SOU 1999:119

Utvärderingen av KY delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

UTVÄRDERINGEN

AV KY

REGERINGSKANSLIET

Utbildningsdepartementet

0a,

r/IXN i

Statens offentligautredningar

1999: 1 19

Utbildningsdepartementet

Utvärderingen av

Delbetänkande av

för kvalificerad yrkesutbildning

Igommittén

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-752-3

ISSN °37525°X NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1999

Utvärderingen av

Torsten Maria Fredriksson

Björkman

Rickard Garvare Jan Johansson Bengt Mats Lindell

Klefsjö

Antony Lindgren Marita Olsson Magnus Svensson

Rapport från forskargrupp

en Luleå 1999

Förord

Regeringen fattade den 14 mars 1996 beslut om försöksverksamhet med Kvalificerad yrkesutbildning under ledning av Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning KY-kommittén. Bakgrunden är i korthet att regeringen i april 1995 fick motta betänkandet "Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning SOU 1995:38. Remissbehandlingen visade att utredningens bedömning av behovet av

kvalificerad yrkesutbildning allmänt gillande. De konkreta en ny vann förslagen i betänkandet, om hur denna utbildning borde utformas, möttes däremot mycket blandade reaktioner, remissvaren var

av alltifrån uppskattande till starkt kritiska. Mot bakgrund av att utredningens resultat i flera stycken kan ses som kontroversiella är det logiskt att regeringen ville få fram ett säkrare underlag för en eventuell utbildningsreforrn.

Denna utvärdering har utförts uppdrag av KY-kommittén. Utvärderingen har upphandlats genom anbud i enlighet med upphandlingsförordningen och utannonserats i Official Journal. Som underlag för anbudsgivningen fanns PM, Utvärdering av försöksverksamhet

en med kvalificerad yrkesutbildning, daterad 1996-10-10 Dnr 96/109. Anbudet omfattade utvärdering av totalt 4500 utbildningsplatser, 1700

startade 1996, ytterligare 300 platser som tillkom 1997 och yttersom ligare 500 som tillkom 1998. Under utvärderingens gång har ytterligare platser tillkommit. Dessa har efter överenskommelse med KY-kansliet inkluderats när så har varit möjligt.

Den viktigaste beståndsdelen i vår utvärderingsmodell är självutvärderingar inom vart och ett respektive utbildningsprogram.

av Dessa självutvärderingar har haft ett dubbelt syfte. Det primära har varit att implementera ett kvalitetstänkande hos utbildningsanordnama och kontinuerlig utvärderingsprocess bygger reflexion över

en som det arbetet. Utifrån en självutvärdering kan man finna styrkor och

egna svagheter i organisationens arbetssätt som kan vara bas för ett förbättringsprogram.

Självutvärderingama har också varit ett rationellt sätt att samla in en del den information behövt för vårt utvärderingsuppdrag.

av Därutöver har använt tre studentenkäter, besök hos ett urval utbild-

ningsprogram och telefonintervjuer med utbildningsanordnare och organisationer som tillhandahållit platser för Lärande i arbete.

Vi sammanfattar våra resultat och slutsatser i kapitel 14. Vi börjar med att redovisa vilka utbildningar det blev och hur de mot

svarar arbetsmarknadens krav. Därefter diskuterar utbildningens

organisering och genomförande och vilka problem sett där. Slutligen diskuterar vi ett antal snävare frågeställningar preciserats i vårt

som utredningsuppdrag. De visionära och utbildningspolitiska diskussionerna presenterar vi i det avslutande kapitel 15.

Vad som kommer att hända med den Kvalificerade utbildningen i framtiden är till slut en politisk fråga. De olika alternativen har olika politiska konsekvenser. Vill ha ett centraliserat eller ett decentra-

man liserat utbildningssystem Vill man skapa utrymme för privata utbildningsanordnare eller är den Kvalificerade yrkesutbildningen helt

en angelägenhet för stat och kommun Dessa och många fler ställningstaganden som är förknippade med det avgörande beslutet anser vi hör hemma i den politiska beslutsprocessen. Vår förhoppning är att berika beslutsunderlaget inför dessa viktiga avgöranden.

Den utvärderingsmodell vi valt har ställt stora krav utbildningsanordnamas medverkan och engagemang, i genomsnitt ca 150 arbetstimmar per program. Utan denna arbetsinsats hade utvärderingen inte varit möjlig, och vi är tacksamma för medverkan. Det är vår

er förhoppning att ni kommer att ha glädje av den insatsen under lång tid framåt. Vi vill också rikta ett tack till KY-kansliet varit

som oss behjälpligt med att snabbt sammanställa det material önskat.

Utvärderingen har utförts av en forskargrupp bestående av professorema Torsten Björkman, Jan Johansson och Bengt Klefsjö, universitetslektor Antony Lindgren samt doktoranderna Mats Lindell, Marita Olsson och Magnus Svensson. I projektets skede har även 1:e

senare forskningsingenj örema Maria Fredriksson och Rickard Garvare deltagit i utvärderingsarbetet.

Luleå den 16 augusti 1999.

SOU 1999: 119 15

1 "Kvalificerad yrkesutbildning"

en länge omstridd Verksamhet

I detta kapitel fokuserar vi den kvalificerade yrkesutbildningens svenska historia. Vi tolkar försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning KY som kulmen en lång historisk process, som handlat yrkesutbildningamas fördjupade kvalificering och arbets-

om livsanknytning. Samtidigt pekar i kapitlet karaktäristiska svenska svårigheter att åstadkomma en kvalificering av yrkesutbildningama. Komplikationema är inte enkla eller tillfälliga utan kan delvis spåras till Sveriges unika fackliga historia och i några avseenden finns de rent

inbyggda i svenska språket. När tar svenska språket till hjälp, för av att tänka stort och fritt kvalificerade yrkesutbildningar, är det lätt

om hänt att vi hamnar snett p g a de många innebörder, som vi laddat ordet yrke med.

1.1 Det svenska

vaga yrkesbegreppet

På svenska kan vi obehindrat växla mellan orden "yrke och "arbete". Så är inte fallet i engelskan och tyskan. I svenskan kan alla arbeten

t ex kallas för yrken och alla yrken för arbeten. Det är vi språkligt sett tämligen Vi använder ofta yrke som en neutral term, utan

ensamma om. den betoning kvalificering är självklar många andra språk.

som Följaktligen är det inte så enkelt att översätta det svenska ordet "yrke". Vilket ord är lämpligast blir beroende syfte och sammanhang. I

som av engelskan är de viktigaste alternativen "occupation" som i "Occupational safety"/yrkesskydd och säkerhet respektive vocation" som i vocational trainingVyrkesutbildning och -inskolning. I tyskan finns motsvarande skillnad mellan Arbeit respektive "Beruf och "Facharbeit".

Vår brist på ord för skiftande betydelser yrke leder till typiskt

av svenska missförstånd kring vad yrkesutbildning är för något. Vi tycks ha särskilt svårt att tala kvalificerade yrken och yrkesutbildningar.

om Menar vi första bästa introduktionsdag eller kortkurs för ett tempoar-

16 "Kvalijicerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet - en

bete eller syftar vi en kvalificerad flerårig yrkesutbildning. En förklaring är basal, att för dessa fenomen använder 0rd "yrke, samma som kommer fomsvenskans yrkia med grundbetydelsema verka av och orka". Engelskans work kan även det härledas till det nordiska yrkia. I dessa grundbetydelser finns ingen betoning kvalificering, av enbart av uthållighet. "Vocation" efter latinets vocatio, kallelse, inbjudan engelska och "Beruf" tyska efter berufen betyder kalla karaktäriserar som yrket som något känt sig kallad bli. Kall svenska har man att en ålderdomlig, närmast religiös, prägel och används sällan. Präster och missionärer kan säga att de känt sig "kallade. I få andra yrkesgrupper vill man använda sig ett så högtidligt språkbruk. Många av är även oroade av perspektivet att bli betraktade frivilliga. Exempelvis har som sjuksköterskor kämpat fackligt för deras yrke inte skall att uppfattas som ett kall utan som ett normalt yrke, underförstått yrke där ett man har rätt att ställa krav löner och arbetsvillkor. På svenska är yrkeslivet synonymt med arbetslivet. Yrkesinspektionen är karaktäristiskt namnet den svenska myndighet, har nog som att övervaka arbetsförhållandena alla svenska arbetsplatser, inklusive landets skolor. Arbetsskada och yrkesskada betecknar samma skada. Den gamla "yrkesfarelagen" markerade att det fanns olycksrisker och sjukdomstillstånd yrkessjukdomar, specifika för som var

olika yrkesgrupper. Yrkesskadeförsäkring med arbets-

var synonymt

skadeförsäkring.

Den svenska användningen "yrke" är lik bruket av mest av "occupation" eller "job" engelskan, respektive "Arbeit" tyskan, dvs ett generellt ord för alla beteckningar anställningar oavsett utbildningskrav eller kvalificering. Om tillämpade detta svenska språkbruk med konsekvens skulle alla utbildningar, leder till arbete, som kallas för yrkesutbildningar. Så har också ofta varit fallet. AmuGruppen AMU mfl utbildningsanordnare har givit ett stort antal utbildningar som de kallat för yrkesutbildningar, även dessa i flera fall om varit påfallande kortvariga och okvalificerade. Syfte och innebörd har varit att utbildningarna skall leda till arbete, till sysselsättning, det har

varit nog som skäl för beteckningen yrkesutbildning.

1.2 N

YK-systemet

Arbetsmarknadsstyrelsen AMS har länge arbetat med klassificerings-

systemet Nordisk YrkesKlassificering NYK, ett system i vilket alla existerande arbeten betecknas yrken. NYK är svensk som en anpassning från 1962 det internationella International Standard av systemet

SOU 1999: l 19 "Kvalificerad yrkesutbildning" en länge omstridd verksamhet 17

Classification of Occupations ISCO från l950-talet. Observera att det i detta fall är "occupation" arbete, job, "vad man är sysselsatt med", som översätts med yrke. För att få en tydligare bild av NYKsystemet kan vi till en av källskriftema, Svenskt yrkeslexikon, som visserligen upphörde att utkomma 1970-talet men 1990-talet fått sentida efterföljare i årsböckema Yrke och framtid. Ambitionen är som nämnts att systemet skall vara heltäckande. Yrke kallas vilket som helst arbete den svenska arbetsmarknaden. Den enda begränsningen är att arbetet har ett visst minsta antal utövare, tex 500. Det görs ingen åtskillnad mellan yrken med hänsyn till hur mycket utbildning de förutsätter. Yrken som kräver akademisk examen bildar ingen

kategori. För att exemplifiera med vårdornrådet kallas läkare och egen sjuksköterskor för yrken liksom undersköterskor och ukvårdsbiträden. Alla tänkbara assistentuppgifter, oavsett samhällssektor, kallas genomgående för yrken. Alla arbeten är även yrken. Yrken i vilken mening

Yrkesklassificeringarna har även ett horisontellt problem: Vad är lämplig precision i yrkesbeteckningama Vad är ett kluster av besläktade yrken respektive ett distinkt eget yrke Valet av upplösningsnivå framstår ibland som inkonsekvent eller godtyckligt. Officer i försvaret är exempelvis inget eget yrke utan räknas till yrkesgruppen "militärt arbete. Den yrkesgruppen är indelad i en mängd yrken som exempelvis plutonsofficer vid armén, plutonsofñcer vid flottan, plutonsofficer vid kustartilleriet, plutonsofficer vid flygvapnet, kompaniofficer vid armén och regementsofñcer vid armén. Läkare är å andra sidan läkare oavsett hierarki t underläkare, överläkare eller gren av hälso- och

ex sjukvårdssystemet t ex distrikt, sjukhus eller för den delen medicinsk specialitet t medicin, kirurgi, psykiatri eller mer precisa specialite-

ex ter som gynekologi och anestesi. Bristen precision i fallet läkare blir inte bättre att läkarna är många gånger fler än officerama. Ifråga

vissa industriarbeten är precisionen däremot extremt god. Exemom pelvis skiljer man för jämbruksarbete kokillresare som övervakar att göten får rätt vikt och kokillputsare som rengör och smörjer kokillema.

Med andra ord kan yrke svenska beteckna vad som helst ur kvalifikationssynpunkt och i precision kan det variera från att beteckna stora yrkesfamiljer till mycket smala specialiteter. Denna vaghet kom-

är en plikation för våra fortsatta resonemang om yrkesutbildning i allmänhet, kvalificerad yrkesutbildning i synnerhet.

18 "Kvalificerad yrkesutbildning" en länge omstridd verksamhet SOU 1999: l 19

1.3 Kvalificerat

yrkesarbete

"Yrke" har inte bara den allmänna innebörden, vilket yrke som helst. Yrke används också för att skilja ut de yrken som kräver särskilda kvalifikationer. Yrke blir med andra 0rd ett understatement för "gediget yrkeskunnande. Yrke i denna mening använder utan att göra skillnad akademiker eller icke-akademiker. Det är inte mindre rimligt att säga läkaryrket" än att tala om "kockyrket" eller fotografyrkef. I de senare fallen är "yrke" en svensk motsvarighet till "vocation" respektive "BeruF, medan läkaryrket ute i världen främst profes-

ses som en sion, för övrigt det främsta exemplet på "profession".

Det är inte helt enkelt att avgöra, när svensk yrke med

en menar betydelsen "occupation och yrke i meningen vocation". När vi säger "yrkesman" menar någon som verkligen kan sin sak till skillnad från amatörema. Det något ålderdomliga yrkeskvinna är inte enbart en markering av att en kvinna yrkesarbetar till skillnad från att vara exempelvis hemmafru, det är också markering att hennes arbete

en av är kvalificerat. Med omdömet "yrkesskicklig" uttrycker vi varierande grad av beundran för den som behärskar sitt yrke. Ofta, men långt ifrån alltid, tycks referensramen vara de gamla hantverken, yrkesskicklig i samma mening som när vi karaktäriserar de gamla mästarna. Tyst kunskap har blivit ett viktigt begrepp för att fånga detta släktskap med de gamla mästarna. Till skillnad från akademiker förutsätts mästarna ha svårare att verbalisera sitt kunnande, det är inte i första hand forskningsanknutet utan verksamhetsanknutet och verksamheten är ofta praktisk, inte verbal. En mästerkock demonstrerar sitt yrkeskunnande genom att tillaga en utsökt meny, inte genom att skriva en uppsats om kokkonstens utveckling. För en jubelakademiker, t ex en historiker eller folklivsforskare, som specialiserat sig hur det svenska köket förändrats, är uppsatsen, artikeln, avhandlingen eller föredraget de främsta bevisen den professionella kompetensen. Det anses av helt underordnad vikt om akademikern också kan utföra hantverket att laga mat, bokliga meriter räcker.

De första fackliga organisationerna i Sverige var yrkesförbund, exempelvis Typografförbundet som bildades 1886 av 17 avdelningar sedan 1973 ingår det i Grafiska förbundet. Yrkesförbundens medlemmar förvaltade traditionerna från hantverksepoken och var djupt oroade inför hotet att ersättas av icke-facklärda arbetare. Denna hotbild var ett verksamt rekryteringsargument. I yrkesförbunden finns en väldokumenterad debatt temat att de yrkeslärda är förmer än ickeyrkeslärda. Denna motsättning hade de för övrigt ärvt från hantverkstiden, då exempelvis grovarbetama saknade skråtillhörighet och användes för att lyfta och bära, gräva och baxa och andra tunga kropps-

SOU 1999: l 19 "Kvalificerad yrkesutbildning" en länge omstridd verksamhet 19

arbetsuppgifter Med industrialismen korn dessa skikt av icke-facklärda att bli mångdubbelt större än de facklärda, vilket fick stora konsekvenser för samhällsstrukturen i allmänhet, yrkesutbildningsbehoven i synnerhet.

I många länder har yrkesförbunden än idag en starkare ställning än de har i Sverige. Storbritannien är det mest kända, för många det kanske mest ökända, exemplet en långtgående tillämpning av yrkesförbundsprincipen. Sverige kan ses som ett föregångsland ifråga om avveckling av yrkesförbund. Under efterkrigstiden är det många länders fackföreningar som i växlande omfattning infört det svenska systemet med stora industriförbund. Av stor betydelse för den svenska utvecklingen var den svenska fackföreningsrörelsens tidiga organisatoriska vägval, att förorda industriförbund istället för yrkesförbund. Redan i 1909 års organisationsplan för LO, vid tid då det vare sig

en fanns fackliga organisationer för tjänstemän eller för akademiker, fastslogs att industriförbundsprincipen var överlägsen yrkesförbundsprincipen. Argumentationen byggde främst resonemang om förhandlingsstyrka och avtalsprinciper. Om arbetarna en och samma arbetsplats tillhörde mängd olika yrkesförbund det svårt att nå enighet

en var om likartade avtal. Arbetsgivaren kunde lätt spela ut de olika yrkesgruppema mot varandra. I LO:s organisationsplan ville man förhindra att så skedde genom att förorda industriförbundsorganisering, att alla arbetare samma arbetsplats tillhör samma fackliga förbund, oberoende av yrkestillhörighet.

Några av de nya förbunden skulle snart växa till stora och starka organisa-

tioner, som Järn- och Metallarbetareförbundet, Träarbetareförbundet och

Grov- och Fabriksarbetareförbundet, andra samlade små yrken och skulle

bara stå kvar en begränsad tid som egna organisationer, som förbunden för

handskarbetare, hattarbetare, förgyllare och glasarbetare, klampare, kork-

arbetare, repslagare, sockerbagare och stuckatörer.

Även i den svenska fackföreningsrörelsen finns fortfarande, 1999, yrkesförbund som Elektriker-, Musiker- och Målareförbunden inom LO, men de är av ringa omfattning jämfört med industriförbunden. Alla LO:s yrkesförbund sammantagna har endast tre procent av det totala antalet medlemmar. En förklaring den Åmark påtalade obestån-

är av digheten i många yrken, men som han också visar är avtalsargumentet det tyngsta. Organisationsutvecklingen har förvisso inte följt yrkes-

l Ett undantag järnbärarna, till skillnad från övriga grovarbeten bildade

var som eget skrå. 2K. Åmark, "Yrke eller avtalsområde De första organisationsplanerna 1909- 1926" ur Solidaritetens gränser. LO och industriförbundsprincipen under I 900talet. Stockholm: Atlas, 1998, 26.

20 "Kvalificerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet SOU 1999: l 19

- en

principen, men även industriförbundsprincipen har delvis kommit att ersättas av en än mer storskalig indelningsgrund, sektor- eller ägarprincipen. LO:s största förbund, med i storleksordningen 30 procent det

av totala antalet LO-medlemmar, är Kommunalarbetareförbundet, som grundar sin organisering att alla medlemmar har samma slags ägare eller arbetsgivare, kommuner och landsting. Tidigare gällde detta även om LO:s tredje största förbund, Statsanställdas förbund, det har i

men privatiseringamas efterföljd 1995 ombildats till ett ägameutralt förbund, SEKO, för anställda inom "service och kommunikation.

För industri- och sektorförbunden är medlemmarnas varierande yrkestillhörighet dilemma. Å sidan det för sammanhållning

ett ena är och solidaritet viktigt att betona vad som förenar de skilda yrkesgrup-

dvs yrkesskillnadema. Å den andra sidan yrke för pema, tona ner är många medlemmar en livsavgörande kategori, inte minst i fråga

om utbildning och meritering, och följaktligen en kategori som inte kan negligeras. För många är yrkestillhörighet väl så viktigt förbunds-

som tillhörigheten, i synnerhet i de utpräglade yrkesarbetena. Industri- och sektorförbunden måste i korthet klara balansakten att tillmötesgå de särpräglade yrkesintressena samtidigt som alla medlemmar helst bör känna sig som vinnare efter påskrivet avtal. Den fackliga problemlösningen handlar om högre lön för yrkesskicklighet i kombination med generella påslag och riktade låglönesatsningar. Detta fackliga dilemma förklarar en del av den svenska kluvenheten kring yrken i allmänhet, yrkesutbildning och yrkesvärdering i synnerhet.

I verkstadsindustrins mönsterbildande Arbetsvärdering för manuella yrken", som varit i bruk sedan mellankrigstiden, utgör yrkesskicklighet den viktigaste bedömningsfaktom, ytterligare uppdelad i teori 71 7apraktik, omdöme och initiativ 99 Hhandlag och noggrannhet.

, , De övriga huvudfaktorema är "ansvar", "ansträngning" och arbetsplatsförhållanden" belastande arbetsförhållanden har i viss utsträckning kompenserats lönemässigt. För att få högsta utdelning 7 poäng i teorifaktom krävdes teoretiska kunskaper betydligt över dem

som meddelas i 3-årig industriskola". För högsta grad i praktik 12 poäng krävdes åtta år i yrket inklusive praktikperiodema under industriskole-

utbildningen.3

Den senare utvecklingen av dessa värderingskriterier kan delvis tolkas i termer av att det gått inflation i att yrkesmässigt kvalificerad

vara med hänvisning till yrkeserfarenhet. I dag är fem år i yrket i allmänhet tillfyllest för uppnående av högsta graden. Men samtidigt har kraven formell utbildningstid tenderat att stiga. Kvalificerad yrkesutbildning är

3 "Kort handledning i Arbetsvärdering för Manuella Yrken, Västerås: ASEA, 1957.

"Kvalificerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet 21

- en

logisk fortsättning dessa tendenser. Gymnasieskolans treåriga en av yrkesprogram räcker inte längre än till att motsvara inträdeskraven, att

tredjedel den vanligen tvååriga utbildningstiden är arbetsplatsfören av lagt "lärande i arbetet uppfyller däremot praktikkriteriet.

1.4 och yrkes- Tysk yrkesklassificering utbildning ett skarpare fokus på

kvalificering

I Tyskland, har ett normerande inflytande inom EU i frågor om

som yrken och yrkesutbildningar, är yrke främst kvalitativ bestärrming.

en Endast arbeten med ett väletablerat anseende för att vara kvalificerade får kallas för "yrken" Facharbeit eller Beruf. Det finns officiellt fastställda listor över vilka arbeten är yrken i denna kvalificerade

som mening. Man kan inte bli sådan yrkesutövare enbart genom att man

en innehar ett arbete. Kvalificeringen är mödosam, påminner mer om bildningsgången i de gamla hantverksskråna eller universitetens exa-

Yrkestiteln är slutresultatet efter karriär in i yrket med menssystem. en handledd praktik och delexamina. Avslutningen denna process är mästarvärdigheten Meister. Men även i Tyskland finns tendenser till att "Bernt" används ett utslätat, "svenskt", vis, som beteck-

mer ning för alla yrken oavsett kvalificeringsnivå. I det tyska försäkringssystemet utgör "Berufsgenossenschaften" yrkesgemenskaper ett centralt inslag och i dessa gemenskaper kan i stort sett alla som är verk-

i viss bransch också bli medlemmar. Å andra sidan görs stor samma en åtskillnad ytligt respektive djupt yrkesutbildade.

Det tyska systemet för kvalificerad yrkesutbildning är betydligt mer utbyggt än det svenska ifråga linjer och antal studenter. Ungefär-

om ligen gymnasienivå finns två skolfonner; "Berufsschulen och "Berufsfachschulen" bägge avslutas med examenstiteln "Fachar-

som beitergeselle. Konkurrensen till Berufsfachschuled har hårdnat och

är det vanligt först tar studenten gymnasium innan man nu att man försöker bli antagen. Fachoberschulen" varierar stort i svårighetsgrad från till treåriga utbildningar, variationen följer främst branschtill-

etthörigheten. Examen kallas för "Fachoberschulabschluss. Det är diskutabelt i vilken grad de nämnda tyska yrkesutbildningama motsvarar våra svenska yrkesförberedande gymnasieprogram. I några fall är de

omfattande och ofta yrkesinriktade och arbetsplatsanknutna. mer mer Entydigt eftergymnasiala yrkesutbildningar finns i mängder av varianter i Tyskland. Vanliga benämningar dessa skolor är Berufsakadenne och Fachakademie. Berufskolleg är ibland närmast en form av

22 "Kvalijicerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet - en

vuxengymnasium, i andra fall en mer avancerad eftergymnasial yrkesutbildning. Till styrkefaktorema i det tyska yrkesutbildningssystemet hör mängden branscher och yrken har sina avancerade som egna utbildningar. Arbetsplatsanknytningen av utbildningen är också ofta förebildlig. Men om övriga Europa blivit inspirerat det duala tyska av yrkesutbildningssystemet dualt i meningen god integration mellan skola och arbetsplats så har många tyska arbetsgivare blivit inspirerade av omvärlden och frågar sig varför just tyska arbetsgivare skall lägga ner så stora egna resurser ungdomens yrkesutbildning. Det finns ett växande motstånd mot att ställa värd för yrkesskoleupp som elever, i synnerhet de från de elementära skolstegen. mer

1.5 av det svenska

Utvecklingen "yrkesutbildningssystemet några historiska

huvudtendenser

1.5.1 Skråväsendet, avskräckande eller förebildligt

exempel

I det traditionella feodala samhället föddes man som regel till sitt yrke. Föräldrarna hade att svara för den grundläggande inskolningen i de egna sysslorna. Barnen bytte sällan yrke utan tenderade att ärva föräldrarnas. Torparens barn blev pigor, drängar och torpare, bondens blev bönder och bondmoror. I borgarklassen släktema vanligen var knutna till speciella hantverk. Vi hade släkter av gelbgjutare mässingsgjutare, förgyllare, kopparslagare, vapensmeder, luntmakare, grytgjutare, tunnbindare, blockmakare, slipstenshuggare, glasblåsare, stuckatörer, möbelsnickare, ebenister praktmöbelsnickare, skräddare, Skomakare, skoflickare som lagade skor, hattstofferare, knappmakare, repslagare, snörrnakare, borstbindare, urmakare, bokbindare, saltmätare eller sockerbagare bland de 300 hantverksyrken i Sverige funca som nits organiserade i skrån. Sällan valde pojkarna något annat skrå än faderns, döttrama något rörligare i sina giftermål. Även i de högre var stånden, präster och adel, var släktmönstren tydliga. Vi fick prästsläkter och en adel som under stormaktstiden i mycket påminde om en krigarkast. Det var som bekant främst utvecklingen inom det borgerliga ståndet, som kom att spränga detta system. Hantverksskråna ersattes av företag, i synnerhet industriella företag, som måste finna vägar för nya att förse sig med yrkeskunniga anställda. Fram till skråväsendets avskaffande 1846 var utbildning inom ramen för hantverken den dominerande formen för reglerad yrkesut-

"Kvalificerad yrkesutbildning" en länge omstridd verksamhet 23

bildning i Sverige. Hantverkssystemet övergavs etappvis, ända fram till 1864 behölls vissa bestämmelser för lärlingar och gesäller. Skråsystemet omfattade inte en särskilt stor del av befolkningen, endast ca 50 000 allt som allt inklusive alla gesäller, lärlingar och andra hjälparbetare. Den ringa volymen och kapaciteten var en av de verkningsfullaste invändningama mot systemet.

Hantverkens utbildning var som bekant arbetsplatsförlagd och tydligt stadieindelad; novis, lärling, gesäll, mästare. Lärlingstiden varierade mellan de olika hantverken, längst för guldsmeder, ca sju år och betydligt kortare för exempelvis två år. Fyra till fem års

garvare, ca lärlingstid var det normala, en tid som i bästa fall avslutades med erhållande gesällbrev och upptagande i något gesäll-lag. De fåtaliga

av mästarbefattningama blockerade utvecklingsmöjlighetema för gesällema. Gesälltiden kunde räcka livet ut.

Inlämingen fick ske under arbetet i yrket. Mästaren var ofta en hård lärare, som främst krävde arbete av sina lärlingar och gesäller. "Elevgruppen var heterogen, verkstadens samtliga lärlingar och gesäller. Vanligen arbetade de tillsammans, ofta hade de även gemensam bostad. Lärlingama fick i mycket fungera som tjänstefolk i mästers hushåll och visavis gesällema, fastän skråordningen innehöll bestämmelser om att de främst skulle lära sitt hantverk han lärlingen mest brukas till det hans lära angår".

Skråbrödema i de skilda hantverken lade normalt ner mycket stor omsorg på kvalitetskontroll och bekämpade alla fonner av fuskande i yrket. Den skicklighet som utvecklades i vissa skråstyrda hantverk, tex italienskt fiolbyggeri Antonio Stradivarius eller svenskt möbelsnickeri Georg Haupt har inte överträffats.

Under skråtiden fanns endast ett fåtal yrkesskolor för andra verksamheter än hantverk, i Sverige tex sjömans- och handelsskolor. Det fanns även ett fåtal bergsskolor, några lantbruksinstitut och en "mekanisk" skola i Stockholm föregångare till Tekniska institutet liksom Chalmerska slöjdskolan i Göteborg. I flera fall kom dessa yrkesskolor att utvecklas mot akadernier och universitet, tex Chalmers och Ulltuna, och perioden som yrkesskolor är i historiskt perspektiv endast ett utvecklingssteg.

Skråväsendets avveckling ledde till att många olikartade yrkesskolor inrättades under andra hälften av 1800-talet, flertalet folkskolenivån. Slöjdskolor kom att väsentligen ersätta den inskolning i yrken som hantverksskråna svarat för. Även antalet skolor ökade i tämligen

om hög takt så höll inte utbyggnaden jämna steg med efterfrågan yrkesutbildad arbetskraft. I början av 1900-talet var rnissnöjet betydande

4 1720 års skråordning.

24 "Kvalificerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet SOU 1999: l 19 - en

med det svenska beståndet av yrkesskolor. Viktiga näringslivsaktörer, som de ledande storföretagen, ansåg att utbildningen för enkel var men framför allt otidsenlig. 1907 år kommitté angående den lägre tekniska undervisningens ordnande den enskilt viktigaste utredningen den var avslutade sitt arbete 1912. Med främst denna utredning grund som beslöt 1918 års riksdag om inrättande lärlingsskolor respektive av yrkesskolor. För att få börja yrkesskola krävdes genomgången lären lingsskola. Yrkesskoloma tänkta att ersätta eller motsvara gesällvar utbildningen i de gamla hantverken. Samtidigt bibehölls och förstärktes de tekniska fackskolorna, väsentligen gymnasielika och som var senare kom att utvecklas till tekniska gymnasier utbildade "läroverkssom ingenjörer". 1918 års reformer är ett tidigt försök att skilja kvalificerad yrkesutbildning från grundläggande yrkesutbildning eller yrkesförberedelse, men är även uttryck för ett parallellskoletänkande.

Under det att staten årligen offrar dyrbara läroanstalter för stora summor att giva dem, som kunna vinna sin utkomst övervägande intellektugenom ellt arbete, en lämplig utbildning för deras blivande levnadskall, göres ännu, utöver vad folkskolan i detta hänseende kan åstadkomma, alltför lite för att tillförsäkra dem, som ägnar sig övervägande k kroppsligt arbete, s tillgång till sådana kunskaper, äro ägnade öka deras förvärvsförsom att måga och deras utsikter att vinna ekonomisk tryggad ställning. Allra en största delen av den ungdom, som vid 12-14 års ålder utgår från folkskolorna, erhåller för sin fortsatta utbildning ingen ledning och hjälp från samhällets sida.5

Många yrkesskolor, en grundskola

Mellankrigstiden präglades av ett starkt stadieindelat utbildningssystem. De tydligaste nivåerna folkskola, realskola, gynmasium och var universitet, men det fanns många mellanforrner, tex yrkesskolor och s k flickskolor. Reformema inom yrkesutbildingsområdet fokuserades intervallet folkskola realskola och kom att avslutas med grund- skolans genomförande l960-talet. Yrkesskolomas utbildning nådde inte så många, i slutet 1920av talet fortfarande under 10 000 elever. De stora volymema kom först på 1950-talet, då antalet elever yrkesskolomas heltidskurser översteg 50 000. En viktig förklaring till denna expansion var de slutsatser som drogs av 1930-talets depression. Den stora Rationaliseringsutredningen

behandlade även yrkesutbildningsfrågan, kopplade

som man samman

5 Citat från 1907 års utrednings slutbetänkande, återgivet i L. Nilsson, Yrkesutbildning i nutidshistoriskt perspektiv", Göteborg Studies in Educational Sciences 39, 1981.

SOU 1999:1 19 "Kvalificerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet 25

- en

med arbetslöshetsfrågan. Utredningen föreslog bl verkstadsskolor för

a arbetslös ungdom, som en metod att ånyo få fart Sveriges ekonomi, ett förslag som genomfördes och förhållandevis lyckat resultat.

gav Under 1940- och 1950-talen fick den svenska yrkesutbildningen ett stort uppsving.

Saltsjöbadsavtalet 1938 ledde till bildandet av Arbetsmarknadens yrkesutbildningskommitté 1944, som korn att få stor betydelse för yrkesutbildningamas utbyggnad och inriktning. Till ett av dess många genomförda förslag hörde att samla myndighetsansvaret över landets yrkesutbildningar under Kungliga Överstyrelsen för Yrkesutbildningar. KÖY korn att verka under perioden 1944-64, varefter yrkesfrågoma fördes över till Skolöverstyrelsen SÖ och de förberedande delarna

av yrkesutbildningama integrerades i grundskolan.

Under den tidiga efterkrigstiden ökade det amerikanska inflytandet över svensk yrkesutbildning. Starkt intryck gjorde bl a TWI-systemet Training Within Industry, som med framgång tillämpats ameri-

av kansk rustningsindustri för att rekordfart lära upp oskolad arbetskraft. TWI var en föregångare till dagens systern för lärande i arbete respektive lärande organisation. Den svenska arbetsmarknadsutbildningen hörde till de grenar av yrkesutbildningssystemet som tog störst intryck av TWI. AMS inrättades 1948 men redan under krigsåren hade Statens Arbetsmarknadskommission SAK prövat de nya metoderna för introduktionsutbildning men även för omskolning för att fylla bristyrkenas vakanser. Under 50-talet var antalet personer som årligen deltog i arbetsmarknadsutbildning under 10 000, men i slutet av 1970-talet nådde man kring en kvarts miljon. AMU kom att för den kvan-

ansvara titativt dominerande formen för yrkesutbildning i Sverige, i allmänhet en inte så kvalificerad form för yrkesutbildning, korttidsutbildningama övervägde.

Nivåmässigt nådde inte utbildningen många av de yrkesskolor, som var i drift under mellankrigstid och tidig efterkrigstid, utöver realskolan. När grundskolan väl var genomförd mot slutet av 1960-talet förändrades förutsättningarna, då korn yrkesutbildningama efter realskolenivån och låg med andra ord parallellt med gyrrmasiestudier. Samordningen med gymnasiet blev nästa reformetapp men då är framme på 1970-talet. Grundskolereformen dominerade 1950- och 1960-ta1ens skoldebatt, samtidigt som yrkesskoloma fortsatte att utvecklas, men med två olika huvudmän, kommunala yrkesskolor respektive centrala yrkesskolor i statlig regi. l950-talets "Yrkesutbildningssakkunniga förordade att staten skulle ta över ansvaret för all yrkesutbildning, vilket 1955 års riksdag beslutade. Utbildningamas huvudmannaskap har växlat många gånger under svensk nutidshistoria.

26 "Kvalificerad yrkesutbildning" en länge omstridd verksamhet

Grundskolan integrerade folkskola och realskola och ersatte flickskolan. Hela befolkningen skulle en och samma nioåriga grundutbildning. Det avslutande nionde året gavs nio olika inriktningar; gymnasieförberedande 9g, humanistisk 9h, allmänpraktisk 9pr, teknisk 9t, teknisk-praktisk 9tp, merkantil 9m, handel 9ha, social-ekonomisk 9s och en hushållsteknisk linje 9ht.

Grundskolans nio avslutande linjer var tänkta för ett fortsatt utbildningssystem i fem sektorer; teoretisk sektor, sektor för allmänutbildning, teknisk-mekanisk sektor riktad mot teknisk fackskola, som snart utvecklades till tekniskt gymnasium, merkantil sektor riktad mot merkantil fackskola, senare handelsgymnasium och en vårdande, huslig sektor.

1.5.3 Den långa vägen mot en integrerad gynmasieskola

Efter grundskolereformen var det gymnasieskolans tur att stöpas om. I slutet av 1960-talet verkade Yrkesutbildningsberedningen, dess förslag om Standardisering yrkesutbildningama till två år blev till nonn.

en av Tvåårssystemet gav en principiell likvärdighet mellan de olika yrkesutbildningama och förenklade utbildningsplaneringen, men systernförändringen hade också nackdelar. Att stöpa alla yrkesutbildningar i samma form, två år, innebar mycket växlande blandningar av ren yrkesutbildning och allmänbildande ämnen. Industrins yrkesutbildningar hade även före reformen ofta varit tvååriga, handelns utbildningar var däremot vanligen ettåriga och utbildningarna i husligt arbete oftast under ett år. Tvåårsmallen resulterade i stort inslag allmänna

av ämnen i handelns och vårdens och omvårdnadens utbildningar medan inslagen av ren yrkesteori och praktik minskade i industrins yrkesutbildningar för att lämna plats för mer av de allmänna ämnena. Den senare förändringen blev sin tid mycket omdebatterad främst i termer av en förmodad urholkning av yrkeskunnandet. Utbyggnaden av de kortare yrkesutbildningama till två år kritiserades med argument som dyrbar utfyllnadsutbildning. En mer allmän och teorianknuten yrkesutbildning mötte mycket opposition. Beslutet sågs som ett vägval mellan utbildningsbyråkratins krav Standardisering och näringslivets krav

skräddarsydda utbildningar. Traditionalisterna efterlyste mer av nyttig praktik, dvs produktion av användbara varor och tjänster, och önskade ett större inslag av åskådlig färdighetsträning, mindre av teori- och förståelsemoment.

Det nya integrerade svenska gymnasiet startade med höstterminen 1971. Fackskolorna och yrkesskolorna avvecklades, delar av deras

SOU 1999: l 19 "Kvalificerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet 27

- en

kursutbud blev beståndsdelar i de nya tvååriga yrkesförberedande linjerna. Det är värt att notera att man redan från gynmasiereformens start valde att se yrkesutbildningsinslagen som elementära och yrkesförberedande. Man höjde kraven vad skall räknas kvalifi-

som som cerad yrkesutbildning. Linjernas yrkesförberedande utbildning borde följ as av något mer kvalificerat ute företagen eller arbetsplatserna.

I mitten av 1980-talet var det dags för nästa utredningsomgång. Översyn den Gymnasiala Yrkesutbildningen ÖGY, kom att lyfta

av fram svagheter i det tvååriga gynmasiet. En att den gyrrmasie-

var nya skolan ärvt skillnaderna och motsättningarna mellan de olika linjerna, byggt in dem i gymnasieskolan men inte överbryggat dem.

ÖGY resulterade i förslag treåriga linjer, prövades i för-

ett om som söksverksamhet. Det treåriga gymnasiet skulle framför allt utöka teorimomenten samt i de yrkesförberedande linjerna ha upp till 60 procent arbetsplatsförlagd utbildning under det avslutande tredje studieåret. Slutsatsema av försöksverksarnheten och förslaget till vår nuvarande gymnasieskola presenterades i propositionen "Växa med kunskaper 1990/91.

Den nuvarande svenska gymnasieskolan bekant

är som programuppdelad. Av 16 nationella program anses 14 innehålla yrkesämnen och programmen kallas för yrkesförberedande. Endast två det

program, naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga, kallas för väsentligen studieförberedande. De flesta är därutöver

program grendelade, vilket ger mer än fyrtio olika specialinriktningar att välja mellan, de flesta med yrkesprägel. Estetiska programmet har exempelvis grenarna; konst och formgivning, dans och teater, musik. Fordonsprogrammet kan bestå av grenarna flygteknik, karosseri, fordonsteknik, transport. Medieprogrammet är uppdelat i information och reklam, tryckmedier.

Gymnasiets programstruktur är som synes påfallande tunn inom det dynamiska IT-området; enbart information och reklam respektive tryckmedia. I kapitel 5 återkommer med en innehållslig analys av de många IT-utbildningar som ryms inom den Kvalificerade yrkesutbildningen. Sambandet mellan gymnasieutbud och KY-utbud är värt ett närmare studium. De Kvalificerade yrkesutbildningama tycks delvis ha fungerat som en modernisering, korrigering och komplettering,

av ålderdomligheter i gymnasiets programutbud. Om gymnasiet får ett ITprogram, så höjs kraven att de Kvalificerade yrkesutbildningama inom området rankas som kvalificerade och eftergymnasiala.

28 "Kvalificerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet SOU 1999: l 19

- en

1.5.4 1970-talets utvidgade högskola

nya

Samtidigt vårt gymnasium fick en radikalt ny utformning föränd-

som rades vårt högskoleväsende till såväl volym innehåll. Ökningen av

som antalet högskolestuderande under efterkrigstiden framhålls ofta som remarkabel, från drygt tiotusen 1945 till över trehundratusen innevarande läsår. De stora ökningama är hänförliga till 1960-, 1970- och 1990-talen. Under 1980-talet tillväxten i högskolesektom låg i

var Sverige, till skillnad från flertalet OECD-länder. Vad som inte bör glömmas bort är att 1970-talets stora expansion till väsentlig del är en effekt omdeñnitioner. Universitet och högskola var begrepp som

av fick innebörder. Sverige kom med start 1977 att inkludera majo-

nya riteten eftergymnasiala utbildningar i högskoleväsendet. Förskollärare och sjuksköterskor räknades som akademiker och högskoleväsendet utökades motsvarande sätt med bl lärarseminarier och sjuksköters-

a keskolor de ombildade till vård- och hälsohögskolor i lands-

senare tingens regi. De kortare högskoleutbildningama under tre år har periodvis svarat för än hälften av antalet högskolestuderande i

mer Sverige. Nya korta högskoleutbildningar har även tillskapats efter 1977 års reform, tex högskoleingenjörer och programmeringstekniker. I EU tillämpas vanligen regeln att endast treåriga eftergymnasiala utbildningar kan klassas akademiska, vilket många av de korta svenska

som högskoleutbildningama tid anpassats till, tex sjuksköters-

senare keutbildningen och sina håll mellaningenjörsutbildningama. Definitionema vad är akademiska eftergymnasiala utbildningar, kan

av som refonnema till trots, fortfarande skifta. Sjuksköterskoma har i Sverige officiellt varit akademiska sedan 1977, men de accepteras ännu inte av SACO akaderriiska. Läkarförbundet motsätter sig deras medlem-

som skap och SHSTF kvarstår följaktligen i TCO.

En annan viktig del i förändringen av vårt högskoleväsende är den geografiska utbyggnaden. I dagsläget bedrivs högskoleutbildning på ett sjuttiotal orter. Även forskningsresursema är mycket utspridda. Forskningsprojekt i högskoleregi finns minst ett femtiotal orter. Rätten att examinera forskarutbildningsnivå, licentiat- och doktorsexamina, är dock begränsad till de högskolor som är klassificerade som universitet, i dagsläget ett trettiotal.

Inom universitets- och högskolevärlden finns ett stort antal utbildningar är yrkesförberedande. Arkitekt, civilingenjör,

som agronom, förskollärare, gymnasielärare, journalist, logoped, läkare, mellaningenjör, meteorolog, präst, sjuksköterska, tandläkare för att bara nämna några exempel. Dessa utbildningar meriterar sig för beteckningen kvalificerade yrkesutbildningar enligt många kriterier. De är bevisligen eftergymnasiala. De har betydande inslag av specifik yrkes-

SOU 1999: l 19 "Kvalificerad yrkesutbildning " en länge omstridd verksamhet 29

teori. De inrymmer yrkesrelaterad och handledd praktik. De har en organiserad form för inskolning i det framtida yrket. Det kan tyckas ligga nära till hands att kalla dessa utbildningar för kvalificerade yrkesutbildningar. Kvalificerad yrkesutbildning har ett avgränsningsproblem, som för övrigt framkom redan i remissbehandlingen av KEYutredningens betänkande "Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial utbildning SOU 1995:38. I propositionen Kvalificerad yrkesutbildning mm. Prop l995/96:l45" kommenteras kritiken för oklar avgränsning av den nya Yrkeshögskolan följande vis.

Många remissinstanser anser, att utredningens förslag om en fristående yrkeshögskola skulle innebära en återgång till ett parallellskolesystem med påtagliga risker för en utveckling av B-högskolor. Regeringen delar denna uppfattning och anser att en sådan lösning är utesluten. Försöket syftar i stället primärt till en ökning av utbildningsutbudet och till att ge underlag för ställningstagande till hur denna typ av utbildning bäst kan inordnas i det

befintliga utbildningssystemetf

Hur de Kvalificerade yrkesutbildningama bäst kan inordnas i det befintliga utbildningssystemet är en fråga som försöksverksamheten förhoppningsvis på. Att avgränsningen mot högskola och uni-

ger svar versitet inte är avdömd ger propositionstexten många exempel på. Forskningsanknytning versus arbetslivsanknytning, eller studieförberedande versus yrkesförberedande visar sig vara tämligen trubbiga begrepp i försöken att karaktärisera de Kvalificerade yrkesutbildningamas egenart.

Remissinstanserna delar med få undantag utredningens uppfattning att utvecklingen skapat ett behov av eftergymnasial utbildning med stark arbetslivsanknytning inte tillgodoses bra sätt. Åsikterna är

som n. ett däremot delade när det gäller utredningens syn den föreslagna utbildningen i förhållande till högskoleutbildningen. Regeringen delar uppfattningen som förts fram i flera yttranden att utredningen överdrivit skillnaden mellan högskolans forskningsanknutna utbildning och en arbetslivsanknuten utbildning. De flesta som utbildar sig inom högskolan gör det inte primärt med syfte att bedriva eget vetenskapligt arbete. Högskolans utbildning är i många fall direkt yrkesförberedande med arbetslivspraktik som en del av utbildningen, exempelvis lärar-, journalist-, socionom- och sjukgymnastutbildningarna.

Däremot kan det också enligt regeringens uppfattning finnas behov av en ny kvalificerad yrkesutbildning eftergymnasial nivå som kan bidra till att tillgodose arbetslivets behov av arbetskraft med den kompetens som krävs för att genomföra produktionen av varor och tjänster. En produktion som hittills ofta har kunnat genomföras av personer med yrkesutbildning gymnasial nivå, men där det idag ställs krav högre kompetens. En sådan utbildning behöver förena en praktiskt inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper och lyfta fram sådana dimensioner av kunskap som färdighet och

6Regeringens proposition 1995/96:l45. Kvalificerad yrkesutbildning Stock-

m m. holm: Utbildningsdepartementet, 13.

30 "Kvalificerad yrkesutbildning" länge omstridd verksamhet

- en

förtrogenhet. Den behöver innefatta både sådan teori som ingår i högskole-

utbildning och påbyggnadsutbildning och sådan kunskap som vinnes direkt

i produktionen. Det krävs att utbildningen förmår integrera de kunskapsba-

sema. Samspelet mellan teori och arbetsliv är en förutsättning för att

utbildningen skall hålla en hög kvalitet och svara mot arbetslivets och de

studerandes behov och ställer stora krav den pedagogiska utformningen.7

1.6 Kvalificerad yrkesutbildning i historiskt perspektiv

Vår yrkesutbildningshistoria börjar vid mitten av 1800-talet.

nyare Inledningsvis omställningsproblemen efter skråväsendets samman-

var brott helt dominerande. Det i första hand det nya industrisamhällets

var krav skulle tillgodoses. De yrkesutbildningar kom till stånd

som som var vanligen enkla, i nivå med folkskolan, lärlingsutbildningar snarare än gesällutbildningar.

Mellankrigstidens yrkesutbildningssatsningar fick många förtecken,

ett de vanligare att frågan kopplades till arbetslösheten. Vilka

av var utbildningar kan ta ungdom ur arbetslösheten Karaktäristiskt var också ett fokus bristyrken. Nivåmässigt hade utbildningarna utvecklats och ofta realskolenivån. 1960-talets stora grundskole-

var reform eliminerade realskolan och gjorde åtskilligt av de yrkesförberedande lärlingsskolomas kursmoment till delar av den nionde årsklas-

specialiseringar. Med 1970-talets stora gymnasiereform upphävsens des uppdelningen i gymnasier och fackgymnasier, allt blev till program i den gymnasieskolan. Utökningen av 1990-talets gymnasium till

nya genomgående treåriga program motiverades främst med ornsorger om

kvalificering de yrkesförberedande program som tidigare varit en av tvååriga. Man önskade också förbättra arbetslivsanknytningen med arbetsplatsförlagda kursmoment under det avslutande tredje gyrnnasieåret 60 % studietiden. Kvalificerad yrkesutbildning kan ses som en

av kulmen denna utveckling att förstärka yrkeslivsanknytningen. Kvalificerad yrkesutbildning kan uppfattas som en fortsättning av de stora gynmasiereformema.

I det tidigare citerade betänkandet Yrkeshögskolan SOU 1995:38 görs på sidan 55 avslutningsvis ett försök till preliminär definition av vad kvalificerad eftergymnasial utbildning är för någonting:

Med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning avses utbildning, som

bygger på grundläggande utbildning i gymnasieskolan och ev praktik,

ger fördjupad eller specialiserad yrkeskompetens men inte nödvändigtvis

fardigutbildning, i väsentliga delar handlar om praktisk tillämpning av känd

7Regeringens proposition 1995/96: 145, ll.

"Kvalificerad yrkesutbildning " en länge omstridd verksamhet 31

kunskap och teknik, inte är akademisk i traditionell mening, samt syftar i

första hand till verksamhet inom näringslivet.

1.7 KY:s av Kvalificerad

uttolkning

ett tvåfrontsdilemma

yrkesutbildning, -

I Sverige har vi ingen stark tradition kring kvalificerad yrkesutbildning, så som exempelvis är fallet i Tyskland och stora delar av övriga EU. I Sverige har yrkesutbildning kunnat betyda snart sagt vad som helst från endagsintroduktion till livslångt lärande. Att yrkesutbildningen är kvalificerad skall enligt KY-propositionen garanteras dels genom att utbildningarna är eftergymnasiala, dvs förutsätter fullbordad gymnasieutbildning, dels genom att en särskild myndighet, KY-komniittén, antar och inspekterar varje enskild Kvalificerad yrkesutbildning och dito anordnare.

Regeringens förslag: En ny kvalificerad yrkesutbildning eftergymnasial

nivå skall utvecklas. Den skall bidra till att tillgodose arbetslivets behov av

kompetens för en modernt organiserad produktion av varor och tjänster.

Utbildningen skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska

kunskaper. Den skall därför ges formen av lärande i arbete en arbetsplats

under ca en tredjedel av utbildningstiden.

Inför utvärderingsuppdraget har haft som hypotes att "kvalificerad", trots det kvalitetssäkringssystem KY-kommittén arbetat med,

som inrymmer en betydande spridning från den ena Kvalificerade yrkesutbildningen till den andra. Hur stor denna spridning är har sökt fastställa och ser som ett viktigt underlag för utvärderingen av försöket. En viktig förklaring till spridningen i kvalificering kan sökas i vår gymnasieskola. I vad mån ger den förkunskaper för respektive Kvalificerad yrkesutbildning, i vad mån inte

De Kvalificerade yrkesutbildningamas ena frontlinje går således mot de yrkesutbildningar som inte är tillräckligt kvalificerade för att klassas som på KY-nivån. Den andra frontlinjen är många sätt svårare att försvara. Vad skiljer de Kvalificerade yrkesutbildningama från övriga eftergymnasiala högskoleutbildningar Redan 1960-talet hävdade Olof Palme, i egenskap av ecklesiastikrninister, att alla eftergymnasiala utbildningar skulle likställas som akademiska. Vad gör de Kvalificerade yrkesutbildningama unika jämfört med högskolevärldens många, förhoppningsvis kvalificerade, yrkesutbildningar I propositionstexten hänvisas framför allt till arbetsmarknadens krav. Arbets-

8 Regeringens proposition 1995/96:145,

32 "Kvalificerad yrkesutbildning " en länge omstridd verksamhet SOU 1999: l 19

livet kräver någonting annat än det som dagens högskola och universitet kan leverera.

Skälen för regeringens förslag: Det finns inom ett antal branscher behov

av arbetskraft med kompetens av det slag som en kvalificerad yrkesutbild-

ning avses ge. Det gäller tex delar av verkstadsindustrin, handeln, skogs-

bruket och skogsindustrin samt telekommunikationsindustrin. Från tillväxt-

synpunkt är det angeläget att flaskhalsar, som kan skapas av brist erfor-

derlig kompetens, elimineras så snabbt som möjligt. Behov av ny kvalifice-

rad yrkesutbildning finns också inom turistnäringen och inom kontorsauto-

mationen. Starka skäl talar därför för att en försöksverksamhet med denna

kvalificerad yrkesutbildning inleds snarast

typ av

Om detta arbetsmarknadsargument för att skilja ut de Kvalificerade yrkesutbildningama från övriga högskoleutbildningar visat sig hålla vid genomgången av försöksverksamheten, är något får anledning att återkomma till i kapitel

9Regeringens proposition l995/96:145, 13.

2 KY-försökets och

genomförande organisation

Detta kapitel innehåller en beskrivning av hur det är tänkt att försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning KY skall genomföras och organiseras. Kapitlet inleds med en allmän beskrivning av försöksverksamhetens organisation och uppläggning. Därefter sammanfattas de anvisningar och råd som KY-kommittén givit de utbildningsanordnare som önskat delta i försöksverksamheten.

2.1 Försöksverksamhetens och

organisation uppläggning

Regeringen fattade den 14 1996 beslut direktiv till

mars om en organisationskommitté för försöksverksamhet med Kvalificerad yrkesutbildning KY-kommittén. Den 22 april förordnades ledamöterna i KY-kommittén och ett kansli knöts till den. Den 15 maj beslutade regeringen om tilläggsdirektivz som främst anger förutsättningar för den kommande utvärderingen KY-verksamheten. KY-kommittén

av arbete regleras av Lag 1996:339 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning och Förordning 1996:372 för-

om en söksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning bifogas som bilaga 3 och 4.

Den 6 maj 1996 gick KY-komrnittén ut med en inbjudan till universitet och högskolor, kommuner, gymnasieskolor, skolenheter med Komvux, landsting, utbildningsföretag m om att delta i försöksverksamheten. Inbjudan inkluderade en kravlista och riktlinjer för försöksverksamheten.

l Kommittédirektiv Dir. 1996:26. Kvalificerad yrkesutbildning. Utbildningsdepartementet. Direktiven bifogas som bilaga 2 Kommittédirektiv Dir. 1996:41. Tilläggsdirektiv till Organisationskommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Utbildningsdepartementet. Direktiven bifogas som bilaga

2 19-2003UtvärderingenKYav

34 K Y-försökets genomförande och organisation SOU 1999: l 19

KY-kommittén beslutade tidigt principerna för utbetalning om av bidrag innebärande att bidrag betalas ut månadsvis i efterskott och baseras antalet studenter, dels månad efter utbildningens en start, dels var 6:e månad därefter. Den genomsnittliga kostnaden för en utbildningsplats fick inte överstiga 60 000 kronor år. per Under sitt första verksamhetsår 1996 beviljade KY-kommittén 1728 utbildningsplatser 3 436 sökta med start hösten 1996 och av våren 1997. Det första årets ansökningar skiftande kvalitet och var av med en mycket varierande utfornming. Kontaktema mellan kansli och de sökande därför intensiva och ansökningarna preciserades och var förbättrades i dialog med kansliet. Några fasta ansökningstillfällen förelåg inte och ansökningarna prövades kontinuerligt. Kommittén delegerade till kanslichefen att fatta beslut bifall medan avslagen om skulle tas i kommittén. Under 1997 stramades ansökningsförfarandet med fast ansökupp ningsdag. Mer preciserade ansökningsanvisningar utformades. KYkommittén delegerade beslutsrätten avseende både bifall och avslag till kanslichefen. Alla ärenden skulle dock föredras i kommittén innan beslut. Det nya ansökningsförfarandet uteslöt inte dialog mellan de en sökande och kansliet utan denna fortsatte och fokuserades främst utbildningsplanemas utformning. Under 1997 beviljade KY-kommittén 1982 utbildningsplatser av 5 327 sökta. Under samma år startade organiserad tillsyn en mer av utbildningsprogrammen. Målet att avlägga ett tillsynsbesök vid var varje utbildning och strävan att både kommittéledamöter och en var kanslipersonal skulle delta. Två typer tillsyn förekom: indikerande av respektive fullständig tillsyn. Den indikerande tillsynen syftade primärt till underlag för att ge en bedömning fullständig tillsyn behövde genomföras. Besöken om en omfattade en halv dag och inleddes och avslutades med samtal med den ansvarige utbildningsanordnaren. Tillsynsgruppen träffade även studenterna som fick besvara enkät. Vid varje besök valdes också några en studenter ut till ett fördjupat samtal. Den indikerande tillsynen resulterade i en muntlig rapportering tillsynsgruppens intryck av samt en skriftlig tillsynsrapport som i vissa fall kunde innehålla ålägganden om

förändringar.

Den fullständiga tillsynen omfattade 25 procent utbildningca av arna. Den omfattade och halv dag och hade uppläggning en en samma som den indikerande i förhållande till studenter och utbildningsanordnare. Därutöver fördes samtal med lärare, handledare och representanter för de kategorier ingick i ledningsgruppen företrädare för som arbetsliv, högskola och Komvux. Besöken föregicks genomgång av en av ett omfattande skriftligt material infordrats. Också denna tillsyn som

SOU 1999: 119 K Y-fbrsökets genomförande och organisation 35

ledde till skriftlig rapport vilken utförligare än vid indikerande en var tillsyn. I vissa fall kunde sedan återbesök göras för att se hur utbildningsprogrammet hade utvecklats. Under 1998 beviljades l 542 utbildningsplatser 6 700 sökta. KYav kommitténs arbete verkar ha funnit fasta former. Som stöd för nu utbildningsanordnamas arbete har kommittén utformat dels anvisningar för ansökan uppdaterats i tre varianter 96, 97 och 98, dels en som uppsättning allmänna råd och föreskrifter första variant korn i febvars ruari 1997 och sedan utvecklades successivt. De viktigaste punkterna i de båda dokumenten redovisas nedan.

2.2 för ansökan

Anvisningar

Anvisningama inleds med presentation av försöksverksamheten, en dess mål och inriktning. Det markeras tidigt att ett viktigt syfte är att åstadkomma typ eftergymnasial utbildning. KY-kommittén en ny av påpekar inte kommer att medverka till att åstadkomma nya att man ñnansieringsformer för befintliga eller lätt modifierade utbildningar. En markering är att för att utbildning skall kunna komma till annan en stånd krävs att arbetslivet sig i genomförandet av utbildengagerar ningen och att det finns ett verkligt behov i arbetslivet av den kompetens utbildningen att När det gäller utbildningens innesom avser ge. håll citeras här direkt ur anvisningarna:

Förändringarna i arbetslivet medför, som nämnts, ökade krav medarbetarnas kompetens, förändringsbenägenhet, kvalitetsmedvetande samt förmåga att se helheter, samband och Förändringarna är generella, de påverkar hela processer. arbetslivet. Det innebär att det ställs krav utbildningen. Krav ställs nya också fortbildning och vidareutbildning av redan anställda liksom en högre utbildningsnivå hos dem går ut arbetsmarknaden för första som gängen. Den snabba omvandlingen gör också att förmågan att lära blir allt viktigare. Varje utbildning måste därför ett led i och förberedelse för det ses som en livslånga lärandet. Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen, kunskaper om datatekniken och användningen dessa kunskaper i arbetslivet, kunskaper i ekonomi av och vid ekonomiskt tänkande samt samhälls- och kulturkunskap krävs i vana allt högre utsträckning.

En kvalificerad yrkesutbildning behöver förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper och lyfta fram sådana dimensioner av kunskap färdighet och förtrogenhet. Den behöver innefatta både sådan teori som som ingår i högskoleutbildningar och påbyggnadsutbildning och sådan kunskap som vinns direkt i arbetslivet. Det krävs att utbildningen förmår integrera dessa båda kunskapsbaser. Det ställer stora krav den pedagogiska utformningen för samspelet mellan teori och praktik i utbildningen skall en hög kvalitet. att

36 K Y-fbrsökets genomförande och organisation

Kraven på medarbetarnas sociala och personliga kompetens ökar. Kunskaper i

språk och förmåga till kommunikation, förmågan att använda information

svenska och främmande språk anges ofta som en nyckelkompetens. Både

lärandet i arbetet och utbildningen i övrigt behöver utformas så att de inte

enbart är inlärning i vanlig mening, utan också tar fasta att utveckla olika

förmågor hos den studerande.

Förmågan till problemlösning, kritiskt och kreativt tänkande, samt förmågan att

sätta sig in i nya situationer och problem liksom förmågan att förhandla och att

arbeta i lag anges också ofta som centrala kompetenser i framtidens arbetsliv. I

utbildningen måste man därför lära sig att formulera problem och inte endast

att lösa givna problem. Man bör därför eftersträva verksamhetsfonner som gör

att de studerande lär sig att påverka den omgivning där problemen ska lösas.

För att åstadkomma detta, för att bibringa de studerande förmågan att se hel-

heter och för att träna deras problemlösande förmåga bör utbildningen i hög

grad vara projektorienterad och bygga problembaserad inläming.

Som princip gäller att de studerande under hela utbildningstiden och under samtliga moment har rätt till studiemedel enligt gällande studiestödsregler. Det är t ex inte meningen att den studerande skall vara anställd under Lärande i arbete. Studiestödsfonner som Svuxa och NT- Svuxa kan inte komma i fråga.

Efter denna inledande programförklaring följer mer detaljerade anvisningar om hur utbildningsanordnarna bör utforma sina ansökningar.

Ansökan skall innehålla uppgifter om ansvarig utbildningsanordnare, utbildningens namn, dess omfattning, antalet studerande och när utbildningen avses starta.

Ansökan skall vidare innehålla en bedömning av arbetsmarknaden för dem som kommer att ha genomgått den sökta utbildningen. Denna bedömning bör innefatta inte enbart arbetsmarknaden inom den sektor utbildningen avser, utan också mera specifikt efterfrågan den särskilda kompetens utbildningen avses ge. Det är inte sökandens bedömning som önskas, utan en redovisning av namngivna företags och organisationers bedömningar. Arbetslivet bör således involveras i ett tidigt skede i arbetet med en ansökan. Ansökan skall även innehålla en beskrivning av hur arbetslivet har medverkat vid utformningen av utbildningen, när kontakterna skett och vilka som varit inblandade.

Ansökan skall beskriva hur arbetsplatser till den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen säkerställs. Det kan göras genom att en lista bifogas företag eller organisationer som lovat åta sig uppgiften för en eller flera studerande. Om antalet företag och organisationer väsentligt understiger antalet studerande bör det framgå hur många platser var och en åtar sig.

Ansökan skall innehålla beskrivning av hur egenutvärderingen

en och kvalitetsarbetet skall bedrivas. Att enbart hänvisa till Luleå tekniska universitet och Läroverket räcker inte som beskrivning i ansökan,

SOU 1999: l 19 K Y-försökets genomförande och organisation 37

eftersom det inte säkerställer att alla punkter nedan har täckts in. Redovisningen skall innehålla

hur avnämare till utbildningen studerande och arbetsliv skall - - -

engageras i detta arbete

vilka former kommer att användas: intervjuer, enkäter, utvär- - som

deringssamtal m m

hur återkopplingen skall genomföras; rapportering till lednings- -

uppföljning beslutade förändringar och uppföljning av

grupp, av

resultaten i förhållande till lärare och handledare.

Ansökan skall beskriva särskilda åtgärder för att stimulera köns-

om mässigt icke traditionella utbildningsval kommer att vidtas och i så fall vilka. Det är möjligt att avsätta ett visst antal platser för underrepresenterat kön. Att bredda behörigheten till utbildningen genom att t ex ta in från fler gyrrmasieprogram och ersätta yrkesspecifika förkunskapskrav med utbildningsinslag i själva utbildningen är ett sätt. Att aktivt marknadsföra utbildningen till underrepresenterat kön är ett annat, lik-

utforma undervisningen så att det underrepresenterade könet som att får särskilt stöd. Under utbildningens gång är det betydelsefullt inte

minst långsiktiga rekryteringsskäl att den arbetsplatsförlagda delen

av -

utbildningen utformning stimulerar ett aktivt deltagande av ges en som från underrepresenterat kön, liksom att yttringar könsdiskriminering

av bekämpas.

I ansökan skall hur stort bidrag utbildningsanordnaren ansö-

anges

Kostnaderna bör också förklaras och motiveras. En utbildning ker om. kan endast godkännas arbetslivet står för kostnaderna för den del av

om utbildningen är förlagd till arbetslivet. Statsbidraget får således

som inte användas för att täcka sådana kostnader.

2.3 Utbildningsplan

Utbildningsplan begrepp återfinns i förordningen om en försöks-

som verksamhet med viss Kvalificerad yrkesutbildning. Vad den skall innehålla också där. KY-komrnittén har valt att göra en annan indel-

anges ning den följer förordningen, allt i förord-

än som av men som anges ningen återfinns också här. Utbildningsplanen skall disponeras enligt den uppställning kommittén Utbildningsplanen godkänns av

som anger. kommittén och kan alltså inte ändras utan ett nytt beslut kommittén.

38 K Y-försökets genomförande och organisation SOU 1999: l 19

2.3.1 och

Utbildningens nanm, inriktning omfattning

Utbildningens inriktning eller namn bör vara sådant att det fungerar väl med att den studerande efter fullgjord utbildning får "kvalificerad en yrkesutbildningsexamen med inriktning ..." eller ett "utbildningsbevis för kvalificerad yrkesutbildning med inriktning ...". Det innebär att ämnen, tex träteknik och guldsmide fungerar bra, medan titlar, tex projektledare och livsmedelstekniker, i allmänhet inte gör det. Värderande begrepp som "modem" och "ny" bör undvikas eftersom examen annars efter några år, tvärtemot syftet, kan kännas gammalmodig. KY-kommittén att främmande språk inte skall användas i anser nanmet en utbildning. Utbildningens omfattning skall anges i poäng, där poäng motsvaen rar en utbildningsvecka. För att leda till Kvalificerad yrkesutbildningsexamen skall utbildningen omfatta minst 80 poäng, där veckas helen tidsstudier motsvarar poäng. Det är emellertid inte något krav för att en få medverka i försöksverksamheten att utbildningen omfattar just 80 poäng, utan såväl kortare som längre utbildningar kan komma i fråga. Inte minst för att medge att ett faktiskt Lärande i arbete skall komma till stånd förutsätts det att utbildningen har viss minsta längd. Någon en definitiv gräns låter sig inte sättas, ett riktmärke bör gälla att men som utbildningarna omfattar minst 40 poäng.

