredas möjligheter att aktivt medverka när programmet tas fram. Samordning skall vidare ske med länsstyrelserna inom mål l-regioner, fått regeringens uppdrag att utarbeta förslag till utvecklingsplaner på som NUTS II-nivå.

I det utredningsuppdrag for mål 1 Länsstyrelserna i Norrbottens nya som län samverkan med Västerbotten och Jämtlands län i samverkan med

i

Västernorrland, Dalarna, Värmland och Gävleborg har fått av regeringen framgår arbetet skall organiseras med utgångspunkt dels i de regionala att partnerskap bildats i samband med utarbetande regionala tillsom av växtavtal och dels i de regionala partnerskap verkar för genomsom förandet strukturfondsprogrammen inom nuvarande mål 3 och Vad av gäller insatser inom for det mål 3 skall förslaget till utveckramen nya lingsplan för mål l-regionen beakta den nationella sysselsättningsplanen och arbetet samordnas med det programarbete pågår for motsvarande som insatser inom mål 3-området. Insatser inom utbildnings- och kompetensutvecklingsområdet skall göras enligt de prioriteringar görs i den som nationella mål 3-planen och i de regionala tillväxtavtalen.

Genom 1998/992100 finns också direkt koppling mellan det nya prop. en mål 3 och det mål 1 vad insatsområde l och 2,4 miljarder kr nya avser for mål 3-programmets kompetensutveckling under år 2000-2002 är avsatt hälften utgör nationell offentlig medfinansiering och den andra varav hälften ESF-bidrag. Insatserna omfattar hela riket. I mål 3-programmet finansieringsplan att 11 procent dvs. 264 mkr, utgör insatser inom antas mål l-området.

Mot denna bakgrund är det naturligt: de fristående regionala partnerskapen för mål 3-insatser i mål 1 i 0 att Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län organipå i övriga landet och knyts organisatoriskt till seras samma sätt som forvaltningsmyndighetema och strukturfondsdelegationema i Norra Norrland och Mellersta Norrland. de fristående partnerskapen i varje län inom mål 1 ges motsvarande 0 att ställning, roll och uppgift som inom mål mål 3-insatsema genomförs i form ett sammanhållet program 0 att av också inom mål l-området.

0 att insatserna får minst omfattning innevånare inom mål 1 samma per som i övriga landet. 0 att det därutöver genomförs ytterligare socialfondsinsatser utifrån de regionala behoven och prioriteringarna.

12.7 Särskilt om mål 2

Socialfondsinsatsema inom mål 2-programmet får enligt strukturfondsförordningen inte vara de samma som inom mål 3-programmet utan får endast komplettera dessa. Finansieringsplanen för mål 3-programmet skall ta hänsyn till de speciella förhållanden och behov mål 2-området har som med avseende på strukturella förändringar. Detta har dock inte varit möjligt att redovisa inom för utredningens arbete på grund ramen av att planeringscykeln för utarbetandet mål 2-programmet ligger efter mål 3av programmet.

12.8 De samlade

strukturfondsinsatsemas

bidrag till sysselsättningsstrategin

Referensramen skall ange: 0 andra strukturfondsinsatsers potentiella bidrag till utvecklingen av mänskliga resurser utanför mål 0 uppskattning av fördelningen av strukturfondsinsatser utifrån ESFs fem teman inom de tre målområdena. 0 samlad syntes av hur strategin stödjer den nationella sysselsättningsplanens fyra pelare och relevanta delar riktlinjerna för sysselsättav ning.

Då insatserna inom mål l och mål 2 ännu är kända för utredningen har dessa varit möjliga att lägga och åskådliggöra detta i avsnitt 12.5. Utredningen har dock utgått ifrån att mål 3-insatsema i mål 1 genomförs i minst motsvarande omfattning för vart och insatsområdena, vilket ett av motsvarar 1 514 mkr under programperioden eller drygt 216 mkr år per baserat på befolkningsandelen inom mål 1 11%. Hänsyn har då inte tagits till så kallade indexeringsmedel se förslaget till fmansieringsplan kapitel 6. Därutöver kan andra kompletterande insatser tillkomma. För mål 2 gäller att de insatser som finansieras ESF skall annat slag av vara av än de som genomförs under mål

SOU 1999: 107 129

Kommittédirektiv

mv

dä:

Dir.

till ett samlat för 1999:45

Förslag programdokument

socialfondens mål 3 under

Europeiska perioden

2000 2006, m.m.

-

Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 1999.

Sammanfattning av uppdragen

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta ett forslag till ett samlat programdokument for Europeiska socialfondens mål 3 i fråga om programperioden 2000 2006. Utredaren skall redovisa uppdraget senast

den 10 september 1999.

Utredaren skall också planera och förbereda organisationen och verksamheten för det nya mål I detta uppdrag skall det som riksdagen skall ta ställning till redovisas senast den 16 augusti 1999 medan övriga frågor skall redovisas senast den 30 september 1999. Vidare skall utredaren fram till den 1 januari 2000 fullgöra de uppgifter som krävs för att den nya organisationen skall kunna fungera fr.o.m. detta datum.

Bakgrund

Europeiska socialfondens fem teman

Europeiska socialfonden används för att förstärka stödet till EU:s strategi för sysselsättning och till utvecklingen av de mänskliga resurserna. Socialfondens fem teman för den nya programperioden är att:

stödja aktiv arbetsmarknadspolitik for att främja sysselsättningen,

en

alla skall ha lika möjligheter komma på arbetsmarknaden med

ärskild uppmärksamhet riktad till dem som riskerar social utslagning, utveckla utbildning och fortbildning i samband med ett livslångt lärande,

130 Bilaga 1 SOU 1999: 107

främja kunnig, välutbildad och flexibel arbetskraft samt förnyelse

en

och anpassningsförmåga inom arbetsorganisationen, utveckla fore-

tagaranda och göra det lättare att skapa arbetstillfällen,

särskilda åtgärder behövs för att förbättra kvinnors tillträde till och

ställning på arbetsmarknaden, inklusive deras möjligheter att avancera,

deras tillgång till nya arbetsmöjligheter och möjligheter att starta före-

tag.

Det skall råda samstämmighet mellan sysselsättningsstrategin i de nationella handlingsplanema och de insatsområden som stöds av Europeiska socialfonden.

Socialfondens mål 3 och 4 under innevarande programperiod ersätts nästa programperiod av ett nytt mål, mål Det nya mål 3 skall till stor del innefatta och utveckla de uppgifter som nuvarande mål 3 och mål 4 har, nämligen att stödja individen i förhållande till arbetsmarknaden med åtgärder och kompetensutveckling. Det nya mål 3 skall också särskilt stödja sådana insatser görs inom ramen för den europeiska sysselsättnings-

som strategin och de årliga riktlinjerna för sysselsättningen.

Inriktningen av mål 3 i Sverige Allmänna rådet väntas den 21 juni 1999 fastställa strukturfondsförordningarna, bl.a. rör mål Den indikativa medelsramen för mål 3 i

som Sverige är beräknad till 720 miljoner från Europeiska socialfonden

euro för åren 2000 2006.

-

Regeringen beslöt den 17 september 1998 direktiv till en särskild

om utredare att bl.a. se över inriktningen av mål 3 m.m. inom EG:s strukturfonder under programperioden 2000 2006. I februari 1999 överlämnade

utredaren betänkandet Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet

- Förslag till inriktning av nya mål 3 inom EG:s strukturfonder SOU 1999:23 till regeringen. Betänkandet har behandlats vid en offentlig utfrågning i mars 1999 med representanter för berörda myndigheter och organisationer. Dessa har också haft tillfälle att komma med skriftliga synpunkter. Anteckningar från utfrågningen och en sammanställning av de skriftliga synpunktema finns i en skrivelse som har upprättats i Näringsdepartementet dnr 1999/5 138/IRT. Regeringen avser att i oktober 1999 till EG-kommissionen överlämna ett förslag till för mål 3 i Sverige. Förslaget till program skall också

program utgöra referensram för insatser av mål 3-karaktär inom mål

en

Den förhandsbedömning ex ante-utvärdering, som skall ingå i program-

förslaget för mål bereds inom Regeringskansliet.

Bilaga 1 131

Sedan det samlade programdokumentet fastställts EG-kommissionen av och publicerats skall Sverige ta fram ett programkomplement skall som precisera de åtgärder väljs för att genomföra de prioriterade delarna som av programmet. Denna uppgift ingår inte i uppdraget till utredaren.

Förutsättningarna för den nya organisationen för mål 3 Den tidigare utredaren av mål 3 m.m. föreslog fyra olika alternativ för hur arbetet med det nya mål 3 skall organiseras. Ett dessa förslag ligger i av princip till grund för hur den nya organisationen skall utformas.

Inom Arbetsmarknadsstyrelsen AMS inrättas ett separat strukturfondssekretariat som skall svara för mål Sekretariatet skall förvaltvara ningsmyndighet för det programmet enligt definitionen i artikel 9 i nya Rådets förordning EG xx/99 allmänna bestämmelser för strukturnr om fonderna och AMS skall utbetalande myndighet. Sekretariatet skall vara ha särskilda beslutsbefogenheter enligt instruktionen för Arbetsmarknadsverket AMV och dess chef anställs beslut regeringen. Inom genom av AMV skapas en ny regional organisation under sekretariatet inom dess beslutsområde. Denna regionala organisation skall ha sin utgångspunkt i den nuvarande organisationen för mål

Förutsättningen för den verksamheten är att kompetensen hos den nya personal som arbetar inom verksamhet med anknytning till den innevarande programperiodens mål 3 och 4 skall tas till liksom vara engagemanget hos partnerskapen för dessa program.

Uppdrag l

Framtagande förslag till ett samlat programdøkument av

Förslaget till program skall utgå från följande dokument:

0 Europeiska unionens räds resolution riktlinjer för sysselsättningen om under år 1999

0 Den nationella handlingsplan för sysselsättning regeringen som lämnade till EG-kommissionen den 31 maj 1999

0 De rapporter som de oberoende utvärderama för mål 3 och mål 4 har överlämnat till respektive övervakningskommittéer

0 Förslagen i den rapport om kompetensutveckling i arbetslivet som Arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet överlämnade till arbetsmarknadsministem i september 1998

0 1999 års ekonomiska vårproposition prop. 1998/99: 100

132 Bilaga 1

0 Regeringens skrivelse Lägesrapport angående de regionala tillväxtav-

talen skr. 1998/99:96 0 De avstämningar av de regionala tillväxtavtalen som utarbetats av två

oberoende utvärderare 0 Den rapport som Arbetsgruppen om den sociala ekonomin In l998:A

lägger fram under juni månad 1999

Även följande dokument skall ligga till grund för uppdraget sedan de fastställts av Allmänna rådet:

Rådets förordning EG xx/99 allmänna bestämmelser för: 0 nr om

strukturfondema 0 Rådets förordning EG nr xx/99 om Europeiska socialfonden

Kommissionens riktlinjer för strukturfondema 0 0 Kommissionens Vademecum för strukturfondsplaner och program-

dokument

Vissa dokument som nu relateras till förslaget till program omfattar kortare tidsperioder än programperioden vilket ställer krav flexibilitet när det gäller det samlade programdokumentet. Detta skall även återspeglas i programkomplementen.

Mål 3-pr0grammet skall utgöra en referensram Mål 3-programmet skall utgöra en referensram för alla socialfondens insatser utanför målområdet.

Målgrupper Europeiska socialfonden utgår från individens behov och detta perspektiv skall förstärkas i det nya programmet. Under innevarande programperiod är insatserna uppdelade så att mål 3 omfattar arbetslösa med tyngdpunkt

grupper som står längst från arbetsmarknaden medan mål 4 omfattar redan anställda. Det nya mål 3-programmet kommer att omfatta anställda, egen- företagare och arbetslösa med tyngdpunkt grupper som har svårast att få eller behålla en förankring på arbetsmarknaden. Behoven skall relateras till den omgivande arbetsmarknaden och tillväxtpolitiken samt den framtida arbetsmarknaden. Insatsema skall utformas så att konkurrenssnedvridning undviks samt att oönskad undanträngning av reguljära arbeten och inlåsningseffekter minimeras.

Bilaga 1 133

Insatsområden 0 Stöd till analyser som skall leda till utveckling av arbetsorganisationen

och därmed relaterade kompetensbehov i små och medelstora företag

m.m. Offentliga verksamheter skall jämställas med företag. 0 Stimulanser till en verksamhetsrelaterad kompetensutveckling för an-

ställda under perioden 2000-- 2002 enligt vad som beskrivs i ett särskilt

avsnitt i direktivet. En utvärdering av dessa insatser skall ligga till

grund för hur kompetensutvecklingen skall hanteras i den efterföljande delen av programperioden. Stöd till utbildning anställda i kombination med vikariat, praktik

0 av

m.m. för arbetslösa. f Stöd till insatser för att integrera invandrare på arbetsmarknaden. 0 Stöd till insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden och

som behöver särskilt stöd för att motiveras att delta i reguljär utbildning eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Integrerade jämställdhetsinsatser och riktade åtgärder för jämställdhet.

0 0 Ramprogram för mindre projekt av lokal karaktär som överensstämmer

med programmets inriktning. Små lokala grupper och mindre projekt

har normalt sett svårt att få stöd via de traditionella systemen. Stödet

skall kunna till en mellanhandsorganisation som är väl förtrogen

och effektivt och snabbt kan förmedla stödet.

med dessa grupper som

Ett sådant ramprogram bör inrättas för idéutveckling och planering av

verksamheter som är kopplade till kompetensutveckling, vägledning och andra utvecklande insatsområden.

