Rätt plats för vindkraften D. 2,slutbetänkande. Bilagor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Rätt i

plaç§

Vimdiáifâlfüêlü

Slutbetänkande

av

Vindkraftsutredningen

SOU I

Bilder: GIS-producerade kartor: Lars GB Andersson

Genomskämingar av grundtyper: Anders Bramme

Skisser: Anne-Lie Mårtensson

Foton: U. Alexandersson: sid 48 Anders Bramme: sidorna 27, 28, 40, 50, 77 och 82 Per Helin: sid 82 Claes Grundsten: sidorna 39, 44, 46, och 49 Anders Folkesson: sidorna 70 och 7l Anne-Lie Mårtensson: sidorna 69, 79 och 86 Erik Skärbäck: sidorna 24, 25, 62-68, 74-76, 78 och 80 Ingvar Svensson: sidorna 83, 84 och 86

Sydkraft: sid 15

Falkenbergs Energi: sid 80

"h

m Statens offentligautredningar

1 999:7 5

Miljödepartementet

Rätt för

plats

vindkraften

2 Del

Bilagor

Slutbetänkande av

Vindkraftsutredningen

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar

Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Omslagsbild: Efter akvarell Jan Lundquist, 1999

en av

ISBN 91-7610-866-X Stockholm 1999 ISSN O375-250X

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

Uppdrag

Problemställning

Syfte

Organisation

Rapportens disposition O

Metod

Begrepp

Regional indelning av det svenska landskapet

Kartering

Kommentarer till metoden

2. UTFORMNINGSPRINCIPER FÖR VINDKRAFTSANLÄGGNINGAR

Grupperingsprinciper

Lista över grundtyper för södra Sverige

Östra Svealands Gästriklands skärgårdar samt Norra Götalands kustbygd 59

till undersökningsmetoden 59 Kommentarer SLUTDISKUSSION 60 BILAGA 1 61

befintliga anläggningar 61

Fotostudier av

Par -

Åstorp 67

Kverrestad 69

I och 70

Rynge

som

Bassen, Näsudden, Gotland 86

Inledning

Uppdrag

Denna studie har gjorts Institutionen för landskapsplanering Alnarp uppdrag av av

Vindkraftsutredningen Dir. 1998:35.

Problemställning

för lokalisering vindkraftverk varierar i olika typer av landskap. För att

Förutsättningarna av

skall kunna föreslå kriterier för lokalisering vindkraftverk behöver

Vindkraftsutredningen av förutsättningarna i olika typer av landskap studeras.

vindkraftverk landskapsbilden beror dels hur själva vindkraftverken ser ut

Hur påverkar

fysionomi och karaktär. Hur allmänheten uppfattar vindoch grupperas, dels landskapets

kraftverk i landskapet påverkas också deras känslomässiga realtion till landskapet.

av till vindkraft dessutom betraktarens inställning till energifrågor.

Attityden påverkas av

vindkraft och möjligheten aktivt delta i planeringen när det gäller lokalis- Information om att påverkar också allmänhetens inställning till vindkraft i landskapet.

eringen

Vindkraft i harmoni ET 19: 1998, Energimyndigheten, maj 1998 innehåller en

Rapporten utformning vindkraftsanläggningar i teoretisk bakgrund och analyser av några förslag av kan metodhandledning för fördjupade detaljstudier i olika landskap. Den fungera som en

enskilda planeringsärenden.

visuella är viktig faktor ta hänsyn till i planerings- och beslut-

Den upplevelsen en att Därför behövs faktaunderlag hur vindkraftverk påverkar landskapsbilden.

sprocessen. ett om inte till landskapets skala och karaktär kan till exempel ge land-

Etableringar som anpassas

industriell prägel. Därför behövs ett material utgår från en helhetssyn skapet en som som

människans visuella upplevelse landskapet. Hur landskapsbilden landskapsbilden; av av

varierar i olika landskap och därför behöver indelning i olika landskappåverkas typer av en

styper genomföras.

Syfte

dominerande och karaktärsdrag i kulturlandskapet för att

Studien ska ta fasta terrängformer olika grundtyper i översiktlig skala, samt beskriva hur

avgränsa enhetliga landskapstyper

- bör för in i dessa olika typer landskap ett har-

vindkraftsanläggningar anpassas att passa av

moniskt sätt.

Studien ska vilka generella hänsyn krävs och vilka faktorer som är viktiga att ta ange som vindkraftverk ska lokalieras och hur av vindkraftverk

hänsyn vid bedömningen av var grupper

utformas i landskapstyp. Kriterierna får dock inte betraktas som bindande

ska respektive

för enskilda ärenden. De lokala variationerna inom dessa landskapstyper kan vara stora

regler

Entydiga och allmängiltiga kriterier för anpassning till land-

och skapa andra förutsättningar.

skapet kan aldrig fastställas.

Organisation

Studien har genomförts på Institutionen för

av en arbetsgrupp landskapsplanering Alnarp på

uppdrag av Vindkraftsutredningen, samt styrgrupp tillsatt

en av Vindkraftsutredningen.

Vindkraftsutredningen:

Kjell Svensson. Utredningsman

Henrik Lindström. Utredningssekreterare

Styrgruppen:

Ann Marie Svensson, Länsstyrelsen i Norrbotten

Måns Hagberg, Länsstyrelsen i Västra Götaland

Per Olof Remmare, Riksantikvarieämbetet

Niels Moe, Energimyndigheten

Tore Wizelius, Svensk Vindkraftsförening

Arbetsgrupp:

Erik Skärbäck. projektledare

Anne-Lie Mårtensson Ingvar Svensson Anders Bramme, Norrland samt principfigurerna för

grundtyper

Lars GB Andersson, GIS-ansvarig Annika Hansson, GIS digitalisering -

Carolina Lundberg, GIS digitalisering

-

Rapportens disposition

Denna rapport är disponerad analyserande i

som en beskrivning tre steg:

Kapitel Först definieras ett antal utformningsprinciper för

vindkraftsanläggningar.

Dessa illustreras med foto exempel på hur kan

vindkraftsanläggningar te sig i landskapet.

Diskussion förs även vindkraftverkens storlek i relation till om landskapet. Detta arbetsmoment syftar till att skaffa empirisk bas för studien. en gemensam

Kapitel Efter studier av dessa utformningsprinciper, och rad andra

en lång vindkraftsanläg-

gningar i Sverige och utomlands, har successivt bedömts i

landskapstyper Sverige där tillräck-

lig vindenergi kan finnas för eventuell exploatering. För

vindkraftslokalisering signifikant

olika landskapstyper har successivt identifierats s.k.

grundtyper. För varje grundtyp har

sammanfattats vissa råd beträffande förutsättningar för

placering/utformning av vindkraftsan-

läggningar.

Kapitel 4. Slutligen har för de vindintressanta områdena söder Norrland om gjorts en översiktlig kartering. För de karterade enheterna har gjorts beskrivning beträffande karaken grov tärselement och riktningsgivande element. På den grund av begränsade tiden och undersökningsområdets storlek kan beskrivningarna karaktärselement inte betraktas

av som fullständiga

och uttömmande. Här finns utrymme för grundläggande I framti-

kunskapssammanställningar.

da enskilda ärenden måste kompletterande studier göras. Denna studie kan därmed tjäna som en basstudie för framtida fördjupningar.

Metod

Begrepp Kevin Lynchs metod

I studien Vindkraft i harmoni redovisas

användningen av en landskapsanalysmetod

inspirerad Kevin Lynch s Image of the City.

av

Här följer en beskrivning av Lynchs begrepp,

men anpassade till främst det rurala landskapet

för att i denna landskapsstudie fungera för

analys av inpassning av vindkraft.

Landmärke. Ett vindkraftverk blir genom sin storlek ett landmärke i landskapet. Landmärken

är landskapselement som sticker upp väsentligt

i jämförelse med omgivningen och syns från

långt håll och många riktningar. Därigenom

sätter landmärken en tydlig prägel landskapets karaktär och bidrar till orienteringen i Vinclkraftverk kan fungera som landmärken i land-

landskapet.

skapet. Rumsgränser. Var än befinner i ett

oss

landskap, så uppfattar att vi befinner oss

plats, eller i ett landskapsrum med mer

en eller mindre tydliga väggar. Rummets storlek kan också variera från mycket intimt i en skog till nästan oändligt slätten eller i kustlandet

klar dag. Vissa dagar skapar dis och dimma en

tillfälliga begränsningar av rumsupplevelsen.

Normalt sett är vegetation, skogsbryn och

högre sluttningszoner rumsgränser.

Landskapsrum inneslutet av bergvägg och vegeta- Känslan rumsstorlek kan dock variera

av tion. Pilarnas styrka visar hur tydlig rumsgränberoende vi själva för tillfället har vår

var serna än uppmärksamhet. I situationer då intresserar

för blommor och bin ängen kan ett litet oss staket upplevas den verkliga rumsgränsen,

som särskilt det går tjurar andra sidan. Om vi

om fastnat för att betrakta alla vindkraftverk inom

synfältet klar dag, så upplevs stora avlägsna

en landformer såsom berg och höjdryggar eller

stadsgränser som vindkraftslandskapet rums-

gränser. Vindkraftanläggningar fokuserar vi

nämligen högt maskinhus och turbin-

upp blad. Trädridåer och gårdsvolymer som vi i

andra sammanhang upplever som rummens

gränser kan i sådana sammanhang upplevas

som enbart strukturerande element i de stora Vindkraftverk är storskaliga element, som relate-

landskapsrummen. Långa dominerande rums-

ras till de storskaliga topografiska formerna i landskapet.

gränser kan benämnas visuella barriärer.

Storskaligheten i anläggning och landskapsupp-

fattning när det gäller vindkraft gör att landskapsanalyser för vindkraft ofta leder till annor-

lunda och storskaligare rumsindelningar än vad

som normalt är fallet för mindre mer ordinära

byggprojekt.

Rumsriktningar är våra upplevelser av rikt-

ning hos rummen. Dessa ges i huvudsak av långsträckta raka rumsgränser eller andra långsträckta element eller markanvänd-

ningskaraktärer inom Även

rummet. långsträck-

ta öppenheter bildas frihet från land-

som av skapselement eller sänkor och dalstråk bidrar

till en känsla av rumsriktning i landskapet.

Strukturerande element utöver rumsgränser kan vara långsträckta trädrader, lägre sluttningsstråk, landborg, större vägar och kraftled-

ningar, åar, diken, hägnader, långsträckta kanter

mellan gräsmarker och plöjda marker, eller

andra tydligt fömimbara odlingsgränser. Ett

strukturerande element kan samtidigt också vara karaktärselement. Karaktärselement benämner vi här landskapselement eller andra markanvänd-

ningskaraktärer som har en tydlig lokal, ofta

kulturhistorisk funktion och mening2.Dessa är

ibland väsentliga symboler för sitt landskap och

kan då upplevas som känsliga för förändringar.

Frågan om vindkraftens eventuella negativa

påverkan landskapsbilden handlar ofta om

huruvida vindkraftverk inverkar på förståelsen för dessa element i sitt landskapssammanhang.

Större enhetliga sammanhang av en markan-

vändningskaraktärer benämner Lynch

district3.

Stråk, knutpunkter och utblickar är faktorer som beskriver människans rörelser och

upplevelser i och av landskapet. De är väsentli-

ga faktorer att analysera och kartera i en landskapsanalys för planering av en enskild grupp. I denna studie som översiktligt rör skillnader

1 i också stå för fysiska bar- "Barriär", Kevin Lynchs ursprungliga terminologi beskriven i Image of the city, kan riärer som hindrar människans förflyttning t.ex. större vägar 2 Odlingslandskap och landskapsbild, Ulf Sporrong, Riksantikvarieämbetet, 1996 3 på I Image of the city syftar Lynch med district sammanhängande kvarter/stadsdelar av en viss sammanhängande karaktär. Inom landskapsanalysen kan vi syfta på sammanhängande beteslandskap, åkerrnarker, granskogar, godslandskap med komplex av lövskaog/bete/åker en tätortskant etc.

mellan olika landskap i Sverige behandlas inte

dessa begrepp mer än perifert. Olika landskap-

styper har givetvis olika förutsättningar för

utblickbarhet, och strukturerande element sammanfaller ibland med de stråk och knutpunkter varifrån landskapet upplevs. Utblickbarheten

kan i denna översiktliga landskapsanalys delvis

utläsas från beskrivningar topografi och

av

öppenhet

Miljöpsykologiska begrepp

Två viktiga begrepp inom miljöpsykologin som

används här är komplexitet och helhet. Hög komplexitet i ett rum innebär att man upplever , j i i i M i mängd olika element. Man brukar säga i en stor e -

att lagom hög komplexitet är bäst. En mycket

komplex miljö kan upplevas rörig och orolig,

men omvänt kan en miljö med mycket låg kom-

plexitet upplevas ointressant och tråkig.

Hög helhet innebär att rummets ingående element upplevs passa ihop i ett harmoniskt sammanhang. Det kan gälla färg, funktion, skala, historiskt ursprung etc. Hög helhet betraktas

som en positiv faktor för miljöupplevelsen.

Begreppet storleksjämförelse

Storleksjämförelse är ett begrepp som diskuter-

ades mycket i de inledande studierna av vind-

kraft och landskapsbild i Sverige45-6.

L

Storleksjämförelse innebär att nya objekt i

miljön betraktaren ännu inte lärt känna så ü som väl storleksbestäms främst i sin relation till näraliggande objekt känd storlek. Detta har

av länge varit ett känt fenomen och har medvetet

41503 W

utnyttjats i gestaltning och formgivning t.ex. i

Barockens anläggningar och den japanska

trädgårdskulturen.

4 Skärbäck E., K. Nilsson, B. Schibbye och Sellberg. 1978. Vindkraften i landskapet. Landskap nr 43. Alnarp 5 Reinius Sporrong P-O. 1980. Vindkraften i landskapet, del visuella Bergsjö A., Nilsson K., M., Skärbäck E., frågor i samband med storskalig vindkraftutbyggnad. NE. Konsulentavd. Landskap 55. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp 6 WECS, International Energy Agency, Programme of Aesthetic factors and Visual Effects of Large-Scale Research and Development on Wind Energy Systems, Final Report of TASK A Edited by Staffan Engström and Bengt Pershagen Projekt manager: E Skärbäck. NE 1980:20

Regional indelning av det svenska landskapet

I arbetet med att sortera ut grundtyper av landskapet har bland annat använts Ulf Sporrongs

regionala indelning av det svenska landskapet Sporrong 1996. För närmare avgränsning och

precisering av typerna har den topografiska kartan använts. Med hjälp av den har i första hand

kombinationen av topografi och öppenhet studerats. I övrigt bygger klassningen arbets-

gruppens erfarenheter och samtal med skilda såsom styrgruppsledamöterna och

personer andra experter.

Syftet att fram ett indelningssystem där de olika grundtyperna sinsemellan olika

var ger

förutsättningar för utformning och placering av vindkraftsanläggningar. I denna arbetsfas

var antalet grundtyper till en början större, ca 30, än den slutliga listan. Efterhand som de olika

grundtyperna började testas praktiskt i inventerings- och beskrivningsfasen kom de att minska

i antal. Så snart två grundtyper visade sig relativt likartade hansynsbeskrivningar, så

ge

slogs de ihop till en. I kapitel 3 redovisas grundtypernas förekomst i landet översiktligt, och

beskrivs hänsynskriterier såsom förutsättningar placering/ugformning. Det gäller

gruppering och vindkraftverkens storlek. Det bör särskilt observeras att indelningen i grundtyper utgår från kriteriet att varje grundtyp skall relativt homogen med avseende förutsät-

vara

tningar för placering/utformning vindkrafisanläggningar. Grundtypsindelningen är ingen

av

allmängiltig indelning av Sverige i landskapstyper.

Kanenng

Till utgångspunkt för karteringen ligger SMHIs indelning i vindklasser enligt skalan A-D, där

A är den mest energirika klassen. Kartan nedan visar områden med vindklass A-C.

FIGUR10.

ÖVUlAUê/tvmdenøngIQha/Ltø/wigw.av

Iiiái/thAöt/tKlan Aøs

Uuømöu KaneC Kartan hämtad ur: "Vmdarna overj Sverige y.

mf i W D

NE 1983:16

Inledningsvis har studien behandlat områden med klass A-C. Senare utökades karteringen i

takt med uppgifter områden intresse för vindexploatering. Avslutningsvis

om nya av bestämdes avgränsningen karteringen till 1600 kWh/m2år enligt SMHIs senaste karav ca tering, och endast södra Sverige t.0.m. Uppsala län har karterats. Under projektets gång har kunskapen Norrlands vindtillgångar successivt ökat. Tid- och resursskäl har dock inte om

medgivit utvidgning karteringen till att omfatta även Norrland.

en av Som minsta karterade enhet

i inventeringen valdes 25

km2. Kartan här bredvid

visar områdesavgränsningar

för Skåne.

Vindkraftens exponering i landskapet täcker ofta större områden. Därför gör själva

problemställningen att en

finmaskigare kartering är

irrelevant. Mindre karteringsområden vore olämpligt även av det skälet att studien är av övergripande karaktär och inte avsedd att i enskilda planärenden okritiskt kunna ersätta lokala

analyser.

Kommentarer till metoden

Analysen i flera steg innehåller mängd osäkerhetsmoment som manar till försiktighet i en

användningen resultatet. Avgränsningen mellan olika grundtyper är en bedömningsfråga.

av Inget landområde är likt det andra. Variationen kan mycket stor även inom en avgränsad vara grundtyp. Det är inte säkert att utformningsprincip i ett delområdeområde är en som passar

lämplig i nästa även båda är samma grundtypsklass.

om av

Vi inte ställning till vindkraftutbyggnad över huvudtaget är lämplig i ett område efter

tar om

samlad avvägning mellan alla markanvändningsintressen. Utsagor beträffande landskap-

en sanpassning med avseende landskapsbilden kan således äga sin relevans enbart om vindkraft är acceptabel övriga markintressens perspektiv. Resultaten från denna studie skall sett ur

främst betraktas hjälp för projektorer och handläggare i kommuner och länsstyrelser i

som en

planering och vid tillståndsgivning.

Rekommendationerna i kap. 3 skall betraktas oavvikliga. Det ska bortses från möjsom ligheten i enstaka projekt vissa medvetna gestaltningsgrepp avvika från det allmänt att genom gängse för att tillföra värden i landskapet. Detta måste bedömas från fall till fall. nya De resultat, slutsatser och råd presenteras i denna rapport är avsedda för översiktlig som planering. Utsagor för grovt karterade områden/regioner kan inte utan vidare antas gälla för alla platser i området, och lista på karaktärselement för region är i denna studie inte en en fullständig. Lokala variationer förekommer, och uppfattningarna vilka element som är om karaktärselement relevans för bedömningar i vindkraftsärenden kommer alltid att gå i sär. av

ll

2. för vindkraftsanläggningar Utformningsprinciper

De bästa vindförhållandena finns till havs och längs kuster och i öppna landskap. Vindstyrkan brukar vindens energiinnehåll i kWh/m3/år viss höjd och den varierar kraftigt anges som en olika platser. Även vindens riktning varierar. I södra och mellersta Sverige kommer hälften

vinden från sektorn syd till väst; sydväst är där den förhärskande vindriktningen, För att ett av vindkraftverk ska producera bra bör det därför stå så att vinden har fritt anlopp från sydväst. Det är också viktigt det är relativt öppet i motsvarande sektor, nord till ost, bakom verket. att

På läsidan ett vindkraftverks rotor bildas så kallad vindvak, strut där luften som om en en bromsats rotorn virvlar runt innan den nytt fångas upp av den ostörda vinden. upp av

När med flera vindkraftverk byggs orienteras de efter den förhärskande vindriktninen grupp

för att den sammanlagda produktionen ska optimeras. Om vindkraftverken placeras

gen

linje ska den helst vinkelrät den förhärskande vindriktningen dvs linje från SO

vara mot en till NV, så risken för att vindkraftverken ska störas andra verks vindvakar minimeras. att av På sådan linje behöver avståndet mellan verken inte så stort, idag tillämpas en tumen vara regeln ett avstånd fem rotordiametrar. om

Större kan bestå flera parallella rader med vindkraftverk. För att optimera produkgrupper av tionen läggs dessa rader vinkelrätt mot den förhärskande vindriktningen, med samma inbördes avstånd för linje fem rotordiametrar. Avståndet mellan raderna bör dock vara större, som en eftersom vindvakarna från den första raden under stor del tiden är riktade det hållet en av

För att optimera produktionen förskjuts rader-

i förhållande till varandra, så att verken i na den andra raden står mitt emellan verken i raden framför. Större anläggningar utformas därför ofta i ett så kallat gittermämter uppbyggt likbenta trianglar med 5 rotordiameav . O 0 bas och med höjd på 7 rotortrar som en 0 0 diametrar. figur. Verken i en grupp pro-

. se

ducerar dock något mindre än ett enskilt verk . .

plats, denna så kallade parkförlust

samma m, c

brukar ligga i storleksordningen 5 procent för

/y . optimalt utformad och ökar med en grupp ø k storlek. När grupper med vind-

gruppens

f

kraftverk utformas annat sätt innebär det tnvwrdiamücr

5 samtidigt att produktionen hos gruppen min-

skar och att kostnaderna per producerad kWh

ökar.

Hur vindkraftsanläggning utformas beror också ekonomiska faktorer. Det gäller inte en minst vindkraftverk byggs i anslutning till lantbruk. En lantbrukare kan exempelvis som uppföra ett vindkraftverk på sin fastighet och ansluta det direkt till gården, innanför egen elmätaren. Vindkraftverket är anslutet till elnätet, levererar också en stor del av den men används inomgårds. När verket producerar än gården behöver säljs överskottet till som mer nätet lokala elförsäljningsbolaget för 25 öre/kWh och när det producerar för lite köps

det ca

från nätet för 60-70 öre/kWh inkl nätavgift, elskatt och moms. Elen för eget bruk är ca alltså värd än dubbelt så mycket den säljs. Utan sådan egenförbrukning är mer som som en det ofta inte lönsamt för lantbrukaren att installera något vindkraftverk. Att installera en grupp

verk blir orimligt.

På en jordbruksslätt är det därför ofta så att varje lantbrukare vill ha verk sin ett eget egen

fastighet, av rent ekonomiska skäl. Då bör utforma anläggningen så vindkraftverken man att kan läsas ihop till enhelt med gården ladugård, silo, i stället för

en mangårdsbyggnad att

- sträva efter att placera olika lantbruks verk ihop i Valet står inte mellan enstaka grupper. utspridda verk eller utan mellan utspridda verk och inga verk alls inte ellagen grupper, om

ändras så att lantbruk tillåts ansluta verk utanför fastigheten direkt till sin egen gård.

I detta kapitel beskrivs åtta grupperingsprinciper för vindkraftsanläggningar, och det kom-

menteras hur vindkraftverken kan klassindelas efter storlek och inverkan landskapsbilden.

Till grund för beskrivningarna ligger fält- och fotostudier befintliga

av vindkraftsanläggningar

i landskap.

Med en anläggning menar här ett eller flera vindkraftverk tillsammans, planerad grupp, som ett sammanhang och där avståndet till nästa anläggning/grupp är minst 1,5 km, eller ca mer beroende vindkraftverkens storlek och landskapstyp. Vindkraftverk i läses grupp samman till en enhet en anläggning. Genom att samla likadana vindkraftverk i - samma grupp

uppnås hög helhet och låg komplexitet uttryckt i miljöpsykologiska termer. Det ökar fat-

tbarheten och förbättrar orienteringsförmågan, vilket är positivt.

Mindre gårdsaggregat kan läsas med gården till enhet. Det är typiskt för Holland. samman en

Där står gårdsaggregaten direkt invid gårdens bebyggelse-/vegetationsvolym, och bildar

en helhet med gården. De står i den öppna jordbruksmarken, utan avviker sin placergenom ing, annorlunda form och mindre storlek 250 kW från det fria landskapets Om aggregat. lantbrukare vill investera i större verk kan dessa knappast stå invid gården. För flera lantatt brukare skall kunna samordna sina verk till enhetlig vilket föredra landen grupp, är att ur

skapsbildssynpunkt, så måste således ellagen ändras.

Grupperingsprinciper

Grupperingsprinciper för vindkraftsverk i samlad anläggning: en Enstaka vindkraftverk .

Par 2 VKA vindkraftsaggregat

. -

Linje 33 vanligen 3-9 st vindkraftverk i rak placering

.

Båge som organiskt följer terrängformation

.

Regelbunden grupp S12 VKA

.

Oregelbunden grupp S12 VKA

.

Gitterpark l2 VKA, flera parallella linjer

.

Oregelbunden vindkraftspark l2 VKA

.

Vindkraftverkens storlek och avståndseffekter

Det finns anledning att även beakta olika storleksklassers inpassningsförutsättningar i olika situationer. Tornhöjderna för nybyggnation varierar idag i allmänhet mellan 40-45 m för 500 kW vindkraftverk och 70 för till 1,5 MW vindkraftverk.

ca m upp

Tornhöjden räknas till

maskinhusets nav.

Rotordiametern är ungefär

lika stor d.v.s. turbinbladen

sticker som högst upp ca

50% utöver tornhöjden. De

första prototyperna

Maglarp och Näsudden

som byggdes i början av

80-talet hade tornhöjder

78 På ritborden idag

ca m.

ligger projekt med vind-

kraftverk i storleksordnin-

gen 3-5 MW. De är

80-140 Äldre verk,

m. ca

100-200 kW, har betydligt

lägre tornhöjd ca 30 m.

Maskirzhuset 78 m över marken "Maglarpsvindkrafrverket" 1982

I Danmark har stora vindkraftverk 60 m analyserats i en visualiseringsstudie7för ett extremt öppet landskap grundtyp l. Man drog slutsatserna att det förekommer 4 definierbara zoner utifrån verkens synlighet och dominans i landskapet:

Närzon 3 km Vindkraftverken dominerar

Mellanzon 3-7 km Väl synligt i öppet landskap, svårt att

men

bedöma höjd

Fjärrzon 7-12 km Minskande synligt och dominans

beroende landskapets form

Yttre fjärrzon 12 km Syns fortfarande, kan vara svåra

men

att urskilja jordkrökning

I visualiseringsstudies,dock med betydligt större parker, gjord två år tidigare för

en annan

havslokalisering med 57,7 m tornhöjd och 50 m rotordiameter har uppgivits betydligt större

avstånd för samma zoner.

Närzon 0-7,5 km Vindkraften har betydande synlighet från

kusten

Opstilling af store vindmöller i det åbne land en undersögelse av de visuelle forhold, Miljö- og energimini-

steriet, 1996 8 Vindmöller i danske farvande en undersögelse av de visuelle forhold ved opstilling av vindmöller havet,

- Miljö- og energiministeriet udvalgd om havbaserede vindmöller, 1994

Mellanzon 7,5-l2,5 km De enskilda verken upplevs små.

som

Stort antal syns väl

Fjärrzon 1 25-25 km Vindkraftverken försvinner delvis under

horisonten

Osynlighetszon 25 km- Verken är i praktiken osynliga

I den studien behandlade man även mindre vindkraftverk med 36,5 m tornhöjd och 37 m rotordiameter. För dessa blev avstånden 80 % jämfört med avstånden för de större. Det bör observeras inte har definierats på samma sätt i de båda studierna.

att zonerna

Begreppet väl synligt används i ena studien och begreppet betydande synlighet i den

andra för avstånd till 7-7,5 km. För nästa avståndsklass används begreppet minskande

upp synlighet och dominans upplevs små. För den därpå följande klassen används

resp. som begreppen syns fortfarande resp. försvinner delvis. Resultaten är därför inte direkt jämförbara.

