Invandrare som företagare för lika möjligheter och ökad tillväxt : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

För lika och ökad tillväxt

möjligheter

Nk

A

0%

Statens offentliga utredningar

w 1999:49

Kulturdepartementet

Invandrare

som

företagare

För lika och Ökad tillväxt

möjligheter

Betänkande Utredningen

av om företagande for personer med utländsk bakgrund Stockholm 1999

ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. SOU och Ds som För remissutsändningar SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar

av Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet for den skall svara remiss. - som som

Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

Novum Grafiska AB ISBN 91-7610-969-0

ISSN 0375-250X Stockholm 1999

Till statsrådet Ulrica

Messing

Den 22 januari 1998 bemyndigade regeringen chefen för Inrikesdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att bl.

a. föreslå sådana åtgärder medför att med utländsk bak-

som personer grund får en lika behandling när de vill starta och utveckla egna företag.

Med stöd av bemyndigandet förordnade dåvarande chefen för Inrikesdepartemententet statsrådet Blomberg den 23 januari 1998 landshövding Bjöm Eriksson som särskild utredare.

Till experter förordnades den 16 mars 1998 verkställande direktören Rafael Berrnejo, fmansieringsansvarig ALMI Support Stockholm Jan Franzén, verkställande direktören Bo Granqvist, fil dr Hedi Bel Habid, departementssekreteraren Michael Hagos, kanslirådet Lars Häggmark, bankdirektören Curt Källströmer, fil dr Ali Najib, eko magistem Karin Sandström och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Margareta Wadstein.

Till huvudsekreterare förordnades fr.o.m. den 23 mars 1998 jur kand. Stefan Ravelin. Civil ek Maria Granqvist förordnades till sekreterare under tiden l-30 september 1998 och fil dr Ali Najib under tiden den l-31 oktober 1998.

Härmed överlämnas betänkandet Invandrare som företagare För

lika möjligheter och ökad tillväxt från Utredningen om företagande för personer med utländsk bakgrund.

Särskilt yttrande har lämnats av Curt Källströmer.

Stockholm i april 1999

Björn Eriksson

/Stefan Ravelin

l Sammanfattning

l l

. Direktiven

Utredningen Särskilda hinder för med utländsk bakgrund

om personer att starta och utveckla egna företag In 1998:1 tillsattes efter beslut av regeringen den 22 januari 1998. Utredningen har antagit namnet Företagande för personer med utländsk bakgrund. I direktiven för utredningen, som bifogas som bilaga anges bl.a. följande.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 bedömt att det är

högt prioriterad uppgift att underlätta skapandet av nya arbetstillen fallen. Under år 1996 startades ca 28 000 helt nya företag. Personer med utländsk bakgrund svarade för femtedel dessa företags-

en av etableringar. Mot bakgrund av svårigheter att komma på arbetsmarknaden kan med utländsk bakgrund förmodas vilja

många personer starta eget.

Invandrare möter flera problem vid nyetableringar. Ett sådant kan

att få krediter. Det finns exempel pâ att företagare med invandrarvara bakgrund, vilka nekats ett mindre lån trots betydande säkerheter kunnat lämnas. Utredningen skall enligt direktiven studera invandrares kapitalanskaffning och kreditmöjligheter och därvid också belysa långivamas handläggningsrutiner och kompetensförsörjning. Några särskilda bankgarantier eller etableringsstöd bör inte införas.

Utredningen skall också studera bristande kunskaper i svenska

om språket och kulturella hinder utgör hinder i samband med kapitalanskaffning vid start och utveckling företag. Vidare skall utredningen

av undersöka om det går att identifiera skillnader mellan företagare som upplevt hinder och de företag som varit framgångsrika.

1.2 Utredningens genomförande

För att få problem och möjligheter belysta har utredningen haft kontakter med ett flertal företagare med utländsk bakgrund och med representanter för branschorganisationer. Utredningen har varit på besök i Internationella företagarföreningens IFS lokaler i Stockholm. Ett

10 Sammanfattning

seminarium med forskare m.fl. har anordnats. För att söka utröna skillnader mellan företagare som upplevt hinder och svårigheter i sin verksamhet och företagare som klarat av dessa hinder, har ett antal intervjuer gjorts med företrädare för sådana företag.

Kapitalanskaffning och krediter är centrala frågor vid start och drift av företag. Utredningen har haft ett antal kontakter med företrädare för banker. Utredningen har också haft sammanträffanden med Svenska Bankföreningens arbetsutskott, där de fyra största bankernas koncemchefer utgör medlemmar, och representanter för bankernas fackliga organisationer. Frågor om finansiering och andra finansiella tjänster samt frågor om kontakter med myndigheter m.fl. har bearbetats två

av arbetsgrupper bestående av experter i utredningen.

I enlighet med utredningens direktiv har utredningen tagit hänsyn till Banklagskommitténs arbete och de iakttagelser och den dokumentation som Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO har gjort.

Experten i utredningen Ali B. Najib har utarbetat Invandrarföretagande några grundläggande fakta bilaga 2. Vidare har

- experten Hedi Bel Habib utarbetat Från invandrarföretagsamhet till generell tillväxtdynamik bilaga 3. Dessutom har några framstående forskare m.fl. beretts tillfälle till inlägg, vilket berikat utredningens arbete. Dessa inlägg bifogas som bilaga 7 till betänkandet.

Utredningen har haft 10 prokollförda sammanträden, ett i

varav form av intematsammanträde under två dagar.

1.3 och

Utredningens överväganden förslag

Utgångspunkter

Utvecklingen går mot en alltmer intemationaliserad och omstrukturerad värld. Detta medför förändringar i befolkningsstrukturer och förändringar i ekonomiska förutsättningar. Förändringarna medför såväl problem som möjligheter. De länder som kan leda förändringarna i

en riktning mot harmoni för landets befolkning och utnyttja det visio-

nya nära och ekonomiska klimatet blir vinnare. Detta gäller såväl materiella som immateriella värden. i

Behovet av ökad sysselsättning är stort. Vinsten för samhället när

en person går från arbetslöshet till arbete eller till eget företagande med egen försörjning uppgår till betydande belopp. För utredningen är den ena huvuduppgiflen att lämna förslag vilkas genomförande leder till arbete genom eget företagande, dvs. få mänskliga och ekonomiska resurser att verka för tillväxt. Därvid står det ekonomiska perspektivet i centrum.

Sammanfattning l 1

Utredningens andra huvuduppgift är av allmänmänsklig och etisk natur. Personer med utländsk bakgrund har för närvarande inte samma möjligheter majoritetsbefolkningen att starta och driva företag.

som Detta har ibland rent saklig bakgrund. Invandrare har i regel inte

en omgående tillräckliga kunskaper landet, kännedom om rådande

om regelsystem m.m. för att kunna driva ett företag lika villkor som majoritetsbefolkningen. Enligt utredningen bör en invandrare ges möjlighet att lyfta upp sig från detta kunskapsunderläge. Men utöver detta underläge möter invandrare attityder och till och med direkt diskriminering eller andra förhållanden som försvårar dennes integration i det svenska samhället och i affärslivet. Inträdesbarriärema kan vara betydande.

Dessa barriärer eller hinder består regler, normer eller arbetssätt

av

utformats under majoritetsbefolkningens villkor och som medför som nackdelar för personer som inte vistas så länge i landet.

Redan vidtagna åtgärder

För att så snabbt möjligt få till stånd en utveckling i den riktning

som

utredningens arbete skall leda till har, efter initiativ från utredsom ningen, vissa resultat redan åstadkommits under utredningsarbetets gång.

Finansinspektionen har i samverkan med utredningen utarbetat nya s.k. allmänna råd Finansinspektionens allmänna råd riktlinjer for

om hantering etiska frågor hos institut som står under inspektionens till-

av syn. I de allmänna råden sägs att de riktlinjer som instituten utarbetar på grundval de allmänna råden, bl.a. skall präglas god affárssed

av av och konsekvent agerande, rättvis behandling av kundintressen vid intressekonflikt och lika behandling med avseende på etnisk bak-

ex. grund.

Svenska Bankföreningens arbetsutskott i arbetsutskottet ingår

koncemchefema för de fyra största bankerna har i samråd med utred-

ningen uttalat en strävan efter ökade och förbättrade kontakter med invandrare för att möjliggöra ett ökat företagande bland dessa perso-

Det är utredningens uppfattning att sådana ställningstaganden får ner. stor genomslagskraft på sikt, speciellt som kommersiella affärsskäl talar för en sådan utveckling.

För att förbättra servicen till personer med utländsk bakgrund har några banker redan påbörjat ett arbete, bl.a. för förbättrad utbildning

att ta in frågor i utbildningen såsom Problemställningar vid genom kreditgivning till invandrare. Även de bankanställdas största fackliga organisation, Finansförbundet, har uttalat sitt stöd för ökad utbildning

12 Sammanfattning

och andra åtgärder för ökad kunskap med utländsk bakom personer grund för att dessa möjligheter att utnyttja fmansinstitutionergruppers nas tjänster skall förbättras. Utredningen noterar med tillfredsställelse dessa uttalanden och åtgärder från bankernas och de bankanställdas sida.

Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifter —— I kapitel 3 lämnas ett historiskt perspektiv på invandrares företagande i Sverige. I kapitlet lämnas också vissa statistiska uppgifter om nuvarande förhållanden.

Historik

Invandrarföretagare har i alla tider, såväl i Sverige som internationellt, intimt hört ihop med handelns och ekonomins internationalisering. Synen på invandrarföretagande, dess förutsättningar, karaktär och konsekvenser har, beroende på tidpunkt, skiftat. Stundtals har de uppträtt som den framväxande kapitalismens pionjärer eller setts frälsare i som tider av ekonomisk kris och stagnation. Vissa perioder har invandrarföretagande och invandrarföretagare motarbetats och betraktats hot som mot inhemsk kultur, sysselsättning och företagare. På gott och ont har de fungerat bärare och vägröjare för idéer, produktionssom nya varor, och distributionsformer samt maktstrukturer. Med reservation för att all periodindelning är grannlaga kan man tala om tre perioder i det svenska invandrarföretagandets historia. Den första går från högmedeltiden fram till 1800-talets första decennium. Den andra sträcker sig från 1800-talets början till andra världskriget. Den tredje slutligen omfattar efterkrigsperioden. Vad landet efter andra världskriget fram till början 1970-talet av ansågs behöva var arbetskraft inte kapitalstarka och duktiga invandrarföretagare. Arbetskraftsinvandrama kom från Norden, Västeuropa, Jugoslavien och Grekland. Flyktingama kom främst från de Sovjetav unionen kontrollerade kommunistländema i Östeuropa. Efter mitten av 1970-talet avtog den ekonomiska tillväxten, behovet arbetskraft av minskade samtidigt flyktinginvandringen och ökade i besom mer mer tydelse. Flyktingama kom nu i stället främst från Västasien, Latinamerika och Afrika. Mot denna bakgrund skulle man kanske förvänta sig att invandrarföretagare och invandrarföretag ytterst marginell företeelse före var en

Sammanfattning 13

mitten 1980-talet. Men den bilden stämmer inte riktigt. I motsats till

av småföretagare i övrigt ökade företagarna bland invandrarna.

Det var inte förrän vid 1980-talets mitt som efterkrigstidens svenskar på allvar upptäckte invandrarföretagama och deras företagande. Hur det möjligt En förklaring kan att invandringen

var vara före 1980-talet hade annorlunda karaktär och ekonomiska förutsättningar. Goda konjunkturer och stor efterfrågan på arbetskraft fram till första hälften av 1970-talet bidrog till att dölja invandrarföretagandet. Det faktum att småföretagsamheten generellt minskade i betydelse som

följd av näringslivets fortgående koncentration kan ha bidragit. en

Med 1980- och 1990-talens ökande arbetslöshet, växande invandring från utomeuropeiska länder trädde såväl invandrarna, främlingarna, som deras företagande fram ur skuggorna. De synliggjordes. De blev dom. Vad som för många svenskar föreföll nytt hade i själva verket långa rötter i svensk historia. Det nya var det stora antalet invandrarföretagare. Det har aldrig funnits så många invandrarföretagare som i det sena 1980- och 1990-talens Sverige.

Vissa statistikuppgifter

Ökning av invandrarföretagande

Antalet invandrarföretag, dvs. företag som drivs av personer med utländsk bakgrund, har ökat markant under de senare åren i Sverige. Det finns i dag omkring 65 000 invandrarföretag, vilket motsvarar omkring 12 procent av småföretagsbeståndef. Detta innebär att invandrare fortfarande är underrepresenterade i förhållande till sin andel av befolkningen. Invandrare är dock välrepresenterade i gruppen nya företag. Personer med utländsk härkomst uppgår i dag till en femtedel av alla nyföretagare och utgör därmed en viktig potentiell källa för entreprenörskap i landet. Många invandrare kommer från länder där eget småföretagande är mer omfattande än i Sverige. Andelen företagare under 34 år bland samtliga invandrarföretagare är drygt 20 procent. Motsvarande andel bland övriga företagare är ca 12 procent.

Allt fler invandrare startar egna företag och i många fall lyckas de etablera sina verksamheter tack vare stor hjälp från familj, släkt och vänner samt hårda och långa arbetstider och låga inkomstkrav. Dessutom tjänar de som förebilder för andra invandrare och deras bam. Nuvarande ersättningsregler för starta-eget bidrag missgynnar starkt

Företag med färre än 200 anställda.

14 Sammanfattning

invandrare och övriga som ännu inte kommit på den svenska arbetsmarknaden. Invandrarföretagen återfinns främst inom tjänstesektorema där de sysselsätter merparten 84 % av antalet sysselsatta i invandrarföretagen. Den största och dominerade tjänstesektom är handel, hotell och restaurang som sysselsätter nästan två femtedelar alla anställda inom av invandrarföretagen Andelen företagare bland sysselsatta är mycket högre bland utomeuropeiska invandrare 16 % än bland majoritets-

befolkningen 8 %.

De regionala variationema i invandrarföretagandet tycks i mångt och mycket vara en fråga om stad och land. Nästan två tredjedelar av

alla invandrarföretag är lokaliserade till storstadsregionema. Stock-

holms län ligger i klass för sig med närmare två femtedelar alla en av invandrarföretag, följt av Göteborg och Bohus län och Skåne län med vardera 13 procent. Andelen företag som drivs i form av enskild finna utgör hälften av

samtliga invandrarföretag. Andelen kvinnor bland invandrarföretagama

uppgår till 29 procent. De flesta invandrarföretag som startas förblir små och lokalt begränsade. Trots detta kan deras ekonomiska effekt till betysummeras en dande samhällsnytta i termer av omsättning och sysselsättning. Vidare skapar de en vitaliserande lokal konkurrens och deras bidrag till den ekonomiska dynamiken kan mycket betydelsefull. vara

Redan om man begränsar intresset enbart till sysselsättningseffekten

framstår deras betydelse i ekonomin mycket stor. Invandrarföresom tagen svarar i dag för ca 14 procent av alla sysselsatta i småföretag. Lägger man därtill deras andra direkta och indirekta bidrag till ekonomisk utveckling blir betydelsen ännu större.

Internationell jämförelse

Det är mycket vanskligt att göra en internationell jämförelse med avse-

ende på offentligt stöd till invandrarföretagandet. Eftersom det före-

kommer många olika stödformer på olika nivåer och dessutom dessa förändras ständigt, blir det svårt att göra sådan jämförelse. Det en framgår dock klart att flera europeiska länder försöker stimulera invandrare och etniska minoriteter till företag och därmed att starta egna minska den så ofta mycket höga arbetslösheten bland invandrare och etniska minoriteter. Stödpolitiken täcker ett spektrum områden för av att underlätta för dessa grupper, t.ex. genom att höja företagarnas kompetens, reducera byråkrati och regleringar samt att förbättra de finansiella betingelsema. Riktade stödinsatser till enbart invandrargrupper

Sammanfattning 15

förekommer dock i mindre utsträckning i västeuropeiska länder än i

Kanada och USA.

Några principiella frågor

Mot bakgrund vad sagts i inledningen, vidareutvecklar utredav som

ningen grunden för sina ställningstaganden i kapitel 4.

Det finns höga inträdesbarriärer till det svenska samhället. Inom den privata sektorn har de och arbetssätt som tillämpas skapats mot normer

bakgrund affärslivets villkor för majoritetsbefolkningen och dess

av affärskulturer. Detta innebär med utländsk bakgrund och att personer deras företag ofta hamnar i ett sämre läge. Utredningens uppgift är att grund för förutsättningar för förändringar, så att alla landets skapa en invånare ges lika möjligheter. Samhället bör enligt utredningen utforma regelsystemet för företagande så med initiativförmåga och affärsidéer ges möjligatt personer het att få sin försörjning att driva företag. Arbetslösheten måste genom bli lägre. Ett bra företagsklimat goda förutsättningar för lönsamma ger investeringar. Därmed öppnas även möjlighet till att även ge anställning till andra. inom vilka företagare med utländsk bakgrund skall De ramar arbeta, skall desamma för företagare i allmänhet. vara som Utredningen dock att vissa särskilda insatser genom utbildning anser och rådgivning behövs för med utländsk bakgrund m.m. att personer skall få möjligheter majoritetsbefolkningen att starta och samma som driva företag. Det behövs säråtgärder framför allt en generell men tillväxtpolitik. Vidare föreslår inte utredningen några särskilda lättnader eller förmåner för med utländsk bakgrund sedan företagen personer På några punkter, är särskild betydelse för förestartats. som av en med utländsk bakgrund, föreslås generella åtgärder för att ge tagare företagandet bättre villkor. På grund skillnader i traditioner och tänkesätt i olika länder har av invandrare ofta betydande barriärer att klara innan han eller hon en av finner bra bas för tillvaron i Sverige. Detta gäller även för start och en drift av företag. En viktig uppgift för utredningen är att undersöka vilken effekt som

arbetsformer för bl.a. långivning och lokaluthyming har för möjlig-

heterna för med utländsk bakgrund att driva företag. personer Genom bankerna tillsammans har dominerande ställning har att en de enligt utredningen kollektivt för att in- och utlåning och ett ansvar betalningssystem för privatpersoner och företag kan ske under rimliga villkor. Bankerna har således ett samhällsansvar samtidigt som de är företag med krav lönsamhet. Det finns konflikt mellan ett brett en

16 Sammanfattning

och generellt agerande och kravet på lönsamhet. Denna konflikt- eller snarare avvägning måste ständigt uppmärksammas statsmakterna. - av Utredningen slår utöver vad sagts fast följande teser att - ovan uppmärksammas för att få till stånd ett ökat företagande för personer med utländsk bakgrund.

Grunden för att åstadkomma företagande för med personer utländsk bakgrund är dels etisk och allmänmänsklig, dels ekonomisk.

Den generella ekonomiska politiken är avgörande också för invandrarföretagandet. Åtgärder för att stimulera invandrarföretagandet kan inte utformas oberoende härav.

Intresset för att starta och driva företag måste tas tillvara snarast möjligt efter ankomsten till Sverige.

Personer som inte är födda här i landet befinner sig i ett kunskapsmässigt underläge vad gäller start och drift företag. Dessa av personer skall ha möjlighet att lyfta sig detta underläge upp ur samtidigt som de måste anpassa sig och acceptera företagandets regler och villkor i landet.

Insatser från det offentliga kan ibland behövas fram till och med företagets startperiod. Därefter skall företagare med utländsk bakgrund inte särbehandlas utan ha rättigheter och skyldigsamma heter som andra företagare.

De svårigheter som invandrarföretagare ställs inför består mer av arbetssätt och normer byggts i affärslivet under majosom upp ritetsbefolkningens villkor än av direkt diskriminerande regler.

Möjligheten att få en fråga prövad neutral instans är viktig av en för en avtalspart är i underlägsen situation, såsom fallet som en ibland är med företagare med utländsk bakgrund.

Det är särskilt betydelsefullt att offentliga och företag på organ marknader med storföretagsdominans sitt arbetssätt anpassar så att

landets skilda befolkningsgrupper får lika behandling.

en Finansieringsfrågoma är.en avgörande faktor vid bildandet av nya

företag och invandrarföretagare utgör härmed med

en grupp speciella problem.

10. Integration och arbetsmarknadspolitik skall- utöver målet att ge

sysselsättning genom anställning även inriktas på att ta till

- vara intresse och kompetens för eget företagande. Företagande får dock

inte göras till ett arbetsmarknadspolitiskt medel för dölja

att arbetslöshet.

Sammanfattning 17

Förekommer etnisk diskriminering

En viktig uppgift för utredningen har varit att besvara om diskriminering och särbehandling förekommer samt att undersöka omständigheterna kring sådana förhållanden kapitel 5.

Utredningens utgångspunkt är att en företagare inte får behandlas mindre förmånligt än andra med annan etnisk tillhörighet som befinner sig i en likartad situation. Detta innebär även en rätt att behandlas individuellt, efter individuella förutsättningar, och inte efter antaganden, mer eller mindre förutfattade meningar eller rentav fördomar om vad som kännetecknar den etniska grupp en individ tillhör eller förmodas tillhöra.

Diskriminering är ofta inbyggd, stmkturell, eftersom den uppstår ur rutiner som i sig framstår som fullt normala och genomtänkta. Denna form av diskriminering kommer blivande och redan etablerade företagare med utländsk bakgrund i kontakt med i en betydande omfattning. En sådan definition av begreppet diskriminering kan även uttryckas som att personer eller grupper på olika sätt befinner sig i ett sämre läge än majoritetsbefolkningen.

Det är också den vanligaste formen av svårigheter företagaren

som med utländsk bakgrund kommer i kontakt med och som utredningen i huvudsak inriktat sig på. Det är enligt utredningen således systemfel och inte främst direkt diskriminering som förekommer och som måste upphöra innan invandrare har samma möjligheter som övriga delar av befolkningen att starta och driva företag.

En stor del av landets befolkning har invandrarbakgrund. Detta har medfört förändringar i affärslivet för att inlemma dessa kundgrupper i sin affársstrategi. Förändringarna medför såväl ökade intäkter som ökade kostnader. På vissa områden är den förändrade inriktningen

och en annorlunda inställning till kontakter med nya kundgrupper- av en särskild betydelse. Det är också särskilt betydelsefullt att offentliga organ och företag på marknader med storföretagsdominans anpassar sitt arbetssätt så att landets skilda befolkningsgrupper får en lika behandling.

Att nå harmoni mellan med utländsk bakgrund och majo-

personer ritetsbefolkningen bör ständigt pågående Statens olika

vara en process. åtgärder utgör en viktig del i denna process. Utredningen anser att dessa frågor är så centrala att de alltid skall beaktas vid statliga organs agerande.

Enligt utredningen är det angeläget att samhället, i ett långsiktigt förändringsarbete, uppmärksammas på vilka effekter olika åtgärder får för jämlikheten mellan olika etnisk tillhörighet. Utred-

personer av ningen föreslår att det i verksförordningen och i kommittédirektiv

18 Sammanfattning

skrivs in att myndigheter i sin löpande verksamhet respektive kommittéema i sitt arbete alltid skall uppmärksamma detta.

För att undanröja oklarhet om straffbestämmelsen i 16 kap. 9 § brottsbalken om olaga diskriminering även innefattar diskriminering

riktas mot juridisk och kan hänföras till etnisk tillsom en person hörighet, föreslår utredningen en översyn av bestämmelsen.

Utredningen stöder förslaget lämnats i betänkandet Översyn av

som lagen mot etnisk diskriminering SOU 1997:174 om att bl.a. statliga myndigheter åläggs att i största möjliga utsträckning ta s.k. antidiskrimineringsklausuler i avtal med leverantörer. Vidare föreslås att den utredning över verksamheten i Nämnden för offentlig upp-

som ser handling får särskild uppgift att observera invandrarföretagandets

som beroende av upphandlingsförfarandet.

Den som förvärvar en affärsrörelse som drivs från en hyreslokal kan för närvarande inte vända sig till Hyresnämnden om förvärvaren vägras att få hyresrätt till lokalen. Denna rätt har endast innehavaren av hyresrätten. Utredningen föreslår att även förvärvaren av affärsrörelsen skall kunna vända sig till Hyresnämnden för att få frågan om överlåtelse av hyresrätten prövad.

Utredningen anser att det behövs ett bättre statistiskt underlag for beslut åtgärder för invandrares företagande samt ökad forskning i

om dessa frågor. Utredningen föreslår att 10 miljoner kronor per år avsätts för främst forskning och utredningsverksamhet.

Tillväxt i stället för socialpolitik

I kapitel 6 lägger utredningen fram förslag som syftar till att stimulera nyanlända flyktingar till eget företagande tidigt under introduktionsperioden.

Många dagens flyktingar kommer från länder där eget före-

av tagande utgör en del av en kulturtradition. Utredningen anser därför att kommunerna bör på denna försörjningsform när de tidigt arbe-

ta vara tar med introduktionsprogram för att underlätta en snabb förankring i arbetslivet.

Detta kan dock inte åstadkommas utan grundläggande förändringar i dagens mottagningssystem, vilket fortfarande till alltför stor del kännetecknas socialt omhändertagande. Utredningen anser därför att

av arbetet med regionala tillväxtavtal och integrationspolitiken för nyanlända bör samordnas så att kollisioner mellan olika regelverk och myndigheter kan undvikas och nyanländas roll som resurs tydligt synliggörs på lokal och regional nivå.

Sammanfattning 19

Mot bakgrund detta föreslår utredningen att ersättningssystemet

av för flyktingmottagande över så att kommunernas arbete med intro-

ses duktion av nyanlända tidigt knyts till de regionala tillväxtavtalen inom

för varje regions förutsättningar för tillväxt. I konsekvens ramen egna med detta föreslår utredningen att det administrativa ansvaret för ersättningarna till kommunerna anslaget B4 som motsvarar 2,2 miljarder kronor enligt budgetpropositionen 1998/99 förs över från Integrationsverket till länsstyrelserna så att medlen strategiskt kan fördelas till

kommunernas introduktionsprogram för nyanlända inom ramen för

samordning av de regionala tillväxtavtalen.

För att kommunernas arbete med att stimulera nyanlända till egenförsörjning och eget företagande skall anpassas till de skilda förutsättningar för näringsliv, tillväxt och arbetsmarknad som finns i varje län föreslår utredningen bl.a. att länsstyrelserna ges ett samordnings- och tillsynsansvar för integrationsarbetet på regional nivå.

Vidare föreslår utredningen att DO f°ar regional plattform för

en arbete mot etnisk diskriminering, så att främjandet av mångfalden i arbetslivet integreras i de regionala strategiema på samma sätt som

jämställdhetsarbetet.

Svårigheter för personer med utländsk bakgrund att starta och driva företag

I kapitel 7 behandlas invandrares svårigheter att starta och driva företag. Frågor finansiering och andra finansiella tjänster behandlas i

om

kapitel

Personer med utländsk bakgrund har i ett flertal hänseenden ett

sämre utgångsläge än majoritetsbefolkningen när de skall starta och

driva företag. De bör utbildningsinsatser få möjligheter att ta sig

genom

detta kunskapsmässiga underläge. När företaget sedan är startat upp ur skall företag som drivs av personer med utländsk bakgrund ha samma rättigheter och skyldigheter övriga företag.

som

j

Utredningen föreslår utbildning, bl.a. i form rådgivning om hur

av kontakter med olika myndigheter skall skötas och vilka lagar det är viktigt att känna till samt hjälp med bankkontakter. En viktig del av utbildningen och rådgivningen är också kännedom om osynliga regelver och sociala koder.

Enligt utredningen bör intresset att starta företag hos dem som har

goda förutsättningar för detta tas till vara så snart uppehållstillstånd

beviljats. Saknas underlag för utbildning tillräckligt stora eller

m.m. av homogena i kommun, kan flera kommuner samarbeta.

grupper en

20 Sammanfattning

Utredningen föreslår också att företagaren inom ett år efter företagets bildande, skall kunna utnyttja konsulthjälp med till 10 timupp mar till en kostnad av hälften det normala konsultarvodet. Om antaav let personer som erhåller starta-eget bidrag uppgår till uppskattningsvis 25 000 och hälften av dessa utnyttjar det subventionerade konsultstödet, blir statens kostnad för detta 40 miljoner kronor. ca Genom att en invandrare som startar ett företag ofta inte hañ möjlighet att bli medlem i A-kassan, får denne ofta den lägsta ersättningen av starta-eget bidrag, 103 kronor per dag. Det lägsta bidraget uppgick fram till juli 1995 till 338 kronor dag och fram till juli 1997 till 240 per kronor per dag. Utredningen föreslår att det lägsta starta-eget bidraget

ånyo höjs till 240 kronor dag. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens

per beräkningar ökar statens kostnader med 115-120 miljoner kronor per år för en sådan åtgärd. Det förhöjda starta-eget bidraget föreslås, liksom förslaget subom ventionerad konsulthjälp, omfatta samtliga erhållit starta-eget bisom drag. Som utredningen redan i kapitel 6 uttryck för, är regionaliger en

serad behandling tillväxtfrågor och därvid även frågan att under-

av om

rätta kapitalanskaffning för invandrarföretagare av en stor betydelse.

Organisationer Internationella företagarföreningen i Sverige IFS som har här visat på intressanta utvecklingsmöjligheter. Utredningen föreslår att länsstyrelserna f°ar ett övergripande för att tillvarata ansvar det intresse att starta och driva företag finns hos med utsom personer ändsk bakgrund. Utredningen föreslår att sammanlagt 20 miljoner kronor ställs till länsstyrelsemas disposition för att fördelas mellan nya eller redan existerande organisationer.

Finansiering och andra finansiella frågor

För företagaren är frågorna verksamhetens finansiering och tillom gången till finansiella tjänster av en central betydelse. Utredningen noterar med tillfredsställelse att bankerna redan genomfört vissa åtgärder för förbättrade kontakter med med personer utländsk bakgrund. Utredningen dock att bankerna kan förändra anser sitt arbetssätt ytterligare för att möta behoven från den stora målgrupp som personer med utländsk bakgrund utgör. Förändringar är enligt utredningen både möjliga och önskvärda och att de i flera fall kommer att ske av rent kommersiella skäl. I några fall bör dock åtgärder övervägas. Det finns uppgifter att bankerna är återhållsamma med att lämna om mindre krediter till företag. Små lån till nystartade företag inte uppges

Sammanfattning 21

vara särskilt lönsamma. Banklagskommittén har föreslagit att tillstånd inte längre skall krävas av kreditmarknadsföretag som bedriver verksamhet i liten skala. Detta ökar enligt utredningen möjligheterna till att

kreditgivare kommer in på marknaden för lån till småföretag. nya Utredningen tillstyrker Banklagskommitténs förslag. För att inte brist på krediter till goda affärsidéer för verksamhet i liten skala skall saknas, föreslår utredningen att i avvaktan på att utbudet av mindre

krediter till företag ökar ALMI:s utlåningskapacitet vid behov utökas.

-

Någon legal skyldighet för bankerna att utföra betaltjänster eller stå till tjänst med transaktionstillbehör till inlåningskonton föreligger inte. Utredningen föreslår att regeringen ger Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur bankernas praxis är för att öppna konton och därtill hörande tjänster för att utföra betalningar. Om behov föreligger bör Inspektionen föreslå ändrad lagstiftning.

Några banker planerar att i sin intemutbildning särskilt uppmärk-

frågor om kreditgivning till invandrare. Detta borde enligt samma utredningens uppfattning gälla alla banker. Även de bankanställdas största fackliga organisation, Finansförbundet, har gjort ett uttalande om värdet av en ökad utbildning.

Krediter kan beredas med hjälp av s.k. credit scoring, en på statistiska analyser byggd metod för kreditprövning, Tekniken är relativt vanligt förekommande vid bedömning av konsumentkrediter.I vilken utsträckning tekniken används vid kreditbedömning av företag är inte känt för utredningen. Med tanke på att scoringtekniken innebär potentiella risker för diskriminering bör en särskild analys göras av detta område. Utredningen bedömer detta som en angelägen uppgift som skyndsamt bör ges prioritet i ett framtida utredningsuppdrag.

Ett bra sätt att förbättra servicen till personer med utländsk bakgrund är också enligt utredningen att bankerna ökar antalet anställda med sådan bakgrund. Utredningen rekommenderar också att ban-

en kerna upprättar s.k. mångfaldsplaner.

Finansinspektionen utfärdade efter rekommendation av utred-

ningen under år 1998 ett nytt allmänt råd om riktlinjer för hantering

-

etiska frågor, bl.a. innehållande råd om likabehandling oavsett t.ex. av etnisk bakgrund. De enskilda bankernas och institutens etiska råd är för närvarande inte tillgängliga för allmänheten. Utredningen föreslår att de etiska råden i framtiden skall hållas tillgängliga för allmänheten.

Svenska Bankföreningens arbetsutskott har som tidigare nämnts i samråd med utredningen nyligen uttalat sig för ökade kontakter med personer med utländsk bakgrund. Ett likartat uttalande har gjorts av Finansförbundet, de bankanställdas största fackliga organisation.

22 Sammanfattning

Vid oenighet mellan bank och dess företagskund har kunden för en närvarande inga andra alternativ om en obligatorisk skiljedom inte avtalats än att föra process vid allmän domstol. Den obalans i eko- nomiska resurser som finns mellan banken och särskilt de mindre och medelstora företagen, medför i realiteten att en prövning av en neutral instans ofta uteblir. Här är företagare med utländsk bakgrund i en särskilt svår position. Utredningen har övervägt fyra olika alternativ för förenklad tvistlösning. Utredningen föreslår att ett banketikråd inrättas. Rådet skall vid tvist mellan en bank och dess företagskund kunna lämna en rekommendation till lösning. Detta under förutsättning att institutets klagomålsansvarige först prövat frågan och klaganden därefter önskar få en prövning. Ett sådant förfarande bidrar enligt utredningen till att klargöra begreppet god banketik eller god bankstandard och bidrar därigenom till en ökad goodwill för hela banksektorn. ALMI har för närvarande möjlighet att lämna nyföretagarlån till upp 30 procent av kapitalbehovet. För sådana lån kan två års räntefrihet beviljas. ALMI föreslås kunna bevilja nyföretagarlån med till upp 50 procent av kapitalbehovet till en subventionerad ränta under två år. Vidare föreslår utredningen att skattefri avsättning utan någon begränsning till andel av vinsten med upp till 200 000 kronor under en femårsperiod skall tillåtas periodiseringsfonder.

Tillväxt

Även många nystartade företag förblir små finns det även bland om företag som startats av personer med invandrarbakgrund företag som satsat på tillväxt. Forskaren Johan Wiklund har särskilt undersökt tillväxtföretag. I hans undersökningar har andelen tillväxtföretag som leds av invandrare varit ca 8 procent bådei tillväxtföretag och i icke tillväxtföretag. De största svårigheterna, i förhållande till övriga delar av befolkningen, har en person med utländsk bakgrund när han eller hon skall starta ett företag. Har grundaren av företaget från början inte kunnat lägga en bra bas för verksamheten, uppstår särskilda svårigheter att övervinna även när företaget skall utöka verksamheten. Det finns ett flertal företag som med framgång drivs av personer med utländsk bakgrund. En betydande del de framgångsrika företaav gen har en internationell bas för sin verksamhet, antingen de importerar produkter eller att den i Sverige etablerade verksamheten intemationaliserats genom att koncembolag bildats i andra länder. Det finns

Sammanfattning 23

exempel på företag har ett internationellt kontaktnät baserat på som företagsledarens tidigare hemland. Trots skillnader i affärsidéer, näringsgren och verksamhetsinriktning kan det hävdas att det finns vissa karakteristiska drag som kännetecknar de framgångsrika företagen. Framgången har i samtliga fall sin grund i bra affärsidé och ett entreprenörsförhållningssätt. Därutöver har en samstämmighet mellan affärsidén och marknaden spelat en avgörande roll för tillväxten. Drivkraften för framgången är utan undantag rörelseidkarens personliga egenskaper flexibilitet, beredskap att ta risker och en vilja som att växa, kopplat till förmågan att förvalta den egna affärsidéen. De flesta har nått framgång från ett socialt och ekonomisk underläge. Det förefaller dock framgången har vuxit fram stark som om ur en motivation överlevnadsstrategi hos företagarna själva. Så gott och en samtliga har kunnat bemöta uppkomna problem och motgångar som genom flexibilitet och välplanerade reträttvägar. Även vid tillväxt är fmansieringsfrågoma viktiga har företaget men etablerat kontakter med en bank och visar verksamheten en positiv utveckling, torde svårigheterna att finansiera en tillväxt i huvudsak vara densamma för alla företag.

Finansiering av utredningens förslag

I kapitel 10 lämnas förslag till finansiering utredningens förslag. av Utredningens förslag kan klassificeras i två grupper. Den ena gruppen förslag är etisk och allmänmänsklig natur. Dessa förslag av av en knyter till integrationspolitiken och till frågor diskriminering och an om särbehandling. Dessa förslag kan inte värderas i fonn av intäkter och kostnader för staten. Den andra förslag avser företagsgruppen av ekonomiska förhållanden, vilka i sin tur kan delas i förslag som omfattar enbart med utländsk bakgrund och förslag som förepersoner slås omfatta alla företag. De förslag utredningen lämnar och kräver finansiering som som en med statliga medel, bör betraktas investeringar för framtiden och som löpande kostnader. De föreslagna åtgärderna skall medverka inte som till att outnyttjat humankapital och annat kapital börjar arbeta för landets tillväxt. På sikt blir således insatserna till nytta för staten och landets invånare. Åtgärderna för invandrare har hittills, enligt utredningen, i alltför stor utsträckning betraktats del socialpolitiken. Enligt utredsom en av ningen bör samhällets insatser snabbt inriktas att skapa sysselsättning anställning eller att egna företag skapas. - genom genom

24 Sammanfattning sou 1999:49

Denna förändring av inriktningen medför att kostnader, uppstår som vid genomförande av utredningens förslag, till betydande del inte kräver helt medel utan endast förändrad inriktning och användning nya en av tidigare anslagna medel. Utredningen föreslår att länsstyrelserna tilldelas sammanlagt 20 miljoner kronor att användas och fördelas till bl.a. redan existerande eller till nybildade organ för att stimulera ett ökat företagande. Dessa medel bör tas från anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande. En ny regional plattform för DO:s arbete föreslås att sammanlagt genom omkring 25 personer knyts till länsstyrelserna. Den sammanlagda kostnaden i utbyggt skick beräknas uppgå till 10 miljoner kronor. - - Dessa medel föreslås disponerade från ovannämnda anslag för flyktingmottagande. För att förbättra beslutsunderlaget för åtgärder för invandrares företagande m.m. föreslår utredningen att 10 miljoner kronor år avsätts per för detta ändamål och att denna förhållandevis blygsamma satsning finansieras genom omprioritering inom för rådande forskramen ningsanslag. En höjning av det lägsta starta-eget bidraget från 103 kronor till 240 kronor per dag föreslås av utredningen. Kostnaden för detta uppgår till 115-120 miljoner kronor. Utredningen föreslår också att de erhålsom lit starta-eget bidrag skall, för ett till 50 procent subventionerat konsultarvode, kunna utnyttja 10 konsulttimmar. Statens kostnader för detta beräknas till omkring 40 miljoner kronor. Medel för dessa två

förbättringar för förutsättningarna för att få igång företag, föreslås

nya disponeras från anslaget för Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utredningen föreslår att möjlighet för nyetablerade företag atten utan begränsning till andel av vinsten under femårsperiod få - en avsätta maximalt 200 000 kronor. Utredningen förutsätter att staten genom åtgärden kommer att få in betydligt mer i skatteintäkter än vad åtgärden kostar i form av förlorade ränteintäkter på omkring 75 miljoner kronor per år på grund uppskjuten skatt. av Utredningen bedömer att förslagen om en möjlighet för ALMI att öka sin utlåning från 30 till 50 procent det totala kreditbehovet för av nyföretagarlån samt att ALMI vid behov skall få ökad för en ram utlåning, inte medför några ökade utgifter för staten. Detta sammanhänger med att utredningen också föreslår sänkt subventionsnivå en av räntan under de två första åren av kreditens löptid. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att dessa samtliga ovan angivna förslag kan finansieras omprioriteringar befintliga genom av anslag eller genom att statens intäkter utredningens förslag ökar genom i förhållande till statens utgifter.

Sammanfattning 25

Vissa konsekvenser av utredningens förslag

I kapitel 10 behandlas också vissa konsekvenser av utredningens förslag. Utredningen har föreslagit att integrationspolitiken skall inlem-

i de statliga åtgärderna för tillväxt. Detta föreslås ske bl.a. genom mas

länsstyrelserna samordnar insatser för ökat företagande bland inatt vandrare med andra åtgärder för regionalpolitiken. Utredningens förslag syftar till att möjligheter till skilda slag av insatser- det

ge

sätt det är bäst i respektive region.

Ett genomförande utredningens förslag kommer att underlätta ett

av ökat nyföretagande för alla med utländsk bakgrund. Genom

personer att kvinnor hittills haft särskilt svårt att få sin försörjning genom anställning, kommer utredningens förslag att bidra till en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

Enligt utredningens uppfattning har utredningens förslag en brottsförebyggande effekt för blivande och nystartade företag.

2 Inledning

2.1 Bakgrund

Utvecklingen går alltmer intemationaliserad och omstrukturerad

mot en värld, vilket medför förändringar i befolkningsstrukturer och förändringar i ekonomiska förutsättningar. Detta medför såväl problem som möjligheter. De länder som kan leda förändringarna i en riktning mot harmoni för landets befolkning och utnyttja det nya visionära och det ekonomiska klimatet blir vinnare. Detta gäller såväl intellektuell stimulans för människorna ekonomiska förhållanden. Utredningens

som arbete är ett led i denna utveckling för en ökad jämlikhet för landets befolkning ökad ekonomisk tillväxt.

och en

Efter andra världskriget och fram till början av 1970-talet präglades Sverige av en ekonomisk tillväxt och en allt ökande levnadsstandard för befolkningen. Det rådde full sysselsättning och någon arbetslöshet fanns praktiskt taget inte alls. Tvärtom rådde det brist på arbetskraft och till Sverige värvades arbetskraft från utlandet. Bl.a. värvades omkring 5 000 från Italien i slutet av 1940-talet och i början av

personer l950-talet.

Sveriges jämförelsevis höga löneläge under 1970-talet samt en generell strävan mot effektivisering bidrog till rationalisering av näringslivet. Antalet anställda inom industrin, som år 1976 uppgick till

1,1 miljonerpersoner, har minskat till knappt 0,8 miljoner år 1998. ca Däremot har antalet anställda inom den privata tjänstesektom ökat under denna tid, från drygt l miljon år 1976 till omkring 1,3 miljoner år 1998.

Den öppna arbetslösheten i Sverige, i internationell jämförelse

som legat på en låg nivå, ökade särskilt under senare delen av 1980-talet och uppgick i slutet av år 1998 till omkring 7 procent.

Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar.

28 Inledning

Invandringen bestod fram till omkring år 1970 till helt dominerande del av personer från de nordiska länderna, särskilt från Finland. Mellan de nordiska länderna rådde också passfrihet fr.o.m. år 1959 och inte heller fanns det några generella hinder mot att söka arbete i ett annat nordiskt land. Antalet politiska flyktingar var också litet. Under hela 1970-talet uppgick antalet flyktingar till i runt tal 10 000

personer. Under 1990-talet har antalet flyktingar uppgått till omkring 150 000 personer.

Under 1950- och 1960-talen hade invandrarna en högre sysselsättning än majoritetsbefolkningen. Denna skillnad krympte gradvis och hade utjämnats under 1970-talet. Därefter har invandrarnas grad av sysselsättning kommit att alltmera understiga de inföddas. Svårigheten att få arbete har varit särskilt stor för personer från utomeuropeiska länder.

I en europeisk jämförelse svarar de svenska större företagen minst 250 anställda för stor del sysselsättningen. Av de omkring

en av 183 000 privata företag med anställda som drev verksamhet år 1997 fanns det nära 970 storföretag med sammanlagt nära 700 000 anställda i Sverige. Detta utgjorde 36 procent av det totala antalet anställda i privata företag. I de s.k. microföretagen företag med högst 9 anställda

-

uppgick antalet anställda år 1997 till omkring År - 430 000 personer. 1997 fanns drygt 440 000 företag utan anställda

De nya arbetstillfällena genereras i stor utsträckning inom tjänstesektom. Det råder dock en betydande enighet om att även industrisektom måste utvecklas. De nytillkomna arbetstillfällena genom start

av nya företag inom industriproduktionen inkl. byggnadsverksamhet uppgick under åren 1996 och 1997 till ca 8 000 respektive 9 000 personer. Motsvarande antal inom tjänstenäringama uppgick till drygt 40 000 respektive drygt 45 000 personer. Omkring 80 procent av de nystartade företagen ingår således i tjänstesektom.

Under åren 1996 och 1997 startades omkring 27 000-28 000 genuint nya företag. I begreppet genuint nya företag är verksamheten avgörande och i nyssnämnda uppgifter ingår inte ägarbyten eller ändringar av juridisk form för redan befintliga företag. I statistiken ingår endast företag med en årsomsättning på minst 30 000 kronor per år. De nya företagen startades till uppemot 20 procent av personer med invandrarbakgrund.

2 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret CFAR.

Inledning 29

2.2 Utredningens huvudsyften

De i föregående avsnitt lämnade uppgifterna om sysselsättning, näringslivets struktur och invandring visar på behovet av att nya företag startas och att befintliga företag finns kvar och kan utvecklas. Vinsten för samhället när en person går från arbetslöshet till arbete eller till eget företagande med egen försörjning uppgår till stora belopp.

För utredningen är den ena huvuduppgiften att lämna förslag vilkas genomförande leder till ökad nyetablering och försörjning

en som egen företagare, dvs. att få mänskliga och ekonomiska resurser att verka för tillväxt. Därvid står det ekonomiska perspektivet i centrum.

Utredningens andra huvuduppgift är av demokratisk och etisk natur. Personer med utländsk bakgrund har för närvarande inte samma förutsättningar som majoritetsbefolkningen att starta och driva företag. Detta har ibland rent saklig bakgrund. Invandrare har i regel inte omgåen-

en de tillräckliga kunskaper om landet, kännedom om rådande regelsystem m.m. för att kunna driva ett företag. Enligt utredningen bör en invandrare ges möjlighet att lyfta upp sig från detta kunskapsunderläge. Men utöver detta möter invandrare attityder och till och med direkt diskriminering eller andra förhållanden som försvårar dennes inträde i det svenska samhället och i affärslivet. Inträdesbarriärema kan betydande.

vara

Dessa barriärer eller hinder består av regler, normer eller arbetssätt som utformats under majoritetsbefolkningens villkor och som medför nackdelar för personer inte vistats så länge i landet. I utredningens

som andra huvuduppgift ingår att peka på dessa förhållanden och att lämna förslag till hur hinder skall undanröjas.

Därvid blir också en möjlighet att klaga, få prövning utom-

en av en stående instans, en betydelsefull del av utvecklingen. För att få till stånd drivkrafter för lika möjligheter i affärslivet bör tvister i vissa fall kunna prövas i andra former än i kostsam civilprocess. Invand-

en rarföretagen och inte heller i övrigt de mindre och medelstora före-

tagen har i regel inte resurser för att få sin sak prövad av en allmän

domstol. De skäl som finns för konsumentskydd för privatpersoner, finns enligt utredningen i vissa fall också för företag som befinner sig i ett sämre läge.

Vid ankomsten till Sverige befinner sig invandrare i ett underläge

en vad gäller möjligheterna att starta och driva företag. Målet är att dessa personer, efter information och utbildning, skall ha de kunskaper som är centrala för en blivande företagare. Efter start och vid drift av företag skall sedan personer med utländsk bakgrund ha samma möjligheter och skyldigheter som övriga företagare i landet.

För att nå dessa mål är utredningens utgångspunkt ökad för-

att en ståelse och anpassning nödvändig såväl från företagaren med

- -

30 Inledning

utländsk bakgrund för de aktörer denne möter i sin affärsverk-

som samhet. Dessa aktörer verkar enligt normer och tänkesätt som bygger på majoritetsbefolkningens villkor. Den förändrade befolkningsstmktur

Sverige har fått under de senaste årtiondena har i många hänsom seenden satt sin prägel i affärslivet. Ett förändrat agerande har för många företag blivit nödvändigt när marknadsförutsättningama förändrats. Många företag tar tillvara affärsmöjligheter och dessa företag

nya blir därvid också benägna till nya mönster i sina affärskontakter

Förändringar i arbetssätt på marknaden och förändringar i policyfrågor sker sannolikt långsammare i storföretagen än i småföretagen. I Sverige finns i internationell jämförelse stor andel storföretag vilkas

en arbetssätt och ställningstaganden är av en stor betydelse för företagare med utländsk bakgrund.

2.3 invandrare och

Begreppen

invandrarföretag

I denna rapport används uttrycken personer med utländsk bakgrund och invandrare synonyma begrepp. Därvid inräknas inte endast

som

är utrikes födda dessa utgör närmare en miljon utan personer som - ~

har förälder eller båda föräldrarna födda utomäven personer som en lands. När även sistnämnda inkluderas i begreppet invand-

personer rare uppgår antalet i denna kategori av människor till om-

personer kring 1,6 miljoner.

I denna utredningen används begreppet invandrarföretag och företag drivs med utländsk bakgrund för de företag

som av personer

drivs invandrare enligt den definition som använts i föresom av gående stycke. Även det inte finns någon klar och allmängiltig

om definition invandrarföretagare så framgår det ändå vad termen

av grundar sig på, nämligen ägarens härkomst och hans/hennes yrke som företagare. Utredningens överväganden och förslag omfattar alla perso-

med utländsk bakgrund som enbart på grund av sin härkomst riskener

att hamna i ett sämre läge än andra företagare i Sverige. rar

Inledning 31

2.4 Utredningens arbetssätt och

betänkandets

uppläggning

Hur verksamheten skall finansieras är ofta den viktigaste frågan för en blivande företagare. Personer med utländsk bakgrund har, särskilt om denne endast bott några få år i Sverige, svårigheter att finansiera verksamheten genom lån. För att snarast få till stånd ett nytänkande i dessa frågor, har utredningen redan under arbetets gång varit i kontakt med Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen och bankpersonalens största fackliga organisation, Finansförbundet. Resultatet av dessa kontakter redovisas i kapitel

För att få information och perspektiv på skilda frågor, har utredningen haft ett Sammanträffande med invandrarföretagare och ett sammanträffande med ett antal forskare, debattörer m.fl.

I enlighet med utredningens direktiv har utredningen tagit del av dokumentation hos Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO samt tagit hänsyn till Banklagskommitténs arbete.

I kapitel 3 lämnas historisk tillbakablick invandrarföretagan-

en det i Sverige. I detta kapitel ges också, för att lämna läsaren faktauppgifter och en bakgrundsbild till utredningens ställningstaganden och förslag, vissa statistiska uppgifter om företagandet. I kapitel 3 finns också en redogörelse för några frågor om invandrares företagande i några andra länder. I kapitel 4 tar utredningen upp några grundläggande utgångspunkter, såsom frågor om inträdesbarriärer till det svenska samhället och behovet av nya företag.

I kapitel 5 lämnas ingående beskrivning begreppet diskrimine-

en av ring. I kapitlet beskrivs bl.a. reglerna i Sverige och EU:s regler om diskriminering. Vidare redovisas några diskrimineringsaspekter som behandlats DO. I kapitel 6 lämnas bl.a. förslag samordning av

av om en kommunersättningama för flyktingmottagande och de regionala tillväxtavtalen.

I kapitel 7 behandlas de särskilda problem eller frågor som personer med utländsk bakgrund möter när de skall starta företag. Frågor om finansiering är central fråga för den blivande företagaren

- som en behandlas dock i kapitel

Många de företag drivs personer med invandrarbakgrund

av som av är små familjeföretag. I kapitel 9 presenteras ett tiotal företag- success stories vuxit och därigenom berett ett antal nya arbetstillfällen.

- som Förslag till finansiering av utredningens förslag lämnas i kapitel 10. Där redovisas också konsekvenserna utredningens förslag vad gäller

av regionalpolitiken, jämställdheten, brottsligheten och brottsförebyggandet.

.

32 Inledning

Utredningens direktiv återfinns i bilaga l och vissa statistiska uppgifter om invandrares företagande m.m. i Sverige lämnas i bilaga som upprättats av experten Ali B. Najib. Bilaga 3 Från invandrarföretagsamhet till generell tillväxtdynamik, har upprättats av experten Hedi Bel Habib. I bilaga 4 redovisas mera utförligt än i betänkandets huvuddel två lokala initiativ för att stimulera företagande. Som bilaga 5 har intagits ett brev från Finansinspektionen till utredningen om nya etiska regler för institut som står under inspektionens tillsyn.

Beskrivningen i kapitel Tillväxt och framgångsrika invandrarföretag, baseras delvis ett antal intervjuer som gjorts med ett antal framgångsrika företagare. En beskrivning av dessa företagare och deras företag återfinns i bilaga Fyra framstående forskare och debattörer har beretts tillfälle att lämna synpunkter och förslag till invandrares företagande i Sverige. Dessa är: Thomas Gür, som bl.a. arbetar

som ledarskribent vid Svenska Dagbladet, Sven Nordlund, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, Oscar Pripp, etnolog vid Södertörns högskola, och Johan Wiklund, ek.dr. vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Deras uppsatser finns i bilaga En del av förslagen och redogörelsema har även återgetts i betänkandets huvuddel

Författarna till bilagoma 3 och 7 svarar själva för framställningen och innehållet i sina uppsatser och inlägg. I bilaga 6 återges åsikter som framkommit vid intervjuer med ett antal framgångsrika invandrarföretagare. Framförda åsikter är således de intervjuades och inte utredningens.

3 historik och

Invandrarföretagande statistikuppgifter

vissa

3.1 Historik

Det var vid 1980-talets mitt som efterkrigstidens svenskar på allvar

upptäckte invandrarföretagarna och deras företagande. Hur var det

möjligt En förklaring kan vara att invandringen före 1980-talet hade annorlunda karaktär och ekonomiska förutsättningar. Goda konjunkturer och stor efterfrågan på arbetskraft fram till första hälften av 1970talet bidrog till att dölja invandrarföretagandet. Det faktum att småföretagsamheten generellt minskade i betydelse som en följd av näringslivets fortgående koncentration kan ha bidragit. En annan var att de fram till denna tidpunkt främst utgjordes invandrare var mer

av som kulturellt och rasmässigt besläktade med svenskar och därför inte uppmärksammades på samma sätt. Men det kan också ha att göra med hur man i allmänhet betraktade invandrare, deras liv och verksamhet. Främlingama, invandrarna, fanns där men ändå inte. De var, för att citera den amerikanske sociologen Erwin Goffman, föremål för den taktfulla ouppmärksamheten". Man ignorerade deras existens. De förbigicks med tystnad. De osynliggjordes. Detta gällde även invandrarnas, främlingarnas företagande. Med 1980- och 1990-talens ökande arbetslöshet, växande invandring från utomeuropeiska länder trädde såväl invandrarna, främlingama, som deras företagande fram ur skuggorna. De synliggjordes. De blev dom.

Vad som förmånga svenskar föreföll nytt hade i själva verket långa rötter i svensk historia. Det det stora antalet invandrar-

nya var företagare. Det har aldrig funnits så många invandrarföretagare som i det sena 1980- och 1990-talens Sverige. Detta gäller vare sig man talar

Redogörelsen utgör ett utdrag från "Invandrarföretagande i Sverige en his-

torisk tillbakablick se bilaga 7, skriven av Sven Nordlund, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet.

34 Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgzfter

-

företagare med utländskt medborgarskap eller svenska företagare om med utländsk bakgrund. Bland de frågor som man i dag brottas med hör bl.a. varför och hur invandrare blir företagare, synen på invandrarföretagare och vilken roll de och deras verksamhet spelar och kan komma att spela i svensk ekonomisk och social utveckling. Det blir utifrån dessa perspektiv intressant att se vilka erfarenheter av invandrarföretagsamhet och invandrarföretagare som funnits tidigare och vad de har att säga oss i dag

Invandrarföretagare har i alla tider, såväl i Sverige som internationellt, intimt hört ihop med handelns och ekonomins intemationalisering. Synen på invandrarföretagande, dess förutsättningar, karaktär och konsekvenser har, beroende på tidpunkt, skiftat. Stundtals har de uppträtt som den framväxande kapitalismens pionjärer eller setts

frälsare i tider ekonomisk kris och stagnation. Vissa perioder som av har invandrarföretagande och invandrarföretagare motarbetats och betraktats hot mot inhemsk kultur, sysselsättning och företagare.

som På gott och ont har de fungerat som bärare och vägröjare för nya idéer,

produktions- och distributionsfonner och maktstrukturer. Med varor, reservation för att all periodindelning är grannlaga kan man tala om tre perioder i det svenska invandrarföretagandets historia. Den första går från högmedeltiden fram till 1800-talets första decennium. Den andra sträcker sig från 1800-talets början till andra världskriget. Den tredje omfattar efterkrigsperioden.

Invandrarföretagama kom under 1600- och 1700-talen främst från

- Holland, olika tyska stater, Skottland och England. En del av dessa etablerade rörelser fick stor betydelse och som ibland långsiktigt

som kom att spela en viktig roll i svensk ekonomisk utveckling. Den stora fixstjäman bland de utländska företagarna var vallonen och holländaren Louis De Geer som vid mitten av l600-talet var Sveriges störste och mest framgångsrike företagare. Han var emellertid inte ensam. Eli Heckscher nämner i sin svenska ekonomiska historia en rad invandrare, som gjorde viktiga insatser inom gruvindustri, handel, utrikeshandel, metall-, järnbruks- och tjärindustri Ta t.ex. de båda tyskarna Reinhold

Z Eli F. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia, I22, II:l. Bonniers. Stockholm 1936, 1949. Hit hörde under 1600-talet t.ex. holländare som bröderna Abraham och Jacob Momma som ägnade sig gruvdrift bl.a. i Nasatjäll, storköpmannen Abraham van Eyck i Stockholm, ledaren for tjärindustrin Jan van Swinderen, och den engelske köpmarmen Anthony Knipe i Göteborg. Från 1700-talet kan nämnas bl.a. engelsmännen Samuel Worster och Francis Jenning vars handelsfirmor hade framträdande roll inom svensk utrikeshandel, den tyske Stockholmsköpmannen Bernhard Beskow och inom metallindustrin skotten Thomas Lewis insatser.

Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier 35

-

Rademacher och Herman Dassau som under 1600-talet grundlade den framgångsrika stålmanufakturindustrin i Eskilstuna. Här fanns också t.ex. skotten Colin Campbell, som år 1731 grundade svenska Ostindiska Kompaniet, och längre fram l700-talet göteborgsköpmannen britten William Chalmers. Invandrarföretagama hade utan tvekan ett avgörande inflytande på den utveckling som ledde till att Sverige mer och mer kom att integreras i den internationellt framväxande handelskapitalistiska marknaden under 1600- och 1700-talen.

Invandrarföretagande under växande ekonomisk nationalism

Det blev nu viktigare än tidigare att skydda inhemska och kontrollera utländska intressen. Staten kom därför inte i lika stor utsträckning

som under t.ex. l700-talet att själv uppmuntra duktiga utländska entreprenörer att söka sig hit. Det infördes rad restriktioner visavi

en utlänningars rätt att driva näring. Man övergav den tidigare likställigheten mellan inländsk och utländsk För att driva näring

man. som utlänning krävdes nu Kungl. Majzts tillstånd. Lagstiftningen rörande utlännings näringsrätt skärptes radikalt genom bestämmelserna i 1864 års näringsfrihetsförordning NF. NF tillkom under frihandelns guldålder. Den banade väg för en omfattande liberalisering av näringslivet samtidigt som den lade grunden för nationalistisk och klart diskri-

en minerande lagstiftning visavi invandrarföretagande. Kanske var den också ett uttryck för att l700-talets etniskt pluralistiska svenska

samhälle nu var långt borta.

NF:s främlingsfientliga bestämmelser om invandrares företagande kom, med mindre förändringar, att gälla fram till 1960-talets slut. För att få tillstånd att driva rörelse måste utlänningen visa att han/hon hade god vandel, att den tilltänkta verksamheten var till gagn, inte konkurrerade med inhemsk verksamhet och inte stred mot svensk affärssed. Den emellertid i särklass viktigaste institutionella barriären för invandrarföretagande, såväl i slutet av 1800-talet som t.ex. på 1940och l950-talen, kravet att utlänningen måste uppvisa säkerhet för

var tre års skatter till stat och kommun. Lagstiftningens krav och ansökningsprocessens ofta förödmjukande och obehagliga undersökningar bidrog vidare till att många invandrare föredrog att vänta med att starta rörelse tills de blivit svenska medborgare. Inte minst gällde detta under mellankrigstiden och under de första decennierna efter andra världskriget. Trots de hinder som de nya näringsrättsreglema skapade lockades utländska entreprenörer med kapital och industriellt eller kommersiellt kunnande av landets utvecklingsmöjligheter. Till dessa hörde tyska, skotska, engelska och danska invandrare vars företag i en del fall

36 Invandrarföretagande historik och vissa slatistikuppgifier

-

gjorde viktiga insatser inom branscher som bryggeri, handel, maskinverkstäder, textil- och skogsindustri Unionen mellan Sverige och Norge fick också driftiga norrmän att starta verksamheter.

De negativa reaktionerna visavi judisk invandrarföretagsamhet fanns under hela mellankrigstiden. Detta blev väldigt tydligt efter år 1933 i samband med ankomsten av judiska flyktingar från Nazi-Tyskland. Under 1930-talet förblev i stort sett den svenska arbetsmarknaden stängd för de tyskjudiska flyktingarna. När en del då försökte att överleva genom egen verksamhet gav detta upphov till starka antisemitiska stämningar inom stora svensk småföretagsamhet.

grupper av Bland de omständigheter som allvarligt försvårade de judiska flyktingamas möjligheter att idka rörelse under 193 O-talet och andra världskriget var protyska eller pronazistiska svenska företagare och olika intressens försök att arisera svenskt näringsliv/l Men även de svenska myndigheterna intog ofta en negativ hållning till judiska invandrares ansökningar om rätt att driva rörelse. I själva verket avslogs utländska judiska ansökningar, oavsett medborgarskap, under hela mellankrigstiden mer än någon etnisk

annan grupp.

Efterkrigstidens invandrarföretagare och invandrarföretagande. Vad vet vi om dessa

För det första har de en radikalt annorlunda grogrund. Sverige blir nu invandringsland och i förhållande till sin storlek ett ganska stort europeiskt invandrarland. Att invandrarföretagama och deras rörelser på samma sätt som närvaron av utländska dotterbolag och ägande av svenska företag är uttryck för samma fenomen, nämligen den svenska ekonomins snabbt växande internationalisering är något som ofta förbises. Invandrarföretagandets institutionella och ekonomiska villkor ser vidare mycket olika ut beroende på vilken period av efterkrigstiden man talar om. Egentligen kan man i dessa avseenden tala om två perioder, före och efter början av 1970-talet. Fram till slutet av år 1968 gällde NF:s diskriminerande regler, vilket medförde att merparten av de

3 Se: Torsten Gårdlund, Tiden, Stockholm 1942. Götaverken och Jonsereds textilfabriker startades av britterna Alexander Keiller och William Gibson i Göteborg, bland betydelsefulla tyskar kan nämnas Johan Carl Kempe som startade sågverksrörelse eller dansken C.W. Schumacher som etablerade fabriksrörelse inom bagerihanteringen i Stockholm. 4 Flyktkapitalbyråns arkiv, RA, Hemliga arkivet, vol Utländskt intresse och inflytande på svenskt näringsliv erfarenheter av postgranskningen; Tyska försök till kontroll av svenska företag som står under judiskt inflytande; PM om iakttagelser vid censurväsendet 15-30.l0.1941.

Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier 37

-

utrikes födda företagarna startade sina rörelser först efter att de naturaliserats. Därefter, med Sveriges inträde i EFTA och den begynnande svenska anpassningen till den allmänna ekonomiska integrationen i Västeuropa, undanröjdes successivt skillnader mellan svenskar och utlänningar när det gällde rätt att driva näring för att definitivt försvinna i början på 1990-talet Vad landet fram till början 1970-talet ansågs

av

behöva var inte kapitalstarka och duktiga invandrarföretagare utan

arbetskraft. Arbetskraftsinvandrama dominerade. De kom från Norden, Västeuropa, Jugoslavien och Grekland. Flyktingama kom främst från de av Sovjetunionen kontrollerade kommunistländema i Östeuropa. Efter mitten av 1970-talet avtog den ekonomiska tillväxten, behovet av arbetskraft minskade samtidigt som flyktinginvandringen mer och mer ökade i betydelse. Flyktingama kom nu i stället främst från Västasien, Latinamerika och Afrika.

Mot denna bakgrund skulle kanske förvänta sig att invand-

man

rarföretagare och invandrarföretag var en ytterst marginell företeelse

före mitten av 1980-talet.° Den bilden stämmer inte riktigt. I motsats till

småföretagare i övrigt ökade företagarna bland invandrarna. Antalet invandrarföretagare inom samtliga näringsgrenar var år 1960 11 000, år

1970 14 000, år 1980 20 000 och år 1990 ca 22 000. Dessa siffror är i underkänt. I verkligheten var antalet företagare/företag större

Invandrarföretagama hade fram till 1980-talet nästan uteslutande europeiskt ursprung. De med utomeuropeiskt ursprung var ganska få.

5 Enligt lagen den 29.11.1968, SFS 1968:555, blev utlänning med bosättningstillstånd jämställd med svensk medborgare när det gällde rätten att driva handel och idka näring. Med lagen den 1.1.1976, SFS 1975:1361, jämställdes även alla utlänningar med permanent uppehållstillstånd och alla nordiska medborgare med svenskar när det gällde rätten att driva näring. Dessutom kom även andra kategorier av utländska medborgare att i en rad avseenden likställas med svenska medborgare. Det gällde t.ex. vissa fria yrken, fiske och vissa former av jordbruksverksamhet. 6 De siffror redovisar antalet invandrarföretagare i Sverige under efter-

som krigstiden avser utrikes födda såväl utländska som svenska medborgare. De utrikes födda svenska företagarna gäller inte svenskar som fötts utomlands av svenska föräldrar utan endast utrikes födda f.d. utländska medborgare. 7 Uppgifterna baserar sig på Folk- och Bostadsräkningarna FoB åren 1960, 1970, 1980 och 1990 och i dessa kommer man vanligtvis inte aktiebolagen då de flesta innehavama av dessa är registrerade som direktörer, dvs. som anställda i de egna företagen. Siffrorna förmedlar följaktligen bara handelsbolag, familje- och ensamföretag eller själwerksamhet. De avser vidare företagare inom jordbruk, fiske och binäringar. Sålunda tillhörde ca 3 000 år 1960 och omkring 2 700 år 1970 dessa branscher. De flesta av dessa var nordiska invandrare och estniska flyktingar, däribland en del estlandssvenskar.

38 Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier

-

Bland dessa turkarna år 1980 störst med lite drygt 300 företagare.

var År 1990 nästan fjärdedel företagarna födda i utomeuropeiska

var en av länder. Störst bland utomeuropeerna var fortfarande turkarna med l 700 företagare. Därefter kom iraniema med drygt 500. Den stora majoriteten av invandrarföretagama var mellan åren 1960-1980 nordbor och västeuropeer. Var fjärde född i Västeuropa och var femte i

var Östeuropa. Bland flyktingarna var det främst polacker, ungrare och balter under denna tid blev företagare. De nationaliteter som under

som hela efterkrigstiden fram till år 1990 visade störst intresse att starta eget var danskar och tyskar. De flesta var oavsett tidpunkt och nationalitet män. Drygt en fjärdedel av efterkrigstidens företagare var kvinnor. Störst andel kvinnliga företagare fanns bland polacker. Av t.ex. de

av drygt 600 polska företagarna år 1980 var fyra av tio kvinnor. De flesta

ägnade sig åt verksamhet hade längre erfarenhet av som egen en svenska förhållanden och var svenska medborgare. Av de år 1990 verksamma företagarna hade tre fjärdedelar av nordboma och 60-80 procent av de med annan europeisk bakgrund vistats i Sverige längre än 15 år. Bland de turkiskfödda hade vid samma tidpunkt tre av fyra företagare varit i landet längre än tio år. I likhet med svensk småföretagsamhet i övrigt förefaller de utrikesföddas rörelser ha haft en begränsad livslängd. Under perioden 1960-1990 hade två av tre företagare försvunnit efter tio år. Av de som fanns år 1960 var ungefär 10 procent kvar tjugo år Den bransch där invandrarföretagama

senare. och deras företag under efterkrigstiden mest uppmärksammats och också fått störst omfattning är hotell- och restaurangbranschen. Det finns emellertid andra områden där de utrikesfödda företagarna i växande grad fått större betydelse. Hit hör byggnads- och verkstadsindustrin samt detaljhandeln. Bland de verkstadsföretag som under 1950- och 1960-talen startades av arbets- och flyktinginvandrare kom en del att växa och kunde i en del fall ha mellan 150-200 anställda. Inom tjänstesektom har framför allt företagare med inriktning reparationsverkstäder och serviceföretag kraftigt ökat.

Vi vet än så länge inte så mycket om varför vissa av efterkrigstidens invandrare valde att bli invandrare. Inte heller känner vi särskilt mycket till om deras betydelse för svensk ekonomi. Det är lätt att tolka den starka tillväxten invandrarföretagare alltsedan 1970-talet som främst

av en konsekvens av den växande arbetslösheten bland utlänningar och utrikesfödda svenskar. Gör man detta reducerar man invandrarföretagama och deras verksamhet enbart till en fråga om tillfälliga lösningar och överlevnadsstrategier. Det är säkert en del av sanningen i många fall. Som fallet var med t.ex. en del av föregångarna under 1800-talets senare del kunde företagandet, också eller samtidigt, vara uttryck för strävan mot större oberoende och/eller att man såg

lnvondrarföretagandehistorik och vissa stalistikuppgifter 39

-

utvecklingsmöjligheter. Det finns också de som menar att tillväxten av invandrarföretagare under de senaste decennierna och deras ofta starka inriktning på s.k. mikroföretag skulle kunna ett modernt exempel

vara på att invandrarföretagare ofta uppträder som representanter för nya idéer och former.

Även det moderna invandrarföretagandet bär säkert frön rätt

som vårdade och utnyttjade kan generera sysselsättning, tillväxt eller nya verksamhetsformer i framtiden.

3.2 Vissa statistikuppgiñer

I detta avsnitt bild hur många invandrarföretag som finns i

ges en av Sverige och inom vilka branscher och hur stora dessa företag är.

nu Även frågor hur många företag startas män och

om nya som av kvinnor, i landet det startas flest respektive minst antal företag,

var kommer att besvaras

Hur ser invandrarföretagandet ut

Enligt SCB fanns det i Sverige vid slutet av år 1996 omkring 40 000 invandrarföretag i klassen 0-19 anställda. Uppgifiema omfattar också enmansföretag utan anställda. Uppskattningsvis fanns det dock 20 000 invandrarföretag med 20-199 anställda år. År 1997 startades

samma ytterligare 5 200 nya invandrarföretag. I slutet av år 1997 fanns det således uppskattningsvis drygt 65 000 invandrarföretag i samtliga branscher, exklusive jordbruk. Detta motsvarar 12 procent av samtliga småföretag i landet, vilket betyder att invandrare totalt sett fortfarande är underrepresenterade bland småföretagare i förhållande till befolkningen. Detta förhållande börjar att förändras eftersom vart femte nytt företag startas i dag i Sverige startas med invand-

som av en person rarbakgrund.

Tabell 3.1 visar invandrarföretagen fördelat på bransch och anställda. Den klart dominerande sektorn är tjänstesektom, dvs. företag inom handel, restaurang, hotell, transport och övriga tjänstenäringar. Inom dessa sektorer finns 84 procent av de sysselsatta. Övriga 16 pro-

8 Uppgifiema i detta avsnitt bygger på material från dels Statistiska Centralbyråns SCB enkätundersökning om småföretagens villkor och verklighet år 1996, dels nyföretagarstatistilcen från Statistiska meddelanden. Materialet har sammanställts och bearbetats av Ali B. Najib, jfr. bilaga 2.

40 Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier

-

cent var sysselsatta inom industrin. Motsvarande siffror för landets övriga företag är 65 respektive 35 procent.

Tabell 3.1 Sysselsatta per bransch i småföretag, 0-199 anställda fördelat på invandrarföretag och övriga företag, år 1996.

Källa: Beräkningar baserade på SCB:s enkätundersökning om småföretagens villkor och verklighet, år 1996.

Sysselsättningsmässigt är de flesta invandrarföretag mycket små. I denna storleksklass av företag har invandrarföretagen i genomsnitt mellan två och fem anställda. Drygt hälften invandrarföretagen har

av inte några anställda. Flest sysselsatta i genomsnitt 5 personer/företag finns inom tillverkningsindustrin.

Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier 41

-

F öretagsform

Drygt hälften 51 % av de tillfrågade invandrarföretagama hade enskild firma, 28 procent aktiebolag, 18 procent handelsbolag och resten var kooperativa eller ekonomiska föreningar. Motsvarande

andelar för övriga företagare i landet är 38, 13 respektive 48 procent. Detta innebär att invandrarföretagama i allt högre utsträckning väljer enskild finna medan nära hälften av de övriga företagen i landet drivs i aktiebolagsfonn. Ungefär en femtedel av de nya invandrarföretagen startades som handelsbolag.

Om personer bakom företagandet

Graden av entreprenörskap

Det är välkänt att personer med invandrarbakgrund har större benägenhet att starta företag än ursprungsbefolkningen. Enligt

egna Arbetskraftsundersökningar AKU är andelen företagare högre bland sysselsatta personer med invandrarbakgrund 13 % än bland den svenska befolkningen 8 %. Det finns dock stora variationer mellan olika invandrargrupper. Invandrare från de nordiska länderna har relativt liten andel företagare 8 %, speciellt gäller detta bland finländare. Däremot finns det många företagare bland personer som är födda i Västeuropa 15 % och i övriga Europa 13 %. Högst andel företagare finns bland sysselsatta utomeuropeiska invandrargrupper 16 %.

Bland andra-generationsinvandrare är i genomsnitt andelen företagare ungefär densamma som i den ursprungliga svenskbefolkningen. Däremot finns det skillnader även inom gruppen andra-generationsinvandrare. Män med nordisk härkomst har relativt låg andel företagare 8 % medan människor med härkomst från Västeuropa har hög andel företagare 12 %. Bilden liknar det mönster som finns i första generationens invandrare på arbetsmarknaden. Detta tyder på att det kan finnas en påverkan, annan än arbetslösheten, också mellan generationerna när det gäller benägenheten att starta företag i Sverige.

Kön

Verksamheten i invandrarföretagen leddes år 1996 i genomsnitt till 29 procent enbart av kvinnor och till 65 procent enbart män.

av Andelen nystartade företag som drivs gemensamt av man och kvinna uppgick till 6 procent.

42 Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifter

-

Åldersstruktur

Avseende företagarnas åldersstruktur visar statistiken att 60 procent av invandrarföretagama var 44 år eller yngre. Enbart 3 procent av invandrarföretagare var 25 år eller yngre. Nästan var femte invandrarföretagare, 18 procent, var i åldersgruppen 25-34, två av fem invandrarföretagare 39 procent var i åldern 35-44 år, och ll procent var

- - 55 år eller äldre.

Bland övriga företagare i landet återfanns 41 procent i ålders-

44 år eller yngre. Endast 1 procent var yngre än 25 år, 11 progruppen cent var i åldersgruppen 25-34 år och 28 procent var i åldersgruppen 35-44 år samt 23 procent var 55 år eller äldre.

Att var femte invandrarföretagare är yngre än 35 år visar att idén om ett starkt nyföretagande som en lösning på arbetslösheten bland ungdomar inte är alldeles orealistisk. Åldersfördelningen är en naturlig följd att företagandet fordrar startkapital Det krävs kapital att

av m.m. investera, det krävs ett uppbyggande av nätverk med leverantörer och kunder och det krävs normalt sett yrkeserfarenheter. Att det är människor i medelåldern som är mest benägna att driva företag tycks alltså inte enbart vara en fråga om mönster i livscykeln utan också en fråga om resurser.

Utbildning

I genomsnitt hade 47 procent av invandrarföretagama eftergymnasial utbildning, 30 procent gymnasial utbildning och 17 procent grundskola eller motsvarande som högsta utbildning. Bland övriga företagare i landet var det endast 23 procent som hade eftergymnasial utbildning, 31 procent gymnasial utbildning och 37 procent grundskola eller motsvarande som högsta utbildning.

Företagarnas tidigare erfarenhet

Personerna bakom de undersökta företagen har skiftande erfarenheter när de startar sina företag. I SCB:s enkätundersökning år 1996 finns uppgifter om företagarnas bakgrund, t.ex. när det gäller tidigare sysselsättning. Inte oväntat visar det sig att nästan hälften 49 % av företagarna från majoritetsbefolkningenstartade i samma bransch i vilken de var eller fortfarande är sysselsatta För invandrarföretagare

var denna siffra något lägre 46 %. I de båda företagargruppema startade 23 procent i någon annan bransch än den de tidigare arbetat

som 14 procent av invandrarföretagare och 12 procent av de övriga före-

Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifler 43

-

tagama i landet redan företagare när företaget bildades. Endast

var 12 procent invandrarföretagare och 10 procent övriga företagare

av av

arbetslösa när de startade sina företag; 4 procent studerande var nya var vid företagsstarten.

Dessa uppgifter gäller totalt vissa branschvisa avvikelser bör

men uppmärksammas. När det gäller invandrare som startat företag i samma bransch där de tidigare varit sysselsatta utmärker sig handel, hotell och restaurang med relativt hög andel, 35 procent. Byggnadsverksamhet,

en handel, hotell och restaurang har också den högsta andelen tidigare arbetslösa, 28 procent. Det bör också påpekas att samtliga branscher hade mycket låga andelar under 2 % av personer som tidigare ägnat sig åt hemarbete.

Nyföretagandet under 1990-talet

Vad är nyföretagande

SCB genomför sedan år 1987 en årlig enkätundersökning avseende nyföretagandet i Sverige, mätt som antalet genuint nya företag skilt från ombildningar och Övertagande redan existerande rörelse. SCB an-

av vänder sedan 1993 benämningen genuint nya företag för definitionen för att särskilja dem från andra redovisningar av exempelvis antal nyregistrerade företag eller arbetsställen

Regelbundna mätningar nyföretagandet bland invandrare startade

av först i och med 1993 års enkätundersökning. Målet med statistiken över nyföretagandet bland invandrare har varit att sålla fram de helt nya verksamheterna bland invandrare som en helhetsgrupp. En sådan registrering gör det inte möjligt att från vilket land den nye invand-

se rarföretagaren härstammar ifrån.

Personer med invandrarbakgrund stod år 1997 för 18 procent av samtliga företag i landet. Av dessa var 13 procent födda

nya personer utomlands och 5 procent födda i Sverige.

Under perioden 1993-1997 startades i genomsnitt drygt 25 300 genuint invandrarföretag i Sverige. År 1993 startades ungefär

nya 3 500 företag. Utvecklingen av nyföretagandet bland invandrar-

nya befolkningen under de senaste tio åren kan delas in i tre distinkta

9 Definitionen kvalificerar nyföretagandet att företaget skall bedriva en

genom helt nystartad verksamhet. I denna definition ingår även företag som startats i

verksamhet som företagaren sysslat med som anställd. Också verksamheter en

legat vilande i minst två år före omstarten räknas in. Däremot ingår inte som nystartade dotterbolag eller verksamhet som tagits över, även om denna registrerats om.

44 Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgzfter

-

faser.° Efter inledande uppgång under delen 1980-talet

en senare av föll nyföretagandet kraftigt under år 1991. Efter att ha legat ganska lågt under åren 1991-1993 exploderade antalet nyetableringar till

en rekordnivå på 5 300 genuint företag under år 1994, vilket betyder

nya en ökning med hela 52 procent jämfört med år 1993. Under år 1995 nåddes ännu en ny rekordnivå på ca 5 800 genuint invand-

nya rarföretag. Utvecklingen av nyföretagande bland invandrare har sedan dess stagnerat, om än på en hög nivå på drygt 5 000 företag år.

nya per

Vad finns det då för förklaringar till denna stadiga ökning det

av nya

invandrarföretagandet under 1990-talet Minskningen av ökningstakten

under år 1992 är inte någon överraskning med tanke på att Sverige då upplevde efterkrigstidens största ekonomiska nedgång. Uppgången år 1994 är emellertid inte lika lättförklarlig. Visserligen följer nyföretagandet bland invandrare, liksom nyföretagandet i övrigt, konjunkturens svängningar men utvecklingen i den svenska ekonomin inte

var så stark att den rimligen kan förklara ökning med hela 63 procent

en under perioden 1993-1996. Vad som däremot kan konstateras att

var antalet personer som erhöll s.k. starta-eget bidrag började öka kraftigt. I korthet innebär starta eget-bidraget att företrädesvis arbetslösa nyföretagare får motsvarande A-kasseersättning under månader för

sex att starta eget företag. Under år 1997 fick 41 procent av alla

nya invandrarföretagare starta-eget bidrag. Utredningen återkommer till detta i bl.a. kapitel

Tjänsteföretagen dominerar bland nya företag

Invandrares nyföretagande sker främst inom tjänstesektom. Under år 1997 beräknades omkring 4 800 företag av totalt 5 200 invand-

nya rarföretag ha tillkommit i tjänstesektorn, motsvarande andel på

en 92 procent. Endast 400 företag 8 % har tillkommit inom industrinäringama. Motsvarande andelar för samtliga nyetableringar år 1996 var 84 respektive 16 procent. Nyföretagandet i industrisektom har därmed ytterligare minskat, framför allt inom tillverkningsindustrin, medan antalet nya företag som bedriver byggnadsverksamhet är i stort sett oförändrat jämfört med år 1996.

1° Observera att det inte föreligger någon statistiskt säkerställd skillnad mellan åren 1995 och 1997. Detta gäller även åren 1991-1993. o 11 För en utförligare beskrivning av perioden 1985-1991 se Najib 1997: Invandrarföretag inte bara kiosker och pizzerior, i Bo Persson red., Småföre-

tagande, Entreprenörskap och Jobben ett forskningsfält i förändring.

-

Invandrarféretagande historik och vissa statistikuppgifter 45

—

Inom tjänstesektom är företagstjänster den viktigaste branschen för nyföretagare med invandrarbakgrund. Under år 1997 etablerades omkring 5 000 sådana nya företag av personer med invandrarbakgrund. Samtidigt andelen nyföretagare med invandrarbakgrund lägst i

var denna sektor, 15 procent. Den bransch där nyföretagare med invandrarbakgrund är vanligast förekommande är transport och kommunikation. Där har ca 30 procent av de nya företagen startats av personer

med invandrarbakgrund.

Sysselsättning

Totalt beräknas ca 11 800 personer vara sysselsatta i de nya invandrarföretag startades år 1997. Av de sysselsatta arbetade 60 procent

som eller 7 100 heltid, 40 procent på deltid.

ca personer

Regionala variationer i nyföretagandet

De regionala variationema i nyföretagandet tycks i mångt och mycket vara en fråga om stad och land. Stockholms län ligger i en klass för sig med 38 procent samtliga nya invandrarföretag i landet, följt av

av Göteborgs och Bohus län samt Skåne län med vardera ca 13 procent av invandrarnas nyföretagande. Gotlands och Jämtlands län hade lägsta andelar med mindre än 1 procent alla invandrarföretag i landet. När

av det gäller invandrarföretagens andel år 1997 av ett läns nya företag så uppvisar Värmlands län den högsta andelen med 24 procent, följt av Stockholms län samt Göteborgs och Bohus län 23 %. Lägst ligger Gotlands och Jämtlands län med 6 respektive 7 procent.

Vad gäller Stockholms län är det inte bara invandrarfolkmängdens koncentration den höga andelen utan även relativt sett

som ger utmärker sig detta län när det gäller lokalisering av små företag i allmänhet. De regionala faktorer som har störst påverkan är geografisk närhet till marknad, att företagens marknader är växande samt att det finns tillgång på förebilder i företagande. Län med stor andel glesbygd eller bruksorter tycks generellt sett ha haft sämre förutsättningar för ett högt nyföretagande även om det finns enstaka undantag.

12NUTEK, Småföretag och regioner i Sverige 1998 Med ett tillväxtperspektiv

för hela landet.

46 Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier SOU 1999249

-

Regionala etableringsfrekvenser

I figur 3.1 illustreras regionala variationer av etableringsfrekvensen under år 1997 definierat som antalet genuint nya invandrarföretag per l 000 invånare i åldern 16-64 år. Genomsnitt för hela riket är 5,4 nya företag per l 000 invånare. Medianen i den länsvisa redovisningen var 4,2.

Regionalt sett är det främst i storstadslänen som det startas flest invandrarföretag i förhållande till befolkningen. I Göteborgs och Bohus län startades 8,2 genuint nya invandrarföretag l 000 invånare, följt

per av Stockholms län 7,1, Uppsala och Hallands län 5,7 samt Blekinge och Västernorrlands län 5,5. Lägst antal genuint nya invandrarföretag per 1 000 invånare uppmättes i Kalmar län samt Gotlands län med 3,2 respektive 2,7.

Om man ser på ett genomsnitt av nyetableringsfrekvensen under den senaste femårsperioden, 1993-1997, finner de högsta värdena i

man Stockholms samt Göteborgs och Bohus län följt av Uppsala och Hallands län. Den lägsta nyetableringsfrekvensen finns i länen Jämtland, Kalmar och Gotland.

lnvandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier 47

-

Figur 3.1 Regionala variationer nyetablerade företag år 1997.

av Nystartade företag 1 000 invånare iâldern 16-64 år.

per Länsvis fördelning.

Invandrare övriga

Etabteringsfrekvens%

I 6.9 8.4to

.5

Källa: Nyföretagarstatistik, SCB, bearbetningar av Ali B. Najib.

48 Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier

-

Sammanfattningsvis kan konstateras att det genuina nyföretagandet bland invandrare fortfarande är mycket högt, trots att den inhemska efterfrågan är svag. Vad ligger då bakom det relativt höga antalet nya företag En viss framtidstro är en av de faktorer som styr människors och företags benägenhet att investera. En faktor är troligen den

annan höga arbetslösheten i kombination med det s.k. starta-eget bidraget. Starta-eget bidraget är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebär att den arbetslöse behåller ersättningen på sin tidigare A-kassenivå under sex månader om han eller hon vill starta eget. Betalningsansvaret flyttas då över från A-kassan till länsarbetsnämnden. Som tidigare nämnts erhöll 41 procent av de invandrare som startade nya företag år 1997 detta bidrag. Invandrarkvinnors andel var betydligt högre och drygt varannan kvinna fick detta bidrag.

Vad gör andra europeiska länder för invandrares företagande

De flesta europeiska länder har en relativt stor invandrad befolkning som t.ex. Storbritannien, Frankrike och Holland. Dessa länder har någon form av speciella program för att främja företagande bland invandrare och etniska minoriteter.

Redan under 1970- och 1980-talen blev många västeuropeiska länder medvetna dessa företags betydelse för ekonomin. De länder

om som hade en hög grad av företagande bland invandrare kunde också konstatera en sysselsättningsökning i dessa företag, relativt sett

som var större än i de småföretag som ägdes av majoritetsbefolkningen. Detta är viktigt eftersom invandrare i stor utsträckning drabbats av hög arbetslöshet under senare år.

I t.ex. Storbritannien ökade satsningarna på det etniska företagandet, när medvetandet om dessa företags betydelse ökade. Följden blev att inom olika regioner i landet skapades speciella program för att stimulera nyföretagande bland etniska minoriteter och invandrare. Dessa stödprogram innehöll bl.a. inforrnationskampanjer, riktad finansiell hjälp samt ökad satsning på rådgivning och utbildning. Hjälpen har utökats och även privata stödaktörer finns nu i Storbritannien.

Sedan 1980-talet har framför allt USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna gjort stora ansträngningar för att utforma speciella program avsedda för etniskt företagande. Grovt sett kan man urskilja två typer av företagspolitiska åtgärdsprogram. Den ena är

mer

3 Najib A.B., 1991. The Contribution of Migrant/Ethnic Business to the Viability of Urban Areas Western Europe. Arbetsrappoit Nr ll, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Invandrarföretagande historik och vissa statistikuppgifier 49

-

inriktad på att öka stödet till invandrarföretag, medan den andra försöker minimera direkta hinder och i stället skapa ett klimat som ger bättre förutsättningar för företagstillväxt, t.ex. att underlätta

genom speciella kredit- och rådgivningsverksamheter. Naturligtvis skiljer sig invandrarbefolkningens sammansättning i dessa länder, vilket också betyder olika behov och anpassningar till de enskilda ländernas förutsättningar. Det kan dock konstateras ett antal trender i den företagspolitik som riktar sig till invandrargrupper och andra etniska minoriteter.

Mera sällan lämnas generella subventioner till samtliga invand- rarföretagare, satsningar görs i stället på selektiva stödåtgärder till utvalda etniska grupper och/eller invandrargrupper.- Selektivitet är något som präglar många av de stödåtgärder som återfinns i dag i västeuropeiska länder. Detta innebär att mycket stor vikt läggs vid att bedöma affärsidéer och produkter, så att de projekt som har bäst förutsättningar att klara sig också ges extra stöd. Från att ha uppmuntrat starta-eget bidrag bland olika etniska grup- per, visas nu en större benägenhet att stödja tillväxt och kvalitetsförbättringar som kan leda till långsiktigt positiva effekter. Fortfarande är nyföretagandet i de flesta västeuropeiska länder ett viktigt insatsomrâde. I Frankrike, Belgien, Nederländerna och Tyskland där arbetslösheten fortfarande är mycket hög bland invand-

-

uppmuntras invandrare och etniska minoriteter till att lösa rare arbetssituationen genom att starta eget. Arbetslöshetsunderstöd till invandrare för att starta eget finns fortfarande i dessa länder, men ansökningskraven tenderar att skärpas. Numera knyts stöden ofta med utbildningsprogram

samman och fadderverksamhet. Storbritannien är det land i Europa har störst erfarenheter - som av etniskt företagande än andra europeiska länder och Storbritannien har också utvecklat flera stödinsatser både på regional och lokal nivå. Målsättningen i dag är inte i lika stor utsträckning som tidigare inriktad på att öka andelen nystartade etniska företag och invandrarföretag varje år, utan desto att öka förutsättningarna för till-

mer växt och överlevnad. Här har också ett framgångsrikt stödprogram etablerats och utvecklats är speciellt anpassat till olika mino-

som riteters behov. Under år har decentralisering dessa stöd-

senare av program, ända ner på lokal nivå, blivit allt viktigare.

4 Några grundläggande utgångspunkter

I sammanfattningen kapitel 1 har redovisats de tio teser utred-

- ningen vill slå fast för att få till stånd ett ökat företagande för personer med utländsk bakgrund.

I detta kapitel tas några principiella frågor upp och kapitlet utgör därigenom också en utgångspunkt för utredningens ställningstaganden. På grund av skillnader i traditioner, tänkesätt i olika län-

m.m. der och även fördomar och sannolikt även diskriminering har en

- invandrare ofta betydande barriärer att klara innan han eller hon

av finner en bra bas för tillvaron i Sverige. Detta gäller även för start och drift av företag. Enligt utredningen bör från statens sida ständigt uppmärksammas vilka effekter som olika statliga åtgärder får för jämlikheten mellan personer med olika etnisk tillhörighet, motsvarande sätt som för t.ex. jämställdhet och regional obalans. kapitel 5.

Inom den privata sektorn har de normer och arbetssätt som tillämpas skapats mot bakgrund av affärslivets villkor för majoritetsbefolkningen och företagen, vilket ofta innebär att personer med utländsk bakgrund och deras företag hamnar i ett sämre läge. Detta kan betecknas som strukturell diskriminering. Utredningens uppgift är att skapa en grund för förutsättningar för förändringar, så att alla landets invånare ges lika möjligheter.

Samhället bör utfonna regelsystemet för företagande

så att personer med initiativfönnåga och affärsidéer ges möjlighet att få egen försörjning genom att driva företag. Ett bra företagsklimat ger goda förutsättningar för lönsamma investeringar. Den generella ekonomiska politikens utformning är därför helt avgörande också för ett framgångsrikt invandrarföretagande. Därmed öppnas även möjlighet till att ge anställning till andra.