Samtliga insatser skall präglas av ändamålsenlighet och långsiktighet. Även kortvariga projekt skall utgöra del i helhet och öka individens

en en förmåga att komma närmare arbetsmarknaden och att få och behålla ett arbete. Vad gäller arbetslösa skall ett projekt ingå i den individuella handlingsplan som den arbetslöse upprättar i samråd med arbetsförmedlingen. Insatsema skall kunna knyta an till de goda exempel som framkommit under nuvarande programperiod för mål 3 och mål 4 och uppmuntra till innovativa lösningar.

Insatser är inriktade på småföretag och som stöder företagaranda skall

som särskilt understödjas. Insatsema skall också utgå från principen om mångfald i arbetslivet liksom att verksamhetsmässiga, fördelningspolitiska och regionalpolitiska aspekter skall beaktas. Oavsett typen åtgärd skall vägledning övervägas i varje individuellt

av fall.

6 19-1729Nyamållör

134 Bilaga 1

Insatsema för utbildnings- och kompetensutveckling bör kunna kopplas till utbudet inom det reguljära utbildningssystemet.

Beredskap skall finnas att möta de strukturella förändringar kan som inträffa på lokala och regionala arbetsmarknader.

Utredaren skall beträffande förslaget till det samlade programdokumentet:

översiktligt beskriva programmet för insatsområdena samt - sammanfattande beskriva de åtgärder planeras för insatsområdena, insom begripet att ange de uppgifter som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med programdokumentet.

föreslå vilket sätt partnerskapen skall organiseras och utbildas för sin uppgift och då utgå från att partnerskapen inom nuvarande mål 3 och 4 skall utgöra en grund. Detta skall även gälla fristående partnerskap knutna till de länsstyrelser skall förvaltningsmyndigsom vara heter för mål

presentera en detaljerad analys av kostnaderna för varje åtgärd inom in- satsområdena.

föreslå hur ett projekt skall kvalitetssäkras före genomförandet och hur utvärdering skall genomföras även projektnivå. En plan för hur erfarenheterna skall kunnas spridas och återföras från mål 3-programmet skall ingå i förberedelserna för projektarbetet.

föreslå användningen och omfattningen tekniskt stöd. - av beskriva hur det samlade programdokumentet skall förvaltas och be- skriva övervakning och utvärdering, inbegripet övervakningskommitténs roll och sammansättning.

Stimulanser till verksamhetsrelaterad kompetensutveckling för anställda Utredaren skall, som framgått, utgå från det förslag Arbetsgruppen som för kompetensutveckling i arbetslivet överlämnade till arbetsmarknadsministern i september 1998. Arbetsgruppens förslag innebär följande:

0 Ett ekonomiskt stöd beräknas på grundval den tid anställda som av som i företag deltar i kompetensutveckling. Offentliga verksamheter skall jämställas med företag. Förutsättningen för stödet är att kompetensutvecklingen grundas på en överenskommelse mellan parterna i företaget och att det omfattar alla anställda. Stödet skall även omfatta företag där kollektivavtal saknas.

0 Stödet skall uppgå till ännu icke preciserad andel företagets en av lönekostnader för tid i överenskommen kompetensutveckling. Stödet skall vara begränsat med ett takbelopp uttrycks andel som som en av

Bilaga 1 135

företagets totala lönesumma. Förslaget är att stödet skall administreras genom att arbetsgivaren sänder en anmälan till en statlig myndighet.

Skattemyndigheten får sedan i uppdrag att kreditera stödbeloppet på

företagets skattekonto vilket medför en reducering av kommande in-

betalning av skatt.

Regeringen har i vårpropositionen prop.l998/99:100 föreslagit att 400 miljoner kronor skall avsättas för kompetensutveckling under år 2000 och 1 miljard kronor per år under åren 2001 och 2002. Beloppen inkluderar medfinansiering från Europeiska socialfonden.

Utredaren skall vidare utgå från att analyser som skall leda till utveckling av arbetsorganisationen och därmed relaterade kompetensbehov i företag och motsvarande skall ligga till grund för kompetensutvecklingen. De medel som regeringen har föreslagit skall avsättas för kompetensutveckling skall inkludera stöd till sådana analyser i små och medelstora företag inom privat och offentlig verksamhet m.m.

Utredaren skall beträffande den verksamhetsrelaterade kompetensutvecklingen:

föreslå en procentandel av företagets lönekostnader, utgiftstak i procent -

och i krontal vid den tekniska utformningen av stimulansen för att

möjliggöra en prioritering av små och medelstora företag inom den

totala ramen,

ange vilka krav som bör ställas på analys av verksamheten och de -

anställdas kompetensbehov, på handlingsplan och den efterföljande utvärderingen,

vilka krav skall ställas på de företag som inte har kollek-

- ange som

tivavtalande parter, dvs. där överenskommelse inte kan nås,

föreslå de uppgifter som arbetsgivarens anmälan skall innehålla och -

vilka uppgifter som skall finnas tillgängliga hos arbetsgivaren, vem

eller vilka som skall underteckna anmälan samt hur anmälan skall

handläggas vid myndigheten och hur stimulansbeloppet skall överföras till företaget/förvaltningen, föreslå de tidsbegränsningar som bör gälla per stimulans och maximalt

-

antal tillfällen per år och/eller över hela perioden 2000 2002 som bör

-

gälla,

i samråd med arbetsmarknadens parter föreslå eller beskriva hur de -

avser att genomföra det arbete som krävs för att genomföra denna sats-

ning,

136 Bilaga 1

föreslå vilken statlig myndighet arbetsgivaren skall sända in sin - som anmälan till,

samråda med EG-kommissionen vid utformningen systemet. - av

F inansieringsplan Utredaren skall vidare ställa vägledande fmansieringsplan för inupp en satsområdena och skall för varje år specificera den planerade tilldelningen av anslagen från socialfonden. Det totala bidraget för varje år från fonden skall vara förenligt med den gällande budgetplanen.

Uppdrag 2

Planering och förberedelse verksamheten för det mål 3 av nya Utredaren skall förbereda den verksamheten för mål Arbetet skall nya utgå från direktiven att ta fram programmet för det mål 3 och nya programmets utformning skall vara vägledande för organisationens utfomming. Förutsättningen är att den verksamheten skall kunna nya starta den 1 januari 2000 och också kunna fullfölja åtaganden inom nuvarande programperiod.

Organisationen skall utgångspunkt ha dels ett självständigt sekresom tariat, vars chef utses regeringen, dels den nuvarande organisationen för av mål 4 med aktiva partnerskap. Organisationen skall till anpassas att behoven kan variera mellan olika regioner.

En förutsättning skall vara att den organisationen från och med den 1 nya januari 2000 övertar det regeringsuppdrag Svenska EU-programsom kontoret har att avsluta mål 4 under åren 2000 och 2001.

Regeringen kommer att i budgetpropositionen för år 2000 närmare analy-

sera bakgrunden till organisationsförändringen.

Utredaren skall beträffande organisationen:

föreslå ändringar i instruktionen för Arbetsmarknadsverket AMV och eventuella tillägg till AMV Verksamhetsmål på grundval analys :s av en av de behov som finns och verksamhetens närmare inriktning m.m., vidta de administrativa åtgärder och de åtgärder i övrigt behövs för - som att förbereda inrättandet den organisationen redovisa de av nya samt beräknade kostnaderna för organisationen,

bemanna den organisationen utifrån nuvarande förhållanden inom - nya mål 3 och mål 4 varvid bestämmelserna i 6 b§ lagen 1982:80 om

anställningsskydd skall iakttas,

Bilaga 1 137

fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen 1976:580 med- - om

bestämmande i arbetslivet,

samråda med Arbetsgivarverket i arbetsrättsliga frågor.

-

Genomförande av utredningsuppdragen

Utredaren skall ta fram förslaget till och planera och förbereda

program verksamheten för det nya mål 3 i samarbete med AMS och Svenska EUprogramkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Vidare skall övervakningskommittéema för mål 3 och mål de nuvarande partnerskapen för dessa mål regional och lokal nivå samt de partnerskap för nya mål 3 som bildats inom det blivande mål l-området beredas möjligheter att aktivt medverka när programmet tas fram.

Utredaren skall kontinuerligt samråda med den arbetsgrupp inom regeringskansliet som svarar för den ex ante-utvärdering skall ingå i

som programförslaget.

Även organisationer och myndigheter har stått utanför de nuvarande

som partnerskapen och som önskar vara med bör så långt möjligt beredas

som utrymme att delta. Detta gäller även företrädare för den sociala ekonomin.

Processen för framtagande av programmet för det mål 3 skall utgå från

nya att det syftar till ett samlat nationellt med utvecklad och

program men en förstärkt regional dimension.

I den mån de regionala partnerskap bildats i samband med utarbe-

som tandet av de regionala tillväxtavtalen och de regionala kompetensråden inte täcks av partnerskapen för mål 3 och mål 4 skall dessa också beredas möjligheter att delta i framtagandet

av programmen.

Utredaren skall också samråda med tvärsekretariatet är placerat i

som Näringsdepartementet. Samordning skall ske med länsstyrelserna inom mål l-regionen, fått regeringens uppdrag att utarbeta förslag till

som utvecklingsplaner på NUTS lI-nivå.

Vad gäller utformningen av satsningen kompetensutveckling i arbetslivet skall utredaren samråda med de arbetsmarknadsparter ingick i

som Arbetsgruppen för kompetensutveckling samt med Företagarnas Riksorganisation.

Förslagens kostnadskonsekvenser skall redovisas enligt vad i

som anges

14 § kommittéförordningen 1998: 1447.

138 Bilaga 1

Redovisning av uppdragen

Uppdrag 1 att ta fram ett förslag till samlat programdokument skall redovisas senast den 10 september 1999.

Uppdrag 2 att planera och förbereda verksamheten skall i den del

som riksdagen skall ta ställning till redovisas senast den 16 augusti 1999 medan övriga frågor skall redovisas senast den 30 september 1999.

Utredaren skall fram till den 1 januari 2000 fullgöra de uppgifter

som krävs För att den organisationen skall fungera fr.o.m. detta datum.

nya

Näringsdepartementet

Bilaga2 139

Lokalt projektstöd

Bakgrund

Lokalt projektstöd del av verksamheten inom ramen för den Euro-

är en peiska socialfonden. Med lokalt projektstöd globalt stöd menas mindre stöd som utdelas i förenklad form till mindre organisationer, framför allt inom den sociala ekonomin. Möjligheterna att använda lokala projektstöd finns reglerat i Rådets förordning nr 1260/1999, kap artikel 27.

Utredningen om inriktning av mål 3 inom EG:s strukturfonder för

programperioden 2000 2006 Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet

- SOU 1999:23 föreslog införandet av lokalt projektstöd. Regeringen accepterade förslaget och anförde i direktiven till föreliggande utredning: ramprogram för mindre projekt av lokal karaktär överensstämmer

som med programmets inriktning. Stödet skall kunna gå via mellan-

en handsorganisation som är väl förtrogen med dessa grupper och som effektivt och snabbt kan förmedla stödet. Sådant bör inrättas

ramprogram för idéutveckling och planering av verksamhet som är kopplade till kompetensutveckling, vägledning och andra utvecklande insatsomrâden.

Under innevarande programperiod har den sociala ekonomins aktörer i första hand varit engagerade i mål 3 och i de regionalt avgränsade målen. Den nuvarande mål 3-organisationen har byggt upp en omfattande erfarenhet av arbete med den sociala ekonomins aktörer som bör tas till

vara under nästa programperiod. Lokalt projektstöd skall ett komple-

ses som ment till övriga insatsomrâden inom mål Avsikten är att den sociala ekonomin aktörer skall ges bättre förutsättningar att engagera sig under den kommande programperioden. Genom det lokala projektstödet öppnas ett särskilt insatsområde för den sociala ekonomins aktörer. Förutom de resurser som på så vis avsätts särskilt för den sociala ekonomin ökar dessutom deras förutsättningar att ta del av övriga insatsomrâden då lokala projektstöd kan användas för förstudier och projektplanering. Införandet av lokalt projektstöd innebär inte att den sociala ekonomins aktörer i något avseende är förhindrade att söka stöd inom övriga insatsomrâden.

Huvuddragen i förslaget till lokala projektstödet

Avsikten med det lokala projektstödet möjlighet för små

är att ge en organisationer och grupper att få stöd för verksamheter som ligger i linje

140 Bilaga 1

med mål dvs. kompetensutveckling i vid mening. Stödet skall förmedlas på en enkelt och obyråkratiskt sätt och kan avse ett mindre projekt eller

en förstudie för att större projekt.

Lokalt projektstöd ges via en lokal eller regional förmedlande organisation som genom sin lokalkännedom kan etablera kontakt med potentiella bidragssökare och enkelt förmedla stöd och följa verksamheten.

upp

Lokalt projektstöd del av mål 3 och skall ingå i mål 3-organisa-

är en tionen. Den förmedlande organisationen, mellanhandsorganisationen är formellt slutlig stödmottagare och svara för information, beslut stöd,

om utbetalning och uppföljning.

Syfte

Det lokala projektstödet har samma syfte mål 3-programmet i övrigt,

som att stärka individens ställning arbetsmarknaden och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Stöd skall ges till insatser utvecklar in-

som dividens kompetens och ökar möjligheterna att behålla eller få ett arbete. Programmet vänder sig till såväl anställda som arbetslösa och företagare. Avsikten är bl.a. att söka eliminera de gränser i många sammanhang

som finns mellan anställda och arbetslösa. Prioritet ges till insatser som riktar sig både till anställda och arbetslösa och till individer finns i gräns-

som landet mellan anställning och arbetslöshet.

