Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående beskattningen av företagsvinster m.m.

Skatteutskottets betänkande nr 15 år 1971 SkU 1 9 71 : 1 5

N r 15

Skatteutskottets betänkande i anledning av m otioner angående beskatt­ ningen av företagsvinster m. m.

Motionerna

I d etta betänkande behandlas följande m otioner: 1. m otionen 1971:312 av h err Herm ansson i S tockholm m. fl., vari hem ställs bl. a. a tt riksdagen beslutar a tt fr. o. m. ink o m ståret 1971 och tills vidare u tta en ex tra bolagsskatt m ed 10 pro cen t av den beskattningsbara inkom sten; 2. m otionen 1971:319 av h err Magnusson i Borås m. fl., vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller a tt den år 1970 tillsatta företagsskatteberedningen får i uppdrag a tt u tred a frågan om avveckling av dubbelbeskattningen av svenska aktiebolags och svenska ekonom iska föreningars vinster e fte r de riktlinjer som fram fö rts i m otionen; 3. m otionen 1 9 7 1 :586 av h errar Brundin och S chött, vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär a tt företagsskattebered­ ningen får i uppdrag att pröva frågan om likställighet i beskattningen av aktiebolag och ekonom iska föreningar; 4. m otionen 19 7 1 :599 av fru Holm qvist m. fl., vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller a tt frågan om beskattningen av s. k. enm ansbolag behandlas m ed fö rtu r; 5. m otionen 1971:606 av h err O lof Johansson i Stockholm , vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag till beskattning av större stiftelser analogt med bolag i de fall avkastningen i stiftelsen ej utdelas för avsett ändam ål.

Övriga yrkanden i m otionen 1971:312 kom m er u tsk o tte t a tt behandla i an n at sam m anhang.

Gällande bestämmelser m. m.

A ktieb o la g och ekonom iska föreningar A ktiebolag och ekonom iska föreningar får som regel in te göra avdrag för belopp som utdelas till delägarna, vilket innebär a tt fonderad och u tdelad vinst i princip skall beskattas e fte r samma grunder. Även

R iksdagen 1971. 6 sami. N r 15

delägarna beskattas för vinsten, i den m ån vinstm edlen utdelas. Från denna s. k. dubbelbeskattning, som tillkom m it på grund av a tt ifrågavarande in kom ster ansetts ha större sk a tte k ra ft än andra (SOU 1946:79 s. 168 m. hänv.), har vissa undantag skett. F ö r a tt undvika kedjebeskattning är aktiebolag och ekonom iska föreningar i stor u tsträckning frikallade från beskattning för inkom st av utdelning. Av intresse i förevarande sam m anhang är särskilt a tt den s. k. Annell-lagstiftningen innehåller vissa bestäm m elser om bl. a. avdrag för utdelning på nyem itterad e aktier. Vidare har kooperativa föreningar viss rä tt till avdrag för utdelning (återbäring) till sina m edlem m ar. A nnell-lagstiftningen, som genom fördes som e tt provisorium 1960 i syfte a tt u n d erlä tta aktiebolagens kapitalanskaffning (prop. 1960:162; BeU 1960:79), fick perm anent k araktär 1967. Lagstiftningen innebär bl. a. a tt avdrag medges med 5 % av vad som inbetalats för n yem itterade aktier före beskattningsårets utgång, och avdrag får åtn ju ta s u nder sam m anlagt 10 år. Avdraget kan förskjutas inom en 15-årsperiod. Vissa undantag gäller från denna avdragsrätt, bl. a. om bolaget u tsk ifta t till­ gångar till delägarna. F ör em issioner som gjorts u nder tiden den 1 januari 1961 — den 30 ju n i 1966 gäller fortfarande den provisoriska lagstiftningen. Avdragsrätten är här begränsad till 4 % och 6 år.

