Socialtjänst i utveckling D. B,slutbetänkande. Bilagor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Socialtjänst

slutbetänkande från

i

utveckling

ocialtjänstutredningen

REGERINGSKANSLIET

i

Statens offentligautredningar WL 1999:97

W

Socialdepartementet

i

Socialtjänst utveckling

B

Del - Bilagor

Slutbetänkande änstutredningen

av Socialtj

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie som svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 13 82 Stockholml Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

Omslag: Jupiter

ISBN 91-7610-818-X NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN 0375250X Stockholm 1999

Innehåll

Bilaga 1: Kommittédirektiv 1997:109 5

Tilläggsdirektiv 1998:70 14 Bilaga 2: Jämförelse mellan den nuvarande socialtjänstlgen och lagen

med föreslagna ändringar ...19 Bilaga 3: Socialtjänstens kostnader på regional nivå i kommungrupper 69 Bilaga 4: Äldreomsorg översiktlig bild reglering och uppgifter,

- av

..91 Bilaga 5: Kalkyl över kostnader för äldreförsörjningsstödet ..95

Bilaga 1 5

Kommittédirektiv

Översyn vissa frågor rörande socialtjänstlagen och

av

socialtjänstens uppgifter

Dir. 1997: 109

Beslut vid regeringssammanträde den 25 september 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra översyn av vissa en frågor rörande socialtjänstlagen 1980:620 och socialtjänstens uppgifter. Utredaren skall analysera och lämna förslag b1.a. berör lagens som konstruktion och struktur, socialtjänstens finansiering, socialtjänstens uppgift att främst bistå vid tillfälliga sociala eller ekonomiska problem samt formerna för tillsynen över socialtjänsten.

Behov av en översyn

I regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen konstaterar regeringen att det finns behov att över vissa frågor av se rörande socialtjänstlagen 1980:620. Behovet socialtjänstens insatser har ökat påtagligt under de seav naste åren särskilt när det gäller behovet ekonomiskt bistånd till av försörjningen. Den dominerande orsaken är den förändrade arbetsmarknaden med hög arbetslöshet. Även andra former stöd- och en av vårdinsatser efterfrågas i allt högre grad. Socialtjänstens allt vidare har också lett till bristande överansvar ensstämmelse mellan de olika delarna välfärdssystemet och en obaav lans i kostnadsfördelningen mellan dessa. Den översyn regeringen som har aviserat i propositionen ändring i socialtjänstlagen bör främst om omfatta vissa principiella frågor b1.a. rör lagens konstruktion, socisom altjänstens finansiering, socialtjänstens uppgift att främst bistå vid till-

6 Bilaga I

fälliga sociala eller ekonomiska problem samt formerna för tillsynen över socialtjänsten.

Sambandet mellan Socialbidraget och övriga transfereringssystem

För att sanera de offentliga finanserna har det under de senaste åren varit nödvändigt att förändra delar välfärdssystemet. Det gäller bl.a.

av arbetsöshetsförsäldingen, sjuk- och föräldraförsäkringen, förtidspension och sjukbidrag, bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd.

Vissa av förändringarna har inneburit striktare regler när det gäller rätten till förmåner eller lägre ersättningsnivåer vilket antas ha medfört ökad utbetalning av socialbidrag.

Den höga arbetslösheten, framför allt bland ungdomar, har också ökat belastningen på socialbidragssystemet. Socialbidraget har kommit att tillgodose mer grundläggande ekonomiska behov. Samspelet mellan de generella trygghetssystemen och det individuellt behovsprövade Socialbidraget är inte tillräckligt analyserat av tidigare utredningar.

Den ökande på socialbidragssystemet riskerar att negativt

pressen påverka arbetsvillkoren för den som handlägger ärendena och kvalitén på handläggningen. Risk finns för att socialtjänsten bemöter enskilda individer utan tillbörlig tid, respekt och hänsynstagande.

OECD genomförde under hösten 1995 en jämförande studie av socialbidragssystemen i Sverige och tre andra länder. OECD-gruppen anför i sin utvärdering av det svenska socialbidragssystemet bl.a. följande:

Systemet har den ekonomiska krisen blivit överlastat och - genom

tvingas fylla en roll som det inte varit avsett för, vilket kräver en

administrativ översyn av trygghetssystemen som helhet.

En för smal definition av basbidraget riskerar att skapa ett passivt -

bidragsberoende, där klienten inte stimuleras att ta något eget ansvar

för ekonomin. Det är viktigt att det finns klar koppling mellan socialbidrags-

- en

systemet och arbetsmarknaden för att undvika att personer fastnar i

bidragsberoende.

Socialtjänstens finansiering

Ansvaret för socialtjänsten, såväl vad gäller de olika verksamheterna som kostnaderna för socialbidrag, ligger hos kommunerna. Staten ger finansiellt stöd till kommunerna det generella statsbidraget till

genom kommunerna. Dessutom lämnas vissa specialdestinerade statsbidrag,

Bilaga 1 7

t.ex. statlig ersättning för mottagandet flyktingar och andra utländav ska medborgare omfattas tlyktingmottagandet. För kommuner som av och landsting finns också ett utjämningssystem syftar till att skapa som likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Bland annat finns det modell har till syfte att utjämna strukturella kostnadsskillnader en som när det gäller individ- och familjeomsorgsverksamheten. De ekonomiska problemen inom den offentliga sektorn har skapat svårigheter när det gäller finansieringen socialtjänsten, bl.a. när det av gäller kraftigt ökade kostnader för socialbidragen. Från kommunalt håll har hävdats att de ökade kostnaderna för socialbidragen ställt krav på neddragning i andra verksamheter. Det finns behov av att å ena sidan få till stånd balans mellan långsiktig stabilitet i på socialen resurserna tjänstens alla omsorgsområden och å andra sidan behoven och ambitionsnivån. Det gäller såväl äldre-, handikapp- och barnomsorg som individ- och familjeomsorg. Socialtjänstlagen innehåller blandning rättigheter för den enen av skilde och bestämmelser medför skyldigheter för kommunen. som Denna sammanblandning olika rättsliga principer kan utgöra en risk av för målkonflikter och att olämpliga prioriteringar görs.

Socialyänstlagens struktur och konstruktion

Socialtjänstlagen 1980:620 är till sin konstruktion ramlag. 6 § en nämnda lag reglerar den enskildes rätt till bistånd. Bestämmelsen har en betydande räckvidd vad personkrets och typ insatser. I enligavser av het med förslagen i regeringens proposition har Riksdagen beslutat om ändringar i socialtjänstlagen som innebär dels preciseringar dels vissa begränsningar den enskildes rättigheter enligt 6 bet. 1996/97 av SoU: 18, rskr. 1996/971264. Socialtjänstlagen reglerar insatser berör vitt skilda biståndsbesom hov. Lagen reglerar dels olika behandlingsinsatser, dels behov av serviceinsatser. Som nämnts tidigare innehåller lagen också en blandning rättigheter för den enskilde och bestämmelser endast innebär av som skyldigheter för kommunen, vilket medför olika förutsättningar för besvärsordning. Vissa beslut socialnämnden får överklagas hos allmän av förvaltningsdomstol enligt socialtjänstlagen, andra får överklagas gelaglighetsprövning enligt kommunallagen 1991:900. nom De rättigheter socialtjänstlagen enskilda måste utformas som ger med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser liksom rätten att överklaga. De konventioner här är betydelse är främst Eurosom av parådets sociala stadga samt Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema den s.k.

8 Bilaga 1

Europakonventionen. Ur allmän synpunkt är självfallet också exempelvis FN:s konvention barnets rättigheter betydelse.

om av

Det har blivit allt svårare att dra en tydlig gräns mellan äldreomsorg och hälso- och sjukvård. De förhållanden som styr verksamheten regleras nu i såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen 1932:763 utan att någon tydlig linje kan dras mellan lagamas tillämplighet i det enskilda fallet.

Socialtjänstkommittén övervägde i sitt betänkande SOU 1994:139 Ny socialtjänstlag om det finns behov att se över socialtjänstlagens konstruktion och struktur. Kommittén avvisade tanken att dela upp socialtjänstlagen i skilda lagar som omfattar vissa specifika gruppers behov. Kommittén stannade vid att föreslå att behålla nuvarande konstruktion. Dock föreslog kommittén en ny lagkonstruktion som tydligare utgår från de olika verksamheter som socialtjänsten är skyldig att bedriva.

Regeringen har i propositionen om ändring i socialtjänstlagen valt att inte behandla Socialtjänstkommitténs förslag. Sedan kommittén avslutade sitt arbete har förutsättningarna för socialtjänstens arbete änd-

framförallt ökad arbetslöshet. När det gäller begreppet rats genom en skälig levnadsnivå har i enlighet med förslagen i propositionen skett ytterligare preciseringar och i andra avseenden begränsning av den

en enskildes rätt att överklaga socialnämndens beslut i biståndsärenden. Kostnadskonsekvenser för kommunerna av olika möjligheter att överklaga och olika aspekter den enskildes rättssäkerhet har inte utretts.

av

Socialtjänstens arbetsmarknadspolitiska roll

Den höga arbetslösheten har utsatt socialtjänstens individ- och familjeomsorg för en ökad påfrestning, inte minst ekonomiskt. Personer som har haft svårigheter att få fast förankring på arbetsmarknaden har

en inte fått del av de generella trygghetssystem som ger försörjning i samband med tillfälliga inkomstbortfall. Detta har i stor utsträckning berört ungdomar och invandrare med bristande utbildning, yrkeskompetens eller arbetslivserfarenhet. Även hög andel ensamstående föräldrar

en av med otillräckliga inkomster är under kortare eller längre perioder beroende socialbidrag för försörjningen. Detta arbetsmarknadsrelaterade

av bidragsberoende har medfört att socialtjänsten i allt större utsträckning inriktat insatserna mot att skapa förutsättningar för den enskilde att få ett arbete. Olika modeller för samverkan med bl.a. arbetsförmedlingen och utbildningssystemen har utvecklats. Socialtjänsten bedriver således i många fall ett arbetsmarknadspolitiskt arbete. Den uppkomna situationen har lett till att sådant arbete ökat i omfattning. Detta är emellertid

Bilaga 1 9

en verksamhet som socialtjänsten egentligen inte avsetts att bedriva. Regeringen anser mot denna bakgrund att frågan om bästa möjliga samverkan inom ramen för statlig arbetsmarknadspolitik och kommunal socialtjänst måste utredas.

Som ett led i detta har regeringen den 23 januari 1997 uppdragit Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen att utarbeta förslag som syftar till att aktivera och utveckla kompetensen hos arbetslösa ungdomar under 25 år som är berättigade till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Kommunerna skall ges möjlighet att i samarbete med den statliga arbetsmarknadsorganisationen i stället för socialbidrag erbjuda ungdomarna en meningsfull och kompetenshöjande sysselsättning. I förslaget skall ingå skälig ersättning till den enskilde för

en verksamhet den enskilde deltar Den 16 juni 1997 överlämnade

som Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen sitt förslag till rege-

var ringen. Förslagen bereds inom regeringskansliet för att i samband med budgetpropositionen lämna förslag till åtgärder för arbetslösa ungdomar under 25 år.

Inom regeringskansliet pågår även en översyn arbetssätt och

av finansiering när det gäller insatser för flyktingar och andra nyanlända invandrare för en kommande proposition om invandrares introduktion och integration i det svenska samhället. I detta arbete behandlas bl.a. Invandrarpolitiska kommitténs förslag SOU 1996:55 ett särskilt

om försörjningsstöd i stället för socialbidrag till flyktingar och andra nyanlända invandrare deltar i introduktionsprogram. Vidare behand-

som las ansvars- och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för försörjningsstödet under introduktionstiden. Regeringen har för avsikt att lämna förslag till riksdagen under hösten 1997.

Tillsynen över socialtjänsten

Socialstyrelsen har enligt 67 § socialtjänstlagen tillsynen över socialtjänsten i riket. Styrelsen skall också följa och vidareutveckla socialtjänsten bl.a. genom att bedriva en kvalificerad uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling.

Tillsynen över hälso- och sjukvården har nyligen förstärkts genom

lag 1996:786 tillsyn över hälso- och sjukvården, som trätt i en ny om kraft den 1 januari 1997. Enligt l § har Socialstyrelsen tillsynen över hälso- och sjukvården och dess personal. Den direkta tillsynen utövas

Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter. av

Länsstyrelsen har enligt 68 § socialtjänstlagen det regionala tillsynsansvaret över hur kommunerna tillämpar socialtjänstlagen. Länsstyrelsen skall vidare informera och råd till allmänheten och biträda

ge

10 Bilaga 1

socialnämndema med råd i deras verksamhet, främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och andra samhällsorgan samt i övrigt se till att socialnämndema fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

Riksdagen har med anledning av regeringens proposition Ändring i socialtjänstlagen beslutat prop. 1996/972124, bet.l996/97:SoUl8, rslcr. 1996/97:264 om vissa preciseringar av länsstyrelsens tillsynsansvar samt vidgade uppgifter när det gäller tillståndsgivning för vissa enskilt bedrivna verksamheter. Således införs ett tillstånd för yrkesmässigt bedriven enskild heldygnsverksamhet i form hem för vård eller

av boende, för särskilda boendefonner för äldre och funktionshindrade samt för hem för viss annan heldygnsvård. Krav på tillstånd skall också gälla för enskilt bedrivet hem eller enskild öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet. Länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas föreslås vara tillståndsgivande myndighet.

Fillståndspliktig verksamhet regleras i socialtjänstlagen skall

som stå under länsstyrelsens tillsyn. Tillsynen skall omfatta också viss annan enskild verksamhet. Häri ingår både entreprenadverksamhet och sådan icke tillståndspliktig enskild verksamhet från vilken kommunen upphandlar enstaka tjänster för att fullgöra sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen. Länsstyrelsens tillsyn omfattar också hem för vård eller boende enligt 23 § socialtjänstlagen.

