Bostäder 1974-76

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Bostäder 1974-76

de närmaste åren i

Bostadsbyggandet

ett

Xx i

långsiktigt perspektiv

;

/453

Betänkande av

boendeutredningen

CåC fgiä

å

Statens offentliga utredningar

1973:50

Inrikesdepartementet

1974-76

Bostäder

Bostadsbyggandet de närmaste åren

i ett långsiktigt perspektiv

Betänkande av boendeutredningen Stockholm 1973

ISBN 91-38-01648-6 Göteborgs Onsemycker: AB,Sthlm 72.2364S

Till Statsrådet och chefen för inrikesdepartementet

Genom beslut den 6 november 1970 bemyn- huvuduppgift är avhängig resultaten från digade Kungl. Maj :t chefen för inrikesdepar- bostadsfinansieringsutredningen och bostadstementet att tillkalla tio sakkunniga för att kommittén (tillkallad av chefen för finansutreda det framtida bostadsbyggandets om- departementet den 8 september 1972). fattning och inriktning m m. De sakkunniga Utredningen har funnit det angeläget att Ut- de snabba inom bohar antagit namnet boendeutredningen. belysa förändringarna stadssektorn sedan utredningen tillsattes. En redningen har fått tilläggsdirektiv den 5 juni 1973 (dessa avser de boendes inflytande vid första analys har gjorts av de långsiktiga bostadsbehoven. Förutsättningarna för de sanering). ordförande närmaste årens har be- Utredningens är riksdagsman bostadsförsörjning dömts. har därvid funnit det Per Bergman. Ledamöter är riksdagsmännen Utredningen Alvar Bo Tures- att aktualisera åtgärder av över- Andersson, Ivar Nordberg, nödvändigt son och Ola Ullsten samt direktör Sten gångskaraktär. direktör Gunnar direktör Detta första betänkande behandlar därför Källenius, Leo, Olle Lindström, Sandlund de närmaste årens bostadsbyggande sett i ett

byråchef Maj-Britt

och förbundsordförande Erik Svensson. långsiktigt perspektiv. i utredningen är fil kand Linnéa Reservation har lämnats av ledamoten Bo Experter 1 Ohlson och avdel- Turesson och särskilda yttranden av leda- Gillwik, pol mag Björn (fr o m den 1 möterna Alvar Andersson och Sten Källeningsdirektör Ralph Johansson oktober 1973 sekreterare nius. i utredningen). Utredningen biträds av ett sekretariat som Stockholm den 17 oktober 1973 förutom experterna består av Esbjörn Olsson, huvudsekreterare, Ingrid Dalen, Björn Per Bergman Karlberg (fr 0 m den 1 oktober 1973 förord- Alvar Andersson Maj-Britt Sandlund nad i bostadsfinansieringsutredningen) och Karin Wiklund, sekreterare. Sten Källenius Erik Svensson Utredningen och dess sekretariat sam- Gunnar Leo Bo Tiiresson arbetar nära med bostadsfinansieringsutredav chefen för inrikesdepar- Olle Lindström Ola Ullsten ningen (tillkallad tementet den 24 augusti 1972). Ivar Nordberg

Med de förutsättningar som gavs av direk- /Esbjörn Olsson

tiven, statistiskt material m m som underlag för utredningens överväganden kan huvudbetänkande inte lämnas förrän under 1974. Utredningen har också konstaterat att dess

Innehåll

Sammanfattning bygd . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Avgång och ersättningsproduk- Förklaringar av vissa uttryck . . . . . . tion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 3.4.1 Problemställningen . . . . . 44 Kapitel l Bostadsbestând och bostads- 3.4.2 Allmänna mål för sanering 44 produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 3.4.3 Saneringsbestånd i hela ri- 1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . ket . . . . . . . . . . . . . . . 45 1.2 Hustyper och lägenhetsstorlekar 23 3.4.4 Antaganden om sanering 46 1.2.1 Hustyp . . . . . . . . . . . . . 23 3.4.5 Kalkyl för tätorter 47 1.2.2 Lägenhetsstorlek . . . . . . 23 3.4.6 Glesbygd 48 1.3 Utrustningsstandard . . . . . . . . 26 3.4.7 Övrig avgång . . . . . . . . . 48 1.4 Bostadsbeståndets ålder . . . . . 26 3.4.8 Sammanfattning 49 1.5 Upplåtelseformer och fastighets- 3.5 Sammanfattning av produktionsägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 kalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . 50 3.6 Aktuell bostadsbyggnadsplane- Kapitel 2 Hushållen och deras bo- ring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 stadsförhâllanden 28 3.7 Bedömning av kalkyler oçh pro- 2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 28 duktionsförutsättningar 51 2.2 Befolkningens sammansättning . 28 3.8 Lägenhetsfördelningen i nypro- 2.3 Hushållsbildning . . . . . . . . . . 31 duktionen . . . . . . . . . . . . . . 52 2.4 Hushållens sammansättning 33 3.8.1 Förändring av det nuvaran- 2.4.1 Antal personer . . . . . . . . 33 de bostadsbeståndet 52 2.4.2 Antal barn . . . . . . . . . . 34 3.8.2 Behov av olika lägenhetsty- 2.5 Hushållens boendeförhállanden . 34 per . . . . . . . . . . . . . . . 53 2.5.1 Utrymme . . . . . . . . . . . 34 3.8.3 Nyproduktion . . . . . . . . 54 2.5.2 Trångboddhet 35 2.5.3 Modernitet 36 Kapitel 4 Bostadskonsumtion 56 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 56 Kapitel 3 Bostadsbehov och produk- 4.2 Bostadskonsumtion natioenligt

