Med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:143 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1976/77 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

FöU 1975/76: 32

Försvarsutskottets betänkande 1975/76: 32

med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:143 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1976/77 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av statsrådet Holmqvist - har förelagt riksdagen i propositionerna 1975/76:100 bilaga 6 och 1975/76:143 (försvarsdepartementet). Vidare behandlas motionerna 1975/76:263, 550, 732, 1159, 1161, 1164, 1167, 1168, 1171 och 2001, väckta under den allmänna motionstiden, samt motionerna 1975/76:2281-2283, väckta med anledning av propositionen 1975/76:143. En sammanställning av alla motionsyrkanden återfinns i bilaga 1. Av bilagan framgår var i betänkandet de olika yrkandena behandlas.

Regeringens förslag i propositionen 1975/76:100 bilaga 6 angående civilförsvaret har riksdagen redan behandlat (FöU 1975/76:26, rskr 1975/76:188). Förslag rörande värnpliktsverket i propositionen 1975/76:143 jämte motion behandlar utskottet senare under riksmötet.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i propositionen 1975/76:100 bilaga 6 - i det följande kallad budgetpropositionen - (s. 9-13) berett riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad föredragande statsrådet (försvarsministern) har anfört om säkerhetsoch försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern uttalar att den dominerande tendensen i de senare årens internationella utveckling har varit den avspänningspolitik som har förts mellan de båda maktblocken. Också under år 1975 har denna politik fortsatt. De antaganden som på svensk sida har gjorts om att den vilar på grundläggande såväl strategiska som ekonomiska motiv har hittills bekräftats. Försvarsministern understryker dock att den förda avspänningspolitiken inte innebär att alla krishärdar undanröjs eller att grundläggande ideologiska motsättningar upphävs.

Det är enligt svensk uppfattning uppenbart att om den politiska avspänningsprocessen skall bestå och fördjupas, måste den följas av en begynnande nedrustning.

Det finns enligt försvarsministerns uppfattning anledning att observera sambandet mellan avspänningspolitiken och den ökade uppmärksamhet som

1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 32

FöU 1975/76:32

interna och ekonomiska problem nu ägnas i såväl industri- som utvecklingsländer. De ekonomiska problemen har förblivit ett dominerande inslag i den internationella utvecklingen. Diskussioner har inletts inom FN:s ram om en ny ekonomisk världsordning. Dessa syftar bl. a. till att åstadkomma en jämnare resursfördelning mellan industri- och utvecklingsländer. Mycket tyder på att dessa frågor kommer att få en förhållandevis mera framträdande plats i säkerhetspolitiken. Detta betyder att andra former av konflikter än öppet krig måste ägnas uppmärksamhet i den säkerhetspolitiska planeringen. Statsrådet förutsätter att dessa frågor blir föremål för överväganden i 1974 års försvarsutredning.

Försvarsministern anser inte att det är motiverat att göra några ändringar i de säkerhetspolitiska bedömningar som han redovisade i föregående budgetproposition.

Motionerna

Beträffande försvarspolitikens inriktning och genomförande behandlar utskottet

dels motionen 1975/76:1164 av herr Farmansson m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena 1 och 2, nämligen

1. att riksdagen måtte uttala sig för en ny försvarsordning, byggd på folkförsvarets principer,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att den tillsatta försvarsutredningen skyndsamt utreder frågan om övergång till en sådan försvarsordning,

dels motionen 1975/76:2001 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandet 1 att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen 1975/76:1979 anföres om säkerhets- och försvarspolitiken.

Utskottet

Sveriges säkerhetspolitik

1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) innebär att vår säkerhetspolitik, i en värld av politiska spänningar och stora militära resurser, även i fortsättningen skall bygga på alliansfrihet i fred och syfta till neutralitet i krig. För att denna neutralitetspolitik skall vara trovärdig och realistisk måste den genomföras med stabil politisk inriktning och med stöd av ett totalförsvar som är avpassat och uppbyggt för att värna vårt oberoende. Försvarets främsta uppgift är att vara fredsbevarande. Tilltron till neutralitetspolitiken kräver att hela landet kan försvaras och att försvaret kan anpassas till skilda lägen och möta olika hot och angripare.

Inriktningen av Sveriges säkerhetspolitik samt uppgifterna för och inriktningen av vårt totalförsvar bekräftades av riksdagen senast vid 1975

FöU 1975/76:32

års riksmöte (prop. 1975:1 bil. 6, FöU 1975:13, rskr 1975:122).

Utskottet anser att 1972 års beslut om inriktningen av Sveriges säkerhetspolitik samt om uppgifterna för vårt totalförsvar bör gälla även i fortsättningen. Utvecklingen i omvärlden och vårt säkerhetspolitiska läge har inte under det senaste året förändrats på sådant sätt att det är motiverat med någon ändring av inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken. Försvaret skall vara ett verksamt stöd för denna politik och medge kraftfulla åtgärder om vi likväl skulle bli indragna i ett krig.

När det gäller de säkerhetspolitiska grunderna för planeringen av vårt försvar innebär 1972 års försvarsbeslut att vi räknar med en maktbalans mellan stormaktsblocken. Planeringen avser i första hand åtgärder för att avhålla från angrepp med konventionella stridsmedel. Totalförsvaret skall vara så organiserat att det står klart för en angripare att han kommer att möta folkets samlade motstånd. Försvaret skall kunna tvinga en angripare till sådana uppoffringar av tid och resurser samt till sådana förluster att han avhålls från att företa angreppet.

1974 års försvarsutredning har i sitt första betänkande (SOU 1976:5) bl. a. redovisat sina överväganden rörande den svenska säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling. Utredningens arbete fortsätter. Dess resultat avses bli en viktig del av underlaget för ett nytt försvarsbeslut. Ett sådant beräknas komma till stånd under år 1977.

Försvarspolitiken

I motionen 1975/76:1164 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hävdas, såvitt nu är i fråga, att Sverige för militära ändamål ger ut avsevärt större summor än jämförbara länder. Motionärerna anser att man - i stället för att ”leka militär stormakt” - måste utarbeta en ny försvarsordning, byggd på folkförsvarets principer.

Motioner om en radikal omläggning av den svenska försvarspolitiken har väckts av vänsterpartiet kommunisterna vid ett flertal tillfällen. Riksdagen har i samband med 1972 års försvarsbeslut samt åren 1973-1975 delat försvarsutskottets uppfattning att ett försvar av det slag som har skisserats i motionerna inte skulle vara tillräckligt för att förverkliga våra säkerhetspolitiska mål. Utskottet finner inte anledning till annan bedömning än den som gjordes senast förra året (FöU 1975:13, rskr 1975:122). Motionen 1975/76:1164 (vpk) bör alltså avslås i denna del.

Motionen 1975/76:2001 av herr Bohman m. fl. (m) hänvisar, såvitt nu är i fråga, till vad som anförts om säkerhets- och försvarspolitiken i motionen 1975/76:1979. I sistnämnda motion uttalas bl. a. (s. 34) att moderata samlingspartiet vill

- att försvarspolitiken skall utgå från långsiktiga bedömningar av tänkbara hot mot vårt lands oberoende och frihet och inte från kortsiktiga utrikespolitiska förändringar eller tillfälliga statsekonomiska problem.

FöU 1975/76:32 4

- att försvaret skall ha en sådan styrka och sammansättning att ett angrepp mot vårt land skulle kräva så stora uppoffringar att de inte rimligtvis kan motiveras av de vinster en fiende skulle uppnå.

Utskottet erinrar om att såväl det nu gällande planeringssystemet som tidigare synsätt innebär att Sveriges försvarspolitik skall utgå från långsiktiga bedömningar av tänkbara hot mot vårt lands oberoende och frihet. Genom studier av den internationella utvecklingen söker man kartlägga möjliga utvecklingslinjer i världen och vilka hot av olika slag som vårt land kan bli utsatt för. Studierna skall beskriva och analysera tänkbara internationella utvecklingar i politiskt, tekniskt, militärt, ekonomiskt och socialt avseende. Alternativa utvecklingar som kan leda till internationella kriser och risk för angrepp mot Sverige har särskilt intresse. De analyseras närmare genom angreppsfall och krisfall. Samtidigt studeras det svenska samhällets förändringar och hur dessa kan påverka vår sårbarhet och våra försvarsåtgärder.

Det är naturligt att statsmakterna vid beslut om ekonomiska ramar för försvaret tar hänsyn inte bara till tänkbara hot utan också till graden av sannolikhet för internationella konflikter och till läget i fråga om statsfinanser och samhällsekonomi. Härvid finns självfallet utrymme för skilda bedömningar när det gäller t. ex. att värdera den långsiktiga betydelsen av att man lyckas eller inte lyckas att uppnå internationella avtal i vissa avseenden eller av stormakternas agerande under ett visst år. Beträffande statsfinanser och samhällsekonomi kan konstateras att statsmakterna vid 1972 års försvarsbeslut gjorde en uttrycklig hänvisning till det statsfinansiella läget.

Övriga uttalanden i motionen 1975/76:1979 - om Sveriges strategiska läge, framtida konflikters karaktär och försvarets uppgift - gäller grundläggande frågor i vilka riksdagen inom ett år väntas få förslag från regeringen, grundade på överväganden i 1974 års försvarsutredning. Detsamma gäller den närmare utformningen av totalförsvaret och det militära försvarets sammansättning. Uttalandet om försvarets styrka och sammansättning jämfört med en angripares uppoffringar ligger helt i linje med den nu gällande s. k. målsättningen för totalförsvaret, antagen av 1972 års riksdag. Försvarsutredningen har i sitt första betänkande anfört att denna målsättning alltjämt bör gälla som en allmän politisk manifestation.

Utskottet anser att vi f. n. har ett försvar som svarar mot de uppgifter som vår säkerhetspolitik ställer. Våra försvarsproblem fordrar emellertid stor uppmärksamhet. Om ett år beräknas föreligga ett samlat underlag för att bedöma resursbehoven för totalförsvaret och avvägningen inom detta.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1975/76:2001 (m) bör avslås i denna del.

Försvarsutredningen har beträffande säkerhetspolitiken och försvarspolitiken i stort sammanfattningsvis (SOU 1976:5 s. 15-16) uttalat bl. a. följande: -

FöU 1975/76:32

5 För att Sveriges alliansfria politik skall respekteras och landets oberoende i längden bevaras erfordras stöd av en aktiv utrikespolitik och ett starkt och allsidigt totalförsvar. Vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall genom försvarets styrka, sammansättning och beredskap ett angrepp mot Sverige inte av någon kunna bedömas som lönsamt. Därigenom har totalförsvaret den avsedda fredsbevarande förmågan.

Ett krig i omvärlden kan leda till att utrikeshandeln helt eller delvis upphör. Det ekonomiska försvaret skall därvid bl. a. genom beredskapslagring säkerställa att samhället kan uthärda avspärrning under rimligt lång tid. Vid krig i vårt närområde skall Sverige i överensstämmelse med de förpliktelser som neutralitetsrätten föreskriver motverka kränkningar eller försök till kränkningar av svenskt territorium.

Om Sverige, trots alla ansträngningar att bibehålla neutraliteten, blir indraget i krig skall alla tillgängliga resurser koncentreras på ett kraftfullt försvar och på en politik som leder till bevarandet av landets frihet.

Försvarsutredningen anser att den 1972 fastställda målsättningen för totalförsvaret alltjämt bör gälla.

Utredningen anser att även framgent Nordkalottområdet och Östersjöutloppen är de strategiskt mest betydelsefulla områdena i Norden. Även Gotlands betydelse bör uppmärksammas.

Vårt land innehåller inte områden av primärt strategiskt intresse för stormaktsblocken. Svenskt område kan dock komma att beröras vid operationer syftande till kontroll över Nordkalotten, Östersjöutloppen eller Skandinaviens västkust. För vårt vidkommande kan därvid främst norra och södra Sverige komma att beröras.

Totalförsvaret bör alltjämt bygga på den allmänna värnplikten, civilforsvarsplikten m. m. varigenom det är en hela folkets angelägenhet. En ökad samordning mellan totalförsvarets olika delar och samhället i övrigt bör eftersträvas, varvid fredstida ansvar så långt möjligt bör behållas även i krig eller kriser. Varje medborgare skall allt efter sin förmåga ges tillfälle att delta i landets försvar.

De geografiska förhållandena ger goda betingelser för att genomföra ett effektivt försvar av vårt land. Samhällsutvecklingen leder till förändringar inom många områden. I många avseenden medför detta att sårbarheten ökar, i andra att grunden för ett effektivt försvar förbättras. Försvarsutredningen understryker vikten av att våra gynnsamma forsvarsbetingelser noga utnyttjas samt att i samhällsplaneringen hänsyn tas även till totalförsvarets behov.

Ett militärt angrepp är det allvarligaste hotet mot vår säkerhet. Det är därvid av avgörande betydelse att inledningsvis disponera sådana resurser att totalförsvaret hinner omställas för krig innan en angripare kan överföra betydande styrkor till vårt land. Försvaret skall i det längsta förhindra att en angripare får fast fot på svensk mark. Det går emellertid inte att bortse från risken att en angripare lyckas tränga in i landet. Därför måste ett effektivt och uthålligt motstånd kunna göras i organiserade former i varje del av landet. Totalförsvaret skall därför byggas upp för att vara i vid mening uthålligt.

Utredningen har övervägt den roll icke-militärt motstånd, s. k. civilmotstånd, skulle kunna tilldelas inom vår säkerhetspolitik och därvid funnit att denna motståndsform inte utgör något alternativ till militärt motstånd.

FöU 1975/76:32

6 Totalförsvarets uppgifter och resurser efter år 1977

Utskottet har alltsedan år 1972 (FöU 1972:23 s. 8-9) vid flera tillfällen redovisat tidsplanerna m. m. för de förberedelser som pågår när det gäller nästa större beslut om försvarets inriktning (senast i FöU 1975:13 s. 6-7). Studiearbetet och planeringen inom totalförsvarets olika delar är samordnade och inriktade på att ett samlat underlag skall föreligga för ställningstaganden av statsmakterna år 1977.

Perspektivplaneringen inom det militära försvaret och civilförsvaret samt perspektivstudierna för det ekonomiska försvaret liksom de särskilda studierna för övrigt totalförsvar har redovisats under hösten 1975. Resultaten har ingått i underlaget för överväganden inom 1974 års försvarsutredning. Vissa andra utredningsresultat m. m. har också tillförts försvarsutredningens underlag. Utredningen lämnade vid årets början det förut nämnda betänkandet Säkerhetspolitik och totalförsvar (SOU 1976:5). På grundval av betänkandet har regeringen den 11 mars 1976 meddelat anvisningar för inriktningen av programplaneringen för det militära försvaret och civilförsvaret för perioden 1977/78-1981/82. Beträffande ekonomiskt försvar och övrigt totalförsvar har lämnats motsvarande anvisningar genom beslut samma dag.

Av anvisningarna för programplaneringen framgår bl. a. att försvarsutredningens förslag till riktlinjer för den svenska säkerhetspolitiken utgör de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82.

Myndigheternas programplaner skall inges till regeringen under hösten 1976. De kommer därefter att lämnas över till försvarsutredningen för att granskas av denna. Avsikten är att utredningens överväganden skall utgöra underlag för proposition om totalförsvarets inriktning m. m. till riksdagen under riksmötet 1976/77.

1 enlighet med de principer som har beslutats av statsmakterna (prop. 1972:103, FöU 1972:23, rskr 1972:309) inhämtar utrikes- och försvarsutskotten fortlöpande uppgifter om studie- och planeringsarbetets inriktning och resultat.

Förberedelser pågår för att inrikta det studiearbete som krävs inför ett försvarsbeslut i början på 1980-talet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1164, yrkandena 1 och 2, om en ny försvarsordning,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2001, yrkandet 1, om att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om säkerhets- och försvarspolitiken,

3. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

FöU 1975/76:32

2. Det militära försvarets fortsatta inriktning

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 35-46) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta inriktning som föredragande statsrådet har angett.

Föredragande statsrådet

Grundläggande riktlinjer för det militära försvarets inriktning fastställdes av 1972 års riksdag och har i allt väsentligt bekräftats av riksdagen åren 1973-1975. Principerna i dessa beslut är enligt statsrådets mening alltjämt giltiga. Mot bakgrund av den redogörelse han har lämnat för den säkerhetspolitiska utvecklingen anser han att det inte finns anledning att ändra planeringsinriktningen eller planeringsramen för det militära försvaret. Härtill kommer att det åligger 1974 års försvarsutredning att överväga och lämna förslag om det militära försvarets inriktning efter budgetåret 1976/77. Planeringen bör därför enligt försvarsministern ske enligt en horisontell planeringsram som med vissa budgettekniska justeringar stämmer överens med den i försvarsbeslutet år 1972 fastställda ramen för perioden 1972/73-1976/77. Med utgångspunkt i basbeloppet för den utgiftsram för budgetåret 1976/77 som försvarsministern förordar bör således planeringsramen för femårsperioden vara avrundat 45 230 milj. kr. i prisläge februari 1975. 1 planeringen bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar sker enligt nettoprisindex.

Programplanerna har granskats bl. a. under beaktande av vissa särskilda förhållanden av vilka statsrådet särskilt framhåller följande:

Under år 1977 torde ett nytt försvarsbeslut komma att fattas. Beslutet skall beträffande det militära försvaret bl. a. omfatta inriktningen på sikt och ställningstaganden till de verksamheter som måste genomföras under perioden 1977/78-1981/82 för att den långsiktiga inriktningen skall kunna förverkligas. 1974 års försvarsutredning har bl. a. till uppgift att överväga och lämna förslag i dessa avseenden. Det är enligt min mening viktigt att försvarsutredningens arbete inte onödigtvis låses genom beslut som leder till stora och långsiktiga bindningar av organisatorisk eller ekonomisk art. Under budgetåret 1976/77 måste därför stor återhållsamhet iakttas när det gäller beslut med långsiktiga konsekvenser. Mot denna bakgrund anser jag att beslut om större materiel- och utvecklingsprojekt måste begränsas till åtgärder som behövs för att behålla handlingsfrihet inom vissa områden inför det kommande försvarsbeslutet, till åtgärder som krävs för att fullfölja redan påbörjad utveckling och anskaffning samt till åtgärder som betingas av produktionstekniska förhållanden. Av myndigheterna begärda bemyndiganden för materielbeställningar har ökat i hög grad under senare år. Konsekvenserna av ökade bemyndiganden bör undersökas. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen enligt gällande ordning kan hålla inne bemyndiganden för planerade materielobjekt.

FöU 1975/76:32

8 Försvarsministern berör även i år utvecklingen i fråga om de förhållanden som gäller för försvarets arbetsplatser m. m. och anför bl. a.:

För att kunna bevara och utveckla försvarets förankring i samhällslivet måste strävan vara att utveckla arbetsformer och tjänstgöringsvillkor inom försvaret i takt med och under påverkan av den allmänna samhällsutvecklingen. Förutsättningarna för att värnpliktsförsvaret skall ge den önskade effekten är i hög grad beroende av i vilken utsträckning den enskilde känner sig engagerad och delaktig i ansvaret för försvaret. Värnpliktsutbildningens utformning liksom de övriga villkor som gäller för de värnpliktiga måste ständigt granskas och omprövas. Särskild hänsyn måste tas till nya faktorer som påverkar värnpliktsutbildningen. För både de militära lärarna och de värnpliktiga eleverna måste former utvecklas för att öka inflytandet över bl. a. utbildningens planering och utformning på lokal nivå.

Statsrådet behandlar därefter den planering för perioden 1976/77-1980/81 som har genomförts av myndigheterna och ger sin syn på denna. Han går sedan över till avvägningsprogrammens inriktning och de riktlinjer som enligt hans mening bör gälla för den fortsatta planeringen. Förändringar av dessa riktlinjer kan komma att aktualiseras bl. a. med hänsyn till resultaten av pågående studier och utredningar: Vidare behandlar försvarsministern fredsorganisationen och berör vissa speciella planeringsfrågor (investeringar i rationaliseringssyfte och system för prisreglering av försvarsutgifterna).

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet följande motionsyrkanden.

Beträffande planeringsinriktningen och planeringsramen för det militära försvaret behandlar utskottet

dels motionen 1975/76:1164 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandet 3, nämligen

3. att riksdagen för budgetåret 1976/77 uttalar sig för en sänkning av militärkostnaderna med minst 2 miljarder kronor i avvaktan på försvarsutredningens förslag,

dels motionen 1975/76:2001 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandet 3, nämligen

3. att riksdagen beslutar att för perioden 1976-1981 godkänna en planeringsram för det militära försvaret om 46 730 milj. kr. i prisläge februari 1975, vilket innebär en höjning med 1 500 milj. kr.