Länsstyrelsen har även olika uppgifter som berör tillsyn och uppföljning av verksamheter inom alkoholområdet.

Behov av att se över formerna och organisationen av tillsynen över socialtjänsten har aktualiserats i olika sammanhang. I regeringens proposition ändring i socialtjänstlagen uttalar regeringen att den regio-

om nal: tillsynen över socialtjänsten behöver effektiviseras och bli mer slagkraftig.

Vidare har riksdagen beslutat rskr. 1996/972185 att ge regeringen tillkänna vad Socialutskottet uttalat i sitt betänkande l996/97:SoU13. Utskottet att tillsynen över äldreomsorgen bör förbättras. Tillsy-

anser

måste skärpas och inriktas på frågor laglighet och rättssäkerhet. nen om Tillsynen måste också inriktas på att säkra kvalitet och kompetens i vården och så att de äldres självbestämmande, integritet,

omsorgen, trygghet och värdighet säkras. Utskottet anser vidare att det är angeläget att skapa tydligare organisation för tillsynen. Det får inte råda

en någon tvekan vart den enskilde skall vända sig med sina synpunkter

om ock klagomål. Informationen om möjligheten att klaga måste förbättras. Utskottet pekar också på hur uppdelningen mellan länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter medför svårigheter och en otydlighet vid tillsynen i gränsornrådet mellan kommunal och landstingskommunal verksamhet. Enligt utskottet bör övervägas om tillsynen

Bilaga I ll

kan läggas på samma statliga myndighet för såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården för att härigenom skapa en slagkraftigare organisation. Frågan om tillsynen över socialtjänsten aktualiseras ytterligare av den markering regeringen gör i propositionen om ändring i socialsom tjänstlagen. Bland de frågor därmed kan komma att ställas i centsom är personalens kompetens, effekt och resultat av verksamheterna, rum bemötandet av klienter och allmänhet. Mot bakgrund av vad som har redovisats skall en särskild utredare tillkallas.

Uppdraget

Utredaren skall göra översyn vissa frågor rörande socialtjänsten av lagen, socialtjänstens uppgifter och tillsynen över den. Grundläggande målsättningar och värderingar i socialtjänsten såsom principer om helhetssyn, ett förebyggande perspektiv samt att den enskildes resurser tas till skall ligga fast. Härvid skall individens delaktighet och egna vara ansvar beaktas. Utredaren skall lämna förslag till de lagändringar och organisatoriska eller ekonomiska förändringar bedöms påkallade inom fölsom jande områden: Utredaren skall analysera sambandet mellan Socialbidraget och övriga trygghetssystem utifrån de olika övergripande förändringar skett i samhället under 1990-talet, särskilt när det gäller förändsom ringar i de statliga transfereringssystemen. Utredaren skall överväga hur systemen bättre skall kunna samverka i förhållande till varandra utan att arbetslinjen inom bidrags- och ersättningssystemen överges. Eventuella förslag skall inom ett oförändrat offentligt åtarymmas gande. Eventuella behov att förändra principerna för socialtjänstens - av finansiering skall analyseras utifrån behovet av att få till stånd mer långsiktig stabilitet i resurserna på socialtjänstens alla omsorgsområden. Utredaren skall överväga hur balans kan uppnås mellan en den ambitionsnivå socialtjänstlagen och kommunsektoms som anger ekonomiska Utredaren skall därvid analysera om det är resurser. möjligt förändringar i lagstiftning och annat centralt fastatt genom ställt regelverk öka utrymmet för omprioriteringar rörande användningen av socialtjänstens resurser. Socialtjänstlagens struktur och konstruktion skall ses över och ana- lyseras bl.a. avseende för och nackdelar med blandningen rättigav heter för den enskilde och bestämmelser om skyldigheter för kom-

12 Bilaga 1

samt de olika möjligheterna att överklaga beslut. Utredaren munen, skall, med beaktande aktuella internationella åtaganden från Sve-

av riges sida, analysera för- och nackdelar för den enskilde respektive kommunen större tydlighet när det gäller avgränsningen mel-

av en lan rättighets- och skyldighetslagstiftning. Utredaren skall även analysera de kommunalekonomiska effekterna av sina överväganden samt konsekvenser för det kommunala självstyret. Begreppet skälig levnadsnivå skall analyseras. Utredaren skall där- vidlag bland annat analysera det, med hänsyn till den enskildes

om rättssäkerhet, är möjligt att kommunerna utrymme för mer lokalt

ge anpassade lösningar. Förslag skall lämnas till hur socialtjänstens verksamhet inom indi- vid- och familjeomsorgen kan förändras så att den bättre överensstämmer med den avsedda funktionen att främst stödja enskilda med ett individuellt bistånd är föranlett av tillfälliga sociala eller

som ekonomiska problem. Förslagen får inte medföra utökning av de sammantagna offentliga åtagandena. Innebär förslagen en ökning av de kommunala åtagandena skall förslag till finansiering lämnas i enlighet med de generella kommittédirektiven och överenskommel-

har träffats mellan regeringen och de båda kommunförbunsen som den. Förslag skall lämnas till hur tillsynen över socialtjänsten kan förbätt- -

och effektiviseras. Härvid bör även förutsättningarna för en ras bättre samordning tillsynen över socialtjänsten samt hälso- och

av sjukvården analyseras. Behov av ökade befogenheter för tillsynsmyndigheterna, motsvarande vad gäller inom hälso- och sjuk-

som vården, bör också övervägas. Vilka konsekvenser som eventuella förslag medför för andra uppgifter de olika tillsynsmyndig-

som heterna har, t.ex. olika typer tillståndsgivning, skall analyseras

av och redovisas.

Övrigt

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer, statliga kommittéer och utredare samt arbetsgrupper inom Regeringskansliet utreder eller på annat sätt arbetar med frågor anknyter till som som denna utredning. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa konsek-

Bilaga 1 13

för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. Venser 1996:49.

Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 mars 1999.

Socialdepartementet

14 Bilaga 1

Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av vissa

frågor rörande socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter S 1997:16

Dir. 1998:70

Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 1998.

Sammanfattning av uppdraget

Socialtjänstutredningen S 1997:16 skall lämna förslag till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare skall utformas. Utredningen skall ha slutfört sitt arbete senast den 31 maj 1999.

Bakgrund

I regeringens proposition 1997/98: l 13 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken konstaterar regeringen att frågan om ekonomisk trygghet för vissa äldre invandrare behöver utredas.

Äldre pensionsregler

Vissa äldre invandrare är i dag hänvisade till socialtjänsten antingen på grund de helt saknar pensionsförmåner eller att deras sammanlagda

av pensionsförmåner inte räcker till godtagbar försörjning. Detta beror

en på att många som i dag invandrar till Sverige inte hunnit tjäna

personer in tillräcklig pension i Sverige eller saknar pensionsrättigheter när de invandrar, antingen beroende på att landet de kommer ifrån saknar pensionssystem eller att de där tjänat in endast en liten eller ingen pensionsrätt. Äldre invandrare saknar, på grund sin ålder, möjlighet att

av tjäna in rätt till svensk pension som räcker till en godtagbar försörjning. Detta problem uppstår dock inte om personen är ung vid tiden för invandringen till Sverige. Personen uppfyller då vid tiden för sin pensionering de krav ställs för att få svensk pension. Kraven enligt

som huvudregeln är att man för att få oreducerad folkpension skall ha arbetat i Sverige i 30 år alternativt varit bosatt 40 år i landet före 65 års ålder.

Bilaga I 15

För invandrare är födda före 1938 finns dock vissa övergångs-

som regler. Dessutom finns det särregler för flyktingar, dvs. för skyddsbehövande beviljats uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 3 kap.

som 2 eller 3 § utlänningslagen 1989:529. Särreglema innebär att flyktingar kan få tillgodoräkna sig bosättningstid i hemlandet. Särreglema gäller dock inte vid t.ex. anhöriginvandring eller för som fått

personer uppehållstillstånd i Sverige på humanitära grunder. Detta har medfört en ökad belastning på socialbidragssystemet.

I vissa fall kan även försörjningsproblem uppstå för hushåll då äldre invandrare utan eller med små pensionsrättigheter kommit till Sverige och ingått äktenskap med en svensk medborgare.

Reformerade pensionsregler

Enligt regeringens proposition 1997/981152 Garantipension bet.

m.m. 1997/98:SfU113, rskr. 1997/98:3l5 skall i det reformerade pensionssystemet garantipension utgå till med mycket låg eller

en personer ingen inkomstgrundad pension. Det reformerade pensionssystemet gäller är födda 1938 eller senare. För rätt till oreducerad

personer som garantipension krävs 40 års försäkringstid. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen reduceras proportionellt. Som försäkringstid för garantipension skall bl.a. tillgodoräknas tid då har varit folk-

en person bokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen 1991:481. När det gäller flyktingar och andra skyddsbehövande som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med stöd 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen

av 1989:529 skall försäkringstid även tillgodoräknas viss del av

som bosättningstid i tidigare hemland fr.o.m. det år då i fråga fyllt

personen 25 år dock inte tid berättigar till pension från hemlandet. För

som många invandrare innebär detta att de får ingen eller reducerad garantipension eftersom regeln inte gäller för s.k. anhöriginvandring och inte heller för fått uppehållstillstånd på humanitära grunder.

personer som Detta betyder att pensionen för dessa invandrare kan komma att utebli eller bli mycket låg. Regeringen att situationen är otillfredsstäl-

anser lande och att det är viktigt att hitta långsiktig lösning på detta pro-

en blem.

Alternativa överväganden

Flera alternativa möjligheter har övervägts. Under beredningen av det reformerade pensionssystemet har Arbetsgruppen för genomförandet

reformeringen ålderspensionssystemet, den s.k. Genomförandeav av

16 Bilaga I

gruppen, i departementspromemorian Garantipension och samordningsfrågor m.m. Ds 1997:66 beskrivit modell för garantipension en som skulle kunna möjlig lösning på problemet med ekonomisk vara en trygghet för vissa invandrare. Modellen, s.k. tudelad garantipension, en innebär att pensionen delas i del tillgodoser önskemålet att upp en som ge högre pension även till den tjänat in förhållandevis låg insom komstgrundad pension, och i en del som tillgodoser kravet på att pensionärer bosatta i Sverige skall ha rätt till viss minsta pension. en Genomförandegruppen valde dock av beredningstekniska skäl att inte lämna förslag detta. De ekonomiska effekterna tudelad om av en garantipension är svåra att överblicka, särskilt ett internationellt ur perspektiv. Med hänsyn till osäkerheten i fråga konsekvenserna om av en sådan lösning anser regeringen att sådan garantipension för närvaen rande inte bör införas. Regeringen att ekonomisk trygghet för anser äldre invandrare istället bör åstadkommas utanför ålderspensionssystemets ram. Isammanhanget kan också nämnas särskild utredare har fått i att en uppdrag att lämna förslag till en övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer som inte kommer att omfattas regelsystemet för av garantipension inom det reformerade ålderspensionssystemet dir. 1997:149, dvs. personer födda 1937 eller tidigare. Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 januari 1999. Vidare har en särskild utredare S 1997:25 fått i uppdrag att över se reglerna för bostadstillägg till pensionärer BTP samt hur det särskilda bostadstillägget till pensionärer SBTP skall modemiseras. BTP syftar till att göra det möjligt för pensionärer med ingen eller låg pension att ha en bostad av god kvalitet, utan att boendekostnaden minskar möjligheten att också i övrigt ha tillfredsställande standard. SBTP betalas en ut till pensionärer med hög boendekostnad och låg inkomst som annars inte skulle uppnå en skälig levnadsnivå. Uppdraget skall avslutat vara den l mars 1999. En förutsättning för att få SBTP är att den enskilde också är berättigad till BTP. Detta innebär att de äldre invandrare inte är berättisom gade till BTP enligt dagens regler inte heller skulle berättigade till vara SBTP. Det finns dock möjligheter att minska, helt lösa problemen met, för äldre invandrare förändringar i reglerna för SBTP. genom Socialtjänstutredningen bör därför belysa förändringar inom SBTP om är en lämplig lösning och i så fall hur sådan lösning skall ut. Det en se är viktigt att en sådan lösning sökes i samråd med utredningen Översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer m.m. Dir. 1997:150.

Bilaga 1 17

Uppdraget Socialtjänstutredningen S 1997:16 skall lämna förslag till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare skall utformas. Det förslag till stöd som lämnas skall vara förenat med krav på bosättning i Sverige. Vidare skall de ekonomiska konsekvenserna av förslaget analyseras och redovisas.

Redovisning av uppdraget Genom det tillkommande uppdraget förlängs utredarens uppdrag så att en redovisning skall lämnas senast den 31 maj 1999.

Socialdepartementet

Bilaga 2 19

Jämförelse mellan den nuvarande

änstlagen och lagen med föreslagna socialtj ändringar

I denna bilaga görs en sammanställning för att visa vad som händer med de nuvarande bestämmelserna i socialtjänstlagen efter förslaget till ändringar i lagen.

I vänsterspalten visas den nuvarande lydelsen och i den högra spalten framgår vilken beteckning bestämmelsen får efter föreslagna ändringar. Även andra förändringar i lagen i högra kolumnen. I

anges de fall bestämmelse enbart redigerats vad hänvisning till en

en avser

bestämmelse i lagen anmärks inte detta särskilt i den högra annan kolumnen. Den bestämmelsens beteckning anges dock på samma

nya

för ändrade bestämmelser. I de fall bestämmelsen är oförsätt som ändrad är spalten avseende föreslagen lydelse inte ifylld.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

Socialtjänstens mål

1 §

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

ekonomiska och sociala trygghet,

jämlikhet i levnadsvillkor och

aktiva deltagande i samhällslivet.

