Vindkraften en ren energikälla tar plats : lägesrapport december 1998 från Vindkraftsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ca-F CIS

SOU

Occ

VINDKRAFTEN

en ren energikälla

tar

plats

december 1998 från Lägesrapport VINDKRAFTSUTREDNINGEN

Statens offentliga utredningar WW 1998:152

Miljödepartementet

g

Vindkraften

-

en ren energikälla

- tar

plats

december 1998 från Vindkraftsutredningen Lägesrapport Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: ñitzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Omslagsbild: Måns Hagberg

Tryckt av

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN

91-38-21074-6 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Miljödepartementet

Regeringen beslutade den 23 april 1998 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningar för lokalisering av vindkraft dir. 1998:35.

Som särskild utredare förordnades den 12 maj 1998 departementsrådet Kjell Svensson.

Den 14 september 1998 förordnades som sakkunniga i utredningen civilingenjören

Kenneth Averstad Svenska Kraftverkstöreningen, Svensk Vindkraftförening och Sveri-

ges Elleverantörer, avdelningsdirektören Hedvig Froste Naturvårdsverket, utredaren Bengt Larsén Boverket, enhetschefen Niels Moe Energimyndigheten och arkitekten Per-Olof Remmare Riksantikvarieämbetet samt som experter arkitekten Måns Hagberg Länsstyrelsen i Västra Götaland, stadsarkitekten Eva Mill Svenska Kommunförbundet och länsarkitekten Ann Mari Svensson Länsstyrelsen i Norrbottens län. Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m den l juni 1998 Henrik Lindström. Härmed överlämnar Vindkraftsutredningen delrapport SOU 1998: 152

en VINDKRAFTEN en ren energikälla tar plats. I enlighet med utredningsdirektivet innehåller rapporten lägesanalys med redovisning

en av utbyggnadssituationen, problembilden samt behovet av underlag för tillståndsprövning och planering m.m. med avseende på etableringar av vindkraftverk i olika delar landet.

av Vidare redovisas översiktligt behov av och kostnader för förstärkning elnäten till följd

av av utbyggnad av vindkraftverk.

Lägesrapporten skall tjäna som underlag för utredningens fortsatta arbete med att överväga kriterier för lokalisering vindkraftverk och åtgärder för att ersätta kostnader för

av nätförstärlcningar. Utredningsresultatet skall redovisas senast den l juni 1999.

Med hänsyn till delrapportens karaktär av underlagsmaterial för det fortsatta arbetet har överenskommits med Miljödepartementet att utredningen ombesörjer remissbehand-

en ling av rapporten.

Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten på att Vindlcraftsutredningen, i kapitel redan nu gör bedömningen att tre frågor är av sådan betydelse för vindlcraftens utveckling i landet att regeringen bör överväga formerna för att ta fram nödvändigt underlagsmaterial. Det gäller underlag i ett nationellt perspektiv om vindförhållandena samt om strategiska frågor rörande förutsättningarna för lokalisering av vindkraftverk dels till havs, dels i fjällområdena.

Stockholm i december 1998

Kjell Svensson

/Henrik Lindström

Sammanfattning 7

Sammanfattning

Uppdraget

I direktivet anförs som motiv för utredningen 0 att det är angeläget att en samlad bild av hur en fortsatt vindlqaftsutbyggnad kom-

mer att inverka på hushållningen med mark- och vattenområden, 0 att det finns behov av överblick över läget i fråga vindkraftens utbyggnad i landets

om

olika delar, 0 att det behövs bättre kunskap och metodutveckling när det gäller planering infor beslut

om tillstånd till lokalisering av land- och havsbaserade vindkraftsanläggningar, o att samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter och berörda intressenter i

anknytning till den kommunala översiktsplaneringen behöver förstärkas,

0 att lokaliseringslcriterier för vindkraftsetablering behöver utvecklas för att främja

en

långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden och 0 att behovet av förstärkningar av de lokala elnäten behöver undersökas och kostnads-

beräknas. I en första etapp, som nu redovisas, skulle vi ställa samman uppgifter om dagens situation när det gäller intresset av att bygga vindkraftverk och om konflikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen till havs och på land och i olika delar av landet. Denna lägesanalys bör enligt direktivet innefatta 0 aktuella anspråk på exploatering och anspråk på längre sikt, 0 problembilden, 0 behovet av underlag för tillståndsprövning och planering m.m., 0 behovet av särskilda kommunala insatser och 0 behovet av och kostnaderna för förstärkningar av lokala elnät, främst vid kusterna och

i fjällen. I en andra etapp som skall vara redovisad den l juni 1999 skall utredningen 0 föreslå kriterier for lokalisering av vindkraftverk mot bakgrund av kravet på en lång-

siktigt god hushållning med mark- och vattenområden samt skyddsbehoven vad gäller

miljöeffekter, landskapsbild etc. Kriterierna bör vara anpassade för olika situationer och olika delar av landet.

0 vid behov föreslå åtgärder i fråga om ersättning för kostnader för nätförstärlmingar i

lokala elnät när vindkraftsprodulctionen byggs ut och 0 eventuella åtgärder i övrigt.

Underlag

De viktigaste underlagen för redovisningen i denna rapport är de kartläggningar som vi har gjort genom två enkätundersökningar riktade till länsstyrelserna respektive centrala myndigheter, intresseorganisationer och företag bedömdes berörda frågor

som av om utbyggnad av vindkraftverk. sekretariatet har vidare tagit del av rapporter och

annan

dokumentation som rör vindkraften i Sverige och utomlands, främst i Danmark.

Sammanfattning SOU 1998; 152

Utredningen har gjort studieresor till Gotland och Danmark. Den särskilde utredaren och sekreteraren har besökt också andra delar landet och haft möten med länsstyrelser, av kommuner, enskilda och företag.

För frågor om elnäten har bildats arbetsgrupp med Företrädare för Energimyndigheten, en Svenska kraftnät, Svenska Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening och Sveriges Elleverantörer.

Vindkraft i Sverige

Av kapitel 2 framgår att den installerade effekten i svenska vindkraftverk har ökat nästan tjugo gånger under den senaste sjuårsperioden Vid årsskiftet 1997/1998 fanns det ca 120 MW installerad effekt. Fram t.o.m. oktober i år 1998 hade den installerade effekten ökat till omkring 165 MW och antalet verk till över 400. De flesta vindkraftverken finns på Gotland, Öland och vid kusterna i södra Sverige.

Vindlcraftverken producerade under år 1997 omkring 0,2 TWh. Elkonsumtionen i Sverige uppgår till ca 140 TWh per år. Vindkraftverkens produktion har under treårsperioden 1995-1997 ökat med 40 % år. År 1998 kommer produktionen bli ca per att ca 0,3 TWh, vilket innebär en ökning med än 45 % jämfört med år 1997. mer

Vindkraftverkens storlek har ökat snabbt. De första serietillverkade verken, under 1980talet, hade effekt på omkring 50 kW. Den vanliga effektstorleken hos vindkraftverk en som under senare år har tagits i drift ligger i storleksordningen 500-650 kW, dvs. tio gånger större och Vindkraftverk till 1 700 kW introduceras på den mer. upp ca nu kommersiella marknaden och ännu större verk är aviserade. Vindkraftverken har också blivit högre. Tomhöjden ett verk under 100 kW är mindre än 30 Ett vindkraftverk i m. storleksklassen 500 kW är 40-70 högt. m

De i svaren enkäten till länsstyrelserna redovisade planerna på bygga vindkraftverk att visar en fortsatt snabb utbyggnad, i första hand verk i storleksklassen 500-750 kW. av Även större verk, till 1 7000 kW, upp ca väntas bli allt vanligare. Utvecklingstendensema i olika delar av landet visar att utbyggnaden kan väntas öka starkt norrut, såväl längs norrlandskusten som i fjällen. Större etableringar till havs kan också väntas i framtiden.

Omgivningspåverkan

I kapitel 3 redovisar vi frågor som är betydelse för att bedöma vindkraftverkens påav verkan på omgivningen. Kunskaperna vindkraftverkens omgivningseffekter är dock om dåligt systematiserade. Det är angeläget att erfarenheterna uppförda vindkraftverk av bättre tas till och sammanställs så att de kan tjäna underlag, när skall bevara som man

döma lämpligheten kommande lokaliseringar vindkraftverk.

av av

Vindkraften är en förnybar energiform inte medför några utsläpp för miljön skadsom av liga ämnen. Elproduktion genom vindkraftverk ersätter från anläggningar eldade med fossila bränslen, utsläpp till luften skadliga ämnen. som ger av

Den direkta markåtgången för ett vindkraftverk är i regel liten och de areella konflikterna begränsade då marken kan nyttjas tätt inpå ett vindkraftverk. Genom visuell påverkan på landskapet, ljudstömingar och blixtrande skuggor när rotorbladen "klipper" solljuset kan emellertid omgivningen påverkas på stora avstånd från ett vindkraftverk.

Påverkan på landskapsbilden är den fråga i på våra enkäter tydligt framstår som svaren som viktigast när det gäller Vindkraftverkens omgivningseffekter. För att kunna bedöma hur vindkraftverk börtlokaliseras med hänsyn till den visuella påverkan behöver göras en

landskapsanalysysom karaktäriseranlandskapet med avseende på vilken tålighet det har

för izindlaaftverk; Vi harinitierat en rikstäckande studie skall utgångspunkter för som ge

SOU 1998: 152 Sammanfattning 9

sådana analyser och exempel på placering och utformning av vindkraftverk i olika för landet typiska landskap.

Ett vindkraftverks torn och rotorblad kan störa elektromagnetiska kommunikationssystem, t.ex. TV, radio och radar samt systern för radiolänk- och satellitkommunikation. Det militära försvarets radar- och signalspanings- och radiolänksystem har i vissa delar av landet medfört stora restriktioner mot etablering av vindkraftverk. Kunskaperna om vindkraftverkens effekter för djurlivet är mycket begränsade. Vad gäller fåglar tyder gjorda undersökningar :vä att sträckande fåglar i liten utsträckning kolliderar med vindlcraftverk. En barriäreffciñ uppkomma om många vindkraftverk står tätt

in tvärs flygriktningen. För såväl häckande som rastande och födosökande fåglar kan vindkraftverk ha en skrämmande effekt, men det varierar från art till art.

Varken vilda eller tama däggdjur verkar störas av vindkraftverk. Hur renar reagerar på vindkraftverk saknas det dock erfarenheter Vid havslokalisering och strandnära loka-

av. lisering torde påtagliga störningar av sälar och andra däggdjur sannolikt kunna uppkomma bara i vissa känsliga områden. Lek- och uppväxtområden för fisk och andra marina arter kan skadas av ett vindkraftverks fundament, kabeldragningar m.m. Fundamentet kan å andra sidan ge förutsättningar som medför positiva effekter för fisk och andra marina djur, liksom växter, genom att det kan fungera ett artificiellt rev. Ljud som sprids i vattnet kan ha betydelse för

som fiskars beteende. Även elektromagnetiska fält runt kablar och generatorer kan påverka fiskama. Den samlade påverkan till följd vindkraftverk och tillhörande vägar, ledningar, kablar

av

kan ändra biotopen i ett område och därigenom påverka förutsättningarna för olika m.m. arter.

Vindenergiintressets tyngd

Platser med för vindkraftverk bra vindförutsättningar finns ofta i områden som är av stort värde för natur- och kulturvärden och för friluftslivet. Frågor om hur vindkraftsintresset skall vägas mot dessa andra intressen tas upp i kapitel Den svenska energipolitiken är allmänt inriktad på att stimulera förnyelsebara och miljövänliga energikällor. Något långsiktigt mål för vindkraftens roll i det svenska energisystemet har dock inte lagts fast. För att skall kunna göra i ett långsiktigt perspektiv

man välgrundade avvägningar mellan vindkraftsintresset och andra intressen menar vi att statsmakterna skulle behöva precisera vilket mål som skall gälla för produktionen av från vindkraftverk. Hur lokaliseringen vindkraftverk bör hanteras med avseende på hushållningen med

av mark- och vattenområden fråga vi har till uppgift att närmare överväga i det

är en som fortsatta arbetet. Vi gör emellertid redan nu den bedömningen att de kommunala översiktliga planerna i högre grad bör användas för att i ett helhetsperspektiv överväga mera omfattande utbyggnader vindkraften. En viktig problemställning härvid är hur vind-

av kraften kan hävdas ett allmänt intresse i förhållande till olika etablerade bevaran-

som deintressen.

Splittrad prövning

Enligt miljöskyddslagens ML bestämmelser prövas vindkraftverk beroende på effekten lav skilda instanser; kommun, länsstyrelse, Koncessionsnärrmden för miljöskydd respektiveregeringen. Som redovisas i kapitel 5 har detta, enligt enkätsvaren, medfört att större i 5etableringar styckas vilket innebär svårigheter att göra en helhetsbedörrming av den

upp,

10 Sammanfattning SOU 1998; 152

samlade utbyggnaden i ett omrâde. Man pekar även på brister i samordningen pröv-

av ningen enligt miljöskyddslagen och prövningen enligt plan- och bygglagen.

Förstärkning elnät

av I kapitel 6 gör bedömningen att behov av att förstärka elnäten kan uppstå i så gott

som alla delar landet där vindkraftverk byggs. I vissa delar landet finns redan ett omfat-

av av tande sådant behov. Kostnaderna belastar i regel den etablering som medför att elnätet når sin kapacitetsgräns. De överslagsmässiga beräkningar vi har kunnat göra visar att kostnaderna ofta uppgår till miljonbelopp. Vi har till uppgift att i det fortsatta arbetet närmare överväga behovet av ersättning for kostnaderna för att förstärka elnät.

Bättre kunskapsunderlag

I kapitel 7 sammanfattar vi behoven av bättre underlag och kunskaper for planering och tillståndsprövning av vindkraftverk. Vi bedömer att tillgången till övergripande vindkarteringar och strategiska frågor som rör havs- respektive fjällokalisering av vindkraftverk är av en sådan betydelse för vindkraftens utveckling att regeringen bör överväga formerna för att ta fram nationellt underlagsmaterial.

Uppdrag och underlag ll

1 och för arbetet

Uppdraget underlaget

l.l Direktiv för

utredningen

Direktivet för utredningen återges i bilaga Utredningens uppgifter är i sammanfattning 0 att sammanställa aktuella uppgifter om utbyggnaden av vindkraftverk, 0 att sammanställa aktuella uppgifter om erfarenheter av vindkraftverk, 0 att analysera förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk i Sverige, 0 att föreslå kriterier för lokalisering som underlag för prövning av tillstånd till land-

och havsbaserade vindkraftverk, 0 att redovisa behov av att förstärka lokala elnät vid utbyggnad av vindkraftverk och 0 att överväga behovet av och förutsättningar för ekonomisk ersättning till nätägare.

l 1 Utgångspunkter

. Som motiv för utredningen anförs 0 att det är angeläget att en samlad bild av hur en fortsatt vindkraftsutbyggnad kom-

mer att inverka på hushållningen med mark- och vattenresurser, 0 att det finns behov av överblick över läget i fråga om vindkraftens utbyggnad i landets

olika delar, 0 att det behövs bättre ktmskap och metodutveckling när det gäller planering inför beslut

om tillstånd till lokalisering av land- och havslokaliserade vindkraftsanläggningar, 0 att samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter och berörda intressenter i

anknytning till den kommunala översiktsplaneringen behöver förstärkas, 0 att lokaliseringslaiterier för vindkraftsetablering behöver utvecklas för att främja en

långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden och att behovet förstärkningar av de lokala elnäten behöver undersökas och kostnads-

0 av

beräknas. I direktivet sägs vidare att det är i första hand kommunernas ansvar att genom avvägningar i den översiktliga planeringen verka för att etableringsornråden för vindkraft lokaliseras på ett sätt som inte leder till stora intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer och

är förenligt med bestämmelserna i natuiresurslagen om hushållningen med mark- i som och vattenområden.

12 Uppdrag och underlag SOU 1998: 152

l Uppdraget

Kartläggning

l en första etapp skall utredningen enligt direktivet ställa uppgifter dagens

samman om situation när det gäller intresset att bygga vindkraftverk och konflikter med andra

av om mark- och vattenanvändningsintressen till havs och på land och i olika delar landet.

av Denna lägesanalys bör enligt direktivet innefatta 0 aktuella anspråk på exploatering och anspråk på längre sikt, 0 problembilden, 0 behovet av underlag för tillståndsprövning och planering

m.m., 0 behovet av särskilda kommunala insatser och 0 behovet av och kostnaderna för förstärkningar lokala elnät, främst vid kusterna och

av

i fjällen. Enligt direktivet skall denna del arbetet redovisas i delrapportering senast den

av en l december 1998.

Överväganden och förslag

I en andra etapp skall utredningen 0 föreslå kriterier för lokalisering av vindkraftverk mot bakgrund kravet på lång-

av en

siktigt god hushållning med mark- och vattenområden samt skyddsbehoven vad gäller

miljöeffekter, landskapsbild etc. Kriterierna bör anpassade för olika situationer

vara och olika delar av landet.

0 vid behov föreslå åtgärder i fråga om ersättning för kostnader för nätförstärlmingar i

lokala elnät när vindlqaftsproduktionen byggs ut och 0 eventuella åtgärder i övrigt. Resultaten av arbetet skall redovisas till regeringen senast den l juni 1999.

1.2 Denna rapport

1 .2.1 Underlag

Syftet med denna delrapport är att redovisa förutsättningar och problem vad gäller etablering av vindkraftverk i skilda delar av landet. De viktigaste underlagen för redovisningen är de kartläggningar som vi har gjort genom två enkätundersökningar. Den ena enkäten riktades till samtliga länsstyrelser och den andra till centrala myndigheter, intresseorganisationer och företag som bedömdes berörda av frågor om utbyggnad av vindlqaftverk. Enkätsvaren redovisas i bilaga 2 och bilaga sekretariatet har vidare tagit del av rapporter och annan dokumentation som rör vindlqaften i Sverige och utomlands, främst i Danmark. För beredning av frågor om behoven av att förstärka elnäten har bildats en arbetsgrupp med företrädare för Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Svenska Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening och Sveriges Elleverantörer. Enligt särskild överenskommelse med Energimyndigheten biträder myndigheten utredningen med underlag för bedömning av frågor som rör elnätet.

Uppdrag och underlag 13

Utredningen har gjort studieresor till Gotland och Danmark och tagit del erfarenheter av där vad gäller etablering vindkraftverk och hur vindkraften behandlas i den

av fysiska

planeringen. På Gotland hade vi överläggningar med företrädare för kommunen och länsstyrelsen. Vi hade där vidare ett välbesökt möte dit allmänheten inbjuden var för att information om och lämna synpunkter på vårt arbete. I Danmark sammanträffade vi med företrädare för Miljø- och energiministeriet, Energistyrelsen och Skovoch naturstyrelsen. Vi besökte vidare Løgstørs kommune på Jylland där vi vid överläggningar med företrädare för kommunen fick information kommunens planering för vindkraftverk, om som stöds inom ramen för EU:s ALTENER-program.

Den särskilde utredaren och sekreteraren har haft överläggningar också med andra länsstyrelser och kommuner och gjort studiebesök i olika delar landet med skilda landav

skapsmässiga förutsättningar för lokalisering vindkraftverk. Möten och andra kontak-

av ter har ägt rum också med företrädare för företag i vindkraftsbranschen och med privat-

personer.

Till utredningen har överlämnats skrivelser har kommit in till Regeringskansliet. som Vidare har till utredningen kommit in skrivelser från företag och enskilda personer, som stor omfattning också i telefonsamtal hört sig till sekretariatet. av

1.2.2 Rapportens disposition

De frågeställningar som vi har till uppgift att behandla i denna delrapport redovisas i de

fem följande kapitlen.

I kapitel 2 redovisas vindlcraftsutbyggnadens utveckling, omfattning och lokalisering,

med avseende på både befintliga och planerade anläggningar.

I kapitlen 3-5 behandlas problembilden vad gäller vindkraftverkens omgivningspåverkan, hushållningen med mark- och vattenområden och den tillståndsprövning som görs.

1kapitel 6 behandlas frågor behovet och kostnaderna för att förstärka de lokala om av och regionala elnäten.

I det sista kapitlet, kapitel pekar vi sammanfattningsvis på sådana förbättringar kunav skapsunderlaget som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna bedöma lokaliseringsfrågoma vid en mer omfattande utbyggnad vindkraften i olika delar Sverige. av av

Uppförda och planerade vindkraftverk 15

2 och vindkraftverk

Uppförda planerade

2.1 Vindkraften i världen

Vid slutet år 1997 fanns i hela världen ca 35 000 vindkraftverk som var anslutna till

av elnät. Deras totala installerade effekt var ca 7 600 MW. Under år 1997 var utbyggnaden störst i Tyskland, där man installerade ca 530 MW, och Danmark, där man installerade 285 MW. Under perioden januari t.o.m. september 1998 har det tillkommit ca 470 MW i Tyskland och ca 180 MW i Danmark.

2.2 i Sverige Utvecklingen

Den installerade effekten i svenska vindkraftverk har ökat nästan tjugo gånger under den senaste sjuårsperioden. Enligt den driftuppföljning som fortlöpande görs fanns vid årsskiftet 1997/1998 120 MW installerad effekt Fram t.o.m. oktober i år 1998 hade

ca den installerade effekten ökat till omkring 165 MW och antalet verk till över 400.2

Vindlcraftverken producerade under år 1997 omkring 200 GWh, vilket motsvarar behovet

hushållsström för 50 000 hushåll. Produktionen har under perioden 1995-1997 ökat av ca med ca 40 % per år. För år 1998 kommer produktionen att bli ca 300 GWh, vilket innebär

ökning med än 45 % jämfört med år 1997. en mer

Vindkraftverk i Sverige större än 50 kW 1991-1997

År Effekt MW Antal Prod. GWh År Effekt MW Antal Prod. GWh

Källor. 1 Vindkraftskonsortiet, Förslag till FoU-prograrn 1998-2000. 2 Driftupptöljning av Vindkraftverk över 50 kW Årsrapport 1997, Elforsk rapport 98:4/Energimyndigheten rapport ER 4: 1998. Årsrapportens effektuppgift for år 1997 ärjusterad från 108 till den riktiga uppgiften 122 MW.

Vindkraftverkens storlek har ökat snabbt. De första serietillverkade vindlcrañverken, under 1980-talet, hade effekt på omkring 50 kW. Under början av 1990-talet ökade

en verkens storlek till 225 kW och någon enstaka anläggning på över 225 kW. Den

upp vanliga storleken hos vindkraftverk under år har tagits i drift ligger i storleks-

som senare ordningen 500-650 kW. Av de 39 verk större än 50 kW som togs i drift år 1997 hade endast lägre effekt än 500 MW. Vindkraftverk upp till ca 1 700 kW introduce-

sex en

på den kommersiella marknaden och ännu större verk är aviserade. Det finns också ras nu ett stort intresse att bygga små kraftverk för lokalt bruk, gårdsverk.

av

l Driftuppiöljning Vindkraftverk över 5C kW Årsrapport 1997, Elforsk rapport 98:4/

av

Energimyndigheten rapport ER 1998. Samtliga kända verkuppges omfattas. I Driftupptöljning Vindkraftverk 50 kW, oktober 1998. www.kvfse/elforsk/varme/vindstathttznl

av över

16 Uppförda och planerade vindkraftverk SOU 1998: 152

EFFEKT mäts i watt W ENERGI är effekten gånger tiden 1 kilowatt kW 1 000 W l kilowattimme kWh 1 kWi 1 timme 1 megawatt MW l 000 kW 1 megawattimme MWh l 000 kWh 1 gigawatt GW l 000 MW 1 gigawattimme GWh l 000 MWh 1 terawatt TW 1 000 GW 1 terawattimme TWh l 000 GWh

En kWh behövs för att värma en spisplatta under en timme, eller att ha ett bastuaggregat 5 kW på under 12 minuter. En MWh motsvarar ungefär den energi som en svensk familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. En GWh motsvarar energianvändningen under ett dygn i en medelstor stad. En TWh motsvarar den genomsnittliga elförbrulcningen i Sverige under 2,5 dygn.

Orsaken till att teknikutvecklingen leder till att vindkraftverken blir allt större och högre är att vinden är energirik högre höjd. Med högre tornhöjd och större rotordiameter

mer blir vindkraftverken alltmer arealeffektiva, dvs. de genererar mer elenergi på samma markareal. Vindkraftverkens produktionstönnåga ökar radikalt med storleken. Det bästa vindkraftverk -i bemärkelsen tillförlitlighet och ekonomi man kunde köpa år 1984 var på 55 kW och producerade ca 100 000 kWh per år. Motsvarande år 1990 var 150- 225 kW och 500 000 kWh år. Nu, år 1998, serietillverkas vindkraftverk på l 500-

ca per 1 700 kW med produktionsförmågan 4 000 000-4 500 000 kWh per år. Alltså en ökning med 40 till 45 gånger 15 år. Den angivna produktionen gäller for ett bra vindläge i Sverige, typ Näsudden eller södra Sveriges kustornråden. Världsrekordet i årsproduktion från ett vindkraftverk är 7 700 000 kWh och innehas av vindkraftverket Näsudden på södra Gotland, vilket är en prototyp 3 000 kW. De moderna vindkraftverken har låga driftkostnader. De är därför alltid i drift när det blåser tillräckligt och tekniken fungerar. De senaste åren har de nya vindkraftverken i Sverige i genomsnitt haft tidstillgänglighet på 98 %. Stilleståndstiden på grund av

en ca tekniska problem och service har alltså uppgått till bara ca 7 dygn per år 2 % av 8 760

timmar.

3Driñuppföljning vindkraftverk över 50 kW Årsrapport 1997, Elforsk rapport 98:4/

av

Energimyndigheten rapport ER 4:1998.

Uppförda och planerade 17

vindkraftverk

De flesta vindkraftverken i Sverige finns på Gotland, Öland och vid kusterna i södra Sverige. Vindkraftverk 50kW länsvis vid slutet år 1997

av Län Antal MW Län Antal MW Län Antal MW Län Antal MW A 3 0,4 H 19 4,4 P 9 1,7 x 1 0,6

Källa. Driftuppföljning Vindkraftverk över 50 kW Årsrapport 1997,

av Elforsk rapport Wat/Energimyndigheten rapport ER4: l 998.

I utredningens enkät till länsstyrelserna efterfrågades redovisningar befintliga vind-

av kraftverk. Enligt dessa redovisningar och driftuppföljningen skulle antalet uppförda verk ha följande fördelning på län och storleksklasser i oktober 1998.

Södermanlands län

1Två prototyper med l 000 respektive 3 000 kW effekt Prototyp. Källor. Enkät till länsstyrelserna och Driftuppföljning av Vindkraftverk över 50 kW, oktober 1998.

Vindkraften har byggts ut framför allt i södra Sveriges kustlän. Gotlands län har flest vindkraftverk, följt av Västra Götalands, Skåne, Hallands och Kalmar län. Med undantag

.

4 Länsbokstäver

A; Stockholms län H; Kalmar län O; Göteborgs och Bohus län W; Kopparbergs län C; Uppsala län Gotlands län Älvsborgs län .X2Gävleborgs län

i . .

D; Södermanlands län K; Blekinge län Skaraborgs lär. esYy-Västemorrlands län

.

Östergötlands län Kristianstads län Värmlands län "ala-Jämtlands län

Jönköpings län M; Malmöhus län T; Örebro län inch-Västerbottens län

-

G; Kronobergs län N; Hallands län U; Västmanlands län BD; Norrbottens län

18 Uppförda och planerade vindkraftverk SOU 1998: 152

för ett försöksaggregat utanför Blekinge och en på senare tid genomförd havsetablering utanför Gotland har utbyggnaden vant landbaserad.

2.3 Planerad utbyggnad

I utredningens enkät till länsstyrelserna efterfrågades också redovisningar tillstånds-

av givna, men inte uppförda vindkraftverk, av föreliggande ansökningar om tillstånd och av väntade ansökningar om tillstånc. zppföra vindkraftverk. Tillförlitligheten i de här

3 gjorda redovisningama är ojämn .Jende på att underlaget från länsstyrelserna har skiftande omfattning och detaljeringsgrad. Från länsstyrelsen i Gotlands län har vi över huvud taget inte kunnat någon redovisning av dessa frågor. I många fall där tillstånd har lämnats enligt miljöskyddslagen finns inte uppgift om bygglov enligt plan- och bygglagen har länmats. i

Kategorin väntade ansökningar naturliga skäl särskilt osäker, med hänsyn till svå-

är av righeterna att bedöma realismen i olika projekt som förs fram. Tidsperspektivet i bedömningarna kan också variera mellan länsstyrelserna.

Trots dessa osäkerheter bedömer att redovisningama ger en hygglig bild av situationen omkring slutet oktober 1998. Redovisningarna finns sammanställda i bilaga 4 och

av två kartor på s. 20 och 21. Kartmaterialet överensstämmer inte helt med sammanställningarna i bilagan. Den största felaktigheten är att det kartan saknas uppgifter för Västra Götalands län vad gäller såväl tillståndsgivna, men uppförda verk, som de verk som är under prövning och de verk för vilka ansökningar väntas, sammanlagt ca 230 stycken.

I följande tabeller sammanfattas redovisningama länsvis och i olika storleksklasser.