Beträffande inriktningen av huvudprogrammen m. m. behandlar utskottet

dels motionen 1975/76:263 av herr Henmark m. fl. (fp, c, m), i vilken hemställs att riksdagen beslutar

FöU 1975/76:32

1. att som sin mening uttala att den framtida utbildningen vid pansartruppskolan (PS) bör lokaliseras till Skåne,

2. att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen anförts rörande sammanläggning av pansartruppernas kadett- och aspirantskola(PKAS) med PS samt val av lokaliseringsort i Skåne,

dels motionen 1975/76:1159 av herr Björck i Nässjö (m), i vilken hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att studierna av s. k. flottiljledare bedrivs i sådan takt och omfattning att ersättning kan ske av de nuvarande jagarna när dessa utgår,

dels motionen 1975/76:1164 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandet 4, nämligen

4. att riksdagen beslutar att produktionen av flygplan Viggen avbryts och att detta också gäller planerade studier för utveckling av nytt attack(lygplansystem efter AJ 37 Viggen,

dels motionen 1975/76:1167 av herrar Oskarson (m) och Strindberg (m), i vilken hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om att försvarsmaktens ledningsutredning får i uppdrag att utreda frågan om hemvärnets framtida organisatoriska ställning.

dels motionen 1975/76:2001 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandena 2, 5 och 6, nämligen att riksdagen beslutar

2. att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta inriktning som i motionen 1979 anges,

5. att uttala att de militära myndigheterna må fylla befintliga vakanser i den utsträckning som kan anses erforderlig,

6. att infordra förslag från regeringen till ökade beställningsbemyndiganden på sätt som i motionen 1979 anges.

Utskottet

Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med hänvisning till att det åligger 1974 års försvarsutredning att överväga och lämna förslag om det militära försvarets inriktning efter budgetåret 1976/77 föreslås i propositionen att planeringen för det militära försvaret under perioden 1976/77-1980/81 skall ske inom en ekonomisk ram som med budgettekniska justeringar stämmer överens med den planeringsram som år 1972 fastställdes för den då aktuella programplaneperioden 1972/73-1976/77. Planeringsramen för nästkommande fem budgetår föreslås uppgå till 45 230 milj. kr. med jämn fördelning på varje budgetår (prisläge februari 1975). Kompensation för pris- och löneförändringar skall i planeringen förutsättas ske enligt nettoprisindex.

I motionen 1975/76:1164 (vpk) föreslås, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

FöU 1975/76:32

skall uttala sig för en sänkning av utgifterna för det militära försvaret med minst 2 miljarder kronor i avvaktan på försvarsutredningens förslag. Yrkandet har samband med andra yrkanden i samma motion om övergång till en helt ny försvarsordning. Motionärerna hävdar bl. a. att det nuvarande militära försvaret är enormt kostnadsslukande och dessutom ineffektivt. De skisserar en försvarsstruktur med lättare vapen som enligt deras uppfattning skulle kunna spela en större roll i kampen mot en eventuell angripare. Utskottet har i det föregående avstyrkt bifall till motionsförslagen att riksdagen skall uttala sig för en ny försvarsordning och anhålla hos regeringen att försvarsutredningen skall utreda denna fråga. Eftersom en försvarsstruktur av det slag som motionärerna skisserar inte vore ägnad att avhålla från angrepp eller att i övrigt lösa uppgifterna för vårt försvar anser utskottet i konsekvens med sitt tidigare ställningstagande att även det nu ifrågavarande yrkandet bör avslås.

I motionen 1975/76:2001 (m) föreslås, såvitt nu är i fråga, att riksdagen för den kommande femårsperioden skall godkänna en planeringsram för det militära försvaret om 46 730 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1 500 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Ökningen av planeringsramen innefattar en uppräkning av utgiftsramen för budgetåret 1976/77 med 203 milj. kr. I motionen 1975/76:1979 redovisas hur motionärerna har räknat fram de föreslagna ökningarna av planeringsram och utgiftsram. Planeringen bör enligt motionärerna kunna utgå från full pris- och lönekompensation. Försvarets myndigheter skall dessutom i planeringen kunna räkna med ett årligt tillägg av 2,5 % av materielanslagen för teknisk utveckling (fr. o. m. 1977/78).

1 sammanställningen på s. 11 redovisas kortfattat vilken verksamhet m. m. som enligt motionen 1975/76:1979 (m) möjliggörs med de föreslagna tillskotten till planeringsram och utgiftsram (milj. kr.).

Planeringssystemet för det militära försvaret förutsätter att statsmakterna ungefär vart femte år mera grundligt än andra år granskar försvarsmaktens uppgifter, sammansättning, resursbehov m. m. Ett nytt försvarsbeslut - i högre grad än tidigare omfattande hela totalförsvaret - beräknas komma att fattas av riksdagen under våren 1977 och avse perioden 1977/78-1981/82. Huvuddelen av den period som riksdagen genom budgetpropositionen 1976 har att ta ställning till kommer alltså att omfattas av ett nytt försvarsbeslut, grundat på delvis nytt planeringsunderlag. Regeringens anvisningar för perioden 1977/78-1981/82 har därför intresse för ställningstagandena till inriktningen för perioden 1976/77-1980/81 och återges som bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet har tagit del av överbefälhavarens syn på det aktuella planeringsläget.

Utskottet har funnit att det kan godta den ekonomiska planeringsinriktning för perioden 1976/77-1980/81 som regeringen förordar. Detta innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka den ökning av planeringsramen

FöU 1975/76:32

som föreslås i motionen 1975/76:2001 (m) och de ambitioner beträffande verksamheten inom avvägningsprogrammen som en sådan ökning skulle medge. Utskottet avstyrker alltså bifall till yrkandena 2, 3 och 6 i motionen 2001. Såvitt avser yrkandet 5 om personalvakanser och beträffande utgiftsramen för nästa budgetår återkommer utskottet i det följande.

Motionen 1975/76:1979 (m)

Planeringsram

1976/77-1980/81

Utgiftsram

1976/77

Allmänt

Värnpliktsförmåner under repetitionsutbildning

37 Omlokaliseringskostnader

6 Ökad repetitionsutbildning

20 Arméförband

Ytterligare fyra infanteribrigader Ytterligare en pansarbrigad

50 Marinförband

Tidigare anskaffning av sjörobot för ytattackför- banden

Ytterligare en ubåt typ A 14 och tidigareläggning av ubåt typ A 17 Fartygsburen ubåtsjakt behålls, utökad och ti- digarelagd anskaffning av telemotmedel Studier angående flottiljledarfartyg i snabbare takt

50 Flygvapenförband

En sjätte fulltalig attackdivision AJ 37 Planeringen inriktas mot tio jaktdivisioner JA 37 Anskaffade jaktflygplan J 35 Draken behålls i tjänst under sin tekniska livslängd

40 Summa

1 500

203 Under åren 1973-1975 har utskottet beträffande det militära försvarets fortsatta inriktning haft anledning att behandla ett antal olika planeringsfrågor. Systemet för priskompensation och frågor om m e d e I för investeringar i rationaliseringssyfte har behandlats varje år (FöU 1973:16, FöU 1974:19 och FöU 1975:13). Båda dessa viktiga planeringsfrågor har i enlighet med riksdagens önskemål övervägts särskilt av försvarsutredningen och torde komma att redovisas i förslag till nytt försvarsbeslut. Frågorna har visst samband med behovet att åstadkomma en utjämning i betalningshänseende mellan olika budgetår (jfr FöU 1975:13 s. 20).

Utskottet vill i detta sammanhang anmäla att 1974 års försvarsutredning har lämnat följande förslag (SOU 1976:5 s. 269), nämligen

- att ett automatiskt system för prisreglering av planerings- och utgiftsramar tillämpas även i framtiden,

- att prisregleringssystemet bör baseras på nettoprisindex,

FöU 1975/76:32

- att planerings- och utgiftsramarna justeras om förutsättningarna för försvarsbeslutet rubbas,

- att förutsebara avvikelser mellan löneutvecklingen och den allmänna pris. utvecklingen beaktas i planeringen,

- att nuvarande regler för överföring av rambundna medel över budgetårsgränser samt planerings- och budgetrutiner i övrigt ändras i syfte att

1 skapa ökad stabilitet i planeringen,

- att medel i syfte att underlätta personalbesparande omorganisationer bör tillgodoses inom planerings- och utgiftsramarna så att krediter eller andra åtgärder ej behöver användas.

Utredningens ledamot Per Petersson (m) har i en reservation till utredningens betänkande i denna del redovisat alternativa förslag som delvis skiljer sig från dem som har återgetts i det föregående.

Beträffande avvägningsprogrammens inriktning har utskottet under åren 1973-1975 bl. a. behandlat planeringsfrågor om personaltransportfordon till vissa rörliga markstridsförband och åtgärder för att behålla stridsvagnar av typ 101/102 (Centurion) längre i krigsorganisationen samt frågor om studier, utveckling och anskaffning av ubåtar och stridsflygplan.

Utskottet går härefter över till att behandla vissa frågor beträffande avväpningsprogrammens inriktning m. m. inom den angivna planeringsramen för perioden 1976/77-1980/81.

Chefen för armén uttalar i programplanen att materielanskaffningen skall inriktas mot att i första hand tillgodose de allsidigt användbara förbandens behov av materiel. Övriga förband skall så långt möjligt tillföras materiel genom överföring från dessa förband. Befintlig materiel skall genom renoverings- och modifieringsåtgärder behållas i organisationen så länge detta är lämpligt från effektmässiga och ekonomiska utgångspunkter. Samhällets civila resurser skall i krig utnyttjas i största möjliga omfattning.

Arméchefen har genom omplaneringar skapat utrymme för anskaffning av bl. a. särskilda terrängfordon för transport av personal till alla skyttebataljoner i infanteribrigaderna. Dessutom har leveranserna av sådana fordon lagts tidigare än i föregående programplan. Planeringen syftar till en angelägen förbättring av infanteribrigadernas rörlighet och tillstyrks av utskottet.

Av de pansarbrigader som inte kan behållas på sikt planerar arméchefen att behålla stridsfordon m.m. i annan organisationsform fram till mitten av 1980-talet. En redan tidigare planerad renovering och modifiering av ca halva antalet stridsvagnar av typ 101/102 står kvar i programplanen men har måst senareläggas därför att viss försöksmateriel blivit försenad. Seriebeställning av åtgärderna beräknas ske budgetåret 1977/78. Som utskottet framhöll vid föregående riksmöte (FöU 1975:13 s. 13-14) är dessa åtgärder önskvärda.

Under åren 1973 och 1974 behandlade utskottet frågor rörande hemvärnets utrustning. Hemvärnet utgör ett delprogram inom huvudprogrammet Arméförband. Arméchefen räknar enligt programplanen för armén med att

FöU 1975/76:32

hemvärnets nuvarande ställning och lydnadsförhållanden skall behållas.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1975/76:1167 av herrar Oskarson (m) och Strindberg (m) om utredning beträffande hemvärnets framtida organisatoriska ställning. I motionen uttalas att frågan om hemvärnets organisatoriska ställning har varit föremål för diskussion och att försvarsmaktens ledningsutredning därför bör få i uppdrag att utreda denna fråga.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 1167 från överbefälhavaren och från Hemvärnets centrala förtroendenämnd. Överbefälhavaren har bifogat yttrande från chefen för armén.

Överbefälhavaren liksom chefen för armén anser att hemvärnet även i fortsättningen bör vara en integrerad del av armén. Hemvärnets centrala förtroendenämnd har samma uppfattning. Nämnden understryker vikten av att hemvärns- och frivilligavdelningarna inom försvarsområdesregementena får en plats i organisationen som svarar mot verksamhetens art och betydelse. Nämnden tar i sitt yttrande även upp vissa utrustningsfrågor.

Utskottet anser liksom Hemvärnets centrala förtroendenämnd att de organisations- och utrustningsfrågor m. m. som är aktuella inom hemvärnet bör kunna få en tillfredsställande lösning med hemvärnets nuvarande organisationstillhörighet som en del av armén. Någon utredning i enlighet med förslaget i motionen 1975/76:1167 (m) är inte påkallad och motionen bör därför avslås.

Riksdagen har många gånger konstaterat att hemvärnet är en viktig del av vårt militära försvar. Dess goda anda och mycket höga beredskap gör att hemvärnet kan anförtros betydelsefulla uppgifter. Liksom försvarsministern tillstyrker utskottet den planerade moderniseringen av hemvärnets utrustning genom tillförsel av kulsprutor, pansarskott och automatkarbiner. Utskottet vill erinra om vikten av att hemvärnet disponerar ändamålsenlig beklädnads- och sambandsutrustning.

I motionen 1975/76:1159 av herr Björck i Nässjö (m) föreslås att riksdagen skall hemställa hos regeringen att studierna av s. k. fl o 11 i 1 j 1 e d a r e bedrivs i sådan takt och omfattning att ersättning kan ske av de nuvarande jagarna när dessa utgår ur organisationen. Motionären vänder sig mot att budgetpropositionen inte ger någon klarhet i detta avseende och påpekar att en viktig uppgift för nuvarande jagare är att utöva taktisk ledning i ytattackflottiljerna, som för övrigt består av mindre fartyg. Jagarnas tekniska livslängd beräknas upphöra i början av 1980-talet och han anser det därför vara allvarligt att läget är oklart beträffande ersättning för dessa fartyg.

1 budgetpropositionen (s. 24) anges beträffande planeringen för delprogrammet Ytattackförband att beslutsunderlag för att anskaffa lämpliga enheter för de framtida ytattackflottiljerna tas fram under programplaneperioden. Försvarsministern (s. 40) uttalar att ”studier pågår av olika alternativ för ytattackförbandens utveckling på sikt, varvid olika bestyckningsalternativ m. m. övervägs. Jag anser att dessa studier t. v. bör fortsätta.”

I överbefälhavarens perspektivplan (ÖB 75) anges för handlingsvägarna

Föll 1975/76:32

1-3 att anskaffning av flottiljledare påbörjas under perioden 1977/78-1981/82. Beslutstidpunkt för anskaffning anges till budgetåret 1980/81. Planeringen förutsätter att de jagare som skall ersättas behålls några år längre än motionären har räknat med. Beslut om projektering av flottiljledare måste med denna inriktning fattas senast under budgetåret 1977/78. Projekteringskostnaderna beräknas inte överstiga 10 milj. kr. i 1976 års prisläge.

Försvarsutredningen (s. 216) har uttalat att förutsättningar bör skapas så att de kvalificerade ytattackförbanden även i framtiden kan uppträda i flottiljförband.

Utskottet förutsätter att de studier som bedrivs kommer att ge underlag för beslut om ytattackförbandens utveckling. Något uttalande av det slag som föreslås i motionen 1159 är inte påkallat. Motionen bör därför avslås.

En serie om tre ubåtar av typ Näcken (A 14) kommer att levereras ,under programplaneperioden. Studier och utveckling av nästa ubåtstyp(A 17) har av chefen för marinen planerats så att seriebeställning skall kunna läggas ut budgetåret 1979/80 efter projektering under budgetåren 1977/78-1979/80. Försvarsministern har inte tagit ställning till de föreslagna utvecklings- och anskaffningsprogrammen.

Utskottet behandlade frågan om nästa ubåtstyp vid 1975 års riksmöte (FöU 1975:13 s. 14-15) och framhöll då att ubåtsvapnet är en viktig del av vårt försvar. 1974 års försvarsutredning (s. 218) anser att möjligheterna att utveckla och tillverka ubåtar inom landet bör behållas. Det kan förutsättas att utvecklings- och anskaffningsprogrammen för ubåt typ A 17 kommer att underställas riksdagen under nästa riksmöte.

1 motionen 1975/76:1164 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas bl. a. att riksdagen beslutar att produktionen av flygplan Viggen skall avbrytas.

Attackversionen av flygplan 37 Viggen (AJ 37) är under leverans. Serieleverans av jaktversionen (JA 37) planeras börja år 1978. Spaningsförbanden tillförs S 37 Viggen. Kostnadsaspekter och inträffade haverier har i riksdagen berörts senast i en debatt den 12 mars 1976 med anledning av en interpellation av herr Måbrink (vpk). Utskottet anser liksom försvarsministern att flygplantypen bör tillföras i enlighet med tidigare beslut. I budgetpropositionen (s. 40) anmäls att ombeväpningen av attackflygdivisionerna kan komma att bli genomförd något senare än vad som tidigare har planerats. Motionen 1975/76:1164 bör avslås såvitt gäller yrkandet 4 i denna del.

Yrkandet i motionen 1975/76:1164 (vpk) att planerade studier för utveckling av nytt attackflygplansystem efter AJ 37 skall avbrytas behandlar utskottet i anslutning till anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling (s. 30).

Planeringen för femårsperioden innebär bl. a. att grundutbildningen av värnpliktiga sker med de försöksvis avkortade tiderna.

FöU 1975/76:32

15 Utskottet kommer senare under riksmötet att behandla propositionen 1975/76:199 om bl. a. vissa ändringar beträffande utbildningstiderna.

Repetitionsutbildningen blir även i fortsättningen starkt reducerad jämfört med 1966 års riksdagsbeslut om de värnpliktigas utbildning. För nästa budgetår innebär planeringen i fråga om arméförband att endast 40 % av utbildningskontingenten genomfor repetitionsutbildning i den omfattning som beslöts år 1966. Även inom marin- och flygstridskrafterna är begränsningarna avsevärda. Reduceringarna görs i såväl kvantitativt som kvalitativt avseende och medför enligt överbefälhavaren operativa konsekvenser på kort och lång sikt.

Utskottet - som har behandlat repetitionsutbildningens omfattning både

1 FöU 1973:16 (s. 46-47) och i FöU 1974:19 (s. 13) - anser att en ökning av repetitionsutbildningen bör eftersträvas.

Även i år berör försvarsministern utvecklingen i fråga om de förhållanden som gäller för försvarets arbetsplatser m. m. Flan understryker att personalfrågor i vidaste bemärkelse kommer att tillmätas allt större vikt. Liksom för ett år sedan (FöU 1975:13 s. 17) delar utskottet denna uppfattning. Sådana frågor är eller blir aktuella bl. a. i samband med värnpliktsutbildningens utformning i olika avseenden och när det gäller den anställda personalens arbetssituation och förhållanden i övrigt, t. ex. vid omorganisationer och omlokaliseringar. Arbetsförhållanden m. m. inom försvaret är föremål för en omfattande försöks- och utredningsverksamhet.

Studie-, utrednings- och planeringsverksamheten m. m. inom det militära försvaret har f. n. avsevärd omfattning. Försvarsministern erinrar beträffande fredsorganisationen om att lönekostnaderna tar i anspråk en ökande andel av den årliga utgiftsramen för försvaret.

Expertutredningen angående prisreglering av försvarsutgifterna (EPAF) har i sitt betänkande (Ds Fö 1975:2 s. 51) lämnat uppgifter om lönekostnadernas andel av utgifterna för det militära försvaret. Enligt dessa uppgifter ökade lönekostnadsandelen från 32,5 % budgetåret 1969/70 till 35,1 % budgetåret 1973/74.

Inom försvarsmakten vidtas en rad åtgärder som syftar till att begränsa utgifterna för administration och för freds- och förvaltningsorganisationen. Personalreduceringarna styrs bl. a. genom regeringens uppdrag till överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut minska antalet anställda med 3 900 netto under perioden september 1972-september 1979. Under de tre första åren av perioden kunde antalet anställda minskas med

2 000 netto.

Överbefälhavaren har i programplanen för det militära försvaret anmält problem när det gäller att nå det uppsatta minskningsmålet beträffande personal. Befälsläget är fortfarande besvärande inom alla tre försvarsgrenarna och överbefälhavaren anser att det totala behovet av befäl inte kommer att minska på sikt. Han bedömer dessutom att de kvalitativa kraven kommer att öka för huvuddelen av befälsbefattningarna. Mot denna bakgrund krävs

FöU 1975/76:32

enligt överbefälhavaren att kvalificerad militär personal får rekryteras i minst den omfattning som försvarsgrenscheferna föreslår.

Försvarsministern uttalar i budgetpropositionen (s. 44) att det uppställda personalminskningsmålet bör ligga fast samt framhåller att en myndighets personalbehov måste bestämmas med utgångspunkt i planerad verksamhet och aktuella förhållanden, inte på grundval av en organisation som har fastställts vid en tidigare tidpunkt. Detta innebär enligt försvarsministern att s. k. vakanser måste accepteras.

Försvarsutredningen (s. 222) har bl. a. anfört att det är nödvändigt att göra noggranna beräkningar av den framtida krigs- och fredsorganisationens behov av personal. I avvaktan på sådana beräkningar tar utredningen inte ställning till överbefälhavarens planering såvitt gäller vakansfyllnad beträffande militär och civilmilitär personal. Utredningen utesluter inte att det kan bli nödvändigt att minska den anställda militära och civilmilitära personalen.

I anvisningarna för programplaneringen (se bilaga 2 till detta betänkande, punkten 3.4) anges att minskningsmålet för perioden 1979-1982 skall vara en nettominskning med ca 1 000 anställda. Även för följande femårsperiod skall förutsättas viss minskning.

