Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, TSFS 2011:116
Upphäver
Bemyndigande
1 kap. Inledande bestämmelser
Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser i anslutning till förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal.
Definitioner och förkortningar
I dessa föreskrifter används de definitioner som anges i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal samt de definitioner och förkortningar som anges nedan. avslutad datum för utfärdande av examens- eller utbildningsutbildning bevis fartområde något av fartområdena inre fart, närfart, Europafart eller oceanfart enligt 1 kap. 3 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal IMDG-koden International Maritime Dangerous Goods Code inertering förebyggande av antändning av en brandfarlig eller explosiv atmosfär genom tillsats av hämmande eller förtunnande medel (TSFS 2013:47) ISM-koden International Safety Management Code
1
ISPS-koden den internationella koden för sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, i dess uppdaterade version (The International Ship and Port Facility Security Code) MARPOL 73/78 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg MOU-farvatten närfartsområden i de länder som omfattas av London 1 Memorandum of Understanding månad en period om sammanlagt 30 dagar sjöområde A1 enligt definition i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg skyddsuppgifter alla arbetsuppgifter och åtaganden ombord på fartyg som definieras i kapitel XI-2 SOLAS-konventionen och ISPS-koden snabbgående beredskapsbåt av snabbgående typ som uppfyller beredskapsbåt kraven i MSC/Circ.809 SOLAS- 1974 års internationella konvention om säkerheten för konventionen människoliv till sjöss, med tillägg (International convention for the safety of life at sea, 1974) STCW-koden bilaga till STCW-konventionen STCW- den internationella konventionen om utbildning, konventionen träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978, i dess ändrade lydelse styrd praktik av Transportstyrelsen godkänd ombordförlagd manskapsutbildning timme 40 minuter, om inte annat särskilt framgår övningsfartyg fartyg med giltigt fartcertifikat eller passagerarfartygscertifikat som Transportstyrelsen har godkänt för lärarledd undervisning
Förkortningar
ADR European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road
1 För närvarande omfattas Sverige, Danmark, Estland, Finland, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien och Tyskland.
2
APL Arbetsplatsförlagt lärande på handelsfartyg som godkänts av Transportstyrelsen ARPA Automatic Radar and Plotting Aid ASTM-IP American Society for Testing and Materials, Institute of Petroleum COW Crude Oil Washing DSC Digital SelCall ECDIS Electronic Chart Display and Information System EmS Emergency Schedule EPIRB Emergency Position Indicator Radio Beacon GMDSS Global Maritime Distress and Safety System IMO International Maritime Organization (den internationella sjöfartsorganisationen) IOPPP International Oil Pollution Prevention ISGOTT International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals LEG Liquid Ethylene Gas LNG Liquefied Natural Gas LPG Liquefied Petroleum Gas MCA Myndigheten Maritime and Coastguard Agency i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland
(TSFS 2012:24)
MFAG Medical First Aid Guide MSI Maritime Safety Information NAVTEX NAVigational TelEX NGL Natural Gas Liquid P & A Standards for Procedures and Arrangements RID Règlement concernant le transport international ferroviaire des marchandises dangereuses (reglementet om internationell järnvägsbefordran av farligt gods) SAR Search and Rescue
3
SART SART eller AIS-SART enligt definition i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss TSG Tankers Safety Guide ÖFU Lärarledd undervisning inom gymnasieskolan på godkänt övningsfartyg
(TSFS 2026:17)
4
ANDRA AVDELNINGEN
BESTÄMMELSER SOM RIKTAR SIG TILL SJÖMÄN
2 kap. Ansökan om behörigheter, specialbehörigheter och certifikat
Allmänt om ansökan
Ansökan om behörigheter och specialbehörigheter görs hos Transportstyrelsen. Detsamma gäller för ansökan om certifikat enligt 4 kap. förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, där utbildningsanordnaren inte erhållit medgivande av Transportstyrelsen för utfärdande av certifikatet. Ansökan ska inges elektroniskt eller i pappersform.
I ansökan ska anges vilken behörighet, specialbehörighet eller vilket certifikat som söks. Till ansökan ska följande handlingar bifogas 1. en vidimerad kopia av aktuellt utbildningsbevis eller kursintyg, och 2. en vidimerad kopia av giltigt pass eller annan giltig ID-handling. Avser ansökan en behörighet ska, utöver vad som angivits ovan, följande handlingar bifogas 1. en vidimerad kopia av ett läkarintyg, som inte är äldre än två år, och som visar, att de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:117) om läkarintyg för sjöfolk, är uppfyllda, samt 2. för behörighet som fartygs- eller maskinbefäl, två välliknande fotografier av den sökande med namn och personnummer antecknade på baksidan. Fotografierna ska vara tagna rakt framifrån mot en ljus bakgrund. Huvudbonad eller solglasögon får inte bäras vid fotograferingen. Fotografierna ska ha ett yttermått om 35 45 mm. Om ansökan görs elektroniskt ska ovan nämnda handlingar inges i digital kopia. Digitala kopior och fotografier ska ha tillräckligt hög kvalitet, vilket bedöms av Transportstyrelsen.
Intyg om sjötjänstgöring
Ett intyg om sjötjänstgöring ska bifogas då föreskriven tjänstgöring fullgjorts på fartyg, som enligt mönstringslagen (1983:929) inte är mönstringspliktiga, eller om Transportstyrelsen så begär. Ett intyg om sjötjänstgöring ska alltid innehålla uppgifter om – den sökandes namn, personnummer och befattning ombord, – fartygets namn och signalbokstäver, – fartygets bruttodräktighet och maskinstyrka, – inom vilket fartområde tjänstgöringen huvudsakligen skett, – tjänstgöringens start- och slutdatum, och – antalet faktiska sjödagar under perioden.
5
Därutöver ska intyg om sjötjänstgöring alltid innehålla uppgifter om intygslämnarens befattning, namn, adress och telefonnummer samt intygslämnarens underskrift. Om ansökan avser en förlängning av en specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS eller begränsat behörig radiooperatör i GMDSS, ska intyg om sjötjänstgöring dessutom innehålla uppgifter om det aktuella fartygets GMDSS-utrustning. Om ansökan avser en specialbehörighet för olje- eller kemikalielasthantering ska intyget om sjötjänstgöring innehålla uppgift om huruvida fartyget har transporterat olja eller kemikalier under den aktuella perioden.
(TSFS 2020:8)
Likvärdighetsbedömning
Ett fartområde med viss sträckning är inte likvärdigt med ett mer vidsträckt fartområde. Ett fartyg med viss bruttodräktighet är inte likvärdigt med ett fartyg med större bruttodräktighet. Om en sökande vill tillgodoräkna sig tjänstgöring till sjöss, som skett innan hon eller han fick den behörighet som, enligt förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal eller enligt dessa föreskrifter, ska ligga till grund för tjänstgöringen, gäller följande: sökanden ska visa att hon eller han uppfyllde kraven för den tjänstgöringsgrundande behörigheten innan tjänstgöringen påbörjades.
Utbildningars giltighet vid ansökan
Fartygsbefäl och maskinbefäl
Ansökan om behörighet som sjökapten, fartygsbefäl klass II–VII, sjöingenjör, maskinbefäl klass II–VII eller behörighet enligt 6 eller 7 kap. ska ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning, för att utbildningen ska vara direkt behörighetsgrundande. Om ett fartygsbefäl eller maskinbefäl som inte är aktivt har en utbildning som är äldre än fem men högst tio år gammal räknat från den dag utbildningen avslutades, ska utbildningen för att vara behörighetsgrundande kompletteras med en utbildning enligt bilaga 1. Om utbildningen vid tidpunkten för ansökan är äldre än tio år räknat från den dag utbildningen avslutades, ska den kompletteras på det sätt Transportstyrelsen beslutar för att vara behörighetsgrundande. Undantag från kravet på kompletteringsutbildning kan medges helt eller delvis om den sökande, efter avslutad utbildning men före ansökan om behörighet, har tjänstgjort till sjöss under de senaste fem åren inom det kompetensområde som ansökan avser, och tiden för tjänstgöring har varit minst 1. 12 månader om ansökan avser behörighet som sjökapten, fartygsbefäl klass II–VII, sjöingenjör, maskinbefäl klass II–VII,
6
2. 6 månader om ansökan avser behörighet enligt 7 kap., eller 3. 100 dagar om ansökan avser behörighet enligt 6 kap.
(TSFS 2026:17)
Behörigheterna fartygsbefäl klass VIII, maskinbefäl klass VIII samt vissa
specialbehörigheter
Ansökan om behörighet som fartygsbefäl klass VIII eller maskinbefäl klass VIII ska ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning. Annars måste en ny utbildning genomgås. Detta gäller även samtliga specialbehörigheter utom specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg.
Höghastighetsfartyg
För att en utbildning för tjänstgöring på höghastighetsfartyg ska vara direkt behörighetsgrundande ska ansökan ha inkommit till Transportstyrelsen inom två år efter avslutad utbildning.
Fortbildningskurser
För att en fortbildningskurs ska vara direkt certifikats- eller behörighetsgrundande ska ansökan ha inkommit till Transportstyrelsen inom ett år efter avslutad utbildning.
(TSFS 2017:100)
Certifikat
Ansökan om certifikat ska ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning. Annars måste en ny utbildning i form av grundkurs eller fortbildningskurs genomgås. (TSFS 2026:17)
Intyg
Ansökan om intyg ska ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning. Annars måste en ny utbildning genomgås.
Tillgodoräknande av viss tjänstgöring
Däckstjänstgöring
Däckstjänstgöring på nedanstående fartygstyper får tillgodoräknas som tjänstgöring på handelsfartyg med motsvarande bruttodräktighet – Kustbevakningens oljebekämpningsfartyg, – Försvarsmaktens lag-, skol- och långresefartyg, och – Sjöfartsverkets isbrytare och sjömätningsfartyg.
7
Tjänstgöring på Kustbevakningens och Försvarsmaktens fartyg i övrigt får tillgodoräknas endast om dessa uppfyller kraven på bruttodräktighet, maskinstyrka och fartområde i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal. Däckstjänstgöring på ubåt får tillgodoräknas med hälften av den verkliga tjänstgöringstiden.
Däckstjänstgöring på fiskefartyg får tillgodoräknas så som fullgjord på övrigt handelsfartyg.
har upphävts genom (TSFS 2026:17).
har upphävts genom (TSFS 2026:17).
Ångtjänstgöring
Maskinrumstjänstgöring på motorfartyg med ånganläggning, som har 2 en kapacitet om minst tolv ton levererad ånga per timme , får likställas med tjänstgöring på ångfartyg under förutsättning att fartyget är utrustat med en ångdriven turbinpump, generator eller annat ångmaskineri. Tjänstgöring vid en ånganläggning i land får likställas med tjänstgöring på ett ångfartyg under förutsättning att kapacitetskraven i första stycket är uppfyllda.
Tjänstgöring och utbildning på vägfärja
Tjänstgöring på vägfärja får tillgodoräknas enbart för förlängning av behörigheter enligt 2 kap. 17 och 25 §§ och för utfärdande av behörigheter enligt 7 kap. Handledd fartygsförlagd utbildning eller APL får inte genomföras på vägfärja, med undantag för utbildning till behörigheter som avses i 7 kap. samt 9 kap. 8 a §. Tjänstgöring och handledd fartygsförlagd utbildning på lindragen eller linstyrd vägfärja tillgodoräknas inte. (TSFS 2024:36)
Likvärdig tjänstgöring för certifikat för polartjänstgöring
Likvärdig tjänstgöring för erhållande och förnyelse av certifikat för polartjänstgöring får tillgodoräknas för fartygsbefäl som navigerat i vatten med en iskoncentration om minst 1/10 på handelsfartyg i Bottenhavet, Norra Kvarken, Bottenviken eller Finska viken mellan 1 november och 30 april. Tjänstgöringen ska styrkas med intyg. (TSFS 2017:101)
2 Med en timme avses 60 minuter.
8
Förlängning av giltighetstiden för behörigheter, specialbehörigheter samt vissa certifikat och intyg
Behörigheter
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis som har utfärdats enligt 2 kap. förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal kan förlängas om innehavaren med ett läkarintyg som inte är äldre än två år kan visa att föreskrivna krav på syn- och hörselförmåga är uppfyllda samt innehavaren dessutom 1. har tjänstgjort som fartygs- eller maskinbefäl i minst ett år under de senaste fem åren, 2. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs under 1, 3. har fullgjort godkänd tjänstgöring till sjöss med utförande av de funktioner som är relevanta för den aktuella behörigheten, 4. med godkänt resultat har genomgått en behörighetsförlängande kurs enligt bilaga 1, eller 5. har fullgjort minst tre månaders tjänstgöring som fartygs- eller maskinbefäl under de sista sex månadernas giltighetstid för behörigheten. Tjänstgöringen enligt första stycket 1, ska, vad avser behörighet som fartygsbefäl, vara fullgjord efter den senast utfärdade behörigheten och ha fullgjorts antingen på fartyg i yrkesmässig trafik med en bruttodräktighet om minst 20 eller på fiskefartyg med en längd om minst 12 meter. Vad avser behörighet som maskinbefäl, ska tjänstgöringen vara fullgjord efter den senast utfärdade behörigheten och ha fullgjorts på fartyg i yrkesmässig trafik med en maskinstyrka om minst 75 kW. Om förlängningen avser ett behörighetsbevis som maskinbefäl klass VIII och tjänstgöringen har inneburit ett biträde med maskinens skötsel och handhavande, ska tjänstgöringen, för att få tillgodoräknas, ha fullgjorts på fartyg utan särskild maskinrumsbemanning och styrkas med tjänstgöringsintyg. Tjänstgöringen enligt första stycket 3, ska omfatta minst tre månader och vara fullgjord som övertaligt befäl i den befattning som behörigheten berättigar till. Tjänstgöringen kan alternativt vara fullgjord i en lägre befattning än den som behörigheten berättigar till, men ska då ha skett i direkt anslutning till återinträde i tjänst. Ansökan om förlängning av giltighetstiden för behörighet enligt första stycket 5 ska ha inkommit inom två månader efter behörighetens sista giltighetsdatum. Den som genom en behörighetsförlängande kurs en gång har erhållit en förlängning av giltighetstiden för sitt behörighetsbevis och vars behörighetsbevis trots detta har upphört att gälla ska, för att få giltighetstiden förlängd ytterligare, uppfylla första stycket 1, 2, 3 eller 5 eller komplettera sin utbildning enligt ett särskilt beslut av Transportstyrelsen. (TSFS 2026:17)
9
Specialbehörigheter
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för oljelasthantering kan förlängas om innehavaren 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha omfattat oljelasthantering, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en utbildning enligt bilaga 23 b samt en utbildning i de moment som avser brandskydd enligt bilaga 12 eller 13. (TSFS 2026:17)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för kemikalielasthantering kan förlängas om innehavaren 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha omfattat kemikalielasthantering, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en utbildning enligt bilaga 23 b samt en utbildning i de moment som avser brandskydd enligt bilaga 12 eller 13. (TSFS 2026:17)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för gaslasthantering kan förlängas om innehavaren 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha omfattat gaslasthantering, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en utbildning enligt bilaga 23 c samt en utbildning i de moment som avser brandskydd enligt bilaga 12 eller 13. (TSFS 2026:17)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för torrlasthantering kan förlängas om innehavaren 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha omfattat torrlasthantering i enlighet med IMDGkoden, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en fortbildningskurs enligt bilaga 9 samt en utbildning i de moment som avser brandskydd enligt bilaga 12 eller 13. (TSFS 2026:17)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS kan förlängas om innehavaren antingen
1. har tjänstgjort till sjöss i minst ett år under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett GMDSS-utrustat fartyg där kravet enligt fartygets certifikat är att radiooperatören innehar en specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS, 2. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs under 1, 3. med godkänt resultat har genomgått en fortbildningskurs enligt bilaga 10 a, eller
10
4. har fullgjort minst tre månaders tjänstgöring, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett GMDSS-utrustat fartyg, där kravet enligt fartygets certifikat är att radiooperatören innehar en specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS, under de sista sex månadernas giltighetstid för specialbehörigheten. Tjänstgöringen ska ha fullgjorts i en befattning där den aktuella specialbehörigheten krävs. (TSFS 2020:8)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS kan förlängas om innehavaren antingen
1. har tjänstgjort till sjöss i minst ett år under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett GMDSS-utrustat fartyg, där kravet enligt fartygets certifikat är att radiooperatören innehar en specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS, 2. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs under 1, 3. med godkänt resultat har genomgått en fortbildningskurs enligt bilaga 11 a, eller 4. har fullgjort minst tre månaders tjänstgöring, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett GMDSS-utrustat fartyg, där kravet enligt fartygets certifikat är att radiooperatören innehar en specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS under de sista sex månadernas giltighetstid för specialbehörigheten. Tjänstgöringen ska ha fullgjorts i en befattning där den aktuella specialbehörigheten krävs. (TSFS 2020:8)
Den i 22 och 23 §§ angivna tjänstgöringen ska ha omfattat hantering av fartygets GMDSS-utrustning. Tjänstgöringens omfattning ska i förekommande fall styrkas med tjänstgöringsintyg. (TSFS 2020:8)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för krishantering kan förlängas om innehavaren antingen 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts a) på ett passagerarfartyg eller ro-ro-passagerarfartyg i närfart eller mer vidsträckt fart, eller b) på ett sådant fartyg i inre fart med ett passagerarcertifikat överstigande 100, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en fortbildningskurs enligt bilaga 6 a. Tjänstgöringen enligt första stycket 1 ska ha fullgjorts i en befattning där den aktuella specialbehörigheten krävs. (TSFS 2026:17)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg kan förlängas om innehavaren antingen
11
1. har tjänstgjort till sjöss i minst sex månader under de senaste två åren på det eller de fartyg och i den befattning som specialbehörigheten avser, eller 2. med godkänt resultat genomgått en utbildning enligt bilaga 35. (TSFS
2013:47)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för tjänstgöring på fiskefartyg kan förlängas om innehavaren har tjänstgjort till sjöss i minst tolv månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett fiskefartyg. Tjänstgöringen ska ha fullgjorts i en befattning där den aktuella specialbehörigheten krävs.
Certifikat
Giltighetstiden för certifikaten grundläggande säkerhetsutbildning, avancerad brandbekämpning, räddningsfarkoster och beredskapsbåtar och snabba beredskapsbåtar kan förlängas med för certifikatet aktuell fortbildningskurs. (TSFS 2026:17)
Giltighetstiden för ett certifikat för grundläggande tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden kan förlängas om innehavaren 1. har tjänstgjort till sjöss i minst 3 månader under de senaste fem åren på fartyg som omfattas av IGF-koden eller fartyg som drivs av bränslen som omfattas av IGF-koden, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en utbildning i enlighet med bilaga 24 samt en utbildning i de moment som avser brandskydd enligt bilaga 12 eller 13. Tjänstgöringen enligt första stycket 1 måste vara utförd under certifikatets giltighetstid. (TSFS 2026:17).
Giltighetstiden för ett certifikat för avancerad tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden kan förlängas om innehavaren 1. har tjänstgjort till sjöss i minst 3 månader under de senaste fem åren på fartyg som omfattas av IGF-koden eller fartyg som drivs av bränslen som omfattas av IGF-koden, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en utbildning i enlighet med bilaga 25 samt en utbildning i de moment som avser brandskydd enligt bilaga 12 eller 13. Tjänstgöringen enligt första stycket 1 måste vara utförd under certifikatets giltighetstid. (TSFS 2026:17).
Giltighetstiden för ett certifikat för grundläggande polartjänstgöring kan förlängas om innehavaren 1. har tjänstgjort som fartygsbefäl eller isnavigatör i polarområdet i minst 2 månader under de senaste fem åren, eller 2. har fullgjort likvärdig tjänstgöring i enlighet med 16 a § som fartygsbefäl i minst 2 månader under de senaste fem åren, eller
12
3. med godkänt resultat har genomgått utbildning i enlighet med bilaga 2. (TSFS 2020:90).
Giltighetstiden för ett certifikat för avancerad polartjänstgöring kan förlängas om innehavaren 1. har tjänstgjort som befälhavare, överstyrman eller isnavigatör i polarområdet i minst 2 månader under de senaste fem åren, eller 2. har fullgjort likvärdig tjänstgöring i enlighet med 16 a § som befälhavare eller överstyrman i minst 2 månader under de senaste fem åren, eller 3. med godkänt resultat genomgått utbildning i enlighet med bilaga 2 a. (TSFS 2020:90).
Giltighetstiden för ett certifikat om säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg kan förlängas, om innehavaren har genomgått en utbildning i enlighet med bilaga 17. (TSFS 2026:17)
Giltighetstiden för ett certifikat för sjukvårdare ombord kan förlängas om innehavaren med godkänt resultat genomgått utbildning i enlighet med bilaga 37. (TSFS 2020:90)
Intyg
Giltighetstiden för ett intyg i kontroll av folkmassor och ett intyg i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet, utfärdat enligt 12 kap. 2 och 4 §§ kan förlängas, om innehavaren har tjänstgjort minst tre månader, i en för certifikatet relevant befattning, under intygets giltighetstid.
(TSFS 2020:90)
Giltighetstiden för ett intyg för grundläggande säkerhet inre fart utan utökat brandskydd kan förlängas om innehavaren har genomgått en utbildning i enlighet med bilaga 32. (TSFS 2026:17)
Giltighetstiden för ett intyg för grundläggande säkerhet inre fart med utökat brandskydd kan förlängas om innehavaren har genomgått en utbildning i enlighet med bilaga 32 a. (TSFS 2026:17)
Visst certifikats giltighet
Ett certifikat om grundläggande säkerhetsutbildning, sjukvårdare ombord, avancerad brandbekämpning, räddningsfarkoster och beredskapsbåtar, snabba beredskapsbåtar, säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg, grundläggande tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden, avancerad tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden, grundläggande polartjänstgöring och avancerad polartjänstgöring får inte vara äldre än fem år för att vara giltigt. (TSFS 2017:101)
13
Visst intygs giltighet
Ett intyg i kontroll av folkmassor, ett intyg i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet, ett intyg som sjukvårdare ombord, ett intyg för grundläggande säkerhet inre fart utan utökat brandskydd samt ett intyg för grundläggande säkerhet inre fart med utökat brandskydd får inte vara äldre än fem år för att vara giltigt. (TSFS 2026:17)
har upphävts genom (TSFS 2016:110).
3 kap. Ansökan om erkännande av utländsk behörighet, specialbehörighet eller utländskt certifikat
För att Transportstyrelsen ska erkänna en behörighet eller specialbehörighet enligt 1 kap. 5 § första stycket förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal för en sökande med en utbildning som genomgåtts i en annan stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ska följande handlingar bifogas ansökan: 1. En vidimerad kopia av den sökandes giltiga behörighetsbevis. 2. Dokument som visar i vilka befattningar, fartyg och fartområden behörigheten eller specialbehörigheten berättigar den sökande att tjänstgöra. Av dokumenten ska det tydligt framgå enligt vilken regel i STCW-konventionen som behörigheten eller specialbehörigheten har utfärdats. 3. En vidimerad kopia av ett läkarintyg, som inte är äldre än två år och som visar att de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:117) om läkarintyg för sjöfolk är uppfyllda. 4. En vidimerad kopia av bevis om godkänd genomgången utbildning i svensk författningskunskap. Sådant bevis ska bifogas endast vid ansökan om rättigheter, som omfattas av STCW-konventionen regel II/2, III/2, III/3 eller VII/1. 5. Två välliknande fotografier av den sökande med namn och personnummer antecknade på baksidan. Fotografierna ska vara tagna rakt framifrån mot en ljus bakgrund. Huvudbonad eller solglasögon får inte bäras vid fotograferingen. Fotografierna ska ha ett yttermått om 35 45 mm.
För att Transportstyrelsen ska erkänna en behörighet, en specialbehörighet eller ett certifikat enligt 1 kap. 5 § andra stycket förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal för en sökande med en behörighetsgrundande högre utbildning som genomgåtts i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ska de handlingar som anges i 1 § bifogas ansökan. Därutöver ska följande villkor vara uppfyllda: 1. Det eller de dokument som ska erkännas ska vara utfärdade av en stat som tillträtt STCW-konventionen. 2. Staten ska ha godkänts av IMO och EU såsom uppfyllande STCWkonventionens krav. 3. I ansökan ska anges på vilket svenskt rederi och på vilket fartyg en befattning ska tillträdas.
14
4. En vidimerad kopia av bevis om godkänd genomgången utbildning i svensk författningskunskap ska bifogas vid ansökan om rättigheter som omfattas av STCW-konventionen regel II/2, III/2, III/3 eller VII/1. 5. Till ansökan ska bifogas övrig dokumentation enligt Transportstyrelsens beslut för varje enskild stat.
Ansökan om erkännande av utländsk behörighet, specialbehörighet eller utländskt certifikat ska skickas till Transportstyrelsen. Avser ansökan ett utländskt certifikat enligt 2 § kan ansökan även skickas till svensk utlandsbeskickning som Transportstyrelsen har träffat en överenskommelse med om detta. Ett erkännande i enlighet med 1 och 2 §§ utfärdas med samma giltighetstid som det dokument som erkännandet baseras på, dock längst fem år. Det av Transportstyrelsen utfärdade erkännandet skickas till det rederi som uppgivits i ansökan.
4 kap. Däcksbehörigheter
Ålderskrav
Utöver de krav som anges i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal och i dessa föreskrifter ska sökanden ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel.
20 år Sjökapten, fartygsbefäl klass II, III, IV och VI 18 år Fartygsbefäl klass V, VII, VIII och matros 16 år Övriga behörigheter enligt detta kapitel
Krav på behörighetsgrundande utbildning och praktik
För att få behörighet som sjökapten eller fartygsbefäl klass II–VII ska sökanden, utöver vad som anges i 2 kap. förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, lägst inneha ett begränsat operatörscertifikat för maritim mobil trafik i GMDSS (ROC). För att få behörighet som sjökapten eller fartygsbefäl klass II–VII ska sökanden även inneha giltiga certifikat för grundläggande säkerhetsutbildning, räddningsfarkoster och beredskapsbåtar, avancerad brandbekämpning och grundläggande utbildning i sjukvård. (TSFS 2024:36)
För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII ska sökanden, utöver vad som anges i 2 kap. 10 § första stycket 2–4 förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ha avlagt lägst fartygsbefälsexamen klass VIII. Transportstyrelsen eller den högskola som Transportstyrelsen utser meddelar examinationsrättigheter för fartygsbefälsexamen klass VIII.
Tjänstgöringen som krävs för att få behörighet som matros enligt 2 kap. 11 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal får reduceras till 12 månader om sökanden har genomgått en sjöfartsutbildning inom gym-
15
nasieskolan, som godkänts av Transportstyrelsen. Utbildningen ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 2 i bilaga 5. Tjänstgöringen får även reduceras till 12 månader om sökanden har genomgått en annan utbildning på gymnasial nivå, inriktad mot sjöfart, som godkänts av Transportstyrelsen. Utbildningen ska minst omfatta vad som anges i bilaga 5 b. (TSFS 2026:17)
Tjänstgöringen som krävs för att få behörighet som lättmatros enligt
2 kap. 12 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal får ersättas av en sjöfartsutbildning inom gymnasieskolan, som godkänts av Transportstyrelsen. Utbildningen ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 1 i bilaga 5. Tjänstgöringen får även ersättas av en annan utbildning på gymnasial nivå, inriktad mot sjöfart, som godkänts av Transportstyrelsen. Utbildningen ska minst omfatta vad som anges i bilaga 5 a. (TSFS 2026:17)
Rätt till tjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
20–70 71–150 151–500 501–800 801–3000 > 3 001
Sjökapten Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare klass II Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare klass III Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman klass IV Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman klass V Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Styrman Styrman klass VI Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman klass VII Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Styrman Styrman – – – klass VIII Överstyrman Styrman Matros Matros Matros Matros Matros Matros Matros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros
(TSFS 2017:105)
16
I närfart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i närfart
Behörighet Bruttodräktighet
20 – 499 500 – 2999 ≥ 3000
Sjökapten Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Överstyrman Överstyrman klass II Överstyrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Styrman klass III Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Överstyrman Styrman klass IV Överstyrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Styrman Styrman klass V Styrman Fartygsbefäl Befälhavare – – klass VI Överstyrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman – – klass VII Styrman Fartygsbefäl – – – klass VIII Matros Matros Matros Matros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros
(TSFS 2026:17)
17
I Europafart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i Europafart
Behörighet Bruttodräktighet
20 – 499 500 – 2999 ≥ 3000
Sjökapten Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Överstyrman klass II Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Styrman klass III Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Styrman klass IV Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Styrman Styrman klass V Styrman Fartygsbefäl – – – klass VI Fartygsbefäl – – – klass VII Fartygsbefäl – – – klass VIII Matros Matros Matros Matros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros
(TSFS 2026:17)
I oceanfart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i oceanfart
Behörighet Bruttodräktighet
20 – 499 500 – 2999 ≥ 3000
Sjökapten Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Överstyrman klass II Styrman Styrman Styrman
18
Behörighet Bruttodräktighet
20 – 499 500 – 2999 ≥ 3000
Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Styrman klass III Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Styrman klass IV Styrman Styrman Fartygsbefäl Styrman Styrman Styrman klass V Fartygsbefäl – – – klass VI Fartygsbefäl – – – klass VII Fartygsbefäl – – – klass VIII Matros Matros Matros Matros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros
(TSFS 2026:17)
5 kap. Maskinbehörigheter
Ålderskrav
Utöver de krav som anges i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal och i dessa föreskrifter ska sökanden ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel. 20 år Sjöingenjör, maskinbefäl klass II, III, IV och VI 18 år Fartygseltekniker, fartygselektriker och maskinbefäl klass V, VII och VIII och befaren maskinpersonal 16 år Övriga behörigheter enligt detta kapitel
Krav på behörighetsgrundande utbildning och praktik
För att få behörighet som sjöingenjör, fartygseltekniker eller maskinbefäl klass II–V ska sökanden kunna uppvisa giltigt certifikat för grundläggande säkerhetsutbildning, räddningsfarkoster och beredskapsbåtar, avancerad brandbekämpning och grundläggande utbildning i sjukvård. (TSFS
2026:17)
För att få behörighet som maskinbefäl klass VIII ska sökanden, utöver vad som anges i 2 kap. 22 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ha avlagt lägst maskinbefälsexamen klass VIII.
19
Transportstyrelsen eller den högskola som Transportstyrelsen utser meddelar examinationsrättigheter för maskinbefälsexamen klass VIII.
Tjänstgöringen som krävs för att få behörighet som befaren maskinpersonal enligt 2 kap. 23 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal får reduceras till 6 månader om sökanden har genomgått en sjöfartsutbildning inom gymnasieskolan, som godkänts av Transportstyrelsen. Utbildningen ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 4 i bilaga 5. Tjänstgöringen får även reduceras till 6 månader om sökanden har genomgått en annan utbildning på gymnasial nivå, inriktad mot sjöfart, som godkänts av Transportstyrelsen. Utbildningen ska minst omfatta vad som anges i bilaga 5 d. (TSFS 2026:17)
Tjänstgöringen som krävs för att få behörighet som vaktgående maskinpersonal enligt 2 kap. 24 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal får ersättas av en sjöfartsutbildning inom gymnasieskolan, som godkänts av Transportstyrelsen. Utbildningen ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 3 i bilaga 5. Tjänstgöringen får även ersättas av en annan utbildning på gymnasial nivå, inriktad mot sjöfart, som godkänts av Transportstyrelsen. Utbildningen ska minst omfatta vad som anges i bilaga 5 c. (TSFS 2026:17)
3
Rätt till tjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
≤ 1 500 1 501–3 000 3 001–6 000 ≥ 6 001
Sjöingenjör Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef klass II 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef klass III 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
3 Förkortningarna i tabellerna har följande betydelser: 1 Fartygsing. = förste fartygsingenjör, Fartygsing. = fartygsingenjör.
20
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
≤ 1 500 1 501–3 000 3 001–6 000 ≥ 6 001
Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef klass IV 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. klass V Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef 1 Fartygsing. Fartygsing. – klass VI 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef 1 Fartygsing. Fartygsing. – klass VII 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. – klass VIII Fartygsing. Fartygsing.
Befaren Befaren Befaren Befaren Befaren maskin- maskinpersonal maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal
Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående maskin- maskinpersonal maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal
Fartygs- Fartygsel- Fartygsel- Fartygsel- Fartygseleltekniker tekniker tekniker tekniker tekniker
Fartygs- Fartygs- Fartygs- Fartygs- Fartygselektriker elektriker elektriker elektriker elektriker
21
I närfart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i närfart
Behörighet Maskinstyrka (kW) <750 750 – 2999 ≥ 3000
Sjöingenjör Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. klass II Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Fartygsingenjör klass III 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör klass IV Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör klass V Maskinbefäl Teknisk chef – – klass VI 1 Fartygsing. Fartygsingenjör Maskinbefäl Fartygsingenjör – – klass VII Maskinbefäl – – – klass VIII Befaren Befaren Befaren Befaren maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal Fartygseltekniker Fartygs- Fartygs- Fartygseltekniker eltekniker eltekniker Fartygselektriker Fartygs- Fartygs- Fartygselektriker elektriker elektriker
(TSFS 2026:17)
22
I Europafart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i Europafart
Behörighet Maskinstyrka (kW) <750 750 – 2999 ≥ 3000
Sjöingenjör Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. klass II Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Fartygsingenjör klass III 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör klass IV Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör klass V Maskinbefäl – – – klass VI Maskinbefäl – – – klass VII Maskinbefäl – – – klass VIII Befaren Befaren Befaren Befaren maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal Fartygseltekniker Fartygs- Fartygs- Fartygseltekniker eltekniker eltekniker Fartygselektriker Fartygs- Fartygs- Fartygselektriker elektriker elektriker
(TSFS 2026:17)
23
I oceanfart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i oceanfart
Behörighet Maskinstyrka (kW) <750 750 – 2999 ≥ 3000
Sjöingenjör Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. klass II Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Fartygsingenjör klass III 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsingenjör klass IV Fartygsingenjör Fartygsingenjör Maskinbefäl Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör klass V Maskinbefäl – – – klass VI Maskinbefäl – – – klass VII Maskinbefäl – – – klass VIII Befaren Befaren Befaren Befaren maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal maskinpersonal Fartygseltekniker Fartygs- Fartygs- Fartygseltekniker eltekniker eltekniker Fartygselektriker Fartygs- Fartygs- Fartygselektriker elektriker elektriker
(TSFS 2026:17)
24
6 kap. Traditionsfartygsbehörigheter
Ålderskrav
Sökanden ska ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel.
20 år Befälhavare TF500, teknisk chef TF750 motor och teknisk chef TF750 ånga, befälhavare TF70 (segelfartyg) och befälhavare TF70 inre fart (segelfartyg). 18 år Styrman TF500, fartygsingenjör TF750 motor, teknisk chef TF750 ånga, befälhavare TF70 (maskindrivet fartyg), befälhavare TF70 inre fart (maskindrivet fartyg), styrman TF70 (segelfartyg), styrman TF70 inre fart (segelfartyg) och teknisk chef TF75 ånga. 16 år Matros TF, motorman TF och eldare TF.
(TSFS 2012:24)
Krav på behörighetsgrundande praktik
Fartygsbefäl och övrig däckspersonal
Den däckstjänstgöring som utgör behörighetsvillkor för 3, 4 och 6 §§ ska fullgöras till hälften på segelfartyg och till hälften på maskindrivet fartyg. Den som har tjänstgjort mindre än den föreskrivna tiden på segelfartyg eller maskindrivet fartyg, men i övrigt uppfyller behörighetsvillkoren för någon av de nämnda behörigheterna, får behörighet endast för tjänstgöring på segelfartyg eller maskindrivet fartyg. Behörighetsbevis enligt 5 § gäller enbart för maskindrivet fartyg. Minst hälften av den däckstjänstgöring som ligger till grund för behörigheter enligt 5 § ska vara fullgjord på maskindrivet fartyg. Behörighetsbevis enligt 5 a–5 d §§ gäller enbart för segelfartyg. All sjötid som ligger till grund för behörigheter enligt 5 a–5 d §§ ska vara fullgjord på segelfartyg. (TSFS 2012:24)
För att få behörighet som befälhavare TF500 ska sökanden 1. efter att ha fått behörighet som styrman TF500 ha fullgjort minst sex månaders godkänd däckstjänstgöring som fartygsbefäl på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om minst 50, eller 2. efter att ha fått behörighet som styrman TF500 ha tjänstgjort som fartygsbefäl på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om minst 50 under minst tre kalenderår. Sjötiden som fartygsbefäl ska uppgå till minst 40 dagar per kalenderår samt totalt uppgå till minst 120 dagar.
För att få behörighet som styrman TF500 ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning och 1. efter erhållande av behörighet som matros TF ha fullgjort minst 90 dagars däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 70, eller
25
2. efter erhållande av behörighet som befälhavare TF70 eller befälhavare TF70 inre fart ha fullgjort minst 90 dagars däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 70.
För att få behörighet som befälhavare TF70 inre fart (maskindrivet fartyg) eller befälhavare TF70 (maskindrivet fartyg) ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning och minst sex månaders däckstjänstgöring under minst två kalenderår på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 20. (TSFS
2012:24)
För att få behörighet som befälhavare TF70 inre fart (segelfartyg) ska sökanden ha fullgjort minst tre månaders tjänstgöring som fartygsbefäl efter att ha fått behörighet som styrman TF70 inre fart (segelfartyg) på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 20. (TSFS 2012:24)
För att få behörighet som befälhavare TF70 (segelfartyg) ska sökanden ha fullgjort minst tre månaders tjänstgöring som fartygsbefäl efter att ha fått behörighet som styrman TF70 (segelfartyg) på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 20. (TSFS 2012:24)
För att få behörighet som styrman TF70 inre fart (segelfartyg) ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning och minst tre månaders däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 20. (TSFS
2012:24)
För att få behörighet som styrman TF70 (segelfartyg) ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning och minst tre månaders däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 20, eller 2. inneha ett av MCA godkänt certifikat för – yachtmaster offshore, – yachtmaster ocean, – master of yachts limited, eller – master of yachts unlimited förutsatt att certifikatet har inriktning mot segelfartyg och även är godkänt av Transportstyrelsen. (TSFS 2012:24)
För att få behörighet som matros TF ska sökanden under minst två kalenderår ha fullgjort däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 70. Sjötiden ska uppgå till minst 90 dagar och ha samband med vakthållningen på bryggan.
Maskinbefäl och övrig maskinpersonal
För att få behörighet som teknisk chef TF750 motor ska sökanden efter att ha fått behörighet som fartygsingenjör TF750 motor ha tjänstgjort minst 120 dagar som maskinbefäl på motordrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW. Av den tiden kan 60 dagar ersättas med tjänstgöring som teknisk chef på traditionsfartyg med en maskinstyrka under 75 kW.
26
För att få behörighet som fartygsingenjör TF750 motor ska sökanden 1. ha genomgått en utbildning till maskinbefäl för traditionsfartyg i enlighet med bilaga 31 samt maskintekniskt påbyggnadsblock i enlighet med bilaga 29, och 2. efter erhållande av behörighet som motorman TF motor ha fullgjort minst 90 dagars maskinrumstjänstgöring på motordrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW.
För att få behörighet som motorman TF motor ska sökanden 1. ha fullgjort minst 40 dagars maskinrumstjänstgöring på motordrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha ingått i arbetsuppgifterna, och ha genomfört handhavandeprov inför fartygsinspektör med godkänt resultat, eller 2. under minst två kalenderår ha fullgjort maskinrumstjänstgöring på motordrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha varit de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Sjötiden ska uppgå till minst 90 sjödagar.
För att få behörighet som teknisk chef TF750 ånga ska sökanden 1. efter att ha fått behörighet som fartygsingenjör TF750 ånga ha tjänstgjort minst 120 dagar som maskinbefäl på ångdrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW, eller 2. efter att ha fått behörighet som fartygsingenjör TF750 ånga a) ha fullgjort minst 60 dagar som eldare på traditionsfartyg med en maskinstyrka om minst 75 kW, b) ha fullgjort minst 60 dagar som teknisk chef på ångdrivet traditionsfartyg, och c) ha genomfört handhavandeprov inför fartygsinspektör med godkänt resultat.
