Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot förorening från fartyg, TSFS 2010:96

Dessa föreskrifter gäller, om inte annat anges, för fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon och på svenskt fartyg inom andra vattenområden. Föreskrifterna gäller inte för fartyg som används uteslutande för fritidsändamål, med följande undantag. – 3 a kap. gäller för fartyg som används för fritidsändamål och som har en skrovlängd på minst 2,5 meter. – 11 kap. gäller för fartyg som används för fritidsändamål och som har en bruttodräktighet om 400 och däröver. – 11 a kap. gäller för fartyg som används för fritidsändamål och som har en bruttodräktighet under 400. – 12 kap. gäller för fartyg som används för fritidsändamål. – 13 kap. 24 § gäller dieselmotorer installerade på fartyg som används för fritidsändamål och som har en längd om 24 m eller mer och som levererats efter den 1 januari 2021. (TSFS 2023:14)

För fartyg i inlandssjöfart gäller inte 5 kap. 2–10 §§, 11 kap. 9, 11 och 12 §§ samt 13 kap. 15–35 och 44–47 §§. (TSFS 2014:118)

Vid samtidigt utsläpp från fartyg av flera ämnen, för vilka olika regler gäller, ska de strängaste föreskrifterna tillämpas beträffande hela utsläppet.

I dessa föreskrifter används de beteckningar som framgår av bilaga 1, om inte annat särskilt anges.

I 4 kap. 2 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns bestämmelser med krav för svenska fartyg på innehav av följande: – internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP), som visar att tillämpliga krav i 4–6 kap. är uppfyllda, – internationellt föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk (NLS), som visar att tillämpliga krav i 9 kap. är uppfyllda, samt – internationellt föroreningsskyddscertifikat för toalettavfall (ISPP), som visar att tillämpliga krav i 11 kap. är uppfyllda. Om annat fartyg än kemikalietankfartyg transporterar skadliga flytande ämnen i bulk ska även det ha ett föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk (NLS).

Kemikalietankfartyg som har ett internationellt kemikalietankfartygssäkerhetscertifikat som visar att det uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) eller Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:15) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden), behöver inte dessutom ha ett föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk (NLS). (TSFS

2020:71)

Alla fartyg med en bruttodräktighet om 400 eller mer som används för resor till internationella hamnar eller plattformar, samt plattformar och borriggar som används för internationella resor, ska ha ett internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening (IAPP). Certifikatet är giltigt i högst fem år. (TSFS 2023:8)

Alla fartyg med en bruttodräktighet om 400 eller mer och alla plattformar som används för internationell trafik ska ha ett internationellt energieffektivitetscertifikat (IEE) som visar att tillämpliga krav i 14 kap. är uppfyllda. Certifikatet är giltigt under hela fartygets livslängd, eller tills fartyget tas ur drift eller ett nytt certifikat utfärdas till följd av en väsentlig förändring. (TSFS 2023:8)

Alla fartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer ska ha ett intyg ombord om verifierad rapportering av bränsleförbrukning och driftrelaterad kolintensitetklass. Intyget ska visa att tillämpliga krav i 14 kap. 10 och 11 §§ är uppfyllda och vara utfärdat senast den 31 maj varje år. För fartyg som har klassificerats som D 3 år i rad, eller som E i enlighet med 14 kap. 12 §, krävs en plan med korrigerande åtgärder som återspeglas i SEEMP-planen för att Transportstyrelsen ska utfärda ett intyg om verifierad rapportering. Planen med korrigerande åtgärder ska lämnas till Transportstyrelsen för verifiering senast 1 månad efter rapporteringen av det årliga driftrelaterade CII-värdet. Intyg utfärdat enligt 14 kap. 11 § första stycket ska vara giltigt under det kalenderår som det utfärdats samt de första 5 månaderna av det därpå följande kalenderåret. Intyg utfärdat enligt 14 kap. 11 § tredje stycket ska vara giltigt under det kalenderår som det utfärdats, det följande kalenderåret samt de första 5 månaderna av det därpå följande kalenderåret. Alla intyg om verifierad rapportering av bränsleförbrukning och driftrelaterad kolintensitetsklass ska förvaras ombord på fartyget i minst 5 år..

(TSFS 2023:8)

Utländska fartyg som tillhör samma kategori av fartyg som anges i 1–3 §§ ska ha de certifikat som i dessa bestämmelser föreskrivs för svenska fartyg.

Bestämmelser med krav på oljedagbok och lastdagbok för svenska fartyg finns i 5 kap. 1–3 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Därutöver ska svenska och utländska fartyg ha de dagböcker och andra handlingar som framgår av dessa föreskrifter. (TSFS

2021:61)

Dagböcker får även föras elektroniskt, efter godkännande av Transportstyrelsen. (TSFS 2021:61)

Svenska oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150, svenska kemikalietankfartyg samt andra svenska fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 ska genomgå sådana besiktningar som anges i 6 kap. 4–7 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Svenska fartyg som avses i MARPOL 73/78 regel IV/2a och som används i internationell resa ska genomgå sådana besiktningar som anges i 6 kap. 9 och 10 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Svenska fartyg, som ska ha ett internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening (IAPP) enligt 3 §, ska genomgå följande besiktningar för säkerställande att fartygets konstruktion, utrustning, system, anordningar, arrangemang och material uppfyller de krav som framgår av 13 kap. 1. Fartyget ska, innan ett certifikat utfärdas för första gången, genomgå en första besiktning. 2. Fartyget ska därefter genomgå en förnyad besiktning inom 60 månader efter den första besiktningen eller närmast föregående förnyade besiktning. 3. Fartyget ska genomgå en mellanbesiktning minst 24 månader och högst 36 månader efter den första besiktningen eller den senast genomgångna, förnyade besiktningen. 4. Fartyget ska genomgå en årlig besiktning inom 12 månader eller, om Transportstyrelsen medger det, 15 månader efter senast genomgången första besiktning, förnyad besiktning, mellanbesiktning eller årlig besiktning.

Bestämmelser om kontroll av dieselmotorer finns i 13 kap.

I fråga om annat fartyg än sådant som avses i 6 § finns bestämmelser om tillsynens omfattning i 6 kap. 13 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

5

För svenska fartyg som omfattas av 14 kap. gäller följande. 1. Fartyget ska innan IEE-certifikatet utfärdas första gången genomgå en första besiktning. Vid besiktningen ska EEDI-värdet och SEEMP-planen motsvarande kraven i 14 kap. kunna uppvisas ombord.

Certifikat som avses i 10 kap. 12 och 13 §§ sjölagen (1994:1009) ska på anmodan av en fartygsinspektör, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen uppvisas när ett fartyg som omfattas av bestämmelserna ankommer till eller avgår från en svensk hamn.

Bestämmelser om besiktning och certifiering av påväxthindrande system på fartyg finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg.

Undantagscertifikat kan utfärdas för en period om högst fem år för en obemannad pråm, om en besiktning visat att pråmen inte har eget framdrivningsmaskineri och inte har vare sig personer eller levande djur ombord samt i övrigt uppfyller respektive krav i 13–15 §§. Besiktning för undantagscertifikat enligt 12–15 §§ ersätter sådana besiktningar som krävs för internationellt oljeskyddscertifikat, internationellt föroreningsskyddscertifikat för toalettavfall och internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening. (TSFS 2022:98)

Undantagscertifikat avseende oljeskydd

9

Undantagscertifikat enligt 12 § kan utfärdas istället för det internationella oljeskyddscertifikatet som avses i 1 §, om en besiktning visat att samtliga nedanstående förutsättningar är uppfyllda. Pråmen ska inte a) föra olja som last, b) ha motorer eller maskiner ombord som använder olja eller genererar oljespill, eller c) ha bränsletank, smörjoljetank, länsvattentank eller sludgetank.

(TSFS 2022:98)

Undantagscertifikat avseende föroreningsskydd för toalettavfall

10

Undantagscertifikat enligt 12 § kan utfärdas istället för det internationella föroreningsskyddscertifikatet för toalettavfall som avses i 1 §, om en besiktning visat att samtliga nedanstående förutsättningar är uppfyllda. Pråmen ska inte a) används för förvaring av toalettavfall under transport, eller

8 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/3.7, regel IV/3.2 och regel VI/3.4. 9 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/3.7. 10 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/3.2.

6

b) ha anordningar ombord som kan producera avfall enligt definitionen av toalettavfall i 11 kap. 3 §. (TSFS 2022:98)

Undantagscertifikat avseende förhindrande av luftförorening

11

Undantagscertifikat enligt 12 § kan utfärdas istället för det internationella certifikatet till förhindrande av luftförorening som avses i 3 §, om en besiktning visat att pråmen inte har system, utrustning, motorer eller maskiner ombord som kan generera utsläpp av luftföroreningar som regleras i 13 kap. (TSFS 2022:98)

Utrustning som används, installeras eller placeras ombord på fartyg och som det finns bestämmelser om i dessa föreskrifter, ska uppfylla Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:81) om marin utrustning i den utsträckning som följer av den författningen. Utrustning som används, installeras eller placeras ombord på fartyg och som det finns bestämmelser om i dessa föreskrifter men inte omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:81) om marin utrustning, ska uppfylla de krav som ställs i dessa föreskrifter för utrustning. (TSFS

2020:71)

Förändring av ett fartygs utrustning, anordningar, arrangemang eller material får inte göras utan Transportstyrelsens medgivande efter det att en första besiktning eller en förnyad besiktning verkställts. Som förändring avses inte direkt utbyte av utrustning eller anordning.

Varor som lagligen saluförs i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Turkiet, eller som har sitt ursprung i och som lagligen saluförs i en Eftastat som är part i EES-avtalet förutsätts vara förenliga med denna åtgärd. Tillämpningen av denna åtgärd omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008. (TSFS 2020:71)

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Befälhavaren på ett fartyg som färdas inom svenskt sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon ska omedelbart rapportera följande till Transportstyrelsen och Kustbevakningen: – observationer av förorening från fartyg i form av olja eller annat skadligt ämne, – påverkan på fartyg eller fartygs utrustning genom tillbud eller olycka så att otillåtet utsläpp har skett, och – risk för utsläpp av olja eller annat skadligt ämne som kan utgöra hot mot Sveriges kust eller svenska intressen. (TSFS 2011:1)

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge att ett fartyg utrustas med andra tillbehör, materiel, utrustning eller apparater än de som anges i dessa föreskrifter, om dessa är minst lika ändamålsenliga som de tillbehör, materiel eller den utrustning och de apparater som det finns bestämmelser om i dessa föreskrifter. Undantag kan inte medges för operationella krav, om inte annat särskilt anges. Undantag får inte strida mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning.

har upphävts genom (TSFS 2016:128).

Ytterligare bestämmelser om åtgärder mot förorening från fartyg finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena (Polarkoden). (TSFS 2021:61)

12

Bestämmelserna i 12–15 §§ ska inte tillämpas på örlogsfartyg, militära hjälpfartyg eller andra fartyg som ägs eller drivs av en stat och som används för icke-kommersiella ändamål. (TSFS 2025:14)

Fartyg får inte påföra eller återpåföra påväxthindrande system som innehåller cybutryne (CAS No. 28159-98-0). (TSFS 2025:14)

Fartyg som har ett påväxthindrande system som innehåller cybutryne i det yttersta lagret på dess skrov, yttre delar eller ytor ska antingen avlägsna

12 Motsvarar Internationella konventionen om kontroll av skadliga påväxthindrande system på fartyg, AFS-konventionen, annex I i den del som avser cybutryne.

8

systemet eller påföra ett skikt som hindrar cybutryne från att läcka ut från det förbjudna påväxthindrande systemet. Första stycket ska inte tillämpas på: – fasta eller flytande plattformar, flytande lagringsenheter (FSU) eller flytande produktions-, lagrings- och avlastningsenheter (FPSO) som är byggda före den 1 januari 2023, och som inte har legat i torrdocka sedan detta datum, – fartyg som inte går i internationell fart, eller – fartyg med en bruttodräktighet under 400 som går i internationell fart, förutsatt att det accepteras av aktuella kuststater. (TSFS 2025:14)

Kravet i 13 § ska uppfyllas vid nästa planerade förnyelse av fartygets påväxthindrande system, men inte senare än den 31 december 2027.

(TSFS 2025:14)

I fråga om besiktning och certifiering av påväxthindrande system ska bestämmelserna i artikel 6 och bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 219/2009 av den 11 mars 2009, tillämpas.

(TSFS 2025:14)

I detta kapitel ska följande definitioner gälla. I övrigt används de definitioner som framgår av bilaga 1. avfall från fartyg enligt definition i 1 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg fast avfall se definition i 12 kap. 1 § matavfall se definition i 12 kap. 1 § regelbundna upprepade resor med samma fartyg mellan fastställda hamnanlöp hamnar, eller en serie resor till och från samma hamn utan mellanliggande anlöp tidtabellsbunden trafik baserad på en offentliggjord eller planerad tidtrafik tabell över avgångs- och ankomsttider mellan fastställda hamnar eller återkommande överfarter som har ett tidtabellsliknande upplägg tillräcklig tillräcklig kapacitet för att lagra avfallet ombord från lagringskapacitet avgångstidpunkten fram till nästa anlöpshamn, inklusive det avfall som sannolikt kommer att genereras under resan toalettavfall se definition i 11 kap. 3 §

9

Regler om skyldigheter när det gäller mottagning av avfall finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2023:15) om mottagning av avfall från fartyg och i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2023:12) om mottagning av avfall från fritidsbåtar.

Bestämmelser om avlämning av avfall finns i 3 kap. 10 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

fartyg får fortsätta till nästa hamn utan att avlämna sitt avfall om fartyget har tillräcklig särskild lagringskapacitet för allt avfall som har ackumulerats och kommer att ackumuleras under fartygets planerade resa fram till nästa anlöpshamn, utifrån den information som angetts i förhandsanmälan om avfall och avfallsavlämningskvitton från föregående avfallsavlämningshamn. Tillräcklig särskild lagringskapacitet beräknas i enlighet med kommissio- 14 nens genomförandeförordning.

fartyg som inte omfattas av krav på förhandsanmälan av avfall enligt 10 § får fortsätta till nästa hamn utan att avlämna sitt avfall om det kan visas att det finns tillräcklig lagringskapacitet för allt avfall som har ackumulerats och kommer att ackumuleras under fartygets planerade resa till nästa anlöpshamn.

16

Undantag från avlämning gäller för följande fartyg om de rutinmässigt anlöper en hamn där det finns ett arrangemang för avfallsavlämning och de har tillräcklig lagringskapacitet: 1. Fartyg i nationell skärgårdstrafik. 2. Taxibåtar. 3. Fartyg som används för en eller flera av hamntjänsterna: a) Bunkring. b) Lasthantering. c) Förtöjning.

13 Motsvarar artikel 7.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG. 14 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/89 av den 21 januari 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 vad gäller den metod som ska användas för beräkningen av tillräcklig särskild lagringskapacitet. 15 Motsvarar artikel 7.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG. 16 Motsvarar Helsingforskonventionen regel IV/6:C.

10

d) Passagerartjänster. e) Uppsamling av avfall och lastrester. f) Lotsning. g) Bogsering.

17

Undantag från avlämning gäller för fartyg för vilka Transportstyrelsen efter ansökan har medgett undantag från kravet om avfallsavlämning i aktuell hamn. Följande villkor ska vara uppfyllda för att få undantag: 1. Fartyget går i tidtabellsbunden trafik med regelbundna hamnanlöp minst en gång varannan vecka. 2. Det finns ett arrangemang för att säkerställa avlämning av avfallet och betalning av avgifterna i en hamn längs fartygets rutt som a) styrks av ett undertecknat kontrakt med en hamn eller avfallsentreprenör och av avfallsavlämningskvitton, b) har anmälts till alla hamnar längs fartygets rutt, och c) har godkänts av hamnen. 3. Undantaget har ingen negativ inverkan på sjösäkerhet, hälsa, boendeeller arbetsförhållanden ombord eller på den marina miljön. Trots beviljat undantag får ett fartyg inte fortsätta till nästa anlöpshamn om det inte finns tillräcklig lagringskapacitet. Ansökan om undantag ska skickas till Transportstyrelsen och innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 4.

18

Undantag från avlämning gäller då den som ansvarar för en mottagningsanordning inte kan ta emot fartygets avfall. Bestämmelse om vilken dokumentation som fartyget ska förses med av den som ansvarar för mottagningsanordningen i de fall fartyget inte har kunnat lämna sitt avfall finns i 5 kap. 4 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2023:15) om mottagning av avfall från fartyg.

19

Fartyg som anlöper ankarplatser i hamnar är undantagna från krav på avlämning.

20

Fartygsoperatören, fartygsoperatörens ombud eller befälhavaren för ett fartyg med en bruttodräktighet över 300 ska noggrant och sanningsenligt fylla i förhandsanmälan om avfall.

17 Motsvarar artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG. 18 Motsvarar Helsingforskonventionen regel IV/6:C. 19 Motsvarar artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG. 20 Motsvarar artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG.

11

Undantag gäller för örlogsfartyg, militära hjälpfartyg eller andra fartyg som ägs eller används av en medlemsstat i Europeiska unionen och används för icke-kommersiella ändamål samt fiskefartyg, traditionsfartyg och fritidsbåtar vars längd understiger 45 meter. Anmälan ska lämnas elektroniskt via Maritime Single Window på det sätt som Sjöfartsverket anvisar. Anmälan ska ske minst 24 timmar före ankomst till hamnen eller senast när fartyget lämnar föregående hamn om resan varar mindre än 24 timmar. Om information avseende nästa hamn blir tillgänglig mindre än 24 timmar före ankomsten ska anmälan ske så snart hamnen är känd.

Förhandsanmälan ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga 5. Den information som ingår i anmälan ska förvaras ombord till nästa anlöpshamn och ska kunna uppvisas vid inspektion.

Krav på förhandsanmälan av avfall gäller inte för fartyg som är undantagna krav på avlämning av avfall enligt 6, 7 och 9 §§.

Avlämning ska ske vid den tidpunkt och på den plats som överenskommits med den som ansvarar för mottagningsanordningen. Fartyget ska följa de instruktioner som den ansvariga för mottagningsanordningen ger vid avlämnandet av avfall.

Avfall ska lämnas till en mottagningsanordning på ett sådant sätt att risk för spill inte föreligger eller i övrigt innebär risker för hälsa eller miljö.

Om avfall kommer ut i vattnet eller på land i samband med avlämning ska åtgärder omedelbart vidtas för att begränsa utsläpp och skada.

För avfall som pumpas iland ska det avlämnande fartyget tillhandahålla personal för koppling och lösgöring ombord av slang mellan fartyget och mottagningsanordningen.

Sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester

Ett fartyg ska kunna pumpa sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester till mottagningsanordningen med tillräcklig kapacitet för att avlämningsförfarandet inte ska fördröjas.

21 Motsvarar artikel 3.1 och 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG.

12

Vid avlämning av sludge och oljehaltigt länsvatten ska fartyget meddela den som ansvarar för mottagningsanordningen om oljeresterna innehåller främmande substanser, lösningsmedel eller detergenter.

Om sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester lämnas i fat eller andra behållare, ska dessa vara tättslutande, i god kondition och varaktigt märkta med innehåll och fartygets namn samt ställas upp på en plats som den som ansvarar för mottagningsanordningen anvisar.

Toalettavfall

Ett fartyg ska kunna pumpa sitt toalettavfall till mottagningsanordningen.

Fast avfall

Behållare som innehåller lösningsmedel eller andra kemikalier som lämnas till mottagningsanordning ska vara tättslutande och lämpliga för avfallet. Dessutom ska de märkas varaktigt med innehåll och, i förekommande fall, UN-nummer samt fartygets namn. Fast avfall som kan sprida lukt eller smitta eller i övrigt kan vara en hälsorisk för personer ombord eller i hamnen ska vara paketerat och märkas med innehåll.

Ett fartyg som har lämnat förhandsanmälan om avfall enligt 10 § ska så snart avfallsavlämningskvitto mottagits rapportera informationen från kvittot elektroniskt via Maritime Single Window på det sätt som Sjöfartsverket anvisar.

Information från avfallsavlämningskvitto ska finnas tillgänglig ombord på fartyget i minst två år, där så är relevant tillsammans med oljedagbok, lastdagbok, avfallsdagbok eller avfallsplan. (TSFS 2025:14)

I 4 kap. 8 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2023:15) om mottagning av avfall från fartyg finns bestämmelser om att den

22 Motsvarar artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG. 23 Motsvarar artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om ändring av direktiv 2010/65/EU och upphävande av direktiv 2000/59/EG.

13

som ansvarar för en mottagningsanordning får debitera merkostnader som uppstår om 10–11, 13, 16–19 och 21 §§ i detta kapitel inte följs.

(TSFS 2023:14)

ANDRA AVDELNINGEN

Fartyg som inte är oljetankfartyg och som är försett med lastutrymmen byggda och använda för att föra olja i bulk med en sammanlagd kapacitet av minst 200 kubikmeter ska uppfylla 4 kap. 10, 11, 13 och 17–22 §§ samt 6 kap. 28, 40–54 och 61–69 §§ i fråga om konstruktion och handhavande av dessa utrymmen. Är den sammanlagda kapaciteten mindre än 1 000 kubikmeter får dock 6 kap. 55 § tillämpas i stället för 6 kap. 40–45, 53 och 54 §§.

26

När ett oljetankfartyg transporterar kemikalier i bulk ska även tillämpliga föreskrifter i 9 kap. vara uppfyllda. 27

Fartyg som transporterar olja som last eller som har bunkerolja i sina brännoljetankar ska, innan lasten eller bunkeroljan tas ombord, vara försedda med ett säkerhetsdatablad (Material Safety Data Sheet, MSDS) för lasten och bunkeroljan. Säkerhetsdatablad ska utformas i enlighet med IMO-resolution MSC.286(86). (TSFS 2015:22)

I 4–6 kap. ska med brännolja, eldningsolja och specialområde förstås följande. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Brännolja Olja som används som bränsle för framdrivnings- (oil fuel) eller hjälpmaskineriet i det fartyg i vilket oljan förs. Eldningsolja Tunga destillat eller rester från råolja eller bland- (fuel oil) ningar av sådana material som är avsedda att användas till bränsle för framställning av värme eller energi av en kvalitet som motsvarar American Society for Testing and Material’s Specification for Number Four Fuel Oil (Designation D396) eller

24 Motsvarar MARPOL 73/78 annex I. 25 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/2.2. 26 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/2.3. 27 Motsvarar SOLAS regel VI/5–1.

14

tyngre.

Specialområde Adenvikenområdet, Antarktisområdet, Gulfområdet, Medelhavsområdet, det nordvästeuropeiska havsområdet, Omanområdet, Rödahavsområdet, Svartahavsområdet och Östersjöområdet, vilka definieras i 2 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg samt södra Sydafrikaområdet som avser vattenområdet som begränsas av följande koordinater: S31°14; E17°50 S31°30; E17°12 S32°00; E17°06 S32°32; E16°52 S34°06; E17°24 S36°58; E20°54 S36°00; E22°30 S35°14; E22°54 S34°30; E26°00 S33°48; E27°25 S33°27; E27°12

Bestämmelserna i 6 kap. 40–45, 53 och 54 §§ gäller inte för oljetankfartyg som transporterar asfalt eller andra produkter, som genom sina fysikaliska egenskaper gör att de inte kan skiljas från vatten. Rester av sådana produkter och förorenad tankspolvätska ska behållas ombord och avlämnas till mottagningsanordning.

29

Oljetankfartyg levererat den 1 juni 1982 eller tidigare, vilket uteslutande är sysselsatt i särskild fart, behöver inte uppfylla 6 kap. 6 och 7 §§. Med särskild fart avses: 1. fart mellan hamnar eller terminaler inom en stat som är fördragsslutande part till MARPOL 73/78, eller 2. fart mellan hamnar eller terminaler i stater som är fördragsslutande parter till MARPOL 73/78, − om resan i sin helhet företas inom ett specialområde, eller − resan i sin helhet företas inom andra gränser som fastställs av Transportstyrelsen.

30

Förutsättningar för undantag enligt 6 § är att det i de hamnar eller terminaler där lastning sker finns tillräckliga mottagningsanordningar för att

Fartyg, vars konstruktion och användningssätt omöjliggör tillämpning av 5 kap. samt 6 kap. 1–75 samt 90 §§ eller sektion 1.2 i del II-A i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena, kan beviljas undantag under förutsättning att likvärdigt skydd mot oljeförorening anordnas. Noteringar om sådant undantag ska framgå av det internationella oljeskyddscertifikatet (IOPP). (TSFS 2021:61)

32

Krav på sloptankar enligt 6 kap. 40–45 §§, övervaknings- och kontrollsystem enligt 6 kap. 53 § och gränsskiktmätare enligt 6 kap. 54 § behöver inte efterlevas av oljetankfartyg om: 1. resornas varaktighet är högst 72 timmar, 2. resorna företas inom 50 nautiska mil från närmaste land, 3. fartyget sysselsätts uteslutande i fart mellan hamnar och terminaler inom en stat som är fördragsslutande part till MARPOL 73/78, och 4. alla oljehaltiga blandningar behålls ombord och avlämnas till en mottagningsanordning. Att dessa förutsättningar är uppfyllda ska kunna redovisas av befälhavaren vid begäran av Transportstyrelsen. (TSFS 2020:71)

33

Krav på övervaknings- och kontrollsystem enligt 6 kap. 53 § och gränsskiktmätare enligt 6 kap. 54 § behöver inte efterlevas av annat oljetankfartyg än som avses i 9 § om: 1. fartyget är ett oljetankfartyg levererat den 1 juni 1982 eller tidigare med en dödvikt av minst 40 000 och uppfyller förutsättningarna för undantag enligt 7 §, eller 2. oljetankfartyget uteslutande är sysselsatt a) inom specialområde, eller b) inom Arktisområdet, eller

31 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/3.1–3.2. 32 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/3.4. 33 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/3.5.