1 motionen 1975/76:2001 av herr Bohman m. fl. (m) föreslås med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975/76:1979 (m) att riksdagen skall uttala att de militära myndigheterna får fylla personal vakanser i den utsträckning som kan anses erforderlig. I sistnämnda motion uttalas bl. a. att de nuvarande stora vakanserna i fråga om militär och civilmilitär personal leder till avsevärda nackdelar inte minst när det gäller de värnpliktigas utbildning.

Antalet anställda inom försvarsmakten understiger det totala antalet tjänster i fredsorganisationen med ca 3 000. Skillnaden - vakanserna - är fördelad ojämnt på personalkategorier, försvarsgrenar, truppslag och förband. Försvarsgrenscheferna har för programplaneperioden räknat med att militär och civilmilitär personal skall rekryteras i sådan omfattning att vakanserna minskar med omkring 1 000.

En jämförelse mellan det beräknade behovet av militär och civilmilitär personal och den faktiska tillgången i olika ålderslägen visar enligt utskottets mening att det är angeläget att utreda personalbehoven på sikt. Ett sådant uppdrag har lämnats överbefälhavaren genom anvisningarna för programplaneringen. Övervägandena rörande personalbehoven i fredsorganisationen måste innefatta utnyttjandet av äldre personal och behovet av yrkesbefäl i krigsorganisationen.

I anvisningarna för programplaneringen påpekas att hittills genomförda personalminskningar huvudsakligen har gällt civil personal. Inom ramen för den totala minskningen under perioden 1977/78-1981/82 skall förutsättas att den militära personalen inte ökar jämfört med det antal som tjänstgör under budgetåret 1976/77. Denna inriktning måste enligt utskottets

FöU 1975/76:32

mening prövas vid nästa försvarsbeslut. Som underlag föreligger då bl. a. resultaten av överbefälhavarens utredning beträffande personal. Med hänvisning härtill och till att försvarsministerns uttalande i budgetpropositionen inte kan tolkas så att varje personalvakans som uppstår måste accepteras, anser utskottet inte påkallat att riksdagen beslutar i enlighet med motionen 1975/76:2001 (m) i denna del.

Utskottet finner det lämpligt att vid behandlingen av fredsorganisationen också ta ställning till motionen 1975/76:263 av herr Henmark m. fl. (fp, c, m) som går ut på att pansartruppskolan (PS) och pansartruppernas kadettoch aspirantskola (PKAS) skall föras samman och lokaliseras till Skåne.

Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) skall PKAS, som nu ligger i Enköping, Hyttas till Skövde och där samlokaliseras med PS. Genom beslutet biföll riksdagen en motion med yrkande härom. Vid utskottsbehandlingen konstaterade utskottet (FöU 1973:26 s. 13) att valet stått mellan att föreslå en förläggning av PKAS - och på sikt även PS, som nu ligger i Skövde - till Skåne eller att behålla PS i Skövde och även förlägga PKAS där. Utskottet ansåg övervägande skäl tala för en förläggning av PKAS till Skövde.

I motionen 263 hävdas att de argument som åberopades för en förläggning av PKAS till Skövde från militär synpunkt sett har föga bärkraft. Däremot talar enligt motionärerna praktiskt taget alla faktorer för en förläggning av såväl PS som PKAS till Skåne. De åberopar bl. a. att huvuddelen av fredsutbildningen inom pansartrupperna av krigsanvändningsskäl är koncentrerad till Skåne, att möjligheterna att disponera skjutfält torde vara betydligt större i Skåne än i Västergötland och att huvuddelen av fältövningarna nu genomförs i Skåne.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från överbefälhavaren och försvarets fredsorganisationsutredning. Enligt överbefälhavaren, som bifogat ett yttrande från chefen för armén, skulle ett beslut nu om förläggning av PS och eventuellt även av PKAS till Skåne kunna komma att innebära en sådan låsning av den organisatoriska handlingsfriheten att en önskvärd neddragning av antalet fredstida administrationer inom armén försvåras. Ett beslut att förlägga PS och PKAS till Skåne bör därför inte fattas nu, isolerat från övriga ställningstaganden till fredsorganisationen vid bl. a. pansartrupperna. Chefen för armén har till överbefälhavaren redovisat att han vidhåller sin tidigare uppfattning att de båda skolorna bör lokaliseras till Skåne. Fredsorgan isa t io risa t recin ingen anser inte att några nya sakförhållanden kommit fram som motiverar en ändring av 1973 års beslut.

Ett bifall till motionen 1975/76:263 skulle, som framgår av det föregående, innebära att man river upp ett riksdagsbeslut av år 1973 - ett beslut som sedan dess legat till grund för planeringen av arméns fredsorganisation i Skövde. Det krävs enligt utskottets mening mycket tungt vägande skäl för att motionen skall leda till ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Deri skola det närmast gäller (PS) finns redan i Skövde och förhållandena

2 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 32

FöU 1975/76:32

i övrigt har - såvitt utskottet kan finna - inte ändrats på något sätt sedan år 1973. Utskottet anser alltjämt, efter förnyad prövning, att de båda skolorna bör vara förlagda i Skövde och att motionen därför bör avslås.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört hemställer utskottet

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:1164, yrkandet 3, och 1975/76:2001, yrkandena 2, 3 och 6, godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om planeringsinriktningen och planeringsramen för det militära försvaret,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1167 om utredning av hemvärnets framtida ställning,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1159 om studier angående flottiljledarfartyg,

4. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1164, yrkandet 4 i denna del, om att avbryta produktionen av flygplan 37 Viggen,

5. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2001, yrkandet 5, om personalvakanser,

6. att riksdagen avslår motionen 1975/76:263 om lokaliseringen av pansartruppskolan,

7. att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt för det militära försvarets fortsatta inriktning som föredragande statsrådet har angett.

3. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1974/75

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 57-63 och 67) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1974/75.

Utskottet

Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat årsredovisningar för budgetåret 1974/75. Årsredovisningarna utgör en återredovisning av de i regleringsbrev angivna uppdragen m. m. I budgetpropositionen lämnas en sammanfattande redogörelse för hur uppgifterna har genomförts och tilldelade resurser använts samt orsakerna till eventuella störningar i den planerade verksamheten.

Av redovisningen framgår att antalet anställda inom försvarsmakten har minskat i huvudsak planenligt. Rekryteringen av regementsofficerare har varit tillfredsställande medan kompaniofficers- och plutonsofficersrekryteringen inom flera sektorer inte har motsvarat målen. Liksom budgetåret 1973/74 hade man alltför få deltagare i reservofficerskurs 1 och 2 vid armén.

Ett speciellt och besvärande problem utgör avgången av flygförare från

FöU 1975/76:32

flygvapnet till den civila luftfarten. Chefen för flygvapnet har i skrivelse till regeringen i december 1975 föreslagit åtgärder för att minska avgångarna bland flygvapnets piloter för flygplan 35 Draken och 37 Viggen. Förslaget är under beredning i försvarsdepartementet.

Avgångarna från grundutbildningen av värnpliktiga ökade i förhållande till budgetåret 1973/74. Överbefälhavarens mål om en begränsning av avgångarna till sammanlagt högst tio procent nåddes inte under budgetåret. Avgångsfrekvensen var emellertid ojämnt fördelad. Vid 1/3 av försvarsmaktens förband var avgångarna mindre än 10 96: Vid ca 2/3 av förbanden varierade avgångarna mellan 10 och 20 96 eller var i några fall större än 20 96. Norrlandsförbanden redovisar i regel lägre avgångsprocent än förbanden i övriga delar av landet.

En särskild referensgrupp med företrädare för överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets forskningsanstalt håller sedan år 1973 samman arbetet för att minska avgångarna under grundutbildning. Gruppen harden 15 mars 1976 lämnat rapport med vissa förslag. Av åtgärder som föreslås prioriterar referensgruppen vakansuppfyllnad av befattningar inom utbildningssektorn, ledarskapsutbildning för utbildningsbefälen, förbättrad fredssjukvård inkl. psykiatrisk medverkan och förbättrad information till de värnpliktiga såväl före som under grundutbildningen. För infomationen till värnpliktiga vill man bl. a. engagera politiker.

Markanskaffningen under budgetåret omfattade i runt tal 2 600 ha. Markanskaffningen för armén kunde i huvudsak genomföras i planerad omfattning. I vissa fall förelåg svårigheter att träffa frivilliga avtal. Elva kaserner blev färdigrenoverade och renovering av nio kaserner påbörjades under budgetåret.

Resurserna för forskning och utveckling har till huvuddelen använts för att utveckla JA 37 Viggen med tillhörande utrustning. Inom armén har genomförts truppförsök med arméns nya fältartilleripjäs, haubits 77. Inom marinen har pågått modifiering av det norska sjörobotsystemet Pingvin.

Utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1974/75 har slutligt beräknats till 8 838,7 milj. kr. Härvid har beaktats att utgiftsramen för budgetåret 1973/74 överskreds med 14,4 milj. kr. Bland utgifterna ingick 5 443 000 kr. som avsåg höjning av utryckningsbidraget för värnpliktiga enligt FöU 1974:14 (rskr 1974:75).

Utgifterna under de rambundna anslagen för budgetåret 1974/75 uppgick till avrundat 8 921,7 milj. kr. Utgifterna var alltså 83 milj. kr. större än utgiftsramen. Med hänsyn till riksdagens uttalande om finansieringen av höjningen av utryckningsbidraget för värnpliktiga (FöU 1974:14 s. 3) bör överskridandet emellertid endast anses uppgå till (83-5,4) 77,6 milj. kr. Överskridandet får på vanligt sätt beaktas när utgifterna för det militära försvaret för innevarande budgetår prisregleras.

Utskottet har inte något att erinra mot vad försvarsministern i övrigt har anfört om verksamheten under budgetåret 1974/75.

FöU 1975/76:32

20 Utskottet hemstälier

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfort med anledning av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1974/75.

4. Ramberäkningar för budgetåret 1976/77 m. in.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 73-81) såvitt nu är i fråga (momenten 1-3 och 5) föreslagit riksdagen att

1. för budgetåret 1976/77 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 8 992 689 000 kr. i prisläge februari 1975,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1976/77 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1976/77 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1975/76,

5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Motionerna

1 motionen 1975/76:1168 av herrar Oskarson (m)och Strindberg (m) hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen att 1974 års försvarsutredning ges i uppdrag att utreda frågan om att överföra de sociala kostnaderna för värnpliktiga och deras familjer till socialhuvudtiteln.

1 motionen 1975/76:2001 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs i yrkandet 4 att riksdagen beslutar att för budgetåret 1976/77 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 9 195 689 000 kr. i prisläge februari 1975, vilket innebär en ökning av basbeloppet med 203 milj. kr., fördelat på sätt som i motionen 1979 anges.

Utskottet

Den av regeringen föreslagna utgiftsramen för nästa budgetår är beräknad i enlighet med gällande metod och med utgångspunkt i det beslutade basbeloppet för det militära försvaret för innevarande budgetår. Förslaget till utgiftsram är angivet i prisläge februari 1975. Till detta kommer beräknad kompensation för pris- och lönehöjningar från februari 1975 till medelprisläget 1976/77.

Regeringen föreslår (s. 74)en utgiftsram om 8 992 689 000 kr. 1 basbeloppet ingår 37 500 000 kr. som föreslås utgöra viss kompensation för ökade för -

FöU 1975/76:32

måner till värnpliktiga. I utgiftsramen ingår därutöver 3 400 000 kr. för vissa investeringar i utrustning för myndigheter som omlokaliseras till Karlstad (jfr FöU 1975:13 s. 25, rskr 1975:122) samt 3 054 000 kr. för omlokaliseringskostnader för vissa myndigheter.

1 motionen 1975/76:2001 (m) föreslås att utgiftsramen genom ökning av basbeloppet med 203 000 000 kr. skall bestämmas till 9 195 689 000 kr. i prisläge februari 1975. Utskottet har i det föregående, vid behandlingen av det militära försvarets fortsatta inriktning, redovisat vilken verksamhet m. m. som enligt motionärerna blir möjlig med det föreslagna tillskottet.

I konsekvens med ställningstagandet rörande planeringsramen för programplaneperioden anser utskottet att motionen 2001 bör avslås även i denna del.

I motionen 1975/76:1168 (m) framhålls att det är synnerligen angeläget att de värnpliktigas förmåner successivt anpassas till samhällsutvecklingen i övrigt. Stora förändringar kan dock enligt motionärerna inte utan allvarliga konsekvenser genomföras inom en kostnadsram för försvaret som har bestämts för en femårsperiod utan hänsyn till en sådan utveckling.

I så fall blir det en obalans mellan de mål som har fastställts genom försvarsbeslutet och tilldelade resurser. Motionärerna hävdar att de sociala kostnaderna för värnpliktiga och deras familjer bör bestridas vid sidan av den ekonomiska ramen för det militära försvaret. De anser att försvarsutredningen bör anmodas att utreda denna fråga.

Den fråga som tas upp i motionen 1168 har tidigare prövats av riksdagen. En motsvarande motion behandlades i FöU 1974:19. I betänkandet (s. 22) anfördes att frågan är principiell och har samband med bl. a. prisregleringsproblematiken och värnpliktsutbildningssystemet. Utskottet förutsatte därför att frågan skulle komma att övervägas av den då aviserade försvarsutredningen (1974 års försvarsutredning).

Som anförs i motionen 1168 har frågan om en överföring av utgifterna från försvarshuvudtiteln till socialhuvudtiteln inte berörts i försvarsutredningens direktiv. Utredningen har emellertid i sitt första betänkande föreslagit bl. a. att planerings- och utgiftsramarna justeras om förutsättningarna för försvarsbeslutet rubbas.

Regeringen har i propositionen 1975/76:134 lagt fram förslag om förbättrade förmåner till värnpliktiga m. fl. Förslagen innebär att utgifterna för värnpliktsförmåner ökar, i samband med grundutbildning med ca 65 milj. kr. per år och för repetitionsutbildning (i nu planerad omfattning) med ca 150 milj. kr. per år. Ökningen för förmåner i samband med grundutbildning beräknas bli kompenserad genom prisregleringen. Knytningen av dagpenningen under repetitionsutbildning till sjukpenningsystemet beräknas medföra att prisregleringen i stort kommer att motsvara en efter hand ökande ersättning. För den höjning av utgiftsnivån som sker genom övergången till nytt system kvarstår 75 milj. kr. per år sedan hänsyn tagits till den ramkompensation som regeringen föreslår i budgetpropositionen (s. 74-75).

FöU 1975/76:32

22 Utskottet anser att denna fråga mera gäller stadgan i försvarsplaneringen än att fora över ifrågavarande försvarsutgifter till annan huvudtitel i riksbudgeten. I budgetpropositionen (s. 38) framhåller försvarsministern beträffande den genomförda programplaneringen att ”omplaneringar kan bli nödvändiga på grund av bl. a. att vissa materielbeslut, förslag om de värnpliktigas förmåner, överväganden inom byggnadssektorn m. m. inte har kunnat beaktas när planerna upprättades”.

Enligt utskottets mening bör den ekonomiska belastningen av de värnpliktigas förmåner t. v. hänföras till försvarets huvudtitel. I vilken mån reformerna inom detta område bör påverka den ekonomiska ramen för det militära försvaret bör prövas från fall till fall och med beaktande bl. a. av gällande regler för priskompensation.

Den nu aktuella minskningen av utrymmet för planering - ca 37 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och ca 75 milj. kr. för varje budgetår därefter - kan enligt utskottets mening godtas i avvaktan på nästa försvarsbeslut.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör godkänna den utgiftsram för det militära försvaret som regeringen föreslår. Motionen 1975/76:1168 (m) bör avslås.

Utskottet har inte något att erinra mot vad försvarsministern i övrigt har anfört om ramberäkningar eller mot vad som har uttalats om beredskapsåtgärder.

Försvarsministern anmäler (s. 80) att redigeringen av budgetpropositionens bilaga 6 i informationssyfte har ändrats jämfört med föregående år och att benämningen på delproduktionsområdena inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling har ändrats. Utskottet har inte något att erinra mot detta men vill i sammanhanget beröra planeringssystemets utveckling och tillämpning.

Försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE-systemet) utarbetades till största delen under 1960-talet. Försvarets ekonomiska villkor och kostnadsstruktur har sedan dess ändrats. Lönekostnaderna tar i anspråk en ökande andel av den årliga utgiftsramen för försvaret, ett förhållande som ständigt är aktuellt och leder till krav på personalreduceringar och ändrat utnyttjande av personalen. Dessa frågor behandlas även i årets budgetproposition (s. 42-44), av försvarsutredningen i dess delbetänkande (s. 214 och 221-222) och i anvisningarna för programplaneringen (se bilaga 2 till detta betänkande, punkten 3.4).

När FPE-systemet underställdes riksdagen för principbeslut (prop. 1970:97) uttalade departementschefen att administrativ enkelhet borde eftersträvas vid dess närmare utformning. Vid riksdagsbehandlingen uppmärksammade statsutskottet (SU 1970:203 s. 6) att systemets införande skulle innebära en ansträngning av de personella resurserna inom försvaret och underströk departementschefens uttalande att administrativ enkelhet borde eftersträvas.

Ambitionsnivån inom systemet har - som avsikten var - höjts sedan

FöU 1975/76:32

det infördes. Det har också gjorts förändringar. På förslag av 1970 års försvarsutredning (SOU 1972:48) har perspektivplaneringen inför nästa försvarsbeslut genomförts i två faser, vilket inte var avsett från början.

I samband med 1972 års försvarsbeslut behandlade försvarsutskottet det nya planeringssystemet och förväntningarna på detta (FöU 1972:17 s. 37-38 och 68-71). Enligt utskottets mening fanns det goda skäl som talade för att riksdagen inte närmare behandlade planeringsmetodiken och resursåtgången för det nya systemet förrän man hade fått ytterligare erfarenheter.

I ett senare betänkande samma år framhöll utskottet att det avsåg att följa utvecklingen av planeringssystemet (FöU 1972:23 s. 12).

Bl. a. genom återkommande orienteringar om planeringsarbetets inriktning och resultat samt genom särskilda föredragningar har utskottet i stora drag kunnat följa FPE-systemets utveckling och tillämpning. Överbefälhavaren har inför utskottet uttalat sig i positiva ordalag om erfarenheterna hittills. Han har också uttryckt förhoppningar om att systemet skall bidra till att ytterligare öka kostnadsmedvetandet hos försvarsmaktens personal och medinflytandet för denna.

Utskottet förutsätter att regeringen och försvarsutredningen är uppmärksamma på metodiken i arbetet med nästa försvarsbeslut och erfarenheterna av denna metodik, totalt sett och med beaktande av att ekonomiskt försvar och övrigt totalförsvar kommer in i bilden på delvis annat sätt än tidigare.

Beträffande den administrativa belastningen i planerings- och ekonomisystemet konstaterar utskottet att det f. n. inte finns någon samlad bedömning. Överslagsvisa beräkningar pekar på att enbart de årligen återkommande programplanerna, anslagsframställningarna och årsredovisningarna inom det militära försvaret tillsammans omfattar ca 3 500 sidor. Enligt utskottets mening finns det anledning att överväga vilka förenklingar som är möjliga inom ramen för en oförändrat hög ambition, t. ex. i fråga om uppställning och innehåll i dokument av olika slag. Med hänsyn till kravet på personalminskningar bör även diskuteras ambitionsssänkningar inom systemet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen snarast efter nästa försvarsbeslut bör lämna riksdagen en redogörelse angående erfarenheterna av FPE-systemet. Därvid bör redovisas vilka administrativa resurser som tas i anspråk samt vilka förenklingar som har kunnat genomföras eller planeras. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1975/76:2001, yrkandet 4, för budgetåret 1976/77 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till 8 992 689 000 kr. i prisläge februari 1975,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1168 om utredning rörande finansieringen av värnpliktsförmåner,

Föli 1975/76:32

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1976/77 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1976/77 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1975/76,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en redogörelse angående erfarenheterna av försvarets planerings- och ekonomisystem.

Anslagsfrågor Försvarsdepartementet m. m.

5. Försvarsdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten A 1 (s. 82-83) och hemställer

att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 14 850 000 kr.

6. Vissa nämnder m. m. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten A 2 (s. 83-86) föreslagit riksdagen att till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 10 818 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids utgifter för ett stort antal nämnder m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Från anslaget utgår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum har bl. a. till ändamål att bedriva kursoch konferensverksamhet inom försvarets personalvård och därmed sammanhängande områden. Verksamheten bedrivs vid Gällöftsta kursgård i Kungsängen, som staten överlåtit på stiftelsen utan kostnad (prop. 1970:56. SU 1970:109, rskr 1970:275). Stiftelsen lår också ett årligt anslag från staten, avsett att täcka kostnaderna för administration och för stiftelsens egen konferens- och kursverksamhet. Kostnaderna för driften av anläggningen förutsätts kunna täckas av inkomsterna från verksamheten.

