Kassaservice betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

KASS/-

SERVICE

BETÄNKANDE

BETALSERVICEUTREDNINGEN

STOCKHOLM 1998

Oc: Så

ZZ

då Statens offentliga utredningar

19 9 8 1 5 9 :

Finansdepartementet

Kassaservice

Betänkande Betalserviceutredningen

av

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningsavdelning.

Bestälhiingsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fi1tzes.order@liber.se Intemet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-21090-8 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Sammanfattning

Staten har i postlagen tagit på sig ett ansvar för en rikstäckande kassaservice. Statens åtagande säkerställs genom ett avtal med Posten. Utredningen föreslår att det nuvarande ansvaret ersätts med ordning som ger länsstyrelserna möjlighet att stödja kassaservice. en Förutsättningarna för att ge kassaservice förbättras genom ändringar i bankrörelselagen. Den praktiska innebörden av detta är att bankrörelselagen ändras för att underlätta utvecklingen av an- vändarvänlig kassaservice, att förordningen om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service ändras så att länsstyrelserna kan stödja kassaservice enligt grunder gäller för kommersiell service, samma som nu annan att anslaget för stöd till kommersiell service i landsbygd och glesbygd utökas, att statens nuvarande ansvar för en rikstäckande kassaservice tas bort genom att l a § postlagen upphävs, att Posten får i uppdrag att utveckla ny kassaservice och behålla lantbrevbäramas kassaservice på viss nivå under en övergångsperiod.

Utredningens uppdrag

Bakgrunden till utredningsuppdraget är att utveckling på marknaden för kassaservice och betaltjänster har varit snabb de senaste åren. Transaktionsvolymema över disk i bank- och postkontor sjunker snabbt eftersom medborgare och företag kan sköta sin löpande ekonomi utan att besöka ett bank- eller postkontor. Behovet kassaservice har av minskat samtidigt som sådan service har blivit allt dyrare. Utredningens huvudsakliga uppdrag har varit att bedöma vilket ansvar staten fortsättningsvis bör ha för kassaservice. För närvarande säkerställs det statliga ansvaret genom ett avtal mellan staten och Posten. I avtalet har Posten förbundit sig att hålla rikstäckande kassaservice en genom kontorsnätet och lantbrevbärarlinjema. Staten ersätter Posten för den del av kassaservicen som inte är kommersiellt motiverad, för närvarande med 200 mkr per år. Fokus i utredningsarbetet har legat på enskilda medborgares och mindre företags tillgång till och behov betaltjänster över disk i postav

och bankkontor och via lantbrevbärare, dvs. kassaservice. Däremot har utredningen inte haft i uppdrag att nämnare analysera frågor berör

som konkurrensen på bankmarknaden. Det har inte heller varit uppgift

en for utredningen att göra en helhetsbedömning Postens verksamhet.

av Utredningen har således endast behandlat den del Postens verksam-

av het som rör kassaservice.

Utgångspunkten

Utredningen har haft tre grundläggande utgångspunkter för sina överväganden. För det första har utredningen haft målsättningen att förslagen skall leda till en förbättrad eller fortsatt god kassaservice för medborgare och enskilda. För det andra bör åtgärder och för kassa-

ansvar service ansluta till offentliga åtaganden inom jämförbara områden. Och för det tredje bör övervägandena styras önskemålet att begränsa

av om de statsfmansiella kostnaderna för kassaservice.

I dag är tillgängligheten till kassaservice och betaltjänster god. Detta har bekräftats vid utredningens kontakter med företrädare för funktionshindrade, pensionärer och småföretagare. Det finns ett väl utvecklat nät av post- och bankkontor, vilket i lands- och glesbygd kompletteras av kassaservice via lantbrevbärare och postväska. Uttagsautomater och betalningsterrninaler för kortbetalningar finns spridda över landet. Dessutom kan man sköta sin löpande ekonomi via telefoneller Intemetbanktjänster eller genom vanliga pappersbaserade girobetalningar. De senaste årens utveckling har kännetecknats inte minst av ett förbättrat utbud av andra betaltjänster än sådana som i första hand erbjuds över disk. Denna positiva utveckling kommer allt att döma

av att fortsätta. Behovet av kassaservice över disk i post- och bankkontor kan antas fortsätta att minska under de kommande åren.

Tillgången till kassaservice bedöms inte heller ett problem i

som andra europeiska länder. Den offentliga politiken är emellertid något olika. Sålunda subventionerar den norska staten postens service till en kostnad som för 1998 år uppgår till 580 miljoner norska kr. I Finland ges däremot inga subventioner. Trots att antalet postkontor har minskat mycket kraftigt i Finland upplevs inte tillgången till kassaservice som ett samhällsproblem.

Överväganden och bedömning

Utredningen har övervägt två principiella inriktningar för det statliga åtagandet inom kassaservice. Den första inriktningen utgår ifrån synsättet att staten har ett infrastrukturellt ansvar för kassaservice och åtar sig att säkerställa en likartad servicestruktur i hela landet. För att klara

SOU 1998: l 59 Sammanfattning 5

detta förutsätts att beslut om åtgärder fattas på central nivå. Denna inriktning överensstämmer på många sätt med dagens situation.

Den andra inriktningen utgår ifrån att marknaden tillgodoser behovet av kassaservice och att det offentliga ansvaret bör begränsas till områden med särskilda problem ett kompletterande för vissa

- ansvar regioner och individer. Den inriktningen innefattar att marknadens utveckling stimuleras och att beslut offentliga åtgärder fattas på

om regional och lokal nivå utifrån varje regions och individs speciella situation och förutsättningar.

Ett fortsatt centralt infrastrukturellt ansvar enligt den första inriktningen skulle naturligtvis kunna leda till bibehållen god standard på kassaservice. Det finns dock ett antal tungt vägande argument

mot en sådan ordning.

Det främsta argumentet mot ett infrastrukturellt ansvar är att marknaden på kommersiell grund tillgodoser stora delar av de behov

som det nuvarande statliga åtagandet syftar till att tillgodose. I

stort sett var och en kan nämligen ordna sin ekonomi så att löpande transaktioner sköts på annat sätt än över disk i bank- eller postkontor eller via lantbrevbärare. Tillgången till kontanter kan ordnas på flera andra sätt än genom postkontor och lantbrevbärare, bl.a. uttagsautomater el-

genom ler uttag i butiker med hjälp kontokort. Dessutom kan den nuvarande

av statligt subventionerade postkasseservicen försvåra framväxten av ekonomiskt bärkraftiga marknadslösningar, inte minst i glesbygden.

Ett annat argument mot generella stödåtgärder är att de statsfinansiella kostnaderna för åtagandet kan befaras öka under de närmaste åren. Skälet för detta är att utvecklingen på marknaden för kassaservice och betaltjänster kommer att leda till att det blir allt dyrare att tillhandahålla kassaservice i postkontor. Det sammanhänger med allt

att man numera mer sällan behöver besöka ett post- eller bankkontor. Det kommer att bli mycket dyrbart att på sikt ha kvar en särskild infrastruktur i hela landet for att enbart tillgodose behovet av kassaservice över disk. På vissa orter kommer det även i framtiden att finnas sådan efterfrågan på kassaservice i traditionella postkontor att kostnadstäckning kan fås. På många orter måste andra lösningar väljas.

Ett tredje argument mot att behålla den nuvarande ordningen är de principer som generellt styr överväganden om statliga åtaganden. Utredningen har inte funnit något annat område där staten tar ett centralt infrastrukturellt ansvar samtidigt som marknaden i huvudsak tillgodoser de behov som finns inom området.

Ett fjärde argument mot ett centralt ansvar för just kassaservice är den obalans som lätt uppstår i förhållande till andra servicefunktioner. Det finns områden i landet med daglig kassaservice till varje bostad samtidigt som inköp av exempelvis livsmedel kan kräva att man reser

6 Sammanfattning

till en annan ort. Men man kan knappast hävda att kassaservicen är viktigare än annan kommersiell service.

Ett femte argument som talar emot centralt beslutade statliga åtaganden är att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att lägga fast kriterier som på ett meningsfullt sätt preciserar vilken nivå bör gälla för

som kassaservice i hela landet. Ett exempel på denna principiella svårighet är att det knappast går att säga att varje medborgare skall ha högst ett visst avstånd till kassaservice. Avstånd kan upplevas olika beroende på var i landet man befinner sig och hur tillgången där är till

annan service.

Slutligen vill utredningen hänvisa till erfarenheter från andra jämförbara länder. Inte minst den strukturförändring har skett den

som av finska postens kassaservice under 1990-talet talar för att den enskilda medborgarens eller företagets behov kassaservice kan tillgodoses

av utan att staten har ett ansvar för detta.

Däremot finns det flera argument talar för den andra principi-

som ella inriktningen som utredningen har övervägt, dvs. en marknadsväg med ett kompletterande offentligt ansvar för vissa regioner och individer. En sådan lösning stämmer med de principer brukar tillämpas

som när det gäller överväganden rörande statliga åtaganden generellt sett. En marknadsväg med ett kompletterande offentligt skulle såle-

ansvar des ansluta till jämförbara offentliga åtaganden. Regionala och lokala organ kan flexibelt samordna det stöd som krävs för att en levande glesbygd skall kunna behållas.

Utredningen bedömer att en marknadsväg med ett kompletterande offentligt åtagande bör kunna leda till en förbättrad kassaservice för allmänheten eftersom framväxten av ny och ekonomiskt bärkraftig kassaservice därigenom kommer att underlättas.

En svaghet med en inriktning mot marknadslösningar är att det inte kan garanteras att marknaden kommer att erbjuda en bestämd servicenivå. Om det ställs ett absolut krav på sådana garantier och det kravet är viktigare än andra hänsyn är en marknadslösning en mindre lämplig väg.

Utredningen finner att övervägande skäl talar för att låta synsättet med marknadslösningar och ett kompletterande offentligt åtagande ligga till grund för utformningen av utredningens konkreta förslag.

Förslag

I enlighet med grundsynen att utvecklingen av ny kassaservice bör stimuleras föreslår utredningen att bankrörelselagen 1987:617 ändras så att bankombud får förbättrade möjligheter att tillhandahålla kassaser-

Sammanfattning 7

vice. En av de föreslagna ändringarna tar sikte på att så kallad integrerad kassaservice skall tillåtas. Genom en sådan förändring skapas ökade möjligheter för exempelvis livsmedelsbutiker att tillhandahålla kassaservice på ett smidigt sätt. Sådan service är tekniskt möjlig och kan dessutom tillhandahållas betydligt mera kostnadseffektivt än motsvarande transaktioner över disk i bank- eller postkontor. Posten arbetar för närvarande med en sådan utveckling. Företrädare för handeln har uttalat ett intresse för att tillhandahålla denna typ av service. Ett annat förslag syftar till att mjuka den nuvarande restriktionen i

upp bankrörelselagen när det gäller kontantuttag från kundmedelskonton i samband med inköp eller tjänst. Kontantuttag till 2 000 kr

av vara upp bör tillåtas från sådana konton i syfte att underlätta kontantförsörjningen för enskilda konsumenter.

För att stimulera framväxten konsumentvänlig kassaservice i

av en glesbygd bör förordningen 1994:577 om glesbygdsstöd och stöd till kommersiell service ändras så att det blir möjligt för länsstyrelserna att ge stöd även till kassaservice. Länsstyrelserna f°ar därmed möjlighet att verka för samordning av kommersiell service i glesbygd. Genom att

en ansvaret förs över på länsstyrelserna ökar också förutsättningarna för att hitta flexibla lösningar som kan anpassas efter förutsättningarna i det enskilda fallet. En mindre del av de pengar som staten betalar till Posten för kassaservice bör anvisas till länsstyrelserna för detta ändamål.

Den tillämpliga bestämmelsen i postlagen 1993:1684 bör upphävas och avtalet mellan staten och Posten bör inte förnyas i dess nuvarande form. Som en följd av detta bör den nuvarande statliga ersättningen till Posten tas bort.

Posten, har nyckelroll i den omställning bör ske, skall

som en som utveckla integrerad kassaservice och under övergångsperiod behålla

en lantbrevbäramas kassaservice fem dagar i månaden.

Trots den utvecklingen kan det finnas enskilda indivi-

gynnsamma der har behov av särskild hjälp när det gäller kassaservice, exem-

som pelvis funktionshindrade. Liksom för närvarande bör kommunerna

för att dessa individers behov tillgodoses i den utsträckning så svara inte sker genom marknadens utbud eller Postens service. Kommunerna kommer då att i praktiken samordna allt stöd till behövande individer. Detta åtagande gäller redan för kommunerna och innebär således

nu inte ett utökat ansvar för deras del.

8 Sammanfattning

Genomförande

De åtgärder utredningen föreslår bör genomföras i ett sammanhang eftersom de är beroende varandra.

av

Ändringama av bankrörelselagen kan träda i kraft tidigast den 1 januari 2000. Det statliga åtagandet inom kassaservice bör avvecklas vid samma tidpunkt genom att den tillämpliga bestämmelsen i postlagen upphävs. Avtalet mellan staten och Posten, upphör att gälla den 1

som januari 2000, bör därför inte förlängas. Emellertid bör staten

genom avtal med Posten säkerställa att Postens utvecklingsarbete när det gäller integrerad kassaservice fullföljs och att lantbrevbäramas kassaservice finns kvar fem dagar varje månad under treårig övergångsperiod.

en Därefter bör behovet av lantbrevbäramas kassaservice utvärderas på nytt. Posten bör få full ersättning för dessa uppdrag i den mån de inte är kommersiellt motiverade.

Efter den 1 januari 2000 bör Posten, med undantag för uppdragen avseende utvecklingsarbete och lantbrevbäramas kassaservice, tillhandahålla kassaservice endast på kommersiell grund. Framväxten

av en ny, kommersiellt bärkraftig, kassaservice i glesbygd och på andra ställen bör stödjas i den mån det finns behov av sådan service.

Effekterna utredningens förslag bör följas och utvärderas

av upp av Konsumentverket, Finansinspektionen samt Post- och telestyrelsen.

Läsanvisning

Betänkandet består av tre delar samt bilagor. I den första delen redovisas föreslagna författningsändringar samt sammanfattas direktiven och utredningens avgränsning dem. Dessutom beskrivs hur utredningen

av har lagt upp arbetet och hur vissa betydelsefulla begrepp används i betänkandet.

Den andra delen av betänkandet behandlar nuvarande förhållanden. Där finns en redogörelse för de rättsregler utredningen har bedömt

som vara relevanta, liksom beskrivning Postens och Riksbankens

en av uppgifter inom kassaservice. Den kommersiella marknaden för kassaservice beskrivs med inriktning mot utbudet betaltjänster och kon-

av sumtionsmönster och på frågan hur den närmaste tidens utveckling

om kan komma att ut.

se

Betänkandets tredje del innehåller redovisning utredningens

en av överväganden och förslag. Argumenten för och emot ett statligt åtagande inom kassaservice analyseras liksom skälen för de föreslagna författningsändringama. Utredningen ger sin syn på hur förslagen bör

genomföras. Förslagens konsekvenser beskrivs i ett särskilt kapitel.

Författningsförslag

l Förslag till Lag om ändring i postlagen 1993:1684

Härmed föreskrivs i fråga om postlagen 1993:1684 dels att l a § skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Regeringen eller myndighet Regeringen eller myndighet

regeringen bestämmer skall regeringen bestämmer skall som som fortlöpande följa utvecklingen fortlöpande följa utvecklingen på postområdet och bevaka att postområdet och bevaka att posttjänsten och kassaservicen posttjänsten motsvarar sammotsvarar samhällets behov. hällets behov.

10 F örfattningsförslag SOU 1998: 159

2 Förslag till

Lag om ändring i bankrörelselagen

1987 17

Härmed föreskrivs i fråga bankrörelselagen 1987:617 att

om 1 kap. 2 a § och 2 kap. 3 § skall ha följande lydelse.

a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 a § Om ett företag tar emot kundmedel på konto, utgör det inte sådan inlåning i 2 § första stycket, behållningen för varje kund

som avses om uppgår till högst 15 000 kronor och behållningen är tillgänglig för kunden endast för betalning av varor och för betalning och

av varor tjänster som framställs eller tjänster framställs eller

som säljs av företaget eller av ett säljs företaget eller ett

av av annat företag som ingår i annat företag ingår i

som samma koncern eller i koncern eller i

samma samma samma företagsgrupp med nära eko- företagsgrupp med nära ekonomisk samhörighet, eller nomisk samhörighet,

för kontanta uttag i samband

med betalning för varor eller

tjänster enligt punkt 1 och

som uppgår till högst 2 000

kronor vid varje tillfälle, eller i samband med att kontoför- i samband med att kontoför- . . hållandet upphör. hållandet upphör.

SOU 1998: l 59 F Örfatmingjörslag 1 l

2 kap. 3 a § En banks verksamhet skall drivas bankens personal och i bankav egen lokaler. Uttag från konto utan bankbok får dock tillhandaens egna hållas även på annat sätt. Finansinspektionen får bank tillstånd att tillhandahålla fölge en jande tjänster för bankens räkning ombud utanför bankens logenom kaler, nämligen insättning på bankkonto, 2. uttag från konto med bankbok, och betalningsförmedling. Finansinspektionen får också bank tillstånd att tillhandahålla ge en andra särskilt angivna tjänster än de som anges i andra stycket genom visst eller vissa angivna ombud utanför bankens lokaler. Verksamhet enligt andra stycket får bedrivas från samma kassaplats som används för ombudets övriga verksamhet. Tillstånd enligt andra och tredje styckena får ges endast om banken för verksamheten mot kunden, och svarar 2. det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former.

3 till

Förslag Förordning om ändring i förordningen 1994:577 om landsbygdsstöd och stöd till

kommersiell service

Härmed föreskrivs i fråga förordningen 1994:577 landsom om bygdsstöd och stöd till kommersiell service dels att 25, 26, 28, 30 och 33 skall ha följande lydelse. dels att det skall införas paragraf 24 följande lydelse, en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24a§ Med kassaservice i avses denna förordning tillhandahållandet av betaltjänster och av en möjlighet att göra kontanta insättningar och uttag på konto.

25§ Stöd kan lämnas för att det Stöd kan lämnas för att det skall kunna upprätthållas för- skall kunna upprätthållas fören en

sörjning med dagligvaror och sörjning med dagligvaror, kassa-

drivmedel i glesbygds- och service och drivmedel i gleslandsbygdsområden som är till- bygds- och landsbygdsområden fredsställande med hänsyn till är tillfredsställande med som geografiska och befolknings- hänsyn till geografiska och bemässiga förhållanden. Stöd kan i folkningsmässiga förhållanden. vissa fall lämnas även till fack- Stöd kan i vissa fall lämnas även handelsservice. till fackhandelsservice.

26§ Stöd kan lämnas till kommuner, 2. näringsidkare med fasta försäljningsställen för dagligvaror eller drivmedel, näringsidkare med fasta för- näringsidkare med fasta försäljningsställen för fackhan- säljningsställen för fackahandelsvaror, det finns sär- delsvaror, det finns om om särskilda skäl, och skilda skäl, näringsidkare åker näringsidkare åker som om- som omkring med varubuss och säljer kring med varubuss och säljer

Fézfatmingydrslag 13

dagligvaror till konsumenter, dagligvaror till konsumenter, det finns särskilda skäl. det finns särskilda skäl, om om och näringsidkare än de annan i punkterna 2-4 och som avses tillhandahåller kassasom service, om det finns särskilda skäl.

2s§ Stöd får lämnas endast Stöd får lämnas endast om om kommunen har planerat varuför- kommunen har planerat försörjsörjningen på ett sådant sätt att ningen varor och service på av behovet stöd kan bedömas. ett sådant sätt att behovet av stöd av kan bedömas.

30§ Stöd till kommersiell service Stöd till kommersiell service kan lämnas hemsändnings- kan lämnas som hemsändningssom bidrag till kommuner helt bidrag till kommuner som helt som eller delvis bekostar hemsänd- eller delvis bekostar hemsändning till hushåll dagligvaror. ning till hushåll av dagligvaror av eller tillhandahållandet till huskassaservice. håll av Bidrag får lämnas endast sändningen sker på ett ändamålsenligt om sätt och utan onödiga kostnader. Hemsändningsbidrag kan Hemsändningsbidrag kan även lämnas för kommunens även lämnas för kommunens direkta kostnader för att anordna direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer till när- särskilda turer till ett näraligen liggande butik för de hushåll gande serviceställe för de hushar störst avstånd eller sak- håll som har störst avstånd eller som möjligheter att på annat sätt saknar möjligheter att på annat nar ta sig till butiken. sätt ta sig till servicestället.

33§ Stöd till kommersiell service kan lämnas som investeringsbidrag och landsbygdslån för anskaffning eller till- eller ombyggnad eller större reparation ny-, lokaler behövs för verksamheten och for inredning eller av som utrustning av sådana lokaler, annan

14 F örfattningsförslag SOU 1998: l 59

2. anskaffning eller ombyggnad eller större reparation

av en varubuss som behövs i verksamhet i 26 § 4 och för in-

som avses redning och annan utrustning sådana fordon,

av

kompetenshöjande utbild- kompetenshöjande utbild-

ningsinsatser for butiks- ningsinsatser för butiksägare ägare och anställda inom och anställda inom dagligvadagligvaruhandeln, och ruhandeln eller för

personer

som arbetar med kassaser-

vice, och 4. kostnader för utarbetande åtgärdsprogram syftar till

av som att förbättra företagets lönsamhet och service till hushållen.

1 Utredningsuppdraget

1.1 direktiv

Utredningens

Utredningens direktiv beslutades av regeringen den 12 mars 1998. De återges i sin helhet i bilaga Av direktiven framgår att utredningens uppgift sammanfattningsvis har varit att beskriva statens nuvarande ansvar enligt postlagen för att säkerställa och finansiera rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning,

en statens sätt att uppfylla detta åtagande samt kostnaden för åtagandet, undersöka hur en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning säkerställs och finansieras i andra jämförbara länder, inom ramen for en analys av de krav som skall ställas på en grund- — läggande betaltjänst och kontantförsörjning i landet bedöma vilket ansvar staten bör ha för dessa tjänster och vilken servicenivå dessa funktioner bör tillhandahållas med hänsyn till kostnaderna för olika alternativ, föreslå alternativ till hur statens för betaltjänsten och kon- - ansvar tantförsörjningen i landet långsiktigt kan uppfyllas och anpassas i takt med förändringar i kundernas efterfrågan dessa funktioner

av och den nya tekniken på området, analysera ett eventuellt behov av upphandling av betaltjänst och kontantforsörjning och föreslå hur riktlinjer för en sådan upphandling bör läggas fast, och föreslå den lagreglering som kan behövas och hur eventuell tillsyn bör utformas.

1.2 Avgränsning av uppdraget

För närvarande säkerställs det statliga åtagandet att hålla en rikstäckande kassaservice genom ett avtal som staten har träffat med Posten. Posten tillhandahåller denna service genom sitt kontorsnät och sina lantbrevbärarlinjer. För den del av kassaservicen som inte är lönsam får Posten ersättning från staten. Förändringar av det statliga åtagandet inom kassaservice kan få konsekvenser för Posten som går långt utöver frågan om att tillhandahålla kassaservice. Det har emellertid inte, såsom utredningen har tolkat direktiven, ingått i utredningens uppdrag att ta

16 Utredningsuppdraget SOU 1998: l 59

ställning till Postens framtid eller att bedöma hur Posten bör organisera sin verksamhet. Dessa frågor som rör Posten får således bedömas i ett annat sammanhang där resultatet denna utredning kan

av vara en av flera utgångspunkter.

Utredningen har lagt fokus på den grundläggande frågan staten

om bör ha ett ansvar för en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning och hur detta i så fall bör ordnas. Innebörden dessa funktioner har

av utredningen tolkat på så sätt att det handlar att medborgare och fö-

om retag skall ha en tillfredsställande tillgång till kontanter och enklare betaltjänster, dvs. vad i betänkandet kallas för kassaservice. Det är

som således i första hand gränssnittet mellan vanliga konsumenter och bankernas och Postens kassaservice har varit föremål för utred-

som ningens intresse.

Utredningen har tolkat direktiven så att det främst är tre utgångspunkter som bör styra statsmaktemas politik beträffande kassaservice.

Bättre eller fortsatt god kassaservice till medborgare och företag. -

Det offentliga åtagandet bör ansluta till offentliga åtaganden inom -

andra jämförbara områden. Kostnaderna för det offentliga åtagandet bör möjligt begränsas.

— om

Dessa utgångspunkter har varit vägledande för utredningens analyser och förslag till åtgärder.

1.3 Arbetets

uppläggning

För att kunna ta ställning till om staten bör ha ett för kassaser-

ansvar vice har utredningen formulerat några grundläggande frågor. Den första frågan är hur den nuvarande regleringen kassaservice ut samt hur

av ser Postens kassaservice är utformad. Detta beskrivs i kapitel 2-3. En särskild fråga har gällt Riksbankens funktion inom kassaservice, vilken beskrivs i kapitel En fråga avgörande betydelse är marknaden

av om klarar av att tillhandahålla kassaservice utan ingripande från staten. Med utgångspunkt i den frågan har utredningen i kapitel 5 undersökt hur utvecklingen ser ut på marknaden. En del utredningsarbetet har

av vidare varit inriktat på att klarlägga hur kassaservice säkerställs i andra jämförbara länder. Med hjälp av Riksbanken och Posten har därför

en enkät skickats till centralbankema och postoperatörema i några andra länder. För att ställa uppföljande och fördjupande frågor har utredningen besökt England, Finland och Norge. En sammanställning av svaren redovisas i bilaga

För att teckna bilden i kapitel 5 utbud och konsumtionsmönster

av på marknaden för kassaservice och betaltjänster har utredningen för-

-

SOU 1998: 159 Utredningsuppdraget 17

utom att gå igenom skriftligt material såsom lagförarbeten, tillgänglig statistik och olika rapporter haft omfattande externa kontakter med

aktörer på marknaden och olika intresseorganisationer. Utredningen har i detta syfte intervjuat representanter för Svenska Bankföreningen, FöreningsSparbanken, Nordbanken, Handelsbanken, de så kallade nischbankema och Postgirot Bank samt dessutom haft löpande kontakt med Posten. Även dagligvaruhandeln och bensinhandeln fyller vik-

en tig funktion på den berörda marknaden. Utredningen har således intervjuvat representanter för Svensk Handel, Handelns Utredningsinstitut, Sveriges Livsmedelshandlares Riksförbund, Föreningen Glesbygdshandelns Främjande, KF, ICA och D-Gruppen, som bl.a. organiserar VIVO-handlare samt även haft kontakt med representanter för bensinhandeln.

För att få en uppfattning om efterfrågan på dessa tjänster och de särskilda behov som utsatta grupper kan ha, har utredningen intervjuat representanter för Handikappförbundens samarbetsorgan och tillsammans med den föreningen även gett samtliga handikapporganisationer möjlighet att lämna synpunkter. Utredningen har vidare intervjuat representanter för Pensionäremas riksorganisation, Företagarnas riksorganisation, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva och Kommunförbundet.

Företrädare för Finansinspektionen, Post- och telestyrelsen, Riksbanken och Konsumentverket har varit representerade i utredningen som experter. Utöver dessa myndigheter har utredningen haft kontakter med Glesbygdsverket samt besökt Länsstyrelsen i Jämtlands län. Vidare har Integrationsverket och Överstyrelsen för civil beredskap fått tillfälle att lämna synpunkter.

För att ta reda på i vad mån statliga utbetalningar är beroende av Postens kassaservice har utredningen intervjuat representanter för Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket.

l Utredningen har använt sig ett tämligen omfattande skriftligt

av grundmaterial. Bland lagforarbeten bör nämnas SOU 1993:9 Postlag, prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m.,

1995/96:74 Ökad bankkonkurrens, SOU 1994:66 Finansiella tjänster i prop. förändring och SOU 1995:69 Betaltjänster. Statistik har i första hand hämtats från Statistisk Årsbok, Riksbanken, 1997 eller från Postens interna material. Särskilt värdefulla rapporter har varit Service i gles- och landsbygd, Glesbygdsverket och Konsumentverket, 1997, Finansiella tjänster i ett konsumentperspektiv, Konsumentverket, 1998, Post- och bankservice i förändring, NUTEK, 1998, Kontanter i samhället och kontanthanteringen år 2002, Riksbanken, 1998 samt Betaltjänster och kundrörlighet, Finansinspektionen, 1998.

l 8 Utredningsuppdraget SOU 1998: 159

Utredningen har samrått med Banklagskommittén och utredningen om elektroniska

pengar.

Utredningen har i studiesyfte besökt olika typer postkontor i

av Stockholms skärgård och följt med några Postens lantbrevbärarlin-

av jer.

1.4

Begrepp

Avsikten med detta avsnitt är att underlätta läsningen betänkandet

av genom att förklara vissa i sammanhanget betydelsefulla begrepp.

Bankkort: Begreppsapparaten för kontokort är svårgenomtränglig. När det saknas anledning att göra distinktioner mellan exempelvis betalkort och kreditkort används termen bankkort beteckning på alla

som kontokort som inte är kundmedelskort.

Betalningsterminal: En terminal som används för att göra betalningar med kontokort.

Betaltjänst: Uppdrag som går ut på att åt en kund utföra en betalning eller liknande överföring av medelz.

Integrerad kassaservice." En ordning som innebär att ett bankombud sköter bankärenden från kassaplats används för ombudets

samma som övriga verksamhet. Begreppet används så att det är neutralt i förhållande till om den integrerade kassaservicen är ordnad så att pengarna från bankärendena och pengarna från ombudets verksamhet hanteras i

egen samma kassalåda eller i separata kassalådor.

Kassaservice." Begreppet kassaservice definieras i utredningens förslag till en ny 24 a § i förordningen om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Utredningen använder begreppet kassaservice så att det endast avser insättningar, uttag och betalningar över disk i posteller bankkontor, via lantbrevbärare eller annars personlig be-

genom tjäning. En betaltjänst kan utföras på ett postkontor och är då del

en av kontorets kassaservice. Om samma betalning däremot fullgörs via exempelvis en telefonbank och utan att ett kontor besöks rör det sig inte om kassaservice men väl betaltjänst.

om en

Kontantförsörjning: Tillhandahållandet av sedlar och mynt.

Kontokort: Används i betänkandet som en gemensam beteckning för bankkort och kundmedelskort.

Kundmedelskort: Kort som utges av en butikskedja eller liknade, exempelvis ICA-kort. Kundmedelskorten får endast användas för inköp i den företagsgrupp som ger ut kortet och behållningen på kontot får uppgå till högst 15 000 kr. Dessa begränsningar finns inte för bankkort.

2 SOU 1995:69, s. l4.

SOU 1998: 159 Utredningsuppdraget 19

Anledningen till att utredningen delar in kontokorten i de två huvudgrupperna bankkort och kundmedelskort är att det finns betydelsefulla rättsliga skillnader mellan dem samt att utredningen lämnar förslag

som specifikt rör kundmedelskorten. Till ett kundmedelskort är ett kundmedelskonto kopplat.

Posten: Postkoncernen består av ett flertal bolag. Moderbolaget Posten AB äger dotterbolagen Postgirot Bank AB, som är den egentliga huvudmannen för postkoncemens egen kassaservice, och Posten Sverige AB som driver kontorsnätet och lantbrevbärarlinjema. Genom kontoren och lantbrevbärarna tillhandahåller Posten Sverige AB kassaservice som ombud för Postgirot Bank AB och för Nordbanken genom dess bifirma Postbanken. För att beteckna postkoncemen i de fall där det saknas anledning att göra åtskillnad mellan de olika bolagen används här beteckningen Posten.

Nuvarande förhållanden

2 Nuvarande av

reglering

kassaservice m.m.

Utredningen föreslår senare i betänkandet att statens för

ansvar en rikstäckande kassaservice upphävs. Ansvaret regleras nu i postlagen och säkerställs genom ett avtal mellan staten och Posten. Utredningen föreslår vidare förändringar i bankrörelselagen i syfte att förbättra förutsättningarna för att tillhandahålla kassaservice. Som bakgrund till förslagen beskrivs här den lag- och avtalsreglering som styr kassaservicen.

Allmänt konstaterar utredningen att staten via Posten har ett långtgående om än i vissa avseenden oprecist åtagande avseende kassaservice.

2.1 av statens ansvar för

Regleringen

kassaservice

Staten har tagit på sig för rikstäckande kassaservice. An-

ett ansvar en svaret framgår av l a § postlagen där det föreskrivs att det skall finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Enligt postlagen är det möjligt för staten att uppdra åt flera olika företag att medverka till att denna kassaservice upprätthålls Åtagandet säkerställs för närvarande genom ett avtal mellan staten och Posten.

I det följande behandlas bakgrunden till att staten och Posten har ett ansvar för en rikstäckande kassaservice. Därefter beskrivs den närmare innebörden av detta ansvar med utgångspunkt i gällande lagstiftning och avtal.

Bakgrund

En uttrycklig bestämmelse som reglerar statens ansvar för en rikstäckande kassaservice infördes för första gången den gällande

genom nu postlagen som trädde i kraft den l mars 1994. Verksamheten var dess-

3Prop. 1993/94:38 68 och 1995/96:2l8 14.

s. prop. s.

24 Nuvarande reglering av kassaservice m. m. SOU 1998: 159

förinnan reglerad i förhållandevis liten utsträckning Någon särskild lagstiftning för postverksamhet fanns inte utan de tillämpliga reglerna var spridda i en rad olika författningar. Av den då gällande förordningen 1988:79 med instruktion för postverket framgick dock att postverket hade till uppgift att förmedla betalningar. Postverkets

uppgift att för kassaservice går dock ännu längre tillbaka i tiden. Re-

svara dan år 1883 inrättades postsparbanken med ändamål att ta emot inlåning vid de postanstalter postsparbankens styrelse bestämde.

som Några decennier senare, år 1925, inrättades postgirot. Postverket skulle bedriva postgiroverksamheten med syfte att underlätta betalningar och främja sådana betalningsmetoder ledde till minskad kontant-

som en hantering. Postgirorörelsen förmedlades av de fasta postanstaltema samt av lantbrevbärama i den utsträckning generalpoststyrelsen bestämde.

I samband med bolagiseringen postverket blev postgirot den

av l mars 1994 i formell mening en bank med namnet Postgirot Bank AB. Postgirot Bank bedriver begränsad bankverksamhet med huvudsaklig inriktning på betalningsförmedling. Postgirot Bank Posten AB,

ägs av som är moderbolag i postkoncemen. I postkoncemen ingår det av Posten AB ägda bolaget Posten Sverige AB. Det är Posten Sverige AB

som driver postkontorsnätet och lantbrevbärarlinjema. Posten har även ett samarbete med Nordbanken genom den verksamhet bedrivs

som av Nordbankens bifirma Postbanken. Huvudmän för den kassaservice

som erbjuds av Posten är dels Postgirot Bank, dels Nordbanken. Kassaservicen sköts dock av Posten Sverige AB som i juridisk mening är bankombud för huvudmännen Postgirot Bank och Nordbanken.

Varför ett statligt ansvar

År 1992 tillsatte regeringen utredning för att över postlagstift-

en se ningen och utreda förutsättningarna för att bolagisera postverket. Postlagsutredningen tog inte frågan statens för kassaser-

upp om ansvar en vice borde bibehållas och överföras från postverket till det postbo-

nya laget, sannolikt eftersom utredningen ansåg att kassaservicen lag-

av tekniska skäl inte borde regleras i postlagens.

I prop. 1993/94:38 om ny postlag sägs däremot att det är angeläget att statens ansvar för post- och kassaservice upprätthålls. Som

en följd av detta övervägande kom kravet på att det skall finnas riks-

en täckande kassaservice att regleras i den postlagen. Någon närmare

nya

4 SOU 1993:9 s. 87. 5 SOU 1993:9 s. 130. Utredningen hänvisar till prop. 1992/932100 bil. l s. 134. 6 Prop. 1993/94:38 s. 68 ff.

SOU 1998: 159 Nuvarande reglering kassaservice 25

av m. m.

motivering av det statliga åtagandet eller varför ansvaret överfördes från postverket till det nya postbolaget finns inte i lagförarbetena. Det förefaller följaktligen som om staten i samband med bolagiseringen

av postverket höll fast vid sitt historiska ansvar för en rikstäckande kassaservice utan att någon analys gjordes av argumenten för och emot ett sådant åtagande.