Senaste lydelse 1997:3 l

20 Bilaga 2

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.

Kommunens ansvar

2§

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område.

3§2

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.

Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

I fråga den som omfattas Ett nytt tredje stycke har

om av lagen 1994:137 om mot- införts med hänvisning till lagen tagande av asylsökande m.fl. om socialbidrag. finns särskilda bestämmelser i Tredje stycket blir fjärde den lagen. stycket.

I 6 h och 72 a finns före- Fjärde stycket blir femte skrifter i vissa fall för stycket.

om ansvar annan kommun än den i vilken den enskilde vistas.

2Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 21

Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

Vad som i denna lag eller anan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket.

Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster en annan kom-

Uppgifter innefattar mun. som myndighetsutövning får dock inte med stöd denna bestäm-

av melse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse enskild individ.

eller en

Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå effektivare

en användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet bedrivs i

som samverkan.

Riksrevisionsverket får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att ta del

3Senaste lydelse 1997: 1305.

22 Bilaga 2

av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

Socialtjänstens innehåll

Socialnämndens uppgifter

Till socialnämndens uppgifter hör att

göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen,

informera om socialtjänsten i kommunen,

genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,

svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

Socialnämnden bör Andra stycket upphör. Jämför

genom stöd och avlösning underlätta för med 14 dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller har funktionshinder

som

4Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 23

Rätten till bistånd

, Den inte själv kan till- Paragrafen har nytt innehåll. som godose sina behov eller kan Jämför nuvarande 6 § med dem tillgodosedda på annat sätt nya 14 har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning forsörjningsstöd och för sin livsföring i övrigt annat bistånd på de villkor som anges i 6 b-6 f §§.

6 a Den enskilde skall Paragrafen upphör att gälla. genom biståndet tillförsäkras Jämför med lagen om en skälig levnadsnivå. Biståndet socialbidrag. skall utformas så att det stärker hans eller hennes att leva ett självständigt resurser liv.

6 b Försörjningsstöd lämnas för Paragrafen upphör att gälla. skäliga kostnader för Jämför med lagen om sociallivsmedel, kläder och skor, bidrag. lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift, boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, läkarvård, akut tandvård, glasögon samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm

5Senaste lydelse 1997:313. 6Senaste lydelse 1997:313. 7Senaste lydelse 1997:313.

24 Bilaga 2

riksnorm på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall

socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

6 c

Socialnämnden får begära att Paragrafen upphör att gälla. den som uppbär försörjningsstöd Jämför med lagen om socialunder viss tid skall delta bidrag.

i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och

inte har fyllt tjugofem år, eller

har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöj ande insatser, eller

följer utbildning med

en tillgång till finansiering i särskild ordning under tid för

men studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall

8Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 25

utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önske-

mål och förutsättningar.

Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket.

6 d

Om den enskilde utan god- Paragrafen upphör att gälla. tagbait skäl avböjer att delta i Jämför med lagen social-

om praktik eller annan kompetens- bidrag. höjande verksamhet som anvisats enligt 6 c får fortsatt

försörjningsstöd vägras eller

nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

6 e §10

Den som deltar i praktik eller Paragrafen upphör att gälla. annan kompetenshöjande verk- Jämför med lagen om socialsamhet enligt 6 c § skall därvid bidrag. inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant vanligen ut-

som förs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning

av 2kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen 1977:1160 och

av lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring.

9Senaste lydelse 1997:313. ° Senaste lydelse 1997:313.

26 Bilaga 2

6 f

Med annat bistånd Paragrafen upphör att gälla.

avses hjälp i hemmet samt särskilt Jämför med 14 boende för service och omvårdnad för äldre eller bostad med särskild service för funktionshindrade.

6 g

Socialnämnden får bistånd Paragrafen upphör att gälla.

ge i annan form än eller utöver vad

följer 6 b och 6 f §§, om som av det finns skäl för det.

6 h

En önskar flytta Paragrafen har flyttats till

person som till kommun, till 15

en annan men följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommu-

erbjuder behövliga insatser, nen får hos den kommunen ansöka

sådana insatser som avses i om 6 f En sådan ansökan skall behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen.

Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning enligt första stycket.

På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bistå den förra kom-

med den utredning som munen kan behövas för bedömningen

ansökan. av

" Senaste lydelse 1997:740. 2 Senaste lydelse 1997:313. 3 Senaste lydelse 1997:740.

Bilaga 2 27

Allmänna riktlinjer för socialnämndens verksamhet

7 §

Socialnämndens medverkan i Paragrafen har flyttats till samhällsplaneringen skall bygga 6 på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin Verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

§14

7 a

Insatser inom socialtjänsten Paragrafen har flyttats till skall vara av god kvalitet. 7

För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

För insatser inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer,

Senaste lydelse 1998:855.

28 2

Bilaga

meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. 8 § Socialnärrmden skall i den uppsökande verksamheten upplysa socialtjänsten och erom bjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra foreningar.

8 a §15

Socialnämnden bör verka för Paragrafen har flyttats till att kvinnor är eller har varit 12 som utsatta för våld eller andra överi hemmet får stöd och hjälp grepp för att förändra sin situation.

9 §15

Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. När åtgärd rör ett barn en skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänskall tas till barnets vilja syn med beaktande dess ålder och av

mognad.

s Senaste lydelse 1998:409. 6 Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 29

10 §17

Socialnämnden bör

genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra.

Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet.

Nämnden kan utse en sär- Tredje stycket har flyttats till skild person kontaktperson 13 eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år fär kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.

Åtgärder mot missbruk

Socialnämnden skall arbeta Paragrafen har flyttats till för att förebygga och motverka 16§ missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel.

Socialnämnden skall genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom

7 Senaste lydelse 1998:855. 8 Senaste lydelse 1999:48.

30 Bilaga 2

uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och de hjälpom möjligheter finns. som Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård han behöver för att som komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.

Omsorger barn och ungdom om 12 §19 Socialnämnden skall Paragrafen har flyttats till verka för att barn och 17 ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemfrämja allsidig personmen en

lighetsutveckling och en gynn-

fysisk och social utveckling sam hos barn och ungdom,

med särskild uppmärksamhet

följa utvecklingen hos barn och ungdom har visat tecken till som ogynnsam utveckling, en aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom alkoholav haltiga drycker, andra beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, i nära samarbete med hemsörja för att barn och ungmen dom riskerar att utvecklas som ogynnsamt får det skydd och

9 Senaste lydelse 1999:48.

Bilaga 2 31

stöd som de behöver och,

om hänsynen till den bästa

unges motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, samt

i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp kan

som finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts.

12 a §3°

Kommunen skall sörja för Paragrafen har flyttats till

att föräldrar kan erbjudas 18 samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och

umgänge samarbetssamtal samt

att föräldrar får hjälp att träffa avtal enligt 6 kap. 6 14 a § andra stycket eller 15 §

a andra stycket föräldrabalken.

Kommunen skall sörja för att

familjerådgivning genom kom-

munens försorg eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som begär det.

Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som bedrivs av det allmänna eller yrkesmässigt enskild och

av som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer.

13 §

har upphävts genom lag Nytt innehåll. 1997:1229. Jämför med nuvarande 10 §

tredje stycket.

2° Senaste lydelse 1998:323.

32 Bilaga 2

14 § har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1997:1229. Jämför med nuvarande 6 § .

15 § har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1997: 1229. Jämför med nuvarande 6 h § .

16 § har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1997:1229. Jämför med nuvarande 11 § .

17 § har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1997:1229. Jämför med nuvarande 12 § .

18 § har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1997:1229. Jämför med nuvarande 12 a

18 a § har upphävts genom lag 1994:1571.

Omsorger äldre människor om 19 Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och under trygga förhållanden och med respekt för

deras självbestämmande och

integritet.

20 §22 Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och dem som bege

2 Senaste lydelse 1997:313. 22Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 33

höver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.

Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd.

20 a §23

Socialnämnden skall göra sig Paragrafen har flyttats till väl förtrogen med levnadsför- 21 hållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet detta område.

Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.

Omsorger människor med funktionshinder

om

21 §24

Socialnämnden skall verka Paragrafen har flyttats till för att människor som av 22 fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och att han får bo på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd.

23Senaste lydelse 1993:390. 24Senaste lydelse 1990: 1403.

2 19-1632SocialtjänstdelB

34 Bilaga 2

Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd sådana svå-

av righeter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.

21 a §25

Socialnämnden skall göra sig Paragrafen har flyttats till väl förtrogen med levnadsför- 23 hållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden.

Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.

Vård ifamiljehem och i hem för vård eller boende

22 §26

/Upphör att gälla U:990701/

Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende.

Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att den främjar den enskildes

sam-

25Senaste lydelse 1994:1098. 26Senaste lydelse 1997:313. 27Senaste lydelse 1999:179.

Bilaga 2 35

hörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.

Vid placering av barn bör i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller närstående. Enligt l

annan § skall dock barnets bästa alltid beaktas.

22 §27/Träder i kraft I:99070l/ Paragrafen har flyttats till

Socialnärrmden skall sörja för 24 att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende.

Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.

Vid placering av barn skall i första hand övervägas barnet

om kan tas emot av någon anhörig eller närstående. Enligt 1

annan § skall dock barnets bästa alltid beaktas.

23 §28

Varje kommun för Paragrafen har flyttats till

ansvarar att det finns tillgång till famil- 25 jehem och hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet. Enligt 23 § skall dock behovet av

a vissa hem tillgodoses av staten.

28Senaste lydelse 1997:313.

36 Bilaga 2

23 a §29

Behovet av sådana hem som Paragrafen har flyttats till avses i 12 § lagen l990:52 26 med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 lagen 1988:870 om vård av missbrukare i vissa fall skall tillgodoses av staten. Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa hem. Styrelsen leder och har tillsyn över verksamheten vid hemmen.

Staten kan det finns

om särskilda skäl för det genom avtal uppdra åt ett landsting eller en kommun att inrätta och driva hem som avses i första stycket.

För vård i ett sådant hem som avses i första stycket får avgift tas ut av den kommun som begärt placeringen.

Bestämmelserna i 24 § gäller även i fråga om vård i hem som avses i denna paragraf.

24 §

Vård i familjehem och hem Paragrafen har flyttats till för vård eller boende skall 27 bedrivas i samråd med socialnämnden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om vård i sådana hem.

29Senaste lydelse 1993:1.

Bilaga 2 37

Särskilda regler till skydd för underåriga

25 §30 En underårig får inte utan Paragrafen har flyttats till socialnämndens medgivande tas 28 emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Som ett medgivande socialnämnanses dens beslut att bereda den underårige vård i ett visst familjehem. Socialnämnden får inte lämna medgivande enligt första stycket utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. Är det fråga att ta emot om ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det, skall medgivandet inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast den eller de om vill adoptera har tillfredssom ställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd. Medgivandet upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det medgivandet lämnades. Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller. Medgivandet skall åter-

3°Senaste lydelse 1997:193.

38 Bilaga 2

kallas, om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Återkallelse kan ske även när barnet har tagits emot av den eller de som vill adoptera, fortsatt

om en vistelse hos dem inte är förenlig med barnets bästa.

När ett visst barn har föreslagits för adoption, skall socialnämnden skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill adoptera kommit in med en anmälan härom pröva om samtycke skall ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett adoptionsförfarande som omfattas av lagen 1997:191 med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen skydd

om av barn och samarbete vid internationella adoptioner, skall därvid 3 § i den lagen tillämpas. Den tid inom vilken prövning enligt detta stycke skall ske får förlängas om synnerliga skäl föreligger.

26 §

Socialnämnden skall Paragrafen har flyttats till

medverka till att de under- 29 åriga som avses i 25 § får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtforhållanden,

verka för att de får lämplig utbildning och

lämna vårdnadshavama och dem som vårdar sådana underåriga råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

Bilaga 2 39

När ett barns bästa kräver Paragrafen har flyttats till det, får socialnämnden förbjuda 30 eller begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras underåri ga barn.

Ett förbud enligt första stycket omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet. Lag

28 §32

Vårdas underårig med Paragrafen har flyttats till

en stöd denna lag i ett annat hem 31

av än det egna, skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga vården fortfarande

om behövs.

29 §

har upphävts genom lag Nytt innehåll. l990:53. Jämför med nuvarande 26

Ett medgivande enligt 25 § Paragrafen har flyttats till första stycket meddelas av 32 socialnämnden i vårdnadshavarens hemkommun. Om nämndens prövning gäller ett hem i en

kommun, skall nämnden annan informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut.

Ett medgivande enligt 25 § tredje stycket och ett samtycke enligt 25 § femte stycket meddelas av socialnämnden i den eller de sökandes hemkommun.

3 Senaste lydelse 1997:313. 32Senaste lydelse 1990:53. 33Senaste lydelse 1997:313.

40 Bilaga 2

Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 25 § fullgör skyldighetema enligt 26 I de fall samtycke enligt 25 § femte stycket lämnats social-

av nämnden i en annan kommun fullgör i stället den nämnden skyldighetema enligt 26

31 §34

Enskilda personer eller Paragrafen har flyttats till

sammanslutningar får inte bedriva 33 verksamhet som syftar till att förmedla underåriga till hem som avses i 25

Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla barn från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen 1997:192 om intemationell adoptionsförmedling.

32 §35

Bestämmelser om vård av Paragrafen har flyttats till unga i vissa fall finns i lagen 34 1990:52 med särskilda bestämmelser om Vård av unga.

Avgifter m.m.

