Med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

CU 1976/77:18

Civilutskottets betänkande 1976/77:18

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner Propositionen

Regeringen har i propositionen 1976/77:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet) under litt. B, såvitt nu är i fråga, (s. 17-53) samt IV: 10—IV: 11 och V:9 (s. 89-121, 127-130) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de grunder för statskommunalt bostadsbidrag till folkpensionärer utan barn som förordats i regeringsprotokollet,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade inkomstgränser för statliga och statskommunala bostadsbidrag,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om statskommunalt bostadsbidrag till föräldrar som inte har sina barn stadigvarande boende hos sig,

4. godkänna vad i regeringsprotokollet anförts i fråga om räntebidrag till tomträttsavgäld,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet anförts i fråga om upplysningsoch återbetalningsskyldighet i samband med räntebidrag och räntelån,

6. godkänna den ändring i grunderna för förbättringslån som förordats i regeringsprotokollet,

7. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 110 000 000 kr. under år 1977 och med 100 000 000 kr. under år 1978,

8. bemyndiga regeringen att besluta om ändring av den under 7 upptagna

ramen för långivning under 1977, om det behövs av sysselsättningsskäl,

9. godkänna de grunder för lån till miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden, som angetts i regeringsprotokollet,

10. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1977 med den omfattning och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

11. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1977 fastställs till 8 160 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 64 700 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

12. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under vart och ett av åren 1978 och 1979 får samma omfattning som den under 11

föreslagna ramen för år 1977,

13. medge att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för år 1977 i enlighet med vad som förordats i regeringsprotokollet,

14. medge att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett belopp av 3 655 000 000 kr. under år 1977,

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 18

CU 1976/77:18

15. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under vart och ett av åren 1977 och 1978 meddelas intill ett belopp av 450 000 000 kr.,

16. medge att under år 1977 ramarna för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål och ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån på motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

17. medge att beslut om höjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse under vart och ett av åren 1977 och 1978 meddelas intill ett belopp av 15 000 000 kr.,

18. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under 14,15 och 17 upptagna ramarna,

19. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om bostadslån till nybyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus och småhus som inte bebos av låntagaren,

20. godkänna de ändringar i reglerna för täckande av vintermerkostnader som förordats i regeringsprotokollet,

21. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter får avse även hyresförluster som uppkommer under år 1978,

22. godkänna de i regeringsprotokollet föreslagna ändringarna i fråga om markvillkorets tillämpning,

23. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om en höjning av tillägg till låneunderlaget avseende kostnader för konstnärlig utsmyckning och gestaltning,

24. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om stöd till tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser boendekvaliteter,

25. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om mönsterplaner och typritningsverksamhet,

26. godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits i fråga om påbörjandet när det gäller bostadslån för ombyggnad,

27. medge att beslut om tilläggslån får meddelas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under år 1978,

28. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisa

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 781 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 560 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 265 000 000 kr.,

e. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

CU 1976/77:18

29. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1977/78 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 2 205 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

30. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1977/78 till Tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1976/77:

129 av fru Landberg m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen hemställa om sådana omedelbara ändringar i reglerna för beräkning av låneunderlag att servicehus för äldre och handikappade med tillhörande särskilda utrymmen och anordningar kan i full utsträckning finansieras med statliga bostadslån,

130 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen beslutar om ändring i bestämmelserna om byggnadslov och statliga lån till enfamiljshus i enlighet med vad i motionen anförts,

231 av fru Nilsson i Sunne m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av pensionärernas bostadsstöd, för att åstadkomma större likformighet kommuner emellan,

303 av herr Hjorth (s) och fru Dahl (s) vari föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen begära följande ändring av 2 § Förordning om statskommunala bostadsbidrag:

Nuvarande lydelse

Bostadsbidraget till barnfamiljer skall utgå till familj med barn under sjutton år.

Bostadsbidraget skall utgå även till familj med barn som fyllt sjutton år och som uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt vad som är särskilt stadgat om detta, under förutsättning att familjen uppbar statskommunalt bostadsbidrag då barnet fyllde sjutton år.

Föreslagen lydelse

Bostadsbidraget till barnfamiljer skall utgå till familj med barn under sjutton år.

Bostadsbidraget skall utgå även till familj med barn som har fyllt sjutton år och som uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt vad som är särskilt stadgat om detta.

304 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser, att in -

CU 1976/77:18

komstgränsen för rätten att söka förbättringslån, i vad gäller ensamstående, höjs,

305 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen uttalar sig för införandet av obligatorisk kommunal bostadsförmedling samt hos regeringen hemställer om utarbetande av förslag härom, att snarast föreläggas riksdagen,

415 av herr Claeson m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

3. att riksdagen uttalar att finansieringen av åtgärderna ordnas så att belastningen på boendekostnaderna blir minsta möjliga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna stödjas med statliga bidrag och bostadslån,

416 av fru Dahl (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att av regeringen (bostadsdepartementet, B 8) föreslagna ändrade grunder för bostadslån till miljöförbättrande åtgärder får tillämpas i samtliga ärenden där arbetena inte påbörjats,

421 av herr Nilsson i Norrköping (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en skyndsam utredning om vilka förändringar av den statliga bostadsfinansieringen som kan vidtas för att möta de kraftiga stegringarna av produktionskostnaderna för bostäder,

422 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för

a. en omläggning av bostadsstödet till barnfamiljer och hushåll utan barn till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag härom,

b. en sådan ändring av reglerna om bostadsbidrag att kommunerna blir skyldiga att ompröva bidragen vid hyreshöjningar under bidragsåret,

c. att ett statligt grundbidrag om 500 kr. till pensionärernas bostadsbidrag införs och hos regeringen hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag härom,

2. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för rätt till statskommunalt bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks till 17 år,

425 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar att grunderna för tomträttslån skall förändras så att lån kan utgå enligt i motionen framförda förslag,

426 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen beslutar uttala

a. att i fråga om statskommunalt bostadsbidrag till folkpensionärer förslaget om kommunalt kostnadsansvar avslås,

b. att tidpunkten för rätt för pensionärer utan barn att erhålla statskommunalt bostadsbidrag fastställs till 1 juli 1977,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag enligt punkten b snarast utarbetas och föreläggs riksdagen för beslut,

429 av fru Wohlin-Andersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen be -

CU 1976/77:18

slutar att vid prövning av inkomstprövat bostadsbidrag 10 % av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. jämställs med inkomst,

550 av herr Danell (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av det bostadspolitiska regelområdet,

553 av herr Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen antar följande Förslag till Lag om bostadsförsörjningen m. m. med lydelse enligt härvid fogad Bilaga 1;

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadssociala inventeringar och kommunala bostadsförsörjningsprogram; 4.

att riksdagen

a. antar följande Förslag till Lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall med lydelse enligt härvid fogad Bilaga 2.

b. antar följande Förslag till Lag om ändring i jordabalken med lydelse enligt härvid fogad Bilaga 3.

c. antar följande Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479) med lydelse enligt härvid fogad Bilaga 4:

5. att riksdagen

a. beslutar att bostadslån för ombyggnad samt statliga bidrag om 10 000 kr. skall kunna utgå för sammanslagning av mindre lägenheter till bostadslägenheter om tre rum och kök och större,

b. medger att beslut om bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter får meddelas inom ramen av 10 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

c. till Bidrag tillförbättring av boendemiljön för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 37 000 000 (+ 2 mkr.) kr.;

6. att riksdagen godkänner att låneunderlaget för bostadslån vid nybyggnad skall omfatta även särskilda kostnader för förberedelser av ändrad lägenhetsindelning,

920 av herr Gadd (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att vinterbidraget bibehålls med nuvarande konstruktion,

2. att vintertillägget på sikt avskaffas,

921 av herrar Johansson i Jönköping (s) och Nilsson i Kristianstad (s) vari föreslås att riksdagen måtte besluta att den övre gränsen för bostadsanpassningsbidragets storlek slopas,

930 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i syfte att främja bostadssaneringsverksamhet i enlighet med motionens förslag,

931 av herr Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning angående ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus i syfte att skapa ett ökat inflytande för hyresgästerna,

2. att riksdagen under B 7 Bidrag till förbättring av boendemiljön i bilaga 16 av budgetpropositionen anvisar ett med 25 milj. kr. förhöjt belopp till 60 milj. kr. för budgetåret 1977/78,

CU 1976/77:18

3. att riksdagen hos regeringen anhåller att bidragsvillkoren ändras så att minst 75 % av kostnaderna täcks med i övrigt oförändrade villkor,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer att ett program för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva boendeformer utarbetas,

6. att riksdagen hos regeringen begär att de samhälleliga ekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds,

934 av herr Östrand (s) och Nordberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att köpeskillingskontrollen enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen skall gälla vid andrahandsöverlåtelse inom fem år från slutligt lånebeslut i stället för som nu två år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjlighet till statlig prövning bör öppnas när det gäller pris och andra väsentliga villkor vid försäljning av gruppbyggda småhus utan statliga lån enligt vad i motionen närmare förordats,

991 av herr Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas att kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus vidgas,

2. beslutar att det privatfinansierade småhusbyggandet skall släppas fritt,

1282 av herr Bergman m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att det fortsatta arbetet med förbättring av pensionärernas bostadsbidrag skall följa de riktlinjer som förordats i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande förenklat ansökningsförfarande i enlighet med vad som förordats i motionen,

3. att riksdagen beträffande bostadsbidrag för barn som placerats i enskilt hem beslutar att bidrag skall kunna utgå till ordinarie vårdnadshavare enligt vad i motionen föreslagits,

4. att riksdagen

a. avslår förslag i propositionen 1976/77:100 att bostadslån för nybyggnad skall utgå med 22 % av låneunderlaget med säkerhetsmässig placering inom 92 % av pantvärdet i fall när bostadslånet nu är 15 eller 20 %,

b. till Lånefonden för bostadsbyggande (bostadsdepartementet, IV: 10) för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 2 190 000 000 kr. (- 15 milj. kr.),

1289 av herr Josefson m. fl. (c, s, m, fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att länsbostadsnämnderna i Malmöhus län och om så befinnes lämpligt även i övriga storstadslän skall ges möjlighet att fördela bostadsbyggandet i hela länet,

1291 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till lämpligt styrmedel för att främja användandet av en kvalificerad och enhetlig bostadsinformation av typ BOFAKTA,

1292 av herr Ullenhag (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna om bostadsbidrag i syfte att vidga möjligheterna till undantag från regeln att den taxerade inkomsten skall ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag,

CU 1976/77:18

1293 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att denna med fortur behandlar och framlägger förslag rörande statlig totalfinansiering genom en bostadseller samhällsbyggnadsbank, som tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar till en låg och fast ränta;

2. att riksdagen beslutar att den garanterade räntenivån för allmännyttiga och kooperativa hyres- och bostadsrättshus fastställes till 3 % för hela lånetiden, vilken med hänsyn till husens livslängd bestämmes till 60 år, att gälla låneärenden där ansökan om preliminärt beslut om bostadslån inkommit till förmedlingsorganet efter årsskiftet 1976-1977;

3. att riksdagen beslutar att statliga bostadslån efter den 1/7 1977 inte längre skall utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus och småhus, som inte skall bebos av låntagaren;

4. att riksdagen, om yrkandet 3 inte bifalles, avslår förslaget i propositionen 1976/77:100 om förbättrade låneregler för enskilt ägda flerfamiljshus och småhus, som inte bebos av låntagaren;

5. att riksdagen beslutar att hyresförlustlån och eftergift av sådana lån skall kunna erhållas av allmännyttiga bostadsföretag även för andra kostnader än för outhyrda lägenheter, på sätt som anges i motionen,

1302 av herr Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1976/77:1298 anförts om reglerna för bostadsanpassningsbidragen,

1308 av herr Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1976/77:1307, föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om statligt grundbidrag till pensionärernas bostadstillägg.

Utskottet behandlar i senare betänkande propositionens förslag om anslag till Bostadsstyrelsen, Länsbostadsnämnderna och Byggnadsforskning jämte motionerna 1976/77:923,931, yrk. 5, och 1290.1 betänkandet CU 1976/77:31 behandlas också propositionens förslag om anslag till Allmänna samlingslokaler och motionen 1976/77:932. I betänkandet CU 1976/77:22 behandlas propositionens förslag om anslag m. m. till Lånefonden för kommunala markförvärv och motionen 1976/77:424. Förslaget i propositionen om beräknat anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motionerna 1976/77:418, 871 och 1248 behandlas i anslutning till förslag i propositionen 1976/77:107 om hushållning med energi i byggnader m. m.

Nuvarande förhållanden m. m.

Nybyggnad

Under åren 1965-1974 färdigställdes ca 1 miljon lägenheter, vilket var det mål för bostadsproduktionens omfattning som 1965 års riksdag ställde upp. Bostadsproduktionens omfattning och fördelning på hustyper under senare år framgår av följande tabell.

CU 1976/77:18

Tabell 1. Antalet påbörjade lägenheter 1970-1976

8 År

Påbörjade

lägenheter

Därav i småhus

Därav i fler- familjshus

Andel småhus(%) av samtliga

100 100

30 850

69 250

30,8

104 600

35 700

68 900

34,1

98 500

42 750

55 750

43,4

79 800

43 150

36 650

54,1

81 000

53 450

27 550

66,0

51 300

36 050

15 250

70,3

56 150

42 100

14 050

75,0

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

1 preliminär nationalbudget 1977 (s. 134) anförs bl. a.:

Situationen utanför storstadsområdena talar för att antalet påbörjade lägenheter blir högre 1977 än 1976. Igångsättningen under 1976 tyder emellertid påen tämligen långsam återhämtning av bostadsbyggandet. Dessutom kan de rådande kreditrestriktionerna verka återhållande på igångsättningen av privatfinansierade småhus. Detta särskilt med tanke på att ett stort antal privatfinansierade småhus utanför det ordinarie bostadsbyggnadsprogrammet byggdes 1971-1973. Den årliga ramen för igångsättning av privatfinansierade småhus höjdes under senare delen av dessa år och blev i genomsnitt dubbelt så hög, eller ca 15 000 lägenheter, som under övriga år den senaste tioårsperioden. Därigenom försvann sannolikt en stor del av det efterfrågeöverskott som tidigare gällt denna bostadskategori. Antalet påbörjade lägenheter 1977 har antagits uppgå till 58 000 lägenheter, varav 40 000 i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1977 kan med denna igångsättning uppskattas till 56 000 lägenheter.

Samtliga kommuner redovisar i bostadsbyggnadsprogram det byggande som de efter bedömning av behov och resurser har ansett behövligt och möjligt att påbörja. Enligt programmen för åren 1976-1980 redovisas följande uppgifter.

Tabell 2. Påbörjande enligt kommunernas program 1976-1980, antal lägenheter -

1976-

1980 Storstockholm

10 400

12 900

11 000

10 300

9 400

54 000

Storgöteborg

4 300

4 000

3 800

3 700

19 400

Stormal mö

3 700

3 700

3 600

3 400

3 500

17 900

Summa

storstadsområden

18 400

20 600

18 400

17 400

16 500

91 300

Övriga

kommuner

51 000

50 300

48 100

46 300

44 700

240 400

Samtliga

kommuner

69 400

70 900

66 500

63 700

61 200

331 700

Källa: SCB

CU 1976/77:18

9 Länsbostadsnämndernas resp. de i storstadsområdena kommunala samarbetsorganens bedömning av bostadsbyggandets omfattning redovisas i följande tabell.

Tabell 3. Påbörjande enligt länsbostadsnämnder resp. samarbetsorgan

1978 Storstadsområdena

13 900

13 900

13 900

Riket i övrigt

46 000

45 300

43 900

Totalt

59 900

59 200

57 800

För åren 1976-1978 ligger denna bedömning 27 400 lägenheter lägre än kommunernas redovisade program.

Källa: SCB

I boendeutredningens betänkande (SOU 1973:50) Bostäder 1974-1976 redovisades kalkyler över bostadsbyggnadsbehov och förutsättningar under 1970-talet. I propositionen 1974:150 (s. 340-361) strök dåvarande bostadsministern starkt under osäkerheten i alla beräkningar av det framtida bostadsbyggandets omfattning. Med all reservation för dessa bedömningssvårigheter uppskattades det behövliga resursutrymmet till 70-80 000 lägenheter per år - en allmän bedömning som borde revideras efter hand.

Tabell 4. Färdigställda bostadslägenheter efter byggherrekategori åren 1975 och 1976

Alla Byggherrekategori

icigci iiici^i

Staten,

landsting,

kommuner

Allmän-

nyttiga

bostads-

företag

Bostads-

rätts-

före-

ningar

Privata

personer,

privata

företag

Alla hus

75 499

19 285

3 423

50 869

55 812

11 074

3 820

39 958

Småhus

47 057

1 060

45 484

40 141

1 527

37 827

Flerfamiljshus

27 442

18 225

3 200

5 385

9 547

3 298

2 131

Källa: SCB

CU 1976/77:18

10 Ombyggnad

Omfattningen av bostadslån för ombyggnad redovisas i följande tabell. Sedan budgetåret 1971/72 har, som framgår av nedanstående tablå, bostadslån till ombyggnad utgått i en under varje budgetår ökande omfattning. Ett undantag utgör dock flerfamiljshusen, för vilka långivningen något minskat under budgetåret 1975/76. För hela perioden har dock ökningen varit störst för flerfamiljshusen, särskilt fr. o. m. budgetåret 1973/74. Detta sammanhänger med de särskilda åtgärder som beslutades år 1973 för att främja en ökad moderniseringsverksamhet. Utöver det ökade finansiella stödet - initialstödet - ålades då kommunerna vissa planerade och initiativtagande uppgifter. Fr. o. m. innevarande budgetår har öppnats möjlighet att belåna ingångsvärdet för småhus.

Tabell 5. Beslut (preliminära) om bostadslån för ombyggnad

Antal

beslut

Antal

lägenheter

Lånebelopp milj. kr.

Flerfamiljshus

1971/72

1 148

14,8

1972/73

2 309

24,8

1973/74

4 502

42,9

1974/75

14 388

113,8

1975/76

11 908

127,9

Småhus

1971/72

1 982

2 073

41,5

1972/73

2 124

2 223

50,3

1973/74

2 663

2 757

70,0

1974/75

4 226

4 458

103,9

1975/76

7 062

7 362

191,4

Källa: Bostadsstyrelsen

Bostadssaneringsprogram skall redovisas av 110 kommuner. I nu aktuella program har redovisats totalt 170 600 lägenheter.

CU 1976/77:18

11 Fördelningen på företagsformer år 1975 framgår av följande tabell.

Tabell 6. Antal lägenheter i flerfamiljshus med preliminära beslut om bostadslån för ombyggnad för dr 1975 efter företagsform och län

Län

Totalt

antal

lägen-

heter

Därav i

Allmän-

nyttiga

företag

Kooperativa

företag

Enskilda

foretag

Stockholms

2 940

1 866

Uppsala

-

-

85 Södermanlands

-

379 Östergötlands

486 Jönköpings

-

268 Kronobergs

-

61 Kalmar

-

216 Gotlands

26 Blekinge

-

105 Kristiandstads

-

39 Malmöhus

1 533

-

1015 Hallands

-

99 Göteborgs och Bohus

2 200

1 563

Älvsborgs

226 Skaraborgs

207 Värmlands

-

62 Örebro

328 Västmanlands

79 Kopparbergs

37 Gävleborgs

-

17 Västernorrlands

160 Jämtlands

-

32 Västerbottens

-

-

94 Norrbottens

16 Hela riket

12 799

3 768

1 565

7 466

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1976/77:18

12 Lägenhetstyper

De färdigställda lägenheternas fördelning efter lägenhetstyp framgår av följande tabell.

Tabell 7. Färdigställda lägenheter efter lägenhetstyp samt rumsenheter totalt och per lägenhet åren 1975 och 1976

Alla Lägenhetstyp

heter Rum Övriga 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5 rum 6 o.fl.

i spe- utan och och och och och rum

cial- kök kök kök kök kök kök och

bo- kök

städer

Alla hus

0,6

6,4

4,1

12,7

16,0

24,5

21,5

14,2

1,2

3,8

2,6

9,9

14,5

24,9

23,8

19,4

Småhus

0,2

0,3

1,6

7,5

34,4

33,5

22,5

0,1

0,3

2,1

6,7

31,1

32,7

27,0

Flerfamiljshus

1,7

17,1

10,6

31,5

7,5

0,7

0,1

4,1

13,2

8,5

29,9

34,6

8,8

0,9

0,1

Källa: SCB

Byggnadskostnader för bostäder

Statistiska uppgifter om byggnadskostnadsutvecklingen lämnas i propositionen (s. 92-94). I följande tabell ges en ytterligare belysning av produktionskostnader och pantvärden m. m.

Tabell 8. Byggnadsprisutveckling m. m.

År och kvartal

Utveckling av bygg- nadspris- index1

Utveckling av faktor- prisindex2

TidskoefTi-

cienten2

Utveckling av tids- koeffici- enten

Produktions-

kostnad/

pantvärde4

Utveckling av produk- tionskost- nad/pantvärde'

1975:1

100,0

100,0

1,38

100,0

103,0

100,0

II

98,7

104,6

1,42

102,9

106,6

103,5

III

95,5

106,5

1,44

104,3

100,7

IV

101,2

106,0

1,47

106,5

103,3

100,3

1976:1

107,1

112,1

1,50

108,7

109,4

106,2

II

112,7

117,9

1,56

113,0

110,0

106,8

III

109,3

119,7

1,62

117,4

111,1

107,9

IV

122,5

1,67

121,0

1977:jan.

127,7

Källor: SCB och bostadsdepartementets låneunderlaggrupp

1 Flerfamiljshus/Anbudspriser

2 Flerfamiljshus exkl. löneglidning och mervärdeskatt. Kvanalsmedeltal 31 ärenden vid slutligt lånebeslut

4 Flerfamiljshus

CU 1976/77:18

13 De nya och högre tidskoefficienterna medförde att överkostnaderna under de tre forsta kvartalen 1976 blev rimliga.

Efter tredje kvartalet 1976 har, enligt vad utskottet erfarit, kostnadsutvecklingen för upphandlade eller på annat sätt prissatta projekt enligt samstämmiga uppgifter varit snabb - särskilt mot slutet av det gångna året och i början av det innevarande. Efter hand till bostadsstyrelsen inkommande kostnadsuppgifter bekräftar att så är fallet. En översiktlig genomgång av de preliminära lånebesluten för januari 1977 uppges visa att den genomsnittliga kostnaden över pantvärdet är ca 7,5 96 för gruppbyggda småhus och ca 10 96 för flerfamiljshus. Materialet är begränsat - ca 800 småhus och 570 lägenheter i flerfamiljshus - men kostnadsbilden är relativt väl samlad.

Hyror

Uppgifter om hyror i allmännyttiga företag och om hyresförändringar i bostadsbeståndet lämnas i budgetpropositionen (bil. 16 s. 94-95).

Vid hyresförhandlingar mellan allmännyttiga bostadsföretag och hyresgäströrelsen vid vilka bostadsföretagens centralorganisation (SABO) medverkat har de genomsnittliga hyreshöjningarna för såväl 1976 som 1977 uppgått till ca 9 96 per år. Hyreshöjningarna avser 100 företag som förvaltar ca 300 000 lägenheter. Förändringar av bränsletillägg ingår inte.

