Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, TSFS 2011:116
Upphäver
Bemyndigande
1 kap. Inledande bestämmelser
Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser i anslutning till förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal.
Definitioner och förkortningar
I dessa föreskrifter används de definitioner som anges i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal samt de definitioner och förkortningar som anges nedan.
Definitioner
avslutad datum för utfärdande av examens- eller utbildningsbevis
utbildning
fartområde något av fartområdena inre fart, närfart, Europafart eller oceanfart enligt 1 kap. 3 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal IMDG-koden International Maritime Dangerous Goods Code ISM-koden International Safety Management Code
1
1 kap.
ISPS-koden den internationella koden för sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, i dess uppdaterade version (The International Ship and Port Facility Security Code)
MARPOL 73/78 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg
MOU-farvatten närfartsområden i de länder som omfattas av London 1 Memorandum of Understanding
månad en period om sammanlagt 30 dagar
sjöområde A1 enligt definition i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg
skyddsuppgifter alla arbetsuppgifter och åtaganden ombord på fartyg som definieras i kapitel XI-2 SOLAS-konventionen och ISPSkoden
snabbgående beredskapsbåt av snabbgående typ som uppfyller kraven i beredskapsbåt MSC/Circ.809.
SOLAS- 1974 års internationella konvention om säkerheten för konventionen människoliv till sjöss, med tillägg (International convention for the safety of life at sea, 1974)
STCW-koden bilaga till STCW-konventionen
STCW- den internationella konventionen om utbildning, träning, konventionen certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978, i dess ändrade lydelse
styrd praktik av Transportstyrelsen godkänd ombordförlagd manskapsutbildning
timme 40 minuter, om inte annat särskilt framgår
övningsfartyg fartyg som Transportstyrelsen har godkänt för lärarledd undervisning inom gymnasieskolan
1 För närvarande omfattas Sverige, Danmark, Estland, Finland, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien och Tyskland.
2
1 kap.
Förkortningar
ADR European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road APL Arbetsplatsförlagt lärande på handelsfartyg som godkänts av Transportstyrelsen ARPA Automatic Radar and Plotting Aid ASTM-IP American Society for Testing and Materials, Institute of Petroleum COW Crude Oil Washing DSC Digital SelCall ECDIS Electronic Chart Display and Information System EmS Emergency Schedule EPIRB Emergency Position Indicator Radio Beacon GMDSS Global Maritime Distress and Safety System IMO International Maritime Organization (den internationella sjöfartsorganisationen) IOPP International Oil Pollution Prevention ISGOTT International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals LEG Liquid Ethylene Gas LNG Liquefied Natural Gas LPG Liquefied Petroleum Gas MFAG Medical First Aid Guide MSI Maritime Safety Information NAVTEX NAVigational TelEX NGL Natural Gas Liquid P & A Standards for Procedures and Arrangements RID Règlement concernant le transport international ferroviaire des marchandises dangereuses (reglementet om internationell järnvägsbefordran av farligt gods) SAR Search and Rescue
3
1 kap.
SART SART eller AIS-SART enligt definition i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss
TSG Tankers Safety Guide
ÖFU Lärarledd undervisning inom gymnasieskolan på godkänt övningsfartyg
ANDRA AVDELNINGEN
BESTÄMMELSER SOM RIKTAR SIG TILL SJÖMÄN
2 kap. Ansökan om behörigheter, specialbehörigheter och certifikat
Allmänt om ansökan
Ansökan om behörigheter och specialbehörigheter görs hos Transportstyrelsen. Detsamma gäller för ansökan om certifikat enligt 4 kap. förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, där utbildningsanordnaren inte erhållit medgivande av Transportstyrelsen för utfärdande av certifikatet. Ansökan ska inges elektroniskt eller i pappersform.
I ansökan ska anges vilken behörighet, specialbehörighet eller vilket certifikat som söks. Till ansökan ska följande handlingar bifogas 1. en vidimerad kopia av aktuellt utbildningsbevis eller kursintyg, och 2. en vidimerad kopia av giltigt pass eller annan giltig ID-handling. Avser ansökan en behörighet ska, utöver vad som angivits ovan, följande handlingar bifogas 1. en vidimerad kopia av ett läkarintyg, som inte är äldre än två år, och som visar, att de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:117) om läkarintyg för sjöfolk, är uppfyllda, samt 2. för behörighet som fartygs- eller maskinbefäl, två välliknande fotografier av den sökande med namn och personnummer antecknade på baksidan. Fotografierna ska vara tagna rakt framifrån mot en ljus bakgrund. Huvudbonad eller solglasögon får inte bäras vid fotograferingen. Fotografierna ska ha ett yttermått om 35 45 mm. Om ansökan görs elektroniskt ska ovan nämnda handlingar inges i digital kopia. Digitala kopior och fotografier ska ha tillräckligt hög kvalitet, vilket bedöms av Transportstyrelsen.
4
2 kap.
Intyg om sjötjänstgöring
Ett intyg om sjötjänstgöring ska bifogas då föreskriven tjänstgöring fullgjorts på fartyg, som enligt mönstringslagen (1983:929) inte är mönstringspliktiga, eller om Transportstyrelsen så begär. Ett intyg om sjötjänstgöring ska alltid innehålla uppgifter om – den sökandes namn, personnummer och befattning ombord, – fartygets namn och signalbokstäver, – fartygets bruttodräktighet och maskinstyrka, – inom vilket fartområde tjänstgöringen huvudsakligen skett, – tjänstgöringens start- och slutdatum, och – antalet faktiska sjödagar under perioden. Därutöver ska intyg om sjötjänstgöring alltid innehålla uppgifter om intygslämnarens befattning, namn, adress och telefonnummer samt intygslämnarens underskrift. Om ansökan avser specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS, ska intyg om sjötjänstgöring dessutom innehålla uppgifter om det åberopade fartygets GMDSS-utrustning. Om ansökan avser en specialbehörighet för olje- eller kemikalielasthantering ska intyget om sjötjänstgöring innehålla uppgift om huruvida fartyget har transporterat olja eller kemikalier under den aktuella perioden.
Likvärdighetsbedömning
Ett fartområde med viss sträckning är inte likvärdigt med ett mer vidsträckt fartområde. Ett fartyg med viss bruttodräktighet är inte likvärdigt med ett fartyg med större bruttodräktighet. Om en sökande vill tillgodoräkna sig tjänstgöring till sjöss, som skett innan hon eller han fick den behörighet som, enligt förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal eller enligt dessa föreskrifter, ska ligga till grund för tjänstgöringen, gäller följande: sökanden ska visa att hon eller han uppfyllde kraven för den tjänstgöringsgrundande behörigheten innan tjänstgöringen påbörjades.
Utbildningars giltighet vid ansökan
Fartygsbefäl och maskinbefäl
Ansökan om behörighet som sjökapten, fartygsbefäl klass II–VII, sjöingenjör, maskinbefäl klass II–VII eller behörighet enligt 6 eller 7 kap. ska ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning, för att utbildningen ska vara direkt behörighetsgrundande. Om ett fartygsbefäl eller maskinbefäl som inte är aktivt har en utbildning som är äldre än fem men högst tio år gammal räknat från den dag utbildningen avslutades, ska utbildningen för att vara behörighetsgrundande kompletteras med en utbildning enligt bilaga 1.
5
2 kap.
Om utbildningen vid tidpunkten för ansökan är äldre än tio år räknat från den dag utbildningen avslutades, ska den kompletteras på det sätt Transportstyrelsen beslutar för att vara behörighetsgrundande. Undantag från kravet på kompletteringsutbildning kan medges helt eller delvis om den sökande, efter avslutad utbildning men före ansökan, inte tidigare har erhållit behörighet motsvarande utbildningen, men tjänstgjort till sjöss i en lägre befälsbefattning i minst 12 månader under de senaste fem åren inom det kompetensområde som ansökan avser.
Behörigheterna fartygsbefäl klass VIII, maskinbefäl klass VIII samt vissa
specialbehörigheter
Ansökan om behörighet som fartygsbefäl klass VIII eller maskinbefäl klass VIII ska ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning. Annars måste en ny utbildning genomgås. Detta gäller även samtliga specialbehörigheter utom specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg.
Höghastighetsfartyg
För att en utbildning för tjänstgöring på höghastighetsfartyg ska vara direkt behörighetsgrundande ska ansökan ha inkommit till Transportstyrelsen inom två år efter avslutad utbildning.
Fortbildningskurser
För att en fortbildningskurs ska vara direkt behörighetsgrundande ska ansökan ha inkommit till Transportstyrelsen inom ett år efter avslutad utbildning.
Certifikat
Ansökan om certifikat ska ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning. Annars måste en ny utbildning genomgås.
Intyg
Ansökan om intyg ska ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning. Annars måste en ny utbildning genomgås.
Tillgodoräknande av viss tjänstgöring
Däckstjänstgöring
Däckstjänstgöring på nedanstående fartygstyper får tillgodoräknas som tjänstgöring på handelsfartyg med motsvarande bruttodräktighet
6
2 kap.
– Kustbevakningens oljebekämpningsfartyg, – Försvarsmaktens lag-, skol- och långresefartyg, och – Sjöfartsverkets isbrytare och sjömätningsfartyg. Tjänstgöring på Kustbevakningens och Försvarsmaktens fartyg i övrigt får tillgodoräknas endast om dessa uppfyller kraven på bruttodräktighet, maskinstyrka och fartområde i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal. Däckstjänstgöring på ubåt får tillgodoräknas med hälften av den verkliga tjänstgöringstiden.
Däckstjänstgöring på fiskefartyg får tillgodoräknas så som fullgjord på övrigt handelsfartyg.
Tjänstgöring som befälsassistent
Utöver vad som anges i 2 kap. 31 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska tjänstgöring som befälsassistent utformas enligt följande: 1. Tjänstgöringen ska minst omfatta en tid av sex månader och får genomföras på högst tre olika fartyg, som för ändamålet är godkända av Transportstyrelsen. 2. Tjänstgöringen ska fördelas på högst tre perioder, varav den kortaste perioden inte får understiga en tid av fyra veckor. 3. Tjänstgöringen ska övervakas av en särskilt utsedd handledare ombord samt genomföras och dokumenteras i enlighet med utbildningsjournaler som har godkänts av Transportstyrelsen. Bestämmelser om att den sammanlagda tjänstgöringstiden för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass V i vissa fall får minskas till 30 månader, finns i 2 kap. 7 § tredje stycket förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal. Bestämmelser om att delar av tjänstgöringstiden måste fullgöras i vissa fartområden och på fartyg av en viss bruttodräktighet finns i 2 kap. 7 § andra stycket i samma förordning. Denna tjänstgöringstid får inte minskas.
Styrd praktik
Tjänstgöring med styrd praktik ska omfatta en tid av minst två men högst sex månader. Tjänstgöring med styrd praktik ska fullgöras på fartyg, som för ändamålet är godkänt av Transportstyrelsen. Tjänstgöringen ska rapporteras till Transportstyrelsen i samband med påmönstring och övervakas av en särskilt utsedd handledare ombord samt genomföras och dokumenteras i enlighet med utbildningsjournaler som har godkänts av Transportstyrelsen. Praktiken får tillgodoräknas som tjänstgöring med två gånger den verkliga tiden, dock med högst hälften av den sammanlagda tid som krävs för viss behörighet. Praktiken får tillgodoräknas som tjänstgöring i det fartområde där praktiken har fullgjorts och med det aktuella fartygets bruttodräktighet eller
7
2 kap.
maskinstyrka. Detta under förutsättning att praktiken har fullgjorts med godkänt resultat och att handledarens utlåtande har skickats in till Transportstyrelsen efter tjänstgöringsperiodens slut. Utbildningsjournalen ska skickas in, om Transportstyrelsen så begär.
Ångtjänstgöring
Maskinrumstjänstgöring på motorfartyg med ånganläggning, som har 2 en kapacitet om minst tolv ton levererad ånga per timme , får likställas med tjänstgöring på ångfartyg under förutsättning att fartyget är utrustat med en ångdriven turbinpump, generator eller annat ångmaskineri. Tjänstgöring vid en ånganläggning i land får likställas med tjänstgöring på ett ångfartyg under förutsättning att kapacitetskraven i första stycket är uppfyllda.
Tjänstgöring på vägfärja
Tjänstgöring på vägfärja får tillgodoräknas med en fjärdedel av den verkliga tjänstgöringstiden, dock med sammanlagt högst sex månader. Tjänstgöring på lindragen eller linstyrd vägfärja tillgodoräknas inte.
Förlängning av giltighetstiden för behörigheter, specialbehörigheter samt vissa certifikat och intyg
Behörigheter
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis som har utfärdats enligt 2 kap. förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal kan förlängas om innehavaren med ett läkarintyg som inte är äldre än två år kan visa att föreskrivna krav på syn- och hörselförmåga är uppfyllda samt innehavaren dessutom 1. har tjänstgjort som fartygs- eller maskinbefäl i minst ett år under de senaste fem åren, 2. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs under 1, 3. har fullgjort godkänd tjänstgöring till sjöss med utförande av de funktioner som är relevanta för den aktuella behörigheten, 4. med godkänt resultat har genomgått en fortbildningskurs enligt bilaga 2, eller 5. har fullgjort minst tre månaders tjänstgöring som fartygs- eller maskinbefäl under de sista sex månadernas giltighetstid för behörigheten. Tjänstgöringen enligt första stycket, punkt 1, ska vad avser behörighet som fartygsbefäl, vara fullgjord efter den senast utfärdade behörigheten och
2 Med en timme avses 60 minuter.
8
2 kap.
ha fullgjorts på fartyg i yrkesmässig trafik med en bruttodräktighet om minst 20 eller fiskefartyg med en längd om minst 12 meter. Vad avser behörighet som maskinbefäl, ska tjänstgöringen vara fullgjord efter den senast utfärdade behörigheten och ha fullgjorts på fartyg i yrkesmässig trafik med en maskinstyrka om minst 75 kW. Om förlängningen avser ett behörighetsbevis som maskinbefäl klass VIII och tjänstgöringen har inneburit ett biträde med maskinens skötsel och handhavande, ska tjänstgöringen, för att få tillgodoräknas, ha fullgjorts på fartyg utan särskild maskinrumsbemanning och styrkas med tjänstgöringsintyg. Tjänstgöringen enligt första stycket, punkt 3, ska omfatta minst tre månader och vara fullgjord som övertaligt befäl i den befattning som behörigheten berättigar till. Tjänstgöringen kan alternativt vara fullgjord i en lägre befattning än den som behörigheten berättigar till, men ska då ha skett i direkt anslutning till återinträde i tjänst. Den som genom en behörighetsförlängande kurs en gång har erhållit en förlängning av giltighetstiden för sitt behörighetsbevis och vars behörighetsbevis trots detta har upphört att gälla ska, för att få giltighetstiden förlängd ytterligare, uppfylla under någon av punkterna 1–3 i första stycket eller komplettera sin utbildning enligt ett särskilt beslut av Transportstyrelsen.
Specialbehörigheter
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för oljelasthantering kan förlängas om innehavaren har genomgått en utbildning i brandskydd enligt bilaga 13, 14 eller 15, samt antingen 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha omfattat oljelasthantering, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en utbildning enligt de krav som anges i STCW-koden, avsnitt A-V/1-1-2.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för kemikalielasthantering kan förlängas om innehavaren har genomgått en utbildning i brandskydd enligt bilaga 13, 14 eller 15, samt antingen 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha omfattat kemikalielasthantering, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en utbildning enligt de krav som anges i STCW-koden, avsnitt A-V/1-1-3.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för gaslasthantering kan förlängas om innehavaren har genomgått en utbildning i brandskydd enligt bilaga 13, 14 eller 15, samt antingen 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha omfattat gaslasthantering, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en utbildning enligt de krav som anges i STCW-koden, avsnitt A-V/1-2-2.
9
2 kap.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för torrlasthantering kan förlängas om innehavaren har genomgått en utbildning i brandskydd enligt bilaga 13, 14 eller 15, samt antingen 1. har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha omfattat torrlasthantering i enlighet med IMDG-koden, eller 2. med godkänt resultat har genomgått en fortbildningskurs enligt de krav som anges i bilaga 9.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS kan förlängas om innehavaren antingen 1. har tjänstgjort till sjöss i minst ett år under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett GMDSS-utrustat fartyg där kravet enligt fartygets certifikat är att radiooperatören innehar en specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS, 2. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs under 1, 3. med godkänt resultat har genomgått en fortbildningskurs enligt bilaga 10, eller 4. har fullgjort minst tre månaders tjänstgöring, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett GMDSS-utrustat fartyg, där kravet enligt fartygets certifikat är att radiooperatören innehar en specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS, under de sista sex månadernas giltighetstid för specialbehörigheten. Tjänstgöringen ska ha fullgjorts i en befattning där den aktuella specialbehörigheten krävs.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS kan förlängas om innehavaren antingen 1. har tjänstgjort till sjöss i minst ett år under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett GMDSS-utrustat fartyg, där kravet enligt fartygets certifikat är att radiooperatören innehar en specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS, 2. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs under 1, 3. med godkänt resultat har genomgått en fortbildningskurs enligt de krav som anges i bilaga 11, eller 4. har fullgjort minst tre månaders tjänstgöring, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett GMDSS-utrustat fartyg, där kravet enligt fartygets certifikat är att radiooperatören innehar en specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS under de sista sex månadernas giltighetstid för specialbehörigheten. Tjänstgöringen ska ha fullgjorts i en befattning där den aktuella specialbehörigheten krävs.
10
2 kap.
Den i 21 och 22 §§ angivna tjänstgöringen ska ha omfattat hantering av fartygets GMDSS-utrustning. Tjänstgöringens omfattning ska i förekommande fall styrkas med tjänstgöringsintyg.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för krishantering kan förlängas om innehavaren har tjänstgjort till sjöss i minst tre månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett passagerar- eller roropassagerarfartyg i närfart eller mer vidsträckt fart eller på ett sådant fartyg i inre fart med ett passagerarcertifikat överstigande 100. Tjänstgöringen ska ha fullgjorts i en befattning där den aktuella specialbehörigheten krävs.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg kan förlängas om innehavaren har tjänstgjort till sjöss i minst sex månader under de senaste två åren på det eller de fartyg och i den befattning som specialbehörigheten avser.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om specialbehörighet för tjänstgöring på fiskefartyg kan förlängas om innehavaren har tjänstgjort till sjöss i minst tolv månader under de senaste fem åren, varvid tjänstgöringen ska ha fullgjorts på ett fiskefartyg. Tjänstgöringen ska ha fullgjorts i en befattning där den aktuella specialbehörigheten krävs.
Certifikat
Giltighetstiden för ett certifikat om grundläggande säkerhetsutbildning kan förlängas, om innehavaren med högst fem års mellanrum genomgått en utbildning enligt bilaga 12.
Giltighetstiden för ett certifikat som sjukvårdare ombord kan förlängas, om innehavaren med högst fem års mellanrum genomgått en utbildning i enlighet med 11 kap. 3 §.
Giltighetstiden för ett certifikat om avancerad brandbekämpning kan förlängas, om innehavaren med högst fem års mellanrum genomgått en utbildning i enlighet med bilaga 14.
Giltighetstiden för ett certifikat om räddningsfarkoster och beredskapsbåtar kan förlängas, om innehavaren med högst fem års mellanrum genomgått en utbildning i enlighet med 11 kap. 10 §.