U tgifter fö r kassarabatter eller annan avtalad rab a tt får i regel dras av vid beräkning av inkom st av rörelse. I efterhand beslutade ra b a tte r eller pristillägg kan em ellertid anses som vinstdisposition och får då i princip inte dräs av. Alltsedan 1920 gäller em ellertid e tt undantag härifrån, näm ligen beträffande rab a tter och pristillägg från kooperativa föreningar. Sådana föreningar är berättigade till avdrag för utdelning (återbäring) i form av ra b a tt, pristillägg eller annan sådan utdelning i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, även om föreningens vinst delvis härrör från affärshändelser med andra än m edlem m ar (29 § 2 m om . KL). F ör a tt anses som kooperativ fordras a tt den ekonom iska föreningen är öppen och tilläm par lika rö strätt. Avdraget får åtn ju tas endast från sådan vinst av kooperativ verksam het, som är hänförlig till inkom st av rörelse och får in te överstiga denna vinst. Å terbäringen är — liksom andra ra b a tte r — sk a tte fri för m ottagaren, om den endast innebär en m inskning i m ottagarens levnadskostnader (p. 2 av anv. till 38 § KL). Bestäm m elserna, som fick sin nuvarande utform ning 1920, kritiserades i åtskilliga utredningssam m anhang, senast av bolagsskatteberedningen 1931. Man ansåg därvid a tt de kooperativa föreningarna få tt en förm ånsställning i beskattningshänseende. 1936 års sk a tte k o m m itté avvisade 1939 denna kritik. K om m ittén anförde bl. a. a tt någon privilegierad ställning för den kooperativa verksam heten inte k unde anses föreligga och a tt det snarare to rd e få b etrak tas som en obillighet gen tem o t den kooperativa verksam heten om denna ensam, och av det skälet a tt den är kooperativ, skulle förvägras avdragsrätt för ra b a tte r och pristillägg.

Den statliga in k o m stsk atten är num era högre fö r aktiebolag än ekonom iska föreningar och u tg ö r 4 0 % av den beskattningsbara inkom sten m ot i allm änhet 32 % för ekonom iska föreningar. B eskatt­ ningen h ar haft sin nuvarande höjd alltsedan 1949 års taxering, med u n dantag för en av k o n ju n k tu rp o litisk a skäl betingad tem p o rär höjning b eträffande 1956—1960 års taxeringar. Före 1949 års taxering var skattesatsen för såväl aktiebolag som ekonom iska föreningar 32 %. Höjningen från 32 till 4 0 % fö r aktiebolag skedde på förslag av 1945 års statsskatteberedning (SOU 1946:79). Enligt beredningens förslag i fråga om inkom stbeskattningen av fysiska personer k unde en skatteskärpning i sto r utsträckning förväntas inträda för bolagens delägare. Denna skärpning borde enligt beredningen m otsvaras av en skärpning även av bolagsbeskattningen fö r a tt avvägningen av beskattningen in te skulle rubbas. Skatteberedningen föreslog, om än med viss tveksam het, en höjning till 40 % även för ekonom iska föreningar. Denna tveksam het föranleddes av a tt m edlem m arna i de ekonom iska föreningarna in te antogs tillhöra den kategori av skattskyldiga, som skulle kom m a a tt träffas av en viss skatteskärpning. Även i prop. 1947:212 föreslogs sam m a skattesats, 4 0 % , för aktiebolag och ekonom iska föreningar, men på förslag av bevillnings­ u ts k o tte t (BeU 1947:50) beslutade riksdagen a tt skattesatsen för de ekonom iska föreningarna skulle bibehållas oförändrad. U tsk o tte t anförde bl. a. a tt det bland de ekonom iska föreningarna to rd e finnas e tt stort antal m edlem m ar med små in k o m ster och a tt det m ed tanke på sådana och vissa andra fall var önskvärt, a tt en något lägre skattesats fastställdes för ekonom iska föreningar än fö r aktiebolag. Frågan behandlades d ärefter av 1949 års skatteberedning (SOU 1951:51), som föreslog a tt skattesatsen skulle bestäm m as till 4 0 % även för de ekonom iska föreningarna. Förslaget m ö tte em ellertid erinringar och föranledde inte någon lagstiftning (prop. 1952:213).

