Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum, TSFS 2014:1

1 kap. Inledande bestämmelser

Tillämpning

1 kap.

2. fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar 3 och andra författningar i fråga om fritidsbåtar , senast ändrat genom Europa- 4 parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1137/2008 , och svensk rätt som införlivar direktivet, 3. fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhets- 5 normer för passagerarfartyg , senast ändrat genom kommissionens direktiv 6 2010/36/EU , och svensk rätt som införlivar direktivet, 4. fartyg som omfattas av rådets direktiv 97/70/EG av den 11 december 1997 om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en 7 längd av 24 meter och däröver , senast ändrat genom Europaparlamentets 8 och rådets förordning (EG) nr 219/2009 , och svensk rätt som införlivar direktivet, 5. fartyg som inte har mekanisk framdrivning, 6. träfartyg av primitiv konstruktion, 7. fartyg som används som örlogsfartyg, och 8. ursprungliga historiska passagerarfartyg i inrikes trafik.

1 kap.

Definitioner

9

9 Motsvarar i huvudsak SOLAS 74 regel II-1/3. 10 EUT L 131, 28.5.2009, s. 11 (Celex 32009R0391).

3

1 kap.

fartområde områdesindelning av farvatten med avseende på våghöjd och avstånd till land eller skyddad plats enligt definitioner i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning

11

fartyg byggt fartyg vars köl har sträckts eller som har uppnått motsvarande byggnadsstadium

fribordsdäck fribordsdäck enligt definition i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord

fuktigt utrymme där luften kan vara så fuktig att det bildas imma utrymme på utrymmets ytor men där det endast undantagsvis börjar droppa från ytorna

gastankfartyg lastfartyg som är byggt eller anpassat för och som används för bulktransport av kondenserad gas eller andra produkter uppräknade i kapitel 19 i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (IGC-koden), eller kapitel XIX i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:4) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (GCkoden)

generator- utrymme där en maskindriven generator avsedd för elanläggning produktion är placerad

huvudeltavla eltavla som får kraft direkt från den elektriska huvudkraftkällan och är avsedd att fördela elektrisk kraft till fartygets system

huvud- elektrisk kraftkälla som förser huvudeltavlan med ström kraftkälla för fartygets normala drifts- och boendeförhållanden

huvud- maskineri, manövreringsenheter till roder, eventuella kraftstyrinrättning enheter till styrinrättning samt tillhörande utrustning och anordningar som används för att vrida hjärtstocken så att

Kontrol

fartyget kan manövreras under normala driftsförhållanden

lera att

inrikes trafik resa från en svensk hamn till samma hamn eller annan

föreskri

svensk hamn

fterna

internationell resa mellan hamnar i minst två olika stater

finns

resa

kvar eller blivit ersatta 11

Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/1.1.3.1. Definition med anledning av SOLAS 74 regel II-1/45.1.2.

4

1 kap.

jord jordens ledande massa, vars elektriska potential i varje punkt sätts lika med noll kemikalie- lastfartyg som är byggt eller anpassat för och som används tankfartyg för bulktransport av flytande produkter uppräknade i kapitel 17 i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) och kapitel IV i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCHkoden) klasscertifikat certifikat utfärdat av en erkänd organisation, vilket intygar att fartyget är byggt och hållet i stånd i enlighet med organisationens regler kontrollstation utrymme som innehåller något av följande: 1. fartygets radioutrustning, 2. fartygets huvudsakliga navigationsutrustning, 3. en nödkraftkälla, 4. centraliserad brandlarmsutrustning, eller 5. centraliserad brandkontrollutrustning kraftenhet något av följande: till styr- 1. vid elektrisk styrinrättning: elektrisk motor med tillinrättning hörande utrustning, 2. vid elektrohydraulisk styrinrättning: elektrisk motor med tillhörande elektrisk utrustning och ansluten pump, eller 3. vid annan hydraulisk styrinrättning: drivmotor med ansluten pump kraft- hydraulisk utrustning och manövreringsenhet för kraftöverförings- överföring för att vrida hjärtstocken

system för styrinrättning

kustnära fiske fiske som bedrivs i fartområde B med fartyg som har en längd mindre än 24 meter och som återvänder till kaj inom 24 timmar lastfartyg fartyg som inte är passagerarfartyg längd (Lindeln) fartygslängden mellan perpendiklarna genom ändpunkterna av den djupaste indelningsvattenlinjen längd (LLL) längd (LLL) enligt definition i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord malldjup enligt definition i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord

5

1 kap.

manöver- utrustning för överföring av order från navigationsbryggan system för till styrinrättningens kraftenheter

styrinrättning

marginallinje linje dragen minst 76 mm under den övre kanten av skottdäcket bordvarts MARPOL 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention 73/78 till förhindrande av förorening från fartyg maskineri- maskinrum av kategori A och andra utrymmen som inneutrymme håller framdrivningsmaskineri, ångpannor, brännoljeaggregat, ångmaskiner och förbränningsmotorer, generatorer och större elektriskt maskineri, oljepåfyllningsstationer, maskineri för kylning, stabilisering, ventilation och luftkonditionering samt liknande utrymmen och trunkar till sådana utrymmen maskin- ett utrymme som räknas från den mallade baslinjen till utrymme marginallinjen samt mellan de yttersta, vattentäta huvudtvärskeppsskott som avgränsar de utrymmen som inrymmer huvud- och hjälpframdrivningsmaskiner, ångpannor som används för framdrivning samt kolförråd maskinrum utrymmen och trunkar till sådana utrymmen som inneav kategori A håller något av följande: 1. förbränningsmotorer som används för fartygets framdrivning, 2. förbränningsmotorer som används för andra ändamål än fartygets framdrivning om motorerna har en sammanlagd effekt av 375 kW eller mer, eller 3. oljeeldade ångpannor eller brännoljeaggregat maximal den fart som ett fartyg beräknas kunna uppnå vid den backfart maximala backningskraft som fartyget är konstruerat för vid största djupgående till sjöss maximal den högsta fart som ett fartyg är konstruerat för att hålla servicefart vid största djupgående till sjöss medlemsstat stat som är medlem i Europeiska unionen motsvarande stadium då byggnads- 1. byggande som hänför sig till ett visst fartyg påbörjas,

13

stadium och 2. sammanfogning av fartyget har påbörjats omfattande minst 50 ton, eller 1 procent av den beräknade vikten av allt byggnadsmaterial, om denna vikt understiger 50 ton

13 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/1.1.2.

6

1 kap.

normala förhållanden då fartyget som helhet, maskiner, distribudrifts- och tionssystem, framdrivning, styrförmåga, säker navigering, boende- brandskydd, skydd mot vatteninträngning, intern och förhållanden extern kommunikation, interna och externa signaler, utrymningsanordningar, vinschar till räddningsbåtar och boendeförhållanden ombord fungerar normalt nödeltavla eltavla som får ström direkt från den elektriska nödkraftkällan, eller en tillfällig elektrisk kraftkälla i händelse av att den elektriska huvudkraftkällan slutar att fungera, och som är avsedd att fördela elektrisk ström till de system som ska fungera i nödsituationer nödkraftkälla elektrisk kraftkälla som förser nödeltavlan med ström i händelse av att den elektriska huvudkraftkällan slutar att fungera nödsituation situation då kraft inte matas från huvudeltavlan oljetankfartyg fartyg enligt definition i MARPOL 73/78, Annex I, regel 1 passagerare person enligt definition i 1 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) passagerar- fartyg enligt definition i 1 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen fartyg (2003:364) resa av kort resa till sjöss som tar högst två timmar

varaktighet

reserv- annan utrustning än huvudstyrinrättningen som behövs för styrinrättning att manövrera fartyget om huvudstyrinrättningen slutar att fungera, utom rorkult, kvadrant eller utrustning för samma ändamål ro-ro-last- utrymmen för last och fordon som kan lastas och lossas av

14

utrymmen andra fordon eller på egen hand, normalt i horisontell riktning ro-ro- passagerarfartyg med ro-ro-lastutrymmen eller utrymmen passagerar- av särskild kategori

fartyg

16

skottdäck enligt definition i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord

14 Motsvarar SOLAS 74 regel II-2/3.41. Motsvarar SOLAS 74 regel II-2/3.42. 16 Motsvarar SOLAS 74 regel II-2/3.5.

7

1 kap.

slutna fordonsutrymmen som varken är öppna fordonsutrymmen fordons- eller väderdäck

17

utrymmen

SOLAS 60 1960 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss

SOLAS 74 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss samt tillhörande protokoll och ändringar

SOLAS-fartyg fartyg som omfattas av SOLAS 74

säkring apparat som bryter strömmen och öppnar kretsen när strömmen genom apparaten överskrider ett visst värde under en viss tid trångt utrymme där man inte kan stå upprätt eller där man måste

18

utrymme stödja sig med händerna och där golv och väggar är av ledande material eller är ledande på grund av fukt eller väta

ursprungliga fartyg konstruerade före 1965 och kopior av sådana fartyg historiska som företrädesvis har byggts av ursprungliga material

passagerarfartyg

utrymmen av slutna fordonsutrymmen till och från vilka fordon kan särskild köras och till vilka passagerarna har tillträde

19

kategori

vertikal de sektioner i vilka skrov, överbyggnader och däckshus är

20

huvudzon indelade genom indelningar av klass A och där längden och bredden av något däck i allmänhet inte överstiger 40 meter

21

vått utrymme utrymme där luften kan vara så fuktig att det börjar droppa från ytorna i rummet

Certifikat och intyg

1 kap.

Fartyg som omfattas av dessa föreskrifter ska ha certifikat och intyg enligt 7 och 8 §§ som bevis för att de vid en besiktning har uppfyllt kraven i dessa föreskrifter.

Maskininstallation och elektrisk installation

Ömsesidighet

Likvärdighet

22

Undantag

Allmänt

22 Motsvarar SOLAS 74 regel I/5 a.

9

1 kap.

strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning. Om det i dessa föreskrifter finns andra bestämmelser om undantag, gäller de bestämmelserna i stället för vad som anges i första stycket.

Fartyg på internationell resa

Reparationer, förändringar och modifieringar

26

1 kap.

27

27 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/1.3.1. 28 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/1.1.3.3.

11

2 kap.

ANDRA AVDELNINGEN

29

MASKININSTALLATION

2 kap. Tillämpningsbestämmelser

29 Motsvarar SOLAS 74, kap. II-1, del C. 30 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/3-1.

12

3 kap.

31

3 kap. Allmänna bestämmelser om maskininstallation

32

Allmänna råd

Riktlinjer för utformningen av maskinrum enligt 1 § finns i

33

MSC/Circ.834 .

Normaldrift

34

Allmänna råd

Riktlinjer om minimering av läckage i brännoljesystem enligt 2 § 2

35 36

finns i MSC/Circ.647 och MSC/Circ.851 .

31 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/26. 32 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/26.1. 33 MSC/Circ.834, Guidelines for engineroom layout, design and arrangement. 34 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/26.3. 35 MSC/Circ.647, Guidelines to minimize leakages from flammable liquid systems. 36 MSC/Circ.851, Guidelines on engine-room oil fuel systems.

13

3 kap.

Kylvattensystemet bör vara anordnat på så sätt att enstaka fel i rörledningssystemet eller på pumparna kan isoleras så att kylförmågan kan upprätthållas eller snabbt återställas. Väsentliga maskiner och väsentlig utrustning bör vara anordnade på så sätt att enstaka elektriska fel i kringutrustningen (t.ex. fel i den elektriska matningen till en elektronisk bränslepump) inte medför att maskinen eller utrustningen stoppar okontrollerat utan förvarning.

Dött fartyg

37

Allmänna råd

38

Riktlinjer om dött fartyg finns i avsnitt 3.1 i MSC/Circ.1176 .

Trycksatta anordningar

Särskilt för gasbehållare i fasta brandsläckningssystem

3 kap.

2 1. samtliga gasbehållare innehåller CO eller andra gaser med inerta 41 egenskaper , 2. samtliga gasbehållare har tillverkats enligt standard SS-EN ISO 9809- 42 1-3:2010 , och 3. dokumentation finns som visar att anläggningen är välskött enligt 43 annex B till SS-ISO 6406:2005 och att kraven enligt 1 och 2 är uppfyllda. Dokumentationen enligt 3 ska vara upprättad av en erkänd organisation eller ett organ som är ackrediterat för uppgiften enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. De gasbehållare som har det tidigaste besiktningsdatumet ska kontrolleras först. Underhåll, besiktning, provning och dokumentation ska ske enligt MSC.1/Circ.1318. Därutöver ska det framgå av dokumentationen vilka behållare som har kontrollerats och godkänts. All dokumentation ska kunna visas upp vid kontroll. Cirkuläret finns på engelska i bilaga 5.

Allmänna råd

MSC.1/Circ.1318 eller anvisningar enligt cirkuläret bör finnas tillgängliga på fartyget och på det arbetsspråk som besättningen använder.

Slagsida och trim

44

3 kap.

Rengöring och inspektion

45

Vibrationer

46

Icke-metalliska expansionselement

47

Anvisningar och ritningar

48

Allmänna råd

Anvisningarna som krävs enligt 10 § bör finnas även på andra fartyg än SOLAS-fartyg.

Ventilationsrör och tankar

49

4 kap.

Sådana fartyg ska vara försedda med två brännoljetankar för alla bränsletyper som används ombord och som är nödvändiga för framdrivning och de system som räknas upp i 2 § 1, 2 och 6. Alternativt kan fartygen vara försedda med likvärdiga anordningar. Tankarnas kapacitet ska motsvara minst 8 timmars kontinuerlig framdrivning vid maximal effekt och normal belastning till sjöss av generatoranläggningen.

Allmänna råd

Riktlinjer för arrangemang av brännoljetankar finns i

50 51

MSC/Circ.1176 , senast ändrat genom MSC.1/Circ.1197 .

52

4 kap. Maskineri

Övervarvsskydd

53

Anordningar mot övertryck

54

Växlar, axlar och kopplingar

55

5 kap.

Säkerhetsventiler

56

Automatisk stoppanordning på SOLAS-fartyg

57

5 kap. Backförmåga

59

Allmänna råd

Riktlinjer för SOLAS-fartygs manöverförmåga finns i resolution

60 61

MSC.137(76) och MSC/Circ.1053 . Riktlinjer för information om

62

ett fartygs manöverförmåga finns i resolution A.601(15) .

63

6 kap.

Allmänna råd

Kraven i 3 § bör tillämpas även på lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter. 65

6 kap. Styrinrättning

67

Allmänna råd

Riktlinjer för SOLAS-fartygs manöverförmåga finns i resolution

68 69

MSC.137(76) och MSC/Circ.1053 . 70

Allmänna råd

Kraven i 3 § bör tillämpas även på andra fartyg än SOLAS-fartyg.

Säkerhetsventiler

72

6 kap.

överstiga konstruktionstrycket. Säkerhetsventilerna ska vara av tillräcklig storlek och installerade på så sätt att onödig tryckstegring inte uppstår.

Allmänna råd

Kraven i 4 § bör tillämpas även på andra fartyg än SOLAS-fartyg.

Huvudstyrinrättning

73

Reservstyrinrättning

74

73 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/29.3. 74 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/29.4.

20

6 kap.

75

Manöversystem

78

6 kap.

1. Elektriska manöversystem ska försörjas av en egen, separat krets kopplad till ett startskåp för styrinrättningens kraftmatning i styrmaskinutrymmet. Alternativt ska de matas direkt från samlingsskenorna i huvudeltavlan i samma sektion som försörjer styrinrättningens kraftmatning. 2. De manöversystem som kan styras från bryggan ska förses med en frånkopplare i styrmaskinutrymmet så att manöversystemen kan kopplas bort från sina respektive styrinrättningar. 3. Manöversystemen ska kunna sättas i drift på bryggan. 4. I händelse av fel i den elektriska kraftförsörjningen till manöversystemen ska en akustisk och optisk larmsignal avges på bryggan. 5. Manöversystemens försörjningskretsar får endast förses med kortslutningsskydd. 80

Tvåvägskommunikation

81

Hydraulik

83

6 kap.

citet för att återfylla minst ett kraftöverföringssystem inklusive tank. Förrådstanken ska anslutas med en permanent rörledning så att hydraulsystemen omedelbart kan återfyllas från en plats i styrmaskinutrymmet. Förrådstanken ska förses med en nivåmätare. Lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter behöver inte uppfylla kraven i första stycket.

Allmänna råd

Kraven i 15 § första stycket bör tillämpas även på lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter. 84

84 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/29.13. 85 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/29.14.

23

6 kap.

Ytterligare bestämmelser för SOLAS-tankfartyg

Huvudstyrinrättning

86

86 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/29.15. 87 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/29.16. 88 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/29.17.

24

7 kap.

– installationen av låsanordningar, – provning och inspektion, och – tillhandahållandet av effektivt underhåll. Sådan styrinrättning ska för tankfartyg med en bruttodräktighet om 10 000 eller mer men med en dödvikt under 100 000 ton uppfylla minst 89 kraven i IMO-resolution A.467(XII) .

7 kap. Tilläggskrav för elektrisk och elektrohydraulisk

90

styrinrättning

91

Separata kretsar

92

Kortslutningsskydd

93

8 kap.

Lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter behöver inte uppfylla kraven i andra stycket. 94

8 kap. Anordningar för manövrering av maskineri

96

Fjärrmanövrering

97

8 kap.

