Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet förslag till inriktning av nya mål 3 inom EG:s strukturfonder : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

I ittüüiiiittåitfiütåååttititåtüütttüüttit M D Z O L Z U F Z U

1 av

Utveckling

LI.

mänskliga

U M

E resurser

O Z

i arbetslivet

M

E

till av

Förslag inriktning

Q

mål 3 inom

nya

F

E EG:s

strukturfonder

I L E O

Z M U Z Z O W I F U

E

O i

Z

l

E

K i

4 Z

l

a wtstarwtmrat*asatwtrøuaaattttwømwat*asur-AJ

E

/zmá /czz

SOU

WW

um Statens offentligautredningar

WW 1999:23

@

Näringsdepartementet

Utveckling av

resurser

mänskliga

i arbetslivet

till av mål 3

Förslag inriktning nya

EG:

inom s strukturfonder

Betänkande

av

framtida mål 3 inom EG:s strukturfonder

Qtredningen om

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets fdrvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post 0rder@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. — Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-7610-93 0-5 Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Björn Rosengren

Regeringen bemyndigade den 17 september 1998 chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att

över inriktningen mål 3 inom EG:s strukturfonder under se av m.m. programperioden 2000-2006.

Med stöd detta bemyndigande förordnades förbundsdirektören

av Jaan Kolk särskild utredare den 16 november 1998.

som

Som sekreterare förordnades samma dag civilekonomen Olle Hammarström. Den 1 december 1998 förordnades utbildningsdirektören Barbro Berg sekreterare och Anne Baxter som bitr. sekre-

som terare. Fil. kand. Lisa Stern förordnades som sekreterare den 7 december. Därutöver har civilekonomen Christina Rapp Lundahl utarbetat en rapport angående de erfarenheter som gjorts i andra länder se bilaga 2.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om framtida mål 3 inom EG:s strukturfonder. Genom betänkandet Utveckling av mänskliga i arbetslivet- Förslag till inriktning av nya mål 3 inom

resurser EG:s strukturfonder SOU 1999:23, som utredningen nu lägger fiam, har vi slutfört vårt uppdrag.

Stockholm februari 1999

Jaan Kolk

/Barbro Berg

Olle Hammarström

Lisa Stern

Förkortningar

AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AIVIU Arbetsmarknadsutbildning

Europeisk valutaenhet European Currency Unit ecu

EG Europeiska gemenskapema

ERUF Europeiska regionala utvecklingsfonden ESF Europeiska socialfonden

EU Europeiska unionen

EUGFJ Europeiska utvecklings- och garantifonden for jordbruket FFU Fonden för fiskets utveckling FR Företagarnas Riksorganisation LK Lokal kommitté LO Landorganisationen LRF Lantbrukarnas Riksförbund NAP National Action Plan Programkontoret Svenska EU Programkontoret RK Regional kommitté RRV Riksrevisionsverket SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SPD Samlat Programdokument TCO änstemännens Centralorganisation TA-medel Medel till tekniskt stöd

ÖK Övervakningskommitté

Sammanfattning

Europeiska socialfonden, EU:s strukturfonder, används som är en av bl.a. till åtgärder mot arbetslöshet och för utveckling av mänskliga i arbetslivet. Pengarna fördelas till EU:s medlemsländer genom resurser kallas mål och gemensamhetsinitiativ. Utredningens program som arbete är ett led i förberedelserna för mål 3 och tillhörande gemenskapsinitiativ för programperioden 2000-2006. Utredningen har haft i uppgift att föreslå inriktning det framtida mål 3 och gemenskapsiniav tiativet Access i Sverige, former för hur det programmet skall tas nya fram samt vad bör beaktas i den nya organisationen för programsom met utifrån erfarenheterna från innevarande programperiod. Utredningen redovisar i de första fem kapitlen erfarenheter från nuvarande mâl 3 och mål gemenskapsinitiativen Adapt och Employment samt förutsättningar för den nya programperioden på EU-nivå och på nationell nivå. I kapitel 6 diskuteras ett antal frågor, som särskilt bör beaktas inför den kommande programperioden. I det avslutande kapitel 7 redovisas utredningens slutsatser och förslag.

Inriktning på kompetensutveckling

Förslagen avseende det framtida mål 3:s inriktning innebär en tydlig koncentration på insatser för kompetensutveckling i vid mening. Samtliga förslag syftar till att öka arbetskraftens kompetens och överbrygga den växande klyftan mellan arbetslivets krav och arbetskraftens kompetens i olika avseenden. Förslagen omfattar sex prioriterade områden inriktade på stöd till kompetensutveckling i arbetslivet. De bygger vidare på den verksamhet som bedrivits under innevarande programperiod i mål 3 och mål 4 och kompletterar dessa genom åtgärder att brygga över uppdelningen mellan anställda och som avser arbetslösa och medverka till ett livslångt lärande i arbetslivet. De prioriterade områden utredningen föreslår är: Stöd till kompetens och verksamhetsanalyser i företag samt erfaren- 0 hetsutbyte mellan företag och andra aktörer genom nätverk. Försla-

get innebär i huvudsak en fortsättning och utvidgning av steg l och

3 inom nuvarande mål 4. 0 Stimulans till verksamhetsrelaterad kompetensutveckling för anställ-

da för den tid anställd delar i kompetensutveckling. Förslaget inne-

bär medfinansiering det förslag till kompetensutveckling som

en av

lades fram i september 1998 av en arbetsgrupp inom Arbetsmark-

nadsdepartementet med representanter från arbetsmarknadens par-

ter.

Stöd till utbildning anställda i kombination med vikariat, praktik 0 av

m.m. för arbetslösa. I förslaget betonas att regelsystemet måste

präglas enkelhet och utgå från företagens/verksamhetens behov.

av 0 Stöd till lokala och regionala kompetensutvecklingsinsatser för

arbetslösa. Dessa bör inte styras centralt utan grundas på lokala och

regionala initiativ.

Integrerade insatser för ökad jämställdhet i genomförandet av stö- 0

dinsatser. 0 Ett ramprogram för stöd till kompetensutveckling med förenklat

ansökningsförfarande till lokala grupper.

Partssamverkan i förberedelsearbetet

Utredningen framhåller att det är angeläget att den nationella processen med att ta fram ett programdokument för det framtida mål 3 påbörjas så

möjligt efter det att regeringen tagit ställning till inriktningen snart som av programmet. Utredningsförslaget är ett första steg i den beredning

leder fram till ett samlat programdokument, en s.k. SPD. Utredsom ningen understryker att planeringsprocessen måste ske i ett nära samspel med den nationella syssselsättningsplanen och de regionala tillväxtavtalen.

En grundläggande förutsättning för att få ett genomarbetat och väl förankrat programdokument är att parterna på arbetsmarknaden, myndigheterna på arbetsmarknadsområdet, lokala och regionala organ samt företrädare för den sociala ekonomin har möjlighet att aktivt delta i hela planeringsprocessen. För detta krävs att processen påbörjas under våren 1999. Utredningen förelår att de organisationer som ingår i partnerskapen för de nuvarande mål 3 och mål 4 inbjuds att delta i planeringsarbetet och att det sker både på central och regional nivå.

Sammanfattning 13

Det framtida mål 3 bör en egen, tydlig identitet

ges

Utredningen har inte i uppdrag att lämna förslag hur det mål 3 om nya skall organiseras, skall synpunkter på vad som bör beaktas i men ge den kommande organisationen. Avgörande for hur skall bygga upp man organisationen för det framtida mål 3 bör vara inriktningen av det nya programmet. Utredningen konstaterar att det finns problem med att grunda organisationen både på nuvarande organisation för mål den nya 3 och mål Samtidigt är det önskvärt att bygga vidare på de kunskaper och erfarenheter finns i de nuvarande organisationsstrukturema. som Organisationsfrågan kompliceras att det inte finns självklar natioav en nell myndighetsstmktur för kompetensfrågor utan att ansvaret ligger på flera departement och myndigheter. Utredningen fyra tänkbara alternativ för den framtida organianger sationen. Två alternativen bygger vidare på de organisationer som av för nuvarande mål 3 och mål 4. Övriga två alternativ är i har ansvar olika utsträckning självständiga myndigheter. Från utredningen sida förordas tydlig organisation är anpassad till programmets inen som riktning och också bidrar till att det framtida mål 3 självsom ge en ständig ställning och en egen identitet. Utredningen föreslår också att ansvaret för gemenskapsinitiativet Access, syftar till att motverka diskriminering på arbetsmarknasom den, organisatoriskt sammanförs med det framtida mål Oavsett vilket organisationsaltemativ väljs är det av central som betydelse att den myndigheten kombineras med ett aktivt partnernya skap. Utgångspunkten bör de nuvarande partnerskapen för mål 3 vara och mål där i synnerhet bör till att bygga vidare på det aktiva man se engagemanget från arbetsmarknadens parter inom mål Utredningen förordar därför att ett regionalt partnerskap, där också den sociala ekonomin inkluderas, utgör rådgivande och styrande på regional organ nivå. Det formella beslutsfattandet bör däremot hanteras som myndig-

hetsbeslut.

Summary

Social Fund, which of the EU’s Structural Funds, The European one used for combat unemployment and develop human measures to working life. The Fund’s allocated among resources in resources are countries through called Objectives and the Member programmes Initiatives. The commission’s work forms part of the Community for Objective 3 and the associated Community Initiatives

preparations

2000-2006 period. Its task to focus for for the programme propose a Objective 3 and Access in Sweden, Community Initiative, as the next a of the Based the experiences of well as the shape new programme. on period, the commission will also point to areas the current programme given special attention in the organisation for the that should be new

programme. five give account of experience gained from the Chapters one to an and the Community Initiatives Adapt and current Objectives 3 Employment, well the prospects for the programme period at as as new national levels. Chapter 6 raises number of questions that EU and a should be given particular attention before the start of the new In the last chapter the Commission presents its programme period. conclusions and proposals.

Focus on training

The commission’s proposals for the next Objective 3 concentrate training in broad All proposals aim to raise the skills largely on a sense. workforce and bridge the widening between the of the gap of today’s labour market and the skills of workers. The requirements proposals comprise six prioritised with a focus on occupational areas the work of the present period for training. They expand on programme 3 and and complement these through measures aimed at Obj ectives removing the dividing line between the employed and the unemployed

well at life-long learning. as as The of priority proposed by the Commission are: areas

16 Summary

Assistance for training, analyses of companies operations and the

exchange of experience between companies through networks. On

the whole, the proposal continues and expands on phases 1 and 3 of

the current Objective

Stimulating work-related training for employees during

the course

of training programmes. The proposal involves co-ñnancing the

proposal for training presented in September 1998 by a working

group in the Swedish Ministry of Labour consisting of union and

employers’ representatives.

Assistance aimed at training employees in conjunction with

temporary positions, work experience, etc. for the unemployed.

The proposal stresses that the regulatory system must be simple and

based on the needs of businesses. I Assistance to local and regional training projects for the

unemployed. These should not be centrally administered, but based

on local and regional initiatives. I Integrated projects for greater equality in the implementation of aid

measures. I A general programme of assistance for Occupational training to

local groups with simplified application procedures.

Co-operation between employers and unions in the

preparatory work

The Commission stresses the importance of early start to the national

an process of producing a programme document for the next Objective This should be begun as soon as possible after the govemment’s decision on the focus of the programme. The commission’s proposal a first step in the work that leads to so-called Single Programme

on a Document. The Commission also stresses that the planning process must be closely co-ordinated with the national employment plan and the regional growth agreements.

A basic requirement for comprehensive and well-founded

a programme document that employers and unions, public authorities concemed with labour-market issues, local and regional agencies, and representatives for the social economy be given the opportunity to take an active part in the whole planning process. This requires that the process begin during spring 1999. The commission that the

proposes organisations participating in the partnerships for the current Objectives 3 and 4 be invited to participate in the planning work both at central and regional levels.

Summary 17

The next 3 should be given a distinct identity

objective

commission has been asked to present proposals on the The not organisation of the next Objective but will present its views on areas the organisation that merit special attention. A decisive factor in in new building the organisation for the next Objective 3 should be the focus While basing the organisation on the of the new programme. new for Objectives 3 and 4 presents number of present organisation a advantageous expand the knowledge and

problems, to on

in the existing organisational structures. The experience acquired complicated by the absence of clear national

organisational issue a

of public authorities dealing with work-related training. structure lies with number of different ministries and public

Responsibility a

bodies. commission presents four alternatives for the future The Two these involve continuation and development of the

organisation. a

organisations responsible for the current Objectives 3 and 4. In different degrees, the other two alternatives involve independent authorities. The commission advocates clear organisation that a adapted the focus of the and that gives the next to programme Objective independent character and distinct identity. 3 an The commission also proposes that the organisational responsibility Community Initiative aimed at counteracting labourfor Access, a market discrimination, be co—ordinated with the next Objective Irrespective of the chosen organisational alternative of key that the authority be combined with an active importance new which should be based the existing partnerships for

partnership, on and In particular, the active participation of employers

Objectives 3 and in Objective 4 should be promoted. The commission unions recommends that regional partnership, which includes the therefore a constitute the advisory and administrative body at social economy, level. The formal decision-making the other hand, regional process, on should be handled by public authorities.

och arbete

Utredningens uppdrag

l 1 Direktiven

.

beslöt den 17 september direktiv för utredning med Regeringen om en utarbeta underlag och förslag inriktningen mål 3 m.m.

uppgift att om av

inom EG:s strukturfonder under nästa programperiod 2000-2006. Den särskilde utredaren utsågs den 16 november. Utredarens uppdrag att

med från erfarenheterna från arbetet med mål 3 och mål 4

utgångspunkt

under programperioden 1995-1999 föreslå inriktning av ett nytt pro- Utredaren hade vidare i uppdrag att lämna förslag till formerna gram. det skall utarbetas samt vad bör beaktas i för hur nya programmet som med utgångspunkt från erfarenheterna från den nya organisationen innevarande programperiod. I uppdraget ingick även att lämna motsvavad gäller det gemenskapsinitiativet inom socialfonrande förslag nya Utredningens direktiv dir. 1998:76 återges i sin helhet i bilaga den. medlemskapet i Europeiska unionen deltar Sverige i den Genom regional- och strukturpolitik finansieras via EG:s gemensamma som strukturfonder. Dessa är socialfonden, regionalfonden, jordbruksfonden

och fiskefonden. För perioden 1995-1999 avsattes ca 90 procent av medlen till olika mål för regional- och strukturpolitik, nio procent sex till antal gemenskapsinitiativ och procent till s.k. pilotprojekt. ett en socialfonden, i första hand omfattar mål 3 och mål

Europeiska som

individstöd och skall bidra till utveckling av är avsett som ett i vid mening. Mål 3 syftar till att slussa in ungdomar mänskliga resurser bekämpa långtidsarbetslöshet och integrera dem på arbetsmarknaden, riskerar uteslutas från arbetsmarknaden. Mål 3 administreras av som att Arbetsmarknadsverket. Mål 4 syftar till att åstadkomma förnyelse av arbetsorganisatioen hos företag och anställda. Mål 4-

I nen och ökad kompetensutveckling

administreras Svenska EU Programkontoret för utbildprogrammet av 1 länsvisa s.k. Växtkraft mål 4-kon-

ning och kompetensutveckling samt

tor. l

20 Utredningens uppdrag och arbete

Inom socialfonden finns också två gemenskapsinitiativ, Employment och Adapt. Employment skall genom transnationella utvecklingsprojekt Ska jämställdheten på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna till arbete för arbetshandikappade, invandrare och flyktingar samt ungdomar. Adapt syftar till att transnationella utvecklingsprogenom jekt underlätta för anställda att klara arbetsmarknadens förändrade krav, skapa arbetstillfällen och stärka företagens konkurrensförnya måga. Utredningen skall ta del de särskilda utredningar genomförts av som

av de övervakningskommittéer leder de båda de

som programmen samt särskilda granskningar genomförts bl.a. Riksrevisionsverket, som av Statskontoret och NUTEK.

1 Utredningsarbetet

Utredningsarbetet påbörjades i november 1998 och avslutades i februari 1999. Arbetet har inledningsvis inriktats på att ta del erfarenav heterna från det pågående arbetet inom mål 3 och mål 4 och de två gemenskapsprogrammen. Utredningen har gått igenom utvärderingar och annan skriftlig dokumentation och intervjuat företrädare för Arbetsmarknadsverket, Svenska EU Programkontoret och de regionala Växtkraft mål 4-kontoren samt övervakningskommittéema och de regionala och lokala partnerskap finns knutna till mål 3 och mål som Utredningen har tagit del av det material föreligger kring försom handlingarna inom EU om Agenda 2000 och arbetet med att ändra förordningama för såväl de allmänna bestämmelserna för strukturfondema som bestämmelserna för socialfonden. Utredningen har också infonnerat sig om det pågående arbetet kring de regionala tillväxtavtalen. Utredningen har besökt fyra län, Värmland, Östergötland, Stockholm och Kalmar för att inhämta erfarenheter från det pågående arbetet inom mål 3 och mål 4 och de regionala partnerskapens synpunkter på det nya mål Svenska EU Programkontoret har genomfört enkät till en partnerskapen inom mål 4 for att insamla erfarenheter från det pågående arbetet och på det nya mål Utredningen har fått del enkätsvaav ren. Därtill har en skrivelse inkommit från de regionala partnerskapen i Göteborg, Älvsborg och Skaraborg med förstudie angående det en framtida arbetet med mål 3 i Västra Götalands Län. nya I utredningens uppdrag ingår även att inhämta synpunkter från Danmark, Finland, Österrike och Storbritannien. Pâ grund den beav gränsade tid som stått till utredningens förfogande har det i första hand skett med stöd konsult. Konsultrapporten återfinns i bilaga 2 i av en

Utredningens uppdrag och arbete 21

Utredningens sekretariat har besökt Danmark för att inbetänkandet. hämta erfarenheter och synpunkter. har inkommit skrivelser b1.a. från Försäkrings- Till utredningen kasseförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Handikappförbundens

Kooperativa institutet, Landstingsförbundet och samarbetsorgan, Svenska Kommunförbundet samt EU-bedrägeridelegationen. Dessutom inkommit skrivelse från arbetsmarknadens organisahar en gemensam SACO, SAF, Företagarnas Riksorganisation, Landstioner LO, TCO, och Svenska Kommunförbundet. Utredningen har

tingsförbundet

skrivelser till Näringsdepartementet från LO, också fått del av och Landstingsförbunden och AMS. Till utredningen har Kommun-

Småföretagsdelegationens förslag den svenska

också överlämnats om EU:s strukturfondsprogram, Förslagskatalog SOU organisationen av r har fått del skriftliga synpunkter från 1998:94. Utredningen även av

l

partnerskapen inom mål 3 och mål Utredningen har i enlighet med direktiven etablerat ett nära samutredningen de geografiskt avgränsade strukturfondsarbete med om dir. 1998:85. Utredningarnas sekretariat har varit samprogrammen och utredningarna har hållit överläggningar lokaliserade gemensamma och företagit intervjuer och studieresor. gemensamma Utredningen har arrangerat remissmöten med olika intressegrupper inhämta synpunkter och diskutera utredningens förslag. Remissfor att

för diskutera jämställdhetsaspekter av struk-

möten har genomförts att den sociala ekonomins roll och medverkan. turfondsprogrammen samt med företrädare för arbetsmarknadens Möten har också genomförts mål 4. Utredningen har vidare samrått med b1.a. parter inom mål 3 och Riksrevisionsverket, Statskontoret, Högskoleverket och EU- NUTEK,

bedrägeridelegationen.

EU:s en översikt

strukturfonder -

l Strukturfonderna

mål minska skillnaderna mellan utveck-

EU:s övergripande är att

Ett av

och motverka eftersläpningar i unionens minst lingsnivåema i Europa

För nå detta har inom EU inrättats de gemengynnade regioner. att

strukturfondema med uppgift att stöd för utveckling av ekosamma ge

sammanhållning. EU:s strukturpolitik omfattar vad nomisk och social

och arbetsmarknadspolitik och syftar vi i Sverige benämner regional-

sociala skillnader mellan regioner och att långsiktigt till att utjämna

skapa arbeten och företagande.

strukturfondemas viktigaste mål är att få den höga arbets- Ett av ner

Sedan 1994 har detta varit huvudfrågoma på lösheten i Europa. en av

EU:s strukturpolitik är budget-

nästan alla toppmöten som har ägt rum.

området efter jordbrukspolitiken. Arbetet

mässigt det största politiska

den nuvarande pågått 1994-1999 har

bedrivs i programperioder, som budget på 156 miljarder inkl. Sammanhållningsfonden,

haft en ecu

del EU:s totala budget. Av dessa har ca l 200 det är nästan tredje av en miljarder kr. gått till Sverige. Strukturfonmiljoner dvs. nästan 12 ecu,

stöd i form bl.a. gemenskapsinitiativ och pilotprojekt,

derna ger ut av

främst de s.k. målområdena. men genom finns det sju målområden Under den nuvarande programperioden

har olika uppgifter: som

och strukturell anpassning i områden med Mål Främja utveckling

eftersläpande utveckling.

påverkas industriell tillbaka- Mål 2: Omvandling av regioner som av

l

gång.

l

långtidsarbetslösa och underlättande av ung- Mål 3: Bekämpning av l

domars inträde på arbetsmarknaden.

anställda för att underlätta omställning

Mål 4: Kompetensutveckling av

strukturförändringar. av

24 EU:s strukturfonder översikt - en

Mål 5a." Utveckling lantbrukets och fiskets

av omstrukturering och modemisering.

Mål 5b: Underlättande landsbygdens utveckling och

av strukturanpass-

ning. Mål Utveckling glest befolkade områden. av

Stöd till mål mål mål 5b och mål 6 går till särskilda regioner och kallas därför för geografiska mål medan mål mål 4 och mål 5a är nationella och går till hela medlemslandet, förutom i mål och mål 6regioner. I ramförordningen 2081/93 fondemas övergripande anges mål och syften, kriterierna för de olika målen, formerna för finansiering m.m. Pengarna till målområdena fördelas från fyra olika strukturfonder som behandlar olika områden. Fonderna är inga fonder i egentlig mening utan endast olika utgiftsposter EU:s budget. De fyra fonderna ur är: Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF, Europeiska socialfonden ESF, Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket EUGFJ och Fonden för fiskets utveckling FFU, är inte en en strukturfond i egentlig mening, den finansierar de strukturåtgärder men inom fiskesektorn genomförs i strukturfondemas program. som Nedan visas strukturfondernas medel i miljoner för hela EU ecu under perioden 1994-1999 fördelade på respektive fond Sveriges samt andel de framgår nedanstående tablå:

Europeiska

Socialfonden är den Europeiska unionens huvudsakliga instrument för

att ge stöd till arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik i medlems-

staterna. Dess syfte är att förbättra framtidsutsikterna för dem har

som det allra svårast att hitta, behålla eller komma tillbaka till arbete.

ett Genom socialfonden utbetalas medel från EU till utveck-

program som lar eller återskapar människors anställningsbarhet. Socialfondsarbetet

skall ske med hänsyn tagen till de nationella målen i respektive medlemsstat rörande utveckling, omställning och strukturanpassning. Allt

arbete utgår från individen och skall bidra till utveckling mänskliga

av resurser i vid mening. Bakom allt arbete som utförs socialfon-

genom den ligger principen att säkerställa lika tillträde till arbete för kvin-

om

E Uzs strukturfonder översikt 25

—en

och män, de funktionshindrade samt minoriteter riskerar social nor som utslagning.

För programperioden 1994-1999 har ca 47 miljarder ecu avsatts för socialfonden, det är än tredje del den samlade strukturfonds-

mer en av budgeten. I dag delfinansierar socialfonden mål mål 2 och mål Sb, och för EU:s insatser inom mål 3 och mål 4.Se tabell

ansvarar ensam nedan. Åtgärderna från socialfonden skall vara individinriktade och bidra till utvecklingen mänskliga kompetenshöjning och

av resurser, förbättra arbetsmarknadens sätt att fimgera. Detta görs genom mål 3

gemenskapsinitiativen Adapt och Employment

och mål 4 samt genom samt pilotprojekt socialfonden ansvarar för. Programmen planeras

som

medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och genomförs av sedan med hjälp ett stort antal aktörer, både inom offentlig och pri-

av vat sektor. Bland dessa aktörer finns nationella, regionala och lokala myndigheter, utbildningsorgan, frivilligorganisationer, fackföreningar, enskilda företag Genom socialfondsarbete främjas partnerskap på

m.m. många olika nivåer, och uppmuntran överföring av kunskaper samt

av utbyte idéer och bra metoder i hela unionen.

av

Socialfondens i procent i Sverige fördelade på mål och

resurser gemenskapsinitiativ under perioden 1995-1999 framgår nedan:

Övriga gemenskaps-

initiaitv 3

2.3 Samlat gramdokument SPD

pro

För varje utvecklingsprogram EG:s strukturfonder stöd till

som ger måste ett programdokument utformas. Detta arbete utförs av de organ på central, regional och eller lokal nivå som medlemslandet anser lämpligt. Programmen kan utarbetas i fonn av s.k. samlade programdokument SPD. För Sveriges del är alla målprogram av den typen, men länder får mycket stöd, t.ex. Irland, Portugal, Spanien och

som

26 E U:s strukturfonder en översikt

-

Grekland använder en tvåstegsprocess där man först utarbetar ett övergripande program och sedan ett åtgärdsprogram. Det finns krav på vad en SPD skall innehålla. Reglerna för utformningen av nuvarande mål 3:s och mål 4:s SPD:er finns i rådets förordning 2081/93 artikel 10.1 och 10.2. Under programperioden 1994-1999 skulle SPD innehålla

en följande punkter:

Socio-ekonomisk bakgrund En detaljerad kartläggning och beskrivning av utvecklingen den

av ekonomiska och sociala situationen och strukturen i landet, arbetsmarknadssituationen med tanke på sysselsättningen, utbildningsnivå, näringslivsstruktur m.m.

Strategi, prioriteringar och åtgärder En redogörelse över den strategi som har valts, gjorda prioriteringar och mål för åtgärderna.

F inansieringsplan och additionalitet

Av fmansieringsplanen skall framgå hur stor del av finansieringen som

kommer från vilken fond och de motsvarande nationella medfinansieringarna. Den skall även innehålla en bedömning av vilket mervärde åtgärderna finansierade med strukturfondsmedel kan åstadkomma i förhållande till de insatser som görs nationellt.

Genomförandet programmet

av I detta avsnitt skall ansvarigt för programmet och dess struktur

organ redovisas. Hur information skall distribueras, hur uppföljning och utvärdering skall gå till samt projekturval skall redovisas i detta avsnitt.

3 Erfarenheter från nuvarande

programperiod

3.1 Mål 3

3.1.1 Inledning

Mål 3 är inriktat på åtgärder för arbetslösa. I Sverige syftar åtgärderna till att slussa in ungdomar på arbetsmarknaden, bekämpa långtidsarbetslösheten och integrera dem riskerar att slås ut från arbetssom marknaden. Verksamheten bedrivs i projektfonn utifrån det samlade programdokumentet, SPD, är överenskommelse mellan den som en svenska regeringen och EU-kommissionen. Projekten skall bygga på lokala initiativ och bred samverkan mellan olika aktörer. De skall ligga i linje med den gällande arbetsmarknadspolitiken men ändå tydligt kunna särskiljas från denna. Mål 3 skall inriktas på insatser som är nyskapande och bidrar till metodutveckling inom arbetsmarknadspolitiken. Detta i motsats till flera länders där insatserna använts for att förstärka de andra program ordinarie insatserna. Jämställdhet skall beaktas i alla projekten. Särskilda insatser skall för invandrare. Mål 3 i Sverige omfattar hela göras landet, de län eller kommuner ingår i mål Ö-områdena, där utom som medel för socialfondsinsatser ingår i för mål Mål 3-programramen administreras Arbetsmarknadsverket. AMS är också fondförmet av valtande myndighet för hela socialfonden.

3.1.2 Proceduren for att utarbeta SPD

AMS fick vid årsskiftet 1994/95 i uppdrag regeringenatt utarbeta ett av för mål I 1995 överlämnade AMS ett förslag

programdokument mars

grundade sig på analys situationen på den svenska arbetssom en av

28 Erfarenheter från nuvarande programperiod

marknaden, till Arbetsmarknadsdepartementet för vidare befordran till kommissionen. Denna första plan enligt kommissionen inte till-

var räckligt detaljerad. Kommissionen tog därefter mycket aktiv del i arbetet med det svenska dokumentet, vilket bl.a. resulterade i detal-

en jerad SPD med sinnrik matris målgrupper och åtgärder. I augusti

en av 1995 förelåg sålunda en förhandlad sammanfattning" av programförslaget. Det samlade programdokumentet var slutligen klart i november 1995 och antogs av kommissionen i december samma år medan finansieringsplanema godkändes först i oktober 1996. Programförslaget togs fram i samråd med referensgrupp där arbetsmarknadens parter,

en myndigheter m.fl. ingick. Förhandlingarna och diskussionen med EUkommissionen genomfördes däremot i huvudsak av tjänstemän vid AMS och Arbetsmarknadsdepartementet. Under denna del av processen farms i praktiken föga utrymme för förankring hos parterna på arbetsmarknaden. SPD:n i sin slutliga utformning kan därför sägas i huvudsak AMS-produkt. Dessförinnan hade övervaknings-

vara en kommittén i juni 1996 fattat beslut om fördelningen av resurser mellan länen. Fördelningen följer samma principer som fördelningen av medel för andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utbetalningar till projekt har kunnat göras från den 1juli 1995.

För att projekt skulle kunna starta efter sommaren 1995 uppmanade AMS våren 1995 länsarbetsnämndema att utarbeta regionala planer för mål 3 och bilda regionala kommittéer.

De formella beslutsprocessema på central och regional nivå kring SPD:n och de regionala planerna har således pågått parallellt med att det konkreta arbetet med att starta projekt påbörjats.

Arbetet med att ta fram ett SPD för mål 3 kom tidsmässigt att sammanfalla med direktiv ökade volymkrav inom AMS ansvarsområde.

om Det innebar att kvantitativa mål sattes för olika åtgärder, vilket i hög grad band AMS resurser till denna måluppfyllelse. Det medförde också att AMS måste dra ner på dyra åtgärder och medel för s.k. otraditionella åtgärder, som används för utvecklingsinsatser och experimentverksamhet. Detta förhållande kan ha bidragit till den starka betoningen av nyskapande åtgärder inom mål 3 och har gjort att mål 3:s resurser av lokala aktörer inom kommuner och arbetsförmedlingar kommit

att ses som en välkommen möjlighet till extraordinära satsningar.

l Finansiering

Totalt omfattar mål 3-programmet 771 miljoner ecu ca 7 miljarder kronor för perioden 1995-1999. ESF-bidraget motsvarar två

ca procent av kostnaderna för den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Erfarenheter från nuvarande programperiod 29

347 miljoner 3 140 miljoner kronor kommer från Euroecu ca peiska socialfonden. Resten 3 850 miljoner kronor är svensk med-

ca

finansiering. Medfmansieringsdelama skall enligt överenskommelsen med kommissionen genomgående vara 45 procent för ESF och 55 procent för svensk medfinansiering oavsett åtgärd och målgrupp. Den svenska offentliga medñnansieringen sker huvudsakligen medel disponeras för ersättning till projektdeltagare i form genom som utbildningsbidrag, rehabiliteringsersättning eller socialbidrag. Vid av beslut ESF-medel till projekt måste således garantier om deltagarom ersättning kunna lärrmas från arbetsförmedling, forsäkringskassa eller kommun.

3.1.4 Mål, syfte och omfattning

I den svenska SPD:n valde att en tydlig prioritering åt de mest man ge utsatta på svensk arbetsmarknad. I programdokumentet ges grupperna detaljerad beskrivning hur stödet skall fördelas på olika målgrupen av

per och åtgärder.

Prioritering Att slussa in ungdomar på arbetsmarknaden. Målgrupp. Arbetslösa ungdomar mellan 17 och 24 år.

Prioritering Att bekämpa långtidsarbetslösheten.

Målgrupp: Långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna. Prioritering Att integrera dem riskerar att uteslutas från arbetssom marknaden. Målgrupp Invandrare och arbetshandikappade.

Medlens fördelning på de olika målgruppema framgår nedan:

Unga 29 procent Långtidsarbetslösa 52 procent Invandrare och arbetshandikappade 19 procent

För ovanstående målgrupper planeras fyra huvudtyper av åtgärder:

Åtgärd Kompetensutveckling

Teoretisk och praktisk utbildning för arbetslösa med bristfällig grundutbildning. Insatser för kvinnor väljer traditionellt manliga unga som yrken. Yrkesutbildning för långtidsarbetslösa som är anpassad till kompetenskraven på den svenska arbetsmarknaden.

30 Erfarenheter från nuvarande programperiod

Åtgärd Vägar till sysselsättning Inom denna åtgärd har ytterligare verksamhet kunnat utvecklas vid de datortek, etablerats över hela landet som ett samarbete mellan

som arbetsförmedlingar och kommuner.

Åtgärd Vägledning och rådgivning Mål 3-medlen skall inom denna åtgärd främst gå till yrkesvägledning och -rådgivning till ungdomar med speciell tanke på deras egen initiativkraft. De kan också användas för motivering och stöd till deltagarna, så att de kan få och behålla ett arbete eller börja en utbildning samt för vägledning och motivation för att överbrygga könsfördomar vid yrkesval. Funktionstest arbetshandikappade samt utveckling och anpass-

av ning arbetshj älpmedel. Bedömning av invandrares grund- och yrkes-

av kunskaper i relation till den svenska arbetsmarknaden. Fördjupad yrkesvägledning för realistiska arbeten; verksamhet för stärkt självförtroende och motivation.

Åtgärd Starta eget Mål 3-stödet är främst avsett för grundläggande utbildning för ungdomar bl.a. i verksamhet företagare, utbildning av unga före-

som egen tagare och prövning affärsidéer; rådgivning under längre perioder

av efter företagets etablering; praktik i små företag; fortlöpande rådgivning till målgrupper med funktionsnedsättningar; hjälpmedel för arbetsplatsanpassning; grundläggande utbildning i företagsledning anpassad till invandrarnas behov, rådgivning efter etablering företaget, praktik

av på företag och organisationer samt utveckling av nya metoder att pröva affärsidéer; förberedande och utbildning för kvinnor som vill

grupper starta eget företag.

Nedan beräknad fördelning enligt SPD på de olika åtgärderna och

anges

beräknas delta. hur många personer som

Åtgärd Antal delt. ESF bidrag ESFIdeIt. Kompetensutveckling 61 200 133,2 mecu 2 l 76 ecu Vägar till sysselsättning 45 700 99,9 mecu 2186 ecu Rådgivning och vägledning 15.300 33,3 mecu 2176 ecu Starta eget 30 600 66,6 mecu 2176 ecu

från nuvarande progmmperiod 31

Erfarenheter

l Organisation

Organisationen är komplex eftersom den berör både den reguljära basorganisationen för arbetsmarknadspolitiska insatser, och den särskilda organisationsstrukturen för mål Båda dessa organisationer omfattar tre nivåer: på nationell nivå AMS och övervakningskommittén. På regional nivå länsarbetsnämnden, och den regionala kommittén. På lokal nivå lokal kommitté, utgår från sammansättningen av afen som nämnder.

Nationell nivå

Högsta beslutande for mål 3 är övervalmingskommittén. Följande organ organisationer är enligt regeringens beslut representerade i övervakningskommittén: Arbetsgivarverket, SAF, LO, TCO, SACO,

Kommun- och Landstingsförbunden, Ungdomsstyrelsen, Invandraroch flyktingpolitiska rådet, Handikappombudsmannen, Folkrörelse-

rådet Hela Sverige Ska Leva, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, Kooperativ utveckling, Handikappförbunden, Statens Invandrarverk, NUTEK, AMS, Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket samt två representanter för kommissionen. Ordförande i övervakningskommittén statssekreterare vid Arbetsmarknadsdepartementet, är en numera Näringsdepartementet. Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagarnas Riksorganisation, ursprungligen ingick i övervakningskommittén valde att lämna som övervakningskommittén under andra halvåret 1997. Kommittén har ansvaret för att övervaka genomförandet av proövervakningskommittén styr i första hand verksamheten grammet. inom mål 3 fördelningen anslagna medel på målgrupper och genom av åtgärder enligt SPD:n. övervakningskommittén har också som en av sina huvuduppgifter för uppföljning och utvärdering av proatt svara Övervakningskommittén för mål 3 hade ursprungligen som grammen. uppgift att fungera övervakningskommitté också för gemenskapssom initiativet Employment kap. 3.3.1.. Från och med 1998 har en sär-

se

skild övervakningskommitté tillsatts för gemenskapsinitiativen

Employment och Adapt. AMS för sekretariats- och kanslifunksvarar

tionen till övervakningskommittén.

Regional nivå

Länsarbetsnämnden beslutar stöd för enskilda projekt inom ramen om för SPD:n. I nonnalfallet fattar länsarbetsdirektören beslut upp till 5

Mkr.; belopp därutöver i Länsarbetsnämndens styrelse. I SPD:n

tas upp anges också att det skall finnas regionala kommittéer skall bistå

som länsarbetsnämndema med rådgivning. De regionala kommittéema skall enligt direktiv från AMS ha följande grundbemanning:

en representant för vardera SAF, LO, TCO, SACO, länsstyrelsen, landstinget, kommunförbundet i länet och försäkringskassa. Vidare skall Kooperativa institutet och Folkrörelserådet Hela Sverige Ska Leva ingå

om organisationerna är representerade i länet. I flera län har tillfört

man den regionala kommittén ytterligare ledamöter med hänsyn till länets speciella villkor. De regionala kommittéema utarbetar de regionala finansieringsplanema, förslår urvalskriterier och deltar i urvalet

av projekt.

Arbetsgivareföreningen och Företagens Riksorganisation lämnade i många län den regionala kommittén samtidigt som man lämnade övervalcningskommittén.

Länsarbetsnämnden, representeras i kommittén av länsarbetsdirektören, som också är kommitténs ordförande. I ett län, där länsarbetsnämndens styrelse är beslutande instans, är landshövdingen ordförande i partnerskapet.

Vid länsarbetsnämnden finns en särskild EU-samordnare. EU-samordnama bereder ansökningar och följer projekt. En stor del

upp av samordnamas tid går till ekonomisk redovisning och uppföljning.

Mål 3 i mål 6-0mrâden

AMS har, som framgått, överlåtit ansvaret för genomförandet av mål 3 till länsarbetsnämndema. Med undantag av Jämtland finns det sär-

en skild mål 3-organisation vid länsarbetsnämnden i samtliga berörda mål 6- län. För sex av de berörda mål 6-länen är det därför möjligt att överlåta genomförandet hela eller delar mål 6-ornrådets åtgärd

av av 4.4, som syftar till mål 3-åtgärder, till LAN.

Länen har valt olika organisatoriska lösningar för att integrera mål 3-åtgärder och mål 6-åtgärder innebärande olika grader av delegation till mål 3-samordnaren. Enligt SPD:n är det bara AMS som står

som nationell svensk medfinansiär av åtgärd 4.4, som syftar till åtgärder för arbetslösa, inom mål Därmed har arbetsmarknadsmyndigheten ett stort inflytande på verksamheten oavsett vilken administrativ lösning som valts.

Erfarenheter från nuvarande programperiod 33

Lokal nivå

På kommunal nivå skall lokala kommittéer, medverka till att sätta igång, informera och övervaka projekt. Medlemmarna i kommit-

om téema skall företräda de lokala parterna på arbetsmarknaden, det lokala näringslivet, kommunen och den sociala ekonomin.

I allmänhet fungerar de lokala arbetsförmedlingsnämndema som lokala kommittéer för mål Ett undantag är Stockholm som har särskilda lokala kommittéer för mål De lokala kommittéema bedömer projekt utifrån den lokala arbetsmarknadens behov. Genom att projekten i allmänhet är beroende av arbetsförmedlingen för att få till stånd nationell medfinansiering har den lokala nivån i form av arbetsförmedlingen stort inflytande på vilka projekt som kan genomföras.

3.1.6 Beslut och genomförande av projekt

Mål 3-medel söks inte av enskilda individer. Det är kommuner, arbetsförmedlingar, företag och andra organisationer som kan söka medel för att anordna proj ekt.

Flertalet projekt initieras direkt en projektanordnare med idéer

av

lösningar på arbetslöshetsproblematik. I samband med att projektom anordnaren söker finansiering för idén får vederbörande information

mål 3 via skriftliga eller muntliga källor. En dialog inleds med det om regionala mål 3-kansliet regelverket för mål 3-projekt och med

om aktuell arbetsförmedling för medfinansiering av projektet; också kom-

eller försäkringskassor kan vara aktuella som medfinansiär muner beroende på de tänkta deltagarnas situation.

Ansökningen bedöms och rangordnas av den lokala kommittén. Efter prioritering inom lokala kommittén rangordnar EU-samordnama vid Länsarbetsnämndema projektförslagen i enlighet med de regionala planerna. Rangordningen resulterar i förslag till prioriteringar som föreläggs den regionala kommittén. Den regionala kommittén diskute-

samordnamas förslag och rekommenderar därefter länsarbetsnämnrar den ett beslut bifall eller avslag. Länsarbetsnämnden, vanligtvis

om länsarbetsdirektören, fattar slutligt beslut om bifall eller avslag. I några län fattar länsarbetsnämndens styrelse det slutliga beslutet efter föredragning av länsarbetsdirektören.

Projektarbetet inleds med etableringsfas bl.a. omfattar rekry-

en som tering personal, deltagare, lokaler etc. I de flesta län ges nu infor-

av mation till projektanordnama om krav på administration och ekonomihantering. Administrativa och ekonomiska rutiner byggs upp. Projekten följs regelbundet via den regionala EU-samordnaren.

upp

2 19-0271Utveckling

Efter avslutat projekt skall projektledaren lämna slutrapport till den regionala kommittén. I den skall projektledaren redovisa vilka metoder och lösningar projektet arbetat med och lämna förslag på vilka delar som är värda att föra vidare och hur erfarenhetsåterföringen skall genomföras.

3.1.7 Uppnådda resultat

Deltagare

Det är komplicerad historia att i detalj analysera utfallet åtgärder-

en av na eftersom åtgärd kan beröra flera målgrupper och en målgrupp

en återfinnas i flera åtgärder. Ett projekt kan således innehålla en blandning av åtgärder och målgrupper från prioriteringarna i SPD:n. Följande uppgifter har dock kunnat hämtas från AMS uppföljningssystem. Fram till februari 1999 har över 143 000 personer deltagit i över l 650 mål 3-projekt. Mer än hälften deltagarna återfinns i projekt rik-

av som tar sig till långtidsarbetslösa. Av deltagarna ingår 40 procent i gruppen "unga". Arbetshandikappade utgör fem procent och fyra procent är invandrare. De datorteksanknutna projekten omfattar flest deltagare medan projekt kompetensutveckling omfattar en tredjedel.

som rymmer Kvinnor utgör 54 procent av deltagarna. Kvinnorna är överrepresenterade i de flesta kombinationer av åtgärder och målgrupper. Antalet öppet arbetslösa har minskat med 41 procent tre månader efter projektslut medan antalet personer som fått ett arbete uppgår till 21 procent som ett genomsnitt för programperioden fram till och med november 1998.

Projektanordnare

Hälften av projektägarna utgörs av stat eller kommun. Kommunerna är dominerande med tredjedel av samtliga projekt. Statens del, huvud-

en sakligen arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut, uppgår till 16 procent. Enskilda företag är projektanordnare för en femtedel av alla projekt. Här är det främst utbildningsföretag som varit aktiva. Ungefär lika många projekt drivs av allmännyttiga organisationer, framförallt studieförbund och fackliga organisationer. De största projekten i fråga om kostnader och deltagarantal drivs av Arbetsmarknadsverket.

Erfarenheter från nuvarande programperiod 35

Framgångsfaktorer

Under våren 1998 gjordes genomgång för att identifiera särskilt en intressanta projekt för vidare spridning I det sammanhanget identifierades ett antal framgångsfaktorer för lyckade projekt. Några av de framgångsfaktorer uppmärksammats är betydelsen av ett noggrant ursom val deltagare, samverkan mellan olika aktörer, av lokal förankav av ring, långsiktighet, individanpassning, mentorskap och utbildning som anpassats till arbetsmarknadens behov.

3.1.8 Uppföljning och utvärdering

Ekonomiuppfilj ning

För att få ut måste projektanordnaren styrka alla kostnader som pengar hon söker bidrag för. Utbetalning görs AMS Ekonomitjänster en av gång månad i efterskott, baserat på uppgifter på en särskild rekvisiper tionsblankett. Den finansiella kontrollen är omfattande och utförs på flera nivåer. På både central och regional nivå utarbetas fortlöpande redovisningar förbrukade medel i relation till beslutade och budgeteav rade.

Kvantitativ uppföljning

Väl fungerande rutiner har utvecklats för att löpande följa upp och analysera resultaten från mål 3 projekten i särskild databas. Via uppen följningssystemet har möjlighet att följa antal deltagare i projekten man i förhållande till planerna i SPD:n, fördelning av målgrupper i landet och länsvis, könsfördelningen, deltagarnas status på arbetsmarknaden och resursanvändningen. Dessa uppgifter sammanställs för hela Sverige vid Övervakningskommitténs sekretariat och redovisas på riksregional- och projektnivå. Informationen i databasen kan via personnumret kopplas till uppgifter AMS händelsedatabas "Händel". Det är ur därför också möjligt longitudinella studier, baserade på varje att genom individs historik relatera olika åtgärders utfall till den specifika deltabakgmndsdata. De välutvecklade uppföljningssystemen har garguppens väckt uppmärksamhet på EU-nivå.

36 Erfarenheter från nuvarande programperiod

Kvalitativ uppföljning

Kvalitativa effekter av projekten är svårare att mäta. Arbete har emellertid initierats av länsarbetsnämnden i Stockholm och pågår för närvarande inom AMS med syfte att bygga databas byggd

upp en gemensam på slutrapporter från projektanordnare. Informationen i databasen skall

sökbar och innehåller också uppgifter goda exempel. Övervara om vakningskommittén och dess sekretariat svarar för att sammanställa och sprida goda exempel nationellt och på EU-nivå. Ett stort antal konferenser har anordnats och publikationer tagits fram och distribuerats till intresserade.