I samband med att ändringar därefter har genomförts i postlagen har det framhållits att "det är nödvändigt att alla landets delar har tillgång till en väl fungerande post- och kassaservice. Det finns dock inte närmare redovisat varför det är angeläget eller nödvändigt att staten skall ansvara för en rikstäckande kassaservice.

Något motsvarande åtagande är svårt att finna på andra områden, exempelvis dagligvaruhandel. Det är därför svårt att dra slutsatser från statliga överväganden som rör andra områden och skulle kunna

som vara giltiga även för kassaservice.

Ytterst är syftet med det statliga ansvaret att underlätta för privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer i hela landet att verkställa och ta emot betalningar samt att få tillgång till kontanta del. Som framgår av Post och Teleutredningens betänkande Affärsverk med regionalt och socialt ansvar finns det också en regionalpolitisk aspekt eftersom Postens kassaservice har ansetts särskilt viktig för glesbygden

Varför Posten

Att ett avtal om att upprätthålla en rikstäckande kassaservice träffades just med Posten har i förarbetena till postlagen motiverats med att det har ansetts finnas ett historiskt och praktiskt samband mellan kassaservice och p0stservice‘°. Någon analys hur sambandet ut eller på

av ser vilket sätt det motiverar att avtalet träffades med Posten har inte gjorts. Det kan dock antas att Postens kontorsnät och lantbrevbärarservice

av tradition helt enkelt har erbjudit förhållandevis goda möjligheter att göra in- och utbetalningar och att det därför har ansetts naturligt att Posten skall svara för kassaservicen. Det framgår dock förarbetena

av till postlagen att kassaservice inte skall anses utgöra postverksamhet; en

7Prop. 1995/96:218 58.

s. 8Prop. 1993/94:38 76.

s. 9 SOU 1990:27 s. 49. Det sägs där att Postens betalningsförmedling genom postgirot via postkontor och lantbrevbärare ofta har varit den enda möjlighet som stått till buds för att göra betalningar på ett enkelt sätt. ° Prop. 1993/94:38 150.

s.

26 Nuvarande reglering av kassaservice m.m. SOU 1998: 159

tydlig skillnad mellan kassaservice och postverksamhet har således gjorts.

Bestämmelsen i postlagen och avtalet mellan staten och Posten

Utgångspunkten för statens och Postens ansvar för en rikstäckande kassaservice är bestämmelsen i 1 a § postlagen som lyder:

Det skall finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla

har att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga

mlojlighet

priser

. Bestämmelsen kompletteras av ett avtal mellan staten och Posten. Ett sådant avtal har tecknats och forlängts i tre omgångar. Det nu gällande avtalet, som redovisas i bilaga löper ut den l januari år 2000. Enligt avtalet förbinder sig Posten att tillhandahålla en daglig och grundläggande kassaservice. För denna tjänst, till den del alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten, skall staten betala ersättning till Posten. Ersättningen, som för närvarande uppgår till 200 mkr, fastställs i samband med att riksdagen beslutar om statsbudget för budgetperioden.

Av avtalet framgår vidare att en grundläggande kassaservice skall ges till alla kunder i hela landet och att kundernas efterfrågan bör vara styrande för servicens utformning. Förändringar av servicens utforrnning i glesbygd bör ske varsamt. Kassaservicen skall enligt avtalet erbjudas till enhetliga priser och i normalfallet skall alla ha tillgång till kassaservice fem dagar i veckan, helgfria vardagar. Antalet hushåll som saknar daglig kassaservice bör enligt avtalet inte öka under avtalsperioden.

Vilka tjänster ingår

I postlagen anges att alla skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Den service som erbjuds skall alltså kunna utnyttjas av varje privatperson och företag eller annan organisation eller myndighet. Det framgår dock varken av postlagen eller avtalet vilka betalningar eller andra tjänster som skall tillhandahållas.

Postens definition på vilka tjänster som ingår i den grundläg-

egen gande kassaservicen har under de senaste åren varit:

" Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning lagändring

genom en 1998:483 som trädde i kraft den l juli 1998.

SOU 1998: l 59 Nuvarande reglering kassaservice 27

av m. m.

betalningar till och från konton knutna till Posten, inklusive kontanta -

insättningar och uttag, samt inrikes kontolös betalningsfönnedling med postanvisningar.

-

Tjänster som enligt Postens uppfattning ligger utanför den grundläggande kassaservicen är exempelvis utlandsbetalningar, kreditgivning, värdepappershantering och försäljning resevaluta. Dessa tjänster

av tillhandahålls i stället av Posten på kommersiella grunder.

Staten har inte gett uttryck för någon preciserad uppfattning

om vilka tjänster som skall ingå i den grundläggande kassaservicen. Det har dock anförts att Postens samtliga nuvarande driftsformer för kassaservice når till den nivå i postlagen.

upp som avses

Olika sätt att tillhandahålla kassaservicen

Staten ställer inte något uttryckligt krav på att kassaservicen skall tillhandahållas i en särskild form. I stället åligger det Posten att själv finna det billigaste och mest effektiva sättet att tillhandahålla servicen. Posten tillhandahåller således kassaservice i varierande former, både genom fast och rörlig service.

Geografisk täckning

Det är inte preciserat vad som avses med att kassaservicen skall

vara rikstäckande. Det finns exempelvis inte några riktlinjer för hur långt avstånd mellan ett hushåll och närmaste serviceställe kan godtas.

som Av kravet på rikstäckning följer dock att Posten skall hålla ett servicenät som täcker hela landet. Kravet kan rimligen endast tolkas på så sätt att varje medborgare tämligen enkelt och utan någon längre skall

resa kunna utnyttja kassaservicen.

Tillgänglighet i tid m.m.

Statens krav avseende tillgänglighet i tiden har skrivits in i avtalet med Posten. Kassaservice skall i normalfallet tillhandahållas fem dagar i veckan, helgfri måndag till fredag. Det finns däremot inte några regler för när på dagen eller mellan vilka klockslag servicen skall erbju-

som das. Det är därför möjligt att i betydande utsträckning variera kassans

2 Prop. 1995/96:218 s. 37. 3 Prop. 1995/96:218 s. 37, jfr. SOU 1993:9 s. 127. Av avtalet framgår att kundens efterfrågan bör styra servicens utformning.

28 Nuvarande reglering kassaservice m. m.

av

öppettider. Ett exempel på detta är lantbrevbärare som erbjuder kassaservice under för varje kund mycket begränsad tid på dagen.

en

Staten ställer inte något uttryckligt krav den tid inom vilken ett betalningsuppdrag skall vara utfört. De skillnader som i dag finns i hur snabbt ett betalningsuppdrag genomförs är enligt Postens bedömning försumbara. På ungefär 100 mindre, avlägset belägna orter är det av främst transporttekniska skäl ca 25 procent postgiroinbetalningama

av som blir bokförda en bankdag senare än med normal service, som innebär bokföring bankdagen efter inbetalningen.

När det gäller priset på kassaservice säger både postlagen och avtalet att detta skall vara enhetligt för hela landet. Däremot sägs det inget om prisnivån. De senaste åren har Posten successivt höjt priset på kassatjänster.

2.2 för bankverksamhet och

Regler

betaltjänster

Allmänna regler

Kassaservice, såsom begreppet används i detta betänkande, innebär att betaltjänster tillhandahålls över disk eller via lantbrevbärare och att en möjlighet ges att göra insättningar och uttag på eget konto. Enligt nu gällande lagstiftning finns det inte något generellt krav på tillstånd för att utföra betaltjänster. Det är följaktligen i princip tillåtet för alla att förmedla betalningar. Behovet särskild lagreglering för betal-

av en tjänster behandlades av Betaltjänstutredningen som fann att det var motiverat att införa en särskild lag om betaltjänster. Reglerna skulle syfta till att värna om ett stabilt och effektivt betalningsväsende samt att stärka konsumentskyddet. Betaltjänstutredningens förslag om att införa en lag om betaltjänster bereds för närvarande i Regeringskansliet. I vissa delar har utredningens förslag föranlett lagstiftning,

ny exempelvis genom bestämmelsen i 1 kap. 2 a § bankrörelselagen om kundmedelskonton.

4 SOU 1995:69 s. 18.

SOU 1998: l 59 Nuvarande reglering kassaservice 29

av m. m.

Särskilda bestämmelser för bankverksamhet

Bankrörelse, kundmedelskonton

Med bankrörelse avses enligt 1 kap. 2 § bankrörelselagen verksamhet i vilken ingår inlåning på konto behållningen är nominellt bestämd

om och tillgänglig för insättaren med kort varsel. Bankrörelse får drivas endast av den som har tillstånd, så kallad oktroj.

Skälen for denna begränsning rätten att ta emot och hantera inlå-

av ning är att bankernas inlåningskonton utgör basen i det allmänna betalningssystemet. Genom att ålägga bankerna strängare reglering än

en andra finansiella företag har lagstiftaren velat verka för ett stabilt betalningssystem. Dessutom motiveras restriktioner rörande inlåning

av intresset av att värna konsumentskyddet.

Ett syfte med den nuvarande definitionen bankrörelse är att den

av inlåningsverksamhet som är förbehållen bankerna skall omfatta de kontofomier är ägnade att användas transaktionskonton, dvs.

som som konton som är knutna exempelvis till giro eller kontokort. För att attrahera insättare bör denna typ av transaktionsmedel tillgängliga med

vara kort varsel. Genom att begreppet bankrörelse har deñnierats delvis genom en bestämmelse om att inlånade medel skall tillgängliga for

vara insättaren med kort varsel har bankerna i praktiken kommit att få

en exklusiv rätt att tillhandahålla kontobaserade betaltjänster och därmed även kassaservice.

Om ett företag tar emot insättning på konto räknas det enligt 1 kap.

2 a § bankrörelselagen inte bankrörelse behållningen för varje

som om kund uppgår till högst 15 000 kr. Behållningen på det så kallade kundmedelskontot kan då ses som en förskottsbetalning och får i princip endast användas för betalning kontohållarens Det är med stöd

av varor. av denna bestämmelse som exempelvis ICA-korten tillåts.

Den begränsning som ligger i att insatta kundmedel endast får

användas för betalning kontohållarens medför att det- till skill-

av varor nad från vad som gäller för bankkort huvudregel är otillåtet för

- som en butik att ge tillbaka kontanter i samband med att kortinnehavaren gör ett inköp med sitt kundmedelskort. Kontantavrundning i samband med inköp tillåts dock i praktiken upp till 300 kr.

15Prop. 1995/96274 S.9l. 15Prop. 1995/96: 74 s. 96 ff. ‘7 För tydlighetens skull bör det påpekas att även Postens kassaservice är bankrörelse.

30 Nuvarande reglering av kassaservice m. m. SOU 1998: 159

Bankombud

Bankverksamhet skall enligt 2 kap. 3 a § bankrörelselagen drivas av bankens egen personal och i bankens lokaler. Uttag från eget konto utan bankbok får dock tillhandahållas på annat sätt, exempelvis genom uttagsautomater eller uttag i samband med kortköp i butik.

En bank kan av Finansinspektionen få generellt tillstånd att genom ombud driva följande verksamhet utanför bankens lokaler.

Insättning på bankkonton. -

Uttag från konto med bankbok. -

Betalningsfönnedling. —

Särskilt angivna ombud kan med Finansinspektionens tillstånd även få utföra andra, kvalificerade banktjänster. Det är med stöd sådant

mer av tillstånd som Posten såsom ombud tillhandahåller banktjänster för Nordbankens räkning. Verksamheten regleras genom ett samarbetsavtal mellan Posten och Nordbanken och bedrivs under Nordbankens biñrma Postbanken.

För att få tillstånd krävs att verksamheten kan antas komma att bedrivas under betryggande former. Det har inte ansetts vare sig möjligt eller lämpligt att i detalj slå fast vilka krav som skall ställas på ombudsverksamheten. I stället bör bestämmelsen tillämpas flexibelt

av Finansinspektionen och kraven på verksamheten bör anpassas till den tekniska utvecklingen, verksamhetens omfattning och övriga förutsättningar.

Banken svarar direkt mot kunden

Av allmänna avtalsrättsliga regler följer att ett ombud företar rättshandlingar i huvudmannens och för huvudmannens räkning. Det

namn framgår uttryckligen av bankrörelselagen att banken skall svara för verksamheten gentemot kunden. Kunden står således i ett direkt partsförhållande till banken, dvs. ombudets huvudman.

I ombudsverksamheten kan det uppkomma ekonomisk skada, exempelvis genom att någon manipulerar en terminal så att en betalning hamnar i orätta händer genom att den går till fel konto. För att en bank skall få tillstånd till ombudsverksamhet krävs det att avtalet mellan banken och kunden är utformat så att banken svarar för all skada gentemot kunden om inte kunden har medverkat till skadan eller underlåtit att förebygga eller minimera den. Därigenom kan det undvikas att det blir kunderna som drabbas av denna typ av skador.

s Prop. 1995/96:74 132 ff.

s.

SOU 1998: 159 Nuvarande reglering av kassaservice m. m. 31

Finansinspektionen har som ett villkor för verksamheten i sina tillståndsbeslut regelmässigt angett att det klart skall framgå för kunden att bankärendet handläggs med juridiskt bindande verkan mellan banken och kunden och att den som handlägger ärendet är ombud för banken.

Säker redovisning, integrerad kassaservice

Kravet på att verksamheten skall tillhandahållas under betryggande former innebär att det ställs krav på ombudets rutiner för redovisning och kontroll, på den fysiska säkerheten också på sekretess och ut-

men bildning av personal. En grundregel är att kunden inte skall utsättas för större risker när banktjänster tillhandahålls genom ombud än när de tillhandahålls av bankens egen personal.

Enligt ett uttalande i lagförarbetena bör kassaexpeditionen för bankärenden hållas avskild från butikens övriga kassaverksamhet att

genom den förläggs till en särskild disk som märks ut med bankens beteckning och bemannas av särskilt utbildad butikspersonal. Om ombudet har

en begränsad omsättning med få transaktioner är det dock, med utnyttjande av den utrustning som används vid normal kontokortshantering, tillåtet att sköta bankärendena från samma kassaplats som används för ombudets övriga verksamhet, så kallad integrerad kassaservice. Den integrerade kassaservicen bör endast avse insättningar och uttag. Om betalningsförrnedling skall tillhandahållas krävs en särskild disk. Sammanfattningsvis kan alltså integrerad kassaservice tillåtas om följande förutsättningar är uppfyllda.

Bankombudet hanterar ett litet antal ärenden med liten omsättning. -

Bankombudet ombesörjer endast insättningar och uttag. -

Bankombudet har kontokortsterminal. -

Finansinspektionen har under 1998 meddelat ett par beslut i vilka olika banker har fått tillstånd att driva ombudsverksamhet med integrerad kassaservice. Bankerna har i sina ansökningar uppgett att det rör sig om tillstånd för insättningar och uttag med högst 8 000 kr per kortnummer och dygn samt att antalet transaktioner per dag kan antas uppgå till högst 15.

I det föregående har behandlats frågan bankärendena kan hante-

om ras från samma kassaplats dvs. kassadisk, kassaexpedition som används för butikens övriga verksamhet. En fråga är det är till-

annan om låtet att blanda pengar som hänför sig till bankärenden med pengar som

9 Prop. 1995/96: 74 133.

s. 20Prop. 1995/96:74 133.

s.

2 18-6256

32 Nuvarande reglering kassaservice SOU 1998: 159

av m. m.

inflyter i butikens verksamhet. Krävs det således separata kassa-

egen lådor eller inte

Ett bankombud som i sin kassaservice tar emot från kund

pengar en har ett krav på sig att skydda kundens från sina borgenä-

pengar egna rer. Ett sådant skydd aktualiseras exempelvis vid utmätning hos

en ombudet, då fråga uppkommer vilken egendom får utmätas. I den

om som situationen är det viktigt att kundens kan och skyddas

pengar separeras så att pengarna inte utmäts. Enligt lagen 1944:181 redovisnings-

om medel är huvudmannens fordran skyddad medel tillkommer

om som denne har satts in på ett särskilt konto eller annat sätts avskilts och detta har skett utan dröjsmål. Detta kan ske att ombudet under

genom dagen har separata kassalådor för butiksärendena och bankärendena. Så länge dröjsmål inte föreligger är fordran också skyddad medlen har

om varit omedelbart tillgängliga för avskiljande. Ett ombud kan därför, utan att kundens pengar sätts i fara, under dagen ha kassa

en gemensam för den egna verksamheten och bankärendena. Avskiljande bör då ske vid dagens slut. Det föreligger enligt utredningens bedömning därför inte något hinder mot sammanblandade kassor så länge avskiljande sker vid dagens slut.

En annan utgångspunkt när det gäller kravet på säker redovisning är att transaktionerna skall registreras maskinellt post för post. Ombudet bör vara direktuppkopplad mot bankens centrala dataenhet. Undantagsvis kan manuella kassor godtas kvitto på transaktioner bör då

men undertecknas av två personer. För närvarande finns det endast ett mindre antal ombud med manuella kassor.

För lantbrevbäramas del är det i dag inte möjligt att uppfylla kravet på att kassatransaktioner skall registreras omedelbart maskinellt eftersom de inte är utrustade med terminaler eller liknande utrustning.

annan Det har dock sedan länge funnits fungerande kvitto- och kontrollru-

en tin för lantbrevbäramas manuella kassor innebär att de transaktio-

som ner som en lantbrevbärare utför registeras maskinellt på postkontoret vid arbetspassets slut. Denna ordning har godtagits.

Fysisk säkerhet

En bank som bedriver ombudsverksamhet är skyldig att till att

se brottslighet, i första hand rån, förebyggs och förhindras. Det kan handla om att utrusta ombuden med larm, kassaskrin, Värdeskåp, säkerhetsglas och kamerabevakning. Kraven får efter förutsättningarna i

anpassas varje enskilt fall.

2‘ Prop. 1995/96:74 s. 129 Högsta Domstolen har behandlat denna fråga i NJA 1985 s. 836, 1987 s. 517 och 1989 S.781.

SOU 1998: l 59 Nuvarande reglering av kassaservice m. m. 33

Finansinspektionen har utfärdat allmänna råd och föreskrifter till förebyggande av brott i bankverksamhet, FFFS 1996:8. Bestämmelserna gäller för banks verksamhet med egen personal och i egna lokaler, men de är vägledande även för ombudsverksamhet. Föreskrifterna innehåller krav på larm, optisk övervakning, utformning av banklokaler och kassaplatser, förvaring av pengar och värdetransporter. Finansinspektionen har i sina tillstånd till ombudsverksamhet ställt som villkor att bankerna skall tillställa inspektionen riskanalyser eller att bankens instruktioner och riktlinjer för säkerhet även skall gälla för ombudet.

Sekretess och utbildning personal

av För bankärenden gäller sekretess. Den personal som skall hantera bankärenden hos ombudet bör genomgå utbildning för att kunna hantera sekretessfrågor. Det har av sekretesskäl dessutom ansetts lämpligt att begränsa bankombudets tillgång till information. Exempelvis är ombudens terminaler regelmässigt begränsade genom att de inte ger besked

saldot utan endast om en transaktion accepteras eller inte. Utbildom ningen av personal bör givetvis avse även banktekniska frågor.

Banklagskommittén

Regeringen beslutade är 1995 att tillkalla en kommitté med uppdrag att se över bestämmelserna på bankområdet kommittédirektiv 1995:86. Kommittén har antagit namnet Banklagskommittén. Bakgrunden till uppdraget var bankkrisen som drabbade de svenska bankerna i början av l990-talet. Banklagskommittén kommer att avge sitt huvudbetänkande till årsskiftet 1998/99. De förslag som då ges kan komma att medföra betydelsefulla ändringar av banklagstiftningen, bl.a. när det gäller reglerna för bankombud.

Tillsynsregler för kassaservice

Posten står under tillsyn av Post- och telestyrelsen. Det åligger Postoch telestyrelsen att verka för att en väl fungerande kassaservice finns tillgänglig för alla enligt de mål som anges i postlagen samt att följa utvecklingen och bevaka att kassaservicen motsvarar samhällets behov. Den skall se till att avtalet mellan staten och Posten följs.

Finansinspektionen utövar tillsyn över banker och andra finansiella företag. Även Postgirot Bank AB står under Finansinspektionens tillsyn. Tillsynen av bankombud utövas genom den bank som ombudet representerar. I denna verksamhet får Finansinspektionen meddela

22Prop. 1995/96:74 s. 135 ff.

34 Nuvarande reglering av kassaservice m. m. SOU 1998: 159

föreskrifter om bankens kontroll över ombudet, utbildning ombudets

av personal samt krav på den redovisning ombudet skall kunna

som lämna.

Övriga regler för betaltjänster och EG-regler

Tillhandahållandet av betaltjänster regleras som sagt inte i någon särskild lag. Däremot finns det, utöver de särskilda reglerna bankverk-

om samhet, regler i ett antal olika författningar. Utöver de lagar redan

som har behandlats kan nämnas brottsbalkens straffbestämmelser rörande ekonomisk brottslighet. Det finns också bestämmelser betalnings-

om förmedling bl.a. i lagen 1992:1610 om finansieringsverksamhet och i lagen 1992:543 om börs- och clearingverksamhet. En rad civilrättsliga lagar reglerar vad som gäller mellan parterna i ett avtalsförhållande rörande betaltjänster, exempelvis skuldebrevslagen 1936:81, växellagen 1932:130, checklagen 1932:131 och konsumentkreditlagen 1992:830. Det skulle dock föra alltför långt att här beskriva innehållet i dessa lagar.

Det finns en rad EG-rättsliga regler som rör både bank- och postverksamhet, bl.a. de så kallade banksamordningsdirektiven 77/780/EEG och 89/646/EEG, direktivet 97/5/EG betalningsöverfö-

om ringar till och från utlandet och direktivet 97/96/EG

om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för kvaliteten på tjänsterna. Dessutom finns det i Romföredraget, i första hand i artikel 92, särskilda bestämmelser förbjuder statsstöd

som till viss konkurrensutsatt verksamhet.

Eftersom utredningen bedömer att EG:s regelverk inte påverkar de bedömningar som görs i denna utredning behandlas inte de EG-rättsliga reglerna närmare. Det bör nämnas att ett införande betal-

av euron som ningsmedel och ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU inte kan

antas få betydelse för hur statens ansvar för en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning bör se ut. Skälet för detta är att det inte finns andra krav på hur skall distribueras och hållas tillgänglig än vad

euro som gäller för svenska kronor.

3 Postens kassaservice

Som en bakgrund till utredningens bedömning att statens och Postens nuvarande åtagande inom kassaservice bör upphävas beskrivs i det följande hur denna service är utformad. Allmänt konstaterar utredningen att Postens kassaservice spelar stor roll för hushållen och företagen. Posten har ett rikstäckande en kontorsnät och lantbrevbärare som ger 700 000 hushåll daglig kassaservice i anslutning till bostaden.

Posten tillhandahåller kassaservice dels i det egna kontorsnätet och via lantbrevbärarna, dels genom entreprenader i form av butiker och liknande serviceinrättningar. Under de senaste decennierna har Postens kontorsnät genomgått stora förändringar, vilket främst beror på en kraftig nedgång i efterfrågan kassaservice. Omfattningen av Postav ens kassaservice är mycket stor. Enligt uppgift från Posten svarar postkontorsnätet för 60-70 procent alla banktransaktioner över disk av och ca 460 000 kunder besöker varje dag något av Postens l 800 serviceställen. Till detta kommer den kassaservice som bedrivs av lantbrevbärarna och som betjänar ca 700 000 hushåll. Som sagts tidigare bedriver Postgirot Bank begränsad bankverksamhet med huvudsaklig inriktning på betalningsförmedling. Postgirot Bank ägs av Posten AB, som är moderbolag i postkoncernen. I postkoncemen ingår det av Posten AB ägda bolaget Posten Sverige AB. Det är Posten Sverige AB som driver postkontorsnätet och lantbrevbärarlinjema. Posten har även ett samarbete med Nordbanken genom den verksamhet som bedrivs av Nordbankens biñrma Postbanken. Huvudmän för den kassaservice som erbjuds av Posten är dels Postgirot Bank, dels Nordbanken. Kassaservicen sköts dock av Posten Sverige AB i juridisk mening är bankombud för huvudsom männen Postgirot Bank och Nordbanken. Av avtalet mellan staten och Posten följer att det finns en skillnad mellan sådan kassaservice som Posten skall tillhandahålla enligt avtalet, så kallad grundläggande kassaservice, och annan kassaservice som kan innefatta ett bredare utbud av tjänster. Den senare kassaservicen erbjuds uteslutande på kommersiell basis. Postens samtliga

23Utvecklingen för betaltjänstmarknaden i allmänhet beskrivs i kapitel 2 Postens årsredovisning 1997, 3 s.

36 Postens kassaservice

driftsformer för kassaservice uppfylla postlagens och avtalets

anses krav på en grundläggande servicenivå.

3.1 Postens olika av kassaservice typer

Försäljningskontoren är de Postens serviceställen har det

av som största utbudet av tjänster. Där erbjuds ett fullständigt sortiment

av Postens tjänster med tillgång till specialister foretagssäljare,

som postgirosäljare och privatekonomer. Försäljningskontoren drivs

av Posten och finns i större städer och tätorter.

De vanliga postkontoren utgör tillsammans med försäljningskontoren stommen i kontorsnätet. Postkontoren, i likhet med försälj-

som ningskontoren drivs av Posten, har ett komplett sortiment Postens

av tjänster, inklusive finansiella tjänster. I huvudsak finns postkontoren på större orter. På riktigt stora orter finns ofta flera postkontor

som kan kompletteras entreprenader med begränsad service. En variant

av av de vanliga postkontoren är postkontor i butik. Posten tillhandahåller där samma tjänster som i de vanliga postkontoren och personalen är Postens egen. Den enda skillnaden mot ett vanligt postkontor är att Posten delar lokalen med en butik eller annan entreprenör.

Post i butik är ett samarbete mellan Posten och entreprenör.

en Servicen sköts entreprenören i postmodul har installerats

av en som av posten. Modellen kallas post i butik därför att butiker är den vanligaste samarbetspartern, även om andra entreprenader förekommer, exempelvis bensinstationer och verkstäder. Post i butik är den vanligaste fasta servicefonnen på landsbygden och mindre orter, även

om den förekommer också i storstädemas förorter. Post i butik fungerar som traditionella postkontor som erbjuder de flesta av Postens tjänster. Kunderna kan följaktligen hämta och skicka försändelser och göra betalningar. Mer kvalificerade ärenden kan förmedlas till ett vanligt postkontor.

En fördel med att ha ett serviceställe hos samarbetspartner kan

en vara att det leder till utökade öppettider, vilket kunden. Det

gynnar kan dessutom ge goda möjligheter att samordna exempelvis inköp

av livsmedel med kassaärenden.

Närpost innebär att Posten i samarbete med en entreprenör hanterar försändelser. Närposten har inte någon kassaservice. Syftet med närpost är att det skall vara enkelt och nära att hämta försändelser som inte körs ut till mottagaren. Förutom att hämta försändelser kan kunderna ofta också köpa frimärken och posta brev och paket. En tanke med närpost är att den skall kompletteras ett postkontor

av som ligger längre bort. Närpost fungerar främst lösning i storstäder

som en

Postens kassaservice 37

och större tätorter har fler än ett postkontor. I likhet med Post i

som butik finns närpost oftast i dagligvarubutiker. Öppettidema är därför i allmänhet generösa och kunderna har möjlighet att kombinera olika ärenden.

Utöver de nu behandlade fasta servicepunkterna tillhandahåller Posten även tjänster genom rörlig service i form av lantbrevbärare och postväska.

Lantbrevbärare ersätter stadsbrevbäring utanför tätorter. Lantbrevbärare har i stort sett hela den kassaservice som finns på postkontoren. De ärenden som lantbrevbäraren inte själv kan uträtta kan han vidarebefordra till ett postkontor. Postens organisation av lantbrevbärare byggdes ut kraftigt under 1960-talet som en kompensation för de omfattande nedläggningar postkontor då genomfördes.

av som För närvarande får 700 000 hushåll och 5 000 företag daglig kassaservice genom lantbrevbärare i anslutning till bostaden eller vid driftsstället.

Postväskan utgör i vissa glesbygdsområden en ersättning för postkontor och lantbrevbärare. Det rör sig om en förhållandevis ovanlig service som skiljer sig från övrig kassaservice där kunden har direkt kontakt med en posttjänsteman. Det finns därför anledning att mer i detalj beskriva hur en postväska fimgerar.

Postkontoren gör i ordning postväskoma och skickar dem med buss, taxi, skolskjuts eller liknande till ett utväxlingsställe där flera hushåll delar på en gemensam ytterväska. Ett särskilt postombud ser till att postväskan är på plats i rätt tid och låser därefter upp den gemensamma ytterväskan. Sedan kan de enskilda kunderna hämta sin egen innerväska. När postväskan skall återsändas till postkontoret lämnar hushållen innerväskorna till postombudet som lägger ned dem i postväskan och ser till att den kommer iväg med transporten tillbaka till postkontoret.

När postväskan innehåller värdepost används en särskild innerväska med plastplomb och hänglås. När mottagaren har kontrollerat att innehållet i postväskan stämmer överens med den bifogade postlistan skriver han sitt namn på det ena exemplaret av postlistan och låter det följa med väskan tillbaka till postkontoret. Det andra exemplaret fungerar som ett kvitto som han sparar för egen del. I allmänhet skickas utbetalningar och annan värdepost direkt med postväskan. När det rör sig om utbetalningar mer än 10 000 kr skickas först avin eller utbetalningshandlingen. Sedan denna kvitterats och skickats tillbaka till postkontoret görs utbetalningen med postväskans nästa tur. Vid inbetalning är förhållandet det omvända.

Följande tabell ger en översiktlig bild av hur Postens servicenät är uppbyggt. I tabellen görs det skillnad mellan fullständig kassaservice

38 Postens kassaservice

och grundläggande kassaservice. Fullständig kassaservice betyder i detta sammanhang att tjänsteutbudet går utöver vad som fordras enligt avtalet mellan staten och Posten, där Posten åtar sig för

att svara en rikstäckande kassaservice. Den fullständiga kassaservicen

kan exempelvis innefatta kreditgivning och förmedling betalningar till ut-

av landet. Grundläggande kassaservice innebär att tjänsteutbudet är enklare men att det ändå uppfyller kravet på rikstäckande kassaservice. Den grundläggande kassaservicen innefattar i vart fall betalningar till och från konton knutna till Posten, inklusive kontanta insättningar och uttag samt inrikes kontolös betalningsfönnedling med postanvisning.

Postens servicenät Serviceställe Servicegivare Serviceutbud Försälj- Posten Fullständig ningskontor kassaservice Postkontor Posten Fullständig kassaservice Postkontor i Postenoch ent- Fullständig kassaservice butik reprenör Post butiki Entreprenör Grundläggande kassaservice

Förmedling av mer avanceradeärenden

till närmastepostkontor Lantbrev- Posten Grundläggande kassaservice bärare Förmedling av mer avanceradeärenden

till närmastepostkontor Postväska Posten i sarnar- Grundläggande kassaservice

bete med t.ex.

bussföretag och

ett postombud Närpost Entreprenör Ingen kassaservice

3.2 av Postens servicenät

Omfattningen

Antal serviceställen

Postens servicenät har genomgått betydande förändringar under

senare år. Förändringarna har inneburit nedskärningar i antalet fasta serviceställen men också att lösningar har etablerats för att till-

nya handahålla servicen i första hand post i butik. Nedskämingama

beror främst på att efterfrågan av Postens kassaservice har minskat med 50 procent under den senaste tioårsperioden. Minskningen

av

SOU 1998: 159 Postens kassaservice 39

antalet transaktioner fortsätter med ca 10 procent per år. Antalet besök på postkontoren minskar också i något mindre utsträckning.

men Denna trend är inte unik för Posten. Även bankerna känner i motsvarande grad av nedgången av efterfrågan på kassaservice och de försöker därför liksom Posten att anpassa sina kontorsnät till den hela tiden krympande efterfrågan. En allmän beskrivning av utvecklingen på marknaden för kassaservice och betaltjänster ges i kapitel Där behandlas orsaker till minskningen och ges bedömningar av den kommande utvecklingen på detta område.

För Postens del visas förändringarna i det fasta servicenätet av följande tabell. Av tabellen kan utläsas att antalet fasta servicepunkter har minskat med drygt 20 procent under tiden 1979 till 1998. Påtagligt är att antalet egna postkontor har minskat med 50 procent de senast åtta åren. Man kan också lägga märke till att det totala antalet serviceställen har ökat under 1998.

Omfattningen och utvecklingen av Postens fasta servicenät

Att kontor som drivs i Postens egen regi har ersatts av entreprenader har fått både positiva och negativa följder för kunderna. Visserligen har i allmänhet utbudet av olika tjänster krympt. Men förändringen har också i många fall inneburit att tillgängligheten till servicen har

25 Egna postkontor omfattar samtliga Postens fasta driñställen för kassaservice som drivs i egen regi, dvs. törsäljningskontor, postkontor och postkontor i butik. 2° Uppdelningen mellan post i butik och övriga serviceformer gjordes inte före 1993. 27Övriga serviceformer omfattar dels närpost, som inte har kassaservice, dels så kallade lantbrevbärarstopp, vilka erbjuder kassaservice.

40 Postens kassaservice

förbättrats förlängda öppettider. Eftersom postverksamheten

genom i dessa fall tillhandahålls tillsammans med service, typiskt

annan sett dagligvaruhandel, ges också möjlighet för kunden att samordna tillgodoseendet olika behov.

av

Det finns för närvarande 2 700 lantbrevbärarlinjer betjänar

som 700 000 hushåll och 5 000 företag. Ungefär 5 500 hushåll får kassaservice via någon Postens 1 600 postväskor.

av

Avstånd till kassaservice

Av betydelse för hur Posten når kunderna med sin kassaservice är inte bara vilken typ av service det rör sig utan också vilket avstånd

om kunderna har till servicen. En utgångspunkt är att kundens avstånd till ett fast serviceställe inte är avgörande för tillgängligheten eftersom både lantbrevbärama och postväskorna har kassaservice. Det kan därför ofta vara så att befolkningen i glesbygd har närmare till kassaservice än de som bor i tätorter och därmed inte har lantbrevbärarservice.

Följande tabell visar hushållens avstånd i kilometer till närmaste fasta serviceställe. Av tabellen kan utläsas att 74 procent hushållen

av har mindre än 2,5 kilometer till närmaste fasta serviceställe. Endast 2 procent har längre än 20 kilometer till ett fast serviceställe. I vissa län, som Gävleborg, Västernorrland och Norrbotten, rör det sig dock

om 7-8 procent.

2‘ NUTEK, Post- och bankservice i förändring, Rapport 1998:3, 34 ff.

Postens kassaservice 41

Hushållens avstånd i kilometer till närmaste fasta postservice antalet hushåll anges i procent av det totala antalet hushåll i varje län

Tillgänglighet till Postens kassaservice jämfört med annan service

Ett mått på tillgängligheten till Postens kassaservice är hur hushållens tillgång till olika typer av service ser ut. Det handlar dels om service där staten har ett ansvar för tillgängligheten apotek, systembolag

och post dels om bank- och bensinhandel som båda tillhandahålls på

kommersiella grunder, även om stöd kan utgå för att tillhandahålla drivmedel i glesbygd.

29Glesbygdsverket och Konsumentverket, Service i gles- och landsbygd, 1997, s. 52. 3° Omvandlat till faktiskt antal hushåll innebär det för hela landet att 2,8 miljoner hushåll har närmare än 2,5 kilometer till fast postservice, 750 000 har 2,5-10 kilometer, 210 000 har 10-20 kilometer och 60 000 har längre än 20 kilometer.

