Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat och tillsyn inom sjöfartsområdet, TSFS 2018:27

Dessa föreskrifter gäller för 1. svenska fartyg, 2. svenska redare, och 3. utländska fartyg på svenskt sjöterritorium, där det särskilt anges.

Föreskrifterna gäller inte för 1. fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används för annat ändamål än att i allmän trafik transportera passagerare eller gods, eller 2. örlogsfartyg.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2010/36/EU, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 samt rådets direktiv 1999/35/EG av den 29 april 1999 om ett system med obligatoriska besiktningar för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik, senast ändrat genom direktiv 2002/84/EG. Genom dessa föreskrifter införlivas delar av 2006 års sjöarbetskonvention.

1

För fartyg i nationell sjöfart gäller endast 1 kap. 5 och 6 §§, 3 kap., 4 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 8 § 2, 4 kap. 10 § 2, 4 kap. 15 och 19 §§, 4 kap. 20 § 4–5 och 4 kap. 21–29 §§, 5 kap. samt 7 kap.

För fartyg i inlandssjöfart gäller endast 1 kap. 5, 6, och 9 §§, 2 kap. 22 och 26 §§ samt 7 kap. 1 och 2 §§.

I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. ankarplats hamn eller ett annat område under en hamns jurisdiktion, men inte vid kaj, där samverkan mellan fartyg och hamn sker bogserfartyg fartyg som drar eller skjuter på en eller flera bogserade enheter bogserplan dokument som innehåller de särskilda uppgifter som krävs för en säker bogsering enligt planerad rutt bottenbesiktning besiktning av skrov upp till skottdäck eller, där skottdäck saknas, djupaste nedlastningslinje, inklusive tillhörande delar såsom bottenventiler, roder eller propeller, som normalt genomförs när fartyget är torrsatt bruttodräktighet jämförelsetal baserat på ett fartygs totala inneslutna volym

2

erkänd 1. för svenska fartyg med undantag av fartyg i inorganisation landssjöfart: sådan organisation som definieras i 1 kap. 5 § första stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364) och sådan organisation som Transportstyrelsen erkänt som sjöfartsskyddsorganisation enligt 21 a § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd, med vilka Transportstyrelsen har slutit avtal enligt 9 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), 2. för fartyg från medlemsstater med undantag av fartyg i inlandssjöfart: sådan organisation som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg, 3. för fartyg i inlandssjöfart: sådan organisation som definieras i 1 kap. 5 § andra stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364), 4. för övriga fartyg: sådan organisation som avses i SOLAS 1974 regel I/6 eskortbogsering assistans till fartyg som anlöper till eller avgår från hamn EU-fartyg detsamma som i lagen (2016:768) om marin utrustning faktisk ankomsttid den tidpunkt då fartyget lägger till vid kajen, eller ankrar vid ankarplatsen, och kan påbörja lastning, lossning eller annan motsvarande samverkan med hamnen faktisk avgångstid den tidpunkt då fartyget avgår från kajen eller ankarplatsen för att resa till nästa hamn fartområde sådan områdesindelning av farvatten med avseende på våghöjd och avstånd till land eller skyddad plats, som följer av fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning fartyg i inlands- fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart sjöfart i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart fartyg i nationell fartyg som omfattas av Transportstyrelsens föresjöfart skrifter och allmänna råd (TSFS 2017:26) om fartyg i nationell sjöfart

3

fartyg med full- fartyg för vilket en erkänd organisation utfärdar ständigt samtliga certifikat som är föreskrivna för fartyget och delegerad tillsyn som omfattas av Transportstyrelsens gällande avtal med organisationen fartyg med fartyg som omfattas av Transportstyrelsens förespeciellt skrifter (TSFS 2014:12) om säkerheten på fartyg med användnings- speciellt användningsområde

område

fiskefartyg fartyg som används yrkesmässigt för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur vattnet flaggstat den stat vars flagga ett fartyg för första besiktning besiktning innan ett fartyg godkänns för första gången enligt det för besiktningen gällande regelverket försäkran om försäkran enligt definition i 1 kap. 4 § 7 fartygssäkeröverensstämmelse hetslagen (2003:364)

med sjöarbetskonventionen

hamn- eller för- bogsering som sker inom ett hamnområde och som halningsbogsering utförs för att flytta ett fartyg från en kajplats till en annan hamnstat den stat i vars hamn ett utländskt fartyg befinner sig hamnstatskontroll den kontroll som Transportstyrelsen utför på ett utländskt fartyg enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 harmoniserat sys- det system för besiktning och certifiering som avses i tem för besiktning Survey Guidelines under the Harmonized System of och certifiering Survey and Certification (HSSC), 2017 (senaste lydelsen återfinns i IMO-resolution A.1120(30)) harmoniserings- gemensam årsdag för samtliga certifikat inom det datum harmoniserade systemet för besiktning och certifiering utfärdade för ett visst fartyg av Transportstyrelsen eller av en erkänd organisation ICLL den internationella lastlinjekonventionen 1966 samt 1988 och 2003 års protokoll med ändringar (Inter-

national Convention on Load Lines, 1966, and Proto-

col of 1988, as amended 2003) IMO den internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization)

4

inflaggning process för den sjösäkerhets-, miljöskydds- och sjöfartsskyddsmässiga hanteringen av ett fartygs överföring från ett utländskt register till det svenska skeppsregistret inflaggnings- kontroll i samband med inflaggning under vilken inspektion fartygets skick, inklusive dess utrustning, kontrolleras inledande en inspektörs besök ombord på ett utländskt fartyg för

2

inspektion att kontrollera att de krav som följer av tillämpliga konventioner och förordningar är uppfyllda inledande kontroll den första kontrollen av ett fartygs eller ett rederis överensstämmelse med kraven för godkänd säkerhetsorganisation inrikes resa resa från en svensk hamn till samma hamn eller annan svensk hamn internationell resa mellan hamnar i minst två olika stater

resa

klassbeteckning beteckning som tilldelas fartyg genom klasscertifikat klasscertifikat certifikat utfärdat av ett klassificeringssällskap som intygar att fartyget är byggt och hållet i stånd i enlighet med sällskapets regler LL66-fartyg fartyg som omfattas av ICLL Maritime Single Sveriges nationella system för rapporteringsformalite- Window ter för fartyg medlemsstat stat som är medlem i Europeiska unionen mer ingående en inspektion genom vilken fartyget, dess utrustning

3

inspektion och besättning helt eller, om detta är lämpligare, delvis görs till föremål för en undersökning av mer djupgående karaktär som avser fartygets konstruktion, utrustning, bemanning, boende- och arbetsförhållanden samt efterlevnad av de driftsanvisningar som gäller ombord MoU-farvatten närfartsområden i de länder som omfattas av

Wilhelmshaven MoU

Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl. Detta gäller under förutsättning att undantaget inte strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning.

