Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden
J A J A G V I L L L E VA
J A G V I L L D Ö I N O R D E N
S L U T B E T Ä N K A N D E AV K O M M I T T É N F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U LT U R S T O C K H O L M 2 0 0 0
K U L T U R D E P A R T E M E N T E T
SOU och Ds kan köpas från Fritzes Kundservice. 1999 års Svara på remiss: Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. serie kan köpas från Fakta Info Direkt, Kundservice. För – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska remissutsändningar av SOU och Ds fr.o.m. 2000 års nummer- svara på remiss. serie svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Broschyren kan beställas hos:
Information Rosenbad
Regeringskansliet Beställningsadresser: 103 33 Stockholm Fritzes Kundservice Tel: 08-405 47 29 106 47 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 Broschyren återfinns även på Internet E-post: fritzes.order@liber.se www.regeringen .se Internet: www.fritzes.se
ISBN 91-38-21359-1 ISSN 0375-250x
Stockholm 2000
Formgivning och produktion: Jupiter Reklam
Tryck: Danagårds grafiska
Foto: Joakim Strömholm s.20, 39, 42, 49, 86, 93, Lil Trulsson-Westholm s.64, Henrik Hedenius s.67, Magnus Bergström s.29, 36, 56, 61, 77, Martin Skoog s.70, Re:Orient s.52, Ztefan Barta s.80, 91 Målning: Catherine Foon s.33 Collage: Åke E:son Lindman/Bildhuset, Benno Hjälmrud, Pär Wickholm s.26 Omslagsbild: Nina Ericson/Bildhuset
FORUM FÖR VÄRLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet
Genom beslut den 19 februari 1998 bemyndigade regeringen chefen
för Kulturdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att
under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande
försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur (Dir. 1998:14).
Vid regeringssammanträde den 1 juli 1999 beslutades om tilläggs-
direktiv till kommittén (Dir. 1999:55). Kommittén lämnade sitt del-
betänkande Forum för världskultur (SOU 2000:15) den 29 februari 2000.
Härmed får kommittén överlämna sitt slutbetänkande
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ulf Westerberg
Anita Hagelbeck
Eva Schöld
/Björn Westeson
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
k o m m i t t é n f o r u m f ö r v ä r l d s k u l t u r s o r g a n i s a t i o n 1 9 9 8 - 2 0 0 0 o r d f ö r a n d e n Göte Bernhardsson, landshövding, fr o m 1998–03–03 t o m 1998–12–17 Ulf Westerberg, generaldirektör Rättsmedicinalverket, fr o m 1998–12–18 t o m 2000–12–31
l e d a m ö t e r Maria-Paz Acchiardo, borgarråd, fr o m 1998–05–05 t o m 1999-02–03 Olivia Wigzell, landstingsråd, fr o m 1998–05–05 t o m 1999–05–14 Eva Schöld, kulturchef Stockholms stad, fr o m 1999–02–04 t o m 2000–12–31 Anita Hagelbeck, ordförande kulturnämnden Stockholms läns landsting, fr o m 1999–05–15 t o m 2000–12–31 s a k k u n n i g a (p r o g r a m r å d) Peter Oskarson, teaterchef Folkteatern i Gävleborg, fr o m 1998–03–03 t o m 2000–12–31 Ana L. Valdés, författare och journalist, fr o m 1998–03–03 t o m 2000–12–31 Leif Magnusson, institutionschef Mångkulturellt centrum, fr o m 1998–06–02 t o m 2000–12–31 Ale Möller, musiker, fr o m 1998–06–02 t o m 2000–12–31 Rani Sukhia, fil.kand., fr o m 1998-06-02 t o m 2000-12-31 s e k r e t e r a r e (k a n s l i) Björn Westeson, huvudsekreterare/verksamhetsledare, fr o m 1998–09–01 t o m 2000–12–31 Mariela Du Rietz, biträdande sekreterare, fr o m 1999-05–01 t o m 2000-12–31
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Innehåll
9 Sammanfattning 71 Erfarenheter och iakttagelser 15 Prolog 71 Arbetssätt 21 Bakgrund 72 Politiken och praktiken
21 Regeringens direktiv 76 Aktörer
22 Utgångspunkter 77 Bidragsgivaren som taskspelare
23 Världskultur 83 Idégivaren som spelare 24 Tolkning av uppdraget 83 Allianser
27 De världskulturella perspektivens möjligheter 87 Ett fortsatt förändringsarbete
27 Är landskapet förändrat? 87 Förutsättningar 30 Ett helhetsperspektiv 88 Att skapa förutsättningar 30 Globaliseringens konsekvenser 88 Nätverk
33 Om världskultur som perspektiv 89 Ett ”Forum för världskultur”
34 Världskultur som begrepp – en tredje sak? 91 Världskulturkonsulenter 37 Nordisk utblick 94 Ekonomiska förutsättningar 43 Kommitténs verksamhet 96 Fördela rollerna
43 Arbetet inom kommitté och programråd 98 Storstadspolitiken 44 Informationsarbete 100 Bilagor 45 Riktmärken – Rösen 100 Kommittédirektiv 48 Projekt med stöd av Forum för världskultur 102 Tilläggsdirektiv 49 Fyra fixstjärnor som blev tre 60 Andra stjärnskott
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Sammanfattning
Kommittén Forum för världskultur har under förklaringsmodeller för alltid är förbrukade och att drygt två år bedrivit en verksamhet som har inne- de framtida möjligheterna istället ligger i förmågan burit att ca 50 projekt med mycket varierande att omvandla mångfaldens olika facetter till saminnehåll och inriktning, har kunnat genomföras i manhållna bilder och sammanhang. linje med uppdraget att inspirera och ta initiativ Frågor kring formandet av människors identitill en programverksamhet med världskulturella tet som en central kategori i de världskulturella förtecken. processerna, ger oss en möjlighet att etablera ett
Vi bedömer att utvecklingen av de världskul- konstruktivt förhållningssätt till såväl frågor om turella perspektiven är en av de mest angelägna demokrati som integration. En vidgning av de uppgifterna för en svensk kulturpolitik. Dessa världskulturella perspektiven så att de omfattar perspektiv är möjliga att lägga på all konstnärlig all konst- och kulturverksamhet, och ges möjligoch kulturell verksamhet i hela landet, och det är het till konstnärligt kvalitativa uttryck, skapar frågor som angår oss alla oavsett ursprung eller enligt vår mening också de bästa förutsättningarnuvarande boplats. Detta är frågor som både ska- na för en djupgående och framgångsrik integrapar förutsättningar för och ifrågasätter formandet tionspolitik och en utveckling av demokratin. av våra identiteter. Alla försök att reducera de Kommittén Forum för världskultur har i febvärldskulturella perspektiven till angelägenheter ruari 2000 redovisat en första etapp av uppdraget enbart för människor med annan kulturell bak- i form av ett delbetänkande (SOU 2000:15). I vårt grund är dömda att misslyckas. Globaliseringens nu föreliggande slutbetänkande redovisas de sameffekter berör oss alla vilket gör att alla homogena lade erfarenheterna samt de förslag som vi anser
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
vara angelägna för att de världskulturella utma- 4. informera om pågående och planerade kulturningarna skall kunna få de fullödiga konstnärliga händelser med anknytning till världskultur, uttryck som vi så väl behöver. 5. i olika former ta initiativ till kultur- och
Efter den inledande prologen ”Ur tusen och samhällsdebatt, en dag” följer i kapitel Bakgrund en genomgång av 6. utveckla ett samarbete med kulturinstitutiocentrala utgångpunkter för kommitténs arbete. ner, kulturföreningar och kommuner över Att öka den konstnärliga och kulturella mångfal- hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett den genom att bl a skapa förutsättningar för i syn- handlingsprogram för en kulturpolitik som nerhet kulturyttringar från länder och miljöer har till mål att bygga upp en ny kulturell som inte naturligt blir tillgängliga genom etable- gemenskap i Sverige. rade kommersiella eller institutionella kanaler, En annan central utgångspunkt för kommittén har har varit ett uttalat syfte med kommitténs arbete. varit erkännandet av att det är inom befintliga I sex punkter angavs uppgifterna för Forum för kulturinstitutioner och myndigheter som det finns världskultur: en betydande men slumrande potential för ett 1. initiera, stimulera och samordna verksamhet mer långsiktigt främjande av världskulturella ini-
inom existerande institutioner och organisa- tiativ. Eftersom de flesta initiativen inom detta
tioner med inriktning på andra kulturer än område har kommit från resursmässigt svaga orga-
den traditionellt västerländska, nisationer, har ett angeläget undersökningsområde 2. genomföra egna projekt med samma inrikt- varit att se vilka vägar som kan vara möjliga för en
ning, varvid stort utrymme skall ges för nya konstruktiv samverkan till fromma för alla parter.
tväretniska och tvärkulturella uttryck, De världskulturella perspektivens möjligheter disku- 3. arrangera möten mellan konstnärer och andra terar förutsättningarna utifrån ett något vidare
kulturarbetare med erfarenhet från olika perspektiv. Där återfinns också stråk av en om-
kulturer, världsanalys som enligt vår mening måste finnas
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
med för att kraftfälten kring det världskulturella förutsättningar för att en rad olika initiativ inom skall kunna bli begripliga. det världskulturella området har kunnat realiseras.
Kapitlet Nordisk utblick innehåller en kortfat- Det har inneburit att en rad konstnärligt och på tad redovisning av den kulturpolitiska situationen annat sätt intressanta projekt har blivit av, samt i Norge, Danmark och Finland med avseende på att det har varit möjligt att göra en rad för framde världskulturella frågorna. Där framgår det att tiden viktiga iakttagelser. Att också de kulturdet finns en likartad uppsplittring mellan depar- politiska målen och framför allt de strukturer tement och andra organisationer och myndig- som har vuxit fram för deras förverkligande, har heter i samtliga länder. Perspektiven varierar där- en stor betydelse för möjligheterna att låta de emot rätt kraftigt när det gäller utgångspunkterna världskulturella dimensionerna växa sig fast som för hur man tolkar de världskulturella frågeställ- en brett förankrad angelägenhet, behandlas i ningarna i termer om de omfattar internationella kapitlet Erfarenheter och iakttagelser. kontakter och presentationer, eller tar sin utgångs- I kapitlet Ett fortsatt förändringsarbete konstapunkt i de mångkulturella grupper som finns i terar kommittén att bedömningen från delrespektive land. Sammanvägningen av dessa fak- betänkandet om att det för ännu en tid framöver torer och de mycket positiva erfarenheter vi har kommer att behövas en aktör med en roll liknanhaft av ett nordiskt nationellt samarbete inom de den Forum för världskultur har haft, står fast. detta område, gör att vi bedömer att de världs- Kommitténs bedömning har varit att en stor del kulturella perspektiven har mycket goda förut- av det långsiktiga fortsatta utvecklingsarbetet bör sättningar för att ge en ny värdefull injektion för utgå ifrån att redan existerande kulturinstitutioutvecklingen av kultursamarbetet mellan de nor- ner och myndigheter kan utgöra viktiga grunddiska länderna.Verksamheten redovisas i kapitlet stenar. Detta förutsätter också en förnyelse av Kommitténs verksamhet och visar entydigt att före- dessa institutioners arbete. komsten av ett Forum för världskultur skapat
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Kommitténs slutsatser angående det framtida • att det kommer att behövas ekonomiska resurarbetet är i flera avseenden hoppfulla. Den verk- ser långt utöver de i budgeten anvisade medlen samhet som har kunnat genomföras, har visat att för 2001. Det är viktigt att det fortsatta arbetet det finns en potential för ett fortsatt framgångs- inte förlorar i trovärdighet angående de reella rikt arbete med de världskulturella frågorna och möjligheter att på ett tids- och verksamhetsatt de kan utvecklas i mycket positiv riktning såväl mässigt effektivt sätt skapa förutsättningar för konstnärligt som publikt. Samtidigt som detta är nya initiativ samt för undanröjande av hinder. sagt, vill vi understryka att det fortfarande är en Vår bedömning står fast att en årlig budget på lång obanad väg som måste röjas för att de pers- omkring 10 miljoner kronor för åtminstone de pektiv vi har uppehållit oss vid skall vara ett så tre kommande åren kommer att behövas. självklart inslag i svenskt kulturliv, att vi inte längre behöver de världskulturella banderollerna • att myndigheter och förvaltningar med ett eller begreppen. kulturpolitiskt ansvar som vetter mot det
världskulturella fältet bör inta en betydligt Vi anser därför: aktivare och mer uppsökande hållning i • att det fortsatt är mycket viktigt med ett förhållande till redan kända eller ännu inte
tydligt och väl förankrat uppdrag när Statens etablerade men potentiella aktörer, som kan kulturråd från 1 januari 2001 skall driva vidare synliggöra nya aspekter och möjligheter med de världskulturella frågorna. koppling till de världskulturella processerna.
• att en klar rollfördelning mellan i första hand de • att det är angeläget att bredda basen för dessa statliga myndigheter som fördelar bidrag inom
frågor rent geografiskt och föreslår därför att kulturområdet bör åstadkommas. Statens kul-
det bör inrättas åtminstone tre regionala turråd bör ensamt, i kraft av den centrala myn-
världskulturkonsulenter. dighet man är inom kulturområdet, ha uppdrag
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
och resurser att hantera bidragsgivning för såväl internationella gästspel och liknande som nationella kulturhändelser. Det är i synnerhet mycket olyckligt att inom det världskulturella fältet försöka göra en uppdelning mellan vad som är nationell och vad som är internationell kulturverksamhet.
• att det finns ett värdefullt erfarenhetskapital från Forum för världskulturs verksamhet som bör utnyttjas vid det fortsatta arbetet.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Prolog
Som i sagans landskap hör vi röster som viskar den lilla herren. Eftersom han var svensk sedan mångtydiga budskap. Tecken ritas i sanden och ur lång tid tillbaka så var han också med i en förespelet mellan ljus och mörker kan vi skönja nya ning där han kunde träffa andra, föra protokoll mönster. Som Narren i kungens öra låter vi vand- och känna att tillsammans är man inte ensam. rarna säga sin mening: Det var en helt vanlig förening som hade tagit sig
namnet ”Förening”, fast i översättning till det språk Ur ”Tusen och en dag” som de flesta fortfarande kallade sitt modersmål Det var en gång en liten herre som hade en liten blev det något helt annat. Man kallade sig för en idé. För länge sedan hade han kommit till det stora kulturförening för man tyckte mycket om att spela tysta landet i norr. Nu hade han bott där så länge och sjunga tillsammans. att han hade börjat känna att stenarna i jorden En tidig höstkväll hade idén blivit så stor för och Konsumbutikens extrapriser också tillhörde den lille herren att han inte kunde låta bli att honom. berätta om den för sina vänner i föreningen. Alla
Men ibland, i den tidiga morgonen då han var lyssnade intresserat och tyckte att det var en stor på väg till jobbet och gnisslet i tunnelbanan slet och fantastiskt tanke, som man genast ville se försönder nattens minnen från andra berg i fjärran, verkligad. Det skulle förstås bli dyrt för dem att andra ljud och dofter, påmindes han om att han bjuda in så många musiker som nu var spridda med ena benet fortfarande tog stöd i sitt förflutna. över många länder.
Med minnen lika påtagliga som floden Eufrats Omöjligt borde det väl inte vara, hade den lille rinnande vatten hade en idé börjat växa fram hos herren sagt eftersom han visste att man i det här
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
landet hade bestämt sig för kulturpolitiska mål honom så att han skulle kunna läsa sig till idén med en strävan efter både kulturell mångfald och och se om man trots allt inte hade några pengar internationella kontakter. att ge. Han rekommenderade samtidigt den lille
Den lille herren begav sig därför ut till en herren att hitta ett par andra platser i landet där vacker ö i staden där han efter en viss tvekan hos musikanterna skulle kunna spela för då skulle det portvakten släpptes in till en tjänsteman för vil- nog finnas en del pengar att få. ken han fick veckla ut sin idé i hela dess brokiga – När får jag veta det då? frågade den lille herbredd. Den vänlige tjänstemannen lyssnade på ren. Om lördag, svarade tjänstemannen. Tack så tankarna om att samla musiker och dansare, som mycket sa den lille herren medan han skyndade i likhet med den lille herren hade tvingats fly från sig iväg till ämbetsverket i utkanten av den stora landet långt borta, till andra delar av världen. Man trädgården där det odlades svenska grönsaker. skulle låta dem uppträda här under ett par dagar, Där blev han också mycket vänligt mottagen både för att låta folk åter få höra sina älskade av en artig och rart leende kvinnlig tjänsteman, artister, och få dela upplevelsen med dem som som först lyssnade på hans idé och därefter förännu aldrig hört deras musik. klarade att pengarna var slut. Den lille herren blev
När mönstret började bli klart för den still- då mycket bekymrad och undrade hur pengarna samme tjänstemannen förklarade han mycket redan kunde vara slut för det var ju först nästa år vänligt att man nog inte hade några pengar kvar som alla musikanterna skulle komma. Ja, då kanske på hans ämbetsverk. Den lille herren borde däre- det finns några pengar, sa den rara kvinnan. Vi mot besöka ämbetsverket vid den gamla trädgår- skall ha ett möte där vi skall diskutera din idé för den, för där skulle man säkert kunna hjälpa till. att se om vi har några pengar, men då måste du För att ytterligare visa sin goda vilja föreslog tjänste- ge mig ett papper där du anger namnen på alla mannen dessutom att den lille herren skulle skriva musiker och i vilka länder de bor. Ett sådant papner sina tankar på ett papper och sända det till per kan jag väl skriva tänkte den lille herren, fast
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
jag vet ju inte vilka jag skall bjuda innan jag vet lite dåligt samvete, men ingen hade sagt blankt hur mycket pengar jag kan få. nej utan alla föreslog att han skulle skriva ett brev
Om lördag, om en månad kan du få besked, sa och att han skulle komma åter om lördag. den rara tjänstekvinnan när han gick. Vännerna i ”Förening” träffades ibland och
Den lille herren började nu förstå att han skulle lyssnade på hans berättelser om alla besök han behöva göra många besök hos olika vänliga tjänste- gjort utan att ha fått något annat än vänlighet. män för att få reda på om han skulle få ihop till- En kväll, när den lille herren just hade berättat räckligt med pengar. om sitt besök i en annan stad som också skulle vilja
Eftersom alla musikanterna liksom han själv ta emot musikanterna såsom den förste tjänstelevde i påtvingad landsflykt och han så gärna ville mannen hade föreslagit, vände sig en av vännerna höra vad nytt deras musik kunde berätta så i ”Förening” mot honom och framkastade ett fullbestämde han sig för att kämpa på. Ena dagen komligt lysande förslag. – Gå till det stora glasbesökte han ämbetsmännen som skulle hjälpa huset vid torget och berätta om din idé på ett så dem som hade vandrat in i det nya landet, andra övertygande sätt att de vill ta ansvaret för alla dagen gick han till dem som hade i uppdrag att ge våra musikanter och så får de söka de pengar som stöd till kulturen i staden, tredje dagen besökte han du aldrig ser ut att få! dem som gav stöd till kulturen i regionen i vilken När den lille herren hade kommit in i det stora staden låg och på fjärde dagen kom han till någon glashuset och lagt fram sitt förslag blev reaktiony snäll men rätt upptagen tjänsteman som lyssna- nen inte alls som hans vän hade trott. I det stora de intresserat och kunde rekommendera honom glashuset blev man istället bekymrade, för man att gå till en femte och därefter till en sjätte… trodde inte alls att det skulle komma några män-
Den lille herren gav inte upp. Visserligen hade niskor som ville betala för att lyssna på den lille han nu fått höra så många långa berättelser om att herrens musikanter vars namn man aldrig hade tjänstemännens pengar var slut att han började få hört uttalas tidigare.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Lördagarna grydde, den ena efter den andra och ändå var fattiga, och att de rika länderna inte ville den lille herren gjorde sina återbesök. betala deras biljetter till Sverige. Han försökte
När han återvände till ämbetsverket på den också förklara att han inte kunde förstå att deras lilla ön kunde han berätta att han efter många nuvarande boplats skulle spela någon roll. Musisamtal och besök nu hade hittat två städer till ken var ju det han ville föra hit för att höra vad som skulle kunna tänka sig att ta emot musikan- nytt den kunde berätta, och musiken mantalsterna. Nu kanske han skulle kunna få besked om skriver sig aldrig. hur mycket pengar tjänstemannens ämbetsverk Tillbaka hos vännerna i ”Förening” berättade skulle kunna hjälpa till med. Istället fick den lille den lille herren att han efter flera lördagars återherren höra att det var bra att det fanns ytterliga- komster till slut istället fick brev där det mycket re städer, vid sidan av huvudstaden, som ville korthugget stod skrivet att man beslutat att inte lyssna på musikanterna. Att de skulle hjälpa till ge några pengar. Han hade då bett att få reda på att betala kostnaderna var också bra, för nu fanns varför han inte fick några pengar men inte fått det inte längre några pengar på ämbetsverket för något annat svar än att man inte motiverade sina den här idén. beslut. Då föreslog en av vännerna, som just hade
På det andra ämbetsverket, till vilket han hade läst romaner av Strindberg, att han skulle överlämnat listan med namnen på alla musikanterna, klaga besluten hos tjänstemännens eller tjänstesom ändå ingen sa sig känna till, och var de bodde kvinnornas chefer. nu, kunde man bara ge respengar till musikanten Nu började ett nytt liv för den lille herren. som fortfarande hade lyckats bo kvar i hemlandet. Han behövde inte längre gå runt utan kunde sitta Det var nämligen ett tillräckligt fattigt land medan hemma vid köksbordet och skriva sina överklade andra musikanterna nu levde i andra betydligt ganden som gick allt högre upp bland cheferna. rikare länder. Den lille herren försökte då förklara Det tog ofta lång tid att få svar, men till slut kom att musikanterna trots att de flytt till ett rikt land det nya beslut och besked om att ämbetsverket si
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
och ämbetsverket så hade ändrat sig och beslutat När han nu sitter omsluten av tunnelbanans gnisatt ge pengar. Ja, alla svarade ju inte, men trots att sel och minns musiken som musikanterna förde han var en liten herre så gav han aldrig upp. med sig har den lille herren för länge sedan glömt
Till slut hade han fått ihop tillräckligt många alla lördagar han skulle komma åter utan att få löften om pengar att han kunde köpa biljetter till några rediga svar. Varför han inte gav upp det vet alla musikanterna och ordna konserterna. Tillsam- blott den lille herren själv, men en stilla undran mans med sina vänner, och alla de andra som han kan växa sig stark. Måste man alltid komma åter aldrig tidigare hade träffat och som också kom, om lördag? Vem skall vara tacksam mot vem? kunde han lyssna på det som musikanternas musik Och vad vet vi om de öden och de krafter som förde med sig av hälsningar från andra tider, platser kan finnas inom en liten herre? och människor.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Bakgrund
Regeringens direktiv inte görs tillgängliga genom etablerade kommer- I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 siella eller institutionella kanaler. Försöksverksamutg.omr. 17) föreslog regeringen att en försöksverk- heten skulle dessutom främst inriktas på scenisk samhet benämnd Forum för världskultur skulle produktion och idégivande kontaktverksamhet inledas under våren 1998. (dir. 1998:14).