Utöver det årliga bidraget har staten också lämnat bidrag av engångskaraktär för ny- och ombyggnadsarbeten. I anslagsframställningen för bud -

FöU 1975/76:32

getåret 1976/77 konstaterar stiftelsen att det behöver göras omfattande biloch ombyggnader på kursgården för att verksamheten skall kunna bli ekonomiskt självbärande. Kostnaderna härför beräknas i 1975 års priser till sammanlagt 4 388 000 kr., varifrån dock skall dras den engångsanvisning om 700 000 kr. som stiftelsen har fått för innevarande budgetår.

1 propositionen har föredragande statsrådet för ny- och ombyggnadsarbeten m. m. vid Gällöfsta kurscentrum under nästa budgetår beräknat ett engångsbelopp om 1 293 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1976/77 an visar

ett förslagsanslag av 10 818 000 kr.

7. Kommittéer m. m. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten A 3 (s. 86-87) föreslagit riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 3 550 000 kr.

Inom försvarsdepartementets ansvarsområde är f. n. ett 15-tal kommittéer m. m. verksamma. Under år 1975 har fyra kommittéer avslutat sitt arbete och fyra nya tillkommit. Bland större utredningar med parlamentarisk förankring kan nämnas försvarets fredsorganisationsutredning, försvarsmaktens ledningsutredning och 1974 års försvarsutredning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar

ett förslagsanslag av 3 550 000 kr.

8. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten A 4 (s. 87) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

9. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Regeringen har i budgetpropostionen under punkten A 5 (s. 87-89) föreslagit riksdagen att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 380 000 000 kr.

Utskottet

Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budgetår för vilket de har anvisats. Anslaget har karaktären av täckningsanslag som inte belastas. Regeringens prisregleringsbeslut får formen av medgivande för myndighet att överskrida visst förslagsanslag.

Prisregleringen sker på grundval av nettoprisindex (NPI).

För innevarande budgetår har till prisreglering inom det militära försvaret

FöU 1975/76:32

anvisats ett förslagsanslag av 1 420 milj. kr., vilket motsvarar en prisutveckling med ca 17,4 procentenheter.

Hittills beräknade indextal för innevarande budgetår (februari 1974=100) utgör för augusti 1975 115,01 och för november 1975 117,89. Indextal skall beräknas även för februari och maj 1976. Medeltalet för dessa fyra tidpunkter under budgetåret avgör priskompensationens storlek. Prisutvecklingen sedan anslaget beräknades pekar mot att anslaget inte ger täckning för den priskompensation som skall medges med ledning av nämnda medeltal.

Regeringens förslag till prisregleringsanslag för budgetåret 1976/77 motsvarar en utveckling av NPI med ca 15,3 procentenheter från februari 1975 till medelkostnadsläge 1976/77.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 380 000 000 kr.

Arméförband

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband som omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m. m.

1.2 Infanteribrigad m. m.

1.3 Norrlandsbrigad m. m.

1.4 Pansarbrigad m. m.

1.5 Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

1.6 Lokalförsvarsförband

1.7 Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet. Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

Driftbudgeten

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Materielanskaffning

B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

FöU 1975/76:32

27 Kapitalbudgeten III 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen för huvudprogrammets utveckling under perioden 1976/77-1980/81.

10. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten B 1 (s. 91-98) och hemställer

att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 275 800 000 kr.

11. Arméförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten B 2 (s. 98-102) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 490 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 764 000 000 kr.

12. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten B 3 (s. 103-105) och hemställer

att riksdagen till Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 77 000 000 kr.

13. Arméförband: Forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten B 4 (s. 106-108) och hemställer 1.

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för arméförband får beställas inom en kostnadsram av 110 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.

Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinförband som omfattar följande delprogram.

2.1 För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

2.2 Helikopterförband

FöU 1975/76:32

2.3 Ytattackförband m. m.

2.4 Ubåtsförband

2.5 Minröjningsförband

2.6 Fasta kustartilleriförband

2.7 Rörliga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbands verksam het, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

Driftbudgeten

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

Kapitalbudgeten lil 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen för huvudprogrammets utveckling under perioden 1976/77-1980/81.

14. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten C 1 (s. 109-115) och hemställer

att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet förbudgetåret 1976/77 anvisare» förslagsanslag av 765 500 000 kr.

15. Marinförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten C 2 (s. 115-120) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 900 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 351 000 000 kr.

16. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten C 3 (s. 120-123) och hemställer

Föll 1975/76:32

att riksdagen til! Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 24 000 000 kr.

17. Marinförband: Forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten C 4 (s. 123-126) och hemställer 1.

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 55 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 31 500 000 kr.

Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband som omfattar följande delprogram.

3.1 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

3.2 Jaktförband

3.3 Luftvärnsrobotförband

3.4 Attackförband

3.5 Spaningsförband

3.6 Flygtransportförband

3.7 Basförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

Driftbudgeten

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Kapitalbudgeten lil 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen för huvudprogrammets utveckling under perioden 1976/77-1980/81.

FöU 1975/76:32

18. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen underpunkten D 1 (s. 127-133) och hemställer

att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 238 000 000 kr.

19. Flygvapenförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten D 2 (s. 133-137) och hemställer 1.

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 510 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 252 000 000 kr.

20. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten D3 (s. 138-140) och hemställer

att riksdagen till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 28 600 000 kr.

21. Flygvapenförband: Forskning och utveckling. Regeringen har i propositionen 1975/76:143 under punkten D4 (s. 2-6) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 525 000000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 473 305 000 kr.

Motionerna I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1975/76:1164av herr Hermansson m. fl. (vpk)-väckt under den allmänna motionstiden - såvitt avser ett förslag i yrkandet 4 att riksdagen skall besluta att planerade studier för utveckling av nytt attackOygplansystem efter AJ 37 Viggen skall avbrytas,

dels motionen 1975/76:2281 av herr Glimnér m. fl. (c, fp), i vilken hemställs att riksdagen beslutar att uttala

1. att den reella handlingsfriheten när det gäller att inom landet utveckla nya flygplantyper för det militära försvaret skall bibehållas i avvaktan på definitivt riksdagsbeslut härom våren 1977,

2. att nyutveckling av flygplan inom landet skall betraktas som ett av

FöU 1975/76:32

flera realistiska alternativ inför den slutliga bedömningen på våren 1977,

3. att den av försvarets materielverk föreslagna omfattningen av studieverksamheten vad avser olika flygplanalternativ förbudgetåret 1976/77 skall bibehållas, vilket innebär en anslagshöjning utöver det föreslagna totalanslaget med 47 milj. kr.,

dels motionen 1975/76:2282 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vilken föreslås att riksdagen beslutar avslå hemställan, punkterna 1 och 2, under D4 i propositionen 1975/76:143,

dels motionen 1975/76:2283 av herr Strindberg m. fl. (m), i vilken hemställs att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram uppgående till ett belopp som med 47 milj. kr. överstiger regeringens förslag, eller 572 milj. kr.

Utskottet

I propositionen 1975/76:143 läggs fram slutligt förslag beträffande anslaget till forskning och utveckling inom flygvapnet.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen.

Chefen för flygvapnet har under år 1975 redovisat en studie rörande framtida attackflygplansystem. Studien utmynnar i förord för att inom landet utveckla och tillverka ett lätt attack- och skolflygplan, kallat B3LA, och vidareutveckla JA 37 Viggen till flygplan A 20.

Flygvapenchefen har för nästa budgetår föreslagit att anslaget skall föras upp med 516,5 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 771 milj. kr. lämnas. Inom delprogrammet Attackförband planeras under budgetåret fortsatta studier för ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 (77 milj. kr.). Studierna avses ge underlag för att kunna beställa utvecklingsarbete under våren 1977. Om beslut då fattas om att ett nytt lätt attackflygplan skall utvecklas planeras vissa beställningar av tidskritisk materiel under senare delen av budgetåret (50 milj. kr.). Överbefälhavaren har tillstyrkt förslaget.

Försvarets materielverk har påpekat att det studiearbete som skall ge underlag för beslut våren 1977 om ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 kommer att ha sin tyngdpunkt under budgetåret 1976/77. Verksamheten kräver därför betydligt större resurser än under budgetåret 1975/76, för vilket 30 milj. kr. får användas. Materielverket bedömer att ifrågavarande s. k. systemdefinitionsarbete medför lägre projekteringskostnader genom den säkerhet som beslutsunderlaget får.

Materielverket har också framhållit att kostnadsberäkningar och utredning av industriella konsekvenser i de olika alternativen för utveckling och an -

Föll 1975/76:32

skaffning utförs med förutsättningen att beslut av statsmakterna fattas senast den 1 juli 1977. En senareläggning av beslutet medför enligt materielverket stora kostnadsökningar om handlingsfriheten skall behållas. Verket påpekar att beslut att inte starta typarbete på ett nytt projekt medför att flygindustrins utvecklingskapacitet avvecklas.

Försvarsministern erinrar i propositionen om sina uttalanden i 1975 års budgetproposition (bil. 6 s. 120) rörande det pågående studiearbetet om ett eventuellt nytt flygplan efter flygplan 37. Syftet med studiearbetet är att handlingsfrihet i fråga om fortsatt utveckling och tillverkning av militära flygplan inom landet skall föreligga t. o. m. juni 1977. Även om studierna skulle behöva bedrivas i mer intensifierad form får de inte leda till att statsmakterna binds för ett beslut i viss riktning.

Med utgångspunkt i regeringens anvisningar för programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82 anger försvarsministern att studiearbetet under nästa budgetår bör avse dels en modifiering av JA 37 Viggen till ett attackflygplan (A 20), varvid olika kvalitetsnivåer belyses, dels förberedelser för anskaffning av ett flygplan för utbildningsändamål. Detta skall även kunna förses med lämplig beväpning för att kunna organiseras i lätta attackdivisioner. Härvid skall en vidareutveckling av nuvarande skolflygplan SK 60 utgöra ett alternativ. Försvarsministern beräknar att studieverksamhet med denna inriktning skall få beställas till ett belopp av högst 30 milj. kr., vilket i stort innebär samma arbetsvolym som under innevarande budgetår.

Innebörden i försvarsministerns uttalanden i denna del behandlades i en interpellationsdebatt den 23 mars 1976. Härvid anförde försvarsministern bl. a. att frågan om i vilken utsträckning vi i vårt land skall behålla en utvecklingskapacitet av nuvarande omfattning för framställning av krigsflygplan kan avgöras först i samband med nästa års försvarsbeslut.

1 motionen 1975/76:2282 anförs bl. a. att vänsterpartiet kommunisterna alltid har varit motståndare till Viggenprojektet och är motståndare även till en fortsatt utveckling av projektet och till dess sannolika övergång i ett nytt projekt. Motionärerna föreslår att regeringens förslag om bestäliningsbemyndigande och anslag till utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet skall avslås. Utskottet anser att flygvapenförbanden och kvaliteten på materielen hos dessa förband har stor betydelse för den fredsbevarande effekten av vårt försvar och för försvarets verkan om vi likväl skulle bli anfallna. Motionen 2282 bör avslås.

I motionen 1975/76:2281 (c, fp) påpekas att den pågående studieverksamheten om framtida behov av nya flygplan syftar till att ge ett underlag som bl. a. belyser för- och nackdelar vid följande anskaffningssätt:

- fortsatt nyutveckling av flygplan i Sverige på samma sätt som har tilllämpats sedan 1940-talet,

- licenstillverkning av utländsk flygplantyp,

- direktköp av utländsk flygplantyp.

FöU 1975/76:32

33 Av de begärda resurserna för att fortsätta ifrågavarande studier hävdar motionärerna att huvuddelen avser flygplan B3LA, eftersom detta är ett helt nytt projekt. Om resursramen - som anges i propositionen - begränsas till 30 milj. kr. måste arbetsinsatsen minskas väsentligt. Detta kommer enligt deras mening sannolikt att till mycket stor del gå ut över projektet B3LA. Resultatet härav blir att när beslutet om framtida flygmateriel skall fattas våren 1977 kommer underlaget beträffande B3LA att vara otillräckligt. Härigenom äventyras handlingsfriheten när det gäller att inom landet utveckla militära flygplan.

Motionen 2281 utmynnar i förslag att riksdagen skall uttala sig för att en reell handlingsfrihet att självständigt utveckla flygplan i Sverige skall behållas i avvaktan på riksdagsbeslut våren 1977 och att utveckling av ett nytt flygplan inom landet därvid skall vara ett helt realistiskt alternativ. Vidare föreslås att riksdagen skall uttala sig för en studieverksamhet under nästa budgetår av den omfattning som försvarets materielverk har angett och besluta om en ökning av ifrågavarande anslag med 47 milj. kr.

Även i motionen 1975/76:2283 (m) betonas värdet av handlingsfrihet beträffande framtida flygplanutveckling i avvaktan på nästa försvarsbeslut. Förslaget är att riksdagen skall lämna ett beställningsbemyndigande för studieverksamheten som uppgår till 77 milj. kr. Medel för den ökning av medelsbehovet som blir följden kan enligt motionärerna erhållas inom den ekonomiska ram som har föreslagits i motionen 1975/76:2001 (m).

För studier av ett eventuellt nytt attackflygplan efter AJ 37 har regeringen hittills ställt sammanlagt ca 45 milj. kr. till försvarets materielverks förfogande. För nästa budgetår har de militära myndigheterna räknat med att studier skall bedrivas i sådan omfattning att de kan utgöra grund för eventuellt beslut om fortsatt utveckling av stridsflygplan inom landet. Sådan utveckling är ett av alternativen för framtida förnyelse inom flygvapnet. Ett försvarsbeslut under våren 1977 avses ge viktiga utgångspunkter för hur sådan förnyelse skall gå till. Liksom föregående år (FöU 1975:13 s. 15) tillstyrker utskottet att man t. o. m. juni 1977 behåller en reell handlingsfrihet att även i fortsättningen utveckla militära flygplan inom landet.

När det härefter gäller de resurser för studier som behövs för att behålla den avsedda handlingsfriheten har överbefälhavaren framhållit för utskottet att en reducering från 77 till 30 milj. kr. är allvarlig och medför att beslutsunderlaget i flygplanfrågan vid försvarsbeslutet 1977 blir avsevärt sämre. Vidare kan en eventuell utveckling av flygplan B3LA påbörjas först med ca ett års försening i förhållande till nuvarande planer.

Med de resurser för ifrågavarande studier som försvarsministern räknar med blir det enligt utskottets mening inte möjligt att vidmakthålla en reell handlingsfrihet beträffande utveckling av militära flygplan inom landet. Utöver att avse modifiering av flygplan JA 37 kan studierna-enligt vad utskottet har inhämtat - inte ge tillräckligt underlag för statsmakternas beslut nästa år. Av detta skäl och med beaktande även av de förseningar, fördyringar

3 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 32

FöU 1975/76:32

och andra nackdelar som kan bli följden förordar utskottet att studiearbetet får bedrivas inom en ram av 77 milj. kr. Utskottet har med detta inte tagit ställning till frågan om framtida flygplanutveckling.

Utskottet föreslår att beställningsbemyndigandet under anslaget för det angivna ändamålet ökas med 47 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Medelsförbrukningen för ifrågavarande studier kan beräknas öka med samma belopp under budgetåret. Denna ökning skall bestridas genom omfördelning inom utgiftsramen för det militära försvaret.

Riksdagen har tidigare under riksmötet beslutat reglera vissa underskott beträffande prisregleringsbemyndiganden, bl. a. rörande anslaget till forskning och utveckling för flygvapenförband (prop. 1975/76:101 bil. 3, FöU 1975/76:16, rskr 1975/76:140).

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1164 såvitt avser yrkandet 4 i denna del,

2. att riksdagen med anledning av propositionen och motionen 1975/76:2281, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om studier under budgetåret 1976/77 som underlag för nästa försvarsbeslut,

3. att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motionen 1975/76:2282 i denna del samt med bifall till motionen 1975/76:2281, yrkandet 3, och motionen 1975/76:2283 bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 572 000 000 kr.,

4. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1975/76:2282 i denna del till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 473 305 000 kr.

Central och högre regional ledning

Verksamheten under huvudprogrammet Central och högre regional ledning redovisas programmässigt uppdelad på delprogram. De centrala staberna utgör var för sig ett delprogram. De högre regionala staberna ingår i delprogrammet Militärområdesstaber m. m. Härtill kommer ytterligare ett delprogram, Krigsorganisation för vissa staber m. m.

Det pågår en översyn av det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation. Utredningen, som är parlamentarisk, skall bl. a. pröva frågan om lekmannainflytande i fredstid inom försvarsmaktens centrala och regionala staber. Direktiven för utredningen överensstämmer i denna del med vad utskottet har anfört i frågan (FöU 1973:19).

FöU 1975/76:32

22. Försvarsstaben. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten E 1 (s. 142-147) föreslagit riksdagen att till Försvarsstaben för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 52 365 000 kr.

1974 års underrättelseutredning (SOU 1976:19) har förordat att kostnaderna för viss personal m. m. vid försvarsstabens underrättelseavdelning som hittills har budgeterats på delprogrammet Insatsberedskap m. m. fr. o. m. budgetåret 1976/77 i stället skall budgeteras på delprogrammet Försvarsstaben. Utskottet delar - liksom föredragande statsrådet - denna uppfattning.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarsstaben för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 52 365 000 kr.

23. Arméstaben m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkterna E2-E6 (s. 147-166) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Arméstaben ett förslagsanslag av 36 450 000 kr.,

2. till Marinstaben ett förslagsanslag av 30 100 000 kr.,

3. till Flygstaben ett förslagsanslag av 36 200 000 kr.,

4. till MHitärområdesstaber m. ni. ett förslagsanslag av 179 700 000 kr.,

5. till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet ett förslagsanslag av 8 850 000 kr.

24. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning. Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten E 7 (s. 163-164 och 166-168) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för vissa staber får läggas ut inom en kostnadsram av 56 900 000 kr.,

2. att riksdagen till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 30 600 000 kr.

25. Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten E 8 (s. 168-170) och hemställer

att riksdagen till Central och högre regional ledning: Iståndsättning

FöU 1975/76:32

av befästningar och kaserner för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 14 400 000 kr.

Gemensamma myndigheter och funktioner

För försvaret gemensamma myndigheter och funktioner har förts samman till ett huvudprogram. Varje myndighet (funktion) utgör ett delprogram.

26. Försvarets civilförvaltning. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten Fl (s. 171-180) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de förslag beträffande försvarets civilförvaltnings organisation som föredragande statsrådet har förordat,

2. till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 25 900000 kr.

I budgetpropositionen redovisas resultatet av en organisationsöversyn som har utförts av försvarets civilförvaltning i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut. Riksrevisionsverket har medverkat såvitt gäller organisationen av redovisningsverksamheten och redovisningsrevisionen.

Utskottet

Försvarets civilförvaltning leder och övervakar försvarsmaktens avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingår också bl. a. att svara för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter inom försvaret samt att vara försvarets patentorgan och tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten. Verksamheten ärorganiserad på fyra byråer, kanslibyrån, kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån. Dessutom finns en administrativ sektion och ett fristående revisionskontor.

Civilförvaltningens förslag innebär i huvudsak följande.

Den nuvarande indelningen i huvudenheter bibehålls i sina huvuddrag. De större ändringar som föreslås är att det fristående revisionskontoret skall ingå i revisionsbyrån och att de patenträttsliga och patenttekniska sektionerna inom juridiska byrån skall brytas ut ur denna och ingå som en patentbyrå i verkets organisation. Dessutom föreslås att kanslibyrån avlastas vissa ärendegrupper som inte avser statstjänstemäns anställningsförhållanden och värnpliktigas förmåner och i fortsättningen benämns lönebyrån. De ärendegrupper som undantas från byråns handläggning bör enligt civilförvaltningen föras över till den nuvarande administrativa enheten som enligt verket i fortsättningen bör benämnas centralbyrån.

När det gäller avgränsningen av verkets uppgifter föreslår civilförvaltningen att dess ansvar beträffande statstjänstemäns förmåner - som f. n. är begränsat till försvarsmakten - sträcks ut till att avse samtliga myndigheter inom fjärde huvudtiteln, att verket antingen får det samlade ansvaret för övriga frågor som rör statstjänstemäns anställningsförhållanden i den mån

Föll 1975/76:32

annan myndighet inte genom särskilt stadgande ålagts sådana uppgifter eller åläggs att biträda försvarets myndigheter i dessa frågor samt att verket åläggs vissa ytterligare uppgifter beträffande den militära rättsvården. Civilförvaltningen anser vidare att ärenden om skadestånd inom civilförsvarsstyrelsens verksamhetsområde i fortsättningen bör handläggas av civilförvaltningen. Verket har i annat sammanhang föreslagit att viss del av verksamheten med värnpliktigas resor skall föras över till försvarsstaben.

Föredragande statsrådet förklarar att han i huvudsak kan biträda civilförvaltningens förslag till intern organisation av verket. Han är dock inte beredd att nu ta ställning till verkets förslag beträffande organisationen av den patentverksamhet som bedrivs inom juridiska byrån, liksom inte heller till den föreslagna ändringen i administrativa sektionens ställning. Enligt statsrådets mening bör administrationen av de värnpliktigas resor med hänsyn till pågående överväganden om förmånssystemets administration inte föras över till försvarsstaben utan även i fortsättningen skötas av civilförvaltningen.