Den större storleken verken befästs av uppgifterna om tillståndsgivna, men inte uppförda verk. I Västra Götaland finns avgjort flest tillstånd till inte uppförda verk. En majoritet dessa ligger i storleksklassen 500-899 kW, men en ansenlig mängd finns även i

av storleksklassen upp till ca l 500 kW. Andra län med många tillståndsgivna men inte uppförda större verk är Skåne och Halland. Som tidigare har sagts har det inte gått att få någ-

uppgifter det på Gotland finns tillståndsgivna, inte uppförda verk. ra om men Västra Götalands län har också det klart största antalet verk under prövning, följt av Skå-

Jämtlands, Uppsala, och Norrbottens län. Tendensen är alltså att utbyggnaden kan ne, förväntas fortsätta i västra och södra Sverige, men också öka starkt norr ut i landet.

En annan tendens i de planerade utbyggnadema är ett växande antal lokaliseringsornråden till havs. I Skåne prövas för närvarande stor med mycket stora vindlcraft-

en grupp verk 1 500 till havs i Öresund. Också för Kalmarsund och Göteborgs hamninlopp

kW

finns ansökningar vindkraftverk. Bland de väntade ansökningama finns

om grupper av många längs Norrlandskusten. I Sverige finns också betydande intressen riktade

norra mot att ta i anspråk fjällområden för vindkraftsutbyggnad.

Våra uppgifter från länsstyrelserna väntade ansökningar är som nämnts osäkra. Uti-

om från vårt material kan vi dock konstatera en fortsatt tendens mot etableringar i Norrland, bland i fjällvärlden. Även tendensen mot havsetableringar står sig. I Västra Göta-

annat lands län väntas flera ansökningar att uppföra stora grupper av vindkraftverk till

om havs. I Uppsala län väntas ansökan att få uppföra mycket stor grupp vindkraft-

en om en verk till havs.

Uppförda och planerade vindkraftverk 19

Tillståndsgivna inte uppförda vindkraftverk

men Län 100-499 500-899 900-1700

Östergötlands län

Bygglov 5

- Kalmar län Bygglov 2 Skåne län

Bygglov 23 3

Tillstånd ML 8

a,

. Hallands län

Bygglov 7 23

Västra Götalands län Tillstånd ML 61 23 Örebro län Bygglov 1 Västernorrlands län

Bygglov l

Jämtlands län Bygglov 7 Västerbottens län Tillstånd ML 4 Norrbottens län Tillstånd ML 2

Ansökningar om tillstånd

Län 500-899 900-1700 Varav off shore

Väntade ansökningar

VINDKRAFTVERK

2100 kW g Befintligt uppförda Q Tillståndsgivna O Under prövning O Väntade ansökn.

Med svart kontur koordinatbestämda

Utan svart kontur uppskattat läge

Skala 1:3,000,000

Källa: enkät till länsstyrelserna

ANdal:n

D/nnátar

Hannas ndanwamn O

i

Malung oualhu

,WN 5nánhan :damma b Holm: .N Sater

J , ,- Humor; 4 1

x g

sun" g F za HHvu ap aEDK; IAnmr Eda i v.. / ä . ewa , 3 A Äina ä n i . . Jsxmvuvs Nm, I

x MunladmåJ

x se fJ r , rm 2 -gu 5°" 7 LVdda/nilap O " 7--- l , .Q Lmm zV p 4,1/ / 34 ,- . w VWim , Fallnpvng

A y

nan . r 2 fv Hannu/nl . i Alp å W, ,x Hmg,f 4; w- , f Å .

S/unhunga

VINDKRAFTVERK 2100 kW Befintligt uppförda Tillståndsgivna Under prövning Väntade ansökn. Med svart kontur koordinatbestämda Utan svart kontur uppskattat läge

Skala 1:2,900,000 Källa: enkät till länsstyrelserna

Omgivningspåverkan och hänsynstaganden 23

3 och

Omgivningspåverkan hänsynstaganden

I detta kapitel redovisar vi frågor som vi bedömer är av betydelse för att bedöma och analysera vindkraftverkens påverkan på omgivningen och därav orsakade effekter för olika andra intressen. Redovisningen bygger på svaren på våra enkäter samt på rapporter och annan dokumentation som vi har kunnat ta del av. Vid referenser i texten åsyftas redovisningar i enkätsvaren. Vidare har uppgifter hämtats från olika svenska och utländska organisationers hemsidor internet. Alla redovisade uppgifter har inte till fullo kunnat kontrolleras i arbetet med denna rapport, utan kan komma att revideras i vårt fortsatta arbete.

Allmänt sett är kunskaperna om vindkraftverkens effekter i omgivningen dåligt systematiserade. För de vindkraftverk som fått statligt investeringsstöd, vilka svarar för huvuddelen av den installerade effekten, men för även andra vindkraftverk, samlas in och

systematiseras detaljerade uppgifter om driften. Några motsvarande sammanställningar

av hur vindkraftverken påverkar omgivningen och effekterna andra intressen görs inte. Det är angeläget att erfarenheterna av uppförda vindkraftverk bättre tas till och

vara systematiseras så att de kan tjäna som underlag när man vid fysisk planering och tillståndsprövning skall bedöma lämpligheten av etableringar vindkraftverk.

av

3.1 En ren energikälla som tar plats

Vindkraften är en förnybar energiforrn inte medför några utsläpp för miljön skad-

som av liga ämnen. Ett modernt vindkraftverk har vidare efter 3-6 månaders drift i ett bra vindläge producerat lika mycket energi som det går för dess tillverkning. Eftersom livslängden för ett vindkraftverk är ca 25 år, så levererar det totalt 50-100 gånger så mycket

som sin egen tillverkningsenergif

Elproduktion genom vindkraftverk ersätter från anläggningar eldade med fossila bränslen, belägna i Sverige eller i länder som har med Sverige integrerade elsystem. I dag utnyttjas elkraft från danska och finska kollqaftverk marginalkraft i det

som gemensamma nordiska kraftsystemet.

Elproduktion i anläggningar som använder fossila bränslen medför utsläpp till luften av skadliga ämnen, bland annat koldioxid, svavel och kväveoxider. Om exempel

man som antar att den svenska elproduktionen från vindkraftverk år 1998, 300 GWh, ersatte från koleldade kondenskraftverk i det internationella elsystemet kan uppskatta att utsläp-

man

koldioxid minskade med 300 000 ton.° De utsläppta ämnena kan spridas över pen av ca stora områden och påverka klimatförhållandena och medföra skadliga effekter på mark och vatten, bland försurning och övergödning.

annat genom

5Livscykelanalyser för energislag deti svenska elsystemet, Vattenfall AB. 6Uppgiften hur mycket koldioxid koleldade kondenskraftverk släpper

om ut är hämtade från rapporten Mil-

jöanpassad effektiv uppvärmning och elanvändning, Energimyndigheten NUTEK och Naturvårdsverket

1998.

24 Omgivningspåverkan och hänsynstaganden

Vindlcraftverk kan ersätta elproduktion från andra anläggningar antingen direkt eller genom att från vindkraftverk innebär att vattenkraftsresurser i regleringsmagasinen kan lagras för behov elproduktion. Det svenska elkraftssystemet har, de senare av genom stora och snabba regleringsmöjlighetema i vårt vattenkraftssystem, unikt goda förutsättningar att kunna klara stora mängder från vindkraftverk. Till fördel för vindkrañen är härvid att produktionen i södra Sverige är störst under vinterhalvåret, då det blåser mest, och då samtidigt elförbrukningen högst. Vindkraftverk minskar också behovet är som av bränsletransporter. Vindkraftens miljöfördelar är sålunda global och nationell karaktär av genom att användningen av vindlcraftverk minskar utsläppen av föroreningar från den elproduktion som den ersätter.

Vindkraftens nackdelar är natur och i form främst visuell påverkan på landav annan av skapet samt ljud- och ljusstömingar och därav föranledda intressemotsättningar med avseende på användningen av mark- och vattenområden. Vid en energimässigt stor utbyggnad av vindkraftverk blir dessa effekter påtagliga att varje enskilt vindkraftverk genom genererar förhållandevis lite energi, jämfört med i Sverige konventionella stora anläggningar för elproduktion. Det skulle behövas ett stort antal vindkraftverk för att uppnå lika stor elproduktion som från ett kämkrañverk eller ett olje- eller kolkondenskraftverk.

Vid en framtida avveckling kärnkraftverk i det svenska energisystemet behöver av man göra omfattande ersättningsinvesteringar i elproducerande anläggningar. Vindlcraften nya kan då utgöra ett ekonomiskt och miljömässigt intressant komplement i elsystemet. Den svenska totala elkonsumtionen är 140 TWh, ungefär 70 TWh produceras i nu ca varav svenska kämkraftverk och lika mycket kommer från våra Vattenkraftverk. För att i vindlcraftverk uppnå en elproduktion, motsvarar 10 % den svenska elkonsumtionen, som av 14 TWh, dvs. l/5 av kärnkraftverkens produktion, skulle erfordras 12 000 vindkraftca verk av storleken 600 kW eller ca 1 750 vindkraftverk storleken 3 000 kW. Storleken av 500-600 kW har varit den vanligaste under de två senaste åren. Vindkraftverk på 3 000 kW kan vara en vanlig storlek inom den närmaste IO-årsperioden, framför allt till havs där större vindkraftverk än land torde kunna byggas, främst med hänsyn till landskapsbilden Vid etableringar till havs behövs för produktion färre anläggningar samma än på land till följd av mer gynnsamma vindförhållanden.

För att belysa inverkan av hur de svenska vindkraftverken har placerats från vindenergisynpunkt, har vi utifrån driftstatistik studerat produktionen från de vanligaste typerna sex vindkraftverk 150-600 kW i bra respektive dåliga vindlägen. De från vindsynpunkt bäst placerade verken producerade dubbelt så mycket de sämst placerade. Med beaktande som av typ av vindkraftverk och skillnader i teknisk tillgänglighet produktionskostnadema var i de bra vindlägena ca hälften så höga i de dåliga lägena. Produktionen, och indirekt som minskningen av utsläpp av koldioxid och andra skadliga ämnen, dubbelt så stor i de var

bra vindlägena

Sammanfattningsvis kan konstateras att ett vindkraftverk främst påverkar sin närmiljö, samtidigt som vindlcrafrverkets elproduktion innebär att på andra ställen kan minska man föroreningar, utvinning fossila bränslen och bränsletransponer. Vad är önskvärt av som vid bedömningar vindkraftens effekter är att så långt möjligt värdera vindkraftverkens av samlade konsekvenser för miljön vad gäller föroreningar, landskapsbild, ljud och m.m. därvid ta hänsyn till de minskade negativa effekterna från den elproduktion från andra anläggningar som vindlcraftverkens produktion ersätter.

7 har räknats Här med en utnyttjningstid 2 200 timmar 600 kW respektive 2 700 timmar 3 000 kW. l Årsrapport Driftuppföljning av Vindkrañverk över 50 kW 1997, Elforsk rapport 98:4/ Energimyndigheten rapport ER 4: 1998.

SOU 1998: 152 Omgivningspåverkan och hänsynstaganden 25

3.2 Trivs bäst i öppna

landskap

Vindförhållandena är avgörande för ett vindkraftverks ekonomi. God tillgång på vindenergi på en viss plats är från ekonomisk synpunkt viktigare än i vilken del landet

av som vindlcraftsproduktionen sker, t.ex. kan bättre vindförhållanden i Sverige uppväga

norra överföringskostnaden för till områden med hög förbrukning i södra Sverige.

Vindens energiinnehåll minskar till följd av ojärrmheter hos terrängen, vegetation, bebyggelse och andra vindbromsande element i omgivningen. Omgivningen på flera kilometers avstånd kan påverka vindförhållandena för ett vindkraftverk. De bästa vindenergiförhållandena finns därför på öppet hav, längs öppna havskuster, vid stora sjöar och i öppna inlands- och fjällområden. För fjällvärlden måste uppmärksammas att väderförhållandena där är särskilt komplexa och de geografiska variationema mycket stora. Generellt sett avtar vindenergin från kusten och inåt land och ökar den med höjden. Kallare klimat ökar energiinnehållet i vinden att luften är tyngre. Höjdryggar tvärs

genom och trånga dalgångar och pass längs vindriktningen vinden och ökar

pressar samman vindhastigheten. Till havs ökar i allmänhet vindtillgången med avståndet från kustlinjen. Ytråheten, skrovligheten, hos vattenytan nära kustlinjen är större än för öppet hav på grund att

av mindre vattendjup innebär ökad friktion mellan vågor och havsbotten och därmed förändrad ytstruktur. I vindriktriingar från land ökar vindflödet med avståndet också på grund

av den högre ytråheten över landytan av intresse främst för Östersjön till följd att den

av förhärskande vindriktningen är västlig. Dessa effekter kan ha betydelse till 20-30

upp km från land. Temperaturskillnadema mellan land- och havsytan vissa tider på året kan dock påverka vinden så att dessa mer generella samband för hur vinden ökar med avståndet från land får minskad, ibland ingen, betydelse för vindtillgången. På läsidan av ett vindkraftverk minskar vindhastigheten och ökar vindens turbulens. Kraftverk i placeras med ett mellanliggande avstånd på 5-7 rotordiametrar för att

grupp minska riskerna för att de stör varandra. I stora vindkraftsparker behövs större avstånd eftersom kraftverkens inbördes läverkan där är större.

Vid lokalisering till havs behöver vindkraftverken arrangeras i grupper om flera tiotal för att göra en etablering ekonomisk med hänsyn till nätanslutning, drift och underhåll. Med hänsyn till kostnaderna för kraftöverföring och underhåll bör avståndet från land inte överstiga 10-15 km. Vattendjupet behöver vara minst 6 för att byggdelama till ett

m vindkraftverk skall kunna transporteras till platsen. Av tekniska och ekonomiska skäl bedöms en utbyggnad inte kunna ske vid större vattendjup än 15 längre sikt möjli-

m, gen upp till 30 m. I vattenområden med betydande isbildning krävs särskilda åtgärder. Vilken vindtillgången är och hur vinden beter sig är dåligt känt i stora delar landet.

av Som framgår av kapitel 7 anser många att det behövs övergripande karteringar vind-

av förhållandena i olika delar av landet.

3.3 Påverkan och

störningar

Den påverkan på omgivningen, och dess effekter för andra verksamheter och intressen, som vindlcraftsetableringar ger upphov till varierar med vindkraftverkens placering, storlek, konstruktion o.dyl. samt om det är fråga om enstaka aggregat eller vindkraftverk samlade i grupper. De bedömningar här redovisas utgår från erfarenheterna de

som av vindkraftverk som nu finns uppförda i Sverige och utomlands.

26 Omgivningspåverkan och hänsynstaganden

Vid bedömningar av vindkraftverkens påverkan och effekter måste beaktas att vindkraftverken utvecklas och förändras. Som redovisas i kapitel 2 har skett och sker i snabb takt en ökning av vindkraftverkens storlek. Det har vidare blivit vanligare med vindkraftverk i grupper, jämfört med tidigare då enstaka verk var det vanliga; det finns planer på grupper med flera tiotal stora vindkraftverk. Också vindkraftstekniken förändras, bland annat har man allt bättre kunnat bemästra ljudet från vindlcraftverken. Det bör också noteras att vad som uppfattas som störande hos vindkraftverk varierar från individ till individ. Om vindkraften accepteras beror till dels på vilken uppfattning

man har om vilken roll den skall spela i det svenska energisystemet och hur bedömer de

man miljöproblem som är förknippade med andra och till vindkraften alternativa energikällor. Av betydelse är också vilken delaktighet man känner i en vindlcraftsutbyggnad och huruvida byggandet av vindkraftverk uppfattas som en del i bygdens utveckling.

3.3. l Visuell påverkan

Påverkan på landskapsbilden är den fråga i på våra enkäter i allmänhet tydligt

som svaren framstår som viktigast när det gäller vindlcraftverkens omgivningseffekter.

Avviker i landskapet

För att vindenergin skall kunna utnyttjas effektivt måste vindkraftverken ligga fritt. Vindkraftverken är, med undantag av de flesta mindre verken för lokala elbehov, höga och awiker i form från det omgivande landskapet. De kan därför synas på långa avstånd och överstiger i höjdskala flertalet andra objekt i landskapet. Även vindkraftverken

om upptar en liten del av synfáltet drar de genom vingarnas rörelse till sig uppmärksamheten hos människor i området. Vindkraftverkens höjd ökar med effektstorleken. I dag kan göras den bedömningen att nya etableringar av kommersiella vindkraftverk för produktion avsedd för det allmänna elnätet kommer att vara av minst storleksordningen 500 kW. Vi bedömer att det dessutom kommer att byggas vindkraftverk för lokala behov, för vilka den övre gränsen här har satts till storleksordningen under 100 kW. I följande tabell redovisas vindkraftverkens storlek i olika effektklasser. Som jämförelse kan nämnas att stadshustornet i Stockholm är drygt 100 m högt och att en lcraftledningsstolpe för 400 kV-ledning den högsta

en ledningsspänningen i Sverige är 37 m.

Vindkraftverk indelade efter effekt och höjd

Effekt kW Tomhöjd m Rotordiameter m

Vindkraftverk blir genom sin höjd ofta ett dominerande element i det närliggande landskapet och ett tydligt element i landskapet på längre avstånd. En tumregel är att ett vindkraftverk vid fri sikt och i klart väder dominerar landskapet inom ett avstånd på 10 gånger verkets höjd, dvs. inom en cirkel med 500 radie vid tornhöjd på 50 Ett vind-

m en m. kraftverk kan vara möjligt att se på ett avstånd upp till 400 gånger tomhöjden, dvs. 2 mil vid samma tomhöjd. Normalt smälter dock ett vindkraftverk in i landskapet på ett avstånd av 5-10 km, beroende på landskapets karaktär. Den visuella påverkan förstärks när flera

vindkraftverk ligger nära varandra och från en plats kan läsas ihop med varandra. Huruvida enstaka vindkraftverk och grupper av vindkraftverk läses i hop med varandra är beroende av landskapets karaktär. På långt håll har rotorbladens hastighet betydelse för synintrycket. En rotor med större radie större turbiner och större rotorblad roterar vanligen långsammare än en med

- mindre och ger därför ett lugnare intryck och inte samma uppmärksamhet.

De visuella effekterna med hänsyn till verkens storlek, utforrrming, antal och placering är beroende av det omkringliggande landskapets utseende och kvaliteter. Vindkrañverkens storlek i förhållande till skalan i det omgivande landskapet har stor betydelse för hur den visuella påverkan upplevs. Ju större ett vindkraftverk är desto svårare blir det att på ett visuellt harmoniskt sätt placera i ett landskap med tydliga referenser, t.ex. dominerande riktningar. Eftersom människans förmåga att uppskatta höjdskillnader kraftigt avtar i nivå med de högsta träden har man dock svårt att på avstånd uppfatta skillnaden mellan stora verk med olika höjd, exempelvis mellan 50 och 70 m höga tom. En höjdskillnad kan i stället uppfattas som en skillnad i avståndet till verken. Landskap med en storskalig terräng tål större kraftverk och flera grupper än mer småskaliga landskap. Vindkraftverk på höga punkter i landskapet blir dominerande och om det är stora höj dvariationer i landskapet kan det vara svårt att skapa visuell harmoni vid etablering av flera kraftverk. Vindkraftverk behöver dock inte innebära en negativ påverkan utan kan tillföra ett enahanda landskap nya värden. Vissa landskap har värden och kvaliteter som är särskilt känsliga för ingrepp och där vindkraftverk lätt kan upplevas som främmande inslag. Den visuella påverkan vind-

av kraftverk upplevs som mest i en i övrigt lite påverkad miljö, speciellt i områden dit människor söker sig för att uppleva orördhet och finna ro i naturupplevelsen, t.ex. skärgården och fjällen. En storskalig exploatering med vindkraftverk är ett nytt inslag i kulturlandskapet som kan starkt påverka historiska strukturer, t.ex. odlingslandskap och bebyggelsemiljöer. Påverkan kan också bli påtaglig om vindkraftverk lokaliseras intill känsliga landmärken, såsom kultur- och karaktärsbyggnader, exempelvis kyrkor och slott, gravhögar och enskilda naturformationer, vilka utsätts för visuell konkurrens; här behöver respektavstånd iakttas. Områden i anslutning till större industrietableringar och andra tekniska anläggningar, t.ex. hamnar, större täkter, större ledningsstråk, torde som regel vara

förhållandevis lite känsliga för förändringar av landskapsbilden till följd av stora vind-

kraftverk.

Det går inte att ange en generell gräns för hur stora och hur många vindkraftverk en viss typ av landskap tål. Vilken betydelse påverkan på landskapsbilden tillmäts är vidare beroende av hur man som individ uppfattar vindkraftverken som ett inslag i landskapet i det moderna samhället, som förutsätter anläggningar för elproduktion. Dessa uppfattningar kan komma att förändras med hänsyn till vindkraften: i energisystemet och vartefter alltfler vindkraftverk kommer till. I varje område torrf Q e-ckfinnas en gräns för hur många vindkraftverk som kan finnas inom samma syniáit innan "ett landskap med vindkraftver " upplevs som "ett vindkraftslandskap där tekniska konstruktioner dominerar upplevelsen. Lokalisering grupper med mycket stora vindkraftverk torde med hänsyn till påverkan

av på landskapsbilden i första hand komma i fråga till havs. Avgörande för i vilken grad ett havslokaliserat vindkraftverk är synligt är, utöver jordytans krökning, hur högt vindlcraftverket respektive betraktaren befinner sig över havsytan. Vindkraftverk med ca 50 m tomhöjd är väl synliga till 5 km från kustlinjen. Över 10 km från kustlinjen för-

upp ca svinner de alltmer under horisonten teoretiskt kan de vid ögonhöjden 5 rn över havsytan beräknas vara synliga upp till ett avstånd om ca 35 km. På avstånd däremellan upplevs vindkraftverken som små, men väl synliga när flera ligger tillsammans i grupper.

28 Omgivningspåverkan och hänsynstaganden

För att kunna bedöma hur vindkraftverk bör lokaliseras med hänsyn till den visuella påverkan behöver i varje enskilt fall landskapsanalys som karaktäriserar landska-

göras en pet med avseende på vilken tålighet det har för vindkraftverk -liksom andra höga anläggningar som element i landskapet. För att ge utgångspunkter för sådana analyser av

landskapet och exempel på placering och utformning vindkraftverk i olika landskaps-

av typer har Vindkraftsutredningen lämnat ett uppdrag rikstäckande studie Över-

om en siktlig landskapstypsindelning för vindkraft till Institutionen för landskapsplanering,

- Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp.

Ljusejfekter

Vindkraftverkens rotorblad kan upphov till besvärande skuggproblem att det

ge genom uppstår en blixtrande effekt när de klipper solljuset". Vid klart väder kan skuggeffekter uppträda på flera hundra meters avstånd. Skuggornas utbredning är störst när solen står lågt, dvs. problemen är störst vid solens och nedgång under våren och hösten. Skug-

uppgeffektema tilltar längre norr ut man kommer beroende på att solens höjd minskar med breddgraden. Vilka skuggeffekter som uppstår beror på omkringliggande bebyggelse och vegetation, höjdskillnader och på vilken sida av vindkraftverket man befinner sig. Det går att beräkna när det uppstår besvärliga skuggproblem och att programmera ett vindkraftverk så att det då stannar.

Rotorbladen kan också ge upphov till besvärande ljusreflexer. Dessa går att dämpa

genom att måla bladen matta.

Några allmänna rekommendationer för vad som skall iakttas vad gäller påverkan av skuggor och reflexer finns inte i Sverige. I enkätsvaren tas från flera håll behovet

upp av att utforma riktlinjer för skuggbildning skall det antal timmar år närbo-

som ange per som ende får tåla av besvärande skuggeffekter.

En annat ljusfenomen som kan besvärande visuella effekter är när vindkraftverk med

ge hänsyn till flygsäkerheten förses med vamingslampor.

3.3.2 Ljudpåverkan

Buller kan definieras inte önskvärt, dvs. störande, ljud. Vad är störande är

som som en subjektiv upplevelse hos den som utsätts för ett visst ljud, allmänt kan utgå

men man ifrån att antalet störda personer ökar högre ljudnivån är. Vidare är märmiskors förväntningar på stömingsfrihet högre i naturområden och lugna landsbygdsområden än i andra områden som är mer påverkade av mänskliga verksamheter. Om ljud upplevs som buller beror också på ljudets karaktär.

Vindlcrañverk upphov till två typer ljud; dels aerodynamsikt ljud i form vind-

ger av av brus från rotorbladen, främst spetsama, dels mekaniskt ljud från främst växellådan ett

skor-rande ljud, ofta med tydliga s.k. hörbara toner, som tränger igenom bakgrundsljudet. Även generator och krañelektronik kan ljud med sådana hörbara

avge toner.

Vindkraftverkens maskinljud är den mekaniska ljud nonnalt upplevs

typ av som som mest störande. Maskinljudet kan dämpas isolering.

genom

Ljudet från rotorbladen, som på avstånd större än 100 rn normalt är högre än det mekaniska ljudet, saknar hörbara toner och påminner om det naturliga vindbruset. Ljudet från bladen kan dock genom sin karaktär ett svischande ljud förändras när bladen

- som passerar vindlcraftverkets torn skiljas från naturljudet. Detta ljud, som främst bestäms av

bladspetsamas hastighet, kan begränsas genom att använda variabelt varvtal hos turbinen

så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgmndsljudet är lägst.

För vindkraftverk tillämpas i Sverige regel, Naturvårdsverket angivna riktvärden

som av för industribuller nattetid Ljudnivån i mätenheten dBA. Om ljudet innehåller

anges hörbara toner är riktvärdena 5 dBA lägre. Med riktvärden de värden normalt

avses som inte bör överskridas.

Av enkätsvaren framgår att man i allmänhet Naturvårdsverkets riktvärden för

anser externt industribuller vara tillämpbara för att från ljudsynpunkt bestämma hur långt det bör vara mellan vindkraftverk och bostäder. Svensk Vindkraftförening dock att rikt-

menar värdena bör kompletteras med anvisningar innebär att olika bakgrundsljud från and-

som ra verksamheter beaktas.

Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller nattetid 0 Bostäder, utbildningslokaler, vårdbyggnader 40 dBA 0 Planlagd fritidsbebyggelse 35 dBA

Rörligt friluftsliv med naturupplevelser

De naturliga ljuden i omgivningen kan, beroende på topografi, vegetation och vindförhållanden, helt eller delvis maskera ljudet från ett vindkraftverk. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindstyrkor på 4-5 m/sek. Vid en vindstyrka på 5 m/sek ligger bakgrundsnivån på 40 dBA på 10 m höjd i ett öppet slättornråde och på 50 dBA vid vindstyrka på

en 10 m/sek. I områden med höga träd är värdena lO decibel högre. Vid kustnära lokalisering tillkommer det ljud som alstras av vågor. Ljudet från vindkraftverk hörs därför mest vid svag vind.

Det bör observeras att ett ljuds störande effekter inte bara bestäms ljudnivån,

av utan också påverkas av ljudets frekvenssammansättning. Kunskaperna vad ett ljuds fre-

om kvens betyder för upplevelsen ljud från vindkraftverk är bristfälliga. Den använda

av mätenheten dBA syftar dock till att väga ihop ett ljuds olika frekvenser så att det blir jämförbart med vad örat uppfattar. Lågfrekventa ljud, under 200 hertz Hz, kan uppfattas på längre avstånd än ljud med högre frekvens, eftersom de inte i utsträckning däm-

samma pas av olika hinder. När det gäller lågfrekventa ljud är det inte bara udupplevelsen

som är av intresse. Sådana ljud kan också ge effekter på människor i form trötthet, sämre

av koncentration och huvudvärk.

Ljudtrycksnivån avtar med 6 dB för varje fördubbling avståndet från ett vindkraftverk.

av Därutöver försvagas ljudvågoma av markdämpning och hinder i deras väg, t.ex. vegetation, naturforrnationer och bebyggelse. På vilket avstånd från etablering vindkraft-

en av verk som en viss ljudnivå nås är vidare beroende maskintypen, tomhöjden och antalet

av verk. Allmänt kan sägas att gränsvärdet 40 dBA för ett enstaka modernt mindre aggregat 150-200 kW kan klaras på cirka 300 avstånd. För ett aggregat i 1 MW-klassen kan

m behövas avstånd på upp till omkring 600 Om flera vindkraftverk ligger i

m. samma område blir avståndet längre. Om två likadana aggregat finns på avstånd från

samma en observatör ökar ljudnivån med 3 dB jämfört med ett aggregat. Fem aggregat ök-

ger en ning om 6 á 7 dB. Decibelskalan är logaritmisk vilket innebär ökning med 10 dB

att en innebär en tiodubbling av ljudet.

Emellertid kan omgivningens ljuddämpande egenskaper till följd vegetation, topografi

av m.m. vara mycket olika. I klipplandskap och andra områden utan vegetation blir ljuddämpningen mindre och det kan uppkomma kraftigare reflektioner ljudet än i områden

av

9 Externt industribuller allmänna råd, Naturvårdsverket 1983.

- ° Ljudet mäts 10m höjd vid en vindhastighet s rn/sek.

30 Omgivningspåverkan och hänsynstaganden

med rikligare vegetation. Över havet når ljudet mycket längre än över land då

vattenytan är starkt reflekterande och lite ljuddämpande. I kuperad terräng kan vissa platser ligga i vindskugga vid en viss vindriktning, varvid maskeringseffekten av naturljuden minskar och ljudet från ett vindkraftverk i omgivningen därför hörs tydligare. Detsamma kan inträffa när vindkraftverk byggs höjder i landskapet, där vindhastigheten kan högre

vara än i det omgivande lägre landskapet. För att vid lokalisering vindkraftverk bättre kun-

av na beakta hur ljudet sprids med hänsyn till varierande naturförhållanden kan förfinade mät- och prognosmetoder behöva utvecklas.