4. Maskinorder från bryggan ska indikeras vid maskinkontrollrummet eller vid manöverplattformen, beroende på vad som är tillämpligt. 5. Framdrivningsmaskineriet ska endast kunna fjärrmanövreras från en plats åt gången. Ihopkopplade manöverplatser är tillåtna. Vid varje plats ska det indikeras vilken plats som manövrerar framdrivningsmaskineriet. Det ska bara gå att föra över manövreringen mellan bryggan och maskineriutrymmena i framdrivningsmaskineriutrymmet eller maskinkontrollrummet. Fjärrmanövreringssystemet ska ha en anordning som förhindrar att propellerns dragkraft ändras väsentligt när manövreringen förs över från en plats till en annan. 6. Det ska vara möjligt att manövrera framdrivningsmaskineriet lokalt även i händelse av fel i någon del av fjärrmanövreringssystemet. 7. Fjärrmanövreringssystemet ska vara utformat på så sätt att larm avges i händelse av fel i systemet. Propellerns förinställda varvtal och rotationsriktning ska bibehållas tills lokal manövrering fungerar, om inte Transportstyrelsen bedömer att det är praktiskt omöjligt. 8. Det ska finnas indikatorer på bryggan som visar a. propellervarvtal och rotationsriktning för fast propeller, och b. propellervarvtal och stigning för propellrar med ställbar stigning. 9. Det ska finnas en larmanordning på bryggan och i maskineriutrymmet som indikerar lågt startlufttryck. Larmet ska ställas in på en sådan nivå att ytterligare starter av huvudmaskineriet är möjliga. Om framdrivningsmaskineriets fjärrmanövreringssystem är utformat för automatisk start, ska antalet på varandra följande automatiska startförsök begränsas för att säkra ett tillräckligt startlufttryck för lokal start. Lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter eller en bruttodräktighet under 500 behöver inte uppfylla kraven i första stycket 6. 98

98 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/31.2 och 31.5.

27

8 kap.

det indikeras vilken plats som manövrerar framdrivningsmaskineriet. Det ska bara gå att föra över manövreringen mellan bryggan och maskineriutrymmena i framdrivningsmaskineriutrymmet eller maskinkontrollrummet. Fjärrmanövreringssystemet ska ha en anordning som förhindrar att propellerns dragkraft ändras väsentligt när manövreringen förs över från en plats till en annan. 6. Det ska vara möjligt att manövrera framdrivningsmaskineriet lokalt även i händelse av fel i någon del av fjärrmanövreringssystemet. Det ska även vara möjligt att manövrera det hjälpmaskineri som är väsentligt för fartygets framdrivning och säkerhet vid eller i närheten av detta hjälpmaskineri. 7. Fjärrmanövreringssystemet ska vara utformat på så sätt att larm avges i händelse av fel i systemet. Propellerns förinställda varvtal och rotationsriktning ska bibehållas tills lokal manövrering fungerar om inte Transportstyrelsen bedömer att det är praktiskt omöjligt. 8. Det ska finnas indikatorer på bryggan, maskinkontrollrummet och vid manöverplattformen som visar a. propellervarvtal och rotationsriktning för fast propeller, och b. propellervarvtal och stigning för propellrar med ställbar stigning. 9. Det ska finnas en larmanordning på bryggan och i maskineriutrymmet som indikerar lågt startlufttryck. Larmet ska ställas in på en sådan nivå att ytterligare starter av huvudmaskineriet är möjliga. Om framdrivningsmaskineriets fjärrmanövreringssystem är utformat för automatisk start, ska antalet på varandra följande automatiska startförsök begränsas för att säkra ett tillräckligt startlufttryck för lokal start. 10. Automatiksystem på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2004 eller senare ska förvarna om överhängande och nära förestående reducering eller stopp i framdrivningssystemet. Systemen ska förvarna i så god tid att vakthavande befäl på bryggan hinner bedöma navigationsförhållandena i nödsituationer. Systemen ska särskilt kontrollera, övervaka, rapportera, larma och vidta säkerhetsåtgärder för att sakta ner eller stoppa framdrivningen så att vakthavande befäl på bryggan får möjlighet att ingripa manuellt, utom i de fall manuellt ingripande leder till totalhaveri i maskiner eller framdrivningsutrustning inom kort, t.ex. i händelse av övervarv.

Allmänna råd

Den nödstoppanordning som krävs enligt 2 § 3 och 3 § 3 bör inte vara konstruerad så att återstart försvåras. Den indikering som krävs enligt 2 § 4 och 3 § 4 bör utgöras av maskintelegraf. Om framdrivningsmaskineriet manövreras från flera platser i maskinrummet, bör det finnas en maskintelegraf på varje plats. Den larmanordning för lågt startlufttryck som krävs enligt 2 § 9 och 3 § 9 bör aktiveras vid ett tryck som tillåter ytterligare sex starter av en reversibel motor och tre starter av en motor kopplad till en propeller med ställbar stigning. Automatisk start av en motor bör begränsas till tre startförsök. Därefter bör ett larm avges som går

28

9 kap.

via maskinlarmanordningen. Motsvarande säkerhet bör gälla även för övriga startsystem. 99

9 kap. Ångpannor och matarvattensystem

102

10 kap.

106

10 kap. Ångrörsystem

109

Allmänna råd

Säkerhetsventiler i ångsystem bör ha separata avloppsrör till en plats där personer inte kan skadas av utströmmande ånga.

112

11 kap. Tryckluftsystem

113

12 kap.

Allmänna råd

Även hjälpmaskineriets startluftsystem bör ha tillräckligt skydd mot effekterna av bakslag eller inre explosioner i startluftrör. 115

Allmänna råd

Manöverluftsystem bör förses med lufttorkare som är utrustade med förbikoppling.

117

12 kap. Ventilationssystem i maskineriutrymme

Allmänna råd

118

Vid beräkning av ventilation bör SS-EN ISO 8861 och SS-ISO

119

8862 användas.

13 kap. Arrangemang för länsning på SOLAS-fartyg

120

byggda den 1 januari 2009 eller senare

121

13 kap.

122

Passagerarfartyg och lastfartyg

123

13 kap.

130

Passagerarfartyg

133

13 kap.

För ett fartyg av en given längd ska indelningsfaktorn bestämmas av ett karaktärstal enligt följande formler (3) och (4)

 M  2P1  Då P1 är större än P: Cs  72  (3) V  P1 P

M  2P I övriga fall: Cs  72 (4)    V 

där: Cs = karaktärstalet, L = fartygets längd (Lindeln) (m); 3 M = volymen (m ) av maskinutrymmet, som är under skottdäck med tillägg av volymen av bunkertankar ovanför dubbelbotten som är placerade för eller akter om maskinutrymmet 3 P = hela volymen (m ) av passagerar- och besättningsutrymmen under skottdäck som är förbehållen för inredningen och används till passagerare och besättning, exkluderat baggage, förråd, proviant och postrum 3 V = hela volymen (m ) av fartyget under skottdäck P1 = K.N, där: K = 0,056L N = antal passagerare för vilket fartyget ska certifieras Då värdet av K.N är större än summan av P och den totala volymen av passagerarutrymmen ovanför marginallinjen, ska P1 istället anta det största värdet av denna summa och två tredjedelar av K.N. 135

135 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/35-1.3.3. 136 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/35-1.3.4.

34

13 kap.

137

13 kap.

B är fartygets bredd (Bindeln) (m), och D är malldjupet upp till skottdäcket (m). För fartyg med slutna lastutrymmen över skottdäck, vilka länsas i enlighet med 9 § och som sträcker sig över fartygets hela längd, ska D mätas till nästa däck ovanför skottdäcket. Där det inneslutna lastutrymmet sträcker sig över en begränsad längd ska D tas som

malldjupet till skottdäck plus lh/(Lindeln), där l och h är den

sammanvägda längden respektive höjden av det inneslutna lastutrymmet (m). Diametern på grenlänsledningar ska följa en erkänd organisations normer. 144

14 kap.

148

Lastfartyg

14 kap. Skydd mot buller

15 kap. Kommunikation mellan brygga

150

och maskineriutrymme

151

16 kap.

153

16 kap. Maskinistlarm

17 kap. Placering av nödanordningar på passagerarfartyg

ELEKTRISK INSTALLATION

18 kap. Tillämpningsbestämmelser och allmänna bestämmelser

153 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/38. 154 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/39. 155 Motsvarar SOLAS 74, kap. II-1, del D.

38

18 kap.

4. lastfartyg byggda före den 1 januari 2007, 5. SOLAS-fartyg byggda den 1 april 1972 eller senare men före den 1 juli 1986, 6. SOLAS-fartyg byggda före den 1 april 1972, i den utsträckning Transportstyrelsen anser skäligt; reservkraftkällan på passagerarfartyg byggda före den 1 april 1972 ska dock uppfylla kraven i 3.9 och tillämpliga delar av 3.10 i bilaga 2, och 7. fritidsfartyg som har en längd av 24 meter eller mer, byggda före den 1 januari 2007. 156

Allmänna råd

Behörig installatör bör ha kunskaper om elektrisk installation på fartyg och gällande regelverk för sådan installation. 161

19 kap.

3. Passagerare, besättning och fartyg ska skyddas mot olycksfall vid normal användning av elinstallationer.

Allmänna råd

Det bör finnas en anordning för test av larm och indikeringslampor.

Riktlinjer för tillämpningen av 4 § finns i avsnitt 4 i

162

MSC/Circ.1176

163

19 kap. Elektrisk huvudkraftkälla och belysningssystem

SOLAS-fartyg eller lastfartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer

164

Lastfartyg som har en längd av 24 meter eller mer men som har en bruttodräktighet under 500

Övriga fartyg

19 kap.

Tillräcklig försörjning

165

Allmänna råd

Riktlinjer om försörjning enligt 4 § finns i avsnitt 5.1 i

166

MSC/Circ.1176 . 167

Allmänna råd

Riktlinjer om elektrisk huvudkraftkälla enligt 5 § finns i avsnitt 5.2 i MSC/Circ.1176. 168

Transformatorer

169

Belysning

170

19 kap.

– den elektriska huvudkraftkällan och eventuell tillhörande transformatorutrustning, – huvudeltavlan, och – eltavlan för huvudbelysning inte leder till att det elektriska nödbelysningssystem som krävs enligt 20 kap. 5 och 6 §§ och 22 kap. 5 och 6 §§ slutar att fungera. 172

Huvudeltavlan

173

Ytterligare bestämmelser för SOLAS-fartyg

174

Allmänna råd

Riktlinjer för likvärdiga arrangemang enligt 12 § finns i avsnitt 5.3 i

175 176

MSC/Circ.1176 , senast ändrat genom MSC.1/Circ.1197 .

171 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/41.2.2. 172 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/41.2.3. 173 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/41.3. 174 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/41.4. 175 MSC/Circ.1176, Unified interpretations to SOLAS Chapters II-1 and XII and to the technical provisions for means of access for inspections.

42

19 kap.

177

Allmänna råd

Riktlinjer om driftsförhållande med generatorer enligt 13 § 1 och lastfördelning enligt 13 § 2 finns i avsnitt 5.4 i MSC/1176.

178

20 kap.

179

20 kap. Elektrisk nödkraftkälla på passagerarfartyg

180

Nödkraftkällans placering

181

Allmänna råd

En nödkraftkälla med tillhörande utrustning bör inte vara placerad i samma vertikala huvudzon som den elektriska huvudkraftkällan eller huvudeltavlan. En nödkraftkälla med tillhörande utrustning bör vara placerad nära fartygets centerlinje, om möjligt innanför B/5.

Försörjning av strömkretsar som inte tillhör nödsystemet

182

Allmänna råd

Riktlinjer för undantagsfall enligt 3 § finns i avsnitt 6.5–6 i

183

MSC/Circ.1176 .

179 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42. 180 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.1.1. 181 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.1.2 och 42.1.3. 182 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.1.4. 183 MSC/Circ.1176, Unified interpretations to SOLAS Chapters II-1 and XII and to the technical provisions for means of access for inspections.

44

20 kap.

Tillgänglig elektrisk kraft

184

Nödbelysning

185

Plats Tidsperiod (h) SOLAS- Fartyg i fartyg fartområde E

186 1. samlings- och embarkeringsstationer samt över fartygssidorna 36 3 enligt regel 11.4 och 16.7 i bilagan till 187 TSFS 2009:93 188 2. korridorer, trappor och utgångar som leder till samlings- och 36 3 embarkeringsstationer enligt regel 11.5 i bilagan till TSFS 2009:93 189 3. korridorer, trappor, utgångar och personhisskorgar som leder till arbets- 36 3* och bostadsutrymmen 190 4. maskineriutrymmen och generatoranläggningar, inklusive deras 36 3 manöverplatser 191 5. kontrollstationer och maskinkontrollrum och vid varje huvud- och 36 3* nödeltavla

184 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2. 185 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1. 186 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1.1. 187 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:93) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss. 188 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1.2. 189 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1.3. 190 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1.4. 191 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1.5.

45

20 kap.

Plats Tidsperiod (h)

SOLAS- Fartyg i fartyg fartområde E

192 6. förvaringsutrymmen för brand- 36 3 mansutrustningar

193 7. styrmaskinutrymmen 36 –

194 8. vid den brandpump, sprinklerpump och nödlänspump som avses i 36 3 7 § 5–7 och vid platsen för start av deras motorer

9. lågt placerat ledljus i utrymningsvägar enligt regel 13.3.2.5.1 i del D i 195 36 – bilaga 1 till TSFS 2009:98 om detta är elektriskt

* Passagerarfartyg i inrikes trafik (fartområde E) behöver inte uppfylla 3 med avseende på nödbelysning i personhisskorgar. * Passagerarfartyg i inrikes trafik (fartområde E) behöver endast uppfylla 5 vid de kontrollstationer där radioutrustning och huvudutrustning för navigering finns.

Kommunikationsutrustning

196

Utrustning Tidsperiod (h) Fartyg i SOLAS-fartyg fartområde E

197 1. de navigationsljus och andra ljus 36 3 som krävs i COLREG 2. all kommunikationsutrustning – 3

198 3. den VHF-radioanläggning som krävs i 2 kap. 7 § 1–2 TSFS 36 – 199 2009:95

192 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1.6. 193 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1.7. 194 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.1.8. 195 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare. 196 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.2. 197 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.2.1. 198 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.2.2. 199 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg.

46

20 kap.

Utrustning Tidsperiod (h)

Fartyg i SOLAS-fartyg fartområde E

200 4. om tillämpligt: den MF-radioanläggning som krävs i 2 kap. 12 § 36 – 1–2 och 16 § 2–3 TSFS 2009:95 201 5. om tillämpligt: den fartygsjordstation som krävs i 2 kap. 16 § 1 36 – TSFS 2009:95 202 6. om tillämpligt: den MF/HFradioanläggning som krävs i 2 kap. 36 – 17 § 1–2 och 20 § TSFS 2009:95

Fartyg byggda före den 1 februari 1995 behöver inte uppfylla 3.

Övrig elektrisk utrustning

203

Utrustning Tidsperiod (h)

Fartyg i SOLAS-fartyg fartområde E

204 1. all intern kommunikationsutrustning som krävs i en nöd- 36 3 situation 205 2. den fartygsburna navigationsutrustning som krävs i 3 kap. 5– 36* – 206 17 §§ och 4 kap. 13 § TSFS 2011:2 207 3. branddetekterings- och brandlarmsystem samt system för brand- 36 3 dörrars upphakningsanordningar

200 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.2.2.1. 201 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.2.2.2. 202 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.2.2.3. 203 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.3–4 samt 42.2.6. 204 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.3.1. 205 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.3.2. 206 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning. 207 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.3.3.

47

20 kap.

Utrustning Tidsperiod (h)

Fartyg i SOLAS-fartyg fartområde E

208 4. utrustning för intermittent drift av dagsignallampan, fartygsvisslan, 36 3 brandlarmknappar och alla interna signaler som krävs i en nödsituation 209 5. den brandpump som krävs i regel 10.2.2.2–3 i del C i bilaga 1 till 36 3* 210 TSFS 2009:98 211 6. den automatiska sprinkler- 36 3 pumpen, om sådan finns 212 7. nödlänspumpen och all utrustning som är nödvändig för att driva 36 – elektriskt fjärrmanövrerade länsventiler 213 8. de maskindrivna vattentäta 0,5* 0,5 dörrar inklusive indikatorer och varningssignaler som krävs i regel 13 i bilaga 1, regel 18–20 i del 1 i bilaga 6 och regel 6 i del 2 i bilaga 6 till 214 TSFS 2009:114 215 9. nödanordningar för att föra hiss- 0,5 0,5 korgar till däcksnivå för utrymning av personer; passagerarhisskorgar får föras till däcksnivå sekventiellt vid en nödsituation *Transportstyrelsen kan medge undantag från kravet i 2 för fartyg med en bruttodräktighet under 5 000 om det inte är praktiskt möjligt att tillämpa kravet. * Brandpump krävs inte på öppna passagerarfartyg som uteslutande nyttjas i floder, hamnar, kanaler eller liknande farvatten. *SOLAS-fartyg byggda före den 1 februari 1992 behöver inte uppfylla 8. Utrustning enligt 1–4 får i stället försörjas av ett lämpligt placerat, oberoende nödbatteri. Nödbatteriet ska dock fungera under de tidsperioder som anges i tabellen.

208 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.3.4. 209 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.4.1. 210 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare. 211 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.4.2. 212 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.4.3. 213 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.6.1. 214 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord. 215 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/42.2.6.2.

48

20 kap.

Allmänna råd

Larm för fasta brandsläckningssystem bör vara anslutna till en nödkraftkälla.

Ytterligare bestämmelser för SOLAS-fartyg

216

Allmänna råd

En elektriskt driven luftkompressor för laddning av andningsapparater bör vara ansluten till en nödkraftkälla. För evakuering av

rökgaserna efter en brandsläckning i maskinrummet bör en av

maskinrumsfläktarna vara ansluten till nödkraftkällan. 217

Generator eller ackumulatorbatteri

218

20 kap.

alltid skyddas för att förhindra att den helt laddas ur av det automatiska 220 startsystemet. 3. Den ska vara försedd med en buffertbatteriinstallation enligt 15–17 §§. Passagerarfartyg på inrikes trafik (fartområde E) som har en längd mindre än 24 meter får i stället ha ett lämpligt placerat, oberoende batteri för varje 221 enskild förbrukare under de tidsperioder som krävs enligt 5–7 §§ . 222

Säkerställa framdrivning

223

Allmänna råd

224

Riktlinjer om dött fartyg enligt 13 § finns i avsnitt 6 i MSC/Circ.1176 .

Buffertbatteriinstallation

225

20 kap.

226

Ytterligare bestämmelser om vattentäta dörrar

227

Nödeltavlans placering

228

21 kap.