För att få behörighet som fartygsingenjör TF750 ånga ska sökanden 1. ha genomgått en utbildning till maskinbefäl för traditionsfartyg i enlighet med bilaga 31 samt genomgått ångtekniskt påbyggnadsblock i enlighet med bilaga 30, och 2. efter erhållande av behörighet som eldare TF ha fullgjort minst 90 dagars maskinrumstjänstgöring med en maskinstyrka om lägst 40 kW på ångdrivna traditionsfartyg.
För att få behörighet som teknisk chef TF75 ånga ska sökanden 1. ha avlagt lägst maskinbefälexamen klass VIII i enlighet med bilaga 4 samt genomgått ångtekniskt påbyggnadsblock i enlighet med bilaga 30, och 2. ha fullgjort minst 40 dagars maskinrumspraktik på ångdrivna traditionsfartyg, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha ingått i arbetsuppgifterna, och 3. ha genomfört handhavandeprov inför fartygsinspektör med godkänt resultat.
27
För att få behörighet som eldare TF ska sökanden 1. ha fullgjort minst 40 dagars maskinrumstjänstgöring på ångdrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 40 kW, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha ingått i arbetsuppgifterna, och ha genomfört handhavandeprov inför fartygsinspektör med godkänt resultat, eller 2. under minst två kalenderår ha fullgjort maskinrumstjänstgöring på ångdrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 40 kW, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha varit de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Sjötiden ska uppgå till minst 90 sjödagar.
Praktikjournal
All praktik som utgör grund för traditionsfartygsbehörigheter, både däcksbehörigheter och maskinbehörigheter, ska dokumenteras i en av Transportstyrelsen godkänd praktikjournal. Praktik, som är fullgjord på traditionsfartyg före 30 juni 2005, utan att vara dokumenterad i godkänd praktikjournal tillgodoräknas med två tredjedelar av den verkliga tjänstgöringstiden. Detta gäller under förutsättning att det är styrkt att samtliga moment som framgår av journalen är uppfyllda.
Förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som fartygsbefäl för traditionsfartyg kan förlängas, om innehavaren med ett läkarintyg som inte är äldre än två år kan visa att föreskrivna krav på syn och hörsel är uppfyllda, samt att innehavaren 1. har tjänstgjort till sjöss som fartygsbefäl på traditionsfartyg i minst 100 dagar under den senaste femårsperioden, vari högst 4 dagars årligt fartygsrelaterat underhåll får ingå, 2. har fullgjort minst 28 dagars sjötjänstgöring som fartygsbefäl på traditionsfartyg under de sista 12 månadernas giltighetstid för behörigheten, 3. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen under 1, eller 4. med godkänt resultat genomgått behörighetsförlängande kurs enligt bilaga 1. Ansökan om förnyelse av behörighet enligt första stycket 2 ska ha inkommit inom två månader efter behörighetens sista giltighetsdatum. Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som befälhavare TF70 inre fart kan i stället för första stycket 4 förlängas genom att innehavaren genomgår en ny utbildning i enlighet med bilaga 3. (TSFS 2020:90)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som maskinbefäl för traditionsfartyg kan förlängas, om innehavaren med ett läkarintyg som inte är äldre än två år kan visa att föreskrivna krav på syn och hörsel är uppfyllda, samt att innehavaren dessutom
28
1. under den senaste femårsperioden har tjänstgjort till sjöss som maskinbefäl på traditionsfartyg i minst 100 dagar, vari får inräknas högst 10 dagars årligt förebyggande och avhjälpande underhåll på ånganläggningen, 2. har fullgjort minst 28 dagars sjötjänstgöring som maskinbefäl på traditionsfartyg under de sista 12 månadernas giltighetstid för behörigheten, 3. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen under 1, eller 4. med godkänt resultat genomgått en behörighetsförlängande kurs enligt bilaga 1. Ansökan om förnyelse av behörighet enligt första stycket 2 ska ha inkommit inom två månader efter behörighetens sista giltighetsdatum. Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som teknisk chef TF75 ånga kan i stället för första stycket 4 förlängas genom att innehavaren genomgår en ny utbildning i enlighet med bilaga 4. (TSFS 2020:90)
Rätt till tjänstgöring
Däckstjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–150 151–500
Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare TF500 Styrman Styrman Styrman Styrman TF500 Befälhavare Styrman Styrman Styrman
Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman – inre fart (maskin- Styrman drivet fartyg) Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman – (maskindrivet Styrman fartyg) Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman – inre fart (segel- Styrman fartyg)
Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman – (segelfartyg) Styrman
29
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–150 151–500
Styrman TF70 Styrman Styrman – inre fart (segelfartyg) Styrman TF70 Styrman Styrman – (segelfartyg) Matros TF Matros Matros Matros
(TSFS 2012:24)
I närfart och MoU-farvatten medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i närfart och MoU-farvatten
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–150 151–500
Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare TF500 Styrman Styrman Styrman Styrman TF500 Befälhavare Styrman Styrman Styrman Befälhavare TF70 – – – inre fart (maskindrivet fartyg) Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman – (maskindrivet Styrman fartyg) Befälhavare TF70 – – – inre fart (segelfartyg) Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman1 – (segelfartyg) Styrman Styrman TF70 – – – inre fart (segelfartyg) Styrman TF70 Styrman Styrman1 – (segelfartyg) Matros TF Matros Matros Matros
30
1 Förutsatt att utbildningen som ligger till grund för behörigheten är i enlighet med
bilaga 31 a. (TSFS 2012:24)
Seglande traditionsfartyg, med en bruttodräktighet av minst 20 men med en längd understigande 24 meter beräknad enligt 1969 års internationella skeppsmätningskonvention, ska vid tillämpningen av 17 och 18 §§ betraktas såsom fartyg med en bruttodräktighet av högst 70. (TSFS 2012:24)
Maskinrumstjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
< 75 75–750
Teknisk chef TF750 Teknisk chef Teknisk chef motor Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör TF750 Teknisk chef Fartygsingenjör motor Fartygsingenjör Motorman TF motor Maskinmanskap Maskinmanskap Teknisk chef TF750 Teknisk chef Teknisk chef ånga Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör TF750 Teknisk chef Fartygsingenjör ånga Fartygsingenjör Teknisk chef TF75 Teknisk chef – ånga Fartygsingenjör Eldare TF Maskinmanskap Maskinmanskap
I närfart och MoU-farvatten medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i närfart och MoU-farvatten
Behörighet Maskinstyrka (kW)
< 75 75–750
Teknisk chef TF750 Teknisk chef Teknisk chef Motor Fartygsingenjör Fartygsingenjör
31
Fartygsingenjör TF750 Teknisk chef Fartygsingenjör Motor Fartygsingenjör
Motorman TF750 Maskinmanskap Maskinmanskap Motor
Teknisk chef TF750 Teknisk chef Teknisk chef Ånga Fartygsingenjör Fartygsingenjör
Fartygsingenjör TF750 Teknisk chef Fartygsingenjör Ånga Fartygsingenjör
Teknisk chef TF75 – – Ånga
Eldare TF Maskinmanskap Maskinmanskap
Återkallelse av behörighetsbevis
Transportstyrelsen kan återkalla behörighetsbevis som omfattas av detta kapitel om de har utfärdats på felaktiga grunder. (TSFS 2017:105)
7 kap. Inrefartsbehörigheter
Ålderskrav
Sökanden ska ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel.
20 år Fartygsbefäl klass VI inre fart 18 år Fartygsbefäl klass VII inre fart, fartygsbefäl klass VIII inre fart, begränsat fartygsbefäl klass VIII inre fart och maskinbefäl klass VIII inre fart 16 år Matros inre fart
(TSFS 2026:17)
Krav på behörighetsgrundande praktik
Fartygsbefäl och övrig däckspersonal
För att få behörighet som fartygsbefäl klass VI inre fart ska sökanden, efter erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass VII inre fart eller lägst fartygsbefäl klass VII, 1. ha tjänstgjort i minst 6 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg i inre fart med en bruttodräktighet om minst 70, eller 2. ha tjänstgjort i minst 12 månader som befälhavare på handelsfartyg i inre fart med en bruttodräktighet om minst 20. (TSFS 2017:105)
32
För att få behörighet som fartygsbefäl klass VII inre fart ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning enligt 9 kap. 14 §, och 1. ha fullgjort minst 12 månaders däckstjänstgöring på fartyg med en bruttodräktighet om minst 70, varav minst 6 månader på handelsfartyg i inre fart, där tjänstgöringen ska ha bestått av uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan och skett under uppsikt av ett fartygsbefäl med nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget, eller 2. ha fullgjort minst 24 månaders tjänstgöring som befälhavare på handelsfartyg i inre fart med en bruttodräktighet om minst 20. Tjänstgöringen enligt första stycket 1 och 2 får ersättas av handledd fartygsförlagd utbildning om denna fullgjorts som en kurs vid högskolan.
(TSFS 2017:105)
För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII inre fart ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning enligt bilaga 3, och 1. ha fullgjort minst 12 månaders däckstjänstgöring, varav minst 6 månader på fartyg i inre fart, där tjänstgöringen ska bestått av uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan och skett under uppsikt av ett fartygsbefäl med nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget, eller 2. ha fullgjort minst 24 månaders däckspraktik i inre fart på den fartygstyp behörigheten avser, och inför fartygsinspektör ha avlagt godkänt prov i att upprätthålla fartygets säkerhet. Däckstjänstgöring enligt första stycket 1 ska vara fullgjord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 20. Behörigheten enligt första stycket 2 ska begränsas till att vara giltig för tjänstgöring på ett visst fartyg. (TSFS
2017:105)
För att få behörighet som begränsat fartygsbefäl klass VIII inre fart ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning enligt bilaga 3, och 2. ha fullgjort minst 12 månaders tjänstgöring som befälhavare på handelsfartyg i inre fart vars skrov har en längd om minst 6 meter. (TSFS 2017:105)
För att få behörighet som matros inre fart ska sökanden ha fullgjort minst 9 månaders däckstjänstgöring, varav minst 4 månader och 15 dagar på handelsfartyg i inre fart.
Maskinbefäl
För att få behörighet som maskinbefäl klass VIII inre fart ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning enligt bilaga 4, och 1. ha fullgjort minst 6 månaders maskinrumstjänstgöring, eller 2. ha fullgjort minst 12 månaders tjänstgöring på fartyg med minst 400 kW maskinstyrka utan särskild maskinrumsbemanning och då deltagit i maskinens skötsel och handhavande. (TSFS 2017:105)
33
Förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som fartygsbefäl begränsad till inre fart kan förlängas. Dock måste innehavaren kunna visa ett läkarintyg om att föreskrivna krav på syn och hörsel är uppfyllda. Läkarintyget får inte vara äldre än två år. Innehavaren ska dessutom 1. ha tjänstgjort till sjöss som fartygsbefäl på fartyg i yrkesmässig trafik med en bruttodräktighet om minst 20 i inre fart i minst 180 dagar under den senaste femårsperioden 2. ha utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs i 1, eller 3. med godkänt resultat genomgått fortbildningskurs enligt bilaga 2. För behörigheterna fartygsbefäl klass VIII inre fart och begränsat fartygsbefäl klass VIII inre fart krävs, i stället för fortbildningskurs enligt första stycket 3, att en ny utbildning genomgås i enlighet med bilaga 3. Om förlängningen avser ett behörighetsbevis som begränsat fartygsbefäl klass VIII inre fart kan tjänstgöringen enligt första stycket 1 ha fullgjorts i inre fart på fartyg i yrkesmässig trafik vars skrov har en längd om minst 6 meter. (TSFS 2017:105)
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som maskinbefäl begränsad till inre fart kan förlängas. Dock måste innehavaren kunna visa ett läkarintyg om att föreskrivna krav på syn och hörsel är uppfyllda. Läkarintyget får inte vara äldre än två år. Innehavaren ska dessutom 1. ha tjänstgjort till sjöss som maskinbefäl i minst 180 dagar under den senaste femårsperioden på fartyg med en maskinstyrka om minst 75 kW i inre fart, 2. ha tjänstgjort till sjöss i minst 180 dagar under den senaste femårsperioden på fartyg i inre fart med en maskinstyrka om minst 75 kW, utan särskild maskinrumsbemanning och då ha deltagit i maskinens skötsel, 3. ha utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs i, punkt 1, eller 4. med godkänt resultat ha genomgått en ny utbildning i enlighet med bilaga 4.
Rätt till tjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
34
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Bruttodräktighet
20–40 41–70 71–150 151–500 501–800 ≥801
Fartygs- Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare – befäl Över- Över- Över- Över- Överklass VI styrman styrman styrman styrman styrman inre fart Styrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygs- Befälhavare Befälhavare Befälhavare Över- Över- – befäl Över- Över- Över- styrman styrman klass VII styrman styrman styrman Styrman Styrman inre fart Styrman Styrman Styrman Fartygs- Befälhavare Befälhavare Styrman Styrman – befäl Över- Överklass VIII styrman styrman inre fart Styrman Styrman Begränsat Befälhavare – – – – fartygsbefäl Överklass VIII styrman inre fart Styrman Matros Matros Matros Matros Matros Matros Matros
inre fart
(TSFS 2017:105)
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
750–3000 > 3000
Maskinbefäl Förste fartygsingenjör Fartygsingenjör klass VIII inre fart Fartygsingenjör
Återkallelse av behörighetsbevis
Transportstyrelsen kan återkalla behörighetsbevis som omfattas av detta kapitel om de har utfärdats på felaktiga grunder. (TSFS 2017:105)
Handledd fartygsförlagd utbildning
Däckstjänstgöring för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass VII inre fart enligt 7 kap. 3 § får ersättas av en handledd utbildning om denna är genomförd och dokumenterad enligt följande: 1. Den handledda utbildningen ska ingå i en kurs och genomföras under ledning av en högskola.
35
2. Den handledda utbildningen ska vara ombordförlagd på fartyg i inre fart eller närfart och genomföras på fartyg med en bruttodräktighet om högst 800. 3. Den ombordförlagda utbildningen ska omfatta minst 6 månader, varav minst 2 månader i inre fart, och uppfylla följande krav: a) Den ombordförlagda utbildningen ska fullgöras i enlighet med en av Transportstyrelsen godkänd utbildningsplan och dokumenteras i en utbildningsjournal. b) Den ombordförlagda utbildningen ska genomföras på fartyg, som i samråd med Transportstyrelsen, har godkänts av den berörda högskolan. Högskolan ska före godkännandet se till att förutsättningarna för ett bra genomförande och en god kontroll av den ombordförlagda utbildningen är uppfyllda. c) Studenten ska, innan praktiken påbörjas, kunna uppvisa certifikat eller intyg över genomgången utbildning enligt bilaga 12. d) Den berörda högskolan ska, efter det att den ombordförlagda utbildningen är avslutad, utvärdera om studenten har uppnått utbildningsmålen.
(TSFS 2017:105)
8 kap. Specialbehörigheter
Höghastighetsfartyg
Specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg enligt 3 kap. 6 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal utfärdas med angivande av högst den befattning som får innehas för det eller de identiska fartyg och för den trafik på vilken utbildningen baserats och med en giltighetstid om högst två år. Innehav av sådan specialbehörighet för viss befattning medför också rätt att tjänstgöra i annan befattning för vilken det föreskrivs samma eller likartade lägre krav.
TREDJE AVDELNINGEN
BESTÄMMELSER OM UTBILDNINGARS INNEHÅLL
9 kap. Utbildning för behörigheter
Däckspersonal
En utbildning för erhållande av behörighet som sjökapten ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/2, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass II ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/2, för att godkännas av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass III) avses en utbildning som
36
minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/2, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 6 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass IV) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/2, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 7 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass V) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/1, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Däckstjänstgöring för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass V enligt 2 kap. 7 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, får ersättas av en handledd utbildning om denna är genomförd och dokumenterad enligt följande: 1. Den handledda utbildningen ska ingå i ett utbildningsprogram, som leder till sjökaptensexamen, och genomföras under ledning av en högskola. 2. Den handledda utbildningen ska vara ombordförlagd. 3. Den ombordförlagda utbildningen ska omfatta minst 12 månader, varav minst sex månader ska ha bestått av vakthållning på bryggan under uppsikt av en handledare med nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget, och uppfylla följande krav: a) Den ombordförlagda utbildningen ska fullgöras i enlighet med en av Transportstyrelsen godkänd utbildningsplan och dokumenteras i en utbildningsjournal. b) Den ombordförlagda utbildningen ska genomföras på fartyg, som i samråd med Transportstyrelsen, har godkänts av den berörda högskolan. Högskolan ska före godkännandet se till att förutsättningarna för ett bra genomförande och en god kontroll av den ombordförlagda utbildningen är uppfyllda. c) Den ombordförlagda utbildningen ska fördelas på tre eller fyra praktikblock. Varje enskilt praktikblock får fördelas på högst två perioder, varav den kortaste perioden inte får vara kortare än fyra veckor. Om den ombordförlagda utbildningen under något block är kortare än 12 veckor ska denna tidsbrist tas igen i det påföljande blocket. d) Studenten ska, innan det första praktikblocket påbörjas, kunna uppvisa certifikat eller intyg över genomgången utbildning enligt bilaga 12. Studenten ska, innan varje praktikblock påbörjas, ha tillgodogjort sig de teoretiska kunskaper, som är relevanta för det aktuella praktikblocket. Teori och praktik ska varvas under hela utbildningstiden. e.) Den berörda högskolan ska, efter det att den ombordförlagda utbildningen är avslutad, utvärdera om studenten har uppnått utbildningsmålen.
(TSFS 2026:17)
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 8 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass VI) avses en utbildning som
37
minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 9 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass VII) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Däckstjänstgöring för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass VII enligt 2 kap. 9 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, får ersättas av en handledd fartygsförlagd utbildning om denna uppfyller följande krav: 1. Utbildningen ska ingå i en kurs och genomföras under ledning av en högskola. 2. Utbildningen ska omfatta minst sex månader till sjöss, varav minst två månader ska fullgöras i närfart eller mer vidsträckt fart. Utbildning på vägfärja får maximalt tillgodoräknas med två månader. 3. Utbildningen ska fullgöras i enlighet med en av Transportstyrelsen godkänd utbildningsplan och dokumenteras i en utbildningsjournal. 4. Utbildningen ska vara varierad och genomföras på flera fartyg, vilka den berörda högskolan har godkänt i samråd med Transportstyrelsen. 5. Högskolan ska före godkännandet se till att förutsättningarna för ett bra genomförande och en god kontroll av utbildningen är uppfyllda. 6. Högskolan ska se till att utbildningen sker under uppsikt av en handledare med nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget. 7. Studenten ska, innan utbildningen påbörjas, kunna uppvisa certifikat eller intyg över genomgången utbildning enligt bilaga 12. 8. Högskolan ska, efter det att utbildningen är avslutad, utvärdera om studenten har uppnått utbildningsmålen. (TSFS 2024:36)
En utbildning för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass VIII ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 3 för att godkännas av Transportstyrelsen.
har upphävts genom (TSFS 2026:17).
har upphävts genom (TSFS 2026:17).
En utbildning för erhållande av behörighet som befälhavare TF500 och styrman TF500 ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörigheterna som befälhavare TF70 inre fart (segelfartyg), befälhavare TF70 inre fart (maskindrivet fartyg) samt styrman TF70 inre fart (segelfartyg) ska uppfylla minst de krav som anges i bilaga 3 för att godkännas av Transportstyrelsen. En utbildning för erhållande av behörighet som befälhavare TF70 (segelfartyg) och styrman TF70 (segelfartyg) ska uppfylla minst de krav som anges i bilaga 31 a för att godkännas av Transportstyrelsen.
38
En utbildning för erhållande av behörighet som befälhavare TF70 (maskindrivet fartyg) ska uppfylla minst de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, för att godkännas av Transportstyrelsen. (TSFS 2012:24)
En utbildning för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass VI inre fart och fartygsbefäl klass VII inre fart ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, för att godkännas av Transportstyrelsen.
Maskinpersonal
En utbildning för erhållande av behörighet som sjöingenjör ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/2, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som maskinbefäl klass II ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/2, för att godkännas av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 17 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass III) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
(TSFS 2026:17)
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 18 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass IV) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
(TSFS 2026:17)
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 19 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass V) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/1, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Tjänstgöring för erhållande av en behörighet som maskinbefäl klass V enligt 2 kap. 19 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal får ersättas av en handledd utbildning, om denna är genomförd och dokumenterad enligt följande. 1. Den handledda utbildningen ska ingå i ett utbildningsprogram som leder till sjöingenjörsexamen och genomföras under ledning av en högskola. 2. Den handledda utbildningen ska innehålla dels en ombordförlagd period, dels en verkstadsförlagd period. 3. Den ombordförlagda utbildningen ska omfatta minst 10 månader, varav minst sex månader ska ha bestått av vakthållning inom fartygets maskinavdelning under uppsikt av en handledare med nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget, och uppfylla följande krav:
39
a) Den ombordförlagda utbildningen ska fullgöras i enlighet med en av Transportstyrelsen godkänd utbildningsplan och dokumenteras i en utbildningsjournal. b) Den ombordförlagda utbildningen ska genomföras på fartyg, som i samråd med Transportstyrelsen, har godkänts av den berörda högskolan. Högskolan ska före godkännandet se till att förutsättningarna för ett bra genomförande och en god kontroll av utbildningen är uppfyllda. c) Den ombordförlagda utbildningen ska fördelas på två eller tre praktikblock. Varje enskilt praktikblock får fördelas på högst två perioder, varav den kortaste perioden inte får vara kortare än fyra veckor. Om den ombordförlagda utbildningen under något block är kortare än 13 veckor ska denna tidsbrist tas igen i det påföljande blocket. d) Studenten ska innan det första praktikblocket påbörjas kunna uppvisa certifikat eller intyg över genomgången utbildning enligt bilaga 12. Studenten ska innan varje praktikblock påbörjas ha tillgodogjort sig de teoretiska kunskaper som är relevanta för det aktuella praktikblocket. Teori och praktik ska varvas under hela utbildningstiden. e) Den berörda högskolan ska, efter det att den ombordförlagda utbildningen är avslutad, utvärdera om studenten har uppnått utbildningsmålen. 4. Den verkstadsförlagda utbildningen ska innehålla följande moment: a) en av Transportstyrelsen godkänd kurs om nio veckor i tillämpad elteknik, b) en av Transportstyrelsen godkänd kurs om fem veckor i tillämpad verkstadsteknik, och c) en tremånaders kvalificerad verkstadsutbildning eller en av Transportstyrelsen godkänd påbyggnadskurs om fem veckor i tillämpad verkstadsteknik.
(TSFS 2026:17)
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 20 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass VI) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 21 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass VII) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som maskinbefäl klass VIII ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 4 för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som maskinbefäl klass VIII inre fart ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 4 för att godkännas av Transportstyrelsen.
40
En utbildning för erhållande av behörighet som teknisk chef TF750 motor ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 31 för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som teknisk chef TF750 ånga ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 31 samt bilaga 30 för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som teknisk chef TF75 ånga ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 30 samt bilaga 4 för att godkännas av Transportstyrelsen.
har upphävts genom (TSFS 2026:17).
har upphävts genom (TSFS 2026:17).
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 26 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygseltekniker) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/6, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 27 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygselektriker) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 5 e och som har godkänts av Transportstyrelsen.
(TSFS 2026:17)
10 kap. Utbildning för specialbehörigheter
Passagerarfartyg och roropassagerarfartyg
För att en utbildning i krishantering enligt 3 kap. 9 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska vara behörighetsgrundande för en specialbehörighet för tjänstgöring på passagerar- och roropassagerarfartyg, ska den minst omfatta vad som anges i bilaga 6, vilken uppfyller STCW-koden, sektion A-V.
Fiskefartyg
För att en utbildning enligt 3 kap. 10 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska vara behörighetsgrundande för en specialbehörighet för tjänstgöring som befälhavare på ett fiskefartyg med en längd av minst 12 meter, ska den minst uppfylla vad som anges i bilaga 7.
Tankfartyg
För att utbildningen enligt 3 kap. 4 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för oljehantering, ska följande krav vara uppfyllda:
41
1. Utbildningen i hantering av oljelaster ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 23 a. 2. Utbildningen i brandskydd ska minst omfatta de krav som anges i bilaga 12 eller 13. (TSFS 2013:47)
För att utbildningen enligt 3 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för kemikalielasthantering, ska följande krav vara uppfyllda: 1. Utbildningen i hantering av kemikalielaster ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 23 a. 2. Utbildningen i brandskydd ska minst omfatta de krav som anges i bilaga 12 eller 13. (TSFS 2013:47)
För att utbildningen enligt 3 kap. 6 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för gaslasthantering, ska följande krav vara uppfyllda: 1. Utbildningen i hantering av gaslaster ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 23 a. 2. Utbildningen i brandskydd ska minst omfatta de krav som anges i bilaga 12 eller 13. (TSFS 2013:47)
Torrlastfartyg som för farlig last
För att utbildningarna enligt 3 kap. 7 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (specialbehörighet för torrlasthantering), ska godkännas som behörighetsgrundande, ska följande krav vara uppfyllda: 1. Utbildningen i hantering av farlig last i torrlastfartyg ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 8. 2. Utbildningen i brandskydd ska minst omfatta utbildning i de moment som avser brandskydd i bilaga 12 eller 13. (TSFS 2026:17)
Höghastighetsfartyg
För att en utbildning enligt 3 kap. 8 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg, ska utbildningen minst omfatta det som anges i kapitel 18, avsnitt 18.3.3 i bilaga 1 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg.
Radiopersonal
För att en utbildning enligt 3 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska vara behörighetsgrundande för en special-
42
behörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS (GOC), ska utbildningen minst omfatta vad som anges i bilaga 10, vilken uppfyller STCWkoden, sektion A-IV/2. (TSFS 2020:8)
För att en utbildning enligt 3 kap. 2 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska vara behörighetsgrundande för en specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS (ROC), ska utbildningen minst omfatta vad som anges i bilaga 11, vilken uppfyller STCWkoden, sektion A-IV/2. (TSFS 2020:8)
11 kap. Utbildning för certifikat
Grundläggande säkerhetsutbildning
För att en grundläggande säkerhetsutbildning (basic safety) enligt 4 kap. 11 § första stycket förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska godkännas, ska den minst uppfylla vad som anges i bilaga 12, vilket uppfyller STCW-koden, sektion A-VI/1.2. (TSFS 2013:47)
Radiopersonal
Med en godkänd utbildning för allmänt operatörscertifikat för maritim mobil trafik i GMDSS (GOC-certifikat) enligt 4 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning som minst uppfyller vad som anges i bilaga 10, vilket uppfyller artikel 47.27 i Internationella teleunionens radioreglemente (ITU-RR). (TSFS 2020:8)
Med en godkänd utbildning för begränsat operatörscertifikat för maritim mobil trafik i GMDSS (ROC-certifikat) enligt 4 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning som minst uppfyller vad som anges i bilaga 11, vilket uppfyller artikel 47.27 i Internationella teleunionens radioreglemente (ITU-RR). (TSFS 2020:8)
Sjukvårdare
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat som sjukvårdare ombord enligt 4 kap. 8 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning enligt bilaga 37, som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-VI/4 punkt 4–6. Certifikatet avser tjänstgöring med ansvar för sjukvården eller tjänstgöring med delegerad uppgift som sjukvårdare ombord på fartyg med ett fartygsapotek av klass A1– B3 enligt 4 kap. 2 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2021:80) om sjukvård och apotek på fartyg. (TSFS 2021:85)
har upphävts genom (TSFS 2013:47).
43
Med en godkänd grundläggande utbildning i sjukvård avses en utbildning i enlighet med bilaga 33, som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-VI/4.1–3. (TSFS 2013:47)
Tankfartyg
Med en godkänd utbildning i brandskydd för erhållande av ett certifikat för tjänstgöring på olje- och kemikalietankfartyg enligt 4 kap. 2 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 12 eller 13. Med en godkänd utbildning i hantering av olje- och kemikalielaster, avses en utbildning i enlighet med bilaga 23 d, som minst uppfyller de krav som anges i STCWkoden, sektion A-V/1-1-1. (TSFS 2013:47)
Med en godkänd utbildning i brandskydd för erhållande av ett certifikat för tjänstgöring på gastankfartyg enligt 4 kap. 3 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 12 eller 13. Med en godkänd utbildning i hantering av gaslaster i enlighet med bilaga 23 e, avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-V/1-2-1. (TSFS 2013:47)
Utbildning för tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden
Med en godkänd utbildning för grundläggande tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden enligt 4 kap. 11 a § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 24, vilket uppfyller STCW-koden, sektion A-V/3.1. Med en godkänd utbildning i brandskydd för erhållande av certifikat för grundläggande tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden enligt 4 kap. 11 a § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst omfattar de moment som avser brandskydd i bilaga 12 eller 13. (TSFS 2026:17).
Med en godkänd utbildning för avancerad tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden enligt 4 kap. 11 b § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 25, vilket uppfyller STCW-koden, sektion A-V/3.2. Med en godkänd utbildning i brandskydd för erhållande av certifikat för avancerad tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden enligt 4 kap. 11 b § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst omfattar de moment som avser brandskydd i bilaga 12 eller 13. (TSFS 2026:17).
44
Brandskyddsutbildningar
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat i avancerad brandbekämpning (advanced fire fighting) enligt 4 kap. 7 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en kurs i brandskydd, som minst ska uppfylla de krav som anges i bilaga 14 eller 15.
(TSFS 2013:47)
Räddningsfarkoster och beredskapsbåtar
Med en godkänd utbildning enligt 4 kap. 4 § 2 b förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal för erhållande av ett certifikat för att handha räddningsfarkoster och beredskapsbåtar i enlighet med bilaga 18 eller 18 a, avses en utbildning som minst uppfyller kraven i STCW-koden, sektion A-VI/2. (TSFS 2013:47)
Med godkänd utbildning för erhållande ett av certifikat för snabbgående beredskapsbåtar enligt 4 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal i enlighet med bilaga 19 eller 19 a, avses en utbildning som minst uppfyller kraven i STCW-koden, sektion A-VI/2.
(TSFS 2013:47)
Snabba fartyg
Med en godkänd utbildning för handhavande av snabba fartyg enligt 4 kap. 10 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i bilaga 16. Transportstyrelsen kan besluta att annan utbildning än den som anges i bilaga 16 kan vara sådan godkänd utbildning som avses i första stycket.
Fiskefartyg
Med godkänd säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg enligt 4 kap. 15 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i bilaga 17.
Skyddsansvarig ombord
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat som skyddsansvarig ombord enligt 4 kap. 12 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning enligt bilaga 38, som minst uppfyller kraven i STCW-koden, sektion A-VI/5. (TSFS 2020:90)
45
Grundläggande sjöfartsskyddsutbildning
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat för grundläggande sjöfartsskyddsutbildning enligt 4 kap. 13 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i avsnitt 1 i bilaga 20.
Utbildning för sjömän med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat för sjöpersonal med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter enligt 4 kap. 14 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i avsnitt 2 i bilaga 20.
Utbildning för fartygskock
För att få ett certifikat som fartygskock ska den sökande uppvisa ett utbildningsbevis. Utbildningsbeviset ska avse kurser samt relevant arbetsförlagt lärande för yrkesexamen från restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktning kök och servering. Kurserna och praktiken ska vara godkända av Skolverket.
(TSFS 2026:17)
Utbildningar för polartjänstgöring
Med en godkänd utbildning för grundläggande polartjänstgöring enligt 4 kap. 11 c § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 2, vilken uppfyller STCW-koden, sektion A-V/4.1. (TSFS 2017:101)
Med en godkänd utbildning för avancerad polartjänstgöring enligt 4 kap. 11 d § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 2 a, vilken uppfyller STCW-koden, sektion A-V/4.2. (TSFS 2017:101)
12 kap. Utbildning för intyg
En förtrogenhetsutbildning enligt 5 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 1 i bilaga 23. En förtrogenhetsutbildning för sjöfartsskydd enligt 5 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 2 i bilaga 23.
46
En förtrogenhetsutbildning för passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet enligt 5 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 3 i bilaga 23. En förtrogenhetsutbildning för passagerarfartyg enligt 5 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 4 i bilaga 23. (TSFS 2026:17)
En utbildning i kontroll av folkmassor (crowd management training) enligt 5 kap. 2 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska, för att godkännas av Transportstyrelsen, minst uppfylla kraven i bilaga 34, vilka uppfyller STCW-koden, avsnitt A-V/2.3. (TSFS 2017:100)
En utbildning i säkerhet på passagerarfartyg och ro-ro-passagerarfartyg enligt 5 kap. 3 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska, för att godkännas av Transportstyrelsen, minst uppfylla kraven i bilaga 21, vilka uppfyller STCW-koden, avsnitt A-V/2.2. (TSFS 2013:47)
En utbildning i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet enligt 5 kap. 4 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska, för att godkännas av Transportstyrelsen, minst uppfylla kraven i bilaga 22, vilka uppfyller STCW-koden, avsnitt A-V/2.5. (TSFS 2017:100)
En utbildning i säkerhet på höghastighetsfartyg enligt 5 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska, för att godkännas av Transportstyrelsen, minst uppfylla kraven i bilaga 35. (TSFS
2013:47)
Med en godkänd utbildning för erhållande av ett intyg som sjukvårdare ombord enligt 5 kap. 6 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning i enlighet med bilaga 36. Intyget avser tjänstgöring med ansvar för sjukvården eller tjänstgöring med delegerad uppgift som sjukvårdare ombord på fartyg med ett fartygsapotek enligt bilaga D i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2021:80) om sjukvård och apotek på fartyg. (TSFS 2021:85)
En utbildning för personal som tjänstgör på passagerarfartyg eller roro-passagerarfartyg med ett tillåtet passagerarantal om högst 500 i inre fart ska, för att godkännas, utformas enligt följande: 1. Befälhavare, befäl och annan personal, som enligt fartygets säkerhetsplaner ska bistå passagerare i nödsituationer, ska ha genomgått en utbildning som minst omfattar de krav som anges i bilaga 21. 2. Befälhavare, befäl och annan personal med direkt ansvar för passagerares ombord- och ilandstigning och för lastning, lossning eller säkring av last, ska ha genomgått en utbildning i lastsäkerhet och skrovintegritet, som minst omfattar de krav som anges i bilaga 22. (TSFS 2013:47)
I de fall rederierna har möjlighet att själva anordna de utbildningar för ombordanställda, som beskrivs i bilaga 12, 13, 21 och 22, ska följande vara uppfyllt:
47
1. De fartyg som omfattas är fartyg som uteslutande framförs i inre fart. Fartygen ska ha en bruttodräktighet understigande 500, ett passagerarantal om högst 500, och en säkerhetsorganisation enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:1) om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006. 2. Utbildningsrutinerna ska inarbetas i fartygets säkerhetsorganisation, enligt TSFS 2009:1, i form av ett intyg. Rutinerna ska som lägst omfatta de utbildningsmoment som omnämns i bilaga 12, 13, 21 och 22. Rutinerna ska tydligt beskriva hur utbildningarna ska genomföras och ge en vägledning om tidsomfattningen för de olika utbildningsmomenten. 3. Rederiet ska säkerställa att det finns nödvändiga resurser för att utbildningarna ska kunna bedrivas på ett adekvat sätt. Detta kan innefatta att extern brand- och sjukvårdspersonal hålls tillgänglig och att det vid behov finns tillgång till övningsområden. Om rederiet låter befälhavaren utbilda ombordanställda, ska rederiet se till att befälhavaren har fått en adekvat utbildning och tydliga instruktioner, så att han eller hon kan genomföra utbildningarna på ett effektivt sätt. 4. En befälhavare som avses i 3 ska lägst ha genomgått dels utbildning ledande till fartygsbefäl klass VII, dels utbildning i passagerarsäkerhet på passagerarfartyg i enlighet med bilaga 21 och 22. Om fartyget har ett passagerarcertifikat, som tillåter 100 passagerare eller mer, ska befälhavaren i stället inneha specialbehörighet i krishantering. 5. Intygen ska skrivas under och godkännas av den person som rederiet utsett att vara utbildningsansvarig eller säkerhetsansvarig enligt fartygets säkerhetsorganisation. Intygen ska vara utformade enligt mall fastställd av Transportstyrelsen.
(TSFS 2026:17)
Följande utbildningsmoment får enligt vad som anges i 6 § i vissa fall reduceras eller helt uteslutas: 1. Utbildningsmomenten enligt bilaga 12 eller 13 rörande brandskydd, släck- och rökdykningsövningar får begränsas till att omfatta vad som är relevant för en effektiv brandbekämpning, med hänsyn tagen till den brandbekämpningsutrustning som finns ombord. 2. Utbildningsmomentet enligt bilaga 22 rörande transport av farligt gods får utelämnas på de fartyg som inte har tillstånd att föra farligt gods. 3. Utbildningsmomentet enligt bilaga 22 rörande stabilitet och stress får begränsas till vad som är relevant för det aktuella fartyget. (TSFS 2013:47)
En utbildning för intyg för tjänstgöring på höghastighetsfartyg enligt 5 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska minst omfatta det som anges i kapitel 18 avsnitt 18.3.3.6-18.3.3.12 i bilaga 1 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg. Utbildningen ska dokumenteras av befälhavaren.
48
En utbildning i livsmedelshygien, personlig hygien samt handhavande och förvaring av livsmedel ombord på fartyg enligt 5 kap. 6 a § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska minst omfatta det som ingår i Basutbildning i livsmedelshygien enligt Sveriges Kommuner och Landstings Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg – branschriktlinje för god hygienpraxis och för tillämpning av HACCP-principerna enligt förordning (EG) nr 852/2004. (TSFS 2013:47)
Transportstyrelsen kan, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från utbildningarnas omfattning enligt 4 §.
När redaren anordnar någon eller några av följande utbildningar ska rutiner för detta inarbetas i rederiets och fartygets säkerhetsorganisation: 1. förtrogenhetsutbildning enligt bilaga 23, 2. kontroll av folkmassor enligt bilaga 34, 3. säkerhet på passagerarfartyg och ro-ro-passagerarfartyg enligt bilaga 21, 4. passagerarsäkerhet, lastsäkerhet, och skrovintegritet enligt bilaga 22, och 5. säkerhet på höghastighetsfartyg enligt bilaga 35. Rutinerna ska som lägst omfatta de utbildningsmoment som omnämns i angiven bilaga. Rutinerna ska tydligt beskriva hur utbildningarna ska genomföras och ge en vägledning om tidsomfattningen för de olika utbildningsmomenten i enlighet med ovan angiven bilaga. Rederiet ska säkerställa att det finns nödvändiga resurser för att utbildningarna ska kunna bedrivas på ett adekvat sätt. Den eller de som redaren utser att utbilda ombordanställd personal ska ha fått en adekvat utbildning och tydliga instruktioner, så att den eller de kan genomföra utbildningarna på ett effektivt sätt. Intygen ska skrivas under av den person som rederiet utsett att vara utbildningsansvarig eller säkerhetsansvarig enligt rederiets och fartygets säkerhetsorganisation, och dokumenteras av befälhavaren ombord. Rederiet ska även beskriva rutiner för förnyelse av utbildningarna i kontroll av folkmassor, passagerarsäkerhet, lastsäkerhet, och skrovintegritet och säkerhet på höghastighetsfartyg. (TSFS 2013:47)
En utbildning i grundläggande säkerhet inre fart utan utökat brandskydd ska för att godkännas av Transportstyrelsen, minst uppfylla kraven i bilaga 32. Utbildningen ska bedrivas av en utbildningsanordnare som är godkänd av Transportstyrelsen. (TSFS 2026:17)
En utbildning i grundläggande säkerhet inre fart med utökat brandskydd ska för att godkännas av Transportstyrelsen, minst uppfylla kraven i bilaga 32 a. Utbildningen ska bedrivas av en utbildningsanordnare som är godkänd av Transportstyrelsen. (TSFS 2026:17)
49
13 kap. Utbildning för erkännande av utländsk behörighet
Med en godkänd utbildning i svensk författningskunskap avses en utbildning som minst uppfyller kraven i bilaga 26.
