Transportstyrelsens föreskrifter om vakthållning, TSFS 2012:67

Om inget annat anges ska dessa föreskrifter tillämpas på följande fartyg: – svenska handelsfartyg i drift som har en bruttodräktighet om 100 eller mer, – svenska traditionsfartyg i drift som har en bruttodräktighet om 100 eller mer, – fartyg i drift som är bemannade med maskinbefäl, enligt säkerhetsbesättningsbeslut, Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning eller av andra skäl, och – svenska fiskefartyg i drift, vars största längd är minst 6 meter men understiger 50 meter, och som har en maskinstyrka understigande 3 000 kW samt används i högst Europafart. Dessa föreskrifter ska i möjligaste mån även tillämpas på handels- och traditionsfartyg med en bruttodräktighet under 100. Dessa föreskrifter ska inte tillämpas på linfärjor.

1 Föreskrifterna tar hänsyn till grundprinciperna i STCW-konventionen om vakthållning på bryggan, i maskinutrymmen och i hamn på handelsfartyg. Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s.37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s.18, Celex 31998L0048).

1

I dessa föreskrifter används följande definitioner.

automatstyrning styrning som automatiskt (utan handstyrning) håller fartyget på inställd kurs befaren jungman person som har fullgjort minst sex månaders däckstjänstgöring brygga styrhytt och bryggvingar med undantag för en avstängd eller avskärmad del i styrhytten direkt kontakt kontakt mellan vakthavande befäl och en besättningsmedlem på vakt Kommentar: kontakten ska vara sådan att de såväl kan se som tala med varandra eller upprätthålla kontakten med hjälp av en internkommunikationsanläggning eller annat kommunikationssystem, förutsatt att hjälpmedlet ifråga under alla förhållanden är väl fungerande. ECDIS Electronic Chart Display and Information System (elektroniskt sjökorts- och informationssystem) ECS Electronic Chart System (elektroniskt sjökortssystem) fartyg i drift fartyg som har en påmönstrad besättning och som inte är taget ur trafik fiskefartyg fartyg som yrkesmässigt används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet handelsfartyg fartyg som används till handelssjöfart eller till annat ändamål som hör ihop med handelssjöfarten, såsom bogsering, isbrytning, bärgning och dykning inre fart se definition i förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal jungman (person med) nybörjarbefattning inom ett fartygs däcksavdelning kort resa resa som under vanliga förhållanden kräver sammanlagt högst 12 timmars gång under en period av 24 timmar maskinutrymme rum där huvudmaskineriet och hjälpmaskineriet är placerade och utrymmen i deras omedelbara närhet där kringutrustning, övervakningsutrustning eller manöverutrustning är placerad

2

Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för ett fartyg eller dess utrustning om fartyget eller utrustningen – lagligen har tillverkats eller satts på marknaden i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller – lagligen har tillverkats i ett EFTA-land som har undertecknat EESavtalet.

3

Befälhavaren ska organisera en ändamålsenlig, effektiv och säker vakthållning. Under befälhavarens ledning är vakthavande befäl på bryggan ansvarigt för att fartyget framförs på ett säkert sätt. Den tekniska chefen ska i samråd med befälhavaren ansvara för en ändamålsenlig, effektiv och säker vakthållning i maskinutrymmet. Vakthållningssystemet ska organiseras på så sätt att den första vakten vid resans början liksom de därpå avlösande vakterna är tillräckligt utvilade och redo för sina arbetsuppgifter. Effektiviteten hos den vaktgående personalen får inte vara nedsatt på grund av trötthet.

Befälhavaren, den tekniska chefen och vakthavande befäl ska känna till de allvarliga miljökonsekvenser som avsiktliga eller oavsiktliga föroreningar leder till. De ska vidta försiktighetsåtgärder för att hindra sådana föroreningar och följa gällande regler om hur föroreningar ska förhindras.

ANDRA AVDELNINGEN

Vakthavande befäl får i varje enskilt fall, och efter noggrann prövning enligt 4 kap. 12 §, avgöra om han eller hon kan vara ensam på bryggan då följande två förutsättningar är uppfyllda: 1. Bryggarrangemanget och styrinrättningen är anordnade på så sätt att vakthavande befäl kan hålla utkik runt hela horisonten samtidigt som han eller hon kan övervaka fartygets kurs, ha manuell kontroll över fartygets styrning samt navigera och manövrera fartyget på ett säkert sätt. 2. Fartyget är utrustat med en under alla förhållanden fungerande internkommunikationsanläggning som är i bruk. Vakthavande befäls möjlighet att vara ensam utkik gäller dock inte passagerarfartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer.

Små fartyg som används på korta resor i inre fart ska, utöver vakthavande befäl, ha minst en besättningsmedlem på vakt. Denna besättningsmedlem ska antingen hålla utkik från bryggan eller vara i omedelbar närhet av denna. Transportstyrelsen kan efter ansökan avseende ett enskilt fartyg medge undantag från kravet i första stycket om att minst en besättningsmedlem ska hålla vakt utöver vakthavande befäl.

4

Befälhavaren eller vakthavande befäl ska svara för att vakten förstärks om det krävs för att fartyget ska kunna framföras på ett säkert sätt.

Vaktschemat ska anslås på en lättillgänglig plats.

Det ska finnas minst en besättningsmedlem på vakt, utöver vakthavande befäl på bryggan, ombord på fartyg som har – en automatstyrningsanläggning i bruk, vilken uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning, och – en under alla förhållanden fungerande internkommunikationsanläggning i bruk. Denna besättningsmedlem ska antingen hålla utkik från bryggan eller vara i omedelbar närhet av denna.

Det ska finnas minst två besättningsmedlemmar på vakt, utöver vakthavande befäl på bryggan, ombord på – andra fartyg än de som avses i 3 kap. 2 §, vilka inte har en automatstyrningsanläggning i bruk, som uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning och en under alla förhållanden fungerande internkommunikationsanläggning, och – fartyg där sådana anläggningar inte är i bruk. En av dessa besättningsmedlemmar ska vara rorsman. Den andra ska antingen hålla utkik från bryggan eller vara i omedelbar närhet av denna.

Då vakten utöver fartygsbefälet består av endast en besättningsmedlem ska besättningsmedlemmen – på fartyg med en bruttodräktighet under 200 vara lägst jungman, – på fartyg med en bruttodräktighet mellan 200 och 499 vara lägst befaren jungman, och – på fartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer lägst ha behörighet som lättmatros. Då vakten utöver fartygsbefälet består av två besättningsmedlemmar ska, – på fartyg med en bruttodräktighet under 200, båda vara lägst jungmän, – på fartyg med en bruttodräktighet mellan 200 och 499, båda vara lägst befarna jungmän, och – på fartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer, den ena lägst ha behörighet som lättmatros och den andra vara lägst befaren jungman.

Den avsedda resan ska planeras i förväg. All tillämplig information ska då beaktas. Utlagda kurser ska kontrolleras innan resan påbörjas.

5

Innan en resa påbörjas ska den tekniska chefen i samråd med befälhavaren planera behoven av bränsle, vatten, smörjoljor, kemikalier, förbrukningsmaterial och andra reservdelar, verktyg och förråd.