Nödeltavlans försörjning

231

Periodiska tester

234

21 kap. Kompletterande nödbelysning

235

för ro-ro-passagerarfartyg

22 kap.

1. Alla publika utrymmen och korridorer för passagerare ska vara försedda med kompletterande elektrisk belysning som kan fungera i minst tre timmar när alla andra elektriska kraftkällor har slutat att fungera, oavsett krängningsvinkel. Belysningen ska göra att utrymningsvägarna snabbt kan upptäckas. Kraftkällan för den kompletterande belysningen ska utgöras av ackumulatorbatterier som är placerade i belysningsarmaturer. Batterierna ska, om det är praktiskt möjligt, laddas genom nödeltavlan. Transportstyrelsen kan medge alternativa belysningsanordningar som är minst lika effektiva. Den kompletterande belysningen ska vara sådan att fel på armaturerna omedelbart uppmärksammas. Ackumulatorbatterier ska ersättas med de intervall som tillverkaren rekommenderar och med hänsyn till de omgivningsförhållanden som batterierna utsätts för under drift. 2. En bärbar lampa med laddningsbart batteri ska finnas i alla korridorer i besättningsutrymmena, i alla rekreationsutrymmen för besättningen och i alla arbetsutrymmen som normalt är bemannat. Detta gäller inte om det finns kompletterande nödbelysning enligt kraven i 1.

237

22 kap. Elektrisk nödkraftkälla på lastfartyg

238

Nödkraftkällans placering

239

22 kap.

– en brand eller annan driftstörning i eventuellt maskinrum av kategori A. Utrymmet med den elektriska nödkraftkällan, eventuell tillhörande transformatorutrustning, buffertbatteriinstallationen, nödeltavlan och eltavlan för nödbelysning ska så långt det är praktiskt möjligt inte – angränsa till avgränsningar till maskinrum av kategori A, eller – utrymmen med den elektriska huvudkraftkällan, eventuell tillhörande transformatorutrustning eller huvudeltavlan.

Allmänna råd

En nödkraftkälla med tillhörande utrustning bör vara placerad nära fartygets centerlinje, om möjligt innanför B/5.

Försörjning av strömkretsar som inte tillhör nödsystemet

240

Allmänna råd

Riktlinjer för undantagsfall enligt 3 § finns i avsnitt 6.5 och 6.6 i

241

MSC/Circ.1176 .

Tillgänglig elektrisk nödkraft

242

Nödbelysning

243

22 kap.

Utrustning Tidsperiod (h)

m het het 4 ig ig 2 med kt med kt < trafik -fartyg drä drä o o LAS stfartyg stfartyg stfartyg

500 500 SO La brutt ≥ i inrikes La brutt < La

244 1. samlings- och embarkeringsstationer samt

över fartygssidorna enligt regel 11.4 och 16.7 i 18 8 1 245 bilagan till TSFS 2009:93

246 2. korridorer, trappor, utgångar, personhiss-

korgar och personhisstrunkar som leder till arbets- 18 8 1

och bostadsutrymmen

247 3. maskineriutrymmen och generator- 18 8 1 anläggningar, inklusive deras manöverplatser

248 4. kontrollstationer, maskinkontrollrum och vid 18 8 1 varje huvud- och nödeltavla

249 5. förvaringsutrymmen för brandmans- 18 8 – utrustningar på lastfartyg

250 6. i styrmaskinutrymmen 18 8 –

251 7. vid den brandpump som avses i 6 § 10,

eventuell sprinklerpump, eventuell nödlänspump 18 8 1

och platsen för start av deras motorer*

252 8. alla lastpumprum i tankfartyg* 18 8 1

* Lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter behöver inte uppfylla 7 med avseende på nödbelysning vid eventuell sprinklerpump och nödlänspump. *Fartyg byggda före den 1 juli 2002 behöver inte uppfylla 8.

Kommunikationsutrustning och övrig elektrisk utrustning

253

22 kap.

Utrustning Tidsperiod (h)

m het het 4 ig ig 2 med kt med kt < trafik -fartyg drä drä o o LAS stfartyg stfartyg stfartyg

500 500 SO La brutt ≥ i inrikes La brutt < La

254 1. de navigationsljus och andra ljus som krävs 18 8 3 i COLREG

255 2. den VHF-radioanläggning 256 18 8 – som krävs i 2 kap. 7 § 1–2 TSFS 2009:95 *

257 3. om tillämpligt: den MF-radioanläggning som krävs i 2 kap. 12 § 1–2 och 16 § 2–3 18 8 –

TSFS 2009:95

258 4. om tillämpligt: den fartygsjordstation 18 8 – som krävs i 2 kap. 16 § 1 TSFS 2009:95

259 5. om tillämpligt: den MF/HF-radioanläggning som krävs i 2 kap. 17 § 1–2 och 20 § 18 8 –

TSFS 2009:95

260 6. all intern kommunikationsutrustning 18 8 – som krävs i en nödsituation

261 7. den fartygsburna navigationsutrustning som krävs i 3 kap. 5–17 §§ och 4 kap. 13 § 18 8 –

262 TSFS 2011:2 *

263 8. branddetekterings- och brandlarmsystem samt system för branddörrars upphaknings- 18 8 –

anordningar

253 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.3 (punkt 1–5) och regel 43.2.4–5 (punkt 7–11). 254 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.3.1. 255 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.3.2. 256 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg. 257 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.3.2.1. 258 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.3.2.2. 259 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.3.2.3. 260 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.4.1. 261 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.4.2. 262 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning. 263 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.4.3.

56

22 kap.

Utrustning Tidsperiod (h)

m het het 4 ig ig 2 med kt med kt < trafik -fartyg drä drä o o LAS stfartyg stfartyg stfartyg

500 500 SO La brutt ≥ i inrikes La brutt < La

264

9. utrustning för intermittent drift av dagsignallampan, fartygsvisslan,

18 8 – brandlarmknappar och alla interna signaler som krävs i en nödsituation

265

10. den brandpump som krävs i regel

266 18 8 – 10.2.2.2–3 i del C i bilaga 1 till TSFS 2009:98

* Lastfartyg med en bruttodräktighet om 500 eller mer byggda före den 1 februari 1995 och lastfartyg mindre än 24 meter byggda före den 1 februari 2000 behöver inte uppfylla kravet i 2. Lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter ska ha nödkraft för utrustning i tabellen i den utsträckning som följer av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:95) om radioutrustning på fartyg och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning. * Transportstyrelsen kan medge undantag från kravet i 7 om tillämpningen bedöms vara oskälig och praktiskt omöjlig för fartyg med en bruttodräktighet under 5 000.

Styrinrättning

267

Fartyg på kort resa

268

264 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.4.4. 265 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.5. 266

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare.

267 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.6.1. 268 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/43.2.6.2.

57

22 kap.

Generator eller ackumulatorbatteri

269

Säkerställa framdrivning

273

22 kap.

fartygets framdrivning. Framdrivningen ska återställas från dött fartyg inom 30 minuter efter ett strömavbrott.

Allmänna råd

Riktlinjer om dött fartyg enligt 12 § finns i avsnitt 6.1 i

274

MSC/Circ.1176 .

Buffertbatteriinstallation

275

Nödeltavlans placering

276

22 kap.

På lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter eller en bruttodräktighet under 500 får ackumulatorbatterier placeras i samma utrymme som nödeltavlan. Batterier till radiosändare och radiomottagare får dock inte placeras i samma utrymme som nödeltavlan.

Nödeltavlans försörjning

279

Periodiska tester

282

23 kap.

283

23 kap. Startanordningar för nödgeneratoraggregat

Kallstart

284

Automatisk start

285

Ytterligare bestämmelser för SOLAS-fartyg

286

24 kap.

288

24 kap. Skyddsåtgärder mot elchock, brand och andra

290

elrelaterade risker

Bärbar elektrisk utrustning

292

24 kap.

Fast installerad elektrisk utrustning

293

Allmänna råd

Rör för vätska eller ventilation bör inte dras direkt ovanför, framför eller bakom eltavlor eller större undercentraler.

Skrovet som återledare

295

24 kap.

Om det finns synnerliga skäl kan Transportstyrelsen medge användning av nollpunktsjordning på tankfartyg för växelströmsanläggningar av 3 000 V (huvudspänning) och större, förutsatt att läckström inte flyter direkt genom farliga utrymmen.

Distributionssystem

300

Allmänna råd

Isolationsmotståndet bör vara lägst 1 MΩ. 301

Kablar

302

24 kap.

Om särskilda anordningar är nödvändiga kan Transportstyrelsen medge användning av särskilda typer av kablar, t.ex. högfrekvenskablar (koaxialkablar), som inte uppfyller kraven i första stycket.

Allmänna råd

304

Bestämmelser om kablar av flamhämmande typ finns i IEC 60332 . 305

Allmänna råd

307

Bestämmelser om kablar av brandsäker typ finns i IEC 60331 . 308

Allmänna råd

Riktlinjer för hur särskilda åtgärder enligt 16 § bör vidtas finns i

309

IEC 60092-502 . 310

24 kap.

311

Ackumulatorbatterier och batterirum

316

Allmänna råd

Ackumulatorbatterier med en kapacitet som överstiger 20 kWh bör vara placerade i ett särskilt för ändamålet avsett rum som är avskilt från maskinrummet.

Ackumulatorbatterier för start av förbränningsmotorer med en

kapacitet som understiger 20 kWh som är placerade i maskineriutrymmet bör vara placerade i en låda fodrad med ett material som är beständigt mot elektrolyten. En sådan låda bör vara försedd med ett lock med nödvändiga ventilationsöppningar. Lådan bör vara placerad ovan durk i närheten av en ventilator. Om batteriets kapacitet överstiger 5 kWh bör lådan ha separat avluftning till fria luften. 317

24 kap.

Antändningsrisk

318

Fördelningssystem

323

Åskledare

25 kap.

FJÄRDE AVDELNINGEN

324

PERIODVIS OBEMANNAT MASKINRUM

25 kap. Allmänt om periodvis obemannat maskinrum

Tillämpningsbestämmelser

324 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/del E. 325 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/3-1.

68

26 kap.

26 kap. Allmänna bestämmelser

326

om periodvis obemannat maskinrum

327

27 kap. Brandskyddsåtgärder

331

28 kap.

333

28 kap. Skydd mot vattenfyllning

334

Allmänna råd

Ventiler enligt 3 § bör kunna manövreras från en högt belägen och lättåtkomlig plats i maskineriutrymmet. Om möjligt bör manöverdonen centraliseras vid en gemensam manöverplats.

Ventiler bör vara försedda med en mekanisk manövrerings-

anordning. På den gemensamma manöverplatsen bör det finnas en indikator som för varje ventil visar om den är öppen eller stängd.

337

29 kap. Kontroll av framdrivningsmaskineriet från bryggan

338

29 kap.

340

30 kap.

347

30 kap. Kommunikation

348

Allmänna råd

Tillförlitlig anordning bör ge förtur och vara oberoende av fartygets elkraftnät.

349

31 kap. Larmsystem

350

32 kap.

352

32 kap. Säkerhetssystem

356

33 kap. Särskilda krav om maskininstallation,

357

ångpanneinstallation och elektrisk installation

358

33 kap.

med automatisk återstart av de nödvändiga hjälpmaskinerierna. Automatisk återstart av hjälpmaskinerierna ska, om nödvändigt, ske sekventiellt. 2. Om den elektriska kraften normalt produceras av flera generatorer samtidigt i parallelldrift ska man i händelse av bortfall av ett av generatoraggregaten säkerställa, t.ex. genom lastutjämning, att återstående generatoraggregat hålls i drift utan överbelastning för att upprätthålla fartygets framdrivning, styrning och säkerhet. Transportstyrelsen kan medge undantag från kraven i 1 för SOLASfartyg med en bruttodräktighet under 1 600, om kravet är praktiskt omöjligt. Kraven i 1 och 2 gäller inte för lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter. 360

Allmänna råd

När pumpar eller annan utrustning nödstoppas bör detta inte medföra att annan pump eller utrustning startas av stand-by-funktionen. 361

Allmänna råd

Om batterier används för start bör dessa underhållsladdas kontinuerligt.

360 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/53.3. 361 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/53.4 och 53.5.

74

34 kap.

362

34 kap. Särskilda överväganden för passagerarfartyg

363

ALTERNATIV UTFORMNING AV MASKININSTALLATION OCH ELEKTRISK INSTALLATION

35 kap. Alternativ utformning av maskininstallation

364

och elektrisk installation

Teknisk analys

35 kap.

5. en detaljerad beskrivning av den alternativa utformningen med en förteckning över de antaganden som ligger till grund för utformningen och över eventuella föreslagna begränsningar eller förutsättningar vad gäller fartygets drift, 6. en teknisk motivering som visar att den alternativa utformningen når upp till säkerhetsprestanda, och 7. en riskbedömning baserad på fastställda möjliga brister och risker som är kopplade till förslaget.

Utvärdering av den alternativa utformningen

Informationsutbyte

Ny utvärdering på grund av ändrade förutsättningar

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2014. 2. Fartyg godkända enligt bestämmelser som trädde i kraft före dessa föreskrifters ikraftträdande får behålla sådant godkännande i stället för att uppfylla kraven i 2 kap. 3 §, 18 kap. 3 § och 25 kap. 2 § om erkända organisationers tillämpliga regler eller motsvarande krav i bilaga 1–3. 3. Fartyg med utrustning enligt kraven i bestämmelser som upphävs genom dessa föreskrifter får även efter dessa föreskrifters ikraftträdande ha sådan utrustning under förutsättning att likvärdig säkerhetsnivå uppnås. Fartyget får ha sådan utrustning till dess utrustningen byts ut och även fortsättningsvis, om man kan visa att det finns särskilda omständigheter som kräver detta. 4. Sjöfartsverkets beslut som gäller då denna författning träder i kraft gäller även efter ikraftträdandet av denna författning. Sådana beslut ska anses ha meddelats av Transportstyrelsen och gäller till dess att Transportstyrelsen meddelar ett nytt beslut eller giltighetstiden för beslutet går ut.

76

35 kap

5. Om det i en föreskrift som har beslutats av Sjöfartsverket hänvisas till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum ska denna hänvisning i stället avse Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:1) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum.

På Transportstyrelsens vägnar

STAFFAN WIDLERT Saeed Mohebbi (Sjö- och luftfartsavdelningen)

Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975 77

Bilaga 1

Bilaga 1. Bestämmelser om motorer och elinstallationer för fartyg som inte behöver uppfylla kraven i 2–17 kap.

I denna bilaga finns bestämmelser om maskininstallation för fartyg som inte behöver uppfylla kraven i 2–17 kap. Denna bilaga gäller fartyg i den utsträckning som sägs i 2 kap. Fartyg byggda före den 1 oktober 1993 som tidigare har godkänts av Transportstyrelsen ska uppfylla kraven i denna bilaga i den utsträckning det enligt Transportstyrelsens bedömning är rimligt och praktiskt möjligt.

1 Allmänt

1.1 Motorer ska vara konstruerade för bränsle med en flampunkt av lägst 43°C. 1.2 När besiktning sker efter ett klassreglemente ska samma reglemente användas för samtliga delar som ingår i motorinstallationen. 1.3 Motorer för framdrivning ska ha sådan styrka att fartygets manöverduglighet såväl fram som back är säkerställd för det för fartyget aktuella fartområdet. I flermotorinstallationer ska manöverdugligheten vara säkerställd även med en motor ur funktion. En motorinstallation ska vara så anpassad att skadliga vibrationer inte uppstår. 1.4 Motorer ska vara placerade i ett maskin- eller motorrum som inte får innehålla annan utrustning än framdrivnings- och hjälpmaskineri. 366 1.5 Maskineriets förmåga att snabbt ändra propellerns dragkraft eller rotationsriktning för att fartyget ska kunna stoppa inom en rimlig distans vid maximal servicefart ska dokumenteras. 367 1.6 Stopptider, stävriktningar och distanser som har registrerats vid prov ska dokumenteras. För fartyg med flera propellrar ska även fartygets stopptider, stävriktningar och distanser när en eller flera propellrar är ur drift dokumenteras. Dokumentation ska vara tillgänglig ombord för befälhavaren och särskilt utsedd personal. Lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter behöver inte uppfylla kraven i första stycket.

Allmänna råd

Kraven i regel 1.6 första stycket bör tillämpas även på lastfartyg som har en längd mindre än 24 meter.

2 Motorer och växlar

2.1.1 För att få placeras på fartyg ska motorer med en effekt överstigande 1 000 kW uppfylla en erkänd organisations tillämpliga regler.

366 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/28.2. 367 Motsvarar SOLAS 74 regel II-1/28.3.

79

Bilaga 1

2.1.2 Motorer enligt 2.1.1 ska åtföljas av certifikat, vars nummer eller annan beteckning ska kunna härledas till respektive motor. Motorer ska åtföljas av ett individuellt klasscertifikat. 2.2.1 För att få placeras på fartyg ska motorer med en effekt upp till och med 1 000 kW uppfylla en erkänd organisations regler och vara typgodkända. Motorerna behöver dock inte ha individuellt klasscertifikat. 2.2.2 Motorer enligt 2.2.1 ska åtföljas av intyg om typgodkännande som ska kunna härledas till respektive motor. 2.3.1 Som framdrivningsmaskineri i en enmotorinstallation kan Transportstyrelsen godta serieproducerade motorer upp till 130 kW utan certifikat under förutsättning att det kan styrkas att motorerna är av vedertaget marint utförande. 2.3.2 Drivmotor till generatoraggregat för komfortändamål eller liknande behöver inget godkännande. 2.4.1 För att få placeras på fartyg ska växlar eller backslag till motorer med en effekt överstigande 1 000 kW uppfylla en erkänd organisations tillämpliga regler. Växlar och backslag ska åtföljas av ett individuellt klasscertifikat. 2.4.2 Växlar eller backslag enligt 2.4.1 ska åtföljas av certifikat, vars nummer eller annan beteckning ska kunna härledas till respektive motor. 2.5.1 För att få placeras på fartyg ska växlar eller backslag till motorer med en effekt upp till och med 1 000 kW uppfylla en erkänd organisations regler och vara typgodkända. Växel eller backslag behöver dock inte ha individuellt klasscertifikat. 2.5.2 Växlar eller backslag enligt 2.5.1 ska åtföljas av intyg om typgodkännande, vars nummer eller annan beteckning ska kunna härledas till respektive växel eller backslag. Av ett sådant intyg ska växelns eller backslagets typbeteckning, utväxling och tillåten belastningsnivå framgå.

