Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar för budgetåret 1974/75 inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Socialutskottets betänkande nr 5 år 1974

SoU 1974:5

Nr 5

Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar för budgetåret 1974/75 inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Socialdepartementet m. m.

1. A 1. Socialdepartementet. A 2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:1 bilaga 7 (socialdepartementet) under punkterna A 1 och A 2 (s. 17 och 18) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Socialdepartementet ett förslagsanslag av 7 855 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 8 700 000 kr.

2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Kungl. Maj:t har under punkten A 3 (s. 18—21) föreslagit riksdagen att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:105 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen beslutar att ge delegationen för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn parlamentarisk sammansättning.

2. 1 motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisar till försöksverksamhet med särskilt organiserad eftervård av narkotikamissbrukare 800 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under A 3, Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

3. I motionen 1974:1191 av herr Carlshamre (m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär tilläggsdirektiv till socialutredningen om en allsidig utredning angående socialpolitikens samhällsekonomiska betydelse, syftande till att bereda utrymme för ett fortsatt socialt reformarbete.

Utskottet

En samarbetskommitté för social forskning finns sedan några år knuten till socialdepartementet. En särskild utredningsgrupp inom kommittén har visat på behovet av samordning av det forsknings- och utvecklingsarbete inom den sociala sektorn som bedrivs på olika håll som försöksverksamhet eller i andra former och bekostas från skilda anslag. I

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU 1974:5

likhet med utredningsgruppen finner föredragande departementschefen det angeläget att anslagstilldelningen och verksamheten i övrigt på detta område samordnas i syfte att få till stånd en bättre planering och effektivare utnyttjande av de resurser som ställs till förfogande för ändamålet. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att medel som beräknas dels till försöksverksamhet m. m. på det sociala området, dels till försöksverksamhet med olika insatser i glesbygdskommuner — vilka insatser f. n. bekostas från anslaget D 1 Bidrag till social hemhjälp — förs samman under ett anslag med beteckningen A 3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

Utskottet biträder förslaget. Utskottet biträder även förslag i propositionen att en delegation knyts till socialdepartementet med uppgift att svara för en samlad bedömning av de olika projekt som aktualiseras i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn. Som föredragande departementschefen framhåller bör genom inrättandet av en sådan delegation goda möjligheter skapas att samordna olika projekt så att bästa möjliga resultat ernås och tillgängliga medel utnyttjas så effektivt som möjligt. Utskottet vill för sin del särskilt framhålla, att det är angeläget att delegationen även tar egna initiativ till lämpliga projekt. Att delegationen vid sin bedömning härvidlag har ett så gott kunskapsunderlag som möjligt om vilka behov som föreligger på området bör garanteras genom att delegationens verksamhet bedrivs i nära samarbete med institutet för social forskning samt inte minst genom delegationens sammansättning. I delegationen bör, som föreslås av Kungl. Majit, ingå företrädare för statliga och kommunala organ inom den sociala sektorn, för socialvården på fältet och för forskningen. I motionen 1974:105 av herr Helén m. fl. föreslås att i delegationen skall ingå parlamentariker. Med hänsyn till vad som anförs i motionsskälen vill utskottet erinra om att den föreslagna delegationen inte är avsedd att tillgodose det utredningsförslag om en beredning för välfärdsforskning som framlagts. Frågan om den framtida välfärdsforskningen behandlas av civilutskottet i betänkandet CU 1974:11. Vid sin bedömning av motionsyrkandet beaktar utskottet att delegationen är avsedd att få en direkt beredande funktion i anslutning till Kungl. Maj:ts kansli och således skall framlägga förslag till Kungl. Maj:t om beviljande av medel från anslaget. Med hänsyn härtill och då utskottet förutsätter att delegationen får en allsidig politisk sammansättning med bred förankring hos de kommunala organ som ovan angivits avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet utgår härvidlag också från att delegationen vid utnyttjandet av sin initiativrätt beaktar de krav rörande forsknings- och försöksverksamhet inom den sociala sektorn som framförs i den allmänna politiska debatten.

1 detta sammanhang behandlar utskottet även motionen 1974:1 191 av herr Carlshamre, vari yrkas att socialutredningen genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att göra en allsidig utredning angående socialpolitikens samhällsekonomiska betydelse, syftande till att bereda utrymme för fortsatt socialt reformarbete. Motionären utvecklar utförligt sina syn -

SoU 1974:5

punkter rörande behovet av en sådan utredning.

En utredning av den karaktär, som motionären föreslår, skulle uppenbarligen bli ytterst omfattande. Med hänsyn till det betydelsefulla och tidskrävande utredningsuppdrag, som redan ankommer på socialutredningen, kan utskottet inte förorda att ytterligare omfattande uppgifter läggs på utredningen. Utskottet kan därför inte biträda motionsyrkandet. Utskottet vill emellertid tillägga att de frågeställningar som tas upp av motionären är av den karaktär att de bör kunna aktualiseras inom den delegation som i enlighet med det ovan anförda skall inrättas för bl. a. forskningsarbete inom den sociala sektorn.

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. yrkas att riksdagen till försöksverksamhet med särskilt organiserad eftervård av narkotikamissbrukare under förevarande anslag skall anvisa 800 000 kr. utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet. Under hänvisning till vad utskottet anför i avsnittet Vissa alkohol- och narkotikafrågor (s. 32 och 33) avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen. Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande sammansättningen av delegationen för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn avslår motionen 1974:105, såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:213, såvitt här är i fråga, till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande en socialekonomisk utredning avslår motionen 1974:1191.

3. A 4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten A 4 (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 45 0 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

4. C 1. Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har under punkten C 1 (s. 44

och 45) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 720 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:424 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ett program för familjepolitikens utbyggnad innehållande bl. a. värdesäkring av barnbidragen och införande av vårdnadsbidrag i enlighet med vad i motionen

SoU 1974:5

anförts.

2. I motionen 1974:1326 av herr Hörberg (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till ett successivt införande av vårdnadsbidrag för barn under 3 å 4 års ålder.

Utskottet

Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt stöd. Den 1 januari i år höjdes barnbidragsbeloppet med 180 kr. till 1 500 kr. per barn och år. Här bör också nämnas, att riksdagen för kort tid sedan beslutat om ett extra konsumtionsstöd till barnfamiljerna genom att vid barnbidragsutbetalningen i april för andra kvartalet ett extra belopp av 200 kr. per barn skall utbetalas (prop. 1974:25, FiU 1974:1).

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer utgår även i andra former. Bostadstillägg och föräldraförsäkring utgör särskilt betydelsefulla stödformer. Genom bostadstilläggen får familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn ökade möjligheter att efterfråga moderna och rymliga bostäder. Frågan om den framtida utformningen av samhällets stöd med denna inriktning torde komma att aktualiseras vid prövningen av de utredningsförslag på det bostadspolitiska området, som framlagts i dagarna. Regelinnehållet kan även komma att påverkas av det förslag till skattereform, som skall föreläggas årets riksdag. Föräldraförsäkringen, varom förslag framlades av familjepolitiska kommittén, trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebär bl. a. att de grupper som hittills haft det svagaste försäkringsskyddet vid barns födelse fått kraftiga förbättringar genom den föräldrapenning som införts. Riksdagen har nyligen beslutat förlänga ersättningstiden från sex till sju månader fr. o. m. den 1 januari nästa år (prop. 1974:15, SfU 1974:5). Vidare har efter Kungl. Maj:ts bemyndigande nyligen en sakkunnig tillkallats, som skall göra en första sammanställning och bedömning av erfarenheterna av reglerna i föräldraförsäkringen. Den sakkunnige skall också närmare pröva frågan om ersättningstidens längd och därvid undersöka möjligheterna att förlänga ersättningstiden på ett sådant sätt att försäkringen underlättar för förälder att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period efter det rätten till hel föräldrapenning upphört. Vid bedömningen av denna fråga skall den sakkunnige, förutom de tekniska och administrativa förutsättningarna, även pröva erfarenheterna och de pedagogiska förutsättningarna beträffande småbarnsgrupper i daghem. Vidare skall prövas möjligheterna att få anställning med reducerad arbetstid av nämnda slag liksom återverkningarna av ett sådant system på småbarnsföräldrarnas ställning på arbetsmarknaden.

Familjepolitiska kommitténs slutbetänkande (SOU 1972:34) Familjestöd innehöll ett omfattande program för utbyggnad av det ekonomiska familjestödet. Utöver föräldraförsäkringen har flera av förslagen genomförts. I vissa avseenden har ett kompletterande utredningsarbete igångsatts. Även på andra områden, som rör åtgärder för barnfamiljerna, pågår

SoU 1974:5

utredningsarbete. Utskottet vill här särskilt nämna att barnstugeutredningen — vars förslag låg till grund för beslut om allmän förskola (prop. 1973:136, SoU 1973:30) — fortsätter sitt arbete och att ett betänkande rörande fritidsverksamhet för barn i skolåldern är att vänta under innevarande vår. Hemställan i motionen 1974:424 av herrar Fälldin och Helén bör ses mot bakgrunden av den lämnade redovisningen. I motionen yrkas att riksdagen skall anhålla om förslag till ett program för familjepolitikens utbyggnad innehållande bl. a. indexreglering av barnbidragen och införande av vårdnadsbidrag. Enligt utskottets mening bör de fortsatta övervägandena på det familjepolitiska området grunda sig på de förslag som framlagts av familjepolitiska kommittén och som ännu inte slutligt prövats och på resultatet av det utredningsarbete som pågår på området och som delvis redovisats i det föregående. Vad särskilt angår innehållet i ett sådant program som motionärerna begär, vill utskottet dels hänvisa till följande avsnitt om vårdnadsbidrag, dels erinra om att riksdagen upprepade gånger och senast den 13 mars avslagit motioner om indexreglering av barnbidragen. Slutligen vill utskottet, med hänsyn till innehållet i motionsmotiveringen, också hänvisa till att socialförsäkringsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1974:6 uttalat sig för en undersökning av frågan om pensionsrätt för vårdinsatser i hemmet. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1974:424.

Även i motionen 1974:1326 av herr Hörberg tas upp frågan om vårdnadsbidrag. Motionären vill att riksdagen skall begära förslag till ett successivt införande av vårdnadsbidrag för barn under 3 å 4 års ålder.

Familjepolitiska kommittén har övervägt frågan om införande av ett vårdnadsbidrag. Kommittén har emellertid kommit till slutsatsen att något sådant bidrag inte bör införas (SOU 1972:34 s. 238). Kommittén har i stället funnit att det inkomstprövade stödet bör förstärkas. Härigenom kan stödet förbehållas de barnfamiljer som har ett mera framträdande behov därav, även där orsaken är att ena föräldern avstår från en förvärvsinkomst för att ta hand om småbarn. På denna väg kan också familjer med bärn i tonåren få ett behövligt tillskott till familjeinkomsten. Socialutskottet har förra året anslutit sig till kommitténs bedömning vid prövning av ett yrkande om utredning om vårdnadsbidrag till barnfamiljer (SoU 1973:5 s. 9). Enligt utskottets mening finns det inte skäl till omprövning av detta ställningstagande. Utskottet beaktar härvidlag även vad som ovan redovisats om utredning av frågan om att underlätta för föräldrar att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid. Utskottet avstyrker således motionen 1974:1326.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 2 720 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande ett program för familjepolitikens utbyggnad m. m. avslår motionen 1974:424 och motionen 1974:1326.

SoU 1974:5

5. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har under punkten C 2 (s. 45) föreslagit riksdagen att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

Motion

I motionen 1974:713 av fru Thunvall m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring i lagen om allmänna barnbidrag att barnbidraget utbetalas månadsvis.

Utskottet

Såväl de statliga som de statskommunala bostadstilläggen utbetalas månadsvis. För närvarande sker utbetalningen av de allmänna barnbidragen kvartalsvis. Familjepolitiska kommittén föreslog att även barnbidragen skulle utbetalas månadsvis, varvid utbetalningen skulle samordnas med utbetalningen av bostadstilläggen (SOU 1972:34). I motionen 1974:713 av fru Thunvall m. fl. framställs ett yrkande som syftar till ett genomförande av kommitténs förslag i nämnda hänseende.

Vid prövningen av motionsyrkandet måste beaktas följande. Familjepolitiska kommittén föreslog att utbetalningen av barnbidragen skulle samordnas med utbetalningen av andra former av familjestöd, bl. a. de statliga bostadstilläggen. Därigenom skulle betydande besparingar kunna göras. Sedermera har efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallats en särskild utredning, bostadstilläggsgruppen, som har i uppdrag att bl. a. göra en teknisk genomgång av den framtida utformningen av administrationen av bostadstilläggen. Utredningen beräknas redovisa sitt förslag inom kort.

Enligt utskottets mening bör resultatet av den ovannämnda administrativa översynen avvaktas innan den i motionen upptagna frågan ånyo aktualiseras. På grund härav avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om utbetalningen av allmänna barnbidrag avslår motionen 1974:713,

2. att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

6. C 4. Ersättning för bidragsförskott. C 5. Omkostnader för statens bosättningslån. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna C 4 och C 5 (s. 47—49) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Ersättning för bidragsförskott ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.,

2. till Omkostnader för statens bosättningslån ett förslagsanslag av 455 000 kr.

SoU 1974:5

7 Sociala serviceåtgärder

7. D 1. Bidrag till social hemhjälp. Kungl. Maj:t har under punkten D 1 (s. 54 och 55) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 000 kr.

Motion

I motionen 1974:1221 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos regeringen hemställer om att till höstriksdagen framläggs förslag om ett bibehållande av de för år 1974 beslutade bidragshöjningarna på det sociala serviceområdet (enl. prop. 1973:165).

Utskottet

De beslut som fattades vid 1973 års höstriksdag om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder innebar en stark satsning på sociala serviceåtgärder (prop. 1973:165, FiU 1973:40). För år 1974 höjdes statsbidraget till social hemhjälp och till kommunala familjedaghem. Vidare höjdes bidraget till anordnande av förskolor och fritidshem temporärt, nämligen för platser som påbörjats före 1974 års utgång. Som en åtgärd av engångskaraktär från statens sida anvisades medel till särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö m. m.

I motionen 1974:1221 av herr Hermansson m. fl. yrkas att riksdagen skall hemställa att Kungl. Maj:t till höstriksdagen framlägger förslag om ett bibehållande av de angivna bidragshöjningarna.

Utskottet vill erinra om att kommunalekonomiska utredningen i december 1973 genom tilläggsdirektiv fick i uppdrag att med förtur behandla frågorna om storlek och utformning av statsbidragen till social hemhjälp och familjedaghemsverksamhet för tiden efter år 1974. Utredningen skall i samband därmed även behandla frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. I avvaktan på sin redovisning av den samlade statsbidragsgivningens former och omfattning bör utredningen, anförs det i tilläggsdirektiven, kunna föreslå provisoriska lösningar för statsbidrag till nämnda verksamheter. Resultatet av utredningens överväganden skall redovisas i sådan tid att beslut om de statsbidragsregler som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1975 kan fattas vid innevarande riksdag.

Utskottet anser att kommunalekonomiska utredningens arbete inte bör föregripas. Frågorna om bidragsprocentens storlek och bidragskonstruktionen för den sociala hemhjälpen och för familjedaghemsverksamheten för tiden efter 1974 bör därför prövas av riksdagen först vid behandlingen av proposition i ämnet. Som framgår av det ovan sagda avser Kungl. Maj:t att avge proposition i sådan tid att den kan behandlas av årets riksdag. Med hänsyn till det anförda bör motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

SoU 1974:5

8 Utskottet har inte något att erinra mot den begärda medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 390 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande bibehållande av vissa temporära bidragshöjningar avslår motionen 1974:1221, såvitt här är i fråga.

8. D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 2 (s. 56 och 57) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 120 000 000 kr.

9. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Kungl. Maj:t har under punkten D 3 (s. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 413 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga, att socialstyrelsen under anslaget D 3, Bidrag till driften av förskolor och fritidshem, får disponera medel för att möjliggöra att statsbidrag beviljas till kommuners skjutskostnader.

2. I motionen 1974:1319 av fru Fraenkel (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen

a) hos Kungl. Maj:t begär ett samlat förslag till innevarande riksdag till regler för statsbidrag till den kommunala förskoleverksamheten,

b) beträffande statsbidragen till deltidsförskolan för fyra- och femåringar ger Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen,

c) uttalar att statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan skall utgå med 500 kr. per barn och år från den 1 juli 1974.

3. I motionen 1974:1336 av fru Nordlander m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalar sig för att till praktikanter på barnstugor ersättning skall utgå, som svarar mot arbetets art, dock lägst begynnelselönen för anställda inom barntillsynsverksamheten, och att statsbidrag härtill skall utgå med 50 procent.

Utskottet

I samband med behandlingen i november förra året av propositionen 1973:136 om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation övervägde utskottet även ett antal frågor om statsbidrag till verksamheten

SoU 1974:5

(SoU 1973:30). I flera motioner, som väckts under den allmänna motionstiden, framställs yrkanden i ämnet som i allt väsentligt överensstämmer med i november månad behandlade yrkanden.

På hemställan av socialutskottet biföll 1973 års riksdag förslag i nämnda proposition om införande av ett särskilt statsbidrag för kostnader i samband med genomförandet av den allmänna förskolan. Bidraget, som införs fr. o. m. den 1 januari nästa år, innebär att kommunerna kommer att få stöd även för förskola i deltidsgrupp, dvs. nuvarande lekskola. Statsbidrag kommer att utgå med 1 200 kr. per barn och år för det ökade antal sexåringar som bereds plats i förskola (deltidsgrupp) i förhållande till platsantalet i maj 1973. Till kommuner som redan har platser för samtliga sexåringar skall samma bidrag utgå för den del av platsantalet som överstiger 90 % av antalet sexåringar i kommunen. Vidare skall samma bidrag utgå för fyra- och femåringar som bereds förskoleverksamhet i deltidsgrupp på grund av särskilda behov av stöd och stimulans, dock för högst 10 % av antalet fyra- och femåringar i kommunen. För glesbygdskommuner med särskilda merkostnader skall därutöver kunna utgå stöd i form av extra skatteutjämningsbidrag.

I motionen 1974:1319 av fru Fraenkel yrkas att riksdagen skall begära ett samlat förslag till innevarande riksdag till regler för statsbidrag till den kommunala förskoleverksamheten och att statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan skall utgå med 500 kr. per barn och år fr. o. m. nästa budgetår. Motionären vill vidare att bidraget till platser i deltidsförskola för fyra- och femåringar inte skall begränsas till 10% av antalet barn i dessa årskullar utan att bidrag skall utgå för hela det antal platser i deltidsförskolan som överstiger 90 % av antalet sexåringar i kommunen. I motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. föreslås att socialstyrelsen skall få disponera medel från anslaget för att möjliggöra att statsbidrag beviljas till kommuners skjutskostnader.

Beträffande frågan om bidrag till förskoleplatser i deltidsgrupp för fyra- och femåringar vill utskottet, liksom vid behandlingen av frågan förra hösten, framhålla att andelen 10 % beräknats motsvara behovet av förskoleplatser för barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen 1974:1319 i motsvarande del.

Vid behandlingen av förskoleorganisationen ställde sig utskottet avvisande till att en detaljerad statlig reglering rörande personalen vid förskolorna sker. Utskottet kan inte heller tillstyrka ett stimulansbidrag av det slag som föreslås i motionen 1974:1319 i syfte att få till stånd en större personaltäthet i deltidsförskolan. Utskottet anser nämligen att statsbidragsreglerna bör vara av generell karaktär och i princip inte göras beroende av hur verksamheten utformas av den enskilda kommunen. Härigenom undviks regler som är ägnade att leda till ett omfattande administrativt kontrollsystem. Utskottet avstyrker således motionen 1974:1319 även i denna del.

Frågan om kostnadsfördelningen melian stat och kommun när det gäller förskoleverksamheten har direkt samband med det uppdrag, som

SoU 1974:5

ankommer på kommunalekonomiska utredningen. Med hänsyn till att utredningens arbete inte bör föregripas och med beaktande av de förbättringar av stödet till förskoleverksamheten, varom beslut fattades vid förra årets riksdag, avstyrker utskottet motionen 1974:1319, såvitt däri yrkas ett samlat förslag till innevarande riksdag med regler om statsbidrag till den kommunala förskoleverksamheten.

Då det gäller frågan om statsbidrag till skjutsverksamhet vill utskottet framhålla att kostnaderna för sådan verksamhet torde vara mest betungande för glesbygdskommuner och att dessa kan få särskilt stöd i form av extra skatteutjämningsbidrag. Utskottet avstyrker motionen 1974:425 i här aktuell del.

Utskottet behandlar slutligen motionen 1974:1336 av fru Nordlander m. fl., vari yrkas att riksdagen skall uttala sig för att till praktikanter på barnstugor ersättning skall utgå, som svarar mot arbetets art, dock lägst begynnelselönen för anställda inom barntillsynsverksamheten, och att statsbidrag till kostnaden skall utgå med 50 %.