FJÄRDE AVDELNINGEN
BESTÄMMELSER OM UTBILDNINGSANORDNARE
14 kap. Krav på utbildningsanordnare
System för kvalitetsnormer
Ett system för kvalitetsnormer enligt 1 kap. 13 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 27 för att, på så sätt som anges i bilagan, godkännas av Transportstyrelsen. Kravet på ett godkänt system för kvalitetsnormer gäller inte för 10 kap. 7 §, 11 kap. 16 a och 12 kap. 1–5, 8 och 8 a §§. Kravet gäller heller inte för bilaga 12, 13, 22, 23 och 34–36 i de fall redaren utbildar egen personal för tjänstgöring uteslutande i inre fart. För att utbildningar enligt 9–13 kap. ska vara behörighetsgrundande krävs, förutom att de uppfyller kraven enligt dessa föreskrifter, att de övervakas genom ett system för kvalitetsnormer som har godkänts av Transportstyrelsen. (TSFS 2013:47)
Ett beslut om godkännande av kvalitetsnormsystem är giltigt tills vidare. Transportstyrelsen får återkalla beslutet om inte samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Systemet för kvalitetsnormer uppfyller minimikraven enligt bilaga 27. 2. Utbildningsverksamheten bedrivs enligt uppvisad kvalitetsmanual. 3. Kvalitetsmanualen revideras vid behov och efter ändringar i gällande regelverk. 4. Genomförda utbildningar rapporteras till Transportstyrelsen enligt myndighetens anvisningar. 5. Internrevision och ledningsgenomgång genomförs årligen och dokumentation från dessa arkiveras i minst fem år. 6. Utbildningsverksamheten inte gör längre uppehåll än 18 månader. 7. Den årliga tillsynsavgiften betalas.
(TSFS 2026:17)
Godkännande av utbildning
Ett beslut om godkänd utbildning är giltigt tills vidare. Transportstyrelsen får återkalla beslutet om inte samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Utbildningen bedrivs enligt uppvisad kursplan.
50
2. Kursplanen revideras vid behov och efter ändringar i gällande regelverk och därefter sänds till Transportstyrelsen för godkännande. 3. Utbildningen inte gör längre uppehåll än 24 månader.
(TSFS 2026:17)
Arbetsplatsförlagt lärande inom utbildning på gymnasial nivå inriktad mot sjöfart
Utbildningsanordnaren ska kontrollera att det, i det rederi eller företag som det bedrivs arbetsplatsförlagt lärande vid, utses en särskild utbildningsansvarig i land. Den utbildningsansvarige i land ska se till att handledaren ombord på fartyget har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Handledaren ombord ska ansvara för att eleven genomgår utbildningsmoment i enlighet med en av Transportstyrelsen godkänd utbildningsjournal. Den utbildningsansvarige i land ska ha genomgått en av Transportstyrelsen godkänd utbildning enligt bilaga 28. Innan APL eller ombordförlagd praktik påbörjas ska eleven kunna uppvisa ett intyg över genomgången grundläggande säkerhetsutbildning enligt bilaga 12. (TSFS 2026:17)
Lärarledd undervisning på godkänt övningsfartyg inom utbildning på gymnasial nivå inriktad mot sjöfart
Utbildningsanordnaren ska se till att den lärarledda undervisningen som genomförs ombord på fartyg, bedrivs på ett av Transportstyrelsen godkänt övningsfartyg. Den lärarledda undervisningen ska följa en av Transportstyrelsen godkänd kursplan med lärare, som för ändamålet har nödvändiga kunskaper och erfarenheter. Utbildningsanordnaren ska ha fastställda rutiner för övningsfartyg enligt kraven i bilaga 27 och ska vid ansökan om godkännande av övningsfartyg kunna uppvisa dessa rutiner. Vid utbildning enligt bilaga 5 kan 100 timmars ÖFU ersättas med 14 dagar APL. Vid utbildning enligt bilaga 5 a och 5 c kan 14 dagar ombordförlagd praktik ersättas med 100 timmars undervisning på övningsfartyg. Innan lärarledd undervisning som genomförs på godkänt övningsfartyg påbörjas ska eleven kunna uppvisa ett intyg över genomgången grundläggande säkerhetsutbildning enligt bilaga 12. Dock får undervisning bedrivas på övningsfartyg utan att eleverna har ett sådant intyg, om undervisningen ingår i en av Transportstyrelsen godkänd utbildning i grundläggande säkerhet.
(TSFS 2026:17)
51
Utbildning som bedrivs med simulator
Utbildningsanordnare som bedriver utbildningar helt eller delvis med simulator ska uppfylla tillämpliga krav enligt bilaga 27 a. (TSFS 2026:17)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Genom författningen upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:20) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. 3. Om det i en föreskrift som har beslutats av Sjöfartsverket hänvisas till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2007:11) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, ska denna hänvisning istället avse dessa föreskrifter. 4. En behörighet som maskinbefäl klass VI som har utfärdats före den 1 januari 2005 ska anses motsvara en behörighet som maskinbefäl klass VIII. 5. Ett utbildningsbevis som maskinbefäl klass VI som har utfärdats före den 1 januari 2005 ska anses motsvara ett utbildningsbevis som maskinbefäl klass VIII. 6. Behörighetsbevis, certifikat och intyg som, efter att dessa föreskrifter träder ikraft, utfärdas enligt förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal ska uppfylla kraven på utbildning i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:20) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal istället för motsvarande krav i dessa föreskrifter. 7. Om behörighetsbevis, certifikat eller intyg utfärdade enligt förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal förnyas, efter att dessa föreskrifter träder ikraft, ska kraven om förnyelse i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:20) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal tillämpas. Vid förnyelse av specialbehörighet, enligt 2 kap. 17–24 §§ Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, får kravet på tjänstgöring förkortas till 3 månader de senaste 5 åren. Vad gäller 21 och 22 §§ måste dock tjänstgöringen om 3 månader vara förlagd till de sista 6 månaderna av behörighetsbevisets giltighetstid.
TSFS 2012:24
1. Denna författning träder i kraft den 1 maj 2012. 2. Den som senast den 30 juni 2014 har kommit in med en ansökan om behörighet och – har den utbildning som krävs, samt – före den 1 maj 2012 har fullgjort minst 6 månaders däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 20, varav minst 3 månader som fartygsbefäl,
52
kan få behörighet enligt 6 kap. 5 a eller 5 b § utan att ha behörighet som styrman TF70 (segelfartyg) eller styrman TF70 inre fart (segelfartyg) och utan att ha fullgjort den efterföljande tjänstgöringen som fartygsbefäl.
TSFS 2013:47
Denna författning träder i kraft den 1 juli 2013.
TSFS 2016:110
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2017.
TSFS 2017:100
Denna författning träder i kraft den 1 februari 2018.
TSFS 2017:101
Denna författning träder i kraft den 1 februari 2018.
TSFS 2020:8
Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2020.
TSFS 2020:90
Denna författning träder i kraft den 1 september 2021.
TSFS 2021:85
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2022.
TSFS 2024:36
Denna författning träder i kraft den 1 augusti 2024.
TSFS 2026:17
1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 mars 2026. 2. Befintliga beslut om godkänd utbildning avseende bilaga 6, 6 a, 12–15, 18, 18 a, 19, 19 a och 26 ska som längst vara fortsatt giltiga till och med den 31 december 2026.
53
Bilaga 1
Bilaga 1. Behörighetsförlängande kurs för fartygs- och maskinbefäl
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
1. Gemensamt för fartygs- och maskinbefäl
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A1, Författning, miljö- och sjöfartsskydd 16 timmar
– Översiktligt om relevanta internationella och svenska bestämmelser med avseende på fartygs säkerhet, personlig säkerhet samt maritimt miljöskydd innefattande, men inte begränsat till, MARPOL, SOLAS, STCW, MLC, ISM m.m. 1
– Sjöfartsskydd – ISPS
Del A2, Vakthållning BRM – ERM 16 timmar
– Vakthållningsrutiner och föreskrifter – BRM (Bridge Resource Management) – ERM (Engine Resource Management)
Del A3, Bryggtjänst/ driftteknik 6 timmar
– Praktiska tillämpningsövningar i simulator innefattande – BRM/ERM – Vakthållningsrutiner (jour)
Del A4, Fartygsteknik 12 timmar
– Stabilitet – Fartygs motstånd – Underhållssystem 1 Detta moment ger inte rätt till erhållande av ett certifikat som skyddsansvarig ombord. Om ett sådant certifikat ska erhållas måste sjömannen genomgå en av Transportstyrelsen godkänd kurs för skyddsansvarig ombord.
55
Bilaga 1
2. Fartygsbefäl
Utbildningens innehåll och omfattning
Del B1, Bryggtjänst 34 timmar
2 – Radarteori, ARPA-teori, noggrannhet, fel och brister – Elektroniska navigeringssystem inklusive ECDIS och 3 AIS – Sjötrafikföreskrifter – styrnings och seglingsregler, VTS – Praktiska tillämpningsövningar i simulator innefattande – ARPA – ECDIS – VTS
Del B2, Lastteknik 14 timmar
– Ny relevant teknik – Datorstödda lastövervakningssystem – Lastsäkringsproblematik, inklusive manualer 2 Kan sjömannen uppvisa ett kursintyg ifrån tidigare genomgången ARPAkurs, som godkänts av Transportstyrelsen, räcker det med behörighetsförlängande kurs enligt ovan. Kan något sådant intyg inte uppvisas måste sjömannen genomgå aktuell grundkurs för ARPA, för att inte erhålla en begränsning. En sådan begränsning innebär att sjömannen inte kan tjänstgöra på ARPA-utrustade fartyg på sitt behörighetsbevis. 3 Kan sjömannen uppvisa ett kursintyg ifrån tidigare genomgången ECDISkurs, som godkänts av Transportstyrelsen, räcker det med behörighetsförlängande kurs enligt ovan. Kan något sådant intyg inte uppvisas måste sjömannen genomgå aktuell grundkurs för ECDIS, för att inte erhålla en begränsning. En sådan begränsning innebär att sjömannen inte kan tjänstgöra på ECDIS-utrustade fartyg på sitt behörighetsbevis.
3. Maskinbefäl
Utbildningens innehåll och omfattning
Del C1, Driftteknik 32 timmar
– Teori med tillhörande simulatorövningar, inklusive uppstart och kontinuerlig drift – Felsökning och avställning av huvudmaskineri
56
Bilaga 1
Del C2, Maskin-, Regler- och elteknik 16 timmar
– Ny relevant teknik – Alternativa bränslen – Schemaläsning, felsökning svag- och starkström
(TSFS 2013:47)
57
Bilaga 2
Bilaga 2. Grundläggande polartjänstgöring
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och lärandemål.
1. Innehåll
Isegenskaper och områden där is kan förekomma
− Isegenskaper inkluderat fysik, termer, isbildning, tillväxt, åldrande och issmältning. − Olika typer av is och iskoncentrationer − Ispressning och spridningen av is − Friktion från snötäckt is − Konsekvenser och farorna med nedisning samt vilka åtgärder som krävs för att undvika nedisning − Åtgärder vid nedisning − Skillnaderna på is i Arktis och Antarktis, förstaårs-is och flerårig is, havsis och isberg − Använda iskartor för att identifiera konsekvenserna av snabba förändringar i is- och väderförhållanden − Äggkodens uppbyggnad − Isblink och vattenhimmel − Skillnaderna mellan hur isberg och packis förflyttar sig − Tidvatten och strömmar i is samt vilka effekter vind och strömmar har på is
Fartygsprestanda i is och låga temperaturer
− Fartygstyper, egenskaper och skrovdesign − Maskinkrav för fartygsdrift i is − Krav om isförstärkning och isklassernas begränsningar − Förberedelser för polardrift för både däck och maskin − Systemens prestanda vid låga temperaturer samt utrustningen och maskinernas begränsningar i isförhållanden och låga temperaturer, inkluderat vatteninsug och isolering av överbyggnad − Ispressning på fartygsskrov
Fartygsdrift och manövrering i is
− Hålla säker fart vid närvaro av is eller isberg − Övervakning av ballasttankar
59
Bilaga 2
− Lasthantering i polarområde − Maskinbelastning och kylproblem − Följa säkerhetsrutiner under fartygsdrift i is
Regelverk och säkerhetsrutiner
− Antarktisfördraget och Polarkoden − Olycksrapporter från polarområden − IMO standard för fartygsdrift i avlägsna områden
Arbetsförhållanden och säkerhet
− Begränsningar i sjöräddning och kommunikation i havsområde A4 − Vikten av beredskapsplanering − Säkra arbetsmetoder och skyddsutrustning för polarklimat såsom låga temperaturer och istäckta ytor − Använda ”buddy system” och arbetstidsbegränsningar − Faror vid exponering av låga temperaturer inkluderat köldtrötthet − Aspekter vid första hjälpen och manskapets välmående − Personlig överlevnadsutrustning samt överlevnadsutrustning för gruppen − Skrov och utrustningsskador − Nedisning av fartyget och dess påverkan på trim och stabilitet − Förebyggande och avlägsnande av is, inkluderat anhopning av is − Sömnproblem på grund av oljud och vibrationer − Ökat behov av resurser så som bunker, mat och extra kläder
Miljö och oljespill
− PSSA-områden och utsläpp − Förbjudna områden eller områden som bör undvikas − MARPOL:s speciella områden − Oljespill och utsläpp i is och dess konsekvenser, inkluderat oljespillsutrustningens begränsningar − Planering för ökade volymer av grå- och svartvatten och avfall − Brist på infrastruktur i polarområdet
60
Bilaga 2
2. Lärandemål
Efter avslutad utbildning ska sjömannen 1. ha grundläggande kunskap om isens egenskaper, olika typer av is samt isförflyttning, 2. ha grundläggande kunskap om nedisning och relevanta åtgärder, 3. kunna identifiera is i närområdet visuellt och med hjälp av iskartor, 4. ha grundläggande kunskap om hur polarförhållanden påverkar fartyget, 5. ha grundläggande kunskap om påverkan på maskin vid låga temperaturer, 6. ha grundläggande kunskap om skrovdesign och isklasser, 7. ha grundläggande kunskap om säker navigering i isförhållanden, 8. ha grundläggande kunskap om säker last- och ballasthantering i polarområdena, 9. känna till relevanta regelverk gällande sjöfart i polarområdena, 10. ha grundläggande kunskap om åtgärder vid nödsituation, 11. känna till begränsningarna gällande sjöräddning och kommunikation i polarområdena, 12. ha grundläggande kunskap om säkra arbetsmetoder och skyddsutrustning för polarklimat, 13. ha grundläggande kunskap om regelverk gällande utsläpp och miljö i polarområdena, och 14. ha grundläggande kunskap om begränsningarna gällande avfalls- och spillhantering i polarområdena.
3. Skriftlig examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning. (TSFS 2017:101)
4. Fortbildningskurs
Utbildning kan efter godkännande bedrivas i form av en fortbildningskurs. En fortbildningskurs för grundläggande polartjänstgöring ska uppfylla kraven enligt punkt 1, 2 och 3. För fortbildningskurs är inträdeskravet att sjömannen ska inneha ett tidigare certifikat för grundläggande polartjänstgöring. (TSFS 2020:90)
61
Bilaga 2 a
Bilaga 2 a. Avancerad polartjänstgöring
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, lärandemål och praktiska övningar.
1. Innehåll
Rapportering och ruttplanering
− Informationskällor och rapporteringsrutiner i polarområdet − Säker ruttplanering för att undvika is om möjligt − Begränsningar av sjökort och hydrografisk information i polarområdet samt dess pålitlighet för ruttplanering − Olika typer av satellitbilder − Ändring av ruttplaner vid dynamiska isförhållanden
Begränsningar i utrustning
− Faror associerat med begränsade hjälpmedel vid terrestrial navigation i polarområden − Kompassens felvisning och GPS:ens begränsningar vid hög latitud − Radarns begränsningar vid isnavigering − Sjökorts begränsningar i polarområdet − Kommunikationssystemens begränsningar
Fartygsdrift och manövrering i is
− Förberedelse och riskanalys före fartygsdrift i is med hänsyn till isberg, vind, mörker, svall, dimma och ispressning − Kommunikation med isbrytare, fartyg i närheten samt RCC − Säker in- och utresa från is och öppet vatten, inklusive farliga isförhållanden samt hålla säkert avstånd från isberg − Procedurer för isbrytning och skillnaderna mellan enkel och dubbel brytning av ispassage − Behov av extrapersonal på bryggan beroende på miljöförhållanden, fartygets utrustning och isklass − Upptäcka olika typer av is på radar − Terminologi och kommunikation vid isbrytarkonvoj − Metoder för att undvika att fartyget sätter sig i isen, metoder för att frigöra fartyget och vilka konsekvenser det kan medföra om fartyget sätter sig i isen − Bogsering och undsättning från is samt förekommande risker
63
Bilaga 2 a
− Fartygsmanövrering i olika typer av iskoncentration och dess risker − Olika typer av framdrivningssystem och roder, inkluderat deras begränsningar och hur man undviker skador vid drift i is − Stabiliserings- och trimsystem inkluderat farorna kopplat till ballast och trim i relation till is − Tekniker för dockning av fartyg i is och vilka faror som kan uppkomma − Ankra i is och farorna med isbeläggning på ankarsystemet − Olika förhållanden som kan ge identifikation på lokala vatten- och isförhållanden, inkluderat havsrök, vattenhimmel, isblink och ljusreflektioner
Säkerhet och överlevnadsteknik
− Procedurer och överlevnadstekniker för att överge fartyg i is eller istäckt vatten − Brand- och livräddningsutrustningens begränsningar vid låga temperaturer − Problematik med övningar i is och låga temperaturer − Problematik med sjöräddning i is och låga luft- och vattentemperaturer
2. Lärandemål
Efter avslutad utbildning ska sjömannen 1. kunna genomföra en säker ruttplanering för polarområdena, 2. ha kunskap om rapportertingsrutiner i polarområdena, 3. ha kunskap om navigations- och kommunikationsutrustningens begränsningar i polarområdena, 4. kunna genomföra en säker resa i olika typer av iskoncentrationer, 5. ha kunskap om procedurer och kommunikation vid isbrytarkonvoj, 6. förstå behovet av när extrapersonal på bryggan behövs, 7. ha kunskap om metoder för att undvika att fartyget sätter sig i isen samt alternativ för frigöring, 8. ha kunskap om begränsningarna hos olika framdrivningssystem och roder samt undvikande av skador vid drift i is, 9. ha kunskap om isförhållandens påverkan på stabilitet och trim, 10. ha kunskap om faror som kan uppkomma vid dockning och ankring i polarområdena, 11. ha kunskap om hur olika isförhållanden kan identifieras, inkluderat satellitbilder, 12. ha kunskap om begränsningar gällande brand- och livräddningsutrustning, övningar samt sjöräddning i polarområdena, och 13. ha kunskap om procedurer vid övergivande av fartyg i isförhållanden.
64
Bilaga 2 a
3. Praktiska övningar
Kursen ska innefatta ruttplanering och praktiska navigationsövningar i simulator.
4. Examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning. (TSFS 2017:101)
5. Fortbildningskurs
Utbildning kan efter godkännande bedrivas i form av en fortbildningskurs. En fortbildningskurs för avancerad polartjänstgöring ska uppfylla kraven enligt punkt 1, 2, 3 och 4. För fortbildningskurs är inträdeskravet att sjömannen ska inneha ett tidigare certifikat för avancerad polartjänstgöring. (TSFS 2020:90)
65
Bilaga 3
Bilaga 3. Utbildning till fartygsbefälsexamen klass VIII
En utbildning till fartygsbefäl klass VIII ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A1, Bryggtjänst, navigation 24 timmar
– Sjökort, nautiska publikationer, symboler och förkortningar – Hydrografi och sjökorts tillförlitlighet – Kurser och bäringar, rättning för deviation och missvisning – Bestämmande av fartygs position genom utnyttjande av landmärken, sjömärken etc. – Elektroniska navigationshjälpmedel, dess förmåga och begränsningar – Meteorologi, väder- och väderinformationssystem – Gällande svenska och internationella sjövägsregler – Gällande svenska bestämmelser om bryggtjänstgöring och vakthållning – Att planera och genomföra en resa inomskärs och i kustnära farvatten
Del A2, Bryggtjänst, radar 10 timmar
– Radarns principer – Faktorer som påverkar radarns prestanda – Praktisk förmåga att kunna utnyttja radar: – För positionsbestämning – Vid gång i farled – För att bestämma andra fartygs sanna kurs, fart och närmsta passageavstånd i syfte att förhindra kollision – Praktiska övningar på verklig utrustning alternativt simulator
Del B, Miljö- och fartygsteknik 22 timmar
– Grundläggande stabilitetsbegrepp – Placering av last- och passagerare och dess inverkan på fartygets stabilitet – Faktorer som påverkar mindre fartygs manövrering med tonvikt på inre farvatten – Åtgärder till skydd för den marina miljön – Åtgärder vid partiell förlust av flytbarhet – Manöver- och maskinsystem ombord
67
Bilaga 3
Del C1, Säkerhet, brandskydd 8 timmar
– Brandtriangeln – Brandtyper, flambarhetsgränser – Brandorganisationen ombord – Brännbart material, bränders spridning – Olika släckmedel och system – Släckmetoder – Brandmans utrustning – Praktiska släckövningar
Del C2, Säkerhet, hälso- och sjukvård 8 timmar
– Grundläggande anatomi – Cirkulations- och respirationssystem – Diagnostisering – ABC-sjukvård, omhändertagande av skadade – Transport av skadade – Hypotermi
Del C3, Säkerhet, personlig säkerhet 8 timmar
– Säkerhetsorganisationen ombord – Vilka nödsituationer som kan uppstå, t.ex. brand, kollision och grundstötning och vilka åtgärder som ska vidtas i samband med dessa – Personlig livräddningsutrustning – Livbåtar och livflottars egenskaper och utrustning – Flytvästars hantering – Egenskaper och handhavande av pyroteknisk utrustning – Olika typer av evakueringssystem – Vikten och nyttan med regelbundna övningar – Effekter olyckor kan ha på den marina miljön samt vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera dessa
Del C4, Passagerarsäkerhet 8 timmar
– Assistera passagerare till embarkeringsstation – Undvika och begränsa panik bland passagerare och besättning – Hjälpa passagerare med den personliga livräddningsutrustningen – Använda passagerarlistor vid embarkeringssituationer – Ge klara och koncisa order – Genomsökning av fartyget – Metoder för att assistera passagerare med handikapp
68
Bilaga 3
Del D, Nödåtgärder 8 timmar
– Olika kommunikationsmetoder – Nödsignaler och nödtrafik inklusive avläggande av kunskapsprov för VHF-certifikat – Åtgärder att vidta efter en kollision eller grundstötning; skadeinventering – GMDSS:s funktion inklusive SAR – SART och EPIRB
Del E, Rättskunskap 4 timmar
– Gällande sjömanslag och svensk sociallagstiftning – Gällande svensk sjösäkerhetslagstiftning – Gällande svensk miljölagstiftning – 1, 6, 18 och 20 kap. sjölagen (1994:1009)
(TSFS 2026:17)
69
Bilaga 4
Bilaga 4. Utbildning till maskinbefälsexamen klass VIII
En utbildning till maskinbefäl klass VIII ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Maskinteknik 54 timmar
Förbränningsmotorer 16 timmar
– Kolvmotorns och dess komponenter – Fyrtaktsprincipen – Tvåtaktsprincipen – Gasväxling – Överladdning – Kompressionsförhållande – Energi – Effekt – Bränsleförbrukning
Förbränning, bränslen och smörjmedel 2 timmar
– Förbränningsprocessen – Bränslens kemiska uppbyggnad – Bränslekvaliteter – Avgasers kemiska sammansättning – Smörjmedel och fetter
Fartygets framdrivning 6 timmar
– Axelledning och dess lagringar – Reduktionsväxlar – Propellerns arbetssätt och egenskaper
Hydraulik, däcksmaskineri 6 timmar
– Hydraulik – Ankarspel – Förhalningsspel – Vinschar – Kranar
Kylvattensystem 4 timmar
– Systemets principiella uppbyggnad, inklusive kännedom om dess huvudkomponenters funktion och arbetssätt
Smörjoljesystem 4 timmar
– Systemets uppbyggnad samt kännedom om dess huvudkomponenters funktion och arbetssätt
71
Bilaga 4
Bränslesystem 2 timmar
– Systemets uppbyggnad samt kännedom om dess huvudkomponenters funktion och arbetssätt
Läns- och barlastsystem 4 timmar
– Systemens principiella uppbyggnad samt kännedom om komponenters funktion och arbetssätt
Startsystem 4 timmar
– Startsystemens principiella uppbyggnad samt kännedom om komponenters funktion och arbetssätt
Ångsystem 4 timmar
– Systemens principiella uppbyggnad – Om ingående komponenters funktion och arbetssätt
Del B, Ellära 14 timmar
– Grundläggande ellära – Elfara – Funktionen hos vanligen förekommande elektriska maskiner och utrustning
Del C, Styr- och reglerteknik 6 timmar
– Fjärrövervakningssystem och förekommande fjärrmanövrar – Ingående vakter, givare och övriga komponenter i dessa system
Del D, Drift och underhåll 6 timmar
– Sköta driften av ett maskineri i enlighet med tillverkarens givna värden – Förebygga driftstörningar samt avhjälpande åtgärder vid sådana
(TSFS 2026:17)
72
Bilaga 5
Bilaga 5. Sjöfartsutbildning inom gymnasieskolan
Utbildningen ska uppfylla minst de krav som anges i avsnitt 1–4 nedan.
1. Kurser och praktik som får tillgodoräknas som sex månaders däckstjänstgöring vid ansökan om behörighet som lättmatros
Den sökande ska kunna uppvisa 1. godkänt betyg i följande gymnasiekurser: – Däckstjänst, nivå 1 – Elteknik, nivå 1 – Fartygsunderhåll, nivå 1 – Sjöfartssäkerhet, nivå 1 2. bevis om 60 dagars APL, och 4 3. bevis om 100 timmars ÖFU
2. Kurser som får tillgodoräknas för reducering av tjänstgöringen till
12 månaders däckstjänstgöring vid ansökan om behörighet som matros
Den sökande ska kunna uppvisa 1. godkänt betyg i följande gymnasiekurser: – Däckstjänst, nivå 2 – Fartygsteknik, nivå 1 – Sjöfartssäkerhet, nivå 2
3. Kurser och praktik som får tillgodoräknas som sex månaders maskinrumstjänstgöring vid ansökan om behörighet som vaktgående maskinpersonal
Den sökande ska kunna uppvisa 1. godkänt betyg i följande gymnasiekurser: – Maskintjänst, nivå 1 – Elteknik, nivå 1 – Fartygsunderhåll, nivå 1 – Sjöfartssäkerhet, nivå 1 2. bevis om 60 dagars APL, och 5 3. bevis om 100 timmars ÖFU
4 Med en timme avses 60 minuter. 5 Med en timme avses 60 minuter.
73
Bilaga 5
4. Kurser som får tillgodoräknas för reducering av tjänstgöringen till sex månaders maskinrumstjänstgöring vid ansökan om behörighet som befaren maskinpersonal
Den sökande ska kunna uppvisa 1. godkänt betyg i följande gymnasiekurser: Maskintjänst, nivå 2 Fartygsteknik, nivå 1 Sjöfartssäkerhet, nivå 2
(TSFS 2026:17)
74
Bilaga 5 a
Bilaga 5 a. Utbildning på gymnasial nivå ledande till behörighet som lättmatros
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, ombordförlagd praktik, skriftlig examination, certifikatgivande kurser samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Däckstjänst, nivå 1
Vakthållning 160 timmar
– Vakthållning på bryggan som rorsman, däribland handstyrning efter roderorder och kursangivelser samt omkoppling till automatstyrning. – Vakthållning på bryggan som utkik, däribland rapportering med riktning och bäring. – Överlämning av vakten. – Utförande av övriga vaktrutiner, däribland säkerhetsronder och kontroller av fartygets utrymmen. – Förberedelse för mottagande av lots, däribland riggning av lotslejdare. – Användning av intern kommunikationsutrustning.
Drift- och underhållsarbete 160 timmar
– Förtöjning och ankring av fartyg samt koppling av bogserbåt. – De vanligaste knoparna till sjöss. – Riggning av fallrep, lyftanordningar och arbetsställningar. – Arbetsuppgifter i samband med lastning och lossning. – Sjöklargöring efter hamnbesök. – Lastning och stuvning av förråd och proviant. – Öppning och stängning av vattentäta dörrar. – Vanligt förekommande underhållsarbete enligt underhållssystemet inom däcksavdelningen. – Hantering och underhåll av material, verktyg och utrustning på ett säkert sätt. – Arbete med hänsyn till ergonomi, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. – Utvärdering av utfört arbete i relation till uppsatta mål för säkerhet och kvalitet.
Samverkan och kommunikation 80 timmar
– Termer och begrepp som används vid arbete till sjöss. – Ordergivning och kommunikation med vakthavande befäl vid vakthållning, däribland roderorder och kursangivelser på svenska och engelska.
75
Bilaga 5 a
– Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar.
System, konstruktioner och utrustning 60 timmar
– Fartygs manöveregenskaper och manöverförmåga. – Styrmaskineri och roder samt olika typer av styranordningar och automatstyrning. – Bryggutrustning, däribland magnet- och gyrokompass, roderindikator, pejlkompass, pejlskiva och radar. – Förtöjnings- och ankringsutrustning. – Arrangemang för embarkering och debarkering av lots.
Lagar och andra bestämmelser 40 timmar
– Lagar och andra bestämmelser som gäller vakthållning inom däcksavdelningen på fartyg. – Övergripande om internationella sjövägsregler. – Sjömärken samt fartygs dager-, ljus- och ljudsignaler. – Bestämmelser för embarkering och debarkering av lots.
Elteknik
Elarbete 120 timmar
– Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband, popnitning och bearbetning av vanligt förekommande material. – Användning av vanligt förekommande hand- och mätverktyg inom området, däribland mejslar, avbitare, tänger, pressverktyg och skjutmått. – Enklare elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater i befintlig gruppledning. – Enkel funktionsprovning, till exempel av strömbrytare och uttag. – Serie- och parallellkoppling samt grundläggande principer för elmaskiner. – Tolkning och konstruktion av enkla ritningar inom verkstadsteknik och elinstallation, till exempel vy- och installationsritning. – Mätning och beräkning av vanligt förekommande storheter i resistiva lik- och enfasväxelströmkretsar samt sambandet mellan dessa. – Enklare styrkrets med hjälp av kretsschema, till exempel hållkrets.
76
Bilaga 5 a
Elsäkerhet och arbetsmiljö 80 timmar
– Elsäkerhet för personer och egendom samt elens verkningar. – Första hjälpen vid olycksfall och elskador, däribland L-ABC (livsfarligt läge – andning, blödning, cirkulation) och HLR (hjärtlungräddning). – Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland om elsäkerhet och arbetsmiljö. – Ergonomi vid olika arbeten inom området. – Material ur ett miljöperspektiv, till exempel sortering av avfall och återvinning av olika material.
Fartygsunderhåll
Underhållsarbete och användning av verktyg 120 timmar
– Enklare skärande bearbetning, till exempel borrning, gängning, kapning, filning och slipning. – Enklare sammanfogning, till exempel skruvförband, nitning och limning. – Enklare ytbearbetning och ytbehandling, däribland målning och korrosionsskydd. – Tolkning av enklare ritningar samt måttsättning. – Utvärdering och dokumentation av utförd arbetsuppgift utifrån uppsatta mål för kvalitet och säkerhet. – Användning av vanligt förekommande handverktyg, däribland eloch luftdrivna verktyg, samt av verkstadsutrustning. – Användning av vanligt förekommande verktyg och utrustning för skärande bearbetning och sammanfogning. – Användning av vanligt förekommande verktyg och utrustning för ytbearbetning och ytbehandling. – Skötsel av verktyg och utrustning. – Vanligt förekommande termer och begrepp vid underhålls- och reparationsarbete. – Måttenheter och gängtabeller samt dimensioner på material och verktyg. – Samverkan och kommunikation i arbetet.
Säkerhet och arbetsmiljö 80 timmar
– Arbete med hänsyn till ergonomi, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. – Hantering av material för arbetsuppgiften på ett säkert och hållbart sätt. – Avfallsförebyggande åtgärder, till exempel minimering av spill, sortering och återvinning av avfall.
77
Bilaga 5 a
– Riskbedömning inför arbetet. – Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att förhindra fall, minska påverkan av buller, damm och vibrationer samt för att undvika felaktiga arbetsställningar.
Sjöfartssäkerhet, nivå 1
Säkerhets- och skyddsarbete på fartyg 60 timmar
– Utförande av åtgärder vid nödsituationer och larm. – Hantering av brandskydds- och brandbekämpningsutrustning. – Överlevnadsteknik och hantering av livräddningsutrustning. – Utförande av första hjälpen med HLR (hjärt-lungräddning) samt hantering av medicinsk utrustning. – Användning av intern kommunikationsutrustning. – Utvärdering av utfört arbete.
Samverkan och kommunikation 40 timmar
– Användning av termer och begrepp på svenska och engelska vid säkerhetsarbete till sjöss. – Ordergivning och kommunikation vid nödsituationer och larm. – Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen. Vikten av personligt ansvarstagande för sociala relationer.
Säkerhetsorganisation och säkerhetsutrustning 60 timmar
– Fartygs säkerhetsorganisation. – Nödsituationer som kan uppstå till sjöss. – Säkerhetsplaner, larmlistor och nödrutiner. – Sjukvård och sjukvårdsutrustning. – Brandskyddsteknik och brandskyddsutrustning. – Överlevnadsteknik och livräddningsutrustning.
Lagar och andra bestämmelser 40 timmar
– Lag om vilotid för sjömän samt effekter av trötthet och behovet av vilotid. – Internationella konventioner om säkerhet och miljöskydd, exempelvis SOLAS (Safety of Life at Sea) och MARPOL (International Convention for the Prevention of Pollution from Ships).
2. Ombordförlagd praktik
Utbildningen ska minst omfatta 74 dagar ombordförlagd praktik. Ombordförlagd praktik ska dokumenteras i en av Transportstyrelsen godkänd praktik-
78
Bilaga 5 a
journal. 14 dagars ombordförlagd praktik kan ersättas med 100 timmars undervisning på övningsfartyg.
3. Skriftlig examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Certifikatgivande kurser
Punkt 1 innehåll inkluderar även kursen grundläggande säkerhetsutbildning (bilaga 12). Ovanstående kurs kräver separat tillståndsansökning och beslut från Transportstyrelsen.
5. Fördelning av tid och resurser
Utbildningsmoment kan bedrivas med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet. Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
79
Bilaga 5 b
Bilaga 5 b. Utbildning på gymnasial nivå som får tillgodoräknas för reducering av tjänstgöringskrav vid ansökan om behörighet som matros
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehållskriftlig examination, certifikatgivande kurser samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Däckstjänst, nivå 2
Vakthållning 120 timmar
– Vakthållning på bryggan vid olika förutsättningar och förhållanden. – Utförande av övriga vaktrutiner, däribland användning av knopar samt hissning och nedhalning av flaggor och dagersignaler. – Riggning av lotslejdare samt förberedelse och återställande vid embarkering och debarkering av lots. – Användning av intern kommunikationsutrustning.
Drift- och underhållsarbete 160 timmar
– Förtöjnings- och ankringsteori. – Förtöjning, ankring och koppling av bogserbåt vid olika förutsättningar och förhållanden. – Användning av knopar och stoppare samt splitsning och tagling. – Utförande av arbetsuppgifter vid lastning och lossning, till exempel öppning och stängning av skrovöppningar, ramper, luckor och portar samt hantering av ballast- och länsningssystem. – Underhållsarbete inom däcksavdelningen, däribland smörjning, rengöring, ytbehandling, rostbearbetning och målning. – Val, hantering och underhåll av material, verktyg och utrustning på ett säkert sätt. – Arbete med hänsyn till ergonomi, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. – Utvärdering av utfört arbete i relation till uppsatta mål för säkerhet, kvalitet, ekonomi och effektivitet.
Samverkan och kommunikation 80 timmar
– Fartygstermer på engelska. – Samverkan och kommunikation i arbetet, däribland överlämning av arbetsuppgifter. – Ordergivning på svenska och engelska samt signaler vid förtöjning, ankring och koppling av bogserbåt.
81
Bilaga 5 b
– Ordergivning på svenska och engelska samt signaler vid lastning och lossning, däribland vid användning av kranar, dävertar och lyftutrustning. – Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar.
System, konstruktioner och utrustning 100 timmar
– Fartygs manöveregenskaper och manöverförmåga vid olika förutsättningar och förhållanden. – Olika typer av förtöjningsgods och tågvirke samt förvaring av detta ombord. – Kranar, dävertar, block, taljor och övrig lyftutrustning. – Underhållssystem för fartyg.
Lagar och andra bestämmelser 40 timmar
– Lagar och andra bestämmelser som gäller vakthållning inom däcksavdelningen på olika typer av fartyg. – Betydelsen av vanligt förekommande internationella signalflaggor, däribland A, B, G, H, O, P och Q samt kombinationerna RY och NC.
Fartygsteknik
Fartygstyper och fartygskonstruktioner 40 timmar
– Olika fartygstyper och deras laster. – Luckor, portar och vattentäta dörrar. – Skrovöppningar och öppningar till lastutrymmen. – Rörsystem och pumpar för slagvatten och barlast. – Brandskydd för olika fartygstyper och deras olika laster.
Torrlasthantering 60 timmar
– Klassificering och hantering av farligt gods. – Lasthantering och säkring av last. – Dävertar, kranar, vinschar och lyftutrustning. – Personlig säkerhet och säkerhetsåtgärder vid torrlasthantering. – Nödåtgärder och nödinstruktioner vid torrlasthantering. – Miljö- och säkerhetsrisker vid torrlasthantering. – Skydd av den marina miljön vid torrlasthantering.
Tanklasthantering 60 timmar
– Lasthantering på olje- och kemikalietankfartyg. – Åtgärder för att undvika risker och förebygga skador. – Personlig säkerhet och säkerhetsåtgärder vid tanklasthantering. – Nödåtgärder och nödinstruktioner vid tanklasthantering.
82
Bilaga 5 b
– Miljö- och säkerhetsrisker vid tanklasthantering. – Skydd av den marina miljön vid tanklasthantering.
Terminologi och kommunikation vid lasthantering 40 timmar
– Fartygs tekniska terminologi, däribland definitioner och måttenheter som beskriver fartygs tekniska konstruktion och lastförmåga. – Termer och begrepp som används vid lastning och lossning. – Hydrostatiska begrepp, till exempel fartygs djupgående, trim, slagsida och stabilitet.
Sjöfartssäkerhet, nivå 2
Säkerhets- och skyddsarbete på fartyg 120 timmar
– Hantering av livflotte och livbåt samt räddning och omhändertagande av överlevande. – Användning av evakueringsplaner och evakueringsrutiner. – Vägledning och hantering av passagerare i nödsituation. – Utförande av särskilda sjöfartsskyddsuppgifter. – Användning av skyddsplaner och skyddsrutiner. – Hantering av brandskydds- och brandbekämpningsutrustning ombord. – Överlevnadsteknik och hantering av livräddningsutrustning ombord. – Utförande av miljöskyddsåtgärder ombord. – Riskbedömningar vid arbeten. – Användning av VHF-radio. – Utvärdering av utfört arbete.
Samverkan och kommunikation 80 timmar
– Användning av termer och begrepp på svenska och engelska vid sjöfartsskyddsarbete till sjöss. – Ordergivning och kommunikation vid arbete med räddningsfarkoster och beredskapsbåtar. – Ordergivning och kommunikation vid passagerarhantering i nödsituation. – Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen. Vikten av personligt ansvarstagande för sociala relationer.
Säkerhetsorganisation och säkerhetsutrustning 120 timmar
– Säkerhetsorganisationen ombord på olika fartyg. – Passagerarsäkerhet. – Olika typer av räddningsfarkoster och beredskapsbåtar. – Särskilt sjöfartsskydd. – Cybersäkerhet ombord.
83
Bilaga 5 b
– Arbetsscheman och vilotidsscheman. – Miljöskydd och miljöskyddsutrustning.
Lagar och andra bestämmelser 80 timmar
– Lagar och andra bestämmelser för arbetsmiljö och sjöfartsskydd, till exempel arbetsmiljölagen och ISPS-koden (International Ship and Port facility Security Code). – Bestämmelser om hälsorisker och användning av personlig skyddsutrustning, däribland vid arbete med härdplaster. – Tillstånd för farliga arbeten, däribland vad gäller tillträde till slutna utrymmen, brandfarliga arbeten och arbete med härdplaster. – Tillverkares instruktioner, däribland säkerhetsdatablad.
2. Skriftlig examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
3. Certifikatgivande kurser
Punkt 1 innehåll inkluderar även kurserna räddningsfarkoster och beredskapsbåtar (bilaga 18), utbildning för sjömän med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter (bilaga 20) och utbildning för certifikat för tjänstgöring på olje- och kemikalietankfartyg (bilaga 23 d). Ovanstående kurser kräver separata tillståndsansökningar och beslut från Transportstyrelsen.