tionsbehov under 1970-talet 38 . . . . . . . . . . 56

nalräkenskaperna 3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 38 4.3 Samhällsåtgärder som påverkar 3.2 Befolkningsutvecklingen 38 bostadskonsumtionen . . . . . . . 57 3.3 Antalet hushåll . . . . . . . . . . . 39 4.3.1 Bostadspolitiska åtgärder 3.3.1 Hushåll i tätorter och gles- som påverkar bostadspriser 58

4.3.2 Bostadspolitiska åtgärder veckling . . . . . . . . . . . . 91 som stimulerar bostadskon- 6.1.6 Miljöfrågor . . . . . . . . . . 91 sumtion . . . . . . . . . . . . 6.1.7 Kommentarer . . . . . . . . 91

4.3.3 Bostadsbeskattning . . . . . 59 6.2 överväganden och förslag . . . . 92

4.4 Bostadspriser 6.2.1 Behov och inriktning av 4.4.1 Hyresrätt åtgärder . . . . . . . . . . . . 92 4.4.2 Bostadsrätt 6.2.2 Sänkta bostadskostnader . 95

4.4.3 Äganderätt . . . . . . . . . . 6.2.3 Miljöförbättring . . . . . . . 102

4.5 Bostadskonsumtion bo- enligt 6.2.4 Nyproduktion omfattstads- och hyresundersökningen ning och inriktning . . . . . 105 (BHU) 1969 6.2.5 Sammanfattning av förslag 106 4.5.1 Inledning 4.5.2 Samband mellan disponibel Reservation och särskilda yttranden 107 inkomst och hyra för olika hushållstyper . . . . . . . . . 65 Bilaga 1 Inkomst, bostadskostnad och 4.5.3 Trångbodda hushåll och bostadsstandard . . . . . . . . . . . . . . 111 hushåll i halvmoderna och Bilaga 2 Prisnivåer och prisrörelser för omoderna lägenheter 67 en- och tvåfamiljsfastigheter . . . . . . 153 4.5.4 Olika hushållstypers kon- - ett so- Bilaga3 Bostadsförsörjning sumtionsmönster på delar cialt och ekonomiskt fördelningsproav en lokal bostadsmark- blem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 nad 68 Bilaga4 av boendeprefe- Granskning 4.6 Outhyrda lägenheter . . . . . . . . 73 . . . . . . . . . . . . 176 rensundersökningar Bilaga 5 Byggprisutveckling i bostads- Kapitel 5 Olika bostäders resurs- byggandet under de senaste åren . . . . 189 anspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Bilaga 6 Gällande bestämmelser för 5.1 Byggnads- och produktionskost- statligt stöd till miljö- och serviceåtgärnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 der i bostadsområden . . . . . . . . . . . 196 5.2 Kostnadsaspekter vid nybyggnad 77 5.2.1 Inledning 77 Tabellförtecknirzg 5.2.2 Exploateringskostnader för olika hustyper . . . . . . . . 77 1.1 Lägenheter i tätorter och glesbygd åren 5.2.3 Effekter av val av upplåtel- 1945, 1960, 1965 och 1970. seform för bostäderna . . . 80 1.2 Lägenheter åren 1945, 1960, 1965 och 5.3 Kostnadstäcknings- och kost- 1970 procentuellt fördelade på husnadsfördelningsfrågor . . . . . . . 80 typer. Hela riket och tätorter. 5.3.1 Kostnader vid exploatering 80 1.3 Lägenhetsbeståndets procentuella för- 5.3.2 Bostadsbeskattning . . . . . 85 delning på lägenhetstyper samt genom- 5.3.3 Finansieringssystem 86 snittlig lägenhetsstorlek åren 1945, 1960, 1965 och 1970. Samtliga hus- Kapitel 6 Bostadsförsärjningen de när- typer. maste åren i ett långsiktigt perspektiv 88 1.4 Lägenheter i tätorter 1960, 1965 och 6.1 Aktuella bostadsfrågor 88 1970 procentuellt fördelade efter hus- 6.1.1 Inledning 88 samt genomsnittlig lätyp och storlek 6.1.2 En ny situation 88 genhetsstorlek. 6.1.3 Planering och bostadsbe- 1.5 Lägenhetsbeståndets procentuella förhov . . . . . . . . . . . . . . . 89 delning på kvalitetsgrupper åren 1960, 89 6.1.4 Skilda utvecklingslinjer 1965 och 1970. 6.1.5 Hyresskillnader och prisut- 1.6 Genomsnittlig lägenhetsstorlek år 1970