Planering för varje resa

Innan en resa påbörjas ska fartygets befälhavare säkerställa att den avsedda rutten från avgångshamn till första anlöpshamn har planerats med hjälp av korrekta och lämpliga sjökort och andra nautiska publikationer, nödvändiga för den avsedda resan. Sjökorten och de nautiska publikationerna ska innehålla fullständig och uppdaterad information om de navigeringsbegränsningar och faror, som är förutsägbara och relevanta för fartygets säkra framförande.

Kontroll av planerad resa

När reseplaneringen har kontrollerats mot all tillämplig information, ska den planerade kursen tydligt läggas ut i lämpliga sjökort eller i ECDIS. Den planerade kursen behöver dock inte läggas ut, när det är fråga om sådana fartyg som anges i andra stycket. ECS som uppfyller kraven i 3 kap. 5 § 4 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning får dock ersätta ECDIS – på lastfartyg under 500 brutto i inre fart, så som detta fartområde definieras i förordningen (2007:237) om behörigheter, och – på passagerarfartyg under 500 brutto i högst fartområde E, så som detta fartområde definieras i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Sjökorten eller det använda elektroniska systemet ska alltid vara tillgängliga för vakthavande befäl på bryggan. Vakthavande befäl ska kontrollera varje kurs som ska följas innan den används under resan.

Avvikelse från planerad resa

Om man under en resa beslutar sig för att väsentligt avvika från den ursprungligen planerade resan, ska man göra en ny reseplanering innan en ny kurs tillämpas.

En behörig utkik ska alltid hållas. Förutom noggrann utkik med såväl syn som hörsel ska utkikens uppgifter, för att möjliggöra fullständiga bedömningar av situationer och av risker för kollisioner och strandningar eller av andra navigeringsrisker, omfatta utkik efter fartyg eller flygplan i nöd, skeppsbrutna, vrak och vrakspillror.

6

Utkiken ska helt ägna sig åt att hålla noggrann utkik och får inte tilldelas eller utföra några arbetsuppgifter som skulle kunna störa den uppgiften.

Utkikens och rorsmannens uppgifter ska vara skilda från varandra. Rorsmannen får inte anses tjänstgöra som utkik när han eller hon står till rors, utom i små fartyg med obegränsad sikt runt horisonten från styrplatsen, förutsatt att rorsmannen inte har någon nedsättning i mörkerseendet eller andra svårigheter att hålla noggrann utkik. Vakthavande befäl på bryggan kan få vara ensam utkik förutsatt att följande är uppfyllt vid varje sådant tillfälle: 1. att situationen har prövats noggrant och det är ställt utom allt tvivel att det är förenligt med säkerheten att göra så, 2. att alla rådande omständigheter har beaktats till fullo, exempelvis – väderförhållanden, – siktförhållanden, – trafiktäthet, – närheten till hinder för navigeringen, och – nödvändig uppmärksamhet vid navigering i eller i närheten av trafiksepareringssystem, samt 3. att förstärkning omedelbart kan kallas till bryggan när omständigheterna så kräver.

Behovet av att hålla noggrann utkik ska beaktas. För att säkerställa att en kontinuerlig utkik kan hållas, ska befälhavaren bland annat beakta följande faktorer: 1. sikt, väder- och sjöförhållanden, 2. trafiktäthet och andra aktiviteter i det område i vilket fartyget framförs, 3. nödvändig uppmärksamhet vid navigering i eller nära trafiksepareringssystem eller andra trafikregleringar, 4. ytterligare arbetsbörda som orsakas av fartygets handhavande, omedelbara driftskrav och förväntade manövrar, 5. tjänstbarheten för varje besättningsmedlem som kan tillkallas och som är utsedd att delta i vakthållningen, 6. kunskap om och förtroende för den yrkesmässiga kompetensen hos fartygets befäl och manskap, 7. varje vakthavande befäls erfarenhet av och förtrogenhet med fartygets utrustning, manöverförmåga och rutiner, 8. aktiviteter som pågår ombord på fartyget vid varje enskilt tillfälle, inklusive radiokommunikation och tillgången till förstärkning som omedelbart kan kallas till bryggan när så är nödvändigt, 9. driftstatus för instrument och kontroller på bryggan, inklusive larmsystem, 10. roder- och propellerkontroller samt fartygets specifika manöveregenskaper, 11. fartygets storlek och siktbarhet från manöverplatsen, 12. bryggans utformning och eventuella hinder för en medlem av vakten att med syn eller hörsel upptäcka händelser i fartygets omgivning, och

7

Vaktens sammansättning ska alltid vara ändamålsenligt anpassad till rådande förhållanden och omständigheter.

Vakten på bryggan ska omfatta ett lämpligt antal däckspersonal. När man fattar beslut om sammansättningen av vakten på bryggan, ska bland annat följande beaktas: 1. att bryggan aldrig får lämnas obemannad, 2. väderförhållanden, sikt och om det är dagsljus eller mörker, 3. närheten till navigationsfaror som kan göra det nödvändigt för vakthavande befäl att fullgöra extra navigeringsuppgifter, 4. användningen av och funktionsdugligheten hos navigeringshjälpmedel, t.ex. radar och elektronisk positionsbestämningsutrustning, samt all annan utrustning som kan påverka fartygets säkra framförande, 5. om fartyget är försett med automatstyrning, 6. om radiouppgifter ska utföras, 7. tillvägagångssätt och begränsningar vid användning av de kontroller, larm och indikationer som finns på bryggan beträffande obemannat maskinutrymme, och 8. alla andra krav på vakthållningen som kan uppkomma som en följd av särskilda driftförhållanden.

Vakthavande befäl får inte överlämna vakten till avlösande befäl om det finns skäl att misstänka att avlösande befäl inte är lämpat att fullgöra sina arbetsuppgifter. Befälhavaren ska i så fall underrättas av den som skulle avlösas.

Avlösande vaktbefäl ska övertyga sig om att medlemmarna av vakten är väl lämpade att fullgöra sina arbetsuppgifter, särskilt i fråga om anpassningen till mörkerseende. Avlösande vaktbefäl får inte ta över vakten, förrän seendet är fullt anpassat till rådande ljusförhållanden.

I samband med övertagande av vakten ska avlösande befäl personligen förvissa sig om följande: 1. stående order och särskilda instruktioner från befälhavaren rörande fartygets framförande, 2. fartygets beräknade eller sanna position, fartygets avsedda väg, kurs, fart och djupgående, kontroller för obemannat maskinrum samt varje fara för navigeringen som kan förutsättas uppträda under vakten, 3. rådande och förutsedda tidvatten, strömmar, väder- och siktförhållanden samt dessa faktorers inverkan på kurs och fart,

8

Om en manöver eller annan åtgärd för att undvika en fara pågår vid den tidpunkt då vakthavande befäl ska avlösas, ska avlösningen skjutas upp till dess åtgärden har fullföljts.