Utredningen anser dock att vissa särskilda insatser genom utbildning och rådgivning behövs för att personer med invandrarbakgrund skall få samma möjligheter som majoritetsbefolkningen att starta och driva företag. Däremot föreslår inte utredningen några särskilda

52 Några grundläggande utgångspunkter

lättnader eller förmåner. De ramar inom vilka företagare med utländsk bakgrund arbetar, skall desamma för företagare i vara som allmänhet. På några punkter, är särskild betydelse för som av en företagare med utländsk bakgrund, föreslås generella åtgärder för att ge företagandet bättre villkor. Arbetslösheten kostar samhället stora belopp och medför en utebliven tillväxt. Därför är det, enligt utredningen, den allra största av betydelse att landet ger goda möjligheter till dem som önskar starta och driva företag. De nya arbetstillfállena skapas till stor del genom nyföretagande och genom tillväxt i små och medelstora företag. Arbetslösheten är hög bland flera invandrare. Detta i grupper av kombination med att det bland personer med utländsk bakgrund finns en god grund och intresse för att starta företag, innebär enligt utredningen att det finns en betydande potential för ett ökat nyföretagande.

4.1 Höga inträdesbarriärer till det svenska

samhället

På grund av bristande kunskaper förutsättningar för företagande i om Sverige samt bristande språkkunskaper, kulturellt betingade traditioner och beteenden m.m. i olika länder och även fördomar och sannolikt även diskriminering har en invandrare ofta betydande barriärer att —— klara av innan han eller hon finner en bra bas för tillvaron i Sverige. Rådande system kan ibland ha karaktär s.k. strukturell diskriav minering. Traditioner och vissa arbetssätt kan innebära att vissa personer eller företag missgynnas på ett systematiskt sätt. Här uppstår en fråga en avvägning mellan ideologi och demokrati kontra statens, - kommunernas och näringslivets traditioner och behov att hålla av nere kostnader. Det finns stor omedvetenhet inom den svenska majoritetsbefolken ningen om vad diskriminering kan handla om. Det finns en sammankoppling mellan rasism och diskriminering inte är helt lyckad och som som komplicerar diskussionen känslomässigt. Dessa frågor måste hållas isär. Diskriminering förekommer också utan att de diskriminesom rar har några rasistiska uppfattningar. Det är behandlingen är som diskriminerande, oavsett om motivet är rasistiskt eller omedvetet eller bara beror på fördomar. På arbetsmarknaden finns det mönster i utbildningskrav och krav på yrkeskunskap och yrkeserfarenhet, som inte är särskilt förmånliga för

Några grundläggande utgångspunkter 53

första generationens invandrare. Kraven har samtidigt inte granskats kritiskt för att det skall kunna avgöras om de är nödvändiga för att ett arbete skall bli bra utfört. På motsvarande sätt kan det finnas krav som inte granskats på näringslivsområdet. Även subtila förväntningar på ett lämpligt uppträdande i ett visst socialt sammanhang kan försätta nykomlingar och utanförstående i ett sämre läge. Alla oskrivna sociala koder kan få samma oförrnånliga inverkan.

Med all rätt ställs krav på de personer som väljer att bosätta sig i Sverige att de skall acceptera lagarna och sätta sig in i de olika normer

råder i det samhälle de vill bo Det finns emellertid en olycklig, som för att inte säga oacceptabel, tendens att för personer som flyttar till Sverige nästan helt hänföra hinder och svårigheter med att skapa sig ett liv i Sverige till personerna själva. Ofta framhålls t.ex. brister i kunska-

i svenska språket ett problem. Det är också viktigt att underper som stryka betydelsen att personer som bosätter sig i Sverige lär sig

av språket. Det är i mångt förutsättning men är långt ifrån någon garanti

en för lika behandling och lika möjligheter i samhället. Den nännast rutinmässiga utestängningen invandrare och etniska grupper genom

av diskriminerande handlingar i vardagen är underskattad. Det är lätt att hitta bortförklaringar och att lägga skulden på offret. Det är svårt att få acceptans för att problemet i minst lika hög, kanske högre grad ligger hos opinionsbildare, beslutsfattare och makthavare.

Kraven på kunskap svenska regelsystem och kulturell kompe-

om tens i form t.ex. kunskaper sociala koder, är helt fokuserade på

av om otillräckliga kunskaper hos invandrare om majoritetssamhället, dvs. perspektivet är etnocentriskt. Frågan har ställts var gränsen går till krav

utgör nödtorftigt förklädd fonn direkt etnisk diskriminering. som en av Det handlar alltså lika mycket om att personer i majoritetsbefolkningen skall kunna hantera den kulturella mångfald som är en verklighet i Sverige av i dag.

Fokus borde i grad riktas mot beslutsfattares sätt att bedöma

samma t.ex. företagares egenskaper och kompetens mot de bakomliggande föreställningar är del beslutsunderlaget och mot hur sådana

som en av föreställningar byggs upp och sprids.

I denna utredning används begreppet diskriminering eller särbehandling för att beskriva när personer med olika etnisk tillhörighet under likartade förhållanden får olika behandling. Det finns behov

en

att ändra beteendet mot personer med utländsk bakgrund. För detta av behövs bättre kommunikationsförmåga och bättre bemötande i form av t.ex. tydligare motiveringar negativa besked från kreditinstitut och

av andra.

54 Några grundläggande utgångspunkter

4.2 Sverige behöver företag

nya

Sedan andra världskriget har arbetslösheten i Sverige i regel varit låg och endast uppgått till några få procent. Strukturomvandling med nedläggningar av företag medförde i regel inte heller någon omfattande och långvarig arbetslöshet. Genom en ökande export och uppkomst av nya företag med en god konkurrensförmåga kunde de arbetssökande få nya arbeten. Främst i Norrlands inland har det dock funnits en betydligt högre arbetslöshet än i övriga delar landet. Parallellt med denna ut-

av veckling byggdes ett socialt trygghetssystem upp.

Situationen, vad gäller sysselsättningen, försämrades markant under 1990-talet. Den öppna arbetslösheten -jämte de personer som på grund av arbetsmarknadsläget varit i beredskapsarbete, utbildning m.fl. åtgärder uppgick år 1998 till drygt 11 procent av arbetskraften.

-

Redan under den senare delen av 1980-talet hade invandrare en hög arbetslöshet, trots att högkonjuktur rådde i landet. Det därefter allmänt försämrade sysselsättningsläget drabbade invandrare från utomeuropeiska länder särskilt hårt. Arbetslösheten bland utländska medborgare uppgick år 1998 till drygt 20 procent. Sysselsättningsgraden dvs.

andelen personer mellan 16-64 år som hade arbete bland dessa

personer var endast ca 46 procent under första halvåret 1998.

Statens kostnader för arbetslösheten uppgick år 1998 enligt preliminära uppgifter till 68 miljarder kronor. Kommunernas ökade kostnader för socialbidrag och andra kostnader som har anknytning till arbetslöshet uppgår också till stora belopp. Om även bortfall av inkomstskatter m.m. räknas ihop med den direkta kostnaden för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och socialbidrag, beräknas den på detta sätt uträknade kostnaden för en arbetslös utgöra ca 290 000 kronor per person.‘ Dessa tal visar på hur viktigt det är att minska arbetslösheten och få till stånd en tillväxt.

i

En betydande enighet finns om att skattebasema inte tillåter att staten och kommunerna i en omfattande utsträckning ökar antalet anställda. Snarare finns ett tryck för sänka vissa internationellt påverkade skattebaser. Detta innebär att en stor del av en nödvändig sysselsättningsökning måste ske i näringslivet. De nya arbetena som tillkommer utvecklas i stor utsträckning inom tjänste- och servicesektom. Oavsett inom vilken sektor nya arbetstillfällen kan skapas fordras, for att företag skall startas och för att investeringar skall komma till stånd, att det finns ett gott företagsklimat i landet.

‘ Källa: The Total Fiscal Costs of Unemployment: An Estirnation for Sweden 1998. Europeiska Kommissionen, GD V.

Några grundläggande utgångspunkter 55

I detta betänkande har utredningen lagt huvudvikten vid de hinder och svårigheter möter invandraren vid hans/hennes företagande. som driver oftast mindre verksamheter på lokala marknader Dessa personer i konkurrens med andra företag. I viss mindre omfattning drivs en företag ethnic business invandrare riktar i sin affärsverksamsom het sig på från etniska Personer från andra personer samma grupp. länder har också kunskapsbas andra svenskar ofta saknar, en som nämligen språkkunskaper och kännedomen det tidigare hemlandet. om storföretag arbetar internationellt och handelsföretag som uppsom märksammat detta förhållande drar nytta mångfalden. Den ökade av intemationaliseringen och globaliseringen bör enligt utredningen medföra att det blir alltmer lönsamt att ta till vara de kunskaper som persomed en utländsk bakgrund har. ner Särskilt goda konkurrensmöjligheter bör med utländsk personer bakgrund ha inom internationell handel med anknytning till sina tidihemländer. Detta gäller också i Sverige inom den s.k. besöksgare näringen såsom turism och information/konsulting svenska förhålom landen. Enligt utredningen utgör med utländsk bakgrund en personer i mot ett ökat internationellt utbyte av varor och resurs en process tjänster. Thomas Gür bilaga 7 säger att trots skillnader i branschinriktning och fallenhet för entreprenörskap mellan olika majoritetsgrupper, företer det etniska företagandet ändå tydliga mönster. Gür fortsätter:

Etniskt företagande fungerar många gånger som ett sätt att möta utanförskap på arbetsmarknaden. Detta framgår av att benägenheten att starta företag bland invandrare i Sverige också är störst bland grupper med de högsta arbetslöshetstalen. Egenfmansieringen är hög och företagaren satsar den produktionsfaktor är mest tillgänglig för honom: sin arbetskraft. som Och då invandrare, förklarliga skäl, har mindre förmögenheter än av infödda, leder detta till hög koncentration etniskt företagande inom en av tjänstesektom på varierande nivåer specialisering allt ifrån kiosker och av enkla förtäringsställen till kvalificerad verksamhet översättningsbyråer som och konsultverksamhet för exportföretag. Dessa företagare har oftast bristfälliga professionella nätverk i majoritetssamhället men kompenserar detta med sina etniska nätverk.

4.3 Säråtgärder eller generell tillväxtpolitik

1997/98:62, Regional tillväxt för arbete och välfärd, uttalas I prop. att tillväxten i Sverige kan öka genom att den tillväxtpotential som finns i alla regioner bättre tas till genom att näringspolitiken regiovara naliseras och till lokala och regionala förutsättningar. Arbete anpassas pågår att delegera och decentralisera statliga insatser. Utvecklingen nu

56 Några grundläggande utgångspunkter

innebär att beslut och åtgärder ligger nära de människor och företag som skall åstadkomma en god utveckling. Utredningen välkomnar en sådan politik och anser att motsvarande åtgärder även bör omfatta introduktion av nyanlända flyktingar och integrationsarbetet och därmed också insatser för med utländsk bakgrund att starta och personer driva företag. I kapitel 6 lämnar utredningen förslag att omhändertagandet och om integrationen av invandrare radikalt bör läggas om mot inriktning till en sysselsättningsfrämjande och tillväxt. I detta har en regionalisering av integrationspolitiken en betydande roll. Detta gäller såväl nyanlända flyktingar som personer som redan vistats en längre tid här i landet. Genom att invandrare inte tidigare kommit i kontakt med det svenska systemet, har dessa personer inte samma förutsättningar som majoritetsbefolkningen att känna till och kunna tillämpa regelsystemet. Utredningens uppgift är att lämna förslag till hur invandrares kunskaper, förståelse m.m. skall förbättras så att denne skall kunna få samma möjligheter som andra att starta och driva företag. Det offentliga regelsystemet är basen och densamma för alla som driver ett företag, oavsett ursprung. Detta innebär att förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund att starta och driva företag, från statens och kommunernas utgångspunkt, skall ses som en del i den allmänna näringspolitiken. Denna fråga utvecklas närmare bl.a. i kapitel Mot denna bakgrund föreslår utredningen inte några särlösningar vad avser de grundläggande och generella förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund att starta och driva företag. Utredningen föreslår däremot på några punkter åtgärder för allt företagande på grund av att dessa faktorer är viktiga för företagandet i allmänhet. De särskilda insatser för att underlätta företagande bland med personer utländsk bakgrund som utredningen föreslår, har sin bakgrund i det förhållandet att dessa är i ett underläge i förhållande till majopersoner ritetsbefolkningen. Dessa frågor har en nära anknytning till situationen för personer och företag i en svag ställning i olika hänseenden. En viktig uppgift för utredningen är att undersöka vilken effekt som generella arbetsformer för långivning, lokaluthyming har för m.m. möjligheterna för med utländsk bakgrund att driva företag. personer Finansieringen av verksamheten är, såsom även framhållits i utredningens direktiv bilaga 1, särskilt viktig. De regelsystem inom vilket företagen måste verka baseras på majo-

ritetsbefolkningens förutsättningar, vilket medför att minoriteter riske-

rar att hamna i ett sämre läge. Därtill kommer att små och medelstora företag i förhållande till storföretag ofta är i underlägsen situation. en Vid tvister har de små och medelstora företagen svårt att hävda sin rätt.

Några grundläggande utgångspunkter 57

Medan staten successivt har gett konsumenterna en förstärkt ställning, har situationen för företag i en underlägsen situation föga uppmärksammats.

De förslag som utredningen lägger fram syftar till ett ökat nyföretagande och till att underlätta befintliga företags överlevnad och tillväxt. Nya företag etableras oftast befintlig marknad,

på en men ibland startas företag med ett utbud av helt nya produkter eller tjänster. I regel medför nya företag att en ökad konkurrens uppstår på en befintlig marknad, till nytta för konsumenten. Som redovisats i kapitel 3 startar invandrare relativt sett fler företag än vad majoritetsbefolkningen gör.

Enligt utredningen bör samhället generellt underlätta företagande för att minska arbetslösheten och för att nå ökad tillväxt. De statliga

en insatserna för att starta företag innebär en subventionering och medför därför en viss snedvridning av konkurrensen. Statens insatser är dock en så liten del av de totala resurser som erfordras, att det enligt utredningen från samhällets synpunkt är väl på sin plats att underlätta nyföretagandet. För att öka möjligheterna till en bra utveckling för nystartade företag och för att undvika orealistiska satsningar- är det

enligt utredningen på sin plats att konsulter, banker m.fl. kritiskt granskar affärsidéers bärighet.

För att lyckas som företagare är ett flertal förutsättningar viktiga. Viktigast är den personliga kontakten med kunder/konsumenter, leverantörer, långivare m.fl. Utredningen har koncentrerat sina överväganden till kontakter med de företag, myndigheter m.fl. som är en nödvändig och central del för ett företags start och utveckling. Frågor om marknadsbearbetning och kontakter med kunder/konsumenter är så specifika och beroende av verksamhetens art, att behovet och inriktningen av dessa frågor bör behandlas i samband med olika utbildningsinsatser.

Förståelse för och acceptans av de personer med utländsk bakgrund som planerar eller redan driver företag är en del i en långsiktig integrationsprocess, som enligt utredningen fortlöpande måste pågå för att nå en harmoni för landets befolkning. Denna process utvecklas bl.a. genom ställningstaganden och policyskapande åtgärder från myndigheter, företag, massmedia m.fl. och Lskolsystemet.

5 Förekommer etnisk

diskriminering

Utredningens utgångspunkt företagare inte får behandlas

är att en mindre förmånligt än andra med annan etnisk tillhörighet som befin-

sig i likartad situation. Detta innebär även en rätt att behandner en las individuellt, efter individuella förutsättningar, och inte efter antaganden, eller mindre förutfattade meningar eller rentav fördo-

mer mar om vad som kännetecknar den etniska grupp en individ tillhör eller förmodas tillhöra. Utredningens uppgift är bl.a. att försöka kartlägga hur invandrarföretagare behandlas.

Diskriminering är ofta inbyggd, strukturell, eftersom den uppstår ur rutiner som i sig framstår som fullt nonnala och genomtänkta. Denna form diskriminering, s.k. indirekt diskriminering, kommer

av blivande och igångvarande företagare med utländsk bakgrund i kontakt betydande omfattning.

med i en

Det är också den vanligaste formen svårigheter som företaga-

av ren med utländsk bakgrund kommer i kontakt med och som utredningen i huvudsak inriktat sig på. Det är, enligt utredningen, således systemfel och inte främst direkt diskriminering som förekommer och som måste upphöra innan invandrare har samma möjligheter som övriga delar av befolkningen att starta och driva företag.

Det faktum att en betydande del av landets befolkning har en annan kulturell och etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen har medfört förändringar i affårslivet förändringar som innebär såväl

ökade kostnader och intäkter i verksamheten som ett annorlunda sätt till kontakter med nya kundgrupper. På vissa områden är en förändrad inriktning en särskild betydelse. Det är särskilt viktigt att

av offentliga organ och företag på marknader med storföretagsdominans anpassar sitt arbetssätt så att landets skilda befolkningsgrupper får en lika behandling.

Bankerna har genomfört förändringar i en positiv riktning men enligt utredningen kan bankerna ytterligare förändra sitt arbetssätt för att möta behoven från den stora målgrupp som personer med utländsk bakgrund utgör. Utredningen anser att förändringar är både möjliga och önskvärda och att de i flera fall kommer att ske av rent

60 Förekommer etnisk diskriminering

kommersiella skäl. I några fall bör dock åtgärder övervägas. Förslag till förändringar på bankområdet lämnas i kapitel

Enligt utredningen är det angeläget att samhället i ett långsiktigt förändringsarbete tar hänsyn till vilka effekter som olika åtgärder har för en lika behandling för landets invånare. Utredningen föreslår att det i verksförordningen och i kommittédirektiv skrivs att myndigheter i sin löpande verksamhet och kommittéer i sitt arbete, alltid skall ha i åtanke vilken effekt beslut och förslag får för frågan om etnisk likabehandling.

För att undanröja oklarhet om straffbestämmelsen i 16 kap. 9 § brottsbalken om olaga diskriminering även innefattar diskriminering som riktas mot en juridisk person som kan hänföras till ras, hudfárg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelser, föreslår utredningen en översyn av bestämmelsen.

Utredningen stöder förslaget som lämnats i betänkandet Räkna med mångfald SOU 1997:174 att bl.a. statliga myndigheter åläggs att i största möjliga utsträckning ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i avtal om upphandling med leverantörer. Utredningen föreslår att Nämnden för offentlig upphandling avsätter resurser för att informera småföretag om anbudsförfarande m.m. Vidare bör regeringen uppdra att inom ramen för den översyn som pågår av Nämnden för offentlig upphandling beakta just invandrarföretagandets beroende av upphandlingsförfarandet.

förvärvar en affärsrörelse som drivs från en hyreslokal

Den som kan för närvarande inte vända sig till Hyresnämnden om förvärvaren vägras att få hyresrätt till lokalen. Denna rätt har endast innehavaren av hyresrätten. Utredningen föreslår att även förvärvaren av affarsrörelsen skall kunna vända sig till Hyresnämnden för att få frågan om överlåtelse av hyresrätten prövad.

Utredningen föreslår att 10 miljoner kronor per år avsätts för forskning och utredningsverksamhet för att förbättra beslutsunderlaget för utveckling av invandrares företagande.

5.1 Begreppet diskriminering

Begreppet diskriminering härstammar från latinets discrimino som betyder jag avskiljer. Det finns dock inte någon för alla situationer fastställd entydig definition begreppet diskriminering. Emellertid kan

av sägas att allmänt används ordet ofta för att beskriva avsiktlig, negativ särbehandling men det kan likväl användas för att beskriva företeelser som är förknippade med traditioner, praxis eller ett visst regelsystem

Förekommer etnisk diskriminering 61

eller för att beskriva jämförelse mellan individer i enskilda fall eller

en till och med vissa grupper.

I

Rent rättsligt finns det inte heller någon entydig definition av diskriminering. Emellertid omnämns begreppet i ett flertal lagar, bl.a.i brottsbalken, jämställdhetslagen och i lagen mot etnisk diskriminering. I samtliga dessa lagar har begreppet givits olika innebörd.

Diskriminering förutsätter handling eller ett beteende. En åsikts-

en yttring kan i sig normalt inte vara diskriminering. Den kan däremot, beroende på sammanhanget, vara tecken på en diskriminerande avsikt med en handling.

Diskriminering har en objektiv och en subjektiv sida som ibland kan vara svår att hålla isär. Den objektiva sidan kan delas i direkt respektive indirekt diskriminering.

Direkt diskriminering föreligger då diskrimineringsgrunden är direkt kopplad till en viss grupptillhörighet. Ett exempel skulle vara t.ex. om endast svenska medborgare beviljas kredit i banker och kreditinstitutioner.

Med indirekt diskriminering avses ett krav eller en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som ändå i praktiken medför att personer som tillhör en viss grupp sätts i ett sämre läge än tillhör grupp. Diskrimineringsgrunden är

personer som en annan alltså här bara indirekt kopplad till grupptillhörigheten. Ett exempel skulle vara kreditinstitut och banker inte beviljar kredit till personer

om som saknar goda språkkunskaper i svenska eller som inte har bott i Sverige en viss minsta tid.

Subjektivt kan diskriminering vara ett avsiktligt resultat av en handling eller tillämpning uppställd regel. Även avsikt

av en en att gynna en viss grupp kan emellertid oavsiktligt leda till att en annan grupp missgynnas. Man måste dock hålla isär avsikten med ett handlade från insikten om den faktiska effekten av handlandet och om den föreliggande diskrimineringsgrunden.

Även ett diskriminerande handlande har skett oavsiktligt, hind-

om rar det inte en medvetenhet om den diskriminerande effekten. Om en person hade motiv eller avsåg att diskriminera spelar inte någon roll för indelning i direkt eller indirekt diskriminering. Både direkt och indirekt diskriminering kan vara avsiktlig och oavsiktlig. Den vanligaste fonnen

diskriminering torde vara oavsiktlig indirekt diskriminering. av

I straffrätten krävs för ansvar för olaga diskriminering uppsåt att diskriminera. Det innebär att den som handlar måste grunda sitt handlande på förhållanden hänförliga till ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse och också ha en insikt om nämnda förhållande.

62 Förekommer etnisk diskriminering

I den lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet som antagits av riksdagen och som träder i kraft den 1 maj 1999 har den subjektiva sidan av diskriminering tonats ner. Avsikten med en arbetsgivares handlande saknar här betydelse för frågan om diskriminering föreligger eller inte.

Den rättsliga regleringen av diskrimineringsfrågor tas nämnare upp i ett följande avsnitt.

Uttrycket strukturell diskriminering brukar användas för att beskriva direkt och indirekt diskriminering som inbyggda fenomen isamhällets sätt att fungera, i stället för att diskrimineringen ses som ett uttryck för personliga ställningstaganden. Diskrimineringen är ofta inbyggd, strukturell, eftersom den uppstår ur rutiner som i sig framstår som fullt normala och genomtänkta. Rutinema medför nackdelar för en grupp jämfört med en annan. Upphovet till diskrimineringen ligger alltså i rutinerna snarare än hos dem som tillämpar dem. Uttrycket kan avse t.ex. att arbetslösheten är högre bland personer med invandrarbakgrund och att personer med invandrarbakgrund har svårare än personer med annan bakgrund att starta och utveckla egna företag. Systematiska skillnader mellan olika etniska grupper som finns kvar sedan alternativa förklaringar rensats bort är indicier på diskriminering. Om diskrimineringen sedan i sin tur skall kallas systematisk eller inte är oviktigt.

Diskriminering behöver emellertid inte ens vara uttryck för fördomar hos dem som har makt att fatta beslut över andra människors liv. Ett berömt amerikanskt rättsfall är helt grundläggande för förståelsen av vad indirekt och strukturell diskriminering är. I rättsfallet talar USA:s högsta domstol om att själva det sammanhållande kittet i ett samhälle i själva verket utgör en inbyggd motvind, för den som inte tillhör den grupp som traditionellt har förväntats delta i en viss samhällsaktivitet. Det gäller för kvinnor men i synnerhet vissa minoritetsgrupper som funktionshindrade, och i olika grad, personer med invandrarbakgrund. Deras förhållanden har inte beaktats tillräckligt och på så sätt har de kommit iett sämre läge när de konkurrerar om eftertraktade sociala, kulturella eller ekonomiska möjligheter.

I ekonomisk och sociologisk litteratur förekommer också diskrimineringsteorier, vilka i allmänhet utformats med tanke på rasdiskriminering. Två av dem avser statistisk diskriminering och preferensdiskriminering.

Med statistisk diskriminering avses att individer tillskrivs vissa egenskaper som anses gälla genomsnittligt för personer som tillhör samma grupp. Genomsnittliga skillnader mellan olika etniska grupper, t.ex. i fråga om längd eller kunskaper i svenska får alltså avgöra be-

Griggs v Dukes Power Company, 401 US 424 1971 3 FED 75.

Förekommer etnisk diskriminering 63

handlingen av individerna i gruppema, även om det finns stora individuella avvikelser dem emellan. Statistisk diskriminering föreligger om en person i en viss etnisk grupp får sämre behandling, än en person som tillhör en annan grupp, om behandlingen grundas på vad som antas utgöra generella skillnader mellan olika grupper. Detta gäller även om det kan läggas fram statistiskt stöd för att det finns skillnader mellan

grupperna.

Teorin om preferensdiskriminering bygger ett antagande om att

diskriminerar har smak för det. De har helt enkelt fördomar. de som För att tillfredsställa sin önskan att diskriminera kan de vara beredda att göra vissa uppoffringar eller att kräva kompensation om önskan inte går att uppfylla. Enligt teorin finns det inte någon vinner på diskri-

som minering. Utgångspunkten är att t.ex. näringsidkare som diskrimi-

en nerar kommer att förlora marknadsandelar och därmed få lägre vinster när det finns näringsidkare inte diskriminerar. Preferensteorin har

som haft och har fortfarande stor betydelse när diskriminering studeras, men teorin kan inte tillfredsställande förklara varför preferens för diskriminering uppstått och varför den fortsätter.

Både statistisk diskriminering och preferensdiskriminering strider mot straffbestämmelsen i 16 kap. 9 § brottsbalken olaga diskrimine-

om ring, eftersom bestämmelsen utgår från rätten till likabehandling och rätten att behandlas efter individuella förutsättningar och inte efter vad

på eller mindre goda grunder antas känneteckna olika persosom mer

tillhör den individen tillhör. ner som grupp som

Det är också den vanligaste formen av svårigheter som företagaren med utländsk bakgrund kommer i kontakt med och som utredningen i huvudsak inriktat sig på. Det är enligt utredningen således systemfel och inte direkt öppen diskriminering som ännu återstår att förändra innan invandrare har möjligheter som övriga delar av befolk-

samma ningen har att starta och driva företag.

Beräkningsmodeller för kreditgivning, s.k. credit scoring, bygger på statistiska bedömningar. I den mån sådana innehåller variabler som direkt eller indirekt tar hänsyn till etniska faktorer leder det till diskriminering, de medför olika behandling med olika etnisk

om av personer tillhörighet vid beslut kreditgivning i enskilda fall. Det kan finnas

om variabler framstår neutrala i praktiken särskilt miss-

som som men som

väsentligt större andel personer av en viss etnisk tillhörighet. gynnar en Ett exempel är bostadsort ingår variabel i en beräknings-

om som en modell och kan medföra att det är svårare för en person med utländsk bakgrund bor i t.ex. Fittja i södra Storstockholm, som har en

som mycket hög andel boende med utländsk bakgrund, att få krediter jimfört med med svensk bakgrund bor i en stadsdel i Stock-

en person som

64 Förekommer etnisk diskriminering

holms innerstad, med en mycket låg andel med utländsk

personer bakgrund.

Utredningen återkommer till frågan om credit scoring i kapitel

5.1.1 direktiven

Några frågor om tolkningen av

5.1.1 Otillbörlig särbehandling

Utredningsuppdraget som det beskrivs i direktiven är att kartlägga vilka särskilda svårigheter, som personer med utländsk bakgrund kan möta i samband med att de startar och utvecklar egna företag, och på basis härav föreslå sådana åtgärder som medför lika behandling

av personer som vill starta och utveckla egna företag. Som framgår av föregående avsnitt finns det flera sätt att beskriva innebörden begreppet diskri-

av minering. Uttrycket står emellertid samtidigt i allt väsentligt för ett brott mot principen om likabehandling av personer befinner sig i

som en likartad situation. Något krav att en behandling skall vara otillbörlig för att innebära diskriminering ställs i allmänhet inte

upp.

I direktiven sägs emellertid också att utredningen särskilt skall granska om personer med utländsk bakgrund särbehandlas på ett otillbörligt sätt i samband med låneansökan hos banker och finansinstitut. Det anges dock inte när en särbehandling är otillbörlig. Begreppet återfinns visserligen i 8 § i den nu gällande lagen mot etnisk diskriminering, där det används på arbetslivets område. Det tar där sikte på vissa allvarligare fall av olika behandling på grund av etnisk tillhörighet, dvs. av etnisk diskriminering, som kan medföra skadeståndsskyldighet för en arbetsgivare gentemot arbetssökande eller arbetstagare. Direk-

en en tiven hänvisar emellertid inte till den nämnda bestämmelsen. Uttrycket förekommer inte heller i andra sammanhang i vilka diskriminering eller missgynnande behandlas.

Rätten att inte bli diskriminerad utgör dock endast sida

en av myntet. Den andra sidan utgörs av ett krav på likabehandling, dvs. att lika fall skall behandlas lika. Denna princip, den s.k. likabehandlingsprincipen, innebär också att en person alltid skall behandlas utifrån sina egna individuella förutsättningar och inte efter uppfattningar grundade på fördomar eller allmänna föreställningar vad kännetecknar

om som den etniska grupp han eller hon tillhör. Principenrregleras dels i

som EG-rätten/EU-fördraget artikel 12 dels i svensk lag regeringsfonnen 2 kap. 15 §.

I lagen mot etnisk diskriminering anges i l § även att lagens syfte är att motverka etnisk diskriminering, varmed enligt bestämmelse

samma menas orättvis eller kränkande behandling på grund etnisk tillhörig-,.

av

Förekommer etnisk diskriminering 65

het ras, hudfårg, etniskt eller nationellt ursprung eller trosbekännelse. I orden orättvis och kränkande ligger att vad vill komma åt är

man en avvikelse från principen om likabehandling. I straffbestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken är utgångspunkten för när en handling är klandervärd också att den innebär avvikelse

en från principen om likabehandling.

Mot bakgrund av vad tagits och särskilt att även direktiven

som upp, synes utgå från att normen är likabehandling, saknas anledning att tillägga uttrycket otillbörlig särbehandling någon innebörd än

annan som en avvikelse från principen om att alla i likartad situation skall behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet.

Utredningens utgångspunkt för sitt uppdrag är därför, att en företagare inte får behandlas mindre förmånligt än andra med annan etnisk tillhörighet som befinner sig i en likartad situation, och att utredningens uppgift är att kartlägga om sådan behandling förekommer. Detta innebär även en rätt att behandlas efter individuella förutsättningar, och inte efter antaganden, eller mindre förutfattade meningar eller

mer rentav fördomar om vad som kännetecknar den etniska indi-

grupp en vid tillhör eller förmodas tillhöra.

5.1.2 Hinder möter med

som personer

invandrarbakgrund

En annan del av utredningsuppdraget är att kartlägga olika hinder som är specifika för personer med invandrarbakgrund, som kan finnas när det gäller start och utveckling eget företag. Uppgiften är både att

av se till hinder som kan finnas hos företagarna själva och företagarna

som möter.

-

Till hinder hänförliga till företagarna själva nämns i direktiven

som hör t.ex. bristfällig arbetslivskompetens, otillräckliga kunskaper idet svenska språket och om svenska lagar samt avsaknad av svenska bankkontakter. Hit hör emellertid också de oskrivna sociala koder som finns i vårt samhälle.

Hinder av den typ beskrivits senast kan hänföras till vad direk-

som tiven kallar kulturella skillnader. Sådana kan också finnas hos de personer som företagarna möter. Det kan gälla långivare, fastighetsägare och andra företagare med invandrarbakgrund möter i sin

personer, som verksamhet och som i sin tur är okunniga de oskrivna sociala koder

om som sådana företagare bär med sig. Exempel hinder som inte är direkt hänförliga till företagarna själva utan snarare till de

personer som företagarna möter, som nämns i direktiven, är att dessa inte förstår affärsidéema eller de speciella problem företagare med invandrar-

som

66 Förekommer etnisk diskriminering

bakgrund har, liksom att de möts med misstro ifråga om förmåga, trovärdighet och kompetens. Dessa hinder kan medföra en direkt risk för diskriminering, alltså att företagare med olika etnisk tillhörighet behandlas olika. Hindren kan också medföra kommunikationsproblem och brister i bemötandet, något som i sin tur kan leda till onödiga missförstånd och, inte minst, affärsmässigt dåliga resultat för båda parter.

5.2 Gällande rätt

5.2. 1 EG-rätt

En av de grundläggande tankarna med den Europeiska unionen är att tillgångar av olika slag skall kunna förflyttas mellan länderna för att produktionen skall kunna bedrivas där det är mest ändamålsenligt. Ekonomisk aktivitet skall kunna bedrivas gränslöst. Därför innehåller EU-fördraget regler att fysiska såväl som juri-

om varor, personer diska och kapital i princip skall kunna röra sig fritt över gränserna.

- EG-rättens skydd mot diskriminering omfattar samtliga dessa aspekter av den fria rörligheten. Skyddet har alltså i första hand tillkommit för att främja fri konkurrens och inte för att främja mänskliga rättigheter. Det mänskliga rättighetsperspektivet har dock börjat fokuseras alltmer. Detta har särskilt kommit till uttryck i Amsterdamfördraget.

Såvitt gäller fysiska är den fria rörligheten till helt övervä-

personer gande del kopplad till att skall företa någon form av

personerna ekonomisk aktivitet. En viss utvidgning av skyddet till vissa andra

har skett, särskilt EG-domstolens praxis. Studerande, personer genom pensionärer och, någon gång, turister omfattas också. I dessa fall finns

viss anknytning till någon de övriga s.k. frihetema. Skyddet mot en av diskriminering gäller därvid i första hand och ibland uteslutande EUmedborgare men inte s.k. tredje landsmedborgare. Med tredje landsmedborgare avses personer som inte är medborgare i något EU-land. Tredjelandsmedborgare som är gifta med EU-medborgare har indirekt ett visst skydd mot diskriminering. Om en tredjelandsmedborgare, som är gift med en EU-medborgare, behandlas i strid med EG-rättens krav är det dock i förhållande till EU-medborgaren som diskrimineringen anses ha skett.

Till följd av EES-avtalet gäller flera av EG-rättens regler också medborgare i Norge, Island och Liechtenstein.

Förekommer etnisk diskriminering 67

5.2.1.1 Primärrätt

Diskriminering på grund av nationalitet eller på senare tid också etnisk tillhörighet regleras i bl.a. artikel 12 och artikel 13 i EG-fördraget i dess

lydelse enligt Amsterdamfördraget. Även EG-rättens princip fri nya om rörlighet för tjänster, däribland artikel 3 och artiklarna 49, 50, 54 och 55 samt, i någon mån, artikel 43, är intresse i detta avseende.

av

Amsterdamfördraget har godkänts av Sverige. Det börjar gälla först då alla medlemsländemas nationella parlament har godkänt det, vilket beräknas ske i maj 1999.

Förbud mot diskriminering på grund av nationalitet

Artikel 12 förbjuder all diskriminering på grund av nationalitet inom fördragets tillämpningsområde. Det betyder i första hand att någon form av ekonomisk aktivitet måste vara för handen innan artikeln kan åberopas. Vidare föreskrivs att rådet enligt förfarandet i artikel 252 kan anta bestämmelser i syfte att förbjuda sådan diskriminering. Diskrimineringsförbudet täcker inte bara situationer, i vilka lika fall behandlas olika direkt diskriminering utan, till följd av EG-domstolens rättspraxis, även situationer där olika fall behandlas lika indirekt diskriminering.

Artikel 12 har s.k. direkt effekt och är direkt tillämplig. Den kan således åberopas i svensk domstol i tvister mellan enskilda utan mellankommande nationell lagstiftning. Den har företräde framför svensk nationell rätt, om den svenska rätten skulle strida mot EG-rätten.

Rätt för rådet att besluta om åtgärder för att bekämpa diskriminering

I den nya artikel 6a som antogs vid regeringskonferensen i Amsterdam år 1997 har rådet fått en allmän befogenhet att, inom de områden där det föreligger kompetens för gemenskapen, enhälligt besluta om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av bl.a. ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse. Artikeln, som i EU-fördraget får beteckningen 13, innebär i praktiken att EU, på de områden där man redan kan agera, också kan vidta lämpliga åtgärder för att motverka dessa typer av diskriminering.

Artikel 13 har inte direkt effekt och är inte direkt tillämplig.

EU-kommissionen har aviserat att den före år 2000 kommer att lägga fram ett förslag till direktiv mot etnisk diskriminering grundat artikeln.

68 Förekommer etnisk diskriminering

Fri rörlighet ett mål för gemenskapen

Enligt artikel 3.1 c i fördraget utgör avskaffandet av hindren för fri rörlighet ett av gemenskapens mål. Ett villkor för att nå målet innefattar en inre marknad som kännetecknas av att hindren för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital avskaffas mellan medlemsstaterna. De närmare reglerna för hur det skall ske finns bl.a. i EU-fördragets regler om fri etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster.

Förbud mot diskriminering ifidga tjänsters fria rörlighet

om Tjänsters fria rörlighet regleras i artikel 49. Den föreskriver att inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen gradvis skall avvecklas för medborgare i medlemsstater, etablerat

som sig i en annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten. Artikeln har direkt effekt och är direkt tillämplig i medlemsländema.

Artikelns andra stycke gör det även möjligt för rådet att besluta att bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster skall tillämpas även på medborgare i tredje land, som tillhandahåller tjänster och som har etablerat sig inom gemenskapen.

Med tjänster avses enligt artikel 50 prestationer normalt utförs

som mot ersättning, i den utsträckning de inte faller under bestämmelserna om fri rörlighet för varor, personer och kapital. Tjänster som särskilt anges är verksamhet av industriell och kommersiell natur samt verksamhet inom hantverk och fria yrken.

Artiklarna 49 och 50 är direkt tillämpliga. Första stycket i artikel 49 och tredje stycket i artikel 50 har direkt effekt.

Enligt artikel 54 är medlemsstaterna skyldiga att, så länge inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inte har avvecklats, tillämpa alla inskränkningar i friheten på samtliga faller under huvud-

som regeln i artikel 49 utan diskriminering på grund av nationalitet eller hemvist.

Vidare skall enligt artikel 55 och artiklarna 45-48 etableringsrätt

om tillämpas också på tjänster. I detta sammanhang kan det värt att

vara notera artikel 47 som avser ömsesidigt erkännande utbild-

av examens-,

nings- och andra behörighetsbevis.

Förbud mot diskriminering vid etablering

Rätten till etablering innebär frihet att sätta och bibehålla

upp en näringsverksamhet under förutsättning att man respekterar och följer de regler som gäller i värdlandet. Denna grundläggande princip regleras i

Förekommer etnisk diskriminering 69

artikel 43. Etableringsrätten innebär en rätt att bli behandlad på

samma sätt som värdlandets egna medborgare och bolag. Förbudet mot diskriminering skall alltid beaktas. Det materiella innehållet i etableringsrätten har i huvudsak utvecklats genom EG-domstolens rättstill-

lämpning.

Både artikel 43 och artikel 49 tar sikte på att avveckla hinder och skapa friheter för företag att agera och för tjänster att erbjudas fritt den gemensamma marknaden.

5.2.1.2 Sekundärrätt

Generellt sett finns relativt lite sekundärrätt inom tjänstesektom. Det första direktivet som skrevs det allmänna för avveckling

var program av hinder for friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen. Andra centrala direktiv på tjänsteomrâdet berör framför allt samordning och åtgärder för flyttning och bosättning av utlänningarz, avveckling

av hinder for rörlighet och bosättning för medborgare i medlemsstaterna för etablering och tillhandahållande tjänster samt rätten för med-

av en borgare i en medlemsstat att stanna kvar i ett medlemsland efter att ha bedrivit verksamhet däri Dessa direktiv inkluderar med

personer egen rörelse.

Utöver dessa finns direktiv om ömsesidigt erkännande examina,

av rätten till bosättning för studenter, pensionärer och icke-yrkesverksamma.

Finansiella tjänster

Finansiella tjänster, inklusive tjänster inom bank- och försäkringsverksamhet, styrs av de grundläggande principerna redogjorts för

som ovan. Den särskilda karaktär dessa tjänster har, har medfört krav på

som en harmonisering av regler rörande kontroll av företag som idkar verksamhet av nämnda slag.

Värt att nämna i detta sammanhang är, såvitt gäller konsumenter, även Kommissionens grönbok om finansiella tjänster från år 1996. Där finns en redogörelse för bl.a. de problem fortfarande existerar

som inom EG:s finansiella verksamhetsområde. Ett problem särskilt

som omnämns är vägran att utföra en tjänst om klienten/kunden i fråga inte är bosatt eller är medborgare i just det landet. Detta problem är vanligt.

zRådsdirektiv 64/221/EEG. 3Rådsdirektiv 73/ l48/EEG. Rådsdirektiv 75/34/EEG.

70 Förekommer etnisk diskriminering

Kommissionen anger vidare att eftersom det är en fråga om ett kontraktsförhållande så kan inte gemenskapsrätten tvinga de finansiella institutionerna att acceptera alla klienter. Det enda som då återstår för vederbörande är att få sin sak prövad i nationell domstol. Frågan övervakas av Kommissionen tillsammans med medlemsländerna. Såvitt gäller företag behövs inte motsvarande skydd eftersom primärrättens skydd mot diskriminering grund av nationalitet också omfattar företagens ekonomiska aktiviteter.

5.2.1.3 EG-domstolens praxis

EG-domstolen har utvecklat förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet i artikel 12 till att även omfatta en mer allmän princip om likabehandling utan den starka kopplingen till ekonomisk aktivitet. Ett exempel av principiell betydelse vad gäller direkt diskriminering är fallet Cowans.

En brittisk turist, Cowan, hade blivit överfallen på en metrostation i Paris. Han hade sökt ersättning från en fransk brottsskadefond, men fått avslag eftersom han varken var bosatt i landet eller var medborgare i ett land som hade avtal med Frankrike om ömsesidig behandling. Domstolen fann att detta stred mot diskrimineringsfdrbudet i artikel 6och uttalade att turister från ett annat medlemsland har samma rätt till ersättning som brottsoffer som landets egna medborgare, om de under resa blir utsatta för ett överfall.

På etableringsrättens område finns det en omfattande rättspraxis som även knyter an till de angränsande frihetema beträffande arbetskraft och tillhandahållande av tjänster.

5.2.2 Svensk nationell rätt

Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet regleras i lagen 1994:134 mot etnisk diskriminering. Vidare föreskrivs i 16 kap. 9 § brottsbalken att en näringsidkare som diskriminerar någon grund av dennes ras, hudfärg, etniska eller nationella ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom eller henne tillhanda på de villkor som tillämpas i förhållande till andra, skall dömas för olaga diskriminering.

För att illustrera diskrimineringsbegreppets innebörd bör också några av bestämmelserna i lagförslaget, med åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, återges.

5Mål 186/87 Cowan mot Trésor public 1989 E.C.R. 195.

Förekommer etnisk diskriminering 71

5.2.3 Etnisk diskriminering

Etnisk diskriminering definieras i 1§ lagen 1994:134 mot etnisk diskriminering som att

eller personer missgynnas i förhållande till andra en person en grupp av eller på annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund

hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. av ras,

En utgångspunkt för förbudet mot etnisk diskriminering är bl.a. den i svensk rätt allmänt vedertagna principen alla människors lika

om värde. Denna princip regleras i regeringsformen 1 kap. 2 § som även föreskriver att etniska, språkliga och religiösa minoriteter särskilt skall främjas.

En annan princip är den ovan beskrivna om likabehandling. Principen regleras i regeringsformen som föreskriver att det inte får stiftas lagar eller föreskrifter som missgynnar någon medborgare därför att han eller hon med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet 2 kap. 15 §. En utlänning likställs i detta hänseende med

svensk medborgare 2 kap. 20 § första stycket 7. en

5.2.4 diskriminering Olaga

De ovannämnda principerna ligger även till grund för den i Sverige straffrättsliga bestämmelsen om förbudet mot olaga diskriminering som regleras i 16 kap. 9 § brottsbalken.

Olaga diskriminering innebär att en näringsidkare gör sig skyldig till

brottslig handling om han eller hon i sin verksamhet diskriminerar en någon på grund dennes hudfärg, etniska eller nationella ur-

av ras, sprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom eller henne tillhanda på de villkor som näringsidkare tillämpar i förhållande till andra. Enligt motiven skall begreppet näringsidkare tolkas vidsträckt och skall således omfatta varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art. Verksamheten behöver inte vara vinstgivande. Det faktum att verksamheten främjar ett ideellt eller välgörande syfte är inte något hinder för att klassas näringsidkare.

som

När det gäller hyres- och bostadsrättsmarknaden omfattar bestämmelsen den yrkesmässigt tillhandahåller allmänheten fastigheter

som eller yrkesmässigt bjuder ut hyres- eller bostadsrätter. En hyresvärd torde därför regel att betrakta näringsidkare. Ekonomiska

som vara som föreningar, däribland bostadsrättsföreningar, faller regelmässigt under förbudet. Också fastighetsmäklare omfattas av förbudet.

72 Förekommer etnisk diskriminering

Att inte gå en person tillhanda på samma villkor som näringsidkaren tillämpar i förhållande till andra inbegriper både aktiva handlingar och passivitet. Vidare innefattas i denna skyldighet dels ett förbud att förvägra någon möjlighet att åtnjuta en tjänst, dels situation att veder-

en börande bereds sådan möjlighet på ofördelaktiga villkor

en men som skiljer sig från vad som i allmänhet gäller för andra kunder, klienter etc. Skydd tillkommer den som begär en prestation av näringsidkaren. En sådan begäran behöver inte ha en viss form utan det räcker med att framställan är muntlig eller att det framgår omständigheterna i det

av enskilda fallet. Vidare måste den diskriminerande handlingen uppsåtligen ha missgynnat en person genom att behandla honom mindre förmånligt än andra.

I 16 kap. 9 § andra stycket brottsbalken stadgas att det inte bara är näringsidkaren själv som omfattas av bestämmelsen utan även

personer anställda i näringsverksamheten. För att gämingen skall bli straffbar krävs att handlingen utfördes i den anställdes yrkesutövning.

Som exempel på regelns tillämpning och att även goda avsikter kan medföra straffansvar kan nämnas rättsfallet NJA 1985 232. Hyres-

s. värden anförde här att oviljan att acceptera invandrare som hyresgäster berodde på önskemålet att undvika alltför stora koncentrationer

av etniska minoritetsgrupper till ett bostadsområde. En person av zigenskt ursprung godtogs inte som hyresgäst av ett kommunalt bostadsföretag. Högsta domstolen menade att en person ur en viss folkgrupp inte får missgynnas med hänvisning till att det ytterst skulle vara till fördel för gruppen i fråga. Om detta tilläts skulle invändningen kunna missbrukas till att dölja andra och verkliga skäl för den avvisande hållningen. Marknadschefen i företaget dömdes till dagsböter. beredd

Att man var att ge hyressökanden bostad i ett annat område istället fritog inte marknadschefen.

Ett rättsfall från HD kan möjligen tolkas så att straffbestämmelsen omfattar inte bara målsägandens etniska tillhörighet utan även när

egna det finns ett samband med annans etniska tillhörighet. NJA 1994 511

s. avsåg en hyressökande som nekades bostad med hänsyn till sambons hudfárg.

Om straffbestämmelsen också skyddar juridiska personermot olaga diskriminering i en situation där diskrimineringen grundar sig på ägarens eller en anställds etniska tillhörighet har aldrig prövats och är oklart.

Det är också straffbart att fönnå någon att begå olaga diskriminering. Det gäller även om anstifiaren inte skulle kunna straffas som gärningsman. Försök till anstiftan är dock straffritt.

Förekommer etnisk diskriminering 73

5.2.5 Ny lag åtgärder mot etnisk diskriminering

om

i arbetslivet

I den lagen 1999:130 åtgärder mot etnisk diskriminering i

nya om arbetslivet som träder i kraft den 1 maj 1999 beskrivs förbudet mot direkt diskriminering i 8 § som en oförmånlig behandling av en person med en viss etnisk tillhörighet jämfört med andra personer med annan etnisk tillhörighet i likartad situation. Resultatet av handlingen avgör

diskriminering föreligger, inte avsikten med den. Är behandlingen om avsiktlig eller medveten föreligger självfallet också diskriminering.

En arbetsgivare som inte har insett eller borde ha insett att det fanns en etnisk faktor av betydelse i sammanhanget kan inte fällas för lagbrott.

Förebilden för förbudet mot indirekt diskriminering har hämtats direkt från EG-rätten, närmare bestämt från rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbördan i mål om könsdiskriminering.

Indirekt diskriminering föreligger enligt 9§ när en arbetsgivare tillämpar en bestämmelse, ett krav eller ett förfaringssätt som framstår

neutralt i praktiken särskilt missgynnar personer med en viss som men etnisk tillhörighet. Den indirekta diskrimineringen kan vara tillåten om det vid intresseavvägning framkommer att syftet med bestämmelsen,

en kriteriet eller förfaringssätten kan motiveras av sakliga skäl och åtgärden är lämplig och nödvändig för att syftet skall uppnås.

Den lagen innehåller också ålägganden för arbetsgivare att be-

nya driva ett målinriktat aktivt arbete för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Skyldigheten omfattar både den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Arbetsgivaren skall också verka för att personer av olika etnisk tillhörighet ges möjlighet att söka lediga anställningar. Skyldigheterna är sanktionerade att Nämnden mot diskriminering på

genom DO:s begäran kan förelägga arbetsgivare att vid vite fullgöra sina

en skyldigheter. Vitet kan utdömas av tingsrätt på talan av DO. Målet med att införa kravet är att införa ett mångfaldstänkande hos arbetsgivare, arbetstagarorganisationer och enskilda arbetstagare, vilket i sin tur an-

kunna bidra till att den etniska mångfalden i samhället avspeglas i ses arbetslivet och att arbetsgivare i högre grad ser fördelarna med etnisk mångfald.

Kombinationen diskrimineringsförbud och krav på aktiva åtgär-

av der skall ses som en helhet, som syftar till att motverka och förebygga etnisk diskriminering ökad medvetenhet om attityder, normer

genom en och beteenden som kan medföra diskriminering. Syftet är att åstadkomma lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden oavsett etnisk tillhörighet.

74 Förekommer etnisk diskriminering

5.3 Ärenden hos Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering DO

Viss uppfattning om förekomsten av diskriminering eller särbehandling kan man också få genom att ta del av anmälningar till DO som rör kreditmarknaden, vilka i och för sig mest gäller konsumentförhållanden. De torde dock ändå ge en bild av vad som förekommer, särskilt det

som inte är ovanligt att krediter beviljas privatpersoner, för användning i privatpersonemas företag när själva företaget i sig inte betraktas som kreditvärdigt. Också när företaget drivs som enskild firma ses företaget och privatpersonen som ett.

DO har noterat tre olika men återkommande problem i ärenden om kredit som anmälts till DO.

5.3.1 Krav på viss folkbokföringstid i Sverige

m.m.

I ett flertal ärenden om beviljandeav kredit har DO uppmärksammat att kreditmarknadsbolag och banker bl.a. generellt kräver viss folkbokföringstid i Sverige. Många personer som vänt sig till DO upplever detta som diskriminerande. Som det ser ut idag har dessa inte

personer heller någon möjlighet att kompensera denna brist.

Den minimitid som krävs varierar. Banker tillämpar krav på minst fyra års folkbokföring i Sverige medan kreditmarknadsbolagens krav varierar mellan tre till fem år. Personer med utländsk bakgrund som varit folkbokförda under en kortare tid än tre till fem år nekas ofta kategoriskt kredit eftersom kreditgivaren inte sig kunna bedöma

anser deras kreditvärdighet.

DO har i ett ärende haft att bedöma ett fall då förvägrats att

en man handla på kredit med motiveringen att han inte uppfyllde kraven på folkbokföring i minst fyra år och inte hade en stabil ekonomisk situation. I detta fall ändrade kreditgivaren, Sparbanken Finans, sina villkor vad gällde folkbokföringstiden. Ändringen innebar att bolaget istället krävde dokumenterad avsaknad av betalningsanmärkning under 36 månader. Kravet blev därigenom mindre diskriminerande än tidigare.

För kredit ställs även upp ett generellt krav på dokumenterad avsak-

nad av betalningsanmärkning. Enligt lag skall betalningsanmärkning

en gallras bort tre år efter utgången av det år händelsen upphörde.

Frågan är, som DO ser den, om det överhuvudtaget är nödvändigt

för kreditmarknadsbolag och banker att kräva viss folkbokföringstid,

för att så sätt tillgodose sina verksamhetsbehov. EG-rätten

egna ställer redan nya krav kreditgivama vad gäller flexibilitet och lämp-

Förekommer etnisk diskriminering 75

lighet. Det generella kravet på viss folkbokföringstid i Sverige anser DO diskriminerande och det upplevs även så av många personer vara med utländsk bakgrund. DO förespråkar att kreditmarknadsbolag och banker i stället tillämpar neutrala kriterier, som t.ex. dokumenterad avsaknad betalningsanmärkning under 36 månader. av Vid överläggning hos DO på våren 1998 med olika aktörer på en kreditmarknaden uttalade Svenska Bankföreningen vilja att lösa en problemet, medan Finansbolagens Förening ansåg att någon diskriminering inte förekommer. Från föreningen uttalades dock även samtidigt att annan etnisk bakgrund kunde innebära en större kreditrisk. ses Vid mötet framhölls från Finansinspektionens sida att problemet låg i de standardiserade bedömningsmodellema, t.ex. credit scoring. En större flexibilitet efterlystes. Inspektionen ansåg att det framgår av DO:s handläggning ärenden att det går att ändra stereotypa handav läggningsrutiner. Utredningen återkommer i kapitel 8 till frågan om bankernas användning av credit scoring Från Svenska Bankföreningen framfördes också att bankerna förmodligen skulle kunna avstå från ett krav på viss tids folkbokföring i en Sverige och i stället tillämpa avsaknad betalningsen norm av av anmärkning under 36 månader.

5.3.2 Kunskaper i svenska

I flera fall har kommit till DO:s kännedom har kunder nekats kresom dit på grund att de inte talat god svenska. I de fall som DO har haft av att bedöma har sökanden haft med sig en släkting som tolk, men har trots detta nekats kredit. DO accepterar att en avvägning måste ske eftersom det måste säkerställt att sökanden förstått innebörden av vara den information lämnats villkoren i ett avtal. Risken att en som om domstol underkänner avtalet med hänvisning till att sökanden inte förstått innebörden av rättshandlingen måste även beaktas. Finansinspektionen har i ett yttrande till DO år 1995 angivit att om kreditprövningen föregås ett personligt Sammanträffande så torde av kreditgivaren kunna redovisa avtalsvillkoren de europeiska ett av huvudspråken och därefter bedöma om sökanden förstått innebörden. Enligt EG-rätten har kreditsökande ingen rättighet att få avtalsvillkoen på ett europeiskt huvudspråk, såvida inte banken/kreditgivaren gjort ren reklam i ett annat land och då på detta lands språk. Emellertid kan ett medlemsland ha långtgående regler än vad som följer av EG-rätten mer under förutsättning att inte någon diskriminering sker.

76 Förekommer etnisk diskriminering

DO har föreslagit bank- och kreditbranschen att hålla avtalsvillkoren tillgängliga på flera språk eller att kreditsökanden skall kunna ta hjälp av tolk, även om tolken är en släkting.

Vid det ovan angivna mötet mellan DO och Svenska Bankföreningen m.fl. ansåg Bankföreningen, enligt DO:s minnesanteckningar från mötet, att det inte var otänkbart att någon eller några banker skulle kunna tillhandahålla avtalsvillkor på engelska. Formulär på ytterligare språk skulle vara svårt att tillhandahålla. Från Bankföreningen framfördes också att flertalet banker accepterar tolk.

Finansbolagens Förening intog i dessa frågor en mer negativ hållning. Från föreningen uttalades att förutsättningen för att få arbete i Sverige och därmed kunna betala tillbaka lån kunskaper i det

var svenska språket. Vidare framhölls att språket var viktigt, eftersom en kreditsökande måste förstå avtalet och löpande kontakt och information mellan parterna behövdes.

Från Finansinspektionen framfördes vikten av att kreditsökande förstår de avtal som ingås samt att inspektionen saknade möjligheter att

ge några rekommendationer i frågan. Endast lagstiftning återstod.

5.3.3 till grund för

Uppgifter kreditupplysning

Vad gäller frågan vilka uppgifter skall ingå i kreditupplys-

om som en ning har DO uppmärksammats att upplysningsföretagen bl.a. registrerar folkbokföringsdatum och kreditsökandes nationalitet.

Ett kreditupplysningsföretag får inte lagra, samla in eller lämna ut känsliga personuppgifter om t.ex. religiös uppfattning, ras, hudfärg eller etniskt ursprung. Skärpta regler trädde i det hänseendet ikraft den 24 oktober 1998 genom den nya personuppgiftslagen. Däremot anses det inte vara känsligt att ange en persons nationalitet i termer t.ex.

av svensk, nordisk, icke-nordisk, när personen har invandrat eller när

personen erhållit svenskt medborgarskap.

DO har haft flera ärenden om detta problem. I ett ärende vände sig anmälaren mot att ett kreditupplysningsföretag lämnade ut uppgifter

om medborgarskap och tidpunkt för erhållande av svenskt medborgarskap samt om när invandringen skedde till Sverige. I detta fall handlades ärendet hos Datainspektionen som kom fram till att det inte var integritetskränkande att lämna ut sådana uppgifter.

I ett annat ärende ansåg anmälaren det vara oerhört kränkande att flera kreditupplysningsföretag lämnat ut uppgift om dennes medborgarskap icke-nordisk till olika kreditgivare.

DO ifrågasätter om uppgifter om medborgarskap eller uppgifter

om när svenskt medborgarskap erhållits eller när en person invandrat till

Förekommer etnisk diskriminering 77

Sverige verkligen är relevanta och nödvändiga i kreditupplysningssammanhang. DO anser redan det faktum att är folkbok-

en person som förd i Sverige skall medföra tillräcklig förankring i Sverige för att vederbörande inte direkt skall diskvalificeras av kreditgivama.

Kravet på och intresset för uppgifter om nationellt eller etniskt ursprung kan ändå enligt DO vara ett tecken på att diskriminering kan förekomma. Från Svenska Bankföreningen har till DO sagts att bankerna är tveksamma att ta bort medborgarskap som kriterium för kreditbedömning.

5.4 av etnisk av

Upplevelser diskriminering företagare med utländsk bakgrund

5.4.1 Inledning

Det finns mycket få undersökningar om förekomsten av etnisk diskriminering av företagare med utländsk bakgrund när det gäller exempelvis kreditgivning och att få tillgång till varor och andra tjänster samma villkor som företagare med svensk bakgrund. Det har inte heller inom utredningens tidsramar varit möjligt att genomföra statistiskt säkerställda undersökningar om förekomsten diskriminering eller

av särbehandling.

Utredningen har i stället på olika sätt sökt skafla sig bild över

en situationen. Den bild som framträder blir onekligen att många invandrarföretagare känner sig sämre behandlade än sina kollegor.

För att få en uppfattning om upplevelser för företagare lyckats

som väl i sin verksamhet har också ett antal framgångsrika företagare intervjuats kapitel 9 och bilaga 6. Även hos dessa företagare finns

ofta en underton av att de som invandrare mötts av större svårigheter än företagen i allmänhet. Svårighetema de framgångsrika företa-

ses av garna dock ofta som en inneboende nackdel för dem i egenskapen av invandrare. När svårigheterna har övervunnits, känns dessa inte längre centrala eller viktiga att framhålla.

Det är naturligtvis inte möjligt att generalisera enbart på basis av de många kontakter utredningen haft med olika invandrarföretagare. Däremot kan en indikation fås på hur situationen i Sverige upplevs i dag. Kontaktema talar för att invandrarna ofta känner sig diskriminerade. Utredningen tar dock inte ställning till om olika uttalanden i denna riktning är berättigade eller inte.

78 Förekommer etnisk diskriminering

5.4.2 hinder eller svårigheter Upplevda

Genom kontakter med forskare m.fl. och genom intervjuer med företagare med utländsk bakgrund, finns uttalanden om olika hinder och

svårigheter.

Vid start företag upplevs fmansieringsfrågoma ofta som svåra.

av För dem som nyligen anlänt till Sverige eller inte har erfarenheter eller strategiska kontakter är kunskapen om olika alternativ för att skaffa startkapital liten. De är ofta medvetna om svårigheten att få krediter. Detta gäller även krediter till små belopp. Brister finns också i kunskapen på vilka krav som ställs på en kreditsökande. En betydande brist finns vad gäller kunskap och kännedom om olika finansieringsalternativ.

Ett hinder för dem som vill starta företag och behöver krediter är att viktig och grundläggande information ofta finns tillgänglig endast på svenska. Det gör att det är svårt att förstå de avtal som skall ingås, vilka möjligheter som finns och vilka krav som ställs.

Svårigheten att få krediter medför stora problem med likviditeten vid företagets start. Verksamheterna måste därför i början ske i liten skala. Företagarna måste köpa in små mängder material eller varor till högre priser. Det är i dessa fall svårt att få ut produkterna utanför den egna kretsen och nätverket. Verksamhet i liten skala gör det också svårt att kunna sälja genom större distributionskanaler. Höga skatter och avgifter försvårar också att klara en expansiv period.

Ett annan svårighet som nämnts gäller möjligheterna att få hyra attraktiva affärslokaler. Flera företagare har också ansett att det tar alldeles för lång tid att få svenskt medborgarskap och besked om uppehållstillstånd. För dem som inte fått svensk medborgarskap eller personnummer är det svårt att leva ett normalt liv.

Idéerna och kunskapen för att driva företag finns hos många människor som inte talar språket eller vet riktigt hur de bäst skall använda sina resurser i Sverige. Dessa personer känner svårigheter med regelverk, väntetider och människor som undervärderar deras möjligheter och fokuserar sig på problemen. Språket huvudproblemen i

är ett av kontakt med myndigheter och institutioner för nyanlända.

Det finns också svårigheter att skaffa tillräckligt med riskkapital. De personer som inte har eget kapital eller andra tillgångar att satsa lånar ofta från släkt och vänner som har verksamheter igång eller har besparingar. Även finansiering på detta sätt kan medföra problem, eftersom det sociala nätverkets förtroende sätts på spel, lönsamheten i affärs-

om verksamheten är dålig.

Vissa grupper är stolta och vägrar söka bidrag trots att de lever under existensminimum. Får de inte startkapital för att starta eri verk-

Förekommer etnisk diskriminering 79

samhet de kan livnära sig på, så startar de kanske i alla fall, men måste då arbeta småskaligt och utanför den vita marknaden.

Många uppfattar det vara relativt lätt att få starta-eget bidrag. Det erhållna beloppet är dock så litet att det inte räcker till några investeringar.

Bankerna uppfattas vara återhållsamma med krediter till branscher som taxi, städning och restaurang. Många företagare med invandrarbakgrund arbetar just inom dessa branscher eftersom krav på utbildning och förkunskaper är relativt låga. Vad gäller bankkontakter anser en del invandrarföretagare att dessa kontakter klaras bättre om en tolk eller en person med svenskt ursprung är med. Bristande språkkunskaper och andra brister om svenska förhållanden medför också svårigheter när avtal skall slutas.

5.4.3 Några kommentarer från banker och

bankanställda över svårigheter med kontakter

med invandrare

Ansökningar om krediter till företagare med utländsk bakgrund avser rätt ofta krediter till restauranger, närbutiker m.fl. branscher där det råder överetablering med betydande kreditrisker. Det är ibland också svårt att få ett bra grepp över hur verksamheten planeras att finansieras och om den skall kunna drivas med lönsamhet om samtliga utgifter och inkomster redovisas.

Gruppen invandrare är inte någon homogen grupp utan personer med olika bakgrund med olika förutsättningar att förstå hur de svenska bankerna arbetar. Således innebär t.ex. kravet på återbetalningsfönnåga att denna förmåga måste finnas hos låntagaren och eventuella bor-

gensmän och att det inte räcker med en hänvisning till att familjen

eller eventuellt släktingar känner ansvar för att kreditåtaganden skall fullgöras. Språksvårigheter och brister i kännedom svenska lagar är

om ibland också ett problem.

Företrädare från Finansförbundet förbundet är de bankanställdas

största fackliga organisation har uppgett att man inte upplever några

generella problem för de bankanställda med invandrare. I princip har inte invandrare andra problem än folk i gemen. Det handlar om utbildning och information och där kan naturligtvis också bankerna göra mer än i dag. Som jämförelse kan nämnas de svårigheter som fanns när LO-lånen började marknadsföras på l980-talet. Då krävdes mycket information innan denna kreditgivning började fungera.

80 Förekommer etnisk diskriminering

Finansförbundet har också anfört, att invandrare från helt andra kulturella miljöer på ett tidigt stadium bör få information om hur det svenska samhället fungerar. Vidare behöver de bankkontakt även-

en som rådgivning i ekonomiska frågor för att starta eget i likhet med vad som arbetslösa får. Från förbundet uttalas att det kanske behövs ett Institut för invandrare som ger råd och utbildning i bl.a. dessa frågor.

5.5 Utredningens generella överväganden och förslag

Flyktingar och andra personer som kommer till Sverige har naturligt

nog inte omgående samma förutsättningar som majoritetsbefolkningen

att starta och driva företag. Det är dock enligt utredningen angeläget att dessa snarast ges möjligheter att lära sig svenska och kunskaper om det svenska samhället. Därefter skall dessa ha skyldigheter och

samma möjligheter som landets övriga befolkning.

Till möjligheterna hör rätten att få sin försörjning genom att producera varor och tjänster för andra, dvs. driva företag. I detta hänseende skall personer med utländsk bakgrund bemötas och få samma behandling som andra företagare. Samtidigt kan krav ställas på att han eller hon skall uppfylla och motsvara de krav som ställs mellan affärs- och avtalspartners, bl.a. kravet på förmåga att uppfylla sina förpliktelser.

Staten har utfärdat spelregler för företagandet genom lagstiftning, t.ex. genom aktiebolagslagen och bankrörelselagen. Till avgörande del är dock affärslivets normer uppbyggda enligt landets sedvanor och affärstraditioner och invandrarföretagaren hamnar, till dess att han eller hon lärt sig och anammat dessa normer, i ett sämre läge.

I en marknadsekonomi, såsom den svenska är det företagen själva som väljer sina konkurrensmedel, t.ex. vad gäller valet av marknader och målgrupper. Undantag från detta är bl.a. förbudet mot diskriminering på grund av ras, hudfárg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Dessutom får ett dominerande företag eller företag

som tillsammans har kollektiv dominans enligt konkurrenslagen inte

missbruka sin ställning att t.ex. behandla sina kunder olika.

genom

I Sverige bor omkring en miljoner människor inte är födda i

som landet. Antalet stiger med 0,6 miljoner de har för-

om personer som en älder som inte är född i Sverige medräknas. Detta faktum har medfört förändringar i affärslivet som inneburit såväl ökade kostnader som

intäkter i verksamheten för att inlemma dessa kundgrupper i sin

affärsstrategi. På vissa områden är en förändrad inriktning och ett

annorlunda sätt till kontakter med nya kundgrupper särskild

- av en

Förekommer etnisk diskriminering 81

betydelse. Där har monopolföretag, inklusive offentliga och icke konkurrensutsatta sektorer, och företag inom verksamheter där det inte råder en fri rätt till etablering särställning. Detsamma gäller även alla

en

företag som producerar nödvändiga faciliteter, dvs. produkter eller

tjänster som är nödvändiga för att driva ett företag, i de fall där det endast finns ett mindre antal leverantörer på marknaden.

Utredningen anser att personer med utländsk bakgrund, när de skall starta och driva företag och är i behov av lånat kapital, ofta är i ett sämre läge i förhållande till dem är födda här i landet. Till detta

som bidrar att kreditgivare kanske saknar kännedom lånesökandens

om historik. Samtidigt medför trycket för kostnadsffektiv behandling

en av lâneansökningar m.m. enligt utredningen att individuella faktorer

som talar för ett bifall till ansökan riskerar att inte bli tillräckligt undersökta.

Så har situationen upplevts flera invandrarföretagare. Utred-

av ningen konstaterar att det här finns skillnader i förväntningar och utfall. Såsom berörs i kapitel 7 är det viktigt att den blivande företagaren i sin utbildning och information om svenska förhållanden även får kunskap om förutsättningarna för bl.a. bankernas arbete.

I arbetet med den stora målgrupp med utländsk bak-

som personer grund utgör, har bankerna redan genomfört flera åtgärder positiv

i en

riktning, vilket utredningen välkomnar. Enligt utredningen har ban-

kerna dock ännu inte i tillräcklig grad uppmärksammat behovet

av en förändrad rekryteringspolitik och ett förändrat arbetssätt för att möta behoven från den stora målgrupp med utländsk bakgrund

som personer utgör. Utredningen vill poängtera att förändringar är både möjliga och önskvärda och att de i flera fall kommer att ske rent kommersiella

av skäl. I några fall bör dock åtgärder övervägas. Dessa frågor behandlas ytterligare i kapitel

Till utredningen har från invandrarföretagare på skilda sätt kanaliserats upplevelser och påståenden om etnisk diskriminering eller särbehandling i deras kontakter med myndigheter, försäkringskassor, banker m.fl. De negativa upplevelserna har viss motsvarighet bland företags-

ledare i framgångsrika företag kapitel 9 och bilaga 6. De svårigheter

som dessa företagsledare redovisat uppfattas dock i denna grupp visserligen som problem ändå mindre avgörande hinder i företagens

men

utveckling.

Utredningens förslag i detta kapitel avser frågor med anknytning till

diskriminering eller särbehandling. Därvid är också möjligheten att

klaga, att få en fråga behandlad av en neutral instans, viktig. I detta kapitel behandlas möjligheten att klaga över vägran att få överta hyresrätt till affárslokal. Motsvarande fråga vad gäller kreditgivning

m.m. behandlas i kapitel Frågor rent företagsekonomisk karaktär

av mera behandlas i kapitel

82 Förekommer etnisk diskriminering

5.5.1 Ändring i verksförordningen m.m.

Att nå harmoni mellan personer med utländsk bakgrund och majoritetsbefolkningen bör ständigt pågående process. Statens olika åt-

vara en gärder utgör viktig del i denna process. Utredningen anser att dessa

en frågor är så centrala att de alltid skall beaktas vid statliga organs agerande.

I verksförordningen SFS 1995: 1322, 7 § 4 sägs att chefen for en myndighet skall beakta de krav ställs verksamheten när det

som gäller totalförsvaret, regionalpolitiken, en ekologisk hållbar utveckling samt jämställdhet mellan kvinnor och män. I kommittédirektiv intas regelmässigt att utredningarna bl.a. skall redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna och jämställdhetspolitiska konsekvenser utredning-

av

forslag. Bestämmelser detta finns i Statsrådsberedningens PM amas om Hur kommittédirektiv utformas PM 1994:3.

Utredningen föreslår att i verksförordningen och -i de fall frågan kan ha aktualitet i kommittédirektiv förs in att myndigheter respektive

kommittéer skall beakta vilka eflekter förslag och åtgärder får för jämlikheten mellan olika etnisk tillhörighet.

personer av

5.5.2 Ändring straffbestämmelsen om olaga

av

diskriminering

Straffbestämmelsen olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken

om gör det olagligt for näringsidkare att i sin verksamhet diskriminera

en någon på grund hans hudfärg, nationella eller etniska ursprung

av ras, eller trosbekännelse. Det är oklart bestämmelsen omfattar fallet att

om

juridisk diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet. en person

För att undanröja denna oklarhet föreslår utredningen att bestämmelsen ändras så att den också förbjuder diskriminering på grund av någon hudfärg, nationella eller etniska ursprung

annan persons ras, eller trosbekännelse. I juridisk persons fall kan diskriminering tän-

en kas ske på grund ställföreträdarens eller någon anställds ras, hud-

av färg etc. Frågan kan lösas att ordet "hans" och "honom" stryks

genom från lagtexten.

5.5.3 Offentlig upphandling

Lagen offentlig upphandling LOU trädde i kraft den

1992:1528 om

l januari 1994. LOU reglerar i det närmaste all offentlig upphandling

tjänster och byggentreprenader. Lagen kom till som en följd av varor,

Förekommer etnisk diskriminering 83

av att Sverige undertecknade EES-avtalet. För upphandling över de s.k. tröskelvärdena grundar sig lagen i huvudsak på EG-direktiv. Upphandling under tröskelvärdena grundar sig dels på upphandlingsförordningen 1986:366 som gällde för statliga myndigheter, dels på det kommunala upphandlingsreglementet för det kommunala området.

Grundläggande gemenskapsrättsliga principer inom offentlig upphandling är principen om lika behandling, dvs. alla leverantörer skall behandlas lika och få samma information. För att anbudsgivama skall ges samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som skall upphandlas. Vidare skall upphandlingsprocessen präglas av öppenhet.

Likabehandlingsprincipen i LOU syftar till att förhindra uppkomsten av snedvriden konkurrens, dvs. att upphandlingen inte skall snedvrida konkurrensen genom att gynna eller missgynna vissa leverantörer på ett otillbörligt sätt. Hänsyn måste även tas till leverantörer som valt att inte lämna anbud, t.ex. på grund av att de inte anser sig kunna klara den upphandlade enhetens krav.

Tröskelvärden

Tröskelvärdena för varor och tjänster är drygt 1,7 miljoner kronor. Inom de s.k. försörjningssektorema upphandling av verksamheter

inom vatten-, energi-, transport- och kommunikationsområdena- gäller andra, högre värden. För de statliga myndigheterna ett lägre gränsvärde, drygt 1,1 miljoner kronor, och för byggentreprenader drygt 43 miljoner kronor.

Upphandling som understiger tröskelvärdena skall göras genom förenklad upphandling. I undantagsfall tillåts dock direktupphandling, dvs. den upphandlande enheten vänder sig direkt till en leverantör utan att infordra ett skriftligt anbud. Direktupphandling får användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl, såsom synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte heller beror på den upphandlande enheten. En upphandlande enhet som använder förenklad upphandling skall infordra skriftliga anbud genom annons eller skrivelse. Skrivelser skall ställas till så många leverantörer som erfordras för att uppnå tillräcklig konkurrens med hänsyn till upphandlingens storlek och karaktär. Att vända sig till fem leverantörer har av länsrätten ansetts vara godtagbar.

Den offentliga sektorn köper, leasar, hyr eller hyrköper varor, tjänster eller byggentreprenader för enorma summor varje år. Marknaden omsätter flera miljarder varje år. Den offentliga upphandlingen för

84 Förekommer etnisk diskriminering

år 1994 uppskattas för hela EU-området till 6 500 miljarder kronor, vilket motsvarar 1l,5 procent av dessa länders bruttonationalprodukt. Den svenska offentliga upphandlingen värderas till 250 miljarder kronor per år eller 10 procent av vår totala bruttonationalprodukt.

När myndigheter upphandlar varor och tjänster är det vanligtvis stora och väletablerade leverantörer som kommer till tals. Den förenklade upphandlingsforrnen innebär i princip att alla intresserade producenter har rätt att delta. Men i verkligheten saknar många småföretagare kännedom och information offentlig upphandling då

om annonsering vid upphandling under tröskelvärdena inte är obligatorisk. Företagare med utländsk bakgrund har en extra svårighet att ta till vara dessa möjligheter dels kanske i brist på kännedom om reglerna för offentlig upphandling över huvud taget, dels ibland på grund av bristande språkkunskaper. Detta innebär att småföretag i allmänhet och småföretagare med utländsk bakgrund i synnerhet, har svårt att delta denna mycket stora och viktiga marknad.

Därvid finns det två centrala frågor för att kunna få anbud från de mindre och medelstora företagen dels måste de ha kännedom om själva upphandlingssystemet, dels måste de ha kännedom om när anbud hämtas in.

Nämnden för offentlig upphandling bör enligt utredningen prioritera uppgiften att genomföra informationskampanjer riktade till småföretag. Informationen till småföretag bör innehålla dels upplysningar

inköpens ungefärliga storlek, dels praktiska råd man vänder om om var sig att få upplysning om upphandlingar, anbudsförfarande m. m. För att göra informationen lättillgänglig för småföretagare med invandrarbakgrund kan använda sig lokalradio och TV-program som vänder

man av sig till olika invandrargrupper.

Ett sätt att nå fler småföretag är att bryta ner upphandlingama till att gälla små enheter så att småföretag får möjlighet att delta i upphandlingsprocessen. Här är det således fråga om anbudens storlek och i vilken utsträckning även anbud under tröskelvärdena skall utannonseras. Enligt utredningen är det viktigt att den ofia kostnadssänkande konkurrens som kan åstadkommas vid inhämtande av anbud under tröskelvärdena tas till vara.

För att nå de små företagen krävs dock att kommunala och statliga myndigheter förfogar över en professionell upphandlingsorganisation som besitter kompetens vad gäller marknaden samt den juridiska och affärsmässiga bedömningen. En väl genomförd upphandling i denna anda kan leda till en rad positiva effekter. Småföretag som tidigare haft en tämligen undanskymd roll i den offentliga upphandlingen får en allt större betydelse. I praktiken innebär detta bl.a. ökad tillväxt och sysselsättning. Dessa förslag ligger helt i linje med EU:s tankegångar om att

Förekommer etnisk diskriminering 85

man bör främja små och medelstora företags tillgång till den offentliga marknaden. Härvid bör även betalningsvillkoren uppmärksammas.

Nämnden för offentlig upphandling inrättades ett år innan LOU trädde i kraft med uppgift att bl.a. informera lagen och utöva tillsyn

om över den offentliga upphandlingen. Mot bakgrund den problembild

av som har vuxit fram upphandlingsområdet har regeringen tillsatt en utredning för Översyn av Nämnden för offentlig upphandling Nouutredningen, Fi 1998:08. Nou-utredningen skall analysera behovet. av tillsyn såväl över offentlig upphandling som över Nämnden för offentlig upphandling.

Regeringen har avsatt medel till Kommerskollegium för att öka kunskaper om offentlig upphandling. Detta sker bl.a. genom en webbsida med information som framför allt små och medelstora företag har nytta av. Vidare kommer möten, kurser och konferenser att anordnas genom samarbete mellan Kommerskollegium, Industriförbundet m.fl. Aktiviteterna är inriktade att företagen i en ökad utsträckning skall uppmärksamma exportmöjligheter men bidrar samtidigt till att öka

uppmärksamheten för offentlig upphandling i Sverige.

Utredningen föreslår att Nou-utredningen av regeringen får

som särskild uppgift att speciellt observera invandrarföretagandets beroende av upphandlingsförfarandet. Vidare bör Nou-utredningen få i

uppdrag att uppmärksamma den framväxande rollen EG-rätten och

av sociala klausuler, inklusive antidiskrimineringsklausuler se nedan.

Antidiskrimineringklausul i samband med upphandling

EU-kommissionen har gett ut en s.k. grönbok om offentlig upphandling inom EU eftersom offentliga inköp kan vara ett viktigt medel att påverka ekonomiska aktörers agerande. I grönboken påpekas bl.a. möjligheten att främja anställning av kvinnor eller skydd mot vissa missgynnade kategorier. EG-domstolen har uttalat att det är möjligt att i ett upphandlingsavtal skriva in krav på leverantören att anställa långtidsarbetslösa Rec 1988 s. 4635.

I betänkandet Översyn lagen mot etnisk diskriminering SOU

av 1997:174 föreslås bl.a. att statliga myndigheter åläggs att i största möjliga utsträckning skriva in s.k. antidiskrimineringsklausuler i avtal med leverantörer av varor och tjänster. Klausulens syfte skall vara att säkerställa att leverantören aktivt arbetar med etnisk mångfald i förhållande till sina anställda och inte heller göra sig skyldig till brott mot

diskrimineringslagstiftningen.

I USA och Storbritannien används antidiskrimineringsklausuler för att motverka diskriminering och öka mångfalden på arbetsmarknaden. I

86 Förekommer etnisk diskriminering

USA finns således möjligheter att vid offentlig upphandling kräva att leverantören anger mål och tidsplaner för när de kommer att anställa kompetena personer som tillhör de underrepresenterade

grupperna, om leverantören inte redan har tillfredsställande fördelning.

en

Utredningen stödjer det ovan nämnda förslaget införande

om av antidiskrimineringsklausul vid oflentlig upphandling. Sådana klausuler kan fimgera som en tydlig signal och budskap från den oflentliga sektorn att gällande diskrimineringslagstiftning skall följas. Myndigheterna bör enligt utredningen gå i första ledet när det gäller att mot-

verka all sorts diskriminering.

5.5.4 Rätt för förvärvare rörelse att få överta

av

hyresrätt till den lokal där rörelsen drivs

Anskaffning av affärslokal lägenhet aktualiseras dels när ett företag startar och dels när verksamheten utvidgas. Antingen hyrs tom lokal

en direkt av hyresvärden eller annars kan hyresrätt övertas i samband med att en rörelse köps. Därvid utgör affärslokalen för köparen en integrerad del av förvärvet av rörelsen och övertagandet affarslokalen utgör

av en nödvändig förutsättning för att verksamheten skall kunna drivas vidare under de förutsättningar som köparen avsett.

I ett hyreskontrakt skrivs vilket slag rörelse får bedrivas i

av som lokalen. Hyresgästen skall också, när hyresförhållandet upphör, återställa lokalema i objektivt godtagbart skick. Detta innebär att hyresgästen, om ändringar skett, skall återställa lokalerna i godtagbart skick och att skador utöver normalt slitage skall

repareras.

För affärslokaler gäller marknadshyra, dvs. hyresvärden och hyresgästen kommer fritt överens om hyran. Hyrestiden löper regel för

som en bestämd tid ofta tre eller fem år men kan också överenskommas

— att löpa tills vidare. Hyresbeloppet skall i princip bestämt i hyres-

vara avtalet.

Bestämmelse i 12 kap. 36 § jordabalken föreskriver att en innehavare av en hyresrätt som i huvudsak används för att bedriva handel, hantverk, industri eller förvärvsverksamhet endast kan överlåta

annan hyresrätten till den som även övertar själva rörelsen. Tillstånd kan sökas hos Hyresnämnden om hyresvärden inte går med på överlåtelsen. Har hyresgästen innehaft lägenheten mindre än tre år får tillstånd

av

Hyresnämnden dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

Lagen innefattar således en lägenhet där det bedrivs en verksamhet som är inriktad på ett ekonomiskt utbyte. Ideell verksamhet faller därmed utanför lagens definition.

Förekommer etnisk diskriminering 87

Förutsättningama för överlåtelse är dels att den nye hyresgästen bedriver typ verksamhet överlåtaren, dels att värden inte samma av som har befogad anledning att motsätta sig överlåtelsen. Enligt förarbetena till bestämmelsen innebär det sistnämnda kravet att en bedömning skall efterträdarens möjlighet att betala hyran samt hans eller göras av hennes förmåga att själv eller tillsammans med medhjälpare driva rörelsen. Det är dock bara överlåtaren kan söka tillstånd hos som Hyresnämnden. Skulle överlåtaren inte vilja fullfölja en överlåtelse om värd har vägrat tillstånd ansökan till Hyresnämnden, kan en genom en förvärvaren inte genomdriva sitt förvärv. Det förekommer också att affärslokaler inklusive affärsverksamhet hyrs ut i andra hand. Eftersom hyreskontrakt inte tecknats med hyresvärden, saknar andrahandshyresgästen det juridiska skyddsnätet. Den förvärvat bostadsrätt sedan vägrats medlemskap i som en men föreningen kan inom månad från den dag han eller hon fick del av en beslutet detta hänskjuta tvisten till Hyresnämnden som kan ändra om beslutet och bevilja medlemskap. Förvärvaren av en bostadsrätt kan således vända sig till Hyresnämnden för att få dess godkännande av medlemskapet. Någon motsvarande rätt finns inte för den som i samband med förvärv av en rörelse förvärvar en hyresrätt. För närvarande är förvärvaren beroende överlåtaren för att hos av Hyresnämnden kunna få sin rätt prövad. Utredningen föreslår att en självständig rätt att begära Hyresnämndens tillstånd införs för den som i samband med förvärv rörelse förvärvar en hyresrätt. En beav en stämmelse detta bör införas i 12 kap. 36 §jordabalken. om

5.5.5 Forskning och statistik

Frågor förekomsten diskriminering och om dess mekanismer har om av inte ställts ett medvetet prioriterat forskningsområde i mer än ett som fåtal studier och då på arbetslivets område. De problem och möjligheter finns för invandrare företagare är även ett område som enligt som som utredningen hittills inte blivit tillräckligt belyst. Ännu i början år av 1999 hade relativt få studier invandrarföretagsamhet genomförts i av Sverige. Som det framgår av detta betänkande är invandrarföretagandet en fråga med flera dimensioner. Här finns frågor integration som avser och rent företagsekonomiska frågor samt frågor om invandrares förväntningar på offentliga och privata företag. Vidare finns frågor organ vilka krav på förändringar kan ställas myndigheter och om som

Prop. 1967:141 Ny hyreslagstifining.

88 Förekommer etnisk diskriminering

företag, för att ge lika möjligheter till med utländsk bakgrund

personer att starta och driva företag.

Detta innebär att antalet aspekter och frågeställningar kring invandrarföretagande är många. En grundfråga är vad gör att

som personer med invandrarbakgrund i allmänhet och vissa i synnerhet

- grupper startar egna företag i större utsträckning än landets ursprungsbefolkning. En annan viktig fråga är varför invandrare lokaliserar sina företag i stort sett till de tre storstadsregionema och inte till andra delar av landet.

Empiriskt baserad kunskap om sociokulturella faktorers betydelse för invandrarföretagande i Sverige är inte bara praktisk betydelse,

av utan också av teoretiskt intresse eftersom det hittills föreligger mycket lite empirisk forskning i Sverige vad gäller invandrarföretagens

perspektiv. Sådan kunskap är t.ex. av intresse vid utformning och utvärdering av speciellt riktade stödåtgärder.

Även de elementära uppgifter, exempelvis de invand-

mest som rör rares totala företagande i Sverige och hur dessa utvecklas saknas. Den statistik som finns tillgänglig i dag om invandrare som företagare är bristfällig i många avseenden. I det följande lämnas några uppgifter som enligt utredningen visar behovet av en förbättrad statistik om invandrare som företagare.

Behovet av bättre statistik rörande invandrarföretagande har ett nära samband med kvaliteten på statistik om småföretag i allmänhet.

En viktig uppgift för småföretagsforskning och därmed för

invandrarföretagandet är att förbättra den statistiska metoden kring

hur stort nyföretagandet egentligen är. Nyföretagarstatistik mäts i dag på olika olika organisationer och siffrorna berättar därför inte

sätt av samma saker.

SCB och NUTEK, Handelns utredningsinstitut HUI samt Jobs and Society presenterar väsentligt olika siffror för antalet nystartade företag. Grunden till de delade meningar som råder om antalet företag

nya är att dessa myndigheter och organisationer har olika kriterier för att mäta nyföretagandet.

SCB gör årligen, på uppdrag av NUTEK, undersökning

en om nyföretagandet i Sverige. SCB baserar undersökningen på ett urval

av de företag som nyregistreras som verksamma i Centrala företags- och arbetsställeregistret CFAR. Källorna till CFAR är Patent- och registreringsverket PRV och Riksskatteverket RSV. Uppgifter

om att företag är verksamhetsdrivande erhålls från RSV. Ett urval på 24 000 av dessa företag görs sedan för att få vetskap hur många

om företag som verkligen är genuint Av de företag nyregistreras

nya. som visar det sig att omkring häften är genuint resten är antingen

nya, omregistreringar eller övertaganden. Definitionen genuint företag

nya

Förekommer etnisk diskriminering 89

kvalificerar nyföretagandet genom att företaget skall bedriva en helt nystartad verksamhet. I denna definition ingår även företag som startats i en verksamhet som företagaren sysslat med som anställd. Också verksamheter som legat vilande i minst två år före omstarten räknas in. Däremot ingår inte nystartade dotterbolag eller verksamhet tagits

som över, även om denna registrerats om.

NUTEK och HUI använder sig underlag och presenterar i

av samma stort sett samma siffror. HUI hävdar emellertid att det inte ger en riktig bild av nyföretagandet om man räknar företag startas vid sidan

som av ett vanligt heltidsjobb eftersom antalet företagare i själva verket har minskat flera år i rad. NUTEK dock att potentialen i dessa företag

anser inte skall underskattas.

Frågan är vilka siffror beslutsfattare skall stödja sig på när de gör bedömningar och fattar beslut. Regeringen får information från olika håll. De siffror som SCB och NUTEK publicerar kommer ut sent på året, först i juni, och det ger sämre underlag för snabba beslut. Politiker behöver aktuella uppgifter. Därför används ibland uppgifter från exempelvis Jobs and Society som enbart nyregistrerade företag

anger och presenterar aktuella siffror sex gånger under året.

År 1997 startades 28 700 genuint företag enligt NUTEK:s kri-

nya terier. Samma år angav Jobs och Society en siffra på över 40 000 nya

företag.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att den statistiska metoden för mätning nyföretagandet bör förbättras och att forskare och

av organisationer som ansvarar för nyföretagarstatistik bör samverka för att åstadkomma enhetliga kriterier för mätning nyföretagan-

mera av det.

Utredningen föreslår också att en bättre och kontinuerlig bild in-

av vandrarföretagande tas fram. Statistiken bör vara uppdelad flera generationers invandrare samt fördelad på etnicitet snarare än på endast nationalitet.

Vidare föreslås att regeringen ger NUTEK, som har en samordnande och utredande funktion för frågor om bl.a. småföretagen, följande uppdrag. 0 Att ta fram utbildningsmaterial samt att vara resursorgan för de

invandrarkonsulter som svarar för invandrarföretagande hos ALMI, kommuner etc.

0 Att initiera och uppmuntra nätverksbildande dels mellan olika

former av invandrarföretagare, dels mellan invandrarföretagare och

andra företagare samt organisationer av olika slag. 0 Att initiera forskning och utredningar om invandrarföretagande samt

följa upp och sprida resultat, ordna konferenser

m.m.

90 Förekommer etnisk diskriminering

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att 10 miljoner kronor per år avsätts för forskning, utredningsverksamhet m.m. för att förbättra beslutsunderlaget för utveckling av invandrares företagande och för att förbättra möjligheterna för invandrare som företagare. Utredningen föreslår regeringen att denna förhållandevis blygsamma satsning finansieras vid omprioritering inom ramen för rådande forskningsresurser. Den kan exempelvis aktualiseras i samband med beredningen av utredningen Forskning 2000.

6 i ett

Eget företagande regionalpolitiskt perspektiv

Integrationspolitiken för nyanlända till Sverige skall i huvudsak inriktas att stärka den enskildes förutsättningar för egenförsörjning, varvid eget företagande utgör en viktig del. Många av dagens nyanlända till Sverige kommer från länder, där eget företagande utgör en del av en kulturtradition. Utredningen anser därför att man bör ta vara på detta intresse och stimulera fler nyanlända till att starta eget redan under den kommunala introduktionsperioden. Detta kan dock inte åstadkommas utan grundläggande förändringar i dagens system, vilket fortfarande till alltför stor del kännetecknas av socialpolitiska åtgärder, som för det mesta resulterar i ett långvarigt bidragsberoende i form av i första hand socialbidrag.

Staten har betalat ut ca 30 miljarder kronor till landets kommuner mellan åren 1991 och 1998. I många fall har dessa medel inte utnyttjats för tillräckligt aktiva åtgärder. Resultatet är att mellan 6 och i 16 procent dessa flyktingar står för egenförsörjning efter

av en introduktionsperiod på 3,5 år.