Det är enligt försvarsministern f. n. inte aktuellt att utvidga civilförvaltningens ansvar vare sig beträffande statstjänstemäns förmåner till att avse samtliga myndigheter under fjärde huvudtiteln eller beträffande rättsvårdsområdet. Han har däremot inte något att erinra mot förslaget att föra över civilförsvarsstyrelsens skadereglerande verksamhet till civilförvaltningen.

De organisatoriska m. fl. förändringar, som föreslås i propositionen, avses skola genomföras med början den 1 juli 1976.

Civilförvaltningen är en av de myndigheter som skall omlokaliseras till Karlstad. Verket ingår i etapp 2 och beräknas flytta med sin huvuddel under september 1978. Med hänsyn härtill och till vissa aktuella riksdagsärenden samt till de förändringar i verkets organisation som föreslagits har verksledningen på utskottets begäran inför utskottet lämnat en närmare redogörelse för verkets uppgifter, resurser och aktuella problem.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot de i propositionen förordade ändringarna i civilförvaltningens organisation. De innebär en anpassning av verkets organisation som bl. a. är betingad av förändringarna med avseende på den ekonomiska redovisningen och redovisningsrevisionen inom försvaret. De är inte heller mer genomgripande än att de kan genomföras utan hinder av verkets flyttning till Karlstad.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen godkänner de förslag beträffande försvarets civilförvaltnings organisation som föredragande statsrådet har förordat,

2. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 25 900 000 kr.

FöU 1975/76:32

27. Försvarets sjukvårdsstyrelse. 1 budgetpropositionen har regeringen under punkten F 2 (s. 180-185) föreslagit riksdagen att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 16 086 000 kr.

Utskottet

Sjukvårdsstyrelsen lade i december 1973 fram ett betänkande med förslag till förbättringar av försvarets förbandssjukvård. Efter beredning i försvarsdepartementet har regeringen i maj 1975 uppdragit åt sjukvårdsstyrelsen att skyndsamt ta fram underlag för utformning och organisation av företagshälsovård inom förbandssjukvården. Enligt de direktiv som gäller för uppdraget skall förbandssjukvården ledas av en heltidsanställd företagsläkare/personalläkare som skall ersätta nuvarande förbands-, tjänste- och anvisningsläkare och ha sådana arbets- och anställningsvillkor som enligt avtal gäller för vissa statliga företagsöverläkare och företagsläkare. En samordning med resurserna på den civila sidan skall eftersträvas.

Samtidigt härmed pågår en översyn av försvarsmaktens krigssjukvårdsorganisation. Den har beordrats av överbefälhavaren, som i sina direktiv pekar på förändringarna inom sjukvården i samhället och understryker behovet av en anpassning till bl. a. ändrade förutsättningar inom det civila samhället. Chefen för försvarsstaben är närmast ansvarig för översyns- och utredningsarbetet.

Utskottet har under en följd av år pekat på behovet av åtgärder i syfte att avhjälpa de brister som den militära hälso- och sjukvårdsorganisationen är behäftad med. Särskilt allvarlig är bristen på läkare inom försvaret. En ökad samordning av samhällets civila och militära sjukvårdsresurser bör kunna bidra till att lösa försvarets problem när det gäller förbandssjukvården.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 16 086 000 kr.

28. Fortifikationsförvaltningen. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten F3 (s. 185-227) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för organisation m. m. av fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå,

2. till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 000 kr.

I motionen 1975/76:1161 av herr Glimnér (c) har hemställts att riksdagen beslutar att lokalvården inom försvaret skall utgöra en del av fortifikations -

FöU 1975/76:32

och byggnadsförvaltningens verksamhetsområde och att fackansvaret för lokalvården skall överföras från försvarets materielverk till fortifikationsförvaltningen.

Organisationsöversyn

Verksamhetsområdet fortifikations- och byggnadsförvaltning omfattar anskaffning och förvaltning av försvarsmaktens befästningar, byggnader och mark. I verksamhetsområdet ingår också att anskaffa fortifikations- och byggnadsmateriel samt att följa den tekniska utvecklingen och bedriva sådan planläggnings-, forsknings- och instruktionsverksamhet som krävs för att hålla god krigsberedskap i fortifikatoriskt hänseende.

Central förvaltningsmyndighet inom försvarsmakten för denna verksamhet är fortifikationsförvaltningen. Under fortifikationsförvaltningen lyder i förvaltningshänseende på regional nivå resp. militärbefälhavare och de till militärområdesstaberna knutna byggnadskontoren. Med militärbefälhavare och militärområdesstab jämställs här chefen för Gotlands militärkommando och Gotlands militärkommandostab.

I byggnadskontorens distriktsorganisation ingår särskilda lokalkontor som biträder en eller flera förbandschefer i tekniska och ekonomiska frågor.

Fortifikationsförvaltningens organisation har setts över av försvarets rationaliseringsinstitut. Arbetet därmed har bedrivits i två etapper. Efter beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:75, FöU 1973:16, rskr 1973:195) har den centrala förvaltningen fr. o. m. den 1 oktober 1974 fått en ändrad organisation. Förslag läggs nu fram om ändrad organisation m. m. för fortifikationsoch byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå.

Förslag av försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut har i en rapport redovisat sina överväganden beträffande fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation i regional och lokal instans. I rapporten behandlas också frågan om förvaltningen av försvarets byggnader i Storstockholmsområdet efter fortifikationsförvaltningens omlokalisering till Eskilstuna samt frågan om uppgifter och organisatorisk ställning för driftenheten vid förvaltningen. Ett par tilläggsuppdrag, nämligen att bedriva försök med samordnad fast maskintjänst och att i samråd med fortifikationsförvaltningen pröva behov av maskinpersonal, hade vid rapportens avgivande ännu inte slutförts.

Rationaliseringsinstitutets förslag innebär i huvudsak följande.

Vid omorganisationen i central instans inrättades en drift- och fackenhet som med hänsyn till ovissheten beträffande driftenhetens framtida status ännu så länge endast är av provisorisk karaktär. Fortifikationsförvaltningen behöver enligt institutet få bättre möjligheter att samordna handläggningen av driftfrågor och att inrikta verksamheten och resurserna på frågor som hänger samman med fastighetsdriftens effektivisering. Institutet, som anser

FöU 1975/76:32

att driftenheten därför bör vara direkt underställd verksledningen, förordar emellertid att enheten - i avvaktan på ytterligare erfarenheter - bibehåller sin nuvarande placering.

Med hänsyn till den vikt som enligt rationaliseringsinstitutets uppfattning bör tillmätas driftfrågorna i syfte att rationalisera fastighetsdriften föreslår institutet att fortifikationsförvaltningen skall vara fackansvarig för fastighetsdriften i dess helhet. Institutet föreslår vidare att fackområdet fastighetsförvaltning tillförs en ny uppgift - lokalvård - genom överflyttning från försvarets materielverk. Lokalvården skulle därigenom komma att ingå i fastighetsvärden. Överflyttningen är enligt institutet främst motiverad av det nära sambandet mellan lokalvård samt fastighetsunderhåll och drift. En jämförelse med byggnadsstyrelsens ansvarsområde talar även för en sådan överflyttning.

När fortifikationsförvaltningen flyttar till Eskilstuna skall verket befrias från de uppgifter som f. n. åvilar den s. k. Stockholmssektionen. Denna enhet sköter den verkställande förvaltningen vid vissa skolor och centrala verk, vid den regionala tygförvaltningens anläggningar i Stockholmsområdet och vid sådana byggnader som direkt förvaltas av fortifikationsförvaltningen. Enheten bör enligt institutet avvecklas och dess förvaltningsuppgifter föras över på andra organ. Krigsskolan, sjökrigsskolan, tygförvaltningsskolan och försvarets radioanstalt bör hänvisas till verkställighetsresurser vid försvarsområdesförbandet Livgardets dragoner (K 1), medan driften av ämbetsbyggnaderna m. m. som i huvudsak är lokaliserade till stadsdelen Östermalm bör anförtros annan statlig fastighetsorganisation inom Storstockholmsområdet.

När det gäller den högre regionala nivån föreslår rationaliseringsinstitutet endast smärre organisationsändringar. Byggnadskontoren föreslås i ökad omfattning ombesörja anskaffning av underhållsarbeten. Byggnadskontoret på Gotland föreslås bli avvecklat som självständig myndighet och dess arbetsuppgifter fördelas på fortifikationsförvaltningen och chefen för Gotlands militärkommando.

Myndigheter på lägre regional och lokal nivå skall enligt förslaget förvalta disponerade byggnadsbestånd, vilket innebär att antalet fastighetsförvaltande myndigheter blir i stort sett oförändrat. Personal för verkställande förvaltningsuppgifter samordnas ortsvis till en av myndigheterna på platsen som tilldelas samtliga för orten nödvändiga resurser för fastighetsdrift, fastighetsvärd och underhåll av anläggningar. Myndighet som inte skall organisera verkställighetsresurser föreslås i alla avseenden få understöd beträffande fastighetsförvaltning av myndighet med sådana resurser.

Kostnadsutvecklingen för drift och underhåll av fastighetsbeståndet gör det nödvändigt att vidta åtgärder för att försöka hålla kostnaderna nere och samordningen av resurserna för fastighetsförvaltningen är ett medel att nå detta syfte. Ett annat är att genom tekniska rationaliseringsåtgärder försöka minska kostnaderna för bränsle m. m. Enligt institutet bör vidare

FöU 1975/76:32

köp av tjänster utnyttjas i ökad omfattning beträffande såväl underhåll som drift av fastighetsbeståndet.

För att underlätta den interna styrningen och resursfördelningen föreslår rationaliseringsinstitutet att särskilda verksamhetsprogram tas fram som ansluter till verksamhetsområdets huvuduppgifter. När det gäller finansieringen av verksamheten föreslår institutet att verksamheten vid fortifikationsförvaltningen och byggnads kontoren uppdragsfinansieras och redovisas mot ett 1 000-kronorsanslag. Anskaffningsverksamheten bör enligt institutet oförändrat finansieras med investerings- resp. iståndsättningsanslag. Kostnaderna för underhåll och drift m. m. av fastighetsbeståndet bör finansieras över staten för försvarets fastighetsfond och ingå i den hyra som myndigheterna betalar. Detta innebär att i princip all annan verksamhet än anskaffning skall redovisas över fastighetsfondens stat.

Institutets förslag innebär att antalet anställda inom verksamhetsområdet totalt kan minskas med ca 570 personer i förhållande till nuvarande organisation. Huvuddelen av dessa är att hänföra till arbetsstyrkor (250 personer) och maskinpersonal (245 personer). Institutet bedömer att maskinpersonalen kan minskas med ytterligare 140 personer genom att ledningspersonalen utnyttjas effektivare och genom ökat köp av tjänster för översyner vid kasernanläggningar.Den nya organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå bör enligt institutet genomföras den 1 juli 1976.

Ett antal myndigheter och organisationer har efter remiss yttrat sig över rationaliseringsinstitutets förslag. En sammanfattning av remissvaren lämnas i propositionen (s. 203-218).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern tar i propositionen först upp de frågor beträffande fortifikationsförvaltningens organisation som återstår efter den av riksdagen år 1973 beslutade omorganisationen av ämbetsverket.

I likhet med rationaliseringsinstitutet anser försvarsministern att det f. n. inte finns anledning att ändra beslutet om att driftenheten t. v. skall ingå i den nybildade drift- och fackenheten. Driftenheten borges tid att utveckla former för sitt arbete. Statsrådet bedömer att fastighetsdriftens effekti visering är och i framtiden blir mycket betydelsefull. Han ämnar därför föreslå regeringen att fortifikationsförvaltningen får i uppdrag att vid lämplig tidpunkt redovisa dels erfarenheterna av driftenhetens verksamhet i den nuvarande organisationen, dels de åtgärder som bör vidtas för att utveckla ämbetsverkets roll som ansvarigt för en rationell fastighetsdrift. Först sedan en sådan redovisning har skett bör frågan om driftenhetens ställning och eventuellt ökade resurser för enheten slutligt prövas.

FöU 1975/76:32

42 Försvarsministern biträder också rationaliseringsinstitutets förslag att den s. k. Stockholmssektionen vid fortifikationsförvaltningen avvecklas i samband med att ämbetsverket flyttar till Eskilstuna. Han påpekar att byggnadsstyrelsen förvaltar ett likartat fastighetsbestånd för civila myndigheter i Stockholms centrala delar. Det är hans avsikt att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med byggnadsstyrelsen lämna förslag om den framtida förvaltningen av ifrågavarande fastigheter inom försvaret.

Fortifikationsförvaltningen bör enligt föredragande statsrådet ha hela ansvaret för fastighetsvärden. Han kan däremot inte biträda att fackansvaret för lokalvård skall föras över till fortifikations- och byggnadsförvaltningens verksamhetsområde och ingå i fastighetsvärden. Ansvaret för lokalvård bör enligt statsrådet i vart fall t. v. behållas av försvarets materielverk.

I likhet med flertalet remissinstanser anser föredragande statsrådet att rationaliseringsinstitutets förslag till ny organisation m. m. av fortifikationsoch byggnadsförvaltningen i regional och lokal instans i stort sett kan godtas. Vissa modifieringar anser han dock vara nödvändiga.

Försvarsministern delar rationaliseringsinstitutets uppfattning att gällande ansvars- och uppgiftsfördelning mellan regionala och lokala förvaltningsmyndigheter inte bör ändras utöver att militärbefälhavarna bör befrias från sitt fastighetsförvaltningsansvar. Fastigheter som nu förvaltas av militärbefälhavarna bör således fördelas på de försvarsområdesbefälhavare inom vilkas områden fastigheterna är belägna. Förhållandena på Gotland är dock sådana att en särbehandling där blir nödvändig. Statsrådet anför:

När det gäller organisationen på Gotland erinrar jag om riksdagens beslut (prop. 1974:135, FöU 1974:34, rskr 1974:392) med godkännande av föreslagna förändringar av fredsorganisationen. Med anledning av detta beslut har regeringen uppdragit åt överbefälhavaren att lämna förslag till detaljorganisation för de myndigheter som berörs av omorganisationen. Sådant förslag har ännu inte redovisats. Förändringar i organisationen för fortifikationsoch byggnadsförvaltningen bör ansluta till övriga förändringar i fredsorganisationen. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till föreslagen organisation på Gotland. 1 princip bör fortifikations- och byggnadsförvaltningen organiseras på samma sätt som gäller för landet i övrigt men med hänsynstagande till de speciella förhållanden som räder på Gotland.

Den nuvarande organisationen med ett byggnadskontor i varje militärområde bör alltså bibehållas. Försvarsministern är dock inte beredd att nu ta ställning till frågan om byggnadskontoret vid Gotlands militärkommando skall bibehållas. Han föreslår därför att det t. v. blir kvar i organisationen oförändrat.

Det är - framhåller statsrådet - nödvändigt att vidta åtgärder för att försöka hålla kostnaderna nere. Förslaget att samordna resurserna för fastighetsförvaltningen anser han vara av största betydelse i detta sammanhang. En organisatorisk samordning av myndighetsansvar och verkställande resurser

FöU 1975/76:32

för fastighetsförvaltning kommer att medföra en effektivisering av verksamheten och skapa möjligheter att minska personalen. En samordning garnisonsvis ökar vidare förutsättningarna för samordning med den civila delen av den statliga sektorn. Statsrådet anför härom följande:

I likhet med institutet anser jag att den rationaliseringseffekt som erhålls inom försvaret genom en sådan koncentration av resurserna i ökad grad kan uppnås genom ett gemensamt resursutnyttjande för hela den statliga sektorn på vissa orter. Statliga myndigheter på en ort eller på närbelägna orter bör kunna samordna sina resurser för drift och underhåll av fastighetsbeståndet oberoende av om de tillhör den militära eller den civila sektorn. Enligt vad jag har erfarit har ett samarbete inletts mellan fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen i syfte att samordna verksamheten inom vissa regioner. På sikt måste det vara ett mål att åstadkomma en sådan samordning av resurserna för fastighetsförvaltning som ger rationaliseringseffekter för hela den statliga sektorn. Ett genomförande av det förslag som nu föreligger innebär enligt min mening att goda förutsättningar skapas för en framtida samordning med den civila fastighetsförvaltningen.

När det gäller köp av tjänster anser försvarsministern i likhet med flera remissinstanser att det är vanskligt att göra en entydig bedömning av vad som är ekonomiskt fördelaktigast, att utnyttja egen personal eller att köpa tjänster. Frågan om i vilken utsträckning konsulter skall anlitas bör enligt hans mening bedömas med utgångspunkt i vilka resurser som finns på orten samt med hänsyn till uppkommande variationer i verksamheten och personaluppsättningen. Han anser liksom rationaliseringsinstitutet att det som generell regel inte bör finnas anställd mer personal än som kan ges arbetsuppgifter inom sitt fackområde året runt. Han förutsätter att fortifikationsförvaltningen fortlöpande studerar frågan om lönsamheten i att köpa tjänster från utomstående och att vunna erfarenheter får ligga till grund för bedömningen av i vilken omfattning tjänster skall köpas på regional och lokal nivå.

I likhet med fortifikationsförvaltningen och riksrevisionsverket anser försvarsministern att den föreslagna uppdragsfinansieringen över ett 1 000-kronorsanslag inte har några fördelar i förhållande till nuvarande ordning. När det gäller finansieringen av verksamheten i övrigt räknar han med att anskaffningsverksamheten oförändrat skall finansieras med investeringsanslag och särskilda iståndsättningsmedel. Kostnaderna för fastighetsbeståndets underhåll och drift m. m. bör - som rationaliseringsinstitutet har föreslagit - i princip redovisas över staten för försvarets fastighetsfond och ingå i den hyra som myndigheterna betalar. Denna hyra skall sålunda utöver avskrivningar och räntor samt underhåll m. m. även täcka kostnaderna för maskinpersonal, bränsle, el, vatten, avlopp m. m. I myndigheternas budget för verksamhetsområdet kommer härigenom belopp att tas upp för hyra som täcker kostnaderna för fastighetsförvaltningen.

Enligt försvarsministern bör hyressättningssystemet tillämpas på ett sådant sätt att kostnadsmedvetandet hos lokalnyttjarna stimuleras. Utöver

FöU 1975/76:32

hyran tas i förbandens budget endast upp poster för täckning av kostnaderna för att förbereda anskaffning av befästningar i krig och för smärre ändringsoch kompletteringsarbeten. Som huvudprincip för förvaltningsområdet kommer alltså att gälla att all annan verksamhet än anskaffning skall redovisas över fastighetsfondens stat.

Försvarsministern räknar med att de föreslagna organisatoriska förändringarna vid myndigheterna bör kunna genomföras den 1 juli 1977. Fortifikationsförvaltningen avses få i uppdrag att efter samråd med överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, försvarets rationaliseringsinstitut och - i fråga om maskinpersonalfrågor - statens maskinpersonalnämnd komma in med förslag till detaljorganisation.

Utskottet

Efter beslut av 1973 års riksdag(prop. 1973:75, FöU 1973:16, rskr 1973:195) har fortifikationsförvaltningen i central instans fr. o. m. den 1 oktober 1974 fått en ändrad organisation. I budgetpropositionen redovisas nu förslag angående fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation på regional och lokal nivå. Ett par frågor tas också upp som rör den centrala förvaltningen. De avser förvaltningen av försvarets byggnader i Storstockholmsområdet efter fortifikationsförvaltningens omlokalisering till Eskilstuna samt frågan om uppgifter och organisatorisk ställning för den driftenhet som ingår i fortifikationsförvaltningens drift- och fackenhet.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot den föreslagna organisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen i regional och lokal instans. Som föredragande statsrådet framhåller är det nödvändigt att vidta åtgärder för att hålla kostnaderna nere. En samordning av resurserna för fastighetsförvaltningen bör vara ett verksamt medel att nå detta syfte. Utskottet delar också försvarsministerns uppfattning att en organisatorisk samordning garnisonsvis av myndighetsansvar och verkställande resurser för fastighetsförvaltning ökar förutsättningarna för en samordning med den civila delen av den statliga sektorn.

I likhet med försvarsministern anser utskottet att den s. k. Stockholmssektionen vid fortifikationsförvaltningen bör avvecklas i samband med att ämbetsverket flyttar till Eskilstuna.

När det gäller driftenheten har man ännu inte tagit ställning till om den skall vara direkt underställd verksledningen eller ingå i en drift- och fackenhet också i fortsättningen. Försvarsministern finner inte heller nu anledning att ta slutlig ställning i denna fråga. Utskottet delar hans uppfattning om kraven på fastighetsdriftens effektivisering och förutsätter att frågan tas upp på nytt när ytterligare erfarenheter har vunnits.