Hushållens avstånd i kilometer till närmaste fasta serviceställe" antalet hushåll anges i procent av det totala antalet hushåll

ganska jämn. Det rör sig om en mycket liten andel befolkningen

av som har mer än 20 kilometer till någon de angivna servicefunktio-

av nema. De avstånd som anges i tabellen tar inte hänsyn till den kassaservice som tillhandahålls av lantbrevbärarlinjerna. När det gäller tillgängligheten till Postens kassaservice tillkommer således daglig kassaservice vid bostaden till 700 000 hushåll, dvs. till i praktiken alla medborgare som inte bor i tätorter. Tillgängligheten till Postens kassaservice i glesbygd torde därmed så god att den är unik i

vara förhållande till annan service.

Post- och telestyrelsens upphandling utsträckt post och

av kassaservice till funktionshindrade

En särskild aspekt på tillgängligheten till Postens service gäller Postoch telestyrelsens uppgifter att bevaka samhällets kassaservice och säkerställa att särskilda samhällsåtaganden på postområdet uppfylls. För närvarande upphandlar Post- och telestyrelsen därför utsträckt post- och kassaservice till äldre och handikappade i glesbygd. Upphandlingen avser under innevarande år 1998 10 000 hushåll,

ca varav ca 25 procent avser handikappade och 75 procent äldre. För detta år är priset för upphandlingen 45 mkr, ett belopp har

ca som varit svagt ökande under senare år.

Upphandlingen går till på så sätt att Posten identifierar vilka

personer utefter lantbrevbärarlinjema har ett behov service

som av som Posten inte kan tillgodose inom ramen för sin grundläggande service. Det rör sig vanligtvis om att lantbrevbäraren behöver köra ända fram till bostaden där det bor en funktionshindrad i stället för att

person lämna posten vid ett vägskäl ett stycke därifrån. Posten redovisar för

3 Glesbygdsverket och Konsumentverket, Service i gles- och landsbygd, 1997, bilaga 32Prop. 1997/983127 S. 38.

Postens kassaservice 43

Post- och telestyrelsen att tjänsten behöver utföras- utgår här i

man realiteten från vissa typfall samt lämnar en offert på tjänsten. Efter

—

förhandling mellan Post- och telestyrelsen och Posten bestäms prien set för att lantbrevbäraren skall utföra den utsträckta tjänsten.

4 Riksbankens roll inom kassaservice

Utredningen lämnar inte några förslag som direkt berör Riksbanken. Riksbankens uppgifter inom betalningsväsendet beskrivs i det följande därför att Riksbanken har en central roll i kontantförsörjningen att den förser det ekonomiska systemet med sedlar och mynt. genom Dessutom sägs det i utredningens direktiv att Riksbankens strävanden att renodla sin roll inom kontanthanteringen bör beaktas, liksom frågan om ansvarsfördelningen mellan Riksbanken och Posten.

Riksbanken skall enligt regeringsformen och lagen 1988:1385 om Sveriges riksbank främja ett säkert och effektivt betalningsväsende samt ut och svara för landets försörjning med sedlar och mynt. De ge sedlar och mynt Riksbanken ut är lagliga betalningsmedel, vilsom ger ket innebär att var och en är skyldig att ta emot Riksbankens sedlar och

mynt som betalning.

De uppgifter Riksbanken fullgör har avgörande betydelse för en betalningsväsendets funktion, bl.a. eftersom tillgången till sedlar och mynt inom överskådlig tid är nödvändig för att samtliga betalningar skall kunna fullgöras i det ekonomiska systemet. Avsikten är att i detta kapitel närmare beskriva Riksbankens ansvar för betalningsväsendet och bedöma hur det förhåller sig till Postens nuvarande uppgifter när det gäller kassaservice. En särskild fråga som behandlas i det följande gäller betydelsen av Riksbankens strävanden att göra en tydlig distinktion mellan de uppdrag avseende betalningsväsendet är myndighets- och tillsynssom av karaktär och de uppgifter som har karaktär av service. Dessa strävanden har lett till att Riksbanken internt har utrett och föreslagit förändringar av bankens kontanthantering. Det skall understrykas att det endast är en liten del av Riksbankens uppgifter behandlas här. Dessutom bör det nämnas att lagstiftsom ningen Riksbanken kommer att ändras den 1 januari 1999. Riksdaom gen har under hösten 1998 behandlat två propositioner om Riksbanken. I den ena propositionen föreslås bl.a. att Riksbanken skall ha en mer självständig ställning och att det skall införas en ny ledningsstruktur för banken prop. 1997/98:40 Riksbankens ställning. Den andra propositionen innehåller bl.a. förslag till förtydliganden av Riksbankens kreditgivning prop. 1997/98:164 Ändringar i lagen 1998:1385 om

46 Riksbankens för kassaservice SOU 1998: 159

ansvar

Sveriges riksbank. Lagändringama påverkar inte de bedömningar

som görs i detta kapitel.

4.1 Riksbankens

kontanthantering

Betalningsmedel använder man för att fullgöra betalning. Vilket be-

en talningsmedel som används beror på tillämplig lagstiftning och på vad parterna har avtalat, men i allt väsentligt rör det sig I Sve-

om pengar. rige har den svenska kronan en särställning eftersom Riksbankens sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel i princip

som måste accepteras

av betalningsmottagaren.

Vilken betydelse införandet kan komma att få är for

som av euro närvarande oklart och beror bl.a. på kommande ställningstaganden

av politisk karaktär. Ett svenskt medlemskap i EMU kan emellertid inte antas få betydelse för hur för rikstäckande betaltjänst

statens ansvar en och kontantförsörjning bör ut. Skälet för detta det inte finns

se är att andra krav på hur euro skall distribueras och hållas tillgänglig än vad som gäller for svenska kronor.

Riksbanken ger ut sedlar och mynt i omfattning bestäms

en som av allmänhetens praktiska behov samt för vissa andra operativa

svarar moment i samhällets kontanthantering. Riksbanken verkar detta

genom arbete för att medborgare, företag, organisationer och andra vill

som använda sig av kontanter kan göra det på ett snabbt, smidigt och säkert sätt.

Sedan Riksbanken låtit trycka sedlar transporteras dessa

upp antingen av Riksbanken till något bankens elva kontor eller ett vär-

av av detransportföretag till någon av de åtta depåer drivs Posten eller

som av Securitas AB efter avtal med Riksbanken. Kontantema hålls sedan i lager till dess att det blir dags att distribuera dem till Posten och bankerna. Depåema har ersatt tidigare riksbankskontor under år

som senare har lagts ned.

Kontanthanteringen vid kontoren innebär att Riksbanken sköter

antalsräkning, äkthetskontroll, paketering och makulering sedlar och

av mynt. Ett grundläggande syfte med denna verksamhet är upprätt-

att hålla marknadens förtroende för kontanter och deras användning. Med undantag för makulering sedlar är verksamheten vid depåema i hu-

av vudsak densamma som vid riksbankskontoren. Verksamhetens omfattning är betydande. År 1997 fördes 190 miljarder kr från kontoren till

ut banker och Posten. En något lägre kom år in till konto-

summa samma ren. Antalet dagskassor som räknades 618 000.

upp var

33SOU 1986:22, s. 104.

SOU 1998: 159 Riksbankens för kassaservice 47

ansvar

Kontanthanteringen inom Riksbankens sköts av avdelningen för betalningsmedel som har delat upp verksamheten på tre enheter:

Den första enheten har vad Riksbanken kallar för ett systemansvar, vilket avser monopolet på sedelutgivning och makulering samt mottagande, utlämnande och lagerhållning av sedlar och mynt. Här inbegrips även kontoföring av de transaktioner som sker mot lagret.

Den andra enheten hanterar det som Riksbanken kallar för grossistverksamheten. Denna utgörs av produkter och tjänster som Riksbanken traditionellt har tillhandahållit betalningssystemet, exempelvis sorterade sedelbuntar och Förpackade mynt. Denna verksamhet är en väsentlig del Riksbankens ansvar eftersom här ingår att i viss omfattning

av kontrollera kvaliteten och äktheten på sedlar. En annan del av grossistverksamheten är den som är produktutvecklande. Här handlar det om att erbjuda sedelbuntar som sorterats i olika kvalitetsnivåer samt vissa typer av specialförpackningar.

Den tredje enheten sysslar med övrig verksamhet som rör hantering av dagskassor från handeln, osorterade mynt m.m. och som syftar till att få ett bättre kassaflöde, färre värdetransporter och en samordning av verksamheten som är neutral i förhållande till bankerna. Dessa uppgifter ligger utanför Riksbankens centrala verksamhetsområde men Riksbanken har valt att syssla med uppgifterna eftersom det har bedömts medföra väsentliga samordningsfördelar.

4.2 Bankernas bank

För att medverka till betalningsutjämningen mellan bankerna har Riksbanken ett system för clearing och avveckling av betalningar mellan bankerna RIX. Ett antal banker och några andra aktörer finans-

marknaden är knutna till RIX. Utöver dessa direkta deltagare medverkar också flera mindre banker indirekt genom att större banker sköter deras betalningar. RIX-systemet är en knutpunkt i betalningssystemet genom att samtliga betalningar i svenska kronor som innebär att en bank får ett krav på annan bank regleras slutligt i RIX.

en

Den del av Riksbankens utlåning till bankerna som sker i RIX syftar till att på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt parera svängningar i bankernas likviditet och därmed betalningsberedskap som uppstår genom att flödet av in- respektive utbetalningar skiftar under dagens lopp

bank kan exempelvis en dag ha ett antal stora utbetalningar på - en

medan huvuddelen de inkommande betalningarna kommorgonen, av mer några timmar senare. Om det inte finns möjlighet att snabbt över-

3" SOU 1995:69 s. 83.

48 Riksbankens ansvar för kassaservice

brygga sådana tillfälliga likviditetsunderskott leder det till betal-

att ningsprocessen fördröjs och i värsta fall att betalningsflödet i hela

systemet störs. Denna så kallade intradagsutlåning sker utan ränta. Bankerna måste dock ställa säkerhet för lånen i form stats- eller bostads-

av obligationer.

Riksbanken fungerar också som en långivare till bankerna då andra flnansieringsmöjligheter saknas vad som vanligen benämns lender of last resort. Skälet för detta är bank i princip alltid bör kunna

att en tillgodose en insättares önskemål att ta ut banken, liksom

om pengar ur att banken skall kunna fullfölja sina betalningsåtaganden gentemot andra banker. Om svårigheter med detta skulle uppstå kan det leda till allvarliga störningar i betalningssystemet. Pâ grund detta har Riks-

av banken möjlighet att stödja med utlåning på särskilda villkor

om en bank drabbas av tillfälliga likviditetsproblem inte kan lösas

som genom upplåning på marknaden.

4.3 av kredit- och

Övervakning

valutamarknaden

Att Riksbanken har ett övervakningsansvar omfattar

som betalningsväsendet framgår indirekt 22 § riksbankslagen där det

av föreskrivs att företag står under tillsyn Finansinspektionen är

som av skyldiga att lämna de uppgifter Riksbanken nödvändiga

som anser vara för att följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknadema eller för att övervaka betalningssystemets stabilitet. Det kan handla att följa

om utvecklingen betalningsmedel giro, checkar eller elektroniska

av som pengar och verka för att dessa är säkra och effektiva.

En utgångspunkt för verksamheten är att Riksbanken i första hand sysslar med att klarlägga, hantera och begränsa systemrisker. Detta innebär att verksamheten koncentreras på de stora, i huvudsak finansiella betalningarna mellan exempelvis banker och andra finansiella institut. Denna tolkning av ansvaret har sin grund i att de väsentliga systemriskema har bedömts hänga med de stora betalningarna. En sådan

samman syn på centralbankens uppdrag är förhärskade i jämförbara länder.

Riksbanken anser sig också ha ett för massbetalningar, dvs.

ansvar andra betalningar än stora betalningar, exempelvis konsuments be-

en talning i en livsmedelsbutik. Grunden för denna bedömning är att

3518 § andra stycket riksbankslagen. 36SOU 1986:22 ss. 148 och 152, prop. 1986/871143 69.

S. 37 108.

SOU 1986:22 s. 38SOU 1995:69 s. 146.

SOU 1998: 159 Riksbankens för kassaservice 49

ansvar

massbetalningarna har betydelse för allmänhetens förtroende för betalningsväsendet och för det finansiella systemet i stort. Om allmänhetens Förtroende för massbetalningarna sviktar kan systemstabiliteten påverkas negativt. Flera aktörer, exempelvis banker, deltar dessutom både i massbetalningar och stora betalningar.

Det är skillnad mellan Riksbankens övervakande funktion,

som omfattar ett system eller en marknad, och den tillsyn som Finansinspektionen skall utöva och som riktar sig mot enskilda aktörer.

4.4 Riksbanken vill renodla sin verksamhet

Omorganisation av kontanthanteringen

Riksbanken anser att dess nuvarande dubbla roll som myndighet och serviceinriktad aktör på kontanthanteringsmarknaden skapar otydligheter i spelreglerna för kontanthanteringen och ger försämrade möjligheter till att driva den egna verksamheten effektivt. Ett exempel på detta är enligt Riksbanken dagskasseservicen som är en ren service men som inte kan skötas på ett optimalt sätt grund av Riksbankens interna regler. Även prissättningen tjänsterna i kontanthanteringen

av kan vara ett problem.

Eftersom förhållandena i betalningsvåsendet snabbt ändras bedömer Riksbanken att förutsättningarna för banken att koncentrera sig på en objektiv, övervakande roll ökar om den inte behöver delta i den operativa verksamheten med de återkommande vägval som ett sådant engagemang innebär. Internt inom Riksbanken har därför en förändring av organisationen av kontanthanteringen utretts och föreslagits med syfte att banken skall renodla sin myndighetsroll samtidigt som den mer serviceinriktade verksamheten flyttas från banken till ett nytt bolag. Grossistverksamheten och övrig verksamhet skulle då kunna överföras till det nya bolaget som inledningsvis kan drivas av Riksbanken och bankerna gemensamt och efter en övergångsperiod endast av bankerna.

En viktig uppgift för det nya bolaget skulle bli att syssla med kontantclearing, dvs. utjämna tillgången på kontanter i betalningssystemet. Bolaget föreslås få rätt att hålla riksbankskassa och ha konton i RIXsystemet för att därigenom kunna förmedla kontanttransaktioner för bankernas räkning till RIX-systemet. En förutsättning för en effektiv kontantclearing är att det skapas ett informationssystem som ger kon-

39Riksbanken, Kontanter i samhället år 2002, 1988, s. 80.

50 Riksbankens för kassaservice SOU 1998: 159

ansvar

troll över sedelflödena i landet och därigenom underlag för utjämning av överskott och underskott kontanter.

av

Om en sådan förändring verksamheten genomförs bedömer

av Riksbanken att den kan koncentrera sig på att

analysera och utvärdera säkerhet, effektivitet och kvalitet i betal- -

ningsväsendet avseende kontanter, analysera och utvärdera behovet av sedlar och mynt och i samband

-

med detta tillhandahålla kontanter till marknadens aktörer, makulera uttjänta kontanter och kontoföra bank- och postväsendets hantering av kontanter, utöva tillsyn över det nya bolaget,

-

informera allmänheten och betalningsväsendets aktörer kontant- - om

systemet,

årligen rapportera till riksdagen om hur kontantförsörjningen har

-

främjats.

Betydelsen av Riksbankens förslag

Det kan konstateras att kontantförsörjningen i dag fungerar tillfredsställande genom att det finns kontanter tillgängliga i hela landet. Riksbanken menar dock att effektivitetsvinster kan göras den renodlar

om sin myndighetsroll på så sätt att grossistverksamheten och övrig verksamhet flyttas över till ett nytt bolag.

Om tankarna på förändring verksamheten genomförs återstår

en av att se. Det är i vart fall inte en uppgift för denna utredning att bedöma lämpligheten av förslaget. Av intresse för utredningen är endast vilken betydelse detta kan ha för statens för grundläggande betal-

ansvar en tjänst och kontantförsörjning. Om ett nytt bolag bildas för att hantera grossistverksamheten och övrig verksamhet är utgångspunkten att det arbete som Riksbanken för närvarande utför i allt väsentligt skall utföras även fortsättningsvis. Skillnaden är endast att i det fallet är

ena Riksbanken huvudman och i det andra fallet det bolaget. Det finns

nya således inte något som tyder på att Riksbankens strävanden skulle med-

föra en försämring kontantförsörjningen.

av

Erfarenheter från Danmark, England och Kanada visar att det är möjligt att genomföra en sådan omorganisation som Riksbanken har förslagit. I dessa länder har centralbankema endast ett eller två kontor medan övrig kontanthantering sköts via depåsystem har byggts

som upp av andra aktörer under tillsyn av respektive centralbank.

Av betydelse är också att avsikten inte är att föra över Riksbankens myndighetsansvar på det nya bolaget. En sådan åtgärd skulle strida mot principen om att myndighetsuppgifter inte bör läggas på enskilda rättssubjekt.

SOU 1998: 159 Riksbankens ansvar för kassaservice 51

Utredningens slutsats är att Riksbankens förslag inte på något avgörande sätt påverkar de bedömningar bör göras när det gäller det

som statliga ansvaret för en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning.

4.5 Ansvarsfördelningen mellan Posten och

Riksbanken är klar

Utredningen bedömer att skiljelinjen mellan Postens ansvar för en grundläggande kassaservice enligt avtalet med staten och Riksbankens

för betalningsväsendet är klar. ansvar

Riksbanken förser samhället med sedlar och mynt. Pengarna tillhandahålls i Riksbankens lokaler eller i de depåer som drivs av Posten och Securitas. På dessa platser hämtas pengarna av värdetransportforetag till Posten och de banker som har konto i RIX-systemet. Utöver detta har Riksbanken uppgifter hänger samman med kontantfor-

som sörjningen i sin roll bankernas bank. Dessutom har Riksbanken ett

som övervakningsansvar för betalningsväsendet. Riksbanken har således inte någon direkt kontakt med de medborgare, företag, organisationer och andra som efterfrågar kassaservice.

Postens uppgift i detta sammanhang är, liksom bankernas, att vara en länk mellan Riksbanken och de som efterfrågar kassaservice. Posten låter hämta pengar på Riksbankskontoren som den sedan tillhandahåller till allmänheten. När det gäller betaltjänster erbjuder Posten en möjlighet genom postgirot att göra överföringar mellan konton. Varken Post-

eller Riksbanken har gett uttryck för uppfattningen att de råder nåen

oklarhet denna rollfördelning. gon om

5 Den kommersiella marknaden for

kassaservice

Den principiella syn som utredningen redovisar längre fram i betänkandet är att marknaden kan tillhandahålla en rikstäckande kassaservice. Ett kompletterande offentligt åtagande kan dock krä-

i gles- och landsbygd och för vissa grupper. Som en bakgrund vas till denna bedömning beskrivs i detta kapitel den kommersiella marknaden för kassaservice. I slutet av kapitlet ges en sarnmanfattande bedömning av marknaden.

För att bedöma om staten bör ha ett fortsatt ansvar för en rikstäckande kassaservice krävs att utredningen tecknar bild nuläget och ut-

en av vecklingen på marknaden för denna tjänst. Det handlar om att i allmänna drag beskriva kontantförsörjningen, utbudet av kassaservice, konsumtionsmönster och omfattningen av olika typer av betalningar.

En ingående beskrivning av marknadens olika funktioner har gjorts

Betaltjänstutredningen som i sina båda betänkanden Finansiella av tjänster i förändring, SOU 1994:66, och Betaltjänster, SOU 1995:69, beskrivit betalningsväsendet i detalj, exempelvis girosystemen och kortmarknaden. Finansinspektionen har i rapporten Betaltjänster och kundrörlighet behandlat flera de saker som tas upp i det följande.

av Dessutom bör det nämnas att Konsumentverket har gett ut rapporten Finansiella tjänster iett konsumentperspektiv" som belyser konsumtionsmönster. Statistiska uppgifter har hämtats från Riksbanken, i första hand från Statistisk Årsbok 1997, så vida inte källa särskilt

annan namns.

4°Betaltjänster och kundrörlighet, Finansinspektionens rapport 1998:2. ‘ Finansiella tjänster i ett konsumentperspektiv, Konsumentverkets rapport 1998: 1

54 Den kommersiella marknaden för kasseservice

5.1 Bankernas roll i

kontantförsörjningen

Allmänt om utvecklingen på bankmarknaden

Konkurrensen på bankmarknaden har förändrats de senaste åren och det är inte bara de etablerade storbankerna- Nordbanken, SEB,

numera Handelsbanken, FöreningsSparbanken och Postgirot Bank

- som uppträder på marknaden. Även utländska banker har i allt högre grad börjat erbjuda sina tjänster på den svenska marknaden. Ett exempel på detta är att Den Danske Bank förvärvade Östgöta Enskilda Bank den 1 april 1997 och sedan den 1 juni 1998 är Östgöta Enskilda Bank filial till

en Den Danske Bank. Hela Östgöta Enskilda Bank med sina provinsbanker har kompletterat sitt utbud och erbjuder nu också Den Danske Banks tjänster.

En annan viktig grupp är de så kallade nischbankema exempelvis

- Skandiabanken och Ikanobanken som har vuxit fram under år.

- senare En sak som förenar nischbankema är att kontakterna mellan kund och bank i huvudsak sköts telefon eller via Internet, vilket leder till att

per nischbankema inte behöver hålla ett lika utbyggt kontorsnät de

som större bankerna.

Kontorsnätet

Kontantförsörjningen i samhället består av flera olika led. I föregående kapitel har beskrivits hur Riksbanken försörjer det ekonomiska systemet med sedlar och mynt. Från riksbankskontoren eller andra depåer distribueras kontantema till bank- och postkontor. Företag och enskilda medborgare kan sedan genom uttag eller köp av växelkassor få tillgång till kontanter hos bank- och postkontoren. Omfattningen bankernas

av och Postens kontorsnät framgår nedanstående tabell.

av

Utvecklingen av bankernas och postens kontorsnät

Antal bankkontor Antal postkontor Totalt

av Från 1992 till 1996 har antalet bankkontor minskat med totalt

13 procent och antalet postkontor med 34 procent. Å andra sidan infördes

under samma period rad entreprenadlösningar i Posten, så kallade post

en

SOU 1998: 159 Den kommersiella marknaden för kassaservice 55

i butik, vilket innebar att den samlade minskningen Postens kassa-

av service ändå inte blev påtaglig. Antalet entreprenader i form post i

av butik uppgick 1996 till 403, vilket innebär att Posten 1996 hade kassaservice i totalt sett 1 580 fasta serviceställen. Minskningen för Postens del från 1992 till 1996 var således ll procent.

En förklaring till att bankerna och Posten har minskat sina kontorsnät är att antalet transaktioner som görs på kontoren har minskat med ca 10 procent årligen under ett antal år. Kundunderlaget för att hålla kontoren öppna har därigenom minskat. Det är dessutom dyrt och arbetskrävande att tillhandahålla enkla banktjänster personlig

genom service. Genom differentierad prissättning styrs kunderna att göra sina bankärenden utan att besöka kontoren, exempelvis genom att använda telefonbanktjänster eller pappersbaserade girobetalningar. På detta sätt sker det en successiv minskning efterfrågan på kassaservice. En

av annan förklaring till att antalet bankkontor har minskat är att det har skett rationaliseringar och sammanslagningar inom banksektorn. Ett exempel på detta är fusionen mellan Sparbanken och Föreningsbanken.

Enligt utredningens bedömning är det knappast sannolikt att omfattningen på bankernas kontorsnät kommer att genomgå några större förändringar under de närmaste åren. Ett skäl för det är att bankerna

genom kontoren kan upprätthålla nära relationer till sina kunder, vilket är betydelsefullt från kommersiella utgångspunkter. Posten har uttalat att lokal närvaro är en av företagets främsta konkurrensfördelar.

Det bör påpekas att bankerna, till skillnad från Posten, inte har någon skyldighet att ha en rikstäckande service; frågan om etablering av bankkontor styrs enbart av kommersiella överväganden.

Bankombud

År 1993 infördes möjlighet för bankerna att erbjuda sina tjänster

en genom bankombud, dvs. utan att bankerna själva behövde ha ett bankkontor. Ombudsverksamheten fick inledningsvis endast bedrivas i glesbygd men den begränsningen togs bort 1995.

Det är endast Postgirot Bank och Nordbanken driver verksam-

som het genom ombud i större skala. Såväl Postens kontorsnät lant-

som brevbärarservice drivs nämligen Posten Sverige AB i egenskap

av som av ombud erbjuder Postgirot Banks och Nordbankens banktjänster.

I övrigt har bankerna använt sig av ombud endast i liten utsträckning. Föreningssparbanken, liksom fristående sparbanker, har

ett par tillstånd att bedriva ombudsverksamhet med så kallad integrerad kassa-

42De fristående sparbankema är Tjustbygdens Sparbank Föreningssparbanken

, Sjuhärad och Varbergs Sparbank.

56 Den kommersiella marknaden för kasseservice

service. Verksamheten har kommit igång i liten skala men det är ännu oklart vilken spridning den slutligen kommer att få.

Uttagsautomater

Samtliga större banker och flera nischbanker har bankkort som är kopplade till uttagsautomater där man kan göra uttag från eget konto. När uttagsautomatema introducerades på 1970-talet möttes de med en viss misstro av konsumenterna men i dag är tjänsten helt accepterad.

Även det för närvarande inte lär finnas några planer på be-

om mer tydande utbyggnader av nätet av uttagsautomater kan det ske en annan typ av utveckling där tjänsteutbudet i stället ökar. De nuvarande uttagsautomaterna kan således i viss mån komma att ersättas av en ny typ av automater som har andra funktioner och ger möjlighet till laddning av kontantkort och tillgång till Intemetbanktjänster. Redan i dag finns det automatkiosker i vilka man har samlat olika funktioner såsom överforings-, uttags- och insättningstjänster.

Omfattningen och användningen av nätet av uttagsautomater fram-

följande tabell. går av

Uttagsautomater och transaktioner i dessa

Antalet uttagsautomater 1990 var 2 102. Det betyder att antalet automater har ökat med 13 procent under perioden 1990 till 1997, vilket är i paritet med minskning av antalet bankkontor under samma tid. De senaste tre åren har det dock inte skett någon nämnvärd ökning av antalet automater. Under de senaste fem åren har antalet transaktioner i uttagsautomater ökat med drygt 20 procent och det samlade värdet av transaktionerna har ökat med än 25 procent. Även antalet automa-

mer om ter knappast har ökat under de två tre senaste åren fortsätter antalet transaktioner och värdet av dessa att stiga.

Den kommersiella marknaden för kassaservice 57

Betalningsterminaler

Ytterligare ett sätt att få tillgång till kontanter från eget konto är

genom uttag eller kontantavrundning i samband med att betalar med ett

man kontokort. Ett kontantuttag med bankkort kan göras i betalningster-

en minal även om kunden inte samtidigt gör ett inköp. När det gäller kundmedelskorten, exempelvis ICA-kort, får ta ut kontanter endast

man genom kontantavrundning i samband med inköp. För närvarande är det genom sådan kontantavrundning tillåtet att ta ut 300 kr. För uttag i betalningsterrninal med bankkort finns det inte någon författningsenlig begränsning utan högsta tillåtna belopp, enligt uppgift är 500 kr,

som bestäms av avtal mellan butiken och inlösande bank.

Uttag eller kontantavrundning kan ske när inköpsstället har be-

en talningsterminal som är uppkopplad mot central dator så att behö-

en righets- och saldokontroller kan utföras. Av nedanstående tabell framgår hur antalet betalningstenninaler är kopplade till banker har

som utvecklats under 1990-talet.

Antal betalnilgsterminaler

Antal betalningstenninalcr som administreras av bankerna

Antalet betalningsterminaler är som framgår av tabellen mycket stort. Som en jämförelse kan nämnas att det 1997 fanns 2 370 uttagsautomater men 68 800 betalningsterminaler. Dessutom har antalet betalningsterminaler ökat kraftigt under hela 1990-talet, till skillnad från antalet uttagsautomater som har varit i stort sett oförändrat de senaste åren.

Det skall dessutom understrykas att den ovanstående redovisningen av betalningstenninaler endast avser bankernas kortsystem, vilket innebär att detalj- och bensinhandelns egna omfattande terminalsystem tillkommer. För dessa saknas tillgänglig statistik.

58 Den kommersiella marknaden för kasseservice SOU 1998: 159

5.2 Utbudet av betaltjänster

Kontantbetalningar, kontobaserade betalningar och e-pengar

Det har traditionellt ansetts att en betalning kan göras antingen med kontanter eller kontoöverföring. En kontantbetalning görs genom en att sedlar eller mynt fysiskt överlämnas till betalningsmottaggenom En kontobaserad betalning sker genom en överföring mellan aren. konton eller från ett konto kontant till mottagaren eller till ett konto kontant från betalaren. Kontobaserade betalningar kan göras med hjälp giro, kontokort eller check, eller med kontanter om betalningen sker av genom insättning på ett konto. I betänkandet E-pengar, SOU 1998:14 s. 20, framhålls att det nuäven finns tredje kategori betalningar, nämligen genom så mera en av kallade eller digitala kontanter. Betalning med e-pengar sker e-pengar att värdeenheter elektroniskt förs över från betalaren till betalgenom ningsmottagaren utan att detta registeras på ett konto. De medel som motsvarar utgivna kan dock finnas registrerade bokföe-pengar ringskonton, så kallade skuggkonton. Ett exempel på e-pengar som tas i det följande är kontantkortet. upp En kontantbetalning kännetecknas bl.a. att den är anonym sedav lar har inget minne och att den i princip måste godtas av betal- - av ningsmottagaren eftersom Riksbankens sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel. Kontobaserade betalningar registreras däremot och går därför att följa bakåt i tiden. En skillnad mellan kontantbetalningar och kontobaserade annan betalningar rör de risker teoretiskt är förknippade med respektive som betalningssätt. Vid kontobaserad betalning kan det uppstå en en tidsfördröjning mellan exempelvis ett inköp med hjälp av kontokort och kreditering på betalningsmottagarens konto. Under den tiden finns en risk att något inträffar påverkar betalningen, exempelvis att den som skall betala visar sig sakna täckning på sitt konto, att det som datorsystem registrerat överföringen havererar eller att som kontoförande bank går i konkurs. Den typen av risker undviks med kontantbetalningar. Å andra sidan finns det speciella risker, i första hand rån och förfalskningsbrott, är förknippade med som kontanthantering.

43SOU 1995:69 s. 77. "4 Terminologin när det gäller är inte entydig. Som synonyma e-pengar begrepp kan benämningama elektroniska pengar eller digitala pengar användas.

SOU 1998: 159 Den kommersiella marknaden för kassaservice 59

Girobetalningar

Giro, som kommer från det grekiska ordet för omlopp är

- gyros, en teknik för betalning genom överföring medel från ett konto till ett

av annat utan att kontanter används. I Sverige finns det två girosystem, dels postgirot, som infördes 1925, dels bankgirot infördes 1959.

som

Girobetalningar är en dominerande betalningsform när det gäller det samlade värdet av alla betalningar. Detta gäller särskilt i Sverige och andra europeiska länder där bankväsendet har kunnat

enas om gemensamma betalningssystem. I exempelvis USA, där bankväsendet uppvisar en mer splittrad bild än i Sverige, har girobetalningama inte fullt

en lika dominerande ställning. Där förekommer i stället checkbetalningar i större utsträckning än i Sverige.

.

Man kan dela girobetalningar i elektroniska överföringar och pappersbaserade överföringar. Elektroniska överföringar

kan göras exempelvis med hjälp av telefonbank eller Internet. Pappersbaserade gireringar görs genom att betalaren fyller i en pappersblankett sedan

som skickas till bankgirot eller postgirot eller till någon bank.

Bankgirot förvaltas Bankgirocentralen BGC AB, ägs

av som av Handelsbanken, Föreningssparbanken, JP Bank, Nordbanken, Den Danske Bank, SEB och WASA Banken från den 1januari 1999 Länsförsäkringar Wasa Bank AB. Samtliga svenska banker deltar i bankgirot. Verksamheten bygger på att ett bankgironummer kopplas till ett konto som kunden har i banken. Med hjälp bankgironumret kan

av kontoinnehavaren girera till andra konton. Det behövs följaktli-

pengar gen inte särskilda girokonton för att göra bankgirobetalningar.

Genom bankgirot är det möjligt att göra överföringar från ett konto i en bank till ett annat bankkonto. Från kontot kan även utbetalningar ske till mottagare utan eget konto. Förutom dessa enklare gireringar erbjuder bankerna specialiserade girojänster både för privatpersoner och företag. Det kan röra sig om särskilt snabba tjänster eller bevakning

av förfallodagar.

Postgirot fungerar delvis samma sätt som bankgirot. En skillnad är att postgirot bygger på att kunderna har särskilda postgirokonton. Postgirot drivs dessutom helt självständigt till skillnad från bankgirot som fungerar endast sin koppling till bankernas konton. Postgi-

genom rots tjänsteutbud är i huvudsak detsamma som bankgirots. Det går följaktligen att göra både enkla överföringar och avancerade betal-

mer ningar.

Det är tekniskt möjligt att göra överföringar mellan bankgirot och postgirot. Såsom framhålls i Finansinspektionens rapport Betaltjänster

60 Den kommersiella marknaden för kasseservice SOU 1998: 159

och kundrörlighet krävs det för att överföringar mellan de båda betalningssystemen skall gå direkt mellan kontona och utan särskilda arranantingen att Postgirot Bank deltar i Bankgirot eller att Postgi— gemang rot Bank träffar bilaterala avtal med samtliga banker alternativt multilaterala avtal. Det lär för närvarande endast vara vissa banker som träffat sådana bilaterala avtal med Postgirot Bank.

Telefonbank

Bank på telefon har under de senaste åren utvecklats till en allmänt förekommande bankservice som de flesta svenska banker erbjuder. Det finns för närvarande 2 miljoner telefonsbankskunder. Telefonca bankstjänster har således i dag mycket stor betydelse som kontaktyta mellan bankerna och deras kunder. Med hjälp bank på telefon kan kunden sköta bankärenden via en av knapptelefon helst på dygnet. Det finns också väl utvecklade när som möjligheter att få personlig bankservice per telefon. Utbudet telefonbanktjänster är begränsat. Förutom de allra enkav laste tjänsterna saldokontroller och uppgifter om senaste transaksom tioner går det dock i allmänhet att göra överföringar mellan egna och andras konton i banken. Överföringar till konto i bank tillåts enannan dast i vissa banker och en förutsättning kan då vara att mottagarkontot har föranmälts innan uppringningen sker.

Internetbank

Parallellt med den snabba ökningen i hushållen persondatorer och av Internetanvändning har bankerna utvecklat system som gör det möjligt att rationellt hantera bankärenden över Internet. Säkerheten har varit en vanligt förekommande fråga i denna utveckling. De olika aspekter som har funnits på säkerhetsproblematiken skall inte redovisas här utan det räcker att konstatera att bankerna bedömer att problemen i allt numera väsentligt är lösta och att riskerna med Internettjänster knappast överstiger riskerna med andra banktjänster. Som en följd av detta har bank- Intemettjänster kommit att bli allt etablerade. ernas mer Tjänsteutbudet är större för Internettjänster än för telefonbanktjänster. Via Internet är det ofta möjligt att göra samtliga grundläggande betalningar såsom betalning räkningar över bank- och postgiro samt av andra kontoöverföringar mellan och andras konton även om dessa egna finns i en annan bank.

45Finansinspektionen, Betaltjänster och kundrörlighet, 1998, s. 38.

SOU 1998: 159 Den kommersiella marknaden för kassaservice 61

För att få tillgång till Internettjänster krävs har tillgång till

att man persondator och Internet. Följande tabell illustrerar några olika

gruppers tillgång till persondator och Internet i hemmet 1997.

Tillgång till persondator och Internet i hemmet

Persondator Internet

.

Av tabellen kan utläsas att nästan hälften befolkningen har tillgång

av till persondator i hemmet och att motsvarande siffra för Internet är 17 procent. Markant är att skillnaderna är stora mellan olika Pen-

grupper. sionäremas tillgång till Internet är endast 2 procent, medan än

mer var tredje högre tjänsteman har Internet i hemmet. Det är vidare nästan dubbelt så vanligt med Internet i Stockholm på landsbygden. Minst

som lika intressant som den nuvarande situationen är givetvis utvecklingen över tiden. En undersökning visar att hushållens tillgång till persondatorer har ökat från drygt 10 procent 1992 till 40 procent 1997". Tillgången har således fyrdubblats på 5 år.