Outhyrda lägenheter

Andelen outhyrda lägenheter i hela riket var störst för de under första halvåret 1974 färdigställda lägenheterna. Därefter har andelen sjunkit och var första halvåret 1976 4 96 av de färdigställda för hela riket. Över riksgenomsnittet låg vid senaste undersökningstillfället endast Storstockholm. Mellan första halvåret 1975 och första halvåret 1976 sjönk andelen i samtliga redovisningsgrupper utom i Storgöteborg. Noteras bör dock att andelen där första halvåret 1975 var den lägsta som någonsin uppnåtts under den period nedanstående tabell behandlar.

CU 1976/77:18

14 Tabell 9. Andelen % outhyrda lägenheter i statsbeldnade flerfamiljshus inom olika orts/grupper tre månader efter färdigställandet

Färdigstäl-

landeperiod

Stor-

stockholm

Stor-

göteborg

Stor- mal mö

Kommuner med mer är 75 000 inv.

Övriga i kommuner

Hela

riket

1 halvåret

3,2

7,4

1,2

2,4

4,2

3,9

2 halvåret

2,6

12,7

2,6

7,8

8,8

7,5

1 halvåret

10,3

21,8

6,9

5,9

13,0

11,4

2 halvåret

12,1

24,9

13,7

7,7

8,4

10,9

1 halvåret

14,8

12,4

15,3

10,2

13,3

13,2

2 halvåret

18,6

6,9

12,7

11,7

8,3

1 halvåret

22,0

7,4

12,4

13,3

11,0

13,9

2 halvåret

13,2

8,8

11,8

9,2

7,3

9,6

1 halvåret

14,2

0,9

4,0

11,0

6,6

9,0

2 halvåret

5,9

2,6

11,3

3,6

4,4

6,3

1 halvåret

9,8

3,4

3,2

1,4

1,6

4,0

Källa: SCB

Tabell 10. Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbeldnade flerfamiljshus färdigställda 1967 och senare

Kommungrupper

Undersök-

ningstid-

punkt

Stor-

stockholm

Stor-

göteborg

Stor-

malmö

Kommuner med mer än 75 000 inv.

Övriga

kommuner

Hela

riket

1 mars

2 730

1 690

2 920

8 200

1 september

1 220

3 910

2 340

4 195

12 470

1 mars

2 240

4 520

1 410

2 950

5 260

16 380

1 september

8 940

4 670

2 200

4 030

6 470

21 310

1 mars

5 180

4 720

2 270

4 050

6 760

22 980

1 september

6 860

5 470

2 560

4 690

7 060

26 630

1 mars

6 670

5 220

2 340

3 770

5 460

23 460

1 september

6 680

2 330

3 920

5 310

23 040

1 mars

6 540

2 390

2 870

4 440

20 450

1 september

6 330

3 860

2 370

2 630

3 680

18 870

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1976/77:18

15 Antalet outhyrda lägenheter minskade - enligt redovisningen i tabellen - från 1 september 1974 till motsvarande undersökning 1976 med mera än 7 700. Minskningen i storstadsområdena är drygt 2 300 medan minskningen i riket i övrigt alltså uppgick till drygt 5 400. Av de outhyrda lägenheterna den 1 september 1976 fanns flera än 12 500 i storstadsområdena medan hälften så många fanns i riket i övrigt.

Tabell 11. Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statligt belånade flerfamiljshus färdigställda 1967 och senare

Företagsformer

Undersök-

ningstid-

punkt

Allmän-

nyttiga

företag

Koopera-

tiva

företag

Enskilda

foretag

Samtliga

foretag

1 mars

5 360

1 760

1 080

8 200

1 september

8 160

1 300

12 470

1 mars

11 060

3 430

1 880

16 380

1 september

14 870

4 060

2 380

21 310

1 mars

16 950

3 790

2 250

22 980

1 september

21 070

3 502

2 060

26 630

1 mars

19 420

2 600

1 440

23 460

1 september

19 400

2 260

1 380

23 040

1 mars

17 640

1 750

1 060

20 450

1 september

16 530

1 480

18 870

Källa: Bostadsstyrelsen

Av ovanstående tabell framgår att antalet outhyrda lägenheter i olika företagsformer i absoluta tal minskat vid varje undersökningstillfälle fr. o. m. september 1974. Under hela undersökningsperioden har de allmännyttiga företagens andel av antalet outhyrda lägenheter ökat - från 65 % den 1 mars 1972 till 88 % den 1 september 1976.

Genom beslut år 1972 skapades möjligheter för ägare av statsbelånade hus att få lån för hyresförluster som uppkommit på grund av att lägenheter ej kunnat hyras ut. Enligt gällande bestämmelser kan lån utgå för sådana förluster som uppkommit under åren 1971-1977.1 budgetpropositionen (bil. 16 s. 114-115) föreslås att hyresförlustlån får utgå även för år 1978. I följande tabell redovisas långivningen för perioden 1971-1976. Uppgifterna bygger på ansökningar inkomna t. o. m. december 1976.

CU 1976/77:18

Tabell 12. Lån för läckande av hyresförluster 1971-1976

16 Kalenderår/räkenskapsår Summa

1976 Antal inkomna ansökningar

1 439

Antal beviljade lån

1 359

Beräknade hyresförluster (sökt belopp) milj. kr.

31,2

95,5

167,2

242,4

240,3

12,1

788,7

Beviljat lånebelopp (milj. kr.)

29,8

92,8

165,0

231,1

228,3

12,2

759,2

Antal avslagsbeslut

-

45 Antal ej avgjorda ärenden

-

-

-

35 Källa: Bostadsstyrelsen

Noteras bör att 25 ärenden som gäller 1975 ännu inte avgjorts före årsskiftet 1976-1977. Dessutom ligger ett antal ansökningar ännu hos de kommunala förmedlingsorganen.

Eftergift av hyresförlustlån hade t. o. m. december 1976 beviljats till ett belopp av ca 128 milj. kr. Fördelningen på företagsform framgår av följande tablå.

Tabell 13. Beviljade eftergifter av hyresförlustlån

Företagskategori

Eftergifter, milj. kr.

Allmännyttiga företag

112,0

Kooperativa företag

6,8

Enskilda företag

6.6 Studentbostadsföretag

2,4

Totalt

127,8

Källa: Bostadsstyrelsen

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Sedan 1963 har möjligheter funnits för regeringen att medge höjning av låneunderlaget vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Regeringen kan också efter 1974-07-01 medge förhöjt låneunderlag för bostadslån för byggnad vars bevarande främst har betydelse för en kulturhistoriskt värdefull miljö.

Enligt kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse kan sådana lån utgå sedan 1974-07-01. Tilläggslån kan utgå för ombyggnad av hus som förklarats eller kan förklaras för byggnadsminne och som byggs om med stöd av bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen. Tilläggslån utgår med belopp motsvarande skäliga

CU 1976/77:18

kostnader utöver låneunderlaget för bostadslånet, i regel dock högst 40 % av låneunderlaget före förhöjningen.

Tabell 14. Beslut om förhöjning av löneunderlag och tilläggslån för kulturhistoriskt värdefulla byggnader under perioden 1974-07-01—1976-12-31

Län

Kommun

Antal

beslut

Förhöjning av låneunderlag 1 000 kr.

Tilläggslån 1 000 kr.

AB

Stockholm

1 368

528 AB

Värmdö

79 AB

Nynäshamn

63 C

Enköping

75 D

Eskilstuna

90 E

Norrköping

157 E

Söderköping

105 E

Kinda

50 E

Ödeshög

56 F

Jönköping

620 H

Kalmar

42 H

Västervik

1 Gotland

124 K

Karlskrona

75 K

Karlshamn

271 K

Simrishamn

21 M

Helsingborg

2 263

M

Landskrona

779 M

Ystad

1 134

2 281

0 Göteborg

440 O

Kungälv

s

Arvika

u

Västerås

w

Falun

z

Östersund

252 AC

Skellefteå

32 Summa

8 191

3 609

Källa: Bostadsstyrelsen

Under de två och ett halvt år tilläggslångivningen i nuvarande form funnits har 43 ärenden avgjorts. I 38 ärenden har förhöjt låneunderlag beslutats och i fem har tilläggslån bifallits. I tre fall har tilläggslånet kombinerats med förhöjt låneunderlag. Beslut om förhöjt låneunderlag uppgår till 8,2 milj. kr. medan tilläggslån om 3,6 milj. kr. beviljats. Under år 1976 har beslut fattats i 31 ärenden. I 25 av dem godtog regeringen bostadsstyrelsens förslag om förhöjt låneunderlag. I två ärenden beslöt regeringen efter förslag av bostadsstyrelsen om tilläggslån. Vid utgången av år 1976 hade 18 av bostadsstyrelsen tillstyrkta ansökningar ännu ej avgjorts av regeringen.

2 Riksdagen 1976/77. 19 samt. Nr 18

CU 1976/77:18

18 Bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidrag enligt kungörelsen om bostadsanpassningsbidrag (1973:327), som trädde i kraft 1973-07-01, kan beviljas för sådana åtgärder inom och i anslutning till lägenheten som behövs för att en handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ett ändamålsenligt sätt. Tidigare kunde - från 1959-07-01 - särskilda bidrag utgå för specialinredning av bostäder enbart för rörelsehindrade personer. Fr. o. m. 1963-07-01 infördes bestämmelser om invalidbostadsbidrag. Bostadsanpassningsbidragen beviljas utan inkomstprövning och med belopp som motsvarar skäliga kostnader för åtgärderna, dock högst 15 000 kr. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag utgå med högre belopp. Särskilda skäl anses föreligga om det framkommit att anordningar och åtgärder som kostar mer än 15 000 kr. är nödvändiga med hänsyn till den handikappades behov. Exempel på sådana anordningar är lyftanordningar.

Tabell 15. Bostadsanpassningsbidragens storlek i nybyggda respektive befintliga hus dr 1975

Beviljat bidrag, kr. per lägenhet

Antal lägenheter Befintliga hus

Nybygg-

nad

Under 3 000

1 094

3 000 - 4 999

5 000 - 6 999

7 000 - 8 999

9 000 - 11 999

12 000 - 14 999

15 001 - 19 999

20 000 och däröver

4 Samtliga

3 626

1 227

Källa: Bostadsstyrelsen

De låga beloppen dominerar, vilket torde innebära att det ofta är begränsade åtgärder som behövs. 1 lägenheter i befintliga hus har belopp över maximibeloppet 15 000 beviljats i 163 fall. I 132 fall låg bidragen mellan 15 000 och 30 000 kr. medan i 6 fall bidragen översteg 50 000 kr. Bidrag för lyftanordningar beviljades i 139 fall medan bidrag för ramper beviljades i 89 fall. I flera fall var det vanligt med kombination av dessa åtgärder.

Under år 1975 avslogs ansökningar om bostadsanpassningsbidrag i 147 ärenden, motsvarande 3 % av samtliga lägenheter för vilka bidrag sökts under året. Andelen avslag är densamma som under budgetåret 1969/70.

CU 1976/77:18 19

Följande avslagsskäl har angivits av länsbostadsnämnderna.

Avslagsskäl Amal

lägenheter

Standardhöjande åtgärd 35

Ej bidragsberättigande åtgärd 37

Åtgärden ej lämplig 14

Åtgärden avser sjukvård 13

Handikappet ej av sådan svårighetsgrad att bidrag kan beviljas 12

Åtgärden ej motiverad av handikappet 9

Sökanden har redan tillgång till anordningen i bostaden 7

Fått maximalt bidrag tidigare 6

Underhållsarbeten 4

Normala ombyggnadsarbeten 3

Åtgärd för rehabilitering 2

Övriga skäl 5

Summa 147

Vinterbidrag

Beslut om vinterbidrag meddelades enligt (»stadsstyrelsen i den omfattning som framgår av tablån nedan.

För flerfamiljshus och gruppbyggda småhus (Sm2) fattas dessa beslut samtidigt med det slutliga beslutet. Totala antalet lägenheter i dessa beslut redovisas också.

För styckebyggda småhus fattas besluten om vinterbidrag i anslutning till ansökan om utbetalning av lån. Totala antalet lägenheter för vilka lån utbetalats under en tidsperiod är okänt, men i tablån har satts in antalet lägenheter med lånebeslut 1 år tidigare.

Tabell 16. Vinterbidrag budgetåret 1975/76

Totalt antal lägenheter med lånebeslut

Beslut

om vinterbidrag

Igh

kr.

kr./lgh

Fh

29 900

1 724 000

Sm2

19 750

34 825 000

3 870

Sm1

15 500

6 300

36 517 000

5 800

Källa: Bostadsstyrelsen

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Bidrag till förbättring av boendemiljön utgår sedan 1975-07-01. Bidrag utgår med högst 50 % av kostnaden för åtgärder, dock i regel med högst 1 000 kr. per lägenhet. Bidrag utgår för olika åtgärder som förbättrar boendemiljön i första hand i områden med flerfamiljshus. Husen skall ha färdigställts

CU 1976/77:18

före år 1975, och prioritet skall ges åt områden med uthyrningssvårigheter. Bidrag kan utgå i kombination med bostadslån. Om så sker minskas låneunderlaget med bidragsbeloppet. Bidragsgivningen handhas av en särskild delegation inom bostadsstyrelsen - boendemiljödelegationen.

Under perioden 1975-07-01-1976-12-31 har ansökningar kommit in för drygt 450 områden med ca 189 000 lägenheter. Balansen vid utgången av år 1976 uppgick till 178 ärenden. De sökta bidragen uppgår till sammanlagt ca 49 milj. kr. Beviljade belopp uppgår till ca 23,5 milj. kr. avseende 185 områden. 5,2 milj. kr. avseende 84 områden har avslagits. 61 av de kommuner från vilka ansökningar har kommit in har minst 1 % outhyrda lägenheter.

1 vad gäller flerfamiljshusområden har 36 % av ansökningarna kommit från allmännyttiga bostadsföretag. Bostadsrättsföreningarna svarar för 31 %, kommunerna för 25 % och de privata fastighetsägarna för 8 %. För småhusområdena kommer ansökningarna i de flesta fall antingen från samfäll ighetsföreningar eller från kommuner.

72 % av ansökningarna gäller förbättring av utemiljön, i första hand lekplatser. I vissa fall har ansökningarna gällande utemiljö kombinerats med åtgärder rörande om- eller tillbyggnad av fritidslokaler. För småhusområdena söks dock nästan alltid bidrag för åtgärder avseende lekplatser. Under budgetåret 1975/76 uppgick det genomsnittligt sökta beloppet för alla ansökningar till ca 330 kr. medan motsvarande belopp för andra halvåret 1976 uppgick till ca 175 kr.

Servicebostäder för äldre m. m.

Under senare år har byggts ett antal bostadshus där äldre m. fl. erbjuds ett självständigt boende med eget hyreskontrakt i lägenhet med normal standard i förening med tillgång till kollektiva utrymmen, kollektiv service att utnyttjas efter eget val och möjlighet till individuell service i form av social hemhjälp och hemsjukvård. Dessa servicebostäder är sålunda att skilja från ålderdomshem med institutionell vård och pensionärsbostäder med ingen eller en ringa kollektiv service. Den inom socialdempartementet arbetande pensionärsundersökningen har under hand redovisat preliminära uppgifter som visar att i april 1975 fanns 103 sådana serviceanläggningar med sammanlagt närmare 6 500 lägenheter i 61 kommuner. 1 lägenheterna bodde närmare 6 900 personer. Av dessa var 1 800 personer eller närmare 28 % relativt gravt handikappade. Nära 80 % av anläggningarna finns i 19 kommuner med mer än 60 000 invånare. 81 anläggningar med ca 6 000 lägenheter har tagits i bruk under 1970-talet. Den kraftigaste utbyggnaden har skett de senaste åren. Samtidigt redovisades ca 1 150 ålderdomshem med ca 60 000 platser. Enligt uppgifter från kommunerna fanns det mer eller mindre konkreta planer på att under åren 1975-1985 bygga ytterligare ca 200 serviceanläggningar av denna typ med sammanlagt ca 9 400 lägenheter. Dessa

CU 1976/77:18

uppgifter och uppgifter om planerat ålderdomshemsbyggande tyder på att platsantalet i dessa boende- och vårdformer i relation till antalet 80-åringar och äldre dock totalt skulle sjunka från 30 % år 1975 till 26 % år 1985.

Bostäder i servicehus finansieras liksom övriga normala bostäder genom statliga bostadslån. Lånets storlek och säkerhetsläge bestäms därmed på vanligt sätt genom låneunderlag och pantvärde. Vidare gäller här som eljest regeln att bostadslån inte utgår bl. a. då kostnaden väsentligt överstiger pantvärdet.

För kollektiva komplement till bostäderna får enligt bostadsstyrelsens anvisningar göras tillägg till låneunderlaget med belopp som för motsvarande lokal i vad de utgör kök, toaletter, badrum, bastu, läkarmottagning och sjukrum för de boende, matsal, dagrum, samlingslokal samt reception för förmedling av varor och tjänster åt de boende. Bestämmelserna i denna del gäller fr. o. m. 1975-01-01.

Fr. o. m. 1977-01-01 har grundbeloppet i låneunderlaget höjts.

Bostadsstyreisen har i skrivelse 1977-01-20 till regeringen anfört att, i likhet med vad som tidigare gällde för studentbostäder, produktionskostnaden under vissa angivna förutsättningar - bl. a. upphandling i konkurrens - skulle få utgöra låneunderlag för servicehus för äldre. Styrelsen hemställer att regeringen bl. a. utfärdar bestämmelser med nämnda innebörd att gälla från 1977-01-01.

Bostadsstyrelsen har i sin nämnda framställning uppgett att redovisade eller beräknade kostnader på 25-50 % över pantvärdet inte varit ovanliga. Enligt vad som upplysts i fråga om två vid framställningen aktuella projekt skulle produktionskostnaderna överstiga pantvärdet efter nu gällande grunder med ca 40 resp. 30 %. Utskottet har vidare erfarit att i ett tredje nu aktuellt projekt på motsvarande sätt beräknats överkostnader på ca 30 %. En arbetsgrupp inom Stockholms kommun har studerat tre tidigare uppförda anläggningar och funnit överkostnader enligt 1976 års grunder om ca 36, 16 resp. 12 %. En gruppens beräkning enligt samma grunder beträffande tre aktuella projekt visade överkostnader om ca 20, 14 resp. 13 %. De förstnämnda siffrorna 36 resp. 20 % avsåg båda mindre anläggningar i innerstaden.

Bostadsstyrelsen uppger att orsaken till överkostnaderna i första hand är att de ofta uppförs som enstaka projekt och i allmänhet på centralt belägna resttomter utan samband med annan nybebyggelse. Styrelsen har anfört att anläggningarnas gemensamma utrymmen ofta har hög standard i fråga om kvalitet och utförande samt att ett hus där samtliga lägenheter är små blir mer kostsamt än ett normalt bostadshus.

1 en reservation till bostadsstyrelsens beslut om framställningen har hävdats att ett beslut borde föregås av ytterligare utredning, bl. a. för att klarlägga om en föreslagen särskild belåning skulle leda till ökad segregation i åldringars boende. Om serviceboende medför högre produktionskostnader borde detta motivera samma belåning för servicehus där personer med olika

CU 1976/77:18

ålder, hushållsmönster och eventuella handikapp kan bo.

Frågan om bostäder för äldre har tidigare behandlats av riksdagen (CU 1975/76:22, s. 22-23) och i interpellationsdebatt 1977-03-08. En motion om hyreskontrakt för boende på ålderdomshem behandlas i socialutskottets betänkande SoU 1976/77:23.

Viss samordning mellan bostadsbidragssystemen m. m.

Bostadsbidrag till folkpensionärer utgår f. n. huvudsakligen såsom kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Två grupper har dock rätt att uppbära statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn (SKBB). Den ena gruppen består av dem som har barn. Dessa folkpensionärer har rätt till såväl statligt bostadsbidrag till barnfamiljer (SBB) som SKBB enligt gällande regler. Därutöver kan de erhålla KBT som ett utfyllnadsbidrag. Den andra gruppen består av personer som uppbär ålderspension före lagstadgad pensionsålder, s. k. förtida uttag. Dessa personer kan ej erhålla KBT utan är hänvisade till SKBB-systemet.

För SKBB gäller följande. Bidrag utgår med 80 % av bostadskostnaden från 350 till 600 kr. per månad för ensamstående och 700 kr. per månad för makar. Bidraget utgår med fullt belopp upp till en inkomst till f. n. 26 000 kr. Beloppet reduceras med 15 % av inkomsten över denna inkorrtst. Maximibeloppet 2 400 kr. för ensamstående är helt reducerat vid en inkomst på 42 000 kr. och maximibeloppet 3 360 kr. för pensionärspar vid en inkomst på 48 400 kr.

Administrationen av KBT sköts av försäkringskassorna och riksförsäkringsverket medan SKBB handhas av kommunens förmedlingsorgan, länsbostadsnämnderna och bostadsstyrelsen.

Boende-och bostadsfinansieringsutredningarna(SOU 1975:51-52) föreslog i sitt slutbetänkande Bostadsförsörjning och bostadsbidrag att en samordning på sikt skulle ske mellan de två bostadsbidragssystemen. Som en första åtgärd för att uppnå den föreslagna samordningen borde en möjlighet öppnas för folkpensionärer utan barn att få SKBB när reglerna inom detta system gav ett gynnsammare utfall än reglerna för KBT. Utredningarnas förslag kombinerades med en grundnivå för KBT - en grundnivå som borde lagfästas. Nivån föreslogs till 400 kr. per månad. Utredningarna som inte ansåg sig ha befogenhet att behandla frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun hänvisade i denna fråga till kommunalekonomiska utredningen. Utredningarnas förslag om en långsiktig samordning av bidragssystemen stöddes av remissinstanserna som också var positiva till ett av utredningarna framfört förslag om behovet av större likformighet kommunerna emellan beträffande storleken av KBT.

Kostnadsansvaret för SKBB till pensionärer utan barn föreslås ske efter samma grunder som gäller för SKBB till övriga hushåll, dvs. staten svarar för 72 % av kostnaderna och kommunen för 28 %. Vidare bör kommunerna

Cl) 1976/77:18

själva få besluta om bidragsmöjligheten beträffande SKBB till pensionärer skall införas. Motsvarande ordning gäller för SKBB till övriga hushåll. Om kommun beslutat om SKBB för pensionärer bör betalningen för kommunens andel av utgivna bidrag göras årligen i efterskott.