2.3.2 och

Ansvarig utbildningsanordnare övriga utbildningsanordnare

Utbildningen måste ha tydlig anordnare. Det hindrar inte att andra en också kan medverka i utbildningen. Även flera intressenter går om samman om utbildningen måste ändå ansvaret för utbildningen ligga en enda av dem. Flera intressenter kan också och bilda ett samman nytt organ som ansvarar för utbildningen. Regleringen av detta skall redovisas i ansökningen. Ansvarig utbildningsanordnare är ansvarig för att utbildningen bedrivs i enlighet med lagen SFS 1996:339 och förordningen 1996: 372 samt i enlighet med utbildningsplanen. Det är till den ansvarige utbildningsanordnaren som den ekonomiska ersättningen för utbildningen utbetalas.

SOU 1999: l 19 K Y-försökets genomförande och organisation 39

2.3.3 Ledningsgrupp

Ett villkor för att försöksverksamhet skall medges är att företrädare för högskolan, Komvux och berörda delar av arbetslivet ingår i lednings-

för utbildningen. För att säkerställa förankringen i arbetslivet gruppen är det viktigt att dess representation har tillräcklig tyngd. Ledningsgruppen skall vara klar när ansökan lämnas.

Det är inte tillräckligt att den ansvarige utbildningsanordnaren väljer ut någon är anställd i Komvux eller högskolan som företrädare

som för dem, utan den företräder Komvux eller högskolan skall vara

som utsedd av respektive organ.

2.3.4 övergripande mål Utbildningens

Målbeskrivningen skall ge svaret frågan: vad skall den studerande kunna göra efter fullgjord utbildning Beskrivningen bör även konkret anknyta till den kommande yrkesverksamheten.

2.3.5 Huvudsaklig uppläggning och organisation av utbildningen och Lärande i arbete samt omfattningen av utbildningens olika delar

I utbildningsplanen skall utbildningens metodiska och pedagogiska utformning och dess organisatoriska uppläggning beskrivas. Här specificeras vilka huvudmoment eller kurser som skall ingå i utbildningen och vidare anges hur många poäng respektive kurs eller huvudmoment omfattar.

Utbildningen kan anpassas till den årsrytm som präglar arbetslivet, och verksamheten får därför bedrivas kontinuerligt utan terminsindelning. Exempelvis skall 80 poäng alltså kunna uppnås kortare tid än fyra traditionella terminer. En poäng motsvarar dock alltid en vecka. En 80-poängsutbildning kan därmed inte bedrivas kortare tid än 80 veckor.

Den arbetsplatsförlagda delen skall vara en tredjedel av utbildningstiden, i princip varken mer eller mindre.

40 K Y-försäkets genomförande och organisation SOU 1999: l 19

2.3.6 och mål för eller huvud-

Kursplaner kurser

moment

Målbeskrivningen skall för varje kurs eller huvudmoment svaret på ge vad den studerande skall ha uppnått efter fullgjort huvudmoment eller

kurs. Det är väsentligt, också vid framtagandet målen kursnivå, av att ha klart för sig att en utvärdering skall kunna genomföras i förhållande till målen. Graden måluppfyllelse måste sålunda kunna bedömas. av Det är därför nödvändigt att använda sig formuleringar faktiskt av som kan användas för det syftet. Exempelvis kan detta uttryckas den som att studerande skall tillägna sig förmåga att kommunicera i någon en mera kvalificerad mening, att förklara ett praktiskt förlopp i teoretiska termer, att genomföra produktion, att redovisa sammanhang, en ett att köra en maskin med vissa egenskaper. Vaga och i praktiken icke kvantifierbara uttryck ökade kunskaper, "känna till eller ha kunsom skap om bör undvikas. Det är inte lämpligt timtal och litteraatt ange

turlistor i utbildningsplanen.

2.3.7 Lärande

Inriktning av i arbete

Den arbetsplatsförlagda delen utbildningen kräver kvalificerad av handledning och utrymme för reflexion och eftertanke där den studerande måste ha möjlighet till påverkan. Syftet är inte bara skapa att förtrogenhet med yrkesområdet också för utan att lägga grunden fortsatt utveckling i arbetslivet. Under denna del utbildningen skall den av studerande tillämpa ett helhets- eller systemperspektiv, sin träna upp analytiska förmåga, lära sig att ta och öva sin förmåga till ansvar upp samspel med andra arbetsplatsen. Utbildningsplanen skall innehålla

en redovisning av hur dessa krav och syften skall uppnås. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall hög grad förtroge en av genhet med ett yrke eller ett yrkesområde, den får inte så men vara snävt företagsspecifik att den får karaktären intern företagsutbildav ning. Det är också viktigt att behovet branschkännedom och erfarenav heter från delbranscher tillgodoses. Utbildningsplanen skall innehålla

en redovisning av hur detta säkerställs. Kommer exempelvis de studerande att vara eller flera arbetsplatser under Lärande i arbete en Det är viktigt att uppläggningen Lärande i arbete beskrivs av noggrant och inte minst att läroprocessen därunder redovisas tydligt.

Denna arbetsplatsförlagda utbildning utgör del projekt-

en av en och problembaserad utbildning. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall

SOU 1999: l 19 K Y-försökets genomförande och organisation 41

inte utgöras praktik i vanlig mening utan utformas ett Lärande i

av som arbete.

Det skall framgå i utbildningsplanen hur många arbetsplatsförlagda perioder ingår och när de infaller under utbildningstiden. KY-

som kommittén är den uppfattningen att god integration karaktäriseras av

av fler än färre perioder, att första perioden bör ligga tidigt i

snarare utbildningen och att den sista arbetsplatsförlagda perioden inte bör ligga sist i utbildningen.

2.3.8 Kompetenskrav på den personal som

medverkar i utbildningen

Utbildningsplanen skall innehålla redovisning kraven den

en av undervisande personalen. De kan tex krav formell utbildning,

avse krav yrkesteknisk kompetens och erfarenhet, krav pedagogisk utbildning eller visad pedagogisk skicklighet. Det är lämpligt att också redovisa hur icke-formella meriter skall prövas och bedömas.

KY-kommittén vill inte ha beskrivning av meritema hos dem

medverka i utbildningen, utan konkreta krav som måste uppsom avses fyllas för att någon skall få undervisa utbildningen.

Utbildningsplanen skall innehålla redovisning av vilken nivå,

en tex befattning i företaget eller organisationen eller tidigare erfarenhet

ledning eller handledning, handledarna i den arbetsplatsförav som lagda delen kommer att hålla.

Utbildningsplanen skall innehålla uppgifter och i så fall vilka

om åtgärder kommer att vidtas för att utveckla den pedagogiska och

som ämnesmässiga kompetensen bland lärare och handledare.

2.3.9 Förkunskapskrav och andra villkor för att

påbörja utbildning

Behörigheten att antas till utbildningen avses vara i princip samma som för högskolan. KY-kommittén får medge att andra erfarenheter än gymnasieutbildning tillträde till utbildningen. Utbildningen kan stå

ger öppen för dem kommer direkt från gyrrmasieskolan. Den kan också

som stå öppen för deltagare från arbetslivet. Behörighetsreglema kan utformas så att de möjliggör. prövning inom försöksverksarnhetens

andra erfarenheter än formell gymnasieutbildning kan ge ram av om likvärdiga förutsättningar att klara utbildningen.

Det är tillåtet att ha viss arbetslivserfarenhet ett särskilt behö-

som righetskrav, inte tillåtet att kräva anställning. Behörighetsreglema

men

42 K Y-försökets genomförande och organisation SOU 1999: l 19

får inte utformas så att de verkar segregerande. All utbildning måste också vara riksrekryterande. Utbildningsplanen skall innehålla en redovisning vilka förkunav skapskrav som avses gälla för utbildningen. Anges särskilda behörighetskrav dvs utöver grundläggande behörighet skall det finnas goda motiv för dessa.

Urvalsgrunder

Enligt förordningen får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Intervjuer för att välja ut de sökande har störst möjlighet att tillgosom dogöra sig utbildningen får också användas. Urvalsgrundema får inte utformas så att de verkar segregerande. Utbildningsplanen skall innehålla beskrivning hur urvalet en av av studerande skall till, gärna stegvis eller i punktfonn. Beskrivningen skall vara så tydlig att en utomstående skall kunna tillämpa urvalsreglema och det skall vara möjligt att i efterhand kontrollera de följts. om Beslut om antagning skall fattas ledningsgruppen. av

23.11 Principer för och former för

betygssättning

kunskapskontroll

Utbildningsplanen skall innehålla en beskrivning av hur den kontinuerliga kunskapsuppföljningen och examinationen skall genomföras och vilka betyg som kommer att användas i utbildningen. Nivån icke godkänd måste finnas med i betygsskalan både i de skolförlagda momenten och i Lärande i arbete. KY-kommittén rekommenderar att och en samma betygsskala används i hela den skolförlagda delen utbildav ningen, även om ingående moment hämtas från utbildningsanordnare med skilda betygssystem.

2.3.12 Examen alternativt

utbildningsbevis

Utbildningsplanen skall ange om utbildningsbevis eller examen kommer att utfärdas samt grunderna för detta. För att kvalificerad en yrkesutbildningsexamen skall få utfärdas krävs att utbildningen omfattar minst 80 poäng. Utbildningsplanen skall innehålla de mål och krav som skall uppfyllas för examen, samt examens inriktning. Exempelvis kan detta vara att samtliga kurser genomgåtts med godkänt resultat, att

K Y-försökets genomförande och organisation 43

Lärande i arbete genomförts med godkänt resultat, att examensarbetet fullgjorts tillfredsställande.

2.3.13 Tillgodoräkning som högskoleutbildning

Utbildningsplanen skall några utbildningens huvudmoment

ange om av eller kurser avses få tillgodoräknas vid den högskola som ingår i ledningsgruppen och i så fall med hur många poäng. Utbildningen behöver inte innehålla tillgodoräkningsbara poäng, men är någon kurs mycket lik kurs finns högskolan, eller är hämtad därifrån, bör det

en som prövas utbildningen kan tillgodoräknas för den så önskar.

om som Besked detta kan endast lämnas högskolan i fråga.

om av

2.4 Råd och föreskrifter

Utöver de refererade anvisningarna för ansökan om försöksverk-

ovan samhet har KY-kommittén givit sammanställning allmänna råd

ut en och föreskrifter diskuterar ett antal särskilda frågor. Nedan refere-

som ras några av dem.

2.4.1 Överintagnin

KY-kommittén har inte några invändningar mot att en utbildningsanordnare gör ett visst överintag. Kommittén anser att ett överintag inte kan göras hur stort som helst och det bör inte överstiga 25 procent av den medgivna volymen.

2.4.2 Tillgodoräkning utbildning eller

av annan

verksamhet

KY-kommittén att studerande inte bör medges tillgodoräkning

anser en

alltför stora delar av annan skolförlagd utbildning. Mer än 25 proav cent bör inte medges. Enligt kommitténs uppfattning är beslut i ärenden

tillgodoräkning att jämställa med antagningsbeslut, varför de bör om fattas av ledningsgruppen för utbildningen.

44 K Y-försökets genomförande och organisation SOU 1999: l 19

2.4.3 till efter den

Antagning utbildning reguljära

starten

KY-kommittén att studerande kan antas efter det utbildningen anser att inletts. Beslut om antagning efter utbildningens start skall fattas ledav ningsgruppen för utbildningen.

2.4.4 i

Förändringar utbildningsplanerna

Enligt förordningen 1996:372 skall det finnas utbildningsplan för en varje utbildning. Förändringar i utbildningsplanen måste godkännas av KY-komrnittén.

2.4.5 medlemmar i

Byte av ledningsgruppen

Det står varje ansvarig utbildningsanordnare fritt att inom de ramar som anges i förordningen byta ut och ta in ledamöter i ledningsnya gruppen. Förändringar i ledningsgruppens sammansättning bör rapporteras till KY-kommittén.

2.4.6 till

Anknytningen arbetslivet

Ett gott utbildningsresultat förutsätter aktiv och positiv medverkan en från alla dem som är verksamma arbetsplatsen. Enligt KY-kommitténs uppfattning är det ett särskilt för ledningsgruppema ansvar att denna förankring kommer till stånd och vidmakthålls. Detta förutsätter

a en lyhördhet gentemot de anställda medverkar i grupper av som Lärande i arbete. Ledningsgruppema kan därför utvidga sin representation från arbetslivet med företrädare för de anställda grupper av som medverkar i utbildningen.

2.4.7 Examens- och

utbildningsbenärrmingar

Kvalificerad yrkesutbildning kan inte tillhöra någon särskild del anses av utbildningsväsendet. Enligt KY-kommitténs uppfattning är det därför olämpligt att använda examens- och utbildningsbenämningar som kan associeras till någon tidigare eller existerande utbildningsfonn. nu Det är således inte lämpligt att använda uttryck ingenjör, kandidat, som

1999: l 19 K Y-försökets genomförande och organisation 45 SOU

högskole- eller yrkesteknisk vid beskrivningar eller benämningar i samband med den Kvalificerade yrkesutbildningen.

2.4.8 Examensbevis och utbildningsbevis

Följande regler gäller:

För utbildning omfattar minst 80 poäng har den studerande rätt - som att få ett examensbevis kvalificerad yrkesutbildningsexamen en han eller hon är godkänd alla moment ingår i om som utbildningen. För utbildning omfattar mindre än 80 poäng har den stude- - som rande rätt att få ett utbildningsbevis om han eller hon har minst godkänt betyg alla i utbildningen ingående kurser. För studerande inte har betyget godkänt alla ingående kur- - som kan ett samlat betygsdokument" utfärdas där kurser med godser känt resultat anges. Både utbildningsbevis och examensbevis kan inte utfärdas för samma utbildning.

Namnet på utbildningen bör det i den av KY-komvara samma som rnittén beslutade utbildningsplanen, exempelvis "Examensbevis för kvalificerad yrkesutbildningsexamen med inriktning mot 80 poäng ..., eller "Utbildningsbevis för kvalificerad yrkesutbildning med inriktning

mot 45 poäng". ..., Ledningsgruppens ordförande bör, eventuellt tillsammans med ansvarig utbildningsanordnare, skriva under betygsdokumentet. Om utbildningen innehåller kurser kan tillgodoräknas vid någon högsom skola kan det I så fall kan det också vara lämpligt att en repreanges. från den högskolan skriver under betygsdokumentet. Ett väl så sentant gott alternativ är att högskolan tillhandahåller ett särskilt dokument där tillgodoräkningen framgår. Det är lämpligt att i utbildnings- respektive examensbeviset redovisa alla ingående kurser med uppgift omfattning i poäng om namn, betyg. Det bör vidare framgå att poäng motsvarar en veckas samt en heltidsstudier vilka betygssteg använts. Är det olika betygssamt som steg i olika kurser det. Omfattningen av Lärande i arbete och hur anges det har genomförts bör framgå: exempelvis det har varit separata om kurser eller moment ingående i olika kurser. De arbetsplatser där som den studerande har genomfört sitt Lärande i arbete bör anges. Eftersom varje utbildning i sig är unik, är det viktigt att utbildningbeskrivs tydligt. Iden utbildningsplan beslutats av kommittén arna som

46 K Y-försökets genomförande och organisation SOU 1999: l 19

framgår utbildningens övergripande mål målen för de kurser samt som ingår. I en bilaga till utbildnings- eller examensbeviset kan kursemas

omfattning och målbeskrivningar redovisas.

Lärande i arbete har stor betydelse i Kvalificerad

yrkesutbildning

och det gäller för de studerande särskilt när de skall söka anställning. En utförligare beskrivning Lärande i arbete kan därför värdeav vara full. En sådan kan exempelvis innehålla närmare redogörelse för en innehållet i Lärande i arbete under de olika perioderna, vilka arbetsplatser tex företag eller avdelning tagits i anspråk och deras som storlek och inriktning, vilka färdigheter den studerande uppnått och, efter medgivande från vederbörande, vilka handledare den studerande haft. Denna beskrivning bör ha fonnen särskild handling eller av en intyg.

3 och dess

Utvärderingsuppdraget frågor

kapitel beskriver utvärderingsuppdraget samt pekar var i I detta vi behandlar de olika frågorna. Som underlag finns PM: rapporten Utvärdering försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning, av kommittén för Kvalificerad yrkesutbildning har preciserat uppdradär tio punkter utvärderingen bör belysa. Vår tolkning av uppget i som konkretiseras nedan. Framställningen bygger till stor del det draget lämnade till KY-kommittén. Vissa modifieringar och anbud som skett under utvärderingens gång. Vidare så har en del omtolkningar har betonats på bekostnad andra. Vi skall nedan även

frågeställningar av

redogöra för hur och varför dessa förändringar skett.

3.1 Arbetslivets krav

KY-kommitténs frågeställningar var:

Svarar utbildningen de kompetens- och kvalitetskrav som ställs mot dagens arbetsmarknad

utbildningen någon betydelse för produktionsresultat och ut- Har veckling

anbudsunderlaget framgår svaret skall genom att jämföra Av att ges konceptet mot intressentemas krav och uppfattningar samt genom att

följa studenterna efter avslutad utbildning. upp Frågan utbildningens samhällsrelevans, där arbetsmarknadens om två aspekter. Den är den totala utbildkrav betonas, kan ses ur ena om de strukturella förändringar kan se i ningssatsningen svarar mot Här handlar det utvärdering KYarbetslivet av idag. snarast om en av förmåga göra samhällsrelevanta prioriteringar och kommitténs att utbildningssystemet har den överblick krävs för att ytterst om som allokera sätt motsvarar arbetsmarknadens krav. resurser ett som aspekten hur de enskilda in i Den andra är programmen passar Man skulle kunna formulera frågan: har KY-kommittén denna helhet.

48 Utvärderingsuppdraget och dess frågor

eller riksdagen fått den utbildning beställt Utredningsdirektiven man betonar här avnämamas förmåga att själva formulera sina krav och önskemål. Vi har ägnat denna fråga stor i vår utvärdering. I kapitel 6 omsorg presenteras en bild av arbetsmarknadens utveckling och vilka krav som ställs morgondagens arbetskraft och utbildningssystem. I kapitel 5 redovisas vilka utbildningar det blev och i kapitel 13 får vi studenternas syn sex månader efter avslutad utbildning. Frågeställningen om utbildningarna har haft någon betydelse för produktionsresultat och utveckling har däremot varit svår att besvara. Det måste längre tid efter avslutad utbildning innan kan en man avläsa några sådana effekter. I kapitel 12 redovisar studenternas flyttmönster för att få tillträde till utbildningen och de bor var sex månader efter avslutad utbildning. Utifrån detta kan diskutera den regionala nettotillväxt som direkt kan hänföras till utbildningarna.

3.2 J

ämställdhetsaspekten

KY-kommitténs frågeställningar

var:

Bryter utbildningen könsbundna utbildnings- och yrkesval - Om så är fallet: Vad beror det på -

Könsrnärkningen av såväl arbetsliv utbildningar har visat sig utsom göra starka strukturer. Vår avsikt att dokumentera såväl vilka var ambitioner som funnits att bryta dessa strukturer i vilken grad som man lyckats. Ambitionema att bryta strukturerna kan finnas två nivåer, dels en strukturell nivå där studerar huruvida utbildningsutbudet bryter mot etablerade mönster för tjej- och "kill-utbildningar men också programnivå där hur jämställdhetsaspekten beaktats i de ser enskilda utbildningarna. Resultaten redovisas huvudsakligen i kapitel 7 där beskriver vilka studenter som sökt sig till Kvalificerad yrkesutbildning KY. I kapitel 12 diskuteras flyttbenägenheten för män respektive kvinnor.

3.3 effekter

Regionala

KY-kommitténs frågeställningar

var:

Kan utbildningen bidra till ny produktion och tjänster - av varor Kan utbildningar fylla små betydelsefulla utbildningsbehov - men inom ett stort geografiskt område

SOU 1999: l l9 Utvärderingsuppdraget och dess frågor 49

Frågan smala och riksunika utbildningar är intressant ett natio-

om ur nellt perspektiv. Här ställs ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv mot ett mer nationellt och kanske individorienterat perspektiv. Intressanta frågor är även i vilken omfattning utbildningsanordnama har lyckats profilera riksunika utbildningar och i vilken grad man har lyckats med en nationell rekrytering.

Den regionala dimensionen presenteras i kapitel 12 och har utvidgats något i förhållande till vårt anbud. Vi diskuterar bakgrunden till regeringens förslag att lokal nivå utforma utbildningarna samt i vilken utsträckning som utbildningsanordnare lyckats rekrytera studenter i nationellt avseende. Därefter följer en kvalitativt inriktad diskussion kring några av de faktorer förenar utbildningar haft

som som framgång med avseende riksrekrytering.

Frågan om utbildningarna har bidragit till ny produktion av varor och tjänster är för tidigt ställd. Det måste en längre tid efter avslutad utbildning innan några sådana effekter kan avläsas.

3.4 Utbildningens utformning

KY-kommitténs frågeställningar

var:

Har utbildningen förverkligat ett Lärande i arbete -

Har utbildningen lyckats integrera. arbetsplatsförlagd och skolför- -

lagd utbildning

Vilka kvalitativa skillnader finns gentemot andra skolformers -

utbildningar arbetsplatsförläggning, integrering m m

Har Kvalificerad yrkesutbildning lyckats rekrytera nya grupper av -

studerande

Har Kvalificerad yrkesutbildning bidragit till övergång till hög- -

skolan

Har Kvalificerad yrkesutbildning bidragit till ett kompetenslyft i -

förhållande till påbyggnadsutbildningama och gymnasieskolans olika program särskilt de yrkesinriktade Innefattar Kvalificerad yrkesutbildning moment högskolenivå

Dessa frågeställningar utgör tillsammans med frågorna om utbildningens arbetslivsrelevans själva kärnan i vår utvärdering. Vi ägnar särskild uppmärksamhet vad som kännetecknar studenternas Lärande i arbete. Hur väl fungerar växelbruket mellan den skolförlagda respektive arbetsplatsförlagda kompetensutvecklingen I vad mån klarar den Kvalificerade yrkesutbildningen målsättningarna att förverkliga ett Lärande i arbete Olika yrkesutbildningars historia erbjuder rik erfa-

50 Utvärderingsuppdraget och dess frågor SOU 1999: l 19

renhetsbank från vilken uttag med fördel kan göras. Vissa yrkesgrupper och branscher kan dela med sig av sin kompetens inom detta område, tex IT-branschen, vårdsektom, byggnadsindustrin eller försvaret. Vem man å andra sidan vill låta sig inspireras av är ofta svårt att förutsäga.

Huvuddelen av våra resultat presenteras i kapitel 8 där utbildningarnas uppläggning och genomförande beskrivs och diskuteras. Lärandet i arbetet och integreringen av arbetsplatsförlagd och skolförlagd utbildning får ett stort utrymme. Här diskuteras även frågan om moment på högskolenivå. Den direkta frågan om Kvalificerad yrkesutbildning bidragit till övergång till högskolan belyses i kapitel 13, där följer studenterna sex månader efter avslutad utbildning.

Frågan om Kvalificerad yrkesutbildning lyckats rekrytera nya grupper av studerande belyses med en enkätstudie som presenteras i kapitel

Skillnader och likheter jämfört med andra skolfonners utbildningar diskuteras explicit ett historiskt perspektiv i kapitel 1 och impli-

ur mer cit i kapitel 5 utifrån vilka utbildningar som startat.

3.5 Huvudmannaskapets betydelse

KY-kommitténs frågeställning var:

Har utbildningens olika huvudmannaskap haft någon betydelse

Det framgår av listan över utbildningsanordnare att än hälften

mer av dessa är kommuner eller organisationer med ett stort kommunalt inflytande. Rimligen kommer denna kommunala anknytning att få ett starkt genomslag i vilka utbildningar som anordnas. Tillsammans med länsarbetsnämndema får kommunerna allt ansvaret för

mer av ungdomsarbetslösheten. I många glesbygdskommuner vill ungdomarna inte studera vidare högskolan. Kanske är det så att den Kvalificerade yrkesutbildningen här kan fylla ett behov, både för näringslivet och för samhället i stort, av att förbereda dessa ungdomar för framtiden Följaktligen blir det intressant att dels jämföra vad för slags utbildningar kommunala respektive icke-kommunala valt att anordna, dels dessa utbildningars innehåll.

Frågan om olika huvudmannaskap diskuteras i kapitel lO. Huvudmannaskapet är även en central fråga i kapitel 15, där vi diskuterar olika framtidsvisioner.

SOU 1999: l 19 Utvärderingsuppdraget och dess frågor 51

3.6 Utbildningens ekonomi

KY-kommitténs frågeställning var:

Har utbildningamas olika ekonomiska förutsättningar haft någon -

betydelse för innehåll och kvalitet

några kvalitativa skillnader mellan de resurskrävande och Kan man se de mindre resurskrävande utbildningarna Vi kan inte utesluta att skillnaderna i ekonomiska förutsättningar i huvudsak beror behovet av utrustning det spännande fann en ekonomisk variation

men vore om där utbildningsanordnama varit friare att allokera resurserna.

Kapitel ll ägnas helt frågan skilda ekonomiska förutsätt-

om ningar har någon betydelse för utbildningamas kvalitet.

3.7 Samverkan mellan intressenterna

KY-kommitténs frågeställningar var:

Hur har samverkan mellan arbetsliv, högskolan och Komvux orga- -

niserats och genomförts Vilken betydelse har samverkan haft ur ett arbetslivsperspektiv

Har samverkan haft någon spridningseffekt till andra områden -

En intressant fråga är huruvida befintliga och etablerade strukturer har engagerat sig i skolfrågor eller om utbildningsprogrammen skapat nya strukturer. Vår kämfråga är hur den konkreta samverkan har gestaltat sig, dvs vilken roll de olika intressenterna haft för programmens utformning. En intressant delfråga är om ett starkt företagsengagemang i ledningsgruppen är en garanti för en bra arbetsplatsförlagd utbildning.

I kapitel 10 diskuterar vi frågorna om samverkan med arbetsliv, högskola och Komvux ett generellt plan och i kapitel 8 diskuteras speciellt samverkan kring Lärande i arbete. Frågan om vilken betydelse samverkan haft ur ett arbetslivsperspektiv och om den har någon spridningseffekt till andra områden är för tidigt väckt.

3.8 Regleringen

KY-kommitténs frågeställningar var:

Hur har regelverket lag och förordning fungerat i praktiken -

Vilken är betydelsen av en fristående utbildningsmyndighet -

52 Utvärderingsuppdraget och dess frågor SOU 1999: l 19

Uppfattningen om behov av regleringen är starkt kopplad till frågan om huvudman, dvs om det skall vara stat, kommun eller en fristående myndighet. Det är intressant att klarlägga vilket handlingsutrymme som funnits och hur utbildningsanordnarna valt att utnyttja detta. Frågan om reglering behandlas i kapitel 10.

3.9 Egenutvärdering

KY-kommitténs frågeställning var:

Hur har egenutvärderingama organiserats och genomförts -

Av anbudsunderlaget framgår att egenutvärdering bör vara ett viktigt steg i den samlade utvärderingen. Vår modell med självutvärderingar syftar bl a till att etablera sådan Vi skall inventera vilka

en process. egenutvärderingar som gjorts och ett varsamt sätt integrera dem i vårt arbete.

Frågan egenutvärdering har central plats i vår utvärdering.

om en Kapitel 9 ägnas helt frågan om kvalitetsarbete och egenutvärdering.

3.10 Sekundäreffekter

KY-kommitténs frågeställning var:

Vilka sekundäreffekter har utbildningen gett -

En typ av sekundära effekter som påtalats av KY-kommittén i det anbudsunderlag som föregått vår utvärdering är huruvida KY bidragit till att skapa nya lokala strukturer för samarbete mellan företag och även för samarbete mellan företag och andra aktörer. Vår bedörrming är att det gått för kort tid för att utvärdera sådana lokala effekter och vi har därför inte samlat in något material som belyser den frågan.

En annan typ av sekundära effekter ligger en utbildningsstrukturell nivå. Försöksverksamheten omfattar ursprungligen 4 500 studenter. Liksom vid tidigare skolreformer som inletts med försöksverksamhet, tex grundskolan på 50-talet kan man redan av denna sluta sig till vilka effekter utbildningssystemet den kommer att ifall den

som permanentas. Om det visar sig att försöksverksamheten med dessa

påbyggnadsutbildningar är framgångsrik och regering och riksdag

sedan beslutar att permanenta denna verksamhet är det en reform som heter duga med ca 20 000 utbildningsplatser. Det innebär i så fall att vi inrättar en helt ny nivå i utbildningssystemet. Införandet av denna

Utvärderingsuppdraget och dess frågor 53

mellannivå kommer givetvis att påverka hela systemet av utbildningar. Regler för övergång mellan denna nivå och högskolan måste tex utformas.

Frågor av denna utbildningsstrukturella art diskuteras i det inledande kapitel 1 och i det avslutande kapitel 15.

4 och metod

Uppläggning

Detta kapitel innehåller en redogörelse för hur utvärderingen av försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning KY genomförts, vilka metoder tillämpats och vilka urvalsgrupper som studerats.

som

4.1 Både en och ett

utvärdering

kvalitetsarbete

Utvärderingen har dubbel ambition, dels att utvärdera KY-försöket

ett sätt som vägleder det politiska beslutsfattande som skall ske under våren 2000, dels att stimulera till ett lokalt kvalitetsarbete hos utbildningsanordnama som lever vidare sedan utvärderingen är slutförd. Det vill uppnå återföring våra resultat och

senare genom av genom det kvalitetsarbete som vi initierat vid 123 utbildningar.

I den klassiska utvärderingsmodellen betraktas det som utvärderas

studieobjekt. Argumenten för detta distanserade förhållningssätt som handlar oberoende och opartiskhet. Under resans gång skall utvär-

om deraren inte onödigtvis kommunicera med föremålet för utvärdering. Täta kontakter kan skapa beroenden och bidra till att dubbla roller utvecklas. I värsta fall kan det uppstå jävsituation kännetecknad av

en "vänskapskorruption.

Den opartiska utvärderingen brukar inledas med analys av mål och planer och avslutas med mätning av grad av måluppfyllelse. De som förmår säga vad de skall göra och göra det de sagt, framstår som mest lyckade i denna rationalistiska form utvärdering. Ändrade planer

av och nya målsättningar möter misstänksamhet och tenderar att ses som något negativt. Utvärderingsobjekt väg att misslyckas får inte påverka utvärderaren till att byta roll till rådgivare. Förslag om kurskorrektion" är otillåtna, däremot skall haverief noga dokumenteras. För många sysslar med utvärdering framstår denna klassiska

som modell obefogat restriktiv. Om eventuella råd och informationer

som noga diarieförs, menar man att den traditionella farhågan för partiskhet är grundlös eller i varje fall kraftigt överdriven.

56 Uppläggning och metod SOU 1999: l 19

Alternativet till den klassiska, distanserade, kontrollen av måluppfyllelsen är ett mer jämlikt och ömsesidigt lärande förhållningssätt, ofta kallat systemutvärdering. Utvärderama det några sina viktiser som av gaste uppgifter att underlätta de utvärderades överblick, lärande och beslutsfattande. Resultat skall förmedlas så snabbt möjligt, gärna som under resans gång". Relevanta jämförelser benchmarking kan likaså betyda mycket för att påskynda inlärningen i detta specialfall ofta kallad "benchleaming. Haverier skall inte konstateras i efterhand utan givetvis skall man försöka förebygga dem. Hela utvärderingsprocessen får därmed karaktär av hjälp till Självhjälp. Vår utvärderingsgrupp ansluter sig till alternativet systemutvärdering och vill med andra ord göra hela utvärderingen till ett exempel lärande en

organisation

Materialet till utvärderingen av Kvalificerad yrkesutbildning har insamlats via framför allt fyra informationskanaler; självutvärderingar, studentenkäter, besök hos ett urval utbildningsprogram samt telefonintervjuer med utbildningsanordnare och företag tillhandahåller som platser för Lärande i arbete. Utöver detta har samlat referensmaterial via Statistiska centralbyrån SCB, och tidigare forskning inom området.

älvutvärdering

Den grundläggande beståndsdelen i vår systemutvärderingsmodell är

självutvärderingar inom vart och respektive utbildningsprogram.

ett av Dessa självutvärderingar har ett dubbelt syfte. Det primära är att implementera ett kvalitetstänkande hos utbildningsanordnama och en kontinuerlig utvärderingsprocess som bygger reflexion över det egna arbetet. Utifrån en självutvärdering kan finna styrkor och man svagheter i organisationen kan bas för ett förbättringsprosom vara gram. Självutvärderingarna utgör också ett rationellt sätt att samla in en del av den infomiation vi behöver för vårt utvärderingsuppdrag. De verktyg vi byggt självutvärderingsarbetet kring vilar teoreupp tiskt den forskning som utvecklats i anslutning till debatten kring kvalitet avseende både varor och tjänster. Kvalitet handlar idag att om utifrån behov och önskemål från kunder med det de verksamavses heten är till för och andra intressenter ett systematiskt sätt förbättra verksamheten med fokus hur gör saker dvs analysera flöden man eller processer och låta alla medarbetare delaktiga i denna förvara

1För fördjupad diskussion utvärderingsgruppens kring en av resonemang utvärderingsmodellen, se Lindell och Svensson.

SOU 1999: l 19 Uppläggning och metod 57

bättringsprocess. Man talar idag om TQM Total Quality Management eller svenska offensiv kvalitetsutveckling Mycket av arbetet handlar om att olika nivåer systematiskt arbeta i förbättringscykeln "Planera-Gör-Studera-Lär".

I grunden har vår utgångspunkt varit Utmärkelsen Svensk Kvalitet

instiftades Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ, år 1992 efter som av förebilden Malcolm Baldrige National Quality Award i USA. Mer konkret har utgångspunkten varit självutvärderingsmodellen Språngbrädan3 som utvecklats vid Avdelningen för kvalitetsteknik statistik vid Luleå tekniska universitet. Tanken är att man skall beskriva sin verksamhet inom ett antal väsentliga områden. Det handlar om att inom varje område beskriva angreppssätt hur gör, tillämpning i vilken omfattning gör vi det och resultat vilka resultat leder vårt tillämpade angreppssätt till4. En dimension som inte lyfts fram så tydligt i Utmärkelsen Svensk Kvalitet, men väl i självutvärderingsmodellen Språngbrädan, är utvärdering och förbättring vad gör för att utvärdera och förbättra våra angreppssätt. Språngbrädan används för övrigt som en utvärderingsmodell i en regional kvalitetsutmärkelse i Norr- och Västerbotten, Utmärkelsen Kvalitet i Norr.

Tankarna i Utmärkelsen Svensk Kvalitet är i princip oberoende av organisationens storlek och inriktning. Detta illustreras av att den ligger som mall för Utmärkelsen Svensk Skola som organiseras av Kommunförbundet och det faktum att flera organisationer i offentlig sektor utnyttjat Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen Svensk Kvalitet har även utnyttjats som utvärderingsverktyg i högre utbildning i ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitets och befunnits fungera väl som verktyg.

För vår utvärdering har vi skapat ett utvärderingsverktyg benämnt Läroverket som i grunden bygger Språngbrädan men har något mer specifika frågor. Analysen av svaren kan dels ske i den egna organisationen, men kan också ske andra organisationer i den

av pågående försöksomgången för att så sätt sprida kunskap och erfarenheter. Även kombinationer dessa varianter är naturligtvis möj-

av liga.

2 B. Bergman, och B. Klefsjö, Kvalitet från behov till användning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur, 1995. 3U. Hellsten, Språngbrädan. Andra upplagan. Luleå: Luleå tekniska universitet, Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, 1997. 4SIQ, Verksamhetsutveckling med Utmärkelsen Svensk Kvalitet, kriterier och anvisningar, Göteborg: Institutet för Kvalitetsutveckling, 1999. 5R. Lundquist, Using Quality Awards for Self-Assessment in Higher Education. Quality in Higher Education, 2:2, 1996, 105-116.

58 Uppläggning och metod

Huvudsyftet med Läroverket har emellertid varit att enskilda utbildningsanordnare utvärderar sig själva i syfte att skapa ett underlag för förbättringsarbete i respektive organisation. Samtidigt som självutvärderingen utnyttjas för den aktuella utvärderingen testas om tanken med självutvärdering är ett bra verktyg i denna typ av verksamhet, dvs om liknande verktyg kan utnyttjas med framgång i utbildningsverk-

annan samhet.

Självutvärderingama innehåller i huvudsak reflekterande moment

vi kommer även att samla in vissa kvantitativa basfakta som bl a men kan sortera och räkna frekvenser på. Vår avsikt har varit att utforma en ganska stram mall för hur vi vill att självutvärderingen skall till och presenteras. När det gäller genomförandet har vi rekommenderat att all berörd personal blir involverad. Vi har haft en organisation som erbjudit rådgivning kring hur det lokala arbetet kan till. Detta har främst omfattat de utbildningstillfällen genomförts olika platser i lan-

som det. Om det redan finns utvecklad lokal utvärderingsprocess har vi

en givetvis respekterat detta.

En närmare beskrivning hur självutvärderingama gått till åter-

av finns i kapitel

4.3 Studentenkäterna

Jämsides med självutvärderingsverktyget utgör tre riktade enkätstudier den andra stora informationskanalen i utvärderingen av försöksverksamheten. Syftet med studentenkätema är att försöka skapa en inledande och framför allt övergripande bild av försöksverksamheten utifrån ett studentperspektiv.

En övergripande frågeställning är att kartlägga vilka studenter som söker till Kvalificerad yrkesutbildning. En annan viktig frågeställning är och i vilken utsträckning som utbildningarna har lyckats bryta

om tidigare traditionella könsbundna utbildnings- och yrkesval. Ytterligare frågeställningar är i vilken utsträckning de studerande tidigare har studerat vid högskola eller universitet samt om de planerar att fortsätta studera efter avslutad utbildning. I anslutning till dessa frågor har vi också undersökt hur många studenterna som funderar att efter

av avslutad utbildning starta eget företag.

Anledningen till att vi valt tre enkätstudier är att vi vill följa studenterna under olika faser i utbildningscykeln samt efter avslutad utbildning. Förutom att denna teknik möjlighet att koncentrera sig

ger

och penetrera de olika momenten i försöksverksamheten djupare än vad enstaka mätning förmår, metoden med upprepade mätningar

en ger

Uppläggning och metod 59

också en fylligare och mer nyanserad bild av hur studenterna uppfattar utbildningen allt eftersom utbildningstiden går.

För att kunna koppla samman resultaten från de olika mätningarna har samtliga enkätstudier en gemensam uppsättning av bakgrundsfrågor som följs av specifika uppsättningar frågor anpassat till någon-

av var stans i utbildningscykeln studenten befinner sig. Enkätema i sin helhet presenteras i bilaga 6 och

4.3.1 Studentenkät 1 Förenkät

- Den första enkätstudien, benämnd Förenkät, distribuerades i samband med eller några veckor efter planerad utbildningsstart. Förenkäten innehöll totalt 38 frågor indelade i tre block. Förenkäten inleddes med en för samtliga enkätstudier gemensam uppsättning bakgrundsfrågor speglande exempelvis kön- och åldersfördelning, tidigare utbildning och social bakgrund.

I andra blocket ställdes frågor hur studenterna fick kännedom

om om utbildningen och varför de sökte till utbildningen, samt i vilken utsträckning de studerande flyttat respektive inte flyttat för att sin utbildning.

Det tredje blocket av frågor syftade till att spegla de studerandes

syn på yrkesidentitet, upplevd klasstillhörighet, framtidstro,

synen arbete samt vilka förväntningar inledningsvis ställdes utbild-

som ningen.

4.3.2 Studentenkät 2 Underenkät

- Den andra enkätstudien, benämnd Underenkät, distribuerades när studenterna kommit till mitten sin utbildning. Denna enkät den

av var mest omfattande. Underenkäten innehöll totalt 46 frågor° indelade i fyra olika block. Det första blocket innehöll tidigare nämnts

som

gemensamma bakgrundsfrågor.

Det andra blocket syftade till att belysa utbildningens skolförlagda del. Frågorna koncentrerades till att spegla huruvida utbildningarna dels uppfyllde kraven på Lärande i arbete, dels om de olika utbildningarna uppfyllde kraven integration teori och praktik. Underenkäten

av speglar också i vilken omfattning utbildningsorganisationerna mötte upp till studenternas önskemål om handledning, och väg-

engagemang

6Antalet frågor i Underenkäten varierar beroende

version.

60 Uppläggning och metod

ledning. En fråga som ställdes var om studenten tänkte starta

annan eget företag efter avslutad utbildning.

Frågorna i det tredje blocket speglar hur studenterna upplevde den del utbildningen pågick ute företag och andra organisationer.

av som Förutom rena kontrollfrågor som tillgång till handledare och arbetsplatsintroduktion syftade frågorna till att klarlägga om det har skett en kvalificerad tillämpning av teoretiska kunskaper.

I det sista och fjärde blocket frågor ombads studenterna att lämna

av ett helhetsomdöme utbildningen. Studenterna tillfrågades om de var

om nöjda med utbildningen. De tillfrågades vidare de vid mätningstill-

om fället hade kontakt med någon arbetsgivare som kunde erbjuda studen-

anställning efter avslutad utbildning. Avslutningsvis erbjöds terna en de studerande att formulera personliga synpunkter och erfarenheter om sin utbildning.

4.3.3 Studentenkät 3 Efterenkät

Den tredje enkätstudien som genomfördes var den s k Efterenkäten. Enkäten genomfördes av SCB i form av telefonintervjuer med alla studenter utbildning avslutades månader tidigare. Efterenkäten

vars sex innehöll totalt 22 frågor indelade i två block. Undersökningen föregicks

ett brev med information till urvalspersonema en vecka innan av undersökningen ägde I brevet framgick undersökningens syfte,

rum. vem som beställt undersökningen samt garantier om respondentemas anonymitet.

Förutom ett block med bakgrundsfrågor koncentrerades enkäten till att kartlägga i vilken utsträckning försöksverksamheten skapat förutsättningar för de studerande att få ett arbete. Vidare frågades om man arbetade inom det yrke har utbildats i och om man har eller

som man planerar att starta eget företag. De studerande tillfrågades också om vad de i efterhand tyckte om utbildningen.

4.3.4 Undersökningsmetod

Ett generellt forskningsproblem, vid denna typ av undersökning, är hur många individer den aktuella populationen som skall delta för att

av säkerheten svaret frågeställningarna skall anses tillfredställande. Av hävd kan inom samhällsvetenskapen säga att det finns två

man

SOU 1999: l 19 Uppläggning och metod 61

vägar att gå, två forskningsstrategier.7 Den strategin, den intensiva, ena innebär att endast ett begränsat urval av populationen tillfrågas. I gengäld är mätinstrumentet omfångsrikt. Den andra strategin, den extensiva, innebär att ett stort urval eller hela den aktuella populationen undersöks. Mätinstrumentet innehåller då oftast få frågor. Fördelen med den extensiva strategin är möjligheten att studera variationen hos de egenskaper förekommer hos undersökningssom enheterna, vilket i regel innebär att man har ett bättre underlag för att dra generella slutsatser. Nackdelen är mängden data skall av som samlas in och bearbetas, vilket måste räknas i tid och pengar. Fördelen med intensiva studier är den detaljkunskap enheterna om som ges. På motsvarande sätt ges också vid intensiva strategier tillfället att se den studerande enheten i ett helhetsperspektiv. Data som samlas in riskerar inte att fragmentiseras som i fallet med extensiva studier. Nackdelen är den begränsade bild verksamhet och därav en som ges med svårigheten att dra generella slutsatser Vi har valt att kombinera det bästa båda forskningsstrategiema ur genom tre olika enkätstudier som täcker in hela utbildningscykeln. På så sätt har såväl kravet bredd, tack ambitionen med totalvare en undersökning, kravet djup, tack antalet frågor, tillgodosom vare setts.

4.3.5 vid

Tillvägagångssätt datainsamling

Vi valde att distribuera de två första enkätstudierna till respektive utbildningsanordnare som sedan organiserade själva datainsamlingen i form av s k gruppenkät. I syfte att skapa förståelse för undersökningen och betona vikten av att insamlandet sker under objektiva former bifogades ett följebrev med instruktioner. I dessa instruktioner angavs att ifyllande enkät måste ske under av av lärare kontrollerade former vid ett tillfälle då samtliga studenter var närvarande ett och samma ställe, exempelvis i lektionsal. Det påtalades vidare att samtal mellan studenter inte tillåtet och att varje var student själv skulle fylla i enkäten efter eget huvud samt att lärare skulle finnas plats att besvara frågor kring enkäten eller utvärderingen i sig. Slutligen uppmanades läraren att kontrollera vilka som var frånvarande och ge dem möjlighet att besvara enkäten vid ett senare tillfälle.

7 O. Hellevik, Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Stockholm: Natur och kultur, 1984, 70. 8 o. Hellevik, 72.

62 Uppläggning och metod

4.3.6 för datainsamling Tidpunkter

Distributionen Förenkäten påbörjades under november månad 1997.

av Dessförinnan hade förstudie genomförts, där enkäten utvärderats på

en fyra utbildningar. Insamlingen av Förenkäten avslutades i januari 1999.

Distributionen Underenkäten inleddes under maj 1998. Inför

av datainsamlingen prövades enkäten i två förstudier omfattande totalt sex olika utbildningar. Inledningsvis bestämdes att insamlingen av Underenkäten skulle pågå fram till juni månad 1999. I början av 1999 visade emellertid inkomna enkätsvar att flertalet utbildningar ännu inte genomfört någon period för Lärande i arbete LIA. Tidsperioden förkortades därför till april månad 1999.

Genomförandet Efterenkäten inleddes under februari månad

av 1999, genomfördes i form telefonintervjuer utförda av SCB, och

av avslutades i maj 1999.

4.3.7 Tidsperioder med begränsad datainsamling

Redovisningen resultaten från enkätstudiema sker utifrån två beräk-

av ningsgrunder. Orsaken till detta är att det finns två möjliga tolkningar

hur bruttopopulationen storlek skall beräknas, vilket i sin tur är avav hängigt av tidsperioden för den huvudsakliga datainsamlingen.

En tolkning är att beräkna bruttourvalet den totala populationen alltifrån de första utbildningarna vilka startade augusti 1996 och fram till angivet stoppdatum för respektive enkätstudie. En alternativ, och rimligare, tolkning är att man exkluderar den inledande perioden, där endast mycket begränsad datainsamling skedde. Med denna tolkning beräknas istället bruttopopulationen från och med resultaten av första datainsamlingen som genomfördes november 1997. Det är främst Förenkäten omfattas där bortfallsperioden sträcker sig från augusti

som 1996 fram till januari 1997. För Underenkäten är motsvarande exkluderande period mellan augusti 1996 och december 1996.9

Beräkning bruttopopulationen storlek har betydelse för svars-

av frekvens och bortfall. Vi redovisar därför resultatet utifrån båda beräkningsgrundema.

9Betydelsen aktuell bortfallsperiod redovisas i avsnittet bortfallsanalys.

Uppläggning och metod 63

4.3.8 medverkan

Utbildningarnas

Av tabell 4.1 framgår att strategin med gruppenkät givit ett gott resultat. Beroende om bortfallsperiod eller räknas in grund för

som bastalet har minst 87 procent samtliga utbildningsomgångar

av medverkat.

Om tittar närmare antalet utbildningsomgångar medverkat

som och inleder analysen med Förenkäten, framgår att vid inkluderande

av aktuell bortfallsperiod fält A utgjordes bruttopopulationen totalt

av 396 utbildningsomgångar. Bruttopopulationen är därefter justerad med 19 stycken vilket nettopopulation 377 utbildnings-

ger en omgångar. Av nettopopulationen har totalt 339 medverkat vilket

ger en täckningsgrad 90 procent. Bortfallet, dvs antalet utbildningsomgångar som inte besvarat Förenkäten, är 38 stycken eller tio procent. Detta goda resultat förbättras ytterligare vid alternativ beräkning

som baseras på exkludering av aktuell bortfallsperiod fält B. Med denna beräkningsgrund uppgår bruttopopulationen till 365 utbildningsomgångar. Av dessa har 18 stycken justerats bort vilket

ger en nettopopulation 347 utbildningsomgångar. Täckningsgraden blir i detta fall 98 procent.

Tabell 4.1. Antal utbildningsomgångar omfattats enkätstu-

som av dierna.

Förenkät Underenkât Efterenkät

Fält A Fält B Fält C Fält D

Bruttopopulation	396 365 2 5 l			204	48
Justering	19	18	6	5	-
Bortfall	38	8	30	25	-
Nettopopulation	377 347 209			199	-
Totalt inkomna	339 339		183 183		-
Medverkan totalt %	89,9 97,6 87,5 91,9

Inkluderande bortfallsperiod.

Resultatet från Underenkäten visar också den hög grad med-

en av verkan. Vid beräkning bygger inkludering bortfallsperioden

som av

O Antalet utbildningsomgångar baseras registerdata 1999-01-27 från Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm. H Justeringen består av att bruttourvalet har reducerats utifrån dels antalet utbildningsomgångar vilka planerats men startat, dels utbildningsomgångar

som deltagit vid förstudier. De senare har exkluderats med tanke den negativa effekten av att först delta i en förstudie för att kort därefter nytt besvara

samma enkät.

64 Uppläggning och metod SOU 1999: l 19

fält C, utgjordes bruttopopulationen av 215 utbildningsomgångar. Detta justerades sedan ned med stycken. Nettopopulationen blev

sex således 209 stycken. Av dessa har totalt 183 medverkat vilket ger en täckningsgrad 87 procent. Bortfallet är 30 stycken eller 14 procent. Eftersom Underenkäten också påverkats av bortfallsperioden har en motsvarande alternativ beräkning gjorts fält D. Med denna beräkningsgrund utgjordes bruttopopulationen av 204 utbildningsomgångar. Av dessa har fem justerats bort vilket nettopopulation 199

ger en stycken. Täckningsgraden uppgår i detta fall till 92 procent.

I Efterenkäten har studenter från 48 utbildningsomgångar deltagit.

4.3.9 Uppnådd svarsfrekvens

I likhet med resultatet ovan visar sammanställningen i tabell 4.2 att svarsfrekvensema är höga också bland de studerande.

Tabell 4.2. Urvalsstorlek och svarsfrekvens för samtliga enkätstudier, angivna med absolut och relativ frekvens.

Förenkät Underenkät Efterenkät

Fält A Fält B Fält C Fält D

Bruttopopulation	9978 9076 4722 4597 1308
Justering	174 174 136 108	15
Nettopopulation	9804 8902 4586 4489 1293
Totalt bortfall	1896 994 1151 1054	169
Totalt antal insamlade	7908 7908 3435 3435 1124
svarsfrekvens %	80,7 88,8 74,9 76,5	86,9

Inkluderande aktuell bortfallsperiod.

Om inledningsvis tittar resultatet för Förenkäten framgår det att vid beräkning där aktuell bortfallsperiod inkluderats fält A, uppgick bruttopopulationen till 9 978 studenter. Detta värde justerades ned med 174 vilket ger en nettopopulation 9 804 studenter. Av dessa besvarade totalt 7 908 studenter enkäten vilket med denna beräkningsgrund ger en svarsfrekvens 81 procent. Det totala bortfallet är 1 896 stycken eller 19 procent. Vid beräkning av svarsfrekvensen exkluderande den aktuella bortfallsperioden fält B, sker en minskning av bruttopopulationen till 9 076. Med oförändrad justering ger detta en

12Reducering antalet studenter har skett utifrån två kriterier, dels de studerande

av som inte påbörjat utbildningen, dels studerande som deltagit i någon av förstudierna.

Uppläggning och metod 65

nettopopulationen 8 902 studenter. Den totala Svarsfrekvensen uppgår med detta beräkningssätt till 89 procent.

Resultatet Underenkäten visar också den ett gott resultat vad

svarsfrekvens. Vid inkluderande aktuell bortfallsperiod fält avser av C uppgick bruttopopulationen till 4 722 studenter. Detta värde justerades sedan ned med 136 studenter vilket gav en nettopopulation

4 586. Av dessa besvarade totalt 3 435 Underenkäten vilket ger en svarsfrekvens 75 procent. Det totala bortfallet är l 151 studenter eller 25 procent. Vid beräkning där den aktuella bortfallsperioden exkluderats fält D, sker också i detta fall en förbättring av resultatet. Med detta beräkningssätt uppgick bruttopopulationen till 4 597 studenter. Efter justering med 108 studenter uppgick nettopopulationen i detta fall till 4 489. Svarsfrekvensen ökade till 76 procent.

I Efterenkäten utgjordes bruttourvalet av 1308 studenter. Detta värde justerades ned med 15 vilket ett nettourval 1 293 studen-

gav ter. Av dessa besvarade 1 124 studenter SCB:s telefonintervju vilket

svarsfrekvens på 87 procent. Bortfallet vid telefonintervjuerna ger en blev 169 studenter eller 13 procent.

4.3.10 Bortfallsanalys

Av resultatredovisningen framgår att bortfallet från samtliga tre

ovan genomförda enkätundersökningar, oavsett beräkningsgrund, inte överstiger det som kan betraktas som acceptabelt. Det högsta bortfallet svarar Underenkäten för med 25 procent. Därefter kommer Förenkäten med 19 procent. Som tidigare redovisas bortfallsanalysen utifrån två beräkningsgrunder beroende om bortfallsperiod inkluderats eller

Av tabell 4.3 framgår att vid inkluderande av bortfallsperiod uppgår det totala bortfallet i Förenkäten till 1 896 enkäter eller 19 procent. Av bortfallet utgör det externa största andelen med 1 618 stycken eller 85 procent. Därpå följer andelen sent inkomna enkätsvar som uppgår till 188 stycken eller tio procent. Andelen ogiltiga enkäter uppgår till 90 stycken eller fem procent.

Beträffande Underenkäten uppgår det totala bortfallet till 1 15l enkäter eller 25 procent. Bortfallsanalysen visar att också här utgör det externa bortfallet största gruppen med 1 008 stycken eller 88 procent.

13K.E. Rosengren och P. Arvidson, sociologisk metodik, Solna: Almqvist Wiksell, 1992, 144 samt Trost, Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 1994, l 13. MProcentsiffrorna beräknade bruttopopulationen inkluderande

är bortfallsperiod.

3 19-2003UtvärderingenavKV

66 Uppläggning och metod

Därefter följer antalet sent inkomna som uppgår till 82 stycken eller sju procent. Antalet inkomna men ogiltiga enkäter uppgår till 61 stycken eller fem procent.

Tabell 4.3. Bortfallsanalys av För- och Underenkät inklusive bortfallsperiod, angiven med absolut och relativ frekvens.

	Förenkät Antal	% Antal %	Underenkät
Externt	1618 85,3 1008 87,6
Sent inkomna	188 10,0		82	7,1
ogiltiga	90	4,7	61	5,3
Totalt	1896 100 1151 100

En förklaring till majoriteten av det externa bortfallet har efter telefonkontakt och skriftliga meddelanden från berörda utbildningsanordnare visat sig att studenterna vid tidpunkten för utskicket befunnit sig

vara ute på en LIA-period. Eftersom de bifogade instruktionerna entydigt rekommenderar att datainsamlingen görs i form gruppenkät har

av ansvarig utbildningsanordnare valt att vänta vilket resulterat i externt bortfall. En andra kategori bortfall är de utbildningsanordnare i

av som samband med utskick påminnelser meddelat att enkätema aldrig

av distribuerats till ansvarig inom utbildningsorganisationen eller

person helt enkelt glömts bort. En tredje kategori bortfall är där utbild-

av ningsanordnare blivit tillskickade påminnelser svarat dessa.

men

Tabell 4.4. Bortfallsanalys För- och Underenkät exklusive bortfalls-

av period, angiven med absolut och relativ frekvens.

	Förenkät Antal	% Antal	Underenkät	%
Externt	716 72,0 91 1 86,4
Sent inkomma	188 19,0		82	7,8
Ogiltiga	90	9,0	61	5,8
Totalt	994 100 1054 100

Vid beräkning av bortfallets storlek exkluderande den aktuella bortfallsperioden ges en delvis annan bild. Skillnaden presenteras i

som tabell 4.4 berör i huvudsak Förenkäten där bortfallet blev lägre med totalt 994 enkäter eller elva procent. Av bortfallet utgör det externa största delen med 716 stycken eller 72 procent. Därefter följer antalet sent inkomna som uppgår till 188 stycken eller 19 procent. Antalet

Uppläggning och metod 67

inkomna, ogiltiga, enkäter uppgår med denna beräkningsgrund till

men 90 stycken eller nio procent.

Även i Underenkäten uppvisas skillnader beroende beräkningsgrund även dessa inte varierar lika kraftigt som i fallet med För-

om enkäten. I detta fall uppgår det totala bortfallet till 1 054 enkäter eller 24 procent. Största är externt bortfall som uppgår till 911

gruppen stycken eller 86 procent. Antalet sent inkomna enkäter uppgår till 82 stycken eller åtta procent. Antalet inkomna men ogiltiga enkäter uppgår till 61 stycken eller sex procent.

4.3.11 Bortfallsperiodens betydelse för resultatet

Som framgått resultatredovisningen har de olika beräknings-

av grunderna betydelse för populationens och därmed bortfallets storlek. Avslutningsvis jämförs därför skillnaderna tillsammans med resultatet

jämförande analys kring bortfallets betydelse för enkätstudiema av en som helhet.

Tabell 4.5. Procentuell jämförelse andelama av bortfallet från För-

av och Underenkäten som var beroende av bortfallsperioden.

Förenkät Underenkät

% inkl. % exkl. Differens % inkl. % exkl. Differens

	bortfalls- bortfalls- period period				bortfalls- bortfalls- period period
Externt		85,3 72,0		13,3 87,6 86,4				1,2
Sent inkomna		10,0	19,0 -9,0			7,1	7,8 -0,7
Ogiltiga		4,7	9,0 -4,3			5,3	5,8 -0,5
Totalt		100	100	0		100	100	0

Som framgår tabell 4.5 är det Förenkäten som i störst utsträckning

av påverkas bortfallsperioden inkluderas eller Av tabellen fram-

av om går vidare att differensen uppgår till 13 procent. I absoluta tal motsva-

detta 902 studenter. Andelen externt bortfall påverkar differensen rar hos de övriga kategorierna av bortfall. Differensen hos andelen sent inkomna är i detta fall nio procent. Differensen ogiltiga enkäter uppgår till fyra procent.

På frågan andelen studerande som utgör den procentuella diffe-

något vis avviker från populationen och därmed påverkat rensen resultatet vid medverkan, är vår bedömning att så inte är fallet. I den jämförande analys som gjorts mellan de utbildningsomgångar som ingår i bortfallet och de senare utbildningsomgångar som medverkar, uppvisas inga tendenser till systematisk avvikelse.

68 Uppläggning och metod SOU 1999: l 19

I Underenkäten uppgår differensen av det externa bortfallet till en procent. Differensen är enligt vår bedömning ringa och påverkar inte resultatet i dess helhet.

4.4 Programbesök

För att få en konkret bild av hur de olika utbildningarna har lagts upp och fungerat genomförde representanter för utvärderingsgruppen besök

ett urval av programmen. Samtidigt jämfördes utbildningsanordnarnas egenutvärderingar utifrån Läroverket med våra observationer. Vi genomförde 24 sådana besök se tabell 4.6 av vilka de flesta omfattade en hel dag.

Vid besöken försökte vi belysa alla aspekter som ingår i utvärderingen och vämade om att låta alla berörda parter komma till tals. Med berörda parter avses skolledare, lärare, studenter, handledare och lokal ledningsgrupp. För att få en bild av hur Lärande i arbete har genomförts besökte utvärderingsgruppen även LIA-arbetsplatser.

Vanligtvis studerade innan besöket anordnamas ansökan om att få starta utbildningen samt, i de fall där sådana fanns, den översiktliga beskrivningen. Vidare sammanställdes och studerades resultaten från För- och Underenkäten från den aktuella utbildningsanordnaren.

Besöket startade oftast kl 8.00 morgonen med ett samtal med skolledare och ledningsgruppen. Hela ledningsgruppen var inbjuden men oftast kunde den inte samlas i sin helhet. Samtalen pågick ofta 1,5- 2 timmar och hade karaktären av en hearing. Med det menas att vi ställde frågor utifrån ansökan och självutvärderingama och skolledarna och ledningsgruppen fick svara och förtydliga det inte förstod. Som stöd för våra samtal hade vi en frågemall som modiñerades inför varje besök.

Efter diskussionerna med ledningsgruppen förde utvärderingsgruppen samtal med studenter och lärare. Då delade vår grupp så att några talade med studenter och andra med lärarna. Studentgruppemas storlek varierade mellan fem och 25 personer och lärargruppen var sällan större än tre. Skolledama deltog inte vid dessa samtal. Även dessa samtal följde en frågemall som byggde ansökan och självutvärderingama men studenter och lärare gavs stort utrymme att lämna sina spontana reaktioner hur utbildningen fungerade. Samtalen pågick ungefär en timma. Fömiiddagen avslutades med en rundvandring i utbildningslokalerna.

Eftermiddagen tillbringades ute arbetsplatserna för Lärande i arbete LIA. Ibland genomfördes besök flera arbetsplatser för varje utbildning. Vid dessa besök talade med studenter som fick berätta

Uppläggning och metod 69

sin arbetsplats och LIA-perioden. Vi talade även med handledaom om

fick lämna sin studenten och utbildningen samt hur ren som syn samverkan med skolan fungerade. Programbesöken avslutades oftast med dessa besök LIA-arbetsplatsema men i några fall avslutades dagen med en förnyad diskussion med skolledama.

Tabell 4.6. Besökta utbildningsprogram.

Utbildningsanordnare Utbildning Datum Orter Skeria AB Multimediaproduktion 5 nov 1997 Skellefteå Kalix Kommun Trä 14dec 1998 Kalix Doctum Rehabilitering/ Habili- 20 jan 1999 Boden

tering Västerås stad Produktionsutveckling 26 jan 1999 Västerås Kantzowska gymnasiet Data/videoteknik 26 jan 1999 Surahammar Högskolan i Örebro Energisystem 27 jan 1999 Örebro Klart skepp AB Marinteknik 3 feb 1999 Stockholm Nacka kommun Business 4 feb 1999 Stockholm Mångkulturellt folk- Digitala interaktiva 5 feb 1999 Stockholm bildningscentrum läromedel AmuGruppen Frösön AB Systemkonstruktion/ 9 feb 1999 Östersund

Programmering AmuGruppen Frösön AB Produktutvecklare 9 feb 1999 Östersund AmuGruppen Mitt AB Ledarskap inom service 10 feb 1999 Östersund

och turism Mitthögskolan Tillverkningsteknik ll feb 1999 Kramfors Kramfors kommun Digital medieproduktion 11 feb 1999 Kramfors Örnsköldsviks kommun Turismentreprenör 12 feb 1999 Örnsköldsvik Miljö- och teknikcenter Miljöteknisk 17 feb 1999 Stockholm Stockholm yrkesutbildning Högskolan Karlskrona/ New media design 2 mar 1999 Karlskrona Ronneby Österlens utbildnings- Gastroprenör 3 mar 1999 Tomelilla centrum Landstinget Kristianstad Naturbruk 4 1999 Önnestad

mar Europaskolan AB Läkemedelsteknik 9 mar 1999 Strängnäs Stiftelsen Biskops-Amö Fotojoumalism 10 mar 1999 Bålsta Vasa vuxengyrrmasium Internationella transporter 23 mar 1999 Göteborg

och spedition Education center AB Processautomation 24 mar 1999 Göteborg Hisingens vuxen- Byggteknik 25 mar 1999 Göteborg gymnasium

Några dessa besök fokuserades snävare frågeställning, tex

av Lärande i arbete. Vi besökte då skolor något sätt utmärkte sig

som och kunde bidra till att nyansera bilden i anslutning till några speciella frågeställningar.

70 Uppläggning och metod SOU 1999: l 19

Erfarenheterna från våra programbesök sammanställdes i matris en som i stort följer den frågestruktur som presenteras i kapitel De mönster och strukturer vi funnit i detta material sedan vägledande var för hur vi tolkade studenternas enkätsvar och de översiktliga respektive detaljerade beskrivningarna som utbildningsanordnama sänt oss. Arbetsgången kan beskrivas att besöken och matrisen varit hyposom tesgenererande för den fortsatta analysen. Antalet besök är dock för få och urvalet för riktat för att skall kunna dra några generella slutsatser enbart utifrån programbesöken.

4.5 T

elefonintervjuer

Under perioden februari till maj 1999 genomfördes telefonintervjuer med utbildningsanordnare samt företag och organisationer tillhansom dahåller LIA-platser. Intervjuerna behandlade frågeställningen bl a huruvida skilda ekonomiska förutsättningar har haft någon betydelse för utbildningamas kvalitet under försöksverksamheten se även kapitel 11. Denna frågeställning bröts ned och preciserades i ett antal frågor i form av två intervjuguider bilaga 8 och 9. För möjligheter för att ge kontaktpersonema att lämna egna synpunkter genomfördes telefonintervjuerna huvudsakligen med öppna svarsalternativ. För att underlätta analysen av materialet spelades telefonintervjuema in band.

4.5.1 med

Telefonintervjuer utbildningsanordnare

I telefonintervjuema deltog 33 utbildningsanordnare totalt bedri-

som ver 35 Kvalificerade yrkesutbildningar. Tabell 4.7 visar antalet utbildningar och antalet intervjuer. Bortfallet bestod fyra utbildningsanordnare från fyra olika branav scher. Anordnarna i detta undersökningsurval bedriver utbildningar som har pågått sedan försöksverksamhetens start. Urvalet utbildav ningsanordnare gjordes utifrån kriterierna att både anordnare som erhållit högt statsbidrag relativt övriga anordnare inom bransch samma och anordnare erhållit lågt statsbidrag relativt övriga inom som samma bransch skulle finnas representerade. Utbildningar med inriktning mot ekonomi har KY-kommittén bedömts kräva lägre statsbidrag än av övriga branscher. Utbildningar med inriktning mot IT har i genomsnitt erhållit högre statsbidrag relativt övriga branscher. De utvalda kontaktades per telefon och telefax för att boka tid för intervju. Information gavs om utvärderingen och vilka frågeställningar

utvärderingsgruppen var intresserad av.

SOU 1999: l 19 Uppläggning och metod 71

Tabell 4.7. Antal telefonintervjuer genomförts med utbildnings-

som

anordnare fördelade bransch och antal utbildningar.

Bransch	Antal telefon- Antal ut- intervjuer		bildningar
Bygg		2		2
Ekonomi		3		4
IT		5		6
J ord/sko g/trädgård		2		2
Livsmedel		1		1
Miljö		2		2
Tillverkning		7		7
Transport		2		2
Träindustri		2		2
Turism		3		3
Vård		3		3
Övriga		1		1
Totalt		33		35
4.5.2	Telefonintervjuer		med LIA-företag

Vid intervjuerna med utbildningsanordnarna ombads tio av dessa att skicka listor över de företag som tillhandahåller LIA-platser vid deras utbildning. Nio anordnare skickade listor avseende totalt elva utbildningar. Bortfallet består utbildning i lT-branschen. Utifrån lis-

av en toma valdes slumpmässigt ett antal företag inom branscherna Ekonomi, IT och Tillverkning. Utbildningsanordnarna kände inte till vilka LIAföretag som skulle kontaktas.