Om Transportstyrelsen genom föreskrifter eller på annat sätt har beslutat att vissa tillbehör, material, anordningar eller utrustningar ska användas, kan Transportstyrelsen medge andra tillbehör, material, anordningar eller utrustningar om de ger en likvärdig säkerhetsnivå. Den som vill få tillbehör, material, anordningar eller utrustningar godkända som likvärdiga enligt första stycket ska ansöka om detta till Transportstyrelsen. Till ansökan ska bifogas en utredning som visar att likvärdighet råder. Utredningen ska utformas så att den kan vidarebefordras av Transportstyrelsen för cirkulation inom IMO.

Transportstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, medge tillstånd för enstaka resa för 1. ett fartyg som ska användas tillfälligt för ett annat ändamål eller inom ett annat fartområde än vad det är godkänt eller certifierat för, eller 2. ett fartyg som inte har giltiga certifikat och som ska göra en resa för vilken ett visst certifikat krävs. Transportstyrelsen medger inte tillstånd för enstaka resa om resan avser transport av gods eller passagerare.

9 § Sjölagen (1994:1009) ska finnas ombord på svenska fartyg med en bruttodräktighet om 300 eller mer. De certifikat som Transportstyrelsen har utfärdat för marin utrustning ska alltid förvaras tillsammans med utrustningen i fråga. Det ska förvaras en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse, omfattande marin utrustning som placerats ombord på EU-fartyg, ombord till dess att utrustningen avlägsnas från fartyget.

Passagerarfartyg (fartområde A–C) ska, om inget annat anges i 8 §, sjövärdighetsbesiktigas enligt följande: 1. För påteckning av certifikat: en gång per år (årlig sjövärdighetsbesiktning) inom en period som sträcker sig från 3 månader före till 3 månader efter certifikatets årsdag. 2. För förnyelse av certifikat: var 60:e månad. Övriga fartyg ska, om inget annat anges i 8 §, genomgå sjövärdighetsbesiktning för förnyelse av certifikat var 60:e månad. Sådan besiktning får genomföras tidigast 3 månader innan certifikatet förfaller. Däremellan ska mellanliggande sjövärdighetsbesiktning ske inom en period som sträcker sig från 3 månader före certifikatets andra årsdag till 3 månader efter certifikatets tredje årsdag. Fartyg som har certifikat enligt Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 1999:27) om säkerheten på fiskefartyg som har en längd av 24 meter eller mer får istället för andra stycket tillämpa de intervall som anges i regel I/6(b) i bilaga 1 till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerheten på fiskefartyg som har en längd av 24 meter eller mer.

I tillägg till det som sägs i 1 § ska fartyg bottenbesiktigas enligt följande: 1. Passagerarfartyg (fartområde A–C): var 12:e månad. Minst två av bottenbesiktningarna under en 72-månadersperiod ska genomföras med torrsättning. Tiden mellan sådana torrsättningar får inte vara längre än 36 månader. 2. Passagerarfartyg (fartområde D–E): två gånger under en 72-månadersperiod. Tiden mellan bottenbesiktningarna får inte vara längre än 36 månader. Minst en av bottenbesiktningarna ska genomföras med torrsättning. 3. Fartyg som inte är passagerarfartyg (fartområde A-C): minst två gånger under en 72-månadersperiod. Tiden mellan bottenbesiktningarna får inte vara längre än 36 månader. Minst en av bottenbesiktningarna ska genomföras med torrsättning. 4. Fartyg som inte är passagerarfartyg (fartområde D–E): minst en gång under en 72-månadersperiod. Bottenbesiktningarna ska genomföras med torrsättning. Om Transportstyrelsen för ett enskilt fartyg funnit att omständigheterna kräver det, ska fartyget bottenbesiktigas med andra intervall än de som anges i första stycket. Transportstyrelsen bestämmer dessa andra intervall. Bottenbesiktningar enligt första stycket 1–3 som inte genomförs med torrsättning ska uppfylla 4 §.

Oavsett vad som sägs i 2 § ska fartyg som är äldre än 15 år alltid bottenbesiktigas med torrsättning.

8

För att en bottenbesiktning utan torrsättning ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt ska följande förutsättningar vara uppfyllda: 1. Dykare med kunskap om och erfarenhet av bottenbesiktningar ska användas. 2. Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation mellan inspektör och dykare. 3. Det ska finnas videoutrustning med vilken inspektören ska ha möjlighet att tydligt se allt han eller hon anser nödvändigt. 4. Undervattensskrovet ska vara utmärkt på ett sådant sätt att man av videobilden lätt kan orientera sig. 5. Systemet för målning ska vara av lämplig typ.

Fartyg som är certifierade enligt Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 1999:27) om säkerheten på fiskefartyg som har en längd av 24 meter eller mer eller enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart ska bottenbesiktigas enligt vad som sägs i de föreskrifterna. Passagerarfartyg som har säkerhetscertifikat för passagerarfartyg enligt 6 kap. i dessa föreskrifter ska bottenbesiktigas var 12:e månad. Minst två av bottenbesiktningarna under en 72-månadersperiod ska genomföras med torrsättning. Tiden mellan sådana torrsättningar får inte vara längre än 36 månader. Höghastighetsfartyg som är certifierade enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:101) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 1994) eller enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSCkoden 2000) ska bottenbesiktigas enligt vad som sägs i de föreskrifterna.

SOLAS-fartyg ska, istället för att tillämpa 2 och 3 §§, bottenbesiktigas i den utsträckning som anges i 4 kap. i dessa föreskrifter.

Giltighetstiden för ett passagerarfartygscertifikat är högst 60 månader, om inget annat sägs i 8 §. Giltighetstiden för ett fartcertifikat är högst 60 månader, om inget annat sägs i 8 §. Första och andra stycket gäller under förutsättning att fartyget genomgår årliga och mellanliggande sjövärdighetsbesiktningar enligt 1 §.

Om tillsynen av ett fartyg är fullständigt delegerad gäller följande: 1. Passagerarfartygscertifikat och fartcertifikat gäller tills vidare. 2. Ett fartyg med passagerarfartygscertifikat och fartcertifikat behöver inte genomgå sjövärdighetsbesiktningar enligt 1 § om fartyget har de övriga

9

certifikat som krävs för fartygets användning och som är utfärdade av en erkänd organisation. Första stycket gäller inte om Transportstyrelsen finner att det finns skäl för att begränsa passagerarfartygscertifikatets eller fartcertifikatets giltighetstid, trots att tillsynen av fartyget är fullständigt delegerad.