B evillningsutskottet har vid upprepade tillfällen h aft a tt ta ställning till m otionsyrkanden om likställighet vid beskattningen av aktiebolag och ekonom iska föreningar och om avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonom iska föreningar. I sitt av riksdagen godkända b etänkande 1969:17 fram höll u ts k o tte t a tt frågan om avveckling av denna dubbelbeskattning inte borde avgöras utan om prövning av gällande regler för inventarieavskrivning, varulagervärdering och de m öjligheter i övrigt till skattem ässig konsolidering och resultatutjäm ning som de nuvarande skattereglerna erbjuder. I syfte a tt möjliggöra en lika behandling i beskattningshänseende av vissa b an k in stitu t höjde 1969 års riksdag skattesatsen vid den statliga taxeringen fö r sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa och jordbrukskasserörelsen till 40 %. I sam band därm ed uttalad e bevillningsutskottet, a tt u ts k o tte t var m edvetet om a tt de skäl som år 1947 fö ra n lett en differentiering av procentsatsen för aktiebolag och ekonom iska före­ ningar in te längre gjorde sig gällande med samma styrka som tidigare,

men a tt man in te u ta n ytterligare överväganden b orde höja skattesatsen för de ekonom iska föreningarna över lag (BeU 1969:58). Även vid 1970 års riksdag avstyrkte bevillningsutskottet m otions­ yrkanden i dessa frågor. U tsk o tte t hänvisade därvid till a tt chefen för finansdepartem entet i finansplanen anfört a tt företagsbeskattningen borde bli förem ål fö r en särskild utredning och a tt direktiven för utredningen kunde väntas avse företagsbeskattningen i dess helhet (BeU 1970:11). U tsk o tte ts betänkande godkändes av riksdagen. — Som fram går av vad nedan sägs har denna utredning num era tillsatts.

Med anledning av lagstiftningsyrkandet i m otionen 1971:312 kan näm nas a tt e tt y rkande om en ex tra bolagsskatt om 10% fram ställdes senast vid 1970 års höstriksdag som e tt led i e tt alternativ till vissa i prop. 1970:156 föreslagna skatte- och avgiftshöjningar. M otionerna avslogs på förslag av bevillningsutskottet (BeU 1970:55), som anslöt sig till propositionen såväl i fråga om bedöm ningen av d et ekonom iska läget som i fråga om storleken och fördelningen av de i propositionen föreslagna avgifts- och skattehöjningarna.

S tiftelser Stiftelser och ideella föreningar m ed allm ännyttigt ändamål är i väsentlig o m fattn in g fritagna från skattskyldighet. D etta gäller bl. a. stiftelser, som har till huvudsakligt ändam ål a tt - u ta n begränsning till vissa fam iljer eller bestäm da personer — främ ja vård och uppfostran av barn, läm na u n d erstö d för beredande av undervisning eller uppfostran, utöva hjälpverksam het bland behövande eller främ ja vetenskaplig forskning. Sådana stiftelser beskattas statligt endast för inkom st av rörelse och ko m m u n alt fö r inkom st av fastighet och av rörelse. Om stiftelsen inte bedriver allm ännyttig verksam het i en om fattning, som skäligen svarar m o t avkastningen på dess tillgångar, är stiftelsen em ellertid — oavsett dess ändam ål — skattskyldig för hela sin inkom st. 1 den mån skattskyldighet föreligger in kom stbeskattas stiftelser och ideella föreningar i sto rt sett efter sam m a regler som gäller för övriga juridiska personer. Den statliga in k o m stsk atten utgår med 15 % av den beskattningsbara inkom sten efter avdrag för bl. a. kom m unalskatt. S kattskyldighet till förm ögenhetsskatt föreligger i den mån stiftelsen är skattskyldig för inkom st av tillgångarna, och sk atten beräknas efter 1,5 prom ille av den del av den beskattningsbara förm ögenheten som överstiger 5 000 kr. Det anförda gäller icke i fråga om fam iljestiftelse. Därmed förstås stiftelse, som enligt sina stadgar har till huvudsakligt ändam ål a tt tillgodose viss familjs, vissa fam iljers eller bestäm da personers ekono­ miska intressen. Sådana stiftelser beskattas i princip efte r samma regler som fysisk person.

I sam m anhanget kan näm nas a tt stiftelser och andra sam m anslutningar som främ jar allm ännyttigt ändam ål i vissa fall är befriade från gåvoskatt

eller från såväl arvsskatt som gåvoskatt, beroende på graden av deras sam hällsnytta. K apitalskatteberedningen (Fi 1968:47) föreslog i sitt b etänkande K apitalbeskattningen (SOU 1969:54) a tt dessa sk a tte fö r­ m åner skulle begränsas. Förslaget m ö tte sådan k ritik, a tt d ep artem en ts­ chefen i prop. 1970:71 förordade a tt gällande regler skulle behållas, vilket också blev riksdagens beslut.

