Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg, TSFS 2019:56

Dessa föreskrifter gäller, om inte annat särskilt anges, för svenska fartyg där arbetstagare utför fartygsarbete för arbetsgivares räkning. För fartyg i inlandssjöfart gäller inte 2 kap. 26, 27, 49 och 57 §§. Föreskrifterna gäller inte örlogsfartyg.

Bestämmelser om arbetsmiljön på örlogsfartyg finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:91) om arbetsmiljö på örlogsfartyg. För fartyg i inlandssjöfart finns ytterligare bestämmelser om arbetsmiljö i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:60) om fartyg i inlandssjöfart. För fartyg i nationell sjöfart finns ytterligare bestämmelser om arbetsmiljö i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:26) om fartyg i nationell sjöfart.

I dessa föreskrifter anses redaren vara arbetsgivare till den som utför fartygsarbete, även om den senare är anställd av annan än redaren. Med redare likställs i dessa föreskrifter den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift.

Bestämmelser om att dessa föreskrifter kan gälla även för arbetsgivare och för yrkesmässig verksamhet utan anställda framgår av 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

De hänvisningar som i Arbetsmiljöverkets föreskrifter görs till Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket ska vid tillämpning av dessa föreskrifter avse Transportstyrelsen. Instruktioner och liknande, som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska finnas på svenska, ska finnas på fartygets arbetsspråk, om fartygets arbetsspråk inte är svenska.

I dessa föreskrifter används följande definitioner och förkortningar.

arbetstagare varje person som utför en arbetsuppgift ombord på ett fartyg för en arbetsgivares räkning, inbegripet personer under utbildning buller icke önskvärt ljud som omfattar både hörselskadligt och störande ljud daglig buller- ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå som omfattar allt exponeringsnivå, buller på arbetsplatsen, inklusive impulsbuller

LEX,h

3

Transportstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från dessa föreskrifter om det inte strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning. Där det i dessa föreskrifter finns andra bestämmelser om undantag, gäller de bestämmelserna i stället för vad som anges i första stycket.

Varor som lagligen saluförs i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Turkiet, eller som har sitt ursprung i och som lagligen saluförs i en Eftastat som är part i EES-avtalet förutsätts vara förenliga med denna åtgärd. Tillämpningen av denna åtgärd omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut nr 3052/95/EG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 21).

Bestämmelser om ansvar vid överträdelse av vissa föreskrifter om arbetsmiljön på fartyg följer av 8 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) och 8 kap. 3 § fartygsäkerhetslagen (2003:364).

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

5

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4) om användning av arbetsutrustning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:6) om användning av lyftanordningar och lyftredskap.

Utrustning och skyddssystem som ska uppfylla 3 § får i stället uppfylla de likvärdiga krav som ställs av en erkänd organisation.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:1) om användning av motorkedjesågar och röjsågar.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:8) om användning av pressar och gradsaxar.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–5, 7 och 8 kap. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2017:3) om användning och kontroll av trycksatta anordningar. Vad som sägs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar om kontroll av trycksatta anordningar gäller inte anordningar som kontrolleras av en erkänd organisation eller tryckkärl som är avsedda för drift av fartyg i inlandssjöfart.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:8) om provning med över- eller undertryck.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning.

6

Bestämmelser om utrustning för personligt bruk finns även i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:81) om marin utrustning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2003:3) om arbete i explosionsfarlig miljö.

Dessa föreskrifter om arbete i explosionsfarlig miljö gäller inte när explosionsfarliga ämnen är föremål för sådan transport som avses i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden).

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:2) om arbete i stark värme.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller vid kontorsarbetsplatser Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:5) om arbete vid bildskärm.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1994:1) om arbetsanpassning och rehabilitering.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:7) om artificiell optisk strålning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1) om asbest med de tillägg som framgår av 18–24 §§.