Ett sätt att öka tillgängligheten till Intemetbanker är att ställa ut datorer i butiker eller andra serviceinrättningar. Kunderna kan då få tillgång till dessa tjänster och hjälp med att hantera dem. Det pågår sådan försöksverksamhet både i Sverige och Finland.

Sammanfattningsvis kan sägas att det via Internet går att rationellt och säkert utföra samtliga grundläggande banktjänster utom insättning och uttag av kontanter. Begränsningen ligger främst i att långt ifrån alla hushåll har tillgång till persondator och Internet, utvecklingen

även om går snabbt framåt. När man tittar på utvecklingen betaltjänster är det

av dock viktigt att komma ihåg att telefonbankstjänster fortfarande

används betydligt än Intemetbanktjänster.

mer

G Siffrorna anges i procent respektive Materialet är hämtat från

av grupp. MedieNotiser 1998, nr. som utges NORDICOM, Göteborgs Universitet.

av "7 Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, Opinionssamhället, SOM- Undersökning 1997, SOM-Rapport 20.

nr. 43Sådana projekt pågår bl.a. på Ingmarsö och Arholrna i Stockholms skärgård.

62 Den kommersiella marknaden för kasseservice

Kontokort

Betaltjänstutredningen framhöll att det inte finns en helt enhetlig begreppsapparat kring kontokort och andra typer av kort9. Terminologin och floran olika kort är också i dag disparat. av En första grundläggande skillnad är att vissa kort är knutna till ett konto, kontokort, medan andra inte är knutna, eller i vart fall inte direkt knutna, till konton. De korten kan vara bärare av ett värde som senare har betalats på förhand, så kallade förbetalda kort. Ett kontokort är ett bevis på att den som står angiven kortet som innehavare har rätt att disponera ett konto hos ett visst kontoförande institut. Kontokortet kan sägas vara en nyckel till ett betalsystem. Men för att kunna göra betalning krävs det oftast att användaren inte bara en visar kortet utan också legitimerar sig med ett identitetskort eller en upp personlig kod. En betalning med kontokort sker oftast med hjälp av en betalningsterminal är uppkopplad mot en centraldator. Vid kortköpet dras som kortet kortavläsare och i samband med det görs behörighetsgenom en och saldokontroll via centraldatorn. Transaktionen godkänns av kortinnehavaren underskrift av ett kvitto eller elektroniskt genom att genom innehavaren knappar in ett godkännande. De korttransaktioner som görs under dag i ett inköpsställe ackumuleras vanligen och bokförs i en efterhand. Om betalningsmottagaren, butiken, inte har betalningsen terminal kan betalningen ibland fullgöras genom att en köpnota, en så kallad slip, dras manuellt. Köpnotan skrivs sedan under kortinnehaav Köpnotan eller det elektroniska godkännandet är en anvisning att varen. det kontoförande institutet skall betala till betalningsmottagaren, exempelvis butiken där inköpet gjordes, enligt det avtal som finns mellan

parterna. Ett kontokort kan kopplat antingen till ett tillgångskonto, det vara kallas då vanligen debetkort, bankkort eller uttagskort, eller till ett skuldkonto. De kort är kopplade till skuldkonton kan i sin tur delas som i betalkort och kreditkort. Betalkorten, exempelvis American Exupp fungerar på så sätt att kortinnehavaren får anstånd med betalpress, ningen det belopp påförs kontot under viss period. Kortinneav som en havaren kan använda kortet hos butiker och andra företag som har anslutit sig till kortsystemet. Säljföretaget sänder en faktura till American Express i sin tur dels betalar säljföretaget, dels fakturerar kortinsom nehavaren. American Express-kortet kan i någon mån användas för

49SOU 1995269 S. 103. 5° Personlig kod kallas ofta PIN-kod, vilket är en förkortning för Personal Identification Number.

SOU 1998: l 59 Den kommersiella marknaden för kassaservice 63

kontantuttag. Till skillnad från betalkorten är kreditkorten kopplade till ett skuldkonto för kredit med ränta. Kreditutrymme frigörs

som genom betalning får användas för skuldsättning. Ytterligare typ kort

ny en av är sådana där de ovan nämnda funktionerna kombineras.

Öppna och slutna konto kort

Ett kontokort kan sägas antingen öppet eller slutet. De kontokort

vara som banker ger ut kan användas i alla slags inköpsställen under förutsättning att säljföretaget har slutit ett avtal med inlösare att denne

en om åtar sig att svara för betalning gentemot inköpsstället. Dessa kort är

därför generellt användbara och kan kallas öppna kontokort.

Ett kundmedelskort är å andra sidan ett kort endast får använ-

som das för inköp i en viss butikskedja eller liknande, exempelvis ICA-kort,

KF:s Medmerakort eller de kort används inom bensinhandeln.

som Kundmedelskorten tillåts med stöd särskild bestämmelse i bank-

av en rörelselagen. Eftersom kundmedelskorten till skillnad från de öppna kontokorten endast får användas i viss butikskedja kan de karaktäri-

en seras som slutna.

Utgivare av kontokort

Praktiskt taget alla banker ut mängd kort skiftande slag. Det

ger en av rör sig om allt från den enklaste typen uttagskort till kombinerade

av debetkort, kreditkort och kontantkort.

Det finns flera internationella kortsystem exempelvis Visa,

— MasterCard, Diners Club och American Express är represente-

- som rade i Sverige. Visa och MasterCard hålls avtal mellan

samman av kortutgivande och inlösande banker över hela världen. Kortutgivande

och inlösande banker sluter i sin tur avtal med kortinnehavare och säljföretag. Det är således bankerna ut korten och inte Visa eller

som ger MasterCard. De senare är i stället varumärkesorganisationer bank-

som erna har anslutit sig till.

Till skillnad från Visa och MasterCard är företaget American Express själv utgivare kontokort.

av

En annan kategori som ger ut kontokort är de sedan några år

som tillbaka har utnyttjat möjligheten att ut kundmedelskort, exempelvis

ge ICA-kort, vilket knyts till ett kundmedelskonto. Det rör sig här framför allt om dagligvaruhandeln och bensinbolagen. Denna typ kort har

av fått mycket stor spridning under de senaste åren. Flera utgivare

av kundmedelskort har ett stort antal butiker eller liknande serviceställen

5 Se avsnitt 2.2.

3 18-6256SOU19981159

64 Den kommersiella marknaden för kasseservice SOU 1998: l 59

är spridda över hela landet. Det totala antalet livsmedelsbutiker som uppgår till 7 000 och antalet bensinstationer till fler än 3 000. ca

Förbetalda kort

Förbetalda kort kan typiskt sett användas som betalning i stället för mindre kontantbelopp. Det finns flera olika typer av förbetalda kort kännetecknande är att samtliga har ett mikrochip som är bärare av men information hur mycket kortet vid ett visst ögonblick om pengar som ger rätt att disponera. Betalningen sker att avläsningsterminal kontrollerar disgenom en ponibelt belopp. Därefter reduceras det disponibla beloppet med köpesumman. Förbetalda kort är således i princip självständiga bärare av ett värde, dvs. precis när det gäller kontanter kan innehavaren av som kortet använda det oavsett han är behörig eller inte. Det betyder att om den hittar ett förbetalt kort kan tillgodogöra sig värdet kortet som han hade hittat kontanter. Det finns dock möjlighet att koppla som om personlig kod till kortet, vilket i så fall i praktiken utesluter att det en används någon än den behörige innehavaren. av annan De enklaste förbetalda korten går inte av ladda upp med nya värdeenheter sedan de har använts, utan de pengar som kortet representerar förbrukas vid varje användning. Telefon- och parkeringskort är exempel på enkla Förbetalda kort. Mer avancerade förbetalda kort går däremot att ladda upp på nytt sedan värdet på kortet har förbrukats. Ett exempel är det kontantkort cash card på lanserades 1996 i Uppsala och Halmstad av som prov Nordbanken, SEB och Föreningssparbanken. Under hösten 1998 finns kortet på 20 orter och bankernas avsikt är att det så småningom skall ca spridas till hela Sverige. För närvarande är det möjligt att använda kontantkortet i ca 6 000 butiker. Betalning med kontantkort sker enkelt och utan personlig kod geatt innehavaren trycker OK sedan kortet har förts in i en särskild nom betalningsterminal. En förutsättning är naturligtvis att saldot på kortet är tillräckligt stort. Betalningsterminalen är inte uppkopplad mot bankdator och det sker således ingen bankkontroll vid betalningen. ens Ett kontantkort kan laddas med högst 1 500 kr i laddningsterminaler finns utplacerade bl.a. i butiker. Laddning, som kan ske ett obesom gränsat antal gånger, görs elektronisk debitering av kortinnegenom en havarens konto. Motsvarande belopp registreras som disponibelt på kontantkortet. Vid laddning, till skillnad från vid betalning, använder kortinnehavaren personlig kod. Det kan nämnas att det pågår uten vecklingsarbete med laddningsterminaler som kan användas i hemmet

Den kommersiella marknaden för kassaservice 65

genom att de kopplas antingen till telefonen eller till Intemetanslut-

en ning.

Kontantkortet är en kontobaserad betalningsform i den meningen att kortet laddas från kortinnehavarens konto. Men när kortet väl är laddat är det en självständig bärare elektroniska värdeenheter och kan där-

av för karaktäriseras som så kallade dvs. varken kontanter

e-pengar, som eller som en kontobaserad betalningsform. Det är i princip anonymt att betala med kontantkort. Emellertid finns det bokföringskonton, så kallade skuggkonton, är kopplade till kortet och registrerar de

som som transaktioner som görs med ett visst kort även det inte framgår

om vem som utför betalningen.

Möjligheterna att använda kontantkort är naturligtvis betingade

av spridningen av betalnings- och laddningstenninaler.

Check och växel

Betalning med check är reglerad i checklagen. Genom checken kan man disponera behållningen på det konto checken är knuten till,

som Checkkontot. Checkkontot förs bank, trassatbanken, löser in

av en som checken till det angivna beloppet när den visas I samband med att

upp. trassatbanken löser in checken debiterar den Checkkontot för motsvarande summa. Med check kan betala räkningar och göra inköp i

man butiker. Kontantuttag med check kan göras på bankkontor. Det är tillåtet att överlåta checken i flera led, något dock sällan sker.

som

Växel, exempelvis postväxel, är en annan typ av lagreglerat och forrnbundet betalningsmedel.

Både check och växel används i dag i allt mindre utsträckning

som betalningsmedel till förmån för i första hand kortbetalningar. Skälet för att dessa betalningsmedel har gått tillbaka är främst att de är dyra och osmidiga att hantera i jämförelse med nyare betalningsformer såsom kort.

5.3 Konsumtionsmönster inom kassaservice

Utgångspunkter

I det följande behandlas kassaservicen i ett efterfråge- och konsumentperspektiv. Detta sker dels på ett allmänt och övergripande plan, dels med inriktning på vissa kan antas ha speciella behov

grupper som av kassaservice. De omfattar framför allt olika skäl

senare grupper som av

66 Den kommersiella marknaden för kasseservice SOU 1998: 159

har särskilda behov av personlig service och som därför kan vara mer utsatta än andra vid förändringar av kassaservice.

Allmänhetens konsumtion av kassaservice

Det material redovisas i detta avsnitt bygger i första hand på en som undersökning av Konsumentverket om hur olika konsumentgrupper utnyttjar finansiella tjänster. Konsumentverkets rapport beskriver befolkningens konsumtion finansiella tjänster. Vidare görs jämförelser av mellan resurssvaga gruppers och normalbefolkningens konsumtion av sådana tjänster. Från utredningens synpunkt är i första hand de delar av rapporten berör konsumtionen betaltjänster intresse då det är som av av dessa tjänster som inryms i begreppet kassaservice. Undersökningen visar att 92 procent av konsumenterna får sin huvudinkomst utbetalad via lönekonto, personkonto eller pensionskonto. Med huvudinkomst avses lön, pension, arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag, Endast 4 procent de svarande får sin huvudinm.m. av komst utbetalad kontant i kassa genom utbetalningsavi eller på annat sätt. Arbetslösa, studerande och egna företagare är överrepresenterade i denna 82 procent samtliga svarande har själva eller genom grupp. av make/maka/sambo tillgång till uttagskort. Gruppen resurssvaga, dvs. hushåll med låg inkomst, är underrepresenterade bland de som har någon typ av kontokort. Vad gäller sättet att betala räkningar 86 procent av de svauppger rande att de ofta eller ibland använder post- eller bankgiro för sina betalningar. Motsvarande värden för telefon- och Intemetbanktjänster är 10 procent respektive 3 procent. 39 procent att de ofta eller uppger ibland betalar räkningar över disk på Posten eller i bank, dvs. genom kassaservice. Pensionärer är överrepresenterade i denna grupp och underrepresenterade i den grupp som använder telefon- och Internetbanktjänster. Storstadsbor är överrepresenterade bland de som använder telefon- och Internetbanktjänster. Konsumentverkets undersökning visar att det finns vissa skillnader mellan olika vad gäller utnyttjandet av kassaservice. De skillgrupper nader har noterats är knappast förvånande utan bekräftar den bild som har tecknats i andra sammanhang. I viss utsträckning kan skillnasom derna förklaras med de olikheter som finns mellan olika gruppers ekonomiska situation. Gruppen har ett något avvikande konresurssvaga

52Grundmaterialet i denna undersökning utgörs av en enkät som Statistiska Centralbyrån har utfört på uppdrag av Konsumentverket. Resultatet av undersökningen har redovisats i rapporten Finansiella tjänster i ett konsumentperspektiv, Rapport 199 16.

SOU 1998: 159 Den kommersiella marknaden för kassaservice 67

sumtionsmönster. Den omfattande användningen telefon- och

mer av Intemetbanktjänster bland storstadsbor och högutbildade torde kunna förklaras med att innovationer allmänt sett sprider sig snabbare bland dessa grupper än bland befolkningen i övrigt.

Särskilda konsumentgrupper

Som en komplettering till Konsumentverkets undersökning har utredningen under arbetets gång intervjuat företrädare för de konsumentgrupper som har haft synpunkter på eller uttryckt farhågor inför den pågående utvecklingen på marknaden för kassaservice och betaltjänster. Syftet med dessa kontakter har varit att få fram preciserade uppgifter om de behov finns kassaservice inom respektive

som av grupp och vilka konsekvenser som en omstrukturering Postens och

av bankernas kassaservice kan tänkas få för den aktuella

gruppen.

Allmänt sett visar dessa kontakter att det inom vissa finns

grupper individer eller undergrupper som i väsentligt större utsträckningän

genomsnittssvensken har behov personlig betjäning för att utföra

av kassatjänster, dvs. kassaservice. Detta gäller vissa pensio-

grupper av närer, funktionshindrade och småföretagare i gles- och landsbygd. Däremot kan man inte hävda att dessa generellt skulle missgynnas

grupper av utvecklingen eftersom den innehåller inslag underlättar för

som dessa grupper liksom för befolkningen i övrigt. Detta sammanhänger

med att de elektroniska betaltjänster har utvecklats under år

som senare medför att konsumenten blir allt mindre beroende att utföra den ak-

av tuella tjänsten på en viss plats och vid viss tidpunkt. Detta

en gynnar inte minst grupper som svårt att ta sig till ett serviceställe.

En grupp som utnyttjar kassaservice i större utsträckning än andra är pensionärerna. De kontakter som utredningen har haft med pensionärsorganisationema visar att detta bl.a. beror på att i synnerhet äldre

pensionärer är vana att utföra sina betalningar kassaservice. Det har

genom också framhållits att denna bild sannolikt kommer att förändras då

nya grupper av pensionärer tillkommer är att få sin huvudinkomst

som vana utbetalad till ett lönekonto. Det finns också anledning att betona att pensionärsgruppen är mycket heterogen. De har störst svårigheter

som att klara sina betalningar via giro eller telefonbanker är de äldsta och de som lider av funktionsnedsättningar psykisk art. Samtidigt kan kon-

av stateras att dessa grupper oftast har hjälp av anhöriga eller kommu-

av nens hemtjänst. Denna hjälp kompenserar i stor utsträckning de svårigheter som dessa grupper har.

Också funktionshindrade är heterogen. Dessa

gruppen av personers beroende av kassaservice är helt avhängigt vilken typ handikapp

av av som de har. Nedsatt hörsel medför svårigheter att använda telefonbank-

68 Den kommersiella marknaden för kasseservice

er. Å andra sidan torde Internetbanker medföra stora fördelar för just denna grupp. För synskadade är situationen i princip den motsatta. I de kontakter som utredningen har haft med handikapporganisationema har dessa framhållit vissa problem som har att göra med handikappanpassningen av anordningar och lokaler. Ett exempel är uttagsautomatema som är svåra att nå för rullstolsburna. Trösklar, trappor och liknande hinder kan också göra det svårt för rörelsehindrade att nå fram till vissa uttagsautomater.

Också bland de funktionshindrade torde de som har psykiska handikapp, psykiska sjukdomar, förståndshandikapp, m.m., ha särskilda svårigheter. Å andra sidan har de med de största svårigheterna personliga assistenter eller andra former av hjälp. Deras hjälpbehov är inte heller begränsat till kassaservice utan omfattar en rad funktioner i tillvaron. Det är därför möjligt att de som i praktiken är mest beroende av kassaservice är de som har ett funktionshinder som gör att de har särskilda behov utan att de har ansetts behöva ha tillgång till särskilda stödformer såsom personliga assistenter. Det kan här handla om personer som inte klarar av tekniken för att hantera automatiska tjänster utan som behöver personlig hjälp när de skall göra en betalning.

Det har vidare hävdats att småföretagare i gles- och landsbygd skulle vara särskilt beroende av kassaservice. Detta påstående har dock inte verifierats av de kontakter som utredningen har haft med Företagarnas Riksorganisation. Tvärtom har man hänvisat till att de flesta företagare använder giro-, telefonbanks- eller Intemetbankstjänster för sina betalningar och att de knappast alls har behov av kassaservice för att ta ut eller sätta in pengar. Undantaget utgörs av en begränsad grupp av företagare som har behov av att avhända sig dagskassor på ett smidigt sätt. I gles- och landsbygd utnyttjar dessa företagare i stor utsträckning Posten. Det torde dock i första hand vara avsaknaden av serviceboxar som är anledningen till att man använder sig av manuella tjänster inom detta område. En bidragande orsak kan också vara att Posten i motsats till bankerna inte tar ut någon avgift för att räkna

- upp dagskassorna.

Den bild framträder är att genomsnittsföretagaren främst ut-

som nyttjar Posten för vissa postala ärenden, vilket inte omfattas av utredningens uppdrag. I övrigt lär det främst vara låneärenden och andra kvalificerade bankärenden föranleder personliga besök i post- och

som bankkontor. Denna ärenden förekommer relativt sällan och ut-

typ av förs sannolikt i samband med ett besök i någon tätort. Bankärenden av detta slag ingår inte i begreppet kassaservice så som det har definierats i denna utredning.

Vad gäller behovet kassaservice gles- och lands-

av i gruppen av bygdsboende har utredningen tagit del av olika undersökningar som

Den kommersiella marknaden för kassaservice 69

Konsumentverket, Glesbygdsverket och andra myndigheter

har genomfört. Utredningens slutsats av dessa kontakter är att gles- och

gruppen landsbygdsboende för närvarande är väl tillgodosedd med kassaservice. Genom lantbrevbärama har 700 000 hushåll tillgång till kassaservice vid bostaden fem dagar i veckan. Dessutom har de tillgång till girotelefonbanks- och Intemetbankstjänster villkor övriga

samma som konsumenter. De har tillgång till bil eller allmänna kommunika-

som tionsmedel kan dessutom ta ut eller sätta in kontanter vid besök i närmaste tätort.

Om lantbrevbäramas kassaservice helt togs bort skulle gles- och landsbygdsboende inte har tillgång till bil eller allmänna kommun-

som ikationsmedel kunna få svårt att utföra betalningar. Å andra sidan torde också denna grupp ibland besöka tätorter för att uträtta ärenden,

exempelvis inköp dagligvaror. Det är sannolikt att de då också väljer att

av uträtta olika kassaärenden. Det är också sannolikt att de i stor utsträckning skulle kompensera ett bortfall lantbrevbäramas kassaservice

av genom ett ökat utnyttjande av giro- och telefonbankstjänster.

I de kontakter utredningen har haft med olika intressenter har

som det också påpekats att det finns en grupp av personer olika skäl

som av inte beviljas konto i bank och därför är hänvisade till kontantbetalningar. De kontolösa är givetvis särskilt utsatta Postens och bank-

om ernas kassaservice skulle utglesas. Det är oklart hur stor denna

grupp är, men det rör sig om en mycket liten del befolkningen, sannolikt

av någon enstaka procent. Utredningen har inte heller kunnat finna att denna fråga allmänt sett skulle uppfattas som ett problem. För närvarande går t.ex. 7 procent Riksförsäkringsverkets utbetalningar

av genom betalningsanvisning eller dylikt till mottagare utan konto. Kostnaden för varje sådan betalning uppgår till drygt 8 kr. Till hösten 1999 kom-

mer Riksförsäkringsverket att tillämpa en ny teknik för dessa

utbetalningar som går ut på att utbetalningen görs till ett engångskonto som stängs sedan pengarna har tagits ut. Genom denna tjänst kommer Riksförsäkringsverket årligen att spara stora belopp.

5.4 av i samhället

Omfattningen betalningar

I det följande redovisas omfattningen olika typer transaktioner

av av både när det gäller antal transaktioner och omsättning. Syftet

med redovisningen är bild betalningsströmmamas tyngdpunkt

att ge en av var ligger och hur utvecklingen ut på detta område. Ett problem är att

ser det inte finns fullständig statistik rörande exempelvis kortbetalningar och användningen av check. Av uppenbara skäl är det dessutom inte möjligt att få säker kunskap omfattningen kontanttransaktioner,

om av

70 Den kommersiella marknaden för kasseservice

vare sig när det gäller antalet transaktioner eller det samlade värdet av dessa.

Den utelöpande mängden kontanter minskar inte

Det har gjorts undersökningar tyder att kontanter fortfarande

som svarar för en dominerande del, kanske uppemot 90 procent av det totala antalet betalningstransaktioner. Detta beror på att kontanter används för många vardagliga transaktioner till små värden. Det finns bl.a. en uppgift om att 75 procent av omsättningen i detaljhandeln 1997 utgjordes kontanter. När det däremot gäller värdet samtliga betal-

av av ningar är förhållandet det motsatta. De kontobaserade betalningarna dominerar stort och svarar uppskattningsvis för ca 90 procent av det samlade värdet av alla betalningar.

En mycket stor mängd kontantema i samhället cirkulerar utanför bankernas och kortföretagens betalningssystem. Omfattningen och strukturen av denna del av kontantmarknaden är inte kartlagd. Trots en ökad automatisering av betalningsströmmama i samhället kan slutsat-

inte dras att den mängd kontanter som cirkulerar i samhället skulle sen påtagligt minska under överskådlig tid. Tvärtom visar såväl de senaste årens utveckling som bedömningar av framtida behov att Värdet av utelöpande sedlar och mynt i samhället kommer tämligen kons-

att vara tant de närmaste åren.

Värdet av utelöpande sedlar och mynt

Det är svårt att hitta förklaringar till varför den utelöpande kontantmängden inte minskar trots rationaliseringarna inom betalningsväsendet. För det första kan det bero på att kontanta betalningar ofta kan vara det allra enklaste sättet att sköta vissa transaktioner. Det kan till en del också handla sparande i hemmet som beror på att det finns grupper

om av enskilda medborgare som inte har förtroende för banksystemet utan

53Riksbanken, Kontanter i samhället och kontanthanteringen år 2002, s. 26. 54Värdet for december varje år i antal miljoner kronor.

anges

SOU 1998: 159 Den kommersiella marknaden för kassaservice 71

föredrar att ha själva förvara sina i stället för att ha dem på ett

pengar konto. Ytterligare förklaring kan att somliga hanterar kontanter

en vara därför att de inte har kunskap hur betalningar kan genomföras på

om andra sätt. Att den utelöpande kontantmängden inte minskar kan i någon mån också bero på att den svarta sektorn illegitima skäl har ett

av behov av att hantera pengar utan att transaktionerna går att spåra.

Kontobaserade betalningar ökar

När det gäller kontobaserade transaktioner finns det statistik visar

som omfattningen av giro- och bankkortstransaktioner. Girotransaktionema kan delas i elektroniska överföringar, dvs. sådana sker med

upp som hjälp av dataöverföring av olika slag, och pappersbaserade överföringar. Informationen antalet korttransaktioner och värdet dessa

om av är begränsad på så sätt att det endast finns kontinuerlig statistik

som avser bankkort och kort utges finansiella företag. Det betyder

som av att transaktioner med dagligvaru- och bensinhandelns kundmedelskort

inte ingår. En undersökning från 1994 Betaltjänstutredningen pekar

av emellertid på att kundmedelskorten i själva verket för bety-

svarar en dande del av de samlade antalet kontobaserade transaktioner. Det saknas även tillgänglig statistik visar omfattningen transaktioner

som av som utförs via telefon och Internet eller med kontantkort.

Antal miljoner kontobaserade transaktioner

1993 1994 1995 1996 1997

Det framgår av tabellen att bankkortstransaktioner, med reservation för att statistik saknas för vissa typer av betalningar, är den snabbast ökande transaktionstypen. Från 1993 till 1997 har antalet bankkortstransaktioner ökat med 150 procent. Antalet pappersbaserade giro-

ca transaktioner har ökat snabbare än elektroniska girobetalningar.

Liksom när det gäller antalet transaktioner är det på grund brist-

av ande statistik svårt att teckna bild det samlade värdet olika

en av av transaktionstyper. Det står dock klart att bilden är en annan än för

antalet transaktioner. Som nämnts kan det antas att kontanttransaktionema endast svarar för en mindre del det samlade värdet alla transak-

av av

55SOU 1995:69, bilaga 5°Avser transaktioner med kort utgivna av banker och finansiella företag.

72 Den kommersiella marknaden för kasseservice SOU 1998: 159

tioner, kanske 10 procent. Den dominerande betalningsfonnen är girobetalningar. Skillnaden som framgår i tabellen nedan mellan girobetalningar och kortbetalningar är påfallande. Det samlade värdet av kortbetalningar motsvarar bara någon enstaka procent av värdet av de samlade girobetalningama. Det kan också noteras att värdet av pappersbaserade girobetalningar har sjunkit från 1993 till 1997 medan antalet sådana betalningar har ökat under den tiden.

Transaktioner genom kassaservice minskar

Antalet transaktioner över disk i bank- och postkontor, dvs. kassaservice, sjunker för närvarande med ca 10 procent årligen, vilket är en trend som ser ut att fortsätta de närmaste åren. Förklaringen till minskningen är att andra sätt att betala, i första hand med kort eller giro, ökar på bekostnad av transaktionerna genom kassaservice. Detta beror i sin tur på att de nya teknikerna är användarvänliga, både genom att tillgängligheten är oberoende av öppettider och plats samt genom att de i många fall är billigare för både producentema och kunderna. Bankerna och Posten har successivt höjt avgifterna för kassaservice, vilket bidrar till att styra bort kunderna från kontoren.

Enligt statistisk från Posten har antalet kassatransaktioner i postkontoren sjunkit från 190 miljoner år 1989 till 121 miljoner år 1997. Prognosen för 1998 är att lll miljoner kassatransaktioner kommer att utföras i postkontoren. Detta innebär att antalet kassatransaktioner i postkontoren har sjunkit med 41 procent de senaste nio åren. Minskningen under 1998 jämfört med föregående år ligger på strax under 10 procent.

Antalet kassatransaktioner som utförs av lantbrevbärare har sjunkit med två tredjedelar under de senaste 15 åren. Från 1996 till 1997 var minskningen nästan 12 procent. Antalet kassatransaktioner per avlämningställe skiftar över landet; det görs fler transaktioner per avlämningsställe i Norrland än i mer tätbefolkade regioner. Genomsnittet i hela landet ligger för närvarande runt en transaktion per avlämningsställe och månad.

SOU 1998: 159 Den kommersiella marknaden för kassaservice 73

Förändringen av antalet kassatransaktioner för lantbrevbiiringgn

Antal kassatransaktioner, check 1983 23 824 000 1990 16 542 000 1995 10 369 000 1996 9 606 317 1997 8 500 524

5.5 Sammanfattande den

bedömning av

kommersiella marknaden för

kassaservice

Det har under utredningsarbetet visat sig att det finns ett brett utbud

av kassa- och betaltjänster som kan nås både från hemmet via brev, telefon och Internet och genom personligt besök på bank- och postkontor. Det finns även ett väl utvecklat nät av uttagsautomater och betalningsterminaler. Huvuddelen av de behov av kassaservice finns i

som samhället kan därför tillgodoses marknaden utifrån rent kommersiella

av utgångspunkter. Dessutom har den snabbt ökande användningen av elektroniska tjänster starkt förbättrat möjligheterna att utföra betaltjänster oavsett var man befinner sig. De finns anledning att räkna med att denna utveckling kommer att fortsätta i snabb takt.

Transaktioner som sker i bank- och postkontor kommer sannolikt att

, fortsätta minska kraftigt. En orsak till sådan minskning är att det är

en dyrt för banker och Posten att erbjuda kassaservice, framför allt eftersom det är personalkrävande. Det kan därför ligga i Postens och bankernas intresse att genom prissättning styra kunderna bort från kontoren till andra betalningsfonner är billigare. En orsak till de

som annan minskade besöken i bank och postkontoren är att kunderna allt snabbare, smidigare och billigare betalar via giro- eller med kort. Antalet bankkontor kommer dock knappast att fortsätta att minska i någon större omfattning. Skälet för det är att vissa banker kan ha ett intresse av att behålla kontoren för att upprätthålla nära relationer till sina kunder. Posten har i samma riktning uttalat att lokal närvaro är före-

en av tagets främsta konkurrensfördelar. Däremot kommer antagligen bankernas kontorsverksamheten att inriktas allt mindre på kassaservice och allt mer på andra typer av bankärenden kräver personlig kontakt.

som

Kontanter kommer under överskådlig framtid att finnas kvar i samhället. Men de nyare betalningsformema som olika typer kort och

av Internet kan förväntas fortsätta att ta ökade marknadsandelar. Detta gäller inte minst banktjänster Via Internet.

74 Den kommersiella marknaden för kasseservice

När det gäller särskilda konsumentgruppers behov visar utredningens genomgång att vissa grupper är mer beroende av manuell kassaservice än andra och därigenom också är mer utsatta för en eventuell utglesning Postens och bankernas kassaservice. Å andra sidan är bil-

av den långt ifrån entydig. Behoven skiljer sig starkt såväl inom som mellan de aktuella grupperna. Utnyttjandet av kassaservice beror också i många fall på att är att till Posten eller banken för att utföra

man van vissa tjänster. I många fall skulle dessa personer kunna utnyttja betaltjänster inte kräver kassaservice om den nuvarande kassaservicen

som skulle falla bort. Det bör också betonas att de som har svårast att tillgodogöra sig betaltjänster som inte kräver kassaservice i regel har hjälp kommunernas hemtjänst personliga assistenter. Utred-

av eller av ningens övergripande slutsats är därför att flertalet konsumentgrupper skulle klara en eventuell utglesning av Postens kassaservice relativt väl.

De konsumenter i särskilt hög grad kan sägas ha gynnats av ut-

som vecklingen är sådana som har svårt att få tillgång till personlig service, antingen genom att de bor i glesbygd långt från post- och bankkontor, eller på grund av de har någon form av funktionshinder som medför att de har problem att förflytta sig eller annars utnyttja traditionell kassaservice. För dessa finns ett stort och varierat utbud av betal-

grupper nu tjänster som kan utnyttjas på ett relativt enkelt sätt.

En kategori av aktörer som gynnas är de som hanterar stora

annan mängder betalningar. Riksförsäkringsverket har hittills haft betydande kostnader för betalningar som går till mottagare utan konto. Under 1999 kommer Riksförsäkringsverket därför att låta sådana betalningar gå till engångskonton avslutas sedan mottagaren hämtat ut sina

som pengar.

Sammanfattningsvis är utredningen övertygad om att marknaden för kassa- och betaltjänster kommer att fortsätta att utvecklas i snabb takt på ett sätt som är positivt för användarna av dessa tjänster.

överväganden, förslag

och konsekvenser

6 Utredningens överväganden

Kassaservice bör tillhandahållas av marknaden på kommersiella grunder. Marknadens utveckling bör stimuleras och det offentliga åtagandet begränsas till vissa grupper och regioner. Marknadsutvecklingen, principer för statliga åtaganden, utländska erfarenheter och de statsfinansiella kostnaderna talar emot ambitionen att staten skall ta ett centralt infrastrukturellt ansvar för kassaservice.

l Utgångspunkter

Utredningen har haft vissa grundläggande utgångspunkter vid bedömningen av det material som har legat till grund för utformningen av förslagen. Dessa utgångspunkter har varit styrande för de resonemang som har förts inom utredningen och redovisas därför i det följande. En första och möjligen självklar utgångspunkt är att de förslag som redovisas skall leda till en fortsatt god eller förbättrad kassaservice. Detta avser såväl servicen till allmänheten som servicen till företagen. Det finns anledning att understryka att utredningens allmänna intryckär att kassaservicen i samhället fungerar väl och att problemen inom detta område är begränsade. Utredningens avsikt är att de förslag som redovisas skall bidra till att utveckla kassaservicen. Ytterligare en utgångspunkt har varit att det är väsentligt att tillämpa samma principer för statliga åtaganden inom kassaservice som inom andra jämförbara områden, i första hand övrig kommersiell service. Utredningen har därför undersökt vilka principer gäller för det ofsom fentliga åtagandet inom olika områden och strävat efter att tillämpa dessa principer vid utformningen av förslagen. Enligt utredningens uppfattning är det väsentligt konsekvent i detta avseende. Det att vara finns annars risk för att kassaservicen över- eller underprioriteras i förhållande till annan liknande verksamhet. Det blir också svårt att långsiktigt motivera en obalans när det gäller nivån på det statliga åtagandet inom kassaservice jämfört med andra liknande områden. En tredje utgångspunkt för utredningens överväganden har varit en strävan att begränsa de statsfinansiella kostnaderna för det statliga åtagandet att ha en rikstäckande kassaservice. Som framgår av redovisningen i bilaga 3 är dessa kostnader inte begränsade till den ersättning som staten årligen betalar till Posten. I och med att Postens kostnader

78 Utredningens överväganden

för åtagandet torde överstiga det utbetalade beloppet begränsas också Postens lönsamhet och därmed förmåga att betala utdelning på statens aktier i bolaget. Utredningen har också jämfört kostnaderna med vad som har godtagits vad gäller stödet till kommersiell service i gles- och landsbygd.

6.2 Klarar marknaden att tillhandahålla

kassaservice

En faktor som har haft stor betydelse för utredningens överväganden är hur marknaden för kassaservice och betaltjänster tillgodoser de behov som finns och hur de strukturförändringar sker inom produktionen

som av dessa tjänster påverkar i särskilt stor utsträckning är

grupper som beroende av personlig betjäning. Utredningen har också försökt att göra en bedömning av den framtida utvecklingen inom dessa områden.

6.2.1 Knappast behöver besöka ett eller

någon post-

bankkontor för att sköta sin löpande ekonomi

Som framgått av tidigare kapitel har utredningen lagt ned ett omfattande arbete på att kartlägga marknadens utbud kassaservice och

av andra betaltjänster och de utvecklingstendenser kan förväntas

som inom detta område. Syftet med kartläggningen har varit att belysa vilken kassaservice marknaden tillhandahåller på rent kommersiell

som grund, dvs. utan att staten eller andra samhällsaktörer behöver vidta några kompletterande åtgärder.

Kartläggningen visar att marknaden förändras snabbt. Antalet transaktioner direkt i kassa minskar medan utnyttjandet av kort-, giro- samt telefon- och Intemetbanktjänster Ökar. Samtidigt ökar kostnaderna för personlig betjäning direkt i kassa. För konsumenten tar sig detta uttryck i höjda avgifter. Producentema tvingas att möta utvecklingen genom förändringar i utbudet av tjänster. Detta gäller såväl bankerna

som Posten.