Utvärdering

Övervalcningskommittén, som har ett särskilt för att genomfö-

ansvar randet av mål 3 sker i enlighet med SPD:n, har hittills upphandlat tre externa utvärderingar som redovisats i rapportform: Utvärdering

av mål 3 och Employment del l och 2 samt Hur god är den goda idén"

Övervakningskommittén har också uppdragit särskild arbets-

en grupp att föreslå administrativa förenklingar i mål 3-arbetet. Arbetet har redovisats i Rapport från Förenklingsgruppen.

Ett antal utvärderingar har genomförts på initiativ av andra intressenter för att särskilt belysa vissa aspekter av mål 3 verksamheten. Exempel på sådana utvärderingar är "Kommuner och landsting och Mål 3 som gjorts på uppdrag av Landstings- och Kommunförbundet samt Var finns den sociala ekonomin i EU:s strukturfondsarbete

— hinder för ökat deltagande, som gjorts av Folkrörelserådet Hela Sverige ska Leva. Statskontoret och Riksrevisionsverket har genomfört studier av strukturfondema som också har relevans för mål 3-arbetet.

Därutöver har ett antal utvärderingar genomförts på läns- och projekmivå. Huvudsyftet med de utvärderingar som initierats har varit att effektivisera verksamheten under den återstående programperioden. Utvärderamas synpunkter ger emellertid värdefulla bidrag också inför den nya programperioden. Nedan redovisas några viktiga erfarenheter från de utvärderingar utredningen tagit del av.

Utvärderingsrapporter

F örberedelseprocessen har genomgående bedömts som otillfredsställande: oklara och motsägande besked gjorde att planeringen och etableringen av programmet på lokal och regional nivå blev ogenomtänkt och onödigt förvirrande. Efter den inledande perioden förefaller program-

Erfarenheter från nuvarande programperiod 37

arbetet ha kommit i gång väl i samtliga län. Den regionala kommitténs strategiska roll betonas, samtidigt man beklagar den svaga represom sentationen från näringslivet där SAF och Företagarnas Riksorganisation valt att utgå de regionala kommittéerna. De länsvisa samordur får genomgående ett högt betyg för sina insatser. narna Frågan de lokala kommittéerna synes ha varit mer problematisk. om Dessa, med något undantag utgörs av arbetsförrnedlingsnämndersom har haft oklar uppfattning syftet med mål 3-projekten i förna, en om hållande till reguljär arbetsmarknadspolitik och tolkningen av begreppet nyskapande har varierat. Engagemanget från de lokala kommittéersida har i allmänhet varit svagt, då man inte haft någon egentlig nas beslutsfunktion. I Kommunförbundets egen enkät 1998 är kommunerna regel kritiska mot nuvarande mål som man uppfattar somtoppsom styrt och till stor del saknar regionala anpassningar SPD:n för mål av 3. Projektanordnama å sin sida har haft kontakter med den lokala kommittén; det är i stället den regionala samordnaren som har fungerat kontaktperson gentemot potentiella och faktiska projektanordnare. som De regionala kommittéernas samlade kompetens kunde ha använts ännu konstruktivt än vad hittills varit fallet under innevarande mer som period. Den sociala ekonomin har haft svårt att göra sig gällande, vilket också Folkrörelserådet Hela Sverige Ska Leva pekar på i den rapport på eget initiativ skrivit till övervakningskommittén. Andelen aktöman från den sociala ekonomin är låg; kommuner och arbetsfönnedlingrer dominerar projektanordnare. Anledningen till det låga antalet ar som otraditionella, icke-offentliga projektanordnare förklaras på flera olika sätt: inforrnationsproblem, administrativt krångel, finansieringsproblem. Avsaknaden möjlighet att få förskott nämns också som en orav sak har försvårat för finansiellt resurssvaga anordnare. som Ledningsorganisationen särskilt på central nivå har bedömts som underdimensionerad; detta har lett till brister när det gäller att utveckla administrativa stödsystem och rutiner. Begränsningama i rätten att använda TA-stödet t.ex. för att avlöna ledamöter, har varit ett problem. I utvärderingsrapporten Hur god är den goda idén föreslås att övervakningskommittén hos kommissionen aktualiserar en översyn av vilka styrprinciper skall tillämpas för TA-medlen i kommande program. som Man föreslår också att Sverige i EU aktualiserar en generell övergång till målstyming styrfilosofi när det gäller utnyttjande fondmesom av del. Proceduren för utbetalningar och ekonomisk kontroll har beskrivits ineffektiv och medfört tidsödande överprövning av besluten som en och fördröjning beslutsprocessen. Flera utvärderarna pekar på av av

38 Erfarenheter från nuvarande programperiod

vikten av att rollfördelningen mellan beslutande och utbetalande myndighet tydliggörs i ett framtida mål

Övervakningskommittén tillsatte mot bakgrund av den kritik som framförts i utvärderingsrapportema mot den tungrodda administrativa apparaten i december 1997 en särskild grupp, Förenklingsgruppen, med uppgift att lämna förslag till förenklingar som förebygger onödigt administrativt krångel. Framför allt för att underlätta för otraditionella projektanordnare under den återstående programperioden,

men gruppens synpunkter avses också kunna utgöra en grund för det programarbete skall starta inför nästa programperiod.

som

Förenklingsgruppen förslår en mängd åtgärder som förutom förenklade rutiner för ansökan och handläggning av ärenden också berör rollfördelningen mellan länsarbetsnämndens mål 3-samordnare och AMS Ekonomitjänster; tar också upp frågan om förskott och före-

man slår att en generell möjlighet införs till nästa programperiod. Förenklingsgmppens förslag sammanfaller till stora delar med förslag som också tagits upp av Statskontoret och Riksrevisionsverket i dessas granskning av strukturfonderna.

Ett omfattande arbete har mot bakgrund av Förenklingsgruppens förslag initierats inom AMS för att så långt det är möjligt inom gällande ramar och förordningar klargöra rollfördelningen och även i övrigt genomfora förenklingar under den resterande programperioden.

I Övervakningskommitténs utvärderingar har man också särskilt granskat de områden där mål 3 integrerats i mål Det ekonomiska utfallet för de områden, där mål 3 integrerats i mål 6 under rubriken sysselsättningsfrämjande åtgärder, har, enligt utvärderama, blivit betydligt sämre än för motsvarande områden, där mål 3 varit ett självständigt Enligt halvtidsutvärderingen av Sveriges mål 6-pro-

program. gram är EU-bidraget till åtgärd 4.4 inom mål vars innehåll är direkt jämförbart med innehållet i mål ungefär hälften av insatsen i resten av Sverige mätt i ecu per invånare för programperioden 1995-1999. Skillnaden i insatsen riktad till arbetslösa kan enligt samma utvärdering förklaras med att mål 3 i Sverige endast ger ett marginellt tillskott till den omfattande nationella arbetsmarknadspolitiken. Omfattningen av den senare är speciellt stor i mål ö-området och därför är behovet av extrainsatser minst här.

Synpunkter förmedlade av aktörer inom myndigheter, partnerskap och övervakningskommittéer

De synpunkter i övrigt framförts från olika aktörer under utred-

som ningens arbete är i huvudsak samstämmiga med dem som framförts i

Erfarenheter från nuvarande programperiod 39

utvärderingsrapportema. överensstämmelsen behovet förenklaom av de rutiner för ansökan och redovisning är t.ex. stor. De aktörer, involverade under arbetet med förhandlingar som var och programplanering på nationell och regional nivå, betonar också ofta den inledande tialsnöden, som man menar orsakade brister i programplaneringsdokumentet och problem i starten av genomförandefasen. Det rådde även stora oklarheter i förhandlingarna med Bryssel vad kunde beslutas nationellt och vad som var reglerat i komom som missionens förordningar. Den korta tiden, den nya och ovana situatiogjorde att SPD:n korn att bli huvudsakligen en tjänstemannanen produkt, utan djupare förankring bland parterna på nationell, regional och lokal nivå. Inför nästa programperiod efterlyser man också tid för analyser den regionala arbetsmarknaden och de erfarenheter som av gjorts under innevarande programperiod. Rollfordelningen mellan AMS och mål 3 har varit oklar. Mål 3 har både handläggare inom Arbetsmarknadsverket och externt kommit av att uppfattas ytterligare ett AMS program. Det har således varit som svårt att uppfatta att mål 3 har identitet. I stället för att mål 3 en egen projekten blev fristående verksamhet med egna regler, har mål 3 en regelverket lagts ovanpå den redan mycket omfattande detaljregleringarbetsmarknadspolitiken. Till stora delar en konsekvens av den en av form valt för medfinansiering inom mål 3 dvs. i huvudsak utbildman ningsbidrag, administreras av arbetsförmedlingarna. Till detta har som också bidragit den begreppsmässiga oklarheten med åtgärder både inom SPD:n och inom arbetsmarknadspolitiken, men med olika innebörd. Att uppföljningssystemet knöts till AMS händelsedatabas och att jämförelser görs med resultaten för deltagare i andra arbetsmarknadsåtgärder vidare orättvis bild av effekterna av mål 3-programmet, ger en med dess inriktning mot arbetslösa med en särskilt svår situation på arbetsmarknaden. Många projekten har givit värdefulla bidrag till metodutvecklingav inom arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt har många projekt blivit en återvändsgränder för deltagarna. Kraven på nyskapande och innovatisomliga, har också blivit ett hinder för att genomföra insatvitet, menar vet leder till resultat i form arbete. Man har också ser, som man av påtalat att den innehållsmässiga styrningen av projekten varit för svag. Detta har lett till att åtgärderna i alltför liten utsträckning kopplats till arbetsmarknadens och företagens behov. I det nya mål 3 bör man på ett helt annat sätt finna former för att engagera näringslivet- både på organisationsnivå och på konkret företagsnivå. Arbetsgivareföreningens och FR:s medverkan är betydelsefull i sammanhanget. Man har inte lyckats göra det attraktivt för företagen att engagera sig och det

40 Erfarenheter från nuvarande programperiod

har inte funnits tillräckligt mycket inbyggda incitament för företagen under den innevarande programperioden. Nuvarande mål 3 och mål 4 har i praktiken haft mycket lite samarbete. Regelverken har varit olika, målgruppema och styrningen av projekt. Det kommer därför att krävas radikala åtgärder om man vill koppla ihop dem i ett nytt Möj-

program. ligheten till samverkan finns där och både de positiva och de negativa erfarenheterna från mål 3 projekten är en grund för att vidare under den kommande programperioden. Inom för mål 3 finns också

ramen många exempel på projekt som pekar i riktning mot den inriktning

som vi föreslår för det framtida mål 3 och som bör fångas upp i samband med det kommande programplaneringsarbetet.

Det som förefaller ha givit mest är de nätverk som bildats runt enskilda projekt, allianser och samarbeten som skapats på lokal nivå mellan företag, kommuner och arbetsfönnedlingar.

3.2 Mål 4

Inledning

Mål 4 år ett program för kompetensutveckling av anställda i mindre företag och i vård och omsorg inom kommuner och landsting. Programmet startade 1996 och avslutas i och med utgången av 1999. Avtalet med EU om programmet blev klart i februari 1996. Mål 4 är inriktat på att stimulera och stödja kompetensutveckling av anställda, framför allt med inriktning att stärka individens förmåga att följa med utvecklingen i arbetslivet och förhindra utslagning.

Programmet omfattar fyra delar, analys av förväntade förändringar på arbetsmarknaden, analys av utveckling i företag och kompetensbehov hos anställda och nätverkssamarbete mellan företag. Programmet administreras av Svenska EU Programkontoret och länsvisa regionala kontor kallade Växtkraft mål

Mål 4 har burits upp i länen av de s.k. partnerskapen, rådgivande nämnder som domineras av arbetsmarknadens parter. De medverkande organisationerna har både varit aktiva med information och upplysning om mål 4 och deltagit i urvalet av projekt. Partnerskapen har även bidragit med ekonomiska och administrativa resurser.

Erfarenheter från nuvarande programperiod 41

3.2.2 Förberedelserna för mål 4-programmet

När Sverige beslutat att med i EU påbörjades arbetet för Sveriges deltagande i EU:s olika verksamheter. Förberedelserna för arbetet med Europeiska socialfonden påbörjades under hösten 1994. De frågeställningar behandlades inom mål 4 hade länge diskusom och varit föremål för olika åtgärder. Det rådde bred enighet melterats lan statsmakten, arbetsgivare och fackliga organisationer om vikten av att stimulera kompetensutveckling i företagen baserat på en analys av företagets utvecklingsmöjligheter och utvecklingsbehov. Sedan slutet 1980-talet verkade Arbetslivsfonden. Fonden hade finansierats geav avgift på foretagsvinster under 1988. Fondens medel användes nom en bidrag till företag genomförde rehabiliterings- och utvecksom som lingsprojekt och utbildade de anställda. Regeringen beslutade i december 1994 att tillsätta särskild utreden ning för att förbereda arbetet med mål 4 i Sverige. Som utredare förordnades direktören vid Arbetslivsfonden. Utredningen lämnade sitt förslag i 1995. Förslaget innehöll de tre utvecklingssteg som kom mars att bli huvudpunktema i Sveriges mål 4-program, analys av företagets kompetensbehov, kompetensutveckling av anställda och nätverkssamarbete mellan företag. Utredningens förslag innebar att stödet i första hand skulle riktas mot företag med mindre än 50 anställda och mot deden offentliga sektorn. lar av Arbetslivsfonden byggde på ett omfattande samarbete med arbetsmarknadens parter, framför allt LO, TCO och SAF som var representerade i fondens centrala styrelse och i de länsvisa styrelser som var knutna till de olika regionkontoren. Genom det omfattande partssamarbete byggts inom Arbetslivsfonden var det naturligt för utsom upp redningsmannen att parterna i utredningen om mål Utredengagera ningens förslag blev därigenom i hög grad en gemensam produkt mellan utredningsmannen och arbetsmarknadens parter. Partemas engagekom också i hög grad att fortsätta i det efterföljande beredningsmang arbetet inom departementet och i uppbyggnaden organisationen för av mål 4. Det är därför angeläget att understryka att de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationema i hög grad betraktade sig som delaktiga i och medansvariga för programmet. Det är en viktig förklaring till det framgångsrika genomförandet av programmet och till att parterna lagt så mycket tid och för att genomföra ner av egen resurser det. Utredningens förslag överlämnades till Arbetsmarknadsdepartementet utarbetade ett förslag till samlat programdokument SPD i som linje med utredningens förslag. Förhandlingen mellan Sverige och EU det samlade programdokumentet pågick in på hösten 1995. Paralom

42 Erfarenheter från nuvarande programperiod

lellt med förhandlingarna rekryterades den organisation skulle

som administrera mål

3.2.3 Proceduren for att utarbeta SPD

Riktlinjerna för verksamheten inom mål 4 återfinns i det Samlade

programdokumentet från januari 1996. Dokumentet utgör den överenskommelse mellan EU och den svenska regeringen om villkoren för att utnyttja de medel EU ställt till förfogande och vilka åtaganden Sverige gjort i sammanhanget.

SPD utarbetades under 1995 och 1996. Processen blev relativt utdragen, beroende på bristande erfarenhet från svensk sida och pâ att det innehöll ett system för att lämna stöd till företag s.k. kompe-

genom tenscheckar som medförde långa förhandlingar. Checkarna ett

var schabloniserat system för att ge bidrag till företag för att genomföra analys av kompetensbehov och utbildning av anställda. Förslaget blev aldrig genomfört i den form föreskrivits i SPD:n. Förslaget inne-

som höll ett inslag av schabloniserad kostnadsersättning som inte stämde överens med EU:s krav på exakt redovisning alla kostnader

av som skulle ersättas.

3.2.4 Mål, syfte och omfattning

Det övergripande målet för mål 4 är att uppnå en ökad vilja till förändringar och att genomföra kompetensutveckling både hos anställda i privata företag och offentlig verksamhet inom vård och omsorg. Avsikten är att starta processer på arbetsplatserna som stärker organisationens förmåga till förändring och anpassning och att öka individens förmåga att konstruktivt delta i förändringsarbetet. De anställda skall i första hand ges tillfälle att utvecklas med den organisation de arbetar De som eventuellt blir övertaliga i samband med förändringsarbetet skall stå bättre rustade att få nytt arbete.

Mål 4 är organiserat i ett antal steg med förberedande analys, identifiering av utvecklingsmöjligheter och behov, genomförande utveck-

av lingsinsatser samt erfarenhetsutbyte genom nätverk.

Mål 4 består av följande åtgärder. Uppställningen följer den indelning som återfinns i SPD:n.

Åtgärd 1.1: Analys av förväntade förändringar av arbetsmarknaden och yrkeskrav. Denna del genomförs av olika aktörer inom forskarvärlden i samarbete med Programkontoret.

Åtgärd 1.2. Analys kunskaps- och kompetensbehov, planering av av kompetensförändring och utveckling inom företag. Denna del genomförs företagen älva, ibland med stöd av konsulter. av

Åtgärd 2.1: Utbildning nyckelpersoner i företagen. Denna del av genomförs företagen själva. av

Åtgärd 2.2: Genomförande utvecklingsprojekt i företag, utbildning av och kompetensutveckling arbetskraften. Denna del genomförs i föreav tagen eller externa utbildningsanordnare. av

Åtgärd 3: Överförings- och samarbetsstrukturer: utveckling av nätverk och externt stöd. Denna del genomförs företag och organisationer, av eventuellt med konsultstöd.

Åtgärd 4. Tekniskt stöd. Ett belopp avsattes för tekniskt stöd: samordning och förvaltning på lokal, regional och central nivå. Information,

uppföljning och utvärdering.

Målgruppema för programmet finns också beskrivna i SPD:n. Mål 4 skall för stöd till individer. SPD:n framhåller att det i vara ett program första hand är individer med ställning på arbetsmarknaden som en svag skall få del stödet. Dänned med låg utbildning och av menas personer /eller utbildning har blivit eller hotas att bli föråldrad i personer vars relation till vad efterfrågas på arbetsmarknaden. SPD:n betonar som också mål jämlikhet dvs. att män och kvinnor skall få del av stödet om på ett likvärdigt sätt. Så är organiserat är det företag än indidvisom programmet snarare kan söka bidrag. För att bidragen skall träffa rätt" individer der som har partnerskapen därför gjort olika urvalsregler som skall styra upp bidragsfördelningen. Dessa regler har utformats av varje partnerskap utifrån de regionala förhållandena och de prioriteringar man beslutat sig för. Prioriteringarna gäller företagsstorlek, bransch, andel kvinnor bland de anställda etc. Genom fortlöpande uppföljning av vilka företag och individer fått del stödet försöker styra verksamheten så som av man att de uppställda målen uppnås. Överenskommelsen mellan Sverige och EU innebar att mål 4-proskulle finaniseras så att ESF svarade för 28 procent, svenska grammet för och deltagande företag för 44 procent. Fördelstaten 28 procent ningen mellan parterna varierar mellan de olika delprogrammen. De delprogram där företagen är projektägare företagen för 50 prosvarar och ESF och svenska staten för 25 procent vardera.. cent

44 Erfarenheter från nuvarande programperiod

Organisation

Mål 4 har en relativt komplex organisation med beslutande både

organ på nationell nivå och länsnivå. Verksamheten har beslut fatta-

styrts av de myndighetspersoner och med representanter för

av av grupper myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra intressegrupper i samhället. Myndighetsbeslut har genomgående fattats myndighetspersoner

av och av övervakningskommittén medan de partssammansatta

grupperna på regional nivå partnerskapen har haft rådgivande roll. I praktiken

en har dock myndighetspersonema genomgående accepterat de rådgivande beslut som grupperna fattat och avstått från att fatta beslut i strid med partnerskapens rekommendationer.

För det övergripande ledarskapet ansvarar övervakningskom-

en mitté. Statssekreteraren i Arbetsmarknadsdepartementet

numera

Näringsdepartementet är ordförande i övervakningskommittén har

som 22 ledamöter som representerar departement, statliga och kommunala myndigheter, arbetsmarknadens parter och ideella organisationer. I

övervakningskommittén ingår Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmark-

nadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsforskning, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Högskoleverket, Statens skolverk, Näringsdepartementet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Företagarnas riksorganisation, SACO, LO, TCO, SAF, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kooperativa rådet, Folkbildningsrådet samt EU-kommissionen.

Övervakningskommitténs roll och uppgifter är reglerade i SPD:n. Av arbetsordningen framgår att övervakningskommittén skall mötas två gånger år, att den har i uppgift att för den övergripande stra-

per svara tegin och medelsfördelningen samt att övervaka, följa och utvärde-

upp ra arbetet med mål 4.

Övervalmingskommittén har utsett arbetsgrupp för övervakning

en och utvärdering om elva ledamöter som sammanträder månadsvis och som mer aktivt följer arbetet med programmet. Ordförande i arbetsgruppen är TCO:s företrädare. Programkontoret utgör sekretariat för såväl övervakningskommittén arbetsgruppen. I praktiken har

som arbetsgruppen fungerat som en styrgrupp för Programkontorets arbete med mål 4.

Programkontoret är den centrala myndigheten som administrerar mål Programkontoret leds styrelse bestående företrädare för

av en av fem departement. Styrelsen har det övergripande ansvaret för Programkontorets verksamhet och för att de EU-medel Programkontoret

som administrerar hanteras i enlighet med överenskommelsen mellan EU och den svenska regeringen. Däremot har styrelsen ingen direkt roll i mål 4-verksamheten.

Erfarenheter från nuvarande programperiod 45

för mål 4 ingår även rådgivande nämnd för I organisationen en kompetensutveckling. Den rådgivande nämnden är rådgivande till Programkontorets styrelse och till Programkontoret. Mål 4 utgör endast en Programkontorets verksamhet. Det är framför allt den rådgivandel av de nämnden för kompetensutveckling är engagerad i frågor som som mål 4. I nämnden sitter i stor utsträckning företrädare för samma rör organisationer finns företrädda i övervakningskommittén och i som arbetsutskottet för övervakning och utvärdering. Den regionala organisationen för mål 4 består länsvisa rådgivanav kallade partnerskap samt länsvisa kontor kallade Växtkraft de grupper mål Växtkraft mål 4-kontoren leds samordnare som också är av en forrnelle beslutsfattaren. Samordnaren organiserar informationsden arbetet och för med stöd deltagarna i partnerskapet ut information av det stöd erbjuds genom mål om som Partnerskapens sammansättning varierar något från län till län. gick uppdraget att bilda partnerskapet till de regionala Ursprungligen företrädarna för SAF, LO och TCO. Dessa kom att i praktiken dominetillsammans med företrädarna för Företagarnas Riksorganira arbetet sation. Vilka organisationer i övrigt ingår i partnerskapen framgår som nedanstående tablå: av

stor

mål 4-arbetet. Formellt är samordnama anställda av en i det regionala

Programkontoret. Men rekryteringen har i hög grad styrts Svenska EU

Rekryteringen har skett tidsbegränsade anställ-

av partnerskapet. som

under den period mål 4-programmet löper. Det innebär att alla ningar

46 Erfarenheter från nuvarande programperiod

anställningar avvecklas under år 2000. Det råder stora olikheter i yrkesoch erfarenhetsbakgrund mellan samordnama. Några har tidigare arbetat med Arbetslivsfonden, andra har hämtats från arbetsmarknadens parter, från mindre företag eller från Arbetsmarknadsverket. Avsikten har varit att finna har goda kontakter i länets personer som näringsliv och med organisationslivet i länet.

3.2.6 Beslut

om projekt

Rutinerna för att behandla ansökningar från företag bidrag från mål om 4 varierar från län till län. Ofta inleds kontakten med ett telefonsamtal där företag hör sig för om möjligheten att få stöd från Växtkraft mål Kontakten leder ofta till att företaget får ett besök samordnaren, av dennes medarbetare eller någon konsult Växtkraft mål 4 samarbesom tar med. Företaget utformar därefter en ansökan om stöd i form av en enkel plan över vilka aktiviteter man vill genomföra, och vilka kostnader beräknar för verksamheten. I regel har företagen följt de planeman rade stegen med att först analysera företagets utveckling och kompetensbehov och att därefter i steg två genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Ansökningama bereds av kontoret och förslag beslut föreläggs om partnerskapet. Efter partnerskapets rekommendation fattar samordnaren det formella beslutet om att bifalla eller avslå ansökan. När projektet är genomfört rekvirerar projektägaren bidraget från Växtkraft mål 4-kontoret. Utbetalningen godkända bidrag sköts av av AMS som även gör formell prövning projektet är i överensen av om stämmelse med EU:s regelverk.

Finansiering

Totalt omfattar mål 4-verksamheten 5 207 milj SEK 6l2,6 under

ecu

programperioden 1995-1999. En fullständig redovisning medlen av framgår av tabell 3.1.

1999:23 Erfarenheter från nuvarande programperiod 47 SOU

Tabell 3.1: Finansiering mål 4 1995-1999

av

reviderad september 1998, SEK.

Totalt

Reglerna finansiering återfinns i det samlade programdokumentet.

om

övergripande finansieringen innebär 28 procent för ESF, 28 pro- Den

svenska offentliga medel och 44 procent för privata medel. cent för Finansieringsreglema föreskriver olika finansieringsregler för olika

inom mål 4. Fördelningen i procent framgår nedanstående åtgärder av tablå:

från mål 4 får användas till att finansiera omkostnader i vid Bidragen mening så kurskostnader, läromedel, för studiebesök etc.

som resor Även omkostnader för konsultstöd kan bekostas med mål 4-bidrag. Den

medtinansieringen består att företagen står får de anställdas privata av

under den tid de deltar i planering och utbildning. Denna kostnader

mycket smidigt, då några särskilda beslut om medform har fungerat

inte har behövts och då företagen endast behöver redofinansieringen visa den tid lagts de anställda.

som ner av

48 Erfarenheter från nuvarande programperiod

3.2.8 resultat

Uppnådda

Det samlade programdokumentet för mål 4 innehåller rad detaljeraen de operativa mål för verksamheten. Det är övervakningskommittén och speciellt den arbetsgrupp för utvärdering och övervakning har i som uppgift att följa verksamheten och bevaka så att uppsatta mål uppnås. Det sker i huvudsak på två sätt. Dels tar arbetsutskottet löpande del av de resultatsammanställningar Växtkraft mål 4-kontoren och som Svenska EU Programkontoret löpande redovisar. Dels har arbetsutskottet initierat ett antal externa utvärderingsstudier. De uppställda målen återfinns i det samlade programdokumentet i form av ett antal indikatorer. Där sägs bl.a. att: 0 Under programperioden skall 90 procent alla svenska små och av medelstora företag ha erhållit information mål om 0 Under det första året skall minst 10 000 små och medelstora företag besökas eller delta i möten mål 4. om 0 Minst 30 000 företag skall genomföra steg analys kompetensav behov. 0 90 procent av dem som genomför analysen i steg ett skall inom tre månader gå vidare och genomföra kompetensutvecklingsprogram. 0 Totalt kommer uppskattningsvis 240 000 löntagare delta i kompetensutveckling genom åtgärd 2.2. 0 Det totala antalet utbildningsdagar inom mål 4 som genereras uppskattas till 1,7 miljoner.

Utvärderings- och uppföljningsarbetet har både kvantitativ och en en kvalitativ dimension. Den kvantitativa gäller antalet företag fått som bidrag och antalet individer deltagit i aktiviteter fått stöd som som av mål Den kvalitativa delen gäller verkligen de mest behövande om målgruppema har fått del av bidragen.

3.2.9 Utvärderingar

Enligt SPD:n skall mål 4 utvärderas dels efter halva programtiden, dels i samband med att programmet avslutas. Halvtidsutvärderingen genomfördes under 1997 ett konsortium bestående Ernst och Young, av av Castor AB samt Temaplan AB. Den slutliga utvärderingen inleddes under 1998 och genomfördes IM-gruppen i Uppsala AB. Utöver av dessa två huvudstudier som initierats av övervakningskommittén har ytterligare ett antal utvärderingar och analyser genomförts på initiativ av Programkontoret och på initiativ av olika regionala partnerskap.

Erfarenheter från nuvarande programperiod 49

Halvtidsutvärderingen 1997

Halvtidsutvärderingen genomfördes under 1996 och 1997. Uppdraget avsåg både kvantitativ undersökning vad som åstadkommits inom

en av programmet och bedömning av organisationens effektivitet och

en ändamålsenlighet. Man har granskat det vägledningsmaterial som använts för att genomföra analyserna av företagens kompetensbehov och hur väl lyckats nå de primära målgrupperna, individer med låg

man eller föråldrad kompetens.

Utvärderama fann att organisationen för mål 4 hade präglats av stor entusiasm och att de i partnerskapen ingående organisationerna mycket aktivt bidragit till att programmet hade fått stort genomslag och uppmärksammats hos den avsedda målgruppen.

Genomförandeprocessen hade emellertid präglats av en rad svagheter i den grundläggande planeringen, styrningen och ledarskapet. Erforderliga riktlinjer hade framkommit relativt sent och resurserna för att styra och genomföra verksamheten hade initialt varit för knappa för. det uppdrag hade. Man borde lagt tid och resurser på den

man ner mer inledande planeringen och genomgången av uppdraget. Det saknades inledningsvis gemensamt överenskomna metoder för att registrera beviljade bidrag och därför uppstod efter hand problem med att följa utvecklingen och bedöma de uppsatta målen uppnåddes.

om

Vid slutet 1998 hade 18 000 företag ansökt om bidrag enligt

av ca steg 9 000 företag enligt steg 2 och 2 000 företag enligt åtgärd Ca 10 000 projekt hade genomförts och 73 procent medlen var inteck-

av nade.

Synpunkter på mål 4

Vid intervjuer med ingått i organisationen för mål 4 är

personer som entusiasmen stor över programmet. Alla vitsordar att mål 4 har burits

stark entusiasm och pionj äranda hos dem som varit med. Det upp av en gäller de anställda på Programkontoret och de regionala kontoren och de organisationsföreträdare ingått i övervakningskommittén, ar-

som betsgruppen, referensgrupperna och partnerskapen.

En avgörande faktor för programmets framgång har varit att det har utarbetats de parter sedan drivit programmet. De deltagande

av som organisationsföreträdama identifierar sig med programmet och betrak-

det sitt program. De sig ha ett både personligt och tar som anser organisatoriskt för att programmet fullföljs och att deras med-

ansvar lemmar engagerar sig i programmet.

50 från nuvarande progmmperiod

Erfarenheter

De intervjuadebetonar också att programmet är utformat utifrån företagens och de anställdas behov och synsätt. Det är relativt lätt att övertyga ledning och anställda behovet analys utvecklingsom av en av och kompetensbehov. Det har också varit relativt lätt att få parterna i

företaget att genomföra de kompetensutvecklingsinsatser som man

identifierat. Den enkla administrationen ansökningar upplevs också av mycket positivt. De kritiska synpunkter kommit fram gäller framför allt utbetalsom ningsrutinen med AMS överprövning av de beslut som fattats av samordnama. AMS prövning uppfattas onödig och ologisk. Varför som skall AMS pröva enligt kriterier som redan samordnama tillämsamma pat Systemet med ersättning i efterskott har också lcritiserats. Andra länder utnyttjar möjligheterna till förskottsutbetalning, men det bestämde sig Sverige för att inte göra. Detta har uppenbarligen inte spelat någon större roll i flertalet företag och offentliga organisationer. Men för ett antal mindre kooperativa företag och andra företag som drivs på ideell grund eller liknande och har mycket smal finansiell bas som en har likviditetsproblemen varit besvärliga. De har helt enkelt inte råd att genomföra åtgärder kostnader som de kan fä vänta ett som genererar halvår på att få ersättning för. Systemet med decentraliserat beslutsfattande i länen och avsaknaheltäckande centrala riktlinjer har medfört att de olika partnerden av skapen har utvecklat olika riktlinjer beträffande vilka som skall beviljas bidrag och inte. De olikheter uppstått mellan länen gäller bl.a. som behandlingen enrnansföretagare, behandlingen av ideella organisaav tioner och företag i huvudsak finansieras med offentliga bidrag, som prioriteringen mellan olika branscher och typer av företag.

3.3 Adapt och Employment

3.3.1 Socialfondens

gemenskapsinitiativ

Adapt och Employment kan experimentella verkstäder knutna ses som till sitt målprogram. Till mål 4 hör gemenskapsinitiativet Adapt och var till mål 3 hör Employment. Gemenskapsinitiativen inriktar sig på transnationellt samarbete och nyskapande verksamheter. Därför får de ett tillämpningsområde än de insatser görs inom för de annat som ramen prioriterade målen. Där kan idéer prövas och föras vidare till senare andra delar i unionen eller till aktuellt målområde. Detta ger ett mer-

Erfarenheter från nuvarande programperiod 51

värde för medlemsstaterna inte skulle kunna uppnås genom enbart som nationella insatser. Den riskfinansiering som behövs för att pröva social- och arbetsmarknadspolitiska innovationer och nya samarbetsformer på både lokal och transnationell nivå kan socialfonden bidra

med dessa gemenskapsinitiativ. De ger stöd till experimentella

genom spjutspetsprojekt är relativt omfattande om man jämför med natiosom nella arbetsmarknads- och arbetslivspolitiska projekt. Adapt och Employment är två skilda program under socialfonden, de båda administreras från Programkontoret och har gemensam över-

vakningskommitté.

Proj ekt finansieras inom för gemenskapsinitiativ skall: som ramen Vara transnationella genomföras i samarbete med minst två part- 0 från olika länder. ner Vara innovativa organisatoriska lösningar, rikta sig till mål- 0 nya metodutvecklingar. grupper eller nya Representera den s.k. nedifrån-upp principen bygga på lokala ini- 0 tiativ och ha en lokal förankring. Vara överförbara på sikt kunna överföras till den reguljära verk- 0 ~ samheten i medlemsländerna.

Organisation och genomförande av gemenskapsinitiativen

Urval och prioritering projekt under Adapt eller Employment görs av Programkontoret och de till kontoret knutna rådgivande nämnderna. av Beslut projekturval görs därefter Programkontorets styrelse. En om av särskild övervakningskommitté skall dessutom godkänna urvalsprocedur och projekturval samt kontrollera att avtalet med kommissionen

efterlevs.

I början programperioden delade Adpat övervakningskommitté

av med mål 4 och Employment med mål Övervakningskommittéerna hade emellertid lite tid att ägna sig åt gemenskapsinitiativen varför en övervakningskommitté infördes för Adapt och Employment gemensam i början 1998. Den synergieffekten hade hoppats skulle av som man uppstå mellan målprogrammet och gemenskapsinitiativet uppstod aldrig och det blev lite tid för tematiska diskussioner. En annan anledning initiativen har mycket gemensamt med varandra kan vara var att som värt behandla tillsammans, t.ex. transnationellt samarbete. Det är att också vanligt i många andra medlemsländer att gemenskapsinitiativen

har övervakningskommitté. I övervakningskommittén för

en gemensam gemenskapsinitiativen sitter representanter för följande 22 organisatio- Svenska kommunförbundet, Arbetslivsinstitutet, Landsrådet for ner:

Sveriges ungdomsorganisationer, TCO, SAF, Integrationsverket, Hög-

52 Erfarenheter från nuvarande programperiod

skoleverket, Europeiska kommissionen, Rådet för arbetslivsforskning, Handikappförbundens samarbetsorgan, Handikappombudsmannen, SACO, Folkrörelserådet, AMS, Ungdomsstyrelsen, NUTEK, Kooperativa rådet, Skolverket, Jämställdhetsombudsmannen, Regeringens råd för etnisk jämlikhet och integration, Företagarnas Riksorganisation och LO. Ordförande i kommittén tjänsteman från f.d. Arbetsmark-

är en nadsdepartementet sedan den l januari 1999 Näringsdepartementet. Under hösten 1998 startades analys- och spridningsgrupp i övervak-

en ningskommittén. De ägnar sig uppföljning, utvärdering, spridning och påverkan. Gruppen fungerar som ett arbetsutskott för övervakningskommittén och har i första hand diskuterat utvärderingama av Employment. De träffas oftare än övervakningskommitténs två gånger per år och detta ger möjlighet till fördjupning i arbetet och hjälpa till att sprida erfarenheter. De kan föreslå fördjupningsområden till utvärderama.

Under den första ansökningstiden var projekten tvungna att hitta internationella samarbetspartner innan de kunde bli godkända som projekt. Det visade sig svårt och ledde ofta till att projekt med annars goda förutsättningar att lyckas aldrig blev av. Till den andra ansökningsomgången infördes i stället ett system där projekten först blev godkända nationellt, och därefter hjälpte Programkontoret till att söka samarbetspartner i en internationell databas.

Finansiering

Socialfonden avsatte ungefär 310 miljoner kr. för Adapt och Employment för perioden 1995-1999. Till detta tillkommer medfinansiering

en på runt 45 procent. Av den totala budgeten för de svenska gemenskapsinitiativen under socialfonden får Adapt ungefär 1/3 och Employment 2/3. Av alla socialfondens gemenskapsinitiativ i Sverige måste en viss del av projekten ligga inom mål 6-området. Dessa projekt skall finansieras med 65 procent från socialfonden. När denna kvot är uppfylld får inga fler projekt inom mål 6-ornrådet stöd över huvud taget.

Sverige är det enda land som inte tillämpar förskottsutbetalning av EU-medel. AMS är fondförvaltannyndighet för socialfondsmedel och alla utbetalningar görs via dem. Programkontoret är programförvaltare och därför blir alla utbetalningar dubbelgranskade dvs. beslut fattas både av Programkontoret och AMS se kap. 6.5.. Extern revision genomförs av RRV och det ankommer på dem att kontrollera kvaliteten på internrevisionen. Utbetalningen sker månadsvis i efterskott till projektanordnaren efter rekvisition. När det gäller Adaptrnedel så har detta

Erfarenheter från nuvarande programperiod 53

under den senaste tiden inte uppfattats något problem eftersom det som ändå har gått förhållandevis snabbt att få sina pengar. Employmentprojekt har däremot ofta upplevt problem med att medlen betalats ut

sent.

Medel till tekniskt stöd

Programkontorets verksamhet for gemenskapsinitiativen har till viss del finansierats med särskilda medel erhållits från socialfonden för s.k. som Technical Assistance TA. Transnationella projekt kräver särskilda insatser for klara experimentgraden, transnationaliteten och den s.k. att nedifrån-upp principen. De kräver extra mycket stöd från Programkontoret i form rådgivning, vägledning och närvaro i projekten. av Dessutom kostnaderna för gemenskapsinitiativen höga eftersom det är inte finns några "stordriftsfördelar, alla projekten är olika. TA-medel får gå till procent programbudgeten. Fyra procent är upp sex av vanliga TA-medel från socialfonden. Den femte procenten kommer också från socialfonden, endast medlemslandet tillkommer men om med procent medfinansiering. Det betyder att Programkontorets en verksamheter och övervakningskommitténs utvärderingsinsatser avseende gemenskapsinitiativen finansieras med 5/6 från socialfonden och l/6 med nationell medfinansiering.

Uppnådda resultat

De uppnådda resultaten projekten kan mätas många olika synav ur vinklar. EU:s mål för gemenskapsinitiativ är att de lyckas sprida utsatta vidare sina erfarenheter, att projekten är nyskapande natur, att de av en verkar i transnationellt samarbete och utgår från ett nedifrån perspektiv. Det är ännu för tidigt att säga projekten kan anses som lyckade om eftersom programperioden ännu inte är slut och projekten inte fullt ut

kan visa resultat eller produkter. Resultaten projekten mäts inte bara efter hur många lyckade av pass projekt har genomförts utan även de misslyckade projekten har som betydelse i och med att andra kan lära av deras misstag. Gemenstor skapsinitiativen skall experimentell verkstad. Experiment får vara en misslyckas, dokumentation, rapportering och erfarenhetsspridning men måste skötas. I Sverige har satsat på att sprida vidare idéer genom man bl.a. olika seminarier och konferenser. Programkontoret har typer av bl.a. utvecklat särskild plan for erfarenehetsspridning och systempåen verkan. I internationellt perspektiv kan säga att vi har lyckats ett man

54 Erfarenheter från nuvarande programperiod

bra med detta. Men även varje enskild projektanordnare skall ha

en plan för förmedling av de resultat och erfarenheter erhålls samt

som egna utvärderingar av proj

Erfarenheter visar nu att medlen för att genomföra socialfondens gemenskapsinitiativ inom mål 6-områden har varit allt för begränsat inom båda programmen. Flera intressanta projektansölcningar har inkommit där verksamheten faller inom det geografiska mål 6-området men medlen för projekt inom detta område har varit näst intill slut. Det bör därför vara möjligt att förutom kvoten med ESF-medel med högre bidragsnivå i mål 6-området få använda andra ESF-medel med normal bidragsnivå där.

3.3.2 Adapt

Sammanfattning av programmet

Inom ramen för gemenskapsinitiativet Adapt ges stöd till utvecklingsprojekt som syftar till att stärka de anställdas ställning inför framtida strukturomvandlingar och bidra till utvecklingsfönnåga och kompetens hos både företag och individer. Projekten skall nyskapande och

vara ske i samverkan med minst två andra medlemsländer.

Adapt skall i egenskap av gemenskapsinitiativ fungera som mål 4:s utvecklingsavdelning och komplettera mål 4 genom att erfarenheter skall kunna användas i framtida mål 4-pr0jekt. Erfarenheterna skall även kunna spridas i reguljär verksamhet både i Sverige och Europa.

Adapt har fyra inbördes sammanhängande mål: att stärka de anställdas förmåga att klara av strukturförändringar, att stärka företagens konkurrenskraft, att öka de anställdas kompetens och rörlighet inom och mellan företagen för att förhindra arbetslöshet, att förutse och påskynda tillkomsten av nya jobb och nya verksamheter i första hand i mindre företag.

Enligt kommissionens riktlinjer för Adapt anges fyra huvudområden för stöd;

kompetensutveckling, rådgivning och vägledning relaterade till

strukturella förändringar 35 procent av medlen, samverkan för att förutse förändringar, utveckling av nätverkssamarbete och möjlighet till nya jobb 35 procent av medlen, stödstrukturer och system 20 procent av medlen,

Erfarenheter från nuvarande programperiod 55

4. information, kunskapsspridning och kunskapsbildning 10 procent

av medlen.

Under dessa fyra områden har det operativa programmet för Adapt utvecklat prioriterade områden på arbetsmarknaden för att få in de egna eller områden vi extra nödvändiga. I Sverige priorigrupper som anser projekt är inriktade på att utveckla fömyelseförmåga och terar man som kompetens och att i nätverk och andra typer samverkan bli bättre på av förutse omvärldsförändringar och kunskapsbehov. Främjande av att tillämpning informations- och kommunikationsteknik m.m. Adaptav projekt skall också pröva samarbetsformer, t.ex. mellan privat och nya offentlig verksamhet. Adaptprojekt befrämjar jämställdheten och som utvecklingen god miljö prioriteras. av en Under programperioden genomfördes två ansökningsomgångar, den första under 1995 och den andra under 1997. Under den andra omgången hade EU-kommissionen beslutat ytterligare prioritering om en inom Adapt, det s.k. Adapt-BIS bygga informationssamhället. Aktiviteterna under är avsedda att underlätta för införandet och

Adapt-BIS

utvecklingen informationssamhället. Detta var emellertid något som av redan fanns med bland de svenska prioriterade områdena i den första

omgången.

Sammanfattning av utvärderingarna

Två utvärderingar har gjorts Adapt; Ernst Young gjorde en geav för mål 4 och Adapt 1996 och därefter gjorde SIPU en utvärmensam dering/lägesrapport 1998. Utvärderingama bedömer hur väl Adapthar fungerat under de fyra nyckelbegreppen spridning av programmet idéer, innovativitet, transnationalitet och nedifrån-upp perspektivet. Spridning idéer och innovativitet: Ett problem utvärderingav som 1996 såg med sprida erfarenheterna från Adaptprojekt till mål arna att 4-verksamheter är att kontakterna mellan har varit för få programmen och outvecklade. När Adaptprojekt har avslutats kommer redan mål 4medlen fördelade och förankrade och det är svårt att ta in nya att vara perspektiv och idéer i projekten. Därför kan det även finnas problem med att få ut Adapt-produkter mål 4-verksamheten. De progenom jekt har varit mest lyckade har redan haft välutvecklade företagssom kontakter och projektledare med "fálterfarenhet. För att innovativa projekt skall kunna spridas vidare måste de först väl förankrade i vara sitt företag eller nätverk. En svårigheterna med att sprida en proj av idé den måste kunna in i andra verksamheter än i moderär att passa måste pendla mellan ett konkret och ett abstrakt

projektet, projektidén

plan. Innovativitet kan tolkas relativt, vad som är känt och prövat i en bransch eller företagstyp kan helt nytt i ett annat. Därför är det vara viktigt att det finns rådgivande expertstöd från olika branscher. Transnationalitets För att transnationaliteten i projekten skall kunna fungera över huvud taget i praktiken har det varit vikt att de olika av deltagarnas engagemang i samarbetet har fått variera i grad. För vissa deltagare har det varit svårt att utnyttja de andra samarbetspartnema till fullo eftersom Adaptprojekt i olika länder koncentrerar sig på olika aspekter. Medlemsländema prioriterar olika delar av Adapt olika högt och därför ser projekten ofta annorlunda ut i olika medlemsländer. I Sverige prioriteras nätverk mellan företag och mellan privat och offentlig sektor i större utsträckning medan i t.ex. Spanien prioriteras utbildningsgraden i projekten högt. Detta medförde svårigheter för företagen under den första ansökningsomgången, under den andra men ansökningsomgången när kommissionen hjälpte till att matcha ihop projekt kLmde de olika projekten bättre hitta partner och lära varandav ra och utveckla produkter gemensamt. Nedifrån-upp perspektivet: För att nedifrån-upp perspektivet skall kunna fungera i verkligheten och deltagarna skall kunna ha inflytande över sitt projekt får projekten inte låsta i från början formulerade vara ramar och planer. Det hindrar då projekten från att utvecklas efter deltagarnas egna idéer som växer upp medan projektet är igång. Samtidigt förväntas projekten ha klara beskrivningar mål och förväntan för att av över huvud taget få Adaptstöd.