Det finns självfallet flera orsaker till ovan beskrivna verklighet, och det krävs en rad förändringar för att vända utvecklingen. Utredningen anser att en del av problemen och lösningen kan spåras i dagens mottagnings- och ersättningssystem. Kommunernas arbete med att tidigt stimulera eget företagande bland flyktingar under introduktionsperioden har inte varit tillräckliga. Bland den arbetsföra flyktinggruppen som mottagits av kommunerna mellan åren 1992 och 1994 hade år 1998 0,5 procent eget företag eller stimulerats till att starta eget. Ur ett långsiktigt perspektiv är detta ett bortfall av tillväxt och sysselsättning med tanke att en stor andel nyanlända har förutsättningar från sitt hemlands tradition att driva eget företag. Dessutom är företag som drivs av invandrade personer ofta familjeföretag och utgör en stor sysselsättningspotential för övriga familjemedlemmar. Till detta bör också tilläggas att en företagsamhetsform baserad familjetradition har en självgenererande effekt på små-

92 Eget företagande i ett regionalpolitiskr perspektiv

företagsetablering i och med att entreprenörsandan i många grupper förs vidare genom familjen.

Dagens mottagningssystem för flyktingar bygger en samverkan mellan stat och kommun. Staten skall genom Integrationsverket träffa överenskommelser om mottagande. Utredningen

anser att systemet för överenskommelser med kommuner har spelat ut sin roll och bör ses över. Dagens förhandlingar mellan stat och kommun bidrar dessutom till att invandrarna och invandringen

ses som en börda som skall fördelas. Målet måste i stället att får ett

vara man system som synliggör människors kunskaper, som främjar sysselsättning och tillväxt. Utredningen anser att integrationspolitiken för nyanlända och regionalpolitiken för tillväxt bör samordnas så att kollisioner mellan olika regelverk kan undvikas och att invandrarnas roll som resurs för samhället tidigt tydliggörs på lokal och regional nivå. Introduktion nyanlända och ersättning till kommunerna

av måste enligt utredningen ingå som ett led i de generella tillväxtstrategiema, varvid de regionala tillväxtavtalen utgör väsentlig

en del.

Utredningen vill fästa regeringens uppmärksamhet på att även om årets tillväxtavtalsförslag skall lämnas senast den 15 april 1999 har ändå regeringen möjlighet att överväga utredningens förslag inom höstens tillväxtavtalsförhandlingar med regionerna.

Utredningens förslag stämmer väl överens med betänkandet om validering av utländsk gymnasial yrkeskompetens SOU:1998:165, som föreslår att kompetensutvärderingen måste, redan under introduktionsperioden, finnas regional nivå och vara en naturlig del av regionemas arbete med tillväxtavtalen.

Med utgångspunkt i regionala tillväxtstrategier för introduktion och integration föreslår utredningen följande:

Se över ersättningssystemet för flyktingmottagande så att kommunernas arbete med introduktion av nyanlända tidigt knyts till de regionala tillväxtavtalen inom ramen för varje regions

egna

förutsättningar för tillväxt. På så sätt kan kommunernas arbete

med att stimulera nyanlända till egenförsörjning och eget

företagande bättre anpassas till de skilda förutsättningar för

näringsliv, arbetsmarknad och tillväxt som finns i varje län. Detta

förutsätter att det administrativa ansvaret för ersättningama till

kommunerna förs över från Integrationsverket till länsstyrelserna

så att medlen strategiskt kan fördelas till kommunernas intro-

duktionsprogram för nyanlända inom ramen för samordning av

de regionala tillväxtavtalen.

Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv 93

2. Ge länsstyrelserna ett samordnings- och tillsynsansvar för integrationsarbetet på regional nivå så att integrationsarbetet blir

del de regionala utvecklingsstrategiema och bättre anpassas en av till de skilda förutsättningar som finns i varje län på samma sätt

arbetet med att främja regional tillväxt. som Ge Ombudsmannen mot etnisk diskriminering regional platt-

en form för arbete mot etnisk diskriminering så att främjandet av mångfalden i arbetslivet integreras i de regionala strategiema på

samma sätt som jämställdhetsarbetet.

6.1 Behovet av ett makroperspektiv på eget företagande

Utredningen att det är viktigt att anlägga ett mikro- och makro-

anser perspektiv både vad gäller analysen och förslagen. Makroperspektivet gäller dels regionalpolitikens betydelse för att främja eget företagande bland nyanlända flyktingar med utländsk bakgrund,

och andra personer dels system hämmar företagande. I en del fall omfattar dessa sys-

som tem ersättningar till kommuner i samband med flyktingmottagande. I andra fall handlar det om generella bidragssystem som hämmar tillväxt generellt och eget företagande i synnerhet.

I direktiven till utredningen sägs att kommittén skall utreda hinder för att starta eget företag bland personer med utländsk bakgrund. Det kunde ha föranlett utredningen att avgränsa intresset till de företag som startas av invandrade entreprenörer. Men med utgångspunkt i ett makroperspektiv valde utredningen att även peka på hinder och nyckelfaktorer för att främja eget företagande bland hela Sveriges befolkning.

Utredningen har försökt identifiera hinder för företagande som hänger samman med bristande samordning mellan olika politikområden, systemkrockar och målkollisioner för olika politikområden: t.ex. målkollision mellan den socialpolitiska inriktningen av de statliga ersättningssystemen för det kommunala flyktingmottagandet och egenförsörjningsmålet inom integrationspolitiken, skatteutjämningssystemets hämmande effekter tillväxt, sysselsättning och företagsamhet, målkollision mellan statsbidragssystemets fördelningspolitiska effekter och den regionaliserade näringslivspolitikens tillväxtrnål samt regionala obalanser i entreprenörskulturen.

Utredningen har uppdragit åt fil dr. Hedi Bel Habib, expert vid Inte-

grationsverket, att fördjupa det regionalpolitiska perspektivet på eget

företagande samt att analysera hinder för eget företagande bland personer med utländsk bakgrund ur ett generellt tillväxtperspektiv. Analysen

94 Eget företagande i regionalpolitiskt perspektiv

bifogas i en separat bilaga bilaga 3 med titeln Från invandrarföretagsamhet till generell tillväxtdynamik. Här återges kortfattad version

en av de delar i analysen och förslagen som utredningen har valt att lägga fram.

Utredningen föreslår ett makroperspektiv på eget företagande, där de nationella målen för att den alltmer regionaliserade tillväxtpolitiken tydligare kan framhävas som en samlad strategi för att så tidigt

som möjligt i integrationsprocessen främja eget företagande bland

personer med utländsk bakgrund.

6.2 och hinder

Flyktingmottagande tidiga

för

eget företagande

I den integrationspolitiska propositionen 1997/98:16 betonas vikten av ökad sysselsättning genom eget företagande och att nyanlända som är inriktade på att starta eget företag stimuleras redan under introduktionsperioden att få tillgång till branschkontakter och träffa potentiella företagarparmer i ett tidigt skede. Detta mot bakgrund av att många av dagens nyanlända har sitt ursprung i länder där eget företagande ingår i

en kulturtradition och utgör huvudförsörjningsstrategi.

en

6.2.1 Tidig stimulans till saknas

eget företagande

Mottagningssystemet för flyktingar bygger på en samverkan mellan stat och kommun. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret och

kommunerna är skyldiga introduktionsprogram underlätta för

att genom flyktingar att snabbare få en förankring i arbets- och samhällsliv.

Trots kommunernas stora ansträngningar nyanlända bra

att ge en introduktion är arbetet med att stimulera eget företagande under introduktionsperioden nästan obefintligt. En sammanställning av flera

rapporter om den statliga ersättningen till kommunerna Inrikesdepartementet år 1997, Kommunförbundet och Invandrarverket år 1998 visar att andelen nyanlända som efter tre och ett halvt år försörjer sig

genom eget företag eller starta-eget bidrag är mycket låg tabell l.

se

Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv 95 Tabell 6.1 Andel egenföretagare i procent bland flyktingar mottagna åren 1992, 1993 och 1994. undersökning i 41 kommuner. Antal mottagna Egenförsörjning genom eget företag eller Källa, år

Kommunförbundet

Ovanstående siffror visar klart att det är väldigt få som stimuleras till starta eget under introduktionstiden. År 1997 har Invandrarverket

att gjort rapport bl.a. hur resurser som satsas eget företagande

en om kan utnyttjas på bästa sätt och vad görs i kommunerna för att

som underlätta eget företagande under introduktionsperioden. I sin rapport

hinder och möjligheter för invandrare att få arbete oktober 1997 om pekar Invandrarverket flera hinder för samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och andra berörda parter.

6.2.2 Bristande samverkan och mellan SFI

glapp och arbetsmarknadsåtgärder

I Integrationspolitiska propositionen 1997/98:l6 påpekas en rad brister i den nuvarande introduktionen, inte minst i form av dålig samordning mellan huvudmännen för olika delar av introduktionen. Ett strukturellt hinder är att ersättningssystemens utformning i dag är av sådan karaktär att den skapar ett glapp mellan svenska för invandrare SFI och arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsförmedlingarna deltar sällan i början introduktionsarbetet och väntar passivt till dess att nyanlända

av uppnått godkänd SFI-nivå. Bland annat kan följande hinder nämnas:

Det råder brist språkundervisning anpassad till de flyktingar som 0

har realistiska möjligheter att starta eget. Det är sällsynt med samverkan mellan myndigheter och organisatio-

när det gäller att stimulera flyktingar och invandrare till eget

ner

företagande.

EU-projekt, syftar till att främja eget företagande bland flyk- 0 som

tingar, förekommer sällan.

96 Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspek1iv

0 Det råder brist på samverkan mellan kommuner när det gäller att effektivisera språkundervisningen och att samordna olika stödformer till eget företagande bland invandrare och flyktingar. 0 Det tas inte någon hänsyn till närvaro av invandrare och flyktingar i

kommunen vid näringslivsplaneringen.

0 Otillräckligt samarbete mellan SFI anordnama och arbetsmark- nadsutbildningama. I Brist på skarvutbildningar i svenska med yrkes- respektive utbild-

ningsinriktning.

0 Brist på kunskapsöverföring mellan olika kommuner och utbild-

ningsarrangörer.

-

Mot bakgrund av dessa brister anser utredningen att samhället skulle gagnas av att flyktingar, redan under introduktionstiden, fick svenskundervisning som är anpassad till deras yrkesbakgrund. Särskilt personer med företagarerfarenhet skulle gynnas av att ett tidigt stadium lära sig branschanpassat språk. Detta skulle, förutom höjd motivation och snabb språkinlärning, ge flyktingen relevant information och kunskaper om den svenska arbetsmarknaden samt stimulans och inspiration att våga starta eget. En sådan modell förutsätter, framför allt kostnads- och effektiviav tetsskäl, en bredare samverkan mellan kommuner inom länen och kanske även mellan län. Ett tidigt och strukturerat samarbete mellan näringslivet samt centrala, regionala och lokala myndigheter utgör en grundläggande förutsättning för en god introduktion till att starta eget företag under introduktionsperioden. Utredningen återkommer till denna fråga i förslagsdelen angående behovet ett regionalt system av för introduktion av nyanlända.

6.3 Ersättningssystemens socialpolitiska

inriktning hämmar stimulans till eget

företagande

Otidsenligt system

Sedan den l juni 1998 är det Integrationsverket träffar överenssom kommelser med kommunerna mottagandet nyanlända flyktingar. om av Det nya verket tog därmed över det system för flyktingmottagande som Invandrarverket varit statlig huvudman för sedan år 1985. När regeringen överförde det statliga huvudmannaskapet till Integrationsverket att betala ut kommunersättningarna utgångspunkten att systemet var

Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv 97

fortfarande är ändamålsenligt, vilket dock inte längre är fallet enligt utredningens bedömning.

Systemet fungerade som ett styrinstrument för uppföljning och utvärdering av den kommunala introduktionsperioden så länge som Invandrarverket kunde påverka människor att flytta ut i kommuner över hela landet. Den överväldigande majoriteten av asylsökande väljer i dag eget boende i stället för Invandrarverkets förläggningssystem. Detta blev effekten av att riksdagen år 1994 beslöt att ändra lagen om mottagande av asylsökande.

År 1997 påverkade Invandrarverket bosättningen för 5 000

ca personer, vilket motsvarar 30 procent de asylsökande beviljades

ca av som uppehållstillstånd. Övriga ordnar själva sitt boende, oftast i den kommun de vistas i som asylsökande. Detta gör det svårt för Integrationsverket att genom mottagningssystemet följa och säkra kvalitén i det

upp kommunala introduktionsarbetet. Verket ersätter därför i dag kommuner som inte haft möjlighet att planera eller förbereda mottagandet, oavsett om flyktingarna får introduktion eller inte.

6.3.2 Splittrade hindrar resurser helhetssyn

En svaghet i de statliga ersättningssystemen till det kommunala flyktingmottagandet är att utbetalningsreglema direkt motverkar en helhetssyn integrationsprocessen. Kommunerna får statlig ersättning för flyktingmottagandet enligt flera regelsystem: grundersättning, schablonersättning, ersättning för vissa särskilda kostnader, ersättning för extraordinära kostnader osv. En nackdel med ett system med olika anslagsposter och utbetalningsregler och utbetalningstider, är brist på samordning och ineffektiv användning kommunens tillgängliga

av resurser. Sammantaget har staten betalat ut 22,5 miljarder kronor till landets kommuner under t.ex. åren 1991-1996. Samtliga befintliga utvärderingar visar att dessa medel inte har kunnat användas effektivt i brist på samordning och brist på kontinuitet i det finansiella stödet.

Ett annat problem med det nuvarande ersättningssystemet är sekundärflyttningama I genomsnitt flyttar ca 20 procent av flyktingarna från mottagningskommunen inom 18 månader. Efter fem år har 40

ca procent flyttat.

Detta innebär att kommun 2 och ibland kommun 3 får ersättning enligt vissa regler beroende på hur länge flyktingen har vistats i respektive kommun. För att motverka de extrakostnader som sekundärflyttningama orsakar kommuner med stor inflyttning har ändringar i ersättningssystemet genomförts. Enligt det systemet betalas

nya 20 procent av schablonbidraget ut till kommunen vid mottagandet av

98 Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspek1iv

flyktingar och sedan 10 procent per tremånadersperiod, under en nya tidsrymd 24 månader. Systemet har bidragit till att minska inflytt-

av ningskommunens extrakostnader, medför en splittring av ekono-

men miska och hindrar möjligheten till samordning och helhetslös-

resurser ningar.

6.3.3 Socialpolitik hindrar resursutnyttj ande

Den Integrationspolitiska propositionen 1997/98:16 föreslår att kom-

ersättning till nyanlända handläggs utanför socialtjänsten. munernas Detta mål kan inte nås i dag grund av att handläggningen av ersättningama till flyktingmottagande kännetecknas av socialpolitiskt omhändertagande. Det finns exempel på kommuner som valt att lyfta ut flyktingmottagandet från socialtjänsten och i stället organisera detta inom den kommunala arbetsmarknadsenheten. Enligt uppgifter från Invandrarverket år 1997 är det fortfarande två tredjedelar av kommu-

har socialtjänsten huvudman för flyktingmottagandet. nerna som som Detta dämpar kommunernas motivation att bedriva ett arbetsmarknadsinriktat integrationsarbete och hindrar samverkan mellan kommu-

för att individanpassa, pedagogiskt förbättra och kostnadseffekner

tivisera språkundervisningen.

Mot bakgrund detta utredningen att det kommunala ersätt-

av anser ningssystemet för flyktingmottagande bör över så att individen på

ses ett tidigt stadium stimuleras till eget företagande i synnerhet och egenförsörjning i allmänhet. Ett sådant förslag stämmer väl överens med Integrationsverkets analyser. skrivelse till regeringen har

egna I en Integrationsverket föreslagit att systemet för kommunavtal ses över 1998-11-12. Verket anser att nuvarande system med överenskommel-

med kommuner mottagande av nyanlända och därtill hörande ser om ersättningssystem är otidsenligt. Systemet vilar på omhändertagande och skapar motpartsförhållande mellan stat och kommuner. Verket vill därför att ett nytt systern införs för att undvika kopplingen till socialpolitiken.

6.3.4 Behovet ett tillväxtinriktat

av

ersättningssystem

I dag är ersättningssystemet utformat från ett kortsiktigt flyktingmot-

tagandeperspektiv. Ett långsiktigt integrationsperspektiv saknas och

inom för det kortsiktiga ersättningssystemet blir frågan ofta om

ramen

Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv 99

kommunerna blir kompenserade för sina kostnader för främst flyktingmottagande.

Utredningen anser att ersättningssystemet bör reforrneras så att den kommunala introduktionsperioden från början knyts till regionala och lokala sysselsättningsfrämjande program, näringslivs- och tillväxtstrategier. Ersättningama till kommunerna för flyktingmottagande, arbetsmarknads- och tillväxtpolitik måste samordnas och dra samma håll.

Enligt det lokala flyktingmottagandet som infördes år 1985 är det kommunerna praktiskt svarar för mottagande av flyktingar och

som staten som har det övergripande ekonomiska ansvaret. I propositionen Samordnat flyktingmottagande och ett nytt system för ersättning till kommunerna m.m. 1989/902105 redovisades ett program för att underlätta för flyktingar att snabbare få en förankring i svenskt arbetsoch samhällsliv. Samtidigt infördes ett nytt system för statlig ersättning för flyktingmottagande. Syftet med systemet var att öka kommunernas incitament att i samverkan med arbetsförmedlingen på orten vidta aktiva åtgärder för att flyktingar skall bli självförsörjande. Nuvarande ersättningssystem som infördes år 1991 innehåller: 0 schablonersättning som skall täcka genomsnittlig kostnad för för-

sörjning och SFI för år 1999 är schablonersättningen 151 900 kro-

nor för personer som fyllt 16 år och 93 100 kronor för bam under

16 år. Ersättningen skall också täcka kommunernas extra kostnader

för flyktingar vad gäller t.ex. barnomsorg, skolundervisning, tolk-

verksamhet och administration, 0 varje kommun träffar överenskommelse med Integrationsverket

som om mottagande av flyktingar får en gxundersättning för närvarande ca 450 000 kronor som skall täcka vissa baskostnader som samtliga kommuner har för flyktingmottagning,

0 ersättning för vissa särskilda kostnader, dvs. ersättning för faktiska

kostnader för socialbidrag för flyktingar som är över 60 år när de

kommer till Sverige eller till de som till följd av funktionshinder inte bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande,

0 ersättning för extraordinära kostnader. Särskild ersättning som läm-

nas efter prövning i varje enskilt fall.

Medlen för flyktingmottagning är huvudsakligen riktade mot egenförsörjningsmålet. Sedan den 1 januari 1993 finns det möjlighet för kommunerna att enligt Lagen om introduktionsersättning 1992:1068 betala ut introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra nyanlända personer. Introduktionsersättningen syftar till att motverka klientiseringen skapas försörjningsstöd enligt Socialtjänst-

som av

100 Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv

lagen. Problemet är att endast 25 procent landets kommuner har

av använt möjligheten att utge introduktionsersättning i stället för socialbidrag.

Utredningen liksom Integrationsverket att det behövs ett nytt

anser ersättningssystem, där flyktingar inte framställs som en börda, som administrativt skall fördelas mellan kommunema.

Utredningen anser också att medlen för flyktingmottagande bör hanteras på regional nivå så att integrationsarbetet bättre kan

anpassas till de skilda förutsättningar för näringsliv, tillväxt och arbetsmarknad som finns i varje län.

Utredningen är medveten om att i de 2,2 miljarder kronor som kommunerna får för flyktingmottagande ingår kostnader för bamomsorg, försörjning av äldre och funktionshindrade. Utredningen vill här påminna om att dessa är på intet sätt undantagna behovet intro-

av av duktionsprogram. Medel som .avser barn- och äldreomsorg samt stöd till funktionshindrade kan t.ex. även användas till att stimulera arbetsföra nyanlända till att bedriva kooperativa omsorgsverksamheter riktade till den egna gruppen samtidigt som de lär sig svenska språket.

Utredningen vill betona att ersättningama till kommunerna bör i huvudsak inriktas på att öka skattekraften så att kommunen ökar sina skatteintäkter för att kunna tackla kostnader för barn, funktionshindrade och andra som inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Begreppet regionalt tillväxtkapital definieras i 1997/98:62

prop. som resurser direkt syftar till att förbättra förutsättningarna

som mer för tillväxt och sysselsättning. Användningen av sådana statliga resurser bör enligt regeringens bedömning i större utsträckning än vad som för närvarande sker till det regionala och lokala näringslivets

anpassas behov och förutsättningar. betydande del det regionala till-

För en av växtkapitalet fattas beslut användningen på den regionala och

om lokala nivån, t.ex. delar de regional- och arbetsmarknadspolitiska

av anslagen.

Regeringen har för budgetåret 2000 identifierat 19 miljarder kro-

ca nor i form av statliga medel, vilka kan klassificeras som tillväxtkapital

dvs. resurser som mer direkt syftar till att förbättra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt. Anslagens storlek är baserade på beräkningar i budgetpropositionen för år 1999.

Intentionen med tillväxtkapitalet är att öka flexibiliteten mellan olika anslag. Gemensam nämnare för anslagen är att de är avsedda att främja sysselsättning och tillväxt och ge utrymme för flexibilitet, t.ex. att flytta hantering av anslag från en myndighet till en annan för att effektivisera och samordna resurshantering.

Mot bakgrund av detta anser utredningen att anslaget B 4 2,2 miljarder kronor enligt budgetpropositionen 1998/1999

kan på ett mera

Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv 101

ändamålsenligt sätt användas om den administrativt kunde tillföras länsstyrelserna för att strategiskt fördelas till kommunala introduktionsprogram för nyanlända inom ramen för samordning av de regionala tillväxtavtalen.

6.3.5 Ett för överenskommelsema

regionalt system

mellan staten och kommunerna

Utredningen anser att systemet med kommunala överenskommelser om flyktingmottagande har spelat ut sin roll. År 1990 tog i stort sett samtliga kommuner emot flyktingar. Invandrarverket hade avtal med 278 av landets dåvarande 286 kommuner. Då var Hela Sverige-strategin ett faktum. Under senare år har antalet kommuner med flyktingöverenskommelser i stort sett halverats, vilket främst beror på minskningen av antalet asylsökande. År 1997 tog 235 kommuner emot flyktingar,

varav endast 130 hade avtal med Invandrarverket.

Den 1 juli 1994 infördes en möjlighet att ordna sitt boende på egen hand och bo ute i samhället under den tid som ansökan om uppehållstillstånd prövades. I propositionen, som låg till grund för riksdagens beslut, räknade regeringen med att omkring 5 procent av de asylsökande skulle utnyttja möjligheten till eget boende. Redan efter ett halvt år stod det emellertid klart att det var betydligt fler asylsökande som ordnade sitt boende på hand. År 1997 bodde 62 procent de

egen av asylsökande i eget boende under väntetiden. År 1998 uppgick siffran till 64,6 procent.

År 1998 det endast 100 kommuner hade överenskom-

var ca som melser om flyktingmottagande. Allt fler nyanlända söker sig till avtalslösa kommuner och myndigheterna har i dag möjlighet att påverka högst en tredjedel av flyktingamas val av bostad. Integrationsverket ersätter kommunerna som inte alls har förberett något introduktionsprogram. Verket har i dag avtal med 115 kommuner och det finns minst ytterligare 100 kommuner som tar emot nyanlända flyktingar utan avtal genom eget boende. Systemet med kommunala överenskommelser fungerar inte längre och det behövs ett nytt instrument för att följa upp och utvärdera den kommunala introduktionsperioden.

Svenska Kommunförbundet har i ett PM om Flyktingmottagandet i kommunema daterat 1998-11-25 efterlyst ett regionalt perspektiv på överenskommelsema mellan staten om kommunerna: En tanke, skriver Kommunförbundet, kan vara att lägga ett regionalt perspektiv på överenskommelsema mellan staten och kommunerna. De tillväxtavtal som regeringen talar om i den proposition som skall behandlas av riksdagen under hösten 1999 kan också vägas in i detta perspektiv. Det

102 Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv

skulle kunna ge möjlighet att styra flyktingströmmama till regioner som har god tillväxt, vilket förhoppningsvis inte bara kommer att bli storstadsregionema.

.

Utredningen instämmer i detta perspektiv särskilt mot bakgrund av att dagens överenskommelser med kommunerna är baserade på ett ersättningssystemför det kommunala flyktingmottagandet, som är utformat så att åtgärder under den kommunala introduktionsperioden ofta kolliderar med ett flertal ansvariga aktörer vars arbete styrs av olika regelverk. Riskerna för överlappning, ineffektivt resursutnyttjande, stelhet och bristande samordning är uppenbara. Utredningen anser att de kollisioner som i dag finns mellan olika regelverk under den kommunala introduktionsperioden kan motverkas genom en samordning av ersättningama för flyktingmottagande och den nya politiken för regional tillväxt prop. 1997/98:62. I propositionen lämnas följande exempel på politikområden som skall samordnas inom ramen för en tillväxtinriktad regionalpolitik: Småföretagspolitik, vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, exportfrämjande, investeringsfrämjande, kooperativ utveckling, turistpolitik, teknikpolitik, miljöpolitik, de särskilda regionalpolitiska medlen, jordbruks- och landsbygdsområdet samt strukturfondema.

Minst åtta av dessa politikområden berör nyanlända på ett eller annat sätt. Kooperativa Företagsformer t.ex. skulle sannolikt attrahera en del nyanlända eftersom de inte kräver att varje individ i kollektivet har kunskap om företagsadministration. Dessutom kan den kooperativa företagsformen drivas av svenskar och personer med utländsk bakgrund gemensamt, vilket kan berika företaget utifrån egna kulturella förutsättningar.

Utredningens bedömning är att de regionala tillväxtavtalen kan öppna nya ingångar till integrationsarbetet. De regionala tillväxtavtalen har blivit en naturlig plattform för många kommuners deltagande i ett nationellt tillväxtprogram. Kommunen är den geografiska utgångspunkten, men tillväxten utgår från hela regionens tillväxtvision. De mest drivande, drygt 50 kommuner, ingår i dag i ett nationellt nätverk för arbete med att stimulera tillväxt. De har bildat åtta kommunfamiljer med likartade styrkor och svagheter.

Ett intressant inslag i tillväxtavtalen är att många regioner och kommuner har kunnat identifiera integrationsstrategier baserade på lokala och regionala tillväxtvisioner. Bra exempel är Hallands, Uppsala, Västmanlands och Skåne län där tvåspråkighet och mångfalden i befolkningssammansättningen alltmer ses som viktiga instrument för att främja småtöretagens exportmöjligheter och näringslivets internationella expansion.

Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv 103 A

Mot bakgrund denna utveckling utredningen att integraav anser tionspolitiken för nyanlända bör knytas till de regionala tillväxtavtalen. Under utformningen tillväxtavtalen arbetar olika aktörer med komav munal och regional profilanalys tillväxthinder och möjligheter. av Dessa kan bilda utgångspunkt för att utforma regionala strategier en ny för mångfald och integration. Här kan optimera förutsättningarna man för introduktion och integration genom en analys av individens egna med utgångspunkt i kommunens och regionens tillväxtprofil resurser, vid utformning av integrationsfrämjande program. Tillväxtavtalen ger också möjlighet att engagera i introduktionsproför nyanlända ett brett nätverk lokala, regionala och centgrammen av rala aktörer, flertalet besitter omfattande kunskaper av tillväxtens varav och mångfaldens dynamik och drivkrafter.

6.3.6 Regionala valideringsorgan

Utredningen anser att de regionala tillväxtavtalen kan utgöra ett nytt instrument för introduktion av nyanlända. Deras geografiska omfattning kan del ett län, ett län eller olika former av länsövervara en av gripande samarbete. Ett avtalssystem baserat på regional nivå kan motverka de samordningsproblem uppstår mellan olika aktörer under som introduktionstiden. De också förutsättningar för att öka den interger kommunala samverkan när det gäller samordning, effektivisering och

yrkesanpassning av språkundervisning.

I samband med tillväxtavtalen har även regionala kompetensråd inrättats i varje län som ett led i arbetet med att förbättra samspelet mellan utbildning och arbetsmarknad. Utbildningsanordnama och ansvariga för SFI kan i samverkan med de regionala kompetensråden bättre sitt utbildningsutbud till det regionala näringslivets och anpassa den regionala arbetsmarknadens behov. Detta skulle kunna minska det glapp i dag finns mellan SFI-systemet och arbetsmarknadspolisom tiken. Utredningens förslag till att knyta den kommunala introduktionen till de regionala tillväxtavtalen stämmer väl överens med de regionala valideringsorgan för validering utländsk yrkeskompetens, som föreav slås i betänkandet SOU 1998:165. Betänkandet anser att personer med utländsk bakgrund besitter kompetenser bör kunna bli en viksom tig del de tillväxtåtgärder i samband med genomförandet av det av regionala partnerskapet. I kontakterna med företrädare för arbetslivet har framkommit att saknar ett system för värdering av yrkesman kompetens. Mot denna bakgrund föreslås att ett valideringsorgan för kompetensutvärdering inrättas i varje län inom det regionala kompe-

104 Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv

tensrådet. En sådan organisation bör kunna naturlig del de vara en av sysselsättnings- och tillväxtfrämjande åtgärder som vidtas i regionerna på initiativ av de regionala kompetensråden mot bakgrund de av regionala tillväxtavtalen. De regionala valideringsorganen skall byggas i länen enligt upp regeringens intentioner om ett väl utvecklat samspel mellan utbildningsväsende och arbetsmarknad i samverkansformer. Yrkeskomnya petensen skall därför bedömas genom ett prov, där yrkeskunskapen och färdigheter som behövs i arbetslivet tydligt kan visas och dokumente-

ras. Validering av yrkeskompetensen får ingå i det kommunerna av anordnade introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare. Betänkandet SOU:l998:l65 delar in valideringsprocessen i tre nivåer:

bedömning-validering-branschövning. Bedömningen avses ge delta-

garen ledning för beslut vad nästa steg skall kunna innebära om kompletterande utbildning eller direkt genomgång kompetensprov av för validering av yrkeskompetens. Den fått sin yrkeskompetens som validerad skall kunna gå ut på arbetsmarknaden antingen direkt eller via den tredje nivån, där vederbörande genomgår en branschövning för verksamhet inom branscher, yrken där sådan fordras. en Organisationen för validering yrkeskompetens föreslås bestå av av dels ett centralt valideringsorgan, dels ett regionalt. Det centrala organet skall bestå av en styrelse och branschnämnder. I styrelsen föreslås ingå Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska Arbetsgivarföreningen SAF, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet med de till varje organisation hörande yrkesnämndema samt Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, Högskoleverket, Integrationsverket, Skolverket och Svenska EU-programkontoret. Den myndighet det som centrala organet skall knytas till är AMS mot bakgrund att myndigheten av ingår i en central/regional organisation och den rollen AMS nya som förväntas få genom regeringens tillväxt- och sysselsättningspolitik. nya Utredningen anser att förslaget till regionala valideringsorgan för utländsk gymnasial yrkeskompetens utgör ytterligare byggsten i fören slaget till att knyta den kommunala introduktionen till det regionala arbetet med tillväxtavtalen. Kompetensproven för validering yrkesav kompetensen skall, enligt förslaget, kunna genomgås alla av vuxna oavsett nationalitet. En meritportfölj som på regional nivå dokumenterar och beskriver individens kunskaper och kompetenser oavsett bakgrund ligger helt i linje med den integrationspolitiken, enligt vilken nya arbetet med introduktion av nyanlända skall utfonnas så att den kan infogas i den generella samhällspolitiken.

Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv 105

6.4 och

överväganden förslag

Utredningen har tidigare konstaterat att under flyktings introduk-

en tionsperiod görs nästan inte några målmedvetna satsningar för att stimulera till egenföretagande som alternativ försörjningsstrategi. Detta beror dels introduktionssystemens dominerande socialpolitiska

profil i flertalet kommuner, dels på bristande samverkan mellan olika myndigheter och aktörer som förfogar över resurser för främjande av eget företagande i synnerhet och sysselsättning i allmänhet.

Utredningen väljer att lägga fram tre förslag, som olika sätt syftar till att främja egenförsörjning i allmänhet och eget företagande i

synnerhet i ett tidigt stadium under introduktionsperioden:

Förslag 1: Se över ersättningssystemet för flyktingmottagande så att kommunernas arbete med introduktion av nyanlända tidigt knyts till de regionala tillväxtavtalen inom för varje regions förutsätt-

ramen egna ningar för tillväxt. På så sätt kan kommunernas arbete med att stimulera nyanlända till egenförsörjning och eget företagande bättre anpassas till de skilda förutsättningar för näringsliv, arbetsmarknad och tillväxt som finns i varje län. Detta förutsätter att det administrativa ansvaret för ersättningarna till kommunerna förs över från Integrationsverket till länsstyrelserna så att medlen strategiskt kan fördelas till kommunernas introduktionsprogram för nyanlända för

inom ramen samordning av de regionala tillväxtavtalen.

I och med att länsstyrelserna förelås ta över det administrativa

ansvaret med att ersätta kommunerna för deras introduktionsprogram för nyanlända bör kommunerna redovisa sina tillväxtstrategier för introduktion av nyanlända enligt följande principer:

0 Kommunen ser inflyttning av nya invånare som en tillgång och be-

tydande resurs för det lokala näringslivet och arbetar fram en egen

tillväxtprofil med utgångspunkt i individens växtkraft och företagens behov, som delges länsstyrelsen som underlag för strategisk resursfördelning inom ramen för introduktion.

0 Verka för att det lokala näringslivet uppmärksammar mångfalden i

nyanländas kompetenser med utgångspunkt i de skilda förutsätt-

ningar för arbetsmarknad och tillväxt finns i kommunen och

som

regionen. 0 Föra upp entreprenörskap bland nyanlända på den politiska dagord-

ningen och göra upp strategier för att underlätta eget företagande bland nyanlända från ett kommunalt och regionalt perspektiv.

106 Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv

0 Stimulera interkommunal samverkan för att utveckla yrkesanpas-

sade, individualiserade och näringslivsrelaterade språkundervisningsprogram.

0 Samhällets mångfald bör genomsyra arbetslivet. Kommunerna har

ett särskilt ansvar i denna strävan och bör säkra den offentliga sek-

torns utveckling och roll för regional växtkraft genom att främja mångfald som kvalitetssäkringsfaktor.

Utredningens förslag om att länsstyrelserna tar över det administra-

tiva ansvaret för introduktionsersättningama innebär att basen för introduktionsarbetet med kommunerna aktörer inte rubbas. In-

som tegrationsverketsroll stärks och renodlas till en myndighet med nationellt för samordning, uppföljning och utvärdering samt det

ansvar övergripande ansvaret för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag i samhället. Genom länsstyrelserna får Integrationsverket förlängda armar och regionala baser för sitt arbete. Utredningen återkommer till denna fråga i förslag nummer Det är i detta sammanhang som förslaget, som presenteras i avsnitt 6.3.6, om regionala valideringsorgan inom ramen för regionala kompetensområden, väl passar in.

Förslag 2: Ge länsstyrelserna ett samordnings- och tillsynsansvar för integrationsarbetet på regional nivå så att integrationsarbetet blir en del av de regionala utvecklingsstrategierna och bättre anpassas till de skilda förutsättningar som finns i varje län på samma sätt som arbetet med att främja regional tillväxt.

För att de integrationspolitiska målen skall kunna omsättas i konkret handling i hela landet krävs en tydlig regional och lokal förankring. Kommunerna har en central roll i förverkligandet av integrationspolitiken. Under senare år har det emellertid blivit alltmer uppenbart att fler aktörer och nivåer behöver involveras i arbetet och att framför allt den regionala nivån behövs för genomförande och samordning av politiken. Länsstyrelserna, med sitt samordningsansvar för statlig ‘och kommunal verksamhet och sitt breda nätverk samt sina kontaktytor inom olika samhällssektorer, är en viktig resurs i arbetet med att förankra och främja de integrationspolitiska målen på länsnivå. Länsstyrelserna besitter också kunskaper om näringsliv och arbetsmarknad som är värdefulla för förverkligandet av de integrationspolitiska målen.

I enlighet med förslag i budgetpropositionen 1998/99 utgiftsområde 18 överför regeringen medel från Integrationsverket till länsstyrelserna för att bidra till att integrationspolitiken förs ut och förankras i storstadslänen. Regeringen föreslår att Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län ges en kompletterande roll och uppgift. Vidare påpekas i budgetpropositionen utgiftsområde 8 att länsstyrel-

Eget företagande i ett regionalpolitiski perspektiv 107

vid sidan Integrationsverket, spelar en viktig roll för att nå de serna, av integrationspolitiska målen.

Integration är till sin natur tvärsektoriell och spänner över flera politikområden. Främjande eget företagande bör därför samordnas

av med övriga åtgärder för att främja egenförsörjningsmålet. Länsstyrel-

har till uppgift att samordna arbetet med tillväxtavtalen. Dessa serna tecknas för tre år och är styrinstrument för den del av statsbudgeten

berör sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Statliga medel som som betecknas som regionalt tillväxtkapital skall samordnas med medel från kommuner, landsting, statliga myndigheter, strukturfondprogram och näringslivets egna resurser. Syftet är att optimera tillväxten genom att utnyttja varje regions egna förutsättningar.

Tillväxtavtalen utgör en idealisk plattform för introduktion av nyanlända att de mobiliserar många centrala, regionala och lokala

genom aktörer kring en tillväxtvision för länet. Utformningen av tillväxtavtalen är också anpassad till hela mångfalden i behoven som finns bland nyanlända. Jämställdhet mellan män och kvinnor samt sociala aspekter är viktiga ingredienser i innehållet i tillväxtavtalen.

Att länsstyrelserna ges ett utökat ansvar för integration kan således

ett första sammanflätning av regional tillväxtpolises som steg mot en tik och integrationspolitik. Riksdagen har redan fastslagit att näringslivsutvecklingen, företagsamhet och tillväxt är de viktigaste instrumenten för att främja integrationen prop. 1997/98:16.

I och med att näringspolitiken har regionaliserats och länsstyrelserna samt självstyrelseorganen i försökslänen blivit de regionala motorerna för att främja tillväxten, utredningen att det är naturligt att dessa

anser ges samordningsansvaret för det regionala integrationsarbetet som berör dessa områden.

En sammanflätning av regional tillväxtpolitik och integrationspolitik skapar nya förutsättningar och bättre möjligheter för ett näringslivsinriktat integrationsarbete baserat på varje regions egna förutsättningar. Tillväxtavtalen kan således användas regionala plattformar för att

som utnyttja mångfalden i befolkningens sammansättning, kompetenser, språkliga och kulturella bakgrund som en utvecklingskraft på såväl kommunal, regional och nationell som global nivå. Tillväxtavtalen vilar bred definition av tillväxt som innefattar viktiga sociala

på en aspekter så att de även kan komma personer till del.

resurssvaga

Genom att ge integrationsarbetet en fast regional organisation kan de integrationspolitiska målen främjas effektivt och anpassas till de

mer skilda förutsättningar som finns i länen. Samtidigt kan de resurser och det intresse som finns i de olika länen tillvaratas om inte några hinder finns för kommunerna att i samråd med länsstyrelserna pröva nya lösningar bl.a. för att öka möjligheterna för fler invandrare att starta eget.

108 Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv

För en mer utförlig analys om bakgrunden till ovanstående förslag hänvisar utredningen till bilaga 3 Från invandrarföretagsamhet till generell tillväxtdynamik. I bilagan finns också förslag om hur statsbidrags- och utjämningssystemen kan tillväxtinriktas så att företagsamhet och sysselsättning stimuleras.

Förslag 3: Ge DO en regional plattform för arbetet mot etnisk diskriminering så att främjandet av mångfalden i arbetslivet integreras i de regionala strategierna på samma sätt som jämställdhetsarbetet.

Integrationsarbetet har stora likheter med arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor. Att främja lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet är nära besläktad med motsvarande arbete när det gäller kvinnor och män. Enligt tillväxtpropositionen prop. 1997/98:62 skall jämställdhetsperspektivet beaktas vid utformningen av innehållet i tillväxtavtalen och det regionala politiska arbetet. Utredningen anser därför att det etniska mângfaldsperspektivet skall beaktas på samma sätt som jämställdhet.

Svenska kvinnor, liksom invandrade män och kvinnor, tenderar i dag till att starta eget företag som försörjningskälla. I detta avseende stöter de i varierande grad på likartade problem när det gäller tillgång till kapital eller stimulans till att starta eget. Utredningen anser att det är viktigt att denna målgrupp inte blir föremål för direkt eller indirekt diskriminerande behandling.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen införande av en regional DO-organisation eller länsexperter i frågor om etnisk diskriminering på länsstyrelserna som ett led i att skapa en samlad regional strategi för arbetet med jämställdhet och integration. Ansvaret för arbetet mot etnisk diskriminering skall lyftas fram samma sätt som jämställdhetsperspektivet inom de olika områdena som ligger på respektive länsexpert/sakområdesansvarig. Det samlade ansvaret för att främja jämställdhet och motverka etnisk diskriminering i länet åvilar länsledningen. Länsexperten för sakområdet etnisk diskriminering liksom länsexperter för jämställdhet skall vara ett stöd för länsstyrelsens arbete inom olika sakomrâden. Huvuduppgiften för länsexperten skall vara att i länet utifrån de nationella målen för integrationspolitiken främja samtligas lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk bakgrund. Dessutom bör det ingå i länsexpertens arbetsuppgifter att ha en samordnande, initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande roll i länets arbete med att motverka etnisk diskriminering.

7 för med

Svårigheter personer

utländsk att starta och

bakgrund driva företag

I detta kapitel behandlas kontakter med myndigheter, utbildning, rådgivning, ekonomi m.fl. frågor som direkt hänför sig till företagarens personliga förhållanden och förutsättningar för att driva företag. Finansieringsfrågor behandlas dock i följande kapitel. Frågor med anknytning till etnisk diskriminering och behovet av forskning och utredningsverksamhet har behandlats i kapitel Undervisning i svenska språket har berörts i kapitel

Utredningen föreslår bl.a. utbildning i form rådgivning hur

av om kontakter med olika myndigheter skall skötas, vilka lagar det är viktigt att känna till och hur hjälp med bankkontakter kan erhållas.

Saknas underlag för utbildning av tillräckligt stora eller homogena grupper i en kommun, bör flera kommuner samarbeta. Enligt utredningen bör intresset att starta företag hos dem har goda

som förutsättningar för detta tas till vara så snart uppehållstillstånd beviljats.

Utredningen föreslår att samtliga fått starta-eget bidrag inom

som ett år efter företagets bildande, skall kunna utnyttja konsulthjälp med upp till 10 timmar till en kostnad av hälften av det normala konsultarvodet.

Genom att en invandrare som startar ett företag ofta inte haft möjlighet att bli medlem i A-kassan, får denne ofta den lägsta ersättningen av starta-eget bidrag, 103 kronor per dag. Det lägsta bidraget uppgick fram till juli 1995 till 338 kronor per dag och 240 kronor per dag fram till den l juli 1997. Utredningen föreslår att det lägsta starta-eget bidraget ånyo höjs till 240 kronor per dag. En sådan höjning skulle i särskilt hög grad gynna just invandrarföretagande och samtidigt stärka statsfinansema.

Som utredningen redan i kapitel 6 gett uttryck för, är en regionaliserad behandling av tillväxtfrågor av en stor betydelse. För personer med utländsk bakgrund har de arbetsmetoder som tillämpats

1 10 Svårigheter att starta och driva företag

av t.ex. Internationella företagarföreningen visat sig vara mycket framgångsrika. Utredningen föreslår att sammanlagt 20 miljoner kronor årligen ställs till länsstyrelsemas förfogande för att stödja projekt eller organisationer som arbetar för att underlätta möjligheterna för invandrarföretagande.

7.1 Bakgrund

I detta kapitel behandlas bl.a. de särskilda svårigheter som möter företagare med utländsk bakgrund. Vissa frågor av denna karaktär behandlas även i andra kapitel. Således finns frågor med anknytning till risk för diskriminering behandlade i kapitel 5 och frågor om svenskundervisning är behandlade främst i kapitel Företagens finansieringsfrågor behandlas i kapitel

7.1.1 Starta företag motiv och möjligheter

- Motivet till att starta företag varierar. Flertalet av samtliga nystartade företag i landet startas av personliga drivkrafter som en önskan att vara sin egen eller att på sikt nå en ökad levnadsstandard. Många företag startas för att undvika arbetslöshet. Under år 1997 startades, enligt en undersökning av SCB och NUTEK, 36 procent av företagen inom byggsektorn, 30 procent inom industrisektom och 21 procent inom tjänstesektom just på denna grund. För personer med invandrarbakgrund torde motivet att komma ifrån arbetslöshet vara ännu vanligare än de tal som nyss angetts.

Utöver motivet att starta företag för, att undvika arbetslöshet- och att inte behöva lyfta sociala understöd finns bl.a. följande drivkrafter.

-

I många av de länder varifrån emigrationen skett detta gäller dock

inte de nordiska länderna där samhällsuppbyggnaden är lik den svenska

finns det inte några offentliga organ för att ha hand om skilda förhållanden för invånarna i en sådan omfattning som i Sverige. Detta tillsammans med att stordrift och teknologi i många andra länder inte har samma betydelse i Sverige, medför att många invandrare har

som levt och är bekanta med en miljö som gör det nödvändigt eller i alla fall ger möjligheter att få sin försörjning genom affärsverksamhet.

-

I Sverige finns det möjligheter att inom vissa områden starta ett mindre företag inom vissa branscher utan tillgång till ett stort kapital eller någon långvarig erfarenhet av produktionen i fråga. Detta kan gälla städbranschen, viss detaljhandel såsom livsmedelsbutiker och

Svårigheter att starta och driva företag l l 1

kiosker samt viss standardiserad verksamhet inom restaurangbranschen, t.ex. pizzerior och kebabserveringar. I viss, mindre utsträckning, finns också s.k. ethnical business invandrare som riktar in sin affärs-

verksamhet personer från samma etniska grupp. De mindre verksamhetema drivs nästan genomgående på lokala marknader. Som visas i kapitel 9 finns det även framgångsrika företag som startats av per-

med utländsk bakgrund och arbetar med hela Sverige som soner som marknad eller på internationella marknader.

En faktor ofta underlättar invandrares start av företag är till-

som en gången till informella resurser genom familje- och släktförbindelser och andra informella nätverk. Detta har betydelse inte endast för beslutet att starta företag, utan även for beslutet om inom vilken bransch

företaget etableras. Har landsmän lyckats inom viss bransch som en sker etableringen inte sällan i kompanjonskap med familjemed-

lemmar eller släktingar inom samma bransch.

-

För framgångsrik verksamhet måste småföretagaren utöver rent

en foretagsekonomiska aspekter har samband med produktion, mark-

som nad, konkurrensförmåga ha kontakter eller i alla fall kännedom

m.m. -

mängd olika offentliga och privata I figur 7.1 har dessa om en organ. betecknats Företagarens vänner. Till vänkretsen kan för före-

som tagaren även inräknas näringslivssekreteraren i kommunen, Handelskammaren och Exportrådet. För invandrarföretagaren kan därutöver Internationella företagarföreningen i Sverige IFS och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO räknas till denna krets.

1 12 Svårigheter att starta och driva företag

Figur 7.1. Företagarens vänner.

Kronofog myndi ten

Källa: Småforetagen och deras vänner. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1997:02.

Det är enligt utredningen viktigt att den blivande eller igångvarande invandrarföretagaren lär känna och kan utnyttja de tjänster åt-

som minstone vissa dessa organisationer m.fl. erbjuder. Dessa organisa-

av tioner m.fl. beskrivs i detta kapitel. Därutöver behandlas även andra specifika svårigheter invandrarfdretagaren har, t.ex. språkliga

som som och kulturella barriärer, som måste övervinnas. Vidare behandlas i detta kapitel bl.a. bristen på nätverk och de ekonomiska förutsättningarna att starta företag.

Svårigheter att starta och driva företag 1 13

7.1.2 Invandrares särskilda svårigheter

Det svenska samhället är från administrativ och organisatorisk

synpunkt högt utvecklat. Till detta kommer ett omfattande regelverk för att skydda en mängd skilda intressen, bl.a. för personer i deras egenskap av arbetstagare och konsumenter. I den mån intressena är reglerade genom lagar eller andra offentliga bestämmelser, åligger det alla företagare att själva, eller genom medarbetare inom eller utom företaget, att känna till dessa bestämmelser.

Genom att större företag kan ha specialister på olika områden når de även i tillämpningen av det offentliga regelsystemet stordriftfördelar och storföretagen har därigenom betydande konkurrensfördelar i förhållande till småföretagen. Alla mindre och medelstora företag tyngs av denna konkurrensnackdel. Personer med utländsk bakgrund

som startar företag är, om de inte växt här i landet, tvingade att lägga

upp ned extra mycket arbete på att lära sig olika regelverk både

oflentliga och privata.

Därutöver finns ofta kulturella avstånd i form av språk, seder och

familjesyn till majoritetsbefolkningen. Språket central bety-

—— är av en delse och i övrigt är det viktigt for den startar ett företag och där

som majoritetsbefolkningen utgör en betydande kundkrets, att ha förståelse för kundernas tänkesätt och attityder.

7.1.3 kulturella barriärer och nätverk

Språk,

Personer som kommer till Sverige har i regel ett flertal svårigheter att övervinna innan de har något så när likartade möjligheter majori-

som tetsbefolkningen att starta ett företag.

Flyktingar vistas i regel, i den mån de inte själva har ordnat eget boende, på upptagningsanläggningar i väntan på prövning

om uppehållstillstånd. När uppehållstillstånd har erhållits, flyttar från

personen anläggningen och ansvaret för en grundtrygghet övergår till den kommun där denne bosätter sig. Detta gäller även för s.k. anhörighetsinvandring, om detta sker inom två år från det att flyktingen kommit till Sverige. Kommunen får ett bidrag staten introduktionsersätt-

av som ning för en period tre år.

av

Mottagande kommun under de tre första åren för att flyk-

ansvarar tingen får bostad, uppehälle och undervisning i svenska. För detta får kommunen statliga bidrag. För nyanländ flykting upprättas i kom-

en munen en introduktionsplan som omfattar utbildning i svenska språket och kontakter med arbetsförmedlingen. I programmet bör ingå svenskundervisning, praktik i den utsträckning som är möjligt, orientering

om

l 14 Svårigheter att starta och driva företag

svenska samhällsförhållanden och svenskt arbetsliv samt information om vardagslivet i en kommun.

Undervisningen i svenska språket SFI utgör grunden för introduktionsprogrammet och bör i möjligaste mån kombineras med praktik. Tillgången till undervisning varierar betydligt inom kommunerna, från

timmar dag till i några fall heldagsundervisning. Flykett par per ting/invandrare får kontakt med arbetsförmedlingen efter avslutad utbildning i SFI.

För att hitta former för att invandrare skall komma in på arbetsmarknaden pågår mängd projekt, bl.a. inom ramen for EU-pro-

en grammet Mål Syftet med Mål 3-programmet är främst att bekämpa långtidsarbetslöshet samt att underlätta för ungdomar och personer som riskerar utslagning att komma på arbetsmarknaden. Om flyktingen efter introduktionsperioden inte har fått arbete eller deltar i någon arbetsmarknadsåtgärd, t.ex. AMI Arbetsmarknadsinstitutet, praktik eller utbildning, övergår det ekonomiska ansvaret för personens uppehälle socialnämnden.

Vid ankomsten till Sverige saknar i regel invandrare det sociala och det formella nätverket i form av kontakter med myndigheter m.fl. som utgör viktig faktor för den blivande företagaren. Ibland har dock

en invandrare genom släktingar och landsmän som redan vistas i Sverige ha ett visst personligt nätverk. Genom att söka sig till en invandrarorganisation kan detta nätverk utvidgas.

För den blivande företagaren är det viktigt att lära sig förstå och få influenser majoritetsbefolkningen. I prop. 1997/98:16 uttalar rege-

av ringen att statliga och kommunala myndigheter bör uppmärksamma alla invandrares behov av stöd i syfte att underlätta deras försörjning och delaktighet i samhället. Ett dessa behov är att få svenska kontakter.

av En möjlighet är en gemensam yrkesbakgrund, vilken kan öppna en möjlighet till frivilligt mentorskap inom arbetslivet. Ett deltagande i föreningslivet kan ge personliga kontakter. I introduktionsprogrammet kan också ingå branschkontakter för den nyanlände som är inriktad att starta företag.

7.1.4 Kontakter med myndigheter, organisationer

m.fl.

Den blivande och igångvarande invandrarföretagaren har behov av att känna till och ha kontakt med mängd statliga och kommunala organ.

en Här beskrivs i korthet några av dessa.

Svårigheter att starta och driva företag l 15

Skattemyndigheten

Skatteuppbörden i Sverige bygger i stor utsträckning på invånarnas egna medverkan. Detta innebär vissa kostnader för företagen. Dessa kostnader har för övrigt beräknats uppgå till ungefär den dubbla kostnaden i förhållande till skattemyndighetens kostnader.

egna

Vissa skattemyndigheter, bl.a. Skattemyndigheten i Stockholms län, anordnar infonnationsträffar för nystartande företagare. Därvid finns det ofta en möjlighet att träffa specialister inom skatteområdena moms, F-skatt, arbetsgivaravgift och deklaration. Dessutom ges information om vilken nytta nyföretagaren kan ha av kronofogdemyndigheten. Träffama är avgiftsfria. Även den planerar, ännu inte har

som men startat ett företag, har möjlighet att delta i inforrnationsträffama. Skattemyndighetema har också servicetelefon för att beställa personbevis, blanketter m.m. Vidare har Riksskatteverket RSV

en servicehemsida på Internet. RSV håller också på att bygga upp en kår av skatteinforrnatörer över hela landet. Deras utåtriktade verksamhet är främst riktad mot företagen.

Skattemyndigheten i Stockholm har i samarbete med IFS nedan

se

i Stockholm hållit seminarier inom olika skatteområden för föreningens medlemmar. Härigenom kan företagare med utländsk bakgrund få information som är anpassad till deras näringsverksamhet och deras kunskaper i svenska språket.

Arbetsförmedlingen

Till den som är arbetslös men planerar att starta ett eget företag kan arbetsförmedlingen ge råd. Arbetsförrnedlingama behandlar också ansökningar om starta-eget bidrag. Bidraget utgår under en sexrnånadersperiod och baseras på A-kassa, alternativt KAS-ersättning. För invandrare från utomnordiska länder kan starta-eget bidrag betalas ut ytterligare sex månader. Bidraget kan lämnas till en person som bedöms vara lämplig som företagare och vars affärsidé är hållbar. Verksamheten skall kunna ge en tillfredsställande lönsamhet och bidrags-

ge tagaren en varaktig sysselsättning.

Arbetsförmedlingen anordnar också utbildning med hjälp av externa resurser. Vidare har arbetsförmedlingen avtal med ett antal konsulter, som gör bedömningar av affärsidéer för arbetslösa som vill starta eget företag.

1 16 Svårigheter att starta och driva företag

NUTEK Startlinjen

- Startlinjen vid NUTEK ger kostnadsfri information och vägledning till personer som avser att starta eget företag. Nyföretagaren får en samlad information om regler och krav vid företagsstarten, skatter, företagsformer, finansiering, tillstånd etc. Startlinjen vägleder vidare även till rätt organisation, myndighet och rådgivare för ytterligare information eller hjälp.

Målsättningen för verksamheten är snabb, korrekt och lättförståelig infonnation. Startlinjen ut broschyrer och infonnationsblad, vilka

ger ständigt uppdateras och utvecklas, så även informationen på webbplatsen. Stor vikt läggs vid att personalen motsvarande 8 tjänster underhåller och utvecklar sin kompetens för att upprätthålla en god service.

Antalet kontakter till Startlinjen uppgår till 18 000-20 000 per år. Startlinjen kontaktas oftast per telefon, men fax och e-post är också

vanliga kontaktvägar. Allt fler tar del av informationen på webbplatsen:

drygt 40 000 besökare registrerades under år 1998. Startlinjen deltar årligen i nyföretagarmässor runt om i landet.

IFS

Internationella företagarföreningen i Sverige IFS bildades år 1996. Antalet medlemmar uppgår till omkring l 000 företag från 70 olika nationer. För detta ändamål driver IFS rådgivningscentra praktiskt

som skall arbeta med rådgivning, attitydpåverkan samt nätverk. Vid rådgivningscentren erbjuds besökaren att få råd och hjälp, om så önskas, på sitt hemspråk. Detta för att underlätta samt öka kunskapen de förut-

om

sättningar och krav som erfordras för dennes företagande. Därigenom

ökar möjligheten att utveckla och skapa en konkurrenskraftig affärsplan. Vid rådgivningscentren arbetar företagsrådgivarna med att stimulera till eget företagande, stödja de befintliga invandrarföretagen samt utveckla dem som har expansionsmöjligheter. Vid varje rådgivningscenter erbjuds företagarna kurser och utbildning samt inbjuds till olika nätverksträffar.

Rådgivningscentret i Stockholm har för närvarande hösten 1998 åtta personer anställda arbetar med rådgivning. De

varav sex som erbjuder rådgivning på elva olika språk. Under året skapades 300

ca arbetstillfällen genom töretagsstarter. Dessutom medverkade IFS till att ca 150 befintliga företag inte lades ner, alternativt att de kunde

expandera. Vid rådgivningscentret i Stockholm har samarbete utvecklats med bl.a. ALMI. IFS har sitt säte i Stockholm men driver för närvarande också rådgivningscenter i Södertälje och Göteborg. Under våren 1999

Svårigheter att starta och driva företag l 17

startas även rådgivningscenter i Östergötlands län Linköping och Norrköping, Gävleborgs län Gävle samt Västerbottens län Umeå. Under hösten planeras start i Skåne län Malmö samt Upplands län Uppsala.

IFS är uppdrag av DG XXIII ansvarig för att utveckla ett

europeiskt nätverk för minoriteters företagande, EMBNet European Ethnic Minority Business Network. Finansieringen av IFS sker genom offentligt stöd, genom verksamhetens konsultintäkter och medlems-

genom avgifter.

ALMI

ALMI:s uppdrag är att genom aktivt partnerskap med befintliga och blivande företagare skapa fler och växande företag. Verksamheten

nya består dels av medverkan till finansiering av små och medelstora företag, dels av affärsrådgivning i olika former för att skapa tillväxt. Målgruppen är nyföretagare och små och medelstora företag som vill och kan växa.

ALMI medverkar dessutom i nätverk med en rad olika aktörer som har småföretagare som målgrupp inom områden som export, teknikut-

veckling och riskkapital.

Verksamheten bedrivs i 22 regionala dotterbolag, vilka ägs av moderbolaget ALMI Företagspartner till 51 procent. Övriga delägare är i huvudsak landstingen. Moderbolaget i koncernen ägs staten.

av

I en PM om ALMI:s verksamhet, upprättat inom Näringsdepartementet i maj 1996, anges att:

ALMI bör i sin informations- och rådgivningsverksamhet särskilt

upp-

märksamma de speciella problem och möjligheter som finns bland invand-

rare när det gäller att starta och driva företag. ALMI bör b1.a. infonnera så-

dana företagare om möjligheten att söka nyföretagarlån och företagarlån till kvinnor. ALMI:s medverkan till företagens finansiering behandlas

i avsnitt 8.1.3.3.

Handelskammare

Den svenska handelskammarorganisationen arbetar liksom handelskamrama i övriga nordiska länder, Storbritannien, Irland m.fl. länder som s.k. privaträttsliga handelskamrar. Det finns i dag 12 auktoriserade handelskamrar som med sina distrikt täcker hela landet.

1 18 Svårigheter att starta och driva företag

Handelskamrama i Sverige har inte några offentliga bidrag. Medlemsnyttan blir därför styrande för handelskamramas verksamhet. Förutom medlemsavgifter och intäkter från handelsdokumenten bedriver handelskamrama seminarie- och kursverksamheter. Flera handelskamrar genomför också offentligt finansierade projekt. Finansiär kan vara kommuner, länsstyrelser eller andra offentliga organ.

Handelskamramas uppgift är att verka för näringslivets utveckling i regionen. Detta gör handelskamrama genom att påverka regering och riksdag, kommuner och landsting. Handelskamrama samverkar också med kommuner, länsstyrelser m.fl. för att förbättra utbildningsväsendet, kommunikationerna och andra frågor som är viktiga för företagen i regionen.

Handelskamrama är också kontaktpunkter för företag och organisationer i andra länder. Genom handelskamrama förmedlas kontakter mellan företag i olika länder. Handelskamrama utfärdar olika typer av dokument som krävs i den internationella handeln. På handelskamrama kan medlemsföretagen också få hjälp och råd. I detta ingår intemationell handel som en viktig del. Alla handelskamrar har kurser i egen regi eller tillsammans med t.ex. Exportrådet, banker, utländska handelsorganisationer etc. Det kan antingen gälla handelsprocedurfrågor, exportkontroll, internationella betalningar eller export/import från någon bestämd marknad.

Det finns ett 20-tal svenska handelskamrar i utlandet. Dessa är också liksom handelskamrama i Sverige föreningar som intresserade företag kan bli medlemmar Tillsammans med Exportrådets utlandskontor och ambassadema arbetar handelskamrama för att öka handeln mellan Sverige och andra länder. Handelskamrama har ett gemensamt förbund i Stockholm.

Exportrådet

Exportrådet ägs gemensamt staten och näringslivet. Verksamhet

av drivs över hela världen dels genom egna handelskontor på strategiska platser, dels genom personal placerad på ambassader i länder där handelskontor saknas. Exportrådets uppgift är att medverka till lönsamma exportaffarer och till internationalisering. Bland kunderna finns såväl små familjeföretag som stora börsföretag.

Exportrådet arbetar med två kämverksamheter Exportservice och

- Exportutveckling. Från Exportservice tillhandahålls i flera fall kostnadsfri information och rådgivning i alla slag av exportfrågor. Det kan t.ex. avse frågor om möjligheter till samverkan med utländska partners,

affärsförfrågningar, affárstips och projektbevakning. Företagen får

Svårigheter att starta och driva företag 1 19

också hjälp med att hitta rätt bland regler och villkor för export. Inom ramen för Exportutveckling tillhandahåller Exportrådet konsulter som analyserar företagets förutsättningar för export. Konsultema i Sverige medverkar sedan i exportförberedelsema på hemmaplan, medan konsultema på utlandskontoren utgör ett stöd under hela utlandsetableringen.

Länsstyrelserna

Målet för länsstyrelsemas verksamhet är att statsmaktemas mål skall få genomslag samtidigt som hänsyn tas till varierande regionala förhållanden och förutsättningar och till den enskildes trygghet.

Inom området regionalekonomi och näringslivsutveckling är målet att med utgångspunkt i en långsiktig strategi och en regionalt samordnad politik, skapa förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och inomregional balans. Detta skall bl.a. ske genom en förbättrad samordning av olika åtgärder för regional utveckling och ekonomisk tillväxt.

Länsstyrelserna har medel för att stödja näringslivets utveckling, främst små och medelstora företag, genom olika bidrag och lån. Som exempel på insatser kan nämnas:

småföretagsstöd

landsbygdsstöd

produktutveckling

lån till kvinnliga företagare

Vissa stödformer kan ha begränsningar när det gäller branschtillhörighet, omsättning och geografisk belägenhet.

Kommunala näringslivssekreterare

De flesta kommuner har en näringslivssekreterare med uppgift att främja företagandet inom kommunen. Kommunerna får enligt kommunallagen inte ge ett direkt finansiellt stöd till enskilda företag. Olika åtgärder för att allmänt stödja näringslivet i kommunen är dock tillåtna. Utbildning och kompetensutveckling är områden där kommunerna spelar en allt större roll. Vissa kommuner har informations- och råd-

givningsverksamhet till företag.

l20 Svårigheter att starta och driva företag

Nyföretagscentra

Nyföretagscentra finns på ett 80-tal orter i landet. I Stockholms län finns centra i ett dussin kommuner. Initiativtagare till dessa centra är Stiftelsen Jobs and Society.

De drivande principerna för Nyföretagscentras verksamhet är att det lokala näringslivet skall huvudkraften och att samarbete måste ske

vara mellan organisationer samt lokala och centrala myndigheter. Nätverket för rådgivning betraktas som den viktigaste resursen. Rådgivningen är kostnadsfri och den enskilde företagaren kan under treårsperiod få

en l

tillfälle till rådgivning. Nyföretagscentra bistår med bl.a. följande

tjänster. Genomgång och test av affärsidé, diskussion marknaden,

om rådgivning om vad en marknadsplan bör innehålla jämte en ekonomisk analys av den planerade verksamheten. Genomgång lagar, försäk-

av ringar och formella krav för företagandet kan också göras.

Av dem som fått rådgivning inför ett övervägande företagsstart

om har 52 procent avstått från att starta affärsidén kanske inte så

- var lyckad eller så har andra problem har dykt och 25 procent vänta-

upp de eller förändrade sina planer. Nära en fjärdedel startade sitt företagsprojekt direkt.

Lokala Nyföretagscentra finansieras till omkring två tredjedelar

av lokala sponsorer från den privata sektorn och till cirka tredjedel

en av den offentliga sektorn.

7.1.5 Ekonomiska förutsättningar för invandrare att

starta företag

Det centrala i företagandet är individens personliga drivkraft och affärsidé. Finansiell ställning, marknadsutveckling och konkurrenssituation är också några viktiga faktorer i företagandets villkor. Här redovisas den ekonomiska bas främst starta-eget bidrag staten

- som lämnar till de satsar att starta ett eget företag. Där-

personer som utöver finns också bl.a. statliga finansiella insatser. Dessa behandlas främst i kapitel

l

För den är arbetslös finns det möjlighet att söka och få i

som att starta-eget bidrag genom arbetsförmedlingen. Bidraget utgör ersättning

l

motsvarande arbetslöshetsersättningen under sex månader. För arbets-

I

lösa kvinnor och för invandrare från utomeuropeiska länder finns möjlighet att få starta-eget bidrag under sammanlagt 12 månader. För den l

l

flykting/invandrare haft anställning så länge att han/hon blivit l

som medlem i A-kassan, får företagaren således en ersättning mot- l

som svarar ersättningen från A-kassa, dvs. 240-580 kronor per dag.

r

l

Svårigheter att starta och driva företag 121

För en person som inte är medlem i A-kassan utgör ersättningen 103 kronor per dag. Med nuvarande höga arbetslöshet, särskilt bland invandrare, torde starta-eget bidraget till invandrare ofta utgöra det lägsta bidraget. Fram till juli 1995 uppgick det lägsta starta-eget bidraget till 338 kronor per dag. Därefter sänktes det lägsta bidraget den l juli 1997 från 240 kronor motsvarande KAS-ersättning till nuvarande 103 kronor.

År 1997 startades omkring 5 200 företag med

nya av personer utländsk bakgrund se bilaga 2. Drygt 40 procent av de invandrare som detta år startat företag erhöll starta-eget bidrag. En prövning

av lämpligheten att starta och driva eget företag görs av arbetsförmedlingen, som därvid använder sig olika konsulter, t.ex. konsulter

av från ALMI.

En person som lyfter socialbidrag får i princip inte driva rörelse. Det finns dock exempel kommuner som accepterar att ett företag startas och att socialbidrag betalas ut under en övergångsperiod till dess att verksamheten går med vinst. Socialbidragen kan ibland vara högre än det lägsta starta-eget bidraget. Socialbidragen baseras nämligen på familjesituationen, medan starta-eget bidraget endast utgår till den person som startar ett företag.

Flyktingar har möjlighet att få s.k. introduktionsbidrag under tre år. Bidragets storlek och utfonnning behandlas i kapitel

7.1.6 exempel lokala initiativ för att

Några på stimulera företagande

7.1.6.1 Inledning

Strukturomvandling, ökande klyftor mellan arbetsmarknadens krav och invandrares kompetens samt negativa attityder på arbetsmarknaden och sprâksvårigheter har lett till att allt fler invandrare ser egen rörelse som ett sätt att slippa bidragsberoende och rundgång mellan arbetslöshet, åtgärd och förnyad arbetslöshet. Invandramas möjligheter att starta och driva egna företag som framtida försörjning har börjat få uppmärksamhet hos myndigheter och organisationer på senare år.

Många kommuner och fria aktörer som har lagt märke till det växande intresset för företagande bland invandrare har nu börjat att på allvar ägna uppmärksamhet åt småföretagandet som ett försörjningsalternativ för bl.a. med ställning på arbetsmarknaden. På

personer svag flera håll i landet finns i dag olika lokala initiativ för att förbättra företagsklimatet för småföretagare. I vissa bostadsområden har initiativen

122 Svårigheter att starta och driva företag

kommit som nödtvång för att motverka segregation och tilltagande arbetslöshet hos de boende.

En verksamhet som har börjat få spridning är s.k. företagarhus i bostadsområden. Verksamheten finansieras med bl.a. kommunala medel och projektbidrag från EU och drivs i samverkan mellan stads-

delsförvalmingar, bostadsföretag, Nyföretagarcentrum m.fl. Lokaler

upplåts kostnadsfritt eller med kraftigt reducerad hyra för att underlätta

företagandet. Samlokalisering av olika företag ger också synergi-

en effekt genom att företagarna får möjligheter att utbyta idéer och erfarenheter med varandra samt att skapa nätverk. Vidare medför blandningen av svenskar och invandrare ett naturligt forum för integration,

språkinlärning och erfarenhetsutbyte.

Nedan redovisas några lokala initiativ. Exemplen har hämtats från Rinkeby, Gårdsten och Rosengård. Tre stadsdelar i det s.k. miljonprogrammets områden med hög arbetslöshet och stämplade problem-

som områden samt Högsby, en liten kommun har tagit emot många

som flyktingar.

I bilaga 4 finns mera utförliga beskrivningar Företagshuset i

av

Rinkeby och Gårdstens-projektetet.

7.1.6.2 Företagshuset i Rinkeby

EU-projektet Företagshuset genomfördes under åren 1996-1997 i Rinkeby. Målgruppen var invandrare som ville starta eget företag. I Företagarhuset fick de nyblivna företagarna stöd t.ex. utbildning,

genom

affårsplanering, marknadsföring, finansiering, lokaler samt service från växel och reception. Två företagskonsulter stöd och utbildning till

gav företagare i Företagshuset samt rådgivning till andra företagare från Stockholm. Företagarna tecknade ett tvåårigt avtal med Företagshuset.

Det innovativa med projektet har varit att företagskonsultema konkret har hjälpt till och funnits till hands medan företagsidéema utvecklats, tagit form och sedan förverkligats. Detta, varvat med utbild-

ning, har skapat grunden till företagarnas långsiktiga överlevnad.

Genom att företagarna har delat lokal, har de kunnat stötta varandra och skapa nätverk. De entreprenörer har funnits har kunnat använda

som Företagshuset som en hävstång för att etablera sitt företag och överleva efter projekttidens slut. Långsiktighet, kontinuitet och professionalism styrde projektet. Målgruppen för Företagshuset arbetslösa invand-

var rare som ville starta eget företag.

Företagshusets arbetssätt har visat sig vara så framgångsrikt att det kommer att leva vidare i Rinkeby. Det del den lokala,

är nu en av

Svårigheter att starta och driva företag 123

kommunala arbetsmarknadspolitiken och finansieras av kommunen. En utökning av företagarna i Företagshuset sker kontinuerligt.

7.1.6.3 Företagshuset Örtagård i Rosengård

När arbetsfönnedlingen lade ned sitt kontor i Rosengård i Malmö hade MKB Fastighets AB MKB ett tomt hus som behövde fyllas. Fastighetsbolaget startade i samråd med Stiftelsen Malmö Nyföretagarcentrum, småföretagarhuset i september 1998. Nu har hyresgästerna ökat från stycken till tolv och Företagshuset har högtidligen

ett par invigts.

En de hyresgästerna i höst blir Malmö Nyföretagarcentrum

av nya

hjälpt de flesta andra att komma igång. Företagarna kan hyra ett som

för knappt l 000 kronor i månaden. Då ingår också tillgång till rum lunch och konferensrum, liksom även övemattningslägenhet.

För de företagare arbetar mot utlandet, är det naturligtvis en

som stor fördel att kunna erbjuda sina kunder övemattningsmöjligheter. För den nyblivne företagaren handlar det givetvis om att kunna ha så låga kostnader som möjligt i initialskedet. Ytterligare en fördel som Företagshuset är att enmansföretagaren slipper att bli isolerad. Före-

ger tagaren får möjlighet att utbyta idéer och erfarenheter med andra företagare. Det är också en fördel att det finns både svenskar och invandrare från olika länder i huset. Sammanblandningen skapar ett naturligt forum för integration, språkinlärning och erfarenhetsutbyte. Den svenske företagaren kan få tillgång till en marknad eller till

kan intresse för honom. Dagens hyresgäster reppersoner som vara av resenterar betydande branschblandning. Företagen arbetar bl.a. inom

en datakommunikation, redovisning, livsmedelsimport, motorredskap och industri.

För MKB betyder ett ekonomiskt och socialt starkare Rosengård mindre risk för hyresförluster och slitage som uppstår när lägenheter alltför ofta byter hyresgäster. MKB har sedan en tid tillsammans med fastighetsvärdar och med andra åtgärder satsat på en rejäl uppsnyggning hela sin del av Rosengård, som tidigare klassats som problem-

av område nummer ett i Malmö.

124 Svårigheter att starta och driva företag

7.1.6.4 Lokal arbetsmarknad och företagande i Gårdsten

Stadsdelen Gårdsten i Göteborg del det s.k. miljonprogrammet.

är en av Två tredjedelar av bostäderna ägs av det nybildade kommunala bostadsbolaget Gârdstenbostäder. Med helhetssyn grund med-

som verkar Gårdstenbostäder till att gårdstenboma kan stärka sin väl-

egna färd och få ett reellt inflytande över sin bostad och närmiljö. Till uppgifterna hör också att utveckla egenföretagandet, skapa lokal

en arbetsmarknad och att hitta former för meningsfull sysselsättning för gårdstenboma.

Gårdstenbostäder har utarbetat modell för lokal arbetsmarknad

en och egenföretagande. En av delarna i modellen kallas för Gårdstenbyrån och syftar till att stödja och utveckla kreativa klimat som redan finns i Gårdsten. Vid Gårdstenbyrån skall gårdstenbor få hjälp med att starta och utveckla företag, hitta lediga arbeten och forma individuellt anpassade utbildningar. En annan tanke är att Gårdstenbyrån skall förmedla arbetsuppgifter Gårdstenbostäder och de befintliga och

som framväxande lokala företagen behöver få utförda.

7.1.6.5 Högsby Textilfabrik

Högsby Textilfabrik ek. för. är resultatet ett projekt benämnt Textil

av 2000. Projektet startade år 1995 och har uppgift att skapa arbete

som till i första hand arbetslösa flyktingkvinnor, men även till långtidsarbetslösa svenskar. Projektet löper under tre år och har erhållit EUmedel från gemenskapsinitiativet Employment-Horizon, vilka medel tillsammans med insatser från Högsby kommuns flyktingverksamhet och arbetsförmedlingen i Högsby finansierar projektet.

Högsby Textilfabriks sju anställda och dess chef bedriver också inbyggd utbildning för 10-15 elever. Förhoppningen är att textilfabriken skall kunna anställa de elever klarar sina De sju anställda är

som prov. också tidigare elever. Projektet består alltså av företaget Högsby Textilfabrik ek. för. och det egentliga projektet Textil 2000. Företaget drivs helt affärsmässigt och med marknadsmässiga priser.

Till Högsby Textilfabrik och Textil 2000 kommer också att kopplas ett annat projekt Läder 2000 sysslar med arbeten i skinn

som och läder. Här sysselsätts för närvarande 10 personer. Detta projekt har erhållit EU-medel från strukturfonden Mål Även här är Högsby kommun och arbetsförmedlingen i Högsby medñnansiärer. Syftet med Läder 2000 för Textil 2000 och konceptet blir också

är samma som likartat. Högsby Textilfabrik kommer alltså att härigenom kunna erbjuda produkter i både textil och skinn/ läder.

Svårigheter att starta och driva företag 125

7.2 Utredningens överväganden och förslag

7.2.1 Inledning

Av de sammanlagt närmare 29 000 företag som år 1997 startades i landet, startades 18 procent av personer med utländsk bakgrund‘. Den helt dominerande delen dessa företag torde ha varit s.k. levebröds-

av företag företag som arbetar på en lokal marknad och vars huvudmål

-

företagaren och dennes familj arbete och försörjning. På grund är att ge av den höga arbetslöshet som råder bland stora grupper av invandrare är dessa företags verksamhet till fördel för landet.

Utvecklingen visar att bland de nystartade företagen även finns företag med möjlighet att växa och utvecklas. Som framkommit vid intervjuer med företagare som lyckats väl är drivande personliga egenskaper centrala. Därutöver är givetvis konkurrenssituation, marknadsutveckling m.m. viktiga förhållanden. Om dessa företag bidrar till att inhemska produkter klarar sig i konkurrens med importerade produkter eller om företagens produkter kan exporteras, bidrar verksamheterna till landets utveckling. Nya företag medför också en ökad konkurrens och verkar därigenom till nytta för landets konsumenter. Dessutom underlättar invandrarföretagandet integration samt leder till mångfald i samhället. Det är därför enligt utredningen viktigt att personer med utländsk bakgrund ges samma möjligheter som majoritetsbefolkningen har att starta och driva företag. För närvarande har de förstnämnda personerna i flera hänseenden ett sämre utgångsläge än majoritetsbefolkningen.

En samhällsordning och ekonomisk politik som ger goda före-

en tagsidéer möjlighet att utvecklas är av en stor betydelse för landets utveckling. Samtidigt är allt företagande förenat med risker, av bl.a. ekonomisk karaktär. För att minska dessa risker är det enligt utredningen en fördel om de blivande företagarna före start på olika sätt kan testa sina idéer, såsom t.ex. sker vid prövningen hos arbetsförrnedlingen vid ansökan om starta-eget bidrag eller hos konsulter vid ALMI och IFS.

De medel som för närvarande satsas på utbildning och starta eget företag utgör medel från arbetsmarknadspolitiken. Länsstyrelserna kan också använda medel för regionalpolitiska insatser för att få till stånd ett ökat företagande. Bidrag från EU:s strukturfonder Mål 3 har också kunnat sökas. Sådana medel, tillsammans med insatser från kommunerna, används bl.a. för satsningar företagshus. Även kom-

av munala näringslivssekreterare utgör en resurs för att åstadkomma ett

1Källa: 12 SM 9801.

126 Svårigheter att starta och driva företag

ökat företagande bland invandrare. Uppgifter saknas om hur stora de sammanlagda insatserna från staten, kommunerna och EU har varit.

Småföretagsdelegationen har lämnat en mängd förslag för att underlätta företagandet. Utredningen har inte undersökt samtliga förslag som Småföretagsdelegationen lämnat men vill tillstyrka inriktningen av delegationens förslag.

Oscar Pripp se bilaga 7 deltog i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet i omfattande inventering bland företagare i Södertälje

en med utländsk bakgrund. På frågan om vilka svårigheter dessa möter vid start och utveckling av företag säger Pripp bl.a. följande:

De flesta företagare avböjde yttre stöd. Det var ändå många som uttryckte ett behov av att lära sig mer om bokföring, skattelagstiftning, marknads-

föring, affärsspråk samt om avtal och regler avseende import/export, bygg-

nadstillstånd och vad gällde frågor om köp och hyra av mark och lokaler. Påfallande ofta byggde dessa behov på negativa erfarenheter av kontakter

med branschorganisationer, myndigheter, revisorer och hyresvärdar. Det

gick inte att bedöma i vilken utsträckning svårigheterna berodde på institu-

tionell diskriminering. Inventeringen visade, oavsett denna problematik, att

många önskade och hade fördelar av att höja sina kunskaper inom nämnda

områden.

Bland de andra svårigheterna invandrare som företagare framfört är att affärsidén inte varit bärande, att startkapitalet varit för lågt och att driften av affärsrörelsen blivit mer betungande än väntat.

7.2.2 Länsstyrelsernas uppgift

En systematisk genomgång intresset att starta eget före-

mera av av kommer endast inom ett fåtal delar av landet. För att ta till det

vara intresse för företagande som kan finnas även hos nyanlända flyktingar, bör enligt utredningen rutiner skapas som på ett systematiskt sätt fångar upp detta intresse på ett tidigt stadium, dvs. så snart uppehållstillstånd erhållits i de fall sådant tillstånd fordras. Dessa frågor har behandlats i kapitel

Integrationsfrågor är till sin natur tvärsektoriella. Det finns knappast något samhällsområde som inte har koppling till och betydelse för integrationsfrågor. Länsstyrelserna har stor erfarenhet och kunskap i att göra tvärsektoriella bedömningar, dvs. avvägningar mellan olika sektorsintressen. Länsstyrelsen har också genom sina uppgifter inom det sociala området, miljöområdet m.fl. områden god kunskap om hur tillsyn och uppföljning skall bedrivas, en erfarenhet med gott

som resultat kan överföras till att ge integrationsfrågoma en större tyngd. Rollen som statens regionala företrädare ger också länsstyrelserna goda

Svårigheter att starta och driva företag 127

möjligheter att bevaka att integrationsfrågoma tidigt beaktas på samhällsplaneringens olika arenor.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1999 avseende länsstyrelserna det första generella verksamhetsmålet angivit att

som Länsstyrelserna skall utveckla det sektorsövergripande arbetet. I

regleringsbrev säger regeringen att Länsstyrelserna i Stocksamma holms, Skåne och Västra Götalands län efter samråd med Integrationsverket skall bedriva ett aktivt integrationsbefrämjande arbete på regional nivå. Åtgärderna skall syfta till att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt förebygga och motverka främlingsfientlighet, rasism och diskriminering. De övriga länsstyrelserna inte något direkt uppdrag men skall till

ges Integrationsverket redovisa och bedöma de insatser som de gör inom integrationsområdet. En utökning uppdraget till alla länsstyrelser

av skulle integrationsfrågoma regional företrädare och den breda

ge en ansats är nödvändig för att kunna få genomslag i samhället.

som Utredningen har i kapitel 6 förordat att länsstyrelserna samord-

ges ningsansvaret för det regionala integrationsarbetet

Samtliga länsstyrelser är aktiva när det gäller att arbeta för att öka nyföretagandet del i tillväxtpolitiken. Arbetet sker bl.a. genom

som en att länsstyrelserna använder projektmedel anslaget 19 Al Regionalpolitiska åtgärder för att stödja olika organisationer som arbetar med nyföretagande, exempelvis Nyföretagarcentra och andra former av företagarcentra. Frågor nyföretagande torde också en central

om vara del i de flesta läns arbete med regionala tillväxtavtal.

Utredningen bedömer att det finns stor potential att öka antalet

en invandrare blir egenföretagare om bara de rätta förutsättningarna

som

Det behövs dock vissa speciella insatser riktade till invandrare såges.

information, målinriktad utbildning m.m. som

Här angivna frågor är angelägna och bör prioriteras av länsstyrel-

Det finns ett behov att samråda och samverka med det lokala serna. av näringslivet och dess organisationer såsom SAF, Handelskammare, Företagarna etc. Här finns redan etablerade nätverk med länsstyrelsen

central aktör mycket väl kan utgångspunkten för samsom en som vara råd och samverkan. Kontakter med näringslivssekreterare i kommuner-

och eventuella behov samordning mellan de olika kommunerna - av nas aktiviteter bör också observeras.

-

Av speciell vikt är att uppmärksamma de arbetsmetoder som tilläm-

t.ex. Internationella företagarföreningen och visat sig vara pas av som mycket framgångsrikt i bl.a. kontaktskapande mellan kreditinstitut och invandrarföretagande.

128 Svårigheter att starta och driva företag

Utredningen föreslår att länsstyrelserna tilldelas sammanlagt 20 miljoner kronor per år för att främja invandrares nyföretagande. Medlen bör dels användas för förstärkning länsstyrelsernas

av resurser, dels för att fördelas till nya eller redan existerande organisationer för att öka företagandet bland med utländsk bakgrund.

personer

Fördelningen mellan länsstyrelserna bör göras i förhållande till andelen utrikes födda. Detta torde den enklaste och mest rättvisa

vara fördelningsgrunden med tanke på att medlen skall användas till

personer med utländsk bakgrund. I denna fördelning medel bör hänsyn

av även kunna tas mot bakgrund av att det skiljer mycket mellan olika

invandrargruppers benägenhet att starta företag.

Statens kostnader för flyktingmottagningen och integrationsarbetet finns i budgetpropositionen under utgiftsområde Invandrare och flyktingar. För år 1999 har anslagits 4,3 miljarder kronor. Av detta belopp har ca 2,2 miljarder kronor avsatts till Kommunersättningar vid flyktingmottagande B 4. Utredningen föreslår samordning

en av ersättningama till det kommunala introduktionsarbetet och det regionalpolitiska stödet kapitel 6. Den nya inriktningen medför inte behov

av ytterligare medel.

Eftersom insatserna kommer kommunerna tillgodo föreslås att de sammanlagt 20 miljoner kronor som enligt utredningen bör ställas till länsstyrelsernas förfogande, även skall tas från ovannämnda anslag för flyktingmottagande. De sammanlagda insatserna för att underlätta kapitalanskaffningen för invandrarföretagandet blir dock i verkligheten betydligt högre. Insatserna från länsarbetsnämndema bör bestå och vid behov öka, och utredningen uttalar den förhoppningen, att näringslivets organisationer och enskilda företag även i framtiden medverkar till att

främja kapitalanskaffningen och nyföretagandet bland med

personer utländsk bakgrund. Medel som kan erhållas från EU för detta ändamål skall givetvis även i framtiden sökas.

7.2.3 och konsultstöd

Utbildning

Utredningen vill peka vikten utbildning vid start företag. De

av av personer som har intresse och förutsättning att driva ett eget företag bör parallellt med utbildningen i svenska språket, möjlighet att skaffa

ges

sig nödvändiga baskunskaper för att kunna driva företag. Utbildningen

kan dels omfatta kännedom vissa lagar och andra grundläggande

om regler, dels omfatta utbildning i företagsekonomiska frågor. Därutöver finns även osynliga regelverk", sociala koder i affárslivet är

som viktiga att bli medveten om.

Svårigheter att starta och driva företag 129 l l l

Den företagsekonomiska utbildningen bör enligt utredningen riktas in på en konkret affärsplan. I affärsplanen bör bl.a. följande faktorer ha beaktats. Håller affärsidén, hur efterfrågan ut, hur mycket fasta och ser rörliga kostnader, vilken juridisk form skall företaget ha och hur skall verksamheten finansieras. Som del frågan finansiering bör en av om den blivande företagaren även ha information hur goda bankkonom takter skapas. En målinriktad, konkret utbildning och handledning är att föredra före generella utbildningsinsatser. Ett exempel på sådan målinriktad en utbildning är det projekt, som under år 1998 bedrivits i Uppsala av Cultumet för att utbilda akademiker med internationell bakgrund till en exportkonsulter. Cultumet är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Uppsala län, Uppsala kommun, näringslivsorganisationer m.fl. Utredningen poängterar vikten av att personer med intresse och förutsättningar för att driva eget företag på ett tidigt stadium, parallellt med undervisningen i svenska språket, möjlighet till målinriktad ges utbildning för företagare. I utbildningen bör ingå nödvändiga baskunskaper om de inom vilka företagande får bedrivas. Detta kan ramar gälla Skatteregler, anställningsförhållanden och skilda säkerhetsbestämmelser. Kännedom beteende och sociala koder i afldrslivet om är också nödvändiga att känna till. När någon söker starta-eget bidrag anlitar arbetsförmedlingen i regel en konsult. Konsulten träffar den blivande företagaren och diskuterar affärsidé, lönsamhet Konsulten lämnar därefter ett förslag till m.m. beslut till arbetsförmedlingen. I de flesta fall följer förmedlingen konsultens förslag. Efter beslutet starta-eget bidrag har konsulten om vanligtvis inga nya kontakter med den nye företagaren. Ett begränsat mentorskap skulle kunna kopplas till, i första hand, den konsult utrett företagsidén även konsult kan som men en annan komma i fråga. Utredningen föreslår att företagaren betal- - mot en ning av 5 0 procent det normala konsultarvodet under det första av året efter företagets start får disponera högst 10 konsulttimmar. Detta system skulle få den positiva effekten och extra skjuts ge en för konsulten att föreslå bifall till starta-eget bidrag när goda förutsättningar föreligger och avslag när icke bärkraftiga affärsidéer förs fram. Vid ett konsultarvode på 700 kronor timme, skulle statens kostnad per för subvention konsultarvodet uppgå till högst 3 500 kronor av per företag.

130 Svårigheter att starta och driva företag

7.2.4 Starta-eget bidrag

Starta-eget bidrag utgår med ett belopp motsvarande det som en person är berättigad till från A-kassa. Ersättningen från A-kassa varierar mellan 240-580 kronor dag. Under år 1998 t.0.m. oktober månad

per uppgick starta-eget bidraget för medlemmar i A-kassan till i genomsnitt 489 kronor och till icke-medlemmar i A-kassan 456 kronor per dag.

Invandrare och andra, huvudsakligen ungdomar som är nytill-

— — trädande på arbetsmarknaden är inte berättigade till A-kassa. Den som inte uppfyller villkoren för A-kassa får minimibeloppet 103 kronor per dag. Sänkning av bidraget till denna nivå har motiverats av statsfinansiella skäl. Det lägsta starta-eget bidraget torde därvid ofta vara lägre än minimiersättningen för socialbidrag.

Beloppet 103 kronor dag är enligt utredningen så lågt att detta

per knappast gör det möjligt att ens under en igångsättningsperiod på 6-12 månader rimlig försörjning. Nuvarande ersättningsregler för

ge en starta-eget bidrag missgynnar starkt invandrare och övriga som ännu inte kommit på den svenska arbetsmarknaden.

Genom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder utgiftsområde 14, A2 finansieras arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion, datortek, arbetslivsutveckling ALU, starta-eget bidrag samt ersättning till dem deltar i yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmarknads-

som institut. Ersättningamas nivå har samordnats för att deltagare inte enbart på grund ersättningamas storlek skall välja viss utbildning.

av en

AMS har dock i skrivelse till regeringen 1998-06-16 bl.a. föreslagit att den lägsta ersättningen vid arbetsmarknadsutbildning skulle höjas från 103 till 240 kronor per dag. Denna åtgärd skulle öka statens utgifter med omkring 530 miljoner kronor per år. Om höjningen skulle omfatta samtliga ovan nämnda utbildningsåtgärder har utgiftsökningen beräknats till 1,2 miljarder kronor.

Av samtliga de viktiga utbildningsinsatser som samhället svarar för utgör starta-eget bidraget inte enbart möjlighet för person att få

en en sin försörjning, utan även möjlighet för det nya företaget att växa

en och anställning till andra. Detta talar för generell höjning av

ge en starta-eget bidraget till 240 kronor per dag.

Ur de aspekter utredningen har att företräda, nämligen invandrarföretagandet, är sådan höjning viktigare än att samordna ersätt-

en ningarna totalt sett. Däremot finns enligt utredningens generella syn på att undvika särbehandling inget skäl att enbart föreslå höjning av starta-eget bidraget till "enbart" invandrarföretagande.

Utredningens förslag medför utgiftsökning starta-eget bidraget

en av med 1 15-120 miljoner kronor per år.

8 och andra finansiella

Finansiering tjänster

Utredningen noterar med tillfredsställelse att bankerna redan

genomfört vissa åtgärder för förbättrade kontakter med personer som har utländsk bakgrund. Utredningen dock att bankerna kan för-

anser ändra sitt arbetssätt ytterligare för att möta behoven från den stora målgrupp som dessa personer utgör. Förändringar är enligt utredningen både möjliga och önskvärda.

Bankerna fyller en nödvändig funktion med inlåning, kreditgivning och betalningsförmedling. I denna verksamhet har bankerna enligt utredningen ett kollektivt samhällsansvar samtidigt som de har ett krav på lönsamhet. Denna konflikt eller snarare avvägning

mellan olika intressen måste enligt utredningen ständigt uppmärk-

sammas av staten.

Det finns uppgifter om att bankerna är återhållsamma med att lämna mindre krediter till företag. Små lån till nystartade företag uppges inte vara särskilt lönsamma. Banklagskommittén har föreslagit att tillstånd inte längre skall krävas av företag som bedriver ñnansieringsverksamhet i liten skala. Detta ökar möjligheterna till att nya kreditgivare kommer på marknaden för lån till småföretag och gynnar därigenom också invandrarföretagarje. Utredningen stöder kommitténs förslag. För att inte brist på krediter till goda affärsidéer för verksamhet i liten skala skall saknas föreslås, i avvaktan på ett ökat utbud av mindre krediter till småföretag, att ALMI:s utlåningskapacitet vid behov utökas.