Riksdagen beslöt år 1976 att frågan om bostadsbidrag lill föräldrar som inte har sina barn stadigvarande boende hos sig borde övervägas så att förslag i frågan kunde föreläggas 1976/77 års riksmöte. I budgetpropositionen (bil. 16 s. 27-29) föreslås följande gälla beträffande den part i ett gemensamt vårndadsförhållande som inte har barnet stadgivarande boende hos sig, liksom beträffande annan förälder som utan att ha del i vårdnaden umgås med barnet. För hushåll som denna förälder bildar eller ingår i bör den övre hyresgränsen i SKBB-systemet fastställas till samma belopp som gäller för en barnfamilj med motsvarande antal barn som helt eller delvis försörjs inom familjen. Motsvarande regel bör även gälla för hushåll med egna samboende barn, där någon av hushållsmedlemmarna också har barn som bor på annat håll. Vissa krav på intensiteten i umgänget mellan föräldrar och barn bör ställas. Som riktpunkt föreslås gälla att syftet med det höjda bidraget är att förbättra förutsättningarna för en god kontakt mellan föräldrar och barn. Reglerna för reducering av bidraget föreslås anpassas till de nu gällande.

I propositionen (s. 19-20) erinras om att en förenklad blankett för ansökning om bostadsbidrag utarbetats inför bidragsåret 1977. Trots gjorda ändringar anser bostadsstyrelsen att ansökningsförfarandet alltjämt är komplicerat. Föredragande statsrådet finnér det angeläget att förenklingar både av ansökningsförfarandet och administrationen tillvaratas och erinrar om att en arbetsgrupp inom bostadsstyrelsen gör en översyn av frågorna. Gruppens arbete fortsätter. I propositionen anförs att ställning får tas till föreslagna förändringar i den takt som de aktualiseras under arbetets gång.

Beräkning av finansieringsunderlag

Låneunderlagsberäkningen utgår nu från grundbelopp som bestämts med hänsyn till kostnadsläget i oktober 1976. Tidigare belopp uttrycktes i 1968 års priser. De delar av låneunderlaget som hänförs till byggnadskostnad, finplanering och tomtutrustning justeras med ortskoefficient och tidskoefficient. Ortskoefficienten ger en anpassning till prisskillnader mellan olika delar av landet. Den fastställs av bostadsstyrelsen och varierar mellan 0,96 och 1,20. Tidskoefficienten avser att med för längre tid fasta grundbelopp anpassa låneunderlaget till prisutvecklingen i byggandet. Tidskoefficienten fastställs av regeringen och är nu i ärenden med preliminärt beslut efter 1976-12-31 satt till 1,0. När det gäller slutliga lånebeslut beräknas för tiden från byggstart till färdigställande en tidskoefficient som motsvarar ett vägt medeltal av de tidskoefficienter som gällt under olika perioder. Metoderna för beräkning av bl. a. tidskoefficient har setts över av byggnadsindexkommittén (SOU 1971:79, 1976:13).

CU 1976/77:18

24 Bostadsstyrelsen har i sina anslagsframställningar för budgetåren 1976/77 resp. 1977/78 pekat på nackdelarna med systemet att fastställa tidskoefficienten endast en gång per år. Styrelsen anför att problem uppkommer främst för styckebyggda småhus, vilka i lånebeslut mot slutet av året fått en oförmånlig relation mellan lån och kostnad. Också för gruppbyggda småhus och flerfamiljshus har ordningen varit otillfredsställande genom att byggnadskreditiven lämnas i relation till pantvärdet i det preliminära beslutet. Det har också visat sig en tendens att skjuta fram de statliga låneansökningarna mot slutet av året för att inte gå miste om de retroaktiva tidskoefficienterna.

I prop. 1967:100 (s. 107) uttalades att tidskoefficienten bör omprövas med relativt korta tidsintervall för att reducera tröskeleffekterna.

I prop. 1974:150 (s. 437) uttalade dåvarande bostadsministern att mycket talade för att man utnyttjade mark- och konkurrensvillkoren till att förskjuta tyngdpunkten i kostnadskontrollen från en bedömning av skäligheten av produktionskostnaden som sådan till en prövning av om konkurrensförutsättningarna utnyttjats till fullo.

Byggadministrationsutredningen har föreslagit att produktionskostnaden enligt bästa anbud läggs till grund för belåningen. Produktionskostnaden för ett projekt får dock inte väsentligt överskrida en jämförelsekostnad, beräknad i princip enligt nuvarande beräkningsmetod. Storleken av den avvikelse som kan tolereras bör bedömas enligt hittillsvarande praxis. Förslaget kombineras med ett förordande av att räntebidraget bör grundas på den beräknade jämförelsekostnaden om den är lägre än den upphandlade kostnaden. Den del av bostadslånet som inte berättigar till räntebidrag skall förräntas efter statens självkostnad. Förslagen borde enligt utredningen genomföras vid en inte angiven tidpunkt då regeringen bedömde att reglerna om upphandling i konkurrens fått tillräcklig effekt. Utredningens förslag övervägs inom bostadsdepartementet.

Utskottet

Bostadsbyggandets inriktning

De bostadspolitiska värderingarna skall som hittills utgå från uppfattningen att tillgång till en god och tillräckligt rymlig bostad i god miljö är en omistlig social rättighet. Kvar står också konstaterandet att synen på bostaden som en social rättighet inte kan gälla mer än upp till en viss standardnivå, varav följer att samhället inte har anledning att slå vakt om mer lyxbetonade inslag i bostadsutbudet.

Riksdagen har år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974:36) godtagit vissa riktlinjer för planeringen av bostadsproduktionen under den närmaste tioårsperioden - riktlinjer som i allt väsentligt kan återföras till de allmänt formulerade mål för bostadsförsörjningen som statsmakterna antog år 1967.

CU 1976/77:18

25 Föredraganden anger i budgetpropositionen (prop. 1976/77:100 bil. 16, s. 108) vissa utgångspunkter för planeringen av boendet. En sådan utgångspunkt anges vara att motverka tendenser till segregerat boende samtidigt som behovet av service och gemenskap i boendet tillgodoses. Småhus bör byggas även för hushåll som vill ha mindre lägenheter. Man bör eftersträva en varierad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus. För ali uppnå en allsidig hushållssammansättning behövs också en blandning av hustyper och besittningsformer i samma bostadsområde. Vad föredraganden sålunda anfört överensstämmer i sak med tidigare uttalanden från statsmakterna. Något förslag till andra uttalanden läggs inte heller fram i propositionen.

Betoningen av strävandena att motverka en skiktning mellan olika befolkningsgrupper återkommer även i motionen 1976/77:553 (s), vars konkreta förslag utskottet tar upp nedan (s. 27) och i betänkandet CU 1976/77:26.

När det gäller medlen för att uppnå de ställda målen har tidigare (prop. 1974:150) framhållits att statsmakterna inte har att ange någon boendeform som den ideala och att det inte är statsmakternas sak att t. ex. söka styra människor till enfamiljshus eller flerfamiljshus. I anslutning härtill har likaledes betonats att bostadsbyggandet måste inriktas så att utbudet av lägenheter så nära som möjligt anpassas till det efterfrågemönster som framträder på orten. Uttalanden har gjorts i denna del som en vägledning för kommuner och bostadsföretag, vilka har att ta ansvaret för bostadsförsörjningen på de lokala bostadsmarknaderna.

I motionen 1976/77:931 (vpk), yrkandet 6, förslås att riksdagen begär en utredning av de samhälleliga ekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande. Motionärerna anser att den frågan måste ställas om samhället har råd att i tätorter satsa på en fortsatt ökning av ett småhusbyggande som i många avseenden innebär ett stort slöseri med de allmänna tillgångarna. I sammanhanget hänvisas till en av Stockholms läns landsting (regionplanekontoret, planeringskontoret) i maj 1976 publicerad kunskapsöversikt Konsekvenser av ett utökat småhusbyggande (rapport 1976:3).

Motionsförslaget berör en central bostadspolitisk frågeställning. Det finns enligt utskottets mening dock inte anledning att på föreslaget sätt begära en särskild utredning. Utskottet har utgått från att dessa frågor beaktas i regeringens fortlöpande överväganden.

I motionen 1976/77:991 (m) om åtgärder för ökat småhusbyggande, yrkandet 2, föreslås riksdagen besluta att det privatfinansierade småhusbyggandet skall släppas fritt. Motionärerna anför att detta byggande under senare år fått en årlig kvot på omkring 8 000 hus, vilket inte svarat mot efterfrågan. Resultatet har blivit att prisnivån på dessa hus ökat mycket kraftigt.

Regleringen av byggandet utan statliga lån återförs till lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd, som ger regeringen rätt att förordna om byggnadstillstånd, om det "behövs med hänsyn till samhällsekonomiska förhållanden eller läget på arbetsmarknaden eller andra väsentliga intressen”. Förordnande

CU 1976/77:18

får begränsas till att avse viss tid, visst slag av byggnadsarbete eller viss del av landet. Lagen ger också möjlighet att kräva igångsättningstillstånd för visst byggnadsarbete även för säsonutjämning av sysselsättningen. Föreskrifter har lämnats genom kungörelse (1971:1205) om byggnadstillstånd, varigenom krav på byggnadstillstånd ställts upp för bl. a. bostadshus för permanent boende som uppförts utan statligt stöd och för fritidshus i vissa fall.

I budgetpropositionen (s. 110) förordas en bostadsbyggnadsplan för år 1977, vari oförändrat beräknas en ram om 8 000 lägenheter för beslut om tillstånd att bygga bostäder utan statliga lån. Härtill kommer liksom tidigare en projektreserv på 10 000 lägenheter m. m. gemensamt för statslåneramen och privatfinansieringsramen.

I den preliminära national budgeten (prop. 1976/77:100 bil. 1 till bil. 1, s. 134) anförs att det 1971-1973 omfattande byggandet av privatfmansierade småhus sannolikt täckt en stor del av det efterfrågeöverskott som tidigare gällt denna bostadskategori.

Utskottet har inte ansett att vad i motionen anförts kan grunda några ändringar vare sig i regleringssystemet som sådant eller i den förordade bostadsbyggnadsplanen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Den ovan nämnda motionen 1976/77:931 (vpk), yrkandet 4, innefattar också förslaget att riksdagen begär ett program för vidareutveckling av befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva boendeformer.

Förslaget torde syfta till att främja ett bostadsbyggande med kollektiva komplement i skilda former. Frågan har i en vid mening berörts bl. a. av boende- och bostadsfinansieringsutredningama (SOU 1975:51 s. 192-193) och tas också upp i motionen 1976/77:553 (s). 1 andra sammanhang har frågan tagits upp med mer begränsad innebörd, som t. ex. då det gällt byggandet av s. k. servicebostäder. Utskottet berör nedan (s. 32) vissa förutsatta överväganden beträffande servicehus för äldre m. fl. I bostadssociala delegationens arbete har förbättringar av inte endast den fysiska utan även den sociala miljön aktualiserats. En allmänt hållen begäran om ett åtgärdsprogram anser emellertid utskottet inte vara meningsfull. Inte heller skulle särskilda medel förbostadsstyrelsenelleri forskningssammanhang vara lämpliga. De ytterligare byggforskningsuppgifter på området som kan behöva föregå ställningstaganden i skilda sammanhang får bedömas i vanlig ordning.

Användningen av tomträtt som upplåtelseform har tagits upp i riksdagen såväl som en allmän markpolitisk fråga som i samband med uttalanden om kommunernas markfördelning i bostadspolitiskt sammanhang. Motionsförslaget i ämnet tas nu upp i utskottets betänkande CU 1976/77:21. Tomträttslånen behandlas nedan (s. 49).

Den regionala fördelningen av låneramarna har med hänsyn till efterfrågeutvecklingen inte varit aktuell på samma sätt som i tidigare bristsituationer. Metoden att fördela lånekvoterna inom storstadsregionerna har dock aktualiserats, senast i betänkandet CU 1975/76:22 (s. 26-27, 79-80). Frågan

CU 1976/77:18

tas nu åter upp i motionen 1976/77:1289 (c, s, fp, m) med yrkandet att riksdagen uttalar att länsbostadsnämnden i Malmöhus län och, om så befinns lämpligt, även i övriga storstadslän skall ges möjlighet att fördela bostadsbyggandet i hela länet.

Utskottet har inte funnit att det anförts några nya skäl som kan motivera en tillstyrkan av motionen. Frågan om ramsystemet liksom byggadministrationsutredningens förslag bereds inom regeringens kansli. Utskottet förutsätter att frågan löses i dessa sammanhang.

Kommunernas roll - bostadssocial inventering m. m.

Boende- och bostadsfmansieringsutredningarna (SOU 1975:51) lade fram förslag om en ny lag for bostadsförsörjningen som skulle ersätta den nu gällande lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. (bostadsförsörjningslagen). I lagen skulle formuleras vissa krav som bör ställas på kommunerna, krav som går längre än de skyldigheter som nu gäller men som i praktiken godtagits i det överväldigande antalet kommuner. Den föreslagna lagen skulle i motsats till den nu gällande innehålla ett klart stadgande att kommunen har det lokala ansvaret för bostadsförsörjningen och även föreskrifter om den närmare innebörden av detta ansvar. Förslaget innebär vidare att statsmakterna anger vissa allmänna metoder som kommunerna skall tillämpa, bl. a. i fråga om bostadsförsörjningsprogram och bostadssociala inventeringar.

Utredningarnas förslag till lag om bostadsförsörjningen förs nu vidare genom motionen 1976/77:553 (s), yrkandet 1. Vidare föreslås riksdagen genom yrkandet 2 som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadssociala inventeringar och kommunala bostadsförsörjningsprogram.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 106) anförs att utredningarnas förslag i denna del har ett nära samband med vissa av de frågor som byggadministrationsutredningen tagit upp i betänkandet (SOU 1976:26) Bostadsverket. Frågorna övervägs f. n. inom departementet.

Också enligt utskottets mening bör utredningsförslagen ytterligare övervägas. Det är därför inte lämpligt att nu ta ställning i sak till här behandlade motionsförslag.

Kommunal anvisningsrätt m. m.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1975:51) att kommunens anvisningsrätt utvidgades genom särskild lagstiftning. Häremot anfördes reservation av herrar Kallenius, Näverfeldt och Turesson. Förslaget tas nu upp i motionen 1976/77:553 (s), yrkandet 4. Däri föreslås riksdagen anta förslag till lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall jämte därtill anknytande lagstiftning. Förslaget

CU 1976/77:18

ger kommunen rätt att i fråga om viss lägenhet eller viss eller vissa kategorier av lägenheter eller lägenheterna inom viss eller vissa delar av kommunens område besluta att ägare av hyreshus skall underrätta kommunen om att lägenheten är ledig för uthyrning. Kommunen har därefter rätt att hyra lägenheten och kan därefter upplåta den i andra hand till bostadssökande eller överlåta hyresrätten till denne. Motsvarande regler skulle gälla för nyupplåtelse av bostadsrättslägenhet.

Vidare föreslås i motionen 1976/77:305 (vpk) att riksdagen uttalar sig för obligatorisk kommunal bostadsförmedling och begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen.

Motionärerna utgår från att kommunerna bör ha det avgörande inflytandet på anvisningsrätten till alla nyproducerade och ledigblivna lägenheter.

Utredningarnas förslag bereds f. n. inom bostadsdepartementet. Enligt utskottets mening bör denna beredning inte föregripas genom ett riksdagens ställningstagande till här upptagna förslag. Motionsförslagen avstyrks därför.

Frågor om medinflytande i boendet

Yrkandet 1 i motionen 1976/77:931 (vpk) innebär att riksdagen skulle begära en utredning angående ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus i syfte att skapa ett ökat inflytande för hyresgästerna. Motionärerna hänvisar till de försök med nya förvaltningsformer som gjorts beträffande möjligheterna att inom de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagen ge hyresgästerna ansvaret för förvaltningen av både den inre och den yttre miljön.

Föredraganden anför i budgetpropositionen (bil. 16 s. 105) att boendeoch bostadsfinansieringsutredningarnas förslag med syfte att stärka hyresgästinflytandet bör behandlas i samband med hyresrättsutredningens förslag (SOU 1976:60).

Föredraganden hänvisar också till de praktiska försök som pågår och anser det önskvärt med fler sådana försök. Det är, anförs det vidare, angeläget att organisationerna på hyresmarknaden själva finner de lämpliga formerna för hur hyresgästinflytandet skall utövas. Statsmakternas uppgift är att undanröja de hinder som kan finnas för den fortsatta utvecklingen mot en fördjupad boendedemokrati. Det anförda ansluter till vad utskottet samt boende- och bostadsfinansieringsutredningarna tidigare uttalat.

Utskottet, som ansluter sig till vad föredraganden anfört, har inte funnit anledning tillstyrka motionsförslaget. Den särskilda frågan om beslutsformerna i allmännyttiga bostadsföretag behandlas i boendeutredningarnas betänkande (SOU 1975:51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag (s. 287-299).

CU 1976/77:18

29 Finansieringssystemet m. m.

I motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandena 1 och 2, föreslås riksdagen begära att regeringen med förtur behandlar och lägger fram förslag rörande statlig totalfmansiering genom en bostads- eller samhällsbyggnadsbank, som tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar till en lag och fast ränta.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna förordade utifrån bostadsförsörjningens krav i betänkandet (1975:12) Totalfinansiering att fullständig och integrerad finansiering införs på bostadssektorn. Konsekvenserna för kapitalmarknaden och institutionella frågor utreds av 1968 års kapitalmarknadsutredning, som uppges lägga fram sina förslag hösten 1977. Byggadministrationsutredningen har lämnat förslag (SOU 1976:26) om bl. a. den bostadspolitiska organisationen. Frågan om statlig totalfmansiering har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen (SU 1967:100 s. 34, 1968:100 s. 12, 1969:50 s. 16, 1970:50 s. 15, CU 1971:12 s. 25, 1972:9 s. 16, 1973:19 s. 30, 1974:36 s. 36-38, 43, 1975:7 s. 18, 1975/76:22 s. 28). Den även fristående del av frågan som berör finansieringssystemets utformning med garanterad ränta och amorteringstid och som ingår i nuvarande lånesystem avgjordes av riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974:36).

Utskottet har inte funnit anledning frångå sina tidigare bedömningar att frågorna om fullständig och integrerad finansiering inte påkallar något initiativ från riksdagens sida. Anledning finns inte heller att i sak frångå tidigare principbeslut om finansieringssystemet i fråga om ränta och amortering. De organisatoriska frågorna bereds. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Genom motionen 1976/77:991 (m), yrkandet 1, föreslås riksdagen begära åtgärder så att kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus vidgas.

Utskottet har tidigare (CU 1975/76:22 s. 29) behandlat ett likartat yrkande och då anfört att specifika förslag om bankernas utlåningskapacitet, säkerhet och prioriteringar bör behandlas utifrån andra utgångspunkter än de i motionen angivna. Utskottet erinrar också om de kreditpolitiska riktlinjer som nu gäller. Motionsförslaget avstyrks.

Bostadslån

Som förutsättning för bostadslån gäller bl. a. i princip att kommunen skall ha förmedlat den mark på vilken bostadsbyggandet skall ske - det s. k. markvillkoret. Det syftar till att befästa kommunernas möjligheter att se till att bostadsbyggandet anförtros de byggherrar som har de bästa förutsättningarna och viljan att bygga goda och billiga bostäder. Vidare syftar markvillkoret till att eliminera eller i vart fall dämpa konkurrensen om marken samt att förhindra att byggintressenter genom innehav av mark skaffar sig konkurrensfördelar.

CU 1976/77:18

30 I motionen 1976/77:930 (m) (delvis) föreslås riksdagen anhålla om förslag i syfte att främja bostadssaneringsverksamheten bl. a. så att markvillkoret avskaffas. Förslaget utgår från uppfattningen att vissa kommuner konsekvent utnyttjat markvillkoret för att hindra sanering i enskild regi genom att inte tillstyrka dispens. 1 andra kommuner åter har man varit mer generös med tillstyrkan av dispens.

Dispens från markvillkoret kan lämnas av regeringen. För hus inom exploateringsområde förutsätts att kommunen söker dispensen. För hus inom saneringsområde räcker det att lånsökanden söker dispens och kommunen tillstyrker ansökning.

Utskottet behandlade motsvarande fråga senast i betänkandet CU 1975/76:22 (s. 30) och har inte nu anledning att gå ifrån tidigare hävdade ståndpunkter. Det torde vara obestritt att kommunen har ett grundläggande ansvar för bostadsbyggandet och att det är kommunen som har att fatta beslut om fördelning av mark och byggherreuppdrag. Den möjlighet som kommunen får genom markvillkoret att utöva detta ansvar bör därför inte tas bort. Det ligger i sakens natur att olika politiska grunduppfattningar kan få uttryck också i kommunala dispensavgöranden av här aktuell art. Regeringen har ytterst att ta ställning i frågan. Motionsförslaget avstyrks.

I motionen tas också upp önskemål om en samordnad prövning av markvillkoret, förköp och ev. prövning av tillstånd till förvärv av hyresfastighet. Frågan behandlades i betänkandet CU 1975/76:22 (s. 30-31). Utskottet pekade på att markvillkorsdelen i ett låneärende kan avgöras av länsbostadsnämnd genom partiellt beslut. Förutsatt att låntagaren aktualiserade frågan kan sålunda ställningstagandena-i kommunalt sammanhang - ske i princip samtidigt. Slutsatsen blir även nu att syftet torde vara tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört (s. 115-116) om ändringar i fråga om markvillkorets tillämpning. Förslaget tillstyrks.

Beträffande den krets av fysiska eller juridiska personer som kan beviljas bostadslån finns endast två inskränkningar. Lån utgår inte om låntagaren kan antas sakna förutsättningar att fullgöra de skyldigheter som är förbundna med lånet eller att förvalta huset tillfredsställande. Lån till allmännyttigt bostadsföretag förutsätter att vissa krav uppfylls i fråga om grundkapital och revision.

I motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandet 3, föreslås den begränsningen av läntagarkretsen att fr. o. m. 1977-07-01 bostadslån inte längre skall utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus eller av småhus, som inte skall bebos av låntagaren. Utskottet behandlar i betänkandet CU 1976/77:21 motionsförslag (s) (vpk) som rör att endast allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag får uppträda som byggherrar och ägare av flerfamiljshus resp. ett successivt överförande av privata hyreshus i samhällets ägo.

Utskottet har ovan berört statsmakternas tidigare ställningstaganden till

CU 1976/77:18

riktlinjer för fördelningen av mark och byggherreuppdrag. Till det här behandlade motionsyrkandet har inte knutits några nya motiv för att avstå från en fortsatt konkurrens även vid förvaltningen av hyresfastigheter. I prop. 1974:150 (s. 428) strök dåvarande bostadsministern under att byggherrarnas skicklighet som byggherrar och förvaltare bör kunna vara utslagsgivande för fördelningen av byggherreuppdrag. Även enligt utskottets mening tjänar en sådan konkurrens bäst de bostadspolitiska målen. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Vilka åtgärder som är belåningsbara regleras i första hand genon grunderna för beräkning av låneunderlaget, dvs. beräknade mark- och byggnadskostnader. Huvudregeln är att hänsyn endast får tas till utrymmen för bostadsändamål samt till lokaler för de i området boendes behov. När det gäller lån för ombyggnad ställs också upp bl. a. förutsättningarna att ombyggnaden medför väsentlig ökning av bostadsvärdet, att lägenhet uppnår minst lägsta godtagbara standard enligt bostadssaneringslagen och att standarden inte väsentligt överstiger normal nybyggnadsstandard.

