Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1942:429) om hyresreglering m. m. dels ändring i samma lag, m. m., jämte motioner

Nr 18

Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m. dels ändring i samma lag, m. m., jämte motioner.

Propositionen

Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 103 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justititeärenden för den 19 mars 1971 föreslagit riksdagen att 1. antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m., dels ändring i samma lag (se bilaga), 2. godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts i fråga om särskild hyreskontroll enligt räntelånekungörelsen. I propositionen föreslås att hyresregleringslagens giltighetstid fö r­ längs till utgången av år 1974 och att lagen ändras i vissa hänseenden. Bostadslägenheter som har färdigställts under åren 1958— 1968 samt alla lokaler undantas enligt förslaget från hyresregleringen. Med hänsyn till de olägenheter som i längden har visat sig vara förenade med systemet med generella hyreshöjningar på grund av ökade omkostnader för fastighetsförvaltning föreslås att bestämmelserna h är­ om upphävs. I stället föreslås att ökade omkostnader — i likhet med vad som nu gäller beträffande förbättringsarbete — skall kunna utgöra grund för höjning av lägenhets bashyra. Härigenom skapas större m öj­ ligheter att beakta den enskilda fastighetens särskilda förhållanden. En särskild spärregel föreslås, enligt vilken höjning inte får ske så, att hyran kommer att överstiga vad som med hänsyn till hyresläget för jäm ­ förliga lägenheter i orten och övriga omständigheter är skäligt. G arantierna mot oskäliga hyreshöjningar består således av två hyresspärrar. Den ena motsvarar hyreslagens bruksvärderegel. Den andra motsvaras av hyresregleringslagens nuvarande regel, att hyreshöjningar inte får tas ut utöver vad som föranleds av ökade förvaltningskostna­ der. I syfte att förenkla förfarandet och möjliggöra den mera individuella prövningen föreslås en ny ordning för fastställelse eller ändring av bas­ hyra. Bashyra skall enligt förslaget kunna fastställas eller ändras genom överenskommelse mellan å ena sidan hyresvärd eller fastighetsägare­ förening och å andra sidan hyresgästförening. M otsvarande prövning skall som hittills kunna ske av hyresnämnd. Hyresnämnden skall dock i regel inte få ta upp ansökan av hyresvärd till prövning utan att för- 1 Riksdagen 1971.19 sami. Nr 18

handling med hyresgästorganisation har ägt rum. Om hyresvärd eller hyresgäst är missnöjd med överenskommelse som organisation har träf­ fat har han rätt att få överenskommelsen prövad av hyresnämnden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1972. Den nya ordningen för fastställelse eller ändring av bashyra skall emellertid kun­ na tillämpas redan dessförinnan.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1971:

1459 av herr Andersson i Knäred m. fl. (c, fp, m), vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av Kungl. M aj:ts proposition nr 103 be­ slutar 1. att hyresregleringen avvecklas samtidigt för lokaler och bostäder, 2. att hyreslagen ändras så att lokalhyresgästerna ges ett lika starkt direkt besittningsskydd som det som gäller för bostadshyresgäster, 1460 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen med avslag å propositionen nr 103 i skrivelse till Kungl. M aj:t måtte anhålla att Kungl. M aj:t till innevarande års höstriksdag framlägger nytt förslag om ändringar i hyreslagstiftningen i enlighet med statens hyresråds förslag och vad i motionen anförts,

1461 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari föreslås 1. att riksdagen bifaller förslaget i propositionen 1971: 103 om för­ längd giltighet av lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m., dock med följande ändringar jäm fört med propositionen: a. att 3 § erhåller följande lydelse: Hyresvärden m å ic k e ------------ (lika med propositionen)--------------- 1. Finnes ej sådan hyra, fastställes bashyran av den i 13 § omförmälda hyresnämnden till det belopp som med hänsyn till hyresläget för jäm ­ förliga lägenheter i orten och övriga omständigheter är skäligt, dock högst till den hyra som skulle ha fastställts om fastigheten vore statligt belånad. Bashyra må h ö ja s ----------- (lika med propositionen)--------------jäm för­ lig betydelse, 2. till ökade omkostnader för räntor, tomträttsavgäld, löner eller eljest för fastighetens förvaltning. H ar ombyggnads-, ändrings- eller under­ hållsarbete eller åtgärd av därm ed jämförlig betydelse ej bekostats av hyresvärden, m å bashyran i anledning därav höjas endast om särskilda skäl äro därtill. Höjning av bashyra må ej ske så, att hyran kommer att överstiga vad som med hänsyn till fastighetens drifts- och självkostnader samt hyres­ läget för jämförliga lägenheter på orten är skäligt. Ä r bashyran för lägenhet högre än vad som med hänsyn till hyres­ läget för jämförliga lägenheter på orten är skäligt, har lägenhetens skick

avsevärt försämrats eller hyresgäst tillkommande förm åner påtagligt in­ skränkts, skall bashyran nedsättas till skäligt belopp. b. att i tillämpningsföreskrifterna anges att denna ändring såvitt avser 3 § första stycket träder i kraft den 1 juli 1971 samt skall gälla alla lä­ genheter i hus som omfattas av hyresregleringen och där hyran då inte är fastställd, c. att förslaget i propositionen om att 7 och 8 a §§ skall upphöra att gälla avslås och att sagda paragrafer bibehålles oförändrade, d. att förslaget i propositionen om ändring i 26 § innebärande un­ dantag från hyresreglering av bostadslägenheter som färdigställts under åren 1958— 1968 avslås så att sagda paragraf bibehålles oförändrad, 2. att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t m åtte ge till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att förslag snarast utarbetas och förelägges riksdagen om annan lydelse av 48 § lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom (hyreslagen) i enlighet med vad som anförts i denna motion,

1462 av herr Lindkvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen antar propositionen 1971: 103 med den ändring i fråga om hyresregleringens tillämplighet på lokaler som angetts i motionen och enligt lagtext, vartill förslag torde upprättas av vederbörande ut­ skott, 1463 av herr Lundberg (s), vari hemställs 1. att riksdagen måtte besluta a. att förslaget till hyresregleringslag förlängs till att gälla tills vidare med de ändringar och beaktanden som är erforderliga, b. att hyresregleringen även i fortsättningen skall gälla också fastig­ heter byggda 1958— 1968, c. att hyresregleringen även framdeles skall vara tillämplig i fråga om lokalhyresgäster, samt 2. att riksdagen uttalar sig för a. att regering och riksdag fastställer huvudgrunderna för beräknande av eventuella justeringar i bashyrorna och att regeringen efter samråd med hyresrådet meddelar föreskrifter i fråga om tillämpningen, b. att, om fråga uppkommer om höjning eller nedsättning av bas­ hyra för en lägenhet och vederbörande hyresvärd eller hyresgäst så begär, frågan skall tas upp till förhandlingar mellan partem a under er­ forderlig medverkan från lokalt partsorgan som, om det finnes önsk­ värt, äger hänskjuta frågan till centralt partsorgans bedömning, c. att det skall stå fritt för varje hyresgäst — och hyresvärd — att oavsett resultatet av nyss näm nda förhandlingar underställa hyresnämnd frågan om hyrans bestämmande utan att nämnden är bunden av vad partsorganisationerna kan ha överenskommit sinsemellan, samt d. att vid eventuell tillämpning av s. k. bruksvärde detta värde bara

skall innefatta själva lägenheten med biutrymmen, trappuppgångar o. d. men inte läge, närhet till kommunikationer, skolor, daghem och annat som bekostas av samhället, och att vid beräkning av bruksvärde hänsyn inte skall tas till hyrorna i andra än hyresreglerade fastigheter,

1464 av fru Sundberg m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen måtte besluta att överenskommelse om fastställande eller ändring av bashyra jämväl må träffas mellan hyresgäst och hyresvärd, att vederbörande utskott m åtte utarbeta härför erforderliga författ­ ningsändringar,

1465 av herr Turesson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen m åtte besluta att till det i proposition nr 103 framlagda förslaget om förlängning och ändring i hyresregleringslagen fogas föl­ jande övergångsbestämmelse: Innehåller hyreskontrakt förbehåll om rätt för hyresvärden att ut­ taga tillägg till hyra på grund av ökade omkostnader för fastighetsför­ valtningen enligt Kungl. Maj ris eller annan myndighets beslut skall det­ ta anses innefatta förbehåll om höjning av bashyra på grund av sådana omkostnadsökningar enligt 3 och 3 a §§ i paragrafernas lydelse från den 1 oktober 1972. 1466 av herr Ullsten m. fl. (fp, c), vari hemställs 1. att riksdagen m åtte uttala att hyresregleringen avvecklas den 31 december 1974 och att en förlängning av hyresregleringslagen därefter inte bör komma i fråga, 2. att riksdagen måtte besluta att som övergångsbestämmelser under avvecklingstiden antaga den i propositionen föreslagna lydelsen av hyresregleringslagen efter följande ändringar: a. att med ”organisation av hyresgäster” i 3 a § avse sådan organi­ sation som hyresnämnd förklarat förhandlingsduglig, b. att i ett tillägg till 3 a § stadgas om lämplig tid under vilken för­ handlingar mellan parterna senast skall ha ägt rum för att hyresnämnd skall äga rätt att uppta ärendet till prövning, c. att genom en övergångsbestämmelse förordna att förbehåll i hy­ reskontrakt som tillförsäkrar hyresvärden kompensation för ökade om­ kostnader enligt 5 § hyresregleringslagen skall likställas med och rätts­ ligt bedömas som om förbehåll om hyreshöjning på grund av omkost­ nadsökningar enligt 3 och 3 a §§ förelegat, 3. att utskottet måtte utarbeta härför erforderlig lagtext.

Gällande rätt och tidigare riksdagsbehandling, m. m.

De allmänna och grundläggande rättsreglerna om hyresförhållande finns f. n. i 3 kap. lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egen­ dom. Kapitlet, som brukar betecknas hyreslagen, fick sin nuvarande

lydelse år 1968 (SFS 1968: 346). D et kommer fr. o. m. den 1 januari 1972 att ingå som 12 kap. i den nya jordabalken, vilken träder i kraft nämnda dag. Vid sidan av hyreslagen gäller lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m. (ändrad senast 1968: 344; här kallad hyresregleringslagen). Denna innehåller huvudsakligen bestämmelser om reglering av hyrans storlek och om besittningsskydd genom tvångsförlängning av hyresavtal. Reg­ lerna om besittningsskydd är numera tillämpliga bara på lokaler, dvs. andra lägenheter än bostadslägenheter. Hyresregleringslagen gavs från början begränsad giltighetstid, men denna har sedermera successivt för­ längts, senast (SFS 1968: 344) t. o. m. den 31 december 1971.

Under 1940-talet och början av 1950-talet ansågs det med hänsyn till den besvärande bostadsbristen uteslutet att lätta på hyresregleringen. Lagen tillämpades under den första tiden så att hyrorna i stort sett låstes vid den nivå som förelåg när regleringen infördes. Först fr. o. m. år 1950 medgavs vissa generella hyreshöjningar i syfte att ge fastighets­ ägarna kompensation för ökningar i fastighetsomkostnaderna. Sådana hyreshöjningar har därefter medgetts årligen. D et första steget mot en avveckling av regleringen togs år 1951 genom tillkallandet av hyresregleringskommittén, som fick i uppdrag att utreda bl. a. vilka ändringar eller tillägg som kunde vara påkallade beträffande hyresregleringslagen och vilka övergångsbestämmelser som kunde behövas för den situation som uppkom när hyresregleringen skulle upphöra. Kommittén avgav slutbetänkande år 1955 med förslag bl. a. om successiv avveckling av hyresregleringen (SOU 1955: 35). Förslaget ledde följande år till vissa ändringar i hyresregleringslagen, vilka trädde i kraft den 1 januari 1957 (SFS 1956: 565). Syftet med ändringarna var att göra det möjligt att påbörja en avveckling av hyresregleringen. Sålunda fick Kungl. M aj:t rätt att besluta om regional avveckling. Samtidigt gjordes en begränsad kategorimässig avveckling genom att från hyreskontrollen undantogs lägenheter i hyresvärden tillhörigt hus för vilket hade utgått statligt bostadslån som beviljats efter den 31 december 1956 och inte sagts upp till betalning. Beträffande sådana lägenheter ansågs den kontroll som utövades av det lånebeviljande organet vara tillräcklig. Genom en ny lagändring (SFS 1957: 233), som trädde i kraft den 1 januari 1958, öppnades möjlighet även till samordnad regional och kategorimässig avveckling av regleringen. Samtidigt undantogs upplåtelse i första hand av lägenhet i fastighet som förvaltas av kommun eller av kommunalt eller allmännyttigt bostadsföretag från hyreskontrollen. Med stöd av de nämnda lagändringarna har Kungl. M aj:t vid olika tillfällen förordnat om såväl regional som kategorimässig avveckling av hyresregleringen. Genom lagändring år 1961 (SFS 1961: 213) undantogs från hyres­ kontrollen statlig myndighets upplåtelse av bostadslägenhet.