Sambandet mellan synlighet/dominans och ev. negativ upplevelse är självklart. Det man

upplever negativt korta avstånd kan upplevas intresseväckande långt håll i fjärrland-

skapet eller tvärtom. Människan stereoskopiska avståndsbedömning kan återges i bildmon-

tagestudier. Därför fattas en dimension i sinnesförnimmelsen som vi inte kan värdera i undersökningen. Vädereffekter och avståndsdis är också faktorer som har betydelse för hur man i

verkligheten upplever dominans.

En viktig aspekt att beakta är att människans förmåga att bedöma höjden landskapselement avtar med höjden objektet. Objekt i vår skala har vi lärt oss storleksbedöma, och

egen

storleksjämförelse med ett känt objekt t.ex. ladugårdbyggnad eller ett fullvuxet träd

genom en kan vi relativt väl på håll storleksbestämma även nya höga objekt. Vi har dock mycket svårt

att långt avstånd bestämma höjden ensamma mycket höga objekt, eller höjdskillnaden

två olikhöga objekt.

För denna studie har i beskrivning förutsättningar för placering/utformning, kap

av

använt följande terminologi för benämning av olika tornhöjd:

° 50-60 m tornhöjd är normalfallet

m benämnes låga aggregat ° m benämns höga ° Väsentligt högre aggregat har vi inte erfarenhet av i verkligheten och kan vi därför inte utta-

oss om i dagsläget.

Fotostudier av befintliga anläggningar

I bilaga 1 redovisas exempel anläggningar med olika grupperingsprincip, och kommentarer

om effekter av vindkraftverkens inbördes placering och vindkraftverkens storlek. För var och

en av de åtta grupperingsprinciperna illustreras med foton exempel hur anläggningarna kan

te sig i landskapet. För flera grupperingsprinciper redovisas flera exempel från verkligheten.

Dessa illustrationer blir samtidigt exempel svenska landskapstypers förutsättningar att

rymma vindkraftsanläggningar. Sammantaget visar fotoexemplen en del av den empiri som i

kapitel leder fram till studiens indelning i landskapsgrundtyper. Bilagan syftar således till

att ge en bred gemensam kunskapsbas för projektet.

Fotoanalyserna har initialt genomförts inledande problemanalyserande arbetsfas. Vi

som en försöker bilderna illustrera landskapsupplevelse utifrån Kevin Lynch s terminologi. Vi

genom

har i samband med fotograferingarna även gjort noteringar spontana intryck, och har tillåtit

av

för problemanalysens skull, göra både allmänna och vida reflexioner kring våra observaoss, tioner för att inte inledningsvis begränsa kontexten. Kommentarerna kring bilderna är av

naturliga skäl subjektiv art. Det gör dem inte mindre signifikanta, måste naturligtvis

av men

beaktas kritiskt av varje vindkraftsplanerare och myndighetshandläggare.

3. i södra

Grundtyper Sverige

De inledande studierna vindkraftsanläggningar bilaga 1 och erfarenheter från andra

av se

tidigare vindkraftstudier ligger till grund för följande klassificering av landskapstyper för vin-

dkraft i Sverige. Syftet är att identifiera en för vindkraftsplanering signifikant indelning av

landskapstyper, vilka vi benämner grundtyper. I första hand är det kombinationen av

topografi och öppenhet som ligger till grund för indelningen i grundtyper. I övrigt bygger

bedömningar på arbetsgruppens erfarenheter och samtal med skilda såsom styrgrup-

personer

psledamöterna och personer med lokalkännedom. Undersökningsområdet har först övergri-

pande indelats efter U. Sporrongs regionala indelning av det svenska landskapet Sporrong

1996. Därefter har området avgränsats och preciserats närmare med hjälp av kartor i skala 1:250 000 och 1:50 000, topografiska kartan. Därefter har grundtyperna karterats se kap.

-

Kartering.

V

Inledningsvis identifierades ett 30-tal grundtyper. När grundtyperna efterhand började testas

praktiskt i inventerings- och beskrivningsfasen med en minsta karteringsenhet av 25 km

korn vissa att slås när de visade sig relativt likartade hänsynsbeskrivningar.

samman ge I detta kapitel beskrivs grundtyperna och förekomsten i landet översiktligt. För illustration hänvisas i förekommande fall till foton i bilaga För grundtyper som förekommer i bilaga l illustreras med foto direkt i detta kapitel. För varje grundtyp anges hänsynskriterier där koncentrerat vissa slutsatser beträffande

förutsättningar för placering/utformning av vindkraftsanläggningar sammanfattas. Slutsatserna

gäller gruppering och i viss mån vindkraftverkstorlek för anpassning till landskapet. Norrland har tillförts under utredningens gång. Landskapstyperna där har därför inte kunnat identifierats lika säkert. Norrland har heller inte karterats.

Kustlokalisering är ännu sällsynt i Sverige, förekommer på Öland och Gotland.

men Kustlokalisering är relativt vanlig i Danmark, Holland och Tyskland. Generellt för alla kusttyper, utom flikig kust, är att linje eller båge som följer kustlinjen kan rekommenderas. Ev. kan också kortare linjer tvärs kustlinjen

passa.

Lista över grundtyper för södra Sverige principfigurer nästa sida

se

Helt öppen slätt, jordbruk, alvar

Jordbruksbygd, öppet något böljande landskap, få vegetationsinslag

Backlandskap

Jordbruksbygd, öppet plant landskap med vegetation och/eller gårdar, ca 5-10%

Jordbruksbygd, inslag av vegetation och gårdar 10-25%

Riktat landskap f.a. jordbruksbygd med påtaglig riktningsverkan och höjdsluttning med

viss riktningsverkan, t.ex. kanten av en horst el. Hög kust

Mellanbygd, skogsinslag 25-75%

Skogsbygd, 75% skog

Skärgård och flikig kust

10. Övrig kust ll. Hav eller stor insjö

12. Tät bebyggelse

Tolv grundtyper av landskap för i södra Sverige vindkraftsplanering

hell öppen slätt. jordbruk, allvar. Jordbruksbygd. något böljande Barcklandskap 4 Jordbruksbygd, Vcgctationsinglag Jordbruksbygd, vcgelutionsinslug Riktal landskap 5- l 0% 10-25 Å 7 Meuanbygd, skogsjnsmg 2545070 Skogsbygd, 75% skog Skärgård och flikig kust lO. Övrig kust ll. Hav eller insjö 12. Tätort

stor

Regional indelning av det svenska landskapet

Inom för Riksantikvarieämbetets arbete med kulturmiljöprogram för Sverige har Ulf ramen

Sporrong gjort regional indelning det svenska landskapet se kartan nedan. Varje region

en av -

innehåller flera olika grundtyper, och varje grundtyp förekommer som regel i flera regioner.

Sporrong redovisar i viss grad vilka karaktärselement som är typiska i varje region. De tas

inte in i denna grundtypsbeskrivning, eftersom grundtyp kan finnas i många olika regioner

en

med för sig skiftande karaktärselement och regionala särdrag. Karaktärselementen var

redovisas i nästa kapitel, karteringen.

TORNE- DALENS

ODLINGS- BVGD

-RRLANDS

esfxum

- nanm NORRLANDS KUST-ocn ÃLVDALSBVGDER

SÖDRA NORRLANDS FJÄLLTRAKTER uELLEnsrANORHLANDS KUST-OCHÃLVDALSBYGDER

sömnNORRLANDS DALARNAS xusw-OCHÅLvoALsavGoen SLÃTTBYGDER

övasKLARÃLVS- OCHFRYKSDALARNA NDALSLANDocu VÄRMLAND VÃRMLANPS vinsnsun SEMIURBANASTOCKHOLM DALEYGDEN, UPPSALA BOHUSLÃN OCH OCHDÅLSLAND LEKEBERGSLAGENOCH SYDBOHUSLÃ OSTERGÖTLANDSBERGSLAG OCHNORRA ÖSTERGÖTLAND VÃSTKUSTEN ösn NSTÅNG ÖSTERGÖTLAND BYGDEffRUNT VÃSTANSTÅNG s.ösrsnuorunos GÖTA OCHALV SKOGSBYGD SÃVEÅN

En regional indelning det svenska landskapet.

av massnusaSJÖ-OCHAsLANosxAP Ur Odlingslandskap och landskapsild, Ulf Sporrong, S.SKNES summa Riksantikvarieämbetet, 1996

Helt öppen slätt, jordbruk, alvar

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst av grundtyp

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 1 1 i vindintressanta regioner

Till grundtyp l räknas jordbrukslandskap med mycket små topografiska variationer. Som

framgår av exemplet Rynge i föregående kapitel grundtyp 2, så är topografin starkt

en bestämmande faktor för hur gruppstation upplevs inordnad i landskapet. Även små

en

topografiska variationer kan spela påtagliga perspektiviska spratt. Därför har vi skiljt ut

grundtyperna l och plant respektive något böljande landskap, trots att de enligt hävd brukar

föras samman såsom i begreppet Söderslätt. Grundtyp l förekommer framför allt i södra och västra Skåne, Västgötaslätten, Östgötaslätten och öppna delar lerslätterna i Södermanland, Uppland och Ãngelholmsslätten. Ölands

av Alvar förs också hit. Bland exemplen i föregående kapitel hör till denna grundtyp Östgötaslät-

Åstorp, N.S.Örum, Öland och

ten, Schleswig-Holstein.

Förutsättningar för placering/utformning

Jordbruksbygd helt öppet och plant eller långsamt sluttande har i allmänhet relativt goda förutsättningar att ta emot både stora och höga vindkraftverk. Några inskränkningar i

grupper vindkraftverkens höjd kan knappast påtalas generellt Överblickbarheten i

sett. landskapet är

milsvidd. Det bör stora avstånd, gärna ett kilometer, mellan stora för att de

vara par grupper inte skall läsas samman. Den regeln gäller tydligare öppnare landskapet är.

2. något böljande landskap, få vegetationsinslag Jordbruksbygd, öppet

f

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktligt förekomst av grundlyp

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 2 2 i vindintressanta regioner

Till grundtyp 2 räknas jordbrukslandskap med vissa små topografiska variationer. Detta

men landskap förekommer framför allt övergångsform till eller i mosaik med grundtyp

som

2 är också ofta övergångsform till grundtyp backlandskap. Jordbruksslätter som

Grundtyp

under havsnivån har tendens att böljande. Bland exemplen i bilaga 1 hör

är avsatta en vara

till denna grundtyp Kverrestad, Rynge och Falkenberg.

Förutsättningar för placering/utformning

landskap kan vindkraftverken lätt hamna olika höjdnivå. Betraktat håll

I svagt böljande uppstår lätt perspektivisk effekt. Den lilla höjdskillnaden för maskinhusen ger gärna uppfat-

en

vindkraftverken står på olika avstånd från betraktaren i stället för att de står olika

tningen att

Om två vindkraftverk betraktas från avstånd, det är högre beläget, kan det höjd. samma men ena högre tolkas det står närmare betraktaren än vad det verkligen gör. Därmed upplevs inte

som om heller eventuellt regelbundet mönster i placeringen. Avsikten att med ordnad formering

ett en få vindkraftverken hänga ihop till enhet- anläggning kan förlorad. Därför bör vin-

att en en dkraftverken stå nivå. Alternativt de enskilda verkens tornhöjd så att mask-

samma anpassas inhusen kommer nivå.

samma

Linjer är sannolikt lättast att ordna detta sätt. Det torde vara svårt att inordna stora grupper

och vindkraftsparker i detta landskap, eftersom det kan bli komplicerat att samordna många

maskinhöjd. Några inskränkningar i vindkraftverkens höjd kan knappast påtalas

aggregats

generellt sett.

3. Backlandskap

r

x

ÅA

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst grandtyp

av topografi och .slutenhet/öppenhet i grandtyp 3 3 i vindintressanta regioner

Grundtyp 3 är öppet till halvöppet, starkt kuperat. Detta landskap kan ha mycket varierande

vegetationsmängd från 0 till 25 % skogstäckning. Typen förekommer t.ex. i Skåne,

norr om Söderslätt, Österlen och

Bjärehalvön. Markanvändningen år åker/gräsmark ofta i varierad uppsplittring. Fältkanter betraktade i perspektiv backlandskapets karaktäristiska uttryck.

ger Karaktäristiskt är exponeringen sluttande, öppna åkrar eller gräsmarker, böljande krön och

av andra linjer. Om inslaget skog är stort, så de öppna sluttande fälten inte är särskilt

av exponer-

ade, är mellanbygd grundtyp 7 eller skogsbygd grundtyp 8 representativa grundtyps-

mer

benämning. Backlandskap förekommer inte i någon fotoexemplen i bilaga varför det är

av

på sin plats med följande foton:

tnkun Inn

Backlandskap från Bara öster om Malmö

Klågerup inbäddat i backlandskap söder om Staffanstorp

F ärutsättningar för placering/utformning

med vindkraftverk i denna landskapstyp. Backlandskap har i allmänhet höga Det är sällsynt

och har bl.a. därför inte varit föremål för större utbyggnader. Relativt hög andel skyddsvärden

i jämförelse med kringliggande jordbruksslätter i kombination med vegetationsinslag

kan också vindenergisynpunkt hög skrovlighet, vilket innebär turbutopografin betyda en ur lenser och störningar i luftlagren med minskning i vindens energiinnehåll.

är relativt småskaligt. Stora eller vinkraftparker skulle sannolikt leda Backlandskap grupper

skalkonflikter. Endast små torde kunna komma ifråga. Sannolikt bör alla vindtill grupper kraftverk i stå höjd. Låga vindkraftverk i backlandskap kan framhäva

en grupp samma

vindkraftverk kan reducera den. Eventuellt kan man tänka sig topografins storslagenhet. Höga

ställa verk i olika höjdnivå i kraftigt sluttande backlandskap. Det kan att en grupp

den topografiska variationen. Höjdskillnaderna bör då sannolikt vara signifikant poängtera tydliga.

4 Jordbruksbygd, öppet plant med och/eller landskap vegetation gårdar, 5-10%

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst av grundtyp topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 4 4 i vindintressanta

regioner

Hit hör bl.a. exemplen Laholmsslätten och Tvååker i bilaga Det relativt

höga inslaget av veg-

etationselement beror på ovanligt hög täthet I studie 19849 kan

en av gårdar. en man utläsa att Laholmsslätten, bland de vindintressanta regionerna i Sverige, är den

som är tätast med

bebyggelse. Spridda byggnader är klart begränsande för möjligheten

att arrangera regelbundna grupper. Denna grundtyp förekommer spritt på flera håll i landet i Halland, Öland

t.ex. på och på Gotland.

Förutsättningar för placering/utformning

När denna slätt har relativt tätt med gårdar, på Laholmsslätten, det svårt lokalisera

som är att höga vindkraftverk dels behov minimiavstånd, dels för

p.g.a. av att storleksjämförelse ofta

sker med näraliggande vegetation och gårdar varför effekten kan bli höga vindkraftverk

att kan bli mycket dominerande. Även

regelbundna och gitterformade grupper kan svåra att

vara

genomföra. Vegetationstätheten gör att landskapsrummen blir mindre i detta i landskap än

tidigare behandlade jordbruksbygder. Höga vindkraftverk från fler Små

syns landskapsrum.

grupper med måttligt höga vindkraftverk torde lättast inordna i

vara att landskapet.

9 Lokalisering av vindkraft i Sverige. E. Skärbäck. På uppdrag Statensenergiverk 506 160-l. VBB oktober 1984

av

Jordbruksbygd, inslag av vegetation och gårdar 10-25%

f

Översiktlig förekomst av grundtyp Landskapets principiella uppbyggnad avseende

5 i vindintressanta regi0ner

topografi och slntenhet/öppenhet i grundtyp 5

Grundtyp 5 kan öppen mellanbygd mellan slätt/kust och skogsbygd, men också sedimen-

vara

tär jordbruksslätt med uppstickande moränkullar i Mellansverige, eller jordbruksbygd

som

med mycket vegetation i form mellanfältsytor eller trädridåer. P.g.a. det stora vegetation-

av sinslaget är vindenergiinnehållet i sådana landskap relativt lågt. Därför har intresset för vindkraft hittills varit begränsat och få lokaliseringar finns där. Med högre verk kan intresset för

exploatering komma att öka

Österlen med mycket mellanfältsytor

Kristianstadsslätten med ställvis vegetationsdungar, plantskola och trädrader

Områden med plantskoleinslag eller trädgårdsodlingsdistrikt kan också hamna i denna klass. Typen finns också på Gotland och Öland. Det är alltså variabel klass kan

en mycket som hänföras till någon tydlig landskapsregion i Sverige, utan förekommer mycket spritt i landet.

Topografin får vara starkt kuperad. Då klassas typen backlandskap.

som

Ett vindkraftverk på Kristianstadsslätten

Förutsättningar för placering/utformning

Topografin har mindre betydelse än i de öppna typerna. På grund rumsuppdelningen kan

av det vara svårt att uppleva hela stora och fonnationsmönster. Tidigare analyser

grupper se Vindkraft i harmoni exemplet Vadstena talar för sträcker sig över flera

- att en grupp som

landskapsrum har en tendens att sudda ut den upplevelse landskapsvariation

av som rumsuppdelningen i övrigt ger. I allmänhet torde relativt små att rekommendera i denna

grupper vara

landskapstyp. Linjer bör följa parallellt med landskapets tydligaste rumsgränser såsom vegeta-

tionskanter eller andra strukturer. Det kan lättare att lokalisera höga vindkraftverk i

vara denna typ än i den något öppnare grundtyp eftersom det relativt vegetationsinslaget

stora begränsar vindkraftverkens från betraktare i Å andra sidan

exponering sett omgivningen. ger stort inslag av vegetation och gårdar högre grad av storleksjämförelse, vilket kan försvåra

inpassning av höga vindkraftverk.

Riktat landskap

c

Översiktlig förekomst av grundtyp Landskapets principiella uppbyggnad avseende

6 i vindintressanta regioner

topografi och slutenhet/Öppenhet i grandtyp 6

Denna landskapstyp kan bestå kanten horst, annat höglänt landskap eller en tydlig

av av en

dalgång i öppet landskap. Det kan övergångszon mellan låglänt öppen jordbruksslätt

vara en

och skogsbygd övergången är långsträckt, rak och med tydlig höjdskillnad. Klassen kan

om

också smal jordbruksdal kantad lång rak höjdsträckning, eller jordbruksslätt som

vara av

i markant ås/horst. Typen kan också långsträckt höglänt kust, eller en bred

övergår vara en

sprickdal ofta sedan övergår i flikig kust. signifikant är höjdsluttningens krönlinje mot

som

himlen. Exempel denna typ i bilaga l är Hardeberga.

Förutsättningar för placering/utformning

Höga verk reducerar intrycket höjden. Låga verk förstärker höjden. Linjer och långsmala

av

bör placeras mitt höjdsträckning, utan bit så alla verken i en rad grupper uppe en en ner, kan ställas nivå. Om de inte ställs höjdnivå får räkna med perspek-

samma samma man tiviska effekter såsom att får riktning än höjdsträckningen. Det behöver

gruppen en annan dock inte nackdel det görs ett väl studerat sätt.

vara en om

I långsträckta låglänta torde linjer eller långsträckta grupper vara att föredra längs rum-

rum sriktningen. När de då står längs vindriktningen krävs avstånd minst 7 turbindiametrar för att interferenseffekten läeffekt från lovart stående verk skall hinna släckas ut. Små grupper och

korta linjer tvärs rumsriktningen kan också fungera bra. Höga verk reducerar storslagenheten

från höjden, kan förstärka landskapets riktning sett långt håll. På nära håll förstärker

men även mindre vindkraftverk rumsriktningen.

Mellanbygd, skogsinslag 25-75%

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst grandtyp

av

topografi och .slutenhet/öppenhet i grandtyp 7 7i vindintressanta regioner

Omväxlande landskap med skog och öppna marker. Det kan slätt eller kuperat landskap.

vara Om det är starkt småkuperat och har alltför mycket vegetation klassar vi det här back-

som landskap. Det kan övergång mellan slätt och skogsbygd.

var

Denna typ är mest intressant den ligger så nära havet att vindenergiinnehållet inte hunnit

om reduceras. Extrema höjdlägen kan också aktuella. Med högre vindkraftverk kan intresset

vara ökas för exploatering även i inlandet t.ex. i Västergötland.

Förutsättningar för placering/utformning

Utblickbarheten är liten och landskapsrummen är små. Höga vindkraftverk så långt i

syns denna grundtyp, eftersom utblickarna från betraktare avskärmas vegetation. På

av grund av

den begränsade utblickbarheten i sådant landskap torde alla aggregaten i sällan

en grupp överblickas som en samlad helhet. Därför är valet grupperingsprincip relativt fritt.

av

Denna typ kan intressant för vindkraftverk den ligger intill större jordbruksslätt, och

vara om vinden leds in i öppna långsträckta Höglägen horst kan också

rum. som uppe en vara aktuella.

Skogsbygd, 75% skog

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst av grundtyp

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 8 8 i vindinzressanta regioner

Denna grundtyp dominerar Sverige, är inte särskilt intressant för vindkraftslokalisering.

men Den redovisas i studiens kartering enbart när den markerar gräns till andra vindenergiintressanta klasser.

Förutsättningar för placering/utformning

Om dessa områden blir aktuella på grund teknisk/ekonomiska förutsättningar torde höga

av nya vindkraftverk möjliga eftersom utblickarna från betraktare avskärmas av vegetation. Valet

vara

är relativt fritt vid lokalisering i mycket stortopograñskt land-

av grupperingsprincip utom ev.

skap i Norrland då grupperingen bör orienteras i förhållande till stora produktionsytors rikt-

ningar.

Skärgård och flikig kust

r

Landskapets principiella uppbyggnad avseende Översiktlig förekomst av grundtyp topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 9 9 i vindintressanta

regioner

Längs med i stort sett hela svenska kusten, utom i Skåne och Halland, finns skärgård i någon form. På en del platser är den bred och kan bestå innerskärgård och Ställvis i

av ytterskärgård.

större insjöar med många öar förekommer också denna grundtyp. Innerskärgård kan ofta tillsammans med en flikig kustlinje ha tydlig riktningsverkan. Så är fallet när den överordnade geomorfologin är sprickdalsterrång med vikar, sund och fjordar t.ex. i Bohuslän. I ytter-

skärgården försvinner denna riktningsverkan. Skärgårdsöarna år regel delvis skogsklädda

som ostkusten och i Blekinge. Bohuskusten är öppnare. Bebyggelse förekommer regel som samlad i mindre grupper de större öarna. Inom ytterskärgården förekommer nästan ingen

bebyggelse. Inåt landet är detta landskap enligt våra grundtyper ofta halvöppet eller riktat.

Förutsättningar for placering/uäormning

Det kan fördel att placera vindkraftverken i små gärna korta linjer eftersom vara en grupper då inte hela horisontlinjen blir fylld vindkraftverk. Vid påtaglig riktningsverkan kan av grup-

peringen orienteras längs topografin i landskapsrummets närskala. I övrigt bör kustens

överordnade riktning bestämma orientering.

en grupps

10. Övrig kust

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grandtyp 10

Denna dominerar i Skåne, Halland, Öland och Gotland. öppenheten varierar mycket mel-

typ

och ofta med fritidsbebyggelse. Denna relativt flacka kust låter

lan öppet, skogsklätt bebyggt,

inte sig inordnas under grundtyp 10 eller Landskapet är ofta svagt sluttande mot havet och nivåförhållandena varierar mellan +/O till +10 m.ö.h. Marken består huvudsakligen av

ca sediment, på Öland och Gotland. Landskapet har ofta tydlig rikt-

men kalkbergsplatå en

havet främst ägo- och brukningsgränser. Vegetationen består ningsverkan mot genom

företrädesvis lövträd, i vissa partier finns tallskog väst- och Sydkusten i form av

av men

sanddrift, vilka planterades delen 1800-talet.

planterade skyddsskogar mot senare av

Förutsättningar för placering/utformning

Vindkraftverk förekommer i Sverige för närvarande endast ett fåtal platser inom landskap-

bortsett från Öland och Gotland. I Danmark, Tyskland och Holland är det vanligt med stypen kustlokalisering. I kustbandet torde rekommenderas att vindkraftverken placeras i linje längs kusten. Gruppering i kortare rader vinkelrätt mot kusten kan passa bättre där markägomönster,

eller ägogränser, mot havet är tydliga, samt där rekreationsintressena är särskilt uttavägar ner lade.

11. Hav och större insjö

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp II

Detta landskap, havslandskapet", har bestämd riktning i bakomvarande horisontlinje. Som en regel finns det anläggningar bebyggelse, industriverksamhet land vilket

etc på angränsande

ger en kulisseffekt på avstånd till 1,5 2 mil. Jämför avståndet Skåne Det

upp Själland.

- som bestämmer den visuella påverkan är framförallt avståndet till land.

vistelsepunkter på Ligger vindkraftetableringen närmare än 5 km blir anläggningen tydlig. På längre avstånd

ca 8-10 km bleknar intrycket bort i varierande grad beroende på väderleks- och

ljusförhållanden.

Det visuella intrycket vindkraftetableringar till havs bestäms också närheten till av av frekventerade farleder. Havets fria horisont har

ett symbolvärde.

Förutsättningar för placering/utformning

Till havs Vindkraftsparker med fördel i regelbunden Om

grupperas forrnation/gitter. antalet

vindkraftverk väsentligt överstiger 20 har det sannolikt liten betydelse fri

om man tillämpar gruppering eller gitter. Ingreppet i det fria havets symbolverkan kan

vara påtagligt.

Vindkraftetablering inom innanhav från land regel mindre visuell än

ger som en påverkan

lokalisering till det öppna havet. Vindkraftverken relateras till den kuliss bakomvarande som land bildar. Den fria horisonten finns i det öppna havet saknas.

som Vindkraftsparker och

stora grupper är möjliga. Höga vindkraftverk torde i allmänhet möjliga, bör studeras vara men i relation till bakomvarande landkuliss.

12. Tät bebyggelse

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 12

Tät bebyggelse är ingen enhetlig landskapstyp. Urbana områden är naturliga skäl sällan

av aktuella för vindkraft. De har tagits med främst karteringstekniska skäl när de är mer än 25

av km2.

Industripräglade områden ofta lämpliga för vindkraft. Ett exempel se bilaga l

anses - detta är Lund där linje vindkraftverk står framför Lunds västra industriområde.

en av tre

Gruppen bedöms ihop med den bakomliggande verksamhetspräglade stadskanten.

passa Ett exempel är området SO Halmstad. Där samspelar tre aggregat i linje väl med

annat om

industrianläggningen Pilkington. Det är en ung landskapsbild präglad av landskapsåtgärder

i anslutning till vägbyggnad och våtmarker.