För att vinna inträde till förskollärarutbildning krävs viss förpraktik. Efter förslag av skolöverstyrelsen har dock hittillsvarande krav på praktik från späd barnsvård slopats fr. o. m. höstterminen 1974.

Som motionärerna framhåller befinner sig förpraktikanten ofta i en otillfredsställande ekonomisk situation. Enligt utskottets mening bör — i enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande (SfU 1972:39 och 1973:17) — frågan i princip lösas genom att förpraktiken integreras i studiegången och fullgörs under den tid eleven är inskriven vid läroanstalt, vilket medför att eleven får studiesocialt stöd även under praktiktiden. Utskottet vill också hänvisa till att socialförsäkringsutskottet inom kort kommer att ta upp till behandling motioner som avser de ekonomiska villkoren för personer som fullgör praktiktjänstgöring. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet det här aktuella motionsyrkandet.

Utskottet biträder förslaget till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till skjutsverksamhet avslår motionen 1974:425, såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem, statsbidrag till deltidsförskolan för fyra- och femåringar samt statsbidrag till kostnader för medhjälpare i deltidsgrupp avslår motionen 1974:1319 i motsvarande delar,

3. att riksdagen beträffande frågan om ersättning till vissa praktikanter m. m. avslår motionen 1974:1336,

4. att riksdagen till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 413 000 000 kr.

10. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem. Kungl. Maj:t har under punkten D 4 (s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.

SoU 1974:5

11 Motion

I motionen 1974:421 (motivering i motionen 1974:558) av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till statsbidrag till barntillsyn vid vuxenutbildning.

Utskottet

I anslutning till förevarande anslag behandlar utskottet motionen 1974:421 av herr Bohman m. fl., vari yrkas att riksdagen skall anhålla om förslag om statsbidrag till barntillsyn vid vuxenundervisning.

Riksdagen behandlade i anledning av en motion ett liknande yrkande vid höstriksdagen 1973 (FiU 1973:40 s. 41, SoU 1973:1 y). Som framhölls av motionären föreligger för många föräldrar ett behov av barntillsyn under kortare tid så att föräldrarna kan delta i vuxenutbildning. Utskottet anförde i sitt yttrande till finansutskottet att behov av kortare barntillsyn, som inte kan tillgodoses genom kommunernas barnstugeverksamhet, föreligger även i andra fall än de av motionären åsyftade, såsom exempelvis då förälder önskar delta i politisk eller ideell verksamhet. Enligt socialutskottets mening borde det behov av tillfällig barntillsyn, som i enlighet med det sagda finns, bäst kunna tillgodoses av kommunerna genom den sociala hemhjälpen och genom familjedaghemsverksamheten. Utskottet anförde vidare bl. a. att de särskilda insatser för att stimulera till vuxenstudier, som kan erfordras, så långt möjligt bör prövas i ett sammanhang.

Enligt utskottets mening är de anförda skälen fortfarande bärande. Utskottet avstyrker därför motionen 1974:421.

Den begärda medelsanvisningen tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till barntillsyn vid vuxenutbildning avslår motionen 1974:421.

11. D 5. Bidrag till ferievistelse för barn. D 6. Bidrag till semesterhem

m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna D 5 och D 6 (s. 60 och 61) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Bidrag till ferievistelse för barn ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.,

2. till Bidrag till semesterhem m. m. ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

SoU 1974:5

12 Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

12. E 1. Socialstyrelsen. Kungl. Majit har under punkten E 1 (s. 64-68) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 51 012 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:695 av herr Dahlberg m. fl. (s, c, m, fp, vpk) hemställs att riksdagen måtte besluta att till anslaget Socialstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 51 102 000 kr. samt att 90 000 kr. därav anslås till Övervakarnas riksförbund.

2. I motionen 1974:1339 av fru Sundberg (m) och herr Jonsson i Alingsås (fp) hemställs att riksdagen beslutar att till Socialstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa 51 112 000 kr.

Utskottet

I motionen 1974:695 av herr Dahlberg m. fl. yrkas att anslaget till socialstyrelsen skall höjas med 90 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och att detta belopp skall anslås till Övervakarnas riksförbund.

Övervakarnas riksförbund är en sammanslutning av inom barna- och ungdomsvården, nykterhetsvården, psykiatriska sjukvården och kriminalvården verksamma intresserade personer, som är organiserade i lokala föreningar, vilka är anslutna till förbundet. Förbundets uppgift är bl. a. att befordra utvecklingen av den öppna vården och att genom kurs- och studiecirkelverksamhet och på annat sätt stimulera rekrytering, utbildning och fortbildning av övervakare. Antalet lokala föreningar är ca 80 och antalet medlemmar i dessa ca 8 000. För innevarande budgetår utgår ett bidrag till riksförbundet av 80 000 kr. från anslagsposten Bidrag till enskild frivårdsverksamhet i staten för anslaget F 3 Frivården under andra huvudtiteln. Som villkor för bidraget gäller att riksförbundets styrelse skall före den 1 april varje år till kriminalvårdsstyrelsen inge en till statsrådet och chefen för justitiedepartementet ställd berättelse över sin verksamhet, vilken berättelse skall innehålla redovisning av anvisade medel samt av riksförbundets övriga inkomster och utgifter. I det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till frivården för budgetåret 1974/75 (statsverkspropositionen, Bil. 4, s. 104—106) har beräknats ett bidrag av 90 000 kr. till riksförbundet.

Motionärerna framhåller riksförbundets aktiviteter beträffande utbildning av övervakare. De påpekar att utan ett ökat stöd från samhällets sida riksförbundet nödgas att av ekonomiska skäl upphöra med sin verksamhet. Motionärerna anför bl. a. att mot bakgrund av att riksförbundet erhåller statsbidrag för det arbete som utförs på kriminalvårdens område ett liknande stöd bör erhållas via socialstyrelsen för verksamheten avseende barna- och ungdomsvården, nykterhetsvården och mentalsjukvården.

SoU 1974:5

13 Med hänsyn till att riksförbundet befinner sig i en ekonomisk krissituation och till att riksförbundets verksamhet även omfattar övervakare på det sociala området är utskottet berett tillstyrka att under nästa budgetår statsbidrag utgår till riksförbundet utöver det belopp som utgår för riksförbundets aktiviteter på kriminalvårdens område. Bidraget bör som motionärerna föreslagit beräknas till 90 000 kr. Det bör inräknas i anslaget till socialstyrelsen och utbetalas av styrelsen. Bidragsvillkoren bör vara likartade med dem som gäller för bidraget från anslaget till frivården. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1974:695. Tilläggas bör att enligt utskottets mening bidrag till riksförbundet framdeles bör utgå från ett och samma anslag.

I motionen 1974:1339 av fru Sundberg och herr Jonsson i Alingsås begärs att anslaget till socialstyrelsen skall höjas med 100 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag i syfte att nämnden för internationella adoptionsfrågor skall få använda beloppet för att stödja Föreningen Adoptionscentrums verksamhet. Motionärerna framhåller att föreningens budget har en omslutning på ca 450 000 kr. per år och att stora svårigheter föreligger att driva verksamheten på grundval av enbart medlemsavgifter m. m.

Genom beslut i maj 1973 förordnade Kungl. Maj:t att till socialstyrelsen skulle för tiden den 1 juli 1973 — den 30 juni 1974 knytas en nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) med uppgift att på lämpligt sätt underlätta adoption i Sverige av utländska barn. Föreningen Adoptionscentrum har sitt ursprung i initiativ av adoptivföräldrar, vilka i slutet av 1960-talet på egen hand genomfört adoptioner utomlands. Föreningen, som har ca 2 700 medlemmar och har till syfte att främja adoptioner, har byggt upp ett nät av informella kontakter i utlandet för underlättande av adoptioner. Mellan NIA och föreningen slöts år 1973 ett samarbetsavtal enligt vilket NIA svarar för de adoptionskontakter på officiell nivå som kan knytas med myndigheter och institutioner i främmande länder medan föreningen handhar de mera informella kontakter som kan uppnås med institutioner eller personer i sådana länder. Föreningen skall sköta det praktiska arbetet med service åt presumtiva adoptivföräldrar — information, rådgivning, mottagande av intresseanmälan m. m. — när det gäller adoption med hjälp av informella kontakter.

Föredragande departementschefen anför att NIA fr. o. m. nästa budgetår permanent bör knytas till socialstyrelsen. Medel för viss personalförstärkning på nämndens kansli beräknas under anslaget.

Från anslagsposten till informationsverksamhet i staten för anslaget till socialstyrelsen har under innevarande budgetår genom förmedling av NIA - av medel avsedda för informationsverksamhet beträffande adoption av utländska barn — utgått ett bidrag till Föreningen Adoptionscentrum med ca 18 000 kr. för viss informations- och publikationsverksamhet. I socialstyrelsens anslagsberäkning för nästa budgetår har enligt vad utskottet inhämtat ett bidrag till föreningen av ungefär samma storlek inräknats.

SoU1974:5

14 Det är enligt utskottets mening uppenbart att ett betydande antal av de adoptioner av utländska barn sorn skett i vårt land inte skulle ha kommit till stånd utan en verksamhet av den karaktär som bedrivs av Föreningen Adoptionscentrum. Föreningens verksamhet utgör därför ett värdefullt komplement till arbetet inom NIA. Detta framgår även av att ett samarbetsavtal slutits mellan föreningen och NIA. Prövningen av frågan huruvida föreningen skall få bidrag över statsbudgeten bör framdeles ankomma i första hand på socialstyrelsen, till vilken myndighet NIA permanent kommer att knytas. Såvitt avser bidrag till föreningens verksamhet under nästa budgetår är utskottet inte berett att tillstyrka sådant bidrag i vidare mån än vad som innefattas i Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker således motionen 1974:1339.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1974:695 samt med avslag på motionen 1974:1 339 till Socialstyrelsen förbudgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 51 102 000 kr.

13. E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. E 3. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 2 och E 3 (s. 69 och 70) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslagsanslag av 362 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.

14. E 4. Länsläkarväsendet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten E4 (s. 70 och 71) föreslagit riksdagen att till Länsläkarväsendet m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 9 190 000 kr.

Motion

I motionen 1974:711 av fröken Pehrsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1974:1, Bilaga 7 E 4 Länsläkarväsendet m. m. beslutar anslå ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 275 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 9 465 000 kr., för inrättande av ytterligare tre tjänster för länshälsovårdskonsulenter.

Utskottet

I länsläkarorganisationen ingår länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsulenter. En arbetsgrupp inom socialstyrelsen har utrett och under år 1973 framlagt förslag beträffande inriktningen av arbetet inom länsläkarorganisationen. Detta förslag ligger till grund för fortsatt

SoU1974:5

arbete inom socialstyrelsen med utarbetande av riktlinjer för den framtida utformningen av länsläkarorganisationen. Med undantag av Stockholms län finns inom varje län en tjänst som länshälsovårdskonsulent. I Stockholms län finns två sådana tjänster.

I motionen 1974:71 1 av fröken Pehrsson m. fl. föreslås — i likhet med vad socialstyrelsen föreslagit i sina anslagsäskanden — att medel anvisas för inrättande av ytterligare tre tjänster för länshälsovårdskonsulenter med placering i Kristianstads, Malmöhus och Älvsborgs län. Socialstyrelsen anför med instämmande av motionärerna att behovet av en resursförstärkning till länsläkarorganisationen — i synnerhet med tjänster för länshälsovårdskonsulenter — är stort i tättbebyggda län med stark industrialisering.

Enligt utskottets mening bör arbetet med utarbetande av riktlinjer för den framtida utformningen av länsläkarorganisationen slutföras innan ställning tas till frågan om en utvidgning av antalet tjänster för länshälsovårdskonsulenter. Utskottet avstyrker därför motionen 1974:711.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:711 till Länsläkarväsendet m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 9 190 000 kr.

15. E 5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder. E 6. Statens strålskyddsinstitut. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 5 och E 6 (s. 72—75) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder ett förslagsanslag av 9 638 000 kr.,

2. till Statens strålskyddsinstitut ett förslagsanslag av 7 005 000 kr.

16. E 7—E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 7—E 11 (s. 76-83) och hemställer

1. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium:Driftbidrag för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen

a) bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens bakteriologiska laboratorium inrätta en tjänst som professor i Ce 1,

b) till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 6 225 000 kr.,

SoU 1974:5

4. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.,

5. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 1 630 000 kr.

17. E 12—E 15. Statlig läkemedelskontroll m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 12-E 15 (s. 83—90) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Statlig läkemedelskontroll ett förslagsanslag av 13 757 000 kr.,

2. till Statens rättskemiska laboratorium ett förslagsanslag av 8 327 000 kr.,

3. till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 7 241 000 kr.,

4. till Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

18. F 1—F 4. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag under punkterna F 1 —F 4 (s. 93—97) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn ett förslagsanslag av 4 650 000 kr.,

2. till Abortförebyggande åtgärder ett förslagsanslag av 1 125 000 kr.,

3. till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

4. till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård ett förslagsanslag av 2 060 000 kr.

19. F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen. Kungl. Maj:t har under punkten F 5 (s. 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 100 000 kr.

Motion

I motionen 1974:1014 av fru Swartz m. fl. (fp) hemställs att riksdagen till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1974/75 anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 100 000 kr. förhöjt anslag av 200 000 kr.

SoU 1974:5

17 Utskottet

S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konflikt- och svaghetstillstånd. Stiftelsen har alltsedan budgetåret 1963/64 erhållit ett särskilt statsbidrag från förevarande anslag. I enlighet med hemställan av stiftelsen har Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning av 100 000 kr., vilket innebär en höjning av statsbidraget med 10 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. I detta sammanhang bör nämnas, att Kungl. Maj:t — efter förslag av svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete — vid flera tillfällen medgett att rikskollekter får upptas för stiftelsen. Under år 1972 upptogs en halv rikskollekt och under år 1973 en hel rikskollekt för stiftelsen. Genom beslut av Kungl. Maj:t i oktober 1973 har stiftelsen — i enlighet med centralrådets förslag - medgetts en halv rikskollekt under år 1974.

I motionen 1974:1014 av fru Swartz m. fl. begärs en medelsanvisning av 200 000 kr., dvs. en ökning med 100 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Motionärerna framhåller att, sedan stiftelsens framställning om statsbidrag för nästa budgetår avgivits, Kungl. Maj:t hade fattat beslut om en halv rikskollekt under år 1974, innebärande en intäktsminskning av omkring 110 000 kr. i förhållande till det belopp, som skulle flyta in vid en hel rikskollekt. Vidare påpekas att stiftelsen till följd av ökade arbetsgivaravgifter drabbas av en utgiftsökning på 90 000 kr.

Vid prövningen av motionsyrkandet måste beaktas att stiftelsen inte begärt någon ytterligare bidragsökning, sedan Kungl. Maj:t fattat beslut om rikskollekter under år 1974, och att frågan om en ytterligare bidragsökning därför inte varit föremål för prövning under budgetarbetet för nästa budgetår. Vidare måste beaktas att den av Kungl. Maj:t förordade medelsanvisningen överensstämmer med vad stiftelsen begärt. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 1974:1014.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:1014 till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 100 000 kr.

20. F 6. Allmän hälsokontroll. Kungl. Maj:t har under punkten F 6 (s. 98 och 99) föreslagit riksdagen att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 630 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:211 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i Örebro (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att möjligheterna att införa en handikappuppspårande intensivverksamhet, av det slag som sagts i motionen, snarast måtte bli föremål för prövning.

2. I motionen 1974:290 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skapandet av sådana rutiner inom

2 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU 1974:5

den allmänna dispensär- och skärmbildsundersökningen att invandrare tillförsäkras sådan undersökning snarast efter invandringen.

Utskottet

I motionen 1974:211 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro framställs ett yrkande som syftar till att möjligheterna skall prövas att genomföra en mycket tidig uppspårning när det gäller fysiska och psykiska handikapp till följd av hjärnskador vid födseln eller hjärnmissbildningar.

Motionärerna påpekar att erfarenheten av intensivgenomgång av fyraåringar visat att fyraårsåldern är en alltför sen ålder för klarläggande av fysiska och psykiska handikapptillstånd till följd av hjärnskada vid födseln eller hjärnmissbildning medan modern neuropediatrisk utvecklingsdiagnostik (undersökning av spädbarnets psykomotoriska funktionsmässiga åldersnivå i olika avseenden) däremot gett anvisning om att lämpliga s. k. nyckelåldrar för handikappuppspårande verksamhet är åldrarna 5-6 månader, 9-10 månader samt 18 månader. Motionärerna anser att utredningsarbete bör påbörjas för att klarlägga dels lämpliga nyckelåldrar för handikappuppspårande intensivverksamhet under de två första levnadsåren, dels nödvändiga resurser för genomförande av en riksomfattande tidig handikappkontroll.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om följande åtgärder, som vidtagits i syfte dels att främja en fortlöpande kontakt mellan den

förebyggande barnavården vid barnvård scentraler, å ena, och barn och

föräldrar, å andra sidan, från det barnet föds till dess det inskrivs vid

skola och skolhälsovården tar vid, dels att få till stånd en uppföljning

beträffande barnens utveckling.

Socialstyrelsen har utfärdat ett cirkulär, som gäller från och med 1973, om anmälan av förlossningar till barnavårdscentral genom ett medicinskt födelsemeddelande. Vidare har riksskatteverket föreskrivit att aviseringar från folkbokföringsorgan till barnavårdscentral skall göras om flyttningar och andra förändringar i personregistret som avser barn upp till en ålder av sju år. I det medicinska födelsemeddelandet skall ges en sammanfattande bedömning av vad som inträffat under graviditet, födelse och nyföddhetsperiod kompletterad med uppgifter om genetiska och sociofamiljära faktorer samt riskvärdering av inträffad skada och framtida funktionsstörning. Socialstyrelsen har samtidigt fastställt en journal för barnhälsovård som jämte anvisningar innebär att barnet från födelsen fram till sju års ålder skall genomgå — förutom barnavårdscentralernas rutinmässiga hälsokontroller i olika åldrar — särskilda strukturerade undersökningar vid åldrarna 2 månader, 10 månader, 18 månader och 4 år.

Utskottet delar uppfattningen att det är ytterst angeläget att utvecklingshandikapp hos barn upptäcks så tidigt som möjligt. Utskottet föreslog med hänsyn härtill i anledning av ett motionsyrkande vid 1973 års riksdag i betänkandet SoU 1973:5 (s. 67) en utredning rörande

SoU1974:5

utbildningsverksamheten vid lekoteket på Blockhusudden i Stockholm, vilken avser det s. k. BOEL-testet, som ger möjlighet till en mycket tidig diagnostik av olika störningar i barnets utveckling. Utskottets hemställan i denna del bifölls. Utredningen har satts i gång. Vidare vill utskottet framhålla att, enligt vad utskottet inhämtat, man inom socialstyrelsen uppmärksammat frågorna om uppföljning av den psykomotoriska utvecklingen hos barn vid barnavårdscentralerna och att man överväger möjligheterna att införa ett s. k. screeningsprogram (massundersökningsprogram) beträffande psykomotoriska störningar. I detta sammanhang bör också nämnas att läkare med specialitet som barnläkare numera svarar för vården för drygt 50 % av barnen vid barnavårdscentralerna och att dessa läkare har utvecklingsdiagnostisk skolning och därför kan förväntas vara särskilt uppmärksamma på störningar i den psykomotoriska utvecklingen. Med hänsyn till det anförda är enligt utskottets mening någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1974:211 inte erforderlig. Utskottet avstyrker densamma.

1 motionen 1974:290 av herr Åkerfeldt m. fl. framställs ett yrkande som syftar till att alla invandrare skall tillförsäkras skärmbildsundersökning snarast efter invandringen.

Med anledning av ett likartat motionsyrkande vid 1973 års riksdag lämnade utskottet en utförlig redogörelse för åtgärder som vidtagits för att vissa grupper invandrare skulle skärmbilds- eller lungröntgenundersökas redan i samband med invandringen. Vidare redovisades hur frågan om hälsokontroll av invandrare eljest uppmärksammats, nämligen dels i socialstyrelsens rekommendationer beträffande den allmänna skärmbildsverksamheten, dels i direktiven för invandrarutredningen. Utskottet hänvisar till redogörelsen (SoU 1973:5 s. 33). Mot bakgrund av nämnda rekommendationer och nämnda utredningsuppdrag samt med hänsyn till att frågor om hälsokontroll av invandrare kunde bli uppmärksammade även i en pågående utredning hos socialstyrelsen om hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård avstyrkte utskottet den vid 1973 års riksdag väckta motionen.

Svensk lungmedicinsk förening, som är en sektion av Svenska läkaresällskapet, har i november 1973 antagit rekommendationer om skärmbildsundersökningar, vari förutsätts att skärpt uppmärksamhet skall ägnas åt olika riskgrupper. Som de viktigaste bland dessa riskgrupper anges bl. a. invandrare från länder med sämre tuberkulossituation än vår egen.

