Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg, TSFS 2009:119

Dessa föreskrifter gäller, om inte annat särskilt anges, alla svenska fartyg där arbetstagare utför fartygsarbete för arbetsgivares räkning. Föreskrifterna gäller inte för örlogsfartyg. Bestämmelser om att dessa föreskrifter kan gälla även för arbetsgivare och för yrkesmässig verksamhet utan anställda framgår av 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

Bestämmelser om arbetsmiljön på örlogsfartyg finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:24) om arbetsmiljö på örlogsfartyg.

eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, 28.11.1992 s. 1, Celex 31992L0085). – Rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, 13.12.1993, s. 18, Celex 31993L0104). – Rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, 20.8.1994, s. 12–20, Celex 31994L0033). – Rådets direktiv 1996/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning (EGT L 46, 17.2.1997, s. 25, Celex 31996L0098), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2009/26/EG (EUT L 113, 6.5.2009, s 1 (Celex 32009L0026). – Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde sär– direktivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5.1998, s. 11, Celex 31998L0024). – Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättande av en första förteckning över indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 142, 16.6.2000, s. 47, Celex 32000L0039). – Rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologisk agens i arbetet (EUT L 262, 17.10.2000, s. 21 Celex 32000 L0054). – Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikalisk agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 177, 6.7.2002, s. 13, Celex 32002L0044). – Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikalisk agens (buller) i arbetet (EUT nr L 42, 15.2.2003, s. 38 Celex 32003 L 0010). – Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004 s. 50, Celex 32004L0037). – Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/Eg om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT L 38, 9.2.2006, s. 36, Celex 32006L0015). Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).

2

I dessa föreskrifter anses redaren vara arbetsgivare till den som utför fartygsarbete, även om den senare är anställd av annan än redaren. Med redare likställs i dessa föreskrifter den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift.

De hänvisningar som i Arbetsmiljöverkets föreskrifter görs till Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket ska vid tillämpning av dessa föreskrifter avse Transportstyrelsen. Instruktioner och liknande, som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska finnas på svenska, ska finnas på fartygets arbetsspråk, om fartygets arbetsspråk inte är svenska.

I dessa föreskrifter används begrepp med följande betydelser.

agens verksam eller utlösande faktor som t.ex. gynnar viss kemisk reaktion arbetstagare varje person som utför en arbetsuppgift ombord på ett fartyg, inbegripet personer under utbildning A-vägd ljud- vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara trycksnivå, LpA frekvensområdet, mätt med vägningsfilter A enligt standarden IEC 61672-1. Anges i enheten dB. Som förkortat skrivsätt för A-vägd ljudtrycksnivå används även begreppet ljudnivå med enheten dB(A) belysningsstyrka förhållandet mellan det ljusflöde som faller på en yta 2 och denna ytas storlek (lumen/m ). Anges i enheten 2 lux (lux = lm/m ) buller icke önskvärt ljud. Innefattar både hörselskadligt och störande ljud C-vägd ljud- vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara trycksnivå, LpC frekvensområdet mätt med vägningsfilter C enligt standarden IEC 61672-1. Anges i enheten dB. Som förkortat skrivsätt för C-vägd ljudtrycksnivå används även begreppet ljudnivå med enheten dB(C) daglig buller- ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå. Omfattar allt buller exponeringsnivå, inklusive impulsbuller. Anges som LEX,8h eller LEX,24h LEX,h beroende på exponeringsfall ekvivalent A-vägd energiekvivalent medelvärde av en A-vägd ljudtrycksljudtrycksnivå, nivå under en given tidsperiod T. Anges i enheten dB. LpAeq, T (Exempel på skrivsätt: LpAeq,8=85dB, om exponeringstiden är 8 timmar)

3

erkänd organisation sådan organisation som avses i 1 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) och till vilken Transportstyrelsen med stöd av 9 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) har lämnat över uppgifter farliga kemiska ett kemiskt ämne som kan medföra risk för ohälsa ämnen eller olycksfall genom – sina toxikologiska egenskaper, – sin temperatur, – sin radioaktivitet, – undanträngande av luftens syre eller – att det ökar risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion fartygsarbete arbete för fartygets räkning som utförs ombord eller på annat ställe av någon som följer med fartyget gränsvärde värde som inte får överskridas IMDG-koden Den internationella överenskommelsen om transport av farligt gods – International Maritime Dangerous Goods Code impulsljud kortvarigt ljud med varaktighet mindre än 1 sekund, vars frekvensvägda toppvärde överstiger ljudtrycksnivån i ett kort tidsintervall kring impulsljudet med mer än 15 dB impulstoppvärde, maximal C-vägd momentan ljudtrycksnivå mätt med LpC,peak ett instrument med stigtid mindre än 50 μs (mikro sekund) insatsvärde värde som innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids intermittent ryckvis återkommande eller ojämn ISGOTT International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals kemiska ämnen varje grundämne och varje kemisk förening, ensamma eller i blandning, naturligt förekommande eller tillverkade, avsiktligt eller oavsiktligt förekommande ljudtrycksnivå, Lp logaritmiskt mått på ljudets styrka baserat på ljudtrycket i förhållande till referensvärdet 20 μPa. Anges i enheten dB (decibel). (Exempel på skrivsätt: Lp=85 dB) luft: avluft frånluft som avlämnas i det fria cirkulationsluft luft som cirkulerar inne i ett rum eller frånluft som återförs till samma rum som det hämtats från