4. Fördelning av tid och resurser
Utbildningsmoment kan bedrivas med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel.
Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
84
Bilaga 5 c
Bilaga 5 c. Utbildning på gymnasial nivå ledande till behörighet som vaktgående maskinpersonal
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, ombordförlagd praktik, skriftlig examination, certifikatgivande kurser samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Maskintjänst, nivå 1
Vakthållning och driftrutiner 160 timmar
– Vakthållning i maskin. – Utförande av vaktrutiner, däribland kontroll av tryck, temperaturer och nivåer samt pejling av tankar. – Överlämning av vakten. – Start och stopp av huvud- och hjälpmaskineri. – Bunkring och transfer av bränsle och olja. – Ballast-, länsvatten- och sludgehantering. – Övervakning och drift av pannor. – Öppning och stängning av vattentäta dörrar. – Lastning och stuvning av förråd. – Användning av intern kommunikationsutrustning.
Reparations- och underhållsarbete 160 timmar
– Vanligt förekommande underhållsarbete enligt underhållssystemet. – Enklare reparationer. – Hantering och underhåll av material, verktyg och utrustning på ett säkert sätt. – Arbete med hänsyn till ergonomi, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. – Utvärdering av utfört arbete i relation till uppsatta mål för säkerhet och kvalitet.
Samverkan och kommunikation 80 timmar
– Termer och begrepp som används vid arbete till sjöss, däribland maskinrumsterminologi. – Ordergivning och kommunikation med vakthavande befäl vid vakthållning, däribland maskinorder på svenska och engelska. – Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar.
85
Bilaga 5 c
System, konstruktioner och utrustning 60 timmar
– Fartygs manöveregenskaper och manöverförmåga. – Huvudmaskineri. Olika typer av förbränningsmotorer. – Framdrivningssystem. – Eldriven framdrift och lagring av el i batterier. – Alternativa bränslen och energikällor. – Hjälpmaskineri med elsystem, däribland generator och eltavla. – Bränsle-, smörjolje- och kylvattensystem. – Länsnings- och ballastsystem.
Lagar och andra bestämmelser 40 timmar
– Lagar och andra bestämmelser som gäller vakthållning inom maskinavdelningen på fartyg. – Bestämmelser och rutiner för olika typer av maskinrumslarm, däribland brandlarm.
Elteknik
Elarbete 120 timmar
– Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband, popnitning och bearbetning av vanligt förekommande material. – Användning av vanligt förekommande hand- och mätverktyg inom området, däribland mejslar, avbitare, tänger, pressverktyg och skjutmått. – Enklare elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater i befintlig gruppledning. – Enkel funktionsprovning, till exempel av strömbrytare och uttag. – Serie- och parallellkoppling samt grundläggande principer för elmaskiner. – Tolkning och konstruktion av enkla ritningar inom verkstadsteknik och elinstallation, till exempel vy- och installationsritning. – Mätning och beräkning av vanligt förekommande storheter i resistiva lik- och enfasväxelströmkretsar samt sambandet mellan dessa. – Enklare styrkrets med hjälp av kretsschema, till exempel hållkrets.
Elsäkerhet och arbetsmiljö 80 timmar
– Elsäkerhet för personer och egendom samt elens verkningar. – Första hjälpen vid olycksfall och elskador, däribland L-ABC (livsfarligt läge – andning, blödning, cirkulation) och HLR (hjärtlungräddning). – Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland om elsäkerhet och arbetsmiljö. – Ergonomi vid olika arbeten inom området.
86
Bilaga 5 c
– Material ur ett miljöperspektiv, till exempel sortering av avfall och återvinning av olika material.
Fartygsunderhåll
Underhållsarbete och användning av verktyg 120 timmar
– Enklare skärande bearbetning, till exempel borrning, gängning, kapning, filning och slipning. – Enklare sammanfogning, till exempel skruvförband, nitning och limning. – Enklare ytbearbetning och ytbehandling, däribland målning och korrosionsskydd. – Tolkning av enklare ritningar samt måttsättning. – Utvärdering och dokumentation av utförd arbetsuppgift utifrån uppsatta mål för kvalitet och säkerhet. – Användning av vanligt förekommande handverktyg, däribland eloch luftdrivna verktyg, samt av verkstadsutrustning. – Användning av vanligt förekommande verktyg och utrustning för skärande bearbetning och sammanfogning. – Användning av vanligt förekommande verktyg och utrustning för ytbearbetning och ytbehandling. – Skötsel av verktyg och utrustning. – Vanligt förekommande termer och begrepp vid underhålls- och reparationsarbete. – Måttenheter och gängtabeller samt dimensioner på material och verktyg. – Samverkan och kommunikation i arbetet.
Säkerhet och arbetsmiljö 80 timmar
– Arbete med hänsyn till ergonomi, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. – Hantering av material för arbetsuppgiften på ett säkert och hållbart sätt. – Avfallsförebyggande åtgärder, till exempel minimering av spill, sortering och återvinning av avfall. – Riskbedömning inför arbetet. – Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att förhindra fall, minska påverkan av buller, damm och vibrationer samt för att undvika felaktiga arbetsställningar.
87
Bilaga 5 c
Sjöfartssäkerhet, nivå 1
Säkerhets- och skyddsarbete på fartyg 60 timmar
– Utförande av åtgärder vid nödsituationer och larm. – Hantering av brandskydds- och brandbekämpningsutrustning. – Överlevnadsteknik och hantering av livräddningsutrustning. – Utförande av första hjälpen med HLR (hjärt-lungräddning) samt hantering av medicinsk utrustning. – Användning av intern kommunikationsutrustning. – Utvärdering av utfört arbete.
Samverkan och kommunikation 40 timmar
– Användning av termer och begrepp på svenska och engelska vid säkerhetsarbete till sjöss. – Ordergivning och kommunikation vid nödsituationer och larm. – Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen. Vikten av personligt ansvarstagande för sociala relationer.
Säkerhetsorganisation och säkerhetsutrustning 60 timmar
– Fartygs säkerhetsorganisation. – Nödsituationer som kan uppstå till sjöss. – Säkerhetsplaner, larmlistor och nödrutiner. – Sjukvård och sjukvårdsutrustning. – Brandskyddsteknik och brandskyddsutrustning. – Överlevnadsteknik och livräddningsutrustning.
Lagar och andra bestämmelser 40 timmar
– Lag om vilotid för sjömän samt effekter av trötthet och behovet av vilotid. – Internationella konventioner om säkerhet och miljöskydd, exempelvis SOLAS (Safety of Life at Sea) och MARPOL (International Convention for the Prevention of Pollution from Ships).
2. Ombordförlagd praktik
Utbildningen ska minst omfatta 74 dagar ombordförlagd praktik. Ombordförlagd praktik ska dokumenteras i en av Transportstyrelsen godkänd praktikjournal. 14 dagars ombordförlagd praktik kan ersättas med 100 timmars undervisning på övningsfartyg.
88
Bilaga 5 c
3. Skriftlig examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Certifikatgivande kurser
Punkt 1 innehåll inkluderar även kursen utbildning till grundläggande säkerhetsutbildning (bilaga 12). Ovanstående kurs kräver separat tillståndsansökning och beslut från Transportstyrelsen.
5. Fördelning av tid och resurser
Utbildningsmoment kan bedrivas med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet. Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
89
Bilaga 5 d
Bilaga 5 d. Utbildning på gymnasial nivå som får tillgodoräknas för reducering av tjänstgöringskrav vid ansökan om behörighet som befaren maskinpersonal
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, skriftlig examination, certifikatgivande kurser samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Maskintjänst, nivå 2
Vakthållning och driftrutiner 120 timmar
– Vakthållning i maskin vid olika förutsättningar och förhållanden. – Öppning och stängning av luckor, portar och vattentäta dörrar. – Användning av intern kommunikationsutrustning.
Reparations- och underhållsarbete 160 timmar
– Underhåll av huvud- och hjälpmaskineri. – Underhåll av separatorer, kylare, filter och pumpar. – Underhåll av övriga tekniska system ombord. – Felsökning och reparation av fartygets tekniska utrustning. – Användning av traverser, lyftanordningar och kranar. – Riggning av lyftanordningar i maskinrummet. – Val, hantering och underhåll av material, verktyg och utrustning på ett säkert sätt. – Arbete med hänsyn till ergonomi, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. – Utvärdering av utfört arbete i relation till uppsatta mål för säkerhet och kvalitet.
Samverkan och kommunikation 80 timmar
– Fartygs- och maskinrumstermer på engelska. – Samverkan och kommunikation i arbetet, däribland överlämning av arbetsuppgifter. – Ordergivning på svenska och engelska samt signaler vid bunkring och vid användning av kranar, traverser och lyftutrustning. – Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar.
System, konstruktioner och utrustning 100 timmar
– Fartygs manöveregenskaper och manöverförmåga vid olika förutsättningar och förhållanden. – Olika typer av framdrivningssystem. – Eldriven framdrift och lagring av el i batterier.
91
Bilaga 5 d
– Alternativa bränslen och energikällor. – Komponenter i olika typer av hjälpmaskinerier och övriga tekniska system ombord. – Komponenter i bränsle-, smörjolje- och kylvattensystem, däribland separator, kylare och filter. – Komponenter i länsnings- och ballastsystem, däribland pumpar, länsvattenseparator och ballastvattenrening. – Underhållssystem för fartyg.
Lagar och andra bestämmelser 40 timmar
– Lagar och andra bestämmelser som gäller vakthållning inom maskinavdelningen på olika typer av fartyg.
Fartygsteknik
Fartygstyper och fartygskonstruktioner 40 timmar
– Olika fartygstyper och deras laster. – Luckor, portar och vattentäta dörrar. – Skrovöppningar och öppningar till lastutrymmen. – Rörsystem och pumpar för slagvatten och barlast. – Brandskydd för olika fartygstyper och deras olika laster.
Torrlasthantering 60 timmar
– Klassificering och hantering av farligt gods. – Lasthantering och säkring av last. – Dävertar, kranar, vinschar och lyftutrustning. – Personlig säkerhet och säkerhetsåtgärder vid torrlasthantering. – Nödåtgärder och nödinstruktioner vid torrlasthantering. – Miljö- och säkerhetsrisker vid torrlasthantering. – Skydd av den marina miljön vid torrlasthantering.
Tanklasthantering 60 timmar
– Lasthantering på olje- och kemikalietankfartyg. – Åtgärder för att undvika risker och förebygga skador. – Personlig säkerhet och säkerhetsåtgärder vid tanklasthantering. – Nödåtgärder och nödinstruktioner vid tanklasthantering. – Miljö- och säkerhetsrisker vid tanklasthantering. – Skydd av den marina miljön vid tanklasthantering.
Terminologi och kommunikation vid lasthantering 40 timmar
– Fartygs tekniska terminologi, däribland definitioner och måttenheter som beskriver fartygs tekniska konstruktion och lastförmåga. – Termer och begrepp som används vid lastning och lossning.
92
Bilaga 5 d
– Hydrostatiska begrepp, till exempel fartygs djupgående, trim, slagsida och stabilitet.
Sjöfartssäkerhet, nivå 2
Säkerhets- och skyddsarbete på fartyg 120 timmar
– Hantering av räddningsfarkoster och beredskapsbåtar samt räddning och omhändertagande av överlevande. – Användning av evakueringsplaner och evakueringsrutiner. – Vägledning och hantering av passagerare i nödsituation. – Utförande av särskilda sjöfartsskyddsuppgifter. – Användning av skyddsplaner och skyddsrutiner. – Hantering av brandskydds- och brandbekämpningsutrustning ombord. – Överlevnadsteknik och hantering av livräddningsutrustning ombord. – Utförande av miljöskyddsåtgärder ombord. – Riskbedömningar vid arbeten. – Användning av VHF-radio. – Utvärdering av utfört arbete.
Samverkan och kommunikation 80 timmar
– Användning av termer och begrepp på svenska och engelska vid sjöfartsskyddsarbete till sjöss. – Ordergivning och kommunikation vid arbete med räddningsfarkoster och beredskapsbåtar. – Ordergivning och kommunikation vid passagerarhantering i nödsituation. – Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen. Vikten av personligt ansvarstagande för sociala relationer.
Säkerhetsorganisation och säkerhetsutrustning 120 timmar
– Säkerhetsorganisationen ombord på olika fartyg. – Passagerarsäkerhet. – Olika typer av räddningsfarkoster och beredskapsbåtar. – Särskilt sjöfartsskydd. – Cybersäkerhet ombord. – Arbetsscheman och vilotidsscheman. – Miljöskydd och miljöskyddsutrustning.
Lagar och andra bestämmelser 80 timmar
– Lagar och andra bestämmelser för arbetsmiljö och sjöfartsskydd, till exempel arbetsmiljölagen och ISPS-koden (International Ship and Port facility Security Code).
93
Bilaga 5 d
– Bestämmelser om hälsorisker och användning av personlig skyddsutrustning, däribland vid arbete med härdplaster. – Tillstånd för farliga arbeten, däribland vad gäller tillträde till slutna utrymmen, brandfarliga arbeten och arbete med härdplaster. – Tillverkares instruktioner, däribland säkerhetsdatablad.
2. Skriftlig examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
3. Certifikatgivande kurser
Punkt 1 innehåll inkluderar även kurserna räddningsfarkoster och beredskapsbåtar (bilaga 18), utbildning för sjömän med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter (bilaga 20) och utbildning för certifikat för tjänstgöring på olje- och kemikalietankfartyg (bilaga 23 d). Ovanstående kurser kräver separata tillståndsansökningar och beslut från Transportstyrelsen.
4. Fördelning av tid och resurser
Utbildningsmoment kan bedrivas med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel.
Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
94
Bilaga 5 e
Bilaga 5 e. Fartygselektriker
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, ombordförlagd praktik, skriftlig examination, certifikatgivande kurser samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Elektriskt arbete
El- och reglerteknik 160 timmar
Säker användning av elektrisk utrustning, inkluderat
– Säkerhetsåtgärder innan arbete eller reparation påbörjas. – Isolering. – Rutiner vid nödsituation. – Rutiner och risker med hantering av de olika typer av spänning som kan finnas ombord på ett fartyg. – Orsak till elektriska stötar och åtgärder för att förhindra stötar.
Drift av maskintekniska system, inkluderat
– Drivmotorer inkluderat framdrivningsanläggningen. – Hjälpmaskiner. – Styrsystem inkluderat ramstyrning, rotary vane, azimuth truster och vattenjet. – Lasthanteringssystem och utrustning inkluderat vinschar och lyftkranar. Motorer och pumpar med variabel eller konstant hastighet. – Utrustning och maskiner på däck inkluderat vinschar, ankarspel, kapstaner, lucköppningar, ramper och vattentäta dörrar. – Fartygens hotellsystem inkluderat ventilation och ventilationsspjäll, uppvärmning och luftkonditionering, dricksvattensystem, sanitära system och avlopp, köks- och tvättutrustning, kommunikationsenheter samt underhållningssystem.
– Elektroteknik och elektriska maskiner. – Eltavla, elcentral och annan elektrisk utrustning ombord. – Automation och automatiska styrsystem. – Utrustning för att mäta och övervaka system inkluderat larm och övervakningssystem. – Styrenheter. – Elektrohydrauliska och -pneumatiska styrsystem. – Koppling, lastdelning och förändringar i elektriska konfigurationer.
Använda handverktyg, elektrisk och elektronisk mätutrustning för
felsökning, underhåll och reparationer
– Säkerhetsrutiner och -krav för arbete med elsystem ombord inklusive rutinerna i fartygets Safety Management System (SMS) manual.
95
Bilaga 5 e
– Konstruktions- och driftsegenskaper för utrustning ombord med likström och växelström – Välja och använda hand- och elverktyg samt mätinstrument korrekt för felsökning, underhåll och reparationer.
Reparations- och underhållsarbete 160 timmar
Underhåll och reparationer ombord
– Smörj- och rengöringsmedel för underhåll och reparationer enligt tillverkarens rekommendationer. – Avfallshantering enligt tillverkarens rekommendationer och gällande regelverk. – Vanligt förekommande underhållsarbete enligt underhållssystemet. – Enklare reparationer. – Hantering och underhåll av material, verktyg och utrustning på ett säkert sätt. – Arbete med hänsyn till ergonomi, arbetsmiljö, säkerhet, miljöskydd och tillverkarens rekommendationer. – Utvärdering av utfört arbete i relation till uppsatta mål för säkerhet och kvalitet.
Säker arbetsmiljö
– Elektrotekniska ritningar och kopplingsschema. – Säker isolering av utrustning och tillhörande system innan påbörjat arbete.
Samverkan och kommunikation 80 timmar
– Termer och begrepp som används vid arbete till sjöss, däribland maskinrumsterminologi. – Ordergivning och kommunikation med vakthavande befäl vid vakthållning, däribland maskinorder på svenska och engelska. – Situationsanpassat bemötande och agerande. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar.
System, konstruktioner och utrustning 60 timmar
– Fartygs manöveregenskaper och manöverförmåga. – Huvudmaskineri. Olika typer av förbränningsmotorer. – Framdrivningssystem. – Eldriven framdrift och lagring av el i batterier. – Alternativa bränslen och energikällor. – Hjälpmaskineri med elsystem, däribland generator och eltavla. – Bränsle-, smörjolje- och kylvattensystem. – Länsnings- och ballastsystem.
96
Bilaga 5 e
Lagar och andra bestämmelser 40 timmar
– Lagar och andra bestämmelser som gäller vakthållning inom maskinavdelningen på fartyg. – Bestämmelser och rutiner för olika typer av maskinrumslarm, däribland brandlarm.
Elteknik
Elarbete 120 timmar
– Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband, popnitning och bearbetning av vanligt förekommande material. – Användning av vanligt förekommande hand- och mätverktyg inom området, däribland mejslar, avbitare, tänger, pressverktyg och skjutmått. – Enklare elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater i befintlig gruppledning. – Enkel funktionsprovning, till exempel av strömbrytare och uttag. – Serie- och parallellkoppling samt grundläggande principer för elmaskiner. – Tolkning och konstruktion av enkla ritningar inom verkstadsteknik och elinstallation, till exempel vy- och installationsritning. – Mätning och beräkning av vanligt förekommande storheter i resistiva lik- och enfasväxelströmkretsar samt sambandet mellan dessa. – Enklare styrkrets med hjälp av kretsschema, till exempel hållkrets.
Elsäkerhet och arbetsmiljö 80 timmar
– Elsäkerhet för personer och egendom samt elens verkningar. – Första hjälpen vid olycksfall och elskador, däribland L-ABC (livsfarligt läge – andning, blödning, cirkulation) och HLR (hjärt-lungräddning). – Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland om elsäkerhet och arbetsmiljö. – Ergonomi vid olika arbeten inom området. – Material ur ett miljöperspektiv, till exempel sortering av avfall och återvinning av olika material.
Fartygsunderhåll
Underhållsarbete och användning av verktyg 120 timmar
– Enklare skärande bearbetning, till exempel borrning, gängning, kapning, filning och slipning. – Enklare sammanfogning, till exempel skruvförband, nitning och limning.
97
Bilaga 5 e
– Enklare ytbearbetning och ytbehandling, däribland målning och korrosionsskydd. – Tolkning av enklare ritningar samt måttsättning. – Utvärdering och dokumentation av utförd arbetsuppgift utifrån uppsatta mål för kvalitet och säkerhet. – Användning av vanligt förekommande handverktyg, däribland eloch luftdrivna verktyg, samt av verkstadsutrustning. – Användning av vanligt förekommande verktyg och utrustning för skärande bearbetning och sammanfogning. – Användning av vanligt förekommande verktyg och utrustning för ytbearbetning och ytbehandling. – Skötsel av verktyg och utrustning. – Vanligt förekommande termer och begrepp vid underhålls- och reparationsarbete. – Måttenheter och gängtabeller samt dimensioner på material och verktyg. – Samverkan och kommunikation i arbetet.
Säkerhet och arbetsmiljö 80 timmar
– Arbete med hänsyn till ergonomi, arbetsmiljö, säkerhet och miljöskydd. – Hantering av material för arbetsuppgiften på ett säkert och hållbart sätt. – Avfallsförebyggande åtgärder, till exempel minimering av spill, sortering och återvinning av avfall. – Riskbedömning inför arbetet. – Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att förhindra fall, minska påverkan av buller, damm och vibrationer samt för att undvika felaktiga arbetsställningar.
Sjöfartssäkerhet, nivå 1
Säkerhets- och skyddsarbete på fartyg 60 timmar
– Utförande av åtgärder vid nödsituationer och larm. – Hantering av brandskydds- och brandbekämpningsutrustning. – Överlevnadsteknik och hantering av livräddningsutrustning. – Utförande av första hjälpen med HLR (hjärt-lungräddning) samt hantering av medicinsk utrustning. – Användning av intern kommunikationsutrustning. – Utvärdering av utfört arbete.
98
Bilaga 5 e
Samverkan och kommunikation 40 timmar
– Användning av termer och begrepp på svenska och engelska vid säkerhetsarbete till sjöss. – Ordergivning och kommunikation vid nödsituationer och larm. – Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen. Vikten av personligt ansvarstagande för sociala relationer.
Säkerhetsorganisation och säkerhetsutrustning 60 timmar
– Fartygs säkerhetsorganisation. – Nödsituationer som kan uppstå till sjöss. – Säkerhetsplaner, larmlistor och nödrutiner. – Sjukvård och sjukvårdsutrustning. – Brandskyddsteknik och brandskyddsutrustning. – Överlevnadsteknik och livräddningsutrustning.
Lagar och andra bestämmelser 40 timmar
– Lag om vilotid för sjömän samt effekter av trötthet och behovet av vilotid. – Internationella konventioner om säkerhet och miljöskydd, exempelvis SOLAS (Safety of Life at Sea) och MARPOL (International Convention for the Prevention of Pollution from Ships).
2. Ombordförlagd praktik
Utbildningen ska minst omfatta sex månader ombordförlagd praktik. Praktiken ska dokumenteras i en av Transportstyrelsen godkänd praktikjournal.
3. Skriftlig examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Certifikatgivande kurser
Punkt 1 innehåll inkluderar även kursen utbildning till grundläggande säkerhetsutbildning (bilaga 12). Ovanstående kurs kräver separat tillståndsansökning och beslut från Transportstyrelsen.
99
Bilaga 5 e
5. Fördelning av tid och resurser
Utbildningsmoment kan bedrivas med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet. Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
100
Bilaga 6
Bilaga 6. Krishantering
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Del A, Nödprocedurer ombord 8 timmar
– Generell design och layout av ett passagerarfartyg. – Säkerhetsbestämmelser för passagerarfartyg. – Nödplaner och -rutiner. – Vikten av fartygsspecifika nödrutiner. – Vikten av att planera och genomföra övningar utifrån fartygets nödrutiner. – Vikten av att all personal ombord har kunskap om fartygets nödrutiner och kan hålla sig till dessa rutiner i en eventuell nödsituation. – Livräddningsutrustning och nödplaner, inklusive – mönstringslistor, rutiner vid nödsituationer och nödutgångar – Assistera passagerare till mönstrings- och/eller embarkeringsstationer, inklusive att – ge klara och lugnande instruktioner, – kontrollera passagerare i korridorer, trapphus och övriga passagerare, – hålla utrymningsvägar fria från hinder, – utrymma passagerare med funktionshinder, och – genomsöka passagerarutrymmen. – Mönstringsrutiner, inklusive att – följa angivna instruktioner, – minska risken för eller undvika panik, – använda passagerarlistor för inräkning av passagerare vid evakuering, och – passagerare är rätt klädda och har tagit på sig flytvästen korrekt.
Del B, Optimalt utnyttjande av resurser 8 timmar
– Beakta att resurser vid en nödsituation kan vara begränsade. – Dra nytta av befintliga resurser ombord i form av personal och nödutrustning samt behovet av att improvisera med de resurser som finns tillgängliga. – Organisera och genomföra realistiska övningar för att upprätthålla beredskap. – ”Lessons learned” från olyckor på passagerarfartyg. – Debriefing – Psykisk eftervård i samband med olyckor.
101
Bilaga 6
Del C, Hantera nödsituationer ombord 10 timmar
– Situationsbedömning och åtgärder enligt fastställda nödrutiner. – Ledarskap och beslutsfattande i nödsituationer inklusive – att föregå med gott exempel, – behovet av snabbt och korrekt agerande, och – att motivera, uppmuntra passagerare och besättning samt inge förtroende. – Stresshantering i nödsituationer inklusive – stressreaktioner hos passagerare och besättning, och – mänskligt beteende och förväntade reaktioner, och – förebygga och bemöta akut stress inklusive posttraumatisk stress.
Del D, Kommunikation 2 timmar
– Effektiv kommunikation med tydliga instruktioner och information till personal och passagerare. – Uppmuntra utbyte av information och återkoppling från passagerare och besättning. – Kommunikationshinder, strategier och mediehantering.
Kommunikationen med personal och passagerare i nödsituationer med
beaktande av
– det eller de språk som majoriteten ombord talar, – det eller de språk som används vid nödutrop, och – att på annat sätt kommunicera, exempelvis genom förevisning eller handsignalering.
2. Lärandemål
Del A,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna förbereda en övning utifrån ett fartygs nödrutiner.
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva säkerhetsbestämmelser för passagerarfartyg, 2. beskriva syftet med nödplaner, nödrutiner och mönstringslistor, 3. lista olika metoder för att assistera och kontrollera passagerare vid nödsituation,
Del B,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna tillämpa 1. rutiner vid en nödsituation inklusive organisering och ledning av besättning samt hantering av passagerare utifrån befintliga resurser, 2. debriefing genom aktivt deltagande och diskussion,
102
Bilaga 6
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. identifiera syftet med ”lessons learned”, 2. identifiera syftet med debriefing och psykisk eftervård
Del C,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. visa på lämplig situationsbedömning och vidta korrekta åtgärder vid en nödsituation, och 2. visa på förmåga att urskilja och hantera stressreaktioner hos passagerare och besättning vid nödsituation.
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva gott ledarskap och vikten av att föregå med gott exempel vid nödsituation, 2. identifiera stressreaktioner hos passagerare och besättning vid nödsituationer, 3. beskriva olika typer av mänskligt beteende och förväntade reaktioner vid nödsituationer, och 4. ge exempel på förebyggande åtgärder och bemötande av akut stress inklusive posttraumatisk stress.
Del D,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna tillämpa effektiv kommunikation med tydliga instruktioner och information till personal, passagerare och media.
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva olika kommunikationshinder, 2. identifiera strategier för effektiv kommunikation, och 3. ge exempel på olika kommunikationsmetoder mellan personal och passagerare vid nödsituationer.
3. Examination
Del A, del B, del C och del D ska examineras genom skriftlig tentamen samt genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten.
Tid för skriftlig tentamen ingår inte i de angivna timmarna. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
103
Bilaga 6
4. Fördelning av tid, resurser och scenarioövningar
Del A, del B, del C och del D får bedrivas med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel. Del B, del C och del D ska vardera minst innehålla en praktisk scenarioövning baserat på utbildningens teoretiska innehåll, vilka minst ska innefatta ledning och kommunikation med besättning, passagerare och andra relevanta instanser vid nödsituation. Varje scenarioövning ska avslutas med en debriefing.
Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
104
Bilaga 6 a
Bilaga 6 a. Fortbildningskurs för krishantering
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Del A, Nödprocedurer ombord 4 timmar
– Generell design och layout av ett passagerarfartyg. – Säkerhetsbestämmelser för passagerarfartyg. – Nödplaner och -rutiner. – Vikten av fartygsspecifika nödrutiner. – Vikten av att planera och genomföra övningar utifrån fartygets nödrutiner. – Vikten av att all personal ombord har kunskap om fartygets nödrutiner och kan hålla sig till dessa rutiner i en eventuell nödsituation. – Livräddningsutrustning och nödplaner, inklusive – mönstringslistor, rutiner vid nödsituationer och nödutgångar – Assistera passagerare till mönstrings- och/eller embarkeringsstationer, inklusive att – ge klara och lugnande instruktioner, – kontrollera passagerare i korridorer, trapphus och övriga passagerare, – hålla utrymningsvägar fria från hinder, – utrymma passagerare med funktionshinder, och – genomsöka passagerarutrymmen. – Mönstringsrutiner, inklusive att – följa angivna instruktioner, – minska risken för eller undvika panik, – använda passagerarlistor för inräkning av passagerare vid evakuering, och – passagerare är rätt klädda och har tagit på sig flytvästen korrekt.
Del B, Optimalt utnyttjande av resurser 4 timmar
– Beakta att resurser vid en nödsituation kan vara begränsade. – Dra nytta av befintliga resurser ombord i form av personal och nödutrustning samt behovet av att improvisera med de resurser som finns tillgängliga. – Organisera och genomföra realistiska övningar för att upprätthålla beredskap. – ”Lessons learned” från olyckor på passagerarfartyg. – Debriefing – Psykisk eftervård i samband med olyckor.
105
Bilaga 6 a
Del C, Hantera nödsituationer ombord 5 timmar
– Situationsbedömning och åtgärder enligt fastställda nödrutiner. – Ledarskap och beslutsfattande i nödsituationer inklusive – att föregå med gott exempel, – behovet av snabbt och korrekt agerande, och – att motivera, uppmuntra passagerare och besättning samt inge förtroende. – Stresshantering i nödsituationer inklusive – stressreaktioner hos passagerare och besättning, och – mänskligt beteende och förväntade reaktioner, och – förebygga och bemöta akut stress inklusive posttraumatisk stress.
Del D, Kommunikation 2 timmar
– Effektiv kommunikation med tydliga instruktioner och information till personal och passagerare. – Uppmuntra utbyte av information och återkoppling från passagerare och besättning. – Kommunikationshinder, strategier och mediehantering.
Kommunikationen med personal och passagerare i nödsituationer med
beaktande av
– det eller de språk som majoriteten ombord talar, – det eller de språk som används vid nödutrop, och – att på annat sätt kommunicera, exempelvis genom förevisning eller handsignalering.
2. Lärandemål
Del A,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna förbereda en övning utifrån ett fartygs nödrutiner.
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva säkerhetsbestämmelser för passagerarfartyg, 2. beskriva syftet med nödplaner, nödrutiner och mönstringslistor, 3. lista olika metoder för att assistera och kontrollera passagerare vid nödsituation,
Del B,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna tillämpa
106
Bilaga 6 a
1. rutiner vid en nödsituation inklusive organisering och ledning av besättning samt hantering av passagerare utifrån befintliga resurser, 2. debriefing genom aktivt deltagande och diskussion,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. identifiera syftet med ”lessons learned”, 2. identifiera syftet med debriefing och psykisk eftervård
Del C,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. visa på lämplig situationsbedömning och vidta korrekta åtgärder vid en nödsituation, och 2. visa på förmåga att urskilja och hantera stressreaktioner hos passagerare och besättning vid nödsituation.
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva gott ledarskap och vikten av att föregå med gott exempel vid nödsituation, 2. identifiera stressreaktioner hos passagerare och besättning vid nödsituationer, 3. beskriva olika typer av mänskligt beteende och förväntade reaktioner vid nödsituationer, och 4. ge exempel på förebyggande åtgärder och bemötande av akut stress inklusive posttraumatisk stress.
Del D,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna tillämpa effektiv kommunikation med tydliga instruktioner och information till personal, passagerare och media.
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva olika kommunikationshinder, 2. identifiera strategier för effektiv kommunikation, och 3. ge exempel på olika kommunikationsmetoder mellan personal och passagerare vid nödsituationer.
3. Examination
Del A, del B, del C och del D ska examineras genom skriftlig tentamen samt genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten.
Tid för skriftlig tentamen ingår inte i de angivna timmarna. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
107
Bilaga 6 a
4. Fördelning av tid, resurser och scenarioövningar
Del A, del B, del C och del D får bedrivas med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel. Del B, del C och del D ska vardera minst innehålla en praktisk scenarioövning baserat på utbildningens teoretiska innehåll, vilka minst ska innefatta ledning och kommunikation med besättning, passagerare och andra relevanta instanser vid nödsituation. Varje scenarioövning ska avslutas med en debriefing. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet. Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
5. Inträdeskrav
Inneha en svensk specialbehörighet eller utbildningsintyg för krishantering.
(TSFS 2026:17)
108
Bilaga 7
Bilaga 7. Specialbehörighet för tjänstgöring som befälhavare på fiskefartyg med en längd om minst 12 meter
En utbildning för specialbehörighet för tjänstgöring som befälhavare på fiskefartyg med en längd om minst 12 meter ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Navigation 8 timmar
– Grunder i radionavigering, vågutbredning i atmosfären – Radiovågors egenskaper, modulationsteori – Satellitnavigeringssystem, teori och handhavande – Elektroniska sjökort och plottrar – Ljudvågors egenskaper vid utbredning i vatten – Hydrografi, sjökorts tillförlitlighet – Gällande svenska och internationella sjövägsregler med tonvikt på fiskefartygs rättigheter och skyldigheter
Del B, Stabilitet 8 timmar
– Initialstabilitet, fartygskoordinatsystem, stabilitetsbegrepp – Hydrostatisk information, kurvor och tabeller – Dynamisk stabilitet, stabilitetskriterier – Inverkan av lastens placering, KG-beräkningar – Inverkan av fria vätskeytor och vissa lasters egenskaper – Sambanden rörande fartygets trim – Effekter av läckspringning – Yttre påverkan på ett fiskefartyg vid trålning
Del C, Arbetsmiljö 4 timmar
– Gällande svensk arbetsmiljölagstiftning – Skydds- och säkerhetsarbete ombord – Fysiologiska och psykologiska effekter av arbetsmiljön – Personlig skyddsutrustning
Del D, Rättskunskap 8 timmar
– Gällande svensk sjömanslag och sociallagstiftning – Gällande internationella sjösäkerhetsbestämmelser inklusive SOLASkonventionen, EU-direktiv etc. – Gällande svenska och internationella miljöbestämmelser inklusive MARPOL 73/78 annex I, IV och V – Gällande internationella bestämmelser om fiskegränser och fiskekvoter, nationella särkrav – Marinbiologi, lokala och regionala marina ekosystem
109
Bilaga 7
Del E, Civilrätt 4 timmar
– Avtalsrätt, avtalstyper, anbuds-, offert- och acceptförfarande – Godsvård och godsansvar, lastens egenskaper
110
Allmänna råd till bilaga 8
Bilaga 8. Utbildning i hantering av farligt gods på torrlastfartyg
En utbildning i hantering av farligt gods på torrlastfartyg ska minst innehålla följande kursavsnitt: – IMDG-koden: – klassificering av farligt gods – lastbärare och hantering av dessa – transport och hantering av farligt gods ombord – Transport av farligt gods på bulkfartyg – Övriga gällande svenska och internationella bestämmelser om hantering av farligt gods på såväl fartyg som andra transportslag – Hälso- och brandrisker i samband med hantering av farligt gods – Skydd för den marina miljön Utbildningen ska tidsmässigt minst omfatta 40 lärarledda timmar. Närmare anvisningar om utbildningens innehåll och omfattning lämnas i allmänna råd till bilaga 8.
111
Allmänna råd till bilaga 8
Allmänna råd till bilaga 8. Riktlinjer för utformning av utbildning i hantering av farligt gods på torrlastfartyg
Nedan anges hur en utbildning i hantering av farligt gods på torrlastfartyg bör utformas och hur de lärarledda timmarna bör disponeras. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av de förberedande självstudier som krävs.
Utbildningens innehåll och omfattning
IMDG-koden 2 (2) timmar
– IMDG-koden
Klassificering 4 (4) timmar
– Klassificering av farligt gods – Märkning av farligt gods
Lastbärare 11 (8) timmar
– Lastbärare: containers, tankar, etc. – Certifiering och märkning av lastbärare – Separering och stuvning av dessa, inklusive övningar
Transport 6 (5) timmar
– Hantering och hanteringskrav ombord på olika fartygstyper – Separering, stuvning och säkring av lastbärare, inklusive övningar
Bulklaster 4 (4) timmar
– Transport och hantering av farligt gods på bulkfartyg – Separering och stuvning, inklusive övningar
Andra bestämmelser 8 (8) timmar
– Gällande svenska bestämmelser om hantering av farligt gods – ADR – RID
Hälso- och brandrisker 3 (4) timmar
– Personligt skydd – MFAG – EmS
113
Allmänna råd till bilaga 8
Marina miljön 2 (4) timmar
– MARPOL 73/78 annex III – Övriga gällande bestämmelser om marin miljö – Identifiering och märkning – Dokumentation och incidentrapporter
114
Bilaga 9
Bilaga 9. Fortbildningskurs i hantering av farligt gods på torrlastfartyg
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
IMDG-koden 2 timmar 2 timmar
– IMDG-koden
Klassificering 2 timmar 2 timmar
– Klassificering av farligt gods – Märkning av farligt gods
Lastbärare 4 timmar 4 timmar
– Lastbärare: containrar, tankar, etc. – Certifiering och märkning av lastbärare – Separering och stuvning av lastbärare, inklusive övningar
Transport 6 timmar 6 timmar
– Hantering och hanteringskrav ombord på olika fartygstyper – Separering, stuvning och säkring av lastbärare, inklusive övningar
Bulklaster 2 timmar 2 timmar
– Transport och hantering av farligt gods på bulkfartyg – Separering och stuvning, inklusive övningar
Andra bestämmelser 3 timmar
– Gällande svenska bestämmelser om hantering av farligt gods – ADR – RID
Hälso- och brandrisker 1 timme
– Personligt skydd – MFAG – EmS
115
Bilaga 9
Marina miljön 1 timme
– MARPOL 73/78 annex III – Övriga gällande bestämmelser om marin miljö – Identifiering och märkning – Dokumentation och incidentrapporter
(TSFS 2013:47)
116
Bilaga 10
Bilaga 10. Utbildning för allmänt behörig radiooperatör
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll. Tidsomfattningen avser heltimmar, d.v.s. 60 minuter.
1. Innehåll
Internationella regelverk 6 timmar
– SOLAS – Det internationella radioreglementet (ITU-RR) – STCW
Identifiering av radiostationer 2 timmar
– Fartyg – Kustradiostationer – SAR-stationer – VTS-stationer – Navigationshjälpmedel (AtoN) – Flygplan – Räddningsfarkoster – Satellitkommunikation, fartygsjordstation (SES) – Satellitkommunikation, landjordstation (LES)
Publikationer 3 timmar
– List of Coast Stations and Special Service Stations (ITU List IV) – List of Ship Station and Maritime Mobile Service Identity Assignments (ITU List V) – Manual for use by the Maritime Mobile and Maritime Mobile-Satellite Services – Admiralty List of Radio Signals
Teknisk teori 10 timmar
– Radiovågors utbredning – Modulering och maritima sändningsklasser – Sändare och mottagare – Batterier – Antenner – DSC – Radiotelex (NBDP) – Felsökning och service på GMDSS-utrustning – Radiospektrum inkluderat VLF, LF, MF, HF, VHF, UHF, SHF och EHF
117
Bilaga 10
GMDSS-komponenter, 62 timmar teori och praktiska övningar
– Säkerhetsåtgärder inkluderat elektromagnetiska fält och dess risker – Handhållen VHF – Handhållen VHF för aeronautisk kommunikation – VHF DSC inkluderat sända och ta emot meddelande med skarp utrustning – Återkallande av oavsiktliga nödmeddelanden – MF/HF DSC – Radiotelex (NBDP) – Satellitkommunikation – Cospas/Sarsat – EPIRB – SART och AIS-SART – Maritime Safety Information (MSI) – Navtex
Övrig utrustning ombord 2 timmar
– UHF – AIS – Ship Security Alert System (SSAS)
Eftersökning och räddning (SAR) 5 timmar
– Sjö- och flygräddningscentral – IAMSAR-manual – Radio medical
Rutiner och rapporteringssystem för fartyg 3 timmar
– AMVER – JASREP – MASTREP – LRIT
Färdigheter och operativa förfaranden 9 timmar för allmän kommunikation
– Säkerhetskommunikation på engelska – Kostnader relaterade till radiotrafik – Sekretess och tystnadsplikt gällande radiokommunikation
118
Bilaga 10
2. Examination
Examinationen ska ske genom skriftlig tentamen och praktiskt handhavande. 6 Examinationen ska uppfylla kraven enligt bilaga 1 i ERC Decision (99)01 .
(TSFS 2020:8)
6 Harmoniserade examinationskrav fastställda av European Radiocommunications Committee (ERC) inom det europeiska samarbetsorganet European Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CEPT).
119
Bilaga 10 a
Bilaga 10 a. Fortbildningskurs för allmänt behörig radiooperatör
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll. Tidsomfattningen avser heltimmar, d.v.s. 60 minuter.