Övriga synpunkter

Genom samtal med deltagande parter i genomförandet av Adapt korn det fram att Programkontoret, både centralt och regionalt har viktig en stödfunlction att fylla för att projekt skall kunna genomföras i sin helhet. På sista tiden har de regionala Programkontoren börjat engagera sig i de lokala Adaptprojekten och det har visat sig att de har kunnat ge projekten stöd och möjlighet till spridning av idéer på regional nivå. Det finns även exempel på att samordnare för Adaptprojekt har ansökt om mål 4-stöd för att utveckla sin roll som samordnare tillsammans med andra projektledare. Adaptprojekt har fungerat som en experimentell verkstad, och det har funnits ett behov "riskpengar" dessa medel har varit. Även av som om inte alla projekt har blivit lyckade så är erfarenheterna från de mindre lyckade projekten också viktiga att sprida. I Europa finns sammanlagt 4 000 Adaptprojekt och lika många erfarenheter att sprida vidare på regional, nationell och unionsnivå.

Erfarenheter från nuvarande programperiod 57

Employment

Sammanfattning av programmet

Gemenskapsinitiativet Employment skall bidra till att skapa sysselsättning och höja arbetskraftens kompetensnivå genom transnationella utvecklingsprojekt. Programmet skall utrymme för experimentella och ge nyskapande projekt. Genom dessa skall modeller, metoder och anutvecklas sedan kan överföras och användas i mål 3greppssätt som programmet eller nationell arbetsmarknadspolitik. Employment består fem delprogram som särskilt tar fasta på inav för arbetshandikappade och andra utsatta grupper, ungdomar, satser kvinnor och invandrare. Horizon syftar till att underlätta för funktionshindrade och utsatta

få sysselsättning. 50 procent Employmentmedlen har

grupper att av gått till Horizonprojekt och Integra. Youthstart riktar sig till ungdomar under 20 år utan yrkesutbildning eller med bristande grundkunskaper. Målet är att underlätta dessa ungdomars övergång till arbetslivet. 25 procent av Employmentmedlen

har gått till Youthstartprojekt.

Now syftar till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, i första hand åtgärder ökar kvinnors möjgenom som ligheter till sysselsättning och otraditionella yrkesval. 25 procent av medlen har gått till projekt under Now. Integra tillkom först under andra ansökningsomgången. Syftet är att underlätta för marginaliserade främst flyktingar och invandrare grupper att få sysselsättning. nå de utvecklingsområden är särskilt viktiga har kom- För att som missionen tillsammans med medlemsstaterna satt upp ett antal transnationella teman. Under dessa förs projekt från olika medlemsstater samfor tematiskt, transnationellt arbete under ledning natioman ett av en nell stödstruktur- eller programkontor. Sverige ordförande i en såvar dan arbetsgrupp under 1997. Ett liknande arbete med deltagande av projekten från den andra projektomgången har påbörjats 1999 och kommer löpa under den återstående programperioden fram till år att 2001. Utifrån det tematiska arbetet har Programkontoret klassificerat de svenska projekten efter fyra liknande teman är relaterade till syssom selsättningsriktlinjema. Social ekonomi former for produktion t.ex. service eller nya av tjänster där målgruppen har aktiv del i skapandet kooperativ eller av andra former socialt företagande spelar roll. av

58 Erfarenheter från nuvarande programperiod

Empowerment medverkan och ansvarstagande från målgruppen i

projektupplägg och genomförande; insatser för ett ökat ansvarstagande hos målgrupperna, älvhj älpsprojekt.

Lokalt partnerskap former för samverkan mellan offentlig-,

~ nya privat- och frivilligsektor.

Entreprenörskap anpassade insatser för stöd till nyföretagande till

—— specifika målgrupper, t.ex. invandrare, ungdomar eller kvinnliga företagare.

Förutom dessa fyra teman har man satt upp tre utvecklingsområden som man vill utveckla. Dessa är:

Företagens sociala ansvar modeller för hur företagen involveras i

arbetsträning, praktik och anställning för utsatta grupper. Hur företagen kan skapa social profil inom arbetsmarknaden och arbetslivet. Hur

en partnerskap kan utformas mellan ffivilligorganisationer, företag och myndigheter i syfte att skapa arbeten för utsatta grupper på arbetsmarknaden.

Mångfald i arbetslivet- modeller för hur företagens personalsammansättning, rekryteringspolicy och insatser för personalutveckling bättre kan återspegla t.ex. den etniska mångfalden i samhället.

Nya källor till arbete skapande av s.k. innovativa miljöer inom

ramen för projekt för att utveckla nya produkter, tjänster och alternativa former av arbete.

Under den andra ansökningsomgången gjordes ändringar

ett par av programmet. Integra blev ett självständigt program i stället för som tidigare ett delprogram under Horizon. Employment gick mål 3:s

ur övervakningskommitté, och bildade en gemensam med Adapt. Liksom för Adapt togs kravet att man var tvungen att ha transnationella samarbetspartners redan från början bort.

Sammanfattning av utvärderingarna

Två utvärderingar av Employmentprogrammet har hittills gjorts under programperioden. Den första gjordes av Arne och Barbro Svensson Professional Management AB och den andra Ledningskonsultema,

av som under februari 1999 endast har kommit med den första delrapporten.

Spridning av idéer och innovativitet- kravet på att arbetsmarknadsprojekt skall vara nyskapande av sin natur är inget nytt i Sverige. Den största skillnaden mellan Employmentprojekt och övriga arbetsmarknadsprojekt är den internationella kontakten projekt emellan. Vissa menar att Sverige varit levererande snarare än mottagare av idéer. Detta beror bl.a. på att Sverige sedan lång tid redan har prövat många olika

Erfarenheter från nuvarande programperiod 59

modeller i den traditionella arbetsmarknadspolitiken. Många projekt har haft problem med att förklara vad för slags innovation man förväntas skapa och vissa har felaktigt beaktat det transnationella inslaget som

en innovation. De flesta projekt bygger på deltagande eller ledning eldsjälar, av och när detta anledningen till att projektet lyckas så kan det är en av svårt föra idéerna vidare. Via de transnationella kontakterna vara att skall prototyper, dvs. modeller skapas som sedan skall kunna replike- Än så länge är det för tidigt att säga Employmentprojekten har ras. om varit den karaktären att det faktiskt går att sprida erfarenheterna. av Transnationalitet kravet på internationella samarbetspartner i arbetsmarknadsprojekt är nytt i Sverige. Det har även varit den delen av många har haft svårast att genomföra. Intensiteten i programmet som det transnationella samarbetet har varierat från ett närmast obefintligt samarbete, där den enda grunden varit den gemensamma önskan att få projektmedel till ett mycket stimulerande utbyte av erfarenheter. Generellt så har ändå de positiva erfarenheterna övervägt och det har sett blivit extra krydda t.ex. mål 3 projekten saknar. en som Nedzfrån-upp perspektivet- i praktiken har man varit vidsynt när det gäller nedifrån-upp perspektivet. För att lyckas sprida erfarenhetermåste projekten ha god förankring lokalt och detta är något som i na en viss mån har saknats i del projekt. Vissa projekt har haft stark fören ankring i t.ex. kommuner och lokala organisationer som under projekttiden har fallit bort. Ökad information Employment på lokal och om regional nivå, t.ex. Arbetsförmedlingar och Länsarbetsnämnder genom och samarbete mellan Programkontoret på regional nivå och AMS skulle kunna bidra till att den lokala förankringen i projekten ökade.

Övriga synpunkter

Employment har fungerat bra och man har generellt lyckats nå utsatta att tydligt identifiera målgrupper i programmet. Vissa grupper genom att Employment skulle ha kunnat förbättras ytterligare genom ett anser samarbete och starkare kopplingar till forskarsamhället. Employmentprojekt har erbjudit deltagarna möjlighet till innovativa miljöer en nya kan leda till nytt arbete och utvecklandet av nya produkter, tjänster som och alternativa former arbete. Projekt har lyckats arbetat i nya av som eller miljöer har visat sig bli extra lyckade. Detta är något som grupper bör bevaras in i nästa programperiod. Skall lyckas sprida idéerna man från Employmentprojekt ut i andra verksamheter måste den regionala anknytningen förstärkas. I dag finns inget systern eller lämplig nivå för kunna sprida erfarenheterna från projekten. Det finns även idéer om att

60 Eifarenheter från nuvarande programperiod

att ett regionalt perspektiv med ett antal storregioner är en nivå som skulle kunna lämplig för att gemenskapsinitiativ skall kunna få

vara en regional förankring och ändå en rättvis fördelning av projekt över landet. Det har visat sig att andelen projektanordnare från s.k. icke-traditionella arbetsmarknadspolitiska aktörer har utgjort mycket större

en del inom Employment än vad de är inom t.ex. mål vilket kan ha haft betydelse för nyskapandet i projekten.

Synpunkter från Adapt och Employments gemensamma övervakningskommitté

Eftersom övervakningskommittén för gemenskapsinitiativen endast har haft tre möten än så länge januari 1999 så har de ännu inte hurmit samla på sig så mycket erfarenheter. I stället har medlemmarna som har följt med till den nya kommittén haft erfarenheter från arbetet i övervakningskommittén för antingen mål 3 eller mål och deras perspektiv baseras därför ofta från detta.

En synpunkt på Adaptprogrammet har varit att det inte har lyckats nå ut till och involvera de små företagen. Det har berott på att projekten inte har riktat sig direkt till mindre företag som projektgenomförare utan endast till småföretag som målgrupp. En annan anledning är att ansökningstillfállena har varit låsta till två tidpunkter och att det därför inte har uppstått någon "spontanitet" i programmet som de mindre företagen behöver för att kunna ta till sig sådana

program.

Det har funnits problem med kravet på innovation. Utvecklingsarbete har bedrivits i Sverige sedan många är med stor bredd och det är svårt att få fram idéer som är realistiska som inte tidigare prövats. Det är svårt att sprida goda idéer och därför är tematiska insatser och lokala initiativ viktiga.

Tematiska arbeten upplevs som en bra modell för att för att kunna nå de utsatta grupperna i arbetslivet utan att behöva peka ut dem på ett negativt sätt. På EU-nivå har man i andra sammanhang prövat transnationella och nationella tematiska arbeten och nätverk som t.ex. har utgått från att först kalla intressenter kring ett tema, och därefter skapas proj och samarbetspartner.

För att projekten skall kunna ta till vara på sina erfarenheter är det viktigt att de redan från början tänker på vadsom skall hända efter projekttidens slut. Former för att ta tillvara på erfarenheterna och sprida dem måste utvecklas under projektet, inte efter eller i slutet av perioden.

4 EU:s ramar för det mål 3 och nya

det nya gemenskapsinitiativet

1 Inledning

Inför den kommande programperioden, sträcker sig över åren

som 2000-2006, förändras i flera avseenden förutsättningarna för strukturfondemas verksamhet. Detta sker främst inom ramen för den s.k. Agenda 2000. Där presenteras dels vision av EU efter år 2000 som

en medlemsländerna skall ta ställning till, dels läggs förslag reform

om en

såväl jordbrukspolitiken strukturfondema samt om hur förbereav som delserna inför medlemsutvidgning österut skall gå till. Dessutom

en skall beslut fattas den finansiella och hur de olika delarna

om ramen om

skall balanseras ekonomiskt under den kommande sjuårsperioden, ovan

fråga är helt avgörande för hur utfallet skall bli totalt sett. en som

För strukturfondemas del antog kommissionen formellt i mars 1998

rad förslag till förordningar, när de har behandlats av parlaen som mentet och rådet kommer att fastställa hur fondemas medel skall användas under nästkommande period. I det följande gör vi en genom-

kommissionens förslag angående strukturfondema och redogör gång av för de förhandlingar och förändringar har särskild betydelse för

som socialfonden.

Parallellt med vad sker inom Agenda 2000 har Amsterdamför-

som draget från 1997 stor betydelse för de framtida strukturfondspro-

en

sin starka betoning sysselsättningsfrågorna såväl

grammen genom av på EU- på nationell nivå. Vi inleder därför med en redovisning av

som detta fördrag bakgrund till förordningsförslagen.

som en

62 E Uxs ramar och förutsättningar för Mål 3

nya

4.2 Amsterdamfördraget

Efter ett år av förhandlingar enades EU:s medlemsländer om ett nytt fördrag vid Europeiska rådets möte i Amsterdam i juni 1997. Fördraget kan börja gälla när alla medlemsstater har antagit det i sina nationella parlament. Sveriges riksdag antog fördraget i slutet av april 1998, och man väntar sig att det kan träda i kraft i hela unionen under våren

nu 1999. Målet med fördraget är att EU skall verka för ökad sysselsättning, bättre miljö, större öppenhet, ökad jämställdhet, förstärkt konsument- och socialpolitik samt ökade möjligheter att göra humanitära, fredsbevarande och fredsskapande insatser.

EU:s arbetslöshet har under många år legat runt tio procent. I mitten av 1990-talet enades EU-ländemas ledare om att ge kampen mot arbetslösheten högre prioritet. I och med Amsterdamfördraget fast-

en ställdes att sysselsättning skall vara en gemenskapsangelägenhet och bli ett centralt mål för unionen som skall beaktas på alla områden där gemenskapspolitik utformas och genomförs. Ett nytt kapitel om sysselsättning fördes därvid in i fördragstexten. Medlemsländema förband sig att följa vissa gemensamma riktlinjer om sysselsättningen och att konkretisera dem genom årliga nationella sysselsättningsplaner och rapporter om hur de utvecklas. Rådet gavs mandat att rekommendera länderna att vidta åtgärder om riktlinjerna inte följs. En rådgivande sysselsättnings- och arbetsmarknadskommitté tillsattes med representanter från varje medlemsland och från kommissionen.

Avsnittet i Amsterdamfördraget om sysselsättning utgör en ram för utvecklingen av mänskliga resurser inom strukturfonderna.

4.3 Sysselsättningsriktlinj ema

I förutsättningarna för EU:s sysselsättningspolitik ligger att de gemen-

riktlinjerna skall revideras årligen för att kunna fungera som en samma aktuell Vägvisare för medlemsländemas sysselsättningspolitik. Som framgår skall medlemsländerna med utgångspunkt från dem varje

ovan år upprätta nationell sysselsättningsplan och varje år inlämna en

en rapport till kommissionen om de framsteg som görs inom sysselsättning och arbetsmarknad.

Grundstrukturen för sysselsättningsriktlinjema i form fyra pela-

av re lades fast vid ett toppmöte i Luxemburg hösten 1997 att gälla för verksamhetsåret 1998. De förslag till riktlinjer för 1999, som Europeiska rädet behandlade vid sitt möte i Wien under december 1998 och

E Uxs och förutsättningar för mål 3 63 ramar nya

sedan fastställdes kommissionen i januari 1999, har endast som av genomgått smärre justeringar. Se även matris s. 68.

Pelare Förbättra anställbarheten 1 . Angrip ungdomsarbetslösheten och förebygg långtidsarbetslöshet 0 Växla från passiva till aktiva åtgärder Främja partnerskap med arbetsmarknadens parter Underlätta övergången från skola till arbetsliv Främja arbetsmarknad som är öppen för alla en

Pelare 2: Utveckla företagarandan Gör det lättare att starta och driva företag 0 Utnyttja möjligheterna att skapa arbetstillfällen 0 nya Gör skattesystemet för sysselsättningen 0 gynnsammare

Pelare 3: Uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsbarhet 0 Modemisera arbetsorganisationen

Stöd företagens anpassningsförmåga

Pelare 4: Stärk politiken för lika möjligheter för kvinnor och män Bekämpa särbehandling på grund av kön i 0 Gör det möjligt att förena yrkesliv och familjeliv 0 Underlätta återinträde i yrkeslivet 0

Förutom dessa fyra pelare skall medlemsländerna vid sitt genomförande den nationella handlingsplanen för sysselsättning 1999 av beakta följande övergripande frågor. Jämställdheten skall beaktas i alla aktiva åtgärder. Länderna bör utveckla moderna strategier för informationssamhället eftersom det där finns stora sysselsättningspotentialer i framtiden. Det är också stor vikt att öka de regionala och lokala av aktörernas roller, särskilt samarbetet med aktörer inom den sociala ekonomin och arbetsmarknadens parter på det lokala planet. Kommissionen vill även lösa problemet med svart arbetskraft genom omstruktureringar efterlydnad inom områden skatte- och trygghetssystem, av minskning de allmänna omkostnadema och genom att minska den av administrativa bördan för företagen. Vid Europeiska rådets möte i Wien föreslog Tyskland, som är ordförande i EU under våren 1999, europeisk sysselsättningspakt. en Denna fråga bereds inför Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999. nu Avsikten är att detta skall bli ett komplement till och utbyggnad av sysselsättningsriktlinj erna.

64 E Uxs ramar och förutsättningar för Mål 3

nya

4.4 Kommissionens avseende

förslag

strukturfondema och socialfonden för

åren 2000-2006

Agenda 2000 är kommissionens plan för att öka tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen i EU. Den skall modernisera politiken på vissa nyckelområden för att förbereda framtida utvidgning österut.

en Samtidigt som en östutvidgning förbereds har kommissionen för avsikt att inrikta den inre politiken mer bestämt mot Europas ekonomiska och sociala mål. Inom Agenda 2000 ingår också att kommissionen fortsätter reformera institutionerna och över sin organisation och verk-

ser egen samhet. De skall också utveckla en inre politik för tillväxt, sysselsättning och livskvalitet och slå vakt den ekonomiska och sociala

om sammanhållningen genom bättre fungerande strukturfonder. Enligt kommissionens förslag skall anslaget för strukturfondema under perioden 2000-2006 uppgå till totalt 218,4 miljarder euro i 1999 års priser.

Nedan redovisas kommissionens ursprungliga förslag till allmän förordning om strukturfondema gemensam för samtliga fonder och till socialfondsförordning för programperioden 2000-2006. Förslaget är för närvarande föremål för förhandling mellan medlemsländerna, kommissionen och EU-parlamentet, och de förordningar slutligen

som antas kommer att skilja sig från det ursprungliga förslaget på vissa punkter. De förändringar det finns enighet fram till mitten

som om av februari 1999 kommer att behandlas under avsnitt 4.5.

4.4. l Koncentration

Koncentration är ett återkommande terna i förändringen av strukturfondema och avser såväl geografisk och befolkningsmässig som ekonomisk och innehållsmässig avgränsning. Ett uttryck för detta är att strukturfondema förväntas bli effektiva och synliga att de

mer genom sju nuvarande målområdena minskas till tre.

De tre nya målornrådena förväntas bli följ ande:

Mål Främja utveckling och strukturell anpassning i områden med eftersläpande utveckling.

Kommissionens förslag av mål l omfattar regioner med en BNP per capita under 75 procent av gemenskapens genomsnitt, dagens mål 6områden och de mest avlägset belägna regionerna de franska utomeuropeiska departementen, Azorema, Madeira och Kanarieöarna En

E U:s ramar nya

övergångsfas på till år kommer att införas för de regioner i

upp sex som dag har mål 1-status, men vars levnadsstandard har ökat så mycket att den överstiger gränsen på 75 procent. Mål 1-stöd kommer att beviljas

alla strukturfonder och kommer att utgöra ca två tredjedelar av det av totala stödet.

Mål 2: Stödja ekonomiska och sociala omställningar i områden med strukturella svårigheter.

Detta mål koncentreras på ekonomisk och social omställning och bygger vidare på de nuvarande mål 2 och mål 5b. De regioner som blir aktuella här skall särskilt innefatta områden som genomgår socio-ekonomiska förändringar inom industri- och änstesektom, landsbygdsområden pâ tillbakagång, problemfyllda storstadsornråden samt krisdrabbade områden är beroende av fiske. En övergångsperiod på fyra år

som kommer att införas för de regioner i dag är stödberättigade för mål

som 2 och mål 5b som inte kommer att vara det enligt de nya mål 2-

men kriterierna. Mål 2 kommer att finansieras av Europeiska socialfonden ESF, Regionala utvecklingsfonden ERUF och Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruk EUGF

Mål 3. Stödja anpassning och modernisering av politiken och systemen i fråga utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning, särskilt

om sådana insatser görs inom ramen för den europeiska syssel-

som sättningsstrategin och de årliga riktlinjerna för sysselsättningen.

Det mål 3 kommer till stor del att innefatta och utveckla de

nya uppgifter nuvarande mål 3 och mål 4 har. Under detta mål föreslår

som kommissionen att stöd skall utanför de geografiska områden som

ges omfattas av mål l och mål

I de regioner omfattas av mål l och mål 2 är avsikten att det

som nationella mål 3-programmet skall utgöra en referensram för insatser

syftar till utveckling mänskliga resurser. Inom varje region som av kommer det på så sätt endast att finnas ett enda program. EU-medlen för mål 3 kommer enbart att finansieras ur socialfonden.

Sammanställning vilka fonder de olika målen finansieras av

av

Mål l ERUF ESF EUGFJ -u FFU Mål 2 ERUF ESF EUGFJ -g FFU Mål 3 ESF

Gemenskapsinitiativen: Kommissionen föreslår även att antalet gemenskapsinitiativ skall minskas till tre som skall vara knutna till varsitt mål och varsin fond. Insatsområdena för gemenskapsinitiativen kommer

3 19-0271Utveckling

66 EUss och förutsättningar för nya Mål 3

ramar

därför att kunna utvidgas till andra fonders områden i den utsträckning som behövs för att genomföra åtgärden. Under Europeiska utvecklingsoch garantifonden för jordbruket EUGFJ-u kommer gemenskapsinitiativet Leader att finnas för att främja landsbygdsutveckling. Under Regionala utvecklingsfonden ERUF kommer det nya Interreg att verka vars tema är gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete syftar till att stimulera en harmonisk och balanserad

som regional utveckling i hela EU. Socialfondens gemenskapsinitiativ går i förordningstextema under arbetsnamnet Equal, men det har nu bytt arbetsnamn till Access. Access skall verka för transnationellt samarbete för att finna metoder i kampen mot diskriminering och orättvisor av

nya alla slag när det gäller att komma in på arbetsmarlmaden. Samtidigt

gemenskapsinitiativen blir färre minskas även anslagen till gemensom skapsinitiativ från nio procent till fem procent av den totala budgeten.

4.4.2 Förenkling och decentralisering

För den nya programperioden föreslår kommissionen att medlemsstaterna skall få mer att säga till om gällande strukturfondsåtgärdema. Kommissionen och varje medlemsland skall komma överens om ramarna och de stora dragen i respektive strukturfondsprogram medan ansvaret för detaljutformningen skall ligga hos medlemslandet. I detta sammanhang betonas att de nationella partnerskapen utvidgas till att omfatta regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer. Kommissionen framhåller i sammanhanget de goda resultat som ornrådespaktema för sysselsättning inneburit. Kommissionen föreslår också tydligare ansvarsfördelning mellan

en kommissionen och medlemsländerna. Det nuvarande systemet för kontroll och styrning av fonderna är enligt kommissionen alltför omfattande och har bl.a. lett till förseningar med utbetalningar. Villkoren för utbetalningar föreslås därför bli enklare och tydligare.

För varje EU-program skall medlemsstaterna utse en förvaltningsmyndighet uppgift består i själva genomförandet av programmet.

vars Myndigheten skall förvalta och övervaka programmet och ansvara för att utvärderingar, lägesrapporter och slutrapporter skickas till kommissionen. Den för att EU-politiken följs och att skyldighetema

ansvarar fullgörs i fråga information och offentliggörande samt att de olika

om parterna fullgör sina förpliktelser. Myndigheten skall även skriva det kompletterande dokumentet till SPD:n se kap. 4.6..

Under nästkommande period skall programmens övervakningskommittéer få större och betydelsefull roll. Kommissionens för-

en mer

E U:s ramar och förutsättningar för nya mål 3 67

slag innebär att företrädare för den nya förvaltningsmyndigheten skall vara ordförande i övervakningskommittén se dock avsnitt 4.5.3 om aktuellt förhandlingsläge. Företrädare för de myndigheter som deltar i

finansiering skall ha rösträtt när beslut fattas, övriga programmens

och kommissionen skall endast ha rådgivande funktion. Överparter en valcningskommittén skall även godkänna de kompletterande programplaneringama innan de översänds till kommissionen och godkänna alla ändringar i såväl programmet de kompletterande programplane-

som ringarna.

4.4.3 Förbättrad effektivitet och kontroll

Förutom tydligare ansvarsfördelning och decentralisering av beslu-

en ten föreslår kommissionen också tydligare definition av kostnader

en och omfattande användning nya typer av stöd t.ex. återbetal-

mer av ningspliktiga bidrag, räntesubventioner m.m. i syfte att förbättra effektiviteten. Ett nytt förenklat och effektivare systern för finansiell förvaltning föreslås där sambandet mellan åtagande och utbetalning skall upphävas. I stället skall årliga åtaganden ske automatiskt och medel

inte används ha möjlighet att frigöras. Utbetalningssystemet skall som följas ett förenklat schablonmässigt indexeringsförfarande i gemen-

av

skapens budget före programplaneringen.

Kommissionen föreslår även att en prestationsreserv införs i syfte att öka effektiviteten i användningen av strukturfondsmedel. Prestationsreserven skall utgöra tio procent av den totala strukturfonds-

som budgeten utbetalas efter halva perioden som belöning till de medlemsländer effektivt använt sina fondmedel i enlighet med riktlinjerna.

som Kommissionens förslag innebär att medel som är använda av vissa medlemsländer skall efter halva tiden omfördelas till andra länder.

68 E U:s ramar och förutsättningar för nya Mål 3

Översikt över sysselsättningsriktlinjernas fyra pelare och socialfondens fem huvudteman.

Anstållbarhet Företagaranda Förebyggalängtidsarbetslöshetbland Lokalutvecklingochlokalainitiativ kvinnorochmän. ochpakterförsysselsättningen. Lángtidsarbetslösasáterinträdepå Stödjaskapandetavarbetstillarbetsmarknaden. fallen. Aktiva Integreringavungdomararbetslivet Åtgärderförattutnyttjamöjligarbetsmarknadsåtgärder Förbättrautbildningssystemens heterna skapaatt arbetstillfällenpä kvalitet attså färreavbryterskol- lokalnivåinomsamhällsekonomin gängen. ochpånyaområdendärbehoven Integreringavpersonersomåtervändertill annuintetillgodosetts arbets-på arbetslivet. marknaden.

Främjasocialintegreringgällande Lokalutvecklingochlokalainitiativ Social integrering möjligheternaattkomma påarbets- ochpakterförsysselsättningen. marknaden.

Attinompolitikenförlivslångtlärande utvecklautbildningssystemetattså detfrämjarochupprätthålleranställbarheten. säkerställaattskolsystemetgerde Livslångt lärandeför ungaförmågaattanpassasigtillforanställbarhet ändringarochkvalifikationer mot-som svarararbetsmarknadensbehovbl.a. genomlärlingsutbildning. Avtalmedarbetsmarknadensparter förattförbättramöjligheternatilllivs långtlärande.

Systemsomgynnararbetstagaresom Lokalutvecklingochlokalainitiativoch ärkompetenta.kvaliñceradeochkan pakterfÖfsysselsälingen. anpassasig. Systemsomgynnararbetstagaresom Anpassning kvalificeradeochkan Stödjaskapandetavarbetstillfällen. ärkompetenta. Främjademänskligaresursernainom anpassasig. forskning,vetenskapochteknologi. lnforrnationssamhälletsfördelaroch

möjligheter detnär gällerattskapa

arbetstillfällen.

Främja mänskligade resursernainom

forskning.vetenskapochteknologi.

Ökakvinnorsdeltagandepåarbets- Möjlighetertillutvecklingiyrkeslivet,lill marknaden. nyaarbetstillfällenochtillattgrunda Lika möjligheter horisontellochvertikal egetföretag. Minska segregeringpåarbetsmarknaden.

E Uss ramar och förutsättningar för nya mål 3 69

Anpassningsförmåga Lika möjligheter Stödjaskapandet arbetstill-av Integreringavpersonersomåtervänder fälten. till ochutredning hurhinder Aktiva arbetslivet av artntsmarknadsátgärd" Systemsomgynnararbetstagaresom motåterintrâdegradvisskallkunna ärkompetenta,kvalificeradeochkan avlägsnas. anpassasig.

Främjalikamöjligheterförallaatt komma påarbetsmarknaden. Särskilduppmärksamhetskallägnas Social Integrering åtdeproblemsompersonermed funktionshinderharattdeltai arbetslivet.

Attinompolitikenforlivslångtlärande Attinompolitikenforlivslångtlärande utvecklautbiidningssystemetattså det utvecklautbildningssystemetattså Llvslângt lärande för främjarochupprätthåller detfrämjarochupprätthåller anställbarhet. anställbarheten. anställbarheten.

Systemsomgynnararbetstagare lnformationssamhälletsfördelaroch somärkompetenta,kvalificerade möjligheter detnär gäller skapaatt ochkananpassasig. arbetstillfällen. Anpassning Främjanyskapandeochanpass- Främjademänskligaresursernainom ningsfönnåga detgällernär forskning,vetenskapomteknologi. arbetsorganisation. lnformationssamhälletsfördelaroch möjligheter detgällerattnär skapa arbetstillfällen.

Minskahorisontellochvertikal Ökakvinnorsdeltagandepå segregeringpáarbetsmarknaden. arbetsmarknaden. Okamöjligheternatillvårdtjänsterpå områden behovendär intetillgodoses. Lika möjligheter Möjlighetertillutvecklingiyrkeslivet.till nyaarbetstillfällenoch atttill grundaegna företag. Minskahorisontellochvertikal segregeringpåarbetsmarknaden

70 E Ucs ramar och förutsättningar för Mål 3

nya

4.4.4 Socialfonden

Socialfonden är EU:s främsta instrument att utveckla mänskliga resurser och förbättra arbetsmarknadens funktionssätt inom unionen. I och med Amsterdamfördraget och de tre nya målornrådena uppdateras socialfondens verksamhet. Den nya europeiska sysselsättningsstrategin, avdelningen om sysselsättning i Amsterdamfördraget och de årliga riktlinjerna enligt vilka varje medlemsland skall upprätta nationell

en handlingsplan för sysselsättningen bör utgöra hörnstenama i de reviderade riktlinjerna för Europeiska socialfonden anställbarhet, företagaranda, anpassningsbarhet och jämställdhet. Kommissionen ger stöd till verksamheter som har för avsikt att stödja både enskilda individer samt strukturer och system. Socialfondens uppgift är att stödja åtgärder för utveckling av mänskliga resurser i syfte att främja hög sysselsättning och omfattande social trygghet, jämställdhet mellan kvinnor och män, en hållbar utveckling samt ekonomisk och social sammanhållning.

Socialfonden föreslås arbeta efter fem teman som skall stödja och komplettera medlemsstaternas fleråriga handlingsplaner för sysselsättning:

0 Socialfonden skall utveckla en aktiv arbetsmarknadspolitik som

syftar till att bekämpa arbetslösheten, förebygga långtidsarbets-

löshet, underlätta att långtidsarbetslösa åtcrintegreras på arbets-

marknaden och stödja integration för unga människor och för

återvänder till arbetsmarknaden.

dem som

0 Främja social integration och lika möjligheter för alla att komma

in på arbetsmarknaden.

0 Utveckla utbildningssystem som ingår i strategin för ett livslångt

lärande och främjar och upprätthåller arbetskraftens anställ-

som

barhet, rörlighet och integration på arbetsmarknaden.

0 Socialfondens arbete skall även främja en kunnig, utbildad och

anpassningsbar arbetskraft för att främja innovation och anpass-

ningsfönnåga när det gäller arbetsorganisation, för att stödja

företagandet och skapandet av arbetstillfällen, och för att stärka

arbetskraftens potential inom forskning, vetenskap och teknik.

0 En av socialfondens viktigaste uppgifter är att öka kvinnors del-

tagande på arbetsmarknaden och förbättra kvinnors möjligheter

att avancera, få tillgång till nya arbetstillfällen och till företagan-

de, samt att minska den vertikala och horisontella segregationen

på arbetsmarknaden.

E Uss ramar och förutsättningar för nya mål 3 71

Vid programplaneringen skall säkerställas att åtgärder rör alla som de fem politikområdena genomförs, med särskild prioritering för ovan

de två sistnämnda. Sysselsättningsriktlinjemas fyra pelare versionen

från 1998 och socialfondens fem teman är sammanfattade i matrisen på 68-69 för att illustrera hur de två delarna samspelar med varann. s. Enligt kommissionens förslag skall socialfonden få ca 35 procent av strukturfondsbudgeten under den kommande programperioden, vilket motsvarar 70 miljarder Stödet går till de tre målornrådena, ca ecu. gemenskapsinitiativet Access och till olika pilotprojekt m.m. inom socialfondens område.

4.4.5 for mål 3

Riktlinjer nya

Det mål 3 har till syfte att stödja anpassningen och moderniseringnya politiken och systemen for utbildning, yrkesutbildning och sysen av selsättning. De finansiella insatserna skall enligt kommissionens förslag gälla områden och regioner utanför både mål l-och mål Z-områdena se dock avsnitt 4.5.1 hittillsvarande utfall av förhandlingarna och de om skall garantera politisk referensram för de samlade åtgärder i ett land en främjar mänskliga Det handlar om arbetsmarlcnadspolitik som resurser. för bekämpa arbetslöshet, att främja social integrering och lika att om möjligheter för kvinnor och män, om att genom bättre skolunderbyggnad och yrkesfortbildning göra det lättare att få anställning eller om en åtgärder för att föregripa och underlätta anpassning till ekonomiska en och sociala förändringar. Genomförandet och definitionen av de stödberättigande åtgärderna under mål 3 är mycket flexibla och allmänt formulerade. Detta är gjort för att hänsyn skall kunna tas till de stora skillnader mellan medlemsstaternas nationella och regionala politik, de nationella handlingsplaoch med tanke på att förordningarna kommer att gälla under en nerna lång tidsperiod. När kommissionens förslag till reform bl.a. socialav fonden, där mål 3 direkt kopplas till sysselsättningsstrategin, antagits förväntar sig kommissionen att detta samband presenteras i medlemsstaternas planer för strukturfondema. Kommissionens förslag aviserar att ytterligare riktlinjer för de tre målen kommer att presenteras efter att Europeiska rådet har fattat nya beslut om strukturfondsförordningama.

72 EUzs ramar och förutsättningar för nya Mål 3

4.4.6 Globalt stöd

I programplaneringen skall enligt kommissionens förslag stipuleras att minst en procent av socialfondens budgetanslag ställs till förfogande för utdelning av mindre bidrag organisationer fungerar

genom som som mellanhänder/förmedlare, med särskilda bestämmelser för icke-statliga organisationer när det gäller tillgången till dessa. Någon lokal myndighet, regionalt utvecklingsorgan eller icke-statlig organisation kan därvid anförtros att genomföra och förvalta dessa medel till att stödja loka-

utvecklingsaltemativ, s.k. globalt stöd". Detta är av särskilt intresse för det som inom EU benämns som den sociala ekonomin. Förmedlaren skall ha sitt säte i eller vara företrädd i de berörda regionerna och verka i allmänhetens intresse. De skall på lämpligt sätt engagera grupper och intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet är direkt

som berörda av de planerade åtgärderna. Möjligheten till att tillämpa globalt stöd finns redan i dag i viss mån, men har i Sverige endast tillämpats inom mål

4.4.7 och tekniskt stöd

Nyskapande åtgärder

Kommissionen har möjlighet att reservera en procent struktur-

av fondsmedlen stannar på europeisk nivå för insatser inom nyska-

som pande åtgärder och tekniskt stöd. Med stöd av artikel 6 i socialfondens förordning kan medel för projekt av innovativt slag samt pilotprojekt som rör arbetsmarknad, sysselsättning och yrkesutbildning, tekniskt stöd med avseende på förberedelse, övervakning och utvärdering

m.m. sökas direkt från kommissionen. Kommissionen gör sedan själv

projekturvalet och tillsammans med medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten anförtror de någon lokal myndighet, regionalt utvecklingsorgan eller icke-statlig organisation att genomföra och förvalta lokala utvecklingsstöd. Det är kommissionen själv som fattar beslut dessa

om s.k. artikel 6-medel.

4.4.8 Gemenskapsinitiativet Access

Dagens gemenskapsinitiativ skall minskas från 13 stycken till

tre som finansieras ur varsin fond och är knutna till var sitt mål. Samtidigt minskas budgeten från nio procent till fem procent av strukturfondemas totala anslag för den kommande perioden, vilket innebär ca ll miljarder ecu av den totala budgeten på 218 miljarder ecu. Gemenskapsinitiativen skall verka för gemensamma intressen för unionen genom sam-

E Us och förutsättningar för mål 3 73 ramar nya

arbete mellan regionerna, medlemsstaterna och arbetsmarknadens par-

ter. Insatsema under socialfondens gemenskapsinitiativ, Access som tidigare gick under arbetsnamnet Equal, skall integrerade och vara mångsidiga. Projekten skall innovativa och ha transnationella vara samarbetspartner. Målet är att utveckla samarbetsformer för att ta fram metoder att motverka all diskriminering och ojämlikhet i anknytnya ning till arbetsmarknaden. Ansatsen skall rikta sig både till anställda och arbetssökande och förebyggande i sin natur. Det skall fungera vara laboratorium för att stödja genomförandet av sysselsättningssom ett riktlinjerna och de nationella handlingsplanema för sysselsättning. Projekten skall verka under lång tid, själva genomförande fasen en skall verka mellan arton månader och fem år. Varje medlemsstat föreslås fokusera sitt operativt program for Access efter ett antal begränsade prioriteter med olika teman. Dessa prioriteringar skall relaterade till de fyra pelama i sysselsättningsvara riktlinjerna och fram i samarbete med kommissionen. De skall desstas innebära nära samarbete med övervakningskommittén för mål utom ett Det kommer att bli två ansökningsomgångar där urvalet av projekt medlemslandet själv med hänsyn till synpunkter från arbetsgörs av marknadens parter.

4.5 Förhandlingarna kring kommissionens

förslag inklusive förändringar

Vid Europeiska rådets möte i Cardiff under första halvåret 1998 fastställdes tidsplanen för genomförandet Agenda 2000. De inblandade av EU-institutionema överens att man gärna ville komma överens var om innan valet till parlamentet i juni 1999 och att rådet skulle kunna fatta beslut sitt ställningstagande vid ett toppmöte i mars 1999. Det om året har försökt komma överens innehållet i Agenda senaste man om 2000, och intensiva förhandlingar mellan medlemsstaterna pågår bl.a. finansieringen och förordningstextema. Inom EU har yttranden om kommissionens förslag under 1998 lämnats av den Ekonomiska över och Sociala kommittén, Regionkommittén och Europaparlamentet. För strukturfondemas del handlar förhandlingarna mest den allnu om strukturfondsförordningen. När det gäller socialfondsförordmänna ningen har i stort sett kommit överens om en kompromisstext. Den man texten innehåller vissa förändringar, men inga som har några större nya betydelser för inriktningen. Nedanstående återspeglar förresonemang handlingssituationen i februari 1999.

74 E Uss ramar och förutsättningar för Mål 3

nya

4.5.1 Målområdena

De flesta medlemsstaterna är överens att minska antalet målområ-

om den till tre. De diskussioner förs handlar i huvudsak områdes-

som om indelningen, de geografiska gränsdragningama och hur den ekonomiska fördelningen mellan de olika målornrådena och gemenskapsinitiativen skall se ut.

En skillnad mot kommissionens förslag är att man nu enats om att finansiering enligt mål 3 omfattar regioner som täcks mål Här

av har således förändring skett när det gäller mål Som förhandlings-

en läget är kommer mål 2- och mål 3-program att finnas parallellt inom

nu mål 2-regionema. Se kap.6.8.

Kommissionens förslag om vilka kriterier skall gälla för mål 3

som och viktningen av dem har fått viss kritik från en del medlemsstater. De olika medlemsländerna har olika typer social utslagning, och olika

av kriterier bör gälla när det gäller att beräkna fattigdom. Vissa länder föreslår att olika kriterier bör kunna gälla olika mycket i olika länder. Anställningsbarhet, kunskaps- och utbildningsnivåer och antalet immigranter ser olika ut i olika länder och detta måste man ta hänsyn till. Denna fråga är dock ännu inte löst.

4.5.2 Prestationsreserv

Kommissionens förslag om en prestationsreserv som skall implementeras i programmen efter halva program tiden och delas ut kommis-

av sionen har fått kritik medlemsstaterna. Rådet ansåg förslaget poli-

av tiskt oacceptabelt och systematiskt felaktigt. Delegationema har gått med på principen om att förbättra effektiviteten i programmen

men fasthöll att förslaget inte nådde sitt mål som det såg ut i kommissionens förslag. Diskussionerna ledde fram till att kommissionen lade fram ett nytt förslag länderna sannolikt kan komma överens Det inne-

som om. bar att en permanent reservation på tio procent på nationell nivå införs som får användas efter halva programperioden. Idén med att kommissionen skulle kunna omfördela medel mellan medlemsstaterna under programperioden finns alltså inte kvar.

Övervakningskommitté

Ändringar från kommissionens förslag har även gjorts när det gäller övervakningskommittén. Ordförande skall princip vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten och inte i

som

E Uss och förutsättningar för nya mål 3 75 ramar

kommissionens ursprungliga förslag där ordförande endast kunde vara företrädare för förvaltningsmyndigheten. En del i det ursprungliannan förslaget inte längre är aktuellt är att endast företrädare för de ga som myndigheter deltar finansieringen programmet har rösträtt i som av kommittén. Nu får övervakningskommittén själv, tillsammans med förvaltningsmyndigheten fastställa sin arbetsordning inom landets egen institutionella, rättsliga och finansiella ram.

4.5.4 Globalt stöd

Enligt kommissionens förslag skall minst procent av socialfondens en medel till globala stöd. Efter förhandlingarna har detta ändrats och troligen får i stället "en skälig del" fondens anslag till globalt av stöd.

4.5.5 Gemenskapsinitiativen

I förhandlingarna gemenskapsinitiativen har alla länder varit noga om med att Interreg skall få mest stöd. Det har t.o.m. funnits delegationer endast har velat stödja Interreg. som De kritiserar Access och Leader för att inte ge tillräcklig "added value i förhållande till målornrådena. Andra länder vill ha kvar eller nyintroducera gemenskapsinitiativen Urban och Regis, men kommissionen att dessa områden täcks av målområdena. Diskussionerna menar kretsar kring initiativens budget och ifall de verkligen skall annars

utgöra fem procent strukturfondemas budget.

av Access kommer diskuteras nännare under 1999 när komatt mars missionens DG V general direktoratet för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik planerar communication om initiativets en innehåll. Medlemsstaterna verkar generellt positivt inställda till vara Access och de diskussioner förs handlar mest de horisontella som om insatserna i programmet. Samtidigt programmet skall verka brett som så finns det existerande målgrupper måste nås. Riktlinjerna för som Access kommer att antas efter att strukturfondsförordningama har fast

ställts. Kommissionen förbereder även framtagandet de operativa proav De kommer att bygga på erfarenheter från nuvarande period. grammen. Kommissionen verkar nöjd med de resultat Adapt och vara som Employment än så länge har visat. Troligen kommer programmet att vidareutveckla det transnationella samarbetet och nätverksbyggandet på projektnivå. Även det tematiska samarbetet mellan medlemsstaterna

76 E Uss ramar och förutsättningar för Mål 3

nya

har visat sig ge positiva resultat och bör vidareutvecklas under nästa period. Kommissionen kan att de nuvarande gemenskapsinitiativen

se visar på ett behov av större engagemang hos företag, arbetsmarknadens parter och territoriella grupperingar t.ex. kommuner i Europa. Därför kommer kommissionen troligen att prioritera multi-partner

projekt" inom ett innovationsområde som kan geografiskt, sektoriellt

vara eller kanske t.o.m. virtuellt. En erfarenhet nuvarande

annan som gemenskapsinitiativ har visat är att man bör undvika uppsplittring på allt for många och små projekt. "Multi-partner projekt har större möjlighet att se problem från olika håll. De har större möjligheter att sprida vidare erfarenheter oberoende av t.ex. personliga eller regionala faktorer. De har även större chanser att utveckla den transnationella aspekten i projekten. Genom att satsa på den här formen stora transnationella

av projekt kan EU testa nya metoder och ansatser för att motverka diskriminering och öka jämlikheten.

4.6 Processen efter beslut fram till

programstart

Framtagandet av SPD ser lite annorlunda ut för den kommande

programperioden jämfört med nuvarande period. Så snart strukturfondsförordningarna har antagits skall kommissionen lägga fram riktlinjer för gemenskapens prioriteringar för de enskilda målområdena. Därefter skall medlemsländerna utarbeta s.k. nationell utvecklingsplan,

en som kommer att ligga till grund för förhandlingarna med kommissionen

om det som slutligen antas som en SPD för nästa programperiod. Den nationella utvecklingsplanen för mål 3 skall vara förenlig med de

europeiska sysselsättningsriktlinjerna och den nationella sysselsättningsplanen samt utgöra en referensram for socialfondsinsatser inom mål Den skall bl.a. innehålla beskrivning arbetsmarknadssituationen

en av och utvecklingen i landet samt av en lämplig strategi för att uppnå

uppsatta mål. Häri ingår också att redovisa de prioriteringar medlems-

som landet vill välja i syfte att genomföra strategin samt hur dessa skall finansieras. Utvecklingsplanen skall även innehålla rapport de

en om åtgärder som vidtagits för att samråda med parterna. En s.k. ante

ex analys skall ingå som en integrerad del, varmed förhandsbe-

menas en dömning av hur programmet kommer att fungera och hur utvärderingen skall ske. När kommissionen har godkänt planen SPD publice-

som en ras den i Official Journal.