Utskottet övergår så till att behandla motionen 1975/76:1161 (c) om ansvaret för lokalvården inom försvaret. Motionären anser att lokalvården inom försvaret skall utgöra en del av fortifikations- och byggnadsförvalt -

FöU 1975/76:32

ningens verksamhetsområde och att fackansvaret för lokalvården därför skall föras över från försvarets materielverk till fortifikationsförvaltningen. Han kan därvid stödja sig på rationaliseringsinstitutet som vid sin översyn funnit att en sådan överflyttning är motiverad av olika skäl, bl. a. det nära sambandet mellan lokalvård samt fastighetsunderhåll och drift. I motionen utvecklas detta på följande sätt:

Lokalvården, och då inte bara inom försvaret, har under senare år fått en alltmer ökande ekonomisk omfattning. Dess betydelse för arbetsmiljön torde vara obestridlig. Det är således viktigt att verksamheten centralt planeras, leds och följs upp på ett fackmässigt sätt samt att dess betydelse för fastighetsunderhållet särskilt beaktas och att det ömsesidiga beroendet mellan lokalvården och fastighetsförvaltningen i övrigt återspeglas organisatoriskt, ekonomiskt och arbetsmässigt. Härigenom erhålls också möjlighet att utnyttja personal och maskinell utrustning flexibelt inom hela verksamhetsfältet.

Man kan enligt utskottets mening inte förneka att lokalvården - varmed här avses städfunktionen - har ett samband med fastighetsunderhållet. Sannolikt skulle ockå en samordning garnisonsvis med verkställighetsresurserna på fastighetssidan ge vissa fördelar. Å andra sidan finns det en rad skäl som talar för att man inte nu bör vidta någon ändring på denna punkt. Liksom försvarsministern anser utskottet att ansvaret för lokalvård i vart fall t. v. bör ligga kvar hos försvarets materielverk. Motionen bör alltså avslås.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet utan tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1161,

2. att riksdagen godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för organisation m. m. av fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå,

3. att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 48 000 000 kr.

29. Försvarets materielverk. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten F 4 (s. 227-238) föreslagit riksdagen att till Försvarets materielverk för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 332 800 000 kr.

Utskottet

Den organisation av försvarets materielverk, som fastställdes år 1971 (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292), är numera i sin helhet genomförd utom såvitt avser de delar av verket som enligt riksdagens beslut skall omlokaliseras till annan ort. Också den personalminskning om 400 anställda som planerades kunna genomföras i samband därmed har uppnåtts. Som

FöU 1975/76:32

framgår av utskottets betänkande FöU 1975:13 (s. 38) är viss ytterligare personalminskning nödvändig inom den anslagsram som materielverket nu har att räkna med.

Materielverket räknar för egen del med att behöva minska personalen kraftigt, eftersom verkets resurser inte kommer att vara avstämda mot dess uppgifter. Liksom övriga försvarsmyndigheter kommer materielverket därvid att få arbeta med vissa vakanser. Detta är - som föredragande statsrådet påpekar - nödvändigt som ett led i ansträngningarna att minska försvarets personalkostnader. Skall neddragningen på personalsidan få någon mening bör den självfallet inte kompenseras genom ett ökat utnyttjande av externa resurser.

Enligt beslut av 1975 års riksdag (prop. 1975:1 bil. 6, FöU 1975:13, rskr 1975:122) äger regeringen fr. o. m. budgetåret 1975/76 medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får fortlöpande beställas så att vid varje tillfälle en kostnadsram av 400 milj. kr. inte överskrids. Försvarsministern anser att detta bemyndigande - liksom övriga bemyndiganden - i fortsättningen bör beräknas i prisläget i februari under det aktuella budgetåret. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot förslaget, som innebär att riksdagen årligen får ta ställning till bemyndigandets storlek. För budgetåret 1976/77 räknar försvarsministern dock med att 400 milj. kr. skall räcka till för ifrågavarande beställningar.

I propositionen föreslås vissa förändringar med avseende på statens transportkontor. Kontoret har f. n. 18 anställda och är knutet till materielverkets huvudavdelning för administration. För verksamheten har meddelats provisoriska bestämmelser i regleringsbrevet för budgetåret 1975/76.

Transportkontorets verksamhet har granskats av riksdagens revisorer som i en granskningspromemoria nr 5/1973 har redovisat resultatet av sin undersökning. Sedermera har statskontoret i mars 1975 med granskningspromemorian som grund lämnat förslag om transportkontorets framtida verksamhet och organisation. Enligt propositionen innebär statskontorets förslag i korthet följande:

Verksamheten inom flyttningsområdet skall i huvudsak bestå i att sluta avropsavtal och att utfärda och hålla aktuella allmänna råd och anvisningar om flyttning. Undantagsvis skall därutöver biträde kunna lämnas med kostnadsberäkningar, planering, anbudsgranskning m. m. vid flyttning. Under den tid omlokaliseringen av myndigheter pågår förutsätts denna verksamhet få ha något större omfattning än därefter. I fråga om godstransporter skall verksamheten bestå i att sluta avropsavtal, lämna råd och biträda på motsvarande sätt som vid flyttning när det gäller komplicerade transporter. Denna verksamhet skall i huvudsak gälla den civila statsförvaltningen men myndigheter inom försvaret bör kunna dra nytta av den, om det bedöms fördelaktigt. Magasineringsverksamheten skall begränsas till att förvara bohag för viss utlandsstationerad personal och att förrådshålla viss hanteringsmateriel för flyttningar och viss utrustning för konferenser m. m.

Verksamheten med att sluta avropsavtal och utfärda anvisningar skall

FöU 1975/76:32

anslagsfinansieras. Så anses också böra bli fallet med den rådgivande verksamheten. Kostnaderna för magasinering skall däremot täckas genom intäkter av verksamheten.

Såväl riksdagens revisorer som statskontoret anser att verksamheten bör föras över till byggnadsstyrelsen. Försvarsministern delar denna uppfattning. Beträffande förslaget i övrigt anser han att transportkontorets magasineringsverksamhet samt vissa godstransporter för försvaret m. m. inte bör ingå i överföringen utan i stället successivt avvecklas. För den verksamhet som därmed skulle komma att föras över till byggnadsstyrelsen beräknar han ett personalbehov av fyra tjänster.

Propositionens förslag innebär således att transportkontoret i dess nuvarande form upphör och att stora delar av verksamheten avvecklas. Det som blir kvar av verksamheten är i huvudsak att sluta avropsavtal och att utfärda och hulla aktuella allmänna råd och anvisningar om flyttning. Det är denna verksamhet som föreslås bli överförd till byggnadsstyrelsen. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att så sker.

I propositionen anges inte närmare hur verksamheten är avsedd att bedrivas i fortsättningen. Utskottet förutsätter emellertid att det, i likhet med vad som nu gäller, skall ankomma på den blivande transportenheten att ge allmänna råd och upplysningar för statliga myndigheters upphandling av flyttningstjänster och - i den mån det kan bedömas vara fördelaktigt för statsverket - sluta för hela statsförvaltningen gällande prisavtal för sådana tjänster. Större uppdrag på flyttningsområdet skall givetvis upphandlas genom anbudsförfarande och avropsavtal användas främst i de fall då administrationskostnaderna för ett anbudsförfarande beräknas bli så stora att anbudskonkurrensen inte medför någon vinst.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 332 800 000 kr.

30. Gemensam försvarsforskning. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten F 5 (s. 238-244) föreslagit riksdagen att

1. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 156 750000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77 medge att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.

Utskottet

Den av 1973 års riksdag beslutade omorganisationen av försvarets forskningsanstalt har i huvudsak genomförts. Den personalminskning om 200 personer som skulle vara genomförd senast år 1980 har skett snabbare än

FöU 1975/76:32

planerat, bl. a. beroende på att avgångarna har ökat inom de delar av forskningsanstalten som enligt riksdagens beslut skall omlokaliseras. Delar av huvudavdelning 5 flyttar till Karlstad i maj 1976. Huvudavdelning 3 beräknas bli omlokaliserad till Linköping under år 1978 och huvudavdelning 4 till Umeå under år 1979.

Forskningsanstalten bedömer samtidigt att stöd- och forskningsfunktionerna behöver tillföras omkring 50 personer som en följd av omlokaliseringen.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 156 750 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 medge att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.

31. Försvarets radioanstalt. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten F 6 (s. 244-246) och hemställer

att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 78 336 000 kr.

32. Försvarets rationaliseringsinstitut. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten F 8 (s. 246-250) föreslagit riksdagen att till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 16 565 000 kr.

Utskottet

Som framgår av budgetpropositionen (s. 42) sker myndigheternas rationaliseringsplanering på försök efter nya rutiner. Rationaliseringsplaneringen har tids- och arbetsmässigt inordnats i den ordinarie planerings- och budgetprocessen. Myndigheternas planering på detta område har redovisats i anslagsframställningar och programplaner. I försvarets rationaliseringsplan 1975, som har upprättats av försvarets rationaliseringsinstitut, lämnas en samlad redogörelse för rationaliseringsverksamheten.

Den hittillsvarande kostnadsutvecklingen innebär sedan flera år allvarliga planeringsproblem för försvaret, konstaterar rationaliseringsinstitutet i sin programplan. På grund av de stigande personalkostnaderna ökar kostnaderna för driften av fredsorganisationen till förfång förde investeringar som behövs i krigsorganisationen. Institutet drar härav slutsatsen att det under programplaneperioden kommer att föreligga ett stort behov av att rationalisera.

FöU 1975/76:32

49 Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 16 565 000 kr.

33. Försvarshögskolan m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkterna F 9-F 13 (s. 250-267) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Försvarshögskolan ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.,

2. till Militärhögskolan ett förslagsanslag av 15 790 000 kr.,

3. till Försvarets gymnasieskola ett förslagsanslag av 3 160 000 kr.,

4. till Intenclentur/Örvaltningsskolan ett förslagsanslag av 1 300 000

kr.,

5. till Försvarets brevskola ett förslagsanslag av 1 830 000 kr.

34. Försvarets hundskola. Regeringen har under punkten F 14 (s. 268-274) i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att till Försvarets hundskola för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 637 000 kr.

1 motionen 1975/76:732 av herrar Winberg (m) och Olsson i Sundsvall (c) har hemställts att riksdagen uttalar att dressyrverksamheten vid hundskolan bör ha sådan omfattning att årligen ca 15 minhundar kan dresseras.

Utskottet

Verksamheten vid försvarets hundskola skall i princip vara självbärande. Under en uppbyggnadsperiod med ekonomiska, personella och materiella igångsättningsproblem har skolan emellertid inte lyckats och räknar inte heller med att under de närmaste åren lyckas skapa balans mellan kostnader och intäkter. Enligt riksrevisionsverket som genomfört förvaltningsrevision av hundskolan är det inte möjligt att med nuvarande inriktning göra verksamheten självbärande inom överskådlig tid. Efter samråd med cheferna för justitie- och socialdepartementen förordar föredragande statsrådet därför att hundskolan liksom tidigare skall få ett driftbidrag, som för nästa budgetår bör utgå med 3 137 000 kr., varav försvarshuvudtiteln bidrar med 1 637 000 kr. och justitie- och socialhuvudtitlarna med 1 050 000 resp. 450 000 kr.

Av budgetpropositionen framgår att chefen för armén har för avsikt att avveckla minhundorganisationen och att krigsorganisationens behov av bevakningshundar i fortsättningen skall tillgodoses med reservhundar. Enligt försvarets rationaliseringsinstitut, som utrett frågan, förändrar detta förut -

4 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 52

Föll 1975/76:32

sättningarna för hundskolan att anskaffa dressyrlämpliga hundar. F. n. anskaffas dessa hundar främst genom egen avel med huvudsakligen minhundstikar.

Om arméns min- och bevakningshundar avvecklas finns det enligt institutet två alternativ att tillgodose behovet av dressyrämnen. Valmöjligheterna redovisas i propositionen på följande sätt:

Alternativ 1 innebär att skolan behåller egen avel och i erforderlig utsträckning kompletterar denna med inköp av dressyrämnen på öppna marknaden. Detta alternativ medför enligt institutet att antalet anställda kan minskas med sju men att underskottet i skolans hundproduktion ökar med ca 1 milj. kr. per år. Alternativ 2 innebär att den egna aveln upphör och att skolan hänvisas till den öppna marknaden för att anskaffa dressyrämnen. Detta alternativ förutsätter att rikspolisstyrelsen svarar för sitt behov av ämnen för skyddshunddressyr och innebär att antalet anställda vid skolan kan minskas med 19. Hundskolans underskott bedöms dock inte förändras.

Enligt institutets mening bör vid jämförelse av alternativen hänsyn tas till att alternativ 1 ger handlingsfrihet att öka produktionen av tjänstehundar, medan en sådan ökning inte bedöms kunna åstadkommas inom rimlig tid i alternativ 2.

Rationaliseringsinstitutets rapport har remitterats i vanlig ordning. Flertalet remissinstanseranmäleravvikande mening. Överbefälhavaren har dock för sin del inte något att erinra mot arméchefens synpunkter när det gäller minhundorganisationen.

Beslutet att avveckla arméns minhundorganisation tas upp till behandling i motionen 1975/76:732. Det förändrar enligt motionärerna på ett avsevärt sätt möjligheterna för hundskolan att i framtiden anskaffa dressyrlämpliga hundar. Motionärerna pekar också på konsekvenserna i sysselsättningshänseende för Sollefteå kommun om minhundproduktionen läggs ner.

Försvarsministern är mera optimistisk och räknar med att avsättningen för skolans produktion bör kunna förbättras även om arméns inköp av minhundar upphör. Enligt vad utskottet har inhämtat är en arbetsgrupp med deltagare från olika berörda departement f. n. sysselsatt med att granska situationen för hundskolan för att man inför nästa års budgetarbete skall få ett förbättrat beslutsunderlag. Till de frågor som skall tas upp av arbetsgruppen hör avelsfrågan och möjligheterna till avsättning bl. a. inom totalförsvaret.

Av detta drar utskottet slutsatsen att man inte behöver räkna med någon begränsning av hundskolans verksamhet. De nyligen utfärdade anvisningarna för programplanering förutsätter också att verksamheten under planen ngsperioden skall ha i huvudsak samma omfattning som hittills. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:732.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:732,

FöU 1975/76:32

2. att riksdagen till Försvarets blindskola för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 637 000 kr.

35. Krigsarkivet m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkterna F 15-F 18 (s. 275-289) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Krigsarkivet ett förslagsanslag av 2 930 000 kr.,

2. till Militärhistoriska museer ett förslagsanslag av 3 405 000 kr.,

3. till Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. ett förslagsanslag av 4 700 000 kr.,

4. till Försvarets datacentral ett förslagsanslag av 1 000 kr.

36. Frivilliga försvarsorganisationer m. m. Regeringen har i budgetpropositionen underpunkten F 19 (s. 289-291) föreslagit riksdagen att till Frivilliga försvarsorganisationer m. m. förbudgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 25 980 000 kr.

Från anslaget utgår dels bidrag till frivilliga försvarsorganisationer, dels understöd till vissa föreningar m. m., dels också bidrag till nybyggnad och restaurering av kursgårdar. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till kostnader för vissa gratistjänster som tidigare utgått till organisationerna från försvarsgrenarna.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 25 980 000 kr.

37. Insatsberedskap m. m. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten F 20 (s. 291-293) föreslagit riksdagen att till Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 42 090 000 kr.

I motionen 1975/76:550 av herr Hermansson m. fl. (vpk) har hemställts att riksdagen avslår yrkandet om förslagsanslag av 42 090000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag bygger på överbefälhavarens programplan och anslagsframställning. Båda innehåller till övervägande del uppgifter av hemlig natur. En promemoria angående överbefälhavarens förslag och regeringens ställningstaganden har på vanligt sätt överlämnats till utskottet.

Utskottet anser inte att riksdagen bör vägra att ställa medel till förfogande för de viktiga ändamål som anslaget avser. En proposition om riktlinjer

FöU 1975/76:32

för den militära underrättelsetjänsten (prop. 1975/76:189) har lämnats till riksdagen och kommer att behandlas av utskottet senare under riksmötet.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot inriktningen av delprogrammet eller mot anslagsberäkningen och hemställer med hänvisning till det anförda

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1975/76:550 till Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 42 090 000 kr.

38. Viss gemensam verksamhet. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten F21 (s. 293-296) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medgeatt beställningar m. m. av krigskartor får läggas ut inom en kostnadsram av 740 000 kr.,

2. att riksdagen till Viss gemensam verksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 10 250 000 kr.

39. Vissa ersättningar m. m. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten F22 (s. 296-300) och hemställer

att riksdagen till Vissa ersättningar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 41 030 000 kr.

40. Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten F 23 (s. 300-302) och hemställer

att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.

Övrig verksamhet

41. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten H 1 (s. 310-313) och hemställer

att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 620 000 kr.

42. Beredskapsstvrka för FN-tjänst m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om in -

FöU 1975/76:32

riktningen av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkterna H 2-H 4 (s. 313-323) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Beredskapsstyrka för FN-tjänst ett förslagsanslag av 11 800 000 kr.,

2. till K/ss anskaffning för militära anläggningar m. m. ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

3. till Flygtekniska försöksanstalten ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

43. Signalskydd. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten H 5 (s. 323-325) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 13 290 000 kr.,

2. att riksdagen till Signalskydd för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 3 490 000 kr.

44. Vissa teleanordningar m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkterna H 6-H 8 (s. 325-331) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Vissa teleanordningar ett förslagsanslag av 4 380 000 kr.,

2. till Flyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar ett förslagsanslag av 3 800 000 kr.,

3. till Identitetsbrickor ett förslagsanslag av 609 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond Försvarsdepartementet

45. Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten II7 (s. 337-338) och hemställer

att riksdagen till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 2 400 000 kr.

5 Riksdagen 1975/76. 10 samt. Nr 32

FöU 1975/76:32

54 Försvarets fastighetsfond

46. Arméförband: Anskaffning av anläggningar. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten III 1 (s. 339-351) föreslagit riksdagen att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 144 000 000 kr.

I motionen 1975/76:1171 av herr Raneskog m. fl. (c, fp, vpk) har hemställts att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen

1. att den föranstaltar om en ny genomgång av hela frågan om skjutfält för förbanden i Borås och Skövde i syfte att få en gemensam lösning i ett område - i första hand på mark som staten redan disponerar - där behovet av skydd för kultur- och fornminnen inte försvårar verksamheten,

2. att pågående arbete med utvidgning av Remmene skjutfält under tiden avbryts.

Utskottet

I budgetpropositionen har föredragande statsrådet under anslaget II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar (jfr FöU 1975/76:26 s. 8) aviserat en förenklad handläggningsordning för sådana ny- och ombyggnadsobjekt, som var för sig inte beräknas kosta mer än högst 2 milj. kr. Förenklingen innebär i korthet att regeringen redan när ett byggnadsärende prövas första gången vid bifall uppdrar åt den byggande myndigheten att - efter samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna - utföra objektet. Denna ordning som redan tillämpas på andra håll inom statsförvaltningen (jfr prop. 1975:1 bil. 9 s. 143) anses ha sådana fördelar att den bör genomföras även inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för objekt som är underkastade det s. k. tvåstegsförfarandet och för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 2 milj. kr.

Det ankommer på regeringen att besluta om de byggande myndigheternas befogenheter i dessa frågor. Formerna för regeringens redovisning till riksdagen av angivna investeringsobjekt kommer emellertid att ändras på så sätt att medelsbehovet för dessa objekt tas upp samlat under en rubrik och att medel begärs av riksdagen i ett tidigare handläggningsskede än vad som hittills har gällt.

Utskottet övergår till att behandla motionen 1975/76:1171 (c, fp, vpk) om Remmene skjutfält.

Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr 1971:140) skall Remmene skjutfält vid Herrljunga ca 4,5 mil norr om Borås utvidgas med ca 1 000 ha. Beslutet föregicks av ett omfattande utredningsarbete. Man undersökte bl. a. förutsättningarna för att anlägga ett helt nytt skjutfält på annan ort. Den omständigheten att det redan fanns ett skjutfält som man kunde utvidga påverkade naturligtvis det slutliga ställningstagandet.

FöU 1975/76:32

55 En särskild delegation -skjutfältsdelegationen Remmene - har fätt i uppdrag att genomföra markförvärven. Ärendets handläggning har emellertid fördröjts av det starka motstånd mot den beslutade utvidgningen som föreligger på det lokala planet. Riksdagen har haft att ta ställning till en rad motioner i ämnet under de gångna åren.