Giltighetstiden för ett certifikat om snabba beredskapsbåtar kan förlängas, om innehavaren med högst fem års mellanrum genomgått en utbildning i enlighet med 11 kap. 11 §.
11
2 kap.
Giltighetstiden för ett certifikat om säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg kan förlängas, om innehavaren med högst fem års mellanrum genomgått en utbildning i enlighet med 11 kap. 13 §.
Intyg
Giltighetstiden för ett intyg i kontroll av folkmassor och i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovhållfasthet utfärdat enligt 12 kap. 2 och 4 §§ kan förlängas, om innehavaren med högst fem års mellanrum genomgått en adekvat repetitionsutbildning eller det kan styrkas att han eller hon under de föregående fem åren genom tjänstgöring har bibehållit den föreskrivna kompetensnormen.
Visst certifikats giltighet
Ett certifikat om grundläggande säkerhetsutbildning, sjukvårdare ombord, avancerad brandbekämpning, räddningsfarkoster och beredskapsbåtar, snabba beredskapsbåtar och säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg, får inte vara äldre än fem år för att vara giltigt.
Visst intygs giltighet
Ett intyg i kontroll av folkmassor och i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovhållfasthet enligt 12 kap. 2 och 4 § får inte vara äldre än fem år för att vara giltigt.
Ett intyg enligt 11 kap. 4 § får inte vara äldre än fem år för att vara giltigt.
3 kap. Ansökan om erkännande av utländsk behörighet, specialbehörighet eller utländskt certifikat
För att Transportstyrelsen ska erkänna en behörighet eller specialbehörighet enligt 1 kap. 5 § första stycket förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal för en sökande med en utbildning som genomgåtts i en annan stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ska följande handlingar bifogas ansökan: 1. En vidimerad kopia av den sökandes giltiga behörighetsbevis. 2. Dokument som visar i vilka befattningar, fartyg och fartområden behörigheten eller specialbehörigheten berättigar den sökande att tjänstgöra. Av dokumenten ska det tydligt framgå enligt vilken regel i STCW-konventionen som behörigheten eller specialbehörigheten har utfärdats. 3. En vidimerad kopia av ett läkarintyg, som inte är äldre än två år och som visar att de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:117) om läkarintyg för sjöfolk är uppfyllda.
12
3 kap.
4. En vidimerad kopia av bevis om godkänd genomgången utbildning i svensk författningskunskap. Sådant bevis ska bifogas endast vid ansökan om rättigheter, som omfattas av STCW-konventionen regel II/2, III/2, III/3 eller VII/1. 5. Två välliknande fotografier av den sökande med namn och personnummer antecknade på baksidan. Fotografierna ska vara tagna rakt framifrån mot en ljus bakgrund. Huvudbonad eller solglasögon får inte bäras vid fotograferingen. Fotografierna ska ha ett yttermått om 35 45 mm.
För att Transportstyrelsen ska erkänna en behörighet, en specialbehörighet eller ett certifikat enligt 1 kap. 5 § andra stycket förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal för en sökande med en behörighetsgrundande högre utbildning som genomgåtts i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ska de handlingar som anges i 1 § bifogas ansökan. Därutöver ska följande villkor vara uppfyllda: 1. Det eller de dokument som ska erkännas ska vara utfärdade av en stat som tillträtt STCW-konventionen. 2. Staten ska ha godkänts av IMO och EU såsom uppfyllande STCWkonventionens krav. 3. I ansökan ska anges på vilket svenskt rederi och på vilket fartyg en befattning ska tillträdas. 4. En vidimerad kopia av bevis om godkänd genomgången utbildning i svensk författningskunskap ska bifogas vid ansökan om rättigheter som omfattas av STCW-konventionen regel II/2, III/2, III/3 eller VII/1. 5. Till ansökan ska bifogas övrig dokumentation enligt Transportstyrelsens beslut för varje enskild stat.
Ansökan om erkännande av utländsk behörighet, specialbehörighet eller utländskt certifikat ska skickas till Transportstyrelsen. Avser ansökan ett utländskt certifikat enligt 2 § kan ansökan även skickas till svensk utlandsbeskickning som Transportstyrelsen har träffat en överenskommelse med om detta. Ett erkännande i enlighet med 1 och 2 §§ utfärdas med samma giltighetstid som det dokument som erkännandet baseras på, dock längst fem år. Det av Transportstyrelsen utfärdade erkännandet skickas till det rederi som uppgivits i ansökan.
4 kap. Däcksbehörigheter
Ålderskrav
Utöver de krav som anges i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal och i dessa föreskrifter ska sökanden ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel.
13
4 kap.
20 år Sjökapten, fartygsbefäl klass II, III, IV och VI 18 år Fartygsbefäl klass V, VII, VIII och matros 16 år Övriga behörigheter enligt detta kapitel
Krav på behörighetsgrundande utbildning och praktik
För att få behörighet som sjökapten eller fartygsbefäl klass II–VII ska sökanden, utöver vad som anges i 2 kap. förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, lägst inneha ett av Post- och telestyrelsen utfärdat begränsat radiooperatörscertifikat (VHF-certifikat). För att få behörighet som sjökapten eller fartygsbefäl klass II–V ska sökanden även kunna uppvisa kursintyg för grundläggande säkerhetsutbildning, räddningsfarkoster och beredskapsbåtar, avancerad brandbekämpning och grundläggande utbildning i sjukvård.
För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII ska sökanden, utöver vad som anges i 2 kap. 10 § första stycket 2–4 förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ha avlagt lägst fartygsbefälsexamen klass VIII. Transportstyrelsen eller den högskola som Transportstyrelsen utser meddelar examinationsrättigheter för fartygsbefälsexamen klass VIII.
För att få behörighet som matros enligt 2 kap. 11 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska sökanden, efter att ha erhållit behörighet som lättmatros, uppvisa ett tjänstgöringsintyg som visar att han eller hon har fullgjort minst 18 månaders däckstjänstgöring. Tjänstgöringen får reduceras till 12 månader om sökanden uppvisar ett utbildningsbevis som visar att han eller hon har genomgått kurser på en gymnasial sjöfartsutbildning med inriktning mot däck som godkänts av Transportstyrelsen. Kurserna ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 1 i bilaga 5.
För att få behörighet som lättmatros enligt 2 kap. 12 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska sökanden uppvisa ett tjänstgöringsintyg, som visar att han eller hon har fullgjort minst sex månaders däcktjänstgöringen, däcktjänstgöringen under dessa sex månader ska bestå i uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan. Tjänstgöringen ska ske under uppsikt av en handledare, som har nödvändiga kunskaper och erfarenhet för uppdraget. I stället för detta får sökanden uppvisa ett utbildningsbevis, som visar att han eller hon har genomgått kurser och praktik på en gymnasial sjöfartsutbildning med inriktning mot däck som godkänts av Transportstyrelsen, varvid utbildningen minst ska omfatta vad som anges i avsnitt 2 i bilaga 5.
14
4 kap.
Rätt till tjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–500 501–3 000 > 3 001
Sjökapten Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman
Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare klass II Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman
Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare klass III Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman
Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman klass IV Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman
Fartygsbefäl Befälhavare Överstyrman Styrman Styrman klass V Överstyrman Styrman Styrman
Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Styrman Styrman klass VI Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman
Fartygsbefäl Befälhavare Överstyrman Styrman Styrman klass VII Överstyrman Styrman Styrman
Fartygsbefäl Befälhavare Styrman – – klass VIII Överstyrman Styrman
Matros Matros Matros Matros Matros
Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros
15
4 kap.
I närfart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i närfart
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–500 501–3 000 ≥ 3 001
Sjökapten Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman klass II Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Befälhavare Styrman klass III Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Överstyrman Styrman klass IV Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman klass V Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare – – klass VI Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman – – klass VII Styrman Styrman Fartygsbefäl – – – – klass VIII Matros Matros Matros Matros Matros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros
16
4 kap.
I Europafart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i Europafart
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–500 501–3 000 > 3 001
Sjökapten Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman klass II Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare Befälhavare Styrman klass III Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman klass IV Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman klass V Styrman Styrman Fartygsbefäl – – – – klass VI Fartygsbefäl – – – – klass VII Fartygsbefäl – – – – klass VIII Matros Matros Matros Matros Matros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros
17
4 kap.
I oceanfart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i oceanfart
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–500 501–3 000 > 3 001
Sjökapten Befälhavare Befälhavare Befälhavare Befälhavare Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Överstyrman Överstyrman klass II Styrman Styrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Överstyrman Styrman Styrman klass III Överstyrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman klass IV Styrman Styrman Fartygsbefäl Styrman Styrman Styrman Styrman klass V Fartygsbefäl – – – – klass VI Fartygsbefäl – – – – klass VII Fartygsbefäl – – – – klass VIII Matros Matros Matros Matros Matros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros Lättmatros
18
5 kap.
5 kap. Maskinbehörigheter
Ålderskrav
Utöver de krav som anges i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal och i dessa föreskrifter ska sökanden ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel.
20 år Sjöingenjör, maskinbefäl klass II, III, IV och VI 18 år Fartygseltekniker, fartygselektriker och maskinbefäl klass V, VII och VIII och befaren maskinpersonal 16 år Övriga behörigheter enligt detta kapitel
Krav på behörighetsgrundande utbildning och praktik
För att få behörighet som sjöingenjör, fartygseltekniker eller maskinbefäl klass II-V ska sökanden kunna uppvisa kursintyg för grundläggande säkerhetsutbildning, räddningsfarkoster och beredskapsbåtar, avancerad brandbekämpning och grundläggande utbildning i sjukvård.
För att få behörighet som maskinbefäl klass VIII ska sökanden, utöver vad som anges i 2 kap. 22 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ha avlagt lägst maskinbefälsexamen klass VIII. Transportstyrelsen eller den högskola som Transportstyrelsen utser meddelar examinationsrättigheter för maskinbefälsexamen klass VIII.
För att få behörighet som befaren maskinpersonal enligt 2 kap. 23 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska sökanden uppvisa ett tjänstgöringsintyg, som visar att han eller hon, efter att ha erhållit behörighet som vaktgående maskinpersonal, har fullgjort minst 12 månaders maskinrumstjänstgöring. Tjänstgöringen får reduceras till sex månader om sökanden uppvisar ett utbildningsbevis, som visar att han eller hon har genomgått kurser på gymnasial sjöfartsutbildning med inriktning mot maskin som godkänts av Transportstyrelsen. Kurserna ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 3 i bilaga 5.
För att få behörighet som vaktgående maskinpersonal enligt 2 kap. 24 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska sökanden uppvisa ett tjänstgöringsintyg, som visar att han eller hon har fullgjort minst sex månaders maskinrumstjänstgöring. Tjänstgöringen ska uteslutande ha bestått av arbetsuppgifter i maskin, och ske under uppsikt av en handledare, som har nödvändiga kunskaper och erfarenhet för uppdraget. I stället för detta får sökanden uppvisa ett utbildningsbevis, som visar att han eller hon har genomgått kurser och praktik på gymnasial sjöfartsutbildning med inriktning mot maskin som godkänts av Transportstyrelsen, varvid utbildningen minst ska omfatta vad som anges i avsnitt 4 i bilaga 5.
19
5 kap.
3
Rätt till tjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
≤ 1 500 1 501–3 000 3 001–6 000 ≥ 6 001
Sjöingenjör Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef klass II 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef klass III 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef klass IV 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. klass V Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef 1 Fartygsing. Fartygsing. – klass VI 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef 1 Fartygsing. Fartygsing. – klass VII 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. – klass VIII Fartygsing. Fartygsing.
Befaren maskin- Befaren Befaren Befaren Befaren personal maskin- maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal
3 Förkortningarna i tabellerna har följande betydelser: 1 Fartygsing. = förste fartygsingenjör, Fartygsing. = fartygsingenjör.
20
5 kap.
Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående maskinpersonal maskin- maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal Fartygseltekniker Fartygsel- Fartygsel- Fartygsel- Fartygseltekniker tekniker tekniker tekniker Fartygselektriker Fartygs- Fartygs- Fartygs- Fartygselektriker elektriker elektriker elektriker
21
5 kap.
I närfart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i närfart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
< 750 750–1 500 1 501–3 000 ≥ 3 001
Sjöingenjör Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. klass II Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Fartygsing. klass III 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. klass IV Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. klass V
Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Fartygsing. – klass VI 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing.
Maskinbefäl Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. – klass VII
Maskinbefäl – – – – klass VIII
Befaren maskin- Befaren Befaren Befaren Befaren personal maskin- maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal
Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående maskinpersonal maskin- maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal
Fartygseltekniker Fartygsel- Fartygsel- Fartygsel- Fartygseltekniker tekniker tekniker tekniker
Fartygselektriker Fartygs- Fartygs- Fartygs- Fartygselektriker elektriker elektriker elektriker
22
5 kap.
I Europafart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i Europafart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
< 750 750–1 500 1 501–3 000 ≥ 3 001
Sjöingenjör Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. klass II Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Fartygsing. klass III 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. klass IV Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. klass V Maskinbefäl – – – – klass VI Maskinbefäl – – – – klass VII Maskinbefäl – – – – klass VIII Befaren maskin- Befaren Befaren Befaren Befaren personal maskin- maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående maskinpersonal maskin- maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal Fartygseltekniker Fartygsel- Fartygsel- Fartygsel- Fartygseltekniker tekniker tekniker tekniker Fartygselektriker Fartygs- Fartygs- Fartygs- Fartygselektriker elektriker elektriker elektriker
23
5 kap.
I oceanfart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i oceanfart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
< 750 750–1 500 1 501–3 000 ≥ 3 001
Sjöingenjör Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef Teknisk chef 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. klass II Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. klass III Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. 1 Fartygsing. Fartygsing. klass IV Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Maskinbefäl Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. Fartygsing. klass V Maskinbefäl – – – – klass VI Maskinbefäl – – – – klass VII Maskinbefäl – – – – klass VIII Befaren Befaren Befaren Befaren Befaren maskinpersonal maskin- maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående Vaktgående maskinpersonal maskin- maskin- maskin- maskinpersonal personal personal personal Fartygseltekniker Fartygsel- Fartygsel- Fartygsel- Fartygseltekniker tekniker tekniker tekniker Fartygselektriker Fartygs- Fartygs- Fartygs- Fartygselektriker elektriker elektriker elektriker
24
6 kap.
6 kap. Traditionsfartygsbehörigheter
Ålderskrav
Sökanden ska ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel.
20 år Befälhavare TF500, teknisk chef TF750 motor och teknisk chef TF750 ånga 18 år Styrman TF500, fartygsingenjör TF750 motor, teknisk chef TF750 ånga, befälhavare TF70 och teknisk chef TF75 ånga 16 år Matros TF, motorman TF och eldare TF.
Krav på behörighetsgrundande praktik
Fartygsbefäl och övrig däckspersonal
Den däckstjänstgöring som utgör behörighetsvillkor för samtliga däcksbehörigheter för traditionsfartyg ska fullgöras till hälften på segelfartyg och till hälften på maskindrivet fartyg. Den som har tjänstgjort mindre än den föreskrivna tiden på segelfartyg eller maskindrivet fartyg men i övrigt uppfyller behörighetsvillkoren för någon av de nämnda behörigheterna får behörighet endast för tjänstgöring på segelfartyg eller maskindrivet fartyg.
För att få behörighet som befälhavare TF500 ska sökanden 1. efter att ha fått behörighet som styrman TF500 ha fullgjort minst sex månaders godkänd däckstjänstgöring som fartygsbefäl på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om minst 50, eller 2. efter att ha fått behörighet som styrman TF500 ha tjänstgjort som fartygsbefäl på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om minst 50 under minst tre kalenderår. Sjötiden som fartygsbefäl ska uppgå till minst 40 dagar per kalenderår samt totalt uppgå till minst 120 dagar.
För att få behörighet som styrman TF500 ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning och 1. efter erhållande av behörighet som matros TF ha fullgjort minst 90 dagars däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 70, eller 2. efter erhållande av behörighet som befälhavare TF70 eller befälhavare TF70 inre fart ha fullgjort minst 90 dagars däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 70.
För att få behörighet som befälhavare TF70 inre fart eller befälhavare TF70 ska sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning, och 2. ha fullgjort minst sex månaders däckstjänstgöring under minst två kalenderår på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 20.
25
6 kap.
För att få behörighet som matros TF ska sökanden under minst två kalenderår ha fullgjort däckstjänstgöring på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 70. Sjötiden ska uppgå till minst 90 dagar och ha samband med vakthållningen på bryggan.
Maskinbefäl och övrig maskinpersonal
För att få behörighet som teknisk chef TF750 motor ska sökanden efter att ha fått behörighet som fartygsingenjör TF750 motor ha tjänstgjort minst 120 dagar som maskinbefäl på motordrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW. Av den tiden kan 60 dagar ersättas med tjänstgöring som teknisk chef på traditionsfartyg med en maskinstyrka under 75 kW.
För att få behörighet som fartygsingenjör TF750 motor ska sökanden 1. ha genomgått en utbildning till maskinbefäl för traditionsfartyg i enlighet med bilaga 31 samt maskintekniskt påbyggnadsblock i enlighet med bilaga 29, och 2. efter erhållande av behörighet som motorman TF motor ha fullgjort minst 90 dagars maskinrumstjänstgöring på motordrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW.
För att få behörighet som motorman TF motor ska sökanden 1. ha fullgjort minst 40 dagars maskinrumstjänstgöring på motordrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha ingått i arbetsuppgifterna, och ha genomfört handhavandeprov inför fartygsinspektör med godkänt resultat, eller 2. under minst två kalenderår ha fullgjort maskinrumstjänstgöring på motordrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha varit de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Sjötiden ska uppgå till minst 90 sjödagar.
För att få behörighet som teknisk chef TF750 ånga ska sökanden 1. efter att ha fått behörighet som fartygsingenjör TF750 ånga ha tjänstgjort minst 120 dagar som maskinbefäl på ångdrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 75 kW, eller 2. efter att ha fått behörighet som fartygsingenjör TF750 ånga a) ha fullgjort minst 60 dagar som eldare på traditionsfartyg med en maskinstyrka om minst 75 kW, b) ha fullgjort minst 60 dagar som teknisk chef på ångdrivet traditionsfartyg, och c) ha genomfört handhavandeprov inför fartygsinspektör med godkänt resultat.
26
6 kap.
För att få behörighet som fartygsingenjör TF750 ånga ska sökanden 1. ha genomgått en utbildning till maskinbefäl för traditionsfartyg i enlighet med bilaga 31 samt genomgått ångtekniskt påbyggnadsblock i enlighet med bilaga 30, och 2. efter erhållande av behörighet som eldare TF ha fullgjort minst 90 dagars maskinrumstjänstgöring med en maskinstyrka om lägst 40 kW på ångdrivna traditionsfartyg.
För att få behörighet som teknisk chef TF75 ånga ska sökanden 1. ha avlagt lägst maskinbefälexamen klass VIII i enlighet med bilaga 4 samt genomgått ångtekniskt påbyggnadsblock i enlighet med bilaga 30, och 2. ha fullgjort minst 40 dagars maskinrumspraktik på ångdrivna traditionsfartyg, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha ingått i arbetsuppgifterna, och 3. ha genomfört handhavandeprov inför fartygsinspektör med godkänt resultat.
För att få behörighet som eldare TF ska sökanden 1. ha fullgjort minst 40 dagars maskinrumstjänstgöring på ångdrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 40 kW, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha ingått i arbetsuppgifterna, och ha genomfört handhavandeprov inför fartygsinspektör med godkänt resultat, eller 2. under minst två kalenderår ha fullgjort maskinrumstjänstgöring på ångdrivna traditionsfartyg med en maskinstyrka om lägst 40 kW, varvid förebyggande och avhjälpande underhåll på huvudmaskineriet ska ha varit de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Sjötiden ska uppgå till minst 90 sjödagar.