Så vitt utredningen kan bedöma kommer denna utveckling att fortsätta i snabb och möjligen accelererande takt. Detta medför fort-

att en satt utglesning kan förväntas Postens kontor. Posten har hittills

av egna kompenserat detta genom etablering av post i butik. Parallellt med denna utveckling kommer kostnaderna för manuell betjäning direkt i kassa att öka medan priset för tjänster bygger på Självbetjäning

som

Utredningens överväganden 79

med hjälp av automater, telefon eller dator kommer att ligga kvar på en låg nivå eller minska.

Utveckling har många positiva inslag. Ett sådant är att de nya tjänster som har tagits fram starkt har förbättrat kassa- och betaltjänstemas tillgänglighet för flertalet konsumenter. Telefon- och Internetbanktjänster är tillgängliga dygnet runt oavsett var i landet konsumenten befinner sig. Också kort- och girosystemen har väsentligt bättre tillgänglighet än manuella kassatjänster. I stort sett alla medborgare och företag kan därför sköta sin löpande ekonomi utan att besöka post- eller bankkontor. De tjänsterna har också medfört att kostnaderna för

nya betaltjänster har minskat. För konsumenten har detta medfört att många

de automatiserade tjänsterna är kostnadsfria eller kan utnyttjas till ett av betydligt lägre pris än traditionell kassaservice. En minskad kontanthantering i synnerhet om det är fråga om transaktioner som avser

stora belopp medför också fördelar från säkerhetssynpunkt.

-

Det finns ingen anledning for staten att försöka motverka eller förhindra den utveckling som pågår. Statens uppgift bör tvärtom vara att bevaka att tillgängligheten till kassaservicen inte begränsas av konkurrensskäl och att konsumentintresset inom denna verksamhet allmänt tas till vara. Staten bör också se till att de regler som styr bankverksamheten inte förhindrar eller försvårar framväxten av serviceformer som kan gagna konsumenterna.

6.2.2 manuella kassa- och

Grupper som efterfrågar

betaltjänster

Utredningen konstaterade i föregående avsnitt att den utveckling som sker på marknaden för kassaservice och andra betaltjänster i grunden är positiv och att den ger konsumenterna ett bredare utbud av tjänster, ofta till ett lägre pris. Utvecklingen kan dock medföra problem för speciella

har svårt att utnyttja automatiserade tjänster som tillhangrupper som dahålls genom kort, giro, telefon och Internet. För dessa grupper kan den pågående omstruktureringen av Postens och bankernas kassaservice medföra sämre tillgänglighet till de tjänster som de efterfrågar.

Utredningen har strävat efter att identifiera de grupper som kan tänkas få svårigheter ett resultat av en utglesad kassaservice via kon-

som tor. Det rör sig föredrar att använda sig av manuell

om personer som betjäning i kassor eller som har behov av att fysiskt avbörda sig kontanter som erhållits i affärsverksamhet eller på annat sätt. Utredningen har funnit att det i första hand är de grupper som redovisas nedan som kan få svårigheter detta slag. Utredningen vill dock betona att bilden

av

80 Utredningens överväganden

inte är entydig och att utvecklingen medför åtskilliga fördelar också för dessa grupper.

De traditionsbundna

Det finns grupper som har svårt att acceptera de betaltjänstema.

nya Anledningen kan vara att man inte litar på bankerna, att rent fy-

man siskt vill ha pengar i handen eller att har svårt att lära sig de rutiner

man som är förbundna med de tjänsterna.

nya

Utredningen har förståelse för att det kan ta tid för vissa att

grupper acceptera de nya tjänsterna. Däremot kan det ifrågasättas staten har

om anledning att subventionera Postens kassaservice med stora belopp

av detta skäl. Detta gäller i synnerhet som staten har valt att inte subventionera andra för den enskilde väsentliga serviceområden, t.ex. dagligvaruhandel. Inom dessa områden förväntas konsumenten sig

anpassa till de förändringar marknadens

utbud spontant ger.

De kontolösa

Denna grupp utgörs av personer på grund betalningsanmärk-

som av ningar eller andra skäl inte beviljas konton. De har därmed inte heller tillgång till uttagskort. Också denna kan drabbas försämringar

grupp av i form av begränsad tillgänglighet och högre kostnader för kassaser-

vice.

Utredningen konstaterar att det på vissa håll utomlands har införts regler som tvingar bankerna att tillhandahålla konton till alla. Utredningen har dock inte funnit att medborgarnas tillgång till konton skulle vara något problem i vårt land. Det framgår av 2 kap. 1 § bankrörelselagen att en bank är skyldig att ta emot inlåning på räkning, dvs. tillhandahålla konto, från allmänheten. Det bör här framhållas att Riksförsäkringsverket, som sköter en betydande del de statliga utbetalning-

av arna, bedriver ett utvecklingsarbete med inriktning på att alla utbetalningar skall gå till konton. Redan under år 1999 kommer i princip samtliga Riksförsäkringsverkets utbetalningar att göras via konton. I de fall där mottagarna för närvarande saknar eller inte har anmält ett konto kommer utbetalningen att gå via ett engångskonto avslutas sedan

som mottagaren har tagit ut pengarna. Exemplet visar att också de kontolösa kan hanteras inom ramen för lösningar växer fram på markna-

som nu den. Det finns därför ingen anledning att vidta några åtgärder från statens sida inom detta område.

Utredningens överväganden 81

Vissa funktionshindrade

Vissa funktionshindrade är beroende av att ha tillgång till manuella kassor för uttag och insättningar. Det rör sig om personer som har sådana fysiska och intellektuella handikapp att de inte själva kan utnyttja vissa betaltjänster samtidigt som de saknar medhjälpare eller anhöriga som kan bistå dem. För många funktionshindrade t.ex. rörelsehind-

rade har de nya betaltjänstema dock inneburit stora fördelar.

-

Utredningen konstaterar att utvecklingen har medfört både för- och nackdelar för de funktionshindrade grupp. Man kan därför inte

som hävda att utvecklingen generellt sett skulle vara negativ för gruppen

sådan. Däremot kan vissa individer få ökade svårigheter. Ett som exempel på detta kan var en person med ett funktionshinder- lindrigt förståndshandikapp eller demens som inte är av den arten att

~ personen får särskilda hjälpresurser men som ändå gör att personen har svårt att utnyttja en uttagsautomat. Problemet är dock varken av sådan art eller omfattning att det motiverar ett generellt statligt åtagande inom kassaservice. Utredningen lämnar också förslag som möjliggör nya former av personlig kassaservice. Det torde främst vara kommunernas ansvar att se till att individer med speciella behov får det stöd som de behöver.

Vissa företagare i gles- och landsbygd

De flesta företagare fakturerar sina kunder och betalar sina inköp med kort eller giro. Företagare i allmänhet berörs därför endast obetydligt av en eventuell utglesning av Postens och bankernas kassaservice. Däremot kan de företagare som i sin rörelse har en omfattande kontantförsäljning få vissa svårigheter. Dessa företagare kan ha dagskassor som de behöver sätta in på bankkonton vid dagens slut. Detta förutsätter att kassaservice finns tillgänglig eller att en säker transport kan ordnas till en plats där kassaservice finns tillgänglig.

Enligt utredningens uppfattning rör de problem företagare med

som stora dagskassor ställs inför endast delvis frågan om hur Postens och bankernas kontorsnät är utformat. Hanteringen dagskassor är i stor

av utsträckning en fråga om tjänster som inte regleras i avtalet mellan staten och Posten. Exempel på sådana tilläggstjänster kan vara uppräkning av dagskassor eller tillhandahållandet av serviceboxar eller penningtransporter. Det är i hög grad tveksamt om staten bör ha ett ansvar för sådana tjänster. De kontakter utredningen har haft under arbetets

som gång visar dessutom att dem aktuella gruppen av företagare inte är särskilt stor.

82 Utredningens överväganden SOU 1998: l 59

Utvecklingstendenser

Utvecklingen med ett ökat utbud betaltjänster kommer enligt utred-

av ningens bedömning att fortsätta. De så önskar kan redan i dag

som klara nästan alla betalningar utan att ha tillgång till kontanter. En

omfattande kontanthantering kommer dock att kvarstå- främst inom detaljhandeln. Detta beror till stor del på att det görs många små inköp inom denna verksamhet och att det då kan bekvämt för konsu-

vara menten att använda kontanter i stället för kort. Den omfattande kontanthanteringen i detaljhandeln är också ett skälen till att utredningen

av övervägt åtgärder för att öka butikernas möjligheter att erbjuda kassaservice också för andra ändamål än de är direkt kopplade till den

som egna verksamheten.

Nya betaltjänster som telefon- och Intemetbanker har hittills haft ett begränsat genomslag i vissa konsumentgrupper. Det är sannolikt att denna bild gradvis kommer att förändras. Användningen de be-

av nya taltjänstema kommer därför att öka också i de förhåller

grupper som nu sig avvaktande. Den ökade tillgången till datorer medför också att Intemetbaserade lösningar kommer att få ökad spridning. Den starkt ökande Intemethandeln verkar i riktning.

samma

En av de viktigaste egenskaperna hos de betaltjänstema är att de

nya minskar konsumenternas beroende tid och då tjänsterna skall

av rum utnyttjas. I stort sett alla medborgare och företag kan redan sköta sin

nu löpande ekonomi utan att besöka ett post- eller bankkontor. Detta

gynnar allmänt sett konsumenter har svårt att komma ifrån för att ut-

som föra betalningar i kassa på dagtid eller har långt till serviceställen

som där kassaservice erbjuds. Samtidigt sjunker konsumentens kostnader för att få betaltjänster utförda, vilket viktig aspekt inte minst för

är en resurssvaga hushåll.

Utredningen dessa skäl stora fördelar med den utveckling

ser av som sker på kassa- och betaltjänstmarknaden. Marknaden kan redan i dag, och än mer framöver, tillgodose flertalet de behov konsu-

av som menterna har av kassaservice. Utredningen räknar med att ytterligare överflyttning av transaktioner från kassaservice till betaltjänster via giro, telefon eller Internet kommer att ske under de kommande åren. De behov marknaden i framtiden inte kommer att tillgodose kommer

som därför att i allt högre grad på grund ålder, funk-

avse grupper som av tionshinder eller i vissa fall- boende har speciella svårigheter.

-

SOU 1998: l 59 Utredningens överväganden 83

6.3 Kassaservice ett

- offentligt åtagande

En utredningens utgångspunkter har varit ansvarsprinciav att samma per skall tillämpas inom kassaservicen som inom andra jämförbara områden. Utredningen beskriver och exemplifierar därför i det följande de principer som allmänt gäller för det offentliga åtagandet i syfte att bedöma det är rimligt sig just inom kassaservice. om att staten engagerar

Motiv för offentliga åtaganden

Utredningen har övervägt motiven för offentliga åtaganden och kan inte finna att dessa principiellt stöd för det nuvarande centrala åtager gandet inom kassaservice. Några olika typer offentliga åtaganden brukar urskiljas. Sålunda av bör staten korrigera den resursfordelning och de fordelningspolitiska effekter spontant fungerande marknadsekonomi ger upphov till. som en Av intresse för utredningens bedömning är den roll som sammanhänger med statens behov att korrigera resursfördelningen. Ur den rollen av rad motiv för statliga åtaganden härledas, exempelvis så kallade kan en externa effekter, kollektiva nyttigheter, naturligt monopol, lång tidshorisont samt informations- och autonomibrist. För att tillgodose dessa motiv har samhället och staten emellanåt valt att ingripa bl.a. genom produktion i egen regi. Sådan produktion har traditionellt använts vid förekomst av kollektiva nyttigheter eller vid risk för monopolisering för samhället vitala verksamheter. Stora av delar den statliga affársverksamheten har sitt ursprung i riskerna för av monopolbildningar inom det infrastrukturella området. olika typer av Det är tydligt att statsmakterna har utgått från principen att staten inte bör sig i konkurrensutsatt affärsverksamhet om det inte engagera finns särskilda skäl. Utredningen har därför gått igenom ett antal områden där staten garanterat viss produktion eller servicenivå för att få un-

57Riktlinjer för prövning det offentliga åtagandet finns i det generella en av kommittédirektivet dir. 1994:23 och i en i anslutning till detta direktiv utgiven departementspromemoria Motiv för offentliga åtaganden DsFi 1994:53. Vissa principer for statens engagemang i konkurrensutsatt verksamhet lades också fast under början av 1990-talet i olika beslut om statliga verksamhetsfonner och statlig affärsverksamhet Dessa beslut innebar att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i statlig regi endast om det föreligger särskilda skäl. Se prop. 1991/92:38, bet. 1991/92:FiU10, rskr. 1991/92:108, 1991/92:69, bet. 1991/92:NUl0, rskr. 1991/92:92, samt prop. prop. 1992/932100, bil. bet. 1992/93:FiU30 samt rskr 1992/93:447 och 454.

84 Utredningens överväganden

derlag för bedömningen det finns sådana särskilda skäl för ett stat-

om ligt åtagande.

Exempel på områden där staten har garanterat viss produktion

en eller ett visst serviceutbud

Från utredningens synpunkt är det särskilt intressant att identifiera

områden och verksamheter inom vilka staten har garanterat att ett visst serviceutbud skall finnas tillgängligt för vissa eller för befolk-

grupper ningen helhet. Detta kan ske både produktion i regi

som genom egen och genom upphandling produktionen från fristående leverantör.

av en

Det finns flera exempel på hur staten på detta sätt har sig

engagerat inom olika produktionsområden. Ett viktigt exempel är infrastruktur där det statliga engagemanget i många fall har åtföljts garantier ett

av om visst utbud också då det inte är företagsekonomiskt lönsamt. En sådan garanti har ofta formen att ett visst serviceutbud skall tillgäng-

av vara ligt i hela landet rikstäckande service. Mer eller mindre uttalade

- garantier av detta slag finns för telekommunikationer, rundradioverksamhet och postal service. Inom transportområdet förekommer det också att staten garanterar exempelvis persontrafik på järnväg.

Utanför det infrastrukturella området har del statliga monopol-

en verksamheter ålagts särskilda servicekrav. Detta gäller Apoteksbolaget och Systembolaget. Statens krav på Apoteksbolaget regleras i ett särskilt avtal mellan bolaget och staten. Avtalet innebär att Apoteksbolaget skall erbjuda en god läkemedelsförsörjning över hela landet och ha ett rikstäckande system för distribution läkemedel. Apoteksbolaget be-

av stämmer själv hur många apotek skall finnas och dessa skall

som var lokaliseras. Vid sidan apoteken finns ett tusental apoteksombud

av

-

främst dagligvarubutiker.

Också mellan Systembolaget och staten finns ett särskilt avtal

som reglerar de krav som staten ställer på bolaget. Enligt avtalet skall varje kommun som begär att få systembutik också kunna få sådan.

en en Dessutom skall särskilda utlämningsställen inrättas vissa förutsätt-

om ningar är uppfyllda.

Flertalet av de verksamheter har berörts i detta avsnitt är

som monopolverksamheter eller verksamheter endast i liten utsträckning

som är konkurrensutsatta. Statliga åtaganden eller garantier inom konkurrensutsatta områden är sällsynta.

58Huvudregeln är att det bör finnas ett utlämningställe på tätort med minst

en 500 innevånare åretnmtboende. Orten skall dessutom ligga minst 20 kilometer från närmaste ort med systembutik och än 10 kilometer från

mer andra orter med utlämningsställen.

Utredningens överväganden 85

Kassaservice en form av kommersiell service -

Behovet kassaservice sammanhänger med medborgarnas behov av en av att köpa och sälja varor och tjänster. Kassaservice kan således betraktas närmast som en stödfunktion till de dessa transaktioner. Detta innebär att behovet kassaservice är litet i situationer och platser av där det inte är möjligt att köpa och sälja varor och tjänster. Mot denna bakgrund ligger det nära till hands att betrakta kassaservice form kommersiell service. I princip är det ingenting som en av som skiljer kassaservice från de tjänster som erbjuds av dagligvaruoch fackhandeln och som också tillgodoser grundläggande och ofta återkommande servicebehov hos människorna. För den vanlige konsumenten är också behovet av kontanter starkt knutet till inköp som görs i dagligvaru- och fackhandeln. Hyra och andra större utgifter som är kopplade till boende, bilinnehav m.m. kan betalas Via giro eller på andra sätt inte kräver fysisk närvaro i en kassa. Flertalet konsusom menter utnyttjar också dessa möjligheter. Statens åtaganden inom dagligvaru- och fackhandeln samt annan kommersiell service begränsar sig till att reglera den verksamhet som bedrivs och till vissa åtaganden vad gäller den kommersiella servicen i gles- och landsbygd. Däremot inga garantier för att den kommersiges ella servicen i landet helhet skall nå viss miniminivå eller ha en som en viss omfattning. Det som görs har karaktär av begränsade insatser i områden skulle bli helt utan dagligvaruhandel och drivmedelssom annars försäljning. Behovet av dessa insatser har dessutom prövats inom rafor särskild kommunal försörjningsplanering. men en Utredningen är dessa skäl tveksam till att fastställa generellt gilav tiga servicenivåer skall gälla för kassaservicen i landet som helhet. som Att göra detta att avvika från de principer som gäller för övrig vore kommersiell service. Ett fruktbart arbetssätt är att koppla utbudet mer kassaservice till förekomsten av annan kommersiell service. Man tar av då fasta på att denna service i stor utsträckning genererar behovet av kassaservice.

Statens åtagande inom kassaservice stämmer inte med principerna för statliga åtaganden

Genomgången motiven för det offentliga åtagandet och tillämpav ningen dessa visar att staten framför allt har engagerat sig inom omav råden karaktäriseras monopolbildningar eller utmärks av att de som av sociala eller andra skäl ha speciell samhällelig betydelse. av anses en Statliga produktionsengagemang inom konkurrensutsatt affärsverksam-

86 Utredningens överväganden SOU 1998: l 59

het är sällsynta och förutsätter att särskilda skäl kan anföras för engagemanget.

Postens kassaservice är konkurrensutsatt och bedrivs i huvudsak på kommersiell grund. Konkurrenter är i första hand bankerna också

men dagligvaru- och fackhandeln att de tillhandahåller olika

genom typer av kortsystem. Det åtagande staten har gjort i postlagen och

som som verkställs av Posten stämmer därmed inte särskilt väl med de principer som finns för det offentliga åtagandet och den praxis har utveck-

som lats vid tillämpningen av dessa principer.

Slutsatsen genomgången är således att det statliga åtagande

av som har gjorts i postlagen kan ifrågasättas på principiell grund.

6.4 Utländska erfarenheter

Utredningen har gjort en studie av kassaservice i några jämförbara länder. En slutsats som utredningen har dragit är att knappast något land uppfattar tillhandahållandet av en rikstäckande kassaservice ett

som problem. I stort sett samtliga länder har tillfrågats har hänvisat till

som att kassaservice och andra betaltjänster tillhandahålls på konkur-

en rensutsatt marknad där utbud och efterfrågan styr utvecklingen. Förhållandena i utlandet stöder utredningens bedömning att det sker

en snabb och för konsumenterna gynnsam utveckling för kassaservice och betaltjänster.

I nästan alla de länder som ingår i utredningens studie har staten inte gjort några åtaganden när det gäller att tillhandahålla kassaservice till medborgarna, bortsett från centralbankernas traditionella uppgift att förse det ekonomiska systemet med kontanter. Men samtidigt är det ofta så att kassaservice tillhandahålls den nationella postopera-

genom törens försorg vilka ofta har monopolställning beträffade postal

en service. Statlig ersättning utgår normalt sett inte för rikstäckande

en kassaservice. Ett undantag är Norge där ersättning utbetalas till posten bl.a. för att den skall tillhandahålla rikstäckande kassaservice.

en

Av störst intresse är en jämförelse mellan utvecklingen i Norge och Finland. I Finland fanns det för tio år sedan kassaservice i 3 000

ca postkontor och i viss mån även via lantbrevbärarlinjema. Den finska posten har därefter omstrukturerat sitt kontorsnät så att det finns

nu kvar ca 500 postkontor erbjuder kassaservice. Inom lantbrevbä-

som ringen har kassaservicen helt avvecklats. Kassaservice erbjuds i dag i Finland uteslutande på kommersiell grund. Enligt de uppgifter har

som kommit utredningen till del har denna förändring kunnat genomföras

59Se bilaga

Utredningens överväganden 87

utan större friktion eftersom konsumenterna och producentema har anpassat sig till de nya förhållandena. I Norge däremot har staten med höga kostnader valt att bibehålla åtagandet att det skall finnas riks-

en täckande kassaservice. Under 1998 uppgår stödet för kassa- och postservice till 580 miljoner nkr. Stödet till kassaservice särredovisas inte. Det bedöms för närvarande vara mycket känslig uppgift att göra

en förändringar i den norska postens kassaservice.

6.5 Två huvudaltemativ

Statsmaktema har enligt utredningens bedömning att välja mellan två huvudaltemativ för det statliga åtagandet inom kassaservice.

Den första inriktningen utgår ifrån synsättet att staten har ett infrastrukturellt ansvar för kassaservice och åtar sig att säkerställa lik-

en artad servicestruktur i hela landet. För att uppnå detta förutsätts att beslut om åtgärder fattas av en central instans med ansvar för landets kassaservice. En sådan inriktning ansluter på många sätt till dagens situation. Enligt utredningens uppfattning förutsätter emellertid en fortsatt sådan inriktning att Postens åtagande preciseras. Således är det nödvändigt att noggrannare än i dag ange vad som krävs av Posten i form av service. Det blir sannolikt nödvändigt att fastställa rikstäckande normer för de nivåer som då bör gälla för kassaservice. För att korrekt kunna räkna fram en ersättning för de krav som ställs på Posten är det också nödvändigt att ställa högre krav på Postens resultat- och kostnadsredovisning än vad som görs i dag.

Den andra inriktningen utgår ifrån synsättet att marknaden tillgodoser behovet av kassaservice och att det offentliga ansvaret begränsas till områden med särskilda problem. Härvid utgår man från kundernas efterfrågan av de tjänster som marknaden erbjuder på kommersiell grund och stimulerar marknadens utveckling samtidigt som stat och kommun genomför kompletterande åtgärder för att stödja grupper och områden som har särskilda behov. Det är således inte nödvändigt att ange olika servicenivåer som skall gälla generellt för hela landet. Tvärtom är det en väsentlig fördel med detta alternativ att lokala och regionala myndigheter ges möjlighet att anpassa stödinsatsema till de behov som finns i det enskilda fallet.

88 Utredningens överväganden

6.6 slutsats

Utredningens

Utredningen anser att en rad skäl talar emot att staten skall ta ett infrastrukturellt för kassaservice. Det främsta argumentet mot

ansvar en sådan ordning är att marknaden redan på kommersiell grund till låg

nu kostnad ger tillgång till betaltjänster dygnet runt oavsett i landet

var man bor. I stort sett alla medborgare och företag kan sköta sin löpande ekonomi utan att behöva gå till ett post- eller bankkontor eller utnyttja lantbrevbäramas kassaservice. En tydlig indikation på detta är de kraftigt vikande transaktionsvolymema i postkontoren och lantbrevbäringen. Marknaden tillgodoser således många de behov staten

av som tidigare har garanterat genom åtagandet i postlagen. Detta kommer i ännu högre grad att gälla i framtiden. Enligt utredningens uppfattning medför denna utveckling att det inte längre är nödvändigt att ställa samma krav som tidigare på statliga åtgärder för att åstadkomma en god kassaservice över landet som helhet. Dessutom finns det risk för

en att ett omfattande statligt på detta område kan förhindra

engagemang eller fördröja en positiv marknadsutveckling.

De statsfmansiella effekterna är ett ytterligare skäl till att utredningen ifrågasätter den ordning tillämpas. Staten betalar för

som nu närvarande 200 mkr per år till Posten i ersättning för bolagets åtagande att tillhandahålla rikstäckande kassaservice. Ett konsultföretag har

en dessutom beräknat att den verkliga kostnaden för Postens åtagande är ungefär 425 mkr per år. Eftersom utredningen föreslår att dessa subventioner upphör har det inte befunnits meningsfullt att i detalj granska denna slutsats. Resultatet av kalkyler av det här slaget bestäms i stor omfattning av vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkning-

arna och tillförlitligheten i det siffenmderlag används. Oavsett

som om förändrade antaganden skulle kunna användas för att komma fram till ett lägre belopp kvarstår faktum att generell subventionering Postens

av kassaservice kommer att kosta hundratals miljoner kr. Som jämförelse kan nämnas att Norge använder sig av en sofistiskerad kalkylmodell för att beräkna ersättningsbehovet till norska posten. Detta har för Norges del lett till att Norge över statsbudgeten under 1998 betalar 580 miljoner nkr till norska posten som subvention för kassa- och postservice.

Förhållandena i utlandet ger också stöd utredningens bedömning att staten inte skall ta ett centralt infrastrukturellt ansvar för kassaservice. De förändringar som har genomförts under 1990-talet i den finska postens kassaservice visar sålunda att både konsumenterna och producenterna av kassaservice har goda förutsättningar att anpassa sig till nya förhållanden där kassaservice tillhandahålls på kommersiell grund.

SOU 1998: 159 Utredningens överväganden 89

Ett annat argument mot att behålla den nuvarande ordningen är att denna leder till att staten tar ett större för kassaservice än för

ansvar andra jämförbara områden, vilket skapar obalans mellan olika serviceområden. Kostnaden för Postens kassaservice kan jämföras med att staten årligen satsar ungefär 50 mkr på stöd till dagligvaruhandel och drivmedelsförsörjning i gles- och landsbygd. Det belopp som för närvarande används för att tillgodose det statliga åtagandet inom kassaservieen är således betydligt högre än vad som krävs för att få en godtagbar service vad gäller övrig kommersiell verksamhet i landet. Detta gäller trots att kassaservice enligt utredningens uppfattning närmast kan

ses som en stödfunktion till annan kommersiell verksamhet.

Ett annat uttryck för obalanser mellan olika serviceområden är att de statliga subventionema till Posten medför en enastående god kassaservice till 700 000 hushåll och företag i gles- och landsbygd via lantbrevbärare. Dessa kan varje dag få kassaservice i anslutning till bostaden eller på företaget. Utredningen har inte funnit något annat område där servicen är så god. Det jämförelse inte möjligt för alla dessa

är som en hushåll att få livsmedel eller färdig mat hemsänd. För att få sådan

service krävs individuell prövning av kommun. Hälso- och sjukvårdsservice ges endast undantagsvis i hemmet. Staten ger inga generella subventioner för kulturdistribution, exempelvis i form bokbussar till

av hushållen. Det finns således flera exempel på angelägna allmänna behov som tillgodoses med lägre servicegrad än kassaservice.

En ordning med ett centralt infrastrukturellt ansvar kan i och för sig ge god kassaservice i hela landet samtidigt ett problem med mark-

som nadslösningar är att ingen kan garantera att marknaden kommer att erbjuda en bestämd servicenivå. Om det finns ett absolut krav på sådana garantier och det kravet är viktigare än andra hänsyn är marknadslösningar inte en lämplig väg. Det är dock svårt att precisera servicenivâer som skall tillämpas i landet helhet. En servicenivå förefaller

som som rimlig i ett område kan uppfattas otillräcklig på plats.

som en annan Detta gäller inte minst då försöker precisera olika krav på servi-

man cens tillgänglighet. Enligt utredningens uppfattning är det därför inte lämpligt att definiera generellt giltiga servicenivâer som skall tillämpas på samma sätt överallt. Det är bättre att servicen till de behov

anpassa som finns lokalt.

Sammanfattningsvis anser utredningen att övervägande skäl talar för att staten bör ta ett annat ansvar för kassaservice än vad gäller för

som närvarande. Staten bör utgå ifrån att marknaden i allt högre grad tillgodoser de behov statens nuvarande åtagande i postlagen är avsett att

som säkerställa. Staten bör stimulera marknadsutvecklingen för att underlätta en fortsatt utveckling mot ett breddat och lättillgängligt kom-

mer

90 Utredningens överväganden SOU 1998: 159

mersiellt utbud av kassaservice. Stat och kommun bör härutöver stödja grupper och områden som har särskilda behov.

7 Utredningens förslag

För det första föreslår utredningen ändringar i bankrörelselagen

som syftar till att förbättra förutsättningar för att tillhandahålla kassaservice. Det handlar dels om utökade möjligheter till kontantuttag från kundmedelskonto, dels att tillåta så kallad integrerad kassaser-

om vice för bankombud. För det andra föreslår utredningen författningsändringar för att länsstyrelserna skall kunna stödja kassaservice på regional nivå. För det tredje föreslås att det statliga åtagandet inom kassaservice tas bort i dess nuvarande form samt att Post- och telestyrelsens och Postens verksamhet anpassas till detta. För att underlätta övergången till en ny ordning bör Posten få i uppdrag dels att bedriva utvecklingsarbete avseende integrerad kassaservice, dels att ha kvar en viss kassaservice inom lantbrevbäringen.

Utredningen har i det föregående kapitlet bedömt kämfrågan i utredningens uppdrag, nämligen om det nuvarande åtagandet inom kassaservice för staten och Posten bör finnas kvar på det det kommer

sätt som till uttryck i postlagen och i avtalet mellan staten och Posten. Utredningen har därvid funnit att det finns övertygande skäl som talar emot att behålla den nuvarande ordningen. För att genomföra och hantera den förändring bör följa utredningens synsätt lämnar utred-

som av ningen nedanstående förslag.

Det första förslaget rör ändringar i bankrörelselagen och syftar till att förbättra förutsättningarna för att tillhandahålla kassaservice. Om det genomförs kan konsumenterna i större utsträckning än vad som i dag är fallet utnyttja så kallade kundmedelskort, dvs. ICA-kort och andra liknande kort, för att göra kontanta uttag. Därigenom får konsumenterna utökad tillgång till kassaservice genom butikernas och bensinhandelns servicenät, vilka täcker hela landet. En andra ändring i bankrörelselagen syftar till att skapa bättre möjligheter för butiker och andra serviceställen att vara bankombud. Detta kan åstadkommas

genom att butikerna får möjlighet att sköta enklare kassaservice från samma kassaplats som används för butikens övriga verksamhet.

Det andra förslaget syftar till att ge länsstyrelserna möjlighet att stödja kassaservice i gles- och landsbygd. Ett sådant stöd kan på ett naturligt sätt ansluta till det befintliga regelverket för stöd till kommersiell service i dessa områden. Det blir då länsstyrelserna på regio-

som nal nivå kan samordna servicelösningar till lokala behov

som anpassas

92 Utredningens förslag

och omständigheterna i det enskilda fallet. Genom detta förslag

anpassas det offentliga åtagandet inom kassaservice till andra offentliga åtaganden.

Det tredje förslaget innebär att det statliga åtagandet inom kassaservice tas bort i dess nuvarande form att postlagen ändras och

genom genom att avtalet mellan staten och Posten inte förlängs. Detta leder i sin tur till följdändringar för Post- och telestyrelsen och Posten. Post- och telestyrelsen bör således inte längre ha några uppgifter med avseende på kassaservice. Posten bör å andra sidan fortsätta att bedriva utvecklingsarbete avseende integrerad kassaservice. Dessutom bör Posten få i uppdrag att ha kvar viss kassaservice hos lantbrevbärama. Totalt sett leder förslagen till avsevärt minskade utgifter för staten.

Utredningen anser att de olika förslagen skall genomföras vid samma tidpunkt. Det kan tidigast ske år 2000.

7.1 Bättre kassaservice

Bankrörelselagen reglerar bl.a. vem som får tillhandahålla banktjänster och hur detta får ske. Lagens bestämmelser om kundmedelskonton och bankombud försvårar en breddning utbudet kassaservice. Dessa

av av regler kan enligt utredningens uppfattning ändras utan att lagens grundläggande krav på säkerhet i banksystemet äventyras.

l kap. 2 a § bankrörelselagen kontantavrundning

- Såsom det har beskrivits i avsnitt 2.2 är inlåning från allmänheten på konto, när det gäller nominellt bestämda belopp är tillgängliga

som med kort varsel, förbehållna bankerna med ensamrätt. En särskild form av inlåning, insättning på så kallade kundmedelskonton, regleras i 1 kap. 2 a § bankrörelselagen. Insättning på kundmedels-

av pengar konton har ansetts vara ett slags förskottsbetalning. Syftet med kundmedelskonton är att de skall underlätta kundernas betalningsrutiner vid köp av framför allt dagligvaror. Högst 15 000 kr får finnas på varje konto och pengarna får i princip endast användas för att köpa varor eller tjänster i det företag eller den företagsgrupp som har gett ut kortet. Genom dessa begränsningar har lagstiftaren ansett att kundmedelskonton kan tillåtas utan att det samtidigt ställs krav på att utgivama av kundmedelskort skall omfattas av samma typ av skyddsregler som gäller för bankerna. Pengar som har satts på ett kundmedelskonto

omfattas inte heller av insättningsgarantin enligt lagen 1995:1571 om insättningsgaranti.

Utredningens förslag 93

Trots att pengar som finns på ett kundmedelskonto i princip endast får användas för inköp av varor eller tjänster det tillåtet att ta ut

anses 300 kr i kontanter genom kontantavrundning i samband med köp. Utredningen bedömer att det finns skäl att höja den gränsen. En sådan höjning skulle i betydande mån underlätta kundernas kontanthantering. Dessutom skulle sannolikt även butikernas kontanthantering rationaliseras eftersom det kan antas att kontanta inbetalningar i butiken i viss mån skulle balanseras uttag kontantavrundning.

av genom

Kundmedelskorten har fungerat väl och vunnit mycket stor spridning. Utredningen kan inte att det finns skäl att ha kvar den

se nuvarande begränsningen när det gäller kontantavrundning. Däremot är det olämpligt att sudda ut gränsen mot bankernas inlåningsverksamhet

genom att tillåta att exempelvis kontobaserade betalningar genomförs från ett kundmedelskonto eller att uttagsmöjlighetema blir obegränsade. För att inte kundmedelskontona skall förlora sin karaktär förskottsbetal-

av ningar bör kontantuttag dessutom endast få ske kontantavrund-

genom ning i samband med att tillgodohavandet utnyttjas för köp eller

av vara tjänst.

Utredningen anser att en lämplig avvägning mellan olika intressen är att tillåta kontantavrundning till 2 000 kr. Ett sådant belopp bör

upp vara tillräckligt för att skall klara det vardagliga behovet kon-

man av tanter samtidigt som butikerna knappast kommer att behöva extra

en buffert av kontanter för att tillgodose behovet uttag.

av

2 kap. 3 a § bankrörelselagen bankombud

-

Den nuvarande bestämmelsen om bankombud i 2 kap. 3 § bankrörel-

a selagen ger ombudet möjlighet att samordna bankärendena och den egna verksamheten, typiskt sett dagligvaruhandel, till kassaplats, så

en kallad integrerad kassaservice. Såsom det har beskrivits i avsnitt 2.2 förutsätter detta emellertid att det inte rör sig betalningsförmedling

om och att verksamhet har liten omsättning.

Under utredningsarbetet har det visat sig att utökade möjligheter att tillhandahålla integrerad kassaservice skulle kunna leda till önskvärd

en strukturforändring på marknaden för kassaservice och betaltjänster. Sålunda har företrädare för detaljhandeln visat intresse för att bedriva sådan verksamhet. Kassaservice kan då i högre grad än vad är

som nu fallet samordnas med kommersiell service, i första hand med

annan dagligvaruhandel och drivmedelsförsörjning. Den nuvarande ordningen innebär att ombudet måste ha bankexpedition är separerad

en som från den övriga butiksverksamheten. En sådan expedition kräver särskild bemanning samtidigt den upptar betydande del butik-

som en av ens yta. Kravet på åtskilda kassaplatser, gäller för betalningsför-

som

94 Utredningens förslag

medling eller för ombud med stor omsättning, leder till ökade kostnader för kassaservicen på grund svårigheter för ombuden att utnyttja sin

av personal eller lokalens yta på ett effektivt sätt. Dessutom krävs två kassaterminaler, en för butiksverksamheten och för bankärendena. Med

en den lagändring som utredningen föreslår undanröjs dessa svårigheter.