4

frånluft luft som bortförs från rum tilluft luft som tillförs ett rum. Tilluft kan vara uteluft, återluft eller överluft uteluft luft i eller från det fria återluft frånluft som återförs till ett rum överluft luft som överförs från ett rum till ett annat luftutbyteseffektivitet mått på hur effektivt luften i ett rum byts ut maximal A-vägd maximal A-vägd ljudtrycksnivå med tidsvägningen ljudtrycksnivå, ”F” (fast) enligt standarden IEC 61672-1. Vanligen LpAFmax benämnd som maximal ljudnivå nivågränsvärde hygieniskt gränsvärde för exponering under en 8 timmars arbetsdag processventilation fläktstyrd frånluftsventilation som fångar in luftföroreningar nära källan reduktionstal värde för luftljudsisolering R´w mellan två till varandra gränsande utrymmen enligt SS-EN ISO 717 (1996) riskbedömning bedömning av riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall, i syfte att avgöra om åtgärder behövs. Bedömningen omfattar identifiering, uppskattning och värdering av risker omfattande om- förändring av: byggnad – bredd – längd – malldjup – typ – livstid (förlängning) kemiska ämnen som vid inandning eller hud-

ototoxiska ämnen

exponering kan skada eller förändra innerörats och hörselnervens funktion eller struktur och därigenom orsaka akuta eller kroniska hörselnedsättningar och/eller balansstörningar

Transportstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från dessa föreskrifter om det inte strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning. Om det i dessa föreskrifter finns andra bestämmelser om undantag, gäller de bestämmelserna i stället för vad som anges i första stycket.

5

Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för ett fartyg eller dess utrustning om fartyget eller utrustningen – har lagligen tillverkats eller satts på marknaden i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller – har lagligen tillverkats i ett EFTA-land som har undertecknat EESavtalet. Om fartyg eller utrustning enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla.

Om ansvar vid överträdelse av föreskrifter meddelade med stöd av arbetsmiljöförordningen (1977:1166) föreskrivs i 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 § första och tredje stycket samt 2–19 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2003:3) om arbete i explosionsfarlig miljö. När ett fartyg ligger på svenskt varv gäller 1 § första–tredje stycket samt 2–48 §§ Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1986:26) om vissa arbeten på fartyg.

Dessa föreskrifter om arbete i explosionsfarlig miljö gäller inte – när explosionsfarliga ämnen är föremål för sådan internationell transport som avses i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), – för sådan användning och avsiktlig tillverkning av brandfarliga gaser och vätskor för vilken föreskrifter, som överför Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG av den 16 december 1999 om minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär (femtonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i

6

2 direktiv 89/391/EG) , har meddelats med stöd av förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor, – lokaler som används för medicinsk behandling av patienter, – användning av anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, – hantering av explosiva varor, och – hantering där explosionsrisken enbart beror på närvaron av kemiskt instabila ämnen.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:2) om arbete i stark värme.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller vid kontorsarbetsplatser Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:5) om arbete vid bildskärm.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:1) med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4) om användning av arbetsutrustning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1) om asbest med de tillägg som framgår av 9–15 §§. För asbestarbete ombord på fartyg som ligger på svenskt varv är Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1986:26) om vissa arbeten på fartyg direkt tillämpliga.

Undantag från förbudet

Om arbete med asbest eller asbesthaltigt material måste utföras omedelbart med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt, får befälhavaren besluta att arbetet ska utföras trots att tillstånd från Transportstyrelsen saknas. Innan befälhavaren fattar ett sådant beslut ska samråd ha skett med skyddskommittén eller, om sådan saknas, skyddsombudet. Beslutet ska antecknas i skeppsdagboken eller, om sådan inte finns, antecknas särskilt. Av anteckningarna ska skälen till beslutet samt eventuellt avvikande meningar framgå. Befälhavaren ska snarast underrätta Transportstyrelsen om beslutet och skälen för detta.

Skyddsutrustning

På fartyg där asbest eller asbesthaltigt material finns ska det ombord finnas utrustning för sådant asbestarbete som avses i 9 §. Med utrustning avses såväl teknisk utrustning som personlig skyddsutrustning.

Inventering, kontroll och underhåll

Fartyg som kan misstänkas innehålla asbest ska inventeras för klargörande om asbest eller asbesthaltigt material förekommer. Resultatet av inventeringen ska dokumenteras. Dokumentationen ska finnas ombord och uppdateras när förändringar sker.

Asbestförekomst ska uppmärksammas genom varningsskyltar på väl synlig plats.

8

Skyltarna ska vara skrivna på svenska, och för fartyg på internationell resa även på engelska.

Kontroll- och underhållsprogram för asbest och asbesthaltigt material ska finnas. Kontroll av att kapslingen av inkapslad asbest är intakt ska göras i samband med skyddsrond. Skador på kapslingen ska omedelbart repareras. När tätheten på kapsling regelmässigt skadas av vibrationer, mekanisk påverkan eller andra liknande förhållanden, ska dessa partier med asbest saneras och ersättas med annat material.

Om ett utländskt fartyg köps av svensk redare ska förekomsten av asbest och asbesthaltigt material inventeras inom tre månader från förvärvet. Om ett utländskt fartyg med känd asbestförekomst köps av svensk redare, ska skadade inkapslingar vara åtgärdade inom 14 dagar från förvärvet.

Alla åtgärder omfattande asbest och asbesthaltigt material ska dokumenteras. All sådan dokumentation ska finnas samlad och tillgänglig vid tillsyn.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–3, 6 och 8–16 §§ Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1984:15) med föreskrifter om avloppsanläggningar m.m.

Anläggningar och utrustning för avloppsvatten, avloppsslam eller latrin ska vara så arrangerade att förorening av fartygets maskinrum och länssystem inte kan ske.