Antal telefonintervjuer med representanter för LIA-företag varierar mellan olika utbildningsanordnare beroende antalet studenter varje tillfrågad anordnare har eller har haft. Tabell 4.8 visar antalet utbildningar och antalet telefonintervjuer med representanter för LIA-företag. Totalt intervjuades representanter för 19 olika företag.

De personer som intervjuades företagen fanns namngivna som kontaktpersoner respektive utbildningsanordnares lista över LIAföretag. Det förekom att kontaktpersonen företaget inte var handledare. Vid genomförandet av telefonintervjuerna kontaktades kontaktpersonema först telefon för att få utvärderingen presenterad

per för sig och blev sedan tillfrågad de ville delta i intervjuerna. Två

om kontaktpersoner avböjde för de ansåg sig ha för lite erfarenhet av KYstuderande i Lärande i arbete. Kontaktpersonema de utvalda LIAföretagen var mycket tillmötesgående och intresserade av att delta i utvärderingen.

72 Uppläggning och metod

Tabell 4.8. Antal telefonintervjuer som genomfördes med represen-

tanter för LIA-företag fördelade bransch och antal utbildningar.

Bransch	Antal telefon- Antal ut- intervjuer		bildningar
Ekonomi		6	4
IT		9	6
Tillverkning		4	2
Totalt		19	12
4.5.3	Tillvägagångssätt		för analys av

telefonintervjuema

Analysen av materialet från telefonintervjuema genomfördes enligt följande: Banden avlyssnades och tecknades ned. Svaren

svaren respektive fråga grupperades sedan efter innehåll. Tre personer i utvärderingsgruppen deltog i analysen med att tolka och gruppera svaren. De faktorer som hade betydelse för grupperingen var bransch, typ av utbildningsanordnare, anslagsstorlek och typ av utbildning. Vad gäller LIA-företagen har även hänsyn tagits till företagens storlek.

I beskrivningen ovan har begreppen Lärande i arbete LIA och Kvalificerad yrkesutbildning KY använts genomgående. Dessa begrepp används dock inte av de intervjuade kontaktpersonema på LIA-företagen mer än i något enstaka fall. Många har varit frågande till begreppen och sagt att deras benämning är praktik och praktikanter.

5 inom

Utbildningsprogram Kvalificerad yrkesutbildning

I detta kapitel redovisas de utbildningsprogram ges inom den som Kvalificerade yrkesutbildningen KY. Först redovisas beviljade profördelade bransch relaterat till arrangöremas ansökningar. gram Sedan diskuteras karaktären hos de beviljats och avslutprogram som ningsvis de studerandes intresse att läsa de utbjudna utbildningsproav att följa dessa till kursslut och att lyfta examen. grammen,

5.1 Inledning

Kvalificerad yrkesutbildning kan anordnas exempelvis universitet av och högskolor, kommuner, gyrrmasieskolor, Komvux, landsting och utbildningsföretag. Ansvarig utbildningsanordnare ansöker hos KYkommittén att erhålla statligt stöd och särskilda medel för att om bedriva utbildning. Ansökan skall utformas enligt KY-kommitténs anvisningar. Beslut med avseende både bifall och avslag fattas av kanslichefen. Före beslut skall dock alla ärenden föredras i KY-kommittén se kapitel 2. Till KY-kommittén hade fram till den 15 mars 1999 inkommit 819 ansökningar att få anordna utbildningsprogram och erhålla statsom bidrag. Av dessa blev 208 ansökningar beviljade. Det totala antalet pågående utbildningsomgångar högre än antalet beviljade utbildvar ningar, då kanslichefen i regel beviljat flera startomgångar för varje

utbildningsprogram

För få materialet i hanterbar form har vi kategoriserat det i att en tolv branscher. Vi har valt att följa branschindelning som KYsamma kommittén valt kategorisera utbildningarna efter. Den avviker något att från gängse branschindelning varför kort beskriver de olika katego-

riema:

I KY-kansliets sammanställning över inkomna ansökningar 1999-03-15. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

74 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning

Bygg innehåller alla utbildningar har med byggbranschen som att göra. Hit räknas också energirådgivning. Ekonomi innehåller alla utbildningar inom ekonomi och handel. Hit räknas utbildningar inom försäljning. IT innehåller utbildningar behandlar data- och multimediateksom nik. Hit hänförs även grafisk industri. Jord, skog och trädgård innehåller utbildningar inom jordbruk,

skogsbruk och trädgårdsnäringen. Livsmedel innehåller utbildningar inom livsmedelsnäringen.

Miljö innehåller utbildningar behandlar den yttre milj ön och de som regler som gäller för den. Tillverkning innehåller tekniska utbildningar orienterar sig mot som tillverkningsindustrin. Utbildningar inom IT ingår Hit hänförs även en del hantverksutbildningar som exempelvis guldsmide. Transport innehåller utbildningar som behandlar transportteknik, transportekonomi och logistik. Träindustri innehåller både utbildningar inom sågverksindustrin och inom snickeribranschen. Turism innehåller turistutbildningar inklusive hotell- och restaurangutbildningar. Vård innehåller alla vårdutbildningar. typer av Övriga är en restpost kommit att innehålla två typer utbildsom av ningar, dels utbildningar inriktade mot mediabranschen dels några hantverksutbildningar.

5.2 Sökta samt

beviljade ansökningar

Försöksverksamheten skall bl belysa näringslivets intresse för denna a typ av utbildning. En indikator detta är de ansökningar att få om anordna utbildningsprogram inkommit till KY-komrnittén. Antalet som ansökningar är förhållandevis stort och av de 819 inkomna har KYkansliet prövat 606 ansökningar Resultatet kanslichefens beslut av redovisas i tabell 5.1.

2 KY-kansliets sammanställning över inkomna ansökningar 1999-03-15. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

SOU 1999: l 19 Utbildningsprogram inom Kvalijicerad yrkesutbildning 75

Tabell 5.1. Beviljade utbildningsprogram i förhållande till sökta över

tre år fördelade bransch.

Bransch	1996 Antal Andel Antal Andel Antal Andel	1997	1998
Bygg	6/11 0,54 4/11	,36 3/25 0,12
Ekonomi	10/27 0,37 8/29 0,28 6/31 0,19
lT	16/32 0,50 9/17 0,53 20/48 0,42
Tillverkning	16/36 0,44 23/46 0,50 13/40 0,33
Turism	10/22 0,45 5/21 0,24 5/26 0,19
Jord/skog/trädg.	4/5 0,80	2/5 0,40	2/8 0,25
Miljö	2/5 0,40	2/3 0,67	1/5 0,20
Vård	3/7 0,43 3/15 0,20 3/16 0,19
Livsmedel	2/3 0,67	l/3 0,33	l/2 0,50
Träindustri	2/3 0,67	2/5 0,40	1/5 0,20
Transport	6/8 0,75	2/7 0,29	2/6 0,33
Övriga	3/23 0,13 4/ 17 0,24 6/33 0,18
Totalt	80/182 0,44 65/179 0,36 63/245 0,26

Inom vissa branscher, såsom IT, har det från olika utbildningsanord-

inkommit ett stort antal ansökningar och av dessa har ett flertal nare blivit beviljade. Inom andra branscher, tex Övriga, har antalet ansökningar varit ganska stort, KY:s kanslichef har beviljat betydligt

men färre. Det finns också branscher där antalet ansökningar varit relativt få och endast ett fåtal dessa har beviljats. Som exempel dessa bran-

av scher kan Miljö och Träindustri nänmas. Slutligen finns det branscher där anordnama kommit in med mycket få ansökningar och till stor del fått dessa beviljade. Här är Livsmedelsbranschen ett bra exempel.

5.2.1 Antal ansökningar inom olika branscher

Antalet ansökningar inom de olika branscherna varierar stort se tabell 5.2.3 Störst antal ansökningar har inkommit från anordnare inom branscherna för Tillverkning, IT, Ekonomi, Övriga och Turism. Minst antal ansökningar har inkommit från Livsmedel, Träindustri och Miljö. Skillnaden mellan antalet ansökningar i de tre största branscherna och de tre minsta är betydande. Mellan exempelvis Tillverkningsbranschen och Livsmedelsbranschen består skillnaden av 114 ansökningar.

3KY-kansliets sammanställning över inkomna ansökningar 1999-03-15. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Redovisningen utgår ifrån det år ansökan diarieförts.

76 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning SOU 1999: l 19

Tabell 5.2. Antal ansökningar och antal beviljade ansökningar samt andelen beviljade ansökningar under åren 1996-1998 fördelade på bransch.

Bransch Antal Bransch Antal Bransch Andel ansökn. bevilj. bevilj. ansökn. ansökn. Tillverkning 122 Tillverkning 52 Livsmedel 0,50 IT 97 IT 45 lT 0,46 Ekonomi 87 Ekonomi 24 Jord/skog/trädg. 0,44 Övriga 73 Turism 20 Tillverkning 0,43 Turism 69 Bygg 13 Miljö 0,38 Bygg 47 Övriga 13 Transport 0,38 Vård 38 Transport 8 Träindustri 0,3 1 Transport 21 Vård 9 Turism 0,29 Jord/skog/trädg. 18 Jord/skog/trädg 8 Bygg 0,28 Miljö 13 Miljö 5 Ekonomi 0,28 Träindustri 13 Träindustri 4 Vård 0,24 Livsmedel 8 Livsmedel 4 Övriga 0,18 Totalt 606 Totalt 208 Totalt 0,34

Av tabellen framgår att mellan de tre största branscherna och de tre minsta branscherna kan de återstående branscherna kategoriseras i sex tre grupper om vardera två branscher. Mellan de skiljer tre grupperna sig antalet ansökningar med relativt höga siffror. Skillnaden mellan Ekonomibranschen och branschen för Övriga är 14 ansökningar, mellan Turismbranschen och Bygg 22 ansökningar och mellan Vård och Transport 17 ansökningar. Inom de tre är ansökningsskillnagrupperna dema betydligt mindre. Mellan branschen för Övriga och Turism består skillnaden endast fyra ansökningar, mellan Bygg och Vård nio av av ansökningar och mellan Transport och Jord, skog och trädgård av enbart tre ansökningar.

5.2.2 Antal inom olika

beviljade ansökningar

branscher

Antal beviljade ansökningar se tabell 5.2 är störst inom branscherna för Tillverkning och IT, 52 respektive 45 beviljade ansökningar. Efter dessa kommer, i fallande ordning, branscherna för Ekonomi och Turism med 24 respektive 20 beviljade ansökningar samt Bygg och Övriga om vardera 13 beviljade ansökningar. Dessa branscher har sex tillsammans beviljats 167 ansökningar de totalt 208 beviljade, eller av 80 procent av antalet ansökningar. De återstående branscherna sex delar de resterande 41 beviljade ansökningarna. Inom branscherna för Transport, Vård och Jord, skog och trädgård beviljade kanslichefen

Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning 77 SOU 1999: l 19

åtta, nio och åtta ansökningar och inom Miljö, Träindustri och Livsmedel beviljades fem, fyra, och fyra ansökningar. Antalet beviljade ansökningar i förhållande till antalet inkomna från bransch till bransch. Som exempel kan nämnas Livsmevarierar delsbranschen inkom med endast åtta ansökningar, av vilka kanslisom chefen beviljade fyra. Proportionellt beviljades hälften av ansökningarbranschen Övriga inkom 73 ansökningar och dessa beviljana. Inom av 13, dvs endast 18 Branschen för Tillverkning är des endast procent. i högsta antal inkorrma och flest beviljade ansökningar. Proporstörst; tionellt beviljades 43 procent. Med den totala andelen beviljade ansökningar 0,34 som järnförelsetal framträder i tabell 5.2 de branscher vars ansökningar prioriterats vid beviljandet. Högst andel beviljade ansökningar har Livsmedelsföljd IT-branschen. En bransch inte gynnats vid branschen, tätt av som beviljandet är Övriga.

5.3 utbildningsprogram

Beviljade

Under de år försöksverksamheten bedrivits har totalt 208 tre som ansökningar att få anordna kvalificerade yrkesutbildningsprogram om beviljats. Under det första året beviljades 80 utbildningar, under det andra 65 och under sista året 63 utbildningsprogram Störst antal beviljade utbildningsprogram finns inom branscherna Tillverkning och IT. Dessa två branscher har under de tre åren legat i topp. De är påfallande stora. Utbildningama inom branschen för Ekonomi kommer nännast efter Tillverkning och IT. Ekonomiutbildningama är till antalet omkring hälften så många de inom Tillverkning och IT. Under året 1996 som beviljades tio utbildningar, under 1997 beviljades åtta utbildningsprooch slutligen under 1998 beviljades Utbildningama gram sex program. Ekonomibranschen utgör tolv procent totala andelen beviljade inom av utbildningar. Antalet beviljade utbildningar inom Turismbranschen har under åren minskat och under försöksverksamheten har branschen beviljats totalt 20 utbildningsprogram.

4 KY-kansliets sammanställning över inkomna ansökningar 1999-03-15. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

78 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning SOU 1999: l 19

Tabell 5.3. Antal beviljade utbildningsprogram inom olika branscher

under tre år.

Bransch	1996 1997 1998 Totalt
Tillverkning	16	23	13	52
IT	16	9	20	45
Ekonomi	10	8	6	24
Turism	10	5	5	20
Bygg	6	4	3	13
Övriga	3	4	6	13
Transport	6	2	2	10
Jord/skog/trädg.	4	2	2	8
Vård	3	3	3	9
Miljö	2	2	1	5
Livsmedel	2	1	1	4
Träindustri	2	2	1	5
Totalt	80	65	63 208

Utbildningar inom branscherna för Bygg och Övriga har vardera 13 utbildningsprogram och branschen för Transport har tio Branprogram. schen Vård har nio utbildningar och branschen Jord, skog och trädgård har åtta utbildningar. Under de tre åren har antalet beviljade utbildningar inom de flesta branscherna varierat tabell 5.3. Inom

branschen Övriga har antalet utbildningar ökat. Inom branscherna för Bygg, Ekonomi, Transport och Jord, skog och trädgård har antalet utbildningar minskat. Inom branschen Vård har andelen beviljade utbildningsprogram varit konstant under de tre åren.

5.4 De

beviljade utbildningarnas

yrkeskaraktär

I detta avsnitt skall vi försöka karaktärsbestämma de beviljade utbildningarna Vi har särskilt intresserat för utbildningarna fokuoss om serar yrke eller bransch, de ligger inom eller etablerade om nya sektorer av näringslivet och om de innehåller inslag entreprenörskap av och eget företagande.

5 Vår klassificering bygger utbildningsbeskrivningar hämtade från "KYkansliets branschvisa förteckning över kvalificerad yrkesutbildning 1999-01-13, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning; "Vilka utbildningar finns, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, WWWdokument httpzl/wwwky.gov.se/bin/vilka.idc; beskrivningar utifrån Läroverket samt våra besök hos enskilda utbildningsprogram.

Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning 79 SOU 1999: l 19

Utbildningar fokuserade yrke är inriktade mot positioner i

arbetslivet studenten bör kunna fylla direkt efter avslutad utbildsom ning. Utbildningar fokuserade bransch är allmänt inriktade och mer bred kompetens. Fönnodligen krävs praktik eller ytterligare ger en utbildning innan studenten kan räkna med anställning i ett kvalifien yrke. I begreppet praktik inkluderas att anställs en lägre cerat man position för att sedan få tillträde till ett kvalificerat yrke. Om utbildning klassificerats den ligger i en ny eller etaen som om blerad sektor näringslivet är ofta relaterat till teknik i bred bemärav kelse. IT-teknik har klassificerats teknik medan systemutvecksom ny ling och programmering har klassiñcerats etablerad. Ett etablerat som yrke kan klassas nytt det är inriktat mot införande av en ny som om teknik i branschen. redogörelse för hur vi resonerat i enskilda fall lämnas i En närmare anslutning till nedanstående redovisning för respektive bransch.

5.4.1 Byggbranschen

Inom byggbranschen finns tolv utbildningsprogram. Den större delen

dessa, hela nio stycken, är fokuserade arbetsledar- eller projektav ledarutbildning. I fem dessa nio utbildningar är målsättningen att ge av de studerande bättre allmän branschkunskap och i fyra att ge en en fördjupad specialiserad yrkeskunskap inom exempelvis byggteknik och

byggnadsvård. Dessa nio utbildningar är alla mer eller mindre

orienterade mot tidigare etablerade verksamheter. Två utbildningarna inom byggbranschen är inriktade mot nya av "Datorstödd mätning och kartframställning" i Haninge och

yrken,

Energiomställning i Varberg. Syftet med utbildningen i Haninge är förmedla de kunskaper studenterna behöver för att använda datorn att verktyg vid arbetsuppgifter kart- och mätingenjör. Syftet med som som utbildningen i Varberg är fördjupad kompetens med anledning av att ge energiformer och optimering av energikretsloppet. nya de tolv utbildningsprogrammen är hantverksinriktad. Utbild- En av ningen Bygghantverk" i Mariestad leder till ett arbete där de stude-

rande hantverksmässigt skall utföra allt från restaurering av kulturrnin-

till ombyggnad och underhåll. nen

80 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning SOU 1999: 19

5.4.2 Ekonomibranschen

Inom ekonornibranschen är bilden komplex. Här finns det 23 utbildningsprogram och av dessa är tolv branschinriktade och elva yrkesinriktade. De branschinriktade utbildningarna är orienterade både och nya etablerade verksamheter. Till branschinriktade yrkesutövningar nya

räknas utbildningsprogram för "Entreprenörskap" i Lund och Kalmar,

Företagande i Piteå och "Småföretagande och entreprenörskap i Ockelbo. Till denna räknas också utbildningsprogram grupp tre som ger studenterna en bred allmän kompetens för arbete inom den ett europeiska eller internationella arbetsmarknaden. Till etablerade branschinriktade yrkesutövningar räknas fem utbildningsprogram som exempelvis Business i Nacka, Handel och Administrativ koordinator i Göteborg, vilka bred allmän ekonomisk utbildning på ger en mellannivå. De yrkesinriktade utbildningarna är också orienterade både nya och etablerade verksamheter. Till yrkesinriktade sysselsättningar nya

räknas utbildningsprogram Projektledning i Uppsala och "IT-

som säljare" i Stockholm samt Telemarketing/Callcenter° i Piteå. Till etablerade yrkesinriktade sysselsättningar räknas olika Säljutbildsex

ningar inom handel, marknadsföring, försäljning och affärsmannaskap.

Till denna yrkesinriktade räknas även två specialistutbildningar grupp som ger en fördjupad kompetens inom ekonomi och redovisning.

5.4.3 IT-branschen

Inom området informationsteknik finns 46 utbildningar. Hela branschen kan ur vissa aspekter betecknas med yrken. Förtecksom ny nya ningen över utbildningsprogrammen visar det finns i vad att nyanser kan klassificeras Å sidan finns som som nytt. ena det relativt traditionella utbildningar i systemteknik och programvaruteknik, å andra sidan nya utbildningar som fokuserar yrken inom multimedia. nya Till gruppen traditionella systern- och programvaruutbildningar kan 16 utbildningsprogram klassificeras. Dessa verksamheter förhållanär devis etablerade och målet för utbildningarna studenterna efter är att genomförd utbildning skall mot yrkesornrådets behov svara av systernutvecklare och programmerare. Till gruppen yrken inom multimedia kan 14 utbildningsprogram nya klassificeras. Yrkesornrådet och utbildningarna är nytt ger en bred kompetens i datateknik, bild-, ljud-, video- och multimediamanus-, produktion. Utbildningarna den kunskap krävs för framtida ger som en

SOU 1999: l 19 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning 81

yrkesroll inom VR-teknik, multimediaproduktion för webben, CD-rom eller DVD-produktion, såsom designer, grafiker, manusförfattare, animatör eller projektledare.

En tredje stor tio utbildningsprogram kan klassificeras

grupp om

relativt allmänna utbildningar i datakunskap. Dessa utbildningar är som ofta branschinriktade och orienterade mot en redan etablerad verksamhet. Syftet med utbildningarna är att införa datateknik en ganska elementär nivå och de kan något vanvördigt betecknas som "körkortsutbildningar".

Slutligen finns det utbildningsprogram som är inriktade att ge

sex de studerande någon form specialistkompetens. Det kan tex handla

informationssäkerhet, avancerad CAD eller tryck- och designtekom nik.

5.4.4 Jord, skog och trädgårdsbranschen

Inom jord, skog och trädgård finns åtta utbildningsprogram. Alla utbildningarna är yrkesinriktade och orienterade mot redan tidigare etablerade verksamheter.

Ungefär hälften utbildningsprogrammen är mer eller mindre

av inriktade mot eget småskaligt företagande. Målen hos dessa utbildningar är att ge de studerande förutsättningar för att självständigt kunna

för driften exempelvis skogsfastighet vad gäller planeansvara av en ring, drift och underhåll.

De resterande utbildningarna är inriktade mot en anställning inom

storskaligt företagande. Här är målen att kunna arbeta självständigt mer i målstyrda arbetslag i platta organisationer, att exempelvis ha en helhetssyn skogsskötsel, att behärska maskinköming och reparationer.

5.4.5 Livsmedelsbranschen

Livsmedelsbranschen omfattar fyra utbildningsprogram. Samtliga pro-

är breda med ett för branschen allmänt innehåll. Två av utbildgram ningarna är yrkesinriktade, är branschinriktad och dessa tre utbild-

en ningsprogram är orienterade mot redan etablerad verksamhet. En utbildning, "Gastroprenör i Tomelilla, är inriktad mot en nytt område för livsmedelsproduktion. Den bl kunskaper om småskalig för-

ger a ädling och att starta och driva gårdsbutiker. Viktigt i utbildningen

om är att titta trender, och behov marknaden för att kunna

nya vanor anpassa eller hitta nya produkter.

82 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning SOU 1999: l 19

5.4.6 Miljöbranschen

Inom området miljö finns fem utbildningsprogram. Samtliga utbildningar är inriktade mot rniljösamordning. Det yrken följer är nya som av en allt intensivare miljödebatt och inom området förändrad lagen stiftning. Utbildningarna kompetens för att arbeta med olika fonner ger av miljöanpassning. Ett exempel är "Miljöteknisk yrkesutbildning" i Stockholm där de studerande får tekniska kunskaper för att skapa en hållbar utveckling i ett kretsloppssamhälle. Ett exempel är annat Miljökommunikation i Jönköping, där studenterna efter genom-

gången utbildning skall fungera länk mellan företagen och

som omvärlden. Detta är bransch där det saknas etablerade utbilden ny ningar.

Tillverkningsbranschen

Gruppen för tillverkning är stor och mycket homogen i sitt utbildningsutbud. Branschen för tillverkning innehåller 50 utbildningsprogram och de allra flesta, 46 stycken, är inriktade mot någon fonn teknikerav kompetens. Med detta relativt allmän och bred utbildning menas en som exempelvis kan vara fokuserad mot någon sektor tillverkningsav industrin. Det kan gälla elteknik, textilteknik, eller tematiska sekmer torer som kvalitetsteknik. Det är svårt att uttala sig denna stora teknikerutbildom grupp av ning är inriktade mot yrke eller bransch. Vi väljer att kategorisera dessa som yrkesinriktade med motivet att det finns likhet mellan dessa en utbildningar och det gamla tekniska gymnasiet kvalificerade för ett som yrke som var mycket brett definierat. En likhet med de tekniska annan gymnasieutbildningama är att kommunen i cirka hälften alla fall är av huvudmän. I flera av teknikerutbildningama finns inslag arbetsledarutbildav ning. Så gör det tex i "Ledarkunskap och produktionsmetodik i Emmaboda, "Polymerteknik" i Färgelanda och "Tunga fordon" i Jönköping. Två utbildningar 50 är inriktade produktutveckling, i av en Östersund och i Mariestad. Den i Mariestad en ger innovativa kvinnor möjlighet att förverkliga idéer om produkter och tjänster. Den är den enda utbildningen inom denna bransch är orienterad som mot eget företagande. De studerande programmet skall efter avslutad utbildning fungera som tekniker, rådgivare, konstruktör, projektledare eller säljare. De skall alternativt kunna starta verksamhet eller egen avknoppa sin produktidé.

SOU 1999: l 19 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning 83

Utöver dessa utbildningar finns två program med inriktning mot arbetssysslor hantverkskaraktär. Guldsmide" i Falköping leder till

av arbete guldsmed i guldsmedsföretag eller till arbete med tillverk-

som ning och produktutveckling inom guldsmedsbranschen. "Konfektion och skrädderi" syftar till att förse konfektionsbranschen och skrädderiema med kreativ personal arbetar med den utveckling som bran-

som schen kräver. Utbildningen innehåller bl skrädderi, mönsterkonstruk-

a tion, form och design, gesällprov och företagsekonomi.

Nästan alla utbildningar är inriktade mot etablerade verksamheter. Några dessa kan dock karaktäriseras införande ny teknik i

av som av redan etablerade branscher. Ett exempel är "Motorfordon i Uppsala där studenterna lär sig att använda datateknik för att arbeta med komplicerade elektroniska styrsystem inom alla typer av fordon. Några av utbildningsprogrammen inriktar sig mot teknikområden som exem-

nya pelvis optisk fiberteknik och bioenergi.

5.4.8 Transportbranschen

Inom branschen för transport, inklusive sjöfart, finns nio utbildnings-

Alla nio är yrkesinriktade och orienterade mot etablerade program. verksamheter. Av dessa nio utbildningsprogram sorteras åtta under transport och ett under sjöfart.

Transportutbildningarna är fokuserade mot olika former av transportledning. Utbildningarna de studerande kunskaper för kvalifice-

ger

rade arbetsuppgifter inom logistikområdet. Ett utbildningsprogram,

Logistikens förändringsprocessen i Varberg, har bredare logistisk

och betonar kopplingen till interna transporter. Även ansats Transportteknik" i Säffle har en annorlunda ansats. De ger studenterna kunskaper för att utifrån yrkesförarrollen arbeta inom företagsledningen i ett mindre eller medelstort företag i transportbranschen.

Utbildningen inom sjöfart, Marinteknik i Danderyd, syftar till att förbereda de studerande för framtida verksamhet inom rederi- och

en varvsnäring företagare eller anställd med resultatansvar.

som egen

5.4.9 Träindustribranschen

Branschen för träindustri innehåller fem utbildningsprogram. Samtliga utbildningar är orienterade mot etablerade verksamheter. Fyra av dessa fem utbildningar är yrkesinriktade och är branschinriktad. Två av de

en yrkesinriktade utbildningsprogrammen är fokuserade hantverk och

84 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning SOU 1999: l 19

eget företagande. De andra två är inriktade anställningar inom träindustrin, såsom tekniker eller arbetsledare. Den branschinriktade utbildningen, "Trä" i Kalix, leder till arbete i företag som vidareförädlar träråvaran. Initialt är utbildningen allmän till sin karaktär, för att mot slutet övergå till specialisering. De stuen derande väljer en specialinriktning mot exempelvis säljare, produktutvecklare, arbetsledare eller marknadsförare.

5.4. 10 Turismbranschen

Inom turism inklusive restaurang finns 19 utbildningsprogram. Av dessa är 13 utbildningar yrkesinriktade och branschinriktade. Samtsex liga yrkesinriktade utbildningsprogram är orienterade mot redan etablerade verksamheter. Av de sex branschinriktade är fyra programmen orienterade mot etablerade yrkesgrupper och två mot sysselsättnya ningar. Många har allmän karaktär, med speciell program en men en vinkling såsom stad, fiske, skog och mark samt kultur. Inom de yrkesinriktade utbildningsprogrammen är flertalet utbildningar, nio av de 13, fokuserade eget företagande eller på arbetsledande befattningar. Här finns tex Hotell management i Stockholm som ger de studerande kunskaper för att inneha olika chefsbefattningar, såsom hotellchef, driftschef, personalchef eller ekonomichef, inom hotell och konferens. Tre utbildningar inom denna yrkesinriktade kategorisering har en yrkesprofrlering mot säljare. I Västerås finns exempelvis en utbildning i Affärsturism där syftet med utbildning är att ge de studerande kunskaper för den snabbt växande turismmarknaden. Studenterna får bred och kvalificerad utbildning inom projektleden

ning, försäljning och marknadsföring.

Inom de sex branschinriktade är utbildningarna programmen mer inriktade mot övergripande kunskaper om turism. Här finns bl a "Turism i storstadsregion, Turism ledarskap och företagande" och - "Turismentreprenör". För att belysa utbildningarnas allmänna karaktär

kan nämnas att Turismentreprenöf i Örnsköldsvik, är IT-

som en baserad entreprenörsutbildning med globala perspektiv, syftar till att ge de studerande kunskaper turismnäringen samt utveckla deras entreom prenöregenskaper. Två utbildningar inom denna är inriktade mot grupp nya sysselsättningar, "Sportfisketurism" i Forshaga och "Affärsutvecklare Östersjöregionen i Nyköping. -

Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning 85

5.4.1 1 Vårdbranschen

Inom området Vård finns åtta utbildningar, samtliga yrkesinriktade. Alla, är orienterade mot etablerade verksamheter. Sex av

utom en, utbildningsprogrammen är fokuserade mot omvårdnad inom exempelvis psykiatri, social äldreservice, habilitering och rehabilite-

omsorg, ring. En dessa utbildningar, Vård demenssjuka" i Sigtuna,

av sex av syftar till att utbilda arbetsledare och handledare med särskild kompetens för vård demenssjuka.

I utbildningsprogram utbildas de studerande till ett yrkesliv inom

ett hudvårdens olika arbetsområden. "Hudvård i Stockholm ger studen-

kunskaper i bla anatomi, dermatologi, manikyr och pedikyr, terna makeup och kamouflage, yrkesinriktad psykologi, ekonomi och modern informationsteknik.

Inom vårdbranschen finns ett utbildningsprogram med inriktning

verksamheter. "Hälsovägledning i Boden utbildar, ur ett brett mot nya hälsoperspektiv, studenter för hälso- och friskvårdsarbete. De får dessutom, praktisk fördjupning, spetskompetens inom fysisk och

genom mental träning Utbildningen innehåller också kurser i

samt massage. entreprenörskap och eget företagande.

5.4.12 Branschen för övriga utbildningsprogram

Inom kategorin Övriga finns 13 utbildningsprogram. Dessa kan indelas i två utbildningar har kopplingar till media i vid bemär-

grupper; som

kelse radio, TV, video, teater och hantverksutbildningar.

Den första består av tio utbildningar av vilka de flesta är

gruppen fokuserade yrke. Två utbildningar, "TV och videoproduktion i Västervik och Kommersiell radio" i Båstad är dock breda utbildningar

fokuserar branschen. Ett exempel långt driven yrkesinsom mer riktning är "TV-produktion" i Göteborg, där man skall kunna arbeta

regissör drama efter avslutad utbildning. Sex av de tio utbildsom av ningsprogrammen är inriktad företeelser inom branschen. Som

mot nya exempel kan nämnas "Bildjoumalistik i Biskops-Amö och "Reklam och industrifoto med digital inriktning i Västervik.

De tre hantverksutbildningama fokuserar yrke och finns alla inom etablerade branscher. Utbildningen Hantverk i Lerum är bredare än de två andra, även denna möjlighet till inriktning mot

men ger ett yrke exempelvis möbelsnickare eller dekormålare.

som

5.5 De studerandes för

intresse utbildnings-

program inom Kvalificerad yrkes-

utbildning

En indikator på intresset för denna utbildning näringslivets

typ av var engagemang. En annan indikator är de studerandes intresse att läsa

av de utbjudna utbildningsprogrammen, att följa dessa till kursslut och lyfta examen.

5.5.1 I begynnelsen

Hur eftertraktad en utbildning är kan tydliggöras med hjälp sökan-

av detrycket. Det innebär att redovisa hur många intresserade det finns till varje utbildningsplats. Ju fler sökande, desto högre sökandetryck.

Inom varje bransch finns flera olika utbildningsprogram och sökandetrycket varierar från program till program I tabell 5.4 presenteras det högsta och lägsta värdet samt medelvärdet utbildningsprogrammens sökandetryck inom de olika branscherna.

Tabell 5.4. Utbildningsprogrammens sökandetryck under åren 1996- 1998.

Bransch	Antal sökande per utbildningsplats Högsta värde Lägsta värde Medelvärde
IT	18,06	1,42	5,75
Övriga	14,88	0,97	5,38
Vård	13,81	1,63	4,87
Turism	13,43	0,85	4,08
Ekonomi	12,75	1,08	3,57
Transport	5,00	0,90	2,98
Miljö	4,07	1,56	2,18
Tillverkning	8,50	0,33	2,14
Jord/skog/trädgård	4,56	0,46	1,80
Bygg	3,68	0,50	1,72
Träindustri	2,90	1,00	1,51
Livsmedel	2,94	0,60	1,46
Flest antal sökande, med ett medelvärde		5,8 sökande till varje

utbildningsplats, finns till utbildningsprogram inom IT-branschen.

Mest populär är "Systemtekniker och Systemadministratör" med 18,1 sökande per plats. Strax efter IT kommer utbildningsprogram inom

6 "Registerdata 1999-01-27 från KY-kansliet", Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning 87

branschen för Övriga. Sökandetryckets medelvärde ligger 5,4 och likaså har dessa utbildningar många sökande till vissa såsom

program, Bildjoumalistik med ett sökandetryck 14,9 och "TV-produktion" med 14,2.

Utbildningar inom branscherna Vård och Turism ligger ett medelvärde omkring fyra sökande utbildningsplats. På samma sätt

per finns inom Vård och Turism utbildningsprogram har många

som aspiranter. Som exempel kan nämnas utbildningsprogrammet för "Hudvård" med 13,8 sökande plats och Resor och turism" med

per 13,4.

Sedan kommer utbildningsprogram inom Ekonomibranschen med ett snitt 3,6 sökande plats. Flest antal sökande inom Ekonomi

per har "Business" med ett sökandetryck 12,8, efter dessa kommer "lntemationell säljare/marknadsförare i större företag" med 8,5 och Internationell marknadsekonomi" med 6,4.

Minst antal sökande har utbildningsprogram inom Livsmedelsbranschen, tätt följt utbildningar inom branschen för Träindustri.

5.5.2 Under resans gång

I Underenkäten har cirka 90 procent de tillfrågade studenterna upp-

av givit att de inte ångrar att de påbörjade Kvalificerad yrkesutbildning.

en I tabell 5.5 redovisas från programstudentema, sorterade enligt

svaren KY-kansliets branschindelning.

Tabell 5.5. Tabellen visar i vilken utsträckning KY-studentema, efter halva utbildningstiden, ångrar att de påbörjade sin Kvalificerade yrkesutbildning.

Bransch	Ja Nej Antal % Antal %
Träindustri	2 2,8 70 97,2
Jord/skog/trädg.	4 4,5 85 95,5
Ekonomi	37 6,6 523 93,4
Övriga	4 6,7 56 93,3
IT	53 7,0 699 93,0
Turism	39 7,6 472 92,4
Transport	14 8,0 161 92,0
Vård	13 1 1,6 99 88,4
Bygg	27 14,8 156 85,2
Livsmedel	6 15,8 32 84,2
Miljö	16 16,3 82 83,7
Tillverkning	123 17,7 572 82,3
Totalt	338 10,1 3007 89,9

88 Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning SOU 1999: l 19

Flertalet av de studerande ångrar inte att de påbörjade en Kvalificerad yrkesutbildning. Inte fler 10:e student, i genomsnitt, ångrar sitt

än var val. Minst ångerfulla är de studenter, 3 procent, läser utbild-

som ningsprogram inom Träindustribranschen. Efter dessa kommer utbildningar inom branschen för Jord, skog och trädgård med 4 procent ångerfulla studerande.

Flest antal studenter som ångrar sitt val, 18 procent, finns på utbildningsprogram inom branschen för Tillverkning. Därefter kommer Miljöutbildningar med 16 procent och utbildningar inom Livsmedelsbranschen med 16 procent studenter som ångrar att de påbörjade

en Kvalificerad yrkesutbildning.

5.5.3 Mot fullbordan

De Kvalificerade yrkesutbildningama är förvisso något några

nytt, men av de utbildningsprogram som startat har hunnit i mål. De studerandes intresse för denna utbildningsform kan bestämmas, till viss del, med hjälp av uppgifter över fullföljda studiegångar och uttagna

examensbevis. I tabell 5.6 redovisas data över de utbildningsprogram hun-

som nit avsluta två eller flera utbildningsomgångar fram till den 26 februari 1999.

Tabell 5.6. Antalet studerande som fullföljt sin KY-utbildning.

Bransch Antal ut- Antal be- Antal Antal stu- Antal

bildnings- vilj adeut- antagna denter kvar studenter

omgångar bildnings- studenter till utbildn. somtagit ut

		platser		slut	examen
Övriga	2	44	46	43	41
Jord/skog/trädg	6	114	101	93	81
Vård	3	52	53	49	48
IT	10	287	297	262	205
Träindustri	2	40	40	35	29
Turism	9	220	223	192	153
Tillverkning	11	369	361	303	258
Transport	3	84	84	69	43
Bygg	3	71	63	51	32
Ekonomi	13	402	423	343	200
Miljö	2	75	73	56	31
Livsmedel	2	46	26	19	17
Totalt	66	1804	1790	1515	1138

7 "KY-kansliets sammanställning över inkomna ansökningar 1999-03-15" Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

Utbildningsprogram inom Kvalificerad yrkesutbildning 89

Andelen studenter fullföljer sina studier är högst utbildnings-

som

inom branscherna Övriga, Jord, skog och trädgård samt Vård. program Omkring 90 procent studenterna utbildningar inom Övriga och

av Vård följer kurserna till slutet och tar ut examen. Något lägre, 80 procent de studerande inom branschen för Jord, skog och

av program trädgård lyfter På utbildningsprogram inom branscherna

sin examen. för IT, Träindustri, Turism och Tillverkning är andelen studenter som fullföljer utbildningen omkring 80 procent och dessa tar runt 70

av procent ut sin Lägst andel studenter som fullföljer studierna

examen. finns utbildningsprogram inom branscherna för Miljö och Ekonomi.

6 De Kvalificerade

yrkesutbild-

ningarna och arbetslivets krav

Kapitlet inleds med principiella resonemang kring sambanden mellan utbildning och arbetsliv i allmänhet och mellan yrkesutbildning och arbetsmarknad i synnerhet. Vi rekapitulerar några av huvudresonemangen i den utredning föregått försöksverksamheten med Kvali-

som ficerad yrkesutbildning, k "KEY-utredningen", och problemati-

den s serar några av utredningens slutsatser. Ikapitlets centrala del diskuterar vi, vilka arbetslivskrav som försöksverksamhetema de facto tycks ha motsvarat. Vilken är exempelvis de Kvalificerade yrkesutbildningamas branschproñl Vi kan konstatera att den är tämligen originell och har starka nischinslag, exempelvis de många IT-utbildningama. I några avseenden har försöksverksamheten utgjort ett svar arbetslivskrav, som varken utredningen eller propositionen förutsett eller diskuterat, vilket vi menar förtjänar särskild uppmärksamhet. Avslutningsvis reflekterar vi över utvärderingsresultatens prognosvärde, vilket kan ses som en känslighetsanalys av de samband mellan arbetslivsefterfrågan och KY-utbud, som kunnat konstatera. Vi varnar för övertolkning av utfallet av försöksverksamheten framför allt med hänvisning till KYförsökets måttliga volymer av studerande.

6.1 Distinktionen

yrkesförberedande

studie- eller

respektive

forskningsförberedande

Yrkesutbildningar är per definition inriktade att vara till nytta i ett visst yrke. Sambanden mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadsefterfrågan är med andra ord av yttersta vikt. Så är inte fallet för all utbildning. Även de flesta eftergymnasiala utbildningar viss sikt

om förväntas förbereda för vissa tjänster eller sysselsättningar syftar inte alla mot yrke eller egenföretagande. Många akademiska utbildningar är väsentligen allmänbildande eller forskningsförberedande. Kopplingen till arbetsliv och framtida anställning är vag eller indirekt. Med utbild-

92 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav SOU 1999: l 19

ningens hjälp kan den studerande skjuta få rådrum inför, det slut-

upp, liga valet av yrke och karriär.

Samtidigt finns det skäl att påminna om hur svår matchningen mellan utbildning och arbetsmarknadsefterfrågan visat sig vara. Ur utbildningsplanerarperspektiv ter sig arbetsmarknaden ofta ombytlig, modebetonad och svårprognostiserad. De akademiska utbildningar som tidigare sågs som specialiserade och fack-inriktade, civilekonom- och civilingenjörslinjema, har fått ställning som de mest generellt gångbara akademiska utbildningarna arbetsmarknaden medan gamla tiders generella utbildningar, de fria humanistiska universitetsstudiema, nu motsvaras av en snävare arbetsmarknad av väsentligen lärar-, forskaroch museitjänster. När företagsekonomi först introducerades som akademiskt ämne vid seklets början vid den då helt privata Handelshögskolan i Stockholm var universiteten föga nådiga i sin remissbehandling. Uppsala universitet ansåg exempelvis att ämnet inte kunde kvalificera för akademisk status, det hade inte ens rang och värdighet av excercitieämnd. Ridning och fäktning framhölls som akademiskt nyttigare än den enligt universitets remiss enkla läran om hushållning". Företagsekonomi har sedan dess gjort rejäl "klassresa i det

en svenska utbildningssystemet. Med nuvarande utbildningsvolymer mer än 35 000 studerande högskolornas- och universitetens ekonomlinjer finner ekonomutbildade ständigt sysselsättningsområden.

nya Visserligen finns det en mängd yrken där exempelvis ekonomi förefaller särskilt relevant, men "målyrke" har i ekonomfallet förlorat sin innebörd, eftersom utbildningen anses relevant i så många funktioner och sammanhang. Det är snart enklare att räkna upp yrkesornråden, där ekonomer inte vunnit insteg, än de där de återfinns. Något liknande gäller ur branschperspektiv, ekonomutbildningen är branschövergripande.

Det är i växlande grad problematiskt med utbildning, inte

en som motsvaras av någon efterfrågan i arbetslivet. Men ett sådant ointresse är lättare att fördra om utbildningen är forskningsförberedande, då finns hoppet om att framtiden kan göra utbildningen relevant. Yrkesutbildningar som inte accepteras eller efterfrågas av arbetsmarknaden är ett svårare dilemma. Vad skulle de i så fall bra för Yrkesut-

vara bildningar som inte leder till anställning eller företagande i yrket

ses helt enkelt som misslyckade. I konsekvens härmed intar uttolkningar av arbetsmarknadens krav en central plats i alla diskussioner

om angelägna yrkesutbildningar. Leder utbildningen till arbete eller ej Om svaret är jakande gäller följdfrågoma: Vilka arbeten med vilka framtidsutsikter Debatten handlar mycket om yrkesornrådena ifråga skall karaktäriseras som stabila eller ökande alternativt variabla eller minskande. Yrken med vikande efterfrågan är svåra att tillgodose ur utbild-

SOU 1999: l 19 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav 93

ningssynpunkt yrken är utsatta för stora och i synnerhet oför-

men som utsebara variationer i efterfrågan möjligt än svårare. För vår dis-

är om kussion Kvalificerad yrkesutbildning har givetvis även nivåresone-

stor vikt. Hur kvalificerad bör den Kvalificerade yrkesutbildmangen ningen vara Tre års eftergymnasiala studier är inom EU en magisk gräns för att utbildning skall kunna räknas som akademisk. De Kva-

en lificerade yrkesutbildningama är vanligen ett- eller tvååriga, vilket bara det är för att göra dem särpräglade och utanför de stora utbild-

nog ningssystemen.

I den utredning föregick försöksverksamheten med Kvalifice-

som rad yrkesutbildningl är arbetsmarknadens krav det tyngsta argumentet för att ytterligare bygga ut den kvalificerade yrkesutbildningen i Sverige. I den nämnda utredningen "Kvalificerad Eftergymnasial

om Yrkesutbildning", förkortad KEY, vars slutbetänkande "Yrkeshögskolan" är publicerat SOU 1995:38, hävdas med bestämdhet att

som arbetslivet kräver mer yrkesutbildning än vad exempelvis gymnasieskolan kan prestera och leverera. Den nya mer kvalificerade yrkesutbildningen bör vara av ett slag som fångar upp den omvandlingsprocess arbetslivet befinner sig och måste utfonnas i nära samarbete med de framtida arbetsgivarna och arbetskamraterna.

Den proposition ligger till grund för försöksverksamheten med

som Kvalificerad yrkesutbildningz gör några viktiga punkter avvikande bedömningar arbetslivets yrkesutbildningsbehov jämfört med utred-

av ningen, tex i kring universitetens roll, även om likhe-

resonemangen terna mellan proposition och utredning överväger. Vi skall återkomma till dessa skillnader i bedömning av arbetslivets utveckling.

6.2 Utredningen om Kvalificerad

Eftergymnasial Yrkesutbildning,

förkortad KEY-utredningen"

Utredningens skildring arbetslivets utveckling är i väsentliga

av stycken den gängse. Antalet sysselsatta inom varuproduktionen minskar, den privata tjänstesektom ökar. Industriproduktionen 1994 var större än den tidigare toppnoteringen 1989, men 1994 åstadkoms den med 200000 färre anställda. Förändringstakten ökar såväl i teknisk

organisatorisk mening. Kunskaper och färdigheter, som tidigare som

l SOU 1995:38, Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.

- Stockholm: Utbildningsdepartementet. 2Regeringens proposition 1995/96: 145.

94 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav SOU 1999: l 19

räckte för en hel livskarriär, kan nu vara föråldrade inom loppet av några få år. Med exempel från så skilda verksamheter som grafisk produktion, trädgårdsskötsel, drift av hotell och restaurang, traditionella hantverk, demonstreras att arbetslivet blir mer kundberoende och kunskapsintensivt. En viktig följdverkan är att kraven kompetensutveckling skärps, individuell kompetensutveckling. I de bantade organisationerna går det inte längre att förlita sig att någon annan har kompetensen, utrymmet för kortutbildade minskar. Utredningen betonar särskilt yrkesövergripande kompetensområden som viktiga för fortsatt förkovran. Utvecklingen medför nya och större krav språk och kommunikation, samhälls- och kulturkunskap, problemlösningsförmåga, förändringsbenägenhet, samarbetsfömiåga liksom tillämpad

i matematik, allmänna kunskaper om naturvetenskap och teknik, i synnerhet informationsteknik. De organisatoriska förändringar som utredningen betonar handlar om bredare och mer integrerade yrkesuppgifter i spåren av plattare chefshierarkier och bantad bemanning.

Inom ramen för denna allmänna utveckling betonar utredningen att mycket av kunskapsutvecklingen sker i produktionen", ute landets arbetsplatser, och inte enbart i anslutning till universitetens och högskolornas forskning. Den arbetslivsanknutna utbildningen och kunskapsutvecklingen är underbetonad relativt den forskningsanknutna. KEY kan spela en viktig roll för att skapa bättre balans mellan dessa två huvudinriktningar i formandet av framtidens arbeten.

Den yrkesinriktade nisch på svensk arbetsmarknad som KEY mer specifikt bör söka fylla karaktäriseras av utredningen följande sätt se figur 6.1:

Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning: 0 bygger grundläggande utbildning i gymnasieskolan och ev praktik, 0 ger fördjupad eller specialiserad yrkeskompetens, men inte nödvändigtvis

fårdigutbildning, 0 i väsentliga delar handlar om praktisk tillämpning av känd kunskap och

teknik, 0 inte är akademisk i traditionell mening

samt 0 syftar i första hand till verksamhet inom näringslivets

3 sou 1995:38, 55.

SOU 1999: l 19 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav 95

Uujkjunggji Universitet

od-

, högskolor

Yrkes-

högskola

yrkestrtbildning

Utbildningsnivå

Arbetslivsanknytning

Källa: SOU 1995:38, 61

Figur 6.1. KEY-utredningens inplacering av kvalificerad eftergyrnnasial yrkesutbildning.

Det är i synnerhet forrnuleringama "praktisk tillämpning av känd kunskap och teknik" respektive inte akademisk i traditionell mening" som skiljer ut KEY från många karaktäristiker av akademiska utbildningar. Till det praktiska hör färdighets- och förtrogenhetskunskap, "know how" inte bara det traditionellt akademiska know why. De framtida kvalificerade yrkesutbildningama skildras i grunden "polytek-

som niska. Samtidigt finns här en spänning mellan utredningens allmänna karaktäristik av arbetslivets utveckling, med snabba förändringar som viktigaste ledord, och den mer specifika KEY-fokuseringen känd kunskap och teknik. I vilken mening är de förändringar i teknik och organisation som väntar oss i en nära framtid "känd" Kan KEYutbildningarna hålla jämna steg med utvecklingen om betoningen skall ligga känd kunskap och teknik Ett sätt att hantera detta dilemma, som utredningen rekommenderar, är att den framtida yrkesutbildningen skall kännetecknas av ett utvecklingsinriktat lärande till skillnad från ett anpassningsinriktat. Det utvecklingsinriktade lärandet förbereder för förändring med sin betoning helhetsuppfattning och systemtänkande, problematiseringar och bedömningar, liksom det större ansvarstagande som också nödvändig del utvecklingsinriktat

ses som en av lärande.

Historiskt sett bygger KEY-utredningen vidare krav som främst några av landets arbetsgivarorganisationer länge framfört; nämligen att Sverige är handikappat p g a för få genuint och kvalificerat yrkesutbil-

96 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav SOU 1999: 119

dade. Utredningen anser sig kunna visa att Sverige har för låga volymer i sin mer kvalificerade yrkesutbildning. Utredningens kartläggning av eftergymnasiala yrkesutbildningar i Sverige före försöken med Kvalificerad yrkesutbildning visar ett utbud i storleksordningen 12 000 utbildningsplatser 12 092, vilket bedöms som lite med internationell måttstock. Kommunerna är de ojåmförligt största utbildningsanordnama 7 724 platser 1994/95, högskolorna är tvåa i denna ranking 2 403, följda av privata anordnare l 727, folkhögskoloma är i sammanhanget närmast försumbara 238. Utbildningamas inriktning klassades i "Teknik" 6 529 platser, "Ekonomi" 3 300, Data l 274 och "Övriga" 989. Kategorin Övriga gör skäl för namnet, där samsas tex olika lantbruksutbildningar likaväl som media och journalistik.

KEY-utredningen kan också ses som besläktad med ett flertal propåer och utredningar som genom åren försökt argumentera för olika former av mellanexamina. Minnet av de tidigare fyraåriga tekniska gymnasierna har inte helt förbleknat. De är tvärtom en ofta använd referens för att visa att förhållandevis korta utbildningar kan

ge en mycket användbar kompetens. Många arbetsgivare har vittnat om denna utbildnings relevans och höga grad av nyttighet. Den särskilde utredare som ledde KEY-utredningen, utbildningschefen vid Volvo Personvagnars Motorfabriker, Rolf Nordanskog, hade bl lett utveck-

a lingen av Volvos industrigynmasium i Skövde och väl förtrogen

var med traditionen från de tekniska gymnasiema.

Tyskland, med sitt duala lärlings- och gesällsystem för inskolning

arbetsplatserna respektive tydliga gradering av yrkeskompetens med mästarvärdigheten som den högsta nivån, har varit en annan viktig inspirationskälla. I KEY-utredningen lyfter man särskilt fram de tyska "Berufsakademien", som en intressant form för kvalificerad yrkes-

ny utbildning högskolenivå. De finska försöken med yrkeshögskoleutbildning är också en viktig inspirationskälla. Med dessa förebilder skulle man kunna tro att KEY-utredningen kännetecknas av hantverksromantik, så är dock inte fallet. Utredningen tar förhållandevis lätt de traditionella hantverken. De bara motsvara mindre del

anses en av den framtida yrkesutbildningen. Men de är desto viktigare som metafor och förebild. Såsom i hantverksutbildningama skall "lärandet i arbetet" utgöra ett centralt moment i den framtida yrkesutbildningen, i tiden mer omfattande än som är fallet gymnasiets yrkesprogram.

När man, såsom KEY-utredningen, bildligt diskuterar hantverksyrken blir nivåerna lärling, gesäll och mästare betydelse. Språkbru-

av ket är växlande, för att inte säga förvirrat, men nu finns i varje fall en tendens gesällvärdigheten till de uppnått yrkeskom-

att reservera som petens gymnasienivå, efter arbetsprov kan de även i flera fall erhålla "gesällbrev".

De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav 97

Man har länge kunnat få såväl gesällbrev mästarbrev i Sverige i som olika organisationers regi. I synnerhet har det gällt om Sveriges Hantverksorganisation, ombildats till Småföretagens Riksorgasom senare nisation och gått i Företagarnas Riksorganisation. Med lagsenare upp ligt stöd i gammal mästarbrevskungörelse från 1940 har de nämnda en organisationerna tillsammans med kommunernas hantverksföreningar haft rätt att förlena mästarbrev i ett drygt hundratal yrken, ofta, men inte alltid, traditionell hantverkskaraktär. De nuvarande mästarav breven kan delas ut i så skilda yrken bagare, bilelektriker, båtbygsom cykelreparatör, damfrisör, fiolbyggare, florist, fotograf, frisör, gare, förgyllare, glasmästare, golvläggare, guldsmed, hattmakare, hovslagare, hudterapeut, kakelugnsmakare, konditor, kopparslagare, körsnär, köttmästare, låssmed, möbelsnickare, optiker, pianoreparatör, murare, radioserviceman, rörinstallatör, segelmakare, skomakare, skorstensfejare, skräddare, smed, stenhuggare, tapetserare, trädgårdsanläggare, urmakare och vagnmakare. Många talar hantverksyrkenas renässans om det finns skäl att påpeka att det i flera fall handlar om en förskjutmen ning från rena" hantverk till reparationshantverk, tex skomakare och unnakare, i de nämna hantverken tillverkas bekant inte längre skor som eller de Hantverken kompletterar det triumferande induur, repareras. strisamhället, endast i mindre grad utgör de ett alternativ. KEY-utredningen har hantverket modell ser en vidare tillsom men lämpning principlösning, framför allt den att lägga stor vikt av samma vid arbetslivs- och arbetsplatsanknytningen och det handledda lärandet i arbetet. Kriterierna för mästarbrevsvärdigheten är strängare än de som KEY-utredningen riktningsgivande för omfattningen av ser som lärandet i arbetet". Mästarbreven förutsätter minst sex års välrenommerad praktik i yrket, KEY-utredningen önskar arbetsplatsförlägga cirka tredjedel den i standardfallet tvååriga föreslagna kvalificeen av

rade yrkesutbildningen.

6.3 Regeringens proposition om Kvalificerad yrkesutbildning

Remissbehandlingen KEY-utredningen visar att utredningen i flera av stycken uppfattades kontroversiell. Med tanke att utredningen som tillsattes borgerlig regering och propositionen antogs av en sociav en aldemokratisk kunde kanske väntat sig del partipolitiskt betingman en ade meningsskiljaktigheter. Några sådana skillnader är svåra att upp-

4Regeringens proposition 1995/96: 145.

4 19-2003UtvärderingenKYav

98 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav SOU 1999: l 19

täcka. Det är däremot kritiker utredningens slutsatser gott om arga av bland de akademiska rernissinstansema. Idén fristående yrkesom en högskola, som ett parallellt system till universitet och högskolor, bemöts i flera fall med harmsna kommentarer uppkomsten om av en "B-högskola". Många har reagerat KEY-utredningens positiva värdering av inte akademisk i traditionell mening än på utredmen mer ningens anspråk originalitet. Med emfas påpekar många högskoleoch universitetsrernisser att det redan finns många akademiska utbildningar som är starkt yrkesinriktade och har betydande inslag yrkesav praktik i sina kursplaner. Vårdsektom domineras sådana utbildav ningar, tex läkarnas, tandläkamas, sjukgyrnnastemas och sjuksköterskomas utbildningar. Officersutbildningen har stark integration en av teori och yrkespraktik. Lärarutbildningama har också denna karaktär liksom joumalistutbildningen och i viss mån de olika civilingenjörsutbildningarna, i vilka åtminstone motsvarande termin brukar en vara arbetsplatsförlagd. Agronomer, fannaceuter, optiker, socionomer, präster, liksom ytterligare många akademiska professioner har i själva verket tydligt yrkesförberedande utbildningar, stort utrymme som ger den kommande yrkespraktiken. För att göra KEY-utredningen rättvisa finns det dock skäl att påminna att det är sällsynt med utbildningar, om där en tredjedel av utbildningstiden är arbetsplatsförlagd. De remisser som erinrar om 1977 års högskolerefonn brukar betona hur vidgningen av högskolesystemet i första hand gällde yrkesinriktade utbildningar med exempelvis sjuksköterske- eller förskollärarutbildningama som typfall. I regeringens proposition mildrar KEY-utredningens man argumentation kring lärandet i arbetet och markerar att många akademiska utbildningar är tydligt yrkesförberedande med betydande inslag av yrkespraktik, som obligatoriska moment för att få ut Många examen. akademiska examina är med andra ord att betrakta yrkesexamina. som Man betonar också att KEY-utbildningama skall förankras "både i vetenskap och i arbetslivet". Med hänvisning till de många negativa rernissema från högskolevärlden tar regeringspropositionen även avstånd från KEY-utredningens förslag fristående Yrkeshögom en skola och anser att en sådan lösning är utesluten. Propositionstexten håller gränsen till högskolor och universitet öppen och att förmenar söksverksamheten får visa vilken hemvist för den Kvalificerade yrkesutbildningen är den mest ändamålsenliga. som Med dessa två undantag, ingen fristående Yrkeshögskola och ett erkännande av att universiteten redan anordnar utbildningar liknar som KEY-förslaget i fråga yrkesinriktning och arbetsplatsanknytning, är om propositionen väsentligen en kodifiering utredningens resultat och av förslag. Utredningens teser att utbildningen inte skall upprepas, om

SOU 1999: l 19 De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav 99

akademisk i traditionell mening och att den väsentliga delar vara skall handla praktiskt tillämpa känd kunskap och känd teknik. om att För denna hållning har för övrigt funnit stöd i mängder av man remissinstanser, delar KEY-utredningens förslag. Positiva till som utredningsförslagen är bl SAF och många länsstyrelserna, koma av och bland utbildningsanordnama t ex AmuGruppen. munerna Propositionen betonar att utbildningsutbudet före KY-försöken inte fullt motsvarar arbetslivets krav mer kvalificerade yrkesutut nya bildningar. I synnerhet att ett alltmer kunskapsintensivt arbetsser man liv ökar betydelsen lärandet i arbetet. Utvecklingen är så snabb, att av mycket det endast kan och läras vissa av de avancerade av nya ses arbetsplatsema.

Många de yrken och funktioner utbildats under ett drygt sekels av som industrisamhälle har fått ett nytt innehåll eller finns inte ens kvar. Det som kommer i stället är i hög grad präglat av informationstekniken och dess möjligheter, också att den nya tekniken förändras oerhört snabbt. men av Att de vi kan urskilja vid 1990-talets mitt skulle bestå någon mönster som längre tid är osannolikt. Definierade yrken och yrkeskrav är i hög grad en funktion jämförelsevis stabil och allmängiltig produktionsteknik och av en arbetsorganisation. Det är ovisst någonsin kommer tillbaka till ett om sådant läge

Den inre motsättningen mellan å sidan "känd kunskap och känd ena teknik", å den andra dynamisk förändring och all kunskaps förgänglighet, motsättning vi tidigare talat om i samband med KEYen som utredningen, gör propositionstexten lite för att överbrygga. Här finns möjligheten minst två sorters kvalificerade yrkesutbildningar; de för av kända och traditionella yrken respektive de för moderna och mer nya, dynamiska yrken i vardande. Ur arbetsmarknadssynpunkt innehåller propositionen vissa ytterlitillägg och markeringar. En bristyrken, dvs propositionen gare avser pekar på vikten att eliminera flaskhalsar i form brist kompeav av inte hämmas tillväxten. Till de exempel lyfts fram hör tens, om som verkstadsindustrin i allmänhet, telekommunikationsindustrin i synnerhet samt handeln, skogsindustrin och skogsbruket. För andra områden betonas att förändringarna inom yrket är så stora att nuvarande utbildningar inte förslår för att möta den efterfrågan. Kontorsadministranya tion och turisrrmäring får illustrera de yrkesområden som i dagsläget är underförsörjda med modern, kvalificerad, yrkesutbildning.

5Regeringens proposition l995/96:l45, 10.

100 De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav SOU 1999: l 19

6.4 KY-försöket ur arbetsmarknads-

synpunkt

Inledningsvis kan konstatera, att utbildningarna inom för KYramen försöket fått delvis fördelning, än diskuteras i såväl en annan som utredningen som propositionen. I dessa förarbeten till försöksverksamheten diskuteras inte att en betydande andel kvalificerade yrkesutbildningar skulle inriktas arbetsledarrollen respektive utformas försom beredelser för rollen som egen företagare. Utbildningarna med denna inriktning finns enbart i vissa branscher, där är de desto större. men Inom jordbruk m m har flertalet utbildningarna vinkling mot eget av en företagande, inom livsmedelsbranschen och träindustrin finns flera sådana utbildningar. Allra tydligast är denna tendens att tillhandahålla utbildningar i företagande och entreprenörskap inom det stora "ekonorniblocket. För några branscher är det i stället arbetsledarrollen som främst präglar utbildningarna. Det mönstret är tydligast inom KY:s byggutbildningar, av vilka flertalet har inriktning mot arbetsledar- och projektledarbefattningar, men går även igen inom träindustrin och transportsektorn samt inom rniljöutbildningar. I det gruppen av senare fallet är fokus befattningen "miljösamordnare". som

6.4.1 Kvalificerad och

yrkesutbildning branscherna

Branschemas relativa storlek är mycket snedfördelad i KY-försöket. Det är ett resultat som vare sig KEY-utredning eller regeringsproposition förvamat om. Utvärderingsgruppen tolkar det överraskande som en utveckling. När de Kvalificerade yrkesutbildningarna klassas i tolv branschgrupper, så visar det sig att fyra branscher för nästan svarar tre fjärdedelar av utbildningsplatserna och de övriga åtta följaktligen får dela en fjärdedel se tabell l.° Snedfördelningen mellan branscherna är något förvånande, i synnerhet att de mindre branschgruppema fått denna inbördes ranking. Att de små är så små, är fallet, är även det anmärkningsvärt. Den som nu stora vårdsektom är svagt företrädd, endast tre procent platserna. av Skogsbruket, särskilt apostroferat i propositionen, tillsom var utgör sammans med jordbruk och trädgårdsskötsel endast tre procent platav serna. Av de stora branschgruppema det väntat, att IT skulle var vara väl företrätt, inte i denna omfattning, dvs 24 totala men procent av antalet platser. Turismsektom med elva procent platserna är också av

6 Registerdata 1999-01-27 från KY-kansliet, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

De yrkesutbildningarna och arbetslivets krav 101

Kvalificerade

förväntat. Koncentrationen industri- och ekonomiutbildstörre än av

ungefärligen blivit den förväntade. Även inom ningar har däremot Kvalificerad yrkesutbildning är ekonomutbildningama omfattande, såsom inom hela högskolesystemet.

Tabell 6.1. Utbildningsplatser i KY-verksamheten fördelade branscher, beräknat 10 403 utbildningsplatser.

Bransch Antal % De fyra stora:

IT	2508 23,9
Tillverkning	2306 22,0
Ekonomi	1560 14,9
Turism	1179 11,2

De åtta mindre:

Bygg	607 5,8
Transport	574 5,5
Övriga	437 4,2
Jord/skog/trädg.	327 3,1
Miljö	305 2,9
Vård	284 2,7
Livsmedel	206 2,0
Träindustri	190 1,8
Totalt	10483 100,0

Vad förklarar denna struktur I hur stor utsträckning är den styrd av arbetsmarknadens krav Industrin respektive jordbruket i vid mening i Kvalificerad yrkesutbildning ungefär relativa storlek som har samma nuvarande arbetsmarknad. I övrigt avspeglar inte andelen platser branschemas relativa storlek, i den mån KY:s branschstruksom egen går avläsa respektive rekonstruera den officiella näringsgrenstur att ur och yrkesstatistiken. De KY-studerandes fördelning branscher är absurd. Om turismen exempel, så speciell, ytligt sett närmast tar som denna bransch i vid mening vi tex inkluderar hela motsvarar om restaurangbranschen, är mångdubbelt större än turism i egentlig som mening arbetsmarknaden elva procent i Kvalifica tre procent av men cerad yrkesutbildning. För vårdsektom gäller det omvända, den utgör i sin helhet 15 procent arbetskraften svarar endast för tre proca av men KY-platsema. Ingen tror att dessa branscher skall byta plats cent av storleksmässigt, KY-siffroma måste förklaras annat sätt. Den stora utmaningen tolkningssynpunkt är den kategorin "IT och media, ur nya den Kvalificerade yrkesutbildningens i särklass största, 24 prosom är samtliga. Det är svårt att beräkna hur stor andel den motsvarar cent av arbetsmarknad, den återfinns i ordinarie näringsgrens- och på dagens under rubriker "uppdragsverksamhefl media och

yrkesstatistik som

"tillverkning teleprodukter". Högt räknat utgör IT

joumalistik, av

102 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav

och media" betraktade bransch fem arbetssom en ny ca procent av kraften. Om i stället väljer att IT ett nytt yrkesområde, se som tex att jämföra med de generellt användbara ekonomema, så blir storleksberäkningarna riktigt osäkra, inte heller med denna utgångspunkt men är det lätt att komma över femprocentnivån. Den Kvalificerade yrkesutbildningens satsning IT framstår optimistisk. Det är i och för som

sig rimligt att utbildningars dimensionering föreställningar

styrs av om den framtida arbetsmarknaden och inte dagens, i KY:s fall finns men det inget underlag för att exempelvis turistnäringen inkl restaurangbranschen skulle växa till elva procentnivån eller att IT och media skulle nå upp till 24 procent.

