Förordning (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd

Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Rådet skall följa utvecklingen inom området och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genomförandet av denna.

Rådet handlägger ärenden om statliga bidrag för kulturell verksamhet och om andra statliga åtgärder som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Rådet handlägger dock inte ärenden om utbildning eller om ersättning eller bidrag av stipendietyp till enskilda yrkesutövare inom kulturområdet.

Rådet har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor med anknytning till rådets verksamhetsområde. Rådet skall inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Förordning (2001:794).

Rådet skall särskilt

1. 1.verka för samordning av och effektivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja utvecklingen av kulturverksamheten,
2. 2.svara för uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna,
3. 3.på regeringens uppdrag genomföra utredningar och andra uppgifter,
4. 4.samla och sprida information om kulturell verksamhet och om åtgärder och initiativ på området,
5. 5.ansvara för officiell statistik enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

I fråga om statistik enligt första stycket 5 som rör kulturmiljövården skall Kulturrådet samråda med Riksantikvarieämbetet. Förordning (2001:107).

Rådet skall samverka och samråda med statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter samt med institutioner och andra organ.

Rådet skall i anslutning till sitt förslag till budgetunderlag göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen inom de delar av kulturområdet som avses i 1 §. Rådet skall även lämna förslag till sådana åtgärder som kan föranledas av bedömningen. Förordning (1997:138).

Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på rådet med undantag av 2 §, 4 § andra stycket samt 17, 19-21 och 33 §§. Förordning (1997:138).

Rådets generaldirektör är chef för rådet. Förordning (1998:47).

Rådets styrelse består av högst tretton ledamöter, generaldirektören medräknad. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Förordning (1998:47).

Inom rådet finns ett kansli, som är indelat i enheter.

Därutöver finns sådana särskilda organ för vissa uppgifter som styrelsen får inrätta med stöd av 10 §. Förordning (1997:138).

Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på rådet.

Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1995:1322) skall styrelsen besluta i följande frågor:

1. 1.inrättandet av särskilda organ med beslutanderätt i styrelsens ställe i ärenden som styrelsen anger,
2. 2.statliga bidrag för kulturell verksamhet,
3. 3.den sammanfattande bedömning som enligt 4 § skall göras i anslutning till rådets förslag till budgetunderlag.

Styrelsen får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot av styrelsen att avgöra vissa frågor som inte behöver prövas av styrelsen i sin helhet. Förordning (1997:138).

Om det i en lag eller förordning finns särskilda bestämmelser om hur beslut skall fattas i ärenden som handläggs enligt den lagen eller förordningen, gäller de bestämmelserna.

När ärenden av större vikt handläggs i styrelsen, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara.

Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter. Om ärendet inte lämpligen kan avgöras på detta sätt, får ordföranden besluta ensam. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

För att uppnå beslutförhet i ett särskilt beslutande organ skall ordföranden i organet och minst hälften av de övriga ledamöterna vara närvarande.

Om ett ärende är så brådskande att organet inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter. Om ärendet inte lämpligen kan avgöras på detta sätt, får ordföranden besluta ensam. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med organet.

Generaldirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen eller av ett särskilt beslutande organ.

Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Förordning (1998:47).

Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen efter anmälan av styrelsens ordförande. Förordning (1998:47).

Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

Ordföranden och övriga ledamöter i styrelsen utom generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid, dock högst tre år. Ett förordnande kan förlängas högst en gång, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande. Förordning (1998:47).