Utländska fartyg som ska bli eller har blivit svenska ska genomgå en inflaggningsinspektion. Dessa fartyg behöver dock inte genomgå en sådan inspektion om annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 789/2004 av den 21 april 2004 om överföring av lastfartyg och passagerarfartyg mellan register inom gemenskapen och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 613/91 eller om Transportstyrelsen bedömer att inspektionen är onödig. Redaren ska vid inflaggning av fartyg ge in de ritningar och annan dokumentation som Transportstyrelsen meddelar i varje enskilt fall.

Vid nybyggnad eller ombyggnad av fartyg meddelar Transportstyrelsen i varje enskilt fall vilka ritningar som ska ges in för granskning. Granskningen omfattar endast de förhållanden som för det enskilda fartyget är av betydelse för certifiering. Efter genomförd nybyggnad eller ombyggnad ska den version av ritningarna och dokumentationen som visar den slutliga utformningen av generalarrangemanget (GA), brandkontrollplanen och tankplanen ges in till Transportstyrelsen för kännedom.

Fartyg och rederier ska tillämpa 12–18 §§ om 1. de inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95förordning (EG) 336/2006, och 2. de ska ha certifikat respektive dokument om godkänd säkerhetsorganisation enligt 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) eller 1 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:1) om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006.

Kontroller

Rederier ska genomgå inledande kontroll av säkerhetsorganisationen innan de får bedriva rederiverksamhet.

10

Rederiets säkerhetsorganisation ska därefter genomgå kontroller med följande intervall: 1. Rederier med fartyg i fartområde A–D: var 12:e månad. 2. Rederier som enbart bedriver trafik med fartyg i fartområde E: var 60:e månad för förnyelse av dokument om godkänd säkerhetsorganisation samt däremellan mellanliggande kontroll inom den period som föreskrivs i 23 §.

Fartyg som omfattas av 11 § ska genomgå en inledande kontroll för att säkerställa att fartygets säkerhetsorganisation överensstämmer med rederiets säkerhetsorganisation. Fartyget ska därefter genomgå besiktning för förnyelse av certifikat var 60:e månad samt däremellan genomgå mellanliggande besiktning inom den period som föreskrivs i 23 §.

Dokument och certifikat

Rederiers och fartygs säkerhetsorganisation ska ha tillämpats under minst 3 månader innan dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation kan erhållas.

Ett rederi ska, som ett bevis om att rederiets säkerhetsorganisation har godkänts vid en rederikontroll enligt 5 kap. 16 § fartygssäkerhetslagen (2003:364), ha ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation. Ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation är giltigt i högst 60 månader.

Ett fartyg ska ha ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation, som intyg om att dess säkerhetsorganisation överensstämmer med rederiets säkerhetsorganisation. Ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation är giltigt i högst 60 månader.

Ett interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation kan utfärdas till ett rederi om 1. rederiet är nybildat, eller 2. nya fartygstyper ska inkluderas i en existerande, godkänd säkerhetsorganisation.

Ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation kan utfärdas 1. till nya fartyg vid leverans, 2. när ett rederi tar över ansvaret för driften av ett fartyg som är nytt för rederiet, eller 3. om ett fartyg byter flagg.

Fartyg som har fribordscertifikat ska genomgå besiktning av fribordet för förnyelse av certifikat var 60:e månad och däremellan vid mellanliggande besiktning inom den period som anges i 23 §. Tillsynsbestämmelser för LL66-fartyg finns i 5 kap.

11

Om ett certifikat förfaller då fartyget inte befinner sig i den hamn där besiktning ska genomföras och om det finns särskilda skäl för det, kan redaren ansöka om förlängd giltighetstid för certifikatet med upp till en månad för att fartyget ska kunna fullfölja sin resa till den hamn där besiktning ska genomföras. I ansökan ska redaren ange de särskilda skälen för att förlänga certifikatets giltighetstid. När besiktning för förnyelse av certifikat är slutförd är giltighetstiden för det nya certifikatet 1. för passagerarfartyg (A–D): högst 12 månader räknat från det existerande certifikatets ursprungliga förfallodag, och 2. för övriga fartyg: högst 60 månader räknat från det existerande certifikatets ursprungliga förfallodag. Särskilda bestämmelser angående förlängning av certifikat för SOLASfartyg och LL66-fartyg finns i 4 respektive 5 kap. i dessa föreskrifter. Det finns inte någon möjlighet att förlänga giltighetstiden för sjöarbetscertifikat.

Om ett nytt certifikat, efter besiktning för förnyelse av certifikat, inte kan utfärdas eller placeras ombord före det existerande certifikatets förfallodag, får det existerande certifikatets giltighetstid förlängas med högst en månad från certifikatets förfallodag. Särskilda bestämmelser angående förlängning av certifikat för SOLASfartyg och LL66-fartyg finns i 4 respektive 5 kap. Någon möjlighet att förlänga giltighetstiden för sjöarbetscertifikat finns inte.

Tillsynsförrättning ska beställas minst två veckor före önskat förrättningstillfälle. Beställning av första besiktning eller kontroll samt inflaggnings-, ny- och ombyggnadsbesiktning ska göras skriftligen på en blankett som Transportstyrelsen tillhandahåller.

Fartyg med certifikat som omfattas av det harmoniserade systemet för besiktning och certifiering ska besiktigas enligt följande för att behålla certifikatens harmoniseringsdatum: 1. Fartyget får inte genomgå besiktning för förnyelse av certifikat tidigare än 3 månader innan certifikatet förfaller. 2. Årlig besiktning får genomföras inom en period som sträcker sig från 3 månader före till 3 månader efter certifikatets harmoniseringsdatum. 3. Mellanliggande besiktning får genomföras inom en period som sträcker sig från 3 månader före andra årets harmoniseringsdatum till 3 månader efter tredje årets harmoniseringsdatum.

12

De perioder som följer av första stycket får, på redarens begäran, tillämpas även på andra certifikat och fartyg.

Fartyg som inte har tilldelats en klassbeteckning av en erkänd organisation ska ha SE-beteckning. Det är Transportstyrelsen som tilldelar SEbeteckningen. SE-beteckningar delas in i grundbeteckningar och tilläggsbeteckningar enligt följande: 1. Grundbeteckningar motsvarande det fartområde (A, B, C, D eller E) fartyget är certifierat för. Fartyg med grundbeteckningen A kan dessutom ha tilläggen (250), (100) eller (50) om de endast får användas i en begränsad del av fartområdet, mätt i nautiska mil från skyddad plats. 2. Tilläggsbeteckningar: radio (A1, A2, A3), obemannat maskinrum (UMS), passagerarfartyg (P) och traditionsfartyg (T).

Svenska traditionsfartyg ska vid resa i MoU-farvatten ha ett intyg utfärdat av Transportstyrelsen, Document of compliance with the special requirements for traditional ships. Ett sådant intyg är giltigt i fem år. Utländska traditionsfartyg ska vid färd på svenskt territorium ha ett Document of compliance with the special requirements for traditional ships utfärdat av den behöriga myndigheten i den stat vars flagg det för.