7

Om behandling, bearbetning eller rivning av asbesthaltigt material måste utföras omedelbart med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt, får befälhavaren besluta att arbetet ska utföras trots att tillstånd från Transportstyrelsen saknas. Innan befälhavaren fattar ett sådant beslut ska samråd ha skett med skyddskommittén eller, om sådan saknas, skyddsombudet. Beslutet ska antecknas i skeppsdagboken eller, om sådan inte finns, antecknas särskilt. Av anteckningarna ska skälen till beslutet samt eventuellt avvikande meningar framgå.

Skyddsutrustning

På fartyg där asbest eller asbesthaltigt material finns ska det ombord finnas utrustning för sådant asbestarbete som avses i 18 och 23 §§. Med utrustning avses såväl teknisk utrustning som personlig skyddsutrustning. Första stycket gäller inte fartyg i kustnära sjöfart om en riskbedömning visar att det med hänsyn till fartygets användning och omständigheterna i övrigt är uppenbart obehövligt att medföra sådan utrustning ombord. Riskbedömningen ska visa att allt arbete med reparationer och underhåll kan genomföras på varv eller vid kaj av företag med tillstånd för behandling, bearbetning eller rivning av asbest.

Inventering

Fartyg som kan misstänkas innehålla asbest ska inventeras för klargörande om asbest eller asbesthaltigt material förekommer. Om asbest finns ombord ska risken för exponering och behovet av åtgärder bedömas. Resultatet av inventeringen ska dokumenteras. Dokumentationen ska finnas tillgänglig ombord och hållas uppdaterad.

Ett utländskt fartyg som ska byta till svensk flagg ska inventeras enligt 20 § för att klargöra om asbest förekommer ombord. En sådan inventering behöver inte göras om det utländska fartyget redan har inventerats och underhållits i enlighet med IMO:s riktlinjer Guidelines for maintenance and monitoring of on-board materials containing asbestos (MSC/- Circ.1045).

8

Asbestförekomst ska märkas upp med varningstext på väl synlig plats på eller i omedelbar närhet till materialet eller det ställe där asbest förekommer. Texten ska vara skriven på svenska, och för fartyg på internationell resa även på engelska.

Kontroll och underhåll

Kontroll- och underhållsprogram för asbest och asbesthaltigt material ska finnas. Kontroll av att kapslingen av inkapslad asbest är intakt ska göras till exempel i samband med skyddsrond eller med de tätare intervall som bedöms som lämpligt. Skador på kapslingen ska repareras utan dröjsmål. När tätheten på kapsling regelmässigt skadas av vibrationer, mekanisk påverkan eller andra liknande förhållanden, ska dessa partier med asbest saneras och ersättas med annat material.

Alla åtgärder omfattande asbest och asbesthaltigt material ska dokumenteras. Dokumentationen ska finnas samlad och tillgänglig ombord.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:2) om belastningsergonomi.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 10–15 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning med de tillägg som följer av 27 §.

Stadigvarande arbetsplatser samt arbetslokaler och personalutrymmen som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt ska så långt som möjligt utformas så att de får tillfredsställande dagsljus och utrustas med den artificiella belysning som är ändamålsenlig för det arbete som pågår utan att det egna fartygets eller andra fartygs navigation äventyras.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1988:4) om blybatterier för drivning av fordon.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om buller med de tillägg som framgår av 30–32 §§.

9

Vid exponeringstider mellan 8 och 24 timmar ska den dagliga bullerexponeringen inte överstiga 80 dB(A).

Larmanordningar ska avge signaler som kan uppfattas av alla som berörs av faran.

Ljudnivån från larmsignaler där någon person normalt vistas (öronnivå) får inte vara högre än 115 dB(A). Vid normal drift och moderata väderförhållanden ska larmet överstiga bakgrundsnivån med minst 10 dB(A) och max. 20 dB(A) i alla utrymmen. Larmets frekvensområde ska, om det inte utgörs av klockor, huvudsakligen ligga i frekvensområdet från 200 till 2 500 Hz. Lägsta ljudnivån från larm i sovhytter ska vara 75 dB(A).

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2016:3) om elektromagnetiska fält.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1982:3) om ensamarbete med de tillägg som följer av 35 §.