33 §36

Socialnämnden får, i andra Paragrafen har flyttats till fall än som avses i 33 a 35 återkräva försörjningsstöd som Första stycket har ändrat den enskilde har erhållit enligt innehåll. 6 b § endast om det har lämnats

som förskott på en förmån eller ersättning,

34Senaste lydelse 1997: 193. 35Senaste lydelse 1990:53. 35Senaste lydelse 1997:313.

till den som är indragen i arbetskonflikt, eller till den som på grund av förhållanden han eller hon som inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats Andra stycket har upphört att med stöd 6 får social- gälla. av g nämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Beslut ekonomisk som avser hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.

§37 33 a Om någon oriktiga Paragrafen har flyttats till genom uppgifter eller genom under- 36 låtenhet att lämna uppgifter eller Första stycket har ändrat på annat sätt förorsakat att eko- innehåll. nomiskt bistånd enligt 6 b eller 6 § utgått obehörigen eller med g för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket uppburit sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

37Senaste lydelse 1997:313.

42 Bilaga 2

34 §38

Stöd- och hjälpinsatser av Paragrafen har flyttats till behandlingskaraktär medför inte 37 kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande underårig, ta ut ersättning för uppehället av den på grund av

som missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser än som angetts nu får kommunen ta ut skälig ersättning.

Om en underårig genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning delta i kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver Socialnämnden får i sådant fall uppbära underhållsbidrag som avser den underårige.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänst för vilken avgift har bestämts enligt 35 Lag 1987:377.

35 §39

För familjerådgivning, hem- Paragrafen har flyttats till tjänst, verksamhet för barn och 38 ungdom enligt 12 § som inte är stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär, sådant boende som

38Senaste lydelse 1987:377. 39Senaste lydelse 1998:855.

Bilaga 2 43

avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.

Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov, boendekostnad och andra normala levnadskostnader. När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas oskäligt försämrad

av en ekonomisk situation.

36 §40

Vill socialnämnden föra talan Paragrafen har flyttats till om ersättning som en enskild 39 inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 eller 33 a § eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 § första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt.

Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna

40Senaste lydelse 1997:1091.

kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsforing i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.

Socialnämnden får helt eller Paragrafen har flyttats till delvis efterge den ersättnings- 40 skyldighet som avses i 33 och 33a samt 34 § första och andra styckena.

Nämndorganisationen

Socialnämnden

38 §42

socialnämnd gäller vad Paragrafen har flyttats till

För en som är föreskrivet om nämnder i 41 kommunallagen 1991:900.

39 §43

Socialnämnden skall själv Paragrafen har flyttats till eller genom ombud föra kom- 42 munens talan i mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning ankommer på socialnämnden.

40 §

Socialnämnden skall hos full- Paragrafen har flyttats till mäktige, kommunstyrelsen och 43 övriga nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämnden finner

påkallade.

Socialnänmden får inhämta yttranden och upplysningar från

4 Senaste lydelse 1997:313. 42Senaste lydelse 1991: 1667. 43Senaste lydelse 1991: 1667.

1999:97 Bilaga 2 45 SOU

kommunstyrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i den egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.

41§ 41 § har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1997:313. Jämför med nuvarande 38

42§ har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1 3 l 3. Jämför med nuvarande 39 997 :

43§ har upphävts lag Nytt innehåll. genom 3 13. Jämför med nuvarande 40 l 997 :

44§ har upphävts lag Nytt innehåll. genom 99723 l 3. Jämför med nuvarande 47 1

45§ har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1997:3 13. till kommunsty- Jämför med nuvarande 48 gen relsen.

46§ har upphävts lag Nytt innehåll. genom 1997:313. Jämför med nuvarande 49

Delegation

47 §44 Uppdrag besluta på Paragrafen har flyttats till att socialnämndens vägnar får ges en- 44 dast särskild avdelning som en består av ledamöter eller ersätti nämnden i ärenden som are ankommer på nämnden enligt

44Senaste lydelse 1997:313.

46 Bilaga 2

25§ första-fjärde styckena och 28 § denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 14 § tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 lagen 1988:870 om vård av missbrukare i vissa fall.

Första stycket gäller även i ärenden enligt 25 § femte stycket om samtycke vägras och beslut enligt 36 § om att föra talan om återkrav enligt 33 a

48 §45

Uppdrag att besluta på Paragrafen har flyttats till socialnämndens vägnar får när 45 det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagmm

1 kap. 4 § föräldrabalken,

2 kap. 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

3 kap. 6 och 8 §§ föräldrabalken,

6 kap. 6 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket föräldrabalken,

6 kap. 19 § föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

7 kap. 7 § föräldrabalken beträffande godkännande av avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,

45Senaste lydelse 1998:323.

Bilaga 2 47

11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som i 27 § denna lag eller att avses fullgöra vad ankommer på som nämnden enligt 5 § lagen 1947:529 om allmänna barnbidrag eller 17 § lagen I 1996: 1030 underhållsstöd. om

49 §46 Om rätt att i vissa fall fatta Paragrafen har flyttats till beslut i socialnämndens ställe 46 finns bestämmelser i lagen l990:52 med särskilda bestämmelser vård unga och om av lagen 1988:870 om vård av missbrukare i vissa fall.

Handläggning av ärenden m.m.

50 §47 Socialnämnden skall utan Paragrafen har flyttats till dröjsmål inleda utredning av vad 47 ansökan eller som genom annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad har kommit fram som vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.

l

r 46Senaste lydelse 1990:53. 7 Senaste lydelse 1997:313.

48 Bilaga 2

50 a §48

Vid en utredning om social- Paragrafen har flyttats till nämnden behöver ingripa till en 48 underårigs skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Utredning enligt första stycket skall bedrivas skyndsamt och

slutförd senast inom fyra vara månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Den som berörs av en sådan utredning som anges i första stycket skall underrättas om att

utredning inleds. en

50 b §49

Socialnämnden är skyldig att Paragrafen har flyttats till slutföra en utredning enligt 50 a 49 § och fatta beslut i ärendet även om den underårige byter vistelsekommun. Detsamma gäller om en utredning inletts enligt 50 § och ärendet avser vård av missbrukare.

Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet.

48Senaste lydelse 1997:313. 49Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 49

51 §50 Handläggning ärenden Paragrafen har flyttats till av som rör enskilda samt genom- 50 förande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder vidtas i ärendet samt faksom tiska omständigheter och händelbetydelse. ser av Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förså att den som är obehörig varas inte får tillgång till dem.

52 Dokumentationen skall utfor- Paragrafen har flyttats till med respekt för den en- 51 mas skildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de joumalanteckningar och andra anteckningar förs hosom om nom. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentatioär oriktig skall detta antecknen nas.

53 §52 Socialnämnden skall tillämpa Paragrafen har flyttats till bestämmelserna i 13 § förvalt- 52 ningslagen 1986:223 om remiss i alla ärenden.

54 Iärenden hos socialnämnden Paragrafen har flyttats till som avser myndighetsutövning 53 mot någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestäm-

5°Senaste lydelse 1997:313. 5 Senaste lydelse 1997:313. 52Senaste lydelse 1986: l 186. 53Senaste lydelse 1997: 1229.

melser i förvaltningslagen

1986:223: 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen, 16 och 17 om en parts rätt att få del av uppgifter, 20 § om motivering beslut, av 26 § om rättelse av skrivfel och liknande. Bestämmelserna i 16 och 17

förvaltningslagen gäller dock

inte uppgifter rör någon som annan sökande i ett ärende om ett sådant boende i 20 som avses § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller om någon annan liknande social tjänst. Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.

55 §54 Den som enligt vad som sägs Paragrafen har flyttats till i 54 § skall ges tillfälle att yttra 54 sig enligt 17 § förvaltningslagen 1986:223 har rätt att få företräde inför nämnden, inte om särskilda skäl föranleder annat. Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.

54Senaste lydelse 1986:1186.

Bilaga 2 51

56 § Barn har fyllt 15 år har Paragrafen har flyttats till som rätt att själva föra sin talan i mål 55 och ärenden enligt denna lag. Barn som är yngre bör höras, det kan vara till nytta för om utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det.

57 Socialnämnden Paragrafen har flyttats till har rätt att av de allmänna försälcringskassoma 56 eller erkända arbetslöshetskasfå uppgifter ekonosoma om misk hjälp har lämnats till som enskilda, som har ärenden hos nämnden. Socialnämnden har vidare rätt att få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden ekonomisk hjälp enligt lagen om 1992: 1068 om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

58 § I mål och ärenden enligt den- Paragrafen har flyttats till lag myndighets- 57 na som avser utövning mot enskild får del-

givning inte ske med tillämpning

12 eller 15 § delgivningsav lagen 1970:428.

Register m.m.

59 § I sådana personregister hos Paragrafen har flyttats till socialnämnden som utgör sam- 58 manställningar av uppgifter får inte tas in uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden.

55Senaste lydelse 1992: 107

52 Bilaga 2

Detta hindrar inte att det i ett personregister tas in uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myndighetsutövning och den bestämmelse på vilken ett beslut om en sådan åtgärd grundas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om registren.

60 §56

Anteckningar och andra Paragrafen har flyttats till uppgifter i en personakt som 59 tillhör socialnämndens

personregister skall gallras fem år efter det sista anteckningen gjordes i akten. Gallring skall dock inte ske så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i personregister

avses i 59 § första stycket som skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgiften avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

61 §57

I fråga om automatiserad och Paragrafen har flyttats till viss manuell behandling av 60 personuppgifter finns bestämmelser i personuppgiftslagen 1998:204.

55Senaste lydelse 1990:789. 57Senaste lydelse 1998:719.

Bilaga 2 53

62 Följande handlingar får inte Paragrafen har flyttats till gallras med stöd bestäm- 61 av melsema i 60 § första stycket: handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap, handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption, handlingar kommit in som eller upprättats i samband med att underårig har placerats en eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i ett familjehem eller i ett annat enskilt hem inte tillhör någon av som hans föräldrar eller någon annan har vårdnaden om honom. som Handlingar skall vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 60 § hänsyn av till forskningens behov i ett representativt urval av kommuoch i övriga kommuner ner

beträffande ett representativt

urval av personer.

63 Socialnämnden skall, enligt Paragrafen har flyttats till vad regeringen närmare före- 62 skriver, personregister lämna ur ut uppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

64§ Socialnämnden skall lämna Paragrafen har flyttats till ut uppgifter personregister till 63 ur statliga myndigheter, när detta

58Senaste lydelse 1990:789. 59Senaste lydelse 1995:608.

54 Bilaga 2

begärs för forskningsändamål och det kan ske utan risk för att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

65 §60

Socialnämnden skall på begä- Paragrafen har flyttats till ran av en annan myndighet till 64 denna lämna uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.

Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

uppgift om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten, och

de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendefonner i kommunen.

Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgift

omfattas sekretess enligt som av 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen 1980: 100.

65 a

Har någon som påföljd för Paragrafen har flyttats till brott överlämnats till vård inom 65 socialtjänsten, skall socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten, om vården eller de andra åtgärder som redovisats i vårdplanen inte kommer till stånd.

6°Senaste lydelse 1997: 1229. 6 Senaste lydelse 1998:615.

Bilaga 2 55

Detsamma gäller om den som överlämnats till vård inom social tjänsten bryter mot en föreskrift

meddelats med stöd av 31 som kap. l § tredje stycket 2 brottsbalken.

65 b §62

Om socialnämnden i sin Paragrafen har flyttats till verksamhet iakttagit något som 66 tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i missbruksmönster kända medel, skall

av nämnden utan dröjsmål anmäla detta till Folkhälsoinstitutet.

66 §63

Av 1 kap. 5 § sekretesslagen Paragrafen har flyttats till 1980:100 framgår att social- 67 nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte stycket samma lag beträffande vissa brott som riktar sig mot underåriga. Av samma stycke följer också att sekretess inte hindrar att uppgift, som angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet.

Från socialtjänsten skall utan hinder sekretess lämnas

av

uppgift om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller

62Senaste lydelse 1999:48. 63Senaste lydelse 1991:526.

boende, om uppgiften för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,

uppgift om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om avskiljande av denne från högskoleutbildning.

Tillsyn över socialtjänsten

67 §

Socialstyrelsen har tillsyn Paragrafen har flyttat till över socialtjänsten i riket. Sty- 75 relsen skall följa och vidare- Första stycket har ändrat utveckla socialtjänsten. Till led- innehåll. Ett nytt andra stycke ning för tillämpningen av denna har införts. lag utfärdar socialstyrelsen allmänna råd.

68 §6

Länsstyrelsen skall inom Paragrafen har flyttats till länet 76

följa socialnämndemas till- Första stycket har ändrat lämpning denna lag, innehåll. Ett nytt andra stycke

av

informera och råd till all- har införts.

ge mänheten i frågor som rör socialtjänsten,

biträda socialnämndema med råd i deras verksamhet,

främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och andra samhällsorgan,

även i övrigt se till att socialnämndema fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

64Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 57

Föreskrifter om enskild verksamhet m.m.

69 §65

Ett bolag, en förening, en Paragrafen har flyttats till samfállighet, stiftelse eller 68

en en enskild individ får inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av

hem för vård eller boende,

särskilda boendeformer motsvarande sådana som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket,

hem för viss annan heldygnsvård,

4. hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet.

Tillstånd skall sökas hos l länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas.

Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom avtal enligt 4 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra.

69 a

Tillstånd att bedriva sådan Paragrafen har flyttats till verksamhet som avses i 69 § får 69 beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas.

65Senaste lydelse 1997:313. 66Senaste lydelse 1997:313.