1. Innehåll
Internationella regelverk 2 timmar
– SOLAS – Det internationella radioreglementet (ITU-RR) – STCW
Identifiering av radiostationer 1 timme
– Fartyg – Kustradiostationer – SAR-stationer – VTS-stationer – Navigationshjälpmedel (AtoN) – Flygplan – Räddningsfarkoster – Satellitkommunikation, fartygsjordstation (SES) – Satellitkommunikation, landjordstation (LES)
Publikationer 1 timme
– List of Coast Stations and Special Service Stations (ITU List IV) – List of Ship Station and Maritime Mobile Service Identity Assignments (ITU List V) – Manual for use by the Maritime Mobile and Maritime Mobile-Satellite Services – Admiralty List of Radio Signals
Teknisk teori 5 timmar
– Radiovågors utbredning – Modulering och maritima sändningsklasser – Sändare och mottagare – Batterier – Antenner – DSC – Radiotelex (NBDP) – Felsökning och service på GMDSS-utrustning – Radiospektrum inkluderat VLF, LF, MF, HF, VHF, UHF, SHF och EHF
121
Bilaga 10 a
GMDSS-komponenter, 25 timmar teori och praktiska övningar
– Säkerhetsåtgärder inkluderat elektromagnetiska fält och dess risker – Handhållen VHF – Handhållen VHF för aeronautisk kommunikation – VHF DSC inkluderat sända och ta emot meddelande med skarp utrustning – MF/HF DSC – Radiotelex (NBDP) – Satellitkommunikation – Cospas/Sarsat – EPIRB – SART och AIS-SART – Maritime Safety Information (MSI) – Navtex
Övrig utrustning ombord 1 timme
– UHF – AIS – Ship Security Alert System (SSAS)
Eftersökning och räddning (SAR) 2 timmar
– Sjö- och flygräddningscentral – IAMSAR-manual – Radio medical
Rutiner och rapporteringssystem för fartyg 1 timme
– AMVER – JASREP – MASTREP – LRIT
Färdigheter och operativa förfaranden 2 timmar för allmän kommunikation
– Säkerhetskommunikation på engelska – Kostnader relaterade till radiotrafik – Sekretess och tystnadsplikt gällande radiokommunikation
122
Bilaga 10 a
2. Examination
Examinationen ska ske genom skriftlig tentamen och praktiskt handhavande. 7 Examinationen ska uppfylla kraven enligt bilaga 1 i ERC Decision (99)01 .
(TSFS 2020:8)
7 Harmoniserade examinationskrav fastställda av European Radiocommunications Committee (ERC) inom det europeiska samarbetsorganet European Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CEPT).
123
Bilaga 11
Bilaga 11. Utbildning för begränsat behörig radiooperatör
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll. Tidsomfattningen avser heltimmar, d.v.s. 60 minuter.
1. Innehåll
Internationella regelverk 2 timmar
– SOLAS – Det internationella radioreglementet (ITU-RR) – STCW
Identifiering av radiostationer 2 timmar
– Fartyg – Kustradiostationer – SAR-stationer – VTS-stationer – Navigationshjälpmedel (AtoN) – Flygplan – Räddningsfarkoster
Publikationer 2 timmar
– List of Coast Stations and Special Service Stations (ITU List IV) – List of Ship Station and Maritime Mobile Service Identity Assignments (ITU List V) – Manual for use by the Maritime Mobile and Maritime Mobile-Satellite Services – Admiralty List of Radio Signals
Teknisk teori 3 timmar
– Radiovågors utbredning – Modulering och maritima sändningsklasser – Sändare och mottagare – Batterier – Antenner – DSC – Felsökning och service på GMDSS-utrustning – Radiospektrum inkluderat VLF, LF, MF, HF, VHF, UHF, SHF och EHF
125
Bilaga 11
GMDSS-komponenter, 29 timmar teori och praktiska övningar
– Säkerhetsåtgärder inkluderat elektromagnetiska fält och dess risker – Handhållen VHF – Handhållen VHF för aeronautisk kommunikation – VHF DSC inkluderat sända och ta emot meddelande med skarp utrustning – Satellitkommunikation – Cospas/Sarsat – EPIRB – SART och AIS-SART – Maritime Safety Information (MSI) – Navtex
Övrig utrustning ombord 1 timme
– UHF – AIS – Ship Security Alert System (SSAS)
Eftersökning och räddning (SAR) 4 timmar
– Sjö- och flygräddningscentral – IAMSAR-manual – Rutiner och rapporteringssystem för fartyg – Radio medical
Färdigheter och operativa förfaranden 4 timmar för allmän kommunikation
– Säkerhetskommunikation på engelska – Kostnader relaterade till radiotrafik – Sekretess och tystnadsplikt gällande radiokommunikation
2. Examination
Examinationen ska ske genom skriftlig tentamen och praktiskt handhavande. Examinationen ska uppfylla kraven enligt bilaga 2 i ERC Decision 8 (99)01 .
(TSFS 2020:8)
8 Harmoniserade examinationskrav fastställda av European Radiocommunications Committee (ERC) inom det europeiska samarbetsorganet European Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CEPT).
126
Bilaga 11 a
Bilaga 11 a. Fortbildningskurs för begränsat behörig radiooperatör
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll. Tidsomfattningen avser heltimmar, d.v.s. 60 minuter.
1. Innehåll
Internationella regelverk 1 timme
– SOLAS – Det internationella radioreglementet (ITU-RR) – STCW
Identifiering av radiostationer 1 timme
– Fartyg – Kustradiostationer – SAR-stationer – VTS-stationer – Navigationshjälpmedel (AtoN) – Flygplan – Räddningsfarkoster
Publikationer 1 timme
– List of Coast Stations and Special Service Stations (ITU List IV) – List of Ship Station and Maritime Mobile Service Identity Assignments (ITU List V) – Manual for use by the Maritime Mobile and Maritime Mobile-Satellite Services – Admiralty List of Radio Signals
Teknisk teori 2 timmar
– Radiovågors utbredning – Modulering och maritima sändningsklasser – Sändare och mottagare – Batterier – Antenner – DSC – Felsökning och service på GMDSS-utrustning – Radiospektrum inkluderat VLF, LF, MF, HF, VHF, UHF, SHF och EHF
127
Bilaga 11 a
GMDSS-komponenter, 15 timmar teori och praktiska övningar
– Säkerhetsåtgärder inkluderat elektromagnetiska fält och dess risker – Handhållen VHF – Handhållen VHF för aeronautisk kommunikation – VHF DSC inkluderat sända och ta emot meddelande med skarp utrustning – Satellitkommunikation – Cospas/Sarsat – EPIRB – SART och AIS-SART – Maritime Safety Information (MSI) – Navtex
Övrig utrustning ombord 1 timme
– UHF – AIS – Ship Security Alert System (SSAS)
Eftersökning och räddning (SAR) 2 timmar
– Sjö- och flygräddningscentral – IAMSAR-manual – Rutiner och rapporteringssystem för fartyg – Radio medical
Färdigheter och operativa förfaranden 2 timmar för allmän kommunikation
– Säkerhetskommunikation på engelska – Kostnader relaterade till radiotrafik – Sekretess och tystnadsplikt gällande radiokommunikation
2. Examination
Examinationen ska ske genom skriftlig tentamen och praktiskt handhavande. 9 Examinationen ska uppfylla kraven enligt bilaga 2 i ERC Decision (99)01 .
(TSFS 2020:8)
9 Harmoniserade examinationskrav fastställda av European Radiocommunications Committee (ERC) inom det europeiska samarbetsorganet European Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CEPT).
128
Bilaga 12
Bilaga 12. Grundläggande säkerhetsutbildning
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination, fördelning av tid och resurser samt utrustningskrav på brandfält.
1. Innehåll
Del A, Överlevnadsteknik 11 timmar
– Nödsituationer som kan uppstå ombord – Livräddningsutrustning ombord – Livbåts- och livflottsutrustning – Personlig livräddningsutrustning – Värdet av utbildning, träning och övningar – Skyddskläder och skyddsutrustning – Behovet att vara förberedd vid nödsituationer – Åtgärder som ska vidtas vid bemanning av livräddningsstationerna – Åtgärder som ska vidtas vid övergivande av fartyg – Åtgärder som ska vidtas när man hamnat i vattnet – Åtgärder som ska vidtas ombord på en livbåt och livflotte – Huvudsakliga risker för överlevande
Del B1, Brandskydd, teori – allmän del 12 timmar
Förebyggande brandförsvar
– Brandtyper och bränders uppkomst – Brännbara ämnen – Brandspridning, strålning, strömning och ledning – Avsiktlig antändning och vårdslöshet – Självantändning och kemisk tändning – Heta ytor och antändning genom mekaniskt arbete
Brandlarm
– Uppbyggnad och funktion inklusive rök-, värme- och flamdetektorer
Släckmetoder och släckmedel i mobila och fasta anläggningar
– Kylning, kvävning, inhibition och lämpning¨ – Vatten, lättvatten, pulver, gasformiga släckmedel och lätt-, mellan- och tungskum samt filmbildande skum
Brandventilation
– Tekniker för brandventilation – Rökutsugsystem – Rökventilatorer (över- och undertrycksventilation)
129
Bilaga 12
Kemskydd och andningsskydd
– Personligt kemskydd och sanering av utrustning – Andningsapparatens konstruktion och funktion, inkluderat riskerna vid användning – Säkerhetsbestämmelser
Sökteknik rökdykning
– Grundläggande sökteknik
Del B2, Brandskydd, teori – fartygsdel 4 timmar
Inbyggt brandskydd
– Materialprovning och brandisolering – Klass- och zonindelning – Ventilationssystem
Fasta släcksystem
– Brandpostsystem – Koldioxidsystem och CO2 i kökstrummor – Atmosfäriska inertgaser – Fluorerade kolväten (HFC) – Lättskumanläggning – Vattenspridningssystem – Evakueringsskydd – Pulversläckning vid pannor
Mobil släckutrustning
– Handbrandsläckare – Brandslangar och munstycken – Brandstationer inkluderat utrustning och personlig skyddsutrustning
Brandsäkerhetsorganisationen
– Vikten av en brandsäkerhetsorganisation och dess uppbyggnad – Brand- och säkerhetsplaner – Symboler
Del B3, Praktiska släck- och rökövningar 24 timmar
– Släckmetoder och släckmedel – Släckövningar i rök och värme i realistisk fartygsmiljö – Sök- och räddningsövningar i rökfylld realistisk fartygsmiljö – Avgränsa kemikaliespill i samband med brand
Del C, Första hjälpen 9 timmar
– Kroppens uppbyggnad och funktioner
130
Bilaga 12
– Bedöma olycksplats och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet
Omedelbara åtgärder och behandling vid olycka
– identifiering av symptom – olika tekniker vid återupplivningsförsök – kontroll och stoppande av blödning – metoder vid chock – bränn- och skållningsskador, inkluderat skador orsakat av elektricitet – första hjälpen-utrustning och förbandsmaterial – transport av skadade
Del D, Personlig säkerhet och socialt ansvar 10 timmar
Rutiner vid nödsituationer
– Beredskapsplaner för nödsituation – Nödsignaler och särskilda uppgifter som tilldelas besättningsmedlemmar i mönstringslistan och mönstringsstationerna. – Åtgärder vid nödsituation, inkluderat brand, kollision, förlisning och vatteninträngning – Åtgärder vid olika nödsignaler – Utrymningsvägar – Intern kommunikation – Larmsystem
Marina miljön
– Sjöfartens påverkan på den marina miljön och effekterna av drifts- och oavsiktlig förorening – Miljöskyddsåtgärder – Marina miljöns komplexitet och mångfald
Arbets- och säkerhetsrutiner
– Vikten och nödvändigheten av att upprätthålla en hög nivå på arbetsskyddet och använda tillgänglig skyddsutrustning – Försiktighetsåtgärder vid beträdande av stängda utrymmen – Internationella åtgärder för att förebygga olyckor och hälsa
Kommunikation ombord
– Principer för en effektiv kommunikation mellan individer och grupper och eventuella hinder – Förmågan att skapa och upprätthålla en effektiv kommunikation
Sociala relationer ombord
– Vikten av att upprätthålla goda mänskliga förhållanden och arbetsförhållanden ombord – Grundläggande principer och praxis för lagarbete inkluderat konflikthantering
131
Bilaga 12
– Socialt ansvar, anställningsförhållanden, individuella rättigheter och skyldigheter samt farorna med narkotika- och alkoholmissbruk
Utmattning
– Vikten av att få nödvändig vila – Utmattning och effekterna av sömn, schema, schemaförändringar och dygnsrytm – Fysiska stressfaktorer och dess effekter på trötthet och utmattning – Miljöpåverkande faktorer i och utanför fartyget och dess effekter på trötthet och utmattning
Förebygga och hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella
trakasserier och övergrepp
– Våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp inklusive – förebyggande åtgärder – dess långsiktiga skador för den enskilde, och – konsekvenserna för offer, förövare, betraktare, redaren och dess effekter på den enskildes hälsa och välbefinnande samt fartygets säkerhet, – Faktorer som kan leda till våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp: – Maktmissbruk – Diskriminering – Stress – Isolering – Utmattning – Droger och alkohol – Identifiering av våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp – Åtgärder att vidta för att förebygga, ingripa och rapportera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp – Principerna för en traumamedveten hantering och stöd för offer och betraktare
2. Lärandemål
Del A,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av flytväst, 2. korrekt användning av överlevnadsdräkt, 3. säkert hopp från höjd i vatten med flytväst och överlevnadsdräkt, 4. vändning av livflotte i vatten med flytväst på sig,
132
Bilaga 12
5. förmåga att simma med flytväst och överlevnadsdräkt, 6. förmåga att flyta med enbart överlevnadsdräkt, 7. ombordstigning i livbåt eller livflotte från fartyg och från vatten med överlevnadsdräkt och flytväst, 8. initiala åtgärder i livbåt eller livflotte för ökad chans till överlevnad, 9. användning av dragg eller drivankare från livbåt eller livflotte, 10. korrekt användning av livbåten eller livflottens nödutrustning, och 11. korrekt användning av VHF, EPRIB, SART, radarreflektor, nödbloss, nödraket och röksignal.
Del B 1,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. ge exempel på förebyggande brandförsvar, 2. identifiera olika brandlarm, 3. ange olika släckmetoder, 4. lista släckmedel, mobila och fasta anläggningar och tillhörande släcktekniker, 5. beskriva hur brandventilation fungerar, 6. beskriva innebörden av kemskydd och sanering, 7. beskriva hur andningsskydd används, och 8. ge exempel på sökteknik vid rökdykning.
Del B 2,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. nämna olika typer av inbyggt brandskydd, 2. nämna olika typer av fasta släcksystem, 3. nämna olika typer av transportabel släckutrustning, och 4. beskriva en brandsäkerhetsorganisation och dess uppbyggnad
Del B 3
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av olika typer av handbrandssläckare, skumrör, strålrör samt fast släckutrustning för skum och pulver, 2. förmåga att släcka bränder med handbrandsläckare innehållande CO2 samt pulver eller skum, 3. korrekt användning av andningsskydd för rökdykning, 4. förmåga att släcka gas-, el- och oljebränder, 5. förmåga att släcka större bränder med strålrör, 6. förmåga att släcka bränder i varma, tillslutna och kraftigt rökfyllda utrymmen iförd rökdykningsutrustning, 7. förmåga att släcka bränder med vattendimma eller annan lämplig metod i varma, kraftigt rökfyllda bostadsutrymmen eller maskinrum iförd rökdykningsutrustning, 8. förmåga att släcka oljebränder med skumrör eller vattendimma, och
133
Bilaga 12
9. förmåga att söka och rädda nödställda i ett kraftigt rökfyllt utrymme med rökdykningsutrustning, 10. förmåga att avgränsa kemikaliespill vid brand.
Del C,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. tillämpa bedömning av olycksplats och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet, och 2. tillämpa omedelbara åtgärder vid olycka
Del D,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva rutiner vid nödsituationer, 2. beskriva sjöfartens påverkan på den marina miljön och miljöskyddsåtgärder, 3. beskriva ett fartygs säkerhets- och arbetsrutiner, 4. beskriva korrekt kommunikation ombord, 5. förklara vad sociala relationer ombord innebär, 6. lista faktorer som påverkar risk för utmattning ombord, 7. ge exempel på åtgärder och faktorer för att identifiera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp, 8. ge exempel på åtgärder och faktorer för att förebygga våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp, och 9. ge exempel på åtgärder och faktorer för att hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp.
3. Examination
Del B 1, del B 2 och del D ska examineras genom skriftlig tentamen. Tid för skriftlig tentamen ingår inte i de angivna timmarna. Del A, del B 3 och del C ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Fördelning av tid och resurser
Del B 3 får inte genomföras som distansstudier. Del A, del B 1, del B 2, del C och del D får bedrivas med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel.
Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
134
Bilaga 12
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
5. Utrustningskrav på brandfält
Utrustningen på brandfältet ska minst uppfylla nedan angivna krav. – Övningshus i minst tre plan – Större öppet kärl anpassat för brandsläckningsövning – Gasramp – Lokaler för utbildning i andningsskydd – Grovlektionssalar – Kemikaliestation – Lektionssalar – Sanitära utrymmen
(TSFS 2026:17)
135
Bilaga 13
Bilaga 13. Fortbildningskurs för grundläggande säkerhetsutbildning
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination, fördelning av tid och resurser samt utrustningskrav på brandfält.
1. Innehåll
Del A, Överlevnadsteknik 5 timmar
– Nödsituationer som kan uppstå ombord – Livräddningsutrustning ombord – Livbåts- och livflottsutrustning – Personlig livräddningsutrustning – Värdet av utbildning, träning och övningar – Skyddskläder och skyddsutrustning – Behovet att vara förberedd vid nödsituationer – Åtgärder som ska vidtas vid bemanning av livräddningsstationerna – Åtgärder som ska vidtas vid övergivande av fartyg – Åtgärder som ska vidtas när man hamnat i vattnet – Åtgärder som ska vidtas ombord på en livbåt och livflotte – Huvudsakliga risker för överlevande
Del B1, Brandskydd, teori – allmän del 6 timmar
Förebyggande brandförsvar
– Brandtyper och bränders uppkomst – Brännbara ämnen – Brandspridning, strålning, strömning och ledning – Avsiktlig antändning och vårdslöshet – Självantändning och kemisk tändning – Heta ytor och antändning genom mekaniskt arbete
Brandlarm
– Uppbyggnad och funktion inklusive rök-, värme- och flamdetektorer
Släckmetoder och släckmedel i mobila och fasta anläggningar
– Kylning, kvävning, inhibition och lämpning – Vatten, lättvatten, pulver, gasformiga släckmedel och lätt-, mellan- och tungskum samt filmbildande skum
Brandventilation
– Tekniker för brandventilation – Rökutsugsystem – Rökventilatorer (över- och undertrycksventilation)
137
Bilaga 13
Kemskydd och andningsskydd
– Personligt kemskydd och sanering av utrustning – Andningsapparatens konstruktion och funktion, inkluderat riskerna vid användning – Säkerhetsbestämmelser
Sökteknik rökdykning – Grundläggande sökteknik
Del B2, Brandskydd, teori – fartygsdel 2 timmar
Inbyggt brandskydd
– Materialprovning och brandisolering – Klass- och zonindelning – Ventilationssystem
Fasta släcksystem
– Brandpostsystem – Koldioxidsystem och CO2 i kökstrummor – Atmosfäriska inertgaser – Fluorerade kolväten (HFC) – Lättskumanläggning – Vattenspridningssystem – Evakueringsskydd – Pulversläckning vid pannor
Mobil släckutrustning
– Handbrandsläckare – Brandslangar och munstycken – Brandstationer inkluderat utrustning och personlig skyddsutrustning
Brandsäkerhetsorganisationen
– Vikten av en brandsäkerhetsorganisation och dess uppbyggnad – Brand- och säkerhetsplaner – Symboler
Del B3, Praktiska släck- och rökövningar 14 timmar
– Släckmetoder och släckmedel – Släckövningar i rök och värme i realistisk fartygsmiljö – Sök- och räddningsövningar i rökfylld realistisk fartygsmiljö – Avgränsa kemikaliespill i samband med brand
138
Bilaga 13
Del C, Första hjälpen 3 timmar
– Kroppens uppbyggnad och funktioner – Bedöma olycksplats och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet
Omedelbara åtgärder och behandling vid olycka
– identifiering av symptom – olika tekniker vid återupplivningsförsök – kontroll och stoppande av blödning – metoder vid chock – bränn- och skållningsskador, inkluderat skador orsakat av elektricitet första hjälpen-utrustning och förbandsmaterial – transport av skadade
Del D, Personlig säkerhet och socialt ansvar 5 timmar
Rutiner vid nödsituationer
– Beredskapsplaner för nödsituation – Nödsignaler och särskilda uppgifter som tilldelas besättningsmedlemmar i mönstringslistan och mönstringsstationerna. – Åtgärder vid nödsituation, inkluderat brand, kollision, förlisning och vatteninträngning – Åtgärder vid olika nödsignaler – Utrymningsvägar – Intern kommunikation – Larmsystem
Marina miljön
– Sjöfartens påverkan på den marina miljön och effekterna av drifts- och oavsiktlig förorening – Miljöskyddsåtgärder – Marina miljöns komplexitet och mångfald
Arbets- och säkerhetsrutiner
– Vikten och nödvändigheten av att upprätthålla en hög nivå på arbetsskyddet och använda tillgänglig skyddsutrustning – Försiktighetsåtgärder vid beträdande av stängda utrymmen – Internationella åtgärder för att förebygga olyckor och hälsa
Kommunikation ombord
– Principer för en effektiv kommunikation mellan individer och grupper och eventuella hinder – Förmågan att skapa och upprätthålla en effektiv kommunikation
139
Bilaga 13
Sociala relationer ombord
– Vikten av att upprätthålla goda mänskliga förhållanden och arbetsförhållanden ombord – Grundläggande principer och praxis för lagarbete inkluderat konflikthantering – Socialt ansvar, anställningsförhållanden, individuella rättigheter och skyldigheter samt farorna med narkotika- och alkoholmissbruk
Utmattning
– Vikten av att få nödvändig vila – Utmattning och effekterna av sömn, schema, schemaförändringar och dygnsrytm – Fysiska stressfaktorer och dess effekter på trötthet och utmattning – Miljöpåverkande faktorer i och utanför fartyget och dess effekter på trötthet och utmattning
Förebygga och hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella
trakasserier och övergrepp
– Våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp inklusive – förebyggande åtgärder – dess långsiktiga skador för den enskilde, och – konsekvenserna för offer, förövare, betraktare, redaren och dess effekter på den enskildes hälsa och välbefinnande samt fartygets säkerhet, – Faktorer som kan leda till våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp: – Maktmissbruk – Diskriminering – Stress – Isolering – Utmattning – Droger och alkohol – Identifiering av våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp – Åtgärder att vidta för att förebygga, ingripa och rapportera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp – Principerna för en traumamedveten hantering och stöd för offer och betraktare
140
Bilaga 13
2. Lärandemål
Del A,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av flytväst, 2. korrekt användning av överlevnadsdräkt, 3. säkert hopp från höjd i vatten med flytväst och överlevnadsdräkt, 4. vändning av livflotte i vatten med flytväst på sig, 5. förmåga att simma med flytväst och överlevnadsdräkt, 6. förmåga att flyta med enbart överlevnadsdräkt, 7. ombordstigning i livbåt eller livflotte från fartyg och från vatten med överlevnadsdräkt och flytväst, 8. initiala åtgärder i livbåt eller livflotte för ökad chans till överlevnad, 9. användning av dragg eller drivankare från livbåt eller livflotte, 10. korrekt användning av livbåten eller livflottens nödutrustning, och 11. korrekt användning av VHF, EPRIB, SART, radarreflektor, nödbloss, nödraket och röksignal.
Del B 1,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. ge exempel på förebyggande brandförsvar, 2. identifiera olika brandlarm, 3. ange olika släckmetoder, 4. lista släckmedel, mobila och fasta anläggningar och tillhörande släcktekniker, 5. beskriva hur brandventilation fungerar, 6. beskriva innebörden av kemskydd och sanering, 7. beskriva hur andningsskydd används, och 8. ge exempel på sökteknik vid rökdykning.
Del B 2,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. nämna olika typer av inbyggt brandskydd, 2. nämna olika typer av fasta släcksystem, 3. nämna olika typer av transportabel släckutrustning, och 4. beskriva en brandsäkerhetsorganisation och dess uppbyggnad
Del B 3
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av olika typer av handbrandssläckare, skumrör, strålrör samt fast släckutrustning för skum och pulver, 2. förmåga att släcka bränder med handbrandsläckare innehållande CO2 samt pulver eller skum,
141
Bilaga 13
3. korrekt användning av andningsskydd för rökdykning, 4. förmåga att släcka gas-, el- och oljebränder, 5. förmåga att släcka större bränder med strålrör, 6. förmåga att släcka bränder i varma, tillslutna och kraftigt rökfyllda utrymmen iförd rökdykningsutrustning, 7. förmåga att släcka bränder med vattendimma eller annan lämplig metod i varma, kraftigt rökfyllda bostadsutrymmen eller maskinrum iförd rökdykningsutrustning, 8. förmåga att släcka oljebränder med skumrör eller vattendimma, och 9. förmåga att söka och rädda nödställda i ett kraftigt rökfyllt utrymme med rökdykningsutrustning. 10. förmåga att avgränsa kemikaliespill vid brand.
Del C,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. tillämpa bedömning av olycksplats och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet, och 2. tillämpa omedelbara åtgärder vid olycka
Del D,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva rutiner vid nödsituationer, 2. beskriva sjöfartens påverkan på den marina miljön och miljöskyddsåtgärder, 3. beskriva ett fartygs säkerhets- och arbetsrutiner, 4. beskriva korrekt kommunikation ombord, 5. förklara vad sociala relationer ombord innebär, 6. lista faktorer som påverkar risk för utmattning ombord, 7. ge exempel på åtgärder och faktorer för att identifiera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp, 8. ge exempel på åtgärder och faktorer för att förebygga våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp, och 9. ge exempel på åtgärder och faktorer för att hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp.
3. Examination
Del B 1, del B 2 och del D ska examineras genom skriftlig tentamen. Tid för skriftlig tentamen ingår inte i de angivna timmarna. Del A, del B 3 och del C ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
142
Bilaga 13
4. Fördelning av tid och resurser
Del A, del B 3 och del C får inte genomföras som distansstudier. Del B 1, del B 2 och del D får bedrivas med distansstudier.
Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
5. Utrustningskrav på brandfält
Utrustningen på brandfältet ska minst uppfylla nedan angivna krav. – Övningshus i minst tre plan – Större öppet kärl anpassat för brandsläckningsövning – Gasramp – Kemikaliestation – Lokaler för utbildning i andningsskydd – Grovlektionssalar – Lektionssalar – Sanitära utrymmen
6. Inträdeskrav
Inneha ett svenskt certifikat eller utbildningsintyg för grundläggande säkerhet.
(TSFS 2026:17)
143
Bilaga 14
Bilaga 14. Utbildning i avancerad brandbekämpning
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination, fördelning av tid och resurser samt utrustningskrav på brandfält.
1. Innehåll
Del A, Brandbekämpning ombord 16 timmar
– Brandbekämpningsmetoder i hamn och ute till sjöss med särskild tonvikt på organisation, taktik och ledning – Användning av vatten för brandsläckning ombord och dess inverkan på fartygets stabilitet samt korrigerande åtgärder – Kommunikation och koordination mellan räddningsenheterna – Ventilationskontroll, inklusive fläktsystem för rökevakuering – Kontroll av bränsle- och elsystem – Risker vid brandbekämpning inkluderat pyrolys, kemiska reaktioner och soteld. – Brandbekämpningsmetoder vid bränder i farligt gods – Brandförebyggande åtgärder och faror i samband med lagring och hantering av material, exempelvis färg – Hantering och kontroll av skadade personer – Procedurer för samarbete med extern räddningsstyrka från land
Del B, Organisera brandgrupper 15 timmar
– Insatsplan för brandbekämpning – Sammansättning och fördelning av brandgrupper – Strategier och taktik för brandbekämpning i olika delar av fartyget – Dokumentation och utvärdering av brandinsatser – Bedömning av orsak och åtgärd vid brand
Del C, Kontroll och underhåll av brandutrustning 3 timmar
– Branddetekteringssystem – Fast brandsläckningssystem – Portabel brandsläckningsutrustning, inklusive: – Pumpar – Räddnings- och livräddningsutrustning – Personlig skyddsutrustning – Kommunikationsutrustning – Krav från myndigheter och klassificeringssällskap gällande tillsyn av brandutrustning ___________________________________________________________
145
Bilaga 14
2. Lärandemål
Del A,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. tillämpa brandbekämpningsmetoder i fartygets olika delar med särskild tonvikt på organisation, taktik och ledning, 2. tillämpa korrekt kommunikation och koordination mellan räddningsenheterna, 3. visa på korrekt användning av brandventilation, 4. tillämpa brandbekämpningsmetoder vid brand av farligt gods, 5. visa på korrekt hantering och kontroll av skadade personer, 6. tillämpa procedurer för samarbete med extern räddningsstyrka från land,
Del B,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. förbereda insatsplan för brandbekämpning, 2. tillämpa korrekt sammansättning och fördelning av brandgrupper 3. tillämpa strategier och taktik för brandbekämpning. 4. visa på förmåga att dokumentera och utvärdera av brandinsatser och 5. visa på förmåga att bedöma orsak och åtgärdernas effekt vid brand.
Del C,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. tillämpa kontroll av brandsläckningsutrustning, 2. tillämpa kontroll av personlig skyddsutrustning, och 3. tillämpa kontroll av kommunikationsutrustning.
3. Examination
Del A, del B och del C ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Fördelning av tid och resurser
Del A, del B och del C får bedrivas med distansstudier, dock högst till hälften av de angivna timmarna. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
146
Bilaga 14
5. Utrustningskrav på brandfält
Utrustningen på brandfältet ska minst uppfylla nedan angivna krav. – Övningshus i minst tre plan – Större öppet kärl anpassat för brandsläckningsövning – Gasramp – Lokaler för utbildning i andningsskydd – Grovlektionssalar – Lektionssalar – Sanitära utrymmen
6. Inträdeskrav
Inneha ett svenskt certifikat eller utbildningsintyg för grundläggande säkerhet.
(TSFS 2026:17)
147
Bilaga 15
Bilaga 15. Fortbildningskurs i avancerad brandbekämpning
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination, fördelning av tid och resurser samt utrustningskrav på brandfält.
1. Innehåll
Del A, Brandbekämpning ombord 8 timmar
– Brandbekämpningsmetoder i hamn och ute till sjöss med särskild tonvikt på organisation, taktik och ledning – Användning av vatten för brandsläckning ombord och dess inverkan på fartygets stabilitet samt korrigerande åtgärder – Kommunikation och koordination mellan räddningsenheterna – Ventilationskontroll, inklusive fläktsystem för rökevakuering – Kontroll av bränsle- och elsystem – Risker vid brandbekämpning inkluderat pyrolys, kemiska reaktioner och soteld. – Brandbekämpningsmetoder vid bränder i farligt gods – Brandförebyggande åtgärder och faror i samband med lagring och hantering av material, exempelvis färg – Hantering och kontroll av skadade personer – Procedurer för samarbete med extern räddningsstyrka från land
Del B, Organisera brandgrupper 10 timmar
– Insatsplan för brandbekämpning – Sammansättning och fördelning av brandgrupper – Strategier och taktik för brandbekämpning i olika delar av fartyget – Dokumentation och utvärdering av brandinsatser – Bedömning av orsak och åtgärd vid brand
Del C, Kontroll och underhåll av brandutrustning 1 timme
– Branddetekteringssystem – Fast brandsläckningssystem – Portabel brandsläckningsutrustning, inklusive: – Pumpar – Räddnings- och livräddningsutrustning – Personlig skyddsutrustning – Kommunikationsutrustning – Krav från myndigheter och klassificeringssällskap gällande tillsyn av brandutrustning ___________________________________________________________
149
Bilaga 15
2. Lärandemål
Del A,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. tillämpa brandbekämpningsmetoder i fartygets olika delar med särskild tonvikt på organisation, taktik och ledning, 2. tillämpa korrekt kommunikation och koordination mellan räddningsenheterna, 3. visa på korrekt användning av brandventilation, 4. tillämpa brandbekämpningsmetoder vid brand av farligt gods, 5. visa på korrekt hantering och kontroll av skadade personer, 6. tillämpa procedurer för samarbete med extern räddningsstyrka från land
Del B,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. förbereda insatsplan för brandbekämpning, 2. tillämpa korrekt sammansättning och fördelning av brandgrupper 3. tillämpa strategier och taktik för brandbekämpning. 4. visa på förmåga att dokumentera och utvärdera av brandinsatser och 5. visa på förmåga att bedöma orsak och åtgärdernas effekt vid brand.
Del C,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna 1. tillämpa kontroll av brandsläckningsutrustning, 2. tillämpa kontroll av personlig skyddsutrustning, och 3. tillämpa kontroll av kommunikationsutrustning.
3. Examination
Del A, del B och del C ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Fördelning av tid och resurser
Del A, del B och del C får bedrivas med distansstudier, dock högst till hälften av de angivna timmarna.
Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
150
Bilaga 15
5. Utrustningskrav på brandfält
Utrustningen på brandfältet ska minst uppfylla nedan angivna krav. – Övningshus i minst tre plan – Större öppet kärl anpassat för brandsläckningsövning – Gasramp – Lokaler för utbildning i andningsskydd – Grovlektionssalar – Lektionssalar – Sanitära utrymmen
6. Inträdeskrav
Inneha ett svenskt certifikat eller utbildningsintyg för avancerad brandbekämpning.
(TSFS 2026:17)
151
Bilaga 16
Bilaga 16. Utbildning för handhavande av snabba fartyg
1. Utbildningens innehåll och omfattning
En utbildning för certifikat för handhavande av snabba fartyg ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Navigation 20 timmar
– Precision och svagheter i sjökort och elektroniska hjälpmedel – Radarns prestanda vid högfart och olika varvtal – Navigationsmetodik: huvudmetod och kontrollmetod – Simulatorträning med tonvikt på undanmanövrer, mörker och radarnavigering – Praktiska navigationsbanor med olika svårighetsgrader i dagsljus samt i mörker
Körteknik 15 timmar
– Båtens egenskaper (skrovform, gångläge och olika lastkonditioner) – Praktisk båtmanövrering: till och från kaj, undanmanöver, serpentinkörning, detta med avseende på hur båten beter sig, ”touch bouy” – Trimmöjligheter (med avseende på wobbling och överplaning)
Säkerhet 5 timmar
– Teknik med avseende på styrning, reglage samt risken med tunga bensinångor – Omdöme, attityd med hänsyn till omgivning, miljö och passagerare – Omkörning i grov sjö eller svall – Riskbedömningar – Passagerarsäkerhet
153
Bilaga 16
2. Inträdeskrav
Alternativ 1
1. Fartygsbefäl klass VIII-examen 2. Giltigt läkarintyg för sjöfolk, ej äldre än två år
Alternativ 2
1. Skepparexamen 2. Deltagare med avlagd skepparexamen ska komplettera enligt följande: – giltigt läkarintyg för sjöfolk, ej äldre än två år – radarutbildning i enlighet med FB VIII – HLR- och ABC-sjukvård – passagerarsäkerhet enligt klass VIII
3. Nivå på examensprov med uppkörning
Teori
– Teknikdel med avseende på styrning och reglage – Passagerarsäkerhet – Reseplanering med girpunkter som senare används vid uppkörning
Praktisk körning
– Uppkörning under överinseende av instruktör med avseende på elevens körning, reseplanering (från teoridel) och attityd
154
Bilaga 17
Bilaga 17. Säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg
En säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Punkten 2 i Del A2 får undvaras vid tjänstgöring på fiskefartyg, där krav om brandutrustning för rökdykning inte föreskrivs.
Del A1, Brandskydd, teori 4 timmar
– Brandtriangeln – Olika typer av bränder, flambarhetsgränser – Brandorganisationen ombord – Fiskefartygs konstruktionsprinciper – Materialkrav avseende brännbarhet på fartyg – Olika släckmedel, lämplig placering av de olika handbrandsläckarna
Del A2, Brandskydd, praktiska övningar 4 timmar
– Påtagning och användning av skyddsutrustning – Rökdykning i realistisk miljö – Släckning med handbrandsläckare – Vattensläckning med strålmunstycke
Del B, Hälso- och sjukvård 4 timmar
– Grundläggande anatomi, cirkulations- och respirationssystem – ABC-sjukvård – Omhändertagande och inventering av skadade – Brännskadebehandling och hypotermi – Chockbehandling – Transport av skadade
Del C, Personlig säkerhet 2 timmar
– Säkerhetsorganisationen ombord – Personlig skyddsutrustning – Livräddningsutrustning, livbåtars och flottars egenskaper och utrustning, flytvästar, överlevnadsdräkter och SART-utrustning – Gällande svenska bestämmelser om livräddningsutrustning, radio samt arbets- och bostadsmiljö – GMDSS:s funktion och SAR
155
Bilaga 17
Del D, Stabilitet 2 timmar
– Grundläggande begrepp, fartygs flytbarhet och deplacement – Tyngdpunktsbestämning, metacenterhöjd, vikten av att placera lasten rätt – Inverkan av fria vätskeytor och effekten av vissa laster – Orientering om läckstabilitet
156
Bilaga 18
Bilaga 18. Räddningsfarkoster och beredskapsbåtar
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Del A, Handhavande av livbåt, livflotte och beredskapsbåt 13,5 timmar
– Konstruktion och utformning av livbåt, livflotte och beredskapsbåt och deras specifika utrustning – Särskilda egenskaper och inrättningar för livbåt, livflotte och beredskapsbåtar – Olika typer av utrustning som används för att sjösätta livbåt, livflotte och beredskapsbåt – Metoder för att sjösätta livbåt, livflotte och beredskapsbåt i grov sjö. – Metoder för att ta upp livbåt och beredskapsbåt – Åtgärder som vidtas efter att fartyget övergivits – Faror som är förknippade med användning av ”on-load release” enheter – Kunskap om underhåll av livbåt, livflotte, beredskapsbåt och dess sjösättningssystem
Del B, Handhavande av maskin 2,5 timmar
– Metoder för start, drift och underhåll av livbåtens maskineri och dess kringutrustning – Användning av befintlig brandsläckningsutrustning
Del C, Hantering av utrustning och överlevande 9 timmar
– Hantering av livbåt, livflotte och beredskapsbåt i hårt väder – Användning av fånglina, drivankare och all övrig utrustning – Fördelning av mat och vatten i livbåt och livflotte – Metoder för helikopterräddning – Effekter av hypotermi och hur man förebygger detta. – Användning av skyddsutrustning såsom överlevnadsdräkt och termiska skydd – Användning av livbåt och beredskapsbåt för att samla ihop livflottar och räddning av överlevande i havet – Stranda livbåt och beredskapsbåt
Del D, Nödsignaler 1,5 timmar
– Användande av radioutrustning som medförs i livbåt och beredskapsbåt, inklusive EPIRB och SART – Pyrotekniska nödsignaler inklusive handbloss, nödraket och röksignal
157
Bilaga 18
Del E, Första hjälpen 2 timmar
– Användning av första hjälpen-utrustning och olika tekniker för återupplivningsförsök – Hantering av skadade personer, inklusive kontroll av blödning och chock
___________________________________________________________
2. Lärandemål
Del A,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa: 1. vändning av livflotte i vatten med flytväst på sig, 2. livbåtens och livflottens markeringar och utläsa antalet tillåtna personer ombord, 3. på korrekt ordergivning för övergivande av fartyg, sjösättning och ombordstigning av livbåt och livflotte samt hantera avstigning av personer, 4. förberedelser för sjösättning av livbåt och livflotte. 5. sjösättning av livbåt, livflotte och hantera dess utlösningsanordningar samt lämna fartygssidan, och 6. upptagning och återställning av livbåt, inkluderat dess utlösningsanordningar.
Del B,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa start av livbåtens motor och säkerställa att den är redo för drift.
Del C,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna använda: 1. livbåtens åror och navigera med hjälp av kompass, 2. livbåtens och livflottens utrustning, och 3. utrustning för att underlätta lokalisering av livbåt eller livflotte och visa hur den ska riggas.
Del D,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna använda handhållen VHF, EPRIB, SART, nödbloss, nödraket och röksignal.