Vakthavande befäl ska 1. hålla sin vakt på bryggan, som under inga omständigheter får lämnas utan att vederbörlig avlösning har skett, 2. se till att det alltid hålls noggrann utkik, 3. fortsätta att ansvara för fartygets säkra framförande, oberoende av befälhavarens närvaro på bryggan, ända till dess befälhavaren uttryckligen meddelar att han eller hon har övertagit detta ansvar och detta är ömsesidigt uppfattat, och 4. underrätta befälhavaren så snart det uppstår någon tveksamhet om säkerheten.

Under vakten ska styrd kurs, position och fart kontrolleras med tillräckligt täta mellanrum. Man ska då använda alla de tillgängliga navigationshjälpmedel som är nödvändiga för att kontrollera att fartyget följer den avsedda kursen.

Vakthavande befäl ska veta var fartygets säkerhets- och navigeringsutrustning finns och hur utrustningen handhas. Han eller hon ska också känna till och beakta utrustningens driftbegränsningar.

Vakthavande befäl på bryggan får inte tilldelas eller utföra några arbetsuppgifter som kan störa fartygets säkra navigering.

Vakthavande befäl ska använda alla tillgängliga navigeringshjälpmedel på det mest effektiva sättet.

När radar används ska vakthavande befäl alltid följa bestämmelserna om användning av radar i gällande regler om hur kollisioner till sjöss ska förhindras. Reglerna finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler.

9

Vakthavande befäl ska inte tveka att vid behov använda styrinrättning, maskineri och ljudsignalapparater.

Vakthavande befäl ska känna till fartygets manöveregenskaper och stoppsträcka och vara medveten om att andra fartyg kan ha andra manöveregenskaper.

Under vakten ska man föra noggrann dagbok över de rörelser och aktiviteter som berör fartygets navigering.

På fartyg med separat karthytt får vakthavande befäl tillfälligt vistas i karthytten då det behövs för att fullgöra nödvändiga navigeringsuppgifter. Detta gäller under förutsättning att säkerheten tillåter det och att noggrann utkik hålls under tiden.

Vakthavande befäl ska omedelbart informera befälhavaren 1. om det blir eller väntas bli nedsatt sikt, 2. om trafikförhållandena eller andra fartygs rörelser skapar osäkerhet, 3. om det uppstår svårigheter med att bibehålla kursen, 4. om land- eller sjömärken inte siktas eller lodningsvärden inte erhålls vid förväntad tidpunkt, 5. om ett oväntat land- eller sjömärke siktas eller oväntade förändringar i lodningsvärden inträffar, 6. om det uppstår fel på maskineriet, styranläggningen, viktig navigeringsutrustning, larm eller indikering, 7. om radioutrustningen inte fungerar, 8. om det uppstår risk för väderskador, 9. om fartyget råkar på några navigeringsfaror, såsom is eller vrakgods, eller 10. i alla andra nödlägen eller situationer då det uppstår tveksamheter.

Utöver kravet på att omedelbart informera befälhavaren i enlighet med 29 §, ska vakthavande befäl dessutom inte tveka att vidta omedelbara åtgärder för fartygets säkerhet när förhållandena kräver det.

Vakthavande befäl ska ge övrig vaktpersonal all den instruktion och information som krävs för en säker vakthållning och en noggrann utkik.

Navigeringsutrustningen ombord ska driftprovas till sjöss så ofta som förhållandena medger och i synnerhet när man kan förvänta riskfyllda förhållanden som kan påverka navigeringen. Utrustningen ska också driftprovas före ankomst till och avgång från hamn. Driftproven ska dokumenteras.

Vakthavande befäl ska regelbundet kontrollera 1. att rorsmannen eller automatstyrningen håller rätt kurs, 2. att standardkompassens felvisning fastställs minst en gång varje vakt och om möjligt efter varje större kursändring,

10

Vid automatstyrning gäller följande. 1. I starkt trafikerade farvatten, vid nedsatt sikt och i alla andra farosituationer ska man omedelbart kunna koppla över till manuell styrning. Vid sådana tillfällen ska vakthavande befäl ha tillgång till en behörig rorsman, som omedelbart kan ta över styrningen. 2. Ett ansvarigt befäl ska utföra eller övervaka överkopplingen från automatstyrning till manuell styrning och omvänt. 3. Den manuella styrningen ska kontrolleras då automatstyrningen har använts under lång tid och innan fartyget går in i farvatten där navigeringen kräver särskild uppmärksamhet. 4. Man ska uppmärksamma behovet av att en rorsman tillsätts och att styrinrättningen kopplas till handstyrning i god tid, så att varje tänkbar farosituation kan hanteras på ett säkert sätt.

I farvatten där navigeringen kräver särskild uppmärksamhet ska fartyg ha mer än en styrmaskin i drift, om det går att köra styrmaskinerna samtidigt.

Styrmaskinerna ska kontrolleras och testas av fartygets besättning 12 timmar före avgång, i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning.

Vakthavande befäl ska veta hur man använder de elektroniska navigeringshjälpmedel som finns ombord och vad de har för möjligheter och begränsningar. Vakthavande befäl ska använda vart och ett av dessa hjälpmedel vid behov.

Ekolodet ska användas vid behov.

11

Vakthavande befäl ska använda radar när det är eller väntas bli nedsatt sikt och alltid då man befinner sig i starkt trafikerade farvatten och vid behov. Vakthavande befäl ska ta hänsyn till radarns begränsningar.

När radar används ska vakthavande befäl välja en lämplig avståndsskala, observera radarbilden omsorgsfullt och plotta noggrant. Vakthavande befäl ska påbörja plottning eller systematisk analys i god tid.

Vakthavande befäl ska skifta radarns avståndsskalor tillräckligt ofta, så att ekon upptäcks så tidigt som möjligt.

Vakthavande befäl ska ta upprepade och noggranna bäringar till annalkande fartyg, för att tidigt kunna upptäcka om det finns risk för kollision. Vakthavande befäl ska också vidta tidiga och bestämda åtgärder i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler och därefter kontrollera att åtgärderna får avsedd verkan.

I klart väder ska vakthavande befäl, när det är möjligt, öva på att använda radarn.

Nedsatt sikt

När det blir eller väntas bli nedsatt sikt, ska vakthavande befäl 1. underrätta befälhavaren, 2. sätta en behörig utkik och rorsman och beakta möjligheten att koppla över till handstyrning, 3. tända navigationsljusen, och 4. ha radarn i drift och använda den.

Under dygnets mörka timmar

När befälhavaren och vakthavande befäl bestämmer utkiksuppgifterna, ska de beakta bryggutrustningen och de navigeringshjälpmedel som är tillgängliga för användning, deras begränsningar samt procedurer som har genomförts och säkerhetsåtgärder som har vidtagits.

Navigering i kustfarvatten

Det sjökort ombord, som är mest storskaligt och lämpat för området, ska användas. Kortet ska vara rättat enligt aktuella underrättelser. Täta

12

Vakthavande befäl ska noga identifiera alla relevanta sjömärken.