Vilotidsjournaler från fartyg som omfattas av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän eller lagen (2016:960) om arbetstid vid inlandssjöfart, ska på Transportstyrelsens begäran lämnas in till styrelsen.

I detta kapitel finns bestämmelser om tillsyn och utfärdande av sjöarbetscertifikat och försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen. Bestämmelserna gäller inte för 1. fiskefartyg, 2. traditionsfartyg, 3. fartyg som inte normalt används i kommersiell verksamhet, eller 4. fartyg som enbart trafikerar fartområde E eller D, så som dessa fartområden förklaras i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).

13

Med redare avses i det här kapitlet fartygets ägare eller annan organisation eller person som har övertagit ansvaret för fartygets drift från ägaren.

En redare kan, för ett fartyg som inte behöver ha sådana, begära att Transportstyrelsen i enlighet med tillämpliga bestämmelser i dessa föreskrifter utfärdar ett sjöarbetscertifikat och en försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen enligt 3 kap. 9 a och 9 b §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364).

Innan ett sjöarbetscertifikat kan utfärdas, ska fartyget genomgå en besiktning som omfattar det som anges i bilaga 1 i syfte att kontrollera att arbets- och levnadsförhållandena på fartyget motsvarar föreskrivna krav.

Giltighetstiden för ett sjöarbetscertifikat är högst 60 månader, förutsatt att fartyget genomgår mellanliggande besiktning enligt 6 §. Ett sjöarbetscertifikat upphör dock att gälla om 1. ett fartyg byter flaggstat, 2. en redare inte längre ansvarar för driften av ett fartyg, eller 3. om det har gjorts betydande ändringar av konstruktion eller utrustning som omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:68) om bostadsutrymmen ombord på fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC 2006). För förnyelse av sjöarbetscertifikatet ska fartyget genomgå en ny besiktning motsvarande den som anges i 4 §. Om besiktningen genomförs tidigare än tre månader innan ett certifikat upphör att gälla, ska det nya certifikatet gälla under en period som inte överskrider fem år, räknat från den dag inspektionen genomförs.

Ett fartyg ska genomgå minst en mellanliggande besiktning under sjöarbetscertifikatets giltighetstid i syfte att kontrollera att arbets- och levnadsförhållandena på fartyget motsvarar föreskrivna krav. Om endast en

6 Motsvarar artikel II.1.j i sjöarbetskonventionen. 7 Motsvarar regel 5.1.3.2 i sjöarbetskonventionen. 8 Motsvarar standard A5.1.3.1 i sjöarbetskonventionen. 9 Motsvarar standard A5.1.3.1-3 och 5.1.3.14 i sjöarbetskonventionen. 10 Motsvarar standard A5.1.3.2 i sjöarbetskonventionen.

14

mellanliggande besiktning utförs för ett certifikat som är giltigt i 60 månader, ska den mellanliggande besiktningen äga rum mellan månad 24 och 36, räknat från certifikatets sista giltighetsdatum.

Ett interimistiskt sjöarbetscertifikat får utfärdas 1. när ett nytt fartyg levereras, 2. när ett fartyg byter flagg, eller 3. när en redare tar över ansvaret för driften av ett fartyg som redaren inte redan ansvarar för. Giltighetstiden för ett interimistiskt sjöarbetscertifikat är högst sex månader. En försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen behöver inte utfärdas för det interimistiska certifikatets giltighetstid. 12

Ett interimistiskt sjöarbetscertifikat kan utfärdas först sedan det verifierats att 1. fartyget så långt det är rimligt och möjligt har genomgått en besiktning som omfattar de förhållanden som anges i bilaga 1, 2. redaren har visat att det för fartyget finns tillfredsställande rutiner för att uppfylla gällande bestämmelser om arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg, 3. befälhavaren är förtrogen med gällande bestämmelser om arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg och med ansvaret för att de följs, och 4. de uppgifter som behövs för att upprätta en försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen har lämnats till Transportstyrelsen.

Redaren ska upprätta del II av försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen. I försäkran ska redaren dels ange vad som gjorts för att uppfylla gällande bestämmelser om arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg mellan besiktningarna, dels ge förslag på fortgående förbättringsarbete. Del II ska ges in till Transportstyrelsen för bestyrkande. Därefter utfärdar Transportstyrelsen en försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen. Försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen ska bifogas sjöarbetscertifikatet.

11 Motsvarar standard A5.1.3.5-6 och 8 i sjöarbetskonventionen. 12 Motsvarar standard A5.1.3.7 i sjöarbetskonventionen. 13 Motsvarar standard A5.1.3.10 i sjöarbetskonventionen.

15

Svenska fartyg som har en bruttodräktighet om 200–499 och som används i fartområde C och mer vidsträckt, dock inte i Kalmarsund och Vänern, ska genomgå en inspektion som omfattar de punkter som anges i bilaga 1. Syftet med inspektionen ska vara att kontrollera att arbets- och levnadsförhållandena på fartyget uppfyller föreskrivna krav. Dessa fartyg ska inspekteras minst var 36:e månad.

Redaren ska se till att sjömannen får en kopia av de rutiner för klagomål ombord som gäller på fartyget. Kopian ska innehålla Transportstyrelsens kontaktuppgifter och, om sjömannens bosättningsland inte är Sverige, kontaktuppgifter till den behöriga myndigheten i sjömannens bosättningsland. Kopian ska också innehålla namn på en eller flera personer ombord på fartyget som på förtrolig grund kan ge sjömannen opartiska råd om dennes klagomål och på annat sätt hjälpa den att följa de klagomålsrutiner som står till förfogande ombord på fartyget.

Redaren ska se till att det finns en kopia av sjömannens anställningsavtal tillgänglig ombord, så att den behöriga myndigheten kan granska det.

17

Fartyget ska medföra en kopia av sjöarbetscertifikatet och en kopia av försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen. Kopiorna ska vara anslagna på en plats ombord som är tillgänglig och väl synlig för sjömännen.

I detta kapitel finns bestämmelser om tillsyn och certifikat för SOLAS-fartyg.

14 Motsvarar standard A5.1.4.4 i sjöarbetskonventionen 15 Motsvarar standard A5.1.5.4 i sjöarbetskonventionen. 16 Motsvarar standard A2.1.1.d i sjöarbetskonventionen. 17 Motsvarar standard A5.1.3.12 i sjöarbetskonventionen.

16

Transportstyrelsen kan, om det finns synnerliga skäl, medge att ett fartyg som vanligtvis inte används på internationell resa får göra en enstaka internationell resa även om fartyget inte uppfyller tillämpliga krav.

Fartyg som medges undantag enligt 2 § eller från någon av de bestämmelser som anges i 16–19 §§, ska ha ett dispenscertifikat (Exemption Certificate). Dispenscertifikatet ska förvaras tillsammans med det certifikat som dispenscertifikatet hänvisar till.