Någon legal skyldighet för bankerna att utföra betaltjänster eller stå till tjänst med transaktionstillbehör till inlåningskonton föreligger inte. Utredningen föreslår att regeringen ger Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur bankernas praxis är för att öppna konton och därtill hörande tjänster för att utföra betalningar. Vid behov bör inspektionen föreslå ändrad lagstiftning.

Ett problem för invandrare är att det i Sverige saknas historiska data såväl hos banken som i offentliga register. Därför är det viktigt att bankkontakter skapas. För närvarande får invandrare under intro-

132 Finansiering och andra finansiella tjänster

duktionsperioden regelmässigt sina ersättningar genom avier som endast är inlösningsbara på posten. För förutsättningar till tidi-

att ge

bankkontakter, bör ersättningar enligt utredningen också kunna ga betalas på inlåningskonto i bank. Invandrare bör också i sin introduktionsutbildning uppmärksammas på att betalningsanmärkningar klart försämrar framtida lånemöjligheter.

Några banker planerar att i sin intemutbildning särskilt uppmärksamma frågor om kreditgivning till invandrare. Sådan utbildning bör enligt utredningen införas i samtliga banker. Även de bankanställdas största fackliga organisation, Finansförbundet, har gjort ett uttalande

värdet ökad utbildning l om av en

.

Krediter kan beredas med hjälp av s.k. credit scoring, en på statistiska analyser byggd metod för kreditprövning, Tekniken är rela-

i

tivt vanligt förekommande vid bedömning av konsumentkrediter. I vilken utsträckning tekniken används vid kreditbedömning av företag är inte känt för utredningen. Det är dock troligt att användningen kommer att öka. Med tanke på att scoringtekniken innebär potentiella risker för diskriminering bör skyndsamt en särskild analys göras av detta område. Utredningen bedömer detta som en angelägen uppgift som bör ges prioritet för ett framtida utredningsuppdrag.

Ett bra sätt att förbättra servicen till personer med utländsk bakgrund är enligt utredningen också att bankerna ökar antalet anställda med en sådan bakgrund. Utredningen rekommenderar också att bankerna upprättar s.k. mångfaldsplaner.

Finansinspektionen utfärdade under år 1998 efter samråd med utredningen ett nytt allmänt råd om riktlinjer för hantering av etiska frågor, bl.a. innehållande råd om likabehandling oavsett t.ex. etnisk bakgrund. De enskilda bankernas etiska råd är för närvarande inte tillgängliga för allmänheten. Utredningen anser att etiska regler av en generell natur är viktiga ställningstaganden i ett samhälle som eftersträvar öppenhet. Utredningen anser att bankerna skall hålla sina etiska råd tillgängliga för allmänheten.

Svenska Bankföreningens arbetsutskott koncemcheferna i lan-

dets fyra största banker ingår som medlemmar i arbetsutskottet- har efter kontakter med utredningen offentligt uttalat att man strävar mot ökade kontakter med personer med utländsk bakgrund. Ett uttalande av motsvarande innebörd har gjorts av Finansförbundet. Dessa viljeinriktningar hälsar utredningen med stor tillfredsställelse.

Vid oenighet mellan en bank och andra institut under Finansinspektionens tillsyn och deras företagskunder har kunden för närvarande inte några andra alternativ om en obligatorisk skilje-

dom inte avtalats än att föra process vid allmän domstol. Den

-

Finansiering och andra finansiella tjänster 133

obalans i ekonomiska resurser som finns mellan banken och de

mindre och medelstora företagen, medför i realiteten att en prövning

av en neutral instans ofta uteblir. Här är företagare med utländsk

bakgrund i en särskilt svår position.

Fyra olika alternativa lösningar har övervägts. Utredningen före-

slår att ett Banketikråd inrättas. Rådet föreslås, efter förfrågan från

klaganden, kunna lämna en rekommendation till lösning för parter-

na. Detta bör dock bara vara möjligt efter det att bankens klago-

målsansvarige prövat tvisten.

ALMI föreslås kunna bevilja nyföretagarlån med till

upp

50 procent av kapitalbehovet till en subventionerad ränta under två

år. Vidare föreslår utredningen att skattefri avsättning av vinstmedel

periodiseringsfonder med upp till 200 000 kronor under en fem-

årsperiod efter företagets start skall tillåtas.

8.1 Bakgrund

8.1.1 Inledning

Att driva rörelse medför att många olika betaltransaktioner måste förekomma. Detta kan ske kontant, men för samtliga företag gäller att även transaktioner genom post och bank är ofrånkomliga. Genom postlagen 1993:1684 har staten påtagit sig ansvar för att säkerställa en rikstäckande kassaservice. Postlagens bestämmelser innebär att privatpersoner, företag, m.fl. skall erbjudas möjlighet att göra inbetalningar och att ta ut kontanter på postkontor.

Samtliga företag nystartade eller igångvarande har ett kapital-

- behov. Medel behövs för att betala löner, för inköp av råvaror m.m. Ett kapitalbehov uppstår också när investeringar i maskiner och annan utrustning skall göras. Kapital anskaffas dels genom ägares insatserdvs. bolagets eget kapital och dels genom långivare.

-

Kapitalanskaffningen är generellt sett svårare inför ett företags start än för det redan igångvarande företaget. Den eller de personer som planerar att starta en verksamhet har inför starten endast planer och visioner om hur verksamheten och lönsamheten på sikt kommer att gestalta sig. Det kan vara svårt att göra det troligt för kreditgivaren att planerna kommer att uppfyllas.

Kapitalanskaffningen är svår för flertalet personer som planerar att starta företag. För personer med utländsk bakgrund är det särskilt svårt. Genom avsaknaden av tidigare stabila bankkontakter, genom svårigheten att kunna peka tidigare bra ekonomiska förhållanden och ofta

134 Finansiering och andra finansiella tjänster

bristen på realsäkerheter, har dessa personer i en betydande utsträckning varit tvingade att vid företagets start finansiera verksamheten på annat sätt än genom krediter.

8.1.2 Betaltjänster m.m.

Som tidigare nämnts har staten genom avtal med posten säkerställt att det finns rikstäckande kassaservice. För banker gäller att om det

en inte finns anledning att misstänka att penningtvätt kommer att skede är skyldiga att öppna inlåningskonto till privatpersoner och företag. Banklagskommittén har föreslagit SOU 1998:160 att institut som tillhandahåller kontoformer omfattas insättningsgarantin skall vara

som av skyldiga att ta emot insättningar på sådana konton.

Däremot finns för närvarande ingen skyldighet och inte heller för-

slag därom att erbjuda olika betaltjänster, t.ex. att möjliggöra utbetal-

ningar till andra konton eller ansluta till bankgirot.. Andra betaltjänster än de nyss nämnda utgör tillhandahållande av checkar och olika bank-, betal- och kreditkort samt telefontjänster.

För företagen är det dock viktigt att ha tillgång till transaktionskonton och betaltjänster. Förutom att det nära nog är en praktisk nödvändighet, ger detta även företaget en viss kvalitetsstämpel.

Utredningen har endast i några fåtal fall uppmärksammat svårigheter för företagare med utländsk bakgrund att i bank öppna transaktionskonton. Men möjligheten att ha tillgång till bankernas betaltjänster är dock så central för varje företag, att frågan måste följas från statens sida.

8.1.3 Företagets kapitalanskaffning

En uppdelning företagets .kapitalbehovkan göras efter behov

av av

ägarkapital riskkapital och av lånekapital.

8.1.3.1 Ägarkapital

Med ägarkapital avses eget kapital som i första hand skall stå för den ekonomiska risken för verksamheten. Ägarkapital kan tillskjutas av fysiska eller juridiska personer och är till sin natur ett kapital som är förenat med större risk än lånekapitalet, eftersom ägarkapitalet oftast är det första som tas i anspråk vid en konkurs. Den som tillskjutit ägarkapital garanteras i regel inte heller någon avkastning.

Finansiering och andra finansiella tjänster 135

Invandrare startar och driver ofta rörelse i kompanjonskap med vänner eller släktingar eller att dessa är med som medñnansiärer. En sådan form finansiering bör närmast räknas som eget kapital och av inte lånekapital inte direkta låneavtal tecknas och ränta utgår. som om Vid direktlån från bekanta och släktingar undertecknas oftast inte några eller skuldebrev. Ibland lämnas dock säkerheter, t.ex. rätten att reverser överta en bil eller pantsäkerhet i smycken. I aktiebolag består ägarkapitalet främst av det egna kapitalet. I handelsbolag och enskild firma är ansvaret för verksamhetens skulder inte begränsat till eget kapital, utan ägarna eller ägaren svarar med hela sin förmögenhet. Ägarkapitalets storlek betydelse för företagets soliär av ditet, dvs. förmåga att klara verksamheten även i svackor av dålig lönsamhet. Av skilda skäl har bankerna inte annat än i en begränsad utsträck- ning varvid bankens ägarandel maximerats getts möjlighet att satsa riskkapital i företag. Bankerna har hittills endast i mindre utsträckning använt möjligheten att bli delägare i företag. Detta uppges bero risken med att sitta på två stolar, dvs. att vara både ägare och långivare. Däremot finns det ett antal för närvarande omkring 80 stycken riskkapitalbolag venture-capitalbolag, vilkas verksamhet är inriktad på att lämna riskkapital. Den grundläggande affärsidén i dessa bolag är att ett antal riskfyllda placeringar kan ett mindre antal av dessa ge en av .mycket hög avkastning och värdetillväxt kompenserar det höga som risktagandet och förlusterna i de övriga placeringama.

8.1.3.2 Lånekapital m.m.

Med lånekapital krediter och utlåning inte är förenad avses annan som med äganderätt eller särskilda åtaganden. Möjligheten att lämna lån baseras bl.a. bedömd framtida lönsamhets- och volymutveckling i företaget.

Bankernas utlåning

Legala krav

Kreditförsörjningen i samhället sker främst genom banker och kreditmarknadsföretag. Dessa företags verksamhet regleras bl.a. genom bankrörelselagen 1987:617 och lagen om ñnansieringsverksamhet 1992:1610. I bankrörelselagens 2 kap. 13 § att Kredit får beviljas endast anges låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelom

136 Finansiering och andra finansiella tjänster

sen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses vara obehövlig eller det föreligger särskilda om annars skäl att avstå från säkerhet. En liknande bestämmelse dock utan krav på säkerhet finns i lagen fmansieringsverksamhet 3 kap. 8 §. om

De närmare förutsättningarna för kreditgivningen regleras i bankens

respektive kreditmarknadsföretagets kreditinstruktioner. Dessa är inte offentliga. Bankerna svarar för den helt dominerande delen kreditgivningen av till nyetablerade småföretag och bankernas långivning är således av en avgörande betydelse för nyföretagandet i landet. Enligt nuvarande bestämmelser har bankerna inte rätt att låna de inte på ut pengar om goda grunder kan anta att kredittagaren kommer att kunna fullgöra sina låneåtaganden. Banklagskommittén föreslår att denna form detaljreglering skall av upphöra. I stället kommer det, om Banklagskommitténs förslag följs, att stå bankerna fritt att lämna krediter till helst så länge vem som bankernas förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. Ovan angivna bestämmelse om ett krav på att varje låntagare till banken. skall kunna fullgöra sina förpliktelser föreslås utgå.

Afldrsmdssiga krav

Bankernas verksamhet är central i samhället. Detta gäller främst som en nödvändig del av betalningssystemet och mottagare och långivare som av medel från/till allmänheten. För att få driva bankverksamhet fordras tillstånd, s.k. oktroj. För bankverksamheten finns också ett omfattande regelsystem. Inom detta regelsystem arbetar bankerna i fri konkurrens. De en enskilda bankerna väljer själva sina målgrupper, formerna för kundkontakter, centraliserade eller decentraliserade arbetsformer osv. Bankerna bedriver således affärsverksamhet i konkurrens med andra banker och andra kreditgivare och vad gäller aktiviteter utanför den primära banksektorn, som fastighetsförmedling och juridisk rådgivning i konkurrens med andra företag. - Generellt sett kan bankernas policy vad gäller lönsamheten uttryckas som en god lönsamhet på lång sikt. Detta innebär att de enskilda bankerna blir återhållsamma med att gå i med engagemang alltför hög risk. Ökade kostnader på grund förluster i kreditgivav ningen medför ett tryck för t.ex. ökade utlåningsräntor eller minskade räntor till insättare.

Finansiering och andra finansiella tjänster 137

Hur görs kreditbedömningen

Kreditansökan görs skriftligt. I ansökan anges bl.a. ändamålet med krediten och förslag till säkerheter samt beskrivning företagsledaren

av och andra i rörelsen ledande personer. Om ansökan gäller kredit för att starta ett nytt företag, presenteras affärsidén tillsammans med ekonomiska kalkyler. Till en ansökan om en kredit för ett igångvarande företag presenteras årsredovisning, budget

m.m.

Banken gör sedan en bedömning av affärsidén, investeringens lönsamhet etc. Bedömningen sker med utgångspunkt i marknadsförutsättningar, konkurrensläget, bedömningar av företagsledningen, förväntat ekonomiskt utfall m.m. Vid krediter till nyetablerade småföretag kommer också frågan om låntagarens familj är beredd att ställa de

upp ekonomiska åtagandena och andra uppoffringar som finns.

Ett krav för att lån skall beviljas är att tillräckligt stort ägarkapital är insatt i verksamheten. Vad som är tillräckligt stort ägarkapital är beroende av verksamhetens art och bedöms i det enskilda fallet. För litet eget kapital i förhållande till det totala kapitalbehovet, uppges vara ett vanligt skäl för att avslå en ansökan om kredit.

Det centrala i kreditbedömningen är om låntagaren på goda grunder kan väntas fullgöra låneförbindelsen. Vid utlåning till företag måste banken ha en klar uppfattning om möjligheterna för företaget att klara räntebetalningar, amorteringar och kreditens slutliga återbetalning. Resultat- och likviditetsbudget måste upprättas. För litet eget kapital, i förhållande till det totala lånebehovet, uppges vara ett vanligt skäl till avslag på en kreditansökan.

Utöver förväntad återbetalningsfönnåga krävs i regel säkerheter

realsäkerheter eller borgen för krediten. Endast det bedöms

— om vara obehövligt att ta in betryggande säkerheter, eller om det finns särskilda skäl att avstå från säkerhet, kan banken ändå kredit. Den svenska

ge lagstiftningen med kravet på säkerheter i omfattande utsträckning, har inte sin motsvarighet överallt i andra länder. I vissa länder bygger kreditgivningen främst en grundlig prövning av företagets lönsamhet och framtidsmöjligheter. Vidare förekommer ibland förbindelser från företagets sida att inte pantsätta säkerheter till långivare, att

annan uppfylla vissa krav på soliditet och likviditet etc.

Näringslivet präglas alltmer av snabba förändringar i efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster och därvid även företagens konkurrenssituation. Bedömningen företagets överlevnadsmöjligheter

av och förtroendet för företagets ägare och ledning är därför ett mycket viktigare inslag i kreditbedömningen än vilka säkerheter kan stäl-

som las. I samma riktning verkar uppkomsten av alltfler tjänsteföretag. De största värdena i sådana företag ligger oftast i .kunnig personal,

en

138 Finansiering och andra finansiella tjänster

företagets goodwill och andra immateriella värden och inte i värden som kan pantsättas hos en långivare.

Genom den utveckling mot ett ökat antal företag inom tjänstesektom

där humankapitalet är helt avgörande för ett företags utveckling och - en minskad andel företag inom tillverkningsindustrin där ofta betydande realsäkerheter finns, blir ägarnas och företagsledningens

person av en ännu mer central betydelse i bankernas kredit- och säkerhets-

bedömning.

I sin bedömning av sökandens kreditvärdighet får bankerna genom låneansökan en del uppgifter. Vissa av dessa uppgifter kan ofta kontrolleras eller kompletteras genom att bankerna begär utdrag från

olika offentliga register, såsom uppgifter i skilda bolagsregister,

uppgifter från kronofogdemyndighet m.m. Ofia hämtar bankerna en kre-

ditupplysning från något kreditupplysningsföretag, som Upplysnings- 3

centralen UC AB eller Dun Bradstreet AB.

Vid prövning av krediter till företag görs en individuell värdering

och bedömning av annat slag än den som kreditupplysningsföretagen

kan erbjuda. Kreditupplysningsföretagets utlåtande det kreditsökan-

om de företaget utgör enligt bankerna endast en del av bankens beslutsunderlag. Från flera andra håll hävdas dock att kreditupplysningsföretagens utlåtande är av en avgörande betydelse.

En metod vid kreditbedömning kan vara att använda någon form av IT-baserat beslutstödssystem. Ett sådant system är i sin enklaste form uppbyggt så att information om den kreditsökande, hämtad från kreditansökan, kreditgivarens egna register eller från något upplysningsföretag, automatiskt jämförs med en av långivaren på förhand definierad mall. Resultatet av jämförelsen presenteras som ett förslag till beslut.

En mer utvecklad form är s.k. credit scoring som innebär att informationen viktas samman till ett förslag till beslut med hjälp av ett poängsystem. Viktningen bygger i detta system på statistiska analyser av olika egenskaper eller förhållanden hos kredittagama, t.ex. taxerad inkomst eller antal lån, som kan utgöra grund för att prognosticera om en kredittagare kan förväntas fullgöra sina förpliktelser eller inte.

De förslag till beslut som systemen genererar är vanligtvis "bör avslås, bör prövas manuellt eller tillstyrkes. Det är framför allt vid prövning av krediter till konsumenter som scoringtekniken vunnit terräng. Vad gäller näringsrelaterad utlåning har användningen inte kommit lika långt ännu. Det är dock troligt att användningen kommer att

l

öka.

Finansiering och andra finansiella tjänster 139

Lånesökandens möjligheter att klaga

Inledning

På grund av bankernas centrala funktion i samhället finns det en omfattande lagstiftning samt en löpande tillsyn främst genom Finans-

inspektionen bankernas verksamhet. Dessutom finns en omfat-

- av tande speciallagstiftning eller andra bestämmelser, som t.ex. konsumentkreditlagen, lagen insättningsgaranti och lagen åtgärder

om om

mot penningtvätt.

I bankrörelselagen uttalas 7 kap. 3 § att Finansinspektionen skall vid sin tillsyn över bankerna se till att en sund utveckling av verksamheten främjas. Tillämpningen av sundhetsregeln, som ursprungligen

en uppmaning till tillsynsmyndigheten att övervaka bankernas ekovar nomiska stabilitet, har successivt förändrats till ett allmänt kvalitetskrav på i stort sett samtliga aspekter på en banks rörelse.

Banklagskommittén föreslår att nuvarande sundhetsregel avskaffas. I stället ställs generella krav på bankers och kreditmarknadsföretags soliditet, riskhantering m.m. Kommittén anser det inte vara behövligt med en särskild sundhetsregel i bankrörelselagen eller i lagen om finansieringsrörelse. Kundintressena tas till vara genom marknadsföringslagen, lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare m.fl. lagar. Kommittén för dock in begreppet God bankstandard och uttalar bl.a. att god bankstandard förutsätter att en bank skall ha ändamålsenliga rutiner för att hantera klagomålsärenden.

Bankerna är privata organ och någon möjlighet att klaga över en banks beslut om avslag på lån eller avslag på ansökan om någon tilläggstjänst eller krav borgen, räntevillkor m.m, kan inte föras på forvaltningsrättsliga grunder.

En bankkund kan inte heller i en enskild fråga vända sin till Finansinspektionen och få uttolkat om god banksed följts. Däremot kan bankkunden genom att vända sig till Finansinspektionen påverka inspektionen att ta upp en fråga från principiell synpunkt. Det finns dock flera andra möjligheter att i ett enskilt fall klaga över en banks beslut.

140 Finansiering och andra finansiella tjänster

Bankernas egen klagomålshantering

Av Finansinspektionens Regeringsrapport avseende institutens klagomålshantering december 1996 framgår bl.a. följande. De flest förekommande klagomålen har samband med kreditärenden, t.ex. ärenden om infriande av borgen. Övriga ärenden har bl.a. gällt användningen av olika betalkort och bankernas uttag övertrasav seringsavgifier. Som slutsats uttalar inspektionen att instituten banker, försäkringsbolag m.fl. uppvisar skillnader i insikt och inställning om

till klagomålshantering.

Finansinspektionen har därefter utfärdat allmänna råd klagoom målshantering avseende finansiella tjänster till konsumenter FFFS 1996:25, vilka trädde i kraft den 1 januari 1997. Klagomål från näringsidkare omfattas således inte de allmänna råden. Detta baseras av det förhållandet att lagstiftaren utgått från den principen att bankerna och deras företagskunder är jämlika parter och att avtalsfrihet råder. Trots att Finansinspektionen inte föreskriver detta, tar dock bankernas klagomålsansvarige även upp klagomål från företag. Råder det därefter oenighet mellan en bank och dess företagskund återstår avtal - om om skiljedom inte slutits att tvisten löses i domstol. - genom process

Allmänna Reklamationsnämnden

Allmänna Reklamationsnämnden ARN statlig myndighet är en som har till huvuduppgift att pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Nämnden avger på begäran domstol också yttranden i av konsumenttvister. Inom nämnden arbetar 12 avdelningar, varav en avdelning för finansiella tjänster bankavdelningen. Denna avdelning inrättades år 1990. Som ledamöter i bankavdelningen finns representanter för Svenska Bankföreningen, Finansbolagens förening, Konsumentverket och Sveriges konsumentråd. Ordföranden jurist med är en domarkompetens. Under åren 1991-1997 kom det ca 3 800 ärenden till bankavdelningen. I genomsnitt har i omkring 30 procent ärendena konsumenav tens talan helt eller delvis bifallits. Antalet inkomna ärenden minskade från 700 år 1995/96 till ca 350 år 1997. Andelen beslut gick till som konsumentens fördel har också minskat. År 1996 bifölls 23 procent och år 1997 12 procent. Den tidigare högre andelen bifallsbeslut berodde på ett stort antal ärenden om s.k. falska annuiteter. ARN biföll dessa klagomål. Högsta domstolen har senare bifallit bankernas talan. Ett bifallsbeslut av ARN utgör rekommendation till banken eller kredit en marknadsföretaget att ändra sitt tidigare beslut.

Finansiering och andra finansiella tjänster 141

De vanligaste tvistefrågoma hos ARN har gällt uttag med kontokort, förlust av kontokort, kreditgivning och borgen. Nämnden tar inte upp klagan över vägran att bevilja ett lån även om den lånesökande hävdar att han har såväl återbetalningsfönnåga som möjlighet att ställa säkerhet och därför borde få ett lån beviljat. Detta baserar nämnden på principen att ett företag en bank inte har någon generell skyldighet att

- ingå ett avtal kontraheringsplikt.

Nämnden skall enligt instruktion pröva konsumenttvister. Anmälningar från småföretagare eller andra näringsidkare kan således inte prövas. Nämnden prövar inte heller tvister som rör borgensåtaganden, där den kredit för vilken borgensåtagandet ingåtts, inte varit avsedd huvudsakligen för enskilt bruk.

Konsumenternas bankbyrå

Stiftelsen Konsumenternas bankbyrå startade sin verksamhet år 1994. Stiftelsens huvudmän är Finansinspektionen, Konsumentverket och Svenska Bankföreningen. Huvudmännen utser Stiftelsens styrelse.

Bankbyrån är en självständig rådgivningsbyrå som informerar och lämnar vägledning i frågor rör bank eller annat kreditinstitut.

som Bankbyrån vänder sig i första hand till privatpersoner, men i mån av tid och resurser ger byrån även råd och hjälp till andra bankkunder. Byråns rådgivning är framför allt ett komplement för konsumenterna till de normala kontaktvägama mellan banken och dess kunder.

Verksamheten finansieras genom medel som tillskjuts från Svenska Bankföreningen. Rådgivningen är kostnadsfri. Till Konsumenternas bankbyrå kom under år 1997 drygt 4 000 förfrågningar in, flertalet per telefon. Drygt hälften av förfrågningarna gällde krediter och frågor om bl.a. förtidsinlösen av lån, borgen och bankernas kravrutiner. Övriga frågor gällde bl.a. betalningsförmedling, såsom bankomatkort och skilda frågor om värdepapper.

Genom styrelseledamötema i Konsumenternas bankbyrå och genom kontakter i arbetet med bl.a. Finansinspektionen, Konsumentverket och Svenska Bankföreningen sker ett löpande utbyte av information. I byråns verksamhet ingår också att genom faktablad informera konsumenterna om juridiska begrepp, avtalsvillkor m.m.

142 Finansiering och andra finansiella tjänster

8.1.3.3 Övriga finansieringskällor

Kreditmarknadsföretagen

I lagen om finansieringsverksamhet 1992:1610 definieras finansieringsverksamhet som näringsverksamhet har till ändamål att

som lämna kredit, ställa garanti för kredit, fömiedla kredit till konsumenter eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande. Finansieringsverksamhet får, med vissa undantag, för närvarande endast bedrivas efter tillstånd

av

Finansinspektionen. 4

Banklagskommittén föreslår bl.a. att tillstånd inte skall krävas för i finansieringsrörelse om tillgångarna hänförliga till finansieringsverksamheten enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret

i uppgår till mindre än 250 miljoner kronor. Tillstånd föreslås inte heller krävas för finansieringsrörelse drivs företag skulder

som av vars inte uppgår till mer än 250 miljoner kronor utöver vad som enligt lagen 1994:2004 om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag definieras kapitalbas. Dessa

som bestämmelser innebär att tillstånd inte fordras för ett stort företag

som huvudsakligen finansieras med eget kapital. Vidare har Banklagskommittén föreslagit vissa andra justeringar vilken verksamhet

av som kräver tillstånd.

Leverantörskrediter

Betalning för leveranser skall i regel ske viss tid efter

av varor m.m. en mottagandet. Fram till dess betalning sker, har mottagaren räntefri

en kredittid motsvarande värdet leveranserna. Inom vissa branscher

av utgör leverantörskreditema betydelsefull del verksamhetens

en av finansiering. Detta gäller bl.a. parti- och detaljhandel. Inom dessa branscher var leverantörskreditema till företagen år 1996 relativt sett tre gånger så leverantörskreditema till samtliga företag.

stora som

Skattekrediter

Reglerna om av- och nedskrivningar av tillgångar m.fl. bestämmelser innebär att ett företag får skattekredit. Skattekrediten medför lättna-

en der i ett företags finansieringsbehov. Således har ett aktiebolag och

även rörelser som drivs i annan form än aktiebolag rätt att avsätta

- 20 procent av årets vinst till en periodiseringsfond. Senast det femte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes, skall

Finansiering och andra finansiella tjänster 143 A

det avsatta beloppet återföras till beskattning. Bland andra bestämmelverkar i riktningen för uppskjuten beskattning, är avskrivser som en ningsreglema för inventarier. Avskrivning får ske med 30 procent på utgående bokfört värde oavsett när inventariema anskaffades. Avskrivning kan alternativt ske enligt den s.k. kompletteringsregeln. Enligt denna får avskrivning ske med 20 procent anskaffningsvärdet per år. av

Finansiering med statligt stöd

Det kan svårt att utvärdera nystartade och andra små företags vara möjligheter till lönsamhet och tillväxt, vilket medfört att staten på olika

sätt kompletterat marknaden för lånekapital för att initiera nyföre-

tagande eller tillväxt. några dessa. Därutöver finns ett flertal möjligheter till Här anges av lån och bidrag där EU medverkar till finansieringen. ALMI Företagspartner är organisation vars verksamhet finansieen stat och landsting jfr. avsnitt 7.1.4. En av ALMI:s främsta uppras av gifter är att medverka till finansiering små och medelstora företag. I av detta hänseende utgör ALMI ett komplement till bankerna. Bland de finansieringslösningar ALMI arbetar med är utöver amorteringssom lån att lämna nyföretagarlån samt företagarlån till kvinnor. - Nyföretagarlån lämnas med belopp från 50 000 till l 000 000 kro- Lånet får täcka högst 30 procent av kapitalbehovet. Den egna nor. insatsen skall minst 10 procent av resterande kapitalbehov. vara Återstående kapital skall täckas lån i bank eller kapitalgenom annan anskaffning ALMI godkänner. Nyföretagarlån kan vara amortesom rings- och räntefria under två år. Företagarlån till kvinnor kan vara amorteringsfria under två år och räntefria under ett år. Enligt PM, upprättad inom Näringsdepartementet i maj 1996, bör en ALMI i sin infonnations- och rådgivningsverksamhet särskilt uppmärksamma de speciella problem och möjligheter finns bland som invandrare när det gäller att driva företag. ALMI:s utlåning uppgick år 1997 till 1,4 miljarder kronor, varav ca 120 miljoner kronor företagarlån till kvinnor. Motsvarande utsom låning uppgick år 1998 till 740 respektive 66 miljoner kronor. Antaca lån uppgick år 1997 till närmare 4 200 och år 1998 till omkring let nya 2 700. Omkring 6-7 procent antalet lån år 1997 lämnades till föreav tagare med utländsk bakgrund. År 1997 beviljade ALMI Stockholm omkring 430 nyföretagarlån och företagarlån till kvinnor till ett sammanlagt belopp ca 60 av miljoner kronor. Omkring 15 procent lånen lämnades till invandrare. av Denna andel har ökat och uppgick under första halvåret 1998 till senare

144 Finansiering och andra finansiella tjänster

ca 25 procent. Uppskattningsvis medförde utlåningen nyföretagarlån av och företagarlån till kvinnor att ca 1 000 arbetstillfällen skapades år 1997. Norrlandsfonden har möjlighet att lämna skilda slag lån med hög av risk samt lånegarantier till främst småföretag i de fem norrlandslänen. Industrifonden arbetar med att dels finansiera industriföretags pro-

duktutvecklings- och marknadsföringsprojekt med bl.a. risklån och

garantier, dels förstärka småföretags ägarkapital. Staten initierar nyföretagande och företagsutveckling ett genom flertal former av regionala företagsstöd, bl.a. regionalt utveckgenom lingsstöd, landsbygdsstöd, lån till privata regionala investmentbolag, sysselsättningsbidrag m.m.

Den illegala lånemarknaden

Bland de blivande företagarna har med utländsk bakgrund inte personer samma möjligheter att få sin historik bekräftad och att lämna referenser från anställningar i utsträckning majoritetsbefolkm.m. samma som ningen har. Dessa förhållanden utgör bl.a. svårigheter att få lån på sedvanliga lånemarknader. Konsekvensen detta kan bli att blivande av företagare och även igångvarande företagare aldrig kommit in på - som sedvanliga lånemarknader vänder sig till andra långivare än banker och kreditmarknadsföretag, dvs. till den svarta- illegala lånemarkna- den. Finansieringsverksamhet är olaglig den bedrivs näringsom som verksamhet utan tillstånd enligt lagen 1992:1610 finansieringsom verksamhet. Långivare på den illegala marknaden kan indelas i följande två grupper. I V Det finns privatpersoner med kapital tillsammans med affärssom, mäklare, ett systematiskt sätt söker kunder med fmansierings- l upp behov. Kreditupplysning tas på den lånesökande. Om lån beviljas, tas affärsverksamheten säkerhet för lånet. Detta sker att låntasom genom i måste underteckna ett överlåtelseavtal sin rörelse till l garen av ett belopp i regel mindre än 60 procent rörelsens beräknade försäljav ningsvärde. Dessutom krävs borgen från någon med fast person en anställning eller annan säkerhet. Räntan för detta slag lån är omkring av 20-30 procent. Det finns en annan grupp av privatpersoner med kapital lämnar som ut direktlån upp till 100 000 kronor. Någon kreditupplysning tas inte i dessa fall utan långivaren har tilltro till låntagaren och till denne av lämnade referenser. Liksom vid långivningen beskrivits i föresom gående stycke måste låntagaren skriva på överlåtelsehandling en av rörelsen eller bil. Bilens registreringshandlingar och andra överav en

l l l ,

Finansiering och andra finansiella tjänster 145

låtelsehandlingar undertecknas av låntagaren utan namn på mottagaren. Låntagaren brukar också tvingad att underteckna ett skuldebrev på

vara lånebeloppet jämte ett års ränta till en räntesats på omkring 35- 48 procent för att få lån. Någon amortering på lånet sker inte utan hela lånebeloppet skall betalas vid en angiven tidpunkt. Denna form av lån torde vara vanligare än den låneverksamhet som beskrivits i föregående stycke.

8.2 och

Utredningens överväganden förslag

8.2.1 är centrala

Finansieringsfrågorna

Frågan om hur rörelse skall finansieras är svår att lösa vid allt

en nyföretagande. Särskilt svårt är det för personer med utländsk bakgrund. Svårigheter att finansiera verksamheten är det oftast uppgivna återkommande problemet för personer med utländsk bakgrund när dessa skall starta ett företag.

Visserligen kan ett startbidrag erhållas för en sexmånadersperiod

för icke nordiska medborgare kan startbidrag utgå med ytterligare

sex månader även 12 månader är kort period för att få igång

- men en en lönsam verksamhet. Eget kapital och annat riskkapital fordras.

Invandrare finansierar i större utsträckning sin verksamhet med egna medel och med lånat eller insatt kapital från släktingar och anhöriga än vad är fallet med företag i allmänhet. Detta har sin bakgrund i det kulturmönster för företagande finns i många invandrares

som hemländer men även i det faktiska förhållandet att invandrare i dagens situation har svårt att få krediter.

Alternativet att släktingar eller anhöriga medverkar till finansiering av verksamheten i stället för att företagaren får lån i bank, har för företagaren både för- och nackdelar. En större flexibilitet vad gäller krav på regelbunden betalning av ränta och amortering torde finnas i förhållande tillom lån tagits i bank. Detsamma torde gälla kravet på lönsamhet. Lån från släktingar och anhöriga sätter dock låntagaren under ett betydande tryck att fullgöra sina åtaganden.

Lån på den illegala lånemarknaden är betungande. Räntekostnadema för lånet är mycket höga och om låntagaren inte kan fullgöra sina åtaganden och denne har lämnat rörelsen eller andra panter för lånet, har låntagaren föga rättstrygghet. Detta ger ett dåligt utgångsläge för att bygga upp en verksamhet på lång sikt.

Finansiering utanför banksystemet medför att företagaren inte bygger upp de bankkontakter krävs vid framtida expansion

som en av verksamheten. Etablerade bankkontakter och en banks medverkan till

146 Finansiering och andra finansiella tjänster

verksamhetens finansiering och tillgång till transaktionskonton, ger företagaren form legitimitet vid företagarens skilda affärs-

en av kontakter.

För den endast vistats ett fåtal år i Sverige är bristen

person som kännedom om personens historia en faktor som medverkar till återhållsamhet i bankerna vid kontakter med med utländsk

personer bakgrund. Ju längre tid som förflutit från företagets start, desto mer jämställd blir företagaren med företagare redan har en inarbetad

som relation till bank. Företagets tidigare ekonomiska utveckling blir allt

en viktigare.

Thomas Gür säger i sitt inlägg bilaga 7 att ett samhälle som vill förbättra sina företagares kreditförsörjningssituation i första hand bör förbättra de privata hushållens förmåga att ackumulera sparkapital och få utdelning på satsat riskkapital. Vidare säger Gür att:

Nu är frågeställningen visserligen om företagare med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar än infödda att få lån av befintliga kreditinsti-

tutioner och vad som kan göras den saken. Men vi har också konstaterat

att sitt etniska nätverk har en konkurrensfördel i

samma grupp genom

kreditsammanhang visavi både dessa formella kreditinstitut och många

infödda företagare. Samtidigt drabbas gruppen också i större utsträckning

negativt befintliga generella hinder för kapitalackumulation än

mer av

infödda entreprenörer spe. Den progressiva inkomstskatten är ett sådant

hinder som slår hårdare mot presumtiva invandrarföretagare. Utredningen har i kapitel 4 likaledes betonat vikten av den generella

politikens utformning för att stödja invandrarföretagande. Detta bör beaktas när utredningen i det följande redovisar sina överväganden.

Utredningen skall enligt direktiven ta hänsyn till Banklagkommitténs arbete. Kommitténs förslag omfattar bl.a. en minskad detaljkontroll över banker och andra institut på den finansiella sektorn, samtidigt kreditmarknadsföretag med verksamhet i mindre skala inte

som skall behöva ha tillstånd för sin verksamhet. Detta innebär således en friare konkurrens skilda marknader samtidigt som nya aktörer kan komma på kreditmarknadema. Allt detta talar för en ökad konkurrens och därvid ökade möjligheter för effektiva företag att växa-

och utredningen tillstyrker och välkomnar Banklagskommitténs förslag i dessa avseenden.

Kommittén uttalar att god bankstandard förutsätter att en bank skall ha ändamålsenliga rutiner för att hantera klagomålsärenden. Enligt utredningen borde kommittén inte ha stannat vid att peka på att annan lagstiftning kan tillämplig för att lösa tvister mellan en bank och

vara dess företagskund.

Här bör enligt utredningen uppmärksammas att ett företags relation, t.ex. vad gäller krediter, ofta bygger på ett långvarigt bank-kund-

Finansiering och andra finansiella tjänster 147

förhållande. En bank och dess Företagskund är givetvis båda måna om goda förbindelser, men uppstår oenighet är företaget ofta i en underlägsen situation vad gäller kunskaper och resurser. Enligt utredningen behövs någon form av förenklad tvistlösning mellan en banks eller ett kreditmarknadsföretags företagskunder. Utredningen återkommer till denna fråga i avsnittet om Tvistlösning mellan en bank och dess företagskund.

Utredningens förslag i detta betänkande omfattar även andra finansiella institut som står under Finansinspektionens tillsyn än banker, även när ordalydelsen i förslagen endast anges ordet bank.

8.2.2 Medför bankernas konkurrenssituation och

arbetssätt nackdelar för

invandrarföretaget

Här behandlas olika faktorer som gör det svårare för invandrare att kunna tillgodogöra sig olika finansiella tjänster. Först tas dock frågan om bankernas konkurrenssituation upp samt om marknadens funktionssätt motverkar bildandet av långsiktigt kommersiella företag för personer med utländsk bakgrund. Sistnämnda fråga skall enligt utredningens direktiv bilaga 1 besvaras. Denna fråga har anknytning till utredningens uppdrag att studera om personer med utländsk bakgrund särbehandlas på ett otillbörligt sätt i samband med låneansökan hos banker och finansinstitut, vilken behandlats i kapitel

Utredningen välkomnar de förändringar bankerna redan

som genomfört eller planerar att genomföra vad gäller samarbete med IFS och utbildning av bankpersonal. Utredningen anser emellertid att ytterligare förändringar är både möjliga och önskvärda för att företagare med utländsk bakgrund skall få förbättrade möjligheter att starta och driva företag.

Särskilt sedan mitten av 1980-talet har strukturen hos den svenska bankbranschen genomgått kraftiga förändringar. Till detta har avregleringen av kreditmarknaden och Sveriges medlemskap i EU bidragit.

Strukturförändringama har medfört en ökad koncentration. De fyra största bankkoncemema Föreningssparbanken, Nordbanken, Skandi-

naviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken har tillsam-

mans en dominerande ställning på den svenska bankmarknaden. Dessa bankkoncemer hade år 1997 omkring 75 procent av marknaden vad gäller inlåning från allmänheten och omkring 85 procent av utlåningen. Uppgifter om dessa bankers marknadsandelar av in- och utlåningen till företag saknas. Helt klart är det dock att de fyra största bankerna tillsammans har en dominerande ställning även detta område. På mark-

148 Finansiering och andra finansiella tjänster

naden för kapitalförvaltning har dessa bankkoncemer en marknadsandel på ca 80 procent. Den svenska bankmarknaden är således en oligopolmarknad vad gäller marknadskoncentration. Sådana marknader brukar kännetecknas av en tendens till ett likartat uppträdande och återhållsamhet att konen kurrera på ett sådant sätt som i slutänden på grund av finansiellt starka konkurrenter medför på sikt sänkt lönsamhet. Detta uppträ- - en dande mellan konkurrenter torde också ha en relevans på bankmarknaden. Att långsiktigt ha en god lönsamhet är en faktor stor betydelse av för att agera på kapitalmarknaden, t.ex. för att få in nytt eget kapital till banken eller möjligheter att öka sin kapitalbas för att möjliggöra en

ökad utlåning. Däremot passar begreppet oligopolmarknad, i vilket begrepp i regel

också ingår att produkter och priser är likartade, inte bankmarknaden. Det finns också ett flertal konkurrensmedel. Priset för bankernas in- och utlåning är givetvis ett viktigt konkurrensmedel. Antalet produkter former av inlåningskonton o.d. är mycket stort och till- — gängligheten av bankernas service genom betjäning på ett bankkontor, telefonservice m.m. är också viktiga konkurrensmedel. Finansinspektionen skriver den 1 november 1998 i sin rapport till

regeringen bl.a. följande:

Avkastningen på eget kapital återhämtade sig snabbt efter finanskrisen och nådde genomsnittligt över 20 % efter skatt år 1996. För år 1997 drogs resultatet i två av bankerna ned av strukturkostnader i samband med förvärv och genomsnittet blev då 15 %, vilket fortfarande var högre än det europeiska genomsnittet, drygt 10 %. För första halvåret 1998 redovisade de svenska bankkoncemema åter räntabilitetstal över 20 %. Räntabiliteten är en viktig målvariabel för de börsnoterade företagen. Två av de stora bankema har satt detta avkastningsmål till 15 %. De två övriga har uttryckt motsvarande mål i generella termer högre än bran- schens genomsnitt. En räntabilitet på nivånil5 % efter skatt framstår som hög i en period när inflationen är nära noll och den riskfria långa räntan under 5 %.

Bankernas krav på en hög lönsamhet medför också ett krav på en effektiv organisation. Lönsamhetskravet medför enligt utredningen också minskad benägenhet att satsa på branscher och företag en som förutses ha svårt att erlägga de kostnader och räntor krävs för att som nå ett uppsatt räntabilitetsmål. Höga räntabilitetsmål medför sannolikt också att bankerna blir mindre riskbenägna, dvs. kraven på att en

låntagare kan fullgöra sin återbetalningsskyldighet skärps.

Bankerna har enligt utredningen ett kollektivt för att in- och ansvar

utlåning och betalningssystem för privatpersoner och företag kan ske

under rimliga villkor. Bankerna har således ett samhällsansvar samtidigt som de är företag med krav på lönsamhet. Det finns konflikt en

Finansiering och andra finansiella tjänster 149

mellan ett brett och generellt agerande och kravet på lönsamhet. Denna konflikt eller avvägning måste statsmakterna

- snarare - av ständigt uppmärksammas.

Små lån till nystartade företag uppges inte vara särskilt lönsamma. Till utredningen har det förts fram påståenden om att banker har en obenägenhet att lämna mindre lån. Utredningen kan inte ta ställning till riktigheten till sådana påståenden. Men med tanke på bankernas lönsamhetskrav och den relativt höga kostnaden för hantering av småkunder, såsom blivande företagare med utländsk bakgrund, är denna fråga enligt utredningen viktig att uppmärksamma.

Såsom tidigare sagts stöder utredningen Banklagskommitténs förslag om förändrade krav på tillstånd för att bedriva finansieringsverksamhet i mindre skala. Om kommitténs förslag genomförs, ger detta möjligheter för nya aktörer att komma in på kreditmarknaden,

ex. företag som särskilt satsar på mindre krediter till företag. I avvaktan på en sådan utveckling anser utredningen att brist på krediter till utvecklingsbara mindre projekt inte skall saknas. Utredningen föreslår att ALMI vid behov ges en sådan utlåningskapacitet att efterfrågan hos ALA/II på mindre krediter till småföretag skall kunna tillgodoses.

8.2.3 Betaltj änster

Bankerna är enligt lag skyldiga om grundad anledning att misstänka

att det är fråga om penningtvätt eller annat brottsligt syfte inte förelig-

att till privatpersoner och företag öppna ett inlåningskonto. Därger emot finns inte någon skyldighet att erbjuda olika betaltjänster, t.ex. att möjliggöra utbetalningar till andra konton eller ansluta tillbankgirot. Från bankerna uppges att erbjudandet av sådana tjänster är en förtroendefråga mellan bank och företag.

Tillsynen på övergripande nivå över betalningssystemen ligger hos Riksbanken. Vad gäller agerandet i de enskilda bankerna ligger denna uppgift hos Finansinspektionen.

I Norge kommer sannolikt ett lagförslag som baseras på betän-

kandet Finansavtaler och fmansoppdrag NOU 1994:19 att under

våren 1999 läggas fram ett forslag om att bankerna skall vara skyldiga att utföra betalningsuppdrag på vanliga villkor. Motivet till förslaget i Norge var vikten av att sådana uppdrag verkligen utförs och hade inte sin bakgrund i några klagomål mot bankernas arbetssätt. De norska bankernas branschorganisation, Den norske Bankforening, ansåg i sitt remissvar över betänkandet att det inte förelåg några skäl till lagstiftning, men organisationen motsatte sig inte att en bestämmelse förs in. I ovannämnda norska utredning föreslås också att Ved faststellelse

av

150 Finansiering och andra finansiella tjänster

rentesats, gebyrer og andra kostnader skal det ikke skje urimlig forskellsbehandling mellom nya og gamla kunder. Senare har diskussioner förekommit om en sådan bestämmelse inte enbart borde omfatta förhållandet mellan gamla och kunder utan också förhållandet

nya mellan de gamla kunderna.

Lönsamhetsskäl kan medföra att bank, inte önskar satsa

en som vissa kundgrupper, genom en prissättningspolitik håller dessa grupper utanför bankens verksamhet. I Finansinspektionens rapport Betaltjänster och kundrörlighet september 1998 uttalas att bankemas prissättning mot kunderna bör fri inom olika produktområden.

vara Bankerna utnyttjar i praktiken sina avgiftssystem som styrmedel mot kunderna. Detta möter inget hinder förutsatt att konkurrensen fungerar. Bankkundema har då tillgång till altemativ.

Utredningen håller med om detta synsätt men anser att det också är viktigt att uppmärksamma att det kan finnas kundgrupper som genom prissättning i praktiken utestängs från tillgång till tjänsten i fråga.

Betalserviceutredningen, som avlämnat betänkandet Kassaservice SOU 1998:159, anger att utredningen haft kontakter med olika intressenter som påpekat att det finns en grupp av personer som av olika skäl inte beviljas konto i bank och därför är hänvisade till kontantbetalning. Av Riksförsäkringsverkets utbetalningar sker 7 procent genom betaljningsanvisning e.d. till mottagare utan konto. Betalserviceutredningen har inte funnit att invandrare har särskilda behov vad gäller tillgång till kassaservice.

Utredningen kan instämma i att invandrare inte har några särskilda behov av betaltjänster. De har dock behov infödda

samma som svenskar. Den ovan diskuterade avsaknaden av historiska data innebär i realiteten att invandrares möjligheter att få tillgång till betaltjänster försvåras. Det beror på att de flesta av dessa tjänster är så konstruerade att tillhandahållandet av dem innebär en kreditrisk för banken.

Enligt utredningen bör bankerna inte kunna få sätta orimliga skillnader av avgifter mellan gamla och presumtiva nya kunder för att utföra betaltjänster. Stora skillnader i avgifter att utföra en viss tjänst till en ny kund kan om de inte är kostnadsmotiverade i verkligheten

- utgöra en diskriminering.

De enskilda bankerna har en viktig uppgift och ett samhälleligt ansvar att se till att det för landets invånare och företag finns ett väl fungerande betalsystem och ett system som möjliggör betalningar till en skälig kostnad. Det är enligt utredningen otillfredsställande om inte även nyetablerade företag har denna möjlighet. Ansökan att öppna

om ett transaktionskonto bör inte avslås utan synnerliga skäl.

Finansiering och andra finansiella tjänster 151

Utredningen det inte på nuvarande stadium nödvändigt

anser vara att föra in bestämmelse i Sverige likartat det norska förslaget vad

en gäller skyldighet att utföra betaltjänster på vanliga villkor.

Möjligheten för företag att på ett rationellt sätt kunna utföra betalningar, vilket förutsätter tillgång till egna transaktionskonton i bank är dock synnerligen viktig för varje företag.

Utredningen föreslår att regeringen Finansinspektionen i

ger uppdrag att undersöka förutsättningarna och villkoren för att öppna konton och därtill hörande tjänster för att utföra betalningar. Inspektionen bör, vid behov, föreslå ändrad lagstiftning så att bankerna i princip skall skyldiga att utföra betalningsuppdrag till kostnader

vara och villkor respektive bank allmänt tillämpar.

som

8.2.4 Bättre bankkontakter etableras

För närvarande saknar många invandrare blivande företagare sta-

- digvarande bankkontakter. För att åstadkomma förbättring bör enligt

en utredningen möjligheter till ett förändrat beteende sökas bland såväl invandrare som av banker.

För att förbättra sina möjligheter att i framtiden få kredit m.fl. banktjänster för att starta ett företag bör invandrare på ett tidigt stadium bli kund i en bank. För närvarande får dessa under introduktionsperioden regelmässigt sina ersättningar genom avier som endast är inlösningsbara på posten. För förutsättningar för invandrare till

att ge tidiga bankkontakter, föreslår utredningen att olika ersättningar också skall kunna betalas på inlåningskonto i bank.

Utredningen föreslår att invandrare redan vid ankomsten till Sverige på skilda sätt uppmärksammas på vikten av att bli en stadigvarande bankkund. Invandrare bör också vid ankomsten hit uppmärk-

på hur viktigt det är att sköta betalningar i tid och att betalsammas ningsanmärkningar klart försämrar framtida lånemojligheter.

8.2.5 Nytänkande hos banker

I Sverige finns cirka miljon människor som är födda utomlands. Om

en man i gruppen personer med utländsk bakgrund även räknar in dem

har förälder född utomlands, utgör denna grupp ca 1,6 miljoner som en människor. Många av dessa har säkerligen väletablerade och varaktiga bankkontakter stora bland dem blivande och även etab-

men grupper lerade företagare saknar sådana kontakter. I avsnitt 8.2.4 har förslag

lämnats hur invandrare på ett naturligt sätt skall komma i en första

152 Finansiering och andra finansiella tjänster

kontakt med banker. Enligt utredningen är det även lämpligt att bankerna mera aktivt som en insats i långsiktig marknadsföring

- en och en insats i samhällets intresse i framtiden informerar sina

- om tjänster.

Bankernas inbördes konkurrens och önskan att hålla nere kostnaderna medför en rationalitet i behandlingen av kreditansökningar. På grund av bristande kunskaper i det svenska språket i tal och skrift och genom kulturella skillnader, kan en invandrare ha svårigheter att lägga fram sina affärsidéer det sätt banktjänstemannen är vid.

som van Detta kan innebära att ansökningar om krediter särskilt

— om personen inte har vistats längre tid i Sverige inte tillräckligt klar bild

en - ger en av lånesökanden och dennes affärsidéer. Därtill kommer, såsom redovisats i avsnitt 5.3.1, kreditgivarens krav på viss tids folkbokföring i landet eller krav på avsaknad av betalningsanmärkning i Sverige.

Bankerna bör enligt utredningen öka sin information till personer med utländsk bakgrund om de tjänster bankerna erbjuder samt

som genom utbildning av personalen ge en förbättrad service till dessa kundgnipper. Några banker har redan påbörjat ett sådant arbete

genom att i sitt utbildningsmaterial ta frågor Problemställningar vid

som kreditgivning till invandrare. I utbildningen planeras att ta med frågor om vilka svårigheter det finns vid denna kreditgivning och hur dessa svårigheter skall lösas. Denna inriktning i utbildningen borde enligt utredningen gälla samtliga banker. Vidare planeras ett erfarenhetsutbyte med kontor i invandrartäta områden.

Även de bankanställdas största fackliga organisation, Finansförbundet, är för ökad utbildning vilket utredningen noterar med tillfreds-

en ställelse. Förbundet har, efter samråd med utredningen, gjort följande uttalande.

Personer med utländsk bakgrund kan, bl.a. på grund bristande kun-

av skaper i svenska språket och kulturella skillnader, ha särskilda svårigheter att presentera sina afldrsidéer eller framtida planer för ett redan verksamt företag. Vi stöder en utveckling där personal på banker och finansféretag

genom utbildning och andra åtgärder får ökad kunskap med

om personer utländsk bakgrund för att dessa gruppers möjligheter att utnyttja finansinstitutionernas tjänster skall förbättras.

Ett bra konkurrensmedel för de bankkontor att bredda

som avser

sina kontakter med personer med utländsk bakgrund, kan också

vara en strävan att ha vissa blanketter tillgängliga även på andra språk än det svenska språket

Finansiering och andra finansiella tjänster 153

8.2.6 Standardiserade beslutsmodeller credit

-

scoring

För att effektivisera kreditbedömningen tillämpas olika former av standardiserade beslutsmodeller.

Scoringtekniken innebär bl.a. att ett antal pâ förhand fastställda faktorer vamingssignaler mot bifall kreditansökan. Det datorise-

ger av en rade systemet medför från kreditgivarens sida en effektiv behandling

en

kreditansökningar. Scoringtekniken medför enligt utredningen att av den individuella prövningen kreditansökan blir alltmer schematisk

av och faktorer talar till den lânesökandens förmån inte alltid upp-

som märksammas.

Flertalet banker använder scoring i större eller mindre utsträckning vid kreditgivning till konsumenter. Metoden är kostnadseffektiv och har kraftigt sänkt behandlingstiden för krediter.

Utredningen har hos ett företag inom finanssektorn i ett fall funnit

variabel svensk och icke-svensk med olika vikt- som särskilt en missgynnar med utländsk bakgrund. Generellt missgynnar

personer dock scoringtekniken dem om vilka det inte finns några historiska data i de olika registren, t.ex. invandrare. Sannolikheten för avslag i dessa fall är stor. Enligt utredningen bör bankerna försöka få en uppfattning

sökandens återbetalningsförmåga sökanden inte har vistats om även om ett flertal år i Sverige.

Det är viktigt att undersöka vilka faktorer som finns med i systemet och vilken vikt de olika faktorerna Om det finns faktorer som att

ges. boende i olika bostadsområden, olika anställningsforrner eller anställningstidens längd, generellt medför en olika kreditvärdering, bör

som relevansen för återbetalningsförmåga på grund av sådana

en persons faktorer utvärderas. En utvärdering bör göras av vilken effekt credit scoring-systemet har för kreditgivningen och om detta system har diskriminerande effekter för vissa eller företag.

grupper av personer

Det har varit svårt att få god bild av scoringteknikens uppbygg-

en nad och tillämpning. Med tanke på att scoringtekniken innebär potentiella risker för diskriminering bör en särskild analys göras på detta område. Utredningen bedömer att detta är angelägen uppgift som av

en Regeringskansliet skyndsamt bör ges prioritet.

154 Finansiering och andra finansiella tjänster

8.2.7 Utbildning

Med anknytning till frågor om utbildning säger Oscar Pripp i sitt inlägg bilaga 7 bl.a. följande:

Det är önskvärt att stat, kommuner och andra aktörer understödjer en spridning av kunskapen om social och ekonomisk marginalisering av vissa kategorier av företagare. Det kan ske i samband med extern fortbildning för berörda inom privat och offentlig sektor, inom kreditinstitutens egna intemutbildningar samt genom att ämnet ges större uppmärksamhet inom relevanta gymnasie- och högskoleutbildningar. Människor som bäst kan förmedla kunskaper om detta är de som utöver sin formella kompetens har egna erfarenheter av sådan strukturell underordning i likhet med att kvinnor är representerade när det gäller jämställdhetsfrågor. Staten kan också verka för att banker och andra kreditgivare bygger in en särskild uppmärksamhet på detta problem i sina ordinarie rutiner i samband med kreditbedömningar. Det är ofta svårt att i efterhand påvisa att människor inte behandlats likvärdigt.

Ett ytterligare steg för en förbättrad service i bankerna till personer med utländsk bakgrund medför enligt utredningen ökad andel banken anställda med en sådan bakgrund. För närvarande utgör andelen uppskattningsvis ca 5 procent, vilket inte motsvarar andelen landets av totala befolkning. Genom den nya lagen 1999:130 åtgärder mot etnisk om diskriminering i arbetslivet skärps förbudet mot etnisk diskriminering i enskilda fall. Dessutom åläggs alla arbetsgivare, efter förebild i jämställdhetslagen, att bedriva ett målinriktat arbete för att främja etnisk mångfald. Med etnisk mångfald lika möjligheter och avses rättigheter oavsett etnisk tillhörighet dvs. hudfárg, nationellt eller ras, etniskt ursprung eller trosbekännelse i fråga arbete, anställningsom villkor och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Kravet på aktiva åtgärder för etnisk mångfald innebär bl.a. att varje arbetsgivare måste bredda sitt rekryteringsunderlag att verka för genom att personer med olika etnisk tillhörighet ges möjlighet att söka lediga anställningar. Enligt utredningen är det särskilt viktigt att banker- och även andra branscher av oligopolkaraktär omfonnar sitt arbetssätt till befolk- ningsstrukturen i Sverige. DO överlämnade den 1 mars 1999 rapport till regeringen med råd en för det målinriktade arbetet. I maj 1999 kommer råden att spridas genom en handbok som DO ger ut. Råden bör också bankerna stöd i ge ett aktivt arbete. Emellertid anser utredningen att bankerna när det gäller rekryteringsarbete bör kunna ha högre ambitioner än vad lagen kräver. De bör sätta tidsbestämda mätbara mål och planera konkreta åtgärder för

Finansiering och andra finansiella tjänster 155

att nå ökad andel anställda med utländsk bakgrund på olika nivåer

en och bland olika kategorier arbetstagare. De mål som bör sättas kan

att andelen anställda med utomeuropeisk bakgrund eller från ex. avse

viss världsdel skall öka på visst sätt. en

Som DO beskriver i sin rapport kan målen naturligen behöva variera

beroende hur befolkningssammansättningen ut i det område

t.ex. ser där det enskilda bankkontoret ligger. Ett mätbart kvantitativt mått kan enligt DO att medarbetarnas etniska tillhörighet skall spegla be-

vara folkningssammansättningen i ett visst geografiskt område. En avgränsning kan därvid det geografiska område varifrån rekrytering

avse brukar ske till den befattning det gäller. Målen kan enligt rapporten också beakta kundunderlagets etniska tillhörighet. DO ger vidare rådet att mål skall sättas både kort och lång sikt.

Enligt utredningen bör bankerna sträva efter en ökad andel anställda med utländsk bakgrund inom skilda funktioner. Därvid är det viktigt hur sökprocessen efter personal görs. Behovet av personal

ny med utländsk bakgrund kan givetvis variera i olika delar av landet. Det är likväl notabelt att i genomsnitt 10 procent av antalet medborgare i landet är utrikes födda. Utbildning till specialister bland personalen på större bankkontor för att service åt personer med utländsk bakgrund

ge kan därvid bli ett bra konkurrensmedel.

8.2.8 Banketiska regler

På många områden inom affårslivet finns olika former av etiska regler. Etiska regler kan definieras uppförandekoder i frågor där lagstift-

som ning eller andra tvingande regler saknas. Reglerna utgör en rekommendation att företaget, organisationen e.d. skall hålla en högre etisk nivå i sitt handlande än den gräns som lagregler och andra bestämmelser rent formellt tillåter. De etiska reglerna skall utgöra ett goodwillskapande förfarande för hela branschen e.d. Etiska regler har bl.a. utfärdats av Internationella Handelskammaren för internationella affärer, Stock-

holms Fondbörs för handel med aktier och Pressens Samarbets-

- nämnd för radio och television.

- press,

Finansinspektionen har sedan länge s.k. allmänna råd lämnat

genom rekommendationer för olika förhållanden till banker och andra företag

står under inspektionens tillsyn. Vad gäller hantering etiska fråsom av

uppdaterade inspektionen år 1998 de allmänna råden då inspektiogor

utfärdade Finansinspektionens allmänna råd om riktlinjer för nen hantering etiska frågor hos institut står under inspektionens till-

av som syn FFFS 1998:22. I ett brev från Finansinspektionen till utredningen sägs att efter kontakt med utredningen har inspektionen upp-

156 Finansiering och andra finansiella tjänster

märksammat att med utländsk bakgrund planerar att personer som starta eller som driver företag, i kontakter med banker och andra kreditgivare kan uppleva problem som hänger med samman personemas utländska bakgrund. Finansinspektionens brev till utredningen bifogas som bilaga I de allmänna råden uttalas bl.a. sund utveckling verksamatt en av heten förutsätter att instituten bedriver verksamheten på ett etiskt tillfredsställande sätt. Vidare sägs att riktlinjerna instituten utfärdar som instituten utarbetat regler på grundval de allmänna råden - egna av bör vara utformade med utgångspunkt i att verksamheten skall präglas av god affärssed och konsekvent agerande, rättvis behandling kundav intressen vid intressekonflikt och lika behandling med avseende på t.ex.

etnisk bakgrund, öppenhet och ärlighet.

I de allmänna råden sägs att uppföljningen efterlevnaden riktav av linjerna bör ske inom ramen for den interna granskningen institutets av interna kontroll. Detta innebär att efterlevnaden riktlinjerna bevakas av av internrevisionen. Intemrevisionen arbetar vanligen på uppdrag av styrelsen och rapporterar till denna, jfr. Finansinspektionens allmänna råd avseende styrning, intern information och intern kontroll inom

kredit- och värdepappersinstitut FFFS 1994:35. Utredningen utgår

från att denna funktion hos intemrevisionen hög prioritet hos kreges ditinstitutens styrelser. Institutens etiska råd har hittills inte varit tillgängliga för allmänheten. Utredningen anser att etiska regler av en generell natur är viktiga ställningstaganden som i ett Öppet samhälle bör tillgängliga för vara allmänheten. Utredningen också att bankerna skall hålla sina anser etiska råd tillgängliga för allmänheten.

8.2.9 Nya åtgärder för ökade kontakter med

invandrarna

I syfte att nå ökade kontakter med invandrare planerar eller redan som har startat egna företag har utredningen haft överläggningar med

Svenska Bankforeningen. Svenska Bankforeningens arbetsutskott i

arbetsutskottet ingår koncemchefema för de fyra största bankerna har, efter samråd med utredningen, beslutat att göra följande uttalande:

Personer med utländsk bakgrund kan, bl.a. på grund av bristande kunskaper i svenska språket och kulturella skillnader, ha särskilda svårigheter att presentera sina affärsidéer eller framtida utveckling för ett redan verksamt företag. Av denna anledning har Bankföreningen inlett ett samarbete med Internationella Företagarföreningen IFS för att med personer

Finansiering och andra finansiella tjänster 157

utländsk bakgrund skall få de råd och det stöd som kan behövas i ett enskilt

ärende. l våra banker har särskilda kontaktombud utsetts gentemot IFS. Det

samarbete våra banker har med IFS har lett till ökade kontakter med perso-

ner med utländsk bakgrund framför allt i Stockholmsområdet. Vi strävar

efter att en sådan utveckling också sker i övriga landet.

Utredningen välkomnar detta uttalande. Bankernas strävan efter ökade och förbättrade kontakter med invandrare viktig vilje-

är en inriktning för att möjliggöra ett ökat företagande bland dessa personer. Enligt utredningens bedömning kommer denna inställning från berörda koncemchefer att på sikt få en stor genomslagskraft, speciellt eftersom kommersiella affársskäl talar för sådan utveckling. Det är enligt

en utredningen angeläget att utvecklingen på denna punkt noga följs.

De i uttalandet refererade kontakterna med Internationella företagarföreningen innebär att när bankerna får in låneansökningar som inte är kompletta eller annars ofullständiga i något avseende, hänvisas personen till IFS. IFS:s konsulter går sedan igenom ansökan och kompletterar ansökan med de tidigare ofullständiga eller saknade uppgifterna och prövar även affärsidéns eller projektets hållbarhet.

IFS:s verksamhet finns beskriven i avsnitt 7.1.4. Verksamheten håller för närvarande på att utvidgas till ett flertal platser i landet. Utredningens förslag i detta betänkande ökade insatser på regional

om nivå för ökat företagande, en ökad andel anställda med utländsk bakgrund i banker, syftar också till att öka och förbättra bankkon-

m.m. taktema för invandrarföretagare i hela landet.

8.2.1O Tvistlösning mellan en bank och dess

företagskund

Förhållandet mellan bank och dess kunder baseras i huvudsak

en avtalslagen. Eftersom avtalslagen är dispositiv gäller dock bestämmelser i lagen endast om annat inte har avtalats. För att ta till vara den sva-

partens intressen har dock staten, bl.a. genom konsumentkreditgare lagen, utfärdat vissa bestämmelser. Utöver det skydd som konsumentkreditlagen kan konsumenten vid tvist med en bank eller annat

ger, institut som står under Finansinspektionens tillsyn också vända sig till

- Allmänna Reklamationsnämnden ARN eller Konsumenternas bankbyrå. Före detta kan kunden detta gäller såväl privatpersoner som

företag klaga hos bankens klagomålsansvarige.

-

ARN tar inte upp klagomål över att kredit inte beviljats. Denna praxis står i överensstämmelse med ett beslut från dåvarande Bankinspektionen från år 1986 Dnr 55/86:

158 Finansiering och andra finansiella tjänster

Beträffande bankens prövning av Er kreditansökan vill Bankinspektionen framhålla att bankerna har grund av sin kreditbedömning och med utgångspunkt från god banksed och gällande lagstiftning att självständigt avgöra vilka krediter de kan och vill bevilja. Inspektionen kan inte ta annan befattning med sådana enskilda fall än att i efterhand pröva om handläggningen skett utifrån nämnda utgångspunkter.

Om en enskild bank inte har en dominerande ställning och inte heller avslår en låneansökan på grunder som står i strid mot förbudet mot olaga diskriminering i 16 kap. 9§ brottsbalken eller lagen mot etnisk diskriminering, avgör således banken på hand med avtal skall egen vem slutas. Någon kontraheringsplikt, dvs. skyldighet att sluta avtal med en en kund finns således inte. Skulle banker och andra kreditinstitut på grund av lönsamhetsskäl eller på grund av kreditrisker avstå från att t.ex. lämna krediter till vissa grupper eller till vissa branav personer scher, anses detta utgöra övergripande konkurrensfråga eller en en samhällsfråga och inte en fråga för de enskilda bankerna. Privatpersoner kan således inte klaga hos ARN över nekad kredit. Däremot kan de klaga över lånevillkor möjlighet saknas m.m. - en som för företagen. Om oenighet råder mellan bank och dess företagskund en återstår, och om förlikning inte nås, för närvarande endast alternativet att gå till domstol. Eftersom banken vid oenighet innehav genom av säkerheter och andra förhållanden ofta kan trygga sina positioner utan att behöva gå till domstol, måste företaget ta detta initiativ. Förutom att processer är tids- och kostnadskrävande, tvekar sannolikt ett företag att öppna en process mot en bank även andra skäl. Den pubav licitet som uppstår vid en offentlig kan skada företagets relatioprocess ner till leverantörer och andra affärspartners. Bankernas ställning i samhället är central. Det är enligt utredningen därför också viktigt att bankernas goodwill inte försämras genom processer vid domstol. Enligt utredningen bör enklare och en billigare form av tvistlösning än domstolsférfarande skapas även för företagen. För bankerna är detta knappast ekonomisk fråga en av en stor betydelse. Bankerna mister dock det tolkningsfäreträde de ofta har vid upprinnelsen till en tvist. Det är oftast företagskunden måste ta som initiativet till process. Den obalans i ekonomiska resurser finns mellan banken och som särskilt de mindre och medelstora företagen, medför i realiteten att en prövning i en neutral instans uteblir. Här är med utländsk bakpersoner grund och de företag de driver i särskilt svår position. En en annan möjlighet till lösning av tvister mellan en bank samt andra finan- siella institut som står under Finansinspektionens tillsyn och deras företagskunder än genom process vid allmän domstol bör enligt utredningen inrättas. Ett sådant förfarande bidrar enligt utredningen till att

Finansiering och andra finansiella tjänster 159

klargöra begreppet god banketik eller god bankstandard och bidrar därigenom till ökad goodwill för hela banksektorn. en Utredningen har övervägt olika alternativ till förenklad tvistlösning mellan banker och andra kreditinstitut som står under Finansinspektiotillsyn och deras företagskunder. Den första frågan är om tvistlösnens ning endast skall omfatta företag drivs med utländsk som av personer bakgrund eller omfatta alla företag, oavsett driver företaget. I vem som det förstnämnda fallet blir frågan med frågan om diskriminesynonym ring har skett. I det fallet är frågan utomstående, neutral senare om en instans skall lämna rekommendation till lösning i en situation där en den bankens företagskund, ofta är i underlägsen situaena parten, en tion. Utredningen har övervägt följande fyra alternativ. För samtliga alternativ gäller att, innan ett utomstående organ prövar tvisten, bankens klagomålsansvarige prövat frågan.

Personer med utländsk bakgrund och deras företag skall, vid avslag på kreditansökan, uppsägning befintliga lån, ändring räntevillav av kor upplysas möjligheten att få åtgärden prövad av banm.m. om kens klagomålsansvarige eller ett särskilt kontaktombud. Löses av frågan ändå inte i samstämmighet, hänvisas bankkunden att ta kontakt med DO, kan pröva bankens ställningstagande grundas som om på etniska skäl. Om DO att detta är fallet, prövar banken ånyo anser frågan. Denna lösning innebär att enskilda banktjänstemäns agerande, i strid bankledningens intentioner eller i strid mot intentionerna i mot lagen etnisk diskriminering, får en grundlig prövning. Däremot om löser inte detta tvister mellan bank och dess företagskund, system en i situationer där skilda åsikter finns tolkningen ingångna avtal av av eller skäligheten olika åtgärder mot bakgrund av vad som bör av av omfattas begreppet god banksed. av Utredningen har också övervägt att föreslå att Bankavdelningen vid ARN får utvidgat mandat att även lämna rekommendation till ett lösning tvister mellan bank och dess företagskund. Väljs av en denna lösning bör, vid prövning tvister berör företagsav som kunder, nämndens ledamöter utökas och förändras med personer med särskilda kunskaper bl.a. kreditgivning till företag. av Denna lösning har den fördelen att kunskaper inom nämnden, kansliorganisation kan nyttiggöras även i den utvidgade m.m. nya, funktionen. För tvistlösning gäller företagskunder måste dock som muntligt förfarande tillåtas. Konsumenttvister avgörs i nämnden skriftligt förfarande mellan parterna. genom

160 Finansiering och andra finansiella tjänster

Till skillnad från alternativ l kan avslag på ansökningar kredit om inte komma upp i detta alternativ, eftersom kontraheringsplikt inte föreligger för kreditgivning. Samma förhållande gäller vid altemativen 3 och 4.

Ett tredje alternativ, för att åstadkomma enklare och billigare en form av tvistlösning än process inför allmän domstol, utredsom ningen övervägt är att ett nytt fristående ett Banketikråd, organ, inrättas. Det nybildade organet bör inte avgöra ärenden innesom håller bevisprövning utan endast fall där de faktiska förhållandena är otvistiga, liksom är fallet vid ARN:s prövning. Såväl banken som dess företagskund skall kunna vända sig det organet. Besluten nya bör, liksom nu är fallet beträffande ARN:s ställningstaganden, endast utgöra en rekommendation till lösning. Accepterar parterna inte förslaget, finns möjlighet till civilprocess vid allmän domen stol. Rådet föreslås ha sju ledamöter. Ordföranden skall lagfaren vara och ha erfarenhet domare. Av de övriga ledamöterna föreslås som två utses efter förslag av branschorganisationer för företag och två från banker och andra finansiella institut. En ledamot föreslås representera staten och en ledamot skall ha särskild kännedom banker om och andra kreditinstitut. Lokaler och kansliorganisation torde vid detta alternativ kunna samordnas mellan ARN och ett Banketikråd.

I samtliga ovan redovisade alternativ har staten betydande roll för en att åstadkomma lösningar uppkomna tvister. Ett ytterligare av alternativ kan även att näringslivets organisationer bildar vara egna ett organ för lösning av tvister. Här bör dock uppmärksammas att det i dessa fall finns reella motsättningar mellan bank eller ett en annat finansiellt institut och dess företagskund, varför det kan vara svårt för ett privat att ta ställning. organ

Betydande skillnader finns mellan de olika fyra alternativen. Alternativ l ett närmare samarbete mellan bank och DO möj- - en - ger en lighet att effektivare pröva och komma till rätta med eventuell olaga diskriminering. Detta är emellertid inget nytt i sak emedan en bankkund med utländsk bakgrund redan kan klaga hos DO har lagliga nu som möjligheter att ingripa. Här måste dock uppmärksammas, för att DO skall utreda anmälan, att något tyder på att etnisk diskriminering förekommit. Det räcker således inte att kunden fått ett negativt besked, utan det måste finnas tecken på ett orsakssamband mellan den etiska tillhörigheten och avslaget. Alternativet når inte heller andra frågor än

frågan om diskriminering av en företagare, oenighet uppstår mellan

om en bank och dess företagskund.

Finansiering och andra finansiella tjänster 161

Alternativ 2 en förändring av ARN:s verksamhet så att nämnden

även tar upp klagomål från företag fyller i och för sig också väl

utredningens intentioner. Eftersom tvister rör företag ofta torde

som vara mer komplicerade än konsumenttvister, måste dock ett muntligt förfarande tillämpas vid företagstvister. Dessutom torde annorlunda kunskaper krävas vid bedömning av konsumenttvister jämfört med företagstvister.

Alternativ 4 bankerna och företagen bildar tillsammans ett organ

för tvistlösning är enligt utredningen också en tänkbar möjlighet för

en förenklad tvistlösning. Men eftersom frågan i grunden gäller att bereda en underlägsen part neutral prövning, torde sådan prövning

en en behöva ske vid en från parterna helt oberoende instans.

Utredningen förordar alternativ dvs. att ett nytt offentligt

organ bildas, förslagsvis benämnt Banketikråd. I sin verksamhet kan rådet i huvudsak ha arbetssätt ARN. Ett muntligt förfarande bör

samma som dock tillämpas inför rådet. Rådet skall lämna rekommendation till

en lösning. Innan rådet tar upp en fråga till behandling, skall institutets klagomålsansvarige ha prövat frågan.

Behovet av förenklade tvistelösningar kan uppstå för samtliga företag oavsett deras storlek. Utredningen dock att det är de

anser mindre företagen, med ofta små är i särskilt stort behov

resurser, som av en prövning av en neutral instans. Utredningen föreslår att rådet i första hand tar frågor berör företagskunder har mindre än

upp som som 50 anställda. Även andra avgränsningar begreppet små företag är

av dock möjliga, t.ex. en övre gräns för omsättningen. Det föreslagna systemet kommer att i antal omfatta omkring 99 procent av landets företag. Den största gruppen av företag är enmansföretagen, dvs. företag helt utan anställda. År 1997 antalet sådana företag drygt

var 440 000.

Såväl företagen som banker och andra finansiella institut som står under Finansinspektionens tillsyn skall ha möjlighet att vid tvist med motparten vända sig till rådet.

8.2.11 Övriga för att stärka

förslag småföretagandet

ALMI skall i sin informations- och rådgivningsverksamhet särskilt uppmärksamma de speciella problem och möjligheter som finns bland invandrare när det gäller att starta och driva företag. Verksamheten bedrivs genom 22 regionala bolag och täcker således hela landet. ALMI bedömer att arbetstillfällen kan skapas med ett begränsat

nya ökat risktagande. För närvarande kan ALMI lämna lån upp till 30 procent av kreditbehovet vad gäller nyföretagarlån.

162 Finansiering och andra finansiella tjänster

ALMI föreslås kunna lämna nyföretagarlån till företag med upp till 50 procent kapitalbehovet. Nuvarande räntefrihet under två år före-

av slås ändrad till räntesubvention till hdlflen av aktuell marknads-

en ränta. Baserat på lämnade nyföretagarlån under år 199 ökar ALMlss ränteintäkter under den första tvåårsperioden med omkring 10 miljoner kronor per år, vilket utgör en marginal för risken för ökade kreditförluster det ökade engagemanget. Utredningen bedömer att

genom förslaget, genom de ökade ränteintäkterna, kan genomföras utan extra kostnader för staten.

Skattesystemet har en stor betydelse för småföretagens kapitalförsörjningssituation. Avsättning till periodiseringsfond är i huvudsak den enda avdragsgilla bokslutsdisposition som företag numera får göra. Av årets vinst får högst 20 procent avsättas till en sådan fond. Medlen skall återföras till beskattning senast femte året efter det att avsättning till beskattning gjordes. Den obeskattade reserv som erhålls på detta sätt utgör för många företag en inte obetydlig skattekredit och utgör en viktig likviditetskälla.

För att minska skatteuttaget på investeringar som finansieras med av rörelsen internt genererade medel har Småföretagsdelegationen föreslagit utökade möjligheter till avsättning till periodiseringsfond. Delegationen föreslår att 50 procent av vinsten för beskattningsåret skall få avsättas intill dess att periodiseringsfonden uppgår till 3 miljoner kro-

-

varefter avsättningen får ske med nonnala 20 procent. nor -

Skattefria avsättningar för t.ex. framtida investeringar är enligt utredningen av en stor betydelse särskilt för företag som vid starten har svårigheter att få banklån, som fallet är bl.a. med personer med utländsk bakgrund. Kan obeskattade medel avsättas och därmed förstärka balansräkningen, ger detta ökade möjligheter till expansion och till att lån i bank kunna finansiera nya investeringar.

senare genom Benägenheten att i ekonomiskt trängda situationer olagligt ta ut medel minskar samtidigt.

Utredningen tillstyrker Småföretagsdelegationens förslag. För den målgrupp av småföretag som utredningens arbete särskilt är inriktat på, nämligen med utländsk bakgrund, skulle även en annan

personer utformning avsättning till periodiseringsfonder vara mera ända-

av målsenlig.

Utredningen har därför övervägt alternativet att avsättning i fåmansbolag/fåmansföretag till periodiseringsfonder under en femårsperiod skall kunna ske med maximalt 200 000 kronor utan någon begränsning till andelen av vinsten. Beskattning skulle ske efter fem år eller tidigare

medlen tas ut rörelsen. Ett sådant system, som skulle gälla endast om ur under den första femårsperioden, förbättrar de nystartade företagens möjligheter att leva vidare och att växa. Nackdelen från skattesynpunkt

Finansiering och andra finansiella tjänster 163

möjligheter att leva vidare och att växa. Nackdelen från skattesynpunkt för samhället är att ett system som tillåter uppskjuten beskattning kan medföra att kortsiktiga affársprojekt startas för att läggas ned i sådana former som innebär ett undandragande av skatt. Fördelen med det diskuterade systemet är att företagen i- det ofta svåra inledningsskedet

får en förbättrad finansiell ställning.

Förslaget skall inte påverka den normala möjligheten till avsättning till periodiseringsfond med 20 procent.

Utredningen föreslår att nystartade företag under en femårsperiod, efter företagets start, skall få avsätta vinstmedel till ett belopp

upp av 200 000 kronor till en periodiseringsfond utan någon begränsning till andel av vinsten.

9 Tillväxt och

framgångsrika invandrarföretag

De största svårigheterna, i förhållande till övriga delar av befolkningen, har med utländsk bakgrund när han eller hon skall

personer starta ett företag. Har grundaren företaget från början inte kunnat

av lägga bra bas för verksamheten, uppstår särskilda svårigheter att

en övervinna även när företaget skall utöka verksamheten.

Det finns ett flertal företag som med framgång drivs av personer med utländsk bakgrund. En betydande del av de framgångsrika företagen har internationell bas för sin verksamhet, antingen så att

en de importerar produkter eller att den i Sverige etablerade verksamheten intemationaliseras genom att koncembolag bildas i andra länder. Det finns exempel på företag som har ett internationellt kontaktnät baserat på företagsledarens tidigare hemland.

Trots skillnader i affärsidéer, näringsgren och verksamhetsinriktning finns det vissa karakteristiska drag kännetecknar de fram-

som gångsrika företagen. Framgången har i samtliga fall sin grund i en bra affärsidé och en entreprenörs förhållningssätt. Därutöver har samstämmighet mellan affärsidén och marknaden spelat en avgörande roll för tillväxten.

Drivkraften för framgången är utan undantag rörelseidkarens personliga egenskaper t.ex. beredskap att ta risker och en vilja

som att växa, kopplat till förmågan att förvalta den egna affärsidén. De flesta har nått framgång från ett socialt och ekonomisk underläge och har således haft hinder i sin tillväxt inte minst i form av finansiella svårigheter och andra problem som har sin grund i invandrarskapet. Det förefaller dock framgången har vuxit fram ur en

som om stark motivation och överlevnadsstrategi hos företagarna själva.

en

Även vid tillväxt är fmansieringsfrågoma viktiga har före-

men taget etablerat kontakter med bank och verksamheten visar en

en positiv utveckling, torde svårigheterna att finansiera en tillväxt i huvudsak densamma för alla företag.

vara

166 Tillväxt och framgångsrika invandrarföretag

9.1 Allmänt om

tillväxtföretag

De flesta nybildade företag är s.k. levebrödsföretag, vilka arbetar på

en lokal marknad och där ägaren oftast inte har ambition att successivt

en öka verksamheten till nya produkter eller vidgade marknader. Antalet småföretag i förhållande till det totala antalet företag är stort. Även

om många nystartade invandrarföretag förblir små finns det bland

de ca 5 000 företag som varje år startas av personer med utländsk bakgrund, många företag vars mål är att successivt växa, att bli tillväxtföretag.

Tillväxt kan ske genom expansion på den inhemska marknaden eller på internationella marknader. De problem eller hinder som företagaren ställs inför vid tillväxt är rätt likartade för alla företag. Till en början är det sannolikt de administrativa frågorna och ekonomihanteringen

som gör sig påminda. Företaget måste anställa en särskild person som specialiserar sig på dessa göromål. Frågor om marknaden och marknadsföringen blir alltmer centrala. Det kan gälla att skaffa sig kunskap och resurser för att kunna bearbeta andra marknader än de lokala, som företaget tidigare varit inriktad på. Det kan också för underleveran-

en tör gälla att öka kundkretsen utöver den kund som tidigare kanske varit den dominerande köparen.

Finansieringen blir vanligen ett stort problem vid tillväxt. Det behövs ett ökat kapital för att finansiera investeringar i utrustning och marknader särskilt vid satsning på internationella marknader,

- en kapital för lageruppbyggnad m.m. Det växande företaget kommer också i ett läge där ledningsproblemen aktualiseras. Ägaren/ledaren har kanske inte den kunskap som krävs, kapacitet eller krafter fordras

som att enbart själv kunna leda hela verksamheten, när verksamheten växer

och blir mera komplicerad.

Johan Wiklund har i sina undersökningar funnit att ungefär lika stor andel ca 8 % av tillväxtföretag respektive icke tillväxtföretag leds

av invandrare bilaga 7. Wiklund sammanfattar resultatet sina studier

av med att tillväxtföretag är benägna än andra företag att upptäcka

mer och ta till vara affärsmöjligheter. Ett tillväxtföretag är även mera marknadsdrivet än resursdrivet. Wiklund påpekar att växande marknadsnischer inte skall blandas samman med tillvéixtbranscher. Det är nämligen så att snabbväxande småföretag återfinns i stort sett i alla branscher och det är viktigt att skilja på bransch och marknadsnisch. Wiklund anger småhusindustrin som exempel på bransch kraf-

en som tigt minskat under l990-talet. Trots att många företag har haft problem, finns det även på detta område företag med mycket hög tillväxt, såsom kundanpassade exklusiva villor i storstäder.

Wiklund ställer frågan om vilken betydelse detta har för invandrarföretagare. Han säger att det på många sätt är hoppfullt att marknaden

Tillvâxt och fiamgéngsrika invandrarféretag 167

än tillgången till är avgörande för tillväxten. Det snarare resurser innebär att även individer inom samhället, däribland resurssvagare invandrare, har goda möjligheter att driva tillväxtföretag.

9.2 Framgångsrika invandrarföretag

9.2. 1 Bakgrund

I bl.a. kapitel 5 har konstaterats med utländsk bakgrund har att personer flera personliga omständigheter och ett antal yttre förhållanden att övervinna, innan han/hon har samma möjligheter att liksom företagare bland majoritetsbefolkningen starta och driva företag. Många känner sig diskriminerade att de inte får acceptans för sitt arbetssätt och genom agerande. Utredningens ståndpunkt är att såväl invandrare som de peroch företag han/hon möter i samband med företagande, bör soner som förändras för ökat egenföretagande och därmed en ökad sysselsättning. Utredningen skall enligt direktiven studera exempel på personer med utländsk bakgrund etablerat framgångsrika företag. Utredsom ningen har tolkat begreppet framgångsrik företag som arbetat som några år samt därvid också gett arbete och försörjning till den/dem som grundat företaget och även successivt har ökat antalet anställda. som Därutöver skall utredningen försöka komma fram till vilka skillnader det finns mellan de företagare och de företag starkt upplever som hinder i företagandet och mellan de övervunnit olika hinder. som Någon möjlighet omfattande utredningar komma fram till att genom statistiskt säkerställda uppgifter har inte funnits inom utredningens re- Utredningens kommentarer och ställningstaganden bygger på surser. tidigare publicerat material samt utredningens och dess experters erfarenheter. Avsnitt 5.4 bygger på kontakter med enmansföretagare eller företagare med några få anställda öppet angett vilka svårigheter de som

upplevt i sitt företagande.

I detta kapitel redovisas resultaten från intervjuer med 10 personer med utländsk bakgrund under ett flertal år drivit företag och sucsom cessivt utökat verksamheten. Beskrivning av företagen, deras tillkomst och utveckling finns i bilaga Företagen har valts ut så att grundarna eller driver företagen kommer från olika Världsdelar och har de som olika lång vistelsetid här i landet. Företagen har valts ut med tanke på att de har haft god ekonomisk utveckling. I nedanstående tablå 9.1 en redovisas företagens företagarens ursprungliga hemland och namn, uppgift vilken bransch företaget huvudsakligen arbetar inom. om

168 Tillväxt och framgångsrika invandrarföretag

Tablå 9.1. Vissa uppgifier om i bilaga 6 redovisade framgångsrika

företag.

Företagets namn Företagsledarens Verksamhet/ Oms. Anställnamn och ur- bransch 1977 da,

ca sprungliga hem- Mkr 1997 land

Food Monark/Stiga Salvatore Gri- Verkstadsindustri 3478 2694

maldi, Italien Frukt Centralen Muzaffer Chi- fruktgrossist 70 13

Chi Ulusoy,

Turkiet Idaberget Food Muhittin Tayli, livsmedel-detaljist 125 45

Turkiet Computer Resarch Tamiz Reman, datautbildning 30 30

Pakistan Cbg-Konsult Carlos Gisbert, info/översättning 50 300

Spanien Brombergs Dorotea Brom- bokförlag 8 3 Bokförlag berg, Polen

Inkl. frilansare.

9.2.2 Uttalanden

om problem, möjligheter m.m.

från ledare

framgångsrika

En ökad internationalisering, såväl i företagandet i människornas

som vanor och beteenden, ger enligt utredningen särskilda möjligheter för personer med utländsk bakgrund att starta och driva företag. Detta kommer också klart fram i de 10 undersökta företagen. Flertalet

av dessa företag har import, export eller koncemför-

- genom genom hållanden utländska marknader avgörande eller viktig bas

- som en en för sin verksamhet. Denna internationella verksamhet bland dessa i

Tillväxt och framgångsrika invandrmföretag 169

regel mindre och medelstora företag det är enbart Monark Stiga som

bör hänföras till gruppen storföretag är enligt utredningen ett viktigt

förhållande att uppmärksamma. Sverige behöver ett gott allmänt företagarklimat i annat fall väljer personer med möjligheter andra länder som bas för sitt företagande.

Här kan konstateras att det föreligger en betydande skillnad på

frågan om företagaren känt sig diskriminerad eller inte mellan de

företagare, vilkas upplevelser redovisats i avsnitt 5.4 och de framgångsrika företagarna som beskrivs i detta kapitel. Den framgångsrike företagaren uppger mera sällan direkt att han/hon känt sig diskriminerad och de problem som uppstått tolkas i regel som en del av företagandets allmänna problem.

Enligt intervjuamas bedömning torde dock även om den inter-

vjuade inte konkret och detaljerat berättat detta att även den

om framgångsrike företagaren ofta har uppfattat sig ha haft särskilda svårigheter som invandrare och företagare. Flera har t.ex. uttalat att vi måste arbeta hårdare, vara bättre än andra för att lyckas.

De behov av förändringar, som framgångsrika invandrarföretagare framställer för ett förbättrat affarsklimat i Sverige, är bl.a. förslag om en mera flexibel arbetsrätt, sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta skatter på kapitalvinster. Sistnämnda önskemål förs fram med anledning av att det finns en av beskattningen betingad inlåsningseffekt i fåmansbolag. Ägaren drabbas, vid försäljning av bolaget, av såväl inkomstskatt som av utdelningsskatt på kapital. Det finns anledning att på denna punkt erinra Thomas Gürs inlägg hinder för

om om kapitalackumulation bilaga 7.

För att specifikt förbättra förståelsen och betydelsen av invandrarnas företagande, har även föreslagits att framgångsrika företagare och deras verksamheter på olika sätt ges utrymme i massmedia. Dessa företagare och deras företag kan utgöra förebilder för andra invandrare.

9.2.3 Faktorer för framgång synpunkter och

—

från

förslag intervjuade invandrarföretagare

Till envar av de intervjuade har ställts frågan om vilka hinder som de har varit tvingade att övervinna som invandrare och företagare för

e att starta och utveckla verksamheten.

170 Tillväxt och framgångsrika invandrarféretag

En bra affärsidé nyckeln till framgång

- Så gott som samtliga intervjuade invandrarföretagare anser att en bra affärsidé är nyckeln till framgång. I regel har framgången sin grund i att företaget har introducerat helt nya produkter och tjänster eller funnit nya sätt att sälja gamla produkter och tjänster. På samma sätt är många övertygade om att företagare som inte hittar nya nischer har svårt att växa.

Några understryker vikten samstämmighet mellan affärsidén och

av marknaden. De påpekar också att Sverige skiljer sig från många Västeuropeiska länder i den bemärkelsen att landet saknar stora etniska marknader. Rörelseidkare med invandrarbakgrund som vill växa vänder sig i första hand till majoritetsbefolkningen och i en liten utsträckning till den egna etniska marknaden. En väldigt viktig premiss för tillväxt enligt dessa företagare är att man har god kännedom om marknaden och vad svenska folket vill konsumera i form av varor och tjänster. Flera framgångsrika företag har även satsat på internationella marknader.

Framgångsrika företagare som Reman på Computer Research och Bromberg på Brombergs Bokförlag har gjort grundliga marknadsundersökningar före företagsstarten för att få klarhet om affärsidén håller. Andra som Ulusoy på Frukt Centralen, Gisbert på Cbg-konsult m.fl. har testat sina affärsidéer i en liten skala med resurssnål strategi och flera etappmål. Tillväxten har sedan skett stegvis. Samstämmiga uppgifter från de intervjuade företagarna gör gällande att en bra affärsidé är en förutsättning för tillväxt. Samtliga intervjuade företagare har lyckats tack vare affärsidéer som har fått genomslag på marknaden.

Entreprenörsanda

Så gott som samtliga intervjuade företagare är av den åsikten att det är omöjligt att vara en framgångsrik företagare utan att vara entreprenör i ordets egentliga mening. Egenskaper som att vara radikal, flexibel, villig att ta risker, ha innovationsförmåga och en vilja att växa nämns som viktiga. En bra affärsidé förverkligas inte den inte förvaltas

om av en företagare som äger sådana egenskaper.

De intervjuade anser att den personligheten är avgörande

egna om man lyckas eller misslyckas som företagare. Som företagare är man beroende av sig själv och sin egen personlighet vid både fram- och motgångar. Några av de intervjuade som har haft hinder i sin tillväxt understryker vikten av en anpassningsfönnåga hos företagaren

som en

Tillväxt och framgångsrika invandrarföretag l71

ofrånkomlig egenskap för tillväxt. För framgång krävs en stor öppenhet att ta till sig nya idéer och utmaningar.