158
Bilaga 18
Del E,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa hur skadade personer omhändertas, ge första hjälpen och ge hjärt-lungräddning innan och efter övergivande av fartyget.
3. Examination
Del A, del B, del C, del D och del E ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Fördelning av tid och resurser
Del A, del B del C, del D och del E får delvis genomföras som distansstudier, dock högst till hälften av de angivna timmarna.
Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
159
Bilaga 18 a
Bilaga 18 a. Fortbildningskurs för räddningsfarkoster och beredskapsbåtar
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination samt fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Del A, Handhavande av farkoster och båtar 6 timmar
– Konstruktion och utformning av livbåt, livflotte och beredskapsbåt och deras specifika utrustning – Särskilda egenskaper och inrättningar för livbåt, livflotte och beredskapsbåtar – Olika typer av utrustning som används för att sjösätta livbåt, livflotte och beredskapsbåt – Metoder för att sjösätta livbåt, livflotte och beredskapsbåt i grov sjö. – Metoder för att ta upp livbåt och beredskapsbåt – Åtgärder som vidtas efter att fartyget övergivits – Faror som är förknippade med användning av ”on-load release” enheter – Kunskap om underhåll av livbåt, livflotte, beredskapsbåt och dess sjösättningssystem
Del B, Handhavande av maskin 1 timme
– Metoder för start, drift och underhåll av livbåtens maskineri och dess kringutrustning – Användning av befintlig brandsläckningsutrustning
Del C, Hantering av utrustning och överlevande 3 timmar
– Hantering av livbåt, livflotte och beredskapsbåt i hårt väder – Användning av fånglina, drivankare och all övrig utrustning – Fördelning av mat och vatten i livbåt och livflotte – Metoder för helikopterräddning – Effekter av hypotermi och hur man förebygger detta. – Användning av skyddsutrustning såsom överlevnadsdräkt och termiska skydd – Användning av livbåt och beredskapsbåt för att samla ihop livflottar och räddning av överlevande i havet
Del D, Nödsignaler 1 timme
– Användande av radioutrustning som medförs i livbåt och beredskapsbåt, inklusive EPIRB och SART – Pyrotekniska nödsignaler inklusive handbloss, nödraket och röksignal
161
Bilaga 18 a
Del E, Första hjälpen 1 timme
– Användning av första hjälpen-utrustning och olika tekniker för återupplivningsförsök – Hantering av skadade personer, inklusive kontroll av blödning och chock ___________________________________________________________
2. Lärandemål
Del A,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa: 1. vändning av livflotte med flytväst på sig, 2. livräddningsfarkostens markeringar och utläsa antalet tillåtna personer ombord, 3. på korrekt ordergivning för övergivande av fartyg, sjösättning och ombordstigning av livbåt och livflotte samt hantera avstigning av personer, 4. förberedelser för sjösättning av livbåt, livflotte och beredskapsbåt, 5. sjösättning av livbåt, livflotte och hantera dess utlösningsanordningar samt lämna fartygssidan, och 6. upptagning och återställning av livbåt inkluderat dess utlösningsanordningar.
Del B,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa start av livbåtens motor och säkerställa att den är redo för drift.
Del C,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna använda: 1. livbåtens åror och navigera med hjälp av kompass, 2. livbåtens och livflottens utrustning, och 3. utrustning för att underlätta lokalisering av livbåt eller livflotte och visa hur den ska riggas.
Del D,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna använda handhållen VHF, EPRIB, SART, nödbloss, nödraket och röksignal.
Del E,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa hur skadade personer omhändertas, ge första hjälpen och ge hjärt-lungräddning innan och efter övergivande av fartyget.
162
Bilaga 18 a
3. Examination
Del A, del B, del C, del D och del E ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Fördelning av tid och resurser
Del A, del B del C, del D och del E får inte genomföras som distansstudier. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet. Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
5. Inträdeskrav
Inneha ett svenskt certifikat eller utbildningsintyg för räddningsfarkoster och beredskapsbåtar.
(TSFS 2026:17)
163
Bilaga 19
Bilaga 19. Utbildning för snabba beredskapsbåtar
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination samt fördelning av tid och resurser.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Konstruktion och utrustning 3 timmar
– Konstruktion och utrustning för snabba beredskapsbåtar och specifik utrustning för snabba beredskapsbåtar – Underhåll och nödreparationer av snabba beredskapsbåtar samt handhavande av uppblåsbara snabba beredskapsbåtar och deras olika luftfack
Del B, Hantering av snabb beredskapsbåt vid sjösättning och upptagning samt handhavande av utrustning vid sjösättning och upptagning 12 timmar
– Sjösättningsutrustning och dess olika hjälpmedel för sjösättning av snabba beredskapsbåtar – Användande och begränsningarna för vinschar, bromsar, fall, fånglina, rörelsedämpare och annan utrustning som vanligen monteras ombord – Säkerhetsåtgärder under sjösättning och upptagning av en snabb beredskapsbåt – Sjösättning och upptagning av en snabb beredskapsbåt i svåra väderoch sjöförhållanden – Färdigställande av snabba beredskapsbåtar och tillhörande utrustning för omedelbar sjösättning
Del C, Handhavande vid framförandet av en snabb beredskapsbåt 8 timmar
– Särskilda egenskaper, möjligheter och begränsningar med snabba beredskapsbåtar – Åtgärder för rätande av en kapsejsad snabb beredskapsbåt – Hur man hanterar en snabb beredskapsbåt i svåra väder- och sjöförhållanden – Navigations- och säkerhetsutrustning i en snabb beredskapsbåt – Sökmönster och miljömässiga faktorer som påverkar snabba beredskapsbåtar
Del D, Handhavande av snabba beredskapsbåtars motor 1,5 timmar
– Start och drift av snabb en beredskapsbåts motor och tillhörande utrustning ______________________________________________________
165
Bilaga 19
2. Lärandemål
Del A,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna: 1. identifiera snabba beredskapsbåtars utrustning, 2. tillämpa rutiner för underhåll och nödreparationer av snabba beredskapsbåtar
Del B,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna: 1. visa förmåga att leda sjösättning och upptagning av snabba beredskapsbåtar, 2. visa korrekt handhavande av snabba beredskapsbåtars sjösättningsutrustning vid sjösättning och upptagning, 3. visa korrekt handhavande av snabb beredskapsbåt vid sjösättning och upptagning 4. visa förmåga att färdigställa en snabb beredskapsbåt och tillhörande utrustning för omedelbar sjösättning
Del C,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa 1. åtgärder för rätande av kapsejsad snabb beredskapsbåt, 2. korrekt framförande av snabb beredskapsbåt i rådande väder- och sjöförhållanden, 3. förmåga att simma iförd personlig skyddsutrustning för snabba beredskapsbåtar, 4. förmåga att använda kommunikation- och signaleringsutrustning från snabb beredskapsbåt till helikopter och fartyg, 5. korrekt användning av nödutrustning ombord på en snabb beredskapsbåt, 6. förmåga att rädda nödställd från vatten och föra denne till en räddningshelikopter, fartyg eller till annan säker plats, 7. förmåga att genomföra sökmönster under rådande förhållanden.
Del D,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa förmåga att starta och handha en snabb beredskapsbåts motor.
3. Examination
Del A, del B, del C och del D ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
166
Bilaga 19
4. Fördelning av tid och resurser
Del A, del B del C och del D får delvis genomföras som distansstudier, dock högst till hälften av de angivna timmarna. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet. Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
5. Inträdeskrav
Inneha ett svenskt certifikat eller utbildningsintyg för räddningsfarkoster och beredskapsbåtar.
(TSFS 2026:17)
167
Bilaga 19 a
Bilaga 19 a. Fortbildningskurs för snabba beredskapsbåtar
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination samt fördelning av tid och resurser.
1. Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Konstruktion och utrustning 1 timme
– Konstruktion och utrustning för snabba beredskapsbåtar och specifik utrustning för snabba beredskapsbåtar – Underhåll och nödreparationer av snabba beredskapsbåtar samt handhavande av uppblåsbara snabba beredskapsbåtar och deras olika luftfack
Del B, Hantering av snabb beredskapsbåt vid sjösättning och upptagning samt handhavande av utrustning vid sjösättning och upptagning 5 timmar
– Sjösättningsutrustning och dess olika hjälpmedel för sjösättning av snabba beredskapsbåtar – Användande och begränsningarna för vinschar, bromsar, fall, fånglina, rörelsedämpare och annan utrustning som vanligen monteras ombord – Säkerhetsåtgärder under sjösättning och upptagning av en snabb beredskapsbåt – Sjösättning och upptagning av en snabb beredskapsbåt i svåra väderoch sjöförhållanden – Färdigställande av snabba beredskapsbåtar och tillhörande utrustning för omedelbar sjösättning
Del C, Handhavande vid framförandet av en snabb beredskapsbåt 4 timmar
– Särskilda egenskaper, möjligheter och begränsningar med snabba beredskapsbåtar – Åtgärder för rätande av en kapsejsad snabb beredskapsbåt – Hur man hanterar en snabb beredskapsbåt i svåra väder- och sjöförhållanden – Navigations- och säkerhetsutrustning i en snabb beredskapsbåt – Sökmönster och miljömässiga faktorer som påverkar snabba beredskapsbåtar
Del D, Handhavande av snabba beredskapsbåtars motor
1 timmar
– Start och drift av snabb en beredskapsbåts motor och tillhörande utrustning ______________________________________________________
169
Bilaga 19 a
2. Lärandemål
Del A,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna: 1. identifiera snabba beredskapsbåtars utrustning, 2. tillämpa rutiner för underhåll och nödreparationer av snabba beredskapsbåtar
Del B,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna: 1. visa förmåga att leda sjösättning och upptagning av snabba beredskapsbåtar, 2. visa korrekt handhavande av snabba beredskapsbåtars sjösättningsutrustning vid sjösättning och upptagning, 3. visa korrekt handhavande av snabb beredskapsbåt vid sjösättning och upptagning 4. visa förmåga att färdigställa en snabb beredskapsbåt och tillhörande utrustning för omedelbar sjösättning
Del C,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa 1. åtgärder för rätande av kapsejsad snabb beredskapsbåt, 2. korrekt framförande av snabb beredskapsbåt i rådande väder- och sjöförhållanden, 3. förmåga att simma iförd personlig skyddsutrustning för snabba beredskapsbåtar, 4. förmåga att använda kommunikation- och signaleringsutrustning från snabb beredskapsbåt till helikopter och fartyg, 5. korrekt användning av nödutrustning ombord på en snabb beredskapsbåt, 6. förmåga att rädda nödställd från vatten och föra denne till en räddningshelikopter, fartyg eller till annan säker plats, 7. förmåga att genomföra sökmönster under rådande förhållanden.
Del D,
Deltagaren ska genom praktisk demonstration kunna visa förmåga att starta och handha en snabb beredskapsbåts motor.
3. Examination
Del A, del B, del C och del D ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
170
Bilaga 19 a
4. Fördelning av tid och resurser
Utbildningen ska i sin helhet genomföras på plats hos utbildningsanordnaren. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet. Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
5. Inträdeskrav
Inneha ett svenskt certifikat eller utbildningsintyg för räddningsfarkoster och beredskapsbåtar samt ett svenskt certifikat eller utbildningsintyg för snabba beredskapsbåtar.
(TSFS 2026:17)
171
Bilaga 20
Bilaga 20. Utbildning för grundläggande sjöfartsskyddsutbildning (awareness) och utbildning för sjömän med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter
1. Grundläggande sjöfartsskyddsutbildning
Personal, som avses i 4 kap. 7 c § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ska innan de tilldelas uppgifter i ett fartygs säkerhetsorganisation ha genomgått en utbildning omfattande följande tre moment (motsvarar STCWkoden sektion A-VI/6-1), så att grundläggande kunskap och förståelse har erhållits om följande.
1. SJÖFARTSSKYDDSMEDVETENHET a) sjöfartsskyddstermer och definitioner, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker b) internationell sjöfartssäkerhetspolitik och ansvariga myndigheter, företag och personer c) sjöfartsskyddsnivåer och deras inverkan på säkerhetsåtgärder och rutiner ombord på fartyget och i hamnanläggningar d) rapporteringsrutiner e) sjöfartsskyddsplaner 2. HOTBILDER a) teknik som används för att förhindra eventuella säkerhetshot b) identifiering av eventuella säkerhetshot, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker c) identifiering av eventuella vapen, farliga ämnen och andra föremål samt dess verkan på människor och föremål d) hantering av säkerhetsrelaterad information och kommunikation 3. UPPRÄTTHÅLLANDE AV SJÖFARTSSKYDD krav om utbildning och övning i enlighet med relevanta konventioner, koder och IMO cirkulär, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker
2. Utbildning för sjömän med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter
Personal, som avses i 4 kap. 7 d § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ska innan de tilldelas uppgifter i ett fartygs säkerhetsorganisation ha genomgått en utbildning omfattande följande fyra moment (motsvarar STCW-koden sektion A-VI/6-2), så att kunskap och förståelse har erhållits om följande.
173
Bilaga 20
1. SJÖFARTSSKYDD a) sjöfartsskyddstermer och definitioner, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker b) internationell sjöfartssäkerhetspolitik och ansvariga myndigheter, företag och personer, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker c) sjöfartsskyddsnivåer och deras inverkan på säkerhetsåtgärder och rutiner ombord på fartyget och i hamnanläggningar d) rapporteringsrutiner e) krav om utbildning och övning i enlighet med relevanta konventioner, koder och IMO-cirkulär, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker f) förfaranden för utförande av inspektioner och besiktningar för kontroll och uppföljning av sjöfartsskyddsverksamheter som anges i ett fartygets skyddsplan g) skyddsplaner samt rutiner och åtgärder vid säkerhetshot eller säkerhetsöverträdelser, inklusive – åtgärder för upprätthållandet av betydelsefulla verksamheter ombord eller i hamnanläggningar – sjöröveri och väpnade hot eller attacker 2. SÄKERHETSRISKER OCH HOTBILDER a) säkerhetsdokumentation inklusive sjöfartskyddsdeklaration b) teknik som används för att förhindra eventuella säkerhetshot, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker c) identifiering av eventuella säkerhetshot, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker d) identifiering av eventuella vapen, farliga ämnen och andra föremål samt dess verkan på människor och föremål e) passagerarsäkerhet vid eventuella säkerhetshot och olika skyddsnivåer f) hantering av säkerhetsrelaterad information och kommunikation g) metoder för kroppsvisitation och ickestörande inspektioner 3. SJÖFARTSSKYDDSINSPEKTIONER a) teknik för övervakning av avgränsade områden ombord på fartyg b) kontroll av tillträdet till fartyget och till avgränsade områden ombord på fartyget c) metoder för effektiv övervakning av däck och områden kring fartyget d) kontrollmetoder i samband med last och fartygets förråd e) metoder för kontroll av ombordstigande, ilandstigande och personers tillhörigheter medan de är ombord.
174
Bilaga 20
4. ANVÄNDNING AV SJÖFARTSSKYDDSUTRUSTNING a) Allmän kunskap om olika typer av säkerhetsutrustning och system, inklusive de som skulle kunna användas i händelse av sjöröveri samt väpnade hot eller attacker, samt deras begränsningar b) Kunskap om behovet av test, kalibrering och underhåll av säkerhetssystem och utrustning, i synnerhet när fartyget är till sjöss
(TSFS 2026:17)
175
Bilaga 21
Bilaga 21. Utbildning i säkerhet på passagerarfartyg och ro-ropassagerarfartyg
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Passagerarsäkerhet
Assistans av passagerare till mönstrings- och utrymningsstationer, inklusive – färdighet i att ge klara och förtroendeingivande order – kontroll av passagerare i korridorer, trappor och andra allmänna områden – vikten av att hålla utrymningsvägar fria från hinder – existerande evakueringsmetoder för funktionshindrade, äldre och barn – genomsökning av inredningen
Del B, Mönstringsrutiner
Rutiner vid brandlarm eller fartygets övergivande, inklusive – lämpligt beteende – metoder för att undvika panik – utnyttjande av passagerarlistor för att förvissa sig om att fartyget är evakuerat – kontroll av att passagerarna dels är lämpligt klädda, dels har flytvästen rätt påtagen
Del C, Kommunikation
Kommunikationen med passagerare i nödsituationer med beaktande av – det eller de språk som majoriteten av passagerarna talar – att med en elementär engelska kunna ge grundläggande instruktioner till passagerare oavsett ett gemensamt språk – behovet av att under en nödsituation, då annan kommunikation är omöjlig, kunna kommunicera på annat sätt, exempelvis genom förevisning eller handsignalering
(TSFS 2013:47)
177
Bilaga 22
Bilaga 22. Utbildning i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Lastning och embarkeringsrutiner
Korrekt tillämpning av de rutiner som har fastställts för fartyget beträffande – lossning av gods – debarkering av passagerare, med speciell hänsyn tagen till funktionshindrade och personer med behov av särskild assistans
Del B, Transport av farligt gods
Korrekt tillämpning av existerande säkerhetsskydd, rutiner vad avser transport av farligt gods
Del B, Lastsäkring
Korrekt användande av lastsäkringsmaterial med beaktande av dess begränsningar
Del C, Stabilitet, stress
Korrekt tillämpning av tillgänglig information angående fartygets stabilitet och stress samt beräkning av stabilitet och trim för olika lastkonditioner med hjälp av tillgängliga stabilitetskalkyler eller datorprogram
Del D, Skrovöppning
Korrekt tillämpning av rutiner för att öppna, stänga, skalka och inspektera för-, akter- och sidoramper och andra vattentäta skrovöppningar ombord
Del E, Atmosfären på ro-ro-däck
Korrekt användande av utrustning, där sådan finns, för kontroll av atmosfären på ro-ro-däck samt korrekt tillämpning av rutiner för ventilation av ro-ro-däck vid lastning, lossning, under gång och vid nödsituationer
(TSFS 2013:47)
179
Bilaga 23
Bilaga 23. Förtrogenhetsutbildningar
1. Förtrogenhetsutbildning
Sjöpersonal, med undantag för de som tjänstgör på fiskefartyg, ska innan de tilldelas arbetsuppgifter ha genomgått en förtrogenhetsutbildning så att de kan 1. kommunicera med annan personal ombord om grundläggande säkerhetsfrågor och förstå allmän säkerhetsinformation som symboler, tecken och larmsignaler, 2. veta vilka åtgärder som ska vidtas om a. en person faller överbord, b. brand eller rök upptäcks, och c. larmet för brand eller fartygets övergivande ljuder, 3. identifiera och hitta mönstrings- och livräddningsstationer samt nödutgångar, 4. lokalisera och använda räddningsvästar, 5. utlösa larm och använda bärbara brandsläckare, 6. agera innan medicinsk assistans anländer när en olycka inträffat, och 7. handha branddörrar och vattentäta dörrar, exklusive skrovöppningar.
2. Förtrogenhetsutbildning för sjöfartsskydd
Sjöpersonal, som avses i 4 kap. 3 a § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ska innan de tilldelas arbetsuppgifter ha genomgått en förtrogenhetsutbildning så att de kan 1. rapportera sjöfartsskyddstillbud, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker, 2. veta vilka åtgärder som ska vidtas vid upptäckten av ett sjöfartsskyddstillbud, och 3. agera vid sjöfartsskyddsrelaterade situationer
3. Förtrogenhetsutbildning för passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet
Sjöpersonal, som avses i 4 kap. 3 c § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ska innan de tilldelas arbetsuppgifter på ro-ro-passagerarfartyg eller passagerarfartyg ha genomgått en förtrogenhetsutbildning så att de kan
Ro-ro-passagerarfartyg
1. design och funktionella begränsningar, 2. rutiner för att öppna, stänga och låsa skrovöppningar, 3. de regler som påverkar ro-ro-passagerarfartyg, 4. stabilitets- och stresskrav samt deras begränsningar, 5. rutiner för underhåll av speciell utrustning ombord på ro-ro-fartyg, 6. lastnings- och lossningsmanualer för säkring av last samt kalkylator-program, 7. farligt gods-områden ombord, och 8. nödrutiner för vatteninträngning på bildäck.
181
Bilaga 23
Passagerarfartyg
1. design och funktionella begränsningar, 2. de regler som påverkar passagerarfartyg, 3. stabilitets- och stresskrav samt deras begränsningar.
4. Förtrogenhetsutbildning för passagerarfartyg
Sjöpersonal som avses i 4 kap. 3 b § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ska innan de tilldelas arbetsuppgifter ha genomgått en förtrogenhetsutbildning så att de kan bidra till genomförandet av beredskapsplaner, instruktioner och rutiner samt bidra till en effektiv kommunikation med passagerare i en nödsituation. 1. Sjömannen ska vara förtrogen med a) generella säkerhetsfunktioner ombord, b) placering av väsentlig säkerhets- och nödutrustning inklusive livräddningsutrustning, c) vikten av personalens uppträdande vid en nödsituation, och d) restriktioner för användande av hiss i nödsituationer. 2. Sjömannen ska kunna a) kommunicera på fartygets arbetsspråk, b) förmedla säkerhetsinformation icke-verbalt, och c) förstå ett av de språk som nödmeddelande annonseras på.
(TSFS 2026:17)
182
Bilaga 23 a
Bilaga 23 a. Utbildning i olje-, kemikalie- och gaslasthantering för fartygsbefäl och maskinbefäl
Oljelasthantering
Fartygsbefäl
En utbildning i oljelasthantering för fartygsbefäl ska minst innehålla följande kursavsnitt: – Petroleum och petroleumprodukter – Oljetankfartygs design och utrustning – Hanteringen av oljetankfartyg – Arbetsmiljön på oljetankfartyg – Säkerhets- och nödåtgärder – Skydd för den marina miljön. Utbildningen ska tidsmässigt minst omfatta 64 lärarledda timmar. Närmare anvisningar om utbildningens innehåll och omfattning lämnas i de allmänna råden till bilaga 23 a.
Maskinbefäl
En utbildning i oljelasthantering för maskinbefäl ska minst innehålla följande kursavsnitt: – Petroleum och petroleumprodukter – Oljetankfartygs design och utrustning – Hanteringen av oljetankfartyg – Arbetsmiljön på oljetankfartyg – Säkerhets- och nödåtgärder – Skydd för den marina miljön. Utbildningen ska tidsmässigt minst omfatta 48 lärarledda timmar. Närmare anvisningar om utbildningens innehåll och omfattning lämnas i de allmänna råden till bilaga 23 a.
Kemikalielasthantering
Inträdeskrav för utbildning i kemikalielasthantering
Genomgången utbildning i oljelasthantering i enlighet med bilaga 23 a.
Fartygsbefäl
En utbildning i kemikalielasthantering för fartygsbefäl ska minst innehålla följande kursavsnitt: – Flytande kemikalier i bulk – Kemikalietankfartygs design och utrustning – Hanteringen av kemikalietankfartyg
183
Bilaga 23 a
– Arbetsmiljön på oljetankfartyg – Skydd för den marina miljön.
Utbildningen ska tidsmässigt minst omfatta 40 lärarledda timmar. Närmare anvisningar om utbildningens innehåll och omfattning lämnas i de allmänna råden till bilaga 23 a.
Maskinbefäl
En utbildning i kemikalielasthantering för maskinbefäl ska minst innehålla följande kursavsnitt: – Flytande kemikalier i bulk – Kemikalietankfartygs design och utrustning – Hanteringen av kemikalietankfartyg – Arbetsmiljön på oljetankfartyg – Skydd för den marina miljön. Utbildningen ska tidsmässigt minst omfatta 24 lärarledda timmar. Närmare anvisningar om utbildningens innehåll och omfattning lämnas i de allmänna råden till bilaga 23 a.
Gaslasthantering
En utbildning i gaslasthantering ska minst innehålla följande kursavsnitt: – Kondenserade gaser i bulk – Gastankfartygs design och utrustning – Hanteringen av gastankfartyg – Arbetsmiljön på gastankfartyg – Säkerhets- och nödåtgärder – Skydd för den marina miljön. Utbildningen ska tidsmässigt minst omfatta 54 lärarledda timmar. Närmare anvisningar om utbildningens innehåll och omfattning lämnas i de allmänna råden till bilaga 23 a.
(TSFS 2013:47)
184
Bilaga 23 a
Allmänna råd till bilaga 23 a. Riktlinjer för utformning av utbildning i olje-, kemikalie- och gaslasthantering för fartygsbefäl och maskinbefäl
Oljelasthantering
Fartygsbefäl
Nedan anges hur en utbildning i oljelasthantering för fartygsbefäl bör utformas och hur de lärarledda timmarna bör disponeras. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av de förberedande självstudier som krävs.
Utbildningens innehåll och omfattning
Petroleum och petroleumprodukter 1 (4) timmar
− Oljors kemiska och fysikaliska egenskaper − Hanterings- och transportrisker
Oljetankfartygs design och utrustning 22 (28) timmar
i) Oljetankfartyg 2 (4) timmar
− Olika typer av oljetankfartyg − Skrov och tankarrangemang − Gällande svenska och internationella bestämmelser
ii) Rörsystem 4 (6) timmar
− Olika rörsystems konstruktion, komponenter och material − Läsning av rörkonstruktionsritningar − Strömningsförluster i och provtryckning av rörsystem − Korrosionsproblem − Lastslangar och krav på dessa
iii) Pumpar 8 (6) timmar
− Fartygets pumpanläggningar, pumpteori inkl. diagram − Primingsystem, manöverorgan − Pumpoperationer − Risker i samband med användning av pumpanläggningar − Simulatorövningar
iv) Lastvärmningssystem 1 (2) timmar
− Lastvärmning generellt − Olika lastvärmningssystem − Procedurer och dokumentation i samband med lastvärmning
185
Bilaga 23 a
v) Ventilationssystem 1 (2) timmar
− Krav på ventilationssystem för last- och barlasttankar samt pumprum − Gasavgivning och spridning − Procedurer och dokumentation i samband med ventilation
vi) Inertgassystem 4 (4) timmar
− Inertgas, generellt, användning och kvalitetskrav − Konventionella inertgassystem − Inertgasgeneratorer − Tankatmosfären − Åtgärder vid fel på inertgassystem − Simulatorövningar
vii) Tankspolsutrustning 1 (2) timmar
− Generellt om olika tankspolsystem och deras användning − Övervakningsutrustning
viii) Nivåmätningssystem 1 (2) timmar
− Manuella och fast installerade system – Gränsskiktsmätning
Hanteringen av oljetankfartyg 25 (16) timmar
i) Lastberäkningar 5 (4) timmar
− Nivåmätning – definitioner – utförande och krav på noggrannhet − Lasttemperaturmätning – utrustning – krav på noggrannhet – dokumentation – risker i samband med mätning − Provtagning av last – förfarande – utrustning – märkning och förvaring av lastprover – risker i samband med provtagning − Lastberäkningar – definitioner – ullagetabeller och rapporter – ASTM-IP-tabellerna − Lastplanering inkl. manuella och datoriserade beräkningar av – råolja, inklusive kilformeln – oljeprodukter – slopolja
186
Bilaga 23 a
ii) Rundresa 17 (12) timmar
− Lastningsoperationer – simulatorövningar − Lastresa − Lossningsoperationer – COW – simulatorövningar − Barlastresa – tankrengöring – barlasthantering – slophantering – Oil Discharge Monitoring Equipment (ODME) – simulatorövningar
iii) Tank- och lastbesiktning 2 timmar
− Definitioner och tillvägagångssätt − Besiktningsmän − Dokumentation − Vettinginspektioner
iv) Läktringsoperationer 1 timme
− Ship to Ship Transfer Guide
Arbetsmiljö 8 (4) timmar
− Personligt skydd − Gasmätning och utrustning, inkl. praktiska övningar − Säkerhetsåtgärder i samband med tillträde till tankar och tillslutna utrymmen − Heta arbeten − Certifikat om gasfria tankar
Säkerhets- och nödåtgärder 2 (2) timmar
− Ship/Shore Check List − Förekommande nödåtgärder − ISGOTT
Skydd för den marina miljön 6 (2) timmar
− Oljors effekt på den marina miljön − MARPOL 73/78 annex I − IOPP-certifikat − Oljedagbok − IMO Manual on Oil Pollution − Hamnars mottagning av oljerester − Oljeskadeersättningar
187
Bilaga 23 a
Maskinbefäl
Nedan anges hur en utbildning i oljelasthantering för maskinbefäl bör utformas och hur de lärarledda timmarna bör disponeras. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av de förberedande självstudier som krävs.
Utbildningens omfattning och innehåll
Petroleum och petroleumprodukter 1 (4) timmar
− Oljors kemiska och fysikaliska egenskaper − Hanterings- och transportrisker
Oljetankfartygs design och utrustning 16 (14) timmar
i) Oljetankfartyg och deras utrustning 8 (10) timmar
− Olika typer av oljetankfartyg − Skrov och tankarrangemang − Gällande svenska och internationella bestämmelser − Rörsystem för last- och barlasthantering − Pumpanläggningar för last- och barlasthantering − Lastvärmningssystem − Ventilationssystem − Tankrengöringsutrustning − Nivåmätningssystem − Simulatorövningar
ii) Intertgassystem 8 (4) timmar
− Inertgas, generellt, användning och kvalitetskrav − Konventionella inertgassystem − Inertgasgeneratorer − Tankatmosfären − Åtgärder vid fel på inertgassystem − Simulatorövningar
Hanteringen av oljetankfartyg 15 (4) timmar
i) Grundläggande lastberäkningar 2 (4) timmar
− Nivå- och lasttemperaturmätning – definitioner – utförande och krav på noggrannhet − Lastberäkningar – definitioner – ullagetabeller och rapporter – ASTM-IP-tabellerna – manuell och datoriserad lastberäkning
188
Bilaga 23 a
ii) Rundresa 11 timmar
− Lastningsoperationer – simulatorövningar − Lastresa − Lossningsoperationer – COW – simulatorövningar − Barlastresa – tankrengöring – barlasthantering – slophantering – Oil Discharge Monitoring and Equipment (ODME) – simulatorövningar
iii) Tank- och lastbesiktning 1 timme
− Definitioner och tillvägagångssätt − Besiktningsmän − Dokumentation − Vettinginspektioner
iv) Läktringsoperationer 1 timme
− Ship to Ship Transfer Guide
Arbetsmiljön på oljetankfartyg 8 (4) timmar
− Personligt skydd − Gasmätning och utrustning, inkl. praktiska övningar − Säkerhetsåtgärder i samband med tillträde till tankar och tillslutna utrymmen − Heta arbeten − Certifikat om gasfria tankar
Säkerhets- och nödåtgärder 2 (2) timmar
− Ship/Shore Check List − Förekommande nödåtgärder − ISGOTT
Skydd för den marina miljön 6 (2) timmar
− Oljors effekt på den marina miljön − MARPOL 73/78 annex I − IOPP-certifikat − Oljedagbok − IMO Manual on Oil Pollution − Hamnars mottagning av oljerester − Oljeskadeersättningar
189
Bilaga 23 a
Kemikalielasthantering
Fartygsbefäl
Nedan anges hur en utbildning i kemikalielasthantering för fartygsbefäl bör utformas och hur de lärarledda timmarna bör disponeras. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av de förberedande självstudier som krävs.
Utbildningens omfattning och innehåll
Flytande kemikalier i bulk 2 (4) timmar
− Kemikaliers kemiska och fysikaliska egenskaper − Hanterings- och transportrisker
Kemikalietankfartygs design och utrustning 12 (20) timmar
i) Kemikalietankfartyg 4 (8) timmar
− Olika typer av kemikalietankfartyg − Skrov och tankarrangemang − Gällande svenska och internationella bestämmelser
ii) Rörsystem och pumpar 4 (4) timmar
− Rörsystems konstruktion, komponenter och material − Läsning av rörkonstruktionsritningar − Lastslangar och krav på dessa − Pumpanläggningar för last- och barlasthantering − Manöverorgan − Pumpoperationer − Simulatorövningar
iii) Övrig utrustning och procedurer 4 (8) timmar
− Utrustning lasttemperaturkontroll − Ventilationsutrustning − Kontroll av tankatmosfären − Nivåmätning − Gasmätning − Personlig säkerhetsutrustning
190
Bilaga 23 a
Hanteringen av kemikalietankfartyg 26 (12) timmar
i) Lastplanering och övrig hantering 20 (8) timmar
− Lastberäkningar − Lastnings- och lossningsprocedurer − Checklistor − Lastdagbok − P & A-manualer − Besiktningar − Fartygets certifikat, lastdokument och övrig dokumentation − Simulatorövningar
ii) Tankrengöring 2 (4) timmar
− Tankrengöringsprocedurer − Testmetoder − Guider
iii) Skydd för den marina miljön 4 (4) timmar
− Förplanering − Åtgärder vid spill − TSG (Chemicals) − Vessel response plan − MARPOL 73/78 annex II − P & A-manualer
Maskinbefäl
Nedan anges hur en utbildning i kemikalielasthantering för maskinbefäl bör utformas och hur de lärarledda timmarna bör disponeras. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av de förberedande självstudier som krävs.
Utbildningens omfattning och innehåll
Flytande kemikalier i bulk 1 (4) timmar
− Kemikaliers kemiska och fysikaliska egenskaper − Hanterings- och transportrisker
Kemikalietankfartygs design och utrustning 9 (8) timmar
i) Kemikalietankfartyg 4 (4) timmar
− Olika typer av kemikalietankfartyg − Skrov och tankarrangemang − Gällande svenska och internationella bestämmelser
191
Bilaga 23 a
ii) Rörsystem och pumpar 3 (2) timmar
− Rörsystems konstruktion, komponenter och material − Lastslangar och krav på dessa − Pumpanläggningar för last- och barlasthantering
iii) Övrig utrustning och procedurer 2 (2) timmar
− Utrustning lasttemperaturkontroll − Ventilationsutrustning − Kontroll av tankatmosfären − Nivåmätning − Gasmätning − Personlig säkerhetsutrustning
Hanteringen av kemikalietankfartyg
i) Lastplanering 9 (4) timmar
− Lastberäkningar − Lastnings- och lossningsprocedurer − Checklistor − Lastdagbok − P & A-manualer − Besiktningar − Fartygets certifikat, lastdokument och övrig dokumentation − Simulatorövningar
ii) Tankrengöring 1 (2) timmar
− Tankrengöringsprocedurer − Testmetoder − Guider
iii) Skydd för den marina miljön 4 (4) timmar
− Förplanering − Åtgärder vid spill − TSG (Chemicals) − Vessel response plan − MARPOL 73/78 annex II − P & A-manualer
Gaslasthantering
Nedan anges hur en utbildning i gaslasthantering bör utformas och hur de lärarledda timmarna bör disponeras.
192
Bilaga 23 a
Utbildningens omfattning och innehåll
Kondenserade gaser i bulk
− Produktion av kondenserade gaser − Definition av LNG, NGL, LPG, LEG och kemiska gaser − Hanterings- och transportrisker − Egenskaper och karakteristika hos gaser och deras mättnadsångtryck − Grundläggande termodynamisk teori − Egenskaper hos de enskilda gaserna − Karaktär och egenskaper av olika gasblandningar
Gastankfartygs design och utrustning
i) Gastankfartyg 5 timmar
− Olika typer av gastankfartyg och deras indelning − Konstruktion och utrustningskrav − Lasttankutrymme − Gällande svenska och internationella bestämmelser − Internationella gaskoden − Fartygets certifikat och besiktningar
ii) Lasthanteringssystem 13 timmar
− Tankar, rör och ventiler − Läsning av rörkonstruktionsritningar − Lastslangar och krav på dessa − Pumpanläggningar och lossningssystem − Pumpoperationer − Värmeväxlare − Återkondensering och boil-off − Inertgassystem − Instrument och hjälpsystem − Simulatorövningar iii) Övrig utrustning, procedurer och personlig säkerhet 10 timmar − Utrustning lasttemperaturkontroll − Ventilationsutrustning − Kontroll av tankatmosfären − Nivåmätning − Gasmätning − Antändlighet och explosionsrisker − Reparationer och heta arbeten − Brandsäkerhet och utrustning − Personlig säkerhetsutrustning − Hälsorisker − Omedelbar behandling vid exponering
193
Bilaga 23 a
Hanteringen av gastankfartyg
i) Lastplanering och övrig hantering 10 timmar
− Lastberäkningar, lastdokument − Lastnings- och lossningsprocedurer − Tillsyn av last under resa och i hamn − Checklistor − Lastdagbok − P & A-manualer − Barlasthantering − Simulatorövningar
ii) Tankrengöring 1 timme
− Tankrengöringsprocedurer − Testmetoder − Guider
iii) Kontakter mellan fartyg och land 1 timme
− Ship/Shore safety checklist
iv) Nödoperationer 3 timmar
− Organisationsuppbyggnad och planering − Larm − Nödprocedurer
v) Skydd för den marina miljön 3 timmar
− Förplanering − Åtgärder vid spill − SIGTTO Liquefied Handling Principles on Ships and in Terminals − Vessel response plan − MARPOL 73/78 − P & A-manualer − TSG (Liquefied Gas)
(TSFS 2013:47)
194
Bilaga 23 b
Bilaga 23 b. Fortbildningskurs för specialbehörighet för olje- och kemikalielasthantering för fartygsbefäl och maskinbefäl
Fartygsbefäl
En fortbildningskurs för specialbehörighet för olje- och kemikalielasthantering för fartygsbefäl ska minst uppfylla nedan angivna krav på omfattning och innehåll. Den angivna omfattningen av studierna avser lärarledda timmar.
Utbildningens omfattning och innehåll
Olje- och kemikalietankfartyg 2 timmar
− Gällande svenska och internationella bestämmelser
Utrustning 6 timmar
− Pumpanläggningar, rörsystem och lastslangar − Ventilationssystem inkl gasretursystem − Inertgassystem − Nivåmätningssystem − Lastvärmningssystem − Tankrengöringsutrustning − Elektrisk utrustning
Last- och lossningsoperationer 4 timmar
Lastberäkningar
− Råolja och oljeprodukter − Kemikalier
Planering av lastning och lossning
− Olja − Kemikalier − ISGOTT − TSG eller motsvarande − Simulatorövningar
Tankrengöring och barlastoperationer 10 timmar
− ISGOTT − COW − TSG eller motsvarande − Simulatorövningar
Säkerhets- och nödåtgärder 4 timmar
− Gällande svenska bestämmelser − Beredskapsplaner − Checklistor
195
Bilaga 23 b
Marina miljön 4 timmar
− MARPOL 73/78 annex I och II − IMO Manual on Oil Pollution − Oljedagbok − Lastdagbok − P & A-manualer
Maskinbefäl
En fortbildningskurs för specialbehörighet för olje- och kemikalielasthantering för maskinbefäl ska minst uppfylla nedan angivna krav på omfattning och innehåll. Den angivna omfattningen av studierna avser lärarledda timmar.
Utbildningens omfattning och innehåll
Olje- och kemikalietankfartyg 2 timmar
− Gällande svenska och internationella bestämmelser
Utrustning 4 timmar
− Pumpanläggningar, rörsystem och lastslangar − Ventilationssystem inkl gasretursystem − Inertgassystem − Nivåmätningssystem − Lastvärmningssystem − Tankrengöringsutrustning − Elektrisk utrustning
Last- och lossningsoperationer 4 timmar
− ISGOTT − TSG eller motsvarande
Tankrengöring och barlastoperationer 2 timmar
− ISGOTT − COW − TSG eller motsvarande
Säkerhets- och nödåtgärder 4 timmar
− Gällande svenska bestämmelser − Beredskapsplaner − Checklistor
196
Bilaga 23 b
Marina miljön 4 timmar
− MARPOL 73/78 annex I och II − IMO Manual on Oil Pollution − Lastdagbok − P & A-manualer
(TSFS 2013:47
197
Bilaga 23 c
Bilaga 23 c. Fortbildningskurs för specialbehörighet för gaslasthantering.
En fortbildningskurs för specialbehörighet för gaslasthantering ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Den angivna omfattningen av studierna avser lärarledda timmar.