I december 1997 godkände riksdagen att verk- Regeringen har därefter, vid regeringssammansamheten skulle bedrivas med den inriktning som träde den 1 juli 1999 fattat beslut om tilläggsdirekanges i propositionen (bet. 1997/98:KrU1, rskr. tiv vars innehåll innebär att de ursprungliga tids- 1997/98:97). ramarna för uppdraget och dess olika rapporter
Den 19 februari 1998 fattade regeringen beslut förlängts med ett år. Förlängningen innebar ingen angående direktiv för kommittén Forum för världs- förändring av de ekonomiska medel som tidigare kultur med uppgift att under åren 1998 och 1999 hade beslutats (dir. 1999:55) och föranleddes av bedriva en initiativtagande och samordnande för- en skrivelse från kommittén där det påpekades söksverksamhet. Syftet angavs vara att främja den att verksamheten hade blivit starkt fördröjd genom konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige omständigheter som kommittén inte hade kunnat genom att ge plats för kulturyttringar från länder påverka. och miljöer, vilkas konstnärliga uttryck vanligen
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Innehållsmässigt har dessa olika beslut pekat ut Utgångspunkter ett antal centrala kulturpolitiska utgångspunkter Att internationaliseringen av svenskt samhällsliv för kommitténs arbete. ökat väsentligt under de senaste decennierna har
Ett av de av riksdagen fastställda målen för konstaterats i en rad sammanhang, så även i rapden nationella kulturpolitiken är att främja inter- porten Forum för världskultur – en rapport om nationellt kulturutbyte och möten mellan olika ett rikare kulturliv (SOU 1997:95). Det har inom kulturella processer inom landet. Detta innebär kulturområdet i många avseenden varit frågan om också att de kulturella och sociala processerna en internationalisering, som mer har varit präglad som är resultatet av migration i Sverige ges ut- av starka kommersiella krafter, än ett resultat av rymme. Ett annat mål är att verka för att alla får medvetna kulturpolitiska överväganden. Tydligast möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kultur- har dessa krafter märkts på filmens och litteratuupplevelser och eget skapande. rens områden, och det har, som det konstateras i
Förutom dessa mål för den nationella kultur- rapporten, i första hand lett till likformighet när politiken har den viktiga kulturpolitiska princi- det gäller utbudet. pen om att varje kulturinstitution själv skall ta En annan viktig utgångspunkt är att en allt ansvar för att dess verksamhet vänder sig till hela större del av befolkningen i Sverige har sina rötbefolkningen, utgjort en självklar utgångspunkt ter i andra länder eller kulturer. Detta är ett förför Forum för världskultur. En allt tydligare upp- hållande som i sig redan har inneburit, och fortgift för kulturinstitutionerna vid förverkligandet sätter att innebära förändringsprocesser inom alla av detta ansvar är att inventera och utveckla for- sektorer av samhällslivet. mer för hur man skall kunna vidga sitt verksam- Den statliga kulturpolitiken har genom åren hetsperspektiv på ett sådant sätt att det även om- sökt understryka vikten av såväl ett ökat deltafattar kulturella influenser som tillförts samhället gande i kulturlivet för personer med annan kulgenom invandring. turell och social bakgrund, som ambitionen om
FORUM F
Blicka ut och se att Sverige är en del av världen!
Ö Ur rapport från projektet ”Världsmusik och dans” i Stockholms Stads Kulturskola.
R V
Ä RLDSKULTUR
ökad internationalisering på kulturområdet. Dessa tolkningsmöjligheter av vad som är utmärkande olika aspekter har inte lett till en nyorientering i för begreppet världskultur. Kommittén Forum för kulturutbudet. världskultur bestämde sig tidigt för att inta ett
processartat tänkande kring vad som kan sägas Världskultur rymmas inom begreppet världskultur, istället för Är förekomsten av tango i Sverige ett uttryck för att nå fram till entydiga definitioner. världskultur? Är ett konstnärligt bearbetande av en I direktiven till kommittén Forum för världsuppväxt i en mångkulturell samhällsmiljö i Sverige kultur anges ett mycket tydligt syfte med verkett uttryck för det vi kallar världskultur? Varför samheten: ”att öka den konstnärliga och kulturella världskultur och inte bara konst, dans och musik? mångfalden i Sverige genom att ta initiativ till och Hur fungerar etablerade kulturinstitutioner i samordna presentationer av kulturyttringar från mötet med världskulturella uttryck? Det går att hela världen” (Dir. 1998:14 s.1.) ställa många frågor till begreppet "Världskultur" i Denna portalparagraf preciseras därefter till att samband med den kulturpolitiska reflektion som avse kulturyttringar från olika delar av världen som varje samhällsnivå borde eller måste ställa sig i bidrar till att öka mångfalden i svenskt kulturliv, vår tid. ”särskilt kulturyttringar från länder och miljöer,
Begreppet världskultur kom i fokus för svensk vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig genom kultur- och samhällspolitisk debatt i samband etablerade kommersiella eller institutionella kanamed att regeringen i en proposition (96/97:3) före- ler.” (a.a. s.3) slog att det skulle inrättas ett museum för världskultur i Göteborg. I den därpå följande debatten drogs även snabbt diskussionen om inrättandet av ett Forum för världskultur in. Debatten har under de år som följt visat att det föreligger ett antal olika
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
I sex punkter anges uppgifterna för Forum för Tolkning av uppdraget världskultur: I den av kommittén den 25 februari 1999 beslutade 1. initiera, stimulera och samordna verksamhet verksamhetsplanen för 1999 och 2000 framgår hur
inom existerande institutioner och organisa- kommittén samt det därtill kopplade programrådet
tioner med inriktning på andra kulturer än formulerat sina utgångspunkter för arbetet:
den traditionellt västerländska, Forum för världskultur avser att bedriva en 2. genomföra egna projekt med samma inrikt- verksamhet som dels är av utredande karaktär med
ning, varvid stort utrymme skall ges för nya avsikt att tydliggöra ansvarsfördelning och sam-
tväretniska och tvärkulturella uttryck, spel mellan kulturområdets befintliga myndighe- 3. arrangera möten mellan konstnärer och andra ter och organisationer, dels ett arbete av mer
kulturarbetare med erfarenhet från olika verksamhetsinriktad karaktär i enlighet med de
kulturer, ovan angivna sex uppgifterna. 4. informera om pågående och planerade kultur- När det gäller det senare arbetet tog kommit-
händelser med anknytning till världskultur, tén utgångspunkt i den primära målsättningen att 5. i olika former ta initiativ till kultur- och inspirera redan befintliga kulturinstitutioner och
samhällsdebatt, organisationer att i en ökande utsträckning anlägga 6. utveckla ett samarbete med kulturinstitutio- ett världskulturellt perspektiv på sin verksamhet.
ner, kulturföreningar och kommuner över Ett sådant perspektiv innebär att man i högre
hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett grad än tidigare låter sin programplanering, och
handlingsprogram för en kulturpolitik som sitt interna arbete reflektera utvecklingen i befolk-
har till mål att bygga upp en ny kulturell ningssammansättning och förändrade erfarenhets-
gemenskap i Sverige. horisonter.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Ett världskulturellt perspektiv innebär att de kul- en av många viktiga förutsättningar för en önskad turella, de konstnärliga mötena och resultaten av nyorientering. dessa blir centrala möjligheter för nya uttryck. Dessa möten kan också utgöra en viktig gro- Introducerandet av konst och kulturella proces- grund för en utveckling av en motståndskultur mot ser från länder som ännu är dåligt representerade en ökande förflackning och liknöjdhet när det gäller på den kulturella arenan, är en angelägen uppgift genuina kulturuttryck, och för ett ökat dubbelnär samtidigt personer från dessa länder utgör en seende när det gäller såväl den enskilda männiallt mer månghövdad del i befolkningen. Detta är skans, som gruppens liv i nuet och i traditionen.
FORUM F
Många begrepp måste definieras om för att bana väg för nya aktörer på de kulturella arenorna. Ö
R V
Ur Föreningen Farhangs rapport från projektet ”Kultur i Exil”.
Ä RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
De världskulturella perspektivens möjligheter
Är landskapet förändrat? turella processerna är tyvärr en marginell förete- Kulturministern inviger Stallet – en ny scen för folk- else i kulturutbudet i Sverige 2000. Det är dock musik och världsmusik. På Södra Teatern arrange- inte liktydigt med att inga förändringar har skett. ras Gypsy nights, Re: Orient club, konserter under I en tidningsartikel, (Aftonbladet, 5 november rubriker som New european vibes,- ung urban 2000) gör dramatikern Anthony Swerling en lustmusik som uppstått i mötet mellan olika konti- fylld etymologisk beskrivning av de världskultunenter och tider, och föreläsningsserier som rella processernas inverkan på och transformering Svindlande färder kring postkolonial teori och av det svenska språket. Språket är ett av de mest praktik. Nalen och Münchenbryggeriet fylls till intima identitetsskapande verktygen för mänsklig brädden vid Selams och Rikskonserters FolkoFolk- kontakt och utveckling, och antagligen det mest arrangemang. Världskulturmuséet i Göteborg omedelbara uttrycket som lyhört fångar upp förkommer att få såväl ett nytt hus som nya tankar ändringar i samtiden och omvandlar det främkring samverkan mellan ett antal olika institutio- mande till det egna. Kaffe, pyjamas, silke, luta, ner förverkligade. I Malmö har Jeriko invigts, en lack och almanacka är i dag självklara ord och scen med ett ambitiöst program med mycket byggstenar i det svenska språket. Orden har fortvärldsmusik. farande kvar sitt ursprung i andra för många av
Tidningarnas kultur- och nöjessidor ger inte oss främmande språk som arabiska, hindi, kinesamma hoppfulla bild. Spåren efter de världskul- siska och persiska, där de har utvecklats i en annan
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
för oss främmande kontext. Nu representerar de fattig, makt och vanmakt samt en längtan efter inte längre det främmande utan har transforme- makt och inflytande är en del av de motsättningrats till det egna. Frågor om identitet, ursprung ar som ger näring till dessa processer. Konflikten, och tillhörighet samt transformering och möten svårigheten och motsättningen är en framträdanär återkommande centrala begrepp i diskursen om de aspekt i de världskulturella processerna. Genom det världskulturella. erkännandet av att tankarna kring de världskultu-
Kryddboden, torghandeln i Rinkeby, pizzerior- rella aspekterna bygger på en icke – harmonisk nas och kebabernas intåg i det svenska kultur- tillvaro har man också erkänt politiken som en landskapet är återkommande symboler för de nödvändig aktör för utvecklingen. Politiken – och kulturella mötenas möjlighet och potential. Av här mer specifikt – kulturpolitikens uppgift är många tolkas dessa bilder som hoppfulla vittnes- inte begränsad till en vilja att följa med och regibörder om mötets möjligheter över kulturella-, strera förändringarna. Den bör även styras av en klassmässiga-, traditions- och nationsgränser. vilja att skapa förutsättningar för vissa utveckling-
Det är påfallande att de personer som hämtar ar och hålla tillbaka annat. sina exempel från den kulinariska arenan oftast En annan bild är från lilla konsertsalen i Jönockså är desamma som förespråkar att man kan ta köping en novemberkväll. Salongen är betydligt det lugnt när det gäller kulturpolitiska initiativ. större än det antal personer som på ett eller annat ”Låt tiden ha sin gång” – tiden som regissör och sätt är involverade i det lokala initiativet att dra samhällsbyggare. Vår erfarenhet är att de åtmins- igång en världskulturserie i Jönköping. Man har tone i ett avseende har helt rätt. Detta är proces- mött upp för en diskussion om ”Världskultur som ser som är förorsakade av globala rörelser. Svåra, en möjlig kompass in i en ny tid”. Konferensens för att inte säga omöjliga skeenden, att påverka teoretiska frågeställningar illustreras under kvälför den enskilde, enskilda stater eller ens av världs- lens lopp vid ett par tillfällen av musikerna Shipra samfundets aktörer. Spänningar mellan rik och Nandy, Rogelio de Badajoz Duran, Ellika Frisell,
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Rafael Sida och Ale Möller. De är musiker från vilja, nyfikenhet och trygghet i den egna tradiolika kulturella traditioner, personer från olika län- tionen eller kunnandet för att kunna möta den der bosatta i Stockholmstrakten och relativt ny- andre och tålmodigheten för att hitta stråken av funna för varandra. Efter en kort stunds musice- likheter eller möjliga beröringspunkter. rande förvandlas rummet till en intim plats, brädd- Visionen måste vara att det världskulturella fylld och innerlig, och på ett förrädiskt självklart som begrepp endast skall vara nödvändigt att sätt binder musikerna samman sina musikaliska använda på samma sätt som luften att andas är olikheter i ursprung och tradition till en helhet något som endast den som håller på att kvävas som uppenbart berör och på ett svårfångat sätt tänker på. När den väl finns här – luften eller angår publiken. Allt förefaller lika naturligt, okom- konsten, kulturen med perspektiv mot världen plicerat och ursprungligt som språket är för den – behöver vi inte längre speciella begrepp för att som talar det eller luften som man andas. synliggöra den. Det enda som betyder något då
Exemplet visar ett lyckosamt resultat av en är om den är bra, vilken doft den för med sig aspekt av det världskulturella mötets möjlighet, eller vilka nya möjligheter och insikter den men det berättar ingenting om vad som krävs av skapar!
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Swami Nirdorsha, Hindu Mandir Society (Hinduiska templet), imam Abd al Haqq Kielan, Svenska Islamiska Samfundet, Överrabbin Philip Spectre, Judiska församlingen i Stockholm, ärkebiskop KG Hammar, Svenska Kyrkan, Darshan Singh, Gurdwara Sangat Sahib, den sikhiska församlingen i Tullinge samt Lama Lodru, Svensk-Tibetanska Skolföreningen.
Ett helhetsperspektiv för konst och kultur. Nya helheter och samman- Mötet med den andre är varje människas spegel- hang blir möjliga att synliggöra samtidigt som bild och bror, en möjlig Kain i vårt paradis, som fragmentet och det sammansatta blir alltmer framkan ta ifrån oss hustru och hus. Bibeln och de gre- trädande aspekter av helheten. kiska och egyptiska myterna är fyllda av arketypiska berättelser som än idag styr såväl vårt med- Globaliseringens konsekvenser vetande som vårt kollektiva arv. Att försona sig För att förstå varför ”världskultur” har betydelse med den andre kräver ett stort arbete. För att för kulturpolitiken, är en central utgångspunkt att människan ska kunna iaktta och samspela med reflektera över hur Sverige är i världen och värlandra i gemensamma rum krävs att det egna jagets den är i Sverige. Vetskapen om att vi lever i en särdrag accepteras, förstärks och utvecklas. värld som globaliseras är högst påtaglig för var
Om människan verkligen vill värna artens över- och en. Många hävdar med rätt att globaliseringslevnad kommer det att krävas av henne att hon processen inte är ett nytt fenomen. Det nya är att förmår utveckla kompromissartade sammanjämk- de konkreta processer som den för med sig griper ningar som läker historiska sår i vår gemensamma in på lokal nivå i människors vardag. Forskare sociala vävnad. Världen är en, olyckan i Tjernobyl beskriver denna samhällsprocess i olika termer: och växthuseffekten har haft globala konsekven- postmodernt, informationsåldern, mångkulturellt, ser och utplåningen av den brasilianska urskogen risksamhälle, för att nämna några av de mer vankommer att ändra jordens balans för alltid. De ligt förekommande benämningarna. För många brott som riktats mot planetens existens ekolo- nationer gäller att det historiska samhällsfördragiskt, genom krig och etniska konflikter måste get mellan kapital, arbete och stat kommit att förstås av varje människa och läras ut till kom- förändra det sociala trygghetsnät som legat till mande generationer. Detta är aspekter av de glo- grund för politiken. De globala flöden av idéer, bala rörelser som också ändrat förutsättningarna kunskap, pengar och människor som präglar värl-
FORUM F
I ett mångkulturellt samhälle måste många olika Ö människor få komma till tals.
R V
Ä Ur intervju med Louis Faye, kulturföreningen Diggante, DN 4 februari 2000.
RLDSKULTUR
den i dag skapar både frigörelse och en radikal in- eller en gemensam framtid. Denna process av dividualism. Motreaktioner löper parallellt med globaliserad kulturspridning har i huvudsak två dessa flöden i form av en återgång till traditionel- grundläggande scenarier; homogenisering och la värden där Gud, nationen (den etniska) och kreolisering d v s enhetlighet eller delvisa sammanfamiljen blir skansar för utvecklandet av mot- smältningar. Det kulturella utbytet på jordklotet ståndsidentiteter. Symboler, språk och geografiska sker asymmetriskt där en uppdelning i centrum gränser riskerar att rensas på en sammansatt inne- och perferiförhållande styr rörelserna. Om probörd och laddas om till entydiga innebörder för cessen tidigare beskrevs i termer av McDonaldimotstånd. sering så har postmodernistiskt influerade pers-
Denna utveckling förutsågs delvis av tänkare pektiv mer fokuserat på en tilltagande fragmensom Kant på 1700-talet. Han menade att männi- tarisering av världen. skor i framtiden skulle komma att leva närmare Det mångetniska eller mångkulturella Sverige varandra och med detta följer att man måste lära är en konkret spegling av de förhållanden som sig att leva med olikheter. Eftersom jorden ej globaliseringens nya verkan inneburit. En av dess expanderar måste de folkvandringar som äger rum komponenter är således migration. I dag lever ske till ett territorium där grupper av människor människor i Sverige med starka referenser till en redan odlat kulturella traditioner och upprättat mängd språk, religioner och kulturella traditioner maktstrukturer. Fenomenet globalisering innebär från olika håll i världen. Samtidigt råder det en en sammanflätning av idéer, kunskap, ekonomi osäkerhet om den svenske medborgarens kultuoch kommunikation. I takt med att denna globa- rella preferenser i stort. Vem är jag? Vem är liseringsprocess fortskrider griper den in i allt fler svensk? Hur identitetsformering och identifikalokala sammanhang vilket medför att världen mer tion sker i ett samhälle som präglas av mångfald och mer liknar en spänningsfull helhet som stän- blir en fråga som ställs både i forskarvärlden och digt totaliseras och därför har ett gemensamt öde vid köksborden.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Den globala situationen kring dessa frågor har initiativ som initierats av internationella nätverk, också diskuterats av FN-organet UNESCO i rap- etniska aktörer och andra som vill kommunicera porten ”Vår skapande mångfald” samt i en efter- nya kulturella- och konstnärliga uttryck, för en i följande diskussion ”In from the margins”. Den Sverige bosatt publik. uppmärksamhet som kulturområdet ges i dessa Sverige är redan en plats i världen – en scen rapporter fokuserar på en utvidgning av kultur- för grupper och företeelser att visa upp sig på. begreppets giltighet i den fortsatta samhällsut- Under 1990-talet har flera nya arrangörer produvecklingen i syfte att motverka en alltför snävt cerat arrangemang och evenemang med såväl ekonomiskt präglad hållning. En hållbar samhälls- inhemska som utifrån kommande artister och utveckling förutsätter att den kulturella mångfald kulturteoretiska debattörer. Vid sidan av detta som etablerats också respekteras. Detta kräver i äger, eller ska vi säga förvaltar, Sverige materiella praktiken aktörer, institutioner, rum, mötesplat- lämningar av andra kulturers arv. Detta arv finns ser, konstnärligt utbyte och en utveckling av kul- främst i arkiv, bibliotek och muséer. Likaså är turpolitiken som politikområde. förhållandet i andra länder med liknande institu-
Det finns en maktaspekt inlagd i talet om tioner. Fragment av Sveriges historia finns således världskulturen. De kulturpolitiska skrivningarna också bevarade utanför nationens gränser. Detta har hittills påpekat att uppmärksamhet ska riktas förhållande berättar något om den möjlighet att mot sådana ”kulturyttringar från länder och möta människan och hennes många tidlösa föremiljöer, vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig havanden i olika tid och rum bortom nationella genom etablerade kommersiella eller institutio- gränssnitt. Att världen är historiskt närvarande i nella kanaler” (SOU 1997:95). Detta innebär att Sverige är inte bara en tankefigur utan en levande den kulturadministration som har i uppdrag att realitet. stödja och fördela bidrag på nationell, regional Sverige kan beskrivas som ett mångkulturellt och lokal nivå har att bedöma nya företeelser och samhälle. Med detta menas här främst att det före-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
ligger en mångfald av språk, religiös, etnisk och både ”oss själva” och ”de andra”. Denna inkludekulturell praktik i samhället och att denna situa- rande och integrativa dimension av världskultur tion påverkar hela samhället. Det mångkulturella som en del av ett socialt projekt har betydelse för som diskurs hänvisar oftast till ”exotiska invandrar- samhällets fortsatta arbete med att hantera spängrupper”, utan varje kontakt med majoritets- ningar och konflikter. befolkningen samt till ett politiskt korrektiv. För att hantera mångfalden i samhället har idéer, Om ”Världskultur” som perspektiv program och lagar om ”mångkulturalism” prövats I museion-projektet som Göteborgs universitet utan att dessa klarat av att göra upp med de initierat för att möta det planerade världskulturmekanismer som faktiskt exkluderar människor. muséet presenteras två kunskapshorisonter – Utmaningen för de världskulturella perspektiven världskulturen som samtidsfenomen och världens är att försöka bygga upp ett förhållande till värl- kulturer som historiska, regionala och transnatioden som faktiskt ändrar de rådande maktförhållan- nella traditioner. Denna uppdelning är av central dena annars finns det en risk att ”vi” representerar betydelse. Världskultur är inte världens kulturer.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Den är snarare ett fenomen som följer av de flö- municera tillhörighet. En fördel med världsden och den distribution som iscensätts av samti- kulturbegreppet är att det har möjlighet att knyta dens levnadsvillkor. samman ett globalt medvetande med ett lokalt.