10

På fartyg där ensamarbete kan förekomma på isolerad plats, ska en förbindelse upprättas för kommunikation mellan arbetstagaren och annan bemannad plats, lämpligtvis på bryggan.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1985:18) om frisörarbete.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:7) om första hjälpen och krisstöd.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–4, 6–11 och 22 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:7) om gaser.

Särskilda bestämmelser om kylanläggningar med ammoniak finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2004:12) om kylanläggningar med ammoniak på fartyg.

Bestämmelser om användning m.m. av CFC, övriga CFC, haloner, HCFC och HFC finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ner ozonskiktet, i lydelsen enligt kommissionens förordning 2017/605, samt i förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–7, 10–22 och 24–37 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:9) om hamnarbete.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:1) om hygieniska gränsvärden.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker.

11

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:2) om kvarts – stendamm i arbetsmiljön.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–5, 12 § andra stycket, 13–15, 20–23, 25 och 26 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:6) om mast- och stolparbete.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 §, 2 § 1, 2, 4 och 5, 3 § 1, 2 och 5, 4 § 3 samt 5–28, 32–43, 63–70 och 80–82 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2019:3) om medicinska kontroller i arbetslivet.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:14) om skyddsåtgärder mot skada genom fall och 1–13 och 15 §§ Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:15) om skyddsåtgärder mot skada genom ras.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:13) om skyltar och signaler för hälsa och säkerhet under arbete. Piktogrammen enligt föreskrifterna får ersättas med piktogram utvecklade enligt internationellt vedertagen praxis för sjöfarten.

12

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1992:9) om smältsvetsning och termisk skärning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:3) om stegar och arbetsbockar. På fartyg ska stegar alltid vara stagade eller förankrade såvida det inte är uppenbart obehövligt.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:7) om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:5) om användning av truckar.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 16–31 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1–8 §§, 9 § första stycket samt 10–13 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:15) om vibrationer med de tillägg som framgår av 59 och 60 §§.

När helkroppsvibrationer är orsakade eller överförda av fartygsskrovet, gäller inte gränsvärdet för helkroppsvibrationer om det med hänsyn till den aktuella tekniska utvecklingen och arbetsplatsens särskilda karaktär inte är möjligt att uppfylla dessa skyldigheter.

Vid nybyggnation ska det eftersträvas att fartygsvibrationerna inte överstiger de värden som enligt SS-ISO 6954, tabell 1, förväntas ge klagomål.

På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1993:2) om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön.

Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att förebygga att den som inte fyllt 18 år genom sin arbetsmiljö drabbas av ohälsa och olycksfall eller får sämre förutsättningar att utvecklas eller tillgodogöra sig utbildning.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller arbetsgivare, uppdragsgivare, befälhavare, skolhuvudmän och praktikgivare som låter minderårig utföra fartygsarbete som arbetstagare eller i yrkesmässig verksamhet eller på annat sätt genomgår utbildning på fartyg som omfattas av dessa föreskrifter. För skolhuvudmän gäller dock endast 3–5 och 7–9 §§. Bestämmelser om när en minderårig får utföra fartygsarbete finns i 4 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) och 45 § sjömanslagen (1973:282). Bestämmelser om befälhavarens ansvar för arbetsmiljön och minderårigas arbete finns i 4 kap. 8 och 9 §§ fartygssäkerhetslagen.

14

Arbetsgivare, befälhavare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska genomföra en undersökning och riskbedömning med särskild hänsyn till att arbetsuppgifter och skoluppgifter kan komma att utföras av minderåriga som ännu inte är fysiskt och psykiskt mogna. Undersökningen och riskbedömningen ska ta hänsyn till minderårigas fysiska och psykiska mognad, ålder och förutsättningar i övrigt. Ny undersökning och riskbedömning ska genomföras när verksamheten förändras så att riskerna för minderåriga påverkas. Om det finns ett skyddsombud eller ett elevskyddsombud ska ombuden få möjlighet att delta i undersökningar och riskbedömningar och yttra sig över valet av arbetsuppgifter för minderåriga.