Mot bakgrund av att lägenhetsfördelningen i befintliga bostadsområden utgör ett hinder för att befolkningssammansättningen skall kunna ändras föreslås i motionen 1976/77:553 (s), yrkandet 5 a (delvis), att bostadslån skall kunna utgå för sammanslagning av mindre lägenheter till lägenheter om tre rum och större. I motionens yrkande 6 föreslås att även vid nybyggnad de särskilda kostnaderna för förberedelse av ändrad lägenhetsindelning inryms i låneunderlaget. Vidare föreslås (yrkandet 5 a delvis) att statliga bidrag om 10 000 kr. skall kunna utgå för ovan nämnda sammanslagningar av mindre lägenheter. Bidragsgivningen skall ses som ett försök och (yrkandet 5 b) inom en ram för nästa budgetår om 10 milj. kr. De till 2 milj. kr. beräknade utbetalningarna under samma tid föreslås (yrkandet 5 c) t. v. få belasta boendemiljöanslaget. Frågorna om ram och anslag behandlas nedan (s. 52).

Motionsförslagen i denna del innebär en uppföljning av förslag från boende- och bostadsfinansieringsutredningarna i betänkandet (SOU 1975:51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag (s. 233-236). Förslagen bereds f. n. inom bostadsdepartementet. Föredraganden har i propositionen (s. 108) förklarat sig inte beredd att ta ställning till förslaget om stimulansbidrag.

I syfte att minska kostnaderna för outhyrda lägenheter har (prop. 1975:1 bil. 14, CU 1975:7) öppnats möjlighet för regeringen att medge att bostadslån utgår för ombyggnad som innebär ändring av lägenhetssammansättningen i bostadsbelånade hus utan hinder av att det inte innebär någon ökning av bostadsvärdet eller att kostnaden skulle ge förlustrisk vid förvaltningen. Kostnaden täcks genom höjning av pantvärdet.

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet (CU 1975/76:22 s. 46-47) en motion (c) om särskilda tioåriga lån för bl. a. sammanslagning av lägenheter. Utskottet konstaterade att detta förslag liksom utredningarnas förslag hade ett mer allmänt syfte än att endast bidra till att minska hy -

CU 1976/77:18

resförluster. Med hänsyn till pågående beredning av utredningsförslagen ansåg utskottet emellertid att något riksdagens uttalande då inte behövde göras.

Utskottet ansluter sig till utgångspunkten att man bör eftersträva en varierad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus - något som också framhållits i budgetpropositionen. Utskottet anser dock även nu att något riksdagens uttalande inte bör göras i detta sammanhang med hänsyn till den fortsatta beredningen av utredningarnas förslag.

I propositionen (bil. 16 s. 51-52) föreslås i anslutning till frågorna om bostadsmiljön att riksdagen godkänner att bostadslån såsom för ombyggnad skall kunna utgå för alla åtgärder och anordningar som är bidragsberättigade enligt de regler som gäller för miljöförbättringsbidragen (se ovan s. 19). Lån bör sålunda för alla företagskategorier utgå för sådana bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidrag. Räntebidrag föreslås utgå för lånet i dess helhet, sålunda oberoende av om det kan hänföras till låneunderlaget för bostäder och för lokaler upp till 20 000 kr. eller inte. Lån föreslås kunna utgå beträffande de projekt för vilka ansökan om miljöförbättringsbidrag har kommit in till förmedlingsorganet efter utgången av år 1976.

Motionen 1976/77:416 (s) utmynnar i förslaget att den föreslagna lånemöjligheten skall stå öppen i samtliga bidragsärenden där arbetena inte påbörjats. Detta skulle innebära att lån kunde beviljas inte bara för projekt där bidragsansökan behandlas utan också i de fall där bidrag beviljats men arbetet inte påbörjats.

Utskottet tillstyrker att de i propositionen föreslagna vidgade lånemöjligheterna öppnas. När det gäller ikraftträdandefrågorna har utskottet inte någon erinran mot att lån kan lämnas oavsett när ansökan om bidrag gjorts. Den begränsningen bör dock göras att arbetena inte skall ha påbörjats 1977-04-01, ett datum satt med hänsyn till antagen tidpunkt för riksdagens beslut i ämnet. Regeringen bör ha att meddela eller uppdra åt bostadsstyrelsen att ge de ytterligare föreskrifter som behövs. Utskottet har förutsatt att långivningen inte skall innefatta någon ytterligare sakbedömning än den som skett i bidragsärendet. Det förhållandet att lånemöjligheten som sådan gäller från budgetårsskiftet torde inte hindra att tidigare inkomna låneansökningar bereds också dessförinnan.

I motionen 1976/77:129 (s) föreslås riksdagen hemställa om sådana omedelbara ändringar i reglerna för beräkning av låneunderlag att servicebostäder för äldre och handikappade med tillhörande särskilda utrymmen och anordningar i full utsträckning kan finansieras med statliga bostadslån. Motionärerna hänvisar till lösningar som prövas på vissa håll med bostadshus i kombination med vissa kollektiva anordningar för service och enklare former av vård åt de boende och service även för dem som bor i omkringliggande bostadsområde. Det anförs i motionen att gällande grunder för beräkning av låneunderlaget gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att finansiera sådana projekt med statliga bostadslån. Därigenom motverkas

CU 1976/77:18

tillkomsten av boendeformer som är särskilt anpassade för de äldres och handikappades behov.

Av för utskottet nu kända uppgifter framgår att betydande skillnader mellan produktionskostnad och pantvärde fortfarande beräknas för vissa projekterade servicebostäder - detta trots gjorda förbättringar av lånemöjligheterna och en generös tolkning av gällande bestämmelser. Det är troligen möjligt att på många håll genom bl. a. fortsatt projektering minska dessa skillnader. Tillgängligt underlag tyder dock på att dessa överkostnader kommer att till största delen kvarstå. Det är därför också troligt att uppförandet av nya serviceanläggningar försvåras och i några fall hindras om inte låneförutsättningarna förbättras.

Utskottet konstaterar vidare att de invändningar som antytts i princip utgår från farhågor om att boendeformen skulle bidra till segregation i boendet. Utskottet noterar att huvudprincipen - att underlätta för de äldre att bo i sin normala miljö - inte ifrågasätts. Det finns dock fall då det inte är möjligt att lämna vård och service i hemmen liksom det finns fall när den enskilde föredrar kollektiva boendeformer. I dessa fall skall kommunen kunna erbjuda ett alternativ där intensivare service och tillsyn kan ges. Det bör vidare noteras att den kollektiva servicen för de boende i ett servicehus ofta kombineras med en dagcentral för dem som bor i grannskapet. I många fall kan de kollektiva komplementen i stället för att leda till segregation bidra till att bryta en isolering i den egna bostaden.

Civilutskottet har inte att i detta sammanhang pröva riktlinjer för planering och byggande av servicehus för äldre m. fl. Utskottet har med hänsyn till vad bostadsministern uttalat ansett sig kunna utgå från att grundläggande överväganden i denna del initieras i samråd mellan social- och bostadsdepartementen och med medverkan från kommunerna. Utskottet har nu inte anledning till annat än att konstatera att denna typ av bostäder ingår i den kommunala planeringen i en omfattning mot vilken några invändningar inte nu riktas från den statliga sektorn. Det finns då inte anledning att inom det bostadspolitiska området med bostadslångivningen som redskap söka motverka detta byggande. Bostadslån bör därför ställas till förfogande under i huvudsak samma reella förutsättningar som för bostadsbyggandet i övrigt. Grunderna för låneunderlagsberäkningen fastställs i den mån de inte är reglerade genom riksdagens beslut av regeringen. Regeringen har bemyndigat bostadsstyrelsen att bl. a. besluta om vissa avvikelser från grundbeloppet och om vissa tillägg till detta. Utskottet har mot denna bakgrund förutsatt att sådana ändringar snarast görs beträffande servicebostäder för äldre och handikappade att belåningsförutsättningarna i princip jämställs med vad som gäller i övrigt. I den mån ett motsvarande behov visas för bostäder med kollektiv service riktad till även andra grupper gäller samma principiella ställningstagande. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inte haft anledning att här ta upp frågan om produktions 3

Riksdagen 1976/77. 19 samt. Nr 18

CU 1976/77:18

kostnadsbelåning i ett vidare sammanhang. Byggadministrationsutredningens förslag i denna riktning övervägs inom bostadsdepartementet.

Genom propositionen föreslås riksdagen godkänna vad föredraganden - efter samråd med arbetsmarknadsministern - förordat (bil. 16 s. 113-114) om ändringar i reglerna för täckning av vintermerkostnader. Förslaget innebär att de vinterbidrag som nu utgår för att täcka vintermerkostnader för småhus och - över en viss beloppsgräns per ytenhet - även för flerfamiljshus omvandlas till vintertillägg, dvs. den typ av tillägg till grundbeloppet för låneunderlag som beräknas intill de nämnda beloppgränserna. Förslaget motiveras i huvudsak med att det från sysselsättningssynpunkt inte längre finns anledning att bibehålla bidragsgivningen och att det från bostadspolitisk synpunkt är av vikt att så lika låneregler som möjligt gäller för olika hustyper.

Häremot har ställts motionen 1976/77:920 (s) med dess förslag att vinterbidraget bibehålls och att i stället vintertillägget på sikt avskaffas. Motionären anför i huvudsak att låntagare med begränsade ekonomiska förutsättningar därigenom i ökad omfattning tvingas bygga under sommarhalvåret med inte önskade sysselsättningseffekter.

Vad gäller de styckebyggda småhusen, beträffande vilka det inte sker någon styrning av igångsättningen, anförs i propositionen att det överväldigande antalet sådana hus byggs vid tidpunkter som inte berättigar tili vinterbidrag. Enligt bostadsstyrelsens uppgifter beräknas vinterbidrag dock ha utgått under budgetåret 1975/76 för ca 6 300 av de ca 15 500 lägenheterna i styckebyggda småhus. När det gäller gruppbyggda småhus utgick bidrag för ca 9 000 av totalt ca 19 750 lägenheter med slutligt lånebeslut under samma tid.

Utskottet har, med beaktande bl. a. av räntebidragets effekt på denna del av boendekostnaden, inte funnit anledning till annat än att tillstyrka förslaget i propositionen och sålunda avstyrka motionen.

I motionen 1976/77:415 (vpk) föreslås riksdagen (yrkandet 3) uttala att finansieringen av ombyggnadskostnader för att förbättra soprum m. m. och därmed sophämtarnas arbetsmiljö skall ordnas så att belastningen på boendekostnaderna blir den minsta möjliga samt (yrkandet 4) ge regeringen till känna att åtgärderna skall kunna stödjas med statliga bidrag och lån. Motionens övriga yrkanden, gällande skärpta krav i byggnadsstadgan, behandlas i betänkandet CU 1976/77:26.

Härtill anknytande frågor behandlades av riksdagen i december 1976 (CU 1976/77:6). Utskottets majoritet hänvisade i fråga om åtgärder i befintliga hus utan samband med annan ombyggnad till ett av bostadsministern aviserat fortsatt och skyndsamt utredningsarbete, innefattande också finansieringsaspekter. Detta arbete kan, enligt vad utskottet erfarit, beräknas vara slutfört i juni månad 1977. Reservanter (s) hänvisade i fråga om kostnaden för hyresgästerna till att hyran bestäms efter bruksvärdejämförelser och inte med hänsyn till kapitalkostnader. Reservanterna föreslog också att riksdagen skulle ge regeringen till känna att åtgärder av här aktuell typ skall kunna stödjas med bostadslån. Frågan om eventuella bidrag borde enligt reser -

CU 1976/77:18

vanterna tas upp när ytterligare krav på en förbättrad avfallshantering än de här behandlade kan aktualiseras.

Enligt utskottets mening är det redan på principiella grunder givet att skäliga och inte oväsentliga kostnader för att uppfylla av statsmakterna ställda krav på ingrepp av här aktuell typ i befintlig bebyggelse skall kunna finansieras med bostadslån. I avvaktan på resultatet av det fortsatta utredningsarbetet är det emellertid för tidigt att nu göra några specifika uttalanden om denna finansiering. Det torde också vara obestritt att det i hyresfallen inte finns någon direkt koppling mellan kapitalkostnader och hyra i ett visst hus. Frågan om behovet av eventuella bidrag kan bedömas först när nivån på de statliga anpassningskraven slutligt angetts. Motionsyrkandena avstyrks sålunda.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen (s. 116-117) att tillägget i låneunderlaget för konstnärlig utsmyckning m. m. höjs från 7 kr. till 10 kr. per m2 våningsyta.

Förslaget att lånebestämmelserna skall ändras så att bostadslån utgår även när man bygger tvä kök i enfamiljshus förs fram i motionen 1976/77:130 (m).

Motionsförslaget torde närmast avse låneunderlagsberäkningen vid nybyggnad av småhus. Beräkningen är schabloniserad och utgår kostnadsmässigt från att ett kök finns i varje lägenhet. I sammanhanget får noteras att för nybyggnad av småhus gäller en högsta godtagbar kostnad. Kostnadsgränsen för enfamiljshus i vad avser byggnadskostnaden skall i princip vara 200 000 kr. - under vissa förutsättningar 215 000 kr. Enligt utskottets mening finns inte anledning att från riksdagens sida förorda särskilt tillläggsbelopp för extra köksutrustning. Frågan torde ligga inom ramen för bostadsstyrelsens befogenheter. Enligt svensk byggnorm innebär installation av extra köksutrustning i och för sig inte hinder mot byggnadslov, förutsatt att normerna följs i övrigt. Motionen avstyrks sålunda.

Till de i propositionen (s. 109) anmälda frågorna om priserna inom bostadsbyggandet anknyter motionen 1976/77:421 (s). Däri föreslås riksdagen begära en skyndsam utredning om vilka föräpdringar i den statliga bostadsfinansieringen sorn kan vidtas för att möta den kraftiga stegringen av produktionskostnaderna. Motionären anför att i första hand bör skillnaden mellan låneunderlag och pantvärde undanröjas för flerfamiljshus på samma sätt som för småhus. Vidare bör låneunderlaget anpassas så att de faktiska produktionskostnaderna kan läggas till grund för belåningen.

Pantvärdet, som bestämmer statslånets läge i förmånsrättshänseende, kan överstiga låneunderlaget med värdet av mark, byggnad eller annan nyttighet som inte beaktas vid beräkning av låneunderlaget. I pantvärdet men inte i låneunderlaget ingår sålunda lokaler utanför låneunderlaget, annan nyttighet - t. ex. kvarstående äldre byggnad på fastigheten och särskilda markkostnader för lokaler i låneunderlaget. Genom att tidigare tilläggsbelopp förts över från pantvärde till låneunderlag blir skillnaden mellan dessa i nybyggnadsfallen som regel ringa. Några ytterligare överväganden i denna

CU 1976/77:18

del behövs därför inte.

När det åter gäller skillnader mellan faktisk produktionskostnad och pantvärde (överkostnaden) förekommer det, som påpekas i motionen, sådana i många projekt. Dessa överkostnader är dyra att finansiera och leder därmed till en ökning av hyresnivån resp. en direkt ökning av boendekostnaderna i övriga fall. De kan därmed också motverka nya projekt. Detta är bl. a. en följd av att schablonmetoden anpassats så att låneunderlaget ligger på en nivå något under genomsnittet för produktionskostnaderna. Det hör också samman med den snabba stegringen av byggnadskostnaderna. Ovan (s. 24) har lämnats en redogörelse för beräkningsmetoderna och byggadministrationsutredningens förslag till produktionskostnadsanpassad belåning i vissa fall.

Enligt utskottets mening finns det i avvaktan på fortsatt beredning av tidigare utredningsförslag m. m. nu inte anledning att påkalla ytterligare utredning om låneunderlagets anpassning till produktionskostnaderna. Motionen avstyrks sålunda.

Inom utskottet har emellertid i detta sammanhang tagits upp frågan om möjligheterna att på andra sätt än genom ytterligare utredning närma sig lösningar av de alltmer akuta problemen i samband med byggkostnadsstegringen och anbudsprisernas relation till Jinansieringsnnderlagei.

Utskottet har noterat uppgifter om en snabb uppgång i byggkostnaderna som inte helt kan förklaras med bakomliggande mätbara faktorer. Enligt utskottets mening finns skäl som talar för byggadministrationsutredningens förslag att låta belåningen knytas till produktionskostnaden i en fullt utvecklad konkurrens. Det krävs dock, liksom enligt utredningens förslag, att härtill läggs ett system som gör det möjligt att beräkna en jämförelsekostnad som man inte väsentligt får överstiga. De närmare reglerna torde få övervägas vid den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

Utredningen har i samband med sina förslag beträffande beräkning av en jämförelsekostnad anfört att det krävs en översyn bl. a. av sättet att räkna upp beloppen med tidskoefficienter. Bostadsstyrelsen har lämnat förslag om att denna koefficient bör räknas upp med kortare intervall för att undanröja nuvarande olägenheter. Utskottet, som finneratt en sådan ordning kan ha fördelar, har förutsatt att denna fråga övervägs inom regeringen även fristående från bedömningen av hur en framtida jämförelsekostnad skall konstrueras. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I propositionen (s. 112-113) föreslås i fråga om de övre lånegränserna vid nybyggnad att bostadslån får utgå med 22 % av låneunderlaget samt att lånet i säkerhetshänseende placeras inom 92 % av pantvärdet för låntagare som f. n. får bostadslån med 15 eller 20 % av låneunderlaget. Förslaget rör därmed i huvudsak enskilt ägda hyreshus. De nya lånevillkoren föreslås gälla i ärenden där ansökan om preliminärt beslut om bostadslån har inkommit till förmedlingsorganet efter årsskiftet 1976-1977.

CU 1976/77:18

37 Häremot ställs förslagen i motionerna 1976/77:1282 (s), yrkandet 4 a, och 1293 (vpk), yrkandet 4. I motionerna yrkas avslag på propositionens förslag i denna del. I den senare motionen förs avslagsyrkandet fram under förutsättning att yrkandet 3 i samma motion inte bifalls - dvs. att lån inte alls skall utgå för enskilt ägda hus för uthyrning. Utskottet har ovan (s. 30) avstyrkt detta sistnämnda motionsförslag.

Propositionsförslaget motiveras med syftet att minska skillnaden i övre lånegräns och därmed även räntebidrag mellan de självkostnadsanknutna och de övriga formerna för bostadsförvaltning. Föredraganden hänvisar till gällande riktlinjer för kommunernas fördelning av mark och byggherreuppdrag - riktlinjer som bl. a. innebär att det konkurrenselement som ligger i att byggandet sker i olika företags- och förvaltningsformer bör bibehållas.

Utskottet delar föredragandens bedömning. De skäl som tas upp i motionerna i denna del utgör närmast en argumentering mot statsmakternas ovan berörda tidigare ställningstaganden till allmänna riktlinjer för markfördelningen (prop. 1974:150 s. 428, CU 1974:36). Dåvarande bostadsministern anslöt sig till vad som tidigare strukits under, nämligen det önskvärda i att behålla det konkurrenselement som ligger i att byggandet sker i olika företagsformer. Om denna riktlinje fortfarande skall gälla sorn statsmakternas mening kan det knappast hävdas att en sådan konkurrens samtidigt skall försvåras och snedvridas genom lånevillkor. En kommunal vilja att i bostadspolitiskt syfte utnyttja konkurrensen i förvaltningsledet bör inte motverkas genom lånesystemet. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i budgetpropositionen och avstyrker här behandlade motionsyrkanden.

I motionen 1976/77:930 (m) (delvis) föreslås riksdagen anhålla om förslag i syfte att främja bostadssanering genom att övre lånegränserna vid ombyggnad höjs till 22/92 %. Motionären anför att motiv inte angetts för att konkurrensen skall vara mindre viktig när det gäller sanering än i fråga om nyproduktion.

Som föredraganden anför i propositionen (s. 113) har ställningstagandet till lånegränserna vid ombyggnad uppskjutits i avvaktan på en av riksdagen (CU 1975/76:22 s. 39-40) begärd översyn av anknytande skatteregler. I sammanhanget har också hänvisats till möjligheterna att räkna in även ingångsvärde i låneunderlaget.

Inte heller enligt utskottets mening finns det anledning att utan samband med en översyn av skattereglerna pröva förslaget om höjda övre lånegränser vid ombyggnad av enskilt ägda hyreshus m. m.

Motionärens förslag i denna del anknyter till förslaget i samma motion - 1976/77:930 (m) (delvis) - att den garanterade räntesatsen vid ombyggnad skall vara lika oavsett ägarkategori. För det första året av lånetiden utgör den garanterade räntesatsen 6 % om lånet avser småhus som skall bebos av låntagaren. Vid ombyggnad av flerfamiljshus som ägs av konventionellt beskattade företag eller enskilda personer kan låntagaren välja mellan räntesatserna 5 och 3,9 %. Den högre räntesatsen utgår då sökanden begär

CU 1976/77:18

belåning av ingångsvärdet eller räntebidrag för ett motsvarande lånebelopp. I övriga fall är räntesatsen 3,9 %.

Motionären hävdar att de skillnader som finns i beskattningshänseende mellan olika förvaltningsformer inte motiverar skilda räntesatser. Om skatteolikheterna upplevs som oriktiga skall de dock rättas till genom skattepolitiska åtgärder. Utskottet (CU 1975/76:22 s. 40) har tidigare ansett sig kunna konstatera att vissa skillnader föreligger vid köp av fastighet för upprustning mellan å ena sidan schablonbeskattad och å andra sidan konventionellt beskattad köpare. Den sistnämnde köparen kan vid beskattningen göra avdrag för en del av ombyggnadskostnaderna. Skattereduktionen kan under innehavstiden antas ge ränta eller motsvarande avkastning. Detta lades till grund för bedömningen att skilda nivåer bör införas för den garanterade räntesatsen vid belåning m. m. av ett ingångsvärde.

Enighet torde råda om att frågan om olikheter vid beskattningen av bostadsförvaltning bör lösas inom skattesystemets ram. Utskottet är emellertid som tidigare (CU 1975/76:22 s. 39) inte berett att i väntan på detta avstå från metoden med skilda räntesatser när ingångsvärdet belånas eller eljest berättigar till räntebidrag. Motionen avstyrks även i denna del.

I motionen 1976/77:934 (s) föreslås (yrkandet 1) att riksdagen beslutar att köpeskillingskontrollen beträffande gruppbyggda småhus skall gälla vid andrahandsöverlåtelse inom fem år från slutligt lånebeslut i stället för som nu två år. Vidare föreslås (yrkandet 2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjlighet bör öppnas till statlig prövning av pris m. m. vid försäljning av privatfmansierade gruppbyggda småhus enligt vad i motionen närmare förordas.

Den åberopade köpeskillingskontrollen infördes (prop. 1974:150 s. 416-417, CU 1974:36 s. 45) med anledning av förslag från boende- och bostadsfinansieringsutredningarnas i betänkandet (SOU 1974:17) Solidarisk bostadspolitik. Utredningarnas behandling av ämnet hade initierats av riksdagen (CU 1973:19 s. 34) efter en motion. Utredningarna föreslog att kommunerna skulle få besluta om fortsatt kontroll under en period som inte borde överstiga tre år. I reservationer (c, fp, m) hävdades att det bästa sättet att motverka överpriser är att åstadkomma en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på småhusmarknaden - en ståndpunkt som på motsvarande sätt hävdades också i riksdagsbehandlingen. Statsmakterna beslöt om en generell kontroll under två år.