En nyhet i SPD-processen är att efter att planen antagits och publicerats skall länderna ta fram ett kompletterande dokument precise-

som

E Uss och förutsättningar för nya mål 3 77 ramar

väljs för genomföra de nämnda prioriterar de åtgärder som att ovan nuvarande programperiod ingår denna ringarna i programmet under SPD:n. Här skall särskilt framgå vilka stödmotta-

åtgärdsdel i själva

den finansiella tilldelningen är för de olika åtgärder garna är och vilken

s.k. programplaneringskomplement utarbetas av

som planeras. Detta

förvaltningsmyndigheten, antas övervalmings-

medlemslandet eller av till kommissionen för kännedom. Ändringar kan kommittén och skickas

beslut Övervakningskommittén, avsevärd för-

sedan göras genom av en

enkling jämfört med nuvarande programperiod.

uttryck för kommissionens vilja att till att Dessa nyheter är ett se ansvarsfördelningen blir tydligare och att subsidiaritetsprincipen att

på lägsta möjliga nivå tillämpas på ett striktare sätt. beslut fattas kring regelverket för nästkommande struktur- Förhandlingarna Agenda 2000 är i full gång. Det mesta pekar dock på fondsperiod och tidtabellen sattes i Cardiff att kunna inte kan hålla som upp om att man heltäckande beslut vid Europeiska rådets möte 24-25 mars fatta ett blir i stället att så långt möjligt fatta 1999. Syftet med detta möte som Agenda 2000 inklusive strukturfondema. Som en kon-

principbeslut för

bedömningen det inte finns möjlighet att formellt sekvens görs att allmänna strukturfondsförordningen förrän troligen besluta om den Samtidigt skall den programperioden träda tidigast i oktober 1999. nya årsskiftet 1999-2000. Detta förhållande medför sannolikt i kraft vid tidigare tidsplaner. Inriktningen är justeringar och anpassningar av skall börja gälla planerat den 1 dock att den nya programperioden som vilket förutsätter att medlemsländerna skickar in sina januari år 2000,

nationella utvecklingsplaner före dess. detta vi bedömningen att medlemsstaterna bör Med anledning av gör nationella underlagen för programdokumenten under färdigställa de tidigare kommer igång med detta arbete desto hösten 1999. Ju man Än de riktlinjer för vad SPD för den bättre. så länge saknas nämnare skall innehålla kommissionen aviserat. De kommande perioden som fastställas kommissionen senast i anslutning till beslut kommer att av Sannolikt kommer det dock redan strukturfondsförordningarna. om föreligga någon form preliminärt arbetsdokument. under våren att av i så fall förhandlingarna med kommissionen Denna tidsplan innebär att

SPD påbörjas kring årsskiftet 1999/2000. om

5 Nationella för den

förutsättningar

nya programperioden

5.1 arbetsmarknads-, tillväxt- och

Sveriges utbildningspolitik

Den ekonomiska utvecklingen under den innevarande programperioden präglats arbetet med att och få balans i de offentliga har av sanera finanserna. Detta arbete har genomförts under en period med internaekonomi varför Sverige upplevt låg efterfrågan i ekotionellt svag en nomin och hög arbetslöshet. Saneringen har genomförts och en varaktigt låg inflationsnivå har etablerats. Den ekonomiska politik som fastlagts riksdagsvalet i september 1998 innebär fortsatt överskott

efter

avbetalning på statsskulden och stabilt låg i de offentliga finanserna, utgiftsramar skall hållas och områdena skola, vård

inflation. Uppställda och omsorg prioriteras.

Tillväxten betonas och har givits ökad tyngd genom tillkomsten av förstärkt näringsdepartement. Det har bildats genom sammanslagett tidigare Närings-, Arbetsmarknads-, Kommunikations- och ning av de Inrikesdepartementet. delar av skall framför allt ske inom privat näringsliv och närings- Tillväxten har givits regional inriktning. Under 1998 startades ett politiken en mer arbete med att utveckla regionala tillväxtavtal. Det regionala program-

länsstyrelserna och respektive självstyrelseorgan i de

arbetet leds av försökslänen och bygger på medverkan från ett stort antal offentlifyra intressenter. Programmen skall ligga till grund för avtal ga och privata mellan de fiansierande parterna i region. Avta-

om tillväxtpolitiken en regeringen. I regeringsförklaringen från den 6

len skall granskas av framhålls politiken för ökad tillväxt särskilt skall oktober 1998 att på fyra områden; omställning till ekologiskt hållbar utveckinriktas en befästande Sveriges tätposition IT-land, aktiv roll i ling, av som en Sverige skall ledande kunskaps-

Östersjöutvecklingen och att vara en

80 Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik

nation. Den sista punkten sammanfaller i hög grad med inriktningen av EU:s socialfond. Regeringen har tidigare fastlagt målet att arbetslösheten skall nedbringas till 4 procent år 2000. Till detta har fogats ett sysselsättningsmål; andelen sysselsätta skall ökas till 80 procent år 2004.

Regeringens sysselsättningspolitik bygger på fem grundstenar:

0 Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen att fler männisgenom kor får arbete eller utbildning och ges ökade möjligheter till arbete. 0 Huvuddelen sysselsättningsölcningen de kommande åren bör ske av i den privata sektorn. 0 I den offentliga sektorn skall verksamheter prioriteras framför transfereringar. Skolan, vården och omsorgen utgör kärnan i välfärden. 0 Det krävs en bättre fungerande lönebildning för att arbetslösheten skall kunna halveras. 0 De offentliga finanserna skall sunda och priserna stabila. vara

Jämställdheten mellan könen är ett Övergripande mål för sysselsättningspolitiken. Det kräver insatser på rad områden. Särskilt viktiga en för att uppnå hög sysselsättning bland kvinnor är att det finns lättillgänglig barn- och äldreomsorg och betald föräldraledighet. Arbetsmarknadspolitiken är en viktig komponent i syselsättningspolitiken. Det finns stark tradition att bygga på aktiva åtgärder en snarare än passivt kontantstöd. Viktiga uppgifter för arbetsmarknadspolitiken är att lediga platser tillsätts snabbt och effektivt, att de arbetslösa skall vara aktivt sökande och ha de förutsättningar och kunskaper som krävs för att kunna ta de arbeten erbjuds. Arbetsmarknadspolitiken som skall också bidra till yrkesmässig och geografisk rörlighet. Personer som är eller löper risk att bli långtidsarbetslösa skall prioriteras. Regeringen har beslutat att från den 1 januari 1999 slopa det s.k. volymmålet gällt för Arbetsmarknadsverket sedan 1992. Det innesom bär att AMS kan lägga större vikt vid att motverka flaskhalsar på arbetsmarknaden och åtgärder till efterfrågan på arbetskraft. anpassa Volymmålet infördes under period när arbetslössheten kraftigt en steg och AMS resurser i första hand inriktades på att aktivera alla arbetslösa och hålla ner andelen passiva mottagare arbetslöshetsunderstöd. I av det nuvarande ekonomiska läget finns utrymme för omläggning en av

arbetsmarknadspoltiken i riktning mot att möta efterfrågan på arbets-

marknaden. Det innebär bl.a. att AMS kan prioritera längre och dyrare utbildningar för arbetslösa med inriktning på bristyrken. Också utbildningens roll för tillväxt och sysselsättning betonas. Den del av utbildningspolitiken närmast berör det framtida mål 3 som är vuxenutbildningen och det livslånga lärandet. En omfattande satsning på vuxenutbildning görs genom projektet Kunskapslyftet är ett led som

arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik 81 Sveriges

motiverade utbildningssatsningarna inom i att ersätta de konjunkturellt

arbetsmarknadsområdet med permanent utbildningssatsning. Genom en

utbildning på gymnasienivå. I och Kunskapslyftet erbjuds personer

Kunskapslyftet startade den 1 juli 1997 fanns 110 000 nya med att

för i första hand arbetslösa att tillgå. Av dessa

utbildningsplatser vuxna

på eftergymnasial nivå inom den s.k. Kvalificedrygt 5 000 platser var År 2000 beräknas antalet platser uppgå till rade Yrkesutbildningen.

Kunskapslyftet är knutet särskild studiefmansierings- 140 000. Till en

Med särskilt utbildningsbidrag kan form, Särskilt utbildningsbidrag.

arbetslösa och till viss del även lågutbildade anställda stu-

lågutbildade

eller gymnasial nivå med ett bidrag som mot-

dera på grundläggande

individens arbetslöshetsersättning. svarar med Kunskapslyftet är dels att sänka arbetslöshe- Regeringens mål

dels öka tillväxten ett sätt är fördelningspolitiskt gynnten, att som

stimulera det befintliga Vuxenutbildsamt. Vidare skall Kunskapslyftet

förändring. Kunskapslyftet följs den särskilda ningssystemet till av

nationellt Kunskapslyft for Kommittén skall Kommittén om ett vuxna.

sitt slutbetänkande i mars 2000. avge

betydelsefullt inslag i den svenska utbildningspoliti-

Ytterligare ett

och tillväxt utgörs forsöksverksamheten med

ken för sysselsättning av

Den kvalificerade yrkesutbildningen be-

kvalificerad yrkesutbildning.

arbetsnära eftergymnasial utbildning, och omfattar ca drivs i form av

de flesta branscher. Arbetslivet deltar både i 200 utbildningar inom

utbildningen och att ställa sina arbetsplatser till utformningen av genom

Utbildningarna rätt till studiemedel och förfogande för praktik. ger

försöksverksamhet. Drygt 5 000 studerande deltar i bedrivs som en

början 1999 i kvalificerad yrkesutbildning.

av

år 2001. Delegationen för

Försöksverksamheten skall pågå t.0.m.

skall lämna förslag till former för och

kavlificerad yrkesutbildning

eventuell verksamheten under

omfattning av en perrnanentning av

1999.

särskilda satsningarna inom vuxenutbildnings- Förutom de nämnda

området bör den stora utbyggnaden av antalet högskoleplatser,

nämnas

medelstora högskolorna. Högre utbild-

utbyggnaden de mindre och

av högt antal studerande i ålder och ning har tradition haft ett vuxen av

Högskoleverket är än hälften de

enligt aktuella uppgifter från mer av

uppgift att samverka med det studerande över 25 år. Högskolornas

fram att uppgiften skrivits in i omgivande samhället har lyfts genom

högskolelagen.

82 Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik

5.2 tillväxtavtal,

Regionala kompetensråd, sysselsättningspakter m.m.

I Sverige frågar vi oss nog gärna: Finns det några nya oprövade

metoder Har vi inte prövat allt Hur många initiativ har inte tagits-

en del med framgång, en del med mindre framgång. Vi har samar-

betat med parterna under årtionden vi har skapat åtgärder, vi

- nya

har skrotat andra, vi har ändrat regler och vi har kanske också ska-

pat nya regler. När jag här säger vi menar jag verkligen alla nivåer-

lokalt, regionalt och centralt.

Men vi har också mött problemen. Jag ska bara nämna svårighe-

ten att i ett genomorganiserat land som vårt få till stånd samordning

och gemensam mobilisering av alla tillgängliga resurser när man vill

fråga i fokus och nå gemensamma resultat, till exempel

sätta en

inom arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken 191

.

Under 1990 talet har den regionala nivån lyfts fram både inom Europeiska unionen och inom Sverige. I regeringens politik för tillväxt och sysselsättning är decentralisering av ansvaret för planering och genomförande av åtgärder till län och självstyrelseorgan ett viktigt inslag. Detta får konsekvenser för inriktningen och genomförandet av det framtida mål I strukturfondslörordningen och socialfondsförordningen betonas också starkt betydelsen av ett ökat engagemang från regionala och lokala parter i hela processen under den kommande

programperioden. Socialfondens användning är visserligen koppplad till sysselsättningsriktlinjema inom EU och den nationella sysselsättningsplanen och förutsätts ha nationellt sammanhållen profil. Den måste dock

en bygga på en stabil förankring bland regionala och lokala aktörer och samverka med den regionalt grundade tillväxtpolitiken. Framväxten

av och genomförandet av det nya mål 3 bör därför ske i ett nära samspel med andra aktörer och inslag på den regionala arenan.

I följande avsnitt gör vi en beskrivning av vilka utvecklingstendenser på regional nivå vi betydelsefulla inför det fortsatta arbetet

ser som med mål 3 och hur kopplingen mellan arbetet med socialfondsmedlen och andra medel kan ske. Vår principiella ståndpunkt i möj-

är att man ligaste mån bör undvika att skapa överlappande organisationer och snarare i floran regionala organ, där i många fall aktörer

rensa av samma förutsätts delta i en mängd grupperingar med likartade uppgifter.

‘ Margareta Winberg. Tal vid konferens Områdespakter för sysselsättning

om 1997- 12-09.

Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik 83

5.2.1 Lånen som utgångspunkt

Utgångspunkt för utredningens förslag avseende regional organisation i mål 3-sammanhang är den geografiska indelning som gäller efter länssammanslagningar och försöksverksamheten med olika typer av självstyrelseorgan. Malmöhus och Kristianstad län har sålunda slagits samtill län och Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs man ett län har förts i Västra Götalands län. Under innevarande prosamman gramperiod har de två tidigare partnerskapen för mål 4 i Skåne län slagits medan samordnarna under resten av programperioden samman for foretagskontakter i respektive Malmöhus och Kristianstad svarar län. I Västra Götalands län fortsätter organisationen med ett partner-

skap och ett programkontor tidigare län programperioden ut.

per För nuvarande mål 3 gäller bildat ett nytt partnerskap i vart att man och ett de länen Skåne och Västra Götaland. I Västra Götaland av nya har Kommunförbundet representanter for tre olika länsdelar i den re-

gionala kommittén. En naturlig utgångspunkt for den regionala basorganisationen i det framtida mål 3 är länen. Bl.a. beroende på utfallet i förhandlingarna om de mål l och mål kan det bli aktuellt att bilda länsövergripande nya regionala partnerskap och beslutsorganisationer.

5.2.2 tillväxtavtal

Regionala

Regeringen har i olika sammanhang markerat betydelsen av att utvecklingen mot ökad tillväxt och sysselsättning skall bygga på och utgå från regionala initiativ. Under 1998 beslöt sålunda riksdag och regering med utgångspunkt i den regionalpolitiska propositionen l997/98:62 att initiarbetet med s.k. regionala tillväxtavtal. Under 1999 påbörjas arbetet era med att teckna de första regionala tillväxtavtalen. Samtliga län och självstyrelseorgan har accepterat regeringens inbjudan att delta i arbetet med att ta fram regionalt förankrade handlingsprogram grund för tillväxtavtal. Enligt tidplanen skall resom en gionemas utkast till tillväxtavtal regeringen tillhanda i mitten av vara april, varefter forhandlingsprocess vidtar skall resultera i slutlien som avtal inför år 2000. ga Avtalen, treåriga, skall bygga på analyser av tillväxtsom avses vara förutsättningar i respektive region och tas fram i bred samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer i regionen. Betydelsen av näringslivets medverkan i arbetet med att ta fram handlingsprogramhar särskilt påtalats. Programmen kan omfatta hela eller delar av men överskrida länsgränser. Endast undantagsvis förefaller län och kan även

84 Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik

man emellertid så här långt ha arbetat med länsöverslqidande program och åtgärder. Formen för att ta fram och beskriva tillväxtavtalen med angivande av mål, prioriteringar och åtgärder och med deltagande från ett brett regionalt partnerskap är således i överensstämmelse med den modell som gäller för arbetet med programplaneringsdokument inom EU:s strukturfondsprogram. Detta innebär att arbetssätt och terminologi mellan utvecklingsinsatser på regional, nationell och EU-nivå harmoniseras. Också tidplanen för framtagandet de regionala tillväxtavtalen av sammanfaller väl med den som gäller för att ta fram programplanenya ringsdokument inför den strukturfondsperioden startar år nya som 2000. Den 15 april 1999 skall förslag till tillväxtavtal överlämnas till regeringen. Fram till den 15 juni stämmer regeringskansliet med hjälp av oberoende utvärderare förslagen med regionerna. I september av presenterar regeringen budgetpropositionen för år 2000. I denna presenteras förslag som påverkar statliga verksamheters medverkan i tillväxtavtalen. Under perioden september-november sker slutförhandlingar om avtalens finansiering. Den 15 november överlämnar länsstyrelserna/självstyrelseorganen de slutförhandlade avtalen till regeringen. I december beslutar riksdagen budgetpropositionen. Därmed fastom ställs slutligen förslag som påverkar statliga verksamheters medverkan i tillväxtavtalen. Syftet med de regionala tillväxtavtalen är att åstadkomma bättre en samverkan och helhetssyn mellan de organ som arbetar med tillväxt och sysselsättningsfrämjande åtgärder på lokal, regional och central nivå. Via tillväxtavtalen skall näringslivsfrämjande åtgärder inom olika politikområden samordnas och utvecklas. Utgångspunkterna skall vara de nationella målen för respektive politikområde och de specifika förutsättningarna i landets olika regioner. Den process sjösatts som nu skall ses som inledningen till en successiv utveckling dialogen melav lan regional och central nivå i framtiden. Som underlag för arbetet i regionerna har man från Näringsdepartementet tagit fram en översikt över vad man kallar det regionala tillväxtkapitalet. Med detta avses de samlade statliga resurser kan som sägas syfta till ökad tillväxt och sysselsättning i regionerna. Det totala tillväxtkapitalet uppskattas till 19 miljarder kronor år. Av detta är ca per ca 60 procent, drygt 11 miljarder, avsedda för insatser inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Häri är inräknat nuvarande medel från ESF inom mål 3 och mål 4.

Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik 85

5.2.3 Samband med strukturfonderna

Regeringen pekar också på Vikten tillväxtavtalens koppling till av strukturfonderna. ...det är angeläget att på sikt uppnå en integrering tillväxtavtalen och olika typer strukturfondsprogram eller andra av av åtgärder finansieras med EU-medel", De analyser som ligger till som grund för tillväxtavtalen skall kunna styra användningen av strukturfondsmedlen och det samarbete etableras inom tillväxtavtalets ram som bör också kunna strukturfondsprogrammen Tillväxtavtalen bör avse vidare utformas så att strukturfondsmedlen kan integreras i och medfinansiera avtalen. Vid val prioriteringar och åtgärder bör regeringav sysselsättningsmål och den nationella planen för sysselsättning ens också beaktas.

5.2.4 Regionala kompetensråd

I propositionen regional tillväxt 1997/98:62 föreslår regeringen inom rättandet regionala kompetensråd. Man bedömer att det finns ett av behov på regional nivå skapa där i första hand stort av att en arena arbetsmarknadens parter och olika utbildningsanordnare kan samspela för att komma till rätta med flaskhalsproblem men också frågor som rör kompetensförsörjning i ett vidare perspektiv. Rådens uppgift skall att utifrån samlad bild de regionala vara en av utbildningsbehoven med betoning på analys av flaskhalsproblem ge förslag på kort- och långsiktiga åtgärder med utgångspunkt i arbetslivets behov. Länsarbetsnämnderna har fått i uppdrag att ta initiativ till bildandet kompetensråd bestående företrädare för arbetsmarknaav av dens parter, utbildningsanordnare och övriga berörda aktörer i regio-

nen. Enligt aktuell redovisning från AMS har regionala kompetensråd en etablerats i flertalet län. Totalt ingår 200 personer i kompetensråden 125 är män och 75 kvinnor. sammansättningen av deltagare är varav relativt likartad i de olika länen: med smärre länsvisa variationer ingår länsarbetsnämnd, länsstyrelse, kommunförbund, kommuner, arbetsmarknadens något undantag för SAF och SACO:s medparter med :s universitet, någon företagarorganisation FR och/eller Handels-

verkan

kammaren; i något fall också enskilda företag, landstinget, Växtkraft mål AMU, Almi, LRF. sammankallande är undantagslöst antingen landshövdingen eller länsarbetsdirektören. Några länen har vid sidan av rådsträffar beslutat sig i uppbyggnaden nätbaserade av engagera av informationssystem för att förbättra kommunikationen mellan olika

86 Sveriges arbetsmarknads—, tillväxt- och utbildningspolitik

aktörer inom kompetensförsörjningsonrrådet. Arbetet har relativt nyligen påbörjats och några påvisbara resultat kan ännu inte rapporteras.

5.2.5 Samverkan med mål

3-processen

Tillväxtavtalen

Det är naturligt att tillväxtavtalen utgör grund inte bara för arbetet en med de geografiskt begränsade strukturfondema utan också för det nya mål Flera skäl talar för detta:

0 Den analys på regional nivå, som skall ligga till grund för de föreslagna åtgärderna, bör i flera stycken kunna sammanfalla med den analys skall ligga till grund för åtgärder inom mål På natiosom nell nivå förutsätts arbetet med den nationella sysselsättningsplanen samordnas med behandlingen av tillväxtavtalen.

0 Tidsmässigt sammanfaller arbetet med tillväxtavtalen och processen för att förbereda mål 3 väl.

0 Drygt 60 procent av de resurser som definieras det regionala som

tillväxtkapitalet ligger inom arbetsmarknads- och utbildningspoliti-

ken. En särskild redovisning av vad med det regionala som avses tillväxtkapitalet inom detta område har tagits fram inom regeringskansliet.

0 Preliminära rapporter från arbetet tyder på att de regionala handlingsplanema kommer att innehålla förslag inom områdena utbildning och kompetensutveckling, vilket väl stämmer överens med socialfondsmedlens inriktning.

Vi har i annat sammanhang redovisat de positiva erfarenheterna av näringslivets aktiva medverkan i det nuvarande mål Partnerskapen i mål 4 och mål 3 bör på motsvarande sätt utgöra i arbetet med en resurs tillväxtavtalen.

Kompetensråden

Den uppgift som tilldelats de regionala kompetensråden ligger väl i linje med den inriktning vi föreslår för ett framtida mål Kompetens-

Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik 87

råden kan att de också inbegriper aktörer på utbildningssidan genom utgöra viktigt komplement till arbetet med det framtida mål 3 och ett involveras i for att ta fram en SPD. processen

5.2.6 Territoriella sysselsättningspakter

Ett EU-kommissionens initiativ för att lyfta fram den lokala och av regionala nivåns nyckelroll i kampen mot arbetslöshet, är de territoriella sysselsättningspaktema, syfte just är att lyfta fram och fokuvars betydelsen lokala och regionala partnerskap. Pakterna skall sera av också försök att göra strukturfondema effektiva när det ses som mer gäller sysselsättning på lokal och regional nivå. De skall etableras inom geografiskt område, bör tydligt inriktade på sysselett avgränsat vara sättning, ha individen i centrum, sektorsövergripande och dessvara utom etableras med uttryckligt medgivande från alla parter. Samtliga medlemsstater har inbjudits lämna förslag på områden för

särskilda sysselsättningspakter. Pakterna skall bygga på fyra nyckelbesamstämmighet, underifrånperspektiv, samarbete och nytänkangrepp:

de. Inom EU finns i dag ett 90-tal sysselsättningspaktsområden.

I Sverige har regeringen valt ut sex paktområden: Öresundsregio-

Jämtland, Värmland, Strömstad, Kalmar och Stockholms stad för nen, få erfarenheter från olika regioner och med hänsyn till att tydliga att förutsättningar för engagerat och nytt arbetssätt. Samtliga pakter ett startade under 1998 och beslut ESF finansiering för administration om pakterna medel har tagits i övervalmingskommittéerna

av indexerade

för mål 3 och mål 4 mål 6 för Jämtlands län. Genom att projekt inom skall finansieras medel från ESF avsed-

sysselsättningspaktema genom

för både mål 3 och mål 4 kan också dem ett test på möjda man se som lig samverkan mellan målen inför kommande mål Övervakningskommittén för mål 3 betonade i sitt beslut om medel

inom sysselsättningspaktema särskilt skall uppmärksamma den

att man och efter att företrädare for denna tas med i sociala ekonomin sträva

paktpartnerskapet.

Från utredningens sida har vi kunnat konstatera att uppläggningen inriktningen de svenska pakterna liksom resultaten skiljer sig åt och av mellan de olika paktområdena. Sedan vissa inledande osäkerheter avse-

ende och finansiering klarats ut, är erfarenheterna av arbetet ansvar blandade i huvudsak positiva. Framför allt uppskattas möjligheten men på lokal nivå och i fallet Öresundstill samarbete över sektorsgränser pakten möjligheterna till nationsövergripande samverkan. Genom pakterna etablerades ännu aktör med uppgift att svara för en lokala och regionala krafter, vilket har bidragit till att samordning av

88 Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik

komplicera bilden på regional nivå. Syselsättningspaktema bygger i grunden på samma angreppssätt tillväxtavtalen och kan därför

som under nästa programperiod integreras i arbetet med dessa. Erfarenheter av lokal samverkan och samordning insatser för anställda och

av arbetslösa från de pakter etablerats kan även tas tillvara i nästa

som programperiod inom ramen för det framtida mål Öresundspakten bör kunna drivas vidare inom för det gemenskapsinitiativ,

ramen nya som sannolikt kommer att etableras för interregionalt samarbete.

5.3 för

Arbetsgruppen kompetensutveckling

i arbetslivet

Frågan om generella stöd för utbildning i företag har diskuterats vid flera tillfällen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Alla är överens om vikten av att det bedrivs ett kontinuerligt arbete i företagen för att utveckla de anställdas kunskaper och färdigheter. Orsaken till den stora enigheten är lätt att förstå. Alla inblandade parter, företagare, de anställda och deras företrädare och samhället har mycket att vinna

på en kontinuerlig kompetensutveckling. Kompetent personal inverkar

gynnsamt på företagens lönsamhet och konkuirensfönnåga. Personer med god kompetens har större förutsättningar att och behålla ett arbete med god lön och goda anställningsvillkor. Samhället har ett starkt intresse av att personalen fortlöpande utvecklar sin kompetens och sitt yrkeskunnande då det bidrar till ekonomisk tillväxt och minskar risken för att samhället drabbas de kostnader arbetslöshet och

av som personalbrist medför.

I början av 1998 uppdrog regeringen en arbetsgrupp med

representanter från regeringen och arbetsmarknadens parter att utarbeta ett förslag till hur parterna gemensamt kunde öka insatserna för kompetensutveckling i arbetslivet med stöd regeringen. Gruppen avlämna-

av de sitt förslag i september samma år. Föreliggande utredning har i

uppdrag att bl.a. överväga arbetsgruppens förslag bör bli del det

om en av

mål 3-programmet. Önskemål att utredningen skall nya om överväga frågan har också framförts till utredningen från arbetsmarknadens

parter.

Arbetsgruppens föreslår ett ekonomiskt stöd beräknas på

som grundval av den tid anställda i företag och offentliga myndigheter

som deltar i kompetensutveckling. Förutsättningen för stödet är att kompetensutvecklingsarbetet grundas på en överenskommelse mellan parterna i företaget och omfattar alla anställda. Stödet skall uppgå till icke

en preciserad andel av företagets kostnader för arbetsgivaravgifter och

Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik 89

skatter. Stödet skall begränsas med ett takbelopp uttryckt som en andel företagets totala lönesumma. Arbetsgruppens förslag är att stödet av skall administreras att arbetsgivaren sänder in en anmälan till en genom statlig myndighet. Skattemyndigheten får sedan i uppdrag att kreditera stödbeloppet på företagets skattekonto vilket medför en reducering av kommande inbetalning av skatter. Inledningsvis kan konstateras att inriktningen av arbetsgruppens förslag ligger väl i linje med riktlinjerna för det mål Utveckling nya de anställdas kompetens grundad på partsgemensam analys av av en företagets behov stämmer med inriktningen mål Stöd till av nya denna verksamhet är också del det pågående mål 4-protyp av en av grammet och har rönt stor uppskattning. Arbetsgruppens förslag är utformat för att enkelt att administrevara Det är emellertid utformat utan hänsyn till reglerna för EU:s sociala ra. fond och de principer för redovisning bidragen gäller där. av som Redovisningsprincipema innebär att bidragsmottagama måste kunna redovisa vilka kostnader bidragen används till. Arbetsgruppens som förslag innebär att företagen endast skall behöva redovisa den totala lönesumman och lönesumman för den tid som använts för kompetensutveckling enligt planen. För att acceptabelt ur EU:s synpunkt vara torde det krävas att företagen redovisar lönekostnadema för den tid används för kompetensutveckling för varje berörd anställd. EU:s som redovisningslqav medför således detaljerad redovisning än den en mer arbetsgruppen föreslagit. som komplikation är svårigheten att i förväg beräkna vilka En annan totala kostnader förslaget medför. Förslaget är utformat som en som generell till stöd för alla företag uppfyller de stipulerade krarätt som Då även kommer att innehålla övre gräns för avdraget ven. systemet en är det möjligt att ungefärligen beräkna den maximala kostnaden som förslaget kan medföra. Men det är svårt att förutse den faktiska kostnaden och hur den skall fördelas mellan EU och den nationella finansieringen. Detta problem kan exempelvis lösas att man anger hur genom del anslaget, socialfondsmedlen och statlig medfinansiering, stor av får förbrukas och nationell finansiering får klara kostnader som annan därutöver. Arbetsgruppen har i sitt förslag inte angivit hur stort stödet bör vara det maximala bidraget bör Detta problem innehåller eller hur stort vara. avvägningen mellan kostnader och den effekt vill uppnå. Det är man önskvärt alla företag upprättar kompetensplaner och genomför komatt petensutvecklande åtgärder. Samtidigt finns det gränser både för EUstödets omfattning och utrymmet för svensk medfinansiering. Det finns förmodligen undre gräns där stimulanseffekten blir så låg att förslaen inte får någon påtaglig effekt. I det nuvarande mål 4-programmet get

90 Sveriges arbetsmarknadsg tillväxt- och utbildningspolitik

uppgår stödet till halva kostnaden för kompetensutvecklingen. Vid den stödnivån har efterfrågan på bidrag från företagen varit god. Men de anslagna beloppen har endast räckt till 10-20 procent den åsyftade av populationen av anställda i mindre företag. Ett system enligt arbetsgruppens förslag skulle omfatta alla anställda, såväl inom privat som offentlig sektor. Populationen skulle därför bli avsevärt mycket större. Det finns för närvarande inga underlag för att bedöma gensvaret för stödet och därmed kostnadema vid olika bidragsnivåer. Preliminära kostnadsberäkningar visar att om stödet utformas sänkning som en av arbetsgivaravgiften med tio procentenheter och utbildningstiden uppgår till 5 procent årsarbetstiden blir kostnaden storleksordningen 3,5av av 4 miljarder kronor per år alla arbetsgivare skulle utnyttja systemet. om Vid lägre utnyttjandegrad blir kostnaderna givetvis lägre. Det finns flera tänkbara sätt att hantera ovissheten stimulansens om storlek och kostnaderna för systemet. Ett är att låta erfarenheten visa vilket gensvar får vid olika bidragsnivåer och variera stödnivån man från år till år. Ett sådant system skulle emellertid säkerligen möta mycket kritik från företagen. I många sammanhang efterlyses stabila villkor för företagandet. Återkommande ändringar i villkoren leder till irritation och kan medföra icke önskvärd spekulation i villkor där företag skjuter upp åtgärder i hopp bättre villkor nästa år. om En metod att kombinera generösa stimulansregler med begränsade kostnader är att införa begränsningsregler. Om reglerna för det maximala stödet per företag innehåller både en regel andel lönesumom av man och ett maximalt belopp i kronor kan bidragen till de större företagen begränsas samtidigt som de mindre företagen erbjuds ett generöst stöd. Det är även möjligt att införa begränsningsregler beroende på bransch eller region. Sådana regler medför dock förlorar den att man fördel som ett enkelt generellt systern innebär. De närmare reglerna för stödets omfattning och vilka kostnader det kan antas medföra bör analyseras i samarbete med de parter som utformade förslaget. Det finns slutligen också skäl att överväga problemet med kvalitetskontroll i arbetsgruppens förslag. Arbetsgruppens förslag är att kontrollen kompetensutvecklingsinsatsema skall utövas den lokala av av fackliga organisationen. Därutöver föreslås ett närmare preciserade högre krav för företag utan kollektivavtal samt stickprovskontroll. Erfarenheterna av mål 4 visar på betydelsen genomarbetat vägledningsav material för analys och planering av kompetensbehov och i många fall också konsultstöd. Det finns starka skäl att kombinera arbetsgruppens förslag med möjligheter till särskilt stöd för upprättande kompeav tensutvecklingsplaner i de mindre företagen. Ett sådant system skulle kunna utformas så att riskerna för missbruk systemet minimeras. av

Sveriges arbetsmarknads-, tillväxt- och utbildningspolitik 91

Vår slutsats är att det med vissa skärpningar av redovisningskraven är möjligt att göra arbetsgruppens förslag till del av ett framtida mål Svårighetema att säkra tillräcklig kvalitet och oklarheten om kostna-

en der och bidragsnivåer behöver emellertid utredas ytterligare innan ett slutgiltigt förslag kan utformas. Inte minst måste förslaget förankras inom EU och utformas så att det inom ramen för förordningar och

ryms direktiv för strukturfondema.

inför nästa

Några viktiga frågor pro gramperiod

1 Partnerskapen

l l Partnerskapsbegreppet

. Sverige har lång tradition vad gäller samarbete mellan parterna på en arbetsmarknaden. Uttrycket den svenska modellen förknippas bl.a. med partssamarbete startade med huvudavtalet mellan SAF och LO det som s.k Saltsjöbadsavtalet och fick internationell ryktbarhet under som 1950- och 1960-talen. Också inom EU har partnerskapsbegreppet fått central roll. EU:s en partnerskapsbegrepp är emellertid något avvikande från det svenska. Vad gäller förhållandena på arbetsmarknaden är det i Sverige i många sammanhang endast de avtalsslutande organisationerna som räknas. Inom andra EU-länder finns det många olika typer av löntagarrepresentation inte alltid bygger på de fackliga organisationerna. Det som sammanhänger med att i många EU-länder är organisationsgraden både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan betydligt lägre än i Sverige, och har därför på vilka som kan representera löntagarna. man en annan syn En viktig del partnerskapen i EU-sammanhang är den s.k. sociala av ekonomin. Därmed olika typer lokala verksamheter som varmenas av ken är kommersiella i traditionell bemärkelse och inte heller en del av myndigheternas reguljära verksamhet. Hit räknas olika typer av frivilligverksamhet och näringsverksamhet syftar till att tillgodose persom sonliga och/eller lokala behov snarare än till ekonomisk vinning. Även i Sverige har den sociala ekonomin blivit ett begrepp. Ett Social Ekonomi har inrättats vid Mitthögskolan i Östersund Institut för och 1997 tillsatte regeringen arbetsgrupp för social ekonomi. De en avlämnade rapport 1998 med namnet Social ekonomi i EU-landet en

Sverige Ds 1998:48. I rapporten återfinns följande förslag till definition av social ekonomi. Den sociala ekonomin består av organiserade verksamheter som primärt har ett samhälleligt ändamål och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Till den sociala ekonomin räknas bl.a. folkrörelseorganisationer, idrottsrörelsen, religiösa rörelser, konsument- och producentkooperativa organisationer, miljöorganisationer och byalag. Verksamheter som bedrivs av olika typer av minoriteter så som invandrare och handikappade betraktas också

som en del den sociala ekonomin.

av

6.1.2 i EU:s

Partnerskapsbegreppet strukturfondsförordning

I EG:s bestämmelser för strukturfonderna återfinns riktlinjerna

om partnerskap i kapitel artikel Där sägs att gemenskapens stödåtgärder skall genomföras i partnerskap mellan kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer samt andra berörda organisationer. Det åligger varje medlemsstat att välja ut och utse de parter skall

som inbjudas att medverka. Avsikten är att få med de mest representativa organisationerna på nationell, regional och lokal nivå och att vid behov även miljö- och j ämställdhetsorganisationer bör engageras.

Medlemsstaterna skall säkerställa att samtliga parter deltar på alla stadier av programplaneringen på lämplig geografisk nivå. Partnerskapet skall avse förberedelser, finansiering övervakning och utvärdering av verksamheterna.

i mål 3 och mål 4

6.1.3 Partnerskapen

Organisationerna för mål 3 och mål 4 bygger på aktiva partnerskap på såväl central som lokal nivå. På central nivå återfinns de i övervakningskommittéema och i de nämnder och arbetsgrupper finns

som knutna till verksamheten. Partnerskapstanken viktig del i

är en genomförandet och finns inskriven i såväl förordningen strukturfonder-na

om som i de samlade programdokumenten SPD för mål 3 och mål 4.

Det är i huvudsak tre kategorier av organisationer som ingår i partnerskapen: myndigheter, arbetsmarknadens organisationer och den sociala ekonomins företrädare. Myndigheterna företräds departement

av och ett antal myndigheter med uppgifter inom arbetslivsornrådet. Med arbetsmarknadens organisationer avses de fackliga centralorganisationema LO, TCO och SACO samt SAF och Företagarnas Riksorganisa-

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 95

tion FR, Landstingsförbundet och Kommunförbundet. SAF och FR har dock med undantag några län valt att inte medverka i mål 3 då av de att det ligger utanför deras uppdrag att arbeta med de grupper anser mål 3 vänder sig till. Den sociala ekonomin företräds bl.a. Folkav rörelserådet, Kooperationens företrädare, LRF och Handikappförbun-

den. På regional nivå, i de länsvisa partnerskapen, återfinns förutom de parter återfinns på central nivå företrädare för ytterligare ett antal som organisationer. Det gäller bl.a. Försäkringskassor och olika företrädare

för den sociala ekonomin. Partnerskapen i såväl mål 3 mål 4 har rådgivande ställning. I som en mål 3 är det länsarbetsnämnden har beslutsrätten. Det innebär forsom mellt länsarbetsnärnndens styrelse, men i praktiken har beslutsrätten delegerats till länsarbetsdirektören. I vissa fall är delegationen begränsad till vissa belopp och styrelsen beslutar större belopp. I mål 4 är om samordnaren har den formella beslutsrätten. Även de råddet som om givande partnerskapen formellt har snarlik ställning i mål 3 och mål en 4 är det ingen tvekan att partnerskapet i mål 4 har en betydligt starom kare ställning. I mål 4 har partnerskapen påverkat valet av samordnare, och samordnaren är i hög grad beroende av partnerskapets kompetens och kontaktnät för att genomföra sina uppgifter. I mål 3 är länsarbetsnämnden inte alls på sätt beroende partnerskapet för att samma av genomföra programmet. I mål 3 samverkar partnerskapet med en sedan länge etablerad myndighet med och lång erfarenhet. I mål stora resurser 4 samverkar partnerskapet med en ny myndighet med små resurser. Partnerskapen har flera viktiga funktioner att fylla. De bidrar med aktuella kunskaper förhållanden i de delar av samhället de repreom senterar. De kan därmed medverka till beslut som är utformade att de de representerar och tar hänsyn till de förhållanpassa grupper som den de känner till. De har också viktig roll i att föra ut information en och sprida kunskap EU:s socialfond och vad de representerar. om Organisationerna har också roll legitimitet till den verksamhet en att ge de deltar Det har betydelse för omvärldens och allmänhetens syn på, acceptens och intresse för EU:s socialfond. av Direktiven för EU:s sociala fonder är utformade med avsikt att alla organisationer är berörda skall ha möjlighet att medverka. Alla som vill skall kunna medverka och ingen skall utestängas. Vid utfonnsom ningen partnerskapen, framför allt för mål har det i praktiken skett av begränsningar olika organisationers möjlighet att medverka. Inledav ningsvis utgick ingen ersättning för medverkan i de olika partnerskapen i mål 4. Tanken är att de organisationer medverkar skall göra det som intresse och på bekostnad. Detta är inget problem för de av eget egen resursstarka organisationerna. Däremot finns många mindre orgamer

96 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

nisationer t.ex. inom den sociala ekonomin och lokala fackliga organisationer som skulle velat spela en mer aktiv roll, inte funnit

men som det möjligt att finansiera varken tid eller omkostnader för medverkan. Inom mål 3 införde AMS efter en tid ersättningar för medverkan i partnerskapen. I december 1998 fattade regeringen ett beslut att ersättningar for förlorad arbetesförtjänst och omkostnader även skulle utgå till partnerskapen i mål 4.

Det har också, framför allt på regional nivå, funnits ett önskemål att begränsa antalet deltagare i partnerskapen för att underlätta arbetet. Det finns exempel på organisationer som önskat vara med, avvisats

men och på organisationer varit med inledningsvis lämnat

som men som partnerskapen. Denna reglering av deltagandet i partnerskapet har inte skett genom officiella beslut av regeringen på det sätt i

som anges strukturfondsförordningen utan på informella vägar. För mål 3 regleras partnerskapets sammansättning i SPD:n med öppningar för regionala variationer. I praktiken har länsarbetsnämnden bestämt vilka skall

som delta i partnerskapen. För mål 4 var det arbetsmarknadens parter, framför allt LO, TCO och SAF som genom beredningsarbetet fick en stark ställning i partnerskapet från början och som i praktiken kunnat påverka vilka som medverkat.

Det finns flera exempel på grupper som uttryckt intresse att delta

av i partnerskapet, främst inom mål men som av olika skäl hamnat utanför. Hit hör framför allt olika organisationer inom den sociala ekonomin, kommuner och försäkiingskassor. De önskemål som framförs av dessa organisationer är inte i första hand grundat på missnöje med de beslut fattats i partnerskapen. Vad de vill uppnå är framför allt den

som ökade insyn, tillgången till information och det kontaktnät som ett medlemskap i partnerskapen medför.

Med de syften som finns med den sociala fonden är det olyckligt

om vissa organisationer känner sig utestängda och upplever begränsningar i möjligheten att engagera sig och delta i de verksamheter som fonderna genererar. Vi anser därför att det finns anledning till en generös inställning mot de organisationer som Önskar engagera sig under nästa programperiod. Samtidigt kan det bli problem om partnerskapen blir för stora. Beslutsfonnema kan bli tungrodda och det personliga

engagemanget och ansvarstagandet som är viktigt för ett effektivt och dynamiskt arbete kan förloras. Det finns därför anledning att söka utveckla partnerskapens arbetsformer så att de kan utvidgas utan att det smidiga arbetet och det personliga engagemanget går förlorat.

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 97

6.1.4 för mål 3

Partnerskapet nya

Nya mål 3 är inriktat på att stödja anpassning och modernisering av politiska system i fråga om skolutbildning, yrkesutbildning och sysselsättning. Den närmare inriktning som förespråkas i denna utredning innebär en inriktning på kompetensutveckling av såväl anställda

som icke anställda. Det innebär att nya mål 3 vänder sig till i huvudsak samma målgrupper som de nuvarande mål 3 och mål 4 vänt sig till. Vi vill därför föreslå att det nya mål 3 i första hand byggas upp med hjälp av de partnerskap som varit engagerade i de nuvarande två fondprogrammen.

De nuvarande partnerskapen har i huvudsak fungerat bra. De har haft en tillräckligt bred kompetens och erfarenhet för att hantera de frågor som kommit till behandling och de har genom sina medlemsled

upp och kontaktnät nått ut till de grupper som programmen velat nå ut till. Det finns emellertid grupper som stått utanför de nuvarande strukturfondsprogrammen, framför allt mål och som uttryckt önskemål om att komma med i det nya mål Vi förordar därför att även dessa ges möjlighet att medverka i det nya mål Den sociala ekonomin består av många olika typer av organisationer. För att begränsa storleken på partnerskapen bör dessa uppmuntras att utse en gemensam representant.

Frågan partnerskapets storlek och de problem det kan medföra

om måste också tar med i övervägandena. Det framgångsrika arbetet i partnerskapen i mål 4 har i hög grad präglats av deltagarnas personliga engagemang. Ett sådant kan vara svårt att uppnå om partnerskapet blir mycket stort. Om enbart ser till partnerskapets uppgift att enas om

man policy och att ta ställning till enskilda projekt räcker det förmodligen med relativt begränsad krets av engagerade och erfarna personer.

en Men partnerskapet har också till uppgift att utgöra ett nätverk för erfarenhetsutbyte och att hjälpa EU-programmen med information och kontakter. I det sammanhanget är det värdefullt med många medverkande och att bereda alla som vill medverka en plats i partnerskapet.

6.2 Integrerat jämställdhetsperspektiv nödvändigt, men inte tillräckligt

I kommissionens förslag till förordningar för nästa budgetperiod har jämställdhetsdimensionen markerats ännu tydligare än i nuvarande förordningar. Bland annat sägs att strukturfondemas effekter på mäns och kvinnors situation skall finnas med i hela processen från programarbete via genomförande till utvärdering. För åtgärder finansierade av social-

4 19-0271Utveckling

fonden är sysselsättningsriktlinjema en viktig utgångspunkt och där utgör lika möjligheter en av de fyra pelama. Jämställdhet skall bygga på principen om "mainstreaming" dvs. som en röd tråd genom alla åtgärder och insatser finansierade av socialfonden. Mainstreaming innebär ett integrerat förhållningssätt, men utesluter inte att särskilda åtgärder för missgynnade kan genomföras ett led i järn-

grupper som ställdhetsarbetet.

Den svenska regeringen har varit starkt pådrivande i arbetet med jämställdhetsfrågor på EU-nivå och EU:s riktlinjer stämmer väl överens med den svenska politiken inom området.

Sverige har i flera avseenden kommit långt när det gäller jämställdhet och kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Frågor som tillgång till daghem och kvinnors generella deltagande i arbetslivet har inte samma aktualitet i Sverige i många andra länder. Om kvinnorna antals-

som mässigt utgör stor andel av arbetskraften har vi emellertid en köns-

en mässigt starkt segregerad arbetsmarknad. Ungefär 900 000 personer deltidsarbetar dessutom i Sverige. Nästan alla är kvinnor. De flesta återfinns inom vård, och utbildning i kommuner och landsting,

omsorg

många också i privat tjänstesektor särskilt handel samt hotell- och men

restaurangverksamhet.

Arbetet med jämställdhetsperspektivet i det framtida mål 3 skall utgå från förutsättningarna i Sverige. Det betyder också att arbetet skall omfatta både män och kvinnor med målet att skapa lika möjligheter på arbetsmarknaden..

6.2.1 Innevarande programperiod bra siffror men

—

oklara effekter

Under innevarande programperiod har jämställdhet integrerats i arbetet med socialfondsprogrammen. Några särskilda insatsområden med jämställdhet explicit mål har sålunda inte funnits. De indikatorer som

som funnits i programplaneringsdokumenten har varit avsedda att mäta kvantitativa effekter. Inom mål 3 har del i jämställdhets-

man som en strategin för hela Arbetsmarknadsverket integrerat jämställdhetsperspektivet i alla planer och förordningstexter. I den handledning som tagits fram för dem ansöker om projekt finns jämställdhetsaspekten

som med liksom i anvisningarna för proj ektupptöljning.