Utbildningens omfattning och innehåll
Kondenserade gaser i bulk 3 timmar
− Produktion av kondenserade gaser − Definition av LNG, NGL, LPG, LEG och kemiska gaser − Hanterings- och transportrisker − Egenskaper och karakteristika hos gaser och deras ångtrycksvärde − Grundläggande termodynamisk teori − Egenskaper hos de enstaka gaserna − Karaktär och egenskaper av olika gasblandningar
Gastankfartygs design och utrustning 14 timmar
i) Gastankfartyg 2 timmar
− Olika typer av gastankfartyg och dess indelning − Konstruktion och utrustningskrav − Lasttankutrymme − Gällande svenska och internationella bestämmelser − Internationella gaskoden − Fartygets certifikat och besiktningar
ii) Lasthanteringssystem 8 timmar
− Tankar, rör och ventiler − Läsning av rörkonstruktionsritningar − Lastslangar och krav på dessa − Pumpanläggningar och lossningssystem − Pumpoperationer − Värmeväxlare − Återkondensering och boil-off − Inertgassystem − Instrument och hjälpsystem − Simulatorövningar
199
Bilaga 23 c
iii) Övrig utrustning, procedurer och personlig säkerhet 4 timmar − Utrustning lasttemperaturkontroll − Ventilationsutrustning − Kontroll av tankatmosfären − Nivåmätning − Gasmätning − Antändlighet och explosionsrisker − Reparationer och heta arbeten − Brandsäkerhet och utrustning − Personlig säkerhetsutrustning − Hälsorisker − Omedelbar behandling vid exponering
Hanteringen av gastankfartyg 9 timmar
i) Lastplanering och övrig hantering 5 timmar
− Lastberäkningar, lastdokument − Lastnings- och lossningsprocedurer − Tillsyn av last under resa och i hamn − Checklistor − Lastdagbok − P & A-manualer − Barlasthantering − Simulatorövningar
ii) Tankrengöring 1 timme
− Tankrengöringsprocedurer − Testmetoder − Guider
iii) Kontakter mellan fartyg och land 1 timme
− SIGTTO
iv) Nödoperationer 1 timme
− Organisations uppbyggnad och planering − Larm − Nödprocedurer
v) Skydd för den marina miljön 1 timme
− Förplanering − Åtgärder vid spill − SIGTTO Gas − Vessel response plan − MARPOL 73/78 − P & A-manualer
(TSFS 2013:47)
200
Bilaga 23 d
Bilaga 23 d. Utbildning för certifikat för tjänstgöring på olje- och kemikalietankfartyg
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Bidra till en säker lasthantering på olje- och 4 timmar kemikalietankfartyg
Grundläggande kunskaper om tankfartyg
– Olika typer av olje- och kemikalietankfartyg – Allmän ordning och konstruktion
Grundläggande kunskaper om lasthantering
– Rörsystem och ventiler – Lastpumpar – Lastning och lossning – Tankrengöring och inertering
Grundläggande kunskaper om de fysikaliska egenskaperna hos olja och kemikalier
– Tryck och temperatur, inklusive sambandet mellan ångtryck och temperatur – Olika elektrostatiska uppladdningsegenskaper – Kemiska symboler Kunskap om och förståelse för tankfartygets säkerhetskultur och säkerhetsledning
Del B, Förebyggande arbete 4 timmar
Grundläggande kunskaper om de risker som är förknippade med verksamheten på ett tankfartyg, inklusive
– Hälsorisker – Miljörisker – Reaktivitetsrisker – Korrosionsrisker – Explosions- och brandrisker – Antändningskällor, inklusive elektrostatiska urladdningar – Risker med gifter – Läckande ånga och moln
201
Bilaga 23 d
Grundläggande kunskaper om riskkontroll
– Inertering, water padding, torkmedel och tekniker vid övervakning – Antistatiska åtgärder – Ventilation – Segregation – Lastinhibition – Betydelsen av lastkompabilitet – Kontroll av atmosfären – Gastest Förståelse av information på Material Safety Data Sheet (MSDS)
Del C, Tillämpa förebyggande hälso- och säkerhetsåtgärder 3 timmar
Funktion och korrekt användning av gasmätinstrument och liknande utrustning
Korrekt användning av skyddsutrustning och skyddsanordningar, inklusive
– Andningsapparat och tankevakueringsutrustning – Skyddskläder och skyddsutrustning – Återupplivningsballonger – Räddnings- och utrymningsutrustning
Grundläggande kunskaper om säkra arbetsmetoder och rutiner i
enlighet med lag och branschens riktlinjer och personlig säkerhet
ombord relevant för olje- och kemikalietankfartyg, inklusive
– Försiktighetsåtgärder vid inträde till slutna utrymmen – Försiktighetsåtgärder före och under reparations- och underhållsarbeten – Försiktighetsåtgärder vid varma och kalla arbeten – Elsäkerhet – Checklista för säkerheten fartyg/land Grundläggande kunskap om första hjälpen avseende Material Safety Data Sheet (MSDS)
202
Bilaga 23 d
Del D, Brandbekämpning 3 timmar
Genomföra brandbekämpning
– Tankfartygs brandorganisation och åtgärder som ska vidtas – Brandfaror kopplade till lasthantering och transport av farliga och skadliga vätskor i bulk – Brandskyddskomponenter som används för att släcka oljeeller kemikaliebrand – Användning av fast skumbrandsläckningssystem – Användning av transportabel skumbrandsläckningsutrustning – Användning av pulversläckningssystem – Grundläggande kunskaper om inneslutning av spill vid brandbekämpning
Del E, Svara på nödsituationer 3 timmar
Grundläggande kunskaper om nödsituationer, inklusive nödstopp
Del F, Vidta förebyggande åtgärder för att förhindra 3 timmar miljöskador till följd av utsläpp av olja och kemikalier
Grundläggande kunskaper om effekterna av föroreningar på människor och det marina livet. Grundläggande kunskaper i ombordförfaranden för att förebygga föroreningar
Grundläggande kunskaper i åtgärder som ska vidtas i händelse av spill, inklusive behovet av att
– Rapportera relevant information till ansvariga personer – Assistera vid inneslutning av spill ombord
(TSFS 2013:47)
203
Bilaga 23 e
Bilaga 23 e. Utbildning för certifikat för tjänstgöring på gastankfartyg
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Bidra till en säker lasthantering på gastankfartyg 4 timmar
Utformning och operativa egenskaper för gastankfartyg
Grundläggande kunskaper om gastankfartyg
– Olika typer av gastankfartyg – Allmän planering och konstruktion
Grundläggande kunskaper om lasthantering
– Rörsystem och ventiler – Lasthanteringsutrustning – Lastning, lossning och hantering under resa – Nödstoppssystem – Tankrengöring, metoder för att göra tanken gasfri och inertering
Grundläggande kunskaper om fysikaliska egenskaper av fly-
tande gaser, inklusive: – Egenskaper och karaktär – Tryck och temperatur, inklusive sambandet mellan ångtryck och temperatur – Olika elektrostatiska uppladdningsegenskaper – Kemiska symboler Kunskap om och förståelse för tankfartygets säkerhetskultur och säkerhetsledning
205
Bilaga 23 e
Del B, Förebyggande arbete 4 timmar
Grundläggande kunskaper om de risker som är förknippade
med verksamheten på ett tankfartyg, inklusive: – Hälsorisker – Miljörisker – Reaktivitetsrisker – Korrosionsrisker – Explosions- och brandrisker – Antändningskällor – Elektrostatiska urladdningar – Risker med gifter – Läckande ånga och moln – Extremt låga temperaturer – Risker vid tryck
Grundläggande kunskaper om riskkontroll
– Inertering, torkning och övervakningsteknik – Antistatiska åtgärder – Ventilation – Inhibering av last – Betydelsen av lastkompabilitet – Kontroll av atmosfären – Gastest Förståelse av information på Material Safety Data Sheet (MSDS)
206
Bilaga 23 e
Del C, Tillämpa åtgärder för hälsa och säkerhet 3 timmar
Funktion och korrekt användning av gasmätinstrument och liknande utrustning
– Andningsapparat och evakueringsutrustning – Skyddskläder och skyddsutrustning – Återupplivningsballonger – Räddnings- och utrymningsutrustning
Grundläggande kunskaper om säkra arbetsmetoder och rutiner, i enlighet med lag och råd från branschen och personlig
säkerhet ombord relevant för gastankfartyg, inklusive: – Försiktighetsåtgärder vid inträde till slutna utrymmen – Försiktighetsåtgärder före och under reparations- och underhållsarbeten – Försiktighetsåtgärder för varma och kalla arbeten – Elsäkerhet – Checklista för säkerheten fartyg/land Grundläggande kunskap om första hjälpen avseende Material Safety Data Sheet (MSDS)
Del D, Brandbekämpning 3 timmar
Genomföra brandbekämpning
– Tankfartygs brandorganisation och åtgärder som ska vidtas – Särskilda risker förknippade med godshantering och transport av flytande gaser i bulk – Brandskyddskomponenter som används för att släcka gasbränder – Användning av fasta skumbrandbekämpningssystem – Användning av portabel skumbrandbekämpning – Användning av fast pulversläckningssystem – Grundläggande kunskaper om inneslutning av spill vid brandbekämpning
Del E, Svara på nödsituationer 3 timmar
Grundläggande kunskaper om nödsituationer, inklusive nödstopp
207
Bilaga 23 e
Del F, Vidta förebyggande åtgärder för att förhindra 3 timmar miljöskador till följd av utsläpp av gas
Grundläggande kunskaper om effekterna av föroreningar på människor och det marina livet Grundläggande kunskaper i ombordförfaranden för att förebygga föroreningar
Grundläggande kunskaper i åtgärder som ska vidtas i händelse av spill, inklusive behovet av att
– Rapportera relevant information till ansvariga personer – Assistera vid inneslutning av spill ombord – Förhindra sprödbrott
(TSFS 2013:47)
208
Bilaga 24
Bilaga 24. Grundläggande tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och lärandemål.
1. Innehåll
Bränsle och bränslesystem
− Bränslen som omfattas av IGF-koden, inkluderat deras fysikaliska egenskaper och karaktär − Tryck och temperatur, inkluderat förhållandet mellan ångtryck och temperatur − Olika typer av bränslesystem inkluderat rörsystem, tankar och ventiler − Atmosfärisk, kryogen eller komprimerad lagring av bränsle − Bunkeroperationer och bunkringssystem − Farliga zoner och områden − Brandsäkerhetsplan − Övervakning, kontroll och säkerhetssystem − Tryckavlastningssystem − Övervakning och upptäckande av bränsleläckage
Risker associerat med fartygsoperation
− Hälsa och miljö − Reaktivitet, brännbarhet och explosion − Antändning − Korrosion − Elektrostatiska risker − Toxicitet − Gasläckage och gasmoln − Extremt låga temperaturer − Tryckförändringsrisker − Skillnader i bränslekvalitet
Riskkontroll
− Tömning, inertering, torkning och övervakning − Antistatiska åtgärder − Segregering
209
Bilaga 24
− Inhibering − Ventilation, atmosfärisk kontroll och gasmätning − Skydd mot kryogena skador − Säkerhetsdatablad − Korrekt användning av andningsapparat, skyddskläder, räddningsutrustning och andningsballonger
Säkra arbetsmetoder och rutiner
− Inträde till farliga utrymmen och zoner − Reparations- och underhållsarbeten − Kalla och heta arbeten − Nödsituationer och nödstopp − Första hjälpen med hänsyn till säkerhetsdatabladet
Brandteori
− Brandorganisation och brandåtgärder − Särskilda risker förknippat med bränslesystem och bränslehantering ombord − Brandbekämpningsmedel och metoder för att kontrollera och släcka bränder − Brandbekämpningssystem
Hantering av läckage, spill och ventilering av bränsle
− Rapportering, rutiner för åtgärd och skyddsutrustning
2. Lärandemål
Efter avslutad utbildning ska sjömannen 1. ha grundläggande kunskap om bränslesystem och bunkringsoperationer, 2. ha grundläggande kunskap om bränslets fysikaliska egenskaper och karaktär, 3. ha kunskap och förståelse om säkerhetskrav, 4. ha grundläggande kunskap om faror associerat med fartygets drift, 5. ha grundläggande kunskap om riskkontroll inklusive säkerhetsdatablad, 6. vara medveten om funktionen hos instrument för gasmätning, 7. ha grundläggande kunskap om säkra arbetsrutiner, 8. känna till relevanta brandrisker och brandbekämpningsmetoder, 9. ha grundläggande kunskap om åtgärder vid nödsituation 10. ha grundläggande kunskap om hantering av läckage, spill och ventilering av bränsle, och
210
Bilaga 24
11. ha kännedom om användandet av lämplig skyddsutrustning.
3. Skriftlig examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2017:101)
4. Fortbildningskurs
Utbildning kan efter godkännande bedrivas i form av en fortbildningskurs. En fortbildningskurs för grundläggande tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden ska uppfylla kraven enligt punkt 1, 2 och 3. För fortbildningskurs är inträdeskravet att sjömannen ska inneha ett tidigare certifikat för grundläggande tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden.
(TSFS 2020:90)
211
Bilaga 25
Bilaga 25. Avancerad tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGF-koden
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, lärandemål och praktiska övningar.
1. Innehåll
Förtrogenhet med de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos bränslen
− Kemisk struktur − Grundläggande fysikaliska lagar − Aggregationstillstånd − Bränslets densitet i vätske- och gasform. − Avkokning och förändring av sammansättning hos kryogeniska bränslen − Kompression och expansion av gaser − Kritiskt tryck och temperatur av gaser − Flampunkt, övre och nedre brandfarlig gräns och självantändningstemperatur − Mättat ångtryck och referenstemperatur − Dagg- och bubbelpunkten − Hydratisering − Förbränningsegenskaper: värmevärden − Metantal och knackning − Förorenande egenskaper − Olika egenskaper hos blandningar − Grundläggande termodynamiska lagar och diagram − Effekten av låg temperatur, inkluderat sprödbrott för flytande kryogeniska bränslen
Framdrivningssystem, maskineri och säkerhetsanordningar
− Driftprinciper för fartygets maskineri − Fartygets hjälpmaskineri − Kunskap om marintekniska termer
Konstruktion, system och utrustning
− Generellt arrangemang och konstruktion
213
Bilaga 25
− Bränslesystem för olika framdrivningsmotorer − Bränsletankar och val av material och isolering − Bränslepumpar och pumpanordningar, inkluderat hög- och lågtryckspumpar − Bränsleledningar, komponenter för rörexpansion, förångare, värmare och tryckuppbyggnadsenheter − System för temperaturövervakning − Nivåmätningssystem för bränsletank − Kontrollsystem för tanktryck − Upprätthållande av temperatur och tryck för kryogena bränsletankar − Kontroll av atmosfären i bränslesystem med hjälp av inert gas − System för att upptäcka brandfarliga och giftiga gaser inklusive flamskärmar − Nödstoppsystem för bränsle − Rutiner för att ta bränsletankar i och ur drift med hänsyn till inertering, nedkylning, initial fyllning, tryckkontroll, uppvärmning av bränsle och tömning
Planera och övervaka säker bunkring
− Användandet av all tillgänglig data rörande bunkring, lagring och säkring av bränsle − Kommunikation mellan fartyg − terminal, fartyg − fartyg − Bunkerrutiner mellan fartyg − land och fartyg − fartyg, nödrutiner och förhindrande av rollover − Mätningar och beräkningar av maximal fyllnadsmängd, kvantiteten ombord, minimum kvarvarande kvantitet ombord och bränsleförbrukning
Hantering av läckage, spill och ventilering av bränsle
− Föroreningar och dess påverkan på miljö och människa − Åtgärder vid ett eventuellt spill, läckage eller ventilering
Lagar och regler
− Relevanta bestämmelser i MARPOL, IMO-instrument, branschriktlinjer och hamnregler − IGF-koden och relaterade dokument
214
Bilaga 25
Riskkontroll
− Faror och åtgärder i samband med hantering av bränslesystem inkluderat brännbarhet, explosion, toxicitet, reaktivitet, korrosion, inertgas, elektrostatiska faror, trycksatta gaser, låga temperaturer och hälsorisker − Bränsledetekteringssystem, användning och kalibrering − Faror med avvikelser från relevanta regler och bestämmelser − Riskbedömning, riskanalys och säkerhetsplaner − Heta arbeten, slutna utrymmen och tankinträde
Säkra arbetsmetoder och rutiner
− Andningsapparat och evakueringsutrustning − Skyddskläder och skyddsutrustning − Andningsballonger − Räddnings- och utrymningsutrustning − Säkerhetsåtgärder före, under och efter reparations- och underhållsarbete av bränslesystemet − Regler och riktlinjer för säkra arbetsmetoder − Elsäkerhet enligt IEC 600079–17 − Checklistor − Första hjälpen med hänsyn till säkerhetsdatablad (SDS)
Brandteori
− Brandbekämpningsmetoder och utrustning − Upptäcka, kontrollera och släcka bränder
2. Lärandemål
Efter avslutad utbildning ska sjömannen 1. ha grundläggande kunskap och förståelse av relevant kemi och fysik med hänseende till bunkring och bränsle, 2. förstå information om bränslen som delges i säkerhetsdatablad, 3. ha kunskap om relevant fartygskonstruktion, system och utrustning, 4. ha kunskap om bränslesystem inklusive pumpar, 5. ha kunskap om säkra arbetsrutiner och checklistor för ta bränsletankar i och ur drift, 6. ha kunskap om planering och genomförande av säker bunkring, 7. ha kunskap om effekterna av förorening för människa och miljö samt kunskap om åtgärder vid utsläpp,
215
Bilaga 25
8. ha kunskap och förståelse av relevanta delar av MARPOL och andra tillämpliga regelverk, 9. ha kunskap om IGF-koden, 10. ha kunskap och förståelse för risker och åtgärder vid hantering av bränslesystem, 11. ha kännedom om användandet av lämplig skyddsutrustning, 12. ha kunskap om säkra arbetsmetoder och rutiner i enlighet med tilllämpliga regler och riktlinjer, och 13. ha kunskap om brandbekämpningsmetoder och utrustning
3. Praktiska övningar
Kursen ska innefatta praktiska bunkringsövningar i simulator eller realistisk miljö. Kursen ska även innefatta praktisk förevisning av gasmätare.
4. Skriftlig examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2017:101)
5. Fortbildningskurs
Utbildning kan efter godkännande bedrivas i form av en fortbildningskurs. En fortbildningskurs för avancerad tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGFkoden ska uppfylla kraven enligt punkt 1, 2, 3 och 4. För fortbildningskurs är inträdeskravet att sjömannen ska inneha ett tidigare certifikat för avancerad tjänstgöring på fartyg som omfattas av IGFkoden.
(TSFS 2020:90)
216
Bilaga 26
Bilaga 26. Svensk författningskunskap
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, lärandemål och examination.
1. Innehåll
Gällande författningar: – fartygssäkerhetslag (2003:364) och fartygssäkerhetsförordning (2003:438) – föreskrifter om tillsyn meddelade med stöd av 6 kap. 4 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) – sjömanslag (1973:282) – lag (1982:80) om anställningsskydd – mönstringsslag (1983:929) – förordning (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal – föreskrifter om utbildning och behörigheter för sjöpersonal meddelade med stöd av 1 kap. 9 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal – arbetsmiljölag (1977:1160) och arbetsmiljöförordning (1977:1166) – lag (1998:958) om vilotid för sjömän och förordning (1998:962) om vilotid för sjömän – bestämmelser om arbetsskador, sjukdom och försäkringar – lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg och förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg – föreskrifter om vakthållning meddelade med stöd av 4 kap. 17 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) – förordning (1990:717) om undersökning av olyckor – föreskrifter om rapportering av sjöolyckor och anmälan om sjöförklaring meddelade med stöd av 20 § sista stycket förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor – lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor
Övrigt: – förande av skeppsdagböcker – gällande avtal för sjöpersonal – anmälan om arbetsskada – information om läkarråd till fartyg (radio medical)
2. Lärandemål
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva svenska sjörättsliga författningar, 2. identifiera skillnaderna mellan svensk och internationell lagstiftning, 3. beskriva svenska arbetsmiljöregler, 4. lokalisera svar på frågeställningar i svensk sjörätt,
217
Bilaga 26
5. beskriva vilka uppgifter som förs in i en svensk skeppsdagbok, 6. beskriva rapporteringsförfarande vid sjöolyckor, 7. förklara svensk sjöräddningstjänst, och 8. beskriva svenska regler gällande förorening från fartyg.
3. Examination
Utbildningen ska examineras genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
218
Bilaga 27
Bilaga 27. Kvalitetshandbok – system för kvalitetsnormer för utbildningar
Kvalitetshandboken ska minst uppfylla nedan angivna krav.
1. Inledning
1.1 Omfattning och syfte
Utbildningsanordnaren ska beskriva kvalitetshandbokens syfte och vilka delar av verksamheten som omfattas av kraven i kvalitetshandboken.
1.2 Mål
Utbildningsanordnaren ska beskriva verksamhetens mål. Utbildningsanordnaren ska ha rutiner för att mäta och följa upp verksamhetens ställda mål.
2. Ledningens ansvar
2.1 Organisation
Utbildningsanordnaren ska beskriva verksamhetens organisation och dess struktur. Kapitlet ska också omfatta vilka roller som finns i verksamheten och dess ansvarsuppgifter.
2.2 Resurser
Utbildningsanordnaren ska beskriva vilka materiella resurser verksamheten har att tillgå. Materiella resurser innefattar minst lokaler, utbildnings – och undervisningsmaterial, säkerhets- och övningsutrustning, simulatorer och övningsfartyg.
2.3 Personella resurser
Utbildningsanordnaren ska beskriva vilka personella resurser som verksamheten har att tillgå. Utbildningsanordnaren ska implementera tydliga utbildningskrav för sin personal och beskriva rutiner som säkerställer att personalen är tillräckligt kvalificerad och innehar rätt kompetens för undervisningen enligt uppsatta kriterier.
Undervisande och övervakande personal ska – ha kännedom om utbildningsprogrammet och förståelse för de specifika utbildningsmålen för det särskilda slag av utbildning som ges, – vara kvalificerad för den uppgift som utbildningen gäller och – om utbildningen sker med hjälp av simulator – ha genomgått introduktionsutbildning om undervisningstekniker som omfattar användning av simulatorer och
219
Bilaga 27
– ha praktisk erfarenhet av den specifika simulatorn som används. Personal som utför kompetensbedömning ska – ha motsvarande kunskapsnivå och insikt i den kompetens som ska bedömas, – vara kvalificerad för den uppgift som bedömningen gäller, – ha fått tillräcklig orientering om bedömningsmetoder och bedömningsrutiner, – ha praktisk erfarenhet av bedömning och – om en bedömning inbegriper användning av simulatorer, ha tillgodogjort sig praktisk erfarenhet av bedömning på den särskilda typen av simulator under överinseende av och till en erfaren bedömares belåtenhet.
Utbildningsanordnaren ska även säkerställa att instruktörer, personal som utför kompetensbedömning och annan undervisande personal har pedagogisk erfarenhet eller annan erfarenhet av att undervisa.
2.4 Ansvarig för system för kvalitetsnormer
Utbildningsanordnaren ska utnämna en person till Kvalitetsansvarig som, oavsett annat ansvar, har ett definierat och dokumenterat ansvar för att – säkerställa att ett system för kvalitetsnormer upprättas och vidmakthålls enligt dessa riktlinjer, – till ledningen rapportera om hur systemet fungerar och därigenom skapa underlag för förbättringar av systemet och – hålla kontakt med Transportstyrelsen i frågor som rör systemet.
Utbildningsanordnaren ska även beskriva rutiner om hur verksamheten hanterar ett skifte av Kvalitetsansvarig och hur man meddelar Transportstyrelsen de nya kontaktuppgifterna. Utbildningsanordnaren måste säkerställa genom överlämning och introduktion att ersättaren är införstådd med kvalitetshandbokens innehåll och dess rutiner.
3. System för kvalitetsnormer
3.1 Systemdokumentations struktur
Utbildningsanordnaren ska beskriva kvalitetshandbokens struktur. Kvalitetshandboken ska minst omfatta strukturen i denna bilaga med angivna kapitel och underrubriker. Om särskilda skäl föreligger får handboken struktureras på annat sätt, men den ska då innehålla en korsreferens som visar sambandet med strukturen i bilagan.
220
Bilaga 27
3.2 Dokumentidentifikation
Utbildningsanordnaren ska beskriva hur det säkerställs att kvalitetshandboken, bilagor och relevanta dokument finns tillgängliga hos de rätta personerna vid rätt tidpunkt samt förhindra att ogiltiga eller föråldrade dokument och rutiner används av misstag.
3.3 Dokumentation
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner som säkerställer att alla rutiner och processer enligt kvalitetshandboken dokumenteras och bevaras för att verifiera att rutinerna efterlevs.
3.4 Arkivering
Utbildningsanordnaren ska beskriva hur verksamheten genomför och omhändertar arkiveringsrutiner. Arkiveringsrutinerna ska visa vilken dokumentation som ska arkiveras samt fastställa arkiveringstider. Minsta arkiveringstid är 5 år.
3.5 Ändringar
Utbildningsanordnaren ska beskriva hur verksamheten genomför och omhändertar ändringar i kvalitetshandboken. Rutinerna ska även beskriva hur förslag av ändringar omhändertas och hur ändringar godkänns innan de verkställs i kvalitetshandboken.
4. Förbättringar
4.1 Interna revisioner
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför och omhändertar interna revisioner och säkerställa att intern revision sker årligen. Interna revisioner ska säkerställa att verksamheten fungerar effektivt, uppnår ställda utbildningsmål och arbetar enligt fastställda rutiner och processer enligt kvalitetshandboken. Interna revisioner ska genomföras av person som inte är direkt involverad i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat och åtgärder från revision ska redovisas och återkopplas till verksamheten.
4.2 Ledningens genomgång
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför och omhändertar ledningens genomgång och säkerställa att ledningens genomgång sker årligen. Kvalitetsansvarig och personal direkt involverad i det systematiska kvalitetsarbetet ska granska att kvalitetshandbokens rutiner och innehåll fortfarande är aktuella och i enlighet med gällande krav. Resultat och åtgärder från ledningens genomgång ska redovisas och återkopplas till verksamheten.
221
Bilaga 27
4.3 Kursutvärderingar
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför och omhändertar kursutvärderingar efter avslutad kurs. Samtliga deltagare och undervisande personal ska ges möjlighet att utvärdera kursen. Utbildningsanorden ska arbeta för att ha en svarsfrekvens på minst 70 % per certifikatsgrundande kurs.
4.4 Avvikelser
Utbildningsanordnaren ska ha ett avvikelsesystem och beskriva verksamhetens rutiner för att identifiera, motta och omhänderta avvikelser. Utbildningsanordnaren ska meddela verksamheten och kursdeltagarna om möjligheten att rapportera in avvikelser och delge berörda parter åtgärderna. Varje avvikelse ska omfattas av en grundorsaksanalys om varför avvikelse inträffade och en redogörelse av åtgärder för att förhindra att avvikelsen uppkommer igen.
5. Intern utbildning
5.1 Introduktionsutbildning
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer introduktionsutbildning för sin personal, oavsett om personalen är visstidsanställd eller vikarie. All personal som utför aktiviteter som kan påverka kvalitén ska genomgå introduktionsutbildning. Detta innefattar minst administrativ personal, instruktörer, personal som utför kompetensbedömning och annan undervisande personal samt kvalitetsansvarig.
5.2 Kompetensutveckling
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten arbetar med att utveckla, utvärdera och förbättra kompetensen för sin personal, oavsett om personalen är visstidsanställd eller vikarie. All personal som utför aktiviteter som kan påverka kvalitén ska ges möjlighet till kompetensutveckling vid behov. Detta innefattar minst administrativ personal, instruktörer, personal som utför kompetensbedömning och annan undervisande personal samt kvalitetsansvarig.
6. Beredning
6.1 Intern planering
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer planering av kurser och kursverksamhet. Utbildningsanordnaren ska säkerställa att nödvändiga
222
Bilaga 27
personella, administrativa och materiella resurser finns tillgängliga innan kursstart.
6.2 Utveckling
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer utveckling av kurser och kursverksamheten. Utbildningsanordnaren ska årligen analysera ifall det föreligger utvecklingsbehov av verksamhetens kurser och undervisningsmaterial. Utbildningsinnehåll och tidsomfattning för kurserna får inte frångå beslutad kursplan eller kraven i respektive utbildningsbilaga.
6.3 Ansökan, antagning och registrering
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer ansökan, antagning och registrering av kursdeltagare. Utbildningsanordnaren ska säkerställa att kursdeltagarna uppfyller nödvändiga förutsättningar angående hälsa, kunskaper, färdigheter och andra tillämpliga antagnings- och inträdeskrav.
7. Genomförande
7.1 Lokaler och undervisningsmaterial
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer att lämpliga lokaler och rätt undervisningsmaterial finns tillgängliga vid kursstart.
7.2 Undervisning
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer att godkända kurser uppfyller kraven om utbildningsinnehåll och tidsomfattning enligt beslutad kursplan och gällande regelverk.
7.3 Användning av utrustning
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer att utbildningen bedrivs med rätt utrustning i enligt beslutad kursplan och gällande regelverk. Verksamheten ska även ha rutiner för utrustningen som säkerställer
223
Bilaga 27
ett säkert och effektivt handhavande, underhåll och kalibrering, lagring och hantering samt åtgärder vid förorening.
8. Kontroller
8.1 Prövning av kunskaper och färdigheter
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer kunskapskontroll och att kursdeltagaren uppnår kunskapskraven enligt beslutad kursplan och gällande regelverk.
8.2 Rapportering till Transportstyrelsen
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer att enbart godkända kursdeltagare rapporteras in till Transportstyrelsen.
9. Samverkan med extern part
9.1 och 9.2 gäller enbart för utbildningsanordnare som bedriver arbetsplatsförlagt lärande, fartygsförlagd utbildning och/eller undervisar ombord med hjälp av övningsfartyg.
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer att utbildning som delvis eller helt genomförs av extern part efterlever kraven i respektive utbildningsbilaga och verksamhetens egna beslutade kursplan. Utbildningsanordnaren ska även upprätta avtal med extern part för att säkerställa att kursdeltagarna får rätt utbildning enligt beslutad kursplan. Det är alltid den utbildningsanordnare som anlitar extern part som ansvarar för utbildningens innehåll och tidsomfattning samt registrering i Transportstyrelsens e-tjänst.
9.1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och fartygsförlagd utbildning (FFU)
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför och omhändertar APL och FFU. Utbildningsanordnaren ska även säkerställa utbildningsinnehåll och tidsomfattning för APL och FFU. Detta innefattar kontinuerlig kontakt med kursdeltagare och handledare ombord på praktikfartygen. Det är alltid utbildningsanordnaren som ansvarar för utbildningens innehåll och tidsomfattning på arbetsförlagt lärande och fartygsförlagd utbildning.
224
Bilaga 27
9.2 Övningsfartyg
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför och omhändertar utbildning ombord på övningsfartyg.
10. Simulatorer
Utbildningsanordnaren ska beskriva rutiner för hur verksamheten genomför, omhändertar och säkerställer att kraven i bilaga 27 a simulatorstandarder och bedömningskriterier efterlevs och implementeras i simulatorundervisning.
(TSFS 2026:17)
225
Bilaga 27 a
Bilaga 27 a. Simulatorstandarder och bedömningskriterier
Simulatorer som används i utbildningssyfte ska minst uppfylla nedan angivna krav.
Simulatorstandarder i utbildning
Simulator som används i utbildning ska
– vara lämplig för aktuella övningar och utbildningsmål – kunna simulera aktuell fartygsutrustnings operativa funktioner på en realistisk nivå lämplig för lärandemålen, och omfatta utrustningens möjligheter och begränsningar – fungera på ett realistiskt vis i syfte att eleven ska kunna förvärva färdigheter i enlighet med utbildningsmålen – kunna tillhandahålla en simulerad miljö under kontrollerade former med olika scenarier inklusive nödsituationer samt farliga eller ovanliga situationer relevanta till utbildningsmålen – tillhandahålla ett gränssnitt där eleven och instruktören kan interagera med utrustning och den simulerade miljön – tillhandahålla möjlighet för instruktör att kontrollera, övervaka och spela in simulatorövningar
Simulatorstandarder för kompetensbedömning
Simulator som används för bedömning av kompetens ska
– kunna möjliggöra att verifikation av aktuella lärandemål uppfylls – kunna simulera aktuell fartygsutrustnings operativa funktioner på en realistisk nivå lämplig för utbildningsmålen, och omfatta utrustningens möjligheter och begränsningar – fungera på ett realistiskt vis i syfte att eleven ska kunna förvärva färdigheter i enlighet med lärandemålen – kunna tillhandahålla en simulerad miljö under kontrollerade former med olika scenarier inklusive nödsituationer samt farliga eller ovanliga situationer relevanta till lärandemålen – tillhandahålla ett gränssnitt där eleven kan interagera med utrustning och den simulerade miljön – tillhandahålla möjlighet för instruktör att kontrollera, övervaka och spela in simulatorövningar
Radarsimulering
Radarsimulator ska kunna
– tillhandahålla relative motion (RM) och true motion (TM) – utforma väder, tidvattenströmmar, strömmar, skuggsektorer, falska ekon, kustlinjer, navigationsbojar och search and rescue transponder (SART)
227
Bilaga 27 a
– tillhandahålla realtidsmiljö med minst två egna fartygsstationer med möjlighet att ändra fartygens fart och kurs, inkluderat parametrar för minst 20 fartyg som radarmål och lämpliga kommunikationsfaciliteter
ARPA-simulator ska kunna
– manuell och automatisk radarplottning – visa historik på plottade radarmål – utesluta områden för automatisk radarplotting (exclusion areas) – visa vektor eller grafik, tidsskala och datadisplay – simulera provmanöver (trial manoeuvres)
Simulatorövningar
Vid utbildning med simulator ska instruktören tillse att
– eleverna är tillräckligt briefade om utbildningsmålen och övningsuppgifterna samt ge tillräcklig tid för planering – eleverna har tillräckligt med tid att bli förtrogna med simulatorn och utrustningen innan simulatorövningarna börjar – eleverna får vägledning och lämpliga övningar i förhållande till deras kunskapsnivå och aktuella utbildningsmål – simulatorövningarna övervakas och utvärderas på ett effektivt sätt – en effektiv debriefing genomförs för att säkerställa att eleverna uppnått utbildningsmålen – eleverna uppmanas att vara aktivt delaktiga vid debriefing – simulatorövningarna är konstruerade och testade för att säkerställa att de är lämpliga i förhållande till de aktuella utbildningsmålen
Vid examinering med simulator ska instruktören tillse att
– prestationskraven är tydliga och tillgängliga för eleverna – bedömningskriterierna är fastställda och tydliga – eleverna är införstådda med vilka uppgifter och färdigheter som ska bedömas och utvärderas – bedömning omfattar elevens beteende beträffande allmänna operativa fartygsrutiner och samspelet med andra elever under övning – poängsättnings- eller betygsmetoder för att bedöma färdigheter används med försiktighet tills färdigheterna är validerade – det främsta bedömningskriteriet är att eleverna visar förmåga att utföra aktuella uppgifter på ett säkert och effektivt sätt
(TSFS 2026:17)
228
Bilaga 28
Bilaga 28. Utbildning för den utbildningsansvarige i land
En utbildning för den utbildningsansvarige i land ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, STCW-konventionen 2 timmar
Introduktion till STCW-konventionen Allmänna krav på instruktörer ombord
Del B, Utbildningsprogram 4 timmar
Struktur och innehåll i utbildningsprogrammen, såväl högskola som sjöfartsprogram Syfte och mål med utbildningsprogrammen
Del C, Utbildningsjournaler 4 timmar
Introduktion till journalen Tillämpning av journalen Verifikation av journalen
Del D, Utbildning ombord 22 timmar
Syftet med den arbetsplatsförlagda utbildningen Organisation av den arbetsplatsförlagda utbildningen Instruktionsteknik Problematik med utbildning och elevplacering på fartyg med mångkulturell besättning Utbildning av den egna handledaren
Del E, Ansvarsfrågor 4 timmar
Ansvarsförhållandet skola–rederi–fartyg Elevens skyldigheter Försäkringsskydd
229
Bilaga 29
Bilaga 29. Maskintekniskt påbyggnadsblock om 10,5 högskolepoäng
Ett maskintekniskt påbyggnadsblock för maskinbefäl för traditionsfartyg om 10,5 högskolepoäng (hp) ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Driftteknik 3,0 hp
Regler och principer för vakthållning i maskin Maskindagboken System och komponenter Simulatorövningar
Maskinteknik 7,5 hp
Ventilationsanläggningar
Ventilation och luftkonditionering, system och komponenter Driftegenskaper
Förbränningsteknik
Luft- och rökgasmängder, koldioxid- och syrehalter i rökgaser Skadliga substanser i rökgaser
Förbränningsmotoranläggningar
Kolvmotorers idealprocesser Kolvmotorers verkningsgrad och förluster Kolvmotorers konstruktion, funktion och driftegenskaper Kolvmotoranläggningar, systemuppbyggnad, komponenter och driftegenskaper Tekniska mätningar i samband med drift och underhåll Värmebalans för motor och system Överladdningsaggregat Olika sätt att höja maskinanläggningars totalverkningsgrad
Värmeanläggningar
Pannors och brännares funktion och driftegenskaper Systemuppbyggnad, komponenter och driftegenskaper
Kompressorer och kylanläggningar
Kompressortyper, funktion och driftegenskaper Olika principer för kylsystems uppbyggnad Funktion och drift av kylsystem och däri ingående komponenter Köldmedier Läcksökning
231
Bilaga 29
Fartygs framdrivning
Fasta och ställbara propellrar, dysor, axlar, lager, hylsor, växlar och kopplingar Samband mellan fart, varvtal, effekt och bränsleförbrukning
232
Bilaga 30
Bilaga 30. Ångtekniskt påbyggnadsblock om 10,5 högskolepoäng
Ett ångtekniskt påbyggnadsblock för maskinbefäl klass VIII om 10,5 högskolepoäng (hp) ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Maskinteknik 3,0 hp
Kolvångmaskiners uppbyggnad och verkningssätt
Armaturer
Ventiler Säkerhetsutrustning
Hjälpmaskineri
Pumpar Strålpumpar Luftpumpar Fläktar Reglerutrustning Manöverutrustning Kondensor
Maskinelement
Lager Axelledningar Ångledningar, koppar Packningsmaterial Smörjoljor
Ångteknik 1,5 hp
Ångans egenskaper vid olika tillstånd Introduktion av Mollierdiagram Ångsystem
Pannor 3,0 hp
Skotska pannans konstruktion Brännarutrustning Bränslen och eldningsteknik Fläktsystem Armaturer Säkerhetsanordningar Matarvattenkemi
233
Bilaga 30
Korrosion Vattensystem Torrkokning Olja i pannan Tillståndskontroll och konservering Underhåll av manluckor Reparationsmetoder av läckage Gällande svenska bestämmelser
Säkerhet 3,0 hp
Arbetslagstiftning
Gällande svensk arbetslagstiftning Gällande förordning om behörigheter för sjöpersonal Gällande svensk sjöarbetslagstiftning 6 kap. sjölagen (1994:1009) Sjömansrulla
Arbetsmiljö och den marina miljön
Safety Management System (SMS) Säkerhets- och miljöskyddspolicy Gällande svenska och internationella arbetsmiljöbestämmelser Fysiska och kemiska risker Arbetsskyddsorganisation Personlig skyddsutrustning Den marina miljön
Brandskydd
Grundläggande brandkunskap Antändning och antändningskällor Brännbara ämnen, brandrisker och spridning av brand Klassificering av bränder och släckmedel Brandbekämpningsutrustning: brandlarmsystem, fast installerade brandbekämpningssystem, portabel brandbekämpningsutrustning inkl. släckutrustning, pumpar samt räddningsutrustning, personlig skyddsutrustning och kommunikationsutrustning Underhåll av brandbekämpningssystem och utrustning Brandskyddsorganisationen ombord Beredskapsplaner Sammansättning och fördelning av personal till brandskyddsgrupper Organisation och genomförande av brandövningar Placering av brandskyddsutrustning och nödutgångar (Safety Plan) Kontroll av bränsle- och elsystem Risker vid brandbekämpning Omhändertagande och övervakning av skadade personer
234
Bilaga 30
Gällande svenska bestämmelser
Överlevnadsteknik och räddningsutrustning
Olika typer av räddningsutrustning ombord Konstruktion och utrustning av livbåtar, livflottar Orientering om radioutrustning i räddningsfarkoster Sjösättningsanordningar för livbåtar, livflottar Åtgärder efter övergivande av fartyg Placering av livräddningsutrustning ombord Underhåll av räddningsutrustning Organisation och genomförande av livbåtsövningar Överlevnadsteknik, inkl. vikten av övningar, personlig skyddsutrustning, beredskapen inför nödsituationer, åtgärder som ska vidtas vid livbåtslarm, åtgärder som ska vidtas inför övergivande av fartyget, åtgärder som ska vidtas om man har hamnat i vattnet, åtgärder som ska vidtas i räddningsfarkost samt de huvudsakliga risker som överlevande kan utsättas för Praktiska övningar med personlig skyddsutrustning, räddningsfarkoster Gällande svenska bestämmelser
Hälso- och sjukvård
ABC första hjälpen, enligt 12 kap. 4 b §
(TSFS 2026:17)
235
Bilaga 31
Bilaga 31. Utbildning till maskinbefäl för traditionsfartyg om 16,5 högskolepoäng
En utbildning till maskinbefäl för traditionsfartyg om 16,5 högskolepoäng (hp) ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Brandskydd (advanced) 4,0 hp
Grundläggande brandkunskap Antändning och antändningskällor Brännbara ämnen, brandrisker och spridning av brand Brandförebyggande konstruktionsprinciper för fartyg Klassificering av bränder och släckmedel Brandbekämpningsutrustning; brandlarmsystem, fast installerade brandbekämpningssystem, portabel brandbekämpningsutrustning inkl. släckutrustning, pumpar samt räddningsutrustning, personlig skyddsutrustning och kommunikationsutrustning Underhåll av brandbekämpningssystem och brandbekämpningsutrustning Brandskyddsorganisationen ombord Räddningsledarteknik Beredskapsplaner Sammansättning och fördelning av personal till brandskyddsgrupper Organisation och genomförande av brandövningar Placering av brandskyddsutrustning och nödutgångar (Safety Plan) Brandbekämpningsoperationer till sjöss och i hamn med tyngdpunkt på organisation, taktik och ordergivning Effekten på fartygs stabilitet vid användning av vatten som släckmedel, säkerhets och korrigerande åtgärder Kommunikation och koordination under brandbekämpningsoperationer Ventilationskontroll Kontroll av bränsle- och elsystem Risker vid brandbekämpning Bränder som involverar farligt gods Brandskyddsåtgärder och risker förbundna med förvaring och hantering av ämnen Omhändertagande och övervakning av skadade personer Procedurer för koordinering med räddningstjänst i land Undersökningar och upprättande av rapporter gällande incidenter involverande brand Restvärdesuppskattning Praktiska övningar med brandbekämpningsutrustning och personlig skyddsutrustning inkl. andningsskydd och kemskydd Gällande svenska och internationella bestämmelser
237
Bilaga 31
Rapporter
Elteknik 4,0 hp
Likströmslära. Grundbegrepp, spänningsfall, kortslutning, effekt och energi, mätinstrument och mätmetoder Växelströmslära. Grundbegrepp för enfas och trefas, effekt och energi, faskompensering Elproduktion och distribution. Elsystemet ombord, synkrongeneratorn, fasning, asynkronmotorn, startapparater, huvudeltavla, motorskydd, säkringar och ledningsdimensionering Schemaläsning, felsökning och montageövningar
Maskinteknik 6,5 hp
Rörsystem
Driftegenskaper hos olika typer av armatur såsom ventiler, silar, flödesmätare, sanitetsutrustning etc. Korrosion och erosion vid olämpliga materialval och strömningshastigheter
Pumpar och fläktar
Olika typer av pumpar och fläktar, deras uppbyggnad och funktion Driftegenskaper, karakteristikor, kavitation, bullerproblem
Värmelära
Värmeöverföring inom och mellan olika medier Olika typer av värmeväxlare och deras driftegenskaper
Termodynamik
Termodynamikens första och andra huvudsats i teori och tillämpningar Tillståndsförändringar hos gaser Cirkelprocesser
Hydraulik
Hydraulikens grunder med enkla beräkningar Förekommande komponenter med ritningssymboler och deras uppgifter i respektive system Slutna och öppna system med konventionell och proportionalstyrning Uppkoppling och felsökning av olika system Genomgång av hydraulsystem från olika fartyg Val av hydraulolja ur teknisk och miljösynpunkt Val och placering av filterutrustning Underhåll av hydraulanläggningar
Underhållsteknik 2,0 hp
Driv- och smörjmedel
238
Bilaga 31
Dieseloljor och smörjoljor, analyser och resultatutvärdering Separeringsteknik Grundläggande tribologi Användning av syntetiska smörjmedel
Tillståndskontroll
Instrument och utrustningar för tillståndskontroll Praktiska tillämpningar Korrosion och vibrationer
Underhållsplanering
Grundläggande principer för underhållets planering Underhållets betydelse för driftsekonomi och driftsäkerhet Avvägning mellan förebyggande och avhjälpande underhåll
239
Bilaga 31 a
Bilaga 31 a. Utbildning för styrman TF70 (segelfartyg)
Utbildningens innehåll och omfattning
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på omfattning och innehåll.