6.4.2 Kvalificerad

yrkesutbildning ur bristyrkes-

perspektiv

Med ett bristyrkesperspektiv kan siffrorna i tabell 6.1 framstå rimsom liga. Den nuvarande dimensioneringen skall i så fall inte uppfattas som långsiktigt giltig, utan den har kampanjkaraktär, försök snarare ett att snabbt täppa till brist. Eftersom de Kvalificerade yrkesutbildningen arna är av så ringa omfattning kan snedfördelningen motiveras med bristyrkesargumentet, givet att bristen är rätt bedömd. Av befolkningen i ålder 16-74 hade 1998 SCB:s statistik 13 eftergymnasial procent en utbildning kortare än tre år. Det är i den kategorin i all Kvalistort sett ficerad yrkesutbildning återfinns med ytterst få undantag utbildär ningarna kortare än tre år. Nuvarande KY-studerande två motsvarar ca promille 0,2 % av befolkningen i åldern 16-74 och två ca procent av de med eftergymnasial utbildning kortare än år. Tusen med tre personer en Kvalificerad yrkesutbildning i turism och hotelldrift kan förmodligen arbetsmarknaden, det utfallet bör inte sugas upp av men av dra slutsatsen att Kvalificerad yrkesutbildning även framgent borde ha en elvaprocentig satsning turism. Om Kvalificerad yrkesutbildning i framtiden exempelvis skulle bli fem gånger större, så bör ifrågasätta ett utsläpp av femtusen turismutbildade. Bristen välutbildade inom turistnäringen är inte så stor. En expansion Kvalificerad yrkesutav bildning bör få följdverkningar för branschers och yrkens relativa fördelning. IT" är det tydligaste exemplet på bristornråde. Kvalificerad ett yrkesutbildning bidrar till att minska mycket brist, varför den en stor

höga andelen av KY-utbildningsplatser med IT -inriktning inte är alar-

merande. I detta fall är det nivån är diskutabel. Varför snarare som finns det inte ett IT-program gyrrmasiet Det många är ett av exem-

pel utbildningssystemens tröghet. Kvalificerad yrkesutbildning har

SOU 1999: l 19 De yrkesutbildningama och arbetslivets krav 103

Kvalificerade

verksamhet haft möjligheten att omgående satsa nya och för som ny framtiden löftesrika verksamhetsområden. Tidigare decennier hade det varit vårdsektom 60-talet eller industrin 50-talet som tilldragit sig intresset. Vad uppfattas framtidens teknik har det största som som också pendlat mellan så olika områden bilism, flyg, materialteknik som plaståldem, kärnkraft och energi samt kretsloppsteknik. När ett teknikornråde uppfattas modernt och trendsättande finns en tendens som det övervärderas kvaliñkationssynpunkt. När bilismen var ny, var att ur det märkvärdighet att klara ett körkort, innehavaren uppfattades en stor höggradigt tekniskt begåvad. Nu förväntar vi att hela befolksom oss ningen skall klara körkortsproven. På likartat sätt tror att dramatiken kring IT-kunskaper släpper. De nödvändiga kompetensema och färdigheterna kommer normaliseras. Vi vill sätta frågetecken efter flera av att IT-utbildningarna inom KY-försöket. I inte allt för avlägsen framtid en borde de höra hennna gyrrmasiet. Att de genomförs eftersnarare nu gymnasialt beror att utbildningarna ifråga är så stor bristvara och en därför genomförs varhelst det är möjligt att genomföra dem.

6.5 Kvalificerad yrkesutbildning som en lagom kvalificerad utbildningsform

Kvalificerad yrkesutbildning är inte tänkt att vara en utbildning vilken helst. Den skall, vi haft anledning att diskutera många gånger, som som eftergymnasial och kvalificerad. Samtidigt är de enskilda utbildvara ningarna inte så långa mätt med akademikermått. De är med få undaneller tvååriga och har tredjedel utbildningstiden förlagd tag ett- en av hos troliga framtida arbetsgivare. I vilka branscher och yrkesornråden stämmer denna nivå, KY-nivån För att besvara denna fråga måste vi införa preciseringen kontinuerligt utbildningsutbud", kan exemplifieras av teknikornrådet och som diskontinuerliga, stegvisa, utbildningsornråden, kan illustreras med som vårdsektom och många de offentliga verksamheterna. Det finns inga av mellanläkare" väl nivå mellan civilingenjörer och tekniker, i men en princip sorts mellaningenjörer", även man valt examenstiteln en om högskoleingenjör. Historiskt har det även utbildats ett stort antal institutsingenjörer varierande kompetenskaliber, ofta i intervallet av mellan tekniker och högskoleingenjör. Kvalifikationsforskningens tolkning detta fenomen, att olika professionella områden utvecklas av enligt olika logik, är helt enkelt att arbetsmarknaden är "fördomsfri. På marknaden söker arbetsgivaren rätt kompetens för de obesatta uppgifterna. Med de statligt och fackligt reglerade branschområdena, som

104 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav SOU 1999: l 19

vårdsektom, förhåller det sig annorlunda. På dessa har professionella intressen definierat vad som är minsta godtagbara utbildningsnivå. För att bli läkare måste ta licentiatexamen i medicin, det räcker inte man en med att ta kandidaten. Utan licentiatexamen blir aldrig legitimerad man och om man skulle trotsa denna bestämmelse faller under kvackman salverilagen. Sjuksköterskoma och undersköterskoma klassificeras inte som någon form av "mellanläkare", utan de har ett eget professionellt revir, omvårdnad. Att utbilda sig till sjuksköterska är normalt inte ett steg vägen till att bli läkare, utan leder till ett eget yrkesområde. I detta stegvisa utbildningssystem inom vårdsektom har Kvalificerad yrkesutbildning inte kunnat placeras in. De saknar hemvist och identitet inom vårdsektom. Arbetskraftsefterfrågan inom vårdsektorn, som nästan uteslutande kommer från landsting och kommuner, följer de professionella revirgränsema. Utan reglering revir och komen noggrann av petensgränser till de inom vårdsektom redan etablerade professionema bedömer vi att Kvalificerad yrkesutbildning har små möjligheter att lyckas inom vården. Utan reglering och avtal så är det tveksamt om vårdutbildade enligt KY-modell chansen lyckas arbetsmarkges att naden. Var femte utbildningsplats är inriktad mot industrins behov. I stora drag påminner de industriella utbildningarna de de om som gavs gamla fyraåriga tekniska gymnasiema, tvååriga utbildningar men som skulle de i så fall ha motsvarats ett femårigt gymnasium. Iindustrin av är det inte så svårt att förstå sig de industriella kvalificerade egna yrkesutbildningama. De kan svaret sedan länge artikuleses som en rad efterfrågan kvalificerade tekniker. Även KY-markeringen av känd teknik är meningsfull och i tregradig skala passar en som fortsätter med högskoleingenjörema, för vilka betonar vidareutman vecklingen av ny teknik. Civilingenjörema slutligen förväntas utveckla ny teknik. Kvalificerad yrkesutbildning också industrin i den passar meningen att kvalifikationskraven tenderar att öka och respektive utbildning förlängas. Civilingenjörsutbildningama utreds för eventuell förlängning från fyra och ett halvt till fem år förlängning en som genomförts i Norge. För inte så länge sedan högskoleingenjörsvar utbildningen tvåårig, är den många Studieorter treårig

nu vilket

även passar EU:s definition vad är akademisk utbildning. I av som en detta sammanhang passar en tvåårig Kvalificerad yrkesutbildning som

en förlängning av den gamla fyraåriga tekniska gymnasieutbildningen.

Inom industrin kan Kvalificerad yrkesutbildning sägas spela hemmaplan.

De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav 105

6.6 Kvalificerad yrkesutbildning och

konsten att med arbetsmarknads-

lyckas

prognoser

Om de Kvalificerade yrkesutbildningama svarar mot arbetslivets krav

minst två Å sidan mängd kan vi analysera sätt. ena som en av enskildheter. Hur har var och en av de olika utbildningarna motsvarat

motsvara Å de arbetsmarknadskrav som just den utbildningen sagts den andra sidan övergripande. Kräver svensk arbetsmarknad, nu

mer och i all synnerhet i framtiden, ett utbildningssystem Kvalificerad

som yrkesutbildning eller kan dessa arbetsmarknadskrav bättre tillgodoses med alternativ till de Kvalificerad yrkesutbildningarna

Svaren de två frågeställningarna behöver inte nödvändigtvis vara identiska. Även många enskilda Kvalificerade yrkesutbildningar väl

mot sina specifika arbetsmarknadskrav, så följer inte därav att svarar hela KY-satsningen är välmotiverad. Omvänt så kan en övergripande positiv värdering Kvalificerad yrkesutbildning i sin helhet tåla

av åtskilliga mindre lyckade enskilda utbildningar med KY-rubrik.

Det råder hög felprocent för arbetsmarknadsprognoser, trots att

en de vanligen är kortsiktiga. Alla officiella prognoser har exempelvis underskattat storleken den nuvarande lärarbristen inom ungdomsskolan, få har varit i närheten att rätt uppskatta storleken

prognoser av på arbetskraftsbristen inom vårdsektorn.

Utbildningssystemet är mest betjänt långsiktiga arbetsmarknads-

de är notoriskt missvisande. Till KY-systemets origiprognoser, men nalitet hör att nära samarbeta med arbetsgivarna i de tänkta målyrkena. Det samarbetet utvecklas kring "lärandet i arbetet", då dessa arbetsgivare öppnar sina företag och arbetsplatser för en tredjedel av kurstiden. Men det utvecklas även att de tänkta framtida arbets-

genom givarna utgör viktig del kursledningen. Kursanordnama kan som

en av så många andra aktörer försöka förutsäga arbetsmarknadens efterfrå-

Med tanke att dessa vanligen är lokala så ökar sangan. prognoser nolikheten för är något så när rättvisande. Men det är

att prognoserna inte den stora poängen, utan det är det nära samarbetet med några av de viktigaste framtida arbetsgivarna. Deras integration och engagemang i utbildningen verkar för att att KY-studerande får

prognoser, om anställning i sina målyrken, sikt blir självuppfyllande. Efterfrågan bestäms till syvende och sidst av summan av arbetsgivamas beslut.

För vissa Kvalificerade yrkesutbildningar är kanske utbudet ett större prognosproblem. Söker sig verkligen de KY-examinerade till målyrkena eller har de använt utbildningen för att förbereda sig för ytterligare studier vid högskolor och universitet

106 De Kvalificerade yrkesutbildningama och arbetslivets krav SOU 1999: l 19

Sett i stort ser KY-försöket lyckat ut ur arbetsmarknadssynpunkt. Efterenkäten, som följt upp de studerandes sysselsättning månader

sex efter avslutade KY-studier, visar att fyra av fem sammantaget antingen fått anställning 75 % eller arbetar i eget företag 4 %. Merparten av dessa 84 % av dem arbetar inom "målområdet" dvs i de yrken

som den Kvalificerade yrkesutbildningen avsett förbereda dem för. Sju

procent studerar vidare högskolan och 14 procent är arbetssökande.

Optimisten fokuserar de 79 procent som fått anställning eller arbetar i eget företag och utnämner försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning till en stor framgång. Att sju procent de KY-utbil-

av dade studerar vidare ses som något eftersträvansvärt, utbildningen har ökat motivationen för högre studier och vidgar därmed högskolornas rekryteringsunderlag. Pessimisten zoomar in siffrorna för högskolestudier 7 % respektive arbetssökande 14 % och betonar att högskolan även för KY-examinerade utövar en betydande lockelse, respektive ser de 14 procent arbetssökande som en oacceptabelt hög siffra. De sju procent som studerar vidare uppfattas som en vamingssignal, om att de Kvalificerade yrkesutbildningama inte tillgodoser de sökandes önskemål.

Vår tolkning ligger närmare optimistens än pessimistens. Vi finner det främst anmärkningsvärt positivt, att en så hög andel de KY-ut-

av bildade 84 % x 79 % dvs 66 procent är verksamma inom sina målyrken. Vi vet däremot inte hur många KY-utbildade som i framtiden kommer att välja att börja högskolestudera, även sju procent sig-

om nalerar att andelen är begränsad.

Avslutningsvis vill vi varna för övertolkning av våra enkätresultat. KY-försöket har genomförts under en period kännetecknad ett för-

hållandevis gynnsamt arbetsmarknadsläge. Efterfrågan arbetskraft

har ökat markant och många verksamheter har kommit att drabbas

av arbetskraftsbrist. Hade försöket i stället genomförts under de första åren av 90-talet med deras extremt låga arbetskraftsefterfrågan hade utfallet förmodligen blivit något sämre. Än viktigare är emellertid

att uppmärksamma vilka volymer av KY-utbildade vi bedömer. För flertalet yrken inom den offentliga sektorn finns det mycket tydliga takvärden för efterfrågan. Politiska beslut reglerar hur många kan

som anställas inom exempelvis vården, även åldersstruktur och

om avgångsbenägenhet kan göra mycket för att justera siffrorna uppåt eller nedåt. Men även i den privata sektorn är efterfrågan specifik

yrkeskompetens, tex den som fotograf, begränsad. Många känner sig

kallade, få blir utvalda. Det expansiva IT-området är ett undantag. Den starka tillväxten inom detta yrkesområde ett växande utbud

suger upp av specialutbildade. För alla yrkesområden gäller dock att det finns ett mättnadsstadium. När utbudet yrkesutbildade överskrider efterfrågan

SOU 1999: l 19 De Kvalificerade yrkesutbildningarna och arbetslivets krav 107

måste dessa söka sig till andra yrkesornråden eller riskera att bli arbetslösa. Det hittillsvarande KY-försöket visar att arbetsmarknaden väsentligen reagerat positivt det hittillsvarande utbildningsutbudet,

vi vet inte vad skulle hända om de Kvalificerade yrkesutbildmen som ningarna ökade kraftigt i volym, då passeras kanske yrkesornrådets mättnadsstadium. Sammanfattningsvis kan sägas att nuvarande utbildningsvolymer har fungerat tämligen väl; om de skulle utökas kan vi bara gissa utfallet.

1999:119 109 SOU

7 Studenterna på de Kvalificerade

yrkesutbildningarna

I kapitlet beskrivs KY-studentema utifrån kön, ålder, tidigare utbildning, social bakgrund och eventuell invandrarbakgrund.

7.1 Kvinnor och män

Av regeringens proposition 1995/962145 framgår att försöksverksamheten skall stimulera jämn könsfördelning mellan kvinnor och män.

en De utbildningar kan bidra till att bryta de traditionella könsbundna

som utbildnings- och yrkesvalen skall lyftas fram. Hur KY-studerande fördelar sig män och kvinnor framgår av tabell

Tabell 7.1. Andel kvinnor och män inom högskoleutbildning respektive inom Kvalificerad yrkesutbildning.

Högskolan % KY % Kvinnor 58 53 Män 42 47

Studenternaskönsfördelning inom högskolan under år 1997/98 enligt U 20 SM 9901. Totalt antal registrerade högskolestudenter var 305 600.

De Kvalificerade yrkesutbildningarna har något jämnare könsför-

en delning än vad är fallet inom högskolan. Liksom för högskolan

som finns det emellertid stora skillnader i vad män och kvinnor studerar. Dessa skillnader speglas branschnivå i tabell 7.2.

Av tabell 7.2 framgår att männen är kraftigt överrepresenterade och

kvinnorna kraftigt underrepresenterade Kvalificerade yrkesutbild-

ningar inom branscherna Bygg, Jord, skog och trädgård, Transport, Tillverkning och Träindustri. Kvinnorna är kraftigt överrepresenterade inom Vård, Turism och Miljö, också inom Ekonomi. De könsmäs-

men sigt jämna branscherna är IT, Övriga och i viss mån Livsmedel. Köns-

110 Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna SOU 1999: 19

fördelningen följer den som råder arbetsmarknaden i dess helhet Detta gäller också bransch IT där 56 är män och 44

en ny som procent procent kvinnor.

Tabell 7.2. Andel kvinnor och män inom Kvalificerad

yrkesutbildning,

fördelade bransch.

Bransch	Kvinnor % Män %
Bygg		22		78
Ekonomi		58		42
IT		44		56
Jord/skog/trädgård		29		71
Livsmedel		53		47
Miljö		70		30
Transport		37		63
Tillverkning		29		71
Träindustri		20		80
Turism		75		25
Vård		93		7
Övriga		48		52
Totalt	47 3727		53 4176
Även den bild			i tabell
om	som presenteras			7.2 gäller i stort för varje

bransch finns det undantag. Trots manlig dominans för branschen en som helhet kan det inom branschen finnas enstaka utbildningsprogram med en kvinnlig dominans. Det gäller exempelvis för utbildningar i Guldsmide", "Läkemedelsteknik och "Processautomation", "Teko, "Kemiteknik" och "Konfektion och skrädderi" inom den i övrigt manligt dominerade branschen Tillverkning. Inom den kvinnligt dominerade branschen Turism inklusive restaurang ñnns manlig dominans en

utbildningen för "Restaurangkock med internationell inriktning och

en jämn könsfördelning utbildningen för "Naturturism".

7.2 Studenternas ålder

Av tabell 7.3 framgår KY-studentemas ålder i jämförelse med högskolestudentema. En majoritet KY-studentema, 54 av procent, är under 24 år, 32 procent av studenterna finns inom intervallet 25-34 år och 14

procent är 35 år eller äldre. KY-studentema är alltså något yngre än

1 Inom befolkningen 25-64 år har 29 procent av kvinnorna och fyra procent av männen en vårdutbildning, 29 procent kvinnorna och 18 männen av procent av en utbildning för förvaltning, handel och kontor och kvinnorna sex procent av och 52 procent av männen en utbildning för industri och hantverk. Statistiska Meddelanden U 37 SM 9901.

1999:119 Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningama 111 SOU

högskolestudentema. På när det gällde könsfördelsamma sätt som ningen så finner vi betydande variationer mellan branscherna.

Tabell 7.3. Studenternas åldersfördelning inom den Kvalificerade

yrkesutbildningen och inom högskolan.

Åldersintervall år 16-24 25-34 35+ Andel KY- 54 32 14 studenter % Andel högskole- 48 33 19 studenter % Studenternasåldersfördelning inom högskolan under 1997/98 enligt U 20 SM 9901. Totalt antal registrerade högskolestudenter var 305 600.

Av tabell 7.4 framgår att andelen under 25 år är större än unga medeltalet inom Träindustri, Turism och Tillverkning. Andelen äldre 35 år eller äldre är större än medeltalet inom Vård, Miljö, Bygg och Livsmedel. Den största andelen studenter är 45 år eller äldre finns som inom Vård, Miljö och Bygg.

Tabell 7.4. KY-studentemas åldersfördelning inom olika branscher.

Bransch	16-24 25-34 35-44	Åldersintervall %, antal			45+
Bygg		43	31	19		7
Ekonomi		57	3 1	9		3
IT		5 l	37	10		2
J 0rd/ sko trädgård		57	32	7		4
Livsmedel		48	29	20		3
Mil j ö		32	3 8	22		8
Transport inkl. sjöfart		47	32	17		4
Tillverkning		61	26	12		l
Träindustri		65	24	9		2
Turism		63	27	7		3
Yård		30	37	22		1l
Ovriga		57	34	8		1
TOW	54 4276 32 2498 11899				3 235
7.3	Tidigare utbildning
I Lag 1996:339	försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkes-

om utbildning sägs det att Utbildningen skall väsentligen bygga de kunskaper eleverna får nationella program i gymnasieskolan

som

112 Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna SOU 1999: l 19

eller motsvarande kunskaper. Kvalificerad yrkesutbildning handlar om En ny kvalificerad yrkesutbildning eftergymnasial nivå..."3. Det finns således en klar koppling till gymnasieskolans och sär-

program skilt till de yrkesförberedande Det är därför intressant

programmen. att undersöka vilken utbildningsbakgrund KY-studentema har.

Tidigare utbildning fördelad bransch framgår tabell 7.5. Stu-

av denternas utbildningsbakgrund är jämnt fördelad mellan gymnasieskolans två- och treåriga yrkesförberedande och och fyråriga

program treteoretiska program 48 respektive 48 %. Andelen studenter saknar

som gyrrmasieskola är mycket låg.

Tabell 7.5. KY-studentemas tidigare utbildning, fördelad bransch.

Bransch Tidigare utbildning %

2 till 3-årig 3 till 4-årig Grundskola Övrigt

yrkes teoretisk

Bygg	56	38	4	2
Ekonomi	27	71	1	1
IT	46	5 1	l	2
Jord/skog/trädgård	82	15	2	1
Livsmedel	67	30	l	2
Miljö	44	53	2	1
Transport	48	45	4	3
Tillverkning	64	34	1	1
Träindustri	77	18	1	4
Turism	38	59	1	2
Vård	70	26	l	2
Övriga	47	50	1	2
Totalt	48	48	2	2
Andelen studenter	gått de yrkesförberedande som		programmen är störst

inom Jord, skog och trädgård, Träindustri, Vård, Livsmedel och Tillverkning. Andelen med teoretisk utbildningsbakgrund är störst inom

en Ekonomi och Turism.

7.4 Social

bakgrund

En intressant fråga är de Kvalificerade yrkesutbildningarna lyckats

om rekrytera andra grupper av studerande än högskolan gör. Högskolan är socialt segregerad. Vi har därför kompletterat bilden med redovis-

2 Regeringens proposition 1995/96:l45, 3 Ibid.,

Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningarna 113

ning den sociala fördelningen den förvärvsarbetande befolk-

av av ningen se tabell 7.6.

Till att börja med kan rekryteringen till högskolan jämföras med motsvarande andelar av den förvärvsarbetande befolkningen 1990. Här

arbetarna kraftigt underrepresenterade medan mellantjänstemännen var och de högre tjänstemännen var kraftigt överrepresenterade.

Tabell 7.6. Social bakgrund bland högskolestudenter, KY-studenter och bland den förvärvsarbetande befolkningen som helhet.

SEI Högskola KY Befolkning*

	%	%	%
Arbetare	23	34	44
Lägre tjänstemän	12	10	15
Mellantjänstemän	28	21	16
Högre tjänstemän	28	19	10
Egna företagare inkl. lantbrukare	9	14	6
Övriga		2	9

Enligt U 20 SM 9802, seäven FoB 1985

Gäller 1998-99 * Förvärvsarbetandebefolkning 16år och äldre enligt FoB 1990

När det gäller rekryteringen till Kvalificerad yrkesutbildning ser vi att segregeringen är betydligt mindre. Andelen studenter med arbetarbakgrund är elva procent högre än i högskolan och tjänstemannarepresentationen ligger betydligt närmare befolkningsgenornsnittet. Noteras bör dock att det kvarstår betydande snedfördelning i förhållande till den

en förvärvsarbetande befolkningen. Anmärkningsvärt är den förhållandevis höga andelen barn till företagare, både i jämförelse med högskolan och i jämförelse med den förvärvsarbetande befolkningen helhetf

som

7.5 Invandrare

I Förenkäten ställdes frågan någon föräldrarna är invandrare. En

om av

målsättningarna med den Kvalificerade yrkesutbildningen är att av locka studerande, däribland invandrare, till eftergymna-

nya grupper av siala studier. Andelen invandrare inom den Kvalificerade yrkesutbild-

4KY:s 14 är förmodligen i underkant. Siffran bygger Förenkäten där vi

procent har frågat efter faderns yrke. Det finns förmodligen studenter som angivit faderns yrke som exempelvis målare utan att ange att det är ett eget företag. Vi har även frågat fadern har eller har haft ett eget företag och kommer då upp till 33

om procent. Problemet med denna siffra är dels tidsaspekten "har haft", dels att vi inte vet det egna företagandet är den huvudsakliga inkomstkällan.

114 Studenterna på de Kvalificerade yrkesutbildningama

ningen framgår tabell 7.7. Invandrama utgör sammanlagt 18 procent

av av KY-studentema. Med den definition som tillämpats i enkätfrågan

att någon av föräldrarna är född utomlands svarar denna andel väl

mot andelen invandrare i befolkningen i stortj.

De nordiska invandrarna utgör en stor andel av KY-studentema inom branscherna Miljö, Träindustri och Livsmedel och liten andel

en inom Jord, skog och trädgård och Övriga.

Branschema Bygg, Ekonomi och Övriga har stor andel utomnor-

en diska invandrare och branscherna Jord, skog och trädgård och Träindustri hade en liten andel utonmordiska invandrare.

Tabell Andel studenter inom den Kvalificerade yrkesutbildningen som har invandrarbakgrund.

Bransch	Invandrarbakgrund %, antal Nordiska Utomnordiska invandrare		invandrare
Bygg		6		14
Ekonomi		7		13
IT		7		11
Jord/skog/trädgård		4		3
Livsmedel		9		8
Miljö		9		10
Transport		7		8
Tillverkning		7		11
Träindustri		9		3
Turism		6		10
Vård		7		9
Övriga		5		12
Totalt	7 524		ll 850

5 År 1997 svarade 19 procent av befolkningen mot denna vida definition av begreppet invandrare. Invandrarverket, På tal om invandrare, Norrköping, 1998.

8 och

Utbildningarnas uppläggning genomförande

I detta kapitel beskrivs de Kvalificerade yrkesutbildningamas KY uppläggning och genon1förande. Kapitlet inleds med en kort redogö-

utbildningamas upplägg. Därefter beskrivs hur antagning och relse av urval studenter sker. Sedan kommer ett avsnitt där utbildnings-

av strukturen förklaras. Här redovisas bl a utbildningsprogrammens pedagogiska utfomrning och olika typer av examination. Därefter beskrivs Lärande i arbete LIA. Det berättas om exempelvis fyra olika LIAformer, växlingen mellan skolförlagd och företagsförlagd utbild-

om ning handledare och handledarutbildning. Avslutningsvis be-

och om handlas högskolepoängen inom den Kvalificerade yrkesutbildningen.

1 Inledning

Utbildningama skall förena praktisk inriktning med fördjupade teo-

en retiska kunskaper. De består därför dels av teoretisk undervisning, dels av Lärande i arbete en arbetsplats. Utbildningama är således förankrade både i vetenskap och i arbetslivetl

Utbildningsprogrammen är olika långa. De varierar från 40 till 120 poäng. En poäng motsvarar veckas heltidsstudier. Vanligast före-

en kommande är 80 poäng. Olika utbildningsprogram har olika antal studentplatser. Vissa program har få studerande per antagningsomgång, tex åtta personer, andra har stora studentkullar om drygt 80 personer. Antalet antagningsomgångar kalenderår skiftar också mellan de

per olika utbildningsprogrammen. Vissa utbildningar startar regelbundet en gång kalenderår, t ex varje höst eller vår. Andra utbildningar startar

per både höst och vår, vilket innebär att det görs två antagningar per kalenderår. Några få utbildningsprogram startar med 18 månaders mellanrum och slutligen finns det ett fåtal program som har mycket varierande starttillfällen. Vanligast förekommande är att utbildningsprogrammen

1Regeringens proposition 1995/961145,

116 Utbildningarnas uppläggning och genomförande SOU 1999: l 19

gör en antagning per kalenderår och att kurserna startar under tidig höst, tex under augusti eller september månad. Vissa utbildningar

bedrivs via distansstudier

Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen benämns Lärsom ande i arbete utgör ca en tredjedel av utbildningstiden. Denna del ingår i den tid som omfattas av kurspoängberäkningen. Arbetsplatsintegreringen för med sig att utbildningen i hög grad till den årsrytm anpassas som präglar arbetslivet. Utbildningsverksamheten bedrivs till följd av detta kontinuerligt utan terminsindelning och denna anledning av uppnås tex 80 kurspoäng kortare tid än fyra traditionella terminer. Kursdeltagama är i princip berättigade till studiemedel under hela studietiden, även under den arbetsplatsförlagda delen. Utbildningama bygger vidare de kunskaper studerande får som nationella program i gymnasieskolan. För tillträde till Kvalifien cerad yrkesutbildning krävs det alltså att sökanden skall ha fullföljt ett nationellt gynmasieprogram eller ha motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller förvärvat motsvarande kunskaper annat sätt. För tillträde till en utbildning kan utbildningsanordnare och ledningsgrupp ställa krav särskilda förkunskaper. Sådana krav skall relevanta vara för den aktuella utbildningen. Vid dessa tillfällen kräver utbildningsansvariga tex förkunskaper i visst ämne eller krav yrkeserfarenhet inom visst yrkesområde. Utbildningama är uppdelade i delkurser eller moment olika av karaktär. Vissa delkurser med anställd personal, andra köps in ges egen utifrån. De lärartjänster köps in kan tex komma från Komvux, som universitet och högskolor, det kan också branschknutna föremen vara läsare som har hand om hela eller delar särskilda kurser. Flera av av kurserna är organiserade som projektarbeten och för det mesta avslutas ett utbildningsprogram med ett examensarbete där de olika kursmomenten integreras i ett praktiskt inriktat projekt. Kursutvärdering genomförs regel efter varje avslutat kursmosom ment. Vanligtvis fyller studenterna i en enkät som kursvansvarig sammanställer och vidarebefordrar till utbildningsansvarig. Efter avslutad kurs utförs samlad kursuppföljning och eventuella revideringar en realiseras. Det förekommer också att utbildningsansvarig gång teren per min eller läsår genomför någon form utvecklingssamtal med varje av enskild student. Efter avslutad Kvalificerad yrkesutbildning erhåller den studerande antingen ett examensbevis eller ett utbildningsbevis. Omfattar utbild-

2 "Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning 1998-08-03, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

SOU 1999: l 19 Utbildningarnas uppläggning och genomförande 117

ningsprogrammet sammanlagt 80 kurspoäng avslutas utbildningen med

kvalificerad yrkesutbildningsexamen. Leder inte utbildningen fram en

kvalificerad yrkesutbildningsexamen får den studerande begätill en ran ett utbildningsbevis.

8.2 Antagning och urval

All utbildning är riksrekryterande. Om antalet platser är mindre än antalet sökande urval. Vid urvalet tillämpas eller flera olika

görs ett en urvalsgrunder, bl används betyg, särskilt tidigare utbildning och

a prov, yrkeserfarenhet. Intervju förekommer också som urvalskriterium. Detta för välja de sökande har bästa förutsättningar att tillgodogöra

att ut som sig viss utbildning. Beslut antagning fattas i regel av lednings-

en om

vid ett flertal utbildningar har åliggandet delegerats till gruppen, men

lokal antagningsmyndighet. Så har tex skett vid Nacka kommun, en Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Mångkulturellt folkbildningscent-

Komvux i Bollnäs, Landstinget i Dalarna, AMUGruppen Norra rum, Småland i Jönköping och Tullängsskolan i Örebro

Sökande till utbildningarna kommer förvisso från hela Sverige, men flertalet kommer från den kommun där utbildningen bedrivs eller från kranskommunema. De studerande rekryteras således i allmänhet från den närliggande regionen. Noteras kan att rekiyteringsområdena varie-

från utbildning till utbildning. Vissa utbildningar har sökanden från rar hela landet, medan andra enbart har sökande från ett begränsat område, exempelvis Bollnäs kommun, Mälardalen eller Malmö/Lund regionen.

Vid antagning används många olika urvalsgrunder. Vanligast förekommande är betyg, högskoleprov och intervju. Urvalskriteriema vid intervjuer kan samarbetsförmåga, kommunikativ förmåga,

tex vara branscherfarenhet, teknikintresse, datorvana och förmåga och vilja att lära. Andra urvalsgrunder är anlagstester eller kunskapstester i exempelvis svenska, matematik, engelska, logik, omvärldskunskap och social förmåga. Urval kan också ske arbetsprover såsom fri-

genom handsteckning, grafiska blad, videofilm och hantverksskicklighet. Meriterande är också arbetslivserfarenhet, branschkännedom och rekommendationer från arbetsgivare

3"Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning 1998-08-03, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. 4"Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning 1998-08-03, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

118 Utbildningamas uppläggning och genomförande

Ofta eftersträvas jämn könsfördelning. I de mansdominerade en yrkesgruppema prioriteras, vid lika totalbedömning, kvinnliga sökanden. Det kan tex vara så att 40 procent av platserna är reserverade för kvinnor vid tillräckligt antal behöriga sökande Urvalsförfarandet kan ske i exempelvis tre omgångar. I första omgången baseras urvalet betyg, högskoleprov och arbetslivserfarenhet. Det andra urvalet görs med hjälp av svar ett antal ansökningsfrågor och slutligen sker den sista urvalsomgången utifrån intervjuer och ett samlat omdöme av de sökande som kvarstår.

Antagningen av studerande till Bildjournalistik sker i flera steg. Först görs en bedömning av den formella kompetensen. I princip gäller förkunskapskrav grundläggande behörighet för högskolestudier. Till detta kommer särskilda krav, vilka är motiverade av utbildningens speciella karaktär. Sökandes övriga meriter bedöms i två steg. I steg ett sker bedömning med utgångsen punkt från kvaliteten insända arbetsprover, vilka består "fria bilder" av och av tematiska fotouppgifter, dvs "bildberättelser". Den sökande skall också presentera en text om sig själv där avsikten med det bildberättanegna det, förväntningarna på utbildningen och den planerade yrkesverksaniheten redovisas. I steg två kallas ett 40-tal sökande till Biskops-Amö för fem provdagar med intervjuer och praktiska test. Testerna består av ett antal konkreta fotografiska uppgifter såsom förmågan till fotografisk komposition och ljusbehandling. Vidare skall de sökande arbeta med fria bildskapande associationer utifrån exempelvis musik eller förelagd text. Arbetsuppgifterna löses enskilt och i grupp. Avslutningsvis skall varje sökande individuellt göra analyser av både bild och film. Därefter sker intervju med och de en var en av sökande, då motivation för utbildningen, målinriktning, viljan och förmågan till grupparbete undersöks. Antagningen sker sedan utifrån en totalbedömning av den sökandes meriter. Den sökandes möjlighet att bo skolan är av betydelse för att bli antagen till utbildningen

En förutsättning för att få ett bra urval är att utbildningen har många sökande, betydligt fler än antalet platser. Som ett exempel kan nämnas Biskops-Amö där det bedrivs utbildning i Bildjoumalistik. Biskopsen Amö har sedan mitten 70-talet bedrivit utbildningar i dokumentäroch reportagefotografi. Utbildningarna ger god kompetens och har till följd därav gott renommé. Till varje antagningsomgång finns det, enligt

5 Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning 1998-08-03, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. 6 Ansökan om möjlighet att bedriva försöksverksamhet med Kvalificerad Yrkesutbildning i fotojournalistik lOOp, Nordens Fotoskola, Biskops-Arnö, 746 93 Bålsta.

Utbildningamas uppläggning och genomförande 119

intervju med kursansvariga, omkring 350 sökande till de 16 utbildningsplatsema. Flera sökanden återkommer med ansökningshandlingar år efter år i hopp om att lyckas bättre.

Alla antagna till Bildjoumalistik fullföljer, enligt intervju med kursansvariga, utbildningen. Utbildningsanordnarna har av den anledningen inga problem med studieavbrott.

8.2. 1 Förkunskapskrav

Ett problem påtalats vid några av våra besök hos olika utbildningar

som är den ojämna kunskapsnivån hos studenterna. Det är framför allt lärarna och de studerande lyft fram svårigheterna med den stora

som kunskapsspridningen. Lärarna upplever att den tid avsatts för

som undervisning inte räcker till. För att möta varje enskild individ rätt kunskaps- och utvecklingsnivå krävs ytterligare pedagogiska resurser. De studerande som har otillräckliga förkunskaper nämner att inläsningen ämnen upplevs mycket tungt och att det krävs en stor insats

av för att nå uppsatta kursmål. De studerande som tidigare tillägnat sig dessa förkunskaper uppger att undervisningen inte tillför mycket och att de istället för att inhämta ytterligare kunskap får fungera som stöd och medhjälpare sina kurskamrater.

Vid några utbildningar, tex New Media Design i Karlskrona,

som framhölls den varierande bakgrunden fördel då studenterna kan

som en lära av varandra.

8.3 Utbildningsstruktur

Den Kvalificerade yrkesutbildningen skall ge arbetskraften den kompetens krävs för att genomföra produktion av varor och tjänster i

som dagens och morgondagens arbetsliv. Utbildningen skall binda samman fördjupade teoretiska kunskaper med en praktisk inriktning. Den måste således innehålla både teori från högskoleutbildning och eftergymnasial påbyggnadsutbildning samt kunskap som vinns direkt ur produktionen.7 Utbildningen skall alltså integrera de två kunskapsbaserna.

För att utbildningen skall hålla hög kvalitet och svara mot arbetslivets och de studerandes behov krävs samverkan mellan teori och arbetsliv och att nya pedagogiska arbetsformer utvecklas. Utbildningen går ut att lära studenterna använda kunskap för att bemästra produktionsproblem. De skall bl lära sig kritiskt och kreativt tänkande och

7Regeringens proposition 1995/96: 145.

120 Utbildningarnas uppläggning och genomförande

av den anledningen är det viktigt att lära sig helheter och förstå se processens Utbildningen skall ses som ett led i och förberedelse för ett en

livslångt lärande.

Som styrdokument för utbildningsprogrammen finns utbildningsen plan. Iden framgår bl utbildningens längd och mål, dess uppläggning a och organisation, kompetenskrav den undervisande personalen, inriktning och organisation Lärande i arbete. Av utbildningsplanen av framgår också om studenterna kan tillgodoräkna sig några de kursav poäng som ges vid den samverkande högskolan. Utbildningsprogrammen är, som tidigare sagts, olika långa. Som framgår av tabell 8.1 är variationen stor. Mest frekvent, 76 procent, ca är de program som bedrivs under 80 kursveckor. Antal utbildningsprogram som är kortare, dvs mellan 40 och 60 veckor, uppgår till sju ca procent. Något fler, ca elva procent, är de utbildningar har längre som utbildningstid, dvs från 90 till 120 kursveckor. Sålunda har överett vägande antal utbildningsprogram, 82 procent, kurstid 80 till ca en

88 veckor

Tabell Kvalificerade yrkesutbildningar fördelade över kurstid.

Antal Antal Andel utbildkursveckor utbildningar ningar %

	40 45 60 80 83 84 85 88 90 100 105 l 20	5 3 5 147 2 5 3 1 5 7 1 9	2,6 1 2,6 76,2 1 2,6 l 0,5 2,6 3,6 0,5 4,7
Totalt		193	100,0
Alla utbildningsprogram har olika mål, eftersom de			arbets-

svarar mot livets varierande krav. Av den anledningen är utbildningarna organiserade en mängd olika sätt. Målbeskrivningen vad den studer-

uppger ande skall kunna efter avslutad utbildning och utbildningens upplägg

8 Regeringens proposition 1995/962145. 9 "Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning 1998-08-03, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning..

SOU 1999: l 19 Utbildningamas uppläggning och genomförande 121

och organisation anvisar vägen mot målet. I dagens arbetsliv efterfrågas kompetenser såsom samarbetsförmåga, problemlösningsförrnåga, initiativförmåga, kommunikationsfärdigheter, flexibilitet och helhetssyn. Majoriteten av de Kvalificerade yrkesutbildningama har ett kursupplägg som av allt att döma främjar dessa färdigheter.

8.3.1 Pedagogisk utformning

Den pedagogiska miljön skall kännetecknas ett utvecklingsinriktat

av lärande. Det innebär att den studerande skall få frihet att ifrågasätta och pröva givna förutsättningar, formulera uppgifter och pröva olika

nya lösningsmetoder. Syftet med denna pedagogik är att studenterna skall lära sig att formulera problem och inte bara lösa givna problem. De skall lära sig att de kan påverka den omgivning där problemet skall lösas. Följaktligen krävs det, för att lärandemiljön skall kreativ,

vara att studenterna i sin utbildning har handlingsutrymme, att de kan tänja

gränser och utnyttja frihetsgrader i olika problemlösningssituationer. Studenterna skall i sin utbildning beredas möjlighet till personlig utveckling. De skall lära sig att lita sin kunskap och tro sin förmåga och vilja.

Utbildningama genomförs huvudsakligen så sätt att den studerande sätts i centrum. Arbetssätten är olika, allt från konventionell klassrumsundervisning till Problembaserat lärande PBL. De undervisningsmetoder som finns noterade i beskrivningarna framtagna enligt Läroverket se kapitel 4 och 9 är PBL, projektarbeten, processorienterat arbetssätt, traditionell akademisk undervisning, yrkespraktisk undervisning, övningar, klassrumsundervisning, seminarier, föreläsningar, grupparbeten, laborationer, gruppdiskussioner, studiebesök, kompetensjournal, egna studier, praktik, individuella arbeten,

resor, exkursioner, distansutbildning, rollspel, fältstudier, praktikfall, självstyrd inlärning, tematiskt upplagd undervisning och rapportskrivning.

Den vanligast förekommande undervisningsmetoden är PBL. Med denna metod får de studerande möjlighet att träna problemlösning utifrån verklighetsanknutna situationer. Eftersom inlärningen är självstyrd med egen aktivitet lär sig studenterna att ta ansvar för det

egna lärandet och då inlärningsmetoden har sin utgångspunkt i basgrupper tränas de att arbeta i grupp. Lärarens roll vid PBL är att underlätta de studerandes inlämingsprocess, inte att förmedla stor mängd fakta

en som ofta går att inhämta i litteratur. Lärarrollens tyngdpunkt ligger i handledarskap.

° SOU 1995:38.

122 Utbildningamas uppläggning och genomförande

Några utbildningsprogram förklarar i sina beskrivningar utifrån Läroverket att de använder processorienterat undervisningssätt. Detta innebär, enligt beskrivningarna, att utbildningens olika kursmoment integreras med varandra i olika teman för att skapa en helhetssyn. Som utgångspunkt för denna lärandemodell finns ett problem som löses med hjälp av antingen individuella arbeten eller grupparbeten. Visserligen introduceras varje tema med föreläsningar, men studenterna har med denna pedagogiska utformning stora möjligheter att påverka sina studier. Inlärningen är så att säga självstyrd.

Ett fåtal utbildningsprogram uppger att de använder tematiskt upplagd undervisning. Enligt vårt synsätt sammanfaller denna metod med det som kallas processorienterat undervisningssätt.

Genom att använda en undervisningsmetodik enligt ovan utvecklar de studerande förmågan att arbeta självständigt och i grupp. De tränas i problemlösning, infomrationssölcning och presentationsteknik. De lär sig att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper samt att arbeta över ämnes gränserna.

Konventionell klassrumsundervisning används i några utbildningsprogram. Vid dessa utbildningar kompletteras de lärarledda lektionerna med exempelvis laborationer, inlärrmingsuppgifter, grupparbeten, rollspel, exkursioner, praktikfall och PM-uppgifter. Här strävar man efter att få balans mellan traditionella teoretiska undervisningsfonner med betydande laborativa inslag och olika former av projektinriktade skolarbeten.

En undervisningsmetod som flera utbildningsprogram använder är det projektorienterade arbetssättet. Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket varierar tillvägagångssätten, men mest utmärkande är att studenterna arbetar enskilt eller i grupp och att de själva lägger upp arbetet samt i förekommande fall fördelar det mellan sig. De projekt de studerande arbetar med är antingen fiktiva eller verklighetsbaserade och då, ett eller annat sätt, knutet till företag där studenterna genomför den arbetsplatsförlagda studietiden. Parallellt med projekten bedrivs mer eller mindre konventionell klassrumsundervisning med laborativa inslag som breddas med exempelvis gruppdiskussioner, studiebesök, praktiska övningar, resor och tecknande av en kompetensjoumal eller loggbok.

En kompetensjoumal är en typ av dagbok. I den för den studerande anteckningar om sig själv och sitt yrkesarbete. Studenten skriver om vad hon gör, hur hon arbetar och hur hon känner sig. Vidare redogör hon för arbetssituationer, problem, framgångar hon möter och om annat som hon tänker och reflekterar över för att få grepp om sig själv, sitt arbete och sina iakttagelser. Kompetensjoumalen ger tillfälle att samordna teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter, både nya och

SOU 1999: l 19 Utbildningamas uppläggning och genomförande 123

sådana studenten har med sig in i utbildningen. På detta sätt blir kompetensjoumalen en brygga mellan teoretiska studier och Lärande i arbete. Syftet med att föra kompetensj ournal är att utvecklas i yrket.

Med denna undervisningsmetod, där teoretisk undervisning, självstudier och projektarbeten genomförs parallellt lär sig de studerande att ta ansvar för sitt kunskapsinhämtande. De tränas i problemlösning och utvecklar sin förmåga att samarbeta, skriva rapporter och presentera arbetsresultat i exempelvis seminarier. Med denna anpassningsbara undervisningsmetod finns stora möjligheter att samverka med företag där de studerande genomför den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Vid hantverksinriktade utbildningar används ytterligare en undervisningsmetod. Dessa utbildningar har inte som mål att skapa

nya arbetsmetoder eller annat sätt nyskapande. De bygger istället

vara utbildningen på de traditioner som finns vad gäller hantverksyrken och dess inlärning. Utbildningen fungerar ungefär så det gick till förr,

som vad avser kunskapsöverföring från mästare till gesäll. I de yrkesspecifika kurserna praktiseras således individuell undervisning, dvs

en en undervisningsmetod enligt lärlingsmodellen. De studerande får därmed se och själva pröva att genomföra alla förekommande moment i hantverksyrket.

Ett litet antal av utbildningsprogrammen har via Läroverket redogjort för att de använder olika undervisningsmetoder vid utbildningens skolförlagda och arbetsplatsförlagda del. Under de perioder då teoretiska studier praktiseras bedrivs undervisningen i huvudsak i form av föreläsningar, litteraturstudier och olika arbetsuppgifter som löses individuellt eller i grupp, dvs konventionell klassrumsundervisning med laborativa inslag. Vid Lärande i arbete används framförallt reella

projektarbeten.

Utvärderingsgruppens intryck är, efter att vi gjort besök hos några utbildningar, att det är den konventionella undervisningsmetoden med laborativa inslag och projektinriktade skolarbeten som är mest bruklig. Visserligen framför några av de utbildningsanordnare besökt att de använder PBL som undervisningsmetod och lärarna berättar, vid dessa utbildningar, att de utbildar med stöd av "anpassad" PBL, studen-

men terna uppger att undervisningen är traditionell. Att det inom de Kvalificerade yrkesutbildningama används olika undervisningsmetoder framkommer också i de enkätsvar utvärderingsgruppen erhållit. I Underenkäten har 80 procent av de studerande uppgivit att de minst gång i

en veckan arbetar tillsammans med andra studenter

i grupper.

Utvärderingsgruppen har vid besök också träffat utbildningsprogram som använder PBL som undervisningsmetod. Vi har även mött utbildningar, som tex New Media Design i Karlskrona, som i sin

124 Utbildningarnas uppläggning och genomförande

undervisning använder både ett projekt- och problemorienterat utbildningsupplägg.

New Media Designs utbildningsmål är, förutom att ge ämneskompetens, att utveckla initiativ- och problemlösningsförmåga, att utveckla individens ansvar för livslångt lärande, utveckla förmågan att ut det bästa ur en grupp och att kunna arbeta i projekt. Att vara ödmjuk och öppen för samarbete är grunden för att bygga ett innehåll, en form och en funktion i alla projekt. Kunskaper i specifika verktyg och tekniker värderas därför lägre än denna förmåga. För att nå dessa mål använder New Media Design PBL.

Utbildningen är uppbyggd projekt där teori och praktik integreras under utbildningen. Utgångspunkten är att sträva efter den praktiska verkligheten, inte att teoretisera verkligheten. Utbildningen är därför starkt kopplad till näringslivet och New Media Design tillämpar en arbetslivsanknuten pedagogik. Det innebär att utbildningens kurser delas in i projekt och att utgångspunkten för all inlärning är problemorienterad. Teori och praktik får detta sätt ett gemensamt mål, en odelad strävan mot målet och ett faktiskt resultat att utvärdera och dra lärdom av.

Projekten är uppbyggda för att rama in olika typer av varor och tjänster med skilda tekniker och kunskaper. De utgår från olika teman där varje tema flera perspektiv som tex design, projektledning, bransch-

ses ur och marknadsfrågor och programmering. Med detta kursupplägg får studenterna helhetsbild som ger fördjupad förståelse för produk-

en tionsprocesser och generella utvecklingssystem. Varje projekt utmyn-

i kunskaper och erfarenheter som nästföljande projekt bygger nar vidare på. På detta sätt skapas övergripande utvecklingslinje.

Varje projekt och problemområde utgår från marknadens villkor. De studerande kan t ex få till uppgift att starta ett eget företag, att från idé till fullbordan utveckla och finansiera ett företag. Projektarbetena introduceras med föreläsningar. Föreläsarna köps in från branschen och har därmed aktuell expertkunskap. De introducerande grundläggande föreläsningarna skulle i detta exempel förslagsvis kunna handla om mediaföretag, affärsidé, ekonomi och varumarknad. Studenterna skall under utbildningstiden lära sig kalkylera och beräkna kommersiell gångbarhet. Det innebär att parallellt med föreläsningarna arbetar de med att exempelvis utarbeta underlag för att söka finansiering i bank.

Att arbeta i projekt innebär att de studerande under kortare eller längre tid arbetar i produktionsgrupper. Vanligtvis består varje produktionsgrupp av fem till sex medlemmar och de arbetar tillsammans under ca fyra veckor. Under studietiden tränas studenterna både i projekt- och yrkesroller samt i social kompetens, dvs förmåga till bl a kommunikation, ledarskap, samarbete, självinsikt, kundupplevelse och kundkontakt. Redan ett tidigt stadium

Utbildningarnas uppläggning och genomförande 125

finns perioder av team-building och gruppdynamiska övningar inlagda i utbildningen. Stor vikt läggs vid denna träning. Detta för att grundligt förbereda studenterna för ett professionellt yrkesliv. Under projektarbetena har de

studerande tillgång till kontinuerlig handledning. Det är de kursansvariga som

håller samman kursen och som så att säga knyter ihop säcken.

Flera projekt bygger att studenterna har kontakt med externa uppdrags-

givare. Som projekt- och produktionsledare är det viktigt för framgången i

arbetet att ha kundkontakter och därför finns de implementerade redan tidigt i

utbildningen.

New Media Design har valt denna pedagogiska undervisningsmetod och detta kursupplägg för att de studenter som efter utbildningen går ut i arbetet skall vara flexibla medarbetare som snabbt blir produktiva, som lätt lär och som ständigt utvecklas.

8.3.2 Examinationsformer

Formema för kunskapskontroll varierar. Som underlag för kunskapsbedömning och examination används, enligt beskrivningarna utifrån Läroverket, bl a sedvanlig tentamina, skriftliga prov -individuellt och i

inlämningsuppgifter, loggbok eller kompetensjoumal, PM, grupp, muntlig tentamina individuellt eller i grupp, seminarier, diskussioner,

individuella redovisningar, projektredovisningar, gruppövningar, fallbeskrivningar, laborationer, praktiska arbetsprov, närvaro och aktivt deltagande i undervisningssituationerna, utvecklingssamtal och personlig uppföljning med varje student. Val av examinationsform beror

kursens upplägg och den undervisande läraren, som avgör vilken examinationsmetod som skall tillämpas.

Enligt beskrivningar utifrån Läroverket förekommer det vid någon enstaka utbildning att samtliga kursdeltagare erbjuds möjlighet att gå igenom gesällprov under utbildningens två sista veckor. Det förekommer också vid några utbildningar att alternativa examinationsformer tillämpas på olika individer i samma kurs. Med denna mångsidighet kan studenterna visa sina kunskaper ett för dem passande sätt, samtidigt de övar olika begåvningar.

som

Kunskapsuppföljning Lärande i arbete sker med exempelvis

av loggbok, projektredovisningar och arbetsomdömen som utfärdas av handledaren företaget där studenten genomför sin LIA-period. Som regel är det den ansvarige kursläraren som ger helhetsbetyget för ämnet.

Att en mängd olika examinationsformer används i de Kvalificerade yrkesutbildningama stöds av de enkätsvar utvärderingsgruppen erhållit

126 Utbildningarnas uppläggning och genomförande SOU 1999:1 19

från studenterna. Enligt Underenkäten uppger ca 45 procent av studenterna att de får kännedom godkänt resultat avslutad delkurs

skrivningar. Ca 15 procent uppger att de får veta om de är godgenom kända eller på avslutad delkurs genom diskussion med läraren och ca två procent de studerande har i enkäten svarat att de genom någon

av form praktiska prov får godkänt avslutad delkurs. Hela 37 pro-

av cent de studerande uppger i Underenkäten att de examineras

av annat sätt, vilket innebär att det i utbildningen förekommer flera alternativa examinationsformer.

Olika utbildningar använder, enligt beskrivningarna utifrån Läroverket, olika betyg och betygsnivåer. Vissa utbildningar nyttjar sifferbetyg i tre steg, exempelvis 4 och Andra använder en tvågradig, tregradig eller fyragradig skala med bokstavsbetyg, tex icke godkänd IG, godkänd G, väl godkänd VG och mycket väl godkänd MVG. Vanligast förekommande är den tvågradiga skalan med betyget IG och G. De studenter inte uppnått betyget godkänd har som regel möj-

som lighet till komplettering eller omtentamen.

Vanligtvis gör varje student ett examensarbete som redovisas skriftligt och muntligt under den sista skolperioden. Examensarbetet presenteras i regel vid ett opponentserninarium där lärare, skolledningen, övriga studenter och representanter från berörda företag finns närvarande. Bedömning och betygssättning av den skriftliga rapporten, försvaret det arbetet och oppositionen av en medstudents

av egna arbete görs lärare och skolledning samt eventuellt av andra intres-

av senter.

8.4 Lärande i arbete

Den Kvalificerade yrkesutbildningen utbildar arbetskraft som skall verka i produktionen. Av den anledningen skall utbildningarna förmedla både den kunskap har vetenskaplig grund och den som vun-

som nits produktionen. Utbildningama skall således vara förankrade både

ur i vetenskap och i arbetslivet. Arbetslivsanknytningen tar sig uttryck många sätt, bl Lärande i arbete.

a som

Lärande i arbete skall ske arbetsplats under en tredjedel av

en utbildningstiden. Syftet med Lärande i arbete är inte att skola in ny personal, utan det är och förhållningssättet till kunskap som skall

synen stå i fokus. Lärande i arbete är inte praktik. Skillnaden är att praktik belyser och klargör teoretiska moment i utbildningen, medan Lärande i

SOU 1995:38. 2 Ibid.

Utbildningarnas uppläggning och genomförande 127

arbete tillför ny kunskap för bearbetning. För att ett Lärande i arbete skall kunna äga måste arbetsorganisationen modern och

rum vara arbetsplatsen bör minst vara väg mot att utveckla lärande

en organisation.

8.4.1 Utbildningsanordnamas målsättning med

Lärande i arbete

Målsättningen med Lärande i arbete varierar. Via Läroverket

uppger vissa utbildningsanordnare att syftet med Lärande i arbete är att de studerande skall få omsätta de teoretiska kunskaper de tillgodogjort sig i utbildningen. De framför att studenterna under LIA-perioderna skall få tillfälle att praktiskt tillämpa de teoretiska momenten och knyta de nyförvärvade kunskaperna till en reell arbetsmiljö. Detta tillvägagångssätt ökar studenternas branschkunskap och branscherfarenhet och de får i sin utbildning en fördjupad yrkesspecialisering.

Andra utbildningsanordnare uppger att avsikten med Lärande i arbete är ge de studerande en yrkesteknisk färdighet. Under LIA-perioderna skall studenterna beredas tillfälle att observera, göra

nya upptäckter och få erfarenheter som ett konkret sätt skall kunna användas i undervisningen. Syftet är att skapa förtrogenhet med yrkesornrådet och att ge en bra plattform för fortsatt utveckling i arbetslivet.

Några utbildningsanordnare säger att syftet med den arbetsplatsförlagda utbildningen är att de studerande skall få kontakter i arbetslivet. Lärande i arbete skall ge studenterna inblick i arbetslivets villkor. Studenterna skall under sina LIA-perioder från en orienterande fas till att delta i arbetslivet och knyta kontakter med branschen för

att senare ha goda möjligheter att få ett arbete.

Eftersom målsättningen med Lärande i arbete varierar utformar utbildningsprogrammen den arbetsplatsförlagda utbildningen olika sätt. Skillnader förekommer med avseende bl a form, arbetsinnehåll, periodindelning, ordnandet av LIA-platser, handledare, uppföljning och ekonomisk ersättning.

8.4.2 Olika former Lärande i arbete

Den arbetsplatsförlagda utbildningen genomförs i många fall som praktik. Många utbildningsanordnare berättar att de studerande under sina LIA-perioder på ett eller annat sätt praktiskt skall tillämpa sina

3 Regeringens proposition 1995/96:l45.

128 Utbildningarnas uppläggning och genomförande SOU 1999:1 19

teoretiska kunskaper. Studenterna skall direkt omsätta sina lärdomar och hur de stämmer i verkliga livet. En utbildningsanordnare uppger

se att varje delkurs avslutas med Lärande i arbete och att studenterna efter det teoretiska momentet först skall praktisera under noggrann övervakning och vart efter att färdigheterna ökar arbeta mer och mer egen hand. En utbildningsanordnare berättar att studenterna skall cir-

annan kulera runt för arbetsplatsens alla förekommande arbets-

att prova uppgifter. Ofta ingår de studerande i det ordinarie arbetslaget och kan med tiden fungera anställd. I dessa fall har Lärande i arbete en

som en form trainee-karaktär, vilken stärker de studerandes möjlighet till

av framtida anställning.

Ett flertal utbildningar genomför den arbetsplatsförlagda utbildningen i projektform. Under LIA-periodema arbetar de studerande med projekt är knutna till LIA-företaget. Projektarbetet är kärnan i den

som arbetsplatsförlagda utbildningen och studenterna skall bearbeta frågeställningar från den aktuella produktionen. Projektuppgifterna varierar beroende dels studenternas bakgrund och intressen, dels före-

storlek och inriktning. Arbetsuppgiften kan tex innebära att stutagets denten skall utforma marknadsplan, driva ett projekt, undersöka

en möjligheter till EU-samverkan och upphandla projektplanering. Genom

arbeta i projektform utvecklar studenterna förmågan att planera och att samordna det arbetet och därtill även att samarbeta med andra

egna studerande och arbetskamrater företagen.

På ett fåtal utbildningar sker Lärande i arbete i princip enligt den traditionella lärlingsutbildningens undervisningsform. Vad den enskilde studenten lär sig under LIA-perioden beror vilken handledare studenten har, vilket arbetsobjekt för tillfället genomförs och vilka

som arbetsmoment objektet fordrar. Erfarna hantverkare instruerar de studerande i hantverksteknik och samtidigt får studenterna möjlighet att under instruktörens handledning själva utföra hantverket. Inom de flesta hantverk är kunskapen svår att förmedla i ord och därför är den traditionsburna kunskapsöverföringen under arbete alltid den mest betydelsefulla formen för inlärning.

Ett mindre antal de utbildningsprogram som bedriver entrepre-

av nörinriktade utbildningar genomför Lärande i arbete med hjälp av s k fadderföretag. I denna form Lärande i arbete får studenter och kurs-

av anordnare möjlighet att tillsammans med fadderföretag planera olika typer uppdrag. Varje student har ett antal fadderföretag som svarar

av mot de behov utkristalliserats under utbildningens gång. I denna

som entreprenörinriktade utbildning är det viktigt att studenterna upplever att de får rätt typ av fadderföretag vid rätt tillfälle.

SOU 1999:1 19 Utbildningarnas uppläggning och genomförande 129

8.4.3 Växling mellan skolförlagd och

företagsförlagd utbildning

Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket planlägger utbildningspro-

LIA-periodema många olika sätt. Variationema är outgrammen tömliga. Vissa utbildningar lägger Lärande i arbete så sätt att

upp studenterna exempelvis är ute företag två dagar i veckan under hela utbildningstiden. Detta för att studenterna skall få direkt återkopp-

en ling till det de för tillfället läser på den skolförlagda delen av utbildningen. Teorin blir så att säga praktik. Ett flertal utbildningar lägger Lärande i arbete i exempelvis tre

upp eller fyra perioder med varierande längd. Under dessa perioder skall studenten följa och deltaga i arbetet företaget och får därigenom fördjupade kunskaper. I dessa fall kan Lärande i arbete, i en 40-poängs utbildning, t ex vara upplagt enligt följande:

Under den första LIA-perioden två veckor lär studenten känna sin handledare och sitt LIA-företag. Studenten får introduktion och gör sig bekant med företaget, dvs med dess organisation, marknad och verksamhet i stort. Under denna första period planeras resterande LIA-perioder och vissa förarbeten inför period två genomförs. Under den andra LIA-perioden tex fem veckor arbetar studen- -

i produktionen. Arbetsuppgifterna varierar beroende företaten gets situation och behov samt studentens profil och intresse. Under den sista LIA-perioden förslagsvis sju veckor inskolas studenterna i den kommande yrkesrollen. Under denna period skall studenterna färdigställa det examens- eller fördjupningsarbete som är knutet till företaget.

Avsikten med detta upplägg är att den studerande successivt skall växa in i företaget. De problem och frågeställningar de studerande

som möter under LIA-periodema skall tas upp till behandling under den skolförlagda delen utbildningen. Med detta förfaringssätt skall stu-

av denterna finna sambandet mellan teori och Lärande i arbete. Det finns också utbildningsanordnare förlägger Lärande i

som arbete i perioder exempelvis vardera nio veckor. Inriktningen på

tre om perioderna förändras allt eftersom studenternas kunskaper ökar.

Under första LIA-perioden får studenterna praktisk erfarenhet av den kunskap de fått under grundkursen. Studenterna lär sig framför allt hur produktionen företagen fungerar i praktiken. Under andra LIA-perioden lär studenterna sig hur projektledning förbereds och bedrivs företag och organisationer.

5 19-2003UtvärderingenavKY

130 Utbildningarnas uppläggning och genomförande

Under tredje LIA-perioden inriktas studenterna på projektledning, genomförande och utvärdering av ett projektarbete.

I denna form av Lärande i arbete är knutet till ett projektarbete som väljer studenterna LIA-företag efter projektinriktning. Projekten är tänkta som små utvecklingsarbeten där studenterna kan omsätta sina nyvunna kunskaper i praktiskt arbete, vilka tas fram i samarbete mellan studenterna och LIA-arbetsplatserna. Det finns många, många fler varianter periodindelning med av Lärande i arbete. De beskrivna är mest frekventa, det finns ovan men andra som torde vara av intresse. Det finns tex utbildningsanordnare som påtalar att den arbetsplatsförlagda utbildningen inte bör ske innan studenterna fått en stabil grundutbildning för de arbetsuppgifter som väntar dem i arbetslivet. Dessa utbildningar har vanligen sina LIAperioder planlagda i slutet av utbildningen och ofta är alla LIA-veckorna grupperade i en mer eller mindre sammanhängande period. Det förekommer också att några få utbildningar planlagt sina LIA-perioder i ett tidigt skede i utbildningen. Redan efter nio veckors studier går t ex de studerande på Gårdsmästareprogrammet i Önnestad 25 veckors ut Lärande i arbete. Målet med att lägga Lärande i arbete i början av utbildningen är att de studerande skall få dels god yrkesteknisk fären dighet, dels en inblick i företagande, arbetsorganisation samt kontakter med kunder och leverantörer. Under dessa 25 LIA-veckor skall de studerande inhämta uppgifter i form ett råmaterial skall använav som das under den teoretiska delen i utbildningen och dessutom skall som ligga till grund för examensarbetet.

8.4.4 Hur studentplatser ordnas för Lärande i arbete

Det går inte att ge någon enhetlig bild av hur ordnandet studentplatav ser för Lärande i arbete ser ut. Hur detta går till beror bl utbilda ningens målsättning, den enskilde studentens bakgrund och intresseområde samt LIA-företaget. I grova drag tillämpas tre tillvägagångssätt: Skola och skolledning placerar studenterna på redan ordnade LIA-platser, studenterna själva försöker finna LIA-företag där de kan få göra sina LIA-veckor eller så sker arrangerandet i samverkan mellan skola, student och företag. I ett stort antal utbildningar bestämmer skola och skolledning de var studerande skall genomföra sina perioder av Lärande i arbete. Innan de placerar studenter på LIA-platser görs en bedömning LIA-företaget om ur lärandesynpunkt har lämplig sysselsättning eller Som underlag för bedömningen ligger exempelvis en presentation ett tänkt projekt av

Utbildningarnas uppläggning och genomförande 131

eller de arbetsgöromål företaget berättar då de anmäler av som om intresse för att ta emot LIA-studenter. Beroende den enskilde studentens intresseinriktning, utbildningsbehov och yrkessituation väljer skolan ut den LIA-plats de passar bäst till studenten. Oftast har anser den studerande möjlighet att påverka valet då placerandet föregås av individuella utvecklingssamtal med skolans utbildningsledare och yrkesinstruktör. De studerande arbetar regel ensamma, men ibland som två och två varje företag. I vissa fall där exempelvis ett projekt är mycket omfattande kan flera studenter arbeta tillsammans. Några utbildningsprogram har valt att knyta upp ett antal handplockade företag där ledning och personal är intresserade av utbildningsfrågor. Många gånger fördelas dessa LIA-platser till studenterna företagen börjar med att göra platsbeskrivning. Sedan genom att en söker de studerande de platser de vara av intresse. Företagen som anser granskar ansökningarna och väljer ut till intervju de studenter som de finner lämpliga. Slutligen är det de studerande som själva väljer vara LIA-företag bland de erbjudna platserna. Då dessa LIA-företag troligtvis kommer att medverka intressenter under ett antal år satsar som utbildningsprogrammen samverkan och ett långsiktigt fortbildningsarbete. Exempelvis får LIA-företagen, i fortbildningsarbetet, en utbildningspärm skall fungera underlag för den utbildning de ger de som som studerande ute i företaget. I stället för att bjuda ut LIA-platser till de studerande har ett flertal utbildningsprogram valt strategi där studenterna själva har huvuden för att finna plats för Lärande i arbete. I dessa utbildningar ansvaret en förekommer ibland planlagda kurser förbereder studenterna inför som företagskontaktema. Kurserna bl översikt av branschen, ger a en instruktioner och tips hur studenterna skall tillväga vid kontakom tandet företag och vid presentationen sig själva. Efter att studenav av funnit sina LIA-platser kontaktas företagen skolan. Kontakterna av mellan skola och LIA-företag sker oftast brevledes. Många stuterna denter denna strategi är frustrerande, då de har svårt att få anser att platser för Lärande i arbete. Anledningen till svårigheterna är, enligt studenterna, den Kvalificerade yrkesutbildningen är Utbildatt ny. ningsformen inte etablerad marknaden och är för många är ännu företagare okänd. Förmodligen är det svårt att erbjuda utbildningsplatför Lärande i arbete eftersom många företagare inte känner till ser utbildningarna och dess mål, innehåll rn m. Vid mindre antal utbildningar sker tilldelningen LIA-platser i ett av samverkan mellan de tre parterna. Initieringen samarbetet sker av olika bl via företag konsulterar utbildningsprogrammet för sätt, a som del den kunskap de fömiedlar. Det kan tex gälla ett att få ta av utförande projekt. Vid dessa tillfällen förmedlar skolan kontakten av ett

132 Utbildningarnas uppläggning och genomförande

till studenterna och de får avgöra projektet är intressant eller Om om så är, upprättas ett utbildningskontrakt. Företagaren eller möjligen handledaren och den studerande förbinder sig skriftligen att uppfylla givna mål vad gäller exempelvis innehåll, omfattning, stöd, engagemang m m. Det förekommer också hos ett litet antal utbildningar att kontakter knutits med olika företag inom branschen inför de studerandes LIAperioder. Det finns således färdiga LIA-platser att dela ut bland studenterna, om de så önskar. Men skola och skolledning uppmuntrar studenterna att själva söka LIA-företag, så att de under LIA-periodema får en sysselsättning som intresserar dem. Efter att studenten funnit en intressant arbetsplats för Lärande i arbete diskuteras den med kursansvarig som vid ett godkännande initierar kontakterna. Sedan är det upp till varje enskild student att med hjälp av stöd och uppmuntran till att villkoren blir bra. Detta tillvägagångssätt brukas bl i Ömse a sköldsvik Turismentreprenörutbildningen där sista LIA-perioden tio veckor är förlagd till utlandet. Vissa utbildningsprogram ser mer än gärna att de studerande under LIA-periodema väljer att söka sig utomlands, då det inom vissa branscher är få som har erfarenhet att arbeta utanför Sverige. Förutom av turismutbildningar förekommer detta önskemål hos utbildningsanordnare för exempelvis restaurang och kockutbildningar, data-, radio- och mediautbildningar.