I sam band med sitt ställningstagande till prop. 1970:71 hade bevillningsutskottet a tt behandla e tt flertal m otio n sy rk an d en om ytterligare förm åner vid arvs- och gåvobeskattningen eller om inskränk­ ningar av sk attefrih eten vid såväl arvs- och gåvobeskattningen sorn inkom stbeskattningen (BeU 1970:41). U tsk o ttet avstyrkte - liksom vid upprepade tillfällen tidigare år - ändringar av beskattningsreglerna och-an­ förde bl. a. a tt yrkandena berörde endast delar av e tt större frågekom plex som borde bli förem ål för en m er allsidig utredning än den k ap italsk atteb e­ redningen enligt sina direktiv hade a tt verkställa. U tsk o tte t fö ru tsa tte a tt Kungl. Maj :t uppm ärksam m ade dessa spörsmål.

F öretagsskatteberedningen (Fi 1970:77)

F ö r översyn av företagsbeskattningen m. m. tillkallades år 1970 särskilda sakkunniga (F i 1970:77). Enligt direktiven (se 1971: F i 61) skall utredningen göra en genom gripande översyn av beskattningens höjd och allm änna utform ning. U tredningen bör beakta bl. a. ö n skvärdheten av att man u ppnår likartade effek ter i fråga om kapitalavkastningens beskattning oberoende av företagens ägarstruktur och associationsform , uppm ärksam m a de ej avsedda lä ttn a d e r som kan uppkom m a vid beskattningen av enm ansbolag, om pröva gällande bestäm m elser om frihet från inkom st- och förm ögenhetsskatt för vissa stiftelser och även ta ställning till frågan om m otiv alltjäm t kan anses föreligga a tt behålla skillnaden i skattebelastning mellan aktiebolag och ekonom iska före­ ningar.

U tskottet

Sam tliga m otionsyrkanden som u tsk o tte t behandlar i d e tta b etän k an ­ de berör vissa delfrågor som ingår i den år 1970 tillsatta företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsuppdrag. I m otionen 1971:312 yrkas således om edelbar lagstiftning om en extra bolagsskatt på 10 %. M otionärerna i m otionen 1971:319 anser a tt beredningen b ö r få tilläggsdirektiv av innebörd att dubbelbeskattningen av aktiebolags och ekonom iska föreningars vinster avvecklas efter vissa riktlinjer, och i m otionen 1971:586 yrkas att beredningen skall få i uppdrag a tt pröva frågan om dessa ju ridiska personer bör likställas i beskattningshänseen­ de. Med hänsyn bl. a. till a tt beredningens utredningsuppdrag är o m fattan d e och tidskrävande yrkar m otionärerna i m otionen 1971:599 a tt frågan om beskattningen av de s. k. enm ansbolagen skall behandlas med fö rtu r. U tredningsyrkandet i m otionen 1971:606 angående