58 Bilaga 2

69b$7

Länsstyrelsen har tillsyn över Paragrafen har upphört att

annat hem för vård eller gälla. boende än sådant som avses i 23 a

2. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 69 § första stycket 2-4,

verksamhet som korn-

genom avtal enligt 4§ munen tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra,

4. annan enskild verksamhet än sådan som omfattas av l-3 från vilken kommunen upphandlar tjänster för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

Länsstyrelsen har rätt att inspektera sådan verksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

69c§

Verksamhet för vilken till- Paragrafen har flyttats till stånd krävs enligt 69 § första 70 stycket står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten är belägen. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar behövs för till-

som synen.

Om socialnärrmden får kännedom om missförhållanden i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn, skall socialnämnden underrätta länsstyrelsen om det.

67Senaste lydelse 1997:313. 68Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 59

70 §69

Om det föreligger något Paragrafen har nytt innehåll. missförhållande i sådan verk- Jämför nuvarande 70 § med samhet som står under läns- 78 styrelsens tillsyn enligt 69 b skall länsstyrelsen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte efterkoms, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

§7°

70 a

Bestämmelserna i 51 och Paragrafen har flyttats till 52 §§ gäller i tillämpliga delar i 71 enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b Dokumentationen skall bevaras så länge den kan antas ha betydelse för åtgärder i verksamheten.

70 b

En handling i en personakt i Paragrafen har flyttats till enskild verksamhet som står 72 under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b § skall, om det begärs av den som akten rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 71 a

Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller nå-

69Senaste lydelse 1997:313. 7° Senaste lydelse 1997:313. 7 Senaste lydelse 1997:313.

60 Bilaga 2

den inte bör lämnas gon del av ut, skall han genast med eget yttrande överlämna frågan till länsstyrelsen för prövning.

70 c §72 Länsstyrelsen får besluta att Paragrafen har flyttats till personakt i enskild verksam- 73 en står under länsstyrelsens het som tillsyn enligt 69 b § skall tas om hand Verksamheten upphör, om det på sannolika skäl om kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt föreslcriftema i denna lag eller enligt föreskrifter meddelats med som lagen, eller stöd av den som ansvarar för om personakten ansöker det och om det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand. En omhändertagen personakt skall återlämnas, om det är möjligt och det inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i fråga om återlämnande meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av den som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten. Personakter som har tagits hand enligt första stycket om skall förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i den kommun där aktema omhändertagits. Personaktema skall bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten. En myndighet har hand om en som

72Senaste lydelse 1997:313.

S

Bilaga 2 61

personakt som har omhändertagits har, om en uppgift ur akten begärs för särskilt fall, samma skyldighet att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.

Övriga bestämmelser

Anmälan om misshandel m.m. mot underåriga

71 §73

Var och en som får kän- Paragrafen har flyttats till nedom om något som kan inne- 80 bära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden.

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin Verksamhet får kännedom

något som kan innebära att om socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd. Detta

en gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket.

73Senaste lydelse 1997:313.

62 Bilaga 2

De är verksamma inom

som familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämn-

de i sin verksamhet får den om kännedom att underårig

om en utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.

Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som

i andra stycket är skyldiga anges att lämna socialnämnden alla uppgifter kan vara av bety-

som delse för utredning under-

av en årigs behov av skydd.

Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmel-

i 3 § lagen 1993:335 om serna Bamombudsman.

Anmälan missförhållanden i omsorger om äldre eller

om funktionshindrade

71 a §74

Var och är verksam Paragrafen har flyttats till

en som

inom omsorger om äldre män- 81 niskor eller människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgema

någon enskild skall genast om anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet utan dröjsmål avhjälps, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.

Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt

74Senaste lydelse 1998:855.

Bilaga 2 63

bedriven enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den

som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige har att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

Tystnadsplikt

71 b §75

Den som är eller har varit Paragrafen har flyttats till verksam inom yrkesmässigt be- 82 driven enskild verksamhet

som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit enskildas

om personliga förhållanden.

§76

71 c

Den som är eller har varit Paragrafen har flyttats till verksam inom enskild familje- 83 rådgivning får inte obehörigen röja en uppgift enskild

som en har lämnat i förtroende

eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Överflyttning av ärende

72 §

Ett ärende som avser vård Paragrafen har flyttats till eller någon åtgärd beträf- 84

annan fande enskild kan flyt-

en person tas över till en annan socialnämnd, om denna nämnd

samtycker till det.

75Senaste lydelse 1993:390. 76Senaste lydelse 1996:140.

64 Bilaga 2

72 a §77 Om någon efter beslut Paragrafen har flyttats till av en socialnämnd vistas i annan 85 en kommun i familjehem, hem för vård eller boende eller sådan boendefonn eller bostad som avi 20 § andra stycket, 21 § ses tredje stycket och 69 § första stycket har den kommun som beslutat vistelsen ansvaret om för det bistånd enligt 6 § samt det individuellt behovsprövade stöd och de individuellt behovsprövade sociala tjänster enligt 10-12 den enskilde som kan behöva. Placeringskommuupphör ärendet nens ansvar om överflyttas enligt 72 Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma

ansvar som en placeringskom-

enligt första stycket for mun bistånd, stöd och sociala tjänster under kriminalvård i anstalt, under vård på sjukhus eller i sjukvårdsinrättning på annan initiativ av någon annan än en kommun, aktualiserats inför som avslutningen vård enligt 1 av eller

72 b §78 Om vårdnaden under- Paragrafen har flyttats till av en årig överflyttats till en eller två 86 särskilt förordnade vårdnadshaden underårige tidigare vare som

varit familjehemsplacerad hos,

får kommunen fortsätta att betala

77Senaste lydelse 1997:1229. 78Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 65

dessa vårdnadshavare skälig ersättning.

Överklagande beslut

av 73 §79 Socialnämndens beslut får Paragrafen har flyttats till överklagas hos allmän förvalt- 87 ningsdomstol, nämnden har Första stycket har ändrat om meddelat beslut i fråga om innehåll.

försörjningsstöd enligt 6 b

vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 6 d annat bistånd enligt 6 f ansökan enligt 6 h medgivande, återkallelse av medgivande eller samtycke om enligt 25 eller förbud eller begränsning enligt 27 Beslut i fråga bistånd till om får inte överklagas enligt annan första stycket. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.

7 4 §80 Länsstyrelsens beslut i Paragrafen har flyttats till ärenden tillstånd enligt 69 88 om föreläggande eller förbud Paragrafen har ändrat om enligt 70 § och omhänder- innehåll. om tagande personakt enligt av 70 § får överklagas hos allmän c förvaltningsdomstol. I fråga om

79Senaste lydelse 1998:384. 8°Senaste lydelse 1998:384.

3 19-1632SocialtjänstdelB

66 Bilaga 2

överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 70 b § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i15 kap. 7 § sekretesslagen 1980:100.

Länsstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 70 § och om omhändertagande av personakt enligt 70 c § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.

74 a

Prövningstillstånd krävs vid Paragrafen har flyttats till överklagande till kammarrätten 89 av beslut enligt denna lag.

Böter m. m.

75 §82

Till böter döms den som Paragrafen har flyttats till

åsidosätter bestämmelserna 90 i 25 § eller 31 § första stycket, om inte gämingen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen 1997:192 om internationell adoptionsförmedling,

2. överträder förbud eller begränsning som har meddelats med stöd av 27

utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 69

4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fortsätter verksamheten.

8 Senaste lydelse 1998:384. 82Senaste lydelse 1997:313.

Bilaga 2 67

Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande socialav nämnden, länsstyrelsen eller Socialstyrelsen.

76 den mån huvudmannen för Paragrafen har flyttats till I ett hem för vård eller boende, 91 drivs landsting eller som av kommun, beslutar det, får de bereds vård där inte inneha som alkohol eller andra berusningsmedel. Detsamma gäller i fråga injektionssprutor eller kanyom ler, kan användas för insom sprutning i människokroppen. Om sådan egendom påträffas hos intagen eller någon anen nanstans inom hemmet utan att det finns känd ägare till den, får den omhändertas. Den som förestår hemmet skall låta förstöra eller försälja egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen 1958:205 förverkanom de alkoholhaltiga drycker av Belopp erhålls vid m.m. som försäljning tillfaller staten.

Kommuner utanför landsting

77 §84 i denna lag Paragrafen har flyttats till Vad som sägs om landsting skall tillämpas också 92 på kommun inte tillhör en som någon landsting.

83Senaste lydelse 1991:1667. 84Senaste lydelse 1991:1667.

68 Bilaga 2

Socialtjänsten i krig m.m.

78 §85

Regeringen får meddela sär- Paragrafen har flyttats till skilda föreskrifter om social- 93 tjänsten enligt denna lag,

om riket kommer i krig eller krigsfara eller det råder sådana

om utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller

av lcrigsfara som riket har befunnit sig

Övergångsbestämmelser

85Senaste lydelse 1987:380.

Bilaga 3 69

kostnader nivå i

Socialtjänstens på regional kommungrupper.

Kostnaderna, i kronor invånare, redovisas i denna bilaga för kom-

per mungrupper i form av diagram som Statskontoret har arbetat fram. Det finns nio kommungrupper Den första, storstäder, särredovisas eftersom antalet kommuner bara är tre, Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket försvårar analysen. Vid sidan om att kartlägga socialtjänstkostnaderna för varje enskild kommungrupp är syftet med den här bilagan att kostnaderna för varje enskild kommungrupp ska kunna jämföras med kostnaderna för övriga kommungrupper. Därför är storleken och skalorna desamma för de nio kommungruppdiagrammen.

Hur diagrammen ska utläsas

Den heldragna linjen i diagrammen visar den genomsnittliga kostnadsförändringen för varje respektive kommungrupp. Kostnadsförändringen kan delas i två komponenter, dels lutningen på den heldragna linjen

upp dels interceptet.

Med intercept menas den punkt där den heldragna linjen skär Yaxeln. Om den heldragna linjen börjar i punkten 0 kr/inv 1990, 0 kr/inv 1997 innebär det att den relativa kostnadsförändringen är lika stor för en genomsnittlig lågkostnadskommun 1990 som en genomsnittlig högkostnadskommun 1990. Om den heldragna linjen börjar i en punkt på y-axeln med en positiv kostnad innebär det en relativt större

Den heldragna linjen i diagrammen visar inte sambandet mellan oberoende och beroende variabler då sådana variabler inte existerar i framställningen. Diagrammen är i stället en plot av kostnader i två tidpunkter 1990 och 1997 där linjen anger den genomsnittliga kostnadsförändringen för varje respektive kommungrupp mellan 1990 och 1997. 2Svenska Kommunförbundets kommungrupper 1998 storstäder, förorter,

större städer, medelstora städer, industrikommuner, landsbygdskommuner, glesbygdskommuner, övriga större kommuner samt övriga mindre kommuner.

kostnadsökning för en genomsnittlig lågkostnadskommun 1990 än en genomsnittlig högkostnadskommun 1990.

För given kommungrupp går det att sluta sig till att kommuner

en

ligger över eller nordväst den heldragna linjen har haft en

som norr

större relativ kostnadsölcning än den genomsnittliga kommunen i kom-

Kommuner ligger under söder eller sydost den helmungruppen. som dragna linjen har haft en måttligare kostnadsölming eller t.o.m. minskning än den genomsnittliga kommunen i kommungruppen.

Totala socialbidrag

Hur socialbidragskostnaderna fördelar sig över kommungruppema vi-

i diagram B.1. Observera att den inre rektangeln i diagrammet för sas storstäderna överensstämmer i skala och storlek med nedanstående dia-

för de övriga åtta kommungruppema. Den heldragna linjen är gram borttagen i diagrammet för storstäder av det skälet att antalet kommu-

är för få för att linjen ska kunna representera en genomsnittlig storner stadskommun.

Diagram B.l Socialbidragskostnader för kommungrupper i kr/inv

SOCIALBIDRAGSTORSTÄDER

- KR/INV1997

Mal

3500 o

3250 Göttämrg

Stockholm

2250 O

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000110012001300140015001600

KR/|NV199O

Bilaga 3 71

SOCMLEDRAG-FÖRORTSKOMMUNER

3000 2750 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100

KRHNV1990

SOCMLEDRAG-STÖRRESTÄDER

3000 2750 2500 2250 H 2000 ...

1500 1250 1000 750 W

500 250

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100

KRHNV1990

72 Bilaga 3

SOCIALBIDRAGMEDELSTORASTÅDER

- 3000 2750 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100

KRIINV1990

SOCIALBIDRAGINDUSTRIKOMMUNER-

3000 2750 2500 2250 2000 1750

1250 1000 750 500 250

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100

KR/INV1990

74 Bilaga 3

SOCIALBIDRAGÖVRIGASTÖRREKOMMUNER

-

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100

KR/INV1990

SOCIALBIDRAGÖVRIGAMINDREKOMMUNER

- 3000 2750 mn H 2500 2250 2000 - 1750 1500 - 1250 W 1000 750 ., 500 250 H.".

O 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100

KRHNV1990 Källa: Statskontoret. Socialstyrelsen.

Bilaga 3 75

har Malmö den i särklass högsta kostnaden för Av samtliga kommuner invånare såväl 1990 1997. Intressant är att Botsocialbidrag per som ligger närmast Stockholm vad avser socialkyrka är den kommun som

bidragskostnader invånare såväl 1990 som 1997. per och städerna är heterogena kom- Förortskommunerna de större den meningen spridningen i kostnader är stor inom mungrupper i att 1997. Däremot uppvisar dessa två komsåväl 1990 som grupperna kostnadsökning mellan 1990 och 1997 som är jämnt mungrupper en och högkostnadskommuner 1990. Detsamma gälfördelad mellan låg-

ler för medelstora städer.

glesbygdskommuner, landsbygds-

Vad gäller industrikommuner, mindre kommuner har de kommuner med relakommuner och övriga ökat kostnaderna relativt än motsvarande tivt låga kostnader 1990 mer

högkostnadskommuner 1990.