8.4.5 Handledare och

handledarutbildning

Det skall LIA-företagen finnas kvalificerade handledare som ansvarar för Lärande i arbete. Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket utses handledama i samverkan mellan skola, näringsliv och studenter. Utbildningsanordnama strävar efter att få erfarna handledare med intresse för den pedagogiska rollen och av den anledningen samråder tex rektor, projektledare, kursansvariga lärare och ledningsgrupp om kompetenskraven i varje enskilt fall. Det är tex VD, avdelningschef, teknikchef, försäljningschef, produktionschef, simuleringsingenjör, bibliotekarie, Stadsarkitekt, tekniker och miljöhandläggare som utses till handledare. Varje student skall ha en personlig handledare. I vissa utbildningar förekommer det att en student har flera handledare under en och samma LIA-period. Detta kan bero på, som exempelvis i Strängnäs Läkemedelsteknik, att studenterna under Lärande i arbete cirkulerar olika avdelningar. Om så är fallet kräver utbildningsprogrammen att

Utbildningarnas uppläggning och genomförande 133

LIA-företaget handledare har det övergripande ansvaret utser en som för studentens arbetsplatsförlagda utbildning. Kommunikationen mellan utbildningsanordnare och LIA-företag sker oftast via telefon, fax, brev och ibland besök. Vårt intryck är att handledama att kontakten fungerar bra. Några merparten av anser handledare tycker att kontakten mellan utbildningen och LIA-företaget fungerar bristfälligt. Vid utvärderingsgruppens besök påtalar en handledare det "överhuvudtaget inte varit någon kontakt med utbildatt ningsanstalten och "mycket sämre än intet kan det inte bli. handledaren har den största kontakten med studenten Det är som under LIA-perioden. Handledaren stödjer den studerande, hjälper denne till rätta arbetsplatsen och är behjälplig vid kunskapsinhämtandet. Det är viktigt att handledaren har helhetssyn utbildningen. en Handledaren bör den anledningen få en grundlig genomgång av av utbildningens olika delar så tiden på LIA-företaget kan anpassas så att möjligt till både utbildningens krav och till de speciella förbra som hållanden råder det enskilda företaget. Efter varje LIA-period som bedömer handledaren den studerades kunskaper och färdigheter. Många utbildningsanordnare hade för avsikt att genomföra handledarutbildning. Då ett flertal LIA-företag tackade nej vid utbildningsinbjudan har intentionerna inte nåtts. I stället har några programmens utbildningsprogram inviterat LIA-företagen till en introduktionsdag informationsträff då de berättat utbildningens kursinnehåll och eller om Lärande i arbete. Andra utbildningar har valt att resa runt till om handledama och dessa upplysningar eller att skicka informationen i ge broschyr eller folder. Vårt samlade intryck är att det varit form av en svårt finna former för braihandledarutbildning. att en A A A A A A A A A A A . A . . .

8.4.6 utvärdering och examination av

Uppföljning,

Lärande i arbete

arbetsplatsförlagda delen utbildningen diskuteras och doku- Den av olika sätt. Hur utbildningsprogrammen går tillväga vid menteras utvärdering och betygsättning beror naturligtvis mål-

uppföljning,

sättning och planläggning Lärande i arbete. I de flesta fall utvärderar av Lärande i arbete efter periodens slut och utbildningsprogrammen resultatet redovisas sedan för ledningsgruppen som ventilerar eventuförändringar kursinnehåll. Merparten studenterna får efter ella av av genomförande omdöme i form referens, utlå-

varje LIA-periods ett av

tande eller betyg. Bland flertal utbildningsanordnare förekommer uppföljning ett genomförande. Oftast kontaktar skolan företags-

under LIA-periodens

134 Utbildningarnas uppläggning och genomförande

handledama, exempelvis gång månad, för att följa syftet en per upp att med Lärande i arbete uppnås. Dessutom besöker kursansvariga inom vissa utbildningsprogram LIA-företaget och studenterna för att stämma av och öva tillsyn minst en gång under LIA-perioden. Vid besöken samtalar kursansvarig dels med företagshandledaren, dels med studenten och sedan med dem tillsammans. Frågor behandlas är den som om studerande kommit tillrätta och trivs LIA-företaget och Lärande om i arbete fungerar som planerat. Utbildningsanordnama vid uppger, utvärderingsgruppens förfrågan, att de för det mesta har bra eller utmärkta erfarenheter av Lärande i arbete. Efter LIA-periodens slut sker, vid några utbildningar, ett uppföljningsmöte där företagshandledaren redovisar för kursansvariga hur de överenskomna målen genomförts och hur studenterna tillgodogjort sig de olika momenten. Utvärdering av Lärande i arbete sker efter varje avslutad LIAperiod. Studenterna redogör, vid återkomsten till skolan, oftast muntligt och ibland även skriftligt för sina LIA-arbetsplatser. På detta sätt får varje student veta hur exempelvis 30 olika företag fungerar i stället för bara sitt eget LIA-företag. På ett flertal utbildningar samlas studenternas intryck i en pärm som finns tillgänglig för kommande utbildningskullar. Det förekommer också, vid några utbildningar, att studenterna under LIA-periodema för dag- eller loggbok. Vid exempelvis Marinteknik i Danderyd för de studerande dag för dag notering vilka om arbetssysslor de utför och i slutet av arbetsveckan undertecknar företagshandledaren loggboken. Utbildningsanordnama begär därtill att LIA-företagen skriftligt skall besvara olika frågor, ofta enkätfrågor som den enskilda utbildningen arbetat fram. Företagshandledaren fyller också i blankett där det en framgår om studenten varit närvarande och han eller hon utfört de om arbetsuppgifter som var överenskommet. De ifyllda formulären skickas vanligtvis till utbildningsansvarig, men det förekommer även att studenterna tar dem med sig tillbaka till skolan. LIA-perioden utvärderas även av företagen. Genom interna avstämningssamtal diskuteras de delar studenterna konfronteras med under perioden av Lärande i arbete. Frågor som aktualiseras är exempelvis vad studenterna arbetat med, vad de lärt sig och vilket arbetsresultat han eller hon åstadkommit. Indirekt diskuteras även handledarens roll och prestation. Anser LLA-företaget att det gått bra kommer de med största sannolikhet att fortsätta ta emot studenter, inte samarbetet om fungerat tillfredsställande olika anledningar kan det hända att de - av bestämmer sig för att inte ta emot fler studenter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen betygsätts. De utbildningsansvariga på skolan och företagen diskuterar gemensamt bedömningsgrunderna för Lärande i arbete. Examinationen består för det mesta av

Utbildningarnas uppläggning och genomförande 135

dels ett skriftligt omdöme från företagshandledaren studenternas insats, dels redovisning det projekt eller specialarbete studenten

en av gjort under LIA-perioden. Vid betygssättning tas bl hänsyn till vilken

a förmåga den studerande har visat i att självständigt bedöma, överväga och kritiskt analysera sitt arbete.

8.4.7 skola och arbetsliv

Integration

De teoretiska och de arbetsplatsförlagda utbildningsmomenten varvas i utbildningarna. Syftet med denna utformning är att de olika teoretiska kunskaperna inhämtas relativt snabbt skall belysas, tränas och för-

som djupas i den miljö arbetsplatsen utgör. Genom detta tillvägagångs-

som sätt blandas teori och praktik och de studerande får pröva sina teoretiska kunskaper i ett tidigt skede.

Integrering skola och arbetsliv bättre utbildningsresultat. De

av ger studerande har uttryckt att de efter praktiken bättre förstår teorin i vissa änmen. Växlingen gör att den teoretiska kunskapen ständigt prövas och samtidigt påvisar det praktiska arbetet att den teoretiska kunskapen behövs. De studerande upptäcker att skolans undervisning är nödvändig för lärande i arbetslivet och får, efter att ha varit ute i arbetslivet, en

ett välvilligare inställning till lärandet i skolan. Den ständiga växlingen mellan teori och praktik stimulerar arbetsinsatsema och gör att de studerande hela tiden orkar hålla ett högt studietempo utan att bli skol-

trötta.

Många utbildningsanordnare försöker få naturlig koppling mel-

en lan Lärande i arbete och skola. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen är inte enbart till för att låta studenterna få tillämpa, träna och fördjupa sina skolförvärvade kunskaper, utan de skall också få underlag för kommande teoriavsnitt. Då de studerande åter är i skolan får lärarna där utmärkta möjligheter att låta studenterna analysera och reflektera över vad varit, vad komma skall och kan dessutom

som som vägleda dem i den sammanbindande kunskapsprocessen.

Det märks tydligt att erfarenheterna från Lärande i arbete stimulerar skolundervisningen och gör den konkret och påtaglig för stu-

mer mer denterna. I vår enkätundersökning uppger 88 procent av de studerande

arbetsuppgifter i undervisningssituationen förklaras med förebilder att hämtade verkligheten, från exempelvis företag eller organisationer.

ur Förutom detta bjuder utbildningsanordnama i hög utsträckning in

föreläsare från branschen ett annat sätt knyter skolexterna som bokskunskapen till verkligheten.

Många företagare tycker att det finns klar koppling mellan den

en arbetsplatsförlagda och den skolförlagda utbildningen. En företagare

136 Utbildningarnas uppläggning och genomförande SOU 1999:1 19

berättar tex att studenterna läst det företaget sysslar med och att som de i sin teoretiska utbildningen studerat tex redovisning, bokföring, upprättande av bokslut och skatterätt. En annan företagare berättar att det är lätt för de studerande att komma in i deras verksamhet, eftersom de arbetar nästan sätt samma som undervisningen i skolan sker, dvs i projektforrn. Han säger att de har oerhört stor nytta av studenterna och att Lärande i arbete innebär att de får jobba med "skarpa, dvs inte fiktiva, projekt. Ett fåtal LIA-företagare att kopplingen mellan teori och prakanser tik är dålig, vilket i dessa fall betyder att studenterna inte besitter den kunskap som förväntats. En kritisk röst uppger att det varit svårt att koppla praktiken till teorin därför att den är så plottrig. Det är några poäng här och några poäng där. Det finns också några företagsrepresentanter som talar att de om inte känner till vad den skolförlagda undervisningen innehåller och att de av den anledningen inte kan uttala sig om kopplingen mellan den arbetsplatsförlagda och skolförlagda undervisningen. En säger att kopplingen borde vara starkare, men de hoppas att de studerande som varit hos dem har sysslat med någonting de kan ha nytta teosom av retiskt i skolan.

8.4.8 Studenternas inställning till Lärande i arbete

Många av studenterna vid den Kvalificerade yrkesutbildningen har valt utbildningsformen på grund av att en tredjedel utbildningen är av arbetsplatsförlagd. Omkring 60 procent av de studenter som besvarat Förenkäten anser att det är viktigare att hämta kunskaper från en arbetsplats än från skolan. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen är för dem således mycket viktig, då 65 procent de studeca av rande är övertygande om att det är där de lär sig mest. Hela 84 procent av KY-studentema anser att just detta utbildningsaltemativ, där skola och arbete integreras, är det absolut bästa för dem. Periodema med Lärande i arbete är för studenterna mycket betydelsefulla. Därför är det viktigt att den arbetsplatsförlagda utbildningen ordnas bästa sätt. Vårt intryck är att det vissa utbildningsprogram har varit problematiskt vid organiserandet av Lärande i arbete. Det är av olika anledningar inte helt lätt att få tag i arbetsplatsförlagda utbildningsplatser. På några utbildningar har det till och med varit så svårt att de studerande inte funnit några, utan de har istället under LIA-peri0derna arbetat skolan med olika uppdrag. typer av I vår enkätundersökning framgår, enligt tabell 8.2, att 40 procent av studenterna själva kontaktade olika företag för att finna LIA-arbetsen

SOU 1999:1 19 Utbildningarnas uppläggning och genomförande 137

plats och att tolv procent fick hjälp av bekanta, vänner eller släkt för att hitta LIA-plats. Det är således över hälften de studerande, eller

en av närmare bestämt 51 procent, trots svårigheter ordnat sig en arbets-

som plats för Lärande i arbete. Inte än 40 procent av de studerande har

mer erbjudits LIA-arbetsplatser ordnats via utbildningsanordnama.

som

Tabell 8.2. Hur KY-studentema ordnade sin senaste LIA-arbetsplats.

Hur ñck du tag den senaste Absoluta tal % LIA-arbetsplatsen

Via utbildningsanordnaren	930	40,0
Blev kontaktad företag	99	4,3
av
Kontaktade själv företag	925	39,8
Via bekanta, vänner eller släkt	267	l 1,5
Via	46	2,0

en annons Annat sätt 59 2,5 Totalt 2325 100,0

Trots svårigheter med att finna bra platser för Lärande i arbete är studenterna mycket nöjda med den arbetsplatsförlagda utbildningen. Då de kommer till LIA-arbetsplatsen tas de väl hand. Hela 83 pronya om de studerande i enkätundersökningen att de blev introcent av uppger ducerade, dvs någon gick runt tillsammans med dem och förklarade att vad de andra på arbetsplatsen jobbade med. Merparten de studerande, 85 procent, har LLA-arbetsplatav ca handledare eller kontaktperson de kan vända sig till om de sen en som behöver hjälp. Oftast planerar de studerande själva hur de skall lägga sitt arbete och de får den hjälp de sig i behov av. Flerupp anser vara talet dem, 79 att svårighetsgraden på tilldelade av procent, anser arbetsuppgifter ligger rätt nivå. De är inte för svåra, men tillräckligt avancerade för att tillföra studenterna viktig praktisk yrkeserfarenny het. Hela 89 procent de tillfrågade studenterna är nöjda med den av senaste LIA-arbetsplatsen.

8.4.9 inställning till Lärande i

LIA-företagens

arbete

Flertalet LIA-företag att Lärande i arbete inverkar positivt uppger den ordinarie verksamheten. Studenterna är intresserade och konstruktiva. De visar och företagsamhet. De hjälper till i produkengagemang tionen ett mycket konkret sätt, dvs utför verkliga arbetsuppgifter. Dessa LIA-företag uppskattar att i sin organisation få ta emot nya män-

niskor med nya fräscha idéer.

138 Utbildningarnas uppläggning och genomförande SOU 1999: l 19

Vissa LIA-företag uppger att de studerande tillför företaget tidigare saknad kompetens, andra att de inte gör det. Vissa de studeanser att rande har tillräckliga förkunskaper med sig från den skolförlagda utbildningsdelen, andra inte. Det finns också några få LIA-företag som berättar att deras verksamhet påverkas negativt LIA-periodema, av av den orsaken att studenterna kräver mycket tid för stöd, hjälp och handledning. Nästan alla tillfrågade LIA-företag kan tänka sig att fortsättningsvis ta emot studenter för Lärande i arbete. Detta under förutsättning att det finns meningsfulla arbetsuppgifter för dem. De LIA-företag inte är som intresserade anger som skäl att erfarenheterna är för negativa eller att den nuvarande studenten kommer att anställas och att företaget är för litet för att sysselsätta ytterligare personer.

8.4.1O Ekonomisk ersättning vid Lärande i arbete

En fråga framförts vid våra besök hos några utbildningsprogram är som huruvida lön kan utgå till studenter under perioder Lärande i arbete. av Det är en mycket komplicerad fråga och problematiken finns, enligt vårt intryck, inom vissa branscher och då det gäller specifika utbildningar. Vissa LIA-företag betalar ersättning till studenterna, andra gör det inte. De som betalar anser att studenterna skall ha ersättning eftersom de utför en arbetssyssla som i annat fall skulle utföras någon av annan. De företagare som inte utger lön är exempelvis den åsikten att ett av lönekrav förmodligen skulle medföra svårigheter att finna LIA-platser.

8.5 i Kvalificerad

Högskolepoäng

yrkesutbildning

Den nya Kvalificerade yrkesutbildningen skall inte akademisk i vara traditionell mening utan ge fördjupad yrkeskompetens. Den ska ett ge lyft ifråga om både kunskaper och erfarenheter innebär att den som studerande får djupare teoretiska insikter och ökad förståelse. Det skall för varje Kvalificerad yrkesutbildning finnas utbilden ningsplan. Iden skall det framgå den högskola är representerad om som i ledningsgruppen bedömer att ett eller flera moment i utbildningen kan tillgodoräknas vid denna högskola. En Kvalificerad yrkesutbildning behöver inte innehålla poäng på högskolenivå, är något eller några men

sou 1995:38.

Utbildningarnas uppläggning och genomförande 139

moment mycket lik kurs finns högskolan, bör det prövas om

en som KY-studentema kan tillgodoräkna sig poängen de så vill.

Det finns idag ett flertal Kvalificerade yrkesutbildningar där de studerande har möjlighet att tillgodoräkna sig högskolepoäng. Antalet poäng varierar från till 60 poäng. Det finns också utbild-

ett par upp ningsprogram där det inte ingår några högskolekurser och studenterna kan därmed inte erhålla några högskolepoäng. Uteblivandet av högskolepoäng beror bl att det är svårt att hitta kursemas motsvarighet

a inom högskolan, då den Kvalificerade yrkesutbildningen till mycket

del är skräddarsydd för näringslivets behov. Detta är ett problem stor då kurserna vid den Kvalificerade yrkesutbildningen i sig ligger högskolenivå, är i bedömningen så att säga svåra att översätta.

men

Vid besök hos ett antal utbildningsanordnare har vi noterat att det förefaller bekymmersamt med högskolepoäng och eventuella till-

vara godoräknanden. Det finns tex utbildningar som i sina kursplaner utlo-

högskolepoäng, olika anledningar inte hållit fast vid vat men som av detta. De studerande känner sig vid dessa utbildningar lurade, då de vid kursstart informerades att det i utbildningen ingick högskolekurser.

Det finns också Kvalificerade yrkesutbildningar som innehåller högskolekurser, där det inte klargjorts med högskolan om studen-

men

får tillgodoräkna sig dem eller Dessutom förekommer det att terna utbildningsprogram innehåller högskolepoäng och studenterna har möjlighet till tillgodoräknande, att de inte kan lyfta dem grund

men

att de saknar behörighet. av

Ett annat problem lyfts fram vid våra besök är att de studerande

som för kunna lyfta sina högskolepoäng måste vara inskrivna ifråga-

att varande högskola och dessutom medlemmar i kåren. Förutom detta förefaller det vissa tillgodoräkningsbara högskolepoäng bara

som om gäller utifall de studerande söker en bestämd högskoleutbildning en

fastställd högskola.

Möjligheten kunna få tillgodoräkna sig högskolepoäng är för

att studenterna mycket värdefull. Vid våra besök de studerande att

uppgav de kände sig lurade då det uppdagades att tillgodoräknandet är reglerat

flertal villkor. Dessutom berättade några av de studerande att de av ett sammanblandat KY-poäng med högskolepoäng. De trodde under den första studietiden i den Kvalificerade yrkesutbildningen att alla KYpoäng likställda med högskolepoäng. Då villfarelsen uppdagades

var kände de sig mycket besvikna och förargade över den bristfälliga informationen.

15"Anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning 1998-05-26, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.

140 Utbildningarnas uppläggning och genomförande SOU 1999: l 19

Det finns även Kvalificerade yrkesutbildningar där de studerande inte är intresserade av att få tillgodoräkna sig högskolepoäng. Studenterna har i dessa utbildningar möjlighet att lyfta högskolepoäng,

men gör det inte eftersom det är så krångligt. De vill istället lyfta fram KYpoängen och få dem erkända.

9 Kvalitetsarbete och

e genutvärdering

behandlar kvalitetsarbete och den egenutvärdering som alla Kapitlet Kvalificerad yrkesutbildning KY är ålagda att genomanordnare av för utvärderingsgruppens arbete, har utbildningsanföra. Inom ramen ordnama erbjudits verktyg för egenutvärderingen. Verktyget, som ett Läroverket, har samtidigt fungerat kanal för insamling av benämns som material till vårt arbete med att utvärdera försöksverksamheten som kapitlet beskrivs såväl användande Läroverket som andra helhet. I av

former av egenutvärdering.

9.1 Bakgrund

kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är begrepp som man Kvalitet, i anvisningarna för försöksverksamheten med olika sätt fokuserat Kvalificerad yrkesutbildning se även kapitel 3. tecknats mellan KY-kommittén och de olika utbild- I de avtal som ningsanordnama har anordnarna ålagts att genomföra egenutvärdering detalj specificerats vad skall göras och hur det skall utan att det i som anvisningar framgår dock ansökningsreglema för genomföras. Vissa av anordna Kvalificerad yrkesutbildning. Under avsnittet prioriteringsatt

i ansökningsanvisningama återfinns exempelvis:

grunder utbildning skall kunna etablera sig är kvaliteten viktig. För att en ny kvalitet och kvalitetssäkringen inom utbildningen är därför ...utbildningens prioriteringsgrund för kommittén i valet mellan olika ansökningar.

anvisningarna för Kvalificerade yrkesutbildningarz finns krav I kvalitetssäkring och egenutvärdering. Deltagare är skyldiga att själva utvärdera sin verksamhet" och man skall bl a:

1Anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning 1997-09-10, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. 2 Ibid..

142 Kvalitetsarbete och egenutvärdering

Beskriva hur egenutvärderingen och kvalitetsarbetet skall bedrivas. - Redovisa hur utbildningens avnämare studerande och arbetsliv - - skall engageras i detta arbete. Beskriva vilka former kommer att användas: intervjuer, - som enkäter, utvärderingssamtal m m. Redovisa hur återkopplingen skall genomföras; rapportering till ledningsgrupp, uppföljning av beslutade förändringar och uppföljning av resultaten i förhållande till lärare och handledare.

Ur PM: Utvärdering försöksverksamhet med kvalificerad yrkesav utbildning framgår vidare:

Egenutvärderingen bör kunna utgöra ett viktigt inslag i den samlade utvärderingen av försöksverksamheten. Det är viktigt att den sker och att de för utbildningen ansvariga har det fulla ansvaret för att den kommer till stånd. Det är emellertid betydelsefullt att också egenutvärderingen blir föremål för utvärdering i fråga om omfattning, effektivitet och inte minst medverkan från studerande och arbetsliv.

För att bidra till modem kunskap kvalitet och kvalitetsarbete och om samtidigt stimulera lärande och ett ständigt förbättringsarbete hos de olika utbildningsanordnama har utvärderingsgruppen lagt arbete stort att bidra till egenutvärderingen att stödja självutvärdering genom enligt en modern syn på kvalitetsutveckling. Härigenom har inte bara sättet att arbeta med kvalitet hos de olika anordnama och utbildningarna fångats upp. Samtidigt har också kunskap tillförts förhoppny som ningsvis bidrar till att skapa bred, förebyggande och modern och en syn ett ständigt förbättringsarbete även framgent. Utvärderingsgruppen har alltså inte något sätt eftersträvat att rangordna de olika utbildningsanordnama. Istället har vi studerat hur utbildningsanordnama som grupp arbetat med egenutvärdering och kvalitet och, framför allt, stimulerat till ett ständigt förbättringsarbete. En del av de begrepp, verktyg och arbetssätt idag används inom som kvalitetsutveckling förklaras i kommande avsnitt.

l Kvalitetsbe greppet

Synen begreppet kvalitet har ändrats mycket tydligt under de senaste årtiondena. Några olika definitioner återfinns i figur 9.1. Utvecklingen har gått från en produktionsorienterad med tolkning kvalitet syn, en av som uppfyllande av toleranser till kundorienterad tolkning, där kvaen litet bedöms av nyttjare och köpare. I detta arbete har utgått ifrån

Kvalitetsarbete och egenutvärdering 143

definitionen kvalitet är att uppfylla, eller helst överträffa, kunderatt

behov och förväntningar.

nas Kvalitet utgår idag alltså tydligt ifrån kundernas behov och förvänt- Med kunder vi de avdelningar eller ningar. menar personer, grupper, organisationer verksamheten är till för. Dessa grupper kallas som ibland för verksamhetens intressenter eller inblandade parter.

Några olika definitioner av begreppet kvalitet

ñ"Alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller företeelse ger dess förmåga att en som tillfredsställa uttalade och underförstådda behov" SS-EN ISO 8402 SS-EN ISO 9000 L

"Conformance "Fitness for use" to requirements" Joseph Juran Philip Crosby

"Quality should be aimed at the customers, present and future" Edwards Deming

"Kvalitet är förmågan hos en vara eller tjänst att tillfredssställa, eller helst överträffa, kundernas behov och förväntningar"

. . . , . , , J

Källa: B. Bergman och B. Klefsjö, 1995

Figur 9.1. Några olika definitioner begreppet kvalitet. av

Arbete med kvalitet i organisation består således av att: en

identifiera vilka är organisationens kunder dvs vilka verksam- - som heten är till för reda vad dessa kunder har för behov och förväntningar - ta effektivt producera och tjänster uppfyller, och på ett sätt varor som helst överträffar, kundernas behov och förväntningar undersöka kundtillfredsställelse och sedan återföra erfarenheterna in i organisationen.

3B. Bergman och B. Klefsjö, 1995.

144 Kvalitetsarbete och egenutvärdering SOU 1999:1 19

9.2 Offensiv

kvalitetsutveckling

Många talar idag TQM Total Quality Management och om säger att man arbetar med att införa detta i sin organisation. På svenska används ofta begreppet offensiv kvalitetsutveckling. "Offensiv" markerar här att det handlar om att förebygga, förändra och förbättra och inte kontrollera och reparera. Med utveckling indikeras att det är ständigt ett pågående arbete. Ordet syftar också på att det inte bara handlar om utveckling av verksamheten, utan också utveckling alla de männiav skor som är inblandade i förbättringsarbetet. Offensiv kvalitetsutveckling bygger på kultur i organisationen. en Denna kultur bygger i sin tur på att lämpliga värderingar genomsyrar organisationen och dess verksamhet. Vilka dessa värderingar skall vara varierar något beroende på vilken litteratur läser. Man kan konstaman tera att det finns ett begränsat antal värderingar de allra flesta som forskare inom kvalitetsområdet är överens utgör basen i offensiv om kvalitetsutveckling. Dessa, som vi här kallar hömstenar, återfinns i figur 9.2.4

r 1 Ledningens engagemang

A br et dg t Arbeta med

nådan

processer förbättringar

Sätt kunderna i centrum

Basera beslut Låt alla på fakta vara delaktiga

Skapa helhetsbild p 4 Källa: B. Bergman och B. Klefsjö, 1995

Figur 9.2. Hömstenar i offensiv kvalitetsutveckling.

Offensiv kvalitetsutveckling består dock inte bara värderingar. Värav deringama stöttas till helhet arbetssätt, såsom processledning, en av kundcentrerad planering eller målstyrda och verktyg, såsom grupper, av

4 I Utmärkelsen Svensk Kvalitet talar man exempelvis om 13 grundläggande värderingar, se SIQ, 1999.

Kvalitetsarbete och egenutvärdering 145

styrdiagram eller processkartor. I själva verket kan offensiv kvalitetsutveckling uppfattas ett ledningssystem bestående av dessa tre

som enheter: värderingar, arbetssätt och verktyg Dessa enheter samverkar för att uppnå ökad kundtillfredsställelse med lägre resursåtgång.

Offensiv kvalitetsutveckling är, inte minst genom denna syn begreppet, lika relevant inom alla områden av vårt samhälle, inte bara i privata företag, utan lika väl inom olika former av offentlig verksamhet såsom sjukvård, skolor, försvar, skatteförvaltning och kyrkan.

Intresset för offensiv kvalitetsutveckling är idag stort inte bara i pri-

även i offentlig verksamhet. Detta understryks bl a av kvalivat utan tetsutmärkelser Utmärkelsen Svensk Skola och Utmärkelsen

som Svensk Hälso- och Sjukvård QUL samt inte minst regeringens bil-

av dande kvalitets- och kompetensråd från den l januari 1999.

av ett

9.3 för

Verktyg utvärdering

Det finns flera olika verktyg underlättar ett systematiskt arbete

som med kvalitetsutveckling. Ett dessa är de modeller och kriterier som

av beskrivs i olika kvalitetsutmärkelser, såsom Utmärkelsen Svensk Kvalitet USK°, Kvalitetsutmärkelsen Svensk Skola, Utmärkelsen Svensk Hälso- Sjukvård QUL samt kriterierna i del regionala utmärkel-

eller mindre identiska med de i Utmärkelsen Svensk ser som är mer Kvalitet. De flesta dessa kriteriesamlingar har huvudsyfte att

av som stimulera systematiskt förbättringsarbete i den egna organisationen, inte att delta i själva tävlingsmomentet.

Kriterierna i Utmärkelsen Svensk Kvalitet och andra liknande utmärkelser är exempel på verktyg.7 De skall väljas för att användas

stöd i något lämpligt arbetssätt. Ett sådant arbetssätt är självutvärsom

deringg

5U. Hellsten och B. Klefsjö. Some efforts in Sweden to stimulate TQM work in small enterprises. Proceedings of the 10th Annual AS Q Quality Management Conference, San Diego, February 25-27, Session 1998. 6USK instiftades 1992 SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling.

av 7Kriterierna för Utmärkelsen Svensk Kvalitet återfinns i SIQ, 1999. 8Användbarheten kriterierna i USK för högre utbildning diskuteras av bl a

av Lundquist, 1997.

146 Kvalitetsarbete och egenutvärdering SOU 1999:1 19

9.3. l S j älvutvärderin

Ett sätt att mäta hur väl de olika hömstenama bidragit till att skapa en kultur och hur väl arbetet med offensiv kvalitetsutveckling fortlöper är att göra en självutvärdering. Liksom för flera andra begrepp inom kvalitetsområdet finns ingen enhetlig definition vad självutvärdering av innebär. Den definitiong används här är: som Självutvärdering är en omfattande och systematisk utvärdering av en organisations aktiviteter och resultat baserat någon modell för offensiv kvalitetsutveckling.

åtgärdsplan för självutvärdering förbättringar - varför 7 0 hur .

Killar - när

av vem Verktyg -

nera E å

analys av åstadkom ve rksamhets- verksamhetsbeskrivningen bekrivning

Figur 9.3. Självutvärdering innebär att man med stöd något lämpligt av verktyg på organisationsnivå genomlöper förbättringscykeln att genom åstadkomma en Verksamhetsbeskrivning visar hur arbetar, som man genomföra en analys av denna för att identifiera styrkor och svagheter och sedan åstadkommer en handlingsplan för förbättringsarbete.

9 Definitionen är en översättning och mindre bearbetning av en definition av EFQM som återfinns i "self-assessment guidelines for companies, Brussels: European Foundation for Quality Management, 1997.

Kvalitetsarbete och egenutvärdering 147

I vår tolkning består självutvärdering fyra faser:° av

att planera och fastlägga hur arbetet skall till att åstadkomma Verksamhetsbeskrivning, som ger en bild över - en verksamheten idag att analysera denna beskrivning för att identifiera styrkor och för- -

bättringsområden

att ta fram handlingsplan för förbättringar. - en

Detta kan att man genomlöper ett varv förbättringscykeln ses som figur 9.3. Många gånger tappar man dock bort det sista steget,

nämligen att åstadkomma handlingsplan för förbättringar. Då leder en inte självutvärderingen till några bestående förbättringar.

9.4 Läroverket ett för

verktyg

älvutvärdering

För att stimulera självutvärdering som arbetssätt bland anordnama av Kvalificerade yrkesutbildningar utvecklades ett speciellt verktyg, kallat Läroverket. Detta verktyg bygger de hörnstenar återfinns i figur som 9.2. Verktygets uppbyggnad är snarlik den som återfinns i Utmärkelsen Svensk Kvalitet, språket har förenklats och frågomas formulering men anpassats till de Kvalificerade yrkesutbildningama och det uppmer drag utvärderingsgruppen haft. Syftet med utvecklandet Läroverket av dels att få vissa frågor till utvärderingsarbete, men främst var svar stimulera ett eget förbättringsarbetet hos de olika KY-anordnama. att Den modell utgör ryggraden i Läroverket återfinns i figur 9.4. som I Läroverket struktureras verksamheten i de fyra områdena: Kundsamverkan, Ledarskap, Medarbetamas utveckling och delaktighet samt Verksamhetens processer se figur 9.4.

O B. Klefsjö, Självutvärdering ett arbetssätt för offensiv kvalitetsutveckling. - Luleå tekniska universitet, Centrum för kvalitetsutveckling, 1999. l Förbättringscykeln "Planera-Gör-Studera-Lär" är inspirerad av W Edwards Deming, och kallas ibland Demingcykeln eller PDSA-cykeln, där P "Plan", D "D0", S "Study", A "Act". Formuleringen "Planera-Gör-Studera-Lär" är utvecklad av B. Bergman och B. Klefsjö, 1995. 12Inspiration har också hämtats från Språngbrädan som utvecklats vid Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, se U. Hellsten, 1997.

148 Kvalitetsarbete och egenutvärdering SOU 1999: l 19

Inom de olika områdena finns frågor syftar till belysa som att systematiken i arbetet. De är typen: av

Hur gör vi för att... angreppssätt - Hur ofta gör det tillämpning - Vad leder det till resultat - Hur utvärderar vi våra angreppssätt utvärdering - Hur driver vi förbättringsarbetet förbättring -

l" å w 5 U

Källa: M. Svensson, 1998

Figur 9.4. Den modell som utgör basen i Läroverket. De områden som Läroverket fokuserar på återfinns i triangeln i figurens mitt, medan begreppen i den cirkulära delen figuren utgör grunden för det av systematiska förbättringsarbetet.

Utdrag från några frågor i Läroverket återfinns i figur 9.5. För fullen ständig bild Läroverket hänvisas till källan. av Ett häfte med ytterligare förklaringar, kallat Skolblocket, samt ett utdrag ett fiktivt praktikfall, Rentek i Rensjåkk, har också utarbetats ur för att ge exempel svar frågorna i Läroverket.

3 M. Svensson, Läroverket. Luleå: Luleå tekniska universitet, Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, 1998. 4 Skolblocket och praktikfallet kan rekvireras från Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, Luleå tekniska universitet.

1999:119 Kvalitetsarbete och egenutvärdering 149 SOU

KUNDSAMVERKAN På vilket sätt tar reda på och bearbetar fakta om nuvarande behov, krav och förväntningar avseende den eller de KY-utbildningar bedriver och som finns inom följande grupper:

1.1 KY-kommittén 1.2 studenterna 1.3 studenternas framtida arbetsgivare 1.4 övriga kunder

På vilket sätt mäter och analyserar hur nöjda eller 5. missnöjda våra kunder inom följande grupper är:

5.1 KY-kommittén 5.2 studenterna 5.3 studenternas framtida arbetsgivare 5.4 övriga kunder

9. Hur utvärderar de angreppssätt, tillämpningar och resultat beskrivit inom kundsamverkan

10. Hur bedriver förbättringsarbete avseende samverkan med våra kunder

Källa: M. Svensson, 1998

Exempel frågor Läroverket. Frågorna är hämtade från Figur 9.5. ur området Kundsamverkan. Strukturen är principiellt densamma inom samtliga fyra områden.

9.5 Utbildning kring kvalitetsutveckling

stödja KY-anordnarna har ett antal utbildningsinsatser genom- För att

tio utbildningspass vardera två dagar på förts. Först genomfördes om olika platser i landet från Luleå i till Kristianstad i söder. åtta norr Under diskuterades offensiv kvalitetsutveckling, verktyget dessa pass Läroverket hur detta bör användas för att åstadkomma en verksamt samhetsbeskrivning, se tabell 9.1.

150 Kvalitetsarbete och egenutvärdering SOU 1999: l 19

Tabell 9.1. Antal deltagare vid den tvådagarsutbildning utbildningstillfälle l som genomförts. Utbildningen fokuserade på offensiv kvalitetsutveckling i allmänhet och Läroverket verktyg.

som

Plats för utbildnings- Datum Antal Antal Antal ut-

orgatillfället deltagare nisationer bildningar

Luleå	2-3 mar	5	4	4
Sundsvall	5-6 mar	7	4	5
Stockholm, Södermalm	10-11 mar	20	15	17
Stockholm, Tyresö	12-13 mar	12	8	8
Kristanstad	16-17 mar	15	l 1	19
Stockholm, Tyresö	19-20 mar	18	1l	14
Örebro	25-26 mar	19	9	15
Göteborg	30-31 mar	24	15	22
Jönköping	1-2 apr	25	14	19
Stockholm, Tyresö	27-28 maj	13	9	12
Totalt		158	85	124

Några organisationer har deltagit vid mer än ett utbildningstillfalle. De värden

som angessom "Totalt" är antalet olika utbildningar.

Främst diskuterades här faserna "planera" och gör i figur 9.3. Därefter har ytterligare en omgång åtta endagarsutbildningar

genomförts sex olika platser i landet för att lära ut hur analys verksam-

av hetsbeskrivningar bör genomföras och hur handlingsplan för förbätt-

en ringsarbetet kan upprättas se tabell 9.2. Vid detta utbildningstillfälle fokuserades på faserna studera och lär i figur 9.3.

Ingen kursavgift har tagits ut vid de olika utbildningarna. Däremot har deltagarna själva stått för eventuella kostnader i form och

av resor logi samt för den arbetstid som tagits i anspråk.

Tabell 9.2. Antal deltagare vid den endagsutbildning utbildningstillfälle 2 genomförts. Utbildningen fokuserade på hur analy-

som man serar en Verksamhetsbeskrivning enligt Läroverket och i viss mån på hur man åstadkommer en handlingsplan för förbättringar.

Plats för utbildnings-	Datum Antal		Antal orga- Antal ut-
tillfallet		deltagare nisationer bildningar
Luleå	12 nov	4	3	3
Stockholm, Tyresö	17 nov	15	l 1	14
Stockholm, Tyresö	18 nov	11	8	9
Stockholm, Tyresö	25 nov	11	9	9
Kristianstad	26 nov	10	6	14
Göteborg	2 dec	15	8	12
Jönköping	3 dec	17	l 1	l 1
Örebro	4 dec	7	5	6
Totalt		90	56	78

Kvalitetsarbete och egenutvärdering 151

9.6 och deltagande i Uppläggning

älvutvärderin

gen

Samtliga utbildningsanordnare skulle sammanställa en översiktlig beskrivning över verksamheten i enlighet med sidorna 6-7 i Läroverket. I denna bl bakgrund och syfte med utbildningen, vision och anges a mål, kunder, konkurrenter, utformning, medarbetare och ekonomi. Huvudskälet till kräva översiktlig beskrivning att samtliga att en var anordnare härigenom skulle skaffa sig överblick över sin verksamen het. Men det också sätt att skaffa information behövdes till var ett som utvärderingsgruppens utvärderingsuppdrag. De anordnare Kvalificerade yrkesutbildningar beviljats av som medel till sina utbildningar senast november 1997 fick därefter ta ställning till de ville använda Läroverket i sitt utvärderingsarbete eller om de ville arbeta efter någon modell. Totalt fanns från början om annan 135 utbildningar, antalet har minskat till 123, eftersom vissa men utbildningar senarelagts eller inte fullföljts det sätt som var planerat.

detaljerad 98 st beskrivning

översiktlig -p Laroverket.. beskrivning

123 St utvärdering efter egen 25 st modell

Figur 9.6. Illustration över de olika stegen i arbetet med självutvärderhur många utbildningar valt att arbeta enligt Läroverket. ing samt som

Av figur 9.6 framgår att anordnare till 98 utbildningar valde att använda Läroverket, medan anordnare till resterande 25 utbildningar efter modell. De föredrog att genomföra "egenutvärdering en egen inte valde Läroverket hade fått information om att de i ett senare som skede istället måste redovisa hur de arbetat med egenutvärdering" i

15Flera utbildningar bedrivs ibland och anordnare varför antalet av en samma organisationer är färre än antalet utbildnin Dessa organisationer har arbetat olika sätt med Läroverket, dvs ibland har man utvärderat organisationens arbete och ibland den enskilda utbildningen. Därför redovisas i regel antalet utbildningar och inte antalet organisationer.

152 Kvalitetsarbete och egenutvärdering

enlighet med KY-kommitténs anvisningar och hur den erhållna informationen använts till förbättringar utbildningarna. av Den ursprungliga tidsplanen i figur 9.7 blev förskjuten i olika skeden. Detta berodde dels att flera KY-anordnare ansåg att de inte fått tillräckligt med tid för arbetet samtidigt utvärderingsgruppen som ville göra vad som var möjligt för att stimulera ett framgångsrikt utvärderingsarbete på de olika utbildningarna. Dessutom innebar förändringar av riktlinjerna för utvärderingsgruppens rapportering till KY-

kommittén att informationsinsamlingen utifrån frågorna i Läroverket

kunde senareläggas.

1998 1999 Mar apr maj juni juli aug sept Okt nov dec Utbl

skriva översiktlig beskrivning | skriva detaljerad beskrivning utb 2 Analys av beskrivning förbättrings arbete

Figur 9.7. Ursprunglig tidsplan för arbetet med Läroverket för de olika utbildningsanordnama som valde att arbeta med Läroverket. Rutoma "utb 1 och "utb 2" syftar på utbildningarna i tabell 9.1 och 9.2.

9.7 Resultat av arbete med Läroverket

För att ta reda på hur utbildningsanordnama uppfattat arbetet med Läroverket och vilka effekter det haft på utbildningarna har olika enkätundersökningar genomförts. Figur 9.8 illustrerar antalet enkäter som skickats ut samt antalet erhållna retumerade svar. som Svarsfrekvensen på de olika enkätema har varit god och utvärderingsgruppen har generellt känt ett tydligt stöd från de olika utbildningsanordnama i arbetet med att åstadkomma ett bra verktyg och arbetssätt för självutvärdering.

16Vissa inskickade enkäter har också bortfall enskilda frågor.

SOU 1999: l 19 Kvalitetsarbete och egenurvärdering 153

Avsnitten 9.7 och 9.8 utgör kortare sammanställning av resultaen ten från de olika enkätema. För grundligare utvärdering och analys en hänvisas till en kommande rapport.

skickat enkät Om Läroverket detaljerad 59 st besknv- 98 st 19 enkät om Ja varför och S C aw vad som b ana ysl av

-- - Läroverket In gjorts 17 st enkäter 23 st 123 st nej Waru de enkät om 24 st 25 st 19 99e" " vad som modell gjorts

Figur 9.8. Översikt över olika enkäter skickats ut för analys som av arbetet med självutvärdering samt antalet erhållna svar.

9.7.1 arbetet med Läroverket

Omfattning av

I detta avsnitt sammanfattande bild över hur mycket tid anordges en lagt arbetet med Läroverket och hur många personer som nama ner engagerats. Tabell 9.3 och 9.5 visar att de allra flesta utbildningsanordnama lagt ett stort arbete med att åstadkomma översiktlig beskrivning över ner en utbildningen. Medeltiden uppgetts vara nedlagd att skriva översom sikten är 42 timmar. Det finns dock fall där man inte känt tillräcklig motivation eller sett nyttan utan tyckt att den ansökan ingivits till som KY-kommittén väsentligen innehållit den sökta informationen. Tabell 9.4 och 9.5 visar i allmänhet inte engagerat så många att man i arbetet med självutvärderingen som vore önskvärt. En personer bidragande orsak till detta kan vara att man inte från början haft resurtill detta relativt omfattande arbete. Man kan också, geneser avsatta rellt notera att det är förhållandevis sällan som ledamöter från ledsett, ningsgruppen deltagit i arbetet med att åstadkomma översikten eller den detaljerade verksamhetsbeskrivningen.

7 Se kommande forskningsrapport hur arbetet med Läroverket fungerat, M. om Svensson, 1999.

154 Kvalitetsarbete och egenutvärdering SOU 1999:1 19

Tabell 9.3. Tabellen visar hur mycket tid utbildningsanordnama uppgett att de använt för att göra den översiktliga beskrivningen enligt Läroverket. Anordnama har delats in i två beroende på de

grupper om skickat in detaljerad beskrivning till utvärderingsgruppen eller inte. Med "db" i tabellen avses detaljerad beskrivning.

Omfattning timmar Antal Totalt

2O 20-39 40-59 60 sVarande antal Skickat in db ll 21 17 6 55 75

skickat in db 4 2 3 2 l l 23

Tabell 9.4. Tabellen visar hur mycket tid utbildningsanordnama uppgett att de använt att göra den detaljerade beskrivningen enligt Läroverket bland de 98 utbildningar som valt att utnyttja Läroverket. Frågan har besvarats av 46 av de 75 utbildningarna som skickat in detaljerad beskrivning till utvärderingsgruppen respektive av 6 av de 23 som inte skickat in. Med "db avses detaljerad beskrivning.

Omfattning timmar Totalt antal

20 20-39 40-59 60-79 80-110 110 utbildningar Skickat in db 4 7 15 7 6 7 46

skickat in db 1 1 0 0 3 1 6

Dessaär fördelade 120, 160, 200, 200, 200, 300 respektive 900 timmar.

Uppgiven tid är 320 timmar.

En organisation, Nackademin i Nacka, har uppgivit att man engagerat 52 personer i arbetet med Läroverket. Det är också den organisation som lagt ner i särklass mest tid arbetet, ca 900 arbetstimmar. Genomsnittsarbetet lagts ner att åstadkomma den detaljerade

som beskrivningen till 98 arbetstimmar. Även det är svårt att

uppges om ange hur mycket tid det tar att åstadkomma en seriös detaljerad beskrivning ger erfarenheter från arbete med självutvärdering med liknande verktyg att detta är förhållandevis låg arbetsmängd. Detta

en kan självfallet vara kopplat till att resurser inte varit avsatta till detta arbete från början.

S exempelvis P. Lindström 1999, Helling, 1999, M. Svensson och

m samt U. Ogren, 1997.

SOU 1999:1 19 Kvalitetsarbete och egenutvärdering 155

Tabell 9.5. Antalet deltagit i arbetet med att åstadkomma

personer som översiktlig beskrivning respektive detaljerad beskrivning enligt Läroverket. Svaren de som skickat in detaljerad beskrivning.

avser

Antal personer

	1-2	3-4	5-6	7-8	8
Översiktlig beskrivning	12	12	3	2	l
Detaljerad beskrivning	16	6	6	1	1
9.7.2	arbetet med Läroverket

Upplevelser av

I enkätema har också frågats hur de utbildningsanordnare som arbetat med Läroverket upplevt detta arbete. Figur 9.9 och 9.10 visar hur anordnarna sammanväger avsatta resurser mot erhållna resultat, dels i

skickat detaljerad Verksamhetsbeskrivning och dels i gruppen som in en den inte skickat in den detaljerade beskrivningen.

grupp som

Värdering av arbetet med Läroverket

Figur 9.9. Figuren illustrerar hur de utbildningsanordnare som arbetat med Läroverket bedömt värdet av det nedlagda arbetet genom att väga de använts mot det utfall arbetet givit hittills. Figuren

resurser som

de lämnat in en detaljerad beskrivning. avser som

Figur 9.9 och 9.10 illustrerar att man uppfattat värdet av arbetet olika nyttigt i förhållande till nedlagda resurser. Det finns dock en tydlig tyngdpunkt att värderar arbetet positivt. Bland de som skickat

man

detaljerad beskrivning till utvärderingsgruppen är andelen positiva större än bland dem inte sänt in materialet. Att sambandet inte är

som

156 Kvalitetsarbete och egenutvärdering SOU 1999: l 19

tydligare kan bero att arbetet delvis forcerats av tidsskäl och att tillräcklig mognad därför inte hunnit uppnås. Detta styrker erfarenheter från andra organisationer som arbetat med självutvärdering och understryker att det är väsentligt att man från början har avsatt tillräckliga

för att arbetet skall bli framgångsrikt. resurser

Värdet av arbetet med Läroverket hittills

xt ...

§3

Figur 9.10. Figuren illustrerar hur de utbildningsanordnare som arbetat med Läroverket bedömt värdet av det nedlagda arbetet genom att väga de använts mot det utfall arbetet givit hittills. Figuren

resurser som

de inte fullföljt inlämnande av den detaljerade verksamhetsavser som beskrivningen.

Arbetet med att analysera den detaljerade beskrivningen och att åstadkomma handlingsplan för förbättringar har inte följts upp av utvär-

en deringsgruppen inom ramen för utvärderingsuppdraget, se figir 9.3. Däremot har frågor rörande analysen och förbättringsarbetet ingått i enkätema inför det fortsatta forskningsarbetet och några resultat är möjliga att presentera redan i detta skede. När enkätundersökningen genomfördes under våren 1999 hade 30 stycken av de 69 svarande påbörjat arbetet med analys den detaljerade beskrivningen. Av dessa

av har sju stycken dessutom sagt sig vara färdiga med analysen. En klar majoritet de 69 utbildningarna, drygt 80 procent, anser att de funnit

av förbättringsmöjligheter bara arbetet med att ta fram den detalje-

genom rade beskrivningen, dvs innan analysen påbörjats.

Av de 98 utbildningar valde att arbeta med Läroverket har 23

som inte fullföljt arbetet i den meningen att inte skickat in en detaljerad

man Verksamhetsbeskrivning till utvärderingsgruppen. På frågan om anledningen till att de inte gjort detta har, de 14 besvarat frågan, elva

av som svarat att arbetet med den detaljerade beskrivningen avslutats och tre svarat att arbetet påbörjats. När det gäller huruvida arbetet med den

SOU 1999:1 19 Kvalitetsarbete och egenutvärdering 157

detaljerade beskrivningen kommer att slutföras kan en tydlig avsikt att göra detta skönjas bland majoritet de 15 besvarat frågan.

en av som Tolv dem att arbetet kommer att slutföras, åtta även

av svarar varav kunnat bedöma tidpunkt för färdigställandet.

För att utvärdera hur utbildningsanordnama upplevt arbetet med Läroverket har ett antal frågor ställts. Resultatet från en av dessa redovisas i figur 9.11.

Självutvärdering med hjälp av Läroverket är:

Skala Medelvärde

l 2 3 4 5 6 7	skala 1-7
Dåligt 0 7 1 14 17 15 14 Bra	5,0
Ointressant O 4 6 14 10 20 14 Intressant	5,2
Förvirrande 5 11 6 21 18 6 1 Klar	3,9
Värdelös O 6 3 10 20 17 12 Värdefull	5,1
Irrelevant 0 7 2 11 19 19 10 Relevant	5,0
Oanvändbar l 6 10 9 14 21 7 Användbar	4,8
Ytlig O 1 6 10 15 13 23 Grundlig	5,5
Ineffektivt 2 7 14 20 12 10 3 Effektivt	4,1

Figur 9.11. Sammanfattning av hur de utbildningar som arbetat med Läroverket har uppfattat Självutvärdering med hjälp Läroverket.9

Sammanställningen i figur 9.11 visar att självutvärderingen upplevts positivt i de allra flesta fall i de avseenden efterfrågats i enkäten.

som Att betyget är lägre vad gäller "förvirrande klart" är väntat, eftersom

arbetsgången och tankegångama för många av KY-anord-

var ovan nya

Detta styrks också av tabell 9.6 där förkunskapema om offensiv nama. kvalitetsutveckling och olika självutvärderingsverktyg innan utbildningen och arbetet med självutvärdering satte igång finns sammanställda.

Något förvånande anser vi att det är, att betyget på effektivitet är tämligen lågt. Detta kan bero att man uppfattat effektvitet som resultat nerlagd arbetstimme, varvid betyget kan ha dragits ner av

per att många lagt förhållandevis stor arbetsinsats. En annan orsak

ner en

9 I enkäten ytterlighetsalternativen i de olika raderna slumpmässigt fördelade.

var De är här ordnade i skala från "negativt" till "positivt för att förenkla

en jämförelsen.

158 Kvalitetsarbete och egenutvärdering SOU 1999: l 19

kan vara att man ännu ser effekterna eftersom man i flera fall inte är färdig med analyserna av den detaljerade beskrivningen.

Tabell 9.6. Tabellen illustrerar i viss mening förkunskapema offen-

om siv kvalitetsutveckling hos utbildningsanordnarna innan utbildning och arbetet med självutvärdering satte igång.

Hur mycket kände Du till om verktyg för självutvärdering, liknande Läroverket, innan Du kom i kontakt med det Flera alternativ kan väljas i varje kolumn

Andra Verktyg Utmärkelsen Utmärkelsen Språng- Svensk Svensk Skola brädan

ISIS/IST 21 steg LOTS Kvalitet

Inget	13	20	36
Hört talas om	39	24	3
Studerar själv	18	8	2	l l
Deltagit i kurs	7	7	O	1 1
9.8	Resultat och arbetssätt när man inte

arbetat med Läroverket

En grupp av utbildningsanordnare valde att arbeta med egenutvärdering enligt alternativa former och inte utnyttja Läroverket.

Hur denna grupp arbetat och varför de valt en egen metod har undersökts via en enkät. Av utbildningsanordnama till de 25 utbildningar som valt att inte utnyttja Läroverket har 24 stycken besvarat enkäten, dvs en svarsfrekvens 96 procent se figur 9.8.

En stor del av de som valt att inte utnyttja Läroverket har i enkäten uppgett att de studerade Läroverket innan de fattade slutligt beslut om arbetssätt. Orsakerna till inte valt Läroverket varierar. Av de 24

att man som besvarat enkäten har 16 besvarat frågan. Några har angivit flera skäl. I somliga fall anger man att man redan hade planerat eller satt igång utvärderingsarbetet och i några fall bedömdes tidsåtgången som alltför stor i förhållande till de tillgängliga resurserna. Inget dessa

av skäl förefaller vara dominerande utan anges av alla i ungefär samma grad.

SOU 1999: l 19 Kvalitetsarbete och egenutvärdering 159

Vad som normalt ingår i egenutvärderingar

a ö E ö a

o w-

f" c Dag ll. c

-GS Chem E o, gm ,mo- x ç

x --mV3..- ...gucam-t xx :a: 5 i

i: 25mm-c -°m;;§59§:

:n 355031: S:-.-:oum S

5 123- °8§§7§9

Exm E5133 w

x U m .D

E cu :§4 5

33 Bgx m.: 4-mi, g

mE EF: E

Figur 9.12. Sammanställning över vilka arbetssätt som ingått i egenutvärderingen för de utbildningar som valt att inte arbeta med Läroverket. De flesta utbildningsanordnare har angivit flera arbetssätt som ingått i egenutvärderingen, se tabell 9.7.

Tabell 9.7; Det antal angreppssätt, bland de som återfinns figur 9.12; olika utbildningsanordnare har angivit att de använder för sin egenutvärdering bland de som valt att inte arbeta med Läroverket.

Antal arbetssätt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antal utbildningar som angivit respektive antal 2 0 2 4 3 7 3 2 0 angreppssätt

Hur de anordnare som valt att inte utnyttja Läroverket arbetat med egenutvärdering varierar av naturliga skäl. Av de 23 som besvarat frågan uppger 14 att något annat systematiskt verktyg använts. I något fall

att Utmärkelsen Svensk Kvalitet utnyttjats, som för övrigt är uppges

omfattande än Läroverket. I några fall anges kvalitetssystemet ISO mer 9000 som bas för arbetet. Enkäter anges av några, men i vilken form har inte preciserats. Några har inte alls klargjort vilket verktyg de använder.

160 Kvalitetsarbete och egenutvärdering SOU 1999:1 19

Tabell 9.7 illustrerar att de allra flesta utbildningsanordnare har flera angreppssätt för att utvärdera sin verksamhet. Endast två organisationer har sagt att de enbart utnyttjar kursenkäter som egenutvärdering. Vilka olika angreppssätt som använts för egenutvärderingen illustreras i figur 9.12.

Till vilka rapporteras slutsatser

från egenutvärderingar

10-

8 8 å ä ä

s a

5 ° 9% E 8 8

r: E m8 e

.m . 3

å ä E5

U°- x

3 E :i m

C l- E m

-ø 2.1

Figur 9.13. Återkoppling av egenutvärderingen har skett till flera olika intressentgrupper.

slutsatserna från egenutvärderingama har rapporterats tillbaka till flera intressentgrupper i många fall se figur 9.13. Främst är det studenter, lärare, ledningsgrupp och rektor som erhåller återkoppling av slutsatser från egenutvärdering. Studierektorer och handledare vid LIA-företag får information slutsatserna i något mindre omfattning; kontaktper-

och administrativ personal i endast enstaka fall. Återkoppling till soner minst fyra intressentgrupper har uppgivits av 14 av de 20 som svarat. Däremot är det svårt att utläsa med vilken regelbundenhet återkopplingen har gjorts.

Hur resultatet från de olika egenutvärderingama verkligen använts till förbättringar varierar självfallet starkt mellan olika utbildningsanordnare. De flesta ändringar som uppgivits berör enskilda kurser i form innehållsförändringar av olika slag, ändring av kurslitteratur,

Kvalitetsarbete och egenutvärdering 161

schemaändringar, eller kommentarer till eller byte av lärare. Ett fåtal uppgivna ändringar berör mer övergripande frågor som intagningsrutiner, förbättrat informationsmaterial, förtydligande av mål och innehåll, ändringar LIA-uppläggning eller bättre service mot student-

av erna.

Antalet uppgivna förändringar resultat av egenutvärderingen

som illustreras i tabell 9.8 och varierar mellan noll och åtta, med ett medelvärde 2.5. Noterbart är att tre anordnare av de 24 som svarat inte uppgivit någon enda förbättring som resultat av egenutvärderingen och

lika många bara enda förbättring. Även det är vanskatt angett en om ligt att dra alltför långtgående slutsatser från detta ger det en antydan

att det systematiska förbättringsarbetet inte fått en större genomslag om i dessa fall.

Tabell 9.8. Antal förbättringar skilda former som olika utbildnings-

av anordnare uppgivit som resultat av egenutvärderingen bland de som valt att inte arbeta med Läroverket.

Antal skilda former av 0 l 2 3 4 5 6 7 8 Förbättringar Antal utbildningar som 3 3 5 7 4 0 1 0 l Angivit antal former

9.9 Sammanfattning

De har funnits två syften med utarbetandet av Läroverket och tillhörande material samt iden utbildningsinsats som varit förknippad med Läroverket. Det viktigaste, att bidra till att stimulera utbildnings-

var anordnama att arbeta enligt modern kvalitetsutveckling och

en syn därigenom bidra till att skapa lärande organisation. Denna satsning

en inom den Kvalificerade yrkesutbildningen är, vad gäller antalet delta-

tveklöst den största inom området som förekommit i landet. Det gare, andra att få in underlag till utvärderingen av KY-verksamheten.

var

Vad gäller syftet att bidra till utbildningsanordnamas organisatoriska utveckling när det gäller kvalitet och kvalitetsutveckling visar de genomförda analyserna att detta lyckats tämligen väl. En stor del av anordnama har utnyttjat Läroverket i sin utvärdering.

Enkätema visar sammanfattningsvis också att det stora flertalet av utbildningsanordnama har upplevt arbetet med Läroverket stimulerande, nyttigt och utvecklande. Ett skäl till att man i vissa fall inte lyckats fullt ut är säkerligen att de förhållandevis stora resurser som erford-

för ett systematisk självutvärdering inte fanns inplanerade från ras

6 19-2003UtvärderingenKYav

162 Kvalitetsarbete och egenutvärdering

början. Trots detta har dock många anordnare lagt avsevärd tid på

ner arbete med att åstadkomma en Verksamhetsbeskrivning.

Utvärderingsgruppen kan konstatera att, skall döma

om man av angivna enkätsvar, så har även åtskilliga de inte utnyttjat Läro-

av som verket gjort seriösa satsningar på att utvärdera sin utbildning. Det är dock svårt att bedöma, eftersom endast har enkätsvar, i vilken utsträckning utvärderingen lett till förbättringsåtgärder och, framför allt, i vilken utsträckning förbättringsarbetet bedrivs utifrån en modern syn på kvalitetsutveckling.

10 ledning och

Huvudmannaskap, reglering

Detta kapitel inleds med redovisning av de olika typer av huvuden mannaskap förekommer inom den Kvalificerade yrkesutbildningen som KY. Därefter beskrivs ledningsgruppen och dess göromål och avslutningsvis utbildningsanordnamas den lag och förordrapporteras syn ning styr och reglerar Kvalificerad yrkesutbildning. som

10.1 Olika typer av huvudmannaskap

lagen försöksverksarnheten framgår att "Utbildningen kan anord- I om statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och nas av enskilda utbildningsanordnare. Utbildningsanordnarna får anordna utbildningen själva eller i samverkan med andra. I förordningen preciseras villkoren så Om utbildning anordnas av flera utbildatt en ningsanordnare i samverkan, skall alltid dem ansvarig för en av vara

utbildningen.

framgår tabell 10.1 så är kommuner huvudmän i de flesta Som av fall 59 %. De kommunala utbildningarna finns inom alla branscher. Privata anordnare förekommer i 19 procent fallen och finns inom de av flesta branscher med viss koncentration Ekonomi och IT. men en Under rubriken privata anordnare döljer sig blandning av huvudmän en bestående privata och kommunala företag, stiftelser, ideella föreav ningar och bildningsförbund. Högskolan för 15 procent av svarar utbildningarna och de återfinns främst inom Tillverkning och IT men inom branscherna Bygg, Ekonomi, Transport och Vård. Landsäven tinget engagerad i utbildningar inom branscherna Vård och Jord, är skog och trädgård. AmuGruppen har huvuddelen av sina utbildningar

inom Tillverkning och IT.

SFS 1996:339, § 2SFS 1996:372, §4.

164 Huvudmannaskap, ledning och reglering

Inom ramen för denna kategorisering finns flera utbildningar som anordnas av flera utbildningsanordnare, men där en utsetts som ansvarig. Det har inte gått att fastställa antalet sådana utbildningar utifrån vårt material. Det finns även andra mellanformer som exempelvis Högskolan i Karlskrona/Ronneby som är huvudman för utbildningen New Media Design men har engagerat ett privat företag för att genomföra utbildningen.

Tabell 10.1. Olika typer av huvudmannaskap för de Kvalificerade yrkesutbildningama angivna med absolut och relativ frekvens.

Huvudmannaskap	Antal	%
Kommun	74	58,7
Privat	24	19,0
Högskola	19	15,1
Landsting	4	3,2
AMUGruppen	5	4,0
Totalt	126	100,0

Vi har försökt finna samband mellan olika huvudmannaskap och olika indikatorer kvalitet i utbildningarna har inte funnit några

men sådana samband. Det finns inget som tyder på att exempelvis högskolan är bättre än kommuner att arrangera Kvalificerade yrkesutbildningar. Från våra besök hos utbildningsanordnare kan dock se att kommuner i hög grad bygger sina utbildningar struktur i form av väl definierade kurser och schemalagd undervisning. De privata anord-

bygger i högre grad sin undervisning projekt och situationsnama anpassning. Utifrån detta kan dock inte dra några slutsatser om kvaliteten.

10.2 och dess arbete

Ledningsgruppen

Ledningsgruppen består av företrädare för de delar av arbetslivet som berörs utbildningen, företrädare för en högskola och för den kom-

av munala vuxenutbildningen. Den ansvariga utbildningsanordnaren kan utöver dessa utse fler ledamöter, men flertalet av ledamöterna i ledningsgruppen måste vara företrädare för arbetslivet. Vid ledningsgruppens sammanträden har minst en företrädare för de studerande närvarooch yttranderätt.

Huvudmannaskap, ledning och reglering 165

10.2.1 Ledningsgruppens sammansättning

Ledningsgruppens storlek varierar. Några utbildningsprogram har stora

ledningsgrupper exempelvis 12-13 ledamöter, andra mindre på 5-6 om Vanligast är att utbildningarnas ledningsgrupp består av nio personer. ledamöter. En ledningsgrupp nio medlemmar kan t bestå av: ex

personalchef, arbetslivsrepresentant teknisk chef, arbetslivsrepresentant ekonomichef, arbetslivsrepresentant platschef företag A, arbetslivsrepresentant platschef företag B, arbetslivsrepresentant regionchef, representant från AmuGruppen AB rektor, representant från huvudman, ordförande rektor, representant från Komvux studierektor, representant från högskola eller universitet. -

Dessutom adjungeras projektledaren/utbildningsledaren och en elev-

representant från varje intag. Ledningsgruppens medlemmar är i allmänhet valda utifrån ett väl

känt intresse för utbildningsfrågor, sitt engagemang under utbildning-

framväxande och utifrån sin breda branschkunskap. I vissa utbildens ningsprogram är ledamöterna valda från de företag aktivt deltar i som Lärande i arbete LIA. Några utbildningsanordnare har via Läroverket

påpekat det är mycket viktigt för ledningsgruppens arbete att ledaatt möterna är förankrade i såväl arbetslivet som i skolvärlden.

Ledningsgruppensammanträdervanligtvis ett gånger per termin

par. i .. . . . . . . Hur mötena formellt går till varierar, oftast är det utbildningsledamen kallar till möte, gör dagordning, till att berörda skrivelser ren som ser sänds tillsammans med kallelsen samt är föredragande under ut mötena. Utbildningsledaren är i dessa fall även sekreterare och ser till

protokollet kommer ledningsgruppens ledamöter tillhanda så snabbt att möjligt efter mötet. Några har bestämt mötestiden till som grupper exempelvis timmar. De tycker detta fungerar mycket bra, då det är tre viktigt mötena hålls koncentrerade och på i förväg utsatt tid. Detta att de många deltagarnas långa restider. grund av Ledningsgruppema har ett fåtal utbildningsprogram uppfattats av något för stora, för det mesta ledningen fungera bra. I som men uppges de översiktliga beskrivningar lämnats in i samband med programsom självutvärderingar, bl att ledningsgruppen besitter en mens uppges a mycket stor och bred kompetens.