I och med att möjlighet öppnades till successiv avveckling av hyres­ regleringen ansågs hyresgästernas besittningsskydd böra stärkas. En pro­ visorisk lösning kom till stånd år 1956 genom lagen (1956: 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal (besittningsskyddslagen). Lagen var med vissa undantag tillämplig på hyresförhållanden för vil­ ka hyresregleringslagens förlängningsregler inte gällde. Som huvud­ princip föreskrevs att hyresgästen skulle ha rätt till nytt hyresavtal, när hyrestiden gick ut till följd av uppsägning eller av annan orsak. Redan när lagen kom till var avsikten att den senare skulle ersättas av perm a­ nenta regler om besittningsskydd och om bestämmande av hyresvillko­ ren. Detta har nu skett genom 1968 års ändringar i den allmänna hyreslagen. Besittningsskyddslagen har därför endast övergångsvis och i be­ gränsat hänseende getts förlängd giltighet efter utgången av år 1968. År 1956 antogs även lagen (1956: 567) med vissa bestämmelser, som skola iakttagas sedan hyresregleringen upphört (övergångslagen; änd­ rad 1968: 345). Denna lag är inte tidsbegränsad och gäller alltså tills vidare. Samtidigt med att hyresregleringen reformerades och besittnings­ skyddslagen tillkom tillkallades hyreslagskommittén. Denna avgav år 1961 betänkande med förslag till reviderad hyreslag (SOU 1961: 47). Förslaget byggde på att hyresregleringen skulle behållas även efter den nya hyreslagens ikraftträdande och att den successiva avvecklingen av regleringen skulle fortsätta. A r 1963 tillkallades hyreslagstiftningssakkunniga för att utreda frågan om en avveckling av hyresregleringen. I de sakkunnigas uppdrag ingick att försöka samordna hyresbestämmelserna för orter med mera påtaglig lägenhetsbrist och orter med en i huvudsak balanserad marknad i en reviderad perm anent hyreslag. I avvaktan på resultatet av de sakkunnigas arbete blev hyreslagskommitténs förslag inte föremål för någon lagstiftningsåtgärd. Hyreslagstiftningssakkunniga lade år 1966 fram förslag till ny hyreslagstiftning (SOU 1966: 14). Detta gick ut på att hyresregleringslagen skulle upp­ hävas och att dess bestämmelser om hyreskontroll skulle ersättas med bestämmelser i den allm änna hyreslagen. På grundval av hyreslagskommitténs och hyreslagstiftningssakkunnigas betänkanden lades i prop. 1967: 141 fram förslag till en ny all­ män hyreslag. Förslaget syftade till att ersätta hyresregleringen med en friare hyresmarknad, där i princip hyresgäst i bostadslägenhet fick ett direkt besittningsskydd, som kompletterades med vissa hyresspärrar, och där besittningsskyddet för lokalhyresgäster upprätthölls genom ersätt­ ningsregler. Hyresreglerings- och besittningsskyddslagarna skulle enligt förslaget upphävas och ersättas av bestämmelser i den nya hyreslagen. I propositionen föreslogs även att en statlig hyresnämnd skulle inrättas för i princip varje län för handläggning av hyrestvister. Förslag till lag med närmare bestämmelser om dessa hyresnämnder lades fram i prop.

1967:171. Sedan det visat sig att önskvärd enighet om den föreslagna reformen inte kunde uppnås återkallade Kungl. M aj:t de båda propo­ sitionerna utom i vad avsåg frågor om viss förlängning av hyresregle­ ringen (skr. 1967: 174). Frågan om en reform av hyreslagstiftningen ansågs emellertid inte böra ställas helt på framtiden. Redan vid 1968 års riksdag lades därför genom prop. 1968: 91 på nytt fram förslag till ny hyreslag, i huvudsak likalydande med det föregående år fram lagda förslaget. Samtidigt före­ slogs att giltighetstiden för hyresregleringslagen skulle förlängas t. o. m. utgången av år 1971 och att vissa ändringar skulle göras i lagen. F ö r­ slagen bifölls av riksdagen. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1969. Den år 1968 genomförda reformen innebar i huvudsak följande. H y­ resregleringen behölls i fråga om både bostadslägenheter och lokaler på de orter där regleringen gällde den 1 januari 1969. P å sådan ort kan därför det allmänna hyresläget inte ändras i annan m ån än som följer av hyresregleringslagens bestämmelser om kompensation för ökade om ­ kostnader för fastighetsförvaltningen. Vissa uppmjukningar i regle­ ringen företogs. Sålunda öppnades möjlighet för hyresvärd och hyres­ gäst att träffa avtal om hyreshöjning på grund av förbättringsarbeten, inbegripet förbättrat underhåll. Vidare undantogs från regleringen lä­ genheter som färdigställts efter utgången av år 1968, och det blev dess­ utom möjligt för hyresnämnd att besluta om undantag beträffande hus, som undergår omfattande ombyggnad. F rån regleringen undan­ togs också lägenheter, som utgör del av upplåtarens bostad. Slutligen genomfördes en nollställning av hyrorna per den 31 december 1968. Den grundhyra jäm te generell hyreshöjning som då utgick, kallad bashyra, är i princip grundvalen för eventuell kommande kompensa­ tion för ökade förvaltningsomkostnader. Lagens besittningsskyddsregler upphävdes för bostadslägenheter och ersattes av den nya hyreslagens bestämmelser. F ö r lokaler behölls däremot besittningsskyddet en­ ligt hyresregleringslagen. De kommunala hyresnämnderna avskaffades och deras arbetsuppgifter övertogs av statliga hyresnämnder, i prin­ cip en fö r varje län. Utskottet får i övrigt hänvisa till propositionen 1971: 103 samt till riksdagsbehandlingen åren 1967 och 1968 (prop. 1967: 141, 3LU 1967: 58, prop. 1968: 91, 3LU 1968: 50).

Utskottet har tagit del av synpunkter, fram förda av Sveriges fastig­ hetsägareförbund, Hyresgästernas riksförbund, Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm, Stockholms stads hantverksförening och Stockholms Kooperativa Bostadförening ek. för.

Utskottets yttrande

Frågan om fortsatt hyresreglering ni. m.

Kungl. M aj:ts förslag innebär i princip bl. a. att den med utgångspunkt i faktiska produktionskostnader anordnade hyrespriskontrollen för lä­ genheter färdigställda senast år 1968 förlängs för de lägenheter som fär­ digställts år 1957 eller tidigare samt att hyrespriskontrollen och det di­ rekta besittningsskyddet helt avvecklas för lokaler. Lägenheter i småhus kommer att falla under 6 § hyresregleringslagen. Den geografiska och kategorimässiga omfattningen av regleringen bestäms som hittills av Kungl. M aj:t. F ör de bostadslägenheter som vid en avveckling kommer att falla utanför priskontrollen gäller nu hyreslagens regler om direkt besitt­ ningsskydd och kommer att gälla de i anslutning därtill i hyreslagen givna hyressättningsnormerna. Dessa normer — som utgår från avtals­ frihet i fråga om bl. a. hyra — innebär att efter en av hyresgäst på­ kallad prövning av ett mot honom riktat krav på högre hyra som vill­ kor för förlängning av hyresavtal, hyresgäst inte är skyldig att betala vad som väsentligt överstiger hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga (48 §). På bristorter, dvs. nu de orter där hyresregleringslagen gäller, skall ur detta jämförelsematerial uteslutas lägenheter vilkas hyra inte är rimlig med hänsyn till det allmänna hyresläget i orten för närm ast jämförliga lägenheter i nybyggda hus. N y­ produktionens förstagångshyror på dessa orter kan på begäran av hy­ resvärd eller hyresgäst prövas enligt samma inbördes jämförelseregler. Kungl. M aj:t har enligt övergångslagen rätt att vid avveckling av hy­ resregleringen förordna om begränsning under en övergångstid av det belopp, m ed vilket hyran får höjas vid förlängning av hyresavtal. För lokaler ersätts hyrespriskontrollen och det direkta besittningsskyddet av hyreslagens regler om indirekt besittningsskydd, innebärande ersätt­ ningsskyldighet för hyresvärd vid obefogad uppsägning. Departementschefen har i propositionen redovisat och vägt skäl för och emot en fortsatt giltighet av hyresregleringslagen. I detta samman­ hang (s. 36) uttalas uppfattningen att hyresregleringen på sikt bör er­ sättas av effektiva hyresspärrar i den allmänna hyreslagen och att änd­ ringar i hyresregleringslagen bör ha en sådan inriktning att de under­ lättar en fram tida avveckling av regleringen. Departementschefen an­ mäler även (s. 40) avsikten att Kungl. M aj:t ger hyresrådet i uppdrag att efter utredning komma in med förslag till regional avveckling av hyresregleringen. Detta anförs m ot bakgrund av bedömningen att det nu finns anledning att på nytt pröva frågan med sikte på en relativt omfattande regional avveckling. Som nedan kommer att beröras väntas vidare den föreslagna avvecklingen av hyresregleringen för hus färdig­

ställda efter år 1957 ge möjligheter att säkrare bedöma hur hyreslagens bruksvärdesystem fungerar beträffande ett något äldre bostadsbestånd på bristorter. Slutligen har Kungl. M aj:t, enligt vad utskottet erfarit, genom en enkät hos närm ast berörda myndigheter och organisationer i april 1971 inlett förberedelser för en översyn av förfarandet i hyres­ tvister och hyreslagstiftningen i övrigt. Mot en förlängning av hyresregleringen efter innevarande år vänder sig förslaget i motionen 1971: 1460 om att riksdagen med avslag å pro­ positionen skall begära ett nytt förslag, i princip enligt hyresrådets skri­ velse. M otionärerna finner att de skäl som åberopas i propositionen för en förlängd hyresreglering inte kan anses bärande. I motionen åberopas vissa remissuttalanden i anledning av hyresrådets skrivelse och erinras om vad i detta sammanhang anförts i Kungl. M aj:ts proposition 1967: 141. Utskottet tar nedan upp frågan om förlängning av hyresregleringen efter år 1974. I fråga om motionsyrkandet, som går emot varje för­ längning, ansluter sig utskottet till departementschefens uppfattning (s. 34) att anledning finns att starkt ifrågasätta lämpligheten av att nu helt avveckla hyresregleringen. Motionen avstyrks därför. Ett bifall till Kungl. M aj:ts förslag medför att frågan om förlängd giltighet av hyresregleringslagen efter år 1974 får bedömas vid senast 1974 års riksdag. M otionen 1971: 1463 utm ynnar i bl. a. förslaget att lagen skall gälla tills vidare. Enligt utskottets mening är den i propositionen föreslagna förlängningstiden lämplig ur flera synpunkter. Vissa av de syften som motionsförslaget avsett att tjäna torde kunna tillgodoses på annat sätt än genom att förlänga hyresregleringslagen på obestämd tid. Till ett beslut att förlänga hyresregleringens giltighetstid i enlighet med Kungl. M aj:ts förslag föreslås i motioner att riksdagen fogar sär­ skilda uttalanden. Sålunda föreslås i motionen 1971: 1466 att riksdagen uttalar att en ytterligare förlängning inte bör komma i fråga. I motionen 1971: 1461 hemställs att riksdagen ger Kungl. M aj:t till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av en reform av hyressättningsnorm em a i 48 § hyreslagen. I den sistnämnda motionen anförs att det avgörande vid en bedömning av hyresregleringslagens fortsatta giltighet är om hyreslagen tillförs bestämmelser som kan erbjuda skydd mot oblyga hyresstegringsanspråk. Enligt m otionärerna bör även en fortsatt regional avveckling anstå till dess att man i den allmänna hyreslagen infört effektiva spärrar mot oskäliga hyreshöjningar. Även om skäl allmänt sett talar för ett upphävande av hyres­ regleringslagen har dessa skäl, vid en vägning mot skälen däremot, inte föranlett utskottet att nu avstyrka fortsatt hyresreglering. En bedöm­ ning för tiden efter år 1974 bör göras med beaktande även av de yt­ terligare erfarenheter som de närmaste årens tillämpning kan ge. För

att dessa erfarenheter skall kunna beaktas och ett kommande beslut anpassas till då rådande förhållanden blir en ny prövning ofrånkomlig. Redan dessa skäl talar mot ett principbeslut av i motionen 1971: 1466 föreslagen utformning. Vad angår frågan om en översyn av hyressättningsnormerna i 48 § hyreslagen får utskottet erinra om att erfarenheterna av normernas tilllämpning ännu är mycket begränsade. Tillräckligt underlag för uttalan­ den om ändring av bestämmelserna i viss riktning saknas därför. F rå­ gan om hyressättningsnormernas utformning torde vidare komma att belysas vid den nyssnämnda översynen av hyreslagstiftningen, bl. a. i anledning av framställning i ämnet från hyresgäströrelsens sida. M o­ tionen 1971: 1461 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd i detta sammanhang. Motionen 1971: 1463 innefattar en hemställlan att riksdagen skall uttala sig för en tolkning av de i 48 § hyreslagen intagna reglerna om jämförelsehyra så att däri inte inräknas den del av hyran som hänför sig till åtgärder från samhällets sida och så att jämförelse endast görs med hyresreglerade fastigheter. Hemställan torde närm ast avse ett för­ ordande av att skälig hyresnivå bestäms med utgångspunkt i drift- och självkostnader och anknyter därmed till förslagen i motionen 1971: 1461. Ett motionens syfte torde vara att med ändrad lydelse eller tillämp­ ning av 48 § hyreslagen hindra fastighetsägare att tillgodogöra sig av­ kastning av oförtjänt markvärdestegring. Motionen synes utgå från att begreppet bruksvärde avser ett penningbelopp. Bruksvärdet uttrycker emellertid lägenheternas beskaffenhet vid en objektiv bedömning: an­ vändningssätt, bostadsyta, utrustningsstandard m. m. Hyresjämförelser görs enligt huvudregeln mellan likvärdiga lägenheter, dvs. lägenheter med samma bruksvärde. Ett tillgodoseende av motionärens syfte torde därför inte kunna ske genom ett bifall till hemställan i denna del. I den bakomliggande frågan om hyresnivåns anknytning till ett produktions­ värde eller liknande får utskottet hänvisa till vad ovan anförts beträf­ fande förslaget om en översyn av hyressättningsnormerna i 48 § hyres­ lagen.