Man måste vid lokalisering nära tätortskant observant stadens karaktäristiska

en vara

siluett äldre byggnadselement, t.ex. kyrktorn, hustak och speciella byggnader.

av

Förutsättningar för placering/utformning

En jämn linje kan fås att samspela med linjespelet i för övrigt industripräglad tätortskant.

en Vindkraften kan också samspela med andra landskapskaraktärer som tillhör sena förlopp av landskapsförändringar. Man bör så inte vindkraftverken konkurrerar med äldre karak-

se upp täristisk stadssiluett.

4. Grundtyper i Norrland

Norrlands vindintressanta områden har delats in i grundtyper, inom studien har inte fun-

men nits utrymme att kartera och ingående kontrollera dessa. Därför kan vid senare fördjupade studier eventuellt ytterligare grundtyper bli aktuella att särskilja. Eftersom norrländska exempel inte finns med bland de redovisade fältstudierna i bilaga l diskuteras i stället de norrländska grundtyperna relativt omfattande i detta kapitel.

IHöglj åillstcrrâing 14.Laglijåillstciråirig I Förljâillstcrrâing

I6. Fiällsplätt/plalå 17.Bcrgkullterräng 18. Djupa dalgångar

19. Uppodlad älvdal

13. Högfjällsterräng

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slatenhet/Öppenhet i grandtyp 13

Högfjäll förekommer utefter hela fjällkedjan från delarna Kopparbergs län till nord-

norra av västra Norrbotten. Med högfjäll här det dramatiska och omväxlande kala bergsland-

menas

skapet som är mycket högt beläget och ofta tydligt exponerat mot omgivningen många

mils avstånd. En tydlig eller signifikant landskapsform är ganska svår urskilja, bergsmas-

att siven är ihopsatta av flera olika typer karaktäristiska utseenden samverkar. Enligt

av som gängse definition är högfjäll ett bergsområde är beläget högre än 1200 över havet,

som m d.v.s. en bra bit ovanför trädgränsen, och dessutom täckt med snö under större del året.

en av

Högfjällen övergår alltid i de lägre partierna till lågfjäll, tydlig gräns är svår att utläsa. Den

en mest iögonfallande egenskapen för högfjällen är de kammarna och de snöklädda top-

vassa

parna grupperade i sammanhållna bergsmassiv ständigt genomkorsat eller mindre

av mer djupa dalgångar av U-dalskaraktär. Inom högfjällsregionen förekommer också plana platåer och mjukt formade sluttningar. En förekommande form är sadeln, den liggande halv-

annan cirkelformade öppningen mellan två bergsryggar utvecklad inlandsisens skrapningar.

av

I högfjällsområdena finns normalt ingen bebyggelse och den mänskliga påverkan är ringa,

endast spår knutet till rennäring och turism kan förekomma. På vissa topparna kan radio-

av och telemaster var placerade liksom eller liftanläggning i anslutning till skidorterna.

en annan

Hägüáill med plaråer. Foto: Claes Grundsten

Exempel på lokalisering Sverige saknar idag vindkraftverk i det som här menas med kan komma sådan situation är intill sjön Akkajaure mellan högfjäll, det närmaste man en

och Sarek i Norrbottens fjällvärld, ett kraftverk visserligen beläget i dalgången Kebenekajse

mellan två högfjällsmassiv ändå intressant det sättet att det ger oss en möjlighet att men studera del problematiken kan uppstå i liknande situationer. Verket är ett experien av som mentverk. kommersiell situation är det sannolika att etablering måste I en riktig mest en eller för bära sina höga initialkostnader. Vad bilden framförallt vara stor mycket stor att förmedlar möte mellan kultur/människa och natur. Fjället är natur och kraftverket är är ett teknik. Mötet och direkt, företeelserna förtydligar varandra. Om intrycket är posiär ogenerat tivt eller negativt beror helt vilka förväntningar har. Vad är säkert är att konman som trasterna är slående. Det förenar är vinden. Se bild nästa sida. som

F ärutsättningar för placering/lokalisering

I Högfjällslandskapet blåser kraftiga oberäkneliga vindar p.g.a. den extrema topografin,

men den terrängen bryter sönder luftströmmarna med turbulens följd. Med anledning

ojämna som

det endast fåtal platser är lämpliga för vindkraft, det faktum att etableringen av det är ett som bör antalet lämpliga områden blir ännu färre. I det sammanhanget känns det vara stor gör att relevant tala större station eller ett sammanhängande område med vindkraft där mer att om en

anläggningens storformer och dess dialog med omgivningen utgör den estetiska utmaningen

enskilt verks storlek, placering eller inbördes placering inom gruppen. Och snarare än varje inte heller känns det särskilt fruktbart att i detta storskaliga sammanhang diskutera kring olika former linjestrukturer, i form ytor eller fält bestående en stor mängd av snarare av av kraftverk. Som utgångspunkt för gestaltningen dessa fält kan t.ex. utgå från fjällets av man formvärld till stor del har sitt i alla de erosionsbundna processer som egen som ursprung hela tiden verkar Glaciärer, stenströmmar, blockhav och tallusbranter är alla ett

fjällytorna.

för detta och den formen är likt lavinen formad ett skred med en uttryck gemensamma som konvex front och bakomliggande volym. Detta är ett exempel hur skulle kunna en man kring den yttre formen tänkt station, ett annat är att ge anläggningen ett mer resonera en offensivt utseende i form tydliga former klart särskiljer sig från

av geometriska som

Fjällvärldens formspråk kan så sätt bli ännu tydligare och intrycket av omgivningen. eget anläggningen tillfällig gäst i landskapet kan poängteras.

som en

Vad även bör studeras är vilka effekter uppstår avstånd i form av ren påverkan som som också skalförskjutningar och olika perspektiviska effekter. Kan avsikten med men som

gestaltningen, färgval etc förstås och spelar den överhuvudtaget någon roll i större

ett sam-

manhang

Det är naturligtvis svårt att dra generella slutsatser vad gäller lämplig form för vindkraftverk i

ett så komplext landskap med så omväxlande landskapssituationer. En måste i gestaltning grunden utgå från platsen och platsens karaktär naturligtvis de speciella samt förutsättningar

som tekniken fordrar. Gestaltning kan också handla att vilja tillföra utöver de vanli-

om något

ga kvaliteterna landskapsanpassning och teknisk funktion. Fjällens formvärld och storsla-

som genhet har sedan lång tid tillbaka kittlat våra sinnen och lockat till konstnärliga I

gärningar.

fjällvärlden bör det därför finnas mentalt och fysiskt utrymme arbeta med andra

att uttrycksätt

än de traditionella som har varit rådande för vindkrafverk. Exempel sådana uttrycksätt kan vara att arbeta med geometriska figurer, bågar eller mönstereffekter, likaså bör det

grupper, finnas stora möjligheter att utveckla idéer med för eller för

färgsättning, att anpassa att skapa

ett unikt egenvärde anläggningen.

14. Lågfällsterräng

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 14

Lågfjäll föregår alltid högfjäll utefter hela fjällkedjan från söder till norr. I öster övergår successivt och obemärkt till förfjällsregionen. Enligt vedertagen definition är

lågfjällen ganska

lågfjäll fjäll vid där björkskogen slutar vid 700 meters höjd över havet, uppåt som tar ca

de högfjällen 1200 höjd. Lågfjällen är vanligtvis mer rundade än begränsas av ca m högfjällen, typiskt är de böljande lfjällslätterna med restbergen. Den relativa höjdskillnaden

inte alls så dramatisk i högfjällen. Mellan fjällen i dalgångarna finns eller brutenheten är som skålformade ofta med eller mindre fjällsjöar i centrum. Lågfjällszonen är mesrum, myrar

människans är mycket begränsad. Kring vissa fjällmassiv finns tadels oexploaterad, påverkan

dock större turistanläggningar i form hotell, skidbyar och slalombackar. av

Förutsättningar för placering/gruppering

Med rundade bergsformer utan träd, alltså öppen och högt belägen terräng

lågfjäll menas en

markant Vindkraftverk i det sammanhanget blir tydliga. De går inte att dölja.

med exponering.

Att det mötet mellan teknik med sin givna form och

Det är en viktig utgångspunkt. gestalta

ställer krav sätt för högfjällsterräng. Man kan i första

storslagen natur speciella på samma som

sådan bör och effektiv, ekonomiska skäl också för hand anta att en etablering vara stor av men

motivera intrånget i tidigare opåverkad natur. Det storskaliga fjällandskapet medger

att

i gnitet med landskapet själv, både vad gäller höjd verk generellt storskaliga lösningar

och skala Det är vad vi förväntar Vad gäller formen eller utseendet

etablering. sas oss.

stationen kan formulera nycklar för estetiskt godtagbar lösning. Det första handlar om man en från vilket håll, från vilka vinklar stationen kommer att uppfattas och vilket sätt Från en bil väg i rörelse eller stillastående från plats. Man kan jämföra med de överväganden på en en

som föregår stora broars placering i landskapet, där ofta arbetar med hur nalkas

man man brospannet, resultatet är ofta snett från sidan -för att förhöja upplevelsen. Likaså

lägger man

stor vikt vid rastplatser placeras i förhållade till bron, naturligtvis där

var upplevelsen av bron

blir så bra som möjligt. Den yttre formen och dess placering är alltså viktig. Ett antal vindkraftverk medger inte särskilt många formalternativ och de formerna kan inte

mer komplexa

heller uppfattas. Grundregeln är alltså enkla lättlästa former med genomtänkt

placering.

Vad man har som utgångspunkt i lågfjällen är mjuka runda konturer i alla dimensioner,

vågrörelser och ständiga höjdskillnader, dynamisk verklighet. erbjuder enkla

en Bågformen

lösningar att möta fjällformer på ett tydligt sätt, den stora fördelen ligger i kraftverk kan

att placeras på samma höjdkurva utan störande nivåskillnader. Kring högfjällen diskuteras möjligheter att arbeta med många vindkraftverk fält eller sammanhängande I vissa

som stora ytor. situationer betingade platsens utseende kan det också i för

av vara en lösning lågfjällen, att

det temat skall fungera krävs stora homogena

ytor.

Vilken lösning är bäst landskapssynpunkt måste bedömas

som ur ur ett övergripande perspek-

tiv eftersom olika landskapstyper är så intimt sammanflätade med varandra. En

åtgärd på en

plats ger effekter stora områden runt omkring.

15. Förfjällsterräng

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grundtyp 15

I smal mellan lågfjällen och den nedanför liggande s.k. bergkullterrängen återfinns en

en zon formvärld påminner mycket lågfjällen fast ytorna är skogsklädda. Profilen är dock

som om flackare och uppstickande restberg i kombination med stora myrmarker och sjöar är karak-

tärsskapande för landskapstypen. Med förfjäll här i första hand de exponerade land-

menas skapsutsnitt är betingade kombinationen mellan stora flacka ytor eller sjöar och plöt-

som av

sligt uppstickande höjdpartier. Höjdpartierna kan här bestå restberg eller moränformer ska-

av pade av inlandsisen.

Det bör påpekas att gränserna till närliggande landskapstyper är mycket flytande och

gränsen till omöjliga att urskilja i terrängen, den följande diskussionen behandlar därför

ett fenomen än ett tydligt definerat landskapsområde. snarare

Förutsättningar för placering/lokalisering

Kring de öppna ytorna får vindarna fart, mjukt rundade höjdlägen i anslutning till dessa kan därför tänkbara för vindkraft. Att landskapet till övervägande del är skogsklätt kan

vara innebära att de siktavgränsande elementen är många, förutsatt att man inte befinner sig en höjd eller i anslutning till sjö eller större myrmark. Trots det bör alltid utgå ifrån

en man att en vindkraftsanläggning och det stora avstånd. Liksom kalfjället gäller det därför att

syns försöka skapa lättlästa och enkla former eller strukturer, färre stora verk kan med fördel användas framför många små, landskapets skala medger generellt det. I de fall där vindkraft

planeras på en höjd är man mycket begränsad till den specifika ytan och möjligheterna att

hitta bra placeringar är begränsade. Trots det bör sträva efter en inre logik i gruppen,

man

gärna relaterad till platsens egenskaper i form topografi, linjeföring etc. En sådan strävan

av

kan innebära eftergifter vad gäller driftsekonomi. Kring de solitärt uppstickande restbergen

uppstår också typ problematik. Deras suveräna ställning i landskapet dominan-

en ny av som ter kan lätt förtas kraftverk fullständigt tillåts dominera, med respekt för bergets egenart

om bör man därför undvika placeringar högst toppen. På moränryggar och liknande är

uppe möjligheterna att gestalta också begränsade. Där bör det handla att skapa lättläst form.

om en Skalan eller storleken kraftverken bör i första hand relateras till höjden där de placeras.

Höga verk kan lätt förringa ett bergs position i landskapet. I och med de speciella förutsät-

tningar som gäller i landskapstyper som denna med flacka ytor och uppstickande toppar öpp-

nar sig nya möjligheter att låta vindkraft föra dialog med landskapet, t.ex. kan övergången

en från slätt till sluttning synliggöras eller dramatiseras med ett antal kraftverk i parallella rader där den bakre raden står på högre höjd än den främre. Färgvalet kan också relateras till

en

höjdens färgspektra, för att anpassa eller för att särskilja anläggningen ännu

mer.

16. FjäIIsIätt/platå

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/oppenhet i grundtyp 16

Inom samtliga landskapstyper i Norrland återfinns slätten i eller annan form medan platån

en den högt belägna släta ytan snarast hör hemma i lågfjäll och högfjäll. Med slätt menas här en plan öppen yta omgiven markanta höjdryggar eller fjäll. Ytan kan vara kalfjäll eller klent

av

bevuxen fjällhed/björkskog men också myrmark. Alltså ett rum som speciellt i fjällsamman-

hang kan mycket stort. Med platå däremot plan och ofta kal yta ovanför sin

vara menas en omgivning utan egentliga rumsgränser. Slätten eller platån saknar i regel en tydlig struktur,

den plana ytan är Övergångarna mellan markslagen ofta flytande. Myren övergår nästan obe-

märkt till fjällsjö och fjällheden saknar tydlig gräns till björkskogen. En form av linjär struk-

tur är den månniskoskapade som vägar och högspänningsledningar. Utmärkande riktningar

saknas utom i de fall där de omgivande höjderna har angett en speciell riktning.

Förutsättningar för placering/lokalisering

Kring den öppna ytan finns förutsättningar för vindkraft, fritt utrymme och jämna starka vindar. Slätten tillhör generellt det storskaliga landskapet. Måttstocken för en tilltänkt anläggning bör därför kunna vara densamma som för grundtyp alltså stora grupper och möjligheter till höga verk. Det finns större spelrum beträffande utformningsprinciper än för t.ex. de djupa dalgångarna där förutsättningarna är låsta. Erfarenheter från stora etableringar har visat att

mer

inbördes ordningen aggregaten såsom t.ex. i gitterform inte uppfattas så tydligt och dären av för spelar underordnad roll. Det är viktigare att studera vilket sätt gruppens yttre form

en

möter landskapet. En tydlig avslutning på en geometriskt formad grupp ger ett annat intryck

än kraftverk placerade slumpvis i en upplöst formation. En annan viktig fråga att ta ställning till är hur den tänkta anläggningen exponeras mot kända betraktelsepunkter eller rörelsestråk, kan eventuell yttre form uppfattas eller spelar det underordnad roll På de

en en stora slätterna bevuxna med gles fjällbjörkskog är de siktavgränsande elementen många, i de fallen spelar utseendet eller storleken verken mindre roll eftersom de ändå skyms. Den rik-

tigt stora öppna slätten kan upplevas händelsefattig, en vindkraftsanläggning kan här

som spela roll som positivt tillskott i helhetsupplevelsen ett landmärke som bryter monotonin.

en -

Temat kan dessutom utvecklas ytterligare genom en genomtänkt gestaltning eller intres-

seväckande färgsättning.

Liksom vid alla typer etableringar bör studera hur anläggningen utåt,

av man noga exponeras

särskilt gäller detta placeringar en fjällplatå eftersom läget är så utsatt. Kring fjällplatå

en exponeras anläggningen i huvudsak i vinkel nedifrån, förutsättningarna är dessutom sådana

en att en större anläggning inte kan upplevas i sin helhet eftersom de bakre delarna skyms. I de fallen gör man klokt i att skjuta tillbaka hela gruppen så att inget syns. En annan strategi är att arbeta med det omvända, tydlig exponering istället för att försöka dölja. I anslutning till platåkanten kan en bågformation likt front förstärka fjällets utseende. Alltså att i någon

en mån försöka gestalta mötet mellan den inkommande vinden och den mottagande anläggningen, likt ett segel som buktar sig för vinden.

Fjällslätt. Foto Claes Grundsten

17. Bergkullterräng

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenlzet/öppenhet i grundtyp l 7

Den förekommande landskapstypen i Norrland är den sk bergkullterrängen eller

mest

bergkullslätten. Ett helt skogsklätt i grunden flackt landskap med de typiska uppstickande

bergkullarna restbergen sig 200-300 meter ovanför den omgivande ytan.

- som reser

Bergkullslätten kännetecknas också av de talrika myrmarkerna och sjöarna. Terrängprofilen är

i dessa landskap mycket vågig, ett normalt avstånd mellan två närliggande toppar rör sig om 2-6 km. Med relativ höjdskillnader t.ex. 300 blir landskapet högst varierat, karaktären

m växlar snabbt och de siktavgränsande elementen är många. Det är ett glest befolkat landskap

mitt emellan den exploaterade kusten och den orörda fjällvärlden. Skogsproduktion är den i

särklass övervägande markanvändningen vilket också är tydligt när man betraktar landskapet,

de många rektangulärt eller kvadratiskt formade plantage- och avverkningsytorna bergsi-

dorna landskapet ett utseende påminner ett lapptäcke fast med svagare kontraster

ger som om i färg. Den buckliga ytan gör likheten än mer tydlig.

Exempel på lokalisering

Bilden på nästa sida visar befintlig etablering i den beskrivna landskapstypen, kraftverken

en

centrerade kring krönet till jämnt avstånd från varandra. Bilden illustrerar också är synes tydligt att det är ingen större skillnad i påverkan mellan ett eller tre verk, tröskeln är passerad i och med det första verkets utplacering. Slutsatsen borde därför vara att det är ett bättre utnyttjande placera fler verk i anslutning till varandra än att sprida ut enstaka

av resurser att

större områden. Något störande är att verket längst bort verkar vara placerat en lägre nivå än de främre verken, det ideala placering på höjd, allt för att minimera kom-

vore samma

plexiteten. Notera också de typiska rektangulärt formade avverkningsytorna kring foten

berget.

Förutsättningar för placering/gruppering

I och med att den relativa höjdskillnaden kan påtaglig samt att omgivningen ofta är slät

vara så är landskapstypen inte helt ointressant för vindkraft. Speciellt gäller det i till

anslutning

kusten även kring de större sjöarna och de glest bevuxna myrslätterna inåt land. För

men att bergkullterrängen skall vara intressant krävs alltså rad yttre omständigheter. Vindkraft i den

en aktuella landskapstypen lokaliseras sannolikt i huvudsak till exponerade höjdlägen bergkullarna, företrädesvis vid dess krön, för att tillgodogöra sig vindens energi från samtliga vindriktningar. Det ställer dock till stora problem försöker placera enskilda verk

om man varje topp. Det torde vara uteslutet flera skäl, ekonomiska såväl landskapsvisuella.

av som Det finns erfarenheter visar att så fort det första verket är utplacerat spelar de följande

som verken inte så stor roll, tröskel är redan passerad.

en

Vad man alltså bör sträva efter är att försöka få in flera verk kring plats hellre

samma än att sprida ut dem flera höjdlägen. Genom att avstå från topplacering och istället välja

en en

lägre nivå uppnår flera mål är positiva för landskapsbilden; flera verk får plats i

man som en

linje- eller bågform parallellt med höjdkurvorna samt bättre balans uppstår mellan

en höjdryggen och de utplacerade verken. Att placera verk på olika höjd bör undvikas, det är svårt att få ett enhetligt utseende på Om dessutom rotorbladen med olika

gruppen. roterar

hastighet blir helhetsintrycket ännu rörigare.

i

Vindkraft i bergkulleterräng. Foto. U. Alexandersson

18. Djupa dalgångar

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slurenhet/öppenhet i grundtyp 18

Genom fjällområdet och vidare ut i förfjällsregionen löper ett flertal stora dalgångar som skär

djupt i den underliggande berggrunden. Dalgångarna också kan vara källsjöar är ibland

ner som

uppåt 3 km breda och till 8 mil långa. De omgivand kala sluttningama kan i högfjälls-

upp e regionen sträcka sig till 1000 m

upp ovanför dalbottnen. I lågfjällsregionen är höjdskillnaderna mindre och insla-

vegetation rikare. I förfjäll

gen av -

och bergkullregionen breder dalgån-

ut sig och blir till stora sjöar garna

omgivna kuperad skogsterräng eller

av myrslätter för att sedan åter sluta sig i form älvdalar med riktning mot

av bottenviken eller Bottenhavet. De

djupa dalgångarna är öppna långsmala

rum med påfallande riktningsverkan

och det är dessa landskapsrum som här studeras.

Efter inlandsisens framfart har många

dalgångar fått tydlig U-form där

en alla ojämnheter skalats av.

Mer oregelbundna storformer finns dock, ibland kan den sidan brant och den andra ena vara mer flack. Dalgångarna kan raka eller också vindla sig bergsmassiven. I de fall vara genom där vindlingarna är dramatiska är det lämpligare att tala statiska framför de med om rum påtaglig riktning. De olika typerna eller situationerna föranleder olika strategi vad gäller placering av vindkraft.

Exempel på lokalisering I den djupa dalgången mellan Kebenekajse- och Sarekmassiven

står ett ensamt verk strax höjd strax ovanför vattenytan. Verket är placerat mitt i

en dalgån-

gen på en punkt där det blåser kraftiga vindar. Det år inte helt lätt uppskatta verkets höjd att när det ställs i relation till fjällen vid sidorna. Är det 30 eller kanske 80 meter högt

Perspektiven samt avsaknaden av kända höjd- och djupreferenser spelar ett spratt. En

oss annan effekt som framträder är att kraftverkets former och färg i hög grad avtecknar sig mot fjällytor och inte som man oftast är vid med himlen bakgrund. van som

Förutsättningar för placering/lokalisering

De djupa öppna dalgångarna kan intressanta för vindkraft, vinden melvara pressas samman

lan de omgivande bergsmassiven med vindökning följd och speciellt gäller detta vid

som trängre passager. De djupaste och största dalgångarnas riktning sammanfaller dessutom ofta med de förhärskande vindriktningarna från Atlanten. Det ideala vindenergisynpunkt vore ur att placera linjer av verk vinkelrät mot vindriktningen alltså tvärs dalgångens riktning exakt på den punkt där vinden når sitt klimax, praktiska skäl torde det svårt därför dalmen av vara att botten oftast är sjö eller älvfåra med ojämn topografi och skiftande markbeskaffenhet. En en sådan lösning skulle dessutom med all sannolikhet innebära verken hamnar olika

att på höjd beroende på underlagets höjd, helhetsintrycket blir komplext med ökad känsla indus-

en av triellt ingrepp. I praktiken och visuella skäl är därför av en placering i linje längs med dalgången det enda alternativet. Den visuella fördelen uppnås att siktlinjer inte bryts, att rummets riktning bibehålls samt att verken kan placeras samma höjd med tydlig horisontalitet att jämföra med vattenytans plana nivå. Man bör dock tänka på att kraftverk utefter älvstränder parallellt med vindriktningen kräver längre

inbördes avstånd skuggningseffekten. Den påverkade

p.g.a. ytan blir alltså större. I dalgångar komplex karaktär av mer t.ex. de vindlande eller uppbrutna gäller det studera att noga

landskapets egenskaper, form och uppbyggnad och framförallt

dess linjespel för det är i relation till det anläggningen skall

upplevas. Färgvalet på kraftverken har i en dalgång

en annan

betydelse än vanligt eftersom bakgrundens färger är detsamma

som markens färger inte himlens. Under större del året - en av är marken också vit vilket kan föranleda ett annat färgval. Om det

en landskapsanpassning är

som eftersträvas bör skarpa eller bländande färger undvikas till förmån för brutna mer nyanser

mot det grå eller blå, i harmoni med fjällsidorna. Med konstnärligt attityd erbjuder sit-

en mer uationen många fler möjligheter att arbeta med färger, etableringen kan i sådant

ett läge

tillföra platsen ett nytt värde.

19. Norrländsk uppodlad älvdal

Landskapets principiella uppbyggnad avseende

topografi och slutenhet/öppenhet i grnndtyp 19

Norrland genomkorsas ett flertal stora älvar. Under högsta kustlinjen är älvsedimenten

av

utmärker. Älv-

uppodlade och landskapet öppet, de högre belägna partierna är skogbevuxna

dalarna har många gånger flackt skålformad profil ibland vid trånga passager eller

en som

utvecklas till rent skurna dalgångar med U-form. De uppodlade älvdalarna kan ibland pass

så flacka att det liknar ett deltalandskap än dalgång. Med uppodlad älvdal vara snarare en

menas här hela spektret av landskapsprofiler.

Längs med och i anslutning till älvarna och älvmynningarna är stor del den norrländska

en av

bebyggelsen lokaliserad, dels småskaliga radbyar parallellt med älvlinjen också

som men

och medelstora samhällen uppbyggda kring någon näringsverksamhet knuten till

som stora älven transportled eller kraftkälla. Kring den uppodlade älvdalen är infrastrukturen väl

som

utbyggd med linjeföring. Kring dalgången kan noteras två typer av öppenhet eller

egen

exponering, det öppna centralt belägna rummet kring själva älven och de högt belägna platser-

de intilliggande bergsidorna. Båda kan utmärkande för landskapets speciella

na sägas vara karaktär, kring dalbottnen är de kulturhistoriska lagren tydliga och avläsbara. Kring höjderna

dominerar skogsbruket.

Exempel på lokalisering Idag finns inga etableringssituationer att referera till i denna typ

av landskap.

Förutsättningar för placering/lokalisering

Kring dalgångarna kan det finnas lägen är intressanta för vindkraft. Dalgångarna är

som öppna, med väl exponerade höjdlägen på sidorna. Närhet till nät, befintlig infrastruktur samt

brukare gör landskapstypen relevant i detta sammanhang. I dalgången är landskapsrummets

riktning ofta orienterad i älvens riktning och ögat följer också den rörelsen. I den mindre skalan däremot gör den tvärställda ägostrukturen att riktningen kan blir speciellt när en annan ägogränsema är markerade; vallar, diken, ridåer etc. Utifrån detta kommer resonemang man lätt till slutsatsen vindkraftsanläggning i linje- eller bågform form kan att en svag vara

lämplig om den skall följa det stora landskaps rummets linjeföring, dess riktning. Vad

som möjligen talar emot detta är att den inkommande vinden skulle föranleda lokalisersnarare en ing vinkelrät mot rummets riktning, alltså tvärs dalgången parallellt med ägogränserna. I estetisk mening kan det olämpligt eftersom linjen kan uppfattas barriär, vara som en något som stoppar upp. En negativ följdverkan kan också bli att verk placeras på olika höjd i förhållande till varandra eftersom det är dalgång, sådant bör alltid undvikas flera skäl: det en av ger ett rörigt och ostrukturerat intryck när vindkraftverk hamnar på olika höjdlägen dessutom ökar sannolikheten att rotorbladen får olika hastighet. De högre, där det blåser snabmer, roterar bare. I de många fall där älvdalen är flack utan tydlig rumsverkan eller riktning kan arbeman ta friare med etableringens form och sträckning. I de flackaste landskapen skulle till och man med kunna frångå principen att samla verk i eller linjer, istället arbeta fritt och grupper mer

slumpartat, att jämföra med de karaktäristiska ängsladornas placering. Vad gäller verkens

höjd och antal måste det ställas i relation till älvdalen utbredning, öppenhet och skalan på de

omgivande höjderna samt naturligtvis till närlandskapets utseende och bebyggelsetäthet. Om

de höga verken och stora etableringarna generellt hör hemma i fjällen och i andra

storskaliga

landskap bör de låga verk och små grupper i motsvarande grad lämpa sig bättre i landskapstyper likt denna.