Av de skäl som i enlighet med det ovan anförda åberopades vid 1973 års riksdag i anledning av ett motionsyrkande, som var likartat med det nu aktuella, samt med beaktande av lungmedicinska föreningens rekommendation och av att resultatet av det utredningsarbete som pågår inom invandrarutredningen och inom socialstyrelsen kan beräknas föreligga under sommaren 1974 avstyrker utskottet motionen 1974:290.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

SoU1974:5

20 Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 630 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande handikappuppspårande verksamhet avslår motionen 1974:211,

3. att riksdagen beträffande skärmbildsundersökning av invandrare avslår motionen 1974:290.

21. F 7. Skyddsympningar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten F 7 (s. 99—101) och hemställer

att riksdagen till Skyddsympningar för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

22. F 8. Hälsovårdsupplysning. Kungl. Maj:t har under punkten F 8 (s. 101 — 103) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

Motioner

1. 1 motionen 1974:82 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till lagstiftning om upplysningsplikt om tobakens skadeverkningar.

2. I motionen 1974:110 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag till lagstiftning i syfte att förbjuda rökning i restauranger, offentliga samlingslokaler och skolor, på sjukhus och i flygplan.

3. I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisar till utökad upplysning om effekten av berusningsmedel 1 000 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under F 8 Hälsovårdsupplysning.

4. I motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 1 bil. 7, beslutar att under punkten F 8 Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 1 000 000 kr. förhöjt anslag av 6 500 000 kr.

5. I motionen 1974:712 av herr Romanus m. fl. (fp) hemställs

a) att riksdagen under F 8 Hälsovårdsupplysning (bilaga 7 till prop. 1974:1) anslår 1 513 000 kr. till anslag till NTS och till upplysning om tobakens skadeverkningar samt att anslaget under F 8 justeras uppåt i erforderlig omfattning för att bereda utrymme härför,

b) att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag till program för åtgärder mot tobaksskadorna, grundat på tobaksutredningens förslag, framläggs till 1974 års riksdag.

6. I motionen 1974:1335 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag om förbud mot alla former av reklam för tobak snarast möjligt framläggs.

SoU 1974:5

7. I motionen 1974:1338 av herr Sellgren m. fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar

a) att hos Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder för kraftigt ökad informationsverksamhet särskilt i de yngre åldrarna, samt

b) att hos Kungl. Maj:t hemställa att socialstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för uppställande av maximigränser för i tobaksröken ingående giftiga ämnen samt i övrigt i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

De medel, som anvisas under anslaget, disponeras för hälsoupplysningsverksamhet av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning. Avsevärda höjningar av medelsanvisningen under anslaget har skett under en följd av år. Anslaget har sålunda höjts från 1 100 000 kr. budgetåret 1968/69 till 4 600 000 kr. innevarande budgetår. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t en ytterligare höjning med 900 000 kr. Bland särskilt angelägna områden för upplysningsarbetet framhåller föredragande departementschefen information om skadeverkningarna av narkotika, tobak och andra beroendeframkallande medel.

I motioner framförs förslag om olika åtgärder mot tobaksrökning samt om ökad medelsanvisning för upplysningsverksamhet om skadeverkningarna av tobak, alkohol och narkotika m. m.

Som bakgrund tili övervägandena rörande motionerna om tobaksfrågorna får utskottet — till komplettering av en liknande redogörelse, som utskottet lämnade år 1973 i betänkandet SoU 1973:5 (s. 38—39) — anföra följande.

En särskild arbetsgrupp, som socialstyrelsen tillsatte i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag åt socialstyrelsen år 1971 rörande tobakskonsumtionen, överlämnade i juni 1973 till socialstyrelsen rapporten Tobaksrökning. I rapporten framläggs ett förslag till program för åtgärder mot tobaksrökning som syftar till att nedbringa cigarrettkonsumtionen till samma omfattning per invånare som den hade på 1920-talet och att göra samhället så röknegativt att rökningen inte kan återuppstå som en negativ primärfaktor för folkhälsan. Rapporten har remissbehandlats. Enligt vad utskottet inhämtat kommer socialstyrelsens styrelse att inom kort ta ställning till förslagen i rapporten. Årets riksdag har antagit ett vid 1973 års riksdag som vilande antaget förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen, som avser införande av möjlighet att i lag föreskriva förbud mot kommersiell annons i tryckt skrift i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror (KU 1974:2). Enligt vad utskottet inhämtat har i januari i år överläggningar inletts mellan konsumentombudsmannen och företrädare för tobaksbranschen om dämpning av reklamen för tobaksvaror. Finland, som är koordinerande land för spörsmål som sammanhänger med Nordiska rådets rekommendation (nr 12/1972) angående förbud mot tobaksreklam, har tagit initiativ till ett möte med representanter för vederbörande myndigheter i

SoU1974:5

22 Danmark, Finland, Norge och Sverige för utarbetande av riktlinjer för verksamheten i en arbetsgrupp på området. Europarådets rådgivande församling antog hösten 1973 en rekommendation (nr 716) om kontroll av tobaks- och alkoholreklamen och om åtgärder för att begränsa konsumtionen av tobak och alkohol.

I två av motionerna tas upp frågan om information om tobakens skadeverkningar. Således begärs i motionen 1974:1338 av herr Sellgren m. fl. kraftigt ökad informationsverksamhet särskilt för de yngre åldrarna och i motionen 1974:712 av herr Romanus m. fl. att under anslaget skall anvisas dels 693 000 kr. som bidrag till verksamheten inom Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS), dels 820 000 kr. för upplysning om tobakens skadeverkningar genom nämnden för hälsoupplysning. I motionen 1974:1338 begärs vidare att socialstyrelsen skall få i uppdrag att utreda förutsättningarna för uppställande av maximigränser för giftiga ämnen som ingår i tobaksröken. Två motionsyrkanden riktar sig mot marknadsföringen. Sålunda begärs i motionen 1974:82 av herr Björk i Gävle m. fl. lagstiftning om upplysningsplikt på cigarrettförpackningar och andra reklambärare om tobakens skadeverkningar och i motionen 1974:1335 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. att förslag om förbud mot alla former av reklam för tobak snarast möjligt skall framläggas. I motionen 1974:110 av herr Nilsson i Agnäs innefattar yrkandet krav på lagstiftning om förbud mot rökning i restauranger, offentliga samlingslokaler, skolor, sjukhus och flygplan. Slutligen yrkas i motionen 1974:712 att förslag till program för åtgärder mot tobaksskadorna grundat på förslag av socialstyrelsens tobaksutredning skall framläggas för 1974 års riksdag.

En rad av de konkreta förslag till åtgärder mot tobaksrökning, som socialstyrelsens tobaksutredning framlagt, överensstämmer med yrkanden i motionerna. Således föreslås av utredningen att varje miljö, som personer födda år 1975 och senare kommer att möta under sin uppväxt skall göras rökfri och röknegativ så långt detta över huvud taget är möjligt, därvid bl. a. skolan skall göras rökfri. Förutom åtgärder beträffande grupper och miljöer som barnet möter under sin uppväxt föreslås åtgärder bland grupper och miljöer i övrigt som anses strategiska för att nå målet - ett röknegativt samhälle. Sålunda föreslås bl. a. sänkning av takvärdet för alla i tobaksröken ingående ämnen, för vilka jämförbara länder har satt lägre takvärden, samt tillämpning av takvärden och andra åtgärder till skydd mot luftföroreningar även när föroreningskällan är tobaksrök. Arbetslokaler, vari anställda på grund av sin tjänst är skyldiga att vistas, samt offentliga lokaler skall göras rökfria. Åtgärder mot rökning inom sjukvården föreslås. I ett avsnitt om reglering av marknaden framläggs förslag om att tobaksvarornas tillgänglighet radikalt skall inskränkas, att marknadsbearbetningen skall slopas och att prispolitiken skall utformas med syfte att åstadkomma en konsumtionsminskning. Bl. a. föreslås att obligatorisk varningstext skall införas på alla förpackningar och annat material från tobaksföretagen och att förbud skall utfärdas för alla marknadsbearbetande åtgärder som inte kan visas

SoU 1974:5

direkt stödja programmet för åtgärder mot tobaksrökningen. Även en rad förslag om olika informationsåtgärder läggs fram.

Utskottet vill i anledning av motionsyrkandena hänvisa till sitt betänkande SoU 1971:21 om åtgärder för att minska tobakskonsumtionen m. m., vari det uttalas bl. a. att det torde råda allmän enighet om att även i vårt land en systematisk satsning på att få till stånd en minskning av tobakskonsumtionen måste ske. Sedan socialstyrelsens tobaksutredning nu framlagts och även remissbehandlats är det angeläget att Kungl. Maj:t utan dröjsmål ger riksdagen tillfälle att ta ställning till ett program, som innefattar åtgärder för en sådan satsning. De närmare övervägandena rörande behovet och lämpligheten av sådana konkreta åtgärder mot tobakskonsumtionen, som föreslås i motionerna, bör göras i samband med den fortsatta beredningen i frågan. Även närmare överväganden om en ökad satsning på informationsåtgärder på området, som föreslås i motionerna 1974:712 och 1974:1338, bör lämpligast ske i detta sammanhang. Utskottet vill dock framhålla att i avvaktan härpå den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår ger visst ökat utrymme för informationsåtgärder på tobaksområdet genom NTS och genom nämnden för hälsoupplysning.

Vad utskottet anfört rörande ett program för åtgärder mot tobaksrökning bör ges Kungl. Maj:t till känna.

De motionsyrkanden som avser information om skadeverkningarna av alkohol och narkotika m. m. upptas dels i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl., vari för information om alkohol, narkotika, sömnmedel, lugnande medel och övriga beroendeframkallande medel begärs en medelsanvisning med 1 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj:ts föreslagit, dels motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. vari för alkohol- och narkotikainformation begärs en medelsanvisning med likaledes 1 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.

Som utskottet anförde i betänkandet SoU 1973:5 (s. 39) i anledning av motionsyrkanden vid 1973 års riksdag om information om alkoholbrukets skadeverkningar ingår i alkoholpolitiska utredningens uppdrag att behandla frågan om undervisnings- och upplysningsverksamhet. Alkoholpolitiska utredningen kommer att avge sitt slutbetänkande senare i år. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågor om information om alkoholbrukets skadeverkningar att utförligt behandlas i betänkandet. Vidare kommer frågor om samordning av informationen om alkohol och narkotika att behandlas. Här bör också nämnas att sedan 1972 års riksdag (prop. 1972:61, SkU 1972:30) anvisat ett belopp av 5 milj. kr. för upplysning om alkohol- och narkotikamissbruk under en tvåårsperiod, att fördelas av statens ungdomsråd, Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition (Bil. 9, punkten Eli) har föreslagit riksdagen att under ett reservationsanslag till Upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen för nästa budgetår anvisa ett belopp av 2,5 milj. kr. för samma ändamål. Det har förutsatts att frågan om fortsatt medelstilldelning för tiden efter nästa budgetår skall bedömas mot bakgrund av de förslag alkoholpolitiska utredningen kommer att framlägga. Skatteutskottet har i betänkandet

SoU 1974:5

24 SkU 1974:5 tillstyrkt den föreslagna medelsanvisningen. Mot bakgrund av det anförda och då den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen under detta anslag kan förutses ge visst ökat utrymme för informationsinsatser när det gäller beroendeframkallande medel bör motionsyrkandena inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 1974:213 och 1974:698 i här aktuella delar.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande tobaksfrågan i anledning av motionen 1974:82, motionen 1974:110, motionen 1974:712, motionen 1974:1335, såvitt här är i fråga, och motionen 1974:1338 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om ett program för åtgärder mot tobaksrökning,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda motionerna i motsvarande del, samt motionen 1974:712, i den mån motionen inte besvarats genom vad utskottet under 1 hemställt, till Hälsovärdsupplysning för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

23. F 9—F 11. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna F 9—F 11 (s. 103—105) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård ett reservationsanslag av 150 000 kr.,

2. till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

3. till Epidemiberedskap m. m. ett förslagsanslag av 4 655 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

24. G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader. G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna G 1 och G 2 (s. 108-119) och hemställer

1. att riksdagen

a) bemyndigar Kungl. Maj:t att vid karolinska sjukhuset inrätta en tjänst för överläkare i SKBe 3,

b) till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 396 791 000 kr.,

2. att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

25. G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl. Maj:t har under punkten G 3 (s. 119—124) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att vid akademiska sjukhuset i Uppsala inrätta två tjänster för överläkare i SKBe 3 samt att till Akademiska sjukhuset i

SoU 1974:5

25 Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 47 106 000 kr.

Motion

I motionen 1974:286 av herrar Karlehagen (c) och Larsson i Öskevik (c) hemställs

A. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

1) att socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet integreras i Akademiska sjukhuset,

2) att professorn i socialmedicin vid universitetet tillika förordnas som överläkare i socialmedicin vid Akademiska sjukhuset,

3) att en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid institutionen i utbyte mot befintlig tjänst som lärare vid universitetet,

B. att riksdagen i bilaga 7 till statsverkspropositionen 1974 under punkten G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för under punkt A angivna ändamål anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 292 190 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

Vid Malmö allmänna sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och regionsjukhuset i Linköping finns enheter för socialmedicin under ledning av överläkare som tillika är professorer i socialmedicin vid universitetet i Lund, universitetet i Göteborg respektive högskolan i Linköping. Vid karolinska institutet i Stockholm finns två professurer i socialmedicin vilka är förenade med överläkartjänster vid socialmedicinska enheter, den ena vid karolinska sjukhuset och den andra vid Huddinge sjukhus. Västerbottens läns landsting har i framställning till Kungl. Maj:t föreslagit att professuren i socialmedicin vid universitetet i Umeå skall få förenas med en tjänst som överläkare vid en socialmedicinsk enhet vid Umeå lasarett. Vid akademiska sjukhuset i Uppsala finns inte någon socialmedicinsk enhet. Professuren i socialmedicin vid universitetet i Uppsala är därför inte förenad med överläkartjänst vid sjukhus. Även vid regionsjukhuset i Örebro finns en socialmedicinsk enhet. Inom socialstyrelsen pågår sedan hösten 1970 ett utredningsarbete om socialmedicinens praktiska målsättning och organisation m. m.

I motionen 1974:286 av herrar Karlehagen och Larsson i Öskevik hemställs — i likhet med vad direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala föreslagit — att den socialmedicinska institutionen vid universitetet i Uppsala integreras i akademiska sjukhuset i Uppsala på det sättet att professuren i socialmedicin vid universitetet förenas med en arvodestjänst som överläkare, som inrättas vid sjukhuset, och en tjänst som lärare vid universitetet byts ut mot en tjänst som biträdande överläkare, som inrättas vid sjukhuset. Motionärerna påpekar bl. a. att en underläkartjänst för en socialmedicinsk enhet redan finns vid sjukhuset och att den

SoU1974:5

socialmedicinska institutionen vid universitetet alltsedan sin tillkomst disponerat lokaler inom sjukhuset.

Sjukhusdirektionens förslag beträffande tjänster för överläkare och biträdande överläkare innebär att sju tjänster för överläkare och sju tjänster för biträdande överläkare skulle tillkomma vid olika enheter inom sjukhuset. Kungl. Maj:ts förslag innebär att medel beräknats för två tillkommande tjänster som överläkare och en tillkommande tjänst som biträdande överläkare.

Kungl. Maj:ts förslag är uttryck för en prioritering när det gäller utökning av antalet tjänster för överläkare och biträdande överläkare. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker motionen 1974:286.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:286

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid akademiska sjukhuset i Uppsala inrätta två tjänster för överläkare i SKBe 3,

2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 47 106 000 kr.

26. G 4—G 10. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna G 4—G 10 (s. 125—140) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader ett förslagsanslag av 40 155 000 kr.,

2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag av 140 000 kr.,

3. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.,

4. till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen

1 Dalby läkardistrikt ett reservationsanslag av 2 428 000 kr.,

5. till Vidareutbildning av läkare ett förslagsanslag av

12 100 000 kr.,

6. till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. ett förslagsanslag av 2 104 000 kr.,

7. till Nordiska hälsovårdshögskolan ett förslagsanslag av

2 032 000 kr.

SoU 1974:5

27 Övrig sjukhusvård m. m.

27. H 1—H 7. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna H 1-H 7 (s. 141 — 148) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Rättspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag av 21 193 000 kr.,

2. till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett reservationsanslag av 120 000 000 kr.,

4. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett förslagsanslag av 1 382 000 000 kr.,

5. till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker ett ett förslagsanslag av 405 000 kr.,

6. till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. ett förslagsanslag av 3 069 000 kr.,

7. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av 2 755 000 kr.

28. H 8. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. Kungl. Maj:t har under punkten H 8 (s. 148-150) föreslagit riksdagen att till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av

2 355 000 kr.

Motion

I motionen 1974:1008 av herr Karlehagen m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen under socialhuvudtiteln, punkten H 8, Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. till specialkurser för läkare och sjuksköterskor i bistånds- och katastroftjänst anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 200 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

År 1970 beslutade statsmakterna att värnpliktiga m. fl. som har särskilda förutsättningar och fyller vissa grundläggande krav skall beredas tillfälle att inom ramen för värnplikten och den vapenfria tjänsten genomgå en särskild bistånds-och katastrofutbildning (prop. 1970:162, SU 1970:221). Utbildningen, som står öppen även för kvinnor, har till mål att skapa en reserv för rekrytering av personal för bilateralt och multilateralt utvecklingsarbete samt för katastrofhjälp. En särskild nämnd, biståndsutbildningsnämnden, har inrättats för att leda och genomföra utbildningen. Bestämmelser om denna finns i kungörelsen (1971:235) om bistånds- och katastrofutbildning. Utbildningen, som huvudsakligen bedrivs vid Sandöskolan i Kramfors kommun och som

SoU1974:5

påbörjades läsåret 1972/73, omfattar dels grundutbildning sorn består av allmän biståndsutbildning under 250 dagar och katastrofutbildning under 110 dagar, dels repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar. För kursdeltagare som är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvårdsområdet har katastrofutbildningen ett något annorlunda innehåll än utbildningen för övriga kursdeltagare. Denna specialkurs för deltagare från hälso- och sjukvårdsområdet omfattar följande huvudavsnitt, nämligen (1) klinisk tropikmedicin under fyra veckor i Stockholm, (2) nutrition, mödravård, barnhälsovård, familjeplanering m. m. under tre veckor i Uppsala, (3) hygien, biostatistik, hälsovårdsadministration, utbildning m. m. under två veckor i Uppsala, samt (4) medicinsk biståndsoch katastrofberedskap under två veckor i Uppsala. Specialkursen för hälso- och sjukvårdspersonal anordnas av socialstyrelsen. Medel till kostnader för kursplanering, lärare och läromedel m. m. för denna utbildning har från och med budgetåret 1972/73 anvisats under förevarande anslag.

1 en specialkurs för hälso- och sjukvårdspersonal under läsåret 1972/73 deltog 18 elever från grundutbildningen inom bistånds- och katastrofutbildningen samt 12 andra elever, som ansökt om deltagande i enbart specialkursen. Huvuddelen av eleverna i de båda grupperna utgjordes av läkare och sjuksköterskor.

I motionen 1974:1008 av herr Karlehagen m. fl. föreslås — i likhet med vad socialstyrelsen föreslagit i sina anslagsäskanden — att medel anvisas för genomförande under nästa budgetår av två specialkurser för läkare och sjuksköterskor.

Hittills har endast en specialkurs för hälso- och sjukvårdspersonal genomförts. Den specialkurs som skall hållas läsåret 1973/74 börjar i april i år. Mot bakgrund av att erfarenheter ännu inte vunnits från mer än en kurs och med beaktande av den betydande kostnaden för varje kurs är utskottet inte berett tillstyrka en fördubbling av kursverksamheten. Utskottet avstyrker därför motionen 1974:1008.

Medelsberäkningen föranleder inte heller i övrigt någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:1008 till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

2 355 000 kr.

29. H 9. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten H9 (s. 151) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 20 700 000 kr.

SoU 1974:5

29 Ungdomsvård m. m.

30. I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Kungl. Maj:t härunder punkten I 1 (s. 155—160) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 102 619 000 kr.

Motion

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1974/75 anvisar till personalförstärkning inom ungdomsvårdsskolorna 1 300 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under I 1, Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader.

Utskottet

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. anförs att många narkotikamissbrukare tas om hand på ungdomsvårdsskolorna och att de elever som kommer till skolorna nu är mer vårdkrävande än tidigare. Det är därför motiverat att ungdomsvårdsskolorna får en betydande personalförstärkning. Motionärerna föreslår att anslaget räknas upp med 1 300 000 kr. utöver Kungl. Maj.ts förslag för att det i enlighet med förslag av socialstyrelsen skall bli möjligt att inrätta vissa tjänster för bl. a. psykologer och fritidsassistenter och att stödja eleverna vid vård utom skola.