Det är sålunda en rad förhållanden bestämmer hur långt ljudet från ett eller flera

som vindkraftverk hörs. Det är därför inte lämpligt att utifrån riktvärdena för buller någ-

ange ra generella riktlinjer för vilka bestämda avstånd som skall finnas mellan vindkraftverk och t.ex. bostäder. Inom vilket avstånd från vindkraftverk viss ljudnivå nås och

som en vilken hörbarheten är måste bedömas utifrån de förutsättningar som gäller för varje etablering. I mer komplex terräng kan det krävas ljudmätningar under lång tid för att

man skall förstå hur ljudutbredningen sker i olika vädersituationer.

I skrivelser och telefonsamtal till utredningen har antal bor i när-

ett stort personer som heten av vindkraftverk framfört att de upplever störningar i form buller från vindkraft-

av verk för vilka riktlinjerna för buller har tillämpats vid tillståndsprövningen.

3.3.3 Ianspråktagande av mark- och vattenområden

Mark- och vattenanvändning

Ett vindkraftverk tar i anspråk bara en liten yta för sitt fundament. Ett större verk på land behöver ett gravitationsfundament i betong med 10-15 diameter. Vid placering bra

m berg kan man använda bergfundament, förankras med stålstänger i berggrunden och

som tar betydligt mindre yta i anspråk.

Vid lokalisering till havs kan vindkraftverken placeras ett gravitationsfundament t.ex. en kasun, som flottas ut och sänks på plats, på s.k. monopile ett stålrör, borras

en som ned i berggrunden och gjuts fast eller ett trebensfundament t.ex. stålkonstruktion

en med tre ben, som fixeras vid havsbotten. Platsens förutsättningar vattendjup, bottenbeskaffenhet, vågor, isbildning etc avgör valet fundament.

av

Vid bedömning av ytbehovet behöver också beaktas att vindkraftverk i i regel

en grupp placeras fem-sju rotordiametrar från varandra för att energiutbytet inte skall minska för mycket genom att vindlcraftverken stjäl" vind från varandra.

Betongfundamenten kan i många typer av mark grävas ned och täckas med jord så att mark tas i direkt anspråk endast för själva tomfoten, 10-15 2 Markområdena runt och

rn

. ända på kraftverken kan användas, exempelvis som betesmark.

Till vindlcraftverket hör en transformatorstation som upptar några 2 samt kablar och

rn ledningar till och från denna och till elnätet. Hos stora vindkraftverk blir det allt vanligare att transfonnatorn placeras inuti tornet. För havslokaliserade vindkraftverk behövs, utöver anslutningsledningar till land, mark för anslutningsstationer på land.

Mark behöver tas i anspråk också för tillfarts- och servicevägar, servicebyggnader o.dyl. Vägarna tar ofta mer mark i anspråk och kan, liksom nya ledningar, innebära bestå-

mer ende ingrepp än vindkraftverkens fundament, relativt lätt kan tas bort.

som

Den direkta markåtgången för ett vindkraftverk är i regel sålunda liten och de areella konflikterna begränsade då marken kan brukas tätt inpå ett vindkraftverk. Vindkraftverk

på åkerfält kan dock tillsammans med servicevägar och ledningar m.m. vara brukningshinder. Placeras kraftverken intill åkerkanter begränsas detta problem. Vid själva byggandet av kraftverk, ledningar och vägar kan skador uppstå i form av markpackning och störningar av dräneiingssystem. En aspekt på behovet av mark är att vindkraftverkens produktion är beroende av

annan att vindförhållandena inte försämras ändrad arealanvändning i närheten av vind-

genom kraftverken, t.ex. ny bebyggelse eller beskogning; det kan handla om avstånd på flera km. Som redovisas i det följande kan också olika säkerhetsavstånd behöva iakttas i förhållande till andra verksamheter. Vindkraftverk kan vidare till följd buller och skuggor samt visuellt indirekt påverka

av markanvändningen inom relativt stora avstånd från kraftverket. Vid havslokalisering kan fundament och torn påverka vattengenomströmningen och vattenutbytet och ge effekter i form av erosion och deposition av sand. I samband med muddring, kabeldragningar och andra anläggningsarbeten kan finkorniga sediment spridas och upphov till grumling.

ge -

Elnät

Vindrika platser land blir aktuella för lokalisering vindkraftverk ligger ofta i

som av glest bebyggda områden med abonnenter och låg elförbrukning och därmed svaga elektriska nät. När kapaciteten i ett sådant ledningsnät inte är tillräcklig för att ta emot ytterligare elproduktion från tillkommande vindlcraftverk kan ledningar medföra be-

nya hov mark för ledningsgator och ställverk. Behoven av att förstärka elnäten behandlas

av

i kapitel 6.

Hinder och säkerhet Som höga vertikala element i landskapet utgör vindkraftverken hinder för luftfarkoster. Kring såväl civila som militära flygplatser och militära s.k. kortbanor finns krav på ytor fria från hinder. För det civila flyget krävs vid flygplatser 15 krn hinderñihet i banans längdriktning och 12 km tvärs banan. De militära bestämmelserna är i stort desamma. För militära flygfält finns dessutom säkerhetszoner i flygriktningama som sträcker sig 35 km ut från flygplanens sättpunkt. Vid lokalisering till havs kan vindkraftverk och elkablar vara hinder för sjöfart och fiske och innebära kollisionsrisker. Fyrar kan skymmas och försvåra navigering. Vidare kan sjöräddningsinsatser från främst helikopter försvåras i anslutning till större grupper av vindkraftverk till havs.

Med hänsyn till risken för olyckor, exempelvis brand, blixtnedslag och iskast från rotorbladen, bör vindkraftverk inte ligga för nära olika andra verksamheter och anläggningar. Ofta används följande säkerhetsavstånd, rekommenderade Boverket."

som är av

Verksamhet/anläggning säkerhetsavstånd

0 Byggnader och platser där Tomhöjden + 3 rotordiametem

x

människor vistas oskyddade

och ofta

Större allmänna vägar Tomhöj den + 3 x rotordiametem 0

Övriga allmänna vägar Totalhöj den 0 0 Järnvägar Totalhöjden, dock lägst 50 rn 0 Kraftledningar Totalhöjden Totalhöjden Tomhöjden + halva rotordiametem

Boverket, Allmänna råd 1995:1.

32 Omgivningspåverkan och hänsynstaganden

För naturgasledningar tillämpas i Danmark ett säkerhetsavstånd på 2 x vindkraftverkets

totalhöjd.

Boverket framför att det kan finnas anledning att se över de i Sverige rekommenderade säkerhetsavstånden mot bakgrund av de erfarenheter som nu finns om vindkraftverk.

3.3.4 Störningar signalsystem

av

Torn och rotorblad kan, bland annat genom reflektering av signaler, störa elektromagnetiska kommunikationssystem, t.ex. TV, radio och radar samt systern för radiolänk- och satellitkommunikation.

För det militära försvarets del handlar det om radar- och signalspanings- och radiolänksystem. Hur dessa system påverkas av vindkraftverk studeras i ett utredningsarbete

som beräknas vara avslutat i juni 1999. För såväl det militära som civila flyget kan vindkraftverk medföra störningar av navigations- och landningshjälpmedel.

För sjöfarten kan navigation försvåras på grund av störningar av kommunikationssystem och radarsignaler. Sjöfartsverket anser att utredning och testförsök bör göras för att utröna vindkraftverkens påverkan på radio- och radarsändningar rör sjöfarten.

som Vid havslokalisering kan uppkomma elektromagnetiska störningar av sjömineringar och militära sensorer i havet. Ljud från ett kraftverk kan störa militära sonaranläggningar

som avlyssnar undervattensljud med hjälp av mikrofoner. För att system av sådana slag inte skall störas kan vissa sektorer och stråk behöva hållas fria från vindkraftverk.

Tanums kommun anser att ansvarstörhållanden och tekniska lösningar vad gäller störningar TV-mottagare bör utredas. Enligt mätningar av Teracom kan störningar på mottagningen av TV- och radiosignaler uppkomma inom en sektor, med en vinkel på 10 grader, på upp till 3-4 km bakom ett vindkraftverk i riktning från sändaren. Teracom redovisar konstaterade störningar på TV-mottagning i fall i Bohuslän. Beträffande

ett par radiolänkförbindelse föreslår Teracom för att störande reflektioner skall minimeras, bland annat att vindkraftverk skall placeras så att verkets "synlighet" från en radiolänkantenn blir så liten som möjligt.

I samband med vår enkät har varken Telia eller Post- och telestyrelsen furmit anledning att föreslå några allmänna hänsynsregler bör iakttas i anslutning till olika radiolänk-

som system när vindkraftverk lokaliseras. Det kan noteras att man i Danmark tillämpar regeln att det skall vara fritt från vindkraftverk inom ett avstånd på 300 på varje sida hu-

m om vudstrålen i ett radiolänkstråk. Vidare skall den danske Telestyrelsen höras när vindkraft verk placeras inom en vinkel på 3 grader på varje si.- huvudstrålen mätt från såväl

4 n sändar- som mottagarmasten.

3.3.5 Effekter för djur

Kunskapsunderlaget vad gäller vindlcraftverkens effekter för djurlivet är mycket begränsat och behöver enligt flera enkätsvar förbättras. Naturhistoriska riksmuseet betonar särskilt vikten av att bättre kunskap tas fram beträffande effekterna på sälkolonier och flyttfåglar vid havsetablering av vindkraftverk.

Omgivningspåverkan och hänsynstaganden 33

Fåglar

Studier av fåglars beteende i närheten av vindkraftverk har främst gjorts utomlands, men det finns även svenska studier. De uppgifter som här redovisas bygger på en dansk litteraturstudie, som genomfördes under perioden september 1994-juni 1995, med syftet att sammanställa och värdera kunskapsläget beträffande fåglars reaktion på vindkraftverk."

Kollisionsrisk

Gjorda undersökningar tyder på att sträckande fåglar i liten utsträckning kolliderar med vindkraftverk. Kollisionsrisken är störst vid dålig sikt. Fåglar sträcker normalt i stilla väder med god sikt och ofta högre höjd än vindlcraftverkens, vissa fågelarter sträcker dock på natten.

Luftledningar innebär normalt större kollisionsrisk än vindkraftverk.

en När fåglar närmar sig ett vindkraftverk tycks de som regel ändra flygriktning och

passera förbi kraftverket. För vissa rovfåglar kan det finnas förhöjd risk för kollision i

en samband med bytesjakt.

Skrämseleffekt

En skrämseleffekt har kunnat iakttas för häckande fåglar, effekten varierar för olika

men arter. En förklaring kan vara vilka fria flygytor som en art behöver. Det bör observeras att återkomst till en häclcningsplats där vindkraftverk har uppförts kan vara av kortsiktig natur beroende på en viss individs platstrofasthet.

Också för rastande och födosökande fåglar kan vindkraftverk ha en skrämmande effekt, men även i dessa fall varierar det från art till art. På ett avstånd på upp till 250 m har det visat sig att antalet fåglar kan minska med upp till 95 94. Det har registrerats störande effekter på upp till 800 rn för gäss och vadarfåglar. Det är speciellt viktigt att uppmärksamma risken för skrämseleffekter i områden har god tillgång till attraktiv föda, t.ex.

som musselbankar i anslutning till havslokaliserade grupper av vindkraftverk.

För sträckande fåglar kan en barriäreffekt uppkomma om många vindkraftverk står tätt

tvärs flygriktningen. Vid avstånd på upp till 100 å 200 m mellan vindkraftverken kan uppstå en så stark barriäreffekt att fåglarna inte passerar emellan.

Däggdjur

Varken vilda eller tama däggdjur verkar vindlcraftverk. Djuren betar i anslutning

störas av till vindkraftverken.

Hur renar reagerar på vindkraftverk saknas det dock erfarenheter Jordbruksverket

av. befarar att många vindkraftverk inom ett begränsat område väsentligt kan minska onirådets attraktivitet för renar och att vissa områden kan särskilt känsliga för rennäring-

vara en, t.ex. trånga passager för renarnas vandring, samlingsområden, kalvningsland och områden högt upp på fjällen där renama söker svalka. Samernas riksförbund pekar på att det för de tre nyligen uppförda vindkraftverken vid Rodovålen i Härjedalen har föreskrivits en konsekvensutredning om påverkan på renskötseln och framhåller vikten av att denna följs upp. Vid havslokalisering och strandnära lokalisering torde eventuella störningar sälar och

av andra däggdjur sannolikt kunna ha påtaglig betydelse bara i lekområden och för näringsfångsten särskilt viktiga områden.

u Vindmøllers indvirkning fugle, Status over viden og perspektiver, Faglig rapport fra DMU 147,

nr.

Miljø- og Energiministeriet, Danmarks Miljøundersøgelser, December 1995.

Fisk och andra marina arter

Kunskaperna hur fiskar och andra marina arter påverkas av vindkraftverk till havs är

om mycket begränsade. Lek- och uppväxtornråden kan skadas av vindkraftverkets fundament, kabeldragningar

Fundamentet kan å andra sidan förutsättningar som medför positiva effekter för m.m. ge fisk och andra marina djur, liksom växter, att det kan fungera som ett artificiellt

genom rev. Fiskar kan uppfatta ljud och vibrationer orsakas av vindkraftverk och fortplantas i

som vattnet. Det är känt ljud, inte minst intraljud, som sprids i vattnet kan ha stor betydelse för fiskars beteende. Även elektromagnetiska fält runt kablar och generatorer kan påverka fiskarna.

Biotopförändringar

Den samlade påverkan till följd av vindkraftverk och tillhörande vägar, ledningar, kablar

kan ändra biotopen i ett område och därigenom påverka förutsättningarna för olika m.m. arter. Förändringarna behöver inte innebära en utamining, utan de kan ibland skapa biotoper som i vissa fall gynnar i ett område inte förekommande, men önskvärda, arter. Ett exempel på negativ biotopförändring är att byggande av vindkraftverk och kringut-

en rustning kan skada värdefulla fågellokaler, såsom stränder och strandängar. Som särskilt värdefulla pekar Sveriges Ornitologiska Förening de internationellt värdefulla strandängama på Gotland, på Öland, i Blekinge och i Halland. Grundområden till havs kan också vara för vissa arter särskilt känsliga biotoper. Intresset att kring vindkraftverk hålla fritt från högre vegetation kan motverka mångformigheten i jordbrukslandskapet, särskilt i helåkersbygder. Genom att återinföra betesdrift för att hålla landskapet öppet kan å andra sidan försvunna arter etableras på nytt.

SOU 1998: 152 En planerad utbyggnad med helhetssyn 35

4 En med

planerad utbyggnad helhetssyn

4.1 med mark- och vattenområden

Hushållning

Grundläggande bestämmelser att hushålla med olika mark- och vattenområden i lanom det finns i lagen 1987: 12 hushållning med naturresurser NRL. Enligt 1 kap. om m.m., 1 § NRL skall marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt användas så från att en ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas. I 2 kap. finns grundläggande hushållningsbestämmelser rörande olika användningsändamål

och i 3 kap. finns särskilda hushållningsbestämmelser för vissa större områden. Motsvarande bestämmelser har tagits in i miljöbalken 1998:808, MB, träder i kraft den 1 som januari 1999. Hushållningsbestämmelsema i 2 och 3 kap. NRL återfinns paragraf för paragraf i 3 och 4 kap. MB.

Eftersom områden med för vindkraftverk bra vindförutsättningar, framgår kapitel som av ligger i öppna landskap med lite bebyggelse är de ofta stort värde för och av naturkulturvärden och för friluftslivet. Intresset att bygga vindkraftverk riktas ofta sådana mot större områden som med hänsyn till sina natur och kulturvärden i sin helhet är riksav intresse enligt 3 kap. NRL, bland annat vissa kustorriråden och områden i fjällen. Vidare

är det i många fall fråga om områden där det finns bevarandeintressen är angivna i som de grundläggande hushållningsbestämmelsema i 2 kap. NRL och i vissa fall är som av riksintresse. Områden med höga natur- och kulturvärden kan också särskilt skyddavara de med stöd av annan lagstifming. Med stöd naturvårdslagen 1964:822 kan finnas av områden avsätta som nationalparker, naturreservat, naturvårdsornråden och naturrninnen.

Vidare gäller enligt naturvårdslagen generellt längs stränderna ett strandskydd på land och i vatten med hänsyn till friluftslivet och växter och djur. Fornlämningar är skyddade

enligt lagen 1988:950 om kulturminnen m.m.

I NRL finns även bestämmelser är tillämpliga på skydd områden lämpade for som av vindkraftverk. Enligt 2 kap. 8 § NRL skall mark- och vattenområden är särskilt som lämpliga för anläggningar för energiproduktion så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet sådana anläggningar. Ornråav dena kan i vissa fall vara av riksintresse. Syftet med bestämmelsen är att skydda bland

annat områden med särskilda kvaliteter för lokalisering vindkraftverk mot åtgärder av som kan göra det svårare att utnyttja områdena för detta ändamål.

De ansvariga centrala myndigheterna skall vilka områden att ange man anser vara av riksintresse enligt bestämmelserna i 2 kap. NRL." Några områden riksintresse för av vindlcraftsutbyggnad har inte pekats ut, men på begäran Energimyndigheten tidigare av NUTEK har ett arbete med att identifiera sådana områden till lands påbörjats länsstyav relserna i vissa delar av landet. Det finns inget hindrar att Energimyndigheten som som ett resultat av detta arbete anger att ett område är riksintresse för vindkraftverk, även av

n Förordning 1993:191 om tillämpning av lagen 1987: 12 om hushållning med naturresurser Denna m.m. förordning ersättsnär miljöbalken träder krafti med Förordning 1998:896 hushållning med markom och vattenområden m.m.

36 En planerad utbyggnad med helhetssyn SOU 1998: 152

om det tidigare har pekats ut riksintresse för något annat ändamål, t.ex. för naturvårsom den, kulturvärden eller friluftslivet.

De områden där det finns sådana allmänna intressen i 2 kap. NRL inte som avses anges geografiskt i lagen och de materiella bestämmelserna är allmänt hållna. Det förutsätts att bestämmelserna konkretiseras i de Översiktsplaner varje kommun skall ha vidare som se avsnitt 4.2. Även för de större områden i 3 kap. NRL, och med hänsyn som anges som till de natur- och kulturvärden finns i respektive område i sin helhet är riksintressom av se, behöver skyddsvärdena preciseras till sitt innehåll.

Vad som är skyddsvärt varierar från område till område och avsikten med hushållningsbestämmelserna, enligt såväl 2 som 3 kap. NRL, är inte att hindra alla åtgärder i ett område utan de syftar till att respektive områdes värden bibehålls. Det skall dock observeras att gruppstationer för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med sammanlagd en uteffekt av minst 10 MW inte får komma till stånd inom kustornrådena och skärgårdama i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland från Simpevarp till Arkösund och i Ångermanland från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde samt på Öland." Kustornrådenas gräns havet bör propositio-

ut mot enligt

nen om NRL bestämmas inom en zon på 1-3 sjömil utanför baslinjen och den närmare avgränsningen ske i samband med planläggning enligt PBL.

Om en utbyggnad av vindkraftverk i ett område bedöms inte förenlig med andra vara hushållningsintressen i området framgår det bestämmelserna i NRL att företräde skall av ges det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar långsiktig hushållning med en marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Om ett område behövs för anläggning en för totalförsvaret skall försvarsintresset företräde." ges

4.1 Vilken tyngd har vindkraftsintresset

Den svenska energipolitiken är allmänt inriktad på att stimulera förnyelsebara och miljövänliga energikällor, till vilka vindkraften hör. I propositionen god livsmiljö år om en 1991 sägs att det är angeläget att utnyttja de goda förutsättningar för vindkraft finns i som Sverige." I direktivet till utredningen pekas att staten i flera sammanhang vidtagit åtgärder för att främja en ökad användning vindkraft, bland annat mot bakgrund den av av omställning av det svenska energisystemet skall ske och för att begränsa användsom ningen av fossila bränslen och på så sätt minska utsläppen koldioxid. av

För närvarande stöds utbyggnaden vindkraftverk med minsta effekt 200 kW av en om genom ett investeringsstöd på 15 %. Elproduktionen från vindkraftverk tillgodoräknas vidare en s.k. miljöbonus motsvarar den nivå energiskatten på elkraft gäller som som vid hushållsförbrulcning. Investeringsstödet syftar till att inom femårsperiod få till en stånd vindkraftverk motsvarande en elproduktion 0,5 TWh år. Om vindkraften om per byggs ut i denna omfattning skulle den i juni år 2002 ha installerad effekt en om ca 370 MW och kunna producera storleksordningen 0,7 TWh/år, vilket motsvarar 0,5 % av den svenska elförbrukningen år 1997.

" 3 kap. 3 § NRL. U Baslinjema, somär utgångspunkten för beräkning av territorialhavet, utgörs av strandlinjen vid lågt vattenstånd, men där det finns hamnar, vikar, öar o.dyl. går räta baslinjer utanför dessa. Lag 1966:374 Sveom riges sjöterritorium. MPropositionen prop. 1985/86:3 om lag om hushållning med naturresurser m.m., s. 112-113. n l kap. l § och 2 kap. 10 § NRL. " Prop. 1990/9190, s. 89.

En planerad utbyggnad med helhetssyn 37

Något långsiktigt mål för elproduktionen från vindkraftverk i det svenska energisystemet har inte lagts fast. Vilken prioritet vindkraften skall med hänsyn till dess roll i den ges framtida energiförsörjningen är därför oklart.

Boverket anser att vindkraften har svårt att hävda sig ett allmänt energiintresse i de som vindenergirika områden där det finns många andra allmänna intressen, t.ex. för naturvården och friluftslivet. Verket menar att en orsak till detta är avsaknaden ett mål för utav byggnaden av vindkraften i Sverige. Boverket ser Energimyndighetens arbete med att identifiera områden av riksintresse för vindkraft, ett sätt att få till stånd ett änsom mer damålsenligt arbete för att vindkraften skall kunna tillgång till lämpliga områden.

Halmstads kommun att samhällsmålen kring vindlaaftens roll i energisystemet är menar oklara och svagt förankrade.

För att man skall kunna göra i ett långsiktigt perspektiv välgrundade avvägningar mellan vindkraftsintresset och andra intressen menar vi att statsmakterna i energipolitiken skulle behöva precisera vilket mål som skall gälla för produktionen från vindkraftverk. av Avsaknaden av en sådan målsättning medför svårigheter att på ett konsekvent sätt bedöma vilken tyngd vindlcraftsintresset skall i avvägningar gentemot motstående allmänges na intressen vid tillämpningen av NRLzs hushållningsbestämmelser, liksom också i förhållande till enskilda intressen; det torde innebära stora skillnader i awägningsprinciperna om man behöver ta i anspråk områden för hundratals eller för flera tusentals vindkraftverk. Dessa svårigheter framgår tydligt enkätsvaren och information av av annan som har tagit del av, bland annat vad gäller länsstyrelsernas arbete med riktlinjer för lokaliseringen vindkraftverk och i arbetet med att identifiera områden riksintresse av av för vindkraftverk och också av de överväganden och ställningstaganden görs i den som kommunala fysiska planeringen och i enskilda tillståndsärenden.

I utredningens enkäter har tagits ett antal frågor rör hur vindenergin behandlas i upp som förhållande till hushållningsbestämmelsema i NRL och områden där det finns förordnanden med stöd av naturvårdslagen. I det följande sammanfattas de redovisningar har som lämnats.

I främst de län där förutsättningarna för vindkraft sedan tidigare har bedömts goda vara finns riktlinjer för etablering av vindkraftverk. För områden riksintresse för kulturav minnesvården, naturvärden och friluftslivet 2 kap. 6 § och 3 kap. NRL innebär riktlinjerna i många fall starka restriktioner mot utbyggnad vindkraftverk. Detta framgår av också direkt av vissa av enkätsvaren.

Länsstyrelsen i Hallands län säger bedömer från fall till fall påtaglig skada att man om kan uppkomma, men att hittills bevarandevärden riksintresse har haft starkare ställning av än vindlcraftsintresset i samtliga aktualiserade ärenden. För att tillstånd till vindkraftverk skall ges i områden enligt 3 kap. NRL bör enligt länsstyrelsen krävas stora etableringar som ger mycket energi. På detta sätt kan bäst hushålla med såväl vindresurser man som markområden.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser att utbyggnader större verk och inte bör ske av grupper i områden av riksintresse för naturvård och kulturrninnesvård.

Länsstyrelsen i Skåne län menar att mindre påverkade delar kustzonen, inom av en ca en km bred zon, inte bör utnyttjas för vindkraftsetableringar och att först riksintresseomom råden pekas ut för vindkraftverk kan prioritering ske vindkraftsintresset i förhållanen av de till andra riksintressen. Länsstyrelsen vidare att stora opåverkade områden enligt anser 2 kap. 2 § NRL bör undantas från vindlcraftverk. större grupper av

38 En planerad utbyggnad med helhetssyn

De s.k. obrutna fjällområdena är enligt 3 kap. 5 § NRL uteslutna för etablering vindlqaftverk. Vad gäller övriga fjällområden har flertalet fjällän en mycket restriktiv inställning till att vindkraftverk lokaliseras där. Flera länsstyrelser anser att områden med förordnanden enligt naturvårdslagen, t.ex.

naturreservat, naturvårdsområden och strandskyddsområden, inte bör komma i fråga som områden av riksintresse för vindkraftverk. Flera länsstyrelser menar vidare att inom sådana områden är naturvärdena normalt så starka att inte heller etablering av enstaka vindkraftverk kan tillåtas. Riksantikvarieämbetet framhåller att det ofta saknas plandokument som anger riktlinjer för vindlcraftens fortsatta utbyggnad. Det gäller såväl regionala riktlinjer som kommunala Översiktsplaner. Kulturvärden och vindkraftens påverkan på dessa är ofta inte behandlade. Bättre redovisningar av dessa frågor bör ske och grundas på bland annat de miljömål som läggs fast i propositionen som svenska miljömål.

Energimyndigheten anser att bevarandeintressena av tradition hanteras med alltför stor tyngd i planarbetet, både av kommuner och länsstyrelser. Enligt myndigheten förefaller det som om naturmiljöhänsyn i ganska snäv mening tillåts avgöra frågor tillstånd till

om vindkraftsetableringar och att tillräcklig hänsyn inte tas till att vindkraften är utsläpps-

en fri inhemsk energikälla. Halmstads kommun anser att det är en tveksam metod att peka ut riksintresseornråden för att uppnå energimål om en viss produktion från vindkraftverk i en viss del av landet. Så har skett i det arbete som nu pågår med att föreslå områden av riksintresse för vindkraft. Branschorganisationerna menar att för att kunna utnyttja vindenergin på bästa sätt måste det vara tillåtet att etablera vindkraftverk där den bästa vindtillgången finns. Vid avvägningar har andra intressen många gånger fått en alltför dominerande roll gentemot det allmänna energiintresset. Vid prövningar menar man att i regel hänsyn inte har tagits till att vindkraftverk bidrar till att förbättra miljön.

4.2 Översiktsplaneringens roll

Bestämmelser Kommunerna skall enligt plan- och bygglagen 1987: 10, PBL, i sin fysiska planering tillämpa bestämmelserna i NRL. När det finns ett behov av att, med hänsyn till bestämmelserna om hushållningen med mark- och vattenområden, avväga ett vindenergiintresse mot andra mark- och vattenanvändningsintressen skall detta därför primärt göras i kommunens översiktsplan, som är obligatorisk och skall hållas aktuell. Länsstyrelsen har till uppgift att bevaka att riksintressen tillgodoses i översiktsplaneringen och skall vidare bevaka behovet av mellankommunal samordning och att frågor om hälsa och säkerhet tillgodoses. Genom PBL:s regler om samråd ges olika såväl lokala som regionala och nationella intresseföreuädare, liksom enskilda medborgare, möjligheter till insyn i och inflytande över

. arbetet med översiktsplanen. Förslag till översiktsplan skall bli föremål för samråd med länsstyrelsen och kommuner som är berörda. Andra myndigheter och sammanslutningar samt enskilda skall beredas tillfälle till samråd. Planförslaget skall därefter ställas

ut under minst två månader.

Prop. l997l98zl45.

SOU 1998: 152 En planerad utbyggnad med helhetssyn 39

Översiktsplanen är inte bindande, men den är ett betydelsefullt underlag vägledsom ger ning för fortsatt planering och vid den prövning enskilda ärenden skall ske enligt av som bland annat PBL och miljöskyddslagen 1969:387. Om kommun i sin översiktsplan en anger områden som kommunen bedömer lämpliga för etablering vindkraftverk vara av av olika omfattning underlättas och påskyndas den efterföljande planeringen och tillståndsprövningen när konkreta vindkraftsproj ekt aktualiseras. En exploatör behöver vidare inte

lägga ned tid och kostnader för ansökningshandlingar för tillståndsprövning innan

m.m. ett områdes lämplighet för vindkraftverk har bedömts med hänsyn till de allmänna intressen som skall beaktas enligt bestämmelserna i NRL och PBL.

Planering i praktiken

Erfarenheten hos Koncessionsnämnden för miljöskydd är att markintrång, påverkan på landskapsbilden samt intrång i områden för friluftsliv är de vanligaste invändningar-na mot uppförande vindkraftverk. Det viktigaste underlagsmaterialet i vindkraftsärenden av anses därför vara ett bra planunderlag.