i olika kvalitetsgrupper. Hela riket och 2.14 Hushåll av olika storlek fördelade efter tätorter med 2 000 eller fler invånare. boendetäthet år 1970. 1.7 Lägenhetsbeståndet år 1970 i hela ri- 2.15 Hushåll i tätorter och glesbygd med ket, tätorter och glesbygd procentuellt bostadsföreståndare i åldern 65 - w år fördelat efter byggnadsår. procentuellt fördelade efter lägenhetens 1.8 Genomsnittligt antal rum och rumsen- kvalitetsgrupp åren 1960, 1965 och heter år 1970 i lägenheter från olika 1970. byggnadsperioder. Hela riket och tät- 3.1 Faktisk respektive beräknad förändring orter. av folkmängden i åldrarna 20 - w år 2.1 Antalet hushåll och genomsnittlig hus- 1960-1980. 1 000-tal. hållsstorlek åren 1945, 1960, 1965 och 3.2 Folkmängd samt antagen andel sam- 1970. boende efter kön och ålder 1970- 2.2 Hushållskvoter för icke gifta män och 1980. Nettoimmigrationen antas uppgå kvinnor åren 1945, 1960, 1965 och till 15 000 personer per år 1974-1980. 1970. 3.3 Antal hushållsföreståndare i vissa ål- 2.3 Hushållskvoter för icke gifta män och dersklasser. kvinnor i olika åldrar åren 1960, 1965 3.4 Bostadsbestånd efter kvalitetsgrupp och och 1970. hustyp. Riket 1970. 2.4 Folkmängd efter ålder och kön procen- 3.5 Sammanfattning av saneringsexempel tuellt fördelad på samboende hushålls- för tätorter. föreståndare resp. maka, övriga hus- 3.6 Sammanfattning av kalkylexempel om hållsföreståndare och personer utan avgång och modernisering. eget hushåll. 3.7 Beräknad sammansättning av tätorter- 2.5 Hushåll åren 1945, 1960, 1965 och nas bostadsbestånd 1980 förutsatt att 1970 fördelade efter storlek. 1973 års produktionsinriktning bibe- 2.6 Befolkningens procentuella fördelning hålls. på hushållstyper åren 1945 , 1960, 1965 4.1 Bostadskonsumtion 1971 enligt natiooch 1970. nalräkenskaperna. 2.7 Antal och procentuell andel hushåll 4.2 Hyror i lägenheter om 2 rk. Hela riket. med barn under 16 år samt antal barn Kr/år. per hushåll åren 1945, 1960, 1965 och 4.3 Hyror i lägenheter om 3 rk. Hela riket. 1970. Kr/år. 2.8 Barnhushållens procentuella fördelning 4.4 Hyror i lägenheter om 3 rk. Modern efter antal barn under 16 år åren 1945, byggd 1956-. Hela riket = 100. 1960, 1965 och 1970. 4.5 Hyror i lägenheter om 3 rk. Hela riket. 2.9 Antal rum och rumsenheter per 100 Modern byggd 1956- = 100. personer åren 1945, 1960, 1965 och 4.6 Inflyttningshyror i lägenheter om 2 rk i 1970. statligt belånade flerfamiljshus. Hela ri- 2.10 Antal rumsenheter per 100 personer i ket. Kr/år. olika hushållstyper år 1970 och ökning- 4.7 Inflyttningshyror i lägenheter om 3 rk i en under perioden 1945-1970. statligt belånade flerfamiljshus. Hela ri- 2.11 Procentuell andel i småhus åren 1960, ket. Kr/år. 1965 och 1970 av hushåll med olika 4.8 Inflyttningshyror i lägenheter om 3 rk i antal barn under 16 år. Hela riket och statligt belånade flerfamiljshus. Hela ritätorter. ket. Index 1967 = 100. 2.12 Boendetätheten åren 1960, 1965 och 4.9 Inflyttningshyror i allmännyttiga föreom 3 rk. Hela riket = 1970 i småhus och övriga hus. tags lägenheter 2.13 Trångboddheten åren 1945, 1960, 100.

1965 och 1970 enligt olika mått. 4.10 Årsavgift ilägenhet om 2 rk 1969.