Praktikjournal
All praktik som utgör grund för traditionsfartygsbehörigheter, både däcksbehörigheter och maskinbehörigheter, ska dokumenteras i en av Transportstyrelsen godkänd praktikjournal. Praktik, som är fullgjord på traditionsfartyg före 30 juni 2005, utan att vara dokumenterad i godkänd praktikjournal tillgodoräknas med två tredjedelar av den verkliga tjänstgöringstiden. Detta gäller under förutsättning att det är styrkt att samtliga moment som framgår av journalen är uppfyllda.
Förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som fartygsbefäl för traditionsfartyg kan förlängas, om innehavaren med ett läkarintyg som inte är äldre än två år kan visa att föreskrivna krav på syn och hörsel är uppfyllda, samt att innehavaren
27
6 kap.
1. har tjänstgjort till sjöss som fartygsbefäl på traditionsfartyg i minst 100 dagar under den senaste femårsperioden, vari högst 4 dagars årligt fartygsrelaterat underhåll får ingå, 2. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen under 1, eller 3. med godkänt resultat genomgått fortbildningskurs enligt bilaga 2. För behörigheten befälhavare TF70 inre fart krävs att ny utbildning genomgås i enlighet med bilaga 16.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som maskinbefäl för traditionsfartyg kan förlängas, om innehavaren med ett läkarintyg som inte är äldre än två år kan visa att föreskrivna krav på syn och hörsel är uppfyllda, samt att innehavaren dessutom 1. under den senaste femårsperioden har tjänstgjort till sjöss som maskinbefäl på traditionsfartyg i minst 100 dagar, vari får inräknas högst 10 dagars årligt förebyggande och avhjälpande underhåll på ånganläggningen, 2. har utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen under 1, eller 3. med godkänt resultat genomgått fortbildningskurs enligt bilaga 2. För behörigheten teknisk chef TF75 ånga krävs att ny utbildning genomgås i enlighet med bilaga 15.
Rätt till tjänstgöring
Däckstjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–150 151–500
Befälhavare TF500 Befälhavare Befälhavare Befälhavare Styrman Styrman Styrman
Styrman TF500 Befälhavare Styrman Styrman Styrman
Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman – 4 inre fart Styrman
4 Behörighet med grund i en utbildning i enlighet med bilaga 16.
28
6 kap.
5 Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman – Styrman Matros TF Matros Matros Matros
I närfart och MoU-farvatten medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i närfart och MoU-farvatten
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–150 151–500
Befälhavare TF500 Befälhavare Befälhavare Befälhavare Styrman Styrman Styrman Styrman TF500 Befälhavare Styrman Styrman Styrman Befälhavare TF70 – – – 6 inre fart 7 Befälhavare TF70 Befälhavare Styrman – Styrman Matros TF Matros Matros Matros
5 Behörighet med grund i en utbildning i enlighet med STCW-koden sektion A-II/3. 6 Behörighet med grund i en utbildning i enlighet med bilaga 16. 7 Behörighet med grund i en utbildning i enlighet med STCW-koden sektion A-II/3.
29
6 kap.
Maskinrumstjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
< 75 75–750
Teknisk chef TF750 Teknisk chef Teknisk chef motor Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör TF750 Teknisk chef Fartygsingenjör motor Fartygsingenjör Motorman TF motor Maskinmanskap Maskinmanskap Teknisk chef TF750 Teknisk chef Teknisk chef ånga Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör TF750 Teknisk chef Fartygsingenjör ånga Fartygsingenjör Teknisk chef TF75 Teknisk chef – ånga Fartygsingenjör Eldare TF Maskinmanskap Maskinmanskap
30
6 kap.
I närfart och MoU-farvatten medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i närfart och MoU-farvatten
Behörighet Maskinstyrka (kW)
< 75 75–750
Teknisk chef TF750 Teknisk chef Teknisk chef Motor Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör TF750 Teknisk chef Fartygsingenjör Motor Fartygsingenjör Motorman TF750 Maskinmanskap Maskinmanskap Motor Teknisk chef TF750 Teknisk chef Teknisk chef Ånga Fartygsingenjör Fartygsingenjör Fartygsingenjör TF750 Teknisk chef Fartygsingenjör Ånga Fartygsingenjör Teknisk chef TF75 – – Ånga Eldare TF Maskinmanskap Maskinmanskap
31
7 kap.
7 kap. Inrefartsbehörigheter
Ålderskrav
Sökanden ska ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel.
20 år Fartygsbefäl klass VI inre fart 18 år Fartygsbefäl klass VII inre fart, fartygsbefäl klass VIII inre fart och maskinbefäl klass VIII inre fart 16 år Matros inre fart
Krav på behörighetsgrundande praktik
Fartygsbefäl och övrig däckspersonal
För att få behörighet som fartygsbefäl klass VI inre fart ska sökanden, efter erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass VII inre fart eller lägst fartygsbefäl klass VII, ha tjänstgjort i minst 12 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg i inre fart med en bruttodräktighet om minst 20.
För att få behörighet som fartygsbefäl klass VII inre fart ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning, och 1. ha fullgjort minst 24 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på handelsfartyg i inre fart, eller 2. ha fullgjort minst 18 månaders däckstjänstgöring på handelsfartyg varav minst 9 månader som matros inre fart.
För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII inre fart ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning, och 1. ha fullgjort minst 24 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på fartyg i yrkesmässig trafik i inre fart, eller 2. ha fullgjort minst 24 månaders däckspraktik i inre fart på den fartygstyp behörigheten avser, och inför fartygsinspektör ha avlagt godkänt prov i att upprätthålla fartygets säkerhet. Däckstjänstgöring enligt första stycket 1 ska vara fullgjord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 20. Behörigheten enligt första stycket, punkt 2, avser ett visst fartyg.
För att få behörighet som matros inre fart ska sökanden ha fullgjort minst 9 månaders däckstjänstgöring, varav minst 4 månader och 15 dagar på handelsfartyg i inre fart.
Maskinbefäl
För att få behörighet som maskinbefäl klass VIII inre fart ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning, och 1. ha fullgjort minst 12 månaders maskinrumstjänstgöring, eller
32
7 kap.
2. ha fullgjort minst 24 månaders tjänstgöring på fartyg med minst 400 kW maskinstyrka utan särskild maskinrumsbemanning och då deltagit i maskinens skötsel och handhavande.
Förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som fartygsbefäl begränsad till inre fart kan förlängas. Dock måste innehavaren kunna visa ett läkarintyg om att föreskrivna krav på syn och hörsel är uppfyllda. Läkarintyget får inte vara äldre än två år. Innehavaren ska dessutom 1. ha tjänstgjort till sjöss som fartygsbefäl på fartyg med en bruttodräktighet om minst 20 i inre fart i minst 180 dagar under den senaste femårsperioden, 2. ha utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs i, punkt 1, eller 3. med godkänt resultat genomgått fortbildningskurs enligt bilaga 2. För behörigheten fartygsbefäl klass VIII inre fart krävs, i stället för fortbildningskurs enligt första stycket punkt 3, att en ny utbildning genomgås i enlighet med bilaga 3.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis om behörighet som maskinbefäl begränsad till inre fart kan förlängas. Dock måste innehavaren kunna visa ett läkarintyg om att föreskrivna krav på syn och hörsel är uppfyllda. Läkarintyget får inte vara äldre än två år. Innehavaren ska dessutom 1. ha tjänstgjort till sjöss som maskinbefäl i minst 180 dagar under den senaste femårsperioden på fartyg med en maskinstyrka om minst 75 kW i inre fart, 2. ha tjänstgjort till sjöss i minst 180 dagar under den senaste femårsperioden på fartyg i inre fart med en maskinstyrka om minst 75 kW, utan särskild maskinrumsbemanning och då ha deltagit i maskinens skötsel, 3. ha utfört arbetsuppgifter som av Transportstyrelsen bedöms som likvärdiga med tjänstgöringen som föreskrivs i, punkt 1, eller 4. med godkänt resultat ha genomgått en ny utbildning i enlighet med bilaga 4.
33
7 kap.
Rätt till tjänstgöring
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Behörighet Bruttodräktighet
20–70 71–499 ≥500
Fartygsbefäl Befälhavare Befälhavare – klass VI inre fart Överstyrman Överstyrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Överstyrman – klass VII inre fart Överstyrman Styrman Styrman Fartygsbefäl Befälhavare Styrman – klass VIII inre Överstyrman fart Styrman Matros inre fart Matros Matros Matros
I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell.
Rätt till tjänstgöring i inre fart
Behörighet Maskinstyrka (kW)
750–3000 > 3000
Maskinbefäl Förste fartygsingenjör Fartygsingenjör klass VIII inre fart Fartygsingenjör
34
8 kap.
8 kap. Specialbehörigheter
Höghastighetsfartyg
Specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg enligt 3 kap. 6 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal utfärdas med angivande av högst den befattning som får innehas för det eller de identiska fartyg och för den trafik på vilken utbildningen baserats och med en giltighetstid om högst två år. Innehav av sådan specialbehörighet för viss befattning medför också rätt att tjänstgöra i annan befattning för vilken det föreskrivs samma eller likartade lägre krav.
TREDJE AVDELNINGEN
BESTÄMMELSER OM UTBILDNINGARS INNEHÅLL
9 kap. Utbildning för behörigheter
Däckspersonal
En utbildning för erhållande av behörighet som sjökapten ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/2, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass II ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/2, för att godkännas av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass III) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/2, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 6 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass IV) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/2, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 7 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass V) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/1, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Däckstjänstgöring för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass V enligt 2 kap. 7 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, får ersättas av en handledd utbildning om denna är genomförd och dokumenterad enligt följande:
35
9 kap.
1. Den handledda utbildningen ska ingå i ett utbildningsprogram, som leder till sjökaptensexamen, och genomföras under ledning av en högskola. 2. Den handledda utbildningen ska vara ombordförlagd. 3. Den ombordförlagda utbildningen ska omfatta minst 12 månader och uppfylla följande krav. a) Den ombordförlagda utbildningen ska fullgöras i enlighet med en av Transportstyrelsen godkänd utbildningsplan och dokumenteras i en utbildningsjournal. b) Den ombordförlagda utbildningen ska genomföras på fartyg, som i samråd med Transportstyrelsen, har godkänts av den berörda högskolan. Högskolan ska före godkännandet se till att förutsättningarna för ett bra genomförande och en god kontroll av den ombordförlagda utbildningen är uppfyllda. c) Den ombordförlagda utbildningen ska fördelas på tre eller fyra praktikblock. Varje enskilt praktikblock får fördelas på högst två perioder, varav den kortaste perioden inte får vara kortare än fyra veckor. Om den ombordförlagda utbildningen under något block är kortare än 12 veckor ska denna tidsbrist tas igen i det påföljande blocket. d) Studenten ska, innan det första praktikblocket påbörjas, kunna uppvisa certifikat eller intyg över genomgången utbildning enligt bilaga 12. Studenten ska, innan varje praktikblock påbörjas, ha tillgodogjort sig de teoretiska kunskaper, som är relevanta för det aktuella praktikblocket. Teori och praktik ska varvas under hela utbildningstiden. e.) Den berörda högskolan ska, efter det att den ombordförlagda utbildningen är avslutad, utvärdera om studenten har uppnått utbildningsmålen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 8 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass VI) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 9 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygsbefäl klass VII) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass VIII ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 3 för att godkännas av Transportstyrelsen.
En gymnasieutbildning med inriktning mot sjöfart för erhållande av behörighet som matros ska minst uppfylla de krav som anges i STCWkoden, sektion A-II/5, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En gymnasieutbildning med inriktning mot sjöfart för erhållande av behörighet som lättmatros ska minst uppfylla de krav som anges i STCWkoden, sektion A-II/4, för att godkännas av Transportstyrelsen.
36
9 kap.
En utbildning för erhållande av behörighet som befälhavare TF500 och styrman TF500 ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som befälhavare TF70 inre fart ska uppfylla minst de krav som anges i bilaga 3 för att godkännas av Transportstyrelsen. En utbildning för erhållande av behörighet som befälhavare TF70 ska uppfylla minst de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som fartygsbefäl klass VI inre fart och fartygsbefäl klass VII inre fart ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-II/3, för att godkännas av Transportstyrelsen.
Maskinpersonal
En utbildning för erhållande av behörighet som sjöingenjör ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/2, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som maskinbefäl klass II ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/2, för att godkännas av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 17 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass III) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/2, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 18 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass IV) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/2, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 19 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass V) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/1, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Tjänstgöring för erhållande av en behörighet som maskinbefäl klass V enligt 2 kap. 19 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal får ersättas av en handledd utbildning, om denna är genomförd och dokumenterad enligt följande. 1. Den handledda utbildningen ska ingå i ett utbildningsprogram som leder till sjöingenjörsexamen och genomföras under ledning av en högskola.
37
9 kap.
2. Den handledda utbildningen ska innehålla dels en ombordförlagd period, dels en verkstadsförlagd period. 3. Den ombordförlagda utbildningen ska omfatta minst 10 månader och uppfylla följande krav: a) Den ombordförlagda utbildningen ska fullgöras i enlighet med en av Transportstyrelsen godkänd utbildningsplan och dokumenteras i en utbildningsjournal. b) Den ombordförlagda utbildningen ska genomföras på fartyg, som i samråd med Transportstyrelsen, har godkänts av den berörda högskolan. Högskolan ska före godkännandet se till att förutsättningarna för ett bra genomförande och en god kontroll av utbildningen är uppfyllda. c) Den ombordförlagda utbildningen ska fördelas på två eller tre praktikblock. Varje enskilt praktikblock får fördelas på högst två perioder, varav den kortaste perioden inte får vara kortare än fyra veckor. Om den ombordförlagda utbildningen under något block är kortare än 13 veckor ska denna tidsbrist tas igen i det påföljande blocket. d) Studenten ska innan det första praktikblocket påbörjas kunna uppvisa certifikat eller intyg över genomgången utbildning enligt bilaga 12. Studenten ska innan varje praktikblock påbörjas ha tillgodogjort sig de teoretiska kunskaper som är relevanta för det aktuella praktikblocket. Teori och praktik ska varvas under hela utbildningstiden. e) Den berörda högskolan ska, efter det att den ombordförlagda utbildningen är avslutad, utvärdera om studenten har uppnått utbildningsmålen. 4. Den verkstadsförlagda utbildningen ska innehålla följande moment: a) en av Transportstyrelsen godkänd kurs om nio veckor i tillämpad elteknik, b) en av Transportstyrelsen godkänd kurs om fem veckor i tillämpad verkstadsteknik, och c) en tremånaders kvalificerad verkstadsutbildning eller en av Transportstyrelsen godkänd påbyggnadskurs om fem veckor i tillämpad verkstadsteknik.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 20 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass VI) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 21 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (maskinbefäl klass VII) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/3, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som maskinbefäl klass VIII ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 4 för att godkännas av Transportstyrelsen.
38
9 kap.
En utbildning för erhållande av behörighet som maskinbefäl klass VIII inre fart ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 4 för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som teknisk chef TF750 motor ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 31 för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som teknisk chef TF750 ånga ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 31 samt bilaga 30 för att godkännas av Transportstyrelsen.
En utbildning för erhållande av behörighet som teknisk chef TF75 ånga ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 30 samt bilaga 4 för att godkännas av Transportstyrelsen.
En gymnasieutbildning med inriktning mot sjöfart för erhållande av behörighet som befaren maskinpersonal ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/5, för att godkännas av Transportstyrelsen.
En gymnasieutbildning med inriktning mot sjöfart för erhållande av behörighet som vaktgående maskinpersonal ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/4, för att godkännas av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 26 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygseltekniker) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/6, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
Med godkänd utbildning enligt 2 kap. 27 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal (fartygselektriker) avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-III/7, och som har godkänts av Transportstyrelsen.
10 kap. Utbildning för specialbehörigheter
Passagerarfartyg och roropassagerarfartyg
För att en utbildning i krishantering enligt 3 kap. 9 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska vara behörighetsgrundande för en specialbehörighet för tjänstgöring på passagerar- och roropassagerarfartyg, ska den minst omfatta vad som anges i bilaga 6, vilken uppfyller STCW-koden, sektion A-V.
39
10 kap.
Fiskefartyg
För att en utbildning enligt 3 kap. 10 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska vara behörighetsgrundande för en specialbehörighet för tjänstgöring som befälhavare på ett fiskefartyg med en längd av minst 12 meter, ska den minst uppfylla vad som anges i bilaga 7.
Tankfartyg
För att utbildningen enligt 3 kap. 4 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för oljehantering, ska följande krav vara uppfyllda: 1. Utbildningen i hantering av olje- och kemikalielaster ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-V/1-1-2. 2. Utbildningen i brandskydd ska minst omfatta det som anges i bilaga 13.
För att utbildningen enligt 3 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för kemikalielasthantering, ska följande krav vara uppfyllda: 1. Utbildningen i hantering av olje- och kemikalielaster ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-V/1-1-3. 2. Utbildningen i brandskydd ska minst omfatta det som anges i bilaga 13.
För att utbildningen enligt 3 kap. 6 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för gaslasthantering, ska följande krav vara uppfyllda: 1. Utbildningen i hantering av gaslaster ska minst uppfylla de krav som anges i STCW-koden, sektion A-V/1-2-2. 2. Utbildningen i brandskydd ska minst omfatta det som anges i bilaga 13.
Torrlastfartyg som för farlig last
För att utbildningarna enligt 3 kap. 7 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för torrlasthantering, ska följande krav vara uppfyllda: 1. Utbildningen i hantering av farlig last i torrlastfartyg ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 8. 2. Utbildningen i brandskydd ska minst omfatta det som anges i bilaga 13.
40
10 kap.
Höghastighetsfartyg
För att en utbildning enligt 3 kap. 8 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas som behörighetsgrundande för en specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg, ska utbildningen minst omfatta det som anges i kapitel 18, avsnitt 18.3.3 i bilaga 1 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg.
11 kap. Utbildning för certifikat
Grundläggande säkerhetsutbildning
För att en grundläggande säkerhetsutbildning (basic safety) enligt 4 kap. 11 § första stycket förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska godkännas, ska den minst uppfylla vad som anges i bilaga 12, vilket uppfyller STCW-koden, sektion A-VI/1 punkt 2. Då ett certifikat för grundläggande säkerhetsutbildning förnyas, kan utbildningsanordnaren genomföra de moment, som beskrivs i punkt 2 i bilaga 12, ombord på ett lämpligt fartyg.
Radiopersonal
För att en utbildning enligt 4 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska godkännas för ett allmänt operatörscertifikat för maritim mobil trafik i GMDSS (GOC-certifikat) eller begränsat operatörscertifikat för maritim mobil trafik i GMDSS (ROC-certifikat), ska den minst uppfylla vad som anges i STCW-koden, sektion A-IV/2. Utbildningen för erhållande av ett ROC-certifikat kan dock anpassas till att endast omfatta handhavande av samt kunskaper och förståelse om den kommunikationsutrustning, som föreskrivs för fartyg inom sjöområde A1.
Sjukvårdare
Skeppsapotek enligt bilaga A
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat som sjukvårdare enligt 4 kap. 8 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses för fartyg med ett skeppsapotek enligt bilaga A i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2000:21) om sjukvård och apotek på fartyg en utbildning i hälso- och sjukvård, som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-VI/4 punkt 4–6.