Navigering med lots ombord

Oberoende av de tjänsteåligganden och skyldigheter som en lots har, innebär hans eller hennes närvaro ombord aldrig att befälhavaren eller vakthavande befäl fritas från sitt ansvar och sina skyldigheter avseende fartygets säkerhet. Befälhavaren och lotsen ska utväxla information om navigeringsprocedurer, lokala förhållanden och fartygets karakteristika. Befälhavaren och/eller vakthavande befäl ska samarbeta nära med lotsen och hålla noggrann kontroll på fartygets position och rörelser.

Vakthavande befäl bör se till att lotsen kontinuerligt informerar om kommande åtgärder. Om vakthavande befäl är tveksam till lotsens åtgärder eller avsikter, ska vakthavande befäl begära en förklaring av lotsen. Om tveksamheten kvarstår, ska befälhavaren omedelbart informeras. Nödvändiga åtgärder ska då vidtas i väntan på att befälhavaren infinner sig.

Fartyg till ankars

Om befälhavaren bedömer att det är nödvändigt ska man hålla kontinuerlig sjövakt så länge fartyget ligger till ankars. Vakthavande befäl ska emellertid under alla omständigheter 1. bestämma fartygets läge och lägga ut läget i lämpligt sjökort så snart detta är praktiskt möjligt, 2. när förhållandena så medger, med tillräckligt täta mellanrum kontrollera att fartyget ligger säkert förankrat genom att ta bäringar till fasta sjömärken eller lätt identifierbara landmärken, 3. se till att det hålls noggrann utkik, 4. se till att det görs periodiska inspektionsronder i fartyget, 5. beakta väder- och tidvattenförhållandena samt sjöns tillstånd, 6. informera befälhavaren och vidta alla nödvändiga åtgärder om fartyget draggar, 7. kontrollera att beredskapen avseende framdrivningsmaskineriet och annan maskinell utrustning överensstämmer med befälhavarens instruktioner, 8. informera befälhavaren om sikten försämras och handla i överensstämmelse med gällande regler om hur kollisioner till sjöss ska förhindras, och 9. se till att fartyget för föreskrivna ljus- och signalfigurer samt att föreskrivna ljudsignaler alltid avges i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler.

13

Den tekniska chefen ombord på varje fartyg ska, efter samråd med befälhavaren, se till att arrangemang för vakthållning är anpassade för att upprätthålla säker vakt. När man fattar beslut om sammansättningen av vakten, som kan omfatta ett lämpligt antal övrig maskinpersonal, ska bland annat följande faktorer beaktas: 1. fartygstyp, 2. maskineriets typ och tillstånd, 3. adekvat tillsyn av maskinerier som påverkar fartygets säkra drift, 4. speciella förhållanden orsakade av omständigheter som väder, is, förorenat vatten, grunt vatten, nödsituationer, skadeförhindrande åtgärder eller utsläppsbegränsning, 5. vaktpersonalens behörighet och erfarenhet, 6. säkerhet för människoliv, fartyg, last och hamn, 7. internationella, nationella och lokala bestämmelser, och 8. upprätthållande av fartygets normala drift.

Under den tekniska chefens överinseende ansvarar vaktgående fartygsingenjör för nödvändiga inspektioner, drift och provningar av alla maskinerier och all utrustning inom sitt ansvarsområde. Vaktgående fartygsingenjör är den tekniska chefens ställföreträdare och hans eller hennes främsta uppgift är att alltid säkerställa att driften och underhållet av maskinerier, som påverkar fartygets säkerhet, sker säkert och effektivt.

Innan en resa påbörjas ska den tekniska chefen i samråd med befälhavaren planera behoven av bränsle, vatten, smörjoljor, kemikalier, förbrukningsmaterial och andra reservdelar, verktyg och förråd.

Eftersom särskilda försiktighetsåtgärder krävs på fartyg med obemannade maskinrum, ska det finnas tillräcklig beredskap för övergång till vakttjänst i maskinrummet.

Varje medlem av vakten ska vara väl insatt i sina uppgifter under vakt. De ska dessutom ha fartygsspecifika kunskaper om följande: 1. användning av lämpliga interna kommunikationssystem, 2. utrymningsvägar från maskinutrymmena, 3. larmsystem i maskinrummet, och dessutom förmåga att särskilja dessa, i synnerhet urskilja det som avser CO2-larm, och 4. brandbekämpningsutrustningars antal, placering och användning, redskap för haverikontroll inom maskinutrymmena och de olika säkerhetsåtgärder som ska vidtas.

Sammansättningen av en vakt, som ska tjänstgöra under gång, ska alltid möjliggöra säker drift av alla maskiner som ingår i driften av fartyget. Detta gäller både vid automatiserad och manuell drift. Sammansättningen

14

När fartyget ligger på en oskyddad ankarplats, ska den tekniska chefen kontrollera med befälhavaren om man ska hålla sådan vakt som när fartyget är under gång.

Vaktgående fartygsingenjör är den tekniska chefens ställföreträdare och hans eller hennes huvuduppgift är alltid att se till att maskineriet drivs och underhålls säkert och effektivt. Han eller hon ska se till att alla order från bryggan om maskinmanövrer utförs omedelbart.

Vaktgående fartygsingenjör ska se till att man följer fastställda vaktrutiner. Under hans eller hennes ledning ska övrig maskinpersonal, om den deltar i vakthållningen, arbeta för framdrivnings- och hjälpmaskineriets säkra och effektiva drift.

Vaktgående fartygsingenjör ska hålla framdrivningsmaskineri och hjälpsystem under fortlöpande uppsikt till dess han eller hon blir vederbörligen avlöst. Han eller hon ska också se till att maskin- och styrmaskinsutrymmena inspekteras på lämpligt sätt, för att man ska kunna kontrollera och rapportera fel eller haverier på utrustningen samt utföra eller leda rutinjusteringar, nödvändigt underhåll och alla andra nödvändiga uppgifter.

Vaktgående fartygsingenjör ska instruera samtliga medlemmar av vakten att underrätta honom eller henne om möjliga risksituationer, som allvarligt kan påverka maskineriet och därmed äventyra säkerheten för människoliv eller för fartyget.

15

Vaktgående fartygsingenjör ska hålla uppsikt över vaktpersonalen och byta ut personal om någon inte kan tjänstgöra. Vaktpersonalen får inte lämna maskinutrymmena oövervakade på ett sätt som gör att maskinanläggningen eller bränslereglagen inte kan manövreras manuellt.

Vaktgående fartygsingenjör ska vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa följderna av skador orsakade av haverier på utrustning, brand, vattenfyllning, kollision, grundstötning eller annat.

Vaktgående fartygsingenjör, som ska kunna ge första hjälpen, ska vara medveten om de risker som kan finnas inom maskinutrymmena och som skulle kunna orsaka personskador.

Även om den tekniska chefen är närvarande är det vaktgående fartygsingenjör som ansvarar för driften inom maskinutrymmena. Ansvaret gäller till dess att den tekniska chefen uttryckligen meddelar att han eller hon tar över ansvaret och detta är ömsesidigt uppfattat.

När maskinvakten påbörjas ska rådande driftförhållanden och hela maskineriets tillstånd kontrolleras. Maskinerier som har funktionsfel, som befaras få funktionsfel eller som kräver särskild service, ska särskilt uppmärksammas, liksom redan vidtagna åtgärder. Planer ska upprättas för ytterligare åtgärder om så krävs.