Lokalt projektstöd skall komplettera övriga insatsområde inom mål 3 genom att ge möjligheter för mindre har svårigheter att söka

grupper som stöd från övriga insatsmården. Stödet är främst avsett för aktörer inom den sociala ekonomin. Men den sociala ekonomin åsyftas organiserad verksamhet som primärt har ett samhälleligt ändamål och är organi-

som satoriskt fristående från den offentliga sektorn Arbetsgruppen för social ekonomi, Ds 1998:48. Till den sociala ekonomin räknas ideella organisationer och frivilligverksamheter icke-kommersiell karaktär. Dit

av räknas exempelvis flertalet folkrörelseorganisationer, religiösa och ideella organisationer samt kooperativa organisationer och hushållningssällskap. Dessa aktörer har givetvis också möjlighet att söka stöd inom andra insatsområden.

Lokalt projektstöd skall också ses som en plattform för att utveckla samverkan mellan den sociala ekonomin aktörer och mellan den sociala ekonomins aktörer och samhället i övrigt.

Bilaga 2 141

Ekonomiska ramar för lokala

projektstöd

Som framgår av finansieringsplanen föreslås att insatsområdet lokalt projektstöd tilldelas 3 procent av medlen för mål Det innebär ca. 26 milj. kr år och 78 milj. kr för treårsperioden 2000-2002. Regeringen

per förutsätts skjuta till lika mycket i svensk medfinansiering. Därmed kom-

det att finnas 52 milj. kr årligen för fördelning. mer

Mål 3-området omfattar 17 län. Stödet kan kommer således att i genomsnitt kunna uppgå till ca. 3 miljoner kr per län och år. Det är lämpligt att vid fördelning medel hänsyn tas till såväl befolkningstal som syssel-

av sättningsforhållanden och behov av kompetensutveckling. Det bör ankomma Övervakningskommittén for mål 3 att i det kommande programplaneringskomplementet fastställa principerna för fördelning av medel mellan länen.

Fördelningen bör utformas så att det under programperioden är möjligt att omfördela medel mellan län. Det kan visa sig att det i vissa län inte finns efterfrågan på de anvisade medlen medan det råder stor efterfrågan i andra län. Det bör då vara möjligt att efter varje år göra justeringar i medelsfördelningen för att säkerställa att anvisade medel kommer till användning så

möjligt. långt som

Mellanhandsorganisationen

Organisation Det lokala projekt stödet skall administreras av en mellanhandsorganisation. Organisationen bör följa den regionala indelning som gäller för mål 3 övrigt vilket innebär att det i huvudsak blir förmedlande organisation

en

län. Dock bör det vara möjligt för två län att enas om en gemensam per mellanhandsorganisation liksom att dela upp förmedlingsuppgiften på flera aktörer.

Önskemålet att dela mellanhandsuppdraget flera aktörer kan

upp uppkomma flera skäl. Ett är länens storlek, ett annat svårigheterna

av att finna lämplig aktör som kan täcka alla de sektorer i samhället man önskar nå. Det finns samarbetsorgan inom den social ekonomin som skulle mycket lämpliga och intresserade av att administrera det

vara lokala projektstödet inom den kretsen, men som inte är beredda

egna att ta sig för uppgiften i relation till alla de sektorer som har

ansvar intresse det lokala projektstödet. Ett antal sådana aktörer skulle

av gemensamt kunna ta på sig uppgiften att administrera det lokala projektstödet. En sådant sätt att organisera det lokala projektstödet

142 Bilaga 2

skulle säkert kunna medföra rad fördelar vad gäller sprida en att information och att stötta projektägama under arbetet. En uppdelning

av medlen i flera delbelopp på separata mellanhänder skulle kunna försvåra bevakningen av medlemsförbrukningen och öka risken för att medel inte kan omfördelas mellan sektorer med stark efterfrågan och svag efterfrågan. Övervägande skäl talar för sammanhållen en mellanhandsorganisation per län. Det bör dock utrymme för den ges regionala samrodnaren och partnerskapet i varje län att lösa frågan det sätt de finner lämpligast.

Upphandling

Mellanhandsorganisationen skall upphandlas den regionala mål 3av samordnare efter samråd med de regionala partnerskapet. Upphandlingen måste föregås av ett ingående samråd med den sociala ekonomins aktörer

inom regionen. Det är angeläget att upphandlingen förbereds väl och genomförs så att de berörda organisationerna förstår mellanhandens roll

och hur de själva skall i relation till mellanhanden. Det bör agera ge största möjlig förutsättningar att få aktiva och engagerade mellanhänder a som till en rimlig kostnad kan förmedla stödet. Enligt förordningen om strukturfondema är det endast organisationer verkar i allmänhetens som intresse kan komma i fråga mellanhand. Det innebär offentsom som att liga myndigheter, ideella föreningar och företag inte primärt som har vinstsyfte kan komma i fråga.

Intresserade aktörer inbjuds att lämna anbud med beskrivning hur de av önskar sköta uppdraget och vilka ersättningsanspråk de har. Upphandlingen skall ske i enlighet med reglerna offentlig

om upphandling. Det

innebär bl.a. att såväl pris kvalitet de erbjudna tjänsterna som är avgörande. Det bör ankomma på strukturfondssekretariatet inom AMS i att samråd med den föreslagna beredningsgruppen inom övervakningskommittén, utforma ett enhetligt upphandlingsunderlag kan användas som i alla län. Det bör specificera de krav skall ställas på mellanhandssom organisationema och de kriterier önskar tillämpa vid urvalet. Serviceman nivå i form av handläggningstid för inkomna ansökningar exempel är att på kvalitetskrav bör ingå i upphandlingsunderlaget. Ett det som annat är stöd som mellanhandsorganisationen bör lämna till projektägama under

arbetets gång. Underhandskontakter är ett viktigt både för säkerställa att att projektet genomförs på ett bra sätt och för att samla underlag för

resultatredovisning och utvärdering.

En svårighet vid beräkning ersättningen till mellanhanden är av att ingen i förväg kan veta hur många ansökningar kommer att lämnas som in. Ur mellanhandsorganisationens synpunkt räcker det att så många

acceptabla ansökningar kommer de tilldelade medlen räcker till, som

Bilaga 143

uppskattningsvis 50-100 stycken år. Mellanhandsorganisationen

per kan då fullgöra sitt uppdrag att fördela pengarna med ett minimum av arbetsinsatts. Ur EU:s och statens sida är det emellertid önskvärt att ett stort antal ansökningar kommer in. Det bör medverka till en högre kvalitet på projekten, och kan medföra att många initiativ och projekt genomförs trotts att de inte beviljats bidrag från mål Mot denna bakgrund finns det anledning att utforma upphandlingen så att anbudsgivaren inte får något intresse av att begränsa antalet ansökningar. Det kan ex. innebära att anbudsgivama delar upp sina ersättningsanspråk i separata poster för information och marknadsföring, behandling av inkomna ansökningar och redovisning och uppföljning. Kostnaderna för behandling inkomna ansökningar kan utformas som en styckkostnad

av per behandlad ansökan.

Urvalet mellanhandsorganisation skall grundas den sökandes

av meriter, på planen för hur anbudsgivaren vill bedriva arbetet och den ersättning begärs. Endast organisationer som har erfarenheter av

som ekonomisk redovisning och kontroll och har en sund ekonomisk

som ställning kan komma i fråga.

Av betydelse för urvalet av mellanhandsorganisation är också den sökandes kännedom och erfarenheter av den typ av lokala organisa-

om tioner som det lokala projektstödet vänder sig till. Alla organisationer som verkar inom den sociala ekonomin och som arbetar utan vinstmotiv kan komma i fråga. Det kan antas att regionala enheter av folkrörelseorganisationer och liknande kan erbjuda sina tjänster som mellanhandsorganisation. Det är då angeläget att de kan visa att de har kännedom om, och fönnåga att på ett objektivt sätt samarbeta med även med aktörer utanför den egna kretsen.

Upphandlingen av mellanhandsorganisation bör i första omgången avse treårsperioden 2000-2002. Därmed får insatsområdet samma tidsperspektiv som mål 3-programmet i övrigt. Att utse förmedlande organisation för kortare period skulle vara ineffektivt och försvåra kontinuiteten i

en arbetet.

Upphandlingsunderlaget bör så utformat att mellanhanden i

vara huvudsak kan sköta sitt uppdrag självständigt under den överenskomna treårsperioden. Dock kan det uppstå oförutsedda problem som behöver lösas i samråd med den regionala mål 3-samordnaren och det regionala partnerskapet. Upphandlingsunderlaget bör därför innehålla regler för hur sådant samråd skall skötas.

144 Bilaga2

Rätten att tillgodogöra sig ränteinkomster Utbetalning av stödmedel till mellanhandsorganisationen bör ske i förskott för varje redovisningsperiod. Då medlen förmodligen kommer föratt brukas successivt under perioden kommer mellanhandsorganisationen att få vissa ränteinkomster. Övervakningskommittén föreslås besluta att ev. ränta kan tillgodoräknas stödanslaget.

Ekonomiskt ansvar, resultatredovisning Mellanhandsorganisationens blir slutlig stödmottagare och gentemot svara medelsförvaltaren AMS och EU för att de tilldelade medlen används rätt sätt. Redovisnings- och uppföljningsansvaret omfattar både medelsförbrukningen, ändamålen och de uppnådda resultaten. Övervakningskommittén för mål 3 bör i samband med upphandlingen fastställa de regler som gäller för redovisningen.

Lokala projektstöd

Stödens inriktning Syftet med de lokala projektstöden är kompetensutveckling i vid mening. Stödet skall aktiviteter hjälper de berörda behålla eller få avse som att arbete. De lokala projektstöden kan utvecklingsinriktade och vara avse nya, tidigare inte prövade metoder och angreppssätt. Det kan också bygga på eller utveckla metoder och angreppssätt prövats inom mål 3 och som mål 4 under innevarande programperiod eller i annat utvecklingsarbete.

Det lokala projektstödet kan ett mindre, fristående, projekt eller avse utgöra en förstudie att leda fram till ett större projekt skall som avser som söka stöd inom mål 3 eller finansieras annat sätt. Utbildning, praktik, studiebesök är aktiviteter typiskt kan, förväntas ingå i projekten. som

Vilka får söka lokala projektstöd Lokala projektstöd kan sökas organisationer, ekonomiska och ideella av organisationer men offentliga myndigheter. Stödet är i första hand av avsett för organisationer inom den social ekonomin. Avsikten är i första hand att ge möjlighet till små organisationer med begränsade ekonomiska och administrativa möjlighet att genomför projekt eller förstudier resurser i enlighet med mål 3:5 intentioner. De i första hand förväntas söka som detta stöd är ideella föreningar, lokala sammanslutningar, kooperativ,

företagarsammanslutningar etc.

Lokala enheter av rikstäckande organisationer så facksom föreningar, jordbrukskooperativ etc. kan också söka lokalt projektstöd. Det är emellertid viktigit att det då lokalt initierade projekt. avser

Bilaga 2 145

Centralt initierade och utformade projekt bör finansieras att

genom lokala enheter söker lokalt projektstöd utan bör finansieras på annat sätt.

Information och marknadsföring En viktig uppgift för mellanhandsorganisationen är att föra ut information om lokalt projektstöd till den sociala ekonomins aktörer. Infonnationsplanerna bör ingå i upphandlingsunderlaget och bör samordnas med det regionala informationsarbetet for mål 3 i övrigt. Den regionala partnerskapet är en viktig resurs i informationsarbetet..

Kriterier för lokala projektstöd Ansökningar om lokalt projektstöden skall bedömas .med avseende

om de kan stärka individens ställning arbetsmarknaden och öka möjligheterna att behålla eller få arbete. Projekt skall även bedömas utifrån sannolikheten att de kan genomföras och på grundval de kostnader de

av medför per deltagande individ. Det bör ankomma på struktursekretariatet att i samråd med beredningsgruppen för lokalt projektstöd inom övervakningskommittén att närmare fastställa kriterier för att bevilja lokalt projektstöd.

Bedömningen av projektets genomforbarhet måste grundas både på allmänna bedömningar av planeras realism och på den sökande organisationens meriter. Avsikten är att ansökningar lokalt projektstöd skall

om kunna sökas och beviljas löpande under året. Kriterier måste utformas

som gör det möjligt att fortlöpande bedöma inkommande ansökningar. Ansökningar som uppnår fastställda krav beviljas stöd så länge medlen räcker. Stödet kan även avse delfinansiering projekt även har andra

av som medfmansiärer så exempelvis Försäkringskassa eller Arbets-

som förmedling. Lokalt projektstöd bör kunna medverka till att den sociala ekonomin aktörer kan spela en aktiv roll i sådant samarbete.

Bidragens storlek Lokalt projektstöd för uppgå till högst 100 000 kr projekt. Majoriteten

per av stöden kan emellertid förväntas bli avsevärt mindre. Stödbeloppen bör dock inte vara allt för små. Det är tveksamt belopp under 10 000 kr bör

om beviljas. Både med tanke på vad kan uppnås med så begränsade

som medel och medtanke på de administrativa kostnader varje projekt med

som nödvändighet medför. Stödet kan avse såväl förstudier hela projekt-

som kostnader som delar av projekt.