3 Maskinreglage och installationers åtkomlighet

3.1 Maskin, tankarmatur och rörledningar och tillhörande komponenter ska vara åtkomliga för inspektion och service. Om det är nödvändigt ska särskilda inspektionsluckor finnas. Material i komponenter av väsentlig betydelse för fartygets säkerhet ska ha sådana egenskaper att funktionsfel, t.ex. på grund av chockbelastning, vibrationer, korrosion eller liknande, undviks i största möjliga utsträckning. De maskinreglage som används vid manövrering ska vara lätt åtkomliga från fartygets styrplatser. 3.2 Kontrollorgan och reglage för stopp-, start- och varvtalsreglering samt reversering ska finnas i motorrummet om rummet är av sådan storlek att det kan beträdas och om det finns en nödutgång.

80

Bilaga 1

3.3.1 Flexibla slangar får användas. Slanganslutningar på flexibla slangar 368 ska uppfylla kraven i SS-EN ISO 15540 . 3.3.2 Om slangklämmor används ska dessa dubblas och vara tillverkade av rostfritt stål. 3.3.3 Avstängningsventiler i bordläggning för sjövatten ska vara lätt åtkomliga.

4 Övervakning av maskineri

4.1 Alla motorer ska på ett enkelt och säkert sätt kunna manövreras, stoppas och startas. Motor för framdrift ska vara försedd med nödstopp om det inte är uppenbart obehövligt. Övervakningssystem för fartyg med obemannat maskinrum ska uppfylla bestämmelser i dessa föreskrifter om fartyg med obemannat maskinrum. 4.1.1 Motor för framdrivning ska ha kontrollutrustning vid styrplatsen som visar – framdrivningsmaskineriets varvtal och, om tillämpligt, rotationsriktning och propellerstigning, – framdrivningsmaskineriets smörjoljetryck, – tryck i manöversystem, – kylvattentemperatur, – kylvattenbortfall i kylt avgassystem, – backslagets och växelns smörjoljetryck, och – hydraultryck, om tillämpligt.

4.2 Belysningen ska vara reglerbar och larm ska kunna kvitteras.

5 Allmänt om bränslesystem

5.1 Alla komponenter i bränslesystemet ska vara av sådan styrka att systemet tål de accelerationer och vibrationer det kan tänkas bli utsatt för under normala betingelser för installationen utan att läckage uppstår. 5.2 Allt material som ingår i bränslesystemet ska vara beständigt mot de ämnen och temperaturer som de normalt utsätts för. 5.3 Högtrycksrör för bränsle på motorer över 1 000 kW ska vara dubbelmantlade och försedda med läckagelarm. Fartyg byggda före den 1 oktober 1993 behöver inte uppfylla första stycket. 5.4 Högtrycksrör för bränsle på motorer över 375 kW installerade den 1 januari 2009 eller senare ska vara dubbelmantlade och försedda med läckagelarm.

368 SS-EN ISO 15540, Skeppsteknik – Brandhärdighet hos slanganslutningar – Provningsmetoder (ISO 15540:1999), i den lydelse som var i kraft då den elektriska anläggningen installerades.

81

Bilaga 1

6 Bränsletankar

6.1 Tankar som rymmer mer än 25 liter ska vara fast monterade. Tank som rymmer mer än 50 liter ska ha inspektionslucka och nödvändiga skvalpskott. Inspektionslucka kan utgöras av en öppning för bränslemätare och ska vara så placerad att vatten och sediment kan avlägsnas. Skvalpskott ska ha öppningar mellan sektionerna både upptill och nertill. 6.1.1 Tankar som rymmer 50–1 500 liter ska ha en inspektionslucka med minst 150 mm diameter. 6.1.2 Tankar som rymmer mer än 1 500 liter ska ha en inspektionslucka med minsta mått 450  350 mm.

6.2 Socklar för anslutning av slangar ska ha en tillräcklig längd för montering av dubbla slangklämmor samt vara försedda med rillor eller vulst. 6.3 Bränsletankar ska placeras och fästas vid fundament. Bränsletankar i plast eller aluminium får inte placeras i ett maskinrum. 6.4 Det får finnas förbindelseledningar mellan fast installerade tankar om dessa är försedda med avstängningsventiler. 6.5 Det ska finnas en anordning för avläsning av nivån i bränsletankar. Om sådan anordning består av brännbart material eller glas ska den förses med självstängande ventil. 6.6 Brännoljerör som i skadat skick kan medföra oljeläckage från en förråds-, settlings- eller dagtank och som är belägna ovanför dubbelbotten ska ha en kik eller en ventil direkt på tanken som kan stängas från en säker plats utanför utrymmet i händelse av brand i det utrymme där en sådan tank är placerad. Avstängningsanordningar fordras inte på tankar i dubbelbotten eller andra tankar i fartygets botten som inte sträcker sig högre än bottenstockarna. Avstängningsanordningen ska kunna motstå brand. 6.7 Tankar ska vara kraftigt byggda och förstyvade samt provtryckas med 0,04 N/mm2 övertryck utan att läckage uppstår. 6.8 I tankar av glasfiberarmerad polyester (GRP-tank) får tankväggen inte böja ut mer än 1,5 gånger väggtjockleken vid provtryckningen. Bränsletankar ska dimensioneras med hänsyn till förstyvningar. Tanken ska dock ha minsta godstjocklek enligt följande tabell.

82

Bilaga 1

Minsta godstjocklek (mm)

Volym (l) Stål Rostfritt stål Aluminium GRP Polyeten

≤ 49 1,5 1,0 2,0 4,0 5,0 50–99 2,0 1,0 3,0 4,0 7,0 100–199 3,0 2,0 4,0 4,0 9,0 200–999 5,0 3,0 5,0 5,0 – ≥ 1 000 5,0 4,0 6,0 6,0 –

6.9 GRP-tank ska invändigt vara försedd med ett dieseloljebeständigt skikt och får inte vara integrerad. 6.10 Varje tank ska kunna pejlas eller vara försedd med nivåmätare. För synglas krävs självstängande ventil.

7 Luft- och påfyllningsrör

7.1 Varje fast tank ska ha separata påfyllnings- och luftningsledningar. Dessa ska vara så anordnade och monterade att eventuellt spill vid överfyllning inte på olämpligt sätt tränger in i båten eller rinner ut i sjön. Luftledningens öppning ska ha flamskydd och vara monterad på sådant sätt att vatten inte kan tränga in i tanken. 7.2 Fyllnadsledningens diameter ska invändigt vara minst 38 mm och luftningsledningen minst 12 mm. Är påfyllningsröret avsett för fyllning genom fast koppling ska luftrörets dimension överstiga fyllningsröret med minst 25 procent. 7.3 Bestämmelser om luft- och fyllningsrör finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord samt i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Allmänna råd

Öppningar till avluftning och påfyllnadsrör bör ligga så långt som möjligt, minst 1 meter, från närmaste luftintag och öppning för torra avgaser.

8 Bränsleledningar

8.1 På bränslesugledningen ska det så nära tanken som möjligt finnas en avstängningsventil som kan stängas från däck eller annan lämplig plats utanför tank- och maskinrum.

83

Bilaga 1

8.2.1 Bränsleledningen mellan bränsletanken och motorn ska närmast motorn bestå av en kort flexibel slang som uppfyller kraven i SS-EN ISO 369 370 15540 och SS-EN ISO 7840 av brandhärdigt utförande med maskinellt monterade kopplingar, vilka inte får vara slangklämmor. Filterhus och motsvarande ska vara brandhärdiga. Oisolerad aluminium godtas inte som brandhärdigt material. Bränsleledningen ska förses med en lätt tillgänglig vattenavskiljare som kan dräneras. En bränsleledning ska klamras ordentligt och skyddas så att den inte utsätts för mekanisk skada eller slitage. Rör och slangar ska monteras med tillräckliga expansionskrökar.

8.2.2 Metalliska komponenter i en bränsleledning får inte kombineras så att de ger upphov till korrosion. Detaljer som monteras samman i rörsystemet ska vara av samma standard. Anslutningen av slangar ska utföras på betryggande sätt. Används slangklämmor ska kopplingen vara ansluten med dubbla klämmor. Tillhörande slangsocklar ska vara tillräckligt långa och försedda med rillor eller vulst. Slangklämmorna ska vara av rostfritt material.

8.3 Efter slutligt montage ska hela bränslesystemet täthetsprovas med ett övertryck på minst 0,02 N/mm2. Täthetsprovet får utföras med luft och såpvatten.

9 Avgassystem

9.1 Avgasledningar ska monteras så att mekaniskt slitage och värmespänningar undviks. Ingjutning av avgasledningen är inte tillåten. Används slangklämmor ska det vid varje koppling vara dubbla klämmor. Slangklämmorna ska vara av syrafast material. Dräneringsanordning får inte monteras på den del av ledningen som går genom utrymmen där personer vistas.

9.2 Avgasledningar med en yttre temperatur över 60°C ska isoleras eller förses med skydd mot beröring av utsatta delar. Avgasledningen ska vidare vara så anordnad att närliggande material inte kan få en högre temperatur än 60°C. Avgassystemet i ett motorrum ska vara av stål eller motsvarande.

9.3 Där avgassystemet helt eller delvis består av brännbart material och mynnar under fribordsdäck ska det finnas en avstängningsventil mot utsidan eller ett rör av icke brännbart material av samma styrka som bordläggningen upp till fribordsdäcket.

9.4 Avgasslangar ska bestå av minst två lager gummi med mellanliggande armering och vara avsedda för detta ändamål. Det inre gummilagret ska vara oljebeständigt.

369 SS-EN ISO 15540, Skeppsteknik – Brandhärdighet hos slanganslutningar – Provningsmetoder (ISO 15540:1999), i den lydelse som var i kraft då den elektriska anläggningen installerades. 370 SS-EN ISO 7840:2004 Båtar - Brandhärdiga bränsleslangar.

84

Bilaga 1

9.5 Avgassystem ska vara monterat enligt motortillverkarens anvisningar. När ett avgasrör som inte är kylt passerar genom brännbart material ska brandrisken särskilt beaktas. 9.6 Materialet i sjövattenkylt avgassystem ska vara korrosionsbeständigt. Systemets delar får inte kombineras så att korrosion uppstår. Vid en flermotorinstallation ska det finnas separata avgassystem för varje motor.

10 Diverse installationsföreskrifter

10.1 Avluftningen från vevhus ordnas enligt tillverkarens rekommendation men får inte mynna direkt ut i motorrummet. 10.2 Då en motor är flexibelt uppställd ska en flexibel koppling finnas mellan motor och axel. 10.3 Kraften från propellern ska upptas i ett trycklager. Trycklagret ska ställas upp på ett fundament med nödvändiga förstärkningar mot skrovet.

11 Motorers elektriska system

11.1 Larmsystemet ska vara självövervakande.

11.2 Kablarna ska vara märkta så att de kan identifieras med hjälp av ett kopplingsschema. 11.3 Kablar får inte dras så att de ligger i direkt kontakt med maskiner eller motorer och inte heller under durkplåtar om de inte är tillfredsställande skyddade mot mekanisk åverkan.

12 Startbatterier

12.1 Batterier ska vara lättåtkomliga och fastsatta så att de inte kan lossna. Är batteri utfört så att elektrolyt kan rinna ut vid en stor krängning ska det placeras i en vätsketät låda av material som är beständigt mot elektrolyten. Lådan ska vara väl ventilerad till lämpligt utrymme. 12.2 Batterier ska förses med en lättåtkomlig tvåpolig batterifrånskiljare som ska vara placerad så nära batteriet som möjligt. 12.3 Batterier ska ha en anordning för kontinuerlig underhållsladdning under gång.

13 Startanordningar för framdrivningsmotor

13.1 Startanordningar med luft ska uppfylla följande krav:

13.1.1 Det ska finnas två luftkärl med kapacitet för minst sex startförsök, för omkastbar motor motsvarande minst tolv omkastningar. För icke omkastbar motor med vridbar propeller eller motsvarande kan ett startluftkärl godtas. 13.1.2 För motorer som har mindre effekt än 405 kW krävs ett fristående maskindrivet kompressoraggregat med kapacitet att återfylla ett luftkärl på 30 minuter. Är motorn försedd med en hydraulstartanordning i reserv godtas en direktdriven kompressor.

85

Bilaga 1

13.1.3 För motorer som har större effekt än 405 kW krävs två fristående maskindrivna kompressoraggregat med kapacitet att sammanlagt återfylla ett luftkärl på 15 minuter. 13.2 Startanordning med elektrisk kraft ska uppfylla följande krav: a) På motor monterad på fartyg (fartområde C–E) ska det finnas två separata batterigrupper varav den ena ska vara avsedd endast för start av motorn. Varje batterigrupp ska vara försedd med av varandra oberoende, kontinuerliga anordningar för underhållsladdning. b) Fartyg i fartområde A–B ska ha två batterigrupper och minst ett fristående generatoraggregat med nödvändig kapacitet samt en extra startmotor i reserv.

14 Propelleraxlar

14.1.1 Propelleraxlar eller mellanaxlar med en diameter som är större än 100 mm ska uppfylla en erkänd organisations gällande regler. Tillverkaren eller den erkända organisationen ska utfärda ett intyg eller ett certifikat för godkända axlar på vilket ett nummer eller motsvarande ska finnas så att axeln kan identifieras. 14.1.2 På intyget eller certifikatet ska det även finnas följande uppgifter om sammansättning och hållfasthet: a) Kemisk sammansättning: – C % – Si % – Mn % – P % – S % b) Mekaniska egenskaper: – Sträckgräns (Rc) N/mm2 – Brottgräns (Rm) N/mm2 – Förlängning (As) % – Slagseghet °C kJ

14.2 Propelleraxlar eller mellanaxlar med en diameter som är högst 100 mm ska uppfylla en erkänd organisations gällande regler. Propelleraxlar eller mellanaxlar ska åtföljas av en verksattest från tillverkaren som anger materialstandard. 14.3.1 Material till axlar ska ha en brottgräns (Rm) av minst 430 N/mm2. Diametern på axlarna ska uppfylla maskinleverantörens rekommendationer, dock minst

p

d  223 propelleraxel,rostfritt

r

p

d  253

mellanaxel

r

d = axeldiameter i mm p = maximal kontinuerlig effekt i kW

86

Bilaga 1

r = propellervarvtal per sekund 14.3.2 Används material med större brottgräns än 430 N/mm2 korrigeras diametern med följande faktor (f):

600 f  3 Rm 170

14.3.3 För fartyg som är avsedda för gång i is ska propelleraxeln och mellanaxelns diameter ökas med 5 procent. Är fartyget byggt till isklass gäller särskilda regler. Bestämmelser om fartygs isklass finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:96) om finsk-svensk isklass och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:23) om svensk isklass för trafik på Vänern.

14.3.4 En fodrad axel ska ha en fodertjocklek (t) av

d  230 t  32

15 Lager, hylsor och utanpåliggande axelbärare

15.1.1 Lager ska kunna smörjas tillräckligt. 15.1.2 Avståndet mellan lager för axlar får vara maximalt 50 gånger axeldiametern.

15.1.3 Ett fettsmort lager i en propelleraxelhylsa ska ha en längd av minst tre gånger diametern på axeln.

För oljesmort lager får längden minskas till två gånger diametern på axeln. 15.2 Materialet till en utanpåliggande axelbärare ska ha en brottgräns (Rm) av minst 440 N/mm2.

15.3.1 Utanpåliggande axelbärare ska vara försedd med två armar. Beräkningarna för utanpåliggande axelbärare ska uppfylla en erkänd organisations gällande regler.

15.3.2 Vid propelleraxeln ska böjmotståndet hos den utanpåliggande axelbäraren vara minst 60 procent av böjmotståndet vid fartygsbotten.

15.4 Propeller som är avsedd för en axel med en diameter större än 100 mm ska vara klassad och försedd med certifikat som kan identifieras mot märkning på propellern.

15.5 Propeller som är avsedd för en axel med en diameter mindre än eller lika med 100 mm ska ha en verksattest.

87

Bilaga 1

16 Öppningar till ett maskinrum

16.1.1 Alla öppningar till maskinrummet ska kunna stängas från rummets utsida. 16.1.2 Glas i öppningar godtas inte. 16.1.3 Fläktarna för mekanisk ventilation ska kunna stoppas från rummets utsida. 16.2 Maskinrum med förbränningsmotorer ska vara tillräckligt ventilerade för att, oavsett väderförhållanden, upprätthålla såväl personalens säkerhet och komfort som maskineriets drift när maskineri och pannor körs med full last. Maskintillverkarens rekommendationer ska beaktas. Övriga maskineriutrymmen ska vara ventilerade i den utsträckning som krävs för utrymmenas ändamål.

Allmänna råd

371

Vid beräkning av ventilation bör SS-EN ISO 8861 och SS-ISO

372

8862 användas.

17 Värmeanläggningar

17.1 Värmepannor ska vara konstruerade för bränsle med en flampunkt på lägst 43°C. 17.2 Brännare av tryckoljetyp ska vara försedda med flamvakt. Brännaraggregat ska kunna stoppas på ett betryggande sätt utan att motorrummet behöver beträdas. 17.3 En elektrisk värmeanläggning ska vara fast monterad.

18 Reservdelar

18.1 Reservdelar ska finnas enligt en erkänd organisations tillämpliga regler.

Allmänna råd

Nedanstående tabeller är vägledande.

371 SS-EN ISO 8861, Skeppsteknik – Maskinrumsventilation ombord i dieselmotordrivna fartyg – Utförandekrav och beräkningsgrunder (ISO 8861:1998). 372 SS-ISO 8862, Skeppsteknik – Luftbehandling och ventilation i manöverrum i maskinrum på fartyg – Förutsättningar och beräkningsgrunder.