En fråga som aktualiserades vid 1975 års riksmöte (mot. 1975:1184, FöU 1975:13, rskr 1975:122) är förekomsten av fornminnen inom såväl det gamla som det utvidgade fältet. Motionen 1975/76:1171 tar på nytt upp denna fråga och motionärerna uttalar - med hänvisning till vad som hittills förekommit - att det på grund av fornlämningarna inte går att bedriva militär övningsverksamhet på området. De erinrar om planerna på ett skjutfält för förbanden i Skövde och anför härom följande:

Det är oss bekant att det också pågår sonderingar om ett skjutfält för förbanden i Skövde på Billingen. Då sannolikheten torde vara stor för att det även i denna gamla kulturbygd finns många fornlämningar, synes det oss nödvändigt att man på nytt tar upp frågan om skjutfält för förbanden i Borås och Skövde i hela dess vidd och söker en gemensam lösning på ett annat redan befintligt fält eller på annat område, som staten redan disponerar och där man i förväg kan förvissa sig om att hinder inte möter i form av stor förekomst av kultur- och fornminnesmärken.

Utskottet redogjorde i betänkandet FöU 1975:13 (s. 48) för de insatser man gjort och ämnade göra för att kartlägga förekomsten av fornlämningar på Remmene-fältet och förhindra framtida skadegörelse. Att någon fullständig plan för skjutfältets användning ännu inte har kunnat upprättas beror oå att delar av det utvidgade fältet inte fått tillträdas förrän i juni resp. november 1975. En slutlig plan beräknas föreligga sommaren 1976.

Representanter för riksantikvarieämbetet, som utövar tillsyn över landets fornlämningar, har inför utskottet redogjort för beståndet av fornlämningar, odlingsrösen m. m. i Remmene och för de åtgärder som vidtagits eller planeras från ämbetets sida. Det har därvid inte framkommit att fornlämningarna skulle utgöra hinder för fortsatt militär verksamhet i Remmene. Riksantikvarieämbetet har inte heller ifrågasatt att Remmene-fältet av hänsyn till förekomsten av fornlämningar skulle behöva undantas från sådan verksamhet.

Utskottet vill erinra om att ungefär hälften av utvidgningsområdet redan har förvärvats av staten och att resten är föremål för expropriation. Vad som anförs i motionen ger inte utskottet anledning att ändra på sin tidigare deklarerade uppfattning att markförvärven bör fortsätta. Motionärernas tanke att man skulle kunna anlägga ett nytt skjutfält, gemensamt för förbanden i Borås och Skövde, är enligt utskottets mening orealistisk. Motionen bör alltså avslås.

Vid vissa övnings- och skjutfält har man särskilda rådgivande organ som bevakar de miljö- och kulturhistoriska intressena. Försvarets fredsorganisationsutredning konstaterar i sitt nyligen avlämnade slutbetänkande del

FöU 1975/76:32

1 (Ds Fö 1976:1) att erfarenheterna härav är goda. Man överväger också inom skjutfältsdelegationen Remmene att föreslå att ett sådant organ inrättas för Remmene-fältet med uppgift att biträda vid handläggningen av frågor angående bl. a. allmänhetens tillträde till fältet samt om natur-, fornminnesoch kulturvård.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1171,

2. att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 144 000 000 kr.

47. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkterna lil 2—III 3 (s. 351-370) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Marinförband: Anskaffning av anläggningar ett investeringsanslag av 78 750 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar ett investeringsanslag av 103 250 000 kr.

48. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten III 4 (s. 370-375) och hemställer

att riksdagen till Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 11 400 000 kr.

49. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar. Gemensamma my ndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkterna lil 5—III 6 (s. 375-382) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar ett investeringsanslag av 16 000 000 kr.,

2. till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

50. Anskaffning av vissa militära anläggningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkten III 7 (s. 382-386) och hemställer

att riksdagen till Anskaffning av vissa militära anläggningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 16 000 000 kr.

FöL) 1975/76:32

57 Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond

51. Anskaffning av datamaskiner. Regeringen har i budgetpropositionen under punkten IX 1 (s. 387-391) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Försvarets datamaskiner D 23 (Bertil och Cecilia) skall bytas ut under programplaneperioden. Enligt vad utskottet har inhämtat har regeringen den 12 februari 1976 bemyndigat statskontoret att ingå avtal med SaabUnivac AB om köp eller förhyrning av två datamaskiner typ Univac 1100 för installation vid försvarets datacentrals driftställen i Stockholm och Arboga. En datamaskin av samma fabrikat har tidigare beställts för installation vid datacentralens driftställe i Karlstad.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om anskaffning av datamaskiner, tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 7 april 1976

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s). Gustafsson i Stenkyrka (c). Gustavsson i Ängelholm (s), Glimnér (c), Karl Bengtsson i Varberg (fp). Brännström (s). Gustavsson i Nässjö (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson i Asarum (s). Gernandt (c), Hedberg (s). Björk i Gävle (c). Konradsson (s) och fru Ekelund (c).

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkten 1) av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 4 börjar "Utskottet erinrar” och slutar ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn på försvarspolitiken som framgår av motionen 1975/76:1979. Den socialdemokratiska nedrustningspolitiken med dess nedskärningar framför allt av försvarets kvalificerade stridskrafter måste snarast avbrytas.

I framtida konflikter kan ett brett spektrum av olika påtrycknings- och betvingelseåtgärder utnyttjas. För att kunna möta dessa måste vi ha ett

FöU 1975/76:32

väl avvägt och på alla punkter tillräckligt starkt totalförsvar. Det militära försvaret måste vara kärnan i detta ty kan vi inte stå emot militärt hot är totalförsvaret i övrigt meningslöst.

Det svenska försvaret skall genom sin styrka ge vår alliansfria politik den trovärdighet som krävs för att vi vid en konflikt i vår omvärld skall kunna upprätthålla neutralitet och därmed vårt oberoende och vår frihet. Att exakt fastställa vilken styrka på försvaret som detta kräver är självfallet knappast möjligt. I försvarsplaneringen måste vi emellertid utgå från en bedömning av de styrkor som en tänkbar stormaktsangripare rimligen kan sätta in mot oss med beaktande såväl av vårt lands betydelse för honom som av hans behov av att behålla tillräckliga militära styrkor i alla delar av sitt intresseområde. Enligt utskottets mening kan inte tillåtas att försvarets styrka reduceras till en nivå där ett angrepp mot Sverige kan framstå som ett attraktivt alternativ för en stormakt.

Försvarsbesluten åren 1968 och 1972 innebären utveckling mot betydande försvagning av vårt försvar. Man bör därför snarast och före 1977 års försvarsbeslut tillföra försvaret ökade resurser och ge det en förbättrad planeringsinriktning.

Vad utskottet nu har anfört om försvarspolitikens genomförande med hänsyn till säkerhetspolitikens krav och försvarets uppgifter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 6) i momentet 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen och motionen 1975/76:2001, yrkandet 1, beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

2. Det militära försvarets fortsatta inriktning (punkten 2) av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin (m) som anser

dels att utskottets hemställan (s. 6) i momentet 2 bort ha följande lydelse: har funnit” och på s. 11 slutar "i det följande" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör man redan för budgetåret 1976/77 ge försvarsplaneringen bättre förutsättningar. Utskottet föreslår att planeringsinriktningen för perioden 1976/77-1980/81 skall bestämmas i enlighet med förslaget i motionen 1975/76:2001 (m). Planeringsramen för det militära försvaret bör alltså bestämmas till 46 730 milj. kr. i prisläge februari 1975.

Den av utskottet förordade ökningen av planeringsramen för femårsperioden bör i första hand avses för de ändamål som har angetts i motionen 1975/76:1979 och som utskottet redovisar i sammanställningen.

Utskottet tillstyrker alltså bifall till yrkandena 2, 3 och 6 i motionen 2001. Såvitt avser yrkandet 5 om personal vakanser och beträffande utgiftsramen för nästa budgetår återkommer utskottet i det följande.

FöU 1975/76:32

dels att den del av utskottets anförande som på s. 14 börjar ”Utskottet förutsätter” och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Den av utskottet förordade planeringsramen medger att studierna för att få underlag för beslut om ytattackförbandens utveckling kan bedrivas i snabbare takt än regeringen förutsätter. Utskottet förordar att så sker. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar ”1 anvisningarna för programplaneringen påpekas” och på s. 17 slutar ”i denna del” bort ha följande lydelse:

I anvisningarna för programplaneringen påpekas att hittills genomförda personalminskningar huvudsakligen har gällt civil personal. Detta har också varit rimligt med hänsyn till de stora befälsvakanserna, till att dessa verkat negativt i fråga om de värnpliktigas utbildning och till den organisatoriska handlingsfrihet som bör eftersträvas (prop. 1972:75 s. 110). Även i fortsättningen måste tillses att tillgången på kvalificerat befäl blir godtagbar. Åtgärder för att så skall bli fallet måste enligt utskottets mening prövas vid nästa försvarsbeslut. Som underlag föreligger då bl. a. resultaten av överbefälhavarens utredning beträffande personal. Till dess är det liksom hittills angeläget att förbättra rekryteringen av yrkesbefäl.

Vakansfyllnad är ett långsiktigt problem men det bör vara en fast strävan att säkerställa krigs- och fredsorganisationens behov av personal i befattningar som är vitala från effektsynpunkt. För sektorer och personalkategorier med påtagliga problem bör vakanser fyllas i den mån det är möjligt.

Vad utskottet har anfört om vakansfyllnad - med anledning av motionen 1975/76:2001, yrkandet 5 - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 18) i momenten 1,3 och 5 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motionen 1975/76:2001, yrkandena 2,3 och 6, samt med avslag på motionen 1975/76:1164, yrkandet 3, för perioden 1976/77-1980/81 godkänner en planeringsram för det militära försvaret om 46 730 milj. kr. i prisläge februari 1975 och den inriktning av planeringen för det militära försvaret som förordas i motionen 1975/76:1979 samt i samband därmed begär förslag från regeringen till ökade beställningsbemyndiganden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen 1975/76:1159 har anfört om vissa studier för ytattackförbandens utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av propositionen och motionen 1975/76:2001, yrkandet 5, har anfört om personalvakanser.

FöU 1975/76:32

3. Ramberäkningar för budgetåret 1976/77 m. m. (punkten 4) av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar ”1 motionen 1975/76:2001 (m)" och slutar ”i denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att verksamheten inom det militära försvaret under nästa budgetår bör bedrivas med den ambition som har angetts i motionen 1975/76:1979 (m). Basbeloppet bör därför i enlighet med motionen 1975/76:2001 (m)ökas med 203 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag och utgiftsramen bestämmas till 9 195 689 000 kr. i prisläge februari 1975.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar ”Regeringen har” och på s. 22 slutar "bör avslås” bort ha följande lydelse:

Regeringen har i propositionen 1975/76:134 lagt fram förslag om förbättrade förmåner till värnpliktiga m. fl. Förslagen innebär att utgifterna för värnpliktsförmåner ökar, i samband med grundutbildning med ca 65 milj. kr. per år och för repetitionsutbildning (i nu planerad omfattning) med ca 150 milj. kr. per år. Ökningen för förmåner i samband med grundutbildning beräknas bli kompenserad genom prisregleringen. Knytningen av dagpenningen under repetitionsutbildning till sjukpenningsystemet beräknas medföra att prisregleringen i stort kommer att motsvara en efter hand ökande ersättning. För den höjning av utgiftsnivån som sker genom övergången till nytt system kvarstår 75 milj. kr. per år sedan hänsyn tagits till den ramkompensation som regeringen föreslår i budgetpropositionen (s. 74-75). Denna merkostnad, för en femårsperiod 375 milj. kr., utgör en språngvis ökning av det slag som åsyftas i motionen 1168. Utskottet delar motionärernas mening att försvaret bör ha full kompensation för genom reformen ökade kostnader, så mycket mer som statskassan genom reformen tillförs motsvarande belopp genom samtidigt införd skattskyldighet. Endast om sådan kompensation erhålles kan stadgan i försvarsplaneringen vidmakthållas. 375 milj. kr. är ett stort belopp - även för en femårsperiod - och motsvarar t. ex. anskaffningskostnaden för 3-4 ubåtar.

Enligt utskottets mening bör den ekonomiska belastningen av de värnpliktigas förmåner dock hänföras till försvarets huvudtitel, i vart fall till dess ett nytt försvarsbeslut fattas. Den nu aktuella merkostnaden för nästa budgetår på grund av förbättrade värnpliktsförmåner uppgår till ca 37 milj. kr. och bör kompenseras genom tillägg i ramberäkningen. Sådan kompensation ingår i det förhöjda basbelopp som utskottet har förordat i det föregående. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1975/76:1168 om överföring av kostnader till socialhuvudtiteln bör avslås.

dels att utskottets hemställan (s. 23) i momentet I bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1975/76:2001, yrkandet 4, för budgetåret 1976/77 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till 9 195 689 000 kr. i prisläge februari 1975.

FöU 1975/76:32

4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling (punkten 21) av herrar Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustavsson i Ängelholm (s). Brännström (s), Gustavsson i Nässjö (s), Olsson i Asarum (s), Hedberg (s) och Konradsson (s) som anser

dets att den del av utskottets anförande som på s. 33 börjar ”För studier” och på s. 34 slutar ”militära försvaret” bort ha följande lydelse:

För studier av ett eventuellt nytt attackflygplan efter AJ 37 har regeringen hittills ställt sammanlagt ca 45 milj. kr. till försvarets materielverks förfogande. Det är uppenbarligen regeringens avsikt att det t. o. m. juni 1977 skall finnas en reell handlingsfrihet att även i fortsättningen utveckla militära flygplan inom landet. Liksom föregående år (FöU 1975:13 s. 15) tillstyrker utskottet att en sådan handlingsfrihet behålls. Något särskilt riksdagens uttalande härom behövs inte och motionen 1975/76:2281 (c, fp) bör därför avslås såvitt gäller yrkandena 1 och 2. Även motionen 1975/76:1164 (vpk) bör avslås.

När det härefter gäller de resurser för studier som behövs för att behålla den avsedda handlingsfriheten har överbefälhavaren framhållit för utskottet att ytterligare 47 milj. kr., utöver de 30 milj. kr. som regeringen har räknat med, erfordras för att ge det beslutsunderlag i flygplanfrågan vid försvarsbeslutet 1977 som myndigheternas planer syftar till. Vidare har överbefälhavaren framhållit att en eventuell utveckling av flygplan B3LA med resurser enligt regeringens förslag kan påbörjas först med ca ett års försening i förhållande till nuvarande planer.

Utskottet förutsätter att regeringen tillser att den avsedda handlingsfriheten behålls t. o. m. första halvåret 1977. Om det blir nödvändigt bör regeringen för ifrågavarande studier ställa ytterligare resurser inom utgiftsramen för det militära försvaret till materielverkets förfogande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:2281 även såvitt avser yrkandet 3 om ökade resurser (ökat beställningsbemyndigande) och till motionen 1975/76:2283.

dels att utskottets hemställan (s. 34) i momenten 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2281, yrkandena 1 och 2, om att riksdagen skall göra vissa uttalanden om handlingsfrihet m. m.,

3. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1975/76:2281, yrkandet 3, 1975/76:2282 i denna del och 1975/76:2283 bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 525 000 000 kr.

6 Riksdagen 1975/76. 10 sam!. Nr 32

FöU 1975/76:32

62 Särskilda yttranden

1. Det militära försvarets fortsatta inriktning (punkt 2) av fru Ekelund (c).

I motionen 1975/76:263 (fp, c, m) yrkas att pansartruppskolan (PS) och pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PRAS) skall föras samman och lokaliseras till Skåne. De skäl som åberopas härför är enligt min mening mycket starka. Chefen för armén erinrar i sitt yttrande över motionen om sina tidigare ställningstaganden i denna fråga och konstaterar att de militära sakskäl, som arméchefen har att beakta, alltjämt talar för att en samlokalisering på sikt av PS och PRAS i Skåne är den bästa lösningen.

Ett bifall till motionen skulle - som utskottet framhåller - innebära att man river upp ett tidigare beslut om att förlägga skolorna till Skövde. Med hänsyn bl. a. till de konsekvenser detta skulle få förden fortsatta planeringen av arméns fredsorganisation har jag - liksom utskottet i övrigt - ansett mig böra tillstyrka att det tidigare beslutet vidhålles.

2. Fortifikationsförvaltningen (punkt 28) av herr Glimnér (c).

I budgetpropositionen uttalar försvarsministern (s. 223) att fastighetsdriftens effektivisering är och i framtiden blir mycket betydelsefull. Han biträder försvarets rationaliseringsinstituts förslag att fortifikationsförvaltningen skall ha hela ansvaret för fastighetsvärden. Han delar däremot inte institutets uppfattning att lokalvården skall ingå i fastighetsvärden och att fackansvaret härför skall föras över från försvarets materielverk till fortifikationsförvaltningen.

Av skäl som jag har redovisat i motionen 1975/76:1161 borde lokalvården ingå i fastighetsvärden och utgöra en del av fortifikations- och byggnadsförvaltningen. Fackansvaret för lokalvården bör i enlighet härmed föras över från materielverket till fortifikationsförvaltningen. Eftersom fastighetsdriftens organisation kommer att övervägas ytterligare ansluter jag mig emellertid till utskottets förslag att ansvaret för lokalvården i vart fall t. v. får ligga kvar hos materielverket i avvaktan på att organisationen ytterligare övervägs.

FöU 1975/76:32

63 Bilaga I

Behandlas i betänkandet utsk. utsk. reserv,

anf. hemst. nr

s. p.

Sammanställning av motionsyrkanden

1975/76:263 av herr Hernmark m. fl. (fp, c, m), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att som sin mening uttala att den framtida utbildningen 17 2

vid PS bör lokaliseras till Skåne,

2. att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen anförts 17 2

rörande sammanläggning av PKAS med PS samt val av lokaliseringsort i Skåne.

1975/76:550 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs 52 37

att riksdagen avslår yrkandet i prop. 1975/76:100 bil. 6 p. F 20 (Insatsberedskap m. m.) om förslagsanslag av 42 090 000 kr.

1975/76:732 av herrar Winberg (m) och Olsson i Sundsvall 50 34

(c), vari hemställs att riksdagen uttalar att dressyrverksamheten vid hundskolan bör ha sådan omfattning att årligen ca 15 minhundar kan dresseras.

1975/76:1159 av herr Björck i Nässjö (m), vari hemställs att 13 2 2

riksdagen hos regeringen hemställer att studierna av s. k. flottiljledare bedrivs i sådan takt och omfattning att ersättning kan ske av de nuvarande jagarna när dessa utgår.

1975/76:1161 av herr Glimnér (c), vari hemställs att riksdagen 44 28

beslutar att lokalvården inom försvaret skall utgöra en del av fortifikations- och byggnadsförvaltningens verksamhetsområde och att fackansvaret för lokalvården skall överföras från försvarets materielverk till fortifikationsförvaltningen.

1975/76:1164 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen måtte uttala sig för en ny försvarsordning, 3 1

byggd på folkförsvarets principer,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att den tillsatta för- 3 1

svarsutredningen skyndsamt utreder frågan om övergång till

en sådan försvarsordning,

3. att riksdagen för budgetåret 1976/77 uttalar sig för en 9 2

sänkning av militärkostnaderna med minst 2 miljarder kronor

i avvaktan på försvarsutredningens förslag,

FöU 1975/76:32

64 Behandlas i betänkandet utsk. utsk. reserv,

anf. hemst. nr

s. p.

4. att riksdagen beslutar att produktionen av flygplan Viggen 14,30 2,21

avbryts och att detta också gäller planerade studier för utveckling av nytt attackflygplansystem efter AJ 37 Viggen.

1975/76:1167 av herrar Oskarson (m) och Strindberg (m), vari 13 2

hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om att försvarsmaktens ledningsutredning får i uppdrag att utreda frågan om hemvärnets framtida organisatoriska ställning.

1975/76:1168 av herrar Oskarson (m) och Strindberg (m), vari 21 4

hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen att 1974 års försvarsutredning ges i uppdrag att utreda frågan om att överfora de sociala kostnaderna för värnpliktiga och deras familjer till socialhuvudtiteln.

1975/76:1171 av herr Raneskog m. fl. (c, fp, vpk), vari hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen

1. att den föranstaltar om en ny genomgång av hela frågan 54 46 om skjutfält för förbanden i Borås och Skövde i syfte att få

en gemensam lösning i ett område - i första hand på mark som staten redan disponerar - där behovet av skydd för kulturoch fornminnen inte försvårar verksamheten,

2. att pågående arbete med utvidgning av Remmene skjut- 54 46

fält under tiden avbryts.

1975/76:2001 av herr Bohman m. fl.(m), vari-med hänvisning till vad som anförts i avsnittet ”Försvarspolitik" i motionen 1975/76:1979 - hemställs att riksdagen beslutar

1. att ge regeringen till känna vad som i motionen 1979 3 1

anföres om säkerhets- och försvarspolitiken,

2. att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fort- 10 2

satta inriktning som i motionen 1979 anges,

3. att för perioden 1976-1981 godkänna en planeringsram 10 2

för det militära försvaret om 46 730 milj. kr. i prisläge februari

1975, vilket innebär en höjning med 1 500 milj. kr.,

4. att för budgetåret 1976/77 fastställa utgiftsramen för det 21 4

militära försvaret till 9 195 689 000 kr. i prisläge februari 1975,

vilket innebär en ökning av basbeloppet med 203 milj. kr., fördelat på sätt som i motionen 1979 anges,

5. att uttala att de militära myndigheterna må fylla befintliga 16 2

FöU 1975/76:32

65 Behandlas i betänkandet

utsk.

anf.

s.

utsk.

hemst.