När maskinutrymmena är bemannade ska vaktgående fartygsingenjör fortlöpande vara beredd att manövrera framdrivningsmaskineriet i enlighet med order från bryggan om ändringar i riktning eller fart. När maskinutrymmena är periodvis obemannade ska vaktgående fartygsingenjör omedelbart kunna inställa sig i maskinutrymmena.

Alla order från bryggan ska verkställas omedelbart. Ändringar i varvtal och riktning på framdrivningsmaskineriet ska dokumenteras. Vid manuella manövrer ska vaktgående fartygsingenjör se till att framdrivningsmaskineriets manöverorgan ständigt bevakas vid stand-by-läge eller då manöver pågår.

Vaktgående fartygsingenjör ska inte tilldelas arbetsuppgifter som kan störa hans eller hennes kontroll av fartygets framdrivningssystem och dess hjälputrustning. Vaktgående fartygsingenjör ska se till att framdrivningsmaskineriet och hjälputrustningen hålls under fortlöpande uppsikt tills han eller hon är vederbörligen avlöst.

Hela maskinanläggningen ska underhållas och hållas i gott skick med avseende på mekaniska, elektriska, hydrauliska och pneumatiska system; systemens kontrollorgan och tillhörande säkerhetsutrustning; all utrustning till bostadsutrymmenas servicesystem; och bokföringen av förrådsartiklar och reservdelar som har använts.

16

Den tekniska chefen ska se till att vaktgående fartygsingenjör är informerad om förebyggande underhåll, haverikontroll och reparationer som ska utföras under vakten. Vaktgående fartygsingenjör är ansvarig för avskiljning, förbikoppling och justering av alla maskiner som han eller hon ansvarar för och på vilka arbete utförs. Vaktgående fartygsingenjör ska dokumentera allt arbete som har utförts.

Vaktgående fartygsingenjör ska omedelbart meddela bryggan i händelse av brand, kommande åtgärder i maskinutrymmena som kan resultera i fartminskning, kommande styrningsfel, stopp i fartygets framdrivningssystem och förändringar i elkraftgenereringen eller liknande hot mot säkerheten. Vaktgående fartygsingenjör ska om möjligt meddela bryggan i förväg, så att bryggan får mesta möjliga tid att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika en möjlig sjöolycka.

När maskinrummet försätts i stand-by ska vaktgående fartygsingenjör se till att allt maskineri och all utrustning som krävs för fartygets manövrering kan tas i bruk omedelbart och att det finns nödvändig reservkraft för styrning och andra manöverbehov tillgänglig.

Vaktgående fartygsingenjör får inte överlämna vakten till avlösande maskinbefäl om det finns skäl att misstänka att avlösande maskinbefäl inte är lämpat att fullgöra sina arbetsuppgifter. Den tekniska chefen ska i så fall underrättas av den som skulle avlösas.

Avlösande maskinbefäl ska förvissa sig om att medlemmarna av vakten är väl lämpade att fullgöra sina arbetsuppgifter. Avlösande maskinbefäl får inte ta över vakten förrän han eller hon har tagit del av maskindagboken och kontrollerat att den överensstämmer med egna observationer.

Innan avlösande maskinbefäl tar över vakten ska han eller hon beakta minst följande: 1. stående order och särskilda instruktioner från den tekniska chefen om driften av maskinanläggningen och andra anläggningar ombord, 2. vilka arbeten som utförs på maskineriet och anläggningar ombord, vilken personal som deltar och möjliga risker, 3. i förekommande fall: nivå och beskaffenhet på vatten eller rester i rännstenar, barlasttankar, sloptankar, reservtankar, färskvattentankar och toalettavfallstankar samt att han eller hon har kännedom om särskilda föreskrifter för hur deras innehåll ska användas och avlägsnas, 4. bränslets tillstånd och nivå i reservtankar, settlingstankar, dagtankar och andra bränsleförvaringsanordningar, 5. de särskilda regler som finns om hur toalettavfall och annat sanitetsavfall ska avlägsnas,

17

Det är vaktgående fartygsingenjörs skyldighet att regelbundet kontrollera det maskineri som han eller hon ansvarar för. Sådan kontroll bör bekräfta 1. att huvud- och hjälpmaskineri, manöversystem, indikeringspaneler och kommunikationssystem fungerar tillfredsställande, 2. att styrmaskinsystem och tillhörande utrustning fungerar tillfredsställande, 3. att rätt vattennivå hålls i pannor och värmeväxlare, 4. att maskin- eller pannavgaserna visar goda förbränningsförlopp och att sotblåsning har gjorts i tillämpliga fall, 5. att rännstenarna är i tillfredsställande skick med avseende på vattennivå och förorening, och 6. att rörsystemen, inklusive manöver- och maskinerirörsystem, håller tätt, fungerar tillfredsställande och underhålls ordentligt. Tryckoljerör ska särskilt uppmärksammas.

Innan vaktgående fartygsingenjör lämnar över vakten, ska han eller hon se till att alla händelser, som har inträffat under vakten och som rör huvud- och hjälpmaskineriet, är vederbörligen dokumenterade.

Vaktgående fartygsingenjör ska under allt förebyggande underhållsarbete, haverikontrollsarbete och reparationsarbete samarbeta med det maskinbefäl som har hand om underhållsarbete. Detta omfattar exempelvis arbete med 1. att avskilja och förbikoppla maskineri på vilket arbete ska utföras,

18

Vaktgående fartygsingenjör ska se till att all maskinpersonal som utför underhåll är tillgänglig vid manuell drift av maskinanläggningen i händelse av fel på automatiken.

Vaktgående fartygsingenjör ska tänka på att fartändringar till följd av fel på maskineriet eller förlorad styrförmåga kan äventyra säkerheten för fartyg och människoliv till sjöss. Bryggan ska omedelbart underrättas när säkerheten hotas, exempelvis vid brand och händelser i maskinutrymmena som kan orsaka fartminskning, fel på styrningen, stopp i fartygets framdrivningsanläggning eller förändrad möjlighet att leverera elkraft. För att öka bryggpersonalens möjligheter att undvika en tänkbar sjöolycka, ska bryggan om möjligt underrättas innan några åtgärder vidtas.

Vaktgående fartygsingenjör ska se till att allt maskineri som ingår i fartygets manövrering omedelbart kan kopplas över till manuell drift, när han eller hon underrättas om att fartyget befinner sig i hårt trafikerade farvatten. Han eller hon ska också se till att nödvändig reservkraft finns tillgänglig för styrning och andra manövreringsbehov. Reservstyrning och annan hjälputrustning ska kunna användas omedelbart.

Vaktgående fartygsingenjör ska se till att luft- eller ångtryck för mistsignaler hålls konstant. Han eller hon ska vara beredd att verkställa order från bryggan och dessutom se till att det hjälpmaskineri som används vid manövrering är klart för användning.

Vaktgående fartygsingenjör ska omedelbart informera den tekniska chefen under följande omständigheter: 1. Vid maskinskada eller felfunktioner som enligt hans eller hennes bedömning utgör en fara för fartygets säkra drift.