I normalfallet kommer den sökande organisationen och dess medlemmar att stå för betydande arbetsinsatser inom för projektet och utgör

ramen en

146 Bilaga 2

form av medfinansiering. Då medñnansieringen här föreslås ske i form av statliga budgetmedel finns emellertid inte anledning att närmare försöka beskriva och beräkna kostnaderna för dessa insatser. Med denna uppläggning räcker det att den sökande organisationen anger vad de söker pengar för och de behöver endast översiktligt ange vilka övriga resurser

behövs för att genomföra projektet. som

Ansöknings- och utbetalningsrutiner Avsikten med lokala projektstöd är att erbjuda en enkel och obyråkratisk väg att få stöd. Det är till varje mellanhandsorganisation att utforma

upp sina egna rutiner, men det är lämpligt att det centrala mål 3-sekretariatet utfonnar en standardrutin som mellanhanden kan ha som utgångspunkt för sitt arbete.

I mål 3 och mål 4 under innevarande programperiod har beslut om stöd fattats innan projektens genomförande och utbetalning av stöd skett i efterhand mot redovisning av havda kostnader. Många organisationer har emellertid efterlys möjligheter till förskottsutbetalning av projektstöd. De organisationer som är intresserade av det lokala projektstödet har begränsade egna ekonomiska resurser och därmed svårt att genomföra åtgärder utan att få stöd i förskott. Inom studiestödsområdet och andra områden tillämpas rutiner innebär att 75 procent av beviljade medel

som utbetalas i förskott vid beslutstillfället medan resterande 25 procent utbetalas sedan projektet är genomfört och slutredovisat. Det kan vara ett sätt att lösa problemet. Det är till mellanhandsorganisationen att i

upp samband med upphandlingen ange hur man önskar lösa detta problem.

Medlens förbrukning och ev. återbetalning Beviljade medel skall användas för de ändamål som de beviljats för. I många fall går det att med säkerhet beräkna kostnader förd de aktiviteter som ingår i ett projekt. Det kan också uppstå behov av att ändra planerna under projektets gång. Det bör därför var möjligt för bidragsmottagaren att inom projektet omdisponera medel. Det är emellertid viktigit att medlen används för det syfte och för den verksamhet som medel beviljats för.

förbrukade medel skall återbetalas när projektet avslutat eller när det i övrigt är klart att utbetalda medel kan förbrukas för avsedda ändamål. Det är mellanhandsorganisationens uppgift att utforma lämpliga rutiner för återbetalning.

Tidsaspekter Som framhållits ovan är det lämpligt att beslut om lokalt projektstöd fattas löpande under året. Det är också viktigt att handläggningstiden blir relativt

SOU 1999:l07 Bilaga 147

kort. Intressanta projekt är ofta knutna till individer och möjligheter i det lokala samhället. Om allt för lång tid hinner förflyta från ansökan till beslut kan förutsättningarna ändras så att projektet inte går att genomföra. Mellanhandsorganisationema bör därför i samband med upphandlingen ange vilka handläggningstider man kan garantera.

Stödberättigade utgifter Reglerna för vad som är stödberättigade utgifter för strukturfondema regleras i dokumentet SEM 2000, Stödberättigade utgifter inom för ramen strukturfondema beslutad 1997-04-23. Där återfinns vissa begränsningar i möjligheterna att använda strukturfondemas medel för inköp beav gagnad utrustning, för mark och fastigheter och för att betala och moms andra skatter.

Den typ av kostnader som i första hand kan bli aktuella för lokalt projektstöd är löner, arvoden, hyror, litertur och kontorsmaterial. För resor, sådana kostnader finns det inga begränsningar i EU:s riktlinjer. Stöd kan avse såväl löner som lönebikostnader. Stöd kan även utgår för i de moms fall stödmottagaren själv bär de slutliga momskostnadema och inte kan fakturera dem vidare på någon annan.

Inom projekten kan förekomma både kostnader för anställda och för medlemmar och förtroendevalda inom ideella organisationer. Lokalt projektstöd kan avse alla dessa typer ersättningar. När det gäller förtroendeav valda och andra kan problem uppstå att fasställa rimliga ersättningsnivåer. Den frågan för avgöras i diskussion mellan den sökande organisationen och mellanhandsorganisationen. Som vägledning kan nämnas att det inom allmänna arvsfondens verksamhetsområde tillämpas ersättningar 150 om kr arbetad timme för medlemmar i ideella organisationer. per

Övriga riktlinjer

Resultatrapportering och utvärdering Det bör ankomma struktursekretariatet att i samråd med Övervakningskommittén för att mellanhandsorganisationemas arbete utvärderas. svara Utvärderingen bör omfattad såväl inriktning arbetet uppläggning och som resultat. Det finns anledning att förvänta betydande olikheter mellan mellanhandsarbetet i olika län. Då det är förstas gången socialfondens som medel administreras på detta sätt finns det anledning att genomföra en ambitiös utvärdering kan underlag för utformning liknande som ge av verksamheter i framtiden. Utvärderingen bör samordnas med utvär-

148 Bilaga 2

deringen av övriga insatsområden och finansieras med anslaget för teknisk assistans.

De organisationer som emottar stöd skall vara skyldig att rapportera vilka aktiviteter som genomförts, hur medlen förbrukats och vilka resultat som uppnåtts. Det är upp till mellanhandsorganisationen att säkerställa att de som beviljas medel också fullgör sina rapporteringsskyldigheter. Rapporteringen från mellanhandsorganisationen till sturkturfondssekretariatet vid AMS bör kunna ske i agregerad from utan att varje projekt detaljredovisas. Medelsanvändningen måste dock på begäran kunna redovisas, vilket bl. a. kan, bli aktuellt i samband med stickprovskontroller.

Övervakningskommitténs roll

övervakningskommittén har en viktig roll att fastställa riktlinjer för lokalt projektstöd och underlag för upphandling av mellanhandsfunktionen. Det är också angeläget att Övervakningskommittén följer arbetet med lokalt projektstöd och beslutar om de ändringar av verksamheten som erfarenheterna kan ge anledning till. Det gäller inte minst inför den förnyade upphandling av mellanhandsfunktionen som behöver göras efter den första treårsperioden. Med tanke på övervakningskommitténs omfattande ansvar bör en särskild beredningsgrupp inrättas som följer insatsområdet lokalt projektstöd och bereder övervakningskommittén beslut i frågor som berör det insatsområdet.

Lokalt inom mål 1 området

projektstöd

Mål 3 omfattar hela 17 län med undantag av vissa kommuner. Resten av Sverige tillhör området för mål Avsikten är att lokalt projektstöd skall erbjudas på likartat sätt i hela riket. I likhet med vad som gäller för övriga mål 3-insatser bör därför regler om lokala projektstöd införas i programmen för mål

mål för insatsområdet

Operativa

Lokalt projektstöd har samma syfte som mål 3 i övrigt, utveckling av de mänskliga resurserna. Programmet vänder sig till aktörer inom den sociala ekonomin och andra mindre grupper som har svårt att ta del av övriga insatsområden. Målguppen är såväl anställda i de berörda organisationerna som dess medlemmar och förtroendevalda. Det innebär att såväl anställda

företagare och arbetslösa engagerade i projekt som får lokalt som kan vara projektstöd. Insatsområdet kan stödja projekt av mycket skiftande karak-

l sou 1999:107 Bilaga2 149

tär, men kompetensutveckling i vid mening måste vara en huvudpunkt i projekten.

Det är meningsfullt att redan ställa kvantitativa mått för insats-

nu upp området. Det bör i stället göras på regional nivå och komma till uttryck i samband med upphandling av mellanhandsfunktionen. l samband med upphandlingen bör mål uppställas vad gäller antalet individer med olika position på arbetsmarknaden anställda, arbetslösa, företagare.

Mellanhandsfunktionen bör åläggas att rapportera resultatindikatorer

avseende individer som deltar i projekt inom insatsområdet avseende ålder, kön och position arbetsmarknaden. Då ett syftena med mål 3 är att

av överbrygga klyftan mellan anställda och arbetslösa bör rapporteringen särskild uppmärksamma om både kategorierna deltar i projekt. Resultatindikatorer avseende projekt bör omfatta projektets karaktär, antalet engagerade individer och uppnådda resultat.

Det lokala projektstödet syftar också till att stimulera till samverkan mellan aktörer inom den sociala ekonomin. Uppgifter bör därför insamlas om vilka som är projektägare och om ev. samverkan mellan projektägare.

Effektindikatorer för insatsområdet gäller i första hand deltagande

om personer som är arbetslösa har fått arbete och vad gäller anställda och företagare om de stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Dessa frågor bör belysas genom utvärdering mellanhandsnivâ för ett urval län/regioner.

7 194729Nyamálför

Bi1aga3 151

Indikatorer, uppföljning och utvärdering

Avsikten med föreliggande bilaga är att ge vägledning inför det fortsatta arbetet med uppföljning och utvärdering mål I bilagan inled-

av ges ningsvis översikt över de olika komponenter ingår i det system för

en som uppföljning och utvärdering som förutsätts etableras i samband med

programmet. Översikten bygger i huvudsak på de riktlinjer utfärdats

som av kommissionen som vägledning för medlemsstaterna.

l ett särskilt avsnitt redovisas några synpunkter särskild relevans

av som framkommit i de oberoende utvärderingama nuvarande programperiod

av avseende mål 3 och mål Avsnitt 3 tar ett antal principiella ställ-

upp ningstaganden som bör beaktas i det fortsatta programarbetet, främst i samband med det programkomplement ska utarbetas förvaltnings-

som av myndigheten. Avslutningsvis förslag på indikatorer och metoder för

ges uppföljning och utvärdering som likaså kan vägledande i det fortsatta

vara arbetet.

Översikt över för och ut-

systemet uppföljning värdering

Under den nya programperioden ökar medlemsstaternas för

ansvar uppföljning och utvärdering av strukturfondsprogrammen. På medlemsstaten ankommer att i förhandlingar med kommissionen påvisa att adekvata system för uppföljning och utvärdering kommer i bruk.

att vara

Uppföljnings- och utvärderingssystemet ska gälla samtliga nivåer i programmet dvs. de övergripande programmålen, de olika insatsområdena, angivna åtgärder samt projekt.

I enlighet med kommissionens särskilda riktlinjer Guidelines for Systems of Monitoring and Evaluation of ESF interventions the period 2000- 2006, Bryssel 1999-06-11, ska programdokumenten dvs. det samlade

programdokumentet, SPDn och programkomplementet innehålla:

beskrivning av målen, där så är möjligt, i kvantitativa termer definition indikatorer

av organisation av uppföljningen, inklusive metoder för datainsamling system för utvärdering, organisation, procedur, anlitande

ansvar, av

oberoende utvärderare.

152 Bilaga 3

I strukturfondsförordningen är särskilt följande artiklar styrande: Ansvariga institutioner: Artiklarna 8 partnerskap, 34 ledning, 35 övervakningskommittén Övervakningssystem och instrument: Artiklarna 36 indikatorer, 37 Implementations-rapport Utvärderingsinstrument: Artiklarna 40 allmänna åtgärder för utvärdering, 41 ex-ante utvärdering, 42 halvtidsutvärdering, 43 expost utvärdering och 44 prestationsreserv.

Beskrivning målen

av Målen ska relateras till sysselsättningsriktlinjemas policyområden och det är enligt kommissionens riktlinjer inte nödvändigt att formulera mål, som är giltiga för programmet i dess helhet. Målen ska vara tydligt relaterade till nationella mål i synnerhet den nationella sysselsättningsstrategin, främst NAPen. Här ska också framgå vilket bidrag den nationella inriktningen av socialfonden ger till den europeiska sysselsättningsstrategin. Målen ska definiera de önskade effekterna av programmet. Förordningen uppmuntrar till kvantifiering av målen. Det är emellertid inte alltid möjligt att beskriva målen i kvantitativa termer. Om målen inte kan kvantifieras kan man istället ange tendenser i kvantitativa termer. l det fall då kvantitativa mål inte kan anges ska det helst anges i programmet hur programmet ska följas upp och mot vilket utgångsläge utvecklingen ska mätas.

Indikatorer definition och system.

- För att se vilket bidrag insatserna har gett till målen ska indikatorer på måluppfyllelse anges liksom hur uppföljningen och utvärderingen kommer att organiseras. Indikatorer ska finnas insatsområdesnivå och på åtgärdsnivå. Indikatorema ska vara av följande slag:

finansiella indikatorer financial indicators avser resursanvändningen fysiska indikatorer physical output indicators avser omfattningen av vad som gjorts; resultatindikatorer outcome indicators avser direkta och omedelbara resultat effektindikatorer impact indicators avser kort och långsiktiga effekter.

De finansiella och fysiska indikatorema utgör en del av uppföljningssystemet medan resultat och effektindikatorema framförallt utgör en bas för utvärderingen. Ett minimum av finansiella och fysiska indikatorer som

Bilaga 3 153

täcker hela programmet ska utgöra grund för den årliga rapporteringen common minimum. I fortsättningen kallade kämindikatorer.

Finansiella och fysiska indikatorer Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén ska genomföra övervakningen av programmet med hjälp av de fysiska physical outcome och finansiella financial indikatorer som fastställs i det samlade programdokumentet eller i programkomplementet. De riktlinjer beträffande indikatorer som kommissionen har offentliggjort ska beaktas.

De finansiella indikatorema är lika med den information som krävs i finansieringsmodellen. Det inkluderar antalet beslut och utbetalningar, finansieringskälla, inklusive privat medfinansiering, per åtgärd och insatsområde och ska sammanställas och rapporteras årligen.