beskattningen av vissa stiftelser to rd e h a m otiverats av liknande skäl. B evillningsutskottet har tidigare år inte varit b erett att vare sig tillstyrka höjningar av bolagsskatten eller a tt u ta n om prövning av företagsbeskattningen i dess helhet ta ställning till frågan om en avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonom iska föreningar. Av företagsskatteberedningens direktiv framgår, a tt bered­ ningen skall göra en genom gripande översyn av företagsbeskattningen i dess helhet och från olika sy n p u n k te r pröva beskattningens höjd och allm änna utform ning. Med hänsyn härtill finner s k a tte u tsk o tte t inte skäl frå n träd a bevillningsutskottets av riksdagen godkända ståndpunktstagande i dessa frågor och avstyrker således bifall till m otionerna 1971:312 och 1971:319. Beredningens överväganden b ö r enligt direktiven innefatta e tt ställningstagande till frågan huruvida m otiv alltjäm t föreligger a tt behålla nuvarande skillnad i skattebelastning vid den statliga ink o m st­ beskattningen mellan aktiebolag och flertalet ekonom iska föreningar. Y rkandet i m otionen 1 9 7 1 :586 om direktiv i d e tta hänseende är således redan tillgodosett och u tsk o tte t avstyrker därför bifall till m otionen. Som an fö rts i m otionen 1971:599 u tn y ttja s enm ansbolagen och även fåm ansbolagen i många fall för a tt u ppnå ej avsedda sk attelättn ad er. A ktiebolag av denna ty p har under senare år nybildats i allt större om fattning, och m öjligheterna a tt upprätth ålla en tillfredsställande k o ntroll av dessa bolags och deras aktieägares beskattning är av flera skäl otillräckliga. P roblem en gäller inte endast inkom stbeskattningen utan i vissa hänseenden även den in direkta beskattningen, där flera exem pel kan anges på a tt företagare genom successiva konkurser i olika bolagsform er åsam kat sam hället avsevärda sk attefö rlu ster u tan a tt beskattningsm yndigheten haft m öjlighet att inskrida. S k a tte u tsk o tte t instäm m er i m otionärernas up p fattn in g a tt frågan h u r m an skall ingripa m o t de m öjligheter till sk a tte fly k t, som står öppna genom bolagsbildningar av ifrågavarande slag, bör behandlas med förtur, och denna inställning delas enligt vad u tsk o tte t inhäm tat också av företagsskatteberedningen. U tsk o ttet fö ru tsätter a tt beredningen vid sina överväganden beaktar de i m otionen anförda synpunkterna. Med det anförda anser u tsk o tte t sig ha besvarat m otionen 1 9 7 1 :599. V ad slutligen angår y rkandet i m otionen 1971:606, som avser a tt m otverka en fortgående m aktko n cen tratio n inom näringslivet via skattefria stiftelser, har bevillningsutskottet senast vid 1970 års riksdag med anledning av m o tio n er om såväl ytterligare lä ttn a d er som inskränkningar av stiftelsernas förm åner bl. a. vid inkom stbeskattningen fram hållit, a tt dessa yrkanden endast berörde delar av e tt större frågekom plex, som b orde bli förem ål för allsidig utredning. Enligt direktiven fö r företagsskatteberedningen skall beredningen söka u tfo r­ ma företagsbeskattningen i sin helhet på e tt sådant sä tt, a tt den in te gynnar upp k o m sten av stora fö rm ögenhetskoncentrationer och ta upp

frågan om friheten från inkom st- och fö rm ögenhetsskatt för vissa stiftelser. E ftersom det får anses särskilt angeläget a tt frågor av den art som berörs i m otionen 1 9 7 1 :606 får en snar lösning, kom m er — enligt vad u tsk o tte t in h ä m ta t — beredningen, i den mån det blir praktiskt m öjligt, a tt behandla denna del av frågekom plexet skyndsam t. S yftet med m otionen 1971:606 to rd e alltså bli tillgodosett i m öjligaste mån. U tsk o ttet avstyrker därför bifall till densamm a. Med hänvisning till det anförda hem ställer u tsk o tte t a tt riksdagen avslår 1. m otionen 19 7 1 :3 12, i vad den behandlas i d etta betänkande 2. m otionen 1971:319 3. m otionen 1971:586 4. m otionen 1971:599 5. m otionen 1971:606 i den mån de inte kan anses besvarade genom vad u tsk o tte t ovan anfört. Stockholm den 16 mars 1971 På sk a tte u tsk o tte ts vägnar ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m ), Engkvist (s), Eriksson i B äckm ora*(c), fru Holmqvist (s), herrar K ristenson (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Nilsson i T robro (m ), Wikner (s), Stadling (s), O lof Johansson i Stockholm (c) och H örberg (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation av herrar Magnusson i Borås (m ) och Nilsson i T robro (m ), vilka — under åberopande av innehållet i m otionen 1971:319 — ansett a tt u tsk o tte t under punk ten 2 b o rt hem ställa a tt riksdagen i anledning av m otionen 1971:319 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär a tt företagsskatteberedningen (F i 1970:77) får i uppdrag att med fö rtu r framlägga förslag om avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolags och ekonom iska föreningars vinster enligt de riktlinjer som fram förts i m otionen.

G ö te b o rg s O ffse ttry c k e ri AB, S th lm 7 1 .1 0 7 S