Arbetsgivare, befälhavare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska se till att regelbundna medicinska kontroller görs av den minderårige om det behövs för att bedöma risker beträffande en minderårigs säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa eller utveckling. Kontrollerna får inte medföra några kostnader för den minderårige. Tiden mellan kontrollerna ska anpassas till riskernas karaktär och till den undersöktes hälsotillstånd och mognad.

Arbetsgivare, befälhavare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska innan arbetet eller utbildningen påbörjas vidta de åtgärder som behövs enligt riskbedömningen och utförd medicinsk kontroll.

Skyddsombud, om sådant finns, ska underrättas om vilka arbetsuppgifter den minderårige ska utföra.

Arbetsgivare, befälhavare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare får aldrig låta en minderårig utföra en sådan riskfylld arbetsuppgift som finns uppräknad i bilaga 2 som ensamarbete.

Arbetsgivare, befälhavare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska se till att den minderåriga får en introduktion med information om arbetsuppgifterna och dess risker och försäkra sig om att den minderåriga har förstått informationen.

15

Det är förbjudet för arbetsgivare, uppdragsgivare, befälhavare, skolhuvudmän och praktikgivare att låta minderåriga utföra de riskfyllda arbetsuppgifter som finns uppräknade i bilaga 2 om inte villkoren för undantag enligt bilagan är uppfyllda.

Vårdnadshavarna avgör arbetstiden för minderåriga som utför mycket lätta och ofarliga arbetsuppgifter inom verksamheter som bedrivs av en familjemedlem utan andra anställda.

När en arbetsgivare eller uppdragsgivare anlitar minderåriga gäller följande arbets- och vilotidsregler. 1. Arbetet får totalt omfatta högst 8 timmar per dag och högst 40 timmar per vecka. När det behövs med hänsyn till arbetsuppgifternas natur eller arbetsförhållandena i övrigt får arbetstiden i stället uppgå till 8 timmar per dag i genomsnitt under en period om sju dagar och veckoarbetstiden uppgå till 40 timmar per vecka i genomsnitt under en period om fyra veckor. 2. Den minderårige ska ha en sammanhängande ledighet från arbetet under varje period om sju dagar (veckovila). Så långt det är möjligt ska ledigheten omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Veckovilan får inte understiga 36 timmar. Bestämmelser om nattvila för minderåriga finns i 5 § lagen (1998:958) om vilotid för sjömän och 11 § lagen (2016:960) om arbetstid vid inlandssjöfart. Rätten till nattvila i enlighet med bestämmelserna i dessa lagar ska också gälla för minderåriga som inte omfattas av de lagarnas tillämpningsområden. Reglerna i första stycket gäller oavsett om arbetstiden rubriceras som ordinarie arbetstid, övertid, mertid eller jourtid.

Arbetsgivare eller uppdragsgivare ska ordna med en rast om minst 30 minuter, om möjligt sammanhängande, senast efter fyra och en halv timmes arbete.

Arbetstiden vid arbete åt olika arbetsgivare och uppdragsgivare ska beaktas vid beräkningen av den tillåtna arbetstiden enligt 11 § första stycket punkt 1. Arbetsgivare och uppdragsgivare som anlitar en minderårig som under samma tidsperiod utför arbete åt annan arbetsgivare, uppdragsgivare eller praktikgivare som avses i 14 § ska, vid beräkningen av den tillåtna arbetstiden, dra ifrån den tid som den minderåriga arbetar för den andre.

16

För arbete som utförs åt praktikgivare inom ramen för en utbildning för kombinerad undervisning och praktik gäller reglerna om arbetstider i 10–13 §§ oavsett om den minderåriga anställts eller inte. Vid beräkning av arbetstid som avses i första stycket ska tiden som den minderåriga deltar i lärarledd skolundervisning läggas till den tid som den minderåriga utför arbete åt praktikgivaren i den utsträckning arbete och sådan undervisning har förlagts till samma vecka. Praktikgivaren ansvarar för att arbetstiden beräknad enligt första stycket inte överskrids.