De fysiska indikatorema ska utformas så att man kan få samlad översikt

en över omfattningen av och arten av de aktiviteter, som genomförts. Underlaget för rapporteringen samlas på åtgärdsnivå från projektägama som en del i uppföljningssystemet. Aktiviteterna kan delas upp i åtgärder, där individer är de direkta stödmottagama eller indirekta stödmottagare genom stöd till system och strukturer. Enligt riktlinjerna kan även kategorien särskilda stödåtgärder accompanying measures förekomma.

Uppgifter baserade på finansiella indikatorer och fysiska indikatorer ska sammanställas en gång om året och vidarebefordras elektroniskt till kommissionen. Halvtidsutvärderingen ska inkludera en sammanställning av de kämindikatorer common minimum som ingår i de årliga rapporteringama.

Enligt kommissionens riktlinjer utgörs dessa kämindikatorer:

för stöd till personer: antalet stödmottagare nedbrutet på kön och

deras ställning på arbetsmarknaden

för stöd till strukturer och system: finansiella indikatorer och antalet

finansierade projekt.

Det är dock önskvärt att dessa kämindikatorer kompletteras med uppgifter, som är mer specifika för de olika programaktivitetema. Sådana uppgifter ska vara tillgängliga i halvtidsutvärderingen och i den slutliga rapporteringen. Dessa uppgifter ska vara åtgärdsspecifika och behöver inte nödvändigtvis vara möjliga att jämföra på insatsområdesnivå eller programnivå. För att detta ska vara möjligt måste troligen vissa uppgifter registreras via det årliga uppföljningssystemet. Det handlar t.ex. om att det

154 Bilaga 3

i den löpande registreringen av beslut ska lämnas information stöd-

om mottagamas ålder, utbildning och/eller andra relevanta uppgifter del-

om tagarna, samt om vilken typ av aktivitet man deltagit Sammanfattningsvis ska de finansiella och fysiska indikatorema vara så utformade att de visar 0 de särskilda målen för åtgärderna och de prioriterade insatsområdena

samt deras inbördes sammanhang 0 hur långt man nått i fråga om praktiskt genomförande, resultat och så

snart som möjligt effekterna den aktuella nivån 0 hur man ligger till i förhållande till fmansieringsplanen.

Resultat och effektindikatorer Det ska också finnas indikatorer som kan utgöra grund for att mäta effekter kort, mellanlång och lång sikt. Uppgifter om sådana effekter ska uppdateras i samband med halvtidsutvärderingen och slutrapporteringen.

Kvantitativa resultatindikatorer handlar huvudsakligen vad händer

om som stödmottagama efter deltagandet i åtgärden. De ska ange vad deltagandet i aktiviteten har lett till att man har fått ett jobb, ökat sina kvalifikationer, ökat sin kompetens etc.. Effektindikatorema syftar till att utvärdera varaktigheten i resultatet.

När det gäller stöd till system och strukturer eller särskilda stödåtgärder accompanying measures mäts resultatet genom indikatorer t.ex.

som anger antal individer som tagit del åtgärden eller i vilken utsträckning

av en viss erbjuden utbildning utnyttjats.

Effekten kan mätas genom varaktigheten och generaliserbarheten i de positiva resultaten för stödmottagama. Mestadels kräver insamlandet

av sådana indikatorer enkäter riktade till stödmottagare.

Utvärdering

Utvärderingen omfattar både analys av volymmålen, resultat- och effektmålen, men ska också inkludera en analys av processerna och hur hela

av implementationsprocessen gått till. Analysen ska både kvantitativ och

vara kvalitativ.

I strukturfondsförordningen artiklarna 40 och 42 anges 4 slags effekter:

Effekter som berör individer som drar nytta av insatsen

Bilaga 3 155

Strukturella effekter som berör hur systemen fungerar Effekterna jobbskapande Särskilt för ESF bidraget inom Mål l måste man ta med ytterligare en dimension nämligen relationen mellan utvecklingen av mänskliga re-

åtgärder syftar till att främja den ekonomiska och sociala surser som utvecklingen; till exempel bör värdera hur åtgärder som syftar till

man ökad konkurrenskraft har kunnat förenas med åtgärder som syftar till att stärka de mest utsatta arbetsmarknaden.

Utvärderingskriterier Ett syftena med utvärderingen är att identifiera mervärdet "the added av value" ESF-stödet. I detta avseende ska utvärderingen baseras fyra

av principer: Stödets relevans t.ex. har koncentrerat sig på de viktigaste

om man områdena Stödets konsistens dvs. hur socialfondens stödinsatser fungerat i förhållande till den nationella och europeiska sysselsättningsstrategin. Här går det ut att identifiera EU insatsens specifika karaktär i förhållande till den nationella politiken. Stödets effekter dvs. hur väl man uppnått målen. Här utgör implementationsmetodema, dvs. hur man omsätter erfarenheterna från programmet i reguljär verksamhet, ett viktigt element. Det handlar både om programmet i sin helhet, strategier, val av stödprojekt, regler, informationsinsatser, system för uppföljning och utvärdering m.m. Stödets effektivitet dvs. slags cost- benefit analys.

en

Organisation av uppföljning och utvärdering

Enligt strukturfondsförordningen omfattar uppföljnings- och utvärderingssystemen ett antal olika faser:

Ex-ante utvärderingen Den uppföljningen innebär att regelbundet följer program-

som man mets genomförande Halvtidsutvärdering och slututvärdering som ska stödja programmet genom att producera relevanta analyser redan medan programmet pågår Tilldelningen resultatreserven, som bygger på utvärderingen mot de

av kriterier som fastställts vid ex-ante utvärderingen och som också ligger till grund för halvtidsutvärderingen Expost-utvärderingen syftar till att ge en bild av resursanvändningen lång sikt. Den äger efter det att insatserna har genomförts.

rum

156 Bi1aga3

Organisation och ansvarsfördelning Kommissionen föreslår metoder för fastställande av indikatorer. Övervakningskommittén och förvaltningsmyndigheten genomför uppföljningen medhjälp av de finansiella och volymmässiga indikatorer som fastställts av medlemsstaten i programdokumenten och godkänts av kommissionen.

Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för att samla nödvändiga data och för att presentera dessa för kommissionen årligen och i den avslutande rapporten. Kommissionen och förvaltningsmyndigheten undersöker föregående års resultat basis av den årliga rapporten. Denna granskning kan upphov till rekommendationer från kommissionens sida till förvalt-

ge ningsmyndigheten.

De årliga rapporterna och den avslutande implementationsrapporten utgör ett av de viktigaste inslagen i uppföljningsprocessen. I den årliga rapporten ska sådana förändringar i den nationella politiken som påverkar programmet anges.

Resultatreserven

Kommissionen ska på grundval av förslag från medlemsstaten fördela den s.k. resultatreserven viken omfattar 4 % av de tilldelade medlen. Beslut om fördelning av resultatreserven ska fattas senast den 31 mars 2004.

Varje medlemsstat ska därför senast den 31 december 2003 i nära samråd med kommissionen bedöma resultatet av programmet med utgångspunkt i de indikatorer som anger effektiviteten i förvaltningen och det finansiella genomförandet samt resultaten i halvtid i förhållande till de ursprungliga målen. I enlighet med vad som tidigare angetts ska dessa indikatorer fastställas av medlemsstaterna i nära samråd med komissionen och redovisas i de årliga rapporterna samt i rapporteringen från halvtidsutvärderingen.

Erfarenheter från nuvarande programperiod

I de utvärderingar gjorts nuvarande mål 3 och mål 4 finns hel

som av en del synpunkter som berör uppföljnings- och utvärderingsverksamheten och som bör beaktas i den nya programperioden.

I både mål 3 och mål 4 har i princip två elektroniska rapporteringssystem varit i bruk ett organiserat av respektive förvaltningsmyndighet för den

löpande rapporteringen verksamheten, ett annat uppbyggt av AMS för

av

SOU l999zl07 Bilaga 3 157

den ekonomiska redovisningen Det dubbla rapporteringssystemen, som dessutom inte varit perfekt koordinerade, har medfört en hel del dubbelarbete och bidragit till svårigheter i kommunikationen mellan de regionala kontoren, förvaltningsmyndigheterna och övervakningskommittéema.

Arbetet med beslutstödssystem och elektroniska rapporteringsrutiner

var inte avklarat när programmen startade; det rådde också inledningsvis oklarheter om vad man skulle rapportera och när; ett Förhållande åt-

som minstone inledningsvis förorsakade vissa störningar i kommunikationen mellan de regionala samordnama, den centrala förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén.

Mål 4 I den databas som EU-Programkontoret byggt registreras alla mål 4

upp ärenden av regionkontoren. Databasen uppdateras så fort någon de

av regionala samordnama registrerar ett nytt ärende eller ett nytt beslut, vilket gör att databasen alltid är aktuell. I databasen får man information om hur många ansökningar, preliminära beslut och slutliga beslut finns i de

som olika åtgärderna. Där finns även redovisat basfakta de enskilda

om ärendena; man kan t.ex. utläsa hur många anställda de sökande företagen har, hur många som deltar i åtgärderna och hur stort stöd beviljats.

som Uppgiftema i databasen har utgjort ett värdefullt underlag för både

uppföljning och utvärdering. För att belysa ytterligare frågor rörande

programmets genomslag och räckvidd har det också varit nödvändigt att utnyttja statistik från SCB, men också från t.ex. NUTEK och AMS.

Mål 3 Inom mål 3 samordnades rapporteringssystemet till AMS databas för arbetsmarknadsstatistik och uppföljning vilket gjorde att man kunde få

en jämförbarhet mellan mål 3:s resultat och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Samtidigt bidrog detta till att otydligheten i mål 3 programmet visavi den reguljära verksamheten ökade.

I SPDn för mål 3 hade endast kvantitativa indikatorer angetts, vilket enligt utvärderama gjort det svårt att följa kvalitativa effekter. Likaså pekar

upp utvärderama att spridning av erfarenheter och återföring av resultat fungerat mindre väl. I den sammanfattande rapporten från utvärderama för mål 3 och mål 4 att "stymingen mål 3 behöver för-

menar man av nya bättras genom att tydliga mål och delmål fastställs. Själva genomförandet av programmet måste således kopplas till operationella mål, delmål och indikatorer. Därmed blir resultaten möjliga att återanvända, följa och

upp effekterna möjliga att återanvända".

153 Bilaga 3

Utvärderingama har också pekat på problemet att projekten många gånger dokumenterats så dåligt att det för utvärderama inte går att utläsa varken målsättning eller effekter med projektet.

Övergripande synpunkter på uppföljning och

för det framtida mål 3

utvärdering

Ökad tonvikt vid uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering bör redan från programstart tydligare ges en roll för programmet än under tidigare period. Förvaltningsmyndigheten och de regionala partnerskapen bör kunna avsätta tid och för att resurser genomföra utvärderingar kan bidra till programmets effektivitet och som måluppfyllelse.

Utvärderingens funktion bör främst vara att underlag för bedömningar ge av förändringar och justeringar i programmet under tiden och ett som resultat av insatserna. Det innebär att de omfattande oberoende utvärderingar som föreslås genomföras i halvtid och slututvärdering bör som kompletteras med mindre omfattande utvärderingsansatser med syfte att identifiera och sprida erfarenheter goda och dåliga. Man bör dock - - om möjligt undvika att i alltför hög utsträckning belasta företag och arbets- platser med omfattande enkäter. Förvaltningsmyndigheten bör ägna stor uppmärksamhet att organisera uppföljning och utvärdering En större del av TA medlen bör kunna tas i anspråk för utvärderingar.

Uppföljning och utvärdering har flera syften Utgångspunkt vid uppbyggnaden system för uppföljning och utvärav dering ska vara att verksamheten både ska underlag för bedömning ge av

a om medlen används för avsett ändamål och ett effektivt sätt Om så . inte sker ska förändringar kunna vidtas b ge underlag för omprioriteringar inom programmet c att ge information om värdefulla erfarenheter kan omsättas i den som reguljära politiken lokal, regional, nationell och EU-nivå.

Ett elektroniskt informationssystem med flera funktioner Uppgifter som är nödvändiga för den löpande uppföljningen av programmet bör utformas så att de kan samlas de regionala kontoren och av grunda sig på uppgifter, inhämtas och registreras i samband med som beslut om stöd. Uppgifterna ska redovisas på åtgärds- och insatsområdes-

niva.

Bi1aga3 159

Syftet med den löpande uppföljningen är inte bara att ge förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén information om programmets fortskridande utan också att ge de regionala partnerskapen och samordningskontoren underlag för att bedöma det egna arbetet i förhållande till målen. Detta är särskilt viktigt att beakta när man utvecklar det integrerade besluts- och ekonomiredovisningssystem, som föreslås utarbetas

Programkontoret och AMS och kräver ett nära samarbete med de av regionala programkontoren under utvecklingsarbetet. Systemet bör vidare konstrueras så att de uppgifter registreras i detta kan utgöra grund för

som den årliga rapporteringen till kommissionen.

Viktigt att klargöra ska ha vilken information och med

vem som vilken avsikt. Frågan uppföljning och utvärdering ska kopplas ihop med frågan om

om spridning information och utbyte av erfarenheter. En viktig utgångs-

av punkt för utformningen uppföljnings- och utvärderingssystemet är

av därför analys är den tänkta mottagaren av informationen

en av vem som och vid vilken tidpunkt detta lämpligen bör ske.