Utgångspunkten för världskulturella perspektiv En jämförelse med Agenda 21 på miljöområdet i Sverige är att skapa social och kulturell inklu- ligger nära till hands. Det handlar om att skapa en dering av efterkrigsinvandringen med företeelser långsiktigt hållbar utveckling såväl i världen som som berättar om världens mångfald. Det främsta i lokala samhällen. användningsområdet av begreppet världskultur finns därmed inom kulturpolitiken. Världskultur Världskultur som begrepp – en tredje sak? som kulturpolitiskt begrepp kan fungera som en En del forskare anser att de kategorier som vi ordanalytisk lins genom vilken vi kan ”se” och reflek- nar världen i inte längre är lika entydiga och självtera över de globala strömningarna och dess klara. Det finns behov av nya begrepp som pekar kulturella påverkan på människan. Denna analys ut nya aspekter och har förmåga att anlägga nya relateras fortlöpande till utformandet av en kultur- perspektiv på vardagen och dess koppling till den politik samt hur denna skall omsättas i en kreativ stora världen. Olika former av kategorisering finns praktik. Världskultur är med detta synsätt främst alltid lagrade i kulturella symboler, i normativa ett kulturpolitiskt perspektiv, en kompass in i en begrepp, i sociala institutioner och i den subjektiva ny tid. identiteten.
Den moderna människans identitetsformering En funktion för världskulturbegreppet skulle äger primärt rum i de sociala sammanhang där vi således kunna vara en ny, om än i dag något sudtillbringar den mesta tiden. Det betyder att hem, dig möjlighet, att beskriva den sammansatta verkskola, arbetsplatser, organisations- och fritidsliv ligheten – göra oss ständigt uppmärksamma på har central betydelse för analysen av kulturmöten hur de gamla kategoriseringarna fått oss att fastoch de bundna former som används för att kom- na i kulturella generaliseringar och myter basera-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
de på t ex nationalitet och etnicitet. En fokuse- hållanden som strukturerar handlingsutrymmen ring på världskultur skulle kunna ge utrymme för för individer, grupper och samhällen. I fokus står öppnare antaganden om människans tillhörighet, frågor om global kultur, kulturell identitet och få oss att höja blicken över det egna och se hur förhållanden i post-koloniala stater. Inte minst andra människor vävt sina universa. Här är den synliggörs den dominans som de västerländska post-koloniala diskussionen och analysen grund- perspektiven har och har haft, för förståelsen av läggande. världens kulturer. De uttryck som t ex kommu-
Tanken om universella kulturvärden som alla nicerar diffusa identiteter under namnet ”världsomfattas av har många implikationer vilket blivit kultur” kan förstås utifrån den teoribildning som uppenbart i takt med globaliseringens utbred- produceras av post-kolonialt inspirerade forskare. ning. De som tidigare beskrivits som underordna- Frågor kring världskultur måste ”ta mark” de skulle om de tog till sig de universella kultur- någonstans och det finns skäl att kritiskt fundera värdena erkänna sin underlägsenhet historiskt över hur detta sker. För att komma vidare på ett under kolonialismen. Det gamla koloniala mönst- konstruktivt sätt i arbetet med de världskulturella ret har således aktualiserats i samband med forsk- perspektiven måste nivån och fenomenen klarningen om ekonomi, politik och kultur under göras. Det centrala bör därför vara, och har för senare delen av 1900-talet. I denna forskning är Forum för världskultur varit att inte stödja prodet tydligt att kolonialismen fortfarande präglar jekt som inriktas på att exotisera det främmande. djupt rotade föreställningar och kategorier om Världskulturella perspektiv rymmer istället en människor, platser och nationer i vår tid. Den nya möjlighet som avvisar och ger förutsättningar för tolkningen av detta fenomen kallas därför post- ett ifrågasättande av den slentrianmässiga dikotokolonialism och syftar till att granska de maktför- min som människan ordnat världen i.
FORUM F
Målet med världskultur är att få den att bli en naturlig del av vår kultur. Ö
R V
Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4 december 1999. Ä
RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Nordisk utblick
Under de senaste åren har många sinsemellan olika kulturella rötter på de norska scenerna, har Norsk initiativ tagits i Norden för att fokusera på det Kulturråd sedan 1998 ansvar för utvecklingsprovärldskulturella och dess konstnärliga uttrycks- grammet för konst och kultur och det mångkulformer. Forum för världskultur har etablerat ett turella samhället, kallat Mosaikk. Programmet samarbete med organisationer med ansvar för skall synliggöra konstnärlig och kulturell mångdessa frågor i Norge och Danmark. Vi bedömer fald och etablera mötesplatser mellan olika foratt det även i framtiden finns mycket att vinna på mer av konst och kultur. Mosaikk skall bidra till att diskutera gemensamma strategier och arbeta att främja och integrera mång- och tvärkulturella för ett nordiskt kultursamarbete inom det världs- uttryck inom de etablerade konst- och kulturkulturella fältet. Nedan följer en kort redogörelse politiska åtgärderna och inom kulturinstitutioför några av utgångspunkterna för arbetet i Norge, nernas dagliga arbete. Danmark och Finland. Mosaikkprogrammet disponerar en ram på 5
miljoner NOK per år och ger stöd till omkring Norge 100 projekt och engångsinsatser. Precis som i Den norska regeringen har fastställt att kulturell Norsk Kulturråds övriga verksamhet står det mångfald är en styrka för hela samhället och att konstnärliga uttrycket i fokus. Ett ständigt ökande man inom alla områden bör verka för dialog, antal av projekten stöds i samarbete med Norsk samarbete och nyskapande. Kulturråds ämnesråd inom ordinarie ansvars- och
Som ett led i den norska regeringens önskan arbetsområden. Mosaikkprogrammet tar i huvudatt främja konstformer och uttryck med mång- sak utgångspunkt i det nationella kulturlivet och
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
de förändrade krav som ställs genom de senare enbart skall finnas i organisationernas mål och decenniernas invandring. De internationella kultur- strategier, utan även integreras i den dagliga verkkontakterna hanteras främst av det norska utrikes- samheten. departementet och biståndsorganet NORAD.
Norsk Kulturråd genomförde 1997 en gransk- Danmark ning av projekt och initiativ man behandlat mellan Även Danmark präglas av den ökade internatio- 1995 och 1997 samt omfånget av redan existeran- naliseringen. På senare år har flera initiativ till de offentligstödda kulturinitiativ riktade mot det kulturell mångfald påbörjats av det danska kulturmångkulturella samhället. I studien ingick för- ministeriet och av institutioner under ministeriet utom Norsk Kulturråd även Riksutstillinger, Riks- som t ex: konsertene, Riksteatret, Statens bibliotekstilsyn, Det Interkulturelle Netværk, bildades av en rad Norsk museumutvikling, Det norske filminstitutt, kulturinstitutioner 1999 och arbetar främst med Norsk forfattersentrum, Utledningsdirektoratet, informationsinsatser. Norges kunstnerråd, Fond for utøvende kunstne- Konferensen 1 + 1 = 3 i oktober 2000 samlade re och Norsk kassettavgiftsfond. erfarenheter och konstnärliga inslag från flera län-
Ungefär hälften av dessa institutioner hade der för att inspirera de danska kulturinstitutiogenom regleringsbrev fått Kulturdepartementets nerna till att i högre grad tänka och handla månguppdrag att prioritera eller på annat sätt uppmärk- kulturellt. samma den kulturella mångfalden i sitt arbete. Kulturministeriets Udviklingsfond upprätta- Studien visade att det finns stora skillnader i hur des 1998 och fokuserar på och ger ekonomiskt stöd institutionerna hanterar detta i praktiken. Institu- till konstproduktion inom det etniska och tvärtionerna upplevde att det mångkulturella fältet kulturella området. kräver särskild uppmärksamhet i form av både Projektet Det gode kulturmøde påbörjades mänskliga och ekonomiska resurser, om det inte sommaren 2000 och arbetar med insamling och
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
förmedling av lokala erfarenheter av möten mel- Arbejdsgruppen vedr. Etniske mindretals dellan kulturer. tagelse i det danske kulturliv. (Köpenhamn, feb-
Flera undersökningar och rapporter om etnis- ruari 1997) belyser bl a etniska minoriteters delka gruppers deltagande i kulturlivet har initierats: tagande i kulturlivet. Undersøgelse af etniske gruppers deltagelse i kul- Kulturministeriet har beslutat att formulera riktturlivet påbörjades under sommaren 2000 och linjer för en förnyad kulturpolitik med titeln Kulturfokuserar särskilt på kulturinstitutionerna. Resul- politik for ett kulturelt mangfoldigt Danmark. tatet publiceras under 2001. Denna väntas bli färdig under sommaren 2001.
Det flerkulturelle Danmark (Århus 1995) och Dessutom skapas möten med andra länder och På vej mod det flerkulturelle samfund. Rapport fra kulturer genom speciella instanser som t ex Center
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
for Kulturelt samarbejde med Udviklingslandene ökad tolerans och motarbeta rasism. När det gäl- (CKU) som grundades 1998 och verkar för ett ler kulturpolitiska åtgärder hanteras de av det kulturellt samarbete med s k utvecklingsländer. finska undervisningsministeriet som beviljar stats- Centret har en bred organisatorisk bas i det dans- understöd inom områdena ungdomsarbete, idrott ka samhället och finansieras till stor del med och kultur. Ministeriet skall ta med främjande av medel från utrikesdepartementet via bistånds- tolerans som ett kriterium då medel beviljas. I organet Danida. regeringens program för invandrar- och flykting-
Det nyligen upprättade Internationalt Kultur- politik (1997) konstateras att personer med utsekretariat skall fr o m 1 januari 2001 tillsammans ländsk bakgrund kan ge nya impulser till utveckmed Internationalt Kulturråd få ansvaret för lingen av Finlands ekonomi och nationella kultur kulturutbyte med de länder som inte räknas till samt verka som brobyggare i Finlands internatioutvecklingsländerna. nella relationer. Integration i det finländska sam-
Det överordnade ansvaret för integration av hället är en primärfråga för immigrationspolitiken flyktingar och invandrare i Danmark har Inden- medan de kulturpolitiska initiativen ännu är rätt rigesministeriet . Ministeriet ger i vissa fall stöd till blygsamma. insatser inom kulturområdet. Finland har även ett visst kulturutbyte med
utvecklingsländer inom ramen för det finska Finland biståndet. Under 1990-talet har Finland blivit ett allt mer Sammanfattningsvis kan sägas att man i Norge, mångkulturellt samhälle. Samtidigt har negativa Danmark, Finland och Sverige har valt olikartade attityder och rädsla för personer med utländsk bak- vägar i förhållningssätten till de världskulturella grund ökat. På grund av detta fattade den finska processerna. Frågorna är i många tillfällen uppregeringens olika ministerier 1997 ett beslut om delade mellan olika departement och det görs åtgärder inom förvaltningen för att åstadkomma ofta en rätt stor skillnad mellan det inhemska kul-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
turlivet och presentation av konst och kultur från ”Världskulturen och Norden” som arrangerades i andra länder eller kulturer. Dessa olikartade ut- december 1999 av Norsk Kulturråd, danska Cengångspunkter har enligt Forum för världskultur ter for Kulturelt samarbejde med Udviklingslangjort att det finns mycket goda förutsättningar för dene och Forum för världskultur i samarbete med ett aktivt och engagerat nationellt samarbete kring Svenskhemmet Voksenåsen, bör ses som ett försvärldskulturella frågeställningar och därmed även ta steg mot en gemensam insats för de världskulen möjlighet att etablera dessa frågor på ett kraft- turella frågorna. fullt sätt i det nordiska samarbetet. Seminariet
FORUM F
Valet står mellan kultur som konserverande eller förnyande,
Ö
som exkluderande eller inkluderande. R V
Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4 december 1999. Ä
RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Kommitténs verksamhet
Arbetet inom kommitté och programråd de organisationer där de är verksamma inom kul- Forum för världskultur kom på allvar igång med turområdet, kunde bli involverade. sitt arbete under hösten 1998 då regeringen för- För Forum för världskultur har det varit angeordnat såväl kommitté, programråd som huvud- läget att etablera ett trovärdigt förhållande till en sekreterare. En plan för verksamheten antogs rad kulturinstitutioner, grupper eller personer för 1999–02–25. att därigenom skapa förutsättningar för ett brett
Flera sammanträden har varit gemensamma spektrum av olika former av samarbeten. Bredför kommitté och programråd, men de sakkunni- den på kontakterna har också skapat förutsättga i programrådet har ej deltagit då kommittén ningar för ett mångfacetterat innehåll. fattat beslut om verksamhetens inriktning eller Vi konstaterade tidigt att det finns en stor enskilda projekts finansiering. Detta har varit en potential för ett aktivt utåtriktat arbete för en grundläggande princip för arbetet, och avsedd att organisation liknande Forum för världskultur. säkerställa kommitténs såväl som programrådets Behovet av intresserade, inventerande och diskutrovärdighet. terande myndighetsliknande aktörer är uppen-
Programrådets sakkunniga har haft en i flera barligen mycket stort bland kreatörer eller orgaavseenden känslig position. Deras uppgift har inte nisationer med olikartade kulturella referenser enbart varit att tjäna som en referensgrupp till som söker efter vägar för ett breddat världskultukommittén, utan det har samtidigt legat inom rellt perspektiv i sin verksamhet. deras uppdrag att väcka förslag där de själva, eller
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
I N F O R M A T I O N S A R B E T E tioner av större projekt, som genomförts på upp- Forum för världskulturs hemsida togs i bruk sen- drag av Forum för världskultur. Rapporter från sommaren 1999 under adressen www.forumkul- flera seminarier som kommittén varit delaktig i, tur.com. Sajten har bestått av en ingångssida med har också lagts ut på sidan. Den digitala kulturett aktuellt förord från ordföranden och länkar tidskriften Babels torn med texter kring världstill kommitténs direktiv, organisation och betän- kulturella frågeställningar har även den legat på kanden. Med hjälp av klickbara ikoner har man kommitténs hemsida. Tidskriften startades som kunnat få information om olika arrangemang och en agora för debatt där både kända och okända kulturhändelser som kommittén varit engagerad skribenter har fått ge sin syn på det mångkulturella i. Information om evenemangen har uppdaterats samhället. aktivt och även fungerat som ett arkiv med hjälp För att presentera vår verksamhet samt de av rubrikerna ”aktuella evenemang” och ”tidigare arrangemang och projekt som i olika omfattning evenemang”. Sidan har haft en länksamling till fått stöd av kommittén, har nyhetsbrev produceandra sajter med relevant information om det rats och distribuerats ungefär varannan månad. världskulturella området. Länkar till kommitténs Mellan juni 1999och december 2000 har totalt åtta hemsida har funnits från regeringskansliets hem- e-nyhetsbrev spridits till ett brett antal mottagare sida och från ett växande antal andra organisationer. som anmält sig som prenumeranter på kommit-
På försök har sajten haft en elektronisk anslags- téns hemsida. Vid vissa tillfällen har nyhetsbrevet tavla där privatpersoner, organisationer och arran- även distribuerats i tryckt form med ordinarie görer haft möjlighet att lägga in planerade världs- post. Nyhetsbrev, gamla som nya har funnits att kulturella evenemang eller att ge sina kommen- läsa på hemsidan och även distribuerats vid olika tarer till olika händelser. möten och seminarier.
Besökarna har även haft möjligheten att ta del av journalistiskt mer genomarbetade dokumenta-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Till informationsarbetet bör också räknas ett stort Riktmärken – Rösen antal möten av skiftande karaktär med företrädare I den verksamhet som Forum för världskultur på för institutioner, organisationer och enskilda per- olika sätt har varit engagerad i, är följande fenosoner inom kulturlivet, som kansliet har arrangerat. men återkommande och bör relateras till interna-
Informationen till de organisationer i Norge tionell, nationell, regional och lokal nivå. (Mosaikkprogrammet inom Norsk Kulturråd) och Danmark (Center for Kulturelt samarbejde med Kulturpolitiken Udviklingslandene, CKU), med ett i flera avseen- På internationell nivå handlar världskultur som den likartat uppdrag som Forum för världskultur, projekt om att förverkliga globala mänskliga spelledde till att kommittén i samarbete med Svensk- regler inspirerade av bl a UNESCOs arbete. hemmet Voksenåsen tog initiativ till ett gemen- Den nationella kulturpolitiken har skapat samt nordiskt möte som genomfördes den 2–4 nationella strukturer med demokratiska mål som december 1999 under rubriken ”Världskulturen därigenom också blir öppningar mot världskultuoch Norden”. Seminariet samlade ett brett spek- rella processer. I dessa strukturer återfinns regiotrum av aktörer med ett intresse för en utvidg- nala och kommunala organ med uppgift att inom ning av det världskulturella perspektivet i sina sina områden hitta vägar till förverkligandet av de respektive länder och resulterade i ett intensifie- kulturpolitiska målen. En del av den problemrat arbete för att med ny teknik förbättra infor- bilden är att så förhållandevis stora delar av de mationen, och därmed även planerings- och ekonomiska resurserna och det professionellt verksamarbetsförutsättningarna för världskulturella samma kulturlivet är bundna vid storstäders cenarrangemang i Norden. Forum för världskultur trala delar medan centrum för de flesta männihar ingått i den arbetsgrupp som planerar ett skor betyder i periferin i relation till resurser och andra seminarium i början av 2001 som skall professionalism. Detta innebär ett försprång för handla om nätverk, IT och världskultur. det centrala och det etablerade och en svårighet
FORUM F
På sikt måste institutionerna ta intryck av omvärldens förändringar. Ö
R V
Ur rapport från projektet ”Världskulturserien” Kultur Jönköpings Kommun. Ä
RLDSKULTUR
för tillkomsten av nya perspektiv, som de världs- som visar att möjligheterna finns. Man bör dock kulturella, och den lokala nivån. samtidigt hålla i minnet att det inte ens på musik-
Det behövs en större medvetenhet om den sidan är så att de världskulturella exemplen lyckats här situationen hos samtliga kulturpolitiska aktö- bryta sig in från marginalen. Bland alla landets rer. Den statliga kulturpolitiken måste samspela musikensembler med årliga verksamhetsmedel med den lokala nivån för att locka fram och stödja finns ingen ”världsmusikensemble”. initiativ som har växtkraft. Satsningar med världs- På teaterområdet har en stor del av diskussiokulturella förtecken bör ha förutsättningar att nen kommit att handla om skådespelarnas natiominska en marginalisering och segmentering i nella och kulturella bakgrund och mindre om hur kulturlivet och skapa en större bredd i utbud och och vad man skall spela för att synliggöra de världsdeltagande. kulturella perspektiven i samhället. De försök som
gjorts på Skånes Dansteater i Malmö under Lena Institutionerna Josefssons ledning och inom Backa Teater i Göte- Flertalet kulturinstitutioner har en stor potential borg är i många avseenden lysande exempel på med avseende på de världskulturella processerna. vad som kan åstadkommas inom institutionerna. Längst har man kommit inom musikområdet på Grundförutsättningarna är vilja och kunnande. denna vandring och svårast förefaller det att vara för teaterinstitutionerna. Stockholms kulturhus Arrangörerna och Riksutställningars samarbete kring ”Gud har För att världskulturprocessen skall kunna utveck- 99 namn”, Rikskonserters utvecklade samarbete las och spridas krävs arrangörer. Under slutet av med föreningen Selam för att ge ytterligare kraft 1990-talet startade kulturföreningen Selam dans åt världsmusiken eller Stockholms Konserthus sa- och musikarrangemang som "FolkoFolk", "African marbete med Re: Orient som möjliggjorde den nights" och skolprogrammet "WOW". Denna typ första ”Oud-festivalen” i Sverige är alla exempel av arrangemang har även genomförts i Göteborg
FORUM F
Vi valde att söka en ensemble med inbördes Ö olika kulturell bakgrund.
R V
Ä Ur rapport från Orionteaterns uppsättning ”Josef och hans bröder”.
RLDSKULTUR
och Malmö/Lund och tjänar som exempel på nya Peter Oskarson sökt nya berättarformer genom strukturer med nätverk som binder samman inter- att närma sig indiska, afrikanska och kinesiska nationella artister med lokalt verksamma grupper teatertraditioner i workshopsform. Det folkliga i Sverige. Det finns arrangörer av speciella världs- svenska berättandet kan där stimuleras att söka kulturella evenemang i de nordiska länderna och nya vägar som kan sätta långvariga spår. Produki de flesta större städer. Vid det nordiska semina- tionbolaget Intercult arbetar för nya produkriet ”Världskulturen och Norden” i december 1999 tionsmodeller för att få fram nyskriven dramatik bekräftades att flertalet arrangörer önskade ett och scenspråk. Musikern Ale Möller har tillsamutvecklat informationsutbyte för att både öka mans med kollegor prövat ett "väldsmusiklaborakunskapen och möjligtvis något förbättra ekono- torium" där olika musikaliska traditioner möts min på gästspel och festivaler. Vid sidan av infor- och interagerar. Andra mötesplatser är mer pubmation krävs även idéutveckling för publikarbete lika, som t ex Södra Teatern och Stallet i Stockoch ett bredare arrangörsskap. holm eller Jeriko i Malmö.