Avveckling av hyresregleringen för hus som färdigställts efter år 1957

Kungl. M aj:ts förslag att avveckla hyresregleringen beträffande hus som färdigställts under åren 1958— 1968 motiveras i huvudsak med att skillnaderna i hyror mellan hus av olika årgångar i regel är av be­ gränsad omfattning i det nyare beståndet, vilket talar för att en av­ veckling beträffande dessa lägenheter knappast skulle få några m ärk­ bara effekter på hyresnivån. I detta sammanhang erinras om de all­ männyttiga företagens kraftigt ökande andel i nyproduktionen från slu­ tet på 1950-talet och deras därmed prisledande ställning i en jäm fö­

relseprövning. Slutligen anförs att en årgångsvis avveckling bör be­ stämmas så att det blir möjligt att bilda sig en någorlunda säker upp­ fattning om hur hyreslagens bruksvärdesystem fungerar beträffande ett något äldre lägenhetsbestånd på bristorter. I motionerna 1971: 1461 och 1463 föreslås, med hänvisning till ris­ ken att de höga hyrorna i nyproduktionen påverkar också äldre år­ gångar, att hyresregleringslagen fortfarande skall gälla hus färdigställ­ da senast år 1968. Enligt utskottets mening kan de farhågor som yppats beträffande en total avveckling inte ha sådan tyngd i fråga om här aktuella hus att en föreslagen avveckling bör underlåtas. En partiell avveckling för vissa årgångar ger möjlighet att få erfarenhet av tillämpningen av särregeln för bristorter om hyresrelationerna mellan lägenheter i jämförelsemate­ rialet och nyproducerade lägenheter. Motionerna avstyrks i här be­ handlade delar.

Avveckling av hyresregleringen för lokaler, m. m.

Propositionens lagförslag innebär som angetts även att hyresregle­ ringslagens hyresprisprövning och direkta besittningsskydd upphör och ersätts av allmänna hyreslagens indirekta besittningsskydd i form av viss skadeståndsskyldighet. Förslag som innebär att hyresregleringen inte avvecklas separat för lokaler förs fram i motionerna 1971: 1459, 1462 och 1463. Hemställan i motionen 1971: 1461 att besittningsskyddsreglerna fortfarande skall gälla torde avses ha samma innebörd. Kungl. M aj:ts förslag har motiverats med att någon påtaglig brist på på lokaler inte kan sägas råda ens i storstadsområdenas centrala delar. I statsrådsprotokollet noteras att tillämpning av hyresregleringslagens besittningsskyddsregler visserligen påkallats i ett förhållandevis stort antal fall under den senaste tiden, särskilt i Stockholm och Göteborg, men att detta inte är något avgörande skäl mot en avveckling, eftersom även den allmänna hyreslagen erbjuder ett starkt besittningsskydd för lokal­ hyresgäster. De näm nda motionsförslagen utgår väsentligen från uppfattningen att lokalhyresmarknaden inte kan anses balanserad inom i vart fall de större städernas centrala delar och att hyreslagens nuvarande indirekta besittningsskydd inte utgör ett tillfredsställande korrektiv mot hyreshöjningsanspråk som i många fall därigenom kan få allvarliga sociala kon­ sekvenser. I motionerna 1971: 1459 och 1461 åberopas vidare bl. a. ris­ kerna för en övervältring av hyresanspråk från hyresreglerade bostäder till lokaler med marknadsprissättning. Vad först angår hyrespriskontrollen för lokaler har utskottet funnit skäl beakta vad i motionerna anförts om att denna hyresmarknad

inte i alla delar kan anses balanserad och att risker sålunda finns för en övervältring av hyresanspråk om en avveckling inte sker samtidigt för bostäder och lokaler. Dessa överväganden har lett utskottet till be­ dömningen att en hyrespriskontroll bör bibehållas även för lokaler. Lo­ kalhyresmarknaden är emellertid mycket splittrad. Det är vidare — med hänsyn bl. a. till farhågorna för övervältringstendenser — tveksamt om det i propositionen föreslagna förhandlingssystemet utan vidare kan gö­ ras tillämpligt på lokaler. De skiljaktigheter som finns mellan bostadshyresmarknaden och lokalerna återspeglas bl. a. i reglerna om hyresnämnds sammansättning. Den ej lagfarne ledamoten som företräder hyresgäster­ na skall sålunda vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållan­ den eller, när ärende rör lokaler, med näringsidkande hyresgästers för­ hållanden. M ot bakgrund därav anser utskottet att den strängare hyres­ priskontrollen och förhandlingssystemet enligt 3— 4 §§ inte bör om fatta lokaler. Motionärernas syften synes i huvudsak kunna tillgodoses genom hyrespriskontroll i den form som avses i 6 § hyresregleringslagen. Denna kräver för sin tillämpning, praktiskt även om inte formellt, ett initiativ från hyresgästen. Vid hyresnämndens prövning bedöms ett hyreskrav med hänsyn till samtliga omständigheter i det individuella fallet, såsom en affärsrörelses allmänna beskaffenhet, kostnader som nedlagts på loka­ len av hyresgästen m. m. Straff finns inte stadgat för att hyran bestäms över en viss gräns. E tt nedsättningsbeslut enligt 6 § 1 st. äger inte tillämpning på fram tida avtal. Hyresnämnden kan dock enligt 2 st. före­ skriva att lägenheten skall falla under den snävare hyresregleringen. U t­ skottet har mot bakgrund av det i motionerna angivna syftet förutsatt att denna möjlighet kommer att tillvaratas i de fall där skyddssynpunk­ terna är markerade. Vad därefter angår besittningsskyddet för lokalhyresgäst skulle vid bifall till vad utskottet ovan förordat kunna hävdas att begreppet skälig hyra enligt 57 § allmänna hyreslagen blir liktydigt med hyra som hyres­ näm nd bestämt enligt 6 § hyresregleringslagen och att därför ersätt­ ningsreglerna skulle få en kraftigare verkan som korrektiv samtidigt som det mest väsentliga incitamentet till uppsägning — möjligheten att ta ut högsta erbjudna hyra — bortföll. De utgångspunkter ur vilka hyreslagens regler är givna är dock av en annan natur, och tillämpningssvårigheter skulle kunna uppstå även med en ny motivkonstruktion och eventuella ytterligare föreskrifter. Vidare torde ersättningens storlek en­ ligt gällande regler emellertid, liksom de i många fall viktiga intres­ sen som anses skyddade, tala för att det redan tillämpade direkta besitt­ ningsskyddet behålls oförändrat. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna i denna del. Motionen 1971: 1459 innefattar vidare hemställan som torde avse att riksdagen skall begära ett förslag till ändring av hyreslagens regler om

indirekt besittningsskydd för lokalhyresgäster så att dessa får ett lika starkt direkt besittningsskydd som bostadshyresgästerna. Valet av skyddsform enligt hyreslagen utgick enligt propositionen 1968: 91 (se prop. 1967: 141, s. 122, 3LU 1968: 50, s. 85— 86) från att hyresförhållandet i de flesta fall utgjorde ett led i en affärsmässigt driven verksamhet och att sociala skäl knappast kan åberopas för den ena eller andra lösningen av besittningsskyddsfrågan. U tanför bostads­ sektorn kan hyror för lägenheter, som till synes är likvärdiga, ofta variera inom mycket vida gränser. I propositionen 1968: 91 (s. 58) erinrade vidare dåvarande chefen för justitiedepartementet om sin ståndpunkt att hyresregleringens bibehållande skulle vara en förutsättning för det fort­ satta reform arbetet på hyreslagstiftningens område och föreslog med hänsyn därtill att hyresregleringen, inklusive det direkta besittningsskyd­ det, skulle bibehållas i fråga om lokaler på hyresreglerade orter. U tskottet h ar inte funnit anledning att gå ifrån tredje lagutskottets och riksdagens tidigare bedömningar i denna fråga. En förnyad prövning bör i vart fall inte ske förrän ytterligare underlag getts genom den inom justitiedepartementet påbörjade översynen och genom ytterligare erfa­ renheter av tillämpningen. Enligt vad utskottet erfarit väntas den näm n­ da översynen innefatta även en kartläggning av erfarenheterna av det in­ direkta besittningsskyddet för lokaler och en värdering av besittnings­ skyddets effektivitet mot bakgrund härav. E tt riksdagens initiativ är där­ för inte nu påkallat ens ur de synpunkter som motionärerna företräder.

Avveckling i särskilda fall

U tskottet har m ot bakgrund bl. a. av att prisprövning inte gäller för de bostadskooperativa företagens bostadsrättsupplåtelser tagit upp frå­ gan om hyresregleringslagen bör om fatta sådant hyreshus som ägs av kooperativt bostadsföretag där hyresgästerna själva eller i förening med det allmänna har det avgörande inflytandet. Som exempel kan nämnas Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. Denna förening med dess nu närm are 4 400 bostadslägenheter och 300— 400 lokaler har upp­ getts (SOU 1969: 4, s. 94) vara det enda företag som fått särskilt tillstånd att fortsätta sin verksamhet beträffande efter år 1945 förvärvade hus. Vidare har aktualiserats fråga om undantag från hyresregleringen vid u t­ hyrning i andra hand från studentbostadsföretag som hyr lägenheter i av allmännyttigt bostadsföretag ägt och förvaltat hus. Hyresregleringslagen ger Kungl. M aj:t fullmakt att besluta om regio­ nal och kategorimässig avveckling av hyresregleringen. Kungl. M aj:t har även att enligt 26 § 1 st. 4 bestämma om undantag från hyresregle­ ringen för vissa hus. Enligt utskottets mening bör lagen ge möjlighet för Kungl. M aj:t att förordna om undantag även för andra fall då all­

manna intressen kan anses tryggade på ett fullt tillfredsställande sätt. Bestämmelse härom bör tas in i 26 § hyresregleringslagen.

Hyrespriskontrollens innehåll

Hyresregleringslagen delar som ovan berörts de lägenheter på vilka lagen äger tillämpning i två huvudgrupper. F ör den ena gruppen gäller en snävare form av hyresreglering enligt 3— 5 §§ och för den andra en mindre ingripande reglering enligt 6 §. Till den förstnäm nda gruppen hör nu dels bostadslägenheter som inte hyrs ut möblerade, dels lokaler som inte har varierande hyra. De möblerade bostadslägenheterna och lokalerna med varierande hyra bildar sålunda nu den andra gruppen. Utskottet har ovan yttrat sig angående hyresregleringstyp för lokaler i allmänhet. Enligt propositionen skall medgivande till generell hyreshöjning som gäller vid utgången av år 1971 fortsätta att gälla till utgången av september 1972. Ytterligare generell hyreshöjning skall inte kunna med­ ges. De ökade kostnader för fastighetsförvaltning — räntor, tomträttsavgäld, löner eller eljest — får i stället kompenseras genom tillägg till bashyran på samma sätt som förbättring m. m. Ytterligare föreslås en särskild spärregel, enligt vilken höjning inte får ske så att hyran kom­ mer att överstiga vad som med hänsyn till hyresläget för jämförliga lä­ genheter i orten och övriga omständigheter är skäligt. I statsrådsproto­ kollet anförs att en övergång till en individuell bedömning i fråga om hyreshöjning på grund av ökade kostnader för fastighetsförvaltning medför fördelar främst i två hänseenden: dels kan man ta större hän­ syn till kostnadsutvecklingen för den enskilda fastigheten, dels blir det möjligt att i större utsträckning beakta att totalhyran blir skälig med hänsyn till lägenhetens bruksvärde. M ot Kungl. M aj:ts förslag i dessa delar har ställts förslaget i motio­ nen 1971: 1461 om ändring av lagförslagets 3 § 1 st., sista meningen, beträffande bashyrebestämningen i de fall, där det inte finns något hy­ resbelopp den 30 september 1972 som skall anses för bashyra. Yrkandet torde syfta till en mer generell regel att fastställelse av bashyra för lä­ genheter i hus, färdigställda under 1960-talet och där bashyra inte fast­ ställts, inte skall kunna avse högre belopp än som skulle ha fastställts om fastigheten varit statligt belånad. Regeln förordas träda i kraft re­ dan den 1 juli 1971. Den föreslagna ändringen, med avsedd karaktär av spärregel, skulle för sådana även privatfinansierade hus innebära krav på produktions­ kostnads- och avkastningsberäkningar enligt för respektive färdigställ­ ningsår gällande statliga låneregler kombinerat med tillämpning av äld­ re medgivanden till generell hyreshöjning för statligt belånade hus. Utskottet har ovan förordat att hyresregleringen avvecklas för hus,