För att åstadkomma en önskvärd förändring bör den nuvarande bestämmelsen ändras så att det blir tillåtet att utföra betalningsförmedling från en integrerad kassaplats. Om den integrerade kassaservicen endast får avse in- och uttag på eget konto skulle tjänsten bli alltför begränsad för att ha ett större kommersiellt värde.

Integrerad kassaservice kan i första hand antas bli aktuell i glesbygdsbutiker eller andra butiker med mindre omsättning där bankärenden inte kommer att konkurrera med den egentliga butiksverksamheten. I butiker i tätorter eller annars med större omsättning är det generellt sett mindre lämpligt med integrerad kassaservice. I dessa butiker skulle det sannolikt uppstå fördröjningar och irritation i kassalinjen om butikskunder tvingades vänta att bankärenden skulle utföras.

Emellertid är det inte lämpligt att Finansinspektionens tillståndsgivning blir låst till att integrerad kassaservice endast kan tillåtas om det rör sig om ombudsverksamhet med liten omsättning. En sådan rättstillämpning blir stelbent och hämmar en utveckling som är positiv och i hög grad gynnsam för konsumenterna. Ett exempel på hur en sådan utveckling kan se ut är att butiker med större omsättning skulle kunna utveckla särskilda kombinerade butiks- och bankombudskassor så att kunderna får möjlighet att välja antingen en sådan kassa eller en sedvanlig butikskassa, ungefär som nuvarande snabbkassor. Ett flexibelt synsätt bör därför vara förhärskande där en bedömning av om integrerad kassaservice är lämplig får göras i det enskilda fallet.

De allmänna kraven i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen att tillstånd får ges endast om banken svarar för verksamheten mot kunden och verksamheten kan antas komma att bedrivas under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former bör finnas kvar. Genom dessa krav finns det garantier för att en utökning av den integrerade kassaservicen inte hotar betalningssystemets stabilitet eller konsumenternas intressen.

Utvecklingen har gjort det möjligt att på ett tekniskt säkert sätt sköta betalningsförmedling från samma kassaplats som används för bankombudets egna verksamhet. En parallell till detta är att handeln med betryggande säkerhet hanterar stora mängder kontokortstransaktioner. Tekniken för betalningsförmedling skiljer sig inte på något avgörande sätt från tekniken för kortbetalningar. Detta talar för att betalningsförmedling kan hanteras inom för integrerad kassaservice. Det

ramen nuvarande principiella kravet på att transaktioner omedelbart skall regist-

SOU 1998: l 59 Utredningensförslag 95

reras maskinellt, post för post, i terminal är uppkopplad mot

en som bankens centrala dator bör finnas kvar.

Utredningens förslag innebär inte att ställning tas till det är

om lämpligt att integrerad kassaservice bedrivs med utnyttjande sär-

av en skild kassalåda för bankfirendena. Detta bör kunna bestämmas den

av bank som är huvudman tillsammans med ombudet. Frågan är också

av den arten att den kan behöva uppmärksammas Finansinspektionen

av

vid tillståndsgivning.

Vilka säkerhetsarrangemang krävs för ett enskilt ombud får,

som liksom enligt den nuvarande ordningen, efter lokalens

anpassas förutsättningar och verksamhetens omfattning.

De nuvarande kraven på sekretess och utbildning personal bör

av finnas kvar oförändrade. Det är viktigt att ett ombud inte får större insyn i kundernas bankförhållanden än vad är nödvändigt för att

som hantera det aktuella ärendet. Ett exempel på detta är att ett ombud i samband med ett uttag inte behöver veta än att saldot är tillräckligt

mer stort för att uttaget skall tillåtas. Ombudet behöver således inte ha tillgång till uppgift om hur stort saldot i och för sig

Riksskatteverket har väckt frågan det är lämpligt att hänvisa

om en

kund som skall göra känsliga inbetalningar, exempelvis till kronofogdemyndigheten, till den vanliga kassalinjen i en butik. Utredning vill

därvid framhålla att det, oavsett förslaget integrerad kassaser-

om om vice införs, står envar fritt att använda sig exempelvis pappersbase-

av rade gireringar om det rör sig om särskilt känsliga betalningsuppdrag. Dessutom är ombudet bundet av samma sekretessregler bankens

som

personal. Även där finns det således skydd för känsliga betalegen ett

ningsuppdrag. Banklagskommittén överväger ändringar i bankrörelselagen som in-

nebär att den integrerade kassaservicen kan vidgas. För att inte fördröja en gynnsam utveckling på betaltjänstmarknaden finns det dock skäl att genomföra den här föreslagna lagändringen utan att avvakta Banklagskommitténs förslag.

7.2 Stöd till kassaservice

Förordningen om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service

ger länsstyrelserna möjlighet ekonomiskt stöd till butiker för daglig-

att ge

6°Prop 1995/96:74 S. 134. 6‘ Se avsnitt 2.2.

4 18-6256SOU199B:159

96 Utredningens förslag

varuhandel och drivmedelsförsörjning i gles- och landsbygdü. Utredningen anser att förordningen bör ändras på ett sådant sätt att det blir möjligt att betala ut stöd för etablering av kassaservice i gles- och landsbygdsområden. De nya bestämmelserna bör ha samma principiella utformning som det stöd som nu utgår till dagligvaruhandel och drivmedelsförsörjning. Därmed ansluter stödet till kassaservice till offentliga åtaganden avseende annan likartad service.

För att genomföra ändringen av förordningen krävs endast mindre justeringar. Begreppet kassaservice bör definieras, vilket

görs genom att en ny paragraf 24 a tillskapas. Därutöver krävs ändringar av ändamålsbestämmelser i 25, 26, 28, 30 och 33 §§. Genom dessa ändringar infogas stöd till kassaservice under förordningens bestämmelser om stöd till kommersiell service.

Utredningens förslag gör det möjligt för länsstyrelserna att stödja etableringen av kassaservice i serviceglesa områden. Länsstyrelserna f°ar också möjlighet att anpassa stödet till de behov som finns lokalt. En fördel med den lösningen är att länsstyrelserna kan göra en samlad bedömning där behovet av stöd till exempelvis en dagligvaruhandel samordnas med stöd till kassaservice. En sådan samordning av service med möjlighet till flexibla lösningar är i många fall nödvändig för att en god servicenivå skall kunna upprätthållas i gles- och landsbygden. Berörda kommuner kan dessutom påverka inriktningen av stödet genom det planeringsunderlag som kommunen levererar till länsstyrelsen vad gäller behovet av kommersiell service och genom den löpande dialog

förs mellan kommunen och länsstyrelsen. Det har enligt utredsom ningens uppfattning ett stort värde att lokala och regionala organ på detta sätt kan påverka inriktningen av stödet.

följd av utredningens förslag, lämnas exempelvis

Stöd kan, som en till livsmedelsbutiker eller bensinstationer som behöver investera i betalningsterminaler, Värdeskåp eller larmanordningar i syfte att tillhandahålla kassaservice. Stöd kan också ges för utbildning, exempelvis för att hantera sekretessfrågor. Däremot finns det anledning att också i fortsättningen restriktiv med att tillhandahålla ett renodlat drifts-

vara stöd till företag som producerar kommersiell service.

Hemsändningsbidrag bör kunna lämnas till kommuner i de fall kommunen bedömer att övrig kassaservice, i första hand genom lantbrevbärama, inte täcker de behov som finns i kommunen. Hur hemsändningen skall ordnas är en fråga som kommunen får ta ställning till i varje enskilt fall. Den praktiska betydelsen av detta är att kommunerna kan upphandla extra hemsändning lantbrevbäringen i de fall de

genom

6’ En kort beskrivning förordningen i bilaga Där ges också en

av ges redogörelse över hur bestämmelserna har tillämpats i Jämtlands län.

Utredningens förslag 97

ordinarie lantbrevbärarturema inte räcker till. Omfattningen

av denna service torde bli mycket liten.

Stöd bör också kunna utgå till de övriga ändamål som är stödberättigade, exempelvis bidrag och lån till

nu anskaffning av lokaler användas för tillhandahålla kommer-

som avses att siell service.

En särskild fråga rör finansieringen utrustning, i första hand

av kassaterrninaler. Det förekommer att sådana terminaler leasas i stället

för överlåts genom köp. Det har påtalats för utredningen att den

nuvarande tillämpningen stödreglema inte medger stöd lämnas

av att när utrustning leasas. Utredningen att det är väsentligt den finans-

menar att ieringsform som väljs möjligt inte begränsar förutsättningarna

om att lämna stöd. Investeringsstöd under begränsad tid

en som i princip motsvarar avskrivningstiden bör därför kunna också i de fall

ges som utrustningen för kassaservice leasas. Det bör dessutom framhållas

att den som tillhandahåller terminal och den använder den själva dis-

en som ponerar över frågan om terminalen skall överlåtas ett köp eller

genom leasas.

Utökade anslag för stöd till kommersiell service i gles- och

landsbygd

För att ny och ekonomiskt bärkraftig kassaservice skall kunna

växa fram i gles- och landsbygd bör länsstyrelserna under några inledande

år ges väl tilltagna ekonomiska möjligheter att lämna stöd till kassaser-

vice. Anslagen till kommersiell service i gles- och landsbygd har under

senare år legat på ungefär 50 mkr per år. Utredningen att ansla-

anser gen bör höjas med totalt 60 mkr under treårsperioden 2000 2002. Som

mest kan det enligt utredningens bedömning röra sig 600

om ca serviceställen kan komma ifråga för stöd. Det kan för

som att anpassa dessa till integrerad kassaservice krävas att de utrustas med kassaskåp,

larm, tenninaler Stödet till varje serviceställe kan med utredning-

m.m. ens förslag uppgå till 100 000 kr serviceställe. I allmänhet bör

ca per dock kostnaderna för varje serviceställe bli väsentligt

lägre. Det största behovet investeringar kommer sannolikt finnas under periodens

av att

inledningsskede.

98 Utredningens förslag

7.3 Förändringar i postlagen, uppdrag till

Posten m.m.

Statens åtagande inom kassaservice regleras i l a § postlagen. Det sägs rikstäckande kassaservice skall tillhandahållas till enhetliga där att en priser i hela landet. Utredningen föreslår att bestämmelsen upphävs. Skälet är att den inte längre behövs om övriga förslag som utredningen lämnar genomförs. Det syfte bestämmelsen är avsedd att tjäna tillgodoses i stället som den utveckling sker på marknaden och genom de särskilda genom som stödåtgärder utredningen föreslår för vissa grupper och områden. som Det principiella ställningstagande som det innebär att staten och Posten inte längre skall ha kvar ansvaret för en rikstäckande kassaservice i dess nuvarande form får rad konsekvenser för Postens uppgifter en inom kassaservice. Dessa berörs i det följande. Genom att bestämmelupphävs försvinner kraven på att Postens kassaservice skall vara sen rikstäckande och att den skall erbjudas till enhetliga priser. Som följd att 1 § postlagen upphävs bör även 2 § i lagen en av a ändras så att regeringen eller den myndighet regeringen bestämsom inte längre skall ha i uppdrag att bevaka att kassaservicen motsvamer samhällets behov. Skälet för detta är att det blir länsstyrelserna som rar får ett regionalt för kassaservice inom för förordningen ansvar ramen landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. För närvarande är om det Post- och telestyrelsen har uppgifter avseende kassaservice, som vilket framgår 2 § förordningen 1997:401 med instruktion för av Post- och telestyrelsen. Även 2 § i den nämnda instruktionen bör ändras så att Post- och telestyrelsens nuvarande ansvar för kassaservice tas bort. Post- och telestyrelsen bör därefter inte ha kvar några uppgifter rörande kassaservice.

Uppdrag till Posten att också i fortsättningen svara tör viss kassaservice genom lantbrevbärama

Under utredningsarbetet har det visat sig att lantbrevbärama svarar för daglig post- och kassaservice till 700 000 hushåll som är unik geen sin höga servicenivå och därför också har stor betydelse i nom som framför allt glesbygden. Till den del verksamheten inte är kommersiellt motiverad drivs den med betydande förluster. Det vore rimligt att i linje dels med utredningens bedömning när det gäller utvecklingen på marknaden för kassaservice och betaltjänster och dels med de stödåtgärder föreslås för kassaservice argumentera för att särskilt stöd till lantsom brevbäramas kassaservice egentligen inte behövs. Likväl anser utred-

Utredningens förslag

ningen att lantbrevbärama, med hänsyn till den mycket speciella roll de har i stora delar landet, också i fortsättningen bör tillhandahålla viss

av kassaservice. Därigenom kan utbudet kassaservice i gles- och lands-

av bygd säkerställas samtidigt övergång till förhållanden

som en nya underlättas.

Den nuvarande ordningen, som innebär att lantbrevbärarna erbjuder kassaservice varje vardag, är enligt utredningens bedömning

väl generös. En rimlig anpassning till den efterfrågan finns kan

som vara att servicen begränsas till fem dagar månad. Då bör den kunna

per ges en dag i veckan och de dagar då pensionema utbetalas. Detta skulle

garantera en tillräcklig servicenivå samtidigt det skulle

som statsñnansiella besparingar. Utredningen år kan

anser att tre vara en lämplig tid under vilken lantbrevbärama skall ha kvar kassaservice fem dagar i månaden. Därefter bör prövning behovet kassaser-

en ny av av vice göras. Avgiften tas ut kunderna för lantbrevbäramas

som av kassaservice bör under treårsperioden densamma i postkon-

vara som toren.

Den kassaservice som tillhandahålls via postväska bör kvar i

vara samma omfattning som lantbrevbäramas kassaservice.

Lantbrevbäramas brevutbäming påverkas inte utredningens för-

av slag eftersom den postala servicen inte omfattas utredningens

av uppdrag.

Uppdrag till Posten att fortsätta att utveckla och ta fram

nya former av kassaservice

Posten bedriver för närvarande ett utvecklingsarbete med integrerad kassaservice. Postens arbete inom detta område är led i arbetet med

ett att vidga utbudet kassaservice. De system övervägs är enligt

av som utredningens bedömning väsentligt billigare än de nuvarande och

gör det lättare för butiker i gles- och landsbygd att tillhandahålla kassaser-

vice. Posten bör arbeta för utveckling tekniken gör det möj-

en av som ligt även för företag inte ingår i de stora kedjorna eller dagligva-

som rublocken att tillhandahålla integrerad kassaservice. Ett fortsatt utvecklings- och genomförandearbete inom detta område kompletterar därmed de förslag som utredningen har redovisat avseende lantbrevbärar-

nas kassaservice.

Ersättning till Posten från år 2000

För närvarande ersätts Posten med 200 mkr år för att tillhandahålla

per en rikstäckande kassaservice även i de fall det inte är kommersiellt

som motiverat. Posten, liksom ett konsultföretag nyligen bedömt kost-

som

V 5 18-6256SOU1998:159

100 Utredningens förslag

naderna, att kostnaden uppgår till drygt 425 mkr och att den menar statliga ersättningen borde uppgå till det beloppet. Som tidigare nämnts har utredningen inte i detalj granskat dessa kostnader. Utredningens förslag innebär i stället att kravet på rikstäckande kassaservice faller en bort från den 1 januari år 2000. Posten bör följaktligen inte från den tidpunkten få någon ersättning för annan kassaservice än den som skall tillhandahållas via lantbrevbärama fem dagar i månaden. Den indragna ersättningen kan få till följd att Posten kommer att genomföra betydande förändringar i sin kassaservice både när det gäller antal kontor och omfattningen på lantbrevbäramas kassaservice. En eventuell omställning kommer sannolikt att föra med sig kostnader. Utredningen har övervägt det finns skäl för staten att avtala med om Posten de närmare förutsättningarna bör gälla för en eventuell om som omställning. Ett skäl för att träffa ett sådant avtal kan att staten vill vara försäkra sig att omställningen inte går snabbare än att konsumenter om och producenter kassaservice hinner sig till de nya förhålav anpassa landen utredningens förslag kan leda till. Behovet av ett sådant som avtal kan emellertid bedömas först efter det att Postens beslutat hur omställningen kommer att genomföras. Det finns anledning att utgå ifrån att Posten och dess ägare kommer att genomföra en eventuell omställning varsamt både med hänsyn till kunder och anställda. Frågan om hur den skall finansieras går utöver utredningens uppdrag. Posten bör få full ersättning för sina kostnader avseende uppdragen rörande utvecklingsarbete och kassaservice inom lantbrevbäringen. Ersättning bör endast utgå i den mån de åtgärder som vidtas inte är kommersiellt motiverade. Enligt Postens beräkningar kostar lantbrevbäringen för närvarande totalt 1,4 miljarder kr år. Av det beloppet belöper 180 mkr lantper brevbäramas kassaservice. Så vitt utredningen har kunnat bedöma är beloppet 180 mkr rörlig kostnad i stort sett motsvarar den extra en som tid det tar för lantbrevbärama att fullgöra sina uppgifter inom kassaservice. Utredningen bedömer att den arbetsinsats som lantbrevbärama behöver lägga ned på kassaservice minskar väsentligt om kassaservice erbjuds fem dagar i månaden i stället för varje veckodag. Visserligen kommer den föreslagna nyordningen säkert att leda till koncentraen tion kassaärenden med utökad arbetsbörda under de fem dagarna. av en Men likväl bör avsevärda tidsbesparingar, inte minst när det gäller daglig redovisning och uppräkning, kunna göras. Med hänsyn till dessa faktorer uppskattar utredningen att Postens underskott för att lantbrevbärama skall kassaservice fem dagar i månaden inte överstiger 50 ge mkr per år. Det är vidare svårt att bedöma det utvecklings- och genomförom andearbete Posten enligt utredningens förslag bör bedriva med nya som

Utredningens

förslag 101

former kassaservice är i alla avseenden kommersiellt motiverat.

av Det går därför inte att säga Posten kommer få några kostnader för

om att detta arbete utöver de kostnader Posten redan har haft i detta

som avseende. Omfattningen eventuella kostnader torde beroende bl.a.

av vara av resultatet av de förhandlingar Posten kan komma föra med

som att exempelvis butikskedjor i syfte att inleda samarbete med dessa

avseende kassaservice. Enligt utredningens uppfattning bör Posten det

när gäller detta uppdrag ersättas för egentliga utvecklingskostnader

som inte är kommersiellt motiverade, dvs. för att ta fram relevanta datasystem mm., men däremot inte för investeringar i terminaler i butiker och andra liknande kostnader. Ett grovt antagande det kan röra sig

säger att om några miljoner kr i merkostnader för Posten.

Posten har inte gjort beräkningar de ekonomiska ef-

noggranna av fekterna av en sådan reducerad kassaservice inom lantbrevbäringen som utredningen föreslår. Posten har dock angett att det kan röra sig om kostnader i storleksordningen 100 mkr. Exakt hur kostnaderna

stora blir för uppdragen inom lantbrevbäringen och utvecklingsarbetet bör fastställas i kommande avtalsförhandlingar mellan och Posten.

staten

Utöver den ersättning Posten erhåller på angivet sätt kan

som ovan Posten komma ifråga för medel från de anslag för stöd åt kommersiell service i gles- och landsbygd länsstyrelserna disponerar. Det går

som inte att på förhand ange hur stor ersättning Posten kan komma

som att disponera på detta sätt. Inom för detta stöd kan ersättning lämnas

ramen exempelvis för kostnader som en enskild butik har för att investera i

en terminal.

Frågan ersättning för kassaservice skall betalas till Posten efter

om år 2002 är framför allt beroende statsmakterna att det är

av om anser befogat att Posten också därefter tillhandahåller kassaservice

genom lantbrevbärama.

7.4 Genomförande av

förslagen

Utredningen har föreslagit följande.

Ändring av bankrörelselagen i syfte att möjliggöra former — nya av

kassaservice. Ändring av förordningen landsbygdsstöd i syfte att möjliggöra

~ om

stöd till kassaservice i gles- och landsbygd.

Utökade anslag för stöd till kommersiell service i gles- och lands- -

bygd. Bestämmelsen i 1 § postlagen reglerar det statliga åtagandet

- a som

avseende kassaservice upphävs.

102 Utredningens förslag

Bestämmelsen i 2 § postlagen ändras på så sätt att Post- och telesty- relsen inte längre skall ha uppgifter inom kassaservice. Uppdrag till Posten att också i fortsättningen svara för viss kassaser- vice genom lantbrevbärama. Uppdrag till Posten att fullfölja utvecklings- och genomförandear- betet med nya former av kassaservice.

Förslagen hänger ihop med varandra och bör om möjligt genomföras samlat i ett paket. Det är exempelvis mindre lämpligt att upphäva det statliga åtagandet inom kassaservice utan att samtidigt förbättra förutsättningarna i bankrörelselagen för att tillhandahålla kassaservice. På sätt det inte meningsfullt att ge länsstyrelserna möjlighet samma vore att stödja kassaservice Postens nuvarande kassaservice skall hållas om intakt. Författningsändringarna föreslås träda i kraft vid genomförandeperiodens början, dvs. den 1januari 2000. Konsumentverket bör ha ett överordnat för att stödet till ansvar kassaservice i gles- och landsbygd integreras i det befintliga stödsystemet för kommersiell service. Konsumentverket bör även lämna förnivån på det fortsatta anslaget till stödet till kassaservice från slag om år 2002. Staten bör träffa avtal med Posten för att reglera uppdragen avseende utvecklingsarbete och lantbrevbäramas kassaservice. Avtalet bör träda i kraft den 1 januari 2000 och gälla för tre år. Samtidigt bör det avtal ålägger Posten att hålla rikstäckande kassaservice inte som nu en förlängas sedan det löpt ut den l januari år 2000. Regeringen bör uppdra Konsumentverket och Finansinspektionen att i samråd med Post- och telestyrelsen utvärdera effekterna för användarna de föreslagna åtgärderna. Uppföljnings- och utvärderingsav arbetet bör också syfta till att regeringen underlag för en bedömning ge det finns anledning att fortsätta med lantbrevbäramas kassaserav om vice efter den 31 december 2002. Vid behov bör myndigheterna föreslå regeringen kompletterande åtgärder. Ett förslag avseende kassaservicen i lantbrevbärarorganisationen från och med år 2003 bör redovisas till regeringen senast den l augusti 2002. Utredningens tidsplan, dvs. att åtgärderna skall genomföras redan från den 1januari år 2000, förutsätter att statsmakterna kan fatta beslut i anledning detta betänkande under våren 1999. Om beredningen av av betänkandet försenas kommer också utredningens tidsplan att förskju- Dessutom kan tidsplanen beroende att avtal och överenstas. vara av kommelser mellan i första hand Posten och detaljhandelsföretag eller andra serviceföretag kan träffas relativt snart.

8 Konsekvenser

av förslagen

I detta kapitel redovisas konsekvenserna utredningens förslag. Kon-

av sekvenserna för det offentliga åtagandet har framgått de föregående

av kapitlen. Detsamma gäller konsekvenserna för vissa är

grupper som särskilt beroende kassaservice. Utredningen bedömer att förslagen

av inte får några negativa jämställdhetspolitiska konsekvenser och redovisar därför inte någon detaljerad bedömning inom detta område.

8.1 Statsfinansiella konsekvenser

Staten ersätter för närvarande Posten med 200 mkr år för bolagets

per åtagande att hålla rikstäckande kassaservice. Postens kostnader för

en åtagandet torde dock överstiga 200 mkr år. Detta innebär i princip

per att Postens förmåga att betala utdelning på statens aktier i bolaget i viss utsträckning nedsätts. Det är dock omöjligt att exakt beräkna omfattningen denna nedsättning. Dessutom är Posten för närvarande be-

av friad från skyldighet att betala utdelning på statens aktier.

Med statsfinansiella konsekvenser i det följande de föränd-

avses ringar i belastningen på statens budget kan beräknas uppstå

som som en följd av utredningens förslag. De direkta konsekvenserna utredning-

av ens förslag är att den nuvarande ersättningen på 200 mkr år tas bort

per från den 1januari år 2000.

Enligt utredningens förslag bör staten vidare träffa avtal med Posten om utvecklingsarbete avseende ny kassaservice och kassaservice inom lantbrevbäringen. Posten bör få ersättning för de kostnader uppstår

som till följd av dessa uppdrag. Såsom utredningen utvecklat i föregående kapitel är det omöjligt att exakt vilka belopp det kan komma att

ange röra sig om. Utredningen har likväl uppskattat att det kan handla 50

om mkr per år för lantbrevbäramas kassaservice. Utvecklingsarbetet bör, i den mån Posten får kostnader som inte är kommersiellt motiverade, inte kosta staten mer än några miljoner kr.

En kostnad för staten är det utökade anslaget för stöd till kommersiell service, inklusive kassaservice, i gles- och landsbygd. Här uppstår en merkostnad på uppskattningsvis 20 mkr årligen under tre år. Därefter bör denna kostnad försvinna eller i vart fall minska väsentligt.

Den samlade effekten utredningens förslag är således att belast-

av ningen på statsbudgeten minskar med 120-130 mkr år under perio-

per

104 Konsekvenser av förslagen

den 2000-2002. Den omstrukturering av Postens kontorsnät som möjliggörs genom utredningens förslag bör på sikt dessutom göra det möjligt för Posten att betala en högre utdelning statens aktier i bolaget än vad skulle fallet. Detta framstår särskilt tydligt om

som annars vara man utgår från den bedömning som ett konsultföretag har gjort av Postens kostnader för kassaservice. Enligt den bedömningen skulle nämligen den årliga besparingen för Postens del kunna uppgå till mer än 400 mkr om Posten inte längre hade krav på att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice.

Hur stor besparingen blir efter år 2002 beror på vilka överväganden

görs när det gäller behovet lantbrevbäramas kassaservice och som av anslaget för stöd till kommersiell service i gles- och landsbygd. Om dessa utgifter över statsbudgeten försvinner kan den årliga besparingen efter år 2002 komma att uppgå till 200-400 mkr beroende hur Postens förmåga att ge utdelning till ägaren värderas.

En osäkerhet i bedömningen är att eventuella kostnader for Postens omställning inte har tagits med. Det saknas för närvarande underlag for att bedöma storleken på sådana kostnaden.

8.2 Regionalpolitiska konsekvenser

Regionalpolitiken syftar till människor tillgång till arbete, service

att ge och god miljö oavsett var de bor i landet. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan människor i olika delar av landet så att betydande valfrihet i boendet kan åstadkommas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta for rationell produktion så att ekonomisk tillväxt kan uppnås.

Utvecklingen inom betaltjänstområdet har medfört att det har vuxit fram ett brett utbud olika tjänster. Kännetecknande för flera av dessa

av tjänster är att de har gett konsumenterna möjlighet att sköta sin ekonomi oberoende de har tillgång till kassaservice genom bank-

av om eller postkontor eller lantbrevbärare. Exempel på detta är i första hand vanliga girobetalningar sänds brev. Men också kortbetalningar,

som per telefonbankstjänster och Internettjänster är exempel på hur utvecklingen har skapat kraftigt ökande tillgång och närhet både i tid och

en rum till betaltjänster. Denna utveckling har naturligtvis gynnat konsumenter i hela landet. Men den relativt största fördelen av utvecklingen har sådana konsumenter haft tidigare har haft särskilda svårigheter

som med tillgången till betaltjänster. En sådan grupp är boende i gles- och

53Se detta i avsnitt 7.3.

mer om

SOU 1998: l 59 Konsekvenser förslagen 105

av

landsbygd. Utvecklingen inom betaltjänstomrâdet har således varit

positiv sett ur ett regionalpolitiskt perspektiv.

Den nuvarande kassaservicen i gles- och landsbygd är synnerligen god och väsentligt bättre än tillgången till snart sagt all kommer-

annan siell service i dessa områden.

Utredningens förslag kan komma att innebära strukturförändringar på marknaden för kassaservice och betaltjänster. Dessa förändringar kommer att få särskilt stor betydelse i butiker med liten omsättning. I dessa blir det nämligen möjligt att hantera kassaservice på

ett mer rationellt sätt än vad som nu är fallet. Dessutom f°ar förslaget till följd att det blir en ökad samordning i glesbygden detaljhandel och kassaser-

av vice, vilket kommer att bidra till att kundunderlaget för glesbygdshandeln tryggas.

Sammanfattningsvis bör utredningens förslag inte ha några negativa

regionalpolitiska konsekvenser.

8.3 Konsekvenser för

brottsbekämpningen

Utredningens förslag kan leda till strukturförändring inom kassaser-

en vicen på så sätt att en betydande del av de transaktioner som nu hanteras inom för Postens kontorsnät, och i någon mån också lant-

ramen av brevbärare, inom loppet av några år kan komma att skötas butiker

av och andra i egenskap av ombud för Posten och bankerna. I utredningens förslag kan också sägas ligga en strävan att samhällets betalningsströmmar i allt högre grad skall automatiseras och att kontanthanteringen skall minska. Dessa förändringar leder till följande övervä-

ganden när det gäller brottsbekämpningen.

Den tekniska säkerheten inom kassaservice måste vara så hög att det inte skapas ett ökat utrymme för bedrägerier och likartad ekonomisk brottslighet. Utredningen bedömer att utvecklingen när det gäller teknisk säkerhet har gått så långt att det inte kan befaras att något ökat utrymme för brottslighet kommer att skapas som en följd av utredningens förslag. Den teknik som kan komma i fråga för kassaservice skiljer sig inte på något avgörande sätt från tekniken för kortbetalningar

som redan nu hanteras utan att brottsligheten torde ha ökat.

Det är också viktigt att kompetensen hos den butikspersonal

som kommer att arbeta med kassaservice är så hög att utrymme för bedrägerier inte skapas. Det ankommer på bankerna och Posten till att

att se ombuden genomgår ändamålsenlig utbildning. Utredningen har ingen anledning att ifrågasätta att dessa tar sitt ansvar i detta avseende. Det finns också anledning att understryka att Finansinspektionen har ett tillsynsansvar också i detta avseende.

106 Konsekvenser avförslagen SOU 1998: l 59

Kontanthantering kommer i viss utsträckning att flyttas över från separata postmoduler till egentliga butikskassor. Teoretiskt kan detta leda till ett säkerhetsproblem om effekten blir att man i butikskassoma oskyddat kommer att hantera större värden än vad som sker i dag. Detta kommer troligen inte att bli fallet eftersom större belopp bör förvaras i kassaskåp och inte i butikskassan. Dessutom kommer kontantuttag i butikskassoma i någon mån att balansera de kontanter som flyter i butiken till följd av den ordinarie butiksförsäljningen. Detär därför inte sannolikt att utredningens förslag leder till en ökad risk för butiksrån. En ökad automatisering och minskad kontanthantering leder till ett minskat utrymme för transaktioner som inte går att spåra. Därmed försämras möjligheterna för den svarta sektorn att genomföra vissa typer olagliga transaktioner. Utredningens förslag kan därför leda till en av begränsning av den ekonomiska brottsligheten. Sammanfattningsvis kan utredningen inte finna att de förslag som utredningen har redovisat skulle medföra en risk för ökad brottslighet. Den minskning kontanthanteringen kan komma att ske kan av som tvärtom leda till minskat utrymme för brottslighet.

8.4 Konsekvenser för beredskapen

Utredningen skall enligt sina direktiv bedöma om hänsyn till beredskapen för totalförsvaret motiverar att det statliga åtagandet inom kassaservice bibehålls i nuvarande eller förändrad form. Vad som då avses är det åtagande i fredstid finns inskrivet i postlagen inte de särsom skilda beredskapsåtgärder vidtas myndigheter och företag i som av syfte att upprätthålla verksamheten vid höjd beredskap. Enligt den inriktning som gäller för beredskapsfunktionen Finansiella tjänster är det önskvärt att betalningar kan utföras också vid höjd beredskap. Det får dock förutsättas att utbudet av tjänster begränsas och att vissa förfaranden schabloniseras för att bli enklare att hantera under svåra förhållanden. Gränssättande för möjligheterna att utföra de nödvändigaste kassatransaktionema är möjligheterna att förse post- och bankkontoren med elkraft, att trygga data- och telekommunikationema till dessa samt att sköta transporterna till och från post- och bankkontoren. Dessa möjligheter är beroende av de beredskapsförberedelser som vidtas i andra funktioner och torde inte ha något att göra med statens åtagande inom kassaservice. Om kassaservice skall fungera vid höjd beredskap måste även distributionen sedlar och mynt fungera. Ett ökat behov av kontanter kan av förutses vid höjd beredskap. Detta gäller särskilt störningar uppstår om i de elektroniska betalningssystemen. Det ankommer på Riksbanken att

Konsekvenser förslagen 107

av

planlägga kontantforsörjningen vid höjd beredskap. Ingenting har framkommit under utredningens arbete tyder på att det statliga

som åtagandet inom kassaservice skulle förutsättning för att kon-

vara en tantförsörjningen skall fungera också vid höjd beredskap. Om antalet serviceställen inom Posten reduceras finns sannolikt andra distributionskanaler att tillgå, exempelvis banker och butiker.

I sammanhanget bör också betonas att den så kallade ansvarsprincipen innebär att den för verksamhet i fred också skall

som svarar en svara för verksamheten vid höjd beredskap om det anses nödvändigt att hålla igång verksamheten under dessa förhållanden. för

Den som svarar verksamheten i fred skall också vidta de beredskapsförberedelser som krävs for att detta skall vara möjligt. Statens uppgift är att precisera vilka krav som skall ställas på verksamheten vid höjd beredskap och—- i vissa fall bekosta de beredskapsåtgärder måste genomföras.

- som Denna princip gäller också kassaservice. Detta medför att ett statligt huvudmannaskap eller en statlig verksamhetsgaranti inte är nödvändig för att en verksamhet skall hållas igång vid höjd beredskap. Den reglering som finns i postlagen är därför inte nödvändig för att tillgodose erforderliga beredskapskrav på verksamheten.

Utredningens huvudförslag innebär att sambandet mellan postservice och kassaservice tas bort såsom det i dag kommer till uttryck i l a§ postlagen. En konsekvens detta är att Post- och telestyrelsen

av inte längre bör ha ett beredskapsansvar för kassaservice. Att Post- och telestyrelsen för närvarande har detta hänger ihop med att Posten,

som Post- och telestyrelsen utövar tillsyn över, har haft för kassa-

ett ansvar service.

Om sambandet enligt postlagen mellan kassaservice och postservice upphör finns det inte längre skäl för Post- och telestyrelsen att svara för beredskapen inom kassaservice. I stället bör beredskapsfunktionen finansiella tjänster omfatta även Postens kassaservice. Ansvarig

myndighet för Finansiella tjänster är Finansinspektionen därmed får ett

som utökat beredskapsansvar.

Sammanfattningsvis anser utredningen att beredskapsskäl inte kan motivera ett statligt åtagande inom kassaservice av den typ som nu finns inskrivet i postlagen. Möjligheterna att vid höjd beredskap tillhandahålla nödvändig kassaservice torde vara beroende andra om-

av ständigheter än ett sådant åtagande.

64 Post- och telestyrelsen har påpekat att den föreslagna renodlingen

av beredskapsansvaret för postala tjänster och kassaservice kan få konsekvenser for filtpostens framtida organisation och inriktning. Konsekvenserna bör kunna belysas av en särskild utredning som Post- och telestyrelsen har föreslagit.

108 Konsekvenser förslagen

av

8.5 Konsekvenser för Post- och

telestyrelsen, Finansinspektionen och

Konsumentverket

I dag finns det ett samband mellan postservice och rikstäckande kassaservice som har sin grund i det statliga åtagandet i postlagen. Genom att utredningen föreslår att detta åtagande skall tas bort försvinner detta samband. En konsekvens härav är att det efter år 2000 inte kommer att finnas skäl för Post- och telestyrelsen att hantera frågor rörande kassaservice. Post- och telestyrelsen bör således om utredningens förslag genomförs varken övervaka Postens kassaservice eller upphandla kassaservice till funktionshindrade i gles- och landsbygd.

Såsom framgår av utredningens förslag bör lantbrevbärama under en övergångsperiod, år 2000-2002, tillhandahålla kassaservice fem dagar varje månad. Utredningens förslag berör inte lantbrevbäramas postala service, vilket betyder att brevdistributionen inte kommer att skäras ned som en följd av förslagen. Inte heller Post- och telestyrelsens

upphandling av rena posttjänster till funktionshindrade berörs av utredningens förslag. En konsekvens av detta blir att i de fall Post- och

som telestyrelsen upphandlar utsträckt postservice till en funktionshindrad person genom att förlänga lantbrevbärarturen ända fram till bostaden, kommer även kassaservice att erbjudas vid bostaden fem dagar varje månad.