Skeppsapotek enligt bilaga D
Med godkänd utbildning för erhållande av ett intyg som sjukvårdare enligt 4 kap. 8 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal,
41
11 kap.
avses för fartyg med ett skeppsapotek enligt bilaga D i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2000:21) om sjukvård och apotek på fartyg en utbildning i hälso- och sjukvård, som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-VI/4 punkt 1–3.
Med en godkänd grundläggande utbildning i sjukvård avses en utbildning, som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-VI/4 punkt 1–3.
Tankfartyg
Med en godkänd utbildning i brandskydd för erhållande av ett certifikat för tjänstgöring på olje- och kemikalietankfartyg enligt 4 kap. 2 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 13. Med en godkänd utbildning i hantering av olje- och kemikalielaster, avses en utbildning, som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-V/1-1-1.
Med en godkänd utbildning i brandskydd för erhållande av ett certifikat för tjänstgöring på gastankfartyg enligt 4 kap. 3 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller de krav som anges i bilaga 13. Med en godkänd utbildning i hantering av gaslaster, avses en utbildning som minst uppfyller de krav som anges i STCW-koden, sektion A-V/1-2-1.
Brandskyddsutbildningar
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat i grundläggande brandbekämpning (basic fire fighting) enligt 4 kap. 6 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en kurs i brandskydd som minst ska uppfylla de krav som anges i bilaga 13.
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat i avancerad brandbekämpning (advanced fire fighting) enligt 4 kap. 7 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en kurs i brandskydd som minst ska uppfylla de krav som anges i bilaga 14. Då ett certifikat för avancerad brandbekämpning förnyas, kan utbildningsanordnaren genomföra de moment, som beskrivs i punkt 3 i bilaga 14, ombord på ett lämpligt fartyg.
Räddningsfarkoster och beredskapsbåtar
Med en godkänd utbildning enligt 4 kap. 4 § 2 b förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal för erhållande av ett certifikat
42
11 kap.
för att handha räddningsfarkoster och beredskapsbåtar, avses en utbildning som minst uppfyller kraven i STCW-koden, sektion A-VI/2. Då ett certifikat för räddningsfarkoster och beredskapsbåtar förnyas, kan utbildningsanordnaren genomföra de moment, som beskrivs i, punkt 2 i bilaga 18, ombord på ett lämpligt fartyg.
Med godkänd utbildning för erhållande ett av certifikat för snabbgående beredskapsbåtar enligt 4 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning som minst uppfyller kraven i STCW-koden, sektion A-VI/2. Då ett certifikat för snabbgående räddningsfarkoster förnyas, kan utbildningsanordnaren genomföra de moment, som beskrivs i, punkt 2 i bilaga 19, ombord på ett lämpligt fartyg.
Snabba fartyg
Med en godkänd utbildning för handhavande av snabba fartyg enligt 4 kap. 10 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i bilaga 16. Transportstyrelsen kan besluta att annan utbildning än den som anges i bilaga 16 kan vara sådan godkänd utbildning som avses i första stycket.
Fiskefartyg
Med godkänd säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg enligt 4 kap. 15 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i bilaga 17.
Skyddsansvarig ombord
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat som skyddsansvarig ombord enligt 4 kap. 12 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i STCW-koden, sektion A-VI/5 punkt 1-4.
Grundläggande sjöfartsskyddsutbildning
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat för grund– läggande sjöfartsskyddsutbildning enligt 4 kap. 13 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i avsnitt 1 i bilaga 20.
43
11 kap.
Utbildning för sjömän med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter
Med godkänd utbildning för erhållande av ett certifikat för sjö– personal med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter enligt 4 kap. 14 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, avses en utbildning, som minst uppfyller kraven i avsnitt 2 i bilaga 20.
Rapportering till Transportstyrelsen
Certifikat utfärdade enligt detta kapitel ska utfärdaren rapportera till Transportstyrelsen.
12 kap. Utbildning för intyg
En förtrogenhetsutbildning enligt 5 kap. 1 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst omfatta vad som anges i avsnitt 1 i bilaga 23, vilket uppfyller STCW-koden, sektion A-VI/1 punkt 1. Omfattas fartyget av Europaparlamentets och rådets förordning nr. 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, ska även utbildningen omfatta avsnitt 2 i bilaga 23, vilket uppfyller STCW-koden, sektion A-VI/6 punkt 1.
En utbildning i kontroll av folkmassor (crowd management training) enligt 5 kap 2 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst uppfylla de krav, som anges i avsnitt A-V/2 punkt 1 i STCWkoden, för att vara godkänd av Transportstyrelsen.
En utbildning i säkerhetsutbildning på passagerar- och roropassagerarfartyg enligt 5 kap 3 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst uppfylla de krav, som anges i bilaga 21, vilket uppfyller STCW-koden, avsnitt A-V/2 punkt 2, för att vara godkänd av Transportstyrelsen.
En utbildning i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovhållfasthet enligt 5 kap 4 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst uppfylla de krav, som anges i bilaga 22, vilket uppfyller STCWkoden, avsnitt A-V/2 punkt 4, för att vara godkänd av Transportstyrelsen.
En utbildning för personal som tjänstgör på passagerarfartyg eller roropassagerarfartyg med ett tillåtet passagerarantal om högst 500 i inre fart ska, för att godkännas, utformas enligt följande: 1. Befälhavare, befäl och annan personal, som enligt fartygets säkerhetsplaner ska bistå passagerare i nödsituationer, ska ha genomgått en utbildning som minst omfattar de krav som anges i bilaga 24. 2. Befälhavare, befäl och annan personal med direkt ansvar för passagerares ombord- och ilandstigning, lastning, lossning eller säkring av last,
44
12 kap.
ska ha genomgått en utbildning i lastsäkerhet och skrovintegritet, som minst omfattar de krav som anges i bilaga 25.
I de fall rederierna har möjlighet att själva arrangera de utbildningar för ombordanställda, som beskrivs i bilaga 12, 13, 24 och 25, ska följande villkor vara uppfyllda: 1. De fartyg som omfattas är fartyg som uteslutande framförs i inre fart, med en bruttodräktighet understigande 500 och med ett passagerarantal om högst 500, samt med säkerhetsorganisation enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:1) om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006. 2. Utbildningsrutinerna ska inarbetas i fartygets säkerhetsorganisation enligt TSFS 2009:1 i form av ett intyg, och som lägst omfatta de utbildningsmoment som omnämns i bilaga 12, 13, 24 och 25. Rutinerna ska tydligt beskriva hur utbildningarna ska genomföras samt ge en vägledning om tidsomfattningen för de olika utbildningsmomenten. 3. Rederiet ska sörja för att nödvändiga resurser finns för att utbildningarna ska kunna bedrivas på ett adekvat sätt. Detta kan innefatta att extern brand- och sjukvårdspersonal hålls tillgänglig samt att det vid behov finns tillgång till övningsområden. Om rederiet låter befälhavaren utbilda ombordanställda ska rederiet se till att befälhavaren har fått en adekvat utbildning och tydliga instruktioner för att på ett effektivt sätt kunna genomföra utbildningarna. 4. Befälhavaren ska lägst ha genomgått utbildning ledande till fartygsbefäl klass VII-examen samt på passagerarfartyg ha genomgått utbildning i passagerarsäkerhet i enlighet med bilaga 24 och 25. Om fartyget har ett passagerarcertifikat som tillåter 100 passagerare eller mer ska befälhavaren i stället inneha specialbehörighet i krishantering. 5. Intygen ska skrivas under och vara godkända av den person som rederiet utsett att vara utbildningsansvarig eller säkerhetsansvarig enligt fartygets säkerhetsorganisation. Intyget ska vara utformat enligt av Transportstyrelsen fastställd mall. 6. Besättningsmedlemmarna ska ha genomgått säkerhetsutbildningar i den omfattning som framgår av bilaga 32.
Följande utbildningsmoment får enligt vad som anges i 6 § i vissa fall reduceras eller helt uteslutas: 1. Utbildningsmomenten enligt bilaga 13 rörande brandskydd, släck- och rökdykningsövningar får begränsas till att omfatta vad som är relevant för en effektiv brandbekämpning, med hänsyn tagen till den brandbekämpningsutrustning som finns ombord. 2. Utbildningsmomentet enligt bilaga 25 rörande transport av farligt gods får utelämnas på de fartyg som inte har tillstånd att föra farligt gods. 3. Utbildningsmomentet enligt bilaga 25 rörande stabilitet och stress får begränsas till vad som är relevant för det aktuella fartyget.
En utbildning för intyg för tjänstgöring på höghastighetsfartyg enligt 5 kap. 5 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ska minst omfatta det som anges i kapitel 18 avsnitt 18.3.3.6-18.3.3.12 i bilaga 1
45
12 kap.
till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg. Utbildningen ska dokumenteras av befälhavaren.
Transportstyrelsen kan, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från utbildningarnas omfattning enligt 4 §.
Utbildningarna enligt detta kapitel ska dokumenteras genom att utbildningsanordnaren utfärdar ett intyg enligt den förlaga som för ändamålet har tillställts godkända utbildningsanordnare. I fall då utbildningen har genomförts av ett rederi, ska en utsedd ansvarig person på rederiet dokumentera detta genom att utfärda ett intyg.
13 kap. Utbildning för erkännande av utländsk behörighet
Med en godkänd utbildning i svensk författningskunskap avses en utbildning som minst uppfyller kraven i bilaga 26.
FJÄRDE AVDELNINGEN
BESTÄMMELSER OM UTBILDNINGSANORDNARE
14 kap. Krav på utbildningsanordnare
System för kvalitetsnormer
Ett system för kvalitetsnormer enligt 1 kap. 13 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska minst uppfylla de krav som anges i bilaga 27 för att, på så sätt som anges i bilagan, godkännas av Transportstyrelsen. Kravet på ett godkänt system för kvalitetsnormer gäller inte för 10 kap. 7 §, 11 kap. 4 § och 12 kap. 1, 5 och 8 §§. Kravet gäller heller inte för bilaga 12, 13, 24 och 25 i de fall redaren utbildar egen personal för tjänstgöring uteslutande i inre fart. För att utbildningar enligt 9–13 kap. ska vara behörighetsgrundande krävs, förutom att de uppfyller kraven enligt dessa föreskrifter, att de övervakas genom ett system för kvalitetsnormer som har godkänts av Transportstyrelsen.
Arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasial sjöfartsutbildning
Utbildningsanordnaren ska kontrollera att det, i det rederi eller företag som det bedrivs arbetsplatsförlagt lärande vid, utses en särskild utbildningsansvarig i land. Den utbildningsansvarige iland ska tillse att handledaren ombord på fartyget har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och ska även i övrigt bedömas vara lämplig. Handledaren ombord ska ansvara för att eleven genomgår utbildningsmoment i enlighet med elevens utbildningsjournal.
46
14 kap.
Den utbildningsansvarige i land ska ha genomgått en av Transportstyrelsen godkänd utbildning enligt bilaga 28. Innan APL påbörjas ska eleven kunna uppvisa certifikat över genomgången grundläggande säkerhetsutbildning enligt bilaga 12, vilket motsvarar STCW-koden sektion A-VI/1.2.
Lärarledd undervisning inom gymnasial sjöfartsutbildning på godkänt övningsfartyg
Utbildningsanordnaren ska se till att den lärarledda undervisningen inom gymnasieskolan, som genomförs ombord på fartyg, bedrivs på ett av Transportstyrelsen godkänt övningsfartyg. Den lärarledda undervisningen ska följa en av Transportstyrelsen godkänd kursplan med lärare, som för ändamålet har nödvändiga kunskaper och erfarenheter. 100 timmars ÖFU får ersättas med 14 dagars APL. Innan ÖFU påbörjas ska eleven kunna uppvisa certifikat över genomgången grundläggande säkerhetsutbildning enligt bilaga 12, vilket motsvarar STCW-koden sektion A-VI/1.2. Dock får undervisning bedrivas på övningsfartyg utan att eleverna har ett sådant certifikat, om undervisningen ingår i en av Transportstyrelsen godkänd utbildning i grundläggande säkerhet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Genom författningen upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:20) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. 3. Om det i en föreskrift som har beslutats av Sjöfartsverket hänvisas till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2007:11) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, ska denna hänvisning istället avse dessa föreskrifter. 4. En behörighet som maskinbefäl klass VI som har utfärdats före den 1 januari 2005 ska anses motsvara en behörighet som maskinbefäl klass VIII. 5. Ett utbildningsbevis som maskinbefäl klass VI som har utfärdats före den 1 januari 2005 ska anses motsvara ett utbildningsbevis som maskinbefäl klass VIII. 6. Behörighetsbevis, certifikat och intyg som, efter att dessa föreskrifter träder ikraft, utfärdas enligt förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal ska uppfylla kraven på utbildning i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:20) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal istället för motsvarande krav i dessa föreskrifter. 7. Om behörighetsbevis, certifikat eller intyg utfärdade enligt förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal förnyas, efter att dessa föreskrifter träder ikraft, ska kraven om förnyelse i Transportstyrelsens
47
.
föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:20) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal tillämpas. Vid förnyelse av specialbehörighet, enligt 2 kap. 17–24 §§ Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, får kravet på tjänstgöring förkortas till 3 månader de senaste 5 åren. Vad gäller 21 och 22 §§ måste dock tjänstgöringen om 3 månader vara förlagd till de sista 6 månaderna av behörighetsbevisets giltighetstid.
På Transportstyrelsens vägnar
STAFFAN WIDLERT Fredrik Jonsson (Sjöfartsavdelningen)
Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975
48
Bilaga 1
Bilaga 1. Kompletteringsutbildning för inte aktivt fartygsbefäl och inte aktivt maskinbefäl
1. Inte aktivt fartygsbefäl
En kompletteringsutbildning för inte aktivt fartygsbefäl, vars utbildning är äldre än fem år men högst tio år och som tidigare inte erhållit behörighet motsvarande utbildningen, ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Den angivna omfattningen av studierna avser lärarledda timmar. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av förberedande självstudier.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Bryggtjänst 40 (30) timmar
– Teori med tillhörande simulatorövningar, inklusive avläggande av kunskapstest för ARPA-certifikat – Elektroniska navigeringssystem, inklusive ECDIS
Del B, Administration 6 (6) timmar
– Gällande svenska bestämmelser, inklusive sjölag och miljölagstiftning – Gällande internationella bestämmelser, inklusive ISM
Del C, Säkerhet 8 (8) timmar
– Brandskydd, teori – Hälso- och sjukvård
Del D, Fartygs- och lastteknik 26 (36) timmar
– Stabilitet – Ny teknik – Datorstödda lastövervakningssystem – Lastsäkringsproblematik, inklusive manualer – Underhållssystem – Vakthållningsrutiner och föreskrifter
2. Inte aktivt maskinbefäl
En kompletteringsutbildning för inte aktivt maskinbefäl, vars utbildning är äldre än fem år men högst tio år och som tidigare inte erhållit behörighet motsvarande sin utbildning, ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Den angivna omfattningen av studierna avser lärarledda timmar. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av förberedande självstudier.
49
Bilaga 1
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Driftteknik 40 (30) timmar
– Teori med tillhörande simulatorövningar, inklusive uppstart, kontinuerlig drift, felsökning och avställning av huvudmaskineri
Del B, Administration 6 (6) timmar
– Gällande svenska bestämmelser, inklusive sjölag och miljölagstiftning – Gällande internationella bestämmelser, inklusive ISM
Del C, Säkerhet 8 (8) timmar
– Brandskydd, teori – Hälso- och sjukvård
Del D, Regler- och elteknik 30 (26) timmar
– Schemaläsning, felsökning svag- och starkström
Del E, Maskinteknik 6 (12) timmar
– Miljöteknik, inklusive laborationer
Del F, Ny teknik 10 timmar
50
Bilaga 2
Bilaga 2. Fortbildningskurs för fartygsbefäl och maskinbefäl
1. Fartygsbefäl
En fortbildningskurs för fartygsbefäl ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Den angivna omfattningen av studierna avser lärarledda timmar. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av förberedande självstudier.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Bryggtjänst 40 (30) timmar
– Teori med tillhörande simulatorövningar, inklusive avläggande av kunskapstest för ARPA-certifikat – Elektroniska navigeringssystem, inklusive ECDIS
Del B, Administration 6 (6) timmar
– Gällande svenska bestämmelser, inklusive sjölag och miljölagstiftning – Gällande internationella bestämmelser, inklusive ISM
Del C, Säkerhet 8 (8) timmar
– Brandskydd, teori – Hälso- och sjukvård
Del D, Fartygs- och lastteknik 26 (36) timmar
– Stabilitet – Ny teknik – Datorstödda lastövervakningssystem – Lastsäkringsproblematik, inklusive manualer – Underhållssystem – Vakthållningsrutiner och föreskrifter
51
Bilaga 2
2. Maskinbefäl
En fortbildningskurs för maskinbefäl ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Den angivna omfattningen av studierna avser lärarledda timmar. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av förberedande självstudier.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Driftteknik 40 (30) timmar
– Teori med tillhörande simulatorövningar, inklusive uppstart, kontinuerlig drift, felsökning och avställning av huvudmaskineri
Del B, Administration 6 (6) timmar
– Gällande svenska bestämmelser, inklusive sjölag och miljölagstiftning – Gällande internationella bestämmelser, inklusive ISM
Del C, Säkerhet 8 (8) timmar
– Brandskydd, teori – Hälso- och sjukvård
Del D, Regler- och elteknik 30 (26) timmar
– Schemaläsning, felsökning svag- och starkström
Del E, Maskinteknik 6 (12) timmar
– Miljöteknik, inklusive laborationer
Del F, Ny teknik 10 timmar
52
Bilaga 3
Bilaga 3. Utbildning till fartygsbefälsexamen klass VIII
1. Utbildningens innehåll och omfattning
En utbildning till fartygsbefäl klass VIII ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A1, Bryggtjänst, navigation 24 timmar
– Sjökort, nautiska publikationer, symboler och förkortningar – Hydrografi och sjökorts tillförlitlighet – Kurser och bäringar, rättning för deviation och missvisning – Bestämmande av fartygs position genom utnyttjande av landmärken, sjömärken etc. – Elektroniska navigationshjälpmedel, dess förmåga och begränsningar – Meteorologi, väder- och väderinformationssystem – Gällande svenska och internationella sjövägsregler – Gällande svenska bestämmelser om bryggtjänstgöring och vakthållning – Att planera och genomföra en resa inomskärs och i kustnära farvatten
Del A2, Bryggtjänst, radar 10 timmar
– Radarns principer – Faktorer som påverkar radarns prestanda – Praktisk förmåga att kunna utnyttja radar: – För positionsbestämning – Vid gång i farled – För att bestämma andra fartygs sanna kurs, fart och närmsta passageavstånd i syfte att förhindra kollision – Praktiska övningar på verklig utrustning alternativt simulator
Del B, Miljö- och fartygsteknik 22 timmar
– Grundläggande stabilitetsbegrepp – Placering av last- och passagerare och dess inverkan på fartygets stabilitet – Faktorer som påverkar mindre fartygs manövrering med tonvikt på inre farvatten – Åtgärder till skydd för den marina miljön – Åtgärder vid partiell förlust av flytbarhet – Manöver- och maskinsystem ombord
53
Bilaga 3
Del C1, Säkerhet, brandskydd 8 timmar
– Brandtriangeln – Brandtyper, flambarhetsgränser – Brandorganisationen ombord – Brännbart material, bränders spridning – Olika släckmedel och system – Släckmetoder – Brandmans utrustning – Praktiska släckövningar
Del C2, Säkerhet, hälso- och sjukvård 8 timmar
– Grundläggande anatomi – Cirkulations- och respirationssystem – Diagnostisering – ABC-sjukvård, omhändertagande av skadade – Transport av skadade – Hypotermi
Del C3, Säkerhet, personlig säkerhet 8 timmar
– Säkerhetsorganisationen ombord – Vilka nödsituationer som kan uppstå, t.ex. brand, kollision och grundstötning och vilka åtgärder som ska vidtas i samband med dessa – Personlig livräddningsutrustning – Livbåtar och livflottars egenskaper och utrustning – Flytvästars hantering – Egenskaper och handhavande av pyroteknisk utrustning – Olika typer av evakueringssystem – Vikten och nyttan med regelbundna övningar – Effekter olyckor kan ha på den marina miljön samt vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera dessa
Del C4, Passagerarsäkerhet 8 timmar
– Assistera passagerare till embarkeringsstation – Undvika och begränsa panik bland passagerare och besättning – Hjälpa passagerare med den personliga livräddningsutrustningen – Använda passagerarlistor vid embarkeringssituationer – Ge klara och koncisa order – Genomsökning av fartyget – Metoder för att assistera passagerare med handikapp
54
Bilaga 3
Del D, Nödåtgärder 8 timmar
– Olika kommunikationsmetoder – Nödsignaler och nödtrafik inklusive avläggande av kunskapsprov för VHFcertifikat – Åtgärder att vidta efter en kollision eller grundstötning; skadeinventering – GMDSS:s funktion inklusive SAR – SART och EPIRB
Del E, Rättskunskap 4 timmar
– Gällande sjömanslag och svensk sociallagstiftning – Gällande svensk sjösäkerhetslagstiftning – Gällande svensk miljölagstiftning – 1, 6, 18 och 20 kap. sjölagen (1994:1009)
2. Inträdeskrav
Inneha ett giltigt läkarintyg för sjöfolk som inte är äldre än två år och som visar att kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:117) om läkarintyg för sjöfolk är uppfyllda.