88

Bilaga 1

Reservdelar för maskininstallation och huvudmotor

Reservdelar Antal

A B

råde område Fartom Fart Ramlager Ramlager eller lagerskålar 1 – för ett lager av varje storlek och typ, komplett med mellanlägg, bultar och muttrar Trycklager Lagersegment för en sida av 1 sats – trycklager Cylinderfoder Cylinderfoder, komplett 1 – med tätningsringar och packningar Cylinderlock Cylinderlock, komplett med 1 – ventiler, tätningsringar och packningar; för motorer med gemensamt cylinderlock: ventiler för en cylinder Cylinderlocksbultar med 1/2 sats – mutter för en cylinder Ventiler för Avgasventiler, komplett 2 satser – cylinderlock med hus, säten, ventilfjädrar och övriga detaljer för en cylinder Insugningsventiler, 1 sats – komplett med hus, säten, ventilfjädrar och övriga detaljer för en cylinder Startluftventil, komplett 1 – med hus, säten, fjädrar och övriga detaljer

89

Bilaga 1

Reservdelar Antal

A B

område område Fart Fart

Säkerhetsventil, komplett 1 1

373 Bränsleventiler av varje 1 sats 1/4 sats storlek och typ, komplett med alla detaljer för en maskin Vevstakslager Vevlager eller vev- 1 sats – lagerskålar av varje storlek och typ, komplett med mellanlägg, bultar och muttrar för en cylinder Kolvtappslager eller buss- 1 sats – ning, komplett för en cylinder Kolvar Kolv, komplett med kjol, 1 – kolvringar, bultar och muttrar, kolvtapp och vevstake Kolvringar Kolvringar för en cylinder 1 sats – Kolvkylning Teleskoprör eller 1 sats – motsvarande för en cylinder Kamaxeldrift Kuggväxeldrift: komplett 1 sats – sats hjul för kamaxeldrift för en motor Kedjedrift: separata länkar 6 – med pinnar och rullar för varje storlek och typ

Cylinder- Cylindersmörjapparat av 1 – smörjapparat största monterade typ, komplett med drivanordning

373 Motorer med tre eller flera bränsleventiler per cylinder: två kompletta bränsleventiler per cylinder och ett tillräckligt antal ventildelar, utom ventilhus, för att tillsammans med de monterade ventilerna utgöra en full sats för en maskin.

90

Bilaga 1

Reservdelar Antal

A B

område område Fart Fart Bränslepump Bränslepump, komplett, 1 – eller, när utbyte kan ske till sjöss, ett komplett set av rörliga delar för en pump (plunge, foder, ventiler, fjädrar etc.) Bränsletryckrör Tryckrör av varje storlek 1 1 och utförande, komplett med kopplingar Överladdnings- Rotorer, rotoraxlar, lager, – – aggregat (inkl. dysringar, kugghjul eller turboladdare) motsvarande delar för andra typer än turboladdare Spolluftsystem Sug- och tryckventiler för 1 sats – pump av varje monterad typ Reduktions- Komplett lagerbussning för 1 sats – växel eller varje typ monterad i backslag växelhuset Direktdriven Kolvringar av varje typ 1 sats – luftkompressor Sug- och tryckventiler, 1/2 sats – komplett för varje typ Packningar Specialtätningar och 1 sats – packningar av varje storlek och typ för cylinderlock och cylinderfoder för en cylinder

91

Bilaga 1

Reservdelar för dieselgenerator Reservdelar Antal

A B

råde område Fartom Fart Ramlager Lager eller lagerskålar för 1 – ett lager av varje storlek och typ, komplett med mellanlägg, bultar och muttrar Ventiler för Avgasventiler, komplett 2 satser – cylinderlock med hus, säten, fjädrar och övriga detaljer för en cylinder Insugningsventiler, 1 sats – komplett med hus, säten, fjädrar och övriga detaljer för en cylinder Startluftventil, komplett 1 – med hus, säte, fjädrar och övriga detaljer Säkerhetsventil, komplett 1 – Bränsleventil av varje 1/2 sats – storlek och typ, komplett med alla detaljer för en maskin Vevstake Vevstakslager eller lager- 1 sats – skålar av varje storlek och typ, komplett med mellanlägg, bultar och muttrar för en cylinder Kolvtapp med bussning för 1 sats – en cylinder Kolvringar Kolvringar för en cylinder 1 sats –

92

Bilaga 1

Reservdelar Antal

A B

område område Fart Fart Bränslepump Bränslepump, komplett, eller, 1 – när utbyte kan ske till sjöss, ett komplett set av rörliga delar till en pump (plunge, foder, ventilfjädrar etc.) Bränsletryckrör Bränsletryckrör av varje 1 – storlek och utförande, komplett med kopplingar Packningar Specialtätningar och pack- 1 sats – ningar av varje storlek och typ för cylinderlock och cylinderfoder för en cylinder

Reservdelar till startluftkompressor Reservdelar Antal

A B råde område Fartom Fart

Kolvringar Kolvringar av varje storlek 1 sats 1 sats för en kompressor Ventiler Sug- och tryckventil, 1/2 sats 1/2 sats komplett av varje typ

93

Bilaga 1

Reservdelar till ångpannor för framdrivning och väsentliga hjälpändamål Reservdelar Antal

A B råde område Fartom Fart

Tubpluggar Tubpluggar för varje storlek 10 6 för pann-, överhettar- och ekonomisertuber Oljebrännare Oljebrännare, komplett för en 1 sats 1 sats panna Vattenstånds- Vattenståndsglas och pack- 1 sats/ 1 sats/ armatur ningar panna panna

18.2 Reservdelarna till en elektrisk anläggning bedöms med hänsyn till anläggningens omfattning och användningsområde.

94

Bilaga 2

Bilaga 2. Bestämmelser om maskineri och elektrisk installation för fartyg som inte behöver uppfylla kraven i 18–24 kap.

I denna bilaga finns bestämmelser om elektrisk installation för fartyg som inte behöver uppfylla kraven i 18–24 kap. Denna bilaga gäller fartyg i den utsträckning som sägs i 18 kap. Fartyg byggda före den 1 september 1971 och som tidigare har godkänts av Transportstyrelsen ska uppfylla kraven i denna bilaga i den utsträckning det enligt Transportstyrelsens bedömning är rimligt och praktiskt möjligt.

1 Allmänt

374 1.1 Elektrisk installation på passagerarfartyg ska vara sådan att den drift av installationerna som är väsentlig för säkerheten kan upprätthållas under olika nödsituationer samt att passagerare, besättning och fartyg tillförsäkras skydd mot olycksfall orsakade av elektrisk kraft.

2 Elektrisk huvudkraftkälla på passagerarfartyg

375 2.1 Varje passagerarfartyg i vilket elektrisk kraft utgör det enda medlet att driva det hjälpmaskineri som är nödvändigt för fartygets framdrivande och säkerhet ska utrustas med åtminstone två huvudgeneratoraggregat. Effekten på dessa aggregat ska vara så stor att det fortfarande är möjligt att säkerställa driften av de installationer som avses i 1.1 även om ett av aggregaten stoppas. 376 2.2 På passagerarfartyg där endast en huvudgeneratorstation finns ska huvudeltavlan vara placerad i samma huvudbrandavdelning. Där det finns mer än en huvudgeneratorstation är det tillåtet att ha endast en huvudeltavla.

Tillämpningsbestämmelser

2.3 Passagerarfartyg med en bruttodräktighet under 300 (fartområde D–E) behöver inte uppfylla kraven i 2.1. Andra fartyg än passagerarfartyg ska uppfylla kraven i 1.1 och 5.11. Vidare ska annat fartyg än passagerarfartyg, utom fartyg med en bruttodräktighet under 300, uppfylla kraven i 2.1.

2.4 Elektrisk installation ska uppfylla en erkänd organisations tillämp- 377 liga regler eller IEC 60092 .

2.5 Elektriskt installationsarbete på fartyg får endast utföras av behörig installatör.

374 Motsvarar SOLAS 60 regel II/23. 375 Motsvarar SOLAS 60 regel II/24. 376 Motsvarar SOLAS 60 regel II/24. 377 IEC 60092, Elinstallationer i fartyg, i den lydelse som var i kraft då den elektriska anläggningen installerades.

95

Bilaga 2

3 Elektrisk reservkraftkälla i passagerarfartyg

378 3.1 Ovanför skottdäcket och utanför maskinkappen ska det finnas en självständig elektrisk reservkraftkälla. Dess placering i förhållande till den eller de elektriska huvudkraftkällorna ska vara sådan att det tillfredsställande styrks att den säkerställer att en brand eller annan olyckshändelse i maskineriavdelningen enligt definition i SOLAS 60, kapitel II, del A, regel 2 inte inverkar på tillgången på eller distributionen av reservkraft. Den elektriska reservkraftkällan får inte vara placerad för om kollisionsskottet. 3.2.1 Den tillgängliga kraften ska vara tillräcklig för alla de ändamål som är nödvändiga för passagerares och besättningens säkerhet i en nödsituation. Vid bedömning i detta avseende ska hänsyn tas till sådana ändamål som kan behöva tillgodoses samtidigt. Särskild hänsyn ska tas till a) nödbelysning vid båtstationer på däck och vid fartygssidor, i gångar, i trappor och vid utgångar, i maskineriavdelningen och vid de kontrollstationer som avses i SOLAS 60, kapitel II, del D, regel 35, b) sprinklerpumpen, c) lanternorna, och d) dagsignallampan, i fall denna erhåller kraft från huvudkraftkällan. 3.2.2 För SOLAS-fartyg ska kraften för ändamål enligt 3.2.1 vara tillräcklig för en tid av 36 timmar. 3.2.3 Transportstyrelsen kan medge att kraft för ändamål enligt 3.2.1 är tillräcklig under kortare perioder än 36 timmar för fartyg som i vanliga fall inte nyttjas på resor med mer än 2 timmars oavbruten gång. 3.3 Reservkraftkällan får utgöras av antingen – en generator driven av en lämplig kraftkälla med enbart för densamma avsett bränsleförråd och med godkänd startanordning; bränslet ska ha en flampunkt av minst 43°C (eller 110°F), eller – ett ackumulatorbatteri i stånd att utan omladdning eller alltför stort spänningsfall tillhandahålla nödvändig reservkraft.

3.4.1 Där reservkraftkällan utgörs av en generator ska anordningar finnas för att temporärt erhålla reservkraft från ett ackumulatorbatteri med tillräcklig kapacitet a) för att åstadkomma nödbelysningen under en halvtimme i sträck, b) för att stänga de vattentäta dörrarna om dessa manövreras elektriskt, varvid dock inte nödvändigtvis alla dörrarna måste kunna stängas samtidigt, c) för att driva de indikatorer (om dessa drivs elektriskt) som visar om vattentäta dörrar manövrerade med maskinkraft är öppna eller stängda, och d) för att driva de ljudsignalapparater (om dessa manövreras elektriskt) som varnar när vattentäta dörrar manövrerade med maskinkraft håller på att stängas.

378 Avsnitt 3.1–8 motsvarar SOLAS 60 regel II/25.

96

Bilaga 2

Anordningarna ska vara sådana att den tillfälliga reservkraftkällan automatiskt träder i funktion för den händelse den normala elektriska krafttillförseln uteblir. 3.4.2 Där reservkraftkällan utgörs av ett ackumulatorbatteri ska anordningar vara vidtagna för att säkerställa att reservbelysningen automatiskt träder i funktion för den händelse krafttillförseln från huvudkraftkällan uteblir. 3.5 En indikator ska vara uppsatt i maskinrummet, helst på huvudeltavlan, för att visa när något ackumulatorbatteri som installerats på grund av denna regel har blivit urladdat.

3.6.1 Eltavlan för reservanläggningen ska vara installerad så nära reservkraftkällan som möjligt. 3.6.2 Där reservkraftkällan utgörs av en generator ska eltavlan för reservanläggningen vara placerad i samma rum som reservkraftkällan, såvida inte skötseln av eltavlan för reservanläggningen därigenom skulle försvåras.

3.6.3 Inget ackumulatorbatteri installerat i enlighet med denna regel får vara placerat i samma rum som instrumenttavlan för reservanläggningen. 3.6.4 Transportstyrelsen kan medge att instrumenttavlan för reservanläggningen under normala förhållanden matas från huvudinstrumenttavlan. 3.7 Anordningarna ska vara sådana, att hela reservkraftanläggningen fungerar även när fartyget har 22,5° slagsida och/eller 10° trim. 3.8 Åtgärder ska vidtas för periodisk provning av reservkraftkällan och den tillfälliga kraftkällan, om sådan finns, vilket även ska omfatta automatiska anordningar. 3.9 För andra passagerarfartyg än SOLAS-fartyg ska kraften för ändamål enligt 3.2.1 vara tillräcklig enligt följande: 12 timmar för fartyg av klass B 6 timmar för fartyg av klass C 3 timmar för fartyg av klass D-E

Tillämpningsbestämmelser

3.10.1 Om matning sker över instrumenttavlan för reservanläggningen utan alternativ omkopplingsmöjlighet förbi denna, ska den reservkraftkälla på passagerarfartyg som avses i 3.1–3 vara placerad i tvärskeppsled i ett rum beläget på ett avstånd från fartygssidan – mätt inombords – som motsvarar minst 1/5 av fartygets största bredd i eller under indelningsvattenlinjen (B/5). Mätningen ska göras i rät vinkel mot fartygets centerlinje, och i höjd med djupaste indelningsvattenlinjen. 3.10.2 Rum i vilket reservkraftkälla är placerad får inte gränsa till maskinrum och ska vad gäller tillträde, ventilation och brandskydd uppfylla krav för kontrollstation. 3.11 På passagerarfartyg ska reservkraftkällan vara tillräcklig för att samtidigt tillgodose de ändamål som anges i 3.2.1 samt även a) ventilation i kontrollstationer,

97

Bilaga 2

b) reservlanternor, c) utrustning som nämns i 3.4.1 (b–d), d) belysning vid uppställningsplats för livflottar och flytredskap, e) belysning i kontrollstationer, f) larmanordningar, g) elektriskt driven nödlänspump och nödbrandpump, h) system för släckande av brand i maskineriavdelning, i) brandlarm och larm för gasfara i pumprum, j) interna kommunikationer, k) system för fjärrmanövrering av bl.a. botten- och bordläggningsventiler i fartyg med obemannat maskinrum, l) personhissar, m) belysningsanordning i nakterhus till styrkompass och reservkompass, n) belysning vid reservstyrplats, o) elektriskt manövrerad vissla, p) elektrisk överföring från standardkompass till styrplats, och q) navigeringsinstrument.

3.12.1 Till reservkraftkälla på passagerarfartyg ska de strömförbrukande apparater som framgår av 3.11 samt även följande anordningar vara anslutna: a) anordningar för drift av vattenspridningssystem för lastutrymmen, b) utsugningsanordning för brandsläckning i maskineriavdelning då annat medium än vatten har använts, och c) reservstartluftkompressor om huvudgeneratorernas drivmotorer startas med luft.

3.12.2 Sådan reservstyrinrättning som avses i SOLAS 60, kapitel II, del C, regel 29 b ii eller en av drivanordningarna enligt SOLAS 60, kapitel II, del C, regel 29 b iii bör även vara ansluten till reservkraftkällan. Vid matning från reservkraftkällan av reservstyrinrättningen eller en av drivanordningarna enligt ovan ska även nödvändig belysning och navigeringsinstrument kunna försörjas. 3.12.3 Transportstyrelsen kan medge att anordningar för drift av vattenspridningssystem inte behöver kunna försörjas från nödkraftkällan på fartyg där kravet medför en väsentlig förändring avseende elektrisk anläggning. 3.13 Ackumulatorbatteri som avses i 3.4.1 ska ha tillräcklig kapacitet för att samtidigt tillgodose de ändamål som anges i 3.2 samt även a) lanternor och reservlanternor, b) interna kommunikationer, c) brandlarm, d) larm för gasfara i pumprum, e) gyrokompass, f) belysning för reservstyrplats, g) belysningsanordningar i nakterhus till styrkompass och reservkompass, h) elektrisk överföring från standardkompass till styrplats, och i) elektriskt manövrerad vissla.

98

Bilaga 2

Ackumulatorbatteri som avses här får undvaras om generator som utgör reservkraftkälla automatiskt träder i funktion inom 15 sekunder efter det att huvudkraftkällan blivit spänningslös. Sådant generatoraggregat ska ha två av varandra oberoende startanordningar. 3.14 Den indikator som avses i 3.5 ska visa när ström tas från batteriet. 3.15 Nödeltavlan för reservanläggning får under normala driftsförhållanden matas från huvudeltavlan.

4 Elektrisk reservkraftkälla i lastfartyg

Lastfartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer

379 4.1 På lastfartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer ska det finnas en självständig reservkraftkälla, lämpligt placerad – ovanför det översta genomgående däcket och utanför maskinkappen – för att säkerställa driften i händelse av att brand eller annan olycka förorsakat fel på den elektriska huvudinstallationen. 4.2 Den tillgängliga kraften ska vara tillräcklig för alla de ändamål, som krävs för alla ombordvarandes säkerhet i händelse av nöd. Vid bedömning i detta avseende ska hänsyn tas till sådana ändamål som kan behöva tillgodoses samtidigt. Särskild hänsyn ska tas till följande: a) nödbelysningen vid båtstationerna på däck och vid fartygssidorna, i alla gångar, trappor och utgångar, i avdelningen för huvudmaskineri och i rummet för huvudgeneratoraggregat, på kommandobryggan och i navigationshytten, b) larmanordningen, och c) lanternorna, i fall dessa uteslutande är elektriska, och dagsignallampan, såvida denna erhåller ström från den elektriska huvudkraftkällan. Kraften ska vara tillräcklig för en tid av 6 timmar. 4.3 Reservkraftkällan får utgöras av antingen a) ett ackumulatorbatteri i stånd att, utan omladdning eller alltför stort spänningsfall, tillhandahålla nödvändig reservkraft, eller b) en generator driven av en lämplig kraftkälla med ett bränsleförråd som är avsett enbart för den generatorn och med startanordning som uppfyller administrationens fordringar. Bränslet ska ha en flampunkt av minst 43°C (eller 110°F). 4.4 Reservkraftanläggningen ska fungera även när fartyget har 22,5° slagsida och/eller 10° trim. 4.5 Åtgärder ska vara vidtagna som medger periodisk provning av hela reservkraftinstallationen.