Mätningarna kvinnors och mäns deltagande i programmen visar

av på tillfredsställande resultat. Inom mål 3 utgör kvinnorna över 50 procent i samtliga åtgärder och inom mål 4 nästan 50 procent. En närmare analys måhända riktigt lika ljus bild. Inom mål 4 kommer

ger inte en t.ex. den höga andelen kvinnor till stor del från offentlig sektor. Bryter

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 99

man ner siffrorna på enbart deltagande företag blir andelen kvinnor betydligt lägre. Inom mål 3 har visserligen ett antal projekt inriktats mot enbart män eller enbart kvinnor men få exempel ges på projekt,

syftar till att förändra attityder eller bryta könsbaniärer på arbetssom marknaden.

En sammanfattande slutsats från programperioden är att jämställdhetsfrågan trots goda ambitioner blivit något av en icke-fråga.

6.2.2 Inför nästa programperiod skärpning på alla

-

fronter

Kvalitativa mått

Våra slutsatser från utvärderingsmaterial och den särskilda hearing om jämställdhet utredningen genomfört är att jämställldhetsfrågan bör

som lyftas fram på ett tydligare sätt under nästa programperiod. De kvantitativa indikatorema och uppföljningen bör kvarstå men kompletteras med andra åtgärder. Redan i arbetet med programplaneringsdokumentets olika delar bör jämställdhetsfrågan lyftas fram i bakgrundsbe-

skrivning, mål och strategier. Metoder som gör det möjligt att följa upp och utvärdera också kvalitativa effekter måste utvecklas. Den grupp

NUTEK tillsammans med Kommunförbundet har tillsatt med uppsom gift över indikatorer inför nästa programperiod. bör tillsammans

att se med erfarenheter från andra länder kunna bidra inom det området.

Bättre analyser

Man har både från EU och i Sverige pekat på att arbetet med jämställdhetsfrågor bör bygga på bättre analyser och ökad kunskap om vilka mekanismer bidrar till mäns och kvinnors olika ställning i arbetsli-

som vet. Detta också ofta framförd synpunkt vid den NUTEK konfe-

var en

anordnades på temat Jämställdhet i strukturfondema i novemrens som ber 1998. I konferensen deltog ett brett spektrum av deltagare från hela landet. Analyser bör genomföras på alla nivåer såväl i den nationella planen i de regionala planer tas fram i programplaneringsfa-

som som

Vi vill där särskilt peka på de slutsatser kommit fram till i sen. man Kvinnomaktsutredningen, visar att situationen för män och kvin-

som

skiljer sig mellan olika lokala arbetsmarknader. Man kan därför nor inte nöja sig med allmänt hållen problemanalys även om den på en

en

100 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

övergripande nivå ger en korrekt beskrivning. Det avgörande är hur den mer specifika problembilden i respektive region ser ut.

Könsfördelningen i partnerskapen

Könsfördelningen i de kommittéer och partnerskap, som är engagerade i programmen är ytterligare en fråga som uppmärksammats. Under innevarande period har kvinnorna utgjort ungefär hälften i de regionala mål 3-kommittéema, medan partnerskapen i mål 4 har haft en högre andel män. En nära till hands liggande förklaring är att det är just ett uttryck för den segregerade arbetsmarknaden, där kvinnor arbetar inom offentlig sektor, i det här fallet med arbetsmarknadspolitik, medan näringslivet i form av de privata företagen i större utsträckning ses som en manlig angelägenhet.

Kunskap och utbildning av aktörerna

Vid NUTEK:s konferens om jämställdhet i strukturfonderna fanns också många önskemål om ökad kunskap och utbildningsinsatser i järnställdhetsfrågor. Vi föreslår att man under nästa programperiod inom ramen för medlen för tekniskt stöd genomför utbildningsinsatser för att stärka och utveckla partnerskapen och de personer som skall handlägga ansökningar och följa upp projekt.

Jämställdhet genom insikt inte genom regler

Frågan om jämställdhetsdimensionen skall uttryckas som explicita krav på den söker projektstöd har diskuterats. Det har gjorts många för-

som sök att genom sanktioner och negativa åtgärder tvinga fram ett jämställdhetsperspektiv. Erfarenheterna är inte övertygande. För de företag som förutsätts delta i det nya mål 3 är det viktigt att programmet i sig framstår som enkelt och attraktivt. För många tyngande regler och krav minskar möjligheterna att involvera företag. Programmets framgång bygger på att det framstår som attraktivt och efterfrågas av företagen. I det här fallet måste vi konstatera att det finns en motsättning mellan att förlita sig på initiativ underifrån och önskemål om att snabbt öka jämställdheten. Effektivare på lång sikt för programmets framgång och för jämställdhetsarbetet är att i dialogen med företag och arbetssökande peka på möjligheterna. Det är också ett faktum att företag som har en insiktsfull inställning till jämställdhet generellt sett har bättre lönsamhet och produktivitet. För att dialogen om jämställdhet överhuvudtaget

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 101

skall aktualiseras behövs personliga möten med företagsledning och anställda. Det är väl dokumenterat från arbetet med mål 4 att det är i dialogen kring företagens utvecklingsplaner som nya inslag och tankar kan utvecklas. Genom insatser för att förbättra vägledningsmaterial och utbildning parter, konsulter och företagsrådgivare bör förutsättning-

av arna finnas utan att de personella resurserna behöver utökas.

6.2.3 Vad inriktningen på betyder

för

kompetensutveckling jämställdheten

Enligt vårt förslag skall det kommande programmet fokusera på kompetensutvecklingsinsatser olika slag. Alla erfarenheter visar att

av kvinnor i större utsträckning än män tar till sig erbjudanden om utbild-

ning och kompetensutveckling, i synnerhet sådan med en generell in-

riktning. Männen särskilt lågutbildade har ett större initialt mot-

- stånd. Hittillsvarande erfarenheter från Kunskapslyftet bekräftar den bilden. Man bör således i det framtida programmet vara uppmärksam på detta fenomen och i möjligaste mån skapa förutsättningar för kompetensutveckling som också bidrar till att bryta männens misstro mot utbildning. Vi förordar också, mot bakgrund av den könssegregerade arbetsmarknaden, att projekt som bryter traditionella mönster uppmärksammas och om möjligt prioriteras.

6.2.4 Transnationella en bra väg för program -

metodutveckling

Inom gemenskapsinitiativet Employment har ett särskilt delprogram NOW, varit inriktat på åtgärder för kvinnor. NOW kommer att upphöra i och med utgången den här programperioden och ersättas av Access

av

har ett vidare dislcrimineringsperspektiv än jämställdhet mellan

som män och kvinnor. Erfarenheterna från NOW bör tas till vara i nästa programperiod inom för socialfondsarbetet. Gemenskapsinitiati-

ramen Vet Access kan också användas för att i ett transnationellt samarbete utveckla metoder och modeller för fördjupat jämställdhetsarbete i form

särskilda insatser motsvarande dagens NOW. av

I sammanhanget bör också utbildningsprogramrnet Leonardo da Vinci uppmärksammas. Programmet utgör enligt kommissionen det

har det mest integrerade jämställdhetsperspektivet av alla program som EU:s Leonardo kommer att fortsätta också under nästa pro-

program. gramperiod. Ansträngningarna bör intensifieras för att ta vara på erfarenheterna från projekt med syfte att integrera jämställdhetsaspekter

102 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

och bryta traditionella könsrollsmönster i det arbete som bedrivs regionalt och lokalt.

6.3 Samspel med utbildningsområdet

Frågor rörande det livslånga lärandet har sedan många år varit högprioriterade på den europeiska agendan. I och med Europeiska unionens extra möte i Luxemburg 1997, markerades ännu starkare utbildningens

koppling till gemenskapens sysselsättningsriktlinjer. Man framhåller

där att livslångt lärande, utbildning och yrkesutbildning kan utgöra ett viktigt bidrag till medlemsstaternas sysselsätmingspolitik för att för-

bättra anställbarheten, anpassningsförmågan och fdretagarandan samt

för att främja lika möjligheter.

Den svenska ståndpunkten när det gäller utbildningens betydelse för sysselsättningen sammanfaller i stort med EU:s och kan bl.a. utläsas ur

det uttalande som publicerades av regeringscheferna i

gemensamma Storbritannien, Italien och Sverige vid EU:s Jobs Summit i november 1997. Regeringschefema framhåller här sambandet mellan ökad sysselsättning och satsning på utbildning och kompetenshöjning:

en

...education and training must be given a key role in a European strategy to reduce unemployment and promote employment and to increase growth and competitiveness. Establishing a culture of lifelong learning central to this strategy.

Vidare uppmärksammas utbildningsprogrammens strategiska roll i sammanhanget liksom vikten att inte göra en boskillnad mellan ge-

av nerell utbildning och yrkesutbildning:

"The structure must not perpetuate artificial distinc-

programme tions between education and training but should allow a coherent and co—ordinated approach.

Samordningen mellan utbildningsprogrammen och strukturfondsprogrammen lyfts fram av regeringschefema:

there must be improved co-ordination between the structural funds

within the field of education ana training. There ana the programmes must be increased allocations to the enhancement of skills and competencies in the various in order to create employment

programmes

6.3.1 ...establishing a culture of life long learning...

Vårt förslag till inriktning det framtida mål 3 syftar till att stärka

av individemas och arbetsplatsemas efterfrågan på utbildning och kom-

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 103

petensutveckling. En förutsättning är att aktörerna på utbildningssidan med motsvarande beredskap och förmåga att utveckla svarar upp en strukturer är anpassade till individernas och företagens behov. som Samarbetet med utbildningsområdet under nuvarande programperiod har varit sparsamt förekommande inom både mål 3 och mål 4. De företag, inom för mål 4 efter analysfasen skall gå vidare som ramen med konkreta utbildningsinsatser för de anställda har t.ex. redovisat svårigheter både att finna lättöverskådlig information om utbildningsutbudet och ett utbud är anpassat till de anställdas och företagets som förutsättningar.

Nya mål 3 öppnar för samverkan med utbildningsaktörerna

Regelverket för det mål 3 öppnar för möjligheten till samverkan nya med aktörer på utbildningsområdet och utveckling strukturerna för av utbildning och yrkesutbildning. Inom ramen för flera av de delprogram/insatsområden vi redovisar i kapitel 7 bör stöd kunna ges till projekt t.ex. syftar till förändring av skolans och högskolans innehåll som för att bättre mot yrkeslivets behov, ökade insatser för vägledning svara för metoder för övergång mellan skola och arbetsliv i form vuxna, nya inskolningsplatser, lärlingssystem, utbildning för entreprenörskap av Ett särskilt viktigt område är utvecklingen av nya pedagogiska m.m. former, bättre de anställdas situation, inte minst distansutsom passar bildning och andra inforrnationstekniskt baserade lösningar. Vi vill också peka på behovet att inom ramen för mål 3-insatser kunna av stödja nätverk mellan företag och universitet och högskolor. I det fortsatta arbetet med strukturfonder och utbildningsprogramden förberedande programplaneringsfasen och genomförandet bör därför involvera nationella, regionala och lokala aktörer på utbildman ningssidan. Det finns också anledning överväga inte studiestöd i om någon form kan ingå del i den nationella medfinansieringen. som en En förutsättning för samverkan mellan det framtida mål 3 och utbildningsaktörer är att regelsystemet utformas så att det ger stor lokal frihet och medger anpassningar till lokala förutsättningar och utgår från företagens och de anställdas behov både när det gäller nyrekrytering

och kompetensutveckling.

6.3.2 ...the structure must not

programme perpetuate artificial distinction between

education and training...

Redan på EU-nivå har man haft svårigheter att organisatoriskt förena

utbildningsfrågor och arbetslivsfrågor, trots att en sådan samordning är

en målsättning för gemenskapen. Utbildningsfrågoma hanteras sålunda sedan 1992/93 DG XXII medan arbetslivsfrågoma sköts DG V.

av av Detta har medfört svårigheter främst för yrkesutbildningsprogrammet Leonardo da Vinci, som nu är knutet till DG XXII, men som i hög grad berör arbetslivsfrågor. Historiskt finns i så gott som samtliga länder en uppdelning och en djup klyfta mellan utbildningsfrågor och frågor rörande yrkeskvalificering och kompetensutveckling

i och i nära anslutning till arbetet

Otydligheten i ansvar för frågor som rör den nationella utbildningspolitiken finns också i Sverige där frågorna kring yrkesutbildning och kompetensutveckling saknar en samlad organisatorisk hemvist och krä-

stor samarbetsförmåga och -vilja från många inblandade parter. ver Detta gäller för alla delar av systemet; den politiska nivån, myndighetsstrukturen, regional och lokal nivå.

Den grundläggande motsättningen mellan generell och yrkesinriktad utbildning i kombination med ett splittrat nationellt ansvar för yrkesutbildning och kompetensutveckling, avsaknaden av en samlad kompetenspolitik, menar vi också ligger till grund för svårigheterna att hitta effektiva samverkansfomer mellan utbildningsprogrammen inbördes och mellan utbildningsprogrammen och strukturfondema.

Myndighetsstrukturen

Inom utbildningsområdet har en betydande decentralisering av ansvaret skett. Högskoleverket för övergripande frågor samt uppföljning

svarar och utvärdering av högre utbildning och forskning, medan frågor rörande dimensionering och resurstilldelning löses i direkt dialog mellan Utbildningsdepartementet och respektive universitet och högskola. Högskoleverket för de delar av Sokrates som berör högsko-

har ansvar lestuderande.

På skolans område har Skolverket ett nationellt uppföljningsansvar medan kommunerna självständigt svarar för grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning inklusive kunskapslyftet.

Svenska EU Programkontoret inrättades den 1 juli 1995 med uppgiften att svara för genomförandet av vissa EU-program inom området utveckling och kompetensutveckling. Dock inte med ett explicit upp-

SOU 1999223 Några viktiga frågor inför nästa programperiod 105

drag kopplat till den nationella politiken genomförandemynutan som dighet för EU-programmen inom detta område. Programkontoret tillhör Utbildningsdepartementet, men samverkar med övriga berörda departement. Programkontoret kan sägas vara avsett att fungera något en brobyggare mellan utbildnings- och som av arbetsmarknadsfrågor. Ordförande i styrelsen är för närvarande en av statssekreterama i Finansdepartementet, tidigare Utbildningsdepartementet och vice ordförande är en tjänsteman i Näringsdepartementet, tidigare Arbetsmarknadsdepartementet. Genom beslutet att utöver ansvaret för de transnationella tillföra ansvaret för Växtkraft programmen mål 4 till Programkontoret kom detta att även utveckla en regional beslutsorganisation med samordnare och regionala partnerskap. Arbetsmarknadsverket har ansvaret för arbetsmarknadsutbildningar och har också varit ansvarig för mål 3 innehåller betydande inslag som kompetensutvecklingskaraktär för deltagarna. I och med departeav mentsreformen ligger ansvaret för Arbetsmarknadsverket på Näringsdepartementet, vilket kan tolkas som en markering av arbetsmarknadspolitikens betydelse för tillväxt. Andra viktiga aktörer är Kommittén för ett nationellt kunskapslyft och Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, KY-kommittén. Båda kommittéema ligger inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Ambitionen att skapa ett sammanhängande och överskådligt system för livslångt lärande, ställer således höga krav på samordning mellan ett stort antal aktörer på alla nivåer. Särskilda insatser på flera nivåer krävs för att samordningen mellan frågor under Utbildningsdepartementets ansvarsområde skall integreras med målen för sysselsättning och tillväxt i riktning mot den ambition uttalats EU-parlamentet och regeringschefema. I det samsom av av manhanget är ställningstaganden till EU Programkontorets framtida uppgifter betydelse liksom kommande förslag från KY-kommittén av

och Kunskapslyftskommittén.

6.3.3 ...there must be improved co-ordination

between the structural funds and the

within the field of education and programmes

training...

Inom Europeiska unionen och i den nationella svenska politiken efterlyses ökad innehållsmässig samordning mellan utbildningsprogram, en syftar till utveckling det reguljära skolsystemet och utbildsom av

106 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

ningsprogram, handlar yrkesutbildning. Detta ett led i

som om ses som utveckling av strukturer för ett livslångt lärande inom gemenskapen.

Samtidigt vill man se en ökad samordning mellan strukturfondsprogram och utbildningsprogram. Den bakomliggande parametem är här som annorstädes de gemensamma och nationella sysselsättningsrilctlinjema. I utredningens direktiv ingår också att se på hur denna samordning kan förstärkas.

Med begränsade administrativa resurser kan det i praktiken bli fråga om ett val mellan vilken samordning man ser som det primära.

Utbildningsprogramrnen

Utbildningsprogrammen finansieras av EU:s allmänna budget dvs. de uppbär medel från gemenskapens samlade resurser, dock inte inom strukturfondema. Programmen syftar till att utveckla ett europeiskt samarbetsområde på utbildnings- och yrkesutbildningsornrådet. Utbildningsprogrammen är till sin karaktär transnationella dvs. projekten kräver att har deltagande parter från flera medlemsstater. Beslut

man om enskilda ansökningar fattas vanligen av kommissionen. För Sveriges del har det hittills handlat om uppskattningsvis ca 300 miljoner kronor i EU-finansiering. Beloppet kan inte fastställas i förväg utan är beroende av hur många projekt som blir godkända. Programmen Sokrates och Leonardo da Vinci avslutas vid utgången av 1999. En andra etapp inleds 2000 och pågår till år 2006.

Leonardo da Vinci

Leonardo da Vinci är Europeiska unionens program för yrkesutbildning och fortbildning och täcker hela fältet från grundläggande yrkesutbildning till fort- och vidareutbildning i företag. Programmet skall främja nytänkande inom yrkesutbildningen och prioritera utvecklingsåtgärder som är inriktade på bl.a. jämställdhet, svaga grupper och språk.

Leonardo da Vinci programmet är transnationellt, vilket innebär att den sökande måste finna partners från minst två ytterligare EU-länder. Leonardo vill uppmuntra nya konstellationer av samarbete kring yrkesutbildning och livslångt lärande. Samarbete kan ske mellan skolor, företag, universitet, myndigheter, parterna på arbetsmarknaden m.fl. Små och medelstora företag uppmuntras att aktivt del i programmet. Svenska EU Programkontoret svarar för hanteringen av hela Leonardo da Vinci programmet.

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 107

Sokrates

Sokrates EU:s allmänna utbildningsprogram. Det riktar sig främst till är studerande, lärare och skolledare. I likhet med Leonardo da Vinci är det transnationellt och skall omfatta deltagare från flera medett program lemsländer. Svenska EU Programkontoret för skolutvecklingssvarar delen Sokrates, Comenius och Lingua, syftar till främjande av av som språkutbildning samt vuxenutbildningsdelen och distansutbildningsdelen. Högskoleverket har programkontorsfunktionen for Erasmus och Naric vänder sig till högskolestuderande. Utbildningsdepartemensom tet för Eurydice handlar om uppbyggnad av informationssvarar som system och databaser på utbildningsområdet. Knutet till DG XXII finns två s.k. tekniska kontor som upphandlas årligen kommissionen för att hantera och prioritera ansökningar av skicka kontrakt och beviljade medel till projekt sedan komsamt att ut missionen fattat beslut. En motsvarande modell tillämpas för Adapt och Employment. De tekniska kontoren har ett betydande inflytande i hela

processen.

6.3.5 inför den

Utbildningsprogrammen nya

programperioden

I december 1998 antog Europeiska Rådet förordning om den andra en

gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning Leonar-

etappen av do da Vinci och gemenskapens åtgärdsprogram för utbildning Sokrates. tillsammans skall bidra till att forma ett Det poängteras att programmen kunskapens Europa. Vikten att på alla nivåer säkerställa överensav stämmelse och komplementaritet mellan utbildningsprogrammen och andra -gemenskapsåtgärder framhålls som ett medel att öka gemenskapsåtgärdemas mervärde. Rådet har i december 1998 tagit förslag till förordning som parlaförväntas behandla i november. Vid detta tillfälle kommer budmentet getfrågoma Kommissionen vill åstadkomma ett större samspel upp. mellan de olika utbildnings- och ungdomsprogrammen för att skapa ett Forum for Europe of Knowledge. a Följ ande konkreta förändringar i programmen har föreslagits. En ökad vikt läggs inför den programperioden vid sambandet 0 nya mellan de olika utbildningsprogrammen införandet av Joint genom Actions vilket innebär att kan ha projekt mellan man gemensamma Sokrates och Leonardo.

108 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

0 Vidare betonas betydelsen att det skapas ett samspel mellan EU:s

av

utbildningsprogram och aktiviteterna inom den Europeiska social-

fonden. 0 Den fysiska mobiliteten dvs. rörligheten får ökad vikt.

av personer

Man inför det nya delornrådet Grundtvig inom för Sokrates

ramen

vilket innebär att vuxenutbildning tydligare och fram-

ges en mer

skjuten plats i programmet. 0 Enligt planerna skall programmen fortsättningsvis drivas med smi-

digare administrativa rutiner och förenklade ansökningsförfaranden. Medlemsstaterna föreslås få ökat inflytande över administrationen av programmen för att bättre kunna samordna med nationella

sys-

selsättningsplaner och andra åtgärder i medlemsstaten.

6.3.6 mellan

Samordning utbildningsprogrammen

och strukturfondema

Utredningen har tagit del av den utvärdering Programkontoret

av som på regeringens uppdrag gjorts av Statskontoret under hösten 1998. Statskontoret har särskilt granskat hur samverkan mellan olika

program och åtgärder inom Programkontorets ansvarsområde fungerar. Man konstaterar att något utvecklat samarbete mellan utbildningsprogrammen och andra program som Växtlcraft mål 4 eller mål 3 inte utvecklats annat än undantagsvis under den innevarande programperioden. Statskontoret dock att ytterligare synergieffekter kan uppnås under

menar nästa programperiod.

Utredningen menar också att det bör finnas möjligheter att under nästa programperiod öka samarbetet mellan utbildningsprogram och ESF-insatser och därigenom ta ytterligare ett steg i riktning mot integrering av utbildningsfrågor som en del i politiken för tillväxt och

sysselsättning. En förutsättning utgår från regional och lokal

är att man nivå, där frågorna i praktiken kan integreras och aktörerna mötas.

Inför perioden 2000-2006 ligger t.ex. Leonardos mål mycket väl till för att stärka inriktningen det mål Leonardo da Vinci bör

av nya kunna fungera transnationell insats är nära knuten till och

som en som förstärker socialfondsåtgärder inom strukturfondsprogrammen främst inom mål 3-områden men också i de fall socialfondsåtgärder skall

genomföras inom för mål För delar Sokrates i synnerhet de

ramen av som handlar om vuxenutbildning, skolutveckling och distansutbildning finns också nära koppling till inriktningen det mål

en av nya

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 109

Den regionala nivån bör vara utgångspunkt

Vi vill således peka på betydelsen av att utbildningsprogrammens samverkan med strukturfondsprogrammen i ett regionalt perspektiv. ses vilket också påpekas i Statskontorets rapport. Vi har i andra avsnitt pekat på det regionala partnerskapets betydelse för förankring och medfrån berörda Särskilt för insatser inom Leonardo är verkan parter. företagen och arbetsmarknadens parter helt nödvändiga aktörer. Svårighetema intressera främst företag för att medverka i utbildatt under innevarande period kan delvis förklaras med ningsprogrammen krångliga ansökningsrutiner, kan och skall förenklas inför nästa som Men utbildningsprogrammen kommer också under

programperiod.

period arbetskrävande för såväl handläggare som projektnästa vara kräver lång förberedelsetid, många samarbetspartner och anordnare. De fram till beslut kan både tids- och

en granskningsprocedur som vara

tålamodsprövande. Även vissa förenklingar kommer att kunna ske om högre grad decentralisering till medlemsstaterna. genom en av har ambitionen att i högre utsträckning engagera företag, Om man branschorganisationer och arbetsmarknadens parter tillsammans med utbildningsanordnare olika slag, behöver resurser därför läggas ner av regionalt och lokalt informera, vägleda och bistå projektanordnapå att ansökningar. Liksom för att sprida erfarenheter framgångsre inför av rika satsningar. Vid beräkningen bör man därför överväga av resurser förstärka den regionala organisationen för strukturfondshur man kan kompetensmässigt, så kan hantera utbildningsproprogrammen att man med utgångspunkt i företagens, utbildningsinstitutionemas grammen och arbetsplatsemas situation. Småföretagsdelegationen har i sitt betänkande lämnat förslag till åt- EU:s strukturfonder och smäföretagen. Man pekar bl.a. gärder som rör har dålig kunskap EU-programmen och har på att småföretagen om svårt själva planera projekt. I stället blir det offentliga aktörer som att tänka de tror att företag kan ha nytta av. Systeförsöker ut projekt som därför i utsträckning utbudsstyrt snarare än efterfrågestyrt. met är stor bör kunna utveckla modeller för att företagen Vi menar att man kan öka sin kompetens att samband själva och deras organisationer se mellan olika EU-insatser och sökvägar.

Nationell nivå

organisatoriska tillhörigheten på nationell nivå kan Beträffande den någon två renodlade principer eller blandning av dessa. man följa av en idag. En renodling skulle innebära att antingen Det senare är fallet man

110 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

sammanför alla program på grundval deras transnationella karaktär av eller låter den myndighet innehållsmässigt är ansvarig för det som nya mål 3 också för alla transnationella åtgärder, anknyter till svara som inriktningen. Utredningen föreslår att det gemenskapsinitiativet nya sammanförs organisatoriskt med det mål Vad gäller för nya ansvaret de transnationella utbildningsprogrammen på nationell nivå utredtar ningen inte ställning utan föreslår att frågan bereds vidare i samband med ställningstagande till organisationen för det framtida mål 3 och Programkontorets framtida uppgifter.

6.4 Kombinerade

utvecklings- och utbildningsinsatser för anställda och

arbetslösa

Under den nuvarande programperioden har mål 3 och mål 4 varit inriktade på olika målgrupper. Mål 3-insatserna har varit inriktade på arbetslösa och mål 4 på anställda. De EU formulerat för det ramar som framtida mål 3 innebär att det programmet skall omfatta insatser nya för både anställda och arbetslösa. En strategisk fråga för det framtida mål 3 blir därigenom förutsättningarna för att utveckla insatser som riktar sig både till anställda och arbetslösa. I de underlag de regionala partnerskapen inom nuvarande mål 4 som lämnat till utredningen ingår fråga hur mål 3 bör utformas en om nya med avseende på avgränsningen arbetslösa anställda. Även — om svaren är blandade så överväger de positiva kommentarerna för sådan en samlad ansats. Flera partnerskapen pekar också på möjligheterna av att utveckla integrerade kompetensutvecklingsprogram riktar sig till som både anställda och arbetslösa. I begränsad utsträckning finns redan inom mål 4 projekt med detta syfte bl.a. i form olika lärlingsutbildav ningar.

En sådan vidgning av kompetensutvecklingsinsatsema inom

nuvarande mål 4 skapar en naturlig bro över till nuvarande mål Kompetensutveckling för arbetslösa som en huvudväg in på arbetsmarknaden utgör en hömpelare i den aktiva svenska arbetsmarknadspolitiken och har även utgjort tyngdpunkten inom nuvarande mål De nuvarande insatserna inom mål 3 har dock i begränsad utsträckning varit arbetsplatsanknutna. I Sverige har prövats olika modeller för att i större skala kombinera utbildnings- och utvecklingsinsatser för anställda med vikariats- och

praktikprogram för arbetslösa. Inom arbetsmarknadspolitiken fanns

tidigare ett system med utbildningsvikariat. Detta fick relativt en stor

1999:23 Några viktiga frågor inför nästa programperiod lll SOU

omfattning inom den offentliga sektorn medan det aldrig nådde någon volym inom det privata området. En orsak till detta sannolikt större var inom den offentliga sektorn är vid vikariat och hade en att man mer van beredskap för att hantera de praktiska och organisatoriska konsestörre kvenserna. Utbildningsvikariaten i sin ursprungliga form är numera avvecklade. Däremot finns möjligheter att kombinera andra arbetsmarki detta syfte, främst anställningsstöd och utbild-

nadspolitiska åtgärder ningsstöd. Ett näraliggande arbetsmarknadspolitiskt instrument är att

erbjuda arbetslösa möjligheter till praktik på arbetsplatserna. Sedan den 1999 har detta i huvudsak samlats inom för s.k. arbetsl januari ramen

praktik.

med utbildningsvikariaten likartad modell för att förena ett stöd En till utbildning anställda med stöd till att ta in långtidsarbetslösa som av finns inom för Kunskapslyftet. Inte heller denna modell ersättare ramen har nått volymer. Detta kan sammanhänga bl.a. med att steget större från till vikariat i många fall är alltför stort. Att det

långtidsarbetslöshet

finns betydande intresse för denna typ åtgärder har visat sig inom ett av med försöksverksamheten med en vidgad användning av aramen kassemedel. Här finns flera olika projekt som syftar till att kombinera utbildning för anställda med insatser för arbetslösa. I andra länder finns exempel på motsvarande program. Bland annat den danska modellen för jobb-rotation vid en

uppmärksammades

EU-konferens i november 1997. Även erfarenheterna från de modeller som hittills prövats pekar om hel del problem så utgör kombinerade utvecklings- och utbildpå en ningsinsatser för anställda och arbetslösa ett viktigt och framåtsyftande insatsområde för det mål Därvid är det nödvändigt att bygga på nya tillvara på erfarenheterna från tidigare Skall sådana och ta program. volymer och fungera i mindre företag krävs att de system nå större enkelhet och de inte är förenade med rad regler och präglas av att en för insatserna måste företagens och andra

villkor. Utgångspunkten vara

verksamheters behov och inte påtryckningar utifrån. I det sammanhanget kan de kompetens- och verksamhets analyser som utgör grunnuvarande mål 4 spela viktig roll. Dessa analyser bör i ökad den för en

omfatta företagens långsiktiga kompetensförsörjning och

utsträckning

rekryteringsbehov.

från tidigare inom arbetslivsområdet pekar på Erfarenheter program branschanpassning insatserna samt att aktiv att det ofta behövs en av en bransch och/eller partsorganisationer kan vara en viktig medverkan av få brett deltagande. Insatser inom detta område förutsättning för att ett bör därför utvecklas i samarbete med berörda bransch- och partsorganimotiveras också att denna typ program är känsliga sationer. Detta av av

112 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

för konjunkturutvecklingen och behoven i företagen varierar med konjunkturläget.

Nära kopplade till vikariats- och praktikmöj ligheter för arbetslösa är åtgärder för att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv för studerande från såväl gymnasieskolan från eftergymnasiala utbildsom ningar. Även på detta område bör skapas utrymme för att utveckla nya modeller som kombinerar ett stöd till utvecklings- och utbildningsinsatser för anställda med åtaganden från arbetsplatserna när det gäller att skapa olika former praktik-, lärlings- och inskolningsplatser. Detta av kan också öppna nya möjligheter för särskilt utsatta grupper som t.ex.

funktionshindrade och olika invandrargmpper. Vid utformningen

av sådana insatser bör partnerskap på regional och lokal nivå spela en aktiv roll.

6.5 Ekonomisk och kontroll

förvaltning

6.5.1 Ekonomisk

förvaltning av socialfondens

medel

Utbetalningsmyndighet

Under nuvarande programperiod är AMS utbetalningsmyndighet för socialfonden. Ansvaret för utbetalningar medel ligger på AMS av

Ekonomitjänster. AMS har även rollen som fondansvarig myndighet

och den rollen innebär att de har det yttersta ansvaret för att både de nationella reglerna och EU:s regler följs. De skall kontrollera att de myndigheter som beslutar om projekturval har följt alla regler och att rekvisitionen från projekten stämmer. AMS kontroll skall dock vara mer av finansiell art och koncentrerad på ekonomiska och redovismer ningstelcniska spörsmål än stödmyndighetens kontroll. Finner AMS att projektet inte följer angivna regler återsänds ärendet till stödmyndigheten, dvs. Programkontoret eller Länsarbetsnämnden för omprövning.

Stödmyndighet

Uppgifterna att bereda och besluta projekten ligger för mål 3 på om AMS och på Programkontoret för mål 4 och Adapt och Employment.

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 113

Belutsfunktionenför mål 3 ligger på Länsarbetsnämnden. För mål 4 och gemenskapsinitiativen är Programkontoret centralt beredande stödmyndighet och beslutsfunktionen för mål 4-projekt har de regionala programkontoren. Stödmyndigheten måste dock rapportera till utbetalningsmyndighet AMS med relativt detaljerade uppgifter om projekten och att de är förenliga med SPD. Stödmyndigheten skall även granska och godkänna rekvisitionen. Under 1998 kom en förordning 1998:579 som skulle sommaren komplettera EG:s förordningar strukturstöd. Enligt förordningen om skall myndigheterna vid beslut om stöd upplysa om att beslutet kan komma att återkallas helt eller delvis. Detta gäller om utbetalningsmyndigheten AMS inte att stödet är förenligt med EU:s regler anser eller SPD:n. Det gäller även i de fall stöd har fattats på grund av oriktiga, vilseledande eller ofullständiga uppgifter från projektsökande eller denne har brutit mot de villkor som gäller för stödet. Har stödmotom tagare redan fått sina medel utbetalda kan de ändå bli återbetalningsskyldiga för de belopp strider mot gemenskapsreglema och det som gäller för beslutet. Beloppet kan dock sänkas om det är program som oskäligt att återkräva hela beloppet.

Finansiell kontroll

Från kommissionens sida granskar både DG V direktoratet för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik och DG XX direktoratet för finansiell kontroll de ansvariga myndigheterna. DG Vzs granskning projekturval och genomförande av projekten, medan DG XX:s avser granskning både kontroller av projekturval och proj ektgenomavser av förande samt granskningar system och verifieringar. Från EU:s sida av görs även stickprov Europeiska revisionsrätten. Revisionsrätten har i av uppgift att både granska EU:s institutioner och medlemsländemas genomförande strukturfondsprogrammen. Även RRV granskar de av svenska myndigheterna hanterar EU-relaterade fonder och prosom RRV har i uppgift att granska säkerheten, ändamålsenligheten gram. och effektiviteten hos myndigheterna samt att biträda Revisionsrätten vid deras granskningar i Sverige. Bl.a. för att begränsa bedrägeri med EU-bidrag inrättade regeringen EU-bedrägeridelegationen i april 1996 direktiv 1996:29. Delegationen skall utgöra ett samverkansorgan för nationella åtgärder mot bedrägeri, missbruk oegentlig och ineffektiv hantering och användning och annan EG-relaterade medel i Sverige. Efterskottsutbetalningen av socialav fondsmedel har delvis bidragit till att antalet oegentligheter och brott inom socialfondens program är låga.

114 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

Under programperioden har det funnits problem med dubbelgranskning av projekten. Det beror både på att gränsdragningen mellan

myndighetsfunktionema har varit otydliga och att de delvis har

samma funktion när det gäller granskning. Eftersom stödmyndighet skall granska verksamheten i projekten måste de samtidigt granska att de ekonomiska uppgifterna stämmer överens med innehållet. Samma ekonomiska kontroll gör AMS i sin roll som fondförvaltande myndighet. AMS har då även rätten att återkalla stödmyndighetens beslut de

om anser att beslutet strider mot reglerna. Problemen har delvis löst sig under programperiodens gång men fortfarande sker viss dubbelgranskning som inte går att undvika eftersom reglerna är utformade så.

6.5.2 och socialfondens

Utbetalning redovisning av

medel

Nuvarande period

Från kommissionen får medlemsstaterna medlen utbetalda i förskott. Kostnaderna skall redovisas regelbundet i efterskott. Tjugo procent av den sista utbetalningen för den nuvarande programperioden kommer i efterskott när alla programmen är avslutade och redovisade till kommissionen. Utbetalningen i Sverige till de enskilda projekten sker i efterskott mot redovisning. Det finns inga generella hinder mot förskottsutbetalningar i EU, i stället är det en förekommande modell i andra medlemsstater. Regeln att endast betala i efterskott har beslutats i Sverige och gäller alla EU-medel. Det finns dock vissa undantag, vad gäller delar av mål Adapt, Employment och Leader II. Inom mål 4 är det åtgärd spridning av information och erfarenheter, som kan få förskottsutbetalning. När det gäller Adapt och Employment kan projekten få de första tio procenten av det totala bidraget från socialfondsmedlen utbetalda i förskott. F örskottsutbetalningen får dock endast göras under förutsättning att stödmottagaren kan uppvisa sådana säkerheter som AMS kan godkänna. Organisationer som har sådana säkerheter behöver i regel inget förskott.

Det svenska systemet med efterskottsutbetalning har ofta inneburit väntetider för projektanordnare att få ut sina medel. Det har framhållits att detta har varit ett hinder för mindre företag, kooperativ, ekonomiska eller ideella föreningar att genomföra sina projektidéer.

Regelverket för redovisning är komplicerat. Det bygger på en tillllämpning av både EU:s och svenskt regelverk. Sedan sommaren 1997

har det inom för åtgärdsprogrammet SEM 2000 klargjorts riktramen linjer för vilka typer utgifter är bidragsberättigade. Det skall ses av som yttre för stödberättigade kostnader inom strukturfondema i som en ram hela EU och är därför inte så tydligt skrivet. SEM 2000-bladen reglerar dels vad kan betraktas stödberättigade kostnader mellan som som kommissionen och länderna samt mellan aktuella parter i medlemslandet, dels vissa definitioner. Systemet lämnar visst utrymme för egna tolkningar och ingen myndighet i Sverige har officiellt tolkningsföreträde då föreskriftsrätt saknas. Som fondförvaltande myndighet har AMS i praktiken haft uppgiften att tolka reglerna och AMS har även haft utbildningar hur de tolkar SEM 2000 för att få en samsyn. om Systemet bygger på redovisning faktiska kostnader och godkänner av därför inte schabloniserade kostnader. Detta något man hade var som tolkningsproblem med inom mål 4 i början programperioden. av Under innevarande programperiod har det också uppstått problem beträffande hur kostnader i projekten skall redovisas. Av AMS riktlinjer AMSFS 1996:8 framgår att myndigheter skall redovisa verifikationer eller likvärdig redovisning för de kostnader som medel annan rekvireras för. Med likvärdig redovisning kan i detta sammanannan hang t.ex. utdrag huvudbokens projektredovisningar där det avses ur framgår verifikationsnummer och typ kostnader har belastat av som projektet. För att minska dubbelgranskningen socialfondsmedel införde av AMS 1997 ett enklare system för utbetalning av mål 3-medel. Systemet har tydliga mallar och checklistor vilket innebär att alla uppgifter blir rätt från början och det går fortare att granska och betala ut medlen. Rollfördelningen mellan AMS ekonomitjänster och länsarbetsnämndema förtydligades. Man kan systemet följa ett projekt från genom början till slut både från samordnarens och kommissionens sida. Inom mål 4 har det funnits problem som har att göra med prouppbyggnad där medel för Steg drar mest pengar, inte grammets som kan sökas och beslutas förrän Steg l genomförts. Samtidigt som ansökan Steg l beviljas måste medel för Steg 2 reserveras i tillgängom liga medel. Det här innebär att det tar lång tid in i programmet innan havda kostnader och utbetalade medel kan registreras i programmet. Detta gör att det kan framstå det finns stor volym outnyttjade som om medel i systemet under programmets gång, vilket oroat bl.a. övervakningskommittén. Inte förrän i slutet år 1999 kan man emellertid se av hur mycket faktiskt beslutats och inte förrän år 2002 då alla föresom tag och projekt redovisat havda kostnader vet man hur mycket som

faktiskt gått åt.

116 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

Kommande period

Kommissionens förslag för utbetalning medlen under kommande

av programperiod innebär ett system med efterskottutbetalning från kommissionens sida istället för förskott. I början perioden får länderna

av ett förskott på tio procent för att kunna komma igång med verksamheten. Har dessa medel inte förbrukats under de första 18 månaderna kan kommissionen begära att få hela eller delar dem tillbaka. Därefter

av kommer medel att betalas ut i efterskott, senast två månader efter faktiskt redovisade kostnader från ländema. Medlemsstaterna skall skicka ansökningar om utbetalningar i samlad form tre gånger året till

om kommissionen. Det finns många önskemål att införa ett system

om som tillåter törskottsutbetalning till projekten i större utsträckning. Införs ett system som medför att det är lättare för projekten att ut förskott måste man även se till att likviditetsproblem och problem med

ansvars-

fördelningen löses.

6.6 och tekniskt stöd

Programadministration

6.6.1 erfarenheter

Några av program-

administrationen under innevarande period

Mål 3 och mål 4 har en likartad struktur med övervakningskommittéer, regionala genomförandeorganisationer och partnerskap. Trots detta bedrivs de med delvis olika förutsättningar med avseende på administrationen av programmen.

Programkontoret, som administrerar mål 4 var, när programmet startade, en ny organisation som saknade regional struktur och med ofullständigt utvecklade administrativa rutiner. Programkontoret tilldelades inte något särskilt iörvaltningsanslag for administrationen mål

av

men erhöll genom särskilda regeringsbeslut vissa tilläggsmedel för ändamålet. Inom ramen för de med kommissionen framförhandlade resurserna för tekniskt stöd gavs utrymme att finansiera en samordnare per län, medel för information och för sekretariat till övervakningskommittén, däremot inte för löner för anställda därutöver. Samordnaren anställdes EU Programkontoret efter rekommendation från de regio-

av nala partnerskapen.

Mål 3 har kunnat dra viss nytta av att utgöra del AMS och

en av länsarbetsnämndema, organisationer, som sedan lång tid har väl etablerade rutiner och system för att bedriva arbetsmarknadspolitiska åtgär-

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 117

der. Problemet när det gäller mål 3 har heller inte främst varit omfattningen medlen för tekniskt stöd utan detaljregleringen av användav ningen. Samordnarna rekryterades huvudsakligen internt inom Arbets-

marknadsverket. Inledningsskedet den nuvarande programperioden har beskrivits av kaotisk och förvirrande och med stor osäkerhet på alla håll kring som regelverk och rutiner. Samtidigt skulle den operativa verksamheten på regional nivå dras igång i full skala med omedelbart gällande krav på tillgänglighet, diariesystem, redovisningsrutiner, utbetalningsrutiner

etc.

Även inledningsskedet särskilt besvärligt i uppbyggnaden av

om var mål 4 drabbades också kansliema for mål 3 och projektanordnare av oklarhetema på nationell nivå, när det gällde tillgången till administrativa och utformningen rutiner för registrering av ansökningresurser av redovisningar Sammantaget har de två organisationslösningarar, m.m. intressanta erfarenheter för framtiden. Medan inom mål 3 na gett man har kunnat arbeta systematiskt och med stöd stor och på omrâdet av en och erfaren myndighet, har inom mål 4 i gengäld tvingats tung man uppbåda kreativitet och problemlösningsfönnåga för att under hand

lösa uppkomna "lqissituationer. Den ursprungliga tanken i mål 4-programmet, att de deltagande skulle medverka med personal eller andra ekonomiska parterna egen för genomförandet programmet, visade sig till stora delar resurser av orealistisk. När så den föreslagna modellen med checksystem och vara schabloniserade ersättningar till företagen inte gick att genomföra ändrades förutsättningarna för programadministrationen fullständigt och tanken på mycket litet programkontor och beslutande samordnare ett en i praktiken. Till svårigheterna bidrog också de komper län övergavs

munikationsproblem, uppstod mellan AMS och Programkontoret

som rörande rutiner och ansvarsfördelning för proj ektbeslut och utbetalning. mål del har programadministrationen, knutits till läns- För s som arbetsnämndema, kunnat inom för tilldelade TA-medel. rymmas ramen och i så fall i vilken utsträckning, andra inom Arbets- Om, resurser marknadsverket använts för att förstärka mål 3-verksamheten, har inte möjligt För mål där TA-stödet varit otillräckligt, har varit att utröna. under programperioden successiv förstärkning av de administrativa en skett del åtgärdsmedlen och särskilda medel resurserna genom att en av för kvalitetsarbete har kunnat användas for detta ändamål. I dag är totalt 100 engagerade på hel eller deltid i mål 4-proupp emot personer Problem rör medarbetares anställningsvillkor och grängrammet. som för myndighetsutövning har hela tiden skapat bestående osäserna en kerhet.

118 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

6.6.2 inför

Programadministrationen det framtida

mål 3

Kraven på administration av det mål 3 sammanfaller i stort sett nya med de som gäller för nuvarande mål 3 och mål kan också men komma att innehålla krav. Det finns därför skäl att både samla erfanya renheter från innevarande period och precisera de tillkommande kraven. Vår rekommendation är att man undviker att låsa sig i traditionella lösningar och i största möjliga utsträckning söker former, involvesom rar berörda organisationer och intressenter också i programadministrationen. En närmare analys programadministrationens olika delar är av nödvändig, där exempelvis frågor utbetalning, ekonomisk kontroll om och olika moment i genomförandet kan hanteras separat. Hela frågan om programadministration är beroende och hänger ihop med lösav ningen av organisationsfrågan på central och regional nivå. Vi rekommenderar att analysen förutsättningarna för och inriktningen av av programadministrationen får utgöra grund för beräkningen de ekonoav miska resurserna inklusive TA-medel inte tvärtom. Kommissionens regler för användningen av TA-medel får restriktion i ses som en sammanhanget.

Ambitionsnivåer och regionala skillnader

Fördelningen av resurser för programadministration på regional nivå bör bygga på en realistisk bild de olika länens/regionernas situation. av En enhetlig lösning för alla län är knappast möjlig eller eftersträvansvärd. En ytterligare analys vad programadministrationen faktiskt av kostat och vilka personella använts under innevarande resurser som period, bör kunna utgöra underlag för sådan beräkning. Hur mycket en personella och ekonomiska resurser som krävs beror bl.a. på: 0 ambitionsnivån när det gäller programmets tillgänglighet, 0 kraven att nå ut till aktörer som är svåra att nå, 0 kraven på snabbhet när det gäller beslut projekt och utbetalning om av medel.