Enligt Boverket är erfarenheterna att vindkrañverken ofta byggts ut utan någon större fysisk planberedskap och inte heller utifrån någon långsiktig strategi för utbyggnaden. Det har vidare brustit i förankringen hos allmänheten, vilket sannolikt ha skapat anses onödiga motsättningar som inte gagnar en hållbar utveckling. Verket att det finns menar ett behov av fysisk planering för att lösa lokaliseringsfrågoma då den traditionella prövningen enligt miljöskyddslagen ML och PBL inte räcker till för att på ett samlat sätt i en kommun/region hantera de allt fler och allt större vindlcraftverken. Den fysiska planeringen är också nödvändig med hänsyn till behovet att uppnå god hushållning med av en vindenergiresursema.

Naturvårdsverket pekar på vikten av översiktsplanering, möjliggör tidig hantering som en av vindkraften och motstående bevarandeintressen. Verket har i två fall till regeringen anmält behovet översiktsplanering för utbyggnad vindkraft på Öland och Gotland. av av

4.3 Närmare av mark- och

reglering vattenanvändningen

detaljplan eller områdesbestämmelser

-

Avvägningar och bedömningar lokalisering vindkraftverk i översiktsplan kan om av en vara tillräckliga som underlag för den prövning av bygglov som skall göras enligt PBL se kapitel 5. Länsstyrelsen i Gotlands län pekar på vikten att översiktsplanen är tillav

räckligt detaljerad för att ge vägledning vid ställningstaganden till vindlcraftsprojekt. En

detalj ering med hänsyn till möjligheterna att lokalisera vindkraftverk behöver inte inne-

bära att en gällande översiktsplan omarbetas helt, utan kan uppnås att komplettera

genom planen med avseende på vindkraftsfrågor. I vissa fall, framför allt när det gäller större etableringar, kan det krävas en närmare reglering olika frågor mark- och vattenanav om vändning och bebyggelse med stöd av andra planinstitut enligt PBL. Det kan göras genom områdesbestämmelser eller detaljplan.

I en detaljplan eller genom områdesbestämmelser kan kommunen lägga fast vilka regler som skall gälla för vindlcraftsetablering inom olika områden, verkens storlek och t.ex. om utfomining, avstånd mellan olika vindkraftverk, antal verk, gränsvärden för buller, kringutrustning. En detaljplan tryggar byggrätten, vilket områdesbestämmelser inte gör.

Restriktioner mot annan markanvändning för att säkerställa vindlcraftsintresset kan anges i en detaljplan. Genom områdesbestämmelser är det inte möjligt att meddela bestämmelser om byggförbud runt vindkraftverken, att ett område avsatts för vindmen genom

40 En planerad utbyggnad med helhetssyn

lcraftsutbyggnad torde detta beaktas vid prövningen av bygglov och tillstånd enligt annan lagstiftning. För ett visst område avsett för bebyggelse kan kommunen särskilt bestämma att bygglov lcrävs t.ex. för att uppföra ekonomibyggnader och att marklov krävs för beskogning. Falkenbergs kommuns har som policy att kräva detaljplan för områden med mer än ett " vindkraftverk. Som motiv anförs att genomförandefrågoma klargörs allsidigt, byggrätten säkerställs, det innebär en godtagbar demolaatisk beslutsprocess med avvägningar av olika intressen och att en styrning av estetiska aspekter på placering, utformning m.m. kan åstadkommas. Utöver att det tar lång tid och är kostsamt för vindkraftsföretaget att utarbeta en detaljplan visar erfarenheterna att upprättade planer förhållandevis detaljerat har bundit markanvändningen i planområdet. Detta gäller särskilt i de fall där det finns många fastighetsägare i etableringsornrådet mellan vilka markanvändningen måste regleras. Genom den tekniska utvecklingen förändras bland annat storleken på vindkraftverken snabbt och därmed avstånden mellan verken, vilket gör att planen på relativt kort tid kan bli inaktuell. Planen måste då göras om vilket tar tid och medför ytterligare kosmader för vindlcraftsföretaget. Detaljplaneinstitutet är därför mest lämpligt att använda när ett konkret etableringsintresse finns och en vindlcraftsutbyggnad är aktuell att genomföra under den närmaste tiden. Av flera enkätsvar framgår att om detaljplaneinstitutet skall användas mer allmänt måste detaljplanen ges en mer flexibel utfomining än vad som tillämpas i dag. Den bör till sin karaktär likna områdesbestämmelser, men ändå ge byggrätt. Branschorganisationema menar att frågan om, när och hur detaljplan eller områdesbestämmelser skall användas bör utredas, varvid en utgångspunkt skall vara att de bestämmelser som anges bör vara övergripande och inte reglera alltför mycket i detalj.

4.4 Hur hushålla

I sådana delar av landet där vindkraftsintresset är eller kan väntas bli betydande är det enligt vår uppfattning angeläget att det görs övergripande awägningar av vindenergiintresset i förhållande till andra intressen; landskapsbilden och en rad andra frågor som rör miljön och mark- och vattenanvändningen. Vid överväganden om att använda vissa områden för vindkraftverk behöver också beaktas att goda vindresurser utnyttjas så att man inte försämrar förutsättningarna för att inom ett område lokalisera ett större antal vindkraftverk. Det behövs en helhetssyn hur vindlcraftsetableringar av olika omfattning bedöms påverka ett område i olika avseenden och på hur en utbyggnad kan vägas mot bevarande och vård av olika landskap. Vid avvägningar mellan olika mark- och vattenanvändningsintressen i ett visst område är det viktigt att ha i minnet att bestämmelserna i NRL om skydd av ett visst intresse, även bestämmelserna om riksintressen, inte utestänger andra verksamheter i området. Bestämmelserna är hänsynsregler skall tjäna underlag for planering och tillstånds-

som som prövning enligt olika andra lagar. För att kunna bedöma om en planerad vindlcraftsetablering står i strid med sådana bevarandevärden som anges i 2 och 3 kap. NRL behöver de specifika skyddsbehov som betingar ett områdes värde vara tydligt beskrivna. Bevarandevärdena måste vara beskrivna på ett sådant sätt att det går att avgöra hur de förhåller sig till den specifika påverkan som en etablering av vindkraftverk skulle medföra. De värdebeskrivningar som nu finns kan i många fall behöva fördjupas för att detta skall vara möjligt.

En planerad utbyggnad med helhetssyn 41

Vid en bedömning av graden av konflikt mellan vindenergiintresset och andra intressen blir det som regel fråga om kvalitativa värderingar, där man mot varandra har att ställa värden av helt olika karaktär; ekonomiskt värde, estetiska kvaliteter, vetenskapliga, ideella och imaginära värden, miljöskydd, människors attityder m.m. Det är enligt vår

uppfattning därför viktigt med en tydlig och öppen redovisning av de effekter i olika avseenden och av de för- och nackdelar som en planerad etablering bedöms kunna medföra. Av vikt är också att man redovisar på vad man grundar de bedömningar och avvägningar som görs med hänsyn till olika motstående intressen.

Som framgår av det tidigare sagda är det primärt kommunens ansvar att i arbetet med översiktsplanen göra sådana avvägningar och bedömningar här har nämnts. Över-

som siktsplanen garanterar också en eftersträvansvärd öppenhet i Svaren på utred-

processen. ningens enkäter visar dock att utbyggnaden av vindkraften hittills i bara mycket liten utsträckning konkret har behandlats i de kommunala översiktsplanema eller i andra mer strategiska dokument. Utbyggnaden av vindkraftverk har sålunda i huvudsak skett efter bygglovsprövning utan stöd av mera övergripande bedömningar om den långsiktiga hushållningen med mark- och vattenområden, med avseende på såväl andra intressen på

som hur vindresursema i ett område bör utnyttjas optimalt. Hur frågor om lokaliseringen av vindkraftverk bör hanteras konkret har vi till

mera uppgift att närmare överväga i det fortsatta arbetet, då enligt direktivet skall föreslå kriterier för lokalisering av vindkraftverk mot bakgrund av kravet på en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden samt skyddsbehoven vad gäller miljöeffekter, landskapsbild etc. Mot bakgrund av vårt hittillsvarande arbete gör vi redan nu den bedömningen att de kommunala översiktliga planerna i högre grad bör användas för att överväga och styra mera omfattande utbyggnader av vindkraften. Det är angeläget att kommunerna har översiktsplaner som anger de samlade förutsättningarna för vindkraften och att där också beaktas förutsättningarna i angränsande kommuners områden. I den översiktliga planeringen kan göras erforderliga avvägningar mellan olika intressen och det sker i demo-

en kratisk, öppen process där olika intressen och enskilda garanteras insyn och möjlighet att påverka den slutliga planen. De centrala myndigheternas och länsstyrelserna har här viktiga uppgifter att förse kommunerna med planeringsunderlag vad gäller olika statliga allmänna intressen och bevaka att frågor riksintresse blir tillgodosedda. Länsstyrelsen

av skall vidare bevaka behovet av mellankommunal samordning och frågor hälsa och

om säkerhet. Den genomgång som vi har gjort visar på rad frågor och problem vi har att över-

en som väga vad gäller vilka utgångspunkter och vilket underlag som krävs för att man skall kunna göra sådana avvägningar mellan intresset att bygga ut vindkraften och andra anspråk på att använda mark- och vattenområden med goda vindtillgångar, så

att man uppnår en långsiktig god hushållning med naturresursema. En viktig problemställning är hur vindkraften kan hävdas ett allmänt intresse i fysisk

som planering och tillståndsprövning i förhållande till olika etablerade bevarandeintressen, som i regel ges stor tyngd. En fråga i det sammanhanget är om områden med särskilt goda vindenergiförutsättningar skall anges som områden av riksintresse för vindkraftverk och vilka kriterier som i så fall bör gälla för urvalet sådana områden. En svårighet

av härvid är avsaknaden av ett nationellt mål för utbyggnaden vindkraft.

av

SOU 1998: 152 Tillståndsprövning och stöd 43

5 och stöd

Tillståndsprövning

5.1 Tillståndsprövning

För uppförande av vindkraftverk krävs prövning enligt flera olika lagar. Se

sammanställning 44. För landbaserade vindkraftverk är tillståndsprövningen enligt plan- och

s. bygglagen 1987:10, PBL, och enligt miljöskyddslagen 1969:387, ML, mest omfattande. Vindkraftverk till havs skall tillståndsprövas enligt vattenlagen 1983:291, VL. För gruppstationer med tre eller flera aggregat med sammanlagd uteffekt minst 10 MW

en av skall tillåtligheten prövas av regeringen enligt 4 kap. lag 1987: 12 hushållning med

om naturresurser m.m., NRL.

Bestämmelserna i ML, VL och NRL blir från den l januari inordnade i miljöbalken och prövningar av tillstånd som nu görs av Koncessionsnämndcn för miljöskydd och Vattendomstolen kommer att göras av regionala miljödomstolar.

5.1 Gällande bestämmelser

Plan- och bygglagen

Enligt PBL krävs bygglov för att uppföra vindkraftverk, vindturbinens diameter är

om större än 2 m eller om kraftverket placeras mindre än kraftverkets höjd innanför tomtgränsen eller om kraftverket monteras på byggnad. Detaljplan kan erfordras i

en vissa fall.

Miljöskyddslagen

Enligt ML och miljöskyddsförordningen 1989:364 skall vindkraftverk med uttagen

en effekt av mer än 25 kW och till l MW skall anmälas till kommunen. Då effekten är

upp mer än l MW och upp till 10 MW skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen.

Vid en effekt om mer än 10 MW skall tillstånd Koncessionsnämndcn för miljö-

ges av skydd, men när det är fråga gruppstationer med minst tre aggregat skall tillåtligheten

om först prövas regeringen enligt 4 kap. NRL.

av

Vattenlagen

För att i vattenornråde uppföra vindkraftverk med tillhörande kablar krävs tillstånd

m.m. av Vattendomstolen.

44 Tillståndsprövning och stöd

Prövningsregler för vindkraftverk PBL Bygglov om Kommunen 8 kap. 2 § första st. 6 0 rotordiametem 2 rn Bedömning av behovet 0 närmare tomtgräns än kraftverkets höjd av planläggning. 0 fast monterat byggnad Dispens från bygglov kan ges om tillräcklig reglering i detaljplan. PBL 5 kap. Detaljplan för anläggning med betydande 1 § första stycket 2 inverkan omgivningen om anläggningen inte kan prövas i samband med bygglov eller förhandsbesked och om tillräcklig reglering inte skett genom områdesbestämmelser. l8 § En detaljplan skall normalt grundas på program och MKB skall upprättas ML och Miljöskydds- Anläggningar 125 kW-l MW Anmälan till kommunen förordningen 1- 10 MW. MBK-krav Länsstyrelsen Minst 10 MW Koncessionsnänmden; om minst 3 aggregat, först NRLprövning NRL 4 kap. 1 § Regeringsprövning av gruppstationer med tre Koncessionsnämnden/ eller flera aggregat med en sammanlagd Vattendomstolen prövar effekt om minst 10 MW. MKB-krav. de närmare villkoren VL Byggande i vatten. Vattendomstolen Rådighet över allmänt vatten. Kammarkollegiet NVL 14, 14a Biotopskyddade områden och Områden med Länsstyr./kommunen skydd för växt- eller djurart MKB avgörs från fall till 15§ strandskydd för att garantera allmänhetens fall tillträde till stränder och för skydda av vissa biotoper 10 MW Om naturmiljön ändras 0 Dispensprövning om stränder eller andra väsentligt anmälan till skyddade områden berörs länsstyrelsen för samråd 20 § 0 Ev. samråd 20 §, om inte pröv- 10 MW ningsplikt enligt ML. 0 NVL frågor klaras vid ML- respektive NRL-prövningen KML, 2 kap 12 § Dispensprövning för fasta fornlämningar Länsstyrelsen Kontinentalsockellagen Hänsyn skall tas till anläggningar kontinentalsockeln Lagen om Sveriges Inom den ekonomiska zon som föreskrivs av ekonomiska zon regeringen krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Ellagen Koncession för överföringsledning och sjö- Energimyndigheten kabel. MKB-krav Ledningsrättslagen Tillstånd till kablar och luftledningar Alternativt avtalsservitut enligt jordabalken

För vissa lokaliseringar av vindkraftverk kan det vara aktuellt med prövning även enligt en eller flera av följande lagar.

Naturvårdslagen

Inom områden med förordnanden enligt naturvårdslagen 1964:822, NVL, krävs tillstånd länsstyrelsen, i vissa fall kommunen. av

Om ett arbetsföretag väsentligt kan komma att ändra naturmiljön skall samråd ske med länsstyrelsen 20 § NVL.

Kulturminneslagen

Fasta fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. lagen 1988:950

om kulturminnenm.m.,

KML. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att rubba, ändra eller ta bort fast fomen lämning.

Kontinentalsockellagen

Enligt kontinentalsockellagen 1966:314 har en kuststat suveräna rättigheter att utforska kontinentalsockeln och tillgodogöra sig dess tillgångar. För vindkraftsetableringar innebär lagen att lokalisering måste ske under hänsynstagande till anläggningar har som uppförts enligt bestämmelserna i kontinentalsockellagen

Lagen om Sveriges ekonomiska

zon Enligt lagen om Sveriges ekonomiska 1992:1140 krävs tillstånd regeringen eller zon av den myndighet regeringen bestämmer för anläggningar inom den s.k. ekonomiska i zon havet, utanför territorialgränsen, regeringen föreskriver. som

För att bygga ledningar och kablar kan behövas särskilda tillstånd enligt följande lagstiftning.

Ellagen

För överforingsledning och för anslutande sjökablar vid havslokalisering krävs, enligt ellagen 1902:71, nätkoncession Energimyndigheten. av

Ledningsrättslagen

För att bygga kablar och luftledningar inom områden med enskilt vatten och på land krävs tillstånd enligt ledningsrättslagen 1973: l 144 alternativt avtalsservitut med fastighetsägaren enligt jordabalken.

När en vindkraftsetablering kan beröra miljön i ett grannland skall Nordiska miljöskyddskonventionen och Esbokonventionen miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverom skridande sammanhang tillämpas." Konventionema syftar till berörda länder insyn att ge i och inflytande över etableringar på ömse sidor nationsgränsen. om

5.1.2 Erfarenheter tillståndsprövning i

av

Av enkätsvaren framgår att många upplever tillståndsprövningen splittrad och som olämpligt utformad. Som en erfarenhet förs flera fram att de effektgränser avgör vad enligt miljöav som som skyddslagen skall prövas av kommun, länsstyrelse, Koncessionsnämnden för miljöskydd respektive regeringen leder till svårigheter att göra angelägna helhetsbedömningar av många lokaliseringar av vindkraftverk. Flera länsstyrelser pekar på att etableringar ibland delas upp så att 1 MW inte nås för varje delprojekt, varvid det inte behövs någon prövning enligt ML utan endast bygglovsprövning. Branschorganisationema att ett menar

2 so 1974:99 och sö 1992:1.

46 Tillståndsprövning och stöd SOU 1998: 152

sådant lcnngående av lagstiftningen ofta har inneburit nackdelar i form av osämja mellan markägare, dåligt utnyttjande markarealen, missnöjd omgivning och dålig anpassning

av

till landskapsbilden.

Bland andra länsstyrelsen i Skåne län menar att ett vindkraftverks effekt är ett olämpligt prövningskritenum, eftersom vindkraftverk kan vara mycket höga och innebära en påtaglig inverkan på omgivningen även när effekten inte når upp till den storleksgräns som kräver prövning enligt ML. Länsstyrelsen att även vindkraftverk mindre än l MW

anser borde prövas enligt bestämmelserna i ML för skall kunna bedöma deras inverkan

att man på miljön i sin helhet.

Koncessionsnämden för miljöskydd framhåller, att genom att i bilagan till förordningen 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd begreppet gruppstation med vindkraftverk inte är definierat, är det även i framtiden möjligt att, genom att anmäla ett verk i taget, efter hand bygga en gmppstation utan någon tillståndsprövning enligt miljöbalken.

Länsstyrelsen i Jämtlands län pekar på att större exploateringar lO MW och större ibland delas upp i etapper för att man skall undvika en regeringsprövning enligt 4 kap. NRL. Detta försvårar en helhetsbedömning av vilken påverkan den samlade exploateringen skulle få på omgivningen. När senare etapper skall prövas kan det dessutom handla om större verk, vilket kan innebära en negativ påverkan av landskapsbilden som inte kunde bedömas vid det tidigare ställningstagandet. Länsstyrelsen i Kalmar län pekar på att få stora verk i regel ger en mindre miljöpåverkan än många små. Man ifrågasätter därför om prövningsskyldigheten enligt 4 kap. NRL som avser en gruppstations totala effekt, 10 MW, är ett relevant mått vad gäller miljöpåverkan både med avseende på landskapsbild och ianspråktagen mark-/bottenareal.

Enligt Gotlands kommun fungerar inte samordningen mellan plan- och bygglagen PBL och prövningen enligt miljöskyddslagen ML. Detta kan innebära att en prövning enligt ML inte avvaktar antagandet av en fördjupad översiktsplan för vindkraft enligt PBL, dvs. man avvaktar inte en bedömning helheten innan tar beslut utifrån viss aspekt.

av man en Boverket bedömer att miljöskyddslagen fungerar bra för att reglera miljöstömingar såsom buller och skuggproblem från enskilda vindkraftverk. Däremot klarar den inte att reglera den viktigaste frågan, påverkan på landskapsbilden, i och med vindkraftverkens

som utveckling kommit i fokus vad gäller konsekvenserna av olika etableringar.

Länsstyrelserna i Uppsala län tar upp frågan om att utbyggnader av vindkraftverk skulle kunna regleras i en egen lagstiftning.

Branschorganisationema tycker att handläggningstidema är alldeles för långa i många vindkraftsärenden, speciellt på många länsstyrelser och i ärenden har överklagats.

som Man önskar att maximitider för normal handläggning läggs fast. Branschorganisationema efterlyser också mer objektiva bedömningsregler, som är gemensamma för alla län, så att det blir mer förutsägbart om erforderliga tillstånd kan lämnas för ett visst projekt. Branschorganisationema menar att reglerna för bygglov för mindre vindkraftverk, gårdsverk, bör förenklas, t.ex. att de jämställs med ekonomibyggnader för vilka bygg-

genom lovsprövning måste särskilt föreskrivas.

De redovisade erfarenheterna visar på behov av att närmare analysera formerna för tillståndsprövningen av vindkraftverk. Frågan hur rationell prövning bör utfor-

om en vara mad kommer vi att överväga i det fortsatta arbetet.

5.2 Stöd

Bidrag kan lämnas till uppförande vindkraftverk." Bidragsreglema syftar till att

av nya stimulera till utbyggnad av ekologiskt uthållig elproduktion. I första hand lämnas stöd till vindkraftverk som är kosmadseffektiva, dvs. ger hög elproduktion i förhållande till investerat kapital. Bidrag får lämnas endast under förutsättning att vindkraftsanläggningen lokaliseras till en plats med goda vindförhållanden. Bidrag ges till de investeringskostnader som är nödvändiga för att ett vindkraftverk skall kunna uppföras och tas i drift. Kostnader för ansökningshandlingar för bygglovsprövning, förprojektering, markförvärv och ränta under byggtiden är undantagna. Miljökonsekvensbeslcrivning MKB ingår i begreppet förproj ektering. Olika slag av utredningsarbeten inför en etablering, inte minst MKB, är ett oumbärligt led i etablerandet av en ekologiskt uthållig elproduktion. Enligt vår uppfattning är det väsentligt att MKB, bygglovshantering och eventuell detaljplaneläggning kan grundas på ett bra underlag. Kostnaderna för beslutsunderlag av detta slag kan bli höga. Vi avser att i det fortsatta arbetet, i anslutning till de överväganden vi skall göra om hur lokaliseringar av vindkraftverk bör behandlas i den fysiska planeringen, också överväga formerna för hur ett för tillståndsprövningen tillfredsställande beslutsunderlag skall kunna åstadkommas. En strävan bör härvid vara att så långt möjligt finna allmängiltiga beskrivningar av vindkraftverkens egenskaper och omgivningseffekter kan tjäna

som som utgångspunkter för den prövning som skall ske i varje enskilt fall och för erforderligt MKB-arbete. Kravet på kostnadseffektivitet, dvs. goda vindförhållanden, för att bidrag skall kunna lämnas är självklart. Det kan dock leda till att lägen föreslås som är särskilt värdefulla från natur- eller fñluftslivssynpunkt. I sådana delar av landet där detta är vanligt bör en möjlighet att nyansera kravet på kostnadseffektivitet, så att man kan välja mindre kontroversiella lägen, Lex. längre in från kusten, enligt vår uppfattning inte helt utesluten.

vara

u Staten energimyndighets föreskrifter om statligt bidrag till vissa investeringar inom energiområdet; vind-

kraft, NUTFS 1998:4.

SOU 1998: 152 Förstärkning elnätet 49 av

6 elnäten

Förstärkning av

Enligt vårt direktiv skall vi i den aktuella delrapporten undersöka behovet och nu av kostnaderna för förstärkningar lokala elnät, främst vid kusterna och fjällen. av

För att bedöma dessa frågor har, på särskild begäran utredningen, Energimyndigheten av ställt samman ett underlag. Redovisningen i detta kapitel grundas på detta underlag och

uppgifter som har lämnats på frågor i enkäten till myndigheter, organisatiosom svar ner och företag. De frågor om elnäten här tas har vidare behandlats i utredningsom upp ens särskilda arbetsgrupp rörande frågor om elnäten, Nätgruppen.

I det fortsatta arbetet har i uppdrag att överväga behovet åtgärder vad gäller hur av erforderliga nätförstärlmingar skall finansieras.

6.1 Bestämmelser om

nätanslutning av småskalig elproduktion

I ellagen 1997:857, EL, finns, utöver generella bestämmelser elnäten och handeln om med el, särskilda bestämmelser för småskaliga produktionsanläggningar. Enligt EL avses med en småskalig elproduktionsanläggning en anläggning har effekt högst som en om l 500 kW installerad märkeffekt.

1 l Allmänt .

För att bygga och använda elektriska starkströmsledningar krävs nätkoncession, kan som avse ett visst geografiskt område eller viss linje. Den har nätkoncession är skyldig en som att på skäliga villkor ansluta en anläggning till ledningsnätet. Koncessionshavaren är ock-

så skyldig att på skäliga villkor överföra för räkning." annans

Innehavaren av en produktionsanlägging levererar till nätet har rätt till ersättning som av nätkoncessionshavaren. Ersättningen skall motsvara dels värdet den minskning av av energiförluster i ledningsnätet inmatningen medför, dels värdet den reduksom av av tion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till nätannan koncessionshavares ledningsnät blir följden den anslutna anläggningen. som av

Utom vad gäller en avgift för anslutningen till nätet får nättariffema i ett område inte vara olika beroende på anslutning ligger." var en

n Statens energimyndighet, Anslutning av småskalig kraftproduktion, 1998-10-29.

2 Ellagen 1997:857, somträdde i kraft den januaril 1998, baseras huvudsaki på de materiella bestämmel-

sernai lagen l902:7l innefattande vissa bestämmelser elektriska anläggningar och lagen 1994:618 om om handel med m.m., vilka samtidigt upphörde att gälla. EL 2 kap. 1och 2 §§, 3 kap. 6-7 och 9 §§. EL3 kap. ls

EL 4 kap. 3 § och 5

50 Förstärkning av elnätet SOU 1998: 152

Inom ett koncessionsområde får utan särskild leveranskoncession inte ske elleverans till anläggningar är anslutna till det ledningsnät nätkoncessionen omfattar."

som som

6.1.2 Småskalig elproduktion kostnader och ersättningar

-

Innehavaren av en småskalig elproduktionsanläggning skall till nätkoncessionshavaren betala en engångsavgift för anslutning till nätet samt avgift för mätare med tillhörande utrustning och dess installation. För överföringen av el skall betalas endast den del

som enligt nättariffen avser den årliga kostnaden för mätning och rapportering på koncessionshavarens nät. Den årliga avgift för älva nätanslutningen gäller får inte

som annars tas ut för småskaliga produktionsanläggningar. Om flera småskaliga anläggningar, som är belägna i närheten av varandra, gemensamt matar in på nätet, skall anläggningarna betraktas som separata anläggningar."

Innehavaren av en leveranskoncession är skyldig att, det inte finns särskilda skäl till

om

undantag, till skäligt pris köpa från en småskalig produktionsanläggning är belä-

som

inom leveransområdet. Även för denna fråga gäller att flera anläggningar i närgen om heten av varandra gemensamt matar in på ledningsnätet, skall anläggningarna betraktas

som separata anläggningar.

6.2 Behov och kostnader för att förstärka elnät

Det är svårt att precisera vari landet förstärkningar elnätet kan komma att behövas för

av att man skall kunna ansluta tillkommande vindkraftverk. Allmänt sett kan konstateras att platser på land med för vindkraftverk goda vindförhållanden ofta ligger i glest bebyggda områden med få abonnenter och låg elförbrulming och därmed elektriska nät,

svaga som inte är byggda för att ta emot elkraft. Behov av att förstärka elnäten kan mot denna bakgrund uppstå i så gott som alla delar av landet där vindkraftverk skall tas i drift. I vissa delar av landet finns redan ett omfattande sådant behov. Med hänsyn till möjligheterna att bygga ut vindkraften finns i dag de största behoven att förstärka elnäten på Gotland och Öland, i södra delen Skåne, i Halland och i Bohuslän.

av Även vid havslokaliseringar kan behov nätförstärkningar uppkomma, här bör det

av men i många fall finnas bättre förutsättningar att kunna ansluta till elnät med tillräcklig kapacitet. Anslutningspunkterna till de långa kablar normalt kommer att behövas för att

som föra i land elektriciteten kan välj as med hänsyn till nätförutsättningama samtidigt

som kostnadema för kablar och eventuella nätförstärkningar kan slås ut på den förhållandevis stora produktion som är en förutsättning för att havslokaliseringar skall vara ekonomiska.

Kostnaderna för nätförstärkningar normalt fra ü elproducent ansluter sig till

tas ut som nätet. Om nätägaren inte skulle ta ut kostnaderna, hen eller delvis, från producenten skulle kostnaderna ytterst drabba nätkimderna i området högre avgifter.

genom Utöver av läget påverkas möjligheterna att ansluta vindkraftverk till elnätet och kostnadema härför av storleken på den eleffekt som behöver anslutas. Enstaka vindkraftverk med effekter upp till ca 225 kW placerade vid större bondgård eller ett industriområde

en förorsakar regel inte några stora investeringar för anslutningen till elnätet. I södra

som Halland har utbyggnaden av vindkraften till stor del skett på det sättet. För de verk

som

:ZELSkap. 1

10§.

nEL4kap.

51.5 kap. lloch 12 §§.