Information före fiiretagsstarten

De flesta intervjuade företagarna anser att det är väsentligt att skaffa sig all betydande information före igångsättningen. Det gäller bl.a. information om branschen, kundkretsen, marknaden för produkten eller tjänsten hittar sina kunder och på vilka kundgrupper sats-

samt var man ningen skall ske. Det är också nödvändigt att studera lagar och regler och vilken företagsform är fördelaktig. Många av de intervjuade

som påpekar att det finns stor risk för kostsamma misstag om företagaren saknar kunskap branschen eller det affärsområde som satsningen

om skall ske på.

De intervjuade företagarna har använt sig olika informations-

av kanaler inför företagsstarten. De vanligaste informationskälloma som nämns är de etniska nätverken och bekanta med branschkänne-

egna dom.

Kännedom om konkurrenter

Några de intervjuade företagarna framhäver behovet av god känne-

av dom konkurrenterna för tillväxt och överlevnad. Som bevekelse-

om grund hänvisar de till den allt ökande konkurrensen inom respektive branscher. De vidhåller att den hårda konkurrensen inom sina respektive branscher ställer krav på en -god kännedom om konkurrenters

och starka sidor. Några har angett att det är tack vare en god svaga kännedom konkurrenterna de har klarat av tävlan, kunnat växa

om som och profilera sig.

Överlevnaden och tillväxten kräver enligt de intervjuade företagarna

nisch eller tydlig profil kan uppmärksammas av en egen en som kunderna. Eftersom det är flera som konkurrerar om samma kunder är det näst intill omöjligt att ha framgång om företaget inte hittar idéer som kan locka till sig kunder. Företagaren måste ha en klar bild av kundernas önskemål och aktivt bearbeta och påverka marknaden.

Uthärda motgångar

Flera intervjuade företagare påpekar vikten tolerans både från före-

av tagaren själv och dennes närmaste omgivning i samband med motgångar. När beslutet att starta eget tas måste företagaren ha klart för sig

172 Tillväxt och framgångsrika invandrarféretag

att arbetet kommer att kräva stora uppoffringar. Man måste vara beredd att ha mindre fritid samt långa och tröttsamma arbetsdagar. Bristen på fritid kan vara påfrestande för familjen. Det är således viktigt att företagaren har stöd från familj och vänner. Flera intervjuade företagare betygar att det kan till och med vara svårt att klara av den första prövotiden utan fullt stöd från de närmaste.

Vid företagets start finns i regel hel del oförutsedda svårigheter.

en Man får kanske färre kunder än man hade räknat med, det kan vara svårt att ta kunder från konkurrenterna, priset eller tjänsten

varan kan vara fel eller det kan finnas ett svalt intresse för varan eller tjänsten som man ville sälja. Allt detta och andra liknande motgångar kan

vara påfrestande både för företagaren och den närmaste omgivningen. Det gäller att stå kvar och kämpa till dess förändring. En

att man ser en av företagarna beskriver processen som en födslovånda.

Så gott som samtliga intervjuade företagare nämner vikten av familjens stöd när företagaren konfronteras med olika sorts problem. Det fordras också att ha tålamod och lära sig att hantera motgångar på rätt sätt. Framgång kräver enligt de intervjuade att företagaren är beredd att finna alternativa reträtt- eller utvägar konfronteras med

när man problem som är svåra att övervinna.

Kontakt och nätverk

Samtliga intervjuade företagare tycker att det är mycket viktigt med kontakt och nätverk både vid start och vid utveckling företaget. Som

av företagare är man beroende av en stor bekantskapskrets både inom och utanför branschen. Att ha bra kontakter förutsätter också att ha god människokännedom, god samarbetsförmåga och god förståelse av det svenska synsättet. Ju fler kontakter man har med andra företagare, leverantörer, vänner och bekanta som har kännedom och kunskap om branschen, desto bättre förutsättningar finns det för att växa. Kontakten kan vara ett stöd för att testa affärsidéer och att marknadsföra produkter och tjänster, att hitta marknader

m.m.

Ulusoy från Frukt Centralen och Tayli från Idaberget Food, två framgångsrika företagare som är verksamma inom detalj- respektive partihandel, tar upp kontakter och nätverk som en livsavgörande fråga för företagens tillväxt. Genom bra kontakt med leverantörer har dessa företag fått förmånliga krediter, vilket minskat behovet av lån från bank, släkt och vänner. Bromberg har klarat av sina motgångar och framgångar genom vänner och bekanta. Reman, Gisbert m.fl. ser bra kontakter från marknadsföringssynpunkt. De har kunnat vidga sina

Tillväxt och framgångsrika invandrarfdretag 173

kundkretsar och ökat sina marknadsandelar genom goda kontakter och rekommendationer från nöjda kunder.

Kunnighet i svenska språket och kulturkompetens

De flesta intervjuade företagarna anser att förståelse mellan företagare och kunder förutsättning för bra service. Några påpekar därjämte

är en att bristfälliga kunskaper i svenska språket, förekomsten av kommunikationsstömingar samt kulturella barriärer mellan företagare och kunder kan ge upphov till uteblivna affärer. En företagare kan miste om kunder, tappa marknadsandelar eller bli ifrågasatt till följd av missuppfattningar. Samtliga intervjuade företagare därför att det är viktigt

anser att behärska det svenska språket för att lyckas som företagare. Detta gäller framför allt inom servicesektom har direkt kontakt med

där man kunder.

Eftersom majoritetsbefolkningen utgör en viktig kundkrets framhåller de intervjuade företagarna vikten av att känna till den svenska kulturen och det svenska synsättet. Som företagare i Sverige måste man vara korrekt, sanningsenlig, allmänt trevlig, tillmötesgående och undvika konflikter samt att inte höja rösten.

En av de intervjuade företagarna, Reman, anser att. det kan vara svårt att hävda sig på marknaden är blind för de kulturella

om man särdragen. Det kan ibland hända att företagaren och kunden har olika uppfattningar om hur man gör affärer. En invandrarföretagare och en svensk kund kan affärsvärlden utifrån var sin referensram. Det är när

se företagaren möter kunder som tänker och uppträder annorlunda och

främmande som företagarens egen kultur uppenbaras. Speciellt stark

blir upplevelsen då typiska synsätt och grundläggande värderingar hos

majoritetsbefolkningen kommer i konflikt med det företagaren har lärt

sig hemifrån.

Om man vill lyckas som företagare är det viktigt att lära sig de oskrivna reglerna i Sverige anser Reman. Man skall undvika konflikter, motsättningar skall lösas med fredliga medel, öppna konflikter bör helst undvikas och skall hålla inne med sina känslor, framför allt i icke

man privata sammanhang. Man skall också vara saklig, logisk och rationell. Man skall inte sticka ut hakan för mycket för egen del, man skall inte heller överdriva, inte lysa eller exponera sig för mycket. Man skall vara duktig men inte framhålla eller visa det och man skall inte stoltsera med pengar. Det strider mot den svenska jämlikheten och den anspråkslöshet enligt flera intervjuade kännetecknar många svenskar. Man bör

som känna till den svenska Jantelagen.

174 Tillväxt och fiarrigéngsrika invandrarfdretag

Kännedom om de rätta instanserna

Några företagare påpekar vikten av god kännedom samhällets

om service för företagare. Detta kan både tid och En företagare

spara resurser. kan t.ex. spendera pengar på information och tjänster som han/hon kan förse sig med helt eller delvis kostnadsfritt. Det finns i dag olika stöd och service för företagare. Det gäller att ha goda kunskaper om dessa instanser. Information om dessa instanser är viktig framför allt inför företagsstarten. En del intervjuade säger att de skulle ha sparat mycket tid och pengar vid företagsstarten de hade gått t.ex. på starta eget

om kurs.

Marknadsföring

De intervjuade företagarna lyfter upp marknadsföringen som en av de viktigaste delarna av arbetet för en företagare. Som företagare måste man utgå ifrån att det inte finns någon vara eller tjänst som säljer sig själv. För att kunna överleva som företagare måste man synas och höras. Kunderna måste känna till ens egna existens. En företagare kan använda olika metoder i sin marknadsföring beroende på vilken produkt eller tjänst man ämnar sälja, vilka kundkretsar man vänder sig till, vad man har för finansiella resurser, vilka kontakter och nätverk man har m.m.

De intervjuade använder olika marknadsföringsmetoder, t.ex. direkt reklam, annonsering och personlig försäljning. Ulusoy och Tayli påpekar särskilt vikten av att undvika en beroende ställning av en begränsad kundkrets. Båda hade i början av sin verksamhet profilerat sig på invandrarkunder men fick sina stora genombrott när de lyckades utvidga sina kundkretsar genom att vända sig även till svenska kunder.

Den viktigaste drivkraften för tillväxt är att företagsledaren själv har denna målsättning. Men det är också viktigt att miljön regelsystem,

—~ skatter, förhållanden arbetsmarknaden i Sverige är sådan att

m.m. möjligheter till expansion finns. Flera framgångsrika företagsledare med utländsk bakgrund har påpekat att det måste finnas goda förutsättningar att starta och driva företag i Sverige annars kommer personer

med möjligheter att lämna landet och i stället välja andra länder för sin aktivitet. Det måste finnas en framtidstro för att investeringar och därmed ett ökat antal arbetstillfällen skall komma till stånd. Utredningen håller med om detta synsätt.

Tillväxt och framgångsrika invandrarfdretag 175

9.3 Några kommentarer

De största svårigheterna, i förhållande till övriga delar av befolkningen, har med utländsk bakgrund när han eller hon skall starta ett

personer företag. Men grundaren företaget från början inte kunnat lägga

om av

bra bas för företagets fortsatta verksamhet och expansion, kvarstår en dessa problem ofta Problemen kan ha sin grund i det för-

även senare. hållandet att företagaren varit tvingad att hyra en rörelse i stället för att köpa den på grund att han/hon inte har accepterats som hyresgäst till

av

affarslokal, eller inte har kunnat finansiera verksamheten på den en traditionella lånemarknaden grund otillräckliga tidigare bankkon-

av takter.

Utredningen har kommit i kontakt med flera företagare som vid företagens start haft problem med att hyra affärslokaler eller att få lån i bank. När företagen trots de inledande problemen lyckats väl,

senare har de tidigare svårigheterna med t.ex. lokaler och lån upphört. Flera framgångsrika företagsledare med utländsk bakgrund sitter nu för övrigt ledamöter i bankers lokalstyrelser.

som

Flertalet företagsledare har påpekat vikten av kunskaper i det svenska språket, kulturell förståelse för det nya hemlandet. Vidare har framhållits nyttan nätverk, mentorskap eller kompanjonskap med

av

är födda i Sverige eller i alla fall grundligt känner till de personer som svenska förhållandena.

10 och vissa

Finansiering konsekvenser av utredningens förslag

10.1 Finansiering av utredningens förslag

10.1.1 Bakgrund

Utredningen har två huvudsyften. Det ena är av allmänmänsklig, etisk natur. Personer med utländsk bakgrund skall varken direkt diskrimineras när de startar och driver företag eller behöva hamna i ett sämre läge än majoritetsbefolkningen på grund av olika system eller förfaranden, som har utformats för andra betingelser än de som råder i dag. Här har utredningen bl.a. föreslagit att verksförordningen skall innehålla en bestämmelse om att effekterna för likabehandling av personer med utländsk bakgrund och den övriga befolkningen alltid skall uppmärksammas vid beslut där olika effekter kan uppstå. Ett annat exempel är ändring av straffbestämmelsema om olaga diskriminering. Härutöver föreslås vissa uppdrag till t.ex. Finansinspektionen. Förslag av denna natur kan inte värderas i intäkter och kostnader för staten.

Utredningen har med tillfredsställelse noterat att Finansinspektionen i samråd med utredningen utarbetat nya etiska råd ,och att koncemchefema i de fyra storbankerna uttalat sin klara viljeinriktning att öka kontakterna med personer med utländsk bakgrund. Sådana beslut och åtgärder är inte heller meningsfulla att intäkts- och kostnadsberäkna.

Det andra syftet är ekonomisk natur. I dag finns det en hög arbetslöshet och den är särskilt hög bland olika grupper av invandrare. För att minska arbetslösheten eget företagande måste det enligt utred-

genom ningen utformas en generell närings- och skattepolitik, som ger en god grogrund både för att starta företag och för att få de redan igång-

nya varande företagen att bestå och att växa. Den generella ekonomiska

politiken är basen för invandrarföretagandets utveckling. Först därefter

kan förslag med ekonomiska implikationer påverka invandrarföretagaren.

178 Finansiering och vissa konsekvenser av utredningens förslag

För att få till stånd en ökning av nyföretagandet eller för att förbättra villkoren för redan befintliga företag har utredningen dels föreslagit vissa särskilda åtgärder för invandrarföretag, dels vissa förslag som föreslås omfatta alla företag mot bakgrund av att dessa är särskilt

viktiga för företag som drivs av invandrare. Utredningen förordar således inte särskilda åtgärder för invandrarföretagare sedan de startat verksamheten, utan deras behov och möjligheter skall tas till vara genom den allmänna näringspolitiken. I den allmänna arbetsmarknadspolitiken bör insatser för nystart av företag enligt utredningen ha en hög prioritet. Nya företag ger inte enbart arbete till den som startar företag utan ger också, vid expansion, möjligheter att ge anställning till andra.

De förslag som utredningen lämnar och som kräver en finansiering med statliga medel, bör betraktas som investeringar för framtiden och inte som löpande kostnader. De föreslagna åtgärderna skall medverka till att outnyttjat humankapital och annat kapital börjar arbeta för landets tillväxt. På sikt kommer således insatserna att bli till nytta för staten och landets invånare.

Ett genomförande av utredningens förslag kommer således att vara självfmansierade och härtill lämna ett klart tillväxttillskott till samhällsekonomin. På kort sikt och utifrån ett mycket statiskt betraktelsesätt medför de förslagna åtgärderna i vissa fall ökade utgifter eller minskade inkomster för staten. Förslag till mera kortsiktig finansiering

en lämnas därför i enlighet med de generella anvisningarna som föreligger.

10.1.2 Finansieringen

Den förändrade inriktning som utredningen förordar i integrationsarbetet, i arbetet med att få igång nya företag m.m., kan i huvudsak ske genom en förändrad inriktning och användning av tidigare anslagna medel. De säråtgärder för invandrarföretagandet som utredningen föreslår och som medför kostnader för staten är följande:

I kapitel 6 har utförligt beskrivits och motiverats behovet av en förändring i integrationspolitiken. Förslag har där lämnats om refonnering flyktingmottagandet så att tillväxt och inte socialt omhänder-

av tagande blir utgångspunkten.

Statens kostnader för flyktingmottagningen och integrationsarbetet finns i budgetpropositionen under utgiftsområde Invandrare och flyktingar. För år 1998/99 har anslagits 4,3 miljarder kronor. Av detta belopp har 2,2 miljarder kronor avsatts till Kommunersättningar vid

Finansiering och vissa konsekvenser av utredningens förslag 179

flyktingmottagande B 4. Utredningen föreslår en samordning av

ersättningama till det kommunala introduktionsarbetet och det regionalpolitiska stödet. Den nya inriktningen medför inte behov av ytterligare medel.

Utredningen föreslår att länsstyrelserna tilldelas sammanlagt 20 miljoner kronor att användas och fördelas till bl.a. redan existerande eller till nybildade organisationer för att stimulera ett ökat företagande bland personer med utländsk bakgrund kapitel 7. Eftersom insatserna kommer kommunerna tillgodo föreslås att dessa medel tas från ovannämnda anslag för flyktingmottagande. De sammanlagda insatserna för

att underlätta kapitalanskaffningen för invandrarföretagandet blir dock i

verkligheten betydligt högre. Insatsema från länsarbetsnämndema bör bestå och vid behov öka och utredningen uttalar den förhoppningen att näringslivets organisationer och enskilda företag även i framtiden medverkar till att främja kapitalanskaffningen för nyföretagandet bland personer med utländsk bakgrund. Medel som kan erhållas från EU för detta ändamål skall givetvis även i framtiden sökas.

Utredningen föreslår att Diskrimineringsombudsmarmen mot etnisk diskriminering DO får en regional plattform för arbete mot etnisk diskriminering, så att mångfalden i arbetslivet integreras i de regionala strategiema på samma sätt som jämställdhetsarbetet. För detta arbete bör personal knytas till länsstyrelserna, efter en fördelning där behovet av insatser är störst. Om sammanlagt 25 personer sätts in för detta arbete blir vid en utgift av 300 000 kronor per person statens

- sammanlagda utgifter för detta 7,5 miljoner kronor per år. Inklusive expenser, lokalkostnader etc. torde i utbyggt skick ett totalbelopp

- om 10 miljoner kronor vara tillfyllest. Dessa medel föreslås disponerade från ovannämnda anslag för flyktingrnottagande.

Medel för forskning, utredningsverksamhet m.m. för ett förbättrat beslutsunderlag, har av utredningen föreslagits med ett belopp om 10 miljoner kronor årligen. Utredningen föreslår regeringen att denna förhållandevis blygsamma satsning finansieras genom omprioritering inom ramen för rådande forskningsanslag. Den kan exempelvis aktualiseras i samband med beredningen av utredningen Forskning 2000.

De åtgärder som utredningen föreslår att omfatta allt företagande och som måste finansieras är följande:

Utredningen föreslår att de som beviljats starta-eget bidrag, efter företagets start, under 10 timmar skall kunna anlita en konsult mot ett till 50 procent subventionerat arvode kapitel 7. Antalet lämnade starta-eget bidrag utgör ca 25 000 personer per år. Utredningen utgår vid kostnadsberäkningen från ett konsultarvode på 700 kronor per

180 Finansiering och vissa konsekvenser utredningens förslag

av

timme, varav 50 procent föreslås utgöra statlig subvention. Om hälften av de personer som erhållit starta-eget bidrag utnyttjar möjligheten till de subventionerade konsulttjänstema, blir statens kostnad sammanlagt omkring 40 miljoner kronor.

Dessa medel föreslås att disponeras från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder utgiftsområde 14, A2. Anslaget är för år 1999 upptaget till ca 22 miljarder kronor.

Lägsta starta-eget bidraget föreslås höjt från nuvarande 103 kronor per dag till 240 kronor, dvs. till den nivå som gällde fram till juli 1997 kapitel 7. Starta-eget bidragen uppgick år 1997 till sammanlagt 1,4 miljarder kronor. En höjning av ersättning till 240 kronor per dag medför ökade kostnader för staten med 115-120 miljoner kronor. Medel för detta ändamål föreslås att disponeras från ovan angivna anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utredningen har föreslagit att företagen under en femårsperiod efter start skall kunna avsätta sammanlagt högst 200 000 kronor av vinsten till en periodiseringsfond kapitel 8. Statens kostnader för detta utgör räntan på uppskjuten skatt, dvs. åtgärden medför inte några ökade kostnader för staten och påverkar därför inte heller det av riksdagen beslutade utgiftstaket. Däremot påverkas budgetens inkomstsida vid ett rent statiskt betraktelsesätt.

Om 30 000 nya företag startas varje år dvs. avknoppningar från

koncemföretag och företagsköp omfattas och hälften av dessa

utnyttjar denna möjlighet till periodiseringsfond, blir den uppskjutna vinsten 1,5 miljarder kronor per år vid ett genomsnittligt uppskjutet skattebelopp på 100 000 kronor. Vid ett räntekrav på statliga medel på 5 procent, blir kostnaden för de uteblivna ränteintäktema 75 miljoner kronor per år.

I realiteten kommer dock enligt utredningen inte någon kostnad att uppstå för staten, utan i stället medför den föreslagna åtgärden ökade skatteintäkter redan på kort sikt för staten. Enligt utredningen kommer enbart räntan på de ökade skatteintäktema att uppväga de uteblivna ränteintäktema på grund av uppskjuten beskattning som uppkommer genom möjligheten till periodisering av vinstmedel.

4. Utredningen har föreslagit att ALMI vid behov skall ges en ökad utlåningskapacitet kapitel 8. Vidare har föreslagits att ALMI skall kunna lämna nyföretagarlån med upp till 50 procent av kapitalbehovet i stället för nuvarande 30 procent samt att ALMI därvid, i stället för att lämna räntebefrielse under två år, skall ta ut hälften marknadsmässig

av ränta.

Genom ränteintäktema kan ALMI täcka de ökade förlusterna

som uppstår genom en ökad utlåningsvolym och förändringen medför således inte några ökade utgifter för staten. Detsamma gäller den ut-

Finansiering och vissa konsekvenser av utredningens förslag 181

ökade utlåningskapacitet ALMI vid behov föreslås erhålla, i

som avvaktan att utbudet av små krediter till mindre företag skall öka kapitel 8.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att dess samtliga angivna förslag kan finansieras genom omprioriteringar av befintliga anslag eller att statens intäkter utredningens förslag ökar

genom genom i förhållande till statens utgifter.

Utredningen föreslår att ett Banketikråd inrättas som, efter det att kreditinstitutets klagomålsansvarige prövat frågan, förfrågan skall kunna lämna rekommendation till lösning av tvister mellan en

en bank/institut och företagskund. Mycket talar för att denna kostnad-

en efter skälig avgift för klaganden bör bekostas bankema/insti-

en - av tuten. Genom att medlen genereras ur företagens rörelse, blir det i verkligheten deras företagskunder som svarar för kostnaden.

10.2 Vissa konsekvenser av utredningens

förslag

Varje utredning skall enligt gällande generella kommittédirektiv belysa de regionalpolitiska konsekvenserna av sina förslag. Utredningen har i kapitel Eget företagande i ett regionalpolitiskt perspektiv, föreslagit förändringar innebär att integrationspolitiken i största möj-

som liga utsträckning samordnas med regional tillväxtpolitik. En sådan

en förändring medför enligt utredningen påtagligt ökade möjligheter till att tillvarata det intresse och kunnande som finns hos invandrare att starta och driva företag och bidrar också till ökad regional tillväxt. Försla-

en get har därigenom också betydande positiva konsekvenser från regionalpolitisk synpunkt. Även övriga förslag från utredningens sida borde verka i riktning ökad sysselsättningsgrad i regionerna.

mot en

Utöver de regionalpolitiska konsekvenserna skall de jämställdhetspolitiska konsekvenserna redovisas liksom konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet.

Arbetslösheten är särskilt hög bland kvinnor med invandrarbakgrund. Som framgår kapitel 3 är egenföretagande en högst väsentlig

av försörjningsfaktor för många invandrarkvinnor. De ökade satsningar

föreslås för ett växande företagande bland invandrare, är därför som särskilt viktiga för dessa kvinnor. Utredningen vill här gärna understryka vikten av att föreslagna åtgärder ges ett jämställdhetsperspektiv

182 Finansiering och vissa konsekvenser utredningens förslag

av

när tillämpningsföreskrifter skall utfärdas och kraven för medelsanvisningar ställas upp.

Enligt utredningens uppfattning har utredningens förslag brotts-

en förebyggande effekt för blivande och nystartade företag.

Summary

The terms of reference

The Commission "Special obstacles for persons with a foreign

on background when starting and developing their own businesses" In 1998:1 was appointed after a Government decision on 22 January 1998. The Commission adopted the name "Entrepreneurship for

with foreign background". The terms of reference for the persons a Commission, enclosed as Annex state the following.

In the 1998 Budget Bill, the Government gave high priority to

to facilitate the creation of new jobs. During 1996, around measures 28 000 completely businesses started. Persons with a foreign

new were background were responsible fifth of these new establishments.

for a Given the difficulties in entering the labour market, can be assumed that many people with a foreign background may wish to start their own business.

Immigrants encounter numerous problems when starting new businesses. One such problem may be obtaining loans. There are cases of entrepreneurs with immigrant background being refused a small

an loan despite being able to provide considerable collateral. According to its terms of reference, the Commission shall study the procurement of capital by immigrants and their opportunities for obtaining loans, and shed light this context the lenders’ credit processing procedures

on and provision of competence. No special bank guarantees or establishment assistance should be introduced.

The Commission shall also study whether lack of knowledge of Swedish and cultural barriers barrier in connection with obtaining

are a capital when starting and developing business. Furthermore, the

up a Commission shall investigate whether possible to identify differences between the entrepreneurs who have experienced obstacles and those businesses that have been successful.

184 Summary

Implementation of the agreement

T0 shed light on problems and opportunities, the Commission has had contacts with a number of entrepreneurs with foreign background and

a with representatives for trade organisations. The Commission has visited the Swedish Association of Ethnic Entrepreneurs IFS premises in Stockholm. A seminar with researchers etc. has been arranged. A number of interviews have been carried out with representatives of businesses to attempt to clarify differences between entrepreneurs who have experienced obstacles and difficulties their operations and those who have these barriers.

overcome

Obtaining capital and loans are of key importance when starting

up and running businesses. The Commission has had a number of contacts with representatives of banks. The Commission has also had meetings with the executive committee of the Swedish Bankers’ Association, to which the chief executive officers of the four largest banks belong,

as well as representatives of the banks’ trade union organisations. Issues relating to financing and other financial services and concerning contacts with authorities, etc. have been examined by two expert working groups as part of the Commissions work.

In accordance with its terms of reference, the Commission has taken into consideration the work of the Banking Legislation Commission and the observations and documentation made by the Ombudsman against Ethnic Discrimination DO.

The expert in the Commission Ali B. Najib has produced "Invandrarföretagande några grundläggande fakta" Some basic facts

about immigrant business activity, not translated Annex 2. The expert Hedi Bel Habib has produced "Från invandrarforetagsamhet till generell tillvaxtdynamik From immigrant business activity to general dynamic growth, not translated Annex 3. Furthermore,

some prominent researchers, among others, have been given the opportunity to make contributions that have enriched the Commissions work. These contributions have been enclosed Annex 7 of the report.

as

The committee has had 10 minuted meetings, of which took the

one form of a two-day residential meeting.

V sou 1999:49 Summary 185

The considerations and proposals of the

Commission

Basic assumptions

Developments are moving towards an increasingly intemationalised and restructured world. This leads to changes population structures and economic conditions. These changes entail both problems and opportunities. The countries that lead changes towards harmony for

can the countrys population and make use of the visions and economic

new climate will be winners. This applies both to tangible and intangible values.

There a great need for increased employment. There

are substantial benefits for society when a person goes from unemployment into work to running their business and earning their

or own own livelihood. One main task for the Commission has been to make recommendations that can be implemented to create work by people running their own businesses, i.e. putting human and financial resources at work for growth. The focus then on the economic perspective.

The Commissions other main task of general human and ethical

a nature. Persons with a foreign background do not at presenthave the same opportunities as the majority population to start and

run businesses. This sometimes has a purely factual background. Immigrants do not as a rule have sufficient knowledge about Sweden, the existing systems of rules, etc. to able business the

to run a on same conditions as the majority population. The Commission takes the view that an immigrant should be given the opportunity to

overcome this disadvantage of insufficient knowledge. However, as well as this disadvantage, immigrants encounter attitudes and outright

even discrimination or other circumstances that impede their integration into Swedish society and commercial life. These barriers to entry be

may considerable.

barriers or obstacles consist of rules, methods of

These norms or work that have been designed according to the conditions of the majority population and which entail disadvantages for people who have not been in Sweden for such a long time.

186 Summary

Steps already taken

Some results have already been achieved at the initiative of the Commission the of its work order to accelerate

course development the intended direction of the Commissions work.

The Financial Supervisory Authority has worked out new so-called general advice, collaboration with the Commission, "General advice and guidelines of the Financial Supervisory Authority when dealing with ethical issues at institutions subject to scrutiny by the Authority. This general advice states that the guidelines worked out by the institution on the basis of this general advice shall be characterised,

other things, by good business practice and consistent action, among fair treatment of the customer the event of a conflict of interest and equal treatment with respect, for instance, to ethnic background.

The executive committee of the Swedish Bankers’ Association of

which the chief executive officers of the four largest banks are members has expressed the aim, after consultation with the

— Commission, for increased and improved contacts with immigrants to make possible increased entrepreneurship among these persons. The Commission takes the view that such standpoints have a considerable long-terrn impact, particular as commercial reasons favour such a development.

In order to improve service to persons with a foreign background, some banks have already started work to improve training by including issues such as "Problems providing loans to immigrants" their training. The bank employees largest trade union organisation, the Union of Financial Sector Employees, has also expressed its support for increased training and other steps to increase knowledge of persons with a foreign background in order to improve the services of the financial institution.

The Commission notes with satisfaction these statements and steps taken by the banks and the bank employees.

Immigrant entrepreneurship background and some statistics

- Chapter 3 contains a historical perspective on business activities by immigrants in Sweden. The chapter also contains some statistical information on present conditions.

Summary 187 l l

Background

Immigrant entrepreneurs have throughout history, in Sweden and elsewhere, been intimately connected with the internationalisation of trade and the economy. Attitudes to immigrant entrepreneurship, its conditions, character and consequences, have varied from time to time. Sometimes, they have appeared as the pioneers of developing capitalism been regarded saviours at times of economic crisis and

or as stagnation. At other times, immigrant entrepreneurship and immigrant businesses have been obstructed and viewed as a threat against domestic culture, employment and entrepreneurs. For better or worse, they have served to bring with them and clear the for new ideas,

way

products, forms of production and distribution, and power new structures. With the reservation that divisions into periods always somewhat arbitrary, we can speak in terms of three periods in the history of Swedish immigrant entrepreneurship. The first extends from the high Middle Ages until the first decade of the nineteenth century. The second extends from the beginning of the nineteenth century until the second world war. The third, finally includes the post-war period.

From the end of the second world war until the beginning of the 1970s, the country was considered as to need labour and not competent immigrant entrepreneurs with capital. Immigrants looking for employment came from the Nordic area, Western Europe, Yugoslavia and Greece. Refugees came primarily from the communist countries in Eastern Europe controlled by the Soviet Union. After the mid-1970s, economic growth slackened and the need for labour decreased. At the

time, refugee immigration became increasingly important. same Refugees instead from West Asia, Latin America and Africa.

now came

In the light of this, might be expected that immigrant entrepreneurs and immigrant enterprises were an extremely marginal phenomenon before the mid-l980s. This picture not entirely accurate, however. Unlike small-sized businesses in general, the number of entrepreneurs among immigrants increased.

not before the mid-1980s that post-war Swedes seriously

was noticed immigrant entrepreneurs and their businesses. How this

was possible One explanation might be that immigration had a different character and financial conditions prior to the 1980s. A good economic situation and large demand for labour up to the first half of the 1970s contributed to concealing immigrant enterprise. The fact that small business generally declined in importance due to the ongoing concentration of the business have contributed.

sector may

As unemployment increased the 1980s and 1990s and immigration from non-European countries increased, immigrants,

188 Summary

foreigners, and their businesses emerged from the shadows. They became visible. They became "them". What seemed new to many Swedes in fact had long roots Swedish history. What was new was the large number of immigrant entrepreneurs. There have never been so many immigrant entrepreneurs Sweden as the late 1980s and 1990s.

Some statistical information

Increase in immigrant entrepreneurship

The number of immigrant businesses, i.e. businesses run by person with a foreign background, has increased notably during recent years in Sweden. Today, there are around 65 000 immigrant enterprises, or around 12 per cent of the stock of small businesses‘. This means that immigrants are still under-represented in relation to their proportion of the population. However, immigrants are well represented in the new business category. Persons of foreign origin today make up a fifth of all new entrepreneurs and are thereby important potential sources for entrepreneurship the country. Many immigrants come from countries where running a business more common than in Sweden. The proportion of entrepreneurs under 34 years of age among all immigrant enterprises over 20 per cent. The corresponding proportion among other entrepreneurs around 12 per cent.

More and more immigrants are starting their own businesses and in many cases succeeding in establishing their activities thanks to considerable assistance from family, relatives and friends, as well as long working hours and low income requirements. Moreover, they serve as examples for other immigrants and their children.

Grants to start businesses are paid at an amount equivalent to the payment a person entitled to from the unemployment fund. Unemployment benefit varies from SEK 240 to 580 per day. During 1998 up to and including October, grants to start businesses for members of unemployment funds averaged SEK 489 per day and SEK 456 per day for non-members.

Immigrants and others, mainly young people, who are new

entrants on the labour market, are not entitled to unemployment benefit. Those who do not meet the conditions for unemployment benefit receive the minimum amount SEK 103 per day. The lowest grant to start your own business probably often lower than social welfare

‘ Companies with less than 200 employees.

Summary 189

grant. The present benefit rules for business grants are

start your own very disadvantageous to immigrants and others who have not entered the Swedish labour market.

Immigrant enterprises to be found primarily the service

are sectors where they employ the greater part 84 % of the number of employees immigrant companies. The greatest and dominant service sector trade, hotels and restaurants that provide employment for twofifth of all employees in immigrant businesses. The proportion of entrepreneurs among those employed much higher among non- European immigrants 16 % than among the majority population 8 %.

The regional variations immigrant enterprise seem to a great extent to differ between town and country. Almost two-thirds of all immigrant businesses are located in the big city regions. Stockholm County a class of its own with almost two-fifth of all immigrant businesses, followed by Gothenburg and Bohus County and Scania County with 13 per cent each.

The proportion of companies in the form of sole proprietorship

run a makes up half of all immigrant companies. The proportion of women among immigrant entrepreneurs amounts to 29 per cent.

Most immigrant businesses that are started remain small and geographically restricted. Despite this, their financial effect can add up to an important benefit to society in terms of turnover and employment. Furthermore, they create a vitalising local competition and their r contribution to making the dynamic can be very important.

economy

If examine their effect employment alone, their importance

we on the economy as very great. Today, immigrant businesses

appears account for around 14 cent of all employees small businesses. If

per we add on their other direct and indirect contributions to economic development, their importance will be considerably greater.

International comparison

Making international comparisons on public assistance provided to immigrant business hazardous. difficult to cany out such a comparison since there are many different forms of support at different levels and these also change continually. However, seems clear that most European countries try to stimulate immigrants and ethnic minorities to start their own businesses and thereby reduce the often very high unemployment among the immigrants and ethnic minorities. Assistance covers a broad range of areas to make easier for these groups by, for instance, by increasing entrepreneurs’ competence,

190 Summary

reducing bureaucracy and rules and improving the financial conditions. Targeted assistance only available for immigrant groups to

occurs a smaller extent in western European countries than Canada and the USA, however.

Some issues of principle

In the light of the statements made in the introduction, the Commission develops further the basis for the positions adopted in chapter

There are high entry barriers to Swedish society. Within the private sector, there are norms and working methods that are applied the

on basis of the conditions of business life for the majority population and its business cultures. This means that persons with foreign

a background and their businesses often end less favourable

up a position. The task of the Commission to create a basis for the prerequisites to changes to provide equal opportunities for all inhabitants of the country.

According to the Commission, society should design the system of rules for entrepreneurship so that persons with initiative and business ideas are able to earn their livelihood by running businesses. Unemployment must be lower. A good business climate provides good opportunities for profitable investments. In this way, opportunities

are created to provide employment for others well. The frameworks

as within which entrepreneurs with foreign background to work shall

a are be the same as for entrepreneurs general.

However, the Commission considers that certain special initiatives through training and advice, etc. required to equip people with

are a foreign background with the same opportunities as the majority population to start and businesses. Special required

run measures are and, above all, a general growth policy. Furthermore, the Commission does not propose any general exemptions or benefits for persons with

a foreign background once the business has been set At points,

up. some which are of particular importance for entrepreneurs with a foreign background, general measures are proposed to improve the conditions for entrepreneurship.

Due to differences traditions and ways of thought in different countries, an immigrant often has considerable barriers to before

cross he or she finds a good foundation for life Sweden. This also applies to starting and operating

a company.

An important tasks for the Commission to investigate the effect that procedures for, among other things, the provision of loans and

Summary 191

renting of premises have the opportunities for persons with a foreign

on background to run businesses. As the banks together have dominant position, the Commission

a considers that they have collective responsibility for the deposit and

a loan system for private and businesses being able to operate in

persons reasonable conditions. Accordingly, the banks have social

a responsibility at the time they are businesses operating on a

same as commercial basis. There conflict between broad, general action and

a the requirement for profitability. This conflict rather balance to be

—or struck must be kept continually under review by the central

— government authorities. The Commission establishes addition to what has been said

— above the following theses to be borne mind for bringing about

— increased entrepreneurship persons with a foreign background.

among

The basis for achieving entrepreneurship for with a foreign

persons background partly ethical and partly financial.

The general financial policy decisive also for immigrant entrepreneurship. Measures to stimulate immigrant entrepreneurship cannot be designed independently of this.

Interest in starting and running a business must be utilised as soon

possible after arrival Sweden. The public initiatives should be as focused work running their own businesses.

on or Persons who not born here in an inferior position as regards

are are knowledge starting and operating businesses. They shall be given the opportunity to this disadvantage at the same time as

overcome these must adapt and accept the rules and conditions for

persons entrepreneurship in this country.

Inputs from society be required sometimes up to and

may up, including the companys starting of operations. Entrepreneurs with a foreign background shall not be given special treatment subsequently, but have the rights and obligations as other

same entrepreneurs.

The difficulties that confront immigrant entrepreneurs consist more of working methods and that have been established

norms business life according to the conditions of the majority population than in directly discriminating rules.

The opportunity to have matter reviewed by a neutral body

a important for contractual party which disadvantageous

a a position, which sometimes the for entrepreneurs with a

case foreign background.

192 Summary

p

especially important that public bodies and businesses in

markets dominated by large companies adapt their methods of work

so that the various population groups in the country are treated

equally.

Financing issues are a decisive factor setting businesses

up new

and immigrant enterprises are a group with special problems.

10. Integration and labour market shall in addition to the

programmes -

goal of providing emp1oyment- also be focused on making of

use

interest and competence to ones business. However,

run own

running a business must not become a means of labour market

policy to conceal unemployment.

Does ethnic discrimination exist

An important task for the Commission has been whether

to answer discrimination and special treatment and to investigate the

occur circumstances around such conditions chapter 5.

The starting point of the Commission that an entrepreneur must not be treated less favourably than others with another ethnic affiliation who are a similar situation. This also right to be treated

means a individually, according to individual conditions and not according to more or less preconceived opinions or even prejudices about what characteristic for the ethnic individual belongs to

group an or assumed to belong to.

Discrimination often innate, structural, since arises from procedures that fully normal and well conceived.

per se appear Prospective and already established entrepreneurs with foreign

a background encounter this form of discrimination considerable

to a extent. This definition of the concept discrimination can also be expressed as persons or groups in different ways finding themselves a less favourable position than the majority population.

also the most common form of problems that entrepreneurs with a foreign background encounter and which the Commission has mainly focused According to the Commission, thus systemic faults and

on. not direct open discrimination that still remains to change before immigrants have the same opportunities to start and businesses.

run

A large portion of the countrys population has immigrant

an background. This has led to changes in business life to incorporate these customer groups business strategy. These changes

mean increased income and increased costs. In certain the changed

areas, approach and a different attitude to contacts with customer

— new groups which of special importance. also especially important

—

Summary 193

that public bodies and businesses in markets where large companies predominate adapt their methods of work so that the countrys various population groups receive equal treatment.

Achieving harmony between persons with foreign background and the majority population should be a continually process. The states various measures are an important component of this process. The Commission considers that these issues are of such key importance that they should always be taken into consideration the actions of central government bodies.

According to the Commission, important that society in a longtern work of change notices the effects that different measures have for equality between of different ethnic affiliation. The

persons Commission recommends that that should be noted

the agency ordinance and terms of reference for committees of inquiry that agencies should pay attention to this in their ongoing activities and committees their work.

To remove lack of clarity on whether the penal provision Chapter 16, section 9 of the Penal Code unlawful discrimination also refers

on to discrimination directed against a legal entity but which can be referred to ethnic affiliation, the Commission recommends that the provision be reviewed.

The Commission supports the proposal made in the report Review of the Act concerning Ethnic Discrimination SOU l997:l74 to the effect, among other things, that central government agencies be made responsible to the greatest possible extent for including so-called antidiscrimination clauses in their agreements with suppliers. Moreover,

proposed that the Commission reviewing the activities of the Committee for Public Procurement be specially instructed to observe the immigrant companys dependence on the procurement procedure.

A person acquiring a business operated from rented premises cannot at present appeal to the rent tribunal the acquirer rejected as a tenant of the premises. Only the holder of the tenancy has this right. The Commission proposes that the acquirer of business shall also be

a able to appeal to the rent tribunal to have the matter of transfer of the rental right reviewed.

The Commission considers that a better statistical basis needed for decision on measures for immigrant entrepreneurship and increased research in these issues. The Commission proposes that SEK 10 million per year be made available primarily for research and investigation activity.

194 Summary

Growth instead of social policy

In Chapter the Commission makes proposal that aims at stimulating

a newly arrived refugees to start their own businesses at an early stage during the introduction period.

Many of todays refugees from countries where running ones

come

business part of cultural tradition. The Commission considers own a therefore that municipalities should make of this form of earning

use ones livelihood early stage when they work with introduction

at an

to facilitate rapid establishment working life. programmes a

This cannot be achieved, however, without fundamental changes the present reception system, which still characterised to far too great

extent by social The Commission therefore considers that work an care. with regional growth agreements and integration policy for new arrivals ought to be co-ordinated to avoid conflict between different

so as bodies of regulations and agencies, and that the role of the new arrivals

be made clear at local and regional level. as a resource can

In the light of this, the Commission proposes that the compensation system for refugee reception be reviewed that the work of the

so municipalities with introduction of the new arrivals clearly linked to the regional growth agreements within the framework of each regions

conditions for growth. As of this, the Commission own a consequence

that the administrative responsibility for compensation for proposes municipalities appropriation B4 equivalent to SEK 2.2 billion according to the 1998/99 Budget Bill be transferred from the National Integration Office to the county administrative boards so that the funds

be strategically allocated to the municipalities introduction can

for arrivals within the framework of co-ordination of programmes new the regional growth agreements.

To enable the work of the municipalities to stimulate arrivals to

new

their living and their businesses to be adapted to the earn own run own differing for the growth of the business sector and the labour

conditions

market each county, the Commission proposes, among other things, that the county administrative boards be given co-ordinating and

a supervisory responsibility at the regional level.

The Commission further that the Ombudsman against

proposes Ethnic Discrimination be given regional platform for work with

a ethnic discrimination, that promotion of diversity working life

so integrated the regional strategies the as equality work.

same way

Summary 195

Difficulties for persons with foreign background to start and run businesses

Chapter 7 takes up immigrants’ problems in starting and running businesses. Matters relating to financing and other financial services are dealt with in Chapter

In a number of respects, persons with a foreign background have a less favourable starting position than the majority population when they set up and run businesses. Training initiatives should provide them with the opportunity to overcome this disadvantage of lack of knowledge. Once the business started, companies run by persons with a foreign background, shall have the same rights and obligations as other businesses.

The Commission proposes training, including advice on how to take care of contacts with different agencies and the legislation that important to be familiar with, as well as assistance with bank contacts. An important part of the training and advice also knowledge of the "invisible bodies of rules" and social codes.

According to the Commission, interest in running a company among those with good prospects for doing so should be made use of as soon as a residence permit has been granted. If there not a sufficient base for training etc., with sufficiently large or homogenous groups in one municipality, a number of municipalities can work together.

The Commission also proposes that up to 10 hours of consultancy assistance at half of the normal price shall be made available to entrepreneurs within a year of establishing the business. If the number of people who receive grants to start their own businesses amounts to an estimated 25 000 and half of these use the subsidised consultancy grant, the cost to the state will be around SEK 40 million. The Commission considers that payment of the cost for the residual consultancy fee can be administered by the employment office that provided the grant to start a business.

As immigrants who start businesses often have not the opportunity to belong to an unemployment fund, they often receive the lowest compensation from the start your own business grant, SEK 103 per day. Until July 1995, the lowest grant was SEK 338 kronor per day and until l July 1997 SEK 240 kronor per day. The Commission recommends that the lowest start your own business grant be increased again to SEK 240 kronor per day. According to the assessments of the l National Labour Market Board, the states cost will increase by SEK 115-120 million per year for this measure.

å

196 Summary

recommended that the increased start your own business grant, as well as the proposal on subsidised consultancy assistance, apply to all those who have received grant to start their business.

a own

As the Commission has already stated in Chapter a treatment on a regional basis of these growth issues and thus also the question of facilitating the acquisition of capital for immigrant companies very important. Organisations such the Swedish Association of Ethnic

as Entrepreneurs IFS indicate interesting development opportunities here. The Commission recommends that the county administrative boards be given an overall responsibility to make use of the interest starting and running businesses among people with a foreign background. The Commission proposes that a total of SEK 20 million be placed at the disposal of the county administrative boards for allocation to new and existing organisations.

Financing and other financial issues

For businesses, the issues of financing of activity and access to financial services are of key importance.

The Commission notes with satisfaction that the banks have already taken some steps to improve contacts with persons with a foreign background. The Commission considers, however that the banks can make further changes their methods of work to meet the needs of the large target group consisting of people with foreign background.

a According to the Commission, these changes are both possible and desirable and in most cases this will take place for purely commercial reasons. In some cases, measures should be considered.

Information available that the banks are restrictive when providing small loans to businesses. Small loans to newly started businesses are said to be not especially profitable. The Banking Legislation Committee has recommended that licences shall no longer be required of credit market companies that carry out activities on a small scale. According to the Commission, this increases the possibilities of new lenders entering the market for loans to small businesses. The Commission supports this proposal by the Banking Legislation Committee. To avoid loans to good business ideas for activities on a small scale not being available, the Commission proposes pending the increase in supply of small loans to businesses

-

that ALMIs lending capacity be increased required. —

There no legal obligation on banks to carry out payment services or provide transaction facilities for deposit accounts. The Commission recommends that the Government instruct the Financial Supervisory

Summary 197

Authority to investigate the practice of the credit institutions when opening deposit accounts and the services for making payments pertaining to these. The authority should proposed legislative changes

required.

Some banks are planning to pay special attention to issues concerning the provision of credit to immigrants their internal training. In the view of the Commission, all banks should do this. The bank employees trade union organisation, the Union of Financial Sector Employees, has made a statement on the value of increased training.

Credits be made available with the aid of so-called credit

can scoring, a method for credit assessment based on statistical analyses. This technique relatively common assessment of consumer credits. The extent to which the technique used in credit assessments of businesses not known to the Commission. Bearing in mind that the scoring technique contains a potential risk for discrimination, a special analysis should be made of this field without delay. The Commission regards this an important task that should be given priority in the

as terms of reference of a future committee of inquiry.

A good way of improving services to persons with a foreign background also, in the view of the Commission, for the banks to increase the number of employees with this background. The Commission also recommends that banks draw up so-called diversity plans.

During 1998, the Financial Supervisory Authority issued, after a recommendation from the Commission, new general advice on guidelines for handling ethical issues containing advice on equal treatment regardless of, for instance, ethnic background. The ethical advice of the individual banks and institutions not at present available to the general public. The Commission proposes that the ethical advice shall be made public in future and be available for the general public.

As previously mentioned, the executive committee of the Swedish Bankers Association in which the chief executive ofñcers of the four

— largest banks in the country members made a statement in

are - Consultation with the Commission in favour of increased contacts with persons with a foreign background. The Union of Financial Sector Employees, the largest trade union for bank employees, has made a similar statement.

In the event of lack of agreement between a bank and its corporate customers, the customer has at present no other altematives unless

mandatory arbitration has been agreed upon -than to conduct a process at a public court of law. The imbalance financial resources between the bank and especially small and medium-sized enterprises, often

198 Summary

means practice that no assessment by a neutral body takes place. Persons with a foreign background are often a particularly difficult position here.

The Commission has considered four different altematives for Simplified settlement of disputes. The Commission recommends

that a bank ethical council be established. In the event of a dispute between a bank and its business client, this council shall be able to make

a recommendation for a settlement. This takes place provided that the person at the institution responsible for complaints has first considered the issue and the person complaining wishes that such consideration take place. The Commission considers that this procedure contributes to clarifying the concept good banking ethics or good banking standard and thus contributes to increased goodwill for the banking sector as a whole.

proposed that ALMI shall be able to grant business loans

new for up to 30 per cent of the capital requirement with an interest-free period of up to ten years. further recommended that ALMI be able to grant new entrepreneur loans at up to 50 per cent of the capital requirement at a subsidised interest rate for two years. The Commission further proposes that tax-free allocation to of to SEK

reserves up 200 000 shall be permitted for a five-year period, without any restriction to a proportion of profit accrual reserve.

Growth

Even the number of newly started companies remains small,

there are also businesses started by persons with an immigrant background that have invested in expansion. The researcher Johan Wiklund has especially investigated growth companies. In his studies, the proportion of growth companies led by immigrants has been around 8 cent for

per growth as well as non-growth companies.

A person with a foreign background has the greatest difficulties in relation to the other sections of the population, when he she

or establishing a business. However, the founder of the business has not been able to establish a good foundation for operations from the beginning, special difficulties also have to be overcome when the business intends to expand.

There are a number of businesses that are successively operated by persons with a foreign background. A considerable part of the successful companies have international basis for their activity,

an either so that they import products or that the activity established in Sweden intemationalised by group companies being created other

Summary 199

countries. Some businesses have international network of contacts an based on the owners previous home country. Despite differences in business concepts, sector of industry, and direction of activities, true to that there are certain say characteristic features that typify the successful businesses. In every has basically good business idea and commercial case, success a a approach. In addition, the coincidence between business concept and the market has played decisive role for growth. a Without exception, the motive for successis the personal power qualities of the running the business, such flexibility the person as willingness to take risks and willingness to expand, linked to an a ability to their business concept. Most of them have been manage own successful notwithstanding social and economic disadvantages. would however, success has grown out of a strong seem, as motivation and survival strategy on the part of the entrepreneurs a themselves. Practically all have been able to meet problems arising and setbacks by flexibility and well-planned possibilities to retreat. Financial issues also important for expansion, although the are business has established contacts with bank and the operation shows a positive growth, the difficulties in financing growth should mainly be for all enterprises. the same

Financing of the Commissions proposal

Chapter 10 contains proposals financing of the Commission on proposals. The Commissions recommendations fall into two categories. One of proposals of an ethical and general nature. group These proposals related to integration policy and to issues are concerning discrimination and special treatment. These proposals cannot be evaluated the form of and expenditure for the revenue state. The other category of proposals relates to business conditions and be further sub-divided into proposals that only people with can concern foreign background and proposals that are suggested to apply to all a companies. The proposals made by the Commission and which require financing with central government funds should be regarded as investments for the future and not current expenditure. The measures as proposed shall contribute unused human capital and other capital to an beginning to work for the countrys growth. In the long run, these inputs will be beneficial to the state and Swedens inhabitants. The Commission considers that measures for immigrants have until been regarded too great extent part of social policy. In the now an as

200 Summary

view of the Commission, societys inputs should be swiftly focused on creating gainful occupation by employment by the setting of — or up businesses. This change of approach gives rise to costs carrying out the proposals of the Commission, which to considerable extent do not a require entirely funds but changed direction and of existing new a use funds. The Commission that the county administrative boards be proposes allocated a total of SEK 20 million to be used and distributed to already existing or newly created bodies to stimulate increased an entrepreneurship. These funds should be taken from the appropriation Local government compensation for refugee reception. A regional new platform for the work of the Ombudsman against Ethnic. Discriminations work proposed by total of 25 people being linked a to the county administrative boards. The total cost when fully developed estimated to total SEK 10 million. recommended — that these funds be made available from the above-mentioned appropriation for refugee reception. In order to improve the underlying material for decisions on measures for immigrant entrepreneurship, etc, the Commission proposes that SEK 10 million be made available for this purpose per annum and that this relatively modest investment be financed by changed priorities within the framework of the current research grants. The Commission has proposed that the lowest grant to start a business be increased from SEK 103 to SEK 240 day. The cost of per this amounts to SEK 115-120 million. The Commission also proposes that those receiving start your own business grants shall have to access ten consultancy hours for half of the normal fee. This expected to cost the state around SEK 40 million. proposed that funds for these two improvements the conditions businesses be made to set up new available from the appropriation for Labour Market Programme activity. The Commission that be made possible for newly proposes established businesses to allocate at most SEK 200,000 for to reserves a five-year period without restriction to the proportion of the profit. — as The Commission assumes that the state will considerably earn more tax revenue as a result of these measures than they cost the form of lost interest income of around SEK 75 million due to deferred tax. The Commission makes the assessment that the proposals on enabling ALMI to increase its lending from 30 to 50 cent of the per total credit requirement for enterprise loans and that ALMI shall new be given increased frame for lending required, do entail not any increased expenditure for the state.

Summary 201

T0 conclude, the Commission states that all of the above proposals can be financed by changes priorities of existing appropriations or by central government revenue increasing in relation to central government expenditure as a result of the Commissions recommendations.

Certain consequences of the proposals made by the Commission

Chapter 10 also takes up certain consequences of the Commissions proposals. The Commission has suggested that integration policy be incorporated measures taken by central government for growth. proposed that this take place by the county administrative board coordinating inputs for increased entrepreneurship among immigrants with other regional policy measures. The proposal of the Commission aims at making different kinds of inputs possible in the way that

— best in the respective region.

Implementation of the Commissions proposals will facilitate an increased creation of new businesses for all persons with foreign background. As women to date have had problems earning a livelihood by employment, the proposals of the Commission will contribute to increased quality between men and women.

The Commission takes the view that its proposals have a crime preventive effect for future and newly started companies.

Särskilt

yttrande

Av Curt Källströmer

Jag delar inte utredningens uppfattning om hur invandrarnas situation i förhållande till bankerna ser ut i dag. Bankerna har uppmärksammat behovet förändringar för att möta denna kundkategoris önskemål

av och är medveten att det kan finnas anledning att vidta ytterli-

man om

åtgärder. Jag noterar dock med stor tillfredsställelse att utredgare ningen i sina kontakter med koncemchefema i bankerna uppmärksammat bankernas strävan efter ökade och bättre kontakter med invandrare och att utredningen i avsnitt 8.2.9 gör bedömningen att denna inställning kommer att få stor genomslagskraft, inte minst av rent kommersiella affärsskäl.

I detta särskilda yttrande behandlar jag emellertid endast utredningens förslag att inrätta ett banketiskt råd.

Utredningen har såsom man redovisar övervägt fyra alternativ beträffande tvistelösning mellan personer av utländsk härkomst och bankerna. Det första ligger i linje med vad jag föreslagit utredningen, nämligen att bankerna sina centralt placerade klagomålsansva-

genom riga eller särskilda kontaktombud åtar sig att i enskilda fall pröva om det har förekommit etnisk diskriminering vid kreditbeslut eller annars i relationen med företagare utländsk härkomst. Om den klagande intel

av skulle bli nöjd med ett beslut från den klagomålsansvarige eller det särskilda kontaktombudet skall han eller hon uppmanas att kontakta DO,

skyndsamt får prövaom bankens beslut grundas på etniska skäl. som Ärendet skulle i sådana fall återförvisas till banken för ett nytt beslut

bortser från sådana omständigheter. Utredningen tillbakavisar försom slaget i avsnitt 8.2.10 på grund att det inte löser tvister om redan

av ingångna avtal eller skäligheten olika åtgärder mot bakgrund av vad

av

omfattas god banksed. Mot detta vill jag erinra utredningens som av om uppdrag har varit att behandla frågor som rör personer med ut-

som ländsk bakgrund och möjligheterna för dessa att skaffa kapi-

personer tal, dvs. förhållandet innan ett avtal föreligger. Frågor om tolkning av avtal och skäligheten av villkor ryms inte inom uppdraget. Dessutom är det inget hindrar att även dessa frågor prövas i min modell förut-

som satt att det rör sig om diskriminerande åtgärder.

204 Särskilt yttrande

Trots att utredningens huvuduppgift i detta avseende har varit att granska invandrares möjligheter att skaffa kapital förordas inrättandet av ett "Banketikråd, som uppenbarligen är avsedd för alla företagare och som avser förhållanden där ett avtal redan har ingåtts. De speciella problem som kan finnas för företagare med utländsk härkomst bortses därför från i utredningens förslag som därmed faller utanför uppdraget. Förslaget går därför enligt min uppfattning vida över målsättningen med utredningen.

Bilaga 1

IHJ

I

Kommlttedirektiv

Må

i

l Särskilda för Dir.

hinder personer med

utländsk att ut- 199831

bakgrund starta och

veckla egna företag

E

l

Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall klarlägga vilka särskilda svårigheter personer

med utländsk bakgrund kan möta i samband med att de startar och

utvecklar företag. Utredarens kartläggning skall särskilt omfatta

egna

frågor hänger med kapitalanskaffning. Utredaren skall

som samman

studera personer med utländsk bakgrund särbehandlas på ett otill-

om

börligt sätt i samband med låneansökan hos banker och ñnansinstitut I samt om marknadens funktionssätt motverkar bildandet av långsiktigt l

kommersiella företag bland personer med utländsk bakgrund. |

Utredaren skall på basis av sin kartläggning föreslå sådana åtgärder

som medför lika behandling av personer som vill starta och utveckla l

egna företag. l

Bakgrund E

Regeringen har i budgetpropositionen för 1998 bedömt att det är en l

högt prioriterad uppgift att underlätta skapandet av nya arbetstillfällen.

Regeringen avser att under år 1998 fortsätta de hittillsvarande insat-

serna för att utveckla småföretag i syfte att dessa skall kunna bidra till

en högre ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

206 Bilaga 1

.

Under det senaste decenniet har eget företagande spelat en allt väsentligare roll för sysselsättning av personer med utländsk bakgrund. Intresset för att etablera näringsverksamhet beror dels på att många personer kommer från länder där eget företagande är en vanlig försörjningsfonn, dels arbetslöshet och risk för arbetslöshet. Våren 1996 fanns drygt 300 000 företag med 0-19 anställda. Av dessa ägdes ca 37 000 av personer med utländsk bakgrund. Under 1996 startades

ca 28 000 helt nya företag med en årsomsättning på över 30 000 kr. Personer med utländsk bakgrund svarade för en femtedel av dessa företagsetableringar.

Antalet sysselsatta i nya företag som har startats av företagare med utländsk bakgrund har nästan fördubblats under de senaste tre åren, från 6 600 år 1994 till 12 000 år 1996. År 1994 svarade företagare med utländsk bakgrund för vart tionde arbetstillfälle som skapades genom

företag. År 1996 svarade företagare med utländsk bakgrund för nya vart femte arbetstillfälle som skapades genom nya företag.

Mot bakgrund av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden kan många personer med utländsk bakgrund förmodas vilja starta eget, åtminstone under några år framöver.

Flera problem vid nyetableringar

Trots att antalet invandrare som startar egna företag ökar, finns det tecken på särskilda hinder och problem för personer med utländsk bakgrund som vill starta och utveckla egna företag. Ett sådant hinder, som inte personer med utländsk bakgrund själva påpekar, kan vara svårighet att få kredit för långsiktigt kommersiella företag.

I en rapport från Internationella Företagarföreningen Invandrare

den nya generationens nybyggare september 1995, finns flera fall där banker har nekat företagare med invandrarbakgrund ett mindre lån trots att de lämnat betydande säkerhet, som vida täckte de säkerhetsmarginaler som banker normalt kräver. Enligt samma källa har det också förekommit att företagare med invandrarbakgrund har nekats att öppna bankkonto.

Andra svårigheter för personer med utländsk bakgrund står i

som begrepp att starta företag kan vara bristfällig arbetslivskompetens, otillräckliga kunskaper om svenska lagar och i svenska språket samt avsaknad av bankkontakter. Regeringen har i direktiv till ALMI Företagarpartner AB angivit att koncernen särskilt skall uppmärksamma de behov av rådgivning och infonnation som finns bland företagare med utländsk bakgrund.

Bilaga 1 207

Ett hinder för företagare med invandrarbakgrund som söker lån och rådgivning kan också att de möts människor som inte förstår vara av deras affärsidéer eller speciella problem. Enligt Internationella Företagarföreningens undersökning upplever samtliga invandrarföretagare föreningen har intervjuat att kunder, myndigheter, organisationer som och andra företag ifrågasätter trovärdigheten och kompetensen hos

dem. Mot bakgrund den möjlighet till arbetstillfällen som ett stort av nya

antal företagsetableringar innebär och för att alla presumtiva före-

ge bakgrund och möjligheter är det tagare oavsett ursprung - samma därför viktigt att närmare kartlägga de problem som finns för att starta och utveckla eget företag för personer med utländsk bakgrund. I Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år

propositionen

2000 prop. 1995/96:222 har regeringen tagit ställning till Invandrarpolitiska kommitténs förslag att inrätta särskild bankgaranti för om en göra det lättare för invandrare att låna till start och expansion att pengar företag. Regeringen inte att några särskilda bankav egna anser nya garantier eller etableringsstöd bör införas. Däremot anser regeringen att det finns anledning att närmare studera invandrares kapitalanskaffning

och kreditmöjligheter.

Uppdraget

Utredaren skall kartlägga vilka särskilda svårigheter med personer utländsk bakgrund kan möta i samband med att de startar och utvecklar företag. Utredaren skall särskilt uppmärksamma frågor om kapiegna talanskaffning och bedömning kreditgivning och därvid bl.a. av granska med utländsk bakgrund särbehandlas ett otillom personer börligt i samband med kredit- och låneansökan och vari en sådan sätt eventuell särbehandlingar består. I utredarens granskning skall hänsyn till bankrörelselagen 1987:617 och lagen 1992:1610 om finantas

Banklagskommitténs Fi 1995:09 arbete. sieringsverksamhet samt

Utredaren skall del de iakttagelser och den dokumentation som ta av

Diskrimineringsombudsmannen har gjort inom området.

Utredaren skall undersöka nuvarande former för kreditbedömom ning motverkar bildandet långsiktigt kommersiella företag av persoav ner med utländsk bakgrund. Vidare skall utredaren kartlägga i vilken omfattning bristfälliga kunskaper i svenska språket och kulturella skillnader utgör hinder i samband med kapitalanskaffning eller i övrigt när det gäller start och utveckling företag. Härvid bör utredaren belysa betydelsen av av eget långivamas handläggningsrutiner och kompetensförsörjning i samman-

208 Bilaga 1

hanget. Utredaren skall också belysa övriga hinder möter

som personer med invandrarbakgrund vid start och utveckling företag och

av egna peka på behov av insatser inom olika områden.

Utredaren skall också studera exempel med med utländsk

personer bakgrund som etablerat framgångsrika företag. Syftet skall att

vara identifiera vilka skillnader i strategier, affärsidéer, kontaktnät och

språkkunskaper som finns mellan dem varit framgångsrika och

som dem som upplever hinder.

På basis av sin kartläggning skall utredaren föreslå sådana åtgärder som medför lika behandling vill starta och utveckla

av personer som egna företag.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning regionalpolitiska kon-

om av sekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir.

om 1994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124, samt att redovisa konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen före utgången av januari 1999.

Inrikesdepartementet

Bilaga 2 209

Bilaga 2

Invandrarföretagande - några grundläggande fakta

Ali B. Najib, lektor i vid

Kulturgeograñ Uppsala

Universitet

Inledning

Invandrarföretagande har under senare år rönt ett allt större intresse i Sverige. Det mediala intresset för invandrarföretag såväl det poli-

som tiska intresset har vuxit kolossalt under det senaste decenniet. Detta kan bl.a. förklaras med att ett ökat företagande bland invandrare ses som ett viktigt instrument för att höja invandrarnas förväwsintensitet.

Förutsatt att personer med invandrarbakgrund och svenskar har samma möjligheter att starta och driva egna företag finns det stor potential bland invandrare eftersom deras företagande fortfarande inte proportionellt motsvarar deras andel på arbetsmarknaden. Det har också visat sigjatt vissa invandrargrupper har större benägenhet att starta eget än andra. Förhoppningar knyts på många håll, och alltför ofta, till ökning antalet invandrare startar och driver

att en av som egna företag kommer att reducera den höga arbetslösheten i dag finns

som bland vissa invandrargrupper. Sådana förhoppningar hämtar näring dels i en tendens till högre uppskattning om invandrarföretagande i såväl ekonomiska som politiska kretsar, dels i iakttagelsen att med

personer invandrarbakgrund under senare år blivit alltmer benägna att starta egna företag. Det finns således anledning att anta att merparten in-

av vandrarföretagen i Sverige har framtvingats av arbetslösheten och i bästa fall kan ett sätt att försörja sig egenföretagande eller

ses som som

som ’ ’ levebrtidsfdretagare’

I denna bilaga ges en bild av hur många invandrarföretag som finns i Sverige, inom vilka branscher och hur stora dessa företag är. Men

210 Bilaga2

även frågor om hur många nya företag som startas av män och kvinnor, var i landet det startas flest respektive minst antal företag kommer att besvaras.

Materialet som använts här kommer från ett forskningsprojekt som författaren driver vid Kulturgeografiska institutionen och som finansierats av Rådet för arbetslivsforskning. Detta i sin tur bygger dels på Statistiska Centralbyråns SCB enkätundersökning om småföretagens villkor och verklighet som genomfördes juni 1996, dels på nyföretagarstatistiken som sammanställts från Statistiska meddelanden. Den senare SCB:s undersökning av nyföretagandet baseras på ett urval av de företag som nyregistrerats som verksamhetsdrivande i SCB:s centrala företags- och arbetsställeregister CFAR. En registrering i CFAR uppstår då ny verksamhet startar, men även när en verksamhet byter ägare, juridisk form eller dylikt. Den enkätundersökning som gjorts visar det verkliga nyföretagandet skilt från företag som tillkommit genom ombildning etc. Personliga företag, företag drivna i handelseller kommanditbolagsforrn samt aktiebolag ingår i undersökningen. Ur undersökningen har uteslutits företag inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske.

I det följande ges en översikt av de viktigaste resultaten från ovan nämnda enkätundersökningar. Redovisningen presenteras i tre delar. Den första delen berör företagarnas bakgrund, hur företaget startades och hur verksamheten fungerade år 1996.

Företagarnas bakgrund

Vad vet vi om de personer som startar egna företag

Den viktigaste för ett bra nyföretagande är människan. I detta

resursen avsnitt beskrivs företagarens etnisk bakgrund, ålder, kön samt dennes erfarenhet och utbildning. Andra frågor intresse är motiv och inci-

av tament för att starta eget. Startade ensam eller tillsammans med

man kompanjon, familjemedlem eller på annat sätt Hur fungerar verksamheten, hur har företaget utvecklats och vilka framtidsplaner finns Detta är några av de frågeställningar som tas upp i detta avsnitt.

Dessutom beskrivs vilka problem nyföretagama upplevde vid

som starten av företaget och synpunkter och förslag har lyfts fram som framförts av dem själva. Det ges också en bild av kvinnor och andra generationsinvandrare som nyföretagare och deras syn på att starta eget i framtiden.

Bilaga2 211

Andel företagare bland sysselsatta

Tabell 1 visar andelen företagare bland sysselsatta. Det framgår att denna andel är högre bland olika invandrargrupper 13 % än bland den övriga svenska befolkningen 8 %. Det finns dock stora variationer. Invandrare från de nordiska länderna har relativt låg andel företagare 8 %. Speciellt gäller detta bland finländare. Däremot finns det många företagare bland invandrare födda i Västeuropa 15 % och i övriga Europa 13 %. Största andelen företagare finns bland sysselsatta utom-

europeiska invandrargrupper 16 %.

Tabell Andel företagare av samtliga sysselsatta i åldersgruppen 16- 44 år, 1996.

Andelar i procent

Därav:

Därav

Härkomsten i Norden 11 5 8

Därav härkomst Finland 10 6 8 - Härkomst Västeuropa 13 l l 12 Härkomst utomeuropa 14 12 13

Källa AKU och SCB, 1997. Ekberg, 1997, Svårt för nya svenskar att få jobb. SIV, Mångfald och ursprung.

.

Det finns dock inte något helt entydigt samband mellan hög arbetslöshet och hög andel företagare. Den höga andelen företagare bland utomeuropeiska invandrare kan visserligen tyda på ett sådant samband. Men vissa afrikanska och sydamerikanska invandrargrupper som har en kombination av hög arbetslöshet och låg andel företagande antyder om att det inte finns något säkert samband mellan arbetslöshet och andel företagande. Å andra sidan finns också många företagare bland den

212 Bilaga 2

västeuropeiska invandrargruppen samtidigt denna har

som grupp en god ställning på arbetsmarknaden.

Som nämnts har troligen traditioner från hemlandet också stor betydelse. Exempelvis är andelen företagare bland västeuropeiska invandrargrupper relativt hög medan andelen bland nordiska invandrare är relativt låg. Detta kan del förklaringen till de stora olik-

vara en av heterna i andelen företagare mellan invandrare från dessa båda regioner. För båda grupperna är sysselsättningsläget i Sverige relativt

gott. Även tidigare undersökningar har visat låg andel företagare bland

invandrare från Finland och hög andel företagare bland invandrare från

Västeuropa.

Bland andra generationens invandrare är i genomsnitt andelen företagare ungefär densamma i den ursprungliga svenskbefolkningen.

som Däremot finns det skillnader även inom andra generations-

gruppen invandrare. Män med nordisk och speciellt finsk härkomst har relativt låg andel företagare 8 % medan människor med härkomst från Västeuropa och utomeuropeiska länder har hög andel företagare 12-13 %. Bilden liknar det mönster finns den första generationens

som om invandrare på arbetsmarknaden. Detta tyder på att det kan finnas

en påverkan, annat än strukturella faktorer, också mellan generationerna när det gäller benägenheten att starta företag i Sverige.

Företagarnas åldersfördelning

I tabell 2 redovisas småföretagamas åldersfördelning. Data över

nyföretagamas ålder finns endast tillgängliga för år 1996 och år 1997. Skillnaderna mellan åren är inte statistiskt signifikant.

Av tabellen kan man snabbt konstatera att över hälften 57 %

av invandrarföretagama är mellan 25 och 44 år och motsvarande åldersgrupp bland övriga företagare är enbart 39 procent. Dessutom

ser man att de unga invandrarföretagarna utgör förhållandevis större

en grupp

20 % än motsvarande gruppbland övriga företagare 12 %.

Bilaga 213

Tabell Småföretagarnas åldersfördelning, fördelat på invandrarföretag och övriga företag, procent, år 1996. Företagarens ålder: Invandrar- Övriga

företagare företagare Totalt

Källa: SCB:s enkätundersökning om småföretagens villkor och verklighet, år 1996.

Att var femte invandrarföretagare är yngre än 35 år visar att idén om ett starkt nyföretagande som en lösning på att arbetslösheten bland ungdomar inte är alldeles orealistisk. Åldersfördelningen är annars en naturlig följd av att företagandet kräver resurser. Det krävs kapital att investera, det krävs ett upparbetat nätverk av kontakter med leverantörer och kunder och det krävs normalt sett yrkeserfarenheter. Att människor i medelåldern är som mest benägna att driva företag tycks alltså inte enbart fråga mönster i livscykeln utan också en

vara en om fråga om finansiella resurser, kunskaper, erfarenheter samt tillgång till nätverk.

Företagarnas tidigare erfarenhet

Personerna bakom de undersökta företagen hade skiftande erfarenheter i bagaget när de startade sina företag. I SCB:s enkätundersökning år 1996 finns uppgifter om företagarnas bakgrund, t.ex. när det gäller tidi-

sysselsättning. Inte oväntat visar det sig att nästan hälften 49 % gare

företagarna startade i bransch vilken de eller fortfarande av samma var är sysselsatta För invandrarföretagare var denna siffra något lägre 46 %. Vidare startade 23 procent av företagarna, så väl bland foretagargruppema som bland de övriga företagarna, i en annan bransch än den de tidigare arbetat Enbart 14 procent av invandrarföreta-

som

och 12 procent av de övriga företagarna var redan företagare när gama företaget bildades. Tolv procent invandrarföretagama och 10

av procent av de övriga företagarna var arbetslösa när de startade sina nya företag; 4 procent var studerande vid företagsstarten.

214 Bilaga 2

Dessa uppgifter gäller totalt vissa branschvisa avvikelser

sett men bör uppmärksammas. När det gäller invandrare startat företag i

som samma bransch där de tidigare varit sysselsatta utmärker sig handel, hotell och restaurang med relativt hög andel, 35 procent. Byggnads-

en verksamhet, handel, hotell och restaurang har också den högsta andelen tidigare arbetslösa, 28 procent. Det bör också påpekas att samtliga branscher hade mycket låga andelar under 2 % av personer som tidigare ägnat sig åt hemarbete.

Invandrarföretagande i siffror

I slutet av år 1996 fanns det ungefär 60 000 invandrarföretag i Sverige jord- och skogsbruk samt fiske oräknat, vilket motsvarar ungefär 12 procent av alla småföretag i landet. Deras Verksamhetsinriktning, storlek och sysselsättningseffekter framgår tabell

av

Under år 1997 startades ytterligare 5 200 invandrarföretag. Det

nya är en ökning med 20 procent sedan år 1992 då antalet beräknades till omkring 54 000 invandrarföretag. Det är främst antalet företag i klassen med upp till 20 anställda som fortsätter att öka sin andel. Vid slutet av år 1997 fanns det sammanlagt ca 65 000 invandrarföretag.

I tabell 3 redovisas det totala antalet och andel företag fördelat på juridisk fonn. Över hälften 51 % invandrarföretagama hade

av enskild firma och endast 28 procent av dem hade aktiebolag,18 procent handelsbolag och resten kooperativ eller ekonomisk förening. Motsvarande andelar för övriga företagare är 38, 13 respektive 48 procent. Detta innebär att invandrarföretagama i allt högre utsträckning väljer enskild finna medan nästan hälften övriga företagare väljer

av aktiebolagsformen. En följdfråga är naturligtvis: Varför är invandrarföretagare underrepresenterade bland företag med aktiebolagsform

l

l

l Bilaga2 215

Tabell 3 Småföretagens juridiska form fördelat på invandrarföretag och övriga företag, år 1996.

Invandrarföretag Övriga företag Totalt Företagsforrn Antal Procent Antal Procent Antal Procent

Enskild firma 30 864 51,3 168 096 38,1 198 960 39,7

Handelsbolag/KB 11 010 18,3 59 561 13,5 70 571 14,1

Aktiebolag 16 725 27,8 212 217 48,1 228 942 45,7

Ekonomisk 1 564 2,6 l 324 0,3 2 888 0,5 förening Totalt 60 163 100,0 441 498 100,0 501 361 100,0

Källa: SCB:s enkätundersökning Småföretagens villkor och verklighet, om år 1996.

En trolig förklaring till den mycket låga andelen aktiebolag bland invandrarföretagare är med all sannolikhet förändringar i aktiebolagslagen kräver höjt aktiekapital. Resultatet tyder att många som invandrarföretagare saknar tillräckligt kapital för att kunna skifta till aktiebolagsfonn. Tabellen visar dock inte den förskjutning mot aktiebolagsforrnen sker när företagen börjar anställa. Redan i klassen med 1-4 som anställda ökar aktiebolaget företagsform för att sedan öka till drygt som 60 procent i de större klasserna. Men även här är det troligt att många invandrarföretagare väljer enskild firma eller handelsbolag på grund av brist på kapital. I tabell 4 redovisas antal invandrarföretag respektive antal övriga företag vad gäller fördelningen storleksklass med avseende på antal per anställda. En femtedel småföretagen bland såväl invandrarföretagen av bland övriga företag kan betecknas enmansföretag då de inte som som har någon anställd utöver ägaren. Nästan tredjedel har mellan en och en nio heltidsanställda inklusive ägaren. Endast vart fjärde invandrarföretag sysselsätter två eller fler heltid. Endast vart femte invandrarföretag sysselsätter tre eller fler personer på heltid. Trots detta spelar således invandrarföretagen viktig roll för en sysselsättningen speciellt bland invandrargruppema eftersom huvuddelen dem är sysselsatta inom dessa små företag för det av som mesta består familjemedlemmar också andra invandrare, oftast av men

216 Bilaga2

från samma ursprungsland eller till och med från by eller etnisk

samma grupp som ägarens Najib, 1992.

Tabell 4 Antal sysselsatta i småföretag, fördelade invandrar-

efter

företag och övriga företag exkl. jord-och skogsbruk samt fiske, år 1996.

Storleksklass Invandrarföretag Svenska företag Totalt

Antal Procent Antal Procent Antal Procent Anställda: Utan anställda 38 144 19,8 238 423 20,3 276 567 20,2

Samtliga företag 192 522 100,0 1 174 500 100,0 1 367 000 100,0

Källa: SCB:s enkätundersökning om småföretagens villkor och verklighet, år 1966. Antal företag i storleksklassen 20-199 och deras anställda bygger på uppskattning.

en

Invandrarföretagen anses vara mera stabila vad gäller antal sysselsatta eftersom de ofta inte konjunkturanpassar antalet anställda i lika stor utsträckning som andra företag kan göra. De flesta invandrarföretagen är levebrödsföretag med ett lågt risktagande, vilket gör det möjligt för dem att överleva även under lång lågkonjunktur. Merparten av deras anställda består ägaren och hans/hennes familjemed-

av lemmar och därför är det svårt eller till och med onödigt att friställa folk vid svåra tider. I stället arbetar hårdare och tar ut lägre löner.

man Ett annat sätt att överleva besvärliga tider och som prövas fler

av invandrarföretagare är att låta verksamheten vila tid.

en

Övergår man till analys sysselsatta inom olika branscher finner

av man att merparten av de sysselsatta inom invandrarföretagen återfinns inom tjänstenäringama. I tabell 5 redogörs för antal sysselsatta

med avseende på bransch och härkomst. Där framgår att antalet sysselsatta i invandrarföretag fördelar sig mellan industri- och tjänsteverksamheter med 16 respektive 84 procent. Motsvarande siffror för övriga företag är 34 respektive 66 procent. Alltså klar koncentration invandrarföre-

en av

tagen inom tjänstenäringama.

Den enskilt största sektorn som sysselsätter två femtedelar

av personalen inom invandrarforetagande är detaljhandel, hotell och restaurang 39% följt av företagstjänster 20%, övriga privata tjänster

15 %, samfárdsel, tillverkningsindustri 11% samt byggnadsverk-

Bilaga2 217

samhet 5 %. I jämförelse med övrigt antal sysselsatta inom övrigt företagande kan dra den slutsatsen sysselsättningen i invandrar-

man att företagen är dubbelt underrepresenterade inom industrinäringama. Endast trettonde anställd inom denna näringsgren är anställd i in-

var vandrarföretag.

Tabell 5 Sysselsatta bransch i småföretag, 0-199 anställda

per fördelat på invandrarfdretag och övriga företag, år 1996.

Företagargrupp Invandrarfdrctag Övriga företag Totalt

Källa: Beräkningar baserade SCB:s enkätundersökning om småtöretagens villkor och verklighet, år 1996.

Detta är emellertid inte helt korrekt uppskattning av sysselsätt-

en ningen, vilken är högre på tjänstesektom på grund av det stora antalet egenföretagare i klassen utan anställda 20 %. jämförelse med

I en uppgifter från år 1993 kan man se att de branscher som ökat mest procentuellt sett är branscher är utsatta för privatiseringar från offent-

som lig sektor. I dessa fall är det inte fråga organisk tillväxt utan helt

om enkelt ägarbyten. De branscher som visat de kraftigaste förändringarna bland invandrarföretagen är företagstjänster samt transport och kommunikation se nästa avsnitt.

Om man räknar alla anställda, inklusive ägaren, fanns det i mitten av år 1996 omkring 1,4 miljoner anställda inom småföretagssektom, därav

192 000 anställda inom invandrarföretagen. Lägger man till ytterca

218 Bilaga 2

ligare de ca 12 000 anställda som kom till genom nyföretagande av invandrarföretag under år 1997 blir den totala siffran 205 000 anställda

utan att försöka uppskatta effekten av nedläggningar av företag år - 1997. Detta motsvarar drygt 15 procent av alla anställda inom småföretagssektom eller var sjunde anställd.

under 1990-talet

Nyföretagandet

Vad är nyföretagande

SCB genomför sedan år 1987 en årlig enkätundersökning avseende nyföretagandet i Sverige, mätt som antalet genuint nya företag skilt från ombildningar och övertagandet av redan existerande rörelse. SCB använder sedan år 1993 benämningen "genuint nya företag" för sin definition för att särskilja dem från andra redovisningar av exempelvis antal nyregistrerade företag eller arbetsställen

Regelbundna mätningar av nyföretagandet bland invandrare startade först i och med 1993 års enkätundersökning. Målet med statistiken över nyföretagandet bland invandrare har då varit att sålla fram de helt

nya verksamheterna bland invandrare som en helhetsgrupp. En sådan registrering gör det omöjligt att se från vilket land den nya invandrarföretagaren härstammar.

I SCB:s statistik över nyföretagandet är det just verksamheten som ställts i centrum, inte företagaren som individ. Eftersom det rör sig om en enkätundersökning ger metoden dock möjligheter att samla information om de individer som driver de nya företagen. Detta gör det möjligt att genom statistik belysa nyföretagandets sociala aspekter, t.ex. ägarens nationella härkomst, kön utbildning etc. Det var inte förrän 1997 års enkätundersökningen som SCB inkluderade frågan om nationell härkomst eller snarare födelseland i sin enkät.

Andel nya invandrarföretag

Personer med invandrarbakgrund stod för ca en femtedel av de nya invandrarföretagen under år 1997. Av dessa var fem procentenheter s.k.

Definitionen kvalificerar nyföretagandet genom att företaget skall bedriva en helt nystartad verksamhet. I denna definition ingår även företag som startats i en verksamhet som företagaren sysslat med som anställd. Också verksamheter som legat vilande i minst två år före omstarten räknas in. Däremot ingår inte nystartade dotterbolag eller verksamhet som tagits över, även om denna registrerats om.

Bilaga 2 219

andra generationens invandrare. Av dessa företag leddes 23 procent av

kvinna och 8 procent hade gemensam ledning. När det gäller en branschfördelning är invandrare en aning underrepresenterade i tillverkningsindustrin. Företagare med invandrarbakgrund drev år 1996 12 procent de existerande småföretagen i landet. Detta innebär att

av

med invandrarbakgrund stod för en klart högre andel av nypersoner företagandet än deras andel av existerade företag.

I tabell 6 redovisas utvecklingen av nyföretagande under en femårsperiod 1993-1997. Utvecklingen av nyföretagandet bland invandrarbefolkningen under de senaste tio åren kan delas i tre distinkta faser Efter inledande uppgång under delen av 1980-talet föll

en senare nyföretagandet kraftigt under år 1991.3 Efter ha legat ganska lågt

att under åren 1991-1993 exploderade antalet nyetableringar till en ny rekordnivå med 5 280 genuint nya invandrarföretag under år 1994, vilket betyder en ökning med hela 52 procent jämfört med år 1993. Under år 1995 nåddes ännu en ny rekordnivå med 5 760 genuint nya invandrarföretag. Utvecklingen nyföretagande bland invandrare har

av sedan dess stagnerat, än på en hög nivå, på omkring 5 000 nya

om företag per år.

Under år 1997 startades omkring 5 200 genuint nya företag, vilket innebar att nyföretagandet planade ut och till och med minskade något. Skillnaden mot rekordåret 1996 5 900 företag ligger dock endast strax utanför felmarginalen. Nyföretagandet har till 93 procent skett inom tjänstesektom, vilket är en ökning med nio procentenheter jämfört med 1996 års andel 84 %.

Vad finns då för förklaringar till denna stadiga ökning av nya invandrarföretagandet under 1990-talet Minskningen av ökningstakten under år 1992 är inte någon överraskning med tanke på att Sverige då upplevde efterkrigstidens största ekonomiska nedgång. Uppgången år 1994 är emellertid inte lika lättförklarlig. Visserligen följer nyföretagandet bland invandrare, liksom nyföretagandet i övrigt, konjunkturens svängningar utvecklingen i den svenska ekonomin var inga-

men lunda så stark att det rimligen kan förklara ökning förändring med

en 63 procent under perioden 1993-1996. Vad som däremot kan konstateras att det s.k. starta-eget bidraget började öka kraftigt i

var omfattning. I korthet innebär starta-eget bidraget att företrädesvis

2Observera att det föreligger inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan åren 1995 och 1997. Detta gäller även åren 1991-1993. 3 För utförligare beskrivning perioden 1985-1991 Najib 1997: In-

en av se vandrarföretag inte bara kiosker och pizzerior, i Bo Persson red., Småföre-

tagande, Entreprenörskap och Jobben ett forskningsfält i förändring.

-

220 Bilaga2

arbetslösa nyföretagare får motsvarande A-kasseersättning under

sex månader för att starta eget företag.

Tabell Antal genuina företag och deras anställda, fördelat på

nya invandrarföretag och övriga företag, åren 1993—97.4

Nyetable-

ringar,

genom- Kategori 1993 1994 1995 1996 1997 snitt åren

1993-97

Antal nya företag :

invandrarföretag 3 480 5 280 5 760 5 660 5 170 5 070 -

övriga företag 15 830 25 800 21 660 21 270 23 550 18 500 -

båda grupperna 19 310 31 080 27 420 26 930 28 720 26 700 -

Antal anställda i nya företag:

invandrarforetag 3 830 6 580 10 770 11 910 11 780 9 000 -

övriga företag 61 170 59 190 49 220 47 300 53 510 54 100 -

båda grupperna 65 000 65 770 59 990 52 210 65 290 61 600 -

Antal anställda per nya företag:

invandrarforetag 1,10 1,25 1,87 2,10 2,28 1,78 -

övriga företag 3,86 2,29 2,27 2,22 2,27 2,92 -

båda grupperna 3,37 2,12 2,19 1,94 2,27 2,31 -

Källa: SCB/NUTEK: Nyföretagandet i Sverige, flera årgångar. Uppgifter för 1998 kommer att finnas tillgängliga fore juli 1999.5

I tabell 6 redovisas också utvecklingen av antal anställda per år samt antal anställda per företag. Av de 5 200 företagen för år 1997

nya beräknas uppskattningsvis 11 800 personer vara sysselsatta, varav ca

Företaget räknas som nystartat när verksamheten är helt nystartad, när verksamheten har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år, eller när man startat eget med en verksamhet man tidigare hafi som anställd. 5Helårsuppgiñer CFAR bygger normalt på de företag fanns i registret den 30

ur som november det aktuella året.

Bilaga 2 221

6 200 på heltid. Även detta minskning från år 1996 då

personer var en de nya företagen beräknades sysselsätta 11 900 personer.

Under perioden 1993-1997 har det genomsnittliga antalet anställda per nytt företag ökat från en till två personer inom invandrarföretagen. Däremot har utvecklingen för de övriga företagen varit negativ under samma period från fyra anställda per företag till två anställda per

företag. En trolig orsak till denna låga men viktiga ökning för invandrarföretagen är att dessa oftare är verksamma inom tjänstesektorema och inte i jordbrukssektom, tillverknings- och byggnadsindustrin, där den kraftigaste sysselsättningsminskningen har skett under lågkon-

junkturen.

Denna tendens blir ännu tydligare när man i tabell 7 redovisar förändringar i fonn av index med år 1993 som basår. I övre delen av tabellen ses ungefär samma utveckling för såväl invandrarföretagande som för övrigt företagande, dvs. nästan 50 procent ökning under perioden 1993-1997. När det gäller antal sysselsatta nedre halvan av tabellen skiljer sig däremot utvecklingen. Antal sysselsatta i

de nya invandrarföretagen har mer än tredubblats mellan åren 1993 och 1997 medan antal sysselsatta i övrigt nyföretagande har gått tillbaka till 87 procent av 1993 års nivå.

Tabell 7 Förändring i nyföretagande och deras anställda, fördelade på invandrar- och övriga företag, index: åren 1993 -199

Basår Kategori 1993 1994 1995 1996 1997

Antal nya företag :

invandrarföretag 100 152 166 163 149 -

övriga företag 100 163 137 135 149 -

båda grupperna 100 161 142 139 149 - Antal anställda :

invandrarföretag 100 172 281 31 1 308 -

övriga företag 100 97 80 77 87 -

båda grupperna 100 101 92 80 100 -

Källa: SCB/NUTEK: Nyföretagandet i Sverige, flera årgångar.

222 Bilaga 2

Tabell 8 Andel manlig och kvinnlig ledning i de nya företagen åren

I 993 -I 99

Invandrarfifiretag Övriga företag

Manlig Kvinnlig Gemensam Manlig Kvinnlig Gemensam

Källar SCB, Nyföretagandet i Sverige flera årgångar.

Könsfördelning av företagsledarna

I tabell 8 visas andel manliga resp. kvinnliga ledare avseende

invandrarföretag respektive övriga företag. Av de genuint nya

invandrarföretag som startades under år 1997 leddes 65 procent av män, 29 procent av kvinnor och 6 procent gemensamt och

av en man en kvinna. Sammanlagt innebär detta att en kvinna var med och startade vart tredje nytt företag under år 1996.

Kvinnornas andel såväl bland invandrarfdretagen bland övriga

som företag har ökat svagt de senaste tre åren bekostnad av företag med gemensam ledning. Antalet företag i Sverige drivs

som av en invandrarkvinna är enligt nyligen genomförd enkätundersökning

en 24 procent Med hänsyn taget till felmarginalema finns det alltså inte något som entydigt pekar att kvinnor står för högre del

en av nyföretagandet än deras nuvarande andel av existerande företag.

Nyföretagandets regionala variationer

De regionala variationema i nyföretagandet tycks i mångt och mycket vara en fråga om stad och land. Stockholms län ligger i klass för sig

en med närmare 40 procent av alla nya invandrarföretag i landet, följt av Göteborgs och Bohus län samt Skåne län med vardera ca 13 procent av invandrarnas nyföretagande. Gotlands och Jämtlands län hade lägsta andelar med mindre än 1 procent av alla invandrarföretag i landet. När det gäller invandrarföretagens andel i länets företag så uppvisar

nya

6 SCB: Småförctagens villkor och verklighet år 1996. Gäller aktiva företag med färre än 20 anställda.

.

Bilaga2 223

Värmlands län den högsta andelen med 24 procent, följt av Stockholms och Göteborgs och Bohus län 23 % samt Södermanlands län och sist ligger Gotlands och Jämtlands län med 6 respektive 7 procent.

Vad gäller Stockholms län är det inte bara invandrarfolkmängdens koncentration den höga andelen utan även relativt sett utmär-

som ger ker sig detta län när det gäller lokalisering av små företag i allmänhet. De regionala faktorer har störst påverkan är geografisk närhet till

som marknad, att företagens marknader är växande samt att det finns tillgång på förebilder i företagande. Län med stor andel glesbygd eller bruksorter tycks generellt sett ha sämre förutsättningar för ett högt nyföretagande det finns enstaka undantag.

även om

Ser till etableringsfrekvensen 1 000 invånare i åldern 16-64

man per år är den 5,4 i genomsnitt för invandrarföretag och 5,2 för övrigt företagande. Nedanstående karta och tabell 9 illustrerar etableringsfrekvensen år 1997, mätt antalet genuint nya invandrarföretag per

som l 000 innevånare i åldern 16-64 år. Även här ligger storstäderna högst och skogslänen lägst. Göteborgs och Bohus län intar den högsta positionen 8,2 %, därefter kommer Stockholms län 7,1 %, Uppsala och Hallands län 5,7 % vardera. Gotland hade lägsta etableringsfrekvensen 2,7 % i förhållande till riksgenomsnittet.

224 Bilaga 2 Regionala variationer av nyetablerade företag år 1997, länsvis fördelning.

Invandrare

Övriga

Etableringsfrekvens70

Källa: Nyföretagarstatistik, SCB, bearbetningar av Ali B. Najib.

Bilaga 2 225

Tabell Nystartade företag 1 000 invånare i åldern 16-64 år,

per länsvis fördelning, invandrar- och Övriga företag, år 1997.

Nya invandrarforetag Alla nya företag per per 1 000 invånare 1 000 invånare 16-64 år 16-64 år

Etableringsfrekvens antal genuint nya företag/ l 000 innevånare. Källa: NUTEK/ SCB: Nyforetagandet i Sverige år 1997.

På senare år kan man iaktta ganska stora förändringar i den inbördes ordningen mellan länen när rangordnar dem efter etable-

man ringsfrekvens. Ett av skälen till detta är att skillnaden mellan länen i mellersta delen i tabell 9 är ganska liten. Nio län visar etablerings-

en frekvens på mellan 4 och 5 och detta gäller både invandrarföretagare

226 Bilaga 2

och svenska företagare. Små förändringar i etableringsfrekvensen kan alltså ge stora utslag i rangordningen och de flesta förändringarna rör sig faktisk inom felmarginalen. Det kan dock finnas skäl att misstänka att starta-eget bidrag spelar roll även här eftersom detta stöd i många

en län erhålls av drygt två femtedelar av de genuint nya invandrarföretagen. Länsarbetsnämndemas prioritering av vissa invandrargrupper kan alltså innebära en märkbar påverkan på antalet nya invandrarföre-

mekanism som inte har med de grundläggande förutsätttag genom en ningarna för företagande att göra. Regionalt sett finns det ett flertal län, där minst hälften av de nystartade invandrarföretagen år 1997 hade startats med hjälp av starta-eget bidrag. Den största andelen företagare som fått starta-eget bidrag återfinns i Norrland, t.ex. Norrbottens län och Västerbottens län.

Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att det genuina nyföretagandet bland invandrare fortfarande är mycket högt, trots att den inhemska efterfrågan är svag. Vad ligger då bakom det relativt höga antalet nya företag En förklaring är säkert att det finns en viss framtidstro, vilket är en av de faktorer som styr människors och företags benägenhet att investera. En annan faktor är troligen den höga arbetslösheten i kombination med det s.k. starta-eget bidraget. Startaeget bidraget är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebär att den arbetslöse behåller ersättning på sin tidigare a-kassenivå under sex månader om han eller hon vill starta eget. Betalningsansvaret flyttas då över från A-kassan till länsarbetsnämnden. Under år 1997 erhöll 41 procent de invandrare startade nya företag detta bidrag.

av som Invandrarkvinnors andel var betydligt större eftersom drygt varannan kvinna fick detta bidrag. Det är viktigt att komma ihåg att uppgiften för riksgenomsnittet inte ger en fullständig bild eftersom storstadsregionerna, i synnerhet Stockholms län, traditionellt har jämförelsevis låg arbetslöshet men stor andel av nyföretagandet. I flera fall visar landsortslän som drabbats extra hårt av arbetslöshet på över 50 procent starta eget-bidrag.

Det är sannolikt så att många av dessa nya företag inte hade tillkommit utan detta stöd. Om en person som erhåller ersättning från arbetslöshetskassan startar eget mister han eller hon hela sin ersättning och "åker ut ur systemet". Arbetslösa är alltså utsatta för en mycket kraftig s.k. marginaleffekt på grund av gällande a-kasseregler om de skulle vilja pröva sin affärsidé. Baksidan av denna åtgärd heter undanträngning av existerande företag genom att statens Subvention riskerar överetablering och snedvriden konkurrens.

Bilaga 2 227 l

Vad andra europeiska länder för invandrares

gör

företagande

De flesta europeiska länder som har en relativt stor invandrad befolkning Storbritannien, Frankrike och Nederländerna har speciella program för att främja företagande bland invandrare.

Redan under 1970- och 1980-talen blev många västeuropeiska länder medvetna om dessa företags betydelse för ekonomin. De länder som hade en hög grad av företagande bland invandrare kunde också konstatera en sysselsättningsökning i dessa företag, som relativt sett var större än i de småföretag som ägdes av majoritetsbefolkningen. Detta är viktigt eftersom invandrare i stor utsträckning drabbats av hög arbetslöshet under senare år.

I takt med att man blev medveten om den ekonomiska betydelsen har dessa länder också ökat sina satsningar på det etniska företagandet. På många håll skapades speciella program för att stimulera nyföretagande bland etniska minoriteter och invandrare. Dessa stödprogram innehöll bl.a. infonnationskampanjer, riktad finansiell hjälp samt ökad satsning på rådgivning och utbildning. Hjälpen har utökats och även privata stödaktörer finns nu exempelvis i Storbritannien.

Sedan 1980-talet har framför allt USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna gjort stora ansträngningar för att utforma speciella program avsedda för etniskt företagande Najib, 1991. Grovt sett kan urskilja två typer företagspolitiska åtgärdsprogram. Det

man av ena är mer inriktat på att öka stödet till invandrarföretag, medan den andra försöker minimera direkta hinder och i stället skapa ett klimat som ger bättre förutsättningar för företagstillväxt, t.ex. genom att underlätta speciella kredit- och rådgivningsverksamheter. Naturligtvis, skiljer sig invandrarbefolkningens sammansättning i dessa länder, vilket också betyder olika behov och anpassningar till de enskilda ländernas förutsättningar. Man kan dock konstatera ett antal trender i den företagspolitik som riktar sig till etniska grupper och invandrare.

Man sällan generella subventioner till samtliga invandrar- 0 ger mera

företagare, utan satsar i stället på selektiva stödåtgärder till utvalda etniska grupper och/eller invandrargrupper.

Selektivitet är något präglar många av de stödåtgärder som 0 som

återfinns i dag i västeuropeiska länder. Detta innebär att man lägger

mycket stor vikt vid att bedöma affärsidéer och produkter, så att de

projekt som har bäst förutsättningar att klara sig också ges extra

stöd.

228 Bilaga2

0 Från att ha uppmuntrat att starta eget bland olika etniska grupper, visar man nu en större benägenhet att stödja tillväxt och kvalitetsförbättringar som kan leda till långsiktiga effekter. 0 Fortfarande är nyföretagandet i de flesta västeuropeiska länderna ett viktigt insatsområde. I Storbritannien, Frankrike, Belgien, Nederländerna och Tyskland där arbetslösheten fortfarande är mycket hög bland invandrare uppmuntrar invandrare och etniska - man minoriteter till att lösa sin arbetssituation att starta eget. genom 0 Arbetslöshetsunderstöd till invandrare för att starta eget finns fortfarande i dessa länder, ansökningskraven tenderar att skärpas. men Numera knyts stöden ofta med utbildningsprogram och samman fadderverksamhet. 0 Målsättningen i Storbritannien är i dag inte i lika stor utsträckning som tidigare inriktad att öka andelen nystartade etniska företag och invandrarföretag varje år, utan desto på att öka förutsättmer ningarna för tillväxt och överlevnad. Här har också etablerat man och utvecklat ett speciellt anpassat stödprogram till olika invandrar-

företagargrupper i landet. Under senare år har decentralisering av

dessa stödprogram, ända ner på lokal nivå, blivit allt viktigare. 0 Lånegarantier och räntesubventioner används i hög utsträckning för att stötta invandrares företag i Frankrike och Nederländerna. Frankrike har dessutom ett speciellt stödprogram till företagare i den s.k. andra generationen.

Sammanfattning

Antalet invandrarföretag har ökat markant under de senaste åren i Sverige. Detta är troligen en effekt av både strukturella förändringar och kulturella faktorer. Officiell statistik visar att antalet nystartade invandrarföretag har ökat under perioden 1993-1997 från omkring 3 500 till 5 500 starter årligen. En viss nedgång, till följd lågav konjunkturen, kunde skönjas under år 1997. Allt tyder dock på att detta är en tillfällighet och att andelen invandrarföretag kommer att öka under de närmaste åren. Det finns i dag omkring 65 000 invandrarföretag, vilket motsvarar drygt 12 procent småföretagsbeståndet i landet. Detta innebär att av invandrare fortfarande är underrepresenterade i förhållande till det totala antalet företag. Invandrare är dock välrepresenterade bland nyföretagargruppen. Personer med utländsk härkomst uppgår i dag till en femtedel av alla nyföretagare och utgör därmed viktig potentiell en källa för entreprenörskap i landet. Många invandrare kommer från länder där eget småföretagande fortfarande är omfattande än i Svemer

Bilaga 2 229

rige. Allt fler invandrare startar eget företag och i många fall lyckas de etablera sina verksamheter tack vare stor hjälp från familjen, släkt egna och vänner samt långa arbetstider och låga inkomstkrav. Invandrarföretagen återfinns främst inom tjänstesektorema där de sysselsätter merparten 84 % det totala antalet sysselsatta i av invandrarföretagen. Den största och dominerade tjänstesektom är handel, hotell och restaurang sysselsätter nästan tvâ femtedelar 39 % som alla anställda inom invandrarföretagen. av De regionala variationema i invandrarföretagandet tycks i mångt och mycket fråga stad och land. Nästan två tredjedelar av vara en om alla invandrarföretagen är lokaliserade till storstadsregionema. Stockholms län ligger i klass för sig med närmare två femtedelar alla en av invandrarföretag, följt Göteborgs och Bohus län samt Skåne län med av vardera ca 13 procent. De flesta invandrarföretag startas förblir dock små och lokalt som begränsade under sin existens. Trots detta kan deras ekonomiska effekt till betydande samhällsnytta i term av omsättning och summeras en sysselsättning. Vidare skapar de vitaliserande lokal konkurrens och en deras bidrag till den ekonomiska dynamiken kan vara mycket betydelsefull. Dessutom kan de tjäna förebilder för andra generationssom invandrare, vilket i sin tur kan generera nya företagare. Redan begränsar intresset enbart till sysselsättningseffekt om man framstår deras betydelse i ekonomin mycket stor. Invandrarföresom tagen sysselsätter i dag drygt 15 procent de sysselsatta i småföreav tagen. Lägger därtill deras andra direkta och indirekta bidrag till man ekonomisk utveckling kan den vara betydligt större. Det är mycket vanskligt att göra internationell jämförelse med en avseende på stöd till invandrarföretagandet. Eftersom det förekommer många olika stödfonner på olika nivåer och dessutom förändras dessa ständigt, blir det svårt att göra sådan jämförelse. Det framgår dock en att flera europeiska länder försöker stimulera invandrare och

klart

etniska minoriteter till att starta företag och därmed minska den egna ofta mycket höga arbetslösheten bland invandrarbefolkningen. Stödpolitiken täcker ett spektrum områden för att underlätta för dessa av t.ex. att höja företagarnas kompetens, reducera byrågrupper, genom krati och regleringar samt att förbättra de finansiella betingelsema. Riktade stödinsatser till enbart invandrargruppema förekommer dock i mindre utsträckning i västeuropeiska länder än i Kanada och USA.

Bilaga 3 233

Sammanfattning

Syftet med denna skrift är att identifiera och analysera hinder för eget företagande bland personer med utländsk bakgrund ur ett generellt tillväxtperspektiv.

Kapitel l analyserar och utvecklar innehållet i regeringens proposition om integration 1997/98:l6 med tillväxt i fokus. Samhällets mångfald definieras här som ett nationellt utvecklingskapital och de regionala tillväxtavtalen presenteras som nya instrument för att främja mångfald och integration. Mot bakgrund av detta konstateras att den nuvarande integrationspolitiken blivit överflödig i och med att dess mål sammanfaller med den nya regionalpolitiken för tillväxt.

Kapitel 2 föreslår en övergång från integrationspolitiken till en regionalpolitik för tillväxt med fokus på introduktionen nyanlända

av flyktingar. Kommunernas arbete med att tidigt introducera flyktingar till självförsörjning och eget företagande föreslås knytas till det regionala arbetet med tillväxtavtalen. I konsekvens med detta föreslås bl.a. att det administrativa ansvaret för ersättningama till kommunerna förs över från Integrationsverket till länsstyrelserna för att medlen skall kunna strategiskt fördelas till kommunala introduktionsprogram med utgångspunkt i de skilda förutsättningar för tillväxt, arbetsmarknad och näringsliv som finns i varje län.

Kapitel 3 lägger fram förslag som syftar till att främja tillväxt med utgångspunkt i en småföretagsdynamik baserad på regionala nätverk och lyfter fram det sociala kapitalets roll tillväxtmotor vid sidan

som av det finansiella kapitalet. Vidare förelås att ett särskilt mål för entreprenörskap införs i läroplanen för grundskolan så att eleverna tidigt kan stimuleras till eget företagande ett yrkesaltemativ.

som

Kapitel 4 diskuterar de negativa konsekvenserna för tillväxten som hänger samman med den fatalistiska på kostnads- och inkomst-

synen utjämningen mellan kommunerna. Mot bakgrund av denna analys föreslås att statsbidrags- och utjämningssystemet omvandlas till ett samlat utvecklingskapital som strategiskt fördelas till kommunerna och regionerna inom ramen för en tillväxtinriktad budgetprocess. Statens roll föreslås därmed övergå från fördelare bidrag till till-

att vara en av en växtfrämjande investerare.

234 Bilaga 3

1 med

Integrationspolitik tillväxtstrategier i fokus

Utredningens uppdrag avser att kartlägga särskilda hinder för personer med utländsk bakgrund att starta och utveckla egna företag Dir In 1998:1. Det kan dock konstatera att ett sådant uppdrag borde ses i ett generellt sammanhang med utgångspunkt i den nya integrationspolitiken, som betonar vikten av att se integration som en fråga om tillväxt. Mot bakgrund av den nya politiken kan det hävdas att det som hindrar tillväxt hindrar samtidigt integration, varvid eget företagande

viktig del. utgör en

1.1 istället för socialt

Tillväxtpolitik omhändertagande

Den nya integrationspolitiken kan definieras som ett paradigmskifte från en invandrarpolitik baserad på socialt omhändertagande till en politik, där tillväxt och resursutnyttjande står i fokus.

Socialbidrag är för närvarande den vanligaste försörjningskällan för nyanlända invandrare. Regeringen anser att detta är olyckligt av flera skäl. Erfarenheter visar bl.a. att långvarig försörjning genom socialbidrag leder till passivitet och försvårar för den enskilde att komma ut i arbetslivet.

Integrationspolitiken skall i huvudsak inriktas på att stärka den enskildes förutsättningar att stå för egenförsörjning. Detta mål kan dock inte åstadkommas utan grundläggande förändringar i dagens systern, vilket fortfarande till alltför stor del kännetecknas av socialpolitiska åtgärder, som för det mesta resulterar i ett långvarigt bidragsberoende i form i första hand socialbidrag.

av

Inom ramen för detta passiva omhändertagande har staten betalat ut cirka 30 miljarder kronor till landets kommuner mellan åren 1991 och 1998. Resultatet är att mellan 6 och 16 procent av dessa flyktingar står för egenförsörjning efter en introduktionsperiod på 3,5 år se tabellen nedan.

Bilaga 3 235

Egenforsörjning Källa Antal mottagna flyktingar Efter 3,5 år

1992: 18 500 6 % Inrikesdepartementet 1997

1993: 25 220 16 % Invandrarverket 1998 1994: 62 335 16 % Invandran/erket

Kommunförbundet 1998

Bild Andel med egenförsörjning i procent bland flyktingar

personer mottagna 1992,1993 och 1994. Undersökningar gjorda åren 1997 respektive 1988 i 41 kommuner.

Regeringen därför att det är önskvärt med ett annat försörj-

anser ningsstöd än socialbidrag för dem deltar i introduktionsprogram

som prop. 1997/98:16, s. 96.

Sedan år 1993 har kommunerna möjlighet att betala introduktionsersättning till skyddsbehövande och andra som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet och som deltar i ett introduktionsprogram. Ett sextiotal kommuner har valt att införa introduktionsersättning. Regeringen att det är viktigt att vidare bygga på dessa erfaren-

anser heter.

Mot bakgrund denna inriktning på egenförsörjningsmålet anser

av regeringen att det inte är lämpligt att socialbidrag i så stor utsträckning

i dag utgör normalförsörjningen för nyanlända invandrare. En insom troduktionsersättning är kopplad till ett aktivt deltagande i ett

som introduktionsprogram är ett lämpligare försörjningsstöd. Det är därför önskvärt att fler kommuner inför introduktionsersättning och att ersättningen handläggs utanför socialtjänsten Prop. 1997/98:16, s. 96.

1.2 Mångfald som nationellt

utvecklingskapital

Den integrationspolitikens tillväxtinriktning framgår av flera vik-

nya tiga delar propositionen 1997/98:16. I propositionens kapitel 7 fast-

av slås följande:

Arbetet är centralt utifrån både sociala och ekonomiska perspektiv. Genom

arbete deltar individen i ett samhälleligt och socialt sammanhang, blir en

del av produktionen och bidrar till den ekonomiska tillväxten. 45

236 Bilaga 3

Genom ovanstående knyter den nya integrationspolitiken individens delaktighet i samhället till möjligheten att bidra till den ekonomiska tillväxten. På så sätt blir individens växtkraft utgångspunkt för delen aktighet i samhällslivet och tillväxten en plattform för integrationsarbetet. Utebliven integration blir således ett bortfall tillväxt: av I dag när många arbetslösa står utanför arbetsmarknaden undergrävs välfärden samtidigt som de sociala och ekonomiska klyftoma växer i samhäl-

rat till Sverige finns många personer vars kompetens och kunnande inte utnyttjas. Dessa människor skulle kunna bidra till den ekonomiska tillväxten om de förväwsarbetade. Prop. 1997/98: 16, s. 45

Genom tillväxtmålet för integration ser den nya propositionen befolkningen med utländsk bakgrund ett utvecklingskapital som som måste tas tillvara på samhällets alla nivåer: Det alltmer intemationaliserade samhället skulle kunna göra betydande vinster genom att ta tillvara det humankapital som finns i befolkningen i form av ex. språkkunskaper och nätverk i andra länder. Prop. l997:98:l6, s. 45

Integrationspolitiska propositionens paradigm för mångfald som nationellt tillväxtinstrument inriktas på förhållanden och mekanismer i hela samhället och inte den gamla invandrarpolitiken primärt som som var riktad på invandrare och samhällets relationer till dem. Mångfalden bör tas som utgångspunkt for den generella politikens utformning betonar den nya integrationspolitiska propositionen. Mot bakgrund av tillväxtmålet för integration betonar den integrationspolitiska propositionen avsnitt 7.1 att samhällets mångfald bör genomsyra arbetslivet och återspeglas i arbetslivets alla grenar s. 45. Intemationaliseringen av ekonomi och näringsliv ställer allt större krav på förnyelse och kreativitet. I flera länder, inte minst i USA och Storbritannien, betraktas mångfald i kultur och arbetsliv som en vitaliserande samt kvalitets- och kompetenshöjande egenskap. Många företag och myndigheter satsar medvetet på att öka mångfalden bland sina anställda och har särskilda program för detta. Den integrationspolitiska propositionen definierar samhällets mångfald som en tillväxtfaktor med utgångspunkt i en allt mer globaliserad ekonomi: Globaliseringen och den allt större konkurrensen mellan länder ställer krav på att alla resurser i landet tas tillvara, inte minst de resurser som finns hos personer med erfarenhets- och kunskapsbakgrund som inte är förvärvad i Sverige. En ökad mångfald i verksamheten kan innebära fler marknadsandelar, större lönsamhet, högre produktivitet etc. Regeringen välkomnar denna utveckling och ser fram emot att insikten om mångfaldens betydelse

Bilaga 3 237

får ännu större spridning i näringslivet liksom i samhället i övrigt. Prop. 1997/98:16, s. 46. Ett generellt samhällspolitiskt paradigm för mångfald som tillväxt-

faktor kan uttryckas i systemteoretiska termer och operationaliseras på följande sätt:

Bild Mångfald som nationellt utvecklingskapitalmed utgångspunkt i prop. 1997/98:16.

238 Bilaga 3

1.3 Mångfald som konkurrensfaktor

global

Bland de länder som lyckats med att utnyttja mångfalden som tillväxtfaktor citerar propositionen särskilt Storbritannien och USA. I dessa länder är frågan inte längre hur samhället skall lösa invandrarnas

problem, utan snarare vilka samhällsproblem invandrarna kan bidra till att lösa. Internationella erfarenheter från bl.a. Kanada, USA och Australien visar att synen på integration har övergått från ett snävt invandrarperspektiv till en global integrationsstrategi. I dessa länder har en ny tillväxtstrategi vuxit fram som använder olikheter i kulturbakgrund som en konkurrensfaktor.

I Australien, Kanada och USA börjar man tala om diversity som en tillväxt- och innovationsbefrämjare. I Australien finns ett särskilt regeringsorgan Office of Multicultural Affairs som ser till att

- näringslivet satsar på mångfald för att klara den globala konkurrensen. I Kanada baseras hela den ekonomiska politiken på mångfald som motor för ekonomisk tillväxt och global konkurrensfaktor. I USA har många arbetsgivare sedan länge arbetat med att skapa kreativa lag med hjälp av diversity-faktom.

De amerikanska företagens åtgärder omfattar rekrytering för att medvetet öka mångfalden i företagslivet, belöningssystem som är kopplade till mångfald, nya krav på ledaregenskaper och karriärutveckling m.m. Detta kallas i dag för managing diversity. Inom managing diversity skiljer man mellan intern och extern mångfald. Intern mångfald syftar på arbetsstyrkans inneboende kreativitet workforce diversity. Företaget har redan mångfald och vill utnyttja potentiella fördelar av heterogena arbetsstyrkor, eller så önskar företaget öka mångfalden, eftersom man har insett fördelarna. Extern mångfald syftar på företagets strategier att anpassa produkterna och marknadsföringen till en mångfaldig kundbas. Detta kan ske genom att man drar nytta av mångfalden bland de anställda. De företag som satsar på mångfald är av alla tänkbara sorter: tillverkande företag, kunskapsintensiva företag, försäkringsbolag, restaurangkedjor och myndigheter. Att managing diversity har blivit så central inom det amerikanska näringslivet beror på att man har insett alla de fördelar som en mångfaldig arbetsstyrka kan ge. Med tanke på den ökande internationaliseringen och globaliseringen av företagen blir det lättare för mångkulturella arbetslag att analysera marknadsbehov, livsstilar och konsumtionsbeteenden hos kunder världen över.

Managing diversity är ett perfekt redskap för att hantera den globala marknaden. Genom att utnyttja mångfalden som en global konkurrensfaktor kommer USA första plats i den globala konkurrenslistan. USA uppvisar en större mångfald än Europa när det gäller den indust-

Bilaga 3 239

riella utvecklingen. USA har en mycket stor del av sin industri inom snabbt växande högteknologiska branscher som flyg, telekommunikationer, elektronik, precisionsinstrument. Europas industri präglas fortfarande traditionella branscher till exempel metallindustri, verk-

av tygsmaskiner, livsmedel och papper. Tack vare satsningen på mångfald har USA större marknadsandelar i Östasien än övriga industriländer. I Östasien finns världens snabbast växande marknader. När amerikanska företag expanderar där använder de konsulter och arbetskraft från denna del av världen för att hantera marknadernas olika kulturella förutsättningar.

1.4 för

Arbetsmarknadspolitik mångfald

Rapporten Workforce 2000 Work and Workers for the 21 st Century

- Amerikanska arbetsmarknadsdepartementet 1987 visar hur USA:s framtida satsning på mångfald kommer att se ut:

Mellan åren1986 och 2000 beräknas 85 procent av dem som nyan- -

minoritetsgrupper, invandrare eller kvinnor.

ställs vara personer ur

Mellan 4 och 6,8 miljoner invandrare beräknas rekryteras inom -

olika företag till och med år 2000.

American Society for Training and Development genomförde år 1991 undersökning angående företagens satsning på mångfald.

en Resultatet visade att 73 procent av de tillfrågade hade uppmärksammat

Sedan dess har intresset för managing diversity ökat. År 1994 ämnet. var det 56 procent av USA:s företag och organisationer med mer än 100 anställda som hade någon form av diversity program i sin utbildning och organisation.

Den amerikanska ekonomin har stor förmåga att mobilisera invandrare som en integrerad del av en global tillväxtstrategi baserad på ett gynnsamt företagsklimat med ett lågt skattetryck och låga produktionskostnader. Tack vare denna strategi är USA i dag den största mottaga-

utländska direktinvesteringar. Utlandsägda företag har slagit sig ren av ned i USA i snabbt ökande takt. På 1980-talet anslog utlandsägda före-

i USA till forskning och utveckling än vad amerikanska tag mer pengar företag gjorde. USA hade under 1990-talet utlandssatsningar som var knappt åtta procent av BNP. Situationen är annorlunda i Sverige. Landets exportmarknader har vuxit svagare än genomsnittet i OECD. De nordiska marknaderna väger relativt tungt i den svenska exporten. Mer än två tredjedelar det svenska handelsutbytet äger rum med EU- och

av EFTA-ländema. USA är den viktigaste handelspartnem utanför

240 Bilaga3

Europa. De asiatiska länderna har ökat i betydelse sedan 1980-talet men svarar fortfarande för förhållandevis liten del handelsutbytet.

en av Hemmamarknadens begränsade storlek och ett ogynnsamt företagsklimat i kombination med Sveriges geografiska läge har spelat

en central roll för de svenska företagens utflyttning. Eftersom Sverige är något avsides beläget i förhållande till de stora europeiska och amerikanska marknaderna har utlandsetablering varit att föredra framför export. Detta har lett till en obalanserad ekonomi med stora kapitalutflöden, ökad utlandssysselsättning och en stor arbetslöshet på hemmaplan. Sverige kommer på femtonde plats den globala konkurrenslistan. De svenska multinationella företagen hade år 1990 direktinvesteringar utomlands motsvarade femtedel landets BNP-

som en av jämför detta med 14 miljarder utländska direktinvesteringar i Sverige. Nästan hela ökningen av utlandsägandet i Sverige under 1980-talet tog formen av företagsförvärv, medan andelen nyetableringar försum-

var bar. De stora kapitalutflödena har påverkat sysselsättningen i negativ

en riktning. Antalet sysselsatta i den svenska industrin minskade

med ca 200 000 personer mellan 1990-1995, medan antalet utlandsanställda i svenska företag ökade med över 300 000 personer. Sett ur utrikeshandelns perspektiv kan den befolkning som i dag kallas för invandrare spela en avgörande roll för att återupprätta balansen i svensk ekonomi. Genom att invandrare dels har kunskaper om sitt hemland, dels har bott och utbildats i Sverige, har de tillägnat sig internationell kompetens

en som gör dem speciellt lämpade för att fungera exportkanaler för

som det svenska näringslivet. För detta krävs en medveten tillväxtstrategi som tar tillvara det språkliga och kulturella kapitalet för att tillgodose den globala arbetsmarknadens behov arbetskraft med flerkulturell

av

kompetens. I dag definieras invandrargruppemas språkliga behov

genom det exotiska begreppet hemspråk eller modersmål. Undervisningen i olika språk vänder sig till s.k. invandrarelever, utan någon genomtänkt politisk koppling till det globaliserade näringslivets behov av internationella kompetensforrner. Synen invandrarspråk blir

annorlunda om vi talade om ett integrerat Sverige där alla språk finns

som inom landets gränser görs till ett gemensamt för alla. Arbetsmark-

arv nadens parter måste tillsammans med politiker skapa ett nationellt kontrakt om Sveriges kulturella och språkliga mångfald motor

som en för ekonomisk tillväxt och global konkurrens. Staten måste

sanera bland bidragen och socialförsäkringssystemen och på

satsa resurserna att utnyttja landets kulturella språkliga kapital för att befrämja näringslivets globala konkurrensförmåga. Sverige har i dag ett språkkapital på över hundra språk. Och det är detta globala kapital i dag måste

som mobiliseras för att klara den internationella konkurrensen och hantera den globala ekonomin. Därför måste vi övergå från politik talar

en som

Bilaga 3 241

om att ta hand om invandrarna till en global tillväxtpolitik, där Sveriges mångfaldskapital står i förgrunden.

1.5 för tillväxt: en

Regionalpolitiken ny

för

plattform integration

1.5.1 Mångfald som regionalt utvecklingskapital

Regeringen har i tillväxtpropositionen Regional tillväxt för arbete

och välfärd l997/98:62 givit landets regioner möjlighet att pröva en ny samarbetsform för att skapa tillväxt. Det övergripande målet för den regionala näringspolitiken är att utifrån de förutsättningar som finns i varje region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt bidrar till fler

som och växande företag och ökad sysselsättning för både kvinnor och män. Kommuner och landsting har mycket stor betydelse för att skapa likvärdiga levnadsvillkor för alla medborgare i Sverige.

Det regionala utvecklingsarbetet ska baseras på en långsiktig, övergripande utvecklingsstrategi för varje län. Ansvaretför det regionala utvecklingsarbetet ska huvudsakligen ligga hos länsstyrelserna respektive självstyrelseorganen. Varje regions specifika möjligheter och förutsättningar ska utnyttjas och en nära samverkan mellan olika aktörer och politikområden genomföras. Sveriges regioner har olika förutsättningar för sitt näringsliv. Varje region har, med utgångspunkt i natur och klimat, befolkningstäthet, infrastruktur, utbildningsnivå, historisk näringsstruktur och kulturell bakgrund, tagit fram utvecklingsstra-

en tegi för länet. Detta är ett nytt paradigm för regionalanalys om tillväxtens drivkrafter som ser mångfalden i regionemas förutsättningar som ett regionalt utvecklingskapital. Paradigmet kan illustreras följande sätt:

242 Bilaga 3

Varje region tar fram en utvecklingsstrategi med

utgångspunkt i sina förutsättningar

egna

Bild Mångald som regionalt utvecklingskapital.

Arbetet med de regionala utvecklingsstrategiema ska utgå från analyser de regionala förutsättningarna för tillväxt. En bred kunskap om

av regionen och ett bra analysarbete leder till att tillväxtens hinder och drivkrafter identifieras. En kombination statistiska och kvalitativa

av analyser på hur regionen utvecklas och varför utvecklingen

ger svar sker på ett visst sätt. Detta är viktig kunskap för att kunna prioritera olika insatser inom regionens näringslivsfrågor. För att analyserna ska

användbara i arbetet med tillväxtavtalen måste också kopplingen vara mellan och åtgärder tydliga så att det i analysen klart

program vara framgår vilka åtgärder som behöver genomföras.

Tillväxtpropositionen varje region bättre förutsättningar att sti-

ger mulera utveckling utifrån sin unika näringslivskultur som bygger på de ekonomiska, sociala, kulturella och förhållandena

miljömässiga

prop. 1997/98:62, s. 168.

Av dessa förhållanden kulturella skillnader vara mest avgö-

anses rande för regional utveckling: Ett dynamiskt näringsliv beror på vilka värderingar och attityder finns till företagande. I sådana fall spelar

som regionens storlek mindre roll, istället är kulturella skillnader och före-

Bilaga 3 243

tagartradition av större betydelse. Att det i vissa regioner finns gott om företagare som förebilder ger ofta en självgenererande utvecklingseffekt ett stort nyföretagande prop. 1997/98:62, s. 168.

genom

Genom att inlemma den regionala och kulturella mångfaldens betydelse i tillväxtpolitiken skapar propositionen om regional tillväxt 1997/98:62 nya förutsättningar för sammanflätning av integrationspolitiken och de generella tillväxtstrategiema. Detta har blivit särskilt tydligt i de län har funderat på integrationsfrågoma i samband med

som

framtagning de regionala tillväxtavtalen.

av

1.5.2 tillväxtavtal: ett instrument för

Regionala nytt inte grationsarbete

I propositionen förslås ett särskilt program för utarbetandet av regionala tillväxtavtal. Regeringen har under våren 1998 erbjudit länsstyrel-

och i försökslänen självstyrelseorganen, möjligheter att initiera,

serna, driva och samordna arbetet med de regionala tillväxtavtalen. En första

uppgift har varit att bjuda in det regionala partnerskapet näringsliv,

kommuner, landsting, stiftelser, handelskammare, fackföreningar, lokala utvecklingsgrupper m.m. att medverka. Statliga myndigheter

som bedriver tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder ska delta i arbetet med tillväxtavtalen.

Samtliga län har nu arbetat fram ett förslag till tillväxtavtal som regeringen kommer att behandla under hösten. Tillväxtavtalen ska godkännas regeringen och börja gälla fr.o.m. år 2000. Tillväxtavtalen är

av en process som börjar med analysen av regionens styrka och svagheter. Därefter identifieras det regionala partnerskapet och det regionala tillväxtkapitalet ligger till grund för utfonnning av förslaget till till-

som växtavtal:

244 Bilaga 3

förbereder ett tillväxtavtal med

Varje region

utgångspunkt i den framtagna

utvecklingsstrategin

Bild Så växer ett tillvdxtavtal fram.

Tillväxtavtalen och den regionala tillväxtpolitikens ökade betydelse skapar således förutsättningar för att få sammanflätning till-

nya en av växtfrämjande och integrationsfrämjande åtgärder. Här finns det stora möjligheter att koppla långsiktiga integrationsåtgärder till det regionala utvecklingskapitalet.

Bland de län har börjat arbeta med integration i samband med

som tillväxtavtalen är Uppsala och Halland. Uppsala län har inom för

ramen förslaget till regionalt tillväxtavtal ett tema med rubriken Integration och mångkulturella resurser som växtkraft. Utgångspunkten är att det svenska samhället präglas i dag mångfald etniciteter, kulturer,

av en av religioner, språk och livserfarenheter. Denna mångfald i länets befolkning och dess kulturer tillfdr dynamisk skaparkraft och bär löften

en om en mångsidig utveckling av samhälle och kultur. Samtidigt har

nya komplexa samhällsfrågor vuxit fram. En betydande del konkreta

av integrationsåtgärder sker inom ramen för den kommunala verksamheten. Kommunernas möjligheter och för framgångsrik in-

ansvar en

if;

Bilaga 3 245

tegrationsprocess är särskilt viktigt att uppmärksamma. Andra viktiga aktörer är exempelvis landstinget, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, universiteten, folkrörelsema, föreningslivet, massmedia och näringslivet.

I samband med arbetet med tillväxtavtalet diskuteras hur integration och mångkulturella resurser/aspekter kan berika samhällslivet och bidra till ökad växtkraft i Uppsala län.

Som exempel på diskussionsfidgor kan nämnas följande:

0 Var i Uppsala län bor de människor som har sin bakgrund i andra

länder och kulturer

Vilken kompetens och utbildningsbakgrund har mångkulturella 0

människor i Uppsala län Hur kan man ta vara på denna kompetens Hur ser nätverken ut för människor med denna bakgrund Vilka företag/branscher kan nytta av tvåspråkighet och dubbel kulturkompetens Intercultural management

0 Kan det bidra till tillväxt om man får en starkare känsla för sin hem-

bygd 0 Den lokala kulturella identitetens betydelse för bl.a. demokrati och

delaktighet i samhället

Länsstrategin för tillväxt och integration är ännu tydligare i exemp-

let Halland. Länet har inom ramen för tillväxtavtalet presenterat ett insatsområde med namnet integration. En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag till programtext för insatsområdet Tillväxt-Integration.

Det övergripande tillväxtrnålet för Hallands län är att skapa ett företagsklimat i alla delar av länet som leder till fler och växande företag och därmed ökad sysselsättning. Hallands län är ett utpräglat småföretagarlän, vilket ger förutsättningar för flexibilitet och mångfald. Ökad internationalisering och handel vi flera möjligheter

ser som en av till ökad sysselsättning. Dessa faktorer är viktiga förutsättningar, när länet vill använda sina invandrares kompetens på ett bättre sätt än för närvarande.

Antalet invånare i Halland ökar kontinuerligt. Under år 1998 hade vi

ökning med l 200 personer ochphar nu 272 000 invånare. Ca 8 proen cent av invånarna är födda utomlands, dvs. drygt 22 000. Under åren 1993-98 har Hallands län ett flyttningsöverskott på ca 8 200 personer. Nästan hälften dessa är ett överskott från utlandet och av omflytt-

av ning utländska medborgare från övriga Sverige.

av

246 Bilaga 3

Den öppna arbetslösheten bland utomnordiska medborgare är tre gånger så stor som för övriga. Till detta bidrar i många fall bristande grundutbildning. Statistiken visar dock att andelen med gymnasieutbildning och högskoleutbildning är nästan lika stor bland utrikes födda bland födda i Sverige. Många invandrarna kommer från

som av länder, där småföretagande är den vanligaste försörjningen. Trots detta har förhållandevis få invandrare som kommit under senare år startat eget efter introduktionstiden på 3,5 år.

Det regionala partnerskapet i Halland ser integrationsarbetet

som en strategi för att öka tillväxten och mångfalden i länet. Många invand-

av rarna har en färdig utbildning och/eller yrkeskompetens med sig i bagaget till sin nya hemort. Detta tillsammans med kunskap andra

om kulturer och ett eller flera språk är viktiga faktorer för utveckling

av företagandet i länet.

Invandrarna är en viktig arbetskrafttillgång när den offentliga sektorn inom kort står inför ett stort behov nyrekrytering inom vård,

av omsorg och skola. Att kunna försörja sig genom eget arbete inom dessa områden är tillväxtbefrämjande. Halland har emellertid avstått från åtgärder för tillväxt i offentlig sysselsättning, eftersom det övergripande tillväxtmälet är inriktat på ökat företagande.

Kommunerna och länsarbetsnämnden/AF i Hallands län samt kommunförbundet Halland har gemensamt tagit fram de mål och åtgärdsområden som behövs. Inledande kontakter har tagits med ALMI Företagspartner Halland AB, Exportrådet, NyföretagarCentrum Halland, Kooperativ Utveckling Halland och Svenska EU Programkontoret Halland. Dessa och fler därtill kan bli aktuella parter vid genomförandet av åtgärderna.

Integration för lokal och regional tillväxt är ett påbörjat nätverksbyggande med centrala, lokala och regionala aktörer syftar till att

som främja och utveckla strategier för framgångsrik introduktion och

en integration.

Det regionala partnerskapet vill utveckla ett antal åtgärder kan

som underlätta arbetsmarknadsintegration. Målen för insatsområdet är att verka för:

att stärka invandrarnas möjligheter arbetsmarknaden, att näringslivet i Halland uppmärksammar och tillvaratar invandrarnas kompetens som en tillväxtfaktor,

0 att skapa förutsättningar för fler invandrare att starta eget.

Dessa mål genomförs och utvärderas bland annat följande

genom åtgärder. Det regionala partnerskapet är berett att utveckla Hallands län

till ett pilotlän i arbetet med integrationsfrågor ett tillväxtperspektiv.

ur

Bilaga 3 247

I detta arbete behövs såväl lokala, regionala nationella nätverk.

som Stor delaktighet behövs från näringslivet samt från invandrarna och deras organisationer. Hallands tillväxtperspektiv kan delvis förverkligas

nedanstående åtgärder. Dessa kan dock uppnå sitt syfte endast genom

de utgår från plattform bestående av synsätt, om en gemensam förhållningssätt och metoder. Fundament i denna plattform är följande

begrepp:

Huvudproblemet är inte brist på resurser utan brist på samordning.

Nya processinriktade och flexibla samarbetsformer ska tillskapas.

Samordningen ska bidra till att rätt åtgärd sätts vid rätt tidpunkt.

Åtgärderna ska utgå från ett synsätt med individens och arbetsmark-

nadens behov i förgrunden. 0 Åtgärderna ska utformas så att de passar såväl kvinnliga som man-

liga invandrare. Åtgärdemas huvudsyfte är att skapa förutsättningar för individens

egenförsörjning.

0 Åtgärderna bör utformas kring en tidsaxel där slutmålet är en lyckad

integration.

Sedan denna plattform skapats kan det fortsatta arbetet ske med tro-

värdighet och effektivitet." Exempel på medel som därefter kan bli aktuella redovisas nedan.

Åtgärd 1: Utbildning

Yrkessvenska

a

Innehåll: Att kunna tala och förstå svenska är det första steget i en lyckad integrering. Språket är förutsättning för att kunna använda

en sin tidigare yrkeskompetens alternativt att kunna lära ett nytt yrke. En betydande andel uppnår inte godkänd SFI i den traditionella utbildningen. En alternativ form är språkundervisning där man arbetar med språket i praktisk verksamhet, såsom teori kombinerat med praktik på

företag och arbetsplatsförlagd utbildning.

Genomförande/huvudansvarig: Genomförandet kräver ett nära samarbete mellan kommunerna, övriga utbildningsanordnare, länsarbetsnämnden/AF och näringslivet. Deltagarna i de olika utbildningarna bör ha likartad yrkesinriktning. Huvudansvarig för genomförandet är

respektive kommun.

248 Bilaga 3

b Utbildning i export/import/internationalisering

Innehåll: Invandramas särskilda kompetens sitt språk och kungenom skap sitt hemland kan användas för att främja företagens exportom och importmöjligheter. Teori kombineras med praktik på företag. Bristande kunskaper i engelska har visat sig vara ett hinder för invandrare från vissa länder att få arbete och bör därför ingå i utbildningen.

Genomförande/huvudansvarig: Upptagningsområdet för sådan

en här utbildning är hela eller delar länet. Utbildningens målgrupp bör av ha någon form eftergymnasial utbildning. Samarbete krävs mellan av länsarbetsnämnden/AF, kommunerna, övriga utbildningsanordnare, Exportcentrum och näringslivet. Huvudansvariga för genomförandet är länsarbetsnämnden/AF och kommunernas näringslivsfunktioner.

Åtgärd 2: Attizydpdverkan/marknadsfiiring invandrarnas

av kompetens

Innehåll: Rädslan för det okända är många gånger en bidragande orsak till att invandrare har svårt att få arbete. En viktig uppgift är att skapa förutsättningar för att näringslivet uppmärksammar invandrarnas kompetens. Det kan ske genom att presentera goda exempel inom det lokala näringslivet och dess nätverk, att upprätta och marknadsföra komen petensbank med utbildade invandrare m.m.

Genomförande/huvudansvarig: Attitydpåverkan är ett långsiktigt

arbete som kräver bred samverkan mellan kommunerna, länsarbetsen nämnden/AF, näringslivet och invandrarföreningama. Huvudansvarig för genomförandet är respektive kommun.

Åtgärd 3: Riktat nyjöretagarstöd

Innehåll: Många invandrare kommer från länder med stark småen företagartradition. I ett nytt land saknar ofta både kunskap och man kontakter som gör det möjligt att starta eget företag. Riktad rådgivning, utbildning i att starta eget och lokalt kompetensstöd mentorskap är medel som kan stärka våra invandrade entreprenörer.

Genomförande/huvudansvarig: Genomförandet kräver ett nära

samarbete mellan länsarbetsnämnden/AF, kommunernas näringslivsfunktioner, ALMI, NyföretagarCentrum och länsstyrelsen. Huvudansvariga för genomförandet är länsarbetsnämnden/AF och länsstyrelsen.

Bilaga 3 249

Åtgärd 4: Kooperativa driftformer

Innehåll: Ökad handel och internationalisering ökar företagens behov

hjälp med utländska kontakter, översättningar m.m. Våra invandraav

speciella kompetens bör kunna tas tillvara i någon form av pool. res En kooperativ driftfonn skapar förutsättningar för ekonomisk och verksamhetsmässig samverkan. Kostnader delas på flera och man kan komplettera varandras kompetenser.

Genomförande/huvudansvarig: Åtgärden är en speciell form av nyföretagarstöd där samarbete krävs mellan länsarbetsnämnden/AF,

kommunernas näringslivsfunktioner, Kooperativ Utveckling i Halland

och länsstyrelsen. Huvudansvariga för genomförandet är länsarbetsnämnden/AF och länsstyrelsen.

1.6 överväganden och förslag

Inlemma integrationspolitiken i de generella tillväxtstrategiema

Regeringens proposition Sverige, Framtiden och mångfalden från

-

invandrarpolitik till integrationspolitik att mångfalden i samhäl-

anser let bör utgångspunkt för den generella politikens utformning på

tas som alla samhällsområden och nivåer. I och med att mångfalden har blivit

del den generella tillväxtpolitiken har integrationspolitiken blivit en av överflödig och dess mål bör inlemmas i de generella tillväxtstrate-

giema. Regionalpolitiken liksom storstadspolitiken betonar vikten av

att utgå från mångfalden tillväxt- och utvecklingsfaktor. Dessa

som politikområden skapar förutsättningar för att samordna och kombi-

nya

generellt integrationsfrämjande arbete och regionalt arbete för tillnera växt. Särskilt regionalpolitiken för tillväxt regeringen möjlighet att

ger göra de regionala tillväxtavtalen till ett uppföljnings- och utvärderingsinstrument för såväl introduktionsarbetet med nyanlända se kapitel 2 för långsiktiga integrationsprogram. Dänned kan regeringen

som kräva från det regionala partnerskapet att anlägga ett integrationspolitiskt perspektiv på framtagningen och utformningen av tillväxtavtalen.

250 Bilaga 3

2 Från till

integrationspolitik regional tillväxtpolitik

Sammanfattning

Integrationspolitiken för nyanlända skall i huvudsak inriktas att stärka den enskildes förutsättningar att kunna stå för egenförsörjning, varvid eget företagande utgör en viktig del. Många dagens av nyanlända till Sverige kommer från länder, där eget företagande utgör del en av en kulturtradition. Därför är det viktigt att ta på detta intresse vara och stimulera fler nyanlända till att starta eget redan under den kommunala introduktionsperioden Detta kan dock inte åstadkommas utan . grundläggande förändringar i dagens system, vilket fortfarande till alltför stor del kännetecknas av socialpolitiska åtgärder, för det mesta som resulterar i ett långvarigt bidragsberoende i form i första hand av so-

cialbidrag.

. Inom ramen för detta passiva omhändertagande har staten betalat ut cirka 30 miljarder kronor till landets kommuner mellan åren 1991 och 1998. Resultatet är att mellan 6 och 16 procent dessa flyktingar står av

för egenförsörjning efter introduktionsperiod på 3,5 år.

en Det finns självfallet flera orsaker till ovan beskrivna verklighet, och det krävs en rad förändringar för att vända utvecklingen. En del av problemen och lösningen kan spåras i dagens mottagnings- och ersättningssystem. Kommunernas arbete med att tidigt stimulera eget före-

tagande bland flyktingar under introduktionsperioden är nästan obe-

fmtligt. Bland den arbetsföra flyktinggruppen som mottagits komav munerna mellan åren 1992 och 1994 hade år 1998 0,5 procent eget företag eller stimulerats till att starta eget. Ur ett långsiktigt perspektiv är detta ett bortfall av tillväxt och sysselsättning med tanke på att en stor andel nyanlända har förutsättningar från sin hemlandstradition att driva eget företag. Dessutom är företag drivs invandrade som av perso-

ner ofla familjeföretag och utgör stor sysselsättningspotential för

en övriga familjemedlemmar. Till detta bör också tilläggas företagatt en samhetsform baserad på familjetradition har självgenererande effekt en på småföretagsetablering i och med att entreprenörsandan i många grupper förs vidare genom familjen.

Dagens mottagningssystem för flyktingar bygger på samverkan

en mellan stat och kommun. Staten skall Integrationsverket träffa genom överenskommelser om mottagande. Systemet för överenskommelser

Bilaga 3 251

med kommuner har dock spelat ut sin roll och bör ses över. Dagens förhandlingar mellan stat och kommun bidrar dessutom till att invand-

och invandringen ses som en börda som skall fördelas. Målet rarna måste istället vara att vi får ett system som synliggör människors kunskaper, främjar sysselsättning och tillväxt. Integrationspolitiken för

som nyanlända och regionalpolitiken för tillväxt bör samordnas så att kollisioner mellan olika regelverk kan undvikas och invandrarnas roll som

för samhället tidigt tydliggörs på lokal och regional nivå. Introresurs duktion av nyanlända och ersättning till kommunerna måste enligt utredningen ingå som ett led i de generella tillväxtstrategiema, varvid de regionala tillväxtavtalen väsentlig del.

utgör en

Även årets tillväxtavtalsförslag skall lämnas senast den 15 april

om 1999 har ändå regeringen möjlighet att överväga dessa förslag inom höstens tillväxtavtalsförhandlingar med regionerna.

De förslag som här läggs fram stämmer väl överens med betänkandet om validering av utländsk gymnasial yrkeskompetens SOU 1998: 165, föreslår att kompetensutvärderingen måste redan under

som introduktionsperioden finnas på regional nivå och vara en naturlig del

regionemas arbete med tillväxtavtalen. av

Med utgångspunkt i regionala tillväxtstrategier för introduktion och integration föreslås följande:

Se över ersättningssystemet för flyktingmottagande så att kommu-

nernas arbete med introduktion av nyanlända tidigt knyts till de

regionala tillväxtavtalen inom ramen för varje regions egna förut-

sättningar för tillväxt. På så sätt kan kommunernas arbete med att

stimulera nyanlända till egenförsörjning och eget företagande bättre

anpassas till de skilda förutsättningar för näringsliv, arbetsmarknad och tillväxt som finns i varje län. Detta förutsätter att det administ-

rativa ansvaret för ersättningama till kommunerna förs över från

Integrationsverket till länsstyrelserna så att medlen strategiskt kan

fördelas till kommunernas introduktionsprogram för nyanlända inom ramen för samordning av de regionala tillväxtavtalen. Ge länsstyrelserna ett samordnings- och tillsynsansvar för integra-

tionsarbetet på regional nivå, så att integrationsarbetet blir en del av

de regionala utvecklingsstrategiema och bättre anpassas till de

skilda förutsättningar som finns i varje län på samma sätt som arbe-

tet med att främja regional tillväxt.

Ge Diskrimineringsombudsmannen en regional plattform för arbete

mot etnisk diskriminering, så att främjandet av mångfalden i arbets-

livet integreras i de regionala strategiema på samma sätt som

jämställdhetsarbetet.

252 Bilaga3

2.1 Behovet av ett

makroperspektiv på eget företagande

Det är viktigt att anlägga ett mikro- och makroperspektiv både vad gäller analysen och förslagen. Makroperspektivet gäller dels regionalpolitikens betydelse för att främja eget företagande bland nyanlända flyktingar och andra personer med utländsk bakgrund, dels system

som hämmar företagande. I en del fall omfattar dessa system ersättningar till kommuner i samband med flyktingmottagande. I andra fall handlar det om generella bidragssystem som hämmar tillväxt generellt och eget företagande i synnerhet.

I direktiven till utredningen sägs att kommittén skall utreda hinder för att starta eget företag bland med utländsk bakgrund. Det

personer kunde ha föranlett utredningen att avgränsa intresset till de företag

som startas av invandrade entreprenörer. Men med utgångspunkt i ett makroperspektiv valde författaren att även peka på hinder och nyckelfaktorer för att främja eget företagande bland hela Sveriges befolkning.

I denna utredningen har författaren försökt identifiera hinder för företagande som hänger med bristande samordning mellan

samman olika politikområden, systemkrockar och målkollisioner för olika politikområden: t.ex. målkollision mellan den socialpolitiska inriktningen av de statliga ersättningssystemen för det kommunala flyktingmottagandet och egenförsörjningsmålet inom integrationspolitiken, skatteutjämningssystemets hämmande effekter på tillväxt, sysselsättning och företagsamhet, målkollision mellan statsbidragssystemets fördelningspolitiska effekter och den regionaliserade näringslivspolitikens tillväxtmål samt regionala obalanser i entreprenörskulturen.

Huvuddelen av denna skrift utgör ett makroperspektiv på eget företagande, där de nationella målen för den allt mer regionaliserade tillväxtpolitiken tydligare kan framhävas samlad strategi för att så

som en tidigt som möjligt i integrationsprocessen främja eget företagande bland personer med utländsk bakgrund.

2.2 och hinder

Flyktingmottagande tidiga

för

eget företagande

I den integrationspolitiska propositionen 1997/98:16 betonas vikten av ökad sysselsättning genom eget företagande och att nyanlända

som är inriktade att starta eget företag stimuleras redan under introduktionsperioden att få tillgång till branschkontakter och träffa potentiella företagarpartner i ett tidigt skede. Detta mot bakgrund att många

av

Bilaga 3 253

dagens nyanlända har sitt i länder, där eget företagande ingår i

ursprung

kulturtradition och huvudförsörjningsstrategi. en utgör en

2.2.1 Tidig stimulans till eget företagande saknas

Mottagningssystemet för flyktingar bygger samverkan mellan stat

en och kommun. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret och kommunerna är skyldiga introduktionsprogram underlätta för

att genom flyktingar att snabbare fâ en förankring i arbets- och samhällsliv.

Trots kommunernas stora ansträngningar att ge nyanlända en bra introduktion är arbetet med att stimulera eget företagande under introduktionsperioden nästan obeñntligt. En sammanställning av flera rapporter den statliga ersättningen till kommunerna Inrikesdeparte-

om mentet 1997, Kommunförbundet och Invandrarverket 1998 visar att andelen nyanlända efter tre och ett halvt år försörjer sig genom

som eget företag eller starta eget bidrag är mycket låg se tabellen nedan.

Antal mottagna Egenförsörjning genom Källa flyktingar eget företag eller starta-

eget bidrag efter 3,5 år i

procent 1992: 18 500 1% lnrikesdepartementet 1997 1993: 25 220 0 % Invandrarverket

Kommunförbundet 1998 1994: 62 335 1% Invandrarverket

Kommunförbundet 1998

Bild Andel egenföretagare i % bland flyktingar mottagna 1992,1993 och 1994. Undersökning i 41 kommuner

254 Bilaga 3

Ovanstående siffror visar klart att det är väldigt få som stimuleras till att starta eget under introduktionstiden. År 1997 har Invandrarverket gjort en rapport om bland annat hur resurser satsas på eget före-

som tagande kan utnyttjas på bästa sätt och vad som görs i kommunerna för

att underlätta eget företagande under introduktionsperioden. I sin

rapport om hinder och möjligheter för invandrare att få arbete Oktober 1997 pekar Invandrarverket på flera hinder för samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och andra berörda parter.

2.2.2 Bristande samverkan och

generellt glapp

mellan SFI och

arbetsmarknadsåtgärder

För att underlätta för flyktingar att komma in i det svenska samhället och samtidigt minska deras bidragsberoende införde i propositio-

man, nen 1989/901105, ett reformprogram i huvuddrag bestod föl-

som av jande komponenter:

En reformerad svenskundervisning.

Målinriktad prioritering inom Arbetsmarknadsverket av tidiga insat-

ser till förmån för flyktingar. 0 Åtgärder för att utveckla samverkan mellan de olika organ som är

engagerade i flyktingmottagandet. 0 Ett nytt ersättningssystem till kommunerna för flyktingmottagande.

Syftet med denna reform var samordning, samverkan och helhetssyn. Men i praktiken har inte detta fått tillräckliga effekter. I Integrationspolitiska propositionen 1997/98:16 påpekas därför rad brister

en i den nuvarande introduktionen inte minst i form av dålig samordning mellan huvudmännen för olika delar av introduktionen. Ett strukturellt hinder är att ersättningssystemens utformning är i dag sådan karaktär

av att den skapar ett generellt glapp mellan svenska för invandrare SFI och arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsförmedlingama deltar sällan från början i introduktionsarbetet och väntar passivt till att nyanlända uppnått godkänd SFI-nivå. Sammanfattningsvis kan följande hinder nämnas: 0 Det råder brist på språkundervisning anpassad till de flyktingar som

har realistiska möjligheter att starta eget. 0 Det är sällsynt med samverkan mellan myndigheter och organisatio-

ner, när det gäller att stimulera flyktingar och invandrare till eget

företagande. l

0 EU-projekt, som syftar till att främja eget företagande bland flyk-

tingar förekommer sällan.

Bilaga3 255

Det råder brist på samverkan mellan kommuner när det gäller att 0 effektivisera språkundervisningen och samordna olika stödfonner till eget företagande bland invandrare och flyktingar. Det tas inte någon hänsyn till närvaro invandrare och flyktingar i 0 av

kommunen vid näringslivsplaneringen.

Otillräckligt samarbete mellan SFI anordnama och arbetsmark- 0 nadsutbildningama. Brist skarvutbildningar i svenska med yrkes- respektive utbild- 0 ningsinriktning. Brist kunskapsöverföring mellan olika kommuner och utbild- 0 ningsarrangörer.

Mot bakgrund dessa brister blir det klart att samhället skulle gagav att flyktingar, redan under introduktionstiden fick svenskundernas av visning är anpassad till deras yrkesbakgrund. Särskilt personer som med företagarerfarenhet skulle att ett tidigt stadium lära gynnas av sig branschanpassat språk. Detta skulle, förutom höjd motivation och snabb språkinlärning, flyktingen relevant information och kunskaper ge den svenska arbetsmarknaden samt stimulans och inspiration att om våga starta eget. En sådan modell förutsätter, framför allt kostnads- och effektiviav tetsskäl, bredare samverkan mellan kommuner inom länen och en kanske även mellan län. Ett tidigt och strukturerat samarbete mellan näringslivet och centrala, regionala, och lokala myndigheter utgör en grundläggande förutsättning för god introduktion till att starta eget en företag under introduktionsperioden. Författaren återkommer till denna fråga i förslagsdelen angående behovet ett regionalt system för inav troduktion av nyanlända.

2.3 Ersättningssystemens socialpolitiska

inriktning hämmar stimulans till eget

företagande

2.3.1 Otidsenligt system

Sedan den l juni 1998 är det Integrationsverket träffar överenssom kommelser med kommunerna mottagandet av nyanlända flyktingar. om Det verket tog därmed över det system för flyktingmottagande som nya Invandrarverket varit statlig huvudman för sedan år 1985. När regeringen överförde det statliga huvudmannaskapet till Integrationsverket att betala ut kommunersättningama var utgångspunkten att systemet

256 Bilaga 3

fortfarande är ändamålsenligt, vilket dock inte längre är fallet enligt utredningens bedömning. Systemet fungerade som ett styrinstrument för uppföljning och utvärdering av den kommunala introduktionsperioden så länge som Invandrarverket kunde påverka människor att flytta ut i kommuner över hela landet. Den överväldigande majoriteten asylsökande väljer i av dag eget boende istället för Invandrarverkets förläggningssystem. Detta blev effekten av att riksdagen år 1994 beslöt att förändra lagen om mottagande av asylsökande. År 1997 påverkade Invandrarverket bosättningen för 5 000 ca personer, vilket motsvarar ca 30 procent de asylsökande beviljades av som uppehållstillstånd. Resten ordnar själva sitt boende, oftast i den kommun de vistas i asylsökande. Detta gör det svårt för Integrasom tionsverket att via mottagningssystemet följa och säkra kvalitén i upp det kommunala introduktionsarbetet. Verket betalar därför i dag pengar till kommuner som inte alls haft möjlighet att planera eller förbereda mottagandet, oavsett om flyktingarna får introduktion eller inte.

2.3.2 hindrar

Splittrade resurser helhetssyn

En svaghet i de statliga ersättningssystemen till det kommunala flyktingmottagandet är att utbetalningsreglema direkt motverkar integrationsprocessen. Kommunerna får statlig ersättning för flyktingmottagandet enligt flera regelsystem: grundersättning, schablonersättning, ersättning för vissa särskilda kostnader, ersättning för extraordinära kostnader En nackdel med ett system med olika anslagsposter och osv.

utbetalningsregler och utbetalningstider är brist samordning och in-

effektiv användning kommunens tillgängliga Sammantaget av resurser. har staten betalat ut 22,5 miljarder kronor till landets kommuner under t.ex. åren 1991-1996. Men alla befintliga utvärderingar visar att dessa medel inte har kunnat användas effektivt i brist på samordning och brist på kontinuitet i det finansiella stödet. Ett annat problem med det nuvarande ersättningssystemet är sekundärflyttningama. I genomsnitt flyttar ca 20 procent av flyktingarna från mottagningskommunen inom 18 månader. Efter fem år har 40 ca procent flyttat. Detta innebär att kommun 2 och ibland kommun 3 f°ar ersättning enligt vissa regler beroende på hur länge flyktingen har vistats i respektive kommun. För att motverka de extrakostnader sekundärsom flyttningama orsakar kommuner med stor inflyttning har ändringar i ersättningssystemet genomförts. Enligt det nya systemet betalas 20 procent av schablonbidraget ut till kommunen vid mottagandet av

Bilaga 3 257

nya flyktingar och sedan 10 procent tremånadersperiod, under

per en tidsrymd av 24 månader. Systemet har bidragit till att minska inflyttningskommunens extrakostnader, medför splittring ekono-

men en av miska resurser och hindrar möjligheten till samordning och helhetslösningar.

2.3.3 Socialpolitik hindrar resursutnyttjande

Systemet med att kommunerna i det närmaste fick alla kostnader för flyktingmottagande ersatt på löpande räkning vara inte bara kostsamt,

började också inse att det kunde passiviserande. År 1991 gick man vara man därför över till ett system med schablonbidrag engångsersätt-

som ning för varje mottagen flykting.

Den viktiga motorn i schablonbidragssystemet att kommu-

var om nerna tidigt kunde få en nyanländ i försörjning, så skulle det stå

egen kommunen fritt att nyttja eventuellt överskott på schablonbidraget till verksamhet med övriga flyktingar. Detta skulle då stimulera kommunerna till att påskynda integrationsarbetet för att gå med vinst.

En viktig faktor för att det nya schablonbidraget inte skulle leda till ett försämrat flyktingmottagande de individuella introduktionspro-

var grammen. För varje mottagen flykting ålades kommunerna att upprätta en sådan plan för att erhålla ett schablonbidrag.

Introduktionsplanema har alltsedan de infördes setts ett vikti

som instrument för att ge varje flykting nödvändiga förutsättningar för att stå för egen försörjning. I propositionen 1989/902105 betonades vikten av att utforma introduktionsplanema ett kontrakt mellan

som flyktingen och samhället.

Introduktionsplanema är i dag ett välkänt och väletablerat instrument som används av alla flyktingmottagande kommuner. Men utvärderingar gjorda av Invandrarverket 1997 visar att denna typ planer

av resulterar i att själva dokumentet blir viktigare än att fullfölja det i dokumentet överenskomna. Att koncentrera kraften på formalia har blivit viktigare än att skapa en verklig grund för självförsörjning.

Ett stort hinder för att introduktionsprogrammen skall kunna bli

en verklighet är att ersättningama till kommunerna hanteras till stor del inom socialtjänsten. Den integrationspolitiska propositionen 1997/98: 16 föreslår därför att kommunernas ersättning till nyanlända handläggs utanför socialtjänsten. Detta mål kan inte nås i dag på grund av att ersättningssystemen till flyktingmottagande kännetecknas

av socialpolitiskt omhändertagande. Det finns exempel på kommuner

som valt att lyfta ut flyktingmottagandet från socialtjänsten och istället organisera detta inom den kommunala arbetsmarknadsenheten. Men

258 Bilaga 3

enligt uppgifter från Invandrarverket 1997 är det fortfarande två tredjedelar kommunerna som har socialtjänsten som huvudman för

av flyktingmottagandet. Detta dämpar kommunernas motivation att bedriva ett arbetsmarknadsinriktat integrationsarbete och hindrar samverkan mellan kommuner för att individanpassa, pedagogiskt förbättra och kostnadseffektivisera språkundervisningen.

Mot bakgrund detta anser författaren att det kommunala ersätt-

av ningssystemet för flyktingmottagande bör ses över så att individen på ett tidigt stadium stimuleras till eget företagande i synnerhet och egenförsörjning i allmänhet. Ett sådant förslag stämmer väl överens med Integrationsverket analyser. I skrivelse till regeringen har

egna en Integrationsverket föreslagit att systemet för kommunavtal ses över 1998-11-12. Verket anser att nuvarande system med överenskommel-

med kommuner mottagande av nyanlända och därtill hörande ser om ersättningssystem är otidsenligt. Systemet vilar på omhändertagande och skapar motpartsförhållande mellan stat och kommuner. Verket vill därför att ett nytt system införs för att undvika kopplingen till socialpolitiken.

2.3.4 Behovet ett tillväxtinriktat

av

ersättningssystem

I dag är ersättningssystemet utformat ur ett kortsiktigt flyktingmottagandeperspektiv. Ett långsiktigt integrationsperspektiv saknas och inom för det kortsiktiga ersättningssystemet blir frågan ofta om

ramen kommunerna blir kompenserade för sina kostnader för främst flyktingmottagande.

Ersättningssystemet bör reformeras så att den kommunala introduktionsperioden från början knyts till regionala och lokala sysselsättningsfrämjande näringslivs- och tillväxtstrategier. Ersättningama

program, till kommunerna för flyktingmottagande, arbetsmarknadspolitiken och tillväxtpolitiken måste samordnas och dra åt håll.

samma

Enligt det lokala flyktingmottagandet som infördes år 1985 är det kommunerna praktiskt för mottagande av flyktingar och

som svarar staten som har det övergripande ekonomiska ansvaret. I propositionen Samordnat flyktingmottagande och ett nytt system för ersättning till kommunerna m.m.l989/90:l05 redovisades ett program för att underlätta för flyktingar att snabbare få en förankring i svenskt arbetsoch samhällsliv. Samtidigt infördes ett nytt system för statlig ersättning för flyktingmottagande. Syftet med systemet var just att öka kommu-

incitament att i samverkan med arbetsförmedlingen på orten nernas

Bilaga 3 259

vidta aktiva åtgärder för att flyktingar ska bli självförsörjande. Nuvarande ersättningssystem som infördes år 1991 innehåller

: 0 Schablonersättning som ska täcka genomsnittlig kostnad för försörj-

ning och SFI för år 1999 är schablonersättningen 151 900 kronor för personer som fyllt 16 år och 93 100 kronor för barn under 16 år.

Ersättningen skall också täcka kommunernas extra kostnader för

flyktingar vad gäller t.ex. barnomsorg, skolundervisning, tolkverksamhet och administration.

0 Varje kommun som träffar överenskommelse med Integrations-

verket om mottagande av flyktingar får en grundersättning för när-

varande ca 450 000 kronor skall täcka vissa baskostnader

som som

alla kommuner har för flyktingmottagning. 0 Ersättning för vissa särskilda kostnader, dvs. ersättning för faktiska

kostnader för socialbidrag för flyktingar som är över 60 år när de

kommer till Sverige eller till följd av funktionshinder inte bedöms

kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. 0 Ersättning för extraordinära kostnader. Särskild ersättning läm-

som

nas efter prövning i varje enskilt fall.

Medlen för flyktingmottagning är huvudsakligen riktade mot egenförsörjningsmålet. Sedan den 1 januari 1993 finns det möjlighet för kommunerna att enligt Lagen om introduktionsersättning 1992:1068 betala ut introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra nyanlända personer. Introduktionsersättningen syftar till att motverka klientiseringen som skapas av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. Men problemet är att endast 25 procent av landets kommuner har använt möjligheten att utge introduktionsersättning i stället för socialbidrag.

Här blir det tydligt att det behövs ett nytt ersättningssystem där

, flyktingar inte framställs som en börda, som administrativt skall fördelas mellan kommunerna.

Medlen för flyktingmottagande bör i framtiden hanteras regional nivå så att integrationsarbetet bättre kan anpassas till de skilda förutsättningar för näringsliv, tillväxt och arbetsmarknad som finns i varje län.

-

I de 2,3 miljarder kronor som kommunerna får för flyktingmottagande ingår kostnader för barnomsorg, försörjning av äldre och funktionshindrade. Men här är det viktigt att påminna om att dessa är på

intet sätt undantagna av behovet av introduktionsprogram. De medel

för flyktingmottagande som berör dessa grupper är helt förenliga med finansieringsprincipen för tillväxtavtalen. Medel som avser barn- och

260 Bilaga 3

äldreomsorg samt stöd till funktionshindrade kan t.ex. även användas till att stimulera arbetsföra nyanlända till att bedriva kooperativa omsorgsverksamheter riktade till den egna gruppen samtidigt som de lär sig svenska språket.

Det kan understrykas här att ersättningama till kommunerna bör i huvudsak inriktas på att öka skattekraften så att kommunen ökar sina skatteintäkter för att kunna tackla kostnader för barn, funktionshindrade och andra som inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Begreppet regionalt tillväxtkapital definieras i prop. 1997/98:62 som resurser som mer direkt syftar till att förbättra förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Användningen av sådana statliga resur-

bör enligt regeringens bedömning i större utsträckning än vad som ser för närvarande sker anpassas till det regionala och lokala näringslivets behov och förutsättningar. betydande del av det regionala till-

För en växtkapitalet fattas beslut om användningen på den regionala och lokala nivån, t.ex. delar av de regional- och arbetsmarknadspolitiska anslagen.

Regeringen har för budgetåret 2000 identifierat ca 19 miljarder kro-

i form statliga medel vilka kan klassificeras tillväxtkapitalnor av som dvs. resurser som mer direkt syftar till att förbättra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt. Anslagens storlek är baserade beräkningar i budgetpropositionen för år 1999.

Intentionen med tillväxtkapitalet är att öka flexibiliteten mellan olika anslag. Gemensam nämnare för anslagen är att de är avsedda att främja sysselsättning och tillväxt och ge utrymme för flexibilitet, t.ex. flytta hantering av anslag från en myndighet till en annan för att effektivisera och samordna resurshantering.

Mot bakgrund av detta anser författaren att anslaget B 4 2,2 miljarder kronor enligt budgetpropositionen 1998/1999 kan på ett mera ändamålsenligt sätt användas om den administrativt kunde tillföras länsstyrelserna för att strategiskt fördelas till kommunala introduktionsprogram för nyanlända inom ramen för samordning av de regionala tillväxtavtalen.

2.3.5 Ett för överenskommelserna

regionalt system

mellan staten och kommunerna

Mycket tyder i dag att systemet med kommunala överenskommelser

flyktingmottagande har spelat ut sin roll. År 1990 tog i stort sett alla om kommuner emot flyktingar. Invandrarverket hade avtal med 278 av landets dåvarande 286 kommuner. Då var Hela Sverige-strategin ett faktum. Under senare år har antalet kommuner med flyktingöverens-

Bilaga 3 261

kommelser i stort sett halverats, vilket främst beror på minskningen av antal asylsökande. År 1997 tog 235 kommuner emot flyktingar,

varav endast 130 hade avtal med Invandrarverket.

Den 1 juli 1994 infördes en möjlighet att ordna sitt boende på egen hand och bo ute i samhället under den tid ansökan om uppehållstillstånd prövas. I propositionen som låg till grund för riksdagens beslut räknade regeringen med att omkring 5 procent av de asylsökande skulle utnyttja möjligheten till eget boende. Redan efter ett halvt år stod det emellertid klart att det var betydligt fler asylsökande som ordnade sitt boende på hand. År 1997 bodde 62 procent de asylsökande i

egen av eget boende under väntetiden. År 1998 uppgick siffran till 64,6 procent.

År 1998 det endast 100 kommuner hade överenskom-

var ca som melser om flyktingmottagande. Allt fler nyanlända söker sig till avtalslösa kommuner och myndigheterna har i dag möjlighet att påverka högst en tredjedel av flyktingamas val av bostad. Integrationsverket betalar i dag till kommuner som inte alls har förbe-

pengar rett något introduktionsprogram. Verket har i dag avtal med 115 kommuner. Men det finns minst ytterligare 100 kommuner som tar emot nyanlända flyktingar utan avtal genom eget boende. Systemet med kommunala överenskommelser fungerar inte längre och det behövs ett nytt instrument för att följa upp och utvärdera den kommunala introduktionsperioden.

Svenska Kommunförbundet har i ett PM om Flyktingmottagandet i kommunema daterat 1998-11-25 efterlyst ett regionalt perspektiv på överenskommelsema mellan staten om kommunerna. Kommunförbundet skriver:

En tanke, kan vara att lägga ett regionalt perspektiv på överenskommel-

sema mellan staten och kommunerna. De tillväxtavtal som regeringen talar

om i den proposition som skall behandlas av riksdagen under hösten kan

också vägas in i detta perspektiv. Det skulle kunna ge möjlighet att styra

flyktingströmmarna till regioner som har god tillväxt, vilket förhoppnings-

vis inte bara kommer att bli storstadsregionema Kommunförbundet, PM

1998-11-25 s. 6.

v

Författaren instämmer i detta perspektiv särskilt mot bakgrund att dagens överenskommelser med kommunerna är baserade på ett ersättningssystem för det kommunala flyktingmottagandet, som är utformat så att åtgärder under den kommunala introduktionsperioden ofta kolliderar med ett flertal ansvariga aktörer vars arbete styrs av olika regelverk. Riskerna för överlappning, ineffektivt resursutnyttjande, stelhet och bristande samordning är uppenbara. Utredningen att de kolli-

anser sioner som i dag finns mellan olika regelverk under den kommunala introduktionsperioden kan motverkas genom en samordning av kostna-

262 Bilaga 3

dema för flyktingmottagande och den nya politiken för regional tillväxt prop. 1997/98:62. I propositionen lämnas följande exempel på politikområden som skall samordnas inom för tillväxtinriktad ramen en regionalpolitik: Småföretagspolitik, vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, exportfrämjande, investeringsfrämjande, kooperativ utveckling, turistpolitik, teknikpolitik, miljöpolitik, de särskilda regionalpolitiska medlen, jordbruks- och landsbygdsområdet samt strukturfonderna. Minst åtta av dessa politikområden berör nyanlända på ett eller annat sätt. Kooperativa Företagsformer t.ex. skulle sannolikt attrahera en del nyanlända eftersom den inte kräver att varje individ i kollektivet har kunskap företagsadministration. Dessutom kan den kooperativa om företagsformen drivas svenskar och med utländsk bakav personer grund, som kan berika företaget utifrån egna kulturella förutsättningar. De regionala tillväxtavtalen kan här öppna ingångar till integranya tionsarbetet .De regionala tillväxtavtalen har blivit naturlig plattform en för många kommuners deltagande i ett nationellt tillväxtprogram. Kommunen är den geografiska utgångspunkten, tillväxten utgår men från hela regionens tillväxtvision. De mest drivande, drygt 50 kommu-ner, ingår i dag i ett nationellt nätverk för arbete med att stimulera tillväxt. De har bildat åtta kommunfamiljer med likartade styrkor och svagheter. Ett intressant inslag i tillväxtavtalen är att många regioner och kommuner har kunnat identifiera integrationsstrategier baserade på lokala och regionala tillväxtvisioner. Bra exempel är Halland, Uppsala, Västmanlands och Skåne län där tvåspråkighet och mångfalden i befolkningssammansättningen allt mer ses som viktiga instrument för

att främja småföretagens exportmöjligheter och näringslivets interna-

tionella expansion. Mot bakgrund av denna utveckling författaren att integraanser tionspolitiken för nyanlända bör knytas till de regionala tillväxtavtalen. Under utformningen av tillväxtavtalen arbetar olika aktörer med kommunal och regional profilanalys av tillväxthinder och möjligheter. Dessa kan bilda en ny utgångspunkt för att utforma regionala strategier för mångfald och integration. Här kan optimera förutsättningarna man för introduktion och integration analys individens genom en av egna resurser, med utgångspunkt i kommunens och regionens tillväxtprofil

vid utformning av integrationsfrämjande

program. Tillväxtavtalen också möjlighet att i introduktionsproger engagera grammen för nyanlända ett brett nätverk lokala, regionala och centav rala aktörer, varav flertalet besitter omfattande kunskaper tillväxtens av "i och mångfaldens dynamik och drivkrafter.

Bilaga 3 263

2.3.6 Regionala valideringsorgan

De regionala tillväxtavtalen kan utgöra ett nytt instrument för introduktion nyanlända. Deras geografiska omfattning kan vara en del av ett av län, ett län, eller olika former länsövergripande samarbete. Ett av avtalssystem baserat på regional nivå kan motverka de samordningsproblem uppstår mellan olika aktörer under introduktionstiden. De som också förutsättningar för att öka den interkommunala samverkan ger när det gäller samordning, effektivisering och yrkesanpassning av

språkundervisning.

I samband med tillväxtavtalen har även regionala kompetensråd inrättats i varje län ett led i arbetet med att förbättra samspelet som mellan utbildning och arbetsmarknad. Utbildningsanordnama och ansvariga för SFI kan i samverkan med de regionala kompetensråden bättre sitt utbildningsutbud till det regionala näringslivets och anpassa den regionala arbetsmarknadens behov. Detta skulle kunna minska det generella glappet i dag finns mellan SFI-systemet och arbetsmarksom nadspolitiken. Förslaget till att knyta den kommunala introduktionen till de regionala tillväxtavtalen stämmer väl överens med de regionala valideringsför validering utländsk yrkeskompetens, föreslås i betänorgan av som kandet SOU 1998:165. Betänkandet att med utländsk anser personer bakgrund besitter kompetenser bör kunna bli viktig del av de som en tillväxtåtgärder i samband med genomförandet av det regionala partnerskapet. I kontakterna med företrädare för arbetslivet har framkommit att där saknar ett systern för värdering av yrkeskompetens. Mot denna bakgrund föreslås att ett valideringsorgan för kompetensutvärdering inrättas i varje län inom det regionala kompetensrådet. En sådan organisation bör kunna naturlig del av de sysselsättnings- och vara en tillväxtfrämjande åtgärder vidtas i regionerna initiativ av de som regionala kompetensråden mot bakgrund de regionala tillväxtav avtalen. De regionala valideringsorganen skall byggas upp i länen enligt regeringens intentioner ett väl utvecklat samspel mellan utbildom ningsväsende och arbetsmarknad i samverkansforrner. Yrkeskomnya petensen skall därför bedömas ett där yrkeskunskapen och genom prov, färdigheter behövs i arbetslivet tydligt kan visas och dokumentesom ras. Validering yrkeskompetensen får ingå i det av kommunerna av anordnade introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare. Betänkandet SOU:1998:165 delar valideringsprocessen i tre nivåer: bedömning-, validering-, branschövning. Bedömningen ge deltaavses ledning för beslut vad nästa steg skall kunna innebära garen om -

264 Bilaga 3

kompletterande utbildning eller direkt genomgång kompetensprov av

för validering av yrkeskompetens. Den fått sin yrkeskompetens

som validerad skall kunna gå ut på arbetsmarknaden antingen direkt, eller via den tredje nivån, där vederbörande genomgår branschövning för en verksamhet inom branscher, yrken där sådan fordras. en Organisationen för validering av yrkeskompetens föreslås bestå av dels ett centralt valideringsorgan, dels ett regionalt. Det centrala organet skall bestå styrelse och branschnämnder. I styrelsen föreslås av en ingå Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska Arbetsgivarföreningen SAF, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet med de till varje organisation hörande yrkesnämndema, samt Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, Högskoleverket, Integrationsverket, Skolverket och Svenska EU-programkontoret. Den myndighet det centsom rala organet skall knytas till är AMS mot bakgrund att myndigheten av ingår i en central/regional organisation och den rollen AMS nya som förväntas få regeringens tillväxt- och sysselsättningspolitik. genom nya Förslaget till regionala valideringsorgan för utländsk gymnasial

yrkeskompetens utgör en ytterligare byggsten i förslaget till att knyta

den kommunala introduktionen till det regionala arbetet med tillväxtavtalen. Kompetensproven för validering yrkeskompetensen skall, av enligt förslaget, kunna genomgås alla oavsett nationalitet. En av vuxna meritportfölj som på regional nivå dokumenterar och beskriver individens kunskaper och kompetenser oavsett bakgrund ligger helt i linje med den nya integrationspolitiken, enligt vilken arbetet med introduktion av nyanlända skall utformas så att den kan infogas iden generella samhällspolitiken.

2.4 och

överväganden förslag

Det har tidigare konstaterats att under flyktings introduktionsperiod en görs nästan inte några målmedvetna satsningar för att stimulera till

egenföretagande som alternativ försörjningsstrategi. Detta beror dels på

ersättningssystemens dominerande socialpolitiska profil, dels på bristande samverkan mellan olika myndigheter och aktörer förfogar som över resurser för främjande av eget företagande i synnerhet och sysselsättning i allmänhet. Författaren väljer att framlägga 3 förslag, på olika sätt syftar till som

att främja egenförsörjning i allmänhet och eget företagande i synnerhet i ett tidigt stadium under introduktionsperioden:

Bilaga 3 265

Förslag Se över ersättningssystemet för flyktingmottagande så att kommunernas arbete med introduktion av nyanlända tidigt knyts till de regionala tillväxtavtalen inom för varje regions egna förutsätt-

ramen ningar för tillväxt. På så sätt kan kommunernas arbete med att stimulera

nyanlända till egenförsörjning och eget företagande bättre anpassas till

de skilda förutsättningar för näringsliv, arbetsmarknad och tillväxt som finns i varje län. Detta förutsätter att det administrativa ansvaret för ersättningama till kommunerna förs över från Integrationsverket till länsstyrelserna så att medlen strategiskt kan fördelas till kommunernas introduktionsprogram för nyanlända inom ramen för samordning av de regionala tillväxtavtalen.

I och med att länsstyrelserna förelås ta över det administrativa ansvaret med att ersätta kommunerna för deras introduktionsprogram för nyanlända bör kommunerna redovisa sina tillväxtstrategier för

introduktion av nyanlända enligt följande principer:

Kommunen inflyttning nya invånare som en tillgång och 0 ser av

betydande för det lokala näringslivet och arbetar fram en

resurs

tillväxtprofil med utgångspunkt i individens växtkraft och

egen

företagens behov, delges länsstyrelsen underlag för strate-

som som

gisk resursfördelning inom ramen för introduktion.

Verka för att det lokala näringslivet uppmärksammar mångfalden i 0

nyanländas kompetenser med utgångspunkt i de skilda förutsätt-

ningar för arbetsmarknad och tillväxt som finns i kommunen och

regionen. Föra entreprenörskap bland nyanlända på den politiska dagord-

0 upp

ningen och göra strategier för att underlätta eget företagande

upp bland nyanlända ur ett kommunalt och regionalt perspektiv.

0 Stimulera interkommunal samverkan för att utveckla yrkesanpas-

sade, individualiserade och näringslivsrelaterade språkundervis-

ningsprogram.

Samhällets mångfald bör arbetslivet. Kommunerna har 0 genomsyra

ett särskilt i denna strävan och bör säkra den offentliga sek-

ansvar

torns utveckling och roll för regional växtkraft att främja

genom

mångfald som kvalitetssäkringsfaktor.

Förslag om att länsstyrelserna tar över det administrativa ansvaret för introduktionsersättningarna innebär att basen för introduktionsarbetet med kommunerna som aktörer inte rubbas. Integrationsverkets roll stärks och renodlas till myndighet med nationellt för

en ansvar samordning, uppföljning och utvärdering samt det övergripande ansvaret för att integrationspolitiska mål och synsätt f°ar genomslag i sam-

266 Bilaga 3

hället. Genom länsstyrelserna får Integrationsverket förlängda armar och regionala baser för sitt arbete. Författaren återkommer till denna fråga i förslag nummer 2.

Förslag 2: Ge länsstyrelserna ett samordnings- och tillsynsansvar för integrationsarbetet på regional nivå, så att integrationsarbetet blir del

en av de regionala utvecklingsstrategiema och bättre anpassas till de skilda förutsättningar som finns i varje län samma sätt som arbetet med att främja regional tillväxt.

För att de integrationspolitiska målen skall kunna omsättas i konkret handling i hela landet krävs en tydlig regional och lokal förankring. Kommunerna har en central roll i förverkligandet av integrationspolitiken. Under senare år har det emellertid blivit allt mer uppenbart att fler aktörer och nivåer behöver involveras i arbetet och att framför allt den regionala nivån behövs för genomförande och samordning av politiken. Länsstyrelserna med sitt samordningsansvar för statlig och kommunal verksamhet och sitt breda nätverk och sina kontaktytor inom olika samhällssektorer är en viktig resurs i arbetet med att förankra och främja de integrationspolitiska målen länsnivå. Länsstyrelserna besitter också kunskaper om näringsliv och arbetsmarknad som är värdefulla för förverkligandet av de integrationspolitiska målen.

I enlighet med förslag i budgetpropositionen 1999 utgiftsområde 18 överför regeringen medel från Integrationsverket till länsstyrelserna för att bidra till att integrationspolitiken förs ut och förankras i storstadslänen. Regeringen föreslår att länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götalands län ges en kompletterande roll och uppgift. Vidare påpekas i budgetpropositionen utgiftsområde 8 att länsstyrelserna, vid sidan av Integrationsverket, spelar en viktig roll för att nå de integrationspolitiska målen.

Integration är till sin natur tvärsektoriell och spänner över flera politikområden. Främjande av eget företagande bör därför samordnas med övriga åtgärder för att främja egenförsörjningsmålet. Länsstyrelserna har till uppgift att samordna arbetet med tillväxtavtalen. Dessa tecknas för tre år och är styrinstrument för den del av statsbudgeten som berör sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Statliga medel som betecknas som regionalt tillväxtkapital ska samordnas med medel från kommuner, landsting, statliga myndigheter, strukturfondprogram och näringslivets egna resurser. Syftet är att optimera tillväxten genom att utnyttja varje regions egna förutsättningar.

Tillväxtavtalen utgör en idealisk plattform för introduktion

av nyanlända genom att de mobiliserar många centrala, regionala och lokala aktörer kring en tillväxtvision för länet. Utformningen av tillväxtavtalen är också anpassad till hela mångfalden i behoven som finns

Bilaga 3 267

-

bland nyanlända. Jämställdhet mellan män och kvinnor samt sociala aspekter är viktiga ingredienser i innehållet i tillväxtavtalen.

Att länsstyrelserna ges ett utökat ansvar för integration kan således

ett första steg mot en sammanflätning av regional tillväxtpolises som tik och integrationspolitik. Riksdagen har redan fastslagit att näringslivsutvecklingen, företagsamhet och tillväxt är de viktigaste instrumenten för att främja integrationen prop. 1997/98: 16.

I och med att näringspolitiken har regionaliserats och länsstyrelserna samt självstyrelseorganen i försökslänen blivit de regionala motorerna för att främja tillväxten anser utredningen att det är naturligt att dessa

samordningsansvaret för det regionala integrationsarbetet som ges berör dessa områden.

En sammanflätning regional tillväxtpolitik och integrationspolitik

av skapar förutsättningar och bättre möjligheter för ett näringslivs-

nya inriktat integrationsarbete baserat på varje regions egna förutsättningar. Tillväxtavtalen kan således användas som regionala plattformar för att utnyttja mångfalden i befolkningens sammansättning, kompetenser, språkliga och kulturella bakgrund som en utvecklingskraft på såväl kommunal, regional, nationell global nivå. Tillväxtavtalen vilar på

som

bred definition av tillväxt som innefattar viktiga sociala aspekter så en att de kan även komma resurssvaga personer till del.

Genom att integrationsarbetet fast regional organisation kan

ge en de integrationspolitiska målen främjas mer effektivt och anpassas till de skilda förutsättningar finns i länen. Samtidigt kan de resurser

som och det intresse som finns i de olika länen tillvaratas och inga hinder finns för kommunerna att i samråd med länsstyrelserna pröva nya lösningar bl.a. för att öka möjligheterna för fler invandrare att starta eget.

Förslag 3: Ge DO regional plattform för arbetet mot etnisk diskri-

en minering så att främjandet mångfalden i arbetslivet integreras i de

av regionala strategiema på samma sätt som jämställdhetsarbetet.

Integrationsarbetet har stora likheter med arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor. Att främja lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet är nära besläktad med motsvarande arbete när det gäller kvin-

och män. Enligt tillväxtpropositionen 1997/98:62 skall jämställdnor hetsperspektivet beaktas vid utformningen innehållet i tillväxt-

av avtalen och det regionala politiska arbetet. Utredningen anser därför att det etniska mångfaldsperspektivet skall beaktas på samma sätt som jämställdhet.

Svenska kvinnor, liksom invandrade män och kvinnor tenderar i dag till att starta eget företag försörjningskälla. I detta avseende stöter

som de i varierande grad på likartade problem när det gäller tillgång på kapital eller stimulans till att starta eget. Författaren anser att det är

268 Bilaga 3

viktigt att denna målgrupp inte blir föremål för direkt eller indirekt diskriminerande behandling. Mot denna bakgrund föreslås här införande av en regional DOorganisation eller länsexperter i frågor etnisk diskriminering på om länsstyrelserna som ett led i att skapa samlad regional strategi för en arbetet med jämställdhet och integration. Ansvaret för arbetet mot etnisk diskriminering skall lyftas fram på sätt jämställdsamma som hetsperspektivet inom de olika områdena ligger på respektive som

länsexpert/sakområdesansvarig. Det samlade ansvaret för att främja

jämställdhet och motverka etnisk diskriminering i länet åvilar länsledningen. Länsexperten för sakområdet etnisk diskriminering liksom länsexperter för jämställdhet skall ett stöd för länsstyrelsens arbete vara inom olika sakområden. Huvuduppgiften för länsexperten skall att vara i länet utifrån de nationella målen för integrationspolitiken främja allas lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk bakgrund. Dessutom bör ingå i länsexpertens arbetsuppgifter att ha samordnande, initierande, en kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande roll i länets arbete med att motverka etnisk diskriminering.

3 Från till

invandrarföretagsamhet generell tillväxtdynamik

3.1 Sveriges nya företagare

Historiskt sett kan företagsamheten bland personer med utländsk bakgrund ses som en förnyelse av svenskt näringsliv invandrad genom företagsamhet. Berns, Bonnier, Bukowski, Carnegie, Cloetta, Felix, Gleerup och Mazetti är företag som har något speciellt gemensamt: nämligen efternamn på personer som invandrat till Sverige och startat företag som sedan fick bära deras namn. Knappast något genomgripande steg i den svenska ekonomiska historien har tagits utan medverkan invandrare. Engelska myntmästare av präglade de första svenska mynten i Sigtuna för tusen år sedan. Det var tyskar som under medeltiden utvecklade bergsbruket och bidrog till framväxten städer Stockholm, Arboga, Västerås, Örebro, av som Kalmar, Skanör och Malmö. Holländare byggde och styrde Göteborg på 1600-talet. Det var valloner som under samma sekel lade grunden till det smide som i sekler gjorde Sverige till världens främsta producent av högkvalitativt järn. Under 1700- och 1800-talet introducerade engelsmän och skottar den nya industriella tekniken och organisationsformema. Fransmän,

Bilaga 3 269

tyskar, italienare, schweizare och danskar korn till Sverige och startade restauranger, bokförlag, chokladfabriker och serviceföretag.

Mellan åren 1914 och 1945 var invandringspolitiken mycket restriktiv. Men samtidigt genomgick svenskt näringsliv en genomgripande modernisering. Det hade inte varit möjligt utan impulser från invandringen, och särskilt återvandringen från USA. Av 1,2 miljoner svenskar

emigrerade till USA återvände åtminstone 200 000. Därigenom som fick Sverige viktiga erfarenheter direkt från världens mest utvecklade ekonomi.

Arbetskraftsinvandringen 1945-70 underlättade den kraftiga expansionen inom de företag vid krigsslutet stod beredda att ta tillvara

som de unika möjligheter då fanns för den svenska industrin. Invand-

som ringen tillförde inte något nytt, men bidrog till att väsentligt förstärka och konservera den svenska industristrukturen.

Invandringen under 1970-talet har haft karaktär. Nu kom

en annan individer med mycket skiftande bakgrund från hela världen. Här finns det tusentals företagsamma människor med kunskaper och erfarenheter

bidragit till att utveckla nya näringsgrenar, inte minst i servicesom sektorn. I Stockholms län utgjorde invandrama år 1994 43 procent

företagarna, i Göteborg 25 procent och i Malmö 28 procent. av

Under 1960- och långt 1970-talet var de få invandrare som ägde eller drev företag verksamma huvudsakligen i restaurangbranschen. Om vi begränsar analysen till egna företag och utrikesfödda per-

så fanns det 1985 omkring 20 300 sådana företag. Under senare soner delen 1980-talet ökade antalet företag till 25 000. Därefter har

av egna det skett nedgång och i slutet av år 1991 var antalet egna företag

en bland personer med utländsk bakgrund 21 000.

Enligt SCB fanns det 48 000 invandrarfcSretag i slutet av 1992. Under åren 1993 och 1994 startades ytterligare 3 300 respektive 5 300

Omkring 60 000 landets företag ägs i dag av utrikesfödda pernya. av

SCB, 1998. Invandrarföretag spelar i dag viktig roll och soner en beräknas år 1994 ha sysselsatt över 190 000 personer. Det är fel att tro att denna sektor skulle utgöra etnisk marknadsenklav. Det är bara

en några få affärer och företag som betjänar enbart den egna gruppen. Det kan t.ex. handla kött som är tillåtet för judar och muslimer. Men

om största delen av invandrarföretagama har inte något direkt samband med deras etniska ursprung. De är företagare på samma villkor som alla andra i landet. Affärsmässiga skäl gör att de vänder sig till en större kundkrets än den egna gruppen och använder svenska som arbetsspråk Ylva Brunes rapport 1996 Invandrare som egenföretagare.