färdigställda efter år 1957. Motionsyrkandet avstyrks redan på denna grund. Vidare bör noteras att den i motionen föreslagna regeln torde försvåra en fram tida avveckling av hyresregleringslagen och en anknyt­ ning till hyressättningsregler i hyreslagen. Motionens syfte att motverka en av bostadsbrist föranledd prispress på hyrorna har ansetts tillgodo­ sett genom hyreslagens möjlighet att från jämförelseprövningar ute­ sluta lägenheter med en hyra som inte står i godtagbar relation till hy­ rorna i nyproduktionen. Ytterligare förordas i motionen 1971: 1461 beträffande propositions­ förslagets 3 § 3 st. att detta förslags regler om förbättringsarbete m. m. som bekostats av hyresgäst skall uttryckas att om fatta vad som bekos­ tats av annan än hyresvärden. De tänkbara fall då en förbättring bekostats av tredje man kan inte föranleda bifall till motionsyrkandet. I de fall då arbete faktiskt be­ kostas av försäkringsgivare sker detta för respektive försäkringstagares räkning och kan inte påverka bedömningen. M otionsyrkandet avstyrks. I den sistnämnda motionen 1971: 1461 har vidare föreslagits att spärregeln i förslagets 3 § 4 st. knyts an inte prim ärt till jämförelse­ prövningen utan även till en individuell kapitalkostnadsbedömning om detta ger en lägre hyra. Detta får uttryck i att skälig högsta hyra direkt anknyts till fastighetens drift- och självkostnader och till hyresläget för jämförliga lägenheter i orten, varmed avses i första hand hyror i hus med samma färdigställningsperiod. Vad utskottet ovan noterat i fråga om fastställelse av bashyra gäller i allt väsentligt även denna spärregel, som avser höjning av bashyra. Motionen avstyrks även i denna del. Slutligen föreslås i den sistnämnda motionen 1971: 1461 i fråga om nedsättning av bashyra att regeln i förslagets 3 § 5 st. inte anknyts en­ dast till ändrade förhållanden utan medger sänkning av eljest gällande bashyra efter jämförelse med hyresläget för jämförliga lägenheter på orten, innebärande som ovan likvärdiga lägenheter i hus med samma färdigställningsperiod. Mot förslaget i vad det syftar till möjligheten att på nytt pröva gäl­ lande bashyra utan att någon ny omständighet påkallar detta kan resas samma invändningar som mot förslagen om spärregler vid nyfastställelse i vissa årgångar och vid hyreshöjning.

Tillåten hyra utöver bashyran

Det principiella innehållet i 4 § hyresregleringslagen ändras inte ge­ nom lagförslaget. Förbudet att överskrida bashyran utgör alltså inte hin­ der mot att träffa avtal om skälig ersättning i vissa hänseenden. Sådant avtal prövas av hyresnämnd om hyresgästen begär det. I denna del har ingen invändning rests mot Kungl. Maj ris förslag.

Förfarandet vid fastställelse och ändring av bashyra

Enligt Kungl. M aj:ts förslag öppnas möjlighet att fastställa eller ändra bashyra genom överenskommelse mellan riksorganisation av hyresgäs­ ter eller lokal hyresgästförening å ena sidan och motsvarande fastig­ hetsägarorganisation eller även hyresvärd å andra sidan. Även om den­ na ordning avses vara huvudalternativ skall nämnda frågor dock som hittills kunna avgöras genom beslut av hyresnämnd. Som villkor för att hyresvärd skall få påkalla sådan prövning föreslås i princip gälla att förhandling med hyresgästorganisation ägt rum men inte lett till över­ enskommelse. U ndantag från detta villkor skall gälla vid förhandlingsvägran eller hinder att förhandla inom rimlig tid, hinder som inte berott på värden eller hans organisation. Någon spärr för att hos hyresnämnd påkalla prövning av avtal och ersättning enligt hyresregleringslagens 4 § skall inte gälla. M ot principförslaget om möjlighet att fastställa eller ändra bashyra genom överenskommelse har invändningar rests i motionen 1971: 1463 såvitt däri förordats att riksdagen uttalar sig för av regering och riks­ dag fastställda huvudgrunder för bashyresberäkningen, en inskränkning av möjligheterna till centrala överenskommelser, och en förbehållslös rätt att påkalla hyresnämnds prövning. Utskottet har med hänsyn till de i statsrådsprotokollet (s. 43— 45) an­ förda skälen för reformen i denna del inte funnit anledning tillstyrka motionsförslaget. I fråga om hyresgästorganisations förhandlingsbehörighet har i m o­ tionen 1971: 1466 föreslagits ändring i 3 a § i syfte att lämna en prövningsrätt därav till hyresnämnderna. Förslaget grundas närm ast på uppfattningen att kravet på att organisationen skall vara ansluten till riksorganisation måste anses som tämligen irrelevant. Enligt utskottets mening finns ett klart behov av att vägledande nor­ mer överenskoms centralt mellan riksorganisationerna. Möjligheterna till inform ation och samordnat handlande underlättas genom anslutningskravet vilket även i sig ger avsevärda garantier för att lokala över­ enskommelser träffas inom rimlig tid. V idare skulle en i motionen fö­ reslagen ordning i vissa fall kunna medföra bl. a tidskrävande admini­ strativ prövning. Motionen 1971: 1464 utm ynnar i förslag om ändring som gör även enskild hyresgäst behörig att avtala om bashyra. Överflyttningen av en rätt att fastställa eller ändra bashyra från de administrativa myndigheterna till avtalsområdet förutsätter att avtals­ parterna har både vilja och förm åga att även centralt träffa överens­ kommelser och utbilda en fast praxis. En förhandlingsrätt om priskon­ troll för enskild hyresgäst skulle omöjliggöra sådana strävanden och förutsätta en myndighetsreglering av mer detaljerad typ än den nu­

varande. Alternativt skulle önskemålet faktiskt innebära en situation närm ast motsvarande att 6 § hyresregleringslagen tillämpades generellt. Motionen avstyrks. Enligt ovan har som villkor för hyresvärds rätt att påkalla hyres­ nämnds prövning av bashyra föreslagits att förhandlingsförsök skall ha skett. I motionen 1971: 1466 föreslås ett tillägg till 3 a § som anger den längsta tid för avtalsparts medverkan till förhandlingar som bör avvaktas och efter vilken hyresnämnd är skyldig ta upp ett prövningsyrkande. Utskottet ansluter sig till vad i statsrådsprotokollet (s. 45) anförts i denna fråga. De skilda omständigheter som bör beaktas, bl. a. tidpunkten fö r avsedd hyresändring, kan knappast täckas in genom att föreskriva en bestämd frist. Möjligheten att ta ut en höjd bashyra förutsätter att överenskom­ melse därom ingår i det enskilda hyresavtalet, något som endast undan­ tagsvis är fallet. I motionerna 1971: 1465 och 1466 föreslås att till lag­ förslaget fogas en övergångsbestämmelse som ger möjlighet att anse att förbehåll om rätt att ta ut generella hyreshöjningar skall gälla även rätt att ta ut höjning av bashyra. Förslagen motiveras med de olägenhe­ ter som eljest skulle följa av att ett mycket stort antal hyresavtal sägs upp för att tillfogas en ny kontraktsklausul av motsvarande innebörd. Det förhållandet att ökade kostnader för fastighetsförvaltningen en­ ligt förslaget skall utgöra grund för höjning av bashyran i stället för att beaktas genom generella hyreshöjningar skulle i och fö r sig kunna grunda bifall till motionsförslagen. Den rent faktiska skillnad som lig­ ger i att dessa kostnader enligt lagförslaget kan mer individuellt be­ aktas talar dock mot detta. Med hänsyn därtill och då kontraktsomskrivning i det helt övervägande antalet fall torde kunna åstadkommas på frivillig väg avstyrker utskottet motionsyrkandena. Enligt vad utskot­ tet erfarit har även övervägts möjligheterna att i samband med en så­ dan omskrivning kunna övergå till mer standardiserade avtalstyper.

Övriga frågor

Frånsett att redaktionella ändringar bör göras i lagförslagets 2 § 1 st. och 6 § 2 st. har utskottet inte funnit anledning till erinran mot pro­ positionen i vad den inte behandlats ovan.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer 1. beträffande avveckling av hyresregleringen vid utgången av år 1971 att riksdagen avslår motionen 1971: 1460, 2. beträffande ytterligare giltighetstid för lagen (1942:429) om 2 Riksdagen 1971.19 sami. Nr 18

hyresreglering m. m. att riksdagen med avslag å motionen 1971: 1463 såvitt nu är i fråga antager det genom propositionen fram ­ lagda lagförslaget i vad avser första delsatsen i ingressen, 3. beträffande uttalande om förlängning av hyresregleringen efter år 1974 att riksdagen avslår motionen 1971: 1466 såvitt nu är i frå­ ga» 4. beträffande översyn av hyresprövningsbestämmelserna i 12 kap. 48 § jordabalken (hyreslagen) i dess fr. o. m. den 1 januari 1972 gällande lydelse att riksdagen avslår motionen 1971: 1461 såvitt nu är i fråga, 5. beträffande uttalande om tillämpningen av under 4 angivet lag­ rum att riksdagen avslår motionen 1971: 1463 såvitt nu är i fråga, 6. beträffande hyresreglering för hus eller del av hus som färdig­ ställts under åren 1958— 1968 att riksdagen med avslag å motio­ nerna 1971: 1461 och 1463, näm nda motioner såvitt nu är i fråga, antager lagförslaget i vad avser 26 § första stycket 1 lagen om hyresreglering m. m., 7. beträffande hyresreglering för lokaler att riksdagen — med för­ klaring att lagförslaget icke kunnat godtagas — i anledning av motionerna 1971: 1459, 1461, 1462 och 1463, de två förstnäm nda och den sistnämnda såvitt nu är i fråga, för sin del beslutar att a. andra delssatsen i lagförslagets ingress skall ha i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse, b. tredje delssatsen i lagförslagets ingress skall utgå, c. antaga lagförslaget i vad avser 2 § lagen om hyresreglering m. m. med redaktionell ändring enligt i bilaga härtill som utskot­ tets förslag betecknad lydelse, d. antaga lagförslaget i vad avser 6 § första stycket näm nda lag med ändring enligt i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknad lydelse, e. 7 § näm nda lag efter redaktionell ändring skall ha i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse, f. punkterna 6 och 7 i lagförslagets övergångsbestämmelser skall utgå och att efterföljande del därav omnumreras med hänsyn därtill, 8. beträffande översyn av reglerna om indirekt besittningsskydd för lokalhyresgäster i 12 kap. 56— 60 §§ jordabalken (hyreslagen) i dess fr. o. m. den 1 januari 1972 gällande lydelse att riksdagen avslår motionen 1971: 1459 såvitt nu är i fråga, 9. beträffande undantag från hyresregleringen i särskilda fall att riksdagen — med förklaring att visst tillägg bör göras — för sin del antager lagförslaget i vad avser 26 § första stycket lagen om hyresreglering m. m. såvitt lagrummet ej behandlats under 6 med

ändring enligt i bilaga härtill sorn utskottets förslag betecknad lydelse, 10. beträffande fastställelse av bashyra m. m. att riksdagen med av­ slag å motionen 1971: 1461 såvitt nu är i fråga antager lagförsla­ get i vad avser a. 3 § första stycket lagen om hyresreglering m. m., b. punkten 1 i övergångsbestämmelserna, 11. beträffande höjning respektive nedsättning av bashyra, m. m., att riksdagen med avslag å motionen 1971: 1461 såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 § lagen om hyresregle­ ring m. m. och det inte behandlats under 10, 12. beträffande uttalanden om grunderna för fastställelse och änd­ ring av bashyra i vad frågan ej behandlats under 5 att riksdagen avslår motionen 1971: 1463 såvitt nu är i fråga, 13. beträffande hyresgästorganisations förhandlingsbehörighet m. m. att riksdagen med avslag å motionen 1971: 1466 såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 a § första stycket lagen om hyresreglering m. m., 14. beträffande enskild hyresgästs behörighet att avtala om bashyra, m. m., att riksdagen avslår motionen 1971: 1464, 15. beträffande hyresvärds rätt att påkalla prövning hos hyresnämnd, m. m., att riksdagen med avslag å motionen 1971: 1466 såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 a § andra stycket la­ gen om hyresreglering m. m., 16. beträffande rätt att ta ut höjning av bashyra att riksdagen avslår motionerna 1971: 1465 och 1466, den sistnämnda såvitt nu är i fråga, 17. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen a. antager lagförslaget i vad avser 6 § andra stycket lagen om hyresreglering m. m. med redaktionell ändring enligt i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse, b. antager lagförslaget i vad det inte behandlats ovan under 1— 16 och 17 a, 18. beträffande särskild hyreskontroll enligt räntelånekungörelsen att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts.