P -

reserv.

nr

vakanser i den utsträckning som kan anses erforderlig,

6. att infordra förslag från regeringen till ökade beställningsbemyndiganden på sätt som i motionen 1979 anges.

1975/76:2281 av herr Glimnér m. fl. (c, fp), vari hemställs att riksdagen beslutar uttala

1. att den reella handlingsfriheten när det gäller att inom 32 21 4

landet utveckla nya flygplantyper för det militära försvaret skall

bibehållas i avvaktan på definitivt riksdagsbeslut härom våren 1977,

2. att ny utveckling av flygplan inom landet skall betraktas 32 21 4

som ett av flera realistiska alternativ inför den slutliga bedömningen på våren 1977,

3. att den av FMV föreslagna omfattningen av studieverk- 32 21 4

samheten vad avser olika flygplanalternativ för budgetåret

1976/77 skall bibehållas, vilket innebär en anslagshöjning utöver det föreslagna totalanslaget med 47 milj. kr.

1975/76:2282 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari föreslås 32 21 4

att riksdagen beslutar avslå hemställan, punkterna 1 och 2, under D4 i propositionen 1975/76:143.

1975/76:2283 av herr Strindberg m. fl. (m), vari hemställs att 33 21 4

riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram uppgående till ett belopp som med 47 milj. kr. överstiger regeringens förslag, eller 572 milj. kr.

FöU 1975/76:32

66 Bilaga 2

Regeringens anvisningar för programplanering för perioden 1977/78-1981/82 och anslagsframställning för budgetåret 1977/78 (militära försvaret)

1. Bakgrund lill anvisningarna

I direktiven för 1974 års försvarsutredning anges bl. a. att utredningens överväganden och förslag skall redovisas tidigt år 1976 för att kunna ligga till grund för regeringens anvisningar för programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82. På grundval av försvarsutredningens betänkande Säkerhetspolitik och totalförsvar (SOU 1976:5) anger regeringen i föreliggande anvisningar inriktningen av programplaneringen. Det beslutsunderlag, som myndigheternas programplaner utgör, kommer att överlämnas till 1974 års försvarsutredning för att i enlighet med direktiven för utredningen granskas av denna. Utredningens överväganden kommer att utgöra underlag för proposition till 1977 års riksdag om totalförsvarets inriktning.

2. Säkerhetspolitiska utgångspunkter

1974 års försvarsutredning har i sitt betänkande (SOU 1976:5) redovisat sin syn på den internationella utvecklingen, det svenska samhället och dess utveckling samt tänkbara hot mot Sveriges säkerhet och åtgärder för att möta dessa hot. Försvarsutredningen lämnar mot den tecknade bakgrunden förslag till riktlinjer för den svenska säkerhetspolitiken. Vad försvarsutredningen anför i dessa avseenden bör utgöra de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för programplaneringen 1977/78-1981/82.

3. Det militära försvaret

3.1 1974 års försvarsutredning har i betänkandet SOU 1976:5 lämnat förslag till inriktning av totalförsvarets och det militära försvarets fortsatta utveckling. Denna inriktning med de kompletteringar som lämnas nedan skall i huvudsak ligga till grund för planeringen.

3.2 Som utgångspunkt för planeringen skall för vart och ett av budgetåren 1977/78-1981/82 gälla en planeringsram om 9 053 milj. kr. i prisläge februari 1975. Ramen räknas om till prisläge februari 1976 med nettoprisindex. Priskompensationen skall förutsättas utgå enligt nettoprisindex.

Reserver skall avdelas för att möta en vid planeringen bedömd kostnadsutveckling beträffande personal och materiel m. m. som avviker från den allmänna prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Avdelade reserver skall redovisas för varje huvudproduktionsområde och beräkningsgrunderna anges.

Om överplanering utnyttjas skall t. v. nuvarande metodik med viss överplanering under planeringsperiodens första del och mot denna svarande underplanering under periodens senare del tillämpas. Överplaneringen skall subtraheras före slutsummering av betalningsmedel och bemyndiganden.

3.3 Utgångspunkt för planeringen av värnpliktsutbildningen skall vara allmän värnplikt enligt nuvarande principer.

Grundutbildningen av värnpliktiga skall planeras mot bakgrund av att

FöU 1975/76:32

nu gällande utbildningstid tillämpas under programplaneperioden.

Hittillsvarande inriktning av repetitionsutbildningen skall ligga till grund för planeringen. De kvalificerade förbanden och befattningarna prioriteras.

3.4 För personalplaneringen skall gälla följande.

Anvisningar för programplaneringen

Anställd personal skall minskas enligt nu gällande personalminskningsmål, dvs. en minskning med 3 900 anställda netto under perioden september 1972 - september 1979. Dessa personalminskningar skall genomföras enligt vad som har angetts i Kungl. Maj:ts beslut den 14 december 1973, med beaktande av vad som har anförts härom i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 44) och i huvudsak enligt det preliminära mål för personalminskningar som överbefälhavaren redovisat med skrivelse den 20 november 1975 (s. 18).

För perioden 1977/78-1981/82 som helhet skall förutsättas att personalen minskas med minst 2 000 anställda netto. Detta innebär en nettominskning under perioden 1979/80-1981/82 med ca 1 000 anställda. Även för följande femårsperiod skall förutsättas viss minskning.

Hittills genomförda personalminskningar har huvudsakligen gällt civil personal. Inom ramen för den totala minskningen under perioden 1977/78-1981/82 skall förutsättas att den militära personalen inte ökar jämfört med det antal som tjänstgör under 1976/77.

Utredningsuppdrag beträffande personal

Som grund för överväganden om den framtida krigs- och fredsorganisationens behov av personal skall överbefälhavaren senast den 1 oktober 1976 redovisa alternativa omfattningar och utformningar av personalorganisationen samt de konsekvenser dessa medför i fråga om kostnader och övriga effekter på kort och lång sikt. Särskilt skall behandlas den inriktning som enligt ovan ligger till grund för programplaneringen perioden 1977/78-1981/82.

1 utredningsarbetet skall förutsättas att befälspersonalens tjänstgöring i större utsträckning än f. n. ägnas åt utbildningen av värnpliktiga. Möjligheterna att från staber, skolor och förvaltningsorganisationen överföra befälspersonal till utbildningsorganisationen skall undersökas. Vidare skall belysas formerna m. m. för det äldre befälets medverkan i utbildningsarbetet. Överbefälhavaren skall även pröva möjligheterna att ytterligare rationalisera utbildningsarbetet.

Utredningsarbetet samordnas med det arbete som pågår i fråga om en enhetlig befälsordning inom det militära försvaret samt med utredningsarbetet rörande kvinnan i försvaret.

Vid behovsberäkningar för personal i krigsorganisationen förutsätts att i princip all anställd befälspersonal som utbildats i det nya systemet med enhetlig befälsordning, krigsplaceras som lägst plutonchef (motsvarande) och att även i övrigt den i fredsorganisationen befintliga personalen utnyttjas i krigsorganisationen i så stor utsträckning som det är möjligt och rationellt med hänsyn till kunskaper och erfarenheter.

3.5 För attackflygförband skall avsättas medel för att modifiera flygplan JA 37 Viggen till en version som i överbefälhavarens perspektivplan benämns A 20. Olika kvalitetsnivåer på A 20 skall redovisas. Härvid skall även belysas jaktkapaciteten och eventuella skillnader i denna mellan de olika kvalitetsnivåerna.

FöU 1975/76:32

68 Planeringen skall vidare innefatta förberedelser för anskaffning av skolflygpian efter flygplan SK 60. En utgångspunkt skall härvid vara att flygplanen med lämplig beväpning skall kunna organiseras i lätta attackdivisioner i krig på motsvarande sätt som i dag sker med SK 60. Olika anskaffningsalternativ skall belysas. Överbefälhavaren skall särskilt belysa förutsättningarna för anskaffning av en vidareutvecklad version av flygplan SK 60.

I planeringen för attackflygförbanden skall innefattas erforderliga medel för att bl. a. anskaffa robotar och andra vapen.

Beträffande luftförsvarsförbanden utgår flygplan JA 37 Viggen ur organisationen under 1990-talet. Utformning m. m. av det framtida luftförsvaret behöver studeras i ett totalt sammanhang efter 1977 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren skall i samband med programplaneringen översiktligt beskriva och senast den 1 oktober 1976 redovisa möjligheterna att anskaffa jaktflygplan och luft värnsrobotar för luftförsvarets behov under 1990-talet. Härvid skall, vad gäller jaktflygplan, behandlas de konsekvenser som följer av anskaffning grundad på egen utveckling, på licenstillverkning respektive på direktköp utifrån. Alternativet licenstillverkning i Sverige av i utlandet konstruerat flygplan skall belysas särskilt. I samband därmed skall även förutsättningarna för att i Sverige tillverka i flygplansystemet ingående komponenter och övrig tillhörande utrustning översiktligt beskrivas.

Beträffande robotar till olika vapensystem skall överbefälhavaren inplanera fortsatt utveckling och tillverkning av robot 72-12. Alternativ härtill får redovisas. Största möjliga samordning skall eftersträvas vid överväganden i övrigt rörande anskaffning av robotar.

3.6 Vid planeringen av investeringsverksamheten skall åtgärder som beräknas ge kostnadsbesparingar på sikt prioriteras. Behovet av investeringsmedel skall i sin helhet tillgodoses inom planerings- och utgiftsramarna med följande undantag:

- medelsbehovet för fredsförbandet i Arvidsjaur till den del det överstiger 31 milj. kr. i prisläge februari 1975

- del av medelsbehovet för arméns tekniska skola och försvarets förvaltningsskola (73 milj. kr. i prisläge februari 1975 för arméns tekniska skola och 12 milj. kr. i samma prisläge för försvarets förvaltningsskola) samt dessutom del av medelsbehovet för ev. militärrestaurang och värmecentral

- medelsbehovet för nya lokaler för del av försvarets materielverk i Linköping (Malmslätt)

- medelsbehovet för nya lokaler för fortifikationsförvaltningen i Eskilstuna

- av medelsbehovet för byggnadsåtgärder i Ursvik och Grindsjön de merkostnader som är nödvändiga för att kunna genomföra försvarets forskningsanstalts framtida lokalisering inom Stockholmsområdet till Ursvik och Grindsjön.

Planerade kasernrenoveringar skall fullföljas vid förband och enheter som bedöms komma att stå kvar i organisationen på sikt. Medel för renoveringsåtgärder skall avdelas med en i huvudsak jämn fördelning årligen så att kasernrenoveringsprogrammet kan vara genomfört senast budgetåret 1982/83.

I prop. 1975/76 (bil. 6 s. 224-225) föreslås bl. a. att den hyra som fortifikationsförvaltningen beräknar för av myndigheterna disponerade byggnader, anläggningar och markområden och som tas upp i myndigheternas anslagsframställningar skall utökas så att den även täcker kostnaderna för maskinpersonal, bränsle, el, vatten, avlopp, m. m. I avvaktan på riksdagens

FöU 1975/76:32

ställningstagande skall hyra fr. o. m. budgetåret 1977/78 beräknas enligt förslaget. Detsamma skall gälla för byggnadsstyrelsen och försvarets forskningsanstalts delfond av försvarets fastighetsfond.

3.7 I programplanerna skall särskilt redovisas de krigs- och fredsorganisatoriska konsekvenserna samt kostnaderna för ev. förslag att behålla äldre materiel längre än vad som tidigare planerats.

Vidare skall i särskild bilaga redovisas flygtid per flygplantyp i likhet med vad som tillämpats för programplan 1976/77-1980/81.

3.8 Planeringen av rationaliseringsverksamheten skall genomföras och redovisas i likhet med vad som tillämpades perioden 1976/77-1980/81 och med beaktande av vad som anförts i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 42 och 43).

3.9 Verksamheten vid försvarets hundskola skall under planeringsperioden förutsättas ha i huvudsak samma omfattning som hittills.

För planeringsperioden skall inplaneras att hundskolan tillförs intäkter från försvarsmakten i minst samma omfattning som beräknats för budgetåret 1976/77.

3.10 Vid planeringen av musiktjänster skall beaktas att försvaret f. n. garanterat ett minsta uttag om 120 000 musikertimmar per budgetår.

3.11 Vid planeringen skall beaktas de förbättringar av värnpliktsförmåner respektive de förändringar av vissa tjänstgöringsförhållanden m. m. för värnpliktiga som föreslås i propositioner under våren 1976. Vidare erinras om de förbättringar av frivilligförsvarets och hemvärnets förmåner som föreslås i utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. (SOU 1975:73).

3.12 Överbefälhavaren skall för budgetåret 1977/78 planera tidigare- eller senareläggning av investeringar och anskaffning av materiel för att om konjunkturskäl ger anledning därtill på kort varsel kunna öka eller minska medelsförbrukningen med ca 300 milj. kr. De planerade åtgärderna redovisas först på särskild anmodan. Därvid skall varseltiden för de olika åtgärderna samt deras sysselsättningsmässiga effekter kunna anges.

Överbefälhavaren skall vidare planera för variationer i grundutbildningskontingentens storlek för att, om konjunktursituationen ger anledning härtill. kunna minska eller öka kontingentens storlek med ca 1 000 värnpliktiga. Dessa variationer skall kunna genomföras inom ramen för befintlig organisation och utbildningskapacitet. Planeringen skall ske i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.

3.13 Överbefälhavaren skall medverka i den belysning som civilförsvarsstyrelsen skall göra beträffande alarmeringen av befolkningen vid luftanfall och uthålligheten hos strilsystemet inom det militära försvaret.

3.14 Med avsteg från gällande allmänna anvisningar för programplaner och anslagsframställningar från myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde skall programplaner för huvudprogrammen 1-3 sändas in senast den 1 oktober 1976.

Försvarets rationaliseringsplan sänds in senast den 20 oktober 1976.

FöU 1975/76:32

70 Bilaga 3

Ramreglerade militära utgifters andel av totala statsutgifter

Försvarsbeslut 1963

1972 Budgetår

'A,2

1963/64

17,45

1964/65

15,97

1965/66

16,08

1966/67

14,18

1967/683

13,38

1968/69

12,83

1969/70

12,05

1970/71

12,04

1971/72

11,26

1972/73

11,88

11,27

1973/74

11,17

10,59

1974/75

10,73

9,95

1975/764

9,53

8,78

1976/774

9,41

8,60

'Utgifterna för det militära försvaret inkluderar fr. o. m. budgetåret 1972/73 lönekostnadspålägg, som dessförinnan låg utanför utgiftsramen. Uppgifterna om andel fr. o. m. 1972/73 är därför inte jämförbara med tidigare år (jfr FöU 1973:16 s. 83).

2Lönekostnadspåläggen uppgår 1972/73 till 24 ‘V> (ca 370 milj. kr.), 1973/74 till 26 % (ca 410 milj. kr.), 1974/75 till 29 % (ca 644 milj. kr.), 1975/76 till 33 % (uppskattas till ca 750 milj. kr.) och 1976/77 till 36 % (uppskattas till ca 900 milj. kr.). I tabellen lämnas - för jämförbarhetens skull - uppgifter om andel med korrektion för lönekostnadspålägg.

3Budgetåret 1967/68 omfattades inte av 1963 års försvarsbeslut.

4Preliminära värden.

FöU 1975/76:32

71 Bilaga 4

Försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukten (BNP) till faktorpris

Försvarsbeslut

Budgetår

Totalförsvarets

andel

Det

Jörsx

1963/64

4,9

4,4

1964/65

4,9

4,2

1965/66

5,0

4,5

1966/67

4,8

4,2

1967/68

4,6

4,0

1968/69

4,4

3,8

1969/70

4,3

3,7

1970/71

4,2

3,7

1971/72

4,2

3,8

1972/73

4,2

4,0

1973/74

4,1

3,9

1974/75*

4,1

3,8

1 Preliminära värden

eftersom

BNP-värdet för 1975 är en sl

Anm.

1. BNP är ett mått på landets totala produktion, dvs. produktion av både varor och tjänster. I BNP till faktorpris ingår ej indirekta skatter och subventioner.

2. 1 totalförsvaret ingår verksamheter inom bl. a. justitie-, försvars-, kommunikations-, jordbruks-, handels-, arbetsmarknads- och kommundepartementens verksamhetsområden. Utgifterna för totalförsvaret inkluderar bl. a. beredskapslagring, även såvitt gäller särskild lagring för fredskriser.

Källa: Försvarsstatistik från försvarsdepartementet.

FöU 1975/76:32

72 Bilaga 5

Ramreglerade militära utgifters andel av bruttonationalprodukten (BNP) till marknadspris

Fönvarsbeslut

Budgetar

Del

,/örsi

1963/64

3,9

1964/65

3,8

1965/66

4,0

1966/67

3,7

1967/68

3,5

1968/69

3,4

1969/70

3,3

1970/71

3,3

1971/72

3,3

1972/73

3,4

1973/74

3,4

1974/75'

3,3

1 Preliminärt värde eftersom BNP-värdet för 1975 är en skattning. Anm.

1. BNP är ett mått på landets totala produktion, dvs. produktion av både varor och tjänster. I BNP till marknadspris ingår indirekta skatter och subventioner.

2. Uppgifterna i SIPR!:s årsbok och i Military Balanceom militärutgifternas andel av BNP i olika länder bygger på att BNP värderas till marknadspris. Värdena i tabellen är alltså i det avseendet jämförbara med sådana uppgifter.

Källa: Försvarsstatistik från försvarsdepartementet.

FöU 1975/76:32 73

I nnehållsförteckning

Sid.

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet 1

Motionerna 2

Utskottet 2

Sveriges säkerhetspolitik 2

Försvarspolitiken 3

Totalförsvarets uppgifter och resurser efter år 1977 6

Hemställan 6

DET MILITÄRA FÖRSVARETS FORTSATTA INRIKTNING

Föredragande statsrådet 7

Motionerna 8

Utskottet 9

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET 1974/75 18

RAMBERÄKNINGAR FÖR BUDGETÅRET 1976/77 M. M.

Motionerna 20

Utskottet 20

ANSLAGSFRÅGOR Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet 24

Vissa nämnder m. m 24

Kommittéer m. m 25

Extra utgifter 25

Reglering av prisstegringar för det militära försvaret 25

Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet 27

Materielanskaffning 27

Iståndsättning av befästningar och kaserner 27

Forskning och utveckling 27

Marinförband:

Ledning och förbandsverksamhet 28

Materielanskaffning 28

Iståndsättning av befästningar och kaserner 28

Forskning och utveckling 29

Flygvapenförband:

Ledning och förbandsverksamhet 30

Materielanskaffning 30

Iståndsättning av befästningar och kaserner 30

FöU 1975/76:32 74

Sid.

Forskning och utveckling 30

Central och högre regional ledning

Försvarsstaben 35

Arméstaben m. fl. anslag 35

Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning 35

Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner 35

Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets civilförvaltning 36

Försvarets sjukvårdsstyrelse 38

Fortifikationsförvaltningen 38

Försvarets materielverk 45

Gemensam försvarsforskning 47

Försvarets radioanstalt 48

Försvarets rationaliseringsinstitut 48

Försvarshögskolan m. fl. anslag 49

Försvarets hundskola 49

Krigsarkivet m. fl. anslag 51

Frivilliga försvarsorganisationer m. m 51

Insatsberedskap m.m 51

Viss gemensam verksamhet 52

Vissa ersättningar m. m 52

Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner 52

Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 52

Beredskapsstyrka för FN-tjänst m. fl. anslag 52

Signalskydd 53

Vissa teleanordningar m. fl. anslag 53

Statens allmänna fastighetsfond

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 53

Försvarets fastighetsfond

Arméförband: Anskaffning av anläggningar 54

Mariuförband: Anskaffning av anläggningar. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar 56

Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar 56

Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt 56

Anskaffning av vissa militära anläggningar 56

Diverse kapitalfonder Anskaffning av datamaskiner 57

FöU 1975/76:32 75

RESERVATIONER Sid.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (m) 57

2. Det militära försvarets fortsatta inriktning (m) 58

3. Ramberäkningar för budgetåret 1976/77 m. m. (m) 60

4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling (s) 61

SÄRSKILDA YTTRANDEN

1. Det militära försvarets fortsatta inriktning (c) 62

2. Fortifikationsförvaltningen (c) 62

Bilagor

1. Sammanställning av motionsyrkanden 63

2. Regeringens anvisningar för programplanering för perioden 1977/78-1981/82 och anslagsframställning för budgetåret 1977/78 (militära försvaret) 66

3. Ramreglerade militära utgifters andel av totala statsutgifter 70

4. Försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukten (BNP) till faktorpris 71

5. Ramreglerade militära utgifters andel av bruttonationalprodukten (BNP) till marknadspris 72

GOTAB 51652 Stockholm 1976