19

Oavsett kravet att omedelbart informera den tekniska chefen i enlighet med 34 §, ska vaktgående fartygsingenjör, när förhållandena så kräver, inte tveka att vidta omedelbara åtgärder för fartygets, maskineriets och besättningens säkerhet.

Vaktgående fartygsingenjör ska ge vaktpersonalen all den instruktion och information som krävs för en säker vakthållning. Rutinmässigt maskinunderhåll, som utförs som tillfälliga uppdrag och som en del av säker vakthållning, ska anordnas som ett led i vaktrutinen. Detaljerat reparationsunderhåll, som omfattar reparation av elektrisk, mekanisk, hydraulisk, pneumatisk eller tillämplig elektronisk utrustning i hela fartyget, ska utföras i samförstånd mellan vaktgående fartygsingenjör och den tekniska chefen. Dessa reparationer ska dokumenteras.

När ett fartyg ligger till ankars på en öppen redd eller på någon annan plats, där förhållandena är praktiskt sett jämförbara med de under gång, ska vaktgående fartygsingenjör se till 1. att det hålls effektiv vakt, 2. att allt drift- och stand-by-maskineri kontrolleras regelbundet, 3. att huvud- och hjälpmaskineri hålls i beredskap i enlighet med order från bryggan, 4. att det vidtas åtgärder för att skydda miljön från förorening från fartyget och att gällande regler om förhindrande av förorening följs, och 5. att alla haverikontrolls- och brandbekämpningssystem hålls i beredskap.

Fartygets befälhavare ska bestämma vaktens sammansättning och varaktighet med hänsyn till förtöjningsförhållanden, fartygstyp och arbetsuppgifternas art.

Bestämmelserna i 3–11 §§ gäller vakthållning i hamn under normala förhållanden. För fartyg på en oskyddad ankarplats gäller också de bestämmelser som finns angivna i 4 kap. under rubriken Brygga.

20

Vakten ska 1. tillgodose säkerheten för människoliv, fartyg, last, hamn och miljö samt säker drift av all utrustning som har samband med lastning eller lossning, 2. beakta internationella, nationella och lokala regler, och 3. upprätthålla ordning och vanliga skeppsrutiner.

Fartyg med farlig last i bulk – vare sig lasten är eller kan bli explosiv, brandfarlig, giftig, frätande eller miljöförorenande – ska alltid ha behörigt befäl på vakt och behörig personal tillgänglig ombord, när fartyget är säkert förtöjt eller ligger säkert till ankars i hamn. På fartyg med farlig last i förpackad form – vare sig lasten är eller kan bli explosiv, brandfarlig, giftig, frätande eller miljöförorenande – ska vakthållningen i hamn ordnas med hänsyn till den farliga lastens egenskaper, mängd, förpackning och stuvning samt till de förhållanden som råder i hamnen.

Ett behörigt fartygsbefäl ska ansvara för vakten, med undantag för fartyg som har en bruttodräktighet under 500 och som inte medför farlig last. På sådana fartyg får befälhavaren utse någon annan med lämpliga kvalifikationer för vakthållning i hamn.

Den nödvändiga utrustningen ska vara anordnad och iordningställd på så sätt att den möjliggör en effektiv vakthållning.

Övertagande av vakten

Vakthavande befäl får inte överlämna vakten till avlösande befäl om det finns skäl att misstänka att avlösande befäl inte är lämpat att fullgöra sina arbetsuppgifter. Befälhavaren ska i så fall underrättas av den som skulle avlösas.

Det avgående befälet ska informera det avlösande befälet om följande: 1. vattendjupet vid förtöjningsplatsen, fartygets djupgående, nivå och tid för högt och lågt vatten, förtöjningsanordningar, ankarnas lägen, hur mycket kätting som har stuckits ut, andra förtöjningsförhållanden av betydelse för fartygets säkerhet, samt huvudmaskineriets beredskap och tillgänglighet i en nödsituation, 2. pågående och kommande arbeten ombord, 3. egenskaperna hos samt mängden och placeringen av gods som har lastats, som finns kvar ombord och som finns kvar ombord i form av rester sedan fartyget utlossats, 4. vattennivån i rännstenar och barlasttankar, 5. signaler och ljus som visas, 6. antalet besättningsmän som beordrats vara ombord och närvaro av andra personer ombord, 7. brandbekämpningsutrustningens beredskap, 8. eventuella särskilda hamnbestämmelser,

21

Det avlösande befälet ska förvissa sig om 1. att förtöjningar är riktigt fastgjorda eller att ankarkättingarna är säkrade, 2. att föreskrivna signaler eller ljus är korrekt hissade och visade, 3. att säkerhetsåtgärder och brandskyddsregler har beaktats, 4. att han eller hon känner till egenskaperna hos den skadliga eller farliga last som lastas eller lossas och lämplig åtgärd i händelse av spill eller brand, och 5. att inga yttre omständigheter utsätter fartyget för fara och att det egna fartyget inte utsätter andra fartyg för fara.

Viktig verksamhet, som pågår vid tidpunkten för vaktavlösning, ska avslutas av det avgående befälet, om inte befälhavaren beslutar något annat.

Vakthållning

Vakthavande befäl ska 1. göra inspektionsronder i fartyget med lämpliga mellanrum, 2. särskilt uppmärksamma – landgångens tillstånd och fastsättning samt ankarkätting eller förtöjningar, särskilt när tidvattnet vänder eller vid kajplatser där vattennivån varierar, och vid behov åtgärda de nämnda anordningarna så att de fungerar på normalt sätt, – djupgåendet, vattendjupet under kölen och fartygets tillstånd för att undvika farlig slagsida och trim under lasthantering eller barlastning, – väder- och sjöförhållanden, – att alla regler rörande säkerhetsåtgärder och brandskydd iakttas, – vattennivån i rännstenar och barlasttankar, – var alla ombordvarande personer befinner sig, särskilt de i avsides eller slutna utrymmen, – att signaler eller ljus visas korrekt, 3. vidta nödvändiga åtgärder för att skydda fartyg, personal och last vid dåligt väder eller då stormvarning mottagits, 4. vidta alla åtgärder för att förhindra att fartyget förorenar miljön, 5. i en nödsituation som hotar fartygets säkerhet: slå larm, varsko befälhavaren, vidta alla tänkbara åtgärder för att förhindra skador på fartyget och, om så krävs, kalla på hjälp från myndigheterna i land eller från närliggande fartyg,

22

Bestämmelserna i 13–22 §§ gäller för vaktgående maskinbefäl på fartyg som är säkert förtöjda eller säkert till ankars i hamn under normala förhållanden.

Den tekniska chefen ska i samråd med befälhavaren ansvara för en säker vakthållning i maskin. När man fastställer vaktens sammansättning, som kan omfatta ett lämpligt antal övrig maskinpersonal, ska bland annat följande beaktas: 1. fartygstyp, 2. maskineriets typ och tillstånd, 3. speciella arbetsmetoder föranledda av väderförhållanden, is, förorenat vatten, ringa vattendjup, nödsituationer, skadeförhindrande åtgärder eller föroreningsbegränsningar, 4. vaktmanskapets kvalifikationer och erfarenhet, 5. säkerhet för människoliv, fartyg, last, hamn och miljö, 6. internationella, nationella och lokala bestämmelser, och 7. upprätthållande av ordning och vanliga skeppsrutiner.