4.11 Årsavgift i lägenhet om 3 rk 1969. duktionskostnader (pk) i statligt belå-

4.12 Årsavgift och grundavgift (insats) i lä- nade gruppbyggda småhus. Hela riket.

genhet om 2 rk i statligt belånade fler- 5.3 Mark- och exploateringskostnader för familjshus vid förstagångsupplåtelse. statligt belånade flerfamiljshus och Hela riket. gruppbyggda småhus. 4.13 Årsavgift och grundavgift (insats) i lä- 5.4 Exploateringskostnader per lägenhet ingenhet om 3 rk i statligt belånade fler- om grannskapsenhet vid olika hustyper familjshus vid förstagångsupplåtelse. enligt SCAPE. Kronor. Hela riket. 5.5 Exploateringskostnader per lägenhet in- 4.14 i lägenhet om 3 rk 1969. Hela om en tätort vid olika hustyper enligt

Årsavgift

riket. SCAPE. Kronor. 4.15 Produktionskostnad för statligt belåna- 5.6 Exploateringskostnader av generalplade gruppbyggda småhus. Hela riket. nekaraktär per lägenhet vid olika hus- 4.16 Genomsnittliga köpeskillingar för frilig- typer. Bearbetning av SCAPE. Kronor. gande enfamiljshus mellan 86 och 120 5.7 Kostnader och avgifter för anläggning m2 ly 1971. Kr/lägenhet. av det lokala va-nätet jämte kostnads- - Göte- 4.17 Köpeskillingindex för en- och två-- täckningsgrad exempel från familjsfastigheter 1957-1971. Index borgs kommun. 1957 = 100. 5.8 Avgifter och subventioner för lokala 4.18 Antal hushåll efter hushållstyp 1969. va-nätet med en enhetlig kostnadstäck- Hyres- och bostadsrättslägenheter. Hela ningsgrad på 40 %. riket. 5.9 för lokala va-nätet - minsta Avgifter 4.19 Disponibel inkomst för olika hushålls- subvention tillämpade beräkning per typer 1969. Median samt Övre och un- lägenhet (2 000 kr) resp. med hänsyn dre kvartil. Hyres- och bostadsrätts- till bostadens storlek per m2 vy (25 kr). för lokala lägenheter. Hela riket. 5.10 Avgifter va-nätet högsta 4.20 Hyra efter hushållstyp och disponibel subvention tillämpade beräkning per inkomst 1969. Medelvärde, median, öv- lägenhet (24 000 kr) resp. med hänsyn re och undre kvartil. Hyreslägenheter. till bostadens storlek per m2 vy (160 Hela riket. 5.11 Intäktsprocent vid villabeskattning och 4.21 Inkomstelasticitet efter hushållstyp och olika räntesatser 1954-1970. inkomstklass 1969. Hyres- och bostads- 6.1 Genomsnittliga lägenhets- och bostadsrättslägenheter. Hela riket. ytor i statligt belånad bostadsproduk- 4.22Inkomstfördelning för trångbodda re- tion 1962, 1967 och 1972. spektive ej trångbodda hushåll efter 6.2 Genomsnittliga lägenhets- och bostadshushållstyp i procent 1969. Hyres- och ytor i olika upplåtelseformer med lånebostadsrättslägenheter. Hela riket. beslut 1972. 4.23 Inkomstfördelning för hushåll i ej mo- 6.3 Lägenheter i småhus uppförda av stat, derna respektive moderna lägenheter landsting, kommun, allmännyttiga och efter hushållstyp i procent 1969. Hyres- kooperativa bostadsföretag 1967 och och bostadsrättslägenheter. Hela riket. 1972. 5.1 Antal lägenheter (lgh), bostadslägen- 6.4 Lägenheter utan statliga bostadslån (elhetsyta (bly), byggnadskostnader (bk) ler annat statligt stöd) 1967 och 1972. och produktionskostnader (pk) i 6.5 Statsbelånade och bostadsrättshyresstatligt belånade flerfamiljshus. Sane- lägenheter samt genornsnittsytor för år rings- och exploateringsområden. Hela 1968-1977 till grund för kostnadsriket. beräkning av hyresnedsättning. 5.2 Antal lägenheter (lgh), bostadsyta 6.6 Bruttokostnader för hyresnedsättning (boy), byggnadskostnader (bk) och pro- (milj. kr.).

6.7 Beräknade minskade kostnader för statskommunala bostadstillägg för stat och kommun som följd av hyresnedsättning (milj. kr.).

Figurförteckning 1.1 Antal lägenheter fardigställda åren 1951-1972 samt påbörjade åren 1970-1972. 1.2 Antal lägenheter om högst 3 rum och kök resp. 4 rum och kök eller större i småhus och övriga hus i nyproduktionen åren 1961-1972. 2.1 Befolkningens fördelning på olika åldrar åren 1945,1960,1965 och 1970. 2.2 Befolkningens procentuella fördelning efter civilstånd åren 1945, 1960, 1965 och 1970. 3.1 Andelen män utan eget hushåll i olika åldersklasser. 3.2 Andelen kvinnor utan eget hushåll i olika åldersklasser. 4.1 Genomsnittlig årshyra per hushåll efter disponibel inkomst och hushållstyp 1969. Hyreslägenheter. Hela riket. 4.2 Hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten för enpersonshushåll. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Storgöteborg. 4.3 Hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten för endast makar. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Storgöteborg.