55
Bilaga 4
Bilaga 4. Utbildning till maskinbefälsexamen klass VIII
1. Utbildningens innehåll och omfattning
En utbildning till maskinbefäl klass VIII ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Maskinteknik 54 timmar
Förbränningsmotorer 16 timmar
– Kolvmotorns och dess komponenter – Fyrtaktsprincipen – Tvåtaktsprincipen – Gasväxling – Överladdning – Kompressionsförhållande – Energi – Effekt – Bränsleförbrukning
Förbränning, bränslen och smörjmedel 2 timmar
– Förbränningsprocessen – Bränslens kemiska uppbyggnad – Bränslekvaliteter – Avgasers kemiska sammansättning – Smörjmedel och fetter
Fartygets framdrivning 6 timmar
– Axelledning och dess lagringar – Reduktionsväxlar – Propellerns arbetssätt och egenskaper
Hydraulik, däcksmaskineri 6 timmar
– Hydraulik – Ankarspel – Förhalningsspel – Vinschar – Kranar
Kylvattensystem 4 timmar
– Systemets principiella uppbyggnad, inklusive kännedom om dess huvudkomponenters funktion och arbetssätt
Smörjoljesystem 4 timmar
– Systemets uppbyggnad samt kännedom om dess huvudkomponenters funktion och arbetssätt
57
Bilaga 4
Bränslesystem 2 timmar
– Systemets uppbyggnad samt kännedom om dess huvudkomponenters funktion och arbetssätt
Läns- och barlastsystem 4 timmar
– Systemens principiella uppbyggnad samt kännedom om komponenters funktion och arbetssätt
Startsystem 4 timmar
– Startsystemens principiella uppbyggnad samt kännedom om komponenters funktion och arbetssätt
Ångsystem 4 timmar
– Systemens principiella uppbyggnad – Om ingående komponenters funktion och arbetssätt
Del B, Ellära 14 timmar
– Grundläggande ellära – Elfara – Funktionen hos vanligen förekommande elektriska maskiner och utrustning
Del C, Styr- och reglerteknik 6 timmar
– Fjärrövervakningssystem och förekommande fjärrmanövrar – Ingående vakter, givare och övriga komponenter i dessa system
Del D, Drift och underhåll 6 timmar
– Sköta driften av ett maskineri i enlighet med tillverkarens givna värden – Förebygga driftstörningar samt avhjälpande åtgärder vid sådana
2. Inträdeskrav
Inneha ett giltigt läkarintyg för sjöfolk som inte är äldre än två år och som visar att kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:117) om läkarintyg för sjöfolk är uppfyllda.
58
Bilaga 5
Bilaga 5. Kurser och praktik på gymnasial sjöfartsutbildning
Kurser och praktik på gymnasial sjöfartsutbildning ska uppfylla minst de krav som anges i avsnitt 1–5 nedan.
1. Kurser som får tillgodoräknas för reducering av tjänstgöringen till
12 månaders däckstjänstgöring vid ansökan om behörighet som matros
Den sökande ska kunna uppvisa 1. godkänt betyg i följande gymnasiekurser: DACDAC02 FARLAS0 SJOSAE0
2. Kurser och praktik som får tillgodoräknas som sex månaders däckstjänstgöring vid ansökan om behörighet som lättmatros
Den sökande ska kunna uppvisa 1. godkänt betyg i följande gymnasiekurser: DACDAC01 VERVER0 SJOGRN0 2. bevis om 60 dagars APL, och 8 3. bevis om 100 timmars ÖFU
3. Kurser som får tillgodoräknas för reducering av tjänstgöringen till sex månaders maskinrumstjänstgöring vid ansökan om behörighet som befaren maskinpersonal
Den sökande ska kunna uppvisa 1. godkänt betyg i följande gymnasiekurser: MAKMAS02 FARLAS0 SJOSAE0
4. Kurser och praktik som får tillgodoräknas som två månaders maskinrumstjänstgöring vid ansökan om behörighet som vaktgående maskinpersonal
Den sökande ska kunna uppvisa 1. godkänt betyg i följande gymnasiekurser: MAKMAS01 VERVER0 SJOGRN0 2. bevis om 60 dagars APL, och 9 3. bevis om 100 timmars ÖFU
8 Med en timme avses 60 minuter. 9 Med en timme avses 60 minuter.
59
Bilaga 5
5. Kurskoder och kursnamn
10 Kurskoderna i denna bilaga står för följande kursnamn :
DACDAC01 Däcktjänst 1 SJOGRN0 Grundläggande säkerhetsutbildning DACDAC02 Däcktjänst 2 MAKMAS0 Maskinbefäl VERVER0 El- och verkstadsteknik MAKMAS01 Maskintjänst 1 DACFAR0 Fartygsbefäl MAKMAS02 Maskintjänst 2 FARFRA01 Fartygsteknik 1 DACRAD0 Radiokommunikation till sjöss FARFRA02 Fartygsteknik 2 SJOSAE0 Säkerhet och miljö FARLAS0 Lasthantering och passagerarsäkerhet
10 Se Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
60
Bilaga 6
Bilaga 6. Utbildning i krishantering
En utbildning i kristhantering ska minst innehålla följande kursavsnitt för att utbildningsanordnare ska få Transportstyrelsens tillstånd att utfärda behörighetsgrundande utbildningsbevis: – Organisation av fartygets säkerhetsorganisation – Optimalt utnyttjande av resurser – Agerandet vid nödsituationer – Kontrollen av passagerare och annan personal i en nödsituation – Kommunikationen under en nödsituation Utbildningen ska tidsmässigt minst omfattas av 30 lärarledda timmar. Närmare anvisningar om utbildningens innehåll och omfattning lämnas i allmänna råd till bilaga 6.
61
Allmänna råd till bilaga 6
Allmänna råd till bilaga 6. Riktlinjer för utformning av utbildning i krishantering
Nedan anges hur en utbildning i krishantering bör utformas och hur de lärarledda timmarna bör disponeras.
Utbildningens innehåll och omfattning
Fartygets säkerhetsorganisation 4 timmar
– Introduktion till STCW-konventionen – Katastrofer till sjöss – Katastrofpsykologi – Planera säkerhetsorganisationen och genomföra realistiska övningar – Utnyttja befintliga mänskliga och materiella resurser
Optimalt utnyttjande av resurser 12 timmar
– Ledarskap och beslutsfattande i konflikt och under stress – Situationsbedömning och åtgärder – Leda och dirigera besättning och passagerare i nödsituationer – Hantering av folkmassor – Motivera, uppmuntra passagerare och besättning samt inge förtroende
Agerandet under och efter en nödsituation 12 timmar samt kontroll av passagerare och annan personal vid en nödsituation
Teorin bakom kris och stresshantering
– Posttraumatisk stress – Stressyndromen inklusive de akuta – Stressreaktioner – Förebygga och bemöta akut stress – Gruppen i stress och dess förväntade reaktioner – Psykisk eftervård i samband med olyckor – Operationell debriefing: att lära av erfarenheten
Kommunikation under och efter en nödsituation 2 timmar
– Intern kommunikation – Kommunikationshinder och strategier – Information till passagerare – Mediahantering
Utöver ovanstående bör kursen innehålla utvärderingsmoment i realistisk miljö i syfte att säkerställa att kursdeltagarna uppnått de aktuella utbildningsmålen samt erhållit den avsedda kompetensen.
63
Bilaga 7
Bilaga 7. Specialbehörighet för tjänstgöring som befälhavare på fiskefartyg med en längd om minst 12 meter
En utbildning för specialbehörighet för tjänstgöring som befälhavare på fiskefartyg med en längd om minst 12 meter ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Navigation 8 timmar
– Grunder i radionavigering, vågutbredning i atmosfären – Radiovågors egenskaper, modulationsteori – Satellitnavigeringssystem, teori och handhavande – Elektroniska sjökort och plottrar – Ljudvågors egenskaper vid utbredning i vatten – Hydrografi, sjökorts tillförlitlighet – Gällande svenska och internationella sjövägsregler med tonvikt på fiskefartygs rättigheter och skyldigheter
Del B, Stabilitet 8 timmar
– Initialstabilitet, fartygskoordinatsystem, stabilitetsbegrepp – Hydrostatisk information, kurvor och tabeller – Dynamisk stabilitet, stabilitetskriterier – Inverkan av lastens placering, KG-beräkningar – Inverkan av fria vätskeytor och vissa lasters egenskaper – Sambanden rörande fartygets trim – Effekter av läckspringning – Yttre påverkan på ett fiskefartyg vid trålning
Del C, Arbetsmiljö 4 timmar
– Gällande svensk arbetsmiljölagstiftning – Skydds- och säkerhetsarbete ombord – Fysiologiska och psykologiska effekter av arbetsmiljön – Personlig skyddsutrustning
Del D, Rättskunskap 8 timmar
– Gällande svensk sjömanslag och sociallagstiftning – Gällande internationella sjösäkerhetsbestämmelser inklusive SOLASkonventionen, EU-direktiv etc. – Gällande svenska och internationella miljöbestämmelser inklusive MARPOL 73/78 annex I, IV och V – Gällande internationella bestämmelser om fiskegränser och fiskekvoter, nationella särkrav – Marinbiologi, lokala och regionala marina ekosystem
65
Bilaga 7
Del E, Civilrätt 4 timmar
– Avtalsrätt, avtalstyper, anbuds-, offert- och acceptförfarande – Godsvård och godsansvar, lastens egenskaper
66
Bilaga 8
Bilaga 8. Utbildning i hantering av farligt gods på torrlastfartyg
En utbildning i hantering av farligt gods på torrlastfartyg ska minst innehålla följande kursavsnitt: – IMDG-koden: – klassificering av farligt gods – lastbärare och hantering av dessa – transport och hantering av farligt gods ombord – Transport av farligt gods på bulkfartyg – Övriga gällande svenska och internationella bestämmelser om hantering av farligt gods på såväl fartyg som andra transportslag – Hälso- och brandrisker i samband med hantering av farligt gods – Skydd för den marina miljön Utbildningen ska tidsmässigt minst omfatta 40 lärarledda timmar. Närmare anvisningar om utbildningens innehåll och omfattning lämnas i allmänna råd till bilaga 8.
67
Allmänna råd till bilaga 8
Allmänna råd till bilaga 8. Riktlinjer för utformning av utbildning i hantering av farligt gods på torrlastfartyg
Nedan anges hur en utbildning i hantering av farligt gods på torrlastfartyg bör utformas och hur de lärarledda timmarna bör disponeras. Tiden inom parentes anger den beräknade omfattningen av de förberedande självstudier som krävs.
Utbildningens innehåll och omfattning
IMDG-koden 2 (2) timmar
– IMDG-koden
Klassificering 4 (4) timmar
– Klassificering av farligt gods – Märkning av farligt gods
Lastbärare 11 (8) timmar
– Lastbärare: containers, tankar, etc. – Certifiering och märkning av lastbärare – Separering och stuvning av dessa, inklusive övningar
Transport 6 (5) timmar
– Hantering och hanteringskrav ombord på olika fartygstyper – Separering, stuvning och säkring av lastbärare, inklusive övningar
Bulklaster 4 (4) timmar
– Transport och hantering av farligt gods på bulkfartyg – Separering och stuvning, inklusive övningar
Andra bestämmelser 8 (8) timmar
– Gällande svenska bestämmelser om hantering av farligt gods – ADR – RID
Hälso- och brandrisker 3 (4) timmar
– Personligt skydd – MFAG – EmS
69
Allmänna råd till bilaga 8
Marina miljön 2 (4) timmar
– MARPOL 73/78 annex III – Övriga gällande bestämmelser om marin miljö – Identifiering och märkning – Dokumentation och incidentrapporter
70
Bilaga 9
Bilaga 9. Fortbildningskurs i hantering av farligt gods på torrlastfartyg
En fortbildningskurs i hantering av farligt gods på torrlastfartyg ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll för att utbildningsanordnaren ska få Transportstyrelsens tillstånd att utfärda behörighetsgrundande utbildningsbevis. Utbildningen ska tidsmässigt minst omfatta 21 lärarledda timmar.
Kursens innehåll
IMDG-koden
– IMDG-koden
Klassificering
– Klassificering av farligt gods – Märkning av farligt gods
Lastbärare
– Lastbärare: containers, tankar, etc. – Certifiering och märkning av lastbärare – Separering och stuvning av dessa, inklusive övningar
Transport
– Hantering och hanteringskrav ombord på olika fartygstyper – Separering, stuvning och säkring av lastbärare, inklusive övningar
Bulklaster
– Transport och hantering av farligt gods på bulkfartyg – Separering och stuvning, inklusive övningar
Andra bestämmelser
– Gällande svenska bestämmelser om hantering av farligt gods – ADR – RID
Hälso- och brandrisker
– Personligt skydd – MFAG – EmS
71
Bilaga 9
Marina miljön
– MARPOL 73/78 annex III – Övriga gällande bestämmelser om marin miljö – Identifiering och märkning – Dokumentation och incidentrapporter
72
Bilaga 10
Bilaga 10. Fortbildningskurs för specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör
En fortbildningskurs för specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör (GOC) ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Den angivna omfattningen av studierna avser lärarledda timmar.
Kursens innehåll och omfattning
GMDSS 3 timmar
– Gällande svenska och internationella bestämmelser – Trafikrutiner – Funktionskrav
Praktiska övningar 18 timmar
– SAR-kommunikation – EPIRB, SART och NAVTEX – DSC-VHF, DSC-HF och DSC-MF – Radiotelex – Satellitkommunikation – Allmän trafik – Användande av manualer och publikationer – Falsklarm – Spänningskällor, felsökning – Nödantenner
I examinationen ska ingå: 1. skriftlig tentamen, 2. sändning och mottagning av säkerhetskommunikation på VHF, 3. genomförande av en SAR-övning, och 4. redovisning av principerna för användande av EPIRB, SART, NAVTEX, VHF, MSI, DSC-VHF, DSC-HF, DSC-MF, radiotelex och satellitkommunikation.
73
Bilaga 11
Bilaga 11. Fortbildningskurs för specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör
En fortbildningskurs för specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör (ROC) ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Kursavsnittet om GMDSS får förläggas som självstudier. Tiden anger den beräknade omfattningen av självstudierna.
Kursens innehåll och omfattning
GMDSS 3 timmar
– Gällande svenska och internationella bestämmelser – Trafikrutiner – Funktionskrav
Praktiska övningar 9 timmar
– SAR-kommunikation – EPIRB, SART och NAVTEX – DSC-VHF – Allmän trafik – Användande av manualer och publikationer – Falsklarm – Spänningskällor, felsökning – Nödantenner
I examinationen ska ingå: 1. skriftlig tentamen, 2. sändning och mottagning av säkerhetskommunikation på VHF, 3. genomförande av en SAR-övning, och 4. redovisning av principerna för användande av VHF, MSI, DSC-VHF, EPIRB, NAVTEX och SART.
75
Bilaga 12
Bilaga 12. Grundläggande säkerhetsutbildning
1. Grundläggande säkerhetsutbildning
Personal som avses i 4 kap. 4 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) ska, innan de tilldelas uppgifter i ett fartygs säkerhetsorganisation, ha genomgått en utbildning omfattande följande fyra moment (motsvarar STCW-koden sektion A-VI/1.2), så att kunskap och förståelse har erhållits i följande.
1. ÖVERLEVNADSTEKNIK a) Vilka nödsituationer som kan uppstå, t.ex. kollision, brand och förlisning b) Vilka typer av livräddningsutrustning som normalt finns ombord c) Livbåts- och livflottsutrustning d) Personlig livräddningsutrustning e) Överlevnadsprinciper, inklusive – värdet av utbildning och träning – skyddskläder och skyddsutrustning – behovet av att vara förberedd vid nödsituationer – vilka åtgärder som ska vidtas vid bemanning av livräddningsstationerna – vilka åtgärder som ska vidtas vid fartygets övergivande – vilka åtgärder som ska vidtas när man hamnat i vattnet – vilka åtgärder som ska vidtas ombord på en räddningsfarkost – vilka risker de överlevande kan utsättas för 2. BRANDSKYDD Grundläggande brandskyddsutbildning i enlighet med bilaga 13 3. FÖRSTA HJÄLPEN a) Att bedöma olycksplatsen och skadades behov av hjälp med beaktande av egen säkerhet b) Kroppens uppbyggnad och funktioner c) Behovet av att vidta omedelbara åtgärder vid en olycka, inklusive förmågan att – ställa diagnos – använda olika tekniker vid återupplivningsförsök – kontrollera och förhindra blödning – behandla chock med olika metoder – behandla bränn- och skållningsskador, inklusive skador orsakade av elektricitet – använda första hjälpen-utrustning och annat förbandsmaterial 4. PERSONLIG SÄKERHET OCH SOCIALT ANSVAR a) Rutiner vid nödsituationer – Typer av nödsituationer som kan uppstå, t.ex. kollision, brand, förlisning – Kunskap om beredskapsplaner för nödsituationer – Nödsignaler och särskilda uppgifter som tilldelas besättningsmedlemmarna i mönstringslistan, mönstringsstationer, korrekt
77
Bilaga 12
användning av personlig skyddsutrustning – Åtgärder att vidta vid eventuella nödsituationer, inklusive brand, kollision, förlisning och inträngande vatten i fartyget – Åtgärder vid olika nödsignaler – Värdet av utbildning och övningar – Kunskap om utrymningsvägar, intern kommunikation och larmsystem
b) Marina miljön – Grundläggande kunskaper om sjöfartens påverkan på den marina miljön och effekterna av drifts- och oavsiktlig förorening – Grundläggande miljöskyddsåtgärder – Grundläggande kunskaper i den marina miljöns komplexitet och mångfald
c) Arbetsskydd – Vikten och nödvändigheten av att upprätthålla en hög nivå på arbetsskyddet – Använda tillgänglig skyddsutrustning – Vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas innan stängda utrymmen beträds – Förtrogenhet med internationella åtgärder för att förebygga olyckor och hälsa
d) Kommunikation ombord – Förstå principerna för, och eventuella hinder mot, en effektiv kommunikation mellan individer och grupper ombord på fartyget – Förmåga att skapa och upprätthålla en effektiv kommunikation
e) Mänskliga relationer ombord på fartyg – Vikten av att upprätthålla goda mänskliga förhållanden och arbetsförhållanden ombord på fartyg – Grundläggande principer och praxis för lagarbete, inklusive konfliktlösning – Socialt ansvar, anställningsförhållanden, individuella rättigheter och skyldigheter, farorna med narkotika och alkoholmissbruk
f) Trötthet – Vikten av att få nödvändig vila – Effekter av sömn, scheman och dygnsrytmen på utmattningsgraden – Effekter av fysiska stressfaktorer på sjöfolk – Effekter mellan miljöpåverkande faktorer i och utanför fartyget och deras inverkan på sjöfolk – Effekter av schema förändringar på sjöpersonals trötthet
78
Bilaga 12
2. Förnyelse av certifikat
Vid förnyelse av certifikat för grundläggande säkerhetsutbildning kan följande moment i utbildningen genomföras ombord.