Den uppodlade älvdalen kännetecknas här de omgivande skogsklädda bergssluttningarna

av med sina krön distinkt markerade mot himlen. Ibland når höjderna så högt att skogen glesnar och lämnar en kal hjässa på bergens topp. Dessa lägen och även de helt skogsklädda topparna är vindutsatta och därmed intressanta. Mycket resonemanget kring bergkullslandskapet och av dess möte med vindkraft gäller här, vad särskilt bör studeras eftersom det frekvensom är ett

terat landskap är hur upplevs från platser i dalgången. Är form begriplig

gruppen gruppens och kan dess form upplevas i helhet eller endast partiellt

5. Kartering i vindintressanta regioner

De vindintressanta områdena söder Norrland har karterats översiktligt. om är avgränsat efter klass A, B, och C i SMHIs äldre klassning vin-

Undersökningsområdet av

skalan A-D. Den klassningen är inte helt aktuell, eftersom andra områ-

denergiområden enligt

den tid har visat sig vindintressanta. Sådana områden har medtagits efterhand i senare nya

undersökningen. Kunskapen Norrlands vindtillgångar har successivt ökat under projektets

om tids- och resursskäl har inte medgivits utvidgning karteringen till att gång, men av en av

omfatta även Norrland.

Därefter har gjorts beskrivning beträffande karaktärselement och riktningsgivande en grov

element. Här har Sporrongs beskrivningar regioner utgjort underlag, men även kartunder-

av

för inventeringen top.kartan har underlättat registreringen karaktärselement. På laget av grund den begränsade tiden och undersökningsområdets storlek kan beskrivningarna av

av karaktärselement dock inte betraktas fullständiga och uttömmande. Det är i fördjupad som

nödvändigt med ytterligare kunskapssammanställningar, diskussioner och samråd.

planering

Denna bör betraktas basstudie för fördjupningar. som en

Som minsta karterade enhet i karteringen valdes 25 kmZ. Vindkraftens exponering i land-

skapet täcker ofta större områden, och finmaskigare kartering skulle inte vara relevant. en

och flikig kust grundtyp 9 bildar oftast områden större än 25 km2. Som därför kan

Skärgård

karteras. Vissa kust/strandzoner är höga och långsträckta vid Vättern och klassas då som som riktat I övrigt är kusten i södra Sverige omväxlande mellan öppet, slutet och bebyg-

landskap.

särskilda enhetliga kustområden större än 25 km är sällsynta. Kustens bakland gt, som gör att sträcker ofta nära strandlinjen l km. Då är det motiverat att utsträcka baklandets kate-

sig ca

gori till kustlinjen. Vi har därför valt att, för södra Sverige, definiera kategorin Övrig kust

grundtyp 10 smal varierad resttyp, vilken karteras med områdesavgränsning, utan som en får symboliseras kartans kust och strandlinjer. Råd och rekommendationer för Övrig kust av bör då läsas i kombination med de råd och riktlinjer gäller för angränsande områden. som

Från regionbeskrivningar kompletterat med observationer i samband med karterin-

Sporrongs

har riktningsgivande element och typiska karaktärselement noterats listorna som fölgen - se

jer. Dessa element väsentliga förutsättningar för lokalisering och utformning av anläg-

ger gningar. Listorna skall främst baslistor för vidare och fördjupade diskussioner mellan ses som

berörda i respektive region. I vissa regioner kan grundtyp ha så olika typiska karak-

samma tärselement att det funnits anledning att skilja ut dem och beskriva dem var för sig i listan. I

dessa fall platsbenämning för att närmare precisera respektive delregion.

anges en

Södra Skånes slättbygder

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele

ment l Söderslätt pilevallar, alléer, byar med kyrktorn, ensamliggande gårdar, stora åkerfält, l i mellanskåne Lund, Eslöv, byar, kyrktorn,

ensamliggandegårdar, dungar

Landskrona, Helsingborg 2 ensamliggande gårdar, byar med kyrktorn, dungar, trädrader, betesmarker backar, alléer, byar, kringbyggda gårdar, byar med kyrktorn, gräsmarker, lundar, gods gårdar, träddungar betesmarker, kvarnar, gårdar gods, bokskog, betesmarker O havslinjen, Danmarks siluett 1 tätort möter odlingsmark

Nordvästskåne

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 1 ensamliggande gårdar, fält, byar med löv stora kyrktorn, dungar byar, gårdar, kyrktorn, dungar, trädrader, betesmarker storkuperat, markanta höjder, bokskogspartier, gårdar, potatisodlingar 4 skogspartier, trädrader 5 dungar, bryn, gårdar 6 markerad höjdrygg, hög kuperad horisontlinje, sluttningar lO havet, Danmarks siluett 11 tätort möter odlingsmark

Inre Skånes sjö- och

åslandskap

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment gods, betesmarker, gårdar, kyrktorn, dungar backar, skogspartier, byar, gårdar, gods, kyrktorn betesmarker, äng, dungar, vattendrag dungar, bryn, gårdar, gods markerad höjdrygg, hög horisontlinje, sluttningar, granskogar, skogsbryn, gårdar, gods, gräsmark gårdar, gods, betesmark, skogar

Skånes skogsbygd

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment

Markerad höjdrygg,

hög horisontlinje, sluttningar, löv- och granskog,

stengärdsgårdar

8 löv- och granskog, stengärdsgårdar

Kristianstadsslätten

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment

l ensamliggande gårdar, gods, alléer, stora fält, potatis-

odlingar, industribyggnader, löv dungar

jordbruksmark, radbyar, inslag av högre vegetation,

betesmarker.

Sammanhängande skogspartier, jordbruksmark och sjöar

Sluttning av horst, löv- och blandskog

Blandskog

Blandskog Öar med lövskog

Södra och mellersta Halland

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment l betesmarker, korta alléer märgelgravar, små åar,

gårdar,

vägar 2 på Laholmsslätten gårdar, dungar, små sänkor och raviner ofta med betesmarker Falkenberg böljande slätt med flacka smådalar/sänkor i varierad rikt- 2 öster om

ning, bergknallar med skog, gårdar

3 sluttningar, dungar, raviner, åslänter, sänkor, gårdar

4 Laholmsslätten dungar, vattendrag, trädrader, märgelgravar

4 i mellersta Halland dungar, vattendrag, trädrader, °

5 öster Laholm sammanhängande skogspartier med mellanliggande slät-

om

ter, skogskanter/bryn

5 i mellersta Halland sammanhängande skogspartier jordbruksslätt, gårdar,

skogskanten mot mellan- och skogsbygd

6 Hallandsåsen lummig lövskog, åsens sluttning och krön, raviner, norr om backar, slänter, inslag betesmarker, Stensån av 6 mellan Halmstad och Falkenberg flacka ådalar kantade av skogsbygd, stora gårdar, märgel-

Nybroåsen, Suseån är riktningsgivare

gravar, Laholmsslätten gods, bokskog, betesmarker, skogspartier, myrar, raviner 7 östra

7 i mellersta Halland bergknallar med skog, betesmarker, skog, spridd

bostadsbebyggelse, ådalar, markanta sluttningar

ger

skiftande riktningar

8 Hallandsåsen och tät skog myrar 8 öster Hallands slätt- Smågårdar, inslag lövskog, ådalar om stort av kuperat, mest-

och mellanbygd adels i SV-NO riktning

10 havet, höga uddar, öar

Norra Halland

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment

sluttningar, bergknallar, dungar, gårdar

slätt med inslag av berg

slätt med inslag berg, dungar och bebyggelse

av

smala sprickdalar kantade bergiga sluttningar, gårdar,

av

vattendrag

sprickdalar, markanta sluttningar, berghällar med

skogsinslag, ljung, raviner med jordbruk

8 stort inslag ek- och tallskog, kuperat, små sprickdalar

av 10 havet, höga uddar, öar

Kusten i Bohuslän

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment

9 vattenbryn, skogsklädda/kala hällar, vattenfyllda sprick-

dalar

10 Havslinjen

Göteborgsregionen

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 9 havsutsikt, industriområden

Bygden runt Göta älv och Säveån

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment

6 Större vattendrag/älvar övergår i vattenfyllda

som

sprickdalar, halvöppna/ skogsklädda höjdryggar

Höjdryggar, strandlinjer

Skara- Varaslätten

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment 4 slätt med inslag spridd gårdsbebyggelse, ofta vattenav

drag samt mindre skogsdungar

slätt med inslag spridd gårdsbebyggelse och mindre av

skogsområden

6 skog och berg, bergkrön

Blekinge

karaktärselement och riktningsgivande ele-

Grundtyp Typiska

ment

4 vid Gammalstorp vegetationsridåer, vägar

4 vid Mjällby dungar, vegetationsridåer, betesmarker, vägar

9 skogsklädd skärgård, insprängda kala hällar, sjömärken,

typisk kustbebyggelse

10 Havslinjen

Södra Smålands kust

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment 10 Kalmarsund, Ölands horisont

Öland

Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele- Grundtyp

ment 1 Väderkvarnar, stensgärdsgårdar, rik flora. Riktningsgivare gärdsgårdar, stranden, vägar, landborg

Åkermarker med inslag skog, träd och trädrader,

av buskmarker, väderkvarnar. Riktningsgivare: vägar och bäckar V-O

Uppsplittra med skog och åker

Myrar och lövskog, lövängar

10 Havet, Smålandskusten, kustlinjen

Gotland G Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

rundtyp

ment

5 ensamgårdar, åkermarker med inslag av lövskog, löväng,

raka gränser och bäckar, kyrkor, vägar

barr och blandskog, åker och gräsmark, hyggen

barr- och lövskog, hygge, löväng, torvtäkt, blekvät havet, uddar, öar

Östergötlands Västan- och Östanstång

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 2 kring Tåkern Storskaligt uppodlad slätt, silos, alléer.

herrgårdar, kyrkor,

2 i övrigt Kyrkor, klosterbyggnad, sjöar. 6 Omberg Omberg skogklädd höjdrygg i N-S- Tåkern, riktning, kyrkor, småskalig bybebyggelse, stora gårdsenheter. 6 i övrigt Vattendrag, kyrkor, herrgård, alléer. 7 Moränkullar med bebyggelse skogsveg. Betesmarker, lövrika åkerholmar. Ådalar, slott, allé, kyrktorn. Utmed

Bråviken skogsbevuxen förkastningslinje.

sörmländska sjöplatån och "området Hjälmaren-Örebro"

kring

Grundtyper Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 2 söder Örebro Urban om prägel, storskalig odling, uträtade vattendrag, mosse, kyrkor. 5 Sydväst Örebro Ofta långsträckta om höjdryggar med bebyggelse, kyrkor, kanal, rel. tätt bebyggt kring vägar, N-S gående vattendrag. Bymiljöer ofta på låga moränhöjder. Kyrkor, gods och gårdsmiljöer, alléer, åkerholmar, hagmarker, ängslador. rullstensåsar. I öster uppodlade sprickdalar.

Mälardalen

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 5 öster om Eskilstuna Böljande/små kuperat landskap, uppodlat. Åkerholmar och dungar. Alléer, slott, kontakt med Mälaren. 7 Mälaren med dess öar Vattenfyllda sprickdalar riktning NV-SO. Hagmarker, gamla vägar och gästhamnar. Slott och herrgårdar. Östra delen starkt urbant präglad. Fornlämningsrikt. 7 i övrigt Vegetationen splittrar landskapets riktupp annars tydliga ning. Höjdpartier bevuxna. Kyrkor, gods och slott.

Semiurbana Stockholm Uppsala-området

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 6 dalgång öster Uppsala NV-SO-riktning. Uppodlad, forn om välavgränsad. Kyrkor, lämning, Linnés Hammarby. 7 Vattenfyllda sprickdalar. Delvis uppodlad. slott, Kyrkor, fornlämningar, hagmarker, lövdungar och skogspartier.

Norra Uppland

Grundtyp Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment

5 Vegetationsbeklädd SO-NV riktad höjd i sydväst. Kyrkor,

torn, fornlämningar, bl.a. Uppsala gamla högar, Fyrisån.

6 Tierpsslätten Tydlig ostlig gräns. Regelbundna byar, storskaligt uppod-

lad, lador. Kyrka, bruksmiljö värdefulla element

ex.

slott, i Ö-V riktning, variation

7 Sjöar, kyrkor, vattendrag

öppet/slutet.

Östra Svealands Gästriklands skärgårdar samt Norra Götalands kustbygd

Grundtyper Typiska karaktärselement och riktningsgivande ele-

ment 9 Kust utmed Uppland Älvmynning, ås vid Billudden. Fiskehamn, fornlämningar

utsiktspunkter.

9 Vattenhorisont bryts små kobbar och skär. Kyrkor,

av master, fyr. Riktningar varierar från SV-NO i norr

Nynäshamn-Värmdö till SO-NV just Bråviken

norr om

Däremellan Himmerfjärden N-S-riktning

Kommentarer till undersökningsmetoden

Karteringen med sin klassning innehåller mängd osäkerhetsmoment till försik-

en som manar

tighet i användningen resultatet. Avgränsningen mellan olika landskapstyper är en bedömn-

av ingsfråga. Inget landområde är likt det andra. Variationen kan vara mycket stor även inom en

avgränsad grundtyp. Det är inte säkert att grupperingsform i ett område är

en som passar lämplig i nästa även de har klassats grundtyp. Det bör särskilt observeras att

om som samma

indelningen i grundtyper utgår från kriteriet att varje grundtyp skall vara relativt homogen

med avseende förutsättningar för placering/gruppering vindkraftsanläggningar. Det är

av

således ingen allmängiltig indelning Sverige i landskapstyper.

av

Vi tar heller inte ställning till vindkraftutbyggnad över huvudtaget är lämplig i ett delom-

om råde efter samlad avvägning mellan alla markintressen. Utsagor beträffande landskapsan-

en passning med avseende på landskapsbilden kan således äga sin relevans enbart vindkraft

om är acceptabel övriga markintressens perspektiv. Resultaten från denna studie skall

sett ur

främst betraktas hjälp för projektorer och planerare i sin planering.

som en Vad sägs i denna rapport skall betraktas relativt allmänna bedömningar. Man skall

som som bortse från möjligheten att att ta vissa medvetna som avviker från det allmänt

genom grepp, gängse, kunna tillföra värden i landskapet lokalisering vindkraftverk. Sådant

nya genom av måste bedömas i det enskilda fallet.

De resultat och slutsatser presenteras i denna rapport är ämnade för översiktlig planering.

som Utsagor för grovt karterade områden/regioner kan inte utan vidare antas gälla för alla platser i området, och lista karaktärselement för region känns aldrig fullständig. Lokala varia-

en en tioner förekommer, och uppfattningarna vilka element är karaktärselement av rele-

om som

för bedömningar i vindkraftsärenden kommer alltid att i sär. Dessa listor se kap 4 vans - skall främst baslistor för vidare och fördjupade diskussioner mellan berörda i respek-

ses som

tive region.

Slutdiskussion

Denna analyskedja innehåller en mängd osäkerhetsmoment till försiktighet i

som manar

användningen av resultatet. Avgränsningen mellan olika landskapstyper är bedömningsfrå-

en ga. Inget landskapsrum är likt det andra. Variationen kan mycket stor även inom

vara en

avgränsad landskapstyp. Det är inte säkert att en grupperingsform i ett landskap-

som passar srum är lämplig i nästa.

Vi tar heller inte ställning till vindkraftutbyggnad över huvudtaget är lämplig i delom-

om ett råde efter en samlad avvägning mellan alla markintressen. Utsagor beträffande landskapsanpassning med avseende på landskapsbilden kan således äga sin relevans enbart vindkraft

om är acceptabel sett ur övriga markintressens perspektiv. Resultaten från denna studie skall främst betraktas som en vägledning för projektörer och planerare hur de i första hand

om

lämpligen kan rikta in sin planering.

1 till utredningen LANDSKAPSTYPER OCH VINDKRAFT

Bilaga

Fotostudier av befintliga anläggningar

I denna bilaga redovisas exempel anläggningar med olika grupperingsprincip, och kom-

menteras effekter vindkraftverkens inbördes placering och vindkraftverkens storlek. För

av

och av de åtta grupperingsprinciperna illustreras med foton exempel hur anläg-

var en

gningarna kan te sig i landskapet. För flera grupperingsprinciper redovisas flera exempel från

verkligheten. Dessa illustrationer blir samtidigt exempel svenska landskapstypers förutsät-

tningar att vindkraftsanläggningar. Sammantaget visar fotoexemplen en del av den

rymma

empiri i kapitel leder fram till studiens indelning i landskapsgrundtyper. Bilagan syftar

som således till att bred gemensam kunskapsbas för projektet.

ge en

Fotoanalyserna har initialt genomförts inledande problemanalyserande arbetsfas. Vi

som en försöker bilderna illustrera landskapsupplevelse utifrån Kevin Lynchs terminologi. Vi

genom

har i samband med fotograferingarna även gjort noteringar spontana intryck. Vi har då inte

av känt begränsade till att bara kommentera landskapsbilden utan även ljud, buller eller andra

oss

spontana iakttagelser. För problemanalysens skull, för att inte inledningsvis begränsa kontex-

ten, har vi tillåtit göra både allmänna och vida reflexioner kring våra observationer.

oss Iakttagelserna noterats måste betraktas som slumpmässiga och gör inte anspråk att ge

som

fullständig, eller representativ beskrivning platsen. Kommentarerna kring bilderna är av

en av

naturliga skäl subjektiva. Det gör dem inte mindre viktiga, måste naturligtvis beaktas kri-

men tiskt av varje läsare.

Enstaka vindkraftverk

De flesta de drygt 400 vindkraftverk har

av

i landet idag är att betrakta enstaka verk.

som

Det betyder implicit att har relativt många

lokaliseringsplatser och relativt stor land-

skapsbildsmässigt påverkad areal per vind-

kraftverk. Vid jämförelse med Danmark kan

sägas att deras pionjärvindkraftverk stod

som

r

som enstaka verk nu till stor del har bytts

döm

ut mot grupper. Varigenom antal vind-

l

kraftverk och effekt kunnat mångdubblas

När antalet enstaka vindkraftverk i landskapet

medan den landskapsbildspåverkade arealen

ökar kan den påverkade zonen bli större än vid

har ökat i mindre omfattning. samlokaliseringar.

Här följer nu några svenska exempel på enstaka lokaliseringar i olika typer landskap.

av

Hänvisning görs till kap. 3 Grundtyper

Östgötaslätten

Två vindkraftverk på Östgötaslätten står på långt avstånd från sett från olika vinklar.

varann En fråga är om man skulle kunna tillföra ytterligare 3-4 vindkraftverk emellan så att alla kan

läsas ihop till endast g anläggning att skapa tydlig linje där alla har

genom en samma

avstånd. Landskapet är här helt öppet och plant jfr. grundtyp 1 i nästa kapitel. Inga rikt-

ningsgivande element finns som en utökning till skulle behöva sig till. Det

en grupp anpassa ställer krav att en grupp får en egen inre klar och tydlig struktur. Om de båda första vindkraftverken hade samplanerats från början för sådan tänkbar framtidsutveckling, skulle det

en nu vara lättare att skapa linjegrupp. Landskapet här torde även tåla stora vindkraftverk.

en Bilderna nedan: De två enskilda verken står på för långt avstånd för att läsas till

samman en grupp, sett från olika vinklar

Laholmsslätten

Här är det relativt tätt med gårdar och skogsdungar. Landskapet klassas som grundtyp 4

-

Jordbruksbygd, öppet plant landskap med vegetation och gårdar, 5-10 %. Ett stort antal

ca enstaka vindkraftverk har kommit På grund gårdstätheten har det varit svårt att placera

upp. av dem i regelbundna linjer. Vindkraftverken kan observeras på långt håll från E6 i nerförsbacken från Hallandsåsen mot Laholmsslätten. På det långa avståndet är de inte direkt dominerande i den storslagna vyn, men rörelserna gör att de lätt hittas i utblicken.

Enstaka spridda på Laholmslätten, sett från E6 mot vid Hallandsåsen

vindkraftverk norr

Väl på slätten vindkraftverken inte från E6 kustzonens skyddsplantering av tall.

nere syns p.g.a. När färdas på de mindre vägarna, längre från kusten, syns bitvis flera vindkraftverk sam-

man tidigt. Eftersom vindkraftverken på Laholmsslätten inte står i upplevs de som solitär-

grupper,

Man får ett intryck att Laholmsslätten är eller mindre täckt av verk om än glest. er. av mer Spontant kan förmoda att de hade upplevts färre de hade varit samlade i tydligt

man som om fattbara Den relativt höga tätheten gårdar gör det dock svårt att utveckla linjegrup-

grupper. av per.

Vindkraftverken på Laholmslätten nedan bildar grupp.

Hardeberga

Vindkraftverk höjdsträckning öster Lund vid Hardeberga Romeleåsen Riktat land-

om -

skap, grundtyp

Två enstaka vindkraftverk på Romeleåsens höjdrygg sett från väg 108, 5 km avstånd

Vindkraftverken är av olika modell, höjd och form. De står relativt lång ifrån varandra och upplevs två solitärer. Kraftverken framträder tydligt långt avstånd flera kilometer

som som siluett mot himlen Romeleåsens höjdrygg. På detta långa avstånd känns de inte dominerande. På närmare håll, när nalkas åsens fot, t utmed vägen framträder vind-

man ex Dalby-Lund

kraftverken inte lika markant. Sett därifrån finns ett krön mellan betraktaren och kraftverkens fot uppe på åsen, varför man inte tornens nedre del. Krönet bildas att åsens tvärsnitt har

ser av rombisk form med en relativt vidsträckt platå. Övergången mot den brantare sluttningen bildar ett avskärmande siktkrön betraktat nerifrån.

Kort inbördes avstånd mellan vindkraftverken skulle ha gjort att de hade lästs till

samman en

anläggning. I detta riktade landskap är det naturligast med en linje eller båge följer

som

höjdryggens tydliga riktning.

Sen från Dalbyvägen gömmer sig det istra vindkraftverket bakom åsens sluttning bilden

nedan.

Stockholms skärgård

Ett ensamt vindkraftverk står Utö i Stockholms skärgård grundtyp

-

Utö-vindkraftverk settfrån havet.

Pi nordvästra stranden avtecknar den sig mot öns skogiga bakgrund och himlen när man nilkas med båt. Skogshorisonten når högre än rotorns nedre När nalkas vind-

svep. man lcaftverket från land på ön, upptäcks inte vindkraftverket förrän är något hundratal

man

avstånd. Här är full skogtäckning bortsett från kustzon mellan 10 och 50 meter bred meters en

med mjuka klippor. Vindkraftverket står högst bergknalle i skogsbrynet.

upp en Transformatorhuset står väl dolt längre in i vegetationen. Vindkraftverket känns inte främmande och störande för naturupplevelsen. Därtill bidrar sannolikt en diskret markbehandling med det medvetna undanstoppandet transformatorn och frånvaron luftledningar. En

av av utökning till fler verk bör kunna ske i samlad längs öns linje, och bör inte breda ut

en grupp sig utanför ön.

Skärgårdskrafrverket sett inifrån öns skogsbryn.

Vindkrafrverket från söder i medljus

Ljudet från vindkraftverket uppfattas bara hundra knappt förnimbart

ca meter, g.a. vågbruset mot klipporna. Ändå är vinden särskilt stark. Den växlar

troligen mellan ca 5 och 8 sekund-

meter denna fotodag. En kort stund under besiktningstillfället mojnade vinden

och rotorn stannade.

Ett intryck är att ljudet upplevs naturlig del verkets samspel med

som en av skärgårdens

utpräglade väderförhållanden.

Kommentarer om enstaka vindkraftverk

Enstaka vindkraftverk som står utspritt upptar och påverkar visuellt mycket större arealer än vad samma antal vindkraftverk skulle ha gjort de hade stått samlat i gruppstation, och

om en ändå de i stort sett energiproduktion. Många enstaka vindkraftverk olika storlek

ger samma av

och fabrikat i synfält kan olämpligt hög komplexitet landskapsrummet.

samma ge

Enstaka placeringar utan hänsyn till möjlig framtida tillbyggnad med ytterligare vind-

en kraftverk kan låsa och blockera för ett effektivt utnyttjande vinden

upp av som naturresurs. Med enstaka vindkraftverk här när verk står så långt ifrån andra det inte läses

menas att sam-

man med andra till en upplevd gruppstation, utan tycker sig anläggning i varje

man se en egen vindkraftverk.

Om ett område har utrymme för flera vindkraftverk bör generellt sett inte utbyggnad ske enligt formen enstaka vindkraftverk. I sådana fall bör planering ske för flera vindkraftverk

en tillsammans oavsett utbyggnaden sker långsamt med vindkraftverk i I

som grupp om ett taget. Danmark släpps numera inte fram bygglov för enstaka vindkraftverk, utan exploatören

nya att kan uppvisa att fortsatt utbyggnad kan ske till

en grupp.

Par 2 vindkraftverk tillsammans - Två vindkraftverk i par kan betraktas som en I den övre bilden anläggning de är samma typ och storom av

uppnås hög helhet

lek, eftersom då läser ihop de båda man

och låg komplexi-

verken till en anläggning. Det ger högre heltet genom likadana het och lägre komplexitet de hade varit än om

vindkraftverk. I

olika, eftersom vi då hade haft att göra med den nedre bilden två typer formspråk hade associerat av som

är komplexiteten till två olika anläggningsprojekt. Efter-

högre och helheten strävansvärt är alltid att de båda kraftverken mindre, då verken bildar ett harmoniskt par. är olika stora, och Här redovisas exempel från Åstorp i NV antalet tarbinblad Skåne, från Kverrestad Österlen, från N. olika Och S. Örum Söderslätt och från Rynge

Söderslätts övergång mot mer böljande land-

skap.

Åstorp

Två vindkraftverk står ett slätten väster Åstorp grundtyp l. Betraktat från långt som par om

håll smälter de generellt sett väl in i landskapet med Söderåsen som rumsgräns i bakgrunden.