Utskottet vill framhålla att med hänsyn till beläggningssituationen på ungdomsvårdsskolorna stor försiktighet måste iakttagas vid inrättandet av nya tjänster vid skolorna. Med hänsyn härtill och med beaktande av de stora möjligheter som föreligger att överföra resurser för vård inom skola till stödjande åtgärder efter utplacering i vård utom skolan avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:213, såvitt här är i fråga, till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 102 619 000 kr.

31. 12—15. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna I 2—1 5 (s.

160- 163) och hemställer

att riksdagen förbudgetåret 1974/75 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr.,

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag av 848 000 kr.,

3. till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. ett förslagsanslag av 650 000 kr.,

4. till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

SoU1974:5

30 Nykterhetsvård m. m.

32. Vissa alkohol- och narkotikafrågor.

Motion

I motionen 1974:1329 av fru Kristensson (m) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen

a) hos Kungl. Maj:t hemställer att socialstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta råd och anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets bekämpande,

b) hos Kungl. Maj;t hemställer att de principer för vården av alkoholoch narkotikamissbrukare som angetts i motionen bör beaktas vid bearbetningen av socialutredningens väntade principbetänkande,

c) hos Kungl. Maj:t hemställer att socialstyrelsen ges i uppdrag att vidta åtgärder för en utvärdering av resultaten av olika behandlingsmetoder inom narkomanvården.

Utskottet

I detta avsnitt behandlas ett antal frågor rörande nykterhets- och narkomanvården, som aktualiserats genom motionsyrkanden. Detaljredovisningen av flertalet motionsyrkanden sker dock i anslutning till behandlingen av Kungl. Maj:ts framställningar under punkten 33 (J 1—J 5) samt, såvitt avser ett yrkande rörande försöksverksamhet med särskilt organiserad eftervård av narkotikamissbrukare, under punkten 2 (A 3).

Problemet att komma till rätta med alkoholmissbruket i vårt samhälle har varit aktuellt under flera årtionden. Åtskilliga utredningar har gjorts på området, och genom lagstiftning och andra åtgärder har statsmakterna sökt bringa ner missbruket. Även frivilliga insatser av betydande mått har gjorts. Trots de gjorda insatserna utgör alkoholfrågan fortfarande ett allvarligt samhällsproblem i vårt land. I den allmänna debatten har emellertid detta problem under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet kommit att delvis överskuggas av narkotikafrågan. Oavsett vilken bedömning man gör av den inbördes vikt som bör tillmätas åtgärder mot de båda missbruksformerna eller mot missbruk av andra medel — missbruket av thinner och andra lösningsmedel har visat en tendens att öka under senare år — är det uppenbart att betydande resurser även i fortsättningen måste användas för att bekämpa missbruket av såväl alkohol som andra beroendeframkallande medel På

grundval av det betänkande om hela den kommunala socialvården som inom den närmaste tiden läggs fram av socialutredningen bör de grundläggande principerna för den framtida nykterhetsvårdens målsättning och verksamhetsformer kunna tas upp till en övergripande behandling. Det bör också nämnas att alkoholpolitiska utredningen under året kommer att framlägga resultatet av ett omfattande och långvarigt

SoU 1974:5

utredningsarbete. Utredningen skall enligt sina direktiv behandla spörsmål som är av betydelse för alkohol- och nykterhetspolitiken.

Då det gäller åtgärder mot narkotikamissbruket finns skäl erinra om insatser, som statsmakterna gjort alltsedan medicinalstyrelsen år 1965 efter Kungl. Maj:ts förordnande tillsatte en expertgrupp för undersökning rörande narkotikamissbruket. En översiktlig redovisning av åtgärder på området fram till år 1972 lämnas i prop. 1972:67. Utskottet hänvisar till nämnda proposition och utskottsbetänkandena däröver (SoU 1972:21, JuU 1972:14) samt, såvitt avser senare åtgärder, i främsta rummet till prop. 1973:115 (SoU 1973:18, JuU 1972:26) och statsverkspropositionen i år (bil. 7 s. 165 — 167). Även för den framtida narkomanvårdens inriktning och urformning kommer det väntade betänkandet av socialutredningen att bli av stor betydelse.

I anslutning till det anförda behandlar utskottet motionen 1974:1329 av fru Kristensson, såvitt däri yrkas att riksdagen skall hemställa att de principer för vården av alkohol- och narkotikamissbrukare, som anges i motionen, bör beaktas vid bearbetningen av socialutredningens principbetänkande. Motionären framhåller att det naturligtvis är önskvärt att missbrukaren självmant efterfrågar vård men att det måste slås fast att då denne saknar sjukdomsinsikt samhället har en vårdskyldighet.

Det finns enligt vad utskottet inhämtat anledning räkna med att socialutredningen kommer att ägna betydande uppmärksamhet åt den problematik — frihet och tvång inom bl. a. alkoholist- och narkomanvården — som motionären aktualiserat. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att — utan kännedom om det närmare innehållet i utredningens överväganden — omedelbart innan resultatet av dessa framläggs göra några uttalanden om den fortsatta beredningen i sakligt hänseende av utredningens betänkande. Utskottet avstyrker därför motionen 1974:1329 i behandlad del.

Den omständigheten att inom bl. a. socialutredningen ett övergripande utredningsarbete pågår får självfallet inte medföra att de myndigheter och organ som har ansvaret för åtgärder mot narkotikamissbruket, liksom mot alkoholmissbruket, minskar sina ansträngningar att inom ramen för gällande lagstiftning och fastställda riktlinjer bekämpa missbruket. Utskottet vill härvidlag särskilt erinra om tillkomsten av brottsförebyggande rådet, vilket leds av en styrelse, vari ingår företrädare för bl. a. samtliga i riksdagen representerade partier.

Bland de arbetsgrupper som tillsatts av rådet bör nämnas narkotikagruppen, som noga skall följa utvecklingen på narkotikaområdet inom och utom riket. Gruppen skall verka för samordning av olika myndigheters insatser på området och för samordning mellan myndigheternas och olika organisationers insatser. Vidare skall gruppen bl. a. vara svenskt samordningsorgan när det gäller det internationella samarbetet på narkotikaområdet.

Socialstyrelsen spelar - i enlighet med narkomanvårdskommitténs ställningstagande — en särskilt betydelsefull roll på narkotikaområdet. Förra året lade styrelsen fram en vägledande information för huvudmän -

SoU 1974:5

nen beträffande narkomanvården. Skriften har titeln Behandling av narkotikamissbrukare. Skriften har utarbetats på grundval av en omfattande inventering av erfarenheter och resultatet av det praktiska vårdarbetet. Som socialutskottet uttalade vid behandlingen av socialhuvudtiteln vid 1973 års riksdag (SoU 1973:5 s. 50) torde skriften kunna bli av betydelse inte minst genom att de för narkomanvården ansvariga huvudmännen genom skriften kan få belägg för att praktiska resultat kan ernås på området och kännedom om att de vårdinsatser som erfordras, sedan narkotikamissbrukaren passerat avgiftningsskedet, ofta inte i något väsentligt avseende skiljer sig från de insatser som krävs vid vård av människor som företer andra symtom men som har problem med likartad grund som narkotikamissbrukaren. Utskottet vill — i anledning av ett yrkande i ovannämnda motion, 1974:1329 av fru Kristensson, om att socialstyrelsen skulle ges i uppdrag att utarbeta råd och anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets bekämpande — framhålla att skriften Behandling av narkotikamissbrukare också vänder sig till vårdpersonal av alla kategorier som kommer i kontakt med narkotikamissbrukare. En stor del av det material och de synpunkter som redovisas i skriften kan uppenbarligen bli av direkt betydelse för den enskilde socialarbetaren i dennes verksamhet. Skriften innehåller emellertid i princip inte några detaljerade anvisningar för hur narkomanvården skall bedrivas. Som framhålls i skriften är missbrukargruppens vårdbehov så sammansatta och varierande att någon enhetlig lösning av frågan om vårdens uppläggning inte kan tänkas. Utskottet ansluter sig också till vad som anförts i skriften om att de som deltar i behandlingsprocessen bör ha frihet att inom vissa bestämda ramar bestämma vårdens innehåll och former. Med hänsyn härtill och med beaktande av att skriften innehåller en lång rad konkreta råd och uppslag till bl. a. dem som arbetar inom narkomanvården avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I två motioner framställs yrkanden som avser utvärderingen av resultatet av olika behandlingsmetoder inom narkomanvården. I motionen 1974:1329 av fru Kristensson yrkas att socialstyrelsen skall få i uppdrag att göra en sådan utvärdering. Vidare yrkas - som även redovisas under 2. A 3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

— i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. att till försöksverksamhet med särskilt organiserad eftervård av narkotikamissbrukare 800 000 kr. anvisas utöver det belopp om 15 000 000 kr., som föreslagits av Kungl. Maj:t under nämnda anslagspunkt.

Frågan om att få till stånd en narkotikaforskning på nordisk basis har varit aktuell sedan år 1967, då ett medlemsförslag i ämnet väcktes i Nordiska rådet. År 1970 föreslogs i betänkandet (NU 1970:11) Narkotikaforskning att ett nordiskt samordningsorgan för narkotikaforskning skulle upprättas. Så har ännu ej skett. Frågan har dock upprepade gånger diskuterats i Nordiska rådet, och nordiskt samarbete har kommit till stånd inom ramen för det nordiska kontaktorganet för narkotikafrågor. Beslut har fattats att hålla fyra forskningssymposier för att diskutera olika vård- och behandlingsformer på narkotikaområdet. Två av sympo -

SoU 1974:5

sierna har hållits. Som framhölls av Nordiska rådets socialpolitiska utskott i ett betänkande över medlemsförslag om nordisk rusmedelsforskning till Nordiska rådets 22 :a session i Stockholm i februari i år torde emellertid dessa symposier inte kunna ersätta en systematisk nordisk samordning på narkotikaforskningens område. På hemställan av det nämnda utskottet rekommenderade Nordiska rådet ministerrådet att mot bakgrund av på alkohol- och narkotikaforskningens område vunna erfarenheter skyndsamt och förutsättningslöst låta utreda formerna för en samordnad och integrerad nordisk rusmedelsforskning (rekommendation nr 8/1974).

Den lämnade redovisningen visar enligt utskottets mening att det i vart fall på längre sikt bör vara möjligt att få till stånd ett nordiskt samarbete på området under fast organiserade former. Det framstår emellertid för utskottet som självklart att planer på ett långtgående nordiskt samarbete på forskningsområdet inte får tas till intäkt för att vi i vårt land skulle underlåta att ta initiativ till sådan behandlingsforskning som efterlyses i de båda motionerna. Att forskningen inom bl. a. narkomanvården är ett ännu relativt obearbetat område understryks i den rapport (Ds S 1973:8) som ligger till grund för förslaget av den delegation som skall knytas till socialdepartementet med uppgift att svara för en samlad bedömning av olika projekt som aktualiseras i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn (se s. 2 ovan). Som framgår bl. a. av en av socialstyrelsen år 1973 upprättad promemoria med översikt över aktuell narkotikaforskning i Sverige, vilken är avsedd att ligga till grund för bl. a. överläggningar med forskningsråd, pågår dock viss behandlingsforskning i vårt land. De i promemorian redovisade behandlingsstudierna har emellertid den svagheten att studierna endast i begränsad omfattning är jämförbara sinsemellan. Av det sagda följer enligt utskottets mening att det är nödvändigt att ytterligare initiativ tas för att i vårt land få till stånd narkotikaforskning och då inte minst beträffande behandlingsmetoder och deras effekt. Utskottet anser emellertid mot bakgrund av vad som anförts under avsnittet rörande anslaget under A 3 (s. 2) om delegationen för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn att någon riksdagens åtgärd i den i motionerna upptagna frågan inte är erforderlig. Med hänsyn till storleken av det anslag, som Kungl. Maj:t föreslagit till forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, är någon ytterligare uppräkning av anslaget ej heller påkallad. Av det sagda följer att utskottet anser att syftet med motionerna kommer att bli tillgodosett utan någon riksdagen åtgärd i anledning av dessa.

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. yrkas att riksdagen skall begära att förslag med anledning av fylleristraffutredningens betänkande (SOU 1968:55—56) Bot eller böter föreläggs årets riksdag. Utredningsförslaget är under övervägande inom Kungl. Maj:ts kansli. Utskottet — som vill understryka vikten av att förslag i anledning av betänkandet snarast möjligt föreläggs riksdagen — anser med hänsyn härtill att motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

3 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU 1974:5

34 I flera motioner framställs yrkanden, som innefattar krav på förbättringar i fråga om statsbidragen till i första hand narkomanvården. Yrkandena kan i korthet redovisas på följande sätt. 1 motionen 1974:1329 av fru Kristensson förordas en översyn av statsbidragsreglerna så att alla seriösa behandlingsåtgärder uppmuntras. Motionären menar att socialstyrelsen uppställer alltför strikta krav för utbetalande av statsbidrag till behandlingshem och till försök med nya vård- och behandlingsformer. Socialstyrelsen bör mera förutsättningslöst pröva seriösa förslag till olika behandlingsaktiviteter för narkomaner, även okonventionella sådana. Motionerna 1974:213 av herr Helén m. fl. och 1974:698 av herr Fälldin m. fl. syftar bl. a. till att anordningsbidragen för inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt behandlings- och inackorderingshem för narkotikamissbrukare skall höjas i enlighet med vad som föreslagits av socialstyrelsen. 1 motionen 1974:213 förordas också att anordningsbidrag skall kunna utgå i ökad utsträckning då huvudmannen för ett behandlingshem är en ideell organisation eller en enskild person. 1 alla de tre nämnda motionerna — 1974:213, 1974:698 och 1974:1329 — föreslås med vissa inbördes avvikelser mellan yrkandena förbättrat stöd till kommunerna för vård av narkotikamissbrukare i enskilt hem. I motionen 1974:698 yrkas även att särskilda riktlinjer för verksamheten skall utfärdas. Slutligen yrkas i motionen 1974:213 att under ett nytt förslagsanslag 5 milj. kr. skall anvisas för att kommunerna skall få bidrag med 50 % av nettokostnaderna för utökad uppsökande verksamhet samt i motionen 1974:1329 att till försök med social jourverksamhet anvisas 500 000 kr. utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 4 milj. kr.; motionären menar att tilläggsbeloppet särskilt bör användas för uppsökande verksamhet och för eftervård av narkotikamissbrukare. Här bör tilläggas att motionärerna, som en följd av de yrkade bidragsändringarna, i förekommande fall yrkat uppräkning av de olika anslagsbeloppen.

De i det föregående redovisade motionsyrkandena avser huvudsakligen statsbidragsreglerna beträffande narkomanvården. Vid prövningen av yrkandena måste beaktas att riksdagen så sent som i maj förra året beslutade om förbättringar och förstärkningar av statsbidragen till vård av narkotikamissbrukare (prop. 1973:1 15, SoU 1973:18). Därvid ställdes 4 milj. kr. till socialstyrelsens förfogande för ersättning till kommunerna — inkl. ökade kostnader hos styrelsen — för social jourverksamhet under innevarande budgetår. Samma belopp föreslås utgå för nästa budgetår. Bidraget till jourverksamheten är avsett att utgå under en försöksperiod, som omfattar de nämnda budgetåren. Utskottet vill särskilt framhålla att försöken också bör kunna omfatta direkt uppsökande verksamhet. För att främja ett ökat utnyttjande av familjevård för unga narkotikamissbrukare anslogs vid nämnda tillfälle 1,8 milj. kr. Enligt de regler, som gäller för anslaget, utgår bidrag till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare med högst 300 kr. i månaden per plats såväl vid frivillig placering som vid omhändertagande enligt barnavårdslagen under en tid av högst två år för en och samma vårdtagare; beloppet 300 kr. beräknas täcka 75 % av skillnaden mellan normal fosterlön och

SoU1974:5

den högre fosterlön som beräknas som behövlig för att man skall kunna placera ungdomar med uttalat narkotikamissbruk. Av de ytterligare åtgärder som beslöts på statsbidragsområdet må nämnas att statsbidraget till drift av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare ökades från högst 21 000 kr. per plats och år till högst 35 000 kr. Vidare förenklades grunderna för statsbidrag till vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Statsbidraget till dessa utgår med högst 75 % av nettokostnaden för driften.

Utskottet anser att en fortsatt kraftfull satsning på narkomanvården måste ske och att det är nödvändigt att kommunerna och landstingen erhåller ett förstärkt ekonomiskt stöd till verksamheten. Enligt utskottets mening är en översyn av formerna för statsbidragsgivningen och innehållet i statsbidragsreglerna på området så angelägen att kommunalekonomiska utredningens arbete inte bör hindra att en särskild översyn kommer till stånd. Utskottet förordar att så sker. Vid översynen bör även beaktas möjligheterna att skapa ett lättöverskådligt regelsystem. I sammanhanget måste självfallet så långt möjligt hänsyn tas till konsekvenserna av det förslag som läggs fram i det väntade principbetänkandet från socialutredningen, i vilket även huvudmannaskapsfrågoma för bl. a. narkomanvården kommer att tas upp.

Vid översynen bör bl. a. närmare övervägas förslagen i de här behandlade motionerna. Utskottet vill — med hänsyn till framförda påståenden om att alltför rigorösa krav ställs på organisationer och enskilda som ansöker om statsbidrag för viss narkomanvård — särskilt framhålla att det bör närmare övervägas vilka principer som bör vara vägledande för bidrag till narkomanvård, som drivs med annan huvudman än stat eller kommun.

För närvarande gäller i princip samma regler för anordningsbidrag till behandlings- och inackorderingshem för narkotikamissbrukare som till inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Med hänsyn härtill och till det arbete som bedrivs inom nykterhetsvårdens anstaltsutredning kan det vara motiverat att den av utredningen förordade utredningen även får omfatta statsbidragsreglerna för inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Utskottet har övervägt om det finns skäl att i avvaktan på resultatet av den förordade översynen, vilken bör ske med skyndsamhet, redan nu förstärka statsbidragen till narkomanvården. Utskottet har därvid funnit att det är motiverat att i enlighet med förslag i motionen 1974:1329 höja det i statsverkspropositionen föreslagna delanslaget om 4 milj. kr. under J 5 till bidrag till kommunerna för försök med socialjourverksamhet. Beloppet bör höjas med det i motionen angivna beloppet, 500 000 kr. Detta belopp bör främst disponeras som stöd till uppsökande verksamhet. Genom uppräkningen av delanslaget till social jourverksamhet tillgodoses i viss mån även motionen 1974:213, såvitt däri yrkas ett nytt anslag till kommunernas nettokostnader för utökad uppsökande verksamhet.

Vid tillkomsten förra året av det ovan behandlade delanslaget till

SoU1974:5

försök med social jourverksamhet var avsikten att statsbidrag till sådan verksamhet skulle utgå under en försöksperiod av två år. Med hänsyn härtill bör resultatet av bidragsgivningen närmare utvärderas innan ställning tas till ett permanentande av bidragsformen. En sådan utvärdering torde kunna ske i samband med den av utskottet begärda översynen av statsbidragsreglema. Utskottet avstyrker på grund av det anförda förslaget i motionen 1974:213 att medel anvisas under ett nytt anslag för bidrag till kommunernas utökade uppsökande verksamhet.

Enligt utskottets mening är det inte erforderligt med något riksdagens initiativ, såvitt avser yrkandet i motionen 1974:698 om riktlinjer för vård av narkotikamissbrukare i enskilda hem.

Kungl. Maj:t har beräknat medelsbehovet under J 3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för nästa budgetår till 800 000 kr. Medlen är avsedda för anordnande av ytterligare ett 50-tal platser vid inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare.

1 motionerna 1974:213 och 1974:698 yrkas att medel skall beräknas för anordnande av följande antal platser utöver Kungl. Maj:ts förslag, nämligen 50 platser vid inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare samt i motionen 1974:213 50 platser och i motionen 1974:698 100 platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att medel beräknats för ungefär det antal platser vid inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare, som föreslagits av socialstyrelsen. Med hänsyn härtill biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker således motionerna i motsvarande mån.

Vad angår frågan om utbyggnaden av inackorderingshem för alkoholmissbrukare får utskottet framhålla att nykterhetsvårdens anstaltsutredning, som avlämnat ett betänkande angående platsbehovet vid de allmänna vårdanstalterna, är sysselsatt med en undersökning av inackorderingshemmen och att denna undersökning beräknats bli slutförd i år. Enligt utskottets mening bör resultatet av utredningens arbete avvaktas innan ytterligare medel anvisas för bidrag till platser vid sådana hem. Utskottet avstyrker således motionsyrkandena i denna del.

Som en följd av utskottets ställningstagande till frågan om utbyggnaden av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare samt inackorderingshem för alkoholmissbrukare avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1974:213 och 1974:698 om uppräkning av bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.