379 Avsnitt 4.1–8 motsvarar SOLAS 60 regel II/26.

99

Bilaga 2

Lastfartyg med en bruttodräktighet under 5 000

4.6 På lastfartyg med en bruttodräktighet under 5 000 ska det finnas en självständig reservkraftkälla, lämpligt placerad, som kan ge kraft åt a) den belysning som medger säkert tillträde till sjösättningsstationerna och uppställningsplatserna för livbåtar och livflottar enligt SOLAS 60, kapitel III, del A, regel 19 a ii, b ii och b iii, samt b) andra ändamål med hänsyn till SOLAS 60, kapitel III, del C, regel 38.

4.7 Den tillgängliga kraften ska vara tillräcklig för en tid av minst 3 timmar.

4.8 Dessa fartyg ska även tillämpa 4.3–5.

Tillämpningsbestämmelser

4.9 På lastfartyg med en bruttodräktighet om 1 600 eller mer ska reservkraftkällan vara tillräcklig för att samtidigt tillgodose ändamål enligt 4.2 samt nödbelysning i utrymningsvägar.

På lastfartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer ska reservkraftkällan vara tillräcklig för att samtidigt tillgodose ändamål enligt 4.2 samt a) ventilation i kontrollstationer, b) nödbelysning i kontrollstationer, c) belysning vid uppställningsplats för livflottar, d) belysning vid reservstyrplats, e) interna kommunikationer, f) larmanordningar, g) system för upptäckande av brand, h) system för släckande av brand, i) elektriskt driven nödbrandpump, j) system för fjärrmanövrering av bl. a. botten- och bordläggningsventiler i fartyg med obemannat maskinrum, k) personhissar, l) belysningsanordning i nakterhus till styrkompass och reservkompass, m) elektriskt manövrerad vissla, n) elektrisk överföring från standardkompass till styrplats, och o) navigeringsinstrument.

4.10.1 Till reservkraftkälla på lastfartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer ska följande vara anslutet: – de strömförbrukande apparater som framgår av 4.9, – anordningar för drift av vattenspridningssystem för lastutrymmen, – utsugningsanordning för brandsläckning i maskineriavdelning då annat medium än vatten har använts, och – reservstartluftkompressor om huvudgeneratorernas drivmotor startas med luft.

4.10.2 Den reservstyrinrättning som avses i SOLAS 60, kapitel II, del C, regel 29 c i eller en av drivanordningarna enligt SOLAS 60, kapitel II, del C, regel 29 c ii bör även vara ansluten till reservkraftkällan. Vid matning från

100

Bilaga 2

reservkraftkällan av reservstyrinrättningen eller en av drivanordningarna enligt ovan ska även nödvändig belysning och navigeringsinstrument kunna försörjas. 4.10.3 Transportstyrelsen kan medge att anordningar för drift av vattenspridningssystem inte behöver kunna försörjas från nödkraftkällan på fartyg som genomgår väsentlig förändring avseende elektrisk anläggning. 4.11 På lastfartyg med en bruttodräktighet under 5 000 ska reservkraftkällan kunna lämna kraft för larmanordningar, lanternor och belysning av sjösättningsplats för livbåtar och andra bärgningsredskap.

Allmänna råd

Reservkraftkällan bör dock även kunna lämna kraft till nödbelysning i maskinrum.

4.12 Reservkraftkälla på lastfartyg ska placeras i ett särskilt rum så nära fartygets centerlinje som är praktiskt möjligt. Rummet där reservkraftkällan är placerad får inte gränsa till maskinrum och ska avseende tillträde, ventilation och brandskydd uppfylla krav för kontrollstation.

5 Skyddsåtgärder mot elektrisk chock, brand och andra risker av elektriskt ursprung

Passagerarfartyg och lastfartyg

380 5.1.1 Alla sådana oisolerade metalldelar av elektriska maskiner eller elektrisk utrustning vilka inte är avsedda att vara spänningsförande men som på grund av uppkommet fel kan bli spänningsförande ska vara jordade; all apparatur ska vara så konstruerad och installerad att någon fara för skada vid vanligt handhavande av densamma inte finns. 5.1.2 Metallhöljen till alla flyttbara lampor, verktyg och liknande apparater som tillhör fartygets elektriska utrustning och är avsedda för en spänning överstigande godkänd klenspänning ska vara jordade genom en lämplig ledare, såvida inte likvärdiga arrangemang är vidtagna genom förstärkt isolering eller genom en skyddstransformator. Transportstyrelsen kan kräva ytterligare försiktighetsåtgärder för lampor, verktyg och liknande apparater som används i fuktiga rum. 5.2 Instrumenttavlor till huvud- och reservanläggningarna ska vara så anordnade att personalen utan fara lätt har tillträde till såväl deras fram- som baksidor. Instrumenttavlornas gavlar och baksidor och, där nödvändigt, framsidor ska vara skyddade på lämpligt sätt. Där så är behövligt ska det finnas mattor eller trallar av elektriskt oledande material både framför och bakom instrumenttavlorna. Oisolerade strömförande delar med en spänning till jord som är större än vad administrationen föreskrivit får inte monteras på framsidan av nödeltavla eller instrumentbord.

380 Avsnitt 5.1–5.14 motsvarar SOLAS 60 regel II/27.

101

Bilaga 2

5.3.1 Där fartygsskrovet används som återledare i det elektriska systemet ska särskilda försiktighetsåtgärder vara vidtagna. 5.3.2 Fartygsskrovet får inte användas som återledare i tankfartyg. 5.4.1 Alla mantlar och armeringar på ledningar ska i elektriskt hänseende vara sammanhängande och jordade. 5.4.2 Där ledningarna varken är mantlade eller armerade och det kan finnas risk för brand i händelse av fel av elektrisk natur ska särskilda försiktighetsåtgärder vidtas. 5.5 Belysningsarmaturen ska anordnas så att temperaturstegring som kan vara skadlig för ledningarna inte uppkommer och att omgivande föremål inte blir överdrivet varma. 5.6 Ledningarna ska vara monterade på ett sådant sätt att de inte utsätts för nötning eller annan skada. 5.7 Varje särskild strömkrets ska skyddas mot kortslutning. Varje särskild strömkrets ska även skyddas mot överbelastning om inget annat sägs i avsnitt 6 eller där Transportstyrelsen medger. För varje strömkrets ska tillåten strömstyrka jämte märkdata eller inställning av lämpligt överströmsskydd vara varaktigt angiven. 5.8 Ackumulatorbatterier ska vara lämpligt inbyggda och rum som huvudsakligen är avsedda för batterierna ska vara lämpligt konstruerade och effektivt ventilerade.

Allmänna råd

Ackumulatorbatteri med en kapacitet som överstiger 20 kWh bör vara placerat i ett särskilt för ändamålet avsett rum, som är avskilt från maskinrummet. Startbatterier och andra batterier kan även vara placerade i maskinrummet i en låda fodrad med material som är beständigt mot elektrolyten. En sådan låda bör vara försedd med lock som har nödvändiga ventilationsöppningar samt vara placerad ovan durk i närheten av en ventilator. Överstiger kapaciteten 5 kWh bör batterilådan ha separat avluftning till fria luften.

Särskilt om passagerarfartyg

5.9 Distributionssystemen ska vara anordnade så att brand inom någon av de brandsäkert avskilda huvudavdelningarna inte inverkar på väsentliga driftsförhållanden inom någon annan dylik avdelning. Detta krav ska anses uppfyllt om huvud- och reservsystemens matarledningar inom varje avdelning är både vertikalt och horisontellt dragna så långt från varandra som är praktiskt möjligt. 5.10 Elektriska ledningar ska vara av flamhämmande typ som uppfyller kraven i femte avdelningen i den utsträckning Transportstyrelsen anser lämpligt. Det ska vidtas särskilda åtgärder för att skydda elektriska ledningar i särskilda rum för att förebygga brand eller explosion. 5.11 Elektrisk utrustning får inte installeras i rum där brandfarliga blandningar lätt kan samlas, såvida utrustningen inte är av en typ som inte

102

Bilaga 2

antänder den brandfarliga blandningen, exempelvis explosionsskyddad utrustning. 5.12 Belysningskrets i kolrum eller lastrum ska vara försedd med strömbrytare utanför rummet. 5.13 Skarvar i ledningar får anordnas endast i skarvdosor eller uttagsdosor där det inte är fråga om svagströmskretsar. Alla sådana dosor och ledningstillbehör ska vara så konstruerade att eld inte kan spridas från dem. Där direkt hopfogning företagits ska den vara utförd enligt en godkänd metod så att ledningens ursprungliga mekaniska och elektriska egenskaper bibehålls.

Särskilt om lastfartyg

5.14 I batterirum får endast installeras utrustning som inte kan generera elektriska ljusbågar eller som är av explosionssäkert utförande.

Tillämpningsbestämmelser

5.15 En strömförbrukande apparat med tillhörande elkablar som ska vara ansluten till en reservkraftkälla får inte vara placerad i samma rum som en huvudgenerator, med undantag för belysning och larm avsedda för sistnämnda rum eller annan utrustning som av särskilt skäl måste vara placerad i detta rum.

5.16 En generator som utgör reservkraftkälla ska vara försedd med två av varandra oberoende startanordningar av vilka den ena ska träda i funktion inom högst 15 sekunder när den normala elektriska krafttillförseln uteblir. Vad som nu sagts gäller inte om ett s.k. buffertbatteri finns installerat. 5.17 Ett ackumulatorbatteri som ingår i en reservkraftkälla ska ha en anordning för underhållsladdning. Spänningsvariationen i ackumulatorbatteriet får inte vara större än  12 procent med i 3.12.13.12.3 och 4.9 angivna förbrukare samtidigt inkopplade under hela den föreskrivna tiden. 5.18 En apparat behöver inte vara skyddsjordad om den – matas med klenspänning, – är avsedd för endast en förbrukare genom en skyddstransformator, eller – är försedd med extra isolering. Med klenspänning avses spänning som inte överstiger för likström 55 V mellan ledare samt för växelström 50 V mellan ledare och 30 V till jord. 5.19 Uttag ska vara så utfört att stickpropp inte kan införas i uttag för högre strömstyrka eller högre spänning än för vilken stickproppen är avsedd. Förekommer olika spänningar inom samma anläggning ska det för varje spänningssystem användas uttag vilka inte kan förväxlas med uttag för annat system. 5.20 Uttag får inte placeras i trångt utrymme eller bastu och tvättrum för flera personer. I fuktigt eller vått utrymme får uttag anslutas endast till klenspänning. Om en isolertransformator används till vilken endast en förbrukare är ansluten får dock spänningen uppgå till högst 250 V.

103

Bilaga 2

5.21 Lampor, verktyg och liknande apparater som används i trånga utrymmen får endast anslutas till klenspänning eller isolertransformator med högst 250 V nedspänning. 5.22 Uttag för förbrukare som inte hör till fartyget men som ansluts till fartygsnätet, t.ex. kylcontainrar, ska utföras med strömbrytare som är så anordnad att spänning inte kan erhållas innan förbrukaren är tillfredsställande jordad. 5.23.1 Rör för vätska eller ventilation får inte dras direkt ovanför, framför eller bakom eltavlor eller större undercentraler. 5.23.2 En anläggning med en spänning mellan poler eller till jord högre än 55 V för likström eller 50 V för växelström får inte ha spänningsförande delar på framsidan av instrumenttavlan. 5.24 Oavsett 5.3.1–2 får fartygsskrovet användas som återledare endast om eventuella läckströmmar inte under några förhållanden flyter direkt genom ett farligt utrymme.

5.25.1 Skarvar i starkströmsledningar som är utförda i dosa eller motsvarande ska vara gjorda så att ledningarnas ursprungliga mekaniska och elektriska egenskaper bibehålls.

5.25.2 En elektrisk kabel som är ansluten till en reservkraftkälla och en kabel som är väsentlig för fartygets manövrering ska vara dragna i trummor som är A-30-isolerande där de passerar utrymmen för uppställning av bensindrivna motorfordon eller andra utrymmen med särskilt hög brandrisk. 5.26 Säkringar ska vara utförda och monterade så att de förmår bryta förekommande överström (kortslutningsström) utan att explodera och utan att orsaka skada i omgivningen. Säkringar ska vara sammanförda i centraler och vara anordnade på ett överskådligt och ändamålsenligt sätt. Invid en säkring ska dess märkström finnas angiven. 5.27 I utrymmen där ackumulatorbatterier förvaras får endast explosionsskyddad elektrisk materiel användas.

6 Elektrisk och elektrohydraulisk styrinrättning

Passagerarfartyg och lastfartyg

381 6.1 Indikatorer för kontinuerlig kontroll av motorerna till elektrisk och elektrohydraulisk styrinrättning ska vara installerade på en lämplig plats.

Passagerarfartyg samt lastfartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer

6.2 Elektrisk och elektrohydraulisk styrinrättning ska få kraft genom två ledningar matade från huvudinstrumenttavlan. En av matarledningarna kan vara ansluten över instrumenttavlan för reservanläggningen, om sådan finns.

381 Avsnitt 6.1–6.5 motsvarar SOLAS regel II/30.

104

Bilaga 2

Varje strömkrets ska ha tillräcklig kapacitet för överföring av kraft till samtliga de motorer som normalt är anslutna och som kan behöva vara igång samtidigt. Där anordningar för omkoppling är anordnade i styrmaskinrummet, vilka möjliggör att varje motor eller grupp av motorer förses med kraft genom vilken som helst av ledningarna, ska kapaciteten hos varje strömkrets vara tillräcklig för det svåraste belastningsfallet. Strömkretsarna ska i hela sin längd vara förlagda så mycket åtskilda som praktiskt låter sig göras.

6.3 Dessa kretsar och motorer behöver förses endast med kortslutningsskydd.

Lastfartyg med en bruttodräktighet under 5 000

6.4 Lastfartyg i vilka elektrisk kraft är den enda kraftkällan för både huvud- och reservstyrinrättningarna ska uppfylla kraven i 6.2 och 6.3. Om reservstyrinrättningen drivs av en motor som huvudsakligen är avsedd för andra ändamål behöver 6.3 inte tillämpas, om skyddsanordningarna i övrigt är tillfredsställande. 6.5 Motorer och strömkretsar till en elektriskt eller elektrohydrauliskt driven huvudstyrinrättning behöver förses endast med kortslutningsskydd.

6.6 Motorer och strömkretsar till en elektriskt eller elektrohydrauliskt driven huvudstyrinrättning som avses i 6.3 och 6.5 ska förses med kortslutningsskydd och med signal som varnar för överlast. Anordning för automatisk bortkoppling för överbelastning får inte förekomma på sådan styrinrättning.

382

7 Placering av reservinstallation i passagerarfartyg

7.1 Den elektriska reservkraftkällan, reservbrandpumpar, reservlänspumpar, batterier av koldioxidbehållare för brandsläckningsändamål och andra reservinstallationer som är väsentliga för fartygets säkerhet får inte placeras för om kollisionsskottet i ett passagerarfartyg.

383

8 Kommunikation mellan bryggan och maskinrum

8.1 Det ska finnas minst två oberoende anordningar för överföring av order från bryggan till maskinrummet. En av dessa anordningar ska vara en maskintelegraf.

9 Elektrisk utrustning i fordonsutrymmen och utrymmen av särskild kategori

9.1 Elektrisk utrustning i utrymmen där brandfarliga blandningar lätt kan samlas ska vara explosionssäkert kapslad eller egensäker.

382 Motsvarar SOLAS 60 regel II/32. 383 Motsvarar SOLAS 60 regel II/33.

105

Bilaga 2

9.2 All elektrisk utrustning och alla kablar i slutna ro-ro-utrymmen, slutna fordonsutrymmen och utrymmen för transport av fordon med bensin i sina tankar ska vara lämpliga för användning i en explosiv bensinluftblandning, med undantag av vad som medges i 9.3.

Allmänna råd

Elektrisk utrustning och kablar i slutna ro-ro- och fordonsutrymmen och utrymmen av särskild kategori bör uppfylla kraven i SS-IEC

384

60079-19 . Elektrisk utrustning och kablar bör vara godkända för användning i zon 1 samt vara av lägst explosionsgrupp IIA och temperaturklass T3. 9.3 I utrymmen av särskild kategori ovanför skottdäck, i slutna ro-routrymmen och i slutna fordonsutrymmen får annan elektrisk utrustning och andra kablar användas om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda: a) Utrustningen och kablarna ska vara av en typ som är innesluten och skyddad så att gnistspridning förhindras, vilket innebär att de ska vara godkända för användning i zon 2 (minst IP 55 och temperaturklass T3). b) Utrustningen och kablarna får enbart installeras minst 450 mm över däck eller minst 450 mm över en plattform för fordon, om plattformen inte har tillräckligt stora öppningar neråt för att säkerställa att bensinångor inte samlas på plattformen. c) Utrymmet ska vara försett med ett ventilationssystem som ger kontinuerlig ventilation med en kapacitet av minst 10 luftväxlingar per timme. d) Ventilationssystemet ska alltid vara i drift då det finns fordon ombord.

9.4 Elektrisk utrustning och kablar i ventilationskanaler: Elektrisk utrustning och kablar som installeras i frånluftkanalerna ska vara av en typ som är godkänd för användning i en explosiv bensinluftblandning. Ventilationskanalens yttre mynning ska vara placerad på en säker plats med hänsyn till andra möjliga antändningskällor.

Allmänna råd

Elektrisk utrustning enligt 6.9 bör vara säkerhetscertifierad enligt SS-IEC 60079-19 i den zon där intaget är beläget. För placeringen

385

av ventilationskanalens mynning finns riktlinjer i IEC 60092-506 .

9.5 Annan utrustning som kan vara en antändningskälla för flambara gaser får inte finnas i slutna ro-ro-lastutrymmen, fordonsutrymmen eller utrymmen av särskild kategori.