Överlevnadsteknik
– Påtagande av räddningsväst – Bordning av räddningsfarkost från fartyget iklädd räddningsväst – Klargörande av räddningsfarkost innan bordning – Handhavande av drivankare – Handhavande av räddningsfarkostens utrustning – Handhavande av positioneringsutrustning, inklusive radio utrustning
Brandskydd
– Handhavande av rökdykutrustning och dess tillbehör – Räddningsövningar i rökfyllt utrymme, där en rökmaskin används, iklädd rökdykutrustning
79
Bilaga 13
Bilaga 13. Grundläggande brandskyddsutbildning samt utrustningskrav på brandfält
1. Utbildningens innehåll och omfattning
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på omfattning och innehåll, vilka uppfyller kraven i regel V1/1 och sektion A-VI/1-2 i STCWkonventionen.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Brandskydd, teori – allmän del 12 timmar
Förebyggande brandförsvar
– Bränders uppkomst – Brännbara ämnen – Brandtyper – Brandspridning – Strålning – Strömning – Ledning – Avsiktlig antändning – Vårdslöshet – Självantändning – Kemisk tändning – Antändning genom mekaniskt arbete – Heta ytor
Brandlarm
– Uppbyggnad och funktion – Detektorer – rök – värme – infra
Släckmetoder
– Kylning – Kvävning – Lämpning – Inhibition
Släckmedel, mobila och fasta anläggningar och tillhörande släcktekniker – Vatten – Gasformiga släckmedel – Pulver – Lätt-, mellan- och tungskum samt filmbildande skum – Lättvatten
81
Bilaga 13
Brandventilation
– Allmänt om ventilation – Röksugsystem – Rökventilatorer (över- och undertrycksventilation)
Kemskydd
– Personligt skydd – Sanering av skyddsutrustning
Andningsskydd
– Andningsapparatens konstruktion och funktion – Säkerhetsbestämmelser – Risker vid användandet
Del B, Brandskydd, teori – fartygsdel 4 timmar
Inbyggt brandskydd
– Materialprovning – Brandisolering – Klassindelning – Zonindelning – Ventilationssystem
Fasta släcksystem
– Allmänt – Brandpostsystem – Koldioxidsystem – Atmosfäriska inertgaser – HFC-gaser – Lättskumanläggning – Vattenspridningssystem – Evakueringsskydd – Pulversläckning vid pannor – CO2 i kökstrummor
Transportabel släckutrustning
– Allmänt – Handbrandsläckare – Brandslangar och munstycken – Personlig skyddsutrustning – Brandstationer och deras utrustning
Brandsäkerhetsorganisationen
– Allmänt – Brand- och säkerhetsplaner – Symboler
82
Bilaga 13
Del C, Släckövningar 16 timmar
Brandtyp
– Gasbränder – Oljebränder – Brand i – maskinrum – kontrollrum – hytter – kök – gasflaskor – fibrösa ämnen
Släckmetoder och släckmedel
– Handbrandsläckare – samtliga typer – laddning – kontroll
Vattensläckning
– Strålrör – Spridd och sluten vattenstråle – Vattendimma
Skumsläckning
– Övningsskumvätskor motsvarande samtliga förekommande skummedel
Del D, Rökövningar 8 timmar
Rökdykning
– Praktisk övning i rök och värme i simulerad fartygsmiljö – Sök- och räddningsövningar i rökfylld miljö
2. Utrustningskrav på brandfält
Utrustningen på brandfältet ska minst uppfylla nedan angivna krav. – Övningshus i minst tre plan 2 – Öppna kärl om minst 17 m eller kärl som avger motsvarande värme – Gasramp – Kemikaliestationer – Klaustrofobianläggning – Skyddade och delvis öppna lokaler för utbildning i andningsskydd – Grovlektionssalar – Lektionssalar – Sanitära utrymmen
83
Bilaga 14
Bilaga 14. Utbildning i avancerad brandbekämpning samt utrustningskrav på brandfält
1. Utbildningens innehåll och omfattning
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på omfattning och innehåll, vilka uppfyller kraven i regel VI/3 i STCW-konventionen.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, Brandskydd, teori 20 timmar
Brandbekämpning ombord
– Fartygs säkerhetsorganisation – Räddningsledartaktik – Kommunikation och koordination mellan räddningsenheterna – Samarbete med extern räddningsstyrka – Brandbekämpning till sjöss och i hamn – Ventilationskontroll, inklusive fläktsystem för rökevakuering – Kontroll av bränsle- och elsystem – Bekämpning av bränder där farligt gods är involverat – Särskilda risker vid brandbekämpning beredskapsplaner och brandskyddsövningar – Användning av vatten för brandsläckning ombord och dess inverkan på stabilitets- och korrektionsprocedurer – Inspektion och underhåll av brandskyddsutrustning – Gällande svenska bestämmelser – Rapporter – Lägeskontroll och övervakning av skadade personer
Del B, Praktiska övningar 20 timmar
Handbrandsläckare
– Laddning – Kontroll – Släckövningar
Rökdykning
– Apparatkännedom – Luftladdning – Rökdykning
Rök- och släckövningar
– Maskinrum – Gasbränder – Gasflaskor i brand – Skumsläckning – Brand i kläder
85
Bilaga 14
Kemskydd
– Tätning – Neutralisering
2. Utrustningskrav på brandfält
Utrustningen på brandfältet ska minst uppfylla nedan angivna krav. – Övningshus i minst tre plan 2 – Öppna kärl om minst 25 m – Gasramp – Kemikaliestationer – Klaustrofobianläggning – Skyddade och delvis öppna lokaler för utbildning i andningsskydd, omladdning av handbrandsläckare etc. – Grovlektionssalar – Lektionssalar – Sanitära utrymmen.
3. Förnyelse av certifikat
Vid förnyelse av certifikat för avancerad brandbekämpning kan följande moment i utbildningen genomföras ombord.
Del A, Brandskydd, teori
Brandbekämpning ombord
– Fartygs säkerhetsorganisation – Räddningsledartaktik – Kommunikation och koordination mellan räddningsenheterna – Samarbete med extern räddningsstyrka – Brandbekämpning till sjöss och i hamn – Ventilationskontroll, inklusive fläktsystem för rökevakuering – Kontroll av bränsle- och elsystem – Bekämpning av bränder där farligt gods är involverat – Särskilda risker vid brandbekämpning beredskapsplaner och brandskyddsövningar – Användning av vatten för brandsläckning ombord och dess inverkan på stabilitets- och korrektionsprocedurer – Inspektion och underhåll av brandskyddsutrustning – Gällande svenska bestämmelser
86
Bilaga 15
Bilaga 15. Fortbildningskurs i brandskydd samt utrustningskrav på brandfält
1. Kursens innehåll och omfattning
Utbildningen ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Kursens innehåll och omfattning
Del A, Teori släckövningar 2 timmar
Förebyggande brandförsvar
– Bränders uppkomst – Brännbara ämnen – Brandtyper – Brandspridning – Strålning – Strömning – Ledning – Avsiktlig antändning – Vårdslöshet – Självantändning – Kemisk tändning – Antändning genom mekaniskt arbete – Heta ytor
Del B, Släckövningar 6 timmar
Brandtyp
– Gasbränder – Oljebränder – Brand i – maskinrum – kontrollrum – hytter – kök – gasflaskor – fibrösa ämnen
Släckmetoder och släckmedel
– Handbrandsläckare – samtliga typer – laddning – kontroll
Vattensläckning
– Strålrör – Spridd och sluten vattenstråle – Vattendimma
87
Bilaga 15
Skumsläckning
– Samtliga förekommande skummedel
Del C, Rökövningar 8 timmar
Rökdykning
– Praktisk övning i rök och värme i simulerad fartygsmiljö – Sök- och räddningsövningar i rökfylld miljö
2. Utrustningskrav på brandfält
Utrustningen på brandfältet ska minst uppfylla nedan angivna krav. – Övningshus i minst tre plan 2 – Öppna kärl om minst 25 m – Gasramp – Kemikaliestationer – Klaustrofobianläggning – Skyddade och delvis öppna lokaler för utbildning i andningsskydd, omladdning av handbrandsläckare etc. – Grovlektionssalar – Lektionssalar – Sanitära utrymmen
88
Bilaga 16
Bilaga 16. Utbildning för handhavande av snabba fartyg
1. Utbildningens innehåll och omfattning
En utbildning för certifikat för handhavande av snabba fartyg ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Navigation 20 timmar
– Precision och svagheter i sjökort och elektroniska hjälpmedel – Radarns prestanda vid högfart och olika varvtal – Navigationsmetodik: huvudmetod och kontrollmetod – Simulatorträning med tonvikt på undanmanövrer, mörker och radarnavigering – Praktiska navigationsbanor med olika svårighetsgrader i dagsljus samt i mörker
Körteknik 15 timmar
– Båtens egenskaper (skrovform, gångläge och olika lastkonditioner) – Praktisk båtmanövrering: till och från kaj, undanmanöver, serpentinkörning, detta med avseende på hur båten beter sig, ”touch bouy” – Trimmöjligheter (med avseende på wobbling och överplaning)
Säkerhet 5 timmar
– Teknik med avseende på styrning, reglage samt risken med tunga bensinångor – Omdöme, attityd med hänsyn till omgivning, miljö och passagerare – Omkörning i grov sjö eller svall – Riskbedömningar – Passagerarsäkerhet
89
Bilaga 16
2. Inträdeskrav
Alternativ 1
1. Fartygsbefäl klass VIII-examen 2. Giltigt läkarintyg för sjöfolk, ej äldre än två år
Alternativ 2
1. Skepparexamen 2. Deltagare med avlagd skepparexamen ska komplettera enligt följande: – giltigt läkarintyg för sjöfolk, ej äldre än två år – radarutbildning i enlighet med FB VIII – HLR- och ABC-sjukvård – passagerarsäkerhet enligt klass VIII
3. Nivå på examensprov med uppkörning
Teori
– Teknikdel med avseende på styrning och reglage – Passagerarsäkerhet – Reseplanering med girpunkter som senare används vid uppkörning
Praktisk körning
– Uppkörning under överinseende av instruktör med avseende på elevens körning, reseplanering (från teoridel) och attityd
90
Bilaga 17
Bilaga 17. Säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg
En säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning. Punkten 2 i Del A2 får undvaras vid tjänstgöring på fiskefartyg, där krav om brandutrustning för rökdykning inte föreskrivs.
Del A1, Brandskydd, teori 4 timmar
– Brandtriangeln – Olika typer av bränder, flambarhetsgränser – Brandorganisationen ombord – Fiskefartygs konstruktionsprinciper – Materialkrav avseende brännbarhet på fartyg – Olika släckmedel, lämplig placering av de olika handbrandsläckarna
Del A2, Brandskydd, praktiska övningar 4 timmar
– Påtagning och användning av skyddsutrustning – Rökdykning i realistisk miljö – Släckning med handbrandsläckare – Vattensläckning med strålmunstycke
Del B, Hälso- och sjukvård 4 timmar
– Grundläggande anatomi, cirkulations- och respirationssystem – ABC-sjukvård – Omhändertagande och inventering av skadade – Brännskadebehandling och hypotermi – Chockbehandling – Transport av skadade
Del C, Personlig säkerhet 2 timmar
– Säkerhetsorganisationen ombord – Personlig skyddsutrustning – Livräddningsutrustning, livbåtars och flottars egenskaper och utrustning, flytvästar, överlevnadsdräkter och SART-utrustning – Gällande svenska bestämmelser om livräddningsutrustning, radio samt arbets- och bostadsmiljö – GMDSS:s funktion och SAR
Del D, Stabilitet 2 timmar
– Grundläggande begrepp, fartygs flytbarhet och deplacement – Tyngdpunktsbestämning, metacenterhöjd, vikten av att placera lasten rätt – Inverkan av fria vätskeytor och effekten av vissa laster – Orientering om läckstabilitet
91
Bilaga 18
Bilaga 18. Utbildning för räddningsfarkoster och beredskapsbåtar
1. Utbildningens innehåll
En utbildning för räddningsfarkoster och beredskapsbåtar ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll.
1. HANDHAVANDE AV FARKOSTER OCH BÅTAR a) Konstruktion och utformning av livräddningsfarkoster och beredskapsbåtar och deras specifika utrustning b) Särskilda egenskaper och inrättningar för livräddningsfarkoster och beredskapsbåtar c) Olika typer av utrustning som används för att sjösätta livräddningsfarkoster och beredskapsbåtar d) Metoder för att sjösätta livräddningsfarkoster i grov sjö e) Metoder för att ta upp livräddningsfarkoster f) Åtgärder som ska vidtas efter att fartyget övergivits g) Metoder för sjösättning och upptagande av beredskapsbåtar i grov sjö h) Faror som är förknippade med användning av ”on-load release” enheter i) Kunskap om underhåll 2. HANDHAVANDE AV MASKIN a) Metoder för att starta och driva livräddningsfarkosters maskineri och dess tillbehör samt användningen av befintlig brandsläckningsutrustning 3. HANTERING AV UTRUSTNING OCH ÖVERLEVANDE a) Hantering av livräddningsfarkoster i hårt väder b) Användning av painter, drivankare och all annan utrustning c) Fördelning av mat och vatten i livräddningsfarkoster d) Åtgärder som vidtagits för att maximera lokalisering av livräddningsfarkoster e) Metoder för helikopterräddning f) Effekter av hypotermi och hur man förebygger detta. Användning av skyddsutrustning såsom räddningsdräkter och termiska skydd g) Användning av beredskapsbåtar och räddningsbåtar för att samla ihop livflottar och räddning av överlevande i havet h) Angöring med livräddningsfarkoster 4. NÖDSIGNALER a) Användande av radioutrustning som medförs i livräddningsfarkoster, inklusive EPIRB och SART b) Pyrotekniska nödsignaler 5. FÖRSTA HJÄLPEN a) Användning av första hjälpen-utrustning och olika tekniker för återupplivningsförsök b) Hantering av skadade personer, inklusive kontroll av blödning och chock
93
Bilaga 18
2. Förnyelse av certifikat
Vid förnyelse av certifikat för räddningsfarkoster och beredskapsbåtar kan följande moment i utbildningen genomföras ombord:
Handhavande av farkoster och båtar
– kunskaper om märkning av räddningsfarkoster – ge korrekta kommandon för handhavandet av klargörande och bordning av räddningsfarkosten samt framförandet och manövreringen av räddningsfarkosten och att debarkera passagerare – klargöra och överge fartyget samt lämna fartygssidan så fort och säkert som möjligt – omhändertagande av räddningsfarkoster och beredskapsbåtar
Hantering av utrustning och överlevande
– ro och styra räddningsfarkosten efter kompass – använda räddningsfarkostens utrustning, pyroteknik får inte användas under övning ombord – använda räddningsfarkostens utrustning för fastställande av position
Nödsignaler
– använda portabel radioutrustning för räddningsfarkoster
Första hjälpen
– använda första hjälpen-utrustning och olika tekniker för återupplivningsförsök – hantera skadade personer, inklusive kontroll av blödning och chock
94
Bilaga 19
Bilaga 19. Utbildning för snabba beredskapsbåtar
1. Utbildningens innehåll
En utbildning för snabba beredskapsbåtar ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll.
1. KONSTRUKTION OCH UTRUSTNING a) Konstruktion och utrustning för snabba beredskapsbåtar och specifik utrustning för snabba beredskapsbåtar b) Kunskap om underhåll och nödreparationer av snabba beredskapsbåtar samt handhavande av uppblåsbara snabba beredskapsbåtar och deras olika luftfack 2. HANDHAVANDE OCH UTRUSTNING FÖR SJÖSÄTTNING/UPPTAGNING a) Kunskap om sjösättningsutrustning och dess olika hjälpmedel för sjösättning av snabba beredskapsbåtar b) Kunskap om användandet och begränsningarna för vinschar, bromsar, painter, rörelsedämpare och annan utrustning som vanligen monteras ombord c) Säkerhetsåtgärder under sjösättning och upptagning av en snabb beredskapsbåt d) Kunskap om sjösättning och upptagning av en snabb beredskapsbåt i svåra väder- och sjöförhållanden 3. HANDHAVANDE AV SNABBA BEREDSKAPSBÅTAR VID SJÖSÄTTNING/UPPTAGNING a) Kunskap om färdigställande av snabba beredskapsbåtar och tillhörande utrustning för omedelbar sjösättning b) Säkerhetsåtgärder under sjösättning och upptagning av en snabb beredskapsbåt c) Sjösättning och upptagning av en snabb beredskapsbåt i svåra väder- och sjöförhållanden 4. HANDHAVANDE VID FRAMFÖRANDET AV EN SNABB BEREDSKAPSBÅT a) Särskilda egenskaper, möjligheter och begränsningar med snabba beredskapsbåtar b) Åtgärder för rätande av en kapsejsad snabb beredskapsbåt c) Hur man hanterar en snabb beredskapsbåt i svåra väder- och sjöförhållanden d) Navigations- och säkerhetsutrustning i en snabb beredskapsbåt e) Sökmönster och miljömässiga faktorer som påverkar snabba beredskapsbåtar 5. HANDHAVANDE AV SNABBA BEREDSKAPSBÅTARS MASKINER a) Kunskaper om drift och underhåll av motor och dess tillhörigheter i en snabb beredskapsbåt
95
Bilaga 19
2. Förnyelse av certifikat
Vid förnyelse av certifikat för snabba beredskapsbåtar kan följande moment i utbildningen genomföras ombord:
Handhavande av snabba beredskapsbåtar vid sjösättning/upptagning – säker sjösättning och upptagning av beredskapsbåten – handhavande av beredskapsbåten i rådande sjö- och väderförhållanden
Handhavande vid framförandet av en snabb beredskapsbåt
– kommunikation mellan beredskapsbåten, helikopter och moderfartyget – användandet av beredskapsbåtens nödutrustning – utföra sökmönster där påverkan av omgivningen och rådande sjö- och väderförhållanden beaktas
96
Bilaga 20
Bilaga 20. Utbildning för grundläggande sjöfartsskyddsutbildning (awareness) och utbildning för sjömän med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter
1. Grundläggande sjöfartsskyddsutbildning
Personal, som avses i 4 kap. 7 d § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ska innan de tilldelas uppgifter i ett fartygs säkerhetsorganisation ha genomgått en utbildning omfattande följande tre moment (motsvarar STCW-koden sektion A-VI/6-1), så att grundläggande kunskap och förståelse har erhållits om följande.