Utredningarna pekade i det nämnda betänkandet (s. 406-417) också på andra åtgärder som kommun, byggherrar och långivare kan vidta för att motverka spekulativa inslag vid överlåtelsen av småhus: kommunal borgen som förutsättning för lån, villkor i samband med kommunal bostadsförmedling, avtal mellan kommun och byggare/köpare om vitén m. m., banks krav på viss boendeförsäkran, klausuler i tomträttsavtal m. m. Utredningarna ansåg sig inte kunna gå in på rättsliga utredningar eller överväganden i fråga om kommunernas möjligheter att agera i dessa fall. Utredningarna

CU 1976/77:18

ansåg vidare att det i detta sammanhang kunde finnas starka skäl att ta upp skyddsfrågor i den mån de inte behandlades på konsumentsektorn och anförde att frågan om utredning på detta område borde ytterligare prövas. Slutligen anfördes att förhållandena vid snar försäljning av bostadsrätter i vissa fall kan likna de här åsyftade och att det fanns skäl att med uppmärksamhet följa denna fråga.

Byggadministrationsutredningen har lagt fram förslag om kontroll och besiktning av nyuppförda småhus vid första försäljningen. I propositionen (s. 119) noteras den mellan Sveriges villaägareförbund och Svenska byggnadsentreprenörföreningen träffade överenskommelsen om ökad kontroll och tioårig producentgaranti för småhus som uppförs av föreningens medlemmar.

Spekulativa inslag i småhusbyggandet har uppträtt och tilldragit sig uppmärksamhet på lokala bostadsmarknader. I anslutning härtill har uppkommit skilda frågor om kommunernas befogenheter och olika rättsliga problem. Enligt utskottets mening bör dessa frågor belysas i en fortsatt och förutsättningslös översyn. Syftet bör vara att kartlägga frågorna och redovisa det eventuella behov av åtgärder från slatmakternas sida som därvid kan framkomma. 1 avvaktan på en sådan översyn bör ytterligare överväganden i denna del inte göras från riksdagens sida. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen (s. 118-119) i fråga om bostadslån för företas som påbörjats före läneprövningert.

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Statsmakterna främjar ekonomiskt ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse på två vägar. För sådan bebyggelse i allmänhet gäller att regeringen kan besluta om ett särskilt tillägg till låneunderlaget för bostadslån upp till den kostnadsnivå som kan förväntas genom bruksvärdeshyran eller på motsvarande sätt uppnås i övriga upplåtelseformer. För särskilt värdefull bebyggelse - som enligt byggnadsminneslagen skulle kunna förklaras som byggnadsminnesmärke - erbjuds därutöver ett under i första hand tio år ränte- och amorteringsfritt tilläggslån. Sådant lån bör i allmänhet utgå med belopp som motsvarar 40 % av låneunderlaget före höjningen. Om det finns särskilda skäl kan högre lån beviljas.

Riksdagen har(CU 1975:7 s. 30, 1975/76:22 s. 48) förordat en redovisning i fråga om erfarenheterna av långivningen. Bostadsstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår lämnat en redogörelse för verksamheten. Uppgifterna sammanfattas i propositionen (s. 102, 127-129). Vissa uppgifter om stödet redovisas ovan (s. 16).

Våren 1976 tillkallade dåvarande utbildningsministern en utredning om formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (byggnadsvårdsutredningen). Utredningsarbetet skulle be -

CU 1976/77:18

drivas skyndsamt och beräknas enligt kommittéberättelsen vara slutfört under år 1977. I direktiven anförs - med hänvisning till den av riksdagen önskade redogörelsen - att det inte finns något skäl för de sakkunniga att se över det statliga ekonomiska stödet för bostadsbebyggelse. Frågan om stödåtgärder i övrigt bör enligt direktiven ses mot bakgrund av bl. a. stödet på bostadsområdet, varvid de sakkunniga bör beakta den förutskickade redovisningen till riksdagen.

Föredraganden anför i propositionen (s. 129-130) bl. a. att det alltjämt saknas tillförlitligt underlag för en bedömning av lånereglernas lämplighet. Inom regeringens kansli pågår dock vissa överväganden mot bakgrund av vad utskottet (CU 1975/76:22 s. 48) uttalat om ansvarsfördelningen mellan riksantikvarieämbetet, planverket och bostadsstyrelsen. Detta utskottets uttalande gjordes mot bakgrund av en motion (c, s, m). De anmälda övervägandena avses grunda förslag i nästa budgetproposition.

Det kan konstateras att det förbättrade ekonomiska stödet som varit i kraft sedan 1974-07-01 ännu inte resulterat i antagen ökning av långivningen. Av ramen för beslut om tilläggslån under år 1975 på 20 milj. kr. utnyttjades endast 2,4 milj. kr. Av den lika stora ramen för år 1976 har utnyttjats 1,3 milj. kr. Inte heller 1977 års lika stora ram torde komma att tas i anspråk helt. Tilläggslån har beviljats i fem fall, två under år 1975 och tre under år 1976. Även om erfarenheterna i form av lånebeslut sålunda är begränsade kvarstår dock ett önskemål om ytterligare redovisning - då från även andra utgångspunkter än ärendebehandlingen. Det förhållandet att byggnadsvårdsutredningen enligt sina direktiv har att bedöma stödformerna beträffande annan bebyggelse än bostäder och därvid beakta redovisade erfarenheter från denna sektor torde i vart fall komma att påkalla kompletterande överväganden. Utskottet har dock inte anledning att gå in på frågor utanför dess ansvarsområde. Utskottet har emellertid förutsatt att frågan om det fortsatta stödet inom bostadssektorn följs och att sambandet med de principiella frågor som byggnadsvårdsutredningen har att behandla därvid beaktas. Med dessa förutsättningar finns det nu inte anledning till något riksdagens ytterligare initiativ i dessa frågor.

Räntebidrag m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (s. 33) att räntebidrag till tomträttsavgäld får utgå i samband med bostadslån för nybyggnad även av småhus som skall bebos av låntagaren.

Inte heller har utskottet någon erinran mot regeringens förslag (s. 33-34) beträffande upplysnings- och återbetalningsskyldighet.

Utskottet tar nedan (s. 45) upp fråga om rätt till räntebidrag vid ändrad användning av bostäder i område med outhyrda lägenheter.

CU 1976/77:18

41 Bostadsbidrag

Fö/mogenhetsprövningen beträffande bostadsbidrag innebär att 20 % av förmögenheten över 75 000 kr. läggs till inkomsten innan bidraget reduceras. Även barns förmögenhet inräknas.

I motionen 1976/77:429 (c) föreslås att riksdagen beslutar att vid prövningen av inkomstprövat bostadsbidrag 10 % av förmögenheten över 100 000 kr. skall jämställas med inkomst. Ett motsvarande motionsförslag (c) beträffande studiehjälpssystemet har avstyrkts av socialförsäkringsutskottet och avslagits av riksdagen (SfU 1976/77:18). Frågan om förmögenhetsgränserna i studiehjälpssystemet behandlas f. n. av studiestödsutredningen.

Nu gällande regler för förmögenhetsprövningen beslöts så sent som år 1976. Utskottet finnér inte anledning föreslå en ändring av gällande regler. Ett sådant ställningstagande innebär också att den önskvärda samordningen mellan bostadsbidrags- och studiehjälpssystemen bibehålls. Motionen 1976/77:429 (c) avstyrks.

Riksdagen begärde år 1976 en samordning av bostadsbidragssystemen så utformad att pensionärerna skulle kunna få bostadsbidrag enligt det system som i varje enskilt fall gav det gynnsammaste utfallet. I propositionen föreslås riksdagen godkänna de grunder för statskommunalt bostadsbidrag till folkpensionärer utan barn som förordats. Förslaget kan sammanfattas sålunda.

Reformen, som inte innebär att kommunernas ansvar för pensionärernas ekonomiska möjligheter att erhålla goda bostäder minskar, tar uteslutande sikte på den grupp av pensionärer som utöver folkpension har arbetsinkomst, tilläggspension eller annan inkomst som jämställer dem med yrkesverksamma lågavlönade personer. Drygt 100 000 pensionärer kommer att beröras av reformen. Ungefär hälften av dem har också kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). För dem som har KBT föreslås statskommunalt bostadsbidrag (SKBB) utgå som utfyllnadsbidrag.

I flera motioner behandlas frågan om samordningen mellan KBT- och SKBB-systemen och tas upp förslag om hur finansieringen av KBT och SKBB bör utformas. I motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 1, hemställs att riksdagen uttalar att det fortsatta arbetet med förbättring av pensionärernas bostadsbidrag skall följa i motionen förordade riktlinjer. Motionärerna anser att förslaget i propositionen leder till förbättringar för vissa pensionärer men lämnar just dem som bäst behöver förbättringarna utanför. Som exempel på sådana som lämnas utanför nämns pensionärer som bor i kommuner med låga KBT-belopp och endast har folkpension och pensionstillskott att leva av. En helhetslösning av det slag boendeutredningarna föreslog och som refererats ovan (s. 22) krävs för att lösa i motionen nämnda problem. Genom att förslaget i propositionen inte innehåller någon regel om lagfäst grundnivå är det enligt motionärerna inte möjligt att åstadkomma rättvisa inom pensionärskollektivet. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma med förslag till helhetslösning enligt vad i motionen förordats.

CU 1976/77:18

42 I motionen 1976/77:231 (s) hemställs om en översyn av pensionärernas bostadsstöd för att åstadkomma större likformighet mellan kommunerna. Även i denna motion åberopas boendeutredningarnas förslag. I motionen 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 c, hemställs om ett skyndsamt förslag om ett statligt grundbidrag om 500 kr. till SKBB för pensionärer, medan i motionen 1976/77:1308 (vpk) hemställs om statligt grundbidrag till KBT.

Utskottet får med anledning av förslagen i propositionen och motionerna anföra följande. Frågan om ett grundbidrag prövades av riksdagen för mindre än ett år sedan i samband med behandlingen av propositionen 1975/76:145 om ändrade regler för bostadsbidrag. Dåvarande bostadsministern anförde därvid att ytterligare utredningsunderlag behövdes innan ställning kunde tas till frågan om ökad samordning mellan KBT- och SKBB-systemen samt beträffande kostnadsansvaret i vad gäller bostadsbidragssystemen. Därvid erinrades om det arbete som pågick inom socialpolitiska samordningsutredningen och inom kommunalekonomiska utredningen. Sistnämnda utredningsarbete förklarades av budgetministern avslutat den 18 november 1976. Samma dag tillkallades en ny utredning - Utredningen om kommunernas ekonomi. Av utredningens direktiv framgår att den bl. a. bör pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, varvid även den framtida finansieringen av KBT bör beaktas. Utredningens resultat bör enligt direktiven föreligga redan före den 1 december 1977.

Som ovan framgått begärde riksdagen år 1976 en samordning mellan SKBB- och KBT-systemen så utformad att pensionärerna skulle få bostadsbidrag enligt det system som i varje enskilt fall gav det gynnsammaste resultatet. Utskottet tillstyrker det förslag som presenteras i propositionen och som bedkrivits ovan.

Motionerna 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 c, och 1308 (vpk) om statligt grundbidrag avstyrks. Även förslaget i motionen 1976/77:231 (s) om bl. a. en översyn av pensionärernas bostadsstöd i syfte att lagfästa en lägsta nivå för KBT avstyrks liksom förslaget i motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 1, om ett uttalande om riktlinjer för det fortsatta arbetet beträffande pensionärernas bostadsbidrag. Dessa frågor kommer att kunna bedömas när påbående utredningsarbete inom kort avslutats.

Utskottet har ingen erinran mot att de föreslagna reglerna träder i kraft den 1 januari 1978. Förslaget i motionen 1976/77:426 (vpk), yrkandena 1 b och 2, om kraftträdande den 1 juli 1977 avstyrks sålunda.

I motionen 1976/77:426 (vpk), yrkandet 1 a, föreslås riksdagen avslå propositionsförslaget om kommunalt kostnadsansvar för SKBB till pensionärer. Utskottet har ovan godtagit de i propositionen förordade grunderna, varför förslaget i motionen avstyrks.

I motionen 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 a, föreslås riksdagen uttala sig för att bostadsstödet beträffande SKBB blir en helt statlig angelägenhet samt att hemställa hos regeringen om att förslag i frågan skyndsamt utarbetas. Motsvarande fråga behandlades och avstyrktes av utskottet förra året. Ut -

CU 1976/77:18

43 I

skottet anförde då att pågående utredningsarbete borde avvaktas. Riksdagen följde utskottet. Utskottet finnér inte anledning föreslå riksdagen ett ändrat ställningstagande. Motionsyrkandet avstyrks.

Enligt utskottets mening får av samordningskraven föranledda mindre administrativa justeringar anses falla under regeringens prövning.

Riksdagen beslöt år 1976 att barn på institution skall vara bidragsberättigande även hos sina ordinarie vårdnadshavare även om det vistas hos dem endast kortare perioder årligen. Utskottet har inte funnit anledning till särskilt uttalande beträffande vad i propositionen (s. 18-19) anförts i fråga om bidrag till vissa utvecklingsstörda ungdomar över 16 är. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad föredraganden (s. 26-29) förordat i fråga om SKBB till föräldrar som inte har sina bar stadigvarande boende hos sig.

I motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 3, hemställs att riksdagen beträffande bostadsbidrag för barn som placerats i enskilt hem beslutar att bidrag skall utgå till ordinarie vårdnadshavare enligt förslag i motionen. I motionen erinras om riksdagens beslut.

Samma regler beträffande bostadsbidrag bör enligt utskottets mening gälla oavsett om barnet placerats på institution eller i enskilt hem. Utgångspunkten bör vara att ge familjem möjlighet att bibehålla en god bostad. Det finns alltså ingen anledning att särbehandla grupperna efter barnets placering. Det är rimligt att barnet kommer att vara bidragsberättigande vid placering i enskilt hem på samma sätt som vid institutionsplacering. Utskottet finner det viktigt att lika regler skapas och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna. Yrkandet 3 i motionen 1976/77:1282 (s) är därmed tillgodosett.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats om ändrade inkomstgränser för statliga och statskommunala bostadsbidrag.

Inkomstprövningsbegreppet för statligt bostadsbidrag (SBB) och SKBB är den till statlig skatt taxerade inkomsten året före bidragsåret. Makars inkomst läggs samman. Underhållsbidrag och bidragsförskott innefattas inte i begreppet. Särskilda regler gäller vid väsentliga inkomstförändringar.

I motionen 1976/77:1292 (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av inkomstprövningsbestämmelserna så att möjligheterna ökar att göra undantag från regeln att den taxerade inkomsten skall ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag.

Som ovan framgått finns kompletteringsregler vid väsentliga inkomstförändringar. Principerna för dessa regler behandlades av riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974:36 s. 59-61). Även om det i något enstaka fall kan inträffa att de nuvarande inkomstprövningsreglerna får en inte önskvärd effekt är utskottet bl. a. mot bakgrund av tidigare och pågående utredningsarbete inte berett tillstyrka motionen.

F. n. utgår SBB eller SKBB till familj med barn under 17 år. SKBB kan även utgå till familj med barn sorn fyllt 17 är om barnet uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp om SKBB utgick då barnet fyllde 17 år.

CU 1976/77:18

44 I motionen 1976/77:303 ts) föreslås att bostadsbidrag skall kunna utgå även till familj med barn som fyllt 17 år och som uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp trots att familjen inte hade sådant då barnet fyllde 17 år.

Enligt utskottets mening finns inte skäl att avstå från att nu pröva förslaget

1 motionen. Den i motionen upptagna frågan berör mycket få familjer. Det kan dock i det enskilda fallet vara av väsentlig betydelse att bostadsbidrag kan beviljas då familjeinkomsterna förändras. Om regeln slopas kommer barnfamiljerna att behandlas lika - detta oavsett om bidrag utgick då barnet fyllde 17 år och då övriga förutsättningar för att erhålla bidrag är uppfyllda. Utskottet anser att riksdagen som sin mening och med bifall till motionen 1976/77:303 (s) ger regeringen till känna vad som anförts beträffande bostadsbidrag i vissa fall till familjer med barn som fyllt 17 år.

1 motionen 1976/77:422 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen besluta att åldersgränsen för rätt till bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks från 18 till 17 år. År 1976 behandlade riksdagen frågan om åldersgränsen (prop. 1975/76:145, CU 1975/76:25 s. 12-13). Gränsen ändrades därvid från 20 till 18 år. 1 samband därmed behandlade och avstyrkte utskottet ett motionsförslag (vpk) om en ytterligare sänkning till 17 år. Riksdagen följde utskottet. Utskottet finner inte anledning ändra sitt tidigare ställningstagande. Motionsförslaget avstyrks.

Hyreshöjningar under året kan omprövas av kommunerna med bibehållet statsbidrag. Kommunerna har alltså rätt men ingen skyldighet härtill. Bostadsutgiften den 1 oktober året före bidragsåret ligger till grund för bidraget. Mer än hälften av landets kommuner ändrar bidragen under löpande bidragsåret.

I motionen 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 b, föreslås riksdagen uttala sig för en ändring så att kommunerna blir skyldiga att ompröva bidragen vid hyreshöjningar under bidragsåret.

Mot bakgrund av hittillsvarande utveckling finner utskottet inte anledning föreslå att regeln görs tvingande. Motionsyrkandet avstyrks.

I motionen 1976/77:1282 (s) anförs - utan direkt yrkande därom - att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändrade hyresgränser på grund av ökade hyror så att bostadsbidragens reella värde behålls. Hyresgränserna har tidigare justerats ungefär vart tredje år. De nuvarande gränserna gäller från den 1 januari 1977.

Ansökningsförfarandet behandlas i motionen 1976/77:1282 (s). I yrkandet

2 hemställs att riksdagen begär förslag beträffande förenklat ansökningsförfarande enligt vad som i motionen anförts. Motionärerna erinrar om boende- och bostadsfinansieringsutredningarnas förslag till förenklat ansökningsförfarande och anser att en sådan reform bör kunna gälla fr. o. m. år 1978. Enligt utredningarnas förslag borde det vara möjligt att automatiskt på grundval av tillgängliga registeruppgifter pröva frågan om fortsatt bostadsbidrag. Detförenkladeansökningsförfarandet bordeenligt utredningarna införas inför bidragsåret 1977. Vid behandlingen av frågan om bostadsbidrag

CU 1976/77:18

år 1976 fann utskottet (CU 1975/76:25 s. 14-15) det viktigt att olika åtgärder vidtogs som kunde leda till att ett årligt ansökningsförfarande kunde undvaras.

Som ovan (s. 23) framgått fortsätter bostadsstyrelsens arbetsgrupp undersökningarna om bl. a. ett förenklat ansökningsförfarande så att om möjligt årliga ansökningar kan undvikas. Det är emellertid inte möjligt att lämna förslag i sådan tid att det kan träda i kraft inför bidragsåret 1978. Utskottet finnér därför inte anledning tillstyrka förslaget i motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 2, med begäran om ett förenklat ansökningsförfarande fr. o. m. år 1978. Enighet torde föreligga om vikten av att ett mera lättöverskådligt och för bidragstagarna mindre betungande förfarande kan tillämpas. Gällande bestämmelser bidrar emellertid till att svårigheter kan inträffa för att uppnå ett sådant ansökningsförfarande. Utskottet instämmer med vad i propositionen (s. 20) anförts om att ställning till förändringar beträffande ansökningsförfarandet får tas i den takt de aktualiseras av arbetsgruppen.

Vad /' övrigt anförts i budgetpropositionen under avsnittet Bostadsbidrag har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Anslagsfrågan behandlas nedan (s. 51).

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Utskottet har ovan (s. 32) behandlat regeringens förslag (s. 51-52) att miljöförbättringsbidrag alltid skall kunna kombineras med bostadslån.

I motionen 1976/77:931 (vpk), yrkandet 3, föreslås riksdagen begära att bidragsandelen höjs till minst 75 % av kostnaderna.

Utskottet delar föredragande statsrådets mening att en höjning av bidragsandelen inte är motiverad mot bakgrund av de nya lånemöjligheterna. Motionsförslaget avstyrks.

Föredraganden anmäler(s. 53) till regeringsprotokollet sin avsikt att föreslå regeringen viss ändring av bestämmelserna om bidragsmottagare. Utskottet delar den mening föredraganden anfört. Något riksdagens uttalande är inte påkallat.

Outhyrda lägenheter m. m.

Regeringen föreslår (s. 35, 114-115) att hyresförlustlån - som nu kan utgå för förluster som uppkommit även 1971-1977-fårutgåäven för hyresförluster under år 1978. Förslaget tillstyrks.

I motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandet 5, föreslås att hyresförlustlån och eftergift av sådana lån skall kunna ges till allmännyttiga bostadsföretag även för andra kostnader än outhyrda lägenheter. Förslaget motiveras med att extra kostnader och ett extra socialt ansvar läggs framförallt på de nämnda företagen.

Frågan om de olika bostadsföretagens ansvarsåtaganden berörs även ovan

CU 1976/77:18

(s. 27) i samband med förslag om kommunal anvisningsrätt m. m. Utskottet har i detta sammanhang inte funnit anledning till överväganden enligt motionsförslaget.

Inom utskottet har aktualiserats fråga om att minska kostnaderna för outhyrda lägenheter. Frågan har tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1975:1 bil. 14, CU 1975:7). Sålunda har öppnats lånemöjligheter för att ändra lägenhetssammansättningen (se även ovan s. 31). Vidare har lättnader gjorts för att bostäder skall kunna hyras ut som lokaler. De senare reglerna (44 § bostadsfinansieringsförordningen) innebär att avvikelser från lånevillkoren godtas: länsbostadsnämnd kan tillåta att bostäder hyrs ut som lokaler av den typ som kan ingå i låneunderlaget, och regeringen kan medge att bostäder temporärt hyrs ut som andra lokaler än låneunderlagslokaler (kontor m. m.) under förutsättning att behovet av hyresförlustlån därmed minskar påtagligt. Då regeringen medger sådan uthyrning sker det regelmässigt för ett år med befogenhet för länsbostadsnämnden att ge medgivande för ytterligare ett år. Om länsbostadsnämndens medgivande avser en stadigvarande uthyrning skall dock räntebidraget upphöra för motsvarande lånedel och amorteringstiden bestämmas till 30 år. Ett regeringens medgivande att temporärt hyra ut bostäderna som kontor m. m. leder alltid till att räntebidrag inte utgår under uthyrningstiden.

Det förhållandet att räntebidraget regelmässigt upphör när bostad hyrs ut såsom lokal, vilken inte ingår i låneunderlaget, kan i vissa fall leda till att fastighetsägaren överväger att inte välja ett sådant utnyttjande. För att motverka denna lösning bör enligt utskottets mening regeringen överväga möjligheten att medge att räntebidrag får utgå i vissa fall när den medger temporär uthyrning enligt ovan. Avgörande bör - efter hyresmarknadsmässiga bedömningar - inte vara endast den minskade kostnad staten slutligen får utan också hänsyn till den kommunala ekonomin och samhällsintresset att investeringarna nyttiggörs. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört och medge att regeringen fattar beslut i enlighet med detta.