Utskottets hemställan i anledning av flertalet av de motionsyrkanden som behandlats ovan redovisas vid punkten 33 (J 1—J 5).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande råd och anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets bekämpande och beträffande uttalande om bearbetningen av socialutredningens

SoU1974:5

väntade principbetänkande avslår motionen 1974:1329 i motsvarande delar,

2. att riksdagen beträffande utvärdering av behandlingsmetoder inom narkomanvården avslår motionen 1974:1329 i motsvarande del.

33. J 1—J S. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader m. fl. anslag. Kungl. Maj:t har underpunkterna J 1-J 5 (s. 167—174) föreslagit

(J 1) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 25 755 000 kr.,

(J 2) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 kr.,

(J 3) att riksdagen till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 800 000 kr.,

(J 4) att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. samt till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 115 100 000 kr.,

(J 5) att riksdagen till Kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 120 800 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga

a) att riksdagen anvisar till nya inackorderings- och behandlingshem

2 500 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under J 3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

b) att riksdagen anvisar till driften av nya inackorderings- och behandlingshem 2 425 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under J 4 Bidrag till driften av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

c) att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts om statsbidrag till sådana behandlingshem för alkoholoch narkotikamissbrukare, som startats av ideella organisationer eller enskilda,

d) att riksdagen anvisar ett nytt förslagsanslag på 5 000 000 kr. för statsbidrag med 50 % av kommunernas nettokostnader för utökad uppsökande verksamhet,

e) att riksdagen anvisar till utbyggnad av akutkliniker och vårdcentraler samt till familjevård 10 400 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.,

f) att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts om nya bestämmelser om statsbidrag till kommunerna för vård i enskilda hem,

SoU 1974:5

g) att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag med anledning av fylleristraffutredningens betänkande (SOU 1968:55—56) Bot eller böter föreläggs årets riksdag.

2. I motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga,

a) att riksdagen beslutar att statsbidragsreglerna för anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare ändras i enlighet med socialstyrelsens förslag,

b) att riksdagen beslutar att under punkten 1 3: Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 3 800 000 kr.,

c) att riksdagen beslutar att under punkten J 4: Bidrag till driften av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 118 100 000 kr.,

d) att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad som i motionen anförts angående ändring av statsbidragsregler för vård av narkotikamissbrukare i enskilda hem liksom beträffande riktlinjer för denna verksamhet.

3. 1 motionen 1974:1329 av fru Kristensson (m) hemställs, såvitt här är i fråga,

a) att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att statsbidragsbestämmelserna för narkomanvården ses över i enlighet med vad i motionen anförts,

b) att riksdagen under femte huvudtiteln, punkten J 5, anvisar 500 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag till ersättning till kommunerna för social jourverksamhet,

c) att riksdagen under femte huvudtiteln, punkten J 5, anvisar 1 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag till bidrag till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare.

Utskottet

I enlighet med vad utskottet anfört under punkten 32 (s. 34 och 35) bör en översyn ske av statsbidragsbestämmelserna för narkomanvården och för bidrag till inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Utskottet avstyrker — likaledes i enlighet med vad utskottet anfört under punkten 32 (s. 33 och 36) — dels motionen 1974:213 av herr Helén m. fl., såvitt avser förslag med anledning av fylleristraffutredningens betänkande Bot eller böter, dels motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl., såvitt däri yrkas att riktlinjer skall utfärdas för vård av narkotikamissbrukare i enskilda hem.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, såvitt avser driftkostnader och utrustning m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare (J 1 och J 2).

Vad härefter angår bidrag till anordnande och drift av erkända

SoU 1974:5

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (J 3 och J 4) har utskottet under punkten 32 (s. 36) avstyrkt motionen 1974:213 och motionen 1974:698, såvitt i motionerna yrkas att medel skall beräknas för anordnande och drift av ett ökat antal platser vid inackorderingshem och behandlingshem. Med hänsyn härtill och då utskottet inte har något att erinra mot de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna för bidrag till nämnda driftkostnader biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning under J 3 och J 4.

Från anslaget under J 5 utgår bidrag till kostnaderna för sådan verksamhet, som enligt gällande författningar ankommer på kommunernas nykterhetsnämnder. Bidrag utgår även för vård av narkotikamissbrukare på alkoholpoliklinik. Vidare utgår bidrag till vårdcentraler för narkotikamissbrukare, till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare och för ersättning till kommunerna för försök med social jourverksamhet.

Den uppräkning av anslaget med 10,4 milj. kr. som föreslås i motionen 1974:213 avser dels ett belopp om 3,6 milj. kr., som beräknats förökat stöd till kommunerna för familjevård, dels ett belopp om 6,8 milj. kr., som enligt motionärerna bör utgå för att tillgodose socialstyrelsens begäran om uppräkning av anslaget med 10 milj. kr. Beträffande sistnämnda belopp vill utskottet framhålla att, som framgår av uppgifterna i statsverkspropositionen, Kungl. Maj:t förordat en höjning av anslaget med 9,5 milj. kr. Den skillnad på 500 000 kr. som föreligger mellan höjningen i socialstyrelsens petita och Kungl. Maj:ts förslag har, enligt vad utskottet inhämtat, sin grund i budgettekniska beräkningar.

Utskottets ställningstagande till vissa motioner under punkten 32 Vissa alkohol- och narkotikafrågor (s. 34 och 35) innebär, såvitt avser anslaget J 5, följande. Stödet till kommunerna för familjevård av narkotikamissbrukare bör utgå enligt oförändrade regler under nästa budgetår. I enlighet härmed bör kostnaden beräknas till det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 1,8 milj. kr. Motionen 1974:213 och motionen 1974:1329 av fru Kristensson avstyrks i motsvarande mån. I anledning av båda motionerna bör anslaget räknas upp med 0,5 milj. kr. så att delanslaget till ersättning till kommunerna för försök med social jourverksamhet ökas till 4,5 milj. kr.

Utskottet avstyrker — i enlighet med vad som anförs under punkten 32 (s. 35) — motionen 1974:213, såvitt däri yrkas ett nytt anslag för bidrag till kommunerna för utökad uppsökande verksamhet.

Utskottet vill i samband med behandlingen av medelsanvisningen under J 5 framhålla vikten av att alla möjligheter tillvaratas att snabbt betala ut statsbidragen till nykterhetsnämndernas verksamhet, vilka bidrag uppgår till betydande belopp för de enskilda kommunerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande översyn av statsbidragsbestämmelserna för narkomanvården och för bidrag till inackorderingshem för alkoholmissbrukare i anledning av motionen 1974:213, motionen 1974:698 och motionen 1974:1329,

SoU1974:5

samtliga motioner i motsvarande del, ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande riktlinjer för vård av narkotikamissbrukare i enskilda hem avslår motionen 1974:698 i motsvarande del,

3. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 25 755 000 kr.,

4. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 kr.,

5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 800 000 kr.,

6. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 115 100 000 kr.,

8. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen 1974:213 och motionen 1974:1329, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. förbudgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 121 300 000 kr.,

9. att riksdagen beträffande ett nytt förslagsanslag för bidrag till kommunernas uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare avslår motionen 1974:213 i motsvarande del,

10. att riksdagen beträffande förslag med anledning av betänkandet (SOU 1968:55—56) Bot eller böter avslår motionen 1974:213 i motsvarande del,

11. att riksdagen avslår motionen 1974:213, motionen 1974:698 och motionen 1974:1329 i den mån motionerna inte behandlas i hemställan under 2 vid punkten 2, i hemställan under 2 vid punkten 22, i hemställan vid punkten 30, i hemställan vid punkten 32, i hemställan vid punkten 34, i hemställan under 1 eller 3 vid punkten 35 eller i hemställan under 1, 2, 5, 7, 8, 9 eller 10 vid förevarande punkt.

34. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Kungl. Maj:t har under punkten J6 (s. 174 och 175) föreslagit riksdagen att till

SoU 1974:5

41 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Motion

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen till J 6 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården anvisar 412 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet

Från anslaget bekostas dels kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrukare, dels konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m. m. Vidare disponeras visst belopp för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder.

Socialstyrelsen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för kursoch konferensverksamheten till 565 000 kr. och för konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder till 150 000 kr. I motionen 1974:213 av herr Helén

m. fl. yrkas att medelsanvisningen skall bestämmas till det av socialstyrel sen

äskade beloppet.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som innefattas i Kungl. Maj:ts förslag och som innebär att kostnaderna beräknas för kurs- och konferensverksamheten till 300 000 kr. samt för konferenser med nykterhetsnämnder m. m. till 100 000 kr. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

på motionen 1974:213, såvitt här är i fråga, till Utbildning

och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 kr.

35. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m. Kungl. Maj:t har under punkten J 7 (s. 175 och 176) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 4 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga,

a) att riksdagen anvisar till ideella organisationer som arbetar bland alkohol- och narkotikaskadade 1 400 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m.,

b) att riksdagen anvisar till nya vård- och behandlingsformer för thinnersniffare och liknande 500 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under J 7, Bidrag till Länkrörelsen m. m.,

c) att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i

SoU 1974:5

motionen anförts om villkoren för bidrag till ideella organisationer från anslaget till Länkrörelsen m. m.

2. I motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen beslutar att under punkten J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag av 4 500 000 kr.

3. I motionen 1974:716 av herrar Åkerlind (m) och Fridolfsson (m) hemställs att riksdagen beslutar att hela anslaget Bidrag till Länkrörelsen m. m. skall stå öppet för samtliga bidragssökande och fördelas på grundval av inkomna ansökningar.

4. I motionen 1974:1325 av herr Hyltander m. fl. (fp, c, m) hemställs att riksdagen måtte besluta

a) att anslaget för budgetåret 1974/75 för socialdepartementet under titeln J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m. räknas upp med 400 000 kr. till 4,4 milj. kr. samt att ur detta anslag anvisas 500 000 kr. till DKSN för utbyggnad av RIA-arbetet med råd och hjälp till människor med alkoholoch narkotikaproblem,

b) att bidrag kan ges utan de inskränkningar, som berörts i slutet av motionen, och att erforderliga anvisningar härför utfärdas.

Utskottet

Enligt de bestämmelser som gäller för disposition av anslaget J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m. — däri inräknat täckningsanslag som i maj förra året anvisades under J 8 (prop. 1973:1 15, SoU 1973:18) — får för innevarande budgetår från anslaget utgå dels 1 800 000 kr. till sammanslutningar av f. d. alkoholmissbrukare — Sällskapet Länkarna m. fl. — dels 1 100 000 kr. för bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare och liknande sammanslutningar samt till viss konvalescentvård för narkotikamissbrukare. Vidare får - enligt regleringsbrev av Kungl. Maj:t den 20 december 1973 som innefattar viss ändring i tidigare regleringsbrev — 800 000 kr. disponeras som bidrag till kommuner och andra sammanslutningar än de ovan nämnda som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer och får avse såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsformer.

Kungl. Maj:t föreslår en höjning av anslaget till 4 000 000 kr. för nästa budgetår.

De motionsyrkanden, som väckts beträffande anslaget, avser dels en höjning av anslaget, dels dispositionen av anslaget.

I tre motioner yrkas en uppräkning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, nämligen i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. med 1 900 000 kr., i motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. med 500 000 kr. och i motionen 1974:1325 av herr Hyltander m. fl. med 400 000 kr. I förstnämnda motion, 1974:213, förordas att beloppet 1 900 000 kr. skall fördelas på så sätt att 400 000 kr. utgår som bidrag till Länkrörelsen och sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare,

SoU 1974:5

1 000 000 kr. används för rehabilitering av människor med alkohol- och narkotikabesvär samt 500 000 kr. utgår för nya vård- och behandlingsformer för missbrukare av thinner och liknande medel. I motionen 1974:1325 yrkas i anslutning till begäran om uppräkning av anslaget att från detta skall anvisas 500 000 kr. till De kristna samfundens nykterhetsrörelses — DKSN - s. k. RIA-arbete (rådgivning och hjälp i alkoholoch narkotikafrågor).

De bidrag som från anslaget utgått till Länkrörelsen och till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare har fortlöpande höjts. Bidragen till dessa organisationer, som budgetåret 1968/69 uppgick till 1 150 000 kr., föreslås för nästa budgetår bli 300 000 kr. högre än för innevarande budgetår eller således 3 200 000 kr. Med hänsyn till de betydelsefulla insatser Länkrörelsen och organisationer för hjälp åt läkemedelsmissbrukare utför biträder utskottet förslaget om en uppräkning av denna anslagsdel till nämnda belopp. Kungl. Maj:t föreslår att det bidrag, som från och med innevarande budgetår kan utgå till kommuner och andra organisationer än de nämnda för rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer, skall bli lika stort — 800 000 kr.

— som för innevarande budgetår. Det bör framhållas att av nämnda belopp 500 000 kr. anvisades i samband med den särskilda satsning på åtgärder mot narkotikamissbruket som gjordes i anledning av brottskommissionens förslag. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag även i denna del. Som en följd av det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena i vad de innefattar en uppräkning av anslaget.

I vad angår yrkandet i motionen 1974:1325 om anvisande av anslag till viss organisation får utskottet framhålla att det ankommer på socialstyrelsen att pröva vilka organisationer som skall erhålla bidrag från anslaget. Motionen avstyrks därför även i denna del. Den omständigheten att ansökningar om bidrag från anslaget som avser rehabilitering av personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel bör enligt utskottets mening inte utgöra något hinder för socialstyrelsen att bifalla ansökningarna. Enligt utskottets mening kan det finnas skäl för Kungl. Maj:t att överväga ett förtydligande av regleringsbrevet i detta avseende. Motionen 1974:213 blir genom det anförda i viss mån tillgodosedd.

Ett i motionen 1974:213 framställt yrkande om att bidrag skall kunna utgå även för rehabiliteringsarbete bland alkoholskadade som inte innebär försök med nya behandlingsformer har tillgodosetts genom att Kungl. Maj:t i det inledningsvis angivna regleringsbrevet från december 1973 beslutat om ändrade villkor för bidrag från anslaget. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet avstyrker förslag i motionen 1974:716 av herrar Akerlind och Fridolfsson om att en uppdelning av anslaget mellan olika grupper av sökande inte bör ske utan att hela anslagsbeloppet skall stå öppet för samtliga bidragssökande. Enligt utskottets mening skulle nämligen ett bifall till motionsförslaget kunna få till följd att Länkrörelsen och sammanslutningarna för stöd och hjälp åt vissa läkemedelsmissbrukare inte fick sina bidrag uppräknade i den utsträckning som Kungl. Maj:t

SoU 1974:5

föreslagit och som även utskottet enligt det ovan sagda anser motiverad.

Utskottet avstyrker slutligen ett yrkande i motionen 1974:1325 som torde avse möjligheterna för en organisation att till samma verksamhet få statsbidrag såväl från förevarande anslag som — genom kommuns nykterhetsnämnd - från anslaget J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:213, motionen 1974:698 och motionen 1974:1325, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 4 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande frågan om uppdelning av anvisade medel mellan olika grupper bidragssökande avslår motionen 1974:716,

3. att riksdagen beträffande vissa frågor om dispositionen av anvisade medel avslår motionen 1974:213 och motionen 1974:1325, båda motionerna i motsvarande del.

Vissa åtgärder för handikappade

36. K 1. Bidrag till handikappinstitutet. Kungl. Maj:t har under punkten K 1 (s. 178 och 179) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 5 380 000 kr.

Motion

1 motionen 1974:710 av fröken Pehrsson (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) hemställs att riksdagen till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 5 455 000 kr.

Utskottet

Kungl. Maj:t har beräknat statsbidragsbehovet för handikappinstitutet till 5 255 000 kr. Dessutom har Kungl. Maj.t under anslaget beräknat 125 000 kr. för den verksamhet som bedrivs av professor Sven-Olof Brattgård vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.

Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning till institutets verksamhet. Förslaget innebär en höjning av anslaget i förhållande till innevarande budgetår med 300 000 kr.

I motionen 1974:710 av fröken Pehrsson och herr Bengtsson i Göteborg framställs ett yrkande om att 200 000 kr. skall beräknas för handikappforskningen i Göteborg.

Som utskottet tidigare framhållit är det av vikt att medel ställs till förfogande för det forskningsarbete Brattgård bedriver (SoU 1971:5 s. 37). Utskottet biträder därför förslaget att under anslaget till handi -

SoU1974:5

kappinstitutet beräknas medel till denna verksamhet även för nästa budgetår. Anslagsbeloppet bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas till 125 000 kr., vilket innebär en viss uppräkning i förhållande till innevarande budgetår. Det sagda innebär att motionen avstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:710 till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 5 380 000 kr.

37. K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Kungl. Maj:t har under punkten K 2 (s. 179—181) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:25 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om bidrag inom allmänna försäkringens ram till glasögon för barn.

2. 1 motionen 1974:32 av herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen beslutar att uttala att luftreningsapparat bör ingå bland de hjälpmedel som jämlikt kungl. kung. den 10 maj 1968 om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade är föremål för statsbidrag.

3. I motionen 1974:159 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Petersson i Röstånga (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ändring av hjälpmedelsförteckningen så att denna även upptar luftrenare och luftfuktare.

4. I motionen 1974:283 av herr Ekinge m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag angående statsbidrag till glasögon för barn och ungdomar i skolåldern.

5. 1 motionen 1974:408 av herr Gillström m. fl. (s) hemställs

a) att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär särskild utredning angående en allmän glasögonförsäkring,

b) att utredningen därvid handläggs som ärende gällande allmän hälsovård och icke hänskjuts till handikappgruppen.

6. I motionen 1974:708 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) hemställs att riksdagen måtte besluta att villkoret om innehav av körkort slopas för erhållande av bidrag till bil för rörelsehindrade genom socialstyrelsens s. k. mopedbidrag.

7. I motionen 1974:709 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att kommunalekonomiska kommittén får i uppdrag att även pröva frågan om statskommunala bidrag till bilar åt handikappade.

8. I motionen 1974:714 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Sellgren (fp) hemställs att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära förslag till nya statsbidragsbestämmelser syftande till full kostnadstäckning för starrglasögon.

SoU 1974:5

9. I motionen 1974:994 av herr Hallgren m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en prövning av frågan om att normalkostnaderna för anskaffandet av glasögon infogas i sjukförsäkringssystemet.

10. I motionen 1974:1006 av herrar Johansson i Växjö (c) och Elmstedt (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar sig för

a) statsbidrag till synhjälpmedel som behövs i anledning av ögonsjukdomar, såsom keratokonus,

b) statsbidrag till synhjälpmedel för barn och ungdom.

11. 1 motionen 1974:1320 av fru Fraenkel (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag om vidgad rätt till stöd vid inköp av bil för handikappade.

Utskottet

För vissa hjälpmedel som på ordination tillhandahålls handikappade utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen. De statsbidragsberättigande hjälpmedlen tas upp i den s. k. hjälpmedelsförteckningen som utfärdas av socialstyrelsen.

I ett flertal motioner framställs yrkanden som i huvudsak syftar till att vidga möjligheterna till statsbidrag eller till att införa ersättning genom allmän försäkring till hjälpmedel för personer med synnedsättning. Tidigare utgick statsbidrag till bl. a. kikarglasögon, luppglasögon och vissa kontaktlinser för personer som led av höggradig synnedsättning. Vid halvårsskiftet förra året utvidgades statsbidragsgivningen till att omfatta också sådana speciella glasögon eller linser som personer som opererats för grå starr behöver. 1 dessa fall utgår statsbidrag med hälften av kostnaden för ordinerade hjälpmedel, dock med högst, vid operation av första ögat 200 kr., vid operation av andra ögat 75 kr. och vid samtidig operation av båda ögonen 275 kr.

I motionen 1974:408 av herr Gillström m. fl. framställs ett långtgående yrkande. Motionärerna vill att riksdagen skall begära en särskild utredning angående en allmän glasögonförsäkring, där målsättningen skulle vara att tillhandahålla fria synundersökningar och glasögon. Även resorna i samband med anskaffande av glasögon skulle ersättas. Motionärerna har ett särskilt yrkande rörande formen för utredningsarbetets bedrivande. I motionen 1974:994 av herr Hallgren m. fl. framställs ett likartat yrkande. Motionärerna vill att frågan om att ge ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för normalkostnaderna för anskaffandet av glasögon skall prövas. Även i motionen 1974:25 av herr Börjesson i Falköping m. fl. föreslås att bidrag från den allmänna försäkringen skall utgå till glasögon, dock görs i denna motion en begränsning till glasögon för barn. I motionen 1974:283 av herr Ekinge m. fl. vill motionärerna att statsbidrag skall utgå till glasögon för barn och ungdom i skolåldern. I motionen 1974:1006 av herrar Johansson i Växjö och Elmstedt yrkas också att statsbidrag skall utgå till glasögon för barn och ungdom. Därjämte yrkas att statsbidrag skall utgå till synhjälpmedel som behövs i

SoU 1974:5

anledning av ögonsjukdomar, såsom keratokonus. Motionärerna framhåller att denna sjukdom i allmänhet åsamkar mycket höga kostnader till följd av att kontaktlinser måste användas och att dessa måste bytas med jämna mellanrum. Slutligen begärs i motionen 1974:714 av herrar Westberg i Ljusdal och Sellgren att full kostnadstäckning skall ges för anskaffandet av starrglasögon.