1. SJÖFARTSSKYDDSMEDVETENHET a) sjöfartsskyddstermer och definitioner, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker b) internationell sjöfartssäkerhetspolitik och ansvariga myndigheter, företag och personer c) sjöfartsskyddsnivåer och deras inverkan på säkerhetsåtgärder och rutiner ombord på fartyget och i hamnanläggningar d) rapporteringsrutiner e) sjöfartsskyddsplaner 2. HOTBILDER a) teknik som används för att förhindra eventuella säkerhetshot b) identifiering av eventuella säkerhetshot, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker c) identifiering av eventuella vapen, farliga ämnen och andra föremål samt dess verkan på människor och föremål d) hantering av säkerhetsrelaterad information och kommunikation 3. UPPRÄTTHÅLLANDE AV SJÖFARTSSKYDD krav om utbildning och övning i enlighet med relevanta konventioner, koder och IMO cirkulär, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker
2. Utbildning för sjömän med särskilda sjöfartsskyddsuppgifter
Personal, som avses i 4 kap. 7 c § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ska innan de tilldelas uppgifter i ett fartygs säkerhetsorganisation ha genomgått en utbildning omfattande följande fyra moment (motsvarar STCWkoden sektion A-VI/6-2), så att kunskap och förståelse har erhållits om följande.
97
Bilaga 20
1. SJÖFARTSSKYDD a) sjöfartsskyddstermer och definitioner, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker b) internationell sjöfartssäkerhetspolitik och ansvariga myndigheter, företag och personer, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker c) sjöfartsskyddsnivåer och deras inverkan på säkerhetsåtgärder och rutiner ombord på fartyget och i hamnanläggningar d) rapporteringsrutiner e) krav om utbildning och övning i enlighet med relevanta konventioner, koder och IMO-cirkulär, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker f) förfaranden för utförande av inspektioner och besiktningar för kontroll och uppföljning av sjöfartsskyddsverksamheter som anges i ett fartygets skyddsplan g) skyddsplaner samt rutiner och åtgärder vid säkerhetshot eller säkerhetsöverträdelser, inklusive – åtgärder för upprätthållandet av betydelsefulla verksamheter ombord eller i hamnanläggningar – sjöröveri och väpnade hot eller attacker 2. SÄKERHETSRISKER OCH HOTBILDER a) säkerhetsdokumentation inklusive sjöfartskyddsdeklaration b) teknik som används för att förhindra eventuella säkerhetshot, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker c) identifiering av eventuella säkerhetshot, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker d) identifiering av eventuella vapen, farliga ämnen och andra föremål samt dess verkan på människor och föremål e) passagerarsäkerhet vid eventuella säkerhetshot och olika skyddsnivåer f) hantering av säkerhetsrelaterad information och kommunikation g) metoder för kroppsvisitation och ickestörande inspektioner 3. SJÖFARTSSKYDDSINSPEKTIONER a) teknik för övervakning av avgränsade områden ombord på fartyg b) kontroll av tillträdet till fartyget och till avgränsade områden ombord på fartyget c) metoder för effektiv övervakning av däck och områden kring fartyget d) kontrollmetoder i samband med last och fartygets förråd e) metoder för kontroll av ombordstigande, ilandstigande och personers tillhörigheter medan de är ombord.
98
Bilaga 20
4. ANVÄNDNING AV SJÖFARTSSKYDDSUTRUSTNING a) Allmän kunskap om olika typer av säkerhetsutrustning och system, inklusive de som skulle kunna användas i händelse av sjöröveri samt väpnade hot eller attacker, samt deras begränsningar b) Kunskap om behovet av test, kalibrering och underhåll av säkerhetssystem och utrustning, i synnerhet när fartyget är till sjöss
99
Bilaga 21
Bilaga 21. Säkerhetsutbildning på passagerar- och roropassagerarfartyg
Utbildning i säkerhetsutbildning på passagerar- och roropassagerarfartyg ska omfatta följande tre moment och ge kunskap och förståelse om följande.
1. PASSAGERARSÄKERHET Assistans av passagerare till mönstrings- och utrymningsstationer, inklusive – färdighet i att ge klara och förtroendeingivande order – kontroll av passagerare i korridorer, trappor och andra allmänna områden – vikten av att hålla utrymningsvägar fria från hinder – existerande evakueringsmetoder för funktionshindrade, äldre och barn – genomsökning av inredningen
2. MÖNSTRINGSRITUALER Rutiner vid brandlarm eller fartygets övergivande, inklusive – lämpligt beteende – metoder för att undvika panik – utnyttjande av passagerarlistor för att förvissa sig om att fartyget är evakuerat – kontroll av att passagerarna dels är lämpligt klädda, dels har flytvästen rätt påtagen
3. KOMMUNIKATION Kommunikationen med passagerare i nödsituationer med beaktande av – det eller de språk som majoriteten av passagerarna talar – att med en elementär engelska kunna ge grundläggande instruktioner till passagerare oavsett ett gemensamt språk – behovet av att under en nödsituation, då annan kommunikation är omöjlig, kunna kommunicera på annat sätt, exempelvis genom förevisning eller handsignalering
101
Bilaga 22
Bilaga 22. Utbildning i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet
Utbildning i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet ska omfatta följande sex moment och ge kunskap och förståelse om följande.
1. LASTNINGS OCH EMBARKERINGSRUTINER Korrekt tillämpning av de rutiner som har fastställts för fartyget beträffande – lossning av gods – debarkering av passagerare, med speciell hänsyn tagen till funktionshindrade och personer med behov av särskild assistans 2. TRANSPORT AV FARLIGT GODS Korrekt tillämpning av existerande säkerhetsskydd, rutiner vad avser transport av farligt gods 3. LASTSÄKRING Korrekt användande av lastsäkringsmaterial med beaktande av dess begränsningar 4. STABILITET, STRESS Korrekt tillämpning av tillgänglig information angående fartygets stabilitet och stress samt beräkning av stabilitet och trim för olika lastkonditioner med hjälp av tillgängliga stabilitetskalkyler eller datorprogram 5. SKROVÖPPNINGAR Korrekt tillämpning av rutiner för att öppna, stänga, skalka och inspektera för-, akter- och sidoramper och andra vattentäta skrovöppningar ombord 6. ATMOSFÄREN PÅ RORODÄCK Korrekt användande av utrustning, där sådan finns, för kontroll av atmosfären på rorodäck samt korrekt tillämpning av rutiner för ventilation av rorodäck vid lastning, lossning, under gång och vid nödsituationer
103
Bilaga 23
Bilaga 23. Förtrogenhetsutbildningar
1. Förtrogenhetsutbildning
Sjöpersonal, med undantag för de som tjänstgör på fiskefartyg, ska innan de tilldelas arbetsuppgifter ha genomgått en förtrogenhetsutbildning så att de kan
1. kommunicera med annan personal ombord om grundläggande säkerhetsfrågor och förstå allmän säkerhetsinformation som symboler, tecken och larmsignaler, 2. veta vilka åtgärder som ska vidtas om a) en person faller överbord b) brand eller rök upptäcks c) larmet för brand eller fartygets övergivande ljuder, 3. identifiera och hitta mönstrings- och livräddningsstationer samt nödutgångar, 4. lokalisera och använda räddningsvästar, 5. utlösa larm och använda bärbara brandsläckare, 6. agera innan medicinsk assistans anländer när en olycka inträffat, och 7. handha branddörrar och vattentäta dörrar, exklusive skrovöppningar.
2. Förtrogenhetsutbildning för sjöfartsskydd
Sjöpersonal, som avses i 4 kap. 3 § 2 st. fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ska innan de tilldelas arbetsuppgifter ha genomgått en förtrogenhetsutbildning så att de kan
1. rapportera sjöfartsskyddstillbud, inklusive sjöröveri och väpnade hot eller attacker 2. veta vilka åtgärder som ska vidtas vid upptäckten av ett sjöfartsskyddstillbud 3. agera vid sjöfartsskyddsrelaterade situationer
105
Bilaga 24
Bilaga 24. Utbildning i passagerarsäkerhet, mönstringsrutiner och kommunikation
Utbildning i passagerarsäkerhet, mönstringsrutiner och kommunikation ska omfatta följande tre moment och ge kunskap och förståelse i följande.
1. PASSAGERARSÄKERHET Assistans av passagerare till mönstrings- och utrymningsstationer, inklusive – att ge klara och förtroendeingivande order – att kontrollera passagerare i korridorer, trappor och andra publika områden – vikten av att hålla utrymningsvägar fria från hinder – existerande evakueringsmetoder för funktionshindrade, äldre och barn – att genomsöka inredningen.
2. MÖNSTRINGSRUTINER Rutiner vid brandlarm eller fartygets övergivande, inklusive – lämpligt beteende – metoder för att undvika panik – att utnyttja passagerarlistor för att förvissa sig om att fartyget är evakuerat – att kontrollera att passagerarna dels är lämpligt klädda, dels har flytvästen rätt påtagen.
3. KOMMUNIKATION Kommunikationen med passagerare i nödsituationer med beaktande av – det eller de språk som majoriteten av passagerarna talar – att med en elementär engelska kunna ge grundläggande instruktioner till passagerare oavsett ett gemensamt språk – behovet av att under en nödsituation, då annan kommunikation är omöjlig, kunna kommunicera på annat sätt, exempelvis genom förevisning eller handsignalering
107
Bilaga 25
Bilaga 25. Utbildning i lastsäkerhet och skrovintegritet
Utbildning i lastsäkerhet och skrovintegritet ska omfatta följande fyra moment och ge kunskap och förståelse i följande.
1. LASTNINGS- OCH EMBARKERINGSRUTINER Att korrekt tillämpa de rutiner som har fastställts för fartyget beträffande – lossning av gods – debarkering av passagerare, med speciell hänsyn tagen till funktionshindrade och personer med behov av särskild assistans 2. TRANSPORT AV FARLIGT GODS Att korrekt tillämpa existerande säkerhetsskydd, rutiner vad avser transport av farligt gods 3. LASTSÄKRING Att korrekt använda lastsäkringsmaterial med beaktande av dess begränsningar 4. STABILITET, STRESS Att korrekt tillämpa tillgänglig information angående fartygets stabilitet och stress samt att beräkna stabilitet och trim för olika lastkonditioner med hjälp av tillgängliga stabilitetskalkyler eller datorprogram
109
Bilaga 26
Bilaga 26. Utbildning i svensk författningskunskap
En utbildning i svensk författningskunskap ska minst innehålla följande kursavsnitt för att utbildningsanordnaren ska få Transportstyrelsens godkännande att utfärda behörighetsgrundande utbildningsbevis: – Gällande författningar: – fartygssäkerhetslag och fartygssäkerhetsförordning – föreskrifter om tillsyn meddelade med stöd av 6 kap. 4 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) med flera – sjömanslag – lag om anställningsskydd – mönstringsslag – förordning om behörigheter för sjöpersonal – föreskrifter om utbildning och behörigheter för sjöpersonal meddelade med stöd av 1 kap. 9 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal med flera – arbetsmiljölag och arbetsmiljöförordning – lag och förordning om vilotid för sjömän – bestämmelser om arbetsskador, sjukdom och försäkringar – lag och förordning om åtgärder mot förorening från fartyg – föreskrifter om vakthållning meddelade med stöd av 4 kap. 17 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) – förordning om undersökning av olyckor – föreskrifter om rapportering av sjöolyckor och anmälan om sjöförklaring meddelade med stöd av 20 § sista stycket förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor – Övrigt: – förande av skeppsdagböcker – gällande avtal för sjöpersonal – anmälan om arbetsskada – information om läkarråd till fartyg (radio medical) Utbildningen ska tidsmässigt minst omfattas av 8 lärarledda timmar. Den beräknade tiden för förberedande självstudier uppgår till ca 50 timmar.
111
Bilaga 27
Bilaga 27. System för kvalitetsnormer för utbildningar
Ett system för kvalitetsnormer ska uppfylla nedan angivna krav.
1. Inledning
1.1 Omfattning, syfte och tillämpning
Dessa riktlinjer anger vilka krav som ställs på utbildningsanordnare, som utfärdar behörighetsgrundande utbildningsbevis eller certifikat, vilka används som dokumentation av yrkeskompetens för sjöfolk. Riktlinjerna syftar till att säkerställa att utbildningen – innehåller klara mål när det gäller resultat – utförs av kvalificerade lärare och instruktörer – bedöms och förbättras i överensstämmelse med marknadskrav, erfarenhet och obligatoriska nationella och internationella regler och föreskrifter. Utbildningsanordnare får inkludera kvalitetsmål utöver vad som anges i dessa riktlinjer. 11 Relevanta och branschanpassade delar av ISO 9000-serien tjänar som en förebild för dessa riktlinjer.
1.2 Certifiering
Riktlinjerna är tillämpliga på alla utbildningsanordnare som enligt 1 kap. 13 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal ska ha ett system för kvalitetsnormer. Utbildningsanordnare, som vid Transportstyrelsens auditering befunnits uppfylla kraven i dessa riktlinjer, erhåller ett beslut och införs på Transportstyrelsens lista över godkända utbildningsanordnare. Beslutet är giltigt tills vidare under förutsättning att de periodiska inspektionerna ger godkänt resultat. Inspektionerna innefattar – bedömning av dokumentation av system för kvalitetsnormer, – revision av systemets tillämpning, och – årliga inspektioner för fortsatt giltighet.
11 I ISO 9000-serien ingår standarderna SS-EN ISO 9000, Ledningssystem för kvalitet – Principer och terminologi; SS-EN ISO 9001, Ledningssystem för kvalitet – Krav; SS-EN ISO 9004, Ledningssystem för kvalitet – Vägledning till verksamhetsförbättring samt SS-EN 19011, Vägledning för revision av ledningssystem för kvalitet och/eller miljö. I detta arbete har utgåvan från år 2000 använts.
113
Bilaga 27
1.3 Minimikrav
De utbildningsaktiviteter, som utbildningsanordnaren tillhandahåller i enlighet med dessa riktlinjer, ska utvecklas, planeras, genomföras och utvärderas genom att man analyserar sammanhangen mellan utbildningselementet syfte, mål, innehåll, metoder, yttre betingelser och utvärdering.
1.4 Definitioner
12 I dessa riktlinjer gäller de definitioner, som ges i SS-EN ISO 9000 . Därutöver används följande termer: Utbildningsaktivitet avser alla aktiviteter som organiseras av utbildningsanordnaren för att överföra kunskaper och färdigheter. Utbildningsanordnare avser statlig, kommunal eller enskild fysisk eller juridisk person som anordnar sådan verksamhet som anges i 1 kap. 13 § förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal. Etablera (rutiner o.d.) innebär att definiera, dokumentera och införa.
2. Allmänna krav
2.1 Utbildningsanordnarens organisation
Utbildningsanordnaren ska definiera och dokumentera ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden för all personal som leder, utför och verifierar ett kvalitetspåverkande arbete. Detta gäller särskilt personal med ansvar och befogenhet att – initiera åtgärder för att förebygga problem eller potentiella problem samt motverka uppkomna svårigheter som äventyrar utbildningsmålen – sörja för lösningar på sådana problem och verifiera lösningarna – stoppa eller omplanera pågående utbildning och slutprov tills brister har korrigerats.
2.2 Resurser
Utbildningsanordnarens ledning ska identifiera och dokumentera krav på resurser (lokaler, utrustning o.d.) och se till att nödvändiga resurser finns tillgängliga. Ledningen ska tillsätta utbildad personal för att leda och utföra arbete.
12 SS-EN ISO 9000, Ledningssystem för kvalitet – Principer och terminologi (ISO 9000:2000).
114
Bilaga 27
2.3 Ansvarig för system för kvalitetsnormer
Utbildningsanordnarens ledning ska inom sig utnämna en person som, oavsett annat ansvar, har ett definierat och dokumenterat ansvar för att – säkerställa att ett system för kvalitetsnormer upprättas och vidmakthålls enligt dessa riktlinjer, – till ledningen rapportera om hur systemet fungerar och därigenom skapa underlag för förbättringar av systemet, samt – hålla kontakt med Transportstyrelsen i frågor som rör systemet.
2.4 Genomgång
Utbildningsanordnarens ledning ska en gång per år granska systemet för kvalitetsnormer för att säkerställa dess lämplighet och effektivitet när det gäller att uppfylla kraven i dessa riktlinjer. Dokumentation av sådana genomgångar ska bevaras.
2.5 Styrning av dokument och data
Dokumentationskrav
Utbildningsanordnaren ska dokumentera de rutiner som föreskrivs, samt de som utbildningsanordnaren finner lämpligt, för att säkerställa att eleverna erhåller kunskap, förståelse och färdigheter i enlighet med uppsatta utbildningsmål.
Kvalitetshandbok
Utbildningsanordnaren ska iordningställa en kvalitetshandbok, som täcker alla aktiviteter av betydelse för utbildningen, däribland tillhörande administrativa tjänster. Handboken ska innefatta eller referera till rutinbeskrivningar och dylikt som påverkar den totala kvaliteten. Handboken ska dessutom klargöra dokumentationens struktur. Kvalitetshandboken ska minst omfattas av i tabellen nedan angivna kapitel och underrubriker. Om särskilda skäl föreligger får handboken struktureras på annat sätt, men den bör då innehålla en korsreferens som visar sambandet med strukturen i tabellen.
115
Bilaga 27
Kapitel/ Namn Ref. till avsnitt avsnitt
0 Inledning
0.1 Innehåll 2.4 0.2 Omfattning och syfte 2.4
1 Ledningens ansvar
1.1 Organisation 2.1 1.2 Resurser 2.2 1.3 Ansvarig för system för kvalitetsnormer 2.3 1.4 Genomgång av system för kvalitetsnormer 2.4
2 System för kvalitetsnormer
2.1 Systemdokumentationens struktur 2.5 2.2 Dokumentidentifikation 2.5
3 Styrning av dokument och data
3.1 Syfte och omfattning 2.5 3.2 Godkännande och utgivning 2.5 3.3 Ändringar 2.5 3.4 Hantering av kvalitetsdokument 2.5
4 Interna revisioner
4.1 Interna systemrevisioner 2.6 4.2 Kursutvärderingar 2.6
5 Intern utbildning
5.1 Introduktionsutbildning 2.7 5.2 Kompetensutveckling 2.7 5.3 Dokumentation 2.7
6 Beredning
6.1 Intern planering och utveckling 3.2–3.4 6.2 Samverkan med rederier 3.2–3.4 6.3 Ansökan, antagning och registrering 3.4
7 Genomförande
7.1 Lokaler och hjälpmedel 4.2 7.2 Undervisning 4.2
116
Bilaga 27
7.3 Användning av utrustning 4.3 7.4 Samverkan med rederier 4.1
8 Kontroller
8.1 Prövning av kunskaper och färdigheter 5.1 8.2 Slutprov 5.2 8.3 Dokumentation av kontroll 5.3 8.4 Samverkan med rederier 5.1
9 Utbildningsverifikat
10 Klagomål 5.4
Styrningsrutiner
Utbildningsanordnaren ska se till att korrekta dokument och data finns tillgängliga hos de rätta personerna vid rätt tidpunkt samt förhindra att ogiltiga eller föråldrade dokument används av misstag. Resultatdokument (bevisdokument) i samband med rutiner för utveckling, verkställande och uppdatering ska bevaras för att verifiera att rutiner följs i samband med planering, utveckling, verkställande och uppdatering. Utbildningsanordnaren ska ha dokumenterade rutiner för insamling, registrering, arkivering, underhåll och gallring av de resultatdokument, som utbildningsenheten har definierat. Utbildningsanordnaren ska etablera rutiner för att dokumentera och arkivera elev- och personaldata. Arkiveringstider för resultat-, elev- och personaldata ska fastställas.