4.4 Hyrans/årsavgiftens andel av den dispo-

nibla inkomsten för makar med 1 bam 18 år. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Storgöteborg. 4.5 Hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten för makar med 2 barn 18 år. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Storgöteborg. 4.6 Andelen outhyrda lägenheter i statligt belånade flerfamiljshus tre månader efter fardigställandet 1967-1972. Hela riket.

Sammanfattning

Bostadsbestând och bostadsproduktion gaste lägenhetstypen i småhusen och tvårum-

(kapitel 1) maren vanligast i flerfamiljshusen.

Trots den stora nyproduktionen fanns Cirka 1 miljon lägenheter kommer att färdig- 1970 drygt 700000 lägenheter, 23% av ställas under åren 1965-1974, vilket var det som inte beståndet, fyllde dagens krav på mål för bostadsproduktionens omfattning modernitet. som 1965 års riksdag ställde upp.

Bostadsbyggandet ökade fram till 1971 Hushållen och deras bostadsförhâllanden och har därefter minskat. Minskningen har (kapitel 2) helt och hållet gällt flerfamiljshusen, medan

småhusproduktionen fortsatt att öka. Av de Antalet har personer per hushåll sjunkit. lägenheter som började byggas under ja- Detta förhållande och en ökande andel stora

nuari-augusti 1973 var 50 % i småhus. har medfört att hushållens lägenheter utrym- Småhuslägenheter disponeras med få un- messtandard ökat markant under l960-talet.

dantag med äganderätt. Lägenheter i fler- Familjer med flera barn bor dock fortfafamiljshus upplåts med hyres- eller bostadsrande i små lägenheter och avsevärt trängre rätt. än övriga hushåll. Hushåll i småhus har högre Nyproduktionen har utvecklats helt olika utrymmesstandard än de som bor i flerfaför småhus och flerfamiljshus. Samtidigt som miljshus. den genomsnittliga storleken på lägenheter i 1940-talets att avveckla målsättning trångsmåhus ökat (till 5,48 rumsenheter 1972) boddheten (ej fler än två boende per rum, har den minskat i flerfamiljshus (till 3,07 köket oräknat) var i stort sett förverkligad rumsenheter 1972). Den nybyggda genom- 1970. snittslägenheten i flerfamiljshus var 1972 ett var Enligt nyare beräkningssätt tillbaka till ungefär samma storlek som i 475 000 hushåll, 16% av samtliga, trång-

början av 1950-talet. bodda 1970 (fler än två personer per rum, I 1972 års statsbelånade nyproduktion var kök och vardagsrummet oräknade). Dessa den genomsnittliga lägenheten i gruppbyggda hushåll omfattade mändrygt 1,5 miljoner småhus ca 115 m2 och i flerfamiljshus niskor. 65 m2.

Bostadsbestândet omfattade 1970 ungefär Bostadsbehov och produktionsbehov under 3,2 miljoner lägenheter. Nettotillskottet av 1 970-talet ( kapitel 3) lägenheter uppgick till 500 000 under 1960-

talet. Som bakgrund för ställningstaganden till mer

Fyrarumslägenheten var 1970 den vanli- kortsiktiga problem belyses några faktorer