270 Bilaga 3

3.2 Från invandrad till en

företagsamhet generell småföretagsdynamik

Ökningen av antalet egenföretagare sker inte enbart bland invandrare. Arbetslöshet eller risk för arbetslöshet ligga bakom anses 30 procent av alla företagsetableringar i Sverige. Detta motiv är lika vanligt bland svenska företagare bland invandrade företagare. som Detta faktum kan tyda på att befolkningen har allt mindre tillit till staten som en allsmäktig jobbfixare. En mätning gjord av Entreprenörsbarometem 1997 visar att 61 procent av Sveriges ungdomar i ålder 19-29 år kan tänka sig starta eget företag. Hela 31 procent säger sig ha för avsikt att starta ett företag inom fem år. Av mätningen framgår att social bakgrund spelar liten roll för viljan att bli företagare. Mätningen visar att intresset för entreprenörskap är stort och att unga har mycket positiv bild entreprenören. Däremot råder det en av stor okunskap om hur man kan få råd och stöd vill starta ett om man företag. Som exempel kan nämnas att bara hälften de tillfrågade av känner till vad en F-skattesedel är 53 % medan hela 83 procent vet vad KAS, kontant arbetsmarknadsstöd, är. De flesta ungdomar känner att de inte fick lära sig något eget företagande i grund- och om gymnasieskolan. Endast en knapp tredjedel känner till någon typ organisaav tion som kan hjälpa dem med information rörande eget företagande. Det gäller framför allt själva körkortet för eget företagande och vilken rätt man har till pension när driver eget företag. man Ungdomar vill starta eget brottas således med typ som samma av hinder invandrare bortsett från det specifika språkproblemet. En som grupp med likartade problem är den allt växande kvinnor mer grupp som startar eget. På fem år har andelen kvinnor som startar eget vuxit från 31 till 50 procent. Detta framgår av statistik från Stiftelsen Svenska Jobs Society i Stockholm 1998. Kvinnornas inbrytning är den största enskilda förändringen som ägt rum inom nyföretagandet på senare tid. Kvinnor startar 28 procent av alla nya företag. Andelen kvinnor startar företag har ökat från 17 som till 28 procent under 1990-talet. Kvinnliga entreprenörer startar mellan 7 000 och 8 000 nya företag och skapar 12 000 jobb år. Omnya per kring 80 000 entreprenörer är kvinnor och finns i alla branscher. Hinder fcSr kvinnligt företagande skiljer sig inte väsentligt från hinder för eget företagande med utländsk bakgrund. Bland de invandrade företagarna är andelen kvinnor drygt 30 procent. Kvinnor liksom invandrare startar ofta företag med mindre lån och bidrag. Ofta rör det sig om tjänsteföretag med en affärsidé för en lokal marknad.

Bilaga 3 271

Sällan har företagsklimatet i Sverige varit föremål för så mycket debatt. Åsiktema är alltid skiftande, dagens politiska enighet om men företagandets betydelse för landets fortsatta tillväxt och välfärd är unik

för Sverige. Kvinnor, ungdomar och invandrare kan således betraktas som potentiella framtida arbetsgivare med gemensam entreprenörsanda. en Det behövs därför i dag ekonomisk politik beaktar och stimuleen som entreprenörskap hos hela befolkningen oavsett bakgrund. En sådan rar politik bör utgå från den förändringsprocess i försörjningsstrategiema har skett de åren och innebär att de flesta jobben i som senare som nya dag skapas inom småföretagssektom. Författarens principiella ståndpunkt är att de åtgärder krävs för som underlätta s.k. invandrarföretagande inte skiljer sig i grunden från de att åtgärder krävs för generellt underlätta tillväxt och småföretasom att gande. Författaren har därför valt att identifiera och beskriva hinder för eget företagande bland med utländsk bakgrund ur ett generellt personer ekonomiskt politiskt perspektiv. Invandrad företagsamhet är ett tillskott frisk vävnad. Detta bör inte bara utnyttjas inom integrationsav politiken, också i det generella arbetet med att återge Sverige en utan sund näringslivsstruktur att förnya den vävnad småföretagsamhet - av tydligen har svårt att växa till sig. som

3.3 fostran till lönearbete hindrar

Ensidig

tillväxt

I dag råder det politisk enighet att tillväxt förutsätter att nya en om företag etablerar sig och får förutsättningar att växa inom gynnsamma Sveriges gränser. Regeringen har den 22 december 1998 fattat beslut förenklingar för underlätta företagens tillväxt. Besluten berör om att hela näringslivet, utgår huvudsakligen från de mindre företagens men arbetsvillkor. Alla förslag till regler har betydelse för näringsnya som livets verksamhet skall granskas de mindre företagens tillväxtmöjur ligheter. Detta innebär att det ställs krav på offentliga utredningar nu och myndigheter göra konsekvensanalyser alla föreslagna regler att av

ur ett småföretagsperspektiv.

Förenklingar för mindre företag är viktiga för tillväxt. Men ännu viktigare drivkrafter för tillväxt är de mentala strukturer som hänger med samhällets inställning till egenföretagande och entrepresamman nörskap. Dessa mentala strukturer och attityder finns inbyggda inte minst i skolsystemet. Mycket tyder i dag på att skolsystemets ensidiga inriktning på lönearbetet hindrar entreprenörskap och hämmar tillväxt.

272 Bilaga 3

Det svenska skolväsendet har i mycket hög grad varit ensidigt inriktat på lönearbete. Målet har varit att via skolan och yrkesutbildning kvalificera individen för anställning, helst ett fast jobb. Studie- och en yrkesvägledningen har varit ett viktigt instrument för att nå detta mål och utveckla ensidig lönearbetskultur. en Till följd av att ungdomar i det svenska skolsystemet socialiseras mot lönearbete har att eget företagande utvecklats mycket långsamt. Sverige har i dag den lägsta andelen eget företagande i förhållande till den yrkesaktiva befolkningen bland industriländema. En mätning gjord av Entreprenörsbarometem 1997 visar dock på en attitydförändring hos ungdomarna. Mätningen har tidigare refererats men återges här igen som bakgrund till ett kommande förslag ett om

särskilt läroplansmål för entreprenörskap. Mätningen visar nämligen att

hela 61 procent av Sveriges ungdomar i åldern 19-29 år kan tänka sig starta eget företag. Dessutom säger sig hela 31 procent ha för avsikt att starta ett företag inom fem år. Av mätningen framgår också att social bakgrund spelar liten roll för viljan att bli företagare. Mätningen visar att intresset för entreprenörskap är stort och att unga har mycket positiv bild entreprenören. Däremot råder det en av stor okunskap om hur man kan få råd och stöd vill starta ett om man företag. Som exempel kan nämnas att bara hälften de tillfrågade av känner till vad en F-skattesedel är 53 % medan hela 83 procent vet vad KAS, kontant arbetsmarknadsstöd, är. De flesta ungdomar känner att de inte fick lära sig något eget företagande i grund- och om gymnasieskolan. Endast knapp tredjedel känner till någon typ organisaen av tion som kan hjälpa dem med information rörande eget företagande. Ungdomarnas bristande kunskaper regler för eget företagande, om trots den positiva attityden till att starta eget, kräver att vi öppnar för en bred diskussion om vägledningens roll i ett samhälle, där entreprenya nörskap och egenföretagande måste central plats, både i ges en mer skolan och i arbetslivet. Ett första steg är att öka medvetenheten och kunskapen om egenföretagandets villkor och betydelse för samhällsekonomin så att lärare och vägledare systematiskt kan arbeta med att stimulera entreprenörskap hos eleverna. Det finns många framgångsrika internationella erfarenheter på detta område. I t.ex. Danmark har skolan fått ökad betydelse för att systematiskt synliggöra företagarkulturen och få lärare och vägledare att tillsammans arbeta för att stimulera entreprenörskap och eget företagande. I många av de projekt pågår i Danmark har gränssnitt mellan som nya skolan, företagen och näringslivet uppstått. Ett välkänt exempel är de

s.k. produktionsskoloma, där undervisningen nästan enbart består att

av producera varor och tjänster för en marknad.

Bilaga 3 273

3.3.1 överväganden och förslag: En läroplan

ny

behövs för att stimulera i

företagsamheten

skolorna

Det finns i Sverige enstaka exempel på skolor som har infört obligatoriska moment av småföretagande, där utbildningen sker i nära samarbete med lokala företag. Men dessa isolerade försök räcker inte för att bryta det svenska skolsystemets ensidiga inriktning fostran till lönearbete.

För att öka entreprenörsandan har NUTEK delat ut 3,5 miljoner kronor till drygt 20 olika projekt runt om i Sveriges skolor. Satsningarna skall ge lärare och elever ökad kunskap om företagsamhet. Lärare, skolledare och skolpolitiker ges också nya möjligheter att hitta nya arbetsformer för hur företagsamhet tidigt kan utvecklas och stimuleras hos barnen.

En nödvändig förutsättning för att åstadkomma en långsiktig attitydförändring är emellertid att en nationell entreprenörsanda främjas av läroplanen. En ny läroplan bör därför utarbetas med ett särskilt mål för entreprenörskap för att tidigt lära ut egenföretagande som ett yrkesalternativ.

3.4 en om

Företagsklimat: fråga skattetryck

eller kultur

3.4.1 Ensidig entreprenörskultur hindrar småföretagsutveckling

Historiskt sett går den ensidiga betoningen på lönearbete hand i hand med en politisk kultur som ensidigt satsar på storföretag. Beroendet av ett fåtal storföretag är stort i Sverige. Bruksorter står och faller ofta med ett enda storföretag. Det visar granskning Närings- och

en som teknikutvecklingsverket Nutek har gjort för Näringsliv 1997.

I elva kommuner runt i landet står ett enda storföretag än

om mer

500 anställda för mer än hälften av sysselsättningen i det privata näringslivet. I ytterligare nio kommuner enskilda storföretag för

svarar mellan 40 och 50 procent av arbetstillfällena på den privata arbetsmarknaden. Mest ensidigt beroende är orter som Oxelösund, där 76 procent av de anställda jobbar vid SSAB, Olofström, med mer än 73 procent på Volvo och Grums där 68 procent jobbar vid Stora Billerud.

274 Bilaga 3

Orter, som har varit nedläggningsaktuella, Arboga, Bengtsfors eller Norrköping, kommer däremot ganska långt ner på listan över sårbara orter. Bland de allra mest kriskänsliga orterna finns inte heller traditionellt industritunga städer Söderhamn, Borlänge, Avesta eller

som Luleå. Överhuvudtaget finns inga de mest ensidiga orterna

av norr om en linje som sträcker sig från Gävle till mellersta Värmland. Arboga är ett exempel på en kommun som domineras av en arbetsgivare, Volvo Aero. I kommunen finns 14 500 invånare. Antalet anställda utanför

ca den offentliga sektorn är 3 399.

Den privata sysselsättningen visar sig ganska lika fördelad i

vara företag av olika storlek. I småföretag med mellan 10 och 19 anställda jobbar 408 544 jobbar i företag med mellan 20 och 49

personer, anställda, 578 i företag med, mellan 100 och 199 anställda och 1 360 i de två storföretagen, Volvo Aero och FFV. De två lokala jättebolagen står dänned för 17 respektive 23 procent sysselsättningen i det

av privata näringslivet inom kommunen.

Den andra krisaktuella orten nu i vår, Norrköping, hamnar ännu längre ned listan. Där finns fem storföretag, bland dem Ericsson, som tillsammans står för, i sammanhanget måttliga, 18 procent den

av privata sysselsättningen.

Som jämförelse kan vi nämna lilla Hofors med ll 400 invånare. Skulle något liknande inträffa där blir konsekvenserna naturligtvis näst intill oöverblickbara. Bruket, Ovako Steel, står med över l 500

anställda för närmare 60 procent den privata sysselsättningen inom

av kommunen. Ett annat exempel kan Laxå, där Esab med 900

vara anställda står för 45 procent av den privata sysselsättningen.

I tabellen nedan anges exempel på tio kommuner med ensidigt beroende av storföretag:

Kommun Andelen anställda i storföretag Oxelösund 83 % av alla privatanställda finns i två storföretag Olofström 73 % av alla privatanställda finns i ett storföretag Hammarö 70 % av alla privatanställda finns i ett storföretag Grums 68 % av alla privat anställda finns i ett storföretag Munkfors 67 % av alla privatanställda finns i ett storföretag Finspång 64 % av alla privatanställda finns i sex storföretag Perstorp 64 % av alla privat anställda finns i ett storföretag Trollhättan 62 % av alla privatanställda finns i fem storföretag Bengtsfors 60 % av alla privatanställda finns i tre storföretag Tidaholm 60 % av alla privat anställda finns i tre storföretag

Bild Sammanställd enligt uppgifter från Nutek, 1997.

Bilaga 3 275

Att en kommun förbereder sig på det värsta en jättenedläggning på

hemmaplan hör till ovanlighetema. Ofta brukar reaktionerna vid

plötsliga nedläggningar i stället komma efteråt med krav på att myndigheter, staten eller det aktuella företaget ska ta sitt ansvar

Man kan inte undgå att se likheten mellan dagens utflyttning av svenska företag och utarmningen av textilindustrin. I början av 1900talet hade Sverige en betydande textilindustri med tyngdpunkter iNorrköpings- och Göteborgsområdena, Sjuhäradsbygden och i Skåne- Halland. Fram till 1950-talet fortsatte tillväxten. Textilindustrin gav då Sverige en självförsörjningsgrad 85 procent och hade ca 70 000 anställda.

På 1960-talet började en nedgång, först orsakad av konkurrensen från nybyggd västeuropeisk textilindustri, sedan från låglöneländer inom och utom Europa. Sysselsättningen minskade kraftigt, med ca 60 procent, från år 1950 till år 1968.

Under de senaste årtiondena har tillväxten skett i bl.a. Sydostasien. Den låga lönenivån i till exempel Hongkong och Sydkorea innebär stora kostnadsfördelar för textil- och konfektionsindustrin. Utflyttningen produktionen till låglöneländema ledde till en total utannning

av av sysselsättningen inom textilindustrin i Sverige. Antalet anställda sjönk från 70 000 på 1950-talet till 10 000 1990-talet.

I dag verkar det svenska näringslivet gå samma öde till mötes som den gamla textilindustrin. En kraftig och successiv förskjutning av tyngdpunkten i investeringar till utlandet har pågått under en längre period. År 1965 hade svenska multinationella företag 66 procent

av sina anställda i Sverige och 34 procent utomlands. I dag är bilden den motsatta: 39 procent i Sverige och 61 procent utomlands.

276 Bilaga 3

Andelen i procent av anställda i

Sverige respektive utomlands i svenska storföretag

80- 70- 66,1

1965 1986 1994

I Sverige I Utomlands

Bild Källa, Industrins utredningsinstitutet.

Bilaga 3 277

3.4.2 Kommunalskatt avgörande vid

företagsetablering

Det råder i dag enighet att klimatet för företag och företagande

om måste förbättras. Men det finns motstridiga uppfattningar om vilka faktorer främjar respektive hindrar nyföretagande och företagsut-

som veckling.

skattesänkningar ett medel för att gynna nyföretagande är ett

som återkommande tema bland många debattörer. Utgångspunkten är att det finns ett samband mellan företagsetablering, sysselsättning och skattetryck. Men vetenskapliga studier ger ingen entydig bild. Sverige har exempelvis länge haft högt skattetryck och ändå haft låg arbetslöshet. Arbetslösheten började stiga i början av 1990-talet, ungefär samtidigt som skattetrycket sjönk något.

En viktig fråga när det gäller sambandet mellan skattetryck och företagsamhet är följande: Hur kan det vara så stora regionala skillnader i företagsamhet när man lever under samma formella regelverk och skattetryck Varför uppstår det mängder av mindre företag i t.ex. Småland liksom Västerbotten

i delar av

Lägre kommunalskatt brukar lyftas fram som en viktig faktor för nyföretagande och företagsetablering. Men Gnosjö, som förkroppsligar småföretagsandan, tillhör inte lågskattekommunema. Kommunalskatten i det småföretagsintensiva Gnosjö med mycket låg arbetslöshet kommunalskatt 30,98 är inte lägre än i det storföretagsdominerade och högarbetslöshetskommunen Södertälje kommunalskatt 30,85.

När tittar på nyföretagsetablering bland kvinnliga företagare ser

man vi rekordökningar i högskattekommuner som Fagersta kommunalskatt bland de högsta 33,98, Laxå 33,38, Hammarö 33,13 och Finspång 32,28. I alla dessa kommuner är andelen nyföretagande bland kvinnor över 50 procent högre än motsvarande siffra för män. Resultatet blir inte mindre anmärkningsvärt med tanke på att kvinnorna anses ha särskilt svårt att starta eget.

När det multinationella företaget Selectron med 23 000 anställda världen över valde Norrköping som etableringsort spelade kommunalskatten ingen roll enligt VD Leif Johansson. Först och främst tittade företaget på tillgång på kompetenta medarbetare. Företagsledningen gjorde bedömningen att kunde ta över personal som tidigare arbe-

man tade på Ericsson. Pâ längre sikt var. närheten till Campus Norrköping en avgörande faktor. Utbildningssatsningen på Campus Norrköping anses

det viktigaste etableringskriteriet. Den ger rekryteringsmöjligheter vara

också närhet till miljö där man ligger långt framme, vilket är men en viktigt för ett teknikföretag.

278 Bilaga 3

3.4.3 Nätverksekonomi bakom

småföretagsdynamik

Regionala variationer i företagsamhet och den regionala näringslivsdynamiken under ett och regelverk gör att många forskare har samma börjat tala om eventuella samband mellan entreprenörskap och kultur Audretsch Fritsch, 1994, Lindmark Olofsson, 1994. Ett särskilt forskningsområde har på senare år vuxit fram under beteckning Cultural Values and Regional Variations in New Firm Fonnation. Civilekonomen Lise-Lotte Gustavsson har i samarbete med professor Bengt Johannisson, Scandinavien Institute for Research in Entrepreneurship SIRE, studerat tillgänglig litteratur vad om som hindrar småföretag att växa. Utredningen har genomförts på uppdrag av

Ingenjörsvetenskapsakademin. Författarna till Småföretagens tillväxt-

barriärer- sanningar och konsekvenser1998 talar ett hämmande om kultunnönster, nämligen storföretagens kolonisering utvecklingsav logiken. Utredamas grundsyn på problematiken är att det svenska samhället med dess säregna kulturella och institutionella betingelser har ensidigt inriktats på storföretagskultur. Denna ensidighet ientreprenörskapskulturen är ett stort hinder för småföretagandets etablering och utveckling. Internationell forskning Europas mest framgångsrika småföreom tagsregioner visar att löner, skatter och regelverk har mindre betydelse för den kommunala och regionala näringslivsdynamiken än vad vi kanske hittills föreställts I Italien hittar vi höga inkomstoss. norra skatter, företagsskatter och höga energipriser högre än i Sverige samt krånglig byråkratisk reglering och outvecklad kapitalmarknad. Ändå finns där Europas utan jämförelse mest dynamiska småföretags-

utveckling.

Detta faktum har även uppmärksammats SAF i sin Strukturav rapport 1999, som lyfter fram nya komponenter i företagsklimatet såsom ortens kulturtraditioner och värderingar samt regional nätverksdynamik. Drivkraften bakom den norditalienska småföretagsdynamiken är den regionala nätverksekonomin. Regional nätverksdynamik uppstår när småföretag av likartad typ är tätt lokaliserade i region eller en en kommun använder närhetsfördelar inom för lokal och regional ramen samverkan. En kombination konkurrens och kooperation gör att av småföretag utvecklas till det Robert Putnam kallar för spindelvävsliknande nätver . Samarbetet tar sig uttryck i att ordnar man gemensamma mässor, gemensamma exportsatsningar, och tar samlade initiativ för att få tillgång till avancerad teknik, och ordna utbildning av specialiserad arbetskraft. Den mest avancerade formen samarbete är av

Bilaga 3 279

när ett antal företag delar stor order, och på det sättet utåt fungerar en ett stort företag med enastående konkurrenskraft. som en Genom den regionala nätverksekonomin har italiensk industri nått världsledande positioner i ett stort antal branscher, från skidpjäxor och möbler till stålindustri och förpackningsmaskiner. Utifrån italienamas högst effektiva stålverk har det utvecklats världsledande tillsmå men verkare produktionsutrustning för stålindustrin. av De italienska nätverksindustriema attraherar i dag många utländska storföretag. Så lokaliserar t.ex. skidjättama Salomon och Rossignol tillverkning till Montebelluna, som är ett centrum för skidpjäxor. Svenska storföretag Tetra Pak,- Electrolux, Pharmacia-Upjohn och som Atlas Copco flyttar sina verksamheter till Norditalien trots att löner, bolagsskatter, inkomstskatter och energiprisema är högre än i Sverige. Den regionala nätverksekonomin iNorditalien gör att företag som i andra avseenden konkurrerar med varandra går samman om gemeninköp och marknadssatsningar, delar på order och gemensamt samma möter kund. Utmärkande för de norditalienska småföretagen är en en utvecklingsstrategi baserad på ömsesidigt förtroende och delade kunskaper för innovationsprogram. Detta spindelvävslikgemensamma nande nätverk för småföretag har gjort att storföretagens betydelse för italiensk ekonomi successivt har sjunkit sedan 1970-talet. Även om FIAT och Olivetti fortfarande är betydelsefulla i söder får nedskärningar i deras verksamheter allt mindre dramatiska konsekvenser. Denna utveckling står i kontrastförhållande till det svenska näringslivets påtagliga brist på regionalt förankrade småföretagsnät. I Sverige är det svårt, ofta omöjligt att få ett antal småföretag att samverka kring stor order, att få dem att lita på varandra och förena kooperation och en konkurrens. Detta befäster storföretagsberoendet och hämmar regionala nätverk småföretag. Regionalt har detta inneburit en eller få stora av arbetsgivare per stad.

3.4.4 Överväganden och förslag: Lyft fram de

nätverkens och det sociala

regionala kapitalets

roll tillväxtmotor som

Många NUTEK-studier visar hur tunnslitna de regionala nätverken är och hur alannerande bristen på regional förankring och nätverksbildning inom svensk industri är, inte minst inom verkstadsindustrin. Samarbetet mellan småföretag avgörande aspekt i lokal och regional är en tillväxtdynamik. Trots stor ansamling likartade verksamheter i vissa av

280 Bilaga 3

regioner lever de flesta småföretagen sida vid sida konkurrenter av som utan att vinna några påtagliga närhetsfördelar. Utvecklingen i t.ex. Norrköping tyder dock ett trendbrott. Samverkan har blivit ett sätt för Norrköpings IT-företag att erövra den lokala marknaden. De stora beställarföretagen i Norrköping är mycket stora och ofta delar av stora koncerner. Detta gör det svårt för små lokala IT-företag att hävda sig leverantörer. Styrkan blir därför som samarbete mellan kunskapsföretagen. I detta syfte bildades år 1996

branschföreningen KIN Kunskapsföretag i Norrköping, i dag

som består 50 medlemsföretag. Föreningens huvudroll skapa av är att ett samarbetsklimat mellan kunskapsföretagen. Den har sin motsvarighet i Linköping och Motala, SMIL respektive MOVAK, två nätverk för samarbete mellan tekniskt orienterade småföretag. Nätverken mellan IT-företag är viktiga ett regionalt näringsur

livsperspektiv. De bör därför fångas in i en utvecklingsstrategi med

norditaliensk nätverksekonomi som förebild. Dels måste företagen stärkas i sin strävan efter samarbete, dels måste samarbetsforrnema vidgas till andra branscher. Här kan särskilt nämnas den träbearbetande industrin som i dag spelar viktig roll framför allt i de södra länsen delama och livsmedelsindustrin. Inom båda dessa branscher kan nätverksbaserat samarbete öka konkurrenskraften, marknadsföringen och exportmöjlighetema. En regional nätverksekonomi kan även användas integrasom en tionsstrategi för att främja företagsamhet bland olika invandrargrupper. Detta med tanke på att invandrarföretagare ofta mobiliserar breda nätverk såsom storfamilj, kulturella, etniska och religiösa samhörighetsforrner.

Ur ett sysselsättningsperspektiv är tillväxtstrategin med småföretag i

nätverk det bästa skyddet mot den regionala sårbarheten ensidigt som storföretagsberoende orsakar i dag. En hållbar regional näringslivsstrategi baserad på nätverksekonomi kräver därför att vi kartlägger behovet lokala och regionala av samarbetsformer mellan alla branscher och sektorer speciellt är intressom santa för strategiskt regionalt och lokalt nätverksbygge i hela landet. Vi måste fokusera alla branscher efter för att analysera deras behov en en av regionala och lokala nätverk samt behov stimulans och av samverkan med offentliga aktörer. Här krävs det en ny form tillväxtfrämjande politik för regionalt av och lokalt nätverksbygge mellan småföretag. På så sätt lägger vi grundstenama för en nätverksekonomi för tillväxt i Sverige. Ett nätverksekonomi för hela Sverige kräver att vi på det ser sociala kapitalets roll som tillväxtmotor utöver det finansiella. Företagare med en stark känsla för sin region och dess överlevnad, som

Bilaga 3 281

stöttar varandra samtidigt som de konkurrerar är en viktigare tillväxtfaktor än lättnader i skatter och regleringar. En inställning till entreprenörskap som en kollektiv angelägenhet är vad som förenar två av Europas mest framgångsrika regioner Gnosjö-regionen och Emilio-

- Romagna i norra Italien.

I dagens debatt låter det som om tillväxten kommer, bara företagen får lättnader i regleringar och skatter och lönekostnadema sänks. Men trots samma förutsättningar inom ett land är företagandet väldigt olika. Europas utan jämförelse mest dynamiska småföretag finns iEmilio- Romagna i norra Italien, där löner, skatter och byråkrati är i nivå med svenska förhållanden samtidigt som man har mycket höga energipriser och ont om inhemska råvaror. Men regionen har det sätt

samma som dess svenska motsvarighet Gnosjö- Gislaved- Vämamo-trakten,

en samarbetsandasom kan ta sig uttryck i ett rikt föreningsliv, en stark kulturell identitet som skapar jordmån för företagande.

Det handlar om företag som hjälper fram nyföretagare i sin nära omgivning, som litar på och är beroende av varandra samtidigt de

som är rivaler. I en sådan miljö vågar företagare ta emot order är

en en som lite för stor eftersom han vet att han kan få hjälp andra med att klara

av av den.

I Italien är de borgensringar där flera företagare går samman för att få fram riskkapital ett konkret exempel, i Gnosjö kan företagarna t.ex. gå samman om experthjälp inför exportsatsningar. Organisationsvärlden i dessa regioner är som en spindelväv. I Sverige är det annars de majstângsliknande nätverken som är vanligast, man tittar nerifrån och upp för att kunna lobba fram nya resurser. Man samlas för att ställa krav på andra, t.ex. stat och kommun, men sällan för egna utvecklingsinitiativ.

Hur kan då staten och myndigheterna främja spindelvävamas framväxt

Det grundläggande är att se till att det finns fungerande regionala nätverk. De regionala tillväxtavtalen kan ge de små och medelstora företagen med nätverksbyggande och utveckling av ett regionalt partnerskap. Samverkan med de regionala högskolorna är också viktig.

282 Bilaga 3

4 istället för

Tillväxtkapital statsbidrags- och utjämningssystem

Regeringen har i slutet av år 1998 fattat beslut om förenklingar för att underlätta företagens tillväxt. Besluten berör hela näringslivet,

men utgår huvudsakligen från de mindre företagens arbetsvillkor. Alla förslag till nya regler som har betydelse för näringslivets verksamhet skall granskas ur de mindre företagens tillväxtmöjligheter. Detta innebär att det nu ställs krav på offentliga utredningar och myndigheter att göra konsekvensanalyser av alla föreslagna regler ur ett småföretagsperspektiv. Inom ramen för detta förslag kommer regeringen att inrätta ett näringslivsråd med syfte att tillvarata invandrares kompetens i näringslivet och öka invandrarföretagens betydelsen för svensk ekonomi.

Förenklingar för mindre företag är viktiga för tillväxt och integration. Men dessa räcker inte för att undanröja de strukturella tillväxthinder som finns inbyggda i stora system som t.ex. statsbidrags- och utjämningssystemet. Mycket tyder i dag att de system hämmar

som tillväxt samtidigt hindrar integration, särskilt eget företagande som integrationsstrategi.

4.1 Fatalistisk bakom inkomst- och

syn

kostnadsutj ämningssystemet

Enligt lag är kommunerna skyldiga att tillhandahålla bl. barnomsorg,

a grundskoleutbildning och äldreomsorg. För dessa lagreglerade verksamheter gäller krav på att servicen skall likvärdig i olika kommu-

vara ner eller landsting. Dessa har emellertid olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats.

För att kravet på likvärdig service inte skall leda till stora skillnader i kommunal skattesats måste kommunerna eller landstingen likvär-

ges diga förutsättningar. I syfte att skapa sådana kan kommuner och landsting med låg skattekraft, stort utgiftsbehov eller hög kostnadsnivå få ett s.k. utjämningsbidrag. Ett sådant bidrag är avsett att utjämna skillnader i kostnader och skatteinkomster, som beror på faktorer står utanför

som kommunernas eller landstingens kontroll.

Påverkbara skillnader som beror servicenivån, servicestandarden eller effektivitet, som avviker från genomsnittet, skall därför inte

Bilaga 3 283

utjämnas. Sådana skillnader skall istället återspeglas i en högre eller lägre skattesats.

Grundprincipen för inkomst- och kostnadsutjämningssystemet är således att utjämningen måste baseras på opåverkbara faktorer. Debatten har hittills handlat om att öka träffsäkerheten och rättvisan i systemets fördelningseffekter mellan kommunerna. Huvudtemat blev således att vinnare ställs mot förlorare och vice versa.

Ett utmärkande drag för diskussionen om utjämningssystemet är att begreppet opåverkbar faktor tas för givet av de flesta debattörema. Utjämningssystemet utgår från att kommunerna inte kan påverka de faktorer utgör underlaget för kostnadsutjämningen. Men en när-

som

granskning visar att begreppet opåverkbar faktor vilar på en mare fatalistisk på kostnader och skattekraften. Kommunerna anses vara

syn oförrnögna att påverka ett antal faktorer som i verkligheten är påverkbara.

Inkomstutjämningen utgår från att skatteunderlaget är närapå opåverkbart. Så är emellertid knappast fallet för kommuner i tillväxtregio-

Genom sina åtgärder avseende t.ex. bostadsbygge, infrastruktur, ner. lokalt näringslivsklimat har dessa kommuner gynnsammare förutsättningar än andra att påverka hur sysselsättning och inkomster utvecklas. Utredningen kommer till denna fråga senare i texten.

När det gäller kostnadsutjämningen betraktas t.ex. barnomsorg och grundskoleutbildning opåverkbara kostnader. Men denna kost-

som nadsfixering bortser från det faktum att barnomsorg och grundskoleutbildning är investeringar ingår i det forskare i dag kallar för

som som social infrastruktur G. Forsberg, 1999 eller socialt kapital Rådet för Arbetslivsforskning, 1998.

När talar infrastruktur ofta den fysiska och eko-

man om menar man nomiska infrastrukturen. Men infrastruktur är alla de system som utgör förutsättningen för att produktionen skall fungera. I själva verket är den sociala infrastrukturen i form skolor, barnomsorg och äldrevård

av väl så viktig och skall inte opåverkbar kostnad, utan som en

ses som en investering G. Forsberg, 1999. Skolor och dagis t.ex. kan tidigt stimulera barnen till entreprenörskap så att en företagaranda på längre sikt skapas och förs vidare som en tillväxtfaktor via fostran.

Den modell regeringen nu har lagt fram förstärker ytterligare

som den fatalistiska på kostnadsutjämningen. Regeringen införde en

synen

utjämningsfaktor för individer födda utomlands, med den underförny stâdda innebörden att sådana alltid medför ökade kostnader för en kommun. En sådan uppfattning strider mot hela det nya paradigmet om managing diversity, där invandrarbakgrund bl.a. ses som en lönsamhetsfaktor se kapitel 1.

284 Bilaga 3

Personer med invandrarbakgrund är ingen kostnad för

utan en resurs många kommuner. Gnosjö kommun t.ex. har kunnat vitalisera sina traditionella småindustrier och sätta fart på den inhemska småföretagsdynamiken genom inflyttning många företagsdriftiga och yrkeskun-

av niga grupper kineser på 1980-talet och bosnier i dag med många andra grupper.

4.2 istället för

Utvecklingskapital kostnadsutj ämning

Begreppet opåverkbar kostnad vilar på en fatalistisk syn och förutsätter att det finns krafter utanför kommunernas och landstingens kontroll. En sådan uppfattning skapar hjälplöshet och ger en missvisande bild om förmåga att påverka den kommunala ekonomin. Professor Ernst Jonsson har klart visat 1999 att kommuner och landsting har större utrymme för att påverka sina kostnader än vad kostnadsutjämningsprincipen medger. Förmåga att påverka kostnaderna i kommuner och landsting kan ha formen av kostnadsbesparingar och nedskärningar eller effektiviseringar. Omfattningen besparingar kan indirekt

av ge en antydan om hur stora de påverkbara kostnadsskillnadema kan

vara.

Under 1990-talet har kommunerna i de tre stortstadsområdena

genomfört de förhållandevis största besparingarna. Glesbygdskommunema har skurit ned sin verksamhet minst. Vad gäller omfattning

av besparingar är det även stora skillnader mellan landstingen. Som

exempel har antalet vårdplatser för somatisk korttidsvård 1 000 invånare

per reducerats med 42 procent i Stockholms läns landsting mellan åren 1991 och 1996 jämfört med 9 procent i Kristianstads läns landsting.

Landsbygdskommunema har hög personaltäthet inom äldreomsorg samt grund- och gymnasieskola. Sammanlagt har de även det högsta antalet årsarbetare l 000 invånare medan förortskommunema har

per lägst antal. Mellan landstingen är det likaså förhållandevis stora variationer i antal årsarbetare per 1 000 invånare.

Till den del variationema i personaltäthet inte beror opåverkbara faktorer t.ex. reseavstånd i glesbygdskommuner kan de uttryck

vara för skillnader i produktivitet och effektivisering. Kommuner i de tre storstadsområdena har, i likhet med större städer, varit föregångare i att söka effektivisera verksamheten. Gjorda utvärderingar t.ex.

av anbudskonkurrens har även kunnat påvisa sådana effekter Jonsson, 1999. Dessa utvärderingar visar på ett betydande effektiviseringsutrymme hos de kommuner, som inte kommit långt i att förnya sin

Bilaga 3 285

verksamhet. Jämförande studier tyder likaså på förhållandevis stora skillnader mellan landstingen.

Mot denna bakgrund framgår det att begreppet opåverkbara kostnader är ett tvivelaktigt instrument och att själva grunden för systemets utformning måste revideras. Det behövs ett system som har sin utgångspunkt i utjämningen av behov av utvecklingskapital för den sociala infrastrukturen och inte utjämning s.k. opåverkbara kostna-

av der.

4.3 Tillväxt och hämmas av tre

integration typer av Pomperipossaeffekt

I den offentliga debatten har diskussionen om Pomperipossaeffekten begränsats till de 18 tillväxtstarka kommuner som till följd av inkomstutjämning förlorar på att öka sin skattekraft. Därmed kom bristerna i systemet att kallas för en skönhetsfläck. Men nu har regeringen bestämt sig för att över systemet så att Pomperipossaeffekten för-

se svinner.

En närmare granskning av utjämningssystemets effekter visar emellertid att det i utjämningssystemet finns tre tydligt identifierade typer av Pomperipossaeffekter som sammanlagt drabbar 94 kommuner.

4.3.1 Pomperipossaeffekt TYP Kommuner

förlorar att öka skattekraften.

på

Pomperipossaeffekt typ I är inkomstutjämningsbaserad och den gör att vissa kommuner förlorar på att öka skattekraften. Sedan systemet infördes har antalet kommuner som drabbas av Pomperipossaeffekt typ I ökat från en till 18 kommuner och ett landsting. Detta betyder att högre tillväxt leder till fler kommuner med Pomperipossaeffekt typ

Denna typ av Pomperipossaeffekt drabbar kommuner med en lägre utdebitering av skatt än den länsvisa skatten och yttrar sig i att den ska-

lägre intäkter för kommunen de skapar ett klimat där löner ökar par om och arbetslösheten sjunker.

Pomperipossaeffekt typ I kan uppkomma vid två olika tillfällen. Först, då kommunen har till exempel en god tillväxt och därmed får höjda relativlöner. Istället för att kommunen får höjda skatteintäkter minskar skatteintäktema, eftersom skatteutjämningssystemet tar mer än 100 procent intäktsökningen. Sedan, då kommunen minskar antalet

av arbetslösa och den reella skattekraften ökar, minskar kommunens

286 Bilaga 3

intäkter då bidraget till kommunen minskar och de skattemedel

som den nyanställde genererar till kommunen försvinner till inkomstutjämning. Observera att de 18 pomperipossakommunema gäller steget från socialbidrag till arbete, från A-kassa.

Effekten Pomperipossaeffekten typ 1 kan beräknas flera

av genom exempel. Kävlinge kommun hade år 1998 utdebitering på

en egen 18.38 procent i skatt och den länsvisa skatten var 18.96 procent. Om

en arbetslös person börjar arbeta och får inkomst på 180 000 kronor

en blir skatteintäkten 33 084 kronor, mot de 20 559 kronor 108 434

x 0.1896 som kommunen innan fick i inkomstutjämningsbidrag. På grund av den lägre utdebiteringen av skatt i kommunen får Kävlinge istället minus 19 516 kronor och förlorar 1 043 kronor på grund att

av de har ytterligare arbetstagare. Svenska kommunförbundet, 1998

Lomma kommun ligger lägre i sin utdebitering av skatt än den länsvisa skatten. Detta leder till att om en Lomma-bo får löneökning

en med 100 kronor betalar personen 30 kronor i skatt, tar utjämningssystemet 31 kronor, dvs. för varje hundring lönerna går i Lomma går

upp kommunen en krona minus. Ett ytterligare exempel är Täby kommun som tjänar 10 000 kronor varje person de får ur produktion.

De arton kommunerna som är beräknade med statistik från år 1997 enligt statistik från Kommunförbundet är intressanta integrationspo-

ur litiskt perspektiv. Med tanke på att både integrationspolitiken och storstadspolitiken betonar vikten av mångfalden tillväxtfaktor kan

som Pomperipossaeffekten i tillväxtkommunema anses utgöra ett hinder för integration. Detta särskilt mot bakgrund av att dessa kommuner saknar ekonomiska incitament att flytta folk från socialbidragsberoende till arbete. I följande tabell kan vi ange de 18 pomperipossakommunema av typ I med graden av socialbidragsberoende bland nyanlända flyktingar som tagits emot mellan åren 1992 och 1994.

Bilaga 3 287

Län Pomperipossakommun Socialbidragsberoende

bland flyktingar mottagna

1992-93 efter 3,5 år Stockholm Danderyd

Ekerö 62 procent 1997 Lidingö Nacka Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Täby 70 procent 1997 Vallentuna Österåker

Skåne Vellinge

Ängelholm Örkelljunga

Hörby

Kävlinge Kronoberg Älmhult Skaraborg Habo

Bild Pomperipossakommuner med grad socialbidragsberoende i

av de två kommuner ingår i kostnadsuppföljningen det kommunala

som av flyktingmottagandet.

Bland pomperipossakommunema i ovanstående tabell ingick endast Täby och Ekerö i studierna kostnadsuppföljningen för flyktingar

om mottagna åren 1992 och 1993. Trots att det handlar om ett begränsat statistiskt underlag kan man konstatera att pomperipossakommuner med hög tillväxt har ett lågt incitament att stimulera nyanlända flyktingar till egen försörjning.

Bland mottagna flyktingar i Täby år 1993 uppgick andelen socialbidragsberoende hushåll i februari 1997 till 70 procent. Det höga socialbidragsberoendet återfanns också bland de flyktingar som mot-

i Täby under åren 1992 och 1991. År 1992 den totala kostnatogs var den för socialbidrag 10 procent högre än för de flesta andra kommu-

ca ner. Detta är en paradox för en högtillväxtkommun.

288 Bilaga3

Ekerö uppvisar samma mönster. Bland flyktingar mottagna år 1992 var år 1997 62 procent socialbidragsberoende. Bland de mottogs år som 1993 var siffran i februari 1997 44 procent. Att två pomperipossakommuner uppvisar så höga siffror på socialbidragsberoende bland invandrade tyder på att pomperigrupper possaeffekten kan ha en negativ inverkan på integration. För att kunna säkerställa denna effekt borde pomperipossakommuner ingå i urvalskommunerna till det statistiska underlaget för kommande studier om kostnadsuppföljning av den statliga ersättningen till kommunerna. Särskilt anmärkningsvärt är att arbetslösheten bland utomnordiska medborgare tenderar till att under år 1999 öka i pomperipossakommuner såsom Habo, Österåker, Täby, Lidingö, Vellinge, Kävlinge och Hörby. Detta står i kontrastförhållande till det faktum att arbetslösheten bland utomnordiska medborgare tenderar till att generellt minska i hela landet.

4.3.2 II: Kommuner med

Pomperipossaeffekt Typ

ekonomiskt stöd for

hög långtidsarbetslöshet

förlorar att minska arbetslösheten.

på

Denna typ av pomperipossaeffekt är kostnadsutjämningsbaserad kunde drabba under bidragsåret 1998 de 76 kommuner i Sverige får som bidrag för att de har haft arbetslöshet överstigande riksgenomsnittet en + l procent under den senaste femårsperioden. I en ESO-rapport Kommuner Kan Kanske om kommunal väl- färd i framtiden 1998 har Stefan Fölster granskat möjligheter och risker i den kommunala välfärdspolitiken inför 2000-talet. En särskilt viktig aspekt i rapporten är att Fölster pekar på rad orsaker till att det en nuvarande skatteutjämningssystemet utgör ett problem när det gäller att minska arbetslösheten. En analys i rapporten kap. 5 visar att många kommuner med hög arbetslöshet kraftigt överkompenseras. Utjämningssystemet ger därför en kommun ytterst motiv för att stimusvaga lera sysselsättningen. I samma kommuner gynnas också invånarna av skattesystemet. I studien jämförs den ekonomiska standarden för typfamilj i en Dorotea, Botkyrka, Kiruna och Malmö. En typfamilj med 2 barn och normalt boende har 2 000 kronor månad att leva på i Dorotea mer per än i Botkyrka och 2 600 kronor i Dorotea än i Malmö. Om båda mer vuxna i en typfamilj skulle kommunalt anställda blir skillnaden vara ännu större. Efter skatt och boendekostnad har familjen i Kiruna 35 procent mer att leva på än den i Malmö. I rapporten redovisas också

Bilaga 3 289

en noggrann genomgång av problemen s. 48. Författaren drar slutsatsen att kommuner i glesbygd med högre arbetslöshet många gånger kan erbjuda sina invånare både möjligheter till högre privat konsumtion och anser sig ha råd att erbjuda ett bättre kommunalt tjänsteutbud finansierat genom höjd kommunalskatt. Detta bl.a. till följd att kostnaderna

av för den högre arbetslösheten kompenseras via utjämningssystemet.

Genom konstruktionen av utjämningssystemet i kombination med socialförsäkringsreglema blir det också lönsamt för en kommun att slussa arbetslösa från socialbidrag till A-kassa. För varje

person som försörjs via A-kassan i stället för socialbidrag kom-

genom sparar en mun ca 84 000 kronor. Däremot kostar det kommun närmare 30 000

en kronor om någon arbetslös går från A-kassa till riktigt arbete.

Kommunförbundet har riktat stark kritik mot ekonomen Stefan

en Fölsters analys utjämningssystemet i ESO-rapporten Kommuner

av Kan Kanske. Där visar han bland annat hur minskad arbetslöshet leder till förlust för de kommuner som får extra bidrag för hög arbetslöshet. Fölster anklagades för att räkna fel och grovt överskatta problemet.

Men Kommunförbundet bekräftar Fölsters tes i rapport

nu en ny Förlust för kommuner när arbetslös får jobb, författad finanssek-

av tionen. Rapporten visar att minskad arbetslöshet kan stå kommunen dyrt. Var fjärde kommun går back ekonomiskt arbetslös invå-

när en nare med A-kassa får jobb. Förklaringen till detta är skatteutjämningssystemet anser Kommunförbundets flnanssektion. Alla kommuner vinner på att se till att arbetslösa med socialbidrag får arbete eller kvaliflcerar sig för A-kassa. Däremot är övergången från A-kassa till arbete mer tveksam för den kommunala ekonomin. 76 kommuner med

en arbetslöshet l procent över riksgenomsnittet får i år extra bidrag från utjämningssystemet. Sjunker arbetslösheten så minskar också bidraget. Resultatet kan bli negativt för den kommunala ekonomin.

Storuman är en av de 76 kommunerna får extra bidrag. För

som varje år en person är arbetslös får kommunen 34 000 kronor fördelade på fem år. Om den arbetslöse har socialbidrag och lyckas få arbete, kompenseras det minskade bidraget mer än väl av att också utgifterna för socialbidrag sjunker och skatteintäkterna ökar. Resultatet blir

en vinst första året på 69 000 kronor.

För varje år som en person är arbetslös i dessa kommuner erhåller kommunen ca 34 000 kronor Storuman fördelat på S-årsperiod,

en alltså 6 800 kronor år, för varje ytterligare år är arbetslös

per en person erhålls ytterligare 34 000 kronor också de fördelas på 5 år, vilket

som leder till att år två får kommunen 13 600 kronor och år tre 20 400 kro-

nor.

290 Bilaga

Om upphör arbetslös efter ett års arbetslöshet så

personen att vara betalas bidraget ut i alla fall under en femårsperiod, men om en person upphör att arbetslös efter 5 års arbetslöshet, då kommunen får som

vara mest för den arbetslöse förlorar, kommunen 34 000 kronor 68 000- 34 000, vilket leder till att kommunen förlorar intäkter på att sätta den långtidsarbetslöse i arbete.

Resultatet är likartat för övriga 75 bidragskommuner även om siff-

varierar både uppåt och nedåt. I Övertorneå är förlusten första rorna året 6 700 kronor när person med A-kassa får arbete.

en

Bidrag for hög arbetslöshet har speciell regionalpolitisk bety-

en delse. Men problemet är att kommunernas ambitioner att minska arbetslösheten kan styras av hur mycket de får i utjämningssystemet. Detta gäller framför allt invandrartäta kommuner med hög arbetslöshet.

Med det nuvarande skatteutjämningssystemet ger en frisk 85-åring bättre utdelning för den kommunala ekonomin arbetande skatte-

än en betalare. Kommunförbundets granskning av skatteutjämningssystemet visar att det inte är antalet förvärvsarbetande skattebetalare som är avgörande för ekonomin. Inkomst- och kostnadsutjämningen gör att

85-åring kan vara värd 125 000 kronor medan 19-64-âringar en ca knappt ger 10 000 kronor i intäkter.

De 76 kommunerna får bidrag på grund av hög långvarig

som arbetslöshet presenteras här nedan med respektive grad av invandrartäthet.

Bilaga 3 291

Uppsala län Värmlands län Västernorrlands län Älvkarleby LM Eda H Kramfors L

Filipstad LM Solleñeå L Södermanlands län Hagfors L Timrå LM Eskilstuna H Munkfors L Örnsköldsvik L

Storfors MH Jönköpings län Sunne L Jämtlands län Tranås LM Torsby LM Härjedalen L

Årjäng M Strömsund L Kalmar län Vimmerby L Örebro län Västerbottens län Västervik L Degerfors M Dorotea L

Hällefors MH Malå L Blekinge län Karlskoga M Skellefteå L Ronneby LM Lindesberg LM Soruman L

Ljusnarsberg M Vilhelmina L Skåne län Åsele L Helsingborg MH Västmanlands län Malmö H Hallstahammar H Norrbottens län Åstorp MH Norberg M Arjeplog L

Arvidsjaur L Göteborgs och Bohus län Dalarnas län Gällivare LM Lysekil LM Borlänge M Haparanda HH Munkedal LM Gagnef LM Jokkmokk L Strömstad MH Ludvika M Kalix M Uddevalla M Malung LM Kiruna M

Orsa L Luleå LM Älvsborgs län Rättvik L Pajala MH Dals-Ed M Smedjebacken M Piteå L Trollhättan MH Vansbro L Älvsbyn L Åmål LM Älvdalen L Överkalix L

Övertorneå HH Skaraborgs län Gävleborgs län EssungaLM Bollnäs L Mariestad LM Gävle LM Tidaholm LM Hudiksvall L Tibro LM Ljusdal L

Nordanstig L

Ovanåker L

Söderhamn L

Bild Ovanstående kommuner är klassade efter deras invandrartäthet. HH: mycket hög andel minst 350 promille. H: hög andel 250-349 promille. MH: medelhög andel 200-249 promille. M: medelhög andell50-l99 promille. LM: låg-medelhög andel 100-149 promille. L: låg andel högst 99 promille.

292 Bilaga 3

4.3.3 Pomperipossaeffekt III: Kommuner

typ

förlorar

på inflyttning

Kommuner med en utflyttning som är högre än två procent under den gångna tio-årsperioden förlorar på inflyttning till kommunen.

Om nuvarande kompensation för befolkningsminskning bibehålls oförändrad ersätts i dag kommuner som haft en utflyttning som är högre än 2 procent under den gångna tio-årsperioden. Ersättning utbetalas med 100 kronor per invånare i kommunen för den del minskningen

av som överstiger två procent. Detta leder till kommuner får detta

att om som bidrag har inflyttning förlorar de intäkter på detta. År 1998 drabbades 60 kommuner denna effekt de hade inflyttning.

av om

Bland industrikommunema i Sverige har 40 procent denna kompensation, vilket betyder att kommunen förlorar intäkter på att industriema vid expansion lockar nytt folk till sig från andra kommuner.

Svenska kommunförbundet visar att Storumans kommun under år 1998 förlorade 8 500 kronor för varje flyttar till kommu-

person som nen, medan alla som under år 1998 flyttade från kommunen tillförde en vinst på 8 500 kronor.

För att Sveriges tillväxt skall kunna öka måste folk kunna flytta vart de vill och kommunerna skall inte behöva fundera på om de förlorar intäkter på grund av nyanställningar i kommunen eftersom arbetslösheten då kanske minskar eller att det flyttar fler människor till kommunen vilket leder till att bidragen minskar i högre takt än intäkterna ökar av tillväxten.

Mot bakgrund av alla dessa negativa incitament för tillväxt, sysselsättning och integration borde inkomst- och kostnadsutjämningssystemet göras om till ett regionalpolitiskt tillväxtinstrument. Statsbidragsoch utjämningssystemet har således blivit oförenligt

med både den nya regionalpolitiken for tillväxt och integrationspolitiken, där mångfald som tillväxtfaktor och eget företagande står i förgrunden. Det behövs därför ett nytt system med tillväxtdynamik och inte fördelning bidrag

av som grundprincip. Ett sådant system måste utformas så att en dynamisk reglering skapas i utjämningstrycket på tillväxtstarka kommuner och att lågtillväxtkommuner får incitament för snabbare utveckling, vil-

en ket dagens system inte tillåter med tanke på sin statiska fördelningsstruktur och ständigt stigande utjamningstryck.

Ett nytt system bör således inriktas på att stimulera tillväxt i kommunerna så att de själva kan ansvara för de s.k. opåverkbara kostnader,

i dag tacklas via bidrag. Även ersättningssystemen till det kommusom nala flyktingmottagandet bör ingå i det tillväxtinriktade statsbidragsoch utjämningssystemet så att inte vissa kommuner blir kraftigt överkompenserade med bidrag från olika håll. Regionalpolitiken för tillväxt

Bilaga 3 293

kan här tjäna som vägledning för att omdana statsbidrags- och utjämningssystemet till ett utvecklingskapital som varje kommun själv kan påverka utformningen av utifrån sina egna förutsättningar.

Inom ramen för de regionala tillväxtavtalen kommer kommunerna att ha stora behov av kapitaltillskott. Dessa behov kan inte hanteras inom ramen för det nuvarande utjämningssystemet med dess krav på kostnademas opåverkbarhet och renodlade fördelningspolitiska profil. Statsbidrags- och utjämningssystemet bör därför omdanas för att kunna möta kraven på resurser för tillväxtskapande åtgärder på kommunal och regional nivå.

Många kommuner samarbetar i dag inom ramen för ett regionalt sammanhang. För dessa kommuner kan existerande statsbidrags- och utjämningsregler justeras inom ramen för de befintliga regionala tillväxtavtalen. I de kommuner som satsar på lokal tillväxt borde statsbidrags- och utjämningssystemet omdanas till kommunala tillväxtavtal enligt samma princip som regionala tillväxtavtal. På så sätt skapas förutsättningar för staten och kommunerna att samverka för ökad mångfald och tillväxt istället för att inom dagens bidrags- och utjämningssystem agera som motparter.

4.4 Överväganden och Inför en

förslag:

differentierad inkomstutj ämning med

så att

regionalpolitisk profil statsbidrags-

systemet och det nuvarande utj ämnings-

systemet kan hanteras som ett samlat

inom ramen för en

utvecklingskapital

tillväxtinriktad

budgetprocess

En central fråga är hur inkomst- och kostnadsutjämningen skall utformas så att tillväxten inte hämmas. I det nuvarande systemet råder det så gott som fullständig inkomstutjämning mellan kommunerna. Genom att multiplicera det omfördelade skatteunderlaget med 95 procent den

av länsvis fastställda skattesatsen uppnås en utjämningseffekt på mellan 99 och 103 procent för i stort sett alla kommuner 0chlandsting.

Hur långt inkomstutjämningen skall drivas beror på i vilken grad skatteunderlaget kan påverkas av kommunerna. Med det nuvarande systemet antas skatteunderlaget vara närapå opåverkbart. Så är emellertid knappast fallet för kommuner i tillväxtregioner. Genom sina

294 Bilaga 3

åtgärder har tillväxtkommuner gynnsammare förutsättningar än andra att påverka hur sysselsättning och inkomster utvecklas. På kommungruppsnivå är det till stor del storstäder och förortskommuner som främst betalar en avgift i inkomstutjämningen till glesbygdskommuner. Denna geografiska uppdelning mellan avgiftskommuner och bidragskommuner gör det möjligt att göra inkomstutjämningssystemet till ett regionalt politiskt instrument. Den geografiska profilen skulle kunna användas för att tillämpa en differentierad inkomstutjämning följande slag: kommuner med låg av skattekraft i svaga tillväxtregioner kompenseras till 95 procent medan

kommuner i högtillväxtregioner får sin höga skattekraft utjämnad till

80 procent.

Hur långtgående inkomstutjämningen skall vara bestäms vilka

av verksamheter som det omfördelade skatteunderlaget skall bidra till att , finansiera. För att uppnå dynamisk tillväxteffekt skall det skatteen underlag, som omfördelas, bidra till att utveckla kommunens sociala infrastruktur. Här måste det bli fråga tillväxt än omfördelning. mer om Det skatteunderlag omfördelas skall därmed multipliceras med som uppskattningsvis 75 procent än 95 procent den faktiska snarare av skattesatsen. För kommuner med hög skattekraft skall alltså 80 procent av mellanskillnaden mellan deras skattekraft och medelskattekraften multipliceras med 75 procent av medelskattesatsen. Genom en sådan sänkning av kompensationsgraden får de kommuner, som betalar avgifi, behålla 20 procent skattekraftsökning. av en Genom bidrag kompenseras kommuner med låg skattekraft samtidigt till 95 procent. Vid en sådan differentierad inkomstutjämning kommer de sammanlagda bidragen till kommuner med lägre skattekraft än genomsnittligt att vara större än det som dras från kommuner med högre skattekraft än snittet. Detta underskott kan finansieras genom en motsvarande sänkning av det generella, invånarbaserade statsbidraget. Inte minst i ett läge, där ökad tillväxt är högt prioriterad, är det angeläget att stärka kommunernas incitament att öka sysselsättningen och skattekraften. Systemet med differentierad utjämning skatteen av kraften med 95 procent för svaga tillväxtregioner och 80 procent för kommuner i starka tillväxtregioner har föreslagits professor i komav munalekonomi Ernst Jonsson 1999. Enligt hans beräkningar skulle ett sådant system leda till att pomperipossaeffektema försvinner. Här skulle författaren vilja gå ett steg längre än professor Jonsson och föreslå att utjämningssystemet lyfts in i statsbudgeten och tillsam-

mans med statsbidragssystemet hanteras ett samlat regionalt till-

som växtkapital på ca 100 miljarder kronor. En sådan hantering skulle underlättas om hela budgetprocessen tillväxtinriktas så, att statens roll i förändras från att bidragsfördelare till att bli investerare. vara

Bilaga 3 295

Huvudreferenser:

Från Italien till Gnosjö det sociala kapitalets betydelse för - om livskraftiga industriella regioner. Rådet for arbetslivsforsk-

ning/NUTEK/ Svenska EU-prograrnkontoret, Rapport nr 1998.

Hur bör kostnader och inkomster utjämnas mellan kommuner eller

landsting. En granskning utjämningsutredningens förslag. Ernst

av Jonsson. Institutet för kommunal ekonomi. Stockholms universitet, 1999.

Kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. SOU 1998:

151. 4. Validering utländsk yrkeskompetens. SOU: 1998:165. av

Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till

-

integrationspolitik. Regeringens proposition 1997/98:16

Regional tillväxt för arbete och välfärd. Regeringens proposition - 1997/98:62. Robert B. Reich: Arbetsmarknad inför 2000-talet. SNS Förlag. 1994. Skog Eva: Diversity. Så satsar amerikanska företag mångfald. Utlandsrapport från Sveriges tekniska attachéer. 1996. . 10. Paul Hirst och Grahame Thompson: Globalization in Question. The International Economy and the Possibilities of Governance. Blackwell, 1996. ll. Individuell mångfald. Statens Invandrarverk, 1997. 12. Globaliseringsfállan. Av Hans Peter Martin Harald Schumann.

Symposion, 1997.

13. Strukturrapport 99 Tillväxtens fundament. SAF, 1999. - 14. Fördel Mångfald sammanhållen strategi for ökad integration. - en Integrationsberedningens slutrapport. Svenska Kommunförbundet, 1999. A

Bilaga 4

Två lokala initiativ

exempel på

Företagshuset i Rinkeby

Idén ett F öretagshus föddes vetskapen om att en stor andel ca

om ur 30 % av Rinkebys arbetsföra befolkning stod utanför den ordinarie arbetsmarknaden och hade svårt att ta sig in. Samtidigt fanns vetskapen om att det bland invandrargruppen fanns en stor entreprenöranda och villighet att driva företag. Detta ledde sammantaget fram till idén

egna om att underlätta för invandrare att starta eget.

Metoden byggde på att två företagskonsulter skulle anställas för att ge konkret och handfast hjälp med att starta eget och parallellt ge företagarna utbildning. Företagarna skulle få möjlighet att kostnadsfritt disponera konsultstöd, kontorsrum och reception under en tvåårsperiod. Långsiktighet, kontinuitet och professionalism skulle styra Företagshusets verksamhet.

Målsättningen var att 10 företag skulle etablera sig i Företagshuset det första året och vid utgången av projektet år två skulle 20 företag

etablerade. Företagshuset fortlever år 1998 och målsättningen vara nu är att Företagshuset skall fortsätta att växa. Formen/metoden som har utvecklats har visat sig framgångsrik. Målsättning är att år 2000 ha

vara

50 företagare i Företagshuset, vilket främjar det lokala företagandet i ca Rinkeby på ett högst påtagligt sätt.

Rekryteringen

Företagshuset annonserade i Platsjoumalen och i tidningen Metro under januari och februari 1996. Sammanlagt inkom 64 ansökningar. Vid antagningen av företagen användes följande kriteriegrunder: invandrarbakgrund, boende i Stockholms stad, verksamheten möjlig att anpassa till Företagshuset, ordnad finansiering, kvinna, personkemi anpass-

ning till företagarnas anpassningsfönnåga till det svenska

gruppen, samhället, kultur och näringsliv, mångfald kulturellt och branschmässigt och den sista kriteriegrunden att förutsättningar

var om samma fanns vägdes sämre socialläge tyngre.

298 Bilaga 4

Projektets genomförande

Företagarna som antogs till projektet fick under det första året gratis lokaler, service från en receptionist och konsultation. Näringslivssekreteraren i Rinkeby utsågs till projektledare för Företagshuset och tvâ företagskonsulter med invandrarbakgrund anställdes i det första skedet. Företagskonsultema arbetade dels med de företagare som fanns på plats i Företagshuset, dels med personer som beställde tid för rådgivning. Invandrare från hela Stockholm var välkomna att få fri konsultation av

företagskonsultema.

Personer kom till rådgivning uppmanades att redan innan besö-

som ket ha tänkt igenom idé och genomförande, för att på så sätt kunna få adekvat hjälp och stöd i den fortsatta utvecklingen. Arbetet med företagarna i Företagshuset tog alltmer tid i anspråk för konsultema,

som till slut hade mycket långa väntetider för externa personer som ville ha enskild rådgivning. Med anledning den tidsbrist uppstod på

av som grund av det stora trycket på företagskonsultema, infördes i stället gruppinformation på hösten 1997. Infonnationsmöten för externa företagare genomfördes en gång per månad och besöktes av ca 7-10 personer per gång. Upptagningsområdet var hela Stockholms län.

När det gäller de företagare som verkade och hade sina företag inom Företagshusets väggar strukturerades arbetet så att konsultema träffade företagarna för utbildning gång per vecka. I utbildningen ingick bl.a.

en

kurser som Företagande i Sverige, budgetering, marknadsföring,

affärsjuridik, data, skatteredovisning etc. En stor del av dessa bundna timmar veks till individuella handledningstillfällen. De individuella mötena varvades med utbildning. På det sättet kunde konsultema hjälpa företagarna att applicera lärdomama på sina egna företag. Det blev

en kontinuerlig växelverkan mellan utbildning och praxis.

Under hösten 1996 anställdes en kvinnlig företagskonsult. Hon anställdes med det specifika syftet att lyfta fram invandrarkvinnor till eget företagande. Länsstyrelsen beviljade medel för insatser riktat till

kvinnor. Ytterligare en kvinnlig företagskonsult anställdes sommaren

1997, vilket ledde till en mer definierad fokusering på kvinnligt företagande. Konsultema fortsatte att handleda och följa upp de företagare som fanns i Företagshuset samt höll i informationsmöten för externa

företagare.

Utbildningen fortsatte för företagarna i projektet under hela år 1997. Konsultema inriktade sig mer på temautbildningar som utformades efter företagarnas behov under år 1997. De informella kontakterna mellan företagarna och konsultema var i detta skede viktiga. Företagarna hade nu en grundmurad kunskap kring företagande,

men behövde stöd i konkreta situationer.

Bilaga 4 299

Svårigheter

Många egenföretagare upplever administrationen kring att starta eget företag samt att driva det komplicerad och krånglig. För personer

som med invandrarbakgrund kan det dessutom upplevas som svårt rent språkmässigt. Företagskonsultemas konkreta stöd kring dessa frågor har i många fall varit avgörande för företagarnas överlevnad. Ett problem har varit att företagarna, samma sätt som när det gäller bristande språkkunskaper, ofta har lagt över arbetsuppgifter som de själva skall företagare, företagskonsultema. Det är viktigt,

göra som egna från projektledningens sida, att inte ta över och hjälpa till för mycket.

Språket är ett hinder för många, känner sig missförstådda och

som dåligt bemötta av andra, t.ex. andra företag och myndigheter i samhället. Tyvärr avgör alltför ofta språket/brytningen hur en person blir bemött. Många företagarna har dessutom sökt många arbeten och

av känt sig diskriminerade när de tidigare sökte arbeten. Självförtroendet måste åter byggas och det är av stor vikt att företagarna verkligen

upp tror sin produkt. En del företagare gömmer sig gärna bakom språkproblemet och ber företagskonsultema att ringa och ha kontakter med myndigheter. Språket blir en ursäkt för att inte ta eget initiativ och ta det fulla ansvaret för sitt företag. Liksom tidigare nämnts är det av största vikt att företagarna själva ringer och sköter kontakterna i sitt företag, inte minst för att företagen långsiktigt skall överleva.

Ett hinder för kvinnor att starta eget är ofta deras inställning till eget företagande samt kulturella och religiösa värderingar från omgivningen. Deras självförtroende är ofta starkt, men de känner i vissa fall ett motstånd mot sitt egenföretagande från omgivningen. Som en självklar följd detta är de tveksamma och tvivlar på sin förmåga

av mer att starta eget. Det skiljer dem från männen, generellt sett, är att

som när de väl tar steget och startar ett eget företag så är företagsidén mer genomtänkt och de är mer målmedvetna.

Det finns stor okunskap vilken hjälp finns att tillgå i det

en om som svenska samhället myndigheter, föreningar, etc.. Det finns även en viss rädsla för myndigheter eftersom de kontakter som vissa invandrare har haft med myndigheter ofta har varit av kontrollerande art.

Positiva erfarenheter

Många företagare upplevde att konkret stöd, både från konsultema och andra företagare, mycket viktigt. Trots tidigare utbildning och

som utbildning inom projektet upplevde konsultema att företagarna inte riktigt kunde ta till sig undervisningen förrän de hamnade i en situation

300 Bilaga 4

där de var tvungna att veta hur t.ex. momsredovisning går till. Företagarna återkom ofta till konsultema i dessa situationer, eftersom de vid utbildningstillfallet inte hade någonting att relatera teorin till. Konsultema blev mycket viktiga i det dagliga arbetet och det där och

var då, när problemet skulle lösas, som konsultema verkligen kunde

ge stöd.

En avgörande aspekt på vilka företagare som klarar sig

som egna företagare beror på dem själva. Företagarnas entreprenörsanda är

egna avgörande för om företaget skall överleva eller inte. I efterhand kan konstateras att de som nu framgångsrikt driver ett företag redan från början hade en genomtänkt och tydlig idé samt vilja att genomföra

en projektet.

Intervjuer med företagare inom F öretagshuset

Sommaren 1997 genomfördes intervjuer med åtta företagare i Företagshuset. Syftet med intervjuerna var bl.a. att ta del av företagarnas uppfattning om Företagshuset vad bra/dåligt samt hur deras

som var livssituation hade påverkats att starta eget företag.

av

Över lag de intervjuade nöjda med den hjälp de fick

var personerna från Företagshuset. Många uttryckte att det mentala stödet är mycket viktigt i processen att starta eget. Företagshuset som etablerat projekt beskrevs som positivt på det sättet att andra företag får ett seriöst

mer intryck av det enskilda företaget då det ingår i projektet, statusen ökar.

Marknadsföringsproblem återkommer många till. Man upplever den biten som svår och uttrycker ett behov starkare stöd från företags-

av konsultemas sida. Marknadsföring är dessutom kostnadskrävande. En man uttrycker att han saknar ett ekonomiskt stöd, t.ex. i form kredi-

av ter. Ekonomin är ett orosmoment för många företagarna. Trots

av oro och osäkerhet upplever många företagarna att det är positivt att

av arbeta som egen företagare.

F aktiska resultat

Totalt deltog under projekttiden 27 företag, 16 stycken aktiva

varav var företag antingen inom eller utom projektet vid dess utgång i december 1997.

Sammanlagt deltog 27 män och 16 kvinnor som företagare. Vid projektets utgång var 28 företagare aktiva, 17 män och 11 kvin-

varav nor.

Bilaga4 301

Jämställdhet

Kvinnligt företagande har hamnat i fokus i detta projekt, speciellt år två. En kvinnlig företagskonsult anställdes för att särskilt uppmärk-

kvinnliga företagare med invandrarbakgrund ville starta samma som eget. Sex de företag i dag existerar drivs framgångsrikt av

av som kvinnor. Kvinnor med invandrarbakgrund måste vara målmedvetna för att lyckas. En del kommer från kulturer där kvinnor av tradition inte driver företag på hand, eget företagande tycks därför mycket

egen avlägset. En extra satsning och synliggörande av dessa kvinnor har varit stor vikt för ett lyckat resultat och för att skapa förebilder.

av

Transnationellt samarbete

Det transnationella samarbetet har utvecklats mycket under de två år

Företagshuset har varit i gång. Lärdomar från andra länder har tillsom varatagits och det finns väl förankrad insikt om att vi i

numera en Europa har likartade problem med arbetslöshet.

Företagshuset har valts ut till thematic group tillsammans med

en projektet Textil 2000 från Växjö. Thematic group är de 20 bästa projekten väljs ut i Europa. Projektet sammanstrålade sammanlagt

som vid fem olika tillfällen i Europa.

Sammanfattande bedömning

En viktig lärdom från projektet är att inte enbart invandrargrupper bör ingå i ett Företagshus, även svenska företagare bör delta. Svenska företagare kan då även fungera som överbryggare/mentorer och bli en del det nätverk skapas i ett Företagshus, framför allt för att för-

av som medla den svenska företagskulturen. Steget till den svenska affärsvärlden blir kortare.

En viktig lärdom är att entreprenörer aldrig kan skapas. De

annan

startar företag måste själva vilja skapa sin verksamhet personer som och ha visioner. Urvalet vilka företagare som får det omfattande stöd

av

Företagshuset har bidragit med bör därför ske mycket noggrant. som Företagskonsultemas kunskaper kan bäst utnyttjas av personer som i botten är entreprenörer och med hjälp projektet kan nå sitt mål.

som av Det är uppenbart att många invandrare som ser företagande som en livsstil, ett sätt att leva. De personer som är entreprenörer satsar enormt mycket tid och kraft på sina företag. Redan i urvalsprocessen av de företagare som startar i projektet är det viktigt att på djupet utröna om de tror på sin förmåga att starta och framgångsrikt driva ett företag. När

302 Bilaga 4

företagen är i gång är det viktigt att lyfta fram de företag som lyckats bli självständiga som goda förebilder.

Marknadsföring är något som företagarna har upplevt som en svår bit. Det tar längre tid för en företagare att nå ut till kunder, mycket beroende att deras nätverk från början är svagt. Processen att nå ut med sitt budskap är längre än för företagare som har många kontakter. En lärdom är att det krävs en skarpare fokusering på marknadsföring för företagarna.

Det svenska språket upplevs av många företagare som en hinder i kontakter med myndigheter och vissa kunder. En del känner

personer sig missförstådda och dåligt bemötta av andra. Språket kan skapa osäkerhet och tvivel på förmågan att nå framgång. Det är trots allt viktigt att företagarna själva sköter kontakterna i sitt företag, inte minst för företagets långsiktiga överlevnad.

Många företagare har överlevt och blivit självförsörjande, vilket var tanken med projektet. Den metod/modell som Rinkeby arbetat efter har gett goda resultat. Företagarna har stöttat varandra och skapat nätverk och samtidigt fått stöd av företagskonsultema i form av konkret hjälp, stöd samt utbildning som har löpt parallellt med uppbyggnaden av företagen.

Satsningen på företagande bland kvinnor med invandrarbakgrund har gett gott resultat. Kvinnorna har synliggjorts, vågat ta steget och tagit sig igenom den process som det innebär att framgångsrikt starta eget företag.

Det internationella samarbetet har varit fruktsamt. Bra idéer har tillvaratagits och utvecklats. Ett hinder som nyföretagare med invandrarbakgrund ofta upplever i Sverige är svårigheter med att beviljas lån i bank vid nyetablering av företag. Efter studier av låneformer i Storbritannien och i viss mån även i Belgien föddes tanken på att en förenkling av långivningen bör kunna genomföras även i Sverige. En utveckling är på gång i Rinkeby. Ett fastare samarbete har utvecklats med den bank som under år 1997 etablerade sig i Rinkeby.

Projektledningen har poängterat och pekat att företagarna skall utnyttja de kompetenser som de besitter i form av språk, kulturell bakgrund samt internationellt nätverk och se detta som konkurrensfördelar. Marknadsföringsinsatser och inforrnationsutbildningsinsatser riktade till minoritetsgrupper är en trend som börjat ta form i Sverige i dag. En viktig uppgift för företagskonsultema är därför att diskutera företagarnas möjligheter att haka på denna trend i sin affärsidéutveckling.

Företagshusets arbetssätt har visat sig vara så framgångsrikt att det kommer att leva vidare i Rinkeby. Det är nu en del av den lokala kommunala arbetsmarknadspolitiken och finansieras av kommunen. En utökning av företagarna i Företagshuset sker kontinuerligt.

Bilaga 4 303

Lokal arbetsmarknad och företagande i Gårdsten

Stadsdelen Gårdsten i Göteborg del av det s.k. miljonprogrammet. är en Två tredjedelar bostäderna ägs det nybildade kommunala av av bostadsbolaget Gårdstenbostäder. Med helhetssyn som grund medverkar Gårdstenbostäder till att gårdstenboma kan stärka sin egna välfärd och få ett reellt inflytande över sin bostad och närmiljö. Till uppgifterna hör också att utveckla egenföretagandet, skapa lokal arbetsmarknad en och hitta former för meningsfull sysselsättning for gårdstenboma. Gårdstenbostäder har utarbetat modell för lokal arbetsmarknad en och egenföretagande. En delarna i modellen kallas för Gårdstenav

byrån.

Gårdstenbyrån

Gårdstenbyrån syftar till att stödja och utveckla kreativa klimat som redan finns i Gårdsten. Vid Gårdstenbyrån skall gårdstenbor få hjälp med starta och utveckla företag, hitta lediga arbeten och forma indiatt viduellt anpassade utbildningar. Initiativet till Gårdstenbyrån bottnar i att gängse arbetsmarknadspolitiska institutioner och instrument inte förmår att ta vara på all kompetens och allt kunnande bland människor i Gårdsten. Individer med små ekonomiska medel, de inte har svensk utbildning, de som inte som känner till reglerna i företagsjuridiken inte möjlighet att visa etc. ges vad de förmår. Det finns med andra 0rd ett uppdämt behov av professionellt bistånd för att starta och utveckla företag i olika former bland i Gårdsten. Gårdstenbyrån skall fylla detta tomrum och personer främja utvecklingen företag och arbetstillfällen i Gårdsten. av En tanke är att Gårdstenbyrån skall förmedla arbetsuppgifter annan Gårdstenbostäder och de befintliga och framväxande lokala föresom behöver få utförda. För att förmedlingen skall ske så effektivt tagen möjligt fordras att den sker lokalt, är anpassad till behoven i som området och kompetensen bland gårdstenboma. Rådgivning, kontaktförmedling och stöd entreprenörer kräver också gedigen av nya kunskap. Man fäster därför stor vikt vid att ha mycket kompetent och professionellt arbetande leder Gårdstenbyrån och kan personer som bedöma företagsidéer och individers kunnande. Inställningen måste att hjälpa affärsidéer har bärkraft på konkurrensutsatt vara som en marknad. Varje företag startar eller utvecklas via Gårdstenbyrån som skall kunna ta uppdrag även utanför Gårdsten.

304 Bilaga 4

Förenklad firma

I dag har många verksamma och potentiella småföretagare svårt att klara av alla de formella bestämmelser finns i samband med som att starta och driva ett företag. Man skall inte bara ordna rad ansöken ningar och tillstånd utan också sköta omfattande bokföring samtidigt en som man bygger upp en mer eller mindre omfattande praktisk verksamhet. För många människor från andra kulturer är detta svårt extra och bidrar till att de formella kraven för fler företag i Sverige start av innebär alltför stora hinder. Det skall också sägas att kraven på enken

lare företagsfonn än enskild firma, kommanditbolag, handelsbolag eller

aktiebolag har funnits sedan lång tid tillbaka även bland infödda svenskar. Idén om förenklad finna har lanserats företagsekonomen Bo av Persson. I en förenklad finna finns inte några anställda, och företagsformen är, enligt Persson, öppen enbart för dem har synnerligen som svårt att få ett jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. Kvalifikationema är i princip är långtidsarbetslös eller långtidssjukatt man skriven. Gårdstenbostäder har funnit företagsfonnen så attraktiv att man vill att den skall tillgänglig för alla intresserade. Idén bygger vara också på att kan schablonisera skatter och avgifter vissa man samt kostnader för att driva fmnan. Det vill den enskilde företagaren säga att inte behöver lägga tid och kraft på administration och företagsjuridiska spörsmål. Förenklad firma är än så länge anpassad till tjänsteföretag. För administrationen upprättas ett konto i bank, vid Försäkringskassa en eller lokalt bolag Gårdstenbostäder. Administrationen utfärdar som bevis för förenklad firma och sköter bokföringen. Alla intäkter går till kontot i fråga. En viss procent bruttointäktema dras generellt av av som kostnadsavdrag och en viss procent bruttointäktema bildar bas för av skatter och sociala avgifter. De är också möjligt att kontohållaren stimulerar förenklade ñrmor att samverka lokalt marknadsföring, om

utbildning m.m.

För att kunna sjösätta modellen med förenklad firma fordras inledningsvis att den tillåts prövas utan justeringar gällande bestämav

melser för företagsutbildning och möjligheten för långtidssjukskrivna

att träda på arbetsmarknaden.

FINANS-

Bilaga. 5

INSPEKTIONEN

1998 10-02 D 6707384 19 GENERALDIREKTOREN

Utredningenom

Företagandefor personermedutländskbakgrund

Inrikesdepartementet

10333 STOCKHOLM

Ang. Finansinspektionens allmänna råd om riktlinjer för hantering av etiska frågor i institut som står under inspektionens tillsyn

Finansinspektionenhar beslutatomallmännarådomriktlinjer for hanteringav etiskafrågor hosinstitutsomstårunderinspektionenstillsyn FFFS 1998:22. Dessa.nedanbenämndade allmännaråden,tillställs härmedutredningenfor kännedom.

DeallmännarådenersätterFinansinspektionensallmännarådFFFS 1995:40om riktlinjer i etiskafrågor hosföretagunderinspektionenstillsyn,

Finansinspektionen tillsynsmyndighetär for definansiellamarknadernaocharbetar inomtre huvudområden;försäkrings-,kredit- ochvärdepappersmarknadema.De övergripandemålenfor Finansinspektionenär att bidratill detfinansiellasystemets stabilitetoch effektivitet samtattverkafor ett gott konsumentskydd.

Inspektionenhar vid kontaktermedutredningenuppmärksammatatt personermed utländskbakgrundsomplaneraratt startaellersomdriver företag,i kontaktermed bankeroch andrakreditgivarekanupplevaproblemsomhängersammanmed personemasutländskabakgnind.

De problemsomutredningenpekar bör, anserinspektionen,hanterasgenomdet internaregelverksominspektionenanseratt institut undertillsyn bör ha. Inspektionengeryttryck for dettagenomatt i 3 §i de allmännarådensärskilt nämnaatt deåsyftaderiktlinjernabör utformademedutgångspunktfrånatt

vara verksamhetenskall präglasavbl.a.likabehandlingmedavseende t.ex.etnisk bakgmnd.

ClaesNo ren

BOX7531.1098STOCKHOLM- REGERINGSGATAN48

TELEFON08-7878010 YELEFAX- 08-241335

306 Bilaga5

FINANS-

INSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING

Finansinspektionensallmännarådomriktlinjer lör hanteringavetiskafrågor FFFS1998:22 hosinstitutsomstårunderinspektionenstillsyn

beslutadeden17september1998

l § Inledning

DeinstitutsomstårunderFinansinspektionenstillsynskallbedrivaverksamheten påsådantsättattallmänhetensförtroendeför företagetochdenfinansiella marknadenupprätthållsochsåattverksamhetenkanansessund.Ensund utvecklingavverksamhetenförutsätterbl.a.attinstitutenbedriververksamhetenpå ettetiskttillfredsställandesån.Dettaförutsätteri sintur attinstitutenupprättar riktlinjer dettaområde.Etiskafrågorkanemellertidhanteraspåolikasätti olika institutochi olikabranscher.Deallmännarådenärdärförgenerelltutformadeoch medgeralternativalösningar.

FörförsäkringsmäklarefinnsocksåFinansinspektionensallmännarådFFFS 1995:52angåendegodförsäkringsmäldarsed.

Förvärdepappersinstitutfinnsocksåbestämmelserometiskafrågori kap1 7 § lagen1991:981omvärdepappersrörelseochl kapi Finansinspektionens föreskrifterF FFS1997:36omhandelochtjänster värdepappersmarknaden.

2 § Riktlinjer för hanteringavetiskafrågor

VarjeinstitutsomstårunderFinansinspektionenstillsynbörantariktlinjerför hanteringavetiskañágorförverksamheten.Riktlinjernaböromfattadeanställdas handlandei situationer,däretturetisksynvinkellämpligtagerandekanvaraoklart ellerdärr-áttsreglemaorruädetintegertillräckligvägledning.Institutetkananta egnariktlinjerellerriktlinjersomutarbetatsinomdenkoncernelleravden branschorganisation institutettillhör. Omsom institutetantarriktlinjersomär utarbetadeinom koncernellerbranschorganisation,en börinstitutetförvissasigom attriktlinjerna relevantaär och tillräckligi gradomfattardenverksamhetsom bedrivsinomdetegnainstitutet.

Riktlinjernaförhanteringenavetiskafrågorbörfastställasavstyrelsenoch dokumenteraspålämpligtsätt,

Riktlinjernabörfortlöpandesesöverochvid behovrevideras.

PmudIe1IIPo$loI-Iddrru 1Mimi - ‘ ‘ ‘ Os"W""‘0"V‘7‘V° no.aox7331 - REGERINGSGATANas as-737sooo 03-241335 tinanunspekt~°nen°i-Se5320210041350‘ ss-103 STOCKHOLM9a STOCKHOLM 0468m aooo .is a2413:s SWEDEN

Bilaga 5 307

Sida2

FFFS1998:22 3 § Riktlinjerna:omfattning

Sedanår 1996gällerför värdepappersinstituti laginfördas.k.uppforanderegler tillämpligavid verksamhetensbedrivande.Enligtdessareglerskallinstitutenbl.a. bedrivasinverksamhetpåettärligtochrättvistsätt,handlamederforderlig skicklighet,omsorgochskyndsamhet,undvikaimrcssekonfliktcroch,omsådana inträffar,setill attkundernabehandlasrättvist.Dessalagbestämmelserbörvara vägledandevidhantering etiskafrågorav ävenförövrigainstitutsomstårunder Finansinspektionenstillsyn.

Riktlinjerför hantering etiskafrågorböromfatta institutsav ett allarörelsegrenar ochövrigaverksamheter.Riktlinjernabörvarautformademedutgångspunktfrån attverksamheten präglas godskall av añärssedochkonsekventagerande,rättvis behandling kundintressenav vid intressekonflikt,likabehandlingmedavseende Lex.etniskbakgrund,öppenhet ärlighet.och

4§ Riktlinjernasinnehåll

Riktlinjernabörbehandlaväsentligaproblemområden,däretiskafrågorsärskiltkan uppståsåsomekonomisk kreditgivning,förmedlingavkredit, skatterâdgivning,marknadsföringm.m.

Riktlinjernabörinnehållahandlingsregler, iñägat.ex. omkreditgivningoch tillhandahållandeavprodukter,somsyñartill attsäkerställaattverksamhetenvid varjetidpunktbedrivsinomramenförgällanderegelverkochpåettetiskt godtagbartsätt.

Avriktlinjernabörframgåhurinstitirtenundersökerattverksamhetenbedrivsi överensstämmelse handlingsreglemamed särskilti vadavserförfarandensom skullekunnaifrågasättasfrånmoralisketiskellerjuridisksynpunkt.

5 § Riktlinjerför deanställdasagerande

Avriktlinjerförhanteringavetiskafrågorbörframgå

-praktiskaanvisningarför hurdeanställdaskallagerai vissasituationerietiska frågorochtill vemdeskallvändasigi tveksammasituationer,nämiastechefellerdenpersonsomharutsettstill rådgivareetiskafrågorinomi institutet

-hurhanteringenavegnaellernärståendesvärdepappers-ochvalutaañärer,gåvor ochandraförmåner,uppdragutomtjänstenm.m.skallskötas.

6§ Uppföljning,kontroll ochrapportering

Uppföljningavefterlevnaden riktlinjerför hantering etiskaav av frågorbörske inomramenfordeninternagranskningsomsker institutesinternaav kontrolli enlighetmedstyrelsensanvisningar,

Detbörinominstitutetupprättasrapporteringsrutinersomsäkerställer styrelsenatt utandröjsmålfår information principiellaom ellerövrigaviktigaetiskafrågorsom rörverksamhetenochdeanställdasagerande.

308 Bilaga 5

Sida3

l-FFS1998:22 7 § Intern informationochutbildning

Institutebörsäkerställa deutställdafortlöpandeatt fir informationochutbildning rörandeetiskafrågor.

8 § Laghinvisningar

Utgångspunktenfördeallmännaråden dekravår sundhetiverksamhetensom finnsi följandelagnim:7kap.3 bankrörelselagen§ 1987:617, 19kap.1§ försäkringsrörelselagen1982:713, 1kap. §och4 5 kap.4 §lagen1992:1610 omkreditmarknadsbolag,2kap.1 §,7kap. 1 §,8kap. §och l1kap.3§1agen1 1992:543 ombörs-ochclmringverksamhct,40 § lagenl990:1 l 14 om värdepappersfonder,1kap.7 § och6 leap.4 § lagen1991:981 om värdepappersrörelse 4samt § lagen1972:262 omundemödsñreningar.

Dessaallmännarådträderikmfiden januari1 1999,dåFinansinspektionens allmännarådFFFS 1995:40omriktlinjer i etiskafrågorhosföretagunder inspektionenstillsynskallupphöra gälla.att

ClaesNorgren

JohanAltersten

Bilaga 5 309

Sida4

Fl-TS1998222

Ex ier till:

SamtligainstitutunderFinansinspektionenstillsyn FinansbolagensFörening Finansdepartementet Finansförbundet Finansinspektionensförordnaderevisorer FondbolagensFörening FriståendeSparbankenRiksförbund FöreningenAuktoriseradeRevisorerFAR Férszikringstjémstcmannafdrbundet NäringslivetsNämndförRcgclgranskningNNR SvenskaBankföreningen SvenskaFondhandlareföreningen SvenskaFörsákringsmäldaresFöreningSFM SverigesFörsäkringsförbund SverigesRiksbank UtländskaFörsäkringsbolagsFörening Prenumeranter

Bilaga

Några exempel på framgångsrika företag

MSC Konsult AB

MSC Konsult AB MSC, grundades år 1987, är ett tjänsteföretag i som IT-branschen, företagets grundare är Muazzam Choudhury. Han är född i Bangladesh. När han startade MSC hade han vistats 11 år i Sverige. Vid företagets grundande satte Choudhury in eget sparat kapital. Vid ankomsten till Sverige hade Choudhury redan en utbildning motsvarande svensk civilingenjörsexamen. Efter ankomsten till Sveen rige fortsatte han utbildningen i tekniska ämnen och Choudhury har även avlagt svensk civilingenjörsexamen. Innan Choudhury startade en MSC hade han arbetat på flera stora inhemska företag, bl.a. inom foretag i databranschen. Under de första åren efter ankomsten till Sverige hade dock Choudhury försörjt sig att städa och att arbeta på sjukhus samtidigt genom han studerade. Efter utbildningen till civilingenjör inom maskinsom teknik arbetade han IT-konsult. För att utvecklas drev han nya som projekt han bedömde intressanta. Choudhury såg större möjsom som ligheter att driva verksamhet i stället för att arbeta konsult. en egen som Detta anledning till att han startade eget. var en MSC:s kompetensområden är systemutveckling, nätverk och utbildning. Tjänsterna marknadsförs konsulttjänster, lösningar och helsom hetsåtaganden till fast pris samt företagsanpassad och schemalagd utbildning i kurslokaler. Kunderna finns främst inom bank och egna finans, telekom, försäkring samt resor och transporter. Inom telekom år 1997 de största kunderna Ericsson och Telia, MSC:s huvudvar kontor är beläget i Danderyd. Antalet anställda uppgick år 1997 till 80 personer. Omsättningen ca uppgick till 75 miljoner kronor och resultat efter finansiella intäkter ca och kostnader till drygt 11 miljoner kronor. År 1998 hade antalet

anställda ökat till omkring 115 personer, omsättningen till omkring 100 miljoner kronor och resultatet till 20 miljoner kronor. Räntabiliteten ca på det kapitalet har fr.o.m. år 1994 varierat mellan ca 30-40 proegna år. MSC är noterat på Stockholms Fondbörs O-listan. cent per

312 Bilaga 6

Börsvärdet utgjorde i början juni 1998 320 miljoner kronor. av ca Choudhury innehar ca 36 procent aktiekapitalet och 81 av procent av röstetalet i MSC. Näst största aktieägare är Svenska Byggnadsarbetareförbundet med nära 8 procent aktiekapitalet och drygt av 2 procent av röstetalet. Sammanfattningsvis kan konstateras att MSC varit både ett framgångsrikt och mycket lönsamt företag inom ett starkt expanderande verksamhetsområde. Ett tecken på framgången är att MSC år 1999, av organisationen Europes 500, har utnämnts till de 500 snabbaste en av växande företagen i Europa.

Koncernen Pars Plåtgruppen AB

Ali Karimi korn från Iran till Sverige år 1975. Han studerade i Sverige på teknisk högskola i Linköping och avlade där civilingenjörsexamen. Karimi hade olika anställningar under åren 1981-1985. År 1985 köpte Karimi, tillsammans med kompanjon, företaget BTT i Emmaboda. en Vid tidpunkten för köpet hade företaget fyra anställda. Verksamheten var olönsam vid övertagandet. Expansionen i Sverige har sedan skett

genom företagsköp och genom rationalisering och förändringar i de köpta företaget.

Successivt har nu koncernen Pars Plåtgruppen AB, Linköping, byggts upp. Koncernen består i Sverige bl.a. fyra verkstadsföretag. av BTT i Kisa tillverkar plåtdetaljer till 10 millimeters tjocklek. nu upp Svetsning av karrosseridetaljer är BTT:s främsta konkurrensen av medel. Utöver svetsning är BTT:s specialiteter laserskäming, stansning,

klippning, bockning samt ytbehandling och lackering plåt.

av I början av år 1994 övertogs Volvo Comstructions Equipments svetsverkstad i Eskilstuna. Verksamheten, drivs under som nu namnet AHAN AB, är specialiserat på bearbetning grovplåt till 120 av upp millimeter. AHAN tillverkar bak- och framramar till vissa modeller av Volvos lastmaskiner. K.A. Wiking AB i Skänninge är i Sverige ledande leverantör en av

kvalificerade kundspecificerade kablage förbindningssystem. De

kablage som tillverkas av K.A. Wiking används i motorfordon och flygplan, hushållsprodukter, datorsystem Bland företagets kunder m.m. finns Adtranz, Siemens, Volvo Penta och Alfa Laval Agro. Det fjärde

verkstadsföretaget i Sverige inom Pars Plåtgruppen AB är Aros i

Västerås. Där utförs tunnplåtsbearbetning i intervallet O,5-3,0 bl.a. mm, av aluminium, aluzink och rostfritt stål. Aros är specialiserat på stansning, laserskäming, bockning och svetsning. De viktigaste kunderna är ABB, Adtranz och Haldex.

Bilaga 6 313

År 1997 etablerades Swedish Metal Fabrication Ltd, Jefferson, USA. Denna internationalisering kunde Ali Karimi göra efter att i Sverige med framgång ha drivit verkstadsföretag med en successivt ökad omsättning och lönsamhet. Koncernen Pars Plåtgruppen AB omsatte räkenskapsåret 1997/98 närmare 190 miljoner kronor och detta räkenskapsår gav ett överskott efter finansiella intäkter och kostnader på drygt 14 miljoner kronor. Skatten årets resultat uppgick till ca3 miljoner kronor. Antalet anställda i Sverige uppgår till omkring 220 personer.

Vid det första företagsköpet år tidigare kreditgivande bank

1985 var positivt inställd över att företaget fick ägare. Från finansierings-

nya synpunkt var övertagandet inte så lätt. Karimi och hans kompanjon fick dock överta vissa tidigare krediter. De fick dock i personlig borgen för sina lån. Senare har Karimi inte haft några större svårigheter med att finansiera sin expansion genom de lån som behövts. Han är numera för övrigt även ledamot i en banks lokalstyrelse.

För den som kommer till Sverige är det enligt Karimi viktigast att lära sig det svenska språket och att förstå majoritetsbefolkningens attityder och tänkesätt. I Sverige finns en attityd till utländskt bland befolkningen som inte har sin motsvarighet i t.ex. USA: I Sverige kommer nästan omgående frågan, från vilket land kommer du, medan frågan i USA är, vad gäller företagandet, "vad kan du åstadkomma.

Vad gäller företagandet anser Ali Karimi inte att särskilda stödfor-

skall skapas för invandrare. Däremot bör de lika möjligheter. mer ges Får framåtsträvande personer inte detta, de till andra länder. Som

reser det nu är måste invandraren vara extra skärpt för att lyckas. De som lyckats som företagare bör i massmedia och på annat sätt tas fram som förebilder.