Utskottet erinrar om de hinder som i övrigt kan föreligga för att utnyttja bostäder som lokaler.

Förbättringslån

Utskottet noterar att riksdagen (CU 1975/76:22 s. 51) med anledning av motion (c) begärt en översyn av förbättringslångivningen i former som regeringen bör ha att närmare överväga. Utskottet anförde att den grundläggande frågan är i vilken utsträckning denna särskilda låneform med dess inslag av kapitalsubventioner är ett nödvändigt komplement till kreditstödet, räntebidragen och de skilda typerna av bostadsbidrag. Bostadsministern har i interpellationssvar 1977-03-08 anfört att denna översyn bör knytas till fortsatta överväganden om åtgärder i fråga om såväl planering som statens

CU 1976/77:18

ekonomiska stöd till bostadsbyggande och bostadskonsumtion.

Inkomstgränserna för räntefria och stående förbättringslån är taxerade inkomster för ensamstående 17 000 kr. (fr. o. m. 1975-07-01) och för makar 24 000 kr. (fr. o. m. 1976-07-01). Regeringen föreslår (s. 41-42) att inkomstgränsen för makar höjs till 26 000 kr. I motionen 1976/77:304 (s) hemställs att riksdagen begär förslag från regeringen om höjning även av inkomstgränsen för ensamstående.

Regeringens förslag utgår från att inkomstgränserna skall anpassas till ändringar i bl. a. folkpensionens storlek och samtidigt så att hänsyn tas till skillnaden i levnadskostnader mellan makar och ensamstående. Bostadsstyrelsen har, vilket åberopas av motionärerna, föreslagit att inkomstgränsen för ensamstående skulle höjas till 21 000 kr. och anfört att inkomstgränserna bör anpassas till prisutvecklingen. Konsumentprisindex har under perioden januari 1975-januari 1977 stigit med 21,5 %.

Utskottet har tidigare (CU 1975/76:22 s. 50) noterat att de återkommande riksdagsfrågorna om uppräkning av inkomstgränserna och motsvarande andra gränser kan tas till intäkt för behovet av mer principiella överväganden. Denna bedömning kvarstår. Inte heller de i propositionen angivna utgångspunkterna kan ge entydiga resultat utan påverkas av budgetmässiga överväganden. Utskottet är dock berett att godta propositionens förslag och avstyrker sålunda motionsyrkandet om att begära nytt förslag från regeringen. Ett bifall därtill skulle inte heller medföra någon ökning av inkomstgränserna från budgetårsskiftet.

Bostadsanpassningsbidrag

Bidrag utgår enligt kungörelsen (1973:327) om bostadsanpassningsbidrag för åtgärd inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs för att handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Bidrag utgår dock endast om lägenheten fyller skäliga krav på god bostadsstandard. Bidrag får utgå även för åtgärd som tillgodoser den handikappades behov av sjukvård, om åtgärden är av mindre omfattning och det finns särskilda skäl att genomföra den med stöd av statsbidrag. Medför åtgärd att lägenhetens standard höjs, utgår bidrag endast om åtgärden är av väsentlig betydelse för den handikappade, är av mindre omfattning och inte utgör ett led i en större upprustning. Bidrag utgår med belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärden, dock högst med 15 000 kr. Föreligger särskilda skäl, kan bidrag utgå med högre belopp.

I motionen 1976/77:921 (s) föreslås riksdagen besluta att kostnadsgränsen 15 000 kr. slopas. Föredraganden förklarar sig i propositionen (s. 43) inte beredd att tillstyrka bostadsstyrelsens förslag 1976-10-14 om en höjning till 20 000 kr. - ett förslag motiverat med den kostnadsutveckling som skett sedan den nu gällande gränsen lades fast av riksdagen år 1965. Remissinstanserna tillstyrkte förslaget och föreslog i ett fall höjning till 25 000 kr.

CU 1976/77:18

48 Statens handikappråd ifrågasatte behovet av en kostnadsgräns, eftersom det enligt rådets uppfattning alltid måste föreligga särskilda skäl, om ett bostadsanpassningsbidrag skall utgå. Föredraganden motiverar sitt ställningstagande med att det inte f. n. föreligger några betydande svårigheter att få bidrag och med att möjligheten att bevilja högre belopp medger ett hänsynstagande till de behov som - enligt den medicinska och sociala prövningen - föreligger i det enskilda fallet. Utskottet redovisar ovan (s. 18) uppgifter om bidragsgivningen.

Inte heller enligt utskottets mening finns det nu anledning att höja eller slopa beloppsgränsen. Utskottet har anledning utgå från att beloppsgränsen uppfattas som ett krav på en särskild prövning av behovets tyngd vid dessa mer kostnadskrävande åtgärder. En sådan prövning är betingad inte endast av rent ekonomiska skäl utan också av att dessa ansökningar kan kräva särskilda insatser från bl. a. förmedlingsorganets sida när det gäller att skapa den bästa möjliga lösningen av det individuella problemet. Motionen avstyrks sålunda.

Vidare föreslås i motionen 1976/77:1302 (s) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen 1976/77:1298 (s) anförts om reglerna för bostadsanpassningsbidragen. Däri anför motionärerna som sin mening att man från regeringens sida bör göra en förnyad prövning med syfte att få en enhetlig praxis vid bedömningen av bidragsansökningarna och att bidragen skall utgöra ett verksamt stöd för de handikappades boendemiljö. Detta förs fram mot bakgrund av påpekandet av behovet av enhetlighet i praxis mellan länsbostadsnämnderna och en erinran om anpassning av fritidsbostäder för handikappade.

Utskottet erinrar om att den del av bidragsansökningarna som kan på något sätt vara kontroversiell rör frågor om individuella åtgärder där en schablonisering av bostadsformerna inte är önskvärd förden bidragssökande. Bostadsstyrelsen tillhandahåller regelbundet länsbostadsnämnderna beslut i besvärsärenden för att utvecklingen i praxis skall kunna följas och besluten bli enhetliga. Det är självfallet av vikt att förmedlingsorganen liksom de sakkunniga som har att bidra till beredningen av ärendena aktivt söker skapa den bästa möjliga lösningen för den enskilde. En översyn av regelsystemet på denna grund kan inte anses motiverad. Inte heller kan frågan om anpassning av fritidsbostäder vara skäl för en översyn.

Riksdagen har (SoU 1976/77:3) hemställt att en motion i ämnet (s) överlämnas till handikapputredningen. Civilutskottet har tidigare (CU 1973:19 s. 37) anfört att behovet av bidrag i vissa fall för fritidsbostäder torde vara obestritt men att vid en prioritering av uppgifter som återstår att lösa inom denna sektor dessa åtgärder t. v. torde få stå tillbaka.

I propositionen (s. 43-44) anförs emellertid att föredraganden har för avsikt att i lämpligt sammanhang redovisa övervägandena med anledning av riksdagens uttalanden om de äldres boendeförhållanden m. m. samt att i dessa överväganden både frågan om förbättringslångivningens syfte och framtida

CU 1976/77:18

omfattning och frågan om bostadsanpassningsbidraget får sin givna plats.

Med hänsyn till sålunda aviserade överväganden får motionen 1976/77:1302 (s) anses vara redan tillgodosedd i viss omfattning. Något tillkännagivande enligt motionsforslaget bör inte göras.

Tomträttslån

Enligt tomträttslånekungörelsen (1965:905, omtryckt 1976:793) utgår lån till kommun som upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål. Lån utgår med 95 % av ett på särskilt sätt beräknat låneunderlag. Lånet utgår vid bebyggelse med bostadslån kalenderåret efter det att bostadslånet beviljats. Ränta utgår från utbetalningsdagen (f. n. efter 9,75 %). Lånet är amorteringsfritt i tio år och skall därefter amorteras under 30 år.

I motionen 1976/77:425 (vpk) föreslås riksdagen besluta ändra grunderna för långivningen så att lån inte utgår endast för bostadsmark, att lån utgår med 100 % av låneunderlaget, att amorteringsfriheten förlängs till 20 år, att lånet därefter amorteras under 40 år, att lånen utbetalas snabbare och att räntan subventioneras som vid bostadslån.

Frågan om statsmakternas uttalanden angående upplåtelse av mark med tomträtt behandlas i betänkandet CU 1976/77:21. I betänkandet LU 1976/77:9 (1976-12-02) konstaterades att en parlamentarisk utredning inom kort skulle tillsättas. Utskottet uttalade att utredningen borde ta upp även andra moment än den i betänkandet aktuella avgäldsregleringen. Utskottet förutsatte bl. a. att stor vikt läggs vid att arbetet sker skyndsamt. Riksdagen har tidigare (CU 1973:19, 1974:14 och 1975:7) behandlat frågan om utbetalning av tomträttslån. Utskottet har ovan (s. 40) behandlat regeringens förslag om räntebidrag för tomträttsavgäld i vissa ytterligare fall.

Utskottet har inte funnit anledning att nu påkalla en särskild översyn av grunderna för tomträttslånen enligt motionsforslaget. Vissa av frågorna torde ha samband med den avviserade utredningen. Motionen avstyrks. Syftet med förslaget om räntesubventioner har delvis tillgodosetts.

Övriga frågor

Mot bakgrund av förslag från boende- och bostadsfmansieringsutredningarna föreslås riksdagen godkänna vad föredraganden förordat i propositionen (s. 117-118) i fråga om stöd till tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser boendekvaliteten. Medel bör enligt förslaget i begränsad omfattning kunna utgå från boendemiljöanslaget.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Riksdagen föreslås vidare godkänna vad föredraganden förordat i propositionen (s. 118) i fråga om mönsterplaner och typritningsverksamhet. Förslaget innebär att riksdagen skulle medge att bostadsstyrelsen inom ramen för befintliga resurser prövar en utveckling av verksamheten med möns 4

Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 18

CU 1976/77:18

terplaner för vissa småhustyper i linje med den tidigare avvecklade typritningsverksamheten.

Utskottet har inte övertygats om lämpligheten av denna utveckling. Under alla förhållanden bör överväganden av denna typ anstå till dess förslag om framtida organisation av de centrala myndighetsuppgifterna har beretts för ställningstagande.

I motionen 1976/77:1291 (fp) föreslås riksdagen begära förslag till lämpligt styrmedel för att främja användandet av en kvalificerad och enhetlig bosladsinformation av typ ”Bofakta’’. Denna beteckning avser en av bostadsstyrelsen presenterad modell för enhetlig redovisning av bostäder i flerfamiljshus. Arbete med revision och vidareutveckling pågår.

Byggadministrationsutredningen har förordat att staten i ökad grad bistår kommuner och andra intressenter med råd, service och information. Utredningen föreslår bl. a. att verksamheten i högre grad inriktas på att främja konsumentupplysning och varudeklaration, information och råd till småhusköpare m. m. Förslaget bereds i bostadsdepartementet.

Utskottet har ingen erinran mot det grundläggande syftet med motionen men anser att specifika åtgärder bör anstå till dess att organisationsfrågan löses. Pågående utvecklingsarbete bör dock fortsätta. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Vidare har i motionen 1976/77:550 (m) (delvis) föreslagits att riksdagen begär en översyn av det bostadspolitiska regelområdet. Utskottet behandlar i detta sammanhang vad motionären anfört om behovet av enklare regler för bostadsldngivningen inkl. bostadsstyrelsens anvisningar. Motionen i vad den rör svensk byggnorm behandlas i betänkandet CU 1976/77:24.

Motionären anför att myndigheterna aldrig lyckas komma i fatt sin ständigt stegrade ambition att hitta på nya regler - att tjänstemän som skriver nya regler tvingar fram nya tjänstemän och skapar en alltmer hotande byråkrati till kostnader i kanske miljardstorlek.

Motionären torde inte avse att hävda att bostadsadministrationens omfattning är direkt beroende av anvisningsmängden. Syftet kan snarast antas vara att i argumentativ form kräva belåningsregler som är enklare att tilllämpa. Bostadsstyrelsens anvisningar till bostadsfinansieringsförordningen, vilka har fått utgöra exempel, innehåller i de avsnitt som tilldragit sig uppmärksamhet föreskrifter för låneunderlagsberäkningen. Denna sker nu efter riksdagens beslut enligt en schablonmetod. Schablonerna kräver för att fylla sin uppgift som enkla hjälpmedel klara definitioner. Dessa definitioner underlättar i sin tur tillämpningen - det krävs mindre diskussioner, tid och tjänstemän vid ärendebehandlingen.

Utskottet har i liknande sammanhang tidigare (CU 1973:19 s. 42-43) enhälligt anfört att det enligt dess mening är obestritt och närmast självklart att regler och krav skall vara motiverade av något samhällets syfte att påverka en utveckling och - med tanke på utskottets eget ansvar - tillagt att detta också får beaktas vid riksdagens bedömningar. Utskottet har inte funnit

CU 1976/77:18

anledning lämna denna ståndpunkt. Regelsystemets innehåll är emellertid ytterst beroende av de allmänna krav som ställs av statsmakterna - krav som man med all rätt väntar sig att få fullföljda. Som utskottet ovan berört är bl. a. metoderna för att fastställa ett finansieringsunderlag under prövning. Från regeringens sida har uttalats att bostadsadministrationen ses över i syfte att åstadkomma förenklade och decentraliserade beslutsformer. Låneregler och andra bestämmelser skall göras mindre omfattande och detaljerade. Motionärens synpunkter torde få förutsättas bli beaktade i bl. a. dessa sammanhang. Ett föreslaget initiativ från riksdagens sida för en särskild översyn behövs inte.

Ramar och anslag

Bostadsbidrag m. m. (B 3)

Anslagsberäkningen i propositionen har inte föranlett erinran. Utskottet har ovan (s. 43) förordat bidrag till föräldrar, vilkas barn placeras i enskilt hem, samt att bidrag skall kunna utgå för barn som fyllt 17 år även om de då inte var bidragsberättigande. Detta ställer nu inte krav på en annan anslagsberäkning.

Räntebidrag (B 4)

Inte heller i denna del görs någon invändning mot anslagsberäkningen på hittillsvarande material. Utskottets förslag (s. 46) om möjlighet att bibehålla räntebidraget vid viss temporär uthyrning kan inte i märkbar mån påverka denna beräkning.

Förslagen i prop. 1976/77:107 om hushållning med energi i byggnader m. m. innebär bl. a. att räntebidrag skall utgå till kostnaderna för ränta på energisparlån i vissa fall.

Eftergift av hyresförlustlån (B 5)

Förslaget tillstyrks.

K/ss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (B 6)

Utskottet har ingen erinran mot förordade ramar m. m. för räntefria förbättringslån.

Medelsberäkningen avser utgifter för räntefria förbättringslån, bostadsanpassningsbidrag, vinterbidrag, initialstöd och information till allmänheten. Häri ingår också särskilda förbättringslån för energibesparande åtgärder, vilka lån också är räntefria och stående. Beslut om sådana lån avräknas mot den särskilda ramen för bidrag och lån för energisparande åtgärder. Denna ram föreslås i prop. 1976/77:107 utgöra 429 milj. kr. för nästa budgetår. Medelsberäkningen har inte gett anledning till erinran.

CU 1976/77:18

52 Bidrag till förbättring av boendemiljön (B 7)

Regeringen föreslår (s. 52) att anslaget räknas upp från 30 till 35 milj. kr. Därvid har hänsyn tagits till att vid budgetårsskiftet fanns en reservation på närmare 30 milj. kr.

I motionen 1976/77:553 (s), yrkandena 5 b och c, föreslås en ram för beslut om bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter om 10 milj. kr. samt en ytterligare uppräkning av anslaget med 2 milj. kr. till 37 milj. kr.

Vidare föreslås i motionen 1976/77:931 (vpk), yrkandet 2, att anslaget höjs med 25 milj. kr. till 60 milj. kr. Förslaget knyts till yrkande om en bidragsandel för miljöförbättringsbidrag om minst 75 %.

Motionsförslagen avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstaganden i sakfrågorna (s. 32 och 45). Regeringens förslag tillstyrks.

Lånefonden för bostadsbyggande (IV: 10)

Utskottet tillstyrker att riksdagen uttalar sig för den av föredraganden (s. 110-111) förordade bostadsbyggnadsplanen. Den principiella frågan om ett fritt privatfinansierat bostadsbyggande har behandlats ovan (s. 25).

Regeringens förslag till ramar för beslut om bostadslån för nybyggnad och för räntebärande förbättringslån har inte mött erinran i motioner och tillstyrks av utskottet. Utskottet har inte heller någon erinran mot regeringens förslag till ram för beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Förslaget till ramar för beslut om bostadslån för ombyggnad har lagts fram utan hänsynstagande till senare förslag i prop. 1976/77:107. Genomförs dessa förslag kommer de behov som nu tillgodoses genom bostadslån enligt 8 § bostadsfinansieringsförordningen att bortfalla i vad de avser energisparåtgärder. Utskottet har dock inte ansett sig böra frångå regeringens förslag.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 2 205 000 000 kr. I motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 4 b, föreslås att anslaget beräknas till ett 15 milj. kr. lägre belopp som en konsekvens av ovan (s. 37) behandlat förslag att inte höja övre lånegränserna för enskilt ägda hyreshus.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Oavsett bedömningen av den bakomliggande frågan är anslagsminskningen endast av marginell betydelse i detta sammanhang.

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (IV: 11)

Regeringens förslag tillstyrks.

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse (V:9)

Utskottet noterar att föreslagen ram för år 1978 endast avser preliminärt belopp i avvaktan på förslag i nästa budgetproposition.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till ram och anslag.

CU 1976/77:18

53 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning om konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande att riksdagen avslår motionen 1976/77:931, yrkandet 6,

2. beträffande ett fritt privatfinansierat småhusbyggande att riksdagen avslår motionen 1976/77:991, yrkandet 2,

3. beträffande ett program för mer kollektiva boendeformer att riksdagen avslår motionen 1976/77:931, yrkandet 4,

4. beträffande den regionala fördelningen av låneramarna att riksdagen avslår motionen 1976/77:1289,

5. beträffande kommunernas roll i bostadsförsörjningen m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:553, yrkandena 1 och 2,

6. beträffande kommunal anvisningsrätt m. m. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:553, yrkandet 4, och 305,

7. beträffande utredning om ändrade förvaltningsformer att riksdagen avslår motionen 1976/77:931, yrkandet 1,

8. beträffande statlig totalfinansiering m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1293, yrkandena 1 och 2,

9. beträffande kreditinstitutens lån för äldre småhus att riksdagen avslår motionen 1976/77:991, yrkandet 1,

10. beträffande markvillkoret att riksdagen avslår motionen 1976/77:930 i motsvarande del,

11. beträffande ändringar i fråga om markvillkorets tillämpning att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

12. beträffande låntagarkretsen att riksdagen avslår motionen 1976/77:1293, yrkandet 3,

13. beträffande bidrag och lån för sammanslagning av mindre lägenheter att riksdagen avslår motionen 1976/77:553, yrkandena 5 a och 6,

14. beträffande bostadslån i förening med miljöförbättringsbidrag att riksdagen

a. godkänner de grunder för lån som angetts i regeringsprotokollet,

b. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:416 godkänner de övergångsregler som förordats av utskottet,

15. beträffande servicebostäder för äldre och handikappade att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:129 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande vintermerkostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:920 godkänner de ändringar i reglerna för täckande av sådana kostnader som förordats i regeringsprotokollet,

CU 1976/77:18

17. beträffande finansiering av viss ombyggnad av soprum m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:415, yrkandena 3 och 4,

18. beträffande tillägg till låneunderlaget avseende kostnader för konstnärlig utsmyckning och gestaltning att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokol let förordats,

19. beträffande lån för två kök i enfamiljshus att riksdagen avslår motionen 1976/77:130,

20. beträffande utredning om åtgärder för att möta höjda produktionskostnader att riksdagen avslår motionen 1976/77:421,

21. beträffande metoder för att fastställa ett finansieringsunderlag, m. m., att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1976/77:1282, yrkandet 4 a, och 1293, yrkandet 4, godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

23. beträffande övre lånegränserna vid ombyggnad att riksdagen avslår motionen 1976/77:930 i motsvarande del,

24. beträffande den garanterade räntesatsen vid ombyggnad att riksdagen avslår motionen 1976/77:930 i motsvarande del,

25. beträffande prisprövning m. m. vid överlåtelse av småhus att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:934 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande påbörjandet när det gäller bostadslån för ombyggnad att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet föreslagits,

27. beträffande räntebidrag till tomträttsavgäld att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

28. beträffande upplysnings- och återtalningsskyldighet i samband med räntebidrag och räntelån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

29. beträffande förmögenhetsprövningen för bostadsbidrag att riksdagen avslår motionen 1976/77:429,

30. beträffande grunderna för statskommunalt bostadsbidrag till fölkpensionärer utan barn i vad de inte behandlas nedan att riksdagen gokänner vad i regeringsprotokollet förordats,

31. beträffande kostnadsansvaret för statskommunalt bostadsbidrag till fölkpensionärer utan barn att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:426, yrkandet 1 a, godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

32. beträffande ikraftträdande av reglerna om statskommunalt bostadsbidrag till fölkpensionärer utan barn att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:426, yrkandena 1 b och 2, god -

CU 1976/77:18

känner vad i regeringsprotokollet förordats,

33. beträffande grundbidrag m. m. att riksdagen

a. avslår motionerna 1976/77:422, yrkandet 1 c, och 1308 om statligt grundbidrag,

b. avslår motionerna 1976/77:231 och 1282, yrkandet 1, om lagfäst grundnivå m. m.,

34. beträffande ett enbart statligt ansvar för statskommunala bostadsbidrag att riksdagen avslår motionen 1976/77:422, yrkandet 1 a,

35. beträffande bostadsbidrag vid barns placering i enskilt hem att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1282, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. beträffande statskommunalt bostadsbidrag till föräldrar som inte har sina barn stadigvarande boende hos sig i vad frågan inte behandlats under 35 att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

37. beträffande ändrade inkomstgränser för statliga och statskommunala bostadsbidrag att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

38. beträffande inkomstprövningsbestämmelserna att riksdagen avslår motionen 1976/77:1292,

39. beträffande statskommunalt bostadsbidrag till familj med barn som fyllt 17 år att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:303 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. beträffande åldersgränsen för bostadsbidrag till hushåll utan barn att riksdagen avslår motionen 1976/77:422, yrkandet 2,

41. beträffande omprövning av bidrag vid hyreshöjning under året att riksdagen avslår motionen 1976/77:422, yrkandet 1 b,

42. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande fr. o. m. år 1978 att riksdagen avslår motionen 1976/77:1282, yrkandet 2,

43. beträffande bidragsandelen för bidrag till förbättring av boendemiljön att riksdagen avslår motionen 1976/77:931, yrkandet 3,

44. beträffande kostnader för outhyrda lägenheter att riksdagen medger att långivningen får avse även hyresförluster som uppkommer under år 1978,

45. beträffande lån och eftergift avseende andra kostnader än outhyrda lägenheter att riksdagen avslår motionen 1976/77:1293, yrkandet 5,

46. beträffande räntebidrag vid temporär uthyrning av bostad som lokal att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

47. beträffande inkomstgränserna för räntefria förbättringslån att

CU 1976/77:18

riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:304 godkänner den ändring som förordats i regeringsprotokollet,

48. beträffande kostnadsgränsen för bostadsanpassningsbidrag att riksdagen avslår motionen 1976/77:921,

49. beträffande översyn av reglerna för bostadsanpassningsbidragen i syfte att få enhetlig praxis att riksdagen avslår motionen 1976/77:1302,

50. beträffande grunderna för tomträttslångivningen att riksdagen avslår motionen 1976/77:425,

51. beträffande stöd till tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser boendekvaliteter att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

52. beträffande mönsterplaner och typritningsverksamhet att riksdagen inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

53. beträffande information om bostäder att riksdagen avslår motionen 1976/77:1291,

54. beträffande enklare regler för bostadslån att riksdagen avslår motionen 1976/77:550 i motsvarande del,

55. beträffande en bostadsbyggnadsplan för år 1977 m. m. att riksdagen a.

godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

b. medger att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för år 1977 i enlighet med vad som förordats i regeringsprotokollet,

56. beträffande ramar för långivning m. m. att riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån får beviljas med högst 110 000 000 kr. under år 1977 och med högst 100 000 000 kr. under år 1978,

b. medger att ramar för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1977 fastställs till 8 160 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 64 700 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

c. medger att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under vart och ett av åren 1978 och 1979 får samma omfattning som den under b föreslagna ramen för år 1977,

d. medger att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett belopp av 3 655 000 000 kr. under år 1977,

e. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under vart och ett av åren 1977 och 1978 meddelas intill ett beloDp av 450 000 000 kr.,

f. medger att under år 1977 ramarna för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet i den mån de inte ut -

CU 1976/77:18

nyttjas helt för sitt ändamål och att ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån på motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

g. medger att beslut om höjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse under vart och ett av åren 1977 och 1978 meddelas intill ett belopp av 15 000 000 kr.,

h. medger att beslut om tilläggslån får meddelas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under år 1978,

i. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angetts i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under a för år 1977 samt under d, e och g upptagna ramarna,

57. beträffande ram och anslag för miljöförbättringsbidrag att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1976/77:553, yrkandena 5 b och c, samt 931, yrkandet 2, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 till Bidrag till förbättring av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

58. beträffande anslag i övrigt på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 att riksdagen anvisar

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 781 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 560 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 265 000 000 kr.,

59. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1977/78 att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1282, yrkandet 4 b, till Lånefonden för bostadsbyggande anvisar ett investeringsanslag av 2 205 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

60. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd förbudgetåret 1977/78 att riksdagen till Tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1977

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

CU 1976/77:18

58 Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Jadestig (s)1, fröken Eliasson (c), fru Landberg (s), herr Nisser (m), fru Dahl (s), fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Persson i Karlstad (s), Håkansson i Trelleborg (s), Gustafsson i Borås (fp) och Hägelmark (fp).