Rörledning för ilandpumpning av toalettavfall ska kunna efterspolas med sjövatten. Trycket i ledningen får vid anslutning till mottagningsanordning i land inte överstiga 0,6 MPa (megapascal).

Avluftningsrör från reningsverk, system eller tank för toalettavfall ska leda till öppet däck. Öppning på luftrör ska vara belägen på största möjliga avstånd från öppningar till avluftningsrör för färskvattentankar och så att det inte medför obehag för besättning eller passagerare.

Överströmning för att förhindra överfyllnad av tank för toalettavfall ska ledas till lämplig uppsamlingstank.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:1) om belastningsergonomi.

9

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1988:4) om blybatterier för drivning av fordon.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:3) om ensamarbete.

På fartyg där ensamarbete kan förekomma på isolerad plats, ska en förbindelse upprättas för kommunikation mellan arbetstagaren och annan bemannad plats, lämpligtvis bryggan.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1985:18) med föreskrifter om frisörarbete.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:7) om första hjälpen och krisstöd.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–14 och 20–22 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:7) om gaser.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:4) om gasflaskor.

Föreskrifterna enligt 27 § gäller inte när gasflaskor är föremål för sådan internationell transport som avses i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDGkoden).

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare.

10

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:17) om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:18) om härdplaster.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1994:54) om vissa arbeten med högtrycksstråle.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:4) om kemiska arbetsmiljörisker.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:17) om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:6) om användning av lyftanordningar och lyftredskap.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:7) om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar. Föreskrifterna i första stycket gäller inte vid lyft av personer i räddningsfarkost med lyftinrättning särskilt avsedd för sådant lyft.

Utrustning och skyddssystem som ska uppfylla kraven i 35 § får, efter Transportstyrelsens medgivande, i stället uppfylla de likvärdiga krav som ställs av en erkänd organisation.

11

Hängställning och liknande utrustning

Arbetskorg avsedd att användas vid arbete på fartygets utsida eller liknande plats ska dimensioneras antingen för en statisk belastning av minst 2 2 500 N/m eller en punktbelastning av 2 500 N. Det alternativ som ger den starkaste konstruktionen ska väljas. Säkerhet mot brott ska vara minst 4.

Lina av natur- eller syntetfiber ska ha en minsta diameter av 25 mm och vara dimensionerad för en säkerhetsfaktor mot brott av minst 10. Stålvajer och kätting ska ha en minsta diameter av 10 mm och vara dimensionerad för en säkerhetsfaktor mot brott av minst 5. Lina av syntetfiber ska vara UV-stabiliserad.

Maskindriven ställning ska vara försedd med toppgränsbrytare och lyfthastigheten får inte överstiga 0,15 m/s.

Hissbar arbetskorg ska ha avvisare eller styrrullar på den sida som vetter mot skott eller fartygssida.

Höj- och sänkbar arbetskorg eller ställning ska vara tydligt och varaktigt märkt med högsta tillåtna belastning. På arbetskorg eller hängställning ska finnas en skylt med uppgift om tillverkarens namn, ställningens typbeteckning, tillverkningsår och tillverkningsnummer. Där flera sektioner ingår i hängställning, ska varje sektion ha sistnämnda skylt.

Kontroll av infästnings- och upphängningsanordning för höj- och sänkbar arbetskorg eller hängställning ska minst en gång om året utföras av befälhavaren eller av denne utsedd person. Kontrollen ska dokumenteras.

Vart femte år ska höj- och sänkbar plattform eller ställning provbelastas med minst 25 procents överlast. Kontrollen ska dokumenteras.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:1) om manuell hantering.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–5, 12 § andra stycket, 13–15, 20–23, 25, 26 och 38 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:6) om mast- och stolparbete.

12

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–3 §§, 4 § b och c samt e, 5–11, 27–40, 57–62 och 68 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:2) om användning av motorkedjesågar och röjsågar.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning.

Utförande av personlig skyddsutrustning

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller vid användning av personlig skyddsutrustning att den ska uppfylla Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1996:7) om utförande av personlig skyddsutrustning. Bestämmelser om utrustning för personligt bruk finns även i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1986:23) om skydd mot blodsmitta.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:14) om skyddsåtgärder mot skada genom fall och 1–13 och 15 §§ Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:15) om skyddsåtgärder mot skada genom ras.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1992:9) om smältsvetsning och termisk skärning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:3) om stegar och arbetsbockar. På fartyg ska stegar alltid vara stagade eller förankrade såvida det inte är uppenbart obehövligt. En bärbar stege får inte vara längre än sju meter.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:5) om användning av truckar.

14

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–12 och 21–25 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2002:1) om användning av trycksatta anordningar.

Besiktning av trycksatta anordningar

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 2–46 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:3) om besiktning av trycksatta anordningar. Undantag gäller för trycksatta anordningar som besiktigas av en erkänd organisation.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:8) om provning med över- eller undertryck.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:13) om skyltar och signaler för hälsa och säkerhet under arbete. Piktogrammen enligt föreskrifterna får ersättas med piktogram utvecklade enligt internationellt vedertagen praxis för sjöfarten.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–8 §§, 9 § första stycket samt 10–13 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:15) om vibrationer.

När helkroppsvibrationer är orsakade eller överförda av fartygsskrovet, gäller inte gränsvärdet för helkroppsvibrationer om det med hänsyn till den aktuella tekniska utvecklingen och arbetsplatsens särskilda karaktär inte är möjligt att uppfylla dessa skyldigheter. Vid riskbedömningen ska särskilt uppmärksammas den förlängning av exponeringen utöver arbetstid som arbetstagare på fartyg har och riskerna med störd vila som en följd av vibrationerna.