Rapporteringen kring en rad projekt stryker också under behovet av en betydande höjning av Festivaler kompetensen, vilket bl a bör ske genom att man Festivalerna inom världskulturområdet har under vid nyrekrytering månar om att få en ökad och de senaste decennierna genomgått olika faser avrelevant kompetens för hantering av frågor med seende inriktning och ideologi. Falu folkmusikvärldskulturella perspektiv. festival, Re: Orient, Scensommarfestivalerna och
Göteborgs Dans & Teater Festival är samtliga på Mötesplatser olika sätt exempel på festivaler som lyckats bryta Det finns många olika behov av mötesplatser för ny mark. Festivalerna har genom sin form förutatt finna konstnärliga uttryck för världskulturella sättningar att gå före institutionerna och peka ut perspektiv. I "Världsteaterprojektet" har regissören spår som kan utveckla den kulturella mångfalden.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Gästspelen projekt. Formerna har växlat från att vara intresse- Gästspel kan vara både en metod för egen konst- rad samtalsparter till konkreta förslag rörande olika närlig utveckling och ett inspirerande komple- tillvägagångssätt i frågor om andra samarbetsparter, ment till det konstnärliga utbudet i Sverige. Det dokumentation, information och sammandragenda hållbara syftet är därför att introducera det ningar med andra tänkbara bidragsgivare. som är konstnärligt intressant. Detta är i synner- De följande projekten är samtliga relaterbara het angeläget men inte helt oproblematiskt. Det till en eller flera av deluppgifterna i uppdraget för förefaller vara en angelägen uppgift att på olika Forum för världskultur. sätt hitta vägar för att öka kontaktytorna i anslut- Vi har bedömt det som angeläget att ge en ning till gästspel som nu alltför ofta likt en blixt samlad beskrivning av dessa projekt även om en lyser upp natthimlen ett kort ögonblick utan att del redan finns omnämnda i vårt delbetänkande. lämna några mer avgörande spår efter sig. Ett ut- Anledningen är framförallt att det finns iakttagelvecklat tänkande kring gästspel kräver fler strate- ser som kan vara av värde att ta till vara eller att giska vägval av institutioner och fria aktörer, men utveckla för fortsatta försök. Vi ger oss däremot också av anslagsgivande myndigheter så att det inte in på mer hypotetiska resonemang om och blir möjligt att förlänga och utvidga dessa gäst- på vilket sätt projekten hade kunnat realiseras spels betydelse. utan ett stöd från Forum för världskultur. Vi nöjer
oss med att konstatera att man i de allra flesta Projekt med stöd av Forum för världskultur projektrapporter som lämnats in efter projektens Kommittén har under sin verksamhetsperiod gett genomförande konstaterar att stödet – i ekonoekonomiskt stöd till ca 50 olika projekt till en sam- miskt avseende eller på annat sätt – varit av stor, lad kostnad av drygt 10 miljoner kronor. Utöver och i en del tillfällen avgörande betydelse för ett det ekonomiska stödet har Forum för världskultur framgångsrikt genomförande. även på annat sätt engagerat sig i flertalet av dessa
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Forum för världskultur har velat vara en pådrivare att de kan tjäna som ”fixstjärnor” samt att de har när det gäller att synliggöra det breda spektrum en sådan omfattning och karaktär att det är möjav konst och kultur som finns i dagens Sverige. Vi ligt att relatera utfallet till insatser från Forum för har styrts av ett antagande om att ett breddat världskultur. världskulturellt utbud i Sverige skapar förutsättningar för en mångfacetterad och kraftfull konst- F Y R A F I X S T J Ä R N O R S O M B L E V T R E närlig utveckling, och förbättrar möjligheterna för ”Världsteaterprojektet”, ”Världsmusik och dans”, kvalificerade kulturkontakter med andra kulturer, ”Gud har 99 namn” och ”Världsmusiktältet” är andra länder och framförallt nya publikgrupper. samtliga stora och vart och ett på sitt sätt kom-
En viktig hörnsten för vår verksamhet har varit plicerade projekt, sinsemellan mycket olika men ambitionen att arrangörsskapet skall ligga hos förenade i sin strävan att etablera mötesplatser andra än Forum för världskultur för att därige- för personer med erfarenheter från olika kulturelnom förbättra möjligheterna för de inblandade la processer. I materiell mening förutsatte samtparterna för eget lärande och ansvarstagande. liga dessa projekt ekonomiska resurser i en stor-
Kommittén gjorde tidigt den bedömningen leksordning, som med tanke på de befintliga strukatt vår verksamhet skulle rymma ett antal större turerna inom offentlig bidragsgivning krävde en projekt med en sådan omfattning och utformning samsyn från en rad olika håll, för att projekten
skulle gå att förverkliga.
I immateriell mening förutsatte vart och ett av
projekten en utvecklad idé, en föreställning om
varför detta är viktigt och en förmåga att kunna
finna former för hur denna idé skulle kunna gestal-
tas så att den berörde även andra än idégivarna.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
För Forum för världskultur utgjorde dessa här möjligtvis återfinna förlorade former för sceniskt summariskt redovisade faktorer, en grund till var- berättande. för vi beslutade att på ett kraftfullt sätt engagera Den processen har genom åren avsatt olika oss i dessa projekt. konstnärliga spår i såväl större uppsättningar som
Vår strävan har varit att bidra till att skapa så- ”Den stora vreden”, ”Amledo” eller i mindre verk dana förutsättningar att de här projekten skulle gå som iscensatta folkliga berättelser. Under flera år att realisera på ett sätt som låg i linje med idé- har det utvecklats kontakter mellan Gopalan Venu, givarnas grundtankar. Det var dessutom ange- Kutiyattam-mästare från Kerala, Indien, Ma Ke, läget att vårt engagemang också skulle skapa erfa- jingju-mästare från Shanghai, Kina och Peter renheter av nya samarbetsformer, möjlighet till Oskarson. Dessa kontakter utvecklades underny kunskap om det världskulturella områdets hand till en önskan om att under en lite längre tid potential och därmed också kunna tjäna som kunna pröva sina tankar i ett samarbete mellan inspiration för andra till fortsatta initiativ. dem och skådespelare från deras respektive teat-
rar. Genom ett ömsesidigt lärande av varandra Världsteaterprojektet ville man se hur det skulle var möjligt att produ- Världsteaterprojektet hade en lång förhistoria cera en gemensam föreställning med bibehållaninnan det blev ett ärende för Forum för världskul- det av den ömsesidiga respekten. Man ville desstur att ta ställning till. utom se hur erfarenheterna av ett sådant samar-
Under de senaste decennierna har regissören bete på olika sätt skulle kunna utveckla och ge Peter Oskarsons tankar och strävan efter att ska- nya aspekter på den egna teatertraditionen. pa en möjlig folklig teatertradition löpt parallellt Inför det samarbetet, som inleddes med en med kontakter och ett sökande efter element gemensam workshop i Indien under december inom utomeuropeiska teatertraditioner som kan 1998 – januari 1999 och därefter följdes av en ge svensk teater möjligheter att utveckla, eller längre arbetssejour i Sverige under sensommaren/
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
hösten 1999, utvidgades kretsen till att också om- gångspunkter och sina erfarenheter av arbetet fatta skådespelare och musiker från Moçambique. som då hade pågått under ett par månader. I det
För Forum för världskultur framstod det tidigt sammanhanget spelades också en scen ur föresom angeläget att samordna information för att ställningen upp för de inbjudna från olika kulturolika offentliga bidragsgivare skulle kunna fatta institutioner och organisationer. beslut om stöd till Världsteaterprojektets plane- På uppdrag av Forum för världskultur gjordes rade arbetsperiod i Sverige under hösten 1999. en grundlig journalistisk dokumentation av hela För det sammanhanget beviljade Forum för världs- arbets- och föreställningsperioden i Sverige. Dokukultur ett större ekonomiskt stöd, som tillsam- mentationen har tillsammans med bilder från mans med stöd från andra bidragsgivare kom att arbetet funnits tillgänglig på kommitténs hemgöra det möjligt att genomföra både en längre sida. Materialet har gett goda möjligheter att få arbets- och repetitionsperiod och ett antal före- såväl en uppfattning om vad det i mer vardaglig ställningar i enlighet med de uppgjorda planerna. mening innebär att genomföra ett samarbete som Forum för världskultur tog också initiativ till ett utmärkt världsteaterprojektets avsikter, som en seminarium på den Svenska Teaterbiennalen i konfrontation med en rad av de konstnärliga fråge- Norrköping i maj 1999 under vilket utgångspunk- ställningar som aktualiserades och på olika sätt terna för det kommande arbetet redovisades för illustrerades under arbetets gång. en stor del av det samlade teatersverige. Arbetsperioden på Helsingegården i Järvsö och
I november 1999 genomförde Forum för världs- föreställningarna där, i Bollnäs och på Orionkultur i samarbete med Kulturdepartementet ett teatern i Stockholm avslutades i månadsskiftet seminarium på Elverket, Kungliga Dramatiska november – december 1999 för att följas av en Teatern, med rubriken ”Rötter som förenar och fjortondagars period med workshops i maj 2000. befriar” där bl a företrädare för de olika samarbe- Även vid denna sejour medverkade merparten av tande teatrarna redogjorde för sina respektive ut- de som varit med i det tidigare arbetet.
FORUM F
Världens teatertraditioner behöver varandra för att överleva.
Ur projektbeskrivning för ”Världsteaterprojektet” 1999. Ö
R V
Ä RLDSKULTUR
I anslutning till Göteborgs Dans & Teater Festival i heterna att få fram ekonomiska förutsättningar augusti 2000 samlades på nytt ”de fyra mästarna” för arbeten liknande detta är uppenbara, men fråför att under ett av festivalens seminarier presen- gan är om inte ett större problem för projektet är tera en del av sina erfarenheter av arbetet samt svårigheten att bredda basen för arbetet inom det att lägga fast planerna för de kommande årens sa- svenska teaterlivet. Att skapa lika långsiktiga allimarbete. Planerna sträcker sig i tid fram till 2003 anser och ett intresse för de nämnda perspektioch omfattar såväl arbete med att få fram ett ma- vens möjlighet inom svenskt teaterliv är tydligen nus vardera från de fyra samarbetande teatrarna en minst lika angelägen som svår uppgift. Detta som fortsatta konkreta samarbeten mellan en del är ett komplicerat men rimligtvis mycket angeav de som har medverkat i projektet. Tankarna är läget konstnärligt forskningsarbete med en rad sedan att ett gemensamt repetitionsarbete kring potentiella förgreningar till teatrar, teaterutbildett av de producerade manusen skall kunna leda ningar och andra aspekter av teaterlivets utveckfram till en premiär i Sverige under hösten 2002 ling. Det finns för framtiden därför anledning att och en därpå följande turnéperiod med föreställ- söka vägar för att stimulera en ökad nyfikenhet ningar i Kina, Moçambique och Indien. Det tål för dessa processer och bryta den tystnad bland att understrykas att detta är planer, men det är kritiker och debattörer som ganska snart infann också de perspektiv som de involverade i Världs- sig efter den relativt stora och positiva uppmärkteaterprojektet har för sitt fortsatta arbete. I Sve- samheten i samband med föreställningarna. rige har projektet nu sin bas inom Folkteatern i Att detta är en långsiktig process, som inte Gävleborg. skall eller ens kan slutgiltigt bedömas efter sina
I fråga om långsiktighet och perspektiv liknande dem som Världsteaterprojektet förmått etablera och arbeta efter, är detta i flera stycken en isolerad företeelse inom svensk teater. Svårig-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
enskilda resultat, bör enligt vår mening snarare svaga kulturföreningen Selam att genomföra leda till att den bedöms efter sina avsikter. sitt arbete. Vår bedömning var att det snarast låg
Att bryta en kulturell isolering, att förmå sig inom ramen för ordinarie bidragsgivare såsom till att försöka definiera sin egen position i den Stockholm stad, Stockholms läns landsting samt egna traditionen genom att lära från andra kultu- möjligtvis Statens kulturråd att värdera, och ta rella processer, är en viktig uppgift när det gäller ställning till hur man fortsatt ville stödja Selams att öka den kulturella mångfalden i svensk kultur. verksamhet. Ekonomiskt bidrag har också fort-
sättningsvis beviljats från dessa instanser, men Världsmusik och dans inte i en sådan omfattning att det skulle ha säker- ”Världsmusik och dans” har varit en samlings- ställt verksamheten. rubrik för flera olika projekt med gemensam Resurserna inom Forum för världskultur skall nämnare. Idégivare har varit kulturföreningen enligt uppdraget bland annat användas för att ini- Selam, som under Kulturhuvudstadsåret 1998 tiera, stimulera och samordna verksamheter inom lyckades nå stora publika framgångar genom att det världskulturella fältet, inte för att trygga överpå ett slagkraftigt sätt genomföra dans och musik- levnaden för verksamheter som redan visat sig arrangemang med i huvudsak invandrade musiker framgångsrika. bosatta i Sverige. Vår bedömning av det arbete som Selam gjort
”Världsmusik och dans” blev tidigt en angelä- i Stockholm var att det var av en sådan kvalitet att gen fråga för Forum för världskultur att förhålla vi borde ta initiativ till, och se i vilken grad dessa sig till. Här fanns redan en verksamhet, som för- erfarenheter också var överförbara till åtminstone mått visa upp både publika och innehållsmässiga andra storstadsområden. framgångar. Kulturhuvudstadsåret led mot sitt Samtal med såväl Selam som Svenska Riksslut, och därmed de extra resurser som gjort det konserter visade mycket snabbt att det fanns goda möjligt för den ekonomiskt sett resursmässigt förutsättningar för ett mer utvecklat samarbete
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
mellan Selam, som en framgångsrik men resurs- Samarbetet mellan Selam och Svenska Rikskonmässigt svag organisation och Svenska Rikskon- serter har därefter bedrivits under två år. För det serter som en resursmässigt stark kulturinstitu- första året innebar överenskommelsen att Forum tion som såg en möjlighet att genom samarbetet för världskultur beviljade Selam ett ekonomiskt utveckla och förnya sitt arbete på folkmusikom- bidrag som täckte en halv årslön samt en betyrådet. dande del av kostnaderna för de arrangemang
För Forum för världskultur var det också ange- som skulle genomföras i de två angivna områdeläget att undersöka om det fanns ett intresse i na samt en fortsatt verksamhet i Stockholm, mot Göteborg och Malmö/Lund att genomföra liknande att Rikskonserter finansierade den andra halvan arrangemang som så framgångsrikt genomförts i av årslönen samt administrativa kostnader. Under Stockholm. ”FolkoFolk” på Münchenbryggeriet, år två har Rikskonserter ökat sitt ekonomiska åta- ”African nights” och skolungdomsprogrammen gande och i enlighet med parternas önskan har ”WOW” på jazzklubben Fasching i Stockholm Forum för världskultur gett det ekonomiska stöhade visat att det var möjligt att både nå en stor och det till Rikskonserter. Ett tungt vägande argument såväl etniskt som åldersmässigt brett sammansatt i den diskussionen var från Rikskonserters sida att publik. Samtidigt hade man lyckats introducera det skulle vara lättare att göra egna interna omett stort antal mycket skickliga invandrade musiker, prioriteringar till fromma för projektet om det låg av vilka de flesta tidigare var helt okända i Sverige. som en del inom Rikskonserter istället för att vara Därmed möjliggjordes också levande möten med något som i strikt formell mening var ett bidrag musik som har sitt ursprung från olika delar av från Rikskonserter till Selam för att möjliggöra världen som nu är en del av det svenska musiklivet. samarbetet. Man kan inte dra några långtgående
Gensvaret från såväl Malmö/Lund som Göteborg generella slutsatser angående den ena eller den angav att det fanns ett intresse för att pröva och andra modellens för- och nackdelar efter den här vidareutveckla grundkonceptet från Stockholm. tiden. Rikskonserter har gjort betydande omprio-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
riteringar under år två till fromma för en utveck- För att förekomma en sådan situation tog Forum ling av samarbetet. Det har uppenbarligen också för världskultur under våren 2000 initiativ till ett varit av avgörande betydelse att Rikskonserters möte med Selam och Rikskonserter samt berörda chef starkt har engagerat sig i säkerställandet av myndigheter och förvaltningar inom stat, Stocksamarbetet med Selam. holms kommun och Stockholms läns landsting
Rent principiellt bör man undersöka och för att diskutera hur man såg på möjligheterna för vidareutveckla olika former för hur ett mer for- en fortsättning på projektet ”Världsmusik och maliserat samarbete mellan en kulturinstitution dans”, ett av alla parter mycket lovprisat projekt. och en resursmässigt svagare part kan se ut. Det- En av de mest betydelsefulla öppningarna vid det ta bör göras utan att man riskerar vare sig den samtalet var att man inte fick begränsa sitt seende senares möjlighet att agera eller att samarbetet till vilka resurser som eventuellt finns tillgängliga uppfattas som tillfälligt och därför blir marginali- av bidragsmedel utan att det istället var angeläget serat inom institutionen. Av vad vi har kunnat att se om det fanns andra former för samverkan utröna har samarbetet i det nu aktuella projektet som skulle kunna skapa en fortsättning. Ett sådan fungerat mycket bra men vi har också sett andra område skulle skolkonsertverksamheten inom exempel på hur institutioner har uppenbara svå- såväl kommun som landsting kunna bli. En väl righeter att hantera samarbetsprojekt med exter- avvaktande hållning från samtliga parter gör att na projektledare på ett sätt som förhindrar just osäkerheten fortfarande är större angående frammarginalisering. tiden för Selam, som en betydelsefull aktör inom
Långsiktiga effekter och svårigheter i samar- det världskulturella fältet, än vad den enligt vår betet mellan Selam och Rikskonserter kommer mening borde vara. med stor sannolikhet att bli uppenbara när det När det gäller försöken med att tillämpa inte längre finns några extra resurser från Forum erfarenheterna från FolkoFolk och WOW i Göteför världskultur eller någon annan bidragsgivare. borg och Malmö/Lund har de flesta arrange-
FORUM F
Världsmusik kan beskrivas som ljudet av en blandad värld – en värld där människor från skilda håll möts och skapar ny musik. Ö
R V
Ur rapport från Selam och Rikskonserters projekt ”Världsmusik och dans”. Ä
RLDSKULTUR
mangen kunnat genomföras med mycket gott resultat. De svårigheter som har avrapporterats har framför allt handlat om att hitta rätt lokal samarbetspartner som har ett sammanfallande intresse med Selam/Rikskonserter och en upparbetad infrastruktur när det gäller att skapa de rätta förutsättningarna för framgångsrika arrangemang med världsmusik och dans. Det lokala ekonomiska ansvaret måste öka betydligt för att de nu genomförda åren skall kunna fortsätta. I Stockholm har arrangemangen fortsatt att locka en stor publik. En odiskutabelt positiv effekt har varit att många av de medverkande musikernas attraktivitet har ökat vilket inneburit att de i större utsträckning engageras även för andra arrangemang. I kontrast till detta bör också påpekas att det förefaller som om publikframgångarna i växande grad är relaterbara till antalet internationella gästartister och världsstjärnor. Detta i sin tur innebär betydande kostnadsökningar som svårligen låter sig kompenseras av ökade biljettintäkter.
Trots positiva publiksiffror kommer dessa arrangemang även fortsättningsvis att förutsätta
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
bidrag eller annan form för medfinansiering av samma beslut som kunde möjliggöra ett förverkoffentliga medel. ligande, samt i ett konstruktivt samspel med i
första hand Stiftelsen World Wide Wisdom, Gud har 99 namn Kulturhuset och Riksutställningar komma fram Att öka nyfikenheten för ny eller fördjupad kun- till en breddning av de ursprungliga planerna. Proskap och respekt för den kulturella mångfalden grammet kom efter hand även att omfatta intervar tungt vägande faktorer inför Forum för världs- nationella musikgästspel, teaterföreställningar, kulturs engagemang i ”Gud har 99 namn”, som mångreligiösa musikprogram, författarkvällar och producerats av Stockholms Kulturhus och Riks- möjligheter för besökarna att själva pröva olika utställningar i samarbete med Stiftelsen World sångtekniker med anknytning till olika religioner. Wide Wisdom. Den senare organisationen är Utställningen med tillhörande programverkockså idégivaren till projektet vars grundsyfte är samhet invigdes i februari 2000 på Kulturhuset att tjäna som en vägvisare in i det mångreligiösa och pågick fram till slutet av april. Turnéversio- Sverige. nen hade sin första invigning i Katrineholm hösten
Forum för världskultur ansåg det vara angelä- 2000. På grund av det stora intresset för utställget att kunna utveckla former för ett samarbete ningen från en rad mindre orter och olika organimed Kulturhuset och då i första hand när det sationer har Riksutställningar med visst stöd från gällde den del av vårt uppdrag som gällde kultur- bl a Forum för världskultur även tagit fram en och samhällsdebatt samt verksamhet inom scen- miniutställning helt och hållet efter den stora området, med en inriktning på andra kulturella utställningens koncept. Båda utställningarna var influenser än den traditionellt västerländska. redan innan de påbörjade sina turnéer bokade
”Gud har 99 namn” visade sig i hög grad vara flera år framöver. På Kulturhuset blev utställen sådan projektidé där det fanns en möjlighet för ningen en av de allra mest besökta utställningarna Forum för världskultur att både bidra till gynn- under husets 25-åriga historia.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
För vår del var det angeläget att få till stånd ett att pröva på blev ledord, även om det inte uteslöt samarbete med Kulturhuset för att därigenom ett par internationella gästspel. Det framkom stimulera en utveckling mot en breddning av de relativt tidigt att om en sådan utvidgning av utvärldskulturella perspektiven i något andra banor ställningen skulle bli möjlig att genomföra, så förutän vad som varit fallet under de senare åren. Att satte det en extern producent finansierad av Forum kunna bli en central och angelägen konstnärlig för världskultur. mötesplats även för de stora grupper som ännu I den allmänna utvärderingen efter det att inte kände sig delaktiga i Kulturhusets hela verk- projektet ”Gud har 99 namn” hade avslutats på samhet, var en av den dåvarande kulturhus- Kulturhuset framgår att satsningen på en komchefens uttalade visioner i anslutning till projek- pletterande programverksamhet i de flesta avsetet Gud har 99 namn. Att vinna personalens lust enden var mycket framgångsrik. Det gäller då i och engagemang bedömdes som en avgörande synnerhet de internationella gästspelen men även fråga för att Forum för världskultur skulle kunna en sådan programserie som ”Sjung dig religionerengagera sig i en utvidgning av det ursprungliga na runt”, som lockade till sig många nyfikna som projektet. Efter ett antal idéseminarier där syftet genom sin egen sång fick inblickar i andra kultuvar att knyta samman kunniga personer med rer och deras religiösa musikskatter. Framgångarna erfarenheter av religion och konst/kultur med med i synnerhet de olika musikprogrammen födde Kulturhusets producenter blev det möjligt att i sin tur tankar om att det även borde vara angeenas om en projektbeskrivning som gick ut på att läget att komplettera de två turnéversionerna av sida vid sida presentera olika konstyttringar inom utställningen med musik. På större orter kommer musik, litteratur och teater med koppling till de man förhoppningvis att kunna genomföra konserolika religionerna. Interaktiviteten från den stora ter eller andra musikaliska inslag. För att åstadutställningen skulle även eftersträvas när det gäll- komma ett högkvalitativt komplement till den de programverksamheten. Närhet och möjlighet typen av arrangemang har Forum för världskultur
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
i samarbete med skivbolaget Diesel music produ- man bör dra nytta av vid den fortsatta utveckcerat en CD med samma namn som utställningen lingen av världskulturella perspektiv vid komoch som genom Riksutställningars försorg kom- mande planering av verksamhet inom såväl Kulmer att finnas med i utställningarna samt till för- turhuset som Riksutställningar. säljning. Skivan säljs även via traditionella kommersiella kanaler. Världsmusiktältet
Ett sidoprojekt av den här omfattningen inom Detta projekt var tänkt att genomföras som en ett redan stort projekt innebär att befintliga landsomfattande turné under sommaren 2000. I strukturer inom de inblandade institutionerna flera avseenden hade projektet de kvaliteter som sätts på prov. Det som har framkommit av rap- skulle ha placerat det bland andra fixstjärnor både porteringen från de här projekten understryker med avseende på det kvalitetsmässiga innehållet vikten av att institutionen som helhet känner och men också för de värdefulla erfarenheter alla intar sitt ansvar om problem uppstår. När man en volverade skulle kunna göra alltifrån medverkangång har sagt ja till ett samarbete är det viktigt att de artister till lokala arrangörer. På grund av ett tydlighet och delaktighet fylls med ett reellt inne- allvarligt sjukdomfall i en av de mest centrala ledhåll, i synnerhet i de fall samarbetet involverar ningsfunktionerna fick projektet avblåsas efter externa aktörer. nära nog ett års förberedelsearbete.