SOU 1998: 152 Förstärkning av elnätet 51

Energimyndigheten där har lämnat bidrag till från l juli 1997 t.o.m. år 1998 har laaftverksägamas kostnader för nätanslutning varit i genomsnitt 500 lcr/installerad kW se följande sammanställning. Stora vindkraftverk och grupper av vindkraftverk kan medföra att elnätet vid en viss tillkommande etablering når sin kapacitetsgräns och att det vid det tillfället uppstår behov av stora investeringar och en språngvis kostnad för att förstärka elnätet. Ett exempel på detta

planerad etablering om tolv stycken vindkraftverk med effekten 600 kW vardera i är en Tanums kommun i norra Bohuslän. Anslumingskostnaden där har beräknats till 3,6 milj. kr. En stor del av kostnaden beror på att uttagen av från den i området befintliga transformatorstationen inte är tillräckligt stora, varför måste bygga ett särskilt s.k. ställ-

man verksfack för att kunna leverera den vindlcraftsproducerade elkraften till regionnätet. Det behöver dock inte vara fråga om utbyggnader av så stor omfattning, utan omständigheterna kan vara sådana att behovet av nätförstärlcningar uppkommer när ett enstaka verk skall uppföras. I vissa små distributionsområden kan nätkapaciteten vara otillräcklig för att ta emot även från relativt små vindkraftverk, det gäller bland annat västra Orust. På Gotland behöver man bygga en högspänningsledning 70 kV för att kunna överföra från vindkraftverken på södra delen av Gotland till Visby. Kostnaden härför har beräknats till ca 180 milj. kr. Enligt de uppgifter som Energimyndigheten har tillgång till i de ärenden där investeringsbidrag har beviljats från 1 juli 1997 t.o.m. år 1998 har i områden med många vindkraftverk följande genomsnittliga kostnader för investeringar i elnäten beräknats belasta vindlqaftverken.

Genomsnittliga kostnader per kW

för nätanslutningar i vissa områden

I den följ ande tabellen redovisas av Nätgruppen framtagna exempel på aktuella anslutningskostnader i västra och södra Sverige för vindkraftverk med minsta storlek på

en 600 kW. Fallen l-8 är baserade på budgetofferter från nätinnehavama medan kostnaderna för fallen 9-11 är beräknade utifrån aktualiserade lokaliseringar av vindkraftverk och de elnät som finns i området.

Sammanställningen visar att det för dessa etableringar inte finns något direkt samband mellan anslutningskostnaden per kW och hur stor den anslutna effekten Kostnaden bestäms nästan uteslutande av det geografiska läget och nätförutsättningama i området. Anslutningskostnaden per kW för ett enstaka verk i ett "bra nätläge", 550 lcr/kW, understiger bara obetydligt kostnaden för den största vindkraftsparken 18 MW. Samtidigt är denna kostnad mindre än hälften så hög för de två dämäst största parkerna, kan

som som

anses ligga i ett mer normalt nätläge. Den högsta anslutningskostnaden per kW, 2 125 kr,

har den minsta parken 1,2 MW.

52 Förstärkning av elnätet SOU 1998: 152

Kostnader per kW för nätanslutningar

på vissa platser i västra och södra Sverige

"bra nätläge"

Stora vindkraftsparker

För mycket stora vindkrañsparker, 50-60 MW, krävs inmatning till regionnätet 70-130 kV eftersom ett existerande mellanspänningsnät 10 alt. 20 kV inte kan ta emot så stora effekter. För att regionnätet skall kunna ta emot elproduktionen från en sådan stor vindkraftspark krävs därför att en fördelningsstation 13070/ 1020 kV och tillhörande

- anslutningsledning 130 alt. 70 kV byggs.

Kostnaden för en sådan investering med antagen längd på regionledningen 10 km

en av har av Nätgmppen beräknats till ca 650 kr/kW. För varje ytterligare mil anslutningsledning tillkommer 175 lcr/kVV. Till detta skall läggas kostnaderna för det 10 20 kV:s nät mellanspänningsnät med tillhörande nätstationer 69/1020 kV som erfordras för att

- transportera producerad från de enskilda vindkraftverken till fördelningsstationen. Kostnaden för detta kan antas uppgå till samma kostnad som för enstaka verk i "bra nätläge", dvs. ca 550 kr/kW enligt post ll i tabellen.

Antagandet om kostnaden för mellanspänningsnätet bygger på att nätkostnaden

per aggregat blir låg till följd av den koncentration som vindkraftsparken utgör och att inte

man behöver ta hänsyn till ett befintligt elverksnät. Längden 10 km för regionnätet är ett erfarenhetsvärde baserat på den täthet som regionnäten har. Kan uppföra vindkrafts-

man parken i anslutning till regionnätet reduceras kostnaderna något, dock inte med den nämnda kostnaden 175 kr/kW, eftersom man ändå har kostnader för älva anslutningen.

De totala kostnaderna för att i ett normalt läge ansluta större vindkraftspark till region-

en nätet kan sålunda beräknas till 1 200 650 + 550 kr/kW. Det ungefär samma storlek

är av som genomsnittskostnaden för anslutning av en mindre vindkraftspark till ett befintligt elverksnät, dvs. ca l 100 lcr/kW enligt de i tabellen redovisade kostnaderna.

Inverkan på stamnätet

Det måste i varje ögonblick råda balans mellan producerad och förbrukad effekt i det samlade svenska elsystemet. Detta kräver att det hela tiden sker reglering effekt-

en av produktionen frekvensreglering vilket i första hand sker genom reglering av vatten-

- kraften. Ansvaret för denna reglering ligger hos Svenska Kraftnät tar ut kostnaderna

som för detta genom sin tariff.

Introduktion av vindkraft i elsystcmet medför ett totalt sett större behov reglering för

av att hålla frekvensen inom föreskrivna gränser. Detta beror på att vindkraftverkens elproduktion varierar på grund av snabba förändringar i vinden vindbyar. Denna variation

av

finns inte i den elproduktion vindkraften ersätter. En mycket stor elproduktion från

som vindkraftverk kommer alltså att medföra ökade kostnader för frekvensregleringen

i stamnätet.

Om mycket stora etableringar vindkraftverk sker inom ett begränsat geografiskt områ-

av de kan inte heller uteslutas kostnader för nödvändiga förstärkningar stamnätet.

av

SOU 1998: 152 Behov bättre underlag 55

av

7 Bättre för och

underlag planering tillståndsprövning

Vi har i kapitlen 3-6 redovisat olika behov av bättre underlag och kunskaper för planering och tillståndsprövning av vindkraftverk. I detta kapitel lämnar vi sammanfattande

en redovisning av dessa frågor.

7.1 Nationella

kartläggningar

Vi bedömer att följande tre frågor är av en sådan betydelse för vindkraftens utveckling i landet, att regeringen bör överväga formerna för att i nationell skala ta fram nödvändigt underlagsmaterial. o Vindenergikarteringar 0 Havslokalisering 0 ällokalisering

l l Vindenergikarteringar

.

De karteringar vindenergiresursema har gjorts omfattar södra Sveriges kustornrå-

av som den och vissa andra områden i landet. Vår bedömning är att det är angeläget att heltäckande vindenergikartor tas fram också för Norrlandskusten och fjällområdena. Med den teknikutveckling som sker blir inlandslägen alltmer intressanta för vindkraftverk, varför i ett andra steg vindkarteringar bör ske även där. Det är angeläget att gjorda vindkarteringar fortlöpande veriñeras, bland annat utifrån den faktiska produktionen vid uppförda vindlcraftverk, så att man kan bedöma deras tillförlitlighet.

Utöver generella vindkarteringar finns ett behov av kunskaper om hur vinden beter sig över land och hav beroende på de platsbundna forutsättningama i topografi, vegetation, byggnation m.m.

Behovet av bättre kunskaper om vindtillgångama tas 1:"- i många av enkätsvaren.

r

Q Länsstyrelserna i Hallands, Västernorrlands, Väster; Dalarnas och Kronobergs

zs, län efterlyser alla ett bättre underlag om vindenergin. Länsstyrelsen i Hallands län framhåller särskilt behovet kunskaper hur vinden beter sig över land och hav, bland

av om annat för att man bättre skall förstå vad som avgör vindtillgången i olika områden med hänsyn till topografi m.m. och hur detta inverkar vilken storlek som krävs på vindlcraftverken. Energimyndigheten menar att det bör övervägas att komplettera de SMHI gjorda vind-

av karteringna med nya områden.

Elforsk anser att SMHI bör utarbeta vindkartor för hela riket. Branschorganisationerna framför att vindkartor med hög kvalitet behöver tas fram för hela landet, inklusive havet.

56 Behov av bättre underlag SOU 1998: 152

SMHI framhåller att översiktliga vindenergikarteringar ofta måste kompletteras med lokala beräkningar för att man skall kunna ange det bästa läget för ett vindkraftverk, där hänsyn tas till de effekter den lokala terrängen har vindförhållandena. För gruppstationer bör alltid en detaljerad simulering vindförhållandena göras for den aktuella plat-

av sen. Varbergs kommun efterlyser bättre kunskaper om beräkning/bedömning vindens

av energiinnehåll med hänsyn till landskapets topografi och vegetation.

7.1.2 Förutsättningar för havslokalisering

Vindkraftverksprojekt till havs många komplexa frågeställningar kring olika

rymmer områdens förutsättningar. För att på ett tillfredsställande sätt kunna bedöma havslo-

var kaliseringar är lämpliga krävs en helhetssyn på regional och nationell nivå med hänsyn till såväl ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska säkerhetsmässiga

som frågeställningar. Vi bedömer därför att det behövs samlad nationell överblick for att ta

en fram riktlinjer för planering och tillståndsprövning vindlcraftsetableringar till havs. En

av sådan överblick är särskilt angelägen mot bakgrund de ökade anspråken på utbyggnad

av till havs och vår bedömning att det är till havs den avgjort största potentialen för

som

vindkraftsutbyggnad finns i landet.

Behovet av ökade kunskaper och ett enhetligt beslutsunderlag har tydligt kommit till uttryck såväl i enkätsvaren som i remissvaren på den föreliggande ansökan etablering

om

av en stor vindkraftspark vid Lillgrund i Öregrund.

Länsstyrelserna i Skåne, Hallands, Gotlands och Uppsala län pekar på att det finns stora intressen av att etablera vindkraftverk till havs, mycket lite kunskaper vilken

men om miljöpåverkan sådana etableringar medför. Man det stor vikt att bättre be-

anser vara av slutsunderlag tas fram på central nivå.

Boverket menar att de ökade anspråken vindkraftsutbyggnad i havet innebär att riktlinjer behöver tas fram för hur vindkraftsetableringar till havs kan hanteras. Vindkraftsutredningen bör därför ett tilläggsdirektiv att studera lämpliga områden till havs för

ges

vindkraftsetableringar.

Riksantikvarieämbetet att riktlinjer för den havsbaserade vindkraften bör utvecklas.

anser För den havsbaserade vindkraften anser ämbetet att kunskapsunderlaget vad gäller marinarkeologi bör lyftas fram i planeringsprocessen. Det är även viktigt att beakta hur den havsbaserade vindkraften kan påverka kultunniljövärden på land.

Naturvårdsverket menar att det i samband med vindkraftsetableringar till havs är viktigt att bevaka bullerfria reservat i skärgården samt marina reservat. Andra frågor

att uppmärksamma är fisket och stora obetydligt påverkade områden enligt 2 kap. 2 § NRL. Det behövs vidare jämförande forskning vad gäller havslokaliserade vindkraftverks effekter på fåglar.

Energimyndigheten bedömer att det krävs ytterligare kunskaper och underlag avseende havsbasering av vindkraftverk.

Fiskeriverket menar att det är olämpligt att varje vindlcraftsetablering till havs prövas isolerat och att det därför är angeläget att en övergripande planering och styrning kommer till stånd, så att olägenhetema för fisket så långt möjligt kan reduceras.

Försvarsmakten efterlyser en samlad nationell överblick beträffande förutsättningarna för stora havsetablerade vindkraftsparker. Enligt försvarsmakten finns vidare ett behov

av bättre kunskap om de marina signalspaningssystemens störningskänslighet

SOU 1998: 152 Behov bättre underlag 57 av

SGU pekar på att det saknas tillfredsställande redovisningar vattendjupsförhållandena av och en allmänt tillgänglig redovisning över havsbottnens uppbyggnad, sammansättning och dynamik.

Stockholms tingsrätt, Vattendomstolen att för att underlätta tillståndsgivningen anser av vindkraftverk till havs vore någon form av översiktlig fysisk planering värdefull.

Halmstads kommun att det behövs nationell redovisning förutsättningarna för anser en av vindkraft till havs.

Falkenbergs kommun menar att arbetet med att riksintresseområden för vindkraft ange också bör omfatta havet.

7.1.3 Förutsättningar för fjällokalisering

Även fjällområdet framstår del landet där kan förvänta som en av man sig att anspråken på vindkraftsetableringar kommer att öka starkt. De frågor nämnts strategiska som som för havsetablering, återfinns i princip för fjälletablering. Även för fjällområdena vi anser att det behöver göras samordnade och övergripande studier förutsättningarna för lokaav lisering av vindkraftverk.

Vi vill särskilt peka på följande två frågor är speciella för fjällområdena. som

Vindenergipotentialen i fjällen bedöms vara stor, tillgången på mätdata är liten. Det men är därför angeläget att en insamling av vinddata kommer till stånd. Vind- och övri kliga matförutsättningar är mycket skiftande och skiljer sig i hög grad från vad gäller i som landet 1övrigt. För att kunna göra vindkarteringar med hög kvalitet i fjällvärlden torde därför behöva utarbetas nya modeller och metoder.

Bevarandeintressena är utbredda och överlag mycket starka från såväl sociala vetensom skapliga synpunkter. Utifrån det specifika syftet med bevarandet behöver i de olika man områdena urskilja värdekämoma och studera möjligheterna för olika typer vindkraftsav

etableringar.

Följande enkätsvar är i linje med vår bedömning att det är angeläget övergripande att en utredning kommer till stånd vad gäller förutsättningarna för lokalisering vindkraftverk av i fjällornrådena.

Boverket menar att de ökade anspråken på vindkraftsutbyggnad i fjällen innebär att riktlinjer måste tas fram för hur vindkraften kan hanteras.

Riksantikvarieämbetet anser att riktlinjer för den fjällbaserade vindkraften bör utvecklas. För fjällen finns ett särskilt behov att öka ktmskaperna kring den samiska näringen och av dennas kulturlämningar.

Naturvårdsverket menar att behovet av bullerfria reservat i fjällen är viktigt att bevaka.

Energimyndigheten bedömer att det krävs ytterligare kunskaper och underlag avseende fjällbasering av vindkraftverk.

Branschorganisationema menar att det generellt behövs bättre underlag för att bedöma förutsättningarna för etablering i fjällterräng. Man efterlyser särskilt bättre vinddata för fjällen, där terrängen ofta har komplex struktur gör det svårt bedöma vindfören som att hållandena.

Försvarsmakten framför att det finns behov bättre kunskap förutsättningarna för av om fjällbaserade vindkraftverk.

58 Behov av bättre underlag SOU 1998: 152

7.2 Andra behov av och

kunskaper utredningar

7.2.1 Landskapsanalys

Som framgår av avsnitt 3.3.1 finns ett stort behov av att analysera hur den visuella upplevelsen av olika vindlcraftsprojekt beror på i vilken landskapstyp en etablering avses ske. Ett uppdrag om en särskild studie har lämnats till Institutionen för landskapsplanering vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Behovet av bättre kunskaper framgår av bland annat följande enkätsvar. Länsstyrelserna i Västernorrlands och Dalarnas län hävdar att det i de flesta fall krävs särskilda utredningsinsatser för att bedöma den visuella upplevelsen av vindkraftverkens påverkan på landskapet. Trelleborgs kommun efterlyser bättre bedömningsunderlag vad gäller landskapsbildsfrågor. Varbergs kommun efterlyser bättre kunskaper påverkan på landskapsbilden.

om Falkenbergs kommun menar att det finns ett behov att från centralt håll sammanställa

av kunskapsunderlag om bland annat landskapsbildsfrågor.

7.2.2 Vissa andra frågor

Vi har i tidigare kapitel redovisat en rad andra frågor där underlaget för ställningstaganden till vindlcraftverk i planering och tillståndsprövning kan behöva förbättras. I det följande sammanfattas i punktforrn sådana frågor som vi har anledning att överväga närmare i det fortsatta arbetet. 0 riktlinjer för skuggbildning från vindkraftverk avsnitt 3.3.1 0 beräkningsmetoder för ljudspridning och riktlinjer för ljudstömingar vad gäller vind-

kraftverk, med hänsyn tagen till olika naturförhållanden och ljud från olika andra verksamheter avsnitt 3.3.2

0 säkerhetsavstånd för vindkraftverk avsnitt 3.3.3 0 riktlinjer med hänsyn till vindkraftverks störningar av signalsystem avsnitt 3.3.4 0 vindkraftverks effekter för djurlivet avsnitt 3.3.5 0 områden av riksintresse för vindkraftverk avsnitt 4.1 0 formerna för reglering mark- och vattenanvändningen i områden för vindkraftverk

av

avsnitt 4.3.

0 översiktsplaneringen som instrument för styrning av lokaliseringen av vindkraftverk i

ett helhetsperspektiv avsnitt 4.4 0 värdebeslcrivningar av områden intresse för kulturvärden, naturvärden och frilufts-

av

livet med avseende på inverkan från vindkraftverk avsnitt 4 0 formerna för tillståndsprövning av vindkraftverk avsnitt 5.1.2 0 beskrivningar av vindkraftverkens egenskaper och omgivningseffekter som allmän-

giltigt underlag för tillståndsprövning och härför erforderliga miljökonsekvensbeskrivningar avsnitt 5.2

0 åtgärder för att ersätta kostnader för erforderliga förstärkningar av elnäten orsakade av

vindkraftverk kapitel 6.

Bilagor 59

Bilageförteckning

BILAGA 1 DIREKTIVET 61 BILAGA 2 SVAR PÅ ENKÄT TILL LÄNSSTYRELSERNA 65 BILAGA 3 SVAR PÅ ENKÄT TILL CENTRALA MYNDIGHETER,

ORGANISATIONER OCH FÖRETAG 73 BILAGA 4 UPPFÖRDA OCH PLANERADE VINDKRAFTVERK, 89

Direktiv Bilaga l 61

Kommittédirektiv

Förutsättningar för lokalisering av vindkraft

Dir. 1998:35

Beslut vid regeringssammanträdeden 23 april 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att

sammanställa aktuella uppgifter om och erfarenheter av utbyggnaden av land- och havsbaseradvindkraft, -

analysera förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av vindkraft i Sverige, -

föreslå kriterier för lokalisering som underlag inför beslut om tillstånd till lokalisering av land- och havsba- seradvindkraft. Utredaren skall även redovisa behov av förstärkning av lokala elnät, främst vid kusterna och i fjällen i sambandmed utbyggnad av vindkraft, och i det sammanhangetöverväga behovet av och förutsättningar för ekonomisk ersättning till nätägare.

Bakgrund

Utbyggnaden av vindkraften hittills

l juni år 1988 lämnade den av regeringen tillsatta Vindkraftsutredningen ett betänkande, Läge för vindkraft SOU 1988:32, där förutsättningar för lokalisering av vindkraft redovisades. Vindkraftsutredningens huvudsakliga uppgift var att bedömavar i Sverige det lämpligt att placera storavindkraftverk i

Under ett antal från detatt Vindkrañsutredningens betänkande lämnades har utbyggnaden av vindkraft i Sverige med grannländer utgjorts av enstaka aggregat och mindre grupper där varje aggregat är på högst 600 kW. Denna utbyggnad har i vissa fall orsakat konflikter med andra intressen, främst natur- och kulturmiljöintressen. Erfarenheterna från Danmark visar att en kraftig utbyggnad av mindre vindkraftverk förutsätter en omsorgsfull planering kommunal nivå.

Boverket utgav därför i samrådmed NUTEK och Naturvårdsverket Allmänna Råd 1995:1 "Etablering av vindkraft land" efter ett regeringsuppdrag. I denna har angetts metoder för en lämplig lokalisering utifrån hushållningsbestämmelsema i lagen l987:12 om hushållning med naturresurser naturresurslagen och i enlighet med plan- och bygglagen 1987: 10, miljöskyddslagen 1969:387, naturvårdslagen 1964:822 m.fl. lagar. Den kommunala fysiska översiktsplaneringen anges som grunden för att hantera och förebygga konflikter mellan allmänna intressen och vindkraft. De mest berörda länsstyrelserna har också tagit fram underlag som sedan i större eller mindre grad legat till grund för kommunernas hantering av vindkraften i sina Översiktsplaner.

Intresset för att bygga ut vindkraften i större skala har successivt ökat. Detta gäller även för lägen till havs och den svenska fjällvärlden. Eftersom vindkrafti är en förnybar energikälla har staten i flera sammanhang vidtagit åtgärderför att främja en ökad användning av vindkraft bl.a. mot bakgrund av omställningen av det svenska energisystemet och för att begränsa användningen av fossila bränslen och så sätt minska utsläppen av koldioxid. För närvarande stöds vindkraft genom 15 % investeringsstöd samt en s.k. miljöbonus som motsvarar den energiskattenivå för elkraft som gäller vid hushållsförbrukning. Bonusen utgår i flertalet fall till de som yrkesmässigt levererar vindkraftsproducerad el.

Motstridiga intressen

Områden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten av sådana anläggningar. Detta framgår av 2 kap. 8 § naturresurslagen. Innebörden av bestämmelserna är bl.a. att skydda områden med särskilda kvaliteter i fråga om vindkrañsproduktion mot åtgärder som kan göra det svårare att i framtiden utnyttja områdena för detta ändamål. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, numera Statens energimyndighet har i samarbete med berörda länsstyrelser inlett ett arbete med att avgränsa områden som kan anses vara av riksintresse för vindkraft. Försvarsmakten genomför för närvarande ett forsknings- och utvecklingsprojekt för klarläggande

62 Bilaga 1 Direktiv

av störning av radarspanings-, signalspanings- och radiolänksystem från olika vindkraftverk med varierande utfomuning, konstruktion och gruppering.

Områden som är lämpliga för vindkraft är ofta sådana områden är skyddsvärda på grund natur-

som av eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet. intresset av att bygga ut vindkraften riktas således ofta mot de kust- och fjällområden som i sin helhet ansesvara av riksintresse enligt 3 kap. naturresurslagen. Uppförande av vindkraftverk har ofta en påtaglig inverkan omgivningen. Vid tillståndsprövning är det därför vanligt att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter allt oftare ställs inför konflikter mellan intresset att bygga ut vindkraften och andra mark- och vattenanvändningsintressen. Det kan gälla frågor natur- och

om kulturmiljön inklusive inverkan landskapsbilden, fisket, friluftslivet och totalförsvaret, vilka i många fall även utgör riksintressen enligt 2 och 3 kap. naturresurslagen. Dessa frågor behandlades av Vindkraftsutredningen, som förutsatte att en närmare avvägning mellan olika motstående intressen redovisas i kommunens översiktsplan enligt plan- och bygglagen.

De behövs bättre planering

Frågan om vindkraftens hantering i den kommunala planeringen har behandlats Plan-i och byggutredningens slutbetänkande Översyn PBL och va-lagen SOU 1996:168. Utredaren konstaterar behandlingen

av att av vindkraften i kommunernas planering varierar och att flertalet vindkraftverk i landet har prövats enbart i samband med prövning av ansökan om bygglov. Utredaren anser att vindkraften inte bör särregleras plan-i och bygglagen, men föreslår en generell skärpning av kravet på när detaljplan skall upprättas i syfte att

gynna en planmässig hantering av anläggningar med betydande inverkan på omgivningen. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Behovet av en kommunal planering för vindkraftsutbyggnad har även aktualiserats i skrivelser till regeringen. Naturvårdsverket har skrivelseri år 1992 och 1996 dnr M92/3827/7 och M96/1288/7 enligt 6 kap. 2 § naturresurslagen till regeringen anmält behov av fördjupad planering för utbyggnad vindkraft Öland och Gotland. Boverket har i skrivelse dnr M97/404/7 enligt 6 kap. 2 §

av naturresurslagen till regeringen anmält behov av fördjupad planering för utbyggnad vindkraft Öland.

av Orust kommun har i en skrivelse dnr M 96/3916/7 begärt att regeringen skall pröva frågan hur de

om motstående samhällsintressena i fråga om vindkrattsetablering skall kunna bedömas och samordnas. Även andra skrivelser avseendevindkraftsetablering har kommit till regeringen.

Utbyggnad av vindkraftverk kan beroende lokaliseringen medföra ett behov förstärkningar lo-

av av kala elnät. Kostnaderna för dessa förstärkningar skall enligt ellagen 1997:857 finansieras av det nätföretag som innehar nätkoncession för det aktuella lokala nätet. Kostnaderna för förstärkningar-na förs genom nättariffema vidare till nätföretagets kunder.

NUTEK har i rapporten Utvecklingen elmarknaden 1997 dnr N97/3274 påpekat att koncentrationen av småskalig elproduktion, främst vindkraft, i vissa delar av landet har medfört ett omfattande behov av att förstärka det lokala elnätet. Det kan befaras att elkundema i dessa områden får betala betydligt högre

en nättariff än de skulle ha gjort med en mindre omfattande etablering småskalig elproduktion. Problemen

av kan bli särskilt stora i nätornråden av utpräglad landsbygdskaraktär, exempelvis vid kusterna och fjällen,i där ett litet kundkollektiv kan belastas med betydande kostnader som nätutbyggnaden ger upphov till.

Utbyggnad av vindkraft behöver utredas vidare

Förutsättningarna för en utbyggnad av vindkraft har förändrats i väsentliga avseenden sedan Vindkraftsutredningen redovisade sitt betänkande. Det är angeläget att få en samlad bild hur fortsatt Vindkraftsut-

av en byggnad kommer att inverka på hushållningen med mark- och vattenresurser i berörda delar landet. Det är

av i första hand kommunernas ansvar att genom avvägningar i den översiktliga planeringen verka för att etableringsområden för vindkraft lokaliseras ett sätt som inte leder till stora intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer och som är förenligt med bestämmelserom hushållningen med mark och vatten i naturresurslagen. Samrådet med länsstyrelserna är av stor betydelse i detta sammanhang. Skrivelsema till regeringen aktualiserar också behovet av överblick över läget i fråga om vindkraftens utbyggnad i landets olika delar samt

av förbättrad kunskap och metodutveckling när det gäller planering inför beslut tillstånd till lokalisering

om av land- och havsbaseradvindkraft.

Metoder för planering inför beslut om tillstånd för lokalisering av land- och havsbaserade vindkraftsanläggningar behöver förbättras. Samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter och berörda intressenter i anknytning till den kommunala översiktsplaneringen behöver förstärkas. Lokaliseringskriterier för vindkraftsetablering i olika situationer behöver utvecklas för att främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten. Frågor som behöver belysas i detta sammanhang är bl.a. miljökonsekvenser lokalisering

av till havs och land, t.ex. vad gäller buller, påverkan beteendet hos fåglar, fiskar, sälar Även kon-

m.m. sekvenser för landskapsbilden och för verksamheter som sjöfart, fiske, försvar liksom frågor som rör klimatförhållanden och geografiska begränsningar behöver belysas. Myndigheternas tillståndsprövning av vindkraftsärenden bör därmed underlättas.

Direktiv Bilaga 1 63

Behovet av planering m.m. är särskilt påtagligt när det gäller utbyggnad vindkraft i större skala av antingen genom stora anläggningar eller genom koncentration flera mindre aggregat till ett begränsat områav de. Det är emellertid angeläget att också den pågående utbyggnaden mindre fristående anläggningar för av lokalt bruk uppmärksammas. Också sådan utbyggnad innebär ofta konflikter med motstående intressen och bör därför behandlas deni kommunala planeringen. Denna fråga ingår i den redovisade översynen ovan av plan- och bygglagen. En rationell utbyggnad . av vindkraften förutsätter att behovet av nätförstärkningar vägs i lokaliseringsbesluten. Behovet av nätförstärkningar i lokala elnät behöver därför undersökas och kostnadsberäknas. Därvid bör klarläggas i vad mån någon fonn av ekonomisk ersättning till nätägaren i samband med nätförstärkningar är en förutsättning för att en utbyggnad skall komma till stånd i olika situationer. En utgångspunkt för överväganden om lämpligheten av ekonomiskt stöd bör att eventuella ersättningar finansieras vara med de medel som är anvisade för stöd till installation vindkrañverk, för att därmed skapa förutsättningar av för en rationell utbyggnad av vindkraften.

Uppdraget

Utredaren skall i en första etapp ställa samman uppgifter om dagens situation när det gäller intresset att bygga ut vindkraften och konflikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen till havs och på land och i olika delar av landet. Denna lägesanalysbör innefatta aktuella anspråk på exploatering och anspråk på längre sikt, problembild samt behov av underlag för tillståndsprövning och planering l sitt arbete skall utredam.m. ren samråda med bl.a. berörda myndigheter. Utredaren skall studera nyare inhemska och internationella erfarenheter och det eventuella behovet av särskilda kommunala insatser. Utredaren skall vidare undersöka behovet och kostnaderna för förstärkningar av lokala elnät, främst vid kusterna och i fjällen. Utredaren skall redovisa denna del av sitt arbete i en delrapportering till regeringen senastden l december l998. I en andra etapp skall utredaren föreslå kriterier för lokalisering vindkraft mot bakgrund kravet av av en långsiktigt god hushållning med mark och vatten samt skyddsbehovcn vad gäller miljöeffekter, landskapsbild etc. Kriterierna bör vara anpassadefor olika situationer och olika delar landet. Utredaren skall av vid behov föreslå åtgärder, bl.a. i fråga om eventuell ersättning för kostnader för nätförstärkningar i lokala elnät när och om vindkrattproduktionen byggs ut. l sitt arbete skall utredaren samråda med bl.a. berörda myndigheter. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen senastden junil 1999. För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, redovisa jämställdhetsaspekter dir. 1994:124 samt redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. De ekonomiska konsekvenserna av åtgärder och förslag skall redovisas. Förslag till finansiering skall lämnas enligt dir. 1994:23.