Vid nybyggnation ska eftersträvas att fartygsvibrationerna inte överstiger de värden som enligt SS-ISO 6954, tabell 1, förväntas ge klagomål.

15

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1993:2) om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön.

Arbetsplatsens belysning och utformning ska vara sådan att man med tillfredsställande säkerhet och utan onödiga anpassningssvårigheter kan förflytta sig mellan eller i olika lokaler eller arbetsområden med skilda belysningsförhållanden.

Arbetsplatser ska så långt som möjligt utformas så att de får tillfredsställande dagsljus och utrustas med den artificiella belysning som är ändamålsenlig för det arbete som pågår, utan att arbetstagarnas säkerhet och hälsa riskeras eller det egna fartygets eller andra fartygs navigation äventyras. På platser där ombordanställda, passagerare, stuveriarbetare eller andra vistas ska det finnas tillfredsställande belysning. Krav på dagsljus i bostadsinredningen finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 1992:6) om besättningens bostäder på fartyg 3 m.m.

Belysningen ska planeras, utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den omfattning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Belysningsarmatur ska om möjligt vara fast anordnad och av betryggande utförande med hänsyn till dess placering, last som förs eller ämnen som förvaras i utrymmet eller på platsen i fråga. Belysningsarmatur ska väljas och sättas upp så att lämplig luminans och ljusfördelning fås och så att bländning undviks.

På fartyg med lastutrymme för rullande gods och containrar samt med markerade körfiler och markerade gångvägar ska belysningsarmaturerna placeras så att belysningsstyrkan blir jämn över den yta som ska belysas.

3 Observera att Sjöfartsverkets kungörelse (1970:A4) om bostäder och ekonomilokaler på fartyg enligt övergångsbestämmelserna i SJÖFS 1992:6 fortfarande gäller i vissa delar för vissa fartyg.

16

En ljuskällas återgivning av färg ska vara lämplig för arbetsuppgiften. Belysningen ska vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppsdon och liknande är lätta att uppfatta.

Belysningen ska vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår. Den ska anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysningen ska ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. Bländning ska undvikas så långt det är möjligt. Exponering för UV-strålning får inte innebära risk för ohälsa.

Åtgärder ska vidtas för att förhindra att olycksfall inträffar på grund av att rörliga maskindelar, arbetsobjekt eller liknande föremål skenbart verkar röra sig långsamt eller stå stilla när de betraktas i periodiskt varierande belysning.

Belysningsstyrkan vid olika platser ombord ska minst uppgå till angivna värden enligt tabell i bilaga 1.

Vid beräkning av belysningsinstallationer i utrymme med kraftig nedsmutsning eller många svåråtkomliga armaturer ska en bibehållningsfaktor av lägst 0,7 användas.

Ljudnivåer i arbetslokaler och rekreationsutrymmen får inte överstiga de värden som framgår av bilaga 2. Ljudnivåerna ska dock sänkas till lägsta möjliga nivå med hänsyn tagen till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret. Luftljudsisoleringen mellan utrymmen får inte understiga de värden som framgår av bilaga 2.

Mätning av ljudnivåer ska göras i samband med inköp av fartyg från utlandet eller innan fartyget tas i bruk för första gången. Förnyad bullermätning ska göras om det finns anledning att misstänka att bullernivåerna ökat.

Mätning av ljudnivåer ska i tillämpliga delar ske enligt ISO 2923:1996(E). Därutöver ska en frekvensanalys göras och den C-vägda ljudnivån mätas, där den A-vägda ljudnivån överstiger 85 dB(A).

Resultatet av mätningarna ska protokollföras. Protokollet ska finnas ombord och vara lätt tillgängligt för besättningen. Protokollet ska sändas till Transportstyrelsen så snart som möjligt efter utförda mätningar.

Ljudnivån från larmsignaler där någon person normalt vistas (öronnivå) får inte vara högre än 115 dB(A). Larmets frekvensområde ska, om det inte utgörs av klockor, huvudsakligen ligga i frekvensområdet från 200 till 2 500 Hz. Lägsta ljudnivån på larm i sovhytter ska vara 75 dB(A). Vid normal drift och moderata väderförhållanden ska larmet överstiga bakgrundsnivån med minst 10 dB(A) och max. 20 dB(A) i alla utrymmen.

I dessa föreskrifter gäller nedanstående insats- och gränsvärden för buller avseende hörselskaderisk.

Insatsvärden

Undre insatsvärden Övre insatsvärden 0–8 tim 8–24 tim 0–8 tim 8–24 tim

Daglig bullerexponerings- 80 dB(A) 75 dB(A) 85 dB(A) 80 dB(A) nivå LEX.h Maximal A-vägd – – 115 dB(A) 115 dB(A) ljudtrycksnivå LpAFmax Impulstoppvärde LpCpeak 135 dB(C)

Vid tillämpning av insatsvärdena ska hänsyn inte tas till eventuell användning av hörselskydd. Vid tillämpning av gränsvärdena ska, i de fall hörselskydd bärs, hänsyn tas till dämpningen genom dessa när bullerexponeringen bestäms.

18

Gränsvärden

Gränsvärden Gränsvärden 0–8 tim 8–24 tim Daglig bullerexponeringsnivå LEXh 85 dB(A) 80 dB(A) Maximal A-vägd ljudtrycksnivå LpAFmax 115 dB(A) 115 dB(A) Impulstoppvärde LpCpeak 135dB(C) 135 dB(C)

Talmaskerande bakgrundsbuller

När bakgrundsbuller försvårar eller omöjliggör talkommunikation i situationer som kan kräva säker taluppfattning för undvikande av fara eller allvarliga misstag, ska åtgärder vidtas för att åstadkomma sådan säker kommunikation.