16

c) utanför specialområde eller Arktisområdet men inom 50 nautiska mil från närmaste land, och – är sysselsatt i fart mellan hamnar och terminaler inom en stat som är fördragsslutande part till MARPOL 73/78, eller – företar resa som har en varaktighet av högst 72 timmar och som sker inom gränser som fastställs av Transportstyrelsen. Dessutom ska följande villkor vara uppfyllda: 1. alla oljehaltiga blandningar ska behållas ombord och avlämnas till mottagningsanordning, 2. mottagningsanordningar finns i de lastningshamnar som fartyget anlöper, 3. det på det internationella oljeskyddscertifikatet (IOPP) är angivet att fartyget är sysselsatt uteslutande inom specialområde eller företar resa som har en varaktighet av högst 72 timmar och som sker inom gränser som fastställs av Transportstyrelsen, och 4. uppgift registreras i oljedagbok II om vilken mängd som lämnats, vid vilken tidpunkt och i vilken hamn detta skett. Att dessa förutsättningar är uppfyllda ska kunna redovisas av befälhavaren vid begäran av Transportstyrelsen. (TSFS 2021:61)

Transportstyrelsen kan medge undantag från krav på stabilitetsinstrument enligt 6 kap. 38 a § för 1. oljetankfartyg sysselsatt med ett så begränsat antal lastfall att alla förutsebara förhållanden har godkänts i fartygets stabilitetsdokument, 2. oljetankfartyg vars stabilitet verifieras på distans på ett sätt som godkänts av Transportstyrelsen, 3. oljetankfartyg som lastas inom ett godkänt intervall av lastfall eller 4. oljetankfartyg konstruerade före 1 januari 2016 med godkända KG/- GM-gränskurvor omfattande alla tillämpliga intakt- och skadestabilitetskrav.

(TSFS 2017:18)

Bestämmelser om förbud mot utsläpp av olja från fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon och Östersjöområdet utanför detta finns i 2 kap. 2 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Ytterligare bestämmelser om förbud mot utsläpp av olja finns i 2 kap. 5 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

35

Bestämmelser om utsläpp av olja eller oljehaltig blandning inom Antarktisområdet finns i lagen (2006:924) om Antarktis.

Bestämmelser om hanteringen av den olja som inte får släppas ut finns i 2 kap. 7 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Undantag från förbud mot utsläpp av olja

37

Bestämmelser om undantag från förbud mot utsläpp av olja finns i 2 kap. 8–14 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

38

Förbudet mot utsläpp av olja i Arktisområdet i sektion 1.1.1 i del II-A i bilagan till Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena gäller inte i fråga om 1. utsläpp som är nödvändiga för fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss, 2. utsläpp som är en följd av skada på fartyget eller dess utrustning om a) alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits efter det att skadan inträffat eller utsläppet upptäckts i syfte att hindra eller så långt möjligt begränsa utsläppet, och b) redaren eller befälhavaren inte handlat grovt vårdslöst och med insikt om att en skada troligen skulle bli följden eller handlat med avsikt att orsaka skada, eller 3. utsläpp av ämnen som innehåller olja när utsläppet görs i syfte att bekämpa ett annat utsläpp. Ett sådant utsläpp måste först godkännas av den regering inom vars jurisdiktion utsläpp övervägs att ske. (TSFS 2021:61)

39

Bestämmelser om det behandlings- och kontrollsystem för länsvatten och den automatiska stoppanordning som åsyftas i 2 kap. 11 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i 5 kap. 6 och 7 §§. Ett sådant system och en sådan anordning är förutsättningar för undantag från förbud mot utsläpp av olja inom specialområde utom Antarktisområdet för fartyg med en bruttodräktighet om minst 400.

40

Bestämmelser om det behandlings- och kontrollsystem för länsvatten som åsyftas i 2 kap. 12 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i 5 kap. 8 §. Ett sådant system är en förutsättning för undantag från förbud mot utsläpp av olja inom specialområde utom Antarktisområdet för fartyg med en bruttodräktighet under 400. (TSFS

2014:92)

41

Bestämmelser om det behandlings- och kontrollsystem för länsvatten som åsyftas i 2 kap. 13 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot

36 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.9 och regel I/34.9. 37 Motsvarar delvis MARPOL 73/78 regel I/4, regel I/34.2 och regel I/34.4. 38 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/4. 39 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.3. 40 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.6. 41 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.2.

18

förorening från fartyg finns i 5 kap. 6 §. Ett sådant system är en förutsättning för undantag från förbud mot utsläpp utanför specialområde för fartyg med en bruttodräktighet om minst 400.

42

Bestämmelser om det sloptanksarrangemang och det övervakningsoch kontrollsystem för oljeutsläpp som åsyftas i 2 kap. 14 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i 6 kap. 40–45 samt 53 §§. Ett sådant arrangemang och ett sådant system är förutsättningar för undantag från förbud mot utsläpp av olja eller oljehaltig blandning från oljetankfartygs lastutrymmen utanför specialområde.

43

Undantag från förbud mot utsläpp av olja utanför specialområden och som regleras i 2 kap. 13–14 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg gäller inte i Arktisområdet. (TSFS 2021:61)

Bestämmelser om förbud mot utsläpp av olja innehållande kemikalier eller andra ämnen som innebär risker för den marina miljön finns i 2 kap. 15 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Följande fartyg får inte föra barlastvatten i brännoljetank: 1. oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 levererat efter den 31 december 1979, eller 2. fartyg, som inte är oljetankfartyg, som har en bruttodräktighet om minst 4 000 levererat efter den 31 december 1979.

46

När behov av att föra stora mängder brännolja gör det nödvändigt att föra barlastvatten som inte är ren barlast i brännoljetank, ska sådant barlastvatten lämnas till mottagningsanordning eller släppas ut i havet efter ha passerat utrustning enligt 5 kap. 5–9 §§. En anteckning om utsläppet ska göras i fartygets oljedagbok.

42 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/34.1. 43 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.2 och 34.1. 44 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.8 och regel I/34.8. 45 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/16.1. 46 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/16.2.

19

Förbud mot att föra olja i förpiktank

47

Olja får inte föras i förpiktank eller i tank belägen för om kollisionsskottet på fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 för vilket byggnadskontrakt tecknats efter den 1 januari 1982 eller, då byggnadskontrakt inte finns, vars köl sträckts eller som befann sig på motsvarande byggnadsstadium efter den 1 juli 1982.

48

Fartyg som inte omfattas av 21 och 22 §§ ska ändå uppfylla dessa krav om det kan anses rimligt och praktiskt möjligt.

Med undantag för fartyg som används för att säkerställa andra fartygs sjösäkerhet eller deltar i efterforsknings- och räddningsinsatser, är transport av tunga oljor och användning av tunga oljor som brännolja förbjudet i Antarktisområdet. (TSFS 2022:98)

Arktis

50

Med undantag för fartyg som används för att säkerställa andra fartygs sjösäkerhet eller deltar i efterforsknings- och räddningsinsatser och fartyg som är avsedda för miljöskyddsåtgärder och oljesanering, är det i Arktisområdet från och med den 1 juli 2024 förbjudet att transportera och använda sådan brännolja som omfattas av punkt 2 i definitionen av tunga oljor i bilaga 1.

(TSFS 2022:98)

51

Oavsett vad som anges i 25 §, är det från och med den 1 juli 2029 förbjudet för fartyg som omfattas av 5 kap. 1 § i dessa föreskrifter eller regel 1.2.1 i kapitel 1 i del II-A i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena, att inom Arktisområdet transportera och använda sådan brännolja som omfattas av punkt 2 i definitionen av tunga oljor i bilaga 1. (TSFS 2022:98)

47 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/16.3. 48 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/16.6. 49 Motsvarar MARPOL 73/78 regel 43. 50 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/43A.1. 51 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/43A.2.

20

52

Bestämmelserna i bilaga 2 om skydd av brännoljetankar ska tilllämpas på alla fartyg med en sammanlagd brännoljekapacitet om 600 m3 eller mer som levereras den 1 augusti 2010 eller senare. Bestämmelserna i bilaga 2 gäller för placering av tankar som används för att transportera brännolja om inget annat följer av 6 kap. 15 §.

Sludgetank

54

Sludge får pumpas till mottagningsanordning direkt från sludgetanken genom landanslutningen enligt 5 §, eller avyttras med annan godkänd metod, såsom förbränningsanläggning eller panna, som ska antecknas i punkt 3.2 i supplement A eller B till fartygets internationella oljeskyddscertifikat (IOPP). (TSFS 2017:18)

55

Fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 och som har anordning för rening av bränn- och smörjolja samt uppsamlingsanordning för oljeläckage i maskinrum ska ha sludgetank som 1. har tillräcklig kapacitet med hänsyn till fartygets nyttjande, typ av maskineri och övrig utrustning för uppsamling av den sludge som inte kan omhändertas på annat sätt, 2. är utrustad med pump avsedd för avlämning av sludge i enlighet med 2 §, 3. inte har någon direkt koppling till länsvattensystem, länsvattentank, tanktak eller länsvattenseparator annat än a) manuellt manövrerade självstängande dräneringsventiler där man visuellt kan iaktta utfällt vatten som leds till länsvattentank eller länsgrop eller annat arrangemang, förutsatt att det inte finns någon direkt koppling till länsvattensystemets rörsystem och b) sludgetank och länsvattensystem får ha gemensam rördragning till landanslutningen enligt 5 § men får inte tillåta överföring av sludge till länsvattensystemet. 4. är konstruerad så att ingen rördragning har förbindelse överbord annan än landanslutning enligt 5 §, 5. utformad och konstruerad så att rengöring av tanken och avlämnandet av rester till mottagningsanordning underlättas. Fartyg levererat 31 december 1979 eller tidigare ska tillämpa detta krav så långt det är rimligt och praktiskt möjligt. (TSFS 2017:18)

52 Motsvarar MARPOL 73/78 annex I. 53 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/12A avsnitt 1 och 2. 54 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/12.2. 55 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/12.3.

21

56

Fartyg som levererats före 1 januari 2017 ska uppfylla kraven i 3 § senast vid första förnyade besiktningen som fartyget genomgår från och med den 1 januari 2017. (TSFS 2017:18)

Internationellt standardiserad landanslutning

57

För att fartygets rörledning för avlämnande av sludge och länsvatten ska kunna anslutas till mottagningsanordning, ska rörledningen med anslutningsfläns vara utrustad med anslutning enligt tabell nedan.

Fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 men mindre än 10 000 ska ha ett system för behandling av länsvatten som består av: 1. länsvattenseparator som säkerställer att oljeinnehållet i länsvattnet överbord inte överstiger 15 ppm, och 2. kontrollsystem som utgörs av oljehaltsmätare med larmanordning.

56 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/12.4. 57 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/13. 58 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.1 och regel I/14.6.

22

Till varje behandlings- och kontrollsystem för länsvatten ska det finnas en av tillverkaren utfärdad handbok för drift och underhåll ombord. Ett behandlings- och kontrollsystem för länsvatten får funktionstestas utan att fartyget är under gång. Behandlings- och kontrollsystemet för länsvatten ska uppfylla resolution A.393(X), MEPC.60(33) eller MEPC.107(49), ändrad genom MEPC.285(70).

(TSFS 2020:71)

59

Fartyg med en bruttodräktighet om minst 10 000 ska, utöver det som sägs i 6 §, vara utrustat med automatisk stoppanordning som säkerställer att utflödet inte har ett oljeinnehåll som överstiger 15 ppm.

60

Fartyg med en bruttodräktighet under 400 ska ha ett behandlingsoch kontrollsystem enligt 6 § eller ett system som består av: 1. en uppsamlingsanordning för olja eller oljehaltigt länsvatten, och 2. landanslutning som möjliggör tömning av olja eller oljehaltigt länsvatten till mottagningsanordning. För fartyg som används i internationell resa ska landanslutningen uppfylla kraven i 5 §.

61

Kravet på system för behandling av länsvatten i 6–8 §§ behöver inte efterlevas av fartyg som – uteslutande sysselsätts i fart inom specialområde eller Arktisområdet, eller – är certifierade enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:101) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 1994) eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 2000) när fartyget är sysselsatt i tidtabellsbunden fart där resorna inte överstiger 24 timmar eller då fartyget förflyttas till annat fartområde. Fartyg ska dessutom uppfylla följande villkor: 1. Fartyget ska vara försett med uppsamlingstank för oljehaltigt länsvatten med en volym som av Transportstyrelsen anses tillfredsställande. 2. Allt oljehaltigt länsvatten ska behållas ombord och avlämnas till mottagningsanordning. 3. På det internationella oljeskyddscertifikatet (IOPP) ska vara angivet inom vilket/vilka specialområden eller Arktisområdet fartyget uteslutande är i fart. 4. Det i oljedagbok I registreras vilken mängd som lämnats, vid vilken tidpunkt detta skett och i vilken hamn. Detta ska dokumenteras på lämplig plats i supplementet till oljeskyddscertifikatet (IOPP). (TSFS 2021:61)

59 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.2 och regel I/14.7. 60 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.4. 61 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.5.

23

Fartyg som, förutom vid resor för omlokalisering utan last, är stationära, såsom hotell- och förrådsfartyg, behöver inte utrustas med behandlings- och kontrollsystem för länsvatten. Ett sådant fartyg ska i stället vara utrustat med uppsamlingstank för oljehaltigt länsvatten med en volym som av Transportstyrelsen anses tillfredsställande. Allt oljehaltigt länsvatten ska behållas ombord för att lämnas till en mottagningsanordning.

Oljedagbok för maskinrumsoperationer (oljedagbok I – Oil Record Book Part I)

63

På oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 och på annat fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 ska oljedagbok föras för maskinrumsoperationer (oljedagbok I). Oljedagbok I ska, oavsett om den utgör en del av fartygets skeppsdagbok eller inte, och oavsett om den förs elektroniskt enligt 2 kap. 5 a § eller inte, vara utformad enligt bilaga III till MARPOL 73/78 annex I. (TSFS 2021:61)

64

Uppgifter i oljedagbok I ska registreras för varje tank när någon av följande maskinrumsoperationer sker: 1. barlastning eller rengöring av bränsletankar, 2. utsläpp av förorenad barlast eller rengöringsvatten från bränsle-tankar, 3. uppsamlande och bortskaffande av oljerester inklusive sludge, 4. utsläpp överbord eller bortskaffande på annat sätt av länsvatten som har samlats i maskinutrymmen, och 5. bunkring av brännolja eller smörjolja. (TSFS 2021:61)

65

Oljeutsläpp till följd av olyckshändelse eller annan orsak ska registreras i oljedagbok I. Anledningen och omständigheterna kring händelsen ska redovisas. (TSFS 2021:61) 66

Samtliga uppgifter om varje åtgärd som avses i 12 § ska utan dröjsmål registreras i oljedagbok I. Varje registrerad åtgärd ska signeras av den eller de personer som har haft ansvaret för åtgärden, och varje ifylld sida eller grupp av elektroniska uppgifter ska signeras av befälhavaren. Uppgifterna i oljedagbok I för svenskt oljetankfartyg med ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska registreras på engelska. För svenska oljetankfartyg som inte har ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska

62 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.3 63 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.1. 64 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.2. 65 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.3. 66 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.4.

24

uppgifterna registreras på engelska eller svenska. För utländska oljetankfartyg med ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska uppgifterna registreras på engelska, franska eller spanska. (TSFS 2021:61)

67

Om fel uppstår på behandlings- och kontrollsystem för länsvatten eller övervaknings- och kontrollsystem för oljeutsläpp, ska detta noteras i oljedagbok I.

68

Oljedagbok I ska förvaras enligt 5 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Under bogsering av obemannat fartyg ska oljedagbok I förvaras ombord på det bogserande fartyget.

Har upphävts genom (TSFS 2021:61).

Har upphävts genom (TSFS 2021:61).

Bestämmelser om avlämning av sludge och oljehaltigt länsvatten till mottagningsanordning finns i 3 a kap. (TSFS 2023:14)

69

Barlastvatten får inte föras i lasttankar utom vid följande förhållanden: 1. då väderleksförhållandena är så svåra att det enligt befälhavarens bedömning är nödvändigt för fartygets säkerhet, eller 2. då det undantagsvis, vid enskilda driftstillfällen, på grund av särskilda omständigheter är nödvändigt att föra barlastvatten utöver den mängd som behövs enligt 4 §. Extra barlastvatten enligt 1 och 2 ska hanteras och släppas ut med iakttagande av föreskrifterna om tillåtna utsläpp och enligt bestämmelserna i 4 kap. 19 §. Anteckning ska göras i oljedagbok II. Bestämmelser om oljedagbok II finns i 61–69 och 90 §§.

71

Råoljetankfartyg som är utrustat med ett system för tankrengöring med råolja, får föra extra barlast enligt 1 § i lasttankar om tankarna före avgång från lossningshamn eller terminal blivit rengjorda med råolja enligt 58–60 §§.

67 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.5. 68 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.6. 69 Motsvarar MARPOL 73/78 annex I. 70 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.3. 71 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.4.

25

Segregerade barlasttankar på oljetankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton som levererats efter den 1 juni 1982

72

Oljetankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton och produkttankfartyg med en dödvikt av minst 30 000 ton som levererats efter den 1 juni 1982 ska ha segregerade barlasttankar. Kraven i 1 och 2 §§ gäller även i dessa fall.

73

De segregerade barlasttankarnas kapacitet ska fastställas med utgångspunkten att fartyget ska kunna framföras säkert under barlastresor utan att använda lasttankar för barlastvatten utom i de fall som anges i 1 och 2 §§. De segregerade barlasttankarnas kapacitet ska vara minst sådan att fartygets djupgående och trim vid varje barlastförhållande under varje del av en resa, däri inbegripet förhållanden med endast fartygets lättvikt och segregerad barlast, kan uppfylla vart och ett av följande krav: 1. det mallade djupgåendet midskepps (dm) i meter, utan beaktande av deformation av fartyget, ska inte vara mindre än dm = 2,0+0,02L, 2. djupgåendet vid förliga och aktra perpendiklarna ska motsvara det som bestäms av djupgåendet midskepps (dm) enligt 1 tillsammans med ett akterligt trim av högst 0,015L, och 3. djupgåendet vid aktra perpendikeln ska vid varje tillfälle vara minst så stort att propellern/propellrarna är fullt nedsänkta.

74

Oljetankfartyg med en längd understigande 150 meter behöver inte uppfylla kraven i 4 §. De segregerade barlasttankarnas beskaffenhet ska i sådant fall godkännas av Transportstyrelsen.

Segregerade barlasttankar på råoljetankfartyg med en dödvikt

av minst 40 000 ton som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare

75

Råoljetankfartyg med en dödvikt av minst 40 000 ton som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare ska ha segregerade barlasttankar som uppfyller kraven i 1 och 4 §§. Fartyget får i stället använda ett system för rengöring av lasttankar med råolja enligt 58–60 §§, om inte fartyget är avsett att transportera råolja som inte är lämpad för rengöring med råolja. I 4 kap. 5 § finns bestämmelser om undantag från dessa krav.

72 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.1. 73 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.2. 74 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.5. 75 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.6–18.7.

26

Segregerade barlasttankar på produkttankfartyg med en dödvikt av minst 40 000 ton som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare

76

Produkttankfartyg med en dödvikt av minst 40 000 ton som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare ska ha segregerade barlasttankar som uppfyller bestämmelserna i 1 och 4 §§. Fartyget får i stället använda särskilt avdelade, rena barlasttankar som ska ha: 1. tillräcklig tankkapacitet avsatt uteslutande för att föra rent barlastvatten för att uppfylla kraven i 1 och 4 §§, 2. arrangemang och hanteringsmetoder som uppfyller kraven i resolution A.495(XII), 3. en oljehaltsmätare som uppfyller resolution A.393(X) vad gäller fartyg byggda före den 2 oktober 1986, resolution A.586(14) för fartyg byggda den 2 oktober 1986 till den 1 januari 2005 och resolution MEPC.108(49), ändrad genom MEPC.240(65), för fartyg byggda den 1 januari 2005 eller senare, och 4. en handbok som i detalj beskriver systemet och specificerar hanteringsmetoderna. Handboken ska utformas enligt resolution A.495(XII). Om en ändring som berör systemet med särskilt avdelade, rena barlasttankar görs, ska handboken ändras på motsvarande sätt. I 4 kap. 5 § finns bestämmelser om undantag från dessa krav.

(TSFS 2020:71)

Oljetankfartyg som inte behöver ha segregerade barlasttankar enligt 3 §, 6 § första stycket och 7 §, får betraktas som ett oljetankfartyg med segregerade barlasttankar, om det uppfyller tillämpliga bestämmelser i 1, 4 och 5 §§.

Oljetankfartyg med särskilda barlastarrangemang som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare

78

Oljetankfartyg som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare och som är så konstruerat eller som används på sådant sätt att det alltid uppfyller de krav på djupgående och trim som anges i 4 § utan att barlastvatten behöver

76 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.8. 77 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.9. 78 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.10.

27

användas, anses uppfylla de krav på segregerade barlasttankar som ställs i 6 § om följande är uppfyllt: 1. hanteringsmetoder och barlastarrangemang ska vara godkända av Transportstyrelsen, 2. överenskommelse har träffats mellan Transportstyrelsen och administrationen i berörd fördragsslutande hamnstat till MARPOL 73/78 i de fall då kraven på djupgående och trim uppfylls genom en hanteringsmetod, och 3. det på det internationella oljeskyddscertifikatet (IOPP) är intygat att oljetankfartyget använder särskilda barlastarrangemang. Barlastvatten får inte föras i oljetankar utom då väderleksförhållandena undantagsvis är så svåra att det enligt befälhavarens bedömning är nödvändigt för oljetankfartygets säkerhet. Sådant extra barlastvatten ska hanteras och släppas ut med iakttagande av föreskrifterna i 4 kap. 19 § samt i enlighet med 40–45, 53 och 54 §§. Anteckning ska göras i den oljedagbok som avses i 61–69 samt 90 §§.

Segregerade barlasttankar på oljetankfartyg med en dödvikt

av minst 70 000 ton som levererats efter den 31 december 1979

79

Oljetankfartyg med en dödvikt av minst 70 000 ton som levererats efter den 31 december 1979, ska ha segregerade barlasttankar som uppfyller tillämpliga krav i 1, 2, 4 och 5 §§.

Placering av segregerade barlastutrymmen (protected location)

80

På råoljetankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton och på produkttankfartyg med en dödvikt av minst 30 000 ton, levererade efter den 1 juni 1982, med undantag för tankfartyg som uppfyller kraven i 15 §, ska de segregerade barlasttankarna arrangeras på det sätt som anges i 4 § och vara belägna inom lasttanklängden enligt 12–14 §§ för att skydda mot oljeutsläpp vid grundstötning eller kollision.

81

Segregerade barlasttankar och andra utrymmen än oljetankar inom lasttanklängden (Lt) ska vara arrangerade så att de uppfyller följande krav:

PAc + PAs  J Lt (B + 2D)

 

där PAc = ytan i kvadratmeter av sidobordläggningen för varje segregerad barlasttank eller utrymme som inte är oljetank, baserad på projektionen av mallade dimensioner,

79 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.11. 80 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.12. 81 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.13.

28

PAs = ytan i kvadratmeter av bottenbordläggningen för varje sådan tank eller sådant utrymme, baserad på projektionen av mallade dimensioner, Lt = längden i meter mellan förliga och aktra ändpunkten av lasttankarna, B = fartygets största bredd i meter, D = mallat djup i meter, mätt midskepps vertikalt från kölens översida till översidan av fribordsdäckets däcksbalk i fartygssidan. I fartyg med rundad övergång mellan sida och däck ska det mallade djupet mätas till skärningspunkten av de mallade linjerna för däck och sidobordläggning, varvid linjerna förlängs som om övergången var av rektangulär utformning, J = 0,45 för oljetankfartyg med en dödvikt av 20 000 ton, 0,30 för oljetankfartyg med minst 200 000 ton dödvikt, om annat inte följer av 13 §. För mellanliggande värden på dödvikten ska J beräknas genom lineär interpolation.

82

För oljetankfartyg med en dödvikt av minst 200 000 ton får värdet på J minskas på följande sätt:

  +  Oc Os Jreducerat = J − a −  eller 0,2 om detta värde är större     4OA 

där a = 0,25 för oljetankfartyg med en dödvikt av minst 200 000 ton, a = 0,40 för oljetankfartyg med en dödvikt av minst 300 000 ton, a = 0,50 för oljetankfartyg med en dödvikt av minst 420 000 ton. För mellanliggande värden på dödvikten ska a beräknas genom lineär interpolation. Oc = enligt definition i 20 §. Os = enligt definition i 20 §. OA = tillåtet oljeutflöde enligt 26 §.

Vid beräkning av PA och PA för segregerade barlasttankar och utrymmen andra än tankar för olja ska följande gälla: 1. minsta bredden av varje vingtank eller utrymme som sträcker sig över fartygssidans hela djup eller från däcket till översidan av dubbelbottnen får inte understiga 2 meter. Bredden ska mätas inombords från fartygssidan i rät vinkel mot mittlinjen. Där bredden är mindre ska vingtanken eller utrymmet inte beaktas vid beräkning av den skyddande ytan PAc, och 2. minsta vertikala djupet av varje dubbelbottentank eller utrymme ska vara det minsta av B15 eller 2 meter. Om kravet inte är uppfyllt ska bottentanken eller utrymmet inte beaktas vid beräkning av den skyddande ytan PAs.

Bestämmelser om dubbelskrov finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 530/2012 av den 13 juni 2012 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov. (TSFS 2014:92)

Skydd av pumprum

84

Oljetankfartyg med en dödvikt av 5 000 ton eller mer byggda den 1 januari 2007 eller senare ska uppfylla följande. 1. Pumprummet ska vara försett med dubbel botten och djupet för varje bottentank eller utrymme ska vara sådant att avståndet h mellan pumprummets botten och fartygets baslinje, mätt i rät vinkel mot fartygets baslinje, inte vid någon tvärsektion är mindre än: h = B15 (m) eller h = 2 m, det som är minst. Minimivärdet av h = 1,0 m 2. I de fall pumprummet har en bottenplatta, placerad ovan baslinjen med åtminstone den minsta höjden som krävs enligt 1, behövs ingen konstruktion med dubbel botten i pumprummet. 3. Barlastpumpar ska vara försedda med lämpliga anordningar för att säkerställa effektivt utsug från tankar med dubbel botten. 4. I de fall översvämning av pumprummet inte leder till att barlast eller lastpumpsystemet slutar fungera, behövs inte dubbel botten.

Bestämmelserna i bilaga 3 om utflöde av olja vid olyckor ska tillämpas på oljetankfartyg som levereras den 1 januari 2010 eller senare.

86

För beräkning av ett hypotetiskt oljeutflöde i enlighet med 19– 29 §§, ska skadeutbredning i följande tre dimensioner antas i form av en parallellepiped i fartygets sida och botten. För fall av bottenskada anges två villkor som ska tillämpas var för sig på angivna delar av fartyget.

Bestämmelserna i 20–24 §§ gäller för oljetankfartyg som levererats före den 1 januari 2010.

Det hypotetiska utflödet av olja vid sidoskada (O ) eller bottenskada (Os) ska beräknas enligt följande formler vad gäller utrymmen som flödas vid skada i varje tänkbart läge utefter fartygets längd i den utsträckning som anges i 18 §: 1. i fråga om sidoskador

Oc = Wi + Ki Ci (I)

 

2. i fråga om bottenskador

O = 1 3( Z W + Z C ) (II)

s  i i  i i

I dessa formler är:

Om ett tomt utrymme eller en segregerad barlasttank, kortare än lc, enligt definition i 18 §, är placerad mellan vingtankar för olja får Oc i formel (I) beräknas med antagandet att Wi är den verkliga volymen av en av de två tankar som är belägna intill ovannämnda utrymme, om tankarna har samma volym, eller den mindre av de två, om de har olika volym. För alla andra vingtankar som berörs av skadan används hela den verkliga rymden. Si = 1 − li /lc I denna formel är li = längd i meter av ifrågavarande tomma utrymme eller segregerade barlasttank.

90

Vid beräkning av hypotetiskt utflöde av olja gäller även följande. 1. Hänsyn får endast tas till tankar med dubbel botten som är tomma eller innehåller rent vatten när last förs i tankarna ovanför desamma. 2. I de fall den dubbla bottnen inte sträcker sig längs med hela den berörda tankens längd och bredd, betraktas den dubbla bottnen som ickeexisterande och beaktas inte vid beräkningen. Volymen av tankarna ovanför området för bottenskadan inräknas då i formel (II) i 20 §, även om tanken inte anses flödad med hänsyn till att det finns en delvis täckande dubbelbotten. 3. Länsbrunnar behöver inte tas med vid beräkning av värdet hi om de inte har ovanligt stor yta och om de har minsta möjliga djup, i varje fall inte större än halva höjden av den dubbla bottnen. Är djupet av en sådan brunn större än så, sätts hi lika med dubbla bottnens höjd minskad med brunnens djup. Är rörledning till länsbrunn som nämns ovan installerad inne i dubbelbottnen, ska den vara försedd med ventiler eller andra avstängnings-

Om en bottenskada samtidigt berör fyra centertankar, får värdet på Os beräknas enligt formeln

O =1 4( Z W + Z C ) (III)

s  i i  i i

92

Transportstyrelsen kan medge att den effekt som ett lastöverföringssystem har för att reducera oljeutflödet vid bottenskada tillgodoräknas. Lastöverföringssystemet ska vara försett med ett högt beläget sugintag i varje lastoljetank och som kan överföra olja från en eller flera skadade tankar till segregerade barlasttankar eller till andra lasttankar, som har tillräcklig volym. Ett sådant system får beaktas endast om det inom två timmar kan överföra olja motsvarande halva volymen av den största av de skadade tankarna och om barlast- eller lasttankar kan ta emot motsvarande mängd olja. Medgiven minskning får tillämpas endast på så sätt att Os beräknas enligt formel (III). Sugledningarna ska vara installerade på en höjd som inte är lägre än bottenskadans utsträckning i vertikalled vs.

Storleksbegränsning och arrangemang av lasttankar

93

Kraven i 26–30 §§ gäller för: 1. oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 eller mer som levererats efter den 31 december 1979, och 2. oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 eller mer som levererats den 31 december 1979 eller tidigare, inom följande kategorier: a) tankfartyg som levererats efter den 1 januari 1977, eller b) tankfartyg som uppfyller följande: – som inte levererats senare än den 1 januari 1977, och – vars byggnadskontrakt tecknats efter den 1 januari 1974 eller i händelse av att byggnadskontrakt inte tecknats tidigare, kölsträckning skett eller som befunnit sig på motsvarande byggnadsstadium efter 30 juni 1974. Bestämmelserna i 25–29 §§ gäller inte för oljetankfartyg som levererats den 1 januari 2010 eller senare.

94

Lasttankar i oljetankfartyg ska vara av sådan storlek och så anordnade att det hypotetiska oljeutflödet Oc eller Os, beräknat enligt 20–24 §§

91 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/25.4. 92 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/25.5. 93 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/26.1 och regel I/26.7. 94 Motsvarar MARPOL 73/78 annex 1 regel 26.2.

33

inte på något ställe utefter fartygets längd överstiger 30 000 kubikmeter eller 3 400 DW om sistnämnda mått är större, dock högst 40 000 kubikmeter.

95

Ingen vingtank för oljelast i ett oljetankfartyg får ha större volym än vad som motsvarar 75 procent av det hypotetiska oljeutflöde som anges i 26 §. Ingen centertank får ha större rymd än 50 000 kubikmeter. I fråga om sådana oljetankfartyg med segregerade barlasttankar som avses i 3 § får dock den tillåtna rymden av en vingtank för lastolja, som är placerad mellan två segregerade barlasttankar, vilka båda har större längd än lc, ökas till vad som motsvarar det största hypotetiska oljeutflödet, förutsatt att vingtankarnas bredd överstiger tc.

96

Ingen tank får ha större längd än 10 meter eller något av följande mått, om det är större: 1. om långskeppsskott inte finns inuti lasttanken: (0,5 bi B + 0,1)L men inte mer än 0,2L,

2. om långskeppsskott finns i centerlinjen inuti lasttanken: (0,25 bi B + 0,15)L

3. om två eller flera långskeppsskott finns inuti lasttanken: a) i fråga om vingtankar: 0,2L b) i fråga om centertankar: – om bi B är lika med eller större än 15: 0,2L – om bi B är mindre än 15: – när långskeppsskott inte finns i fartygets centerlinje: (0,5 biB + 0,1)L – när långskeppsskott finns i fartygets centerlinje: (0,25 biB + 0,15)L 4. bi är minsta avståndet från fartygets sida till den aktuella tankens yttre långskeppsskott mätt inombords, vinkelrätt mot centerlinjen i höjd med tilldelat sommarfribord.

97

För att de volymgränser som anges i 26–28 §§ inte ska överskridas, och oavsett vilken typ av godkänt lastöverföringssystem som används vid förbindelse mellan två eller flera lasttankar, ska det finnas ventiler eller liknande stängningsanordningar som skiljer tankarna från varandra. Dessa ventiler/stängningsanordningar ska vara stängda när fartyget är till sjöss.

98

Rörledningar som är dragna genom lasttankar i ett läge som är mindre än tc från fartygssidan eller mindre än vc från fartygsbottnen ska förses med ventiler eller liknande stängningsanordningar vid den plats där de ansluter till en lasttank. Dessa ventiler/anordningar ska vara stängda till

95 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/26.3. 96 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/26.4. 97 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/26.5. 98 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/26.6.

34

sjöss vid varje tillfälle då tankarna innehåller lastolja. De får dock öppnas för lastöverföring som behövs för omtrimning av fartyget.

Intaktstabilitet

99

Oljetankfartyg med en dödvikt av 5 000 ton eller mer som levererats den 1 februari 2002 eller senare, ska uppfylla kraven gällande intaktstabilitet specificerade i denna bestämmelse, där så är tillämpligt, för varje driftdjupgående under de minst gynnsamma förhållandena vid lastning av last och barlast, i enlighet med god driftpraxis, inklusive olika stadier av förflyttning av vätskor. Under alla omständigheter ska hänsyn tas till inverkan av fria vätskeytor i barlasttankarna. I hamn ska begynnelsemetacentrumhöjden GMo, korrigerad för fria vätskeytor mätt vid 0° krängningsvinkel, inte understiga 0,15 meter. Till sjöss ska följande villkor gälla: 1. arean under kurvan för den rätande hävarmen (GZ-kurvan) ska inte vara mindre än 0,055 meterradianer upp till 30° krängningsvinkel och inte mindre än 0,09 meterradianer upp till 40° krängningsvinkel eller flödningsvinkeln θf* om denna vinkel är mindre än 40°. Dessutom får arean under kurvan för den rätande hävarmen (GZ-kurvan) mellan krängningsvinklarna på 30° och 40° eller mellan 30° och θf inte vara mindre än 0,03 m⋅rad, om denna vinkel är mindre än 40°, 2. den rätande hävarmen GZ ska vara minst 0,20 meter vid en krängningsvinkel som är lika med eller större än 30°, 3. den maximalt rätande hävarmen ska inträffa vid en krängningsvinkel som helst är större än 30° men inte mindre än 25°, och 4. begynnelsemetacenterhöjden tvärskepps, korrigerad för effekten av fria vätskeytor, ska inte vara mindre än 0,15 m. * θf är den krängningsvinkel vid vilken de undre kanterna av någon öppning i skrovet, överbyggnaderna eller däckshusen som inte kan tillslutas vädertätt kommer under vatten. Små öppningar genom vilka progressiv flödning inte kan ske, behöver inte betraktas som öppna när detta kriterium tillämpas.

(TSFS 2025:14)

100

Kraven enligt 31 § ska uppfyllas genom konstruktionsåtgärder. För kombinationsfartyg kan tillåtas enkla, kompletterande operativa insatser.

101

De enkla, kompletterande operativa insatserna för vätskeförflyttning som avses i 32 § ska finnas skriftligt dokumenterade och tillgängliga för befälhavaren, och: 1. vara godkända av Transportstyrelsen, 2. inkludera information om vilka last- och barlasttankar som kan ha fria vätskeytor vid läktring, även med hänsyn tagen till variationer i densitet på

99 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/27.1. 100 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/27.2. 101 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/27.3.

35

lasten. Antal och urval av tankar med fria vätskeytor kan variera under vätskeförflyttningen, förutsatt att de uppfyller stabilitetskraven, 3. vara lättförståeliga för det befäl som är ansvarigt för vätskeförflyttningen, 4. föreskriva planerad ordningsföljd av last-/barlastförflyttningar, 5. möjliggöra jämförelse mellan verklig och föreskriven stabilitet genom att presentera stabilitetsförhållandena i diagram eller tabellform, 6. inte kräva omfattande matematiska beräkningar av ansvarigt befäl, 7. föreskriva korrigerande åtgärder att vidtas av ansvarigt befäl i fall av avvikelser från rekommenderade värden och i nödsituationer, och 8. tydligt visas i den godkända trim- och stabilitetsboken, vid kontrollstationen för last-/barlastförflyttning samt i den programvara där stabilitetsberäkningar är utförda.

Indelning och skadestabilitet

102

Vid antagen sido- eller bottenskada som anges i 35 § ska oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 eller mer som levererats efter den 31 december 1979 uppfylla de föreskrifter om indelning och stabilitet i skadat skick som anges i 36 §. Detta gäller vid varje djupgående vid verklig partiell eller full lastning som är förenlig med såväl fartygets trim och styrka som lastens densitet. Sådan skada ska antas kunna inträffa enligt följande: 1. i fråga om oljetankfartyg vars längd överstiger 225 meter, var som helst utefter fartygets längd, 2. i fråga om oljetankfartyg vars längd överstiger 150 meter men inte 225 meter, var som helst utefter fartygets längd med undantag av de skott som avgränsar ett akterut beläget maskinutrymme; maskinutrymmet ska behandlas som en enda avdelning i fråga om vattenfyllnad, 3. i fråga om oljetankfartyg vars längd inte överstiger 150 meter, var som helst utefter fartygets längd mellan intilliggande tvärskeppsskott med undantag av maskinutrymmet. För tankfartyg vars längd inte överstiger 100 meter, och då alla krav i 36 § inte kan uppfyllas utan att fartygets driftegenskaper väsentligt försämras, kan Transportstyrelsen medge undantag från dessa föreskrifter. Lastfall med barlast då fartyget inte transporterar olja i lasttankar, med undantag av oljehaltiga rester, ska inte beaktas. (TSFS 2020:71)

103

Följande utsträckning och art av en antagen skada ska gälla:

1. Sidoskada

2/3 1. Utsträckning i långskeppsled 1/3L eller 14,5 meter, om detta mått är mindre

Oljetankfartyg ska anses uppfylla kraven på stabilitet i skadat skick om följande är uppfyllt. 1. Den slutliga vattenlinjen, med hänsyn tagen till djupgåendeökning, krängning och trim, ska ligga under den lägre kanten av varje öppning genom vilken progressiv flödning kan ske. Till sådana öppningar ska räknas luftrör och öppningar som är tillslutna med vädertäta dörrar eller täckluckor; till dessa behöver dock inte följande räknas: a) Öppningar som är tillslutna med vattentäta manhåls- och flushluckor. b) Små vattentäta lasttankluckor med samma vattentäthet som däcket. c) Fjärrmanövrerade vattentäta skjutdörrar. d) Gångjärnsförsedda vattentäta tillträdesdörrar med centralvred, som normalt är stängda till sjöss och vars status – öppen eller stängd – indikeras både lokalt och på bryggan. e) Gångjärnsförsedda vattentäta dörrar som hålls permanent stängda till sjöss. f) Icke öppningsbara fönsterventiler. 2. Under flödningens slutskede får krängningsvinkeln vid osymmetrisk fyllning inte överstiga 25 grader; dock får denna vinkel ökas till 30 grader om däcket inte på något ställe kommer under vattenytan. 3. Stabiliteten under flödningens slutskede ska undersökas och får anses tillräcklig om den rätande hävarmskurvan har en vidd av minst 20 grader från jämviktsläget och har en största återstående rätande hävarm som är minst 0,1 meter inom 20-gradersområdet; arean under kurvan inom detta område får inte vara mindre än 0,0175 meterradianer. Oskyddade öppningar får inte komma under vattenytan inom detta område, om inte utrymmet ifråga antas vara vattenfyllt. Inom detta område kan de öppningar som anges i 1 och andra öppningar som kan tillslutas vädertätt, tillåtas komma under vattenytan. 4. Stabiliteten ska vara tillräcklig under flödningen. 5. Arrangemang för utjämning som kräver mekaniska hjälpmedel, såsom ventiler eller rörförbindelser, ska inte beaktas vid beräkning för reducering av en krängningsvinkel eller för att uppfylla stabilitetskraven enligt 1, 2 och 3. Om utjämning tillämpas ska tillräcklig reststabilitet bibehållas under hela förloppet. Utrymmen som är förbundna genom trummor med stor tvärsnittsyta kan betraktas som gemensamma. (TSFS 2025:14)

105

Att kraven i 34 § är uppfyllda ska styrkas genom beräkningar som beaktar fartygets konstruktion och den skadade avdelningens arrangemang, utseende och innehåll samt vätskors fördelning, densitet och effekt av fria vätskeytor. Beräkningarna ska grundas på följande.

Befälhavaren på varje oljetankfartyg som levererats efter den 31 december 1979 och den som har ansvaret för en oljeläktrare utan eget framdrivningsmaskineri, som omfattas av dessa föreskrifter, ska ha: 1. sådana uppgifter om lastning och lastfördelning som är nödvändiga för att se till att kraven i 36 § är uppfyllda, och 2. uppgifter om fartygets förmåga att uppfylla kraven på stabilitet i skadat skick enligt kraven i 36 §, däri inbegripet effekten av avsteg som medgetts med stöd av 34 § 3.

Alla oljetankfartyg ska vara utrustade med stabilitetsinstrument som kan verifiera att intakt- och skadestabilitetskraven är uppfyllda. Oljetankfartyg konstruerade före 1 januari 2016 ska uppfylla kravet i första stycket vid den första planerade förnyade besiktningen efter 1 januari 2016 men inte senare än 1 januari 2021. Ett stabilitetsinstrument som installerats före 1 januari 2016 behöver dock inte bytas ut, om det klarar att verifiera att gällande intakt- och stabilitetskrav uppfylls. (TSFS 2020:71)

108

För oljetankfartyg med minst 20 000 ton dödvikt som levererats den 6 juli 1996 eller senare, ska de skadeförutsättningar som föreskrivs i 35 § 2.2 kompletteras med följande antagna bottenskada: 1. långskepps: – fartyg på 75 000 ton dödvikt eller mer: 0,6L mätt från den främre perpendikeln, – fartyg på mindre än 75 000 ton dödvikt: 0,4L mätt från den främre perpendikeln, 2. tvärgående: B/3 överallt i botten, 3. vertikalt: brytning mot yttre skrovet.

Sloptankar

109

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 ska, med undantag för de oljetankfartyg som fått undantag enligt 4 kap. 9 §, ha sloptanksarrangemang enligt 41–43 §§. För oljetankfartyg som levererats den 31 december 1979 eller tidigare får vilken lasttank som helst avdelas som sloptank.

110

Tillräckliga anordningar ska finnas för rengöring av lasttankar samt överföring av förorenade barlastrester och tankspolvätska från lasttankar till sloptank godkänd av Transportstyrelsen. 111

Anordningar ska finnas för överföring av förorenade barlastrester och tankspolvätska till en eller flera sloptankar på sådant sätt att utsläpp som får ske hanteras enligt bestämmelserna i 4 kap. 11, 12, 14, 19 och 20 §§.

112

Kapaciteten för sloptanken eller sloptankarna ska vara tillräcklig för att behålla den slop som uppstår vid tankspolning och slop som består av oljerester och rester av förorenad barlast. Den totala kapaciteten ska vara minst 3 procent av fartygets oljelastkapacitet, med undantag för att Transportstyrelsen kan acceptera att kapaciteten begränsas till: 1. 2 procent för oljetankfartyg i vilket spolvattenarrangemanget är sådant att när en sloptank är fylld med spolvatten så är detta vatten tillräckligt för

107 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/28.6. 108 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/28.6. 109 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.1. 110 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.2.1. 111 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.2.2. 112 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.2.3.1–29.2.3.3.

40

tankspolning och, i förekommande fall, för drivning av pumparna, inklusive ejektorer, utan att ytterligare vatten tillförs systemet, 2. 2 procent då segregerade barlasttankar eller särskilt avdelade, rena barlasttankar är arrangerade enligt 3–14 §§, eller då ett system för tankrengöring med råolja är installerat enligt 56 och 57 §§. Kapaciteten kan minskas till 1,5 procent för oljetankfartyg i vilket spolvattenarrangemanget är sådant att när sloptank är fylld med spolvatten så är detta vatten tillräckligt för tankspolning och, i förekommande fall, för drivning av pumparna inklusive ejektorer, utan att ytterligare vatten tillförs systemet, 3. 1 procent för kombinationsfartyg i vilket oljelast bara förs i tankar med släta skott. Kapaciteten kan minskas till 0,8 procent om spolvattenarrangemanget är sådant att när en sloptank är fylld med spolvatten så är detta vatten är tillräckligt för tankspolning och, i förekommande fall, för drivning av pumparna inklusive ejektorer, utan att ytterligare vatten tillförs systemet.

113

Sloptankar ska vara så utformade, särskilt med avseende på placering av intag, utlopp och, om sådana finns, skvalpskott, att onödigt stark turbulens och utsugning av olja eller emulsion med vattnet undviks.

114

Oljetankfartyg med en dödvikt av minst 70 000 ton som levererats den 31 december 1979 eller senare ska ha minst två sloptankar.

Pump, rörlednings- och utsläppsanordningar i oljetankfartyg

115

Oljetankfartyg ska på öppet däck på fartygets båda sidor ha en manifold för överföring av förorenat barlastvatten och oljeförorenat vatten till mottagningsanordning.

116

För oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 och däröver ska rörledningar för utsläpp av barlastvatten eller oljeförorenat vatten från lasttanksutrymmen, som är tillåtet enligt gällande bestämmelser om utsläpp, dras till öppet däck eller till fartygssidan ovanför vattenlinjen vid det djupaste barlastförhållandet. Andra rörledningsarrangemang som medger hantering på sätt som anges i 51 § 1–5 kan godtas.

117

Med undantag för utsläpp under vattenlinjen som är tillåtet enligt 51 §, ska utsläpp av barlastvatten eller oljeförorenat vatten från lasttanksutrymmen på oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 och däröver som levererats efter den 31 december 1979 kunna stoppas från en plats på eller ovanför övre däck. Platsen ska vara så belägen att den manifold som används och som avses i 46 §, och utsläpp som avses i 47 §, kan ses därifrån. Anordning för att stoppa utsläpp behöver inte finnas vid observations-

113 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.2.4. 114 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.3. 115 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.1. 116 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.2. 117 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.3.

41

platsen om ett kommunikationssystem, såsom telefon- eller radioförbindelse, finns mellan observationsplatsen och platsen för utsläppskontroll.

118

Oljetankfartyg som levererats efter den 1 juni 1982 och som ska ha segregerade barlasttankar eller är utrustade med ett system för tankrengöring med råolja ska uppfylla följande krav: 1. Rörledningar för olja ska vara så utformade och installerade att mängden olja som blir kvar i ledningarna är så liten som möjligt. 2. Lastpumpar och rörledningar för olja ska kunna tömmas då lossningen är avslutad, om nödvändigt genom anslutning till en strippingsanordning. Rester från pumpar eller rörledningar ska kunna tömmas både till land och till last- eller sloptank. För tömning till land ska finnas en särskild led¬ning med liten diameter. Ledningen ska vara ansluten bordvarts om fartygets manifoldventiler (TSFS 2014:92)

119

Råoljetankfartyg som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare, som ska ha segregerade barlasttankar eller är utrustade med ett system för tankrengöring med råolja, ska uppfylla bestämmelserna i 49 § första stycket 2.

120

På oljetankfartyg ska utsläpp av barlastvatten eller oljeförorenat vatten från lasttanksutrymmen ske ovanför vattenlinjen utom i följande fall. 1. Segregerad barlast och rent barlastvatten får släppas ut under vattenlinjen − i hamnar och utsjöterminaler, eller – till sjöss genom tyngdkraftpåverkan, om barlastvattnets yta har undersökts, visuellt eller på annat sätt, omedelbart före utsläppet för att säkerställa att ingen förorening med olja har ägt rum. 2. Oljetankfartyg som levererats den 31 december 1979 eller tidigare, som inte utan ombyggnad kan släppa ut segregerad barlast ovanför vattenlinjen, får släppa ut den till sjöss under vattenlinjen om barlastvattnets yta har undersökts omedelbart före utsläppet för att säkerställa att ingen förorening med olja har ägt rum. 3. Oljetankfartyg som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare, och som använder särskilt avdelade, rena barlasttankar och som inte utan ombyggnad kan släppa ut barlastvatten från dessa ovanför vattenlinjen, får släppa ut denna barlast under vattenlinjen om utsläppet övervakas och kontrolleras enligt 7 § 3. 4. Från oljetankfartyg får förorenat barlastvatten eller oljeförorenat vatten från tankar, dock ej sloptankar, inom lastutrymmerna släppas ut till sjöss under vattenlinjen genom tyngdkraftpåverkan, om tillräcklig tid har förflutit för att avskiljning mellan olja och vatten ska ha hunnit äga rum och om barlastvattnet omedelbart före utsläppet har kontrollerats med gränsskikts-

118 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.4. 119 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.5. 120 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.6.

42

mätare som avses i 54 §, för att säkerställa att gränsskiktet är så högt beläget att utsläppet inte medför ökad risk för skada på den marina miljön. 5. Från oljetankfartyg som levererats den 31 december 1979 eller tidigare, får förorenat barlastvatten eller oljeförorenat vatten från lasttanksutrymmen släppas ut till sjöss under vattenlinjen efter, eller i stället för, sådant utsläpp som avses i 4 om − en del av vattnet leds genom ett permanent anbragt rörsystem, så kallat delflödessystem, till en lätt tillgänglig plats på eller ovanför öppet däck, där det kan obeserveras medan utsläppet pågår, och − delflödessystemet är utformat enligt appendix 4 till Unified Interpretations till MARPOL 73/78 annex I.

Sjökistor

121

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 som levererats den 1 januari 2010 eller senare som har en sjökista permanent ansluten till laströrsystemet ska vara försedda med både en bordläggningsventil och en ventil mot laströrsystemet. Förutom dessa två ventiler ska sjökistan kunna isoleras från laströrsystemet under lastning, transport eller lossning av last genom någon form av blindflänsar och öppen dränering däremellan. Arrangemanget ska vara godkänt av Transportstyrelsen och under alla omständigheter förhindra att rörsektionen mellan bordläggningsventilen och ventilen i laströrsystemet fylls med last.

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 och däröver, med undantag för de fartyg som fått undantag enligt 4 kap. 9 eller 10 §§, ska ha ett övervaknings- och kontrollsystem för oljeutsläpp som ska uppfylla följande krav. 1. Utformning och installation av systemet ska uppfylla tillämpliga riktlinjer enligt resolution A.496(XII), A.586(14) eller MEPC.108(49), ändrad genom MEPC.240(65). 2. Handbok för handhavande av systemet ska finnas ombord och vara godkänd av Transportstyrelsen. Instruktionerna ska omfatta manuellt liksom automatiskt förfaringssätt och ska säkerställa att olja inte vid något tillfälle släpps ut annat än enligt gällande bestämmelser om utsläpp. 3. Oljehaltsmätare ska uppfylla resolution A.393(X) vad gäller fartyg byggda före den 2 oktober 1986, resolution A.586(14) för fartyg byggda den 2 oktober 1986 till den 1 januari 2005 och resolution MEPC.108(49), ändrad genom MEPC.240(65), för fartyg byggda den 1 januari 2005 eller senare.

För oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 eller mer, med undantag för de fartyg som fått undantag enligt 4 kap. 8 eller 9 §§, ska en gränsskiktsmätare finnas för fastställande av gränsskiktet mellan olja och vatten i sloptankar. Sådan mätare ska också finnas tillgänglig för användning i andra tankar i vilka olja och vatten separeras och från vilka utsläpp direkt i havet är avsett att göras. Gränsskiktsmätaren ska uppfylla kraven i resolution MEPC.5(XIII).

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet mindre än 150

124

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet mindre än 150 behöver inte uppfylla kraven i 40−45, 53 och 54 §§. Tankspolvatten och oljelastrester ska avlämnas till mottagningsanordning med undantag för de fall då tillfredsställande åtgärder vidtagits för att säkerställa att alla utsläpp som är tillåtna kontrolleras effektivt för att säkerställa att gällande bestämmelser om utsläpp efterlevs.

System för tankrengöring med råolja ska finnas på råoljetankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton som levererats efter den 1 juni 1982. Systemet ska uppfylla kraven inom ett år efter det att råoljetankfartyget första gången använts för transport av råolja eller, om detta inträffar senare, vid slutet av den tredje resan under vilken råolja, som är lämplig för rengöring med råolja, transporterats.

126

Installationen av system för tankrengöring med råolja samt tillhörande utrustning och arrangemang ska uppfylla kraven resolution A.446(XI), ändrad genom A.497(XII) och A.897(21). System för tankrengöring med råolja som krävs enligt 6 § andra stycket ska även uppfylla kraven ovan samt kraven enligt 56 §.

Ombord på oljetankfartyg som använder ett system för tankrengöring med råolja ska finnas en av Transportstyrelsen godkänd handbok (Crude Oil Washing Operation and Equipment Manual) som i detalj beskriver systemet och utrustningen samt specificerar hanteringsmetoder. Handboken ska även innehålla information enligt 57 § första stycket. Om en ändring införs, som berör systemet för tankrengöring med råolja, ska handboken ändras på motsvarande sätt.

Tillräckligt många lasttankar ska rengöras med råolja före varje barlastresa så att, med hänsyn till tankfartygets trafikmönster och till förväntade väderleksförhållanden, barlastvatten endast förs i lasttankar som har rengjorts med råolja.

129

Tankrengöring ska utföras i enlighet med de hanteringsmetoder som beskrivs i handboken enligt 58 §, om inte oljetankfartyget fraktar råolja som inte lämpar sig för tankrengöring med råolja.

125 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/33.1. 126 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/33.2–33.3. 127 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/35.1. 128 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/35.2. 129 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/35.3.

45

Oljedagbok för last-/barlastoperationer (oljedagbok II – Oil Record Book Part II)

130

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 ska föra oljedagbok för last- och barlastoperationer (oljedagbok II). Oljedagbok II ska, oavsett om den utgör en del av fartygets skeppsdagbok eller inte, och oavsett om den förs elektroniskt enligt 2 kap. 5 a § eller inte, vara utformad enligt bilaga III till MARPOL 73/78 annex I. (TSFS 2021:61)

131

Uppgifter i oljedagbok II ska registreras vid varje tillfälle och för varje tank när någon av följande åtgärder vidtas ombord på fartyget: 1. lastning av oljelast, 2. omdisponering ombord av oljelast under resa, 3. lossning av oljelast, 4. barlastning av lasttankar och särskilt avdelade, rena barlasttankar, 5. rengöring av lasttankar inklusive rengöring med råolja, 6. utsläpp av barlast med undantag för utsläpp från segregerade barlasttankar, 7. utsläpp av vatten från sloptankar, 8. stängning av berörda ventiler och liknande anordningar när utsläpp från sloptankar avslutats, 9. stängning av ventiler för avskiljning av särskilt avdelade, rena barlasttankar från last- och strippingledningar, och 10. bortskaffande av oljerester. (TSFS 2021:61)

132

På svenskt oljetankfartyg med en bruttodräktighet under 150 ska genomförda åtgärder registreras i skeppsdagboken, maskindagboken eller i särskild lastliggare. (TSFS 2021:61)

133

Vid utsläpp av olja eller oljehaltig blandning som skett för att rädda människoliv eller för att förhindra skada på fartyget eller lasten på grund av skada på fartyget eller oundvikligt läckage, ska omständigheterna kring och skälen för utsläppet registreras i oljedagbok II. (TSFS 2021:61)

134

Samtliga uppgifter om varje åtgärd som avses i 62 § ska utan dröjsmål registreras i oljedagbok II. Varje registrerad åtgärd ska signeras av den eller de personer som har haft ansvaret för åtgärden, och varje ifylld sida eller grupp av elektroniska uppgifter ska signeras av befälhavaren. Uppgifterna i oljedagbok II för svenska oljetankfartyg med ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska registreras på engelska. För svenska oljetankfartyg som inte har ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska uppgifterna registreras på engelska eller svenska. För utländska oljetankfartyg med ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska uppgifterna registreras på engelska, franska eller spanska. (TSFS 2021:61)

130 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.1. 131 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.2. 132 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.3 och regel I/36.9. 133 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.4. 134 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.5.

46

135

Om fel uppstår på övervaknings- och kontrollsystemet för oljeutsläpp, ska detta registreras i oljedagbok II. (TSFS 2021:61)

136

Oljedagbok II ska förvaras enligt 5 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Under bogsering av obemannat fartyg ska oljedagbok II förvaras ombord på bogseraren.

Har upphävts genom (TSFS 2021:61).

Har upphävts genom (TSFS 2021:61).

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 och varje annat fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 ska ha en, av Transportstyrelsen godkänd, plan för nödåtgärder vid oljeförorening (Shipboard Oil Pollution Emergency Plan). (TSFS 2014:92)

138

En plan enligt 70 § ska upprättas enligt riktlinjerna i resolution MEPC.54(32), ändrad genom resolution MEPC.86(44), och vara skriven på det arbetsspråk som förstås av befälhavaren och övriga befäl ombord. Planen ska minst innehålla 1. de rutiner som befälhavaren och andra personer som för befäl över fartyget ska följa vid oljeutsläpp, 2. en förteckning över myndigheter eller personer som ska underrättas i händelse av ett oljeutsläpp, 3. detaljerade anvisningar om de åtgärder som de ombordvarande omedelbart ska vidta för att begränsa eller reglera oljeutsläppet, och 4. rutiner och samlingsplats ombord på fartyget där aktiviteterna ombord samordnas med nationella och lokala myndigheter för att bekämpa utsläppet.

139

För tankfartyg som växelvis kan transportera kemikalielaster enligt 9 kap. och oljelaster enligt 4–6 kap. får upprättas en kombinerad plan för nödåtgärder vid marin förorening (Shipboard Marine Pollution Emergency Plan). En sådan plan ska upprättas enligt riktlinjerna i resolution MEPC.85(44) ändrad genom MEPC.137(53) och vara godkänd av Transportstyrelsen. (TSFS 2014:92)

135 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.6. 136 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.7. 137 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/37.1. 138 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/37.2. 139 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/37.3.

47

Tillgång till program för beräkning av skadestabilitet m.m.

140

Oljetankfartyg med en dödvikt av 5 000 ton eller mer ska ha omedelbar tillgång till landbaserade, datoriserade program för beräkning av skadestabilitet och resterande strukturell styrka.

Bestämmelserna i 76 och 77 §§ är tillämpliga på fasta och flytande plattformar inklusive borrplattformar, flytande produktions-, lagrings- och avlastningsenheter (FPSO) och flytande lagringsenheter (FSU).

142

Fasta och flytande borrplattformar som används för utforskning, utvinning och därmed förenad, icke landbaserad bearbetning av havsbottnens mineraltillgångar samt andra plattformar, ska uppfylla de föreskrifter i detta kapitel som gäller fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 och som inte är oljetankfartyg. För plattformarna gäller att: 1. utrustning och installationer ska så långt möjligt uppfylla kraven för uppsamlingstankar för oljerester samt oljereningsutrustning, 2. länsnings- och utsläppsoperationer av olja och oljeblandningar ska bokföras, 3. utsläpp av olja eller oljeblandningar till sjön är förbjudet, utom i de fall då utsläppet utan utspädning inte överstiger 15 ppm, och 4. anvisningar för FPSO och FSU i MEPC.311(73) ska beaktas.

(TSFS 2020:71)

Bestämmelser om avlämning av oljehaltiga lastrester till mottagningsanordning finns i 3 a kap. (TSFS 2023:14)

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

140 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/37.4. 141 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/39.1. 142 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/39.2–39.3.

48

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Föreskrifterna i detta kapitel ska, om inte annat anges, tillämpas då fartyg bunkrar eller läktrar olja inom svenskt sjöterritorium och svenskekonomisk zon.

Bunkring och läktring av olja ska ske på ett säkert och miljömässigt betryggande sätt.

I detta kapitel används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Ansvar vid bunkring och läktring

Det övergripande ansvaret för bunkring och läktring ska ligga hos befälhavaren på det mottagande fartyget. Befälhavaren på bunkerfartyget eller det lossande fartyget och befälhavaren på det mottagande fartyget ska inom sina respektive ansvarsområden vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra spill överbord.

49

Bunkring av olja får, förutom inom hamnområde efter hamnmyndighetens eller hamnägarens medgivande, äga rum till sjöss inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon på plats som är lämplig från miljö- och säkerhetssynpunkt. Ansvaret för att bunkring utförs på plats som är lämplig från miljö- och säkerhetssynpunkt ska ligga hos befälhavaren på bunkerfartyget.

Skyldighet att underrätta

Då bunkring avses äga rum i eller i närheten av farled ska Sjöfartsverket, i god tid innan bunkringen påbörjas, underrättas om tidpunkten och platsen för denna samt vilka fartyg som deltar.

I händelse av oljespill ska 1. pumpningen omedelbart avbrytas, 2. manifoldventilerna ombord på bunkerfartyget och det mottagande fartyget stängas, 3. Transportstyrelsen och Kustbevakningen larmas, och 4. oljelänsar läggas ut för att förhindra spridning om oljespillet kommit ut i vattnet eller om det är troligt att det kan komma ut i vattnet.

Läktring av tunga oljor är tillåten endast mellan fartyg som är utrustade med dubbla skrov i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 530/2012 av den 13 juni 2012 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov.

Undantag

Föreskrifterna om läktring ska inte tillämpas på läktring som är nödvändig för fartygets säkerhet, för att rädda människoliv till sjöss eller för att vid olycka skydda miljön.

Tillstånd för läktring

För läktring av olja utanför hamnområde krävs tillstånd som ska sökas hos Transportstyrelsen. Ansökan ska göras av befälhavaren, fartygsägaren eller dennes representant på det mottagande fartyget, senast 48 timmar helgfria vardagar innan läktringen påbörjas. Ansökan ska innehålla uppgifter om

50

1. namn, flagg, anropssignal, IMO-nummer och beräknad ankomsttid för fartygen som ska delta i läktringen, 2. dag, tidpunkt och plats för läktringen, 3. mängden olja som ska läktras, 4. typ av olja som ska läktras, 5. vem som är övergripande ansvarig för läktringen och kontaktuppgifter till denne, 6. vilka gällande säkerhets- och oljeskyddscertifikat som finns samt vilken försäkring som är tecknad, och 7. att varje oljetankfartyg har en godkänd STS-plan ombord om det krävs enligt 14 §. Om någon av uppgifterna i ansökan ändras efter det att ansökan gjorts eller om den beräknade ankomsttiden för något av oljetankfartygen ändras med mer än sex timmar ska befälhavaren på det mottagande fartyget, dess ägare eller ägarens representant ansöka om ett nytt tillstånd i enlighet med kraven i första stycket. Om, i undantagsfall, all information inte finns tillgänglig 48 timmar i förväg under helgfria vardagar, ska Transportstyrelsen underrättas minst 48 timmar i förväg under helgfria vardagar att en läktring kommer att genomföras. De uppgifter som ska ingå i ansökan om tillstånd ska lämnas till Transportstyrelsen så snart som möjligt. Transportstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, besluta om undantag från kravet på tillstånd för läktring. I sådana fall ska de uppgifter som framgår av andra stycket lämnas till Transportstyrelsen. (TSFS 2020:71)

Transportstyrelsen kan meddela särskilda anvisningar om plats för läktringen, förbud mot användning av visst fartyg, viss utrustning och liknande.

Innan läktring av olja sker ska det lastande fartyget till det lossande ange hur mycket olja som kan tas emot i varje tank, pumphastigheten varmed den kan tas emot samt pumphastigheten vid toppning. Dessutom ska före, under och efter läktringen checklistorna i första upplagan av Ship to Ship Transfer Guide for Petroleum, Chemicals and Liquified Gases, utgiven 2013 av International Chamber of Shipping och Oil Companies International Marine Forum, the Society of International Gas Tanker and Terminal Operators och Chemical Distribution Institute, fyllas i och undertecknas av båda fartygens befälhavare samt utväxlas dem emellan. Checklistorna ska finnas tillgängliga ombord på såväl det lastande fartyget som det lossande under en period av två år.

Särskilda regler för oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 som läktrar olja till sjöss.

Bestämmelserna i 14–18 §§ ska, utöver inledande bestämmelser, tillämpas på oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 som läktrar olja till sjöss.

51

Alla oljetankfartyg som deltar i läktring av olja ska ha en godkänd STS-plan ombord. Fartygen ska uppfylla detta krav senast vid den ordinarie första årliga, mellanliggande eller förnyade besiktningen som fartyget genomgår från och med den 1 januari 2011. Varje svenskt oljetankfartygs STS-plan ska sändas till Transportstyrelsen för godkännande. STS-planen ska vara skriven på fartygets arbetsspråk.

STS-planen ska upprättas i enlighet med anvisningarna i senaste utgåvan av Manual on Oil Pollution, Section I, Prevention, utgiven av IMO, samt i enlighet med första upplagan av Ship to Ship Transfer Guide for Petroleum, Chemicals and Liquified Gases, utgiven 2013 av International Chamber of Shipping och Oil Companies International Marine Forum, the Society of International Gas Tanker and Terminal Operators och Chemical Distribution Institute. STS-planen kan införlivas i en befintlig ISM-manual.

Läktringar ska ske i enlighet med fartygets STS-plan.

Den person som är övergripande ansvarig för läktringen ska vara kvalificerad att utföra alla relevanta uppgifter i enlighet med anvisningarna i senaste utgåvan av Manual on Oil Pollution, Section I, Prevention, utgiven av IMO, och i enlighet med första upplagan av Ship to Ship Transfer Guide for Petroleum, Chemicals and Liquified Gases, utgiven 2013 av International Chamber of Shipping och Oil Companies International Marine Forum, the Society of International Gas Tanker and Terminal Operators och Chemical Distribution Institute.

Den dokumentation om läktring som krävs enligt STS-planen ska behållas ombord i tre år och vara lätt tillgänglig för inspektion. Ytterligare bestämmelser om dokumentation om läktring finns i 6 kap. 62 §.

(TSFS 2014:92)

Dessa föreskrifter gäller fartyg som trafikerar Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern.

I detta kapitel ska med Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern förstås följande. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Mälaren Vattenområdet innanför slussarna i Hammarbyleden och i Södertälje kanal. Trollhätte kanal Vattenområdena från den norra gränsen för Göteoch Vänern borgs allmänna hamn vid Lärjeåns mynning till den yttre vågbrytaren i Vänersborg, mellan fyren Bommen och Vargön samt sjön Vänern.

52

Efter Transportstyrelsen godkännande får fartyg med konstruktion likvärdig den som föreskrivs i detta kapitel användas i sjöfart på de vatten som nämns i 1 §.

Utöver det som föreskrivs i 4 kap. 19–21 §§ gäller att på ett fartyg vars brännoljetankar är placerade i direkt anslutning till fartygets yttre bordläggning, ska mängden brännolja och dess placering i fartyget vara sådana att utsläppet av olja blir så litet som möjligt vid en grundstötning eller kollision.

Ett oljetankfartyg med en dödvikt av minst 600 ton ska under hela sin lasttanklängd vara försett med dubbel botten för förvaring av barlastvatten eller andra utrymmen än tankar för olja eller kemikalier. Vid varje tvärskeppssektion ska djupet av varje dubbelbottentank eller annat utrymme inte vara mindre än värdet h, mätt i en rät vinkel mot bordläggningsplåten, från bordläggningsplåtens mallinje till dubbelbottenplåtens mallinje, se figur 1. h = B/15 meter. Minimivärdet av h = 0,76 meter.

Figur 1

Sugbrunnar i tanktaket får inskränka på djupet h om en sådan sugbrunn inte är större än vad som är nödvändigt och djupet av brunnen inte överstiger 0,5 h.

Ett oljetankfartyg med en dödvikt av minst 5 000 ton ska längst hela sin lasttanklängd i sidan vara försett med vingtankar för förvaring av barlastvatten eller andra utrymmen än tankar för olja eller kemikalier. Vingtankar eller andra utrymmen ska sträcka sig över det fulla djupet av fartygssidan eller från tanktaket av dubbla botten till överst belägna däck

53

utan beaktande av den rundade övergången mellan däcket och bordläggningssidan, där sådan finns. Vid varje tvärskeppssektion ska bredden av varje vingtank eller annat utrymme inte vara mindre än värdet w mätt i en rät vinkel mot bordläggningsplåten, från bordläggningsplåtens mallinje till långskeppsskottsplåtens mallinje, se figur 1 i 5 §.

w = 0,5 + DW / 20 000 meter Minimivärdet av w = 0,76 meter.

Om övergången mellan bottenbordläggning och sidobordläggning inte har en klart definierad krökning gäller följande: När h och w har olika avstånd, ska avståndet w vid en nivå överstigande 1,5 h över baslinjen gälla, se figur 1 i 5 §.

Tanktaket ska löpa parallellt med bottenbordläggningen, se figur 2.

Figur 2

Ett kemikalietankfartyg som levererats före den 1 januari 1995 och som uppfyller konstruktionskraven för typ II-fartyg i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) eller Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:15) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) får föra olja i lasttankarna. Ett fartyg som uppfyller konstruktionskraven för typ I-fartyg i koderna, får föra olja i centertankarna.

(TSFS 2020:71)

54

Ett fartyg lastat med last som betecknas som farlig eller skadlig ska ha en lastplan på en lättillgänglig plats ombord. Vilka laster som är farliga eller skadliga framgår av 1. Sjöfartsverkets föreskrifter (TSFS 2017:15) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden), 2. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden). 3. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2021:89) om fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk (IGC-koden), och 4. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2025:56) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden). På samma plats ombord ska underlag finnas för de beräkningar som kan behöva göras i samband med bärgning och med andra liknande åtgärder med fartyget. I underlaget för beräkningarna ska följande uppgifter finnas: 1. Generalarrangemang av fartyget. 2. Tankplaner. 3. Hållfasthetsberäkningar av fartygsbalken för de lastfall som ingår i stabilitetsboken. 4. Intaktstabilitetsberäkningar med gränskurvor för läckstabilitet.

(TSFS 2025:59)

Det ska ombord finnas en fartygsplan för nödåtgärder vid oljeförorening (Shipboard Oil Pollution Emergency Plan) enligt 6 kap. 70–72 §§.

De handlingar som nämns i 10 och 11 §§ ska tas med om fartyget överges.

Fartyg ska kunna visa ett intyg från fartygets nationella tillsynsmyndighet eller en erkänd organisation om att omedelbar hjälp kan fås från myndigheten eller organisationen med de beräkningar och data som krävs i samband med bärgning och liknande åtgärder.

Befälhavaren på fartyg som regelbundet trafikerar de farvatten detta kapitel gäller ska, med undantag för lastplanen, lämna in en kopia av de handlingar som anges i 11 och 13 §§ till Transportstyrelsen.

55

TREDJE AVDELNINGEN

Föreskrifterna i detta kapitel ska, om inte annat anges, tillämpas på alla fartyg som för last av skadliga flytande ämnen i bulk.

145

När ett NLS-fartyg transporterar last som omfattas av 4–6 kap. ska även kraven i de kapitlen vara uppfyllda.

I detta kapitel ska med nedanstående begrepp förstås följande. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1. Beständigt Halt, klumpbildande ämne med följande egenskaper: flytande produkt – densitet: ≤ havsvatten (1025 kg/m3 vid 20°C) – ångtryck: ≤ 0,3 kPa – löslighet: ≤ 0,1% (för flytande ämnen) ≤ 10 % (för fasta ämnen) – kinematisk viskositet: > 10 cSt vid 20°C. Fartyg byggda Fartyg vars köl sträckts eller som befinner sig på motsvarande byggnadsstadium. Fartyg som förändrats till kemikalietankfartyg ska, oberoende av byggnadsdatum, anses vara ett kemikalietankfartyg från det datum ombyggnaden startar. Denna bestämmelse om ombyggnad gäller inte förändringar av ett fartyg som är byggt före den 1 juli 1986 och som är certifierat enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:15) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) att uteslutande föra produkter som i dessa föreskrifter identifieras enbart med risk för förorening. Motsvarande Det stadium vid vilket kölsträckning av ett identifierbyggnadsstadium bart fartyg och hopsättning av fartyget påbörjats, omfattande den minsta vikten av antingen 50 ton eller 1 procent av den beräknade skrovvikten. Tankspolning Spolning av tanken, (prewash), enligt appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II.

143 Motsvarar MARPOL 73/78 annex II. 144 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/2.1. 145 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/2.2. 146 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/1.

56

Tankspolvätska Den vattenblandning som uppkommer vid tankspolning vilken kan innehålla bl.a. lastrester och vatten.

(TSFS 2022:98)

Bestämmelser om kategoriindelning av skadliga flytande ämnen finns i 2 kap. 17 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

148

De skadliga flytande ämnen som har klassificerats som AS (andra substanser) omfattas inte av utsläppsbestämmelserna i detta kapitel avseende länsvatten, barlastvatten eller andra blandningar som innehåller sådana ämnen.

Den till IBC-koden hänförliga förteckning som åsyftas i 2 kap. 17 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg är gällande lydelse av MEPC.2/Circ.

149

Om ett flytande ämne inte är klassificerat enligt 2 kap 17 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg kan Transportstyrelsen enligt 2 kap. 18 §, samma förordning, provisoriskt klassificera ämnet som skadligt flytande ämne i enlighet med MEPC.1/Circ.512. Efter provisorisk klassificering utfärdar Transportstyrelsen ett tillägg till fartygets 150 certifikat. Detta ska anses vara en del av fartygets certifikat och åtfölja fartyget på samma sätt som certifikatet. 151

Ett fartyg får transportera endast de ämnen som finns uppräknade i fartygets internationella föroreningsskyddscertifikat för transport av flytande ämnen i bulk eller i fartygets internationella kemikalietankfartygssäkerhetscertifikat.

Konstruktion, utrustning och drift av fartyg som transporterar skadliga flytande ämnen i bulk ska vara sådan att risken för oavsiktliga utsläpp i havet minimeras.

153

Sedan en besiktning enligt 2 kap. 6 § har avslutats får inga förändringar göras av fartygets konstruktion, utrustning, system, anordningar, arrangemang eller material. Detta gäller inte om Transportstyrelsen meddelat ett föreläggande enligt 7 kap. 4 och 5 §§ lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg om sådan förändring eller vid direkt utbyte av utrustning eller anordningar.

Kemikalietankfartyg byggda den 1 juli 1986 eller senare

154

Kemikalietankfartyg som är byggda den 1 juli 1986 eller senare ska uppfylla kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden).

(TSFS 2014:141)

Kemikalietankfartyg byggda före den 1 juli 1986

155

Kemikalietankfartyg som är byggda före den 1 juli 1986 ska uppfylla följande krav: 1. Bestämmelserna i avsnitt 1.7.2 i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:15) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) såvitt avser följande kemikalietankfartyg: – fartyg i internationell trafik för vilka byggnadskontrakt har tecknats den 2 november 1973 eller senare, – fartyg i nationell trafik byggda den 1 juli 1983 eller senare, eller 2. bestämmelserna i avsnitt 1.7.3 i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:15) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) såvitt avser följande kemikalietankfartyg: – fartyg i internationell trafik för vilka byggnadskontrakt har tecknats den 2 november 1973 eller senare, – fartyg i nationell trafik byggda före den 1 juli 1983.

(TSFS 2020:71)

Gastankfartyg

156

Gastankfartyg som transporterar skadliga flytande ämnen som återfinns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2021:89)

152 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/8.3.1. 153 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/8.3.2. 154 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/11.1. 155 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/11.1. 156 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/5.3.

58

om fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk (IGC-koden) eller Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2022:4) om fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk (GC-koden) behöver inte uppfylla konstruktionsoch utrustningskraven i 11 §, 12 §, 14 §, 15 § och 17–23 §§, förutsatt att gastankfartyget: 1. innehar ett internationellt säkerhetscertifikat (International Certificate of Fitness) enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2021:89) om fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk (IGCkoden) eller säkerhetscertifikat (Certificate of Fitness) enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2022:4) om fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk (GC-koden), 2. innehar ett internationellt föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk, i vilket det intygas att gastankfartyget får transportera endast de skadliga flytande ämnen som identifieras och förtecknas i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2021:89) om fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk (IGC-koden) eller Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2022:4) om fartyg som transporterar kondenserade gaser i bulk (GC-koden), 3. är utrustat med arrangemang för segregerad barlast, 4. innehar pump- och rörledningsarrangemang som säkerställer att den mängd lastrester som finns kvar i tanken och tillhörande rörledningar efter lossning inte överstiger den tillåtna restmängden enligt kraven i 15 och 17– 18 §§, och 5. har en av Transportstyrelsen godkänd lasthanteringsmanual enligt 27 § som säkerställer att driftsmässig blandning av lastrester och vatten inte sker, samt att inga lastrester finns kvar i tanken efter tillämpning av de ventilationsförfaranden som föreskrivs i lasthanteringsmanualen.

(TSFS 2022:8)

Försörjningsfartyg

157

Regler om försörjningsfartyg som transporterar skadliga flytande ämnen i bulk finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:10) om försörjningsfartyg inom offshore-sektorn.

Pump-, rörlednings- och lossningsanordningar samt sloptankar

158

Fartyg byggda före den 1 juli 1986 ska vara försedda med pumpoch rörledningar som säkerställer att den kvarblivna restmängden i varje tank och till tanken hörande rörledningar inte överstiger 1. 300 liter för en tank certifierad för transport av ämnen av kategori X eller Y, och 2. 900 liter för en tank certifierad för transport av ämnen av kategori Z.

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag från kravet i 15 § för fartyg byggda före den 1 juli 1986 som sysselsätts i särskilt fastställd trafik om: 1. fartygets tankar som innehåller skadliga flytande ämnen eller blandningar av dessa ämnen rengörs i enlighet med en tankspolningsmetod som framgår av appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II varje gång de ska rengöras eller barlastas och därvid uppkommande tankspolvätska avlämnas till en för ändamålet lämplig mottagningsanordning. Den engelska, arabiska, kinesiska, franska, ryska och spanska versionen av appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II ska ha samma giltighet. En engelsk version av texten finns i bilaga 7 till dessa föreskrifter. 2. återstående tankspolvätska eller barlastvatten avlämnas till en för ändamålet lämplig mottagningsanordning eller släpps ut i havet enlighet med vad som är tillåtet enligt dessa föreskrifter, och 3. fartygets certifikat har en påteckning om att fartyget endast är sysselsatt i särskild fastställd trafik.

160

Fartyg byggda från och med den 1 juli 1986 fram till och med den 31 december 2006 ska vara försedda med pump- och rörledningar som säkerställer att den kvarblivna restmängden i varje tank och till tanken hörande rörledningar inte överstiger 1. 100 liter för en tank certifierad för transport av ämnen av kategori X eller Y, och 2. 300 liter för en tank certifierade för transport av ämnen av kategori Z.

161

Fartyg byggda den 1 januari 2007 eller senare ska vara försedda med pump- och rörledningar som säkerställer att den kvarblivna restmängden i varje tank som är certifierad för transport av ämnen av kategori X, Y eller Z inte överstiger 75 liter i tanken och till tanken hörande rörledningar.

162

Andra fartyg, som inte är kemikalietankfartyg byggda före den 1 januari 2007 och som inte kan uppfylla kraven för de pump- och rörledningar för ämnen av kategori Z som avses i 15 § 2 och 16 § 2, ska tömma tanken i så stor utsträckning om det är praktiskt möjligt.

163

Prov för kontroll av restmängden enligt 15 och 17–18 §§ ska utföras i enlighet med appendix 5 till MARPOL 73/78 annex II minst vart femte år. Protokoll över förnyat prov ska förvaras ombord.

164

Fartyg som transporterar skadliga flytande ämnen ska ha öppning för undervattensutsläpp. Detta gäller inte fartyg som är byggda före den 1 januari 2007 vilka transporterar ämnen av kategori Z.

159 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/4.2–4.3. 160 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.2. 161 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.3. 162 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.4. 163 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.1–12.3 och regel II/12.5. 164 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.6–12.7.

60

165

Öppning för undervattensutsläpp ska vara placerad inom lastområdet i närheten av slagets rundning och ska vara så anordnad att rest- /vattenblandningar inte kan komma in igen genom fartygets sjövattenintag.

166

Öppning för undervattensutsläpp ska vara anordnad så att den rest-/vattenblandning som släpps ut i havet inte passerar genom fartygets gränsskikt utan blandas med fartygets propellervatten. När utsläpp sker vinkelrätt mot fartygets bordläggning ska utsläppsöppningens minsta diameter bestämmas med hjälp av följande ekvation:

Qd

d = 5Ld där d = utsläppsöppningens minsta diameter (m) Ld = avståndet mellan den förliga perpendikeln och utsläppsöppningen (m) Qd= det största valda flöde med vilken fartyget får släppa ut restvattenblandning genom utloppet (m3/h).

När utsläppet är riktat i vinkel mot fartygets bordläggning ska ovanstående förhållande anpassas genom att Qd ersätts med den del av Qd som är vinkelrät mot fartygets bordläggning.

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag från kraven i 15 och 17–21 §§ för fartyg vars konstruktions- och driftegenskaper är sådana att intag av barlastvatten i lasttankar inte krävs och rengöring av lasttankar endast krävs om fartyget ska repareras eller läggas i torrdocka förutsatt att: 1. alla restprodukter från tankrengöring som utförs innan fartyget repareras eller läggs i torrdocka lämnas till en för ändamålet lämplig mottagningsanordning, och 2. varje lasttank är certifierad för transport av ett begränsat antal ämnen som är jämförbara och kan transporteras växelvis i samma tank utan rengöring emellan. Undantag enligt första stycket ska anges i fartygets certifikat.

168

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag för NLStankfartyg för transport av vegetabiliska oljor som har beteckningen k

165 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.8. 166 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.9. 167 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/4.4. 168 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/4.1.3.

61

i kolumn e i 17 kap. i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) förutsatt att: 1. fartyget uppfyller alla krav, utom de som rör lasttankens placering, för typ 3-fartyg enligt definitionen i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden), och 2. lasttankarna är placerade med nedan uppräknade avstånd inombords och hela lasttanklängden skyddas antingen av barlasttankar eller andra utrymmen än tankar för transport av olja på följande sätt: – vingtankar eller andra utrymmen ligger så att lasttankarna är placerade inombords från bordläggningsplåtens mallinje på ett avstånd som aldrig är mindre än 760 mm, och – dubbelbottentankar eller -utrymmen ligger så att avståndet mellan lasttankarnas botten och bottenplåtens mallinje, mätt i en rät vinkel mot bottenplåten, inte är mindre än B/15 (m) eller 2,0 m vid mittlinjen, varvid det minsta avståndet gäller. Detta avstånd får inte understiga 1,0 meter. Undantag enligt första stycket ska anges i fartygets föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk. (TSFS 2014:141)

169

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag för torrlastfartyg för transport av oförändrade vegetabiliska oljor försedda med beteckningen k och P (pollution hazard) i kolumn e respektive d i 17 kap. i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) under förutsättning att: 1. transporten sker i djuptankar eller i särskilda tankar avsedda för sådan transport, 2. fartyget är sysselsatt i särskilt fastställd trafik, 3. fartyget har ett giltigt internationellt föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk, 4. avsändarlandet och mottagarlandet skriftligen godkänt sådan transport, och 5. de särskilt anpassade tankarna är belägna minst 760 mm från bordläggningen. (TSFS 2014:141)

Svenskt fartyg som transporterar skadliga flytande ämnen ska ha en lasthanteringsmanual. Manualen ska vara godkänd av Transportstyrelsen och utformad i enlighet med appendix 4 till MARPOL 73/78 annex II. Den ska vara skriven på engelska. Utländskt fartyg på svenskt sjöterritorium som transporterar skadliga flytande ämnen ska ha en av behörig myndighet godkänd lasthanteringsmanual.

Bestämmelser om förbud mot utsläpp av skadliga flytande ämnen finns i 2 kap. 20 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Svenska fartyg i internationell trafik får släppa ut skadliga flytande ämnen endast om fartyget befinner sig i farvatten under en annan stats jurisdiktion och den staten tillåter utsläppet.

172

Regler om utsläpp av skadliga flytande ämnen i Antarktisområdet finns i lagen (2006:924) om Antarktis.

Undantag från utsläppsförbudet i 2 kap. 20 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i 2 kap. 22 § samma förordning.

(TSFS 2021:61)

173

Förbudet mot utsläpp av skadliga flytande ämnen i bulk i Arktisområdet i sektion 2.1.1 i del II-A i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena gäller inte i fråga om 1. utsläpp som är nödvändiga för fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss, 2. utsläpp som är en följd av skada på fartyget eller dess utrustning om a) alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits efter det att skadan inträffat eller utsläppet upptäckts i syfte att hindra eller så långt möjligt begränsa utsläppet, och b) redaren eller befälhavaren inte handlat grovt vårdslöst och med insikt om att en skada troligen skulle bli följden eller handlat med avsikt att orsaka skada, eller 3. utsläpp som görs i syfte att bekämpa ett annat utsläpp. Ett sådant utsläpp måste först godkännas av regering inom vars jurisdiktion utsläpp övervägs att ske. (TSFS 2021:61)

171 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.1.1. 172 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.8.2. 173 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/3.

63

Utsläppsnormer

174

Bestämmelser om utsläppsnormer finns i 2 kap. 23–25 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Ventilation av lastrester

175

Bestämmelser om ventilation av lastrester finns i 2 kap. 28 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Utsläpp av rester av kategori X

176

Vid spolning och ilandlämning av rester av kategori X enligt 2 kap. 26 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ska anvisningarna i lasthanteringsmanualen följas. Tankspolningen ska fortgå till dess att det skadliga ämnets koncentration i utflödet till sådan anordning är lika med eller mindre än 0,1 viktprocent. När den koncentrationsnivån har uppnåtts ska allt innehåll i tanken lämnas till mottagningsanordningen. Befälhavaren ansvarar för att detta verifieras och antecknas i lastdagboken. Allt vatten som därefter tillförs tanken får släppas ut i havet enligt utsläppsnormerna i 2 kap. 23–24 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

177

Transportstyrelsen kan medge undantag från kravet i 32 § om det inte är möjligt att mäta det skadliga ämnets koncentration i utflödet utan att orsaka otillbörlig försening för fartyget. Ett annat likvärdigt förfarande kan då godtas förutsatt att tanken spolas enligt appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II. En engelsk version av texten finns i bilaga 7 till dessa föreskrifter. Följande information ska i sådant fall verifieras och antecknas i lastdagboken: 1. att tanken och dess pump- och rörledningssystem är tömda, 2. att tankspolningen har utförts enligt appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II, 3. att tankspolvätskan har avlämnats till mottagningsanordning så att tanken är tom.

Utsläpp av rester av kategori Y och Z

178

Vid tankspolning och ilandlämning av lastrester av kategori Y och Z enligt 2 kap. 27 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ska tankspolvätskan avlämnas till en mottagningsanordning i lossningshamnen eller en annan hamn, förutsatt att det genom skriftligt

174 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.1.3 och regel II/13.2. 175 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.3. 176 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.6.1.1–13.6.1.2. 177 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.6.1.3 och regel II/16.5. 178 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.7.

64

intyg kan visas att en sådan anordning finns tillgänglig i den hamnen och att den är lämplig för detta ändamål. För ämnen med hög viskositet eller stelnande ämnen av kategori Y ska tankspolning enligt 2 kap. 27 § tredje stycket 1 förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ske enligt bestämmelserna i appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II. Den engelska texten finns i bilaga 7 till dessa föreskrifter.

179

För beständiga flytande produkter som tillhör kategori Y och har en viskositet lika med eller större än 50 mPa-s vid 20ºC och/eller en smältpunkt som är 0ºC eller högre, identifieras som 16.2.7 i kolumn o i kapitel 17 i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden), gäller följande, i de områden som anges i 34 b §: 1. En förtvättsprocedur enligt beskrivningen i del C i bilaga 7 till dessa föreskrifter ska tillämpas. 2. Tanken ska tömmas helt på den blandning av rester och vatten som genereras under förtvätten, och blandningen ska lämnas till en mottagningsanordning i lossningshamnen. 3. Allt vatten som därefter fylls i tanken får släppas ut i havet i enlighet med vad som anges i utsläppsnormerna i 2 kap. 23–25 §§ förordningen om åtgärder mot förorening från fartyg. (TSFS 2020:71)

180

Följande områden omfattas av 34 a §.

På begäran av fartygets befälhavare kan Transportstyrelsen medge undantag från tankspolning under förutsättning att 1. det i den lossade tanken ska föras last av samma ämne som föregående last eller annan last som är förenlig med den lossade, och att tanken dessförinnan inte ska rengöras eller användas för barlast, 2. det genom skriftligt intyg kan visas att mottagning av tankspolvätska innehållande lastrester kan ske i destinationshamnen och befälhavaren skriftligen försäkrar att tanken inte avses spolas, rengöras eller barlastas till sjöss, eller 3. att lastresterna kommer att avlägsnas genom ventilation enligt 2 kap. 28 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Undantag enligt första stycket ska antecknas och verifieras i lastdagboken. Begäran om undantag ska göras av befälhavaren minst två helgfria vardagar innan lossningen påbörjas.

(TSFS 2025:14)

Användning av rengöringsmedel eller tillsatser

182

När ett annat medium än vatten används för rengöring av en tank, ska tömningen av tanken omfattas av samma bestämmelser som skulle ha gällt för det mediet om det hade transporterats som last. Tankrengöringsmetoder som innebär att ett sådant medium används ska anges i lasthanteringsmanualen.

Om små kvantiteter av rengöringstillsatser eller rengöringsmedel tillsätts i vatten vid tankrengöring, får inga tillsatser som innehåller komponenter av föroreningskategori X användas om inte 1. komponenterna är lätt biologiskt nedbrytbara, och 2. komponenterna förekommer i en total koncentration som är mindre än 10 procent av rengöringstillsatsen. Om ovanstående förutsättningar är uppfyllda tillkommer inga ytterligare krav på tankrengöringsvätskan än de som gäller för tanken i anledning av den tidigare lasten.

Driftskrav för intag och tömning av barlastvatten

184

Efter lossning och, om så krävs enligt dessa föreskrifter eller förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, efter tankspolning får lasttankar barlastas. Tömning av sådan barlast ska göras i enlighet med 2 kap. 23 och 24 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

185

Barlast som tillförs en lasttank får släppas ut i havet i enlighet med vad som framgår av 2 kap. 30 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, förutsatt att 1. barlasten innehåller mindre än 1 ppm av det ämne som tidigare transporterats, eller 2. tankspolning har utförts i enlighet med appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II och tanken därefter har rengjorts med a) rengöringsmaskinens hela cykel för fartyg byggda före den 1 juli 1994, eller b) med en vattenmängd som inte är mindre än den som beräknas med k = 1,0. Den engelska versionen av appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II återfinns i bilaga 7.

Fartyg med last av skadligt flytande ämne ska vara försett med lastdagbok. Denna ska, oavsett om den utgör en del av fartygets skeppsdagbok eller inte, och oavsett om den förs elektroniskt enligt 2 kap. 5 a § eller inte, vara utformad enligt bilaga II till MARPOL 73/78 annex II.

(TSFS 2021:61)

187

Uppgifter i lastdagboken ska registreras för varje tank när någon av följande åtgärder vidtas ombord på fartyget:

183 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.5.2. 184 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.7.2.1. 185 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.7.2.2. 186 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.1. 187 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.2.

68

1. lastning av skadligt flytande ämne, 2. omdisponering ombord av skadligt flytande ämne, 3. lossning av skadligt flytande ämne, 4. tankspolning av lasttankar i vilka förts skadligt flytande ämne, 5. tankrengöring av lasttankar i vilka förts skadligt flytande ämne, 6. barlastning av lasttankar i vilka förts skadligt flytande ämne, 7. utsläpp eller avlämning av barlast från lasttankar i vilka förts skadligt flytande ämne, 8. avlämning av rester av last av skadligt flytande ämne till en mottagningsanordning, och 9. utsläpp enligt 2 kap. 23–25 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. (TSFS 2021:61)

188

Vid utsläpp av skadligt flytande ämne som skett enligt 2 kap. 22 § förordningen (1980:789) om åtgärder från förorening från fartyg, avsiktligt eller oavsiktligt, ska uppgifter om omständigheterna kring och skälen för utsläppet registreras i lastdagboken. (TSFS 2021:61) 189

Samtliga uppgifter om varje åtgärd som avses i 41 och 42 §§ ska utan dröjsmål registreras i lastdagboken. Varje registrerad åtgärd ska signeras av den eller de personer som har haft ansvaret för åtgärden, och varje ifylld sida eller grupp av elektroniska uppgifter ska signeras av befälhavaren. Uppgifter i lastdagbok för svenskt fartyg som är försett med föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk ska registreras på både svenska och engelska. (TSFS 2021:61)

Har upphävts genom (TSFS 2021:61).

Har upphävts genom (TSFS 2021:61).

190

Om det vid inspektion finns ett behov att kopiera uppgifter i lastdagboken ska fartygets befälhavare genom skriftlig påteckning intyga att kopian överensstämmer med originalet. (TSFS 2021:61)

Fartygsplan för nödåtgärder vid förorening av skadliga flytande ämnen (Shipboard Marine Pollution Emergency Plan for Noxious Liquid Substances)

191

Alla fartyg med en bruttodräktighet om minst 150 ton som är certifierade för att transportera skadliga flytande ämnen i bulk ska ha en plan för nödåtgärder vid förorening av skadliga flytande ämnen. Planen ska vara godkänd av Transportstyrelsen. (TSFS 2014:92)

188 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.3. 189 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.4 190 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.6. 191 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/17.1.

69

192

En sådan plan ska upprättas enligt riktlinjerna i resolution MEPC.85(44), ändrad genom MEPC.137(53). Planen ska skrivas på arbetsspråket eller det språk som förstås av befälhavaren och övriga befäl ombord. Planen ska minst innehålla: 1. de rutiner enligt resolution A.851(20) som befälhavaren eller andra personer som för befäl över fartyget ska använda vid rapportering av föroreningsincidenter med skadliga flytande ämnen, 2. en förteckning över de myndigheter eller personer som ska underrättas i händelse av föroreningsincidenter med skadliga flytande ämnen, 3. detaljerade anvisningar om de åtgärder som de ombordvarande omedelbart ska vidta för att begränsa eller reglera utsläppet av skadliga flytande ämnen till följd av incidenten, och 4. rutiner och samlingsplats på fartyget där aktiviteterna ombord samordnas med nationella och lokala myndigheter för att bekämpa utsläppet.

193

I de fall fartyg växelvis kan transportera kemikalielaster och oljelaster enligt 4–6 kap. får en kombinerad fartygsplan för nödåtgärder vid marin förorening (Shipboard Marine Pollution Emergency Plan) upprättas. En sådan plan ska upprättas enligt resolution MEPC.85(44), ändrad genom MEPC.137(53).

För läktring av annat skadligt flytande ämne än olja utanför hamnområde ska tillstånd sökas hos Transportstyrelsen. Ansökan ska göras av befälhavaren, fartygsägaren eller dennes representant på det mottagande fartyget, senast 48 timmar helgfria vardagar innan läktringen påbörjas Ansökan ska innehålla uppgifter om: – vilka fartyg som ska delta i läktringen, – beräknad dag, tidpunkt och plats för läktringen, – vilken mängd skadligt flytande ämne som ska läktras, – produktnamn enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:136) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) eller Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:15) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) för det skadliga flytande ämnet som ska läktras, – vilka gällande certifikat som finns samt vilken försäkring som är tecknad, och – hur eventuell förorenad tankspolvätska från det avlämnande fartyget avses omhändertas.

(TSFS 2020:71)

Föreskrifterna om läktring ska inte tillämpas på läktring som är nödvändig för fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss.

Ansvar vid läktring

Det övergripande ansvaret för läktring ska ligga hos befälhavaren på det lastande fartyget. Befälhavaren på det lossande fartyget respektive det lastande ska inom sina respektive ansvarsområden vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra utflöde av skadliga flytande ämnen.

Slang

Den eller de slangar som används vid läktring ska: 1. vara anpassade till och konstruerade för hantering av de produkter som ska läktras och vara av sådan styrka och diameter att de är lämpliga för den aktuella hanteringen, 2. ha tillräcklig längd för att tillåta rörelser mellan det lossande fartyget och det lastande, 3. vara tryckprovade i enlighet med tillverkarens specifikationer under de senaste fyra månaderna, liksom om de utsatts för onormal påfrestning eller efter det att de har reparerats. Datum för senaste provning, tillåtet arbetstryck samt vilken typ av vara de är lämpade för ska anges på slangarna. Tillverkarens specifikationer och provningsintyg ska finnas tillgängliga ombord på det fartyg som tillhandahåller slangarna. All lyftutrustning och alla stödanordningar för slangarna ska vara tillverkade för sitt ändamål och hållas i gott skick.

Bestämmelser om avlämning av lastrester av skadliga flytande ämnen i bulk till mottagningsanordning finns i 3 a kap. (TSFS 2023:14)

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

194

Detta kapitel ska, om inte annat anges, tillämpas på alla fartyg som transporterar skadliga ämnen i förpackad form.

Fartygets förråd och utrustning omfattas inte av kraven i detta kapitel.

I detta kapitel används beteckningar som har följande betydelse.

Förpackad form Form av förpackning specificerad i IMDG-koden. Skadliga ämnen Ämnen som är identifierade som vattenförorenande ämnen (marine pollutants) i IMDG-koden.

Transport av skadliga ämnen i förpackad form får ske endast i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel.

199

Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2025:56) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) finns detaljerade bestämmelser om förpackning, märkning, etikettering, dokumentation, stuvning, mängdbegränsningar och undantag för att förhindra eller reducera förorening av den marina miljön med skadliga ämnen. (TSFS 2025:59)

200

Tömda förpackningar, som tidigare använts för transport av skadliga ämnen enligt detta kapitel, ska betraktas som att de fortfarande innehåller det skadliga ämnet tills ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att säkerställa att förpackningarna inte längre innehåller några rester av ämnen som är skadliga för den marina miljön.

Transportstyrelsen kan av vetenskapliga och tekniska skäl förbjuda vissa skadliga ämnen för transport eller begränsa mängden av ett skadligt ämne som får transporteras ombord i ett och samma fartyg.

Skadliga ämnen i förpackad form får inte lämpas överbord om det inte är nödvändigt för att tillgodose fartygets säkerhet eller för att rädda liv till sjöss.

196 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.5. 197 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.1. 198 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.2. 199 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.3 och regel III/2 ̶ 5. 200 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.4. 201 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/6.

72

203

Ändamålsenliga åtgärder, baserade på de skadliga ämnenas fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper, ska vidtas för att reglera att läckage sköljs överbord. Åtgärderna får inte äventyra säkerheten för fartyget eller personer ombord.

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

204

Detta kapitel ska om inte annat anges tillämpas på följande fartyg: 1. fartyg i internationell trafik med en bruttodräktighet om minst 400 och däröver, 2. fartyg i internationell trafik med en bruttodräktighet om mindre än 400 som är certifierat för att ta mer än 15 personer, och 3. fartyg i nationell fart med installerad toalett.

206

Fartyg enligt 1 § 1 och 2, för vilket kölsträckning skett eller som befann sig på motsvarande byggnadsstadium före den 2 oktober 1983, behöver utrustas för att följa utsläppsbestämmelserna i 4, 4 b, 6, 7 och 8 §§ endast i den utsträckning som det kan anses praktiskt genomförbart. Med motsvarande byggnadsstadium avses att byggandet av ett identifierbart fartyg har påbörjats och att hopsättningen av detta fartyg omfattar minst 50 ton eller 1 procent av den beräknade massan av allt byggnadsmaterial, varvid den lägre massan ska gälla. (TSFS 2013:107)

202 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/7.2. 203 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/7.2. 204 Motsvarar MARPOL 73/78 annex IV; berörda delar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084); Helsingforskonventionen regel IV/ 5–7 inklusive berörda rekommendationer. 205 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/2.1; artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084); Helsingforskonventionen regel IV/5 B och regel IV/6.A inklusive rekommendation 22/3 och 24/8. 206 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/2.2.

73

I detta kapitel används följande definitioner.

existerande fartyg som inte definieras som nytt fartyg i detta kapitel

fartyg

existerande passagerarfartyg som inte är ett fartyg för vilket byggpassagerar- nadskontrakt tecknats eller, om byggnadskontrakt sakfartyg nas, som är kölsträckt eller befinner sig på motsvarande byggnadsstadium den 1 juni 2019 eller vilket levereras minst två år efter den 1 juni 2019 IMO den internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization) internationell resa från en stat som är part till MARPOL-konven- 207 resa tionen till en hamn utanför den staten, eller tvärtom nytt fartyg fartyg 1. för vilket byggnadskontrakt tecknats eller, om byggnadskontrakt saknas, vilket var kölsträckt eller befann sig på motsvarande byggnadsstadium det datum då 208 MARPOL Annex IV trädde ikraft eller senare, eller 2. vilket levererades tre år eller mer efter det datum då MARPOL Annex IV trädde i kraft närmaste land den baslinje från vilken territorialhavet för ifrågavarande stats territorium räknas enligt internationell rätt, med undantag av att avståndet från närmaste land vid Australiens nordostkust räknas från en linje dragen från en punkt på Australiens kust latitud S11°00S, longitud E142°08′ till en punkt latitud S10°35′, longitud E141°55′, därifrån till en punkt latitud S10°00′, longitud E142°00′, därifrån till en punkt latitud S9°10′, longitud E143°52′, därifrån till en punkt latitud S9°00′, longitud E144°30′, därifrån till en punkt latitud S10°41′, longitud E145°00′, därifrån till en punkt latitud S13°00′, longitud E145°00′, därifrån till en punkt latitud S15°00′, 1ongitud E146°00′, därifrån till en punkt latitud S17°30′, longitud E147°00′, därifrån till en punkt latitud S21°00′, longitud E152°55′, därifrån till en punkt latitud S24°30′, longitud E154°00′, därifrån till en punkt på Australiens kust latitud S24°42′, longitud E153°15′

207 International Convention for the Prevention of Pollution from Ships. 208 MARPOL Annex IV trädde i kraft den 27 september 2003.

74

passagerare varje person ombord utom 1. befälhavare, besättningsmedlemmar och andra personer som är anställda eller annars sysselsatta ombord för fartygets räkning, och 2. barn under ett år passagerar- fartyg som medför fler än 12 passagerare

fartyg

person besättningsmedlem eller passagerare specialområde hav där det av kända tekniska skäl, med hänsyn till havets oceanografiska och ekologiska tillstånd och till dess speciella trafikkaraktär, är nödvändigt att införa särskilda obligatoriska åtgärder för att förebygga att havet förorenas av toalettavfall toalettavfall 1. avloppsvatten och annat avfall från varje typ av toalett och urinoar, 2. avloppsvatten från sjukvårdslokaler (apotek, sjukhytt, etc.) via tvättställ, badkar och spygatt placerade i sådana lokaler, 3. avloppsvatten från utrymmen som rymmer levande djur, eller 4. annat spillvatten som är blandat med avloppsvatten, definierat enligt 1 ̶ 3 ovan uppsamlings- tank som används för uppsamling och förvaring av avtank loppsvatten Östersjö- hela vattenområdet i den egentliga Östersjön med Bottområdet niska viken, Finska viken och inloppet till Östersjön upp till latitudparallellen genom Skagen i Skagerrak vid N57°44,8

(TSFS 2020:71)

Toalettavfall får inte släppas ut från fartyg. Detta gäller för alla fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon och för svenska fartyg oavsett var de befinner sig. (TSFS 2013:107)

210

Förbud mot utsläpp av toalettavfall i detta kapitel samt i sektion 4.2 i del II-A i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena gäller inte om

Utsläpp av toalettavfall från svenska fartyg i internationell trafik får ske om fartyget befinner sig i farvatten under en annan stats jurisdiktion och den staten tillåter utsläppet. (TSFS 2013:107)

Utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg inom ett specialområde

212

Med specialområden i detta kapitel avses 1. Östersjöområdet, och 2. andra specialområden utsedda av IMO för att förebygga föroreningar orsakade av toalettavfall från fartyg. (TSFS 2013:107)

213

Toalettavfall från passagerarfartyg får, trots det generella utsläppsförbudet i 4 §, släppas ut inom ett specialområde under förutsättning att fartyget har en godkänd reningsanläggning i drift, för vilken Transportstyrelsen har utfärdat ett certifikat om uppfyllelse av de driftskrav som det hänvisas till 9 a § i detta kapitel, och utsläppen inte ger upphov till synliga, flytande fasta partiklar eller missfärgar det omgivande vattnet. Första stycket gäller 1. för nya passagerarfartyg från och med den 1 juni 2019, 2. för existerande passagerarfartyg från och med den 1 juni 2021, och 3. för existerande fartyg på resa direkt till en hamn inom specialområde lokaliserad öster om longitud 28˚10' E från den 1 juni 2023, förutsatt att fartyget kommer från en hamn lokaliserad utanför specialområdet och inte gör något annat hamnanlöp inom specialområdet, Med nytt passagerarfartyg i denna paragraf avses ett fartyg – för vilket byggnadskontrakt tecknats eller, om byggnadskontrakt saknas, vilket är kölsträckt eller befinner sig på motsvarande byggnadsstadium den 1 juni 2019, eller – vilket levereras minst två år efter den 1 juni 2019. Utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg utanför specialområden och från andra fartyg än passagerarfartyg i alla områden

(TSFS 2020:71)

210 Motsvarar MARPOL regel IV/3 och Helsingforskonventionen regel IV/5.D. 211 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/11.2. 212 Motsvarar MARPOL regel IV/1.6. 213 Motsvarar MARPOL regel IV/11.3.

76

Utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg utanför specialområden och

från andra fartyg än passagerarfartyg i alla områden

214

Toalettavfall från passagerarfartyg utanför specialområden och från andra fartyg än passagerarfartyg i alla områden får, trots det generella utsläppsförbudet i 4 §, släppas ut under följande villkor: 1. Toalettavfall som är finfördelat och desinficerat med hjälp av en anläggning godkänd av Transportstyrelsen i enlighet med 9 § i detta kapitel får släppas ut på ett avstånd av mer än 3 nautiska mil från närmaste land. 2. Toalettavfall som inte är finfördelat eller desinficerat men som har magasinerats i uppsamlingstank för toalettavfall, och toalettavfall som härrör från utrymmen med levande djur, får släppas ut på ett avstånd av mer än 12 nautiska mil från närmaste land. Toalettavfallet får dock inte släppas ut momentant, utan det måste ske med måttligt flöde när fartyget är under gång med en fart av minst fyra knop. Flödeshastigheten ska beräknas i enlighet med MEPC.157(55). Beräkningen ska kunna redovisas av befälhavaren vid 215 tillsyn . 3. Toalettavfall från fartyg som har en godkänd reningsanläggning i drift, för vilken Transportstyrelsen har utfärdat ett certifikat om uppfyllelse av de driftskrav som det hänvisas till i 9 § i detta kapitel, får släppas ut, under förutsättning att utsläppen inte ger upphov till synliga, flytande fasta partiklar eller missfärgar det omgivande vattnet. Det generella utsläppsförbudet i 4 § gäller inte för fartyg i första stycket då de befinner sig i vattenområden inom en annan stats jurisdiktion, där mindre strikta krav gäller för utsläpp av toalettavfall.

(TSFS 2020:71)

När toalettavfall blandas med sådant avfall eller avloppsvatten som omfattas av andra kapitel i dessa föreskrifter, ska kraven i dessa kapitel liksom kraven i detta kapitel, vara uppfyllda. (TSFS 2013:107)

217

Alla fartyg som omfattas av detta kapitel ska vara utrustade med något av följande alternativ:

214 Motsvarar MARPOL regel IV/11.1. 215 MEPC.157(55) Recommendation on Standards for the Rate of Discharge of Untreated Sewage from Ships. 216 Motsvarar MARPOL regel IV/11.4. 217 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/9. 218 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/9.1; berörda delar av rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning (EGT L 046, Celex 31996L0098); Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 1/5.

77

1. en reningsanläggning för behandling av toalettavfall som, om den har installerats före den 1 januari 2010, uppfyller kraven i resolution MEPC.2(VI) och om den har installerats den 1 januari 2010 eller senare uppfyller kraven i MEPC.159(55), 2. ett system med finfördelning och desinficering för tillfällig magasinering av toalettavfall då fartyget befinner sig mindre än tre nautiska mil från närmaste land. Ett sådant system ska utrustas med anordning som godkänts av Transportstyrelsen, eller 3. en uppsamlingstank för att hålla kvar allt toalettavfall med en kapacitet anpassad efter fartygets drift, antalet personer ombord och andra relevanta faktorer. Uppsamlingstanken ska vara godkänd av Transportstyrelsen och vara utrustad med anordning för att visuellt indikera mängden av innehåll. Fartyg enligt 1 § 3 som är byggda före den 1 januari 2000, där installation av uppsamlingstank är tekniskt svår eller kostnaden inte kan anses motiverad, kan beviljas undantag från att installera uppsamlingstank.

219

Oavsett det som föreskrivs i 9 § ska alla passagerarfartyg, som omfattas av förbudet mot utsläpp av toalettavfall i detta kapitel, utrustas med något av följande alternativ när de befinner sig i ett specialområde. 1. En reningsanläggning som uppfyller resolution MEPC.227 (64) och som är godkänd av Transportstyrelsen genom utfärdande av internationellt föro- 220 reningsskyddscertifikat för toalettavfall . 2. En uppsamlingstank för allt toalettavfall, vars kapacitet ska vara godkänd av Transportstyrelsen och anpassad efter fartygets drift, antal personer ombord och andra relevanta faktorer. Tankens konstruktion ska vara godkänd av Transportstyrelsen och tanken ska vara utrustad med en anordning som visuellt indikerar mängden innehåll.

(TSFS 2020:71)

Standarddimensioner för flänsar på landanslutningar

221

Fartyg enligt 1 § 1 och 2 ska, för att kunna koppla samman rörledning för avlämnande av toalettavfall med rörledning från mottagningsanordning, ha fläns för landanslutning med dimensioner enligt nedanstående tabell. På fartyg med ett malldjup av 5 meter och mindre får dock innerdiametern på landanslutningen vara 38 mm.

Fartyg enligt 1 § 3 ska, för att kunna koppla samman rörledning för avlämnande av toalettavfall med rörledning från mottagningsanordning, ha fläns för landanslutning med dimensioner enligt ISO 8099:2000. 223

För fartyg enligt 1 § 1 och 2 i reguljär trafik kan, i stället för vad som anges i 10 §, fartygets rörledning för utsläpp utrustas med annan anslutning för utsläpp, såsom snabbkoppling, om den är godkänd av Transportstyrelsen.

Bestämmelser om avlämning av toalettavfall till mottagningsanordning finns i 3 a kap. (TSFS 2023:14)

Upphävd genom (TSFS 2023:14).

Upphävd genom (TSFS 2023:14).

Upphävd genom (TSFS 2023:14).

Upphävd genom (TSFS 2023:14).

Upphävd genom (TSFS 2023:14).

Upphävd genom (TSFS 2023:14).

Upphävd genom (TSFS 2023:14).

Upphävd genom (TSFS 2023:14).

222 Motsvarar Helsingforskonventionen regel IV/6 inklusive rekommendation 19/9, 21/2 22/1, 22/3 och 24/8. 223 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/10.2.

79

Enligt vad som sägs i 1 kap. 1 § ska detta kapitel tillämpas på fartyg som används för fritidsändamål och som har en bruttodräktighet under 400.

I detta kapitel används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Utsläpp av toalettavfall får inte ske inom Sveriges sjöterritorium.

226

I de fall utsläpp av toalettavfall blandas med avfall eller avloppsvatten ska, utöver kraven i detta kapitel, de krav som i övrigt finns i dessa föreskrifter om den typen av avfall vara uppfyllda.

Undantag från förbudet att släppa ut toalettavfall

227

Utsläpp av toalettavfall får, trots förbudet i 3 §, ske om: 1. utsläppet är nödvändigt för fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss, eller 2. utsläppet är en följd av skada på fartyget eller dess utrustning, om alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits före och efter skadans uppkomst för att hindra eller så långt som möjligt begränsa utsläppet.

Fartyg byggda före 1965 som är K-märkta i enlighet med Statens maritima museers kriterier för K-märkning av fritidsbåtar får släppa ut toalettavfall om utsläppet sker minst en halv nautisk mil från närmaste land. Utsläppet ska dock alltid ske så långt från land som möjligt.

Transportstyrelsen kan medge undantag från förbudet i 3 § om det kan visas att toalettavfallet kan renas ombord på fartyget så att utsläpp kan ske utan att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. (TSFS

2015:10)

224 Motsvarar MARPOL 73/78 annex IV och Helsingforskonventionen regel IV/5-7 inklusive berörda rekommendationer. 225 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/11.1 och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 24/8. 226 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/11.3 och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 24/8. 227 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/3 och Helsingforskonventionen regel IV/5.D.

80

Bestämmelser om avlämning av toalettavfall till mottagningsanordning finns i 3 a kap. (TSFS 2023:14)

I detta kapitel används följande definitioner.

djurkadaver kropp från ett djur som dör eller avlivas under en resa där det medförs som last ombord driftavfall omfattar allt avfall i fast form (inklusive slam) som samlas in ombord i samband med normalt underhåll av fartyget eller under fartygets normala drift, eller används vid stuvning och hantering av last, och som inte omfattas av andra kapitel i dessa föreskrifter. Driftavfall omfattar också rengöringsmedel och tillsatser i spolvatten som används i lastrum och utvändigt. Driftavfall omfattar inte gråvatten, slagvatten eller andra liknande utsläpp av väsentlig betydelse för fartygets drift (TSFS 2023:14) fast avfall omfattar, med undantag för de ämnen som annars är definierade eller förtecknade i dessa föreskrifter, alla sorters matavfall, hushållsliknande avfall, driftavfall, plast, lastrester, förbränningsaska, matolja, fiskeredskap och djurkadaver som genereras under fartygets normala drift och som fortlöpande eller regelbundet ska bortskaffas. Fast avfall omfattar inte färsk fisk och delar därav som har genererats till följd av fiskeverksamhet under resan eller till följd av vattenbruksverksamhet. I vattenbruksverksamhet ingår förflyttning av fisk och skaldjur till vattenbruksanläggningar, samt förflyttning av skördad fisk och skördade skaldjur från sådana anläggningar till land för beredning (TSFS

2023:14)

fast eller flytande fast eller flytande konstruktion till havs som ingår i utplattform forskningen, utvinningen eller den därmed förenade offshorebearbetningen av havsbottnens mineraltillgångar fiskeredskap alla fysiska anordningar, delar av anordningar eller kombinationer av komponenter som kan placeras på eller i vattnet eller på havsbottnen i syfte att fånga eller inför kommande fångst eller skörd kontrollera marina organismer eller sötvattensorganismer förbränningsaska aska och slagg från avfallsförbränning i incinerator ombord

81

hushållsliknande omfattar alla typer av avfall och som genereras i boavfall stadsutrymmen ombord, med undantag för de ämnen som annars är definierade eller förtecknade i dessa föreskrifter. Gråvatten omfattas inte (TSFS 2023:14) industriell beredning av fisk och skaldjur som inkluderar vidare fiskhantering hantering såsom paketering, nedfrysning eller konservering (TSFS 2023:14) lastrester Omfattar alla typer av lastrester som finns kvar på däck eller i lastrum efter lastning eller lossning, inklusive överskott och spill som uppkommer i samband med lastning och lossning, oavsett om det är fuktigt eller torrt eller uppblandat med spolvatten, med undantag för de ämnen som annars är definierade eller förtecknade i dessa föreskrifter. Dock omfattas inte lastdamm som finns kvar på däck efter sopning, eller damm på fartygets utvändiga ytor matolja alla typer av ätbara oljor och animaliska fetter som används eller är avsedda att användas för beredning eller tillagning av mat matavfall alla förstörda eller icke förstörda livsmedel, inklusive frukt, grönsaker, mejeriprodukter, fjäderfä, köttprodukter och matrester genererade ombord närmaste land den baslinje från vilken territorialhavet för ifrågavarande stats territorium räknas enligt internationell rätt, med undantag av att avståndet från närmaste land vid Australiens nordostkust räknas från en linje dragen från en punkt på Australiens kust latitud S11°00S, longitud E142°08′ till en punkt latitud S10°35′, longitud E141°55′, därifrån till en punkt latitud S10°00′, longitud E142°00′, därifrån till en punkt latitud S9°10′, longitud E143°52′, därifrån till en punkt latitud S9°00′, longitud E144°30′, därifrån till en punkt latitud S10°41′, longitud E145°00′, därifrån till en punkt latitud S13°00′, longitud E145°00′, därifrån till en punkt latitud S15°00′, 1ongitud E146°00′, därifrån till en punkt latitud S17°30′, longitud E147°00′, därifrån till en punkt latitud S21°00′, longitud E152°55′, därifrån till en punkt latitud S24°30′, longitud E154°00′, därifrån till en punkt på Australiens kust latitud S24°42′, longitud E153°15′

82

plast Fast material vilket som en grundläggande ingrediens innehåller en eller flera polymerer med hög molekylmassa och vilket formas av värme och/eller tryck, antingen under produktionen av polymeren eller under tillverkningen av den färdiga produkten. Plast har materialegenskaper som sträcker sig från hård och spröd till mjuk och elastisk och omfattar allt fast avfall som består av eller innehåller plast i någon form, inklusive tågvirke och fisknät av syntetmaterial, soppåsar av plast samt aska från förbränning av plastprodukter. specialområde ett havsområde, där det av kända tekniska skäl med hänsyn till dess oceanografiska och ekologiska tillstånd och till dess speciella trafikkaraktär, är nödvändigt att införa särskilda obligatoriska åtgärder för att förebygga att havet förorenas av fast avfall specialområde Medelhavsområdet, Östersjöområdet, Svartahavsomi detta kapitel rådet, Rödahavsområdet, Gulfområdet, Nordsjöområdet, Antarktisområdet och det vidsträckta karibiska området, vilka definieras nedan Medelhavs- det egentliga Medelhavet med vikar och hav, begränsat området mot Svarta havet av latitudparallellen 41°N och i väst av Gibraltarsund vid meridianen 05°36´W Östersjö- den egentliga Östersjön med Bottniska viken, Finska området viken och inloppet till Östersjön, begränsat av latitudparallellen genom Skagen i Skagerrak vid 57º 44.8΄ N Svartahavs- det egentliga Svarta havet, begränsat mot Medelhavet området genom latitudparallellen 41º N Rödahavs- det egentliga Röda havet med Suezviken och Aqabaområdet viken, begränsat i söder av loxodromer mellan Ras si Ane (12º 28.5΄ N, 43º 19.6΄ E) och Husn Murad (12º 40.4΄ N, 43º 30.2΄ E) Gulf- havsområdet nordväst om loxodromen mellan Ras al området Hadd (22º 30΄ N, 59º 48΄ E) och Ras al Fasteh (25º 04΄ N, 61º 25΄ E) Nordsjö- den egentliga Nordsjön med ytterligare vattenområden, området vilket omfattar – Nordsjön söder om latitud 62º N och öster om longitud 4º W, – Skagerrak, vars södra gräns bestäms öster om Skagen av latitud 57º 44.8΄ N, och – Engelska kanalen och dess inlopp öster om longitud 5º W och norr om latitud 48º 30΄ N

83

Det vidsträck- Mexikanska golfen och det egentliga Karibiska havet ta karibiska med vikar och vattenområden samt den del av Atlanten området som begränsas av latitudparallellen 30° N från Florida österut till meridianen 77°30΄ W, och därifrån av en loxodrom till skärningspunkten mellan latitudparallellen 20° N och meridianen 59° W, och därifrån av en loxodrom till skärningspunkten mellan latitudparallellen 7°20' N och meridianen 50° W, och därifrån av en loxodrom dragen sydväst om Franska Guyanas östra gräns under gång fartyget är i rörelse till havs på en eller flera kurser (inklusive avvikelser från den kortaste direktrutten), vilka i den mån det är praktiskt möjligt med hänsyn till navigeringen gör att eventuella utsläpp sprids ut över ett så stort havsområde som är rimligt och praktiskt möjligt

(TSFS 2022:98)

Fast avfall får inte släppas ut från fartyg. Detta gäller för alla fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon och för svenska fartyg oavsett var de befinner sig. (TSFS 2013:107)

230

Fartyg som bedriver industriell fiskhantering får inte släppa ut fiskoch skaldjursrester inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. Med industriell fiskhantering avses fiskberedning ombord på ett fartyg speciellt avsett för fiskbearbetning. (TSFS 2013:107)

231

Förbud mot utsläpp av fast avfall i 2 och 11 §§ samt sektion 5.2 i del II-A i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena gäller inte om 1. det är nödvändigt att släppa ut fast avfall från ett fartyg för att trygga fartygets och de ombordvarandes säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss, eller

228 MEPC.295(71) 2017 Guidelines for the implementation of MARPOL annex V. 229 Motsvarar MARPOL regel V/2 och V/3.1. 230 Svenskt särkrav. 231 Motsvarar MARPOL regel V/7.1.

84

2. fast avfall släpps ut oavsiktligt som en följd av skada på fartyget eller dess utrustning, förutsatt att alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits före och efter skadans uppkomst för att förhindra eller minimera utsläppet, 3. oavsiktlig förlust av fiskeredskap från ett fartyg sker trots att alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra en sådan förlust, eller 4. utsläpp av fiskeredskap från ett fartyg sker för att skydda den marina miljön eller trygga fartygets eller besättningens säkerhet. (TSFS 2021:61)

232

I de fall det fasta avfallet blandas med eller förorenas av andra ämnen som inte får släppas ut eller för vilka andra utsläppskrav gäller, ska de strängare kraven gälla. (TSFS 2013:107)

Utsläpp av fast avfall i specialområden

233

Trots utsläppsförbudet i 2 §, får följande typer av fast avfall släppas ut i havet i specialområden om fartyget är under gång och utsläppet sker i enlighet med de för varje avfallstyp angivna villkoren nedan. 1. Utsläpp av matavfall ska ske så långt som det är praktiskt möjligt från närmaste land, men inte mindre än 12 nautiska mil från närmaste land eller närmaste shelfis. Matavfallet ska finfördelas eller malas och kunna passera genom ett såll, vars öppningar inte är större än 25 mm. Matavfallet får inte vara förorenat av någon annan avfallstyp. Det är förbjudet att släppa ut introducerade fågelprodukter, däribland fjäderfä och delar av fjäderfä, i Antarktisområdet, med undantag av sådana fågelprodukter som har steriliseringsbehandlats. 2. Utsläpp av lastrester som inte kan tas om hand med hjälp av allmänt tillgängliga metoder för lossning får enbart ske förutsatt att samtliga villkor nedan är uppfyllda: a) lastrester i spolvatten från lastrum inte innehåller ämnen som är skadliga för den marina miljön i enlighet med de kriterier som anges i bilaga I till MARPOL Annex V. b) fast gods i bulk, förutom spannmål, i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2025:23) om transport till sjöss av fast gods i bulk (IMSBC-koden), har klassificerats i enlighet med bilaga I till MARPOL Annex V och deklarerats av avsändaren om det är skadligt för den marina miljön eller inte. c) rengöringsmedel eller tillsatser som finns i spolvatten från lastrum inte innehåller ämnen som är skadliga för den marina miljön i enlighet med de kriterier som anges i resolution MEPC.295(71) d) både avgångshamnen och nästa destinationshamn ligger inom specialområdet, och att fartyget vid resa mellan dessa hamnar inte lämnar specialområdet. e) det inte finns några tillräckliga mottagningsanordningar tillgängliga i dessa hamnar.

Rengöringsmedel eller tillsatser som finns i spolvatten från däck och utvändiga ytor får släppas ut i havet men bara under förutsättning att dessa ämnen inte är skadliga för den marina miljön i enlighet med de kriterier som anges i resolution MEPC.295(71). (TSFS 2020:71)

235

Svenska fartyg som går in i Antarktisområdet ska, utöver bestämmelserna i 6 §, dessutom ha tillräckligt med utrymme för att förvara allt fast avfall ombord medan de är verksamma i området. Det fasta avfallet ska lämnas till en mottagningsanordning efter det att fartyget har lämnat området. (TSFS 2013:107)

Utsläpp av fast avfall utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon

samt utanför specialområden

236

Trots förbudet i 2 § får utsläpp i havet av följande typer av fast avfall ske utanför Sveriges sjöterritorium, ekonomiska zon och specialområden när fartyget är under gång och så långt som det är praktiskt möjligt från närmaste land. Dessa utsläpp får dock under inga omständigheter ske närmare land än vad som anges nedan. a) Matavfall som har passerat genom en sönderdelare eller avfallskvarn: 3 nautiska mil från närmaste land. Sådant sönderdelat eller malt matavfall ska kunna passera genom ett såll, vars öppningar inte är större än 25 mm. b) Matavfall som inte har behandlats i enlighet med 1 a: 12 nautiska mil från närmaste land. c) Lastrester som inte kan tas om hand med hjälp av allmänt tillgängliga metoder för lossning: 12 nautiska mil från närmaste land. Dessa lastrester får inte innehålla några ämnen som är skadliga för den marina miljön i enlighet med bilaga I till MARPOL annex V. d) Djurkadaver: så långt som möjligt från närmaste land, i enlighet med resolution MEPC.295(71). (TSFS 2020:71)

237

Rengöringsmedel eller tillsatser som finns i spolvatten från lastrum, däck och utvändiga ytor får bara släppas ut i havet om dessa ämnen inte är skadliga för den marina miljön i enlighet med de kriterier som anges i resolution MEPC.295(71). (TSFS 2020:71)

238

Fast gods i bulk, förutom spannmål, i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2025:23) om transport till sjöss av fast gods i

234 Motsvarar MARPOL regel V/6.2. 235 Motsvarar MARPOL regel V/6.3.2. 236 Motsvarar MARPOL regel V/4.1. 237 Motsvarar MARPOL regel V/4.2. 238 Motsvarar MARPOL regel V/4.3.

86

bulk, ska klassificeras i enlighet med bilaga I till MARPOL annex V och de- 239 klareras av avsändaren om det är skadligt för den marina miljön eller inte .

(TSFS 2025:25)

Undantag från krav under gång

240

Krav i 6 och 9 §§ samt kapitel 5 i del II-A i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena om att fartyget ska vara under gång gäller inte utsläpp av matavfall i de fall det uppenbart innebär en omedelbar hälsorisk för personerna ombord att ha kvar detta matavfall ombord. (TSFS 2021:61)

Utsläpp av fast avfall från fasta eller flytande plattformar

241

Fast avfall får inte släppas ut i havet från fasta eller flytande plattformar eller från fartyg som befinner sig vid eller inom ett avstånd av 500 meter från sådana plattformar. Trots förbudet i första stycket, får det matavfall som passerat genom en sönderdelare eller avfallskvarn släppas ut i havet 1. från en fast eller flytande plattform om plattformen befinner sig mer än 12 nautiska mil från närmaste land, och 2. från ett fartyg om fartyget befinner sig vid eller inom 500 meter från en fast eller flytande plattform. Sådant sönderdelat eller malt matavfall ska kunna passera genom ett såll, vars öppningar inte är större än 25 mm. (TSFS 2013:107)

På fartyg med en längd av minst 12 meter och på fasta eller flytande plattformar ska skyltar finnas uppsatta med anvisningar för besättningen och passagerarna om hur det fasta avfallet ska omhändertas i enlighet med dessa föreskrifter och sektion 5.2 i del II-A i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena. Skyltarna ska vara skrivna på besättningens arbetsspråk samt, för fartyg som går i internationell fart, även på engelska, franska eller spanska. (TSFS

2021:61)

239 Avsnitt 4.2.3 i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2025:23) om transport till sjöss av fast gods i bulk (IMSBC-koden). 240 Motsvarar MARPOL regel V/7.2. 241 Motsvarar MARPOL regel V/5. 242 Motsvarar MARPOL regel V/10.1.

87

Avfallsplaner

243

Det ska finnas en avfallsplan som besättningen ska följa på 1. varje fartyg med en bruttodräktighet om 100 och däröver, 2. varje fartyg som är certifierat för att medföra 15 personer eller fler, och 3. fasta eller flytande plattformar. Avfallsplanen ska innehålla skriftliga rutiner för minimering, uppsamling, förvaring, behandling och bortskaffande av fast avfall samt skriftliga rutiner för hur utrustning som används för avfallshantering ombord ska användas. I planen ska det också anges vem som ansvarar för att planen genomförs. En sådan plan ska utformas i enlighet med de riktlinjer som anges i resolution MEPC.220(63) och vara skriven på besättningens arbetsspråk. (TSFS 2013:107)

Avfallsdagbok

244

Det ska finnas en avfallsdagbok på 1. varje fartyg som går i internationell fart och som har en bruttodräktighet om 100 eller mer, 2. varje fartyg som går i internationell fart och som är certifierat för att medföra 15 personer eller fler, och 3. varje fast eller flytande plattform. Avfallsdagboken ska, oavsett om den utgör en del av fartygets skeppsdagbok eller inte, och oavsett om den förs elektroniskt enligt 2 kap. 5 a § eller inte, vara utformad i enlighet med bilaga II till MARPOL annex V.

(TSFS 2025:14)

245

Varje utsläpp i havet, avlämning till mottagningsanordning och slutförd förbränning ska utan dröjsmål registreras i avfallsdagboken. Varje genomförd åtgärd ska signeras av den person eller de personer som har haft ansvaret för åtgärden, och varje ifylld sida eller grupp av ifyllda elektroniska uppgifter signeras av befälhavaren. Uppgifterna i avfallsdagboken ska registreras på engelska, franska eller spanska. Om uppgifterna också fylls i på ett språk med officiell status i flaggstaten, ska detta språk ha företräde i händelse av tvist eller bristande överensstämmelse. (TSFS 2021:61)

246

Uppgifter för varje utsläpp i enlighet med 6–10 och 12 §§ eller avsnitt 5.2 i kapitel 5, del II-A i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena (Polarkoden), ska innehålla 1. datum och klockslag, 2. fartygets position,

243 Motsvarar MARPOL regel V/10.2. 244 Motsvarar MARPOL regel V/10.3. 245 Motsvarar MARPOL regel V/10.3.1. 246 Motsvarar MARPOL regel V/10.3.2.

88

3. vilken kategori av fast avfall det rör sig om, och 4. en uppskattning av den mängd avfall som har släppts ut. Vid utsläpp av lastrester ska även fartygets position vid start och stopp av utsläppet antecknas utöver 1–3. (TSFS 2021:61)

247

Uppgifter för varje genomförd förbränning ska innehålla 1. datum och klockslag, 2. fartygets position vid start och stop av förbränningen, 3. vilken kategori av fast avfall som förbränts, och 4. en uppskattning av den mängd avfall som förbränts inom varje kategori.

(TSFS 2021:61)

248

Uppgifter för varje avlämning till mottagningsanordning eller annat fartyg ska innehålla 1. datum och klockslag, 2. hamn eller mottagningsanordningen eller fartygets namn, 3. vilken kategori av fast avfall som lämnats, och 4. en uppskattning i kubikmeter av den mängd avfall som lämnats inom varje kategori. (TSFS 2021:61)

Har upphävts genom (TSFS 2021:61).

Har upphävts genom (TSFS 2021:61).

249

Avfallsdagboken, tillsammans med kvitto som erhållits från mottagningsanordningen ska förvaras ombord på fartyget eller den fasta eller flytande plattformen samt på en sådan plats att den lätt kan inspekteras vid alla rimliga tidpunkter. Avfallsdagboken ska sparas i minst två år från det datum då den sista anteckningen gjordes i den. (TSFS 2020:71)

250

Varje typ av utsläpp eller oavsiktlig förlust av det slag som avses i 4 §, ska registreras i avfallsdagboken. I fråga om fartyg med en bruttodräktighet under 100 ska uppgifterna registreras i fartygets skeppsdagbok. Uppgifterna ska innehålla 1. datum och klockslag, 2. hamn eller fartygets position där utsläppet eller förlusten skedde, 3. information om orsakerna till utsläppet eller förlusten, 4. en beskrivning av vilka föremål som har släppts ut eller förlorats, 5. vilken kategori samt en uppskattad mängd i kubikmeter för varje kategori som utsläppet eller förlusten tillhörde, och 6. en beskrivning av de rimliga åtgärder som har vidtagits för att förhindra eller minimera utsläppet eller den oavsiktliga förlusten.

(TSFS 2025:14)

251

Krav på avfallsdagbok behöver inte efterlevas av

247 Motsvarar MARPOL regel V/10.3.3. 248 Motsvarar MARPOL regel V/10.3.4. 249 Motsvarar MARPOL regel V/10.3.5. 250 Motsvarar MARPOL regel V/10.3.6. 251 Motsvarar MARPOL regel V/10.4.

89

1. fartyg som används till resor på högst en timme och som är certifierade för att ta 15 personer eller fler, eller 2. fasta eller flytande plattformar. (TSFS 2020:71) 252

Sådan oavsiktlig förlust eller sådant oavsiktligt utsläpp av fiskeredskap som avses i 4 § och som utgör ett betydande hot mot den marina miljön eller mot navigeringen ska rapporteras till fartygets flaggstat och, om förlusten eller utsläppet sker i ett vattenområde som omfattas av en kuststats jurisdiktion, även till denna kuststat. (TSFS 2013:107)

Bestämmelser om avlämning av fast avfall till mottagningsanordning finns i 3 a kap. (TSFS 2023:14)

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

Har upphävts genom (TSFS 2023:14).

FJÄRDE AVDELNINGEN

I detta kapitel ska följande definitioner gälla. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Transportstyrelsen kan medge att sådana tillbehör, material, anordningar eller apparater installeras i ett fartyg, eller andra förfaranden, alternativa brännoljor eller motsvarande metoder som används som ett alternativ till kraven enligt detta kapitel eller 14 kap., om dessa tillbehör, material, anordningar eller apparater som installeras i ett fartyg eller andra förfaranden, alternativa brännoljor eller motsvarande metoder minst motsvarar de krav på reducering av utsläpp som anges i detta kapitel eller 14 kap.

(TSFS 2025:14)

Bestämmelserna i detta kapitel och 14 kap. ska inte tillämpas på: 1. utsläpp som är oundvikliga för att bibehålla fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss, eller 2. utsläpp som uppstår till följd av skador på fartyget eller dess utrustning: – under förutsättning att alla rimliga försiktighetsåtgärder vidtagits för att hindra, eller så långt som möjligt begränsa, utsläppet efter det att skadan inträffat eller utsläppet upptäckts, och – under förutsättning att ägaren eller befälhavaren inte handlat vårdslöst och med kännedom om att en skada troligen skulle bli följden eller handlat med avsikt att orsaka skada. (TSFS 2025:14)

Försök med emissionsreducerande tekniker

257

Transportstyrelsen kan, efter samråd med berörda myndigheter i stater som är fördragsslutande part till MARPOL 73/78, efter ansökan medge undantag från specifika bestämmelser i detta kapitel eller 14 kap. för ett fartyg att utföra försök för att utveckla ny teknik gällande begränsning av utsläpp från fartyg, mätutrustningar eller motorer. Undantag kan medges endast om tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel, 14 kap. eller NOx-koden hindrar forskningen då det gäller utveckling av den sortens teknologi. Ett sådant undantag ska inte undanta ett fartyg från rapporteringskravet i 14 kap. 11 § eller ändra vilken typ av information som ska rapporteras i enlighet med detta krav eller dess omfattning. Ett sådant undantag ska ges endast till det antal fartyg som anses nödvändigt, och begränsas enligt följande: 1. för motorer med en cylindervolym om <30 liter ska den sjöbaserade försöksperioden inte överstiga 18 månader. Om ytterligare tid behövs, kan Transportstyrelsen medge en förlängning om 18 månader, eller 2. för motorer med en cylindervolym om ≥30 liter ska den sjöbaserade försöksperioden inte överstiga 5 år. Vid mellanliggande besiktning ska en

Följande utsläpp omfattas inte av bestämmelserna i detta kapitel eller 14 kap.: 1. utsläpp som uppstår vid förbränning av ämnen som endast och direkt härrör från undersökning, exploatering och tillhörande offshore-bearbetning av mineraltillgångar på havsbotten inklusive men inte begränsat till avbränning av kolväten och förbränning av borrslagg, lera och/eller vätskor under avslutnings- eller provtagningsverksamhet och avbränning, 2. gaser eller flyktiga föreningar som frigörs ur borrvätskor och slagg, 3. utsläpp som endast och direkt hör samman med bearbetning, hantering eller lagring av bottenmaterial, och 4. utsläpp från dieselmotorer som endast betjänar undersökning, provborrning bearbetning och tillhörande offshore-framställning av mineraltillgångar på havsbotten. (TSFS 2025:14)

Bestämmelserna i 7–14 §§ gäller inte – hermetiskt slutna anläggningar utan möjlighet till påfyllning av köldmedium eller – borttagbara komponenter i hermetiskt slutna anläggningar, som innehåller ozonnedbrytande ämnen. 260

Alla avsiktliga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen är otillåtna. Sådana utsläpp inbegriper avsiktliga utsläpp som sker i samband med underhåll, skötsel, reparation eller avinstallation av anläggningar eller utrustning med undantag av minimala utsläpp i samband med återförande eller återvinning av ett ozonnedbrytande ämne.

Utrustning

För fartyg med anläggningar som omfattas av nedanstående förordningar gäller reglerna i de förordningarna.

258 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/3.2. 259 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.1. 260 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.2.

94

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006, För svenska fartyg gäller även förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser. (TSFS 2020:71)

261

Installationer som innehåller ozonnedbrytande ämnen, andra än HCFC, tillåts inte 1. på fartyg byggda den 19 maj 2005 eller senare, eller 2. på fartyg byggda före den 19 maj 2005, där utrustningen till för fartyget enligt kontrakt ska levereras den 19 maj 2005 eller senare eller, om kontraktsenligt leveransdatum saknas, den faktiska leveransen av utrustningen till fartyget skett den 19 maj 2005 eller senare.

262

Installationer som innehåller HCFC tillåts inte 1. på fartyg byggda den 1 januari 2020 eller senare, eller 2. på fartyg byggda före den 1 januari 2020, där utrustningen till fartyget enligt kontrakt ska levereras den 1 januari 2020 eller senare, eller om kontraktsenligt leveransdatum saknas, den faktiska leveransen av utrustningen till fartyget sker den 1 januari 2020 eller senare.

Ilandlämning

263

Ozonnedbrytande ämnen och utrustning som innehåller sådana ämnen ska lämnas till en mottagningsanordning i land när de avlägsnas från fartygen.

Dokumentation

264

Fartyg som ska ha ett internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening (IAPP) enligt 2 kap. 3 § ska upprätthålla en förteckning över utrustning som innehåller ozonnedbrytande ämnen.

265

Fartyg med internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening (IAPP) enligt 2 kap. 3 § och som har påfyllningsbara anläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen, ska föra dagbok över dessa ämnen. Uppgifter får registreras i en befintlig dagbok. Dagbok får även föras elektroniskt enligt 2 kap. 5 a §. (TSFS 2021:61)

261 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.3.1. 262 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.3.2. 263 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.4. 264 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.5. 265 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.6.

95

266

Uppgifter ska vid varje tillfälle utan dröjsmål registreras i dagbok över ozonnedbrytande ämnen med angivande av mängd (kg) av ämne enligt följande: 1. fyllning eller delfyllning av utrustning som innehåller ozonnedbrytande ämnen; 2. reparation eller underhåll av utrustning som innehåller ozonnedbrytande ämnen; 3. utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till atmosfären; a. avsiktligt; och b. oavsiktligt 4. avlämning av ozonnedbrytande ämnen till landbaserad mottagningsanordning; och 5. leverans av ozonnedbrytande ämnen till fartyget. (TSFS 2021:61)

Bestämmelserna i 16–33 §§ ska tillämpas på: 1. alla motorer med en effekt överstigande 130 kW installerade i fartyg; och 2. alla motorer med en effekt överstigande 130 kW som genomgår en större ombyggnad den 1 januari 2000 eller senare, utom när det har uppvisats för och godkänts av Transportstyrelsen att en sådan motor är en identisk ersättning för den motor som ersätts.

Undantag

268

Bestämmelserna i 15–33 §§ gäller inte för – motorer som är avsedda att användas endast i nödsituationer eller endast för att driva anordning eller utrustning avsedd endast för nödsituation på det fartyg där den är installerad, eller – motorer installerade i livbåtar avsedda att användas endast i nödsituationer.

269

Bestämmelserna i 24 § ska inte tillämpas på dieselmotorer med en total effekt mindre än 750 kW installerade på fartyg där Transportstyrelsen har godkänt att fartyget på grund av sin konstruktion inte kan följa kraven i 24 §. (TSFS 2017:80)

270

Transportstyrelsen kan medge undantag från tillämpningen av bestämmelserna i 15–33 §§ för motorer vilka är installerade i svenska fartyg som går endast i nationell trafik och vilka använder alternativa godkända NOx-kontrollåtgärder.

266 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.7. 267 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.1. 268 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.1.2.1. 269 Motsvarar MARPOL regel VI/13.5.2 270 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.1.2.2.

96

271

Transportstyrelsen kan, om det finns synnerliga skäl, medge undantag från tillämpningen av bestämmelserna i 15–33 §§ för motorer som installerats på svenska fartyg som är byggda eller som genomgått en större ombyggnad före den 19 maj 2005, om fartyget uteslutande går i nationell trafik.

Större ombyggnad

272

Med större ombyggnad i 15 och 18 §§ menas en ändring som gjorts den 1 januari 2000 eller senare av en motor, som inte redan har ett internationellt emissionsbegränsningscertifikat (EIAPP) enligt de krav som anges i 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III) där: 1. motorn har ersatts med en ny motor eller ytterligare en motor har installerats, 2. motorn har genomgått en omfattande ändring enligt definition i NOxkoden eller 3. motorns högsta effekt har ökats med mer än 10 procent i förhållande till den högsta effekten enligt motorns typ- eller klasscertifikat.

273

För en större ombyggnad som omfattar ersättning av en motor med en icke identisk motor eller installation av ytterligare en motor, ska de krav i 22–24 §§ gälla som är i kraft vid utbytet eller nyinstallationen. En ersättningsmotor som inte kan uppfylla 24 § (steg III) får i stället uppfylla 23 § (steg II).

Vid tillämpning av 19 § 2 och 3 gäller följande: 1 fartyg byggda före den 1 januari 2000 ska uppfylla kraven i 22 § (steg I), och 2 fartyg byggda den 1 januari 2000 eller senare ska uppfylla kraven som var i kraft när fartyget byggdes.

Utsläppsbestämmelser

Om inte annat följer av 3–5 §§ tillåts inte drift av motorer installerade på fartyg byggda den 1 januari 2000 eller senare men före den

271 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.1.3. 272 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.2.1. 273 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.2.2. 274 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.2.3. 275 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.3.

97

1 januari 2011, om utsläppet av kväveoxider (räknat som det totala vägda utsläppet av NO2) från motorn ligger över följande gränsvärden: 1. 17,0 g/kWh när n är lägre än 130 rpm,

(−0,2)

2. 45,0n g/kWh när n är 130 eller högre men lägre än 2000 rpm,

eller 3. 9,8 g/kWh när n är 2000 rpm eller högre.

n = motorns nominella varvtal, och rpm anger drivaxelns varvtal per minut.

Om inte annat följer av 3–5 §§ tillåts inte drift av motorer i fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare, om utsläppet av kväveoxider (räknat som det totala vägda utsläppet av NO2) från motorn ligger över följande gränsvärden: 1. 14,4 g/kWh när n är lägre än 130 rpm, (−0,23)

2. 44n g/kWh när n är 130 eller högre men lägre än 2000 rpm,

eller 3. 7,7 g/kWh när n är 2000 rpm eller högre.

n = motorns nominella varvtal, och rpm anger drivaxelns varvtal per minut.

I Inom svenskt inre vatten samt Östersjöområdets och Nordsjöområdets kväve- och utsläppskontrollområden är drift av motorer installerade i fartyg byggda den 1 januari 2021 eller senare inte tillåten, om inte annat följer av 3–5 §§, om utsläppet av kväveoxider (räknat som det totala vägda utsläppet av NO2) från motorn ligger över följande gränsvärden: 1. 3.4 g/kWh när n är lägre än 130 rpm; (-0.2) 2. 9n g/kWh när n är 130 eller mer men lägre än 2000 rpm, och 3. 2.0 g/kWh när n är 2000 rpm eller högre. n = motorns nominella varvtal, och rpm anger drivaxelns varvtal per minut. Detsamma gäller inom Nordamerikanska och Förenta staternas karibiska kväve- och utsläppskontrollområde för motorer installerade i fartyg byggda den 1 januari 2016 eller senare. Marina dieselmotorers steg (II eller III) och på-/av-läge ska antecknas i fartygets skepps- eller maskindagbok tillsammans med datum, tid och fartygets position. Det här ska gälla när dessa dieselmotorer är certifierade både som steg II och steg III eller enbart som steg II. Informationen ska föras in när dessa fartyg anlöper eller lämnar ett kväve- och utsläppskontrollområde, eller när på-/av-läget ändras inom ett sådant område. (TSFS 2022:24)

Kväve- och utsläppskontrollområde enligt 24 § avser det Nordamerikanska området, Förenta staternas karibiska havsområde, Östersjöområdet och Nordsjöområdet såsom det anges i svavelförordningen (2014:509).

(TSFS 2020:71)

279

Utsläpp av kväveoxider från sådana fartygsdieselmotorer som omfattas av 24 § är tillfälligt undantagna om de sker på ett skeppsvarv eller en reparationsanläggning i ett steg III-kvävekontrollområde och 1. omedelbart efter byggnation och sjövärdighetsbesiktningar av ett nybyggt fartyg, 2. före och omedelbart efter ombyggnad, reparation eller underhåll av ett fartyg, eller 3. före och omedelbart efter underhåll eller reparation av en steg II-motor eller en dubbelbränslemotor om fartyget inte får ha gasbränsle eller gaslast ombord till följd av säkerhetskrav. Detta tillfälliga undantag gäller dock endast om följande villkor är uppfyllda: 1. Motorn överskrider inte steg II-gränsvärdena för kväveoxid. 2. Fartyget färdas direkt till eller från skeppsvarvet eller reparationsanläggningen, lastas eller lossas inte medan det omfattas av undantaget och följer eventuella ytterligare särskilda ruttbestämmelser som anges av den hamnstat där skeppsvarvet eller reparationsanläggningen ligger, om så är tillämpligt. (TSFS 2020:71)

280

Det undantag som beskrivs i 24 b § gäller endast under följande perioder: 1. För nybyggda fartyg: från den tidpunkt då fartyget efter sjövärdighetsbesiktning levereras från varvet, till den tidpunkt då fartyget utan dröjsmål lämnar steg III-kvävekontrollområdet eller, beträffande fartyg utrustade med dubbelbränslemotor, då fartyget utan dröjsmål lämnar steg III-kvävekontrollområdet eller fortsätter direkt till närmaste bunkringsanläggning för gasbränsle som lämpar sig för fartyget och som ligger i steg III-kvävekontrollområdet. 2. För fartyg med steg II-motor som genomgår ombyggnad, underhåll eller reparation: från den tidpunkt då fartyget går in i steg III-kvävekontrollområdet och fortsätter direkt till varvet eller reparationsanläggningen, till den tidpunkt då fartyget levereras från varvet eller reparationsanläggningen och utan dröjsmål lämnar steg III-kvävekontrollområdet efter att ha genomgått sjövärdighetsbesiktningar, om så är tillämpligt. 3. För fartyg med dubbelbränslemotor som genomgår ombyggnad, underhåll eller reparation, och som inte får ha gasbränsle eller gaslast ombord till följd av säkerhetskrav: från den tidpunkt då fartyget går in i steg III-kvävekontrollområdet, eller då fartyget avgasas i steg III-kvävekontrollområdet och fortsätter direkt till skeppsvarvet eller reparationsanläggningen, till den

En motor med en effekt >5000 kW och en cylindervolym ≥90 dm installerad i ett fartyg byggt den 1 januari 1990 eller senare men före den 1 januari 2000 ska uppfylla kraven 22 § (steg I). För motorer, som behöver genomgå en ombyggnation för att uppfylla detta krav, gäller kravet förutsatt att det finns en godkänd ombyggnadsmetod för motortypen. En sådan ombyggnadsmetod ska vara notifierad hos IMO och godkänd av en konventionsslutande part till MARPOL. Att kravet på ombyggnation enligt ovan är uppfyllt ska visas genom följande: 1. vid besiktning, som utgår ifrån tillverkarens anvisningar för ombyggnationen, har visats att installation har genomförts enligt krav och detta har antecknats i fartygets IAPP-certifikat. eller 2. EIAPP-certifikat har utfärdats, som bekräftar att motorn motsvarar de gränsvärden som framgår av 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III) och en anteckning har gjorts om detta i fartygets IAPP-certifikat

Kraven i 25 § ska vara uppfyllda senast i samband med den första besiktning för förnyelse av IAPP-certifikatet som infaller 12 månader eller mer efter det att IMO har notifierats om den godkända ombyggnadsmetoden.

Bestämmelserna i 25–26 §§ gäller inte om ett fartygs redare kan påvisa för Transportstyrelsen att en godkänd ombyggnadsmetod inte finns kommersiellt tillgänglig eller att en godkänd metod inte är tillämplig. Anteckning om detta ska göras i IAPP-certifikatet. Fartygets motor ska i sådant fall bli föremål för ombyggnad enligt en godkänd ombyggnadsmetod senast vid den nästa årliga besiktning som infaller efter det att en godkänd ombyggnadsmetod finns tillgänglig. (TSFS 2017:18) 284

En ombyggnadsmetod anses som godkänd under följande förutsättningar:

281 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.7.1. 282 2014 Guidelines on the approved method process. 283 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.7.2. 284 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.7.5.

100

1. kraven enligt kapitel 7 i NOx-koden är uppfyllda, 2. det finns ett intyg från tillverkaren som verifierar att den ursprungliga motorns effekt, efter ombyggnationen, inte sänks med mer än 1 procent och att bränsleförbrukningen inte höjs med mer än 2 procent. Detta ska verifieras genom mätning i enlighet med den testcykel som anges i NOx-koden. Ombyggnadsmetoden får inte heller påverka motorns hållbarhet eller tillförlitlighet negativt, och 3. att ombyggnaden är kostnadseffektiv. Detta avgörs av en jämförelse med den erhållna NOx-reduktionen efter ombyggnad i förhållande till inköps- och installationskostnaden för ombyggnationen enligt följande formel: 6 Kostnad för inköpoch installation avgodkänd ombyggnadsmetod*10 Ce=

effekt ( )kW *0,768*6000(h/år) ( ) *5 år *NOx (g/kWh)

Ce får inte över stiga 375 SDR/ ton NOx. Ce = kostnadseffektivitet SDR = Särskilda dragningsrätter

285

Besiktningar och metoder för kontroll

Motorer som omfattas av detta kapitel ska, om annat inte särskilt anges i NOx-koden, genomgå följande kontroller: 1. en inledande kontroll för att konstatera att motorn uppfyller gränsvärdena enligt 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III), 2. en första kontroll ombord på fartyget när motorn är installerad men innan den är tagen i drift, för att konstatera att gränsvärdena enligt 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III) uppfylls, 3. kontroll i samband med de besiktningar som anges i 2 kap. 7 § 2–4 för att konstatera att kraven i NOx-koden efterlevs, och 4. en kontroll ombord i samband med en större ombyggnad av motorn för att konstatera att gränsvärdena enligt 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III) uppfylls.

De prov- och mätmetoder som används för att mäta, beräkna eller prova en motor för NOx-utsläpp samt aktuellt mätförfarande ska vara i enlighet med bestämmelserna i NOx-koden och resultatet dokumenteras av ett ackrediterat laboratorium i enlighet med de testperioder och viktfaktorer som anges i samma kod. Vid användning av bränslen bestående av blandningar av kolväten som härrör från raffinering av petroleum ska även de testperioder och viktfaktorer beaktas som framgår av appendix II till MARPOL 73/78 annex VI.

Om redaren väljer direktmätning och verifiering ombord ska avsnitt 6.4 i NOx-koden, tillämpas.

Alla motorer som efter förbesiktning enligt 29 § 1 och 2 uppfyller angivna krav ska vara försedda med ett internationellt emissionsbegränsningscertifikat (EIAPP). Ansökan om certifiering ska innehålla erforderlig dokumentation utfärdad av ackrediterat laboratorium.

Teknisk dokumentation

För varje motor ombord ska det finnas teknisk dokumentation i enlighet med NOx-koden avsnitt 2.4

Regler om tillåten svavelhalt i marina bränslen finns i svavelförordningen (2014:509). (TSFS 2014:79)

287

Fartyg som använder separata oljebränslen för att uppfylla bestämmelserna i svavelförordningen (2014:509) ska medföra en manual som beskriver hur bränsleväxling ska ske och avsätta tillräcklig tid för att högsvavligt bränsle ska förbrukas i maskineriets bränslesystem innan fartyget anlöper ett svavelkontrollområde. Uppgifter om mängden brännolja med en svavelhalt av 0,10 procent eller mindre (lågsvavlig brännolja) i varje enskild tank samt datum, tid och fartygets position när en bränsleväxlingsprocedur avslutats, ska registreras i fartygets skepps- eller maskindagbok, eller i elektronisk dagbok enligt 2 kap. 5 a §. (TSFS 2021:61)

288

Fartyg som omfattas av 2 kap. 3 §, med undantag för statsfartyg som inte används i affärsdrift, ska vara utrustade med en provtagningspunkt. Provtagningspunkten ska vara utformad för att representativa prover ska kunna tas av det bränsle som används ombord på fartyget. (TSFS 2022:98)

Fartyg som omfattas av 35 a § och är byggda före den 1 april 2022, ska vara utrustade med provtagningsanordning senast vid den första förnyade besiktningen, som anges i 2 kap. 7 §, och som infaller efter den 31 mars 2023. (TSFS 2022:98)

286 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/14.1–5. 287 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/14.6. 288 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/14.10. 289 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/14.11.

102

290

Kraven i 35 a–35 b §§ gäller inte för distributionssystem för bränslen med låg flampunkt avsedda för framdrivning eller operationer ombord på fartyget. Bränslen med låg flampunkt är sådana bränslen som har en flampunkt under 60°C. (TSFS 2022:98)

Tankfartyg som i Sverige anlöper terminaler och hamnar som har en gasåtervinningsanläggning för lastning av flyktiga, organiska föreningar (VOC) ska vara utrustade med ett gasåterföringssystem för att möjliggöra anslutning till gasåtervinningsanläggningen iland. Gasåterföringssystemet ska uppfylla de säkerhetsstandarder som anges i MSC/Circ.585. På gastankfartyg gäller ovanstående endast när lastnings- och uppsamlingsanläggningarna är av en typ som tillåter att flyktiga, organiska föreningar (VOC), som inte har sitt ursprung i metan, behålls ombord eller kan överföras på ett säkert sätt till land. 292

Oljetankfartyg som transporterar råolja ska medföra ombord en handlingsplan för flyktiga organiska föreningar som är godkänd av Transportstyrelsen. En sådan plan ska uppfylla resolution MEPC.185(59). Handlingsplanen ska vara fartygsunik och minst: 1. innehålla rutiner för att minimera utsläpp av flyktiga, organiska föreningar under lastning, sjöresa och lossning, 2. ta hänsyn till de ytterligare utsläpp av flyktiga, organiska föreningar som genereras vid COW (crude oil washing), 3. namnge en person som är ansvarig för handlingsplanens genomförande, och 4. för fartyg på internationell resa, vara skriven på befälhavarens och officerarnas språk och, om befälhavarens och officerarnas språk inte är engelska, franska eller spanska, omfatta en översättning till ett av dessa språk.

Inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon får avfall från fartyg såsom oljerester inklusive sludge, rötslam, oljebemängda trasor och trassel, plast, förpackningsmaterial och liknande inte förbrännas ombord på fartyg.

(TSFS 2023:14)

290 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/14.12. 291 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/15.5 och 15.7. 292 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/15.6.

103

Bestämmelser utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon

293

För svenska fartyg utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon är förbränning tillåten i ett fartygs incinerator i den mån detta inte är förbjudet i det lands sjöterritorium, där fartyget befinner sig. Förbränning av följande ämnen är dock förbjuden: 1. olje- och kemikalielastrester med tillhörande förorenat förpackningsmaterial, 2. polyklorerade bifenyler (PCB), 3. avfall som innehåller mer än spår av tungmetaller, 4. raffinerade petroleumprodukter som innehåller halogenföreningar, 5. toalettavfall och oljerester som inte uppkommit genom fartygets drift, och 6. rester från avgasreningsanläggningar.

294

På svenska fartyg utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon får rötslam och sludge som bildats under normal fartygsdrift förbrännas ombord i huvud- eller hjälpmaskinanläggningar eller pannor i den mån detta inte är förbjudet i det lands sjöterritorium där fartyget befinner sig. Förbränning ombord får dock inte ske när fartyget befinner sig i hamn och flodmynning.

295

Förbränning ombord av polyvinylklorider (PVC) får ske endast i incinerator som uppfyller kraven i 42 § 1 eller är typgodkänd enligt MEPC. 59(33), ändrad genom MEPC.92(45), Revised Guidelines for the implementation of Annex V of MARPOL 73/78, eller MEPC.76(40), ändrad genom MEPC.93(45), Standard specification for shipboard incinerators eller MEPC.244(66), 2014 Standard specification for shipboard incinerators, ändrad genom MEPC.368(79).

(TSFS 2025:14)

296

För incinerator som installerats på fartyg den 1 januari 2000 eller senare gäller följande: 1. Det ska finnas ett typgodkännande ombord och en driftsinstruktion utfärdad av tillverkaren som uppfyller kraven i bilaga IV till MARPOL 73/78 annex VI och kraven i resolution MEPC.244(66), ändrad genom MEPC.368(79), eller MEPC.76(40), ändrad genom MEPC.93(45). 2. Den personal som är ansvarig för incineratorns drift ska vara utbildad för uppgiften och ha tillgodogjort sig instruktionerna i driftsinstruktionen. 3. Incineratorn ska godkännas av Transportstyrelsen enligt kraven i resolution MEPC.76(40), ändrad genom MEPC.93(45) eller MEPC.244(66), 2014 Standard specification for shipboard incinerators, ändrad genom MEPC.368(79).

(TSFS 2025:14)

293 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.2. 294 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.4. 295 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.3. 296 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.6.1.16.7 och 16.8.

104

297

För svenska fartyg med incinerator som installerats den 1 januari 2000 eller senare och som befinner sig utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon gäller följande: 1. avgasernas utloppstemperatur från incineratorn ska övervakas kontinuerligt när anläggningen är i drift, 2. avfall ska inte matas in i incinerator med löpande inmatning om temperaturen understiger 850°C, som är den lägsta tillåtna, och. 3. i incinerator som laddas satsvis ska förbränningskammarens utloppstemperatur uppnå 600°C inom fem minuter efter start, därefter ska den kontinuerliga förbränningstemperaturen vara minst 850°C.

Har upphävts genom (TSFS 2014:79).

Har upphävts genom (TSFS 2014:79).

298

Brännolja som används i och som levereras till fartyg, med undantag för vad som gäller enligt 47 §, ska 1. bestå av kolväteblandningar från petroleumraffinering. Detta exkluderar inte inblandning av små mängder tillsatsmedel som förbättrar vissa prestationsfaktorer, 2. inte innehålla oorganiska syror, och 3. inte innehålla några tillsatta ämnen eller kemiskt avfall som antingen – äventyrar fartygets säkerhet eller inverkar skadligt på maskineriets prestanda, – är skadligt för personalen, eller – bidrar till ökad luftförorening. (TSFS 2014:79)

299

Brännolja som tagits fram på annat sätt än genom raffinering av petroleum får inte 1. innehålla svavelmängd som överstiger vad som sägs i svavelförordningen (2014:509), 2. orsaka att en motor överstiger utsläppsgränsen för NOx, 3. innehålla oorganiska syror; 4. äventyra fartygs säkerhet eller inverka skadligt på maskineriets prestanda, 5. vara skadlig för personalen, eller 6. bidra till ökad luftförorening. (TSFS 2014:79)

Har upphävts genom (TSFS 2023:8).

Har upphävts genom (TSFS 2023:8).

Har upphävts genom (TSFS 2023:8).

297 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.2. 298 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/18.3.1. 299 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/18.3.2.

105

Har upphävts genom (TSFS 2023:8).

Har upphävts genom (TSFS 2023:8).

Har upphävts genom (TSFS 2023:8).

Har upphävts genom (TSFS 2023:8).

Har upphävts genom (TSFS 2023:8).

Bestämmelser om avlämning av avfall från avgasreningssystem som används som metod för att minska utsläpp av svaveldioxid till luft till mottagningsanordning finns i 3 a kap. (TSFS 2023:14)

Detta kapitel gäller för alla fartyg med en bruttodräktighet om 400 eller mer. Detta kapitel gäller inte för 1. svenska fartyg som uteslutande framförs inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, 2. fartyg som inte har mekanisk framdrivning, och 3. plattformar inklusive flytande produktions-, lagrings- och avlastningsenheter (FPSO) samt flytande lagringsenheter (FSU), oavsett framdrivning. Svenska fartyg enligt första stycket ska dock uppfylla kraven i detta kapitel så långt det är rimligt och praktiskt möjligt. Bestämmelserna i 6–9 §§ gäller inte för fartyg som har icke-konventionell framdrivning, med följande undantag: 1. 6 och 8 §§ gäller för kryssningsfartyg med icke-konventionell framdrivning och för LNG-tankfartyg med konventionell eller icke-konventionell framdrivning levererade den 1 september 2019 eller senare. 2. 7 och 9 §§ gäller för kryssningsfartyg med icke-konventionell framdrivning och för LNG-tankfartyg med konventionell eller icke-konventionell framdrivning. 3. 6–9 §§ och 12 § gäller inte för fartyg av kategori A, vilka definieras i bilagan till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:6) om fartyg som trafikerar polarområdena (Polarkoden).

I detta kapitel används följande förkortningar, termer och definitioner. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Transportstyrelsen får medge undantag från bestämmelserna i 6 och 8 §§. Undantag får dock inte medges 1. för fartyg för vilka byggnadskontrakt är tecknat den 1 januari 2017 eller senare, 2. om byggnadskontrakt saknas, för fartyg vilka är kölsträckta eller befinner sig på motsvarande byggnadsstadium den 1 juli 2017 eller senare, 3. för fartyg vilka levereras den 1 juli 2019 eller senare, eller 4. vid en väsentlig förändring av ett nytt eller existerande fartyg som genomförs den 1 januari 2017 eller senare och vid vilken 2 kap. 9 a § 2 och 3 är tillämpliga.

Syftet med reglerna i det här kapitlet är att sänka den internationella sjöfartens kolintensitet genom att verka för att nå de ambitionsnivåer som fastställts i IMO:s inledande strategi för minskade växthusgasutsläpp från fartyg.

För att uppnå syftet som fastställs i 4 §, ska ett fartyg som omfattas av detta kapitel, enligt vad som är tillämpligt, uppfylla följande funktionskrav för att fartygets kolintensitet ska minskas: 1. de tekniska kolintensitetskraven i enlighet med 6–9 §§, och 2. de driftrelaterade kolintensitetskraven i enlighet med 10–12 §§.

För fartyg som tillhör en eller flera av de fartygskategorier som definieras i 2 §, gäller att EEDI-värde ska beräknas för 1. varje nytt fartyg, 2. varje nytt fartyg som har genomgått en väsentlig förändring, och

301 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/19.4–5. 302 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/20. 303 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/21. 304 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/22.

110

3. varje nytt eller existerande fartyg som har genomgått en väsentlig förändring som är så omfattande att Transportstyrelsen betraktar fartyget som ett nybyggt fartyg. EEDI-värdet ska vara specifikt för varje enskilt fartyg och ange fartygets beräknade prestanda med avseende på energieffektivitet. EEDI-värdet ska åtföljas av den tekniska EEDI-filen. EEDI-värdet ska verifieras utifrån den tekniska EEDI-filen av Transportstyrelsen eller av en erkänd organisation. 305 EEDI-värdet ska beräknas enligt resolution MEPC.364(79) senast 7 månader efter genomförandet av den besiktning som föreskrivs i 2 kap. 9 a §.

(TSFS 2025:14)

För fartyg som tillhör en eller flera av de fartygskategorier som definieras i 2 §, förutom passagerarfartyg, och som inte omfattas av 6 §, gäller att EEXI-värde ska beräknas för 1. varje fartyg, och 2. varje fartyg som har genomgått en väsentlig förändring. EEXI-värdet ska vara specifikt för varje enskilt fartyg och ange fartygets beräknade prestanda med avseende på energieffektivitet. EEXI-värdet ska åtföljas av den tekniska EEXI-filen. EEXI-värdet ska verifieras utifrån den tekniska EEXI-filen, antingen av Transportstyrelsen eller av en erkänd organisation. 307 EEXI-värdet ska beräknas enligt resolution MEPC.350(78) . För varje fartyg som omfattas av 6 § får det EEDI-värde som verifierats av Transportstyrelsen godtas som EEXI-värde om EEDI-värdet är lika med eller mindre än det tillåtna EEXI-värdet. I så fall ska EEXI-värdet verifieras utifrån den tekniska EEDI-filen.

För fartyg som tillhör en eller flera av de fartygskategorier som definieras i 2 §, förutom passagerarfartyg, gäller för 1. varje nytt fartyg, 2. varje nytt fartyg som har genomgått en väsentlig förändring, och 3. varje nytt eller existerande fartyg som har genomgått en väsentlig förändring som är så omfattande att Transportstyrelsen betraktar fartyget som ett nybyggt fartyg,

305 2022 Guidelines on the method of calculation of the attained Energy Efficiency Design Index (EEDI) for new ships, resolution MEPC.364(79). 306 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/23. 307 2022 Guidelines on the method of calculation of the attained energy efficiency existing ship index (EEXI), resolution MEPC.350(78). 308 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/24.

111

att EEDI-värdet ska vara enligt följande formel, där X är den reduktionsfaktor som specificeras i tabell 1 i bilaga 8 för det tillåtna EEDI-värdet jämfört med referenslinjen:

EEDI-värde ≦ tillåtet EEDI-värde = (1-X/100) x referenslinjevärde

För fartyg som har genomgått en väsentlig förändring ska EEDI-värdet vara enligt formeln i första stycket, med den tillämpliga reduktionsfaktorn som motsvarar det förändrade fartygets nya fartygskategori och storlek det datum då kontrakt om förändringen tecknades eller, om kontrakt saknas, det datum då förändringen påbörjades. Referenslinjevärdena ska beräknas enligt följande formel, där a, b och c utgör de parametrar som anges i tabell 2 i bilaga 8:

Referenslinjevärde = a x b-c

Om ett fartygs konstruktion medger att det faller under mer än en av fartygskategorierna som specificeras i tabell 2 i bilaga 8, ska fartygets tillåtna EEDI-värde vara det strängaste (lägsta) tillåtna EEDI-värdet. Fartygets installerade effekt för framdrivning ska inte vara mindre än den framdrivningskraft som behövs för att upprätthålla fartygets manövreringsförmåga under svåra förhållanden.

(TSFS 2025:14)

För fartyg som tillhör en eller flera av de fartygskategorier som definieras i 2 §, förutom passagerarfartyg, gäller för 1. varje fartyg, och 2. varje fartyg som har genomgått en väsentlig förändring att EEXI-värdet ska vara enligt följande formel, där Y är den reduktionsfaktor som anges i tabell 3 i bilaga 9 för det tillåtna EEXI-värdet jämfört med EEDI-referenslinjen:

EEXI-värde ≤ tillåtet EEXI-värde = (1-Y/100) × EEDI-referenslinjevärde

EEDI-referenslinjevärdena ska beräknas i enlighet med 8 §. För ro-rolastfartyg och ro-ro-passagerarfartyg ska hänvisning göras till det referenslinjevärde som ska användas från fas 2 och framgår av 8 §. När SHaPoLi/EPL (Shaft Power Limitation/Engine Power Limitation) används för att efterleva EEXI-kraven, ska användningen ske i enlighet med 310 resolution MEPC.335(76), ändrad genom resolution MEPC.375(80) .

(TSFS 2025:14)

Ombord på varje fartyg ska det finnas en SEEMP-plan, som får utgöra en del av fartygets säkerhetsorganisation. SEEMP-planen ska utarbetas 312 och revideras med hänsyn tagen till riktlinjer antagna av IMO. När det gäller fartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer ska SEEMP-planen inkludera en beskrivning av 1. den metodik som kommer att användas för insamling av uppgifterna som föreskrivs i 11 §, och 2. de processer som kommer att användas för rapportering av dessa uppgifter till Transportstyrelsen. SEEMP-planen ska innehålla 1. en beskrivning av den metodik som kommer att användas för beräkning av fartygets årliga driftrelaterade CII-värde i enlighet med 12 §, och en beskrivning av de processer som kommer att användas för rapportering av detta värde till fartygets administration, 2. det tillåtna årliga driftrelaterade CII-värdet, i enlighet med 12 §, för de kommande tre åren, 3. en genomförandeplan med en redogörelse för hur det tillåtna årliga driftrelaterade CII-värdet kommer att nås de kommande tre åren, och 4. ett förfarande för självutvärdering och förbättring. För fartyg som i enlighet med 12 § har klassificerats som D tre år i rad, eller som E, ska SEEMP-planen revideras så att den inkluderar en plan med korrigerande åtgärder för att det tillåtna årliga driftrelaterade CII-värdet ska nås. SEEMP-planen ska genomgå verifiering och inspektion med hänsyn tagen till riktlinjer antagna av IMO.

För varje kalenderår ska det för fartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer samlas in uppgifter om 1. bränsleförbrukning, 2. tillryggalagd sträcka, och 3. gångtid. Uppgifterna ska samlas in i enlighet med den metodik som har angetts i fartygets SEEMP-plan. Förutom i de fall som anges i fjärde stycket, gäller för svenska fartyg att de uppgifter som under året samlats in för fartyget, efter avslutat kalenderår

310 2021 Guidelines on the shaft/engine power limitation system to comply with the EEXI requirements and use of a power reserve, resolution MEPC.335(76), ändrad genom resolution MEPC.375(80). 311 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/26. 312 2022 Guidelines for the development of a ship energy efficiency management plan (SEEMP), resolution MEPC.346(78). 313 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/27.

113

ska sammanställas och därefter, senast den 31 mars, rapporteras till Transportstyrelsen. Rapporten ska skickas in elektroniskt och innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 10. Om ett svenskt fartyg byter flaggstat eller företag, ska rapporteringen av de sammanställda uppgifterna enligt andra stycket göras samma dag som bytet sker eller så nära denna dag som är praktiskt möjligt. Om fartyget byter flaggstat ska uppgifterna avse den del av kalenderåret då fartyget har varit svenskt. Om fartyget övergår från ett företag till ett annat, ska uppgifterna avse den del av kalenderåret som det första företaget ansvarat för fartyget.

(TSFS 2025:14)

Efter utgången av varje kalenderår, ska det årliga driftrelaterade CII-värdet under 12-månadersperioden från 1 januari till 31 december det kalenderåret beräknas för varje fartyg som tillhör en eller flera av fartygskategorierna i 2 §, förutom passagerarfartyg. Beräkningen ska göras i enlighet med 11 §. Vid beräkningen ska hänsyn tas till resolutionerna 315 316 317 MEPC.352(78) , MEPC.346(78) samt MEPC.355(78) . Fartygets CII-värde jämförs sedan med det fastställda målet (referenslinjen) för den specifika fartygskategorin och tonnaget i enlighet med reso- 318 lution MEPC.353(78) . Fartygets årliga driftrelaterade CII-värde ska rapporteras elektroniskt till Transportstyrelsen senast den 31 mars. I händelse av försäljning av ett fartyg, slutförd efter den 1 januari 2023, ska fartygets årliga driftrelaterade CII-värde för hela 12-månadersperioden från 1 januari till 31 december det kalenderår då försäljningen ägde rum beräknas och rapporteras i enlighet med första stycket och därefter verifieras enligt 2 kap. 3 b §. Detta undantar inte något fartyg från rapporteringsskyldigheterna i enlighet med 11 §.

Tillåtet årligt driftrelaterat CII-värde

319

För varje fartyg med en bruttodräktighet om 5 000 eller mer, som tillhör en eller flera av fartygskategorierna i 2 §, förutom passagerarfartyg, ska det tillåtna årliga driftrelaterade CII-värdet fastställas enligt följande

314 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/28.1–3. 315 2022 Guidelines on operational carbon intensity indicators and the calculation methods (CII guidelines, G1). 316 2022 Guidelines for the development of a Ship Energy Efficiency Management Plan (SEEMP), resolution MEPC.346(78). 317 2022 Interim guidelines on correction factors and voyage adjustments for CII calculations (CII guidelines, G5). 318 2021 Guidelines on the reference lines for use with operational carbon intensity indicators (CII reference lines guidelines, G2). 319 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/28.4–5.

114

formel, där Z är den årliga reduktionsfaktorn för att säkerställa en kontinuerlig förbättring av fartygets kolintensitet vid drift inom en specifik klass, och CIIR är referensvärdet:

CII-värde = (1-Z/100) × CIIR

320 Den årliga reduktionsfaktorn Z och referensvärdet CII ska redovisas 321 och beräknas i enlighet med resolution MEPC.338(76) .

Det årliga driftrelaterade CII-värdet ska kontrolleras gentemot det tillåtna årliga driftrelaterade CII-värdet i syfte att fastställa driftrelaterad kolintensitetsklass till – A (mycket bra prestanda), – B (bra prestanda), – C (måttlig prestanda), – D (undermålig prestanda) eller – E (mycket undermålig prestanda). Det mittersta värdet i klass C ska motsvara det tillåtna årliga driftrelaterade CII-värdet. Skalan för klass A–E fastslås genom resolution 323 MEPC.354(78) .

(TSFS 2023:8)