384 SS-IEC 60079-19, Elektrisk utrustning för explosiv gasatmosfär – Del 19: Reparation och översyn av utrustning som används i explosiv atmosfär (utom gruvor och explosivämne). 385 IEC 60092-506, Electrical installations in ships – Part 506: Special features – Ships carrying specific dangerous goods and materials hazardous only in bulk.

106

Bilaga 3

Bilaga 3. Bestämmelser om periodvis obemannat maskinrum för fartyg som inte behöver uppfylla kraven i 25–34 kap.

I denna bilaga finns bestämmelser om periodvis obemannat maskinrum för fartyg som inte behöver uppfylla kraven i 25–34 kap. Denna bilaga gäller fartyg i den utsträckning som sägs i 25 kap. Fartyg byggda före den 1 juli 1970 och som tidigare har godkänts av Transportstyrelsen ska uppfylla kraven i denna bilaga i den utsträckning det enligt Transportstyrelsens bedömning är rimligt och praktiskt möjligt.

1 Definitioner

1.1 Med maskineffekt avses i denna bilaga den axeleffekt (i kW) som utan överbelastning kan utvecklas av huvudmaskineriet. Om fartygets huvudmaskineri består av flera motorer som tillsammans med tillhörande hjälpmaskineri kan drivas oberoende av varandra, får maskineriets sammanlagda axeleffekt multipliceras med 0,5 vid beräkning av maskineffekten.

2 Allmänna krav för periodvis obemannat maskinrum

Periodvis obemannat maskinrum ska uppfylla följande krav. 2.1 Mellan styrplats och bostäder för de ombordanställda som svarar för maskineriets drift ska det finnas ett lämpligt kommunikationssystem. 2.2.1 Ett maskinrum ska vara försett med ett fast system för upptäckande och släckande av brand. Transportstyrelsen kan i enskilda fall godkänna att lastfartyg som används till fiske, med en bruttodräktighet under 75, inte behöver vara försett med ett sådant system.

2.2.2 System som avses i 2.2.1 ska vara godkänt av Transportstyrelsen. 2.3 Under alla driftsförhållanden, inklusive manövrering, ska varvtal, rotationsriktning och, när så är tillämpligt, propellerstigningen kunna kontrolleras från bryggan. 2.4 Sådan fjärrmanövrering ska ske genom en enda kontrollanordning för varje oberoende propeller med automatisk funktion för alla tillhörande system inklusive, när så är nödvändigt, anordning för förhindrande av överbelastning av framdrivningsmaskineriet. 2.5 Huvudmaskineriet ska vara försett med en anordning för nödstopp på bryggan, som ska vara oberoende av bryggans manöversystem.

2.6 Order för manöver från bryggan ska indikeras i maskinkontrollrummet eller, när så är tillämpligt, vid framdrivningsmaskineriets manöverplats. 2.7 Fjärrmanövrering av huvudmaskineriet ska kunna ske endast från en plats åt gången. Vid sådana platser är sammankopplade kontroller tillåtna. Vid varje manöverplats ska det finnas en indikator som visar vilken plats som utövar kontrollen av huvudmaskineriet. Överföring av kontroll mellan bryggan och maskinrum ska vara möjlig endast i huvudmaskinrummet eller i maskinkontrollrummet. Systemet ska inkludera anordningar för att förhindra att framdrivningskraften ändras signifikativt vid överföring av kontrollen från en plats till en annan.

107

Bilaga 3

2.8.1 Det ska vara möjligt att lokalt kunna kontrollera allt maskineri som är väsentligt för säker drift av fartyget även vid fel på någon del av det automatiska systemet eller fjärrmanöversystemet. 2.8.2 Lastfartyg på inrikes trafik och passagerarfartyg (fartområde E) med en maskinstyrka mindre än 405 kW eller där man inte kan vistas i maskinrummet under fartygets drift behöver inte uppfylla kraven i 2.8.1. 2.9 Utformningen av det automatiska fjärrmanöversystemet ska vara sådan att larm avges i händelse av fel på detsamma. Det förinställda varvtalet och stignings- eller rotationsriktningen för propellern ska då bibehållas tills lokal kontroll är i drift.

2.10 Transportstyrelsen kan medge undantag från kravet i 2.9 om det inte är praktiskt möjligt att uppfylla det. 2.11 På bryggan ska det finnas a) indikator för propellervarvtal och rotationsriktning när det gäller propellrar med fast stigning, eller b) indikator för propellervarvtal och stigningsinställning när det gäller propellrar med ställbar propellerstigning.

3 Maskineffekt av högst 405 kW

Fartyg med maskineffekt av högst 405 kW ska förutom avsnitt 2 även uppfylla följande krav.

3.1 På styrplatsen ska det finnas en gemensam akustisk och för varje särskild larmpunkt icke-reglerbar optisk larmanordning som utlöses vid kritiska värden på – kylvattentemperatur, – smörjoljetryck, – startluftkärlens tryck, – tryck eller elektrisk spänning i manöversystem för framdrivningsmaskineriet, och – vattennivå i maskinrummet.

4 Maskineffekt av högst 1 475 kW

Fartyg med en maskineffekt av högst 1 475 kW ska förutom avsnitt 2 även uppfylla följande krav. 4.1 Maskineriet ska kunna arbeta tillförlitligt under oavbruten drift utan tillsyn i minst 16 timmar. 4.2.1 I maskinrummet ska det finnas ett manöversystem som är oberoende av manöversystemet på styrplatsen. Omkoppling mellan de olika manöversystemen ska kunna göras endast från maskinrummet. På styrplatsen och i maskinrummet ska det finnas en indikator som anger vilket manöversystem som är i bruk. 4.2.2 För ordergivning då manöversystemet i maskinrummet är i bruk ska det finnas en maskintelegraf. Den ska vara utrustad för akustisk signalgivning på manöverplatsen i maskinrummet samt visa befalld manöver på

108

Bilaga 3

ett tydligt sätt. Order ska kunna tas emot och återges otvetydigt och på styrplatsen ska given order och kvittering av order kunna avläsas. 4.3 Nödstoppanordning enligt 2.5 ska vara så anordnad att framdrivningsmaskineriets bränsletillförsel kan avbrytas omedelbart. 4.4 En anläggning som består av flera framdrivningsmaskiner vilka är kopplade till en gemensam propelleraxel ska vara utförd så att maskiner som stannar kopplas ur från propelleraxeln automatiskt. Dessutom ska varje koppling ha förreglingsanordning som förhindrar att en motor oavsiktligt sätts i gång. 4.5 Vid styrplatsen ska det finnas kontrollorgan som anger – om maskinrummet är bemannat och om larmsystemet är inkopplat, – startlufttryck om motorn är omkastbar från styrplatsen, – fel som bör föranleda att framdrivningsmaskineriet stoppas, – fel som bör föranleda varvtalsreducering hos framdrivningsmaskineriet, – överbelastning, och – låg nivå i hydrauloljetank för styrinrättningen.

Kontrollorgan som avses här får ersättas eller kompletteras med en akustisk och icke-reglerbar optisk larmanordning. 4.6 Följande ska övervakas med kontrollorgan och förses med automatisk larmanordning som utlöses vid kritiska värden eller tillstånd avseende – tryck eller elektrisk spänning i manöversystem för framdrivningsmaskineriet, – temperatur i framdrivningsmaskineriets kylvattensystem, dock fordras på motor med en axeleffekt understigande 110 kW/cylinder eller om särskilda skäl föreligger övervakning endast av det från cylindern gemensamt avgående kylvattnet, – nivå av färskvatten i expansionstank, – temperatur i trycklagret, – temperatur på den från varje cylinderkolv avgående kylvätskan, – temperatur i propellerväxeln, – tryck på kylvätskan för bränsleventilernas kylning vid tjockoljedrift – temperatur och tryck i framdrivningsmaskineriets smörjoljesystem, – framdrivningsmaskineriets avgastemperatur; dock fordras på motor med en axeleffekt understigande 110 kW/cylinder övervakning endast av de från cylindrarna gemensamt avgående avgaserna, – framdrivningsmaskineriets cylindersmörjapparat beträffande låg smörjoljenivå, – separator beträffande förlorat vattenlås, – temperatur i förvärmare till separator, – brännoljetank beträffande låg bränslenivå och, om tanken har anordningar för automatisk fyllning, även hög nivå, – kylvatten- och smörjoljesystem för drivmotor till generatoraggregat, och – vattennivå i maskinrummet.

109

Bilaga 3

4.7 Förvärmare till separator ska vara elektriskt förreglad över denna. 4.8 Drivmotor till generatoraggregat ska ha automatisk stoppanordning som träder i funktion vid fel i kylvatten- och smörjoljesystemet. 4.9.1 Den automatiska larmanordningen som föreskrivs i 4.6 ska vara utförd med gemensam akustisk och optisk signal. Vidare ska så långt som det är praktiskt möjligt åtgärder vara vidtagna som förhindrar att fel i elektrisk, hydraulisk eller pneumatisk regler- eller övervakningsutrustning medför att larmfunktionen uteblir.

4.9.2 Akustisk och optisk signal ska avges i maskinrummet, på styrplatsen och i jourhavande maskinbefäls hytt. Om det inte är uppenbart obehövligt ska optisk signal även ges i befälets mässar, dagrum och på övriga platser där jourhavande maskinbefäl kan tänkas uppehålla sig. 4.10 Det ska finnas telefonförbindelse mellan styrplats och maskinrum samt hytter, mässar och dagrum för maskinbefäl. 4.11 I maskinrummet ska det på en gemensam plats finnas en särskild larmtablå som utvisar vilket eller vilka fel som utlöst larmet. 4.12 Ång- eller värmepanna med automatisk eldning ska ha anordningar som avbryter eldningen om tillstånd som är kritiska för pannan uppstår.

4.13.1 En bordläggningsventil för intag från eller avlopp till sjön som är ansluten till framdrivningsmaskineriet och tillhörande hjälpmaskineri, ska kunna stängas från en högt belägen plats i maskinrummet som är lättåtkomlig och gemensam för samtliga ventiler. Detta gäller dock inte ventiler som mynnar ovanför den djupaste nedlastningsvattenlinjen. Om det finns ett särskilt kontrollrum för maskineriet på lämplig plats ska avstängningsplatsen om möjligt anordnas i detta. 4.13.2 En ventil ska vara försedd med en mekanisk manövreringsanordning vid ventilen. 4.13.3 På den gemensamma avstängningsplatsen ska det finnas en indikator som för varje ventil utvisar om den är öppen eller stängd.

5 Maskineffekt över 1 475 kW

Fartyg med en maskineffekt som överstiger 1 475 kW ska förutom avsnitt 2 och 4.1–5 och 4.13 uppfylla följande krav. 5.1 På fartyg med omkastbar framdrivningsmaskin ska det finnas startluftkompressor med tryckstyrd automatisk drift. Dessutom ska det finnas en larmanordning som utlöses efter tre misslyckade startförsök av huvudmaskineriet.

5.2 Maskinanläggningen ska vara försedd med anordningar som förhindrar att bortfall av drivkraft till regler- och övervakningssystem inte omedelbart leder till kritiska tillstånd för fartyget eller maskineriet. Elektrisk matning till regler- och övervakningssystem ska tas ut över en särskild gruppsäkring.

5.3 Manöverluft och tryckolja för regler- och övervakningssystemen ska kunna erhållas från två av varandra oberoende aggregat. Ingående delar i

110

Bilaga 3

systemet såsom tryckluftbehållare och filter, som måste vara kontinuerligt inkopplade under drift, ska vara dubblerade och anordnade så att den ena enheten utgör reserv för den andra. 5.4 Maskineriet ska ständigt övervakas av ett system med akustisk och optisk signal som utlöses vid fel i maskinanläggningen. Vidare ska åtgärder vara vidtagna som förhindrar att fel i elektrisk, hydraulisk eller pneumatisk regler- eller övervakningsutrustning medför att viktiga larm uteblir. I kontrollrum för maskineriet ska det finnas en larmcentral som visar vilket eller vilka fel som utlöst larmet. 5.5 Övervakningsanordning ska utformas enligt följande tabeller.

Framdrivningsmaskineri: Dieselmotoranläggning Larmpunkt Larm Åtgärd vid

Smörjoljesystem

Tryck före motor låg automatiskt stopp Temperatur före motor hög – Nivå i systemtank låg – Nivå i cylindersmörjapparat eller låg – flöde

Kylvätskesystem

Vätskeflöde från varje kolv avbrott reducering av belastningen Temperatur efter varje kolv hög reducering av belastningen Tryck före bränsleventiler låg –

Kylvattensystem

Nivå i expansionstank för låg reducering av belastningen färskvatten Färskvattentemperatur efter varje hög reducering av belastningen cylinder om cylindereffekten överstiger 110 kW och annars gemensamt

Brännoljesystem

Temperatur eller viskositet hög–låg – efter värmare Tryck mellan uppfordringspump låg – och insprutningspump

Spolluftssystem

Temperatur i spolluftbältet (minst hög – en känselkropp för varannan cylinder) Smörjoljenivå för uppladdnings- låg – aggregat (ej internt system)

111

Bilaga 3

Larmpunkt Larm Åtgärd vid

Avgassystem

Temperatur efter varje cylinder hög reducering av belastningen om cylindereffekten överstiger 110 kW och annars gemensamt efter motor eller avgasturbin

Lager

Temperatur i trycklager hög reducering av belastningen Temperatur i bärlager hög reducering av belastningen Temperatur i hylslager hög reducering av belastningen

Manöverluftsystem

Tryck före motor låg – Tryck till manöverorgan låg – Tryck till pneumatiska låg – utrustningar

Växel

Temperatur på smörjolja hög reducering av belastningen Tryck på smörjolja låg automatiskt stopp

Hydraulisk koppling

Tryckolja låg –

Vridbara propellerblad

Tryck på servoolja låg – Temperatur på servoolja hög –

Framdrivningsmaskineri: Ångturbinanläggning Larmpunkt Larm Åtgärd vid

Pannanläggning

Vattenstånd låg automatiskt stopp av bränsletillförseln Tryck hos överhettad ånga hög automatisk reducering av förbränningsintensiteten Temperatur hos överhettad ånga hög – Tryck hos återkyld ånga hög – Temperatur hos återkyld ånga hög – Brännarlåga slocknad slocknad automatiskt stopp av bränsletillförseln Brännoljetemperatur eller hög-låg – viskositet före brännare

112

Bilaga 3

Framdrivningsmaskineri: Ångturbinanläggning Larmpunkt Larm Åtgärd vid Larmpunkt Larm Åtgärd vid

Brännoljetryck före brännare låg – Fläkt för förbränningsluft stopp automatiskt stopp av bränsletillförseln

Matarvattensystem

Nivå i matarvattentank låg – Nivå i dräneringstankar hög – Tryck i avluftare hög-låg –

Turbinanläggning

Vibrationer hög automatiskt stopp Varvtal hög automatiskt stopp Axialförskjutning av rotor hög automatiskt stopp Tryck hos smörjolja låg automatiskt stopp Temperatur hos smörjolja hög – Tryck hos kylvatten låg – för smörjolja Temperatur hos kylvatten hög – för smörjolja Temperatur i turbin- hög reducering av belastningen och trycklager Temperatur i växelns bärlager hög reducering av belastningen Temperatur i propelleraxelns hög reducering av belastningen bärlager Temperatur i propellerhylslager hög reducering av belastningen Vakuum i kondensor låg – Nivå i kondensor hög – Salthalt i kondensor hög – Nivå i smörjoljetank för låg – växelns cirkulationsolja

113

Bilaga 3

Hjälpmaskineri Larmpunkt Larm Åtgärd vid

Hjälpmotors smörjoljesystem

Tryck före motor låg automatiskt stopp

Hjälpmotors kylvattensystem

386 Färskvattentryck före motor låg automatiskt stopp eller tryckfall över motor hög automatiskt stopp Färskvattentemperatur efter hög automatiskt stopp motor Varvtal hög automatiskt stopp Avgastemperatur hög –

Ångturbin

Tryck på smörjolja låg automatiskt stopp Tryck i ångavloppet hög-låg automatiskt stopp Varvtal hög automatiskt stopp

Generator

Spänning hög-låg – Frekvens låg – Överbelastning hög automatisk frånskiljning av mindre viktiga förbrukare från säkerhetssynpunkt

Ångpanna

Vattenstånd låg automatiskt stopp av bränsletillförseln Ångtryck hög automatiskt stopp av bränsletillförseln Temperatur på överhettad ånga hög – Brännare slocknad automatiskt stopp av bränsletillförseln Temperatur eller viskositet hög-låg – på brännoljan före brännare Brännoljetryck före brännare låg – Fläkt för förbränningsluft stopp automatiskt stopp av bränsletillförseln

386 Sker inte automatisk start av annan hjälpmotor vid stoppet ska anordning finnas med vilken säkerhetsvakterna för stopp kan kopplas ifrån med nyckelbrytare.

114

Bilaga 3

Larmpunkt Larm Åtgärd vid

Matarvattensystem

Hetvattenpump stopp – Matarvattenpump stopp – Nivå i matarvattentank låg – Salthalt i matarvatten hög – Nivå i atmosfärkondensor hög –

Separatorer

Vattenlås förlorat automatiskt stopp av oljetillförseln och automatisk urkoppling av elektrisk förvärmare Temperatur på oljan hög-låg – efter förvärmare

Evaporator

Salthalt i destillerat vatten hög –

Tankar och länsgropar

Nivå i dagtank för brännolja låg – Nivå i hylsoljetank låg – Nivå i tankar med automatisk hög – fyllning Nivå i länsgropar i maskin- hög – rummet, minst 2 st. 5.6 Larmcentral och instrument som fordras för maskineriets drift och övervakning ska vara centraliserade inom maskineriavdelningen. 5.7.1 Vid larm ska – akustisk och optisk signal avges på styrplatsen och i maskinrummet, – signal avges på personsökaranläggning med akustisk och optisk signal i jourhavande maskinbefäls hytt, – optisk signal avges i hytter, gångar, mässar och dagrum för maskinbefäl, och – optisk signal avges på övriga platser där maskinbefäl i jourtjänst kan tänkas uppehålla sig. 5.7.2 Personsökaranläggningen ska även kunna startas manuellt såväl på styrplats som i maskinrum för sökning av maskinpersonal. Larm får kunna kvitteras endast från maskinrummet. Den akustiska signalen på styrplatsen får dock kunna stängas av manuellt om den återställs automatiskt när larmet kvitteras i maskinrummet. Om nytt fel uppstår innan det första felet är avhjälpt ska en ny larmsignal avges. Vid styrplatsen ska det framgå när larm kvitterats i maskinrummet. Personsökaranläggning av annat slag än vad som angivits ovan får användas om den är av typ som godkänts av Transportstyrelsen.