Stockholm den 13 maj 1971 På civilutskottets vägnar ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Kristiansson i Örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s), Andersson i Knäred (c), Lind­ kvist (s), Ullsten (fp), Henrikson (s), W ennerfors (m), Högström' (s), Engström (vpk), Jadestig2 (s), Karlsson i M ariefred (c), Strömberg (fp) och Adolfsson (m). 1 Ej närvarande vid mom. 7—8 samt 13. * » » » » 1—6, 9—12 samt 14—18.

Reservationer

1. beträffande avveckling av hyresregleringen vid utgången av år 1971 av herrar W ennerfors och Adolfsson (båda m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse: ” Förslaget att förlänga hyresregleringslagens giltighetstid förenas med förslag om att helt häva hyresregleringen för bostäder färdigställda efter år 1957 samt lokaler, att föra över bl. a. lägenheter i en- och tvåfamiljshus till 6 § och att ändra grunderna för prövning av skälig hyra så att hyreslagens regler om bruksvärdeprövning kan tjäna till ledning (s. 47). Vidare förutskickas (s. 40) en relativt omfattande regional avveckling av hyresregleringen. Bedömningarna ansluter sålunda i viss m ån till de förslag som lades fram för 1967 års riksdag om att ersätta hyresregle­ ringen med en friare hyresmarknad. Propositionen torde kunna tolkas som ett vidhållande i princip av dessa förslag m en med förlängningsförslaget som en eftergift mot m er eller mindre klart motiverade ut­ talanden från företrädare för vissa intressegrupper — uttalanden som innebär farhågor för att hyresnivån skulle stiga för främst ett äldre bostadsbestånd i bristorter. M ot propositionens förslag h ar ställts motionen 1971: 1460 med dess yrkande som i princip ansluter sig till hyresrådets framställning — bl. a. byggd på partsorganisationernas gemensamma uttalande att regleringen inte bör förlängas. Hyresrådet har redovisat undersökningar, gjorda i samråd med de lokala partsorganisationerna i storstäderna, som visar att en tillämpning av bruksvärdeprincipen med undantag för enstaka fall sannolikt inte kommer att leda till hyreshöjningar av sådan storlek att några oantagbara konsekvenser behöver uppstå. Hyresrådet har för dessa enstaka fall föreslagit övergångsregler med spärrar mot oskäliga hyreshöjningar. U tskottet har vid en bedömning av verkningarna av hyresregleringens avskaffande inte funnit att de anmälda farhågorna för oskäliga hyres­ höjningar belysts p å sådant sätt att tilltron till hyresrådets och parts­ organisationernas bedömningar rubbats. D etta konstaterande i förening med den nu närm ast allmänt accepterade uppfattningen att en hyres­ priskontroll av även den nu föreslagna konstruktionen leder till allvar­ liga negativa konsekvenser har lett utskottet till bedömningen att hyres­

regleringslagens giltighetstid inte bör förlängas. Riksdagen bör därför avslå propositionen och väckta m otioner om ändringar samt med bifall till förslaget i motionen 1971: 1460 begära där förordat förslag om er­ forderliga ändringar i hyreslagstiftningen. Utskottet hemställer (1.) att riksdagen m ed bifall till motionen 1971: 1460 a. avslår propositionen 1971: 103, b. som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna att nytt förslag om ändringar i hyreslagstiftningen enligt vad utskottet anfört bör föreläggas innevarande års riksdag vid dess höstsession, c. avslår motionerna 1971: 1459, 1461, 1462, 1463, 1464, 1465 och 1466.”

2. beträffande uttalande om förlängning av hyresregleringen efter år 1974 i vad avser hemställan av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c), Ullsten (fp), Karlsson i M ariefred (c) och Strömberg (fp) som anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: ”3. beträffande uttalande om förlängning av hyresregleringen efter år 1974 att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1466 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad ut­ skottet anfört,”

3. beträffande uttalande om förlängning av hyresregleringen efter år 1974 i vad avser utskottets yttrande

a. av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c), Ullsten (fp), Karls­ son i M ariefred (c) och Strömberg (fp) som — vid bifall till reserva­ tionen 2 — anser att det stycke i utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Även om ” och på s. 10 slutar med ”föreslagen utform ning” bort ha följande lydelse: ”Övervägande skäl talar för att hyresgästernas befogade anspråk på skydd mot oskäliga hyreskrav bör tillgodoses genom allmänna hyreslagens bestämmelser om jämförelsehyror i förening med för även lokalhyresgäster godtagbara besittningsskyddsregler. D enna uppfattning har sedan avsevärd tid fått en mycket bred förankring. D et är vidare uppen­ bart att hyresregleringslagens avveckling måste ske på ett sådant sätt att övergången inte medför oacceptabla förhållanden. Det nu framlagda för­ slaget till ändringar i hyresregleringslagen medger en smidig övergång till jämförelsehyror. Därmed är förutsättningarna uppfyllda för att nu fatta ett principbeslut enligt förslaget i motionen 1971: 1466 om att en ytterligare förlängning av hyresregleringslagens giltighet efter år 1974 inte bör komma i fråga. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen i denna del. Därav följer att hyresregleringslagen fr. o. m. år 1972 får faktisk karaktär av övergångsbestämmelser och att ytterligare ändringar däri endast kan motiveras av önskemål om att möjliggöra en mjukare

övergång. Utskottet behandlar nedan i den näm nda motionen väckta förslag i sådant syfte.” b. av herr Engström (vpk) som — vid bifall till utskottets hemställan under 3 — anser att det stycke i utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Även om” och på s. 10 slutar med ”föreslagen utformning” bort ha följande lydelse: ”Bibehållandet av hyresregleringen efter utgången av år 1974 är be­ roende av hyreslagens utformning. Avgörande är vilka spärrar mot oskäliga hyreshöjningar som då finns inskrivna i hyreslagen. Något ut­ talande från regeringens sida om tidpunkten för en ändring av hyres­ lagens § 48 har inte framlagts. Bakom hyreslagens § 48 ligger de ut­ talade motiven om övergång till marknadshyror. Innan nya motiv för hyressättningen enligt hyreslagen har framlagts och hyreslagen fått en utformning som hindrar oskäliga hyreshöjningar kan principbeslut om tidpunkt för avskaffande av hyresregleringen inte fattas. Dessa skäl talar mot ett principbeslut av i motionen 1971: 1466 föreslagen utform ­ ning.” 4. beträffande översyn av hyresprövningsbestämmelserna i hyresla­ gen av herr Engström (vpk) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Vad angår” och slutar med ”detta sammanhang” bort ersättas med text av följande lydelse: ”En översyn av hyressättningsnormerna i § 48 hyreslagen är synner­ ligen angelägen. Så länge det finns bostadsbrist måste det finnas lag­ fästa effektiva spärrar mot oskäliga hyreshöjningar. De anförda moti­ ven bakom hyreslagen om övergång till m arknadshyror och bruksvärdesregeln i § 48 är enligt utskottets mening tillräckliga skäl för att hyresla­ gen måste ändras. Effektiva hyresspärrar mot oskäliga hyreshöjningar bör finnas inskrivna i en lag. Hyresprövningsbestämmelserna i hyresla­ gen kan inte få utgå från jämförelser med de höga hyrorna i nyproduk­ tionen. Bruksvärdesregeln blir med denna jämförelse en lagbestäm­ melse som successivt pressar upp hyrorna i det äldre privata fastighets­ beståndet. Jämförelsen bör i stället ske med lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag av samma årgångar eller jämförliga hyror i annat äldre fastighetsbestånd. Det kan inte godtas att hyresvärd skall kunna till­ godogöra sig vinster på grund av att ”bruksvärdet” ökat genom sam­ hällets insatser: närhet till kommunikationer, centralt läge o. d. En anknytning till drift- och självkostnader bör vara den grundläg­ gande principen för hyresprövningsbestämmelserna. Avvikelse från den­ na princip bör endast ske när det är fråga om oskäliga kostnader vid jämförelseprövning av fastigheter och lägenheter som är uppförda un­ der samma tidsperiod. Utskottet delar helt den i motionen 1971: 1461 fram förda uppfattningen om angelägenheten av att Kungl. M aj:t

skyndsamt utarbetar och förelägger riksdagen förslag om en annan ly­ delse av 48 § hyreslagen. Därigenom blir förutsättningarna för ett slo­ pande av hyresregleringen helt andra. Den översyn av förfarandet i hyrestvister och hyreslagstiftningen i övrigt som pågår har ingen utta­ lad målsättning om i vilken riktning förändringarna av hyreslagen skall ske. Inte heller finns i den inledda översynen någon uttalad tidpunkt när förslag till ändring av hyressättningsparagrafen i hyreslagen kan ske. D etta labila läge underlättar den fortsatta urholkning av hyresregle­ ringslagen, som kommer till uttryck i proposition 1971: 103. Utskottet delar även den i motionen 1971: 1461 fram förda uppfattningen att en fortsatt regional avveckling inte bör ske förrän riksdagen fått ta ställ­ ning till förslag om ändring av hyreslagens § 48. Utskottet finner det angeläget tillstyrka bifall till motionen 1971: 1461 i denna del.” dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: ”4. beträffande översyn av hyresprövningsbestämmelserna i 12 kap. 48 § jordabalken (hyreslagen) i dess fr. o. m. den 1 januari 1972 gällande lydelse att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1461 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört,”

5. beträffande avveckling av hyresregleringen fö r hus som färdig­ ställts efter år 1957 av herr Engström (vpk) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”En­ ligt utskottets” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse: ”Enligt utskottets mening har de farhågor för oskäliga hyreshöjning­ a r som yppats i motionerna 1971: 1461 och 1971: 1463 en sådan tyngd att avveckling av hyresregleringen för fastigheter färdigställda 1958— 1968 inte bör komma i fråga. Vid avveckling av hyresregleringslagen gäller hyreslagen. Jämförelsen vid hyressättningen skall då gälla de re­ kordhöga hyrorna i nyproduktionen i allmännyttiga bostadsföretag. Vid en sådan jämförelseprövning och tillämpning av bruksvärdesregeln finns risk för betydande hyreshöjningar i de privata fastigheter som uppförts under 1960-talet. Som fram förts i motionen 1971: 1461 är skillnaden i utrustningsstandard inte särskilt stor mellan nu produce­ rade och 10 år gamla lägenheter. Den i propositionen fram förda upp­ fattningen att man skall genomföra en årgångsvis avveckling för att få erfarenheter av hur hyreslagens bruksvärdessystem fungerar måste be­ tecknas som cynisk. Det står helt klart att hyreslagens 48 § och jäm ­ förelseprövningen i många fall leder till hyreshöjningar i det något äldre privata fastighetsbeståndet. Till grund för hyreshöjningskrav kan fastig­ hetsägarna i dessa fastigheter lägga inte bara ökade omkostnader utan också krav på hyreshöjningar med hänvisning till bruksvärde och hyresläge jämfört med de rekordhöga hyrorna i nyproduktionen. En

socialt inriktad bostadspoltik bör ha som grund att lagstiftningen hind­ rar hyreshöjningar. U tskottet kan inte ansluta sig till propositionens för­ slag utan finner det i stället synnerligen angeläget att tillstyrka bifall till motionerna 1971: 1461 och 1971: 1463 såvitt avser fortsatt förlängning av hyresregleringen för berörda årgångar.” dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: ”6. beträffande hyresreglering för hus eller del av hus som färdig­ ställts under åren 1958— 1968 att riksdagen — med förklaring att lagförslaget inte kunnat godtagas — med bifall till motionerna 1971: 1461 och 1463, nämnda m otioner såvitt nu är i fråga, icke antager lagförslaget i vad avser 26 § första stycket 1 laget om hyresreglering m. m.,”