När horisontlinjen bakom ett torn utgörs höjdrygg sticker upp, så upplevs tornet av en som

välförankrat i rummet. En intressant, tidigare särskilt diskuterad observation av bildstudien

helhet är att väderstrecket och solens belysning tydliga skillnader i hur gruppen som ger

upplevs.

framträder med rumslig förankring. Solbelysningen kontrast mot den

Vindkraftverken ger

mörkare åsen betraktat från ca 3 km avstånd.

Frånvaro andra orienterande element i bilden och motljuskontrast kan uppfattas oroande

av Från denna vinkel inga andra riktningsgivande element eller rumsgränser skapar ori-

syns som entering. Bilden har också motljus. Det skapar kontrast. Turbinbladen kan nära håll ett

ge intryck av att svepa som en svart skugga över skyn, vilket instinktivt kan upplevas oroligt.

Nästa bild är tagen på 1-2 km avstånd. Storleksjämförelsen mellan vindkraftverk och kraftledning gör att verken ser stora ut.

Bilden nedan: Kraftledningar bakom vindkraftverken.medüusbild

Snedljus framhäver tornets runda form. Runda formuttryck upplevs ofta positivt. åsen i bakgrunden bidrar till förankring. I den nära skalan ansluter vindkraftverken på lagom avstånd till motorvägen, 200-250 väster väg E4. Det verkar lagom nära utan att kännas påträn-

m om gande, men ändå så nära att de står i ett visuellt samband med vägen riktningsgivande ele-

som

Alldeles intill går kraftledning parallellt med vindkraftverkens linje och förstärker rikment. en

tningen.

Intill Vindkraftverken står transformatorstationer, rör till intrycket i närmiljön och stör

som de linjer tornens möte med marken skulle ge.

rena som annars Kverrestad

På Österlen vid Kverrestad står två vindkraftverk enhet mycket nära gård. Detta ger

som en en

intryck funktionellt samband. Landskapet är öppet något böljande grundtyp 2 med ten-

av

denser att ett låglänt stråk blir riktningsgivande för det stora landskapsrummet.

Gårdsanläggningen med vegetation blir riktningsgivare för i den mer lokala skalan.

pargruppen

Bilden nedan visar i det böljande landskapet.

en pargrupp

K står nära stallbyggnaderna till stor gård. Det ena kraftverket var vid fototillfäl-

raftverken en

let stillastående och därför inte riktat mot vinden

Vindkraftverken upplevs stå mycket nära svinstallarna. Står de för nära Storleksjämförelsen blir tydlig. Hade verken varit högre, så hade de knappast kunnat stå så nära.

Rynge I och

l ett lätt kulligt åkerlandskap mellan Malmö och Ystad grundtyp 2 står denna strax pargrupp,

norr om E65. Väg E65 löper förbi i riktning västnordvåst-ostsydost. Norr löper Romeleåsen

om

i riktning nordväst-sydost.

Kraftverkens inbördes avstånd gör att de helt klart upplevs inte två enskilsom en grupp, som da verk. Deras inbördes avstånd är ca 350 Verken har sin transformator. Verken är försedm. var da med klumpiga, till onödigt höga, fundament samt fristående ställverk, vilket förfular synes intrycket i närskalan. Verkens form känns obalanserad. Tornet framstår klent i förhållande som till den volym det bär upp. Den vertikalt stående skivan på maskinhuset är placerad i vinkel

mot vindriktningen, vilket känns aerodynamiskt fel.

Vindkraftverken sett söderifrån på väg mot Rynge gård.

i . i nine., ° nu Bilden nedan Ryngeverken sedda från E65, på väg österut från Malmö mot Ystad. Det norra verket till vänster i bilden står något högre än det södra

Avståndet till skogsvegetationen i anslutning till Rynge gård 500 Landskapets har här

är ca m.

en böljande form. Från flera betraktelsepunkter upplevs inte stå i balans med

gruppen omgivningen. Det berör sannolikt på att verket står kulle uppskattningsvis 3-4 meter norra en

högre än det sydliga, vilket ger perspektiviska effekter. På håll är totalintrycket i hög grad

avhängigt varifrån verken. Längs E65, körande från Malmö mot Ystad, bilden man ser ovan, upplevs gruppen stå i linje med åsen. Åsen dock i bilden. syns

Bilden är från andra hållet, E65 västerut. Pargruppen sedd från Ystadhållet

ovan Sett från Ystadhållet upplevs ligga vinkelrätt mot åsen än parallellt. Det förk-

gruppen snarare laras sannolikt med det nordliga verket är högre beläget, och uppfattas ligga närmare betrak-

att taren än i verkligheten förklarande skisser A. Folkesson nedan.

- se

7 Ö i i Q3 ;lll/l

Visuell studie perspektiviska efekter Anders Folkesson

av

Om två vindkraftverk betraktas från avstånd, det är kan det

samma men ena högre beläget,

högre tolkas det står närmare betraktaren än vad det verkligen gör. I detta fall bidrar

som om fenomenet till att den kommer från Malmöhållet uppfattar det verket

som att nordliga förskjuts

något västerut, varvid de två verken tycks hamna i linje nära parallellt med Romeleåsen.

en nog För den som kommer från Ystadhållet, däremot, upplevs det nordliga verket förskjutet österut varvid verken tycks hamna i linje vinkelrätt åsen.

en mot

Att tillföra ytterligare verk, vilka placerades så att de tillsammans med de befintliga

skapade

en linjeföring som ger en mer logisk koppling till åsen, skulle kunna bidra till ett förhöjt hel-

hetsintryck. Det känns dock i detta fall lämpligare linjen hade legat parallellt med åsen

om

som är landskapsrummets långsträckta gräns.

Linje 23 vindkraftverk i rak placering

En rak linje, bestående 3 vindkraftverk

grupp, av eller ofta ett samlat intryck. Man har lätt att

mer ger uppnå känslan av att det rör sig om en anläggning, inte flera olika vindkraftverk. Hur sådan här

stor en

kan vara för att upplevas som en samlad enhet grupp kan variera bl.a. beroende storleken vindkraftverken. Det finns goda exempel upp till 7

verk i Sverige Tvååker. Utomlands finns längre

linjer. Begränsande för längden linjer är land-

av skapets innehåll bebyggelse inte kan stå för

av som nära ett vindkraftverk. Riktigt långa rader lokaliseras

lättare efter landskapets organiska form som båge.

Det är viktigt att vindkraftverken i en linje är enhetliga. Om de har olika storlek, så kan perspektiviska fenomen uppstå, som visas i exemplet Lund.

Tvååker

Söder Varberg finns med totalt 13 vindkraftverk. De står i helt räta rader plan om tre grupper

mark 3 3 7. Raderna löper i ungefär nordsydlig riktning, är helt parallella.

+ + men

Gruppernas inbördes avstånd är 1-2 km. Landskapet är ett öppet jordbrukslandskap med gårdar

och hel del åkerkanter, busk- och trädrader grundtyp 4. Med den strikt linjära placeringen en plan mark ligger även maskinhusen i linje i horisontalledet.

77 , - "..- u -n- -. " . v oe,., i - N .

,, Gruppernas sammanhang söder Varberg och

v41. om , Tvååker F otopunkter är numrerade. väster om / x -J

Alla tre gruppernafrån SV pkt 23, 24

De två sydliga grupperna sett från SO

ovan

och från kustvägen i väster nedan

02.

Den nordliga i svagt sluttande beteslandskap

gruppen

Denna med tre vindkraftverk längst i i Tvååker står väl förankrade i ett relativt

grupp norr småskaligt jordbrukslandskap, eftersom vindkraftverken följer stengärdsgårdar och fältkanter

ner mot kustlinjen.

Stora fördelar uppnås när lyckas få vindkraftverk att uppfattas som en enhet i

man en grupp av stället för flera vindkraftverk. Det är tydligt att det bl.a. är den geometriskt

som en summa av räta formen som skapar detta intryck.

l den större skalan följer de två tre-grupperna parallellt med kusten och den gamla kustvägen kantad bebyggelse. Avståndet mellan vägen och är 400 och 600 Sett från

av grupperna rn m.

kusten står fint fjärrlandskapet, eftersom Hallands mellanbygder sig i

grupperna mot reser

horisonten, och bildar rumsgräns i mycket översiktligt perspektiv landskapet den

som ger

nordsydliga riktning som grupperna har fångat upp.

Det är hur upplever de tretton verken tre tre enheter i stället för

påtagligt man som grupper

tretton enskilda vindkraftverk. Detta gäller framför allt i när- och mellanskalan upp till som

kilometers avstånd. På längre avstånd 5-6 km sett från öster Tvååker tenderar grupett par

smälta till oformlig samling verk. På så långt avstånd de däreperna samman en mer av ger mot dominerande intryck.

Lund

I sydvästra kanten av Lund grundtyp 12 finns linje med tre vindkraftverk där ett verken en av är 40 m högt och de två övriga 30 m.

Tre vindkraftverk utanför Lund. Olika höjd perspektiviska effekter

ger

Kraftverken läses med verksamhetsområdet i den västra delen Lund till helhet. samman av en Komplexiteten är redan hög p.g.a. den mycket skiftande arkitekturen i denna stadsdel. Kraftverken ökar komplexiteten ytterligare, vilket kan upplevas rörigt, eftersom förväntar man sig att de tre verken är lika höga, så tror att det högra står närmare och det mittersta man något bakom, d.v.s. att de står i vinkel. De står de facto i linje. Sådana perspektiviska otydligheter försämrar orienteringen och ett mindre harmoniskt intryck. ger

Bilden nedan är tagen från hög utsiktspunkt öster Lund invid det västra en om Hardebergaverket se tidigare. Härifrån sticker verkan svagt bakom den lummiga äldre - upp

stadskärnan dominerad av domkyrkan och Alhelgonakyrkan. Lummigheten staden hög

ger

helhet. Randbebyggelsen i förgrunden utan vegetation verkar ligga utanför staden och

ger

bilden hög komplexitet. Turbinbladen ökar komplexiteten.

Lunds siluert från Östen Vindkraftverkens rurbinblad sticker grönskan höger donzkprrkan. upp ur om

Simrishamn

vindkraftverk står vid Simrishamn i backigt landskap grundtyp 3. Tre är lokaliserade i

Fyra linje. Det fjärde är lokaliserat för sig själv. Gruppen har viss förankring mot tätorten

grupp en i söder, stör delvis den öppna vyn över havet.

men Rumsgränserna är otydliga i detta landskap sluttar mot havet. Landskapet är helt öppet.

som ner

Spelet mellan fastlandets öppenhet jordbruksmark och havsytan är ger den signifikanta

av karaktären rummet. Övergången, stranden och sluttningen dit, är den tydligaste riktningsgi-

varen.

Tre vindkraftverk i rad. Turbinhusen ligger inte i helt i rät vertikallinje p. g.a. topografin.

Landskapet är backigt. Vindkraftverket i mitten sticker från den räta linjen, eftersom deras

upp höjd inte följer rät linje utan vertikalkurva. Det kan perspektiviska effekter håll. Det

en en ge solitära verket bit därifrån stör, eftersom det inte följer linjen. Det verket har hamnat för nära

en

för de skall upplevas två skilda och för långt bort för att det skall gruppen av tre att som grupper, bli en enda stor grupp.

Slutsatsen är det är viktigt kompletterande vindkraftverk hålls tydligt åtskilda

att att grupper av

från tidigare befintliga grupperingar. Hur långt avstånd behövs för att ge sådan tydlighet

som kan sägas generellt, utan måste studeras från fall till fall.

Pilkington

Sydost om Halmstad står linje tre vindkraftverk.

en av

Tre "vertikala" torn framför Pilkongtons "horisontala" taklinje, söder Halmstad

om

Placeringen har i olika sammanhang förts fram ett gott exempel lokalisering i land-

som

skapet. De positiva omdömena bero på samlokalisering med industriell

anses gruppens annan

verksamhet. De kan också bero något i bildkompositionen upplevs positivt. Det kan

som vara samspelet mellan Pilkingtons horisontella linjer i kombination med vindkraftverkens

rena vertikala som ger den positiva bilden.

Sett från E6 bilden nedan samspelar vindkraftverken med bestående

ett våtmarkslandskap av

nyanlagda dammar i förgrunden övergår i naturligare fuktmarker längre bort. Det

som ger en känsla av modernt framtidslandskap där ekologiskt inriktad

markanvändningteknologi

tillåts dominera rika biotoper med sitt växt och djurliv vindens krafter.

- samt

Bilden nedan: Dammar, våtmarker och landskap med "moderna" land

vindkraft ett ungt

skapskaraktärselement.

Båge som följer tydlig organisk terrängformation

Båge är grupperingsprincip framför allt

en som

utmed dominerande långa organiskt forpassar

° ° made mycket storskaliga landskapsstrukturer

.

0 0 som strandlinjer, förkastningsbranter, ifjällslut-

tningar etc. Det krävs många vindkraftverk för o

att organisk form, båge, tydligt skall

en som en

t.ex. i Kappel nedan. Med för få syns som - se verk och/eller för stor böj bågen kan serien

vindkraftverk upplevas en fri oregelav som bunden i bästa fall som en samman-

grupp,

hållen månghörning.

Gruppen Gipsön utanför Landskrona är exempel på bestämd helt omslutande organ-

en isk form, oval. Gipsön är emellertid för liten och vindkraftverken är för få, gruppen blir för liten, för att någon organisk formation skall

kunna uppfattas.

Kappel, Danmark På Själlands sydkust väster Rödby står denna långa rad som följer den bågformade

om

kustlinjen. Landskapet bakom är öppet. Strandlinjen ligger 50 bakom verken. Ett ensamt

ca m verk står fritt några hundra bakom båglinjen och stör helheten. Platsen upplevs därför meter ha två anläggningar i stället för en.

Denna båge står i ett läge där själva kusten/stranden är landskapsrummets tydligaste riktnings-

givare. Tydliga rumsgränser förekommer inte skulle kunna ledning för en grupsom ge annan

ps organisering i rummet.

Kappel på Själlands sydkust, Danmark. Bågen fortsätter till vänster utanför bilden.

Gipsön Landskrona. En bestämd form, oval, dock uppfattas på håll

som

Holland

Utmed konstruerade fördämningsvallar i Holland är det vanligt med vindkraftverk. De förekommer ofta båge, även andra regelbundna formationer framför allt raka

som men linjer är vanligt. Grundtypen är i allmänhet lHelt öppen slätt, och landskapselementen kan

som ge

storleksjämförelser är få. Detta landskap tål höga verk. Vallen och vindkraftverkslinjen

som

en sammanhängande bågform känns självklar här. En rak linje hade varit svår att infoga,

möjligen som linje vinkelrätt mot stranden.

En rad vindkraftverk utmed Holländsk polder grundtyp I. har slagit ned i

en Blixten

ett av verken som harfått bruten vinge

en

.

Regelbunden grupp S12 VKA

Om flera vindkraftverk placeras i ett entydigt mönster uppnås orientering och fattbarhet. Det kan åstadkommas med att ställa två

t.ex. linjer parallellt med t.ex. 5-7 verk i var rad. Vi har i denna studie valt att enheter upp till 12 vindkraftverk definieras som en grupp.

Vid fler eller längre rader blir bilden mer komplicerad. Fler än 12 vindkraftverk

definierar vi park se vindpark och gitter-

, park nedan. Ju färre vindkraftverk i grupp desto större

en estetiska fördelar uppnås med regel-

synes bunden formation. Vid många vindkraftverk

syns regelbundenheten sämre.

Falkenberg

Vid Falkenberg grundtyp 2 har uppförts 10 vindkraftverk i strikt E6, öster om en grupp av regelbunden form; två parallella rader, 6 De står tätt med endast fyra turbindiametrars + avstånd. Från början utreddes forma triangel med 4 + 3 + 2 + l verk i att gruppen som en

grupperingsprincip Genomförd gruppering se fotot nedan Tidig -

Sannolikt hade den först planerade grupperingstypen i triangel upplevts lika ordnad som

den nu genomförda. Bilden nedan: Regelbunden utanför Falkenberg, 200 från motorvägen E6

grupp m

Öland, Borgholms kommun

Denna grupp av parallella rader tvärs mot kustlinjen står på Öland l. Få

norra grundtyp

mmsbildande element finns. Rummets yta, strandängar med kalkstengärdsgårdar och markvägar, är det som påtagligast platsen identitet och struktur. De strukturbildande elementen ger

löper parallellt och vinkelrätt mot kustlinjen.

Regelbnen nära Böda på Öland grupp norra

Vindkraftverken följer här markägogränser vilket i

ger en tydlig förankring närlandskapet.

Eventuellt hade lokalisering parallellt med är

en kustlinjen, som rummets riktningsgivare,

fungerat lika bra.

1983 utredde Sydkraft möjligheten att skaffa lokaliseringstillstånd på Sydöstra Öland

för en grupp av stora vindkraftverk Maglarpsanläggningen, 3 MW. Då

motsvarande togs

nedanstående illustration fram. Trots att vindkraftverken står i helt rader, kan räta gruppen ändå betecknas som regelbunden. Vindkraftverken planerades med sju turbindiametrars avstånd.

Försöksplanering 1983 för 5 + 5 i två rader parallellt med strandlinjen Sydkraft

en grupp, ZF

oregelbunden grupp S12 VKA

Upp till tolv vindkraftverkt i en enhet, men oregelbun-

den formation, utan tydlig struktur benämner vi fri

.

Ofta är det bebyggelse, svårt att hitta

. grupp. p.g.a.

bestämda vindkraftverkslägen för regelbundet mönster.

Q Tidigare observationer som projektgruppen gjort av en

lång i Danmark och Tyskland har

. . rad stora grupper

givit att regelbundenheten är viktigare färre vind-

. kraftverken är i

. en grupp.

Hisingen, Göteborg

Vid Arendal Hisingen Göteborg står 10 st vindkraftverk i skärgård/flikig kust

norr om grundtyp 9, Nära tätort grundtyp ll. 6 st i rad, resten i Det är ett storskaligt land-

grupp. skap. Vindkraftverken i helheten den industriellt präglade miljön. I detta oregel-

passar av

bundna, storskaliga landskap utan raka linjeelement känns den fria grupperingen naturlig.

Eftersom strukturerande element är oregelbunden hällmark är här inte så

landskapets man

bunden bestämd struktur. Därmed sagt att inte ytterligare kvaliteteter

av att ge gruppen en skulle ha kunnat tillförts hade fått bestämd entydig struktur.

om gruppen en

på Hisingen. Markanvändningen karaktäriseras olika verksamheter

Vindkrafrverk av

Gitterpark 12 VKA, flera parallella linjer

När många vindkraftverk ställs i flera rader parallellt bildar de en struktur man kan kalla

gitter. Raster är också ett vanligt begrepp.

o o o 0 Närstående vindkraftverks inbördes formation bildar då kvadrat, rektangel eller trehörning en de står i förband. om

När man betraktar en gitterperk från olika håll

upplever man rader även från diagonalvinkel

och andra vinklar. Det struktur och ordger en ning som gör att man läser alla verk samman

° ° till anläggning.

en

Detta fungerar bäst i öppet landskap

Vestas, Västra Jylland

Utanför Vestas fabrik på Jyllands västkust står i

en stora demonstrationsanläggning regel-

bundet gittermönster grundtyp 1. Det är extrem, intressant

en men grupp som studieobjekt.

Den består 100 st 70-225 kW vindkraftverk med endast 20 Den av m tornhöjd. extremt låga

tornhöjden beror att vindparken ligger under inflygningsstråk för flygplats. ett en Läget

alldeles invid kusten gör att vindarna i de berörda höjdlagren inte hunnit så störas på hög höjd. Därför kan lägre tornhöjd än normalt ekonomiskt optimalt i

en vara kustlägen. En

kuriosa är att energiproduktionen från dessa hundra vindkraftverk kan uppnås med 6-7 st av

de största vindkraftverkstyper byggs idag.

som

Trots att verken är mycket små medför så stor i bestämd formation inre en grupp att gruppens struktur dominerar intrycket i närskalan och landskapets struktur med och egen rumsgränser

strukturerande brukningsmönster blir underordnad betydelse för orienteringen. På håll

av syns

dock gitterformen knappast.

En grupp i gitterformation utanför Vestas på Jylland med låga

vindkraftsfabrik

aggregaLZOm

Oregelbunden vindkraftspark 12 VKA

När mängden vindkraftverk i en enhet är rela-

tivt upplevs gittereffekten inte så tydligt

stor

håll. Då fri gruppering där varje

kan en verk individuellt anpassar sig till landmer .

skapselement och markanvändningens struktur

O vara att föredra.

° Tidigare observationer arbetsgruppen har

av

givit vid handen att regelbundenheten blir

9 ° mindre viktig fler vindkraftverk, mer än ca .

20, det är i en enhet. Lokaliseringsmönstret

0 o suddas ut och vindkraftverken flyter ihop som i en fri grupp.

Bassen, Schleswig-Holstein, Tysklands nordsjökust

står denna fritt vindkraftpark grundtyp l. Trots den

Vid den tyska nordsjökusten grupperade

fria grupperingen inte påtagligt stor komplexitet och rörighet landskapsbilden.

ger gruppen Det beror till del vindkraftverken har givits design med hög helhet och låg komstor att en Maskinhuset har rundad form i dimensioner motsvarar tornets. Mötet mellan

plexitet. som

maskinhus smäckert. är enhetlig och mild. Mötet med marken är också torn och är Färgen enhetligt. Alla verk står i betesmark.

vindpark vid Tysklands nordsjökust. Stor helhet tack vare

Bassen, en fritt grupperad

vindkraftverkens sammanhållna design.

Vindkraftverk på ett annat avsnitt Nordsjökusren

av

Här ligger tätt och verken är olika Det

grupperna av typ. ger hög komplexitet. Intrycket blir

rörigt. Så här stora vindparker präglar helt landskapsrummet och bildar distrikt ett jämför

med Lynch vindkraft.

av

Näsudden, Gotland

Näsudden Gotland präglas också hög komplexitet och låg helhet

av grund av stor variation i aggregattyper. Näsudden fick tidigt karaktär försöksfält.

av Nya anläggningar har kom-

mit till efterhand. Tekniska försök präglar intrycket än

mer gestaltningsmässiga experiment

Näsudden på Gotland

1999

Statens offentliga utredningar

förteckning

Kronologisk

Nya formånsrättsregler + Bilagor. Ju. 32. Utvecklingssamarbete på rättsområdet. Ju. . h Steriliseringsfrågan i Sverige 1935-1975. 33. Bo tryggt- Betala rätt. Särskilda boendefonner för . Ekonomisk ersättning. äldre samt avgifter för äldre- och handikappomsorg.

Yrkesflskets konkurrenssituation. Jo. . God sed i forskningen. U. 34. Svenskt medborgarskap. Ku. . Effektiva vänne- och miljölösningar. N. 35. Fastighetsmäklamärrmden effektivare tillsyn. Fi. - . Effektivare Totalförsvarsstöd i Östersjöområdet. Fö. 36. Likvidation av aktiebolag. Ju. . Märk väl Fi. 37. Underrättelsetjänsten en översyn. Fö. . - Invandrarskap och medborgarskap. 38. Följdleveranser i samband med export av . Demokratiutredningens skriftserie. Ju. krigsmateriel. UD. Att slakta ett får i Guds Om religionsfrihet 39. Vuxenutbildning för alla Andra året med namn. . och demokrati. Demokratiutredningens skriftserie. Kunskapslyftet. U. Ju. 40. Demokratin i den offentliga sektorns förändring. 10. Rasism, nynazism och främlingskap. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 41. Bevara dokumentärfilmens kulturarv. Åtgärdsförs-

ll. Bör demokratin avnationaliseras lag samt förslag till ett centrum för dokumentärfilm

Demokratiutredningens skriftserie. Ju. och en filmvårdscentral. Ku. 12. Elektronisk demokrati. Demokratiutredningens 42. Ny luftfartslag. N. skriftserie. Ju. 43. Oberoende, ägande och tillsyn i revisions-

l3. Etik och demokratisk statskonst. verksamhet. Ju. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 44. Öppen elmarknad. N.

14. Den framtida kommersiella lokalradion. Ku. 45. Slutförvaring av kämavfall. Kommunerna och

15. Nytt system för prövning av hyres- och platsvalsprocessen. M. arrendemål. Ju. 46. Ökade socialbidrag. En studie om inkomster och

16. Ökad rättssäkerhet i asylärenden. UD. socialbidrag åren 1990 till 1996. 17. Garantipension och Bosättningstillägg för personer 47. Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet. Fi. födda år 1937 eller tidigare. 48. Lära av Estonia. Den andra delrapporten och

18. Frågor till det industriella samhället. Ku. slutredovisning. N. 19. Artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv. 49. Invandrare som företagare. Ku. Ändringar i varumärkeslagen. Ju. 50. Skyddsj akt varg. M. 20. Sverige och judamas tillgångar. UD. 51. Smittskydd, samhälle och individ. Del A+B. 21. Lindqvists nia nio vägar att utveckla bemötandet 52. Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer. av personer med funktionshinder. 22. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins 53. Ekonomisk brottslighet och sekretess. Ju. värde och värdighet. Demokratiutredningens 54. En ny tullag. Fi. skriftserie. Ju. 55. Konvergens och förändring. Samordning av

23. Utveckling mänskliga i arbetslivet. lagstiftningen för medie- och telesektorema. Ku. av resurser Förslag till inriktning mål 3 inom EG:s 56. Globaliseringen och demokratin. av nya strukturfonder. N. Demokratiutredningens skriftserie. Ju.

24. EG:s strukturstöd. Ny organisation för de geogra- 57. Rikstrafiken En ny myndighet. N. fiskt avgränsade strukturfondsprogrammen. N. 58. Löser juridiken demokratins problem 25. Samema ett ursprungsfolk i Sverige. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. - 26. Införsel beskattade Fi. 59. Begränsad fastighetsskatt. Fi. av varor. 27. Delta Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga 60. Kundvänligare taxi. N. jobb och arbetslöshetsersättningen. N. 61. Brottsförebyggande arbete i landets kommuner. Ju.

28. Kontantmetod för småföretagare. Fi. 62. Bilen, miljön och säkerheten. Fi. 29. Internationell konflikthantering att förbereda sig 63. Att lära och leda En lärarutbildning för samverkan - tillsammans. Fö. och utveckling. U. 30. Yttrandefriheten och konkurrensen Förslag till 64. Representativ demokrati. Demokratiutredningens mediekoncentrationslag. m. m. Ku. skriftserie. Ju.