Post- och telestyrelsen bör inte längre ha ett beredskapsansvar för kassaservice. Att den för närvarande har ett sådan hänger ihop

ansvar med att Posten, som den utövar tillsyn över, har haft ett ansvar för kassaservice. När nu detta samband mellan postservice och kassaservice upphör finns det inte längre skäl för Post- och telestyrelsen att svara för beredskapen inom kassaservice. I stället bör beredskapsansvaret för finansiella tjänster inklusive Postens kassaservice samordnas inom beredskapsfunktionen Finansiella tjänster. Ansvarig myndighet för Finansiella tjänster är Finansinspektionen därmed kommer att

som få ett i någon mån utökat beredskapsansvar.

Konsumentverket bör svara för samordningen av stödet till kassaservice i gles- och landsbygd, vilket kan leda till ett ökat behov av resurser.

8.6 Konsekvenser för Posten

För Posten innebär utredningens förslag att åtagandet att hålla riks-

en täckande kassaservice tas bort och att bolaget i fortsättningen skall till-

SOU 1998: 159 Konsekvenser förslagen 109

av

lämpa ett företagsekonomiskt synsätt vid etablering och avveckling

av serviceställen för kassaservice. I konsekvens härmed tas den nuvarande årliga ersättning på 200 mkr bort. Samtidigt får Posten i uppdrag att fullfölja pågående utvecklings- och genomförandearbete med for-

nya mer av kassaservice. Posten skall också erbjuda kassaservice

genom lantbrevbärama fem dagar i månaden under perioden år 2000 2002.

- För dessa uppdrag bör Posten få full kostnadstäckning i enlighet med de avtal som staten föreslås träffa med Posten. Utredningen bedömer att det kan röra sig om en ersättning som totalt kan komma att uppgå till 50-60 mkr per år under perioden år 2000-200255.

Dessa omständigheter medför ett fortsatt behov översyn Post-

av av ens servicenät. Exakt vilka förändringar krävs är fråga

som en som Postens ledning måste ta ställning till. En sannolik konsekvens torde dock vara att antalet traditionella postkontor minskar. Utredningens förslag medför också att lantbrevbäramas kassaservice begränsas i förhållande till den dagliga kassaservice som nu erbjuds.

Såsom utredningen har utvecklat i avsnitt 7.3 kan en anpassning av Postens servicenät till rent kommersiella förhållanden leda till att det uppstår omställningskostnader, exempelvis för personal. Utredningen saknar dock underlag för att bedöma den frågan och uttalar inte heller någon mening om hur eventuella omställningskostnader bör finansieras.

Som framgått av tidigare kapitel är det utredningens bedömning att en utglesning av Postens kassaservice för konsumenternas del kompenseras av marknaden i kombination med de stimulansåtgärder ut-

som redningen har föreslagit.

Det har inte varit utredningens uppgift att redovisa en bedömning av vad som kan komma att ske med Posten koncern ett resultat

som som av de förslag som utredningen har redovisat. Utredningens uppdrag har avsett kassaservicen som endast är en del av Postens verksamhet. Utredningen har därför inte underlag för att göra totalbedömning

en av konsekvenserna för koncern.

Posten som

Posten har för närvarande ett avtal med Nordbanken genom Nordbankens bifirma Postbanken om att den skall erbjuda vissa Nordbankstjänster inom ramen för sin kassaservice. Dessa tjänster omfattas inte av det åtagande Posten har enligt avtalet med staten att

som om hålla en grundläggande rikstäckande kassaservice. Enligt utredningens uppfattning bör principen vara att Nordbanken skall Posten full

ge kostnadstäckning för de tjänster erbjuds för Nordbankens räkning.

som

65Se om detta i avsnitt 7.3.

110 Konsekvenser förslagen

av

Det finns därför ingen anledning för Posten hänsyn till samarbe-

att av tet med Nordbanken hålla ett servicenät som inte är kommersiellt motiverat.

Bilaga 1 lll

Utredningens direktiv

Dir. 1998:15 Beslut vid regeringssammanträde den 12 mars 1998.

Sammanfattning av uppdraget

Staten har åtagit sig ett ansvar för en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning. I l § postlagen 1993:1684 används begreppet kassaservice för att beskriva innebörden av detta ansvar. En särskild utredare skall utreda hur en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning skall tillhandahållas och finansieras. I anslutning till detta skall behovet av ändringar i gällande regelverk på postområdet och för finansiella företag utredas.

Utredaren skall

beskriva statens nuvarande ansvar enligt postlagen för att säkerställa -

och finansiera en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning,

statens sätt att uppfylla detta åtagande samt kostnaden för åtagandet,

undersöka hur en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning -

säkerställs och finansieras i andra jämförbara länder, —

inom ramen för en analys av de krav som skall ställas på en -

grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning i landet bedöma -

vilket ansvar staten bör ha för dessa tjänster och på vilken service-

nivå dessa funktioner bör tillhandahållas med hänsyn till kostna-

derna för olika alternativ,

föreslå alternativ till hur statens ansvar för betaltjänsten och kon- -

tantförsörjningen i landet långsiktigt kan uppfyllas och anpassas i

takt med förändringar i kundernas efterfrågan av dessa funktioner och den nya tekniken på området,

analysera ett eventuellt behov av upphandling av betaltjänst och -

kontantförsörjning och föreslå hur riktlinjer för en sådan upphand-

ling bör läggas fast, och

föreslå den lagreglering som kan behövas och hur eventuell -

tillsyn bör utformas. —

112 Bilaga 1

Bakgrund

Tillhandahållande av kassaservice idag

Marknaden för betaltjänster har under år genomgått betydande

senare strukturella förändringar. Vid sidan av olika banker, Posten AB och bank- och postgirosystemen har ett flertal nya aktörer tillkommit. Ny teknik medför att telefonbanker, IT-lösningar och former kon-

nya av tantkort skapar nya distributionsvägar och nya kundbeteenden. Detta har lett till att såväl bankerna som Posten AB fått känna av ett minskat antal kundbesök och ett stadigt sjunkande antal transaktioner. De vikande transaktionsvolymema har tvingat såväl bankerna som Posten AB att genomföra förändringar i sina kontorsnät.

De olika former för överföring av betalningar har utvecklats

som under senare år har inte behandlats särskilt i ett sammanhang tidigare. Förklaringen till det kan vara att själva betalningen regel har varit

som en angelägenhet för parterna i det grundläggande avtalsförhållandet. Staten har tillhandahållit betalningsmedel i form av sedlar och mynt. Bankerna med flera aktörer har tillhandahållit kontobaserade betalningssystem. I och med avregleringen postmarknaden och omvand-

av lingen av Postverket till bolag reglerades formen för tillhandahållandet av samhällets betalningsförmedling till viss del i postlagen.

I postlagen har staten tagit på sig ett ansvar för att säkerställa en rikstäckande kassaservice. Även postlagen endast reglerar postverk-

om samhet har regering och riksdag ansett det lämpligt att i anslutning till målen om en rikstäckande postservice slå fast att det också skall finnas en rikstäckande kassaservice, dvs. det skall erbjudas en möjlighet för alla privatpersoner, företag, myndigheter och andra organisationer i landet att göra inbetalningar eller ta ut kontanter. Tillgången till en rikstäckande betaltjänst säkerställs således i en lagstiftning som reglerar en annan verksamhet och marknad än den för finansiella tjänster, dvs. postmarknaden, trots att betalningsverksamhet och kontantförsörjning inte ingår i den sedvanliga postverksamheten utan i den finansiella verksamhet som drivs i det betalningssystem som utgörs av banksystemet och Sveriges riksbank.

Till skillnad från postlagen motiveras den finansiella lagstiftningen i första hand av ett antal grundläggande skyddsintressen såsom det finansiella systemets stabilitet, sundhet och effektivitet. Dessa skyddsintressen utgör också utgångspunkten för tillsynen av banker och andra finansiella institut. Sveriges riksbank och Finansinspektionen är de myndigheter som har ett ansvar för betalningsväsendet. Utöver det

ansvar som åligger Riksbanken och Finansinspektionen har staten tagit på sig att genom Posten AB:s kontorsnät möjliggöra för alla i landet att till

Bilaga 1 113

enhetliga priser verkställa och ta emot betalningar och ta ut kontanter. Statens tillhandahållande av denna kassaservice säkerställs ett

genom avtal med Posten AB. Tillsynen över att avtalet uppfylls och att kassaservicen motsvarar samhällets behov har lagts på Post- och Telestyrel-

sen.

Förutom att bl.a. övervaka och främja stabiliteten i det finansiella systemet, har Riksbanken ensamrätt att ut sedlar och mynt. Det är

ge endast de sedlar och mynt ut Riksbanken är lagliga

som ges av som betalningsmedel. Riksbanken skall vidare svara för landets försörjning av sedlar och mynt.

Servicenivå

Definitionen i postlagen av begreppet kassaservice reglerar såväl själva tjänsten som vilken servicenivå som skall tillhandahållas. Lagen reglerar även tjänstens utformning den skall erbjudas över disk i postkon-

— tor. Detta förhållande gör det svårt att diskutera och väga alternativa servicenivåer mot varandra och väga olika produktionstekniker mot varandra. Den grundläggande tanken är att alla, oavsett det rör sig

om om fysiska eller juridiska skall kunna skicka och ta emot be-

personer, talningar och få tillgång till kontanter. Servicen skall således tillhandahållas alla oavsett var man har sin fasta bostad eller fasta driftställe. Denna tillgänglighet består flera olika komponenter, bl.a. geografisk

av täckning, tillgänglighet i tiden och servicens utformning.

Staten ställer för närvarande inga krav i postlagen eller i avtalet med Posten AB när det gäller avstånd mellan hushållen eller driftställena och närmaste serviceställe. När det gäller tillgänglighet i tiden har statens krav skrivits i avtalet med Posten AB. Kassaservice skall i

normalfallet tillhandahållas fem dagar i veckan, helgfri måndag till fredag. Det sägs emellertid inget om när på dagen eller under hur lång tid

servicen skall erbjudas. Det kan vidare konstateras att det under år

senare skett stora förändringar vad beträffar tillgången till betalningsmedel. I dag finns en mängd olika kort, kontantkort, betalkort etc. och med dessa kort följer olika möjligheter att ta ut kontanter i affärer, via bankomater och på andra ställen. Detta privata utbud betaltjänster liksom

av den nya tekniken är förhållanden som bör kunna påverka frågan

om statens fortsatta ansvar för grundläggande betaltjänst och kontant-

en försörjning liksom frågan om på vilket sätt staten skall till att

se ansvaret för dessa funktioner uppfylls.

Staten ställer inte heller några krav när det gäller frågan inom vilken tid ett betalningsuppdrag skall utfört. I det nuvarande systemet

vara finns väsentliga skillnader beroende på i landet betalningsuppdraget

var tas emot.

114 Bilaga 1

I propositionen Statens ansvar på postområdet prop. 1997/98:127 konstateras att det i avvaktan på att frågan utreds inte finns anledning att ändra dagens definition av begreppet kassaservice på annat sätt än vad som är nödvändigt för att tydligare skilja kassatjänsten från posttjänsten.

Behovet av utredning

Sedan mitten av 1980-talet har antalet transaktioner på postkontoren minskat med ca 50 procent och fortsätter att minska med 5 7 procent

-

år. Denna trend är inte unik för Posten AB. Även många banker per känner av minskande antal kundbesök och transaktioner. De försöker därför sina kontorsnät efter marknadens ändrade förutsätt-

anpassa ningar. I banklagstiftningen finns inga uttalade krav på banker eller någon annan att erbjuda en rikstäckande kassaservice. Postlagens krav riktar sig till staten och ger endast möjlighet att säkerställa kassaservicen genom en operatör, nämligen Posten AB.

Under våren 1997 har Kommunikationsdepartementet tillsammans med Posten AB och en extern konsult, Öhrling Coopers Lybrand, utrett rimligheten i dels de särskilda åtagandena, dels de ekonomiska krav som staten ställer på Posten AB. Analysen av Posten AB:s ekonomiska utveckling visar att Posten AB:s kontorsnät är dyrt i förhållande till dess förmåga att generera intäkter. I budgeten för 1997 har en förlust om 1,2 miljarder kronor beräknats för Posten Försäljning- det affärsområde inom Posten AB ansvarar för Posten AB:s rikstäck-

som ande kassaservicenät och som inkluderar finansiella tjänster. Prognoserna för 1998 och 1999 visar fortsatta förluster, om inga förändringar sker i dagens kontorsnät och dess organisation. Därutöver visar analysen att förmågan hos övriga verksamheter inom Posten att i fortsättningen bidra med finansiering avtar. Öhrling Coopers Lybrand har bedömt att statens krav på Posten AB att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice enligt 1997 års avtal innebär merkostnad på

en knappt 400 miljoner kronor per år, varav Posten AB i dag får en årlig ersättning 200 miljoner kronor från staten.

Utgångspunkten för bedömningen av de ekonomiska konsekven-

av statens krav har varit postlagens bestämmelse om kassaservice serna och avtalet mellan staten och Posten AB om särskilda åtaganden. Nå-

beräkning de faktiska merkostnaderna har emellertid inte varit gon av möjlig att göra.

För att kunna fastställa statens framtida ansvar för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning i landet krävs att det närmare preciseras vilka krav som bör ställas på dessa funktioner och hur de skall finansieras. Sambanden mellan statens ansvar, kundernas faktiska ut-

Bilaga 1 115

nyttjande av betaltjänsten och kontantförsörjningen och den tekniknya en på området är i dag inte helt tydliga. I propositionen Statens ansvar på postområdet prop. 1997/98:l27 redovisas därför dessa frågor att skall utredas närmare. En utgångspunkt för sådan utredning bör att inte skall en vara staten ta på sig ett ansvar och därmed bidra med skattemedel till verksamhet där behovet av tjänster kan tillgodoses andra aktörer, inte av om särskilda förhållanden föranleder detta. Därutöver bör kravet på servicenivå, som i dag är den kostnadskrävande delen kassaservicen, defiav nieras utifrån dels kundernas behov, dels den kostnad krävs som för att uppnå denna nivå. Kraven på service bör sålunda till den fakanpassas tiska efterfrågan tjänster i olika delar landet och kostav av vägas mot naden för att tillfredsställa denna efterfrågan.

Uppdraget

Staten har tagit på sig att tillhandahålla rikstäckande kassaservice. en I samband med Postverkets bolagisering ansåg regeringen prop. 1993/94:38 Postlagen och förändrad verksamhetsfonn för Postverken et m.m. att målen för den rikstäckande distributionsservicen brev, av paket och betalningar skulle hållas Kassaservicen ansågs ha samman. ett naturligt samband med övrig postdistribution utan att för den skull utgöra postverksamhet. Regeringen att det finns anledning att tillsätta särskild anser en utredare med uppgift att överväga olika alternativ till hur grundläggande en betaltjänst och kontantförsörjning kan tillhandahållas och finansieras i framtiden.

Ansvaret för grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning en i landet

Utredaren skall beskriva statens nuvarande för att tillhandahålla ansvar och finansiera en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning samt kostnaden för detta åtagande. Utredaren skall överväga statens fortsatta för tillhandaansvar att hålla och finansiera grundläggande betaltjänst och kontantförsörjen ning. För att få ett bredare underlag för förslagen skall utredaren undersöka hur behovet av en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning säkerställs och finansieras i de nordiska länderna och några jämförbara EU-länder. I sin analys skall utredaren klargöra hur för grundlägansvaret en gande betaltj änst och kontantförsörjning förhåller sig till statens ansvar enligt lagen 1988:1385 Sveriges riksbank för främja säkert om att ett och effektivt betalningsväsende och för landets försörjning sedlar av

6 18-6256

116 Bilaga 1

och mynt. Det är viktigt att utredaren beaktar Riksbankens strävanden att göra tydlig distinktion mellan de uppdrag avseende en betalningsväsendet är myndighets- och tillsynskaraktär och de som av

direkt berör betalningsmedelsförsörjningen. Utredningen bör även

som beakta beredskapsaspekten. Det eventuella behovet upphandling av betaltjänst och kontantav försörjning är aspekt som är beroende av frågan om statens ansvar en för dessa funktioner. Utredaren skall därför, om statens anses ha ett analysera behovet upphandling av betaltjänst och kontantansvar, av försörjning och föreslå hur riktlinjer för en sådan upphandling bör lägfast. Myndighets- och tillsynsfunktionema på betaltjänstområdet gas bör också klargöras och analyseras. Utredaren skall utreda behovet ändringar i gällande regelverk av postområdet och för de finansiella företagen. Samråd bör därvid ske med Banklagskommittén Fi 1995:09, dir. 1995:86. En utgångspunkt för utredarens ställningstaganden bör vara de bedömningar gjorts vid analysen Posten AB:s ekonomiska utsom av veckling med de justeringar föranleds av utvecklingen därefter. som Vidare skall utredaren inom för en analys av de krav som ramen skall ställas på grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning i en landet, bedöma på vilken servicenivå dessa funktioner bör tillhandahållas med hänsyn till kostnaderna för olika alternativ. Utredaren skall i anslutning till detta föreslå alternativ till hur en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning i landet långsiktigt kan tillhandahållas och i takt med förändringar i kundernas efterfrågan av dessa anpassas funktioner teknik på området. I detta sammanhang bör utredaren och ny undersöka vilka möjligheter det finns att minska de skillnader som nu finns i fråga tiden för utförandet ett betalningsuppdrag. I denna om av fråga bör utredaren samråda med Utredningen om elektroniska pengar Fi 1997:01, dir. 1997:1.

Utredningsarbetet

Utredaren skall samråda med Sveriges riksbank, Finansinspektionen, Post- och Telestyrelsen, Glesbygdsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Nämnden för offentlig upphandling samt den Integrationsmyndighet bildas den 1juli 1998. Vidare skall utredaren samsom råda med Banklagskommittén och Utredningen elektroniska om pengar. Vid de överväganden utredaren gör gäller regeringens generella som direktiv till kommittéer och särskilda utredare och direktiven om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga

Bilaga 1 117

åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska

om konsekvenser dir. 1994: 124. Utredarens arbete skall slutfört den 31 december

vara senast 1998.

Bilaga

2 119

Nuvarande avtal mellan staten och Posten

AVTAL

Mellan Svenska staten, nedan kallad Staten, å den sidan, och

ena Posten AB publ., org.nr 556128-6559, nedan kallat Posten, å den andra sidan, har denna dag träffat följande avtal särskilda åtagan-

om den.

Bakgrund

Postlagen 1993:1684 trädde i kraft den 1 1994. Samtidigt

mars ombildades Postverket till Posten AB. I postlagen fastställdes det statliga ansvaret för den grundläggande post- och kassaservicen. I samband med införandet av lagen ingick staten ett avtal särskilda åtaganden

om med Posten enligt vilket bolaget skulle upprätthålla grundläggande

en post- och kassaservice. Avtalet gällde t.o.m. den 31 december 1996. Ett nytt avtal tecknades för år 1997 och det avtalet har förlängts t.o.m. den 30 juni 1998.

Enligt riksdagens beslut prop 1997/98: 127, bet 1997/98:TUl3, rskr. 1997/98:304 sker ett antal förändringar i postlagen påverkar for-

som men för statens ansvar på postområdet. Tillstånd för att bedriva

postverksamhet får Post- och telestyrelsen förenas med tidsbegränsade

av villkor, bl.a. om skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande

en posttjänst. Postens tillstånd kommer att förenas med sådana villkor. Vidare innebär ändringarna att regeringen bemyndigas föreskriva

att att priser för tjänster ingår i postverksarnhet inte får överstiga vissa

som nivåer. De särskilda krav i dag ställs på Posten i avtal kommer

som därmed till viss del att framgå författningar och tillståndsvillkor.

av

Syftet med detta avtal är att säkerställa preciserade servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten och de i postlagen fastställda kraven på grundläggande kassaservice.

2. Inledande bestämmelse

2.1 I detta avtal använda begrepp skall ha innebörd i post-

samma som lagen.

120 Bilaga 2

3. Samhällsomfattande posttjänst

3.1 Förändringar den samhällsomfattande posttjänstens utformning av bör ske varsamt. Antalet fasta hushåll som saknar daglig posttjänst bör inte öka under avtalsperioden. Väsentliga förändringar avseende sista inlämningstid för att få brev utdelade senast påföljande arbetsdag får inte ske i någon del landet, utan att Post- och telestyrelsen har hörts. av

Kassaservice

Tillhandahållandet en daglig och grundläggande kassaservice av 4.1 Posten förbinder sig att tillhandahålla en daglig och grundläggande kassaservice enligt 4.3 till 4.5 nedan. 4.2 För tillhandahållande kassaservice till den del alternativ sakav och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten nas utgår ersättning till Posten. Ersättningen fastställs i samband med att riksdagen beslutar om statsbudget för budgetperioden. 4.3 En god grundläggande kassaservice skall till alla kunder i ges hela landet. Kundernas efterfrågan bör styrande för servicens utvara formning. Förändringar servicens utformning i glesbygd bör ske av varsamt. 4.4 Daglig och rikstäckande kassaservice skall tillhandahållas till enhetliga priser. I normalfallet skall alla ha tillgång till kassaservice fem dagar i veckan. 4.5 Antalet hushåll saknar daglig kassaservice bör inte öka unsom der avtalsperioden.

Totalförsvarskrav

4.6 Posten skall enligt Post- och telestyrelsens anvisningar planlägga för totalförsvarets behov kassaservice vid höjd beredskap. I övrigt är av Postens medverkan i planläggning för totalförsvarets behov av postservice vid höjd beredskap reglerad i Postens tillståndsvillkor. 4.7 Posten skall mot kostnadsbaserad ersättning utföra beredskapsåtgärder för totalförsvaret.

5. Skyldighet att samråda och informera om ändringar i postnummersystemet

5.1 Posten skall före beslut samråda med olika intressenter, såväl statliga kommunala och privata, när väsentliga förändringar i postsom

Bilaga2 121

nummersystemet planeras och i god tid före genomförandet informera om dessa. 5.2 Posten förbinder sig att vid ändringar

av postnummersystemet främja god ortnamnssed.

Kontroll av avtalets uppfyllelse

6.1 Posten skall på begäran lämna regeringen eller

annan som regeringen bestämmer de upplysningar och handlingar behövs for

som kontroll av att detta avtal följs. Avseende tillhandahållandet grund-

av läggande kassaservice skall Posten medge erforderlig insyn i bolagets ekonomiska redovisning, d.v.s. redovisa kostnader och intäkter för den verksamhet där Posten erhåller ersättning från staten.

6.2 Posten förbinder sig att till att vad i punkt 6.1 till-

se som anges lämpas av alla bolag i vilka Posten har ett bestämmande inflytande.

Ändringar och tillägg

Ändringar av eller tillägg till detta avtal skall for bindande

att vara vara skriftligt avfattade och undertecknade parterna.

av

Avtalets giltighetstid m.m.

8.1 Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1998 och gäller t.o.m. den 31 december 1999.

8.2 Avtalet skall offentligt.

vara

Detta avtal har upprättats i två exemplar, avtalspartema tagit

varav var sitt.

Stockholm den

SVENSKA STATEN POSTEN AB

Bilaga 3 123

Kostnaderna for statens åtagande

Allmänt

Utredningen skall enligt sina direktiv beskriva kostnaderna för statens åtagande att det skall finnas rikstäckande kassaservice. Uppdraget

en innebär att utredningen skall beräkna de statsfinansiella kostnaderna för att tillhandahålla rikstäckande kassaservice. Det bör betonas att sta-

en tens kostnader för åtagandet inte nödvändigtvis sammanfaller med Postens kostnader för att tillhandahålla servicen. En sådan överensstämmelse uppnås endast om statens ersättning till Posten exakt

svarar emot Postens kostnader för att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice.

Om Postens kostnader överstiger statens ersättning utgörs statens kostnader av summan av den utbetalade ersättningen och den minskade utdelning från bolaget som teoretiskt blir följden att Posten måste

av finansiera underskott i kassaservicen med bidrag från andra delar

av koncernen. För närvarande är Posten befriad från skyldighet att ut-

ge delning på statens aktier.

Om Postens kostnader däremot understiger den statliga ersättningen blir statens kostnader lika med den utbetalade ersättningen minskad med den förbättrade utdelning från Posten teoretiskt blir följden

som av det överskott som uppstår i kassaservicen.

Postens kostnader för rikstäckande kassaservice har nyligen be-

en lysts i en utredning som gjorts revisionsföretaget Öhrling, Coopers

av och Lybrand. Detta skedde våren 1997 på uppdrag Kommunika-

av tionsdepartementet. Resultatet analysen att Posten har

av var en merkostnad för den kassaservice erbjuds enligt 1997 års avtal med

som staten på ungefär 400 mkr år. För åtagandet erhåller Posten för när-

per varande en årlig ersättning från staten på 200 mkr. Analysen visar också att förmågan hos övriga verksamheter inom Posten att i framtiden bidra med finansiering underskottet i kassaservicen kommer

en av att minska. Detta sammanhänger i sin tur med att överskotten i dessa verksamheter bedöms komma att minska. Revisionsföretagets analys visar också att förlusterna i Postens kontorsnät är betydande och kommer att vara det i fortsättningen också inga förändringar sker dess

om organisation.

124 Bilaga 3

Postens kostnader för att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice

Som framgått ovan är det inte utredningens uppgift att beräkna Postens kostnader för att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice. Detta har redan gjorts i den utredning som revisionsföretaget har genomfört. Utredningen har inte heller underlag för att göra en noggrann kalkyl vad gäller dessa kostnader. Däremot kan det finnas anledning att något kommentera den kalkylmetod som används vid beräkningen av Postens kostnader för en rikstäckande kassaservice.

Kalkylmetoden bygger på att Posten skall ha ersättning för tjänsten

alternativ saknas på den aktuella orten och om det inte är kommerom siellt motiverat att tillhandahålla kassaservicen. Beräkningarna innehåller följande komponenter.

Merkostnader för kassaproduktion vid postkontor i glesbygd, filial- -

kontor i områden utan bank samt vid entreprenadkontor post i butik

eller motsvarande. Merkostnader för kassaproduktrion i lantbrevbäringen.

-

Avdrag för avgiftsintäkter som skulle ha förlorats om kassaproduk- -

tion enligt de båda punkterna inte skulle ha genomförts.

ovan

Avdrag för merkostnaden för att hantera motsvarande kassaproduk- —

tion på andra ställen inom postkoncemen

Denna kalkylmetod medför enligt Posten att merkostnadema för

en rikstäckande kassaservice enligt 1997 års avtal med staten kan uppskattas till 425 mkr per år i 1995/96 års prisnivå. Beloppet inkluderar kostnaderna för att tillhandahålla banktjänster enligt Postens avtal med Nordbanken.

Utredningen konstaterar att det grundläggande kriteriet i kalkylmetoden alternativ saknas inte är invändningsfritt. Omständigheten att

- — annan kassaservice på orten saknas behöver inte medföra att verksamheten är olönsarn. Posten har knappast heller möjlighet att på ett rättvisande sätt beräkna det faktiska resultatet för varje enskilt serviceställe. Alla beräkningar av detta slag bygger på mer eller mindre schablonmässiga antaganden hur de fasta kostnaderna i verksamheten för-

om delar sig. I Postens fall förekommer dessutom omfattande intemdebiteringar mellan olika affärsområden inom koncernen. Detta ökar svårigheterna att bedöma kalkylmetoden ger ett rimligt resultat.

om

Statens kostnader för att tillhandahålla rikstäckande kassaservice

en De beräkningar har gjorts Postens merkostnader för att tillhan-

som av dahâlla rikstäckande kassaservice antyder att bolagets kostnader för

en denna tjänst överstiger den ersättning som staten betalar till Posten. Detta innebär att statens kostnader för att tillhandahålla en rikstäckande

Bilaga

3 125

kassaservice utgörs den ersättning betalas till Posten utökad

av som med den minskning utdelningen på statens aktier i Posten blir

av som följden av att överskott i verksamhet inom koncernen bekostar

annan skillnaden mellan den utbetalade ersättningen och Postens faktiska kostnader. Beroende på hur underskottet hanteras kan dessutom skattemässiga konsekvenser uppstå.

Statens ersättning till Posten uppgår nämnts till 200 mkr perår.

som Effekterna på Postens förmåga att betala utdelning till staten är svåra

att beräkna. Detta sammanhänger dels med kan ifrågasätta vilka

att man faktiska kostnader Posten har för att tillhandahålla rikstäckande

som en kassaservice, dels med att det inte föreligger något entydigt samband mellan Postens förmåga att betala utdelning på statens aktier och det underskott Posten ådrar sig i kassaservicen till följd kravet på

som av rikstäckning. Förmågan att betala utdelning påverkas rad andra

av en faktorer än underskottet i kassaservicen, t.ex. Postens utdelnings- och konsolideringspolicy och olika transaktioner inom postkoncemen. De senare kan även få skattemässiga konsekvenser.

Sammanfattande bedömning

Statens kostnader för att tillhandahålla rikstäckande kassaservice

en utgörs av den utbetalade ersättningen 200 mkr perår och ett belopp

om som svarar mot en minskad förmåga hos Posten att betala utdelning på statens aktier. Det sistnämnda beloppet påverkas rad omständig-

av en heter och är svårt att beräkna.

Bilaga 4 127

Beskrivning av förordningen 1994:577 om

landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service

Nuvarande reglering iförordningen om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service

Förordningen syftar till att främja investeringar och service samt öka sysselsättning och tillväxt i landsbygd och glesbygd. Stöd kan lämnas av länsstyrelsen som landsbygdsstöd eller stöd till kommersiell service. l det följande redogörs för reglerna stöd till kommersiell service

om eftersom det är i det regelverket som kassaservice lämpligen bör inordnas.

Stöd till kommersiell service får lämnas som hemsändningsbidrag, investeringsbidrag, landsbygdslån och servicebidrag till kommuner eller näringsidkare för att dessa skall upprätthålla service med dagligvaror och drivmedel. För att stöd till kommersiell service skall krävs

ges att kommunen har planerat behovet av service och att stödet inte otillbörligt gynnar en viss näringsidkare. Hemsändningsbidrag får till-

per fälle ges med 45 kr och hushåll för distribution av dagligvaror. Det finns även möjlighet att ordna särskilda inköpsturer med hjälp hem-

av sändningsbidraget. Investeringsbidrag och landsbygdslån får för

ges olika slags investeringar, utbildning och kostnader för åtgärdsprogram. Investeringsbidrag får beroende på omständigheterna ges med mellan 50 och 85 procent av den totala godkända utgiften för investeringen. Landsbygdslån får ges för ändamål investeringsbidrag när

samma som upplåning inte bedöms kunna ske på kreditmarknaden. Lånet skall återbetalas med ränta. Servicebidrag, vilket är ett slags driftsbidrag, får lämnas om det finns särskilda skäl. Servicebidraget får uppgå till högst 200 000 kr per år till samma mottagare.

Medel som betalas enligt förordningen kan krävas åter bl.a. ut-

om betalningen har skett med stöd felaktiga uppgifter mottagaren

av som har lämnat.

Tillämpningsföreskrifter får meddelas NUTEK, Glesbygdsverket

av och Konsumentverket.

128 Bilaga 4

Jämtlands län ett bra exempel

- För att bilda sig uppfattning hur förordningen landsbygds-

en om om stöd och stöd till kommersiell service fungerar i praktiken har utredningen besökt Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Man har i Jämtland koncentrerat sig på att de olika stödforrnema skall riktas till samordnade servicelösningar där den lokala befolkningen tar ett stort ansvar. Med stöd denna policy har ned-läggningar

av

fasta serviceställen i Jämtland i hög grad kunnat undvikas. År 1990 av fick 90 livsmedelsbutiker och bensinstationer stöd länsstyrelsen.

av Antalet butiker som får stöd 1998 uppgår till 83.

Den service som samordnas varierar. Men det kan typiskt sett handla om livsmedels- och drivmedelsförsäljning, post i butik, turistinformation, godstrafik, spel- och apoteksombud och så kallade bykontor, vilket enklare form medborgarkontor.

är en av

För att få lokalbefolkningen att ta ansvar för att servicen upprätthålls drivs ca 30 serviceställen ekonomiska föreningar där ortsbefolk-

av ningen är medlemmar. Ytterligare ca 20 serviceställen drivs med hjälp av omfattande stödåtgärder från ortsboma. Vid bildandet av en ekonomisk förening kan länsstyrelsen skjuta till 50 procent av nödvändigt kapital medan kommunen och ortsboma står för 25 procent vardera. Därefter drivs servicestället i praktiken av ortsbefolkningen genom den ekonomiska föreningen.

Enligt länsstyrelsens bedömning fungerar den nuvarande förordningen om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service väl. Den ger möjlighet till flexibla lösningar som anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet och till samordning av service.

Följande tabell visar vilka belopp som har utbetalats i stöd under 1990-talet.

Omfattningen av stöd enligt förordningen om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service

Jämtlands län Totalt i landet

6° Stödet anges i antal tusen kronor. Uppgifterna grundar sig på statistik som har lämnats av länsstyrelsen i Jämtlands län.

Bilaga 4 129

En förklaring till att det utbetalade stödet kan fluktuera kraftigt,

exempelvis 1994/95, är att handeln har genomfört åtgärder till följd

av lagstiftning för att skydda miljön. Detta har medfört särskilt höga investeringar vissa år.

Tabellen ovan visar både investeringsstöd och driftbidrag. Under de senast tio åren har ca 80 procent av stödet utgjort investeringsstöd och 20 procent driftbidrag.

Bilaga 5 131

Kassaservice utomlands

Utredningen har haft i uppdrag att jämföra hur en rikstäckande kassaservice tillhandahålls i några andra jämförbara länder. För att bilda sig uppfattning utländska förhållanden har utredningen med hjälp av en om Riksbanken och Posten tillfrågat ett antal olika länders centralbanker och postoperatörer bl.a. dessa har uppfattat att det finns problem om med tillhandahållandet av en rikstäckande kassaservice och om det finns något statligt åtagande på detta område, exempelvis genom att staten garanterar en miniminivå för hur tjänsterna tillhandahålls. Följande frågor stéilldes.

Where there considered to be problems attached to providing a nationwide service and cash system which was available paymentIf what where theysupplyi to so, you encounter specific problems concerning geographical distance, with particular difficulties such as physical handicaps or groupse means of

the functions plrovidingGovernment made specific commitments as your any or set up certain goals to guarantee public access to these functions If what taken to and finance the naso, measures were secure tionwide payment service and cash supply system What was done to meet the commitment and finance it Does your Government have responsibility for these functions In this context, the concept of payment service used principally in the sense of creating a oss1b1lity to make ayments. What t relevant legal for securing payment service are e ru es a and cash system Are there any other regulations, such as formsupplyagreement some 0 From Govemments point of view, what was regarded as your the the acceptable minimum level when the provias concerns ding of the mentioned functions The level of service may be a matter of assessment of reasonable geographical distance, timelimits both in days and hours and the means by which the services are provided. What conclusions reached regarding making adjustments to were the payment service and cash system in res ect of in demand for thesupplynctions and changes customer to t e new technolo the area In this context, by new technology principal meant the of creditcards and iro functions as y use well the possibility to make payments throu intemet. as What assessments made ecision to provide were re the functions through public ardingNt}ll1ease the guidelines purc at were for the purchase

67Dessa frågor ställdes av Posten. De frågor Riksbanken ställde hade samma sakliga innehåll men var något annorlunda formulerade.

132 Bilaga 5

För att ställa fördjupande och kompletterande frågor har utredningen besökt Finland, Norge och England och där sammanträffat med berörda myndigheter och aktörer.

I det följande ges en sammanfattning Om inte annat

av svaren. anges har enkäten besvarats både respektive lands centralbank och

av postoperatör.

Danmark

Den danska Nationalbanken svarar för att medborgarnas allmänna tillgång till kontanter genom bankforbindelser säkras. Betalningsförrnedling tillhandahålls däremot av de kommersiella bankerna och deras egna och gemensamma system. Den finansiella sektorn har självständigt byggt upp en väl fungerande infrastruktur och myndigheternas roll i denna utveckling har varit begränsad. Den danska regeringen har inte gjort några särskilda åtaganden eller satt särskilda mål för att säkra

upp den allmänna tillgången till betaltjänster och kontanter.