För äldre barn får arbete vid sidan av skolan inte gå ut över skolarbetet eller hindra dem från att tillgodogöra sig undervisningen. När äldre barn utför arbete på fartyg inom fiskerinäringen gäller dessutom 16–21 §§.

Undersökning och riskbedömning

Vid undersökningen och riskbedömningen för äldre barn ska det bedömas om arbetet kräver ett stort ansvarstagande eller är fysiskt eller psykiskt tungt.

Information till vårdnadshavare

Arbetsgivare och uppdragsgivare som låter äldre barn utföra arbete ska informera vårdnadshavarna om arbetsuppgifterna, deras risker och eventuella skyddsåtgärder.

Vårdnadshavares medgivande

För att få anlita äldre barn att utföra arbete ska arbetsgivare och uppdragsgivare försäkra sig om att vårdnadshavare har lämnat sitt medgivande.

Arbets- och vilotider

Vårdnadshavarna avgör arbetstiden för äldre barn som utför mycket lätta och ofarliga arbetsuppgifter inom verksamheter som bedrivs av en familjemedlem utan andra anställda.

17

Arbetsgivare eller uppdragsgivare får inte låta äldre barn utföra arbete mellan klockan 20 och 06.

När arbetsgivare eller uppdragsgivare anlitar äldre barn gäller även följande arbetstidsregler. 1. Den minderåriga ska ha minst 14 timmars sammanhängande ledighet från arbetet för nattvila under varje period om 24 timmar (dygnsvila). 2. Vilotiden ska förläggas till tid som är fri från schemalagd undervisning. 3. Den minderåriga ska ha minst fyra veckors sammanhängande ledighet från arbetet varje kalenderår. Ledigheten ska förläggas till tid som är fri från schemalagd undervisning. 4. Arbete som utförs under skollov som är minst en vecka tillsammans med lördag och söndag får totalt omfatta högst 7 timmar per dag och högst 35 timmar per vecka. 5. Arbete som utförs under skolvecka får totalt omfatta högst 2 timmar per skoldag eller 7 timmar per skolfri dag och högst 12 timmar per skolvecka.

Svenska fartyg som har en bruttodräktighet över 500 ska konstrueras för att minska buller ombord och för att skydda arbetstagare från buller i enlighet med IMO-koden om bullernivåer på fartyg. Punkt 4.2 i koden ersätts av bilaga 1, maximala ljudnivåer i olika utrymmen ombord.

Utländska fartyg som omfattas av SOLAS och av EU-direktiv för fiskefartyg och som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium ska konstrueras för att minska buller ombord och för att skydda arbetstagare från

buller i enlighet med IMO-koden om bullernivåer på fartyg.

Utländska fartyg av klass B, C och D som omfattas av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2002:17) om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik och som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium, ska vara konstruerade för att minska buller ombord och för att skydda arbetstagare från buller i enlighet med IMO-koden om bullernivåer på fartyg.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU)2016/844. 3 Rådets direktiv 97/70/EG av den 11 december 1997 om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd av 24 meter och däröver i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG)219/2009.

18

För andra utländska fartyg av klass B, C och D som omfattas av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2002:17) om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik än de som avses i 3 §, ska åtgärder vidtas för att minska maskinbuller till en acceptabel nivå när de används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium. Om detta buller inte kan minskas tillräckligt ska den störande bullerkällan på lämpligt sätt vara isolerad eller avskärmad eller en tillflyktsplats undan bullret vara anordnad om utrymmet behöver vara bemannat. Hörselskydd ska tillhandahållas för personal som behöver gå in i sådana utrymmen. Första och andra styckena gäller dock inte fartyg som är byggda före den 1 juli 1998.

På fartyg som omfattas av SOLAS kapitel I ska det finnas lämplig portabel mätutrustning för att åtminstone kunna mäta koncentrationer av syre, brännbara gaser eller ångor, svavelväte och kolmonoxid före inträdet i slutna utrymmen. Funktionskontroll av mätutrustningen ska kunna genomföras före användning och det ska finnas rutiner för kalibrering av mätutrustningen.