Ortivus AB

Akbar Seddigh kom från Iran till Sverige år 1963. I Iran hade han redan avlagt en examen som kemist. I Sverige studerade han vidare på detta område och bedrev även studier i marknadsföring. Innan Seddigh startade egen verksamhet hade han flera kvalificerade anställningar. Han har bl.a. varit VD för Scanning AB ett bolag inom Volvokoncemen

- och VD för Studsvik Analytica AB. Han har också arbetat som driftchef för Sveriges geologiska undersökning SGU.

Våren 1984 fick Akbar Seddigh kännedom om en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, som berörde ett nytt sätt att analysera hjärtsignaler för att diagnostisera och följa upp behandlingen i samband

314 Bilaga 6

med akut hjärtinfarkt. Det tekniska arbetet hade utvecklats vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Seddigh köpte rättigheterna för konceptet från Stiftelsen Medicinsk Teknik vid Chalmers och bolaget Ortivus Medical bildades samma år. Konceptet, som fick benämningen MIDA Myocardial Ischemia Dynamic Analysis, identifierar på ett enkelt sätt syrebristen i hjärtmuskeln förekommer i samband med

som hjärtinfarkt. Produktutveckling och kliniskt valideringsarbete pågick under åren 1986-1992. Under perioden togs övervakningssystemet CoroNet fram och ett fyrtiotal kliniska rapporter publicerades internationellt.

Hösten 1992 påbörjades försäljningen av systemet i Sverige och under år 1993 i Norden. Utvecklingskostnadema beräknas runt 70-80 miljoner kronor. Patent har erhållits för MIDA:s samtliga tillämpningar. Projektet finansierades med eget kapital och därefter hjälpte tre bankir-

firmor till med finansieringen.

Försäljningsframgångama på den nordiska marknaden ledde till att Hewlett-Packard HP, världens ledande företag inom patientövervakning, kontaktade Ortivus AB för ett samarbete. Sedan år 1995 marknadsförs MIDA på den internationella marknaden av HP. Hösten 1994 förvärvades Svenska Telemedicin System AB. Bolaget har utvecklat ett system för övervakning av patienter i ambulans eller pre-hospital. Detta betraktades strategiskt viktigt för att tidigare kunna diagnostisera och behandla hjärtinfarktpatienter. År 1995 blev Mobimed-systemet kommersiellt färdigt och i dag har 25 procent av samtliga ambulanser i Sverige anskaffat systemet. Mobimed-systemet håller på att lanseras i förutom Norden, England, Frankrike och USA.

Ortivus AB omsatte år 1997 ca 45 miljoner kronor, varav omkring 80 procent export. Årets resultat blev 5,8 miljoner kronor. Företaget har stark ekonomi, soliditeten uppgick till 90 procent. All tillverkning görs genom underleverantörer i Sverige. Bolaget har 50 anställda i Stockholm och Göteborg och sysselsätter ytterligare 20-30

personer hos underleverantörer.

År 1997 beslöt Seddigh att lämna VD-posten i bolaget för bygga

att upp den amerikanska verksamheten, men kvarstod som vice styrelseordförande i Ortivus AB. I samband med detta avyttrade han huvuddelen av sitt aktieinnehav. Seddigh har även ett flertal andra styrelseuppdrag, bl.a. Elekta Instrument AB, Affársstrategema AB och lokalstyrelsen vid Nordbankens kontor i Täby.

För att lyckas i näringslivet måste man behärska regelverket samt ha ett väl inarbetat socialt nätverk samt bra kunskaper det språkliga

om och kulturella. En mentor antingen en privatperson eller ett företag

- är av stor hjälp för en person vill starta eller driva ett företag.

som

Bilaga 6 315

Swedish Fine Rice and Food AB

Swedish Fine Rice och Food AB Swedish Rice har på ett framgångsrikt sätt tagit till vara en affärsmöjlighet som öppnades i samband med Sveriges EU-inträde år 1995. Då infördes en kraftig tull import av raris.

Verksamheten i Swedish Rice startades år 1985 av Hazem Kurda. Han är kurd från Irak och kom till Sverige år 1980. I Irak har

norra Kurda avlagt byggnadsingenjörsexamen. Anställningar som baserade sig på Kurdas utbildning fick han inte efter ankomsten till Sverige utan arbetade bl.a. som fabriksarbetare och han har också drivit en restaurang.

I mitten 1980-talet startade Kurda en rörelse för import av livs-

av medel. Nu importeras drygt 300 olika slags livsmedel, bl.a. matolja och nudlar. När ris köptes för första gången skedde detta genom inköp av en container med ris. Några beställningar fanns inte före leveransen och riset såldes till många mindre butiker. Vid denna tid var det svårt att få leveranser till de stora livsmedelskedjoma. Försäljningen av ris uppgick till hundra tusen kronor per år.

ett par

Före EU-inträdet fanns ingen tull på importerat råris. Efter EUinträde uppgår tullen till 120 procent. För närvarande utgör kostnaden

kilo, för importerat ris till omkring 4 kronor och tullen 5 kronor per per kilo. Kurda bedömde att det genom den nya situationen uppstått en möjlighet att i Sverige förädla råris som bl.a. innebär skalning och

packetering till färdig konsumentprodukt. Investeringar på

- en omkring 20 miljoner kronor gjordes. Därvid blev också leverantören ägare till 30 procent av aktiekapitalet till ett nytt bolag som bildades, Swedish Rice Production AB. Det råris Jasmineris som importeras

- är ekologiskt odlat ochkommer från Thailand.

Under år 1997 uppgick Swedish Rices totala försäljning till

42 miljoner kronor. Därutöver såldes ris för ungefär 8 miljoner kroca

bolaget Swedish Rice Produktion. År 1998 uppgick försäljnor genom ningen av risprodukter till omkring 13 miljoner kronor. Företaget för-

utser en successivt ökad omsättning av ris i Sverige. De näraliggande marknaderna, Danmark och Finland, bör också ge möjlighet till expansion. Företaget har nu ca 20 anställda, av vilka flertalet har invandrarbakgrund.

När Kurda startade verksamheten i mitten av 1980-talet hade han

100 000 kronor i kapital, del utgjorde besparingar och ca varav en egna

del lån från nära vänner. Han sökte inte något lån i bank dels för att en han ändå lyckades skaffa egen finansiering vid starten, dels trodde han inte heller att banklån skulle beviljas. När verksamheten kommit i gång och omsättningen per år uppgick till drygt en halv miljon kronor sökte

316 Bilaga 6

Kurda och fick också en mindre kredit. Fusioner mellan bankerna medförde att Kurda förlorade sin tidigare kontakt i banken. Genom en personlig kontakt flyttade Kurda sina bankaffärer till bank. Hans en annan förhållande till den nya banken är goda. Kurda anser att en person som kommer från ett land med en annan kultur och annat tänkesätt är om han/hon skall lyckas som företagare i Sverige blir medveten och även sig och - att personen om anpassar följer det svenska samhälls- och affärssystemet. Detta gäller skatter och andra bestämmelser som ett företag arbetar långsiktigt måste följa. som Sammanfattningsvis kan konstateras att Kurda utöver import - av andra livsmedel öppnat möjligheten för konsumenten att konsumera ris till ett billigare pris samtidigt som ett antal personer får arbete.

Monark Stiga AB

Salvatore Grimaldi är född i Italien år 1945. Han kom till Sverige år 1952 tillsammans med föräldrarna. Vid Västerås stads yrkesskola utbildades han till maskinmekaniker. Efter avslutad utbildning fick Grimaldi anställning som slipare på Volvo i Köping. År 1970 köpte han slipmaskin för 8 000 kronor installerades en som i ett garage och Grimaldis Mekaniska Verkstad startades. Senare gjordes flera företagsköp och sedan år 1988 är Grimaldi Industri AB moderbolag i Grimaldi Industrikoncemen. Verksamheten har därefter kraftigt expanderat och bl.a. har följande affärshändelser År 1988 förvärvades Toolex Alpha AB från ägt rum. Atlas Copcokoncemen. Vid tiden för förvärvet var Toolex ett förlustbolag. Bolaget omstrukturerades och såldes till investerare från USA. Toolex är nu en av världens ledande tillverkare av maskiner för tillverkning av Compact Discs CD:s. Toolex är nu noterad på Nasdaqbörsen i New York och fondbörsen i Amsterdam. Börsvärdet uppgick i början av år 1999 till 3,2 miljarder kronor. Grimaldi ca Industrier innehar 10 procent av aktierna i Toolex. År 1995 förvärvade VenCap Industrier AB där Grimaldi är majoritetsägare aktiemajoriteten i Monark Stiga AB. Sedan år 1996 har Monark Stiga förvärvat den franska cykelkoncemen Cycleurope, den italienska cykelkoncemen Bianchi samt det danska bolaget Everton Smith. Monark Stiga-koncemen omsatte år 1997 omkring 3,5 miljarder kronor och hade cirka 2700 anställda, drygt 600 i Sverige. varav Rörelseresultatet uppgick till 117 miljoner kronor. Salvatore Grimaldi är en entreprenör och ledare. Han tror att viljan att starta företag finns hos många men att alltför många inte de ser positiva möjligheterna och inte förstår den glädje finns i att ett som se

Bilaga 6 317

gott resultat sitt arbete. Grimaldi anser att det nu är viktigare än

av någonsin svenska lagar till internationella förhållanden så

att anpassa att den kompetens som finns i Sverige kan utvecklas. Beskattningen av fåmansbolag vid bolagets försäljning och vid aktieutdelning bör förändras så att tillväxten i dessa företag inte diskrimineras skattemässigt.

Soliditeten är ofta ett problem för småföretagen. Enligt Grimaldi har bankerna efter finanskrisen övergått till en mer konservativ kreditgivning. Det ökar kravet företagens soliditet för goda kunder

att vara i banken. Det tar dock lång tid att få upp Soliditeten i flertalet

en företag. Ett kreditförsäkringsbolag borde därför startas som ställer garantier för småföretag så att dessa kan få banklån. Lånegarantier behövs till företag som annars inte har möjlighet att få lån på rimliga villkor.

Salvatore Grimaldi kom till Sverige när han var sju år. Under sin verksamhet företagare bedömer han sig inte ha behandlats annor-

som lunda än andra företagare här i landet. Hans utländska bakgrund har dock påverkat intresset för att expandera affärsverksamhet internationellt.

Till företagare med utländsk bakgrund som grund av sin härkomst möter särskilda svårigheter ger Grimaldi det generella rådet att utgå från ditt yrkeskunnande frisör, läkare, mekaniker, etc. Det ger

ofta trygghetskänsla och möjlighet att starta med något man känner

en igen, vilket är viktig faktor för person med utländsk bakgrund

en en och som representerar en annan kultur. För den som bestämt sig för den verksamhet han/hon vill satsa på är det av högsta vikt att skriva ner

som sin affärsidé så noggrant möjligt. Denna affärsplan bör sedan

som presenteras för några vänner. Gå sedan vidare med affärsplanen till en bankkontakt eller ALMI Företagspartner eller någon annan sakkunnig inom området.

Det svenska språket är viktigt att kunna och viktigt är också att man har lärt känna det svenska samhället.

318 Bilaga 6

Frukt Centralen

Frukt Centralen är ett grossistföretag importerar frukt och grönsom saker från i stort sett hela världen och säljer till bl.a. livsmedelskedjor. Företaget har för närvarande årsomsättning på 70 miljoner kronor en och sysselsätter tretton anställda med både svensk och invandrarbakgrund. Företagets grundare och ägare, Muzaffer Chi-Chi Ulusoy, kommer ursprungligen från Turkiet. Han kom till Sverige tonåring som år 1972 och startade företaget i början på l980-talet. När Ulusoy startade Frukt Centralen var affärsidén att lansera exotiska och mindre kända frukter och grönsaker på den svenska marknaden. I dag har exotiska produkter blivit volymvaror och säljs huvudsakligen till svenska kunder. Bakom denna framgång döljer sig ett hårt arbete, envishet och intensiv marknadsföring. Ulusoy först med att var introducera grönsaker och frukter spansk olika sorts melosom peppar, ner, fikon, kämfria druvor, melongurka etc. på den svenska marknaden. Ulusoy startade sitt företag med 50 000 kronor i riskkapital som skrapades ihop från släkt och vänner och lånade resten från Handelsbanken. Han startade sin verksamhet i Uppsala så småningom kom men han till insikt om den begränsade marknaden på orten och flyttade till Årsta Partihallar i Stockholm år 1984. Genom flytten blev han där den första invandraren som etablerade sig grossist inom frukt och som grönsaker. Ulusoys framgång har kantats av ständig kamp. Redan vid företagsstarten var han tvingad att slåss med starka konkurrenter inom stora livsmedelskedjor som inte ville släppa honom på marknaden. När han startade sitt företag gjorde konkurrenterna enträgna försök att stoppa banklånen. Banken valde dock att tro hans affärsidé och beviljade lånen. Konkurrenterna försökte även stoppa hans kontrakt med en åkerifirma som de också anlitade. Bland annat förbjöd de åkerifirman att köra med reklamskylt för Frukt Centralen, vilket åsamen kade Ulusoy 30 000 kronor i förlust i reklampengar. När Ulusoy flyttade till Årsta Partihallar påmindes han han om att inte var välkommen. De företag har dominerat marknaden i 30-40 som år såg honom som ett hot och ville inte ha honom på området. De försökte hindra honom från att få tillgång till affärslokal i Årsta en men med advokathjälp fick han till slut ett hyreskontrakt. De första tre åren var han ständigt rädd för att bli utslängd från Årsta Partihallar då många företagare i området inte ville ha invandrare. Trots deras motstånd stannade han kvar. I dag finns ytterligare tre grossister med invandrarbakgrund har etablerat sig i Årsta Partisom hallar. Ulusoy ser sig själv som banbrytare för andra invandrare. Nu är även de andra rörelseidkama med invandrarbakgrund accepterade av

Bilaga 6 319

sina konkurrenter i området. Vidare har Ulusoys kamp brutit dominan-

med några få företag inom området. Frukt- och grönsaksmarknaden sen präglas i dag ökad mångfald där invandrare bidrar med nya idéer

av

och produkter.

Ulusoy tvingad att jobba dag och natt i stark motvind för att hitta

var

marknad för sina exotiska produkter. Han använde sig av kosten

demonstrationer bl.a. hos butikskedjor i invandrartäta områden. samma Arbetet krävde stort tålamod och uthållighet och det tog över ett år innan han fick genomslag. Enligt Ulusoy skulle många företagare i liknande situation ha frestats att till följd det starka motståndet

ge upp av från marknaden och konkurrenterna. Han lyckades överleva motgång-

envishet, optimism och stark tro sin affärsidé. arna genom en

Ulusoy att invandrare behöver kunskaper innan de

anser mera startar eget. Som företagare behöver affärsidé håller och

man en som inte kasta sig in i bransch utan kunskap. I grund och botten är det

en dock individuella faktorer avgör man lyckas eller misslyckas

som om

företagare. Man skall stark och redo att stå emot motgångar. som vara Man behöver kunna lagarna och mentaliteten i Sverige. Invandrare måste hitta nischer och branscher i stället för att konkurrera med

nya varandra inom branscher redan präglas av överetablering.

som

Idaberget Food AB

Idaberget Food AB är ett snabbväxande företag inom livsmedelsbranschen med 45 anställda och 125 miljoner kronor i årsomsättning. Företaget äger och driver Vivobutikema i Rinkeby och Tensta. Företagets grundare Muhittin Tayli kommer ursprungligen från Turkiet. Han kom till Sverige i slutet av år 1989.

Tayli startade sitt företag i liten lokal på Järvafáltet år 1992 vari-

en från han sålde olivolja importerades från familjens företag i Tur-

som kiet. Till att börja med levererade han oljan i liten skala till olika butiker med hjälp svensk mellanhand. Han ökade sin försäljning i

av en rask takt och inom loppet tre år hade han 20 procent av marknaden i

av Sverige. Detta har krävt ett hårt arbete och intensiv marknadsföring från både Tayli och hans svenska medhjälpare. Tayli erkänner ödmjukt att han inte hade kunnat nå så stora marknadsandelar på så kort tid om han inte hade varit förutseende och anlitat en svensk försäljare som behärskar både språket och kulturen.

Efter tre års arbete med försäljning av olivolja ville han expandera sin verksamhet sig på andra områden där han kunde växa och

och ge syssla med försäljning diverse Han köpte Vivobutiken i Rin-

av varor. keby enligt honom hade del svårigheter att matcha utbud och

som en

320 Bilaga 6

efterfrågan på matvaror. Hans affärsidé således att ha ett sortiment var och en personalkategori bättre stämde med befolkningssammansom sättningen i området. Efter det att Tayli tog över Vivobutiken i Rinkeby, bytte han både sortiment och personal. Han fyllde butikshylloma med från i stort varor sett hela världen och anställde personal behärskade olika språk och som kulturer. På tre år ökade omsättningen från 35 miljoner till 78 miljoner kronor. Tayli köpte också Vivobutiken i Tensta och tillämpade samma affärsidé. Även i denna butik ökade omsättningen snabbt. Den snabba framgången för Tayli beror enligt honom själv bra på en affärsidé och kundanpassat utbud på varor. Två tredjedelar de av anställda kommer från olika länder. Denna mångfald är också viktig en del av affärsidén. De anställda bidrar olika sätt med idéer och förslag som ökar försäljningen. Kunderna känner sig hemma och kan få den hjälp de behöver det egna språket. Tayli försökte att låna halv miljon kronor från bank när han en en övertog Vivobutiken i Rinkeby. Men banken avslog låneansökan trots att Tayli kunde visa betydande säkerhet. Banken trodde inte på affärsidén, men Tayli tror också att hans invandrarbakgrund kan ha spelat en viss roll i sammanhanget. Tayli tvungen att skrapa ihop var pengarna från släkt och vänner. Efter det att han hade nekats lån från banken har han inte vågat, eller velat, söka banklån igen. Fördomar i kombination med skillnader i kultur och synsätt har också varit ett hinder för Tayli i samband med start och expansion av företaget. När han startade företaget han tvingad att anlita svensk var en och själv fungera bulvan för att inte förlora marknadsandelar på som grund av fördomar. Han har många gånger utsatts för glåpord, nedsättande utlåtande och känt sig ifrågasatt av svenska kunder och leverantörer. Enligt Tayli drabbar fördomar och främlingsfientlighet en invandrarföretagare i dubbel bemärkelse enskild individ och som som företagare. Det ställs dubbelt så höga krav på invandrare på som en svensk. Tayli har klarat av att behärska sina känslor när han känt sig kränkt och ifrågasatt. Han har försökt bemöta sina och otrevliga kunder arga med respekt och värdighet. Detta har lett till att han har fått tillbaka sina svenska kunder som tidigare bojkottade Vivobutikema i Rinkeby och Tensta. Det är viktigt att vara uthållig. Många invandrare har svårt att klara av den första kritiska perioden företagare. Det är viktigt för den som egna överlevnaden att undvika konflikt med kunder. Uttrycket kunden har alltid rätt är viktigt att komma ihåg. Inom servicesektom är det väsentligt hur man bemöter kunderna. Man måste bjuda på sig själv och vara trevlig.

Bilaga 6 321

Invandrare bör undvika affärsområden där de inte är hemma. Det är viktigt att skaffa sig all nödvändig information innan man startar ett företag. Utan ordentligt marknadsundersökning och lönsamhets-

en kalkyl kan det innebära ett stort risktagande. Tayli anser vidare att det behövs skattereform. Företagsskatten är alldeles för tung för många

en småföretagare. Många har svårt att anställa personal på grund av stora

kostnader i form arbetsgivaravgifter. Om arbetsgivaravgiften sänks

av vågar företag anställa folk. I annat fall kan många företagare frestas att fiffla med skatter och avgifter.

Research AB

Computer Datautbildning

Computer Research Datautbildning AB Computer Research är ett snabbväxande datautbildningsföretag med 30 anställda. Företaget bildades år 1985 Tamiz Reman ursprungligen kommer från

av som Pakistan. Computer Research har under åren fått ett rykte om sig att ha duktiga lärare. Företaget kompetensutvecklar kunder i femton stora och modernt utrustade lokaler. Beläggningen uppgår till ca 350 elever per dag.

Företagsägaren och grundaren Tamiz Reman kom till Sverige år 1975. Han hade naturvetenskaplig utbildning i fysik och matematik från hemlandet. Han fortsatte sina studier i Sverige i ADB och företagsekonomi vid Stockholms och Uppsala universitet. Efter genomgången arbetsmarknadsutbildning i administration, data och ekonomi för högutbildade invandrare 1983/84 fick han erbjudande från utbildningsanordnaren att undervisa i datakunskap. Eftersom utbildningsanordnaren inte kunde erbjuda honom heltidsanställning fick han rådet att starta eget och sälja sina tjänster. Reman nappade på idén och startade företaget Computer Research.

Innan Reman startade företaget hade han specialiserat sig marknadsundersökningar inom databranschen. Således bedrev han marknadsundersökningar vid sidan jobbet lärare. Han ringde runt

om som till olika företag och gjorde behovsinventering av datorer, reservdelar,

och kompetensutveckling. Han bearbetade informationen programvaror och sålde den vidare till olika dataföretag. Under sin marknadsundersökning upptäckte han dessutom att det fanns ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling i användning av datorn som arbetsredskap flera företag, vilket ledde till att han började satsa att anordna utbildning.

Till skillnad från många startar eget behövde han inget risk-

som kapital. Han startade sin verksamhet med tomma händer och sålde sina tjänster till utbildningsanordnare. Visserligen behövde han en dator

en

322 Bilaga 6

som han leasade på tre år för 1 000 kronor i månaden. Under hela sin verksamhet har han försökt minimera utgifterna för att undvika lån eller någon annan skuldfälla. Så fort han fick veta om ett nytt lärde

program han sig programmet hemma och anordnade utbildning i det. På så sätt har företaget vuxit utan skulder.

Reman säger att han avskyr skuld på grund rädsla för beroende-

av ställning och begränsad handlingsfrihet. Han höll fast vid denna princip när han arbetade ensam. Under åren 1995-1996 fick företaget ett snabbt uppsving. Han behövde investering på halv miljon

göra en en kronor. Trots sina principer blev han övertalad sina medarbetare att

av låna pengar. Reman lånade under förutsättning att skulden

pengarna skulle regleras på ett år. Han hade inte några problem att få banklån. Han hade den behövliga självfmansieringen klar samt färdiga beställningar från två stora uppdragsgivare. Vidare hade han varit en kund hos en bank sedan år 1983. Problemet uppstod snarare på grund att

av banken ville ha amorteringstid två-tre år. Han insisterade dock att reglera sina skulder på tolv månader och fick sin vilja igenom. I dag har företaget en skuld på 50 000 kronor. Reman säger att han vill känna sig säker och vill undvika att banken dikterar villkor för honom. Reman säger att framgången för hans företag i första hand beror på duktiga medarbetare. Läraren är utan tvekan den viktigaste faktorn för

en lyckad utbildning. Därför satsar företaget mycket tid och

resurser lärarnas kompetensutveckling. I affärsvärlden behövs förutom sakkunskap och professionalism även kontakter och referenser. Tamiz fick alla sina uppdrag genom rekommendationer från nöjda kunder.

Grundregeln för framgången är alltid att varje affär företaget

som gör måste ihop. När man gör affärer finns det alltid risker det

men måste vara noga kalkylerade risker. Reman diskuterar alltid riskerna med sina medarbetare innan han tar emot beställning. Alla skall

en känna sig delaktiga i beslutet.

Till skillnad från många andra företagare med invandrarbakgrund har Reman inte upplevt fördomar och diskriminering. Han tror att det beror på att han är verksam inom en bransch med internationell karaktär. Samtidigt har han svårt att förstå förekomsten fördomar och dis-

av kriminering på kapitalmarknaden. Det ligger inte i bankernas intresse att förlora marknadsandelar irrationella handlingar då det inte

genom finns nationella eller etniska etiketter

på pengar.

Invandrare behöver lära känna svensk kultur. Inte lova än de

mer kan hålla. Är verksam i företag det viktigt med

man ett större är samförståndslösning. Man skall samråda och helst bli eniga, fatta beslut i konsensus. Detta arbetssätt har lång tradition i Sverige. Man skall

en undvika öppna konflikter och hålla inne med känslor, framför allt i affärssammanhang. Man skall vara saklig, logisk och rationell. Invand-

Bilaga 6 323

rare behöver lära sig skattesystemet och de måste följa lagen. De bör också anlita en konsult när det gäller skattefrågor för att undvika problem med skattemyndighetema.

AB

Cbg-Konsult

Cbg-Konsult AB är ett tjänsteföretag inom inforrnationssektom. Företaget grundades år 1965 av Carlos Gisbert som ursprungligen kommer från Spanien. Cbg-Konsult producerar kommersiella och tekniska dokument på olika språk. Verksamheten sker i en toppmodem datorrniljö där man översätter manualer för bilar och maskiner. Manualema framställs kvalificerade tekniker, ingenjörer, språkexperter och

av redaktörer.

Cbg-Konsult betjänar kunder över hela världen och får för närvarande stora uppdrag från Japan och Luxemburg. Företaget har även ett dotterbolag i Bryssel med sju anställda. Cbg-Konsult har för närvarande årsomsättning på 50 miljoner kronor och sysselsätter totalt

en trehundra inklusive frilansare. Den fasta personalen består av

personer fyrtio högkvalificerade översättare och tekniker som kommer från olika delar av världen.

Gisbert hade civilingenjörsexamen från Spanien när han kom till

en Sverige i mitten på 1950-talet. Han arbetade många år som översättare innan han startade eget. Som översättare hade han skaffat sig gedigen kunskap, branschkännedom samt kontakt och nätverk som var nödvändiga vid företagsstarten.

När han startade företaget var affärsidén att etablera ett flerspråkigt dokumentationscentrum i Sverige som erbjöd kvalificerade översättningar av kommersiella och tekniska dokument till företag. Han startade företaget med tomma händer. När antalet uppdragsgivare började växa och han behövde vidga sin verksamhet hade han inte några problem att få banklån.

Gisbert har, enligt egna uppgifter, inte upplevt några särskilda svårigheter företagare på grund av sin invandrarbakgrund. Han tycker

som dock att färdigheter i svenska språket och god kännedom om den svenska kulturen och mentaliteten är nödvändig för att lyckas i affarslivet. Gisbert betraktar reglerna kring F-skattesedel som krångliga och byråkratiska och stötesten för tillväxt inom branschen. Företaget

en köper ofta översättartjänster under kortare tid. Enligt Skatteverket

en krävs att den översättare som anlitas skall ha F -skattesedel. För att få Fskattesedel krävs att översättaren bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet yrkesmässig, dvs. varaktig och med vinstsyfte och självständig näringsverksamhet. Vid bedömning av självständigheten har

324 Bilaga 6

dessutom antalet uppdragsgivare betydelse. Detta ställer ofta till problem både för företaget och för översättaren. Översättare saksom nar flera uppdragsgivare har svårt att få F-skattesedel och företaget har svårt att upprätta ett anställningsförhållande enbart för ett kort uppdrag. När det gäller de som har F-skattesedel är företaget i vissa fall skyldigt att skriftligen lämna uppgifter till Skattemyndigheten den om person som tar emot ersättningen. Företaget kan annars tillsammans med betalningsmottagaren bli ansvarigt för skatten på ersättningen. Gisbert anser att det behövs enklare Skatteregler vid köp tjänster. av Nuvarande regler är krångliga och inte internationella lagar. Han passar menar vidare att reglerna om arbetsrätten bör över. ses

Brombergs Bokförlag AB

Brombergs Bokförlag AB grundades Adam Bromberg och hans av dotter Dorotea år 1975. Företaget omsatte år 1998 10 miljoner kronor. Förlaget är medlem i Förläggareföreningen sedan år 1977. Dorotea kom till Sverige med sina föräldrar år 1970. Föräldrarna lämnade Polen på grund förtryck och förföljelse. I Polen arbetade av pappan som bokförläggare och mamman som skogsingenjör. Föräldrarna anlände till Sverige när det väldigt oroligt i bokbranschen. var Det pågick en omstrukturering till följd att införde fria priser. av man Många förlag avskedade folk. När Dorotea och hennes startade pappa företaget fanns inte något behov förlag. Dessutom betraktade av nya finansmarknaden branschen väldigt äventyrlig på grund översom av etablering. Dorotea och hennes kom från ett språkområde litteratur pappa vars var dåligt representerad i Sverige. Deras affärsidé att introducera var utländska författare mindre kända för svenska bokförläggare. som var Författarna skulle väljas oerhört noggrant och lanseras i taget. en Dorotea och hennes sökte lån hos flera banker i Uppsala. I pappa början det inte någon bank ville bevilja lån, efter flera var som men försök hamnade de hos bankdirektör trodde på deras en ung som affärsidé. Banken gick med på att låna dem 100 000 kronor för den första boken. När företaget startades Dorotea fullständigt okunnig på området var och pappan i pensionsåldem. Trots att språket är väldigt centralt i var bokbranschen, speciellt satsar på skönlitteratur, det inte om man var någon av dem behärskade det svenska språket till fullo. Far och som dotter kunde heller ingenting det litterära arvet i Sverige. Strindberg om och Astrid Lindgren ungefär vad de kände till. De saknade kännevar dom om den lokala infrastrukturen är viktig att känna till för ett som

Bilaga 6 325

bokförlag. De visste inte vad journalisterna hette, de visste inte vilka de viktigaste författarna hur det fungerar med bokhandlare, bibliotek, var, journalister De saknade kännedom det kulturella etablisseosv. om manget och tongivande kulturpersonligheter i landet. Dorotea och hennes gjorde arbetsfördelning för att råda pappa en bot sina brister. Pappan hade gedigen erfarenhet som bokförsom läggare, fick för juridiken, hantverket, copyrightlagen, själva svara produktionsgången och myndighetskontaktema och Dorotea som kunde bättre svenska fick för alla kontakter utåt, dvs. all försäljning, PR, svara marknadsföring, skaffa fram författare, rättigheter, översättare, korrekturläsare, illustratörer m.m. I början verksamheten fick de banklån bara till en bok. Det var av dock inte lätt att lansera ett bokförlag med enda bok. Dorotea åkte en runt till varenda bokhandel och sålde boken själv. Genom sin berättarkonst och personliga kontakter med bokhandlare fick hon ganska många beställningar. När bokhandeln hade fått sin bok, gällde det att skapa efterfrågan. Då gjorde Dorotea ett intressant program och bjöd författaren till Sverige. Hon skickade brev till 150 journalister, kulturskribenter m.m. och bjöd till presskonferens och debatt. Men ingen hörde av sig. Då en började hon ringa runt och tala med joumalistema. När telefonsamtalen inte några positiva resultat tog hon sig sina bästa kläder och åkte gav runt och hälsade på joumalistema. Då öppnades alla dörrar. Detta arbetssätt ledde till stor framgång både för henne och för bokförlaget. Det första författarbesöket blev det mest besökta besöket som, hon arrangerade förutom nobelpristagama som bokförlaget har lanserat Bokförlaget sålde den första upplagan utan problem. Dorotea senare. säger att hon aldrig har ångrat arbetssättet. Hon är övertygad om att om hon inte hade träffat journalisterna personligen skulle inte någon ha kommit på hennes presskonferens. Hon värdesätter därför det mänskliga mötet högt. Det område Dorotea och fadern etablerat sig i kräver inte bara som kunskap författare utan också kännedom om vad folk vill läsa. De om är i ett land är mycket franskorienterat där franska uppvuxna som kulturlivet beundrades. De kom till ett land där attityden var fullständigt den motsatta. Det tog dem många år att förstå denna skillnad. Den första boken de ut skriven fransman som alla andra som gav var av en bokförlag hade tackat nej till att översätta. De vågade sig på saker som ingen gjorde. De tyckte att det måste gå och det visade sig annan fungera flera gånger. När Dorotea och Adam hade lyckats växte bokförlaget snabbt. Under perioden 1978-1980 kom den stora produktionen. Då hade förlaget lanserat nobelpristagare, vilket fick dem att tänka en ny

326 Bilaga 6

ännu flera tillväxttankar. De kom ut med alldeles för stor produktion som kostade mycket men inte gav tillräckligt. Då ansökte de ett om större lån för att klara av situationen. Banken avslog låneansökan, vilket ledde till att de blev tvingade att sälja företaget år 1983 till Norstedts och fick anställning hos den ägaren. nya I samband med försäljningen företaget blev Dorotea påmind av om könsrollema inom affärsvärlden. Det männen förhandlade för var som henne. Hon fick ingenting säga. Den enda gången hon fick chans att yttra sig, begärde hon en återköpsklausul innan affären avklarad. var Det var inte någon som tog frågan på fullt allvar. Men trots männens motstånd fick hon sin vilja igenom och fick tryggare start. Två år en senare hade Norstedts ett dåligt år och var inte intresserade att hålla sig med ett förlag Brombergs. Detta henne möjlighet att köpa som gav en tillbaka sitt företag. Dorotea använde sig sina personliga kontakter av för att skrapa ihop behövdes för att köpa tillbaka förepengarna som taget. Hon startade om företaget år 1986 med några vänner delsom ägare. För invandrare i gemen kan brist på kontakter och nätverk, språk och kulturkompetens ett hinder. Enligt Dorotea borde det finnas vara någon slags förenklad information för invandrare hur startar om man och driver ett eget företag. Många behöver guide i företagsvärlden. en Det är väldigt viktigt att få en person som hjälper. Det kan vara en som hjälper med rådgivning mer än samtalspartner. Kanske ett råden givningscentrum dit kan ringa och få hjälp på olika språk. man Som företagare måste man vara medveten att behöver vänom man ner. Man måste skaffa sig vänner och kontakter innan startar. man Inom bokbranschen är det viktigt att känna många. Man behöver kunniga människor runt omkring sig kan använda bollplank. som man som Det varierar säkert mellan olika branscher. Dorotea nämner bl.a. hur bekantskapen med Antonia Axelsson har hjälpt henne när hon hade problem med företaget. Arbetsgivaravgiften är ett problem. Många småföretagare är återhållsamma med att anställda folk på grund dagens höga arbetsgivarav avgifter. Det bör finnas möjligheter att ta folk på projektanställning för både kortare och längre perioder. Till skillnad från manliga har kvinnliga företagare särskilda servicebehov. Man måste möta kvinnor på deras villkor. Männen talar ett helt annat språk. FöreningsSparbanken gör mycket för kvinnor. Det skulle vara bra om andra banker också följde FöreningsSparbankens exempel. Vidare är det viktigt med bemötande. Banken behöver ta sitt ansvar. När den väl har beviljat lån skall den följa upp företagaren lite närmare för att dels kunna förstå företagarens villkor, dels att bestå med råd.

Bilaga 7

från forskare m.fl.

Inlägg några

inte kamelema om att förbättra för etniskt

Svälj företagande

Thomas Gür arbetar ledarskribent vid Svenska Dagbladet och

som

egenföretagare. Han är född Turkiet och har skrivit ett flertal som böcker och rapporter bl.a. om svensk invandrar- och integrationspolitik.

"Den avgörande information som fordras för att man skall kunna bedöma ett nytt företags framtidsutsikter är information om vilket slags människa entreprenören är, och den informationen är betydligt lättare tillgänglig för affärsmannens familj och vänner än för någon bank." Thomas Sowell

Innanför det nya hemlandets gränser möts invandraren av svårigheter har att göra med språkkunskaper och kulturell kompetens.

som

tvivel, fördomar, främlingsrädsla och även diskriminering. Han möts av Hans utländska signalerar risk för otillräckliga språkkunskaper

namn och kulturkrockar. Arbetsgivaren har svårt att värdera hans kunskaper och meriter.

Det finns emellertid person som kan bedöma den invandrades

en meriter bättre än någon och det är han själv. Denna kunskap

annan, kommer till uttryck genom att invandraren anställer sig själv, dvs. han blir egenföretagare. I nästa steg anställer han personer vars kvalifikatio-

han också har lätt att bedöma, alltså familjemedlemmar, släktingar ner och vänner naturligt nästan alla landsmän.

- nog

Entreprenörskapet, i grunden ett individualitiskt projekt, går hand i hand med det nätverk invandrarföretagarens etniska kollektiv

som tillhandahåller. Sålunda koncentrerar sig olika invandrargruppers företagande inom olika branscher, beroende på den särskilda kompetens de har med sig från hemlandet. Det etniska företagande som därmed uppstår är därför något utöver endast det sakförhållandet att företagaren är utländskt ursprung.

av

328 Bilaga 7

Tydliga mönster

Trots skillnader i branschinriktning, och fallenhet för entreprenörskap mellan olika minoritetsgrupper, företer det etniska företagandet ändå några tydliga mönster. Etniskt företagande fungerar många gånger ett sätt att möta som utanförskap på arbetsmarknaden. Detta framgår att benägenheten att av starta företag bland invandrare i Sverige också är störst bland grupper med de högsta arbetslöshetstalen. Egenfmansieringen är hög, och företagaren satsar den produktionsfaktor som är mest tillgänglig för honom: sin arbetskraft. Då invandrare, förklarliga skäl, har mindre förav mögenheter än infödda, leder detta till hög koncentration etniskt en av företagande inom tjänstesektom varierande nivåer specialisering av allt ifrån kiosker och enkla förtäringsställen till kvalificerad verksam- het som översättningsbyråer och konsultverksamhet för exportföretag. Dessa företagare har oftast bristfälliga professionella nätverk i majoritetssamhället kompenserar detta med sina etniska nätverk. men Bland invandrargrupper med högt entreprenörskap i Sverige, startas den absoluta majoriteten egenföretag utan banklån. Det är också ett av mönster som går igen i andra delar av världen. Den avgörande information som fordras för att skall bedöma ett nytt företags framtidsman utsikter är information om vilket slags människa entreprenören är, och den informationen är betydligt lättare tillgänglig för familj och vänner än för någon bank, Thomas Sowell framhåller i det inledande som citatet. Det innebär att de investerare kommer fram till att de löper som de minsta riskerna med ett lån också blir de lånar ut som pengarna, givetvis förutsatt att de är likvida. I det konkreta fallet kommer alltså entreprenören själv, hans familj och vänner att ha konkurrensfördel en visavi banker och andra kreditinstitut. Det villkor finns i slutet, som förutsättningen om likviditet, är dock avgörande för det resonemang som följer längre fram hur kan förbättra kreditförsörjningen om man för egenföretagare.

Följder av kunskapskostnader

Ovanstående tes, dvs. att kunskapskostnaden är den kritiska variabeln i kreditbedömningen, borde bl.a. leda till att de mest sammansvetsade gmppema av immigranter där ett större antal individer har intim — mer kunskap om varandra också är de uppvisar särskilt höga andelar - som egenföretagare bland sina medlemmar. Dessa borde ha lättare att låna startkapital från flera personer.

Bilaga 7 329

Detta bekräftas att invandrargrupper med starka traditionella

av band till familj, släkt och vänner också visar sig allmänt vara mer framstående som entreprenörer. Internationellt sett har detta faktum främst gällt judar och kineser. Men även bland mer för-

grupper som fördelade svarta i USA, har detta mönster kommit att

grupper, som manifesteras.

Ett exempel de hundratals framgångsrika småföretag som

var etablerades de fattigaste och många gånger sämst utbildade efter-

av följama till den svarte predikanten Father Divine George Baker 1875- 1965 under depressionsåren på 1930-talet. Deras framgångar står i bjärt kontrast till de misslyckanden präglade 1960- och 1970-

som talens svarta företag, finansierades den federala regeringen

som av inom ramen för program skapade av experter, och som ofta var föremål för positiv särbehandling från banker och offentliga kunder. Den enda fördel Father Divines anhängare och för övrigt också Black

som - Muslim-rörelsen i vilken liknande mönster för svart företagsamhet kan skådas hade, var att de inom sig uppvisade en utomordentlig stark

sammanhållning på religiös grund.

Liknande samband kan spåras även Sverige, såväl bland företagare i den infödda befolkningen Gnosjöl som den invandrade. Det kinesiska roterande kreditsystemet, biao-hui, där en grupp nära släktingar eller vänner med sina samlade tillgångar skapar en gemensam fond ur vilken

medlemmar kan låna vid behov eller enligt ett gruppens pengar rotationssystem, har inte bara funnits där kinesiska invandrare befunnit sig så lär systemet med biao-hui även finnas bland kinesiska egen-

företagare i Sverige. Det har också återskapats hos andra invandrar-

med stark entreprenörsanda, t.ex. bland Syrianska eller grupper som turkiska egenföretagare i Sverige, där räntefria lån mellan släkt och vänner utgjort huvuddelen startkapitalet för många. Den förra

av

syrianema/assyriema, är förmodligen den i särklass mest gruppen, entreprenörtäta immigrantgruppen i Sverige. Som en kristen minoritet i muslimska länder har syrianer inte kunnat göra karriär i offentlig tjänst

utsträckning befolkningen i övrigt, och återkommande i samma som förföljelser och fördrivningar har avhållit dem att bygga upp sina familjeekonomier kring fasta egendomar som jord- och skogsfastigheter. De har i stället varit hantverkare, affärsmän eller mellanhänder. De har därför minoritet redan i ursprungslandet dels en tradition

som en

entreprenörskap, dels sådan sammanhållning vilken ger dem av en större fördelar i kreditbedömningar inom den egna gruppen.

330 Bilaga 7

Bank of America

Stundtals kan de informella kreditinstituten bli så framgångsrika att de också institutionaliseras. Ett exempel är Bank of Italy, som startades av en grupp italienska invandrare i San Francisco, som slog ihop sina besparingar och inriktade sig på kreditgivning till sina landsmän. Italienska invandrare utmärktes av hög sparbenägenhet och hög återbetalningsförrnåga, något som de inhemska bankerna inte kände till och inte förmådde att utnyttja. Bank of Italy blev så framgångsrikt att den utökade kundkretsen bytte och blev världens största

namn en av banker: Bank of America. Liknande tendenser har funnits bland koreanska invandrare i USA, där olika formaliserade kreditinstitut fram-

sprungit ur det roterande kreditsystemet kye.

En annan slutsats som följer ur tesen om kunskapskostnaden som den kritiska variabeln i kreditbedömningen banker inte klarar

är att om av att skilja de goda från de dåliga möjligheterna bland blivande företagare till en tillräckligt låg kostnad för att de skall kunna konkurrera som utlånare med familj och vänner, då klarar inte andra avlägsna, formaliserade institutioner det heller t.ex. statliga kredit-

institut med uppgift att stödja invandrarföretagare. Ömsesidigt förtroende är således en huvudingrediens vid finansiering etniskt

av företagande, där till och med förhållandevis mycket fattiga människor kan investera betydande belopp att föra sina indi-

genom samman viduellt blygsamma resurser. Men förtroende utan kunskap kan leda till katastrof, vilket bekräftas av t.ex. de amerikanska statliga minoritets-

företagarprogrammens misslyckanden.

Kostnader för överbryggning

Det som diskussionen om invandrade företagares kreditförsörjningsproblem sällan tar hänsyn till är hur denna infonnationsasymmetri mellan kreditgivande familjemedlemmar eller vänner å sidan och

ena sedvanliga kreditinstitut å den andra skall överbryggas, och i

vem som

så fall skall stå för denna överbryggningskostnad. Att företagare med

utländsk bakgrund vittnat om problem med att få bankkrediter är många gånger ett uttryck för att bankerna, enligt bankernas

eget synsätt, saknar tillräcklig information om den kreditsökande. Ett utländskt

namn, bankens oförmåga att uppskatta den sökandes kreditvärdighet

osv., tas till intäkt att hellre neka och ta risken att missa bra affär, än

en att bevilja krediter och ta den motsatta risken. Att gå förbi de lättklassificerade parametrarna inteckningsbar förmögenhet eller

som andra säkerheter, borgensmän, bostadsort och i stället skaffa sig

m.m.,

i

Bilaga 7 331

kunskap om den enskilda företagarens individuella förutsättningar, innebär en extra kostnad för banken en kostnad som således familje-

medlemmar och nära släktingar inte behöver ta.

Om utomstående parter tar sig bankens kostnad att överbrygga denna kunskapsasymmetri, företagarorganisationer eller offent-

så som liga myndigheter, genom t.ex. kurser för bankanställda om invandrarföretagares villkor inom ett särskilt geografiskt område eller en viss bransch, är det inte osannolikt att antalet företagare som beviljas krediter också ökar. Men samtidigt uppstår en samhällsekonomisk kostnad som måste bäras av någon annan. Frågan blir då varför denna kostnad för kunskapsinförskaffande skall behöva uppstå när kunskapen finns annat håll- nämligen hos entreprenören själv, hans familj och hans etniska nätverk.

Företagaren och hans omgivning har större kunskap om företagarens kreditvärdighet än vad utomstående kreditinstitut eller statliga myndigheter kan ha. I ett polariserande och därför förenklat perspektiv kan säga att medan banker saknar kunskap men har krediter, är

man förhållandet den motsatta för den etniska entreprenören och hans omgivning. Ett sätt att möta svårigheterna med kreditförsörjning vore således att få ökade möjligheter att ha tillgång till mer eget kapital, antingen genom eget sparande, egna ackumulerade vinster, möjligheter att låna av andra eller att locka till sig andras investeringar. Frågan om åtgärder att förbättra kreditförsörjningen för egenföretagare med utländsk bakgrund kan således lika gärna ses som en frågan om att för-

bättra deras kapitalackumulationsförmåga.

I så fall rör sig frågan om kreditförsörjningsproblemen för företagare med utländsk bakgrund mindre om bankers handlingsmönster och mer om förutsättningarna för sparande och kapitalackumulation, samt villkoren för inkomst- och vinstbeskattning, förmögenhetsskatt och arvskatt i ekonomin i allmänhet, och hur dessa förutsättningar och villkor berör den aktuella gruppen i synnerhet.

Ökad konkurrens på kreditmarknaden

Den insikt om konkurrensens betydelse som finns beträffande marknaderna för varor och tjänster måste således också komma till uttryck beträffande konkurrens på resurs- eller produktionsfaktorsmarknadema, alltså marknaderna för arbete och kapital. Småföretagaren konkurrerar redan på arbetsmarknaden genom att arbeta hårt och länge till en reell lön som ligger långt under kollektivavtalets miniminivåer. Den konkurrensfördel för kreditgivning som hans nätverk innehar genom kunskapsfaktom visavi formella kreditinstitut manifesterar sig i

332 Bilaga 7

de lån som han hellre tar, får eller är hänvisad till att ta, från familj, släkt och vänner. För att entreprenörsambitioner skall förverkligas krävs det också att sparkapital realiseras. Ett samhälle vill förbättra sina företagares som kreditförsörjningssituation bör alltså i första hand gå vägen över att förbättra de privata hushållens förmåga att ackumulera sådant sparkapital och få utdelning för satsat riskkapital. Nu är frågeställningen visserligen om företagare med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar än infödda att få lån befintliga av kreditinstitutioner och vad kan göras åt den saken. Men vi har som också konstaterat att samma sitt etniska nätverk har grupp genom en konkurrensfördel i kreditsammanhang visavi både dessa formella kreditinstitut och många infödda företagare. Samtidigt drabbas gruppen också i större utsträckning mer negativt av befintliga generella hinder för kapitalackumulation än för infödda entreprenörer Den spe. progressiva inkomstskatten är ett sådant hinder slår hårdare mot som presumtiva invandrarföretagare. En medellös flykting som kommit till Sverige i den yngre medelåldern, och som vill spara till ett grundkapital för företagande, har generellt sett sämre utgångspunkter yrkesarbetande infödd än en person i samma ålder. Det som flyktingen saknar är dels över en generationerna ackumulerad förmögenhet i t.ex. fastigheter kan

som

användas som säkerhet, dels sparrnedel kan ha ackumulerats som under ens egen yrkesverksamma tid. Om flyktingen, för att kompensera sin sämre utgångspunkt i förrnögenhetshänseende, väljer att dubbelarbeta under en tid, en vanlig strategi, stiger hans marginalskatt, och han måste betala proportionellt mer i skatt för sina extra inkomster, eftersom han då rör sig mot upp eller in i skiktet "höginkomsttagare". De sammanlagda marginaleffektema av att arbeta mer för att kunna kan i värsta falla till och spara mer med ta ut effekten att intjäna två löner. Detta att behovsav genom prövade bidrag, t.ex. bostadsbidragen, minskar och/eller inkomstprövade avgifter, t.ex. bamomsorgskostnadema, ökar. Skatte-, bidragsoch avgiftssystemen sammantaget slår alltså mer negativt mot nykomlingamas entreprenörskap. En annan generell regel som har en mer negativ effekt på invandrares företagande är tjänstemomsen, eftersom invandrare, skäl av redovisade ovan, i huvudsak startar tjänsteföretag riktar sig till som privatpersoner för vilka momsen inte är en kvittningsbar utgift. Att det som tjänsteföretagen har att erbjuda till allmänheten gjordes dyrare, genom införandet av tjänstemoms, blev ett nytt hinder för företagande i allmänhet, men dess negativa effekter är tydligare för invandrarföretagandet.

I

Bilaga 7 333

Men att de befintliga systemen i första hand slår hårdast mot nykomlingama innebär inte att dessa grupper bör undantas från systemen. Om generella regler slår hårdast mot de svagaste är det ett ännu större skäl att möta detta med generella förändringar. För att öka invandrarföretagarnas möjligheter på kreditmarknaden bör man alltså i första hand öka de enskilda hushållens och de enskilda företagens kapitalackumulationsförmåga. Detta görs tydligast genom avskaffad den progressiva inkomstbeskattningen, avskaffad tjänstemoms, avskaffad dubbelbeskattning, avskaffad arv- och förmögenhetsskatt. Det sistnämnda för att söka säkra tillväxten av företagande över generationerna

för att citera Hans Werthén: "Stora företag bildas inte, de växer fram."

Att diskutera åtgärder beträffande utländska företagares eventuella låneproblem i befintliga kreditinstitutioner utan att stärka deras, och med dem alla övriga företagares och hushållens, förmåga till fönnögenhetsbildning och kapitalackumulation, alltså ökad konkurrenskraft på kreditmarknaden, blir som att dutta med fuktfläckama fasaden när hela grunden är i behov av en omfattande dränering som

att sila mygg och svälja kameler.

Några litteraturreferenser:

Rolf H Carlsson, Riskkapital med mänskligt ansikte. Om det privata

ägandets betydelse för tillväxt och välfärd, Timbro, Stockholm

1998. Ds 1997:73, Lönar sig arbete, Rapport till Expertgruppen för studier i

offentlig ekonomi, Finansdepartementet, Stockholm 1997. Thomas Gür Jonas Hellman, En stjälpande hand om invandrar-

-

företagares villkor i Sverige, Ekonomiafakta, Stockholm 1996. Ivan Light Edna Bonacich, Immigrant Entrepreneurs. Koreans Los

Angeles 1965-1982, University of California Press, Berkeley and

Los Angeles 1991. Thomas Sowell, Marknader och minoriteter. Vägen ut ur slummen,

Timbro, Stockholm 1989.

334 Bilaga 7

Generella drag hos snabbväxande

småföretag

Johan Wiklund ek.dr.

Internationella Handelshögskolan, Jönköping

Inledning

Tillväxt i småföretag är ett område kommit att intressera allt fler

som forskare på senare år. Den grundläggande forskningsfrågan i de flesta studier handlar om vad det är som gör att vissa småföretag växer medan andra inte gör det. En stor del av forskningen har koncentrerats kring att finna orsaker till tillväxt; alltså faktorer påverkar företags

som tillväxttakt. Annan forskning har inriktat sig att försöka finna sådana generella drag hos tillväxtföretag skiljer dem från de företag

som som inte växer alls eller som endast växer i ringa omfattning.

Två motstridiga hypoteser invandrarföretag och tillväxt är

om tänkbara. Vissa forskare hävdar att invandrare på grund av diskriminering har svårt att kunna göra karriär som anställda och därför väljer att bli egna företagare. Som företagare visar de den förmåga

som de inte fick utlopp för i sin anställning genom att leda framgångsrika företag som växer snabbt. Andra menar att det på grund diskri-

av minering och/eller andra problem relaterade till härkomst skulle

vara svårare för invandrare att lyckas etablera snabbväxande företag. Enligt den litteraturgenomgång Storey gjort går det att finna stöd för någondera hypotesen i det fåtal studier genomförts i USA och

som Storbritannien. Ingendera av dessa hypoteser får heller stöd i min

egen forskning. Ungefär lika stor andel ca 8 % tillväxtföretag respektive

av icke tillväxtföretag leds av invandrare

Växande marknadsnisch

Resultaten från forskningen är långt ifrån entydiga, vilket genomgångar av litteraturen illustrerar och det är svårt att hitta generella karaktärsdrag som delas alla eller många tillväxtföretag. Det tycks dock

av ens som om det på senare tid framkommit del intressanta och

en mer entydiga resultat. Nyligen har resultaten från två av de mer omfattande

Bilaga 7 335

studier någonsin genomförts publicerats. Dessa studier har genom-

som förts oberoende varandra i Storbritannien och Sverige.

av

Resultatet dessa båda studier kan enkelt sammanfattas med att

av tillväxtföretag benägna än andra företag att upptäcka och ta till

är mer

på affärsmöjligheter. Detta påstående förtjänar att utvecklas. Först vara kan konstateras att förhållandena i företagets omgivning har mycket stor betydelse för tillväxt. Småföretag har begränsad resursbas och liten förmåga att påverka sina konkurrenter, leverantörer, kunder och myndigheterna. I stället är det viktigt för småföretag att anpassa sig till omgivningen och söka sig till sådana omgivningar som är mest

En mycket central fråga hänger samman med företagets gynnsamma. marknad. Man skulle kunna hävda att tillväxt är marknadsdrivet snarare än resursdrivet. I den allmänna debatten diskuteras frågor som riskkapital och företagsbeskattning flitigt. Detta är resursfrågor som alltså i realiteten har begränsad betydelse för tillväxt. Det vore av värde om frågor kopplade till marknaden fick större utrymme.

Det är nämligen förhållandena på företagets marknad som har det största inflytandet företag växer eller inte. Snabbväxande företag

om befinner sig ofta i marknadsnischer där förändringstakten är hög. Det innebär att de tjänster och produkter erbjuds kunderna tenderar att

som förändras i relativt snabb takt. Det är också så att de snabbväxande företagens marknadsnischer växer. Befintliga kunder ökar sin eñerfrågan och antalet potentiella kunder ökar över tiden. Företagen växer alltså tillsammans med efterfrågan.

I denna marknadsnisch där efterfrågan ökar är konkurrensen

typ av mellan företagen inte mördande. Det är möjligt för företagen att ta ut ett relativt högt pris. Detta har konsekvens att snabbväxande företag

som överlag har högre lönsamhet än de företag inte växer. Det innebär

som också att tillväxtföretagen i stor utsträckning kan finansiera sin tillväxt

återinvesterade vinster. En konsekvens av detta är att många genom småföretag klarar att växa i stor utsträckning utan hjälp av risk-

av kapital.

Växande marknadsnischer är naturligtvis attraktiva för andra företag. Det innebär att tillväxtföretagen i det långa loppet inte får ha dessa marknadsnischer i fred. Efter tid kommer andra företag att erbjuda

en produkter och tjänster inom nischen, vilket leder till att konkurrensen ökar. Företag strävar efter att fortsätta växa behöver därför utveck-

som

växande marknadsnischer i takt med att fler företag etablerar sig

nya inom deras befintliga nischer.

Betydelsen växande marknadsnischer skall inte blandas samman

av med begreppet tillväxtbranscher. Det är nämligen så att snabbväxande småföretag återfinns inom i stort sett alla branscher. Dessutom är det enbart ett litet antal företag inom varje bransch verkligen

som

336 Bilaga 7

l

växer. Det är viktigt att skilja på bransch och marknadsnisch. Branscher är klassificeringar som vanligtvis görs för statistiska ändamål och behandlar aggregat av företag. Marknadsnischer avser försäljnings- och inköpsmönstret hos specifika ofta små grupper leverantörer och

av kunder. Småhusindustrin kan ett exempel på bransch

vara en som minskat mycket kraftigt under 1990-talet och där många företag har haft problem. Inom denna bransch finns det emellertid marknadsnischer med mycket hög tillväxt, såsom kundanpassade exklusiva villor i storstäder. I denna marknadsnisch finns det också tillväxtföretag.

Man kan fråga sig vilken betydelse detta har för invandrarföretagare. På många sätt är det hoppfullt att marknaden snarare än tillgången till resurser är avgörande för tillväxten. Det innebär att även resurssvagare individer inom samhället, däribland invandrare, har goda

möjligheter att driva tillväxtföretag.

Entreprenöriellt förhållningssätt

En naturlig följdfråga efter konstaterandet att tillväxtföretag har förmågan att upptäcka och ta till på möjligheter och att identifiera

vara dynamiska, växande marknadsnischer är vad gör att vissa företag

som har denna förmåga medan andra företag inte har den. Många företagare anger tur eller slumpen som orsak till att de upptäckt nya möjligheter. Det finns dock vissa element i företagens strategi som påverkar tillväxten. Man kan hävda att ett entreprenöriellt förhållningssätt påverkar tillväxten. Ett företag har ett entreprenöriellt förhållningssätt är

som flexibelt och innovativt, utvecklar nya produkter och modifierar sitt sortiment. Det byter också ut kunder mot sådana som är lönsamma.

mer Företaget strävar efter att vara tidigt ute på marknaden med nyheter, före konkurrenterna. Dessutom finns en viss riskbenägenhet, dvs. företaget väjer inte för att ge sig in i projekt medför ett visst

nya som risktagande. Det är främst genom det entreprenöriella förhållningssättet som tillväxtföretagen kan upptäcka och tillvarata möjligheter.

Andra viktiga tillväxtfaktorer

Företagets ålder har betydelse för tillväxten. Företag är

som yngre förefaller mer flexibla och har förmågan att förändra sig för att ta till vara på nya möjligheter. Därigenom växer också företag

yngre snabbare än äldre företag. Ett något förvånande resultat är att tillgången till resurser något som diskuteras flitigt i den allmänna debatten

- -

t.ex. kapitaltillgång, arbetsstyrkans utbildning m.m. har relativt liten

betydelse för tillväxt.

Bilaga 7 337

Det går också att hitta kännetecken hos företagsledaren som tycks påverka företagets tillväxt. Rent allmänt förefaller det

som om företagarens bakgrund i form av erfarenhet och utbildning spelar liten roll medan motivation är viktigare. Idealbilden tillväxtföretagare

av en tycks vara en kombination av en strateg och uppfinnare. De företagsledare som gillar att planera inför framtiden och att kreativa på

vara sitt arbete leder oftare tillväxtföretag. I punktform kan följande sägas om företagare leder växande småföretag:

som

0 Småföretag vars chef gillar att planera företagets framtida strategier

växer snabbt. 0 Småföretagare som själva gillar att arbeta i den direkta produktionen

tenderar att leda företag som växer långsamt eller inte alls. 0 Småföretagarens inställning till arbetsuppgifterna verkar

vara

viktigare än inställningen till vad de kan få ut av sitt företagande. Det innebär att möjligheten att tjäna mycket jobbet

pengar genom inte har något inflytande på tillväxt, medan möjligheten

att vara

kreativ, att förverkliga sig själv, arbeta med de arbetsuppgifter

man

gillar bäst och planera inför framtiden har ett positivt inflytande på

tillväxt.

Vad småföretag kan göra för att påverka sin tillväxt

Baserat på de redovisade resultaten går det vissa råd till små-

att ge företagare. Det kanske viktigaste resultatet är att småföretagama själva och de val de gör har avgörande betydelse för tillväxten deras

av företag. Möjligheterna att påverka företagens utveckling borde

vara uppmuntrande för småföretagare, inte minst för de invandrare

som driver företag. Tillväxt orsakas inte av krafter utanför företaget. Tvärtom är de till stora delar påverkade av småföretagarens medvetna beslut. Det finns alltså möjligheter för småföretagaren att vidta åtgärder för att företaget skall expandera. Dessutom tycks det att motivation är

som viktigare än personlig bakgrund i form av utbildning och erfarenhet. Man kan kanske säga att "vad jag vill har större inflytande företagets tillväxt än vad jag kan.

För en småföretagare är överlevnad av kriser naturligtvis största

av vikt. Därför är det viktigt att påpeka vanlig missuppfattning bland

att en praktiker är att ett företag som växer och blir större skulle ha svårare att överleva en kris. Forskningen tyder på att det är tvärtom. Större företag har större buffertar och klarar sig bättre under en försäljningsnedgång. Det är också lättare för ett större företag att göra sig med i

av resurser form av maskiner och personal och överleva i mindre skala under

en lågkonjunktur. Det förefaller alltså som om tillväxt kan vara en lämplig

338 Bilaga 7

strategi för överlevnad. Det är också så att de faktorer som bidrar till överlevnad också bidrar till tillväxt. Förnyelse av kunder och produkter är t.ex. faktorer som både har positiv inverkan på överlevnad och tillväxt. Forskningen indikerar också att växande företag uppvisar bättre ekonomiska resultat än företag som inte växer. Därför bör kanske en företagare som vill förbättra sin lönsamhet överväga en expansion.

Detta är några argument för att småföretagare borde överväga tillväxt. Nästa fråga blir då vad ett företag bör göra för att öka sin tillväxt. Först och främst är det viktigt att söka nya kundbehov och växande marknadsnischer. Företaget bör sträva efter att vara flexibelt och ha en strategi som tar till vara nya affärsmöjligheter. Produkter bör förnyas, helst före konkurrenterna. Företaget bör vidare sträva efter att ersätta sina kunder med sådana som är mer lönsamma.

För att bedöma och ta till vara affärsmöjligheter är det viktigt att dessa möjligheter stämmer överens med företagets kämkompetens. Ett företags kämkompetens kan sägas utgöras av vad ett företag med framgång kan göra. Det finns en viktig skillnad mellan kämkompetens och företagets befintliga produkter och tjänster. De befintliga tjänsterna och produkterna utgör en möjlig kombination av företagets kämkompetenser. Det är dock möjligt att kombinera dessa kompetenser på nya sätt och därigenom erbjuda nya produkter och tjänster baserade på samma kämkompetens. Om ett företag upptäcker en ny affärsmöjlighet, t.ex. att en ny teknologi har introducerats marknaden, så har det företag som har kompetensen att integrera denna nya teknologi i sitt befintliga utbud bättre möjlighet att ta tillvara på denna möjlighet än det företag som saknar sådan kompetens.

Företag inom alla branscher kan gå bra och växa. Det viktiga är att positionera sig i förhållande till kunder och konkurrenter. Av särskild vikt är att välja en marknadsnisch där kunderna ökar sin efterfrågan och där den teknologiska fömyelsetakten är hög.

Betydelsen av utvecklingen av företagets marknadsnisch och vikten

att kunna upptäcka och ta tillvara på nya affärsmöjligheter tyder på av att omvärldsinformation är central. För att känna till nya affärsmöjligheter är det förmodligen inte nödvändigt att känna till alla möjliga informationskällor. Det viktiga är snarare att ha förmågan att tolka tillgänglig information på rätt sätt. Det handlar om att vara mentalt förberedd för att tolka information utifrån om det erbjuder en affärsmöjlighet eller inte. Lokaltidningen kan säkert vara en tillräcklig källa för affärsmöjligheter för många småföretag, förutsatt att den läses på rätt sätt. Det viktiga är att matcha affärsmöjligheten med företagets kämkompetens för att avgöra det är lämplig affärs-

om en möjlighet för det egna företaget. Om man har kompetensen som passar ihop med affársmöjligheten bör man också ta till vara den.

Bilaga 7 339

Ett lönsamt och snabbväxande företag jag nyligen besökte kan tjäna

exempel för hur detta kan gå till. Företaget befinner sig i kemikasom liebranschen. Företagsledaren insåg att efterfrågan en ny sorts syntetisk saft ökade kraftigt i Sverige. Han insåg också att företagets kämkompetens består av att blanda kemikalier, tappa på flaskor,

som märka flaskor och distribuera dessa till detaljhandel passar lika bra för denna sorts saft som för företagets befintliga produkter. Genom att börja tillverka denna saft kunde företaget ta till vara en ny

nya affarsmöjlighet baserat på sin existerande kämkompetens. Jag tror att detta kan ett exempel på viktiga strategiska val som har stort

vara inflytande på ett småföretags framgång. Jag har försökt att illustrera hur ett framgångsrikt företag tar på möjligheter med hjälp av sin

vara kämkompetens i figuren nedan. Figuren visar alltså den ideala positio-

för ett litet entreprenöriellt företag strävar efter att lyckas nen som bättre.

Figur Kännetecken på framgångsrikt entreprenörskap i termer av ett företags fokusering på möjligheter och kämkompetens.

Føkuspå aflfirsmbjligheter

benägenhet tillvarataatt

möjligheter Entreprenöriella

företagsomgår

A

bra

Fokuspå

befintliga Fokuspå

produkter ‘A V kämkompetens

benägenhet tillvarataatt

möjligheter

V

inaktivaföretag

Det är rimligt att anta att outsiders, dvs. människor som kan se saker nya sätt och inte är fast i etablerade tänkesätt lättare kan upptäcka möjligheter. Det har t.ex. visat sig att personer som är

nya

340 Bilaga 7

nykomlingar i en viss bransch har lättare for nytänkande än de

som befunnit sig länge i branschen. Därigenom är det tänkbart att invandrarföretagare genom sin bakgrund har en stor outnyttjad potential vad gäller att tillvarata nya möjligheter och därigenom stor potential for

en

att leda tillväxtföretag.

Bilaga 7 341

Immigranter och småföretagande

Oscar Södertörns högskola

Pripp, etnolog,

Småföretagare i allmänhet delar många villkor med andra småföretagare. Varje bransch präglas dock av sina speciella omständigheter och variationen är stor mellan enskilda företagares egenskaper, ambitioner och förutsättningar. Detta gäller likväl bland företagare med immigrantbakgrund. Frågan är om det över huvud taget är meningsfullt att identifiera och kategorisera företagare efter etniskt eller nationellt ursprung. Detta ämne kommer jag att beröra i den här korta framställningen i samband med att jag diskuterar några av de frågor marke-

rade som underrubriker i denna artikel- som jag ombetts att kommentera.

Vilka svårigheter möter personer med utländsk bakgrund vid start och utveckling av eget företag

Frågan är svår att besvara, då variationen är stor mellan olika individers kunskaper, förhållanden och ambitioner. Under slutet av 1980-talet och början 1990-talet deltog jag i projektet Invandrare och företa-

av gande. Verksamheten bestod av rådgivning och kurser i företagande och dess innehåll bestämdes utifrån en omfattande inventering bland Södertäljeföretagare med utländsk bakgrund, vilka personligen fick redogöra för sina behov och önskemål. De flesta företagare avböjde yttre stöd. Det var ändå många som uttryckte ett behov av att lära sig mer om bokföring, skattelagstiftning, marknadsföring, affarsspråk samt

avtal och regler avseende import/export, byggnadstillstånd och vad om gällde frågor köp och hyra av mark och lokaler. Påfallande ofta

om byggde dessa behov på negativa erfarenheter av kontakter med branschorganisationer, myndigheter, revisorer och hyresvärdar. Det gick inte att bedöma i vilken utsträckning svårigheterna berodde institutionell diskriminering. Inventeringen visade, oavsett denna problematik, att många önskade och hade fördelar av att höja sina kunskaper inom nämnda områden.

Sannolikt hade en inventering av småföretagares önskemål i allmänhet givit ett liknande resultat. Skillnaden är dock tydlig mellan småföretagande immigranter och andra entreprenörer när det gäller etnisk kategorisering. Med etnicitet menar jag i detta fall inte enskilda

342 Bilaga 7

etniska gruppers sociala och kulturella förhållanden. hur

Snarare avses

en majoritet identifierar och bemöter dvs. tänker och tolkar - om människor med annat ursprung än det svenska i såväl positiva som negativa ordalag. Det annorlunda uttrycks exempelvis i föreställningar och vetande utomeuropeiska immigranters kultur- och tradiom tionsbundenhet. Särskiljning markeras också att brister påtalas i genom immigranters identitetsutveckling, kompetens, språkfärdigheter eller lämplighet att utgöra fostrande förebilder. Till bilden höräven att individemas handlingar förknippas med den etniska grupptillhörigheten i stället för att ses som individuella val och förhållningssätt. Den omfattande samhälleliga uppmärksamheten immigranters liv och leverne reducerar enskilda individers möjligheter att själva välja hur de önskar att framställa sig. Mängden tillskrivningar skapar vad jag kallar för en omslutning. Personer som immigrerat till Sverige kan uppleva att omgivningen

ensidigt tolkar deras bevekelsegrunder för att bli egenföretagare i

enlighet med deras kultur och grupptillhörighet i stället för utifrån individuella, psykologiska och sociala omständigheter. Möjligheterna att bli bedömda utifrån egna personliga kvalifikationer reduceras. Berättelser och föreställningar blir till konkret verklighet i relationer med myndigheter, organisationer, leverantörer, kunder och kreditgivare. På så sätt blir en konstruerad social kategori- så invandrarföretagare som verkligt existerande. Denna särskiljning kan resultera i att grupper av företagare lämnas utanför diskussioner småföretagens betydelse för om landets ekonomiska utveckling och tillväxt. Diskussionen invandom rarföretagare är ibland snubblande nära på immigranter synen som hjälpbehövande klienter. Därför är riktade statliga och kommunala satsningar på verksamma och presumtiva företagare med s.k. utländsk bakgrund något som bör problematiseras, där faror och förtjänster noga bör avvägas. Vi vet att immigranters svårigheter på arbetsmarknaden är ett komplext problem. Orsaker går att finna i bl.a. omstruktureringar i näringslivet och förändringar i enskilda arbetstagares arbetsuppgifter och höjda krav på kompetens. Många immigranter har inte eller anses inte ha motsvarande kompetens och utbildning. Det skälen till är ett av arbetslösheten inom kategorin. Men skiljelinjen mellan de grupper som har och de som inte har arbete följer även Människor ursprung. som kategoriseras som mer invandrare har lägre löner och har svårare att erhålla anställningar, trots många gånger fullgoda utbildningar och goda språkkunskaper. Detta pekar på mekanismer ligger utanför som individemas egenskaper, dvs. strukturella förhållanden. Småföretagande immigranters erfarenheter kreditprövningar förefaller att följa av ungefär samma skiljelinje. Avslag på ansökningar kan inte helt förkla-

Bilaga 7 343

med dåliga affärsidéer och andra brister. Indikationer pekar i stället ras på att det sker särskiljning även här grundar sig kate-

en som gorisering invandrare. Lösningar på dessa förhållanden måste sökas

av utifrån komplex problemanalys, där både individuella och struktu-

en rella aspekter ges utrymme.

Internationella och historiska erfarenheter visar att immigrant-

orientering mot exempelvis handel ibland medför ansträngda gruppers relationer i förhållande till underordnade i ett samhälle,

grupper gentemot majoritetsbefolkningen eller i förhållande till den politiska ledningen i ett land. Bland exemplen kan nämnas indiska företagare

utvisades från Uganda, aktioner mot judiska butiksinnehavare som under trettiotalets Tyskland, plundringen av koreaners butiker under upploppen i South Central, Los Angeles eller hot och våld mot kinesiska företagare i Indonesien. Immigranters verksamheter innebär ofta många kundkontakter och missnöjet kan riktas mot dem vid ekonomiskt svåra tider. Företagsinriktade grupper med starka mellanetniska band s.k. middleman minorities utsätts då för ryktesspridning med

- innebörden att de när sig bekostnad andra underordnade grupper

av eller hela majoritetsbefolkningen. Det kan även uppstå ansträngda relationer till företagare majoritetsbefolkningen, vilka menar att

ur vissa immigranter konkurrerar att sätta orimligt låga

grupper av genom priser och arbeta alltför långa dagar att rekrytera billig och

samt genom lojal etnisk arbetskraft. Detta förekommer också i Sverige. Utvecklingen i Sverige är på så sätt del global och erfarenhet.

en av en process

Finns det områden eller branscher där invandrare har särskilt goda möjligheter att starta och driva företag

När det gäller etablering och drift av företag handlar det om företaga-

individuella egenskaper och i första hand, dvs. egenskaper rens resurser

varierar stort mellan personer. Det skulle därför vara felaktigt, som enligt min mening, att utnämna vissa branscher som mer lämpade för immigranter, eftersom benämningen invandrare inte säger något om individemas egenskaper. Variationema mellan dessa företagare är lika stora inom vilken social kategori helst och därför har

som annan som de särskilt goda möjligheter inom de branscher som i dag präglas av

förhållanden och framtidsutsikter. gynnsamma

En aspekt, brukar framhållas, är att immigranter särskilt bör

som satsa på företag sysslar med import/export eller annan verksamhet

som med anknytning till utlandet. Många sådana företag är redan verk-

och här finns förstås stora möjligheter att använda sina speciella samma

344 Bilaga 7

kontakter och kompetens. Dock får det inte bli regel att imen se migranter som presumtiva exportörer och importörer. Erfarenheter visar att immigranter världen över vanligtvis söker sig till vissa ingångsbranscher. Det är områden kännetecknas få som av regleringar, mindre ekonomiska investeringar samt förhållandevis av

låga krav på bransch- och språkkunskaper. Immigranten investerar i

stället genom sitt eget fysiska arbete under långa arbetsdagar, ofta inom handel och service. Det förekommer givetvis även att man startar eget inom andra områden. Ett klassiskt sådant område är klädindustrin i USA, England och Frankrike. För en relativt nyanländ immigrant handlar det ofta att över om huvud taget finna ett sätt att försörja sig och sin familj. Ur den synvin-

keln bör det finnas tillgång på ingångsbranscher. Det kan

en vara områden som övergivits den inhemska befolkningen eller andra av av grupper av invandrare som efter längre tid i landet sökt sig vidare. en Immigranter som kom till Sverige under sextio-, sjuttio- och åttiotalen såg möjligheter inom sektorer som delvis övergivits infödda av svenskar, t.ex. små dagligvarubutiker och skrädderier. Inom de branscher där de flesta immigranter startar eget är det inte så vanligt att en andra och tredje generation övertar företagen eller satsar på sak samma som sina föräldrar. Barnen väljer i stället ofta att utbilda sig med inriktning på den ordinarie arbetsmarknaden eller för att satsa på mer kompetenskrävande och specialiserade företag. På så sätt skapas också en tillgänglighet på företag för nyare grupper.

Vilka egenskaper behövs för att lyckas företagare med som utländsk bakgrund

Denna fråga väljer jag att besvara ungefär på sätt övriga samma som frågor: En företagare med utländsk bakgrund måste besitta samma egenskaper som småföretagare i Det handlar personliga gemen. om egenskaper, resurser och kunskaper inom områden berör föresom tagandet. Min egen forskning, som bygger på kvalitativa studier, visar att företagare tillhörande kategorin mer invandrare det nödanser vändigt att utveckla speciella förtroendeingivande strategier gentemot myndigheter, organisationer, leverantörer och kunder för att nå framgång. Det gäller förvisso för företagare i det krävs gemen, men mer i det här avseendet av en immigrant, enligt företagarna. Jag skulle därför också vilja framhålla uthållighet egenskap som en i och med att det kan ta längre tid för dessa företagare att etablera förtroenden och

därmed nå framgång.

Bilaga 7 345

Vilka statliga och kommunala insatser och insatser från andra

delar av samhället behöver göras för att underlätta möjligheterna

för invandrare att starta och driva eget företag

Ur ett individperspektiv är det alltid önskvärt att presumtiva och verk-

företagare förbättrar sina kunskaper. Även företagare med samma om utländsk bakgrund möter vissa speciella svårigheter, kan de förbättra sina möjligheter att bemästra strukturella hinder genom att delta i det

allmänna utbudet av företagsrådgivning, starta-eget-kurser, kortare kur-

ser i exempelvis bokföring, marknadsföring och Skatteregler samt informationskvällar om aktuella företagarfrågor. Staten, kommunerna och andra aktörer kan medverka till att skapa gynnsamma förutsättningar för sådana utbildningsinsatser samt verka för att informationen om dessa möjligheter f°ar större spridning. Ett gott resultat av en sådan

strategi uppvisade projektet Invandrare och företagande i Södertälje

bl.a. initierat av NUTEK och Länsstyrelsen i Stockholms län, 1989- 1992. Rådgivningen och kursutbudet förankrades genom en uppsökande verksamhet bland kommunens invandrade entreprenörer. Kurserna riktade sig till företagare i allmänhet och extra resurser fanns till hands i form av ekonomer och jurister som talade de vanligaste hemspråken. Dessa medhjälpare fungerade som rörliga vid

resurser undervisningstillfállena och gav deltagare stöd, om de så önskade, med att översätta, förstå och träna de olika kursmomenten. Det medförde att kurserna fick ett mycket större inslag av blivande och verksamma företagare med immigrantbakgrund, vilket uppskattades av samtliga deltagare. Inom rådgivningsdelen av projektet kunde rådgivaren gemensamt med varje företagare lösa problem med hyresvärdar, myndigheter, organisationer och redovisning, ett slags kompetenshöjande case-metodik.

Det är önskvärt att stat, kommuner och andra aktörer understödjer en spridning av kunskapen om social och ekonomisk marginalisering av vissa kategorier av företagare. Det kan ske i samband med extern fortbildning för berörda inom privat och offentlig sektor, inom kreditinstitutens egna intemutbildningar samt genom att ämnet ges större uppmärksamhet inom relevanta gymnasie- och högskoleutbildningar. Människor som bäst kan förmedla kunskaper om detta är de som utöver sin formella kompetens har erfarenheter sådan strukturell

egna av underordning i likhet med att kvinnor är representerade när det gäller jämställdhetsfrågor. Staten kan också verka för att banker och andra kreditgivare bygger in en särskild uppmärksamhet på detta problem i sina ordinarie rutiner i samband med kreditbedömningar. Det är ofta svårt att i efterhand påvisa att människor inte behandlats likvärdigt.

346 Bilaga 7

Kommentarer eller rörande

synpunkter

insatser för att åstadkomma lika

behandling

av rörelseidkare oavsett etnisk och kulturell

bakgrund

Sven Nordlund, docent i ekonomisk historia vid

Umeå universitet

Inledande synpunkter

Först några allmänna synpunkter. Vad menar vi med etniskt eller invandrarföretagande. Ett svar är att det handlar om småföretagande. Men småföretagsamhet är inte något enhetligt. Småföretag kan i Sverige vara allt från självverksamhet eller enmansföretag till företag med högst 200 anställda. De verkligt små företagen, enmans- och familjeföretagen eller som de ibland kallas mikroföretagen, har emellertid helt andra förutsättningar än de större småföretagen.

Samma variationer i storlek och därmed förutsättningar som vi finner bland vanliga svenska småföretag finner vi också bland invandrarföretag eller företag som drivs av nysvenskar svenskar med utländsk bakgrund. Invandrarföretagare eller nysvenska småföretagare är lika lite som s.k. vanliga svenska småföretagare homogen

en grupp. Här finns mikroföretag, lite större småföretag och vad man kanske kan kalla större småföretag. Hur de exakta proportionerna dem emellan ser ut är inte känt. Skall man t.ex. tro vissa moderna amerikanska och brittiska undersökningar är självverksamhetens eller mikroföretagens omfattning mycket lite känd. Detta gäller såväl inhemskfödda som utlandsfödda. Det finns praktiskt taget ingen statistik om självverksamhet före 1990. Den under 1990-talet kända delen är att likna vid toppen på ett isberg

Vad vi emellertid vet är att invandrar- och etnisk företagsamhet ofta handlar om familjeföretagsamhet, företag med ett begränsat antal anställda och i mycket hög grad om självverksamhet eller

ensamföretagande. Internationella studier visar att småföretagens storlek har

Se t.ex. Hakim, C., Self employment Britain: recent trends and current issues. Work, Employment Society 1988:2.

Bilaga 7 347

betydelse för deras tillväxt, överlevnads- och konkurrensvillkor Det är möjligt, till och med troligt, att företagarnas ambitionsnivå och målsättning med rörelseidkningen kan mycket olika beroende

vara

det gäller s.k. mikroföretag eller lite större småföretag. om

Jag tror därför att det är viktigt att är uppmärksam på existen-

man

dessa skillnader eftersom de innebär att såväl behov som sen av åtgärder kan mycket olika beroende på vilken typ av små-

vara företagare/småföretag det gäller. Inte minst tror jag att medvetenhet om dessa skillnader mellan företagen/företagama är betydelsefulla när det gäller frågor har att göra med åtgärder för att främja ekonomisk

som tillväxt och sysselsättning.

Det kan finnas risk att del de svårigheter som personer med

en en av företagsambitioner och utländsk bakgrund hamnar i har att göra med olika ekonomiska synsätt hos de institutioner, stat, kommun, banker

de söker hjälp hos eller säger sig vilja stödja dem. Stat och som som myndigheter kan antas ha nationalekonomiska utgångspunkter,

mer dvs. att det är nödvändigt att stimulera mikroföretagande därför att det leder till minskad arbetslöshet. De banker däremot som, skall bevilja lånen till de vill starta företag, utgår från företagsekonomiska

som mer bedömningar och kan följaktligen antas vara mindre benägna att satsa

självverksamhet eller mikroföretag. De kan i stället antas se mer gynnsamt på de låntagare vars företagsprojekt baseras på en intressant produkt som förefaller äga långsiktiga utvecklingsmöjligheter.

I det första fallet lån till mikroföretag som en väg dels till

ser man Självhjälp, dels arbetslöshet. Därmed skapas förutsättningar för mer

ur konsumtion och också ökad samhällelig ekonomisk tillväxt. I det andra fallet med bankerna är det rörelseidkamas potentiella expansionsmöjligheter som påverkar utlåningsviljan. Det förefaller därför som om framgången för de förslag eller insatser som kommittén kommer att lägga fram till del kommer att hänga på deras implementering.

en Viktigt förefaller därför samordnar, balanserar och till-

vara hur man godoser såväl makro- och mikroekonomiska avväganden som behoven

med utländsk bakgrund. hos personerna

Jag har här valt på följande frågor samtidigt då jag tycker

att svara att de hänger intimt samman, nämligen: Vilka svårigheter möter per-

med utländsk bakgrund vid start och utveckling av eget företag soner Det är omvittnat att invandrare har svårigheter att få låna i bank. Vad

ZWaldinger, R Aldrich, H Ward, W., ed. Ethnic entrepreneurs. Immigrant business Industrial Societies, Sage Publ 1990; Ward, R Jenkins, R., ed. Ethnic communities business. Strategies for economic survival. Cambridge UP 1984.

348 Bilaga 7

behöver invandraren respektive banken göra för att åstadkomma förbättring Ingen skulle komma på tanken att ifrågasätta att företagande är en ekonomisk verksamhet. Detta gäller också företagande bland personer med utländsk bakgrund. Men här har vi paradox. Det är inte den en ekonomiska verksamheten gör att vi betraktar företagande bland som

utlänningar/nysvenskar som en självständig kategori. Det är detta före-

tagande i dess egenskap socialt och kulturellt fenomen är det av som avgörande. Det som konstituerar detta företagande självständig som en kategori och som samtidigt skapar svårigheter är att rörelseidkama i likhet med alla personer med utländsk bakgrund i någon mening uppfattas och uppfattar sig själva annorlunda eller främlingar. som

Utöver de svårigheter, t.ex. språkproblem, särbehandling

m.m. som kommittén anger i sin argumentering i direktiven skulle jag vilja peka på några aspekter. Många personer med utländsk bakgrund har bristfälliga kontakter med infödda svenskar varför de också saknar koppling till inhemska nätverk. När utlänningen eller svensken med utländsk bakgrund förhandlar med t.ex. bank att få låna kapital för att en om starta ett företag så är det inte alltid säkert att utgången dessa samtal av främst avgörs ekonomiska bedömningar. Det handlar, t.ex. av som Internationella Företagarföreningen påpekar, om kommunikationsproblem uppstår i mötet mellan olika kulturer och synsätt då som invandrare/nysvenskar, näringsliv och myndigheter konfronteras med varandra. Att problem av denna karaktär dyker upp i t.ex. överläggningar med banker eller myndigheter kan ha att göra med att invandrare och svenskar med utländsk bakgrund ofta vill utnyttja nätverk. Dessa egna nätverk är ofta identiska med släkt och relationer till den etniska egna gruppen såväl i Sverige som i utlandet. Dessa omständigheter leder ofta till kulturkollisionsproblem. En omständighet i vissa lägen annan som kan ge upphov till kommunikationsproblem är att invandrarna/nysvenskama i sin egenskap främlingar äger social distans av en som ger dem möjligheter att bedöma risker, göra försakelser syn på levnadsstandard, arbetstid, lön, vinst och sparande och möjligheter se på ett annat sätt än inhemska företagare och institutioner gör. En del av dem, långt ifrån alla, ser möjligheter där inga andra gör det dvs. uppträder som entreprenörer i slags schumpeteriansk en mening. Det finns en risk att deras okonventionella idéer och tillvägagångssätt i kombination med deras språksvårigheter och avsaknad av traditionella nätverk i förhållande till etablerade institutioner mera ses

som problem och riskprojekt tillväxt- och utvecklingsprojekt. Om

det skapades institutionella för kontinuerliga kontakter och ramar

Bilaga 7 349

samverkan mellan invandrare/nysvenskar och banker, myndigheter och näringsliv skulle säkert kunna eliminera hel del de problem

man en av som nu finns.

På sätt banker och andra ekonomiska institutioner har

samma som intima förbindelser med regionala handelskammare och olika företagarorganisationer borde man kunna etablera och upprätthålla kontinuerliga kontakter med existerande företagarföreningar eller andra ekonomiska sammanslutningar lokalt eller nationellt, företräder

som, rörelseidkande personer med utländsk bakgrund. Invandramas organisationer och de etniska företagarföreningama bör uppmuntras och stödjas när det gäller utbildning och information om hur man bär sig åt,

vänder sig till och vilka villkor som gäller för att få banklån. vem man Ett strategi för att minska såväl upplevelsen av risker, otrygghet och främlingsskap vissa kommunikationssvårigheter mellan låntagare

som och långivare skulle kunna vara att förändra bankernas personalrekrytering. Båda parter skulle ha mycket att vinna på att bankerna i större utsträckning än vad som hittills varit fallet gick in för att utnyttja fler invandrare/nysvenskar som anställda.

Det är betydelsefullt att bankerna i sin inre verksamhet satsar på såväl generella riktade kompetenshöjande åtgärder. I det

som mer förstnämnda fallet förefaller det rimligt att all personal inom bankerna

handlägger utlåningsfrågor till företagen får någon form av grundsom läggande kunskap invandrares eller utlandsfödda naturaliserade

om svenskars villkor i dagens Sverige. När det gäller den mer riktade verksamheten skulle kunna tänka sig att det varje bank finns någon

man expert när det gäller lånefrågor till denna kategori av företagare.

Vid några tillfällen under efterkrigstiden har vissa storbankerna

av inrättat speciella konton i syfte att hjälpa vissa invandrar- och flykting-

i samband med bl.a. frågor gällt lån till etablering eller grupper som drivande av företag. Detta gällde t.ex. de estniska flyktingarna under 1950- och 1960-talen. Det är möjligt att sådana arrangemang i vissa sammanhang skulle kunna underlätta start och utveckling av rörelse bland personer med utländsk bakgrund.

Finns det områden eller branscher där invandrare har särskilt goda möjligheter att starta och driva företag

Många invandrare och svenskar med utländsk bakgrund äger kunskaper

dåligt utnyttjas. Detta gäller inte minst den ofta väl utbildade som

flyktingar eller f.d. flyktingar. De äger nätverk och kungruppen av skaper den internationella marknaden som svenskt näringsliv, stat

om och kommuner i mångt och mycket saknar och de borde utnyttja

som

350 Bilaga 7

på ett helt annat sätt än vad som nu görs. Därmed skulle ett ston utrymme för t.ex. serviceföretag såsom konsultföretag, export- och importföretag skapas. Det talas mycket internationalisering i dag.

om

Mycket sällan talas det om den internationalisering som invandringen tillfört Sverige som därigenom fått ett rikt resurskapital kan

som och bör exploateras inte minst inom företagssektorn. För att det skall bli verklighet måste myndigheter, kommuner och näringsliv övertygas om detta. Utbildningsinsatser är i detta sammanhang viktiga väl så

men viktigt är att invandrare och de svenskarna finns representerade i de

nya organ och institutioner som sysslar med företagsfrågor. Det är i den vardagliga praktiken tillsammans som människor blir medvetna

om varandras kvaliteter.

Vilka statliga och kommunala insatser och insatser från andra

delar av samhället behöver göras för att underlätta

möjligheterna för invandrare som vill starta och driva eget företag

Även invandrare och svenskar med utländsk bakgrund under hela

om efterkrigstiden ägnat sig åt företagande var det först under 1980- och 1990-talen som fenomenet upptäcktes av stat, näringsliv och kommuner. Till en inte oväsentlig del gällde detta även småföretagsamheten i stort. Så sent som i slutet av 1980-talet hade Sverige tillsammans med Storbritannien den högsta koncentrationsgraden av näringslivet eller annorlunda uttryckt en av de minsta småföretagssektorema i Västeuropa och i den kapitalistiska delen världen I många kommuner

av fanns vid början av 1990-talet t.ex. mycket lite av, om överhuvudtaget någon, planering, inriktning eller samverkan när det gällde det "traditionella småföretagandet. Dessutom har i många kommuner invandringen och invandringsfrågoma inte främst rört frågor om invandrarnas sysselsättning och verksamhet utan mer rört ekonomiska aspekter

av flyktingmottagning och boendefrågor. Att kunskapen och handlingsberedskapen inför 1990-talets explosion av invandrarföretagande därför

sina håll varit och fortfarande är mindre utvecklat är kanske mot denna bakgrund inte så förvånande.

På frågan om vilka frågor som behöver göras av statliga och lokala myndigheter för att underlätta möjligheterna för invandrare att starta och driva företag förefaller ungefär samma insatser föreslagits

som

3 Braunerhjelm, P Carlsson, B.,Entreprenörskap, småföretag och

se industriell förnyelse 1968-1991. Ekonomisk Debatt 1993:4; Ward, R Jenkins, R.a.a.

Bilaga 7 351

under svaret på föregående fråga även äga giltighet i detta sammanhang. En större rekrytering invandrare/nysvenskar inom den statliga

av och kommunala byråkratin skulle sannolikt vara till nytta för såväl hela samhället för personer utländsk härkomst vare sig de är före-

som av tagare eller En satsning på såväl generell som speciell utbildning inom kommunerna för att bygga och erhålla lyssnarkompetens

upp såväl bland kommunalpolitiker kommuntjänstemän förefaller

som mycket viktig.

Det är vidare centralt att invandrarföretagare finns representerade i såväl kommunala organisationer som företräder företagande

organ som och småföretagsfrågor. Inte minst viktigt i detta sammanhang är att hos kommunpolitiker och tjänstemän skapa bild invandrarföretagande

en av som något som kan vara positivt för kommunens utveckling.

En speciell företagande bland invandrare och naturalise-

grupp av rade svenskar som kräver speciell uppmärksamhet såväl från infonnations-, utbildning- stödsynpunkt är företagandet bland kvinnor.

som Här får utbildnings- och stödinsatser inte bara bli en fråga om statliga och kommunala åtgärder. Det är viktigt att insatserna även inkluderar invandrarna själva och deras organisationer med tanke på de kulturella fördomar hos vissa etniska grupper finns mot kvinnlig ekonomisk

som självständighet, t.ex. i form av företagande.

Under efterkrigstiden har vissa invandrargrupper som ester, fmländare, greker och tyskar haft lokala och nationella företagar-

egna föreningar. Det är möjligt att institutioner av detta slag kan vara ett bra sätt att stimulera och stödja företagandet. För att de skall fungera på detta sätt är det emellertid nödvändigt att de integreras i företagandet och näringslivet i sin helhet som medlemmar i handelskammare, företagar- och branschorganisationer och att de är indragna i dessa organisationers beslutsprocesser.

Vilka egenskaper behövs för att lyckas som företagare med utländsk bakgrund

Det förefaller mycket svårt att något tillfredsställande svar på denna

ge fråga. Om vi antar att många invandrar/nysvenska företagare har en hög grad uthållighet, envishet och förmåga att försaka lägre löner,

av längre skulle dessa egenskaper kunna fördel. Å

arbetstider ses som en

andra sidan kan just dessa egenskaper vara en belastning. På grund av sämre förutsättningar hänger de längre kvar i ett mindre ekonomiskt framgångsrikt företagande än infödda företagare.

Att komma hit arbetskraftsinvandrare eller politisk flykting kan

som spela roll för företagande som ett alternativ en möjlighet

en om man ser