I bifogad tabell en översiktlig uppställning av olika intressenter och

ges aktiviteter i uppföljnings- och utvärderingssystemet efter det att programdokumenten fastställts medlemsstaten och kommissionen. I tabellen

av beskrivs dels förutsätts vara mottagare av information dels

vem som

, vilken typ information kan vara aktuell dels hur infonnationen

av som förmedlas

Inte fler uppgifter än nödvändigt Sådana uppgifter som ska registreras av de regionala kontoren i det elektroniska informationssystem som ska ligga till grund för den löpande uppföljningen bör så få och så enkla som möjligt. Företag och pro-

vara jektanordnare bör belastas med ett minimum av uppgiftslämnande. Enkla och tydliga mallar för rapportering från projektanordnare och stödmottagare bör utarbetas och finnas till hands redan från programstart.

Noggrann dokumentation från projekten bör göras redan från början Grunden för möjligheterna att följa och utvärdera resultaten i pro-

upp grammet ligger i att den dokumentation som sker av de olika besluten sker på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Mallar bör utarbetas som kan handhas den regionala beslutsorganisationen och som lätt kan matas

av i det elektroniska beslutsstödssystemet. Sådana formulär bör innehålla samtliga uppgifter är nödvändiga för senare granskningar och ut-

som värderingar. I samband med utarbetandet beslutsstödssystemet bör

av också utarbetas mallar och formulär som kan fyllas i av beslutande instans.

160 Bilaga 3

Olika analysansatser krävs för anställda och arbetslösa Programmet vänder sig till både arbetslösa och anställda; detta kräver flera analysansatser. För arbetslösa kan arbetsförmedlingamas registreringssystem förmodligen utnyttjas medan för anställda uppgifter måste tas fram

ett urval deltagande företag. För jämförelser med andra sk genom av spegelgrupper bör andra statistikkällor kunna användas. Flera oberoende forsknings- och utvecklingsinstitut torde ha kompetens för att genomföra undersökningar kan bidra till analyser vilka resultat som uppnåtts i

som av programmets olika insatsområden. Förslagsvis kan någon eller några av dessa från Förvaltningsmyndigheten fristående utrednings- och forskningsinstitutioner i uppdrag att utforma lämpliga modeller för jäm-

ges förande resultatuppföljning.

Regionala partnerskap och kontor är viktiga mottagare av uppföljnings- och utvärderingsdata. Utvärderingen bör inte begränsas.till omfattande utvärderingar utan

ett par bör kompletteras med ett antal mindre utvärderingar med syfte att under arbetets gång stötta partnerskapen regional nivå med goda exempel som kan omsättas i den pågående praktiken. Förvaltningsmyndigheten bör

att initiera utvärderingar på projektnivå tillgodose behovet av att genom lyfta fram goda exempel kan spridas mellan regionerna. Gemen-

som

möten mellan regionala partnerskap bör anordnas med syfte att samma lyfta fram goda exempel och vunna erfarenheter under hela programperioden.

Viktigt med bra rutiner och omsorgsfull dokumentation av ansökningar och projekt. Den tidigare programperiodens betoning finansiella mått bör kompletteras med resultat och effektrelaterade indikatorer och mätningar Be-

. tydelsen effektiva rutiner för beslut, utbetalning samt redovisning av

av utnyttjade medel ökar dock ytterligare under den nya programperioden emedan medel inte redovisats beslutats, utnyttjats och redovisats två

som år efter det att årets medelsram överlämnats till Sverige återgår till kommissionen.

Långsiktiga effekter mäts främst på systemnivå De långsiktiga effekterna programmet som helhet handlar om föränd-

av ringar i förhållningssätt och attityder hos såväl individer som en stor mängd aktörer på den svenska arbetsmarknaden. Av detta följer att det handlar effekter inte enbart kan mätas med enkla volymtal utan

om som också att genomföra mätningar med sk. soft indicators, attitydmät-

om ningar, mätningar av värderingsforskjutningar etc.

Bi1aga3 161

Sådana mätningar bör kunna göras både på deltagande individer men inte minst bland de och intressenter finns arbetsmarknaden. Här parter som bör söka på frågor t.ex. har arbetsmarknadens parter i större man svar som utsträckning engagerat sig för individer står längre från arbetssom marknaden programmet Har i större utsträckning än tidigare genom individer inte skulle fått del kompetensutveckling fått det. som annars av Har strukturer och modeller för kompetensutveckling utvecklats på nya lokal, nationell, nivå Nya samarbetsformer mellan skolor och

regional,

samverkansformer mellan arbetsmarknadens parter och arbetsplatser, nya arbetsfönnedlingar, introduktionsrutiner för nyanställda, praktiknya nya former, yrkesutbildningsmodeller, samverkansformer mellan nya nya högskola och arbetslivet etc.

Nödvändigt att tidigarelägga halvtidsutvärderingen Regeringens förslag till medfinansiering det framtida mål 3 avser av perioden fram år 2002. Programmet omfattar perioden fram t.o.m. år t.o.m. 2006. En utvärdering programmet och fördelning av resultatreserven av kommer EU-kommissionen i samråd med medlemsstaten att göras av 31 december 2004. Detta beslut ska grundas den halvtidsutsenast värdering ska slutförd senast den 31 december år 2003. som vara

För Sveriges del innebär det att omfattande utvärdering eventuellt en identisk med den sk halvtidsutvärderingen bör göras under första hälften 2002 för kunna utgöra underlag för regeringens beslut om vidare av år att satsningar på kompetensutveckling. Beslut medfinansiering efter år om 2002 måste fattas i god tid före den bedömning, ska ligga till grund som för kommissionens beslut resultatreserven och fortsatt programperiod. om

Preliminära förslag till olika typer av indikatorer

för att dem.

och metoder följa upp

Ansvar och organisation

Övervakningskommittén och förvaltningsmyndigheten har det övergripande ansvaret för att organisera uppföljning och utvärdering av pro- Det innebär dels för att ett systern för kontinuerlig grammet. ansvar uppföljning etableras tillåter kontinuerligt följer utvecklingen som att man inom de olika insatsområdena och för programmet som helhet samt för att initiativ till oberoende utvärderingar. se också särskild skrivelse av 16 ta augusti 1999 till näringsdepartementet elektroniskt informationssystem om

samt kapitel 8 Övervakningskommitténs uppgifter.

om

162 Bilaga 3

Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén föreslås vidare ta initiativ till ett antal mindre omfattande utvärderingar med syfte identiatt fiera goda exempel under gång för spridning och erfarenprogrammets hetsåterföring till de regionala partnerskapen.

Förvaltningsmyndigheten föreslås också uppdra fristående utreden nings- och forskningsinstitution inom arbetsmarknadsområdet att genom-

föra jämförande resultatuppföljningar med hjälp tillgängliga nationell

av statistik.

Relation till den nationella handlingsplanen

I den nationella handlingsplanen för år 1999 bygger på de europeiska som sysselsättningsriktlinjema hänvisar regeringen till mål 3 ett viktigt som instrument för den nationella sysselsättningspolitiken.

Det föreslagna programmet har tyngdpunkten i de europeiska sysselsättningsriktlinjemas pelare l att förbättra anställbarheten och pelare 3 - att uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsförrnåga. Förhållandet mellan inriktningen mål 3 och den nationella handlingsplanen utvecklas av närmare i kapitel 12. Uppföljning och utvärdering samtliga insatsav områden inom programmet för mål 3 bör därför viktiga underlag för vara arbetet med den nationella handlingsplanen under hela programperioden.

De årliga rapporterna liksom halvtidsutvärderingen och övriga uppföljnings- och utvärderingsstudier görs inom för

som ramen förvaltnings-

myndighetens uppföljnings- och utvärderingsansvar bör sålunda diskuteras med ansvariga för utformandet den nationella handlingsplanen. av

Indikatorer på programnivå

Kommissionen pekar på vikten att i möjligaste mån ställa kvantiav upp tativa indikatorer mot vilka programmets måluppfyllelse på övergripande

strateginivå kan mätas. I det svenska programmet utgör finansieringsplanen och fördelningen på insatsområden den explicita kvantifieringen

av målet för programmet.

Ett uttalat syfte med programmet är efterfrågestyming. Det innebär den att årliga fördelning på regioner kommer uttryck för av resurser att vara ett den önskvärda ambitionsnivån. Den bästa indikatom på måluppfyllelse i

detta avseende utgörs följaktligen graden överensstämmelse mellan av av

finansieringsplanen och resursförbrukningen. En och löpande

noggrann

Bilaga 3 163

utfallet i förhållande till fmansieringsplanen blir därigenom det analys av instrument vilket uppföljningen sker. Eftersom av gmndpelama genom en i det starka inflytandet från regionala partnerskap kommer programmet är finnas möjligheter till regionala variationer. Det innebär att den det att regionala fördelningen kan resultera i att de regionala finanav resurser sieringsplanema kan skilja sig åt från region till en annan. en

Programmets interna effektivitet Förutom den kontinuerliga uppföljningen mot ñnansieringsplanen bör utvärderingar programmet i sig, helst på ett sådant stadium i göras av förändringar kan vidtas så bedöms nödvändigt. En sådan processen att om analys bör ta fasta i vilken mån de olika delarna av programmet t.ex. kunna samspela med varandra.

intentionerna i den övergripande målsättningen intar insatsområde 1 Enligt kompetens- och ,verksamhetsanalyser som grund för arbetsplatsemas långsiktiga kompetensförsörjning något särställning i och med att av en den ska grund för både insatsområde 3 och 4. Samtidigt är utgöra en åtgärder inom insatsområde 5 ökad anställbarhet relaterad till insatsoch 4 integration och mångfald. Till grund för

område 3 jobbrotation

insatserna ska ligga individuella handlingsplaner. I samband de senare med de uppgifter tas in i samband med den kontinuerliga uppföljsom ningen bör därför inkludera uppgifter på företagsnivå om huruvida man företaget fått stöd från insatsområde 1 liksom på individnivå där man företag slutlig stödmottagare bör individuell handannan än är ange om lingsplan finns.

I utvärderingen programmets interna effektivitet bör också en indikator av

jämställdhetsdimension finnas med t.ex. i form av

programmets fördelningen på kön i partnerskapen, antal utbildningsdagar i jämställdhetsrelaterade frågor, antalet beslut syftar till att bryta traditionella som könsrollsmönster.

Förslag på kvantitativa finansiella och fysiska

indikatorer, kämindikatorer

Nedanstående kan tjäna utgångspunkt för diskussioner om vilka som kan insamlas de regionala samordningskansliema och

uppgifter som av registreras löpande i beslutsstödssystemet/databasen. De uppgifterna, man

beslutar ska således ständigt uppdaterade och utgöra de slutligen vara om , kämindikatorer, ska redovisas i den årliga rapporteringen till komsom missionen.

164 Bilaga3

Syftet med de finansiella indikatorerna är främst att övervaka att resurs-

förbrukningen följer den finansieringsplan, för de olika

som angetts insatsområdena samt att underlag för kvantitativa analyser ge av om programmet i sin helhet och dess olika delområden kunnat fungera i enlighet med de intentioner finns i SPDn. Genom analyser de som av finansiella indikatorerna kan de regionala partnerskapen och förvaltningsmyndigheten i tid t.ex. uppmärksamma det finns bristande om efterfrågan .på något insatsområde och vidta åtgärder i form ökade av informationsinsatser eller uppsökande verksamhet. De finansiella indikatorerna ger också underlag för bedömningar behovet omprioriav av teringar mellan insatsområden.

Finansiella indikatorer Samtliga uppgifter redovisas åtgärds respektive insatsområdesvis: - 0 Intecknade medel 0 Utbetalade medel 0 Redovisade kostnader 0 I förekommande fall omfattningen privat medfinansiering av

Fysiska indikatorer 0 Slutlig stödmottagare Om slutlig stödmottagare är företag: 0 bransch

0 företagsforrn

0 antal anställda i företaget uppdelat på män och kvinnor 0 antal individer som berörs projektet uppdelat på män och kvinnor av Om slutlig stödmottagare är annat än företag: 0 projektanordnare t.ex. offentlig myndighet, utbildningsanordnare, privat projektanordnare, företrädare for den sociala ekonomin 0 antal individer som ingår i projektet 0 individemas ställning på arbetsmarknaden dvs. anställd, projektanställd, deltidsanställd, arbetslös hur lång arbetslöshetsperiod, förekomsten av individuell handlingsplan ansvarig

utfardare

0 insatsens omfattning t.ex. antal kompetensutvecklingstimmar

0 insatsens art t.ex. formell utbildning på högskolenivå, formell utbildning annan nivå, praktik, lärlingsskap, arbetsplatsintroduktion, mentorstöd 0 involverade parter 0 i förekommande fall kan insatsen syftar till bryta tradianges om att tionella könsrollsmönster.

Bi1aga3 165

Specifikt för insatsområde åtgärden kompetensanalys har företaget tidigare erhållit stöd inom mål 4 0 antalet timmar som använts för kompetensanalysen 0 anlitande av extern konsulthjälp. 0

Specifikt för insatsområde åtgärden nätverk

antalet deltagande företag branschtillhörighet ingående företag

0 syftet med nätverket 0 antal deltagare i nätverket män/kvinnor. 0

Specifikt för insatsområde 2 kompetensanalys eller lokal överenskommelse grund för ansökan 0 som

0 antal kompetensutvecklingstimmar

bmttolönekostnader för deltagare i kompetensutveckling. 0

Specifikt för insatsområde 3 antal anställda berörs projektet M/Kv, utb.nivå som av antal arbetslösa berörs projektetM/Kv, utb.nivå som av förekomsten särskild introduktionsutbildning av kompetensanalys eller lokal överenskommelse grund för ansökan som antal deltagande företag bransch, storlek.