Faktorer, som under innevarande period har krävt mycket personella resurser, är ovana projektägare och enmansföretag. Vi vet också att stora geografiska avstånd och stora volymer ger olika möjligheter att besöka företag och projektägare. Om har ambitionen att nå ut till man företag och grupper, inte sig själva efterfrågar mål 3 åtgärder, som av krävs uppsökande verksamhet betydande och resurskrävande av omfattning. De erfarenheter av sådan verksamhet, som finns inom företa-

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 119

organisationer och hos parterna på arbetsmarknaden bör tas tillgens vara. Särskild hänsyn måste tas till de tre stora länens situation. Om länen kommer basen för partnerskapen och den regionala beslutsatt utgöra organisationen, kommer Västra Götaland, Skåne och Stockholms län efter länssammanslagningen att innefatta än hälften de individer mer av socialfondsåtgärdema. Delegering beslutsrätten till som berörs av av fler nivåer kan bli nödvändig inom dessa län. En sådan möjlighet ges också inom för vårt förslag till för mindre projekt ramen ramprogram på lokal nivå.

6.6.3 TA-medel

säkerställa genomförandet vad överenskommits i SPD:n För att av som finns möjlighet till stöd från socialfonden s.k. TA-medel. TA medlen kan användas for följ ande ändamål: viss samordning och förvaltning,

infonnationsspridning,

uppföljning och utvärdering,

kostnader i samband med övervakningskommittén.

TA-medlen kan också användas för utveckling datanät i ekonomiska av och syften mellan de centrala och regionala nivåerna.

operationella

Omfattningen och användningen TA-medel inom strukturav av förhandlingsfrâga mellan Sverige och EGfondsprogrammen är en Under innevarande programperiod är mellan 4 och 5 kommissionen. den totala programbudgeten avsatta för tekniskt stöd, 31 procent av miljoner för mål 3 och drygt l7 miljoner för mål 4 inklusive ecu ecu medfinansiering. Fördelningen mellan ESF-medel och svensk svensk medfinansiering är de för programmet i stort. samma som ungefärlig uppfattning användningen av TA-medel För att ge en om nuvarande programperiod redovisas nedan AMS förslag till budunder for tekniskt stöd för mål 3 år 1999. Ur budgeten betalas ca 85 get 75 på regional nivå. Omfattningen det tekniska anställda, varav ca av stödet varierar något över åren, rör sig runt 60 Mkr årligen. men

120 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

Kostnader på Iänsnivá Samordnare och handläggare i länen inkl. kringkostnader, kostnader för regionala kommittéer, information,

kostnader för utbetalningar

Kostnader på central nivå

Utvärdering,systemutveckling,

informationsinsatser,samordnare internrevision

Övervakningskommitté 200

Oversättning, tolkning, resor, sammanträdeskostnader

Övrigt 567

Totalt 64 452 tkr

Det är en klar målsättning från kommissionens sida att hålla kostnere naderna för tekniskt stöd. Det tekniska stödet skall enligt kommissionens mening inte finansiera anställda vid offentliga myndigheter. Inom kommissionen används ofta modell, där administrativa tjänster en upphandlas från enskilda företag och organisationer. Detta förfarande tilllämpas t.ex. för hanteringen av projekt inom utbildningsprogrammen. Sverige lyckades inför innevarande programperiod bl.a.med hänvis- ning till att Sverige var ett nytt medlemsland- förhandla sig till relativt gynnsamma villkor särskilt vad möjligheterna att finansiera avser offentligt anställda. Reglerna kommer att skärpas från kommissionens sida under nästa programperiod. En möjlig konsekvens är att Sverige, i mindre utsträckning än under innevarande programperiod, kommer att kunna använda TA-medel för att finanisera anställda vid offentliga myndigheter Det är också utredningens uppfattning att TA-medlen i den kommande programperioden i större utsträckning skall användas för uppföljning och utvärdering och för att täcka kostnader för partnerskapen och de organisationer som medverkar där. Det handlar både kostom nader flit förlorad arbetsförtjänst och kostnader för att parterna aktivt skall kunna arbeta med programmet. Hit hör också kostnader för utbildning av ledamöter i partnerskapen liksom särskilda insatser för att utveckla arbetet med jämställdhetsfrågor. Som konsekvens kan delar en av genomförandeorganisationen för det nya mål 3 på regional och cen-

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 121

tral nivå behöva finansieras via den svenska statsbudgeten utanför överenskommelsen med kommissionen. Utredningen har också övervägt möjligheten att upphandla programadministrationen. En sådan upphandling skulle kunna riktas mot både offentliga och privata aktörer och väl inom ramen också för ryms kommissionens skärpta regler för tekniskt stöd och förekommer i många länder. Utredningen är inte beredd att förorda upphandling av då vi inte att det kan förenas med den roll för hela programmet, ser partnerskapen vi förordar. Delar administrationen kan däremot med av fördel upphandlas. Ett exempel på upphandling under innevarande programperiod är programmet Uno inom mål ett utbildningsprogram för enmansföretagare i Stockholms län, där både administration och genomförande utbildningsinsatser upphandlats i konkurrens. Finanav sieringen sker i dag inom för nätverksåtgärder, men skulle i ett ramen framtida delvis kunna inom ramen för TA-medel. program rymmas Vidare det föreslagna ramprogrammet för genomförande av mindre ger projekt på lokal och regional nivå inom det framtida mål 3 möjligheter

till upphandling viss administration. av

6.6.4 mellan nuvarande mål 3 och mål

Övergången

4 och det framtida mål 3

Parallellt med den programperioden inleds kommer visst avsluatt nya tande arbete, berör de gamla programmen att behöva genomföras. som Beslut projekt den gamla programperioden kan visserliom som avser inte fattas efter den 31 december 1999. Sista utbetalningsdag av gen ESF-medel till stödmottagama är emellertid den 31 december 2001 och slutredovisning till DG V skall göras senast den 30 juni av programmen 2002. Det innebär fungerande utbetalningsorganisation och orgaatt en nisation för rapportering till DG V för den tidigare programperioden måste finnas. Det angeläget att detta problem beaktas i den fortsatta är beredningen. Den organisatoriska lösningen blir rimligen beroende av vilken lösning väljs för det nya mål som

6.7 Spridning av erfarenheter

huvudsyftena med EU:s socialfond är att hjälpa medlemsländer- Ett av utveckla metoder och arbetsformer. Detta sker på flera olika na att nya Dels sker det s.k. artikel 6-projekt beslutas och admisätt. genom som nistreras EU, dels sker det de s.k. gemenskapsinitiativen, dels av genom genom programmen.

122 Några viktiga frågor inför nästa programperiod

Utvecklingsuppdraget är särskilt tydligt i gemenskapsinitiativen. Avsikten är att det utvecklingsarbete bedrivs inom gemenskaps-

som initiativen skall spridas till medlemsländemas ordinarie verksamhet och att man därigenom skall få tillgång till effektivare arbetsmetoder.

Sverige har också valt att använda medlen inom mål 3 till utvecklingsinriktade projekt. Vid val projekt inom mål 3 har metoder

av nya och nya ansatser spelat en stor roll. Mål 4 kan sägas innebära nyhet

en vad gäller omfattning och det stödmaterial använts, själva

som men grundtanken med planering verksamhetsrelaterat kompetensbehov,

av utbildning av anställda och erfarenhetsutbyte i nätverk är i sig ingen nyhet.

Tanken att sprida framgångsrika exempel och metoder har fått

nya stor uppmärksamhet och tillämpats på många områden inom arbetslivet, inte bara inom mål 3 och mål Erfarenheterna visar att frågan är komplicerad och effektiv erfarenhetsspridning kräver

att en en omsorgsfull planering. Det har inte varit möjligt att inom for utred-

ramen ningen närmare granska hur erfarenhetsspridningen har skett och vilka resultat som har uppnåtts. Det är dock klart att mycket arbete har lagts ner på erfarenhetsspridning, framför allt inom mål Spridningen har skett genom trycksaker, kurser och konferenser och via elektro-

genom niska medier. Vad gäller mål 3 finns mottagningskretsen framför allt inom arbetsmarknadsverket och hos kommunema.

För att kunna sprida erfarenheter av utvecklingsprojekt måste dessa först genomföras och utvärderas vilket i regel kräver flera års arbete. Inte minst projekten inom gemenskapsinitiativen är tidskrävande då de innebär samarbete mellan projektägare i minst tre länder. Då Employment och Adapt startade samtidigt som mål 3 och mål 4 finns det i praktiken mycket begränsade möjligheter att låta erfarenheterna från gemenskapsinitiativen påverka strukturfondsprogrammen under

samma programperiod. Resultaten av projekt inom Employment och Adapt börjar finnas tillgängliga under 1998 och 1999. Då är mål 3- och mål 4programmen inne i sina sista verksamhetsår och möjligheterna att ta hänsyn till utvecklingsarbete inom Employment och Adapt är begränsade. Det finns betydligt större möjligheter att utnyttja dessa erfarenheter under programperioden 2000-2006.

Ett annat problem i samband med spridning av erfarenheter gäller mängden projekt och det stora antalet tänkbara mottagare erfaren-

av heterna. Antalet projekt inom Employment och Adapt uppgår till några hundra och mål 3 omfattar ca l 600 projekt. Det är således inte möjligt för en intressent att igenom och överblicka hela denna erfarenhetsmassa för att finna relevanta erfarenheter. Det behövs någon form

av register som är sökbart för inressenter med specifika intressen.

SOU l999:23 Några viktiga frågor inför nästa programperiod 123

Ett tredje problemområde vad gäller erfarenhetsspridning gäller frå-

komplexitet. Förändrings- och utvecklingsprojekt i arbetslivet gornas består inte bara de metoder kommit till användning och den av som principiella uppläggningen. De består också av den miljö, den situation och den tidpunkt vid vilken de genomförs och de personer som delav i arbetet. Av betydelse är framför allt de "eldsjälar" i regel tar stor som är de initierar, startar och driver projekten framåt. Möjligheterna som återupprepa ett framgångsrikt projekt på annan ort är ofta begränsaatt de inte har tillgång till de drivande personerna vars personliav att man egenskaper och insatser ofta är avgörande betydelse för att förga av klara framgången. I många fall där framgångsrika projekt har analyse-

har slutsatserna varit att framgången kan förklaras med att en grupp rats individer har haft stark tro på sin egen idé och att det betytt mer än en idén sådan. Denna iakttagelse innebär betydande begränsning som en möjligheterna till spridning framgångsrika metoder och projektav av uppläggningar. Slutsatser blir snarare att det viktiga är att starta procesdär de berörda älva får utforma och genomföra sitt projekt. Kunser skaper andra projekt kan viktig inspirationskälla i det arbeom vara en möjligheterna att kopiera eller direkt överföra framgångsrika te, men

metoder är begränsade.

Vår slutsats är att möjligheterna att återupprepa framgångsrika projekt och metoder är begränsade, att det finns starka skäl att sprida men erfarenheter inspirationskälla i allmän mening. Spridning som en mer måste i första hand organiseras med utgångspunkt från möjligheter och

förutsättningar hos dem skall ta emot erfarenheterna. Erfarenhesom skall finnas tillgängliga och sökbara på mottagarens villor. Vi vill terna även peka på möjligheten att i ökad utsträckning utnyttja partnerskapen

för erfarenhetsspridning. De organisationer som ingår i partnerskapen

finmaskiga kontaktnät över hela arbetsmarknaden. De bör representerar

utgöra viktig del av en spridningsstrategi.

en

6.8 Mål 3-insatser inom de geografiska

målen

Kommissionens ursprungliga förslag innebar att framtida mål 3 skulle stöd utanför de områden omfattas mål 1 och mål Samtige som av digt skulle SPD:n för mål 3 utgöra referensram för utveckling av en mänskliga också inom mål l- och mål Z-områdena. Under förresurser gång har enats att mål 3 skall finnas i hela handlingamas man nu om landet förutom i områden täcks mål När det gäller gränssom av

dragningarna av målområdena har man ännu inte kommit fram till någon lösning februari 1999. Den svenska delegationens förslag i förhandlingarna är att det framtida mål l-ornrådet skall utvidgas i förhållande till nuvarande mål Det innebär att de tre norrländska kustlänen skall inkluderas i mål l i sin helhet. Det skulle innebära att halva Sveriges yta täcks mål 1 och av att ca en åttondel 970 000 människor Sveriges befolkning bor i av området. Går detta krav igenom kommer det inte att finnas någon särskild mål 3-organisation i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. ESF-medel kommer i stället att användas inom mål l-programmen för att säkerställa att mål 3-insatsema inryms inom mål Samtidigt skall det finnas ett särskilt dokument som beskriver hur stödåtgärder för sysselsättning och utveckling de mänskliga av resurserna samt kopplingen till den nationella handlingsplanen inkluderas i programmet för mål Situationen kommer likna den i dag har som man inom mål ö-områdena. Skillnaden är främst att i de tre kustlänen man enbart kommer att ha tillgång till mål l-organisationen. Det kommer att ställa ökade krav på att integrera mål 3-insatsema inom mål När detta skrivs i februari 1999 är det inte möjligt att bedöma omfattningen av de kommande mål Z-områdena. Detta är bl.a. beroende av storleken av mål l-området. Helt klart är dock att de framtida mål 2områdena inte kommer att omfatta hela län. Den modell för organisation mål 2 för närvarande är under av som diskussion bygger på att mål 2 och mål 3 kommer att finnas parallellt inom mål Z-områdena. Modellen knyter till vad gäller under an som innevarande programperiod för nuvarande mål 2 och mål 5b i förhållande till mål 3 och mål Sannolikt kommer det nationell nivå finnas möjlighet att välja huruvida mål 3-insatsema helt skall integreras i mål Z-området eller om de på samma sätt som under nuvarande programperiod skall kunna ske parallellt med insatserna i mål 2 och mål 5b. Samverkan mellan nuvarande mål 2 och mål 5b i förhållande till mål 3- och mål 4-organisationema har inte varit särskilt utvecklade. För den kommande programperioden är det därför angeläget att finna ändamer målsenliga former för att integrera arbetet med att utveckla de mänskliga resurserna inom det nya mål Z-området. Därvid är det naturligt att utgå från de regionala partnerskapen för det nya mål Dessa kommer att finnas som en resurs i alla de län där det också finns parallella mål Z-områden.

Några viktiga frågor inför nästa programperiod 125

6.9 Erfarenheter från andra länder

De internationella erfarenheter insamlats inom för utredsom ramen ningen finns redovisade i bilaga Där beskrivs kortfattat hur arbetet bedrivits i Danmark, Finland, Österrike och med mål 3 och mål 4 har Storbritannien samt vad är känt deras planer för mål 3 under som om

den kommande programperioden.

med mål 3 har bedrivits med ungefär inriktning i de Arbetet samma fyra länderna. Programmen har utformats med hänsyn till den natio-

nella arbetsmarknadspolitiken och aktuella problem. Långtidsarbets-

lösa, ungdomar och funktionshindrade har genomgående prioriterats. Verksamheten har administrerats respektive lands arbetsmarknadsav myndighet. Sverige har vid jämförelse med andra länder lagt större vikt

vid innovation och nyskapande projekt.

har större andel medlen till mål 4 än de fyra Sverige använt en av andra länderna. Storbritannien hade inledningsvis inget mål 4 alls, men efter regeringsskifte startade 1998 ett program. Sverige är enett man ha utformat mål 4 ett relativt standardiserat utvecksamt om att som lingsprogram i steg medan övriga länder har en större bredd i tre medelsanvändningen. Sveriges mål 4-program är också unikt i att man så antal små företag. I de jämförda länderna har yrkesutnått ett stort bildning roll och åtgärderna är delvis inriktade på att förstärka en stor de institutioner som bedriver yrkesutbildning. Vad gäller organisationen har de fyra studerade av programmen länderna myndighetsstyrd och centralstyrd verksamhet jämfört en mer med Sverige. Skillnaderna är inte så stora vad gäller mål men därei mål 4. Den ställning partnerskapen har i det svenska mål 4 mot som länderna. I Finland, Danmark och Österrike är återfinns inte i de övriga det framför allt arbetsmarknadens parter som är med i partnerskapen, Storbritannien har det varit mindre uttalat och den sociala ekomen i nomins företrädare har starkare ställning. en Planeringen för programperiod har kommit relativt långt i nästa räknar med kunna inlämna ett första underlag till Danmark, som att redan i maj 1999. Man har utarbetat ett underlag utgår från de SPD som pelama i EU:s sysselsättningsstrategi och kommissionens förfyra s.k. ordning det mål Underlaget har remitterats till de regionala om nya Organisationen for det mål 3 diskuteras för närvaintressenterna. nya rande. Mål 3 kommer sannolikt att administreras av de regionala arbetsmarknadsråden är knutna till danska AMS. Man avser att som etablera myndighet för utbildningsprogrammen liknande Svenska en ny EU Programkontoret. Den myndigheten kommer dock inte att nya arbeta med mål 3-verksamheten.

7 Slutsatser och förslag

7.1 av framtida mål 3 och

Inriktningen

gemenskapsinitiativet

EU:s för framtida mål 3

l riktlinjer

Kommissionen har inte fastställt de slutliga riktlinjerna för det nya ännu mål beroende de fortsatta förhandlingarna kring Agenda Dessa är av 2000. När det gäller den allmänna inriktningen finns emellertid redan i

dag tillräckligt underlag. I den kommissionen utgivna skriften Förslag till strukturfondsav förordningen år 2000—2006 jämförande analys sammanfattas förut- — sättningarna för det nya mål 3 enligt följande:

perioden år 2000-2006 föreslår kommissionen att det mål 3 skall kon- För nya till anpassning och modernisering sysselsättnings-, utbildningscentreras av och yrkesutbildningspolitiken såväl nationell nivå på EU-nivå. Insatser som mål i områden utanför de mål och mål Z-områdena. under detta görs nya kommer detta mål 3 att utgöra referensram för alla åtgärder Dessutom nya en syftar till utveckla människornas resurser i samtliga medlemsstater, som att menligt inverka på specifika regionala förhållanden. Detta gäller i särutan att skilt hög grad de stöd via ESF. Under detta mål skall både det nya som ges kapitlet sysselsättning i Amsterdamfördraget och EU:s nya sysselsättningsom strategi beaktas. Detta sker samordning de nationella planerna för genom en av ökad sysselsättning. reglerna finns det tillräcklig flexibilitet för att kunna ta hänsyn till I de nya många och vitt skilda behoven i medlemsstaterna, till att praxis varierar och de till den politik de for tar sig olika uttryck. att Med tanke på den period omfattas är så lång åren 2000-2006 är att som kriterierna för stödberättigade åtgärder mycket allmänt formulerade i komrnisforslag, sig det handlar arbetsmarknadspolitik for att bekämpa sionens vare om

128 Slutsatser och Förslag

arbetslösheten, om att främja social integrering och lika möjligheter for kvinnor och män, om att genom bättre skolunderbyggnad och yrkesfortbildning göra det lättare att få en anställning eller om åtgärder for att föregripa och underlätta en anpassning till ekonomiska och sociala förändringar.

Nyckelbegreppet för nya mål 3 är utvecklingen de mänskliga av resurserna. Det finns också tydlig koppling till de EU antagna sysselen av sättningsriktlinjerna där begreppen anställningsbarhet och arbetskraftens anpassningsbarhet intar en central roll. För detta krävs insatser som syftar både till att stärka individernas möjligheter att få ett jobb och att kunna behålla sina jobb i tider starka strukturella förändringav ar på arbetsmarknaden. I sysselsättningsriktlinjema finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Denna inriktning följs upp i förslaget till reviderad förordning för den Europeiska socialfonden där det sägs att socialfonden skall stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet for att utveckla arbetsmarknaden samt de mänskliga i samband med de årliga resurserna handlingsplanerna för sysselsättning. Vidare effektivitetssägs att av skäl bör socialfondens insatser koncentreras till ett begränsat antal områden eller teman. Dessa teman är aktiva arbetsmarknadsåtgärder, sociintegrering, livslångt lärande för anställbarhet, anpassning och lika möjligheter. De områden särskilt lyfts fram är anpassningsförmåga som genom att främja en kunnig, utbildad och flexibel arbetskraft samt lika möjligheter för kvinnor och män arbetsmarknaden.

l Övergripande inriktning/ strategi

EU:s sysselsättningsriktlinjer och den kommissionen föreslagna inav riktningen av nya mål 3 ligger väl i linje med den svenska sysselsättnings- och tillväxtpolitiken där kunskap och kompetens lyfts fram bl.a. i den nationella handlingsplanen för sysselsättning från april 1998. Utifrån den aktuella svenska diskussionen s.k. flaskhalsar och om relcryteringsproblem på arbetsmarknaden finns anledning att särskilt uppmärksamma den växande spänningen mellan de kompetenskranya ven på arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens. Att överbrygga den klyftan har avgörande betydelse för individernas möjligheter både att få och behålla sina jobb, for att bidra till tillväxt och till ökad sysselsättning, för att öka företagens och förvaltningarnas produktivitet och konkurrenskraft samt för att kunna förena hög sysselen sättning med låg inflation. - Den övergripande inriktningen för det nya mål 3 föreslås mot den bakgrunden vara att utifrån målet utveckling de mänskliga om en av

Slutsatser och Förslag 129

resurserna prioritera insatser som ligger i gränslandet mellan utbildning och arbete och riktar sig både till anställda och icke anställda. Det

som gäller insatser för individer behöver bygga på sin kompetens för

som att komma tillbaka på arbetsmarknaden, individer riskerar att för-

som lora sitt jobb på grund av otillräcklig kompetens och individer som vill gå vidare inom eller utanför den egna arbetsplatsen. Till detta kommer att strukturförändringama på arbetsmarknaden bidrar till att luckra upp gränserna mellan anställda och arbetslösa. Växande grupper på arbetsmarknaden har olika former av tidsbegränsade anställningar och det är angeläget att också dessa blir delaktiga av satsningama på kompetensutveckling i arbetslivet. De olika åtgärderna inom det nya mål 3 kan givetvis inte inriktade på alla grupper samtidigt men det är angelä-

vara get att insatserna görs inom ramen för en sammanhållen strategi och struktur.

Mot denna bakgrund är det viktigt att betona att det nya mål 3 inte kan eller bör enkel sammanslagning av nuvarande mål 3

ses som en och mål 4 även om den givetvis måste bygga vidare på de kunskaper och erfarenheter framkommit i dessa program. Nuvarande mål

som som administreras av Arbetsmarknadsverket, syftar till att slussa in ungdomarna på arbetsmarknaden, bekämpa långtidsarbetslösheten och integrera den riskerar att uteslutas från arbetsmarknaden. Nuva-

som rande mål administreras av Svenska EU Programkontoret, syftar

som till att åstadkomma förnyelse av arbetsorganisationen och ökad kompetensutveckling hos företag och anställda. Denna uppdelning innebär att nuvarande mål 3 är inriktat på arbetslösa medan nuvarande mål 4 är inriktat på anställda. En grundläggande utgångspunkt för det framtida mål 3 bör vara att lösa upp denna uppdelning i insatser för anställda och arbetslösa.

Ett viktigt syfte med EG:s strukturfonder är att de skall tillföra ett mervärde added value till den nationella politiken samtidigt som de också skall fungera en utveckling av och stöd till de insatser som

som redan görs. Nya mål 3 är inriktat mot ett område som lyfts fram i den nationella politiken där det i Sverige saknas någon sammanhållen

men myndighetsstruktur. Det ligger i skärningspunkten mellan den traditionella arbetsmarknads-, arbetslivs-, utbildnings- och näringspolitiken. Genom att det framtida mål 3 en tydlig profil mot kompetensut-

ge veckling både för anställda och arbetslösa skulle den kunna skapa ett sådant mervärde och bli ett viktigt bidrag till en kunskapsbaserad tillväxtpolitik för jobb åt alla.

I detta ligger också ett krav på att det framtida mål 3 har en tydlig individinriktning. Huvudsyftet skall vara att stärka individernas ställning på arbetsmarknaden och bidra till ökad sysselsättning. Samtidigt ligger det i insatsemas natur att de måste utformas i nära samverkan

s 19-0271Utveckling

130 Slutsatser och Förslag

med arbetsplatserna. Det bör behoven på arbetsplatserna och indi-

vara videns utvecklingspotential står i fokus for det framtida mål

som

Det framtida mål 3 bör omfatta arbetsmarknaden i sin helhet, utan att särskilda branscher eller sektorer anges på förhand. Också verksamheter inom den offentliga sektorn bör således inbegripas i den övergripande strategin. Samtidigt är det naturligt att det finns särskild beto-

en ning på de mindre och medelstora företagens roll och behov.

7.1.3 Prioriterade områden

Utifrån målet om att utveckla de mänskliga resurserna i arbetslivet finns behov av att på ett tidigt stadium diskutera vilka olika prioriteringar som kan rymmas inom ramen för denna övergripande strategi. Dessa prioriterade områden måste samtidigt ges en sådan öppen utformning så att de kan vidareutvecklas och anpassas inom för

ramen den regionala och lokala planeringsprocess som behandlas under avsnitt 7.2.

En utgångspunkt för utredningens förslag är att det nya mål 3 inte bör betraktas som ett generellt komplement till de olika insatser

som redan görs inom den nationella arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken. Det bör tvärtom ges en egen tydlig inriktning och identitet. Utifrån den ovan föreslagna övergripande inriktningen skisseras nedan ett antal prioriterade områden som har det gemensamt att de på olika sätt syftar till att utveckla kompetensen av både anställda och arbetslösa. De är också utformade så att de olika insatserna stödjer varandra. Exempelvis bör den kompetens- och verksamhetsanalys som utgör det första prioriterade området kunna utgöra en plattform för att utveckla insatserna också inom andra prioriterade områden stimulanser till

som en verksamhetsrelaterad kompetensutveckling och till de kombinerade utbildningsinsatserna för både anställda och arbetslösa.

Stöd till kompetens- och verksamhetsanalyser i företag

motsvarande

Ett framgångsrikt inslag i nuvarande mål 4 är att ge stöd till företag och vissa offentliga verksamheter för att analysera sina kompetensbehov. Analyser-na utgår från företagens/verksamhetemas affärsidé och utvecklingsplaner och syftar till att stimulera individernas kompetensutveckling och utvecklingen av arbetsorganisationen. Denna typ av förebyggande och framåtsyftande verksamhet bör fortsätta och utgöra

en central del också av det framtida mål

Slutsatser och Förslag 131

De nuvarande vägledningsmaterialen och stödmöjlighetema bör i huvudsak kunna användas också under den kommande programperioden. Samtidigt måste givetvis detta instrument utvärderas och utvecklas. Bland de frågor därvid bör diskuteras är bl.a. det också

som om fortsättningsvis skall finns en avgränsning mot i första hand småföretag inom den privata sektorn eller målgruppen bör vidgas till att om-

om fatta hela arbetsmarknaden. Möjligen kan bidragsnivån behöva sänkas för att medlen skall räcka till fler företag. En annan fråga kan vara om analyserna också bör vidgas till att ta upp företagens behov av modern informationsteknologi, ett område som lyfts fram i flera EU-dokument. En ytterligare fråga är också bör stimulera till en diskussion

om man kring företagens framtida rekryteringsbehov. Avgörande är emellertid att dessa analyser också fortsättningsvis görs på företagens villkor och utifrån deras behov.

Inom för detta prioriterade område bör även ingå ett fortsatt

ramen stöd till uppbyggnaden nätverk mellan småföretag inklusive en-

av mansföretagare i syfte att stimulera kompetensutveckling och fömyelsekapacitet.

Erfarenheterna från nuvarande mål 4 pekar på att svårigheterna att utifrån de gjorda kompetensanalyserna upphandla lämpliga utbildning-

Detta sammanhänger med brister i det nuvarande utbildningssystear. met. Aktörema på utbildningssidan måste ha en beredskap för att svara mot behoven. Inom detta område bör därför även ingå stöd till att bygga upp sådana strukturer.

Stimulanser till en verksamhetsrelaterad kompetensutveckling för anställda

I direktiven för utredningen finns en hänvisning till den rapport om kompetensutveckling överlämnades till arbetsmarknadsministem i

som september 1998. Av denna framgår att arbetsgruppen pekar på att en del finansieringen arbetsgruppens förslag eventuellt kan komma

av av att inom för det framtida mål 3-systemet och därmed

rymmas ramen skulle den Europeiska socialfonden bli delfinansiär.

Av budgetpropositionen hösten 1998 framgår att regeringen i vårpropositionen 1999 att återkomma med ett förslag på hur kom-

avser petensutvecklingen i arbetslivet kan stärkas. Utifrån de utgångspunkter för det mål 3 redovisats är det naturligt att man prövar

nya som ovan möjligheterna att koppla arbetsgruppens förslag med det

samman framtida mål Det är också angeläget att den fortsatta beredningen av arbetsgruppens förslag sker på ett sådant sätt så att det kan beaktas i den fortsatta rörande mål

processen

132 Slutsatser och Förslag

Utredningen förordar att ett system i linje med arbetsgruppens förslag blir en del av det nya mål 3-programmet. I relation till arbetsgruppens förslag krävs sannolikt bl.a. skärpta redovisningslcrav för att åtgärden skall inrymmas inom EG:s regelverk. I den fortsatta beredningen krävs också att förslaget förtydligas vad gäller nivån på stimulansen och förväntade kostnader. En möjlighet är att inom ramen för mål 3 i första hand avgränsa stödet till de små och medelstora företagen

genom att sätta en övre beloppsgräns för stödet.

Stöd till utbildning av anställda i kombination med vikariat, praktik m.m. för arbetslösa

En naturlig utveckling av insatserna inom nuvarande mål 4 och

som samtidigt skapar en bro över till nuvarande mål 3 är att ge stimulans till utbildnings- och utvecklingsinsatser riktade mot redan anställda i kombination med att företagen motsvarande öppnar arbetsplatserna för vikariat, utbildningar och praktik för arbetslösa.

Tidigare erfarenheter se avsnitt 6.4 från program syftar till att

som i större skala kombinera utvecklings- och utbildningsinsatser för anställda och arbetslösa pekar på att dessa måste präglas enkelhet och

av att de inte får vara förenade med en rad regler och villkor. Mekanismema måste bygga på företagens/verksamhetemas behov och inte påtryckningar utifrån. Vidare krävs att den ekonomiska stimulansen ligger på en relativt hög nivå, dvs. det krävs en högre stödnivå än vad som gäller för stimulanserna för utbildning enbart av redan anställda.

Denna typ av program är också konjunkturkänsliga och kräver i regel en branschanpassning för att nå stora volymer. De bör därför utformas i samarbete med berörda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

Nära kopplad till vikariats- och praktikmöjligheter för arbetslösa är insatser för att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv. Inom detta område bör därför även ingå stöd till olika former av praktik-, lärlings- och inskolningsplatser för studerande både på gymnasial och eftergymnasial nivå.

Stöd till lokala och regionala kompetensutvecklingsinitiativ för arbetslösa

Som ett komplement till de ovan skisserade insatserna som i första hand har arbetsplatserna som bas bör inom nya mål 3 även finnas ett prioriterat område som tar sikte på kompetensutvecklingsinsatser i

Slutsatser och Förslag 133

vidare mening och riktar sig till arbetslösa och andra grupper som som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Utformningen av detta område bör inte styras centralt utan bygga på initiativ och projekt som formas inom ramen för den lokala och regionala planeringsprocessen. Det bör dock eftersträvas att särskild uppmärksamhet ägnas grupper med speciella problem på arbetsmarknaden, t.ex. funktionshindrade. Inom detta område bör även ingå stöd till kompetensuppbyggnad för att stimulera till entreprenörskap bl.a. i form av utbildningsprogram för arbetslösa vill starta egna företag. som

Integrerade jämställdhetsinsatser

En prioriterad uppgift för mål 3 är att vara ett stöd i arbetet för att nya skapa lika möjligheter för kvinnor och män. Utredningen har därvid prövat frågan att inrätta ett särskilt programområde för jämställdom heten. Vi förordar att jämställdhetsperspektivet, liksom för nuvarande mål 3 och mål integreras inom de olika prioriterade områdena. I förhållande till nuvarande programperiod se avsnitt 6.2 krävs dock att jämställdhetsperspektivet medveten och tydligare ställning. ges en mer Integrerade jämställdhetsinsatser får inte heller utesluta riktade åtgärder. I detta syfte bör till den kommande övervakningskommittén man för mål 3 knyta tvärgrupp med uppgift att arbeta med jämställdnya en hetsfrâgorna inom samtliga prioriterade områden. Det är också nödvändigt både i planeringen för det framtida mål 3 och i uppföljatt man ningen programmet lyfter fram jämställdhetsarbetet och att de kvanav titativa indikatorerna kompletteras med indikatorer även speglar de som kvalitativa aspekterna när det gäller lika möjligheter på arbetsmarknaden.

Ramprogram för mindre projekt av lokal karaktär

Detta prioriterade område utgår ifrån principen globalt stöd" som om är ett begrepp inom EG:s strukturfonder. Detta syftar till att genom ett stödja små lokala grupper och mindre projekt micro-proramprogram jekt normalt sett har svårt att få stöd via de traditionella systemen. som Stödet skall gå via "me1lanhandsorganisationen som är väl förtrogen med dessa organisationer och effektivt och snabbt kan förmedla som stödet. Under nuvarande programperiod har globalt stöd inte tillämpats i Sverige när det gäller mål 3 och mål däremot förekommer sådana inom nuvarande mål där de haft särskild betydelse för ramprogram

134 Slutsatser och Förslag

den sociala ekonomin. För att öka utrymmet för sådana projekt också inom det nya mål 3 bör ett ramprogram inrättas för idéutveckling och planering av verksamheter som är kopplade till kompetensutvecklingsområdet. Administrationen globalstödet läggs ut på lämpliga lokala

av operatörer, t.ex. kooperativa utvecklingscentra.

Det bör understrykas att ramprogrammets syfte är att ett korn-

vara plement till övriga insatser. Det får inte innebära en begränsning

av t.ex. de sociala aktöremas möjligheter att söka stöd inom övriga prioriterade områden.

Tekniskt stöd

Inom nuvarande program för mål 3 och mål 4 finns ett särskilt delområde som kallas tekniskt stöd. Detta innebär att en viss andel av stödet från EU:s socialfond avsätts för insatser som syftar till att säkerställa att den föreslagna strategin och de projekt och aktiviteter som skall stödjas blir framgångsrika. Utredningen vill understryka betydelsen att till-

av räckliga medel avsätts för tekniskt stöd. Vissa frågor rörande hur dessa medel kan användas behandlas i avsnitt 7.3.

7.1.4 Aktiva partnerskap

En förutsättning för att kunna lyckas med den ovan angivna inriktningen är att den konkreta verksamheten utformas i nära samverkan med partnerskapen och att dessa får en tydlig regional och lokal förankring. Partnerskapens betydelse betonas också i EU:s sysselsättningsriktlinjer och i det föreslagna regelverket för strukturfondema.

Särskilt inom nuvarande mål 4 finns engagerade regionala partnerskap. Det är nödvändigt att även det framtida mål 3 får ett väl utvecklat partnerskap som aktivt deltar såväl i processen för att ta fram det nya programmet och i genomförandet av detta. Vi förordar att nya mål 3 i första hand byggs upp med hjälp av de partnerskap som varit involverade i de nuvarande två socialfondsprogrammen centralt och regionalt.

Det finns emellertid aktörer som, särskilt när det gäller nuvarande mål stått utanför de nuvarande partnerskapen och som uttryckt önskemål om att komma med i det nya mål Det gäller bl.a. olika aktörer inom den sociala ekonomin. Vi förordar att organisationer och myndigheter stått utanför de nuvarande partnerskapen och önskar

som som vara med bör så långt som möjligt beredas utrymme att delta. Partner-

Slutsatser och Förslag 135

skapens sammansättning, roll och ansvar behandlas närmare under avsnitt 7.3.

l Gemenskapsinitiativet

I utredningsuppdraget ligger också att föreslå inriktning för det nya gemenskapsinitiativet. När detta skrivs februari 1999 föreligger fortfarande oklarheter när det gäller den närmare inriktningen av detta nya initiativ går under arbetsnamnet Access. Access skall ge-

som numera

transnationellt samarbete utveckla och testa samarbetsformer för nom att ta fram metoder att motverka diskriminering och ojämlikhet i

nya anknytning till arbetsmarknaden. Genom multipartnerprojekt skall initiativet omfatta både arbetssökande och anställda och bygga vidare på erfarenheter från Adapt och Employment. Projekten skall stödja genomförandet sysselsättningsriktlinjema och NAP och baseras på

av ett individperspektiv. Medlemsstaterna och kommissionen skall gemensamt komma överens ett antal tematiska prioriteringar som skall

om

baserade på de fyra pelarna i sysselsättningsriktlinjema. vara

Utifrån denna allmänna inriktning finns anledning att lyfta fram att insatserna skall riktas mot grupper med en särskilt utsatt ställning på arbetsmarknaden och att det jämfört med övriga socialfondsprogram ställs högre krav på att åtgärderna skall vara nyskapande. För att knyta

till den föreslagna inriktningen av mål 3 bör prioritet ges åtgärder an

syftar till kompetensutveckling i vid mening. Åtgärder inom som Access bör särskilt rikta sig till utsatta grupper på arbetsmarknaden

invandrare och funktionshindrade. som

Erfarenheterna från tidigare programperiod pekar på behovet av ett större från arbetsmarknadens organisationer och regionala

engagemang och lokala Här bör partnerskapen för det nya mål 3 kunna spela

organ.

positiv roll. Vidare bör undvika att splittra insatserna på en man upp alltför många små projekt.

7.2 Processen for framtagandet av ett nytt

SPD

7.2.1 måste klargöra förutsättningarna Regeringen

Ramarna för framtagandet programmet för nya mål 3 kommer att

av preciseras i de riktlinjer för mål 3 som kommissionen fastställer

nya

136 Slutsatser och Förslag

efter att Europeiska rådet fattat beslut grunderna för den om nya programperioden. Utifrån nuvarande beslutsläge kan dock följande bedömning göras av ramarna för denna process. Europeiska rådet kommer att ha ett extra möte den 24-25 för mars att behandla Agenda 2000. I detta ligger bl.a. de ekonomiska ramarna för den kommande strukturfondsperioden. Däremot är det inte sannolikt att generella strukturfondsförordningen till behandling vid tas upp detta möte. Detta innebär i så fall att denna formellt fastställs först efter sommaren. Det finns dock en klar inriktning mot att vid detta extra toppmöte fatta sådana beslut att den programperioden för strukturnya fonderna kan träda i kraft planerat från den 1 januari 2000. som Oavsett de beslut som fattas vid mötet i är det angeläget att den mars nationella processen med att förbereda ett programdokument för nya mål 3 påbörjas så snart som möjligt. Sannolikt är den senaste tidpunkt som Sverige kan lämna sitt nationella planeringsunderlag utvecklingsplan för det nya mål 3 hösten 1999. Det är detta underlag som sedan ligger till grund för det samlade programdokumentet SPD. En förutsättning för att få ett genomarbetat och väl förankrat är att program partnerskapen och berörda myndigheter/kommuner på central, regional och lokal nivå ges möjligheter att aktivt delta i planeringsprocessen. För detta krävs att med att ta fram ett nytt SPD för det processen framtida mål 3 påbörjas redan under våren 1999. Ett villkor för att få igång denna process är att regeringen, med beaktande av beslutsläget på EU-nivå, snarast vissa grundläganger gande förutsättningar när det gäller formerna för framtagandet det av nya programmet. Om så inte sker finns en risk för att stannar processen av i avvaktan på att ramarna för processen klargörs.

7.2.2 Ett ett och

program, partnerskap en myndighet

Den första frågan gäller om det framtida mål 3 skall grundas på ett sammanhållet nationellt program eller flera olika program strukturerade efter olika inriktningar och/eller geografiska avgränsningar. För det nya mål 3 rekommenderar EG-kommissionen SPD medlemsstat. För en per Sveriges del utgör nuvarande mål 3 och mål 4 separata nationella program dock med betydande regionalt inflytande över handhavandet. Utredningen föreslår att processen för framtagandet programmet av för nya mål 3 skall utgå från att det syftar till ett samlat nationellt program men med en utvecklad och förstärkt regional och lokal dimension. Också inom ramen för nuvarande mål 3 och mål 4 har det i regel utarbetats kompletterande regionala måldokument. Detta skedde dock efter att den nationella SPD utarbetats och antagits EU. I den komav

Slutsatser och Förslag 137

mande planeringsprocessen bör den regionala planeringen utgöra en viktig del av underlaget för utarbetandet av den nationella SPD:n. Regeringen bör därför under våren 1999 ge de nuvarande regionala partnerskapen inom mål 3 och mål 4 i uppdrag att gemensamt förbere-

da den nya programperioden.

Under avsnitt 7.1 har skisserats en övergripande inriktning för det

programmet och det finns även förslag till olika prioriterade områnya den. Det finns samtidigt anledning att betona att denna övergripande inriktning måste utrymme för nedifrån och upp-strategi i plane-

ge en ringsprocessen. Engagemanget för och effektiviteten i det nya programmet är i hög grad avhängigt i vilken utsträckning som olika lokala och regionala aktörer blir delaktiga i framtagandet av programmet. Framgången med det nuvarande mål 4 beror i hög grad på partnerska-

medförde att partnerskapen i hög grad identifiepens engagemang som rade sig med verksamheten i mål

I det sammanhanget är det också viktigt att ta fasta på att kommissionen i sitt förslag när det gäller den nya programperioden framhåller att detta är ett uttryck för kommissionens vilja att se till att ansvarsfördelningen blir tydligare och att subsidiaritetsprincipen tillämpas på ett striktare sätt. Europeiska kommissionen skall ses som en garant för de strategiska prioriteringarna medan programmens utformning och förvaltning å andra sidan blir renodlad nationell fråga. Detta, till-

en mer

med att programperioden sträcker sig över en sjuårsperiod, sammans motiverar att måldokumenten bör ges en mer strategisk och principiell utformning jämfört med tidigare SPD:n för mål 3 och mål 4. Inriktningen måste vara målstyming och inte detalj styrning.

Ett sammanhållet för det framtida mål 3 ställer också krav

program på att partnerskapen hålls samman både på nationell och regional/lokal nivå. Även de olika insatsområdena kan komma att få delvis olika

om inriktning och utforrrming är det i stor utsträckning samma parter som är aktuella. Genom sammanhållna partnerskap kan man uppnå både enklare och tydligare organisation och synergieffekter i insatserna. Partnerskapens sammansättning, roller och ansvar diskuteras närmare under avsnitt 7.3.

När det gäller framtagandet ett nytt SPD har tidigare framhållits

av betydelsen att partnerskapen aktivt deltar i den process som ligger

av till grund för framtagandet det måldokumentet. I strukturfonds-

av nya förordningen sägs att parterna skall få tillfälle att yttra sig över försla-

till planeringsdokument. Ambitionema för svensk del bör sättas gen högre än så. Partnerskapen bör aktivt delta i den process som ligger till grund för förslagen till programmet och partnerskapet på nationell nivå bör också involveras i det samråd kommissionen har med respek-

som tive medlemsstat för att fastställa det nya samlade planeringsdokumen-

138 Slutsatser och Förslag

tet. Att parterna på lämpligt sätt deltar i förhandlingarna med EGkommissionen har stor betydelse för ansvarstagande för genomförandet av programmet. Parterna bör också ha en aktiv roll vid utarbetandet

av

det s.k. programplaneringskomplementet, skall utarbetas efter att

som SPD:n blivit fastställd, och som skall innehålla detaljerad beskriv-

en ning av programmets olika delar.

Många skäl talar också för att ett sammanhållet SPD organisatoriskt bör hållas enda förvaltningsmyndighet. Det ligger utan-

samman av en för utredningens uppdrag att lägga ett konkret organisationsförslag

men utredningen skall lämna förslag vad om vad som bör beaktas när det gäller organisationen det mål 3 och det gemenskapsinitiati-

av nya nya Vet. Slutsatsema i dessa delar redovisas i avsnitt 7.3. Här finns endast anledning att understryka nödvändigheten av att det sker snabb be-

en redning av denna fråga bl.a. för att kunna ta tillvara på den kompetens som byggts upp både nationellt och regionalt.

7.2.3 Utgå ifrån den nationella for

handlingsplanen sysselsättning

EU:s strukturfonder skall vara ett av instrumenten i medlemsstaternas arbete med att förverkliga sysselsättningsriktlinjerna. På motsvarande sätt skall strukturfondema på nationell nivå vara ett medel för att förverkliga den nationella handlingsplanen för sysselsättningen. I den föreslagna reviderade förordningen för den Europeiska socialfonden finns en direkt koppling mellan det nya mål 3 och den europeiska sysselsättningsstrategin. Mot den bakgrunden är det angeläget att detta samband utvecklas och att strukturfondsinsatsema integreras i den kommande nationella handlingsplanen som Sverige skall utarbeta under våren 1999 och att denna plan samtidigt kan utgöra en grund för det nationella planeringsunderlaget för det framtida mål

7.2.4 Samordna med de tillväxtavtalen

regionala och de regionala kompetensråden

För närvarande pågår arbetet på regional nivå med att ta fram underlagen till de regionala tillväxtavtalen. Ett första utkast skall lämnas till regeringen den 15 april. Avsikten är att dessa skall kunna fastställas under hösten 1999. Kompetensutvecklingsområdet intar strategisk

en roll när det gäller det regionala tillväxtarbetet. Därför är det naturligt att det finns ett nära samspel mellan arbetet med de regionala tillväxtavtalen och planeringen inför det framtida mål Av samma skäl bör

Slutsatser och Förslag 139

också eftersträvas samordning med det arbete som sker inom de re-

en gionala kompetensråd är under etablering runt i landet. På

som nu om regional nivå bör de analyser görs inom för tillväxtavtalen

som ramen kunna tjäna ett viktigt underlag också för den regionala planering-

som

det mål Samtidigt bör partnerskapen inom nuvarande mål en av nya 3 och mål 4 möjlighet att medverka i arbetet.

ges

På vissa håll i landet finns s.k. regionala sysselsättningspakter. Givetvis bör det finnas en samordning också mellan dessa och arbetet med framtida mål Mot bakgrund av det arbete som sker inom ramen för de regionala tillväxtavtalen och att det nya strukturfondssystemet blir överskådligt än tidigare bör dock övervägas att avveckla de

mer regionala sysselsättningspaktema i anslutning till etablerandet av de regionala tillväxtavtalen och genom att man går in i en ny programperiod för strukturfonderna. Olika program med likartade mål inom

områden kan försvåra arbetet och leda till minskad total effektisamma vitet.