6. beträffande hyresreglering för lokaler av a. herrar Bergman (s), Almgren (s), Kristiansson i Örkellunga (s), Petersson i Nybro (s), W ennerfors (m), Jadestig (s) och Adolfsson (m) som anser att dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Vad först” och på s. 12 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse: ”De närm ast i motionerna 1971: 1459 och 1461 anförda farhågorna för en övervältring av hyresanspråk kan utskottet inte dela. Utskottet ansluter sig i denna fråga till vad departementschefen anfört (s. 40— 41). Vad i motionerna 1971: 1462 och 1463 förts fram om nödvändigheten att skydda vissa lokalhyresgästers intressen torde få anses ha ett så be­ gränsat syfte, att det inte kan motivera en fortsatt hyresreglering i vissa kommuner, där hyresmarknaden obestridligen är mycket splittrad och någon brist på lokaler i egentlig mening inte råder. De skäl för en fortsatt hyresreglering för lokaler som hänför sig till besittningsskyddsformerna kan inte heller anses ha en sådan tyngd att de leder till ett bifall till motionsyrkandena. Hyreslagens indirekta besitt­ ningsskydd har visat sig ha så goda effekter att motionärernas syften i denna del borde kunna anses i allt väsentligt tillgodosedda därigenom. Utskottet yttrar sig nedan om behovet av riksdagsinitiativ för att åstad­ komma en översyn av dessa hyreslagens regler. Med hänsyn till det an­ förda avstyrks motionerna och tillstyrks propositionens förslag i denna del.” dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: ”7. beträffande hyresreglering för lokaler att riksdagen med avslag å motionerna 1971: 1459, 1461, 1462 och 1463, de två förstnämndda och den sistnämnda såvitt nu är i fråga, antager lagförslaget i vad avser a. andra och tredje delssatserna i lagförslagets ingress, b. 2 § lagen om hyresreglering m. m., c. 6 § första stycket nämnda lag,

d. punkterna 6 och 7 i lagförslagets övergångsbestämmelser,”

b. herr Engström (vpk) som anser att dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Vad först” och på s. 12 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse: ”Utskottet kan inte godkänna propositionsförslaget om slopande av hyresregleringen för lokaler. Dessa är, om de större varuhusen undantas, i allmänhet belägna i samma fastigheter som bostadslägenheter. Om hyresregleringen slopas finns goda skäl anta att hyresvärdarna vill kompensera sig genom att trissa upp hyrorna fö r lokaler. Hyresgäster­ na i de lokaler som främst skulle komma i fråga är i allmänhet mindre affärsidkare och hantverkare som skulle drabbas av att regleringen för lokaler slopas. D etta skulle också komma att drabba allmänheten genom prisstegringar eller sämre service genom att mindre butiker och hantverk skulle slås ut i än snabbare takt. Hyresregleringens bibehållan­ de för lokaler kan inte anses ha positiva konsekvenser för andra än fas­ tighetsägarna. Dessa skulle kunna hyra ut lokaler till kraftiga överpri­ ser i fastigheter med goda lägen såväl i storstädernas centrala delar som i andra områden där lokalerna ligger väl belägna. U tskottet anser att hyresregleringen för lokaler bör bibehållas oförändrad och tillstyrker bifall till motionerna 1971: 1461 och 1971: 1463.” dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: ”7. beträffande hyresreglering för lokaler att riksdagen — med för­ klaring att lagförslaget icke kunnat godtagas — m ed bifall till motionerna 1971: 1459, 1461, 1462 och 1463, de två förstnämnda och den sistnämnda såvitt nu är i fråga, för sin del beslutar att a. andra delssatsen i lagförslagets ingress skall ha i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse, b. tredje delssatsen i lagförslagets ingress skall utgå, c. antaga lagförslaget i vad avser 2 § lagen om hyresreglering m. m. med redaktionell ändring och tillägg av ett tredje stycke, allt enligt i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse, d. antaga lagförslaget i vad avser 6 § första stycket samma lag, e. 7 § näm nda lag efter redaktionell ändring skall ha i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse, f. punkterna 6 och 7 i lagförslagets övergångsbestämmelser skall utgå och att efterföljande del därav omnumreras med hänsyn därtill,” 7. beträffande översyn av hyreslagens regler om indirekt besittnings­ skydd av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c), Ullsten (fp), Eng­ ström (vpk), Karlsson i M ariefred (c) och Strömberg (fp) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”U t­ skottet har inte” och slutar med ”m otionärerna företräder” bort ha föl­ jande lydelse:

”Den översyn av hyreslagstiftningen som nu inletts och som avser bl. a. att värdera effektiviteten av hyreslagens besittningsskydd för loka­ ler får i och för sig anses värdefull. Initiativet tyder på att farhågorna för att det indirekta besittningsskyddet inte tillgodoser avsedda syften beaktats även av departementschefen. De skäl för en målinriktad över­ syn, som förts fram bl. a. vid 1968 års riksdagsbehandling av frågan, är fortfarande giltiga. Enligt utskottets mening bör därför motionsyrkandet tillgodoses genom att riksdagen begär den föreslagna översynen i syfte att ge lokalhyresgästerna ett lika starkt besittningsskydd som bostadshyresgästerna.” dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: ”8. beträffande översyn av reglerna om indirekt besittningsskydd för lokalhyresgäster i 12 kap. 56— 60 §§ jordabalken (hyreslagen) i dess fr. o. m. den 1 januari 1972 gällande lydelse att riks­ dagen med bifall till motionen 1971: 1459 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört,”

8. beträffande fastställelse av bashyra m. m. av herr Engström (vpk) som — under förutsättning av bifall till reservationen 5 — anser att dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”U t­ skottet h ar” och på s. 15 slutar med ”i nyproduktionen” bort ha följan­ de lydelse: ” Utskottet finner det helt orimligt att hyresgäster boende i privatfinansierade hus färdigställda efter år 1959 skall kunna påföras mycket stora retroaktiva hyreshöjningar. En spärregel som förhindrar detta bör införas i § 3. Utskottet anser det därför angeläget tillstyrka bifall till förslaget i motionen 1971: 1461 om en bestämmelse som anger att hy­ ran kan höjas till högst den nivå som skulle ha gällt om fastigheten vore statligt belånad.” dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: ” 10. beträffande fastställelse av bashyra m. m. att riksdagen — med förklaring att lagförslaget i denna del inte kan oförändrat antagas — i anledning av motionen 1971: 1461 såvitt nu är i fråga för sin del beslutar att a. antaga lagförslaget i vad avser 3 § första stycket lagen om hyresreglering m. m., b. till lagförslagets lydelse av 3 § nyssnämnda lag skall läggas ett andra stycke med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknad lydelse, c. antaga lagförslaget i vad avser punkten 1 i övergångsbestäm­ melserna med tillägg enligt i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse,” 9. beträffande höjning respektive nedsättning av bashyra, m. m., av herr Engström (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”De tänkbara” och slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse: ”Lagen bör innehålla klara bestämmelser som entydigt anger att hy­ reshöjning inte kan uttas av värden om denne inte haft ökade kostna­ der. Den i motion 1971: 1461 föreslagna lydelsen ”ej bekostats av hy­ resvärden” ger bättre uttryck för vad som måste avses och är ägnad att undanröja att hyresprövande myndighet, som faktiskt skett, medgett hyreshöjning trots att arbeten inte bekostats av hyresvärden. Motions­ yrkandet tillstyrks.” dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Vad utskottet” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse: ”Utskottet anser sig inte kunna godta propositionsförslaget i oföränd­ rat skick när det gäller grunderna för fastställande av hyror. Slopande av den generella hyressättningen ersätts inte med någon konsekvent tilllämpning av självkostnadsprincipen. Partsöverenskommelserna kommer att ersätta den generella hyressättningen enligt schablonregler, som skall ta hänsyn till såväl kostnadsutvecklingen för den enskilda fastigheten som till lägenhetens bruksvärde. Därigenom för man bakvägen in hyreslagens bestämmelser om bruksvärdering. Det kan inte godtas att en­ skilda fastighetsägare skall kunna tillgodogöra sig vinster på samhällets åtgärder: utbyggnad av kommunikationer, centralt läge o. d. I lagför­ slaget bör införas spärrar som förhindrar detta. I avvaktan på en över­ syn av hyreslagens § 48 finner utskottet det riktigt att som föreslagits i motionen 1971: 1461 införa sådana spärrar i hyresregleringslagen. G rundprincipen bör vara att hyran fastställes enligt drift- och självkost­ nadsprincipen. F ör att denna i enskilda fall inte skall leda till höga hy­ ror jäm fört med likvärdiga lägenheter är det nödvändigt att fastställa ett tak. Detta bör sättas så att jämförelsen skall gälla lägenheter i jäm ­ förliga årgångar. Utskottet ansluter sig till motiven i motionen 1971: 1461 i detta avseende och tillstyrker bifall till motionsförslagets lagtext i denna del.” dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Mot förslaget” och slutar med ”vid hyreshöjning” bort ha följande lydelse: ”Utskottet kan med hänvisning till vad som ovan anförts ansluta sig till den i motionen 1971: 1461 fram förda uppfattningen att lagen också måste ge möjlighet till sänkning av bashyra där denna ligger för högt med hänsyn till jämförliga lägenheter på orten, varvid jämförelsen som redan anförts skall gälla likvärdiga lägenheter i jämförliga årgångar. Motionsyrkandet tillstyrks även i denna del.” dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: ” 11. beträffande höjning respektive nedsättning av bashyra, m. m., att riksdagen — med förklaring att lagförslaget icke kunnat i oförändrat skick godtagas — med bifall till motionen 1971: 1461

såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 § lagen om hyresreglering m. m. och det inte behandlats under 10 med ändringar enligt i bilaga härtill som utskottets förslag betecknad lydelse,”

10. beträffande hyresvärds rätt att påkalla prövning hos hyresnämnd, m. m., av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c), Ullsten (fp), Karlsson i M ariefred (c) och Strömberg (fp) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskot­ tet ansluter” och slutar med ”bestämd frist” bort ha följande lydelse: ”Sorn anförts i motionen bör hyresnämnd kunna ta upp fråga om bashyra utan de särskilda villkor som föreslagits gälla för hyresvärd om mer än ett år förflutit från det denne påkallat förhandling. En så­ dan regel skulle såväl förhindra onödiga tvister som fram för allt mot­ verka retroaktiva beslut och främ ja förhandlingsviljan. Med en så pass lång tidsfrist som den förordade bortfaller i allt väsentligt de invänd­ ningar mot en sådan regel som anförts i propositionen.” dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: ” 15. beträffande hyresvärds rätt att påkalla prövning hos hyres­ nämnd, m. m., att riksdagen — med förklaring att lagförslaget icke kunnat oförändrat godtagas — med bifall till motionen 1971: 1466 såvitt nu är i fråga antager lagförslaget i vad avser 3 a § andra stycket med ändring enligt i bilaga härtill som utskot­ tets förslag betecknad lydelse,” 11. beträffande rätt att ta ut höjning av bashyra av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c), Ullsten (fp), W ennerfors (m), Karlsson i M ariefred (c), Strömberg (fp) och Adolfsson (m) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Det förhållandet” och slutar med ”standardiserade avtalstyper” bort ha föl­ jande lydelse: ”Enligt lagförslaget skall sådana ökade kostnader för fastighetsför­ valtning som nu kompenseras genom generell höjning enligt 5 § hyres­ regleringslagen fortsättningsvis beaktas vid höjning av bashyran. Den ändring som ligger i att en m er individuell bedömning blir möjlig inne­ bär inte något principiellt avsteg från grunderna för kompensationen. För hyresgäst torde överföringen till bashyran i allt väsentligt uppfat­ tas som en teknisk förändring. Någon utgiftstyp som inte kunnat läggas på honom enligt 5 § kan inte heller ingå i bashyran. H inder ur allmän avtalsrättslig synpunkt torde därför inte föreligga att bifalla förslaget i motionerna. Med hänsyn därtill och då en kontraktsomskrivning kan medföra avsevärt arbete och kostnader för såväl hyresparterna som organisationerna och hyresnämnderna tillstyrks motionerna i denna del Enligt utskottets uppfattning skulle en sådan ordning tillgodose ävei väsentliga hyresgästintressen.”

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: ” 16. beträffande rätt att ta ut höjning av bashyra att riksdagen för sin del m ed bifall till motionerna 1971: 1465 och 1466, den sist­ näm nda såvitt nu är i fråga, antager ytterligare övergångsbestäm­ melse med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag beteck­ nad lydelse,”

Bilaga Kungl. Maj:ts

Förslag till

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m. dels ändring i samma lag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1942: 429) om hyresregle­ ring m. m.,1 dels att lagen, som enligt lag (1968: 344) gäller till utgången av åi 1971, skall äga fortsatt giltighet till utgången av år 1974,

dels att 5, 7 och 8 a §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närm ast före 7 § skall utgå,

dels att 2— 4, 6, 13, 18, 23 och 26 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Kungl. M aj:ts förslag

2 §

F ö r lägenhet, som är avsedd att F ör bostadslägenhet regleras helt eller till väsentlig del nyttjas hyran enligt bestämmelserna i 3 till bostad och ej uthyres i möble­ och 4 §§, om ej lägenheten rat skick, regleras hyran enligt 1. uthyres i möblerat skick, bestämmelserna i 3— 5 §§. Samma 2. är belägen i en- eller tvåfalag vare beträffande lägenhet, som miljshus, icke är avsedd att helt eller till vä­ 3. av upplåtaren innehas med sentlig del nyttjas till bostad, så­ bostadsrätt eller fram t ej hyran den 1 januari 1942 4. är upplåten i andra hand och var fastställd att utgå m ed växlan­ belägen i hus, som avses i 26 § de belopp för skilda tider. första stycket 4. M ed bostadslägenhet avses i denna lag lägenhet som upplåtits för att helt eller till icke oväsent­ lig del användas såsom bostad.