Att sammanfläta ett stort antal olika aktörer Världsmusiktältets turné i Sverige skulle erbjudit och olika sidoaktiviteter på så sätt som har varit konserter med musiker och dansare med kultufallet med ”Gud har 99 namn” kan förhoppnings- rella rötter i olika kulturer, danskvällar och specivis innebära att erfarenheterna av dessa arrange- ella barnkonserter till en rad platser i Sverige som mang kan öppna nya kontaktytor. Det är vår upp- inte är de storstadsområden som annars i så hög fattning att detta projekt vid sidan om det starka grad utgjort den världskulturella arenan. Projektet publika gensvaret har blottlagt sammanhang som har varit av en sådan omfattning och innehållit så
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
pass många olika aspekter att vi bedömde att det konsulenterna kunna spela en viktig samordnande skulle vara angeläget med en dokumentation, där roll. Även för turnérandet av projekt liknande även personer utanför arbetsprocessen skulle ha en ”Gud har 99 namn” skulle ett sådant nätverk möjlighet att följa och dra lärdomar av de gjorda kunna spela en viktig roll. erfarenheterna. Hela processen skulle enligt vår mening komma att innebära en intressant inven- A N D R A S T J Ä R N S K O T T tering av såväl konstnärliga frågeställningar kopp- Teater/dans lade till innehållet, som yttre frågor av mer prak- Teaterområdet i Sverige har under senare år inte tisk natur när det gäller att kunna genomföra en kännetecknats av ett brett intresse för möjligturné av det här slaget. heterna att på olika sätt reflektera de världskultu-
Det finns en rad skäl som talar för det önsk- rella processerna vare sig på scenen, i nya provärda i att en turné liknande denna kan genom- duktioner eller genom ett brett och nyfiket föras under de närmaste åren eftersom den enligt sökande efter föreställningar från länder utanför vår bedömning skulle bredda diskussionen om de en västerländsk kultursfär. Södra teatern, med ett världskulturella processernas möjligheter ut över uttalat uppdrag i den riktningen, har uppenbarligen hela landet. Den skulle också kunna skapa en rad svårare att finna intressanta teaterproduktioner givande möten mellan olika arrangörer och lokala än de musikproduktioner som man med stor framorganisationer. Förberedelsearbetet med att skapa gång presenterar. lokala förutsättningar för en turné med Världs- Teater blir lätt en mycket kostsam konstform, musiktältet visade redan med stor tydlighet beho- vilket av flera har framhållits som en starkt dämvet av ett nätverk av lokala/regionala presentatörer pande faktor vid nyorientering och experiment. vid sidan av de redan etablerade folkmusikfesti- Det kan därför finnas all anledning att fortsättvalerna. I sådana nätverk skulle de på annan plats ningsvis sträva efter att med större lyhördhet lyssi detta betänkande presenterade världskultur- na efter initiativ och tankar med ambitioner att
FORUM F
Det var roligt att prova kläder. Jag såg ut som en arab – och jag är en!
Ö Från gästboken till utställningen ”Gud har 99 namn”
R V
Ä RLDSKULTUR
kunna gestalta de delvis nya förutsättningar glo- sig ur ett nära nog förlamande grepp från en väsbaliseringen skapar, och som tenderar att tränga terländsk teatertradition. Föråldrade normer och in i all mänsklig verksamhet. De processerna är oförmågan att se förändringar i världen och i det redan på gång från olika håll och tar sig olika for- svenska samhället var enligt Niklas Brunius de mer. För att stimulera och skynda på finns enligt faktorer som förhindrar att bryta vaneseende och vår mening många hinder att komma runt och återknyta till teaterns – konstens – förmåga att fallgropar att passera. De djupaste av dem alla skapa ny identifikation. och mest dömda att misslyckas blir säkert alla Detta till trots så saknas det inte försök att på försök att skapa ”världskulturell teater” med goda olika sätt reflektera vårt samhälle i scenisk gestaltpolitiska avsikter vare sig det gäller skapandet av ning. ensembler eller annat. De projekt som vi har kunnat stödja är dels
Under rubriken ”Världen på svenska scener” den internationella teatergruppen Kalejdoskops genomförde Forum för världskultur tillsammans produktion av föreställningen ”Malmö City Intermed Svensk Teaterunion ett halvdagsarrangemang national”, som vill skildra de olikheter och likheter till vilket ett stort antal personer och teatrar hade som staden döljer. I det sammanhanget har också inbjudits att vittna om sitt arbete. I det samman- Forum för världskultur på olika sätt försökt stihanget påpekade Niklas Brunius i ett mycket mulera till en förutsättningslös inventering av vilka starkt inlägg, som andades både bitterhet och ilska, möjligheter till samarbete som skulle kunna finatt huvuddelen av svensk teater inte förmått bryta nas med Malmö Dramatiska Teater. Resultatet av
det arbetet har intill nu inskränkt sig till samver-
kan när det gäller biljettförsäljning. Situationen
på Malmö Dramatiska Teater har uppenbarligen
varit för turbulent för att idéer om vidare samar-
bete skulle kunna utvecklas.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Stockholms stadsteater gjorde under hösten 1999 bör vara att man möjligtvis skall vänta med ett en serie kvällar kallade ”Under samma himmel” första steg om man inte är beredd att ta ett andra. där den bärande tanken var kulturmöten. Idén till ”Under samma himmel” är ett av flera projekt serien formulerades och presenterades av en per- som visat på en del av de svårigheter som blottson utanför Stockholms stadsteater, och fångades läggs inom många kulturinstitutioner när det gällyhört upp av den konstnärliga ledaren för Klara ler att utveckla ett samarbete med personer eller Soppteater. Forum för världskultur gav ett eko- organisationer utanför de egna leden. Dessa svånomiskt stöd som möjliggjorde att teatern kunde righeter förefaller att bli något mer uppenbara anställa förslagsställaren som projektledare samt när det gäller samarbeten som involverar persotäcka merparten av de externa programkostna- ner med annan kulturell bakgrund, och därmed derna. Programserien fick ett mycket positivt mot- delvis andra erfarenheter och perspektiv. tagande och samlade en stor och till stora delar ny I samarbete med Dansens hus genomfördes i publik tack vare ett energiskt och målmedvetet november 1999 ett dansgästspel med den egyptispublikarbete genom kanaler som projektledaren ka dansaren och koreografen Suraya Hilal med var väl förtrogen med och som delvis var nya för mycket gott gensvar såväl hos publik som i media. teatern. Trots det positiva publika gensvaret följde Gästspelet omfattade även Gävle och Umeå. inte Stockholms stadsteater upp initiativet. Det Forum för världskultur strävade från första början framstår nu som ännu ett exempel på initiativ efter att arrangörerna i anslutning till dansgästinom det här området som kommit till stånd utan spelet skulle genomföra andra arrangemang, som någon sorts långsiktighet eller strategiska över- på olika sätt var kopplade till gästspelet och de väganden. Tyvärr måste vi konstatera att effekten världskulturella möten som det i sig illustrerade. av den sortens insatser lätt skapar så skarpa och Dessa arrangemang genomfördes tyvärr ej. Anleddjupa negativa reaktioner att en rimlig slutsats ningen till detta bör enligt vår mening sökas i det
faktum att det saknas naturliga upparbetade rela-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
tioner mellan olika institutioner och organisatio- processen skulle ta längre tid samt att repetitionsner och föreningar. Dessa sammanslutningar har arbetet skulle bli längre om man på allvar ville ta var och en för sig ett intresse av och ett engage- till vara inte bara skillnader i skådespelarnas hudmang för olika aspekter av det världskulturella färg utan framför allt dra nytta av deras olikartade området, men saknar erfarenhet av att samarbeta erfarenheter. I rapporteringen framhålls att de med varandra. Detta är en iakttagelse som vi gjort skådespelare som har valts ut för att delta i även i samband med arrangemang inom andra föreställningen alla har stor teatererfarenhet och områden, vilket indikerar att det utgör ett ange- utbildning från sina respektive länder samt att läget område för vidare utveckling. detta har varit en tillgång i repetitionsarbetet. Av
Ett avslutande exempel från teaterområdet detta är det svårt att dra några andra slutsatser än där Forum för världskultur varit involverat med att det kan ge konstnärlig utdelning om man ett ekonomiskt stöd, gäller Orionteatern. Utifrån vågar bryta mönster och söker sig till personer med konstnärliga utgångspunkter framfördes tankar andra kulturella erfarenheter som de bär med sig om att det vid uppsättningen av ”Josef och hans i sin svenska vardag. bröder” skulle vara angeläget att bygga ensemblen kring ett antal i Sverige verksamma skådespe- Musik lare med annan kulturell bakgrund eftersom det Musikområdet är till skillnad från teatern det fält antogs att det skulle tillföra föreställningen kvali- som brukar hållas fram som exempel på att det teter som stod i samklang med uppsättningens trots allt har skett en snabb och positiv utveckling konstnärliga avsikt att stryka under det universella inom det världskulturella fältet. Vi delar den uppoch allmänmänskliga temat. fattningen samtidigt som man inte skall glömma
Att man från teaterns sida ansåg sig behöva ett bort att det rör sig om konstformer med helt olika extra stöd för att kunna skapa den här ensemblen möjligheter när det gäller spridning och tillgängförklarades med att själva sökandet och urvals- lighet. Etermedia, den tekniska utvecklingen och
FORUM F
Det är förvånansvärt lite världsmusik med egen särart som uppstått i Sverige. Ö
R V
Ur projektbeskrivning från ”Världsmusiklaboratoriet”. Ä
RLDSKULTUR
därmed marknadens intressen på området har i eller folkmusik. Vår otvetydiga bedömning är därför
flera avseenden betytt mycket när det gäller både att det även inom musikens område finns mycket
att stimulera och fördjupa kunskapen och upp- stora utmaningar som väntar. Förhoppningsvis kan
levelsen av musikaliska möten. Dessa fakta får det utvecklingsarbetet ha stor glädje och nytta av
inte förleda en att tro att musiken är ett område de enstaka initiativ som har tagits även inom de
inom vilket det inte behövs vare sig extra resur- ovan nämnda områdena. Den positiva utveck-
ser, inspiratörer eller andra faktorer som fortsatt lingen med bl a ett allt starkare publikgensvar inom
kan bredda de världskulturella perspektiven. världsmusiken har underlättat mycket för kom-
Situationen inom landets kultur- och musik- mitténs arbete. De nya försök och erfarenheter som
skolor domineras fortfarande på ett näst intill tillkommit bör vara en bra bas för fortsättningen.
enväldigt sätt av en undervisning som tar sikte på Världsmusiklaboratoriet är ett av de få projekt
musik och instrument från västerländsk konst- som har erhållit hela sin finansiering från Forum
musik. Ingen av landets alla musikensembler med för världskultur. Utgångspunkten har varit en idé
verksamhetsstöd har en inriktning mot världs- och en övertygelse, som formulerats av folkmusi-
musikaliska eller världskulturella skeenden. Våra kern Ale Möller, om behovet för musikanter med
konserthusinstitutioners egna program omfattar skiftande kulturell bakgrund inom folkmusikom-
endast mycket marginellt icke västerländsk konst- rådet att kunna fördjupa kunskapen om varandras
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
traditioner, speciella särarter och möjliga likheter 1999 och början av 2000. Boken är i första hand för att därigenom finna vägar till skapandet av ny avsedd för lärare och elever vid musikhögskolor, musik. I den här formen av ”barfotaforskning” har folkhögskolor med musikprofil och andra som vill det uppenbara faktumet att ny eller fördjupad låta sig lockas in på fält där traditioner möts och kunskap skapar nya förutsättningar för kreativa ny musik kan uppstå. Boken kommer att åtföljas processer kunnat bekräftas. Karaktären av forsk- av en CD med illustrationsexempel från ”labben”. ning eller musikaliska upptäcktsresor har varit Det av Stockholms Stads Kulturskola initieraviktig och arbetet har enbart visats upp genom de projektet Världsmusik och dans i Kulturskolan avslutande öppna redovisningar för en huvudsak- har i flera avseenden hämtat sin inspiration från ligen professionell publik eller genom inslag i Världsmusiklaboratorierna. Avsikten med projek- Musikradion. En del av erfarenheterna från världs- tet, som erhållit stöd från Forum för världskultur musiklaboratorierna var tänkta att kunna vidare- för två terminer, är att skapa en världsmusikalisk utvecklas inom ramen för det tidigare nämnda verksamhet inom Kulturskolan. Arbetet har om- Världsmusiktältet. En förhoppning med projektet fattat såväl pedagogisk verksamhet med elever i har också varit att inspirera andra. Bredäng och inom ytterligare ett område, som
I ett relativt sent skede av projektet dök seminarier och studiedagar med syfte att belysa tanken upp om att försöka åstadkomma en doku- olika infallsvinklar på världsmusik/dans och mångmentation av de rön man hade gjort och att kultur i ett pedagogiskt/konstnärligt perspektiv. I beskriva de processer som man lyckats få igång. projektet ligger även en ambition att föra sam- Detta har nu resulterat i att Bilda Förlag, med man erfarenheter från olika kulturskolor och i stöd från Forum för världskultur, under 2001 första hand musikhögskolorna i Malmö, Götekommer att ge ut en inspirationsbok som bygger borg och Stockholm. Inom Stockholms Stads på erfarenheter man gjort under de inalles sex Kulturskola finns en fortsatt strävan att driva pro- ”labb” på totalt 25 dagar som genomfördes under jektet Världsmusik och dans. Vad det uteblivna
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
stödet från Forum för världskultur kan innebära Forum för världskultur har i båda dessa tillfällen för ett fortsatt långsiktigt och offensivt sätt att föreslagit att man skulle söka samarbete med driva frågorna är oklart. resursmässigt starka institutioner, vilket skulle ge
Forum för världskultur har varit involverat i dem en möjlighet att presentera världsartister som två större projekt där syftet har varit att presen- de kanske inte annars skulle ha nått fram till själva tera musik från andra kulturer och länder. Det samt att det skulle kunna ge viss stabilitet åt ena handlar om den första ”Oud – festival” (ara- arrangemangen. bisk luta) som någonsin genomförts i Sverige. Inför Att följa kulturföreningen Farhang i spåren planeringen av detta arrangemang föreslog kom- genom det svenska kulturetablissemanget innemittén att Re: Orient, som var idégivaren bakom bär en sorglustig färd till bakgårdar till vilka de festivalen, skulle föra samtal med ledningen för kulturpolitiska målen om t ex: ”att främja inter- Stockholms Konserthus. Gensvaret från Konsert- nationellt utbyte och möten mellan olika kultuhusledningen var snabbt och positivt vilket lade rer inom landet” uppenbarligen ännu inte trängt en god grund för ett samarrangemang med ett fram. Arrangemanget Kultur i exil innebar att mycket konstnärligt och kulturpolitiskt intressant svenska media uppmärksammade frågor koppresultat. lade till identitet, exil och konstnärlig verksam-
Det andra exemplet gäller kulturföreningen het från ett land som annars inte brukar ha en Farhang och den brett upplagda festivalen ”Kultur framträdande plats på kultursidor i storstadstidi exil. Persisk musik – från 1200-talets Rumi till ningarna. Även om mycket av uppmärksamheten 2000-talets New York”. I båda tillfällena har det riktades mot de internationella gästartisterna, fick handlat om idéer som skapats inom små ekono- även de i Sverige bosatta artisterna och andra miskt resurssvaga, och särskilt i det senare fallet, medverkande en uppmärksamhet utöver det vanrätt oerfarna arrangörer av kulturevenemang. liga. Detta exempel har styrkt oss i vår uppfatt-
FORUM F
Den byråkratiska okänsligheten höll på att Ö tillintetgöra projektet och vår möda.
R V
Ä Ur Föreningen Farhangs rapport om projektet ”Kultur i Exil”.
RLDSKULTUR
ning om att det gäller att få det nationella och det vad erfarenheter från en stor internationell saminternationella att samverka på samma sätt som de produktion som Hotel Europa kan betyda för andra två sidorna av ett och samma mynt skapar myntet! internationella samproduktioner; stöd till Jeriko i
Malmö och Stallet i Stockholm så att de redan
Mötesplatser från första början kunde skapa förutsättningar för Eftersom vi bland utgångspunkterna för vårt att dessa hus också etableras som världskulturella arbete angett att arrangörerna, de kreativa produ- mötesplatser. centerna, är en viktig grupp som spjutspets för de Stödet till Stocktown; www.stocktown.com har världskulturella processernas synliggörande i sven- möjliggjort etablerandet av ett ”hus” i den digitala skt kulturliv har det varit naturligt att stödja olika världen. Vår bedömning är att kommitténs engainitiativ som förväntats befrämja sådana tendenser. gemang i Stocktown och dess försök med live- Det har gällt stöd till nätverksbulletinen Korsdrag; konserter via internet och Öppna kanalen har varit ett samarbete mellan Folkets Hus och Parker och en betydelsefull stimulans till en aktör med en Intercult med syftet att stärka lokala arrangörs- medveten strävan att utveckla nya media i samgrupper; seminarieserien Ny publik – nya grepp; klang med stora ungdomsgruppers intressen. Man
skall i detta sammanhang inte heller underskatta
de tillfällen till nya kontaktytor och nya kunska-
per som kan strömma in till såväl bidragsgivare
som andra från projekt liknande detta.
Bland initiativ som bidrar till en fördjupning
av kunskaper och debatt kring världskulturella
frågeställningar återfinns Svindlande färder – en
föreläsningserie om postkolonial teori och praktik,
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
som kunnat genomföras under tre terminer. Serien språk bortom den totalt dominerande västerföljs under nästa år upp med en antologi med ländska kultursfären. Frågor om ny tekniks möjliga nyskrivna svenska texter om postkolonialt tän- positiva inverkan på dessa skeenden har vi också kande och världskulturella perspektiv. Antologin försökt få belysta liksom den roll som kulturtidges ut av Natur & Kultur med stöd av Forum för skrifterna kan få som banbrytare på det världskulvärldskultur. På samma sätt som vi har ansett att turella fältet. en del av de mer omfattande projekten bör få en Skolvärlden är en viktig introduktör och bearkvalificerad dokumentation, är det viktigt att dis- betare av världskulturella frågeställningar. Genom kussionen kring de världskulturella frågeställning- ett stöd till KRUT – Kritisk Utbildningstidskrift arna inte enbart avhandlas i debattform utan även för produktionen och ett stort extra utskick av kan sammanställas i tryckt form och spridas genom numret Frihet, jämlikhet, utanförskap – om minoriförlagens ordinarie kanaler. teter i den svenska skolan ville vi öka spridningen
I samarbete med Mångkulturellt centrum i av ett antal viktiga texter om dagens Sverige. Botkyrka har Forum för världskultur genomfört Andra liknande insikter hoppades vi få fram ett antal sökkonferenser från vilka det finns ett när vi tillsammans med Svenska Teaterförbundet grundmaterial för en framtida publicering och arrangerade seminariet ”Svensk teater i utveckling vidare bearbetning inför nya sökkonferenser. – mångfald eller enfald?” under Göteborgs Dans &
Tillsammans med det under året invigda Teaterfestival. Utgångspunkten för seminariet var Internationella biblioteket i Stockholm har vi en förstudie som gjorts angående arbetsmarknaden utarbetat och genomfört två konferenser med för skådespelare och musiker med annan kulturell ambitionen att få en bättre spegling av Hela världens bakgrund samt hur ett antal företrädare för svenskt litteratur på bibliotek, i media och inte minst genom kulturliv såg på de världskulturella frågornas möjatt fler svenska förlag ger ut verk översatta från ligheter.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Vår ambition har varit att skapa förutsättningar i dag. Förhoppningsvis kan det tolkas på så sätt att för att så många som möjligt, som är verksamma vi och andra i någon mån lyckats tränga bakom inom svenskt kulturliv, genom insiktsfulla iakt- slagordsretoriken och kunnat visa vilka fantastiska tagelser skall kunna samla kraftfulla argument konstnärliga upplevelser som kan vänta oss om vi kring världskulturella frågor. Debattens vågor om med större generositet, nyfikenhet och kunskap vägarna till och aktörerna kring frågor om världs- förmår skapa en grund för de världskulturella kultur gick högre vid tiden innan tillsättandet av perspektivens expansion. kommittén Forum för världskultur än vad de går
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Erfarenheter och iakttagelser
Arbetssätt Detta är ett grannlaga arbete som har möjlig- De drygt två år som Forum för världskultur har gjorts av, och hela tiden kunnat relateras till, de verkat är uppenbart en alltför kort tid för att man uppdragsbeskrivningar som har gällt för kommitskall kunna dra några säkra slutsatser kring mer téns arbete. Den på detta sätt vunna friheten att långtgående effekter av den egna verksamheten kunna verka i ett närmast laboratorie- eller växtsamt de verksamheter som vi på olika sätt ha stöt- husliknande förhållande har varit utomordentligt tat. Stödet har i en del fall varit begränsat till ett värdefull och har genomgående upplevts som större eller mindre ekonomiskt bidrag medan det mycket positiv och stimulerande av företrädare för i de flesta tillfällen har varit kompletterat med de kulturinstitutioner, organisationer och enskilda andra stödåtgärder. Insatser som kan sammanfat- som kommit i kontakt med kommitténs arbete. tas som försök att betrakta olika förslag mer som Vi kan konstatera att vi har lyckats etablera olika led i processer än projekt med en väldefinierad former av kontakter med företrädare för de allra början och ett slut. Fokus har då mer kommit att flesta centrala kulturinstitutioner, organisationer ligga på avsikt och perspektiv än det omedelbara och andra aktörer av betydelse för vårt uppdrag. resultatet. Vid andra tillfällen har det snarare hand- Formerna för kontakt och samverkan har växlat och lat om att inspirera till eller att vidareutveckla sammantaget skapat en bra grund för en konstrukförslag så att de eventuellt kommit att omfatta tiv dialog kring angelägenheten av världskulturella även andra aspekter eller helt nya delar. perspektiv i det svenska konst- och kulturlivet.