31. Tillsyn över advokater m. m. Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65. Barnombudsmannen företrädare för barn och ungdomar. 66. God vård på lika villkor om statens styrning av hälso- och sjukvården + 2 bilagor. 67. KÄRNAVFALL metod plats - - miljökonsekvens. KASAMs yttrande över SKBs FUD-program 98. M. 68. Brandkatastrofen i Göteborg. Drabbade Medier Myndigheter. Ku. 69. Individen och arbetslivet. Perspektiv på det samtida arbetslivet kring sekelskiftet 2000. N. 70. Gentekniknämnden. U. 71. Oseriösa bostadsförmedlare. 72. Boendesociala effekter av konkurser och rekonstruktioner bostadsrättsföreningar och egnahem. Handikappombudsmannens framtida . förutsättningar och arbetsuppgifter. 74. Demokratin och det gemensamma bästa. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 75. Rätt plats för vindkraften. Del 1och Del M.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Yttrandefriheten och konkurrensen Förslag till

mediekoncentrationslag m. m. 30 Svenskt medborgarskap. 34 Bevara dokumentärñlmens kulturarv. Åtgärdsförslag samt forslag till ett centrum for dokumentärfilm och en ñlmvårdscentral. 41 Invandrare som företagare. 49 Konvergens och förändring. Samordning av lagstiftningen för medie- och telesektorerna. 55 Brandkarastrofen i Göteborg. Drabbade Medier Myndigheter. 68

Näringsdepartementet

Effektiva värme- och miljölösningar. 5 Utveckling mänskliga resurser i arbetslivet.

av Förslag till inriktning av nya mål 3 inom EG:s strukturfonder. 23 EG:s strukturstöd. Ny organisation för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen. 24 Delta Utredningen deltidsarbete, tillfälliga jobb

- om och arbetslöshetsersättningen. 27 Ny luftfartslag. 42 Öppen elmarknad. 44 Lära av Estonia. Den andra delrapporten och slutredovisning. 48 Rikstrafiken En ny myndighet. 57

- Kundvänligare taxi. 60 Individen och arbetslivet. Perspektiv på det samtida arbetslivet kring sekelskiftet 2000. 69

Miljödepartementet

Slutforvaring av kämavfall. Kommunerna och platsvalsprocessen. 45 Skyddsjakt varg. 50 KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.

- - - KASAMs yttrande över SKBs FUD-program 98. 67 Rätt plats for vindkraften. Del l och Del 75

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Socialdepartementet

Nya förmånsrättsregler + Bilagor. 1 Steriliseringsfrågan i Sverige 1935-1975. Ekonomisk

lnvandrarskap och medborgarskap. Demokrati- ersättning. 2

utredningens skriftserie. 8 Garantipension och Bosättningstillägg för personer Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet och födda år 1937 eller tidigare. 17

demokrati. Demokratiutredningens skriftserie. 9 Lindqvists nia nio vägar att utveckla bemötandet - av Rasism, nynazism och främlingskap. personer med funktionshinder. 21

Demokratiutredningens skriftserie. 10 Bo tryggt- Betala rätt. Särskilda boendefonner för äldre

Bör demokratin avnationaliseras samt avgifter för äldre- och handikappomsorg. 33

Demokratiutredningens skiftserie. 1 l Ökade socialbidrag. En studie inkomster och om Elektronisk demokrati. Demokratiutredningens socialbidrag åren 1990 till 1996. 46

skriftserie. 12 Smittskydd, samhälle och individ. Del A+B. 51

Etik och demokratisk statskonst. Inkomstprövning bostadstillägg till pensionärer. 52 av Demokratiutredningens skriftserie. 13 Barnombudsmannen företrädare för barn och - Nytt system för prövning av hyres- och arrendemål. 15 ungdomar.65

Artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv. God vård på lika villkor statens styrning - om Ändringar i varumärkeslagen. 19 hälso- och sjukvården + 2 bilagor. 66 av Den skyddade provinsen. En essä om demokratins Oseriösa bostadsformedlare. 71

värde och värdighet. Demokratiutredningens skriftserie Boendesociala effekter konkurser och av 22 rekonstruktioner bostadsrättsföreningar och - Tillsyn över advokater m. m. 31 egnahem. 72

Utvecklingssamarbete på rättsornrådet. 32 Handikappombudsmannens framtida förutsättningar och

Likvidation av aktiebolag. 36 arbetsuppgifter. 73

Demokratin i den offentliga sektorns förändring.

Demokratiutredningens skriftserie. 40

Finansdepartementet

Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet. 43 Märk väl 7 Ekonomisk brottslighet och sekretess. 53 Införsel av beskattade varor. 26 Globaliseringen och demokratin. Kontantmetod för småföretagare. 28 Demokratiutredningens skriftserie. 56 Fastighetsmäklamämnden effektivare tillsyn. 3 5 Löser juridiken demokratins problem - Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet. 47 Demokratiutredningens skriftserie. 58 - En ny tullag. 54 Brottsförebyggande arbete i landets kommuner. 61 Begränsad fastighetsskatt. 59 Representativ demokrati. Demokratiutredningens Bilen, miljön och säkerheten. 62 skriftserie. 64

Demokratin och det gemensamma bästa. Demokrati-

Utbildningsdepartementet

utredningens skriftserie. 74 God sed i forskningen. 4

Vuxenutbildning för alla Andra året med

Utrikesdepartementet

Kunskapslyftet. 39 Ökad rättssäkerhet i asylärenden. 16 Att lära och leda En lärarutbildning för samverkan Sverige och judamas tillgångar. 20 och utveckling. 63 Följdleveranser i samband med krigsmateriel. export av Gentekniknämnden. 70 3 8

Försvarsdepartementet Jordbruksdepartementet

Effektivare Totalförsvarsstöd Östersjöområdet. Yrkesfiskets konkurrenssituation. 3 i 6 Internationell konflikthantering för bereda sig Samema ett ursprungsfolk i Sverige. 25 - att tillsammans. 29 Underrättelsetjänsten Kulturdepartementet en översyn. 3 7 - Den framtida kommersiella lokalradion. 14

Frågor till det industriella samhället. 18

Värden i natur- och samt för friluftsliv med

kulturmiljö

avseende på konsekvenser av vindkraft

11 Bilaga

Värden natur- och samt för friluftsliv

i kulturmiljö

konsekvenser vindkraft. med avseende på av

Holmsunds hamn, Umeå. Foto: Jan Sundström

För Vindkraftsutredningen Jan Sundström, april 1999

Uppdraget

Konsekvenser för värden i natur- och kulturmiljön samt för friluftslivet är frågor som måste hanteras vid lokalisering vindkraft. En genomgång länsvisa policy- och plandokument

av av samt kommunala planeringsdokument rör vindkraft visar att dessa frågor spelar en cen-

som tral roll vid bedömningen lämpliga lokaliseringar för vindkraft . De svar som inkom

av

Vindkraftsutredningens enkät till myndigheter och organisationer hösten 1998 ger samma

bild. I remissvaren till Vindkraftsutredningens delrapport i december 1998 SOU 1998:152 understryks från flera instanser behov att utveckla de värdebeskrivningar som anger varför

av vissa områden värde för naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Utvecklade värdebeskriv-

är av ningar antas leda till att det blir lättare att förstå när sådana värden skadas vindkraft, och

av varför.

Mot bakgrund dessa frågeställningar fick undertecknad i uppdrag att utveckla tankegångar

av kring värdebeskrivningar för områden intresse för kulturmiljövård, naturvård och frilufts-

av liv. Arbetet har utförts under tiden l-3l 1999. Som referensgrupp har Per-Olof

mars Remmare, RAÄ, Hedvig Froste, NV och Ann-Marie Svensson, länsstyrelsen/plan i Norrbottens län, fungerat. Jannica Häggbom, projektledare för översyn områden av riksintresse för

av naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken, har också knutits till gruppen.

Utvecklade värdebeskrivningar kan underlätta vid handläggning/tillståndsgivning av vindkraftsärenden, värdefull information till vindkraftsintressenter och bidra till att de beslut

ge

fattas vid överprövningar vilar tydligare motiveringar. Sammanfattningsvis avser upp-

som draget studera hur respektive sektors värden kan uttryckas tillsammans så att det blir tydli-

att

vindkraft är förenligt med värdena eller gare om

Arbetet har styrts inledande diskussioner i referensgruppen. Följande arbetsmoment ansågs

av

lämpliga för att utveckla frågan om tydligare värdebeskrivningar.

Redovisa ett förslag till hur värdebeskrivningar för natur- och kulturmiljö samt friluftsli- °

bör för att planeringsanpassade och samtidigt finna metod för hur redan

vet se ut vara en framtagna värdebeskrivningar för olika bevarandeintressen kan utformas så de blir mer

tillgängliga vid planering för vindkraft.

Utreda samordnade värdebeskrivningar för natur- och kulturmiljö samt friluftsliv är

° om

möjliga och kan tydliggöra bevarandeintressenas tyngd i ett område samt underlätta vid

tillståndsprövningar,

Tre områden fjällvärlden Marsfället-Klimpfjäll i Västerbottens län, Laholmstrak-

° genom

ten i södra Halland samt östgötaslätten med Omberg söder om Vadstena valdes för att studera ovanstående frågeställningar.

Kultur miljö och vindkraft. Fallstudie från RAÄ, manuskript 1999.

Uppdraget har tolkats så att utvecklade bedömningar värde förutsätter diskussion

av en om värdebegrepp och deras redovisning kan tydliggöra och konkretisera de natur- och kul-

som turvärden finns i ett landskap samt landskapets värde för friluftsliv turism. Man

som inkl

måste acceptera att dessa värdebegrepp innehåller eller mindre subjektiva inslag, det

mer men gäller att ändå försöka finna nivåer kan omfattas konsensus, allmän

som av en acceptans.

Uppdraget har inte tolkats så att det är fråga att fördjupa värdebeskrivningarna i den

om meningen att beskrivningarna av ett landskaps innehåll ska utvecklas och utökas.

I rapporten görs åtskillnad mellan vetenskapliga, pedagogiska och upplevelsevärden. Men

en

hur bedömer man om upplevelsen ett specifikt landskap är speciellt värdefullt Vems

av upplevelser är det vi vill bevara Hur kan avgöra vindkraftsexploatering påverkar

man om en upplevelsevärdet negativt eller ej Liknande frågor medförde att studien utökades med

en beskrivning av en metod för att identifiera del upplevelsevärden i landskapet. Metoden här-

en

rör från K. Lynch och behandlar aspekter kring landskapets läsbarhet och orientering.

Metoden gör inte anspråk på att berätta vad den enskilda individen upplever i landskapet,

utan försöker endast berätta något den mentala bild landskapets struktur, eller läsbarhet, vil-

om av ken är gemensam hos många individer. Metoden redovisas i kap. 4 i samband med Östgötaslätten. Författare till detta avsnitt kap. 4.2. Östgötaslätten och Omberg, IV är landskapsarkitekt Anne-Lie Mårtensson, Institutionen för landskapsplanering, Alnarp, SLU.

The Image of the city. Kevin Lynch 1960.

2. och förutsättningar för värden, vindkraft och påverkan Utgångspunkter

Landskap består naturgivna egenskaper med eller mindre kulturpåverkade inslag.

av mer har eller mindre tydlig historisk dimension, både avseende kulturella och

Landskapen en mer

Som den helhet de är, med sin historiska dimension, behövs inte uppdelnaturliga processer.

ningen naturlandskap, kulturlandskap och landskapsbild användas fortsättningsvis.

Värden för kultur-/ naturmiljö och friluftsliv baseras innehåll i landskapet som säger oss dess karaktär. Landskapet kan den del vår omgivning som omger oss något om ses som av betraktat från viss och kan uppfatta med våra sinnen, i första

en given utgångspunkt som

hand Landskapet innefattar såväl naturgivna kulturbetingade fenomen. Det utgör

synen. som för förändringar vilket också kan uttryckas så här: Ett resultat en helhet som ständigt utsätts visst samhälle, dess kulturella preferenser och potential och

samspelet mellan ett specifikt

av

givna fysiskgeografiska förutsättningarå

i olika varianter försöker ofta fånga in landskapets alla dimensioner

Landskapsanalyser

olika skikt. Den tematiska indelningen kan variera något. Sammantaget

genom att analysera

förstås utmärkt fördjupning i förutsättningar och bakgrund för ett område. Eftersom ger de en både och omfattande kan det ibland svårt att direkt operationalisera

de är djuplodande vara analyserna. Där de finns utgör de ett utmärkt underlag för värdebedömningar.

friluftslivsvärden någon form upplevelse även estetisk relaterad Natur-, kultur- och som av människan däremot undvika. När sådan värdering görs ska den emellertill är omöjligt att en tid uttryckas tydligt och möjlig att ta ställning till, att i sin tur värdera. vara

det vindkraftverk har fysiska, visuella och audiella

När gäller omgivningspåverkan av

visuella får konsekvenser för landskapets karaktär och bildar

utgångspunkter. Den påverkan

huvudfrågan i det följande. Den rent fysiska inverkan är begränsad och kan lättare anpasmer så att kända värden inte skadas. sas

upplevelse och förståelse centrala begrepp. Båda dessa relaterar till män-

I sammanhanget är med intagande landskapets och människans

niskan. Upplevelse är förknippat ett av processer historia indirekt karaktär och i fria associationer. Samtidigt rymmer värdet viktiga egenskaav upplevelser och den ska dessa eller känslor förknipper som förväntningar ram som omge landets olika Här kan också svårfångade storheter symbol- och

pade med landskap. mer som

traditionsvärde ligga med som byggstenar.

Förståelse tyngden på pedagogik, d miljöns förmåga att, med eller utan hjälpmedel lägger v s

med olika beroende människors referensramar och förförståelse,

och givetvis framgång av

och förmedla historiska förlopp även naturens historia inbegrips här.

tydliggöra

Odlingslandskap och landskapsbild. Ulf Sporrong 1996 Se t.ex. Kustens byggand Landskapets identitet. Jonas Borglund 1995 Värdebeskrivning kustområdet i Halland, Ann Bergsjö, länsstyrelsen i Halland 1997. av Vättern inte bara Emma Wirén, rapport 50 från Vätternvårdsförbundet. 1998. vatten. nr Att kartlägga bygd karaktär. Ex. arbete, inst för infrastruktur och samhällsplanering, KTH. en Magnus Johansson 1997.

Arbetet har inriktats hur värden kan för det ska bli tydligare och lättare förstå anges att att om de är förenliga med vindkraft eller ej. Det leder till värden i

naturligt att landskapet som

inte så lätt låter sig förenas med vindkraft kommer i fokus. Delar av resonemanget visar emellertid även möjligheter att förena miljövärden med vindkraft. Det finns också stora arealer, i många olika områden, där vindkraft inte alls kommer i konflikt med kulturnatur-, eller friluftslivsvärden. Vindkraft företeelse har synvinkel indirekta milsom ur en annan positiva

jövärden, ex. genom att bidra till reduceringen skadliga utsläpp.

av

2.1. Värdebegreppet är föränderlig över tid

Värden är tidsbundna och relaterade till människan. vad Uppfattning om som är värde skiftar över tiden. Förändringar värden går olika snabbt och i dialektiskt förhållan-

av utspelar sig ett

de mellan människa och materia.

De fysiska egenskaper bildar bas för värdet förändras tid. Alla

som över egenskaper ingår i

mer eller mindre långsiktiga successioner. Såväl de fysiska de egenskaperna som mer immateriella egenskaper mentalt tillskriver område förändras. När som ett egenskaperna förändras över tiden kan det också påverka värdet positivt eller negativt. Med värde - i dessa sammanhang menas annars vanligtvis något värdefullt, med vilket förstås ett positivt värde. I andra

sammanhang kan värden både negativa och positiva.

vara

Beskrivningar är i någon mån objektiva. En består

mer värdebeskrivning vanligen av en

beskrivning varigenom värdet anses tydliggöras. Det i detta sammanhang syns meningsfullt

att försöka göra tydlig uppdelning mellan beskrivning och värde för nå en att en bättre

genomlysning av motiv för värderingar.

2.2. Värdebeskrivningar- 0rd ett sammansatt

Ordet värdebeskrivning är två ord värde och sammansatt av beskrivning. I denna studie lig- ger tyngdpunkten på förleden. Eftersom värde och beskrivning har olika syfte borde de egentligen inte skrivas En beskrivning innehåll inte

samman. av ett landskaps är en värdering. Beskrivningen är ett underlag för att analysera landskapet vilket kan leda till värdebedöm-

en ning. Värdebeskrivning kanske ska tolkas beskrivning värdet, risken för samsom av men manblandning gör att uttrycket bör undvikas. Värde och beskrivning har något av samma luriga förhållande till varandra mål och medel. Större klarhet bör som att uppnå om

beskrivning och värdering tydligt hålls isär.

Beskrivningen avser förstås att förmedla faktisk baskunskap kan användas för foren som att mulera värdet. Allt för ofta används beskrivningen underförstådd

som en värdering. Värderingen bör ha sin nomenklatur och beskrivningen just

egen vara en beskrivning av ett tillstånd. Samtidigt måste hålla i minnet man att även en beskrivning alltid innehåller moment av värdering. Eftersom miljö aldrig kan beskrivas heltäckande så innebär redan det en t ex man väljer ut som värt att beskriva en värdering. Det är inte ovanligt att värdeladdade ord sticks här och i beskrivningen för understryka särskilt var att något som ansetts angeläget. Beskrivningar kan i princip göras hur omfattande helst, medan värden bör korta, som vara konkreta och tydliga.

2.3 Innehåll och karaktär grund för värde som

värden innehåll. En beskrivning innehållet

Till grund för ett landskaps ligger landskapets av

bildar basen för värdebedömningen. Innehållet landskapet karaktär. Karaktären kan sägas ger

helhet. I vindkraftssammanhang torde det ofta landskapets karaktär

vara en sammansatt vara är angelägen att värdera i förhållande till nytillskott. som

också dela in värden i två kategorier med avseende inverkan vindkraft. Den Man kan av omfattar värden marken eller i vattnet existens vi sätter stort värde

första kategorien vars Som kan nämnas fast fornlämning, sumpskog biotop eller en badplats. på. exempel en en

Värdet i dessa, ofta mindre, områden kan bevaras de får finnas kvar opåverkade av om förändrade i sin närmiljö. I vindkraftssammanhang är det oftast inte

fysiska betingelser

särskilt svårt undvika skador på denna typ innehållsliga värden. att av

värden vindkraft har med att göra vindkraf- Den andra kategorien av som påverkas av mer om sådan kan i landskap med särskild karaktär. Här ställs landskapets ten som accepteras ett karaktär de visuella och audiella konsekvenser vindkraft medför. Frågeställningen mot som skilja de konsekvenser vindkraft får för ett land-

kan kompliceras ytterligare genom att skaps karaktär och de svårfångade, betydelsefulla, egenskaper som ligger i män-

mer men

och förväntningar, i sig har att göra med landskapets karaktär. niskans föreställningar som

Eftersom påverkan landskapets karaktär prioriterad frågeställning rör det följande

ses som karaktärsvärden. Det hindrar inte värden och Värdeord går att applicera i

huvudsakligen att

kategorien innehållsliga värden.

Innehåll/ Karaktär

Värdeord

Vetenskapligt värde Pedagogiskt värde Upplevelsevärde

Både karaktärs- och innehållsvärden kan inordnas i tre huvudgrupper :

värde, Pedagogiskt värde och Upplevelsevärde. Med vetenskapligt värde Vetenskapligt för våra möjligheter få på frågor tingens ord-

menas att förekomsten har betydelse att svar om värde företeelsen kan få att förstå sammanhang medan

ning. Med pedagogiskt menas att oss

är förknippat med förväntningar och stimulans. I avsnitt 3 görs en

slutligen upplevelsevärdet

kort värdebeskrivningar för riksintressen i ett försök att finna lämpliga vär-

genomgång av

värdeord använder kan de dock ordnas in i någon eller några de tre deord. Vilka man än av värden relaterar till samtliga huvudgrupper. Man kan dock nästan all-

huvudgrupperna. Många

tid lägga tyngdpunkten ett eller två dem. av

värdet, är nära kopplat till innehållsvärden, är nästan alltid lättast att

Det vetenskapliga som

vid vindkraftsetableringar. Det kan ofta handla att rent fysiskt undvika en

tillgodose om

kan vålla skada det vetenskapliga värdet. Det pedagogiska värdet,

olämplig placering som

bör också relatera till vindkraft så att inte vindkraften förtar

om det är uppmärksammat, att

minskar i sådana värden. Upplevelsevärden är svårare att omedelbart hantera,

eller tydligheten

vilket ligger i deras uttalade subjektiva karaktär. Det kan behövas

mer särskilda undersökningar för att ringa upplevelsevärdenas betydelse. Att ex. upplevelsen av ett tyst och i

huvudsak opåverkat fjällandskap har för de

stor betydelse som uppskattar att vistas i fjällen

borde om. att enas

2.4. Värden i olika skala- geografi och nivå

Värdebedömningar kan göras olika stora landskapsavsnitt. Ju större de areellt av är sett, mer omfattande tenderar textmassan bli, för hantera alla de variationer att att ett större område rymmer. Mängden text kan då skymma det väsentliga i karaktär och innehåll är

som av bety-

delse vid planeringen. Även i en rummet mycket begränsad företeelse kan beskrivas med

många ord. Men värdet bara bestå i någon enstaka aspekt.

I relativt homogena områden begränsas värdena. I och områden heterogena större blir omfattningen av värdena större och komplex. Men även här är det viktigt fokusera vad mer att på som är värdet, extraherat innehållet. ur

De landskapsavsnitt ska hanteras bör homogena i Ofta

som vara någon mening. sammanfaller

egenskaper inom naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv i avgränsbara, relativt homogena,

områden. En begränsning det komplexa mönstret i skalnivå innebär

av pedagogiska fördelar.

Vid beskrivning ett större landskapsområde ligger värdet ofta inte i hela

av landskapet i sig

utan i egenskaper i delar ett större landskap. Egenskaperna måste fram och värderas

av lyftas

med olika begrepp beroende värdetyp. Samtliga värden kan inordnas i av någon, eller flera, av

de tre huvudgrupperna, d.v.s. vetenskapligt värde, upplevelsevärde eller pedagogiskt värde.

Även i nivå en mer översiktlig kan mer objektsvisa innehållsliga värden fornanges, som t ex lämningar och historiska landmärken. Det kan också gälla eller attraktiva

rovfågelbon turistis-

ka objekt närmiljö är särskilt betydelse för vars av upplevelsen.

Pedagogiskt verksamma och allmängilti värdebedömningar bör fasta mer ga antagligen ta på

ett begränsat antal värden och förtydliga dessa. Allt för nyanserade resulte-

värdebedömningar

rar lätt i en jämn smet till slut lämnar läsaren i sticket vad relevanta bevarandevärsom avser den. Det är inte landskapshistoria ska skrivas. Utan värden en som som ska extraheras och ge läsaren insikt det innehåll och de i område slå om karaktärsdrag ett som är värda att vakt om.

Genom att uttrycka dessa värden begränsat ordförråd, kan också ur ett läsaren bättre ges insikt i om vindkraft, eller typ förändrad områdets

annan av markanvändning, är förenlig med

karaktär.

Det är viktigt att finna lämplig skalnivå vid redovisning värden. område en av Ett större bör vara enhetligt. Mer komplexa värdestrukturer kan behöva hanteras i större skalnivå. en Värdena i sig bör nå viss nivå för kvalificera för

en att redovisning.

ll

2.5. Vindkraften

Vindkraften har beskrivits i olika sammanhang. Det finns både positiva och negativa omdö-

De positiva överväger när betoningen läggs på Vindkraftverkens produkt- miljövänligt

men. framställd el. Mer komplex blir bilden när deras visuella omgivningspåverkan och bullereffekter beskrivs. Problemen med vindkraftsetableringar beskrivs ofta i termer frä1nmande, av störande vanligast och förändrar ett landskaps karaktär. Till dessa mer visuella upplevelser kommer också frågor om buller och infraljud.

Vindkraftverken kan karaktäriseras tekniska företeelser modern och industriell art. De som av utgör stel vertikal turbiner rör sig. Från vindkraftverken kommer ett mekaniskt skapat, en vars enformigt, ljud. Den vertikala linjen kontrasterar mot landskapets nästan alltid dominerande horisontala huvuddrag och tillsammans med rörelsen dras uppmärksamheten i landskapet mot vindkraftverk.

Det går inte behandla landskapets värden och vindkraft utan att acceptera att vindkraft att påverkar områden visuellt. Vindkraftverken har i flera studier uppfattats som domineranstora till 2,5-3 km bort från anläggningen. Denna visuellt utbredda omgivningspåverkan de upp

måste utgångspunkterna.

vara en av

DPÅVEKKANK

AUDIELL

VISUELL

FYlsisK

NATURLIGA MÄNSKLIGA NATURLIGA MEKANISKA PROCESSER PROCESSER LJUD LJUD

Vindkraft påverkar huvudsakligen inom tre områden. Den fysiska påverkan avser själva mar-

kingreppet. Den visuella är långtgående och innefattar ett större omland. Den audiella mer påverkan tillför mekaniskt ljud. Bland andra mekaniska ljud uppfattas det inte lika störanett de när det blir det enda mekaniska ljudet i miljö i övrigt naturliga ljud. Såväl den s0m en av fysiska den visuella påverkan berör skapade på naturlig väg eller genom mänsom processer niskans verksamhet.

Vindkraftverkens mekaniska påverkan rör främst innehållet i ett landskap. Den visuella och audiella påverkan rör karaktären. Antalet vindkraftverk, hur de placeras och storleken hos

dem har stor betydelse för graden påverkan i ett landskap. Etablering av vindkraft i ett

av område, liksom förändring, innebär ett nytillskott tidigare inte funnits i området. annan som

Vindkraften kan också medföra att värden skapats i mänskliga processer, ex ett öppet som , odlingslandskap, kan bevaras, bl. avtal öppethållande landskapet intill ett vinda. genom om av kraftverk med närboende brukare. Under tid kan vindkraftsetableringar också vara en nya positiva för turismen. Vindkraftsanläggningar är i sig ett besöksmål. Vindkraften har reversibla egenskaper. Efter tid kan verken monteras ned med begränsad fysisk skada som minne. en en

2.6. "Skada på", vad innebär det

Vindkraftverk kan orsaka fysisk skada olika miljövärden. Det är inte svårt att förstå att ett vindkraftverk fornlämning eller alldeles intill badplats skadar såväl objektet

en en ifråga

som den absoluta närmiljön. Här är det fråga helt förändrad markanvändning. Men det är om också lättast att undvika denna typ direkt skada. av

Den indirekta skadan kan också allvarlig. Den indirekta skadan uppträder det påvervara om kade värdet har med ett landskaps karaktär att göra. N ytillskott i ålderdomliga landskap och orörda landskap medför att dessa värden och kvaliteter inte längre kan uppfattas ex. genom att karaktären förändrats skada har därmed uppstått - en .

Förändringar som omöjliggör eller begränsar människans uppfattning definierade värden

av måste betraktas skada värdena. Ju fler de huvudgrupperna vetenskapligt värde som av tre

l, pedagogiskt värde 2 och upplevelsevärde 3 finns representerade i miljö desto

som en

allvarligare kan skada bli.

en

Man kan ställa följande frågor relaterat till de tre huvudgrupperna: Störs möjligheten att få veta Störs möjligheten att förstå

Störs möjligheten att få uppleva

Man måste fråga sig värdena tål de planerade nytillskotten. Är de fortfarande

om uppfattbara,

eller i huvudsak opåverkade, efter den planerade förändringen Om så inte är fallet har en skada uppstått. Om inte bara ett, utan två eller till och med alternativen 2 och 3 tre av påverkats är skadan än större. Alltid återstår att bedöma styrkan i skada respektive huvudgrupp och relatera denna till de fördelar vindkraftsetableringen kan ge.