Individ- och familjeomsorg IFO°

familjeomsorgen IFO innefattar socialbidrag Den totala individ- och socialbidrag till flyktingar, placering unga och vuxna, inklusive av missbrukarvård kostnader for mottagande av flyktingar. samt kostnaderna för förortskommunema och Av diagram B.2 framgår att övriga kommungrupper, är ojämnt fördelade de större städerna relativt heterogeniteten påtaglig för förorterna. 1990 och 1997. I synnerhet är för kommungruppen större städer

Däremot är kostnadsökningstakten

kommunerna ligger på eller nära den påfallande homogen eftersom

heldragna linjen. negativ beror på två saker. Dels har de Att den heldragna linjen är kostnad 1990 haft relativt mycket kraftig ökkommuner med lägst en l990-l997. Dels har den särklassiga högning kostnaderna under av Malung nästan halverat kostnaden i absoluta kostnadskommunen 1990

tal. kommungruppema i diagram 3.5 är kostnaderna I de sex nedersta undantag några "utstickarkommuner" bland jämnt fördelade, med av

landsbygdskommuner och övriga mindre kommuner.

hämtad från Räkenskapssammandraget 1990 där 3IFO-statistiken för 1990 är statistiken ska jämförlig för de bägge åren flyktingmottagandet ingår. För att vara läggas till statistiken för 1997. De kost-

måste kostnader for flyktingmottagande

Räkenskapssammandraget och posten 600 Flyktingmotnaderna hämtas från verksamhetsområdet Särskilt Riktade Insatser alltså tagande som ligger under

inte IFO.

Diagram B.2 Individ- och familjeomsorgskostnader för kommungrupper i kr/inv

STORSTÄDER

IFU-

6000 5600 5200 4800

4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600 1200

800 400

0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KR NVI 1900

IFO-FÖRORTER

6000 5600 5200 4800 4400 4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600 1200 800

O 400

0 400 B00 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KR/INV1990

Bilaga 3 77

IFO-MEDELSTORAKOMMUNER

6000 5600 5200 4800 4400 4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600

800 400

0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KRIINV1990

IFO-STÖRRESTÄDER

6000 5600 5200 4600 4400 4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600 1200

0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KRHNV1990

78 Bilaga 3

IFO-INDUSTWKOMMUNER 6000 5600 5200 4800 4400 4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600 1200 800 400

0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KRHNV1990

IFO-LANDSBYGDSKOMMUNER

6000 5600 5200 4800 4400 4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600 1200

0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KRHNV1990

Bilaga 3 79

IFO-GLESBYGDSKOMMUNER

6000 5600 5200 4800 4400 4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600 1200 800 400

0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KRMNV1990

IFO-ÖVHGASTÖRREKOMMUNER

6000 5600 5200 4800 4400 4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600 1200 800 400

0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KR/INV1990

80 Bilaga 3

WO-ÖVMGAMWDREKOMMUNER

0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 3200 3600 4000 4400 4800

KRHNV1990 Källa: Statskontoret. SCB och Socialstyrelsen.

Äldre- och handikappomsorg

Av diagram 3.7 kan slutas att alla kommungrupper utom förorter och glesbygdskommuner har märkbart likartade kostnader för äldreomsor-

såväl 1990 1997. Med hög precision går det att fånga upp en gen som absolut majoritet kommuner i dessa sex kommungmpper samt storstäderna i intervallet 3 000-S 000 lcr/inv 1990 och 7 000-13 000 kr/inv 1997. Lägg till detta att takten i kostnadsökning för dessa kommungmpper inte heller skiljer sig nämnvärt.

Det mönster avtecknar sig för äldreomsorgen är att kostnaderna

som per invånare för förortskommunerna är lägre än för övriga grupper såväl 1990 1997. Dessa kommuner fångas upp i intervallet l 000-

som 3 00 kr/inv 1990 och 4 500-8 500 kr/inv 1997. Dessutom är takten med vilken äldreomsorgskostnaderna ökat den mâttligaste. Grafiskt ligger förortskommunklustret sydväst om övriga kommungrupper.

Motpolen till förorterna representeras av glesbygdskommunema

har landets dyraste äldreomsorg i förhållande till invånarantal. År som 1990 låg dessa kommuner i intervallet 3 500-6 000 lcr/inv medan motsvarande intervall för 1997 10 000-17 000 kr/inv. Grafiskt ligger

var detta kommunkluster nordost om övriga grupper.

Bilaga 3 81

Diagram B.3 Äldre- och handikappomsorgskostnader för kommun-

grupper i kr/inv.

ÅLDREOMSORGSTORSTÄDER -

20000 19000 18000 1000 16000 15000 14000 13000 12000 1 11000 andra 10000 ,o , . I GDIIGI 9000 , c 8000 nanm 0 7000 6000 5000 4000 3000 2000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 0000 10000 KRINV1990

ÄLDREOMSORG-FÖRORTER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 0 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 KR/INV1990

4 19-1632SocialtjänstdelB

82 Bilaga 3

ÅLDREOMSORG-STÖRRESTÄDER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

KRHNV1990

ÄLDREOMSORG-MEDELSTORASTÄDER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

KRHNV1990

Bilaga 3 83

ÄLDREOMSORG-INDUSTWKOMMUNER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 KRHNV1990

ÄLDREOMSORG-LANDSBYGDSKOMMUNER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

KRHNV1990

84 Bilaga 3

ÄLDREOMSORG-GLESBYGDSKOMMUNER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

KRHNV1990

ÅLDREOMSORG-ÖVMGASTÖRREKOMMUNER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000

O 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

KRHNV1990

Bilaga 3 85

ÅLDREOMSORGÖVRIGAMINDREKOMMUNER

-

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

KR/INV1990

Källa: Statskontoret. SCB och Socialstyrelsen.

Total Socialtjänst

Den slående iakttagelsen från diagram B.4 är att förorterna som grupp har de lägsta kostnaderna invånare 7för den totala socialtjänsten

per 1990 och 1997, medan glesbygdskommunema har de högsta. De större städerna är den kommungmpp där kostnaderna är jämnast fördelade. I synnerhet är homogeniteten hög för 1997 då skillnaden mellan den kommun hade den högsta respektive lägsta kostnaden

som 3 500 kr/inv. Omvänt är industrikommunema den grupp där socialvar änstkostnadema är mest utspridda 1997. De "dyraste" kommunerna vad gäller den totala socialtjänsten 1997 är Åsele, Ånge, Kramfors och Högsby. I de tre första fallen beror det på höga äldreomsorgskosmader. Vad Högsby beträffar är framför allt

kostnaden för ñyktingmottagande hög relativt sett, men även äldreom-

kostar mycket 13 000 kr/inv. sorgen

Diagram B.4 Socialtjänstens kostnader för kommungrupper i kr/inv.

S0CIALTJÅNSTEN STORSTÃDER -

20000 19000 18000 17000 16000 15000 CJUINF 14000 00 13000 s; 12000 11000 10000 9000 8000 7000 8000 5000 4000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000110001200013000 KRJINV1990

SOCMUHÄNST-FÖRORTER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000110001200013000 KRHNV1990

Bilaga 3 87

SOUALUÄNSTEN-STÖRRESTÄDER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000110001200013000 KRHNV1990

SOCIALTJÄNSTENMEDELSTORAKOMMUNER - 20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000110001200013000 KRHNV1990

SOCMUUÄNST-WDUSTHKOMMUNER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000110001200013000

KRHNV1990

SOGAUHÄNSTEN-LANDSBYGDSKOMMUNER

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 B000 9000 10000110001200013000

KRHNV1990

Bilaga 3 89

SOCIALTJÄNSTENGLESBYGDSKOMMUNER -

20000 19000 1 0 . . 10000 1 å 17000 N 16000 ... 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 0000 7000 5000 5000 4000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 900010000110001200013000 KR/INV1990

SOCIALTJÄNSTENÖVRIGASTÖRREKOMMUNER - 20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 900010000110001200013000 KR/INV1990

90 Bilaga 3

SOCIALTJÄNSTENÖVRIGAMINDREKOMMUNER

-

20000 19000 18000 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000110001200013000

KRHNV1990 Källa: Statskontoret. SCB och Socialstyrelsen

Bilaga 4 91

Äldreomsorg översiktlig bild av reglering

-

och uppgifter m.m.

Socialtjänstlag SoL och HSL Hälso- och sjuk- Lagar vårdslag HSL

SoL

Politisk ledning Socialnämnd Socialnämnd

Personal Förvaltningschef Ledning - Verksamhetschef enl. HSL Medic. ansvarig sjuksköterska MAS

Specialister Hemtjänstassisent Läkare - Biståndsbedömare Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut

Baspersonal Undersköterska - Vårdbiträde

92 Bilaga 4

Lagar Socialtj änstlag SoL och HSL Hälso- och sjuk-

SoL vårdslag HSL

Verksamhetens Service Omsorg i Omvårdnad Medicinska insatser olika uppgifter SoL och HSL Städning Personlig hygien Matlagning På/avklädning Inköp m.m. /ber.på medic.tillstånd/ Bäddning /utanel. medpatient i säng/ Matning /nørmalel.för patient m. sväljsvårigh.el.søndmatm/ Aktivering

Rehabilitering Social rehab. Medicinsk rehab.

Hjälpmedel Omvårdnadshjälpmedel Individuella hjälpmedel

Dagverksamhet Gemenskap aktivering alternativt Dagvård/dagsjukvård

Beslut om Myndighetsbeslut om Myndighetsbeslut om Professionellt beslut insatser bistånd enl. SoL bistånd inom ramen för alternativt legitimation etc. Professionellt beslut

Enskildes rätt Överklaganden enl. Överklaganden enl. SoL Anmälan till Hälso- SoL och alternativt och sjukvårdens Förvaltningslag Anm. HoS ansvarsnämnd ansvarsnämnd Patientnämnd Patientnämnd

Bilaga 4 93

Lagar Socialtjänstlag SoL och HSL Hälso- och sjukvårdslag HSL

SoL

Tillsyn Socialstyrelsen Länsstyrelsen Socialstyrelsen centralt alternativt regionala enheter Länsstyrelsen Socialstyrelsen lokalt

Professiønens 7 § SoL, i Reglering i Lagen om men roll princip oreglerad yrkesverksamhet hälso- och sjukvårdens område

Kvalitetsarbete § SoL 31 § HSL, samt 7 a och allmänna råd Föreskrifter och från SoS allmänna råd fr. SoS

Kulltur Myndighetskultur Professionell kultur

Avgifter 35 § SoL med 35 § SoL med 26 och 26a HSL förbehållsbelopp förbehållsbelopp med för personlioga alternativt högkostnadsskydd behov 26 och 26a HSL med högkostnadsskydd

Bilaga 5 95

över kostnader för

Kalkyl äldreförsörjningsstödet

kapitel 14 i Socialtjänsutredningens slutbetänkande lämnas förslag till I s.k. äldreförsörjningsstöd. I denna bilaga redovisas visst underlag ett vad gäller kostnaderna för äldreförsörjningsstödet. De beräkningar presenteras nedan bygger i samliga fall på nu som kända förhållanden vad gäller flykting- och anhörigmigration, alltså in-

och utvandring. Nedan antal beräkningar över kostnader för äldreförpresenteras ett sörjningsstödet. Tanken är att uppfattning hur stora kostnage en om för äldreförsörjningsstödet blir såväl på kort på lång sikt, derna som utifrån antal beräkningsalternativ. Grundantagandet vid beräkningett alla får äldreförsörjningsstöd enligt de ekonomiska data arna är att som berättigade till det. Det innebär exempelvis att även de som används är äldreförsörjningsstöd är berättigade i utgångsläget får som men som inte har socialbidrag. Beräkningen för kort sikt utgår ifrån faktiska antalsuppgifter befintligt register SCBs HINK-undersökning 1996. i ett första beräkningsaltemativet för lång sikt tar endast hänsyn till hur Det bedömda inflödet i systemet fram till 2010 påverkar det av personer beräkningsaltemativ 2 redovisas olika scenarier för hur kostnaderna. I sådana faktorer disponibel inkomst och hyreskostnader kan även som tänkas påverka kostnaderna för systemet. Slutligen skattas administrationskostnaden för detta förslag. För att få totalkostnad för en äldreförsörjningsstödet ska administrationskostnaden läggas till de oli-

ka kostnadsaltemativ som presenteras nedan.

Kort sikt

den kortsikiga analysen har vi helt enkelt beräknat kostnader på För individ- och hushållsnivå i den tänkta situationen att äldereförsörjningshade införts 1998. Effekterna för staten i form ökade kostsystemet av nader med antagandet att alla är berättigade också skulle söka som äldreförsörjningsstöd.

96 Bilaga 5

För beräkningarna på kort sikt har s.k. mikrosimuleringsmodell

en använts. Därmed har det varit möjligt att göra beräkningama på individ- och hushållsnivå. En svaghet med beräkningarna är att antalet

per-

berörs systemet är få i det statistiska urval har soner som av som använts. Detta faktum medför att resultaten är osäkra.

De statliga bruttokostnaderna vid ett införande 1998 har således beräknats till knappt 700 miljoner lcronor. Det året gick drygt 500 miljoner kronor i socialbidrag till individer i den aktuella personkretsen.

Sammantaget innebär förslaget kortsiktig kostnadsökning för den

en offentliga sektorn på 200 miljoner kronor.

ca

När det gäller den omedelbara administationskostnaden för äldrestödet är den helt avhängig av vilket år stödet träder i kraft. Om äldrestödet införs år 2000 vilket är samtidigt med sjösättandet det

av nya pensionssystemet, innebär detta med säkerhet ett oerhört hårt tryck på Försäkringskassans datasystem. Det är inte helt otroligt att inkommande ansökningar äldrestöd måste hanteras manuellt. Av detta

om skäl avstår vi från att göra en bedömning den omedelbara admi-

av nistrationskostnaden vad gäller åldreförsörjningsstödet.