Ett SOLAS-passagerarfartyg ska genomgå en första besiktning innan det används i internationell trafik för första gången.

Besiktningar för förnyelse av certifikat (renewal surveys)

21

Ett SOLAS-passagerarfartyg ska genomgå besiktning för förnyelse av certifikat minst en gång var 12:e månad, om inte annat anges i 21–23 och 26–28 §§.

Bottenbesiktningar

22

SOLAS-passagerarfartygs botten ska besiktigas minst var 12:e månad. Minst två av bottenbesiktningarna under en 60-månadersperiod ska genomföras med torrsättning. Tiden mellan sådana torrsättningar får inte vara längre än 36 månader.

Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå en första besiktning innan det används i internationellt trafik för första gången.

18 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/4(a). 19 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/12(a)(vii). 20 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/7.i. 21 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/7.b.ii. 22 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/7.b.i och I/7.b.ii. Motsvarar SOLAS 1974 regel I/8.a.i, I/9.a.i, I/10.a.i.

17

Besiktning för förnyelse av certifikat (renewal surveys)

Ett SOLAS-lastfartyg ska, om inte annat anges i 21–23 och 26– 28 §§, genomgå en besiktning var 60:e månad för förnyelse av 1. internationellt säkerhetsutrustningscertifikat för lastfartyg (Cargo Ship Safety Equipment Certificate), 2. internationellt radiosäkerhetscertifikat för lastfartyg (Cargo Ship Safety Radio Equipment Certificate), och 3. internationellt konstruktionssäkerhetscertifikat för lastfartyg (Cargo Ship Safety Construction Certificate).

Periodiska besiktningar (periodical surveys)

25

Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå en periodisk besiktning inom en period som sträcker sig 1. från 3 månader före till 3 månader efter den andra årsdagen för det internationella säkerhetsutrustningscertifikatet för lastfartyg (Cargo Ship Safety Equipment Certificate), eller 2. från 3 månader före till 3 månader efter den tredje årsdagen för samma certifikat. Den periodiska besiktningen ersätter en av de årliga besiktningarna enligt 12 §. 26

Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå en periodisk besiktning inom en period som sträcker sig från 3 månader före till 3 månader efter varje årsdag för det internationella radiosäkerhetscertifikatet för lastfartyg (Cargo Ship Safety Radio Equipment Certificate).

Mellanliggande besiktningar (intermediate surveys)

27

Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå en mellanliggande besiktning inom en period som sträcker sig 1. från 3 månader före till 3 månader efter den andra årsdagen för det internationella konstruktionssäkerhetscertifikatet för lastfartyg (Cargo Ship Safety Construction Certificate), eller 2. från 3 månader före till 3 månader efter den tredje årsdagen för samma certifikat. Den mellanliggande besiktningen ersätter en av de årliga besiktningarna enligt 13 §.

24 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/8.a.ii, I/9.a.ii, I/10.a.ii. 25 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/8.a.iii. 26 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/9.a.iii. 27 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/10.a.iii.

18

Årliga besiktningar (annual surveys)

28

Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå en årlig besiktning inom en period som sträcker sig från 3 månader före till 3 månader efter varje årsdag för det internationella säkerhetsutrustningscertifikatet för lastfartyg (Cargo Ship Safety Equipment Certificate).

29

Ett SOLAS-lastfartyg ska genomgå en årlig besiktning inom en period som sträcker sig från 3 månader före till 3 månader efter varje årsdag för det internationella konstruktionssäkerhetscertifikatet för lastfartyg (Cargo Ship Safety Construction Certificate).

Bottenbesiktningar

30

SOLAS-lastfartygs botten ska besiktigas minst två gånger under en 60-månadersperiod. Tiden mellan dessa bottenbesiktningar får inte vara längre än 36 månader. Minst en av bottenbesiktningarna under 60-månadersperioden ska genomföras med torrsättning.

Mellan besiktningar enligt 4–14 §§ ska redaren och befälhavaren se till att fartyget och dess utrustning underhålls i enlighet med de krav som fartyg och utrustning har certifierats mot. Efter att ett fartyg har genomgått besiktning enligt 4–14 §§ får inga ändringar av sådant som omfattas av besiktningen göras utan Transportstyrelsens godkännande.

Ett SOLAS-passagerarfartyg ska ha ett internationellt säkerhetscertifikat för passagerarfartyg (Passenger Ship Safety Certificate) som intyg på att fartyget uppfyller följande bestämmelser, där SOLAS 1974 kapitel II– 1, II–2, III, IV och V är införlivade: 1. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord. 2. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:1) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum.

28 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/8.a.iv. 29 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/10.a.iv. 30 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/10.a.i, I/10.b.v. 31 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/11. 32 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/12.a.i och iv.

19

3. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:97) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda före den 1 juli 2002 eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare. 4. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss. 5. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg. 6. Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning. Det internationella säkerhetscertifikatet för passagerarfartyg ska kompletteras med en utrustningslista (Record of Equipment).

SOLAS-lastfartyg

33

Ett SOLAS-lastfartyg ska ha ett internationellt konstruktionssäkerhetscertifikat för lastfartyg (Cargo Ship Safety Construction Certificate) som intyg på att fartyget uppfyller följande bestämmelser, där SOLAS 1974 kapitel II-1 och II-2, förutom de delar som avser brandskyddssystem och brandkontrollplaner, är införlivade: 1. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord. 2. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:97) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda före den 1 juli 2002 eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare.

34

Ett SOLAS-lastfartyg ska ha ett internationellt utrustningssäkerhetscertifikat för lastfartyg (Cargo Ship Safety Equipment Certificate) som intyg på att fartyget uppfyller följande bestämmelser, där SOLAS 1974 kapitel II-

1, II-2, III och V är införlivade:

1. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord. 2. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:97) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda före den 1 juli 2002 eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare. 3. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas

Ett SOLAS-lastfartyg med en bruttodräktighet om 300 eller mer ska ha ett internationellt radiosäkerhetscertifikat för lastfartyg (Cargo Ship Safety Radio Certificate) som intyg på att fartyget uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg, där SOLAS 1974 kapitel IV är införlivat. Det internationella radiosäkerhetscertifikatet för lastfartyg ska kompletteras med en utrustningslista (Record of Equipment).

Certifikats giltighetstid och giltighet

36

Giltighetstiden för följande certifikat är: 1. Internationellt säkerhetscertifikat för passagerarfartyg: högst 12 månader. 2. Internationellt konstruktionssäkerhetscertifikat för lastfartyg: högst 60 månader. 3. Internationellt utrustningssäkerhetscertifikat för lastfartyg: högst 60 månader. 4. Internationellt radiosäkerhetscertifikat för lastfartyg: högst 60 månader. 5. Dispenscertifikat: som längst samma giltighetstid som det certifikat som dispenscertifikatet hänvisar till.