Resultatet har växlat beroende på engagemang,
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar. Det Politiken och praktiken geografiska avståndet har säkerligen också haft en Vid det nordiska seminariet ”Världskulturen och negativ inverkan när det gäller såväl intensiteten i Norden” som genomfördes i december 1999 på kontakterna som möjligheten att ge relevanta råd Voksenåsen utanför Oslo gjorde den tidigare statsnär det gäller samarbete och annat där känne- sekreteraren och nuvarande ordföranden i Stifteldomen om lokala förutsättningar är väsentlig. sen Framtidens Kultur Gunnar Svenssson ett in-
Finansieringen av kommitténs verksamhet, lägg där han sökte svar på frågan om vi har en med det rätt speciella förhållandet att en relativt statlig politik för ett mångkulturellt samhälle. stor andel av de anslagna medlen kommit från Hans genomgång mynnade ut i tre viktiga iaktta- Stockholms kommun och Stockholms läns lands- gelser som visserligen kan sägas ligga till grund för ting har inte haft någon negativ inverkan på verk- tillsättandet av Forum för världskultur, men som samhetens inriktning eller det faktum att många också blivit bekräftade under vårt arbete. Gunnar projekt legat utanför Stockholmsregionen. Det har Svensson delade upp svaret i tre etapper med tydistället varit kvaliteten i olika projekt som varit liga signalkoder. I en stram sammanfattning påstod avgörande. Att det är önskvärt med någon form han att det i stort sett lyser ett fast grönt ljus för av replipunkter på olika platser i landet i likhet de politiska målen tydligast formulerade när det med det förslag om ”världskulturkonsulenter” som gäller målen för kulturpolitiken som skall: kommittén föreslog i sitt delbetänkande framstår fortfarande som angeläget. För att kunna gynna • värna yttrandefriheten och skapa reella förutoch hjälpa till att finna stimulans för olika lokala sättningar för alla att använda den initiativ inom det världskulturella fältet, är det • verka för att alla får möjlighet till delaktighet i viktigt för en organisation med ett uppdrag lik- kulturlivet och möjlighet till kulturupplevelser nande Forum för världskultur att det finns orga- samt till eget skapande nisatoriska stödpunkter på olika håll i landet.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
• främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse hället. Stoppljuset lyser rött ute i bostadsområ-
och kvalitet och därigenom motverka kommer- den och andra områden där majoriteten av män-
sialismens negativa verkningar niskor har sin dagliga gärning. Där beskrivs situa- • ge kulturen förutsättningar att vara en dyna- tionen som i det närmaste stillastående, eller i en
misk, utmanande och obunden kraft i del tillfällen rentav en utveckling bakåt. I det sam-
samhället manhanget kan det vara värt att tillägga att denna • bevara och bruka kulturarvet beskrivning är relaterad till förhållanden som i • främja bildningssträvandena första hand berör det offentligstödda kulturlivet. • främja internationellt kulturutbyte och möten Det har inte legat inom ramen för vårt upp-
mellan olika kulturer inom landet (prop.1996/ drag att göra en kartläggning av brukarperspekti-
97:3, bet.1996/97:KrU1, rskr.1996/97:129) vet men det förefaller helt uppenbart vara så att
det ekonomiska utrymmet för kulturverksamhet Dessa mål är samtliga relevanta för frågor i inom kommuner och landsting runt om i landet anslutning till de världskulturella processerna och under senare år i hög grad har inverkat menligt indikerar att det också är möjligt att låta världs- för det lokala och regionala kulturutbudet. Svårigkulturella perspektiv bli det samlande perspektiv heterna att åstadkomma prioriteringar för nya persoch den utmaning som allt konst- och kulturliv i pektiv i kulturverksamheten har därmed ökat om dagens Sverige kan och på olika sätt bör förhålla det inte samtidigt har ställts extra projektpengar sig till. till förfogande för olika satsningar.
Ett gult avvaktande ljus råder däremot fortfa- Det kan vara värt att i det här sammanhanget rande bland merparten av olika kulturinstitutio- framhålla att det samtidigt och parallellt är möjner. Där händer ingenting eller mycket lite med ligt att avläsa tillkomsten av en rad nya livskrafmindre man lockar med extra medel för speciella tiga och många gånger utomordentligt konstnärinsatser med bäring på det mångkulturella sam- ligt formsäkra och uttrycksfulla kulturyttringar
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
som hiphop-rörelsen med bl a rap, breakdance hör också ett mycket vitalt kulturliv som i en och grafitti. De lever genom sitt direkta tilltal, det annan mening lever i en parallell nästan aldrig mångfacetterade uttrycket och de aktionspräg- uppmärksammad fåra. I media märks aldrig de lade upplevelserna i ett omedelbart här och nu. I olika evenemang som arrangeras av olika etniska många avseenden är dessa företeelser i hög grad grupper som i praktiken presenterar olika världsmöjliga att betrakta som aspekter av samma glo- artister utan att det avsätter några spår utanför den baliseringsprocesser som skapar förutsättningarna egna gruppen. Dessa arrangemang samlar en stor för de världskulturella perspektiven. De artikule- publik och genomförs alltför ofta i sporthallar eller rar dessutom något av protesten mot dessa pro- på andra platser avlägset från de offentligfinansicesser parallellt med att de paradoxalt nog för i erade kulturarenorna till rent kommersiella och synnerhet många unga uppenbarligen skapar en höga priser. Här finns en annan utmaning för det estetik och förutsättningar för att kunna hantera offentliga kulturlivets aktörer att slå broar både frågor om mångfald, motsättningar, hemvist och till nya publikgrupper och nya konstnärliga uppidentitet. För samhället, och i det här speciella levelser för den publik man redan har. sammanhanget för kulturpolitiken, bör det vara När det gäller frågan om de kulturpolitiska en angelägenhet att inventera hur den kan möta målen kan våra erfarenheter snarast beskrivas i dessa nya uttryck utan att den grundläggande termer av att målen är bra, medan det finns en kraften försvinner. Det innebär sannolikt att man betydligt större osäkerhet angående viljan och måste söka sig andra vägar än traditionellt stöd tempot för deras förverkligande. eller tillskapandet av frizoner i form av klotter- Den politiska trovärdigheten mäts ofta i terväggar eller annat som närmast är att hänföra till mer av resurstilldelning och på vilket sätt målen, tankar om reservat vid sidan om det samhälle vare sig det är de övergripande målen för den som skapat uttrycken. statliga kulturpolitiken eller nedbrutna i regler-
Till bilden av kulturutbudet i dagens Sverige ingsbrev för enskilda myndigheter eller kultur-
FORUM F
Institutioner och organisationer måste få hjälp att våga Ö prova något nytt och lägga om sin verksamhet.
R V
Ä Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4december 1999.
RLDSKULTUR
institutioner, leder till avläsbara förändringar. verkat återhållande för ett mer långsiktigt och Påfallande många företrädare för stora statliga strategiskt tänkande. eller kommunala kulturinstitutioner behandlar När kommittén Forum för världskultur i sitt också frågan om de världskulturella frågeställ- delbetänkande gjorde bedömningen att det bland ningarna som om de var likställda med den typ av annat behövs en längre tid och något ökade ekoprojekt eller satsningar som kulturlivet under en nomiska resurser så var det mot bakgrund av en lång rad år varit utsatt för. Det kan vara projekt övertygelse om att det är viktigt, och att det tar som Kulturhuvudstadsåret, satsningar i Östersjö- tid att etablera perspektiv för förnyelse som i flera regionen, aktiviteter mot främlingskap och rasism avseenden är projektens motsats. Att stödja och eller Sveriges ordförandeskap i EU. Vår utgångs- stimulera processer och etablerandet av nya perpunkt har hela tiden, som tidigare uttryckts, varit spektiv har ingen synlig slutpunkt, men kräver en att frågan om de världskulturella perspektiven långsiktighet och möjligtvis också andra strategier inte i något avseende är att jämföra med den typ för utveckling. av speciella satsningar som nämns ovan, utan att Statens kulturråd kommer i sin utvärdering av det är frågan om att kunna avläsa, tolka och ge Kulturhuvudstadsåret fram till ett par slutsatser konstnärlig gestaltning åt de processer som ytterst som på ett sådant sätt sammanfaller med våra att är konsekvenser av globaliseringens accelererande de är värda att citera: förlopp. Ett förlopp som till skillnad från de andra ”Detta leder bl a till frågan om projektens exemplen inte har ett sista datum om ett halvår roll i kulturlivet och kulturpolitiken. Ofta eller ens om tio år. Processerna är i en mening lik- har stora, kostsamma engångssatsningar i tydiga med Tiden. Den här registrerade samman- debatten satts emot det vi kan kalla varblandningen av olika specialsatsningar och frågor dagskultur på ett sätt som gör att man ibland rörande uttolkandet av de världskulturella utma- får intryck av att det ena av nödvändighet ningarna som ett ”projekt”, har enligt vår mening måste förskjuta det andra. Vad Kultur-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
rådets utvärdering visar, är att projekt – slagsställaren eller idébäraren. När det har gällt
hanterade på rätt sätt – kan innebära en verksamheter där kulturinstitutioner har varit in-
välbehövlig injektion i stelnade strukturer, volverade har det i de flesta fall betytt att vårt
såväl i huvudstadsregionen med sina stora stöd varit villkorat av en markerad egen ekono-
institutioner som i det lilla glesbygdssam- misk och verksamhetsmässig omprioritering. När
hället med mycket knappa resurser. Det det har gällt andra aktörer såsom organisationer
viktiga är att erfarenheterna tas till vara och och grupper utan – eller endast med ett mindre
används i det fortsatta långsiktiga arbetet. verksamhetsstöd har utgångspunkten för ett eko-
Det är här vi ser bristerna: de kulturpoli- nomiskt engagemang från Forum för världskul-
tiska strategierna saknas, det stora projek- turs sida även i dessa fall byggt på att stödet skall
tet inordnas inte i en genomtänkt utveck- vara kompletterande till det stöd som man erhål-
lingsplan. I dag när vi kanske dessutom ler från myndigheter och andra instanser som har
tillmäter kulturen en mer betydelsefull roll i uppdrag att hantera kulturstöd.
i samhället än tidigare – inte minst som Modellen kan förefalla både enkel och fyrkan-
utvecklingsfaktor – är det strategiska tän- tig men den strategiska utgångspunkten har hela
kandet av största vikt.” tiden varit vissheten om att kommittén har ett
uppdrag för en begränsad tid och att det är minst Aktörer lika angeläget att stimulera till ett nytt tänkande Forum för världskulturs överväganden när det gällt bland kulturlivets institutioner, – organisationer ekonomiskt stöd till olika verksamheter har i så och grupper som hos de instanser som skall stödja gott som samtliga tillfällen utgått från tankar om verksamheter på kulturområdet. Den egna viljan att vårt stöd endast skall vara kompletterande. till omprioritering är oersättlig. Detta har möj- Det skall hjälpa till att minska tröskeln, men ligtvis varit ett något mer långsamt sätt att verka grunden, viljan och avsikten måste finnas hos för- än att enbart bevilja det ekonomiska stöd som
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
behövts för förverkligandet av ett antal idéer som efter att se helheten. Vi har inte på något sätt upplegat inom ramen för vårt uppdrag. Å andra sidan levt att detta stört våra relationer till ordinarie tror vi oss kunna påstå att modellen har skapat bidragsgivare. något bättre förutsättningar för ett långsiktigt förändringsarbete samt att det har blottlagt en del B I D R A G S G I V A R E N S O M T A S K S P E L A R E * väsentliga frågeställningar när det gäller bidragsgi- Den svenska kulturpolitiken har genom åren utvarna. Det kan gälla såväl etablerandet av ett för- format olika strukturer för förverkligandet av de hållningssätt till verksamheter med inriktning på kulturpolitiska målen. Stöd och bidragsgivning är världskulturella processer som synen på sitt eget fördelat mellan en rad olika statliga, regionala och uppdrag, samordningen av bidrag mellan olika bi- lokala aktörer. En bärande tanke har här varit att dragsgivare samt sättet att etablera en dialog med på så sätt bygga in förutsättningar för ett pluralisförslagsställare. tiskt präglat kulturliv där en rad olika aspekter
Bland idégivare/förslagsställare har vi inte vid skall få en möjlighet att träda fram och bryta sig något tillfälle stött på några invändningar mot vårt mot varandra. Diversifieringen skall skapa förutsätt att arbeta. I många tillfällen har man istället, sättningar för mångfald och har därmed både en genom detta sätt att hantera frågor relaterade till viktig demokratisk- och en lika viktig konstnärlig bidrag och annat stöd, upplevt att man i Forum aspekt. Genom kommunala och regionala organ för världskultur har haft en medaktör när det gällt för kulturstöd skall en kulturverksamhet som att närma sig bidragsgivare samt att man uppen- relaterar till lokala och för den orten eller regiobarligen har värdesatt engagemanget och strävan nen och dess människors specifika förhållanden
( *kringresande marknadsgycklare eller trollkonstnär /…/ FORUM F
inte fullt erkänd artist. NE)
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
kunna växa fram. På det statliga området skall Erfarenheterna av den lokala och regionala hanolika myndigheter skapa förutsättningar för såväl teringen av kulturstöd är för vår del begränsade en nationell kulturverksamhet som konstnärlig till en handfull orter utanför Stockholmsområdet utveckling och förnyelse för enskilda eller grup- varvid den enda reflektion som är värd att göra är per av konstnärer, ett svensk deltagande i inter- att det uppenbarligen är så att den geografiska nationella sammanhang oavsett om de äger rum i närheten till de statliga bidragsgivande myndig- Sverige eller utomlands och ett stöd till och utveck- heterna och dess tjänstemän har betydelse för salandet av de kulturella dimensionerna i utveck- mordning av beslut mellan statliga, kommunala lingsländerna. Redan en kortfattad beskrivning av och regionala instanser i Stockholm i högre utde olika aktörernas uppdrag visar med önskvärd sträckning än på andra platser. tydlighet en politisk vilja till en konstnärlig och De statliga myndigheter som har uppdrag eller kulturell mångfald. disponerar medel som kan bli ett stöd för verksam-
När det gäller de iakttagelser som vi har gjort heter med världskulturella perspektiv är Statens är det viktigt att komma ihåg att de bygger på ett kulturråd, Svenska institutet, Sida och Konstnärsutomordentligt begränsat material som endast nämnden. marginellt räcker utanför de projekt som vi redovisat i kapitlet Kommitténs verksamhet. Det ger Statens kulturråd oss inte några förutsättningar för några generella I regleringsbrev för Statens kulturråd återfinns de slutsatser angående hanteringen av kulturstödet. i kapitlet Politiken och praktiken angivna målen Dessa är enskilda iakttagelser, som snarare skall för den nationella kulturpolitiken nedbrutna till uppfattas som utgångpunkter för reflektioner än övergripande mål för myndigheten. Där sägs bl a som normativa uttalanden om vad som är rätt att man ”genom bidragsgivning, information, sameller fel. verkan och andra åtgärder /skall/ främja konst-
närlig och kulturell förnyelse, främja kulturarvet
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
och bruket av det inom konstarterna,/…/”. De utbyte och inhemsk kulturverksamhet. Att det generella målen anger att: ”Målet är att främja en finns en rad kulturpolitiska effekter att uppnå samhällsutveckling som kännetecknas av jämställd- genom ett ökat utbyte med länder som har kopphet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans ling till de största invandrargrupperna är åtminoch där etnisk, kulturell, språklig och religiös stone ett halvt erkännande av att konsekvenserna mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att av globaliseringen tenderar att tränga in i allt fler bidra till minskad diskriminering, främlingsfient- aspekter av människors liv. I omvärldsanalysen lighet och rasism.” konstateras dessutom att det genom en ökad upp-
I olika dokument från Kulturrådet bl a ett märksamhet på det som man kallar den internainternt PM angående Kulturrådets internationella tionella kulturscenen finns förutsättningar för ett bidrag och kontakter samt i Kulturrådets omvärlds- nytt engagemang och nytänkande. analys ”Om 2000 Världen” formuleras en del upp- I sina målbeskrivningar och beskrivningar av fattningar som har relevans för frågor rörande de framtiden påpekar Statens kulturråd att det är världskulturella processerna och dess inverkan på angelägna uppgifter att utveckla de världskultubefintliga stukturer inom det svenska kulturlivet. rella perspektiven inom det svenska kulturlivet. Internationaliseringen av det svenska samhället är I det utvecklingsarbetet anger Statens kulturråd i dag ett faktum, vilket kunnat avläsas genom ett att en medveten bidragsgivning är viktig. Bristande ökat antal ansökningar med internationellt pers- kunskaper och oklarhet när det gäller ansvarsförpektiv. Någon ökning eller omfördelning av resur- delningen mellan olika statliga myndigheter är serna för det internationella arbetet har inte skett hinder för denna utveckling. Detta bekräftas av i motsvarande grad. Implicit uttrycker man även Forum för världskulturs erfarenheter. samma uppfattning som Forum för världskultur har angående det ofruktbara i att försöka göra en klar gränsdragning mellan internationellt kultur-
FORUM F
Den kulturella mosaik som Sverige är i dag, erbjuder en mängd outforskade möjligheter. Ö
R V
Ur rapporten ”Nya produktionsmodeller för interkulturell scenkonst”, Intercult juni 1999. Ä
RLDSKULTUR
Svenska institutet uppdrag administrerar ett kulturutbytesprogram I Svenska institutets mångfacetterade verksam- vars syfte är att utveckla samarbetet inom kultuhet har mottot ”sprida kunskap, skapa möten – så rområdet mellan Sverige och utvecklingsländer i att Sverige syns” formulerats i ett försök att ringa Asien, Afrika och Latinamerika. Avtalet är utforin verksamheten. I regleringsbrevet för 2000 ut- mat som ett ramavtal mellan Sida och Svenska trycks det överordnade effektmålet i termer av: institutet och löper på tre år i taget. Avtalets över- ”att skapa goodwill och förtroende för Sverige som gripande målformuleringar samt verksamhetsplasamarbetspartner och därmed främja svenska nen för aktuellt år ger ett stort tolkningsutrymme intressen och bidra till tillväxt och sysselsättning”. om detta är en finansieringskälla som också kan För kulturområdet mer specifikt heter det att åberopas för kulturhändelser i Sverige med världs- Svenska institutet med utgångspunkt i de natio- kulturella perspektiv eller ej. nella kulturpolitiska målen skall främja internationellt utbyte. För en myndighet som Svenska Sida institutet som i så hög grad har till uppgift att Målen för Sidas kultursamarbete anknyter till sprida kunskap om det svenska samhället bör frågor skrivningar om sociala sektorer, kultur och medier om globaliseringens effekter och frågor kopplade i regeringens regleringsbrev där det i regleringstill svenskhet vara centrala också när det gäller brevet för 1999 heter att: ”Målet är att skapa den kulturverksamhet man bedriver. För kultur- förutsättningar för social utveckling, d v s förbättverksamheten finns ingen speciell policy i detta avseende.
Det som i högre grad än uppdragsformuleringarna har inneburit att Svenska institutet är en återkommande bidragsgivare till projekt med världskulturella perspektiv, är att man på Sidas
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
rade levnadsvillkor för fattiga kvinnor, män och I en särskild kommentar till kommittén Forum för barn /…/ Stödet till kultur och media skall främ- världskultur påpekar Konstnärsnämnden att man ja demokratiska processer, kulturell mångfald och ej har vidtagit några speciella åtgärder för att nå kulturens ställning.” målet. Konstnärsnämnden anser att den överord-
Även om syftet med Sidas kulturstöd alldeles nade principen för bidragsgivningen skall vara uppenbart har siktet inställt på ett stöd till den den konstnärliga kvaliteten vilket man även tidikulturella utvecklingen i biståndsländerna så har gare har utvecklat i sitt yttrande över Kulturstödet i många tillfällen också en avgörande bety- utredningens betänkande (SOU 1995:84), men delse för kulturhändelser i Sverige i form av gäst- styrelsen betonar också vikten av att ansökningar spel eller samarbetsprojekt. från andra konstnärer än de traditionellt svenska
får en sakkunnig bedömning.