Arbeten ska planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn ska då tas till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret. Följande åtgärder ska uppmärksammas särskilt: a) alternativa arbetsmetoder som ger minskad exponering för buller, b) val av lämplig arbetsutrustning som ger så lågt buller som möjligt med tanke på det arbete som ska utföras, medräknat sådan arbetsutrustning som omfattas av bestämmelser som syftar till eller medför att bullerexponeringen minskar, c) bullerbegränsande åtgärder på maskin eller annan bullerkälla, d) utformning och planering av arbetsplatser, e) lämplig information och utbildning så att arbetstagarna får tillräckliga kunskaper om hur arbetsutrustningen ska användas på rätt sätt för att minska exponeringen för buller, f) tekniska åtgärder för att – minska luftburet buller, t.ex. med hjälp av skärmar, inbyggnader eller ljudabsorbenter i tak och på väggar, samt – minska strukturburet buller t.ex. genom dämpning eller isolering, g) lämpliga underhållsprogram för arbetsutrustning samt arbetsplatser och kringutrustning till dessa, och h) bullerminskning genom arbetsorganisatoriska åtgärder såsom

19

– begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet, samt – anpassning av arbetstiderna så att viloperioderna blir tillräckliga.

Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna till följd av exponering för buller i arbetet. Följande ska uppmärksammas särskilt: a) exponeringens nivå, typ och varaktighet, inklusive all exponering för impulsbuller, b) exponeringsvärden enligt 6 §, c) negativa effekter på hälsa och säkerhet för arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller, d) negativa effekter på hälsa och säkerhet som beror på samverkan mellan buller och arbete med ototoxiska ämnen eller mellan buller och vibrationer, så långt det är genomförbart, e) indirekta negativa effekter på hälsa och säkerhet till följd av att buller maskerar varningssignaler eller andra ljud som behöver uppmärksammas för att minska risken för olycksfall, f) tillverkarnas information om buller från arbetsutrustning, g) om det finns alternativ utrustning som ger mindre buller, h) ombordanställda kan även efter arbetstid utsättas för buller. i) information från hörselundersökningar av dem som är sysselsatta i verksamheten och, när så är möjligt, publicerade resultat från andra hörselundersökningar, och j) tillgång till hörselskydd med lämpliga dämpningsegenskaper.

För att klarlägga om exponeringsvärdena i 6 § uppnås eller överskrids ska bullerexponeringen bestämmas och mätningar utföras i den omfattning som behövs. Detta ska planeras och med lämpliga intervall genomföras av sakkunnig person. Vid mätning ska följande uppmärksammas särskilt: a) de metoder och den utrustning som används ska anpassas till de aktuella förhållandena. Särskild hänsyn ska tas till egenskaperna hos det buller som ska mätas, exponeringens varaktighet, miljöfaktorer och mätutrustningens specifika egenskaper, b) metoderna och utrustningen ska göra det möjligt att bestämma de parametrar som anges i 6 §. I ett givet fall ska det gå att avgöra om de värden som fastställs i 6 § har uppnåtts eller överskridits, c) metoderna kan omfatta stickprovsundersökningar, som ska vara representativa för en arbetstagares personliga exponering, och d) vid bedömning av uppmätta värden ska hänsyn tas till mätosäkerheter enligt praxis.

Arbetstagare ska genom arbetsgivarens försorg kunna få hjälp med uppskattning av sin dagliga bullerexponering, även då arbetstagaren arbetat i flera bullerzoner. Sådana uppskattningar ska grunda sig på bullermätning,

20

uppgifter från arbetstagaren om vistelsetider i olika bullerzoner samt vad som anges i bilaga 3 om daglig bullerexponering.

Riskbedömningar ska genomföras regelbundet och revideras inför förändringar i verksamheten som kan göra en bedömning inaktuell eller om resultat av hörselundersökningar visar att det är befogat. Riskbedömningar ska dokumenteras och bevaras så att uppgifterna kan användas vid en senare tidpunkt.

Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 6 § ska orsaken utredas och åtgärder vidtas för att minska exponeringen. Vid val av åtgärder ska de åtgärder som anges i 8 § beaktas särskilt. Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs.

De arbetsplatser där arbetstagarna kan exponeras för buller som är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 6 § ska ha en varningsskylt med symbolen ”RISK FÖR HÖRSELSKADA. ANVÄND HÖRSELSKYDD”. Där det går att genomföra ska de berörda områdena avgränsas och tillträdet till dessa begränsas.

Område med högre ljudnivå än 115 dB(A) ska vara särskilt utmärkt samt avlyst för vistelse.

De åtgärder som avses i 7, 8, 13 och 14 §§ ska anpassas till arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller.

Om de risker som uppstår vid bullerexponering inte kan förebyggas med andra medel, ska ändamålsenliga hörselskydd som passar berörda arbetstagare ställas till deras förfogande och användas av dem enligt följande: – om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de undre insatsvärdena i 6 § ska arbetstagaren få tillgång till hörselskydd,

21

– om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 6 § ska hörselskydd användas, – arbetsgivaren ska ge berörda arbetstagare möjlighet att medverka vid val av hörselskydd. Hörselskydd ska väljas så att risken för hörselskador elimineras eller minimeras, och – hörselskydden ska underhållas väl.

Arbetsgivaren ska se till att hörselskydd används och kontrollera att de åtgärder som vidtas i enlighet med denna bestämmelse är effektiva. Om användning av hörselskydd medför olycksrisk, ska risken minskas genom lämpliga åtgärder.

Bullerexponeringen får inte överskrida något av gränsvärdena i 6 §. Om detta ändå sker ska arbetsgivaren – vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen så att den ligger under gränsvärdena, – utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits, och – vidta sådana åtgärder att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen.

Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de undre insatsvärdena i 6 § ska arbetstagarna få information och utbildning om de risker som uppkommer i samband med bullerexponering, varvid följande faktorer ska uppmärksammas särskilt: a) vad riskerna i samband med bullerexponering kan innebära, b) de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas enligt dessa föreskrifter i syfte att eliminera eller minimera riskerna till följd av buller, c) de gränsvärden och insatsvärden som fastställs i 6 §, d) resultaten av bedömningar och mätningar enligt 9 och 10 §§ samt beskrivning av deras innebörd och möjliga risker, e) korrekt användning av hörselskydd och information om skyldigheten att bära hörselskydd då de övre insatsvärdena uppnås eller överskrids,

22

f) nyttan med, samt metoder för att upptäcka och rapportera tecken på hörselskador, g) under vilka omständigheter arbetstagare har rätt till hörselundersökningar och syftet med dessa enligt 22–25 §§, och h) säkra arbetsrutiner för att minimera exponeringen för buller.

Arbetstagare ska få möjlighet att medverka i de frågor som omfattas av dessa föreskrifter och, i synnerhet – i den riskbedömning och identifiering av åtgärder som ska vidtas enligt 9 §, – i de åtgärder som syftar till att minska bullerexponeringen som anges i 7, 8, 13–16 §§, och – det val av hörselskydd som anges i 17 och 18 §§.

Arbetstagare som exponeras för buller som är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 6 §, ska av arbetsgivaren erbjudas hörselundersökning. Denna ska utföras av läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer och på läkares ansvar.

Hörselundersökning ska också erbjudas de arbetstagare, som exponeras för buller som är lika med eller överstiger något av de undre insatsvärdena i 6 §, när den riskbedömning och bestämning av arbetstagarnas bullerexponering som ska utföras enligt 9 och 10 §§ visar att det finns risk för hörselskada.

Tiden mellan hörselundersökningarna ska anpassas till rådande exponeringsförhållanden. Syftet med hörselundersökningen är att tidigt upptäcka hörselnedsättningar på grund av buller.

Hörselundersökningarna ska inte medföra några kostnader för arbetstagarna.

Arbetsgivaren ska ta del av resultaten från hörselundersökningarna enligt 22–25 §§ så långt det inte hindras av sekretess eller tystnadsplikt.

Om det vid en hörselundersökning enligt 22–25 §§ visar sig att en arbetstagare har drabbats av hörselskada, ska arbetsgivaren se till att en läkare eller, om läkaren anser det nödvändigt, en specialist bedömer om det är sannolikt att skadan beror på exponering för buller på arbetsplatsen. Om så bedöms vara fallet ska arbetsgivaren – se till att arbetstagaren av en läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer informeras om resultatet,

23

– revidera befintlig riskbedömning, – revidera de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna enligt 7, 8, 13–18 §§ och i samband med detta anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån vid behov, – beakta möjligheten att erbjuda arbetstagaren annan sysselsättning där det inte finns risk för ytterligare skadlig exponering, och – erbjuda alla andra arbetstagare, som exponerats på liknande sätt, regelbundna hörselundersökningar.

Särskilda bestämmelser om kylanläggningar med ammoniak finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2004:12) om kylanläggningar med ammoniak på fartyg.

Bestämmelser om användning m.m. av CFC, övriga CFC, haloner, HCFC och HFC finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 4 nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet , 5 ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1804/2003 samt förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet. 6 I bilaga 1 till meddelande (2004/C 187/03) angående Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, riktat till företag inom Europeiska unionen som under 2005 importerar kontrollerade ämnen som bryter ned ozonskiktet, finns en förteckning över ämnen som omfattas av förordningen.

Utlopp från säkerhetsventil eller motsvarande från kylanläggning ska ledas ut till det fria.

För arbete på kylanläggning som innebär ingrepp i köldmediekretsen krävs servicetekniker med godkänt certifikat enligt förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen.

Gastub eller kylanläggning som kan innehålla köldmedium eller rester av dylikt får inte upphettas med öppen låga.

4 EGT L 244, 29.9.2000, s. 1 (Celex 32000R2037). 5 EUT L 265, 16.10.2003, s. 1 (Celex 32003R2804). 6 EUT C 187, 22.7.2004, s. 11–17

24

Misstänks eller uppstår gasläckage från kylmaskineri eller dess rörsystem får rum, i vilket sådant gasläckage kan uppstå, inte beträdas utan att ansvarig arbetsledare lämnat instruktioner. Kan gasen orsaka ohälsa ska andningsskydd och annan nödvändig skyddsutrustning användas.

Arbetstagare som går in i kyllastrum som kyls med hälsofarligt köldmedium ska ha tillgång till lämpliga andnings- och ögonskydd.

Ytterligare regler om gaser finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:7) om gaser.

Dessa bestämmelser gäller när någon som inte fyllt 18 år (minderårig) utför fartygsarbete som arbetstagare eller i yrkesmässig verksamhet eller på annat sätt genomgår utbildning på fartyg som omfattas av dessa föreskrifter. Bestämmelser om när en minderårig får utföra fartygsarbete finns i 4 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) och 45 § sjömanslagen (1973:282). Vid utbildning gäller endast 2, 5 och 6 §§.