Lång sikt

Beräkningsalternativ 1

Detta beräkningsaltemativ tar hänsyn till hur antalet berörda

personer i systemet påverkar kostnadema. Genom att utgå från föreliggande kostnader och inkomstförhållanden för 1998 och hålla dessa konstanta under perioden 1998-2010, blir kostnadsutvecklingen för systemet helt betingad av antalet personer som omfattas systemet. I den meningen

av kan detta beräkningsaltemativ demografisk framskrivning.

ses som en

Bilaga 5 97

För att beräkna kostnaden för 2010 behöver vi det tänkbara antalet berörda år 2010. Först måste antalet berörda personer 1998 personer delas födda i och utanför Sverige. upp i personer

Antal svenska i systemet 1998: 4 300 personer Antal utländska i systemet 1998: 9 200 personer

Vi behöver få uppfattning om hur många utländska personer som en kan tänkas ingå i systemet 2010. Vad vi vet är att det totala antalet utländska över 64 år 132 864 år 1998. Motsvarande progpersoner var nostiserad siffra för 2010 är 203 500 Vi antar nu att andelen personer. berörda utländska i systemet är konstant över tiden vilket ger: personer

Antaget antal utländska personer i systemet 2010: 14100 9 200 X 203 500/132 864

Kompletterande uppgifter från SCB äldrestödet berörda utländska om invånares pensioner, stöd den enkla kalkylen ovan. ger Vad gäller svenskarna är det däremot troligt att de kommer att bli färre i systemet fram till år 2010. Ett sådant antagande beror främst på ökad infasning i det pensionssystemet samt att kvinnors deltaen nya gande på arbetsmarknaden väntas öka. Vi antar därför grovt en halvering antalet svenska personer i systemet år 2010. av Det grundläggande antagandet i detta beräkningsaltemativ var att det genomsnittliga stödet person och den genomsnittliga disponibla per inkomsten är konstant under perioden 1998-2010. Detta per person antagande implicerar att de redovisade beräkningsuppgiftema i tabell 1 räknas med faktor uttrycker utvecklingen av antalet upp en - som berörda i systemet mellan 1998 och 2010 för att fram personer motsvarande uppgifter för 2010. Uppräkningsfaktom blir 16 250 dividerat med 13 500, dvs. 1,20, vilket ger:

Tabell 2 Beräkningsuppgifter för äldreförsörjningsstödet 2010. Demografisk framskrivning.

98 Bilaga 5

Det framgår att kostnaden för det stödet uppgår till 825 miljoner

nya kronor i löpande priser vilket ska ställas mot den prognostiserade kostnaden för socialbidrag 2010 på 615 miljoner kronor hade fallit

som ut om stödet inte hade införts. Därav nettokostnaden på 210 miljoner kronor 825-615.

Slutsatsen beräkningsaltemativ 1 är att totalkostnaden för äldre-

av försörjningsstödet ökar med 140 miljoner kronor mellan 1998 och 2010.

Beräkningsalternativ 2

Låt oss nu släppa på antagandet konstanta snittkostnader och snitt-

om inkomster per person och i stället utifrån kvalitativa söka

resonemang bedöma utvecklingen av faktorer som får effekt på kostnaden för

systemet, faktorer såsom disponibel inkomst, skälig levnadsnivå och kostnader för BTP och SBTP.

Vi vet att totalkostnaden för äldreförsöijningsstödet av

är summan de tre posterna summa inkomstgap, nytt BTP och nytt

summa summa SBTP. Av tabell 1 på föregående sida framgår att inkomstgapet

svarar för 60 procent av totalkostnaden för stödet. Det är därför särskild

av vikt att göra realistiska bedömningar över utvecklingen inkomst-

av gapets beståndsdelar.

Inkomstgapet, som är specifikt för varje enskilt hushåll, är skillnaden mellan konstruerad s.k. skälig levnadsnivå och individens dis-

en ponibla inkomst rensad för eventuella socialbidrag och BTP. Skälig levnadsnivå antas här 1,22 gånger basbeloppet för ensamstående

vara och 1,01 gånger basbeloppet för personer som lever sammanboende. Disponibel inkomst definieras som Vanligt bruttoinkomst minus

som skatt plus bidrag.

Av de 13 500 personer som omfattas äldrestödet är 13 000

av ca ensamstående. Av detta följer nivå i kronor kan uppskattas för

att en Skälig levnadsnivå enligt:

13 000 X 1,22 X 36 400 + 500 X 1,01 X 36400 595 mkr där 36 400 är prisbasbeloppet.

I och med att inkomstgapet är 407 miljoner kronor faller den disponibla inkomsten rensad för socialbidrag och BTP ut automatiskt på 188 miljoner kronor.

Hur kan då dessa båda faktorer tänkas utvecklas fram till år 2010

Skälig levnadsnivå är kopplad till basbeloppet enligt i sin

ovan som tur är kopplad till konsumentprisindex KPI. Givet dessa kopplingar

Bilaga 5 99

och givet att riksbanken uppfyller sitt inflationsmål fram till 2010 är det rimligt att anta att Skälig levnadsnivå utvecklas med 2 procent per år fram till 2010 i löpande priser. Under alla omständigheter blir nivån konstant i fasta priser. Utvecklingen den disponibla inkomsten är avhängig av hur av makroekonomin utvecklas. De viktigaste kortsiktiga faktorerna i det avseendet är sysselsättning, lön, skatter och transfereringsinkomster medan nivån och fördelningen hushållens sparande spelar roll på lite av längre sikt. Vi antar här två scenarier för den disponibla inkomsten; ett med oförändrad sysselsättning och arbetslöshet och ett med ökande sysselsättning och minskning arbetslösheten ner till 3 procent under av perioden 1998-2010. Det förra scenariot ökning av den dispoger en nibla inkomsten på 2,5 procent år medan det senare ger en ökning per på 5 procent år. Som referenspunkt kan nämnas att motsvarande per faktiska ökning mellan 1989 och 1996 var 4 procent. För ett givet sysselsättningsscenario inställer sig en tredje fråga, hur utvecklingen den disponibla inkomsten fördelas. Är nämligen av fördelningen helt jämn gäller utvecklingstakten utan vidare för gruppen berörs äldreförsörjningsstödet. Är fördelningen däremot ojämn som av betyder det att förändringen den disponibla inkomsten för denna av avviker från takten för riket. Vi laborerar här med ett scenario grupp med jämn fördelning och ett med ojämn fördelning där ökningen av den disponibla inkomsten för gruppen är högre än rikssnittet. Vi antar att denna ökning är dubbelt så stor som ökningen för riket, dvs. 5 procent respektive 10 procent i de bägge sysselsättningsscenariema. Dessa antaganden stöds HINK-beräkningar över äldre invandraav utveckling medelinkomst mellan 1989 och 1996. Enligt dessa res av beräkningar ökar medelinkomsten klart snabbast i den lägsta decilen av äldre invandrare dvs., den tiondel samtliga äldre invandrare med av lägst inkomster samtidigt de högsta decilema uppvisar vikande som medelinkomster. De äldre invandrare berörs av äldreförsörjningssom stödet finns naturliga skäl i de allra lägsta inkomstdecilema. av För att få totalbild de framtida kostnaderna för äldreförsörjen av ningsstödet måste utvecklingen BTP- och SBTP-systemet bedömas. av Dessa system är öronmärkta för boendekostnader varför en bedömning dessa systems kostnader är betingad utvecklingen hyreskostav av av nadema. Det faktum att hyressättningen ofta är föremål för politiska ingrepp försvårar prediktion hyreskostnadema. Det kan dock en av konstateras att hyreskostnadema har varit höga relativt andra boendekostnader under 1990-talet två skäl. Dels den kraftiga hyreskostav nadsökningen i spåren skattereforrnen, dels har de senaste årens låga av räntor i huvudsak gynnat andra boendeformer än hyresrätter. Det är därför inte helt orimligt att tänka sig lägre relativa hyreskostnader

100 Bilaga 5

framgent. Därför antar vi att kostnaderna för de bägge systemen följer den allmänna prisutvecklingen vi har antagit bli 2 procent i

som löpande priser fram till 2010 och således oförändrade i fasta priser.

Vi är nu redo att presentera fyra kostnadsscenarier för äldreförsörjningsstödet år 2010.

Scenario Oförändrad sysselsättning och jämn fördelning

av disponibel inkomst.

Detta scenario innebär fram till 2010 att:

Skälig levnadsnivå ökar 2 procent per år i löpande priser och är -

oförändrad i fasta priser.

Disponibel inkomst ökar 2,5 procent per år i löpande priser och ökar -

med 0,5 procent realt.

BTP- och SBTP-systemen ökar 2 procent år i löpande priser och - per

är oförändrad i fasta priser.

För att räkna fram inkomstgapet för 2010 utgår vi från Skälig levnadsnivå 1998 på 595 miljoner kronor som är realt oförändrad fram till 2010. Vi utgår sedan från disponibel inkomst 1998 på 188 miljoner kronor och multiplicerar med 0,5 procent i 12 år vilket dispo-

ger en nibel inkomst 2010 på 200 miljoner kronor. Inkomstgapet är differensen av dessa nivåkostnader, dvs. 395 miljoner kronor. BTP- och SBTP-kostnadema för 1998 blir realt oförändrade fram till 2010, dvs. 103 respektive 175 miljoner laonor. Slutligen måste hänsyn tas till den prognostiserade ökningen av antalet berörda in i äldreförsörj-

personer ningsstödet enligt beräkningsaltemativ Detta görs att multi-

genom plicera de tre delkostnadema med uppräkningsfaktorn 1,20 vilket

ger följande tabell.

Kostnadsökningen för äldreförsörjningsstödet mellan 1998 och 2010 i fasta priser är 123 miljoner kronor.

Bilaga 5 101

Scenario Ökad sysselsättning och jämn fördelning av disponibel

inkomst.

Detta scenario innebär fram till 2010 att:

Skälig levnadsnivå ökar 2 procent år i löpande priser och är per oförändrad i fasta priser. Disponibel inkomst ökar 5,0 procent år i löpande priser och ökar per med 3,0 procent realt. och SBTP-systemen ökar 2 procent år i löpande priser och BTP- per är oförändrad i fasta priser.

räkna fram inkomstgapet för 2010 utgår vi från Skälig levnads- För att nivå 1998 på 595 miljoner kronor är realt oförändrad fram till som 2010. Vi utgår sedan från disponibel inkomst 1998 på 188 miljoner kronor och multiplicerar med 3,0 procent i 12 år vilket en dispoger nibel inkomst 2010 på 268 miljoner kronor. Inkomstgapet är differendessa nivåkostnader, dvs. 327 miljoner lIonor. BTP- och SBTPsen av kostnaderna för 1998 blir realt oförändrade fram till 2010, dvs. 103 res- 175 miljoner kronor. Slutligen måste hänsyn tas till den progpektive nostiserade ökningen antalet berörda in iäldreförsörjningsav personer enligt beräkningsalternativ Detta görs att multiplicera stödet genom de delkostnaderna med uppräkningsfaktorn 1,20 vilket ger följande tre tabell.

Tabell 4 Beräkningsuppgifter for äldrestödet 2010. Scenario 2. 1998 års priser.

Antal berörs 2010 16 250 personer som

Kostnadsökningen för äldreförsörjningsstödet mellan 1998 och 2010 i fasta priser är 41 miljoner kronor.

102 Bilaga 5

Scenario Oförändrad sysselsättning och ojämn fördelning

av

disponibel inkomst.

Detta scenario innebär fram till 2010 att:

Skälig levnadsnivå ökar 2 procent per år i löpande priser och är -

oförändrad i fasta priser.

Disponibel inkomst ökar 5,0 procent per år i löpande priser och ökar -

med 3,0 procent realt.

BTP- och SBTP-systemen ökar 2 procent per år i löpande priser och -

är oförändrad i fasta priser.

För att räkna fram inkomstgapet för 2010 utgår vi från Skälig levnadsnivå 1998 på 595 miljoner kronor som är realt oförändrad fram till 2010. Vi utgår sedan från disponibel inkomst 1998 på 188 miljoner kronor och multiplicerar med 3,0 procent i 12 år vilket disponi-

ger en bel inkomst 2010 på 268 miljoner kronor. Inkomstgapet är differensen av dessa nivåkostnader, dvs. 327 miljoner kronor. BTP- och SBTPkostnaderna för 1998 blir realt oförändrade

fram till 2010, dvs. 103 respektive 175 miljoner kronor. Slutligen måste hänsyn tas till den prognostiserade ökningen av antalet berörda personer in iäldreförsörjningsstödet enligt beräkningsaltemativ Detta görs genom att multiplicera de tre delkostnadema med uppräkningsfaktom 1,20 vilket följande

ger tabell.

Kostnadsökningen för äldreförsörjningsstödet mellan 1998 och 2010 i fasta priser är 41 miljoner kronor, dvs. precis som i scenario

Bilaga 5 103 .

Scenario Ökad sysselsättning och ojämn fördelning disponibel av inkomst.

Detta scenario innebär fram till 2010 att:

Skälig levnadsnivå ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser. Disponibel inkomst ökar 10,0 procent år i löpande priser och per ökar med 7,8 procent realt. BTP- och SBTP-systemen ökar 2 procent år i löpande priser och per är oförändrad i fasta priser.