Konstnärsnämnden
I enlighet med den övergripande målformuleringen Slutsats för Konstnärsnämnden skall man: ”främja bild- Mot bakgrund av de ovan angivna myndigheterform-, ton-, scen och filmkonstnärers möjlighet att nas respektive policy är det lätt att dela de synägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete samt punkter om otydlighet, överlappningar och oklara att främja internationellt konstnärsutbyte genom rollfördelningar som återkommande har pekats ut att bla erbjuda gästateljéer samt att bidra till ökade som faktorer som utgör hinder för en konstnärligt kunskaper om konstnärernas ekonomiska och spännande utveckling av de världskulturella prosociala förhållanden.” Det heter vidare i reglerings- cesserna. Det förefaller onekligen som om olika brevet för år 2000 att målet skall vara att samhäl- förslagsställare måste lägga ner oproportionerligt lets etniska och kulturella mångfald skall åter- stor energi och kraft på att förstå vem som gör speglas i Konstnärsnämndens bidragsgivning. vad och varför. Om dessa iakttagelser är riktiga så
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
innebär det att de politiska målen och avsikterna rer, vilket då kan jämföras med de negativa effekmed en pluralism i bidragsgivning och annat ter kartellbildningar kan få inom andra områden. kulturstöd riskerar att äventyras. Detta är inte i En ytterligare aspekt av kulturstödet som återgrunden en fråga om bättre information utan så- kommit med viss regelbundenhet är att många som Statens kulturråd påpekar i skriften ”Om uppfattar att bedömningen av ett kulturprojekt 2000 världen. Kulturrådets omvärldsanalys”, även av en enskild tjänsteman tenderar till att göras att ansvarsfördelningen är oklar i vissa delar. En utifrån ett relativt passivt förhållningssätt. Helsådan oklarhet blir desto mer ödesdiger när det heten eller kanske snarare möjligheterna/potenhandlar om nya arrangörer eller producenter som tialen förloras på grund att man i alltför hög grad många gånger inte är så väl bevandrade i de är upptagen av att se hur det aktuella ärendet förbefintliga strukturerna eller vill åstadkomma samar- håller sig till ett antal genom åren allt mer formbetsprojekt som inte är anpassade för de stödord- fulländade mallar. ningar som en gång etablerats. Det förefaller som om vi inte har kulturpoli-
Det är möjligt att den ovan berörda otydlighet tiska strukturer eller uttolkare av de kulturpolinär det gäller uppdragens avgränsningar, också tiska målen som ligger i fas med utvecklingens kan kasta ett nytt ljus över den oftast rätt infor- krav. Eller för att anknyta till den tidigare signalmella samverkan som finns mellan olika myndig- ljusmetaforen i avsnittet Politiken och praktiken heters tjänstemän vid sidan av den uppenbart på s 72: det är grönt ljus för politiken men avvakviktiga aspekten rörande ett strikt information- tande gult när det gäller myndigheters agerande sutbyte. Samsyn kan i många sammanhang vara när det gäller att konkretisera förutsättningarna något positivt men om samsynen leder till att den för en ökad måluppfyllelse åtminstone när det avsedda mångfalden äventyras så betyder det gäller de världskulturella perspektivens möjligsamtidigt att man har knäsatt principerna för en heter i svenskt kulturliv. diversifierad bidragsgivning mellan statens aktö-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
I D É G I V A R E N S O M S P E L A R E A L L I A N S E R Myndigheternas, andra offentliga instansers och En av de hypoteser som vi har prövat under den de enskilda tjänstemännens stöd kommer alltid tid Forum för världskultur har verkat, är att skaatt ha en stor betydelse när det gäller förverk- pa olika former av allianser mellan resursmässigt ligandet av olika kulturhändelser av lite större om- relativt svaga fria producenter och organisatoriskt fattning. Detta gäller i synnerhet om idéerna är av och resursmässigt starka kulturinstitutioner. I de en sådan karaktär att de inte omedelbart är av flesta tillfällen då detta har gått att åstadkomma intresse för den kommersiella marknadens aktörer. har det funnits ett ömsesidigt intresse för en sam- Ännu större betydelse har dock olika idégivare verkan, men man har inte själva kunnat skapa de som t ex konstnärligt kreativa producenter, konst- ekonomiska förutsättningarna för att förverkliga närer och andra som är beredda att anta de ett samarbete. Forum för världskultur har, vid en utmaningar som ligger i begreppet om en vidgning del tillfällen, gått in och finansierat en del av löneav perspektiven mot det världskulturella och som kostnaden under förutsättning att institutionen förmår skapa förutsättningar för konstnärliga själv också gjort en markerad egen ekonomisk uttryck. Det gör härvidlag ingen skillnad om idé- insats. Exempel på detta är det projekt som Riksgivarna återfinns inom stora eller små kultur- konserter bedrivit tillsammans med föreningen institutioner, kulturorganisationer, fria grupper Selam, Stockholms stads kulturskolas försök med eller som enskilda aktörer. att starta en världsmusikalisk profil inom ett par
Enligt vår bedömning är det en kulturpolitiskt regioner i Stockholm, Stockholms stadsteaters mycket angelägen uppgift att skapa avsevärt för- försök med serien ”Under samma himmel” på Klara bättrade förutsättningar för kreativa producenter soppteater, Re:Orients samarbete med Stockholms som har intresse och kunskap på områden som konserthus och Intercults försök att åstadkomma har relevans för de världskulturella perspektiven. mer långsiktiga former för samarbete med ett antal
institutionsteatrar.
FORUM F
Vi kände oss som medborgare med rätten att hävda vår del av kulturutbudet. Ö
R V
Ur Föreningen Farhangs rapport om projektet ”Kultur i Exil”. Ä
RLDSKULTUR
Man bör vara försiktig med att dra några långt- Detta i kombination med att man har svårt att gående slutsatser av de här sinsemellan rätt olika fatta beslut om att lägga ner delar av den verkprojekten. Även om de flesta har avrapporterats samhet man redan bedriver, för att på så sätt skasom framgångsrika, eller i de flesta fall som åt- pa ett ekonomiskt utrymme för nya satsningar, minstone publikt mycket framgångsrika, så före- framhålls också av många ledande företrädare för faller det som om även en tid på två år med ett kulturinstitutioner som det allvarligaste hindret betydande ekonomiskt stöd utifrån är för kort för för en utveckling av nya verksamhetsområden. att säkerställa en fortsättning av samarbetet. Från Stiftelsen Framtidens kulturs rapport ”Förnyelse institutionernas sida anger man som främsta är möjligt”(utkommer under senhösten 2000) anledning att man inte har kunnat göra ytterligare belyser också denna problematik inom programomprioriteringar för att säkerställa ett fortsatt området Förnyelse av kulturinstitutionerna. Med samarbete. så osäkra förutsättningar för ett något mer lång-
Om det inom institutionerna inte finns till- siktigt samarbete kan man riskera att många räckligt stora rörliga resurser vid sidan om de som skickliga producenter försvinner till andra arbetsär bundna i fasta kostnader i form av lokal och områden eller att man genom kortsiktigheten i personalkostnader, är detta ett känt men allvar- arbetet kan gynna ett drag av anpasslighet eller ligt hinder för utvecklingen av svenska kultur- ovilja att ta konflikter, eftersom den långsiktiga institutioner. Detta borde föranleda fler försök viljan till förändring ändå förefaller så osäker. när det gäller att hitta strukturer för institutio- Enligt vår bedömning är detta egentligen inte ett nernas utveckling av konstnärliga och produk- problem enbart för idégivarna/producenterna tionstekniska allianser. En annan orsak som ofta utan på sikt i än högre grad ett problem för instiförs fram är att många kulturinstitutioner gång tutionerna som kan förlora kompetenta medakefter annan åläggs nya uppgifter utan att man för törer i sitt eget utvecklingsarbete. En analys av den skull får nya medel för dess förverkligande. denna institutionella tröghet eller brist på flexibi-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
litet visar att fasta åtaganden, tradition och tillbaka- nens arbete är omöjligt att säkert fastlägga. Det blickande tenderar att skymma sikten för såväl en förefaller dessutom som om ”idégivaren” även samtida tolkning av grunduppdraget som former- under sitt arbete inom kulturinstitutionen har ett na för dess förverkligande. I de tillfällen när man behov av att ha någon replipunkt utanför den däremot lyckats hitta former för en fastare sam- aktuella samarbetsparten. Behovet av ett sådant verkan mellan idégivare och institutioner har, stöd, ett engagemang eller en samtalspart för vilenligt de erfarenheter som vi har kunnat avläsa, ken det också finns ett intresse av att samarbetet de kortsiktiga resultaten varit mycket positiva. verkligen skall fungera och utvecklas, har varit Det har då handlat om hur man genom allianser uppenbart och gällt såväl företrädare för institumellan institutionen och idégivare lyckats genom- tionerna som ”idégivare”. Forum för världskultur föra ett visst program eller en serie program. Om, har i dessa lägen uppfattats som en lämplig ”föroch i vilken utsträckning dessa erfarenheter också trogen”. haft någon mer långsiktig inverkan på institutio-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Ett fortsatt förändringsarbete
Förutsättningar på samma sätt som målet enligt vår mening måste Ingenting av det som har inträffat under det vara att de världskulturella perpektivens närvaro knappa år som förflutit sedan kommittén lämna- skall vara ett lika nödvändigt som centralt och de sitt delbetänkande har ändrat vår uppfattning självklart perspektiv vid alla konstnärliga och kultuatt det ännu under en tid av åtminstone tre år bör rella överväganden. Det världskulturella skall finnas finnas en plattform inom den statliga kulturpoli- med som en av många faktorer i den lins genom tiken med ett speciellt ansvar för utvecklandet av vilken samtiden betraktas och genom vilken en de världskulturella frågornas ställning i det svens- konstnärlig gestaltning också blir möjlig att begripa ka konst- och kulturlivet. Vår bedömning var då i all sin motsägelsefullhet och sammansatthet. att det hade varit en fördel om det förändringsar- Vi har vid flera tillfällen återkommit till att betet hade kunnat bedrivas av en från andra myn- frågor om identitet och ifrågasättandet av hävddigheter självständig delegation eftersom en del vunna synsätt kring frihet och tillhörighet fortsatt av det nödvändiga utvecklings- och förändrings- kommer att stå i en smärtfylld relation till krafter arbetet är riktat mot de befintliga myndigheter- som skapar så hisnande skilda förutsättningar för nas former för samverkan samt det sätt på vilket människors liv och möjligheter på olika platser i vår man tolkar sina uppdrag och omvandlar dem till omvärld. Dessa skillnader, och de bakomliggande praktisk handling. Att Statens kulturråd skall krafterna, kommer enligt kommitténs mening även vara slutstationen för detta ansvar har hela tiden fortsättningsvis att vara avgörande för världskulvarit en viktig grundprincip för kommitténs arbete, turens utveckling också i Sverige.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
För kulturpolitikens del gäller det att skapa förut- Vissa har redan framskymtat i vår beskrivning av sättningar för en fortsatt nyorientering på flera den verksamhet som vi varit engagerade i, och de nivåer så att erkännanden av kulturell mångfald iakttagelser som vi har gjort. kan leda till att dessa insikter i växande grad finns Vi vill därför föreslå att följande angelägna åtmed och synliggörs inom allt fler sektorer inom gärder beaktas vid ett fortsatt utvecklingsarbete konst- och kulturliv. av de världskulturella perspektiven, och som var
och en på sitt sätt kan bidra till både en effekti- Att skapa förutsättningar vare och en rikare utveckling: En av kulturpolitikens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ett rikt konst- och kul- N Ä T V E R K turliv som ger människor möjligheter till upp- Nätverk eller kontaktnät är ett begrepp som väl levelser som förmår både spegla skeenden men fångar upp nutidens föränderlighet och utväxockså återspegla den enskildes eller gruppens lingen av olika aktörer. Nätverksbyggandet är inte egna rörelser, speciella drömmar, livserfarenheter något som ersätter vare sig organisation eller ett och uppenbarandet av nya horisonter eller nya mer organiserat samarbete. Som instrument för perspektiv. De av Riksdagen fastställda kultur- skapandet av snabba informella strukturer sampolitiska målen är de tyngder eller motvikter som manhållna av ett gemensamt intresse för en aspekt i mycket vid mening skapar förutsättningar för en av samverkan eller informationsutbyte kan olika scenväxling till ett bättre samhälle. Det är inte nätverk betyda oerhört mycket. Ett av de karakfråga om ett Deus ex machina utan ett resultat av teristiska dragen vid just nätverksbyggande är att människors engagemang, lust, arbete och vilja till de skapas av aktörerna själva och de behov de förändring. Det finns enligt kommitténs bedöm- har. Det betyder att det närmast blir en anakroning ett antal faktorer som utgör hinder för en nism om vi skulle föreslå etablerandet av ett eller expansion av de världskulturella perspektiven. flera nätverk för de aktörer som har, eller av en
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
överordnad bedömning, borde ha ett intresse av många mindre etablerade producenter eller andra att det etablerades ett nätverk för aktörer inom aktörer. Enligt vår erfarenhet finns det en uppendet världskulturella fältet. Det finns flera exem- bar risk för att de inte på samma sätt kan dra förpel där man från statsmakternas sida försökt skapa del av olika redan existerande nätverk. I det pernätverk för utvecklandet av önskvärda kontakter spektivet blir det närmast en kunskapsfråga och en eller samarbeten och resultatet oftast hamnat i en angelägen uppgift att sprida kännedom om existevälmenande återvändsgränd. rande nätverk. En annan näraliggande uppgift i
Vi vill peka på vikten av att man inom den anslutning till förekomsten av olika nätverk kan nationella kulturpolitiken skapar utrymme och för kulturpolitikens aktörer vara att ta initiativ till stor lyhördhet för de behov som kan artikuleras utvecklandet av informationsteknologiska plattvid tid efter annan av aktörer inom olika nätverk. formar som kan vara till fromma för nätverks- Även om mycket av livsluften inom nätverken byggandet. Alla sådana initiativ måste givetvis bygger på det enskilda, eller gruppens engage- utvecklas i samspel med nätverksaktörerna. mang så kommer det tillfällen då det kan finnas behov av manifestation, summering eller annat ” E T T F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R ” som inte låter sig realiseras enbart genom engage- När Statens kulturråd får ansvaret för att frågor mang eller byten av tjänster. Det finns i det sam- rörande de världskulturella processerna drivs vidare manhanget en intressant passus i Statens kultur- så är det enligt vår mening angeläget att det skaråds rapport om den speciella satsningen ”Kultur pas någon form av interregnum under en klart i hela landet”. Det påpekas där att en av de mest angiven övergångstid. Frågorna riskerar annars att avgörande faktorerna när det gällde att ordna på ett olyckligt sätt dras in i och försvinna bland finansieringen för de olika projektgrupperna var andra kulturpolitiska uppdrag. Vi anser att Forum att man hade tillgång till, och ingick i vida för världskulturs erfarenheter kan utgöra en grund kontaktnät. Inom det världskulturella fältet finns för det fortsatta arbetet. Vi har under arbetets
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
gång stärkts i vår bedömning av att jämte utveck- och aktivare former för kulturmyndigheternas och lingen inom mediaområdet så finns inom kultur- dess tjänstemäns agerande och förverkligandet av politiken ingen mer angelägen fråga än den om sina uppdrag i relation till världskulturella frågevidgningen av de världskulturella perspektiven i ställningar. Vi bedömer att ett sådant utvecklingssvenskt konst och kulturliv. Styrkan och vidden arbete med en rollförändring från att till stor del av utmaningen ligger i insikten av att dessa per- vara mottagare och bedömare av olika förslag till spektiv är något som berör oss alla oavsett ur- mer av kringstrykande lantbrevbärare som både sprung, referenser eller boplats. Dessa perspektiv fångar upp och hjälper till med formulerandet av berör alla delar av mänskligt liv och därmed ock- kärleksbrevet skulle vara vitaliserande för alla så rimligtvis all konstnärlig verksamhet. parter.
Det är fortsatt vår bedömning att det ej kommer I något mindre metaforiska ordalag handlar att vara till fromma för områdets utveckling om det om att undersöka på vilket sätt man kan man skapar en permanent enhet för de världskul- utveckla myndigheterna och dess tjänstemän så turella frågorna inom Statens kulturråd. Om man att de genom ett mer initierande och aktivt deldäremot under en övergångstid väljer att inom tagande kan skapa förutsättningar för bättre målmyndigheten skapa en enhet med ett visst mått av uppfyllelser utan att myndighetsutövningen för självständighet och tydligt angiven uppgift att den skull skall ifrågasättas. fortsätta utvecklingsarbetet kring världskulturella Rapporteringen kring en rad projekt stryker frågeställningar, såväl inom myndigheten som i också under behovet av en betydande höjning av samspel med kulturlivets övriga aktörer, kan för- kompetensen, vilket bl a bör ske genom att man hoppningsvis en del av grundtankarna i kommit- vid nyrekrytering månar om att få en ökad och téns delbetänkande förverkligas. relevant kompetens för hantering av frågor med
Bland de frågor vi bedömer som angelägna i en världskulturella perspektiv. sådan uppgift vill vi peka på utvecklandet av nya
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
V Ä R L D S K U L T U R K O N S U L E N T E R De världskulturella utmaningarna är en ange– I rapporten ”Kultur i hela landet” framträder ett lägenhet för hela landet. Detta är varken en stornärmast pastoralt svenskt landskap insvept i tidi- stads- eller en invandrarfråga. Platserna skiftar så ga morgondimmor ur vilka hembygdsföreningar, ock de världskulturella uttrycken, men de har länsmuséer och byasnack går hand i hand med förutsättningar att beröra oss vare sig vi bor i hemslöjd, folkhögskolor och ortnamn lika exotis- Höör, Sätra, Leksand eller Kalix. Det gäller att ka som Unnaryd och Ulricehamn. Här vilar fort- lyhört kunna fånga upp och sammanfoga såväl farande ett skimmer och en anda av folkbildning olika initiativ eller idéer som sprungit fram ur och Afzelius utan att de processer, utmaningar lokala förhållanden, som att få förankring och och hotbilder som de världskulturella perspekti- gensvar på förslag från centralt håll. ven är bärare av, har lyckats göra sig påminda. Den hittillsvarande inställningen till den frå- Vid sidan av de tjugo projekt som rapporten uppe- gan har från Forum för världskulturs sida varit att håller sig vid fanns visserligen ett par projekt som vid all planering och bedömning av projekt, som påminde både om att meddelanden från världens är tänkta att genomföras i Stockholmsområdet, alla hörn oupphörligen fångas upp och tränger in aktualisera frågan om och på vilket sätt även andra i var människas intimaste vrår. I språk och tanke orter i landet skall kunna ta del av arrangemangframbärs av allt fler människor livet igenom kul- et. Erfarenheterna från ett arrangemang skall turella avtryck från andra länder, andra kulturer åtminstone kunna föras vidare och prövas på och andra villkor. andra håll i landet. För ett fortsatt arbete med
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
världskulturella frågor är det av stor vikt att fått ytterligare näring genom de iakttagelser som utveckla formerna för ett förbättrat samarbete har kunnat göras i anslutning till försöken med en med olika delar i landet där det enligt vår bedöm- ökad regionalisering. I det sammanhanget påpekas ning finns en stor potential men ofta ett dåligt till- bland annat att i områden som saknar starka regiovarataget engagemang för internationella och nala företrädare för världskulturella frågeställningar världskulturella frågor. löper dessa risk att marginaliseras inför andra
Detta förhållande bör enligt vår mening under regionala och lokala frågor med stark och ofta traen tidsbestämd period kompletteras med ett ditionell förankring. system med lokala/regionala ”världskulturkonsu- För att kunna bidra till utvecklingen av den lenter” i åtminstone och förslagsvis Skåne, Västra tidigare nämnda förnyelsen av såväl kulturinstitu- Götaland och en Norrlandsregion. Uppdraget tioner/-organisationer och offentliga organ på skulle utformas så att det kan inspirera till och kulturområdet, föreslår vi att konsulenterna lokalt befrämja en ökad verksamhet och ett ökat sökan- väljs ut bland, och är placerade inom olika befintde av hur de världskulturella processerna också liga organisationer/institutioner, för att med dem finns synliggjorda i lokal kulturverksamhet. Erfaren- som bas, men inte begränsade till dem, kunna heter från olika länskonsulenter finns redan och driva sitt arbete (kulturförvaltning/regionteater/ bör kunna utvecklas vidare för att uppnå resultat kulturförening /etc). som står i samklang med de speciella behov som Kommittén har även övervägt ett mer tradifinns inom detta område. tionellt sätt att försöka nå den eftersträvade effek-
Försöken bör utformas på ett sådant sätt att ten genom att, istället för ett antal i viss utsträckdet går att utveckla ett dynamiskt växelspel mel- ning självständiga konsulenter, arbeta med lokala lan en central statlig nivå och en lokal/regional nivå. referensgrupper. Vi menar dock att sådana refe- Sedan kommittén lämnade sitt delbetänkande rensgrupper inte kan ersätta en arbetande konsuhar behovet av regionala världskulturkonsulenter lent. För att komma framåt inom detta relativt
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
vida område, krävs en motor som kan driva frå- som utgår ifrån rätten att göra subjektiva gorna kraftfullt mot synbara resultat. Vi utesluter urval? Man utser ett antal ”länkar” som var dock inte att det bildas informella referensgrup- och en har ett mandat på tre år, därefter per som stöd för konsulenten. skall de bytas ut.”