ll

som långsiktigt påverkar bostadsbehovet och och totalsanering genom rivning och nybyggbehovet av nyproduktion och modernisering. nad är stor. Under förutsättning att lägen- Däremot görs ingen slutgiltig analys av lång- hetsfördelningen i det äldre beståndet siktiga bostadsförsörjningsfrågor. förändras väsentligt vid modernisering, torde Utredningens beräkningar av befolknings- dock en förskjutning mellan dessa saneringsutveckling och hushällsbildning har baserats former inte påverka nybyggnadsbehovet i på statistiska centralbyråns senaste befolk- avgörande grad. ningsprojektion och förutsätter bl. a. en net- Produktionskalkylerna för hela 1970-talet toimmigration av 15000 personer per år kan sammanfattas på följande sätt. För det efter 1973. Befolkningsförändringarna be- ökade antalet hushåll, specialbostäder och en räknas ge en mindre ökning av antalet hus- viss mindre lägenhetsreserv behöver ca håll än under 1960-talet. Hushållsbildningen 47 000 lägenheter nybyggas per år. Tillsamantas dock relativt sett fortsätta att öka, mans med ersättningsbehovet enligt ovan särskilt i yngre åldrar. Detta påverkar netto- skulle enligt kalkylerna behöva byggas tillskottet av hushåll mer än befolknings- 90 000-100 000 lägenheter genomsnittligt förändringarna. l genomsnitt för hela 1970- per år under hela l970-talet. Med ett beräktalet beräknas antalet hushåll totalt öka med nat färdigställande av omkring 390 000 lä- 40 000 per år. Osäkerheten genheter under åren 1971«74 återstår att ihushållsprognosen är mycket stor. färdigställa genomsnittligt mellan 91 000 Nettotillskottet av hushåll kommer under och 100 000 lägenheter per år under de sex 1970-talet att främst avse åldrarna 30-44 år åren 1975-80. och över 64 år. Utöver nyproduktionen förutsätts ett till- Behovet av ersättningsproduktion har skott av moderna lägenheter genom moderuppskattats utifrån antagandet att alla nisering med omkring 25 000-30 000 per omoderna och halvmoderna lägenheter bör år. saneras, kommer att överges eller avgå på Nu kända planer från kommunerna tyder annat sätt under 1970-talet. Om dessa anta- på en igångsättning av ca 80 000 lägenheter ganden från efterfrågesynpunkt är realistiska per år under 1973 och 1974. Enligt de på relativt kort sikt, diskuteras inte i sam- kommunala bostadsbyggnadsprogrammen band med dessa beräkningar. för perioden 1973-77 sjunker planerings- Alternativa antaganden har gjorts av hur nivån under de därefter följande åren. saneringen kommer att fördelas mellan modernisering och rivning med därpå följande Bas tadskonsumtion (kapitel 4 j nybyggnad. Saneringen skall bidra till fortgående för- De bostadspolitiska instrument som påverkar bättring av hushållens bostadsstandard och bostadskonsumtion är av två slag, dels åtgärge förutsättningar för en mer allsidig hus- der som påverkar bostädernas pris, dels åthållssammansättning i saneringsområdena. bostadskonsumtionen gärder som stimulerar Båda dessa mål kräver att lägenheternas stor- för grupper av hushåll vid givna priser. leksfördelning förskjuts avsevärt mot större Bostadspriserna påverkas bl. a. av fastiglägenheter genom sammanslagningar i flerfa- hetsägarestruktur, hyreslagstiftning, hyresmiljshusen. regleringslagstiftning och bostadslångivning. Totalt uppskattas ersättningsbehovet un- Bostadskonsumtionen påverkas av boder de angivna förutsättningarna till 47 000, stadstilläggen, som efter inkomstprövning utalternativt 52000 lägenheter per år. Häri går till barnfamiljer och pensionärer och från ingår även en mindre avgång av moderna den 1 januari 1974 till andra hushåll utan lägenheter. barn. Osäkerheten i fråga om hur saneringen Bostadsbeskattningen har hittills betrakkommer att fördelas mellan modernisering tats som fristående från bostadspolitiken och

är inte avsedd att ha en selektiv konsum- exempliñeras med följande. Hyrans andel av tionsstimulerande effekt. Den har dock nu- den disponibla inkomsten ökar från 14 % för mera sådana effekter på bostadsefterfrågans makar med ett barn som bor i modern inriktning att den måste beaktas i en analys tvårumslägenhet byggd före 1956 till 27 % av de ekonomiska medlen i bostadspolitiken. för motsvarande hushåll i tvårumslägenhet Det totala nettounderskottet för enfa- byggd 1966-68. För makar med två barn miljsfastigheter beräknades till 1,2 miljarder som bor i lägenhet i tre rum och kök ökar kronor taxeringsåret 1972 och ökar med ca motsvarande tal från 15 % till 25 %. 300 miljoner kronor årligen. Detta innebär att skattereduktionen för hushåll i ägda små- Olika bostáders resursanspråk (kapitel 5) hus överstiger kostnaderna för det statskommunala bostadstillägget till barnfamiljer (den redovisar Utredningen vissa uppgifter om del av bostadstilläggen som beror på bosta- kostnader för olika typer av bebyggelse. Den dens pris). Bostadstilläggen minskar med av att kommunerna understryker betydelsen ökande inkomster för hushållen. Skatte- skaffar relevanta som unkostnadsuppgifter reduktionen för ägare av småhus ökar därderlag för fysisk planering och noggrant beemot med ökande inkomster. aktar effekterna av olika metoder att fördela Beskattningens effekt på bostadskostna- kostnaderna. väcks Några egentliga förslag derna illustreras med följande. Bostadskostinte i detta sammanhang. naden (bortsett från bostadstillägg) i ett inom inrikes- Enligt låneunderlagsgruppen genomsnittligt statligt belånat gruppbyggt departementet var produktionskostnaden småhus med en bostadsyta på 115 m2 kan 1972 för statligt belånade flerfamiljshus beräknas uppgå till 6 850 kronor, med be- 82 000 kronor eller 1 218 kroper lägenhet aktande av skattereduktionen nor per m2. Motsvarande (marginalskatt belopp för grupp- 50 %). Detta understiger inflyttningshyran, byggda småhus var 148 000 kronor eller 7 200 kronor, i genomsnittliga trerumslägen- 1 283 kronor per m2. Därav utgjorde mark-