37

Om en besiktning för förnyelse av certifikat genomförs inom tre månader före det existerande certifikatets förfallodag, gäller det nya certifikatet från det datum då besiktningen slutförs och, 1. för SOLAS-passagerarfartyg, i högst 12 månader räknat från det existerande certifikatets förfallodag, och 2. för SOLAS-lastfartyg, i högst 60 månader räknat från det existerande certifikatets förfallodag.

38

Om en besiktning för förnyelse av certifikat genomförs efter det existerande certifikatets förfallodag, gäller det nya certifikatet från det datum då besiktningen slutförs och, 1. för SOLAS-passagerarfartyg, i högst 12 månader räknat från det existerande certifikatets förfallodag, och

35 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/12.a.iv och vi. 36 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.a. 37 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.b.i. 38 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.b.ii.

21

2. för SOLAS-lastfartyg, i högst 60 månader räknat från det existerande certifikatets förfallodag.

39

Om en besiktning för förnyelse av certifikat genomförs mer än 3 månader före det existerande certifikatets förfallodag, gäller det nya certifikatet från det datum då besiktningen slutförs och, 1. för SOLAS-passagerarfartyg, i högst 12 månader räknat från det att besiktningen för förnyelse av certifikat slutförs, och 2. för SOLAS-lastfartyg, i högst 60 månader räknat från det att besiktningen för förnyelse av certifikat slutförs.

40

Giltighetstiden för ett certifikat som utfärdats med en kortare giltighetstid än vad som anges i 20 § kan förlängas under förutsättning att fartyget i samband med giltighetstidens förlängning genomgår tillämpliga besiktningar enligt 7–14 §§. Vid en sådan förlängning är den längsta sammanlagda giltighetstiden den som anges i 20 §. Första stycket gäller inte internationellt säkerhetscertifikat för passagerarfartyg.

41

Om ett nytt certifikat inte kan utfärdas eller placeras ombord före det existerande certifikatets förfallodag efter besiktning för förnyelse av certifikat, kan det existerande certifikatets giltighetstid förlängas med högst 5 månader räknat från dess förfallodag.

42

Om ett certifikat förfaller då fartyget inte befinner sig i den hamn där besiktningen för förnyelse av certifikat ska genomföras, och om det finns särskilda skäl för det, kan redaren ansöka om förlängd giltighetstid för certifikatet med upp till tre månader för att fartyget ska kunna fullfölja sin resa till den hamn där besiktningen ska genomföras. I ansökan ska redaren ange de särskilda skälen för att förlänga certifikatets giltighetstid. När besiktningen för förnyelse av certifikat är slutförd är giltighetstiden för det nya certifikatet 1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader, räknat från det existerande certifikatets ursprungliga förfallodag, och 2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader, räknat från det existerande certifikatets ursprungliga förfallodag.

43

Ett certifikats giltighetstid kan förlängas med 1 månad från och med certifikatets förfallodag, om certifikatet är utfärdat för ett fartyg som enbart används för korta internationella resor, och om certifikatets giltighetstid inte har förlängts i enlighet med 20–26 §§. När besiktningen för förnyelse av certifikat är slutförd ska giltighetstiden för det nya certifikatet vara 1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader, räknat från det existerande certifikatets ursprungliga förfallodag, och

39 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.b.iii. 40 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.c. 41 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.d. 42 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.e. 43 Motsvarar SOLAS 1974 regel I/14.f.

22

2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader, räknat från det existerande certifikatets ursprungliga förfallodag.

Trots det som sägs i 22, 26 eller 27 §§ kan det nya certifikatets giltighetstid, om det finns särskilda skäl och efter beslut av Transportstyrelsen, fastställas till 1. för SOLAS-passagerarfartyg: högst 12 månader, räknat från det att besiktningen för förnyelse av certifikat är slutförd, och 2. för SOLAS-lastfartyg: högst 60 månader, räknat från det att besiktningen för förnyelse av certifikat är slutförd. 44

Om en årlig, mellanliggande eller periodisk besiktning slutförs före besiktningsperioden enligt tillämpliga bestämmelser i detta kapitel, gäller följande: 1. Det certifikat som besiktningen är kopplad till ska ha påteckning med ett nytt harmoniseringsdatum. Datumet får inte infalla mer än 3 månader efter det datum då besiktningen avslutades. 2. Påföljande besiktningar ska genomföras utifrån certifikatets nya harmoniseringsdatum. 3. Certifikatets förfallodag kan förbli oförändrat under förutsättning att de besiktningar som är kopplade till certifikatet genomförs så att de största tillåtna intervallen mellan besiktningarna inte överstigs.

I detta kapitel finns bestämmelser om tillsyn av och certifikat för LL66-fartyg. LL66-fartyg som ska ha certifikat enligt detta kapitel behöver inte ha fribordscertifikat utfärdat med stöd av fartygssäkerhetslagen (2003:364).

LL66-fartyg ska genomgå en första besiktning innan de används i internationell trafik för första gången. Vid denna besiktning kontrolleras att konstruktion, utrustning, arrangemang, material och spant uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord, där ICLL är införlivad.

LL66-fartyg ska genomgå besiktning för förnyelse av certifikat var 60:e månad. Vid denna besiktning kontrolleras att konstruktion, utrustning, arrangemang, material och spant uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord, där ICLL är införlivad.

Årliga besiktningar (annual surveys)

47

LL66-fartyg ska genomgå en årlig besiktning. Besiktningen ska genomföras inom en period som sträcker sig från 3 månader före till 3 månader efter certifikatets årsdag. Vid den årliga besiktningen kontrolleras 1. att inga ändringar som kan påverka uträkningarna som ligger till grund för fastställandet av lastlinjen har gjorts i skrov och överbyggnad, 2. att utrustning och anordningar som hindrar att vatten tränger in i skrovet samt skyddsräcken, ventiler och tillträdesvägar till besättningsutrymmen är underhållna och funktionsdugliga, 3. att fribordsmärken är korrekt fastsatta, och 4. att det finns tillgång till den information som anges regel 10 i bilaga 2 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord.

När ett fartyg har genomgått besiktning enligt 2–4 §§ får inga ändringar av sådant som omfattas av besiktningen göras utan Transportstyrelsens godkännande. 49

Om ett LL66-fartyg har fribordsmärken och uppfyller de krav för att få certifikat som anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord, där ICLL är införlivad, ska detta LL66-fartyg ha ett internationellt fribordscertifikat.

Transportstyrelsen kan, om det finns synnerliga skäl, medge att ett fartyg som vanligtvis inte används på internationell resa får göra en enstaka internationell resa även om fartyget inte uppfyller tillämpliga krav. Transportstyrelsen ska i sådana fall utfärda ett dispenscertifikat (International Load Line Exemption Certificate) som är giltigt endast för den aktuella resan.