Det kan också vara värt att notera att i den slut- Detta skulle också i stora stycken kunna vara en rapport om förnyelse av kulturinstitutioner som beskrivning av såväl de föreslagna världskulturtagits fram av Stiftelsen Framtidens kultur fram- konsulenterna som tankespår i en riktning som förs tankar liknade de som kommittén har disku- kommittén föreslår att myndigheterna och deras terat. Man gör även där en direkt koppling till tjänstemän bör kunna pröva att utveckla sitt utvecklingen av befintliga stödordningar. arbete i. Det man till äventyrs kan invända mot
”Nya grupperingar och initiativ har svårt den subjektiva hanteringen är att det förefaller
att hävda sig gentemot de gamla struktu- ofrånkomligt att inte erkänna ett till och med täm-
rerna som ofta anses som självskrivna ligen stor mått av subjektivitet vid bedömningen
anslagsmottagare. Varför inte komplettera av all konstnärlig verksamhet. Frågan är om dagens
(och delvis ersätta) med en ny stödordning modeller är att föredra med en mer förment
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
objektiv bedömning genom ett för den oinvigde svenska konst- och kulturlivet, erhöll extra resurintrikat nät av tjänstemannarekommendationer, ser åtminstone under ett ca femårigt uppbyggreferensgruppsutlåtanden och styrelsebeslut. Kon- nadsskede. Vår bedömning om ett resurstillskott tentan vid sidan om den formella oantastligheten på totalt 13 miljoner kronor per år grundade vi på blir ofta en osynlighet angående vem som i reali- erfarenheter av den första tidens verksamhet. I teten är ansvarig för ett till synes mer objektivt diskussionen angående olika prioriteringar framfattat beslut. Avvägningen är enligt vår mening står det ofta som en aning vulgärt att inom kulturinte lätt, men andra modeller bör prövas som kan området göra jämförelser med andra kostnader. innebära förbättrade möjligheter för nya initiativ. Ibland tycker vi ändå att jämförelser kan få före-
teelser att anta mer rimliga proportioner. En svensk E K O N O M I S K A F Ö R U T S Ä T T N I N G A R spelfilm skulle definitivt klassas som en lågbudget- I vårt delbetänkande gjorde vi bedömningen att produktion om den skulle produceras med de det för den kommande treårsperioden är ange- resurser som angivits som önskvärda för fortsatta läget att det finns speciella ekonomiska resurser satsningar för en breddning och fördjupning av de för att möjliggöra undanröjandet av en del av de världskulturella perspektivens närvaro i svenskt hinder som vi under kommitténs tid har kunnat kulturliv. konstatera. Vårt förslag bottnade i en bedömning Detta är bedömningar som kommittén fortav att den tid som kommittén haft på sig är för farande gör. Initierandet och utvecklandet av de kort för att man skall kunna se klara mer långsik- världskulturella perspektiven inom svenskt kulturtiga resultat av olika insatser. I bedömningen låg liv är en fråga av nationellt kulturpolitiskt intresse också en värdering av att det av trovärdighetsskäl och huvudansvaret bör därför ligga på staten. Ett var angeläget att de kulturpolitiska satsningarna sådant centralt ansvar förefaller desto mer angeoch ett brett etablerande av de världskulturella läget eftersom globaliseringens effekter på olika frågeställningarna, som ett starkt stråk inom det sätt slår igenom och påverkar människors liv i hela
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
landet, och det oavsett om man har levt här i sätt än i dag skall synliggöras i det offentligstödda generationer eller är nyanländ flykting. När kom- kulturutbudet undandrar sig vår bedömning. mittén intar denna ställning så betyder det inte För kommittén Forum för världskultur är det att vi anser att detta enbart är en angelägenhet för angeläget att på nytt framhålla vikten av att det staten. Vi anser att det i minst lika hög grad är en under ett initialskede, vid sidan av rent organisauppgift för kommuner och landsting att med stor toriska förutsättningar, också skapas förutsättkraft skapa ekonomiska och andra förutsättningar ningar för en tillräckligt stabil ekonomisk plattför lokala och regionala initiativ med riktning mot form för den fortsatta verksamheten inom det världskulturella processer. statliga området. Vår bedömning är att ambitions-
Vi har fört ett resonemang där vi påstår att det nivån bör ligga på ungefär den nivå som vi angav i grunden inte är något fel på politiken, i betydel- i delbetänkandet för att olika initiativ skall kunna sen de politiska målen för ett arbete, som skall finansieras. Det gäller då allt ifrån regionala världsfrämja utvecklandet av bl a världskulturella per- kulturkonsulenter till ad hoc-stöd till olika projekt spektiv inom kulturområdet. Grönt ljus för poli- där en medfinansiering kan minska olika former tiken innebär inte med automatik att det också i av ”tröskelhinder” samt andra initiativ mer inalla lägen finns en stark vilja hos tillräckligt många riktade mot ny kunskap. politiker i olika politiska församlingar för att inom Det gäller att skyndsamt följa upp en del av de en överskådlig tid på ett trovärdigt sätt förverkliga erfarenheter som Forum för världskultur har gjort de mål politiken uttrycker. När det gäller den eller ta fasta på strukturer som verksamheten punkten finns fortfarande alltför få tecken på till- blottlagt. Det har i det sammanhanget varit av räckligt kraftfulla ambitioner. Om detta i sin stort intresse för kommittén att följa delar av de yttersta orsak beror på bristande politisk vilja, eller resonemang som förs i den tidigare refererade att det inte förs fram väl utvecklade förslag om rapporten om utvecklingen av kulturinstitutiohur de världskulturella aspekterna på ett bättre nerna som arbetats fram inom Stiftelsen Fram-
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
tiden kultur. En prövning av vilka förutsättningar F Ö R D E L A R O L L E R N A som finns för en vidareutveckling av de resone- Kommittén har konstaterat att man från många mangen och ett sammanförande med en del av de olika håll framhållit att oklarheten när det gäller frågeställningar som kommittén anser väsentliga ansvar, kriterier och praktik mellan en rad olika att driva vidare av Statens kulturråd, skulle möj- bidragsgivande myndigheter, utgör ett stort hinder ligtvis kunna peka ut hittills oprövade former för för förslagsställarna. Vi har tidigare också påpekat verksamhetens finansiering. Eftersom just de världs- att de ursprungligen goda tankarna om en stor kulturella perspektiven har förutsättningar att pluralism när det gäller bidragsgivande instanser skära tvärs igenom befintliga genreavgränsningar, ej längre fungerar på ett tillfredsställande sätt. organisatoriska strukturer och ifrågasätta tradi- Detta gäller i många tillfällen såväl inom det tionella uppfattningar samtidigt som de kan inne- kommunala området som det statliga och är inte bära mycket stora konstnärliga utmaningar, bor- begränsat till instanser med uttalat kulturpolitiskt de diskussionen om utvecklingen av kulturinsti- uppdrag. Många gånger återfinns även aktörer tutionerna och de världskulturella perspektiven i med uppdrag inom t ex integrationsområdet bland svenskt kulturliv kunna sammanföras. bidragsgivare till kulturprojekt på grund av arran-
Vid sidan om de eventuella möjligheter som görernas desperata sökande efter finansieringsfördjupade diskussioner kring dessa frågor kan föra källor. Klara avgränsningar är inte möjliga att se, med sig vill kommittén också peka på ekonomis- och i de tillfällen det finns ett relativt tydligt regelka och andra vinster som enligt vår bedömning verk knäsätts detta genom enskilda beslut. Genekan göras genom en betydande renodling av upp- rösa tolkningar har ändå gett utrymme för beslut dragen för de myndigheter med ansvar som om finansiellt stöd. Detta är ett problem, och det berör, eller mer eller mindre tydligt tangerar verk- drabbar i synnerhet nya aktörer eller initiativ som samheter inom det världskulturella fältet. berör förslag med världskulturella förtecken och
som har en tendens att hamna i ett ingenmansland.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Våra förslag berör de myndigheter som hanterar sidor av samma mynt. Följaktligen anser vi att man ekonomiska resurser för uttalad kulturverksam- grundligt bör undersöka om inte den logiska het inom det statliga området, d v s i första hand konsekvensen av detta bör vara att all bidrags- Statens kulturråd, Svenska institutet och Sida. hantering, vid sidan av åtminstone huvuddelarna Enligt vår mening skulle det vara önskvärt att av det Konstnärsnämnden redan hanterar, som man vid det fortsatta utvecklingsarbetet med berör såväl det nationella som det internationella koppling till världskulturella frågeställningar strä- området skall ligga inom Statens kulturråds uppvade efter en renodling enligt följande linjer: drag. När en förslagsställare skall söka stöd för att
Statens kulturråd är ansvarsmyndighet för konst kunna realisera sina planer oavsett om det betyoch kulturfrågor i Sverige och har under senare år der finansiering av ett eget gästspel i ett annat land även fått en rad nya uppdrag med anledning av till vilket man har blivit inbjuden, eller att man medlemskapet i EU och annat. Det innebär att söker för genomförandet av ett kulturprojekt i när nu regeringen, i enlighet med vad vi också Sverige med eller utan internationell medverkan, föreslagit i vårt delbetänkande, vill att Statens skall man vända sig till Statens Kulturråd. Det är kulturråd skall ha det fortsatta ansvaret för de kulturlivets egna aktörer som är subjektet i de världskulturella frågorna så är detta motiverat med processerna. att där redan finns eller kan utvecklas ett relevant På samma sätt bör det undersökas om man kunnande samt att dessa är frågor med relevans inte kan eliminera överlappningen eller den omför hela kulturlivet. vittnade otydligheten i förhållande till Svenska
Vi har tidigare argumenterat för en ståndpunkt institutets uppdrag. Svenska institutet får i enligsom söker visa det ofruktbara i att i samband het med dessa tankar en tydligare roll som initiamed världskulturella frågeställningar försöka göra tivtagare för olika aktiviteter utomlands och där distinktioner mellan nationella och internationel- kulturinslag i många tillfällen bör ha sin rättla aspekter på de frågorna. De måste ses som två mätiga plats. Det kan gälla kultursatsningar under
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
ett svenskt EU-ordförandeskap, Expo 2000 o dyl tankar. Om man åstadkommer en större tydlig- Skillnaden från dagens situation är att i dessa till- het inom det statliga området när det gäller bidragsfällen är det Svenska institutet som är subjektet. givningen så har man minskat ett inte obetydligt Man svarar inte för någon bidragshantering men hinder och skapat något bättre förutsättningar väl för initiativ som utgår ifrån och värnar om när det gäller finansieringen av olika kulturprojekt. svenska intressen utomlands helt i enlighet med En annan vinst kan ligga i att man får färre och redan befintliga regleringsbrev. tydligare samtalsparter. Dessutom motverkar en
För Sidas vidkommande innebär en förändrad förändring i enlighet med våra förslag den tenrollfördelning enligt ovan endast marginella kon- dens till uppbyggnad av parallella kompetenser sekvenser. Kulturbiståndet har även fortsatt sitt inom de här berörda myndigheterna. fokus riktat mot kulturlivet i mottagarländerna och hanteringen av de medel som i dag i huvud- S T O R S T A D S P O L I T I K E N sak används som bidragsmedel för att stimulera Man kan av föregående kapitels fokusering på de svenska kulturkontakter med utvecklingsländer bör statliga aktörerna förledas att tro att det också är i enlighet med vad som anförts ovan ges i uppdrag där som de verkliga kraftcentra ligger. Det är inte till Statens kulturråd att hantera. vår bedömning. Dock kan centrala väl samordna-
Vid en översyn av renodlingen av rollerna enligt de statliga resurser vara en god förutsättning för dessa tankebanor kan det även bli aktuellt att se att initiativ som vuxit fram lokalt kan få en chans över mindre delar av Konstnärsnämndens bidrags- att växa utöver vad de lokala resurserna tillåter. I ordningar. storstadsområdena förefaller det som en oönskad
Med ett samlat grepp och en strävan efter konsekvens av stadsdelsreformen är att man ser samsyn inom regeringskansliet bör de budgettek- tydliga tendenser till en skiktning mellan en i niska justeringar som blir aktualiserade inte inne- huvudsak professionell kulturverksamhet i storbära avgörande hinder för förverkligandet av dessa städernas centrala delar och ytterområden som
FORUM F
Det handlar om möten mellan kulturer,
Ö
R V teatertraditioner och generationer.
Ä Ur projektbeskrivning för ”Världsteaterprojektet”, 1999.
RLDSKULTUR
präglas av en amatörkultur. Detta kan säkert del- Det kan i det framtida arbetet med de världsvis ha sin förklaring i att kulturnämndernas resur- kulturella aspekternas ställning inom den svenska ser förbrukas genom åtaganden för centrala och kulturpolitiken vara värt att även fundera över centralt belägna kulturinstitutioner medan ytter- om lokaliseringen av centrala institutioner förvaltområdenas stadsdelnämders resurser är så utom- ningar eller myndigheter kan ha någon positiv ordentligt marginella att de inte räcker till något inverkan när det gäller verksamhetens utformannat än ett stöd till den lokala amatörkulturen. ning och innehåll. Placeringen av Tensta konst- Detta förhållande blir desto mer tankeväckande hall är ett exempel på en medveten lokalisering av om man tar i beaktande att det också är i storstä- något som förväntas växa till en i det stockholmska dernas ytterområden som den största andelen kulturlivet central kulturinstitution. Att Mångmänniskor med andra kulturella erfarenheter och kulturellt centrum ligger i Fittja förefaller adereferensramar bor. Ett faktum som borde kunna kvat eftersom platsen och dess människor är det utgöra ett viktigt inslag och en utmaning även för centrala objektet i sökandet efter ny kunskap och det professionella kulturlivet. nya insikter. Skulle det spela någon roll om cen-
I ljuset av detta är det beklagligt att konst- och trala statliga kulturmyndigheter eller andra förkulturfrågor inte har förmått inta en speciellt valtningar flyttades från Stockholms innerstad till framträdande roll inom flera av de tillväxtavtal Skärholmen eller Handen som ett medvetet som slutits inom ramen för den speciella stor- ställningstagande och en påminnelse om att det stadsatsningen. Detta har varit ett område till vil- svenska kulturlandskapet förändrats sedan 1974? ket det har slussats extra resurser utan att kulturlivets olika aktörer förmått utforma idéer, skapa gehör eller utrymme för just konst och kultur.
FORUM F
Ö R V
Ä RLDSKULTUR
Bilaga 1 samheten. För kommitténs dagliga arbete skall det utses en
verksamhetsledare. Staten skall samråda med Stockholms
läns landsting och Stockholms stad om direktiv till kom- Dir. 1998:14 mittén samt om ordförande, programråd, övriga sakkunniga, Beslut vid regeringssammanträde experter och verksamhetsledare. Av avtalet framgår vidare att den 19 februari 1998 staten betalar kommittéarvoden samt ställer kontorslokaler,
utrustning och personal till kommitténs förfogande, allt till en S A M M A N F A T T N I N G A V U P P D R A G E T kostnad av högst 1,5 miljoner kronor per år. Härutöver skall En kommitté tillkallas med uppgift att under åren 1998 och kommittén årligen tillföras verksamhetsmedel om 2 miljoner 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöks- kronor från staten, 1 miljon kronor från Stockholms läns verksamhet, benämnd Forum för världskultur. Syftet med landsting och 2 miljoner kronor från Stockholms stad. Forum för världskultur är att främja den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att ge plats för kulturytt- U T G Å N G S P U N K T E R ringar från länder och miljöer, vilkas kultur vanligen inte görs Ett av riksdagen fastställt mål för den nationella kulturpolititillgänglig genom etablerade kommersiella eller institutionella ken är att främja internationellt kulturutbyte och möten melkanaler. Försöks- verksamheten skall främst inriktas på scenisk lan olika kulturer inom landet. Ett annat mål är att verka för produktion och idégivande kontaktverksamhet. att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kul-
turupplevelser samt till eget skapande (prop. 1996/97:3, bet. B A K G R U N D 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Dessa och övriga mål för I budgetpropositionen för år 1998(prop. 1997/ 98:1 utg.omr. 17, den nationella kulturpolitiken är den grundläggande utgångssid. 24-26) föreslog regeringen att en försöksverksamhet, punkten för Forum för världskultur. benämnd Forum för världskultur, skall inledas våren 1998. En viktig kulturpolitisk princip är att varje kulturinstitu- Syftet med verksamheten är att öka den konstnärliga och kul- tion tar ansvar för att dess verksamhet vänder sig till hela turella mångfalden i Sverige genom att ta initiativ till och befolkningen. Ett naturligt led i detta ansvar är att utveckla samordna presentation av kulturyttringar från hela världen. I verksamhet med inriktning även på kulturer som tillförts vårt december 1997 godkände riksdagen att verksamheten bedrivs samhälle genom invandring. med den inriktning som anges i propositionen (bet. 1997/98:Kr Huvudsyftet med Forum för världskultur är att inspirera U1, rskr. 1997/98:97). befintliga institutioner och organisationer till detta. Därvid
Regeringen har denna dag godkänt att ett avtal träffas mel- kan olika tillvägagångssätt bli aktuella. Kontaktskapande och lan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad om idégivande insatser är av stor betydelse, likaså samordning av organisation och finansiering av Forum för världskultur under redan tagna initiativ inom kulturlivet. Ett annat sätt att driva åren 1998 och 1999. Stockholms läns landsting och Stock- på utvecklingen är att skapa förebilder genom egna konstnärholms stad är avtalsparter eftersom en stor del av försöksverk- liga produktioner. samheten kommer att bedrivas i Stockholmsregionen. Enligt Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för Forum för FORUM F avtalet skall Forum för världskultur drivas som en kommitté världskultur avses med världskultur kulturyttringar från olika under Kulturdepartementet. Kommittén skall bestå av tre delar av världen som bidrar till att öka mångfalden i svenskt ledamöter, som var och en representerar staten, Stockholms kulturliv, särskilt kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas Ö läns landsting respektive Stockholms stad. En av ledamöterna kultur inte naturligt blir tillgänglig för en publik i Sverige genom
R V
skall vara ordförande. Till kommittén skall knytas ett program- etablerade kommersiella eller institutionella kanaler. Denna
Ä
RLDSKULTUR råd, bestående av högst fem sakkunniga med kulturbakgrund. definition skall sålunda vara vägledande vid avgränsningen av Rådet skall tillsammans med kommittén utforma verksamhe- Forums verksamhetsområde. Vägledande för verksamheten ten och svara för dess konstnärliga och idémässiga innehåll. skall i övrigt vara mångfald i de kulturella uttrycken och hög Kommittén är budgetansvarig och ytterst ansvarig för verk- konstnärlig kvalitet. Därvid är det angeläget att ta till vara den
samlade erfarenhet, kompetens och kreativitet som redan seminarier och idékonferenser i syfte att bilda opinion samt finns inom kulturlivet och förankra nya initiativ inom detta. stimulera kulturlivets institutioner och organisationer till nya
initiativ för att skapa kulturell gemenskap. U P P D R A G E T Möjligheterna att ge ut idéskrifter och anordna utställ- Enligt de riktlinjer för verksamheten som riksdagen har antagit ningar i anslutning till konferensverksamheten skall prövas. I skall Forum för världskultur ha till uppgift att fråga om utställningsarrangemang är det lämpligt att kom-
– initiera, stimulera och samordna verksamhet inom exi- mittén samråder med bl a Riksutställningar. sterande institutioner och organisationer med inriktning på Debatter och seminarier kan genomföras i samverkan med andra kulturer än den traditionellt västerländska, Svenska riksteatern i Södra teatern eller på annat håll med
– genomföra egna projekt med samma inriktning, varvid andra samarbetsparter. Överenskommelsen med Stockholms stort utrymme skall ges för nya tväretniska och tvärkulturella läns landsting och Stockholms stad förutsätter en nära samuttryck, verkan med t ex det planerade Världsbiblioteket, Kulturhuset
– arrangera möten mellan konstnärer och andra kulturar- och Konserthuset i Stockholm. betare med erfarenhet från olika kulturer, Vid programplaneringen skall kommittén beakta den mång-
– informera om pågående och planerade kulturhändelser fald av verksamheter med inriktning på andra kulturer som med anknytning till världskultur, redan i dag finns inom kulturlivet. För att undvika dubbelar-
– i olika former ta initiativ till kultur- och samhällsdebatt, bete och hitta utvecklingsbara initiativ är det lämpligt att – utveckla ett samarbete med kulturinstitutioner, kultur- kommittén inledningsvis skaffar sig en överblick över vad
föreningar och kommuner över hela landet i avsikt att upp- existerande institutioner och organisationer gör inom komrätta förslag till ett handlingsprogram för en kulturpolitik som mitténs intresseområde. Möjligheterna till samordning med har till mål att bygga upp en ny kulturell gemenskap i Sverige. det svenska kulturbiståndet och annan kulturstödjande verk-
De uppgifter som riksdagen har knutit till Forum för samhet skall undersökas. Kommittén skall samråda med bl a världskultur är omfattande och av skiftande karaktär. Inom Statens kulturråd, Svenska institutet och SIDA. ramen för riksdagens samlade uppdrag skall försöksverksamheten främst inriktas på två typer av verksamhet, nämligen sceniska R E D O V I S N I N G A V U P P D R A G E T produktioner och idégivande kontaktverksamhet. Kommittén För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv om redoskall anta ett verksamhetsprogram, som ger möjlighet att under visning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om ett år vinna så mycket erfarenhet att slutsatser kan dras rörande prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om redovisverksamhetens fortsatta inriktning och organisation. För verk- ning av jämställdhetspolitiska aspekter (dir. 1994:124) samt samhetens framtida organisation är utgångspunkten att såväl de om redovisning av konsekvenser för brottsligheten och det samordnande som de producerande uppgifterna skall fullgöras brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Kommittén skall seinom befintliga strukturer på kulturområdet. nast den 1 mars 1999 i en delrapport till Kulturdepartementet
Kommittén skall samarbeta med fristående producenter redovisa erfarenheterna av den bedrivna programverksamheoch kulturinstitutioner. Dessa kan vara Svenska riksteatern ten samt lämna förslag till fortsatt inriktning på denna. I delnär det gäller gästspel på Södra teatern, Orionteatern när det rapporten skall kommittén även föreslå hur verksamheten FORUM F gäller produktion av s k världsteater och Svenska rikskonserter skulle kunna införlivas i kulturområdets befintliga organisanär det gäller musikproduktion. tion. Slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas till
Med utgångspunkt i den producerande verksamheten Kulturdepartementet senast den 31december 1999. Ö
R V
men också på annan grund skall kommittén anordna debatter,
Ä RLDSKULTUR
Bilaga 2 förslag till fortsatt inriktning på denna. Slutrapport över för-
söksverksamheten skall lämnas senast den 31 december 1999. Dir. 1999:55 Mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms
stad har ett avtal träffats om organisation och finansiering av Beslut vid regeringssammanträde Forum för världskultur. Enligt avtalet skall verksamheten den 1 juli 1999 pågå under åren 1998 och 1999.
Forum för världskultur begärde den 5 januari 1999 att S A M M A N F A T T N I N G A V U P P D R A G E T uppdraget förlängs med ett år. Skälet för begäran är att pro- Forum för världskultur (Ku 1998:01) skall senast den 1 mars gramverksamheten blivit starkt fördröjd genom omständig- 2000 avge delrapport över verksamheten. Slutrapport skall heter som kommittén inte har kunnat påverka. Stockholms lämnas senast den 31 december 2000. läns landsting och Stockholms stad har genom beslut den 20
april 1999 respektive den 19 maj 1999 medgivit att uppdraget B A K G R U N D förlängs att gälla tom den 31 december 2000, förutsatt att för- Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 februari 1998 längningen inte innebär ekonomiska åtaganden utöver vad (dir. 1998:14) tillkallade chefen för Kulturdepartementet en som tidigare avtalats. kommitté med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöksverksamhet, U P P D R A G E T benämnd Forum för världskultur. Syftet med Forum för Försöksverksamheten med Forum för världskultur skall pågå världskultur är att främja den konstnärliga och kulturella även under år 2000. Förlängningen innebär inte att medel mångfalden i Sverige genom att ge plats för kulturyttringar utöver vad som tidigare har beslutats kommer att tillföras från länder och miljöer, vilkas kultur vanligen inte görs till- verksamheten. En delrapport med det innehåll som angivits i gänglig genom etablerade kommersiella eller institutionella dir. 1998:14 skall lämnas till Kulturdepartementet senast den kanaler. Enligt direktiven skall kommittén senast den 1 mars 1 mars 2000. Slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas 1999 i en delrapport till Kulturdepartementet redovisa erfa- senast den 31 december 2000. renheterna av den bedrivna programverksamheten samt lämna