heter på 78 m2, producerade av allmännyt- och exploateringskostnaderna 6 600 respek-

tiga bostadsföretag. Uppgifterna avser 1972. tive 21 900 kronor. (Från 1 januari 1973 Inflyttningshyran 1972 i en nybyggd tre- används tomt- och grundberedningskostnarumslägenhet var 2 600 kronor, 55 %,högre der som låneteknisk term.) än hyran i en modern trerumslägenhet byggd Schablonbelopp för tomt- och grundföre 1956. Den stora spridningen i hyror fastställs av länsbostadsnämnd beredning mellan olika årgångar av lägenheter motsva- efter framställan av kommun. Ett generellt ras av något större skillnader inom bostads- intryck av de fastställda beloppen är att rättsbeståndet. variationerna mellan kommunerna är mycket Sambanden mellan disponibel inkomst stora, stundom alltför stora för att förklaras och hyra för boende i flerfamiljshus har av variationer i exploateringskostnader. De undersökts. torde i vissa fall förutsätta en kommunal Bostadskonsumtionen hos olika hushålls- subvention av exploateringen. typer i flerfamiljshus i Storgöteborg har dess- Inom Göteborgs kommun har stadsbyggutom specialstuderats. Ett intressant drag nadskontoret sammanställt ett räkneexempel framkommer därvid i det moderna lägenhets- kring effekter av en ökad småhusandel bebeståndet. I sent producerade lägenheter träffande generalplanemässiga och lokala med höga hyror och årsavgifter har hushållen merinvesteringar och fördelningen av dessa. inkomster som är anmärkningsvärt lägre än Beräkningen bygger kostnadsdata avpå vad man kunnat vänta enligt de gängse kon- seende radhus. Den marginella merinvestesumtionsmönstret (enligt detta har hushåll ringen per lägenhet i radhus beräknas där till med höga inkomster högre hyra än hushåll 23 000 kronor, varav 9000 kronor avser med låga inkomster). Förhållandena kan lokala kostnader och 14000 kronor kost-

nader av generalplanekaraktär. Hela den ge- lägenheter sedan 1970 kvarstår alltjämt avseneralplanemässiga investeringen drabbar värda brister. kommunen liksom 5 000 kronor av den lo- Kommunernas planering präglas nu i kala merinvesteringen. Av den totala mer- högre grad än tidigare av osäkerhet. De investeringen på 23 000 kronor betalar så- kommunala bostadsbyggnadsprogrammen viledes kommunen 19000 kronor och bo- sar att andelen lägenheter för vilka planestadskonsumenten 4 000 kronor. ringsmässiga förutsättningar för igångsätt- Formen för upplåtelse av lägenheterna har ning förelåg vid planperiodens början, var också ekonomiska konsekvenser. Om lägen- mindre än i närmast föregående programheterna upplåts med äganderätt drabbas stat, omgång. landsting och primärkommun av ett inte Uppgifterna om lägenhetstyper i de komoväsentligt skattebortfall under i övrigt lika munala bostadsbyggnadsprogrammen visar förutsättningar. för flerfamiljshusen en fortsatt ökning av För en bedömning av olika bostäders re- andelen lägenheter om högst 2 rk (nästan sursanspråk är det väsentligt att behandla uteslutande hyres- och bostadsrättslägenkostnadstäcknings- och kostnadsfördelnings- heter). frågor. Subventionsinslag i samband med För småhus och flerfamiljshus sammankommunal markupplåtelse eller exploatering taget är de nybyggda lägenheternas fördelsamt bostadsbeskattning får betydelse för ning på olika lägenhetstyper någorlunda tillnyproduktionens omfattning och inriktning. fredsställande. Den höjda standarden i nysubventioner och skattebortfall har om- produktionen är dock mycket ojämnt förfördelande effekter mellan individer och hus- delad. Skillnaderna har under de senaste åren håll. Därav följer också en stor återverkan på ökat mellan åena sidan ägda lägenheter (småvalet av handlingsalternativ och därmed på hus) och å andra sidan hyres- och bostadsbostadsbyggandets resursanspråk. rättslägenheter. De ökande skillnaderna kan till största delen förklaras av skattesystemets indirekta effekter på bostadsutformningen. Bostadsförsörjningen de närmaste åren i ett Det finns betydande prisskillnader mellan långsiktigt perspektiv (kapitel 6) hyres- och bostadsrättslägenheter av olika årgång. Den mycket snabba höjningen av Aktuella bostadsfrågor priserna på väsentliga byggmaterial kommer Samtidigt som bostadsbyggandet nådde en att påverka de nyproducerade bostädernas mycket hög nivå under senare delen av produktionskostnader. Om detta får genom- 1960-talet visade sig allt tydligare tecken på slag i hyressättningen, kommer hyresskillnaen ny och annorlunda relation mellan utbud derna (samt skillnaderna mellan årsavgifter och efterfrågan av nybyggda hyres- och bo- för bostadsrättslägenheter) mellan senare stadsrättslägenheter. Det förändrade läget producerade årgångar och de senare produhar medfört en stark minskning av igångsätt- cerade årgångar och de något äldre att öka ningen av nya lägenheter. Minskningen är ytterligare. koncentrerad till hyres- och bostadsrättslägenheter. Det är dock andra drag än de Behov av åtgärder volymmässiga förändringarna som framför allt bör uppmärksammas. Det är nödvändigt med ett fortsatt högt Att det finns ett antal lediga lägenheter i bostadsbyggande. En väsentlig invändning nya hus är inte tecken på att bostadsbehoven mot en produktionsminskning är att denna skulle ha tillgodosetts i så hög grad, att en lösning av ett kortsiktigt balansproblem inte betydande långsiktig minskning av nypro- är godtagbar så länge allvarliga brister i boduktionen är bostadspolitiskt befogad. Trots stadsförhållandena kvarstår. En senare uppstort nytillskott och modernisering av äldre gång av efterfrågan kan på nytt skapa akuta