46 Motsvarar ICLL artikel 14(1)(b). 47 Motsvarar ICLL artikel 14(1)(c). 48 Motsvarar ICLL artikel 15. 49 Motsvarar ICLL artikel 16(1). 50 Motsvarar ICLL artikel 6(4) och artikel 19(10)(b).

24

51

Fartyg som medges undantag enligt 1 kap. 15 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord ska ha ett dispenscertifikat till det internationella fribordscertifikatet (International Load Line Exemption Certificate). Ett dispenscertifikat till det internationella fribordscertifikatet är giltigt i högst 60 månader. Samma bestämmelser gäller för dispenscertifikatet som för det internationella fribordscertifikatet.

Ett internationellt fribordscertifikat är giltigt i högst 60 månader.

53

Trots det som sägs i 9 § är giltighetstiden för ett förnyat certifikat högst 60 månader från det existerande certifikatets förfallodag, om besiktning för förnyelse av certifikat genomförs 1. inom 3 månader före det existerande certifikatets förfallodag, eller 2. efter det existerande certifikatets förfallodag. Giltighetstiden för ett förnyat certifikat är högst 60 månader från dagen för besiktning för förnyelse av certifikat, om besiktningen genomförs mer än 3 månader före det existerande certifikatets förfallodag.

54

Giltighetstiden för certifikat som utfärdats med en kortare giltighetstid än 60 månader kan förlängas under förutsättning att fartyget i samband med giltighetstidens förlängning genomgår de besiktningar som anges i 4 §. Vid en sådan förlängning är den längsta sammanlagda giltighetstiden 60 månader.

55

Om en besiktning för förnyelse av certifikat har slutförts och ett förnyat certifikat inte kan utfärdas före det existerande certifikatets förfallodag, kan det existerande certifikatets giltighetstid förlängas med högst 5 månader. Första stycket gäller förutsatt att inga ändringar som påverkar fartygets fribord har gjorts i konstruktion, utrustning, arrangemang, material eller spant.

56

Om ett internationellt fribordscertifikat förfaller då fartyget inte befinner sig i den hamn där besiktningen för förnyelse av certifikat ska genomföras, och om det finns särskilda skäl för det, kan redaren ansöka om förlängd giltighetstid för certifikatet med upp till tre månader för att fartyget ska kunna fullfölja sin resa till den hamn där besiktningen ska genomföras. I ansökan ska redaren ange de särskilda skälen för att förlänga giltighetstiden.

51 Motsvarar ICLL artikel 16(2) och artikel 19(10)(a). 52 Motsvarar ICLL artikel 19(1). 53 Motsvarar ICLL artikel 19(2). 54 Motsvarar ICLL artikel 19(3). 55 Motsvarar ICLL artikel 19(4). 56 Motsvarar ICLL artikel 19(5).

25

När besiktningen för förnyelse av certifikat är slutförd är giltighetstiden för det nya certifikatet högst 60 månader, räknat från det existerande certifikatets ursprungliga förfallodag. 57

Giltighetstiden för ett certifikat kan förlängas med 1 månad från och med certifikatets förfallodag, om certifikatet är utfärdat för ett fartyg som enbart används för korta internationella resor, och om certifikatets giltighetstid inte har förlängts i enlighet med 10–13 §§. När besiktningen för förnyelse av certifikat är slutförd ska det nya certifikatets giltighetstid vara högst 60 månader, räknat från det existerande certifikatets ursprungliga förfallodag.

58

Trots det som sägs i 10, 13 och 14 §§ kan Transportstyrelsen, om det finns särskilda skäl, medge att ett förnyat certifikats giltighetstid fastställs från det datum då besiktningen för förnyelse av certifikat slutförs. 59

Om årlig besiktning genomförs före det tidsintervall som anges i 4 § gäller följande: 1. Certifikatets årsdag ska ändras genom påteckning till ett datum som inte får vara mer än 3 månader efter det datum då besiktningen slutfördes. 2. Påföljande årliga besiktning för förnyelse av certifikat enligt 4 § ska genomföras räknat från certifikatets nya årsdag. 3. Certifikatets kan ha samma förfallodag som tidigare, under förutsättning att fartyget genomgår minst så många årliga besiktningar att intervallen mellan besiktningarna inte överstiger vad som krävs enligt 4 §.

Certifikats ogiltighet

60

Ett internationellt fribordscertifikat blir efter beslut av Transportstyrelsen ogiltigt 1. om det har gjorts sådana väsentliga förändringar av fartygets skrov eller överbyggnader att det krävs ett beslut om ökat fribord, eller 2. om fartyget byter flaggstat.

I detta kapitel finns bestämmelser om tillsyn av passagerarfartyg som omfattas av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2002:17) om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik, där Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg är införlivat.

57 Motsvarar ICLL artikel 19(6). 58 Motsvarar ICLL artikel 19(7). 59 Motsvarar ICLL artikel 19(8). 60 Motsvarar ICLL artikel 19(9) och 19(11).

26

Ett passagerarfartyg som omfattas av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2002:17) om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik ska genomgå följande besiktningar: 1. För nybyggda fartyg: en första besiktning innan fartyget tas i bruk. 2. För existerande fartyg: innan det används till inrikes resa i Sverige eller någon annan medlemsstat i EU. 3. Besiktning för förnyelse av certifikat: minst var 12:e månad.

62

Ett passagerarfartyg som omfattas av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2002:17) om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik ska ha ett säkerhetscertifikat för passagerarfartyg som intyg på att fartyget uppfyller tillämpliga bestämmelser. Giltighetstiden för ett sådant certifikat är högst 12 månader. Certifikatets giltighetstid kan förlängas med upp till en månad efter den förfallodag som anges på certifikatet. När en förlängning har beviljats ska den nya giltighetstiden för certifikatet räknas från och med certifikatets ursprungliga förfallodag.

Bogserfartyg ska ha tillstånd för bogsering om inget annat följer av 2 §. Tillstånd för bogsering ges av Transportstyrelsen och kan förenas med villkor. Tillstånd för bogsering ges inte för transport av passagerare. En ansökan om tillstånd för bogsering ska åtföljas av en bogserplan. Bogserplanen ska finnas ombord på bogserfartyget.

Tillstånd för bogsering behövs inte 1. vid eskortbogsering och hamn- eller förhalningsbogsering med bogserfartyg, 2. om bogserfartyget och den eller de bogserade enheterna har de certifikat som krävs för att få användas till sjöfart i de fartområden som gäller för den planerade rutten, eller 3. om bogserfartyget och den eller de bogserade enheterna inte behöver ha certifikat för att få användas till sjöfart.