166 Huvudmannaskap, ledning och reglering

10.2.2 Ledningsgruppens arbete

Ledningsgruppen behandlar främst de frågor förordningen beskriver. De har det övergripande ansvaret för utbildningens planering, genomförande och vidareutveckling samt att övervaka kvalitetssäkring av utbildningen och följa upp hur Lärande i arbete utfaller. Ledningsgruppen diskuterar, fattar beslut och/eller delegerar ärenden för senare återkoppling. Ledamöterna och elevrepresentantema kan lyfta de frågor som de önskar i gruppen utöver de frågor som finns på dagordningen. Följande rutinfrågor står i allmänhet på ledningsgruppens agenda:

arbetsplan, upprättande och revidering nulägesrapporter rapporter av besök och resor rapporter och besök från KY-kommittén elevmedverkan, inflytande frågor elevärenden utvecklingsarbete intagningsfrågor, behörighet betyg och examensfrågor arbetsplatsförlagd utbildning, platser, kvalitet etc policyfrågor utvärderingar. -

Den som är föredragande i ledningsgruppen ansvarar oftast för genomförandet av ledningsgruppens beslut. Ett typiskt arbetsår för ledningsgruppen kan ut enligt följande. se Vid ett sammanträde i juni fastställs det vilka sökande som skall antas till utbildningen och vilka studerande som skall erhålla examensbevis. Under tidig höst läggs budgetförslaget och i övrigt tas förekommande rutinfrågor upp till behandling. Frågorna kan bl a handla att finna om lösningar på problem, dryfta vilka förändringar som bör komma till stånd och diskutera policyfrågor. Mitt i utbildningsterminen träffas åter ledningsgruppen för att samtala om hur utbildningen fungerar i allmänhet. De analyserar gångna kurser och bollar idéer och förslag. Möjligtvis deltar lärarna för att redovisa sina erfarenheter från undervisningssituationen. Utbytet uppges vara ömsesidigt och ledamöterna har lite olika profil, bakgrund och intressen, vilket gör att olika frågor med fördel kan dryftas med olika representanter. Mot slutet av utbildningen, någon gång under vårterminen, sammanträder ledningsgruppen för att utvärdera hela utbildningen. Vid detta tillfälle ventileras utveckling av

Huvudmannaskap, ledning och reglering 167

utbildningen, anskaffning LIA-platser och hur ledningsgruppen av bästa sätt kan stödja och marknadsföra utbildningen. Dessa sammanträden kompletteras, i vissa fall, med olika aktiviteter såsom rekrytering elever, företagsbesök och fördelning av föreav nya tagsplatser för Lärande i arbete. I ett fall, enligt beskrivningar utifrån Läroverket, har ledningsgruppen utarbetat ett informationsmaterial för handledare med checklistor över vad som skall hända under LIA-perioden. Handledama bjuds in för att få övergripande beskrivning av en kursen och särskilt den uppgift de själva aktivt skall ta del Handledama får således träffa ledningsgruppen. Förutom detta medverkar, i vissa ledningsgrupper, flertalet medlemmar aktivt i utbildningsverksamheten att föreläsa, delta i genom olika med de studerande och att introducera de arrangemang genom studerande i sina respektive kontaktnät. Enligt vårt intryck styr ledningsgruppen utbildningsarbetet med omdöme och positiv helhetssyn. De är, enligt beskrivningarna utifrån Läroverket, intresserade och engagerade. Deltagandet vid sammankomstema är gott, med vissa undantag. En utbildningsanordnare uppger "ledningsgruppen har, under den korta tid som förflutit, agerat att kraftfullt och utövat ett kreativt engagerat inflytande utbildningen. Träffama har, enligt utbildningsanordnare, varit berikande och samma den gångna perioden lovar mycket inför framtiden. Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket har studeranderepreseni vissa fall varit anmärkningsvärt aktiva, vilket varit positivt tantema för studenternas inflytande. I utvärderingsgruppens enkätundersökning framkommer att cirka 67 procent de studerande känner till att det för av Kvalificerad yrkesutbildning finns lokal ledningsgrupp, men endast en 27 att de vet vilka arbetsuppgifter den har. procent uppger Alla utbildningsprogram har inte lyckats hitta den rätta formen för samarbetet med ledningsgruppen. Några utbildningsprogram har via Läroverket påtalat att det i praktiken visat sig vara svårt att samla alla företagsrepresentanter till sammankomsterna, oavsett hur lång tid i förväg kallelse skickats ut. Vid ett våra programbesök framhöll en en av medlem ledningsgruppen att "det är ovanligt att sitta som ledamot i ur ledningsgrupp och inte ha något ekonomiskt ansvar". en

10.3 Reglering

Uppläggning och utforrrming de Kvalificerade yrkesutbildningama av och regleras lagar och förordningar som fastställts av regering styrs av och riksdag. Lag och förordning tillförsäkrar bl a att utbildningarna håller hög kvalitet och att de får god förankring i branschen. Dessa

168 Huvudmannaskap, ledning och reglering

regler ses av så gott som alla utbildningsanordnare som nödvändiga och inte som något hinder för utbildningsverksamheten.

Lag 1996:339 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning bedöms ge nödvändig frihet att utforma och bedriva

en adekvat kvalificerad yrkesutbildning för yrkesornrådet. Reglerna uppfattas som relativt få, generösa och flexibla, dvs inte detaljreglerande. Regelverket ger endast ramarna och inom dessa ramar ges ett stort utrymme, varför det för utbildningsanordnarna är lätt att anpassa och utveckla verksamheten.

Förordning 1996:372 försöksverksamhet med viss kvalifice-

om en rad yrkesutbildning skapar förutsättningar för att bedriva kvalificerad yrkesutbildning som leder till de mål som utbildningsansvariga satt upp för respektive utbildning. I förordningen regleras exempelvis ledningsgruppens sammansättning, vilket garanterar att näringslivet genom sin majoritet får reellt inflytande. Likaså garanteras elevinflytande genom att minst en studerande skall finnas med och ha yttranderätt. Högskoleoch vuxentänkande garanteras genom att Högskola och Komvux finns representerade i ledningsgruppen.

Det har framförts kritik beträffande formuleringen i förordningens § 23. Det bör, enligt förslag, i framtiden stå befattningshavare

en högskola i stället för företrädare en högskola. Anledningen till denna synpunkt är att en högskolestyrelse inte skall kunna påverka utformningen och genomförandet av en Kvalificerad yrkesutbildning, eftersom högskoleledning inte nödvändigtvis besitter adekvat kom-

en petens.

Förordningen ger utbildningsanordnarna ett mycket stort handlingsutrymme, vilket är unikt för en utbildningsform. Handlingsutrymmet används ofta maximalt för att skapa den utbildning som passar bäst för att tillmötesgå de arbetskraftsbehov som uttalats av de företag som medverkat i utforrrmingen av de specifika yrkesutbildningama. Utbildningsformen upplevs vara så flexibel att den kan växa och förändras i samklang med den bransch som så att säga fött fram den. Det är, enligt några utbildningsanordnares utsago, nödvändigt att denna frihet får vara kvar för att utbildningarna skall kunna vara aktuella och hela tiden uppdateras för att uppnå hög kvalitet. Vissa utbildningsanordnare upp-

att de under de år som gått sett att företagens vilja och initiativ ger stegrats i takt med förståelsen för den potential som finns i KY-konceptet.

Utbildningsanordnama upplever friheten och det stora handlingsutrymmet som positivt och utvecklingsfrämjande. Dock påtalar de att förordningen innehåller en del problem och motsättningar. Det är bl a svårt att skapa något nytt, exempelvis ett nytt yrke om utbildningen måste vara arbetsplatsförlagd. Yrket finns inte tidigare Enligt för-

Huvudmannaskap, ledning och reglering 169

ordningen skall Lärande i arbete tredjedel av utbildningstiden.

vara en Detta upplevs ibland lång tid för de studenter som varit ute i

som en arbetslivet längre tid, medan tiden är väl motiverad för de som

en kommer direkt från gynmasieskolan. Det upplevs en brist att det

som

finns handlingsutrymme och flexibilitet beträffande Lärande i inte arbete.

Därtill ber utbildningsansvariga anvisningar för hur Kvalificerad

om yrkesutbildning skall marknadsföras. De efterlyser mer av samsyn för

bättre kunna lansera de Kvalificerade yrkesutbildningama. Vidare att frågar utbildningsanordnama efter riktlinjer då det gäller att översätta KY-kursernas innehåll till ordinarie högskolepoäng. Slutligen vill

utbildningsanordnare, enligt beskrivningarna utifrån Läroverket, några

tydligare regler vad gäller bl betygssättning och utfärdande av exaha a mensbevis.

Det saknas således till viss del övergripande styrning av KY-kon-

upplevs det mycket positivt att stort individuellt ceptet. Däremot som

detaljnivå, att lokala kurser och kursplaner kan diskuutrymme ges

fram med näringslivet. En utbildningsanordnama uppger att teras av vi sköter själva och vi fattar våra beslut i samråd med avnä-

oss egna

kommun, skola och studenter. mare,

11 Utbildningarnas ekonomi

Detta kapitel behandlar frågeställningen huruvida skilda ekonomiska förutsättningar har haft någon betydelse för utbildningamas kvalitet under försöksverksamheten.

11.1 proposition Regeringens

Regeringen beräknar i sin proposition 1995/96:l45 statens del av kostnaderna för försöksverksamhet med Kvalificerad yrkesutbildning KY, exklusive studiestödskostnader, till 60 000 kronor per utbildningsplats och år. Beräkningen utgår från att tredjedel utbildningstiden sker

en av

Lärande i arbete LIA på arbetsplatser utan andra kostnader för som staten än studiestödskostnaden.

Regeringen att beräkningarna bygger en jämförelsevis hög

anger genomsnittskostnad. Skälen till detta är dels försöks-

som anges att en verksamhet med utbildning i begränsad skala regelmässigt blir

ny dyrare än långsiktigt planerad utbildning, dels att en stor del av

en mer de initiativ redan tagits avancerad teknisk utbildning.

som avser

11.2 Ekonomiska förutsättningar

1 1.2.1 Statsbidrag

Statsbidrag betalas Kammarkollegiet till den ansvarige utbild-

ut av ningsanordnaren enligt beslut KY-kommittén. Avstämningar av

av antalet studerande vid den aktuella utbildningen görs tre veckor efter utbildningens 6:e månad därefter. Statsbidraget justeras

start samt var proportionellt mot antalet studenter vid avstämningstillfället.

Utgående från den branschindelning KY-kommittén har gjort

som

avsnitt 5.1 avseende de olika utbildningarna inom försöksverksam-

heten, har utbildningar inom ekonomibranschen av kommittén bedömts kunna genomföras med mindre stadsbidrag än utbildningar inom andra branscher. I övrigt har det inte funnits några särskilda kriterier för hur

172 Utbildningarnas ekonomi

mycket man beviljat i statsbidrag till de olika utbildningsanordnama Avgörande för storleken statsbidraget har i stället främst varit den kostnadsredovisning respektive anordnare givit i sin ansökan beom att driva Kvalificerad yrkesutbildning.

40000 423000 55000 64000 36000 44000 52000 60000 68000 Figur 11.1. Statsbidragens fördelning kronor per utbildningsplats och år bland 396 st intagningar under perioden 1996-1998.

Medelvärdet av de statsbidrag utbildningsanordnama erhöll under som åren 1996 till 1998 var enligt KY-kommittén 51 300 kronor utbildper ningsplats och år. Av figur 11.1 framgår att spridningen avseende tilldelade statsbidrag stor. De anordnare tilldelats mest bidrag har var som erhållit mer än dubbelt så mycket de anordnare tilldelats som som minst. Tabell 11.1 visar hur KY-kommittén har fördelat statsbidragen till anordnare av utbildningar inom olika branscher. Figur 11.2 visar att statsbidragen varierar högst betydligt även mellan utbildningar inom samma bransch. Enligt telefonintervjuer se avsnitt 4.5 med utbildningsanordnare har 20 av totalt 33 intervjuade anordnare beviljats de statsbidrag de ansökt om. Ingen av de intervjuade anordnama inom IT-branschen hade beviljats lika mycket i statsbidrag de ansökt Inom övriga som om. branscher var svaren blandade.

l Enligt telefonsamtal i februari 1999 med KY-kommitténs kanslichef.

Utbildningarnas ekonomi 173

Tabell 11.1. Statsbidraget för den Kvalificerade yrkesutbildningen under 1996-1998 uppdelat olika branscher kronor per utbildningsplats och år.

Bransch	Statsbidrag medelvärde standardavvikelse intag		Statsbidrag	Antal
Övriga		62 232	8 224	19
IT		54 470 53 868	8 253 8 068	92 25

Bygg

Jord/skog/trädgård	52 401	9 229	16
Tillverkning	51 965	5 708	84
Trä	49 680	5 592	10
Livsmedel	49 511	3 638	9
Turism	48 956	5 323	45
Vård	48 087	3 651	15
Miljö	46 578	7 467	9
Ekonomi	46 551	6 561	50
Transport	42 798	7 194	20

70000-

60000u

300C..

40000.

20000 mi p Bransch Statsbidragens fördelning bland olika branscher under Figur 11.2. Median, kvartiler lägsta och högsta värden som inte är 1996-1998. samt extremvärden finns angivna bransch. Uteliggare markeras med en per ring.

174 Utbildningarnas ekonomi

l1.2.2 Jämförelse med andra

utbildningsforrner

En jämförelse statsbidragen till Kvalificerad yrkesutbildning med av statsbidrag till några andra utbildningsformer och utbildningsområden ges i tabell 11.2.

Tabell 11.2. Jämförelse statsbidragens storlek utbildningsplats av per och år för några olika utbildningar och utbildningsformer.

Utbildningsfonn Utbildningsområde Statsbidrag per helår Universitet/Högskola Media 399 912 Kvalificerad yrkesutbildning Medelvärde avalla 76 950 Universitet/Högskola Naturvetenskapligt, tekniskt, 68 915 farmaceutiskt, vård Gymnasium Medelvärde av alla 66 700* Universitet/Högskola Humanistiskt, teologiskt, 27 282 juridiskt, samhällsvetenskapligt Summering av ersättningsbelopp för helårsstudentoch helårsprestation under 1997.2 Helårsekvivalent baserad ersättningen för utbildningstiden exklusive Lärande i arbete under 1996-1998. * Gäller verksamhetsåret 1997.3

Medelvärdet av statsbidragen för Kvalificerad yrkesutbildning låg under 1997 något högre än statsbidragen för universitets- och högskoleutbildning inom områdena naturvetenskap, teknik, farmaci och vård. Medelvärdet av statsbidragen avseende alla utbildningsområden för gymnasial utbildningsform 1997 lägre än medelvärdet var av statsbidragen för Kvalificerad yrkesutbildning. Vad gäller humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt utbildningsområde på universitets- och högskolenivå är statsbidragen där lägre än medelvärdet av statsbidraget för Kvalificerad yrkesutbildning. Universitets- och högskoleutbildning inom området media erhåller ett betydligt högre statsbidrag än vad Kvalificerad yrkesutbildning gör.

2 "Statsliggaren", WWWd0kument, http://www.finansregeringense/ propositionermm/statsliggaren/ l 997.htm 3 Barnomsorg och skola - Jämförelsetal för huvudmän". Skolverkets rapport nr 156, Solna: Skolverket, 1998.

Utbildningarnas ekonomi 175

11.2.3 Extern finansiering

totalt 33 telefonintervjuade avsnitt 4.5 utbildningsanord- Nio av se sig ha någon form extern finansiering utöver de bidrag nare uppgav av erhållits staten. De haft extern finansiering fanns represensom av som terade i olika branscher och hade stor variation vad gäller statsbidra-

storlek. Den finansieringen varierade från ideellt arbete gens externa till finansiella bidrag avsevärd storlek. av telefonintervjuema med anordnama framgår att en majoritet av Av dem 23 32 svarande menade att de i någon mån använde resurser av från övriga delar sin verksamhet för att bedriva Kvalificerad yrkesav utbildning dessa bokfördes kostnad för utbildutan att resurser som Sådana kunde personal vaktmästare, SYO-konningen. resurser vara ekonomer och studentrekryterare samt lokaler och teknisk sulenter, få anordnare kunde vilka belopp dessa utrustning. Ytterst svara motsvarade. resurser

1 1.2.4 Kostnadsredovisning

KY-kommitténs allmänna råd och föreskrifter skall utbildnings- Enligt ekonomiska redovisning sådan att ekonomin för varje anordnamas vara Kvalificerad yrkesutbildning kan följas kalenderårsvis och per intag.

redovisningen kostnaderna fördelas undervisning, Vidare skall av IT-/multimediautrustning, övrig utrustning och förbrukningslokaler, material samt ledning och administration. En majoritet de intervjuade anordnama 26 av 31 svarande uppav hade ekonomisk särredovisning sin KY-verksamhet. Mer gav att de av anordnama 21 29 svarande menade sig veta den än hälften av av kostnaden utbildningsplats och år. Kostnaden bedömungefärliga per fall lika hög eller högre än det aktuella statsbidrades i de flesta vara KY-kommitténs allmänna råd och föreskrifter om särredovisning get. har alltså inte följts alla anordnare denna punkt. av

11.2.5 Kostnader för Lärande i arbete

Kvalificerad yrkesutbildning har i sina anvisningar Kommittén för kostnader för Lärande i arbete inte får tas upp." Ingen av de skrivit att anordnama har uppgivit de budgeterat några kostnader intervjuade att

4 anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad Nya 1997-01-21, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. yrkesutbildning

för Lärande i arbete. Flertalet de telefonintervjuade utbildningsav anordnama samtliga av de 31 besvarade frågan menade dock som att de hade kostnader i samband med Lärande i arbete. Ingen anordnare har dock betalat något direkt till företagen. Kostnader fanns istället för lärares eller kontaktpersoners uppföljningsarbete i samband med de studerandes LIA-period. Vidare fanns det utbildningsanordnare som hade kostnader för Lärande i arbete i form samt personalkostav resor nader under företagsbesök. Några anordnare övriga kostnader i uppgav samband med Lärande i arbete, exempelvis representation, teleporto, fon och telefax samt kostnader för marknadsföring. Endast ett fåtal av de intervjuade utbildningsanordnama kunde uppge storleken på kostnaden för Lärande i arbete. Den kostnad som uppgavs varierade från cirka 2 000 kronor till 850 000 kronor upp per år. Bakgrunden till den höga kostnaden att anordnaren uppgavs vara anlitat konsulter för att administrera Lärande i arbete.

11.3 De ekonomiska

förutsättningarnas inverkan på utbildningarnas kvalitet

1 1.3.1 kvalitet

Utbildningarnas

Med utbildningarnas kvalitet menas se kapitel 9 deras förmåga att uppfylla och helst överträffa kundernas behov och förväntningar. Kunder är i detta fall studenter, LIA-företag, utbildningsanordnare samt framtida arbetsgivare för de studerande. Kvalitet i den verksamhet bedrivs utbildningsanordnama som av delas i materiella och personella samt arbetssätt. Utbildningresurser arnas kvalitet bestäms också studenternas, LIA-företagens och av arbetsmarknadens värdering av verksamheten.

l 1.3.2 Materiella och personella

resurser

Analysen av beskrivningarna utifrån Läroverket visar att utbildningsanordnama genomgående ansåg sig ha tillräckliga materiella i resurser form av exempelvis lokalutrymmen, datasalar, bibliotek, grupprum, kafé, egen och extern litteratur för att kunna bedriva utbildning med hög kvalitet. Enligt beskrivningarna utifrån Läroverket fanns datorer tillgängliga för de studerande vid 77 procent utbildningarna. Gruppav rum för studenter fanns tillgängliga vid 53 procent utbildningarna. av Även i fråga lärarnas kompetens och näringslivserfarenhet om ansåg man sig ha tillräckliga för att kunna hålla hög kvalitet i resurser en

Utbildningamas ekonomi 177

utbildningen. Datamaterialet har även analyserats med hjälp av multivariata metoder. Analysen visar inte några samband mellan statsbidragens storlek och utbildningamas resurser.

Som tidigare nämnts visade telefonintervjuema med representanter för utbildningsanordnama att 20 av totalt 33 intervjuade hade beviljats de statsbidrag de ansökt Av 32 svarande 23 att de nyttjade

om. uppgav

från andra delar sin verksamhet, exempelvis lokaler, utrustresurser av ning och administration, utan att bokföra detta som kostnader för Kvalificerad yrkesutbildning.

Av de 33 intervjuade anordnama menade 16 stycken att deras KYverksamhet gick med förlust. Nedskärningar hade gjorts avseende exempelvis utrustning, studieresor, litteratur och lärarledd undervisningstid. Någon anordnare menade att genom noggrann planering

man varit så kostnadseffektiv att nedskärningar inte varit nödvändiga. Andra anordnare svarade att de inte skurit ned trots lägre statsbidrag än förväntat eftersom utbildningens huvudman hade betalat de kostnader som inte täcktes statsbidraget. Ett fåtal, fem de 23 som svarade frå-

av av

de ändrat i kurser eller kursutbud, menade att de hade ändrat i gan om kurser eller kursutbud grund att de inte erhållit det statsbidrag

de ansökt Exempel på förändringar genomförts var som om. som

kurser för olika utbildningar, användande av storföreläsgemensamma ningar samt färre inköpta högskolepoäng jämfört med vad som varit planerat.

Nio 21 anordnare svarade frågan huruvida tilldelningen

av som

statsbidrag hade påverkat anordnamas personella resurser menade av

lärarresursema hade påverkats negativt. Några synpunkter som att framfördes att billigare konsulter användes, undervisningstiden

var minimerades och arbetsbelastningen för de lärare som var kvar blev högre än planerat.

1 1.3.3 Arbetssätt

Vad gäller utbildningsanordnamas arbetssätt bygger undervisningen att den studerande sätts i centrum. Olika typer av pedagogik används, från den traditionella klassrumsundervisningen med lärarledda timmar och projektinriktat arbete till problembaserad inlärning PBL där lärarrollens tyngdpunkt ligger handledarskap se avsnitt 8.2.

Resultaten från telefonintervjuema med utbildningsanordnama beträffande frågan på vilket sätt tilldelningen statsbidrag hade påverkat

av undervisning och arbetssätt visar att mer än hälften av de som besvarade frågan 12 19 ansåg att resurstilldelningen inte hade påverkat

av deras undervisning eller arbetssätt. En anordnare ansåg att de hade haft

178 Utbildningarnas ekonomi

mer resurser än vad de förväntat sig vilket inneburit möjligheter till metodutveckling vad gäller större projekt och att gästlärare förekom i någon kurs. Av de 19 anordnare som svarade frågan resurstill-

om delningen påverkat undervisning och arbetssätt menade sex att kvaliteten inte kunde upprätthållas som förväntat. Exempel som uppgavs

var att man varit tvungen att använda sig av mindre dyra konsulter än vad som varit tänkt från början, att inslaget av kurser gemensamma för flera utbildningar hade ökat, att möjligheterna att köpa in kurser som gav högskolepoäng hade varit mindre än planerat och att kontakterna med LIA-företagen inte hade kunnat skötas det sätt som anordnama hade önskat. Någon anordnare tog upp att de studerandes tid med handledare hade minskat till följd av att statsbidraget blivit lägre än planerat. Några anordnare menade att de till följd av resurstilldelningen hade minskat andelen lärarledda timmar.

Enligt resultaten från telefonintervjuema menade alltså en tredjedel utbildningsanordnama att resurstilldemingen hade påverkat utbild-

av ningens undervisning och arbetssätt negativt. Inga tydliga samband har dock kunnat uppmätas mellan statsbidragets storlek och anordnamas svar. De anordnare som svarade att resurstilldelningen inverkat negativt på kvaliteten i utbildningen var spridda geografiskt, skilde sig vad gäller storleken på statsbidraget och återfanns inom olika branscher. Hälften av dessa anordnare hade fått vad de sökt i statsbidrag för att bedriva Kvalificerad yrkesutbildning, hälften hade inte fått lika mycket som de ansökt om. En likhet mellan de anordnare som uppgivit att resurstilldelningen inverkat negativt kvaliteten i utbildningen var att de vid intervjutillfället hade färre studenter vid sina utbildningar än det antal studenter som utgjort underlag för ansökan om statsbidrag. Flertalet av de intervjuade utbildningsanordnama tar själva upp den reducering av statsbidraget som sker när studenter avbryter utbildningen i förtid. De menar att reduceringen påverkar utbildningamas kvalitet negativt eftersom kostnaden för att bedriva utbildning inte minskar proportionellt mot antalet studenter som slutar.

ll.3.4 Studenternas värdering

Efterenkäten visar att studenterna vid de utbildningar erhållit höga

som statsbidrag också i högre grad än övriga studenter svarar att de har fått förvärvsarbete eller är verksamma som egna företagares samt att de är

5 Signifikansnivån ot valdes till 0,01 och korrelationskoefñcienten Pearsons produktmomentkorrelation uppmättes till 0,12.

Utbildningarnas ekonomi 179

nöjda med sin utbildningé se kapitel 13. De uppmätta korrelationema är alltså signifikanta mycket svaga, och kan vara resultat av att men arbetsmarknaden är inom vissa branscher som har fått gynnsammare höga statsbidrag IT och Övriga.

1 1.3.5 LIA-företagens Värdering

Intervjuer avsnitt 4.5 och 8.4 med LIA-företag visar att majoriteten

de studerade företagen nöjda eller mycket nöjda med den Kvaliav var ficerade yrkesutbildningen. Av de tillfrågade företagen svarade 17 av Lärande i arbete påverkat den ordinarie verksamheten positivt 19 att eller mycket positivt. Sju kontaktpersonema menade att de studerav ande hade tillfört deras företag tidigare saknad kompetens. Några av dem menade dock att deras verksamhet påverkats negativt av Lärande i arbete det krävt mycket tid att handleda de studerande. Alla genom att få de tillfrågade LIA-företagen 17 19 kunde tänka utom ytterst av av sig emot studerande på LIA-platser även fortsättningsvis. att ta De flesta de intervjuade kontaktpersonema också nöjda med av var de studerandes motivation och förkunskaper. Dock ansåg man inte att kommunikationerna mellan företag och utbildningsanordnare var lika bra. Flertalet menade att kommunikationen med utbildningsanordnaren via besök, telefonsamtal, brev och fax behövde förbättras. Information och instruktioner från utbildningsanordnaren ansåg också behövde man förbättras. Kontaktpersonemas beskrivning kommunikationen skilde av sig från den beskrivning utbildningsanordnarna. som gavs av Många de kontaktpersoner telefonintervjuades hade fungerat av som handledare för studenter. Flertalet handledama visste inte vad som av förväntades dem under LIA-periodema och de kände inte heller som av till några detaljer den teoretiska delen utbildningen. Brist om av instruktioner hade i flera fall medfört att företagen behandlat de studerande nyanställda eller som praktikanter. som Inga tydliga samband har kunnat visas mellan LIA-företagens synpunkter och storleken anordnamas statsbidrag. Inget anmärkningsframkom heller vid jämförelsen telefonintervjusvaren från värt av utbildningsanordnarna och deras respektive LIA-företag. Exempelvis kunde anordnare ha flera LIA-företag med skilda uppfattningar en knutna till sig. Inga tydliga grupperingar avseende LIA-företagen vad gäller bransch, storlek respektive utbildningsanordnares statsbidrag huvudman för utbildningen kunde uppmätas i materialet. eller typ av

6Signifikansnivån valdes till 0,01 och korrelationskoefficienten Pearsons ot produktmomentkorrelation uppmättes till 0,05.

180 Utbildningarnas ekonomi SOU 1999:1 19

11.3.6 Arbetsmarknadens värdering

Anställning av studenter hade skett vid åtta av de 19 telefonintervjuade LIA-företagen. Samtliga företag inom IT-branschen, knutna till anordnare med höga statsbidrag, återfanns i den grupp som anställt studerande. De flesta av de företag som inte anställt någon studerande påpekade att detta berodde omständigheter vid sidan av den Kvalificerade yrkesutbildningen.

l1.3.7 Resurstilldelningens effekter

Genom en sammanställning av uppgifter från den översiktliga beskrivning verksamheten som varje utbildningsanordnare själv tagit fram

av har en bild av verksamhetens materiella och personella resurser samt arbetssätt erhållits. Inga tydliga samband mellan statsbidragens storlek och utbildningamas egenskaper har där kunnat observeras.

Resultaten från platsbesöken, beskrivningarna utifrån Läroverket och studentenkätema visar inte heller de att utbildningar som har högt statsbidrag eller extern finansiering vid sidan av statsbidraget också har en högre kvalitet än övriga utbildningar.

Flertalet av de intervjuade anordnarna uppger att de subventionerar sin KY-verksamhet i någon form. Resurser från övriga delar av verksamheten används utan att den Kvalificerade yrkesutbildningen debiterades fullt ut för dessa kostnader. Dessutom förekommer att utbildningar på olika sätt sponsras av privata företag. Detta kan vara två anledningar till att skillnader i resurstilldelning inte givit några mätbara effekter utbildningamas kvalitet.

Vår uppfattning är att de stora skillnaderna i totalkostnad för de olika utbildningarna till viss del beror skilda behov vad gäller utrustning, läromedel och lokaler. Utbildning som traditionellt givits enbart

lärarledd undervisning i större grupper, har inom den Kvalificesom rade yrkesutbildningen även andra undervisningsfonner. Färdighetsträning och laborationer är inte begränsade till enbart de tekniska utbildningarna. Användningen av datorer ingår i de flesta typer av utbildningar. Tillgången till datorer och datorsalar är alltså ett generellt behov inte är avgränsat till vissa områden. Gränserna mellan tra-

som ditionella föreläsningsämnen och mer resurskrävande ämnen är inte tydliga. De stora skillnaderna i tilldelning av statsbidrag baserade på uppdelningen i olika utbildningsornråden kan därför ifrågasättas.

12 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv

Detta kapitel belyser genomförandet försöksverksamheten med

av Kvalificerad yrkesutbildning KY utifrån ett regionalt perspektiv. Kapitlet inleds med bakgrund till att utbildningsanordnare tillsam-

med näringsliv på regional och lokal nivå utformar utbildningsmans insatserna. Därefter följer resultatdel visande i vilken utsträckning

en de medverkande utbildningsanordnama lyckats rekrytera studenter i nationellt avseende. Avslutningsvis förs kvalitativt inriktad diskus-

en sion kring vad förenar utbildningar som haft framgång med avse-

som ende riksrekrytering.

12. 1 Bakgrund

de bärande idéerna bakom försöksverksamheten med Kvalifice- En av rad yrkesutbildning är att tillgodose det nationellt sett ökade behovet av förhöjd kompetens inom arbetslivet. Kraven på ökad kompetens är riktade från flera olika håll. Ett kraven kommer av att det intematio-

av nellt sker ökning andelen individer med eftergymnasial utbild-

en av ning Ett annat krav på ökad kompetens följer av den snabba tekniska utvecklingen inom arbetslivet. Gjorda analyser pekar att Sveriges kvarstående betydande industrination i hög grad beror om

som en och i vilken omfattning det sker ökning utbildningsinsatsemaz

en av Ett tredje krav kommer sig att fokus ekonomisk tillväxt till viss

av del flyttats från centrum till periferi. Med ökad globalisering och internationell konkurrens ställs ökade krav förståelse och omvärldsrelatering hos regionala och lokala aktörer. Enskilda kommuner, högskolor och andra utbildningsanordnare måste idag aktivt ta ställning till hur

skall förhålla sig till de pågående omvärldsförändringama. Beslut man

sou 1995:38. 2 Sohlman, Framtidens utbildning. Sverige i internationell konkurrens, Stockholm: SNS förlag, 1996, 195.

182 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv

om utbildning och kompetensutveckling hör idag till de viktigaste besluten för företag och individer

Inför försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning har ett antal branscher med behov av ökad kompetens identifierats. Dessa branscher är delar av verkstadsindustrin, handeln, IT, skogsindustrin, turistnäringen och inom kontorsadministrationenf Försöksverksamheten är upplagd så att enskilda utbildningsanordnare, arbetsliv och högskola tillsammans ansöker utbildningsprogram.

om nya

l2.1.1 Utbildningsinsatser präglade regionala och

lokala behov

Förslaget att utbildningsinsatser inom försöksverksamheten i första hand ska utgå från regionala och lokala analyser behovet ökad

av av kompetens, beror huvudsakligen två orsaker. Den ena är viljan att följa utvecklingen inom utbildningsväsendet, som sedan 1970-talet går mot en decentralisering av ansvar och befogenheter. Den andra orsaken är, som tidigare nämnts, behovet av anpassning till omvärlden. KEYutredningenSlyfter fram tre argument för decentraliseringen:

användande av befintlig regional och lokal kompetens inom utbild- -

ningsväsendet flexibilitet genom undvikande av bindningar i fasta institutioner

säkerställande av en nödvändig och varaktig anknytning till det -

lokala arbetslivet.

Beträffande användande av lokal kompetens antas detta ge ekonomiska och organisatoriska vinster som av försöksverksarnhetens direktiv beskrivs som de mest centrala och avgörande utmaningarna. Bakgrunden är att skillnaden mellan en lyckad utbildningssatsning och en mindre lyckad i många fall handlar om förmåga att identifiera och utveckla utbildning som motsvarar mer långsiktiga behov arbetsmarknaden. Uppgiften kräver förutom hög förståelse för företagens villkor, även insikter om en specifik närings framtida utveckling. Den kräver också täta kontakter med de företag vars produkter och produktionsmetoder ligger nära den absoluta utvecklingsfronten nationellt och intemationellt. Av hänsyn till skillnaderna i näringsstruktur mellan olika delar av

3 Sohlman, 4 Regeringens proposition 1995/96:145, 13. 5 SOU 1995:38.

SOU 1999:1 19 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv 183

landet och till variationema i befolkningens utbildningsprofil, bedöms detta fordra stark lokal eller regional förankring

Det andra argumentet att inte binda försöksverksarnheten till en central institutionaliserad struktur, utan istället tillåta en hög grad av flexibilitet har även det sin grund i de pågående omvärldsförändring-

På gång argumentet med långsiktighet väger tungt arna. samma som kan ingen idag med säkerhet uttala sig vilka kategorier av yrken

kommer att göra sig gällande i framtiden. Utbildningar måste därsom för tillåtas ha kort start- och stoppsträcka. Ett snabbt uppkommet behov

utbildning inom viss sektor av arbetsmarknaden måste kunna av en bemötas med utbildningsinsatser samtidigt detta innebär att ett

som annat mindre angeläget trängs undan och eventuellt läggs ned. Av detta skäl är utredningen skeptisk till ett inlemmande med den befintliga högskolan. En akademisering skulle i negativ bemärkelse innebära förlorandet den snabbhet behövs för att möta internationell

av som konkurrens. Tanken är istället att beslut skall fattas där den reella möjligheten bedöma och påverka det sakliga innehållet finns.7

att

Det tredje argumentet utredningen lyfter fram bygger tanken

som att arbetslivet skall ta stor del ansvaret och för att utveckla den

en av Kvalificerade yrkesutbildningen. Ett nära samarbete betonas som en absolut nödvändighet. Samtidigt pekar man risken att en central prövning kan byta det förtroende byggts mellan lokalt arbets-

som upp liv och utbildningsanordnare mot likgiltighet. Får inte företag gehör för sina kompetenskrav och idéer till utbildning är risken överhängande att de efterhand förlorar intresset.

12.1 Behov nationella rambestämmelser

KEY-utredningen framför fyra argument som talar för behovet av övergripande nationella rambestämmelser. Det första argumentet är att de utbildningsresurser står till buds är begränsade såväl regionalt som

som nationellt. För uppnå rationell länsvis fördelning och undvika

att en snedvridning bör det finnas nationell överblick och korrigering. Ett

en andra argument är behovet att på nationell nivå äga möjlighet att

av fasa in de utbildningsresurser Kvalificerad yrkesutbildning inne-

som bär med det övriga utbildningssystemet, så att de regional nivå utgör

homogen Det tredje argumentet är tidsaspekten. Det tar tid en grupp.

skapa nödvändiga nätverk och kompetens för hantering av utbildatt ningsinsatser regional nivå. Under den tid som uppbyggnadsarbetet

° sou 1995.38, 92. 7 Ibid., 95.

184 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv SOU 1999:1 19

pågår skall det därför finnas möjlighet till stöd och erfarenhetsutbyte. Ett fjärde argument är behovet av nationell likvärdighet, dvs säkerställandet av en homogen utbildningsform. Sammanfattningsvis påtalas behovet att på nationell nivå säkerställa att följ ande efterlevs

Överföring av nationell kunskap till berörda regioner. -

Balanserat utbildningsutbud. -

Planering av interregionala utbildningar. -

Examensordning. -

Kvalitetsåtgärder, uppföljning och utvärdering. -

Information om utbildningar. -

12.13 och ansvarsnivå

Planerings-

En fråga som inte entydigt besvaras av KEY-utredningen är till vilken nivå ansvaret för att identifiera utbildningsbehov samt utforma lokalt präglade utbildningsinsatser skall föras. Utredningen poängterar betydelsen av att enskilda utbildningsanordnare ges tillfälle att komma med förslag till nya utbildningar. Samtidigt påtalas att en initiativrätt på exempelvis kommunal nivå i många fall skulle innebära en alltför stor organisatorisk begränsning för att utgöra planeringsområdef

I utredningen förordas att länen utgör regioner och planeringsenheter under försöksverksamheten. Det poängteras att arbetsmarknader, branscher, och mobilitet skär rakt över den administrativa indelningen som länen gör. Till länens fördel talar också ett redan väl utvecklat interregionalt samarbete. Ett annat skäl som lyfts fram för att föra initiativrätten till länsnivå är att länen idag utgör den dominerande rollen för regionindelning. Den kompetens som finns hos respektive länsstyrelse, landsting och framförallt länsarbetsnäirmd bör tillvaratas.

12.1.4 Utvärderingsgruppens frågeställningar

Den övergripande frågeställningen som i enlighet med vårt uppdrag se kapitel 3 avser att besvara är i vilken utsträckning utbildningsanordnare lyckats med nationell rekrytering till sina utbildningar. Vi avser vidare att belysa huruvida nationell rekrytering är kopplad till faktorer som branschtillhörighet, ålder, kön och geografisk placering i landet. Eftersom det kan vara svårt att se mönster den analysnivå

8 SOU 1995:38, 101. 9 Ibid., 93. ° Ibid., 96-97.

Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv 185

som bransch och region utgör undersöker om det finns vissa enstaka utbildningar som i högre utsträckning än andra lyckats med nationell rekrytering, och vilka dessa i så fall är. Vi söker också svar på om dessa utbildningar kännetecknas av något gemensamt.

De datakällor som använts är dels enkätstudiema, dels delar av utbildningsanordnamas beskrivningar utifrån Läroverket. Dessa källor har kompletterats med material insamlat vid platsbesöken.

12.2 hos de studerande

Flyttbenägenheten

För att undersöka i vilken utsträckning utbildningsanordnama lyckats med nationell rekrytering, uppmanades studenterna att i Förenkäten se bilaga 5 besvara de flyttat till utbildningsorten eller om de vecko-

om pendlar eller dagspendlar till utbildningsorten se tabell 12.1.

Av tabellen framgår att drygt 26 procent av de studerande har flyttat från sin tidigare bostadsort för att en Kvalificerad yrkesutbildning. Andelen som uppger att de inte flyttat är 37 procent. Andelen veckopendlare är drygt 32 procent och andelen som dagspendlar är knappt fyra procent. Om man slår ihop andelen studerande som flyttat med andelen som bor så långt bort att de veckopendlar till sin utbildning, blir summan 59 procent.

Tabell 12.1. Flyttmönster hos de KY-studerande angivet med absolut och relativ frekvens.

Svarsalternativ	Antal	%
Ja,jag har flyttat till utbildningsorten	2099	26,5
Nej, jag har inte flyttat	2943	37,2
Nej, jag veckopendlar mellan hem och skola	2554	32,3
Nej, jag dagspendlar mellan hem och skola	296	3,7
Bortfall	16	0,2
Totalt	7892 100,0
Det finns rad faktorer	troligen inverkar de studerandes beslut
en	som

att flytta eller inte. I de följande avsnitten analyseras därför student-

flyttbenägenhet för det finns något mönster i de siffror ernas att se om

presenterats. De faktorer som vi valt att analysera är bransch, som utbildningens geografiska placering samt studenternas ålder och kön.

För att lättare åskådliggöra skillnaderna har studenterna indelats i två kategorier. Den första kategorin är andelen studenter som uppgivit att de antingen dagspendlar eller inte har flyttat. Den andra kategorin är andelen studenter uppger att de antingen har flyttat eller vecko-

som pendlar. Denna grupp speglar förekomsten av nationell rekrytering.

186 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv SOU 1999:1 19

12.2.1 hos studerande fördelad

Flyttbenägenhet på

bransch

Av tabell 12.2 framgår att flyttbenägenheten är tämligen järrmt fördelad mellan branscherna. Av de totalt tolv branscher utbildningarna

som indelats har tio branscher studenter med flyttbenägenhet mellan 55

en och 70 procent. Den bransch vars studenter uppvisar störst flyttbenägenhet är Övriga, som domineras media- och hantverksutbildningar.

av Där är flyttbenägenheten drygt 77 procent. Den bransch studenter

vars uppvisar lägst flyttbenägenhet är Ekonomi med drygt

48 procent.

Tabell 12.2. Flyttbenägenhet fördelad bransch angiven med absolut och relativ frekvens.

Bransch Har flyttat eller veckopendlar

	Antal	%
Bygg	239	62,7
Ekonomi	575	48,5
IT	1189	54,5
Jord/skog/trädgård	115	63,9
Livsmedel	74	66,7
Miljö	104	55,6
Transport	257	58,0
Tillverkning	948	60,6
Träindustri	64	69,6
Turism	676	69,3
Vård	142	58,7
Övriga	270	77,4
Totalt	4653	59,0

Variationerna är små och kan konstatera att branschen inte tycks ha någon betydelse för den nationella rekryteringen. Slutsatsen stöds också av vår statistiska analys.

1 Indelningen är gjord av Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning och avviker något från gängse branschindelning se kapitel 5. 12Den statistiska analysen har genomförts i två steg. Först har, med hjälp hypo-

av tesprövning och xz-test, konstaterats sambandet mellan flyttbenägenhet och

om branschtillhörighet är signifikant signifikansnivå ot 0,05. Sambandets styrka har sedan uppmätts med ett asymmetriskt mått för nominalskala Spearmans. Korrelationen visar ett nära nollsamband med p0,028.

Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv 187

l2.2.2 Flyttbenägenhet hos de studerande fördelad

på utbildningarnas geografiska placering

En annan fråga är om det finns något samband mellan hög flyttbenägenhet och utbildningens geografiska placering. En hypotes är att utbildningar i storstäder är mer attraktiva för ungdomar grund av sitt större nöjes- och kulturutbud.

Tabell 12.3. De KY-studerandes flyttbenägenhet fördelad län angiven med absolut och relativ frekvens.

Län Har flyttat eller veckopendlar

	Antal	%
Blekinge	43 l	75,1
Dalarna	160	66,9
Gotland	21	67,7
Gävleborg	161	62,6
Halland	108	54,5
Jämtland	155	53,1
Jönköping	339	63,2
Kalmar	143	74,9
Kronoberg	75	54,0
Norrbotten	71	58,7
Skåne	585	61,3
Stockholm	722	53,7
Södermanland	154	70,6
Uppsala	107	50,5
Värmland	162	85,3
Västerbotten	84	60,4
Västernorrland	62	53,9
Västmanland	182	51
Västra Götaland	81 1	52,6
Örebro	55	43,3
Östergötland	65	54,6
Totalt	4653	59,0

Som framgår tabell 12.3 är fördelningen av flyttbenägenheten rela-

av tivt jämnt fördelad mellan de olika länen. Av totalt 21 län återfinns 17 i intervallet 50-70 procent. Det län som uppvisar högst flyttbenägenhet är Värmland, där drygt 85 procent de studerande uppger att de

av antingen har flyttat eller veckopendlar till sin utbildning. Näst högsta flyttbenägenhet har studerande inom Blekinge län med 75 procent. Lägst flyttbenägenhet de studerande inom Örebro län med 43

uppger procent. Dämäst kommer studerande inom Uppsala län med drygt 50 procent. På tredje plats från slutet kommer Västmanland med drygt 51 procent.

188 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv SOU 1999:1 19

Variationema mellan länen är små och kan konstatera att geografisk placering inte har någon avgörande betydelse för den nationella rekryteringen. Slutsatsen stöds av vår statistiska analys, som inte visar något tydligt samband.

12.2.3 Flyttbenägenhet hos de studerande fördelad

på kön

Vi har även kartlagt om flyttbenägenheten hos de studerande kan förklaras utifrån kön se tabell 12.4.

Tabell 12.4. Flyttbenägenhet fördelad på kön angiven med absolut och relativ frekvens.

Svarsalternativ Män Kvinnor

Antal % Antal % Flyttat/veckopendlar mellan hem 2527 60,6 2125 57,1

och skola

flyttat/dagspendlar mellan hem 1641 39,4 1594 42,9

och skola Totalt 4168 100 3719 100

Skillnaden mellan män och kvinnor avseende flyttbenägenhet är liten 60 % respektive 58 %. Inget tydligt statistiskt samband mellan flyttbenägenhet och kön har kunnat påvisas.

12.2.4 hos de studerande fördelad

Flyttbenägenhet

ålder

på

I ett försök att hitta ytterligare förklaringar har vi analyserat flyttbenägenheten mot variabeln ålder.

Som framgår tabell 12.5 är det främst studerande i åldersinter-

av vallet 16-24 år är flyttbenägna 66 %. De tre grupper som till-

som

omfattar studenter 25 år och äldre, har alla en flyttbenägenhet sammans

50 procent. Skillnaden mellan den yngsta kategorin och de äldre

ca studerandegruppema 16 procentenheter.

är ca

3 Korrelationen för faktorerna län och flyttbenägenhet visar inte något tydligt samband, p0,070. M Korrelationen för faktorerna kön och flyttbenägenhet visar inte något tydligt samband, p0,035.

SOU 1999: 1 19 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv 189

Tabell 12.5. Flyttbenägenhet fördelad åldersintervall angiven med absolut och relativ frekvens.

16-24 25-34 35-44 45

Antal % Antal % Antal % Antal % Flyttat/veckopend. 2822 66,1 1265 50,8 448 49,9 l 18 50,2

flyttat/dagsp. 1448 33,9 1225 49,2 449 50,1 l 17 49,8 Totalt 4270 100 2490 100 897 100 235 100

Kartläggningen visar alltså ett samband mellan flyttbenägenhet och åldersstruktur. Detta kan emellertid inte betraktas som något sensationellt utan bör istället mottas som en bekräftelse att ungdomar i alla sammanhang är mer lättrörliga än äldre personer. Den statistiska analysen visar att sambandet mellan flyttbenägenhet och åldersstruktur är

det är ändå det tydligaste de undersökts. svagt, men av som

12.3 inom enstaka

Flyttbenägenhet

tendenser utifrån en

utbildningar -

kvalitativ analys

För att ytterligare belysa flyttbenägenheten hos KY-studentema har en kvalitativ analys av enkätmaterialet genomförts. Grunden för den kvalitativa analysen enkätdata som tidigare, dvs flyttmönstret

är samma hos de studerande. På samma sätt som tidigare har studenterna indelats i två kategorier, flyttbenägna och icke flyttbenägna.

12.3. l Flyttbenägenhet indelad i ett intervall

Utbildningsprogrammen har sorterats i tio intervall med avseende på studenternas flyttbenägenhet. Fördelningen i intervall återges i tabell 12.6.

Utifrån intervallen i tabell 12.6 har valt två grupper för en fördjupad analys. Den ena gruppen består av utbildningar med hög flyttbenägenhet utbildningar med låg flyttbenägenhet.

och den andra av Hög flyttbenägenhet har 25 utbildningar 13 % där över 80 procent av de studerande uppger att de har flyttat eller att de veckopendlar till utbildningsorten. Gruppen med låg flyttbenägenhet omfattar 27 utbildningsprogram där färre än 40 procent av studenterna uppger att de har

5 Korrelationen mellan ålder och flyttbenägenhet positiv med p0,171.

är svagt 16Studenter svarat att de flyttat eller veckopendlar för att utbildningen.

som

190 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv

flyttat eller att de veckopendlar till utbildningsorten. Utbildningama med högflyttbenägenhet analyseras nedan. Tabell 12.6. Flyttbenägenhet hos KY-studerande inom respektive utbildning uppdelad i intervall, angiven med absolut och relativ frekvens. Flyttbenägenhets- Antal utbildnings- Andel utbildnings-

intervall %	program	program %
290 ochS 100	6	3,1
2 80 0ch90	19	9,8
2 70 och 80	36	18,5
2 60 och 70	32	16,5
2 50 och 60	42	21,6
2 40 och 50	32	16,5
2 30 och 40	21	10,8
2 20 och 30	6	3,1
2 10 och 20	0	0
2 0 och 10	0	0
Totalt	194	100
12.3.2 Kännetecken	hos utbildningar med hög flytt-

benägenhet

Sammantaget visar analysen att utbildningar med hög flyttbenägenhet är mycket heterogena. Två grupperingar har dock identifierats. Den första gruppen av utbildningar fokuserar på traditionella hantverksyrken, exempelvis musikinstrumentmakare, guldsmide och måleri. Den

fokuserar nya moderna hantverksyrken, exempelvis andra gruppen konstruktion och presentation av virtuella produkter. Dessa nya hantverksyrken kräver, till skillnad från exempelvis traditionella datautbildningar, dessutom ett visst mått av handlag eller konstnärlighet. Inom denna gruppering finns utbildningar "New Media Design",

som "Grafisk tryckteknik, Konfektion och skrädderi och Digital medieproduktion.

Flera utbildningsanordnare påpekar via Läroverket bristen på utbildade hantverkare i landet. En orsak till den höga flyttbenägenheten inom hantverksutbildningama kan vara ett uppdämt behov arbetsmarknaden, samtidigt som dessa utbildningar är de enda i sitt slag i landet.

Ett kännetecken hos utbildningar med hög flyttbenägenhet är att utbildningsanordnama är etablerade med gott renommé och lång erfarenhet inom området. Ett exempel är utbildningen för musikinstrumentmakare som bedrivs vid Högskolan i Dalarna. Utbildningen har

SOU 1999:1 19 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv 191

sin grund i de tidigare traditioner och den yrkesskicklighet som utvecklats vid Folkhögskolan i Leksand. Ett annat exempel är "Bildjoumalistik i Biskops-Amö, där man har lång erfarenhet av utbildning inom reportage och dokumentärfotografi.

Anordnare med en etablerad utbildningsorganisation har förmodligen ett försprång gentemot nystartade utbildningar vad gäller marknadsföring, rekrytering och antagning. Det huvudsakliga skälet till studenternas benägenhet att flytta till etablerade utbildningar är dock förmodligen anordnamas goda rykte.

Ett kännetecken för utbildningar med hög flyttbenägenhet hos studenterna är att flera av dessa är riksunika. Begreppet riksunik kan i detta fall, med tanke avsaknad av nationell läroplan eller annan Standardisering, passa in på många utbildningar i försöksverksamheten. Med riksunik utbildning avser vi att utbildningen intar en särställning gentemot övriga utbildningar såtillvida att utformning och kursinnehåll inte återfinns något annat ställe i landet.

Som exempel riksunik utbildning kan nämnas "Restaurangkock med internationell anknytning". Den är den enda i sitt slag inom Kvalificerad yrkesutbildning som profileras som påbyggnads- och spetsutbildning inom kockyrket med tonvikt internationell praktik.

l2.3.3 Flyttbenägenhet regional nivå

på

Den kvantitativa analysen visade inte på något samband mellan flyttbenägenhet och geografisk placering av utbildningarna. Detta samband framträder dock vid den kvalitativa analysen. Ett mönster med koppling

V . . . . . V till regionalpolitiska överväganden framträder.

Av tabell 12.7 framgår att studenter vid utbildningar belägna i befolkningstäta regioner har liten flyttbenägenhet i jämförelse med studenter vid utbildningar i regioner med mindre befolkningsunderlag. Av de 29 utbildningar som ges inom Stockholms län är endast två 7 % riksrekryterande. Av de 37 utbildningar som ges inom Västra Götaland är tre utbildningar 8 % riksrekryterande. Som jämförelse har Värmland tre riksrekryterande utbildningar 50 % och Dalarna två riksrekryterande utbildningar 25 %. En förklaring kan vara att ungdomar i befolkningstäta regioner har ett större utbud av utbildningar varför de inte behöver flytta eller veckopendla för att finna en lämplig utbildning.

192 Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv SOU 1999:1 19

Tabell 12.7. Utbildningar med hög respektive låg flyttbenägenhet sorte-

rade länsvis angivna med absolut och relativ frekvens.

Länsindelning Totalt antal Hög tlyttbenägenhet Låg ilyttbenägenhet

utbildningar

		Antal	%	Antal	%
Blekinge	6	l	16,7	0	0,0
Dalarna	8	2	25,0	l	12,5
Gotland	2	0	0,0	0	0,0
Gävleborg	8	0	0,0	0	0,0
Halland	6	0	0,0	0	0,0
Jämtland	3	O	0,0	1	33,0
Jönköping	13	2	15,4	0	0,0
Kalmar	7	2	28,6	0	0,0
Kronoberg	4	0	0,0	1	25,0
Norrbotten	7	0	0,0	l	14,3
Skåne	24	5	20,8	0	0,0
Stockholm	29	2	6,7	5	17,2
Södermanland	7	2	28,6	1	14,3
Uppsala	6	l	16,7	2	33,3
Värmland	6	3	50,0	0	0,0
Västerbotten	6	0	0,0	0	0,0
Västernorrland	3	l	33,3	0	0,0
Västmanland	6	l	16,7	2	33,3
Västra Götaland	37	3	8,1	12	32,4
Örebro	3	0	0,0	l	33,3
Östergötland	4	0	0,0	0	0,0
Totalt	194	25	13,0	27	14,0

Uppgiven flyttbenägenhet 80 % och högre.

Uppgiven flyttbenägenhet 40 % och lägre.

12.3.4 Flyttning efter avslutad utbildning

Om mindre regioner lyckas bättre än de befolkningstäta regionerna när det gäller nationell rekrytering, råder det omvända förhållandet när studenterna avslutat sina utbildningar och skall söka arbete se tabell 12.8. Vår kartläggning de studerande bor sex månader efter

av var avslutad utbildning visar att många har flyttat till Stockholms län, som ökat sin nettobefolkning av KY-utbildade med 51 personer 28 %. Andra regioner uppvisar nettoökning är Östergötlands län med

som fyra 12 %. Blekinge län ingår inte i de befolkningstäta regi-

personer

uppvisar ändå en nettoökning med nio personer 8 %. onerna men

Största nettominskningen uppvisar Västernorrlands län med 8 per-

53 %. Därefter kommer Örebro län och Kalmar län med soner en nettominskningen på 3 50 % respektive 10 personer 43 %.

personer

Kvalificerad yrkesutbildning i ett regionalt perspektiv 193

Även Södermanlands län och Uppsala län uppvisar nettominskningar med 4 personer 40 % respektive 4 personer 17 %. Tabell 12.8. Boendemönster före och efter utbildning sorterat länsvis angivet med absolut och relativ frekvens.

Länsindelning	Bodde innan Bor 6 månader KY		efter utbildning.	Nettoförändring Antal	%
Blekinge		114	123	+9	+7,9
Dalarna		45	38	-7	-15,5
Gotland		5	3	-2	-40,0
Gävleborg		14	12	-2	-14,3
Halland		41	32	-9	-22,0
Jämtland		25	23	-2	-8,0
Jönköping		118	116	-2	-1,7
Kalmar		23	13	-10	-43,5
Kronoberg		47	46	-1	-2, l
Norrbotten		32	32	iO	i0,0
Skåne		94	87	-7	-7,4
Stockholm		178	229	+51	+28,6
Södermanland		10	6	-4	-40,0
Uppsala		24	20	-4	-l7,0
Värmland		10	1l	+1	+10,0
Västerbotten		69	65	+4	-6,0
Västernorrland		15	7	-8	-53,3
Västmanland		19	17	-2	-10,5
Västra Götaland		198	203	+5	+2,5
Örebro		6	3	-3	-50,0
Östergötland		32	36	+4	+12,5
Ovriga		5	2	-	-
Totalt:		1124	1124

Studerande som bott utomlands.

Studerande som bor utomlands. 7 19-2003UtvärderingenavKY

13 Sex månader efter utbildningen

I kapitlet redovisas resultatet Efterenkäten; dvs undersökningen av

av de första ca l 300 studenterna.

13.1 Studiens uppläggning

Intressanta frågor i försöksverksamheten är vad händer med KY-

som studenterna efter utbildningen. Får de ett relevant arbete Går de vidare till den vanliga högskolan Är de arbetslösa Det är också intressant att få veta hur de i efterhand bedömer sin utbildning.

Tabell 13.1. Andel KY-studenter deltog i Efterenkäten, fördelade

som

kön och bransch samt antal svarande.

Bransch Andel män Andel kvinnor Antal

	%	%	svarande
Bygg	85.7	14.3	35
Ekonomi	43.4	56.6	221
IT	66.1	33.9	183
Jord/Skog/trädgård	90.0	10.0	70
Livsmedel	50.0	50.0	18
Miljö	31.3	68.8	48
Transport	47.7	52.3	65
Tillverkning	69.7	30.3	234
Träindustri	79.4	20.6	34
Turism	20.8	79.2	144
Vård	5.3	94.7	38
Övriga	58.8	41.2	34
Totalt	54.0	46.0	1124
Nedan följer redovisningen	resultatet Efterenkäten, genomförd
en	av	av

månader efter det att studenterna avslutat sin utbildning. Redovissex ningen är strukturerad utifrån två frågeområden; sysselsättningen och studenternas bedömning sin utbildning. Tabellema branschnivå

av bör läsas med försiktighet eftersom det i del branscher, exempelvis

en Miljöbranschen, endast handlar om enstaka utbildningar.

196 Sex månader efter utbildningen SOU 1999:1 19

Nettourvalet för Efterenkäten bestod av 1 293 Av dessa

personer. genomförde Statistiska Centralbyrån SCB telefonintervjuer med 1 124 personer. Det innebär en svarsfrekvens 87 procent. I tabell 13.1 framgår hur de undersökta studenterna fördelade sig på kön och bransch.

Könsfördelningen de studenter som lämnat utbildningen avvek inte från den för KY-studenterna i stort se kapitel 7. Samma sak gällde i stort för könsfördelningen på branscher.

13.2 Studenternas

sysselsättning

I tabell 13.2 sammanfattas resultaten av de frågor som handlar om studenternas sysselsättning sex månader efter avslutade studier.

Tabell 13.2. KY-studentemas sysselsättning sex månader efter avslutade studier.

Bransch	Anställd Ant. % Ant. % Ant. % Ant. %	Högskola Eget företag Arbetssökande
Bygg	28 80 4 11 0 O 4 11
Ekonomi	173 78 22 10 7 3 23 10
IT	142 78 12 7 8 4 24 13
Jord/skog/trädg 50 71		1 1 12 17 7 10
Livsmedel	8 44	O 0 O 0 10 56
Miljö	28 58 14 29 2 4 6 13
Transport	50 77	2 3 0 0 13 20
Tillverkning	177 76 12 5 5 2 34 10
Träindustri	19 56	2 6 3 9 10 29
Turism	121 84 9 6 2 l 13 9
Vård	25 66	1 3 7 18 5 13
Övriga	24 71	3 9 4 12 4 12
Totalt	845 75 82 7 50 4 153 14

Av tabell 13.2 framgår att en hög andel, 75 procent, hade någon form av anställning. Övergångsfrekvensen till den vanliga högskolan var däremot låg, bara sju procent. Fyra procent var egna företagare och 14 procent arbetssökande Andelen arbetssökande hög i några

var var branscher men här rörde det sig om mycket små studentgrupper varför man skall vara försiktig med att dra några slutsatser.

l Att tabellen summerar 1 130 studenter och inte 1 124 orsakas av att några studerande inom den vanliga högskolan även finns registrerade som arbetssökande.

SOU 1999: l 19 Sex månader efter utbildningen 197

Vi har även frågat studenterna deltar i någon arbetsmarknads-

om politisk åtgärd. Endast 58 studenter, fem procent, har svarat den

frågan

Intressant är givetvis de anställda eller egna företagare

om som var

verksamma inom det yrkesområde de utbildat sig för. Detta var som belyses i tabell 13.3.

Tabell 13.3. Antal och andel KY-studenter verksamma inom sitt utbildningsområde samt totalt antal svarande.

Bransch	Antal verksamma samma %		Andel verk- Antal svarande
Bygg		20	71,4	28
Ekonomi		156	86,7	180
IT		142	94,7	150
Jord/skog/trädg.		55	88,7	62
Livsmedel		8	100,0	8
Miljö		16	53,3	30
Transport		45	90,0	50
Tillverkning		146	80,2	182
Träindustri		12	54,5	22
Turism		104	84,6	123
Vård		24	75,0	32
Övriga		23	82,1	28
Totalt		751	83,9	895

Det framgår tabell 13.33 att andelen verksamma inom sitt yrkesom-

av råde hög, 84 Högst den inom Jord, skog och trädgård,

var procent. var lT, Transport och Ekonomi. Det fanns några branscher med låg träffsäkerhet här rörde det sig små varför man bör vara

men om grupper försiktig med att dra några slutsatser.

Av tabell 13.4 framgår att de flesta 83 % studenterna var pri-

av vatanställda. Den största andelen fanns inom Bygg och Tillverkning.

andelen offentligt anställda fanns inom Vård och Miljö, vilket Största kanske var väntat.

2 Bortfallet är en person. 3 Bortfallet är tre personer.

198 Sex månader efter utbildningen

Tabell 13.4. Andel offentligt respektive privat anställda KY-studenter

fördelad på bransch sex månader efter avslutad utbildning.

Bransch	Privatanställd Offentliganst. Vet %	%	%	Antal svarande
Bygg	92,9	7,1	0,0	28
Ekonomi	82,7	16,8	0,6	173
IT	84,5	14,8	0,7	142
Jord/skog/trädgård	86,0	14,0	0,0	50
Livsmedel	87,5	12,5	0,0	8
Miljö	60,7	35,7	3,6	28
Transport	88,0	8,0	4,0	50
Tillverkning	89,8	9,0	1,1	177
Träindustri	94,7	5,3	0,0	19
Turism	79,3	18,2	2,5	121
Vård	44,0	56,0	0,0	25
Övriga	66,7	25,0	8,3	24
Totalt	82,8	15,7	1,4	845

Vi har även studerat hur de privatanställda fördelade sig efter företagsstorlek. Det framgår av tabell 13.5 att drygt 36 procent studenterna

av var verksamma inom små företag 1-49 anställda, 24 procent inom medelstora företag 50-499 anställda och 37 procent inom stora företag med 500 eller fler anställda. Största andelen anställda inom små företag fanns inom branscherna Jord, skog och trädgård, Övriga och Träindustri. Största andelen anställda inom storföretagen fanns inom IT och Ekonomi.

Tabell 13.5. Privatanställda KY-studenter sex månader efter avslutad utbildning fördelade på företagsstorlek angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.

Bransch	1-49 % 50-199 200-499 500- % Osäkra Antal	%	%		% svarande
Bygg	38,5 15,4		3,8 38,5		3,8	26
Ekonomi	32,6 12,5		6,3 47,2		1,4 144
lT	21,5 13,2		6,6 57,9		0,8	121
J ord/skog/trädgård 81,4		9,3	4,7	4,7	0,0	43
Livsmedel	14,3 42,9 28,6 14,3				0,0	7
Miljö	50,0 22,2		5,6 22,2		0,0	18
Transport	28,3 19,6 15,2 30,4				6,5	46
Tillverkning	30,4 18,6 12,4 36,0				2,5	161
Träindustri	55,6 22,2		0,0 16,7		5,6	18
Turism	41,4 13,1		9,1 31,3		5,1	99
Vård	54,5 18,2		9,1	0,0 18,2		11
Övriga	66,7 16,7		0,0	5,6 l 1,1		18
Total	36,4 15,4		8,4 36,8		2,9 712

SOU 1999: 1 19 Sex månader efter utbildningen 199

13.3 Studenternas uppfattningar om Kvalificerad yrkesutbildning

Ett bra mått på utbildningamas kvalitet är hur nöjda studenterna i efterhand är med sin utbildning. Vi har ställt några frågor som fångar

inleder med den övergripande frågan "Är Du olika aspekter av detta. Vi nöjd med Din KY-utbildning. I tabell 13.6 framgår i vilken mån som studenterna överlag nöjda med sin utbildning.

var

Det framgår tabell 13.6 att 79 procent studenterna var nöjda

av av med sin utbildning, vilket måste betecknas högt. Mest nöjda var

som

inom branscherna Vård, Jord, skog och trädgård samt Ekonomi. man Minst nöjda inom Miljö, Övrig, Träindustri och Tillverkning.

var man Noteras bör att några är mycket små varför omdömet snarare

grupper gäller eller utbildningar än alla utbildningar i en bransch.

en ett par

frågan "Är Du nöjd med Din KY- Tabell 13.6. Studenternas svar utbildning" angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.

Bransch	Ja %	Nej %	Osäkra % Antal	svarande
Bygg	77,1	17,1	5,7	35
Ekonomi	85,5	11,8	2,7	221
IT	77,5	17,6	4,9	182
Jord/skog/trädgård	92,9	7,1	0,0	70
Livsmedel	72,2	16,7	11,1	18
Miljö	60,4	31,3	8,3	48
Transport	83,1	13,8	3,1	65
Tillverkning	74,8	20,9	4,3	234
Träindustri	73,5	20,6	5,9	34
Turism	77,8	16,0	6,3	144
Vård	94,7	2,6	2,6	38
Övriga	70,6	26,5	2,9	34
Total	79,3	16,5	4,3	1123
Nästa fråga "Vad	Du längden Din KY-utbildning. Av var anser om

tabell 13.7 framgår studenterna uppfattning.

200 Sex månader efter utbildningen

Tabell 13. Studenternas svar frågan "Vad Du längden på

anser om

Din KY-utbildning" angivna med relativ fördelning och totalt antal

svarande.

Bransch	För kort För lång Lagom Osäkra Antal %	%	%	%	svarande
Bygg	20,0	5,7	65,7	8,6	35
Ekonomi	10,0	2,3	85,1	2,7	221
IT	23,6	1,1	73,1	2,2	182
Jord/skog/trädgård	38,6	2,9	58,6	0,0	70
Livsmedel	11,1	0,0	88,9	0,0	18
Miljö	14,6	4,2	72,9	8,3	48
Transport	9,2	7,7	81,5	1,5	65
Tillverkning	20,5	6,4	71,8	1,3	234
Träindustri	26,5	2,9	67,6	2,9	34
Turism	20,1	7,6	71,5	0,7	144
Vård	7,9	5,3	86,8	0,0	38
Övriga	2,9	5,9	88,2	2,9	34
Totalt	18,2	4,4	75,3	2,1	1123

Det framgår av tabell 13.7 att 75 procent av studenterna tyckte att utbildningen var lagom lång, 18 procent tyckte den för kort och

var drygt fyra procent att den var för lång. De mest nöjda fanns inom branscherna Livsmedel, Övriga, Vård och Ekonomi. De minst nöjda i detta avseende fanns inom Jord, skog och trädgård, där 39 procent av studenterna tyckte att utbildningen var för kort.

Tabell 13.8. Studenternas svar frågan "Vad Du längden på

anser om den arbetsplatsförlagda delen av Din KY-utbildning" angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.