Som tidigare framhållits av utskottet (SoU 1973:5 s. 63) kan särskilt för familjer, i vilka finns barn med synnedsättning eller synskada, utgifterna för glasögon vara betungande. Synen undergår ofta snabba förändringar under uppväxtåren, vilket medför behov av täta glasögonbyten. I överensstämmelse med ställningstagande av utskottet vid behandling förra året av motioner i ämnet och med det synsätt på vilket flera av de nu aktuella motionsyrkandena grundar sig är det, då det gäller att vidga samhällets insatser på området, enligt utskottets mening mest angeläget att frågan om införande av bidrag till synhjälpmedel för barn och ungdom blir prövad. De motionsyrkanden - i motionerna 1974:25, 1974:283 och 1974:1006 — som har denna inriktning påkallar emellertid inte någon riksdagens åtgärd med hänsyn till det arbete som pågår inom hjälpmedelsgruppen och till vad som upplysts om den fortsatta handläggningen av bidragsfrågan. Gruppen har nämligen i uppdrag att pröva frågan om behovet av bidrag till glasögon för barn och ungdom i skolåldern. Gruppen skall kartlägga glasögonbehovet i de olika åldersgrupperna samt familjernas kostnader för glasögon, beräknade med utgångspunkt i kostnaden för glas med enkla och ändamålsenliga bågar. Inom kort kommer resultatet av hjälpmedelsgruppens undersökningar att redovisas. Chefen för socialdepartementet har i svar på en enkel fråga för kort tid sedan upplyst att så snart nämnda underlag för frågans bedömning föreligger, Kungl. Maj:t kommer att ta ställning till fortsatt utredningsarbete med avseende på bidrag till glasögon samt att, när utredningsarbetet slutförts, efter sedvanlig remissbehandling en prövning av de förslag som skall föreläggas riksdagen kommer att äga rum. Utskottet förutsätter att utredningsarbetet och prövningen av förslagen hos Kungl. Maj:t sker med snabbhet. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1974:25, motionen 1974:283 samt motionen 1974:1006 i här behandlad del.

Då det gäller yrkandena i motionen 1974:408 om särskild utredning angående en allmän glasögonförsäkring m. m., yrkandet i motionen 1974:994 om ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för anskaffandet av glasögon samt yrkandet i motionen 1974:1006 om statsbidrag för synhjälpmedel vid ögonsjukdomar får utskottet framhålla att hjälpmedelsgruppens uppdrag i viss utsträckning är ägnad att tillgodose motionärernas önskemål, nämligen såvitt avser den betydelsefulla grupp som barn och ungdomar utgör. Då utskottet, i enlighet med det ovan sagda, ansluter sig till den prioritering som gjorts genom att hjälpmedelsgruppens uppdrag inriktas på behovet av bidrag till glasögon för denna grupp, är utskottet inte berett att förorda en utvidgning av uppdraget. Utskottet utgår härvidlag från att, sedan gruppens undersökningar

SoU1974:5

redovisats, vid det fortsatta utredningsarbetet kommer att övervägas huruvida arbetet bör avse även andra grupper med synnedsättning. Motionsyrkandena bör inte heller i övrigt föranleda någon riksdagens åtgärd.

De gällande reglerna för bidrag till starrglasögon bygger på förslag av hjälpmedelsgruppen. Denna pekade på den tendens till prisökning som förekomsten av bidrag kan innebära och fann det angeläget att ge bidraget en sådan konstruktion att effekter av detta slag motverkas. I detta syfte utformades bidraget så att det ger den enskilde ett ekonomiskt stöd samtidigt som han alltid har att bära en viss del av kostnaden.

Utskottet, som vill erinra om att riksdagen vid behandlingen av hjälpmedelsreformen år 1972 (SoU 1972:14), godtog principen om egenavgift för viss typ av hjälpmedel, ansluter sig till den bedömning som ligger till grund för de gällande reglerna. Utskottet kan därför inte biträda förslaget i motionen 1974:714. Motionen avstyrks.

I motionen 1974:32 av herr Henmark och motionen 1974:159 av herrar Andersson i Örebro och Petersson i Röstånga framställs yrkanden av innebörd att luftrenare och, enligt den sistnämnda motionen, även luftluktare skall föras upp på hjälpmedelsförteckningen. Dessa hjälpmedel anges vara av betydelse för personer som lider av allergiska sjukdomar.

Hjälpmedelsgruppen har även i uppdrag att närmare pröva frågan om dels bestämmandet av begreppet hjälpmedel enligt kungörelsen (1968:238) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, dels avgränsningen av dessa hjälpmedel gentemot sådana som har till ändamål att tillgodose ett sjukvårdsbehov. Då frågan huruvida de olika hjälpmedel som nämns i motionerna skall föras upp på hjälpmedelsförteckningen är beroende av hjälpmedelsgruppens utredningsarbete i angivna hänseende, avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Enligt kungörelsen (1968:238) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade utgår i princip statsbidrag till sjukvårdshuvudmannen med hela kostnaden för anskaffande av hjälpmedel som upptagits i hjälpmedelsförteckningen. Statsbidrag utgår även när den som ordinerats motordriven invalidvagn i stället för sådan vagn erhåller motsvarande kontant belopp för köp av invalidbil — s. k. mopedbidrag — under förutsättning att han efter ordinationen köpt personbil, som han har rätt att föra själv och att han inte erhållit statsbidrag till denna i annan ordning. Det sistnämnda undantaget har uppställts med hänsyn till att bidrag för inköp av bil kan utgå från arbetsmarknadsverket till handikappad som behöver bil för arbetet eller studier.

I motionen 1974:708 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. föreslås, att villkoret om körkortsinnehav för erhållande av s. k. mopedbidrag skall slopas. Motionärerna framhåller att många handikappade inte kan få bidraget, eftersom de för att klara körkortsutbildningen måste ha en bil som är anpassad efter den funktionsnedsättning som föreligger i det enskilda fallet. Vidare åberopar motionärerna som skäl för yrkandet, att

SoU 1974:5

även då den handikappade inte kan ta körkort på grund av sin funktionsnedsättning, bidraget bör utgå så att han kan skaffa bil som kan föras av anförvant eller annan närstående.

Frågan om bidrag till anskaffande av bil som ett komplement till den kommunala färdtjänsten är, som närmare redovisas i följande avsnitt, föremål för prövning inom kommunalekonomiska utredningen. Detta innebär att den fråga, som tas upp i motionen kommer att närmare övervägas, såvitt avser de fall då avsikten är att annan än den handikappade skall föra bilen. Med hänsyn härtill och då utskottet anser att den begränsning, som nu gäller för användningen av medel från anslaget bör bibehållas — medlen bör förbehållas för bidrag till sådana anordningar, som är avsedda att vara ett tekniskt hjälpmedel för den handikappade — avstyrker utskottet motionen 1974:708.

I detta sammanhang behandlar utskottet även två motioner — motionen 1974:709 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. och motionen 1974:1320 av fru Frankel — i vilka framställs yrkanden som syftar till att vidgade möjligheter till stöd åt handikappade för inköp av bil snarast skall införas som komplement till den kommunala färdtjänsten.

Handikapputredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1970:64) Bättre socialtjänst för handikappade bl. a. följande. Varje kommun borde tillhandahålla förflyttningshandikappade effektiv färdtjänst, utformad på sätt som närmare anges i utredningen. Statsbidrag skulle utgå till kommunerna med 35 % av nettokostnaden. Som komplement till färdtjänsten borde kommunerna tillhandahålla handikappade egen bil. Anskaffningskostnaden borde fördelas på så sätt att den handikappade betalade 10% av kostnaden, kommunen 30% och staten 60%. Staten skulle utge ett årligt driftbidrag om 500 kr.

Handikapputredningens betänkande överlämnades i december 1971 till kommunalekonomiska utredningen. I slutet av förra året fick utredningen — med hänsyn till angelägenheten av att samhället på olika sätt stöder den sociala servicen — genom tilläggsdirektiv i uppdrag att med förtur behandla frågorna om storlek och utformning av statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet för tiden efter år 1974 och att i samband därmed även behandla frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. Resultatet av utredningens överväganden skall redovisas i sådan tid att beslut om de statsbidragsregler som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1975 kan fattas vid 1974 års riksdag.

Den lämnade redovisningen visar att Kungl. Maj:t avser att förelägga innevarande riksdag förslag, som bl. a. bygger på handikapputredningens ovan angivna betänkande, i vilket behandlas den av motionärerna upptagna frågan. Med hänsyn härtill är enligt utskottets mening någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna inte erforderlig. Motionerna 1974:709 och 1974:1320 avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om uppförande av luftrenare och luftfuktare på hjälpmedelsförteckningen avslår motionen

4 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU1974:5

1974:32 och motionen 1974:159,

2. att riksdagen beträffande bidragsreglerna för starrglasögon avslår motionen 1974:714,

3. att riksdagen beträffande frågan om körkortsinnefiav som villkor för rätt till s. k. mopedbidrag avslår motionen 1974:708,

4. att riksdagen till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.,

5. att riksdagen beträffande bidrag till synhjälpmedel för barn och ungdom avslår motionen 1974:25, motionen 1974:283 och motionen 1974:1006 i motsvarande del,

6. att riksdagen beträffande vidgade möjligheter till bidrag för synhjälpmedel m. m. för även andra personer än barn och ungdom avslår motionen 1974:408, motionen 1974:994 och motionen 1974:1006 i motsvarande del,

7. att riksdagen beträffande vidgad rätt till stöd vid inköp av bil för handikappade avslår motionen 1974:709 och motionen 1974:1320.

38. K 3. Kostnader för viss utbildning av handikappade. K 4. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna K 3 och K 4 (s. 181 — 185) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Kostnader för viss utbildning av handikappade ett förslagsanslag av 8 890 000 kr.,

2. till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda ett reservationsanslag av 13 000 000 kr.

39. K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m. Kungl. Maj:t har under punkten K 5 (s. 185 och 186) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 142 700 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:470 (motivering i motionen 1974:429) av herr Helén m. fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av omsorgslagen att lämplig utbildning ges också åt vuxna utvecklingsstörda.

2. I motionen 1974:1061 av herr Strömberg (fp) och fru Fraenkel (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om vuxenutbildning för f. d. elever i särskolan.

3. I motionen 1974:1332 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Mattsson i Skee (c) hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av reglerna för statsbidrag till driften av särskolor att statsbidrag också skall utgå till kostnader för personlig elevassistans.

SoU 1974:5

4. I motionen 1974:1392 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och fröken Pehrsson (c) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att statsbidrag skall utgå för personell assistans till elever i särskolan enligt samma grunder som gäller för grundskolan.

Utskottet

Medel som anvisas under anslaget utgår i främsta rummet som lönekostnader vid särskolan. Sedan kretsen av de statsbidragsberättigande tjänsterna utvidgats år 1972, utgår statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan.

I motionen 1974:1332 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och Mattsson i Skee samt motionen 1974:1392 av fru Nilsson i Kristianstad och fröken Pehrsson yrkas att bidragsreglerna skall ändras så att statsbidrag också utgår för personell elevassistans. I sistnämnda motion förordas att sådant bidrag skall utgå efter samma grunder som gäller för grundskolan.

Sedan skolöverstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 föreslagit att statsbidrag skulle utgå för personell elevassistans, anförde föredragande departementschefen i 1971 års statsverksproposition (bil. 7 s. 200), att då sådan assistans åt elever inom särskolan får anses utgöra en del av det vårdansvar som åvilar huvudmännen, han inte kunde biträda förslaget. Utskottet fann inte anledning till annat ställningstagande till frågan (SoU 1971:5). Någon omständighet har därefter inte inträffat som ger anledning till en annan bedömning. Utskottet avstyrker därför motionen 1974:1332 samt motionen 1974:1392 i här aktuell del.

Frågan om vuxenutbildning av psykiskt utvecklingsstörda tas upp i två motioner. I motionen 1974:470 av herr Helén m. fl. yrkas att i lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda bestämmelser skall tas in om att även utvecklingsstörda, som är vuxna, skall få lämplig utbildning. Vidare yrkas i motionen 1974:1061 av herr Strömberg och fru Fraenkel att riksdagen skall begära förslag om vuxenutbildning för f. d. elever i särskolan.

Sedan läsåret 1970/71 bedrivs med medel som anvisats från förevarande anslag försöksverksamhet med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Huvudsakligen disponeras de tillgängliga medlen för undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda, som är i behov av kompletterande skolutbildning och inte kan få sådan på annat sätt. 1 försöksverksamheten deltog förra läsåret 13 av de 26 huvudmän som svarar för omsorgerna om utvecklingsstörda. Verksamheten omfattade omkring 500 elever. Gruppen vuxna psykiskt utvecklingsstörda omfattar bl. a. omkring 9 000 patienter på totalt ett 150-tal olika vårdinstitutioner och en lika stor grupp, som bor i enskilt hem eller inackorderingshem. Åtskilliga av dessa utvecklingsstörda erhåller någon form av undervisning i redan etablerade former för undervisning av vuxna utvecklingsstörda.

Som föredragande departementschefen anför är undervisningen för

SoU 1974:5

vuxna psykiskt utvecklingsstörda betydelsefull. Den utgör tillsammans med den ökande studiecirkelverksamheten, som bedrivs genom vissa studieförbund, och kurser vid folkhögskolor en viktig insats för de icke skolpliktigas kunskapsinhämtande, sociala anpassning och träning. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det är angeläget att försöksverksamheten byggs ut ytterligare och ansluter sig till förslag av Kungl. Majit att för nästa budgetår 1,6 milj. kr. för ändamålet beräknas under förevarande anslag. I överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen anför i sin anslagsframställning bör ytterligare erfarenheter vinnas innan ställning tas till vuxenundervisningen som reguljär skolform. I enlighet härmed bör motionen 1974:1061 i här aktuell del inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Enligt utskottets mening är det inte heller påkallat att medan försöksverksamhet rörande vuxenundervisningen pågår ta upp till närmare prövning frågan om vidgning av huvudmännens skyldigheter enligt omsorgslagen till att avse också utbildning av vuxna utvecklingsstörda. Utskottet avstyrker därför även motionen 1974:470.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande statsbidrag till personell elevassistans avslår motionen 1974:1332 och motionen 1974:1392, såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen beträffande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda avslår motionen 1974:470 samt motionen 1974:1061, såvitt här är i fråga,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 142 700 000 kr.

40. K 6. Bidrag till handikapporganisationer. Kungl. Maj:t har under punkten K 6 (s. 186—188) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

Motion

I motionen 1974:83 av herr Henmark m. fl. (fp, s, c, m) hemställs att riksdagen beslutar

a) att De handikappades missionsförening inlemmas i den krets av anslagstagare som erhåller bidrag ur anslaget K 6 Bidrag till handikapporganisationer,

b) att - därest yrkandet under a) icke bifalles - ett anslag på 75 000 kr. beviljas till De handikappades missionsförenings allmänna verksamhet.

Utskottet

Från och med budgetåret 1972/73 tas under ett gemensamt anslag upp statens bidrag över socialhuvudtiteln till handikapporganisationernas allmänna verksamhet. Kungl. Maj:t beslutar - utan närmare anvisning

SoU 1974:5

från riksdagen — om fördelningen mellan organisationerna av anslagsbeloppet efter förslag av statens handikappråd. Kungl. Majit föreslår att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 milj. kr. till 3,5 milj. kr. Utskottet vill i anslutning härtill nämna, att handikapporganisationerna under de senaste två åren beviljats bidrag från allmänna arvsfonden med omkring 2,5 milj. kr. Föredragande departementschefen anför att han räknar med att stödet till handikapporganisationerna genom arvsfondsbidrag skall kunna fortsätta och ytterligare ökas.

I motionen 1974:83 av herr Henmark m. fl. yrkas att De handikappades missionsförening skall inlemmas i den krets av organisationer, som får bidrag från anslaget eller, om detta yrkande inte bifalles, att organisationen beviljas ett anslag för sin allmänna verksamhet med

75 000 kr.

Genom den nuvarande ordningen för fördelning av anslaget till handikapporganisationerna kan den expertis som finns samlad i statens handikappråd anlitas vid fördelningen. Det finns enligt utskottets mening inte skäl frångå denna ordning vare sig då det gäller frågan om vilka organisationer som skall få bidrag eller frågan om storleken av de olika bidragen. Med hänsyn härtill och då utskottet inte är berett förorda införandet av ett särskilt anslag till viss organisation, avstyrker utskottet motionen. Utskottet tillstyrker den uppräkning av anslaget som föreslås av Kungl. Maj:t. Genom höjning av anslaget blir det möjligt att även för nästa budgetår räkna upp bidragen till de olika handikapporganisationerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om en specialdestination av viss del av anslaget m. m. avslår motionen 1974:83,

2. att riksdagen till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av

3 500 000 kr.

41. K 7. Kostnader för viss verksamhet för blinda. Kungl. Maj:t har under punkten K 7 (s. 188 och 189) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss verksamhet för blinda för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 830 000 kr.

Motion

1 motionen 1974:423 av fru Fraenkel m. fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar ett anslag för budgetåret 1974/75 till De blindas förenings verksamhet för dövblinda med 75 000 kr. att utgå från anslaget Kostnader för viss verksamhet för blinda, vilket anslag bör ökas till

2 905 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till De blindas förening (DBF) till kostnaderna för dels den genom De blindas förenings försäljningsaktie -

5 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU1974:5

bolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter, dels utbildning vid försvarets hundskola i Sollefteå av ledarhundar för blinda och därmed sammanhängande åtgärder.

I motionen 1974:423 av fru Fraenkel m. fl. föreslås att anslaget skall räknas upp med 75 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och att nämnda belopp skall utgå som bidrag till De blindas förenings verksamhet för dövblinda.

Enligt utskottets mening bör anslaget inte utvidgas till att avse annat än De blindas förenings depåverksamhet och utbildning av ledarhundar för blinda och därmed sammanhängande åtgärder. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet också en uppräkning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet vill erinra om att från anslaget Bidrag till handikapporganisationer för innevarande budgetår följande bidrag beviljats, nämligen till De blindas förening 780 000 kr. och till Föreningen Sveriges dövblinda 15 000 kr., samt att utskottet under punkten 40 tillstyrkt en betydande uppräkning av nämnda anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:423 till Kostnader för viss verksamhet för blinda för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

2 830 000 kr.

42. K 8. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten K 8 (s. 189) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 3 573 000 kr.

43. Motioner angående Kronprinsessan Victorias sjukhus

Motioner

1. I motionen 1974:696 av fru Ekelund (c) och fru Fredgardh (c) hemställs att riksdagen

a) beslutar om statligt stöd till Kronprinsessan Victorias sjukhus i enlighet med vad i motionen anförts,

b) under nytt anslag till Driften av Kronprinsessan Victorias sjukhus för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

2. 1 motionen 1974:1322 av herrar Gustavsson i Ängelholm (s) och Andreasson i Östra Ljungby (c) hemställs att Kungl. Maj:t tar initiativ som syftar till att samhället även fortsättningsvis skall kunna utnyttja den vårdkapacitet som finns på Kronprinsessan Victorias sjukhus.

I anledning av motionerna har inkommit en skrift från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn.

SoU 1974:5

55 Utskottet

I motionen 1974:696 av fru Ekelund och fru Fredgardh begärs att statligt stöd skall utgå till driften av Kronprinsessan Victorias sjukhus i Vejbystrand och att under ett särskilt reservationsanslag ett belopp av 5 milj. kr. skall anvisas härför.

I motionen 1974:1322 av herrar Gustavsson i Ängelholm och Andreasson i Östra Ljungby begärs initiativ till att samhället även fortsättningsvis skall utnyttja den vårdkapacitet som finns på sjukhuset.

Kronprinsessan Victorias sjukhus (KVS) ägs och drivs av en förening med samma namn som sjukhuset. Detta har fungerat som ett rikssjukhus för höggradigt rörelsehindrade och psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar och har därvid utgjort ett specialsjukhus inom omsorgsorganisationen. Vid sjukhuset finns en särskola för patienterna.