Miljödepartementet

Enkätsvar från länsstyrelserna Bilaga2 65

Sammanfattning av svar på Vindkraftsutredningens

enkät till

länsstyrelserna

I det följande sammanfattas på Vindkraftsutredningens enkät till länsstyrelserna

svaren fråga för fråga. Enkätens frågor redovisas som rubriker.

Svaren på fråga 1 om uppförda och planerade vindkraftverk redovisas dock inte här utan i egen tabellbilaga bilaga 4 och på kartor i kapitel

Svaren på fråga Kända problem med kapaciteten hos det befintliga lokala och regionala elnätet, fråga Tillämpas GIS vid hanteringen vindkraft i kommuner och läns-

av styrelse och fråga 10, Övriga kommentarer, är av den karaktären att det inte finns skäl att redovisa dem här.

Fråga Kommunal PBL

behandling enligt

Hur används översiktsplan, fördjupning översiktsplan, områdesbestämmelser,

av

detaljplan och bygglov

Ett fåtal kommuner har behandlat vindkraften i plansammanhang, använder regel

man 1 endast bygglovprövning vid lokalisering vindkraftverk. Några kommuner har utan

av någon vidare analys redovisat de områden för vindkraft redovisades i Läge för vind-

som kraft, SOU 1988:32.. Helsingborgs kommun har följande riktlinjer i sin översiktsplan: lokalisering i högst fem verk, medelstora verk prioriteras, anpassning till

grupper orn

landskapet genom färg, form, storlek och placering.

Jönköpings kommun har gjort vissa utredningar för att klargöra hur mycket vindkraft

Visingsö och Östra Vätterstranden tål med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 6 och som 3 kap 2 NRL. Vid bygglovprövning har hittills haft restriktiv hållning till etable-

man en ring inom dessa områden. I Stockholms län har bygglovsansölmingar avslagits

p.g.a. naturvårds- och/eller totalförsvarets intressen. I Hallands län har kommunerna hittills inte tagit någon särskild hänsyn till 3 kap. NRL, däremot 2 kap. I sarnrådsversionen

men av vindkrafts-ÖP för Halmstad sägs dock att etableringar inte får ske inom 3 kap. områden med undantag för hamnområdet i Halmstad.

Fråga Eventuell behandling i kommunala och/eller regionala

energiplaner

I regel är frågor om vindkraft mycket lite eller inte alls redovisad i energiplaner-na. Detta beror främst på att befintliga energiplaner är gamla, varför vindkraften inte har varit aktuell att redovisa.

66 Bilaga 2 Enkätsvarfrån länsstyrelserna

Fråga Länsstyrelsebehandling

Exempel på behandling enligt NRL

a

Länsstyrelsen i Skåne län att stora opåverkade områden 2 kap. 2 § bör undantas

menar från större grupplokaliseringar. Vad gäller områden riksintresse för kultur-milj övården,

av naturvärden och friluftslivet 2 kap. 6 § och 3 kap. sägs att sådana områden ska undantas från etablering vindkraftverk om dessa innebär påtaglig skada på intressena. Först om

av riksintresseområden utpekas för vindkraftsanläggningar kan prioritering ske av vind-

en kraftsintresset i förhållande till andra riksintressen. Opåverkad del av kust bör utnyttjas för vindkraftsetablering inom 1 km bred zon. Större vindlcraftsetableringar bör

en ca ske i områden är betydelse för fågellivet. Våtmarker av riksintresse och CW-

som av områden EU utpekat våtmarksområde vid kusten eller sjö i anslutning till ett stort,

av

öppet område får nyttjas för etablering vindkraftverk. I det öppna odlingslandskapet

av bör vindkraftverk placeras så att de kulturhistoriska värdena inte skadas. Detta innebär t.ex. att sammanhållna kulturmiljöer med fornlämningar, byar, ägogränser etc. inte får splittras så att de förlorar sitt sammanhang med omgivningen.

Länsstyrelsen i Hallands län bedömer från fall till fall om påtaglig skada kan uppkomma, hittills har bevaranderiksintressena haft starkare ställning än vindlcraftsintresset i samtliga aktuella förfrågningar. För att tillstånd skall i 3 kap. område krävs stora etableringar

ges som ger mycket energi hushållningsmotiv.

Länsstyrelsen i Kalmar län har förbjudit vissa bygglovsgivna verk med hänsyn till riksintressen enligt 2 och 3 kap, även prövning i regeringsrätten utan ändring. Förbudet mot etablering gruppstationer på l0 MW på Öland bör gälla havsornrådet, då syftet

av med 3 kap. 3 § NRL värna Ölands särpräglade natur- och kulturvärden på

är att om land.

Länsstyrelsen i Uppsala län har uttalat att riksintressen enligt 2 kap. 6 § naturvård och kulturrniljövård inte bör användas för framtida utbyggnader av större verk och grupper, heller 3 kap. Dalälvsornrådet och Östhammarskusten landskapets karaktär kan be-

om hållas.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län överväger lämpligheten av lokalisering av

noga

verk, liksom även att enstaka verk kan påverka karaktären i stora opåverkade grupper av områden 2 kap. 2 § NRL. För Höga Kusten 2 kap. 6 § och 3 kap 1-2 NRL gäller intill formellt antagande regional vindkraftspolicy strikt restriktivitet mot etableringar

av av vindkraftverk.

Flertalet län har mycket restriktiv inställning till exploatering inom oexploaterade

en fjällområden inte sällan omfattas riksintressen enligt antingen 2 kap. och 3 kap 2

som av och 5

Länsstyrelsen i Norrbottens län tar att närrelcreationsområden 2 kap. 6 § bör un-

upp dantas från vindkraftsetablering.

b Exempel på behandling enligt PBL

Hälso- och säkerhetsfrågor såsom ljud 40 35 dB samt 300-500 m, skuggor och

resp. reflexer, brand, avbrutna rotorblad och isslungning tas av länsstyrelsen i Norrbottens

upp län och länsstyrelsen i Skåne län.

Exempel på behandling enligt ML

c

Bullerstömingar och inverkan på naturupplevelsen i friluftsområden måste undvikas vid lokaliseringen länsstyrelsen i Skåne län. Länsstyrelsen i Kalmar län, länsstyrelsen i

menar

Enkätsvar från länsstyrelserna Bilaga 2 67

Västernorrlands län och länsstyrelsen i Västerbottens län att vid tilluppger man ståndsprövning tillämpar, i enlighet med rekommendationerna i Boverkets allmänna råd 1995:1, de normala reglerna för externt industribuller. Närboende inom 600-800 inm

formeras skriftligen länsstyrelsen i Västra Götaland, hävdar att landskapsbilden

av som och buller är de två dominerande frågorna vid prövningen.

a Exempel på behandling enligt N VL

Inom områden med förordnanden t.ex. naturreservat, naturvårdsområden och strandskyddsområden är naturvärdena så starka att etablering vindkraftverk normalt kan av ske där anser länsstyrelserna i Skåne, Gotlands, Norrbottens, Västerbottens och Uppsala

län. Biotopskydd enligt 19 a naturvårdstörordningen länsstyrelsen i Östergöt-

tas upp av lands län. Länsstyrelsen i Gotlands län söker undvika etablering inom själva strandlinjens närområde. Enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län är samrådet enligt 20 § NVL det viktigaste instrumentet för att delge sökanden synpunkter länsstyrelsens uppfattning om om tänkta lokaliseringar, såvida inte prövning sker enligt ML. Bedömningen utgår från om lokaliseringen innebär avsevärd skada på naturmiljön inklusive landskapsbild och ñiluftsliv, och kan innefatta kulturmiljö samt andra allmänna intressen.

e Exempel på behandling enligt KML

skyddsavstånd måste hållas till värdefulla kulturminnen t.ex. kyrkor, väderkvamar, fomlämningar och genuina bymiljöer anser länsstyrelserna i Skåne och Uppsala län.

Länsstyrelsen i Östergötlands län tar att landskapet kan ha stora kulturrniljövärden upp även om fasta fornlämningar inte berörs. Ett exempel är helhetsupplevelsen odav ett

lingslandskap med en historisk kontinuitet i fasta fornlämningar, kyrkor, byar, gårdar,

stadssiluett m.m. För att kunna bedöma ett eller flera vindkraftverk kan uppföras i om

harmoni med kulturlandskapet, behöver principer för placeringen, utformningen höjd,

färgsättning m.m. och grupperingar av vindkraftverk utarbetas.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län hävdar att vindkraftverk bör placeras på höjder där det finns fornnordiska och i rösestråk. Mellan rösen bör inga placeringar medgravar ges heller mellan havet och rösena. Avstånd till enskilda beror på bl.a. topogragravar fin, men ett minimiavstånd är 100-200 Vägsträckningar bör redovisas i ansökningar m. om tillstånd då dessa kan medföra betydande ingrepp i naturmiljön.

f Exempel på frågor i arbetet med områden riksintresse för att ange av vindkraft

Länsstyrelsen i Kalmar län anger följande lcriterier: 0 vindenerginivå på 2400 kWh/kvm och år på land obs l havet redovisas ej

0 skyddsavstånd vad gäller buller bör för större vindkraftverk minst 400 vara m 0 skyddsavstånd till kyrkor symbolfyllda landmärken bör minst 1000 vara rn 0 naturreservat, naturvårdsområden och Natura 2000-områden bör exploateras 0 riksintressen för naturvård, friluftsliv och kultunniljövård bör undvikas 0 försvarsintressen skall beaktas

Länsstyrelsen i Hallands län anger:

0 detaljplanelagda områden undantas

0 naturreservat utesluts 0 vindenergiinnehåll 4000 m/s år på 50 höjd m

Länsstyrelsen i Stockholms län att ta diskussion med Energimyndigheten för avser upp en att förbättra planeringsunderlaget för energiproduktion, däribland vindkraft. I detta sammanhang kommer även att behandlas vilka områden skall bedömas riksinsom vara av

68 Bilaga 2 Enkätsvarhân länsstyrelserna

tresse för energiproduktion. I samråd med NUTEK gjordes 1996 bedömningen att någon storskalig vindkraftsutbyggnad i Stockholms län inte var möjlig p.g.a. de starka motstående intressen, samt antaganden om vindstyrkor och anläggningars storlek. Länsstyrelsen pekar på att det är förutsättningar som delvis kan ha ändrats sedan. Vid länsstyrelsen i Jönköpings län pågår inte något arbete med att peka ut områden av riksintresse för vindkraft. Huvudskälet, bedömer länsstyrelsen, är det "mentala motstånd"

finns att peka ut Visingsö/Östra Vätterstranden, då det finns många bevaranderikssom intressen inom området. Länsstyrelsen säger sig samtidigt vara medveten om att vindkraftens eventuella riksintressen skall pekas ut på sina egna meriter.

Fråga Erfarenheter av planering och tillståndsprövning och av

genomförda etableringar

Planinstrument och ansökningsförfaranden med hänsyn till storlekar på verk

a

och storlekar på verk

grupper av Gränsdragningama kW-storlek mellan vad skall prövas av kommun, länsstyrelse

som och regering upplevs av många som ett problem. Större exploateringar 10 MW och större delas inte sällan i etapper för att undvika regeringsprövning menar länsstyrel-

upp en sen i Jämtlands län. Etappema kan sinsemellan innehålla olika storlekar på verk, vilket ytterligare försvårar helhetsbedömning av vilken påverkan den samlade exploatering-

en en får på omgivningen. Etableringar över l MW kan fördelas på flera etapper och huvudmän, varvid kravet på ML-prövning utgår. Detta bedöms olycklig hantering då omgivningspåverkan

som en inte ändras menar länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands, Hallands och Gotlands län. Det lcriterium gäller för ML-prövning är vindkraftverkets effektstorlek l MW och

som större. Mycket höga vindkraftverk kan innebära en påtaglig inverkan på omgivningen även när effekten inte når upp till den storlek som kräver tillstånd menar länsstyrelsen i Skåne. Även antalet verk betydelse for graden påverkan på omgivningen.

är av av Länsstyrelsen i Norrbottens län stor bör prövas i fördjupad ÖP

menar att en grupp en och/eller DP med program och MKB, samt enstaka 1-3 verk ca 600 kW kan klaras med enbart bygglov. Någon gräns for detaljplanelcrav antal verk eller kW finns anta-

Prövning bör ske från fall till fall med hänsyn till bebyggelse och konkurrerande gen. intressen. Länsstyrelsen i Östergötlands läns erfarenheter vad gäller den styckevisa hanteringen av varje enskilt vindlcraftverk, är i regel att verken kan accepteras med vissa mindre justeringar utifrån olika speciallagstifmingar. Ett problem är att ansökningar om att få uppföra verk inkommer vid olika tillfällen, avser olika platser samt olika typer av/ grupperingar av verk. Vidare är det flera kommuner som berörs av vindlcraftsetableringama, varför underlag, attityder och ställningstaganden kan variera. Därmed är det näst intill omöjligt att få ett helhetsgrepp på utvecklingen vindkraften och hur etableringama påverkar land-

av skapsbilden och riksintressen på sikt. Det är även svårt att avgöra när landskapet inte tål fler vindkraftverk. Refererande till att större etableringar skall prövas enligt två olika prövningssystem PBL och ML, visar länsstyrelsen i Kalmar län på behovet tidigare prövning av lämplig-

av en heten av lokalisering till en viss plats. Härigenom skulle en exploatör inte behöva lägga ner omfattande kostnader på handlingar för prövning enligt resp. speciallagstiftning innan platsens lämplighet i sig prövats. Länsstyrelsen bedömer att en detaljplan med stöd i

Enkätsvar från länsstyrelserna Bilaga 2 69

översiktsplanen med flexibel utformning teknikutvecklingen förutsättningar vad ger nya gäller storlek på och avstånd mellan verk och till sin karaktär ska lilcna områsom mer desbestämmelser, men ändå byggrätt, bör förordas vid den närmare regleringen ge av mark- och vattenanvändningen.

Länsstyrelsen i Hallands län tar upp att i och med att teknikutvecklingen går mycket fort blir innehållet i översiktsplanen relativt snabbt inaktuellt. Länsstyrelsen understryker också vikten av allmänhetens deltagande i och ska möjligheter att processen som ge se konsekvenserna föreslagen utbyggnad. av

Enligt länsstyrelsen i Gotlands län bör översiktsplanen ha tillräckligt detaljerad skala en for att verkligen kunna ge vägledning och överblick. Detaljplaner har haft för detaljerade bestämmelser med hänvisning till teknikutvecklingen. Totalhöjden är dock viktig att hålla fast vid medgivanden avvikelser från DP då landskapsbilden många gånger inte tål om högre verk.

b Administrativ hantering vid parallella prövningsförfaranden i och länsstyrelse

kommun

I de fall en fördjupning av översiktsplanen skall göras eller detaljplan upprättas, bör en länsstyrelsens prövning enligt ML eller NVL normalt inte föregripa planarbetet menar länsstyrelserna i Norrbottens och Halland län. Vid bedömningen detaljplan skall om en upprättas eller inte, hävdar länsstyrelsen i Västra Götalands län tvärtom, bör beaktas vad som bedömts enligt ML i syfte att undvika dubbelprövning detalj frågor. av

När kommunen prövar lokaliseringen direkt i bygglov, är det lämpligt att kommunen avvaktar resultatet av det samråd ska föregå ansökan enligt ML länsstyrelsom en menar serna i Norrbottens och Västerbottens län. Den MKB skall bifogas ansökan som en om tillstånd enligt ML utgör ett närmast nödvändigt underlag for bygglovprövningen.

Avstånd mellan grupper

c

Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller definieras enligt ellagen vindkraftatt som grupp verk som har en gemensam anslutning till elnätet. Rent formellt kan stå i direkt en grupp anslutning till nästa grupp, så länge den ledning till elnätet. Men sådan ges en egen en tolkning kan inte i överensstämmelse med syftet med bestämmelsen. vara

d gruppstationers effekt -påverkan på miljön

Länsstyrelsen i Kalmar län att i regel få stora verk mindre miljöpåverkan än menar ger en många små. Det kan därför ifrågasättas definitionen i 4 kap. NRL att ett visst antal om kW i en grupp är den mest relevanta vad gäller miljöpåverkan både med avseende på landskapsbild och ianspråktagen mark-fbottenareal.

Kommentar om miljöbalken 12 kap.

e

Vid tillståndsprövning enligt 12 kap. MB skall intrång i natur- och kultunniljön beaktas. Istället för att endast de större vindkraftverken, klassas miljöfarlig verksamhet, som som ska ha tillstånd enligt MB borde prövning alla vindkraftverk ske avseende på desen av sas inverkan på miljön i dess helhet anser länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län. Länsstyrelsen bör ha möjlighet att delta i prövningen samråd i ett inledande skede. genom

Länsstyrelsen i Uppsala län tar upp frågan vindkraften i sin helhet skulle kunna regleom ras i en egen lagstiftning, i likhet med övrig NRL-anknuten exploateringslagstifming.

70 Bilaga 2 Enkätsvarfrån länsstyrelserna

som är av särskild vid

Fråga Problemställningar betydelse olika typer av etableringar

i olika slags landskapstyper:

a

Omgivningspåverkan är svår att bedöma i komplex tjällterräng Man bör därför ställa höga krav på visualiseringar anser länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Skåne län ger i sin rapport om lokalisering av vindkraftverk och radiomaster översiktliga ornrådesvisa beskrivningar samt konfliktbedömning för vindkrañverk. Följande grova landskapstypsindelning ligger till grund för den ornrådesvisa redo-

visningen: kustlandskap och våtmarker, öppet odlingslandskap, backlandskap, åsar och

dalgångar. Kriterier för bedömningen är huvudsakligen landskapsbild, kulturmiljö, naturvärden och fxiluftsliv. I rapporten finns också ett avsnitt om estetiska synpunkter på landskapsanpassning i generella termer, bl.a. genom några illustrerade exempel. Vid länsstyrelsen i Västernorrlands län pågår en särskild studie kring den visuella upplevelsen av kustlandskapen och hur inpassning av vindkraftverk bör ske. Studien kommer att inarbetas i ett regionalt policydokument för vindlcraft. I studien finns följande preliminära indelning i landskapstyper: flack skogsdominerad kust, flack uppodlad kust, småkuperad skogsdominerad kust, brant skogsdominerad kust, kuperade odlingsbygder, spricklandskap. För varje landskapstyp finns rekommendationer om principer för placering och utformning av vindlcraftsanläggningar. Studien innefattar Höga Kusten ut-

som gör riksintresse för naturvärden och friluftslivet enligt 2 kap. 6 § samt omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. 1-3 NRL. En del av området är föreslaget till UNESCO:s världsarvslista. Vadstena kommun Östergötland har tagit initiativ till en utredning om hur kommunen

bör se nya etableringar utifrån landskapsbildssynpunkt.

Bättre kunskaper om bullrets utbredning i olika landskapstyper behövs anser länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Hallands län bedömer det som viktigt att Hallandskusten delas in i områden med eller utan vindlcraftsutbyggnad. Det öppna kustlandskapet kräver att lokaliseringen blir på rätt ställe. Slutenhet med landskapsrum finns endast på Laholmsslätten, vilket ger bättre "stöd" för utspridda verk.

b i olika slags områden/miljöer enligt NRL 2 och 3 kap.

Länsstyrelsen I Blekinge län redovisar att försvarsmakten har aviserat mer nyanserad

en redovisning av restriktioner i kust- och skärgårdsornrådet 2 och 3 kap. NRL vilket kommer att medföra större krav på tydlighet från bevaranderiksintressen, då dessa hittills har "utnyttjat" försvarsmaktens utslagsgivande och starka restriktioner.

c annat Fjällklimat innebär risk för nedisning av vindkraftverken särskilt i nordvästra och västra delen av Jämtland framför länsstyrelsen i Jämtlands län.

SOU 1998: 152 Enkätsvar från länsstyrelserna Bilaga 2 71

för vilka det krävs bättre för

Fråga Frågor underlag/kunskaper planering och tillståndsprövning

Länsstyrelsen i Östergötlands län att staten att vindkraften skall byggas

menar om anser ut i större skala behöver övergripande principer utarbetas belyser avvägningen mel-

som lan vindlcraftsintresset och andra markanvändningsintressen.

Länsstyrelserna i Skåne, Hallands, Gotlands och Uppsala län att det finns stora

menar intressen för etablering av vindkraft till havs, mycket lite kunskaper vilken mil-

men om jöpåverkan sådana etableringar skulle medföra. Det är stor vikt för det fortsatta arbetet

av att bättre beslutsunderlag tas fram. En utredning bör ske på central nivå.

För att bedöma den visuella upplevelsen av vindkraftverken påverkan landskapet krävs i de flesta fall särskilda utredningsinsatser på regionalt initiativ hävdar länsstyrelserna i Västernorrlands och Dalarnas län.

Acceptansfrågomas stora betydelse tas upp av länsstyrelsen i Kalmar län jämför hur

som

kraftledningar kommit att accepteras ofrånkomlig del landskapet.

som en av

Vindenergikarteringar är angelägna anser länsstyrelserna i Västernorrlands, Kronobergs, Dalarnas och Västerbottens län.

Länsstyrelsen i Hallands län efterlyser ett material visar hur vinden "beter sig" över

som land och hav, bl.a. för bättre förståelse för vad som lokalt avgör topografi m.m. förutsätmingama för olika storlekar på verk. Säkerhetsavstånd kontra upplevelseavstånd intill vägar och järnvägar samt påverkan av lågfrekvent buller bör utredas. Hur förbrukade vindkraftverk skall tas hand bör också utredas. Skall förslagsvis deponerad

om en summa kunna användas länsstyrelsen.

menar

SOU 1998: 152 Enkätsvar från centrala myndigheter mfl. Bilaga 3 73

Sammanfattning av svar på Vindkraftsutredningens

enkät till centrala och

myndigheter, organisationer företag

Svaren Vindlcraftsutredningens enkät till centrala myndigheter, organisationer och företag sammanfattas här fråga för fråga. Enkätfrågoma rubriker.

anges som Sist i denna sammanfattning finns en förteckning över vilka som har svarat. Utredningens expert Eva Mill, som företräder kommunerna, har överlämnat av henne inhämtade synpunkter från Gotlands, Halmstads, Malmö, Tanums, Trelleborgs, Varbergs och Falkenbergs kommuner. Utredningens sakkunnige Kenneth Averstad, som i utredningen företräder Svenska Kraftverksföreningen KVF, Sveriges Elleverantörer SVEL och Svensk Vindlcraftförening SVIF, har sammanställt och lämnat ett gemensamt enkätsvar från dessa organisationer, som i sammanfattningen benämns KVF/SVEL/SVIF. SVIF har också lämnat ett eget svar, där de allra flesta synpunktema återfinns i det gemensamma svaret.

Fråga Erfarenheter av planering för och tillståndsprövning av

vindkraftverk

Boverket menar att det finns ett behov av fysisk planering för att lösa lokaliseringsfrågor-

då den traditionella prövningen enligt miljöskyddslagen ML inte räcker till för att på na ett samlat sätt i en kommun/region hantera de allt fler och allt större vindkraftverken. ML fungerar bra för att reglera miljöstömingar såsom buller och skuggproblem från enskilda vindkraftverk, men klarar inte av att reglera den viktigaste frågan, landskapsbilden, som i och med vindlcraftverkens utveckling kommit i fokus vad gäller konsekvenser av olika etableringar. Den fysiska planeringen är också nödvändig med hänsyn till behovet av att uppnå god hushållning med vindenergiresursen. För att styra utvecklingen av vindkraften behövs också regionala underlag policys för vindkraften. Erfarenheterna efter några år, menar Boverket, är att kraftverken ofta byggts ut utan

v vnågon större fysisk planberedskap och inte heller uti E ågon långsiktig strategi for

pat onödiga motsättningar som inte gagnar en hållbar utveckling. En annan erfarenhet är att vindkraften har haft svårt att hävda sig som ett allmänt energiintresse enligt 2 kap. NRL i de vindenergirika områden där det finns många andra intressen, t.ex. naturvårds-, friluftslivs- och totalförsvarsintressen. Länsstyrelsemas regionala lokaliseringsunderlag har ofta utgått från vilka etablerade intressen som funnits och vindkraften har fått tillgång till områden där andra etablerade intressen redan funnits. En orsak till detta är avsaknaden av ett mål för utbyggnaden av den svenska vindkraften. Detta har inneburit att den fysiska planeringen inte har haft några utgångspunkter annat än de konkreta vindkraftsprojekten. Boverket ser också Energimyndighetens arbete med rik-

74 Bilaga 3 Enkätsvarfrån centrala myndigheter mfl.

sintresse för vindkraft på land, som ett sätt att få till stånd ett mer förutsättningslöst arbete för att vindkraften skall kunna tillgång till lämpliga områden.

Naturvårdsverket påpekar vikten av översiktsplanering som möjliggör en tidig hantering av vindlcraften, och att dessutom detaljplanering i många fall bör ske. Verket har därför i två fall tagit initiativ till anmälan till regeringen om behovet av planering för utbyggnad

vindkraft på Öland och Gotland. Verket har också stött förslaget i översynen PBL av av att begränsa möjligheterna till undantag från detaljplanekravet liksom förslaget om införande av MKB för områdesbestämmelser.

Ett exempel på att prövningsprocessen inte klarar av tillståndsfrågoma är den vanligt förekommande successiva utbyggnaden av vindkraft inom ett område och där anläggningar 1 MW bara behöver anmälas enligt ML, men där anläggningar 1 MW behöver tillstånd enligt samma lag. Ska inom ett område nya tillkommande verk prövas enligt ML Gäller tillståndet då även de gamla verken Verket anför också att det faktum att prövningen sker enligt olika lagstiftningar medför att den blir otydlig och ojämn.

Naturvårdsverket redovisar vidare två erfarenheter av ekonomisk art. Den första är att en markägare kan bli ekonomiskt gynnad framför annan översiktsplan utpekar

en om en vissa områden som lämpliga för vindkraft framför andra. Den andra utgår från att vindkraftverk kan medföra att en granne inte får bygga ett verk där det vore lämpligast såväl vindmässigt som miljömässigt, vilket kan undvikas om man före exploatering kommer överens om en helhetslösning genom avtal eller exploateiingssamverkan. Riksantikvarieämbetet finner att det plandokument riktlinjer för vindkraftens

som anger fortsatta utbyggnad saknas på många håll Detta gäller såväl regionala riktlinjer som kommunala Översiktsplaner där vindlcraft behandlas. Redovisningen av kulturvärden och vindkraftens påverkan på dessa är ofta behandlade och en utveckling av dessa frågor är därför angelägen. En sådan utveckling bör ske med utgångspunkt från bl.a. miljömålen i miljöpropositionen 1997/98: 145. De regionala riktlinjer som tagits fram har en mycket skiftande kommunal förankring, varför former för samråd och stymingsmöj ligheter bör undersökas.

Energimyndigheten menar att bevarandeintressena av tradition hanteras med alltför stor tyngd i planarbetet, både kommuner och länsstyrelser. Det är därför viktigt med beslut

av om riksintresse för vindkraft, så att detta intresse i formell mening jämställs med andra riksintressen. De sakliga övervägandena är i många fall inte korrekta idag. Myndigheten menar att det förefaller som om endast natumiiljöhänsyn i ganska snäv mening tillåts avgöra frågor om tillåtlighet för vindkraftsetablering. Vindkraften måste värderas efter sina egenskaper som utsläppsfri inhemsk energikälla.

Koncessionsnämnden för miljöskydd påpekar att i bilagan till miljöskyddsförordningen l998.808 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är begreppet gruppstation inte definierat, vilket innebär att det kan möjligt, att att anmäla ett vindluaftverk i

vara genom taget, bygga en gruppstation utan någon tillståndsprövning enligt miljöbalken. En möjlighet att lösa detta problem, menar nämnden, är att sänka gränsen för tillståndsplikten enligt ML så att även enstaka, mindre verk blir tillståndspliktiga. Nämnden vidare att det viktigaste underlagsmaterialet i vindkraftsärenden är ett

menar bra planunderlag. Men beroende brister i planeringsunderlagets kan bedömningen av framför allt begreppet "påtagligt skadar" vara svår. För flera känsliga "NRL-områden finns dock nu ett bättre underlag genom reviderade Översiktsplaner m.m. Emellertid, menar närrmden, är det angeläget att arbetet med bestämmande områden av riksintresse

av för vindkraft slutförs. En annan erfarenhet är att detaljplanekrav praktiskt taget aldrig upprätthålls, varför det förslag om detaljplanekrav som lämnades i utredningen SOU 1996:168 om översyn av PBL är angeläget att överväga.

SOU 1998: 152 Enkätsvarjrån centrala myndigheter mfl. Bilaga 3 75

K VF/S VEL/S VIF menar att tolkningen av lagstiftningen varierar vilket ger osäkerheter i vindkraftsprojekten. Ibland är handläggningstidema mycket långa hos myndigheterna.

Projektörer och myndigheter bör kunna enas om en prövningstid under vissa givna förutsättningar. Att kringgå lagstiftningen 1 MW genom att dela upp projekt i enstaka verk har mest inneburit nackdelar för samtliga i slutändan, såsom osämja mellan markägare, dåligt utnyttjande av markareal, missnöjd omgivning och dålig anpassning till landskapsbilden. Elnätssituationen är en av grundfrågoma man måste ta ställning till i initialskedet av ett projekt. När NRL utarbetades fanns en medvetenhet vindkraftens roll i ett hållbart samhälle

om

för att utnyttja vindenergin på bästa sätt måste det vara tillåtet att etablera vindkraftverk där den bästa vindtillgången finns. Vid avvägningar har det enskilda intresset många gånger fått en alltför dominerande roll gentemot det allmänna intresset. Vid prövningar har i regel tagits hänsyn till att vindkraftverk även bidrar till att förbättra miljön. Generella förbud bör tas bort och ersättas av individuell prövning. Reglerna för bygglov för gårdsverk bör förenklas, att de jämställs med eko-

ex. genom nomibyggnader. I ett större område med god vindtillgång, där det är uppenbart att det i framtiden kommer att byggas flera vindkraftverk, är det viktigt att utbyggnaden sker ett planerat sätt. Frågan om när och hur detaljplan eller områdesbestämmelser skall användas bör utredas, men en utgångspunkt bör vara att planen bör vara övergripande och

reglera allt i detalj. Slutligen bör sakägarbegreppet definieras.