Vaktens sammansättning ska alltid möjliggöra säker drift av alla maskiner som behövs för lasthantering, fartygets säkerhet och hamnen och dess miljö.

Under den tekniska chefens överinseende är vaktgående maskinbefäl ansvarigt för nödvändig kontroll och provning av alla maskiner och all utrustning som tillhör ansvarsområdet.

På fartyg, vars framdrivningsmaskineri har en effekt som understiger 1 500 kW, behövs inte vaktgående maskinbefäl, förutsatt att fartyget inte är lastat med farlig last i bulk. På fartyg, vars framdrivningsmaskineri har en effekt av mellan 1 500 kW och 2 999 kW, kan befälhavaren i samråd med den tekniska chefen besluta att vaktgående maskinbefäl inte behövs ombord, förutsatt att det finns vakthavande fartygsbefäl ombord och att fartyget inte är lastat med farlig last i bulk. På fartyg vars framdrivningsmaskineri har en effekt av 3 000 kW eller mer ska ett maskinbefäl alltid ansvara för vakthållningen i maskin.

23

Vaktgående maskinbefäl ska inte tilldelas eller åta sig några uppdrag eller arbetsuppgifter som kan inkräkta på övervakningsplikten när det gäller fartygets maskinanläggning.

Övertagande av vakten

Vaktgående maskinbefäl ska inte överlämna vakten till avlösande maskinbefäl, om det finns skäl att misstänka att avlösande maskinbefäl inte är lämpat att fullgöra sina arbetsuppgifter. Den tekniska chefen ska i så fall underrättas av den som skulle avlösas. Avlösande vaktbefäl ska övertyga sig om att medlemmarna av vakten är lämpade att fullgöra sina arbetsuppgifter.

Det avgående maskinbefälet ska informera det avlösande maskinbefälet om följande: 1. stående order och särskilda instruktioner om fartygets drift, underhållsarbeten och reparationer av fartygets maskineri eller kontrollutrustning, 2. vilka arbeten som utförs på maskinerier och anläggningar ombord, vilken personal som deltar och möjliga risker, 3. i förekommande fall nivå och beskaffenhet på vatten eller rester i rännstenar, barlasttankar, sloptankar, toalettavfallstankar och reservtankar samt särskilda föreskrifter om hur deras innehåll ska användas och avlägsnas, 4. de särskilda regler som finns om hur toalettavfall och annat sanitetsavfall ska avlägsnas, 5. tillståndet och beredskapen hos transportabel brandsläckningsutrustning och fasta brandsläckningsanordningar samt system för branddetektering, 6. personal som har tillstånd att utföra maskinreparationer ombord och är sysselsatt med sådana arbeten, deras arbetsställe och arbetsuppgifter, andra auktoriserade personer och nödvändig besättning, 7. hamnbestämmelser om – utsläpp från fartyget, – brandbekämpning, och – fartygets beredskap, särskilt vid dåliga väderförhållanden, 8. de kommunikationsmedel som finns tillgängliga mellan fartyget och kajpersonalen eller hamnansvariga, om en nödsituation eller behov av hjälp skulle uppstå, 9. andra förhållanden av betydelse för fartygets säkerhet, besättning och last och för skyddet av miljön från föroreningar, och 10. hur man ska underrätta behörig myndighet om miljöföroreningar som orsakas av arbeten i maskin.

Viktig verksamhet, som pågår vid tidpunkten för vaktavlösning, ska avslutas av det avgående befälet, om inte den tekniska chefen beslutar något annat.

Innan avlösande maskinbefäl tar över vakten, ska han eller hon personligen övertyga sig om att han eller hon har fått fullständig information från det avgående befälet i enlighet med 19 § samt

24

Vaktgående maskinbefäl ska 1. särskilt uppmärksamma och följa alla order, 2. särskilt uppmärksamma särskilda driftförfaranden och bestämmelser om risker och riskförebyggande åtgärder inom alla delar av hans eller hennes ansvarsområde, 3. särskilt uppmärksamma instrumentering och kontrollsystem samt övervaka all kraftförsörjning, alla enheter och alla system i drift,

25

Vaktgående maskinbefäl ska 1. i nödsituationer larma vid behov och vidta alla tänkbara åtgärder för att förhindra skador på fartyget, fartygets last och människor ombord, 2. känna till fartygsbefälets behov av utrustning för lastning och lossning och ytterligare behov för barlast- och andra stabilitetskontrollsystem, 3. gå täta inspektionsronder för att upptäcka eventuella fel och brister i utrustningen och omedelbart vidta åtgärder för att säkerställa fartygets, lasthanteringens, hamnens och miljöns säkerhet, 4. se till att nödvändiga säkerhetsåtgärder har vidtagits inom ansvarsområdet för att förhindra olyckor eller skador på de olika elektriska, hydrauliska, pneumatiska och mekaniska systemen, och 5. se till att alla viktiga händelser som berör drift, justering eller reparation av fartygets maskineri dokumenteras tillfredsställande.

2

Detta kapitel gäller svenska fartyg som omfattas av SOLAS.

Det ska finnas möjlighet att genomföra radiotelefonsamtal på fartyget.

Ombordvarande ska ges möjlighet att använda fartygets radiokommunikationsutrustning för privata ändamål. Samtalen ska kunna genomföras ostört.

Befälhavaren ska 1. säkerställa att radiovakt upprätthålls i enlighet med tillämpliga bestämmelser i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg, 2. säkerställa att radiovaktens primära uppgifter inte påverkas negativt av radiotrafik som inte är relevant för fartygets säkra framförande och navigeringssäkerheten, och 3. beakta vilken radioutrustning som är installerad och dess driftstatus.

När ett fartyg är under gång, ska den radiokommunikation som vakthavande fartygsbefäl utför i första hand beröra fartygets navigering och säkra framförande. Övrig radiotrafik får utföras av vakthavande fartygsbefäl om fartygets navigatoriska situation och situationen i övrigt medger detta.

När man har mottagit larm från nödställda eller om det egna fartyget är i nöd, ska särskild personal utses att sköta den övriga radiotrafiken.

Alla händelser som har med radiotrafiken att göra och som kan ha betydelse för sjösäkerheten ska dokumenteras i enlighet med kraven i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg.

Den radiooperatör som håller radiovakt ska 1. säkerställa att vakt hålls på de frekvenser som anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg, och 2. när han eller hon är i tjänst, regelbundet kontrollera radioutrustningens drift och energiförsörjning och rapportera varje observerat fel på denna utrustning till befälhavaren.

Samtliga radiooperatörer ska fortlöpande upprätthålla de kunskaper och färdigheter i handhavandet av radio- och säkerhetsutrustning som ska finnas ombord, enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg. Det dagliga rutinarbetet med radioutrustningen ska i möjligaste mån fördelas jämnt mellan operatörerna. När fartyget är i drift ska varje radiooperatör utföra minst en radiokommunikation i månaden, så att han eller hon behåller och utvecklar sin radiokompetens. Detta ska dokumenteras.