'Deltog inte i behandlingen av p. 21-28.

CU 1976/77:18

59 Reservationer

Herrar Bergman, Lindkvist, Jadestig1, fru Landberg, fru Dahl, herrar Persson i Karlstad och Håkansson i Trelleborg (alla s) har reserverat sig mot betänkandet i följande delar.

1. Målen för bostadspolitiken

Reservanterna anser att efter det första stycket i utskottets yttrande - det stycke på s. 24 som börjar ”De bostadspolitiska” och slutar "i bostadsutbudet” - bort införas ytterligare följande:

Det är nödvändigt att se bostadsmiljön i ett vidgat perspektiv. Bostadsmiljön utgörs inte enbart av den fysiska ramen, lägenheten, huset eller den yttre anläggningen. Minst lika väsentligt som dessa fysiska förutsättningar är den sociala miljön, dvs. de kontakter som kan utvecklas mellan de människor som bor i bostadsområdet. Till bostadsmiljön måste också räknas verksamheter av olika slag. Det krävs att en social helhetssyn sätter sin prägel på kommunernas bostadsförsörjningsplanering såväl vid nybyggnad som vid förvaltning och förbättring av redan byggda områden. I en sådan helhetssyn ingår naturligt att segregation bör motverkas och att miljön inte får utgöra ett hinder för människor med fysiska, sociala eller psykiska handikapp. Brister i miljön går främst ut över redan svaga grupper. Ett målmedvetet arbete med att skapa en god social miljö och motverka segregation i boendet innebär insatser för att bekämpa orättvisor mellan olika samhällsgrupper, att skapa trygghet och gemenskap mellan generationerna att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och att höja levnadsvillkoren för den som i särskilt hög grad är beroende av samhällets solidaritet.

2. Kommunernas roll - bostadssocial inventering m. m.

Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar "Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna” och slutar ”behandlade motionsförslag” bort ha följande lydelse:

I den socialdemokratiska partimotionen 1976/77:553, yrkandet 1, föreslås riksdagen anta det förslag till lag om bostadsförsörjningen m. m. vilket nu fogas till utskottets betänkande som bilaga 1. Den föreslagna lagen avses ersätta lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. (bostadsförsörjningslagen). Lagförslaget innehåller i motsats till gällande lag ett klart stadgande om att kommunen har det lokala ansvaret för bostadsförsörjningen samt föreskrifter om den närmare innebörden av detta ansvar. Vidare reglerar lagförslaget kommunernas skyldighet att upprätta bostadsförsörjningsprogram resp. utföra bostadssocial inventering liksom kommunernas informationsskyldighet i bostadsförsörjningsfrågor.

'Deltog ej i behandlingen av p. 22 (reservation 6)

CU 1976/77:18

60 Förslaget i motionen innebär ett vidareförande av det motsvarande lagförslag som boende- och bostadsfinansieringsutredningarna förde fram i sitt slutbetänkande (SOU 1975:51). Utredningarnas förslag i denna del var enhälligt utom i vad avsåg stadgandena i lagförslagets 5 och 6 §§ beträffande bostadssocial inventering. Reservanterna (Kallenius, Näverfeldt, Turesson och Ullsten) ansåg att de föreslagna inventeringarna var av värde. De motsatte sig dock en lagstiftning på området.

Vad först angår huvudfrågan - behovet av att lagfästa och definiera kommunernas lokala ansvar - har utskottet stannat för följande bedömning. Viktiga förutsättningar för att uppnå de bostadspolitiska målen ges direkt eller indirekt genom kommunala beslut. Det är inte möjligt att nå dessa mål enbart genom statliga insatser. Grundsynen att kommunen bör ha det yttersta ansvaret för bostadsförsörjningen torde vara obestridd. De hinder som tidigare kan ansetts ha förelegat mot en föreslagen lagstiftning - då pågående utredningar- föreligger inte längre. Ett lagfästande av kommunens skyldigheter på föreslaget sätt tillstyrks därför av utskottet.

De i lagförslaget intagna föreskrifterna om kommunala bostadsförsörjningsprogram och bostadssociala inventeringar kompletteras av förslaget i samma motion 1976/77:533 (s), yrkandet 2, att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs därom.

De bostadsförsörjningsprogram som kommunen sålunda föreslås svara för skall ses mot bakgrund av den helhetssyn som motionärerna liksom utredningarna anser skall prägla kommunens insatser för bostadsförsörjningen. De anses sålunda vara ett planeringsinstrument med en vidare inriktning än nuvarande bostadsförsörjnings- och bostadssaneringsprogram. De skall röra såväl bostäder som verksamheter, redovisas bostadsområdesvis och årligen föreläggas kommunfullmäktige för ställningstagande. Utskottet ansluter sig till förslagen, mot vilka inga vägande invändningar torde ha riktats.

Lagförslagets regel, att kommun skall utföra bostadssocial inventering inom bostadsområde, markerar den intresseförskjutning som i sak torde vara obestridd, de befintliga bostadsområdena skall vara föremål för bostadsförsörjningsåtgärder i lika hög grad som nyproduktionen. Det torde inte heller råda några delade meningar om behovet i sig av att kommunerna gör de föreslagna inventeringarna på bostadsområdesnivå. Enligt utskottets mening är de invändningar som riktats mot principen att lagfästa en skyldighet i detta avseende inte grundade på motiv som kan övertyga. Utskottet vill i stället betona att med en sådan skyldighet ges möjlighet att redovisa det kunskapsunderlag som behövs för kommunernas planering - något som ligger helt i linje med det också i och för sig obestridda syftet att få en planering utifrån sociala utgångspunkter och mål. Utskottet tillstyrker förslagen i denna del.

Lagförslaget i övrigt, som i flera fall tar upp redan gällande lagstiftning,

CU 1976/77:18

har inte gett anledning till annan erinran från utskottets sida än att 8 § tredje stycket bör omformuleras med hänsyn till riksdagens beslut (KU 1976/77:25, s. B 118) om ändring i bostadsförsörjningslagen. Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget med den lydelse av nämnda lagrum vilket anges som reservanternas förslag och som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen 1976/77:553 om bostadsförsörjningsprogram och bostadssocial inventering.

dels att utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande kommunernas roll i bostadsförsörjningen m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:553, yrkandena 1 och 2,

a. antar det i bilaga 1 intagna förslaget till lag om bostadsförsörjningen m. m. med den lydelse av 8 § tredje stycket som betecknats som reservanternas förslag,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsförsörjningsprogram och bostadssocial inventering,

3. Kommunal anvisningsrätt m. m.

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar "Utredningarnas förslag” och slutar "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen 1976/77:553, yrkandet

4, innebär att riksdagen antar de förslag till lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall, lag om ändring i jordabalken och lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479) som tagits in i bilagorna 2-4 till detta betänkande.

Enligt bostadsfinansieringsförordningen kan länsbostadsnämnden på framställning av kommun besluta att bostadslån för hus med hyres- eller bostadsrättslägenheter kommer att beviljas och får övertas endast om kommun får rätt att förmedla bostäderna. Länsbostadsnämnden kan också på kommunens begäran besluta att lån för småhus, som skall bebos av låntagaren, beviljas endast om denne medverkar till att tidigare bostad i hyreseller bostadsrättshus får förmedlas av kommunen. Dessa möjligheter har utnyttjats av kommunerna i storstadsområdena och ett mindre antal andra kommuner.

Förslaget till lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall (bil. 2) avser att ge kommun möjlighet att bestämma att en ledig hyreslägenhet också skall hyras ut åt den som kommunen anvisar. Lagförslaget innebär motsvarande skyldighet vid upplåtelse av bostadsrätt men inte vid senare överlåtelser. En lägenhet som omfattas av kommunens beslut får i princip inte hyras ut till annan än kommunen. Husägaren skall underrätta kommunen

CU 1976/77:18

om att en lägenhet blivit ledig. Om kommunen vill ta lägenheten i anspråk och meddelar detta skall hyresavtal anses ha träffats mellan husägaren och kommunen på villkor som husägaren ställt upp. Kommer inte något meddelande från kommunen får lägenheten hyras ut åt annan. Sedan kommunen fått dispositionsrätten kan den från fall till fall avgöra på vilket sätt den bostadssökande skall disponera den - genom upplåtelse i andra hand eller genom överlåtelse av hyresrätten. Hyreslagens regler om förverkande av hyresrätten föreslås inte ändrade och skall sålunda gälla både mot kommunen och den som kommunen överlåtit sin hyresrätt till. Motionärerna anför att om lagstiftningen antas är det sannolikt att den sällan behöver tillgripas. Redan lagregleringen bör medverka till en önskvärd attitydförändring.

En bred riksdagsmajoritet torde ansluta sig till utgångspunkten för motionen: att det är av stor vikt inte endast att kunna erbjuda fullgoda bostäder åt alla och att inte vissa hyresgästkategorier samlas i särskilda fastigheter eller bostadsområden. Utgångspunkten innebär att samtliga fastighetsägare tar sin rimliga del av samhällets totala ansvar för alla hushåll i bostadsfrågan.

I utredningssammanhanget har endast reservanterna (Kallenius, Näverfeldt, Turesson) ansett att de socialt avvikandes särskilda behov och problem får lösas av samhällets sociala omsorgsvård.

Enligt utskottets mening är behovet av den föreslagna lagstiftningen så starkt att endast mycket tungt vägande skäl skulle kunna leda till en avstyrkan. Sådana skäl har inte anförts. Tillämpningen av lagstiftningen bör givetvis följas upp. I detta sammanhang får också övervägas den formella vidarebearbetning av förslagen som då kan visa sig behövas. Sambandet mellan denna lagstiftning och byggadminstrationsutredningens förslag är inte heller så markerat att hänsyn därtill kan motivera ett uppskov med ställningstagandet. Lagförslagen tillstyrks sålunda.

Förslaget i motionen 1976/77:305 (vpk) syftar till en framtida obligatorisk bostadsförmedling - dvs. en ordning där kommunen inte skulle ha valmöjlighet i fråga om att använda sig av en förmedlingsrätt. Förslaget skulle ge upphov till en stel och byråkratisk hantering i situationer där några ingrepp inte behövs. Förslaget innehåller inte något om att denna anvisnings- eller förmedlingsrätt också skulle vara förknippad med lagförslagets möjlighet för kommuner att bestämma att en lägenhet skall hyras ut åt den som kommunen anvisar. Motsvarande förslag har tidigare behandlats och avslagits av riksdagen. Utskottet avstyrker motionen.

dels att utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande kommunal anvisningsrätt m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:553, yrkandet 4, och med avslag på motionen 1976/77:305 antar de i bilagorna 2-4 intagna förslagen till

a. lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall,

b. lag om ändring i jordabalken,

c. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

CU 1976/77:18

4. Låntagarkretsen vid bostadslån

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet har ovan” och på s. 31 slutar ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydlese:

Förslaget i den nämnda motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandet 3, att bostadslån inte längre skall utgå för enskilt ägda hyreshus ansluter i och för sig väl till utgångspunkten att bostadspolitiken uteslutande skall tjäna sociala behov. Det förhållandet att också enskilda fått ekonomisk stimulans för att bidra till bostadsproduktionen utgår från den situation då bostadsbristen var det allt överskuggande problemet. Synen på ägandet av hyreshus som kapitalplacering eller näringsfång kan självfallet inte få principiellt stöd. Samma principiella mål kan emellertid förenas med en viss privatekonomisk verksamhet på denna sektor under förutsättning bl. a. att de självkostnadsbestämda företagen har en klart dominerande ställning och att hyreslagstiftningen ger hyresgästerna möjlighet att inte behöva underkasta sig de krav som kan grundas på en oinskränkt äganderätt. Mot denna bakgrund har också riksdagsledamöter från samtliga partier tidigare (CU 1974:36 s. 32) lämnat utan erinran de redan av 1967 års riksdag antagna riktlinjerna för bl. a. kommuns markfördelning. Dessa innebär bl. a. att självkostnadsföretagen bör ges en dominerande ställning inom produktionen av flerfamiljshus - något som självfallet måste anses gälla också småhus för uthyrning. Mot bl. a. denna bakgrund finns det nu inte tillräcklig anledning att tillstyrka motionsförslaget.

5. Sammanslagning av mindre lägenheter

Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar "Utskottet ansluter” och slutar ”utredningarnas förslag” bort ha följande lydelse:

I propositionen (s. 108) har föredraganden upprepat tidigare ställningstaganden till förmån för en mer varierad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus - såväl i nyproduktionen som i redan byggda bostadsområden. Tillgängliga uppgifter visar entydigt på att lägenhetsfördelningen på många håll är ett hinder för att bryta ekonomisk och åldersmässig segregation. Slutsatsen måste då bli att statsmakterna inom den del av ansvarsområdet som de kan påverka skapar instrument som bidrar till att lösa dessa problem. Kommunernas ansvar vid planering av ny- och ombyggnad torde vara obestritt.

De här aktuella förslagen i motionen 1976/77:503 (s), yrkandena 5 a och

6. syftar till att öppna möjlighet att stimulera till åtgärder för en ändrad lägenhetssammansättning genom bidrag och lån. Mot förslagen har vid utskottsbehandlingen inte riktats annan invändning än en hänvisning till att föredraganden vid beslut om budgetpropositionen (s. 108) förklarade sig inte beredd att ta ställning till motsvarande förslag från boende- och bostads -

CU 1976/77:18

finansieringsutredningarna. Enligt utskottets mening är emellertid förslagen så beredda att det inte finns anledning till annat än att riksdagen i detta sammanhang fattar beslut om en begränsad försöksverksamhet enligt motionsförslaget, vilket sålunda tillstyrks.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande bidrag och lån för sammanslagning av mindre lägenheter att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:553, yrkandena 5 a och 6,

a. beslutar att bostadslån för ombyggnad samt statliga bidrag om 10 000 kr. skall kunna utgå för sammanslagning av mindre lägenheter till bostadslägenheter om tre rum och kök eller större,

b. godkänner att låneunderlaget för bostadslån vid nybyggnad skall omfatta även särskilda kostnader för förberedelser för ändrad lägenhetsindelning,

6. Övre lånegränser vid nybyggnad

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Utskottet delar” och slutar ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionen 1976/77:1282 (s) innebär propositionens förslag om förmånligare finansiering av enskilt ägda hyreshus en omedelbar resultatförbättring för dessa fastighetsägare men ingen motsvarande förbättring för hyresgästerna i dessa fastigheter. Statens ökade utlåning beräknas till ca 45 milj. kr./år. Förslaget i propositionen (s. 112-113) utgår från tesen att skillnader i övre lånegräns snedvrider konkurrensen företagsformerna emellan och från det angivna syftet att öka denna konkurrens. En utgångspunkt ges också i en hänvisning till de år 1974 antagna riktlinjerna för kommunernas fördelning av mark och byggherreuppdrag: att det konkurrenselement som ligger i att byggandet sker i olika företags- och förvaltningsformer bör bibehållas. Som också anförs i motionen innebär emellertid de åberopade riktlinjerna - riktlinjer för kommunernas handlande - att kommunerna skall utnyttja sina möjligheter att genom markfördelningen främja effektiviteten i bostadsbyggandet och att de allmännyttiga och kooperativa företagen bör ha ett dominerande inflytande. I sammanhanget anfördes att riktlinjerna för bostadsbyggandets fördelning på förvaltningsformer - något annat än riktlinjerna om konkurrens om entreprenaduppdragen - "inte heller lägger hinder i vägen för att bibehålla det konkurrenselement som ligger i att byggandet sker i olika förvaltningsformer”. Ett åberopande av riktlinjerna skulle - sett ur propositionens synpunkt - kunna ha varit rimligt om det visats tecken på att den privata sektorns vilja sviktar då det gäller

CU 1976/77:18

att engagera sig i det byggande som ligger utanför de självkostnadsbestämda företagens avsedda dominerande sektor. Så är emellertid inte fallet - den enskilda sektorn strävar att öka sin andel i förvissning om framtida vinster av denna kapitalplacering.

Utskottet vill för sin del betona att utgångspunkterna för de bostadspolitiska besluten måste vara att de främjar de uppsatta bostadspolitiska målen - ytterst de boendes intressen. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslag, vars enda effekt är att enskilda fastighetsägare för en förbättrad avkastning av sina kapitalplaceringar och därmed snabbare når den långsiktiga kapitaltillväxt som är det privata hyreshusägandets yttersta mål.

Ställningstagandet tillgodoser också det i andra hand framförda avslagsyrkandet i motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandet 4.

dels att utskottet under 22 bort hemställa:

22. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen med bifall till motionerna 1976/77:1282, yrkandet 4 a, och 1293, yrkandet 4, inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

7. Samordning mellan statskommunalt bostadsbidrag och kommunalt bostadstillägg Reservanterna

anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 42 som börjar "Motionerna 1976/77:422 (vpk)” och slutar "kort avslutats” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan godtagit förslaget i propositionen om samordning i vissa fall mellan SKBB- och KBT-systemen - ett förslag som alltså innebär att de pensionärer som vid sidan av sin folkpension har arbetsinkomst, tilläggspension eller inkomst därutöver som jämställer dem med lågavlönade personer i yrkesverksam ålder skall kunna få SKBB om detta är gynnsammare.

Förslaget i propositionen leder till förbättringar för vissa pensionärer men lämnar många andra-och just dem som bäst behöver förbättringar - utanför. I första hand gäller detta de pensionärer som bor i kommuner med låga KBTbelopp och som endast har folkpension och pensionstillskott att leva av. Den lösning som presenteras i budgetpropositionen är därför ofullständig och bör byggas ut snarast. I motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 1, hemställs att det fortsatta arbetet med förbättring av pensionärernas bostadsbidrag skall följa i motionen förordade riktlinjer - riktlinjer som bör utgå från boendeutredningarnas förslag. Utredningarnas förslag, som refererats ovan (s. 22) innebär sammanfattningsvis att de olika bostadsbidragssystemen borde sammanföras till ett, att en lagfäst miniminivå borde införas samt att pensionären skulle tillhöra antingen KBT- eller SKBB-systemet så att därigenom en administrativ enkelhet för såväl bidragsmottagare som handläggande myndighet kunde nås.

5 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr IS

CU 1976/77:18

66 I motionen anförs att stora skillnader mellan olika kommuner beträffande utgående KBT-belopp finns - skillnader som endast delvis kan förklaras med skillnader i hyresläget på olika orter. I stället ger skillnaderna uttryck för kommunernas ambitioner och möjligheter.

Utskottet anser att ett system bör utformas så att i pensionärernas bostadsbidragssystem byggs in en garanterad grundtrygghet samt att systemet konstrueras såatt kommunermed många pensionäreroch låg skattekraft kommeratt ges möjligheter att erbjuda högre bostadsbidrag än f. n. Pensionärernas riksorganisation har krävt förslag i denna riktning. Ett förslag med ovan angivet innehåll bör snarast föreläggas riksdagen. Boendeutredningarna har utrett frågan. Utredningarnas förslag har även remissbehandlats och fått ett positivt mottagande. Givetvis bör som framhålls i motionen frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun utredas. Boendeutredningarna var genom sina direktiv förhindrade att behandla denna fråga. Den kommer dock att tas upp av utredningen om kommunernas ekonomi vars betänkande väntas föreligga senast den 1 december 1977.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om pensionärernas bostadsbidrag. Det i motionen 1976/77:231 (s) framförda förslaget om översyn av pensionärernas bostadsstöd kommer därvid att tillgodoses.