Arbetsuppgifter för minderåriga ska väljas med stor omsorg. Särskild hänsyn ska tas till den minderåriges fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. Betryggande säkerhet ska ges mot olycksfall, belastningsskador, överansträngning, extrema klimatförhållanden, skador från buller och vibrationer och andra förhållanden som kan medföra skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling i fysiskt, psykiskt eller socialt avseende. Den minderårige ska ha genomgått den utbildning, tillgodogjort sig den instruktion och fått de upplysningar om det aktuella arbetet som behövs ur skyddssynpunkt och med hänsyn till den minderåriges ålder och mognad. Befälhavaren ska se till att arbetet sker under ledning och tillsyn av lämplig person samt försäkra sig om att det finns tillfredsställande rutiner för hur minderåriga ska introduceras och handledas.

Om det behövs för att bedöma om arbetet innebär en särskild risk för en viss minderårig arbetstagares hälsa eller säkerhet ska bedömningen grundas på en, vid behov återkommande, hälsokontroll av den minderårige.

Skyddsombud, om sådant finns, ska underrättas om var och till vilka arbetsuppgifter den minderårige ska anlitas. Gäller det en yngre minderårig som inte fyllt 16 år eller ännu inte fullgjort sin skolplikt ska dessutom vårdnadshavare få information om skyddsförhållandena.

25

En minderårig får inte anlitas till eller utföra sådana arbetsuppgifter ombord på fartyg som anges i bilaga 4. Detta gäller dock inte i följande fall. 1. Arbetsuppgifterna ingår i lärarledd undervisning på plats som är anordnad särskilt för undervisning. 2. Den minderårige har fyllt 16 år och har fullgjort sin skolplikt samt – arbetsuppgiften ingår i yrkesutbildning och sker under direkt ledning av särskilt utsedd instruktör, eller − den minderårige har fullgjort yrkesutbildning för den aktuella arbetsuppgiften. Undantagen gäller endast om innehållet i utbildningen är reglerat i kursplan som godkänts av utbildningsansvarig myndighet eller av arbetsgivarorganisation gemensamt med fackförbund. Där det anges särskilt i bilaga 4 gäller undantagen endast om läkare har bedömt att den minderårige kan anlitas till arbetet utan risk för överansträngning eller annan skadlig inverkan på hälsa eller utveckling. En minderårig får inte i något fall anlitas till eller utföra sådant arbete som anges i bilaga 5.

Den som utses till instruktör enligt 5 § första stycket 2 ska ha god kännedom om arbetet och dess risker. Instruktören ska fortlöpande se till att eleven arbetar på ett säkert sätt och har kunskap om riskerna i arbetet samt ha tillräcklig tid avsatt för att fullgöra uppgiften som instruktör.

När en minderårig som fyllt 16 år och fullgjort sin skolplikt anlitas som arbetstagare till fartygsarbete gäller följande särskilda arbetstidsbestämmelser. 1. Arbetet får totalt omfatta högst åtta timmar per dag och 40 timmar i veckan. 2. Tiden mellan klockan 22.00 och 06.00 eller tiden mellan 23.00 och 07.00 ska vara fri från arbete. 3. Den minderårige ska varje dygn ha minst 12 timmars sammanhängande ledighet från arbetet för nattvila. 4. Den minderårige ska ha en sammanhängande ledighet från arbetet under varje period om sju dagar (veckovila). Så långt det är möjligt ska ledigheten omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Veckovilan får inte understiga 36 timmar.

När en minderårig som inte fyllt 16 år eller inte fullgjort sin skolplikt anlitas till fartygsarbete som arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser. 1. Arbetet ska ordnas så att det är enkelt och ofarligt. 2. Arbetet får totalt omfatta högst två timmar per skoldag och tolv timmar i veckan. På skolfria dagar får arbetstiden inte överstiga sju timmar per dag. Arbete som utförs under sammanhängande skolfri tid som är minst

26

en vecka får dock omfatta upp till 35 timmar i veckan eller, för den som fyllt 15 år, 40 timmar i veckan och högst 8 timmar per dag. 3. Arbete får inte utföras mellan klockan 20.00 och 06.00. 4. Den minderårige ska varje dygn ha minst 14 timmars sammanhängande ledighet från arbetet för nattvila. 5. Den minderårige ska ha en sammanhängande ledighet från arbete under varje period om sju dagar (veckovila). Så långt det är möjligt ska ledigheten omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Veckovilan får inte understiga 36 timmar. Den ska förläggas till tid som är fri från schemalagd undervisning. 6. Den minderårige ska ha minst fyra veckors sammanhängande ledighet från arbete varje kalenderår. Ledigheten ska förläggas till tid som är fri från schemalagd undervisning. 7. Vårdnadshavare ska ha gett sitt tillstånd till arbetet. För arbete under skoldag före skolans början och efter skolans slut ska dessutom skolledningen ha gett tillstånd om det gäller mer än fem skoldagar under en termin.

En minderårig arbetstagare ska beredas rast om minst 30 minuter, om möjligt sammanhängande, om arbetsdagen är längre än fyra och en halv timme.

Den som arbetar på fartyg får inte utsättas för hälsovådlig exponering för kemiska ämnen, produkter eller dess sönderdelningsprodukter genom inandningsluft, förtäring eller genom hudkontakt. Det åligger arbetsgivare att ha god kännedom om de farliga kemiska ämnen som finns ombord och se till att arbetet bedrivs så att sådan skadlig exponering undviks.

För att de som utför fartygsarbete ska kunna ta del av leverantörens säkerhetsdatablad/varuinformation ska leverantörens information finnas anslagen eller finnas lätt tillgänglig. Informationen ska vara systematiskt ordnad. Det ska finnas en rutin för inköpskontroll över vilka farliga kemiska ämnen som anskaffas till fartyget. Förteckning över de farliga kemiska ämnen som finns ombord ska vara systematiskt ordnad.