Fram till den 1 januari 1967 svarade staten för driftkostnaderna enligt ett särskilt avtal med föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium, vilket var föreningens tidigare namn. I anslutning till landstingens övertagande av statens mentalsjukvård per den 1 januari 1967 åtog sig Kristianstads läns landsting att i stället för staten inträda som ekonomisk garant i avtal med föreningen. I ett i november 1966 träffat avtal mellan landstinget och föreningen föreskrevs att sjukhuset, som då hade 124 vårdplatser, skulle användas såsom rikssjukhus för vård av sådana psykiskt utvecklingsstörda, i första hand barn och ungdom under 21 år, vilka är rörelsehindrade och i behov av ortopedisk och/eller sjukgymnastisk behandling, som kan förväntas leda till förbättring. Kostnaderna för sjukhusets drift skulle i den mån de inte ersattes av statsmedel eller täcktes med medel, som inflöt från försäkringskassa eller annan, gäldas av landstinget. De vårdavgifter som uttagits från patienternas hemlandsting har täckt driftkostnaderna m. m., varför Kristianstads läns landsting inte behövt utge något särskilt stöd till driften av sjukhuset när det gäller de psykiskt utvecklingsstörda patienterna. Genom en ökning av vårdresurserna på landstingsnivå för rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar har remitteringarna till och beläggningen på KVS successivt minskat. För närvarande används endast ca 45 vårdplatser för denna patientkategori. I stället har vårdplatser vid sjukhuset, f. n. närmare 30 platser, kommit att disponeras av Kristianstads läns landsting som en ortopedisk enhet med anknytning till Ängelholms lasarett.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns landsting tillsatte år 1972 en kommitté med uppgift att utreda frågan om KVS’ framtid. Kommittén framförde i december 1973 en förfrågan till landstingets sjukvårdsnämnd huruvida KVS skulle användas för kroppssjukvård i kombination med ortopedisk vård för psykiskt utvecklingsstörda eller för enbart psykiatrisk vård. Nämnden har ännu inte tagit ställning i frågan. Med anledning av ett tidigare förslag av kommittén har landstingets förvaltningsutskott — för att få formell möjlighet att frigöra landstinget från engagemanget beträffande vården av psykiskt utvecklingsstörda — uppsagt avtalet med föreningen att upphöra den 30 juni 1974 eller vid annan tidpunkt varom överenskommelse träffas.

SoU 1974:5

56 Genom en särskild arbetsgrupp har den s. k. regionvårdskommittén, som är ett samarbetsorgan för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet, utrett frågor om vårdorganisationen för utvecklingsstörda barn och ungdomar med ortopediska handikapp. 1 ett förslag som 1973 överlämnades till Landstingsförbundet föreslogs att verksamheten vid KVS på sikt skulle överföras till vårdenheter för rörelsehindrade på regionnivå och att en särskild arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda frågan om den successiva avvecklingen av verksamheten för psykiskt utvecklingsstörda vid KVS. 1 slutet av januari i år har Landstingsförbundets styrelse beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utreda den fortsatta verksamheten vid KVS.

Mot bakgrund av att ansvaret för vård och behandling av rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar, som remitterats till KVS, åvilar landstingen och de landstingsfria kommunerna och det därför ankommer på dessa huvudmän att ta ställning till hur vårdorganisationen för denna patientkategori framdeles skall vara utformad, bör från riksdagens sida inte tas något initiativ i frågan huruvida KVS skall bibehållas. Utskottet förutsätter att, om avveckling av verksamheten vid KVS för rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda beslutas, avvecklingen sker i takt med att ersättningsanordningar med motsvarande resurser — kvantitativt och kvalitativt — tillskapas på annat håll. Utskottet vill därför understryka angelägenheten av att utredningsarbetet på huvudmannahåll om den fortsatta verksamheten vid KVS bedrivs så att klarhet så snart som möjligt kan vinnas om KVS uppgift inom omsorgsverksamheten till ledning för huvudmännens planering beträffande vården för den patientkategori som nu får vård på sjukhuset.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör enligt utskottets mening motionerna 1974:696 och 1974:1322 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande den fortsatta driften av Kronprinsessan Victorias sjukhus avslår motionen 1974:696 och motionen 1974:1322.

Internationell samverkan

44. L 1— L 4. Socialattachéer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna L 1— L 4 (s. 190—192) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Socialattachéer ett förslagsanslag av 1 025 000 kr.,

2. till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. ett förslagsanslag av 6 410 000 kr.,

3. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av 95 000 kr.,

4. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag av 150 000 kr.

SoU 1974:5

57 Statens allmänna fastighetsfond

45. II 8—II 10. Utbyggande av karolinska sjukhuset m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna II 8—II 10 (s. 193— 214) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av 7 700 000 kr.,

2. till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag av 3 520 000 kr.,

3. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde ett investeringsanslag av 9 500 000 kr.

Statens utlåningsfonder

46. IV 3. Statens bosättningslånefond. Kungl. Majit har under punkten IV 3 (s. 215 och 216) föreslagit riksdagen att godkänna den i statsrådsprotokollet förordade ändringen i grunderna för statliga bosättningslån samt att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motion

I motionen 1974:1013 av fru Swartz (fp) och herr Jonsson i Alingsås (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag till åtgärder framläggs för att underlätta anskaffande av kostnads- och arbetsbesparande hemutrustning i enlighet med vad som framgår av motionen.

Utskottet

Efter hemställan av riksdagen (SoU 1973:5 s. 78) tillsattes efterKungl. Maj:ts bemyndigande i juni förra året en utredning med uppdrag att göra en allsidig översyn av verksamheten med statliga bosättningslån och lägga fram förslag till de ändrade regler för bosättningslån som översynen kan ge anledning till.

Med hänsyn till den utredning som sålunda pågår, påkallar motionen 1974:1013 av fru Swartz och herr Jonsson i Alingsås — som syftar till åtgärder för att, särskilt för barnfamiljer, underlätta anskaffning av kostnads- och arbetsbesparande hemutrustning — inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker förslag av Kungl. Maj:t att bosättningslån fr. o. m. den 1 juli i år skall kunna utgå med högst 7 000 kr. mot f. n. högst 6 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner den i statsrådsprotokollet förordade ändringen i grunderna för statliga bosättningslån,

2. att riksdagen till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

SoU 1974:5

3. att riksdagen beträffande anskaffning av viss hemutrustning avslår motionen 1974:1013.

Fonden för låneunderstöd

47. VI. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna V 1 och V 2 (s. 217 och 218) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Län till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. anvisar ett investeringsanslag av

4 500 000 kr.,

2. till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1974

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c) och fru Marklund (vpk).

Härjämte har närvarit herr Nordberg (s) och fru Wigenfeldt (c) vid behandlingen av punkterna 1—21, 23-29, 36 och 38-47, herr Alftin (s) vid behandlingen av punkterna 30—35 och herr Karlehagen (c) vid behandlingen av punkterna 22, 30-35 och 37.

Herr Karlehagen (c) har ersatt herr Andreasson i Östra Ljungby (c) vid behandlingen av punkterna 1-13.

Herr Hagberg i Borlänge (vpk) har ersatt fru Marklund (vpk) vid behandlingen av punkterna 22, 30-35 och 37.

Reservationer

Vid 4. Cl. Allmänna barnbidrag

1. beträffande ett program för familjepolitikens utbyggnad m. m. (punkten 2 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c) och herr Karlehagen (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 4 med ”Familjepolitiska kommitténs” och slutar på s. 5 med ”motionen 1974:1326” bort ha följande lydelse:

SoU 1974:5

59 I motionen 1974:424 av herrar Fälldin och Helén yrkas att riksdagen skall anhålla om förslag till ett program för familjepolitikens utbyggnad innehållande bl. a. indexreglering av barnbidragen och införande av vårdnadsbidrag. Även i motionen 1974:1326 av herr Hörberg tas upp frågan om vårdnadsbidrag. Motionären vill att riksdagen skall begära förslag till ett successivt införande av vårdnadsbidrag för barn under 3 å 4 års ålder.

Som framhålls i motionen 1974:424 har bl. a. med utgångspunkt i familjepolitiska kommitténs förslag flera delreformer gjorts på familjepolitikens område. Någon samlad bedömning av erforderliga åtgärder har dock inte kommit till stånd. De direktiv som utfärdats för den sakkunnige, som skall utreda vissa frågor på föräldraförsäkringens område, är så begränsade, att det inte torde vara realistiskt att vänta sig en lösning av frågan genom utredningen. Mot den redovisade bakgrunden delar utskottet den uppfattning som framförs i motionen 1974:424 att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om ett program för familjepolitikens utbyggnad. I denna plan bör ingå åtgärder för att värdesäkra barnbidragen. Vidare bör i denna plan ingå förslag om införande av vårdnadsbidrag. Som framhålls i motionen är det motiverat att samhället bidrager till kostnaderna för vård och tillsyn av små barn. Stödet bör vara så utformat att det ger ökade valmöjligheter mellan yrkesarbete utanför hemmet och barnavårdande insatser i hemmet. Vårdnadsbidraget bör kunna utnyttjas som ekonomisk ersättning till den av föräldrarna som gör en barnavårdande insats i hemmet, som bidrag till avlöning av anställda barnavårdare i hemmet eller till avgift för daghems- eller familjedaghemsplats. Bidraget bör utgå med samma belopp för varje barn upp till en viss ålder. Det bör börja utgå då ersättningen från föräldraförsäkringen upphör. Helst borde vårdnadsbidraget därefter utgå fram till den tidpunkt då den obligatoriska skolan börjar. Eftersom de ekonomiska resurserna är begränsade bör den övre åldersgränsen emellertid i vart fall tills vidare sättas till 3 år. Den ersättning som nu utgår från föräldraförsäkringen kan ses som ett första steg mot ett förverkligande av motionärernas krav.

Som framgår av motionen återstår flera frågor att belysa i fråga om vårdnadsbidragens konstruktion. Därför bör snarast en utredning komma till stånd.

I programmet för familjepolitikens utbyggnad bör särskilt uppmärksammas möjligheterna att införa förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. Eftersom denna fråga berörs i direktiven till den sakkunnige rörande föräldraförsäkringen bör vid utarbetandet av det familjepolitiska programmet samråd ske med den sakkunnige.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkandet i motionen 1974:424 innebärande att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ett program för familjepolitikens framtida utbyggnad, innehållande bl. a. värdesäkring av barnbidragen och införande av vårdnadsbidrag. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i huvudsak även motionen 1974:1326.

SoU 1974:5

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande ett program för familjepolitikens utbyggnad m. m. med bifall till motionen 1974:424 och i anledning av motionen 1974:1326 hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till ett sådant program i enlighet med vad utskottet anfört.

Vid 9. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

2. beträffande frågan om statsbidrag till skjutsverksamhet (punkten 1 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c) och herr Karlehagen (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som böljar med ”Då det” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Beträffande frågan om bidrag till skjutsverksamhet vill utskottet framhålla att det är angeläget att kommunen erbjuder skjutsar för barnen till och från förskolan. Kostnaden för sådan skjutsverksamhet är emellertid en kostnad som kommer att belasta kommunerna olika med hänsyn till de skiftande geografiska förhållandena. Kommunsammanslagningarna medför att antalet kommuner med både tätortsbebyggelse och glesbygd inom sina gränser ökar. Kommuner med sådan struktur finns över hela landet och alltså även utanför stödområdena för glesbygdsservice. På grund av det anförda bör enligt utskottets mening och som föreslås i motionen 1974:425 statsbidrag till extra kostnader för skjutsar i samband med förskolan kunna utgå. Socialstyrelsen bör därför få disponera medel för ändamålet från förevarande förslagsanslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till skjutsverksamhet med bifall till motionen 1974:425, såvitt här är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande ett nytt statsbidragssystem, statsbidrag till deltidsförskolan för fyra- och femåringar samt statsbidrag till kostnader för medhjälpare i deltidsgrupp (punkten 2 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 9 med ”Beträffande frågan” och slutar på s. 10 med ”kommunala förskoleverksamheten” bort ha följande lydelse:

Då det gäller statsbidrag till kommunernas barntillsyn är det särskilt angeläget att stödet ges en automatisk anknytning till kostnadsökningarna i stället för att fastställas till ett visst belopp per plats och att särskild hänsyn tas till de kommuner som i förhållande till invånarantal och skatteunderlag har ett särskilt stort behov av barntillsynsplatser. De successiva ökningar av driftbidragen till daghem och fritidshem som skett tillgodoser inte dessa krav. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att statsbidragsreglerna på området ses över. Översynen bör

SoU 1974:5

avse även reglerna för bidrag till verksamheten med deltidsgrupper. Därvid bör särskilt övervägas de förslag, som framförs i motionen 1974:1319 om statsbidrag till deltidsförskolan för fyra- och femåringar och till statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan. Översynen bör ske snabbt, så att förslag till nytt statsbidragssystem kan föreläggas 1974 års höstriksdag i samband med att ställning tas till det fortsatta stödet till kommunala familjedaghem. Vad utskottet anfört i anledning av motionen 1974:1319 bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem, statsbidrag till deltidsförskolan för fyra- och femåringar samt statsbidrag till kostnader för medhjälpare i deltidsgrupp i anledning av motionen 1974:1319 i motsvarande delar ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande frågan om ersättning till vissa praktikanter m. m. (punkten 3 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som börjar med ”Sorn motionärerna” och slutar med ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller befinner sig förpraktikanten ofta i en otillfredsställande ekonomisk situation. Enligt utskottets mening bör denna fråga kunna lösas på det sätt som föreslås i motionen 1974:1336, nämligen genom att praktikanterna placeras i lönegrad 6, som är den lägsta medhjälparlönen som betalas vid barnstugorna. Utskottet tillstyrker således yrkandet i nämnda motion, vari begärs att riksdagen uttalar sig för att till praktikanter på barnstugor ersättning skall utgå, som svarar mot arbetets art, dock lägst begynnelselönen för anställda inom barntillsynsverksamheten, och att statsbidrag härtill skall utgå med 50 %.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande frågan om ersättning till vissa praktikanter m. m. med bifall till motionen 1974:1336 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande frågan om ersättning till vissa praktikanter m. m. (motiveringen till punkten 3 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som börjar med ”Sorn motionärerna” och slutar med ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller befinner sig förpraktikanten ofta i en otillfredsställande ekonomisk situation. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att den i motionen 1974:1336 upptagna frågan övervägs vid den översyn av statsbidragsbestämmelserna som förordas i reservationen 3. Utskottet förutsätter att så kommer att ske. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen är därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således motionen.

6 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU 1974:5

62 Vid 10. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem

6. beträffande frågan om statsbidrag till barntillsyn vid vuxenutbildning (punkten 2 i hemställan) av herrar Carlshamre (m), Romanus (fp) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 11 som börjar med ”Riksdagen behandlade” och slutar med ”därför motionen 1974:421” bort ha följande lydelse:

I anledning av en motion behandlade riksdagen ett liknande yrkande hösten 1973 (FiU 1973:40 s. 41, SoU 1973:1 y). Som då framhölls i reservationen 6 till finansutskottets nämnda betänkande är svårigheten att ordna barntillsyn ofta ett hinder för särskilt kvinnor att delta i vuxenutbildningen. Då det inte sällan är fråga om ett tillsynsbehov som bara omfattar några timmar per dag under en begränsad tid, kan det vara svårt att bereda plats för dessa barn inom den redan hårt belastade kommunala barntillsynen på daghem och familjedaghem. Från ekonomisk och praktisk synpunkt är det ofta att föredra att man ordnar en enklare form av barntillsyn, av typ ”barnparkering” eller ”parklek” i anslutning till den kommunala vuxenutbildningens lokaler. Sådan enklare barntillsyn för tillfälliga behov har prövats i många kommuner, men det vill synas som om kommunernas ekonomiska svårigheter under senare år lett till att sådan barntillsynsverksamhet dragits in. Ett statligt stimulansbidrag är därför önskvärt. Utskottet anser under hänvisning till det anförda att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om förslag till statsbidrag till barntillsynen vid vuxenutbildning. Motionen 1974:421 tillstyrks således av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till barntillsyn vid vuxenutbildning med bifall till motionen 1974:421 hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådant statsbidrag.

Vid 19. F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen

7. beträffande medelsanvisningen av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 17 som börjar med ”Vid prövningen” och slutar med ”motionen 1974:1014” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att S:t Lukasstiftelsen, sedan stiftelsens framställning om statsbidrag ingivits, drabbats av ett oförutsett inkomstbortfall på ca 110 000 kr. och kostnadsökningar på omkring 90 000 kr., finner utskottet det rimligt att stiftelsen erhåller ett statsbidrag, som är högre än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motionen 1974:1014, vilket innebär att stiftelsen tilldelas ett bidrag om 200 000 kr., dvs. 100 000 kr. utöver förslaget i statsverkspropositionen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

SoU 1974:5

till motionen 1974:1014 tMBidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 200 000 kr.

Vid 20. F 6. Allmän hälsokontroll

8. beträffande skärmbildsundersökning av invandrare (punkten 3 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 19 som börjar med ”Av de” och slutar med ”motionen 1974:290” bort ha följande lydelse:

Eftersom invandrarna inte varit inlemmade i vårt system för tuberkuloskontroll bör de — för att få samma möjligheter som den övriga befolkningen att undgå lungtuberkulos — erbjudas möjlighet till skärmbildsundersökning snarast efter invandringen. Utskottet vill understryka det angelägna i detta. För att en tidig skärmbildsundersökning skall komma till stånd bör inom dispensärverksamheten och den allmänna skärmbildsverksamheten finnas sådana rutiner att invandrarna i detta hänseende selekteras ur den övriga befolkningen och blir föremål för undersökning snarast efter invandringen. Enligt utskottets mening bör Kungl. Maj:t ta initiativ till att sådana rutiner införs.

Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1974:290 bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande skärmbildsundersökning av invandrare i anledning av motionen 1974:290 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Vid 22. F 8. Hälsovårdsupplysning

9. beträffande medelsanvisningen (i vad avser upplysningsverksamhet om alkohol, narkotika, sömnmedel, lugnande medel m. m., punkten 2 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), Andreasson

i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och herr Karlehagen (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 23 med ”Sorn utskottet” och slutar på s. 24 med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är en utökad information om alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel synnerligen angelägen. Enligt vad utskottet inhämtat medger inte det anslag, som upptagits i statsverkspropositionen, någon reell utökning av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning informationsinsatser på detta område. För att genomföra det informationsprogram som föreslås i socialstyrelsens petitaskrivelse torde erfordras en ökning av anslaget med ca 1 milj. kr., vilket överensstämmer med förslagen i motionerna 1974:213 av herr Helén m. fl. och 1974:698 av herr Fälldin m. fl.

Utskottet tillstyrker således motionerna i denna del.

SoU 1974:5

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda motionerna i motsvarande del, samt med avslag på motionen 1974:712, i den mån motionen inte besvarats genom vad utskottet under 1 hemställt, till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av

6 500 000 kr.

Vid 28. H 8. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.

10. beträffande medelsanvisningen (i vad avser specialkurser för hälsooch sjukvårdspersonal inom bistånds- och katastrofutbildningen för värnpliktiga m. fl.) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 28 som börjar med ”Hittills har” och slutar med ”motionen 1974:1008” bort ha följande lydelse:

Socialstyrelsen har inte tillnärmelsevis kunnat bereda utrymme för alla sökande till specialkursen för hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa sökande, i regel läkare och sjuksköterskor, som skall ut i enskilda organisationers biståndstjänst, måste därför fullgöra motsvarande utbildning utomlands, vilket medför betydande kostnader för de enskilda organisationerna. Utskottet tillstyrker därför motionen 1974:1008.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslagx>ch med bifall till motionen 1974:1008 till Kiss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

2 555 000 kr.

Vid 30. II. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

11. beträffande medelsanvisningen av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 29 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att en större andel av de intagna vid ungdomsvårdsskolorna utgörs av narkotikamissbrukare anser utskottet att en personalförstärkning bör komma till stånd. Som framhålls i motionen 1974:213 bör denna ske genom inrättande av ett antal tjänster för psykologer, fritidsassistenter och kontorsbiträden, som upptagits i socialstyrelsens petitaskrivelse, samt genom beviljande av de medel socialstyrelsen begärt för att kunna ge eleverna ett bättre stöd vid placering i vård utom skola. Utskottet tillstyrker således motionen i denna del, vilket innebär att anslaget räknas upp med 1,3 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.

SoU 1974:5

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1974:213, såvitt här i fråga, till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 103 919 000 kr.