Specifikt för insatsområde 5 0 involverade parter.

Specifikt för insatsområde 6 Alla uppgifter inom övriga insatsområden ska redovisas uppdelat på kön, där så är möjligt.

Specifikt för insatsområde 7 deltagande både anställda och arbetslösa i projektet 0 av 0 involverade parter.

Förslag på kvantitativa resultatindikatorer

Eftersom programmet är inriktat på stöd till individer blir det naturligt att i utvärderingen programmet söka på huruvida de individer som av svar deltagit i programmet erhållit kompetenshöjning som bidragit till ökad en anställbarhet och anpassningsbarhet. En indikator på om så skett är om individemas situation arbetsmarknaden förändrats i och med deltagandet i mål 3 aktiviteten.

166 Bi1aga3

En annan viktig indikator, dock inte utslag förrän efter viss tid, som ger är statistiska förändringar när det gäller antalet individer deltar i som personalutbildning och deras utbildningsnivå.

En förutsättning för jämförande mätningar på aggregerad individnivå är att information deltagarnas status arbetsmarknaden, och deras komom petens finns tillgänglig. Viss sådan information kommer finnas via det att

uppföljningssystem som föreslås byggas inom förvaltningsmyndig-

upp heten för att följa genomförandet Därutöver krävs av programmet. omfattande bearbetningar befintliga register och databaser inom SCB och av AMS dels särskilda stickprovsundersökningar på företagsnivå. Förvalt-

ningsmyndigheten föreslås därför ett särskilt uppdrag åt något eller ge några av de arbetsmarknadsinriktade forskningsinstitut finns som nationell nivå att förslag på hur studier resultat på individnivå kan ge av mätas med hjälp befintliga register och stickprovsundersökningar i av företag. Även andra indikatorer typer av som individemas uppfattegen ning om den egna kompetensen förbättrats är viktiga att fånga upp.

Förutom ovan föreslagna kämindikatorer kan således analys registerav data i kombination med stickprovsanalyser på företag göras gentemot följande indikatorer, att belysa de direkta resultaten som avser av programmet: fördelning utbildningsnivå, yrkeslivserfarenhet, ålder, av position arbetsmarknaden före och efter mål 3-insatser hos de del-

tagande individerna jämfört med motsvarande inte erhållit grupper som mål 3-stöd.

Förändringar i deltagande företags personalsammansättning före och efter

mål 3-stödet kvinnor och män, invandrarbakgrund; tidigare arbetslösa.

Ovanstående analysarbete kan påbörjas efter avslutat år 1 och rapporteras årligen efter två år programperioden. Uppgifterna ska där så möjligt av är jämföras med den statistiska totalpopulationen.

För kvalitativa resultatindikatorer under respektive insatsområde. se Det förhållandet att programmet löper över sju år bör goda möjligheter ge till uppföljning av långsiktiga effekter både individ- och systemnivå.

Förslag indikatorer för effekter

utvärdering av

Utvärderingen omfattar både analys volymmål, resultat- och effektmål, av men ska också inkludera en analys och hur hela impleav processerna av mentationsprocessen gått till. Analysen ska både kvantitativ och vara kvalitativ och belysa effekter berör individer drar som som nytta av

Bi1aga3 167

insatsen, strukturella effekter berör hur systemen fungerar, effekterna som på jobbskapande.

För mål 3-insatser inom mål l måste ta med ytterligare en dimension man nämligen relationen mellan utvecklingen mänskliga resurser och av åtgärder syftar till att främja den ekonomiska och sociala utvecksom lingen; till exempel bör värdera hur åtgärder som syftar till ökad man konkurrenskraft har kunnat förenas med åtgärder syftar till att stärka som de mest utsatta arbetsmarknaden.

syftena med utvärderingen är att identifiera mervärdet "the added Ett av value" ESF-stödet. I detta avseende ska utvärderingen baseras fyra av principer: Stödets relevans t.ex. har koncentrerat sig på de viktigaste 0 om man områdena Stödets konsistens dvs. hur socialfondens stödinsatser fungerat i 0 förhållande till den nationella och europeiska sysselsättningsstrategin. Här går det på identifiera EU insatsens specifika karaktär i förut att hållande till den nationella politiken. Stödets effekter dvs. hur väl uppnått målen. Här utgör imple- 0 man mentationsmetodema, dvs. hur omsätter erfarenheterna från proman i reguljär verksamhet, ett viktigt element. Det handlar både grammet programmet i sin helhet, strategier, val av stödprojekt, regler, inom fonnationsinsatser, system för uppföljning och utvärdering m.m. Stödets effektivitet dvs. slags cost benefit analys. 0 en

Utöver uppgifter på individnivå bör programmet således utvärderas utifrån och struktumivå. Här är det framförallt fråga rörande parternas system om aktiva medverkan och i kompetensutveckling, förändrade engagemang attityder och handlingsmönster från företag och arbetsplatser samt tillkomsten initiativ i riktning sammanhållen kunskapsbaserad av nya mot en tillväxtpolitik. Exempel indikatorer kan ökning av den andel av vara företagens omsättning avsätts för kompetensutveckling av medsom arbetarna i mål 3 företag jämfört med andra företag, förändringar av antalet individer i region deltar i externa fort- och vidareutbilden som ningsaktiviteter; ökning antalet arbetsplatsrelaterade utbildningar av nya

Viktiga indikatorer för programmets effekter är i vilken utsträckning individerna uppnått ökad anställbarhet och flexibilitet på arbetsmarknaden efter mål 3-aktiviteten. Här bör inte endast fast anställning utan också proj ektanställning, eget företagande och arbetsbyte registreras.

168 Bilaga 3

Ett annat utvärderingsområde handlar huruvida företagen om genom att delta i programmet kommit att annorlunda de anställda och agera gentemot arbetslösa samt inställningen till kompetensutveckling ändrats i och om med genomförd mål 3 projekt. Bearbetningar registerdata måste kompletteras med kvalitativa av

undersökningsmetoder, där enkäter och attitydmätningar till såväl

deltagande individer till involverade är nödvändiga som parter, instrument.

Idealt bör man i inledningen programmet genomföra attitydav en mätning bland parter deltar i partnerskapen regional och som nationell nivå för att kunna mäta ändrade attityder under programmets gång.

Följande frågor bör också kunna vägledande för utvärderingsinsatser: vara har programmets ambition att många i kompetensutveckengagera parter ling lyckats Har uppslag till systern och strukturer för kompetensnya utveckling identifierats Finns idéer och uppslag bör tillvaratas i det som reguljära systemet Hur kan detta i så fall ske Hur har de olika delarna i

programmet samspelet med varandra

Den kanske främsta indikatom på långsiktiga effekter är om programmet lyckats några bidrag till att skapa fungerande former och strukturer ge nya, för arbetsrelaterad kompetensutveckling. Ett de viktigaste syftena med av utvärderingen effekter bör därför identifiera lärorika av vara att exempel på om man lyckats finna metoder för kompetensutvecknya att genom lingsinsatser bidra till utveckling individer och arbetsplatser. av

Kommentarer till de olika insatsområdena

Insatsområde Kompetens- och verksamhetsanalyser Utredningen föreslår ett system för kompetens- och

verksamhetsanalyser

som bygger vidare på erfarenheterna Steg 1 inom mål 4. Målet av är att stimulera en ökad förändringsbenägenhet, satsningar på kompetensutveckling och utveckling strategier för kompetensförsörjning. av

Eftersom kompetensanalyser prövas i ytterligare programperiod nu en är det angeläget att i utvärderingssammanhang vidare från erfarenheterna

från tidigare utvärderingar. Den utvärdering genomförts som av IM gruppen av mål 4 pekar på att nått endast de "medvetna föreman mer tagen". I det mål 3 bör undersöka når nya man om man nya grupper av

företag.

Bilaga 3 169

Under den programperioden finns inga begränsningar i finansieringsnya planen, när det gäller deltagande från offentlig sektor. Vad detta innebär för efterfrågan på och utnyttjandet stödet bör belysas. Särskild uppav märksamhet bör också ägnas åt att tidigt följa huruvida könsaspekten upp uppmärksammas i samband med förändringsarbetet i företagen.

Eftersom insatsområde 1 förväntas kunna ligga till grund för insatser inom andra insatsområden bör uppföljning om detta varit fallet göras som en av indikator på programmets funktionalitet. Spegelanalyser av den typ som påbörjats under innevarande programperiod, där företag som erhållit stöd jämförs med företag inte erhållit sådant stöd bör också vidareutvecksom las. Om möjligt bör studier genomföras på frågan om företagen som svarar insatsen utvecklat långsiktiga strategier för kompetensutveckling genom

och kompetensförsörjning.

Insatsområde Stöd till utveckling nätverk för kompetensutveckav ling Utredningen föreslår, ett komplement till kompetens- och verksom samhetsanalyser, åtgärd stimulerar småföretag och ensamföreen som utveckla nätverk för kompetensutveckling och som bygger tagare att vidare erfarenheterna från mål 4. Målet är att utveckling av genom

nätverk stimulera kompetensutveckling och fömyelsekapacitet i små-

företag och bland ensamföretagare. För att fånga upp långsiktiga effekter bör mätningar ske nätverken består efter viss tid och om nätverksav om samarbetet lett till ökad insikt i betydelsen att samarbeta. en av

Insatsområde 2. Generell stimulans för kompetensutveckling Utredningen föreslår företag och offentlig förvaltning får stimulans att en för verksamhetsrelaterad kompetensutveckling motsvarande 20 procent av bruttolönen för de anställda den tid de deltar i kompetensutveckling, dock högst 1 procent den totala bruttolönesumman i företaget. av

Målet bidra till kvantitativ och kvalitativ ökning av kompetensär att en utveckling anställda och till att starta kompetensutvecklingsprocesser i av privat och offentlig sektor

Förutom de kvantitativa uppgifter insamlas via den löpande uppföljsom ningen bör utvärdering insatsområdet ske både kvantitativa och av av kvalitativa aspekter. I utvärderingen bör mäta om stimulansen använts man till saker dvs. till kompetensutveckling för de anställda. Utvärderingen rätt bör vidare fasta eventuella skillnader mellan arbetsställen som ta baserat insatserna lokala avtal respektive genomförd kompetensanalys

enligt insatsområde

170 Bilaga 3

Eftersom det övergripande målet med den generella stimulansen är att åstadkomma ökade insatser för de anställdas

kompetensutveckling bör

man i utvärderingen också studera huruvida företag erhållit stimusom lansen också i övrigt ökat satsningen på personalens

kompetensutveckling

samt vilka typer av anställda fått del satsningen. Detta kan som av t.ex. ske genom statistiska jämförelser med företag inte tagit som del av stimulansen I utvärderingen bör också söka på frågan . man svar om stödet varit tillräckligt stort för att kunna stimulera till insatser som annars inte skulle ha gjorts. Även attitydmätningar bland parter och de anställda kan ge värdefulla bidrag.

Insatsområde 3 Jobbrotation Utredningen föreslår att ett för jobbrotation införs system inom ramen för det svenska mål 3-programmet. Målet med insatsen är att stärka individemas ställning på arbetsmarknaden genom ett stöd till kompetensutveckling för anställda i kombination med att ersättare kommer i

företagen.

Förutom de kvantitativa indikatorer tidigare som föreslagits specifikt för insatsen bör särskilda uppföljnings- och

utvärderingsrutiner etableras för

att noggrant följa detta insatsområde, vilket motiveras

av att det föreslagna

jobbrotationssystemet mycket nära knyter till intentionerna an en av i det framtida mål nämligen bidra till

att en helhetssyn på kompetens- och personalförsörjningsfrågoma, samt att detaljerna i det av förslag som

presenterats ovan, inte tidigare har använts i Sverige. I utvärderingen bör särskilt uppmärksammas svårigheter och hinder i form av försvårande regelverk såväl när det gäller insatsområdets konstruktion - som när det gäller möjligheterna att överföra erfarenheter från verksamheten i större skala.

Insatsområde 4. Integration och mångfald Detta insatsområde syftar i första hand till förstärka att möjligheterna för utomnordiska medborgare och invandrare som fått svenskt medborgarskap att ta del i övriga mål 3-programmet. Utredningen föreslår att ett utvecklingsarbete initieras under hösten 1999 med syfte att konkretisera de insatser som bör göras inom detta insatsområde och vara ett stöd vid utarbetandet de regionala I detta av programmen. uppdrag bör också ingå uppgiften att föreslå åtgärder för uppföljning och

utvärdering utöver de

som anges under finansiella och fysiska indikatorer

Insatsområde 5 Ökad anställbarhet

Målet är att genom kompetensutvecklingsinsatser i vid

mening bidra till att öka anställbarheten för står långt från arbetsmarknaden. personer som

Bi1aga3 171

Mål 3-programmets roll bör härvidlag att stödja insatser som bygger vara på kompetensutveckling och arbetsplatspraktik i samverkan med parterna arbetsmarknaden. Det regionala arbetet bör göras i nära samverkan med de lokala arbetsfömiedlingarna, varvid de individuella handlingsplanema

bör vara utgångspunkten.

samband med förslag på finansiella och fysiska indikatorer har förel slagits uppgifter de anställdas status på arbetsmarknaden liksom att om förekomsten individuell handlingsplan ska ingå i den löpande rapporav teringen. Särskilda uppföljningar insatsområdet och den aktuella av målgruppen torde dessutom nödvändiga där jämförelser mellan vara individer deltagit i mål 3-åtgärder respektive andra arbetsmarknadssom kan Grundfrågan är hur har individerna förbättrat sin åtgärder göras. ställning arbetsmarknaden genom stödåtgärden

individen erhållit arbete fungerar dåligt som indikator på

Uppgifter om

insatsen eftersom det här handlar står långt från arbetsom grupper som marknaden och inte i första hand kan förväntas erhålla anställning via en mål 3-stödet. Mätningarna bör därför grunda sig de individuella handlingsplanema och fasta på i vilken utsträckning individen i fråga förta bättrat sin position.