Försvarsmakten menar att en övergripande planering vad gäller vindkraftsutbyggnad är önskvärd för att tillståndsprövningen skall bli så korrekt möjligt. Möjlighet att

som ge tillstånd kan vara beroende av hur många verk som skall etableras inom ett område. Bjrgglovprövning och miljöprövning borde alltså synkroniseras ett bättre sätt, vilket också bör förenkla de administrativa rutinerna i handläggningen ärenden.

av Luftfartsverkets erfarenhet är att det inom vindlqaftsindustrin saknas kunskap om regelverket för civil luftfart och att det finns kunskapsbrister i detta avseende även hos såväl länsstyrelser som kommuner. Luftfartsförfatmingamas användning i ärendehanteringen är ojämn och behöver generellt lyftas. En missuppfattning är att en anmälan till Försvarsmakten är tillräcklig för luftfartens behov.

En annan svårighet är att olika typer av ärenden skall gå till olika avdelningar inom Luftfartsverket och här pågår ett internt arbete inom verket för att underlätta hanteringen. Luftfartsverket för också fram anmälan alltid skall göras vindkraftverk med

att en av en totalhöj d 40 meter. Stockholms tingsrätt, Vattendomstolen har i ett mål tillstånd till havsbaserad vindkraft

om på Gotland framfört att det saknades övergripande kommunal planering över vind-

var kraftverk kan accepteras och i vilken mån påverkan kunde förväntas på motstående intressen enligt 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 och 2 NRL.

Västerbottens museum menar att framförhållning i kommunal planering har saknats.

LRF menar att kommunernas tolkning av lagstiftningen varierar. Landskapsbildsskydd är en av de restriktioner som använts för att förhindra etableringar. Den stora byråkratin kring en ansökan avskräcker också enskilda från att ta initiativ. LRF erfar också kommunal okunskap om vindkraft och långa handläggningstider. Offensiva planer önskas där kommunerna går före och visar var det kan byggas med bästa lönsamhet. Vestasvind Svenska AB menar att tillståndsprövningen fungerar på olika sätt i Sverige. Kunskapsnivån behöver lyftas generellt hos handläggarna. Myndigheterna bör förses med ett regelverk som inte ger utrymme för den enskilde tjänstemannens subjektiva bedömning och avvägning hur lagar skall tolkas, t.ex. vad gäller påverkan på landskapsbilden

76 Bilaga 3 Enkätsvarfrån centrala myndigheter mfl.

och vindkraftverkens störning. Vestas menar att ärenden som gått till prövning i högre instans har ofta givit en annan tolkning, där sakskälen fått en starkare innebörd än de subjektiva bedömningar upplevt gäller vid lägre instans.

man Vestas att kravet på MKB för anläggningar 1 MW inte är relevant. MKB-kravet

menar borde istället vindkraftverkens fysiska storlek. Vidare är det vid handläggningen

styras av på länsstyrelsen den miljömässiga aspekten som styr och hänsyn tas inte till att länsstyrel-

har ett samhällsansvar för energiförsörjning och därmed även borde väga in detta vid sen tillståndsprövningen. Därför är det viktigt att länsstyrelserna arbetar aktivt med att ta fram områden som kan bli riksintressen för vindkraft. Vestas föreslår följande kriterier i detta arbete: 1 tillräcklig vindpotential för ekonomisk bärighet långsiktiga ekonomiska villkor

förutsättning 2 infrastruktur elnät, vägar m.m. 3 markägarintresse. Idag tycks länsen styrelserna inte väga dessa aspekter, vilket innebär onödiga konflikter mellan markäga-

och exploatörer, samt att vindenergisynpunkt mindre lämpliga områden pekas ut. re ur Vestas menar att detaljplan inte är något bra styrmedel vid vindkraftsetableringar p.g.a. höga kostnader utan garanterat bygglov och långa handläggningstider. Istället förordas områdesbestämmelser som bör vara utformade på ett sätt så att man inte låser fast sig kring detaljer, utan är övergripande och talar om att alla verk skall ha samma torn-

mer höjd, inget bullervärde får överstiga 40 dBA vid närmaste bostadsfastighet, närmaste avstånd till allmänna vägar m.m. Eolus Vind AB att skiftande krav har gällt vid byggovs-/miljötillståndsansölcningar

menar i olika kommuner och länsstyrelser. Om bygglov söks i ett område utpekat för vindkraft i

översiktsplan brukar ärendena gå förhållandevis snabbt. Men i övrigt är handläggen ningstidema för långa, framför allt på länsstyrelserna. Nordanvind vindkraft anser att det endast är miljöaspektema som styr länsstyrelsemas handläggning tillståndsprövningar, trots att länsstyrelsen har ett samhällsansvar för

av försörjning energi. Handläggningssättet upplevs också som skiftande från länsstyrelse

av till länsstyrelse. Vad gäller kommunernas bygglovprövning efterlyses en bättre politisk avvägning av för- och nackdelar med vindkraftsprojekt. Försvarets handläggningstider uppfattas alltför långa och Nordanvind föreslår någon form av delegerat besiktnings-

som förfarande med ett förenklat behandlingsförfarande hos byggnadsnämndema. Industrikunskap i Östra Värmland AB det finns ett alltför omfattande regelverk

menar kring små vindkraftverk. Små verks positiva egenskaper värdesätts bättre, t.ex. genom att investeringsstödet utgår även till verk 200 kW. Gotlands kommun tar upp att det finns oklarheter kring begreppet grannar enligt PBL 8:22 och vad detta innebär i ärendehanteringen. Vidare menar kommunen att PBL inte är

anpassad till projekt med så stor omgivningspåverkan som vindkraft. Den obegränsade

överprövningstiden ger en rättsosäkerhet för exploatörema. Synkroniseringen mellan bygglov- och miljötillståndsprövning fungerar inte idag då man inte avvaktar beslut om helheten i lokaliseringsprövningar PBL innan man tar beslut utifrån en viss aspekt enligt ML. Halmstads kommun att regional samordning av vindkraftsutbyggnaden är nödvän-

menar dig. Varbergs kommun har beviljat bygglov först efter utökad lovprövning med ett bredare samråd. Falkenbergs kommun frågan vilken omfattning sakägarkrctsen skall ha. De-

tar upp om taljplanelcrav åberopas generellt för mer än ett vindkraftverk av följande skäl: l genomförandefrågoma klargörs allsidigt 2 byggrätt och utbyggnadstakt säkerställs och underlättas 3 godtagbar demokratisk beslutsprocess med avvägningar av olika intressen och 4

SOU 1998: 152 Enkätsvar från centrala myndigheter m.j7. Bilaga 3 77

bättre styrning av estetiska aspekter på placering, utformning m.m. Kommunens policy är att i första hand tillgodose sammanhängande utbyggnad i ett begränsat antal där

grupper, en effektiv och samhällsnyttig industriell elproduktion kan ske. Stor restriktivitet bör gälla för etablering av enskilda verk mellan grupperna. Falkenbergs kommun menar vidare att arbetet med riksintresseområden för vindkraft också bör innefatta havet.

Sveriges Hembygdsförbund anser att det är största vikt att medborgarna får med

av vara från början när en etablering av vindkraftverk ska ske. Om medborgarna bereds en delaktighet i samrådsprocessen kan sena protestaktioner i stället omvandlas till ett berikande inslag i planeringen.

Fråga Erfarenheterna av genomförda etableringar av olika

storlekar och omfattning

Naturvårdsverket har erhållit klagomål främst om den till synes planlösa utbyggnaden på Näsudden på Gotland. Klagomålen gäller vidare risker för haven eller isnedfall och sker ibland grund av personliga skäl men utifrån allmänna intressen, samt troligtvis beroende av personens grundläggande inställning till vindkraft och attityder till omställning av energisystemet.

Riksantikvarieämbetet konstaterar att i och med att vindkraftverken blir allt högre, ställs allt högre krav planering och awägning, då i vissa landskapstyper också liten höj-

en ning höjden verken stor påverkan, på Öland. Grupplokaliseringar är

av ger en ex lättare att acceptera i områden som redan är påverkade av olika verksamheter t.ex. industrilandskap. Stadens silhuett är en annan viktig hänsynsfaktor att bevaka. småskaliga odlingslandskap är i regel känsliga för höga vindkraftverk och grupplokaliseringar.

K VF/SVEL/S VIF menar att vindkraftsprojektörema är övertygade om att vindkraftverk stör/kommer att störa försvarets anläggningar i den omfattning befaras. SVIF:s

som representant i försvarets utredning, Sg Vind, bedömer att restriktionema kommer att bli mindre i framtiden. Det kan heller inte uteslutas att det går att tillåta vindkraftverk inom av försvaret förbjudna områden detta föregås mycket utredning

om av en noggrann som tar hänsyn till topografin och även möjliggör att proj kan modifiera projekten. Vidare visar erfarenheterna att lokal förankring och information är stor betydelse för

av acceptansen hos de närboende. Djur och växter påverkas inte alls eller möjligen i ringa omfattning, friluftslivet kan ofta öka efter utbyggnad tack förbättrad tillgänglig-

en vare het.

Fiskeriverket redovisar att i undersökningar vid Nogersund har fisk visat undflyendereaktion för infraljud alstras vindkraftverken. Detta kan medföra att framför allt

som av fisket efter vandringsål med fasta bottengam kan påverkas, att ålen till följd

genom av infraljuden avviker från sin normala kurs.

SMHI redovisar att det finns en ökad efterfrågan på relevanta underlag för uppföljning av produktionen vid vindlcraftverken, t.ex. bearbetad vindstatistik.

Försvarsmakten redovisar att återrapporteringen av var vindkraftverk har byggts inte fungerar tillfredsställande. Detta kan leda till onödiga avslag på vindkraftsetableringar, då försvaret tvingas grunda sina beslut på uppgifter om tillståndsgivna verk och inte på faktiskt uppförda, vilket alltså kan ge en vilseledande bild av förväntat intrång i för försvaret känsliga områden. Jordbruksverket menar att produktionsbortfallet på jordbruksmark är obetydligt, i

men enskilda fall kan vindkraftverk hindra brukandet. Ur flora- och faunasynpunkt är etable-

78 Bilaga 3 Enkätsvar från centrala myndigheter mfl.

ringar i regel inget problem, bör ta särskild hänsyn vid markbearbeming. Verket

men man avser att följa upp påverkan på renar vid de tilltänkta försöksanläggningama vid Långåvålen, Härjedalen. Sannolikt störs dock inte i någon större utsträckning av ett ensta-

renar ka vindkraftverk. Många vindkraftverk inom ett begränsat område kan dock befaras väsentligt minska ett områdes attraktivitet för renar. De mänskliga aktiviteterna ex. kring tillfartsvägar kan tänkas större betydelse är verket som sådant.

Teracom redovisar konstaterade störningar på TV-mottagning i ett par fall i Bohuslän.. Metallblad även plastblad orsakar mest störning på mottagningen. Möjliga lösningar

men på problemen är l att rikta mottagarantennema till alternativ TV-sändare 2 att etablera

mottagningsantenn för drabbade hushåll och 3 att etablera en mindre sändargemensam station för drabbade hushåll.

Svenska Samernas Riksförbund påpekar att en uppföljning bör göras av föreskriven konsekvensutredning om etableringen vid Rodovålen och den tänkta etableringen vid Långåvålen i Härjedalen. Vestasvind Svenska AB att lokal och tidig förankring av planerade etableringarär

menar av stor betydelse för acceptansen hos närboende.

Gotlands kommun att då vindkraften etablerats utan detaljplaner eller fördjupning

menar

översiktsplanen blir det svårt att i framtiden påverka den totala strukturen i etableringav

i syfte att nå maximalt utnyttjande av vindenergin. arna, ex Tanums kommun har erfarenheter av störningar på TV-mottagare.

Behov av bestämmelser och/eller riktlinjer för

Fråga

vindkraftsetableringar av olika storlek och omfattning

Boverket att bör överväga om de riskavstånd som anges i de allmänna råden

menar man bör över. Har de haft alltför återhållande effekt på etableringen i ex hamn- och

ses en industriområden Hur möts i detta sammanhang de frågeställningar som uppkommer lcring att vindkraftverken blir allt tystare och större Boverket menar vidare att erfarenheter nu har skapats kring skuggfrågor, vilket bör resultera i överväganden om rekommendationer för gränser vad den enskilde måste kunna tåla. Med hänsyn till vad som också anges under fråga diskuteras nu en revidering/komplettering av de allmänna råden.

Naturvårdsverket menar att verkets allmänna råd för externt industribuller tycks vara tillfyllest för att sätta avstånd mellan vindkraftverk och bostäder. I industriornråden, där bullerriktlinjer inte blir styrande, gäller ett säkerhetsa tänd 3x turbindiametem + navhöjden. Tveksamhet kan finnas i kommunerna om gäller vid t.ex. vägar och

om " t: järnvägar. De visuella frågorna är svårare att hantera .ed riktlinjer, bl.a. p. g.a. att påverkan varierar från landskap till landskap, någon form av "visuell buffertzon" bör

men kunna övervägas. Riktlinjer behövs också för skugg- och reflexeffekter.

Naturvårdsverket vidare att varje kommun bör avsätta områden i tre klasser; ute-

menar slutna områden, möjliga områden och lämpliga områden. Vid avvägningar av motstående intressen bör konsekvenser elproduktion, förbränning fossila bränslen,

av annan ex. av jämföras med vindkraftsutbyggnad.

Riksantikvarieämbetet bedömer behovet riktlinjer och bestämmelser för vindkraft som

av stort. Det bör finnas riktlinjer pekar ut områden bör hållas fria från etable-

ex som som ring vindkraftverk. De allmänna råden bör ses över, bl. a. för att lyfta kulturmiljöfrå-

av gan, men också för att integrera havs- och fjällfrågor.

SOU 1998: 152 Enkätsvar från centrala myndigheter mfl. Bilaga 3 79

Energimyndigheten bedömer att bestämmelser och riktlinjer angående ljud, reflexer och liknande effekter behövs. K VF/S VEL/S VIF menar att generella objektiva kriterier för vindkraftverkens påverkan på landskapet måste tas fram och användas vid prövningen av ansökningar om tillstånd. Säkerhetsavstånd är bara relevant då det finns risk för isbildning. Ljud bör beräknas för varje projekt. En huvudregel bör vara att all vindkraftsproduktion skall klassas småskalig, det som om måste finnas en gräns kan den höjas till 5 MW. Detta bör även den övre gränsen för vara länsstyrelsens prövning enligt ML, kommande MB. Naturvårdsverkets riktlinjer för industriellt buller kan tillämpas i fortsättningen den kompletteras med anvisningar om om hur hänsyn skall tas till bakgrundsljud. En gränsvärde för skuggtid bör fastställas. En kombination av skuggor och ljud bör användas för att beräkna erforderligt skyddsavstånd i varje enskilt projekt.

.Sjöfartsverket menar att ytterligare bestämmelser och riktlinjer som reglerar säkerhetsavstånd angivet som icke tillräckligt i remissvar över Lillgrund bör tas fram för etablering till havs.

Försvarsmakten redovisar att den forskning Sg Vind som syftar till att revidera försvarets riktlinjer kan förväntas presenteras i maj/juni 1999. Hinderfna ytor runt militära flygplatser överensstämmer i stort med ytorna kring civila flygplatser. Dessutom finns säkerhetsytor i inflygningsriktningama sträcker sig 35 km ut från sättpunkten. Inom som dessa ytor kan tillstånd för vindkraftsetablering komma att avslås flygsäkerhetsskäl. p.g.a. Under hösten 1999 kan Försvarsmakten presentera ett kartmaterial med nämnda ovan ytor. Luftfartsverket hänvisar till gällande Bestämmelser för Civil Luftfart BCL där hinderfrihetslcrav t.ex erfordras normalt vid flygplatser 15 km hinderfrihet i längdled och anges; 12 km på tvärs banans längdled. Vad gäller "skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar från anläggningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift" måste dessa anpassas efter varje enskild vindkraftsetablering, då den lokala terrängen är avgörande för påverkan dessa system.

Vägverket menar att de allmänna råden inte ger tillräckligt underlag för att behandla landskapsbildsfrågor, ex. hur vindlcraftverken påverkar uppmärksamheten hos trafikanter, trañkantupplevelser och vägmiljöns värden. Dessa frågor bör större uppmärksamhet ges vid framtagandet kriterier för lokalisering vindkraftverk. av av Kammarkollegiet anser att behovet riktlinjer nyckeltal är stort i mängd avseenden, av en bl.a. vad gäller ekonomiska bedömningar.

Upplandsmuseet menar att det är önskvärt att kommunerna vid revideringen överav siktsplanema tar upp riktlinjer och bestämmelser för vindkraft.

Elforsk framför att det generellt är önskvärt med tydliga bestämmelser och riktlinjer för vindkraft. Teracom föreslår följande riktlinje för etablering vindkraftverk med hänsyn till störav ningsrisk för analog TV: vindkraftverk bör placeras så att bostäder hamnar inom en tre-fyra km lång sektor bakom vindkraftverket sett från aktuell TV-sändare. Sektoms vinkel bör vara 10 grader. Beträffande radiolänkförbindelse föreslås följande riktlinje: vindkraftverk skall placeras så att verkets "synlighet" från radiolänkantenn minimeras, en samt att vindkraftverk skall placeras så att störande reflektioner minimeras. Detta måste avgöras från fall till fall.

80 Bilaga 3 Enkätsvar från centrala myndigheter mfl. SOU 1998: 152

LRF menar att grupplokaliseringar miljösynpunkt är att föredra framför många ut-

ur spridda verk. Vindlcaftverk högre än 60 utgör ett landskapsbildsproblem, varför mind-

m re verk förordas, vilka ändå anses ge god återbäring.. Svenska Samernas Riksförbund att det är väsentligt att etablering vindkraftverk

menar av föregås av tidig kontakt med berörd sameby.

Sveriges F iskares Riksförbund anser att vindkraftverk skall uppföras i havet på grund av förväntade allvarliga negativa konsekvenser för yrkesfisket, främst det småskaliga fisket. Sveriges Ornitologiska Förening att hänsyn bör tas till flyttstråk för fåglar, inte

anser minst ledlinjer längs kusten, där kollisionrisk föreligger särskilt vid dåligt väder och nattetid. När det gäller etablering i värdefulla fågelmiljöer bör särskilt stränder och strandängar beaktas. Internationellt värdefulla strandängar Gotland, Öland, i Blekinge och Halland m. fl. platser är oacceptabla för lokalisering av vindkraft. Grundområden till havs utgör också potentiella konfliktområden.

Sveriges Hembygdsförbund anser att det vid byggandet av vindkraftverk är synnerligen viktigt med en väl tilltagen frizon mot nationalparkema.

Vestasvind Svenska AB menar att gränsen för småskalig elproduktion bör ändras till 3-5 MW, så att inte produktionen p.g.a. denna gräns minskas i onödan idag "stryps" verk till 1,5 MW fast de är byggda för större effekt. Industribullemormen är bra och bör tillämpas på ett exakt och systematiskt sätt. Generella riktvärden för fasta avstånd mellan bebyggelse och vindkraftverk är inte användbart, då varje etableringstyp/-plats måste bedömas för sig. En skuggbildningsnorrn måste utformas och bygga på antal skuggtimmar/år. Något generellt riskavstånd bör inte införas utan bör avgöras från fall till fall, utifrån olika typer av närliggande verksamheter samt klimattyper. Möjligheten att använda tidsbegränsade bygglov kan vara ett alternativ vid etablering, tillsammans med

garantier om bortforsling och återställning mark.

av Eolus Vind AB anför att med hänsyn till de samlade effekterna buller, skuggeffekter

av och iskast kan övervägas ett minimiavstånd till bostäder på 400 Små vindkraftverk

m. 500 kW borde ur energihushållningssynpunkt inte etableras på platser där större verk kan få etableras. Av hänsyn till landskapsbilden bör tomstorleken följa storleken

på rotordiametem, så att mesta möjlig effekt tas ut vid en given tomhöjd. Vindkraftverken bör ur landskapsbildssynpunkt placeras i grupper, vilket också störst energiutbyte.

ger Nordanvind vindkraft att säkerhetsavståndet till vindkraftverk, oavsett storlek, bör

menar vara lOO m. Som skyddsavstånd till bostäder bör i regel ett avstånd på 500 gälla.

m Gotlands kommun efterlyser en buffeitzon mellan närboende/allmänhet och vindkraftverk, som utgår från olika påverkansaspekter och som klarar förändringar i etableringama

Malmö kommun menar att säkerhetsavstånden behöver motiveras bättre för att de inte skall uppfattas som alltför godtyckliga jmf. andra verksamheter bedrivs nära männi-

som skor.

Varbergs kommun menar att det behövs mer enhetliga riktlinjer och en bättre strukturering av myndighetshanteringen. Vad gäller riktlinjer för säkerhetsavstånd kommu-

menar nen att Boverket och Vägverket har olika tolkningar. Bättre bedömningsunderlag erfordras också för skuggbildning och reflexer.

Falkenbergs kommun ifrågasätter de till stora skyddsavstånden mot vägar

synes som Vägverket hävdar. Om vindkraftverk placeras närmare en väg skyms i regel horisontlinjen mindre för vägtrafikanterna.

SOU 1998: 152 Enkätsvar från centrala myndigheter m.fl. Bilaga 3 81

Fråga Synpunkter på utbyggnads- och ersättningsfrågor vad

gäller lokala och lokala elnät

Riksantikvarieämbetet betonar hänsynstagandet till kulturvärdena i landskapet vid kabeldragningar m.m. samt att befintliga ledningsstråk i möjligaste mån utnyttjas.

Vestasvind Svenska AB menar att en finansieringsmodell snarast måste tillskapas som innebär att nätägama kan bidrag för kostnaderna för nätförstärlcningar. De höga anslutningsavgiftema bl.a. på Gotland ger negativa effekter på möjligheten att bygga ut vindkraften i de mest vindrika områdena i landet.

Eolus Vind AB menar att då nätägama inte får ta ut fullt pris för nödvändig nätutbyggnad inkl. framtida underhåll, så finns inbyggd konflikt mellan nätägaren och vindkraftseen tableraren. Kostnaderna läggs också elkonsumentema i kommun. Eldistdbutöresp. rema bör inte heller betala för vindlcraftsel än för el. mer annan

Nordanvind vindkraft menar att kostnader för nätförstärlcningar bör bekostas staten till av 80 % och resterande av nätbolaget, särskilt vad gäller gruppetableringar. 100 % ersättning bör utgå till projekt som vid ansökan kan visa på lönsamhet. Nordanvind vindkraft menar att stödet till vindkraften bör jämföras med vad som gällde när näten byggdes ut för vattenlcraften, då stora ersättningsbelopp betalades ut.

Industrikunskap i Östra Värmland AB har erfarenheter anslutningsavgiften för av att ett litet vindkraftverk är orimligt hög Kristinehamns Elnät AB och att avgiften bör menar anpassas efter verkets storlek.

Gotlands kommun att anslutningsavgiften till elnätet har klart återhållandc efmenar en

fekt på vindlcraftsetableringar.

K VF/S VEL/S VIF menar att det finns behov mall för "normalkontrakt" mellan vindav en lcraftsägare, nätägare och leveranskoncession är, mall för administrativa rutiner samt en för föreningar som äger vindkraftverk och med andelsägare inom och utom leveranskoncessionsområdet. Om det sker en stor utbyggnad vindkraften kan det orsaka nätägama av kostnader, som de måste ta ut vindenergiproducenter eller sina kunder. Detta komav av mer att stoppa upp fortsatt större vindkraftsutbyggnad beroende på att antingen blir kostnaden för att producera vindelenergin alltför hög eller blir nätkostnaden för kunderna så hög att de blir negativa till en fortsatt utbyggnad vindkraften. av

Det är rimligt att nätförstärlcningskosmadema fördelas lika på alla elnätskunder i landet. Det behövs vidare enhetliga regler för hur anslutningskostnader skall beräknas. Frågan om koncession och anslutning kraftledning från vindkraftverk till havs bör utredas. av Det finns ett behov av att ändra ellagens bestämmelser så att det blir tillåtet för flera grannar att bygga ett gemensamt verk och ansluta det till respektive fastighet. Det finns också ett behov av enhetliga regler för ersättning elenergi och mätningskostnader för av gårdsverk.

för vilka det krävs bättre för

Fråga Frågor underlag/kunskaper planering och tillståndsprövning, bl. a. behovet nationella

av

överblickar för fjäll- och havsområden

Boverket menar att de ökade anspråken på vindkraftsutbyggnad i havet och fjällen innebär att en översyn av dessa områden måste genomföras och riktlinjer tas fram för hur

82 Bilaga 3 Enkätsvar från centrala myndigheter mfl.

vindkraften kan hanteras. Vindlcraftsutredningen bör därför ges ett tilläggsdirektiv att också studera lämpliga områden till havs för vindkraftsetableringar. Naturvårdsverket menar att behovet av bullerftia reservat i fjäll och skärgård, samt marina reservat är viktigt att bevaka. Andra frågor som bör bevakas är fisket och stora obetydligt påverkade områden enligt 2 kap. 2 § NRL. Det behövs vidare jämförande forskning vad gäller främst effekter på fåglar. Riksantikvarieämbetet anser att riktlinjer för den havs- och fjällbaserade vindkraften bör utvecklas. För den havsbaserade vindkraften anser ämbetet att kunskapsunderlaget vad gäller marinarkeologi bör lyftas fram i planeringsprocessen. Det är även viktigt att beakta hur den havsbaserade vindkraften kan påverka kultuimiljövärden på land. För fjällen finns ett särskilt behov av att öka kunskaperna kring den samiska näringen och dennas

kulturlämningar.

Energimyndigheten bedömer att det krävs ytterligare kunskaper och underlag avseende fjäll- och havsbasering vindkraft. Myndigheten vidare att det bör övervägas att

av menar SMHI:s vindkartering bör utökas med nya områden. K VF/S VEL/S VIF menar att en vindkartering av SMHI bör göras för de delar till lands som ännu karterats och till havs. Det behövs generellt bättre underlag för etablering i komplex fjällterräng. .Sjöfartsverket menar att utredning och testförsök bör göras för att utröna vindkraftverkens påverkan på radio- och radarsändning. Verket hänvisar till sitt remissvar angående ansökan på Lillgrund där det anges att verket är berett att medverka till att hitta ett lämpligare område dvs. det finns ett behov bättre överblick för havslokaliseringar.

- av Fiskeriverket menar att det är olämpligt att varje vindkraftsetablering till havs prövas isolerat och att det därför är angeläget att en övergripande planering och styrning bör komma till stånd, så att olägenhetema för fisket så långt möjligt kan reduceras. SMHI menar att den översiktliga vindenergikarteringen ofta måste kompletteras med lokala beräkningar för det exakta läget för vindlcraftverket, varvid hänsyn kan tas till de effekter den lokala terrängen har på vindforhållandena. För gruppstationer bör alltid en detaljerad simulering av vindförhållandena med och utan vindkraftverk göras för den aktuella platsen. Försvarsmakten efterlyser en samlad nationell överblick beträffande stora havsetablerade vindlqaftsparker. Möjligheterna att upprätthålla sjöräddningsberedskap begränsas mycket inom sådana områden. Försvarsmakten redovisar också ett behov bättre kunskap

av om de militära marina systemens stömingskänslighet. Detta planeras tas fram inom ramen for

Sg Vind forslcningsprojekt.

Luftfartsverket nämner frågan om att sjö- och flygräddning i hårt väder kan påverkas negativt genom ansamling av många vindkraftverk i en till arean stor anläggning. SGU påpekar att det saknas en fullständig redovisning av vattendjupsförhållanden inom aktuella områden för vindkraftsetablering och en allmänt tillgänglig redovisning över havsbottnens uppbyggnad, sammansättning och dynamik. Stockholms tingsrätt, Vattendomstolen anser att för att underlätta tillståndsgivningen av vindkraftverk till havs vore någon form av översiktli g fysisk planering värdefull. Naturhistoriska riksmuseet betonar vikten av att bättre kunskap tas fram beträffande vindkraftverkens effekter på djurlivet, effekter på sälkolonier och flyttfågel vid

ex. havsetablering.

SOU 1998: 152 Enkätsvarfrån centrala myndigheter m.jl. Bilaga 3 83

Västerbottens att i fjäll- respektive kust- och skärgårdsmiljöer samt i kulmuseum menar turmiljöer av riksintresse bör lämpliga lokaliseringar utredas.

Norrbottens redovisar att det saknas underlag vad gäller fornlämningar i fjällen, museum

vilket är viktigt att ta hänsyn till vid vindkraftslokaliseringar.

Elforsk anser det önskvärt att kartunderlag tas fram områden till vilka vindsom anger kraftverk av miljöskäl bör lokaliseras, samt områden kräver särskild miljöhänsyn. som Det är också väsentligt att SMHI:s vindkartor färdigställs för hela riket och integreras med restriktionsområden i ett GIS.