Värden för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv

Naturlandskapet har gett förutsättningarna för mänskligt byggande och boende i landet.

oss

Landskapets karaktär idag vilar de naturgivna förutsättningar brukats och nyttjats av

som människan under tusentals år. Människan har detta vis orsakat enorma förändringar och skapat ett landskap fortsätter att använda och finna värde bl för friluftslivsändamål.

som a I vissa delar landet är människans påverkan genomgripande och landskapet kan beskrivas

av

ett industrilandskap eller stadslandskap. I andra delar är människans närvaro inte lika som tydlig, även den funnits och finns, och dessa är naturbetonade. Många människor

om mer

idag att de vildmarkslika områden finns kvar har ett särskilt värde ijust den anser mer som egenskapen. I de människan intensivt brukade områdena har generationers arbeten till-

av mer fört och skapat stora kultur- och naturvärden. Under 1900-talet har dessa ofta fått sekundär

en

för det framväxande friluftslivet. Även hela landet eller mindre utgör ett

betydelse om mer produktionslandskap från renbeteslanden i fjällen till fiskebankar och bördiga slätter betyder

inriktningen produktionen tiderna att olika landskap har kommit att få olika karak-

av genom tär. Vindkraft tillför landskapet dimension vilket kan förändra karaktären.

en ny -

Landskap är bärare ett historiskt Både i fysisk bemärkelse, men också avseende

av arv. ren hur betraktar landskapet och låter påverkas av det och hur använder det.

oss

Följande korta genomgång hur de tre sektorerna naturvård, kulturmiljö och friluftsliv

av beskriver riksintressanta områden har gjorts med tanke att det är i dessa beskrivningar bör kunna finna den mest kompetenta hanteringen såväl beskrivningar som värdeomdö-

av

Det bör här kan finna uppslag till vilka begrepp som kan användas i den men. vara man modell skissas i avsnitt redovisningar värden. I planeringsituation ska

som om av en givetvis även andra källor användas.

3.1. Naturvärden

För att motivera områden med höga naturvärden arbetar naturvårdsverket med huvudkriterier och stödkriterier SNV:s anvisningar 1998. Stödkriterier är de faktorer och förhållanden som

stöd för urval objekt och avgränsning områden. Stödkriterierna anger tillsammans ger av av vilka huvudkriterier ska för ett objekt. Stödkriterier förhållanden kan

som anges anger som mätas eller konkret medan huvudkriterierna är kvalitativa och generella. Som stöd-

anges mer kriterier Storlek, Mångformighet, Naturlighet vilket också kan stå för orördhet, konti-

anges:

nuitet, representativitet, raritet, nyckelområde, säregenhet särprägel eller märklig beskaffen-

het, funktion betydelse för flora och fauna. Dessa kriterier stöder huvudkriterierna vilka är: A. Områden med framstående exempel landskapstyper eller naturtyper eller kombinationer

naturtyper, särskilt väl visar landskapets utveckling samt processer och naturlig av som utveckling i olika ekologiska system såväl land som i vatten. B. Väsentligen opåverkande områden Opåverkade i den mening att områdena främst har eko-

logisk, biotop- och artbevarande betydelse.

C. Områden med sällsynta naturtyper, hotade eller sårbara biotoper och arter. D. Områden med mycket rik flora/fauna. E. Områden mycket säregen och märklig beskaffenhet Som exempel nämns bl. land-

av a. skapsbild av stor skönhet.

Naturvårdsverket har sedan preciserat kriterier för olika landskapstyper. När det gäller odlingslandskap finner t att skönhet/identitet ett område besökaren värdefulla upple-

ex som ger

, velser genom tilltalande landskapsbild eller uppmärksamhet inom konst, litteratur och

genom musik har fått egen identitet är särskilda värden. När det gäller våtmarker finner

en också under huvudkriterium E. att ett antal våtmarker med tilltalande landskapsbild bör väljas

ut som riksobjekt. Detta tyder att tilltalande landskapsbild uppfattas ett värde.

som

Naturvården gjorde översyn riksintressena under 1980-talet. De registerblad beskri-

en av som ver varje riksintresse upptar många rubriker. Efter naturgeograjisk region, landskapsform och vegetationstyper redovisas intresseaspekter. Urvalskriterier och stödkriterier får rubri-

egna ker. Angivandet nyckelord innehållet. Ett avsnitt värdeomdöme tillsammans

av anger om ger med förutsättningar för att områdets naturvärden ska bibehållas rätt tydlig bild vilka

en av värden som avses. 1 områdets huvuddrag beskrivs området.

Exemplet MarsfjäIIet-Kittelüäll

Utdrag registerblad 1991

ur

Intresseasgekter: Geologi, ekologi, referensområde i kalkningsprogrammet, kulturland-

skap, skönhet.

Komplext fjällområde, Opåverkat fjällområde, Ståtliga ñällmassiv, sär-

präglad ravinbildning

Stödkriterier: Storlek, mångformighet, orördhet, representativ, särpräglad Nyckelord: Glaciärnischer, genombrottsdal, raviner, vindhedar, serpentinvegetation. Värdeomdöme: Marsfjället med omgivningar är ett i stort sett opåverkat naturområde

med exempelvis oreglerade vattendrag, urskogsområden och svårtillgängliga fjäll.

Rikedomen terrängformer är mycket stor inom de centrala Marsfjällen och Vojmåns

genombrottsdal tillhör landets främsta. Biotopvariationen är förhållandevis stor. Både

frodig och artrik vegetation finns. Floran hyser anmärkningsvärda arter både med

avse-

ende raser och utbredningsbild.

Förutsättningar för att områdets naturvärden ska bibehållas: Karaktären oexploaterat

av

fjällområde bevaras. Värdet påverkas negativt bebyggelse, vägar, vattenregler-

av gruvor,

ing och vattenbortledning. Hävd kulturlandskapet vid Kittelfjäll.

av

Kommentar: I denna beskrivning kan man hämta värdeomdömen under olika rubriker. Relevanta Värdeord för karaktären är skönhet, opåverkat, orört, oexploaterat. Värdeord

för innehållet är rika terrängformer, biotopvariation, artrik vegetation,

Den mall tagits fram Naturvårdsverket Naturvårdsverket 1998, Anvisningar

nya som av

skiljer sig något från de äldre registerbladen. Regionindelningen har förfinats och intres-

seaspekter, nyckelord, har ersatts begreppet riksvärde. Stödkriterier längre i

m. m. av anges registerbladen. Riksvärde i matris i ett hierarkiskt system. Riksvärdena grupperas

anges en

landskapstyp, naturtyp, vegetationstyp, geovetenskap och arter. Samtliga nivåer behöver

som

Värdeomdöme, huvudkriterier och förutsättningar för bevarande finns kvar, liksom inte anges. beskrivning områdets huvuddrag. Värdeomdömet ska verbalisering av riksvärdet.

av vara en

Exemplet MarsüäIIet-Kittelüäll

Utdrag registerblad 1999.

ur Riksvärde: Glaciärnisch, kanjon, raviner

Vattendrag Fauna

Myrkomplex Strängflakkärr Fauna

Mosse av nordl typ

Topogent kärr

Skogslandskap Naturskog

Värdeomdöme: Marsfjället med omgivningar är ett i stort sett opåverkat naturområde

med exempelvis oreglerade vattendrag, urskogsområden och svårtillgängliga fjäll.

Rikedomen terrängformer är mycket stor inom de centrala Marsfjällen och Vojmåns genombrottsdal tillhör landets främsta. Biotopvariationen är förhållandevis stor. Både frodig och artrik vegetation finns. Floran hyser anmärkningsvärda arter både med avse-

ende och utbredningsbild. I söder ligger Flarkmyran ett flackt, mångformigt,

raser -

representativt och orört myrkomplex med ornitologiska värden och skogslandskap med

naturskog.

Huvudkriterier: A, B, D, E Stödkriterier: Storlek, mångformighet, orördhet, representativitet, särprägel, nyckelområde, funktion. Förutsättningar för bevarande: Karaktären oexploaterat fjällområde bevaras. Värdet

av

påverkas negativt bebyggelse, vägar, vattenreglering och vattenbortledning.

av gruvor, Bevarandet våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering,

av

vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning sumpskogar, skogar fastmark-

av sholmar och i kantzoner bör utföras.

Områdets huvuddrag: Är en ganska detaljerad beskrivning

Kommentar: Karaktären opåverkat och orört framgår väl. Vad gäller innehåll fram-

av hålls rika terrrängformer, stora biotopvärden och artrikedom.

Fältet förutsättningar för bevarande beskriver bäst hur områdets värden kan tas till I vara. en planeringssituation, oavsett avsedd förändring, verkar det vara här får den värdefullasman te informationen. Värdeomdömet i och för sig innehållet i området och får förstå ger oss att vilka egenskaper i landskapet värderats framför andra, det inte någon direkt som men ges vägledning till vad behövs eller måste begränsas för att värdena ska bestå. Tillsammans som ges en mer fullständig information. Naturvårdsverket konstaterar att för att karaktärisera värdena behövs tydliga områdesbeskrivningar Naturvårdsverkets anvisningar 1998. För att nå något längre då det gäller att ange förutsättningarna för bevarande naturvärden exempel hot olika naturmilav ger man mot

jöer. Vindkraften kunna skada fjällandskap, jordbrukslandskap, älvdalslandskap

anses samt kust- och skärgårdslandskap. I det enskilda ärendet förutsätts dock att det prövas skadan om

av ett företag är påtaglig eller ringa.

Målet för den vetenskapliga naturvärden är bevara rikt bestånd

att ett av naturmiljöer Skyddsmotiv som ligger till grund är: ekologiska referensområden, botanik, geologi, hydrolo-

gi, landskapsbild, kultur- och odlingslandskap, zoologi, limnologi SOU 1979:54, 55.

Värdefulla områden är sådana med representativitet speciell landskaps- eller

av en naturtyp, som särskilt väl belyser olika skeden i natur- och kulturlandskapets utveckling, är ostörda som och rymmer stor mångfald eller hyser unika, hotade eller sårbara en som naturtyper, biotoper eller arter. De kan också ha stor betydelse referensområden för utbildningen och den som

vetenskapliga forskningen.

3.2. Kulturmiliövärden

I de beskrivningar över riksintressen enligt 3 kap 6 § MB upprättades i samband med som beslut områden riksintresse 1987 upptas utöver administrativa data och angivande om av av

naturgeografisk och kulturgeografisk region även motiv styrt urvalet. Text berör

som som innehållet i miljön delas i områdets huvaddrag, är beskrivande och upp som en text, en sammanfattande vardetext som i ett koncentrat värdet. anger

I syfte att precisera urvalsgrunderna och de värden konstituerar riksintresset har RAÄ i som samarbete med länen under 1990-talet reviderat riksintressenas värdetexterna. Målsättningen var att de riksintressanta kulturvärdena skulle tydliggöras och därigenom tillgodoses bättre i planeringen. De nya värdetexterna har två huvudrubriker motivering och uttryck för rik- sintresset. Ytterligare rubrik vad dessutom ingår i riksintresset, en anger som utan att vara huvudmotiv för urvalet.

Exemplet Kittelfjäll

Utdrag register över riksintressen i 1988 års version ur

Områdets havuddrag: 1815 anlades ett krononybygge i Kittelfjäll. Ett område nedanför

den sydöstra sluttningen utvaldes och gården placerades först tätt invid den branta fjällsi-

dan. På grund rasrisken flyttades den dock snart till en slätt längre öster. av Till gården hörde ett vidsträckt område med frodig slåttermark i fjällsänkan ända ner mot Den goda slåttermarken blev förutsättningen för byns tillväxt, vilket de många

Vojmån.

ladorna det öppna slättlandskapet ännu vittnar om. Ladorna är upprustade.

Sammanfattande vardetext: För Västerbottens fjällområde karaktäristiskt kulturlandskap slåtterängar vid vattendrag. Den stora mängden lador ännu står kvar vittnar om som

ängsbrukets och boskapsskötselns betydelse förr i dessa trakter.

Utdrag reviderade värdetexter 1997 ur

Odlingslandskap i fjällbygd med rötter i ett krononybygge från 1815.

för riksintresset: Slåttermarker vid Vojmån vittnar slåttennarkens tidiga-

Uttack som om

betydelse och innehåller stor mängd timrade ängslador.

re en

Kommentar: Den äldre versionen bättre underlag för värdeomdöme. Den yngre anger ger tydligare direkt vilket innehåll värdet har. och mer Karaktärsvärdet knyter sig till odlingslandskap och innehållsvärden till slåtteräng och

stor mängd lador.

Till de reviderade värdetexterna finns en ordlista. Orden förutsätts uttrycka landskapsnumera

och miljökaraktärer och uttrycka den helhetsaspekt i första hand ska tas till i respek-

som vara tive område. Riksintresseordlistan kan nyckel till och i viss mån utveckling av värses som en detexterna att de olika miljöernas karaktäristika utvecklas där. genom

Riksantikvarieämbetet arbetar f.n. med metod för att utforma förslag till en kulturrniljöproen

fil för olika län. I profilen i tiotal punkter de viktigaste karaktärsdragen i länets kul-

anges ett turmiljö, med utgångspunkt från länets kulturhistoriska utveckling. Dessa kan bli ett bra underlag för planeringsmässigt och pedagogiskt utformat material P-O Remmare ett mer muntl.

RAÄ har under 1998-99 utfört fallstudie avseende kulturmiljö och vindkraft. I fallstudien en bedöms vindkraft karaktärsnivå kan påverka värdet hos ålderdomliga eller förändrade att

landskap sådana med särskilda karaktärsdrag. Innehållsmässigt uppmärksammades land-

samt märken, strukturer och karaktärselement. Exempel landmärken är kyrkor och fyrar. Strukturer vägar, stenmurar och dylikt tillsammans med karaktärselement, som graavser som

vhögar eller ekonomibyggnader, landskapet dess karaktär.

ger

Särskilt känsliga bedömdes landskap äldre historiska funktion ännu är tydlig- åldervara vars domliga landskap. Här bör inte vindkraft etableras. I de har tydlig kontinuitet med fresom en

kventa inslag fram till vår tid kan vindkraft infogas, med hänsyn så kulturlandskapets men att

karaktär inte påverkas negativt. Landskap genomgått kraftiga förändringar under 1900-

som talets senare hälft bedömdes ha de bästa förutsättningarna för vindkraft. att rymma

3.3. Värden för friluftsliv och turism

Friluftsliv kan hur människan tillgodogör sig värden i och

ses som natur- kulturlandskapet

under sin fritid.

Naturvårdsverket har definierat områden riksintresse för friluftsliv NV:s 3771. av rapport Beskrivningarna av friluftslivets områden riksintresse har varit föremål för revidering. av Friluftsliv vistelse i naturen för naturupplevelser, fysiskt aktivitet och

anges vara avkoppling.

Naturkvaliteter för friluftslivet innebär att det finns variation i landskapet. en

En rad kriterier ges som underlag för bedömning ett område är riksintresse för friluftsliv; om av

° Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för kulturstudier.

natur- ° Särskilt stora förutsättningar för vandring eller långfärder på skidor och därmed samman-

hängande positiva upplevelser i obebyggda områden

° Särskilt goda förutsättningar för strövande, cykelturer eller skidåkning och därmed sam-

manhängande positiva upplevelser i bebyggda områden

° Särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting eller skridskofärder och därmed

sammanhängande positiva upplevelser

° Särskilt goda möjligheter till fritidsfiske, jakt, bär- eller svampplockning och därmed

sammanhängande positiva upplevelser.

Riksobjekten är områden har så stora friluftsvärden grund särskilda och som av naturkulturkvaliteter och tillgänglighet för allmänheten, de är eller kan bli attraktiva för besökaatt re från hela eller stor del landet eller utlandet, d de har turistiskt intresse. en av v s ett

I områden attraktiva för friluftsliv spelar ofta turismen näring roll. Turisten för-

som en viktig

väntar sig givetvis att vissa eftersökta aktiviteter ska kunna utföras i området. Sannolikt har turister därutöver föreställning den inramning miljö aktiviteterna ska

en om som utspela sig

Vindkraftens betydelse för turistens uppfattning värdet i den miljö de söker rekreation av

och upplevelser i behöver utredas ytterligare

Värdering av områden riksintresse för friluftsliv grundas hur och som anses vara av stort ostört ett område är, om natur- och kulturföreteelserna är särskilt attraktiva, det finns om särskilt goda förutsättningar för bad, fiske, båtsport, kanotfärder, eller

vandring Vintersport.

Idag skulle vi kanske lagt till möjligheten att bara få vistats i område behöva ett utan att störas av båtsport, kanoting, vandrare, fiskare, badare eller vintersportare...

Värden för friluftsliv kan grovt indelas i upplevelser och aktiviteter beroende förstahandav sval hos utövaren. En aktivitet också upplevelser liksom upplevelser kommer aktiviger ur en tet. Här menas dock om vistelsen i ett landskap eller aktiviteten är det primära.

Aktiviteter och upplevelser kan jämföras och hypotetiskt jämställas med innehåll och karaktär rörande landskapets natur- och kulturvärden. Aktivitetsvärden finns i badplatser, kanotleder,

fiskeplatser, vintersportorter etc. Upplevelsevärden hör till landskap vars karaktär ger en

särskilt positiv upplevelse vid vistelse. För friluftsliv är även tillgänglighet ett värde av särskilt stor betydelse.

Exemplet Vilhelminafjällen.

Ur Naturvårdsverkets rapporter 3771 och 4037.

Vilhelminafjällen omfattar varierande fjällandskap med möjligheter till studier av fjällna-

samt och nybyggarkultur. Förutsättningarna för fjällvandring och lång-

tur av samefärdsåkning skidor är goda. Fritidsfiske efter röding, öring och harr i såväl sjöar som strömmande vatten hör till aktiviteterna.

Aktivitet: Kulturstudier, turåkning på skidor, fritidsfiske.

Kommentar: Upplevelsevärde kan vara varierat fjällandskap.

Som aktivitetvärden finner vi vandring, skidor, fiske och natur-/kulturstudier.

4. Värden modell för redovisning samt exempel

-

Först presenteras modell för beskrivningar med värdeomdömen. Modellen är enkelt upp-

en byggd i för nå fram till konklusioner vindkraftens påverkan ett område.

tre steg att om Därefter modellen tre olika områden med varierande innehåll och karaktär.

provas Områdena har i sig enhetlig landskapstyp. Modellen är dock viktigare än vad som de

en facto står i respektive exempel nedan. Exemplen kan alltid fyllas med olika information i olika situationer. I verklig planeringssituation torde det viktigast med en samsyn

en vara rörande innehållet.

Det sista exemplet Omberg-Tåkern har i efterhand kompletterats med en analys av landskap-

sbilden. Idealiskt kunde integrering landskapsbildsanalysen i modellen för redovis-

vara en av ning värdeomdömen. Tiden har dock inte medgivit detta, uppenbarligen finns det möj-

av men

ligheter att nå längre här.

De värdeord använts i tabellen nedan har hämtats från de tre sektorernas värdebeskriv-

som

RAÃ:s fallstudie Kulturmiljö och vindkraft Eftersom riksintressebeskriv-

ningar samt

ningar omfattar några de viktigaste miljövärden har, fanns det skäl att söka värdeord

av bland dessa. Vid värderedovisning kan i och för sig även andra ord än de som angetts här

en användas, bara det blir tydligt vad avses. Jag tror emellertid att om man samsas om ett

som begränsat antal värdeord så blir det lättare att bedöma såväl värdets realitet konsekvenser

som

vid förändringar. Följande kan exempel värdeord.

ses som

Värde Definition Huvudgrupp

Ålderdomligt Påverkat landskap med få 3

nyare inslag

Orört Människans påverkan 3

diskret

Kontinuitet Påverkat fram till vår tid 3

Naturupplevelse 3

Skönhet 3

Karaktärslandskap Speglar en regions natur- 3

och kultur

o.s.v.

Vetenskapligt värde

Pedagogiskt värde

Upplevelsevärde

4.1. Modell för angivande innehåll och värde av

Med tanke på att den information behöver komma fram ska tydlig har modellen som vara

medvetet gjorts enkel. Efter integrerad miljöbeskrivning I kommer redovisning vik-

en en av tiga värden II, gärna illustrerade för ökad tydlighet. Som vindkraftens relation steg tre anges till värdena III.

Det innehåll beskrivs i kan riksintresse, även ha som vara av men en annan status. Riksintressebeskrivningarna är bara en källa flera för att utvärdera och välja det sedan av som

ska relateras i den integrerade miljöbeskrivningen.

Förslag till modell;

Integrerad miljöbeskrivning.

Miljöbeskrivningen innehåller naturgivna förutsättningar, kulturlandskapet och

friluftslivets

karaktär och tar fasta på landskapet så det idag, dess innehåll och hur det nyttjas. som ser ut

Beskrivningen kan variera i omfattning beroende på kunskap, ambition och skalnivå.

II. Viktiga värden alt. värdebild Illustration

De värden avseende natur- kultur och friluftsliv identifierats här. Det kan dels som anges vara fråga om karaktärsvärden, dels innehållsvärden. Här också till vilken huvudgrupp anges vär-

det hänför sig.

Illustrationer visualiseringar bör med enkla medel lyfta fram de värden identifierats. som Karta och snedbild foto eller teckning kan användas. Vid dessa kan "bubblor" med och text liten illustration ytterligare förtydliga vad och bedömts viktiga karaktäristika som avses som

III. Vindkraftens relation till värdena.

Om det är önskvärt kan här förtydligas vilka värden är känsliga för och de

som vindkraft om

över huvud taget tål vindkraft. I så kan också hur kan till värdena. fall anges vindkraft anpassas

Texterna i följande exempel får undertecknads försök illustrera modellen och skulses som att i ett "skarpt läge " förstås arbetats fram i vidare krets. en

4.2. Exempel

Textinnehållet i följande exempel bör just exempel. Särskilt angeläget är det väl

ses som att påpeka att värdeurval II och bedömningen vindkraftens relation till karaktär och innehåll av III står undertecknad för.

KitteIf|äII-Marsf|äIlen

Miljöbeskrivning

Området omfattar fjällbygden inom Marsfjällsmassivet samt del Vojmåns dalgång i

en av Marsfjällets högfjällsområde är ett stort område där spåren efter mänskliga

högfjällsregionen.

aktiviteter är diskreta. Området är inte lättillgängligt vandringsleder förekommer. Samismen kulturminnen förekommer inom området. Vattendragen är oreglerade och innehåller

ka rikligt

fisk. Både frodig och artrik vegetation förekommer. I området finns mångformiga gott om

med fågelliv. Skogarna är i liten utsträckning kulturpåverkade.

myrar

Vid Kittelfjäll finns olika anläggningar för friluftsliv, särskilt med inriktning vintertida aktiviteter. I dalgången finns efter det nybyggeslandskap växt fram efter 1800-talets rester som början, bl i form vidsträckta slåttermarker med lador i Kittelfjäll. a av

Viktiga värden

Det varierade fjällandskapet möjligheter till studier fiällnatur vetenskapligt värde,

° ger av

pedagogiskt värde.

Det orörda högfjällsområdet upplevelsevärde, pedagogiskt värde.

°

Goda förutsättningar för fjällvandringar och turåkning skidor i orörd natur upplevel-

° sevärde. ° Möjligheter till fritidsfiske upplevelsevärde. Stora möjligheter lära känna och uppleva det samiska landskapet i en orörd miljö ° att

vetenskapligt värde, pedagogiskt värde.

Slåttermarker med lador pedagogiskt värde. °

Skidbackar och leder vid Kittelfjäll goda förutsättningar för Vintersport upplevelse-

° ger värde.

III. Vindkraftens relation till värdena Högfjällens orörda karaktär bör bevaras. ° ° Orörda äldre skogar bör undvikas.

° Vissa fågellokaler kan vara känsliga.

Vid det moderna friluftslivets anläggningar i Kittelfjäll kan vindkraft infogas. °

Mot Kittelfjäll, Foto: Jan Norrman,

Gott fiske Slåttermarker m lador Vandringsle

Samiska kulturminnen

Fågelmyrar

l Orörda fjäll

Kitteljcjäll-Marwällen

Laholm

Miljöbeskrivning

Laholm finns stad sedan 1200-talet. Runt utbreder sig slätten. I väst möter kusten och som om blir landskapet kuperat och skogbeväxt för att i söder möta Hallandsåsens sluttösterut mer

ning.

Slätten karaktäriseras relativt tät bebyggelse med byar, större och mindre gårdar samt av en Den utspridda bebyggelsen och vägsystemet är typiskt för tiden efter

torp i ett åkerlandskap.

skiftets Vegetationen består alléer, trädrader och dungar. Få kyrkor eller

genomförande. av

fornlämningar I Laholmsområdet finns olika typer fossila geologiska former som syns. av visar geologiska processer efter den senaste nedisningen.

och andra mindre vattendrag bildar sänkor och raviner. I åarna bedrivs fritidsfiske

Lagadalen med lax och havsöring. I övre Lagadalen ligger mindre skogsgårdar, i ett slutet,

fångst av

Åkrarna är små och frekvensen betesmarker större än slätten. Vid Lagan

kuperat landskap.

finna välbevarade kraftverksmiljöer från tidigt l900-tal. kan man

Kuststräckan har breda sandstränder med dyner. Här finns landets längsta badstränder. en av Innanför planterats under 1800-talets andra hälft för att binda dessa möter barrskogar som sanden. Denna sandvandringskust hyser såväl aktiva fossila geologiska former och sällsom

Den sträck- och övervintringslokal för vadarfåglar. Bukten utanför

synta växter. är en populär kusten är uppväxtområde för flatfisk samt vandringsstråk för lax och havsöring. Frågor om

eutrofiering och fiskeribiologi kan här få sin belysning.

Området för strandskogen tidigare samfällda utmarker och betesmarker. Från 1920-talet var växte fritidslandskap fram med många sommarsamhällen, vilka satt sin prägel kustett sträckan. Större i N-S riktning har brutit sambandet mellan byarna och de strand-

vägbyggen

nära utmarkerna.

Vid mynning återfinns ålderdomligt landskap med gravhögar och fossila flodmyn- Lagans ett ningsformer. Här finns också flera stenåldersboplatser.

Viktiga värden

intressanta flodmynningsformer och ålderdomliga landskap vetenskapligt värde, ° Lagans

upplevelsevärde.

Sanddyner längs kusten med goda bad upplevelsevärde.

° I Laholmsområdet geologiska formationer vetenskapligt värde. ° - Fritidsfiske i åarna upplevelsevärde. Bukten utanför kusten uppväxt- och vandringsområde för fisk vetenskapligt värde. °

Strandskogen har såväl geologiska floristiska kvaliteter vetenskapligt värde, upple-

° som velsevärde

Det ålderdomliga landskapet vid Lagans mynning vetenskapligt värde, upplevelsevärde,

°

pedagogiskt värde.

Lagadalens raviner och småbrutna odlingslandskap med betesmarker upplevelsevärde, °

pedagogiskt värde.

Bebyggelse, vägsystem och vegetation slätten pedagogiskt värde, upplevelsevärde.

° ° Fritidsfiske i de små åarna upplevelsevärde.

Laholmsslätt. Foto: Jan Sundström

III. Vindkraftens relation till värdena

Det ålderdomliga landskapet vid Lagans mynning bör hållas fri från exploateringar.