7.2.5 En preliminär tidsplan

Utifrån redovisade underlaget kan följande tidsplan skisseras

det ovan för den fortsatta planeringsprocessen för det mål Det bör under-

nya strykas att de bedömningar görs är preliminära och kan förändras

som till följd ändrade förutsättningar nationellt och inom EU.

av

24-25 mars 1999 Europeiska rådet, extra möte om Agenda 2000.

April-maj 1999

Regeringen beslutar ramarna för det fortsatta strukturfondsarbetet.

om

I 5 april I 999 Förslagen till regionala tillväxtavtal lämnas till regeringen.

Juni 1999 Sveriges nationella sysselsättningsplan NAP lämnas till EU-kommissionen.

September I 999 Budgetpropositionen.

140 Slutsatser och Förslag

Hösten 1999 Underlaget till SPD:n för mål 3 färdigställs den nationella utveck-

lingsplanen.

Hösten 1999 eventuellt november

De slutförhandlade tillväxtavtalen lämnas till regeringen.

Årsskzftet 1999/2000

Förhandlingarna med kommissionen om SPD:n för mål 3 påbörjas.

Våren/sommaren 2000 Framtagandet av programplaneringskomplementet till SPD:n.

7.3 av det mål 3 och det

Organisationen nya nya gemenskapsinitiativet

7.3.1 måste

Organisationen grundas på inriktningen

av programmet och EU:s krav

Det är i första hand inriktningen av det framtida mål 3 som bör

vara styrande vid valet av organisationslösning. Organisationen måste

vara ändamålsenlig i förhållande till de mål skall uppnås. Utifrån den i

som avsnitt 7.1 föreslagna övergripande inriktningen är det framför allt två

l faktorer som bör beaktas. Det ena är betoningen att det mål 3

av nya bör ges en egen tydlig identitet inriktad på kompetensutveckling för både anställda och arbetslösa. Organisationsuppbyggnaden bör stödja en sådan koncentration av insatserna bl.a. genom att genomförandet

av det nya mål 3 blir den nya organisationens huvudsakliga uppgift. Det § andra är betoningen av de aktiva partnerskapen. Organisationslösning- i en bör ta fasta på detta och stimulera engagemang och delaktighet i verksamheten.

Den nya organisationen måste givetvis också tillgodose de krav på förvaltning och övervakning av programmen som framgår EG:s

av regelverk. Förslaget till förordning för strukturfonderna har tre

ny huvudinriktningar: en ökad koncentration av stöden, ett förenklat och decentraliserat genomförande samt skärpta krav på effektivitet och kontroll. Som ett led i detta skall medlemsstaterna för varje program utse en enda förvaltningsmyndighet vars uppgift består i själva

genomförandet, i kontroll att förvaltningen sker utan oegentligheter och att

av

Slutsatser och Förslag l4l

till att programmet genomförs på ett effektivt sätt. Förvaltningsmynse digheten kan, medlemsstaterna så beslutar, vara samma organ som om handhar utbetalningarna de berörda stödåtgärdema. av Mot denna bakgrund kan konstateras att det finns problem med att grunda organisationen både på nuvarande organisation för mål den nya 3 och för mål 4. Samtidigt är det givetvis eftersträvansvärt att så långt möjligt bygga vidare på de kunskaper och erfarenheter som finns i de nuvarande organisationsstrukturema. Att välja radikalt nya organisationslösningar skulle sannolikt försena och försvåra arbetet med att få igång mål Det kan också skapa problem när det gäller överdet nya gångsorganisationen för slutförandet av den nuvarande programperio-

den. Utredningen vill i det sammanhanget peka på en del problem som skulle kunna uppkomma väljer att sammanföra genomföranom man deorganisationen for mål 3 med organisationen för nya mål l nya och/eller mål En skillnad är att mål 3 föreslås en tydlig indinya

vidinriktning kopplad till kompetensutvecklingsinsatser för anställda

och arbetslösa, medan mål l och mål 2 i första hand är inriktade på strukturella åtgärder regional- och näringspolitisk karaktär. En av skillnad rör partnerskapens sammansättning och roll. Inom mål 3 annan föreslås behoven på arbetsplatserna och individens utvecklingspotential stå i fokus. För att detta skall bli framgångsrikt krävs aktiva partnerskap där arbetsmarknadens organisationer spelar central roll. För mål 1 en och mål där regional- och näringspolitiska åtgärder spelar en mer framträdande roll, ställs delvis andra krav på partnerskapens sammansättning och funktion. Samtidigt det således finns skillnader finns som också starka beröringspunkter mellan de olika strukturfondsprogram- Inte minst att utvecklingen av de mänskliga resurserna men. genom ingår i uppdragen även för mål l och mål Hur sådan samordning en bör åstadkommas behandlas nämnare i avsnitt 7.3.6.

7.3.2 alternativ för den organisationen

Fyra nya

Med angiva förutsättningar kan fyra alternativ skisseras för den ovan framtida organisationen det mål De två första utgår från nuvaav nya rande organisationsstrukturer medan de två innebär en senare vidareutveckling de nuvarande organisationslösningama: av

Det första bygger på utvecklar och breddar det nuvarande 0 att man svenska EU Programkontoret samtidigt kompetensen utvecklas som det gäller den ekonomiska förvaltningen och kontrollen. när

142 Slutsatser och Förslag

0 Den andra innebär att inom för Arbetsmarknadsverkets man ramen ordinarie struktur bygger organisationen för det mål 3 med upp nya utgångspunkt ñån hur arbetar med nuvarande mål man

Det tredje alternativet är att inom Näringsdepartementet inrätta en ny myndighet med ansvar för det mål Den myndigheten nya nya bör bygga vidare på nuvarande partnerskap inom mål 3 och mål 4 och den kompetens som finns inom Programkontoret och Arbetsmarknadsverket.

Det fjärde alternativet är till AMS knyter från Arbetsatt man en marknadsverket på regional och lokal nivå skild organisation för det nya mål 3 med egen beslutskapacitet. Också i detta alternativ knyter man an till de nuvarande partnerskap och den kompetens finns som inom Programkontoret och Arbetsmarknadsverket.

Fördelen med det första alternativet är kan bygga vidare på man en existerande myndighet och på erfarenheterna arbetet inom av nuvarande mål 4. Det kan också underlätta samordningen med bl.a. utbildningsprogrammen. Nackdelarna är främst att Programkontoret har begränsad erfarenhet och kompetens inom arbetsmarlmads- och sysselsättningsområdet. Vidare måste man bygga ut kompetensen när det gäller ekonomisk förvaltning och kontroll. Med hänsyn till verksamheten inom det nya mål 3 och att detta blir dominerade del Proen av gramkontorets verksamhet bör sannolikt detta alternativ kombineras med att Programkontoret överförs från Utbildnings- till Näringsdepartementet. Fördelen med det andra alternativet är främst får tydlig att man en

koppling av det nya mål 3 till arbetsmarknadspolitiken. Det kan också

underlätta den nationella medfmansieringen av insatser riktar sig som mot arbetslösa. Nackdelen är att det framtida mål 3 riskerar att uppfattas som i första hand en del av Arbetsmarknadsverkets ordinarie verksamhet och att partnerskapen får begränsad roll. Inom AMS finns en inte heller någon erfarenhet den typ projekt för kompetensutav av veckling som utgör stommen i nuvarande mål Fördelen med det tredje alternativet är att det mål 3 får tydlig nya en och självständig profil och på ett naturligt sätt kan bygga vidare på man de aktiva partnerskap och den kompetens finns i nuvarande mål 3 som och mål Nackdelarna är bl.a. att det inom mål 3 finns arbetsnya en marknadspolitisk dimension som gör att att bygga man genom en separat organisation riskerar att bygga upp en svårhanterlig gråzon i Förhållande till andra delar av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken. Vidare krävs inrättandet myndighet. Ett sätt att lösa detta av en ny

Slutsatser och Förslag 143

kan att koppla den organisationen till befintlig myndighet vara nya en inom Näringsdepartementet, t.ex. Arbetslivsinstitutet. Arbetslivsinstitutet har ett uppdrag knyter till det framtida mål 3 b1.a. när det som an gäller utvecklingsarbete, utbildning och infonnation. I detta alternativ krävs också att måste bygga kompetens när det gäller man upp en ny ekonomisk förvaltning och kontroll. Fördelarna med det fjärde alternativet är att även det innebär en självständig profil för det framtida mål 3 samtidigt kan få en som man naturlig koppling till den aktiva arbetsmarknadspolitiken på nationell, regional och lokal nivå. Dessutom kan man bygga vidare på den ekonomiska förvaltningen och kontrollen finns inom ramen för som Arbetsmarknadsverket i förhållande till nuvarande mål 3 och mål Nackdelarna är främst att riskerar att bygga in otydlighet i relaman en tionerna mellan det mål 3 och Arbetsmarknadsverkets övriga verknya samhet och att detta kan avhålla andra aktörer från att med full kraft engagera sig i verksamheten. Vi har framgår direktiven inte till uppgift att lägga något som av konkret organisationsförslag. Utifrån den föreslagna inriktningen av det framtida mål 3 framstår emellertid alternativ 3 och 4 som huvudalternativ. Båda dessa alternativ bör kunna skapa förutsättningar för att ge det mål 3 tydlig identitet och att verksamheten grundas på nya en egen

ett aktivt partnerskap.

7.3.3 Övervakningskommittén

I kommissionens förslag erhåller Övervakningskommittén förstärkt en roll. Övervakningskommittén för att strategin följs och evenansvarar tuellt Det innebär b1.a. ett för utvärderingama och att ses över. ansvar kommittén skall godkänna alla ändringar i programmen. I övervakningskommitténs uppgift ingår även att godkänna det programplaneringskomplement skall upprättas efter att SPD:n fastställts och som som skall innehålla detaljerad beskrivning hur de prioriterade områen av dena skall omsättas på åtgärdsnivå och specificerad finansieringsen plan.

Mot bakgrund övervakningskommitténs strategiska roll finns

av anledning kommentera några organisatoriska frågor. Det gäller skall ordförande i Övervakningskomena vem som vara mittén. Med hänsyn till de föreslagna uppgifterna för övervakningskommittén det naturligt att också de politiskt ansvariga deltar i är beredningen programplaneringskomplement och fortlöpande ändav ringar i programplaneringen. Erfarenheterna från nuvarande program-

144 Slutsatser och Förslag

period pekar på att det funnits stora fördelar med att statssekreteraren varit ordförande i kommittéema för både mål 3 och mål Det andra rör beslutsfattandet i övervakningskommittén. Detta måste utformas så att det stimulerar och delaktighet och engagemang att berörda parter och myndigheter tar ett aktivt för det övergriansvar pande beslutsfattandet. Det tredje är att det bör säkerställas ett samband mellan övervakningskommittén och styrelsen/ledningen för förvaltningsmyndigheten.

7.3.4 roll och

Partnerskapens sammansättning,

ansvar

Oberoende vilket redovisade organisationsalternativ av av ovan som väljs är det av central betydelse att den myndigheten kombineras nya med ett aktivt partnerskap. Betydelsen av att fördjupa partnerskapet på alla nivåer betonas i EU:s sysselsättningsriktlinjer och lyfts fram också av kommissionen när det gäller förvaltning och övervakning av programmen. Utgångspunkten för uppbyggnaden av partnerskapen bör vara nuvarande partnerskap för mål 3 och mål 4. Partnerskapen bör därvid få en sådan bredd att de även inkluderar företrädare för den sociala ekonomin. Vidare krävs representation för berörda myndigheter centralt och regionalt och för kommunala organ på regional och lokal nivå. Den slutliga utformningen av det centrala partnerskapet fastställs av regeringen i och med beslutet hur övervakningskommittén skall om vara sammansatt. På regional nivå bör de regionala parterna utifrån av regeringen angivna riktlinjer självständigt kunna avgöra partnerskapens sammansättning. Detta innebär att de kan variera utifrån regionala och lokala förhållanden. I de fall partnerskapen blir så stora att det försvårar det löpande arbetet bör man kunna finna arbetsformer med ett arbetsutskott som följer de operativa frågorna medan partnerskapet i sin mer helhet behandlar de övergripande frågorna. En annan viktig fråga är i vilken utsträckning partnerskapen skall delta i det formella beslutsfattandet. Samtidigt det är angeläget att som dessa har ett reellt inflytande på såväl måldokument som på kriteriema för urvalet av enskilda projekt förordar vi att det finns tydlig rollfören delning mellan myndighetsutövning och partsansvar. Det innebär att vi förordar bygger vidare på erfarenheterna från mål 4 där inriktatt man ningen och prioriteringarna i verksamheten i partnerskapen tas upp medan de formella besluten om enskilda projekt hanteras ett som myn-

dighetsbeslut.

Slutsatser och Förslag 145

Också när det gäller ordförandeskapen i partnerskapen anser vi att bör bygga vidare på erfarenheterna från mål 4. Ordföranden bör man fristående från förvaltningsmyndigheten och det bör ankomma på vara partnerskapen att välja ordförande och vice ordförande och även i övrigt bestämma hur arbetet skall organiseras. Partnerskapen bör också möjlighet påverka rekryteringen de som har till ges att av personer uppgift organisera verksamheten centralt och regionalt. att

7.3.5 och lokal nivå

Organisationen på regional

Både inom nuvarande mål 3 och mål 4 har man valt att bygga det regionala och lokala arbetet utifrån regionalt baserade organisationer och partnerskap. Inom nuvarande mål 3 finns lokala kommittéer i huvudsak knutna till arbetsförmedlingsnämndema medan man inom nuvarande mål 4 inte haft någon formell organisation på den lokala/kommunala nivån. l praktiken har i stor utsträckning förlitat sig man på arbetsmarknadspartemas lokala nätverk och på kontakter med de

kommunala näringslivssekreterarna.

Det angeläget att inom det framtida mål 3 utveckla formerna for är verksamheten på den lokala nivån. Det har därvid förts fram uppfattningar, bl.a. från företrädare för den sociala ekonomin, att hela genomförandeorganisationen borde decentraliseras till lokal nivå. Utredningbedömning dock detta inte ändamålsenligt. Det finns till ens är att vore och med risk för att organisation grundas på direktkontakter en en som mellan den nationella och lokala nivån kan utvecklas i centralistisk den lokala organisationen skulle bli alltför beroende riktning genom att det centrala stödet. Vi förordar således att också det framtida mål 3 av bygga verksamheten på regional och lokal nivå utifrån regionalt bör en baserad organisation. Den regionala organisationen och partnerskapen måste ha frihet själva forma sin regionala och lokala organisation att utifrån de förutsättningar som föreligger. det sammanhanget finns anledning peka på att förutsättningarna I mellan olika län förändrats de senaste årens länsreforrner. genom Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län svarar sammanför halva Sveriges befolkning. Det är naturligt att man i dessa tre tagna län behöver söka organisationsmodeller utgår ifrån de speciella som förhållanden där föreligger. som Allmänt gäller det måste finnas utrymme för att bygga upp verkatt utifrån behoven på de regionala och lokala arbetsmarknadersamheten För detta krävs ofta samverkan över läns- och kommungränser. na.

146 Slutsatser och Förslag

7.3.6 Mål 3-insatser inom mål l och mål 2

Sannolikt kommer beslutet strukturfondsförordningen innebära

om att det framtida mål 3 skall stöd utanför de områden omfattas

ge som av mål 1 att mål 3 samtidigt skall utgöra referensram för all

men en utveckling av mänskliga resurser också inom mål l-ornrådena. Inom de nya mål l-ornrådena kommer det således inte att finnas något självständigt mål 3 utan detta skall integreras inom mål När det gäller det nya mål 2 finns oklarheter hur detta skall samspela med det mål

om nya

En trolig lösning är att det i de framtida mål Z-områdena även kan finnas parallella mål 3-program.

För att säkerställa att syftet med mål dvs. att utveckla arbetsmarknaden och de mänskliga resurserna, på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, integreras i det nya mål 1 krävs dels att dessa aspekter inarbetas i programdokumenten för mål dels skapar organisatoriska

att man mekanismer i detta syfte. I de framtida mål l-områdena bör därför inrättas särskilda partnerskap kopplade till den övriga beslutsstrukturen med uppgift att arbeta med mål 3-insatser inom mål Detta blir särskilt viktigt i de fall de kommande mål l-områdena omfattar hela län vilket medför att det i övrigt kommer att saknas regionalt/länsvist

uppbyggda partnerskap för mål Formema för att integrera mål 3 i mål 1 får därigenom särskild betydelse i de fall Sverige når framgång med sin position att de framtida mål l-områdena skall utvidgas i förhållande till nuvarande mål

När det gäller relationen mellan framtida mål 3 och mål 2 är denna beroende av de fortsatta förhandlingarna kring strukturfondsförordningen. Eftersom mål Z-områdena sannolikt inte kommer att omfatta hela län bör de regionala partnerskapen som byggs upp kring det nya mål 3 i regel också kunna fungera som en resurs för nya mål Samtidigt bör det i planeringsdokumenten för både mål 2 och mål 3

nya anges att mål Z-områdena, dvs. områden med en särskilt besvärlig arbetsmarknad, bör lyftas fram när det gäller de framtida mål 3-insatserna.

7.3.7 och tekniskt stöd

Medfinansiering

Kommissionens förslag till ny strukturfondsförordning innebär att principerna och beloppsgränserna för medfinansiering för det framtida mål 3 i huvudsak blir oförändrade jämfört med nuvarande mål 3 och mål 4. När det gäller medñnansieringen för nuvarande mål 3 har huvuddelen av denna skett genom arbetsmarknadsmedel där utbildningsbidragen spelat den dominerande rollen. För insatserna inom mål 4 har medfi-

Slutsatser och Förslag 147

nansieringen dels säkerställts anslag över statsbudgeten, dels genom berörda arbetsgivare ställt de anställdas tid och därmed genom att deras löner till förfogande medfinansiering från företagens sida. som Det nödvändigt inom för det mål 3 finna smidiga är att ramen nya former för medfinansieringen. När det gäller medfinansieringen genom arbetsmarknadsmedel blir denna fråga särskilt viktig att reglera om man väljer organisationsmodell vid sidan Arbetsmarknadsverket. För en av tillgodose olika utbildningsbehov bör prövas att finna former för en att medfinansiering via utbildningspolitiken i första hand via de ersättningar utgår för deltagarna i KOMVUX och Kunskapslyftet i den som del dessa utbildningsinsatser ingår i åtgärder inom det nya mål 3. som Inom för utredningens arbete har aktualiserats frågan om i ramen vilken utsträckning det skall möjligt att tillgodoräkna ideellt arbete vara nationell medfinansiering. Så sker i viss utsträckning inom nuvasom rande mål Frågan har särskild aktualitet för projekt kopplade till den sociala ekonomin. Denna bör analyseras närmare i det fortsatta bered-

ningsarbetet inför nya mål För säkerställa att den föreslagna strategin och de aktiviteter som att skall stödjas det mål 3 blir framgångsrika kan en del av stödet av nya från socialfonden användas för s.k. tekniskt stöd. Det gäller bl.a. sam-

ordning och förvaltning på lokal, regional och central nivå, inforrnationsspridning och uppföljning och utvärdering. Ett problem när det nuvarande mål 3 och mål 4 har varit begränsningarna när det

gäller

gäller använda det tekniska stödet för att finansiera kostnader som att uppkommer i anslutning till parternas arbete i partnerskapen. Det är angeläget denna fråga uppmärksammas och får en bättre lösning i att anslutning till den programperioden. Det är också viktigt att det nya stödet i ökad utsträckning kan utnyttjas för informations- och tekniska utbildningsinsatser samt för att sprida erfarenheterna från framgångsrika projekt och arbetsformer. Det tekniska stödet bör vidare utnyttjas

för att bygga jämställdhetskunskaper både i genomförandeorgani-

upp sationen och inom olika projekt.

7.3.8 Den ekonomiska förvaltningen och kontrollen

kommissionens förslag till strukturfondsförordningen betonas att det I medlemsstaterna i första hand är ansvariga för den finansiella är som kontrollen. Samtidigt ställs i förordningen ökade och detaljerade krav

på utformningen den finansiella kontrollen. av Parallellt med EU ytterligare preciserar formerna för den finansiatt ella kontrollen finns i Sverige betydande kritik mot utfommingen av en för ekonomisk kontroll under den nuvarande programperiosystemen

148 Slutsatser och Förslag

den. Det gäller främst den kontroll sker på regional nivå inom mål som 3 och mål 4 parallellt med den kontroll som utförs av utbetalningsfunk-

tionen inom AMS Ekonomitjänster.

Även hel del de kritiska om en av synpunkter riktas mot den som nuvarande ordningen har åtgärdats under tid är det angeläget senare att firma smidigare och effektivare fonner för den ekonomiska kontrollen för det framtida mål 3 jämfört med vad gäller för nuvarande mål 3 som och mål 4. Samtidigt måste denna tillgodose de krav uppställs som av EU. Utgångspunkten för uppbyggnaden den finansiella förvaltningav en och kontrollen bör därför att de uppfyller de krav ställs i vara som EG:s regelverk eftersom Sverige under alla förhållanden skyldig är att uppfylla sina åtaganden gentemot EU. Ett viktigt krav på den finansiella förvaltningen den är att ger rätt signaler till projektägama. Exempelvis bör de nuvarande reglerna för förskott, redovisning avslutade projekt förenklas. Förbudet av m.m. mot att ge förskott av EU-bidragen bör tas bort. Detta är nationell en bestämmelse inte följer EG:s regelverk. För varje beviljat som av projekt bör plan upprättas över hur utbetalningarna skall en ske och i den skall finnas en möjlighet att efter särskild prövning bevilja förskott. en Förskottsmöjligheten har särskilt stor betydelse för föreningar och and-

ra organisationer som normalt saknar eget insatskapital, bl.a. inom den sociala ekonomin. Rekvireringen EU-bidrag bör även underlättas av genom att det normalt bör vara tillräckligt att projektägaren kan redovisa projektets upparbetade kostnader vilket i princip är möjligt redan

med dagens regelsystem. Vidare krävs ändring i den svenska förordningen stöd från en om EG:s strukturfonder. Nuvarande bestämmelser innebär att projektägaren kan bli återbetalningsskyldig för ett redan beviljat stöd i de fall de

handläggande myndigheterna gör olika bedömningar ett projekt är

om förenligt med EG:s regelverk. Projektägaren måste kunna lita på det beslut som fattas svensk myndighet. I de fall det i efterhand visar av en sig att projektet faller utanför EG:s regelverk bör hela projektet finansi-

eras genom nationella medel. Samtidigt måste det givetvis finnas en skyldighet att återbetala stödet i de fall medlen helt eller delvis inte ut-

nyttjas eller i samband med oegentligheter eller bedrägerier.

Gemenskapsinitiativet

Oberoende vilken organisationslösning väljer för mål 3 bör av man nya gemenskapsinitiativet organisatoriskt samordnas med denna. En sådan koppling kan underlätta framtagandet relevanta projekt, bredda av underlagen för projekten, underlätta spridningen erfarenheterna och av

Slutsatser och Förslag 149

möjliga nytta det transnationella samarbetet. därmed dra största av förutsätter samtidigt att de regionala partnerskapen engageras i Detta arbetet. förordar vi, utifrån erfarenheterna från den nuvarande pro- Däremot det bör finnas separat övervakningskommitté för

gramperioden, att en

gemenskapsinitiativet. Det motiverar också att sammansättdet nya ningen kommittéema kan skilja sig åt, t.ex. bör Diskrimineringsomav budsmannen ingå i övervakningskommittén för Access.

7.4 De kommittédirektiven

gemensamma

sitt arbete beakta regeringens direktiv till samtliga l Utredningen skall i och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. kommittéer redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att 1994:23, att redovisa konsekvenser dir. 1994:124 samt att

jämställdhetspolitiska

redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande

arbetet dir. 1996:49. lämna förslag till inriktning och for- Utredningens uppdrag är att för framtagandet ett nytt för det nya mål 3 och merna av program skall finansieras EG:s socialfond under

gemenskapsinitiativet, som av

2000-2006. Finansieringen från socialfonden for-

nästa programperiod

nationell medfinansiering. Därvid måste beaktas kraven i utsätter en regelverk rörande additionalitet. De offentliga utgifternas storlek EG:s medlemsstaterna och kommissionen och skall fastställas gemensamt av enligt kommissionens förslag i princip uppgå till minst samma skall

belopp under den föregående programperioden.

som också lämna förslag vad bör beaktas när det Utredaren skall om som gäller organisationen det mål 3 och det nya gemenskapsinitiatiav nya naturlig utgångspunkt för att behandla de ekonomiska ramarna vet. En är de nuvarande kostnaderna för admi-

för den nya organisationen mål mål 4 och gemenskapsinitiativen Adapt och

nistrationen av det sammanhanget finns anledning att peka på att Employment. I särskilt i inledningsskedet mål varit

genomförandeorganisationen, av

underdimensionerad samt på kommissionens restriktiva syn på att

använda TA-medel för att finansiera offentligt anställda tjänstemän. de regionalpolitiska konsekvenserna förordar utred- När det gäller organisationen får utvecklad regional och l ningen att den framtida en ligger i linje med de riksdagen fastlagda målokal dimension vilket av Utredningens förslag anknyter direkt till

len för regionalpolitiken.

tillväxtavtalen och stödjer därigenom tillarbetet med de regionala

växtpolitiken.

150 Slutsatser och Förslag

I fråga om de jämställdhetspolitiska konsekvenserna förordar utredningen integrerade jämställdhetsinsatser. Detta förutsätter dock de

att konkreta åtgärder genomförs får tydligare j

som en ämställdhetsproñl än

under nuvarande programperiod samt att detta följs löpande under

upp programperioden.

Vad gäller konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet bygger redan kommissionens förslag

för nästa programperiod på förenkling och koncentration insatserna i kombination

en av med en utvecklad finansiell kontroll vilket bör underlätta det brottsförebyggande arbetet. Utredningen har i sina förslag följt dessa

upp intentioner att lyfta fram behovet att finna smidigare och

genom av effektivare former för den ekonomiska kontrollen för det framtida mål 3 jämfört med vad gäller för nuvarande mål 3 och mål 4.

som

Referenser

Kapitel

Ekonomisk och social sammanhållning: Kommentarer till Aldskogius, G. EG-rätten. Pärm 33. Publica. Stockholm. 1996. Maastrichtfördraget. Publica, 2:a upplagan. Stockholm.

Europafördrag.

1995 . Europeiska rådets förordning 2081/93.

Europeiska unionen. http://wvvw.europa.eu.int.

Genomförandet E Uss strukturfondsprogram. Del 1 Medfinansieringen.

av Statskontoret. Rapport 1997: 12.

E U.°s strukturfondsprogram. Del 2 Genomförandet av

Genomförandeorganisationen. Statskontoret. Rapport 1997:13. The Structural Funds in 1994. Sixth annual report. Europeiska kommissionen. Luxemburg. 1996.

Kapitel

1996. Svenska EU Programkontoret. 1997.

Adapt, projektbeskrivningar

Conclusions of the ESF mid-term evaluations. Europeiska kommissionen. 1998. and Social Affairs, ESF-project examples. Europeiska "Employment kommissionen. 1997. partnerskapen i mål 4 angående erfarenheter Enkätsvar från de regionala och synpunkter på det kommande mål 3. Svenska EU från mål 4 Programkontoret. Västernorrlands län. Länsarbetsnämnden.

EU:s mål 3-projektbanken.

1998. och landsting och mål 3. Landstingsförbundet och "Kommuner Kommunförbundet. 1997. och landsting och mål Redovisning intervjustudie från "Kommuner av Kommunförbundet och Landstingsförbundet. 1997. fem län.

152 Referenser

"Mål 3-projekt, deltagare, resultat. PM 1998-12-01. Arbetsmarknadsstyrelsen. 1998. "Mål 4 1995-1999. Samlat programdokument för Sverige. Svenska EU Programkontoret. 1996. Program för mål 3-insatser i Västernorrlands län 1998-1999. Länsarbetsnämnden. 1999. Rapport om genomförandet andra projektomgången av av Gemenskapsinitiativet Employment i Sverige 1997. Svenska EU Programkontoret. 1997. Strukturfondema i praktiken. PM 1999-01-19. Svenska kommunförbundet. Uppföljning av mål 3 inom EU:s strukturfondsarbete. En redovisning ur Arbetsmarknadsverkets åtgärds- och händelsedatabaser. Arbetsmark-

nadsstyrelsen. 1998.

"Var finns den sociala ekonomin i EU:s strukturfondsarbete PM 1997- 09-23. Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. 1997. Arne och Barbro Svensson Professional Management AB. Utvärdering av mål 3 och Employment. 1996. Arne och Barbro Svensson Professional Management AB.

Utvärdering

av mål 3 i Stockholms län halvtidsutvärdering efter halva programperioden. 1998. Employment, årsrapport 1995-1996. Svenska EU Programkontoret. Employment, årsrapport 1997. Svenska EU Programkontoret. Ernst Young AB. Utvärdering Växtkraft mål 4 och Adapt, av

halvtidsutvärdering. 1997.

EU-nytt nr 3 Arbetsmarknadsstyrelsen. Fritz, E. Att genomföra Växtkraft mål 4 kvalitativ studie, —en

företagsekonomiska institutionen. C/D-uppsats VT 1997. Uppsala

universitet. 1997. Hultman, G, Klasson, A, Edvardsson-Stiwne, E. Växtlcraft mål 4 Hur arbetar företagen och offentlig verksamhet under Steg l Redovisning av enkätstudie i Jönköpings- och Östergötlands län. 1998. IM-Gruppen i Uppsala AB. "Växtkraft i Sverige. Delrapport inför den andra etapputvärderingen, 1998.

Ledningskonsulterna i Stockholm AB, "Utvärdering mål 3 och

av Employment". Delrapport 1996. Ledningskonsultema i Stockholm AB. Hur god är den goda idénDe1rapport rörande den andra utvärderingen Mål 1998. av Ledningskonsultema i Stockholm AB. "Employment gemenskapens experimentverkstad". Delrapport från den oberoende utvärderaren av mål 3 och Employment. 1998.

Operativt för Adapt, programperioden 1995-1999. Svenska EU program Programkontoret. Operativt för delprogrammet INTEGRA, programperioden 1995program 1999. Svenska EU Programkontoret. Operativt för Employment, programperioden 1995-1999. program

Svenska EU Programkontoret.

SIPU Utvärdering AB. Adapt, lägesrapport från utvärdering". 1998. en SOU 1995:34. Kompetens för strukturomvandling, förslag till nationellt för utveckling och kompetens, Europeiska socialfondens mål 4 program 1995- 999.

Svenska E U Programkontoret för utbildning och kompetensutveckling en

— utvärdering, Statskontoret 1998:30. Stockholm. 1998. administration EGss strukturfonder behov förändringar Sveriges av - av inför åren 2000—2006. RRV 1998154. Stockholm. 1998. Tillägg till det svenska operativa programmet för Adapt: Adapt-BIS.

Kapitel 4

Agenda 2000, report to the Vienna European Council", 13621/98. Europeiska rådet. 1998. "DG V Working Document, Equal. Europeiska kommissionen. 1998. Draft guidelines for member statesemployment policies. Europeiska rådet 13721/98. 1999. "Draft proposal for Council Regulation the European Social Fund, a on 1074/99. Europeiska rådet. till strukturfondsförordningar år 2000-2006, jämförande analys. Förslag Europeiska kommissionen. 1998. Réforme des Fonds structurela proposition modiñée de reglement du - Conseil relatif FSE, 1055/99. Europeiska rådet. au EU-nytt 31. Arbetsmarknadsstyrelsen. nr Europeiska rådets förordning 2081/93. Europeiska rådets förordning 2082/93. Europeiska rådets förordning 2084/93. Europeiska rådets förordning 2088/88. Europeiska rådets förordning allmänna bestämmelser för om strukturfondema 1056/99. Europeiska rådets förordning Europeiska Socialfonden, 2259/98. om

Europeiska unionen. http://www.europa.eu.int.

Utkast till förslag till rådets förordning Europeiska socialfonden, SN om 53 19/ 98. Europeiska rådet.

Kapitel 5

Rapport från arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet. Arbetsmarknadsverket. 1998. EU-nytt 27. Arbetsmarknadsstyrelsen. nr

Näringsdepartementet. httpz//wwwtillvaxtavtal.gov.se. Regionala

tillväxtavtal. PM 1998-05-O6. Regionala tillväxtavtal näringslivet i fokus. Bilaga till brev från näringsminister Anders Sundström till olika centrala och regionala aktörer. Närings- och handelsdepartementet. PM 1998-10-08. Frågor viktiga att ställa i arbetet med tillväxtavtalen. PM 1998-11-30. Tillväxt och sysselsättning sammanställning - en av betydelsefulla politiska åtgärder med tonvikt på det regionala

tillväxtkapitalet.

Regeringens proposition 1997/98: 150, bil. 4. Nationell handlingsplan för sysselsättning. Regeringens proposition 1998/99: Budgetpropositionen för 1999. Regeringsförklaringen av den 6 oktober. 1998. Regleringsbrev för budgetåret 1999 avseende Arbetsmarknadsverket. Territoriella sysselsättningspakter praktiska exempel på goda erfarenheter. EU-kommissionen 1997.

Kapitel

"Förslag till strukturfondsförordningar år 2000-2006, jämförande analys". Europeiska kommissionen. 1998. Gamla län blir nya regioner Lägesrapport. Statskontoret 1998:28. Genomförande av yrkesutbildningsprogrammet Leonardo da Vinci i Sverige" En rapport till Europeiska kommissionen de första om två årens erfarenheter av programmet. Utbildningsdepartementet. 1997. Lathund om regioner i Sverige. Landstingsförbundet. 1998. Lika möjligheter -jämställdhet- en röd tråd i all EU-politik". Svenska EU Programkontoret. "Medgivande att göra förskottsutbetalningar socialfondsmedel av m.m. Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringsbeslut 1 1997. Policy för jämställdhet, skrift nr. Svenska EU Programkontoret. 1998.

"Rapport från arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet". Arbetsmarknadsdepartementet. 1998.

Rapport om att se över och utveckla arbetsformer och administrativa rutiner m.m. vad gäller genomförandet av vissa strukturfondsprogram". Nutek, AMS och Statens Jordbruksverk. 1998.

Regionala tillväxtavtal näringslivet i fokus. PM 1998-05-06. Närings- och handelsdepartementet. Svenska EU Programkontoret för utbildning och kompetensutveckling utvärdering". Statskontoret. 1998:30. en Sveriges administration EG:s strukturfonder behov av förändav ringar inför åren 2000-2006. RRV 1998:54, 1998. Territoriella sysselsättningspakter praktiska exempel på goda erfarenheter. Europeiska kommissionen. 1997. Tillväxt och sysselsättning- sammanställning av betydelsefulla en politiska åtgärder med tonvikt på det regionala tillväxtkapitalet". PM 1998-11-23. Utbildning for sysselsättning eller arbetslöshet nationella och regionala data för Sverige åren 1987-1996. Nutek 1998:33. Utbildning och kompetens för tillväxt". Nutek, 1998. "Utveckla arbetslivet och skola med EU-stöd. Svenska EU Programkontorets verksamhet 1997. EU-nytt special, nr. 8 1998. Europeiska gemenskapernas officiella tidning, Kommissionens förordning 2064/97, 1997. nr. Europeiska rådets förordning 1056/99. "Om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. 1999. IM Gruppen, Växtkraft mål 4 Sverige delrapport infor den andra etapputvärderingen. 1998. Inforegio infonnationsbrev 58, Strukturfondema under news, nr. perioden år 2000-2006. Europaparlamentets ställningstagande. 1998. NF-rapport 23/97. Nordlandsforskning. "Halvtidsutvärdering av nr. Sveriges mål 6-program. 1997.

Näringsdepartementet. http://www.tillvaxtavta1.gov.se. Regionala

tillväxtavtal. Regeringens proposition 1997/98: 150, bil. Nationell handlingsplan för sysselsättning. Regeringes proposition 1997/98:62. Regional tillväxt för arbete och välfärd. SFS 1998:579. Förordning vissa stöd från EG:s strukturfonder". om 1998. SOU 1998:51. Vuxenutbildning och livslångtlärande situationen inför och under första året med kunskapslyftet. SOU 1998:6. Ty makten är din.

l Kommittédirektiv

Bilaga -

WP;

WW

W

Dir. 1998:76

mål 3 m.m. inom EG:s

Inriktning av

strukturfonder under nästa programperiod

2000-2006

Beslut vid regeringssammanträdet den 17 september 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att infor nästa programperiod inom EU:s strukturfonder föreslå dels inriktning ett nytt program för av mål dels former för hur det programmet skall tas fram, dels nya också vad bör beaktas i den nya organisationen for programmet som utifrån erfarenheterna från innevarande programperiod. Motsvarande förslag skall lämnas for det gemenskapsinitiativet inom socialfonnya den. Utredaren skall analysera erfarenheterna av innevarande programperiod i Sverige och ett antal andra medlemsstater samt analysera och utvärdera erfarenheterna den nuvarande organisationen för mål av mål 4 samt Employment och Adapt. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 26 februari 1999.

Bakgrund

Genom medlemskapet i Europeiska unionen deltar Sverige i den regional- och strukturpolitik finansieras via EG:s gemensamma som strukturfonder. Dessa är socialfonden, regionalfonden, jordbruksfonden och För innevarande period gäller att det av medlen från

ñskefpnden.

dessa fonder avsätts 90 procent till olika mål för regional- och ca sex

158 Bilaga 1 Kommittédirektiv -

strukturpolitiken, 9 procent till ett antal gemenskapsinitiativ och 1 pro— cent till s.k. pilotprojekt.

Aktuella mål för Sverige är: Mål 2 Omvandling av regioner med industriell tillbakagång, - Mål 3 Bekämpning av långtids- och ungdomsarbetslöshet, - -Mål 4 Kompetensutveckling av anställda, Mål 5a Lantbrukets och fiskets omstrukturering och modernisering, - Mål 5 b Utveckling av landsbygden samt - Mål 6 Utveckling av glest befolkade områden. -

Europeiska socialfonden, i första hand omfattar mål 3 och mål som utgår från individen och skall bidra till utveckling mänskliga av resurser i vid mening. Den inriktas bl.a. på åtgärder syftar till att försom bättra möjligheterna för arbetslösa att få arbete, skapa lika förutsättningar på arbetsmarknaden och medverka till kompetensutveckling. Mål 3 syftar till att slussa in ungdomar på arbetsmarknaden, bekämpa långtidsarbetslösheten och integrera dem riskerar att utesom slutas från arbetsmarknaden. Mål 3-programmet administreras av Arbetsmarknadsverket. Mål 4 syftar till att åstadkomma förnyelse av arbetsorganisation och ökad kompetensutveckling hos företag och anställda. Mål 4-programmet administreras Svenska EU-programkontoret för utbildning och av

kompetensutveckling.

Inom socialfonden finns också två gemenskapsinitiativ, nämligen Employment och Adapt. Employment har till syfte att genom transnationella utvecklingsprojekt öka jämställdheten på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna till arbete för arbetshandikappade, invandrare och flyktingar samt ungdomar. Adapt syftar till att transnationella utvecklingsprojekt genom underlätta för anställda att klara arbetsmarknadens förändrade krav, skapa nya arbetstillfällen och stärka företagens konkurrensförmåga. Employment och Adapt administreras av Svenska EU-programkontoret for utbildning och kompetensutveckling. Regeringen har den 28 februari 1998 gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling och dess verksamhet. Syftet regeringen underär att ge lag för framtida ställningstaganden hur den generationens EUom nya program inom myndighetens ansvarsområden och närliggande verksamhet bör organiseras. Uppdraget skall redovisas den 15 oktober 1998.

Bilaga 1 ~K0mmittédirektzv 159

Innan nuvarande programperiod löper ut vid utgången av år 1999 måste ett nytt beslut fattas EU:s regional- och strukturpolitik för om nästa programperiod omfattar åren 2000-2006. För närvarande som pågår inom EU bl.a. ett arbete med förslag till ett nytt regelverk för strukturpolitiken framlagt EG-kommissionen. Sverige deltar i denna av beredning i ministerrådet tillsammans med övriga medlemsstater. Beslutande är Europeiska unionens råd. Tidpunkten för beslut organ det regelverket är beräknat till första halvåret 1999. om nya Enligt kommissionens förslag till nytt regelverk skall de nuvarande målen for nästa programperiod reduceras till tre mål. Det nya mål 3 sex skall omfattas socialfonden och syfta till att stödja anpassningen och av moderniseringen politiken och systemen när det gäller utbildning, av yrkesutbildning och sysselsättning. Det nya gemenskapsinitiativet inom socialfonden inriktas på samarbete mellan medlemsstaterna för att utveckla metoder för att bekämpa diskriminering när det gäller nya möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden.

Uppdraget

Utredarens uppgift skall att redovisa förslag till inriktning och vara formerna for framtagandet ett nytt program för det nya horisontella av mål 3 och det gemenskapsinitiativet, som skall finansieras av nya socialfonden under nästa programperiod 2000-2006. Utredaren skall också, utifrån den analys och utvärdering som skall göras, lämna förslag vad som bör beaktas när det gäller organisaom tionen det mål 3 och det nya gemenskapsinitiativet. av nya

Förslagen skall grundas på följande utgångspunkter: EU:s sysselsättningsriktlinjer skall utgöra grund for struktur- 0 en politiken. EG-kommissionens förslag till nytt regelverk for strukturstödet I inom EU och den beredning förslaget som pågår inom EU. av Sambandet mellan det mål 3 och det nya gemenskapsinitiativet 0 nya sidan och den nationella arbetsmarknads- och utbildningspoliå ena tiken på olika nivåer och de årliga nationella handlingsplanerna å den andra sidan. Inriktningen skall vara att insatserna skall förstärka varandra. Utredaren skall också belysa sambanden mellan det föreslagna mål 3 och de geografiskt avgränsade strukturfondsnya mål 1 och samt de nya utbildningsprogrammen. programmen, Förslagen i den rapport kompetensutveckling i arbetslivet som 0 om arbetsgruppen för kompetensutveckling har överlämnat till arbetsmarknadsministern i september 1998.

160 Bilaga 1 -Kommittédirektiv

0 Att samordningen mellan strukturfondsprogram och utbildningsprogram bör förbättras. 0 Intresset av lokal förankring utifrån nationella och regionala förhållanden. I detta sammanhang är det viktigt att belysa frågor rör som partnerskapets sammansättning, roller och ansvar.

Utredaren skall vidare redovisa de erfarenheter parterna, vilka som ingått i kommittéer på regional och central nivå för mål mål mål 6 samt för Employment och Adapt gjort under innevarande programperiod. Dessutom skall utredaren analysera de erfarenheter kan som dras av den nuvarande organisationen för ovanstående program. Utredaren skall vidare beakta Statskontorets utvärdering Svenska av EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Utredaren skall också ta del erfarenheter gjorts i andra av som medlemsstater, särskilt Danmark, Finland, Storbritannien och Östenike.

Genomförandet av utredningsuppdraget

Utredningsuppdraget skall utföras i nära kontakt med de parter som nu ingår i berörda kommittéer. Utredaren skall genom remissmöten samla in synpunkter från alla berörda aktörer.

Utredaren skall vidare samråda med följande: 0 Arbetsmarknadsverket och övriga centrala fondmyndigheter, Högl skoleverket, Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling samt Riksrevisionsverket, Statskontoret och EU-Bedrägeridelegationen. 0 Den beredningsgrupp för strukturfondsfrågor som är inrättad inom Regeringskansliet. 0 Den arbetsgrupp inom Regeringskansliet som bereder regeringens ståndpunkter inför förhandlingarna i ministerrådet beträffande EGkommissionens förslag till ett nytt regelverk för strukturpolitiken. 0 Den arbetsgrupp som tillsatts inom Regeringskansliet för att förbereda svenska ståndpunkter till de nya utbildningsprogrammen. 0 Den särskilde utredaren som regeringen utsett för att lämna förslag till genomförande av geografiskt avgränsade strukturfondsprogram under perioden 2000-2006.

Utredaren skall i sitt arbete beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir.

Bilaga J -Kommittédirektiv 161 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa konsekvenserna for brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Redovisning av uppdraget Utredningsarbetet skall redovisas senast den 26 februari 1999.

Arbetsmarknadsdepartementet

6 19-0271Utveckling

2 Mål mål 4 och

Bilaga - gemenskaps-

initiativen i Danmark, Finland, Storbritannien och Österrike

under pågående och kommande

programperiod

I denna bilaga beskrivs mål mål 4 och de gemenskapsinitiativ, som finansieras med medel från Europeiska Socialfonden ESF under pågående programperiod i Danmark, Finland, Storbritannien och Österrike. Under varje land beskrivs också planerna inför nästa programperiod, år 2000-2006.

Där inget bygger uppgifterna på intervjuer genomförda

annat anges, i Helsingfors och Köpenhamn i början av 1999, telefonintervjuer samt på skriftligt material från de beskrivna länderna och från EU-kommissionen.

164 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark...

-

Danmark

I syfte att förbättra situationen på arbetsmarknaden i Danmark

genomfördes 1994 första steget i omfattande arbetsmarknadsreform.

en Reformen innebar i huvudsak gick från relativt passiv till

att man en en mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Man decentraliserade också ansvaret for genomförandet av arbetsmarknadspolitiken ytterligare.

Ungdomarnas situation uppmärksammades särskilt i reformen. Man införde t.ex. aktiveringskrav på ungdomar inom tre månader efter det att de blivit arbetslösa. Motsvarande tid för vuxna är sex månader. Genom reformen och den positiva utvecklingen efterfrågan på

av arbetskraft inom många sektorer i Danmark har arbetslösheten minskat betydligt de senaste åren.

Pågående programperiod

Samma år som arbetsmarknadsreformen genomfördes, påbörjades också den innevarande programperioden för ESF-finansierade insatser i Danmark. Socialfonden, som är den största strukturfonden i Danmark, täcker hela landet. Under programperioden, 1994-1999, uppgår finansieringen från ESF till ca 400 miljoner ECU 3 400 mkr. De insatser som finansieras med ESF-medel har den reformerade arbetsmarknadspolitiken utgångspunkt.

som

Inriktning och omfattning mål 3

- Närmare 70 procent ESF-medlen i Danmark går till mål Det mot-

av svarar ca 272 miljoner ECU eller ca 2 310 mkr. Tre områden prioriteras i mål 3-arbetet, som utformas för att förstärka den arbetsmarknadsreform som nämnts ovan. De prioriterade områdena är 0 yrkesutbildning för personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa 0 yrkesutbildning för ungdomar för att underlätta deras inträde på

arbetsmarknaden 0 yrkesutbildning för personer som riskerar utslagning från arbets-

marknaden.