27

Personlig skyddsutrustning ska användas när det föreligger risk för skadlig exponering för kemiska ämnen.

Alla utrymmen ska hållas rena. Oljeavlagringar och oljespill ska avlägsnas. Oljeindränkt isolering ska bytas ut.

Rengöringsmedel

Rengöringsmedel ska användas under förhållanden som ger betryggande säkerhet för påverkan på hud och andningsvägar. Rengöringsmedel ska inte ha starkare tvättkraft än nödvändigt för den arbetsprocess det används till.

Arbetsplats för rengöring av maskindelar och verktyg ska vara inrättad så att hudkontakt och exponering av luftvägarna för kemiska ämnen kan undvikas.

Provtryckning av bränsleventiler med kalibreringsvätskor samt rengöring av filter, maskindelar och verktyg ska organiseras så att exponering för hälsovådliga ämnen förhindras.

28

Om en arbetstagare uppmärksammar skadlig påverkan på hud eller andningsvägar som kan bero på exponering för kemiska ämnen, ska ansvarig arbetsledare omedelbart underrättas. Arbetsgivaren ska se till att den som utsatts för sådan påverkan snarast erbjuds möjlighet att genomgå hälsoundersökning och arbetsplatsutredning ska göras som i första hand ska utföras av företagshälsovård eller annan lämplig resurs.

Detta kapitel behandlar ventilation. Ytterligare bestämmelser om ventilation finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLASfartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare.

Arbetslokaler och personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas. I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom person-

29

belastning kan koldioxidhalten användas som en indikator på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I sådana lokaler ska en koldioxidhalt under 1000 ppm eftersträvas.

För beräkning av luftmängder, värme- och kylkapacitet samt vid injustering av ventilationen i fartygs inredning, ska ISO 7547-1985 följas, med det undantaget att den minsta friskluftsmängden till en hytt ska vara beräknad för minst två personer. Ventilationsljudet får inte ge ett ljudbidrag så att högsta ljudnivå under gång överskrids enligt 4 kap.

Uteluftsintag ska vara lämpligt placerat med hänsyn till uteluftens föroreningshalt och temperatur samt avluftsöppningarnas placering.

Tilluft till arbetslokaler och personalutrymmen ska vara så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt. Tilluftens halt av luftföroreningar ska vara väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärden som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:17) om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Luft ska tillföras på det sätt som i varje särskilt fall är lämpligt, och så att besvärande drag och buller inte uppstår. Luften ska vara förvärmd, renad eller behandlad på annat likvärdigt sätt.

Frånluft ska renas innan den som återluft förs till arbetslokal eller personalutrymme. Reningsanordning för återluft eller cirkulationsluft ska ha tillförlitlig avskiljarfunktion. Återluftstillförseln ska kunna stängas av helt. För oljetank- och kemikalietankfartyg ska systemet lätt kunna ställas om till 100 % återluft. Ventilationssystem med återluft får installeras endast efter skriftligt tillstånd av Transportstyrelsen. Till ansökan ska bifogas utredning som visar att ventilationssystemet är tillförlitligt och att tillfredsställande luftkvalitet uppnås.

Överluft får föras endast till lokaler med lägre krav på luftkvaliteten än i den lokal varifrån luften tas.

Vid arbete i maskinutrymmen och angränsande utrymmen ska personalen vara skyddad mot exponering för fartygets förbränningsavgaser och ångor från oljetankarnas avluftningsanordningar. Avgasläckor ska omedelbart åtgärdas.

Föroreningar från process, hantering eller dylikt får inte via återluft eller överluft föras till lokaler där sådana föroreningar normalt inte alstras.

Kök, diskrum och andra lokaler där större mängd luftföroreningar normalt kan uppstå ska ha processventilation. Utsugningsanordning till processventilation ska vara planerad och utförd så att luftföroreningar samt fuktig och varm luft effektivt fångas upp. Processventilation i form av punktutsug ska finnas 1. vid spis och andra tillagningsutrustningar där matos eller stark värme alstras, 2. i anslutning till diskmaskins utmatningsöppning, (diskmaskin för storhushåll). I anslutning till sådan diskmaskin ska det i taket finnas en infångningskåpa med anslutning till processventilation, 3. vid fast svetsarbetsplats, 4. vid plats för rengöring av brännoljefilter, 5. vid plats för rengöring av maskindetaljer, 6. vid plats för provtryckning av bränsleventiler, och 7. vid plats för färgblandning och rengöring av färgsprutor.

I lokal där processventilation är ett krav, ska eventuella fel i ventilationssystemets funktion visas av ett kontrollsystem. Om exponering för en luftförorening kan förorsaka livsfara eller allvarlig skada ska kontrollsystemet även bestå av larm. Larmet ska vara så utformat att det under alla förhållanden kan uppfattas.

31

För ventilationssystem ska det finnas drifts- och underhållsinstruktioner. Drifts- och underhållspersonal ska ha tillräcklig kunskap om ventilationssystemet samt ha tillgång till instruktionerna.

Ventilationssystem ska kontrolleras och underhållas regelbundet. Nyinstallerade ventilationssystem ska kontrolleras så att de fungerar på avsett sätt innan de tas i bruk. Kontroll och underhåll ska dokumenteras. Dokumentationen ska finnas tillgänglig vid anläggningen.

Arbetsplats inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat som ska vara anpassat till arbetets art. Luften ska kunna regleras i varje lokal där arbete utförs året runt. I arbetslokaler där det inte skäligen kan fordras uppvärmning av hela lokalen, till exempel i lasthanteringsutrymmen, ska arbetsplats för stillasittande eller annat mindre fysiskt ansträngande arbete placeras i uppvärmt utrymme. ___________