115

Bilaga 3

5.8 Telefonförbindelse ska finnas mellan styrplats och maskinrum samt mellan hytter, mässar och dagrum för maskinbefäl.

6 Underhåll och tester

6.1 Åtgärder ska vidtas så att utrustning installerad enligt kraven i denna bilaga fungerar på ett tillförlitligt sätt och att tillfredsställande anordningar finns som medger regelbundna inspektioner och rutinprovningar som säkerställer kontinuerlig tillförlitlig drift.

116

Bilaga 4

Bilaga 4. Bestämmelser om maskininstallation som fartyg byggda före den 25 maj 1980 får tillämpa i stället för kraven

387

i bilaga 1

I denna bilaga finns bestämmelser om maskininstallation som fartyg byggda före den 25 maj 1980 får tillämpa i stället för kraven i bilaga 1.

1 Backningsförmåga

1.1 Det ska finnas backeffekt så att fartyget kan manövreras säkert under alla normala förhållanden. 1.2 På passagerarfartyg ska propellerns rotationsriktning eller stigning snabbt kunna ändras för att fartyget ska kunna stoppa inom en rimlig distans från maximal servicefart.

2 Styrinrättning

2.1 Fartyg ska, om annat inte uttryckligen anges, vara försett med huvudstyrinrättning och reservstyrinrättning. 2.2 Huvudstyrinrättningen ska vara av tillräcklig styrka och medge styrning av fartyget vid maximal servicefart framåt. Huvudstyrinrättningen och hjärtstocken ska vara så utformade att de inte skadas vid maximal backfart.

2.3 Reservstyrinrättningen ska vara av tillräcklig styrka och medge styrning av fartyget vid styrfart och snabbt kunna sättas i funktion vid en nödsituation. 2.4 Om rodret drivs av en motor ska rodrets exakta position indikeras vid den huvudsakliga styrplatsen.

Passagerarfartyg

2.5 På passagerarfartyg ska huvudstyrinrättningen kunna lägga över rodret från 35° åt ena sidan till 35° åt andra sidan med fartyget på största djupgående och vid maximal servicefart framåt samt, under samma förhållanden, från 35° åt ena sidan till 30° åt andra sidan på högst 28 sekunder. 2.6 Reservstyrinrättningen på passagerarfartyg ska vara maskindriven om hjärtstockens diameter vid kvadranten överstiger 230 mm.

2.7 Om huvudstyrinrättningen på passagerarfartyg har två eller flera identiskt lika kraftenheter vilka var för sig uppfyller kraven i 2.5 behöver reservstyrinrättning inte finnas. 2.8 Passagerarfartyg som för sin framdrivning behöver en hjärtstock med en diameter vid kvadranten som överstiger 230 mm ska ha en lämpligt placerad alternativ styrplats. Fjärrstyrsystemen till huvudstyrplatsen och den

387 Motsvarar bestämmelser om maskininstallation i SOLAS 60, kap. II, del C.

117

Bilaga 4

alternativa styrplatsen ska vara anordnade så att fel på en av dem inte gör den andra obrukbar. 2.9 På passagerarfartyg ska det finnas anordningar som medger att maskinorder kan skickas från bryggan till den alternativa styrplatsen.

Lastfartyg

2.10 Reservstyrinrättningen på lastfartyg ska vara maskindriven om hjärtstockens diameter vid kvadranten överstiger 360 mm. 2.11 Om huvudstyrinrättningen på lastfartyg har två eller flera identiskt lika kraftenheter vilka var för sig uppfyller kraven i 2.3, behöver inte reservstyrinrättning finnas om kraftenheterna och kopplingarna tillsammans uppfyller kraven i 2.2.

3 Tilläggskrav för elektrisk och elektrohydraulisk styrinrättning

3.1 Det ska finnas anordningar för indikering av att motorerna för elektrisk och elektrohydraulisk styrinrättning är i drift på bryggan och vid en lämplig manöverplats för huvudmaskineriet.

Passagerarfartyg och lastfartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer 3.2 Varje elektrisk eller elektrohydraulisk styrinrättning som innefattar en eller flera kraftenheter ska betjänas av minst två separata kretsar som matas direkt från huvudeltavlan, varvid en av kretsarna får matas via eltavlan för nödkraft. De kretsar som matar en elektrisk eller elektrohydraulisk styrinrättning ska ha en kapacitet som svarar mot förbrukningen hos alla motorer som kan anslutas till dem samtidigt och som kan behöva användas samtidigt. Om det i styrmaskinrummet finns arrangemang för omkoppling som medger att varje motor eller grupp av motorer förses med kraft genom vilken som helst av ledningarna, ska kapaciteten hos varje strömkrets vara tillräcklig för den högsta möjliga belastningen. Dessa kretsar ska, så långt det är praktiskt möjligt, vara separerade längs hela dess dragning. 3.3 Kretsar och motorer enligt 3.2 ska vara utrustade med kortslutningsskydd.

Lastfartyg med en bruttodräktighet under 5 000

3.4 Lastfartyg ska uppfylla kraven i 3.2 och 3.3 om elektrisk kraft är den enda kraftkällan till både huvud- och reservstyrinrättningen. Fartyg där reservstyrinrättningen drivs av en motor som har huvudsakligen andra uppgifter behöver inte uppfylla kraven i 3.3, om andra lämpliga skyddsåtgärder har vidtagits. 3.5 Lastfartyg ska ha kortslutningsskydd för de motorer och kretsar som driver det elektriska eller elektrohydrauliska huvudstyrsystemet.

118

Bilaga 4

4 Användning av oljebränsle i passagerarfartyg

4.1 Förbränningsmotorer ska vara konstruerade för bränsle med en flampunkt av lägst 43°C.

5 Placering av nödanordningar på passagerarfartyg

5.1 Elektrisk nödkraftkälla, brandpumpar, länspumpar, koldioxidflaskor avsedda för brandsläckning samt andra nödanordningar som är väsentliga för fartygets säkerhet får inte placeras för om kollisionsskottet.

6 Kommunikation mellan bryggan och maskinrum

6.1 Det ska finnas minst två oberoende anordningar för överföring av order från bryggan till maskinrummet. En av dessa anordningar ska vara en maskintelegraf.

119

Bilaga 5

INTERNATIONAL MARITIME ORGANIZATION

4 ALBERT EMBANKMENT LONDON SE1 7SR

E

Telephone: 020 7735 7611 Fax: 020 7587 3210

IMO

Ref: T4/4.01 MSC.1/Circ.1318 11 June 2009

GUIDELINES FOR THE MAINTENANCE AND INSPECTIONS OF FIXED CARBON DIOXIDE FIRE-EXTINGUISHING SYSTEMS

1 The Committee, at its eighty-sixth session (27 May to 5 June 2009), having considered the proposal by the Sub-Committee on Fire Protection, at its fifty-third session, approved Guidelines for the maintenance and inspections of fixed carbon dioxide fire-extinguishing systems, as set out in the annex.

2 Member Governments are invited to apply the annexed Guidelines when inspecting fixed carbon dioxide fire-extinguishing systems on board all ships and bring them to the attention of ship designers, shipowners, equipment manufacturers, and other parties concerned.

***

I:\CIRC\MSC\01\1318.doc

121

Bilaga 5

MSC.1/Circ.1318

ANNEX

GUIDELINES FOR THE MAINTENANCE AND INSPECTIONS OF FIXED CARBON DIOXIDE FIRE-EXTINGUISHING SYSTEMS

1 General

These Guidelines provide the minimum recommended level of maintenance and inspections for fixed carbon dioxide fire-extinguishing systems on all ships, and are intended to demonstrate that the system is kept in good working order as specified in SOLAS regulation II-2/14.2.1.2. These Guidelines are intended to supplement the fire-extinguishing system manufacturer’s approved maintenance instructions. Certain maintenance procedures and inspections may be performed by competent crewmembers, while others should be performed by persons specially trained in the maintenance of such systems. The onboard maintenance plan should indicate which parts of the recommended inspections and maintenance should be completed by trained personnel.

2 Safety

Whenever carbon dioxide fire-extinguishing systems are subjected to inspection or maintenance, strict safety precautions should be followed to prevent the possibility that individuals performing or witnessing the activities are placed at risk. Prior to performing any work, a safety plan should be developed to account for all personnel and establish an effective communications system between the inspection personnel and the on-duty crew. Measures to avoid accidental discharges such as locking or removing the operating arms from directional valves, or shutting and locking the system block valve should be taken as the initial procedure for the protection of personnel performing any maintenance or inspections. All personnel should be notified of the impending activities before work is begun.

3 Maintenance and inspection plan

Fixed carbon dioxide fire-extinguishing systems should be kept in good working order and readily available for immediate use. Maintenance and inspections should be carried out in accordance with the ship’s maintenance plan having due regard to ensuring the reliability of the system. The onboard maintenance plan should be included in the ship’s safety management system and should be based on the system manufacturer’s recommendations including:

.1 maintenance and inspection procedures and instructions;

.2 required schedules for periodic maintenance and inspections;

.3 listing of recommended spare parts; and

.4 records of inspections and maintenance, including corrective actions taken to maintain the system in operable condition.

I:\CIRC\MSC\01\1318.doc

122

Bilaga 5

MSC.1/Circ.1318 ANNEX Page 2

4 Monthly inspections

4.1 At least every 30 days a general visual inspection should be made of the overall system condition for obvious signs of damage, and should include verification that: .1 all stop valves are in the closed position; .2 all releasing controls are in the proper position and readily accessible for immediate use; .3 all discharge piping and pneumatic tubing is intact and has not been damaged; .4 all high pressure cylinders are in place and properly secured; and .5 the alarm devices are in place and do not appear damaged. 4.2 In addition, on low pressure systems the inspections should verify that: .1 the pressure gauge is reading in the normal range; .2 the liquid level indicator is reading within the proper level; .3 the manually operated storage tank main service valve is secured in the open position; and .4 the vapour supply line valve is secured in the open position.

5 Annual inspections

The following minimum level of maintenance and inspections should be carried out in accordance with the system manufacturer’s instructions and safety precautions: .1 the boundaries of the protected space should be visually inspected to confirm that no modifications have been made to the enclosure that have created uncloseable openings that would render the system ineffective; .2 all storage containers should be visually inspected for any signs of damage, rust or loose mounting hardware. Cylinders that are leaking, corroded, dented or bulging should be hydrostatically retested or replaced; .3 system piping should be visually inspected to check for damage, loose supports and corrosion. Nozzles should be inspected to ensure they have not been obstructed by the storage of spare parts or a new installation of structure or machinery; .4 the manifold should be inspected to verify that all flexible discharge hoses and fittings are properly tightened; and

I:\CIRC\MSC\01\1318.doc

123

Bilaga 5

MSC.1/Circ.1318 ANNEX Page 3

.5 all entrance doors to the protected space should close properly and should have warning signs, which indicate that the space is protected by a fixed carbon dioxide system and that personnel should evacuate immediately if the alarms sound. All remote releasing controls should be checked for clear operating instructions and indication as to the space served.

6 Minimum recommended maintenance

6.1 At least biennially (intervals of 2 years ± 3 months) in passenger ships or at each * intermediate, periodical or renewal survey in cargo ships, the following maintenance should be carried out (to assist in carrying out the recommended maintenance, examples of service charts are set out in the appendix):

.1 all high pressure cylinders and pilot cylinders should be weighed or have their contents verified by other reliable means to confirm that the available charge in each is above 90% of the nominal charge. Cylinders containing less than 90% of the nominal charge should be refilled. The liquid level of low pressure storage tanks should be checked to verify that the required amount of carbon dioxide to protect the largest hazard is available;

.2 the hydrostatic test date of all storage containers should be checked. High pressure cylinders should be subjected to periodical tests at intervals not exceeding 10 years. At the 10-year inspection, at least 10% of the total number ** provided should be subjected to an internal inspection and hydrostatic test . If one or more cylinders fail, a total of 50% of the onboard cylinders should be tested. If further cylinders fail, all cylinders should be tested. Flexible hoses should be replaced at the intervals recommended by the manufacturer and not exceeding every 10 years; and

.3 the discharge piping and nozzles should be tested to verify that they are not blocked. The test should be performed by isolating the discharge piping from the system and flowing dry air or nitrogen from test cylinders or suitable means through the piping.

6.2 At least biennially (intervals of 2 years ± 3 months) in passenger ships or at each renewal * survey in cargo ships, the following maintenance should be carried out by service technicians/specialists trained to standards accepted by the Administration:

.1 where possible, all activating heads should be removed from the cylinder valves and tested for correct functioning by applying full working pressure through the pilot lines.

In cases where this is not possible, pilot lines should be disconnected from the cylinder valves and blanked off or connected together and tested with full working pressure from the release station and checked for leakage.

In both cases this should be carried out from one or more release stations when installed.

* Refer to Survey guidelines under the Harmonized System of Survey and Certification, 2007 (resolution A.997(25)). ** Refer to standard ISO 6406 – Periodic inspection and testing of seamless steel gas cylinders.

I:\CIRC\MSC\01\1318.doc

124

Bilaga 5

MSC.1/Circ.1318 ANNEX Page 4

If manual pull cables operate the remote release controls, they should be checked to verify the cables and corner pulleys are in good condition and freely move and do not require an excessive amount of travel to activate the system;

.2 all cable components should be cleaned and adjusted as necessary, and the cable connectors should be properly tightened. If the remote release controls are operated by pneumatic pressure, the tubing should be checked for leakage, and the proper charge of the remote releasing station pilot gas cylinders should be verified. All controls and warning devices should function normally, and the time delay, if fitted should prevent the discharge of gas for the required time period; and

.3 after completion of the work, the system should be returned to service. All releasing controls should be verified in the proper position and connected to the correct control valves. All pressure switch interlocks should be reset and returned to service. All stop valves should be in the closed position.

I:\CIRC\MSC\01\1318.doc

125

Bilaga 5

MSC.1/Circ.1318 ANNEX Page 5

APPENDIX

EXAMPLE SERVICE CHARTS

HIGH PRESSURE CO2 SYSTEM

Date: Name of ship/unit: IMO No.:

Technical description

No. Text Value 1 Manufacturer 2 Number of main cylinders 3 Main cylinders capacity (each) 4 Number of pilot cylinders 5 Pilot cylinder capacity (each) 6 Number of distribution lines 7 Oldest cylinder pressure test date 8 Protected space(s) 9 Date flexible hoses fitted/renewed

Description of inspection/Tests

No. Description Carried Not carried Not Comment out out applicable 1 Release controls and distribution valves secured to prevent accidental discharge 2 Contents in main cylinders checked by weighing 3 Contents in main cylinders checked by liquid level indicator 4 Contents of pilot cylinders checked 5 All cylinder valves visually inspected 6 All cylinder clamps and connections checked for tightness 7 Manifold visually inspected 8 Manifold tested for leakage, by applying dry working air 9 Main valve and distribution valves visually inspected 10 Main valve and distribution valves tested for operation 11 Time delay devices tested for correct setting* 12 Remote release system visually inspected 13 Remote release system tested 14 Servo tubing/pilot lines pressure tested at maximum working pressure and checked for leakages and blockage 15 Manual pull cables, pulleys, gang releases tested, serviced and tightened/adjusted as necessary 16 Release stations visually inspected 17 Warning alarms (audible/visual) tested * 18 Fan stop tested 19 10% of cylinders and pilot cylinder/s pressure tested every 10 years 20 Distribution lines and nozzles blown through, by applying dry working air * 21 All doors, hinges and locks inspected 22 All instruction and warning signs on installation inspected 23 All flexible hoses renewed and check valves in manifold visually inspected every 10 years 24 Release controls and distribution valves reconnected and system put back in service 25 Inspection date tags attached * If fitted as part of the CO system. 2 I:\CIRC\MSC\01\1318.doc

126

Bilaga 5

MSC.1/Circ.1318 ANNEX Page 6

LOW PRESSURE CO2 SYSTEM

Date: Name of ship/unit: IMO No.:

Technical description

No. Text Value 1 Manufacturer 2 No. of tanks 3 Tanks capacity (tonnes) 4 Number of pilot cylinders 5 Pilot cylinder capacity (each) 6 Number of distribution lines 7 Protected space(s)

Description of inspection/Tests

No. Description Carried Not carried Not Comment out out applicable 1 Tank main service valve closed and secured to prevent accidental discharge 2 Distribution valves verified closed 3 Check correct function of level indicator 4 Contents of CO2 tank checked by tank level indicator 5 Contents of CO2 tank checked by riser tube reading 6 Contents of CO2 tank checked by level control valve 7 Supports of tank inspected 8 Insulation on tank inspected 9 Safety valves of tank inspected 10 Safety valves of tank tested 11 Contents of pilot cylinders checked 12 Start/stop function of cooling compressors tested 13 All connected electrical alarms and indicators tested 14 Main manifold valve inspected 15 Main manifold valve tested 16 Distribution valves inspected 17 Distribution valves tested 18 Release stations inspected 19 Total flooding release mechanism inspected 20 Total flooding release mechanism tested * 21 Time delay devices tested for correct setting 22 Warning alarms tested * 23 Fan stop tested 24 Distribution lines and nozzles inspected 25 Distribution lines and nozzles tested 26 Distribution lines and nozzles blown through * 27 All doors, hinges and locks inspected 28 All instruction plates inspected 29 Tank main service valve reopened and secured open 30 System put back in service 31 Inspection date tags attached * If fitted as part of the CO system. 2

___________

I:\CIRC\MSC\01\1318.doc

127