Ett fartyg med speciellt användningsområde ska ha ett säkerhetscertifikat för fartyg med speciellt användningsområde (SPSC) som intyg på att fartyget uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:12) om säkerheten på fartyg med speciellt användningsområde. Om fartyget ska gå

Ett fartyg som omfattas av bilaga 8 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord eller av kraven i Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1997:2) med föreskrifter om stabilitetskrav för ro-ro-passagerarfartyg, ska ha ett dokument enligt Stockholmsöverenskommelsen om stabilitetskrav för ro-ropassagerarfartyg som intyg på att fartyget uppfyller stabilitetskraven i ovanstående föreskrifter.

Vid de tillsynsförrättningar som utländska ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetsfartyg och deras rederier ska genomgå enligt 5 kap. 12–15 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska fartygen och rederierna uppfylla relevanta regler i rådets direktiv 1999/35/EG av den 29 april 1999 om ett system med obligatoriska besiktningar för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik, senast ändrat genom direktiv 2002/84/EG och i 7 kap. 4 §.

Utländska fartyg ska hållas tillgängliga för hamnstatskontroll när Transportstyrelsen så kräver. Hamnstatskontrollen görs i form av en inledande inspektion, en mer ingående inspektion eller en utökad inspektion. En utökad inspektion kan inbegripa en mer ingående inspektion om det finns otvetydiga skäl att anta att fartygets skick eller utrustning, eller besättningens tillstånd inte uppfyller de tillämpliga kraven i en konvention.

En mer ingående inspektion, inklusive en vidare granskning av att verksamheten ombord uppfyller gällande krav, kan göras när det efter en inledande inspektion finns otvetydiga skäl att anta att fartygets skick eller utrustning, eller besättningens tillstånd inte uppfyller de tillämpliga kraven i en konvention.

28

63

Ett utländskt fartyg som ingår i någon av följande fartygskategorier kan bli föremål för en utökad inspektion i enlighet med artikel 14 och bilaga 1 del II 3A och 3B till direktiv 2009/16/EG: 1. Fartyg med hög riskprofil som inte inspekterats under de senaste fem månaderna. 2. Passagerarfartyg, olje-, gas-, kemikalietankfartyg eller bulkfartyg som är över 12 år, har en normal riskprofil och inte har inspekterats under de senaste 10 månaderna. 3. Passagerarfartyg, olje-, gas-, kemikalietankfartyg eller bulkfartyg som är över 12, har en låg riskprofil och inte har inspekterats under de senaste 24 månaderna. 4. Fartyg som ska inspekteras på nytt efter ett tillträdesförbud som utfärdats i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll.

64

Befälhavaren på fartyg som omfattas av 4 § ska lämna följande uppgifter om fartyget: 1. Namn. 2. Signalbokstäver. 3. IMO-identifikationsnummer eller MMSI-nummer. 4. Beräknad liggetid. 5. För tankfartyg: a) Uppgift om fartygets konstruktion: enkelskrov, enkelskrov med segregerade barlasttankar eller dubbelskrov. b) Uppgift om last- och barlasttankarnas tillstånd: fullastade, tomma eller inerta. c) Uppgift om lastens volym och art. 6. Planerad verksamhet under tiden i anlöpshamnen eller vid ankarplatsen (lastning, lossning och övrigt). 7. Planerade lagstadgade besiktningar (statutory surveys) och omfattande underhålls- och reparationsarbeten som ska utföras när fartyget ligger i anlöpshamnen eller vid ankarplatsen. 8. Dag för senaste utökade inspektion i Paris MOU-regionen. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt till Sjöfartsverket via Maritime Single Window på det sätt som verket anvisar. Uppgifterna ska ha inkommit senast 72 timmar före den beräknade ankomsttiden till anlöpshamnen eller ankarplatsen, eller innan fartyget lämnar föregående hamn om resan väntas ta mindre än 72 timmar. Om Maritime Single Window inte är tillgängligt av tekniska skäl och rapportering enligt första stycket därför inte är möjlig, ska rapporteringen i stället ske på det sätt som Sjöfartsverket anvisar vid det aktuella tillfället. Befälhavaren får överlåta åt redare eller fartygsagent att, i befälhavarens ställe, lämna de uppgifter som anges i första stycket till Maritime Single Window.

Befälhavaren ska vid ankomst till varje svensk hamn eller ankarplats lämna uppgift om fartygets faktiska ankomsttid tillsammans med en uppgift som identifierar den berörda hamnen. Uppgifter om fartygets faktiska avgångstid och uppgift om berörd hamn eller ankarplats ska på motsvarande sätt lämnas vid avgång. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt till Sjöfartsverket via Maritime Single Window på det sätt som verket anvisar. Om Maritime Single Window inte är tillgängligt av tekniska skäl och rapportering enligt första stycket därför inte är möjlig, ska rapporteringen i stället ske på det sätt som Sjöfartsverket anvisar vid det aktuella tillfället. Befälhavaren får överlåta åt redare eller fartygsagent att, i befälhavarens ställe, lämna de uppgifter som anges i första stycket till Maritime Single Window.

65

En mera ingående inspektion för att fastställa arbets- och levnadsförhållandena ombord på fartyget kan göras om 1. sjöarbetscertifikatet och försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen a) inte visas upp, b) inte är uppdaterade, c) inte innehåller den information som krävs, eller d) av annat skäl är ogiltiga, 2. det finns uppenbara skäl att tro att arbets- och levnadsförhållandena ombord inte uppfyller gällande krav, 3. det finns rimliga skäl att tro att fartyget har skiftat flagg för att kringgå gällande bestämmelser om arbets- och levnadsförhållanden, eller 4. det finns klagomål på att vissa arbets- och levnadsförhållanden ombord inte uppfyller gällande krav. En sådan mera ingående inspektion görs alltid om 1. arbets- och levnadsförhållandena ombord uppvisar eller kan tänkas uppvisa brister som uppenbart kan utgöra en risk för sjömännens säkerhet, hälsa eller trygghet, eller 2. inspektören har skäl att tro att någon av bristerna innebär en allvarlig överträdelse av gällande bestämmelser.

66

Klagomål enligt 7 § första stycket 4 avseende arbets- och levnadsförhållandena ombord på ett fartyg får rapporteras till Transportstyrelsen. Med klagomål avses information som lämnats av 1. en sjöman, 2. en yrkessammanslutning, 3. en förening, 4. en fackförening, eller 5. varje annan person som berörs av fartygets säkerhet och som har ett intresse i sjömännens hälsa och arbetsmiljö ombord.

En inspektion enligt 7 § första stycket 1–3 omfattar i första hand de förhållanden som anges i bilaga 1.

Ett utländskt fartyg ska, beroende på användning, vid sjöfart inom Sveriges sjöterritorium, ha de certifikat eller motsvarande handlingar samt de övriga handlingar ombord som framgår av bilaga 2.