TREDJE AVDELNINGEN

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag från dessa föreskrifter, om det är skäligt med hänsyn till fartygets begränsade användningsområde eller annan särskild omständighet och om det inte strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning.

Vaktens sammansättning ska alltid vara ändamålsenligt anpassad till rådande förhållanden och omständigheter. Noggrann utkik ska hållas.

När vaktens sammansättning beslutas ska bland annat följande beaktas: 1. att styrhytten eller den plats från vilken fartygets navigering kontrolleras aldrig får lämnas obemannad, 2. väder- och siktförhållanden och om det är dagsljus eller mörker,

27

Den avsedda resan ska planeras i förväg. All tillämplig information ska då beaktas. Utlagda kurser ska kontrolleras innan resan påbörjas.

Under vakten ska styrd kurs, position och fart kontrolleras med tillräckligt täta mellanrum. Alla tillgängliga navigationshjälpmedel som är nödvändiga för att kontrollera att fartyget följer den avsedda kursen ska användas.

Vakthavande befäl ska veta var fartygets säkerhets- och navigeringsutrustning finns och hur utrustningen handhas. Han eller hon ska också känna till och beakta utrustningens driftbegränsningar.

Vakthavande befäl får inte tilldelas eller utföra några arbetsuppgifter som kan störa fartygets säkra navigering.

Navigeringsutrusning

Vakthavande befäl ska använda alla tillgängliga navigeringshjälpmedel på det mest effektiva sättet.

När radar används ska vakthavande befäl alltid följa bestämmelserna om användning av radar i gällande regler om hur kollisioner till sjöss ska förhindras. Vakthavande befäl ska inte tveka att vid behov använda styrinrättning, maskineri och ljudsignalapparater.

Navigatoriska arbetsuppgifter och ansvar

Vakthavande befäl ska 1. hålla sin vakt i styrhytten, som under inga omständigheter får lämnas utan att vederbörlig avlösning har skett, 2. fortsätta att ansvara för fartygets säkra framförande, oberoende av befälhavarens närvaro i styrhytten, ända till dess befälhavaren uttryckligen meddelar att han eller hon har övertagit detta ansvar och detta är ömsesidigt uppfattat, och

28

I samband med övertagande av vakten ska avlösande befäl personligen förvissa sig om fartygets beräknade eller sanna position, fartygets avsedda väg, kurs och fart samt varje fara för navigeringen som kan förutsättas uppträda under vakten.

Under vakten ska man föra noggranna dagboksanteckningar över rörelser och aktiviteter som rör fartygets navigering.

Utkik

En noggrann utkik ska alltid hållas. Förutom noggrann utkik med såväl syn som hörsel ska utkikens uppgifter, för att möjliggöra fullständiga bedömningar av situationer och av risker för kollisioner och strandningar eller av andra navigeringsrisker, omfatta utkik efter fartyg eller flygplan i nöd, skeppsbrutna, vrak och vrakspillror.

Vid utkik ska följande beaktas: 1. Utkiken ska helt ägna sig åt att hålla noggrann utkik och får inte tilldelas eller utföra några arbetsuppgifter som skulle kunna störa den uppgiften. 2. Utkikens och rorsmannens uppgifter ska vara skilda från varandra. Rorsmannen får inte anses tjänstgöra som utkik när han eller hon står till rors, utom när han eller hon från styrplatsen har obegränsad sikt runt horisonten, och då förutsatt att han eller hon inte har någon nedsättning i mörkerseendet eller andra svårigheter att hålla noggrann utkik.

Vakthavande befäl på bryggan kan få vara ensam utkik i dagsljus förutsatt att följande är uppfyllt vid varje sådant tillfälle: 1. att situationen har prövats noggrant och det är ställt utom allt tvivel att det är förenligt med säkerheten att göra så, 2. att alla rådande omständigheter har beaktats till fullo, exempelvis – väderförhållanden, – siktförhållanden, – trafiktäthet, – närheten till hinder för navigeringen, och – nödvändig uppmärksamhet vid navigering i eller i närheten av trafiksepareringssystem, samt 3. att förstärkning omedelbart kan kallas till styrhytten när omständigheterna så kräver.

29

Vakthavande befäl ska vidta lämpliga åtgärder samt varsko befälhavaren när ogynnsamma förändringar av vädret, till exempel förhållanden som kan leda till nedisning, kan påverka fartygets säkerhet.

Oberoende av de tjänsteåligganden och skyldigheter som en lots har, innebär hans eller hennes närvaro ombord aldrig att befälhavaren eller vakthavande befäl fritas från sitt ansvar och sina skyldigheter avseende fartygets säkerhet. Befälhavaren och lotsen ska utväxla information om navigeringsprocedurer, lokala förhållanden och fartygets karakteristika. Befälhavaren och/eller vakthavande befäl ska samarbeta nära med lotsen och hålla noggrann kontroll på fartygets position och rörelser.

Vakthavande befäl ska särskilt beakta 1. andra fartyg sysselsatta med fiske och deras fiskeredskap, 2. säkerheten för den besättning som befinner sig på däck, 3. offshoreanläggningar i fartygets omedelbara närhet med speciell hänsyn tagen till säkerhetszoner, och 4. vrak. Vakthavande befäl ska beakta och på lämpligt sätt åtgärda sådana hot mot säkerheten för fartyg och besättning, som orsakats av ogynnsamma förhållanden på grund av minskad stabilitet och minskat fribord till följd av fiskeriverksamheten, fångsthanteringen och stuvningen samt ovanliga sjöoch väderleksförhållanden.

När fångsten stuvas ska man särskilt uppmärksamma gällande fribords- och stabilitetskrav under hela resan till lossningshamnen. I samband med detta ska man beakta förbrukningen av brännolja och förråd samt risken för ogynnsamma väderförhållanden; vintertid ska man också beakta risken för nedisning på och ovanför öppna däck i områden där man kan förvänta sig nedisning.

Om befälhavaren bedömer att det är nödvändigt ska en kontinuerlig sjövakt bibehållas till ankars. Vakthavande befäl ska emellertid under alla omständigheter 1. bestämma fartygets läge och lägga ut läget i lämpligt sjökort så snart detta är praktiskt möjligt, 2. när förhållandena så medger, med tillräckligt täta mellanrum kontrollera att fartyget ligger säkert förankrat genom att ta bäringar till fasta sjömärken eller lätt identifierbara landmärken,

30

Varje fartyg till sjöss ska hålla kontinuerlig radiovakt.

En ombordvarande besättningsmedlem ska ha huvudansvaret för radiokommunikationen i nödsituationer.

Varje fartyg till sjöss ska hålla radiovakt för allmänna utsändningar av maritim säkerhetsinformation på den eller de frekvenser där sådan information sänds ut för det område som fartyget färdas inom.

Alla händelser som har med radiotrafiken att göra och som kan ha betydelse för sjösäkerheten ska dokumenteras, i enlighet med kraven i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg.