Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot förorening från fartyg, TSFS 2010:96

Dessa föreskrifter gäller, om inte annat anges, för fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon och på svenskt fartyg inom andra vattenområden. Föreskrifterna gäller inte för fartyg som används uteslutande för fritidsändamål.

Vid samtidigt utsläpp från fartyg av flera ämnen, för vilka olika regler gäller, ska de strängaste föreskrifterna tillämpas beträffande hela utsläppet.

I dessa föreskrifter används de beteckningar som framgår av bilaga 1, om inte annat särskilt anges.

1

I 4 kap. 2 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns bestämmelser med krav för svenska fartyg på innehav av följande: – internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP), som visar att tillämpliga krav i 4–6 kap. är uppfyllda, – internationellt föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk (NLS), som visar att tillämpliga krav i 9 kap. är uppfyllda, samt – internationellt föroreningsskyddscertifikat för toalettavfall (ISPP), som visar att tillämpliga krav i 11 kap. är uppfyllda. Om annat fartyg än kemikalietankfartyg transporterar skadliga flytande ämnen i bulk ska även det ha ett föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk (NLS).

Kemikalietankfartyg som har ett internationellt kemikalietankfartygssäkerhetscertifikat som visar att det uppfyller kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) eller Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden), behöver inte dessutom ha ett föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk (NLS).

1

Utöver de certifikat som krävs enligt 1 § ska alla fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 och alla plattformar som nyttjas i internationell trafik ha ett internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening (IAPP), som visar att tillämpliga krav i 13 kap. är uppfyllda. Certifikatet är giltigt i högst fem år. Bestämmelser om internationellt emissionsbegränsningscertifikat (EIAPP) finns i 13 kap.

Utländska fartyg som tillhör samma kategori av fartyg som anges i 1–3 §§ ska ha de certifikat som i dessa bestämmelser föreskrivs för svenska fartyg.

Bestämmelser med krav på oljedagbok och lastdagbok för svenska fartyg finns i 5 kap. 1–3 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Därutöver ska svenska och utländska fartyg ha de dagböcker och andra handlingar rörande hanteringen av skadliga ämnen ombord på fartyg som framgår av dessa föreskrifter.

Svenska oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150, svenska kemikalietankfartyg samt andra svenska fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 ska genomgå sådana besiktningar som anges i 6 kap. 4–7 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Svenska fartyg som avses i MARPOL 73/78 regel IV/2a och som används i internationell resa ska genomgå sådana besiktningar som anges i 6 kap. 9 och 10 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Svenska fartyg, som ska ha ett internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening (IAPP) enligt 3 §, ska genomgå följande besiktningar för säkerställande att fartygets konstruktion, utrustning, system, anordningar, arrangemang och material uppfyller de krav som framgår av 13 kap. 1. Fartyget ska, innan ett certifikat utfärdas för första gången, genomgå en första besiktning. 2. Fartyget ska därefter genomgå en förnyad besiktning inom 60 månader efter den första besiktningen eller närmast föregående förnyade besiktning. 3. Fartyget ska genomgå en mellanbesiktning minst 24 månader och högst 36 månader efter den första besiktningen eller den senast genomgångna, förnyade besiktningen. 4. Fartyget ska genomgå en årlig besiktning inom 12 månader eller, om Transportstyrelsen medger det, 15 månader efter senast genomgången första besiktning, förnyad besiktning, mellanbesiktning eller årlig besiktning.

Bestämmelser om kontroll av dieselmotorer finns i 13 kap.

I fråga om annat fartyg än sådant som avses i 6 § finns bestämmelser om tillsynens omfattning i 6 kap. 13 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Certifikat som avses i 10 kap. 12 och 13 §§ sjölagen (1994:1009) ska på anmodan av en fartygsinspektör, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen uppvisas när ett fartyg som omfattas av bestämmelserna ankommer till eller avgår från en svensk hamn.

3

Bestämmelser om besiktning och certifiering av påväxthindrande system på fartyg finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 2 nr 782/2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg .

Utrustning som används, installeras eller placeras ombord på fartyg och som det finns bestämmelser om i dessa föreskrifter, ska uppfylla kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning i den utsträckning som följer av den författningen. Utrustning som används, installeras eller placeras ombord på fartyg och som det finns bestämmelser om i dessa föreskrifter men inte omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning, ska uppfylla de krav som ställs i dessa föreskrifter för utrustning.

Förändring av ett fartygs utrustning, anordningar, arrangemang eller material får inte göras utan Transportstyrelsens medgivande efter det att en första besiktning eller en förnyad besiktning verkställts. Som förändring avses inte direkt utbyte av utrustning eller anordning.

Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för ett fartyg eller dess utrustning om fartyget eller utrustningen – lagligen har tillverkats eller satts på marknaden i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller – lagligen har tillverkats i ett EFTA-land som har undertecknat EESavtalet. Om fartyg eller utrustning enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla.

Regler angående hamnens skyldigheter när det gäller mottagning av avfall finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2001:12) om mottagning av avfall från fartyg.

Ett fartyg ska, innan det avgår från en svensk hamn, avlämna avfall enligt vad som anges i 3 kap. 12 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Hur fartygs förhandsanmälan om avlämning av avfall ska ske framgår dels av dessa föreskrifter, dels av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:19) om anmälningsplikt, informationsskyldighet och rapporteringsskyldighet i vissa fall.

Befälhavaren på ett fartyg som färdas inom svenskt sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon ska omedelbart rapportera följande till Transportstyrelsen och Kustbevakningen: – observationer av förorening från fartyg i form av olja eller annat skadligt ämne, – påverkan på fartyg eller fartygs utrustning genom tillbud eller olycka så att otillåtet utsläpp har skett, och – risk för utsläpp av olja eller annat skadligt ämne som kan utgöra hot mot Sveriges kust eller svenska intressen. Vilka krav som ställs på rapporteringen framgår av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:19) om anmälningsplikt, informationsskyldighet och rapporteringsskyldighet i vissa fall.

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge att ett fartyg utrustas med andra tillbehör, materiel, utrustning eller apparater än de som anges i dessa föreskrifter, om dessa är minst lika ändamålsenliga som de tillbehör, materiel eller den utrustning och de apparater som det finns bestämmelser om i dessa föreskrifter. Undantag kan inte medges för operationella krav, om inte annat särskilt anges. Undantag får inte strida mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning.

5

Fartyg som inte är oljetankfartyg och som är försett med lastutrymmen byggda och använda för att föra olja i bulk med en sammanlagd kapacitet av minst 200 kubikmeter ska uppfylla 4 kap. 10, 11, 13 och 17–22 §§ samt 6 kap. 28, 40–54 och 61–69 §§ i fråga om konstruktion och handhavande av dessa utrymmen. Är den sammanlagda kapaciteten mindre än 1 000 kubikmeter får dock 6 kap. 55 § tillämpas i stället för 6 kap. 40–45, 53 och 54 §§.

5

När ett oljetankfartyg transporterar kemikalier i bulk ska även tillämpliga föreskrifter i 9 kap. vara uppfyllda.

Fartyg som transporterar olja som last eller som har bunkerolja i sina brännoljetankar ska vara försedda med ett säkerhetsdatablad (Material safety data sheet) för lasten och bunkeroljan innan lasten eller bunkeroljan tas ombord.

I 4–6 kap. ska med brännolja, eldningsolja och specialområde förstås följande. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Brännolja Olja som används som bränsle för framdrivnings- eller (oil fuel) hjälpmaskineriet i det fartyg i vilket oljan förs.

3 Motsvarar MARPOL 73/78 annex I. 4 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/2.2. 5 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/2.3. 6 MSC.150(77), Recommendation for material safety data sheets for MARPOL Annex I cargoes and marine fuel oils.

6

Bestämmelserna i 6 kap. 40–45, 53 och 54 §§ gäller inte för oljetankfartyg som transporterar asfalt eller andra produkter, som genom sina fysikaliska egenskaper gör att de inte kan skiljas från vatten. Rester av sådana produkter och förorenad tankspolvätska ska behållas ombord och avlämnas till mottagningsanordning.

8

Oljetankfartyg levererat den 1 juni 1982 eller tidigare, vilket uteslutande är sysselsatt i särskild fart, behöver inte uppfylla 6 kap. 6 och 7 §§. Med särskild fart avses: 1. fart mellan hamnar eller terminaler inom en stat som är fördragsslutande part till MARPOL 73/78, eller 2. fart mellan hamnar eller terminaler i stater som är fördragsslutande parter till MARPOL 73/78, − om resan i sin helhet företas inom ett specialområde, eller

Förutsättningar för undantag enligt 6 § är att det i de hamnar eller terminaler där lastning sker finns tillräckliga mottagningsanordningar för att ta hand om all barlast och rester efter tankspolning från oljetankfartyg som nyttjar anordningarna samt att följande villkor är uppfyllda: 1. att allt barlastvatten, även rent sådant, och rester efter tankspolning, om annat inte följer av de undantag som anges i 15 §, överförs till mottagningsanordning. Anteckning härom ska göras i oljedagbok II enligt 6 kap. 61–69 och 90 §§, och anteckningen ska styrkas av behörig myndighet i hamnstaten, 2. att överenskommelse har träffats mellan Transportstyrelsen och vederbörande utländska administration som är fördragsslutande part till MARPOL 73/78, 3. att berörda hamnar har fullgoda mottagningsanordningar, och 4. att det på det internationella oljeskyddscertifikatet är intygat att oljetankfartyget är sysselsatt uteslutande i särskild fart.

10

Fartyg, vars konstruktion och användningssätt omöjliggör tillämpning av 5 kap. samt 6 kap. 1–75 samt 90 §§, kan beviljas undantag från dessa krav under förutsättning att likvärdigt skydd mot oljeförorening anordnas. Noteringar om sådant undantag ska framgå av det internationella oljeskyddscertifikatet (IOPP).

11

Transportstyrelsen kan medge undantag från krav på sloptankar enligt 6 kap. 39–44 §§, övervaknings- och kontrollsystem enligt 6 kap. 53 § och gränsskiktmätare enligt 6 kap. 54 § för oljetankfartyg om: 1. resornas varaktighet är högst 72 timmar, 2. resorna företas inom 50 nautiska mil från närmaste land, 3. fartyget sysselsätts uteslutande i fart mellan hamnar och terminaler inom en stat som är fördragsslutande part till MARPOL 73/78, och 4. alla oljehaltiga blandningar behålls ombord och avlämnas till en mottagningsanordning.

12

Transportstyrelsen kan för annat oljetankfartyg än som avses i 8 § medge undantag från krav på övervaknings- och kontrollsystem enligt 6 kap. 53 § och gränsskiktmätare enligt 6 kap. 54 § om 1. fartyget är ett oljetankfartyg levererat den 1 juni 1982 eller tidigare med en dödvikt av minst 40 000 och uppfyller förutsättningarna för undantag enligt 7 §, eller 2. oljetankfartyget

9 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/2.6. 10 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/3.1–3.2. 11 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/3.4. 12 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/3.5.

8

Bestämmelser om förbud mot utsläpp av olja från fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon och Östersjöområdet utanför detta finns i 2 kap. 2 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Ytterligare bestämmelser om förbud mot utsläpp av olja finns i 2 kap. 5 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

14

Bestämmelser om utsläpp av olja eller oljehaltig blandning inom Antarktisområdet finns i lagen (2006:924) om Antarktis.

15

Bestämmelser om hanteringen av den olja som inte får släppas ut finns i 2 kap. 7 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Undantag från förbud mot utsläpp av olja

16

Bestämmelser om undantag från förbud mot utsläpp av olja finns i 2 kap. 8–14 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

13 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.1 och regel I/34.3. 14 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.4. 15 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.9 och regel I/34.9. 16 Motsvarar delvis MARPOL 73/78 regel I/4, regel I/34.2 och regel I/34.4.

9

Bestämmelser om det behandlings- och kontrollsystem för länsvatten och den automatiska stoppanordning som åsyftas i 2 kap. 11 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i 5 kap. 6 och 7 §§. Ett sådant system och en sådan anordning är förutsättningar för undantag från förbud mot utsläpp av olja inom specialområde utom Antarktisområdet för fartyg med en bruttodräktighet om minst 400.

Bestämmelser om det behandlings- och kontrollsystem för länsvatten som åsyftas i 2 kap. 12 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i 5 kap. 6 §. Ett sådant system är en förutsättning för undantag från förbud mot utsläpp av olja inom specialområde utom Antarktisområdet för fartyg med en bruttodräktighet under 400.

Undantag från förbud utanför specialområde

19

Bestämmelser om det behandlings- och kontrollsystem för länsvatten som åsyftas i 2 kap. 13 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i 5 kap. 6 §. Ett sådant system är en förutsättning för undantag från förbud mot utsläpp utanför specialområde för fartyg med en bruttodräktighet om minst 400.

20

Bestämmelser om det sloptanksarrangemang och det övervakningsoch kontrollsystem för oljeutsläpp som åsyftas i 2 kap. 14 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg finns i 6 kap. 40–45 samt 53 §§. Ett sådant arrangemang och ett sådant system är förutsättningar för undantag från förbud mot utsläpp av olja eller oljehaltig blandning från oljetankfartygs lastutrymmen utanför specialområde.

Bestämmelser om förbud mot utsläpp av olja innehållande kemikalier eller andra ämnen som innebär risker för den marina miljön finns i 2 kap. 15 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

17 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.3. Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.6. 19 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.2. 20 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/34.1. 21 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.8 och regel I/34.8.

10

Följande fartyg får inte föra barlastvatten i brännoljetank: 1. oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 levererat efter den 31 december 1979, eller 2. fartyg, som inte är oljetankfartyg, som har en bruttodräktighet om minst 4 000 levererat efter den 31 december 1979.

23

När behov av att föra stora mängder brännolja gör det nödvändigt att föra barlastvatten som inte är ren barlast i brännoljetank, ska sådant barlastvatten lämnas till mottagningsanordning eller släppas ut i havet efter ha passerat utrustning enligt 5 kap. 5–9 §§. En anteckning om utsläppet ska göras i fartygets oljedagbok.

Olja får inte föras i förpiktank eller i tank belägen för om kollisionsskottet på fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 för vilket byggnadskontrakt tecknats efter den 1 januari 1982 eller, då byggnadskontrakt inte finns, vars köl sträckts eller som befann sig på motsvarande byggnadsstadium efter den 1 juli 1982.

25

Fartyg som inte omfattas av 21 och 22 §§ ska ändå uppfylla dessa krav om det kan anses rimligt och praktiskt möjligt.

26

Bestämmelserna i bilaga 2 om skydd av brännoljetankar ska 3 tillämpas på alla fartyg med en sammanlagd brännoljekapacitet om 600 m eller mer som levereras den 1 augusti 2010 eller senare. Bestämmelserna i bilaga 2 gäller för placering av tankar som används för att transportera brännolja om inget annat följer av 6 kap. 15 §.

22 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/16.1. 23 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/16.2. 24 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/16.3. 25 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/16.6. 26 Motsvarar MARPOL 73/78 annex I. 27 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/12A avsnitt 1 och 2.

11

Fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 och som har anordning för rening av bränn- och smörjolja samt uppsamlingsanordning för oljeläckage i maskinrum, ska ha sludgetank för uppsamling av den sludge som inte kan omhändertas på annat sätt. Tanken ska ha tillräcklig kapacitet med hänsyn till fartygets nyttjande, typ av maskineri och övrig utrustning, såsom förbränningsanläggning.

29

Rörledning till och från sludgetank får inte ha direkt förbindelse överbord annat än via landanslutning enligt 5 §.

30

För fartyg levererat efter den 31 december 1979 ska sludgetanken vara utformad och konstruerad så att rengöring av tanken samt avlämnandet av rester till mottagningsanordning underlättas. Fartyg levererat den 31 december 1979 eller tidigare ska, om det är praktiskt möjligt, uppfylla dessa krav.

Internationellt standardiserad landanslutning

31

För att fartygets rörledning för avlämnande av sludge och länsvatten ska kunna anslutas till mottagningsanordning, ska rörledningen med anslutningsfläns vara utrustad med anslutning enligt tabell nedan.

Fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 men mindre än 10 000 ska ha ett system för behandling av länsvatten som består av: 1. länsvattenseparator som säkerställer att oljeinnehållet i länsvattnet överbord inte överstiger 15 ppm, och 2. kontrollsystem som utgörs av oljehaltsmätare med larmanordning. Till varje behandlings- och kontrollsystem för länsvatten ska det finnas en av tillverkaren utfärdad handbok för drift och underhåll ombord. Ett behandlings- och kontrollsystem för länsvatten får funktionstestas utan att fartyget är under gång. Behandlings- och kontrollsystemet för länsvatten ska uppfylla kraven 33 34 35 i resolution A.393(X) , MEPC.60(33) eller MEPC.107(49) .

36

Fartyg med en bruttodräktighet om minst 10 000 ska, utöver det som sägs i 6 §, vara utrustat med automatisk stoppanordning som säkerställer att utflödet inte har ett oljeinnehåll som överstiger 15 ppm.

37

Fartyg med en bruttodräktighet under 400 ska ha ett behandlingsoch kontrollsystem enligt 6 § eller ett system som består av: 1. en uppsamlingsanordning för olja eller oljehaltigt länsvatten, och 2. landanslutning som möjliggör tömning av olja eller oljehaltigt länsvatten till mottagningsanordning. För fartyg som används i internationell resa ska landanslutningen uppfylla kraven i 5 §.

32 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.1 och regel I/14.6. 33 A.393(X), Recommendation on international performance and test specifications for oily-water separating equipment and oil content meters. 34 MEPC.60(33), Guidelines and specifications for pollution prevention equipment from machinery space bilges of ships. 35 MEPC.107(49), Revised guidelines and specifications for pollution prevention equipment from machinery space bilges of ships. 36 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.2 och regel I/14.7. 37 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.4.

13

Transportstyrelsen kan medge undantag från kravet på ett system för behandling av länsvatten för fartyg som – uteslutande sysselsätts i fart inom specialområde, eller – är certifierade enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:101) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 1994) eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:102) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 2000) när fartyget är sysselsatt i tidtabellsbunden fart där resorna inte överstiger 24 timmar eller då fartyget förflyttas till annat fartområde. För beslut om undantag ska dessutom följande villkor vara uppfyllda: 1. fartyget ska vara försett med uppsamlingstank för oljehaltigt länsvatten med en volym som av Transportstyrelsen anses tillfredsställande, 2. allt oljehaltigt länsvatten ska behållas ombord och avlämnas till mottagningsanordning, 3. på det internationella oljeskyddscertifikatet (IOPP) ska vara angivet inom vilket/vilka specialområden fartyget uteslutande är i fart, och 4. det i oljedagbok I antecknas vilken mängd som lämnats, vid vilken tidpunkt detta skett och i vilken hamn.

Fartyg som, förutom vid resor för omlokalisering utan last, är stationära, såsom hotell- och förrådsfartyg, behöver inte utrustas med behandlings- och kontrollsystem för länsvatten. Ett sådant fartyg ska i stället vara utrustat med uppsamlingstank för oljehaltigt länsvatten med en volym som av Transportstyrelsen anses tillfredsställande. Allt oljehaltigt länsvatten ska behållas ombord för att lämnas till en mottagningsanordning.

38 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.5. 39 MEPC/Circ.235, Guidelines for systems for handling oily wastes in machinery spaces of ships. 40 MEPC/Circ.511, Revised guidelines for systems for handling oily wastes in machinery spaces of ships and incorporating guidance notes for an integrated bilge water treatment system (IBITS). 41 MEPC/Circ.642, 2008 Revised guidelines for systems for handling oily wastes in machinery spaces of ships incorporating guidance notes for an integrated bilge water treatment system (IBTS). 42 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/14.3.

14

På oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 och på annat fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 ska oljedagbok föras för maskinrumsoperationer (oljedagbok I). Oljedagbok I ska, oavsett om den utgör en del av fartygets skeppsdagbok eller inte, vara utformad enligt appendix III till MARPOL 73/78 annex I.

44

Anteckning i oljedagbok I ska göras för varje tank när någon av följande maskinrumsoperationer sker: 1. barlastning eller rengöring av bränsletankar, 2. utsläpp av förorenad barlast eller rengöringsvatten från bränsletankar, 3. uppsamlande och bortskaffande av oljerester inklusive sludge, 4. utsläpp överbord eller bortskaffande på annat sätt av länsvatten som har samlats i maskinutrymmen, och 5. bunkring av brännolja eller smörjolja.

45

Oljeutsläpp till följd av olyckshändelse eller annan orsak ska noteras i oljedagbok I. Anledningen och omständigheterna kring händelsen ska redovisas.

46

Varje åtgärd som avses i 12 § ska utan dröjsmål antecknas fullständigt i oljedagbok I, varvid samtliga uppgifter som hänför sig till åtgärden ska fyllas i. Varje anteckning ska undertecknas av den eller de personer som har haft ansvaret för åtgärden. Varje avslutad sida ska undertecknas av befälhavaren. Anteckning i oljedagbok I på svenskt oljetankfartyg som har ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska göras på engelska. På svenskt oljetankfartyg som inte har ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska anteckningar göras på engelska eller svenska. På utländskt oljetankfartyg som har ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska anteckningar göras på engelska, franska eller spanska.

47

Om fel uppstår på behandlings- och kontrollsystem för länsvatten eller övervaknings- och kontrollsystem för oljeutsläpp, ska detta noteras i oljedagbok I.

48

Oljedagbok I ska förvaras enligt 5 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

43 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.1. 44 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.2. 45 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.3. 46 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.4. 47 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.5. 48 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/17.6.

15

Anteckning i oljedagbok I får ersättas med upptagning på elektronisk väg. Elektronisk upptagning, inklusive lagring i dator, ska vara av sådan art att införda uppgifter inte senare kan ändras. Manuell inmatning av uppgifter i dator ska kunna ske endast genom användande av personligt lösenord.

Utskrift av elektroniskt lagrade uppgifter ska göras periodiskt med högst en veckas mellanrum samt i samband med ändringar av dataprogram eller underhållsrutiner. För fartyg som dagligen anlöper hamn eller för vilket resans längd understiger en vecka ska dock utskrift göras antingen vid varje hamnuppehåll eller efter avslutad resa. Utskrifterna ska signeras av befälhavare och teknisk chef och förvaras så som föreskrivs för oljedagbok I i 16 §.

Barlastvatten får inte föras i lasttankar utom vid följande förhållanden: 1. då väderleksförhållandena är så svåra att det enligt befälhavarens bedömning är nödvändigt för fartygets säkerhet, eller 2. då det undantagsvis, vid enskilda driftstillfällen, på grund av särskilda omständigheter är nödvändigt att föra barlastvatten utöver den mängd som behövs enligt 4 §. Extra barlastvatten enligt 1 och 2 ska hanteras och släppas ut med iakttagande av föreskrifterna om tillåtna utsläpp och enligt bestämmelserna i 4 kap. 19 §. Anteckning ska göras i oljedagbok II. Bestämmelser om oljedagbok II finns i 61–69 och 90 §§.

51

Råoljetankfartyg som är utrustat med ett system för tankrengöring med råolja, får föra extra barlast enligt 1 § i lasttankar om tankarna före avgång från lossningshamn eller terminal blivit rengjorda med råolja enligt 58–60 §§.

Oljetankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton och produkttankfartyg med en dödvikt av minst 30 000 ton som levererats efter den 1 juni 1982 ska ha segregerade barlasttankar. Kraven i 1 och 2 §§ gäller även i dessa fall.

53

De segregerade barlasttankarnas kapacitet ska fastställas med utgångspunkten att fartyget ska kunna framföras säkert under barlastresor utan att använda lasttankar för barlastvatten utom i de fall som anges i 1 och 2 §§. De segregerade barlasttankarnas kapacitet ska vara minst sådan att fartygets djupgående och trim vid varje barlastförhållande under varje del av en resa, däri inbegripet förhållanden med endast fartygets lättvikt och segregerad barlast, kan uppfylla vart och ett av följande krav: 1. det mallade djupgåendet midskepps (dm) i meter, utan beaktande av deformation av fartyget, ska inte vara mindre än dm = 2,0+0,02L, 2. djupgåendet vid förliga och aktra perpendiklarna ska motsvara det som bestäms av djupgåendet midskepps (dm) enligt 1 tillsammans med ett akterligt trim av högst 0,015L, och 3. djupgåendet vid aktra perpendikeln ska vid varje tillfälle vara minst så stort att propellern/propellrarna är fullt nedsänkta.

54

Oljetankfartyg med en längd understigande 150 meter behöver inte uppfylla kraven i 4 §. De segregerade barlasttankarnas beskaffenhet ska i sådant fall godkännas av Transportstyrelsen.

Segregerade barlasttankar på råoljetankfartyg med en dödvikt

av minst 40 000 ton som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare

55

Råoljetankfartyg med en dödvikt av minst 40 000 ton som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare ska ha segregerade barlasttankar som uppfyller kraven i 1 och 4 §§. Fartyget får i stället använda ett system för rengöring av lasttankar med råolja enligt 58–60 §§, om inte fartyget är avsett att transportera råolja som inte är lämpad för rengöring med råolja. I 4 kap. 5 § finns bestämmelser om undantag från dessa krav.

52 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.1. 53 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.2. 54 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.5. 55 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.6–18.7.

17

Produkttankfartyg med en dödvikt av minst 40 000 ton som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare ska ha segregerade barlasttankar som uppfyller bestämmelserna i 1 och 4 §§. Fartyget får i stället använda särskilt avdelade, rena barlasttankar som ska ha: 1. tillräcklig tankkapacitet avsatt uteslutande för att föra rent barlastvatten för att uppfylla kraven i 1 och 4 §§, 2. arrangemang och hanteringsmetoder som uppfyller kraven i resolution 57 A.495(XII) , 58 3. en oljehaltsmätare som uppfyller kraven i resolution A.393(X) vad 59 gäller fartyg byggda före den 2 oktober 1986, resolution A.586(14) för fartyg byggda den 2 oktober 1986 till den 1 januari 2005 och resolution 60 MEPC.108(49) för fartyg byggda den 1 januari 2005 eller senare, och 4. en handbok som i detalj beskriver systemet och specificerar hanteringsmetoderna. Handboken ska utformas enligt resolution 61 A.495(XII) . Om en ändring som berör systemet med särskilt avdelade, rena barlasttankar görs, ska handboken ändras på motsvarande sätt. I 4 kap. 5 § finns bestämmelser om undantag från dessa krav.

Oljetankfartyg som får betraktas som oljetankfartyg med segregerade barlasttankar

62

Oljetankfartyg som inte behöver ha segregerade barlasttankar enligt 3 §, 6 § första stycket och 7 §, får betraktas som ett oljetankfartyg med segregerade barlasttankar, om det uppfyller tillämpliga bestämmelser i 1, 4 och 5 §§.

56 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.8. 57 A.495(XII), Revised specifications for oil tankers with dedicated clean ballast tanks. 58 A.393(X), Recommendation on international performance and test specifications for oily-water separating equipment and oil content meters. 59 A.586(14), Revised guidelines and specifications for oil discharge monitoring and control systems for oil tankers. 60 MEPC.108(49), Revised guidelines and specifications for oil discharge monitoring and control systems for oil tankers. 61 A.495(XII), Revised specifications for oil tankers with dedicated clean ballast tanks. 62 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.9.

18

Oljetankfartyg som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare och som är så konstruerat eller som används på sådant sätt att det alltid uppfyller de krav på djupgående och trim som anges i 4 § utan att barlastvatten behöver användas, anses uppfylla de krav på segregerade barlasttankar som ställs i 6 § om följande är uppfyllt: 1. hanteringsmetoder och barlastarrangemang ska vara godkända av Transportstyrelsen, 2. överenskommelse har träffats mellan Transportstyrelsen och administrationen i berörd fördragsslutande hamnstat till MARPOL 73/78 i de fall då kraven på djupgående och trim uppfylls genom en hanteringsmetod, och 3. det på det internationella oljeskyddscertifikatet (IOPP) är intygat att oljetankfartyget använder särskilda barlastarrangemang. Barlastvatten får inte föras i oljetankar utom då väderleksförhållandena undantagsvis är så svåra att det enligt befälhavarens bedömning är nödvändigt för oljetankfartygets säkerhet. Sådant extra barlastvatten ska hanteras och släppas ut med iakttagande av föreskrifterna i 4 kap. 19 § samt i enlighet med 40–45, 53 och 54 §§. Anteckning ska göras i den oljedagbok som avses i 61–69 samt 90 §§.

Segregerade barlasttankar på oljetankfartyg med en dödvikt

av minst 70 000 ton som levererats efter den 31 december 1979

64

Oljetankfartyg med en dödvikt av minst 70 000 ton som levererats efter den 31 december 1979, ska ha segregerade barlasttankar som uppfyller tillämpliga krav i 1, 2, 4 och 5 §§.

Placering av segregerade barlastutrymmen (protected location)

65

På råoljetankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton och på produkttankfartyg med en dödvikt av minst 30 000 ton, levererade efter den 1 juni 1982, med undantag för tankfartyg som uppfyller kraven i 15 §, ska de segregerade barlasttankarna arrangeras på det sätt som anges i 4 § och vara belägna inom lasttanklängden enligt 12–14 §§ för att skydda mot oljeutsläpp vid grundstötning eller kollision.

66

Segregerade barlasttankar och andra utrymmen än oljetankar inom lasttanklängden (Lt) ska vara arrangerade så att de uppfyller följande krav:

63 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.10. 64 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.11. 65 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.12. 66 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/18.13.

19

För oljetankfartyg med en dödvikt av minst 200 000 ton får värdet på J minskas på följande sätt:

  Oc + Os  Jreducerat = J − a −  eller 0,2 om detta värde är större     4OA   

där a = 0,25 för oljetankfartyg med en dödvikt av minst 200 000 ton, a = 0,40 för oljetankfartyg med en dödvikt av minst 300 000 ton, a = 0,50 för oljetankfartyg med en dödvikt av minst 420 000 ton. För mellanliggande värden på dödvikten ska a beräknas genom lineär interpolation. Oc = enligt definition i 20 §. Os = enligt definition i 20 §. OA = tillåtet oljeutflöde enligt 26 §.

68

Vid beräkning av PAc och PAs för segregerade barlasttankar och utrymmen andra än tankar för olja ska följande gälla: 1. minsta bredden av varje vingtank eller utrymme som sträcker sig över fartygssidans hela djup eller från däcket till översidan av dubbelbottnen får inte understiga 2 meter. Bredden ska mätas inombords från fartygssidan i rät

Bestämmelser om dubbelskrov finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 417/2002 av den 18 februari 2002 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov och upphävande av rådets förordning 69 (EG) nr 2978/94 .

Skydd av pumprum

70

Oljetankfartyg med en dödvikt av 5 000 ton eller mer byggda den 1 januari 2007 eller senare ska uppfylla följande. 1. Pumprummet ska vara försett med dubbel botten och djupet för varje bottentank eller utrymme ska vara sådant att avståndet h mellan pumprummets botten och fartygets baslinje, mätt i rät vinkel mot fartygets baslinje, inte vid någon tvärsektion är mindre än: h = B/15 (m) eller h = 2 m, det som är minst. Minimivärdet av h = 1,0 m 2. I de fall pumprummet har en bottenplatta, placerad ovan baslinjen med åtminstone den minsta höjden som krävs enligt 1, behövs ingen konstruktion med dubbel botten i pumprummet. 3. Barlastpumpar ska vara försedda med lämpliga anordningar för att säkerställa effektivt utsug från tankar med dubbel botten. 4. I de fall översvämning av pumprummet inte leder till att barlast eller lastpumpsystemet slutar fungera, behövs inte dubbel botten.

69 EGT L 064, Celex 32002R0417, EUT L 249, Celex 32003R1726 och EUT L 371, Celex 32004R2172. 70 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/22.

21

Bestämmelserna i bilaga 3 om utflöde av olja vid olyckor ska tillämpas på oljetankfartyg som levereras den 1 januari 2010 eller senare.

72

För beräkning av ett hypotetiskt oljeutflöde i enlighet med 19–29 §§, ska skadeutbredning i följande tre dimensioner antas i form av en parallellepiped i fartygets sida och botten. För fall av bottenskada anges två villkor som ska tillämpas var för sig på angivna delar av fartyget.

1. Sidoskada

2/3 1. Utsträckning i långskeppsled (lc) 1/3L eller 14,5 meter, om detta mått är mindre 2. Utsträckning i tvärskeppsled (tc) B/5 eller 11,5 meter, om detta mått är (inåt från fartygssidan i rät vinkel mindre mot fartygets centerlinje i höjd med fastställd sommarlastvattenlinje) 3. Utsträckning i vertikalled (vc) Från baslinjen och uppåt utan begränsning

2. Bottenskada Den del av fartyget som Övriga delar av fartyget

ligger inom 0,3L från förliga perpendikeln

1. Utsträckning L/10 L/10 eller 5 meter, i långskeppsled (ls) om detta mått är mindre 2. Utsträckning B/6 eller 10 meter, 5 meter i tvärskeppsled (ts) om detta mått är mindre, dock minst 5 m 3. Utsträckning B/15 eller 6 meter, om detta mått är mindre. i vertikalled från baslinjen (vs)

Hypotetiskt utflöde av olja

73

Bestämmelserna i 20–24 §§ gäller för oljetankfartyg som levererats före den 1 januari 2010.

74

Det hypotetiska utflödet av olja vid sidoskada (Oc) eller bottenskada (Os) ska beräknas enligt följande formler vad gäller utrymmen som flödas

Om ett tomt utrymme eller en segregerad barlasttank, kortare än lc, enligt definition i 18 §, är placerad mellan vingtankar för olja får Oc i formel (I) beräknas med antagandet att Wi är den verkliga volymen av en av de två tankar som är belägna intill ovannämnda utrymme, om tankarna har samma volym, eller den mindre av de två, om de har olika volym. För alla andra vingtankar som berörs av skadan används hela den verkliga rymden. Si = 1 − li /lc I denna formel är li = längd i meter av ifrågavarande tomma utrymme eller segregerade barlasttank.

74 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/25.1. 75 MEPC.122(52), Explanatory notes on matters related to the accidental oil outflow performance under regulation 23 of the revised MARPOL Annex I. 76 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/25.2.

23

Vid beräkning av hypotetiskt utflöde av olja gäller även följande. 1. Hänsyn får endast tas till tankar med dubbel botten som är tomma eller innehåller rent vatten när last förs i tankarna ovanför desamma. 2. I de fall den dubbla bottnen inte sträcker sig längs med hela den berörda tankens längd och bredd, betraktas den dubbla bottnen som ickeexisterande och beaktas inte vid beräkningen. Volymen av tankarna ovanför området för bottenskadan inräknas då i formel (II) i 20 §, även om tanken inte anses flödad med hänsyn till att det finns en delvis täckande dubbelbotten. 3. Länsbrunnar behöver inte tas med vid beräkning av värdet hi om de inte har ovanligt stor yta och om de har minsta möjliga djup, i varje fall inte större än halva höjden av den dubbla bottnen. Är djupet av en sådan brunn större än så, sätts hi lika med dubbla bottnens höjd minskad med brunnens djup. Är rörledning till länsbrunn som nämns ovan installerad inne i dubbelbottnen, ska den vara försedd med ventiler eller andra avstängningsanordningar vid anslutning till den tank den betjänar för att hindra oljeutflöde vid eventuell skada på rörledningen. Rörledningen ska installeras så högt som möjligt över bottenbordläggningen. Ventilerna ska alltid hållas stängda till sjöss när tanken innehåller oljelast. De får dock öppnas för lastöverföring som krävs för omtrimning av fartyget.

78

Om en bottenskada samtidigt berör fyra centertankar, får värdet på Os beräknas enligt formeln

Os =1 4( ZiWi + ZiCi) (III)

∑ ∑

79

Transportstyrelsen kan medge att den effekt som ett lastöverföringssystem har för att reducera oljeutflödet vid bottenskada tillgodoräknas. Lastöverföringssystemet ska vara försett med ett högt beläget sugintag i varje lastoljetank och som kan överföra olja från en eller flera skadade tankar till segregerade barlasttankar eller till andra lasttankar, som har tillräcklig volym. Ett sådant system får beaktas endast om det inom två timmar kan överföra olja motsvarande halva volymen av den största av de skadade tankarna och om barlast- eller lasttankar kan ta emot motsvarande mängd olja. Medgiven minskning får tillämpas endast på så sätt att Os beräknas enligt formel (III). Sugledningarna ska vara installerade på en höjd som inte är lägre än bottenskadans utsträckning i vertikalled vs.

Kraven i 26–30 §§ gäller för: 1. oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 eller mer som levererats efter den 31 december 1979, och 2. oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 eller mer som levererats den 31 december 1979 eller tidigare, inom följande kategorier: a) tankfartyg som levererats efter den 1 januari 1977, eller b) tankfartyg som uppfyller följande: – som inte levererats senare än den 1 januari 1977, och – vars byggnadskontrakt tecknats efter den 1 januari 1974 eller i händelse av att byggnadskontrakt inte tecknats tidigare, kölsträckning skett eller som befunnit sig på motsvarande byggnadsstadium efter 30 juni 1974. Bestämmelserna i 25–29 §§ gäller inte för oljetankfartyg som levererats den 1 januari 2010 eller senare.

81

Lasttankar i oljetankfartyg ska vara av sådan storlek och så anordnade att det hypotetiska oljeutflödet Oc eller Os, beräknat enligt 20–24 §§ inte på något ställe utefter fartygets längd överstiger 30 000 kubikmeter eller 3 400 DW om sistnämnda mått är större, dock högst 40 000 kubikmeter.

82

Ingen vingtank för oljelast i ett oljetankfartyg får ha större volym än vad som motsvarar 75 procent av det hypotetiska oljeutflöde som anges i 26 §. Ingen centertank får ha större rymd än 50 000 kubikmeter. I fråga om sådana oljetankfartyg med segregerade barlasttankar som avses i 3 § får dock den tillåtna rymden av en vingtank för lastolja, som är placerad mellan två segregerade barlasttankar, vilka båda har större längd än lc, ökas till vad som motsvarar det största hypotetiska oljeutflödet, förutsatt att vingtankarnas bredd överstiger tc.

83

Ingen tank får ha större längd än 10 meter eller något av följande mått, om det är större: 1. om långskeppsskott inte finns inuti lasttanken: (0,5 bi /B + 0,1)L men inte mer än 0,2L,

2. om långskeppsskott finns i centerlinjen inuti lasttanken: (0,25 bi /B + 0,15)L

3. om två eller flera långskeppsskott finns inuti lasttanken: a) i fråga om vingtankar: 0,2L b) i fråga om centertankar: – om bi /B är lika med eller större än 1/5: 0,2L

80 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/26.1 och regel I/26.7. 81 Motsvarar MARPOL 73/78 annex 1 regel 26.2. 82 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/26.3. 83 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/26.4.

25

För att de volymgränser som anges i 26–28 §§ inte ska överskridas, och oavsett vilken typ av godkänt lastöverföringssystem som används vid förbindelse mellan två eller flera lasttankar, ska det finnas ventiler eller liknande stängningsanordningar som skiljer tankarna från varandra. Dessa ventiler/stängningsanordningar ska vara stängda när fartyget är till sjöss.

85

Rörledningar som är dragna genom lasttankar i ett läge som är mindre än tc från fartygssidan eller mindre än vc från fartygsbottnen ska förses med ventiler eller liknande stängningsanordningar vid den plats där de ansluter till en lasttank. Dessa ventiler/anordningar ska vara stängda till sjöss vid varje tillfälle då tankarna innehåller lastolja. De får dock öppnas för lastöverföring som behövs för omtrimning av fartyget.

Intaktstabilitet

86

Oljetankfartyg med en dödvikt av 5 000 ton eller mer som levererats den 1 februari 2002 eller senare, ska uppfylla kraven gällande intaktstabilitet specificerade i denna bestämmelse, där så är tillämpligt, för varje driftdjupgående under de minst gynnsamma förhållandena vid lastning av last och barlast, i enlighet med god driftpraxis, inklusive olika stadier av förflyttning av vätskor. Under alla omständigheter ska hänsyn tas till inverkan av fria vätskeytor i barlasttankarna. I hamn ska begynnelsemetacentrumhöjden GMo, korrigerad för fria vätskeytor mätt vid 0° krängningsvinkel, inte understiga 0,15 meter. Till sjöss ska följande villkor gälla: 1. arean under kurvan för den rätande hävarmen (GZ-kurvan) ska inte vara mindre än 0,055 meterradianer upp till 30° krängningsvinkel av slagsidan och inte mindre än 0,09 meterradianer upp till 40° eller flödnings- *

vinkeln θf om denna vinkel är mindre än 40°. Dessutom ska området under

kurvan för rätande hävarmen (GZ-kurvan) mellan flödesvinklarna på 30°

och 40° eller mellan 30° och θf inte vara mindre än 0,03 m⋅rad, om denna

vinkel är mindre än 40°,

Kraven enligt 31 § ska uppfyllas genom konstruktionsåtgärder. För kombinationsfartyg kan tillåtas enkla, kompletterande operativa insatser.

88

De enkla, kompletterande operativa insatserna för vätskeförflyttning som avses i 32 § ska finnas skriftligt dokumenterade och tillgängliga för befälhavaren, och: 1. vara godkända av Transportstyrelsen, 2. inkludera information om vilka last- och barlasttankar som kan ha fria vätskeytor vid läktring, även med hänsyn tagen till variationer i densitet på lasten. Antal och urval av tankar med fria vätskeytor kan variera under vätskeförflyttningen, förutsatt att de uppfyller stabilitetskraven, 3. vara lättförståeliga för det befäl som är ansvarigt för vätskeförflyttningen, 4. föreskriva planerad ordningsföljd av last-/barlastförflyttningar, 5. möjliggöra jämförelse mellan verklig och föreskriven stabilitet genom att presentera stabilitetsförhållandena i diagram eller tabellform, 6. inte kräva omfattande matematiska beräkningar av ansvarigt befäl, 7. föreskriva korrigerande åtgärder att vidtas av ansvarigt befäl i fall av avvikelser från rekommenderade värden och i nödsituationer, och 8. tydligt visas i den godkända trim- och stabilitetsboken, vid kontrollstationen för last-/barlastförflyttning samt i den programvara där stabilitetsberäkningar är utförda.

Rumsindelning och stabilitet

89

Vid antagen sido- eller bottenskada som anges i 35 § ska oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 eller mer som levererats efter den 31 december 1979 uppfylla de föreskrifter om rumsindelning och stabilitet i skadat skick som anges i 36 §. Detta gäller vid varje djupgående vid verklig partiell eller full lastning som är förenlig med såväl fartygets

Följande utsträckning och art av en antagen skada ska gälla:

1. Sidoskada

2/3 1. Utsträckning i långskeppsled 1/3L eller 14,5 meter, om detta mått är mindre 2. Utsträckning i tvärskeppsled (inåt från B/5 eller 11,5 meter, om detta mått är fartygssidan i rät vinkel mot fartygets mindre centerlinje i höjd med sommarlastvattenlinje) 3. Utsträckning i vertikalled Från bottenplåtens mallinje i centerlinjen och uppåt utan begränsning

2. Bottenskada Den del av fartyget som Övriga delar av fartyget

ligger inom 0,3L från förliga perpendikeln

2/3 2/3 1. Utsträckning i lång- 1/3L eller 14,5 meter 1/3L eller 5 meter, om skeppsled (ls) om detta mått är mindre detta mått är mindre 2. Utsträckning i B/6 eller 10 meter, om B/6 eller 5 meter om detta tvärskeppsled (ts) detta mått är mindre mått är mindre 3. Utsträckning i B/15 eller 6 meter om detta mått är mindre, mätt från vertikalled från bottenplåtens mallinje i centerlinjen. baslinjen

3. Om någon skada med mindre utsträckning än den största skada som har specificerats i 1 och 2 resulterar i sämre förutsättningar, ska hänsyn tas till sådan skada.

Oljetankfartyg ska anses uppfylla kraven på stabilitet i skadat skick om följande är uppfyllt. 1. Med hänsyn till djupgåendeökning, krängning och trim ska den slutliga vattenlinjen ligga under den lägre kanten av varje öppning genom vilken tilltagande vattenfyllning kan ske. Till sådana öppningar ska räknas luftrör och öppningar som är tillslutna med vädertäta dörrar eller täckluckor; till dessa behöver dock inte räknas öppningar som är tillslutna med vattentäta manhåls- och flushluckor, små vattentäta lasttankluckor med samma vattentäthet som däcket, fjärrmanövrerade vattentäta skjutdörrar eller icke öppningsbara fönsterventiler. 2. I det slutliga läget efter vattenfyllning får krängningsvinkeln efter osymmetrisk fyllning inte överstiga 25 grader; dock får denna vinkel ökas till 30 grader om däcket inte på något ställe kommer under vattenytan. 3. Stabiliteten i det slutliga läget efter vattenfyllning ska undersökas och får anses tillräcklig om den rätande hävarmskurvan har en vidd av minst 20 grader från jämviktsläget och har en största resterande rätande hävarm som är minst 0,1 meter inom 20-gradersområdet; arean under kurvan inom detta område får inte vara mindre än 0,0175 meterradianer. Oskyddade öppningar får inte komma under vattenytan inom detta område, utom när utrymmet ifråga antas vara vattenfyllt. Oskyddade öppningar får inte flödas inom detta område, om inte utrymmet det leder till också anses flödat. Inom detta område kan tillåtas att de öppningar som är upptagna under 1 och andra öppningar som kan tillslutas vädertätt kommer under vattenytan. 4. Stabiliteten ska vara tillräcklig under vattenfyllningen.

Att kraven i 36 § 1 är uppfyllda ska styrkas genom beräkningar som beaktar fartygets konstruktion och den skadade avdelningens arrangemang, utseende och innehåll samt vätskors fördelning, densitet och effekt av fria vätskeytor. Beräkningarna ska grundas på följande. 1. Hänsyn ska tas till varje tom eller delvis fylld tank, till den transporterade lastens densitet och till varje utflöde av vätska från skadade avdelningar. 2. Permeabiliteten för utrymmen som vattenfylls på grund av skada ska antas ha följande värden:

Utrymmen Permeabilitet

Avsedda för förråd 0,60 Innehållande bostäder 0,95 Innehållande maskineri 0,85 Tomma 0,95 Avsedda för vätskor som förbrukas 0 till 0,95* Avsedda för andra vätskor 0 till 0,95* * Permeabiliteten för delvis fyllda avdelningar ska stämma överens med den mängd vätska som transporteras i aktuellt utrymme. Om en tank som innehåller vätska skadas, ska antas att innehållet rinner ut fullständigt och ersätts med sjövatten upp till en nivå i höjd med det slutliga jämviktsläget.

3. Överbyggnad som är belägen omedelbart ovanför sidoskada ska inte betraktas som deplacerande. Hänsyn får dock tas till icke vattenfyllda delar av överbyggnader som ligger utanför skadeområdet, under förutsättning att de är avskilda från det skadade utrymmet med vattentäta skott och att kraven i 1 rörande dessa oskadade utrymmen är uppfyllda. Vattentäta gångjärnsdörrar får godtas i vattentäta skott i överbyggnader. 4. Effekten av fria vätskeytor ska beräknas för en krängningsvinkel av 5 grader i varje särskild avdelning. Transportstyrelsen kan kräva eller medge att korrektionen för fri vätskeyta beräknas för en krängningsvinkel som är större än 5 grader för delvis fyllda tankar. 5. Vid beräkning av effekten av fria vätskeytor hos vätskor som förbrukas ska antas att det för varje typ av vätska uppstår fri vätskeyta, åtminstone i en centertank eller ett par sidotankar belägna på var sin sida av fartyget. Den tank eller tankkombination som ska beaktas ska vara den där effekten av fri vätskeyta är störst.

Befälhavaren på varje oljetankfartyg som levererats efter den 31 december 1979 och den som har ansvaret för en oljeläktrare utan eget framdrivningsmaskineri, som omfattas av dessa föreskrifter, ska ha: 1. sådana uppgifter om lastning och lastfördelning som är nödvändiga för att se till att kraven i 36 § är uppfyllda, och 2. uppgifter om fartygets förmåga att uppfylla kraven på stabilitet i skadat skick enligt kraven i 36 §, däri inbegripet effekten av avsteg som medgetts med stöd av 34 § 3.

94

För oljetankfartyg med minst 20 000 ton dödvikt som levererats den 6 juli 1996 eller senare, ska de skadeförutsättningar som föreskrivs i 35 § 2.2 kompletteras med följande antagna bottenskada: 1. långskepps: – fartyg på 75 000 ton dödvikt eller mer: 0,6L mätt från den främre perpendikeln, – fartyg på mindre än 75 000 ton dödvikt: 0,4L mätt från den främre perpendikeln, 2. tvärgående: B/3 överallt i botten, 3. vertikalt: brytning mot yttre skrovet.

Sloptankar

95

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 ska, med undantag för de oljetankfartyg som fått undantag enligt 4 kap. 9 §, ha sloptanksarrangemang enligt 41–43 §§. För oljetankfartyg som levererats den 31 december 1979 eller tidigare får vilken lasttank som helst avdelas som sloptank.

96

Tillräckliga anordningar ska finnas för rengöring av lasttankar samt överföring av förorenade barlastrester och tankspolvätska från lasttankar till sloptank godkänd av Transportstyrelsen.

97

Anordningar ska finnas för överföring av förorenade barlastrester och tankspolvätska till en eller flera sloptankar på sådant sätt att utsläpp som får ske hanteras enligt bestämmelserna i 4 kap. 11, 12, 14, 19 och 20 §§.

98

Kapaciteten för sloptanken eller sloptankarna ska vara tillräcklig för att behålla den slop som uppstår vid tankspolning och slop som består av

93 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/28.5. 94 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/28.6. 95 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.1. 96 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.2.1. 97 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.2.2. 98 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.2.3.1–29.2.3.3.

31

Sloptankar ska vara så utformade, särskilt med avseende på placering av intag, utlopp och, om sådana finns, skvalpskott, att onödigt stark turbulens och utsugning av olja eller emulsion med vattnet undviks.

100

Oljetankfartyg med en dödvikt av minst 70 000 ton som levererats den 31 december 1979 eller senare ska ha minst två sloptankar.

Pump, rörlednings- och utsläppsanordningar i oljetankfartyg

101

Oljetankfartyg ska på öppet däck på fartygets båda sidor ha en manifold för överföring av förorenat barlastvatten och oljeförorenat vatten till mottagningsanordning.

102

För oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 och däröver ska rörledningar för utsläpp av barlastvatten eller oljeförorenat vatten från lasttanksutrymmen, som är tillåtet enligt gällande bestämmelser om utsläpp, dras till öppet däck eller till fartygssidan ovanför vattenlinjen vid det djupaste barlastförhållandet. Andra rörledningsarrangemang som medger hantering på sätt som anges i 51 § 1–5 kan godtas.

99 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.2.4. 100 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/29.3. 101 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.1. 102 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.2.

32

Med undantag för utsläpp under vattenlinjen som är tillåtet enligt 51 §, ska utsläpp av barlastvatten eller oljeförorenat vatten från lasttanksutrymmen på oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 och däröver som levererats efter den 31 december 1979 kunna stoppas från en plats på eller ovanför övre däck. Platsen ska vara så belägen att den manifold som används och som avses i 46 §, och utsläpp som avses i 47 §, kan ses därifrån. Anordning för att stoppa utsläpp behöver inte finnas vid observationsplatsen om ett kommunikationssystem, såsom telefon- eller radioförbindelse, finns mellan observationsplatsen och platsen för utsläppskontroll.

104

Oljetankfartyg som levererats efter den 1 juni 1982 och som ska ha segregerade barlasttankar eller är utrustade med ett system för tankrengöring med råolja ska uppfylla följande krav. 1. Rörledningar för olja ska vara så utformade och installerade att mängden olja som blir kvar i ledningarna är så liten som möjligt. 2. Lastpumpar och rörledningar för olja ska kunna tömmas då lossningen är avslutad, om nödvändigt genom anslutning till en strippingsanordning. Rester från pumpar eller rörledningar ska kunna tömmas både till land och till last- eller sloptank. För tömning till land ska finnas en särskild ledning med liten diameter. Ledningen ska vara ansluten bordvarts om fartygets manifoldventiler.

105

Råoljetankfartyg som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare, som ska ha segregerade barlasttankar eller är utrustade med ett system för tankrengöring med råolja, ska uppfylla bestämmelserna i 49 § första stycket 2.

106

På oljetankfartyg ska utsläpp av barlastvatten eller oljeförorenat vatten från lasttanksutrymmen ske ovanför vattenlinjen utom i följande fall. 1. Segregerad barlast och rent barlastvatten får släppas ut under vattenlinjen − i hamnar och utsjöterminaler, eller – till sjöss genom tyngdkraftpåverkan, om barlastvattnets yta har undersökts, visuellt eller på annat sätt, omedelbart före utsläppet för att säkerställa att ingen förorening med olja har ägt rum. 2. Oljetankfartyg som levererats den 31 december 1979 eller tidigare, som inte utan ombyggnad kan släppa ut segregerad barlast ovanför vattenlinjen, får släppa ut den till sjöss under vattenlinjen om barlastvattnets yta har undersökts omedelbart före utsläppet för att säkerställa att ingen förorening med olja har ägt rum. 3. Oljetankfartyg som levererats den 1 juni 1982 eller tidigare, och som använder särskilt avdelade, rena barlasttankar och som inte utan ombyggnad

103 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.3. 104 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.4. 105 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.5. 106 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/30.6.

33

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 som levererats den 1 januari 2010 eller senare som har en sjökista permanent ansluten till laströrsystemet ska vara försedda med både en bordläggningsventil och en ventil mot laströrsystemet. Förutom dessa två ventiler ska sjökistan kunna isoleras från laströrsystemet under lastning, transport eller lossning av last genom någon form av blindflänsar och öppen dränering däremellan. Arrangemanget ska vara godkänt av Transportstyrelsen och under alla omständigheter förhindra att rörsektionen mellan bordläggningsventilen och ventilen i laströrsystemet fylls med last.

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 och däröver, med undantag för de fartyg som fått undantag enligt 4 kap. 9 eller 10 §§, ska ha ett övervaknings- och kontrollsystem för oljeutsläpp som ska uppfylla följande krav.

För oljetankfartyg med en bruttodräktighet om 150 eller mer, med undantag för de fartyg som fått undantag enligt 4 kap. 8 eller 9 §§, ska en gränsskiktsmätare finnas för fastställande av gränsskiktet mellan olja och vatten i sloptankar. Sådan mätare ska också finnas tillgänglig för användning i andra tankar i vilka olja och vatten separeras och från vilka utsläpp direkt

109 A.496(XII), Guidelines and specifications for oil discharge monitoring and control systems for oil tankers. 110 A.586(14), Revised guidelines and specifications for oil discharge monitoring and control systems for oil tankers. 111 MEPC.108(49), Revised guidelines and specifications for oil discharge monitoring and control systems for oil tankers. 112 A.393(X), Recommendation on international performance and test specifications for oily-water separating equipment and oil content meters. 113 A.586(14), Revised guidelines and specifications for oil discharge monitoring and control systems for oil tankers. 114 MEPC.108(49), Revised guidelines and specifications for oil discharge monitoring and control systems for oil tankers. 115 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/32.

35

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet mindre än 150 behöver inte uppfylla kraven i 40−45, 53 och 54 §§. Tankspolvatten och oljelastrester ska avlämnas till mottagningsanordning med undantag för de fall då tillfredsställande åtgärder vidtagits för att säkerställa att alla utsläpp som är tillåtna kontrolleras effektivt för att säkerställa att gällande bestämmelser om utsläpp efterlevs.

Utrustning för tankrengöring med råolja (crude oil washing requirements)

118

System för tankrengöring med råolja ska finnas på råoljetankfartyg med en dödvikt av minst 20 000 ton som levererats efter den 1 juni 1982. Systemet ska uppfylla kraven inom ett år efter det att råoljetankfartyget första gången använts för transport av råolja eller, om detta inträffar senare, vid slutet av den tredje resan under vilken råolja, som är lämplig för rengöring med råolja, transporterats.

119

Installationen av system för tankrengöring med råolja samt tillhörande utrustning och arrangemang ska uppfylla kraven resolution 120 121 122 A.446(XI) , ändrad genom A.497(XII) och A.897(21) . System för tankrengöring med råolja som krävs enligt 6 § andra stycket ska även uppfylla kraven ovan samt kraven enligt 56 §.

Ombord på oljetankfartyg som använder ett system för tankrengöring med råolja ska finnas en av Transportstyrelsen godkänd handbok

116 MEPC.5(XIII), Specifications for oil/water interface detectors. 117 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/34.6. 118 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/33.1. 119 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/33.2–33.3. 120 A.446(XI), Revised specifications for the design, operation and control of crude oil washing systems. 121 A.497(XII), Amendments to the revised specifications for the design, operation and control of crude oil washing systems (Resolution A.446(XII)). 122 A.897(21), Amendments to the revised specifications for the design, operation and control of crude oil washing systems (Resolution A.446(XI) as amended by Resolution A.497(XII)).

36

Tillräckligt många lasttankar ska rengöras med råolja före varje barlastresa så att, med hänsyn till tankfartygets trafikmönster och till förväntade väderleksförhållanden, barlastvatten endast förs i lasttankar som har rengjorts med råolja.

127

Tankrengöring ska utföras i enlighet med de hanteringsmetoder som beskrivs i handboken enligt 58 §, om inte oljetankfartyget fraktar råolja som inte lämpar sig för tankrengöring med råolja.

Oljedagbok för last-/barlastoperationer (oljedagbok II – Oil Record Book Part II)

128

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 ska föra oljedagbok för last- och barlastoperationer (oljedagbok II). Oljedagbok II ska vara utformad enligt del II i appendix III till MARPOL 73/78 annex I.

129

Anteckning i oljedagbok II ska göras vid varje tillfälle och för varje tank när någon av följande åtgärder vidtas ombord på fartyget: 1. lastning av oljelast, 2. omdisponering ombord av oljelast under resa, 3. lossning av oljelast, 4. barlastning av lasttankar och särskilt avdelade, rena barlasttankar, 5. rengöring av lasttankar inklusive rengöring med råolja, 6. utsläpp av barlast med undantag för utsläpp från segregerade barlasttankar,

123 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/35.1. 124 MEPC.3(XII), Standard format of the crude oil washing operation and equipment manual. 125 MEPC.81(43), Amendments to section 3 of the standard format for the COW manual (Resolution MEPC.3(XII)). 126 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/35.2. 127 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/35.3. 128 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.1. 129 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.2.

37

På svenskt oljetankfartyg med en bruttodräktighet under 150 ska det efter åtgärder infogas anteckning i skeppsdagboken, maskindagboken eller i särskild lastliggare.

131

Vid utsläpp av olja eller oljehaltig blandning som skett för att rädda människoliv eller för att förhindra skada på fartyget eller lasten på grund av skada på fartyget eller oundvikligt läckage, ska omständigheterna kring och skälen för utsläppet antecknas i oljedagbok II.

132

Anteckning ska göras så snart det kan ske och i tidsföljd. Efter avslutad operation ska gjorda anteckningar undertecknas av den befälsperson eller de befälspersoner som har haft ansvaret för åtgärden. Varje avslutad sida ska undertecknas av befälhavaren. Anteckning i oljedagbok II på svenskt oljetankfartyg som har ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska göras på engelska. På svenskt oljetankfartyg som inte har ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska anteckningar göras på engelska eller svenska. På utländskt oljetankfartyg som har ett internationellt oljeskyddscertifikat (IOPP) ska anteckningar göras på engelska, franska eller spanska.

133

Om fel uppstår på övervaknings- och kontrollsystemet för oljeutsläpp, ska detta noteras i oljedagbok II.

134

Oljedagbok II ska förvaras enligt 5 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Under bogsering av obemannat fartyg ska oljedagbok II förvaras ombord på bogseraren.

Anteckning i oljedagbok II får ersättas med upptagning på elektronisk väg. Elektronisk upptagning, inklusive lagring i dator, ska vara av sådan art att införda uppgifter inte senare kan ändras. Inmatning av uppgifter i dator ska kunna ske endast genom användande av personligt lösenord.

130 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.3 och regel I/36.9. 131 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.4. 132 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.5. 133 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.6. 134 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/36.7.

38

Utskrift av elektroniskt lagrade uppgifter ska göras periodiskt med högst en veckas mellanrum samt i samband med ändringar av dataprogram eller underhållsrutiner. För fartyg som dagligen anlöper hamn, eller för vilket resans längd understiger en vecka, ska dock utskrift ske antingen vid varje hamnuppehåll eller efter avslutad resa. Utskrifterna ska signeras av befälhavare.

Oljetankfartyg med en bruttodräktighet om minst 150 och varje annat fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 ska ha en fartygsplan för nödåtgärder vid oljeförorening.

136

En plan enligt 70 § ska upprättas enligt riktlinjerna i resolution 137 138 MEPC.54(32) , ändrad genom resolution MEPC.86(44) , och vara skriven på det arbetsspråk som förstås av befälhavaren och övriga befäl ombord. Planen ska minst innehålla 1. de rutiner som befälhavaren och andra personer som för befäl över fartyget ska följa vid oljeutsläpp, 2. en förteckning över myndigheter eller personer som ska underrättas i händelse av ett oljeutsläpp, 3. detaljerade anvisningar om de åtgärder som de ombordvarande omedelbart ska vidta för att begränsa eller reglera oljeutsläppet, och 4. rutiner och samlingsplats ombord på fartyget där aktiviteterna ombord samordnas med nationella och lokala myndigheter för att bekämpa utsläppet.

139

För tankfartyg som växelvis kan transportera kemikalielaster enligt 9 kap. och oljelaster enligt 4–6 kap. får upprättas en kombinerad fartygsplan för nödåtgärder vid marin förorening (Shipboard Marine Pollution

135 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/37.1. 136 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/37.2. 137 MEPC.54(32), Guidelines for the development of shipboard oil pollution emergency plans. 138 MEPC.86(44), Amendments to the guidelines for the development of shipboard oil pollution emergency plans (Resolution MEPC.54(32)). 139 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/37.3.

39

Oljetankfartyg med en dödvikt av 5 000 ton eller mer ska ha omedelbar tillgång till landbaserade, datoriserade program för beräkning av skadestabilitet och resterande strukturell styrka.

Bestämmelserna i 76 och 77 §§ är tillämpliga på fasta och flytande plattformar inklusive borrplattformar, flytande produktions-, lagrings- och avlastningsenheter (FPSO) och flytande lagringsenheter (FSU).

144

Fasta och flytande borrplattformar som används för utforskning, utvinning och därmed förenad, icke landbaserad bearbetning av havsbottnens mineraltillgångar samt andra plattformar, ska uppfylla de föreskrifter i detta kapitel som gäller fartyg med en bruttodräktighet om minst 400 och som inte är oljetankfartyg. För plattformarna gäller att: 1. utrustning och installationer ska så långt möjligt uppfylla kraven för uppsamlingstankar för oljerester samt oljereningsutrustning, 2. länsnings- och utsläppsoperationer av olja och oljeblandningar ska bokföras, 3. utsläpp av olja eller oljeblandningar till sjön är förbjudet, utom i de fall då utsläppet utan utspädning inte överstiger 15 ppm, och 145 4. anvisningar för FPSO och FSU i MEPC.139(53) ska beaktas.

140 MEPC.85(44), Guidelines for the development of shipboard marine pollution emergency plans for oil and/or noxious liquid substances. 141 MEPC.137(53), Amendments to the guidelines for the development of shipboard marine pollution emergency plans for oil and/or noxious liquid substances (Resolution MEPC.85(44). 142 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/37.4. 143 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/39.1. 144 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/39.2–39.3. 145 MEPC.139(53), Guidelines for the application of the revised MARPOL Annex I requirements to floating production, storage and offloading facilities (FPSOs) and floating storage units (FSUs).

40

Ett fartyg ska innan det avgår från en svensk hamn lämna sludge och oljehaltigt länsvatten enligt vad som anges i 3 kap. 12 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Sludge och oljehaltigt länsvatten från ett fartygs maskinrum som samlats i uppsamlingstank, länsgropar eller annat utrymme avsett för detta ändamål ska före ett fartygs avgång från en svensk hamn lämnas till en mottagningsanordning. När avlämning har påbörjats ska all sludge och allt oljehaltigt länsvatten lämnas till mottagningsanordningen.

Undantag från kravet om obligatorisk avlämning av sludge och oljehaltigt länsvatten gäller för: 1. avfallsmängder som fyller mindre än en fjärdedel av uppsamlingstankens volym. Ett fartyg ska dock ha tillräcklig volym kvar i uppsamlingstanken för den sludge och, i det fall fartyget inte har i drift ett behandlingsoch kontrollsystem för länsvatten enligt 5 kap. 5–8 §§, det oljehaltiga länsvatten som har ackumulerats och kommer att ackumuleras under fartygets planerade resa till avlämningshamnen, 2. fartyg som går i nationell skärgårdstrafik, arbetsfartyg, taxibåtar och fiskefartyg och liknande som har ombord mindre mängder avfall som det är orimligt att avlämna till mottagningsanordning, 3. fartyg som har intyg om undantag från obligatorisk avfallslämning för aktuell hamn, utfärdat eller godkänt av Transportstyrelsen. Fartyg som går i reguljär trafik, har tillräcklig kapacitet för att lagra allt avfall ombord och kan visa att de har ett särskilt avtal med avfallsmottagare, kan efter ansökan till Transportstyrelsen medges undantag. Ansökan ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 4, 4. det fall hamnen inte kan ta emot fartygets avfall. Ett fartyg har i detta fall rätt att få ett dokument från den som ansvarar för mottagnings-

146 Motsvarar MARPOL 73/78 regel I/15.9 och regel I/34.9; berörda delar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084); berörda delar av Helsingforskonventionen regel IV/7. 147 Motsvarar artikel 7.2–3 och 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen regel IV/6:C inklusive rekommendation 24/8.

41

Oljelastrester som uppstår efter rengöring av lasttankar ska behållas ombord eller lämnas till mottagningsanordning.

Om den som är skyldig att ta emot oljelastrester enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2001:12) om mottagning av avfall från fartyg, inte kan ta emot ett fartygs oljelastrester, har fartyget rätt att få ett dokument som visar att oljelastresterna inte har kunnat tas emot och orsaken till detta från den som är ansvarig för mottagningsanordningen.

Fartyg ska anmäla sitt behov av avlämning av sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester till den som ansvarar för hamnens mottagningsanordning. Anmälan ska ske 24 timmar före ankomst till hamnen eller senast när fartyget lämnar föregående hamn, om resan varar mindre än 24 timmar. Om information avseende nästa hamn blir tillgänglig mindre än 24 timmar före ankomsten, ska anmälan ske så snart hamnen är känd. Ytterligare bestämmelser om fartygs förhandsanmälan om avlämning av avfall finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:19) om anmälningsplikt, informationsskyldighet och rapporteringsskyldighet i vissa fall.

Förhandsanmälan ska innehålla de uppgifter som finns i bilaga 5. Den information som ingår i anmälan ska förvaras ombord till nästa anlöpshamn.

148 Motsvarar artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 22/3 och 23/1.

42

Kravet på förhandsanmälan gäller inte för fiskefartyg och fartyg som är undantagna från obligatorisk ilandlämning av sludge och oljehaltigt länsvatten enligt 78 §.

Fartyg ska kunna pumpa sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester till mottagningsanordning med tillräcklig kapacitet för att avlämningsförfarandet inte ska fördröjas.

Avlämning av sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester ska ske vid den tidpunkt som har överenskommits med hamnen.

Vid avlämning av sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester ska fartyget meddela hamnen om oljeresterna innehåller främmande substanser, lösningsmedel eller detergenter.

Om sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester lämnas i fat eller andra behållare, ska dessa vara tättslutande, i god kondition och varaktigt märkta med innehåll och fartygets namn samt ställas upp på av hamnen anvisad plats.

Det avlämnande fartyget ska tillhandahålla personal för koppling och lösgöring ombord av slang mellan fartyget och mottagningsanordningen.

I de fall kraven enligt 81–88 §§ inte uppfylls, får hamnen debitera fartygets ägare eller redare de merkostnader som uppstår på grund av detta.

149 Motsvarar artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 23/1. 150 MEPC/Circ.235, Guidelines for systems for handling oily wastes in machinery spaces of ships. 151 MEPC/Circ.511, Revised guidelines for systems for handling oily wastes in machinery spaces of ships and incorporating guidance notes for an integrated bilge water treatment system (IBITS).

43

Dokumentation som visar att fartyget har lämnat oljehaltigt avfall eller oljerester till en mottagningsanordning eller att fartygets oljehaltiga avfall inte har kunnats ta emot, ska sparas tillsammans med oljedagbok I eller II, vilket som är tillämpligt, under tre år.

Ett fartyg ska följa de instruktioner som hamnen ger vid avlämnandet av sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester. Den som ansvarar för en mottagningsanordning är skyldig att vidta alla nödvändiga säkerhetsåtgärder vid mottagandet av oljehaltigt avfall.

De säkerhetsregler som ska iakttas vid avlämnandet av sludge, oljehaltigt länsvatten och oljelastrester framgår av bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2001:12) om mottagning av avfall från fartyg.

Om oljehaltigt avfall kommer ut i vattnet eller på land ska följande åtgärder omedelbart vidtas: 1. pumpningen ska avbrytas, 2. ventiler ska stängas på det avlämnande fartyget och på mottagande fartyg eller fordon, 3. räddningstjänsten, hamnen/terminalen och den organisation som anges i fartygets plan för nödåtgärder vid oljeförorening ska larmas, och 4. åtgärder för att begränsa utsläppet ska vidtas

Föreskrifterna i detta kapitel ska, om inte annat anges, tillämpas då fartyg bunkrar eller läktrar inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon.

I detta kapitel används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Bunkring får inte ske under gång eller på plats där is kan påverka fartygens manöverförmåga eller på annat sätt äventyra säkerheten.

44

Bunkring av olja får, förutom inom hamnområde efter hamnmyndighetens eller hamnägarens medgivande, äga rum till sjöss inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon på plats som Transportstyrelsen anvisar.

Då bunkring avses äga rum i eller i närheten av farled ska Sjöfartsverket i god tid innan bunkringen påbörjas underrättas om tidpunkten och platsen för denna samt vilka fartyg som deltar..

Läktring av olja ska utföras med iakttagande av anvisningarna i senaste utgåvan av ”Ship to Ship Transfer Guide (Petroleum)” utgiven av International Chamber of Shipping och Oil Companies International Marine Forum samt senaste utgåvan av ”International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals” utgiven av International Chamber of Shipping, Oil Companies International Marine Forum och International Association of Ports and Harbors.

Läktring av tunga oljor är tillåten endast mellan tankfartyg som är utrustade med dubbla skrov i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 417/2002 av den 18 februari 2002 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov och upphävande av rådets förordning (EG) nr 153 2978/94 .

Läktring får inte ske under gång eller på plats där is kan påverka fartygens manöverförmåga eller på annat sätt äventyra säkerheten

För läktring av olja utanför hamnområde ska tillstånd sökas hos Transportstyrelsen. Ansökan ska göras av befälhavaren på det mottagande fartyget, dess ägare eller dennes representant under normal kontorsarbetstid och senast 24 timmar innan läktringen påbörjas. Ansökan ska innehålla uppgifter om: – vilka fartyg som ska delta i läktringen, – beräknad dag, tidpunkt och plats för läktringen,

152 Motsvarar HELCOM-rekommendation 24/6 avsnitt 3.1. 153 EGT L 064, Celex 32002R0417 och EGT L 249, Celex 32003R1726. 154 Motsvarar HELCOM-rekommendation 24/6 avsnitt 3.3.

45

Transportstyrelsen kan meddela särskilda anvisningar om plats för läktringen, förbud mot användning av visst fartyg, viss utrustning och liknande.

Föreskrifterna om läktring ska inte tillämpas på läktring som är nödvändigt för fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss.

Det övergripande ansvaret för bunkring ska ligga hos befälhavaren på det mottagande fartyget och för läktring hos befälhavaren på det lastande fartyget. Befälhavaren på bunkerfartyget eller det lossande fartyget och befälhavaren på det mottagande fartyg respektive det lastande ska inom sina respektive ansvarsområden vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra utflöde av olja till sjön.

Den eller de slangar som används vid bunkring och läktring ska: 1. vara anpassade till och konstruerade för hantering av de produkter som ska bunkras eller läktras och vara av sådan styrka och diameter att de är lämpliga för den aktuella hanteringen, 2. ha tillräcklig längd för att tillåta rörelser mellan bunkerfartyget och det mottagande respektive det lossande fartyget och det lastande, 3. vara tryckprovade i enlighet med tillverkarens specifikationer under de senaste fyra månaderna liksom om de utsatts för onormal påfrestning eller efter det att de har reparerats. Datum för senaste provning, tillåtet arbetstryck samt vilken typ av vara de är lämpade för ska anges på slangarna. Tillverkarens specifikationer och provningsintyg ska finnas tillgängliga ombord på det fartyg som tillhandahåller slangarna.

Anordning ska finnas i närheten av bunkerfartygets manifold för att pumparna som används för överföring av bunker omedelbart ska kunna stoppas.

157

Innan bunkringen påbörjas ska: 1. bunkerfartyget och det mottagande fartyget komma överens om var bunkringen ska äga rum med hänsyn till rådande och förväntade väder- och sjöförhållanden, 2. en förtöjningsplan avtalas mellan bunkerfartyget och det mottagande fartyget och förtöjningen utföras i enlighet med denna plan. Förtöjningsutrustningen ska uppfylla vedertagna krav på styrka och funktionalitet och förtöjningsgodset ska vara av god kvalitet och ändamålsenligt, 3. det mottagande fartyget vara säkert ankrat och ligga på en stadig kurs. Tillräckligt antal fendrar av tillräcklig storlek och styrka ska vara utplacerade längs bunkerfartygets skrovsida. Ytterligare fendrar ska hållas färdiga att användas under förtöjningsskedet, 4. radiokommunikation upprättas mellan de ansvariga personerna på bunkerfartyget och det mottagande fartyget. Denna kommunikation ska upprätthållas under hela bunkringsoperationen. Om bärbara radiokommunikationsapparater används ska reservbatterier finnas omedelbart tillgängliga, 5. samtliga spygatt som berörs av bunkringen ombord på bunkerfartyget och det mottagande fartyget stängas, 6. bunkerslangarna anslutas säkert. Kontroll av detta ska göras av ansvarigt befäl både ombord på bunkerfartyget och det mottagande fartyget. Slangarna ska riggas på sådant sätt att de inte skadas av de båda fartygens rörelser, 7. kontroll göras av att samtliga ventiler som är i bruk på det mottagande fartyget är ställda så att fyllning sker till rätt tank. På båda fartygen ska ventiler som inte används vara stängda och rörändar blindflänsade. Spillbackar av tillräcklig storlek ska vara utplacerade ombord på båda fartygen, 8. bunkerfartyget ha utrustning för att kunna bekämpa mindre oljeutsläpp på vattnet omedelbart tillgänglig. Sådan utrustning ska bl.a. bestå av oljelänsa av tillräcklig längd för att kunna innehålla den mängd olja som kan komma lös på vattnet vid ett eventuellt slangbrott eller överpumpning. Länsan ska vara färdig för omedelbar utläggning och lämplig för de sjöförhållanden där bunkringen äger rum,

Under pågående bunkring ska 1. en säkerhetsvakt som är väl förtrogen med bunkringsförfarandet finnas i närheten av manifolden såväl ombord på bunkerfartyget som på det mottagande fartyget. Säkerhetsvakten ska omedelbart kunna avbryta pumpningen om läckage observeras eller på begäran av det mottagande fartyget, 2. en säker radiokommunikation upprätthållas mellan bunkerfartyget och det mottagande fartyget, 3. då mörker råder, vattenområdet mellan de båda fartygen hållas upplyst så att olja kan upptäckas, 4. oljenivån i det mottagande fartygets tankar noggrant kontrolleras. Största försiktighet ska iakttas vid toppning, och 5. bunkringen omedelbart avbrytas om väder- eller sjöförhållande försämras eller om tveksamhet uppstår angående säkerheten vid hanteringen.

159

Efter avslutad bunkring ska använda slangar dräneras och förses med blindflänsar innan de återförs till det fartyg som tillhandahållit dem. Om slangar blåses med luft ska ansvarigt befäl ha förvissat sig om att tillräcklig plats finns i berörda tankar.

I händelse av oljespill ska 1. pumpningen omedelbart avbrytas, 2. manifoldventilerna ombord på bunkerfartyget och det mottagande fartyget stängas, 3. Transportstyrelsen och Kustbevakningen larmas, 4. oljelänsar läggas ut för att förhindra spridning om oljespillet kommit ut på vattnet eller om det är troligt att det kan komma ut på vattnet.

Innan läktring av olja sker ska det lastande fartyget till det lossande ange hur mycket olja som kan tas emot i varje tank, pumphastigheten varmed den kan tas emot samt pumphastigheten vid toppning. Dessutom ska före, under och efter läktringen checklistorna i senaste utgåvan av ”Ship to Ship Transfer Guide (Petroleum)” fyllas i och undertecknas av båda fartygens befälhavare samt utväxlas dem emellan. Checklistorna ska finnas tillgängliga ombord på såväl det lastande fartyget som det lossande under en period av två år.

Dessa föreskrifter gäller fartyg som trafikerar Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern.

I detta kapitel ska med Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern förstås följande. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Mälaren Vattenområdet innanför slussarna i Hammarbyleden och i Södertälje kanal.

Trollhätte kanal Vattenområdena från den norra gränsen för Göteborgs och Vänern allmänna hamn vid Lärjeåns mynning till den yttre vågbrytaren i Vänersborg, mellan fyren Bommen och Vargön samt sjön Vänern.

Efter Transportstyrelsen godkännande får fartyg med konstruktion likvärdig den som föreskrivs i detta kapitel användas i sjöfart på de vatten som nämns i 1 §.

Utöver det som föreskrivs i 4 kap. 19–21 §§ gäller att på ett fartyg vars brännoljetankar är placerade i direkt anslutning till fartygets yttre bordläggning, ska mängden brännolja och dess placering i fartyget vara sådana att utsläppet av olja blir så litet som möjligt vid en grundstötning eller kollision.

Ett oljetankfartyg med en dödvikt av minst 600 ton ska under hela sin lasttanklängd vara försett med dubbel botten för förvaring av barlastvatten eller andra utrymmen än tankar för olja eller kemikalier. Vid varje tvärskeppssektion ska djupet av varje dubbelbottentank eller annat utrymme inte vara mindre än värdet h, mätt i en rät vinkel mot bordläggningsplåten, från bordläggningsplåtens mallinje till dubbelbottenplåtens mallinje, se figur 1. h = B/15 meter. Minimivärdet av h = 0,76 meter.

Figur 1

Sugbrunnar i tanktaket får inskränka på djupet h om en sådan sugbrunn inte är större än vad som är nödvändigt och djupet av brunnen inte överstiger 0,5 h.

Ett oljetankfartyg med en dödvikt av minst 5 000 ton ska längst hela sin lasttanklängd i sidan vara försett med vingtankar för förvaring av barlastvatten eller andra utrymmen än tankar för olja eller kemikalier. Vingtankar eller andra utrymmen ska sträcka sig över det fulla djupet av fartygssidan eller från tanktaket av dubbla botten till överst belägna däck utan beaktande av den rundade övergången mellan däcket och bordläggningssidan, där sådan finns. Vid varje tvärskeppssektion ska bredden av varje vingtank eller annat utrymme inte vara mindre än värdet w mätt i en

50

Om övergången mellan bottenbordläggning och sidobordläggning inte har en klart definierad krökning gäller följande: När h och w har olika avstånd, ska avståndet w vid en nivå överstigande 1,5 h över baslinjen gälla, se figur 1 i 5 §.

Tanktaket ska löpa parallellt med bottenbordläggningen, se figur 2.

Figur 2

Ett kemikalietankfartyg som levererats före den 1 januari 1995 och som uppfyller konstruktionskraven för typ II-fartyg i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) eller Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) får föra olja i lasttankarna. Ett fartyg som uppfyller konstruktionskraven för typ I-fartyg i koderna, får föra olja i centertankarna.

51

Ett fartyg lastat med last som betecknas som farlig eller skadlig ska ha en lastplan på en lättillgänglig plats ombord. Vilka laster som är farliga eller skadliga framgår av – Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden), – Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden). – Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (IGC-koden), och – Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden). På samma plats ombord ska underlag finnas för de beräkningar som kan behöva göras i samband med bärgning och med andra liknande åtgärder med fartyget. I underlaget för beräkningarna ska följande uppgifter finnas: – generalarrangemang av fartyget, – tankplaner, – hållfasthetsberäkningar av fartygsbalken för de lastfall som ingår i stabilitetsboken, och – intaktstabilitetsberäkningar med gränskurvor för läckstabilitet.

Det ska ombord finnas en fartygsplan för nödåtgärder vid oljeförorening (Shipboard Oil Pollution Emergency Plan) enligt 6 kap. 70–72 §§.

De handlingar som nämns i 10 och 11 §§ ska tas med om fartyget överges.

Fartyg ska kunna visa ett intyg från fartygets nationella tillsynsmyndighet eller en erkänd organisation om att omedelbar hjälp kan fås från myndigheten eller organisationen med de beräkningar och data som krävs i samband med bärgning och liknande åtgärder.

Befälhavaren på fartyg som regelbundet trafikerar de farvatten detta kapitel gäller ska, med undantag för lastplanen, lämna in en kopia av de handlingar som anges i 11 och 13 §§ till Transportstyrelsen.

52

Föreskrifterna i detta kapitel ska, om inte annat anges, tillämpas på alla fartyg som för last av skadliga flytande ämnen i bulk.

163

När ett NLS-fartyg transporterar last som omfattas av 4–6 kap. ska även kraven i de kapitlen vara uppfyllda.

I detta kapitel ska med nedanstående begrepp förstås följande. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Antarktisområdet Havsområdet söder om latituden 60°S.

Fartyg byggda Fartyg vars köl sträckts eller som befinner sig på motsvarande byggnadsstadium. Fartyg som förändrats till kemikalietankfartyg ska, oberoende av byggnadsdatum, anses vara ett kemikalietankfartyg från det datum ombyggnaden startar. Denna bestämmelse om ombyggnad gäller inte förändringar av ett fartyg som är byggt före den 1 juli 1986 och som är certifierat enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) att uteslutande föra produkter som i dessa föreskrifter identifieras enbart med risk för förorening.

Motsvarande Det stadium vid vilket kölsträckning av ett byggnadsstadium identifierbart fartyg och hopsättning av fartyget påbörjats, omfattande den minsta vikten av antingen 50 ton eller 1 procent av den beräknade skrovvikten.

Tankspolning Spolning av tanken, (prewash), enligt appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II.

161 Motsvarar MARPOL 73/78 annex II. 162 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/2.1. 163 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/2.2. 164 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/1.

53

Bestämmelser om kategoriindelning av skadliga flytande ämnen finns i 2 kap. 17 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

166

De skadliga flytande ämnen som har klassificerats som AS (andra substanser) omfattas inte av utsläppsbestämmelserna i detta kapitel avseende länsvatten, barlastvatten eller andra blandningar som innehåller sådana ämnen.

Den till IBC-koden hänförliga förteckning som åsyftas i 2 kap. 17 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg är gällande 167 lydelse av MEPC.2/Circ.

168

Om ett flytande ämne inte är klassificerat enligt 2 kap 17 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg kan Transportstyrelsen enligt 2 kap. 18 §, samma förordning, provisoriskt klassificera 169 ämnet som skadligt flytande ämne i enlighet med MEPC.1/Circ.512 . Efter provisorisk klassificering utfärdar Transportstyrelsen ett tillägg till fartygets 170 certifikat. Detta ska anses vara en del av fartygets certifikat och åtfölja fartyget på samma sätt som certifikatet.

171

Ett fartyg får transportera endast de ämnen som finns uppräknade i fartygets internationella föroreningsskyddscertifikat för transport av flytande ämnen i bulk eller i fartygets internationella kemikalietankfartygssäkerhetscertifikat.

Konstruktion, utrustning och drift av fartyg som transporterar skadliga flytande ämnen i bulk ska vara sådan att risken för oavsiktliga utsläpp i havet minimeras.

174

Sedan en besiktning enligt 2 kap. 6 § har avslutats får inga förändringar göras av fartygets konstruktion, utrustning, system, anordningar, arrangemang eller material. Detta gäller inte om Transportstyrelsen meddelat ett föreläggande enligt 7 kap. 4 och 5 §§ lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg om sådan förändring eller vid direkt utbyte av utrustning eller anordningar.

Kemikalietankfartyg byggda den 1 juli 1986 eller senare

175

Kemikalietankfartyg som är byggda den 1 juli 1986 eller senare ska uppfylla kraven i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden).

Kemikalietankfartyg byggda före den 1 juli 1986

176

Kemikalietankfartyg som är byggda före den 1 juli 1986 ska uppfylla följande krav: 1. Bestämmelserna i avsnitt 1.7.2 i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) såvitt avser följande kemikalietankfartyg: – fartyg i internationell trafik för vilka byggnadskontrakt har tecknats den 2 nov 1973 eller senare, – fartyg i nationell trafik byggda den 1 juli 1983 eller senare, eller 2. bestämmelserna i avsnitt 1.7.3 i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) såvitt avser följande kemikalietankfartyg:

172 BLG.1/Circ.17, Use of the correct product name in offering bulk liquid cargoes for shipment, och BLG.1/Circ.18, Example of an optional shipping document for the purposes of MARPOL Annex II and the IBC Code. 173 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/8.3.1. 174 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/8.3.2. 175 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/11.1. 176 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/11.1.

55

Gastankfartyg som transporterar skadliga flytande ämnen som återfinns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (IGC-koden) eller Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:4) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (GC-koden) behöver inte uppfylla konstruktions- och utrustningskraven i 11 §, 12 §, 14 §, 15 § och 17–23 §§, förutsatt att gastankfartyget: 1. innehar ett internationellt säkerhetscertifikat (International Certificate of Fitness) enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (IGC-koden) eller säkerhetscertifikat (Certificate of Fitness) enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:4) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (GC-koden) för transport av kondenserade gaser i bulk, 2. innehar ett internationellt föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk, i vilket det intygas att gastankfartyget får transportera endast de skadliga flytande ämnen som identifieras och förtecknas i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:36) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (IGC-koden) eller Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2007:4) om transport till sjöss av kondenserade gaser i bulk (GC-koden), 3. är utrustat med arrangemang för segregerad barlast, 4. innehar pump- och rörledningsarrangemang som säkerställer att den mängd lastrester som finns kvar i tanken och tillhörande rörledningar efter lossning inte överstiger den tillåtna restmängden enligt kraven i 15 och 17–18 §§, och 5. har en av Transportstyrelsen godkänd lasthanteringsmanual enligt 27 § som säkerställer att driftsmässig blandning av lastrester och vatten inte sker, samt att inga lastrester finns kvar i tanken efter tillämpning av de ventilationsförfaranden som föreskrivs i lasthanteringsmanualen.

Försörjningsfartyg

178

Regler om försörjningsfartyg som transporterar skadliga flytande ämnen i bulk finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:10) om försörjningsfartyg inom offshore-sektorn.

Fartyg byggda före den 1 juli 1986 ska vara försedda med pumpoch rörledningar som säkerställer att den kvarblivna restmängden i varje tank och till tanken hörande rörledningar inte överstiger 1. 300 liter för en tank certifierad för transport av ämnen av kategori X eller Y, och 2. 900 liter för en tank certifierad för transport av ämnen av kategori Z.

180

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag från kravet i 15 § för fartyg byggda före den 1 juli 1986 som sysselsätts i särskilt fastställd trafik om: 1. fartygets tankar som innehåller skadliga flytande ämnen eller blandningar av dessa ämnen rengörs i enlighet med en tankspolningsmetod som framgår av appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II varje gång de ska rengöras eller barlastas och därvid uppkommande tankspolvätska avlämnas till en för ändamålet lämplig mottagningsanordning. Den engelska, arabiska, kinesiska, franska, ryska och spanska versionen av appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II ska ha samma giltighet. En engelsk version av texten finns i bilaga 7 till dessa föreskrifter. 2. återstående tankspolvätska eller barlastvatten avlämnas till en för ändamålet lämplig mottagningsanordning eller släpps ut i havet enlighet med vad som är tillåtet enligt dessa föreskrifter, och 3. fartygets certifikat har en påteckning om att fartyget endast är sysselsatt i särskild fastställd trafik.

181

Fartyg byggda från och med den 1 juli 1986 fram till och med den 31 december 2006 ska vara försedda med pump- och rörledningar som säkerställer att den kvarblivna restmängden i varje tank och till tanken hörande rörledningar inte överstiger 1. 100 liter för en tank certifierad för transport av ämnen av kategori X eller Y, och 2. 300 liter för en tank certifierade för transport av ämnen av kategori Z.

182

Fartyg byggda den 1 januari 2007 eller senare ska vara försedda med pump- och rörledningar som säkerställer att den kvarblivna restmängden i varje tank som är certifierad för transport av ämnen av kategori X, Y eller Z inte överstiger 75 liter i tanken och till tanken hörande rörledningar.

179 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.1. 180 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/4.2–4.3. 181 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.2. 182 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/12.3.

57

Andra fartyg, som inte är kemikalietankfartyg byggda före den 1 januari 2007 och som inte kan uppfylla kraven för de pump- och rörledningar för ämnen av kategori Z som avses i 15 § 2 och 16 § 2, ska tömma tanken i så stor utsträckning om det är praktiskt möjligt.

184

Prov för kontroll av restmängden enligt 15 och 17–18 §§ ska utföras i enlighet med appendix 5 till MARPOL 73/78 annex II minst vart femte år. Protokoll över förnyat prov ska förvaras ombord.

185

Fartyg som transporterar skadliga flytande ämnen ska ha öppning för undervattensutsläpp. Detta gäller inte fartyg som är byggda före den 1 januari 2007 vilka transporterar ämnen av kategori Z.

186

Öppning för undervattensutsläpp ska vara placerad inom lastområdet i närheten av slagets rundning och ska vara så anordnad att rest- /vattenblandningar inte kan komma in igen genom fartygets sjövattenintag.

187

Öppning för undervattensutsläpp ska vara anordnad så att den rest-/vattenblandning som släpps ut i havet inte passerar genom fartygets gränsskikt utan blandas med fartygets propellervatten. När utsläpp sker vinkelrätt mot fartygets bordläggning ska utsläppsöppningens minsta diameter bestämmas med hjälp av följande ekvation:

Qd

d = 5Ld där d = utsläppsöppningens minsta diameter (m) Ld = avståndet mellan den förliga perpendikeln och utsläppsöppningen (m) Qd = det största valda flöde med vilken fartyget får släppa ut rest- 3 vattenblandning genom utloppet (m /h).

När utsläppet är riktat i vinkel mot fartygets bordläggning ska ovanstående förhållande anpassas genom att Qd ersätts med den del av Qd som är vinkelrät mot fartygets bordläggning.

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag från kraven i 15 och 17–21 §§ för fartyg vars konstruktions- och driftegenskaper är sådana att intag av barlastvatten i lasttankar inte krävs och rengöring av lasttankar endast krävs om fartyget ska repareras eller läggas i torrdocka förutsatt att: 1. alla restprodukter från tankrengöring som utförs innan fartyget repareras eller läggs i torrdocka lämnas till en för ändamålet lämplig mottagningsanordning, och 2. varje lasttank är certifierad för transport av ett begränsat antal ämnen som är jämförbara och kan transporteras växelvis i samma tank utan rengöring emellan. Undantag enligt första stycket ska anges i fartygets certifikat.

189

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag för NLS-tankfartyg för transport av vegetabiliska oljor som har beteckningen k i kolumn e i 17 kap. i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) förutsatt att: 1. fartyget uppfyller alla krav, utom de som rör lasttankens placering, för typ 3-fartyg enligt definitionen i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden), och 2. lasttankarna är placerade med nedan uppräknade avstånd inombords och hela lasttanklängden skyddas antingen av barlasttankar eller andra utrymmen än tankar för transport av olja på följande sätt: – vingtankar eller andra utrymmen ligger så att lasttankarna är placerade inombords från bordläggningsplåtens mallinje på ett avstånd som aldrig är mindre än 760 mm, och – dubbelbottentankar eller -utrymmen ligger så att avståndet mellan lasttankarnas botten och bottenplåtens mallinje, mätt i en rät vinkel mot bottenplåten, inte är mindre än B/15 (m) eller 2,0 m vid mittlinjen, varvid det minsta avståndet gäller. Detta avstånd får inte understiga 1,0 meter. Undantag enligt första stycket ska anges i fartygets föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk.

190

Transportstyrelsen kan efter ansökan medge undantag för torrlastfartyg för transport av oförändrade vegetabiliska oljor försedda med beteckningen k och P (pollution hazard) i kolumn e respektive d i 17 kap. i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) under förutsättning att:

188 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/4.4. 189 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/4.1.3. 190 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/11.2.

59

Svenskt fartyg som transporterar skadliga flytande ämnen ska ha en lasthanteringsmanual. Manualen ska vara godkänd av Transportstyrelsen och utformad i enlighet med appendix 4 till MARPOL 73/78 annex II. Den ska vara skriven på engelska. Utländskt fartyg på svenskt sjöterritorium som transporterar skadliga flytande ämnen ska ha en av behörig myndighet godkänd lasthanteringsmanual.

Bestämmelser om förbud mot utsläpp av skadliga flytande ämnen finns i 2 kap. 20 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Svenska fartyg i internationell trafik får släppa ut skadliga flytande ämnen endast om fartyget befinner sig i farvatten under en annan stats jurisdiktion och den staten tillåter utsläppet.

193

Regler om utsläpp av skadliga flytande ämnen i Antarktisområdet finns i lagen (2006:924) om Antarktis.

Utsläppsnormer

194

Bestämmelser om utsläppsnormer finns i 2 kap. 23–25 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

191 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/14. 192 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.1.1. 193 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.8.2.

60

Bestämmelser om ventilation av lastrester finns i 2 kap. 28 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Utsläpp av rester av kategori X

196

Vid spolning och ilandlämning av rester av kategori X enligt 2 kap. 26 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ska anvisningarna i lasthanteringsmanualen följas. Tankspolningen ska fortgå till dess att det skadliga ämnets koncentration i utflödet till sådan anordning är lika med eller mindre än 0,1 viktprocent. När den koncentrationsnivån har uppnåtts ska allt innehåll i tanken lämnas till mottagningsanordningen. Befälhavaren ansvarar för att detta verifieras och antecknas i lastdagboken. Allt vatten som därefter tillförs tanken får släppas ut i havet enligt utsläppsnormerna i 2 kap. 23–24 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

197

Transportstyrelsen kan medge undantag från kravet i 32 § om det inte är möjligt att mäta det skadliga ämnets koncentration i utflödet utan att orsaka otillbörlig försening för fartyget. Ett annat likvärdigt förfarande kan då godtas förutsatt att tanken spolas enligt appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II. En engelsk version av texten finns i bilaga 7 till dessa föreskrifter. Följande information ska i sådant fall verifieras och antecknas i lastdagboken: 1. att tanken och dess pump- och rörledningssystem är tömda, 2. att tankspolningen har utförts enligt appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II, 3. att tankspolvätskan har avlämnats till mottagningsanordning så att tanken är tom.

Utsläpp av rester av kategori Y och Z

198

Vid tankspolning och ilandlämning av lastrester av kategori Y och Z enligt 2 kap. 27 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ska tankspolvätskan avlämnas till en mottagningsanordning i lossningshamnen eller en annan hamn, förutsatt att det genom skriftligt intyg kan visas att en sådan anordning finns tillgänglig i den hamnen och att den är lämplig för detta ändamål.

194 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.1.3 och regel II/13.2. 195 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.3. 196 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.6.1.1–13.6.1.2. 197 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.6.1.3 och regel II/16.5. 198 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.7.

61

På begäran av fartygets befälhavare kan Transportstyrelsen medge undantag från tankspolning under förutsättning att 1. i den lossade tanken ska föras last av samma ämne som föregående last eller annan last som är förenlig med den lossade, och att tanken dessförinnan inte ska rengöras eller användas för barlast, eller 2. det genom skriftligt intyg kan visas att mottagning av tankspolvätska innehållande lastrester kan ske i destinationshamnen och befälhavaren skriftligen försäkrar att tanken inte avses spolas, rengöras eller barlastas till sjöss, eller 3. att lastresterna kommer att avlägsnas genom ventilation enligt 2 kap. 28 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Undantag enligt första stycket ska antecknas och verifieras i lastdagboken.

Användning av rengöringsmedel eller tillsatser

200

När ett annat medium än vatten används för rengöring av en tank, ska tömningen av tanken omfattas av samma bestämmelser som skulle ha gällt för det mediet om det hade transporterats som last. Tankrengöringsmetoder som innebär att ett sådant medium används ska anges i lasthanteringsmanualen.

201

Om små kvantiteter av rengöringstillsatser eller rengöringsmedel tillsätts i vatten vid tankrengöring, får inga tillsatser som innehåller komponenter av föroreningskategori X användas om inte 1. komponenterna är lätt biologiskt nedbrytbara, och 2. komponenterna förekommer i en total koncentration som är mindre än 10 procent av rengöringstillsatsen. Om ovanstående förutsättningar är uppfyllda tillkommer inga ytterligare krav på tankrengöringsvätskan än de som gäller för tanken i anledning av den tidigare lasten.

199 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.4. 200 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.5.1. 201 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.5.2.

62

Efter lossning och, om så krävs enligt dessa föreskrifter eller förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, efter tankspolning får lasttankar barlastas. Tömning av sådan barlast ska göras i enlighet med 2 kap. 23 och 24 §§ förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

203

Barlast som tillförs en lasttank får släppas ut i havet i enlighet med vad som framgår av 2 kap. 30 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, förutsatt att 1. barlasten innehåller mindre än 1 ppm av det ämne som tidigare transporterats, eller 2. tankspolning har utförts i enlighet med appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II och tanken därefter har rengjorts med a) rengöringsmaskinens hela cykel för fartyg byggda före den 1 juli 1994, eller b) med en vattenmängd som inte är mindre än den som beräknas med k = 1,0. Den engelska versionen av appendix 6 till MARPOL 73/78 annex II återfinns i bilaga 7.

Fartyg med last av skadligt flytande ämne ska vara försett med lastdagbok. Denna ska, oavsett om den utgör en del av fartygets skeppsdagbok eller inte, vara utformad enligt appendix 2 till MARPOL 73/78 annex II.

205

Anteckning i lastdagboken ska göras för varje tank när någon av följande åtgärder vidtas ombord på fartyget: 1. lastning av skadligt flytande ämne, 2. omdisponering ombord av skadligt flytande ämne, 3. lossning av skadligt flytande ämne, 4. tankspolning av lasttankar i vilka förts skadligt flytande ämne, 5. tankrengöring av lasttankar i vilka förts skadligt flytande ämne, 6. barlastning av lasttankar i vilka förts skadligt flytande ämne, 7. utsläpp eller avlämning av barlast från lasttankar i vilka förts skadligt flytande ämne, 8. avlämning av rester av last av skadligt flytande ämne till en mottagningsanordning, och

202 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.7.2.1. 203 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/13.7.2.2. 204 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.1. 205 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.2.

63

Vid utsläpp av skadligt flytande ämne som skett enligt 2 kap. 22 § förordningen (1980:789) om åtgärder från förorening från fartyg, avsiktligt eller oavsiktligt, ska omständigheterna kring och skälen för utsläppet antecknas i lastdagboken.

207

Varje åtgärd som avses i 41 och 42 §§ ska utan dröjsmål antecknas fullständigt i lastdagboken, varvid samtliga uppgifter som hänför sig till åtgärden ska fyllas i. Varje anteckning ska undertecknas av den eller de personer som har haft ansvaret för åtgärden. Varje avslutad sida ska undertecknas av befälhavaren. Anteckning i lastdagbok på svenskt fartyg som är försett med föroreningsskyddscertifikat för transport av skadliga flytande ämnen i bulk ska göras på både svenska och engelska.

Anteckning i lastdagboken får ersättas med upptagning på elektronisk väg. Elektronisk upptagning, inklusive lagring i dator, ska vara av sådan art att införda uppgifter inte senare kan ändras. Manuellt införande av uppgifter i dator ska kunna ske endast genom användande av personligt lösenord.

Utskrift av elektroniskt lagrade uppgifter ska göras periodiskt med högst en veckas mellanrum samt i samband med ändringar av dataprogram eller underhållsrutiner. För fartyg som dagligen anlöper hamn eller för vilket resans längd understiger en vecka ska dock utskrift ske antingen vid varje hamnuppehåll eller efter avslutad resa. Utskrifterna ska signeras av befälhavare och förvaras enligt 5 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Om det vid inspektion finns ett behov att kopiera anteckning i lastdagboken ska fartygets befälhavare genom skriftlig påteckning intyga att kopian överensstämmer med originalet.

206 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.3. 207 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.4. 208 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/15.6.

64

Alla fartyg med en bruttodräktighet om minst 150 ton som är certifierade för att transportera skadliga flytande ämnen i bulk ska ha en fartygsplan för nödåtgärder vid förorening av skadliga flytande ämnen.

210

En sådan plan ska upprättas enligt riktlinjerna i resolution 211 212 MEPC.85(44) , ändrad genom MEPC.137(53) .. Planen ska skrivas på arbetsspråket eller det språk som förstås av befälhavaren och övriga befäl ombord. Planen ska minst innehålla: 213 1. de rutiner enligt resolution A.851(20) som befälhavaren eller andra personer som för befäl över fartyget ska använda vid rapportering av föroreningsincidenter med skadliga flytande ämnen, 2. en förteckning över de myndigheter eller personer som ska underrättas i händelse av föroreningsincidenter med skadliga flytande ämnen, 3. detaljerade anvisningar om de åtgärder som de ombordvarande omedelbart ska vidta för att begränsa eller reglera utsläppet av skadliga flytande ämnen till följd av incidenten, och 4. rutiner och samlingsplats på fartyget där aktiviteterna ombord samordnas med nationella och lokala myndigheter för att bekämpa utsläppet.

214

I de fall fartyg växelvis kan transportera kemikalielaster och oljelaster enligt 4–6 kap. får en kombinerad fartygsplan för nödåtgärder vid marin förorening (Shipboard Marine Pollution Emergency Plan) upprättas. 215 En sådan plan ska upprättas enligt resolution MEPC.85(44) , ändrad 216 genom MEPC.137(53) .

209 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/17.1. 210 Motsvarar MARPOL 73/78 regel II/17.2. 211 Resolution MEPC.85(44), Guidelines for the development of shipboard marine pollution emergency plans for oil and/or noxious liquid substances. 212 MEPC.137(53), Amendments to the guidelines for the development of shipboard marine pollution emergency plans for oil and/or noxious liquid substances (Resolution MEPC.85(44). 213 Resolution A.851(20), Guidelines for reporting incidents involving dangerous goods, harmful substances and/or marine pollutants. 214 Resolution MEPC.85.(44), Guidelines for the development of shipboard marine pollution emergency plans for oil and/or noxious liquid substances. 215 MEPC.85(44), Guidelines for the development of shipboard marine pollution emergency plans for oil and/or noxious liquid substances. 216 MEPC.137(53), Amendments to the guidelines for the development of shipboard marine pollution emergency plans for oil and/or noxious liquid substances (Resolution MEPC.85(44).

65

För läktring av annat skadligt flytande ämne än olja utanför hamnområde ska tillstånd sökas hos Transportstyrelsen. Ansökan ska göras av befälhavaren på det mottagande fartyget, dess ägare eller dennes representant under normal kontorsarbetstid och senast 24 timmar innan läktringen påbörjas. Ansökan ska innehålla uppgifter om: – vilka fartyg som ska delta i läktringen, – beräknad dag, tidpunkt och plats för läktringen, – vilken mängd skadligt flytande ämne som ska läktras, – produktnamn enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) eller Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) för det skadliga flytande ämnet som ska läktras, – vilka gällande certifikat som finns samt vilken försäkring som är tecknad, och – hur eventuell förorenad tankspolvätska från det avlämnande fartyget avses omhändertas.

Undantag från bestämmelserna om läktring

Föreskrifterna om läktring ska inte tillämpas på läktring som är nödvändig för fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss.

Ansvar vid läktring

Det övergripande ansvaret för läktring ska ligga hos befälhavaren på det lastande fartyget. Befälhavaren på det lossande fartyget respektive det lastande ska inom sina respektive ansvarsområden vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra utflöde av skadliga flytande ämnen.

Slang

Den eller de slangar som används vid läktring ska: 1. vara anpassade till och konstruerade för hantering av de produkter som ska läktras och vara av sådan styrka och diameter att de är lämpliga för den aktuella hanteringen, 2. ha tillräcklig längd för att tillåta rörelser mellan det lossande fartyget och det lastande, 3. vara tryckprovade i enlighet med tillverkarens specifikationer under de senaste fyra månaderna, liksom om de utsatts för onormal påfrestning eller efter det att de har reparerats. Datum för senaste provning, tillåtet arbetstryck samt vilken typ av vara de är lämpade för ska anges på slangarna. Till-

66

Fartyg ska anmäla sitt behov av avlämning av lastrester av skadliga flytande ämnen i bulk till den som ansvarar för hamnens mottagningsanordning. Anmälan ska ske 24 timmar före ankomst till hamnen eller senast när fartyget lämnar föregående hamn, om resan är mindre än 24 timmar. Om information avseende nästa hamn blir tillgänglig mindre än 24 timmar före ankomsten, ska anmälan ske så snart hamnen är känd. Ytterligare bestämmelser om fartygs förhandsanmälan om avlämning av avfall finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:19) om anmälningsplikt, informationsskyldighet och rapporteringsskyldighet i vissa fall.

217

Förhandsanmälan ska innehålla de uppgifter som finns i bilaga 5.

218

Detta kapitel ska, om inte annat anges, tillämpas på alla fartyg som transporterar skadliga ämnen i förpackad form.

220

Fartygets förråd och utrustning omfattas inte av kraven i detta kapitel.

217 Motsvarar artikel 6 i Europarlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332,Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084). 218 1–9 §§ motsvarar MARPOL 73/78 annex III. 219 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1. 220 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.5.

67

I detta kapitel används beteckningar som har följande betydelse.

Förpackad form Form av förpackning specificerad i IMDG-koden.

Skadliga ämnen Ämnen som är identifierade som vattenförorenande ämnen (marine pollutants) i IMDG-koden.

Transport av skadliga ämnen i förpackad form får ske endast i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel.

223

I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) finns detaljerade bestämmelser om förpackning, märkning, etikettering, dokumentation, stuvning, mängdbegränsningar och undantag för att förhindra eller reducera förorening av den marina miljön med skadliga ämnen.

224

Tömda förpackningar, som tidigare använts för transport av skadliga ämnen enligt detta kapitel, ska betraktas som att de fortfarande innehåller det skadliga ämnet tills ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att säkerställa att förpackningarna inte längre innehåller några rester av ämnen som är skadliga för den marina miljön.

Transportstyrelsen kan av vetenskapliga och tekniska skäl förbjuda vissa skadliga ämnen för transport eller begränsa mängden av ett skadligt ämne som får transporteras ombord i ett och samma fartyg.

221 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.1. 222 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.2. 223 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.3 och regel III/2–5. 224 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/1.4. 225 Motsvarar MARPOL 73/78 regel III/6.

68

Skadliga ämnen i förpackad form får inte lämpas överbord om det inte är nödvändigt för att tillgodose fartygets säkerhet eller för att rädda liv till sjöss.

227

Ändamålsenliga åtgärder, baserade på de skadliga ämnenas fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper, ska vidtas för att reglera att läckage sköljs överbord. Åtgärderna får inte äventyra säkerheten för fartyget eller personer ombord.

Fartyg ska anmäla sitt behov av avlämning av lastrester av skadliga ämnen i förpackad form till den som ansvarar för hamnens mottagningsanordning. Anmälan ska ske 24 timmar före ankomst till hamnen eller senast när fartyget lämnar föregående hamn, om resan varar mindre än 24 timmar. Om information avseende nästa hamn blir tillgänglig mindre än 24 timmar före ankomsten ska anmälan ske så snart hamnen är känd. Om lastrester uppstår under resan ska anmälan göras till hamnen så snart som möjligt. Ytterligare bestämmelser om fartygs förhandsanmälan om avlämning av avfall finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:19) om anmälningsplikt, informationsskyldighet och rapporteringsskyldighet i vissa fall.

Förhandsanmälan ska innehålla de uppgifter som återfinns i bilaga 5. I förhandsanmälan ska, utöver det som framgår av bilaga 5, anges det skadliga ämnets officiella transportbenämning och, i förekommande fall, UN-nummer. Den information som ingår i anmälan ska förvaras ombord till nästa anlöpshamn.

Lastrester av skadliga ämnen i förpackad form ska lämnas till mottagningsanordning i hamn. Avlämning ska ske vid den tidpunkt som överenskommits med hamnen.

Lastrester ska lämnas iland så att risk för spill inte föreligger eller i övrigt innebär risk för hälsa eller miljö.

Detta kapitel ska om inte annat anges tillämpas på följande fartyg: 1. fartyg i internationell trafik med en bruttodräktighet om minst 400 och däröver, 2. fartyg i internationell trafik med en bruttodräktighet om mindre än 400 som är certifierat för att ta mer än 15 personer, och 3. fartyg i nationell fart med installerad toalett.

230

Fartyg enligt 1 § 1 och 2, för vilket kölsträckning skett eller som befann sig på motsvarande byggnadsstadium före den 2 oktober 1983, behöver utrustas för att följa utsläppsbestämmelserna i 4, 5, 7 och 8 §§ endast i den utsträckning som det kan anses praktiskt genomförbart. Med motsvarande byggnadsstadium avses att byggandet av ett identifierbart fartyg har påbörjats och att hopsättningen av detta fartyg omfattar minst 50 ton eller 1 procent av den beräknade massan av allt byggnadsmaterial, varvid den lägre massan ska gälla.

I detta kapitel används de beteckningar framgår av bilaga 1.

Utsläpp av toalettavfall får inte ske inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon.

228 Motsvarar MARPOL 73/78 annex IV; berörda delar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084); Helsingforskonventionen regel IV/ 5–7 inklusive berörda rekommendationer. 229 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/2.1; artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084); Helsingforskonventionen regel IV/5 B och regel IV/6.A inklusive rekommendation 22/3 och 24/8. 230 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/2.2. 231 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/1. 232 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/11.1 och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 24/8.

70

Fartyg får, trots förbudet i 4 §, släppa ut toalettavfall under följande förhållanden: 1. Finfördelat och desinficerat toalettavfall får släppas ut på ett avstånd av mer än 3 nautiska mil från närmaste land om sådan anläggning som avses i 9 § 2 används. 2. Toalettavfall som inte är finfördelat eller desinficerat men som har magasinerats i uppsamlingstank för toalettavfall eller toalettavfall som härrör från utrymmen med levande djur får släppas ut på ett avstånd av mer än 12 nautiska mil från närmaste land om det inte sker momentant utan med måttligt flöde när fartyget är under gång med en fart av minst fyra knop. 3. Toalettavfall får släppas ut om fartyget har en certifierad reningsanläggning för behandling av toalettavfall som uppfyller kraven i 9 § 1 om – resultat från provning av reningsanläggningen finns dokumenterade i fartygets internationella toalettföroreningscertifikat, och – utsläpp inte ger upphov till synliga, flytande, fasta partiklar eller missfärgar det omgivande vattnet.

Toalettavfall från fartyget får, trots förbudet i 4 §, också släppas ut om: 1. utsläppet är nödvändigt för fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss, eller 2. utsläppet är en följd av skada på fartyget eller dess utrustning, om alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits före och efter skadans uppkomst för att hindra eller så långt som möjligt begränsa utsläppet.

236

Svenska fartyg i internationell trafik får släppa ut toalettavfall om fartyget befinner sig i farvatten under en annan stats jurisdiktion och den staten tillåter utsläppet.

237

I de fall utsläpp av toalettavfall blandas med avfall eller avloppsvatten ska, utöver kraven i detta kapitel, de krav som i övrigt finns i dessa föreskrifter om den typen av avfall vara uppfyllda.

233 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/11.1.1 och regel IV/11.1.2 och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 24/8. 234 MEPC.157(55), Recommendations on standards for the rate of discharge of untreated sewage from ships. 235 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/3 och Helsingforskonventionen regel IV/5.D. 236 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/11.2. 237 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/11.3 och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 24/8.

71

Alla fartyg som omfattas av detta kapitel ska vara utrustade med något av följande alternativ: 1. en reningsanläggning för behandling av toalettavfall som, om den har installerats före den 1 januari 2010, uppfyller kraven i resolution 240 MEPC.2(VI) och om den har installerats den 1 januari 2010 eller senare 241 uppfyller kraven i MEPC.159(55) , 2. ett system med finfördelning och desinficering för tillfällig magasinering av toalettavfall då fartyget befinner sig mindre än tre nautiska mil från närmaste land. Ett sådant system ska utrustas med anordning som godkänts av Transportstyrelsen, eller 3. en uppsamlingstank för att hålla kvar allt toalettavfall med en kapacitet anpassad efter fartygets drift, antalet personer ombord och andra relevanta faktorer. Uppsamlingstanken ska vara godkänd av Transportstyrelsen och vara utrustad med anordning för att visuellt indikera mängden av innehåll. Fartyg enligt 1 § 3 som är byggda före den 1 januari 2000, där installation av uppsamlingstank är tekniskt svår eller kostnaden inte kan anses motiverad, kan beviljas undantag från att installera uppsamlingstank.

Standarddimensioner för flänsar på landanslutningar

242

Fartyg enligt 1 § 1 och 2 ska, för att kunna koppla samman rörledning för avlämnande av toalettavfall med rörledning från mottagningsanordning, ha fläns för landanslutning med dimensioner enligt nedanstående tabell. På fartyg med ett malldjup av 5 meter och mindre får dock innerdiametern på landanslutningen vara 38 mm.

238 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/9. 239 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/9.1; berörda delar av rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning (EGT L 046, Celex 31996L0098); Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 1/5. 240 MEPC.2(VI), International specifications for effluent standards, construction and testing of sewage treatment systems. 241 MEPC.159(55), Revised guidelines on implementation of effluent standards and performance tests for sewage treatment. 242 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/10.1 och Helsingforskonventionen regel IV/5 C inklusive rekommendation 19/9, 22/1, 22/3 och 24/4.

72

Fartyg enligt 1 § 3 ska, för att kunna koppla samman rörledning för avlämnande av toalettavfall med rörledning från mottagningsanordning, ha

244

fläns för landanslutning med dimensioner enligt ISO 8099:2000 .

245

För fartyg enligt 1 § 1 och 2 i reguljär trafik kan, i stället för vad som anges i 10 §, fartygets rörledning för utsläpp utrustas med annan anslutning för utsläpp, såsom snabbkoppling, om den är godkänd av Transportstyrelsen.

246

Ett fartyg ska innan det avgår från en svensk hamn avlämna avfall enligt vad som anges i 3 kap. 12 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

243 Motsvarar Helsingforskonventionen regel IV/6 inklusive rekommendation 19/9, 21/2 22/1, 22/3 och 24/8. 244 ISO 8099:2000, Båtar – System för uppsamling av toalettavfall. 245 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/10.2. 246 Motsvarar MARPOL 73/78 regel IV/12.1; berörda delar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084); berörda delar av Helsingforskonventionen regel IV/7.

73

Undantag från kravet om obligatorisk avlämning gäller för: 1. fartyg som har mindre mängder toalettavfall ombord som det är orimligt att avlämna till mottagningsanordning samt, vad beträffar fartyg i nationell skärgårdstrafik, arbetsfartyg, taxibåtar, fiskfartyg och liknande, avlämningen är anordnad i en hamn som fartyget rutinmässigt anlöper. Fartyg ska i dessa fall ha tillräcklig lagringskapacitet avsedd för det toalettavfall som har ackumulerats och kommer att ackumuleras under fartygets planerade resa till avlämningshamnen eller utsläpp kan ske i enlighet med utsläppsbestämmelserna i 5–8 §§, 2. fartyg som har intyg om undantag från obligatorisk avfallslämning för aktuell hamn, utfärdat eller godkänt av Transportstyrelsen. Fartyg som går i reguljär trafik, har tillräcklig kapacitet för att lagra allt avfall ombord och kan visa att de har ett särskilt avtal med avfallsmottagare, kan efter ansökan till Transportstyrelsen medges undantag. Ansökan ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 4, eller 3. de fall hamnen inte kan ta emot fartygets avfall. Ett fartyg har i detta fall rätt att få ett dokument från den som ansvarar för mottagningsanordningen om att avfallet inte har kunnat tas emot och orsaken till detta. Fartyget ska i detta fall lämna sitt avfall till mottagningsanordning i nästa hamn och skriftligen meddela Transportstyrelsen om varför avfallet inte kunnat lämnas i föregående hamn.

248

Fartyg ska anmäla sitt behov av avlämning av toalettavfall till den som ansvarar för hamnens mottagningsanordning. Anmälan ska ske 24 timmar före ankomst till hamnen eller senast när fartyget lämnar föregående hamn, om resan varar mindre än 24 timmar. Om information avseende nästa hamn blir tillgänglig mindre än 24 timmar före ankomsten ska anmälan ske så snart hamnen är känd. Ytterligare bestämmelser om fartygs förhandsanmälan om avlämning av avfall finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:19) om anmälningsplikt, informationsskyldighet och rapporteringsskyldighet i vissa fall.

247 Motsvarar artikel 7.2–3 och 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen regel IV/6 C inklusive rekommendation 24/8. 248 Motsvarar artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324 Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 22/3 och 23/1.

74

Förhandsanmälan ska innehålla de uppgifter som finns i bilaga 5. Den information som ingår i anmälan ska förvaras ombord till nästa anlöpshamn.

Kravet på förhandsanmälan gäller inte för fartyg i nationell skärgårdstrafik, arbetsfartyg, taxibåtar, fiskefartyg och liknande samt fartyg som är undantagna obligatorisk avlämning av avfall enligt 14 § 2.

Fartyg ska kunna pumpa sitt toalettavfall till mottagningsanordningen.

Avlämning av toalettavfall ska ske vid den tidpunkt som överenskommits med hamnen.

Det avlämnande fartyget ska tillhandahålla personal för koppling och lösgöring ombord av slang mellan fartyget och mottagningsanordningen.

I de fall kraven enligt 15, 16 och 18–20 §§ inte uppfylls, får hamnen debitera fartygets ägare eller redare för de merkostnader som uppstår.

249 Motsvarar artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324 Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 23/1.

75

I de fall det fasta avfallet blandas med andra avfallsslag ska, utöver kraven i detta kapitel, övriga krav som ställs i dessa föreskrifter vara uppfyllda.

I detta kapitel ska med specialområde förstås följande. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Specialområde Medelhavsområdet, Östersjöområdet, Svartahavsområdet, Rödahavsområdet, Gulfområdet, Nordsjöområdet, det vidsträckta karibiska området och Antarktisområdet.

Medelhavsområdet Det egentliga Medelhavet med vikar och hav, begränsat mot Svarta havet av latitudparallellen 41° och i väst av Gibraltarsund vid meridianen W5°36.

Östersjöområdet Allt vattenområde i den egentliga Östersjön med Bottniska viken, Finska viken och inloppet till Östersjön upp till latitudparallellen genom Skagen i Skagerrak vid N57°44′,8.

Svartahavsområdet Det egentliga Svarta havet, begränsat mot Medelhavet genom latitudparallellen 41°N.

Rödahavsområdet Det egentliga Röda havet med Suezviken och Aqabaviken, begränsat i söder av loxodromer mellan Ras si Ane (N12°8,5′; E43°19,6′) och Husn Murad (N12°40,4′; E45°30,2′).

250 Motsvarar MARPOL 73/78 annex V; berörda delar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084); Helsingforskonventionen regel IV/7 inklusive rekommendation 22/3. 251 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/ 2, regel V/3.2 och regel V/5.3; artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324 Celex 32002L0084); Helsingforskonventionen regel IV/5 B och regel IV/6 A inklusive rekommendation 22/3 och 24/8. 252 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/1 och regel V/5.1.

76

Utsläpp av fast avfall enligt följande får inte ske från svenskt eller utländskt fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller från svenskt fartyg inom specialområde: 1. allt avfall av plast såsom tågvirke och fisknät av syntetmaterial, avfallssäckar av plast samt aska från förbränning av plastprodukter som kan innehålla rester av tungmetaller eller andra giftiga ämnen, och 2. allt annat fast avfall, såsom pappersprodukter, trasor, glas, metall, flaskor, porslin, ströbrädor, garnering och förpackningsmaterial.

254

Utsläpp av matavfall inom specialområde får inte ske inom 12 nautiska mil från närmaste land. Utsläppet ska dock alltid ske så långt från land som möjligt.

255

Inom det karibiska området får matavfall inte släppas ut inom tre nautiska mil från närmaste land. Matavfall som passerat genom en sönderdelare eller avfallskvarn ska alltid släppas ut så långt från land som möjligt. Sådant sönderdelat eller malt matavfall ska vara så finfördelat att det kan passera genom ett såll med öppningar som inte är större än 25 millimeter.

253 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/5.2. 254 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/5.2b. 255 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/5.2c.

77

I Antarktisområdet ska alla svenska fartyg, innan de anlöper området, ha tillräcklig kapacitet för att behålla allt avfall ombord samt ha planerat åtgärder för avlämning av avfallet till en mottagningsanordning efter det att fartyget har lämnat området.

257

Fartyg som bedriver industriell fiskhantering får inte släppa ut fiskoch skaldjursrester inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. Med industriell fiskhantering avses fiskberedning ombord på ett fartyg speciellt avsett för fiskbearbetning.

Förbud mot utsläpp av fast avfall utanför Sveriges sjöterritorium,

ekonomiska zon och specialområde

258

Inom andra vattenområden än de som anges i 3 § får svenska fartyg, i den mån vattenområdet där fartyget befinner sig inte omfattas av annan stats jurisdiktion som förbjudit utsläpp, släppa ut fast avfall som inte är av plast eller utgör aska från förbränning av plastprodukter som kan innehålla rester av tungmetaller eller andra giftiga ämnen. Utsläpp ska ske så långt från land som möjligt och är förbjudet om avståndet till närmaste land är mindre än 1. 25 nautiska mil i fråga om ströbrädor samt garnering och förpackningsmaterial som flyter, och 2. 12 nautiska mil i fråga om matavfall och fast avfall såsom pappersprodukter, trasor, glas, metall, flaskor och porslin. Utsläpp av fast avfall som avses i första stycket 2 får dock ske om det passerat genom en sönderdelare eller avfallskvarn och utsläppet sker så långt från land som möjligt och aldrig på ett avstånd närmare land än 3 nautiska mil. Sådant sönderdelat eller malt avfall ska vara så finfördelat att det kan passera genom ett såll med öppningar som inte är större än 25 millimeter.

Utsläpp av fast avfall från fasta och flytande plattformar

259

Utsläpp av fast avfall inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon får inte ske från svenska eller utländska fasta och flytande plattformar som används för utforskning, utvinning och därmed förenad, inte landbaserad, bearbetning av havsbottnens mineraltillgångar samt från fartyg som befinner sig vid eller inom ett avstånd av 500 meter från en sådan plattform. Detsamma gäller svenska plattformar inom specialområde.

256 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/5.5b. 257 Svenskt särkrav. 258 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/3.1a–3.1c. 259 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/4.1.

78

Trots förbudet i 9 § får utsläpp av matavfall ske om det passerat genom en sönderdelare eller avfallskvarn och släpps ut från en plattform som befinner sig mer än 12 nautiska mil från närmaste land samt från fartyg som befinner sig vid eller inom ett avstånd av 500 meter från en sådan plattform. Sådant sönderdelat eller malt avfall ska vara så finfördelat att det kan passera genom ett såll med öppningar som inte är större än 25 millimeter.

261

Föreskrifterna om förbud mot utsläpp av fast avfall gäller inte i fråga om: 1. utsläpp av fast avfall som är nödvändigt för fartygets och de ombordvarandes säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss, 2. utsläpp av fast avfall som är en följd av skada på fartyget eller dess utrustning, om alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits före och efter skadans uppkomst för att hindra eller så långt som möjligt begränsa utsläppet, eller 3. oavsiktlig förlust av syntetiska fisknät, förutsatt att alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits för att hindra sådan förlust.

På ett fartyg med en längd av minst 12 meter ska skyltar finnas uppsatta med anvisningar för besättningen och passagerarna om hur det fasta avfallet ska tas om hand i enlighet med dessa föreskrifter. Skyltarna ska vara skrivna på det arbetsspråk som besättningen använder samt, för fartyg som går i internationell fart, även på engelska, franska eller spanska.

Fartyg med en bruttodräktighet om 400 och däröver samt fartyg som är certifierat att ta 15 personer eller fler ska ha en avfallshanteringsplan som ska följas av besättningen. Planen ska utformas i enlighet med de riktlinjer som anges i resolution 264 MEPC.71(38) och innehålla rutinbeskrivningar för uppsamling, förvaring,

260 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/4.2. 261 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/6. 262 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/9.1a–9.1b. 263 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/9.2.

79

Fartyg med en bruttodräktighet om 400 och däröver samt fartyg som är certifierat för att ta 15 personer eller fler och som går i internationell fart ska ha en avfallsdagbok. Krav på avfallsdagbok gäller även för fasta och flytande plattformar som används för utforskning och utvinning av havsbotten. Dagboken ska vara utformad enligt appendixet till MARPOL 73/78 annex V, oavsett om den utgör en del av skeppsdagboken eller inte.

Anteckning i avfallsdagboken får ersättas med upptagning på elektronisk väg. Elektronisk upptagning inklusive lagring i dator ska vara av sådan art att införda uppgifter inte senare kan ändras. Inmatning av uppgifter i dator ska kunna ske endast genom användande av personligt lösenord.

Utskrift av elektroniskt lagrade uppgifter ska göras periodiskt med högst en veckas mellanrum samt i samband med ändringar av dataprogram eller underhållsrutiner. I ett fartyg som dagligen anlöper hamn eller för vilken resans längd understiger en vecka ska dock utskrift ske antingen vid varje hamnuppehåll eller efter avslutad resa. Utskrifterna ska signeras av befälhavare respektive teknisk chef och förvaras så som föreskrivs för avfallsdagboken i 17 §.

266

Avfallsdagboken ska förvaras ombord på fartyget på sådan plats att den är lätt tillgänglig för inspektion. Boken ska, tillsammans med mottagningsbevis eller intyg från mottagningsanläggning vilket befälhavaren ska erhålla från den som handhar mottagningsanordningen eller från befälhavaren på det fartyg som tagit emot det fasta avfallet, bevaras ombord i två år efter det att den senaste anteckningen infördes. Av mottagningsbeviset eller intyget ska den avlämnade avfallsmängden framgå.

Varje utsläpp av avfall eller genomförd förbränning ska antecknas i avfallsdagboken den dag då avfallsutsläppet eller förbränningen genomförs. Anteckningarna ska undertecknas av den person som haft ansvaret för åtgärderna.

264 MEPC.71(38), Guidelines for the development of garbage management plans. Se MEPC/Circ.317, Guidelines for the development of garbage management plans. 265 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/9.3a. 266 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/9.3c.

80

Utsläpp, läckage eller oavsiktlig förlust enligt 11 § ska antecknas i avfallsdagboken och omständigheterna kring och orsaken till förlusten ska beskrivas.

Transportstyrelsen kan medge undantag från kravet att föra avfallsdagbok för: 1. fartyg som används till resor på högst en timme och som är certifierat för att ta 15 personer eller fler, eller 2. fasta och flytande plattformar som används för utforskning och utvinning av havsbotten.

269

Ett fartyg ska innan det avgår från en svensk hamn avlämna avfall enligt vad som anges i 3 kap. 12 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

270

Undantag från kravet om obligatorisk avlämning gäller för:

267 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/9.3d. 268 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/9.4. 269 Motsvarar MARPOL 73/78 regel V/7.1; berörda delar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084); berörda delar av Helsingforskonventionen regel IV/7. 270 Motsvarar artikel 7.2–3 och 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen regel IV/6 C inklusive rekommendation 24/8.

81

Fartyg ska anmäla sitt behov av avlämning av fast avfall till den som ansvarar för hamnens mottagningsanordning. Anmälan ska ske 24 timmar före ankomst till hamnen eller senast när fartyget lämnar föregående hamn om resan varar mindre än 24 timmar. Om information avseende nästa hamn blir tillgänglig mindre än 24 timmar före ankomsten ska anmälan ske så snart hamnen är känd. Ytterligare bestämmelser om fartygs förhandsanmälan om avlämning av avfall finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:19) om anmälningsplikt, informationsskyldighet och rapporteringsskyldighet i vissa fall.

Förhandsanmälan ska innehålla de uppgifter som finns i bilaga 5. Den information som ingår i anmälan ska förvaras ombord till nästa anlöpshamn.

271 Motsvarar artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 22/3 och 23/1.

82

Krav på förhandsanmälan gäller inte för fartyg i nationell skärgårdstrafik, arbetsfartyg, taxibåtar, fiskefartyg och liknande samt fartyg som är undantagna obligatorisk avlämning av avfall enligt 22 § 2.

Fartyget ska lämna fast avfall till en av hamnen anvisad plats.

Om avlämning av fast avfall görs till mobil mottagningsanordning ska avlämningen ske vid den tidpunkt som överenskommits med hamnen.

Behållare som innehåller lösningsmedel eller andra kemikalier som lämnas till mottagningsanordning ska vara tättslutande och lämpliga för avfallet. Dessutom ska de märkas varaktigt med innehåll och, i förekommande fall, UN-nummer samt fartygets namn. Fast avfall som kan sprida lukt eller smitta eller i övrigt kan vara en hälsorisk för personer ombord eller i hamnen ska vara paketerat och märkas med innehåll.

I de fall kraven enligt 23, 24 och 26–28 §§ inte uppfylls får hamnen debitera fartygets ägare eller redare för de merkostnader som uppstår.

272 Motsvarar artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EG) 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (EGT L 332, Celex 32000L0059), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (EGT L 324, Celex 32002L0084), och Helsingforskonventionen annex IV genom rekommendation 23/1.

83

I detta kapitel ska följande definitioner gälla. I övrigt används de beteckningar som framgår av bilaga 1.

Ackrediterat Mätlaboratorium som är ackrediterat enligt Europa- 275 laboratorium parlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) 276 nr 339/93 mot SS-EN ISO/IEC 17025 för att utföra kontrollmätningar och utfärda dokumentation i enlighet med kraven i detta kapitel.

Installerad motor Motor som är monterad eller ska monteras på ett fartyg inklusive bärbar hjälpmotor, endast om dess bränsle-, kyl- och avgassystem är en integrerad del av fartyget. Ett bränslesystem anses integrerat i fartyget endast om det är permanent installerat i fartyg. Denna definition inkluderar en marin dieselmotor som används som supplement eller som ökar fartygets installerade effekt och är avsedd att vara en integrerad del av fartyget.

Kontrollområden: Kvävekontroll- Vattenområde inklusive hamnområde utsett av IMO, område inom vilket det finns bestämmelser för att förhindra, minska och kontrollera luftförorening genom kväveoxider (NOx) samt åtföljande negativa effekter på människors hälsa samt på land- och havsområden. Kommentar: Ett kvävekontrollområde kan ingå i ett utsläppskontrollområde.

273 Motsvarar MARPOL 73/78 annex VI. Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048). 274 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/2. 275 EGT L 281, Celex 32008R0765. 276 SS-EN ISO/IEC 17025, Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.

84

Transportstyrelsen kan medge att sådana tillbehör, material, anordningar eller apparater installeras i ett fartyg, eller andra förfaranden, alternativa brännoljor eller motsvarande metoder som används som ett alternativ till kraven enligt detta kapitel, om dessa tillbehör, material, anordningar eller apparater som installeras i ett fartyg eller andra förfaranden, alternativa brännoljor eller motsvarande metoder minst motsvarar de krav på reducering av utsläpp som anges i detta kapitel.

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på: 1. utsläpp som är oundvikliga för att bibehålla fartygets säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss, eller 2. utsläpp som uppstår till följd av skador på fartyget eller dess utrustning: – under förutsättning att alla rimliga försiktighetsåtgärder vidtagits för att hindra, eller så långt som möjligt begränsa, utsläppet efter det att skadan inträffat eller utsläppet upptäckts, och

Transportstyrelsen kan, efter samråd med berörda myndigheter i stater som är fördragsslutande part till MARPOL 73/78, efter ansökan medge undantag från 15–35 §§ för ett fartyg att utföra försök för att utveckla ny teknik gällande begränsning av utsläpp från fartyg, mätutrustningar eller motorer. Undantag kan medges endast om tillämpningen av bestämmelserna i kapitlet eller NOx-koden hindrar forskningen då det gäller utveckling av den sortens teknologi. Ett sådant undantag ska ges endast till det antal fartyg som anses nödvändigt, och begränsas enligt följande: 1 för motorer med en cylindervolym om <30 liter ska den sjöbaserade försöksperioden inte överstiga 18 månader. Om ytterligare tid behövs, kan Transportstyrelsen medge en förlängning om 18 månader, eller 2 för motorer med en cylindervolym om ≥30 liter ska den sjöbaserade försöksperioden inte överstiga 5 år. Vid mellanliggande besiktning ska en rapport över framsteg presenteras för Transportstyrelsen. Ett beslut om undantag får förenas med villkor. Om Transportstyrelsen beslutar att ytterligare tid behövs för att genomföra ett försök med en särskild teknologi, kan ett undantag förlängas för ytterligare en period om maximalt 5 år.

Utsläpp av mineraltillgångar på havsbotten

280

Följande utsläpp omfattas inte av bestämmelserna i detta kapitel: 1. utsläpp som uppstår vid förbränning av ämnen som endast och direkt härrör från undersökning, exploatering och tillhörande offshore-bearbetning av mineraltillgångar på havsbotten inklusive men inte begränsat till avbränning av kolväten och förbränning av borrslagg, lera och/eller vätskor under avslutnings- eller provtagningsverksamhet och avbränning, 2. gaser eller flyktiga föreningar som frigörs ur borrvätskor och slagg, 3. utsläpp som endast och direkt hör samman med bearbetning, hantering eller lagring av bottenmaterial, och 4. utsläpp från dieselmotorer som endast betjänar undersökning, provborrning bearbetning och tillhörande offshore-framställning av mineraltillgångar på havsbotten.

Bestämmelserna i 7–14 §§ gäller inte – hermetiskt slutna anläggningar utan möjlighet till påfyllning av köldmedium eller – borttagbara komponenter i hermetiskt slutna anläggningar, som innehåller ozonnedbrytande ämnen.

282

Alla avsiktliga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen är otillåtna. Sådana utsläpp inbegriper avsiktliga utsläpp som sker i samband med underhåll, skötsel, reparation eller avinstallation av anläggningar eller utrustning med undantag av minimala utsläpp i samband med återförande eller återvinning av ett ozonnedbrytande ämne.

Utrustning

För fartyg med anläggningar som omfattas av nedanstående förordningar gäller reglerna i de förordningarna. 283 – Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, – Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 284 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser , För svenska fartyg gäller även förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen.

285

Installationer som innehåller ozonnedbrytande ämnen, andra än HCFC, tillåts inte 1. på fartyg byggda den 19 maj 2005 eller senare, eller 2. på fartyg byggda före den 19 maj 2005, där utrustningen till för fartyget enligt kontrakt ska levereras den 19 maj 2005 eller senare eller, om kontraktsenligt leveransdatum saknas, den faktiska leveransen av utrustningen till fartyget skett den 19 maj 2005 eller senare.

286

Installationer som innehåller HCFC tillåts inte 1. på fartyg byggda den 1 januari 2020 eller senare, eller 2. på fartyg byggda före den 1 januari 2020, där utrustningen till fartyget enligt kontrakt ska levereras den 1 januari 2020 eller senare, eller om

281 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.1. 282 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.2. 283 EUT L 286, Celex 32009R1005. 284 EGT L 161, Celex 32006R0842. 285 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.3.1. 286 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.3.2.

87

Ozonnedbrytande ämnen och utrustning som innehåller sådana ämnen ska lämnas till en mottagningsanordning i land när de avlägsnas från fartygen.

Dokumentation

288

Fartyg som ska ha ett internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening (IAPP) enligt 2 kap. 3 § ska upprätthålla en förteckning över utrustning som innehåller ozonnedbrytande ämnen.

289

Fartyg som ska ha ett internationellt certifikat till förhindrande av luftförorening (IAPP) enligt 2 kap. 3 § med påfyllningsbara anläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen, ska föra dagbok över dessa ämnen. Transportstyrelsen kan godkänna att dagboken utgör del av annan dagbok eller elektronisk inspelning.

290

Anteckningar ska vid varje tillfälle utan dröjsmål föras in i dagbok över ozonnedbrytande ämnen med angivande av mängd (kg) av ämne enligt följande: 1. fyllning eller delfyllning av utrustning som innehåller ozonnedbrytande ämnen; 2. reparation eller underhåll av utrustning som innehåller ozonnedbrytande ämnen; 3. utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till atmosfären; 3.1 avsiktligt; och 3.2 oavsiktligt 4. avlämning av ozonnedbrytande ämnen till landbaserad mottagningsanordning; och 5. leverans av ozonnedbrytande ämnen till fartyget.

287 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.4. 288 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.5. 289 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.6. 290 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/12.7.

88

Bestämmelserna i 16–33 §§ ska tillämpas på: 1. alla motorer med en effekt överstigande 130 kW installerade i fartyg; och 2. alla motorer med en effekt överstigande 130 kW som genomgår en större ombyggnad den 1 januari 2000 eller senare, utom när det har uppvisats för och godkänts av Transportstyrelsen att en sådan motor är en identisk ersättning för den motor som ersätts.

Undantag

292

Bestämmelserna i 15–33 §§ gäller inte för – motorer som är avsedda att användas endast i nödsituationer eller endast för att driva anordning eller utrustning avsedd endast för nödsituation på det fartyg där den är installerad, eller – motorer installerade i livbåtar avsedda att användas endast i nödsituationer.

293

Transportstyrelsen kan medge undantag från tillämpningen av bestämmelserna i 15–33 §§ för motorer vilka är installerade i svenska fartyg som går endast i nationell trafik och vilka använder alternativa godkända NOx-kontrollåtgärder.

294

Transportstyrelsen kan, om det finns synnerliga skäl, medge undantag från tillämpningen av bestämmelserna i 15–33 §§ för motorer som installerats på svenska fartyg som är byggda eller som genomgått en större ombyggnad före den 19 maj 2005, om fartyget uteslutande går i nationell trafik.

Större ombyggnad

295

Med större ombyggnad i 15 och 18 §§ menas en ändring som gjorts den 1 januari 2000 eller senare av en motor, som inte redan har ett internationellt emissionsbegränsningscertifikat (EIAPP) enligt de krav som anges i 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III) där: 1. motorn har ersatts med en ny motor eller ytterligare en motor har installerats,

291 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.1. 292 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.1.2.1. 293 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.1.2.2. 294 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.1.3. 295 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.2.1.

89

För en större ombyggnad som omfattar ersättning av en motor med en icke identisk motor eller installation av ytterligare en motor, ska de krav i 22–24 §§ gälla som är i kraft vid utbytet eller nyinstallationen. Den 1 januari 2016 eller senare får en ersättningsmotor som inte kan uppfylla kraven enligt de gränsvärden som anges i 24 § (steg III) i stället uppfylla de krav som framgår av 23 § (steg II),

297

Vid tillämpning av 19 § 2 och 3 gäller följande: 1 fartyg byggda före den 1 januari 2000 ska uppfylla kraven i 22 § (steg I), och 2 fartyg byggda den 1 januari 2000 eller senare ska uppfylla kraven som var i kraft när fartyget byggdes.

Utsläppsbestämmelser

Om inte annat följer av 3–5 §§ tillåts inte drift av motorer installerade på fartyg byggda den 1 januari 2000 eller senare men före den 1 januari 2011, om utsläppet av kväveoxider (räknat som det totala vägda utsläppet av NO2) från motorn ligger över följande gränsvärden: 1. 17,0 g/kWh när n är lägre än 130 rpm, (−0,2)

2. 45,0n g/kWh när n är 130 eller högre men lägre än 2000 rpm,

eller 3. 9,8 g/kWh när n är 2000 rpm eller högre.

n = motorns nominella varvtal, och rpm anger drivaxelns varvtal per minut.

Om inte annat följer av 3–5 §§ tillåts inte drift av motorer i fartyg byggda den 1 januari 2011 eller senare, om utsläppet av kväveoxider (räknat som det totala vägda utsläppet av NO2) från motorn ligger över följande gränsvärden: 1. 14,4 g/kWh när n är lägre än 130 rpm,

296 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.2.2. 297 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.2.3. 298 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.3. 299 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.4.

90

Inom kväve- och utsläppskontrollområde är drift av motorer installerade i fartyg byggda den 1 januari 2016 eller senare inte tillåten, om inte annat följer av 3–5 §§, om utsläppet av kväveoxider (räknat som det totala vägda utsläppet av NO2) från motorn ligger över följande gränsvärden, 1. 3.4 g/kWh när n är lägre än 130 rpm; (-0.2) 2. 9 n g/kWh när n är 130 eller mer men lägre än 2000 rpm; och 3. 2.0 g/kWh när n är 2000 rpm eller högre.

n = motorns nominella varvtal, och rpm anger drivaxelns varvtal per minut.

En motor med en effekt >5000 kW och en cylindervolym ≥90 dm installerad i ett fartyg byggt den 1 januari 1990 eller senare men före den 1 januari 2000 ska uppfylla kraven 22 § (steg I). För motorer, som behöver genomgå en ombyggnation för att uppfylla detta krav, gäller kravet förutsatt att det finns en godkänd ombyggnadsmetod för motortypen. En sådan ombyggnadsmetod ska vara notifierad hos IMO och godkänd av en konventionsslutande part till MARPOL. Att kravet på ombyggnation enligt ovan är uppfyllt ska visas genom följande: 1. vid besiktning, som utgår ifrån tillverkarens anvisningar för ombyggnationen, har visats att installation har genomförts enligt krav och detta har antecknats i fartygets IAPP-certifikat. eller 2. EIAPP-certifikat har utfärdats, som bekräftar att motorn motsvarar de gränsvärden som framgår av 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III) och en anteckning har gjorts om detta i fartygets IAPP-certifikat.

302

Kraven i 25 § ska vara uppfyllda senast i samband med den första besiktning för förnyelse av IAPP-certifikatet som infaller 12 månader eller mer efter det att IMO har notifierats om den godkända ombyggnadsmetoden.

300 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.5.1. 301 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.7.1. 302 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.7.2.

91

Bestämmelserna i 25–26 §§ gäller inte om ett fartygs redare kan påvisa för Transportstyrelsen att en godkänd ombyggnadsmetod inte finns kommersiellt tillgänglig. Anteckning om detta ska göras i IAPP-certifikatet. Fartygets motor ska i sådant fall bli föremål för ombyggnad enligt en godkänd ombyggnadsmetod senast vid den nästa årliga besiktning som infaller efter det att en godkänd ombyggnadsmetod finns tillgänglig.

304

En ombyggnadsmetod anses som godkänd under följande förutsättningar: 1. kraven enligt kapitel 7 i NOx-koden är uppfyllda, 2. det finns ett intyg från tillverkaren som verifierar att den ursprungliga motorns effekt, efter ombyggnationen, inte sänks med mer än 1 procent och att bränsleförbrukningen inte höjs med mer än 2 procent. Detta ska verifieras genom mätning i enlighet med den testcykel som anges i NOxkoden. Ombyggnadsmetoden får inte heller påverka motorns hållbarhet eller tillförlitlighet negativt, och 3. att ombyggnaden är kostnadseffektiv. Detta avgörs av en jämförelse med den erhållna NOx-reduktionen efter ombyggnad i förhållande till inköps- och installationskostnaden för ombyggnationen enligt följande formel: 6 Kostnadför inköpoch installation av godkändombyggnadsmetod*10 Ce =

effekt ( )kW *0,768*6000(h/år) ( )*5 år *∆NOx (g/kWh)

Ce får inte över stiga 375 SDR/ ton NOx. Ce = kostnadseffektivitet SDR = Särskilda dragningsrätter

305

Besiktningar och metoder för kontroll

Motorer som omfattas av detta kapitel ska, om annat inte särskilt anges i NOx-koden, genomgå följande kontroller: 1. en inledande kontroll för att konstatera att motorn uppfyller gränsvärdena enligt 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III), 2. en första kontroll ombord på fartyget när motorn är installerad men innan den är tagen i drift, för att konstatera att gränsvärdena enligt 22 § (steg I), 23 § (steg II) eller de gränsvärden som anges i 24 § (steg III) uppfylls, 3. kontroll i samband med de besiktningar som anges i 2 kap. 7 § 2–4 för att konstatera att kraven i NOx-koden efterlevs, och

303 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.7.3. 304 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.7.5. 305 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/13.8 och NOx-koden.

92

De prov- och mätmetoder som används för att mäta, beräkna eller prova en motor för NOx-utsläpp samt aktuellt mätförfarande ska vara i enlighet med bestämmelserna i NOx-koden och resultatet dokumenteras av ett ackrediterat laboratorium i enlighet med de testperioder och viktfaktorer som anges i samma kod. Vid användning av bränslen bestående av blandningar av kolväten som härrör från raffinering av petroleum ska även de testperioder och viktfaktorer beaktas som framgår av appendix II till MARPOL 73/78 annex VI.

Om redaren väljer direktmätning och verifiering ombord ska avsnitt 6.4 i NOx-koden, tillämpas.

Alla motorer som efter förbesiktning enligt 29 § 1 och 2 uppfyller angivna krav ska vara försedda med ett internationellt emissionsbegränsningscertifikat (EIAPP). Ansökan om certifiering ska innehålla erforderlig dokumentation utfärdad av ackrediterat laboratorium.

Teknisk dokumentation

För varje motor ombord ska det finnas teknisk dokumentation i enlighet med NOx-koden avsnitt 2.4

Regler om tillåten svavelhalt i marina bränslen finns i förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle.

307

Fartyg som använder separata oljebränslen för att uppfylla bestämmelserna i förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle ska medföra en manual som beskriver hur bränsleväxling ska ske och avsätta tillräcklig tid för att högsvavligt bränsle ska förbrukas i maskineriets bränslesystem innan fartyget anlöper ett svavelkontrollområde. Mängden bunkerolja med en svavelhalt av 1,00 procent eller mindre (lågsvavlig bunkerolja) i varje enskild tank samt datum, tid och fartygets position när en bränsleväxlingsprocedur avslutats, ska föras in i fartygets skepps- eller maskindagbok.

Tankfartyg som i Sverige anlöper terminaler och hamnar som har

en gasåtervinningsanläggning för lastning av flyktiga, organiska föreningar (VOC) ska vara utrustade med ett gasåterföringssystem för att möjliggöra anslutning till gasåtervinningsanläggningen iland. Gasåterföringssystemet 309 ska uppfylla de säkerhetsstandarder som anges i MSC/Circ.585 . På gastankfartyg gäller ovanstående endast när lastnings- och uppsamlingsanläggningarna är av en typ som tillåter att flyktiga, organiska föreningar (VOC), som inte har sitt ursprung i metan, behålls ombord eller kan överföras på ett säkert sätt till land.

310

Oljetankfartyg som transporterar råolja ska medföra ombord en handlingsplan för flyktiga organiska föreningar som är godkänd av 311 Transportstyrelsen. En sådan plan ska uppfylla resolution MEPC.185(59) . Handlingsplanen ska vara fartygsunik och minst: 1. innehålla rutiner för att minimera utsläpp av flyktiga, organiska föreningar under lastning, sjöresa och lossning, 2. ta hänsyn till de ytterligare utsläpp av flyktiga, organiska föreningar som genereras vid COW (crude oil washing), 3. namnge en person som är ansvarig för handlingsplanens genomförande, och 4. för fartyg på internationell resa, vara skriven på befälhavarens och officerarnas språk och, om befälhavarens och officerarnas språk inte är engelska, franska eller spanska, omfatta en översättning till ett av dessa språk.

Inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon får fartygsgenererat avfall såsom oljerester inklusive sludge, rötslam, oljebemängda trasor och trassel, plast, förpackningsmaterial och liknande inte förbrännas ombord på fartyg.

308 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/15.5 och 15.7. 309 MSC/Circ.585, Standards for vapour emission control systems. 310 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/15.6. 311 MEPC.185(59), Guidelines for the development of a VOC Management Plan.

94

För svenska fartyg utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon är förbränning tillåten i ett fartygs incinerator i den mån detta inte är förbjudet i det lands sjöterritorium, där fartyget befinner sig. Förbränning av följande ämnen är dock förbjuden: 1. olje- och kemikalielastrester med tillhörande förorenat förpackningsmaterial, 2. polyklorerade bifenyler (PCB), 3. avfall som innehåller mer än spår av tungmetaller, 4. raffinerade petroleumprodukter som innehåller halogenföreningar, 5. toalettavfall och oljerester som inte uppkommit genom fartygets drift, och 6. rester från avgasreningsanläggningar.

313

På svenska fartyg utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon får rötslam och sludge som bildats under normal fartygsdrift förbrännas ombord i huvud- eller hjälpmaskinanläggningar eller pannor i den mån detta inte är förbjudet i det lands sjöterritorium där fartyget befinner sig. Förbränning ombord får dock inte ske när fartyget befinner sig i hamn och flodmynning.

314

Förbränning ombord av polyvinylklorider (PVC) får ske endast i incinerator som uppfyller kraven i 42 § 1 eller är typgodkänd enligt MEPC.59(33), Revised Guidelines for the implementation of Annex V of MARPOL 73/78, eller MEPC.76(40) Standard specification for shipboard incinerators.

315

För incinerator som installerats på fartyg den 1 januari 2000 eller senare gäller följande: 1. ombord ska finnas ett typgodkännande och en driftsinstruktion utfärdad av tillverkaren som uppfyller kraven appendix IV till MARPOL 316 73/78 annex VI och kraven i resolution MEPC.76(40) , ändrad genom 317 MEPC.93(45) , 2. den personal som är ansvarig för incineratorns drift ska vara utbildad för uppgiften och ha tillgodogjort sig instruktionerna i driftsinstruktionen, och

312 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.2. 313 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.4. 314 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.3. 315 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.6.1.16.7 och 16.8. 316 MEPC.76(40), Standard specification for shipboard incinerators. 317 MEPC.93(45), Amendments to the standard specification for shipboard incinerators.

95

För svenska fartyg med incinerator som installerats den 1 januari 2000 eller senare och som befinner sig utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon gäller följande: 1. avgasernas utloppstemperatur från incineratorn ska övervakas kontinuerligt när anläggningen är i drift, 2. avfall ska inte matas in i incinerator med löpande inmatning om temperaturen understiger 850°C, som är den lägsta tillåtna, och. 3. i incinerator som laddas satsvis ska förbränningskammarens utloppstemperatur uppnå 600°C inom fem minuter efter start, därefter ska den kontinuerliga förbränningstemperaturen vara minst 850°C.

Om ett fartyg framförs i strid mot bestämmelserna i förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle har Transportstyrelsen rätt att kräva att redaren eller befälhavaren: 1. redovisar vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven, och 2. presenterar bevis att man försökt skaffa bränsle av rätt kvalitet i närheten av sin rutt, och om det inte var möjligt att få bränsle av rätt kvalitet som planerat, att försök gjorts att lokalisera alternativa leverantör

322

Fartyg som inte kan få bränsle av rätt kvalitet levererad före inträde i kontrollområde ska meddela sin flaggstat och sjöfartsmyndigheten på sin destinationsort.

323

Bunkerolja som används i och som levereras till fartyg ska, med undantag för vad som gäller enligt 47 §, uppfylla följande krav: 1. bunkeroljan ska bestå av kolväteblandningar från petroleumraffinering. Detta exkluderar inte inblandning av små mängder tillsatsmedel som förbättrar vissa prestationsfaktorer, 2. bunkeroljan ska inte innehålla oorganiska syror, och 3. bunkeroljan ska inte innehålla några tillsatta ämnen eller kemiskt avfall som antingen – äventyrar fartygets säkerhet eller inverkar skadligt på maskineriets prestanda,

318 MEPC.76(40), Standard specification for shipboard incinerators. 319 MEPC.93(45), Amendments to the standard specification for shipboard incinerators. 320 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/16.2. 321 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/18.2.1. 322 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/18.2.4. 323 Motsvarar MARPOL 73/78 regel VI/18.3.1.

96

Bunkerolja som tagits fram på annat sätt än genom raffinering av petroleum får inte: 1. innehålla svavelmängd som överstiger vad som sägs i förordning (1998:946) om svavelhaltigt bränsle, 2. orsaka att en motor överstiger utsläppsgränsen för NOx, 3. innehålla oorganiska syror; 4. äventyra fartygs säkerhet eller inverka skadligt på maskineriets prestanda, 5. vara skadlig för personalen, eller 6. bidra till ökad luftförorening.