För att räkna fram inkomstgapet för 2010 utgår vi från Skälig levnadsnivå 1998 på 595 miljoner kronor är realt oförändrad fram till som 2010. Vi utgår sedan från disponibel inkomst 1998 på 188 miljoner kronor och multiplicerar med 3,0 procent i 12 år vilket ger en disponibel inkomst 2010 463 miljoner kronor. Inkomstgapet är differensen dessa nivåkostnader, dvs. 132 miljoner kronor. BTP- och av SBTP-kostnadema för 1998 blir realt oförändrade fram till 2010, dvs. 103 respektive 175 miljoner kronor. Slutligen måste hänsyn tas till den prognostiserade ökningen antalet berörda personer in i äldreförsörjav ningsstödet enligt beräkningsaltemativ Detta görs genom att multiplicera de delkostnadema med uppräkningsfaktom 1,20 vilket ger tre följande tabell.

Tabell 6 Beräkningsuppgifter för äldrestödet 2010. Scenario 4. 1998 års priser.

Antal berörs 2010 16 250 personer som Summa nytt stöd mkr 492 Summa inkomstgap mkr 158 Summa nytt BTP mkr 124 Summa nytt SBTP mkr 210

Scenario 4 innebär minskning kostnaderna för äldreförsörjningsen av stödet mellan 1998 och 2010 i fasta priser på 193 miljoner kronor. Det givetvis den snabba antagna ökningen den disponibla inkomsten är av för den berörda äldre invandrare ligger bakom detta gruppen av som resultat.

104 Bilaga 5

Slutsatser av beräkningsalternativ 2

I reala termer beror kostnadsförändringen det föreslagna äldreför-

av sörjningsstödet mellan 1998 och 2010 på i huvudsak tre saker:

Hur många nya äldre invandrare som kommer in i systemet. Utvecklingen av disponibelinkomsten för den grupp av i huvudsak äldre invandrare berörs systemet.

som av Den reala utvecklingen av hyreskostnadema som täcks av BTPoch SBTP-systemet för de personer som berörs av systemet.

Administrationskostnader

Att göra en bedömning av hur stora administrationskostnadema blir år 2010 kräver två saker, nämligen uppgifter på styckkostnad beslut

per kr, antal beslut eller mer konkret relationen mellan antal beslut och de pensionärer som berörs av äldrestödet dvs. är underkastade beslu-

som ten.

Styckkostnad per beslut kr

I och med att äldreförsörjningsstödet kommer att administreras av Försäkringskassan FK och inte av socialtjänsten i varje kommun, är den naturliga utgångspunkten att söka hitta långsiktig styckkostnad per

en beslut från något system som redan administreras av FK snarare än att söka identifiera styckkostnader inom socialtjänsten. Vi har valt det redan förevarande systemet bostadstillägg till pensionärer BTP i vilket styckkostnaden per beslut uppgår till 570 kronor år 1996 och 559 kronor år 1997. Då 1996 och 1997 var "lugna" år för Försäkringskassan är det rimligt att tänka sig dessa styckkostnader som långsiktiga. Därför utgår vi från en långsiktig styckkostnad per beslut på 565 kronor i bedömningen av administrationskostnaden år 2010.

Antal beslut

Eftersom antalet berörda personer i systemet år 2010 har uppskattats till 16 250, är det av vikt att bedöma hur relationen mellan antal beslut och antal personer som omfattas av äldrestödet år 2010 kommer att ut.

se När en person väl har kommit in i äldrestödet kommer den personen vara kvar i systemet fram till döden såvida det inte sker någon rejäl ekonomisk förbättring för personen i fråga vilket personen i så fall är

Bilaga 5 105

skyldig att meddela FK. Konkret fattar Försäkringskassan årligen beslut med automatik att ska kvar i systemet. Det är om personen vara därför helt rimligt att tänka sig 1:1 relation mellan antal beslut och en antal i systemet när systemet väl har funnits ett antal år. Antal personer beslut antas därför bli 16 250 år 2010.

Uppskattad administrationskøstnad år 2010

Styckkostnad beslut kr X Antal beslut 565 kl X 16250 9,2 mh per

I 1998 års priser blir den uppskattade administrationskostnaden år 2010 7,3 miljoner kronor.

l

l

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler Bilagor.Ju.+ 32.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. SteriliseringsfráganiSverige1935-1975. 33. Botryggt Betalarätt.Särskildaboendefonnerför . Ekonomiskersättning. äldresamtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg. Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. Effektivavänne-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi. . - EffektivareTotalforsvarsstödiÖstersjöområdet.Fö. 36.Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märk väl Fi. 37. Underrättelsetjänsten översyn.Fö. . - en Invandrarskapochmedborgarskap. . 38. Följdleveranserisambandmedexportav Demokratiutredningensskriñserie.Ju. krigsmateriel.UD. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39. Vuxenutbildningfor alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyñet.U. Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring. Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsfors- . Bördemokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ett centrumfor dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. och filmvârdscentral.Ku. en Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luñfanslag.N. . skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions- Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch l5. Nytt systemforprövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch om 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S.

I7. GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner 47. Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. föddaår 1937eller tidigare. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch 18.Frågortill det industriellasamhället.Ku. slutredovisning.N. I9. Artikel7 EG:svarumärkesdirektiv.i 49. Invandraresomföretagare.Ku. Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50. Skyddsjaktpåvarg.M.

20. Sverigeochjudamastillgångar.UD. 51. Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. Zl. Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52. Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer. - av av personermedfunktionshinder. S. 22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju. värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. Ennytullag. Fi. skriñserie.Ju. 55. Konvergensochförändring.Samordningav 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku. Förslagtill inriktningav nyamål3 inom EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin. strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 24.EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57. Rikstrafiken En myndighet.N. - ny fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridikendemokratinsproblem 25. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. - 26. Införselavbeskattadevaror.Fi. 59. Begränsadfastighetsskatt.Fi. 27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi.N. jobb ocharbetsIöshetsersättningen.N. 61. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju. 28. Kontantmetodfor småföretagare.Fi. 62. Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 29. Internationellkonflikthantering attförberedasig 63. Att läraochleda Enlärarutbildningfor samverkan - tillsammans.Fö. ochutveckling.U. 30. Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64. Representativdemokrati.Demokratiutredningens mediekoncentrationslag.m.m.Ku. skriñserie.Ju. 31. Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.i

KUNGL BlBL.

1999 -JS- 2 2

STOCKHOLM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdarefor barnoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav

-

ungdomar.S. infomtationomnarkotikautveckling.S. 66. God vårdpå likavillkor omstatensstyrningav 9l Enöversynavjämställdhetslagen.N.

- .

hälso-ochsjukvården+2bilagor. 92.Premiärfor personval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93.Detungafolkstyret.ForskarvolymVl.

- - -

miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju.

FUD-program98. M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi. 68. BrandkatastrofeniGöteborg. 95.Småskaligelproduktionsamtmätningoch

DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 69. Individenocharbetslivet.Perspektiv det 96.Statistikreformen.Utvärderingochforslagtill

samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnafor 70.Gentekniknämnden.U. utvärderingen refonnen.av Ju. 71 Oseriösabostadsfonnedlare. 97.Socialtjänsti utveckling.

. 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch DelA ochB Bilagor.

A

rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch

egnahem.S. 73.Handikappombudsmannensframtida

förutsättningarocharbetsuppgifter. 74.Demokratinochdetgemensammabästa.

Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 75 Rättplatsfor vindkraften.Del och Dell M.

. 76. Maktdelning.Forskarvolym

Demokratiutredningen.Ju. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar-

volym Il. Demokratiutredningen.Ju. 78, Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramfor

-

jordbruket. Jo. 79. Källskatt utdelningochroyaltytill begränsat

skattskyldiga.Fi. 80. Demokratiopinioner.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 8 Förhandlingsersättningtillhyresgästorganisation.

.

Ju. 82, Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker

m.m.Fi. 83. Globaliseing.ForskarvolymlX. Demokrati-

utredningen.Ju. 84.Civilsamhället.ForskarvolymVlll.

Demokratiutredningen.Ju. 85. Bredbandförtillväxt i helalandet.

Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska

aspekter lT-infrastrukturen.N. 86. PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheter

för Sverige.

Enrapportfrån hearingen"EfterPC:n"anordnad

avlT-kommissionenjuni 1999.N. 87. Vagnbolagforjämvägen.N. 88 Granskningskommissionensbetänkandeanledningi

.

avBrottsutredningeneftermordet statsminister

Olof Palme.Ju. 89 statsbidragtill handikapporganisationer.

.

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Granskningskommissionensbetänkandeianledningav

Brottsutredningeneftermordet statsminister Nya fönnånsrättsregler Bilagor. 1+

Olof Palme.88 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati-

Premiärför personval.92 utredningensskriftserie.8

DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch

Demokratiutredningen.93 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9

Statistikreformen. Utvärderingochförslagtill Rasism,nynazismochfrämlingskap. -

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen Demokratiutredningensskriftserie.10

avrefonnen.96 Bördemokratinavnationaliseras

Demokratiutredningensskiñserie.l 1

Utrikesdepartementet Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriftserie.12 Ökadrättssäkerheti asylärenden.16

Etikochdemokratiskstatskonst. Sverigeochjudamastillgångar. 20

Demokratiutredningensskriftserie.13 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 38

Artikel 7 i EG:svarumärkesdirektiv. Ändringari varumärkeslagen.19 Försvarsdepartementet

Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöomrädet.6

värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie internationellkonflikthantering attför beredasig

- 22 tillsammans.29

Tillsynöveradvokaterm. m.31 Underrättelsetjänstenenöversyn.37

- Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32 Likvidation aktiebolag.36 Socialdepartementet

av Demokratini denoffentligasektornsförändring. Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk

Demokratiutredningensskriftserie.40 ersättning.2

Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 GarantipensionochBosättningstilläggför

personer Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 födda år 1937ellertidigare.17

Globaliseringenochdemokratin. Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet

- av Demokratiutredningensskriftserie.56 medfunktionshinder.2 l

personer Löserjuridiken demokratinsproblem Bo Betalarätt.Särskildaboendefonnerför äldre

tryggt- Demokratiutredningensskriftserie.58 samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33

Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch

om Representativdemokrati.Demokratiutredningens socialbidragåren1990till 1996.46

skriftserie.64 Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51

Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- lnkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52

av utredningensskriftserie.74 Barnombudsmannenföreträdareför barnoch

- Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. ungdomar.65

76 Godvård lika villkor statensstyrning

- om Demokratiteoriochmedborgarskap.orskarvolymF ll. hälso-ochsjukvården 2+ bilagor. 66

av Demokratiutredningen.77 Oseriösabostadsfönnedlare.71

Demokratiopinioner. Boendesocialaeffekter konkurseroch

av Demokratiutredningensskriftserie.80 bostadsrättsföreningaroch

rekonstruktioner- Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.81 egnahem.72

Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch

33 arbetsuppgifter.73

Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati- Statsbidragtill handikapporganisationer.89

utredningen.84 information

Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav

omnarkotikautveckling.90

Socialtjänsti utveckling.DelA. ochB Bilagor. 97

-

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt

avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Märk väll 7

Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfalligajobb Införselavbeskaitadevaror.26 -

ocharbetslöshetsersättningen.27 Kontantmetodför småföretagare,28

Ny luftfartslag.42 Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 35

-

Öppenelmarknad.44 Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47

- Estonia, En tullag. 54 Läraav Denandradelrapportenoch

ny

slutredovisning.48 Begränsadfastighetsskatt.59

Rikstrafiken Ennymyndighet,57 Bilen. miljön ochsäkerheten.62 - Källskattpå utdelningochroyaltytill begränsat Kundvänligaretaxi. 60

skattskyldiga.79 Individenocharbetslivet.Perspektiv detsamtida

arbetslivetkring sekelskiftet2000.69 Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82 Förmånerochökadelevnadskostnader.94 Bredbandfor tillväxt i helalandet.Närings-,regional-

ochvälfardspolitiskaaspekterpå lT-inñastrukturen.85

PC:n död längelevePC:nlär Nyamöjligheterfor Utbildningsdepartementet -

Sverige.Enrapportfrån hearingen"Efter PC:n" Godsedi forskningen.4

anordnad lT-kommissionenjuni l999.86av Vuxenutbildningfor alla Andraåretmed

Vagnbolagforjämvägen,87 Kunskapslyftet.39

Enöversynavjämställdhetslagen.9 Att läraoch leda Enlärarutbildningför samverkan

- Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering ochutveckling.63

avelforbrukning.95 Gentekniknämnden.70

Miljödepartementet Jordbruksdepartementet

Slutforvaringavkämavfall,Kommunernaoch Yrkesñsketskonkurrenssituation.3

platsvalsprocessen,45 Samerna ett ursprungsfolki Sverige.25

-- skyddsjakt varg.50 Jordbrukoch miljönytta nytt miljöprogramfor KÄRNAVFALL

- metod plats miljökonsekvens. jordbruket, 78 - - --

KASAMs yttrandeöverSKBs FUD-program98.67

Rättplatsfor vindkraften.Del och Dell 75 Kulturdepartementet

Denframtidakommersiellalokalradion.14

Frågortill det industriellasamhället.I8

Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill-

mediekonccntrationslagm. m.30

Svensktmedborgarskap.34

Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag

samtförslagtill ett centrumfor dokumentärfilmochen

filmvårdscentral.4 l

Invandraresomföretagare.49

Konvergensoch förändring.Samordning lagstift-av

ningenför medie-ochtelesektorerna,55

BrandkarastrofeniGöteborg.

DrabbadeMedier Myndigheter.68

Näringsdepartementet

Effektivavänne-ochmiljölösningar.5

Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.

Förslagtill inriktning av nyamål inom3 EGzsstruktur-

fonder.23

fakta info direkt

Tel08-587671 OO.Fax0858767171

Box6430. 113 82 Stockholm

order@faktainfo.sewww.faktainfo.se