3 §2

Hyresvärden må icke mottaga, Hyresvärden må icke mottaga, träffa avtal om eller begära högre träffa avtal om eller begära högre hyra än som motsvarar den för lä- hyra än som motsvarar den för 1 Senaste lydelse av 5, 7 och 8 a §§ 1968: 344 rubriken närmast före 7 § 1946: 87. * Senaste lydelse 1968:344.

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1942: 429) om hyresreglering m. m., dels att lagen, som enligt lag (1968: 344) gäller till utgången av år 1971, skall äga fortsatt giltighet till utgången av år 1974, {alt. enl. reservation 6 a) dels att 5 § skall upphöra att dels a t t -------------(Kungl. M aj:ts gälla, förslag)------------- att gälla, dels a t t -------------(Kungl. M aj:ts förslag)----------- skall utgå.

{alt. enl. reservation 6 b) dels att 5 § -------------(utskottets fö rsla g )----------- gälla, dels att 2— 4, 6, 13, 18, 23 och 26 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna lydelse.

2 §

För bostadslägenhet regleras hyran enligt bestämmelserna i 3 — 4 §§, om ej lägenheten 1. uthyres i möblerat skick, 2. är belägen i en- eller tvåfamiljshus, 3. av upplåtaren innehas med bostadsrätt eller 4. är upplåten i andra hand och belägen i hus, som avses i 26 § första stycket 4.

Med bostadslägenhet------------ (Kungl. M aj:ts förslag)------------- såsom bostad. {reservation 6 b) För annan lägenhet än bostads­ lägenhet regleras hyran enligt be­ stämmelserna i 3 — 4 §§ om ej hyran den 1 januari 1942 var fast­ ställd att utgå m ed växlande be­ lopp för skilda tider.

3 § Hyresvärden m å -------------(Kungl. M aj:ts fö rslag )-------------är skäligt.

Nuvarande lydelse

genheten tillåtna bashyran, där ej lägenheten tillåtna bashyran, där annat föranledes av vad nedan ej annat föranledes av vad nedan sägs. Såsom bashyra anses det hy­ sägs. Såsom bashyra anses det resbelopp, som enligt denna lag el­ hyresbelopp, som enligt denna lag ler myndighets beslut gällde för eller myndighets beslut gällde för lägenheten den 31 december 1968. lägenheten den 30 september 1972 Finnes ej sådan hyra, fastställes och som ej avser sådan särskilt bashyran av den i 13 § omförmäl- medgiven hyreshöjning som belö­ da hyresnämnden till det belopp per på ersättning enligt 4 § första som m ed hänsyn till hyresläget stycket 1. Finnes ej sådan hyra, vid nämnda tid för jämförliga lä­ fastställes bashyran till det belopp genheter i orten och övriga om ­ som med hänsyn till hyresläget för ständigheter är skäligt. jämförliga lägenheter i orten och övriga omständigheter är skäligt.

Har lägenhetens värde ökats ge­ Bashyra må höjas, om det är nom sådant ombyggnads-, änd­ påkallat m ed hänsyn rings- eller underhållsarbete som 1. till att lägenhetens värde är av ej endast ringa omfattning ökats genom sådant ombyggnads-, eller föreligger för visst fall annat ändrings- eller underhållsarbete skäl av därmed jämförlig betydel­ som är av ej endast ringa om fatt­ se, äger nämnden på framställning ning eller till annat skäl av där­ av hyresvärden höja bashyran till med jämförlig betydelse, det belopp, som därav föranledes. 2. till ökade omkostnader för H ar ombyggnads-, ändrings- eller räntor, tomträttsavgäld, löner eller underhållsarbete eller åtgärd av eljest fö r fastighetens förvaltning. därm ed jämförlig betydelse bekos­ tats av hyresgästen, må bashyran H ar ombyggnads-, ändrings- el­ i anledning därav höjas endast om ler underhållsarbete eller åtgärd särskilda skäl äro därtill. H ar lä­ av därmed jämförlig betydelse be­ genhetens skick avsevärt försäm­ kostats av hyresgästen, m å bas­ rats eller hyresgäst tillkommande hyran i anledning därav höjas en­ förm åner påtagligt inskränkts, dast om särskilda skäl äro därtill. äger nämnden på framställning av hyresgästen eller hyressökande nedsätta bashyran till skäligt be­ lopp.

Höjning av bashyra m å ej ske så, att hyran kom m er att överstiga vad som m ed hänsyn till hyres­ läget fö r jämförliga lägenheter i orten och övriga omständigheter är skäligt.

Utskottets förslag

(reservation 8) För lägenhet i hus eller del av hus som färdigställts efter utgång­ en av år 1959 må bashyran ej i nå­ got fall fastställas till högre belopp än som skulle ha gällt om fastig­ heten varit statligt belånad. Bashyra m å --------------(Kungl. M aj:ts fö rs la g )---------------fastighetens förvaltning.

(reservation 9) H ar ombyggnads- — — — H ar ombyggnads-, ändrings- el­ (Kungl. M aj:ts fö rs la g )------------- ler underhållsarbete eller åtgärd av äro därtill. därmed jämförlig betydelse ej be­ kostats av hyresvärden, må bas­ hyran i anledning därav höjas en­ dast om särskilda skäl äro där­ till.

Höjning av — — — (Kungl. Höjning av bashyra må ej ske M aj:ts f ö rs la g ) -------------- är skä­ så, att hyran kommer att överstiga ligt. vad som med hänsyn till fastig­ hetens drift- och självkostnader sam t hyresläget för jämförliga lä­ genheter i orten är skäligt. 3 Riksdagen 1971.19 sami. Nr 18

H ar lägenhetens skick avsevärt försämrats eller hyresgäst tillkom­ mande förm åner påtagligt in­ skränkts, skall bashyran nedsättas till skäligt belopp.

Höjning av bashyran m edför ej ändring av gällande hyresavtal. Nedsättes bashyran, skall nedsättningen lända till efterrättelse, oavsett vad parterna avtalat. Hyresvärden m å ej utan näm n­ Hyresvärden m å ej utan till­ dens tillstånd såsom villkor för u t­ stånd av hyresnämnden såsom vill­ hyrning träffa avtal om eller be­ kor för uthyrning träffa avtal om gära försträckning eller borgens­ eller begära försträckning eller förbindelse av hyresgästen eller av borgensförbindelse av hyresgästen denne taga eller begära annan lik­ eller av denne taga eller begära nande utfästelse. annan liknande utfästelse.

3 a §

Bashyra fastställes eller ändras genom skriftlig överenskommelse mellan å ena sidan hyresvärd eller organisation av fastighetsägare, i vilken hyresvärden är medlem, och å andra sidan organisation av hy­ resgäster. M ed organisation avses därvid riksorganisation eller för­ ening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars verk­ samhetsområde lägenheten är be­ lägen.

Har överenskommelse som av­ ses i första stycket ej träffats, får hyresnämnden på framställning av hyresvärd, hyresgäst eller hyressökande pröva frågan om faststäl­ lelse eller ändring av bashyran. Hyresnämnden får ej upptaga så­ dan fråga på ansökan av hyres­ värd utan att förhandling ägt rum m ed organisation av hyresgäster som avses i första stycket eller mot förhandlingen m ött hinder, som ej berott på hyresvärden eller orga­ nisation av fastighetsägare, i vilken han är medlem, eller hyresvärden

Utskottets förslag

H ar lägenhetens — — — Ä r bashyran fö r lägenhet högre (Kungl. M aj:ts fö rs la g )------------- än vad som m ed hänsyn till hyresskäligt belopp. läget fö r jämförliga lägenheter i orten är skäligt, har lägenhetens skick avsevärt försämrats eller hy­ resgäst tillkommande förmåner på­ tagligt inskränkts, skall bashyran nedsättas till skäligt belopp. Höjning a v ------------ (Kungl. M aj:ts fö rslag )------------- parterna avtalat.

Hyresvärden m å (Kungl. M aj:ts fö rsla g )-------------- liknande utfästelse.

3 a §

Bashyra fastställes--------------(Kungl M aj:ts fö rs la g )--------------- är be­ lägen.

(reservation 10) H ar överenskom m else------------ H ar överenskommelse som av­ (Kungl. M aj:ts fö rs la g )------------ ses i första stycket ej träffats, får sådan förhandling. hyresnämnden på framställning av hyresvärd, hyresgäst eller hyressökande pröva frågan om faststäl­ lelse eller ändring av bashyran. Hyresnämnden får ej upptaga så­ dan fråga på ansökan av hyresvärd utan att förhandling ägt rum med organisation av hyresgäster som avses i första stycket eller mot för­ handlingen m ött hinder, som ej be­ rott på hyresvärden eller organisa­ tion av fastighetsägare, i vilken han är medlem, eller hyresvärden

eljest icke skäligen kan anses ha varit skyldig att träda i sådan för­ handling. Har bashyra genom överens­ kommelse, som avses i första styc­ ket, bestämts till belopp, som vä­ sentligt avviker från vad som fö l­ jer av 3 §, skall hyresnämnden på begäran av hyresgästen, hyressökande eller hyresvärden, om han ej själv träffat överenskommelsen, bestämma hyran till skäligt be­ lopp.

4 §» Utöver bashyran må hyresvärden träffa avtal om skälig ersättning för 1. vad lägenheten ökat i värde genom sådant ombyggnads-, ändringseller underhållsarbete som är av ej endast ringa omfattning eller genom åtgärd av därmed jämförlig betydelse, 2. lägenhetens uppvärmning och förseende med varmvatten eller, om gottgörelse därför ingår i bashyran, för den ökade kostnad, som för sådant ändam ål åsamkas hyresvärden, 3. sådan ökning av avgifter för vatten och avlopp, som inträtt efter den 1 juli 1955. H ar hyresgästen åtagit sig att H ar hyresgästen åtagit sig att utgiva ersättning som avses i förs­ utgiva ersättning som avses i första ta stycket, skall hyresnämnden stycket, skall hyresnämnden pröva pröva ersättningen, om hyresgäs­ ersättningen, om hyresgästen be­ ten begär det. Om åtagandet gäl­ gär det. Om åtagandet gäller er­ ler ersättning som avses i första sättning som avses i första stycket stycket 1, skall prövningen ske en­ 1, skall prövningen ske enligt 3 § ligt 3 § andra stycket och bas­ andra, tredje och fjärde styckena hyran ändras i enlighet därmed. och bashyran ändras i enlighet I fråga om ersättning, som avses därmed. I fråga om ersättning, i första stycket 2 eller 3, äger hy­ som avses i första stycket 2 eller resnämnden förordna, att de grun­ 3, äger hyresnämnden förordna, der, som finnas skäliga, skola till- att de grunder, som finnas skäliga, lämpas. Nämnden må ock bestäm­ skola tillämpas. Nämnden må ock ma, hur stor del av hyra, som skä­ bestämma, hur stor del av hyra, ligen skall anses belöpa på dylik som skäligen skall anses belöpa ersättning. på dylik ersättning. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, statens hyresråd äger meddela föreskrifter att av näm nden tillämpas vid prövning en­ ligt andra stycket av fråga om ersättning som avses i första stycket 2 eller 3.

Utskottets förslag N Utskottets förslag (enligt reservationer)

eljest icke skäligen kan anses ha varit skyldig att träda i sådan för­ handling. Hyresnämnden får dock alltid pröva sådan fråga om mer än ett år förflutit från det att hyres­ värden påkallat förhandling eller förhandling inletts. H ar b a s h y ra -------- — (Kungl. M aj:ts fö rs la g )-------------- skäligt belopp.

4 § U töver bashyran — (Kungl. M aj:ts fö rs la g )-------------- 1 juli 1955.

H ar hyresgästen — (Kungl. M aj:ts fö rsla g )------------- dylik ersättning.

Konungen e lle r------------ (Kungl. M aj:ts förslag)------------- eller 3.

Nuvarande lydelse Kungl. M aj:ts förslag

6 §4

Ä r lägenhet, som icke enligt 2 § Ä r bostadslägenhet, som icke är underkastad hyresreglering, u t­ enligt 2 § är underkastad hyres­ hyrd mot en hyra, som är avsevärt reglering, uthyrd mot en hyra, som högre än lägenhetens beskaffenhet är avsevärt högre än lägenhetens och övriga omständigheter föran­ beskaffenhet och övriga om stän­ leda, äger hyresnämnden nedsät­ digheter föranleda, äger hyres­ ta hyran efter vad som finnes skä­ nämnden nedsätta hyran efter vad ligt. I fråga om ersättning för lä­ som finnes skäligt. I fråga om er­ genhetens uppvärmning eller för­ sättning för lägenhetens uppvärm ­ seende med varmvatten skall vad i ning eller förseende med varm vat­ 4 § andra och tredje styckena ten skall vad i 4 § andra och tredje stadgas äga motsvarande tillämp­ styckena stadgas äga motsvarande ning. tillämpning. Vid meddelande av beslut om Vid meddelande av beslut om nedsättning av hyran enligt första nedsättning av hyran enligt första stycket äger nämnden föreskriva, stycket äger nämnden föreskriva, att lägenheten skall vara under­ att lägenheten skall vara under­ kastad bestämmelserna i 3 — 5 §§. kastad bestämmelserna i 3 och Därvid skall såsom lägenhetens 4 §§. Därvid skall såsom lägenhe­ bashyra gälla det belopp, till vilket tens bashyra gälla det belopp, som hyran blivit nedsatt, eller, om be­ nämnden fastställer. slut enligt 5 § meddelats, det lägre belopp, som nämnden m ed hänsyn därtill fastställer.