Utbildningens innehåll och omfattning
Arbetslagstiftning, arbetsmiljö och den marina miljön 1,5 hp
Arbetslagstiftning
– Nationell arbetslagstiftning – Introduktion till ILO Maritime Labour Conventions and Recommendations – Förordningen om behörigheter för sjöpersonal – Nationell sjöarbetslagstiftning, inkl. sjömanslagen och vilotidslagen – Fartygssäkerhetslagen, mönstringslagen och mönstringsförordningen – Sjölagen, kap 6., om befälhavare – Sjömansrulla
Arbetsmiljö och den marina miljön
– Safety Management System (SMS), fördelar och syfte – Säkerhets- och miljöskyddspolicy – Nationella och internationella arbetsmiljöbestämmelser för tillämpning ombord – Fysiska och kemiska risker inkl. hygieniska gränsvärden – Arbetsskyddsorganisation, skyddsombud, rapporter – Personlig skyddsutrustning inkl. skyddsutrustning på fartyg som transporterar farligt gods – Den marina miljön, effekter av oljeutsläpp och utsläpp av andra skadliga ämnen – Internationella och nationella konventioner och bestämmelser – Emergency Procedures for Ships Carrying Dangerous Goods (EmS) – Arbetsmiljölagen samt arbetsmiljöförordningen – Tillämpliga delar av fartygssäkerhetslagen – Personlig säkerhet vid tillträde av slutna utrymmen
241
Bilaga 31 a
Maritim engelska 1,5 hp
Muntlig språkfärdighet
– Samtalsträning inom lämpliga ämnesområden med avsikt att konsolidera den engelska marina och tekniska vokabulären (IMO Standard Marine Communication Phrases) – Dialoger uppbyggda kring ämnesområden relaterade till typiska situationer ombord inklusive samtal med lotsar och VHF-kommunikation.
Navigation och meteorologi 5 hp
Navigation
– Grundläggande definitioner – Introduktion till geodesi och sjömätning – Sjökortet; produktion, geodetiska datum, projektioner, skala, utnyttjande och tillförlitlighet – Symboler och förkortningar i sjökort – Nautiska publikationer, inkl. seglingsbeskrivningar, NtM, UfS, fyrlistor, relevanta Lists of Radio Signals – Rättning av sjökort och nautiska publikationer – Navigeringshjälpmedel, inkl. fyrar, bojar, sjömärken och utprickningssystem – Kurs och bäring, korrektioner för missvisning och deviation – Bestämning av fartygets position med hjälp av landmärken, fyrar, sjömärken, bojar och genom död räkning med hänsyn till vind, ström och uppskattad fart – Praktiskt sjökortsarbete
Meteorologi
– Atmosfären – De meteorologiska grundelementen, inkl. lufttryck, temperatur, fuktighet och vind – Den generella cirkulationen i atmosfären – Luftmassor och fronter – Cykloner och anticykloner – Moln; uppkomst, olika typer och molnobservationer – Väderrapporter, analyser och prognoser
Tidvatten
– Tidvatten och tidvattenströmmar, inkl. krafter som ger upphov till tidvatten, spring och neap tidvatten, typer av tidvatten, tidvattencykler, tidvattenhöjder och strömmar – Tidvattentabeller – Strömatlas
242
Bilaga 31 a
Sjövägsregler 3 hp
– – De internationella sjövägsreglerna, inkl. syfte, omfattning och tillämpning – Nationella sjötrafikföreskrifter – Studie av sjöolyckor med tillämpning av sjövägsreglerna
Radar 3 hp
– Internationella och nationella utrustningskrav – Grundläggande principer – Radarvågors utbredning, inkl. refraktion i standardatmosfären, superrefraktion, subrefraktion, ducting, områden där ducting förekommer, difraktion, dämpning och egenskaper hos radarmål – Faktorer som påverkar radarupptäckt, inkl. frekvens, effekt, pulslängd, pulsfrekvens, strålbredd, antennens rotationshastighet, sidolobsekon, nederbörd och sjöreflexer – Radarmåls egenskaper, inkl. höjd, storlek, aspekt, form, ytstruktur och material – Faktorer som kan medföra felaktig tolkning av radarbilden, inkl. felaktig stävmarkering, begränsningar i avstånds och bäringsdiskrimination, parallaxfel, stabilisering av radarbilden – Radarutrustnings standard prestanda – Relativ och sann bild – Funktionskontroller och justering, inställning av radarbilden – Mätning av avstånd och bäring – Radarutrustnings standard prestanda – Relativ och sann bild – Funktionskontroller och justering, inställning av radarbilden – Mätning av avstånd och bäring – Manuell plotting, inkl. den relativa och sanna plottingtriangeln, plottingpapper, bestämning av avstånd och bäring, kurs och fart hos målfartyg, tid och avstånd för närmaste passageavstånd för korsande, mötande och upphinnande fartyg, stabilisering av radarbilden, identifiering av kritiska mål och upptäckt av andra fartygs kurs och fartändringar samt bestämning av resultatet av eget fartygs kurs och/ eller fartändring – Relationen mellan de internationella sjövägsreglerna och användningen av radar – Positionsbestämning med hjälp av radar – Användning av ”Parallel Indexingteknik” vid navigering med hjälp av radar – Hjälpmedel vid radarnavigering, inkl. RACON och efterbelysningseffekter – SART – Simulatorövningar – tillämpad radaranvändning
243
Bilaga 31 a
Navigeringsinstrument och system 1,5 hp
Navigeringsinstruments funktion, prestanda, tillämpning samt fel och brister – Magnetkompass – Gyrokompass och kringutrustning – Autopilot – Loggar – Ekolod – GPS – AIS – ECDIS
Grundläggande bryggtjänst 2 hp
Bryggtjänst – Tillämpliga nationella och internationella bestämmelser och principer rörande säkerheten vid fartygs framförande inkl. vakthållning på bryggan till sjöss och till ankars – Fallstudier – Skeppsdagboken – Vakthållningsrutiner inkl. checklistor – Utkik och rorsman, uppgifter och instruktioner – Ordergivning; roder, styrnings och maskinorder – Omkoppling från manuell styrning till automatik och vice versa – Trafiksepareringssystem – Simulatorövningar omfattande; vakthållningsprocedurer, användning av radar, ARPA och ECDIS. Tillämpning av sjövägsreglerna och trafiksepareringssystem, avlämning och övertagande av vakt, navigering med lots ombord – Tillämpning av tillbudsrapporteringssystem – Incidentrapporteringssystem Insjö – VTS och andra tillämpliga rapporteringssystem
(TSFS 2012:24)
244
Bilaga 32
Bilaga 32. Grundläggande säkerhetsutbildning inre fart utan utökat brandskydd
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination och fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Del A, Överlevnadsteknik 8 timmar
– Nödsituationer som kan uppstå ombord – Livräddningsutrustning ombord – Livflottsutrustning – Personlig livräddningsutrustning – Värdet av utbildning, träning och övningar – Skyddskläder och skyddsutrustning – Behovet att vara förberedd vid nödsituationer – Åtgärder som ska vidtas vid bemanning av livräddningsstationerna – Åtgärder som ska vidtas vid övergivande av fartyg – Åtgärder som ska vidtas när man hamnat i vattnet – Åtgärder som ska vidtas ombord på en livflotte – Huvudsakliga risker för överlevande
Del B1, Brandskydd, teori – allmän del 5 timmar
Förebyggande brandförsvar
– Brandtyper och bränders uppkomst – Brännbara ämnen – Brandspridning, strålning, strömning och ledning – Avsiktlig antändning och vårdslöshet – Självantändning och kemisk tändning – Heta ytor och antändning genom mekaniskt arbete
Brandlarm
– Uppbyggnad och funktion inklusive rök-, värme- och flamdetektorer
Släckmetoder och släckmedel i mobila och fasta anläggningar
– Kylning, kvävning, inhibition och lämpning – Vatten, lättvatten, pulver, gasformiga släckmedel och lätt-, mellan- och tungskum samt filmbildande skum
Brandventilation
– Tekniker för brandventilation – Rökutsugsystem – Rökventilatorer (över- och undertrycksventilation)
245
Bilaga 32
Del B2, Brandskydd, teori – fartygsdel 2 timmar
Inbyggt brandskydd
– Materialprovning och brandisolering – Klass- och zonindelning – Ventilationssystem
Fasta släcksystem
– Brandpostsystem – Koldioxidsystem och CO2 i kökstrummor – Vattenspridningssystem – Evakueringsskydd – Pulversläckning vid pannor
Mobil släckutrustning
– Handbrandsläckare – Brandslangar och munstycken – Brandstationer inkluderat utrustning och personlig skyddsutrustning
Brandsäkerhetsorganisationen
– Vikten av en brandsäkerhetsorganisation och dess uppbyggnad – Brand- och säkerhetsplaner – Symboler
Del B3, Praktiska släckövningar med handbrandsläckare
2 timmar
– Släckmetoder och släckmedel
Del C, Första hjälpen 4 timmar
– Bedöma olycksplats och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet
Omedelbara åtgärder och behandling vid olycka
– olika tekniker vid återupplivningsförsök – kontroll och stoppande av blödning – metoder vid chock – bränn- och skållningsskador, inkluderat skador orsakat av elektricitet – första hjälpen-utrustning och förbandsmaterial – transport av skadade
Del D, Personlig säkerhet och socialt ansvar, teori 5 timmar
Rutiner vid nödsituationer
– Kunskap om beredskapsplaner för nödsituation
246
Bilaga 32
– Nödsignaler och särskilda uppgifter som tilldelas besättningsmedlemmar i mönstringslistan och mönstringsstationerna. – Åtgärder vid nödsituation, inkluderat brand, kollision, förlisning och vatteninträngning – Åtgärder vid olika nödsignaler – Utrymningsvägar – Intern kommunikation – Larmsystem
Marina miljön
– Sjöfartens påverkan på den marina miljön och effekterna av drifts- och oavsiktlig förorening – Miljöskyddsåtgärder – Marina miljöns komplexitet och mångfald
Arbets- och säkerhetsrutiner
– Vikten och nödvändigheten av att upprätthålla en hög nivå på arbetsskyddet och använda tillgänglig skyddsutrustning – Försiktighetsåtgärder vid beträdande av stängda utrymmen
Kommunikation ombord
– Principer för en effektiv kommunikation mellan individer och grupper och eventuella hinder – Förmågan att skapa och upprätthålla en effektiv kommunikation
Sociala relationer ombord
– Vikten av att upprätthålla goda mänskliga förhållanden och arbetsförhållanden ombord – Grundläggande principer och praxis för lagarbete inkluderat konflikthantering – Socialt ansvar, anställningsförhållanden, individuella rättigheter och skyldigheter samt farorna med narkotika- och alkoholmissbruk
Utmattning
– Vikten av att få nödvändig vila – Utmattning och effekterna av sömn, schema, schemaförändringar och dygnsrytm – Fysiska stressfaktorer och dess effekter på trötthet och utmattning – Miljöpåverkande faktorer i och utanför fartyget och dess effekter på trötthet och utmattning
Förebygga och hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella
trakasserier och övergrepp
– Våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp inklusive
247
Bilaga 32
– förebyggande åtgärder – dess långsiktiga skador för den enskilde, och – konsekvenserna för offer, förövare, betraktare, redaren och dess effekter på den enskildes hälsa och välbefinnande samt fartygets säkerhet, – Faktorer som kan leda till våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp: – Maktmissbruk – Diskriminering – Stress – Isolering – Utmattning – Droger och alkohol – Identifiering av våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp – Åtgärder att vidta för att förebygga, ingripa och rapportera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp
2. Lärandemål
Del A,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av flytväst, 2. korrekt användning av överlevnadsdräkt, 3. säkert hopp från höjd i vatten med flytväst och överlevnadsdräkt, 4. vändning av livflotte i vatten med flytväst på sig, 5. förmåga att simma med flytväst och överlevnadsdräkt, 6. förmåga att flyta med enbart överlevnadsdräkt, 7. ombordstigning i livflotte från fartyg och från vattnet med överlevnadsdräkt och flytväst, 8. användning av dragg eller drivankare från livflotte, 9. korrekt användning av livflottens nödutrustning, och 10. korrekt användning av kommunikationsutrustning, radarreflektor och pyroteknik.
Del B 1,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. ge exempel på förebyggande brandförsvar, 2. identifiera olika brandlarm, 3. ange olika släckmetoder, 4. lista släckmedel, mobila och fasta anläggningar och tillhörande släcktekniker,
248
Bilaga 32
5. beskriva hur brandventilation fungerar,
Del B 2,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. nämna olika typer av inbyggt brandskydd, 2. nämna olika typer av fasta släcksystem, 3. nämna olika typer av transportabel släckutrustning, och 4. beskriva en brandsäkerhetsorganisation och dess uppbyggnad.
Del B 3
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av olika typer av handbrandssläckare 2. förmåga att släcka mindre bränder
Del C,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. tillämpa bedömning av olycksplats och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet, och 2. tillämpa omedelbara åtgärder vid olycka.
Del D,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva rutiner vid nödsituationer, 2. beskriva sjöfartens påverkan på den marina miljön och miljöskyddsåtgärder, 3. beskriva ett fartygs säkerhets- och arbetsrutiner, 4. beskriva korrekt kommunikation ombord, 5. förklara vad sociala relationer ombord innebär, 6. lista faktorer som påverkar risk för utmattning ombord 7. ge exempel på åtgärder och faktorer för att identifiera, förebygga och hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp, 8. ge exempel på åtgärder och faktorer för att förebygga våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp, och 9. ge exempel på åtgärder och faktorer för att hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp.
3. Examination
Del B 1, del B 2 och del D ska examineras genom skriftlig tentamen. Tid för skriftlig tentamen ingår inte i de angivna timmarna. Del A, del B 3 och del C ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen.
249
Bilaga 32
Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Fördelning av tid och resurser
Del B 3 får inte genomföras som distansstudier. Del B 1, del B 2 och del D får genomföras som distansstudier. Del A och del C får genomföras med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel. Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2026:17)
250
Bilaga 32 a
Bilaga 32 a. Grundläggande säkerhetsutbildning inre fart med utökat brandskydd
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll, omfattning, lärandemål, examination och fördelning av tid och resurser.
1. Innehåll
Del A, Överlevnadsteknik 8 timmar
– Nödsituationer som kan uppstå ombord – Livräddningsutrustning ombord – Livflottsutrustning – Personlig livräddningsutrustning – Värdet av utbildning, träning och övningar – Skyddskläder och skyddsutrustning – Behovet att vara förberedd vid nödsituationer – Åtgärder som ska vidtas vid bemanning av livräddningsstationerna – Åtgärder som ska vidtas vid övergivande av fartyg – Åtgärder som ska vidtas när man hamnat i vattnet – Åtgärder som ska vidtas ombord på en livflotte – Huvudsakliga risker för överlevande
Del B1, Brandskydd, teori – allmän del 5 timmar
Förebyggande brandförsvar
– Brandtyper och bränders uppkomst – Brännbara ämnen – Brandspridning, strålning, strömning och ledning – Avsiktlig antändning och vårdslöshet – Självantändning och kemisk tändning – Heta ytor och antändning genom mekaniskt arbete
Brandlarm
– Uppbyggnad och funktion inklusive rök-, värme- och flamdetektorer
Släckmetoder och släckmedel i mobila och fasta anläggningar
– Kylning, kvävning, inhibition och lämpning – Vatten, lättvatten, pulver, gasformiga släckmedel och lätt-, mellan- och tungskum samt filmbildande skum
Brandventilation
– Tekniker för brandventilation – Rökutsugsystem – Rökventilatorer (över- och undertrycksventilation)
251
Bilaga 32 a
Del B2, Brandskydd, teori – fartygsdel 2 timmar
Inbyggt brandskydd
– Materialprovning och brandisolering – Klass- och zonindelning – Ventilationssystem
Fasta släcksystem
– Brandpostsystem – Koldioxidsystem och CO2 i kökstrummor – Vattenspridningssystem – Evakueringsskydd – Pulversläckning vid pannor
Mobil släckutrustning
– Handbrandsläckare – Brandslangar och munstycken – Brandstationer inkluderat utrustning och personlig skyddsutrustning
Brandsäkerhetsorganisationen
– Vikten av en brandsäkerhetsorganisation och dess uppbyggnad – Brand- och säkerhetsplaner – Symboler
Del B3, Praktiska släckövningar med handbrandsläckare
2 timmar
– Släckmetoder och släckmedel
Del B4, Brandskydd teori utökad del 3 timmar
Kemskydd och andningsskydd
– Personligt kemskydd och sanering av utrustning – Andningsapparatens konstruktion och funktion, inkluderat riskerna vid användning – Säkerhetsbestämmelser
Sökteknik rökdykning
– Grundläggande sökteknik
Del B5, Praktisk släck- och rökövningar utökad del 8 timmar
– Släckmetoder och släckmedel – Släckövningar i rök och värme i realistisk fartygsmiljö – Sök- och räddningsövningar i rökfylld realistisk fartygsmiljö
252
Bilaga 32 a
Del C, Första hjälpen 4 timmar
– Bedöma olycksplats och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet
Omedelbara åtgärder och behandling vid olycka
– olika tekniker vid återupplivningsförsök – kontroll och stoppande av blödning – metoder vid chock – bränn- och skållningsskador, inkluderat skador orsakat av elektricitet – första hjälpen-utrustning och förbandsmaterial – transport av skadade
Del D, Personlig säkerhet och socialt ansvar, teori 5 timmar
Rutiner vid nödsituationer
– Kunskap om beredskapsplaner för nödsituation – Nödsignaler och särskilda uppgifter som tilldelas besättningsmedlemmar i mönstringslistan och mönstringsstationerna. – Åtgärder vid nödsituation, inkluderat brand, kollision, förlisning och vatteninträngning – Åtgärder vid olika nödsignaler – Utrymningsvägar – Intern kommunikation – Larmsystem
Marina miljön
– Sjöfartens påverkan på den marina miljön och effekterna av drifts- och oavsiktlig förorening – Miljöskyddsåtgärder – Marina miljöns komplexitet och mångfald
Arbets- och säkerhetsrutiner
– Vikten och nödvändigheten av att upprätthålla en hög nivå på arbetsskyddet och använda tillgänglig skyddsutrustning – Försiktighetsåtgärder vid beträdande av stängda utrymmen
Kommunikation ombord
– Principer för en effektiv kommunikation mellan individer och grupper och eventuella hinder – Förmågan att skapa och upprätthålla en effektiv kommunikation
Sociala relationer ombord
– Vikten av att upprätthålla goda mänskliga förhållanden och arbetsförhållanden ombord
253
Bilaga 32 a
– Grundläggande principer och praxis för lagarbete inkluderat konflikthantering – Socialt ansvar, anställningsförhållanden, individuella rättigheter och skyldigheter samt farorna med narkotika- och alkoholmissbruk
Utmattning
– Vikten av att få nödvändig vila – Utmattning och effekterna av sömn, schema, schemaförändringar och dygnsrytm – Fysiska stressfaktorer och dess effekter på trötthet och utmattning – Miljöpåverkande faktorer i och utanför fartyget och dess effekter på trötthet och utmattning
Förebygga och hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella
trakasserier och övergrepp
– Våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp inklusive – förebyggande åtgärder – dess långsiktiga skador för den enskilde, och – konsekvenserna för offer, förövare, betraktare, redaren och dess effekter på den enskildes hälsa och välbefinnande samt fartygets säkerhet, – Faktorer som kan leda till våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp: – Maktmissbruk – Diskriminering – Stress – Isolering – Utmattning – Droger och alkohol – Identifiering av våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp – Åtgärder att vidta för att förebygga, ingripa och rapportera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp
2. Lärandemål
Del A,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av flytväst, 2. korrekt användning av överlevnadsdräkt, 3. säkert hopp från höjd i vatten med flytväst och överlevnadsdräkt,
254
Bilaga 32 a
4. vändning av livflotte i vatten med flytväst på sig, 5. förmåga att simma med flytväst och överlevnadsdräkt, 6. förmåga att flyta med enbart överlevnadsdräkt, 7. ombordstigning i livflotte från fartyg och från vattnet med överlevnadsdräkt och flytväst, 8. användning av dragg eller drivankare från livflotte, 9. korrekt användning av livflottens nödutrustning, och 10. korrekt användning av kommunikationsutrustning, radarreflektor och pyroteknik.
Del B 1,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. ge exempel på förebyggande brandförsvar, 2. identifiera olika brandlarm, 3. ange olika släckmetoder, 4. lista släckmedel, mobila och fasta anläggningar och tillhörande släcktekniker, 5. beskriva hur brandventilation fungerar,
Del B 2,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. nämna olika typer av inbyggt brandskydd, 2. nämna olika typer av fasta släcksystem, 3. nämna olika typer av transportabel släckutrustning, och 4. beskriva en brandsäkerhetsorganisation och dess uppbyggnad.
Del B 3
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av olika typer av handbrandssläckare 2. förmåga att släcka mindre bränder
Del B 4
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva innebörden av kemskydd och sanering, 2. beskriva hur andningsskydd används, och 3. ge exempel på sökteknik vid rökdykning.
Del B 5
Efter avslutad utbildning ska deltagaren genom praktisk demonstration kunna visa 1. korrekt användning av andningsskydd för rökdykning, 2. förmåga att släcka större bränder med strålrör, 3. förmåga att släcka bränder i varma, tillslutna och kraftigt rökfyllda utrymmen iförd rökdykningsutrustning,
255
Bilaga 32 a
4. förmåga att släcka bränder med vattendimma och annan lämplig metod i varma, kraftigt rökfyllda bostadsutrymmen eller maskinrum iförd rökdykningsutrustning, 5. förmåga att släcka oljebränder, och 6. förmåga att söka och rädda nödställda i ett kraftigt rökfyllt utrymme med rökdykningsutrustning.
Del C,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. tillämpa bedömning av olycksplats och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet, och 2. tillämpa omedelbara åtgärder vid olycka.
Del D,
Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna 1. beskriva rutiner vid nödsituationer, 2. beskriva sjöfartens påverkan på den marina miljön och miljöskyddsåtgärder, 3. beskriva ett fartygs säkerhets- och arbetsrutiner, 4. beskriva korrekt kommunikation ombord, 5. förklara vad sociala relationer ombord innebär, 6. lista faktorer som påverkar risk för utmattning ombord 7. ge exempel på åtgärder och faktorer för att identifiera, förebygga och hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp, 8. ge exempel på åtgärder och faktorer för att förebygga våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp, och 9. ge exempel på åtgärder och faktorer för att hantera våld och trakasserier, inklusive mobbning, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp.
3. Examination
Del B 1, del B 2, del B 4 och del D ska examineras genom skriftlig tentamen. Tid för skriftlig tentamen ingår inte i de angivna timmarna. Del A, del B 3, del B 5 och del C ska examineras genom kontroll av färdigheter vid de praktiska momenten i utbildningen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
4. Fördelning av tid och resurser
Del B 3 och del B 5 får inte genomföras som distansstudier. Del B 1, del B 2, del B 4 och del D får genomföras som distansstudier. Del A och del C får genomföras med distansstudier, dock högst hälften av de angivna timmarna för respektive utbildningsdel.
256
Bilaga 32 a
Vid praktiska utbildningsmoment ska det finnas tillräckligt många instruktörer för att kunna bedriva en kvalitativ utbildning. En utbildningsdags tidsomfattning får inte inverka negativt på utbildningens kvalitet.
Fördelning av tid och resurser ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
5. Utrustningskrav på brandfält för del B5
Utrustningen på brandfältet ska minst uppfylla nedan angivna krav. – Övningshus i minst tre plan – Större öppet kärl anpassat för brandsläckningsövning – Gasramp – Lokaler för utbildning i andningsskydd – Grovlektionssalar – Lektionssalar – Sanitära utrymmen
(TSFS 2026:17)
257
Bilaga 33
Bilaga 33. Utbildning för grundläggande sjukvård
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
1. Utbildningens innehåll och omfattning
Första hjälpen vid sjukdom eller olycksfall ombord 30 timmar
Första hjälpen
– Första hjälpen-väska – Kroppsuppbyggnad och funktion – Toxikologiska faror ombord, inklusive användning av MFAG – Undersökning av olycksplats och patient – Nack- och ryggskador – Brännskador, skållning och effekter av värme och kyla – Frakturer, luxationer och muskelskador – Medicinsk vård av räddade människor – Medicinsk rådgivning via radio – Farmakologi – Sterilisering – Hjärtstillestånd, drunkning och kvävning
(TSFS 2013:47)
259
Bilaga 34
Bilaga 34. Utbildning i kontroll av folkmassor
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Kontroll av folkmassor
Medvetenhet om livräddningsutrustning och nödplaner, inklusive – Kunskap om mönstringslistor och rutiner vid nödsituationer – Kännedom om nödutgångar
Medvetenhet om livräddningsutrustning och nödplaner, inklusive – Kunskap om mönstringslistor och rutiner vid nödsituationer – Kännedom om nödutgångar
Kunna assistera passagerare till mönstrings- och/eller embarkeringsstation-
er, inklusive att
– Kunna ge klara och lugnande instruktioner – Ha kontroll över passagerare i korridorer, trapphus och övriga passager – Hålla utrymningsvägar fria från hinder – Använda eventuell utrustning för att kunna utrymma passagerare med funktionshinder eller annan typ av fysisk nedsättning – Genomsöka passagerarutrymmen
Mönstringsrutiner, inklusive
– Förmågan att följa angivna instruktioner – Förmågan att kunna minska risken för eller undvika panik – Förmågan att kunna, där så är möjligt, använda passagerarlistor för inräkning av passagerare vid evakuering – Förmågan att se till att passagerare är rätt klädda och har tagit på sig sina livbälten korrekt
(TSFS 2017:100)
261
Bilaga 35
Bilaga 35. Utbildning i säkerhet på höghastighetsfartyg
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Befäl
– Kunskap om alla framdrivnings- och manöversystem ombord, inklusive kommunikations- och navigationsutrustning, styrning, elektriska hydrauliska och pneumatiska system samt läns- och brandpumpsystem – Fellägen för kontroll-, styr- och framdrivningssystem samt korrekt hantering av dessa fellägen – Fartygets manöveregenskaper och dess begränsande framdrivningsförhållanden – Bryggkommunikation och navigeringsförfaranden – Intaktstabilitet och skadestabilitet samt fartygets läckstabilitet i skadat tillstånd
Del B, Befäl och övrig besättning
– Placering och användning av fartygets livräddningsutrustning, inklusive livräddningsfarkosternas utrustning – Placering och användning av utrymningsvägar i fartyget samt evakuering av passagerare – Placering och användning av brandskydds- och brandsläckningsutrustning och system i händelse av brand ombord – Placering och användning av redskap och system för skadekontroll, inklusive användning av vattentäta dörrar och länspumpar – Stuvnings- och surrningssystem för last och fordon – Metoder för att kontrollera och kommunicera med passagerare i en nödsituation – Placering och användning av all annan utrustning som ingår i utbildningshandboken
(TSFS 2013:47)
263
Bilaga 36
Bilaga 36. Utbildning för intyg som sjukvårdare
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på omfattning och innehåll.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Första hjälpen L-ABC
– Akut omhändertagande – Kontroll av medvetande, andning och puls – Heimlich-manöver, åtgärder vid luftvägsstopp – Mun-till-mun-andning – Stabilt sidoläge – Akuta sjukdomar; exempelvis astma, allergiska reaktioner, diabetes, epilepsi/kramper, hjärtinfarkt, stroke etc. – Blödningar, sår, klämskador – Brännskador – Cirkulationssvikt – Fallolyckor, nack- och ryggskador – Förbandsteknik – Hjärtstopp – Luftvägsstopp – Ögonskador
Del B, HLR med hjärtstartare
– Kontrollera livstecken – Stabilt sidoläge – Mun-till-mun-metoden – Hjärtkompressioner – Larmrutiner – Apparatgenomgång – Situationsanpassad träning
(TSFS 2013:47)
265
Bilaga 37
Bilaga 37. Sjukvårdare ombord
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och lärandemål.
1. Innehåll
Vård av sjuka och skadade personer ombord
– Omvårdnad av sjuka och skadade personer, inkluderat: – Första hjälpen – Hjärtstopp inkluderat hjärtstartare – Skallskador – Skador på ögon, öron, näsa och hals – Inre och yttre blödningar – Bränn- och frostskador – Frakturer, dislokation och muskelskador – Sår, sårvård och sårinfektioner – Smärtstillande – Olika tekniker för att sy ihop sår, inklusive användning av agraff – Akuta buksjukdomar – Förband och bandage – Sjukdomar, inkluderat: – Medicinska tillstånd och medicinska akutfall – Sexuellt överförda infektioner – Tropiska sjukdomar och infektioner – Tandvård – Alkohol- och drogproblem – Gynekologi, graviditet och förlossning – Vård av livräddade personer – Dödsfall till sjöss – Vikten av noggrann hygien för att förebygga smitta och smittspridning – Sjukdomsförebyggande, inkluderat: – Desinficering, sanering och råttbekämpning – Vaccinationer – Föra patientjournal – Nationella och internationella regelverk
267
Bilaga 37
Medicinsk assistans till fartyg
– Tele Medical Assistance Service (TMAS) – Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) – Vård av sjuka och skadade i samarbete med hälsomyndigheten i land – Förflyttning och transport av sjuka och skadade, inkluderat helikopterevakuering
2. Lärandemål
Efter avslutad utbildning ska sjömannen kunna 1. tillämpa klinisk undersökning och sjukdomshistoria för att identifiera en patients sjukdomssymptom 2. ange metoder för att förhindra smitta och smittspridning ombord på ett fartyg 3. visa ett förhållningssätt till patienten som är säkert och lugnande 4. utarbeta en lämplig behandling för patientens skador och tillstånd i enlighet med medicinsk praxis, nationella och internationella riktlinjer 5. förbereda rätt dosering och administrationssätt av mediciner och läkemedel i enlighet med tillverkarens rekommendationer och medicinsk praxis 6. upptäcka en förändring i tillståndet hos en patient och förklara betydelsen av att förändringarna upptäcks omedelbart 7. beskriva rutinerna vid dödsfall till sjöss 8. visa hur man för en patientjournal 9. tillämpa mottagna anvisningar från Tele Medical Assistance Service (TMAS) 10. ange och tillämpa metoder för evakuering av patient, inkluderat helikopterevakuering 11. tillämpa rutiner och förfaranden för att söka medicinsk rådgivning
3. Sjukvårdspraktik
Utbildningen ska omfatta sjukvårdspraktik för att tillhandahålla insyn i sjukdoms och -olycksfall, diagnostik, journalföring och erfarenhet av omvårdnad. Sjukvårdspraktik ska genomföras inom 6 månader efter påbörjad utbildning. Om utbildningen genomförs inom ett program ledande till behörighet som fartygs- eller maskinbefäl ska sjukvårdspraktiken genomföras inom 24 månader efter påbörjad utbildning. Utbildningsanordnare ska tillhandahålla mall för intyg av sjukvårdspraktik. Intyg ska signeras av en medicinsk handledare för att styrka praktiktid. Utbildningsanordnare ska efter avslutad utbildning och mottaget signerat intyg rapportera kursen som godkänd till Transportstyrelsen. Sjukvårdspraktik ska minst omfatta 16 heltimmar.
268
Bilaga 37
4. Examination
Minst en del av examinationen ska ske genom skriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras av Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
5. Fortbildningskurs
Utbildning kan efter godkännande bedrivas i form av en fortbildningskurs. En fortbildningskurs för sjukvårdare ombord ska uppfylla kraven enligt punkt 1,2,3 och 4. Sjukvårdspraktiken enligt punkt 3 kan dock ersättas av 8 heltimmar praktiska moment i regi av utbildningsanordnaren. För fortbildningskurs är inträdeskravet att inneha ett svenskt certifikat eller utbildningsintyg för sjukvårdare ombord.
(TSFS 2026:17)
269
Bilaga 38
Bilaga 38. Skyddsansvarig ombord
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och lärandemål.
1. Innehåll
Upprätthålla och övervaka implementeringen av fartygets skyddsplan
– Internationell sjöfartsskyddspolitik samt regeringens, företagens och utsedda personers ansvarsområden – Syfte och funktion med fartygets skyddsplan samt rutinerna för att implementera en skyddsplan ombord – Rapportering av sjöfartsskyddsincidenter – Skyddsnivåer och dess innebörd för fartyg och hamn – Krav och rutiner ombord för sjöfartsskyddsinspektioner och intern tillsyn (internal audits) – Kontroll och övervakning av skyddsaktiviteter i enlighet med skyddsplanen – Krav och rapporteringsrutiner till rederiets skyddsansvarige (Company Security Officer) om eventuella brister och avvikelser som har identifierats vid intern tillsyn, periodiska granskningar och sjöfartsskyddsinspektioner – Rutiner och metoder för att ändra fartygets skyddsplan – Rutiner och beredskapsplaner för att bemöta sjöfartsskyddshot och -intrång – Procedurer för upprätthållande av kritiska operationer mellan fartyg och hamn – Sjöfartsskyddstermer och definitioner
Skyddsrisk, hot och sårbarhet
– Riskanalys och utvärderingsverktyg – Sjöfartsskyddsdeklaration – Metoder som används för att kringgå skyddsåtgärder – Metoder för att identifiera personer som utgör potentiella sjöfartsskyddsrisker – Metoder för att identifiera vapen, farliga ämnen och utrustning – Kontroll av folkmassor – Hantering av sjöfartsskyddsrelaterad information och kommunikation – Initiering och koordinering av sökinsatser efter eventuella risker och hot – Olika metoder för kroppsvisitering
271
Bilaga 38
Inspektion av fartyg för att säkerställa att lämpliga skyddsåtgärder är implementerade och upprätthålls
– Krav för identifiering och övervakning av begränsade områden – Kontroll av tillträde till fartyget och dess begränsade områden – Metoder för effektiv övervakning i och runt fartyget – Sjöfartsskyddsaspekter vid hantering av last och proviant med hamnpersonal och skyddsansvarig i hamn – Metoder för att kontrollera ombordstigning, landstigning och åtkomst av områden ombord på fartyget
Sjöfartsskyddsutrustning och -system
– Olika typer av sjöfartsskyddsutrustning och -system samt deras begränsningar – Rutiner, instruktioner och vägledning för användning av Ship Security Alert System (SSAS) – Metoder för att testa, kalibrera och underhålla sjöfartsskyddsutrustning och -system
Sjöfartsskyddsmedvetenhet och vaksamhet
– Krav på utbildning och övning enligt relevanta konventioner, koder och IMO-cirkulär – Metoder för utökad sjöfartsskyddsmedvetenhet och vaksamhet ombord – Metoder för att bedöma effektiviteten i sjöfartsskyddsövningarna ombord
2. Lärandemål
Efter avslutad utbildning ska sjömannen kunna 1. tillämpa rutiner och åtgärder som åligger den skyddsansvarige ombord i enlighet med ISPS-koden och SOLAS. 2. identifiera korrekt lagstiftning som omfattar ISPS 3. förklara skillnaderna mellan de tre olika skyddsnivåerna och identifiera lämpliga rutiner 4. ange vad den skyddsansvarige ombord har för ansvarsuppgifter 5. använda en skyddsplan och motivera dess syfte och funktion 6. tillämpa sjöfartsskyddstermer och definitioner 7. förklara de sjöfartsskyddsrisker och hot som kan uppstå samt vilka sårbarheter som finns på ett fartyg 8. konstruera en riskanalys 9. tillämpa metoder för att identifiera sjöfartsskyddsrisker och hot 10. ange metoder för en effektiv övervakning i och runt fartyget
272
Bilaga 38
11. ange olika typer av sjöfartsskyddsutrustning och -system och förklara deras användningsområden och begränsningar 12. avgöra vilka metoder som skulle kunna öka sjöfartsskyddsmedvetenheten och vaksamheten ombord det egna fartyget.
3. Examination
Minst en del av examinationen ska ske genomskriftlig tentamen. Examinationsformerna ska kunna kontrolleras Transportstyrelsen vid ansökan om godkännande av utbildning.
(TSFS 2020:90)
273