Bransch	För kort För lång Lagom Osäkra Antal				svarande
Bygg	2,9	25,7	68,6	2,9	35
Ekonomi	6,3	9,5	80,1	4,1	221
IT	19,8	5,5	52,7	22,0	182
Jord/skog/trädgård 25,7		5,7	67,1	1,4	70
Livsmedel	5,6	0,0	94,4	0,0	18
Miljö	0,0	31,3	64,6	4,2	48
Transport	4,6	10,8	81,5	3,1	65
Tillverkning	10,3	17,1	71,4	1,3	234
Träindustri	0,0	38,2	61,8	0,0	34
Turism	5,6	8,3	85,4	0,7	144
Vård	2,6	13,2	84,2	0,0	38
Övriga	0,0	2,9	94,1	2,9	34
Totalt	9,4	12,2	73,0	5,3	1123

SOU 1999:1 19 Sex månader efter utbildningen 201

I tabell 13.8 framgår vad KY-studentema tyckte om längden den arbetsplatsförlagda delen utbildningen. Vår fråga löd "Vad anser Du

längden den arbetsplatsförlagda delen av Din KY-utbildning. om

Det framgår tabell 13.84 73 procent ansåg att den arbetsplats-

av att förlagda delen lagom lång. De mest nöjda studenterna fanns inom

var branscherna Övriga, Livsmedel, Turism och Vård. De minst nöjda fanns inom Träindustri, Miljö och Jord, skog och trädgård.

En viktig aspekt denna typ utbildning är att den svarar mot de

av av kompetenskrav ställs i arbetslivet. Vi har ställt frågan Motsvarade

som innehållet i Din KY-utbildning i stort sett vad Du idag behöver i Ditt arbete. Av tabell 13.9 framgår studenternas uppfattning.

Tabell 13.9. Studenternas frågan Motsvarade innehållet i Din

svar KY-utbildning i stort sett vad Du idag behöver i Ditt arbete angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.

Bransch	Ja %	Nej % Osäkra % Antal		svarande
Bygg	90,0	10,0	0,0	20
Ekonomi	78,8	20,5	0,6	156
IT	72,5	26,1	1,4	142
Jord/skog/trädgård	90,9	9,1	0,0	55
Livsmedel	75,0	25,0	0,0	8
Miljö	62,5	37,5	0,0	16
Transport	64,4	3 l	4,4	45
Tillverkning	66,4	31,5	2,1	146
Träindustri	66,7	33,3	0,0	12
Turism	80,8	18,3	1,0	104
Vård	100,0	0,0	0,0	24
Övriga	73,9	26,1	0,0	23
Totalt	75,8	23,0	1,2	751

Det framgår tabell 13.9 att 76 procent studenterna svarat Ja på

av av frågan, vilket måste ett gott betyg. De utbildningar som,

anses som enligt studenterna, bäst svarade mot arbetslivets krav, fanns inom Jord, skog och trädgård, Vård och Bygg. De utbildningar som, enligt studenterna, svarade sämst mot dessa krav fanns inom Transport, IT samt Tillverkning. Vi vill åter påpeka att vissa är mycket små.

grupper

tabell framgår i vilken utsträckning studenterna ansåg

Av nästa som

de utbildningen fått ett intressantare eller mer utvecklande att genom arbete. Vi har ställt frågan Har Din KY-utbildning bidragit till att Du fått intressantare eller utvecklande arbete/arbetsuppgifter.

mer

Det framgår tabell 13.10 att 74 procent KY-studentema ansåg

av av att utbildningen bidragit till intressanta arbetsuppgifter. Den mest

mer

4Bortfallet är fyra

personer.

202 Sex månader efter utbildningen SOU 1999: 1 19

positiva utvecklingen hade skett inom Vård, IT, Transport och Livsmedel. Inom Miljö, och Träindustri svarade i större utsträckning

man Nej på den frågan.

Tabell 13.10. Studenternas frågan "Har Din KY-utbildning

svar bidragit till att Du fått intressantare eller utvecklande

mer arbete/arbetsuppgifter angivna med relativ fördelning och totalt antal svarande.

Bransch	Ja %	Nej % Osäkra % Antal		svarande
Bygg	78,6	14,3	7,1	28
Ekonomi	72,2	22,2	5,6	180
IT	86,7	6,7	6,7	150
J ord/skog/trädgård	69,4	29,0	1,6	62
Livsmedel	87,5	12,5	0,0	8
Miljö	46,7	50,0	3,3	30
Transport	84,0	10,0	6,0	50
Tillverkning	68,1	28,0	3,8	182
Träindustri	59,1	36,4	4,5	22
Turism	70,7	20,3	8,9	123
Vård	84,4	12,5	3,1	32
Övriga	71,4	21,4	7,1	28
Totalt	73,6	20,9	5,5	895
I tabell 13.11 framgår i vilken utsträckning			studenterna ansåg att

som utbildningen bidragit till att de tjänade mer pengar. Vi har ställt frågan Har Din KY-utbildning bidragit till att Du tjänar mer pengar.

Tabell 13.11. Studenternas svar frågan Har Din KY-utbildning bidragit till att Du tjänar pengar angivna med relativ fördelning

mer och totalt antal svarande.

Bransch	Ja %	Nej %	Osäkra % Antal	svarande
Bygg	60,7	28,6	10,7	28
Ekonomi	58,3	36,1	5,6	180
lT	69,3	20,7	10,0	150
J ord/skog/trädgård	53,2	41,9	4,8	62
Livsmedel	75,0	25,0	0,0	8
Miljö	40,0	56,7	3,3	30
Transport	66,0	30,0	4,0	50
Tillverkning	53,8	42,3	3,8	182
Träindustri	27,3	59,1	13,6	22
Turism	47,2	47,2	5,7	123
Vård	40,6	53,1	6,3	32
Övriga	50,0	42,9	7,1	28
Totalt	55,8	38,1	6,1	895

SOU 1999: l 19 Sex månader efter utbildningen 203

Det framgår tabell 13.11 att det rådde stor variation mellan bran-

av en scherna i vilken utsträckning som man ansåg att utbildningen bidragit till högre lön. Det genomsnittliga värdet ligger på 56 procent vilket

en inte är särskilt högt med tanke att studenterna vanligtvis finansierat sin utbildning med studielån. Här skiljer IT ut sig genom att ha den största andelen fått högre lön. De svarat Nej på den frågan

som som finns framför allt inom Vård, Turism, Transport och Miljö.

13.4 En okänd utbildning

Eftersom Kvalificerad yrkesutbildning är utbildning är det intres-

en ny

undersöka i vilken mån utbildningen är känd i samhället. sant att som Vi har därför frågat studenterna dels deras erfarenhet huruvida

om av de verksamma vid Arbetsförmedlingen kände till just deras utbildning och dels deras nuvarande arbetsgivare kände till den vid anställ-

om ningstillfället. Frågorna handlar således om studenternas uppfattningar.

Den frågan löd Känner arbetsförmedlingen till din speciella

ena KY-utbildning. Vi är alltså ute efter "din speciella KY-utbildning och inte bara begreppet KY-utbildning.

Av tabell 13.12 framgår att enligt studenterna känner mer än hälften

arbetsförmedlingarna till den Kvalificerade yrkesutbildningen. av

Tabell 13.12. Studenternas frågan om arbetsförmedlingarna

svar kände till den Kvalificerade yrkesutbildningen angivna med relativ fördelning och antal.

Antal Andel %

Ja	621	55,2
Nej	302	26,9
Osäkra	200	17,8
Bortfall	l	0,
Totalt	1124	100.0
Av tabell 13.13 framgår i vilken utsträckning		studenternas arbets-

som givare kände till de Kvalificerade yrkesutbildningama. Här har valt

branscherna. Frågan löd Kände din nuvarande arbetsatt separera givare till din speciella KY-utbildning innan han/hon anställde Dig.

Det framgår tabellen att arbetsgivarna inom Transport, IT,

av Turism och Tillverkning de bäst kände till de Kvalificerade

var som yrkesutbildningama. De minst kände till dessa utbildningar fanns

som inom Bygg, Ekonomi och Jord, skog och trädgård. En del grupper är dock små och frågan beaktar inte att flera studenter fått anställning där de utfört sin period med Lärande i arbete.

204 Sex månader efter utbildningen

Tabell 13.13. Studenternas svar frågan om nuvarande arbetsgivare

kände till den Kvalificerade yrkesutbildningen angivna med relativ för-

delning och totalt antal svarande.

Bransch	Ja %	Nej % Osäkra % Antal		svarande
Bygg	71,4	28,6	0,0	28
Ekonomi	74,0	24,9	1,2	173
IT	83,1	16,2	0,7	142
Jord/skog/trädgård	74,0	26,0	0,0	50
Livsmedel	87,5	12,5	0,0	8
Miljö	82,1	14,3	3,6	28
Transport	86,0	14,0	0,0	50
Tillverkning	83,1	14,7	2,3	177
Träindustri	68,4	26,3	5,3	19
Turism	76,0	19,8	4,1	121
Vård	80,0	20,0	0,0	25
Övriga	75,0	20,8	4,2	24
Totalt	78,8	19,4	1,8	845

14 Slutsatser och reflexioner

skall vi sammanfatta våra resultat och slutsatser från

I detta kapitel

utvärderingen försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildav Vi börjar med redovisa vilka utbildningar det blev och ning KY. att arbetsmarknadens krav. Därefter diskuterar vi utbildhur de svarar mot och genomförande och vilka problem vi sett där.

ningens organisering

diskuterar vi antal snävare frågeställningar som preciserats Slutligen ett vårt utredningsuppdrag kapitel 3. De visionära och utbildnings-

i se

diskussionerna vi däremot till det avslutande kapitel politiska sparar 15.

14.1 Utbud och efterfrågan

vilka utbildningar försöksverksamheten har

En nyckelfråga är som

dessa utbildningar mot de krav ställs från genererat och om svarar som arbetsmarknad. Utbildningarnas relation till arbetsmarknadens dagens kan två aspekter. Den är det totala utbildningsutkrav ses ur ena om förändringar vi kan se i arbetslivet av budet svarar mot de strukturella hur de enskilda passar i A A V A i i idag. Den andra aspekten är programmen

denna helhet. aspekten handlar snarast utvärdering av KY- Den första om en förmåga samhällsrelevanta prioriteringar och den kommitténs att göra överblick krävs för att allokera resurser ett sätt som motsvarar som arbetsmarknadens krav. medvetna KY-satsningen är försöksverksamhet och Vi är om att en KY-kommittén har haft bredare spektrum kriterier att beakta än ett av arbetsmarknadens krav. KY-kommittén har också fått två att blint följa restriktioner beakta under gång: Enligt den s k vårpronya att resans skall koncentreras till yrkesområden med

positionen platsfördelningen

brist arbetskraft. Det innebär att tekniker- och II-utbild-

påtalad

Enligt propositionen nationell handlingsplan för

ningar prioriteras. om

1 proposition 1997/98: 150, 1998 års ekonomiska vårproposition, Regeringens Stockholm: Finansdepartementet.

206 Slutsatser och reflexioner

äldrepolitikenz skall också behoven på vårdornrådet, bl vad

a avser fortbildning för undersköterskor, uppmärksammas. Vi vill också

markera att vi är medvetna svårigheterna göra

om att prognoser över arbetsmarknadens behov. Tekniska innovationer och strukturella för-

ändringar kan kort tid sätta de ambitiösaste spel, så

prognoser ur även mjukare faktorer som yrkens växlande attraktivitet, vilket illustreras av dagens arbetskraftsbrist inom skola, vård och

omsorg.

14. l l

Utbildningsutbudet

Intresset att delta i försöksverksamheten har varit stort. Fram till den 15

mars 1999 hade KY-kansliet tagit emot 819 ansökningar att få

om starta utbildning. Av dessa är 208 beviljade fördelat på bransch enligt tabell 14.1.

Tabell 14.1 Beviljade utbildningsprogram och utbildningsplatser för-

. delade bransch angivna med antal och relativ fördelning.

Bransch	Program Antal % Antal %	Platser
Tillverkning	52 25 2306 22
IT	45 22 2508 24
Ekonomi	24 12 1560 15
Turism	20 10 1179 11
Bygg	13 6 607 6
Övriga	l 3 6 437 4
Transport	10 5 574 5
Vård	9 4	284 3
Jord/skog/trädg.	8 4	327 3
Träindustri	5 2	190 2
Miljö	5 2 305 3
Livsmedel	4 2 206 2
Totalt	208 100 10483 100

Antal program 1999-03-15.

Antal platser 1999-01-27.

Tillverkning och IT, som prioriterades i vårpropositionen 1997,

svarar för nästan hälften av utbildningsplatsema, medan Vård prio-

som var riterat i den nationella planen för äldrepolitiken endast

svarar för tre procent av utbildningsplatsema. Vi återkommer till frågan hur KY-

om kommitténs prioriteringar mot arbetsmarknadens krav.

svarar

2 Regeringens proposition 1997/98:l13, Nationell handlingsplan för

äldrepolitiken, Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 1999:1 19 Slutsatser och reflexioner 207

14.1.2 De karaktär

beviljade utbildningamas

Några intressanta frågor utbildningarna fokuserar yrke eller är om bransch, de ligger inom eller etablerade sektorer av näringslivet om nya och de innehåller inslag entreprenörskap och eget företagande. om av Vår uppskattning är att drygt 80 procent av utbildningarna kan beskrivas yrkesutbildningar, medan övriga har en sådan bredd att som vi betecknar dem branschutbildningar. Gränsen mellan de två som kategorierna är dock mycket svår att dra. Vissa utbildningar är med nödvändighet generella än andra vi har inte funnit någon mer men utbildning vi bedömer så generell att den inte kan leda till en som anställning direkt efter at det avslutats. Möjligen kan man ställa sig frågande till nivån ett antal IT-utbildningar är relativt allmänna som utbildningar i elementär datakunskap. Dessa har betecknat som körkortsutbildningaf. Ingen de Kvalificerade yrkesutbildningama av är uttalat studieförberedande med tanke universitetsstudier. Utbildningarna inom Bygg och Ekonomi är mer branschinriktade än övriga. Bygg på grund sin ofta breda fokusering på arbetsledar- och av projektledarrollen ekonomiutbildningama ofta är allmänt samt som hållna och över brett kunskapsfällt. Det är svårt att spänner ett bestämma den teknikerutbildningar 46 st som finns om stora grupp av inom Tillverkning är inriktade mot yrke eller bransch. Det finns stora likheter mellan dessa utbildningar och de det gamla teksom gavs niska gyrrmasiet och kvalificerade för ett yrke ingenjör som var som mycket brett definierat. KY-varianten har dock inte samma studieförberedande karaktär det gamla tekniska gymnasiet. Vi har valt att som beskriva dessa utbildningar som yrkesinriktade. Relativt många utbildningar inriktar sig befordran till någon form arbetsledande befattning inom den bransch där redan har av man sin utbildning eller anställning. Dessa utbildningar finns inom mogna branscher verkstadsindustrin och byggnadsindustrin. som En ambition med försöksverksamheten att inrikta den mot nya var verksamheter. Enligt vår bedömning är de flesta utbildningarna riktade etablerade verksamheter. Till denna har fört knappt 140 mot grupp utbildningsprogram. Drygt 50 har betraktat som inriktade mot ny verksamhet. Nya verksamheter förekommer främst inom branscherna Miljö, Informationsteknik och Ekonomi. Inom Miljö är samtliga utbildningar inriktade mot miljösamordning. En förändrad lagstiftning och standarder som kräver systematiska nya och förebyggande arbetsmetoder har skapat nya yrkesgrupper. Detta är bransch där det saknas etablerade utbildningar. en ny Informationsteknik är vissa aspekter i sin helhet en ny bransch ur med yrken. Det finns emellertid i vad som kan klassificenya nyanser

208 Slutsatser och reflexioner SOU 1999: l 19

ras som nytt. Här finns relativt traditionella utbildningar i systemteknik och programvaruteknik samtidigt som det finns utbildningar fokusom serar på nya yrken inom multimedia. Inom Ekonomi finns del utbildningar med inriktning, ITen ny t ex säljare, och inom Övriga finns del mediautbildningar. gruppen en nya Inom övriga branscher finns få utbildningar är inriktade som mot nya verksamheter. En stor del av utbildningarna i etablerade branscher är inriktade mot bristyrken. Huvuddelen är knutna till industrin där bedömt det man att kommer att råda brist tekniker med vissa unika kompetenser. Det kan handla om PC-tekniker inom databranschen eller arbetsledare inom byggnadsindustrin. En är de orienterar sig ekoannan grupp som mot nomi och administration. Här finns del säljutbildningar fokuseen som rar på nya områden försäkringar, IT eller Inom administrasom export. tion är den moderna sekreteraren intressant yrkesgrupp. En sekreteen rare som kan hantera de nya datorhjälpmedlen samtidigt han eller som hon behärskar olika typer av konteringar. Denna kompetens är exempelvis mycket intressant för uthymingsföretag typ Manpower. av Om vi ser till det entreprenöriella inslaget och inriktning mot eget företagande så har funnit 25 sådana utbildningar, vilket motsvarar cirka tolv procent. Sådana inslag är vanligt i de små branscherna Jord, skog och trädgård, Livsmedel, Träindustri och Turism. Målgruppen inom Jord, skog trädgård kan betecknas arvingar, dvs som ungdomar som exempelvis skall ta över ett lantbruk. En fokusering eget företagande saknas däremot nästan helt i de stora branscherna Tillverkning och IT.

l4.1.3 och marknadens krav

Utbildningarna

Frågan om utbudet Kvalificerade yrkesutbildningar av svarar mot arbetsmarknadens efterfrågan är central för vår utvärdering. En yrkesutbildning som inte accepteras eller efterfrågas arbetsmarknaden är av svår att motivera. Inledningsvis måste konstatera att utbudet Kvalificerade av yrkesutbildningar på intet sätt speglar branschemas storlek. Fyra branscher för tre fjärdedelar utbildningsplatsema och de svarar av övriga åtta får dela på fjärdedel. Att de små är så små är anmärken ningsvärt men än mer anmärkningsvärd är den inbördes prioriteringen mellan branscherna. Den stora vårdsektom för 15 som svarar ca procent av arbetsmarknaden har endast tre procent platserna. Turism av svarar för elva procent utbildningsplatsema har endast omkring av men tre procent av arbetsmarknaden. IT är också väl företrätt med 24 pro-

SOU 1999: l 19 Slutsatser och reflexioner 209

cent platserna vilket skall jämföras med ungefär fem procent av

av arbetsmarknaden. Industrin respektive jordbruket i vid mening har inom Kvalificerad yrkesutbildning ungefär samma relativa storlek som

nuvarande arbetsmarknad. Ekonomutbildningama är väl representerade. Det är i och för sig rimligt att utbildningars dimensionering styrs föreställningar den framtida arbetsmarknaden och inte

av om dagens, utveckling närmar sig de Kvalificerade yrkesut-

men en som bildningamas struktur förefaller ytterst osannolik.

Siffrorna framstår mer rimliga om vi anlägger ett bristyrkesper-

som spektiv. Det innebär att den nuvarande dimensioneringen inte skall uppfattas långsiktigt giltig, har kampanjkaraktär, för

som utan snarare att snabbt täppa till brist. Eftersom de Kvalificerade yrkesutbild-

en ningarna så ringa omfattning kan snedfördelningen motiveras

är av med bristyrkesargumentet, givet att bristen är rätt bedömd. Tusen per-

Kvalificerad yrkesutbildning i turism och hotelldrift kan soner med en förmodligen arbetsmarknaden, men av det utfallet bör

sugas upp av inte dra slutsatsen att turistsatsningen inom Kvalificerad yrkesutbildning även framgent bör ha storlek. Informationsteknik är det

samma tydligaste exemplet ett bristområde varför den höga andelen av utbildningsplatser med IT-inriktning inom Kvalificerad yrkesutbildning inte är så uppseendeväckande. I detta fall är det nivån som är

snarare diskutabel. Alla IT-utbildningar kan inte betecknas som eftergymnasiala och några borde höra hemma gyrrmasiet.

snarare

Det måste finnas samklang mellan utbildningens nivå och bran-

en schens nuvarande utbildningsstruktur för att utbildningarna skall mötas med respekt arbetsmarknaden. Anpassningsproblematiken blir tydlig inom vård och tillverkningsindustri.

Inom vården har professionella intressen definierat vad som är minsta godtagbara utbildningsnivå. Sjuksköterskoma och undersköterskorna klassificeras inte någon form "mellanläkare, utan de

som av har ett eget professionellt revir. I detta reglerade utbildningssystem har den Kvalificerade yrkesutbildningen inte funnit sin plats. Utbildningen saknar hemvist och identitet inom vårdsektorn. Arbetskraftsefterfrågan inom vårdsektorn följer de professionella revirgränserna. Utan en nog-

reglering revir och kompetensgränser till de redan etablerade grann av professionema bedömer vi att den Kvalificerade yrkesutbildningen har små möjligheter att lyckas inom vården.

Inom tillverkningsindustrin är förhållandena annorlunda. I stora drag påminner de industriella Kvalificerade yrkesutbildningama om de

de gamla fyraåriga tekniska gymnasiema, dock utan de som gavs generella högskoleförberedande inslagen. De tvååriga Kvalificerade yrkesutbildningama skulle i så fall ha motsvarats ett femårigt gym-

av nasium vilket stämmer väl med industrins efterfrågan kvalificerade

210 Slutsatser och reflexioner SOU 1999:1 19

tekniker. Inom industrin kan den Kvalificerade yrkesutbildningen sägas spela hemmaplan.

Om vi slutligen ser närmare på de enskilda utbildningamas inriktning kan konstatera att de fått en delvis profilering än

annan som

diskuteras i såväl KEY-utredningen3 regeringens proposition4. I

som dessa förarbeten diskuteras inte att en betydande andel Kvalificerade yrkesutbildningar skulle inriktas arbetsledarrollen respektive utformas som förberedelser för rollen som egen företagare. Arbetsledar- och projektledarrollen markeras tydligast i byggutbildningar även

men inom träindustrin och transportsektorn samt inom miljögruppen, där befattningen som miljösamordnare" är inriktad på projektledning. Betoningen av det egna företagandet och entreprenörskap finns enbart i vissa branscher som jordbruk, livsmedel, träindustrin och inom det stora "ekonomiblocket.

14.1.4 Studenterna efter utbildningen

Det yttersta betyget på försöksverksamheten är vad händer med

som KY-studenterna efter utbildningen och hur de i efterhand bedömer sin utbildning. Vi har därför följt upp de första studenterna sex månader efter avslutade studier se tabell 14.2.

Tabell 14.2. Studenternas sysselsättning sex månader efter avslutade studier angivna med antal och i procent.

Sysselsättning Antal %

Anställd	845 75
Högskola	82 7
Eget företag	50 4
Arbetssökande	153 14

Vi kan konstatera att 75 procent av studenterna har anställning

en sex månader efter avslutade studier, vilket måste betraktas ett gott

som betyg. Till detta kommer drygt fyra procent egna företagare vilket innebär att nästan 80 procent har arbete. Av dessa är 84 procent verksamma inom det yrkesområde som utbildningen omfattat. Vi kan också konstatera att 14 procent är arbetssökande sex månader efter sin utbildning vilket inte är helt tillfredsställande. Det kan vara en indikation att de Kvalificerade yrkesutbildningarna inte är lika generellt gångbara

arbetsmarknaden som vissa högskoleutbildningar. Siffrorna kan tol-

3 SOU 1995:38. 4 Regeringens proposition 1995/96:145.

SOU 1999:1 19 Slutsatser och reflexioner 211

kas att den inte får arbete i målyrket har svårigheter att få

som som arbete i andra yrken. Vi k vidare notera låg övergångsfrekvens till

en den ordinarie högskolan, bara sju procent. Detta var också väntat då endast ett fåtal utbildningarna konstruerats för att underlätta en

av sådan övergång.

Av de studenter fått anställning är de flesta 83 % privat-

som anställda. Drygt 36 procent är verksamma i små företag 1-49 anställda, 24 procent i medelstora företag 50-499 anställda och 37 procent inom stora företag 500 eller fler anställda.

Ett mått på utbildningamas kvalitet är hur nöjda studenterna är med sin utbildning när de fått lite perspektiv den. På den övergripande frågan: Är Du nöjd med Din KY-utbildning svarade 79 procent av studenterna "Ja". Beträffande utbildningens längd svarade 75 procent

studenterna att den är lagom, 18 procent tycker den var för kort och av drygt fyra procent att den var för lång. 73 procent anser att den arbetsplatsförlagda delen är lagom lång.

En viktig aspekt är hur utbildningen mot de kompetenskrav

svarar

ställs i arbetslivet. På frågan: Motsvarade innehållet i Din KYsom utbildning i stort sett vad Du idag behöver i Ditt arbete svarade 76 procent "Ja. Vidare 74 procent att utbildningen bidragit till mer

anser intressanta arbetsuppgifter.

Det råder stor variation mellan olika branscher om i vilken

en utsträckning utexaminerade studenter att utbildningen bidragit till

anser

högre lön. Det genomsnittliga värdet ligger 56 procent vilket inte en är särskilt högt med tanke på att studenterna vanligtvis finansierat sin utbildning med studielån. Här skiljer IT ut sig genom att ha det största inslaget studenter som fått högre lön.

14.2 Utbildningarnas organiserande och

genomförande

14.2.1 Utbildningarnas struktur

Utbildningsprogrammen är olika långa. De varierar från 40 till 120 poäng. Vanligast förekommande 76 % av programmen är 80 poäng. Olika utbildningsprogram har olika antal studentplatser. Vissa program har så få åtta studerande antagningsomgång medan andra har

som per studentkullar om drygt 80 personer. Antalet antagningsomgångar per kalenderår skiftar också mellan de olika utbildningsprogrammen. Vissa utbildningar startar regelbundet gång per kalenderår. Andra utbild-

en ningar startar både höst och vår. Några få utbildningsprogram startar med 18 månaders mellanrum och slutligen finns det ett fåtal program

212 Slutsatser och reflexioner SOU 1999:1 19

med mycket varierande starttillfällen. Vanligast förekommande är att utbildningsprogrammen gör en antagning per kalenderår och att kurserna startar under tidig höst. Vissa utbildningar bedrivs via distansstudier.

Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som benämns Lärande i arbete LIA utgör i samtliga fall cirka en tredjedel av utbildningstiden. Arbetsplatsintegreringen för med sig att utbildningen i hög grad anpassas till den årsrytm som präglar arbetslivet. Verksamheten bedrivs till följd av detta ofta kontinuerligt utan terrninsindelning. Studenterna kan därför uppnå 80 kurspoäng kortare tid än fyra traditionella terminer.

Utbildningarna bygger de kunskaper som studerande får på nationella program i gymnasieskolan. För tillträde till en Kvalificerad yrkesutbildning krävs det alltså att sökanden har fullföljt ett nationellt gymnasieprogram eller har förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt. För tillträde till en utbildning kan utbildningsanordnare och ledningsgrupp ställa krav särskilda förkunskaper. Sådana krav skall vara relevanta för den aktuella utbildningen.

Utbildningarna är uppdelade i delkurser eller moment av olika karaktär. Vissa delkurser ges med egen anställd personal, andra köps utifrån. De lärartjänster som köps in kan t ex komma från Komvux eller högskolor, men det kan också vara branschanknutna föreläsare som har hand om hela eller delar av kurser. Flera av kurserna är organiserade som projektarbeten och för det mesta avslutas ett utbildningsprogram med ett examensarbete där de olika kursmomenten integreras i ett praktiskt inriktat projekt.

Kursutvärdering genomförs som regel efter varje avslutat kursmoment. Vanligtvis fyller studenterna i en enkät som kursvansvarig lärare sammanställer och vidarebefordrar till utbildningsansvarig. Efter avslutad kurs utförs en samlad kursuppföljning och eventuella revideringar realiseras. Det förekommer också att utbildningsansvarig en gång per termin eller läsår genomför någon form av utvecklingssamtal med varje enskild student.

Efter avslutad Kvalificerad yrkesutbildning erhåller den studerande antingen ett examensbevis eller ett utbildningsbevis. Omfattar utbildningsprogrammet sammanlagt 80 kurspoäng avslutas utbildningen med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen. Leder inte utbildningen fram till kvalificerad yrkesutbildningsexamen får den studerande begä-

en ran ett utbildningsbevis.

Slutsatser och reflexioner 213

142.2 Antagning och urval

Beslut antagning fattas i regel ledningsgruppen, men vid ett om av flertal utbildningar har antagningen delegerats till lokal antagningsen myndighet. Vid antagning används många olika urvalsgmnder. Vanligast förekommande är betyg, högskoleprov intervjuer, anlagstester, kunskapsoch arbetsprover. Meriterande är också arbetslivserfarenhet, tester branschkännedom och rekommendationer från arbetsgivare. Ofta eftersträvas järrm könsfördelning. I de mansdominerade yrkesgruppema en prioriteras, vid lika totalbedömning, ibland kvinnliga sökanden. Det kan också så 40 procent platserna är reserverade för kvinnor vara att av vid tillräckligt antal behöriga sökande. Ett problem påtalats vid våra besök hos olika utbildningar är som den ojämna kunskapsnivån hos studenterna. Lärarna upplever att den tid för undervisning inte räcker till för att möta varje som avsatts enskild individ rätt kunskapsnivå. De studerande har otillräcksom liga förkunskaper påtalar att det krävs stor insats för att nå uppsatta en kursmål. De studerande har goda förkunskaper uppger att undersom visningen inte tillför mycket och att de istället får fungera som stöd

sina kurskamrater.

14.23 Pedagogisk utformning

Den pedagogiska utformningen varierar allt från konav programmen ventionell klassrumsundervisning till Problembaserat lärande PBL. Vi kan huvudsakliga former för den pedagogiska uppläggningen se tre benämner modernt, konventionellt respektive lärlingsmodellen. som Den moderna formen sammanfaller med det kallar PBL. Det är också den vanligast förekommande undervisningsmetoden enligt anordnamas Med denna metod får de studerande möjligegen utsago. het träna problemlösning utifrån verklighetsanknutna situationer att ofta hämtas från de företag där de studerande genomför den som arbetsplatsförlagda delen utbildningen Studenterna får ta stort av läsandet. Lärarens roll är här att underlätta de stuansvar för det egna derandes inlämingsprocess, inte att förmedla en stor mängd fakta som ofta går inhämta via litteraturläsning. Lärarrollens tyngdpunkt ligger att i handledarskap. Den konventionella undervisningsforrnen bygger klassrumsundervisning och här strävar efter att få balans mellan traditionella man teoretiska undervisningsforrner med betydande laborativa inslag och olika former grupparbeten. En undervisningsmetod som flera utbildav

214 Slutsatser och reflexioner SOU 1999:1 19

ningsprogram använder är det projektorienterade arbetssättet. Projekten de studerande arbetar med är antingen fiktiva eller verklighetsbaserade och då, ett eller annat sätt, knutna till de företag där studenterna genomför den arbetsplatsförlagda studietiden. Vid hantverksinriktade utbildningar används den undervisningsmetod vi kallar lärlingsmodellen. Dessa utbildningar bygger de traditioner som finns vad gäller inlärning hantverksyrken. I de yrkesav specifika kurserna ges individuell undervisning där de studerande älva får pröva på förekommande moment i hantverksyrket. Värt intryck är att den mest använda undervisningsmetoden är konventionell undervisning med laborativa inslag och projektinriktade skolarbeten. Visserligen framför många av utbildningsanordnama att de använder PBL, men det stämmer inte med den bild vi fått vid våra besök. Det finns ofta goda ambitioner och är på väg. Lärarna man som mött berättar att de utbildar med stöd av anpassad PBL, men studenterna uppger att undervisningen är traditionell. Nämnas bör att vi också träffat på utbildningsprogram som ett framgångsrikt sätt använder PBL som undervisningsmetod, tex New Media Design i Karlskrona, som använder både ett projekt- och problemorienterat utbildningsupplägg.

14.2.4 Lärande i arbete

Målsättningen med Lärande i arbete LIA tolkas olika sätt av utbildningsanordnama. Enligt vissa anordnare är syftet att praktiskt tillämpa de teoretiska momenten och knyta de nyförvärvade kunskaperna till en reell arbetsmiljö. Andra uppger att avsikten är ge de studerande en yrkesteknisk färdighet. Några anger att syftet är att studenterna skall få kontakter i arbetslivet och en inblick i arbetslivets villkor. Eftersom målsättningen med Lärande i arbete varierar utformas den arbetsplatsförlagda utbildningen olika sätt. Vi har identifierat fyra olika typer som kallar: praktik, projekt, lärling och fadder. I många fall genomförs Lärande i arbete praktik då de studesom rande praktiskt skall tillämpa sina teoretiska kunskaper i verkliga livet. Ofta får studenterna börja med att olika arbetsmoment för att prova med tiden fungera som en anställd. I dessa fall har Lärande i arbete en trainee-karaktär, vilken säkert stärker de studerandes möjlighet till framtida anställning. Ett flertal utbildningar genomför den arbetsplatsförlagda utbildningen i projekrform där de studerande arbetar med ett projekt är som knutet till LIA-företaget. Projektarbetet är kärnan i den arbetsplatsförlagda utbildningen och kan tex innebära att studenten skall utforma en

1999:1 19 Slutsatser och reflexioner 215 SOU

marknadsplan eller utveckla ett företags webb-sidor. Genom att arbeta i projektform utvecklar studenterna förmågan att planera och samordna arbetet ofta i samarbete med andra studerande och arbetskamdet egna rater företagen. fåtal hantverksinriktade utbildningar sker Lärande i arbete På ett traditionell lärlingsutbildning. Vad den enskilde studenten lär sig som beror vilken handledare studenten har företaget och vilka arbetsobjekt för tillfället genomförs. Studenterna får möjlighet att under som erfarna instruktörers handledning själva utföra hantverket och tillägna

sig yrkets traditioner. Ett mindre antal entreprenörinriktade utbildningar genomför Lärande i arbete med hjälp k fadderföretag. I denna LIA-form får av s studenter och kursanordnare möjlighet att tillsammans med fadderföretag planera olika uppdrag. Varje student har ett antal fadtyper av derföretag de behov utkristalliserats under utbildsom svarar mot som ningens gång. Placeringen LIA-periodema varierar. Vissa utbildningar lägger av Lärande i arbete så studenterna är ute på företag två dagar i upp att under hela utbildningstiden. Detta för att studenterna skall få en veckan direkt återkoppling till den skolförlagda delen av utbildningen. Andra utbildningar lägger Lärande i arbete i tre eller fyra perioder med upp varierande längd. Under dessa perioder skall studenten deltaga i arbetet företaget och får därigenom fördjupade kunskaper om sambandet mellan teori och praktiskt arbete. Det finns också andra varianter av där exempelvis all praktik koncentreras till slutet av

periodindelning

studierna. Det finns även fall när all praktik koncentreras i början. komplicerad fråga är huruvida lön kan och bör utgå till studenter En under LIA-perioderna. Vissa företag betalar ersättning till studenterna andra inte det. De betalar att studenterna skall ha medan gör som anser ersättning eftersom de utför ett arbete i annat fall skulle utföras av som Problematiken finns speciellt inom vissa branscher och någon annan. då det gäller specifika utbildningar. Vår uppfattning är att vad som är den bästa uppläggningen av Lärande i arbete beror mängd faktorer. Det finns inga generella en Av KY-kommitténs anvisningar framgår att "Den arbetslösningar. utbildningen inte skall utgöras praktik i vanlig mening

platsförlagda av

utformas lärande i arbetet". Vi delar inte denna negativa utan som ett praktik har flera fall där konventionell praktik förefalsyn utan sett den lämpligaste formen för Lärande i arbete. Vi tror att det ler vara viktigaste värna möjligheten till lokal utformning av Lärande är att om i arbete. Denna lokala flexibilitet bör även inkludera LIA-periodens totala längd. Vi ett stort värde i att de Kvalificerade yrkesutbildser ningamas identitet kopplas till ett stort inslag Lärande i arbete men av

216 Slutsatser och reflexioner

har svårt att se varför just en tredjedel av utbildningstiden skulle passa alla. Man kanske istället skall föreskriva ett intervall. Vi ser inte heller någon anledning att centralt reglera om lön kan utgå under LIA-perioden.

l4.2.5 Tillgång på och fördelning av LIA-platser

Flera remissinstanser ifrågasatte möjligheten att ordna LLA-platser i den omfattning som KEY-utredningen föreslagit Dessa farhågor har inte besannats utan de flesta utbildningar har klarat av att organisera Lärande i arbete enligt KY-kommitténs anvisningar. Däremot är det svårt att ge någon enhetlig bild av hur ordnandet av LIA-platser har gått till. Det beror bl a utbildningens målsättning, den enskilde studentens bakgrund och intresseområde samt på tillgången potentiella LIA-företag.

I grova drag tillämpas tre tillvägagångssätt: Skola och skolledning placerar studenterna på redan ordnade LIA-platser, studenterna själva försöker finna LIA-företag där de kan få göra sina LIA-veckor eller så sker arrangerandet i samverkan mellan skola, student och företag. Vissa utbildningsprogram stimulerar de studerande att söka sig utomlands under LIA-perioderna.

lett stort antal utbildningar bestämmer skola och skolledning var de studerande skall genomföra sina perioder av Lärande i arbete. Några utbildningsprogram har valt att knyta upp ett antal företag där ledning och personal är intresserade av utbildningsfrågor. Många gånger fördelas dessa LIA-platser genom att studenterna söker de platser som de anser vara av intresse. Företagen granskar ansökningarna och väljer ut till intervju de studenter som de finner vara lämpliga.

Flera utbildningsprogram har valt strategin att studenterna själva har huvudansvaret för att finna sin LIA-plats. I dessa utbildningar förekommer ibland kurser som förbereder studenterna inför företagskontakterna. Många studenter har vid våra besök uppgett att det är svårt att få platser och menar att utbildningsformen är okänd och ännu inte etablerad marknaden.

Vid ett mindre antal utbildningar sker tilldelningen av LIA-platser i samverkan mellan skola, student och företag. Initieringen av samarbetet kan ske genom att ett företag konsulterar utbildningsprogrammet för att få ett projekt utfört.

Den avgörande frågan är till slut om den framtida tillgången LIA-platser är säkrad. Hittills har det gått bra men ett mer slutgiltigt

5Regeringens proposition 1995/96:145, l1.

SOU 1999: 119 Slutsatser och reflexioner 217

test handlar vad händer på sikt respektive vid volymstegringar.

om som I korthet vet inte hur robust systemet är. Mycket talar dock för att det kommer att bra även i framtiden. Flertalet LIA-företag uppger att Lärande i arbete inverkar positivt den ordinarie verksamheten. Vi tror att de problem som funnits kommer att lösas när den Kvalificerade yrkesutbildningen blir mer känd. Det skulle underlätta om Lärande i arbete lanseras som nanm och inte begrepp som Arbetsplatsförlagd utbildning APU eller praktik. Lärande i arbete ger positiva associationer företagen lätt kan identifiera sig med.

som

142.6 Handledare och handledarutbildning

Varje student skall ha en personlig handledare företaget som stödjer, hjälper till rätta på arbetsplatsen och är behjälplig vid kunskapsinhämtandet. Det är handledaren som har den största kontakten med studenten under LIA-perioden. Det är därför viktigt att handledaren har en helhetssyn utbildningen. Handledaren bör den anledningen få

av en grundlig genomgång av utbildningens uppläggning så LIA-perioden kan anpassas till utbildningens krav.

Utbildningsanordnama strävar efter att få erfarna handledare med intresse för den pedagogiska rollen. Många anordnare har försökt genomföra handledarutbildning, det har visat sig svårt

men att engagera handledama. I stället har ambitionerna reducerats till en introduktionsdag eller informationsträff då de berättat om utbildningens kursinnehåll

Lärande i arbete. och om

Vi kan konstatera att det många gånger varit svårt att finna former för en bra handledarutbildning samtidigt som vill betona vikten av att finna lösning på detta problem. Bra handledare är en förutsätt-

en ning för att Lärande i arbete skall kunna utvecklas som pedagogisk form. En utveckling i rätt riktning kan vara att avsätta ekonomiska

så att utbildningsanordnama kan följa upp LIA-periodema resurser med regelbundna besök ute företagen. En kontinuerlig uppföljning skulle kunna ett forum för dialog och pedagogisk utveckling.

vara

14.2.7 Studenternas inställning till Lärande i arbete

Studenterna uttrycker genomgående sin uppskattning över hur integrering av skola och arbetsliv har fungerat och menar att de efter praktiken bättre förstår teorin i vissa ärrmen. De upptäcker att skolans undervisning är nödvändig för ett lärande i arbetslivet och får, efter att ha varit ute i arbetslivet, välvilligare inställning till lärandet i skolan.

218 Slutsatser och reflexioner SOU 1999:1 19

Många studenterna har valt denna utbildningsform grund

av av att en tredjedel av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Hela 84 procent av KY-studentema anser att just detta utbildningsaltemativ, där skola och arbete integreras, är det absolut bästa för dem och 89 procent är nöjda med den senaste LIA-arbetsplatsen.

Elevernas attityder visar klart att erfarenheterna från Lärande i arbete stimulerar skolundervisningen och gör den mer konkret och mer påtaglig. Detta bör också vara tilltalande för annars studieomotiverade ungdomar.

14.2.8 Examinationsformer

Formema för kunskapskontroll varierar och är i några fall originella och nyskapande. Val av examinationsforrn beror kursens upplägg och den undervisande läraren. Vid några utbildningar tillämpas olika examinationsformer för olika individer i samma kurs. Med denna valfrihet kan studenterna visa sina kunskaper på ett för dem passande sätt. Vid någon enstaka utbildning erbjuds kursdeltagare att igenom gesällprov.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen betygsätts. Examinationen består för det mesta av dels ett skriftligt omdöme från handledaren på företaget och dels en redovisning av det projekt eller specialarbete studenten gjort under LIA-perioden.

Olika utbildningar använder olika betygsskalor. Vissa utbildningar nyttjar sifferbetyg, andra bokstavsbetyg med olika skalindelning. Vanligast förekommande är den tvågradiga skalan med betygen IG och G.

Vår uppfattning är att det ligger ett stort värde i att kunna anpassa examinationsmetodema efter undervisningssituationen men vi förordar en Standardisering av betygsskaloma.

l4.2.9 Högskolepoäng

Enligt KY-kommitténs anvisningar skall den Kvalificerade yrkesutbildningen inte vara akademisk i traditionell mening men om något moment är mycket lik en kurs som finns högskolan, bör det prövas om KY-studentema kan tillgodoräkna sig poängen om de så vill. Det finns ett flertal Kvalificerade yrkesutbildningar där de studerande har den möjligheten att tillgodoräkna sig högskolepoäng. Antalet poäng varierar från ett upp till 60 poäng.

par

Avsaknandet av högskolepoäng beror bl a att det ofta är svårt att hitta kursemas motsvarighet inom högskolan, då den Kvalificerade

SOU 1999: l 19 Slutsatser och reflexioner 219

yrkesutbildningen till mycket stor del är skräddarsydd för näringslivets behov.

Frågan om högskolepoäng är mycket laddad för studenterna. Det finns utbildningar som i sina kursplaner utlovat högskolepoäng,

men som av olika anledningar inte hållit fast vid detta. Det förekommer också att utbildningsprogram innehåller högskolepoäng som studenterna inte kan lyfta på grund av att de saknar behörighet. Möjligheten att kunna få tillgodoräkna sig högskolepoäng upplevs som väldigt viktig för studenterna. Vid våra besök uppgav de studerande att de kände sig lurade då det uppdagades att tillgodoräknandet är reglerat av ett flertal villkor.

Frågan tillgodoräknande högskolepoäng måste klargöras för

om av studenterna redan före ansökningstillfället. Vår uppfattning är att man måste försöka komma bort från järnförelsema med den ordinarie högskolan. KY-poängen bör få ett eget värde som kan bedömas i ett eget sammanhang.

14.3 Könsmönster, regionala effekter och

annat

l4.3.l Könsbundna utbildnings- och yrkesval

Könsmärkningen av såväl arbetsliv som utbildningar har visat sig utgöra starka strukturer. Detta slår även igenom de Kvalificerade yrkesutbildningama. Totalt har utbildningarna en något jämnare könsfördelning än den allmänna högskolan, men det finns stora skillnader i vad män och kvinnor studerar.

Männen är kraftigt överrepresenterade inom branscherna Bygg, Jord, skog och trädgård, Transport, Tillverkning och Träindustri. Kvin-

är kraftigt överrepresenterade inom Vård, Turism och Miljö, men norna också inom Ekonomi. De könsmässigt jämna branscherna är IT och i viss mån Livsmedel, så även den sammansatta restkategorin Övriga.

Kvalificerade yrkesutbildningama bryter således inte på något avgörande sätt mot könsbundna utbildnings- och yrkesval. Könsfördelningen följer arbetsmarknaden i dess helhet. De åtgärder som vidtagits inom de enskilda är oftast traditionella. En flicka på fram-

programmen sidan till rekryteringsbroschyren och utnyttjande av underrepresenterat kön vid rekryteringskampanjer är vanligt förekommande. Det förekommer också att underrepresenterat kön prioriteras vid antagning.

220 Slutsatser och reflexioner

l4.3.2 Nya av studerande

grupper

En intressant fråga de Kvalificerade yrkesutbildningama lyckats

är om rekrytera andra studerande än den allmänna högskolan. Då

grupper av skall vi vara medvetna om att högskolan är socialt segregerad.

Vårt material visar att den sociala segregeringen är betydligt mindre för den Kvalificerade yrkesutbildningen men ändå följer högskolans mönster. Studenter med arbetarbakgrund är fortfarande kraftigt underrepresenterade, medan mellantjänstemännen och de högre tjänstemän-

är överrepresenterade. Anmärkningsvärt med KY-studentema är nen den höga andelen barn till företagare, hela 14 procent jämfört med nio procent för högskolan och sex procent för den förvärvsarbetande befolkningen.

När det gäller att rekrytera studenter med invandrarbakgrund har de Kvalificerade yrkesutbildningama lyckats bättre än den vanliga högskolan. De Kvalificerade yrkesutbildningama har här en andel motsvap rande 18 vilket andelen invandrare i befolk-

procent, nära motsvarar ningen i stort, dvs knappt 20 procent.

Vidare är KY-studenten något yngre än den vanliga högskolestudenten, majoriteten är under 24 år 54 %. Vi kan vidare se en

men stark koppling till gymnasieskolans program och särskilt de yrkesförberedande där hela 48 procent kommer från gymnasiesko-

programmen lans 2 och 3-åriga yrkesförberedande program. Lika många kommer från de 3 och 4-åriga teoretiska programmen. Andelen studenter som saknar gymnasieskola är mycket låg.

Vår uppfattning är att den Kvalificerade yrkesutbildningen lyckats förvånansvärt bra med att rekrytera nya grupper av studenter. Särskilt vill vi framhålla öppnat ett tydligt alternativ för studenter från

att man gymnasieskolans yrkesförberedande program.

14.3.3 Regionala effekter

Av anvisningarna till försöksverksamheten framgår att utbildningarna skall riksrekryterande. Vårt material visar att flertalet av utbild-

vara ningsanordnama lyckats bra med att rekrytera studerande från andra orter. Andelen studenter flyttat eller veckopendlar till sin utbild-

som ning är så hög som 59 procent.

Vår analys visar att det inte tycks finnas några starka samband mellan studenternas flyttbenägenhet och övergripande faktorer som branschtillhörighet eller utbildningamas geografiska placering. Vi har heller inte lyckats påvisa att flyttbenägenheten skiljer sig nämnvärt mellan män och kvinnor. Ett visst statistiskt samband har uppmätts

SOU 1999:1 19 Slutsatser och reflexioner 221

mellan flyttbenägenhet och ålder där de yngsta tenderar att flytta i större utsträckning än äldre. Detta resultat kan inte betraktas som sensationellt. Istället följer detta mönstret hos de flesta utbildningsformer. Yngre människor utan familj har lättare och är mer villiga att flytta.

En fördjupad studie av gruppen med högst flyttbenägenhet ger en delvis bild av de utbildningar som lyckats bäst med nationell

annan rekrytering. Analysen visar att flertalet av dessa utbildningar satsar traditionella hantverksyrken eller vad skulle vilja beteckna som nya hantverksyrken där modern datateknisk utrustning är ett väsentligt redskap som ändå bygger ett hantverkskunnande i botten. Ett annat

men kännetecken hos rad av de utbildningar som har hög flyttbenägenhet

en är att de har en riksunik profilering. Utbildningama finns endast ett ställe i landet.

Analysen visar också att de flesta de riksrekryterande utbildning-

finns utanför storstadsregionema Stockholm, Göteborg och arna Malmö. Vår uppföljning månader efter avslutad utbildning visar att

sex den Kvalificerade yrkesutbildningen för de flesta län inneburit en nettoutflyttning, dvs fler studenter har lämnat länet efter utbildningen än vad flyttat till länet för att börja utbildningen.

som

14.3.4 Huvudmannaskap

I lagen försöksverksamheten framgår att utbildningarna kan anord-

statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och nas av enskilda utbildningsanordnare. Utfallet har blivit att kommuner är huvudmän i de flesta fall 59 % och driver utbildningar inom alla branscher. Privata anordnare utgör 19 procent och finns inom de flesta branscher med viss koncentration Ekonomi och IT. Hög-

men en skolan för 15 procent utbildningarna främst inom Tillverk-

svarar av ning och IT. Landstinget 3 % är engagerat inom branscherna Vård och Jord, skog och trädgård och AMU° 4 % har huvuddelen sina

av utbildningar inom Tillverkning och IT.

Vi har försökt finna samband mellan olika huvudmannaskap och kvalitet i utbildningarna har inte funnit några sådana. Det finns

men inget tyder att exempelvis högskolan är bättre än kommuner

som att Kvalificerade yrkesutbildningar. Från våra besök hos

arrangera utbildningsanordnare kan vi dock se att kommuner i hög grad bygger sina utbildningar på struktur i form väl definierade kurser och sche-

av malagd undervisning. De privata anordnama bygger i högre grad sin undervisning på projekt och situationsanpassning.

6AmuGruppen är så stor anordnare att valt att redovisa den separat.

222 Slutsatser och reflexioner

14.3.5 Ledningsgruppen

Ledningsgruppemas storlek varierar men vanligast är nio ledamöter. Grupperna förefaller vara bemannade med kompetenta personer som i allmänhet är valda utifrån ett känt intresse för utbildningsfrågor och ett

under den Kvalificerade yrkesutbildningens framväxande. engagemang

Ledningsgrupperna sammanträder vanligtvis ett par gånger per termin och behandlar främst de frågor förordningen beskriver. Vårt intryck är att ledningsgruppema i allmänhet styr utbildningsarbetet med omdöme och positiv helhetssyn. De är intresserade och engagerade. Deltagandet vid sammankomsterna är med vissa undantag goda.

Alla utbildningsprogram har inte lyckats hitta den rätta formen för samarbetet med ledningsgruppen. Några utbildningsprogram har exempelvis påtalat att det i praktiken visat sig svårt att samla alla före-

vara tagsrepresentanter till sammankomsterna.

14.3.6 Reglering

Uppläggning och utformning av de Kvalificerade yrkesutbildningama styrs och regleras lag och förordning. Dessa regler ses av så gott

alla utbildningsanordnare nödvändiga och bedöms ge nödsom som vändig frihet att utforma och bedriva adekvat kvalificerad utbild-

en ning. Reglerna uppfattas relativt få, generösa och flexibla.

som

Utbildningsanordnama påtalar dock att förordningen innehåller en del problem och motsättningar. Det är bl svårt att skapa något nytt om

a utbildningen måste vara arbetsplatsförlagd. Yrket finns inte tidigare Vidare upplevs kravet att Lärande i arbete skall vara en tredjedel av utbildningstiden väl stelt. Tiden upplevs ibland lång för de

som som studenter varit ute i arbetslivet medan tiden är väl motiverad för de

som

kommer direkt från gyrrmasieskolan. Det upplevs som en brist att som det inte finns handlingsutrymme och flexibilitet beträffande Lärande i arbete.

Därtill önskar de utbildningsansvariga anvisningar för hur den Kvalificerade yrkesutbildningen skall marknadsföras. De efterlyser mer av

för att bättre kunna lansera utbildningarna. Vidare frågar samsyn anordnama efter riktlinjer då det gäller att översätta KY-kursemas innehåll till ordinarie högskolepoäng.

Det saknas således till viss del övergripande styrning av KY-konceptet. Däremot upplevs det som mycket positivt att stort handlingsutrymme på detaljnivå, att lokala kurser och kursplaner kan disku-

ges teras fram med näringslivet. Vi finner det angeläget att bevara denna flexibilitet.

SOU 1999: l 19 Slutsatser och reflexioner 223

14.3.7 Utbildningamas ekonomi

Medelvärdet av de statsbidrag som utbildningsanordnama erhöll under åren 1996-1998 51 300 kronor per utbildningsplats och år. Avsikten

var med bidraget var att täcka den del av utbildningskostnadema som inte

hänförliga till Lärande i arbete. Spridningen avseende tilldelade var statsbidrag var stor. De anordnare som tilldelats mest bidrag har erhållit mer än dubbelt så mycket som de anordnare som tilldelats minst.

Vi har inte funnit några tydliga samband mellan statsbidragens storlek och utbildningamas kvalitet. En likhet mellan de anordnare som uppgivit att resurstilldelningen inverkat negativt på kvaliteten i utbildningen dock att de hade färre studenter vid sina utbildningar än det

var antal studenter som utgjort underlag för ansökan om statsbidrag.

Flertalet anordnama uppgav att de subventionerar sin KY-verk-

av samhet i någon forrn. Detta skulle kunna en av anledningarna till

vara att skillnader i resurstilldelning inte givit några mätbara skillnader i utbildningamas kvalitet.

Vår uppfattning är att medelstilldelningen till de Kvalificerade yrkesutbildningarna har varit generös. Utbildningarna har fått väsentligt högre statsbidrag än både gymnasieskolan och universitets- och högskoleutbildningama inom områdena naturvetenskap, teknik, farmaci och vård.

De stora skillnaderna i totalkostnad mellan de olika utbildningarna beror till viss del på skilda behov vad gäller utrustning, läromedel och lokaler. Utbildning traditionellt bedrivs lärarledd undervis-

som som ning i större har inom den Kvalificerade yrkesutbildningen

grupper även andra mer kostnadskrävande undervisningsformer. Färdighetsträning och laborationer är inte begränsade till enbart de tekniska utbildningarna. Användningen av datorer ingår i de flesta typer av utbildningar. Tillgången till datorer och datorsalar är alltså ett generellt behov inte är avgränsat till vissa områden. Vår uppfattning är att

som de stora skillnaderna i tilldelning av statsbidrag baserat uppdelning i olika utbildningsområden därför bör ifrågasättas.

14.3.8 Egenutvärdering

I anvisningarna för de Kvalificerade yrkesutbildningarna finns krav "kvalitetssäkring och egenutvärdering. Vi har försökt att bidra till detta arbete genom att tillföra en modern syn kvalitetsutveckling,

vi hoppas inspirerat till ett ständigt förbättringsarbete även framsom gent.

224 Slutsatser och reflexioner

För att stimulera självutvärdering arbetssätt bland anordnama

som utvecklades ett speciellt verktyg, kallat Läroverket. I Läroverket struktureras verksamheten i de fyra områdena: Kundsamverkan, Ledarskap, Medarbetarnas utveckling och delaktighet samt Verksamhetens proces-

Inom de olika områdena finns frågor som syftar till att belysa sysser. tematiken i arbetet. Ett häfte med ytterligare förklaringar, kallat Skolblocket, samt ett utdrag ett fiktivt praktikfall, Rentek i Rensjåkk, har

ur också utarbetats för att exempel på på frågorna i Läroverket.

ge svar

För att stödja anordnama har erbjudit två utbildningar. Först en

två dagar omfattade offensiv kvalitetsutveckling, verktyget om som Läroverket samt hur detta bör användas för att åstadkomma en verksamhetsbeskrivning. Därefter har erbjudit ytterligare en utbildningsdag för att diskutera hur analys av verksamhetsbeskrivningar bör genomföras och hur handlingsplan för förbättringsarbetet kan upp-

en rättas.

De utbildningsanordnare beviljats medel senast november 1997

som fick därefter ta ställning till de ville använda Läroverket i sitt

om utvärderingsarbete. Anordnare till 98 utbildningar av 123 möjliga valde

använda Läroverket, medan de resterande 25 utbildningarna att föredrog arbeta efter modell. Denna satsning inom den

att en egen Kvalificerade yrkesutbildningen är, vad gäller antalet deltagare, tveklöst den största inom området som förekommit i landet.

Våra enkäter visar att det stora flertalet utbildningsanordnama

av har upplevt arbetet med Läroverket stimulerande, nyttigt och utvecklande. Ett skäl till i vissa fall inte lyckats fullt ut är säkerligen

att man

de förhållandevis stora erfordras för en systematisk att resurser som självutvärdering inte fanns inplanerade från början. Trots detta har många anordnare lagt avsevärd tid arbetet med att åstadkomma

ner

Verksamhetsbeskrivning. en

Vi kan konstatera skall döma angivna enkätsvar, så

att, om man av har även åtskilliga de inte utnyttjat Läroverket gjort seriösa

av som satsningar att utvärdera sin utbildning. Det är dock svårt att bedöma, eftersom vi endast har enkätsvar, i vilken utsträckning utvärderingen lett till förbättringsåtgärder och, framför allt, i vilken utsträckning förbättringsarbetet bedrivs utifrån modern syn kvalitetsutveckling.

15 Kvalificerad yrkesutbildning i

framtiden

Vi skall i detta avslutande kapitel diskutera hur de Kvalificerade yrkesutbildningarna KY skulle kunna organiseras i framtiden. Vi kan dra vissa lärdomar från tidigare skolreformer inletts med försöksverksom samhet, grundskolan 1950-talet. Vi kan redan av dessa erfarent ex heter sluta till vilka effekter utbildningssystemet som en permaoss nentning den Kvalificerade yrkesutbildningen kommer att medföra. av Om försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning bedöms framgångsrik och regering och riksdag sedan beslutar att permasom denna verksamhet den nivå KEY-kormnittén föreslår nenta som 20 000 utbildningsplatser är det reform påverkar hela det en som svenska utbildningssystemet och det innebär i så fall att man inrättar en

utbildningsnivå.

helt ny En sådan utbildningsnivå kan betraktas många olika perspektiv. ur Det uppenbara är utbildningen mot behov i industri mest att svarar nya och samhälle betingade den tekniska och sociala utvecklingen. Man av kan även anlägga ett ungdomspolitiskt perspektiv där denna typ av utbildning kan fylla ett behov mellanutbildning för ungdomar av en med lägre studiemotivation. Den kan också, i ett omvärldsperspektiv av osäkerhet och hög förändringstakt, möjliggöra flexibel strategi stor en för omvandlingen näringsstrukturen; i hög grad offensiv strategi. av en Under 1980-talet drev bland annat TCO i sitt forskningsprogram tanken utbildningen skapar sin efterfrågan: vi kan utbilda för det att egen samhälle ännu inte finns. som Vi skall nedan diskutera för och nackdelar med olika former av Kvalificerad yrkesutbildning. Det är svårt att säga vad som är rätt och vad är fel. Vårt bidrag blir att utifrån vår utvärdering problematisom några olika koncept och försöka placera dem i ett nationellt och sera internationellt utbildningssammanhang. Regeringen markerar i sin proposition att försöksverksamheten bland annat syftar till att klargöra hur denna utbildning bäst kan inordnas i utbildningssystemet. Vi typ av skall även diskutera den frågan.

8 19-2003UtvärderingenavKY

226 Kvalificerad yrkesutbildning iframtiden SOU 1999: l 19

Först vill poängtera ett antal värden som funnit styrkta i vår utvärdering och som vi anser att en framtida Kvalificerad yrkesutbildning bör värna om oavsett den organisatoriska placeringen:

Utbildningama bör fokusera yrke. -

Lärande i arbete skall bevaras. -

Näringslivets engagemang måste säkras. -

Flexibiliteten mot arbetsmarknadens krav måste bevaras. -

Utöver dessa värden finns det ett antal problem som vi belyst i tidigare kapitel av vår utvärdering och som vi anser måste lösas i samband med en permanentning av reformen:

Kvalificerad yrkesutbildning måste få en egen identitet eller kopp- -

las till en etablerad identitet. Kopplingama till högskolan måste klarläggas.

Vi har valt att diskutera fyra olika utvecklingslinjer för den Kvalificerade yrkesutbildningen som vi kallar likvidation, prolongation, integration och separation.

15.1.1 Likvidation Nedläggning verksamheten

- av

Nedläggning och likvidation låter kanske mer dramatiskt än vad avser. Det vi åsyftar är att yrkeshögskolan försvinner som tanke och att de olika utbildningsuppdragen helt integreras i det nuvarande skolsystemet. I praktiken innebär detta en kommunalisering av den Kvalificerade yrkesutbildningen. Några utbildningsuppdrag kan kanske läggas på andra anordnare, men tror att den administrativa samordning som kan uppnås med få anordnare vore av godo.

En sådan reform skulle innebära en utbyggnad av de gyrrmasiala påbyggnadsutbildningama. En fördel med detta alternativ är att det finns kvalificerade utbildningsanordnare som i försöksverksamheten har visat både intresse och lämplighet att bedriva utbildningar av denna typ. Utbildningsanordnarna har vidare en sådan volym på sin verksamhet att de kan klara den flexibilitet som Kvalificerad yrkesutbildning kräver. En annan positiv effekt av en kommunalisering är att de Kvalificerade yrkesutbildningama och gymnasieskolans programutbud skulle kunna samordnas på ett bättre sätt. Det är exempelvis inte säkert att alla IT-utbildningar i KY-försöket skall vara post-gyrrmasiala. En del kanske bättre hör hemma en reformerad gymnasial nivå, tex i form av ett nytt IT-program.

Det största problemet med denna lösning är att de Kvalificerade yrkesutbildningarna fortsättningsvis kommer att ha en låg synlighet. Det kommer istället de enskilda utbildningsprogrammen att göra

an sig kända.

15.1.2 Prolongation Kvalificerad yrkesutbildning i

sin nuvarande form

En prolongering nuvarande Organisationsform ligger nära KEY-ut-

av redningens förslag inför perrnanentning reformen. KY-kommittén

en av skulle övergå till att bli permanent myndighet med ansvar för

en utveckling, planering, prioritering, kvalitetssäkring, utvärdering och finansiering utbildningarna. För genomförandet svarar många olika

av existerande utbildningsanordnare och företag. Kostnadsökningen skulle säkert kunna hållas på måttlig nivå då kommittén och dess kansli

en visat kan hantera uppgiften med dagens begränsade resurser.

att man En fördel med central myndighet är att den ger vissa möjligheter till

en nationell samordning och planering av utbildningsutbudet. Den nuvarande KY-kommittén har dock inte utnyttjat denna möjlighet.

En nackdel med detta alternativ är att det kommer att bli svårt att ge Kvalificerad yrkesutbildning någon identitet. På vissa orter kopp-

egen las den till gymnasieskolan och Komvux, på andra sammanblandas den med AMU-utbildningar och i några fall kopplas den till högskolan utan att egentligen komma in i systemet på ett naturligt sätt.

En nackdel är utbildningsenhetemas litenhet. Det kommer att

annan bli svårt att möta kraven flexibilitet på annat sätt än att arbeta med

hög andel tillfälligt anställda externa lärare. Detta gör att det blir en svårt att driva kontinuerlig kursutveckling och ett löpande kvalitets-

en arbete.

15.1.3 Integration Kvalificerad yrkesutbildning

som en del av den reguljära högskolan

Ett alternativ diskuterats redan KEY-utredningen är en integre-

som av ring KY-verksamheten i det reguljära universitets- och högskole-

KEY-utredningen är negativ till sådan utveckling och försystemet. en utspår att högskolans värdesystem och de prioriteringar som dominerar skulle äventyra reformens genomförande. Flera remissvar menar å andra sidan att sådan integration är av godo och menar att högskolan

en har lämplig organisation och bäst kan hantera järnförbarheten i

en utbildningen.

228 Kvalificerad yrkesutbildning iframtiden SOU 1999: l 19

Försöksverksarnheten har inkluderat 19 utbildningar i högskolans regi. I våra studentenkäter har vi inte funnit något tyder på att som dessa är vare sig bättre eller sämre än utbildningar med andra huvudmän. Någon fristående kvalitetsbedörnning de enskilda av programmen har vi inte gjort. Vi har besökt några av de högskolebaserade utbildningsprogrammen och där har andelen erfarna och välutbildade lärare inte avvikit nämnvärt från övriga program. Ett intryck fått är att de högskoleförlagda utbildningarna har ett innehåll ligger perifert i som förhållande till högskolans kämverksamhet. I några fall har de lämnats ut entreprenad. Högskolans möjligheter att uppfylla kriterierna att utbildningarna bör fokusera yrke, att Lärande i arbete skall bevaras, liksom att säkra näringslivets engagemang och utbildningamas flexibiliteten mot arbetsmarknadens krav måste bedömas som goda. Högskolan har lång erfarenheter att fokusera på yrke, särskilt sådana som knyts till professionell status. Lärandet i arbetet är en beprövad pedagogik inom flera utbildningsprogram. Relationema till näringslivet är ofta nära, särskilt för de tekniska högskolorna. Högskolan har dessutom erfarenheter av ett medelstilldelningssystem som gynnar flexibilitet. Integrering i högskolan skulle även möjliggöra en samordning med YTH-utbildningama. Fördelen av detta kanske är större för YTH-utbildningama än för Kvalificerad yrkesutbildning men är ändå viktigt att beakta. Ytterligare ett förhållande som talar för högskolan huvudman som är att KY-poängen skulle kunna värderas som övriga högskolepoäng. Notabelt är dock att de studerande vid de Kvalificerade yrkesutbildningar som idag ges vid högskolan inte får räkna sina poäng fullt ut som högskolepoäng och de får inte heller annat än i undantagsfall tillgodoräkna sig dem i fortsatta högskolestudier. Det stora problemet med en integrering är det svala intresse som utbildningarna mött från sina värdhögskolor. Det finns mycket som tyder på att högskolan inte skulle ta utbildningsprogrammen till sin kämverksamhet. Erfarenheterna från hur högskolorna hanterat YTHutbildningama manar till eftertanke. Något som talar för att universitet och högskolor skulle kunna bli mer intresserade Kvalificerade av yrkesutbildning är den ökade konkurrensen studenter i framtiden. om Då kan det vara intressant att kunna erbjuda ett brett programutbud. En annan attraktiv faktor är den relativt generösa medelstilldelningen som åtminstone hittills följer med utbildningsplatsema.