2.6 Interna revisioner
Utbildningsanordnarens ledning ska regelbundet genomföra interna revisioner i syfte att verifiera att systemet för kvalitetsnormer fungerar effektivt. Revisionerna ska också bekräfta att utbildningen har nått de uppställda målen – eller korrigerats, om så inte varit fallet.
2.7 Intern utbildning
Utbildningsanordnaren ska etablera och vidmakthålla rutiner för att identifiera behov av kompetensutveckling samt ombesörja utbildning av personal, som utför aktiviteter, vilka påverkar kvaliteten. Dokumentation, som visar hur dessa rutiner tillämpas, ska bevaras.
117
Bilaga 27
3. Beredning
3.1 Allmänt om beredningsfasen
Utbildningsanordnaren ska etablera och vidmakthålla rutiner för att administrera och verifiera utveckling och strukturering av utbildningen så att specificerade krav uppfylls. Utvecklings- och struktureringsaktiviteter ska planeras, varvid planerna ska beskriva vilka aktiviteter som avses och vem som ansvarar för deras genomförande.
3.2 Utveckling
Utvecklings- och struktureringsaktiviteterna ska som ett minimum omfatta – kursutbud – kursplan – undervisningsmaterial – utvärderingsmaterial (både rörande kursen i sig och elevens kunskaper och färdigheter) – samverkan med rederierna när det rör arbetsförlagat lärande. Aktiviteterna ska bedrivas av kvalificerad personal och med tillräckliga resurser. Planerna ska hållas aktuella under genomförandet av utbildningsaktiviteterna.
3.3 Planering
Utbildningsanordnaren ska specificera och dokumentera hur kvalitetskraven ska uppfyllas genom att: – klargöra behov och anskaffning av administrativa system, processer, utrustning, resurser och kompetenser – dokumentera acceptanskriterier för alla krav på kunskaper och färdigheter inräknat de kriterier som innehåller subjektiva bedömningar. Denna planering ska också innefatta samverkan för arbetsförlagt lärande och det ska särskilt beaktas att ett system som säkerställer elevens behov av handledning ombord etableras.
3.4 Förberedelser
Utbildningsanordnaren ska säkerställa att individuell antagning av elever sker under styrda förhållanden. Detta innebär dokumenterade rutiner, som säkerställer att eleverna uppfyller nödvändiga förutsättningar angående hälsa, kunskaper, färdigheter och andra tillämpliga antagningskrav.
118
Bilaga 27
4. Genomförande
4.1 Allmänt
Utbildningsanordnaren ska planera och fastställa de undervisnings- och utbildningsprocesser som direkt påverkar kvaliteten i undervisning och inlärning samt säkerställa att dessa processer utförs under styrda förhållanden. ”Styrda förhållanden” innebär etablering och bruk av rutiner i de fall frånvaron av sådana rutiner skulle kunna inverka negativt på kvaliteten. Utbildningsanordnaren ska – genom samverkan med rederiernas utbildningsansvariga – tillse att även den arbetsförlagt lärande sker under styrda förhållanden.
4.2 Undervisning
Utbildningsanordnaren ska etablera rutiner som fastställer – planeringssätt och tillämpning av undervisnings- och rådgivningsaktiviteter, inräknat bruk av undervisningsprinciper, undervisningsmetoder och utrustning för undervisning i klassrum och laboratorier – kriterier för professionellt genomförande – lämplig utrustning och teknologi – hänsyn till hälsa, miljö och säkerhet. Utbildningsanordnaren ska etablera rutiner som fastställer sättet att styra och återföra – särskilt till eleverna och utbildningsenhetens ledning – hur studierna framskrider, inräknat prestationer avseende kunskaper och färdigheter. Utbildningsanordnaren ska fortlöpande styra och testa undervisningsaktiviteterna och inlärningsresultaten i enlighet med fastställd plan eller dokumenterade rutiner.
4.3 Användning av utrustning och förbrukningsvaror
Utbildningsanordnaren ska etablera och vidmakthålla rutiner för användning av utrustning i utbildningsprocessen, t.ex. övningsfartyg, maskinsystem, bryggsystem, utrustning för lasthantering, säkerhetsutrustning, datorer och instrument etc. Rutinerna ska säkerställa – säkert och effektivt handhavande – underhåll och kalibrering – användning av relevant personlig skyddsutrustning. Rutiner ska etableras för att säkerställa korrekt användning av förbrukningsvaror för sådana system: – lagring och hantering – åtgärder vid förorening, t.ex. vid spill.
119
Bilaga 27
5. Resultatskede
5.1 Styrning och prov
Utbildningsanordnaren ska etablera och vidmakthålla procedurer för färdighetstester o.d. för att säkerställa att de specificerade kraven uppfylls. De kontroller, prov och resultatdokument som behövs ska beskrivas i dokumenterade rutiner. Utbildningsanordnaren ska försäkra sig om att kunskaps- och färdighetstester o.d. under den arbetsförlagt lärande sker i enlighet med utarbetade rutiner och att resultaten av dessa följs upp när eleven återkommit till skolan.
5.2 Slutprov
Utbildningsanordnaren ska utföra all slutlig kontroll och prövning i enlighet med etablerade rutiner, för att säkerställa att studieresultaten överensstämmer med specificerade krav.
5.3 Resultatdokumentation
Utbildningsanordnaren ska framställa resultatdokument och bevara dem som bevis på att elevernas inlärningsresultat är prövade och kontrollerade.
5.4 Klagomål
Utbildningsanordnaren ska ha dokumenterade rutiner för att hantera mottagna klagomål.
120
Bilaga 28
Bilaga 28. Utbildning för den utbildningsansvarige i land
En utbildning för den utbildningsansvarige i land ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Del A, STCW-konventionen 2 timmar
– Introduktion till STCW-konventionen – Allmänna krav på instruktörer ombord
Del B, Utbildningsprogram 4 timmar
– Struktur och innehåll i utbildningsprogrammen, såväl högskola som sjöfartsprogram – Syfte och mål med utbildningsprogrammen
Del C, Utbildningsjournaler 4 timmar
– Introduktion till journalen – Tillämpning av journalen – Verifikation av journalen
Del D, Utbildning ombord 22 timmar
– Syftet med den arbetsplatsförlagda utbildningen – Organisation av den arbetsplatsförlagda utbildningen – Instruktionsteknik – Problematik med utbildning och elevplacering på fartyg med mångkulturell besättning – Utbildning av den egna handledaren
Del E, Ansvarsfrågor 4 timmar
– Ansvarsförhållandet skola–rederi–fartyg – Elevens skyldigheter – Försäkringsskydd
121
Bilaga 29
Bilaga 29. Maskintekniskt påbyggnadsblock om 10,5 högskolepoäng
Ett maskintekniskt påbyggnadsblock för maskinbefäl för traditionsfartyg om 10,5 högskolepoäng (hp) ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Driftteknik 3,0 hp
– Regler och principer för vakthållning i maskin – Maskindagboken – System och komponenter – Simulatorövningar
Maskinteknik 7,5 hp
Ventilationsanläggningar
– Ventilation och luftkonditionering, system och komponenter – Driftegenskaper
Förbränningsteknik
– Luft- och rökgasmängder, koldioxid- och syrehalter i rökgaser – Skadliga substanser i rökgaser
Förbränningsmotoranläggningar
– Kolvmotorers idealprocesser – Kolvmotorers verkningsgrad och förluster – Kolvmotorers konstruktion, funktion och driftegenskaper – Kolvmotoranläggningar, systemuppbyggnad, komponenter och driftegenskaper – Tekniska mätningar i samband med drift och underhåll – Värmebalans för motor och system – Överladdningsaggregat – Olika sätt att höja maskinanläggningars totalverkningsgrad
Värmeanläggningar
– Pannors och brännares funktion och driftegenskaper – Systemuppbyggnad, komponenter och driftegenskaper
Kompressorer och kylanläggningar
– Kompressortyper, funktion och driftegenskaper – Olika principer för kylsystems uppbyggnad – Funktion och drift av kylsystem och däri ingående komponenter – Köldmedier – Läcksökning
123
Bilaga 29
Fartygs framdrivning
– Fasta och ställbara propellrar, dysor, axlar, lager, hylsor, växlar och kopplingar – Samband mellan fart, varvtal, effekt och bränsleförbrukning
124
Bilaga 30
Bilaga 30. Ångtekniskt påbyggnadsblock om 10,5 högskolepoäng
Ett ångtekniskt påbyggnadsblock för maskinbefäl klass VIII om 10,5 högskolepoäng (hp) ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Maskinteknik 3,0 hp
Kolvångmaskiners uppbyggnad och verkningssätt
Armaturer
– Ventiler – Säkerhetsutrustning
Hjälpmaskineri
– Pumpar – Strålpumpar – Luftpumpar – Fläktar – Reglerutrustning – Manöverutrustning – Kondensor
Maskinelement
– Lager – Axelledningar – Ångledningar, koppar – Packningsmaterial – Smörjoljor
Ångteknik 1,5 hp
– Ångans egenskaper vid olika tillstånd – Introduktion av Mollierdiagram – Ångsystem
Pannor 3,0 hp
– Skotska pannans konstruktion – Brännarutrustning – Bränslen och eldningsteknik – Fläktsystem – Armaturer – Säkerhetsanordningar – Matarvattenkemi – Korrosion – Vattensystem – Torrkokning
125
Bilaga 30
– Olja i pannan – Tillståndskontroll och konservering – Underhåll av manluckor – Reparationsmetoder av läckage – Gällande svenska bestämmelser
Säkerhet 3,0 hp
Arbetslagstiftning
– Gällande svensk arbetslagstiftning – Gällande förordning om behörigheter för sjöpersonal – Gällande svensk sjöarbetslagstiftning – 6 kap. sjölagen (1994:1009) – Sjömansrulla
Arbetsmiljö och den marina miljön
– Safety Management System (SMS) – Säkerhets- och miljöskyddspolicy – Gällande svenska och internationella arbetsmiljöbestämmelser – Fysiska och kemiska risker – Arbetsskyddsorganisation – Personlig skyddsutrustning – Den marina miljön
Brandskydd
– Grundläggande brandkunskap – Antändning och antändningskällor – Brännbara ämnen, brandrisker och spridning av brand – Klassificering av bränder och släckmedel – Brandbekämpningsutrustning: brandlarmsystem, fast installerade brandbekämpningssystem, portabel brandbekämpningsutrustning inkl. släckutrustning, pumpar samt räddningsutrustning, personlig skyddsutrustning och kommunikationsutrustning – Underhåll av brandbekämpningssystem och utrustning – Brandskyddsorganisationen ombord – Beredskapsplaner – Sammansättning och fördelning av personal till brandskyddsgrupper – Organisation och genomförande av brandövningar – Placering av brandskyddsutrustning och nödutgångar (Safety Plan) – Kontroll av bränsle- och elsystem – Risker vid brandbekämpning – Omhändertagande och övervakning av skadade personer – Gällande svenska bestämmelser
Överlevnadsteknik och räddningsutrustning
– Olika typer av räddningsutrustning ombord – Konstruktion och utrustning av livbåtar, livflottar – Orientering om radioutrustning i räddningsfarkoster – Sjösättningsanordningar för livbåtar, livflottar
126
Bilaga 30
– Åtgärder efter övergivande av fartyg – Placering av livräddningsutrustning ombord – Underhåll av räddningsutrustning – Organisation och genomförande av livbåtsövningar – Överlevnadsteknik, inkl. vikten av övningar, personlig skyddsutrustning, beredskapen inför nödsituationer, åtgärder som ska vidtas vid livbåtslarm, åtgärder som ska vidtas inför övergivande av fartyget, åtgärder som ska vidtas om man har hamnat i vattnet, åtgärder som ska vidtas i räddningsfarkost samt de huvudsakliga risker som överlevande kan utsättas för – Praktiska övningar med personlig skyddsutrustning, räddningsfarkoster – Gällande svenska bestämmelser
Hälso- och sjukvård
– ABC första hjälpen, enligt 12 kap. 5 §
127
Bilaga 31
Bilaga 31. Utbildning till maskinbefäl för traditionsfartyg om 16,5 högskolepoäng
En utbildning till maskinbefäl för traditionsfartyg om 16,5 högskolepoäng (hp) ska minst uppfylla nedan angivna krav på innehåll och omfattning.
Utbildningens innehåll och omfattning
Brandskydd (advanced) 4,0 hp
– Grundläggande brandkunskap – Antändning och antändningskällor – Brännbara ämnen, brandrisker och spridning av brand – Brandförebyggande konstruktionsprinciper för fartyg – Klassificering av bränder och släckmedel – Brandbekämpningsutrustning; brandlarmsystem, fast installerade brandbekämpningssystem, portabel brandbekämpningsutrustning inkl. släckutrustning, pumpar samt räddningsutrustning, personlig skyddsutrustning och kommunikationsutrustning – Underhåll av brandbekämpningssystem och brandbekämpningsutrustning – Brandskyddsorganisationen ombord – Räddningsledarteknik – Beredskapsplaner – Sammansättning och fördelning av personal till brandskyddsgrupper – Organisation och genomförande av brandövningar – Placering av brandskyddsutrustning och nödutgångar (Safety Plan) – Brandbekämpningsoperationer till sjöss och i hamn med tyngdpunkt på organisation, taktik och ordergivning – Effekten på fartygs stabilitet vid användning av vatten som släckmedel, säkerhets och korrigerande åtgärder – Kommunikation och koordination under brandbekämpningsoperationer – Ventilationskontroll – Kontroll av bränsle- och elsystem – Risker vid brandbekämpning – Bränder som involverar farligt gods – Brandskyddsåtgärder och risker förbundna med förvaring och hantering av ämnen – Omhändertagande och övervakning av skadade personer – Procedurer för koordinering med räddningstjänst i land – Undersökningar och upprättande av rapporter gällande incidenter involverande brand – Restvärdesuppskattning – Praktiska övningar med brandbekämpningsutrustning och personlig skyddsutrustning inkl. andningsskydd och kemskydd – Gällande svenska och internationella bestämmelser – Rapporter
129
Bilaga 31
Elteknik 4,0 hp
– Likströmslära. Grundbegrepp, spänningsfall, kortslutning, effekt och energi, mätinstrument och mätmetoder – Växelströmslära. Grundbegrepp för enfas och trefas, effekt och energi, faskompensering – Elproduktion och distribution. Elsystemet ombord, synkrongeneratorn, fasning, asynkronmotorn, startapparater, huvudeltavla, motorskydd, säkringar och ledningsdimensionering – Schemaläsning, felsökning och montageövningar
Maskinteknik 6,5 hp
Rörsystem
– Driftegenskaper hos olika typer av armatur såsom ventiler, silar, flödesmätare, sanitetsutrustning etc. – Korrosion och erosion vid olämpliga materialval och strömningshastigheter
Pumpar och fläktar
– Olika typer av pumpar och fläktar, deras uppbyggnad och funktion – Driftegenskaper, karakteristikor, kavitation, bullerproblem
Värmelära
– Värmeöverföring inom och mellan olika medier – Olika typer av värmeväxlare och deras driftegenskaper
Termodynamik
– Termodynamikens första och andra huvudsats i teori och tillämpningar – Tillståndsförändringar hos gaser – Cirkelprocesser
Hydraulik
– Hydraulikens grunder med enkla beräkningar – Förekommande komponenter med ritningssymboler och deras uppgifter i respektive system – Slutna och öppna system med konventionell och proportionalstyrning – Uppkoppling och felsökning av olika system – Genomgång av hydraulsystem från olika fartyg – Val av hydraulolja ur teknisk och miljösynpunkt – Val och placering av filterutrustning – Underhåll av hydraulanläggningar
Underhållsteknik 2,0 hp
Driv- och smörjmedel
– Dieseloljor och smörjoljor, analyser och resultatutvärdering – Separeringsteknik – Grundläggande tribologi – Användning av syntetiska smörjmedel
130
Bilaga 31
Tillståndskontroll
– Instrument och utrustningar för tillståndskontroll – Praktiska tillämpningar – Korrosion och vibrationer
Underhållsplanering
– Grundläggande principer för underhållets planering – Underhållets betydelse för driftsekonomi och driftsäkerhet – Avvägning mellan förebyggande och avhjälpande underhåll
131
Bilaga 32
Bilaga 32. Säkerhetsutbildningar för inre fart
Tabellen är tillämplig på fartyg i inre fart med en bruttodräktighet om 20–499 samt med ett passagerarantal om högst 500. Tabellen visar vilka säkerhetsutbildningar de olika befattningshavarna ska ha genomgått. Kravet om specialbehörighet i krishantering gäller passagerarfartyg med ett passagerarantal överstigande 100. Förtrogenhetsutbildningen ska antecknas i fartygets säkerhetsorganisation. Specialbehörighet för krishantering kan endast utfärdas av Transportstyrelsen efter genomgången godkänd utbildning. För övriga utbildningar utfärdar rederiet intyg.
Säkerhetsutbildningar för inre fart
Befälhavare Befälhavare Maskinbefäl Övrig och övrigt och övrigt och besättning fartygsbefäl fartygsbefäl manskap som avlagt som avlagt som ingår fartygs- fartygs- i fartygets befäls- befäls- säkerhetsexamen examen besättning klass VII klass VIII
Förtrogenhetsutbildning X X X X 13 Grundläggande – X X – säkerhetsutbildning Utbildning X X X X i passagerarsäkerhet, mönstringsrutiner och kommunikation14 Utbildning – X X X i lastsäkerhet 15 och skrovintegritet 16 Krishantering X X X X
13
Övrig besättning ska ha fullgjort relevanta moment i grundläggande säkerhetsutbildning (basic safety) om arbetsuppgifterna antas påverka det egna fartygets eller omgivande fartygs säkerhet eller den omgivande miljön.
14
Befälhavaren, befäl och annan personal, som enligt fartygets säkerhetsorganisation ska bistå passagerare i nödsituationer, ska ha genomgått en utbildning i passagerarsäkerhet, mönstringsrutiner och kommunikation i enlighet med bilaga 21.
15
Befälhavaren, befäl och annan personal med direkt ansvar för passagerares ombord- och ilandstigning, lastning, lossning eller säkring av last, ska ha genomgått en utbildning i lastsäkerhet och skrovintegritet i enlighet med bilaga 22.
16
Befälhavaren, överstyrman, teknisk chef, förste fartygsingenjör och annan sjöpersonal med direkt ansvar för passagerare i nödsituationer, ska inneha specialbehörighet för krishantering. Med direkt ansvar avses den person som delegerats ansvar för uppgifterna. Delegeringen ska dokumenteras i fartygets säkerhetsplan (SMS). Undantag från kravet om behörighet i krishantering kan medges för maskinbefäl på ångdrivna fartyg i inre fart efter ansökan hos Transportstyrelsen.
133