Insatsområde 6 Integrerade jämställdhetsinsatser och riktade åtgär-

der för jämställdhet inom samtliga insatsområden medverka till att bryta tradi- Målet är att tionella könsmönster på arbetsmarknaden och bidra till lika utvecklings-

möjligheter för män och kvinnor.

Utredningen föreslår att jämställdhetsperspektivet skall genomsyra samtliga insatsområden i det svenska mål 3-programmet och att samtliga insatsområden skall karakteriseras strävan efter en ökad jämställdhet av en mellan och kvinnor på arbetsmarknaden. Det är angeläget att detta män perspektiv tyngd i det mål 3-programmet än i de föregående ges större nya mål 3- och 4-programmen. Eftersom jämställdhetssträvandena skall vara integrerad del de konkreta insatserna skall finansieringen ske inom en av respektive område. Därutöver föreslår utredningen att ett mindre belopp bör disponeras nationellt för vissa riktade åtgärder olika skäl inte som av eller bör finansieras inom övriga insatsområden, och syfte skall kan vars stödja jämställdhetsinsatser i mål 3-programmet i sin helhet. vara att

De kvantitativa indikatorer funnits inom mål 3 och mål 4 bör finnas som i mål Det innebär samtliga uppgifter insamlas en del i kvar att som som den finansiella och fysiska uppföljningen bör redovisas separat för män

172 Bilaga 3

och kvinnor. Eftersom målet för jämställdhetsinsatsema också bryta är att traditionella könsrollsmönster på arbetsmarknaden bör också kunna man utvärdera i vilken utsträckning projekt initierats syftar till bryta som att rådande mönster. Av den anledningen kan uppgifter detta med om tas bland kämindikatorerna. I annat fall bör detta göras till föremål för en tidig analys för att vid behov kunna förstärka insatserna i denna riktning under återstående programperiod. Särskild redovisning och utvärdering bör också göras av de riktade insatser föreslås finansieras medel som av avdelade för insatsomrâdet i sig.

Insatsområde 7. Lokalt projektstöd Eftersom det är första gången socialfondens medel förvaltas via mellanhandsorganisationer finns det anledning ägna stor uppmärksamhet hur stödet fungerat. Särskilda rapporteringsrutiner bör utarbetas förvaltningsmyndigav heten för de mellanhandsorganisationer erhåller lokalt projektstöd. som I huvudsak skall dock uppgifter redovisas för övriga samma som verksamheter. Särskilda utvärderingsinsatser bör inriktas indikamot torer som visar om man det lokala projektstödet nått andra genom grupper på arbetsmarknaden och andra typer insatser om av aktualiserats. En sådan utvärdering bör t.ex. göras i samband med halv-

tidsutvärderingen.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya formånsrättsregler Bilagor.+ Ju. 32.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju.

SteriliseringsfråganiSverige1935-1975. 33. Botryggt- Betalarätt.Särskildaboendeformerför . Ekonomiskersättning. äldresamtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku.

Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35 Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi. . . - EffektivareTotalforsvarsstödiÖstersjöområdet.Fö. 36.Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö.

lnvandrarskapochmedborgarskap. 38 Följdleveranseri sambandmedexportav . . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningfor alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyñet.U.

Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförs-

. Bör demokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ett centrumför dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. ochenfilmvårdscentral.Ku.

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luñfartslag.N. . skriftserie.Ju. 43.Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutforvaringavkärnavfall.Kommunernaoch

15.Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S.

17 GarantipensionochBosättningstilläggfor personer 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. . föddaår 1937ellertidigare.S. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

19.Artikel 7 EG:si vammärkesdirektiv. 49. Invandraresomföretagare.Ku. Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50. skyddsjaktpåvarg.M.

20. Sverigeochjudamastillgångar.UD. 51.Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B.

Zl. Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet 52 Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.av

- . avpersonermedfunktionshinder.

22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54 En nytullag. Fi.

. skriñserie.Ju. 55. Konvergensochförändring.Samordningav

23. Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktningav nyamål inom3 EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N.

fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58 Löserjuridiken demokratinsproblem

. 25 Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . - 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60.Kundvänligaretaxi.N.

jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61.Brottsförebyggandearbete landetskommuner.Ju.i

28. Kontantrnetodför småföretagare.Fi. 62. Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi.

29. Internationellkonflikthantering attförberedasig 63.Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan

- tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64. Representativdemokrati.Demokratiutredningens

mediekoncentrationslag.m. m.Ku. skriftserie.Ju.

31. Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareför bamoch 90.Narkotikastatistik.Om samhälletsbehovav ungdomar. informationomnarkotikautveckling. 66. Godvårdpå lika villkor omstatensstyrningav 91.Enöversynavjämställdhetslagen.N. hälso-ochsjukvården 2 bilagor.+ 92. Premiärför personval.Ju. 67.KÃRNAVFALL metod plats 93.Det folkstyret.ForskarvolymVI. - - - unga miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUB-program98. M. 94. Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi. 68. BrandkatasüofeniGöteborg. 95. Småskaligelproduktionsamtmätningoch DrabbadeMedier Myndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 69. Individenocharbetslivet.Perspektivpådet 96. Statistikreforrnen.Utvärderingochförslagtill samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentelcnilmärrmden.U. utvärderingen reformen.Ju.av 71.Oseriösabostadsförmedlare. 97. Socialtjänsti utveckling. 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch DelA ochB Bilagor. rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U. egnahem. 99.Översyn stiftelsenför internationell av 73.Handikappombudsmannensframtida rapportering läkemedelsbiverkningar.av S. förutsättningarocharbetsuppgifter.S. 100.Bibeln texterna. - 74.Demokratinochdetgemensammabästa. Gamlatestamentet Volym Demokratiutredningensskriftserie.Ju. GamlatestamentetII. Volym 75. Rättplatsför vindkrañen.Del och1 Del 2. M. Tillägg till Gamlatestamentet.DeapolGyfa 76. Maktdelning.Forskarvolym eller deuterokanoniskaskriftema.Volym Demokratiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym 4. Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 101.Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare volymII. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister. 78.Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju. jordbmket. Jo. 102.Ansvarsfördelningför internationellaprogram 79. Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U. skattskyldiga.Fi. 103.Regionreforrnpå försök förstastegenmot - 80.Demokratiopinioner. ennyregionalsamhällsorganisation.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nya sarnboregler.Ju. 81. örhandlingsersättningF till hyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerför behandling - - - Ju. avpersonuppgifter.Fi. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker 106.KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer, m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi. 83. Globaliseing.ForskarvolymIX. Demokrati- 107.Nyamäl för utveckling3 avmänskligaresurser utredningen.Ju. i arbetslivet.N. 84.Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokratiutredningen.Ju. 85.Bredbandför tillväxt i helalandet. Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska aspekterpåIT-infrastrukturen.N. 86. PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheter för Sverige. Enrapportfrånhearingen"EfterPC:n"anordnad avIT-kommissionenjuni 1999.N. 87.Vagnbolagför järnvägen.N. 88.Granskningskommissionensbetänkandeianledning avBrottsutredningeneftermordetpåstatsminister Olof Palme.Ju. 89.statsbidragtill handikapporganisationer.S.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Granskningskommissionensbetänkandeianledningav

Brottsutredningeneftermordet statsminister Nyaformånsrâttsregler Bilagor.+ 1 Olof Palme.88 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Premiärför personval.92 utredningensskriñserie.8 Det ungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch Demokratiutredningen.93 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Utvärderingochförslagtill Rasism,nynazismochfrämlingskap. Statistikreformen.-

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen Demokratiutredningensskriftserie.10 avreformen.96 Bördemokratinavnationaliseras Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Demokratiutredningensskiñserie.1 1 ochdjurrättsaktivister. Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Demokratiutredningensskriftserie.101 skriftserie.12 Regionreformpåförsök förstastegenmot Etik ochdemokratiskstatskonst. ennyregionalsarnhällsorganisation.103 Demokratiutredningensskriftserie.13 Nyasamboregler.104 Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15

Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. Utrikesdepartementet Ändringari vammärkeslagen.19

Denskyddadeprovinsen.En demokratins Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16 essäom värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie Sverigeochjudarnastillgångar. 20

22 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

Tillsyn överadvokaterm. m. 31 38

Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32 36 Försvarsdepartementet Likvidation avaktiebolag. Demokratini denoffentligasektornsförändring. EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.6

Demokratiutredningensskriftserie.40 Internationellkonflikthantering attförberedasig - Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksarnhet.43 tillsammans.29

Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Underrättelsetjänsten enöversyn.37 - Globaliseringenochdemokratin. Demokratiutredningensskriftserie.56 Socialdepartementet

Löserjuridiken demokratinsproblem SteriliseringsñåganiSverige1935-1975.Ekonomisk

Demokratiutredningensskriftserie.58 ersättning.2

Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 GarantipensionochBosättningstilläggför personer

Representativdemokrati.Demokratiutredningens födda år 1937eller tidigare.17

skriftserie.64 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav - Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- medfunktionshinder.21 personer utredningensskriftserie.74 Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre tryggt- Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33

76 Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII. socialbidragåren1990till 1996.46

Demokratiutredningen.77 Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51

Demokratiopinioner. lnkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer.52

Demokratiutredningensskriftserie.80 Barnombudsmannenföreträdareför barnoch - Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.8 l ungdomar.65

Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. God vårdpå lika villkor statensstyrning - om 83 avhälso-ochsjukvården 2+ bilagor.66

Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati-

utredningen.84

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

Oseriösabostadsfonnedlare.71 Kulturdepartementet

Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Denframtidakommersiellalokalradion.14 rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch - Frågortill det industriellasamhället.18 egnahem.72 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch mediekoncentrationslagm. m. 30 arbetsuppgifter.73 Svensktmedborgarskap.34 statsbidragtill handikapporganisationer.89 Bevaradokumentärñlmenskulturarv.Åtgärdsforslag Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovavinformation samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen omnarkotikautveckling.90 filmvårdscentral.41 Socialtjänsti utveckling.DelA. ochB Bilagor. 97 - Invandraresomföretagare.49 Översyn stiftelsenfor internationellrapportering av av Konvergensochförändring.Samordning lagstiñ-av läkemedelsbiverkningar.99 ningenfor medie-ochtelesektorema.55

BrandkarastrofeniGöteborg. Finansdepartementet DrabbadeMedierMyndigheter.68 Märk väl 7 Bibeln texterna. - Införselavbeskattadevaror.26 Gamlatestamentet Volym

Kontantmetodför småföretagare.28 GamlatestamentetII. Volym

Fastighetsmäklamänmdeneffektivaretillsyn. 35 Tillägg till Gamlatestamentet.De apokryfaeller - Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47 deuterokanoniskaskriñerna.Volym - Ennytullag.54 Nyatestamentet.Volym4. 100

Begränsadfastighetsskatt.59

Bilen, miljön ochsäkerheten.62 Näringsdepartementet

Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat Effektivavärme-ochmiljölösningar.5

skattskyldiga.79 Utveckling mänskliga i arbetslivet. av resurser Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankermm. 82 Förslagtill inriktning mål inom3 EG:sstrukturavnya Fönnånerochökadelevnadskostnader.94 fonder.23

Skatt Tull Exekution Normerför behandlingav EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeografiskt - - personuppgifter.105 avgränsadestrukturfondsprogrammen.24

KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer, Delta Utredningen deltidsarbete,tillfälliga jobb - om handelochmarknadsföring.106 ocharbetslöshetsersättningen.27

Ny luñfartslag.42

Utbildningsdepartementet Öppenelmarknad.44

God sedi forskningen.4 LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

Vuxenutbildningför alla Andraåretmed slutredovisning.48

Kunskapslyñet.39 Rikstrafiken Ennymyndighet.57 - Att läraochleda En lärarutbildningför samverkan Kundvänligaretaxi. 60 ochutveckling.63 Individenocharbetslivet.Perspektivpådetsamtida

Gentekniknämnden.70 arbetslivetkring sekelskiftet2000.69

Likvärdigavillkor. 98 Bredbandfor tillväxt i helalandet.Närings-,regional-

ochvälfärdspolitiskaaspekterpå IT-infrastrukturen.85 Ansvarsfördelningfor internationellaprogram

på utbildnings-ochungdomsområdet.102 PC:närdöd längelevePC:n Nya möjligheterfor - Sverige.Enrapportfrånhearingen"Eñer PC:n"

Jordbruksdepartementet anordnad IT-kommissionenjuni 1999.86av

Vagnbolagför järnvägen.87 Yrkesfrsketskonkurrenssituation.3 Enöversynavjämställdhetslagen.91 Samema ettursprtmgsfolki Sverige.25 - Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramfor- - avelforbrukning.95 jordbruket. 78 Nya mål för3 utvecklingavmänskligaresurseri

arbetslivet.107

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet

Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 Skyddsjaktpåvarg.50 KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.

- - - KASAMs yttrandeöverSKBsFUD-progxam98.67 Rättplatsför vindkrañen.Del ochDell 75

Fakta info dåreki

Tel 08-587 671 00. Fax 08-587 671 71.

Box 6430. 113 82 Stockholm.

ordet@faktainfo.se wwwfaktainfose