Kvalificerad yrkesutbildning iframtiden 229

15.1.4 Separation Kvalificerad yrkesutbildning

som en egen yrkeshögskola

KEY-utredningen föreslår KY organiseras egen yrkeshögatt som en skola. I samband med riksdagsbehandlingen KY-utbildningama var av många remissinstanser avvisade denna tanke med motivet att det som återgång till parallellskolesystem med påtaglig det innebär en ett en utveckling B-högskola. Regeringen delade den upprisk för en av en fattningen i sin proposition. Vår yrkeshögskola sikt skulle kunna uppfattning är att en egen de Kvalificerade yrkesutbildningama får den identitet och bidra till att förtjänar. En förebild kan de tyska försöken med synlighet de vara Berufsakademie, dvs variant kvalificerad eftergymnasial en av blivit succél. Där går det 10-20 sökande

yrkesutbildning, som en stor

och exarninationsfrekvensen är högre än för både utbildningsplats per universitet och fackhögskolor 90 % jämfört med 60-70 %. En satsförutsätter att utbildningarna blir bra

ning på en egen yrkeshögskola

både studenter och arbetsgivare. Om man miss-

och uppskattade av

lyckas därvidlag har de facto infört ett parallellskolesystem som man kommer klassificeras en B-högskola. att som den framtida Kvalificerade yrkesutbildningen lyckas skapa en Om kan avföra den för studenterna så viktiga diskussioegen identitet man med den nuvarande högskolan. En fri-

om poängens jämförbarhet

nen kan också ha ett friare sätt att se behörighet.

stående yrkeshögskola

Man kan mycket väl tänka sig att lägga utbildningarna p0st-gymnanivå för den skull generellt kräva allmän behörighet. Olika sial utan att intagningsprov kan förekomma. Vi inga problem för en typer av ser förverkliga kraven fokusering på yrke, fristående yrkeshögskola att om Lärande i arbetet och arbetslivets engagemang. lyckas yrkeshögskola identitet är att den kan Ett sätt att ge en ny en byggnader och campus-områden separerade från identifieras med egna skolformers byggnader. Detta kräver koncentration av resurser andra en dagens Kvalificerade yrkesutbildningar. En yrkestill större enheter än inte omfatta färre än fem och gärna fler, dels för högskola bör program bli identifierbar och tydlig också för att den skall att den skall men, kraven på flexibilitet. Vår uppfattning är att kommukunna svara mot liten organisatorisk bas för att skapa sådan koncentner är en alltför en rationen. En länsindelning förefaller rimligare. geografiska placering förefaller inte ha någon Yrkeshögskolans betydelse för studentrekryteringen. Det handlar snarare om att större

l SOU 1995:38, 51.

finna intressanta program. Det finns tex inget i vår utvärdering som tyder på att ungdomar gärna flyttar till storstäder.

15.1.5 Ett politiskt beslut

Vi anser att vår utvärdering har visat att försöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning har varit framgångsrik. Studenter har sökt sig till utbildningarna, utbildningsarrangörema har tagit sig an uppgiften på ett seriöst sätt, företagen har ställt upp med arbetsplatser för Lärandet i arbete och studenterna har i stor utsträckning fått arbeten efter avslutad utbildning. Visst har stött problem som påtalat i denna rapport, men det övergripande intrycket är ändå att det fungerat bra. Det finns en del "bamsjukdomar" som säkert kommer att försvinna med tiden.

Likvi dati on

Figur 15.1. De fyra framtidsaltemativen formulerat kan sammanfattas i form av ett Y. Detta Y symboliserar såväl KY, där Y står för yrkesutbildning, som det vägval presenterat genom de fyra altemativen avseende den Kvalificerade yrkesutbildningens framtid.

Vår uppfattning är att den Kvalificerade yrkesutbildningen bör permanentas på något sätt. Vi har skisserat fyra olika alternativ som

ovan

kallat: integration, separation, prolongation och likvidation. Alla

alternativ har sina för- och nackdelar. Väljer man integration eller separation den Kvalificerade yrkesutbildningen en klar iden-

ger man titet, i det första fallet lånar högskolans och i det andra bygger

man

Valet det yrkeshögskola, är möjligen man en egen. av senare, en egen

chansartat utfallet kan bli mycket gott om man lyckas. Valet mer men

prolongation eller likvidation, där det senare väsentligen innebär en av kommunalisering, är lågmäld lösning, där ett positivt utfall är

en mer garanterat, där de stora vinsterna är mindre troliga.

men

Utöver dessa fyra alternativ kan givetvis tänka sig kombinatio-

man

två eller flera alternativ. Prongolationsaltemativet kan tex ges ner av karaktären relativt självstyrande lokala yrkeshögskolor och nedlägg-

av ningsaltemativet går att kombinera med att de gymnasiala påbyggnads-

utbildningarna identitet som lokalt yrkeshögskolor.

ges en egen

Vilken väg väljer är till slut politisk fråga. De olika altema-

man en tiven har olika politiska konsekvenser. Vill ha ett centraliserat

man eller decentraliserat utbildningssystem Vill man skapa utrymme för

ett privata utbildningsanordnare eller är den Kvalificerade yrkesutbildningen helt angelägenhet för stat och kommun Dessa och många

en fler ställningstaganden är förknippade med det avgörande beslutet

som

hör hemma i den politiska beslutsprocessen. Med detta som anser slutord överlämnar vår utvärdering.

Referenser

1720 års skråordning. ASEA. Kort handledning i Arbetsvärdering för Manuella Yrken, Västerås: ASEA, 1957. Bergman, B. och Klefsjö, B. Kvalitet från behov till användning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur, 1995. EFQM, Self-assessment Guidelines for Companies, Brussels: European Foundation for Quality Management, 1997. Hellevik, O. Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Stockholm: Natur och kultur, 1984. Helling, Kundorienterad verksamhetsutveckling. Lund: Utbildningshuset, Studentlitteratur, 1999. Hellsten, U. och Klefsjö, B. Some efforts in Sweden to stimulate TQM work in small enterprises. Proceedings of the 10th Annual ASQ Quality Management Conference, San Diego, February 25-27, Session 1998. Hellsten, U. Språngbrädan. Andra upplagan, Luleå: Luleå tekniska universitet, Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, 1997. Invandrarverket. På tal invandrare. Norrköping, 1998. om Klefsjö, B. Självutvärdering ett arbetssätt för ojfensiv kvalitetsut- veckling. Luleå: Luleå tekniska universitet, Centrum för Kvalitetsutveckling, 1999. Kommittédirektiv Dir. 1996:26. Kvalificerad yrkesutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Kommittédirektiv Dir. 1996:41. Tilläggsdirektiv till Organisationskommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, Allmänna råd och föreskrifter, Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm.

234 Referenser SOU 1999:1 19

Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, Anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning 1998-05- 26", Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksarnheten med kvalificerad yrkesutbildning 1998-08-03, Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, Branschvis förteckning över beviljade utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning 1999-01-13, Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, KY-kansliets sammanställning över inkomna ansökningar 1999-03-15, Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, "Nya anvisningar för ansökan till försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning 1997-01-21, Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, PM: Utvärdering förav söksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning Dnr 96/ 109 1996-10-10, Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, "Registerdata 1999-01-27 från KY-kansliet", Birger Jarls Torg 103 33 Stockholm. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, "Vilka utbildningar finns, WWW dokument. http://www.kv.g0v.se/vilka.idc Lindell, M. och Svensson, M. Val av utvärderingsmodell vid högre utbildning: erfarenheter från färsöksverksamheten med Kvalificerad yrkesutbildning. Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för arbetsvetenskap Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, 1998. Lindström, P., Grubb, H., Ericsson, B. och Odén, L. Bli bättre med EF QM-modellen. Göteborg: Institutet för Verkstadsteknisk forskning, 1999. Lundquist, R. Quality in Higher Education Approaches to its Mana- gement and Improvement. Luleå: Luleå tekniska universitet, Licentiatuppsats 1997:46, Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, ISSN 1402-1757, 1997. Lundqust, R. 1996. Using Quality Awards for Self-assessment in Higher Education. Quality in Higher Education, 2:2, 105-116.

SOU 1999:1 19 Referenser 235

Nilsson, L. "Yrkesutbildning i nutidshistoriskt perspektiv, Göteborg: Göteborg Studies in Educational Sciences 39, 1981. Nordens Fotoskola. Ansökan om möjlighet att bedriva försöksverksamhet med Kvalificerad Yrkesutbildning i fotojoumalistik 100p, Biskops-Amö, 746 93 Bålsta.. Regeringens proposition 1995/96: 145. Kvalificerad yrkesutbildning

Stockholm: Utbildningsdepartementet. m m. Regeringens proposition 1997/98:113. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Stockholm: Socialdepartementet. Regeringens proposition 1997/98: 150. 1998 års ekonomiska vårproposition. Stockholm: Finansdepartementet. Rosengren, K. och Arvidson, P. Sociologisk metodik. Solna: Almqvist

Wiksell, 1992. SFS 1996:339. Lag försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkes-

om utbildning. SFS 1996:372. Förordning försöksverksamhet med viss kvalif-

om en cerad yrkesutbildning. SIQ, Verksamhetsutveckling med Utmärkelsen Svensk Kvalitet, kriterier och anvisningar, Göteborg: Institutet för Kvalitetsutveckling, 1999 SIQ. Kriterier och anvisningar för Utmärkelsen Svensk Kvalitet 1999. Göteborg: Institutet för Kvalitetsutveckling, 1999. Skolverket. Barnomsorg och skola .Iämförelsetal för huvudmän.

- Solna: Skolverkets rapport nr 156, 1998. Sohlman, Framtidens utbildning. Sverige i internationell konkur-

Stockholm: SNS förlag, 1996. rens. SOU 1995:38. Yrkeshögskolan, Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, Stockholm: Utbildningsdepartementet. Statistiska centralbyrån. Folk och bostadsräkning FoB 85, Örebro. Statistiska centralbyrån. Folk och bostadsräkning FoB 90, Örebro.

Statistiska centralbyrån. "Statistiska Meddelanden U 20 SM 9802, Örebro. Statistiska centralbyrån. "Statistiska Meddelanden U 20 SM 9901", Örebro.

centralbyrån. "Statistiska Meddelanden U 37 SM 9901",

Statistiska

Orebro. Statsliggaren. WWW dokument, http://www.finans.regeringense/ pronositionermm/statsliggaren/1997.htm Svensson, M. Läroverket. Luleå: Luleå tekniska universitet, Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, 1998. Svensson, M. Självutvärdering med Läroverket inom försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning, Kommande forskningsrapport, Luleå: Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, Luleå tekniska universitet, 1999. Svensson, M. och Ögren, U. Utmärkelsen Kvalitet i Norr utvärdering

av provomgången. Research Report 1997: Luleå: Avdelningen för kvalitetsteknik statistik, Luleå tekniska universitet, 1997. Trost, Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 1994. Åmark, K. "Yrke eller avtalsornråde De första organisationsplanema 1909-1926," ur Solidaritetens gränser. LO och industriförbundsprincipen under 1900-talet. Stockholm: Atlas, 1998.

1999:119 Bilaga 1 237 SOU

Kommittédirektiv

Kvalificerad Dir. 1996:26

yrkesutbildning

Beslut vid regeringssammanträde den 14 1996

mars

Sammanfattning av uppdraget

skall förbereda den försöksverksamhet med viss

En organisationskommitté

kvalificerad yrkesutbildning skall inledas under året under förutsättsom riksdagen godkänner förslagen i proposition 1995/962145 Kvalifining att

cerad yrkesutbildning m.m.

Organisationskommittén skall

försöksverksamheten och arbetet i den kommitté som skall förbereda leda försöksverksamheten,

utbildningsanordnare m.fl. att medverka i försöksverksamhet bjuda in -

med kvalificerad yrkesutbildning,

redovisa de riktlinjer inledningsvis skall gälla för de ta fram och som projekt skall kunna komma i fråga för försöksverksamhet. som

Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning prop. 1995/96:145

I propositionen m.m.

försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesföreslår regeringen att en utbildning skall inledas under år 1996. Den kvalificerade yrkesutbildnya de fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som ningen avses ge självständigt och i lag utföra kvalificerade uppgifter i en krävs för att modernt organiserad produktion varor eller tjänster. av Försöksverksamheten föreslås inledningsvis omfatta 1 700 nybörjar-

under år 1996 i syfte att vinna erfarenheter när det platser och påbörjas

238 Bilaga I

gäller att pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och anordnya nare. Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning detta slag kan av inordnas i utbildningssystemet. Försöket skall ledas kommitté. av en Den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och dess organisation under försöksverksamheten föreslås bli angivna i lag.

Uppdraget

En organisationskomrnitté skall tillsättas för att förbereda försöksverken samhet och arbetet i den kommitté leda försöksverksamheten. som avses Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning skall inledas under innevarande budgetår under förutsättning att riksdagen godkänner förslagen i proposition 1995/96:145 om kvalificerad yrkesutbildning. För att detta, med hänsyn till den förberedelsetid krävs hos de berörda som utbildningsanordnama, skall vara möjligt, är det angeläget att planeringsarbetet inleds omgående. De första definitiva beskeden statsbidrag till om viss verksamhet skall kunna lämnas så snart riksdagen har fattat beslut och lagen om försöksverksamheten trätt i kraft. Det innebär att organisationskommittén snarast skall bjuda in universitet och högskolor, kommuner, landsting och andra utbildningsanordnare samt företag att medverka i försöksverksamheten. Till inbjudan bör fogas en PM med de riktlinjer som organisationskommittén med utgångspunkt -i vad som anförts i propositionen beslutat inledningsvis skall gälla för -projekt inom försöksverksamhet. Organisationskommittén skall därvid också redovisa grunderna för sin prioritering mellan inkomna förslag. Det är angeläget att försöksverksamheten kan inledas redan vid början av hösten. De förslag och intresseanmälningar som rör försöksverksamheten som hittills har kommit in till Utbildningsdepartementet skall inte behandlas av organisationskommittén. Många av dem som genom ansökningar visat intresse för försöksverksamheten har goda möjligheter att relativt snabbt komma in med nya ansökningar enligt de villkor komsom mer att fastställas. Organisationskommittén bör i begränsad omfattning och med förbehåll för riksdagens beslut successivt kunna pröva ansökningar och fatta preliminära beslut om statsbidrag för budgetåret 1995/96. Organisationskommittén skall också i övrigt förbereda den verksamhet som kan behövas för att genomföra försöket. Den närmare regleringen av försöksverksamheten och arbetet i kommittén kommer att göras i tilläggsdirektiv och förordning. Avsikten därvid är att kommittén skall besluta om de ytterligare riktlinjer för försöksverksamheten och kriterier för urvalet som kan behövas utöver regeringens föreskrifter. Kommittén skall dess-

Bilaga 1 239

lägga fast prioriteringar och kriterier för kvalitetssäkring och utom examination. Kommittén skall vidare lägga fast grunderna för uppföljning och tillsyn och följa detta, medan den direkta ledningen utövas av

noga kanslichefen. Kontaktema mellan den beviljande instansen, kommittén, och de sökande måste delvis få karaktär av förhandlingar. Inte minst därför behöver kommittén kunna entydigt. Mot denna bakgrund och

agera

proceduren inte skall bli alltför utdragen utgår regeringen från att för att kommittén kommer att delegera beslutsfattandet i fråga om enskilda ansökningar och utbildningsplaner till kanslichefen.

Enligt propositionen skall från kommittén fristående utvärdering

en komma stånd. Regeringen att när riksdagens beslut föreligger fatta

avser beslut ytterligare direktiv bl.a. rörande utvärderingen och därvid

om uppdra organisationskomrnittén att som kommitté leda försöksverksam-

heten.

Ramar för organisationskommitténs arbete

Organisationskommittén skall senast den 1 maj 1996 redovisa ett förslag till plan för hur det fortsatta arbetet skall bedrivas samt en budgetplan över beräknade kostnader för ledning försöksverksarnheten.

Organisationskommittén skall beakta regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Organisationskommittén skall även följa regeringens direktiv dir. 1992:50 regionalpolitiska konsekvenser och dir.

om 1994:124 jämställdhetspolitiska konsekvenser. Organisations-

om kommittén skall samverka med andra kommittéer i frågor som kan beröra

uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . t . . .

Utbildningsdepartementet

Bilaga 2 241

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Organisationskommittén

för kvalificerad

yrkesutbildning

U 1996:02 Dir. 1996:41

Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1996

Sammanfattning av uppdraget Organisationskommittén för kvalificerad yrkesutbildning skall fortsätta sitt arbete med att leda den försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning enligt riksdagens beslut prop. 1995/96:145, bet.

som 1995/96:UbU8, rskr. 224 skall komma i full tillämpning under budgetåret.

Kommittén skall vidare

för uppföljning verksamheten samt för att från kommittén

svara av en oberoende utvärdering kommer till stånd,

lämna redovisning försöksverksamheten senast den 1 februari varje

en av år,

före utgången år 1999 lämna underlag för ställningstaganden till hur - av utbildningen kan inordnas i utbildningssystemet.

Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen har beslutat prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:UbU8, rskr. 224 att försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning skall

en inledas under år 1996. Den nya kvalificerade yrkesutbildningen avses ge de fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att själv-

242 Bilaga 2

ständigt och i samverkan utföra kvalificerade uppgifter i modernt

en organiserad produktion av varor eller tjänster.

Försöksverksarnheten skall inledningsvis omfatta 1 700 nybörjarplatser och påbörjas under år 1996 i syfte att vinna erfarenheter när det gäller att pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. Försöket skall ledas av en kommitté.

Den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och dess organisation under försöksverksamheten anges i lagen 1996:339 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.

Regeringen beslutade den 14 mars 1996 dir. 1996:26 att uppdra en organisationskommitté att förbereda försöksverksamheten under förutsättning av riksdagens bifall till förslagen i propositionen. Därvid aviserade regeringen att den närmare regleringen av försöksverksamhetem och arbetet i kommittén skulle göras i tilläggsdirektiv och förordning.

Regeringen har tidigare denna dag beslutat om en förordning 1996:372 om försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.

Riksdagen kommer senare att fatta beslut om medel för försöksverksamheten på grundval av regeringens förslag i prop. 1995/96:105 med förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.

Uppdraget

Det uppdras Organisationskonnnittén för kvalificerad yrkesutbildning U 1996:02 att vara den kommitté som skall leda försöksverksamheten. Kommittén skall fullfölja det arbete som den inlett som organisationskommitté.

Kommittén skall svara för att en från kommittén oberoende utvärdering kommer till stånd. En väsentlig del av utvärderingen av försöksverksamheten är den som utförs lokalt av de ansvariga utbildningsanordnama. Kommittén skall i anslutning till besluten om tilldelning av statsbidrag säkerställa att en lokal utvärdering genomförs och dokumenteras. Kommittén skall också uppdra en eller flera från kommittén fristående institutioner att genomföra en kontinuerlig utvärdering av försöksverksamheten.

Av särskild vikt är att utvärderingen klarlägger om utbildningarna har

inriktning mot de kompetens- och kvalitetskrav som ställs dagens en arbetsmarknad. I denna del av utvärderingen bör samråd ske med de myndigheter och organisationer som har anknytning till näringsliv och arbetsmarknad. Utvärderingen skall vidare belysa utbildningsplatsemas fördelning mellan kvinnor och män samt i vad mån försöket kan ha med-

SOU 1999:1 19 Bilaga 2 243

verkat till att bryta traditionellt könsbundna utbildnings- och yrkesval. Utvärderingen skall också ge underlag för bedömningar av den fortsatta verksamhetens inriktning och organisation ur ett regionalpolitiskt perspektiv.

Utvärderingen skall ägna särskilt uppmärksamhet åt den pedagogiska utformningen av utbildningen. Inte minst möjligheterna att förverkliga lärande i arbete på en arbetsplats och integrera denna del av utbildningen med den traditionellt mer skolförlagda delen är en central del av försöket.

Kommittén skall svara för uppföljning och tillsyn av försöksverksamheten. Ett informationssystem skall utvecklas som kan tillgodose statistikbehovet vid uppföljningen av kvalificerad yrkesutbildning. Kommittén skall senast den 1 februari varje år lämna en redogörelse för försöksverksamheten till regeringen. Förordningen 1993:134 om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning skall i tillämpliga delar gälla för kommittén.

Kommittén skall med utgångspunkt i vunna erfarenheter och resultat från utvärderingen ta fram underlag och utarbeta förslag i frågan om hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. Kommittén skall senast före utgången av år 1999 lämna regeringen förslag till ställningstagande.

Utbildningsdepartementet

SOU 1999:1 19 Bilaga 3 245

om en försöksverksamhet

Lag 1996:339

med viss kvalificerad yrkesutbildning

1 § I denna lag bestämmelser försöksverksamhet med viss

ges om en kvalificerad yrkesutbildning.

Utbildningen kan anordnas statliga universitet och högskolor, kom-

landsting och enskilda utbildningsanordnare. Utbildningsanmuner, ordnama får anordna utbildningen själva eller i samverkan med andra.

Utbildningen anordnas med särskilt statsbidrag, som fördelas efter ansökan.

2 § Utbildningen skall sådana fördjupade teoretiska och praktiska

ge kunskaper krävs för att självständigt och i arbetslag utföra kvali-

som ficerade uppgifter i modernt organiserad produktion av varor eller

en tjänster. Utbildningen skall präglas av såväl ämnesteoretiskt djup som

stark arbetsplatsintegrering. en

3 § Utbildningen skall väsentligen bygga de kunskaper som ele-

får på nationella i gymnasieskolan eller motsvarande verna program kunskaper.

4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får

som meddela föreskrifter organisationen utbildningen hos kommuner

om av och landsting samt om deras befattning i övrigt med utbildningen.

5 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får

som meddela föreskrifter att enskilda utbildningsanordnare kan ges i

om uppgift utfärda utbildningsbevis och examensbevis efter genomförd

att utbildning.

6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får

som meddela ytterligare föreskrifter om försöksverksarnheten.

246 Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996. På regeringens vägnar GÖRAN PERSSON YLVA JOHANSSON Utbildningsdepartementet

Bilaga 4 247

om en försöks-

Förordning 1996:372

verksamhet med viss kvalificerad yrkes-

utbildning

Inledande bestämmelser

1 § Statligt stöd får lämnas för försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning enligt bestämmelserna i lagen 1996:339 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning och bestämmelserna i denna förordning.

2 § För utbildning avses i denna förordning får statsbidrag

en som lämnas till kommuner, landsting eller enskilda utbildningsanordnare och särskilda medel lämnas till statliga universitet och högskolor eller andra statliga utbildningsanordnare.

Statsbidrag och särskilda medel lämnas mån avtillgång på medel och får inte lärrmas för sådan del utbildning för vilken statsbidrag

en av en eller särskilda medel lämnas i någon annan ordning.

Med högskola i denna förordning dels universitet och högskolor

avses med statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap, dels enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen 1993:792 tillstånd att utfärda vissa examina.

3 § Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning beslutar om statsbidrag eller särskilda medel efter ansökan av den som enligt 4 § är ansvarig utbildningsanordnare.

248 Bilaga 4

Ansvarig utbildningsanordnare

4 § Om en utbildning anordnas flera utbildningsanordnare i

av samverkan, skall alltid en av dem vara ansvarig för utbildningen ansvarig utbildningsanordnare.

Utbildningen

5 § Utbildningen skall bestå av dels teoretisk undervisning, dels lärande i arbete på en arbetsplats. En tredjedel utbildningstiden skall

av utgöras av lärande i arbete. Kommittén får om särskilda skäl motiverar det medge att tiden för lärande i arbete skall omfatta något mer eller något mindre än en tredjedel av utbildningstiden.

6 § Omfattningen av utbildningen anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka.

7 § En kvalificerad yrkesutbildning får avslutas med kvalificerad

en yrkesutbildningsexamen om utbildningen omfattar sammanlagt 80 poäng och den studerande har fullgjort vad som krävs för att bli godkänd på alla moment i utbildningen.

8 § Som allmänna mål för en kvalificerad yrkesutbildningsexamen gäller vad som anges i 2 § lagen 1996:339 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.

Därutöver gäller de särskilda mål och krav som enligt 19 § 8 skall fastställas för en examen.

9 § En studerande som uppfyller kraven för en kvalificerad yrkesutbildningsexamen skall begäran få ett examensbevis. I ett sådant bevis skall utbildningens inriktning anges.

En studerande som fullgjort en utbildning som inte leder fram till en examen skall på begäran få ett utbildningsbevis.

10 § Lärarna inom försöksverksamheten skall ha den teoretiska utbildning och den erfarenhet från arbetslivet behövs för att säkerställa

som en hög kvalitet i utbildningen.

11 § De studerande skall ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande.

Bilaga 4 249

12 § Utbildningen skall vara avgiftsfri för den studerande.

Utbildningen skall vara öppen för sökande från hela landet.

Tillträde till utbildningen

Behörighet

13 § Till utbildningen får endast sådana sökande vid utbild-

antas som ningens början uppfyller kraven i 14 och 15 §§.

14 § För tillträde till en utbildning krävs att sökanden har fullföljt ett nationellt program i gymnasieskolan eller har motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller genom verksamhet har förvärvat mot-

annan svarande kunskaper.

15 § För tillträde till en utbildning får ställas upp krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav skall vara relevanta för den aktuella utbildningen och får avse

kunskaper i ämne i gyrrmasieskolans nationella eller mot-

program svarande kunskaper,

krav på yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Urval

16 § Om antalet platser inom en kvalificerad yrkesutbildning är mindre än antalet behöriga sökande, får urval göras. Därvid skall hänsyn tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.

17 § Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

250 Bilaga 4

Utbildningsplan

18 § För varje utbildning skall det finnas en utbildningsplan som fastställs av kommittén.

19 § Iutbildningsplanen skall anges

den ansvariga utbildningsanordnaren och övriga utbildningsanordnare,

utbildningens mål och de huvudmoment som ingår i utbildningen,

utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation,

inriktning, organisation och omfattning av det lärande i arbete som ingår i utbildningen,

Kompetenskrav på den undervisande personalen,

de krav förkunskaper och andra villkor gäller för att få börja

som på utbildningen samt de urvalsgrunder som skall användas,

de principer för betygssättning och former för kunskapskontroll som skall tillämpas, samt

utbildningen kan avslutas med en kvalificerad yrkesutbildnings-

om examen, dess inriktning samt de särskilda mål och krav som skall gälla för denna examen.

I planen skall också anges om den högskola som är representerad i den ledningsgrupp som avses i 21 § bedömer att ett eller flera moment som ingår i utbildningen får tillgodoräknas vid denna högskola.

Studiestöd

20 § Den går igenom en utbildning enligt denna förordning kan få

som studiemedel enligt studiestödslagen 1973:349 och studiestödsförordningen 1973:418 trots att utbildningen inte anges i bilagan, avdelning B till studiestödsförordningen.

Bilaga 4 251

Ledningsgrupp för utbildningen

21 § Hos den ansvariga utbildningsanordnaren skall det finnas en ledningsgrupp för utbildningen under den tid utbildningen bedrivs.

Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar får ledningsgruppen vara gemensam för dessa.

22 § Ledningsgruppen för utbildningen skall

se till att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i lagen 1996:339 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning, bestämmelserna i denna förordning och i enlighet med beslut av kommittén,

anta studerande till utbildningen och

utfärda utbildnings- och examensbevis efter genomförd utbildning.

23 § Ledningsgruppen skall bestå av

företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen,

minst en företrädare för en högskola och

minst en företrädare för den kommunala vuxenutbildningen.

Den ansvariga utbildningsanordnaren får utse ledamöter utöver dem som anges i första stycket. Flertalet av ledamöterna i ledningsgruppen skall dock vara företrädare för arbetslivet.

Minst en företrädare för de studerande skall ha närvaro- och yttranderätt vid ledningsgruppens sammanträden.

24 § Om en kommun eller ett landsting är ansvarig utbildningsanordnare, skall den nämnd som fullmäktige utser uppdra en ledningsgrupp att under nämnden sköta de uppgifter som anges i 22 Närrmden får helt eller delvis återkalla uppdraget, det finns särskilda skäl

om för det.

252 Bilaga 4

Statsbidrag och särskilda medel

25 § Kommittén skall vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt beakta om en utbildning

efterfrågas arbetslivet och bedöms ha goda förutsättningar att bli

av genomförd med hög kvalitet,

genomförs högskola och kommun och eventuellt någon

av en en annan i samverkan och

bidrar till att bryta traditioner i fråga könsbundna utbildnings-

om och yrkesval.

26 § Beslutet statsbidrag eller särskilda medel skall innehålla upp-

om gifter belopp, antal utbildningsplatser och utbildningens lokalise-

om ring och dimensionering.

27 § Statsbidrag och särskilda medel betalas ut av Kammarkollegiet till den ansvariga utbildningsanordnaren.

28 § Statsbidrag får återkrävas om den ansvariga utbildningsanordna-

eller någon deltar i anordnandet av utbildningen i vären annan som sentlig mån åsidosätter någon bestämmelse eller något villkor som gäller för bidraget.

Tillsyn m.m.

29 § Kommittén skall för tillsyn och uppföljning av de utbild-

svara ningar bedrivs med stöd statsbidrag eller särskilda medel enligt

som av bestämmelserna i denna förordning.

30 § De utbildningsanordnare deltar i anordnandet av en utbild-

som ning är skyldiga att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering utbildningen som initieras av kommit-

av tén. De skall till kommittén eller den som kommittén bestämmer lämna de uppgifter kommittén begär.

som

Bilaga 4 253

Överklagande

31 § Beslut av kommittén enligt denna förordning får inte överklagas. 32 § Beslut av den ansvariga utbildningsanordnaren avslag

om en studerandes begäran att få examensbevis eller utbildningsbevis får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1996 och gäller till utgången av år 2001. På regeringens vägnar

CARL THAM Magnus Widebeck Utbildningsdepartementet

Bilaga 5 255

Luleå tekniska universitet Studentenkät 1 Utvärderingsgruppen av KY 971 87 LULEÅ 1999-01-08 Tel 0920913 83

Hej

Din utbildning är en del av en treårig försöksverksamhet som vi, en grupp forskare och lärare vid Luleå tekniska universitet, fått regeringens uppdrag att göra fri-

en stående utvärdering av. I vårt uppdrag ingår bland annat att se närmare Er som studerar på dessa utbildningar; vilka Ni är, vilka erfarenheter Ni har av tidigare och denna utbildning. Era erfarenheter är väldigt viktiga för utbildningens framtida utformning och det är därför av stor vikt för oss och för denna utvärdering att Ni vill besvara våra frågor. Denna liksom kommande enkäter besvaras anonymt. Det kommer inte vara möjligt att utläsa vad just Du har svarat.

På utvärderingsgruppens vägnar

Antony Lindgren Mats Lindell

INSTRUKTION: Frågorna i enkäten besvaras att Du varje

genom fråga kryssar för endast etf av de givna svarsalternativen, dvs det svarsalternativ som Du tycker passar bäst in.

Om Du något sätt finner det svårt att besvara fråga eller är osäker

en vilket svarsalternativ Du ska välja, är det viktigt att Du inte hoppar över frågan, utan ändå väljer ett svarsalternativ Du tycker känns bäst. Ar

som Du osäker något 0rd eller begrepp i fråga kan Du fråga din lärare

Har Du har några frågor eller synpunkter som Du vill framföra till

oss som konstruerat enkäten finns det utrymme för det längst bak.

Tack på förhand för Din medverkan

Var god vänd

Bilaga 5 257

Vilken var Din huvudsakliga sysselsättning under de 12senastemånadernainnan Du påbörjade denna KY-utbildning

Förvärvsarbetade

Studerade vid grundskola

Studerade vid gymnasieskola

Studerade vid högskola/universitet

Arbetslös

Annat, nämligen

Har Du flyttat från Din bostadsort för att denna utbildning Markera ett alternativ.

Ja Nej, jag dagspendlar mellan hem och skola Nej, jag veckopendlar mellan hem och skola Nej

Om Du svarat Ja fråga tror Du att Du flyttar tillbaka efter färdig utbildning Markera et_talternativ.

D Ja D Ja, kanske D Nej

10. Varifrån tycker Du det är viktigast för Din egenlivskvalité att hämta kunskaper Markera ett svarsalternativ.

D Från skolan D Från en arbetsplats D Från dina kamrater

l Vilket av följande utbildningsaltemativ tror Du kommer att vara viktigast för Dig i framtiden Markera gg svarsalternativ.

D Den utbildning som gesvid den vanliga högskolan/universitet D Den utbildning av det här slaget somintegrerar arbeteoch skola. D Utbildning somges enbart ute i arbetslivet

Var god vänd

9 19-2003UtvärderingenavKY

258 Bilaga 5

12. Vad tror Du kommer att vara viktigast för Sveriges framtid Markera ett svarsalternativ. D Den utbildning som ges vid den vanliga högskolan/universitet D Utbildning av det här slagetsom integrerar arbete och skola. D Utbildning som gesenbart ute i arbetslivet

13. Som Du känner det nu, skulle Du vilja: Markera ett svarsalternativ. D Avbryta denna utbildning om Du idag blev erbjuden ett fast jobb D Utbilda Dig enbart praktiskt en arbetsplats D Utbilda Dig enbart teoretiskt via en "vanlig universitetsutbildning D Fortsatta denna utbildning somkombinerar skola och arbete 14. Efter utbildningen och Du söker jobb, vad kommer att vara viktigast för Dig Markera ett svarsalternativ. D Lönen för jobbet D Innehållet i arbetsuppgifterna D Arbetskamraterna

15. Tror Du att mer utbildning ger ett merintressant arbetsinnehåll D Ja D Nej 16. Tror Du att mer utbildning ger högre lön D Ja D Nej l7. Tycker Du att Du haren optimistisk syn Din egenframtid D Ja D Nej 18. Tycker Du att det finns anledning att seoptimistiskt Sveriges framtid D Ja D Nej Var god vänd

Bilaga 5 259

19. I vilken del av Din utbildning tror Du att man lär sig mest Markera ett svarsalternativ. D I den arbetsplatsförlagda delen D I den skolförlagda delen

20. Vilken typ av kunskap tror Du att Du har mest nytta av i Ditt framtida arbete Markera ett svarsalternativ. D Sådansom man har i huvudet" D Sådansom manhar i handema"

21. Anser Du att Du tillhör någon särskild samhällsklass Markera et; svarsalternativ. D Ja D Nej

22. Om Du svaratJa fråga 21, vilken klass skulle det vara Markera ett svarsalternativ. D Arbetarklass D Medelklass D Övre medelklass

23. Efter Din utbildning och Du har fått ettjobb somsvarar mot denna, vad skulle Du vilja kalla Dig Markera ett svarsalternativ. D Arbetare D Tjänsteman D Företagare D Annat, vad

24. Vilken skolutbildning har Din far Markera samtliga genomförda utbildningar Du känner till. Folkskola Grundskola Realskola Gymnasieskola Yrkesskola Universitetsutbildning kortare än 3 år Universitetsutbildning 3 eller längre Annan utbildning, nämligen:

Var god vänd

Bilaga 5 261

3 Har Din mor eget företag

D Ja D Nej

32. Under Din uppväxt, bodde Du då mest: Markera ett svarsalternativ.

Med bådaföräldrarna Hos far Hos mor Omväxlande hos far och mor På annatsätt

33. Vilken Utbildningslinje eller program gick Du i Gymnasieskolan Ange också utbildningens längd och inriktning. Exempel: Social linje, 2 år, estetisk inriktning.

D Jaggick ..år ..inriktning

D Jaghar gått där, utan ..t ex grund-, yrkes-,

folkhögskola etc

34. Har Du innan Du började denna utbildning studerat KOMVUX och i såfall i vilken utsträckning Markera ett svarsalternativ.

Ja, helt grundskoleprogram Ja, vissa ämnen grundskolenivå Ja, helt gymnasieskoleprogram Ja, vissa ämnen gymnasieskolenivå Nej

35. Har Du tidigare läst högskola/universitet

D Ja, linje eller program. Ange vilken/vilka: D Ja, fristående/enstaka kurs. Ange vilken/vilka: D Nej

Var god vänd

262 Bilaga 5 36. Planerar Du inom en snarframtid att läsapå universitet/högskola

D Ja, linje eller program. Ange vilken/vilka: D Ja, på fristående/enstakakurs. Ange vilken/vilka: D Nej

37. Är någon av Dina föräldrar invandrare

D Ja, nordisk D Ja,utomnordisk D Nej 38. Utifrån hur man i allmänhet ser dennautbildning, skulle Du vilja beteckna den som att den leder till ett "kvinnoyrke" eller "mansyrke Markera ett svarsalternativ.

D Ja,ett mansyrke" D Ja,ett kvinnoyrke D Nej,ingendera Tack för Din medverkan Har Du kommentarer kring enkäten kan Du gärna lämna dem här nedan.

Var god vänd

Bilaga 6 263

Studentenkät 2 Underenkät

Utvärderingsgruppen av KY

Hej

Din KY-utbildning är en del av en treårig försöksverksamhet vi,

som en grupp forskare och lärare vid Luleå tekniska universitet, fått regeringens uppdrag att göra en fristående utvärdering av. I denna enkät frågar vi dels vilka Ni påbörjat

som denna KY-utbildning är, dels vad Ni tycker om den KY-utbildning Ni går på.

som Era erfarenheter kommer att ligga till grund för utbildningens framtida utformning och det är därför av stor vikt att Ni besvarar våra frågor. Denna enkät besvaras anonymt. Det kommer inte att vara möjligt att se vad just du har svarat.

INSTRUKTION TILL STÖD FÖR DIG

Läs varje fråga noggrant. Frågorna i enkäten besvaras därefter att Du

genom kryssar för det svarsalternativ som Du tycker passar bäst in. Du ska endast kryssa för ett av de svarsalternativen om annat uttryckligen anges.

Om Du finner det svårt att besvara en fråga eller är osäker vilket svarsalternativ Du ska välja, är det viktigt att Du inte hoppar över frågan utan ändå väljer det svarsalternativ Du tycker känns bäst. Är Du osäker något ord eller begrepp

som i en fråga kan Du fråga din lärare.

Om Du har några frågor eller synpunkter som Du vill framföra till oss som konstruerat enkäten får Du gärna skriva ner dessa utrymmet längst bak i enkäten.

Tack på förhand för din medverkan

På utvärderingsgruppens vägnar

Antony Lindgren Mats Lindell

Bilaga 6 265

Om Du på fråga 6 svarat att Du "inte studerat vid gymnasieskolan", angedåsamtliga utbildningar Du istället genomgått.

Jag har gått:

Folkskola D Grundskola D Realskola D Yrkesskola D Folkhögskola D Utländsk utbildning D

Annan utbildning, nämligen:

Har Du innan Du började denna KY-utbildning läst KOMVUX Markera ett svarsalternativ.

Ja, helt grundskoleprogram Ja, vissa ämnen grundskola Ja,helt gymnasieskoleprogram Ja, vissa ämnen gymnasieskola Nej

Vilken var Din huvudsakliga sysselsättning under de 12 senastemånadernainnan Du påbörjade denna KY-utbildning

Förvärvsarbetade heltid Förvärvsarbetade halvtid, deltid Studerade vid gymnasieskola Studerade vid högskola/universitet Deltog i arbetsmarknadsåtgärdALU, API etc Arbetslös Värnplikt

Annat, nämligen

1019-2003UtvärderingenavKY

266 Bilaga 6

10. Har Du innan Du började denna KY-utbildning studerat vid högskola/universitet Markera ett svarsalternativ. Ja, linje eller program Ja, fristående kurs Ja,både linje och fristående kurs Nej

ll. Planerar Du att efter avslutad KY-utbildning studeravid högskola/universitet KY-utbildningar ärhär inräknad somhögskoleutbildning. Ja, linje eller program D Ange vilken/vilka: Ja, fristående/enstaka kurs D Ange vilken/vilka: Nej D

12. Vilken skolutbildning har Din far Markera samtliga genomförda utbildningar Du känner till. Folkskola D Grundskola D Realskola D Gymnasieskola D Yrkesskola D Universitetsutbildning kortare än3 år D Universitetsutbildning 3 eller längre D Annan utbildning, nämligen:

13. Vad för slags yrke har Din far Beskriv titel noggrant som möjligt. Han är: Exempel: vårdare, busschauffár, marknadschef, banktjänsteman

Bilaga 6 267

14. Inom vilket verksamhetsområde bransch är Din far verksam Beskriv så noggrant som möjligt. Han är verksam inom: Exempel: jordbruk, mejeri, kläder, livsmedel, metall, verktyg, datorer, bilreparationer, hushållsartiklar, bussar, tåg.

15. Har Din far eget företag Ja D Nej D

16. Vilken skolutbildning har Din mor Markera samtliga genomförda utbildningar Du känner till. Folkskola D Grundskola D Realskola D Gymnasieskola D Yrkesskola D Universitetsutbildning kortare än 3 år D Universitetsutbildning 3 år eller längre D Annan utbildning, nämligen:

17. Vad för slags yrke har Din mor Beskriv titel så noggrant som möjligt. Hon är: Exempel: vårdbiträde, busschaufför, marknadschef, banktjänsteman.

18. Inom vilket verksamhetsområdebransch är Din mor verksam Beskriv sånoggrant som möjligt. Hon är verksam inom: Exempel: jordbruk, mejeri, kläder, livsmedel, metall, verktyg, datorer, bilreparationer, hushållsartiklar, bussar, tåg.

268 Bilaga 6

19. Har Din mor egetföretag Ja D Nej D

Nu några frågor om Din KY-utbildning i allmänhet

20. I Din KY-utbildning, arbetar Du minst l gång veckan tillsammansi med andra studenter i grupper Ja D Nej D

I Din KY-utbildning, förklaras problem med verkliga exempel hämtadefrån företag, . organisationer etc Ja D Nej D

22. I KY-utbildningen, kommer det föreläsarefrån företag, organisationer etc Ja D Nej D

23. Anser Du att den del KY-utbildningen som skerute företag, organisationer etc

av ökad förståelse för det yrke Du utbildas till ger Ja D Nej D

24. Sker det utvärderingar efter varje avslutad kursdel/moment Ja D Nej D

Bilaga 6 269

25. I Din KY-utbildning, träffas alla gemensamtför att under organiserade former berätta om erfarenheter, upplevelser, problem osv somNi fått av olika arbetsplatser

Ja D Nej a

26. När Du lämnar in exempelvis arbetsuppgifter, projektrapporter etc för bedömning, får Du då huvudsakligen det gensvar somDu anseratt Du behöver

Ja D Nej D

27. Hur vet Du att Du är godkänd avslutad delkurs/moment av Din KY-utbildning en

Resultat skrivning D Resultat muntligt prov D Resultat praktiskt prov D Genom diskussion med läraren D

Annat sätt, nämligen:

28. Får Du betala för den utrustning som Du använder i din KY-utbildning Med utrustning avseshär exempelvis datorer, skrivare etc.

Ja D Nej D

29. Efter avslutadutbildning, ska Du startaeget företag inom det yrkesområde som Du utbildas inom

Ja D Nej D Vet D

270 Bilaga 6

Nu några frågor om den senaste arbetsplatsen

Du var/är på

30. Den senaste arbetsplatsen, hur fick Du tag den Markera ett svarsalternativ.

Via utbildningsanordnaren D Jag blev kontaktad av ett/flera företag D Jagkontaktade själv ett/flera företag D Via vänner, bekanta, släkt D Via en annons i tidningen D

Annat sätt, nämligen:

3 Den senaste arbetsplatsen,låg/ligger den sammaort somdär Du går Din KY-utbildning

Ja D Nej D

32. Påden senaste arbetsplatsen, hade/har Du där någon "handledare" eller "kontaktpersonml Med handledare/kontaktperson menas en person med särskilt ansvar att hjälpa och förklara

Ja D Nej D

33. Påden senaste arbetsplatsen, fick Du någon introduktion Med introduktion menas exempelvis att Du tillsammans med någon gick runt och fick förklarat vad andra arbetsplatsenjobbar med.

Ja D Nej D

Bilaga 6 271

34. På den senaste arbetsplatsen, fick/får Du själv planera hur Ditt arbete skulle läggas

upp

Ja D

Nej D

35. Har det någon arbetsplats Du varit under denna KY-utbildning uppstått en, som

Du uppfattat det, obehaglig konflikt mellan Dig och någon anställd arbetsplatsen

Ja, en gång D Ja,mer än en gång D Nej, aldrig D

36. Om Du fråga 35 svarat "Ja, en gång" eller "Ja, mer änen gång", fick Du hjälp av

den som anordnar Din KY-utbildning att lösa konflikten

Ja D Nej D

Jag valde att berätta detta D

37. På den senaste arbetsplatsen, fick/får Du hjälp av Din handledareeller kontaktperson

när Du behöver fråga om något

Ja D

Nej D

38. Påden senaste arbetsplatsen Du var/är på,förekom det en utvärdering såtillvida

att Du och Din handledare eller kontaktperson samtaladeom exempelvis hur Du

upplevt tiden arbetsplatsen

Ja D

Nej D

272 Bilaga 6

39. Efter den senaste arbetsplatsen, har Du fått någon ny viktig praktisk yrkeskunskap som Du inte kunnat tidigare Ja D Nej D

40. Påden senaste arbetsplatsen, upplevde Du att arbetsuppgifterna som Du fick var svåra i förhållande till vad Du lärt Dig i Din KY-utbildning Ja D Nej D Den senastearbetsplatsen Du var/är på,är Du i huvudsak nöjd med den . Ja D Nej D

Nu några avslutande frågor om Din KY-utbildning

42. När Du nu gått ungefär halva utbildningstiden, ångrarDu att Du påbörjade denna typ av yrkesinriktad utbildning Ja D Nej D

43. Har Du idag kontakt mednågon arbetsgivare där Du tror att Du kommer att anställning efter avslutad utbildning Ja D Nej D 44. Känner Du till att det finns en lokal ledningsgrupp för KY-utbildningarna Ja D Nej D

Bilaga 6 273

45. Vet Du vad dennalokala ledningsgrupp för KY-utbildningarna har för uppgifter

Ja D

Nej D Om "Ja", geett exempel:

46. Vet Du namnet den person som ärhuvudansvarig för Din KY-utbildning

Ja D

Nej D

Om "Ja", vad heter han/hon: Här är enkäten slut. Tack för Din medverkan Om det är något

Du tycker att vi har glömt fråga eller Du har något som om, om

att säga om din KY-utbildning kan Du göra det här nedan mer

Bilaga 7 275

Studentenkät 3 Efterenkät

F0 Jag ringer angående en undersökning om KY-utbildning. Vi har för en tid sedan skickat ett brev som handlar om undersökningen. Har du läst det Jag undrar om du ställer dig positiv till att bli intervjuad en tid som passar dig När passar det bäst för dig att bli intervjuad Stämmer det du är född SE PERSONNR LÄNGST UPP T.H.

att

1 ID STÄMMER 9 ID STÄMMER EJ / AVSLUTA SAMTALET

F1 Har Du fått examensbevis eller utbildningsbevis från den Kvalificerade yrkesutbildningen KY-utbildningen

l JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F2 Vilket år och månad fick Du ut examensbeviset/utbildningsbeviset

276 Bilaga 7

F3 Bedriver Du idag studier universitet eller högskola Räkna även deltidsstudier, kvällstid och distansstudier, men inte Din KY-utbildning.

1 JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F4 Har du något jobb/förvärvsarbete eller är verksam som egen företagare OM BÅDE ANSTÄLLD OCH EGEN FÖRETAGARE, ANGE HUVUDSAKLIG VERKSAMHET.

1 JObh/förvärvsarbete 2 Egen företagare 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F5 Deltar du i några arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1 JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F6 Är Du arbetssökande

1 JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

Bilaga 7 277

F7 Är Du verksam inom det yrkesområde du är KY-utbildad för

som

JA NEJ VET EJ VILL EJ SVARA

F8 Till vilket yrke vill Du räkna Ditt arbete BESKRIV NOGGRANT. Ex. läkare enbart utan läkare-medicin

elektriker enbart utan elektriker-

installation osv

F9 Vilka är Dina huvudsakliga arbetsuppgifter

F10 Är Du offentlig- eller privatanställd

1 PRIVATANSTÄLLD 2 OFFENTLIGANSTÄLLD 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F11 Vad heter företaget/organisationen där Du är anställd

278 Bilaga 7

F12 Hur många anställda finns det inom hela företaget/organisationen där Du är anställd

1-9 10-49 50- 199 200-499 500 eller fler VET EJ VILL EJ SVARA

F13A Var bor Du idag På vilken ort

F13B I vilken kommun

F13C I vilket län

F 14A Var bodde Du innan Du började på KY-utbildningen På vilken ort

F14B I vilken kommun

F14C I vilket län

Bilaga 7 279

F15 Känner arbetsförmedlingen till Din speciella KY-utbildning Vi är alltså ute efter "din speciella KY-utbildning och inte bara "begreppet KYutbildning.

l JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VH.L EJ SVARA

F16 Kände Din nuvarande arbetsgivare till Din speciella KY-utbildning innan han/hon anställde Dig

1 JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F17 Vad Du längden Din KY-utbildning

anser om Var den...

För kort

För lång

Lagom

VET EJ

VILL EJ SVARA

F18 Vad Du längden den arbetsplatsförlagda delen av Din KY-

anser om utbildning

För kort

För lång

Lagom

VET EJ

VILL EJ SVARA

280 Bilaga 7

F19 Är Du nöjd med Din KY-utbildning

1 JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F20 Motsvarade innehållet i Din KY-utbildning i stort sett vad Du idag behöver i Ditt arbete

1 JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F21 Har Din KY-utbildning bidragit till att Du fått intressantare eller mer utvecklande arbete/arbetsuppgifter

1 JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

F22 Har Din KY-utbildning bidragit till att Du tjänar mer pengar

1 JA 2 NEJ 8 VET EJ 9 VILL EJ SVARA

SLUT Nu har jag inga fler frågor. Ett stort tack för att du ville medverka Hej då.

Bilaga 8 281

Frågeguide till telefonintervju med utbildningsanordnare

Hur många klasser har Ni i den hos Er pågående utbildningen Har många KY-studerande är för närvarande i Lärande i Arbete LIA

Finns det någon utsedd kontaktperson hos Er för att hantera kontakten med LIA-

företagen

Anser Du att kommunikationen mellan Er och LIA-företagen är bra På vilket sätt

sker kontakterna med LIA-företagen

Tycker Du att det finns en tydlig koppling mellan den teoretiska undervisningen

och LIA-verksamheten Har Ni som utbildningsanordnare goda eller dåliga erfarenheter avseende LIA

Tycker Du att studenterna erhåller de kunskaper under Lärande i Arbete" LIA

perioderna som Du förväntade Dig Kan Du ge exempel på vilken form av kunskaper det handlar om Följer Ni upp de studerandes LIA perioder Vad följer Ni upp från de studerandes LIA period

lO. Hur följs de studerandes kunskaper från LIA upp 11. Hur uppfattar Du studenternas motivation under utbildningens gång 12. Har studenterna haft tillräckliga förkunskaper 13. Har Ni erhållit det statsbidrag Ni ansökte om för att genomföra utbildningen 14. Hur har storleken på statsbidraget påverkat Er budget för KY-utbildningen 15. På vilket sätt har resurstilldelningen påverkat kvaliteten i utbildningen 16. Vilka kostnader har Ni för LIA-delen 17. Använder Ni för Er KY-utbildning resurser i någon form från andra delar av Er

organisations verksamhet utan att dessa bokförs som kostnader för KY 18. Sänedovisas KY-verksamheten 19. Har Ni någon finansiering av KY-verksamheten utöver statsbidraget 20. Vad blir den totala kostnaden per utbildningsplats och år 21. Vid ett eventuellt permanentande av utbildningsformen KY, planerar Ni då att

fortsätta som KY-anordnare 22. Hur anser Du att kommunikationerna till KY-kommittén har fungerat 23. Övriga synpunkter

Bilaga 9 283

Frågeguide till telefonintervju med LIA-företag

Hur många anställda finns totalt företaget Har Ni några KY-studenter hos Er nu Hur många har Ni haft tidigare Vet Du hur långt de KY-studerande har kommit i sin utbildning Är Du utsedd kontaktperson hos Er och sköter kommunikationerna med utbildningsanordnaren Vilken är Din befattning företaget På vilket sätt sker kommunikationerna med utbildningsanordnaren Anser Du att det är bra eller dålig kommunikation mellan Er och utbildningsanordnaren Har Du eller någon annan vid företaget fått detaljerade instruktioner om vad LIA innebär och hur det skall bedrivas Har instruktionerna varit i tillräckliga Har Ni utsedda handledare för studenterna

10. Vet handledarna vad som förväntas av dem under LIA-perioderna 11. Känner Du/handledarna till några detaljer om teoridelen av KY utbildningen 12. Har handledarna företaget genomgått någon handledarutbildning

Om ja, vem har i så fall ordnat den

Om nej, varför inte 13. Tycker Du att det finns något behov av handledarutbildning 14. Kan Du ge exempel vad LIA-studenten får göra hos Er 15. Tycker Du att det finns en koppling mellan LIA-verksamheten och den teoretiska

undervisningen

Kan Du beskriva den kopplingen 16. Tycker Du att studenterna har haft tillräckliga förkunskaper från teoridelen av KY-

utbildningen för att kunna genomföra de arbetsuppgifter som är LIA Om nej; Vad tror Du att det kan bero på att de inte har tillräckliga förkunskaper

17. Anser Du att Ni har haft intresserade studenter under LIA-perioden 18. Tycker Du att den aktuella KY-utbildningen... tillfört Ert företag tidigare

saknad kompetens Om ja, Kan Du ge exempel vilken kompetens det är

19. Tror Du att denna KY utbildning kan leda till ny produktion av varor eller tjänster 20. Påverkar LIA eller har LIA påverkat den ordinarie verksamheten i Ert företag,

positivt eller negativt Kan Du ge exempel 21. Under försöksverksamheten utgår ingen ekonomisk ersättning till företag med

LIA-platser. Hur ser Du på detta 22. Tycker Du att de studerande bör få ekonomisk ersättning under LIA-perioden 23. Utvärderar Ni LIA-perioden Om ja, hur går Ni tillväga Vad tycker Du om det

284 Bilaga 9

24. Utvärderar utbildningsanordnaren de studerandes tid hos Er Om ja, hur går de

tillväga Vad tycker Du om det 25. Har Ni anställt någon utexaminerad KY-student 26. Tänker Ni anställa någon utexaminerad KY-student

Om nej, av vilken anledning 27. Har Du någon synpunkt den teoretiska delen av utbildningen 28. Vad är Din uppfattning om KY som utbildningsform 29. Vill Du se någon förändring 30. Kan Du eller Ditt företag tänka Dig/Er att ta emot KY-studenter LIA-platser

även fortsättningsvis 31. Övriga synpunkter

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyafönnånsrättsregler Bilagor. Ju.+ 32.Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju.

h SteriliseringsfråganiSverige1935-1975. 33. Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerfor . tryggt - Ekonomiskersättning. äldresamtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. S. . Godsedi forskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 3 Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn.Fi. . - EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidationavaktiebolag.Ju. . Märk väl Fi. 37 Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö. . . lnvandrarskapochmedborgarskap. 3 Följdleveranseri sambandmedexportav . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. lcrigsmateriel.UD.

Att slaktaettfär i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyttet.U.

Ju. 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring.

10.Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsför-

. l Bördemokratinavnationaliseras slagsamtförslagtill ettcentrumför dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochenfilmvårdscentral.Ku.

12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luftfartslag.N.

skriftserie.Ju. 43.Oberoende,ägandeochtillsyn irevisions-

13.Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch

15 Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. . arrendemäl.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.

17 GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. . föddaår 1937eller tidigare.S. 48.LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

19.Artikel 7 EGzsi varumärkesdirektiv. 49.Invandraresomföretagare.Ku. Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50.skyddsjaktpåvarg.M.

20.Sverigeochjudarnastillgångar.UD. 51.Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B.

21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövning bostadstilläggav till pensionärer.

avpersonermedfunktionshinder. S.

22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. Ennytullag. Fi.

skriftserie.Ju. 55. Konvergensochförändring.Samordningav

23.Utvecklingavmänskligaresurseriarbetslivet. lagstiftningenfor medie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktningavnyamål 3 inom EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationfördegeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N.

fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58. Löserjuridiken demokratinsproblem

25. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

- 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27.Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60.Kundvänligaretaxi.N.

jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

. 28.Kontantmetodfor småföretagare.Fi. 62.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi.

29.Internationellkonflikthantering attförberedasig 63. Att lära ochleda Enlärarutbildningfor samverkan

- tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64.Representativdemokrati.Demokratiutredningens

mediekoncentrationslag.m m,Ku. skriftserie.Ju.

31.Tillsyn överadvokaterrn m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareför barnoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav ungdomar.S. informationomnarkotikautveckling. 66.Godvårdpå lika villkor omstatensstyrningav 9l. Enöversynavjämställdhetslagen.N. hälso-ochsjukvården+ 2bilagor. 92.Premiärfor personval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93. Det folkstyret.ForskarvolymVI. - - - unga miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUB-program98. M. 94. Fönnånerochökadelevnadskosmader.Fi. 68. BrandkatastrofeniGöteborg. 95. Småskaligelproduktionsamtmätningoch DrabbadeMedier Myndigheter.Ku. debiteringavelforbrukning.N. 69.Individenocharbetslivet.Perspektiv det 96.Statistikreforrnen.Utvärderingochförslagtill samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentekniknämnden.U. utvärderingen reformen.av Ju. 7l. Oseriösabostadsformedlare. 97.Socialtjänsti utveckling. 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Del A ochB Bilagor.S. rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U. egnahem.S. 99.Översynavstiftelsenfor internationell 73.Handikappombudsmarmensframtida rapportering läkemedelsbiverkningar.av förutsättningarocharbetsuppgiñer. 100.Bibeln texterna. - 74. Demokratinochdetgemensammabästa. Gamlatestamentet Volym Demokratiutredningensslaiñserie.Ju. GamlatestamentetII. Volym 75. Rättplatsför vindkrañen.Del l och Del M. Tilläggtill Gamlatestamentet.Deapokryfa 76. Maktdelning.Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaskriñema.Volym3. Demokratiutredningen.Ju. Nya testamentet.Volym4. Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 10 Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare . volymII. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister. 78.Jordbnikochmiljönytta nytt miljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju. jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfördelningför internationellaprogram 79.Källskattpåutdelningochroyalty till begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U. skattskyldiga.Fi. 103.Regionrefonnpåförsök förstastegenmot - 80.Demolaatiopinioner. ennyregionalsamhällsorganisation.Ju. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 104.Nya samboregler.Ju. 81.Förhandlingsersätmingtill hyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerför behandling - - - Ju. avpersonuppgifter.Fi. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker 106.KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer, m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi. 83.Globalisering.ForskarvolymIX. Demokrati- 107.Nyamål för3 utvecklingavmänskligaresurser utredningen.Ju. i arbetslivet.N. 84.Civilsarnhället.ForskarvolymVIII. 108.Handläggning ungdomsmålav enutvärderingav - Demokratiutredningen.Ju. 1995årsungdomsmålsreform.Ju. 85. Bredbandfortillväxt i helalandet. 109.Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten. Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska S. aspekterpåIT-infrastrukmren.N. 110.Ledandeforskning för säkerhetsskull. Fö. - 86. PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheter lll. Att sökakostnadseffektivalösningarinom för Sverige. klimatområdet.N. Enrapportfrån hearingen"EñerPC:n"anordnad 112.Civilsarnhälletsomdemokratinsarena. avIT-kommissionenjuni 1999.N. Någrakritiskareflektioner. 87.Vagnbolagförjärnvägen.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 88.Granskningskommissionensbetänkandeianledning 113.Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. avBrottsutredningeneftermordet statsminister Demokratiutredningen.Ju. Olof Palme.Ju. 114.Mat sommedicin. 89.statsbidragtill handikapporganisationer. 115.Handelmedgasi konkurrens.N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l 16.Denregionalasamhällsorganisationeni vissa

europeiskastater. Enöversättningi urvalavantologinThe IntermediateLevel of Government European States.Complexityversusdemocracy Ju.

l 17.IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVII.

Demokratiutredningen.Ju. l 18.Kommunaluppdragsverksamhetinom

kollektivtrafiken utvärderingav-

försöksverksamheten.Ju. l 19.UtvärderingenavKY. U.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Premiärför personval.92

Det ungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Nyafönnânsrättsregler Bilagor. 1+

Demokratiutredningen.93 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati-

Statistikreformen. Utvärderingochförslagtill utredningensskriftserie.8 -

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen Att slaktaett får i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch

avreformen.96 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9

Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Rasism,nynazismochfrämlingskap.

ochdjurrättsaktivister. Demokratiutredningensskriftserie.10

Demokratiutredningensskriftserie.101 Bördemokratinavnationaliseras

Regionrefonn försök förstastegenmot Demokratiutredningensskriftserie.1 1 -

ennyregionalsamhällsorganisation.103 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens

Nyasamboregler.104 skriftserie.12

Handläggning ungdomsmål-enav utvärderingav1995års Etik ochdemokratiskstatskonst.

ungdomsmålsreform.108 Demokratiutredningensskriñserie.13

Civilsarnhälletsomdemokratinsarena.Någrakritiska Nytt systemförprövningavhyres-ocharrendemål.15

reflektioner.Demokratiutredningensskriftserie.1 12 Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv.

Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. Ändringar varumärkeslagen.i 19

Demokratiutredningen.l 13 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins

Denregionalasamhällsorganisationeni vissaeuropeiska värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie

stater.Enöversättningi urvalavantologinThe 22

IntennediateLevelofGovernment Europeanin States. Tillsyn överadvokaterm m.31

Complexityversusdemocracy.l 16 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32

lT i demokr..;instjänst.ForskarvolymV11. Likvidation avaktiebolag.36

Demokratiutredningen.l 17 Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Kommunaluppdragsverksamhetinomkollektivtrafiken Demokratiutredningensskriftserie.40

utvärderingavförsöksverksamheten.l 18 Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 -

Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53

Utrikesdepartementet Globaliseringenochdemokratin.

Ökadrättssäkerheti asylärenden.16 Demokratiutredningensskriftserie.56

Sverigeochjudamastillgångar.20 Löser demokratinsproblem

Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel. Demokratiutredningensskriftserie.58 Brottsförebyggandearbete landetsi kommuner.61 3 8

Representativdemokrati.Demokratiutredningens

Försvarsdepartementet skriftserie.64

bästa.Demokrati- EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.6 Demokratinochdetgemensamma utredningensskriftserie.74 Internationellkonflikthantering attförberedasig

- Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. tillsammans.29

75 Underrättelsetjänstenenöversyn.37

- Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII. Ledandeforskning för säkerhetsskull. l 10

- Demokratiutredningen.77

Socialdepartementet Demokratiopinioner. Demokratiutredningensskriñserie.80 SteriliseringsñåganiSverige1935-1975.Ekonomisk

Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.8 l ersättning.2

Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner

33 födda år 1937ellertidigare.17

Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati- Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav

utredningen.84 personermedfunktionshinder.21

Granskningskommissionensbetänkandeianledningav Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre

- Brottsutredningeneftermordetpåstatsminister samtavgifter för äldre-ochhandikappomsorg.33

Olof Palme.88

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch Likvärdigavillkor. 98

socialbidragåren1990till 1996.46 Ansvarsfördelningforinternationellaprogram

Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. 51 utbildnings-ochungdomsområdet.102

Inkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer.52 Utvärderingen KY.av l 19

Barnombudsmannenföreträdareför barnoch

ungdomar.65 Jordbruksdepartementet

Godvård lika villkor omstatensstyrning Yrkesfisketskonkurrenssituation.3

avhälso-ochsjukvården+2bilagor. 66 Sarnema ettursprungsfolki Sverige.25

- Oseriösabostadsformedlare.71 Jordbnrkochmiljönytta nyttmiljöprogramför-

- Boendesocialaeffekteravkonkurseroch jordbruket.78

bostadsrättsföreningaroch rekonstruktioneregnahem.72 Kulturdepartementet

Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch Denframtidakommersiellalokalradion.14

arbetsuppgifter.73 Frågortill detindustriellasamhället.18

Statsbidragtill handikapporganisationer.89 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

- Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovavinformation mediekoncentrationslag 30

m. m. omnarkotikautveckling.90 Svensktmedborgarskap.34

Socialtjänsti utveckling.DelA ochB Bilagor. 97 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag

- Översynavstiftelsenför internationellrapporteringav förslagtill för dokumentärfilmoch

samt ett centrum en läkemedelsbiverkningar.99 filmvårdscenual.4 l

Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten. Invandrare företagare.49

som 109 Konvergensochförändring.Samordning lagstiñ-

av Mat sommedicin.114 ningenförmedie-ochtelesektorema.55

BrandkatastrofeniGöteborg. Finansdepartementet DrabbadeMedier Myndigheter.68

Märk väl 7 Bibeln texterna.

- Införsel beskattade 26 Gamlatestamentet Volym

av varor. Kontantmetodför småföretagare.28 GamlatestamentetII. Volym 2.

Fastighetsmäklarnänmdeneffektivaretillsyn. 35 Tillägg till Gamlatestamentet.De apokryfaeller

- Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47 deuterokanoniskaskriftema.Volym

tullag. 54 Nyatestamentet.Volym 4. 100 En ny

Begränsadfastighetsskatt.59

Näringsdepartementet Bilen, miljön ochsäkerheten.62 Källskatt påutdelningochroyaltytill begränsat Effektivavärme-ochmiljölösningar.5

skattskyldiga.79 Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.

Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82 Förslagtill inriktningav nyamål inom3 EG:sstruktur-

Förmånerochökadelevnadskostnader.94 fonder.23

Skatt Tull Exekution Normerför behandlingav EG:sstrukturstöd.Nyorganisationför degeografiskt

- - personuppgifter.105 avgränsadestrukturfondsprogrammen.24

KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer, Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb

handelochmarknadsföring.106 ocharbetslöshetsersättningen.27

Nyluftfartslag.42 Utbildningsdepartementet Öppenelmarknad.44

LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch God sedi forskningen.4

slutredovisning.48 Vuxenutbildningför alla Andraåretmed

Rikstrafiken En nymyndighet.57 Kunskapslyñet.39 -

Kundvänligaretaxi. 60 Att läraoch leda Enlärarutbildningför samverkan

- Individenocharbetslivet.Perspektiv det samtida ochutveckling.63

arbetslivetkring sekelskiftet2000.69 Gentekniknämnden.70

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bredbandför tillväxt i helalandet.NäringsgregionalochvalfárdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrulmnen. 85 PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheterför

- Sverige.En rapportfrån hearingen"EfterPC:n" anordnadavIT-kommissionenjuni l999.86 Vagnbolagför jämvägen.87 Enöversynavjämställdhetslagen.9 l Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering avelförbrukning.95 Nyamål för utveckling3 avmänskligaresurseri arbetslivet.107 Att sökakostnadseffektivalösningarinom klimatområdet.l l 1 Handelmedgasi konkurrens.115

Miljödepartementet Sluttörvaringavkämavfall.Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 Skyddsjaktpåvarg.50 KARNAVFALL metod plats miljökonsekvens.

- - - KASAMsyttrandeöverSKBsFUB-program98. 67 Rättplatsförvindkrañen.Del ochDel1 75

i 1

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08587 671 71.

Box 6430. I 13 82 Stockholm.

order@faktainfo.se wwwfaktainfose