LRF tar upp behovet av kunskaper för att kunna ta fram gemensamma riktlinjer för Vänerornrådet, som också ställer frågan upplevelsen landskapet är vanesak jmf. om av en kyrktom.

Sveriges F iskares Riksförbund anser att nu inneliggande ansökningar tillstånd till om uppförande av vindkraftverk i havet skall behandlas innan Vindlaaftsutredningen har slutförts.

Sveriges Ornitologiska Förening anser att påverkan på bottenområden till havs bör undersökas. En övergripande regional och nationell planering för vindkraftens utbyggnad är nödvändig för att förhindra omfattande diskussioner i allt för många enstaka ärenden.

Eolus Vind AB att för fjäll, slätter, Ölands alvar och havsområden behövs

menar plane-

ring och riktlinjer från statliga och regionala organ.

Nordanvind vindkraft menar att det behövs mätdata medelvindar i fjällen och för om Norrlandskusten, samt att bidrag bör för referensverk är bättre för utvärdering än ges som enbart vindmätare.

Halmstads kommun anser att det behövs nationell redovisning förutsättningarna för en av vindkraft till havs.

Malmö kommun menar att det är angeläget att nationellt över vilka havsområden se som bör skyddas från etablering av bl. a. vindkraftverk.

Tanums kommun menar att ansvarsförhållanden och tekniska lösningar vad gäller störningar på IV-mottagare

Trelleborgs kommun efterlyser bedörrmingsunderlag vad gäller landskapsbildsfrågor.

Varbergs kommun efterlyser bättre kunskaper bullerberäkningars tillförlitlighet om särskilt samverkande bullerkällor, påverkan på landskapsbilden och beräkning/bedömning av vindens energiinnehåll med hänsyn till landskapets topografi och vegetation.

Falkenbergs kommun menar att det finns ett behov si: från centralt håll sammanställa av

kunskapsunderlag för planeringen nationell överbli i .isom bl. tillståndsprövningar,

a.

juridik, miljöfrågor, landskapsbildsfrågor och diverse tekniska frågor. Underlag

för policy för gårdsverk behövs också menar kommunen.

Fråga Uppgifter om underlag av intresse vid överväganden om lokalisering av vindkraft

Försvarsmakten hänvisar till slutrapport från pågående studier avseende vindkraftverkens störning på radar och radiolänk, förväntas presenteras i maj/juni 1999. Beträffande som signalspaning kommer rapport senare.

84 Bilaga 3 Enkätsvar från centrala myndigheter mjl.

Luftfartsverket nämner skriften "Vindlcraften och luftfarten". K VF/S VEL/S VIF redovisar att för tänkt etablering Göteborgs Energi utreds hur EU:s

en direktiv om fågelskyddsområde skall tolkas.

Fråga om institutioner el. dyl. där forskning eller

Uppgifter utvecklingsarbete pågår kring vindkraft

SMHI bedriver utvecklingsarbete för bättre berälcningsmetoder för vindenergi vid ex. komplex terräng. Försvarsmakten hänvisar till FoU hos FMV, FOA, FRA och Ericson. Riksantikvarieämbetet redovisar ett Interreg. 2c Nordsjösamarbete, där vindkraftsutbyggnad i kustområden kommer att behandlas. K VF/S VEL/S VIF anför att forskningsarbetet kring vindkraftverks individuella påverkan på elnät, bedrivs Åke Larsson, Chalmers, är mycket angeläget. Meteorologisk

som av vindkraftsforslcning bedrivs vid Meteorologiska institutionen, Uppsala universitet MIUU. Vid KTH bedrivs forskning kring samspelet mellan elsystemet och vindkraften. Elforsk AB har ett utvecklingsprogram där elsystemfrågor, off-shore frågor, vindkraft i arktiskt klimat behandlas. Vattenfall Utveckling AB bedriver utvecklingsarbete

m.m. inom b1.a. området beräkningshjälpmedel för vindenergimodellering i olika slags terräng samt metoder för visualisering av vindlcraftsprojekt.

Fråga Övriga kommentarer

K VF/S VEL/S VIF understryker vikten att långsiktiga villkor etableras för vindkraftens

av utveckling. Branschrekommendationer bör utarbetas och vindkraftsrådgivare bör anställas av staten. Kammarkollegiet anser att regeln om ekonomiska bedömningar enligt VL 3:4 är bra, men att den får en olycklig styreffekt, så att landbaserad vindkraft gynnas. Teracom att kostnader för avhjälpande störningar på TV-mottagning resp. stör-

anser av ningar på radiolänkförbindelse bör ligga på den som orsakar stömingen, d.v.s. i detta fall ägaren till aktuellt vindlcraftverk. Skulle etablering ett vindkraftverk förorsaka flytt-

av ning länkstation i riksnätet är kostnaden för detta ca 6 Mkr.

av en Vestasvind Svenska AB att fmansierings- och investeringsbidragsfonner för pro-

menar jektutvecklingskostnader för havsbaserad vindkraft bör utredas. Eolus Vind AB att beskattningsreglema för vindkraftverk bör göras oberoende av

menar företagsform. Växjö Tingsrätt, Vattendomstolen redovisar att då miljöbalken ersätter vattenlagen kom-

såväl landbaserade som havsbaserade vindlcraftsanläggningar att tillståndsprövas av mer Miljödomstolen. Dessvärre är tillåtlighetsreglema vad vattenanläggningar å ena och

avser miljöfarlig verksamhet å andra sidan identiskt utformade, vilket kommer att medföra att förutsättningarna för att få ett tillstånd kommer att olika, beroende på om det är

vara fråga om en landbaserad eller havsbaserad anläggning. Halmstads kommun menar att samhällsmålen kring vindkraftens roll i energisystemet är oklara och svagt förankrade. Att peka ut riksintresseområden är en tveksam metod för att

uppnå energimål om en viss produktion i ett bestämt område. Viktigare är att kommunerna har Översiktsplaner som totalt sett ger förutsättningar för önskvärd utbyggnad. Kommunen menar att Energimyndighetens planeringskompetens bör förstärkas eller större ansvar läggas departement eller Boverket, i arbetet med riksintressen för vindlcraft.

Sveriges Hembygdsförbund anser att alternativa energikällor ska användas och utvecklas, så att beroendet av fossila bränslen och kämlcraft minskar.

86 Bilaga 3 Enkätsvarfiån centrala myndigheter m.fI. SOU 1998: l 52

har svarat enkät

Följande på Vindkraftsutredningens

Banverket Boverket Energimyndigheten Fiskeriverket Försvarsmakten Jordbruksverket Kammarkollegiet Koncessionsnämnden for miljöskydd Kustbevakningen Luftfartsverket Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet SGU Sjöfartsverket SMHI Socialstyrelsen Tingsrätten, Vattendomstolen i Stockholm Tingsrätten, Vattendomstolen i Växjö Vägverket Naturhistoriska riksmuseet Gotlands Fomsalar Länsmuseet Kristianstad Upplandsmuseet Västerbottens museum Norrbottens museum Elforsk LRF Svensk Vindkraftförening Svenska Kraftverksföreningen, Sveriges Elleverantörer och Svensk Vindkraftförening, i gemensamt svar Svenska Samernas Riksförbund Sveriges Fiskares Riksförbund

Sveriges Hembygdsförening

Sveriges Ornitologiska Förening Vindkraftskonsortiet Teracom Svenska Kraftnät Telia

Eurowind AB Eolus Vind AB Industrikunskap i Östra Värmland Nordanvind vindkraft Pitch Wind AB West Wind Mollösund AB

- Vestasvind Svenska AB

Enkätsvar från centrala myndigheter mfl. Bilaga 3 87

Gotlands kommun Halmstads kommun Falkenbergs kommun Malmö kommun Tanums kommun Trelleborgs kommun Varbergs kommun

SOU 1998: 152 Uppförda och planerade vind/crajiverk Bilaga 4 89

Uppgifter om vindkraftverk som är

uppförda, tillståndsgivna eller under och sådana för prövning

vilka väntas

ansökningar

I följande tabell har sammanställts uppgifter vindkraftverk är uppförda, tillom som ståndsgivna i övrigt eller under prövning och sådana för vilka ansökningar väntas. Sammanställningen bygger på de uppgifter har redovisats i på fråga l i Vindsom svaren kraftsutredningens enkät länsstyrelserna. Uppgifter har också hämtats från den driftuppföljning som görs.

Vår bedömning är att uppgifterna uppförda vindkraftverk har stor tillförlitlighet och om att sammanställningen bör innehålla alla vindkraftverk i landet, med undantag för små verk, 100 kW och mindre, där underlaget i många fall är bristfälligt.

Materialet är ojämnt vad gäller de verk är tillståndsgivna i övrigt, de är under som som prövning och sådana för vilka ansökningar väntas. Från länsstyrelsen i Gotlands län har över huvud taget inte kunnat få någon redovisning detta. I många fall där tillstånd om har lämnats enligt miljöskyddslagen finns inte uppgift bygglov enligt plan- och om bygglagen har lämnats.

Kategorin väntade ansökningar är av naturliga skäl särskilt osäker, med hänsyn till svårigheterna att bedöma realismen i olika projekt förs fram. Tidsperspektivet i bedömsom ningarna kan också variera mellan länsstyrelserna.

mDriftuppfoljning av vindkraftverk över 50 kW, oktober 1998. www.kvf.se/elforsk/varme/vindstathtml.

f

N. E ä

a

R ä

x

x x x x x x x x x x x x x

Z

Z : 2 S a E ä ä R R s

Ä m

,n

x x x x x x x x

x x x x x x x x x

E R ä 3 ä 3 2 2 m 2 m 2 w m m m m a

x x x x x x

x x x x x x x x x x x x x x x x x x

o

m m m m m m E S S 8

x

u

x x x x x x x x x x x x x x x x x x

m

m m o n v m m m m m m E m.

x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

m m m v m v

x x x x x x x x x x x x x x x x x x

v N m m m N N m N E 3 ä 2 R 2 S 9 8 S 3 2 8 S 8

o

x x x x x x x x x x

x x

m

m m o m m m E 8 R S 2 ä E E E .h

o o

x x x x x x x x x

x x x x x x x x x x x

u

m m m m m . E R R 2 S ä ä 3 S 2 R 3 3 3 3 ä 3 m z 8

x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

O Z E E

m m m m . . . .

E 3 3 ä R

3 G S m

x x

x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

E

w m m

. E 3 ä ä S 3 8 w ä 3 S ä 2

4 2 o o

x

x x x x x x x x x x x x x x x x x x

.H

m m m m v m E R S ä 3 ä R 8 5 Ä G

o o m o

x

x x x x x x x x x x x x x x x

2 m 8 m m m m m v m E 3 R R ä ä ä R 8 8 S 2 S m 3 m. .h

x x

x x x x x x x x x x x x x x x x x

v m o m

m m m v m m E 2 R R ä 3

S 3 3 ä

m

â

x x

x x x x

x x

x x x x x x x x x x x x x x

m m. m m m N N. s m N N m E S 2 2 ä

8 S 3 3 3 3 3 3

m

o o o o

x x x x x x x x x x

x x x x x x x x x x x x x x

0 v u .m w m m

m m v o w m m w o v m E R

v S

o o o

x x x x x x x

x x x x x x x x x x

x x x x x

å

å m E R 3

G i m

m .h

x

x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

.a

E ä R

z

<><><<><><><

m u E v

x x x x x x x x x x x x x x ..

N m v

E 3

.n

><><><><

Z Z

2 2 m m m v . E ä 8 8 8 S 2 8 8 R 8 8 8 8 8 R 8 8 8 x x x x x x x x x x x x x x x x x x

m m m m n E S E 8

m 8 8

e

x x x x x x x x x x x x

x x

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . Tänder hela livet fall en översyn. UD. . nytt ersättningssystem for vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan. Fö. - Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. . processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och sarnhällsskydd vid

Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska och psykiatrisk tvångsvård. . resurser maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning.

Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. In. . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsformåga. S. Översyn av rörelse- och tillsynsregler for kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M. . försäkringar. Fi 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker Referat från hearing den 12 november 1997. . av - en och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet- Effektivitet- skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. . 10. Campus for konst. U. 38 Vad får vi for pengarna Resultatstyming . - av l Fristående utbildningar med statlig tillsyn statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

inom olika områden. U. området.

12. Självdeklaration och kontrolluppgifter 39. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M.

förenklade förfaranden. Fi. 40. BROTFSOFFER. - 13 Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju. . 14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation for alla. - 15. Gröna nyckeltal- Indikatorer for ett ekologiskt 42 Försvarsrnaktsgemensam utbildning for . hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö.

16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt 43. Hur skall Sverige må bättre om bemötande av personer med funktionshinder. S. forsta steget mot nationella folkhälsomål. S. - 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 44 En samlad vapenlagstiftning. Ju. . 18. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. - 19. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län. K. 47 Bulvaner och annat. Ju. . 20. IT-kommisionens hearing om infrastrukturen 48. Kontrollerad och ifrågasatt

för digitala medier. Andrakammarsalen, intervjuer med med ñmktionshinder. S. - personer Riksdagen 1997-10-24. K. 49. Konsekvenser att taxfreeförsäljningen avvecklas av 21. Problem med inbäddade system inför ZOOO-skiftet. inom EU. K.

Hearing anordnad av IT kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till

1997-11-14. K. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28.

22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande.

Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under första året med

23. Staten och exportñnansieringen. N. kunskapslyftet. U.

24 Fiskeriadrninisuationen i ett EU-perspektiv. 52 Utstationering arbetstagare. A. . av . Översyn av fiskeriadministrationen Jo. 53. Ta på möjligheterna i Östersjöregionen. N. m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt-

+ 4 st bilagor. for mindre företag. Ett rådslag anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen på uppdrag Kommunikationsav fakta om ungdomar och svartsprit. S. departementet, Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriforbundet.

försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997- 11-l 8.K.

28. Läkemedel i vård och handel. Om säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från en ett och samordnad läkemedelsforsörjning. S. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie.

SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. och tillfälligt arbete. Fi På distans utbildning, undervisning och lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektiv distansutbildning. U. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd. U. Flexibel utbildning distans. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händerna. Om stormöten, IT-kommissionens rapport 6/98. K. folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. 59. Räddningstjänsten i Sverige SB. Rädda och Skydda. Fö. 86. Utvecklingssamarbete på rättsområdet. - 60. Kring Hallandsåsen. M. Östeuropa. Ju. 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. 62. Kampanj med kunskaper och känslor. Om 88. Domaren och Beredningsorganisationen kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. utbildning och arbetsfördelning. Ju. - 63. En god affär i Motala.Joumalistemas avslöjanden 89. Greppet att vända en regions utveckling. och läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftse- Rapport från Söderhamnskommittén. N. rie. SB. 90. Steget före. Nedslag i det lokala 64. Bättre och mer tillgänglig information. brottsförebyggande arbetet. Ju. Småföretagsdelegationens rapport N. 91 Nya kommunal förnyelse och kompetens- . grepp - 65. Nya tider, nya förutsättningar... utveckling. In. IT-kommissionens rapport 8/98. K. 92. Goda idéer om småföretag och samverkan. 66. FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. U. Småföretagsdelegationens rapport N. - 67. Socialavgiftslagen. 93. Kapitalförsörjning till småföretag. 68. Kunskapsläget kämavfallsområdet 1998. M. Småföretagsdelegationens rapport N. 69. Lämplighetsprövning av personal inom 94. Förslagskatalog. förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. U. Småföretagsdelegationens rapport N. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. 95. Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. M. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet 96 Naziguldet och Riksbanken. lnterirnrapport. UD. . och IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, 97. Gör barn till medborgare Om barn och demokrati IT-kornrnmissionens rapport 7/98. K. under l900-talet. SB. 71. Den kommunala revisionen ett demokratiskt 98. Konkurrenslagens regler företags- - om kontrollinstrument. In. koncentration. + Bilaga. N. 72. Kommunala finansförbund. Fi. 99. acceptera Betänkande från den nationella sam- 73. Organisationer Mångfald Integration Ett framtida ordningskommittén för Europaåret mot rasism. ln. system för statsbidrag till invandrarnas 100. Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande riksorganisationer mfl. In. från den nationella samordningskommittén för 74. Styrningen av polisen. Ju. Europaåret mot rasism. In. 75. Djurförsök. Jo. lOl. Det medborgarskapet. Dokumentation från unga 76. Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrotts- ett seminarium. SB. rörelsen och friluftslivets organisationer. In. 102. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation 77. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegation från ett seminarium. SB. ens rapport N. 103. Bemäktiga individema. Om domstolarna, lagen och 78. Regelförenkling för framtiden. Småföretags- de individuella rättigheterna i Sverige. SB. delegationens rapport N. 104. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. S. 79. IT och regional utveckling. 105. Minska regleringen av kommuner och landsting. erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. ln. IT-kornrnmissionens rapport 9/98. K. 106. Unga i ohälsoförsäkringen. 80 Bostadsrättsregister.Ju. Tid för aktivitet och utveckling. . 8 l Användningen av vissa statsflygplan, m.m. SB. 107. Främjandelagen översyn. A. . - en 82. Försäkringsföreningar-ett reformerat regelsystem 108. Analysera mera. Jo. Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109. Rättsinformation och IT. Rapport från två semi- 140. Effektivitet och kvalitet i tvångsvården. Fortsatt narier 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport utveckling Statens institutionsstyrelse SiS av 10/98. K. + Bilagedel. S. llO. Makes arvsrätt, dödsboforvaltare och dödforkla- 141. Medling och lönebildning. + Bilagor. A. ring. Ju. 142. Ny svensk fihnpolitik. Ku. lll. E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. U. 143. Ett tryggare Sverige. Ett för gemensamt system 112. Resurser lika villkor U. mobil kommunikation. K. 113. I God Tro. Samhället och nyandligheten. 144. Automatspel. Fi. 114. Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten på de 145. EU- ett demokratiprojekt Dokumentation från ett svenska EU-textema. SB. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 115. Distansarbete. A. SB. 116. Stoppreglema. Fi. 146. Från Magna Charta till Motionerna. Om lobbning i 117. Utgått USA, EU och Sverige. Demokratiutredningens 118. "Sustainable Sweden" a SUCCESS story. skriftserie. SB. - Möjligheter och hinder för internationalisering 147. Effektivare hantering EU:s direktstöd till en av av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. jordbruket. Jo. + Bilaga. N. 148. Rikstrafiken vissa principfrågor. K. - 119. Kommunal uppdragsverksamhet 1998. In. 149. Att bilda forsäkringskassa i Västra Götaland. S. 120. EfterlevandepensionEn anpassning till det refor- 150. Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i merade ålderspensionssystemet. kommunala företag. In. 121. Arbetsforhållanden och attityder. 151. Kosnadsutjämning för kommuner och landsting. professionellas möten med med En översyn statsbidrags- och utjämnings- - personer av funktionshinder. Bilaga. In. systemet. + 122. E-pengar civilrättsliga frågor m.m. Fi. 152. Vindkraften energikälla plats. M. - - en ren tar - 123. Folkrättslig status m.m. Fö. 124. Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens skriftserie. SB. 125. Statens museer för världskultur. Ku. 126. Beskattning utan taxfree. Fi. 127. Tullagens överklaganderegler m. m. vid en omorganisation av Tullverket. Fi. 128. Forskningspolitik. U. 129. Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. K. 130. Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutförvaringen av använt kämbränsle. M. 131. CSN En myndighet i ständig förändring. U. - 132. En granskning av Estoniakatastrofen och dess följder. K. 133. God etik nätet. IT-kommissionens rapport l 1/98 K. 134. Läsarna och demokratin ett brev till det läsande - Sverige. SB. 135. Domstolsorganisationen sammanställning - av grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté. Ju. 136. Redovisning och aktiekapital i Ju. euro. 137. Miljö i grund och botten erfarenheter från - Hallandsåsen. M. 138. Kvinnor, män och funktionshinder. S. 139. En särskild utsatthet. Om personer med funktionshinder från andra länder.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utrikesdepartementet

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55 en översyn. 29

- En god affar i Motala. Journalisternas avslöjanden och Naziguldet och Riksbanken. Interirnrapport. 96 läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftserie. 63 Användningen av vissa statsflygplan, m.m. 81 Försvarsdepartementet

Att rösta med händerna. Om stormöten, Säkrare kernikaliehantering. 13 folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. SB. Utlandsstyrkan. 30 85 Försvarsmaktsgemensam utbildning för Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under framtida krav. 42 1900-talet. 97 Sotning i framtiden. 45 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett Räddningstjänsten i Sverige Rädda och Skydda. 59

seminarium. 101 Folkrättslig 123

status m.m. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från

ett seminarium. 102 Socialdepartementet

Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och Tänder hela livet de individuella rättigheterna i Sverige. 103 för vuxentandvård.

nytt ersättningssystem 2

- Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten de

Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och svenska EU-textema. 114

Systembolagets produkturval. 8 Demokrati på europeisk nivå Demokratiutredningens

När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om skriftserie. 124

bemötande av personer med funktionshinder. 16 Läsarna och demokratin ett brev till det läsande

- Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. Sverige. 134

+ 4 st bilagor. 25 EU- ett demokratiprojekt Dokumentation från ett Från hembränt till Mariakliniken. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 145 fakta ungdomar och 26

om svartsprit.

- Från Magna Charta till Motionerna. Om lobbning i USA, vård handel.

Läkemedel i och Om en säker, flexibel EU och Sverige. Demokratiutredningens skriftserie.146

och samordnad läkemedelsförsörjning. 28

Det gäller livet. Stöd och vård till barn och

Justitiedepartementet

ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. 31 BROTTSOFFER. Rättssäkerhet, vårdbehov och sarnhällsskydd vid Vad har gjorts Vad bör göras 40 psykiatrisk tvångsvård. 32 En samlad vapenlagstiftning. 44 Företagare med restarbetsfonnåga. 34 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 Bulvaner och annat. 47 Vad får vi for pengarna Resultatstyming

- av Styrningen av polisen. 74 statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

B0stadsrättsregister.8O området. F38

Utvecklingssamarbete rättsområdet. Läken information för alla. 41 Östeuropa. 86 Hur erige må bättre

DOMAREN OCH BEREDNINGS- nationella folkhälsomål. 43

- forsta steget mot ORGANISATIONEN Kontrollerad och ifrågasatt

utbildning och arbetsfördelning. 88 intervjuer med med funktionshinder. 48 - - personer Steget före. Nedslag i det lokala brottsförebyggande Läkemedelsutredningar under

De 39 stegen. arbetet. 90 1900-talet och underlagsmaterial till

annat Makes arvsrätt, dödsboforvaltare och dödforklaring. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50 1 10 Socialavgiftslagen. 67 Domstolsorganisationen sammanställning av grund- Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 104

material från 1995 års Domstolskommitté. 135 Unga i ohälsoforsäkringen. Redovisning och aktiekapital i euro. 136 Tid for aktivitet och utveckling. 106

I God Tro. Samhället och nyandligheten. 113

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Efterlevandepension. En anpassning till det reformerade God etik på nätet. IT-kommissionens 1198.l33 rapport ålderspensionssystemet. 120 Ett Sverige. Ett for mobil tryggare gemensamt system Arbetsforhållanden och attityder. kommunikation. 143

professionellas möten med personer med funktions Rikstrafiken vissa principfrågor. 148 - hinder. 121 Kvinnor, män och funktionshinder. 138 Finansdepartementet

En särskild utsatthet. Om personer med funktionshinder Omstruktureringar och beskattning.

l

från andra länder. 139 Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva av Effektivitet och kvalitet i tvångsvården. Fortsatt försäkringar. 7 utveckling av Statens institutionsstyrelse SiS Integritet Effektivitet- Skattebrott. 9 - + Bilagedel. 140 Självdeklaration och kontrolluppgifter Att bilda forsäkringskassa i Västra Götaland. 149 förenklade förfaranden. 12 - E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 -

Kommunikationsdepartementet

En gräns en myndighet 18 - IT och regional utveckling. Försäkringsgaranti.

120 exempel från Sveriges län. 19 Ett garantisystem for törsäkringsersättningar. 22 IT-kommissionens hearing infrastrukturen Nya ledningsregler för bankaktiebolag och om for digitala medier. Andrakammarsalen, försäkringsbolag. 27

Riksdagen 1997-10-24. 20 Avdrag for ökade levnadskostnader vid tjänsteresa

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. och tillfälligt arbete. 56

Hearing anordnad av IT-kommissionen i Kommunala finansförbund. 72

samverkan med Industriförbundet och Statskontoret Försäkringsföreningar-ett reformerat regelsystem 82

1997-11-14. 21 Prerniepensionsmyndigheten. 87

Identifiering och identitet i digitala miljöer. Stoppreglema. 1 16

Referat från en hearing den 12 november 1997. E-pengar civilrättsliga frågor 122 - - m.m. IT-kommissionens rapport 4/98. 36 Beskattning taxfree. 126 utan Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas Tullagens överklaganderegler vid m. m. en inom EU. 49 omorganisation Tullverket. 127 av Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Automatspel. l 44

för mindre företag. Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- Utbildningsdepartementet

departementet, Närings- och handelsdepartementet Campus för konst 10 och Industnförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11- Fristående utbildningar med statlig tillsyn 18. 54 inom olika områden. l 1 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. Vuxenutbildning och livslångt lärande.

IT-kommissionens rapport 6/98. 58 Situationen inför och under första året med Nya tider, nya förutsättningar... kunskapslyftet. 5 1 IT-kommissionens rapport 8/98. 65 DUKOM Distansutbildningskommittén. Skolan, IT och det livslånga lärandet. Utvärdering distansutbildningsprojekt med av Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-stöd. 57

IT-kommissionen, Rosenbad 1997- 12-04, FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. 66 - IT-kommissionens rapport 7/98. K. 70 Lämplighetsprövning av personal inom IT och regional utveckling. förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. 69 erfarenheter från tre hearingar under 1998. mars DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommissionens rapport 9/98. 79 På distans utbildning, undervisning och lärande. Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier Kostnadseffektiv distansutbildning. 83 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. 109 DUKOM Distansutbildningskommittén.

Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. 129 Flexibel utbildning distans. 84 En granskning av Estoniakatasrofen och dess följder. E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. 1 1l 129 Resurser på lika villkor l 12

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Forskningspolitik. 128 "Sustainable Sweden" a SUCCESS story.

- CSN En myndighet i ständig förändring. 131 Möjligheter och hinder for en internationalisering av

-

ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. 118

Jordbruksdepartementet

Fiskeriadministrationen EU-perspektiv. Inrikesdepartementet

i ett Översyn fiskeriadministrationcn m.m. 24 Historia, ekonomi och forskning.

av Livsmedelstillsyn i Sverige. 61 Fem rapporter om idrott. 33 Djurförsök. 75 Den kommunala revisionen ett demokratiskt

- Analysera mera. 108 kontrollinstrument. 71 Effektivare hantering EU:s direktstöd till Organisationer Mångfald Integration Ett framtida

av jordbruket. 147 system för statsbidrag till invandrarnas

riksorganisationer mfl. 73 Arbetsmarknadsdepartementet Idrott och motion for livet. Statens stöd till idrotts-

Välfärdens genusansikte. 3 rörelsen och friluftslivets organisationer. 76 Män alltid Nivå- och organisationsspeciñka Nya grepp kommunal förnyelse och kompetens-

passar -

med exempel från handeln. 4 utveckling. 91 processer Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska och acceptera Betänkande från den nationella samordnings-

som resurser maktdiskurser. 5 kommittén for Europaåret mot rasism. 99 Ty makten är din Myten det rationella I-lar rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande från

om arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 den nationella samordningskomrriittén för Europaåret Utstationering arbetstagare. 52 mot rasism. 100

av Främjandelagen översyn. 107 Minska regleringen av kommuner och landsting. 105

- en Distansarbete. 115 Kummunal uppdragsverksamhet 1998. 1 19 Medling och lönebildning. Bilagor. 141 Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i kommu-

+ -

nala foretag. 150 Kulturdepartementet Kostnadsutjämning för kommuner och landsting. En

Samordning digital marksänd TV. 17 översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet.

av

för världskultur. 125 + Bilaga. 151 Statens museer Ny svensk ñlmpolitik. 142

Miljödepartementet

Närings- och handelsdepartementet Gröna nyckeltal- Indikatorer för ett ekologiskt hållbart

Staten och exportñnansieringen. 23 samhälle. 15

Östersjöregionen. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Ta vara möjligheterna i 53

Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Bättre och mer tillgänglig information.

Kring Hallandsåsen. 60 Småföretagsdelegationens rapport 64

Kampanj med kunskaper och känslor. Om Kompetens i småföretag.

kämavfallsornröstningen i Malå kommun 1997. 62 Småföretagsdelegationens rapport 77

Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. 68 Regelforenkling for framtiden.

skogsmark för naturvård. 95 Småföretagsdelegationens rapport 4. 78 Förstärkt skydd av

Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium Greppet att vända en regions utveckling.

från Söderhamnskommittén. 89 om säkerhetsanalys av slutförvaring av använt

Rapport Goda idéer småföretag och samverkan. kämbränssle. 130

om

Miljö i grund och botten erfarenheter från Småforetagsdelegationens rapport 92 - Kapitalforsörjning till småföretag. Hallandsåsen. 137 Småforetagsdelegationens 93 Vindkraften en ren energikälla tar plats. 152

rapport - - Förslagskatalog. Småforetagsdelegationens rapport 94 Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. + Bilaga. 98

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS10647STOCKHOLM FAX08-690 TELEFON08-690 9x 90

9191 E- POSTfiitzcs.order@liber. se

INTERNETwww.ñitzes.se

ISBN 91-38-21074-6

ISSN 0375-250X