° ° Vindkraft går att till struktur i bebyggelse, vägar och ägogränser slätten. anpassa I fritidslandet med sent planterad strandskog längs kusten kan vindkraft infogas. ° ° Buktens marina värden kan känsliga för vindkraft. vara

Ålderdomligt landskap

vid Lagoset

Buktens marina liv

SS ü -F J u0arp ,2 . g I l . v DB r Sand- g

:i 5 dyner, goda t .I Il p

Strand . J i x e l . ,

: °"" - - . w Bebyggelse, eologiska formationer

vägsystem, vegetation slätten

Omberg-Tåkern

Miljöbeskrivning

Runt den sänkta sjön Tåkern utbreder sig mjukt böljande slätt med stora rationellt skötta

en åkerarealer. Slätten underlagras de kambrosiluriska bergarterna kalksten, skiffer och sands-

av ten. Jordarten är moränlera som ger goda odlingsförutsättningar. Här finns några de äldsta

av fasta stenåldersbosättningarna med jordbruk inslag i ekonomin. Det öppna odlingsland-

som skapet grundlades under vikingatid och medeltid. De gräsbärande markerna bestod i huvudsak fram till laga skifte då åkern blev det viktigaste markslaget. Jordbruket blev rationellt och

mer

sanka marker utdikades för att skapa ytterligare odlingsmark.

Herrgårdar och utflyttade gårdar från tiden för laga skifte ligger utspridda den öppna slät-

ten. I jordbrukslandskapet ligger ett större antal medeltida stenkyrkor med omgivande mindre

byar. Inslaget av äldre bebyggelse är markant. Topografin har medfört jämn spridning

en av

kyrkor och gårdar. Bebyggelse och vägar har sökt sig till de låga höjdsträckningarna i land-

skapet.

Längs vägarna finns ofta alléer med ädla lövträd. Dungar och trädridåer uppträder i anslutning

till bebyggelsen och avgränsar denna mot det omgivande slättlandskapet.

Den utdikade sjön Tåkern har ett mycket rikt fågelliv drar till sig stor mängd besökare.

som en

I väster begränsas slätten av Ombergs siluett. Omberg har mycket rik och omväxlande

en flora vilken till del förklaras den kalkrika marken och det klimatet.

en av gynnsamma

Mångfalden av biotoper på Omberg ger goda förutsättningar för ett artrikt djurliv. På berget

finns såväl naturrum, vandringsleder, vindskydd och övernattningsmöjligheter

som samt tre

fornborgar.

I norr möter Vadstena tillkomst är förknippad med birgittinerklostrets grundande i slutet

vars av l300-talet. Vasaslottet och klosteranläggningama dominerar stadens siluett mot det omgi-

vande slättlandskapet.

.

.

nya

j Sydväst Vadstena. Foto: Jan Sundström

Viktiga värden

Tåkern med rikt fågelliv som attraherar friluftslivet vetenskapl värde, upplevelsevärde Utspridd bebyggelse, vägsystem och arronderingar bildar karaktäristiskt mönster för tiden efter skiftets genomförande pedagogiskt värde.

Väl synliga kyrkor med tydliga funktionella samband med bygden pedagogiskt värde.

Alléer med äldre lövträd pedagogiskt värde.

Äldre enhetlig bebyggelse, talrika ekonomibyggnader pedagogiskt värde,

och stora upplevelsevärde.

Ombergs karaktäristiska siluett upplevelsevärde.

Ombergs rika flora med rika naturupplevelser pedagogiskt värde, upplevelsevärde.

Rikt kulturhistoriskt innehåll med ikoner för Sveriges äldre historia som Dags mosse, Rökstenen, klostren i Alvastra och Vadstena och tidig kungamakt landskapet histo-

ger en

risk prägel pedagogiskt värde, upplevelsevärde

Vadstenas siluett och möte med slätten upplevelsevärde, pedagogiskt värde.

III. Vindkraftens relation till värdena Vindkraftverk vid Tåkern kan skada fågellivet och påverka naturupplevelsen vid sjön

negativt.

Karaktären kulturlandskapets struktur Kyrkor, gårdar, vägar, alléer, åkrar kan bli svår

av att uppfatta med ett större antal vindkraftverk. Uppförandet verk bör ansluta till struk-

av turen vilket bland annat innebär att avståndet mellan enskilda verk bör understiga 2 km. Det finns övre gräns för hur många vindkraftverk landskapets karaktär kan tåla.

en Det medeltida Vadstenas siluett mot slättbygden bör bevaras ostörd. Landmärken kyrkor, kan konkureras ut genom okänslig placering av vindkraftverk.

som

, Ombergs karaktäristiska siluett och rika naturinnehåll kan störas vindkraft.

av

Vadstenas siluett

anäs

Fl-uk 1

g s , nrlsborg .

lygplals Dynuddenpf/

.üøhgmra . .m" -ta + xø : .r.

mä. Luage; , ...g

ÄTT .

ERN

"" A. v ryr

axlistgná .

8 øs//Iaâl/ " - - . ,

. :

. a a "F Ila xRisberá I I - V .107 ° .

+V Smvürlut - 2O6VI 1:4. Kyrkor, .Vi/S b a 0

i Åby/und O bebyggelse

§38- . s .. Bor hamng B . I

a Bgaláo . . - garñåcâg

. alls/aan. - j 71- x "llstad 5 S y" " 5 7 , TB R . 1 32 Hänger I r Høvga e - S . . 85:, b x

"" V Ienen8 , / . Omberg Vaversundar T ker urásu " 10 x Y

94 r PPI" siluett, m- arIø/Ienbo/g 96 - f . - - - gr. ,- - . Å Skrukeb h Hora, mla . .. - . sserrsvansbalsi . . ogs .. - . .-.. e, DaS K

frilufts- C S . . 1,13 g ng .;:, ensa . a liv , - - - b A - w " 63 ./Br x-99 .- 1 . -. Rödgavel.4 .- .M- . le. O E4 Z Strand i / R.. M . . a - 4. . - " R -r -- . , . Mr .

. . eda . . Hästholmen . . . .. Tlam lo/nå ju 157 " Ä °-

x

Alvastra Rikt fågelliv

Rökstenen

Dags mosse

IV. Landskapets läsbarhet exemplet Omberg-Tåkern Anne-Lie Mårtensson,

- SLU

Metodens Kevin Lynch

ursprung -

Arkitekten Kevin Lynch diskuterade 1960 i sin bok The Image of the city visuella kvaliteter i amerikanska städer. Studien koncentrerade sig speciellt visuell aspekt tydlighet eller

en läsbarhet, dvs hur lätt det är att känna igen stadens olika delar och organisera dem i ett sammanhängande mönster. Varje individ har generaliserad mental bild av den yttre fysis-

en egen ka världen, är både produkt de direkta sinnesintrycken och minnen från tidigare

som en av av

upplevelser. Behovet att känna igen och organisera sin omgivning är så grundläggande,

av och har så djupa historiska rötter, att denna bild har stor praktisk och känslomässig betydelse för individen, enligt Lynch. Det kan finnas viss grundläggande överensstämmelse i de mentala bilderna hos olika individer i Dessa gruppbilder är intressanta för stadsplanerare i

en grupp. deras arbete att forma miljöer ska användas många människor.

som av

Kevin Lynch att den mentala bilden miljön kan analyseras i tre komponenter: identi-

menar av tet, struktur och mening. Dessa kan analyseras för sig, i verkligheten verkar de alltid

var men tillsammans. Med identitet igenkännande objekt, med struktur den rumsliga relatio-

avses av

eller mönstret och slutligen måste objektet ha mening, praktisk eller känslomässig, för

nen en observatören. Mening är svårare att influera fysiska förändringar, och därför, menar

genom Lynch, är det bättre att koncentrera sig den fysiska tydligheten och tillåta mening att utvecklas utan vår direkta vägledning. Hans metod, beskrivs nedan, koncentrerar sig där-

som för identitet och struktur. Det är form, färg eller gör det möjligt att iden-

arrangemang som tifiera och strukturera och därmed skapa en användbar mental bild.

Samtidigt det är viktigt att kunna läsa omgivningen finns det även ett värde i mystik

som

eller överraskningar i miljön. Detta är dock positivt bara under två förutsättningar, enligt

Lynch. Först och främst får det inte finnas fara att förlora grundläggande orientering, av

en av att aldrig hitta ut labyrinten. Det mystiska måste utgöra små enheter i det stora hela.

ur

Dessutom måste labyrinten eller det mystiska i sig själv ha form kan upptäckas och

en som

förstås. Fullständig kaos utan antydan om samband är aldrig njutbar.

en

Metoden och dess begrepp med kring vindkraftens förhållande

- resonemang

till dessa Metoden har alltså främst utformats för stadslandskap, har även visat sig användbar i

men rurala landskap. Den gör inte anspråk på att behandla alla upplevelsevärden, utan endast läsbarheten, tydligheten. Nedan förklaras de begrepp används vid analysen de olika land-

som av

skapsobjektens betydelse för läsbarheten, orienteringen, i landskapet. Endast kortare

resone-

mang sker kring andra värdeaspekter vindkraftsetableringar kan tänkas påverka.

som

Det finns fem huvudbegrepp att analysera enligt Lynchs metod: stråk, kant, distrikt, knutpunkt och landmärke.

0 Stråk De leder utmed vilka människor färdas, t.ex.

gator, vägar, kanaler, jämvägar. Utmed stråken upplever vår omgivning och orienterar Andra element relateras

oss. och arrangeras i förhållande till stråken. Med hjälp lan-

av dmärken och knutpunkter vet den resande stråket

var han befinner sig. Beroende vilket stråk i den

som avses mentala bilden framstår olika element olika viktiga. Är det längs motorvägen färdas minns andra element än

då längs den lilla markvägen.

promenerar

Kanter Linjära element, som inte används eller tolkas

som stråk observatören. De kan ibland fungera

av som barriärer, mer eller mindre ogenomträngliga. De kan utgöra en söm som sammanbinder två olika regioner, t.ex. kustlinjen mellan land och hav. Barriär kan ibland ur annan betraktelsenivå fungera som stråk; motor-

en väg kan både barriär och stråk. Kantelement är

vara en viktiga strukturerande element för många människor, speciellt rollen att hålla områden, t.ex.

genom samman en stadsmur. Kanske bör inte vindkraftverk sträcka sig över och bryta sådana kantlinjer, utan snarare relatera sig till dem

Ett begrepp som ofta används i landskapsbilds-analy-

ser är landskapsrum, dvs avgränsade öppna partier i

landskapet, t.ex. en skogsglänta eller å-dal. Dess

en rumsgränser kan liknas vid en kant eller barriär, även om de sällan är utgörs av linjära, utan snarare 2- eller 3dimensionella element. I rapporten Vindkraft i harmoni

drogs slutsatsen att vindkraftsetableringar inte bör

sträcka sig över olika landskapsrum, vilket stärker

hypotesen ovan om att undvika att bryta kantlinjer.

Vindkraft i harmoni. Energimyndigheten 1998.

Distrikt Avgränsade områden, kan in

- som man med enhetlig, identifierbar karaktär. Distrikt kan

en definieras t.ex. speciell textur, rum, form, sym-

genom

boler, användning, aktivitet och topografi. Exempel är

industriområden, backlandskap, äppelodlingsdistrikt.

Kanske kan ett stort antal spridda vindkraftverk i ett landskap landskapet karaktär, så att ett nytt

ge en ny distrikt uppstår i människors mentala bild av landskapet, ett vindkraftslandskap. Näsudden Gotland är ett exempel ett område, där vindkraften sannolikt under-

lättar orienteringen i landskapet, genom att fungera som

vindkraftsdistrikt.

Knutpunkt Platser dit man färdas och kan uppehålla

-

sig. Exempel är föreningspunkter eller verksamhets-

koncentrationer, vägkorsning, övergångar mellan olika strukturer, uppbrott i transportsystem etc. En del knutpunkter kräver beslut den färdas, vilket leder till

av som att man skärper sin koncentration och uppfattar närlig-

gande element med ovanlig klarhet. Knutpunkter hänger

starkt med stråk, eftersom knutpunkter utgör

samman händelser längs stråken.

Landmärke Punktreferenser som observatören inte

går in till skillnad från knutpunkter. De är lätta att identifiera klar form, kontrasten mot bak-

genom en

grunden och/eller en utmärkande placering i landskaps-

rummet. Upplevelsen ett landmärke förstärks vid

av

placering vid korsning, där man ska välja väg.

en Landmärken kan synliga långt håll från flera

vara

riktningar, de kan inneha en starkt symbolisk betydelse,

isolerade torn, domkyrkor, stora berg. De kan även som

lokala och endast från speciella siktlinjer.

vara synas Det kan ett speciellt träd utmed ett stråk, speci-

vara en ell dörr på byggnad etc. Dessa lokala landmärken

en ökar oftast i betydelse familjär man är med

mer

omgivningen.

Vindkraftverk är med sin tydliga, vertikala form, sin ofta starkt kontrasterande vita färg och sin rörelse med de roterande turbinbladen ett utmärkt exempel på landmärke. Dessutom är de belysta nattetid med röd

en lampa, vilket gör dem till landmärken även då. Vindkraftverken är synliga stora avstånd; ett enstaka verk kan på 1-2 mils avstånd. Detta är ett land-

synas märke alltså inte behöver vara speciellt famil-

som man jär med landskapet för att lägga märka och minnas nästa gång färdas i det aktuella landskapet. Längs ett

man stråk med landmärken kan vindkraftverk stärka

svaga

orienteringsförmågan. Men vindkraftverk kan även, grund av sin dominans, komma att utkonkurrera andra landmärken i landskapet, vilket är olyckligt om dessa har höga affektions- eller symbolvärden. Om antalet vindkraftverk i ett område är stort, kan de enskilda verkens orienterande funktion försvinna. Avviker ett vindkraftverk dock tydligt, vad gäller färg, form eller placering, i förhållande till de andra verken, kan det bibehålla sin landmärkefunktion.

Det är viktigt att bestämma vilken nivå betraktar landskapet. En motorväg kan uppfattas man som stråk för bilisten, medan vägen för cyklist kan uppfattas kant eller barriär. en som en Orienteringen mellan två byar sker med hjälp andra element, än orienteringen i större av en

region. Kategorierna, som beskrivits ovan, är dock stabila nivå, enligt Lynch. I verklig-

en heten är inte heller de olika elementen isolerade från varandra; distrikten struktureras med knutpunkter, definieras av kanter och innehåller landmärken, element överlappar varandra. Analysen måste därför sammanställas till hel bild. en

Omberg-Tåkern

För att visa hur analysen kan ut, jag nedan kring min mentala bild landskapet se resonerar av

vid Vadstena Omberg. Hade jag gjort analysen plats, skulle analysen troligen annorlun-

- se da ut. Dessutom har jag inte närkontakt med landskapet dess innevånare, vilka samma som troligen även orienterar sig instinktivt efter mindre element, vägkrök, ett träd vid vägsom en kanten eller busshållplats. De övergripande orienterande elementen människors en som som rör sig mindre ofta i området utnyttjar för att orientera sig, bör dock ungefär de vara som redovisas nedan. Utgångspunkten är riksväg 50, turistvägen, huvudstråk, och analysen som sträcker sig från Vadstenas kommungräns i sydväst till Vadstena stad i Vadstena stad har norr. betraktats som ett sammanhängande distrikt, avviker från det rurala landskapet, och därsom för har inte några element längs med stråket staden analyserats. Inga speciella knutgenom punkter har identifierats i landskapet utmed huvudstråket.

DISTRIKT Ombergs karakteristiska siluett i det flacka landskapet utgör ett viktigt orienterande annars element på Östgöta-slätten. Genom att relatera sig till berget, kan avgöra slätten man var man befinner sig. Det avviker från slätten dels topografin, dels att genom genom vara skogsklädd. Berget blir till ett eget avvikande distrikt i detta jordbrukslandskap. Sjön Tåkem är inte lika framhävd, utan de flacka åkrarna övergår nästan obemärkt i vatten. På en del håll, framförallt i väst, kan skymta vattenspegeln, och sjön även kan ha man som ett stort symboliskt värde för många personer blir ändå till ett viktigt orienterande element. Lite längre färden norrut skymtar sedan Vadstena stads siluett med klosterkyrka och slott. man Denna karakteristiska siluett visar vi är, att vi närmar staden. oss var oss

KANTER OCH LANDSKAPSRUM I detta landskap finns många mindre kantelement. Många dem utgörs ås-formationer. av av Då vägar ofta har placerats på sådana höjdryggar, sammanfaller vägarna potentiella stråk

dvs

beroende i vilken skala analyserar landskapet ofta med kantelementen. Därmed löper man

vägarna mellan landskapsrum, istället för då kanterna samtidigt avskiljer landskaps-

genom,

nim. Andra exempel kantelement i landskapet kring Omberg Vadstena är vegetationsskär-

-

mar. Tåkerns södra strand följs av en skogsridå, som avgränsar sjön mot omgivande jordbrukslandskap. Landskapsrummen är relativt stora, dvs kan ofta överblicka stora partier

man

landskapet, och orientera sig i ett större sammanhang, speciellt vid de stora flacka landav skapsrummen ner mot Tåkern.

LANDMÄRKEN Landskapet är relativt fattigt vertikala element. De vanligaste landmärkena är troligen

kyrktornen sticker här och Många de stora gårdarna har silobyggnader, som

som upp var. av kan fungera som landmärke. Vid Häckenäs står två vindkraftverk som fungerar som landmärken, inte från riksväg 50, då rör sig väster om denna väg. Då observatören är mer

men man familjär med landskapet kan gårdsmiljöer och mindre topografiska fenomen tänkas vara värdefulla i den mentala bilden av landskapet.

Analys av orienteringsaspekter i landskapet kring Omberg Vadstena, Östgöta-slätten

-

Teckenförklarin g

_4- huvudstråk

AAAAA kant

O landskapsrum

33%:

distrikt

A landmärke

Diskussion kring vindkraftsetableringar vid Omberg-Tåkern

Utifrån gjorda analys kan man sedan spekulera om vindkraftens eventuella påverkan på

ovan landskapets läsbarhet. Observera att det kan positivt för läsbarheten i ett landskap,

som vara

kan negativt aspekt t.ex. påverkan ett symboliskt värde och tvärtom.

vara ur en annan

Landskapets tre distrikt; Omberg, Tåkern och Vadstena stad; har alla, förutom ett stort värde

orienteringssynpunkt, ett stort symboliskt värde för regionen i helhet. Dessa är därför troliur

viktiga att ta hänsyn till ur flera aspekter vid en vindkraftsetablering. I detta sammanhang

gen är det framförallt Ombergs dominans, de öppna utblickarna mot Tåkerns vattenspegel och

Vadstena stads siluett som kan påverkas negativt av vindkraftsetablering ur läsbarhetssyn-

punkt. Många större vindkraftverk vid eller Omberg skulle hypotetiskt kunna minska det dominerande intrycket berget skulle få skalstock att jämföra bergets höjd med.

av - man en Vad gäller Tåkern kan ett stort antal vindkraftverk norr om riksväg 50 medföra att dessa

dominerar upplevelsen, och att Tåkerns vattenspegel i söder därmed inte uppfattas. Samtidigt

dock med vindkraftsetablering leda blicken till vissa element och förstärka orikan man en enteringen, eftersom vindkraftverk just är så tydliga landmärken. Ett exempel skulle kunna

att placera vindkraftverk i anslutning till siktlinjen mot Tåkern. Vad gäller placering av

vara vindkraftverk i anslutning till Vadstena stadssiluett behöver detta inte försämra landskapets

läsbarhet troligen det symboliska värdet. Orienteringen i ett större perspektiv där regi-

men

onens identitetsskapande element är mycket viktiga, skulle kunna påverkas negativt om

Vadstenas typiska siluett med klosterbyggnaden störs med moderna element.

Som nämndes redan tidigare i samband med definitionen av begreppen, innebär kantelement ofta viktig strukturerande faktor att avgränsa områden, t.ex. landskapsrum, och att

en genom dessa därför inte bör brytas. Detta skulle i Vadstena-fallet innebära att grupper av vindkraftverk bör placeras inom de markerade landskapsrummen, snarare än tvärs flera landskapsrum, vilket också nämndes i Vindkraft i harmoni, 1998.

Placering vindkraftverk mellan vägen och någon kyrkorna skulle kunna utkonkurrera

av av kyrkornas funktion landmärken. De har dessutom ett annat upplevelsevärde i form av

som karaktärgivande element; ett band kring Tåkern ligger flera kyrkor och visar hur rik

som bygden måste varit under medeltiden, och hur viktig Tåkern var som resursgivande faktor.

5. Slutsatser

Om värden i ett område är tydligt beskrivna kan vi förstå och ta till oss dessa värden. Ett störproblem innebär nästa fas när relevansen dessa värden i förhållande till det man planerar re av för ska förstås. Förhållandet antyder att det behövs olika typer planeringsunderlag i olika av

planeringssituationer. För vindkraften betyder det att de bästa beskrivningarna och värdering-

med relevans för vindkraft företeelse i landskapet görs i ett uttalat syfte att vara just arna som

känslighetsanalyser för vindkraft.

Känslighetsanalysen förtydligar miljövärden och på det aktuella området över

ger svar om huvud tål vindkraft och i så fall. Analysen kan också bidra med underlag till frågan taget var vilken form för etablering bör sökas. om som

Likväl vid vindkarteringar olika detaljeringsgrad vid datasammanställning bilder med

som ger

olika hög upplösning. Tydligheten och detaljeringsgraden kan öka när mer begränsade geogra-

fiska arealer behandlas. Känslighetsanalyser landskap med avseende på värden och värdeav relation till vindkraft information i begränsade områden. Regionala planeringsdonas ger mer kument bör därför följas med kommunvisa fördjupade Översiktsplaner för vindkraft. upp

De värdeomdömen jag funnit användbara i denna studie relaterar sig till två nivåer. En, mest översiktlig, nivå kan kallas karaktär. Den andra nivån utgörs innehåll och är mer konmer av kret. Det innebär inte värdering mellan nivåerna. senare en

Som för värden kan vissa värdeord användas. Det kan ålderdomligt, orört, konti-

uttryck vara nuitet, naturupplevelse, skönhet, karaktärslandskap, representativ, unik, identitet, symbolvärde

eller tillgänglighet.

Samtliga värden kan hänföras till någon eller några de tre grupperna vetenskapligt värde, av

pedagogiskt värde och upplevelsevärde. Vid bedömning tilltänkt vindkraftsetablering

av en eller etablering kan förändringens effekt och eventuella skada bedömas mot de tre annan huvudvärdena.

En beskrivning och värdering ett landskap kan struktureras i tre delar: av Beskrivning, Värden och Vindkraftens relation till värden. Vad gäller punkt 2 finns behov använda mycket bättre viualiseringsteknik än vad jag förmått inom ramen för av att en

denna begränsade uppgift.

Även för bedöma effekterna behövs visualiseringar visar Vindkraftens relation till de att som

värden identifierats i landskapet. Visualiseringar kan ske fotografiskt. Förfaringssättet ger

som vissa och valet kan påverkas önskan ett visst resultat. I frambegränsningar av vyer av en om

tiden kan digitala terrängmodeller möjlighet till åkningar i landskapet bli en bättre

som ger

metod skaffa allsidig bedömningsgrund. Tekniken finns, är ännu inte tillräckligt

att en men

spridd.

Det finns förstås områden/miljöer inte tål vindkraft med hänsyn till innehållet i naturmilsom jön eller kulturmiljön eller i kombinationen dessa landskapets karaktär. Eftersom värden av för friluftslivet ofta vilar / kulturmiljövärden är friluftslivets aspekter inte alltid de naturprimära, följer funktion landskapets kultur- och naturvärden. Men det utan snarare som en av

finns också tillfällen då värden för friluftslivet, utan påtaglig grund i eller kulturvärden

natur-

av vetenskaplig, pedagogisk eller upplevelsemässig art, i sig kan tillräckligt för att påver-

vara ka en vindkraftsetablering. Sedan finns det också mycket områden där vindkraften ställd

stora i relation till landskapets värdemässiga innehåll avseende kulturmiljö, eller friluftsliv

natur

aldrig behöver bedömas komplikation.

som en

Källor

Västerbotten tiderna. Del Kulturmiljöer riksintresse i Västerbottens län.

genom av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande nr 1991.

Vättern inte bara En beskrivning natur- och kulturvärden enligt 3 kap NRL.

vatten. av

- Emma Wirén. Rapport 50 från Vätternvårdsförbundet. 1998.

nr

Sveriges nationalatlas. Kulturlandskapet och bebyggelsen. Red: Staffan Helmfrid. Höganäs 1994.

Odlingslandskap och landskapsbild. Studier till kulturmiljöprogram för Sverige. Ulf

Sporrong. Riksantikvarieämbetet 1996.

Kustens byggande Landskapets identitet. Jonas Borglund 1995.

Värdebeskrivning kustområdet i Halland, Ann Bergsjö, länsstyrelsen i Halland 1997.

av

Att kartlägga bygds karaktär. Magnus Johansson. Ex.arbete, inst för infrastruktur och sam-

en

hällsplanering, KTH 1997.

Värdebeskrivning kustområdet i Halland. Landskapshistoriskt innehåll. Clas Tollin.

av Meddelande 1998:9. Länsstyrelsen.

nr

Landskapstyper och vindkraft. Inst för landskapsplanering, Alnarp, SLU. På uppdrag av

vindkraftsutredningen 1999.

vid kusten, dess visuella påverkan på landskapet. Anne-Lie Mårtensson. Ex.arbete

Vindkraft

vid inst. för landskapsplanering, Alnarp, SLU. 1998.

Kulturmiljö och vindkraft. Fallstudie, Riksantikvarieämbetet. Manuskript 1999.

Vindkraft i harmoni. Statens energimyndighet 1998.

The Image the city, Kevin Lynch 1960. Massachusetts Institute of Technology, England The

of

MIT Press.

Anvisningar för översyn områden riksintresse för naturvård enligt 2 kap 6 § NRL.

av av Naturvårdsverket 1998.

Områden riksintresse för naturvård friluftsliv. Naturvårdsverkets rapport 3771. Solna

av 1991.

Områden riksintresse för naturvård beskrivningar. Naturvårdsverkets rap-

av friluftsliv -

port 4037. Solna 1992.

Registerblanketter över riksintressen, kulturmiljövård

Registerblanketter över riksintressen, naturvård

Värden i natur- och samt för med

kulturmiljö friluftsliv

avseende på konsekvenser av vindkraft

Bilaga 11

KUNG-L. 5:922.. 1999 °U7O 9 STOCKHOlM

r

,.. måna, ...443 .

fakta info direkt Tel08-587671oo.Fax08-58767171. Box6430.11382Stockholm. orderüâfakrainfosewwwfaktainfose ISBN9 I-76I0-866-X ISSN0375250X

för

vind kraft

Landskapstyper

Grundtyper

-

slätt

Helt öppen

-

Jordbruksbygd, öppet något böljande

-

Backlandskap

5 - 10%

Jordbruksbygd, plant landskap, högre vegetation

-

10 - 25%

Jordbruksbygd, högre vegetation

-

Riktat landskap

-

Mellanbygd

E

Z

Skçgspygd

och fl|k|g kust

Skargard

O 50 100 150 Knometerg GIS:

Lars GB Andersson - --

TatOrt 5 SLU

Institutionen för Landskapsplanering Alnarp,