Vid 32. Vissa alkohol- och narkotikafrågor

12. beträffande råd och anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets bekämpande och beträffande uttalande om bearbetningen av socialutredningens väntade principbetänkande (punkten 1 i hemställan) av herrar Carlsham re (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 31 med ”Det finns” och slutar på s. 32 med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att riksdagen upprepade gånger uttalat att grundlinjen i narkomanvården måste bygga på frivillighet. Enighet har å andra sidan rått om att vi inte kan avstå från möjligheterna till tvång inom narkomanvården. Genom regler i barnavårdslagen och lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall har skapats en ram inom vilken man kan göra tvångsingripanden. Enligt utskottets mening är det särskilt angeläget att barn och ungdomar som missbrukar narkotika och som saknar sjukdomsinsikt tas om hand så att de kan bli fria från giftberoendet. Som socialutskottet tidigare uttalat kan ett ingripande på ett förhållandevis tidigt stadium med stöd av barnavårdslagen vara det enda alternativet till ett fortsatt narkotikamissbruk och kriminalitet från den unges sida (SoU 1972:21). Såväl då det gäller unga narkomaner som vuxna sådana är emellertid enligt utskottets mening den nuvarande lagstiftningen inte tillfredsställande utformad då det gäller samhällets vårdskyldighet. I sammanhanget finns också skäl framhålla att det är angeläget att likartade lagregler för nykterhetsvård och narkomanvård skapas. De nu angivna synpunkterna bör beaktas vid bearbetningen av socialutredningens inom kort väntade principbetänkande. Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1974:1329 i här aktuell del bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Den omständigheten (= utskottet) narkotikaområdet.

Socialstyrelsen spelar (= utskottet) praktiska vårdarbetet. Emellertid är skriften närmast att betrakta som ett digert utredningsmaterial och fyller ej funktionen av råd och anvisningar till de sociala organen. Denna brist på ledning från socialstyrelsens sida medför, som anförs i motionen 1974:1329, att det i stället är polisen som får ingripa bl. a. med stöd av lagen om tillfälligt omhändertagande gentemot unga missbrukare. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att, som yrkas i motionen, socialstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta råd och anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets bekämpande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande råd och anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets bekämpande och beträf -

SoU 1974:5

fande uttalande om bearbetningen av socialutredningens väntade principbetänkande i anledning av motionen 1974:1329 i motsvarande delar ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande utbyggnaden av behandlingshem och inackorderingshem av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och herr Karlehagen (c) som anser att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 36 som boljar med ”Kungl. Maj :ts förslag” och slutar med ”alkoholmissbrukare m. m.” bort ha följande lydelse:

Socialstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit att medel anvisas för anordnande av 192 vårdplatser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Styrelsens bedömning grundar sig på uppgifter som lämnats av länsnykterhetsnämnderna om planerade projekt.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att utrymme inte finns för någon utökning av antalet vårdplatser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Även om det finns skäl att vid prövningen av anslagsfrågan ta hänsyn till det pågående arbetet rörande inackorderingshem inom nykterhetsvårdens anstaltsutredning är det enligt utskottets mening uppenbart att behov finns av ett ökat antal vårdplatser. Utskottet förordar därför att medel anvisas för en utbyggnad med 100 vårdplatser.

Utskottet tillstyrker vidare att medel anvisas för anordnande av ett större antal vårdplatser vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Medel bör anvisas för 50 platser utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl., såvitt avser antalet vårdplatser. Härigenom tillgodoses även motsvarande yrkande i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl.

Som en följd av utskottets ställningstagande till frågan om utbyggnaden av inackorderingshem för alkoholmissbrukare och av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare tillstyrker utskottet i enlighet med förslag i de båda nämnda motionerna en uppräkning av anslaget till bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.

14. beträffande frågan om ett nytt förslagsanslag för bidrag till kommunernas uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare av herr Romanus (fp) som anser att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 35 med ”Vid tillkomsten” och slutar på s. 36 med ”uppsökande verksamhet” bort ha följande lydelse:

Sedan år 1968 har socialvården skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet. Det är angeläget att denna verksamhet väsentligt vidgas såvitt gäller uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare. I enlighet

SoU 1974:5

med vad som föreslås i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. bör därför — utan att resultatet av den pågående försöksverksamheten med social jourverksamhet avvaktas — bidrag till en ny statsbidragsform tillskapas i angivna syfte. Bidraget kan lämpligen konstrueras på samma sätt som bidraget till social hemhjälp. För att bidraget skall stimulera till utökad verksamhet bör det utgå enbart till nyanställd fältpersonal fr. o. m. den 1 juli i år. Anslagsbeloppet bör — med beaktande av den av utskottet förordade uppräkningen av delanslaget till bidrag till social jourverksamhet - bestämmas till 4,5 milj. kr. Anslaget bör vara ett förslagsanslag.

Vid 33. J 1—J 5. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader m. fl. anslag.

15. beträffande medelsanvisningen till bidrag till anordnande och drift av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (i vad avser inackorderingshem och behandlingshem, punkterna 5 och 7 i hemställan) — under förutsättning av bifall till reservationen 13 — av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och herr Karlehagen (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som boljar på s. 38 med ”Vad härefter” och slutar på s. 39 med ”och J 4” bort ha följande lydelse:

Vad härefter angår bidrag till anordnande och drift av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (J 3 och J 4) har utskottet under punkten 32 (s. 36) i anledning av förslag i motionerna 1974:698 och 1974:213 förordat att — utöver Kungl. Maj:ts förslag — medel beräknas för anordnande av 100 platser på inackorderingshem för alkoholmissbrukare och 50 platser på behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare samt att driftkostnaderna räknas upp med hänsyn till det ökade antalet vårdplatser. Utskottet beräknar att anslagen bör räknas upp, anordningsbidraget med 2,4 milj. kr. och driftbidraget med 1,6 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 5—7 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,

6. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

7. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag tilt driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 116 700 000 kr.,

SoU 1974:5

16. beträffande medelsanvisningen under ett nytt förslagsanslag för bidrag till kommunernas uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare (punkten 9 i hemställan) av herr Romanus (fp) som - under förutsättning av bifall till reservationen 14 — anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 39 som börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”uppsökande verksamhet” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som förordas i reservationen 14 bör i anledning av motionen 1974:213 medel anvisas under ett nytt anslag för bidrag till kommunernas uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen i anledning av motionen 1974:213 i motsvarande del till Bidrag till kommunernas uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 4 500 000 kr.,

Vid 34. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården

17. beträffande medelsanvisningen av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 41 som boljar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”således motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. råder ett stort behov av kurs- och konferensverksamhet inom nykterhetsvården. En tillämpning av närhetsprincipen ställer stora krav på all personal vid vårdanstalterna. Utskottet anser därför att den av socialstyrelsen föreslagna kurs- och konferensverksamheten bör genomföras och tillstyrker motionsyrkandet om en anslagshöjning utöver Kungl. Maj:ts förslag med 315 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motionen 1974:213, såvitt här är i fråga, till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 615 000 kr.

Vid 35. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.

18. beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och herr Karlehagen (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 43 som böljar med ”De bidrag” och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

De bidrag (=utskottet) 3 200 000 kr. Kungl. Maj:t

föreslår vidare att det bidrag, som från och med innevarande budgetår kan utgå till kommuner och andra organisationer än de nämnda för

SoU1974:5

rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer, skall bli lika stort — 800 000 kr. — sorn för innevarande år. Utskottet vill framhålla att erfarenheterna visar att de insatser som görs med stöd av medel som anvisas under förevarande anslag är så betydelsefulla att anslaget bör uppräknas betydligt mer än vad Kungl. Majit föreslagit. Utskottet förordar i enlighet med yrkandet i motionen 1974:698 att 4 500 000 kr. anvisas under anslaget. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motionen 1974:213. Motion 1974:1325 tillgodoses fullt ut, såvitt avser anslagets storlek.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1974:698 i motsvarande del samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen 1974:213 och motionen 1974:1325, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 4 500 000 kr.,

19. beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 43 som böljar med ”De bidrag” och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

De bidrag (=utskottet) 3 200 000 kr. Kungl. Maj:t

föreslår vidare att det bidrag, som från och med innevarande budgetår kan utgå till kommuner och andra organisationer än de nämnda för rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer, skall bli lika stort — 800 000 kr. — som för innevarande år. Enligt utskottets mening är den av Kungl. Maj:t föreslagna uppräkningen av anslaget helt otillräcklig. Såvitt avser bidrag till Länkrörelsen och sammanslutningar för hjälp åt läkemedelsmissbrukare bör medel anvisas med belopp som föreslagits av socialstyrelsen eller således 400 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Vidare finns det skäl att väsentligt räkna upp det belopp, som är avsett för det arbete som utförs av frivilliga ideella organisationer för rehabilitering av människor med alkohol- och narkotikabesvär. Nämnda arbete har visat sig ge goda resultat. Med hänsyn till den ökning av missbruket av thinner och andra lösningsmedel som ägt rum under senare år bör i förevarande sammanhang även beaktas behovet av medel till frivilliga insatser mot missbruket av sådana medel. Som en följd av det anförda tillstyrker utskottet förslag i motionen 1974:213 att anslaget räknas upp till 5 900 000 kr. Härigenom tillgodoses även motionerna 1974:698 och 1974:1325, såvitt avser medelsanvisningen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1974:213 i motsvarande del samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen 1974:698 och motionen 1974:1325, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 5 900 000 kr.,

SoU 1974:5

20. beträffande frågan om uppdelning av anvisade medel mellan olika grupper bidragssökande (punkten 2 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dets att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 43 med ”Utskottet avstyrker” och slutar på s. 44 med ”anser motiverad” bort ha följande lydelse:

I motionen 1974:716 av herrar Åkerlind och Fridolfsson föreslås att någon uppdelning i förväg av anslaget mellan olika grupper av bidragssökande inte bör ske utan att hela anslaget skall stå öppet för samtliga bidragssökande. Enligt utskottets mening leder motionsförslaget till en förbättring därigenom att alla bidragssökandes behov prövas på samma sätt och utan att hänsyn måste tas till vilken grupp de bidragssökande tillhör. Motionsförslaget tillstyrks därför. Om den sålunda förordade principen för medelsfördelningen skulle leda till att de som förut fått bidrag erhåller ett lägre belopp än under tidigare budgetår bör detta lösas genom att Kungl. Maj:t överväger en höjning av anslagsposten under kommande budgetår.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande frågan om uppdelning av anvisade medel mellan olika grupper bidragssökande med bifall till motionen 1974:716 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

Vid 39. K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m.

21. beträffande statsbidrag till personell elevassistans (punkten 1 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Andreasson i Östra Ljungby (c), Åkerlind (m), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 51 som börjar med ”Sedan skolöverstyrelsen” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Då det gäller skolundervisning av rörelsehindrade barn som inte är utvecklingsstörda utgår statsbidrag till elevassistent för praktiska uppgifter. I särskolan däremot utgår inte sådana statsbidrag ens för rörelsehindrade utvecklingsstörda. Det finns åtskilliga sådana särskilt i träningsskolan.

En konsekvens av att statsbidrag inte utgår till personell elevassistans vid särskolan är att huvudmännen endast i begränsad utsträckning ansett sig ha möjlighet anställa elevassistenter. Som en följd härav förekommer det att vårdpersonal får följa barn till skolan och får tjänstgöra som elevassistenter, något som försämrar institutionernas möjligheter att klara sina uppgifter. I andra fall skickas barn från träningsskolan hem, då de uppträder oroligt och inte kan vara med i klassens undervisning. Detta skulle kunna undvikas om elevassistent fanns tillgänglig. Enligt utskottets mening visar det sagda att det är starkt motiverat att statsbidrag också

SoU 1974:5

utgår till kostnader för personell elevassistans vid särskolor. Kravet i detta avseende - vilket tidigare framförts av skolöverstyrelsen — bör därför bifallas. Kungl. Maj:t bör i nästa års statsverksproposition förelägga riksdagen förslag i frågan. Utgångspunkten för Kungl. Maj:ts överväganden vid utarbetandet av förslaget bör vara att samma principer som gäller för bidrag till personell elevassistans för handikappade elever i grundskolan bör gälla för särskolan. Vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1974:1332 och 1974:1392 borges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande statsbidrag till personell elevassistans i anledning av motionen 1974:1332 och motionen 1974:1392, såvitt här är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (punkten

2 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som böljar på s. 51 med ”Sorn föredragande” och slutar på s. 52 med ”motionen 1974:470” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen och som även föredragande departementschefen anför är undervisningen för vuxna psykiskt utvecklingsstörda betydelsefull. Den utgör tillsammans med den ökande studiecirkelverksamheten, som bedrivs genom vissa studieförbund, och kurser vid folkhögskolor en viktig insats för de icke skolpliktigas kunskapsinhämtande, sociala anpassning och träning. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det är angeläget att försöksverksamheten byggs ut ytterligare, så att den kommer att omfatta samtliga huvudmän. Erforderliga medel härför bör utgå under förevarande förslagsanslag. Utskottet anser det angeläget att en utvärdering av försöksverksamheten sker snarast möjligt, så att ställning kan tas till vuxenundervisningen som reguljär skolform. I enlighet med förslaget i motionen 1974:1061 bör riksdagen hos Kungl. Maj:t begära att förslag framläggs så snart ske kan om vuxenutbildning för f. d. elever i särskolan. I samband härmed bör även den i motionen 1974:470 behandlade frågan om en vidgning av huvudmännens skyldigheter enligt omsorgslagen till att avse också utbildning av vuxna utvecklingsstörda lösas. Vad utskottet ovan anfört borges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda i anledning av motionen 1974:470 och motionen 1974:1061, såvitt här är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

Vid 41. K 7. Kostnader för viss verksamhet för blinda

23. beträffande medelsanvisningen (i vad avser verksamhet för dövblinda) av herr Romanus (fp) som anser

Soll 1974:5

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 54 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”nämnda anslag” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen utgör de dövblinda en av de svårast handikappade och mest eftersatta grupperna i vårt samhälle. Med hänsyn härtill anser utskottet det mycket angeläget att den verksamhet för denna grupp som sker genom De blindas förening ges ett förstärkt stöd. Utskottet förordar att anslaget till Kostnader för viss verksamhet för blinda i enlighet med förslaget i motionen höjs med 75 000 kr. utöver Kungl. Maj :ts förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1974:423 till Kost noder för viss verksamhet för blinda för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

2 905 000 kr.

Särskilda yttranden

Vid 2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1. beträffande en socialekonomisk utredning (betänkandet s. 2 och 3) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anfört:

Vi kan förstå utskottets tvekan att lägga på socialutredningen ytterligare omfattande uppgifter utöver dem som det redan tagit utredningen alltför lång tid att lösa. Å andra sidan är de frågor som aktualiserats i motionen 1974:1191 av avgörande betydelse för välfärdspolitikens fortsatta utveckling. Vi har i dag ingen klar uppfattning om hur de olika systemkomplexen inom socialpolitiken — socialförsäkringar, transfereringar och vårdinsatser — påverkar varandra och hur brister inom ett system ställer nya krav på ett annat. Inte heller är de sociala åtgärdernas och de sociala utgifternas betydelse för den totala samhällsekonomin klarlagd. Mycket tyder på att de individuella nettoeffekterna av framför allt de stora systemen för inkomstöverföringar inte står i rimlig proportion till de ständigt och snabbt växande bruttoutgifterna. Det är inte osannolikt att vissa stödåtgärder, genom sin konstruktion och genom sina finansieringsmetoder, delvis motverkar sina egna syften genom att skapa nya hjälpbehov samtidigt som andra behov tillgodoses. Om det skall bli möjligt att bereda utrymme för nödvändiga nya sociala reformer måste socialpolitiken utformas så att nettoeffekten av satsade medel blir maximal och så att socialpolitiken blir en positiv faktor även i totalekonomin. De komplicerade socialekonomiska sammanhangen bör förutsättningslöst och allsidigt utredas. Vi är emellertid beredda att avvakta i vilken mån den aviserade delegationen inom socialdepartementet för forskning och utveckling kan komma att tillgodose detta önskemål. Om delegationen får den allsidiga sammansättning som utskottet förutsatt kan den möjligen bli ett forum för den översiktliga och allsidiga bedömning som vi efterlyser.

SoU 1974:5

73 Vid 4. Cl. Allmänna barnbidrag

2. beträffande ett program för tänkandet s. 4 och 5) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) sorn anfört:

Vi delar i och för sig den uppfattning som uttryckts i reservationen 1, att ett samlat förslag till fortsatt utbyggnad av familjepolitiken snarast möjligt bör föreläggas riksdagen. Av de många delförslag som ingick i familjepolitiska kommitténs 1972 framlagda betänkande har åtskilliga genomförts medan andra alltjämt återstår att förverkliga. Riksdagen har inte fått något tillfälle att ta ställning till den inbördes prioriteringen mellan dessa delförslag eller mellan dessa förslag och andra angelägna önskemål. Det är hög tid att en sådan samlad bedömning kommer till stånd. Däremot delar vi inte reservanternas uppfattning att programmet bör innefatta förslag till indexreglering av de allmänna barnbidragen eller att ett vårdbidrag av den konstruktion och med det syfte som föreslås i motionen 1974:424 bör prioriteras särskilt högt i ett samlat utbyggnadsprogram. Vi kan därför inte biträda reservationen 1.

Vid 14. E 4. Länsläkarväsendet m. m.

3. beträffande medelsanvisningen (i vad avser tjänster som länshälsovårdskonsulent, betänkandet s. 14 och 15) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt (c) som anfört:

I motionen 1974:711 av fröken Pehrsson m. fl. yrkas medel för ytterligare tre tjänster som länshälsovårdskonsulent i Kristianstads, Malmöhus och Älvsborgs län.

I socialstyrelsen pågår arbete med att utarbeta riktlinjer för den framtida inriktningen och utformningen av länsläkarorganisationen, i vilken länshälsovårdskonsulenterna ingår. Utskottet har ansett att detta arbete bör slutföras innan ställning tas till utvidgning av antalet tjänster inom länsläkarorganisationen. Vi delar denna uppfattning. Vi vill emellertid understryka vikten av att organisationen tillförs tillräckliga resurser, detta som ett led i en angelägen och nödvändig decentralisering. Över huvud taget bör alla möjligheter tillvaratas för att föra ut beslut och administration inom socialstyrelsens kompetensområde till regionala och lokala instanser.

Vid 43. Motioner angående Kronprinsessan Victorias sjukhus

4. beträffande den fortsatta användningen av Kronprinsessan Victorias sjukhus (betänkandet s. 55 och 56) av herr Andreasson i Östra Ljungby (c) som anfört:

Kronprinsessan Victorias sjukhus (KVS) är ett rikssjukhus för höggradigt rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar, som drivs av en förening med samma namn. Sjukhuset är unikt i sitt slag

SoU1974:5

både i Sverige och troligen i hela Europa och besöks årligen av studiedelegationer från länder såväl inom Europa sorn utanför denna världsdel. Dessutom står sjukhuset De handikappades riksförbunds anläggning Sommarsol i Vejbystrand till tjänst med bandage och utprovning av rullstolar från den bandageverkstad med stor kapacitet, som finns vid K VS, ävensom med läkarvård.

Under de knappa ekonomiska förhållanden, varunder landstingen verkat under de senaste åren, har en tendens till minskad användning av KVS visat sig. Från tidigare 124 vårdplatser har sjukhuset trappats ner till

76 vårdplatser, och för närvarande är det belagt med endast 45 rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. Detta har medfört att allt sämre fall sänds till sjukhuset och detta i sin tur har medfört ökade vårddagkostnader, något som fått till följd att landstingen ställer sig avvaktande då de överväger att sända patienter till sjukhuset. På detta sätt har KVS kommit in i en ond cirkel, som det är svårt att ta sig ur. Stora ansträngningar har därför under ett par års tid gjorts dels från sjukhusets sida, dels av Kristianstads läns landsting, som från staten övertagit det ekonomiska sistahandsansvaret för KVS i samband med mentalvårdsavtalet mellan staten och landstinget, för att söka få en komplettering med någon annan patientkategori, som kan vårdas på sjukhuset jämsides med en mindre avdelning av nuvarande patientkategori. Samtliga dessa ansträngningar har hittills varit resultatlösa.

Sjukhuset står nu inför möjligheten att få nedlägga sin tidigare verksamhet, vilket skulle vara en katastrof för de höggradigt handikappade psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar, som fortfarande behöver KVS för ortopedisk vård och eftervård. De olika landstingen har ännu inte möjligheter att på rätt sätt ta hand om dessa barn och ungdomar och ge den vård, som KVS kan med sin till sjukhuset knutna bandageverkstad och särskola. Personalen på KVS bildar genom sin mångåriga verksamhet på detta område ett väl trimmat team, som väl känner sitt klientel och vad som bäst erfordras för dessa barn och ungdomar. Det ges också på KVS en allmänt erkänd god vård och omvårdnad, som i hög grad uppskattas av föräldrarna. Man kan inte bygga upp dessa resurser i varje landstingsområde.

Som utskottet framhållit är det riktigt att ansvaret för vård och behandling av rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar, som remitteras till KVS, åvilar landstingen och de landstingsfria kommunerna och att det därför ankommer på dessa huvudmän att ta ställning till hur vårdorganisationen för denna patientkategori framdeles skall vara utformad. Men då detta inte lyckats, trots ett par års ansträngningar, måste nu enligt min mening alla goda krafter medverka för att söka få en lösning av problematiken. Jag utgår från att Kungl. Majit noggrant följer den fortsatta utredningen av den här aktuella frågan och tar de initiativ som kan erfordras.

GOTAB 74 7222 S Stockholm 1974