1Växelkurs 8,50.

-

Syftet med insatserna är att öka deltagarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Detta innebär ofta längre utbildningar som är anpassade både till kraven på arbetsmarknaden och den enskildes särskilda behov. Yrkesutbildningarna kan därför kombineras med rådgivning och vägledning samt stöd före och efter utbildningen, arbetsplatspraktik eller språkutbildning gäller invandrare. Man räknar med att ungefär 45 000 personer kommer att ta del av mål 3-insatser under perioden 1994-1995.

Inriktning och omfattning mål 4 - Mål 4 i Danmark, kallas Attack, upptar knappt tio procent av som ESF-medlen, eller nästan 40 miljoner ECU ca 340 mkr. ESF-insatskall komplettera de nationella insatserna genom att bidra till serna informationssamhällets utveckling och förändringar på arbetsmarknaden i allmänhet. Syftet med mål 4 i Danmark är att förutse förändringar förbereda och arbetskraften till dessa förändsamt att anpassa ringar genom att stödja anställda hotas arbetslöshet bristande utbildning 0 som av genom tidsbegränsat anställda med jämna mellanrum är arbetslösa 0 som anställda kan förbättra sina kvalifikationer genom särskilt inrik- 0 som tade kurser och dylikt spelar viktig roll i omställningsprocessen såsom 0 personer som en lärare, chefer på hög- och mellannivå samt personalansvariga.

Mål 4 uppdelat på delområden 1 utvecklingen på är tre prognoser av arbetsmarknaden, 2 näringslivsinriktad utbildning eller kompetensutveckling, rådgivning och vägledning samt 3 utveckling näringslivsav och arbetsmarknadsutbildningssystemen. Insatsema är genomgående riktade till anställda i företag som kan förväntas bli påverkade tekniska, marknadsmässiga eller organisaav toriska omställningar på grund av strukturförändringar.

Inriktning och omfattning gemenskapsinitiaven - Ungefär ESF-medlen i Danmark går till gemenskapsåtta procent av initiativet ADAPT. Det danska Adapt-programmet har ungefär samma inriktning och målgrupper mål skiljer sig från mål 4 genom som men på projektsamarbete med andra länder. Detta krav finns för kravet

samtliga gemenskapsinitiativ.

166 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark...

-

Närmare fyra procent av ESF-medlen går till gemenskapsinitiativet EMPLOYMENT, består Now, Horizon, Integra

som av programmen och Youth.

NOW syftar till att främja kvinnornas ställning på arbetsmarknaden genom att stödja ökad integration på arbetsplatserna, verka för bättre möjligheter att förena familjeliv med förvärvsarbete och öka bredden i kvinnornas yrkesval.

Avsikten med HORIZON är att förbättra situationen för arbetshandikappade för att därigenom förhindra uppkomsten långtids-

av arbetslöshet. Det kan t.ex. röra sig att arbetsplatsers ut-

om anpassa fornming utifrån arbetshandikappades behov och att öka dessa

om personers kvalifikationer.

INTEGRA stödjer personer som hotas av social utslagning. Här prioriteras t.ex. utveckling yrkesinriktad utbildning och distans-

av arbete.

YOUTHSTART fokuserar på att utveckla utbildningsmetoder

nya som tar hänsyn till individuella förväntningar och förutsättningar, med syftet att förbättra ungdomars personliga och yrkesmässiga kunskap.

Man räknar med att omkring l 800 personer kommer att ta del

av gemenskapsinitiativ under programperioden.

Organisation

Det danska arbetsministeriet har huvudansvaret för ESF, arbetar i

men nära samverkan med social- och undervisningsministeriema. Mål 3 och 4 har var sin övervalcningskommitté med representanter för de berörda departementen och de centrala myndigheterna, parterna på arbetsmarknaden m.fl.

Ansvaret för mål 3 ligger hos Arbetsmarknadsstyrelsen AMS. Ungefär 90 procent av medlen fördelas regionalt, medan 10 procent finns tillgängliga för t.ex. regeringsinitiativ. På den regionala nivån finns 15 stycken s.k. ESF-utskott, med ansvar för projekthantering inklusive beslut om projektstöd. I ESF-utskotten finns i allmänhet tre kommunala representanter, två arbetstagar- och två arbetsgivarrepresentanter, två personer från motsvarigheten till landstingen samt den regionala arbetsfönnedlingschefen, i stora drag motsvarar läns-

som arbetsdirektören.

Det har framförts lcritik från såväl departement arbetsmark-

som nadens parter om att det är osäkert huruvida s.k. additionalitet har uppnåtts eftersom man befarar att ESF-medlen vid vissa tillfällen har använts som kommunala tillskott. Man hävdar också från centralt håll att man saknar överblick av vad som händer regionalt.

Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... 167 —

Vad gäller mål Arbetsmarknadsstyrelsen AMS för del- 4 ansvarar område l framtidsprognoser medan Arbejdsmarkedets Center for Internationale Uddannelseaktiviteter ACIU ansvarar för delområdena 2 och 3. ACIU ansvarar också bl.a. för Leonardo. Det finns ingen regional organisation för mål 4 i Danmark. Detta beror bl.a. på att de centrala representantema for parterna på arbetsmarknaden har lagt stor vikt vid att mål 4 skall administreras centralt för att därigenom främja både överblick och effektiv fördelning av en medlen. Sammanfattningsvis kan konstateras att ESF-verksamheten, och då framför allt mål 4-arbetet, i Danmark är mer central- och myndighetsstyrd än i Sverige.

Partnerskapet

Som nämnts är arbetsmarknadens parter representerade i överovan vakningskommittéema samt i de regionala ESF-utskotten. Enligt uppgift från den Danska Arbetsgivarföreningen DA råder relativt stor mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationema i frågor samsyn rör ESF-arbetet. Vidare konstaterar från DA:s sida att det inte som man har varit några problem att få regionala DA-representanter i mål 3arbetet att utföra sina uppdrag utan ersättning.

Nationell medfinansiering

Enligt uppgift från Undervisningministeriet är den centrala andelen av medfinansieringen liten. Merparten medfinansieringen sker regioav nalt. Den del medfmansieringen i mål 4 kommer från de enskilav som da företagen har ofta utgjorts tid, de anställda kan använda för av som

kompetensutveckling.

Representanter för regeringskansliet och parterna på arbetsmarknaden är överens att den nationella medñnansieringen i Danmark inte om har inneburit några större problem.

168 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark...

-

Kommande programperiod

Inriktning

I samverkan med danska AMS har Arbetsministeriet tagit fram

ett diskussionsunderlag för arbetet med planeringen mål Under-

av nya laget utgår dels från kommissionens förordning mål 3

om nya som b1.a. föreskriver att ESF-insatsema skall koncentreras till de områden där de kan få störst effekt, dels från de fyra pelarna i EU:s syssel—

sättningsstrategi.

Till grund för diskussionsunderlaget ligger också den nationella arbetsmarknadspolitiken och utvecklingen på den danska arbetsmarknaden. Ett exempel på denna utveckling är bristen på arbetskraft i vissa yrken varför den danska regeringen under den senaste tiden vid flera tillfällen poängterat behovet att både öka och utbilda arbetslcraften.

av Ett annat exempel är att arbetslösheten bland högutbildade inte har minskat i samma utsträckning som arbetslösheten för andra

grupper.

Diskussionsunderlaget sammanfattas i följande matris. Horisontellt anges de fyra pelarna i EU:s sysselsättningsstrategi och vertikalt grunddragen i kommissions förordning för mål

nya

Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... 169 -

Anställbarhet Företagaranda Anpassningsflirmiga Lika möjligheter

ktiv Al. Aktivering av A2. Aktivering av A3. Jobrotationochpraktik A4. Aktivering av rbetsmarknads- arbetslösa företagare minoriteter olitik t.ex. företagspraktikför handikappade,samt åtgärderför högutbildade och äldre ocial integration Bl .Arbetslösamed B2.Företagaremed B3. Företagenssociala B4. Integrationav Nbchlika särskildasvårigheter särskildakarakteristika minoriteter ansvar möjligheter t.ex. offentliga arbeten t.ex. flexibla arbetenför t.ex. värderingav 7 for lågutbildadesamt handikappadeoch utländskakvalifikationer personer utvecklingav nya Af- mednedsattarbets- ochuppgraderingenligt I redskap förmåga danskakrav ivslångt lärande Cl. Utveckling av C2.Företagarutbildning C3.Kompetensutveckling C4. Lika möjligheter till dr anställbarhet arbetsmarknads- ochrådgivning för töretagskonsulter,IT- utbildning utbildning för svaga stöddutbildningsamt grupper analyseravframtidabehov npassning D1. Vidareutbildningav D2.Företagarkultur D3.Utvecklingav nya D4.Lika möjligheterpå arbetslösa t.ex. startaeget-kurseri samverkansformer, arbetsmarknaden gymnasieskolansamt distansarbete. töretagsinriktadutbild- Arbetsmarknadspolitisk ningför invandrare forskning ika möjligheter El. Arbetslösakvinnor E2.Kvinnors E3.Flexibla E4.Kvinnors lika t.ex. särskildainsatser företagande arbetsförhållanden möjligheter för kvinnor sompgalång forskningsinriktad föräldraledighettappat verksamhet kontaktenmed arbetsmarknaden

Diskussionsunderlaget har under januari månad skickats ut till parterna på arbetsmarknaden, de regionala ESF-utskotten samt till andra reprei partnerskapen, för synpunkter och förslag till regionala sentanter anpassningar. I maj månad den danska regeringen att presentera avser ett samlat förslag till SPD till EU-kommissionen. ny Samtidigt diskussionsunderlaget har tagits fram har man från som Arbetsministeriet och AMS sida uppdragit Socialforskningsinstitutet fram rapport baserad på socialfondssamordnamas erfarenheter att ta en framgångsrika projekt. I rapporten, skall vara klar i slutet av av som februari 1999, får samordnama också möjlighet att bidra med förslag

inför nästa programperiod.

Organisation

Som Arbetsministeriet i Köpenhamn för ESFnämnts ovan ansvarar verksamheten i Danmark. Genomforandeansvaret är delegerat till AMS fördelar 90 procent medlen till de regionala ESF-utskotten. som av

170 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark...

-

AMS ansvarar också för delornråde 1 i mål 4-verksamheten, medan Arbejdsmarkedets Center for Intemationale Uddannelseaktiviteter ACIU för övrig mål 4-verksamhet.

ansvarar

Enligt ett förslag från Utbildningsministeriet kommer ACIU att läggas vid årsskiftet 1999/2000. Då startas i stället myndig-

ner en ny het, med ansvar för samtliga utbildningsprogram med internationell anknytning. Som exempel nämns de transnationella utbildningsprogrammen Leonardo, Socrates m.m. Myndigheten skall också kunna utföra andra uppgifter för EU-kommissionen, under förutsättning att dessa uppgifter ligger inom ramen för verksamhetsidén.

Enligt Arbetsministeriet kommer ESF-verksamheten inte att inlemmas i den nya myndigheten. På den centrala nivån planerar att

man ge AMS en samordnande roll. Medlen som skall användas för arbetslösa skall även i fortsättningen fördelas regionalt. För närvarande övervägs om de medel som skall till företag och anställda skall fördelas regionalt eller administreras centralt. En annan fråga som övervägs är huruvida man skall fortsätta att använda de regionala ESF-utskotten eller föra över verksamheten till de regionala arbetsmarknadsråd

som finns runt om i landet och i korthet beskrivs nedan.

som

Det finns 14 regionala arbetsmarknadsråd i Danmark. De etablerades 1994 som ett led i den decentraliseringsprocess då

som genomfördes inom arbetsmarknadspolitiken. Råden består 21 representan-

av ter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationema i regionen, kommuner och landsting samt en ordförande som utses av rådet. Den regionala arbetsförmedlingschefen, eller länsarbetsdirektören, bistår rådet.

På central nivå finns ett landsarbetsmarlmadsråd bestående av 10 arbetsgivarrepresentanter, lO arbetstagarrepresentanter samt 5

representanter för kommuner och landsting. Det centrala rådet fastställer de överordnade målen och resultatlcraven för de regionala insatserna utifrån de ramar regering och riksdag beslutat.

som

Genom mål- och ramstyming ansvarar de regionala råden för att arbetsmarknadspolitiken utformas och till utvecklingen och

anpassas behoven på den regionala arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen AF utför det dagliga arbetet inom arbetsmarknadspolitiken. Den viktigaste uppgiften är att förmedla kontakt mellan arbetslösa och arbetsgivare som söker arbetskraft. AMS har ansvaret för den överordnade ledningen av AF.

Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... -

Partnerskapet

Enligt uppgift från den Danska Arbetsgivarföreningen DA vill såväl arbetstagar- arbetsgivarorganisationema ha större inflytande under som den kommande progamperioden än vad man haft under den pågående. Man är också överens att bör införa mer målstyming i den del om man mål 3 riktar sig till arbetslösa samtidigt man vill öka av nya som som effektiviteten i de insatser som riktar sig till anställda, t.ex. genom att införa ett anbudsförfarande. Enligt uppgift är parterna intresserade av att föra över det regionala ansvaret från ESF-utskotten till de regionala arbetsmarknadsråden.

Finland

Genom Sovjetunionens fall förändrades förhållandena för den finska ekonomin på ett dramatiskt sätt. Den lågkonjunktur som följde efter överhettningen i slutet 1980-talet korn därför att bli betydligt djupare av i Finland än i Sverige. BNP föll med ca 12 procent under åren 1991- 1993 och arbetslösheten steg till över 17 procent år 1994. Sedan 1994 har tillväxten ökat i Finland. Den goda tillväxten har möjliggjort ökning sysselsättningen med 4,6 procent och en en av minskning den öppna arbetslösheten med drygt 3 procentenheter. av Den öppna arbetslösheten uppgick vid årsskiftet 1998/99 till ca ll procent. Man har dock fortfarande stora problem med grupper som riskerar långtidsarbetslöshet och social utslagning.

Pågående programperiod

Europeiska Socialfonden ESF finansierar olika insatser syftar till som att utveckla arbetskraften i Finland, med drygt 600 miljoner ECU ca 5 100 under programperioden. Av dessa går merparten, ca 43

mkr

till mål Närmare 18 procent går till mål 14 procent till mål procent, 4 och ungefär lika mycket till gemenskapsinitiativen. Resten finansierar mål 2- och 5b-insatser.

Inriktning och omfattning mål 3 - Mål 3 är inriktat på att motverka ungdoms- och långtidsarbetslöshet förhindra social utslagning. Grundtanken är att utveckla mänsksamt

172 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... -

liga resurser så att människornas färdigheter motsvarar arbetsmarknadens och arbetslivets krav. Följande mål och medel gäller för arbetet i Finland.

Mål Att förhindra långtidsarbetslöshet och att med hjälp individuell av service stödja sysselsättningsmöjlighetema för varit arbetspersoner som lösa en längre tid.

Medel 0 Skräddarsydd service och åtgärder utgår från individuella som behov, t.ex. i form rådgivning, vägledning, utbildning, arbetsav praktik, arbetsprövning eller rehabilitering. Serviceinsatserna planeras och genomförs under medverkan av flera olika myndigheter. 0 Bedömning av arbetsförmågan eller de yrkesmässiga möjligheterna

Mål Att främja den ekonomiska tillväxten att stödja uppkomsten genom av nya arbetsplatser och genom att utveckla kunnandet inom små och medelstora företag.

Medel 0 Utbildning av specialister för företagsutveckling. Det kan t.ex. röra sig om marknadsföring, kvalitetsfrågor, internationalisering och miljöfrågor. 0 Utbildning och förberedelser för företagande. Åtgärder kan bestå av bedömning av affärsidén, klarläggning av möjligheterna att bilda nätverk samt ett starta eget-bidrag. Man testar också personens lämplighet för företagande, t.ex. motiv, idéer och personliga egenskaper.

Mål Att förhindra att icke-yrkeskunniga slås ut från arbetslivet samt att underlätta sysselsättningen utexaminerade med yrkesutbildav unga ning. Målgrupper är arbetslösa ungdomar under 25 år saknar som yrkesutbildning, har avbrutit sin skolgång eller klarat sig dåligt i skolan samt ungdomar som är på väg från skolan ut i arbetslivet.

Medel 0 Genom exempelvis verkstads- och lärlingsavtal skapar alternaman tiva utbildningsvägar för arbetslösa ungdomar samt ordnar arbets-

2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen i Danmark... 173

Bilaga

-

aktivering, vägledning och motivation för att delta i fort-

praktik,

bildning.

Under programperioden kommer ungefär 97 000 personer att ta del av i någon de olika åtgärder delñnansieras genom ESF. I januari av som 1999 hade totalt 90 000 deltagit i någon mål S-åtgärd. ca personer Könsfördelningen bland dessa har varit jämn.

Inriktning och omfattning mål 4 ~

Med hjälp mål 4-programmet i Finland stöds projekt for att arbetsav kraftens kunnande och arbetsförmåga vid små och medelstora företag främjas och utmaningarna i ett förändrerligt samhälle. skall motsvara Avsikten metoder och idéer skall produceras för utbildning är att nya och utveckling den sysselsatta arbetskraften utifrån principen om av livslångt lärande. Kärnan i utvecklingsstrategin är tillväxt som baen sig på kunnande. serar Följ ande områden prioriteras.

förändringar gäller arbetslivet, arbetsmarkna-

0 Föregripande av som den samt yrkesmässiga krav

Projekten förväntas producera information den framtida utveckom och utbildningsbehov i arbetslivet samt utveckla lingen, förändringar metoder för att möta denna utveckling.

Yrkesutbildning och omskolning, vägledning och rådgivning 0 utveckla arbetskraften vid små och medelstora företag med Syftet är att inlärningsmetoder grundar sig på idén ett livslångt hjälp av som om Målet koppla personalutveclding till företagens strategi lärarande. är att för affärsverksamhet.

Utveckling kunskaps- och innovationsstrukturer 0 av Syftet främja uppkomsten, tillämpningen och utvärderingen av är att inlärningsmetoder och utvecklingsstrukturer för personer som arbetar,

öka förmågan hos ansvarar för företagens personal samt personer som öka användandet teknologi. av ny

Målgrupper for mål 4-programmet är anställda vid små och medelstora företag l-249 anställda, företagare, yrkesidkare och nyckelpersoner för små och medelstora företag samt personer i inom sektorn och utvecklingsgrupper vid små och medelstora företag. utbildnings-

174 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... -

Under vissa förutsättningar kan anställda inom den kommunala sektom ingå i målgruppen. Detsamma gäller producerar personer som utbildnings- eller utvecklingstjänster för små och medelstora företag. Vid programperiodens inledning målsättningen att 36 000 var personer skulle omfattas av mål 4-stöd. Eftersom intresset har varit större än förväntat och utbildningarna kortare och därmed billigare än beräknat har målet reviderats till 88 000 T.o.m. januari 1999 personer. hade över 90 000 tagit del någon mål 4-åtgärd. Betydligt personer av män och färre kvinnor än beräknat har deltagit. Under sommaren 1998 gjordes vissa förändringar i mål 4-arbetet. Förändringarna syftade framför allt till att minska antalet mycket små projekt. Samtidigt startades s.k. Expertcentra, ett nytt, rikstäckande som mål 4-program. Det finns totalt 25 expertcentra i Finland med olika nu inriktning, t.ex. bioteknik, marknadsföring och media. Deras uppgift är att ge stöd och råd till företag samt förstärka kopplingen mellan företag och universitet/högskolor.

Inriktning och omfattning gemenskapsinitiativ -

I arbetet med gemenskapsinitiativet ADAPT i Finland prioriteras följ ande områden 0 Internationalisering av små och medelstora företag Främjande av distansarbete Främjande av nätverk och kvalitetshöjningar Utarbetande utvärderingsmetoder av Främjande av införandet av ny teknik i företag.

Nästan l4 procent stödet från ESF i Finland går till gemenskapsav initiativet Employment, omfattar Now, Horizon, som programmen Integra och Youthstart. NOW syftar till att främja kvinnornas ställning på arbetsplatserna och hjälpa dem att balansera förvärvsarbete med familjeliv, medan HORIZON stödjer yrkesutbildning och metodutveckling för funktionshindrade. Det kan t.ex. gälla metodutveckling för synskadade, utvecklingshämmade och andra svårt handikappade samt utbildning av experter för denna verksamhet. INTEGRA riktar sig till på svaga grupper arbetsmarknaden, t.ex. invandrare, flyktingar och långtidsarbetslösa. Genom utbildning och arbetspraktik skall dessa möjligheter gruppers att ta sig in på arbetsmarknaden ökas. YOUTHSTART, slutligen, syftar till att förse ungdomar avbrutit sin utbildning med vägledning, som

yrkesutbildning och arbetsplatspraktik. Det kan t.ex. röra sig

om projekt som motiverar till fortsatta studier och syftar till att utveckla per-

Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... 175 Bilaga 2 -

Projekten riktar sig främst till passiva ungdomar som sonligt ansvar. riskerar att marginaliseras. Totalt 18 000 deltagit i Employmentprojekt. har närmare personer samverkansländema är Tyskland och Irland.

De mest populära

Nationell medfinansiering

Finland i princip hela den offentliga medfinansieringen budgeterad I är i stadsbudgeten och följaktligen beslutad av parlamentet.

Organisation

Centralt

förvaltningen har genomgått omfattande Den finska offentliga förändringar under l990-talet. Flertalet centrala förvaltningsmyndig-

avvecklats eller fått radikalt nedskuma arbetsuppgifter. De heter har nödvändiga att behålla, har överförts till ministeuppgifter som ansetts och kommunal nivå riema eller till regional centrala, statliga styrningen genomförandet av EG:s Den av hårdare i Finland än i Sverige. Fondansvaret ligger på strukturfonder är departement: Inrikes-, Arbets- och Jord- och skogsbruksministeriet. tre har samordnande roll. Arbetsministeriet har Inrikesministeriet en

ansvaret för ESF, inkl gemenskapsinitiativen.

Regionalt

har förvaltningsenheter på regional nivå: Arbets- Ministerierna egna TE-centraler, miljöcentraler, länsstyrelser

krafts- och näringscentraler

TE-centraler, uppgift är att främja och Det finns totalt 15 vars m.m. utvecklingen, service till företag och allkoordinera den regionala ge regional statlig nivå i handläggningen strukturmänhet samt utgöra av

fondsärenden. stöd från strukturfondema fattas regel De formella besluten om som TE-centralerna. Riksomfattande, stora eller långsiktiga l i de statliga l också beslutas i ett ministerium. TE-centralerna är också projekt kan l

2 1998:54 Sveriges administration EG:s strukturfonder. RRV av

176 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... -

ansvariga för projekten, dvs. handlägger utbetalningarna, följer och upp kontrollerar.

Regionalt/lokalt

I Finland finns 455 kommuner, bildar samkommuner for olika som ändamål. De mest betydelsefulla kommunala samarbetsorganen är landskapsförbunden och sjukvårdsdistiikten. Det finns 19 landskapsförbund samt Ålands landskapsstyrelse. På uppdrag fungerar av staten

landskapsförbunden som regionala utvecklingsmyndigheter. Detta

gäller såväl den nationella regionalpolitiken den utveckling som som delñnansieras med medel från EU:s strukturfonder. Landskapsförbunden genomför strukturfondsprogrammen, vilket innebär att de planerar, koordinerar, bereder, förordar och i vissa fall godkänner projekt inom för respektive förbunds mål- och ramen programdokument.

Projekthantering

Ansökningar om stöd från EU:s strukturfonder kan lämnas till landskapsförbund, TE-centraler eller ministerier. Den organisation som tagit emot ansökan är skyldig att till att den kommer till rätt en se instans. Kontroll av ansökan görs mot regler är generella för både EUsom och nationella stöd. Det finska regeringskansliet har utfärdat föreskrifter hur regelverket skall tillämpas till exempel angående om förskott, lönebikostnader, avskrivningar, dokumentation och moms, uppföljning. Beslut om ESF-stöd till projekt fattas den regionala TE-centralen av som består statliga representanter. Beslut vissa stora projekt kan av om också tas i Arbetsmarknadsministeriet. Beslut fattas normalt inom tre månader, ofta snabbare. Samtidigt som man fattar beslut om ESF-stöd till projekt beslutar man om den nationella medñnansieringen. Huvuddelen den natioav nella medñnansieringen är budgeterad i stadsbudgeten. Besluten är ettåriga eftersom Riksdagens beslut statsbudgeten för ett år i taget. avser Utbetalning görs från ministerier, TE-centraler eller landskapsförbund. Kontroll av projekten utförs av två från Inrikesdepartepersoner mentet samt av inhyrda revisorer.

Bilaga 2 -Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... 177

Partnerskapet

På central nivå har partnerskapet deltagit dels i att ta fram de programdokument gäller för de olika målen, dels under arbetets gång som nu att medverka i den centrala övervakningskommittén. genom På regional nivå finns regionala råd för de geografiskt begränsade målen, inte för mål 3 och 4. Partnerskapet deltar följaktligen inte i men beslut beviljande medel till mål 3- och 4-projekt. om av

Kopplingen till den nationella politiken

Det finska arbetsmarknadsministeriet har under vintern 1998/99 initiearbete för att överföra goda exempel från ESF-verksamheten till rat ett den nationella verksamheten på olika politikområden. De 15 Arbetskrafts- och näringslivscentralerna skall välja ut och skicka in beskrivde bästa projekten i sina respektive områden. På varje ningar av ministerium berörs ESF-frågor skall utvärderingsgrupper därsom av efter välja de bästa de bästa projekten. Metoder från de utvalda ut av projekten kommer användas på försök i den ordinarie verksamheten. att

Kommande programperiod

Förberedelser

Inrikesministeriet för strukturfondsprogrammen i Finland meansvarar dan Arbetsministeriet för förberedelserna av ESF-programansvarar Förberedelserna görs i samarbete med olika ministerier och parter men. på arbetsmarknaden.

Inriktning

En projektplan för förberedelserna för de nya ESF-programmmen nya mål 3 och gemenskapsinitiativet Equal har utarbetats av Arbetsministeriet. Enligt planen skall politisk för ESF i hela Finland en ram klar i slutet Ramen skall utarbetas i sex olika delar, varav vara av mars. de fem första utgår från utkast till ESF-förordningen artikel Utveckling aktiv arbetsmarknadspolitik i syfte att förebygga 0 av en arbetslöshet och underlätta övergången till arbete. Främjande lika möjligheter på arbetsmarknaden. 0 av

-

Utveckling av studie- och utbildningssystem ett led i livslångt som lärande. Ökning av tillgången på yrkeskunnig och utbildad arbetskraft. Ökning av kvinnors deltagande i arbetslivet. Förstärkning av kopplingen mellan de nationella handlingsplanerna och ESF-programmen.

Utifrån den politiska ESF-ramen skall för mål program 2 och 3 samt gemenskapsinitiativet Equal utarbetas. Dessutom skall för ett program förberedelserna av verkställandet tas fram. I arbetet av programmen skall olika intressegrupper representerade. Programmen skall förvara handlas med Kommissionen under hösten, så att projekten kan sättas igång i början av nästa år. I slutet januari 1999 finns det inga uppgifter detaljer i av om programmen. Det finns heller inga uppgifter eventuella organisatoriska om

förändringar.

Storbritannien

Trots att Storbritannien hade starkare sysselsättningsölming än en merparten av EU-ländema under hela 1980-talet, arbetslösheten i var början 1990-talet högre än under tidigare lågkonjunkturen Mellan av 1990 och 1993 föll sysselsättningen dessutom med omkring 2 000 000 arbetstillfällen vilket medförde en arbetslöshet på 2,9 miljoner i ca början av 1993. Under ett enda år ökade långtidsarbetslösheten med närmare 30 procent. Detta var utgångsläget när programdokumentet för perioden 1994-1999 arbetades fram i Storbritannien.

Pågående programperiod

Under programperioden 1994-1999 finansierar ESF projekt i Storbritannien med närmare 750 miljoner ECU 6 375 mkr.

ca

Inriktning och omfattning mål 3 -

Under pågående programperiod har arbetat utifrån två man programdokument SPD för mål Det första programdokumentet avsåg tiden 1994-1996 och det andra 1997-1999. De skiljer sig åt framför allt såtillvida att i den lägger större Vikt vid koncentration på man senare områden där ESF-medlen har störst effekt.

Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... 179 -

Över hälften av ESF-medlen i Storbritannien går till mål 3-projekt.

Målgruppema är i första hand Personer varit arbetslösa i än månader, särskilt de som 0 som mer sex saknar efterfrågad yrkesutbildning och/eller är över 50 år.

Arbetslösa ungdomar under 25 år. Här fokuseras speciellt på ung- 0 domar i åldrarna 16-18 år inte går någon utbildning och saknar som

både yrkesutbildning och yrkeserfarenhet.

Arbetshandikappade, ensamstående föräldrar, etniska minoriteter, 0 f.d. kriminella och bor i avfolkningsområden. personer som

Mål 3 främjar också jämställdhet mellan kvinnor och män. Mål 3 i

täcker hela landet utom Nordirland, samt Highlands och Storbritannien Islands i Skottland, där mål 3-stödet inom ramen för mål ges

Inriktning och omfattning mål 4 -

den pågående programperioden startade 1994 valde den sittande När brittiska regeringen inte ta del mål 4-verksamhet finansierad att av Europeiska socialfonden. Den tillträdande regeringen Blair genom valde dock ändra på detta beslut och från och med l april 1998 har att Storbritannien mål 4-verksamhet. Den upptar knappt fem procent även ESF-medlen. Sett i ljuset den korta programperioden 1998-1999 av av mål 4 i Storbritannien relativt omfattande. Följande områden prioriär

teras. Analyser utvecklingen på arbetsmarknaden och företagens 0 av

förändringsbehov.

Utveckling arbetskraften genom t.ex. specialistutbildningar, men- 0 av projektarbetsträning samt särskilt utformad utbildning för torskap, i övrigt behöver uppdatera sina kun-

lågutbildade, personer som

skaper samt tillfälligt anställda och deltidsanställda.

Utveckling utbildningsmetoder, nätverk mellan företag av 0 av nya olika storlek, stöd för erfarenhetsutbyte mellan företag i olika samt

regioner.

Inriktning och omfattning gemenskapsinitiativen -

Gemenskapsinitiativen i Storbritannien upptar ungefär tio procent av

ESF-medlen. Den delen går till programmet ADAPT och delstörsta l finansierar transnationella projekt hjälper arbetstagare att anpassa som till strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Det rör sig i första sig

180 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... -

hand om rådgivning, vägledning och utbildning. Totalt beräknar man att omkring 110 000 skall kunna ta del Adapt-projekt. personer av Employmentprojektet NOW stödjer projekt syftar till att bryta som den könsmässiga segregeringen på arbetsmarknaden. Bl.a. får kvinnor hjälp att söka sig till traditionellt mansdominerade yrken. HORIZON stödjer arbetshandikappades inträde eller återinträde på arbetsmarknaden, t.ex. att arbetsplatserna för handigenom anpassa

kappade eller genom rådgivning, vägledning och utbildning.

INTEGRA riktar sig till personer riskerar social utslagning. Det som gäller t.ex. etniska minoriteter med bristande kunskaper i engelska, långtidsarbetslösa samt f.d. kriminella. Insatsema inkluderar vid behov

språkutbildning.

YOUTSTART kommer under programperioden att beröra över 10 000 ungdomar projekt syftar till att minska antalet genom som unga som hoppar av gyrrmasieskolan. Inom Youthstart finns också projekt som syftar till att stärka kopplingen mellan studier och förvärvsarbete.

Organisation

övervakningskommittén för mål 3 består representanter för samtliga av regionala kommittéer, berörda myndigheter, frivilligsektom samt EUkommissionen. Utbildnings- och sysselsättningsministeriet har ordförandeposten. Samma ministerium har också huvudansvaret för genomförandet av ESF -ñnansierade insatser i Storbritannien. Vid ministeriet finns en ESF-enhet, med uppgift att samordna ESF-verksamheten i Storbritannien. I varje region finns regional kommitté. I de regionala kommiten téema är lokala myndigheter, olika organisationer m.fl. representerade. Samtliga regionala kommittéer har i uppgift att med jämna mellanrum utarbeta regionala planer. Planerna skall kunna användas stratesom giska ledningsinstrument. Kommittéema har också for beviljanansvar de och utbetalning av projektmedel. Det finns ofta särskilda arbetsgrupper som arbetar med projekthantering på uppdrag de regionala komav mittéerna. I de nätverk som de regionala kommittéema utgör, finns enligt - Utbildnings- och sysselsättningsministeriet- alla de förutsättningar och den kapacitet som behövs för att genomföra projekt olika slag. av Organisationen for mål 4 i Storbritannien är exakt likadant utformad som mål 3-organisationen, med undantag för övervakningskommittéema. I mål 4:5 övervakningskommitté är parterna på arbetsmarknaden representerade, vilket inte är fallet i övervakningskommittén för mål

Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... 181 -

Frivilligorganisationema är å andra sidan inte representerade i över-

vakningskommittén för mål utan endast i mål 3-kommittén.

Partnerskapet

Vid sidan de parter beskrivs i avsnittet om organisation, är om som frivilligsektom särskilt aktiv i partnerskapet för mål Frivilligorganisationema också de största ansökama projektmedel och är en av om dessutom konferenser och seminarier ESF såväl lokalt arrangerar om och regionalt centralt. som I mål 4 har "National Training Organisation varit mycket aktiv i och arbetat särskilt för att involvera de sektorsbaserade

partnerskapet nationella utbildningsanordnarna i partnerskapen runt om i landet.

Kommande programperiod

Inriktning och organisation

I Storbritannien utarbetat Utbildnings- och sysselsättningsministeriet f.n. referensram för allt ESF-stöd till landet under den kommande en programperioden. I arbetet lägger stor vikt vid att ESF-planema är man fullt förenliga med den nationella handlingsplanen. Arbetet sker i samverkan med "The Scottish and Welch Offices och med andra politikregionala partnerskapen möjlighet att påverka refeområden. De ges för att på så sätt föra fram regionala prioriteringar. rensramen Under senvintem 1999 kommer arbetsgrupp att ta fram ett fören slag för hur urvalsprocess; betalningssystemen, medñnansieringsstrukresultatindikatorer skall utformas för nya mål tur, m.m. Enligt uppgifter från det brittiska Utbildnings- och sysselsättningsministeriet kommer det mål 3 att baseras på regeringsinitiativet om nya lärande på rätten till lika möjligheter enligt artikel 13 i livslångt samt Amsterdamfördraget. Det kommer också att utgå från det nya arbetsmarknadspolitiska programmet- "the New Deal" som i korthet inne- betydligt aktiv arbetsmarknadspolitik än vad tidigare varit bär mer av fallet i Storbritannien.

182 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen i Danmark... -

Österrike

Österrike är de länder ett av i Europa som, liksom Sverige, har traen dition relativt låg arbetslöshet. I början 1990-talet förändrades av av dock situationen. Arbetskraften ökade samtidigt strukturforsom stora ändringar genomfördes. Trots att över 300 000 jobb skapades pånya verkade de interna förändringarna och den internationella

lågkonjunk-

turen arbetslösheten, ökade till närmare sju som procent. Ett av de största problemen långtidsarbetslösheten. År 1994 var var ungefär 32 procent samtliga arbetslösa registrerade långav som tidsarbetslösa.

Pågående programperiod

Österrike blev medlem i EU samtidigt som Sverige och Finland, dvs.

den 1 januari 1995, och hade följaktligen förutsättningar

samma som Sverige och Finland att förbereda strukturarbetet samtidigt som programperioden startade. Under pågående programperiod finansierar ESF insatser i Österrike för att utveckla arbetskraften med ca 580 miljoner ECU ca 4 930 mkr. Av dessa går 63 procent till mål 11 till procent mål 4 och 8 procent till gemenskapsinitiativen. Resterande ESFca medel används i de geografiskt avgränsade områdena.

Inriktning och omfattning mål 3 -

Mål 3 i Österrike omfattar hela landet Burgenland, utom som i stället får mål l-stöd. I likhet med landets arbetsmarknadspolitik i övrigt, är

mål 3-programmet inriktat på att skapa vägar till sysselsättning för

grupper som har särskilt stora svårigheter på arbetsmarknaden. Mål 3 i Österrike är indelat i fem prioriterade områden. Dessa är.

0 Stöd till drabbats strukturförändringar

personer som av Stödet riktar sig främst till drabbats negativt den ekonopersoner som miska utvecklingen och inträdet i EU. Det gäller särskilt inom av branscher frakt och transport samt livsmedelsprodulction. Stödet, som som utgör 7,7 procent av mål 3-medlen, kan bl.a. användas till om-

skolning.

0 Integrering av långtidsarbetslösa, äldre arbetskraft samt

personer som hotas utslagning av

Bilaga 2 -Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... 183

Målgmppema är i första hand med fysiska eller psykiska personer funktionshinder, invandrare, lågutbildade samt med sociala personer problem. I första hand används mål 3-medlen under denna prioritet till yrkesutbildning och metodutveckling. Detta är det största de prioriav terade områdena, med 34 procent mål 3-medlen. av

Integrering funktionshindrade på arbetsmarknaden 0 av personer Med syfte underlätta dessa inträde på arbetsmarknaden att personers fokuserar framför allt arbetsmarknadsutbildning. Totalt går man 28,5 mål 3-medlen till denna Det är därmed det näst procent av grupp. största prioriterade området.

underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden 0 Stöd för att Stödet knappt 7 procent mål 3-medlen används framför allt till av — och vägledning i kombination med grundläggande utbildrådgivning

ning

Främjande jämställdhet mellan könen 0 av Stödet kan användas för att hjälpa kvinnor att ta sig in i branscher t.ex. sektorer på arbetsmarknaden där de traditionellt är underrepreoch senterade. Ungefär 18 procent mål 3-medlen går till aktiviteter som av syftar till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.

resterande knappt 5 procenten mål 3-medlen går till s.k. technical De av

assistance.

den pågående programperioden beräknas att ca 73 000

Under kommer att ta del någon mål 3-aktivitet. personer av

Inriktning och omfattning mål 4 -

österrikiska mål 4 täcker liksom mål 3 hela landet utom regio- Det - - Syftet med mål 4 i Österrike är att stödja och vidare-

nen Burgenland.

anställda berörs produktionsmetoder och andra utbilda som av nya industriella förändringar. Som nämnts utgör mål 4 ca elva procent ovan Österrike, vilket kan jämföras med drygt 25 procent i av ESF-medlen i

Sverige. delornrådena för mål 4 i Österrike är.

De prioriterade

trender på arbetsmarknaden och kompetensanalyser i 0 Prognoser av företag Området inkluderar bl.a. utveckling systern för trendanalyser av nya och ungefär sju procent mål 4-medlen. och utvärderingar, upptar av

184 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... -

0 Yrkesutbildning

Detta är det största de prioriterade mål 4-områdena drygt 75 av procent av medlen. Genom olika typer utbildning skall 43 000 av ca personer öka sina möjligheter till rörlighet inom företag och mellan sektorer. Målgrupper är små- och medelstora företag, äldre arbetare, personer med föråldrad utbildning, deltidsarbetande, säsongarbetare samt personer vars anställning hotas genom medlemskapet i EU t.ex. tull-

tjänstemän.

0 Förbättring och utveckling av utbildningsformer

Inom detta område, som utgör nära 14 procent mål 4-medlen, vill av

man främja metodutveckling av utbildning och kompetensutveckling.

Inriktning gemenskapsinitiativen -

Gemenskapsinitiativet NOW syftar i Österrike till öka

att möjligheterna

till sysselsättning och utbildning för kvinnor, och främja kvinnornas tillträde till chefspositioner. NOW syftar också till att hjälpa ensamstående mödrar och kvinnor avbrutit sin utbildning tillbaka till som arbetslivet. HORIZON fokuserar på utveckling och genomförande utbildning av för personer med fysiska eller mentala störningar. Genom Horizon delñnansieras också stöd till vägledare, utbildningsanordnare och socialarbetare. INTEGRA stödjer personer som riskerar social utslagning, t.ex. långtidsarbetslösa, invandrare, etniska minoriteter och f.d. kriminella.

YOUTHSTART delfmansierar utbildnings- och integrationsinsatser

för saknar grundutbildning eller lider inlämingssvårigunga som av heter, kommer från ekonomiskt utsatta regioner eller hotas som som av social utslagning. ADAPT, slutligen, i Österrike chans erfases som en att genom renhetsutbyte förbättra befintliga och utveckla arbets- —— program nya metoder. Detta gäller särskilt för utveckling små och medelstora av

företag.

Organisation

I Österrike har valt lägga den organisatoriska man att tyngdpunkten på den centrala nivån. Ett skäl till detta sägs att vill försäkra sig vara man om att mål 3 och 4 blir rikstäckande. Detta innebär bl.a. inte att man

Bilaga 2 -Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark... 185

bryter planer och målsättningar på regional eller lokal nivå, och inte ner heller följ annat än landets sammantagna resultat. er upp Det är Arbets-, social- och hälsoministeriet som har huvudansvaret för samordningen ESF-insatser. Ansvaret för merparten av projektav hanteringen inom både mål 3 och mål 4 ligger hos "Arbeitsmarktservice AMS, också är den största stödmottagaren. AMS har som nio regionala enheter och över 100 lokala kontor arbetsförmedlingar. Arbeitsmarktsservice tidigare statlig myndighet men sedan några var en år ligger huvudmannaskapet hos två arbetsgivar- och två arbetstagar-

organisationer. intryck ESF-insatsema i Österrike används

Ett genomgående är att

för att förstärka de ordinarie insatserna, utan särskilda organisatoriska eller administrativa rutiner för ESF-insatsema. Det innebär bl.a. en större organisatorisk smidighet än vad kan vara fallet i andra ä som medför samtidigt ESF-medlen i Östenike blir mindre länder, men att synliga.

Partnerskapet

Det österrikiska partnerskapet är aktiva i övervakningskommittéema består representanter för parterna på arbetsmarknaden, de som av största stödmottagama, Finansministeriet och Ministeriet för kvinnofrågor EU-kommissionen. Arbetsministeriet har ordförandepossamt terna. Hittills har de representanter varit mest involverade i implesom menteringen ESF också varit de mest aktiva i partnerskapen, som i av Österrike i stora stycken är lika med övervakningskommittéema. Det gäller framför allt de största stödmottagama, Arbetsministeriet och EU-

kommissionen. I övervakningskommittéema har administrativa frågor av olika slag Detta har enligt Arbetsministeriet i Wien- har tagit ett stort utrymme. skapat missnöje bland i stort sett alla inblandade. Övervakningsstort kommitténs arbetsuppgifter kommer därför att de punkter vara en av vill ändra på inför nästa programperiod. man På det regionala och lokala planet är parterna på arbetsmarknaden med och fattar beslut ESF-stöd sitt delade huvudmannaskap om genom för Arbeitsmarktservice.

186 Bilaga 2 Mål mål 4 och gemenskapsinitiativen iDanmark...

-

Kommande programperiod

Förslag till program för den kommande programperioden diskuteras för närvarande januari 1999 vid Arbetsministeriet i Wien. I slutet

av mars kommer ministeriet att presentera ett utkast, därefter skall disku-

som teras med de största stödmottagama, parterna på arbetsmarknaden och andra ministeriet är berörda ESF -fråg0r.

som av

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk Förteckning

Nya tönnånsrättsregler+Bilagor. Ju. . Steriliseringsñågani Sverige1935-1975. . Ekonomiskersättning.S.

Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. . EffektivareTotaltörsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. . Märk väl Fi.

Invandrarskapochmedborgarskap. . Demokratiutredningensskrifiserie.Ju.

Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet . ochdemokrati.Demokratiutredningensslaiñserie.

Ju.

Rasism,nynazismochfrämlingskap.

Demokratiutredningensskrifiserie.Ju.

Bör demokratinavnationaliseras . Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens

skriñserie.Ju.

Etik ochdemokratiskstatskonst. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju.

Denframtidakommersiellalokalradion.Ku.

Nytt systernför prövningavhyres-ocharrendemål.

Ju. Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD.

GarantipensionochBosättningstilläggför personer

föddaår 1937eller tidigare.

Frågortill det industriellasamhället.Ku.

Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. . Ändringar vammärkeslagen.Ju.i

Sverigeochjudarnastillgångar.UD. . Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet . avpersonermedfunktionshinder.

Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins . värdeochvärdighet.Demokratiutredningens

skriftserie.Ju.

23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.

Förslagtill inriktningavnyamål inom EG:s3

strukturfonder.N.

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Näringsdepartementet Nya fonnånsrättsregler Bilagor. 1+ Effektivavärme-ochmiljölösningar. 5 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.Förslag utredningensskriftserie.8 till inriktningav nyamål inom3 EG:sstmkturfonder. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch 23 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Rasism,nynazismoch trämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.10 Bör demokratinavnationaliseras Demokratiutredningensskiftserie.1 1 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriftserie.12 Etik och demokratiskstatskonst. Demokratiutredningensskriftserie.13 Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 Artikel 7 EG:svarumärkesdirektiv.i Ändringar i varumärkeslagen.19 Den skyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins värdeoch värdighet.Demokratiutredningensskriftserie 22

Utrikesdepartementet

Ökadrättssäkerheti asylärenden.16 Sverigeochjudamastillgångar.20

Försvarsdepartementet EffektivareTotalforsvarsstödi Östersjöområdet.6

Socialdepartementet

Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 GarantipensionochBosättningstilläggför personer födda år 1937eller tidigare.17 Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav

— personermedfunktionshinder.21

Finansdepartementet

Märk väl 7

Utbildningsdepartementet

Godsedi forskningen.4

Jordbruksdepartementet

Yrkesñsketskonkurrenssituation.3

Kulturdepartementet

Den framtidakommersiellalokalradion.14 Frågortill det industriellasamhället.18

fakta info direkt

Tel 08-587 671 00. Fax08-587 671

71.

Box 6430. ng, 82 Stockholm.

ordct@fakn.info.sc www.faktninfo.,sc