Förslagen i motionerna 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 c, och 1308 (vpk) om grundbidrag i SKBB- och KBT-systemen avstyrks bl. a. med anledning av vad som ovan anförts om kostnadsfördelnngen mellan stat och kommun. Förslagen i dessa motioner innehåller ingen garanti för att pensionärernas bostadsbidrag verkligen kommer att förbättras. En sådan garanti uppnås endast om förslaget om lagfäst grundnivå införs.

dels att hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande grundbidrag m. m. att riksdagen

a. avslår motionerna 1976/77:422, yrkandet 1 c och 1308 om statligt grundbidrag,

b. med bifall till motionen 1976/77:1282, yrkandet l,och med anledning av motionen 1976/77:231 om lagfäst grundnivå m. m. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört,

8. Förenklat ansökningsforfarande beträffande bostadsbidrag

Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 45 som börjar ”Sorn ovan” och slutar ”av arbetsgruppen” bort ha följande lydelse:

Bostadsstyrelsens arbetsgrupp fortsätter sitt arbete om bl. a. ett förenklat ansökningsforfarande - ett arbete som alltså initierats av boendeutredning -

CU 1976/77:18

arna och om vilket riksdagen år 1976 uttalat sig positivt. Arbetet inom arbetsgruppen har pågått och det bör vara möjligt att besluta om ett förenklat ansökningsförfarande inom SKBB-systemet att gälla fr. o. m. bidragsåret 1978. Riksdagen bör föreläggas förslag härom. Ett förenklat ansökningsförfarande innebär bl. a. att bidragsmottagarna inte skall behöva lämna årliga ansökningar. Motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 2, bör bifallas genom att riksdagen ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

dels att hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande fr. o. m. år 1978 att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1282, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört,

9. Inkomstgränserna för förbättringslån

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”Utskottet har” och slutar "från budgetårsskiftet” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motionen 1976/77:304 (s) syftar till att öka inkomstgränsen för räntefria och stående förbättringslån även när det gäller ensamstående. Vare sig man anpassar inkomstgränserna till i första hand ändringar i folkpensionen eller direkt till prisutvecklingen kan man enligt utskottets mening inte rimligen komma till resultatet att inkomstgränsen för ensamstående inte skulle höjas. Det obestridda förhållandet att hänsyn skall tas till skillnaden i levnadskostnader mellan makar och ensamstående kan inte heller rimligen leda till att ett av beloppen kvarstår oförändrat - det skulle däremot påverka relationen mellan de olika höjningarna. Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning anfört bl. a. att inkomstgränserna för alla sökande kontinuerligt bör anpassas till prisutvecklingen, så att inte möjligheterna att få lån försämras. Erfarenheter från länsbostadsnämnderna anges visa att man tvingas avslå många låneansökningar i fall där förbättringslån utan tvivel vore motiverat.

Enligt utskottets mening bör frågan om inkomstgränsen för ensamstående på nytt prövas av regeringen och förslag om ändring snarast föreläggas riksdagen. För det fall att förslaget skulle leda till annan anslagsberäkning kan denna fråga tas upp i kommande förslag till tilläggsbudget. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslaget i propositionen tillstyrks sålunda endast i avvaktan på ytterligare förslag. Utskottet förutsätter att den av riksdagen tidigare begärda allmänna översynen nu påbörjas.

dels att utskottet under 47 bort hemställa:

47. beträffande inkomstgränserna för räntefria förbättringslån att

CU 1976/77:18

riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:304 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Enhetlig praxis för beslut om bostadsanpassningsbidrag

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Utskottet erinrar” och på s. 49 slutar ”inte göras” bort ha följande lydelse:

Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen 1976/77:1302 (s) betonar behovet av en enhetlig praxis i de skilda länsbostadsnämnderna vid beslut om bostadsanpassningsbidrag. Från skilda håll har förts fram kritik, innebärande att likartade fall ansetts olika behandlade i skilda län. Även om åtgärderna i dessa sammanhang syftar till att tillgodose skiftande individuella behov kan denna kritik inte negligeras. Det är här uppenbarligen inte tillräckligt att besvärsavgöranden distribueras till nämnderna - en ytterligare genomgång av regelsystemet måste till för att i kombination med en följande information inom bostadsverket åstadkomma gemensamma grundläggande värderingar och en gemensam positiv attityd till denna stödform. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under 49 bort hemställa:

49. beträffande översyn av reglerna för bostadsanpassningsbidragen i syfte att få enhetlig praxis att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1302 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ram och anslag för miljöförbättringsbidrag

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservationen 5 -

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar ”Motionsförslagen avstyrks” och slutar ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt grunder för en försöksverksamhet med bl. a. bidrag för sammanslagning av lägenheter. Utskottet tillstyrker motionens förslag angående ram och ytterligare anslag för denna bidragsgivning. Förslaget i motionen 1976/77:931 (vpk) om ökat anslag avstyrks med hänvisning till ställningstagandet i sakfrågan.

dels att utskottet under 57 bort hemställa:

57. beträffande ram och anslag för miljöförbättringsbidrag att riksdagen a.

med bifall till motionen 1976/77:553, yrkandet 5 b, medger

CU 1976/77:18

att beslut om bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter får meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

b. med anledning av regeringens förslag, med avslag på motionen 1976/77:931, yrkandet 2, och med bifall till motionen 1976/77:553, yrkandet 5 c, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 till Bidrag till förbättring av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 37 000 000

kr.,

12. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservationen 6 -

dets att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar ”Utskottet

tillstyrker” och slutar ”detta sammanhang” bort ha följande lydelse:

Den minskning av anslagsbehovet som blir en följd av att utskottet avstyrkt förbättrade bostadslån för enskilt ägda hyreshus bör markeras även om beloppet det första året är begränsat i förhållande till det totala anslaget. Årseffekten i framtiden ligger dock i storleksordningen närmare 50 milj. kr. - ett lånebelopp som kan få en bostadspolitiskt sett bättre användning. De minskade kostnaderna för räntebidrag i jämförelse med regeringens förslag får beaktas senare.

dels att utskottet under 59 bort hemställa:

59. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1977/78 att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1282, yrkandet 4 b, till Lånefonden för bostadsbyggande anvisar ett investeringsanslag av 2 190 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

Särskilda yttranden

Herrar Danell och Nisser (båda m) har till betänkandet fogat följande särskilda yttranden.

1. Kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus (s. 29)

Vikten av att kreditinstituten ges möjligheter att i ökad utsträckning kunna ge lån i äldre småhus har tagits upp i motionen 1976/77:991 (m). Det

6 Riksdagen 1976177. 19 sami. Nr 18

CU 1976/77:18

måste vara ett angeläget bostadspolitiskt mål att öka möjligheterna för fler att köpa äldre småhus lika väl som det i många fall måste anses angeläget att möjliggöra försäljning av hus för äldre människor. En ökad omsättning av äldre småhus kan få en prispressande inverkan på nyproduktionen. Vi utgår från att denna fråga fortlöpande uppmärksammas i skilda sammanhang.

2. Markvillkoret (s. 29)

Markvillkoret är ett trubbigt instrument i markpolitiken. Kommunerna tvingas att öka markinköpen och på sikt blir markvillkoret ett instrument för en långtgående marksocialisering. Moderata samlingspartiet har alltsedan 1974 varit motståndare till markvillkoret och i stället för den hotande koncentrationen av markägandet till kommunerna föreslagit bl. a. en rullande markplanering. Med det instrumentet skulle kommunerna ha en god plan- och markberedskap samt påverkan på markpriserna. I detta sammanhang hänvisar vi utan något speciellt yrkande till vår markpolitiska motion 1976/77:551 (m).

CU 1976/77:18

71 Bilaga 1

Förslag till

Lag om bostadsförsörjningen m. m.

Härigenom förordnas följande.

1 § Kommunen ansvarar för bostadsförsörjningen inom kommunen.

Kommunen skall verka för att dess invånare och de som avser att bosätta

sig inom kommunen får tillgång till rymliga, väl utrustade och ändamålsenliga bostadslägenheter och en i övrigt god bostadsmiljö. Kommunen skall därvid skapa förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning inom kommunens bostadsområden.

Kommuner inom samma bostadsförsörjningsområde skall samråda för att främja bostadsförsörjningen.

2 5 Kommunen får ställa medel till förfogande enligt grunder som kommunen bestämmer för att göra det möjligt för den enskilde att anskaffa och inneha en fullvärdig bostad inom det bostadsförsörjningsområde kommunen tillhör. Kommunen får dock ej bedriva sådan verksamhet inom annan kommun utan samtycke av denna.

I fråga om bostadsföretag, vari kommunen äger bestämmande inflytande och vars grundkapital delvis består av kapitaltillskott från annan än kommunen, får kommunen ställa medel till förfogande för att täcka hos bostadsföretaget uppkommen förvaltningsförlust även till den del förlusten belöper på sådan medintressent i företaget.

3 S Kommunen är skyldig att genom lämpligt kommunalt organ förmedla lån och bidrag, som utgår av statsmedel i syfte att främja bostadsförsörjningen inom riket eller eljest gäller bostäder och lokaler inom bostadsområde, samt att vid sådan statlig låne- och bidragsverksamhet biträda vid byggnadskontroll och låneförvaltning.

4 § Kommunen skall årligen upprätta bostadsförsörjningsprogram för den närmaste femårsperioden.

5 S Kommunen skall utföra bostadssocial inventering inom bostadsområde.

6 f; Bostadsförsörjningsprogram och bostadssocial inventering skall upprättas efter samråd med myndighet som regeringen bestämmer och tillställas myndigheten.

7 ii Kommunen skall fortlöpande lämna information om bostadsförsörjningen i kommunen.

Bostadssökande skall underrättas om möjligheterna att få bostadslägenhet i kommunen, bostadslägenheternas belägenhet, storlek, utrustning och pris samt andra förhållanden av betydelse.

8 ii Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall kommunen anordna avgiftsfri bostadsförmedling. I område som kan anses utgöra en

Cl) 1976/77:18

enhet i bostadsförsörjningshänseende åligger sådan skyldighet kommunerna i området. Därvid skall gemensam bostadsförmedling anordnas och enhetliga grunder tillämpas vid anvisning av bostäder.

Regeringen kan ålägga kommun att fullgöra skyldighet enligt första stycket.

Motionärernas förslag

Har regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam bostadsförmedling, skall de deltagande kommunerna handha denna i kommunalförbund. Enas de ej om förbundsordningen eller ändring av den eller om ordförande i förbundets fullmäktige eller styrelse, beslutar länsstyrelsen eller, om kommuner i mer än ett län berörs, regeringen. / övrigt gäller lagen (1957:281) om kommunalförbund.

Reservanternas förslag

Har regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam bostadsförmedling, skall de deltagande kommunerna handha denna i kommunalförbund.

9 § Kommun eller kommunalförbund, som handhar för två eller flera kommuner gemensam bostadsförmedling, får besluta att anvisning eller förmedling av bostad genom kommunal bostadsförmedling skall ske under villkor att den bostadssökande medverkar till att bostad, som han hyr eller innehar med bostadsrätt och som han lämnar i samband med inflyttningen i den nya bostaden, överlåts på bostadssökande som kommunen eller kommunalförbundet anvisar.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1977, då lagen (1947:523)om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. skall upphöra att gälla.

CU 1976/77:18

73 Bilaga 2

Förslag till

Lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall

Härigenom förordnas följande.

1 ii Denna lag äger tillämpning på bostadslägenhet som husägaren regelmässigt hyr ut för annat ändamål än fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad samt på bostadslägenhet som upplåtes med bostadsrätt. Lagen gäller ej bostadslägenhet i hus som ägs av staten eller kommun.

Lagen äger ej heller tillämpning om

1. det är nödvändigt för upplåtare att förfoga över lägenheten för upplåtelse åt anställd,

2. lägenheten utgör möblerat rum.

2 8 Kommunen får i fråga om viss lägenhet eller viss eller vissa kategorier av lägenheter eller lägenheterna inom viss eller vissa delar av kommunens område besluta att husägaren skall underrätta kommun om att lägenheten är ledig för uthyrning. Sådant beslut skall delges husägare som beslut angår.

Husägare får ej utom i fall som anges i 4 § andra stycket hyra ut lägenhet som avses med beslut enligt första stycket till annan än kommunen, om lägenheten blir ledig för uthyrning efter det att husägaren fått del av kommunens beslut.

3 ii Underrättelse som avses i 2 § första stycket skall vara skriftlig och innehålla uppgift om lägenhetens storlek och belägenhet i huset, tillträdesdagen och de hyresvillkor som husägaren önskar.

4 ii Meddelar kommunen husägaren skriftligen inom tre veckor efter det att denne fullgjort vad som ålagts honom med stöd av 2 ii första stycket att kommunen gör anspråk på lägenheten, anses hyresavtal beträffande lägenheten ha träffats mellan husägaren och kommunen på de villkor som husägaren har uppställt i sin underrättelse till kommunen.

Iakttages ej tiden enligt första stycket, får husägaren hyra ut lägenheten åt annan.

5 ii Kommunen får begära att hyresnämnden prövar de hyresvillkor som enligt 4 ii första stycket gäller för upplåtelsen. Vid prövningen äger 12 kap. 48 ii första-tredje styckena jordabalken motsvarande tillämpning. Nedsättes hyra, skall den lägre hyran gälla från och med den dag hyresförhållandet började.

Begäres ej prövning av hyresvillkoren inom en månad från det att hyresförhållandet enligt 4 ii första stycket började, är rätten till sådan prövning förlorad.

6 ii Bestämmelserna i 2-A §8 äger motsvarande tillämpning i fråga om lägenhet som upplåtes med bostadsrätt.

Villkor för upplåtelse av bostadsrätt åt kommun som ej kan anses skäliga

CU 1976/77:18

får jämkas av hyresnämnden på begäran av kommunen. Sådan begäran skall framställas inom tid som anges i 5 S andra stycket.

Om rätt för kommun som förvärvat bostadsrätt till lägenhet att erhålla medlemskap i bostadsrättsförening finnes bestämmelser i bostadsrättslagen (1971:479).

7 § Hyresnämnden får på ansökan av kommunen förelägga bostadsrättsförening att utfärda sådan upplåtelsehandling som avses i 6 $ bostadsrättslagen (1971:479). I föreläggandet, som får förenas med vite, skall bestämmas viss tid inom vilken handlingen skall ha utfärdats.

Hyresnämnden får självmant upptaga fråga om utdömande av vite som avses i första stycket.

8 § Är sådan underrättelse som avses i 3 § eller meddelande som avses i 4 § första stycket avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall avsändaren anses ha fullgjort vad som ankommer på honom.

9 § Husägare som underlåter att fullgöra vad som ålagts honom med stöd av 2 § första stycket eller som bryter mot föreskrifterna i 2 § andra stycket dömes till böter. Gärningen får icke åtalas av åklagare, om ej åtal finnes påkallat från allmän synpunkt.

10 § I fråga om förfarandet vid hyresnämnden i ärenden enligt denna lag finnes bestämmelser i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

11 § Talan mot hyresnämnds beslut i fråga som avses i 5 § första stycket, 6 § andra stycket och 7 § föres hos bostadsdomstolen genom besvär inom tre veckor från den dag beslut meddelades. Besvärshandlingen skall inges till domstolen.

12 § I tvist som avses i 5 § första stycket och 6 § andra stycket skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen, i den mån annat ej följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

CU 1976/77:18

75 Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas i fråga om 12 kap. jordabalken1 att 32, 39 och 44 88 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap. 32 §

Hyresgästen får icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, om ej annat följer av 34-36 8§-

Hyresgästen får icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, om ej annat följer av andra stycket eller av 34-36 88- År bostadshyresgäst kommun, behövs ej samtycke som avses i första stycket.

Vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked inom tre veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen uppsäga hyresavtalet.

39 8

Hyresgästen får ej utan hyresvär -

dens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 8.

Hyresgästen får ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet utom i fall som avses /' andra stycket eller i 40 8.

Är bostadshyresgäst kommun, behövs ej samtycke som avses i första stycket.

44 8

Är hyresrätten enligt 42 8 första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål med betalning av hyra och har hyresvärden med anledning därav uppsagt avtalet, får hyresgästen ej på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten, om hyran betalas på sätt som anges i 20 8 andra eller tredje stycket eller nedsättes hos överexekutor enligt 21 8 senast tolfte vardagen efter det att hyresgästen, i den

Är hyresrätten enligt 42 8 första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål med betalning av hyra och har hyresvärden med anledning därav uppsagt avtalet, får hyresgästen ej på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten, om hyran betalas på sätt som anges i 20 8 andra eller tredje stycket eller nedsättes hos överexekutor enligt 21 8 senast tolfte vardagen efter det att hyresgästen, i den

1 Kapitlet omtryckt 1974:1083.

CU 1976/77:18

76 Nuvarande lydelse

ordning som gäller för uppsägning, delgivits underrättelse om att han genom att betala hyran på angivet sätt äger återvinna hyresrätten. I avvaktan på att hyresgästen visar sig ha fullgjort vad som sålunda fordras för att återvinna hyresrätten får beslut om vräkning icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från det att hyresgästen delgivits underrättelsen.

Föreslagen lydelse

ordning som gäller för uppsägning delgivits underrättelse om att han genom att betala hyran på angivet sätt äger återvinna hyresrätten samt socialnämnden i den kommun inom vilken lägenheten är belägen underrättats om uppsägningen och anledningen till den. Beslut om vräkning får icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från det att hyresgästen och socialnämnden fått del av underrättelse som sagts nu.

Första stycket gäller ej, om skyldighet att flytta inträder inom kortare tid än en månad efter det att hyresrätten förverkades.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

CU 1976/77:18

77 Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom förordnas i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)

dels att 11, 30 och 52 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf 53 a §, av nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 $

Den till vilken bostadsrätt övergått får ej vägras inträde i föreningen, om han uppfyller de villkor för medlemskap som föreskrives i stadgarna och föreningen skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare. Kommun sorn förvärvat bostadsrätt till bostadslägenhet eller den sorn förvärvat bostadsrätt av kommun får ej vägras medlemskap. Ej heller får den som förvärvat bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid offentlig auktion enligt 10, 12 eller 37 SS vägras medlemskap på den grund att ersättning för bostadsrätten icke beräknats enligt grunder som anges i stadgarna.

Har bostadsrätt övergått till bostadsrättshavarens make får inträde i föreningen vägras maken endast om hinder möter på grund av bestämmelser i stadgarna att medlem skall tillhöra viss sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och det skäligen kan fordras att maken uppfyller villkoret. Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning, om bostadsrätt till bostadslägenhet övergått till bostadsrättshavarens närstående som sammanbodde med honom.

I fråga om andel i bostadsrätt äger första och andra stycket tillämpning endast om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar. Vad som sagts nu gäller ej, om annat bestämts i stadgarna.

30 S

Bostadsrättshavaren får ej utan Bostadsrättshavaren får ej utan styrelsens samtycke i andra hand styrelsens samtycke i andra hand

upplåta lägenheten i dess helhet till upplåta lägenheten i dess helhet till

annan än medlem utom i fall som annan än medlem utom i fall som

avses i andra stycket. avses i andra och tredje styckena.

Den till vilken bostadsrätt övergått får ej vägras inträde i föreningen, om han uppfyller de villkor för medlemskap som föreskrives i stadgarna och föreningen skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare. Den som förvärvat bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid offentlig auktion enligt 10, 12 eller 37 SS får dock ej vägras medlemskap på den grund att ersättning för bostadsrätten icke beräknats enligt grunder som anges i stadgarna.

CU 1976/77:18

78 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bostadsrättshavare, som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet, får upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen ej har befogad anledning att vägra samtycke. Tillstånd kan begränsas till tid och förenas med villkor.

Kommun som är bostadsrättshavare får upplåta bostadslägenhet i dess helhet i andra hand.

52 §

Kommun till vilken upplåtits bostadsrätt till bostadslägenhet anses genom upplåtelsen förvärva medlemskap i föreningen.

Förvärvare av bostadsrätt, som vägrats inträde i föreningen, kan inom en månad från det han fick del av beslutet härom hänskjuta tvisten till hyresnämnden.

53 a §

Föreskrift i bostadsrättsföreningens stadgar som icke kan uppfyllas av envar äger ej tillämpning på kommun som förvärvat bostadsrätt till bostadslägenhet eller på den till vilken kommun överlåter sådan bostadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

CU 1976/77:18

Motionsyrkandenas behandling

79 Bilaga 5

Motion Yrkande Utskottets Utskottets Reservation Särskilt

(nr) yttrande hemställan (nr) yttrande

(s) (punkt) (nr)

129 (s)

130 (m)

231 (s)

33 b

303 (s)

304 (s)

305 (vpk)

415 (vpk)

416 (s)

14 b

421 (s)

422 (vpk)

1 a

1 b

1 c

33 a

425 (vpk)

426 (vpk)

1 a

1 b

429 (c)

550 (m)

553 (s)

4 a

4 b

4 c

5 a

5 b

5 c

920 (s)

921 (s)

930 (m)

30, 37

10, 23, 24

931 (vpk)

1 CU 1976/77:18

80 Motion

(nr)

Y rkande

Utskottets

yttrande

(s)

Utskottets

hemställan

(punkt)

Reservation

(nr)

Särskilt

yttrande

nr

934 (s)

991 (m)

1282 (s)

33 b

4 a

4 b

1289 (c, s, m.

fp)

1291 (fp)

1292 (fp)

1293 (vpk)

1302 (s)

1308 (vpk)

33 a

7 CU 1976/77:18

81 Innehåll

Propositionen 1

Motionerna 3

Nuvarande förhållanden m. m 7

Nybyggnad 7

Ombyggnad 10

Lägenhetstyper 12

Byggkostnader för bostäder 12

Hyror 13

Outhyrda lägenheter 13

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 16

Bostadsanpassningsbidrag 18

Vinterbidrag 19

Bidrag till förbättring av boendemiljön 19

Servicebostäder för äldre m. m 20

Viss samordning mellan bostadsbidragssystemen m. m. 22

Beräkning av finansieringsunderlag 23

Utskottet 24

Bostadsbyggandets inriktning 24

Kommunernas roll - bostadssocial inventering m. m 27

Kommunal anvisningsrätt m. m 27

Frågor om medinflytande i boendet 28

Finansieringssystemet m. m 29

Bostadslån 29

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 39

Räntebidrag m. m 40

Bostadsbidrag 41

Bidrag till förbättring av boendemiljön 45

Outhyrda lägenheter m. m 45

Förbättringslån 46

Bostadsanpassningsbidrag 47

Tomträttslån 49

Övriga frågor 49

Ramar och anslag 51

Hemställan 53

Reservationer 59

1. Målen för bostadspolitiken 59

2. Kommunernas roll - bostadssocial inventering m. m 59

3. Kommunal anvisningsrätt m. m 61

4. Låntagarkretsen vid bostadslån 63

5. Sammanslagning av mindre lägenheter 63

6. Övre lånegränser vid nybyggnad 64

CU 1976/77:18 82

7. Samordning mellan stadskommunalt bostadsbidrag och kommunalt bostadstillägg 65

8. Förenklat ansökningsförfarande beträffande bostadsbidrag . 66

9. Inkomstgränserna för förbättringslån 67

10. Enhetlig praxis för beslut om bostadsanpassningsbidrag... 68

11. Ram och anslag för miljöförbättringsbidrag 68

12. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande 69

Särskilda yttranden 69

1. Kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus 69

2. Markvillkoret 70

Bilagor 71

1. Förslag till Lag om bostadsförsörjningen m. m 71

2. Förslag till Lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall

3. Förslag till Lag om ändring i jordabalken 75

4. Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:179) 77

5. Motionsyrkandenas behandling 79

GOTAB 53535 Stockholm 1977