Om förlängning av hyresavtal m. m.

7 §

H ar hyresvärd, utan att hyres­ rätten är förverkad, uppsagt hy­ resavtal angående annan lägenhet än sådan som upplåtits fö r att helt eller till icke oväsentlig del användas såsom bostad, äger hy­ resnämnden på framställning av hyresgästen förklara uppsägning­ en ogiltig, om den finnes strida m ot god sed i hyresförhållanden eller eljest vara obillig. Näm nden må ock, om hyresgästen samtyc­ ker därtill, förlänga hyresförhål­ landet mot den hyra, som hyres­ värden enligt vad ovan sägs äger betinga sig, och på de villkor i öv­ rigt, som finnas skäliga.

6 §

(reservation 6 a och b) Är läg en h et ------------- (nuvaran- Är bostadslägenhet — de ly d else)--------------motsvarande (Kungl. M aj:ts förslag) tillämpning. motsvarande tillämpning.

Vid meddelande av beslut om nedsättning av hyran enligt första styc­ ket äger näm nden föreskriva, att lägenheten skall vara underkastad be­ stämmelserna i 3— 4 §§. Därvid skall såsom lägenhetens bashyra gälla det belopp, som nämnden fastställer.

Om förlängning av hyresavtal m. m.

7 §

H ar hyresvärd, utan att hyres­ (alt. enl. reservation 6 a) rätten är förverkad, uppsagt hy­ resavtal angående annan lägenhet än bostadslägenhet, äger hyres­ nämnden på framställning av hy­ resgästen förklara uppsägningen ogiltig, om den finnes strida mot god sed i hyresförhållanden eller eljest vara obillig. Nämnden må ock, om hyresgästen samtycker (alt. enl. reservation 6 b) därtill, förlänga hyresförhållandet H ar h y r e s v ä r d --------- - (ut­ mot den hyra, som hyresvärden skottets f ö r s l a g ) ---------- finnas enligt vad ovan sägs äger be­ skäliga. tinga sig, och på de villkor i öv­ rigt som finnas skäliga.

Föreligger tvist om fortsatt för­ hyrning enligt första stycket, ålig­ ger det hyresvärden att skriftligen meddela hyresgästen att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast tre veckor efter det att han fått del av meddelandet göra framställning som avses i första stycket. Meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 3 kap. 8 § lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom gäller för uppsäg­ ning. Bestämmelsen i 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej. Om hyresvärden har fullgjort vad som sagts nu, skall hyresgäs­ tens framställning göras inom den nyss angivna tiden. 8 a § Skall hyresförhållande beträf­ fande lägenhet, som avses i 7 § och som förhyrts av två eller flera gemensamt, upphöra på grund av åtgärd eller underlåtenhet av nå­ gon av dem, och vägrar hyresvär­ den annan, som har del i hyresrät­ ten, att övertaga lägenheten, äger hyresnämnden på framställning av den senare förordna därom, så­ fram t hyresvärdens vägran finnes vara obillig. 1 fråga om hyresvillkoren vid övertagande av lägenhet enligt be­ stämmelserna här ovan skall vad i 7 § stadgas äga motsvarande tilllämpning. Föreligger tvist om övertagande av lägenhet enligt första stycket, äger 7 § andra stycket motsvaran­ de tillämpning. Vad som där sägs om hyresgäst gäller därvid den som vägras övertaga lägenheten.

13 §• Ärende enligt denna lag prövas Ärende enligt denna lag prövas av hyresnämnd som avses i 3 kap. av hyresnämnd som avses i 12 lagen om nyttjanderätt till fast kap. 68 § jordabalken, egendom.

Föreligger tv is t------------- (nuva- (alt. enl. reservation 6 a) rande ly d e ls e ) — angivna tiden.

(alt. enl. reservation 6 b) Föreligger tv is t -------------(nuva­ rande ly d e ls e ) --------------angivna tiden.

8 a § Skall hyresförhållande---------------- (alt. enl. reservation 6 a) (nuvarande ly d else)------------över­ taga lägenheten.

(alt. enl. reservation 6 b) Skall h y resfö rh ållan d e----------- (nuvarande lydelse)------------ över­ taga lägenheten.

13 § Ä rende e n lig t (Kungl. M aj:ts fö rsla g ) 68 § jorda­ balken.

18 §•

I fråga om förfarandet inför I fråga om förfarandet inför hy­ hyresnämnd i ärende enligt denna resnäm nd i ärende enligt denna lag äga 1 § andra stycket samt lag äga 4 § andra stycket samt 8, 5— 7, 9, 10, 13— 16, 18, 19 och 10, 12, 16— 21, 24, 25 och 27 §§ 21 §§ lagen den 28 maj 1968 (nr lagen (1970:998) om arrende- 349) om hyresnämnder motsva- nämnder och hyresnämnder motrande tillämpning. Bestämmelse svarande tillämpning. Bestämmelom tvist som avses i 1 § 2 sist- se om tvist som avses i 4 § första näm nda lag gäller därvid ärende stycket 2 sistnämnda lag gäller enligt denna lag. därvid ärende enligt denna lag. N äm nden skall kalla parterna att inställa sig inför nämnden, om ej förhandling är onödig.

23 §’ Den som bryter mot vad i 3 § Den som bryter m ot vad i 3 § första eller fjärde stycket, 9 § första eller sjunde stycket, 9 § första stycket eller 11 § sägs eller första stycket eller 11 § sägs eller m ot förbud, som meddelats med mot förbud, som meddelats med stöd av 9 § andra stycket, straffes stöd av 9 § andra stycket, straffes med dagsböter eller fängelse. med böter eller fängelse i högst ett år.

26 §s

Denna lag gäller ej Denna lag gäller ej

1. lägenhet i hus eller del av 1. lägenhet i hus eller del av hus som färdigställts efter utgång- hus som färdigställts efter utgång­ en av år 1968, en av år 2957, 2. lägenhet som utgör del av upplåtarens egen bostad, 3. upplåtelse av bostad som är förenad med allmän tjänst eller bostadsupplåtelse i sådan hotell- eller pensionatrörelse, för vilken fordras myndighets tillstånd, 4. upplåtelse i första hand av lägenhet i sådant av kommun eller av kom m unalt eller därmed jämställt bostadsföretag förvaltat hus, som K o­ nungen bestämmer, 5. statlig myndighets upplåtelse 5. statlig myndighets upplåtelse av lägenhet, som är avsedd att av lägenhet. helt eller till väsentlig del nyttjas till bostad.

• Senaste lydelse 1968: 344. 7 Senaste lydelse 1945: 798. • Senaste lydelse 1968: 344.

Utskottets förslag Utskottets förslag (enligt reservationer) 18 § I frå g a (Kungl. M aj:ts förslag)-------------denna lag.

N äm nden s k a ll------------- (Kungl. M aj:ts fö rsla g )---------------är onödig.

23 § Den s o m ------------ (Kungl. M aj:ts förslag) ett år.

26 § Denna lag gäller ej Denna lag gäller ej (reservation 5) 1. lägenhet i hus eller del av 1. lägenhet i hus eller del av hus som färdigställts efter utgång- hus som färdigställts efter utgång­ en av år 1957, en av år 1968, 2. lägenhet som utgör del av upplåtarens egen bostad, 3. upplåtelse av bostad som är förenad med allmän tjänst eller bostadsupplåtelse i sådan hotell- eller pensionatrörelse, för vilken fordras myndighets tillstånd, 4. upplåtelse i första hand av lägenhet i sådant av kommun eller av kommunalt eller därmed jämställt bostadsföretag förvaltat hus, som Konungen bestämmer, 5. statlig myndighets upplåtelse av lägenhet,

6. annan lägenhet eller upplåtelse som Konungen av särskilda skäl finner kunna undantagas från lagens tillämpning.

Nuvarande lydelse

H ar hus eller del av hus under­ H ar hus eller del av hus under­ gått omfattande ombyggnad som gått omfattande ombyggnad som avslutats efter utgången av år avslutats efter utgången av år 1968, skall hyresnämnden på 1968, skall hyresnämnden på framställning av hyresvärd eller framställning av hyresvärd eller hyresgäst förordna att denna lag hyresgäst förordna att denna lag skall upphöra att gälla för huset skall upphöra att gälla för huset eller husdelen. Vad som sagts nu eller husdelen. gäller ej, om fråga rörande höj­ ning av bashyran på grund av ar­ betet slutligen avgjorts.

Kungl. Maj:ts förslag 1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser ändringarna av 13 och 18 §§, den 1 januari 1972 och, såvitt avser övriga ändringar och tillägg, den 1 oktober 1972.

2. Fråga om fastställelse eller ändring av bashyra för tid före den 1 oktober 1972 prövas enligt 3 § i dess äldre lydelse. 3 a § gäller ej så­ dan fråga. 3. Fråga om fastställelse eller ändring av bashyra för tid efter ut­ gången av september 1972 prövas, med iakttagande av vad som i fråga om 13 och 18 §§ följer av 1, enligt de nya bestämmelserna även före den 1 oktober 1972. 4. Medgivande till hyreshöjning enligt 5 § lagen om hyresreglering m. m. som gäller vid utgången av år 1971 äger fortsatt giltighet till u t­ gången av september 1972. I den mån medgivandet hänför sig till er­ sättning som hyresgäst enligt 4 § första stycket 1 åtagit sig att utge, gäller det även efter nämnda tidpunkt, om åtagandet skett dessförinnan. 5. Bestämmelserna i 12 kap. 55 och 65 §§ jordabalken äger ej t i l ­ lämpning på hyresavtal angående bostadslägenhet, om lagen om hyres­ reglering m. m. gäller för avtalet. Bestämmelserna i 12 kap. 56— 60 §§ jordabalken äger icke tillämp­ ning på hyresavtal angående annan lägenhet än bostadslägenhet, om 7 eller 8 a § lagen om hyresreglering m. m. gäller för avtalet.

6. Bestämmelserna i 7 § lagen om hyresreglering m. m. äger ej t i l ­ lämpning om hyresavtal uppsäges till upphörande efter utgången av september 1972. Motsvarande gäller i fall som avses i 8 a § näm nda lag, om hyresförhållandet skall upphöra efter näm nda tidpunkt. 7. H ar hyresvärd före utgången av juni 1971 sagt upp hyresavtal an­ gående annan lägenhet än bostadslägenhet till upphörande efter ut­ gången av september 1972 och äger lagen om hyresreglering m. m. tiläm pning på avtalet, gäller i stället för vad som föreskrives i 3 kap. 58 § lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom om den tid inom vilken hyresgästen skall lämna sådant meddelande som avses i näm nda paragraf, att meddelandet skall lämnas senast den 21 juli 1971.

Utskottets förslag Utskottets förslag {enligt reservationer) H ar h u s ------------ (Kungl. M aj:ts förslag)------------- eller husdelen.

{reservation 8) 1. Denna l a g --------------(Kungl. 1. Denna lag träder i kraft, så- M aj:ts fö rs la g )-------------- oktober vitt avser 3 § andra stycket, den 1972. 1 juli 1971, såvitt avser ändringar­ na av 13 och 18 §§, den 1 januari 1972 och, såvitt avser övriga änd­ ringar och tillägg, den 1 oktober 1972. 2. Fråga o m (Kungl. M aj:ts fö rsla g )---------------sådan fråga.

3. Fråga o m (Kungl. M aj:ts fö rslag )--------------oktober 1972.

4. Medgivande t i l l (Kungl. M aj:ts fö rs la g )----------------skett dessförinnan.

5. Bestämmelserna i ----------- (Kungl. M aj:ts-fö r s la g ) --------------- för avtalet.

{alt. enl. reservation 6 a) 6. Bestämmelserna i ------------- (Kungl. M aj:ts fö rs la g )------------näm nda tidpunkt.

7. H ar hyresvärd — — — (Kungl. M aj:ts f ö r s la g ) ----------juli 1971.

{alt. enl. reservation 6 b)

Kungl. Maj:ts förslag

8. Förlängs hyresavtal angående bostadslägenhet eller åtnjuter hyres­ gästen uppskov m ed avflyttning från sådan lägenhet sedan avtalet upp­ hört och gäller lagen om hyresreglering m. m. på upplåtelsen, är hyres­ gästen, även om annat följer av 12 kap. 48 § jordabalken, ej skyldig att godtaga högre hyra än som är medgiven enligt näm nda lag.

8. Förlängs h y re s a v ta l---------- (Kungl. M aj:ts förslag) nämnda lag.

(reservation 11) 9. Hyresavtal som berättigar hy­ resvärden att fordra hyreshöjning enligt i 5 § lagen om hyresregle­ ring m. m. näm nt medgivande skall medföra motsvarande rätt i fråga om höjning av bashyra för ökade förvaltningskostnader enligt de nya bestämmelserna i 3 § sam­ ma lag.

H A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 1 0 0 4 5