Betalningsförrnedlingen fungerar tillfredsställande i hela Danmark. Bankernas kontorsnät är fortfarande ganska tätt även om nedskärningar har gjorts under de senaste tio åren. De flesta medborgare kan enkelt öppna lönekonto och få tillgång till det genom det så kallade Dankortet eller på annat sätt. Allmänhetens behov av att besöka bankkontor har mot denna bakgrund stadigt minskat under år. Denna tendens

senare förstärks av användningen Intemetbanker.

av

Det finns en grupp medborgare som inte har tillgång till de nämnda banktjänstema, främst beroende på att de genom tidigare misskötsel diskvalificerat sig från kontoinnehav. Det danska Finansrådet har därför framfört krav på att ingen skall nekas tillgång till ett vanligt lönekonto utan kredit.

För speciella grupper som äldre och rörelsehindrade kan det finnas skäl att ta särskilda hänsyn. Detta görs i stor utsträckning att de

genom kommersiella bankerna gör hembesök på exempelvis vårdhem. Det finns däremot inte några regler som tvingar bankerna att utbjuda sina produkter generellt.

Det danska postgirot, nuvarande Girobanken, hade innan det bolagiserades en skyldighet att ha ett rikstäckande system för in- och utbetalningar via postkontoren och lantbrevbärama. Skyldigheten allmänt

var hållen och inte preciserad genom specifika krav på kvalitet, snabbhet m.m. I samband med bolagiseringen av posten levde denna skyldighet kvar. Då staten sålde huvuddelen av sitt aktieinnehav i GiroBanken föll skyldigheten bort. Numera tillhandahåller Danmarks lantbrevbärare och 1 250 postkontor kassaservice enligt ett avtal som posten ingått med BG Bank. Nätet av kassaservice finansieras den danska posten utan

av

Bilaga 5 133

stöd från staten. Antalet kassatransaktioner sjunker med 10 procent

ca årligen men det finns för närvarande inte några planer på att upphöra med servicen.

Finland

I Finland har tillhandahållandet av en rikstäckande kassaservice inte upplevts som något större problem. Den finska regeringen har, med undantag för kristider, inte satt upp särskilda mål eller gjort särskilda åtagande för att säkra allmänhetens tillgång till kassaservice. Det finns följaktligen inte heller regler säkerställandet eller bedömningar när

om det gäller lägsta acceptabla servicenivå för kassaservice. Den finska motsvarigheten till Konsumentverket har dock gjort ansatser att väcka debatt om hur en grundläggande betaltjänst bör säkerställas till alla medborgare oberoende av geografiska avstånd och vad som egentligen skall ingå i en sådan tjänst.

Finland har det största nätverket av uttagsautomater och betalningsterminaler i Europa. Bankerna i Finland har också Internet- och telefonbankstjänster som gör det möjligt att betala räkningar. Den finska regeringen har bedömt att betalningar kan skötas med dessa moderna alternativ som står till buds genom de kommersiella bankerna. Dessutom har användningen av kontanter fortsatt att minska. Det kan också nämnas att det pågår försöksverksamhet landsbygden där Internettjänster erbjuds hos lokala livsmedelshandlare. Resultaten har varit positiva även om användningen inte har varit omfattande.

Leonia Bank, före detta Postbanken, driver det finska postgirot. Posten och Leonia Bank har ett samarbete varigenom posten tillhandahåller Leonia Banks tjänster i vissa postkontor. Övriga postkontor erbjuder i princip inte kassaservice. Den finska posten har åtagit sig att ha postkontor i varje kommun trots att det inte finns någon lagstadgad skyldighet om detta Kontoren behöver inte ha kassaservice.

Den finska postens kassaservice har genomgått mycket stora strukturförändringar under 1990-talet. Vid början av 1990-talet fanns det ca 3 000 postkontor som samtliga erbjöd kassaservice. Dessutom hade lantbrevbärama viss kassaservice. 1996 kom posten och Leonia Bank överens om att till slutet av 1998 begränsa antalet postkontor som erbjuder kassaservice från dåvarande ca 1 000 till 477 kontor. I samband med att detta har genomförts har ett antal postkontor öppnats som drivs av privata entreprenörer och som inte erbjuder kassaservice. För närvarande finns det 92 kommuner i Finland där posten drivs uteslutande av privata postentreprenörer och där posten följaktligen inte erbjuder kassaservice. Dessa kommuner har dock bankkontor i tätortema. Enligt vad utredningen har erfarit vid studiebesök i Finland har denna

134 Bilaga 5

strukturförändring av den finska postens kassaservice genomförts utan större friktion.

Norge

Tillgängligheten till en rikstäckande kassaservice har i Norge inte

upplevts som något problem. Norges Bank förser marknaden med kontanter i den utsträckning det finns behov detta. Genom 14 utläm-

som av ningsställen tillhandahålls kontantema till posten och bankerna

som distribuerar dem vidare till kunderna sina kontorsnät, betal-

genom ningstenninaler och uttagsautomater.

Norges regering har inte satt upp särskilda mål för att garantera allmänhetens tillgång till kassaservice och inte heller ställt någon mi-

upp niminivå för denna service. Emellertid har den norska posten ända sedan l950-talet genom sitt rikstäckande servicenät, vilket innefattar både postkontor och lantbrevbärare, erbjudit kassaservice med Norges Postsparebank och Postgirot, numera Postbanken, som huvudmän.

Postbanken har en skyldighet och ensamrätt att erbjuda sina grundtjänster insättningar, uttag och öppnande av konto genom hela post-

- nätet. Posten har i sina koncessionsvillkor ålagts att distribuera postbankens tjänster genom hela servicenätet. Staten upphandlar tjänster

av posten i den utsträckning som verksamheten inte är företagsekonomiskt motiverad. År 1998 kommer upphandlingen att uppgå till 580 miljoner nkr. Det görs därvid ingen skillnad på postala tjänster och kassaservice.

Den norska posten har under 1990-talet genomfört betydande strukturförändringar servicenätet. År 1990 hade posten 2 536

av egna postkontor. Vid utgången 1998 kommer den att ha kvar 900

av ca egna kontor vilka kompletteras med 450 filialer. Filialerna fungerar ungefär som svensk post i butik, vilket bl.a. innebär att de erbjuder kassaservice. En skillnad jämfört med Sverige är att det i Norge är tillåtet med integrerad kassaservice. Den norska posten bedömer att transaktioner med integrerad kassaservice är avsevärt mycket billigare än transaktioner i egna postkontor. Ca 500 000 hushåll betjänas lantbrevbärare.

av Alla hushåll ligger längre än l 000 meter från ett postkontor har

som rätt till lantbrevbärare med kassaservice. Transaktionsvolymema över disk i postkontoren har de senaste åren minskat med 15-20 procent årligen. Minskningen för lantbrevbäramas del har varit något mindre.

England

Att upprätthålla en rikstäckande kassaservice har inte bedömts som ett problem i Storbritannien. Den engelska regeringen har inte gjort några särskilda åtaganden eller satt upp bestämda mål för att säkra största

Bilaga 5 135

möjliga allmänna tillgång till denna service. De nuvarande betalningssystemen och facilitetema för kontantförsörjning har bekostats av de kommersiella aktörerna utan statliga bidrag.

Bank of England har två kontor som distribuerar kontanter. Därutöver finns det kommersiella depåer för kontanthantering Kontanter når konsumenterna i huvudsak genom de kommersiella bankerna och postkontoren. Det finns även ett ökande antal uttagsautomater. Storbritanniens betalningssystem drivs i huvudsak av kommersiella aktörer. Vissa betaltjänster sköts dock postkontoren men omfattningen av den

av verksamheten är ringa. I övrigt tillhandahålla marknaden ett tillfredsställande utbud av betal- och kontanttjänster. Det finns inte några stora problem på detta område, bl.a. med hänsyn till att det finns 23 000 uttagsautomater i landet. Det har dock förekommit en del kritik mot att bankkontor har lagts ned i isolerade områden och att lågavlönade har förvägrats rätten att öppna ett bankkonto. Regeringen har emellertid inte ingripit i dessa frågor utan saken är fortfarande överlämnad till marknaden.

En nyhet på den engelska marknaden för kassaservice är det så kallade Pay Point PP, vilket har introducerats i större skala under det senaste året. PP är ett betalningssystem genom vilket kunder kan betala sina räkningar till vissa stora företag. PP sluter avtal med en butiksägare eller liknande om att en betalningsterminal skall installeras i butiken. Denna kan placeras antingen tillsammans med den ordinarie butikskassan eller vid en separat disk. Med hjälp av terminalen kan kunden enkelt betala sina räkningar och lämna pengarna till butiken som förvarar dem i en särskild värdebox. PP ersätter butiken per transaktion. Butiken har endast kostnader för förhöjda försäkringsbelopp. Kostnaden per transaktion uppges vara väsentligt lägre än motsvarande transaktionskostnad över disk i ett bank- eller postkontor.

Schweiz

Frågor kassaservice har inte upplevts som något problem i Schweiz

om bl.a. eftersom landet är tätbefolkat och har ett väl utbyggt system av uttagsautomater. Det har inte gjorts några statliga bedömningar om en lägsta acceptabel servicenivå. Postkontoren tillhandahåller kassaservice. Det väl utbyggda postkontorsnätet har ansetts nödvändigt för att kunna upprätthålla brevdistributionen i hela landet.

68Svar har inkommit från centralbanken.

136 Bilaga 5

Tyskland

Ansvaret for att tillhandahålla kassaservice till allmänheten ligger på bankerna och Bundesbank. Det finns 66 441 bankkontor eller liknande och 37 600 uttagsautomater och följaktligen bedömer i Tyskland

man att det inte är något problem att tillhandahålla rikstäckande kassa-

en service. Marknaden är konkurrensutsatt och utvecklingen till-

styrs av gång och efterfrågan. Det finns inga särskilda rättsregler rör till-

som gången till kassaservice och den tyska regeringen har inte heller gjort några särskilda åtaganden eller definierat särskilda mål för att säkra allmänhetens tillgång till kassaservice. Under 1995 fördes det dock

en diskussion om att införa lag garanterar alla medborgare rätten

en som att öppna ett bankkonto. Regeringen och bankerna enades emellertid om att bankerna skulle ta på sig detta ansvar.

Den tyska posten och postbanken ägs staten. Posten har 15000

av ca kontor och ca 20 000 rörliga servicepunkter alla tillhandahåller

som kassaservice. Kassaservicen tillhandahålls på kommersiell grund och regleras i ett avtal mellan den tyska posten och postbanken. Det finns däremot inte någon lagregel föreskriver att kassaservicen måste

som tillhandahållas av posten.

Frankrike

Den franska staten finansierar inte någon kassaservice och har inte heller något ansvar direkt för den. Frågan att tillhandahålla rik-

om en stäckande kassaservice har dock behandlats både bankerna och

av regeringen. Bankerna har antagit interna regler i syfte att garantera samtliga medborgare tillgång till grundläggande banktjänster. Regeringen har däremot inte definierat någon lägsta godtagbar servicenivå för kassaservice. Det finns emellertid lag ålägger de kommersiell bank-

en som erna att i vissa fall låta enskild medborgare öppna bankkonto. Rege-

en ringen har dessutom målsättningen dels inom for regionalpoliti-

ramen ken att alla medborgare skall ha tillgång till servicenivå överallt

samma i landet och dels inom för socialpolitiken att största möjliga del

ramen av allmänheten skall ha tillgång till olika typer service, exempelvis

av betaltjänster.

Den franska posten spelar sitt omfattande kontorsnät vä-

genom en sentlig roll när det gäller att tillhandahålla rikstäckande kassaservice.

en Posten är således skyldig att hålla ett rikstäckande postkontor.

nät av Postkontoren har sedan lång tid tillbaka erbjudit kassaservice. Det finns inte någon rättsregel som tvingar posten att ha kvar kassaservicen,

men

69Svar har inkommit från centralbanken och fmans- och industridepartementet.

Bilaga 5 137

det bedöms i Frankrike inte ett gångbart alternativ för posten att

vara upphöra med denna. Postens kassaservice finansieras inte av allmänna medel. Men for att kompensera posten for skyldigheten att hålla ett rikstäckande kontorsnät har den en särskild skattelättnad genom att den kommunala skatten reduceras med 85 procent.

Holland

De holländska postkontoren ägs tillsammans postbanken och den

av holländska postoperatören. Postbanken är privatägd, börsnoterad och drivs uteslutande på kommersiell basis. Postoperatören är även den ett aktiebolag. Staten innehar en minoritetsandel av aktierna i postbolaget.

Postkontoren erbjuder dels finansiella tjänster for postbankens räkning, dels posttjänster för postoperatörens räkning. All denna verksamhet bedrivs på uteslutande kommersiell grund och staten betalar inte ersättning till någon aktör.

Formen på postkontoren varierar. Ibland är det stora kontor med uteslutande postverksamhet. Ibland är det små sametableringar med annan kommersiell service. Det viktiga har i Holland bedömts vara att hitta effektiva och billiga lösningar. Det torde inte finnas några restriktioner när det gäller integrerad kassaservice i Holland.

USA"

Den amerikanska regeringen har inte gjort några åtaganden för att säkra allmänhetens tillgång till bankkonton och inte heller definierat några minimiåtaganden for kassaservice. Emellertid har sju delstater antagit lagstiftning ålägger vissa banker att erbjuda checkkonton till låga

som priser. Denna verksamhet understöds inte finansiellt av regeringen.

Ett antal delstater har vidare börjat distribuera bidrag till enskilda medborgare genom så kallad Electronic Benefits Transfer i stället för med check, vilket tidigare var fallet. Den kommersiella aktör som administrerar programmet utfärdar ett magnetkort som tillställs betalningsmottagaren. Med hjälp av kortet kan sedan mottagaren ta ut pengar från uttagsautomater.

7° Holland har inte besvarat frågeenkäten skriftligt. Det redovisade svaret grundar sig på en telefonintervju med en regeringstjänsteman. 7‘ Svar har inkommit från centralbanken.

138 Bilaga 5

Kanada

Den kanadensiska regeringen har inte gjort några åtaganden eller satt upp mål för att säkra allmänhetens tillgång till kassaservice. Det finns inte heller någon lagstiftning som direkt allmänhetens tillgång till

avser sådan service.

Den kanadensiska posten tillhandahåller inte konton och i princip inte heller betaltjänster.

Emellertid har det i Kanada framförts klagomål från konsumentorganisationer om att vissa medborgare inte kan få tillgång till bankkonton och bankkort av olika slag, vilket försvårar for dem att sköta sina betalningar. Det finns ingen lagstiftning som ålägger bankerna

en kontraheringsplikt i detta avseende. Mot denna bakgrund tillsatte det kanadensiska Finansdepartementet 1996 kommitté, Payment System

en Advisory Committee, för att överväga rad olika frågeställningar rö-

en rande betalningsväsendet. En de frågor kommittén har behand-

av som lat var vissa tillgång till betaltjänster. Kommittén fick i

gruppers uppdrag bl.a. att föreslå riktlinjer och målsättningar för betalningsväsendet och att ställa upp kriterier for tillgång till betalningssystemet för betalningsförmedlare är villiga och har möjlighet att tillhandahålla be-

som taltjänster till allmänheten. Finansdepartementet, har fått del

som av kommitténs överväganden, arbetar för närvarande med frågorna.

Japan

Tillhandahållandet av en rikstäckande kassaservice upplevs inte ett

som problem i J Både bankerna och posten har rikstäckande kontorsnät

apan. som möter allmänhetens behov. Det finns 24 000 postkontor och 47 000 bankkontor. Kontorsnäten täcker hela landet.

Regeringen har inte gjort några särskilda åtaganden eller ställt

upp särskilda mål på detta område. Det finns inte några särskilda rättsregler som säkrar allmänhetens tillgång till kassaservice. Postlagen innehåller dock en bestämmelse att postkontoren skall ha öppen och rättvis

om en tillgång till kassaservice. Detta kan enligt den japanska riksbanken möjligen innebära att posten har lagfäst skyldighet att tillhandahålla

en kassaservice till samtliga medborgare och i glesbygd. Bankkontoren är vidare skyldiga att hålla öppet kl. 9.00-15.00.

72Svar har inkommit från centralbanken. 73Svar har inkommit från centralbanken.

Bilaga 5 139

Sammanfattande bedömning

Det förefaller att knappast något land uppfattar tillhandahållandet

som

rikstäckande kassaservice ett problem. I stort sett samtliga av en som länder hänvisar till att tjänsterna tillhandahålls på en konkurrensutsatt marknad där utbud och efterfrågan styr utvecklingen. I vissa länder som Tyskland och Schweiz hänger den gynnsamma situationen samman med att länderna är tätbefolkade och har väl utvecklade nät av bankkontor och uttagsautomater.

Ett problem som dock har diskuterats i flera länder är att samtliga medborgare bör ha tillgång till ett bankkonto. I Tyskland har denna fråga fått sin lösning ett gemensamt åtagande från bankerna och

genom i Frankrike har lagstiftningsvägen tillgripits. Kanada håller för närvarande på att överväga lagstiftning på detta område. I Sverige finns när det gäller denna fråga bestämmelsen i 2 kap. l § bankrörelselagen som säger att bank är skyldig att ta emot inlåning från allmänheten.

en

De flesta länder har svarat att det inte finns några statliga åtaganden när det gäller att tillhandahålla kassaservice till medborgarna, bortsett från centralbankernas traditionella uppgift att förse det ekonomiska systemet med kontanter. Men samtidigt framgår att det i flera

av svaren länder, exempelvis Norge och Japan, finns krav på en rikstäckande kassaservice genom postens försorg. Flera länder verkar dessutom, oavsett om det finns krav i lagstiftning eller på annat sätt, ha sammankopplat post- och kassaservice genom att postkontoren faktiskt erbjuder kassaservice. I något fall har det även framkommit att lantbrevbärama har kassaservice.

Statlig ersättning utgår normalt sett inte för en rikstäckande kassaservice. Undantaget är Norge där en ersättning utbetalas till posten och postbanken med direkt avsikt att ersättningen skall användas för att tillhandahålla kassaservice.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskatming.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegier vissai . Tänderhelalivet fall enöversyn.UD.

-

nytt ersättningssystemfor vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfárdensgenusansikte.A. 31 Detgäller livet. Stödochvårdtill barnoch . . Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem.+ Bilaga.S. . processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporterom idrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34. Företagaremedrestarbetsförmåga.S. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor.M.

försäkringar.Fi 36.Identifieringoch identitet digitalamiljöeri Alkoholreklam. Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997.

— och Systembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäluingen.S. 10.Campusför konst.U. 38.Vad får vi för pengarna Resultatstymingav

ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala inomolika områden.U. området.S. 12.Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER. - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad har gjorts Vadbörgöras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformation alla.for S.

~ 15.Grönanyckeltal- Indikatorerför ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildning för hållbartsamhälle.M. framtidakrav. Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.Hurskall Sverigemåbättre bemötandeav personermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S.

- 17.Samordning digitalav marksändTV. Ku. 44. Ensamladvapenlagstifining.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

- 19.IT ochregionalutveckling. 46. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel,Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt för digitala medier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreetörsäljningenavvecklas 21.Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiftet. inomEU. K. HearinganordnadavIT kommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustritörbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-14.K. Läkemedeli vårdochhandel,SOU 1998:28.S. 22.Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångt lärande. Ettgarantisystemfor försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23. Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyftet.U. 24.Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjlighetemai Östersjöregionen.N.

av m.m. vara 25.Trestäder.En storstadspolitikför helalandet. 54.Huroffensiv IT-användningkan skapatillväxt + st4 bilagor. förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kornrnissionenpåuppdragavKommunikations-

faktaomungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nya ledningsreglerfor bankaktiebolagoch ochIndusuiforbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-l l- l 8.K. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsforsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.

SB. -

varsla

åå

§75

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskomrnittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstormöten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningaroch direktdemokratii Schweiz. 59.Räddningstjänsteni Sverige SB. Räddaoch Skydda.Fö. 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet. - 60. Kring Hallandsåsen.M. Östeuropa.Ju. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om 88.DomarenochBeredningsorganisationen kämavfallsomröstningenMalå kommun1997.M.i utbildningoch arbetsfördelning.Ju. - 63. Engodaffär MotalaJoumalistemasi avslöjanden 89.Greppet attvändaenregionsutveckling. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriñse- Rapportfrån Söderhanmskommittén.N. rie. SB. 90. Stegetföre.Nedslag detlokalai 64.Bättreochmertillgänglig information. brottsförebyggandearbetet.Ju. Småföretagsdelegationensrapport N. 91.Nya kommunalförnyelseochkompetensgrepp- 65.Nya tider,nyaförutsättningar... utveckling.In. IT-kommissionensrapport8/98.K. 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. Småföretagsdelegationensrapport N. - 67.Socialavgiflslagen.S. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. Smâföretagsdelegationensrapport N. 69.Lämplighetsprövning personalinomav 94.Förslagskatalog. förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. Småföretagsdelegationensrapport N. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 95.Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. ochIT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, 97.Görbam till medborgareOmbamochdemokrati IT-kommmissionensrapport7/98.K. underl900-talet.SB. 71.Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt 98.Konkurrenslagensregleromföretags- kontrollinsuument.In. koncentration.+Bilaga.N. 72.Kommunalafmansförbund.Fi. 99.accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida ordningskomrnitténför Europaåretmotrasism.In. systemför statsbidragtill invandrarnas 100.Harrasismentagitslut nu Bilaga till betänkande riksorganisationerm.fl. In. fråndennationellasamordningskommitténför 74.Styrningenavpolisen.Ju. Europaåretmotrasism.In. 75.Djurförsök.Jo. l0l. Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån 76.Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- ettseminarium.SB. rörelsenochfriluñslivets organisationer.In. 102.Lekmannastyrei experternastid. Dokumentation 77.Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegation frånettseminarium.SB. rapport N. 103.Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch ens 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags- deindividuellarättigheternai Sverige.SB. delegationensrapport4. N. 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. 79. IT ochregionalutveckling. 105.Minska regleringenavkommunerochlandsting. Erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. ln. IT-kommmissionensrapport9/98.K. 106.Ungai ohälsofcirsäkringen. 80.BostadsrättsregisterJu. Tid för aktivitet ochutveckling. 81.Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 107.Främjandelagen enöversyn.A. - 82.Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem 108.Analyseramera.Jo. Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109.RättsinformationochIT. Rapportfrån tvåsemi- 140.Effektivitet ochkvalitet tvångsvården.i Fortsatt

narier1996och1998.IT-kommissionensrapport utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS

10/98.K. + Bilagedel.S. 110.Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförkla- 141.Medling ochlönebildning.+ Bilagor. A.

ring. Ju. 142.Ny svenskfilmpolitik. Ku. 1l E-plikt.Att säkradet elektroniskakulturarvet.U. 143.EtttryggareSverige.Ett gemensamtsysternfor 112.Resurser lika villkor U.på mobil kommunikation.K. 113. GodI Tro. Samhälletochnyandligheten. 144.Automatspel.Fi. 114.SvenskaniEU. Hur vi kan främjakvalitetenpå de 145.EU-ettdemokratiprojekt Dokumentationfrånett

svenskaEU-textema.SB. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. 115.Distansarbete.A. SB. 116.Stoppreglema.Fi. 146.FrånMagnaChartatill Motionema.Om lobbningi 117.Utgått USA, EUochSverige.Demokratiutredningens 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory. skriftserie.SB.

- Möjligheterochhinder för eninternationalisering 147.EffektivarehanteringavEU:sdirektstödtill avettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. jordbruket.Jo. +Bilaga.N. 148.Rikstrafiken vissaprincipfrågor.K.

-

119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 149.Att bilda försäkringskassai VästraGötaland.S. 120.EñerlevandepensionEnanpassningtill detrefor- 150.Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti

-

meradeålderspensionssystemet.S. kommunalaföretag.In. 121.Arbetsförhållandenoch attityder. 151.Kosnadsutjämningfor kommuneroch landsting.

professionellasmötenmedpersonermed Enöversynavstatsbidrags-ochutjärrmings-

-

funktionshinder. systemet.+Bilaga.In. 122.E-pengar civilrättsligafrågorm.m.Fi. 152.Vindkraften enrenenergikälla tarplats.M.

- - - 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. 153.Hur skallmanfinansieravälfärdeni det 124.Demokratipåeuropeisknivå Demokrati- globaliseradeIT-samhället EttsamtalomIT-

utredningensskriftserie.SB. utvecklingochoffentlig ekonomianordnatavIT- 125.Statensmuseerför världskultur.Ku. kommissionenochESO.Rotundan,Rosenbad. 126.Beskattningutantaxfree.Fi. IT-kommissionensrapport12/98.K. 127.Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en 154.OAS i framtiden.S.

omorganisation Tullverket. Fi.av 155.Lokalademokratiexperiment exempeloch

- 128.Forskningspolitik.U. analyser.Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 129.Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.K. 156.Alkoholpolitikensmedel.Införselavoch 130.Kämavfall ochSäkerhet.Rapportfrånett partihandelmedspritdrycker,vin ochstarköl.

seminariumomsäkerhetsanalys sluttörvaringenav 157.Biogassomfordonsbränsle.N. avanväntkämbränsle.M. 158.Att komma oljeutsläppen.K.

131.CSN En myndigheti ständigförändring.U.- 159.Kassaservice.Fi. 132.En granskningavEstoniakatastrofenochdess

följder. K. 133.Godetikpånätet.IT-komrnissionensrapport

l 1/98K. 134.Läsarnaochdemokratin ettbrevtill det läsande

-

Sverige.SB. 135.Domstolsorganisationensammanställningav-

grundmaterialfrån1995årsDomstolskormnitté.Ju. 136.Redovisningochaktiekapitali euro.Ju. 137.Miljö i grundochbotten erfarenheterfrån

-

Hallandsåsen.M. 138.Kvinnor, mänochfunktionshinder. 139.Ensärskildutsatthet.Ompersonermed

funktionshinderfrån andraländer.S.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utrikesdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 enöversyn.29 -

- Engod affär i Motala.Journalistemasavslöjandenoch NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport. 96 läsarnasetik. Demokratiutredningensskriftserie.63 Användningen vissastatsflygplan, 81 Försvarsdepartementet

av m.m. Att röstamedhänderna.Omstormöten, Säkrarekemikaliehantering.13 folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. Utlandsstyrkan.30 85 Försvarsmaktsgemensamutbildning for Görbarntill medborgareOmbam ochdemokratiunder framtidalcrav.42 1900-talet.97 Sotningi framtiden.45 Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.59

seminarium.101 Folkrättsligstatusm.m.123 Lekrnannastyreiexperternastid. Dokumentationfrån ett seminarium.102 Socialdepartementet Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch Tänderhelalivet deindividuellarättigheterna Sverige.103 ersättningssystemför vuxentandvård.2

- nytt Svenskani EU. Hur vi kan främjakvaliteten de Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch

av svenskaEU-texterna.1 14 Systembolagetsprodukturval.8 Demokratipåeuropeisknivå Demokratiutredningens När åsikterblir handling.Enkunskapsöversikt

om skriftserie.124 bemötande medfimktionshinder.16

avpersoner Läsarnaoch demokratin ettbrevtill det läsande Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet.

- Sverige.134 +4 stbilagor. 25 EU- ettdemokratiprojekt Dokumentationfrånett Frånhembränttill Mariakliniken. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.145 ungdomarochsvartsprit.26

- fakta om FrånMagnaChartatill Motionerna.Omlobbningi USA, Läkemedel vård ochhandel.Omi säker,flexibel

en EU ochSverige.Demokratiutredningenssknfiserie.146 ochsamordnadläkemedelsförsöijning.28

Detgäller livet. Stödochvårdtill barnoch Justitiedepartementet

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31+ BROTTSOFFER. Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vad har gjorts Vad bör göras 40 psykiatrisktvångsvård.32 Ensamladvapenlagstiftning.44 Företagaremedrestarbetsfönnåga.34 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.37 Bulvanerochannat.47 Vad får vi for pengarna Resultatstymingav

- Styrningenavpolisen.74 statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Bostadsrättsregister.80 området.38 Utvecklingssamarbetepå rättsområdet. Läkemedelsinfomiationför alla. 41 Östeuropa.86 Hur skall Sverigemåbättre DOMAREN OCH BEREDNINGS- förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43

- ORGANISATIONEN Kontrolleradochifrågasatt

utbildning ocharbetsfördelning.88 intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 — - Stegetfore.Nedslagi det lokalabrottsförebyggande De39stegen.Läkemedelsutredningarunder arbetet.90 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförklaring. Läkemedel vård ochhandel,SOU 1998:28.50i l 1O Socialavgiftslagen.67 Domstolsorganisationen sammanställningavgrund- Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104

materialfrån 1995årsDomstolskommitté.135 Ungai ohälsoforsäkringen. Redovisningochaktiekapitali euro.136 Tid för aktivitet ochutveckling. 106 Lokalademokratiexperiment exempelochanalyser. I GodTro. Samhälletochnyandligheten.113

- Demokratiutredningensskriftserie.155 Efterlevandepension.En anpassningtill detreformerade

ålderspensionssystemet.120

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsförhållandenochattityder professionellas Ett tryggareSverige.Ettgemensamtsystemfor mobil

mötenmedpersonermedfunktionshinder.121 kommunikation.143 Kvinnor, mänochfunktionshinder.138 Rikstrafiken vissaprincipfrågor.148

- En särskildutsatthet.Ompersonermedfunktionshinder Hur skallmanfinansieravälfärdeni detglobaliserade ñån andraländer.139 IT-samhället Ett samtalomIT-utvecklingochoffentlig Effektivitet ochkvalitet tvångsvården.i Fortsatt ekonomianordnatavIT-komrnissionenochESO. utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS Rotundan,Rosenbad.IT-kommissionensrapport12/98. + Bilagedel.140 153 Att bilda försäkringskassai VästraGötaland.149 Att komma oljeutsläppen.158 OAS framtiden.i 154 Alkoholpolitikensmedel.Införsel ochpartihandel Finansdepartementet

av medspritdrycker,vin ochstarköl.156 Omstruktureringarochbeskattning.1

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektivag

av

Kommunikationsdepartementet

försäkringar.7 IT ochregionalutveckling. Integritet Effektivitet skattebrott.9

- 120exempelfrånSverigeslän. 19 Självdeklarationochkontrolluppgifler IT-kommissionenshearingominfrastrukturen förenkladeförfaranden.12

— för digitalamedier.Andrakammarsalen, E-pengar näringsrättsligafrågor. 14

— Riksdagen1997-10-24.20 Engräns enmyndighet 18

- Problemmedinbäddadesysterninför 2000-skiftet. Försäkringsgaranti. Hearinganordnad IT-kommissioneniav Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.22 samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch 1997-11-14.21 försäkringsbolag.27 Identifieringochidentitet digitalai miljöer. Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa

Referatfrånenhearingden 12november1997. ochtillfälligt arbete.56 - IT-kommissionensrapport4/98. 3 6 Kommunalafmansförbund.72 Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem82 inomEU. 49 Premiepensionsmyndigheten.87 Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt Stoppreglerna.1 16 för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav E-pengar civilrättsligafrågorm.m.122

- IT-kommissionenpå uppdragavKommunikations- Beskattningutantaxfree.126 departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1 omorganisation Tullverket. 127av 18.54 Automatspel.144 IT ochnationalstaten.Fyra frarntidsscenarier. Kassaservice.159 IT-kommissionensrapport6/98.58 Nya tider, förutsättningar... Utbildningsdepartementet

nya IT-kommissionensrapport8/98.65 Campusför konst10 Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och inomolika områden.11 IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, Vuxenutbildningochlivslångtlärande. IT-kommissionensrapport7/98.K. 70 Situationeninför ochunderförstaåretmed IT ochregionalutveckling. kunskapslyñet.5 1 erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommissionensrapport9/98. 79 Utvärdering distansutbildningsprojektmed

av RättsinformationochIT. Rapportfrån tvåseminarier IT-stöd. 57 1996och1998.IT-kommissionensrapport10/98.109 FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66

- Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.129 Lärnplighetsprövning personalinomav EngranskningavEstoniakatasrofenochdessföljder. förskoleverksamhet,skolaoch skolbamomsorg.69 132 DUKOM Distansutbildningskommittén. Godetik nätet.IT-kommissionensrapportll98.133 Pådistansutbildning,undervisningochlärande.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Förslagskatalog. DUKOM Distansutbildningskommittén. Srnåföretagsdelegationensrapport 94 Flexibel utbildning distans.84 Konkurrenslagensregleromföretagskoncentration. E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet.1 11 + Bilaga.98 Resurser lika villkor 1 12 "SustainableSweden" aSUCCESSstory.

- Forskningspolitik.128 Möjligheterochhinder för eninternationaliseringav CSN Enmyndigheti ständigförändring.13 l ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.118+

-

Biogassomfordonsbränsle.157 Jordbruksdepartementet

Inrikesdepartementet Fiskeriadministtrationeni ettEU-perspektiv. Översyn frskeriadministrationen 24 Historia,ekonomioch forskning.

av m.m. Livsmedelstillsyni Sverige.61 Femrapporteromidrott. 33 Djurförsök. 75 Denkommunalarevisionen demokratisktA

- ett Analyseramera.108 kontrollinstrument.71 EffektivarehanteringavEU:s direktstödtill OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida

jordbruket. 147 systemför statsbidragtill invandrarnas

riksorganisationerm.fl. 73 Arbetsmarknadsdepartementet

Idrott ochmotion for livet. Statensstödtill idrotts- Välfärdensgenusansikte.3 rörelsenochfriluftslivets organisationer.76 Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifrka Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetens-

processermedexempelfrån handeln.4 utveckling.91 Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch accepteraBetänkandefrån dennationellasamordningsmaktdiskurser.5 kommitténför Europaåretmotrasism.99 Ty makten dinär Mytenomdetrationella Har rasismentagitslutnu Bilagatill betänkandefrån arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 dennationellasamordningskommittén Europaåretför Utstationeringavarbetstagare.52 motrasism.100 Främjandelagenen översyn.107 Minskaregleringenavkommunerochlandsting.105

- Distansarbete.115 Kurnmunaluppdragsverksamhet1998.119 Medlingochlönebildning + Bilagor. 141 Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamhet kommu-i

-

nalaforetag.150 Kulturdepartementet Kostnadsutjämningför kommunerochlandsting.En

Samordning digital marksändTV. 17 översynavstatsbidrags-ochutjämningssystemet.

av Statensmuseerför världskultur. 125 + Bilaga.151 Ny svenskñlmpolitik. 142

Miljödepartementet Närings- och handelsdepartementet Grönanyckeltal Indikatorer ekologiskthållbart

- för ett Statenochexportfmansieringen.23 samhälle.15 Ta påmöjligheternai Östersjöregionen.53 Förordningartill miljöbalken. Bilagor. 35+

vara Bättreoch tillgänglig information. Det fmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39

mer Småföretagsdelegationensrapport 64 Kring Hallandsåsen.60 Kompetensi småföretag. Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Småforetagsdelegationensrapport 77 kärnavfallsonrröstningenMalå kommuni 1997.62 Regelförenklingför framtiden. Kunskapslägetpåkärnavfallsområdet1998.68 Småföretagsdelegationensrapport 78 Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.95 Greppet attvända regionsutveckling. KärnavfallochSäkerhet.Rapportfrånettseminarium

- en RapportfrånSöderhanmskomrnittén.89 omsäkerhetsanalys slutförvaringav avanvänt Godaidéer småföretagochsamverkan. kärnbränssle.130

om Småforetagsdelegationensrapport 92 Miljö grundochbotteni erfarenheterfrån

- Kapitaliörsörjningtill småföretag. Hallandsåsen.137 Småföretagsdelegationensrapport 93 Vindkraften enrenenergikälla tarplats.15 2

- -

Puxl -RI xx: 106 .r Sim MIMI | ox um 9191. h1|1w:o‘—o m -0 l"—lnI: trlt/cs.nrdcrIlulu-r.sc hm/I x I.IH I§0lH.Nll I: ‘\\\\,lr1/Lwxc

ISRN J l 38-7I9-8 ISSN 3 5—Z3./