bristsituationer och knapphetsbetingade pris- ta till att stegringar. Det är angeläget att bostadsbyg- ge likvärdiga förutsättningar för hushålgandet planeras så att förutsättningar skapas lens bostadsval för en jämn sysselsättning i byggnads- påverka nyproduktionen. industrin. Oavsett nyproduktionens totala omfatt- - Bostadsbyggandet förslag ning, är det viktigt att den inriktas på ett varierat utbud av lägenheter i olika upplå- Boendeutredningen anser, att den nuvarande telseformer och bebyggelsetyper. Härigenom situationen inom bostadssektorn kräver ökas konsumenternas valfrihet och skapas omedelbara Mer åtgärder. genomgripande förutsättningar för en allsidig hushållssam- förslag från de tre arbetande bostadsutredmansättning i bostadsområdena. förutom också ningarna, boendeutredningen Inte minst väsentligt är att små hushåll och bostadsbostadsñnansieringsutredningen och hushåll med begränsade ekonomiska re- kommittén kan därför inte avvaktas. Viktigt surser ges möjlighet att bo i småhus om de så är dock att en smidig övergång till mer önskar. långsiktiga förändringar av skatter, finansie- Stora skillnader i bostadspris föreligger och andra blir De ring åtgärder möjlig. mellan i stort likvärdiga bostäder av olika snabbverkande bör också - vilket åtgärderna årgång inom beståndet av hyres- och bostads- sammanhänger med förslagets karaktär av rättslägenheter. De skillnader i bostadskost- - vara lätta att admiövergângslösning nader som uppkommer mellan bostäder i nistrera. olika upplåtelseformer är ännu större (skill- har en översikt-

Boendeutredningen ort

nader mellan å ena sidan hyres- och bostads- av olika för att lig analys möjliga åtgärder rätt och å andra sidan äganderätt). Skillna- sänka priser och kostnader för bostäder som derna är särskilt påtagliga för relativt av bl.a. och nypro- på grund byggprisutveckling ducerade bostäder. För en nyproducerad lä- är dyra i jämförelse med andra Skatteregler

genhet med äganderätt blir bostadskostna- bostäder. Åtgärderna kan vara av två slag, dels

den mellan 30 och 40 kronor lägre per m2 sådana som utgörs av stöd till bostadsföreoch år än med hyres- eller bostadsrätt som tagen, dels stöd till de boende. l den förra en följd av bostadsbeskattningens utform- gruppen återfinns som exempel bl. a. investe-

ning. ringsbidrag, momsrestitution, räntesänkning, Utredningen gör en genomgång av dessa förändring av samt amorteringstider skillnaders betydelse för bostadsval och bo- förändring av basannuitet och paritetstal stadsutbud och diskuterar subventionsfrågor inom paritetslånesystemet. Inom den andra med av detta. Den konstaterar anledning gruppen av åtgärder återfinns förändringar av med eftertryck att en utvidgning av systemet bostadstilläggen, ändring av bostadsbeskattmed inkomstprövade bostadstillägg inte löser ning samt direkta bostadskostnadssänkande de problem som skapas av prisstrukturen. De åtgärder. Utredningen har stannat för det fullt bidragsberättigade hushållens valfrihet senaste - ett riktat bostadsstöd något som gäller en starkt begränsad del av bostads- bostadsrabatt. getts samlingsnamnet marknaden. Detta förhållande kan endast i Det bör också nämnas att utredningen liten bi- diskuterat grad påverkas med inkomstprövade ett stöd av annat slag till bostadsdrag, så länge övriga pris- och kostnadsrela- företagen utan bostadskostnadssänkande tioner är oförändrade. Problemen med att effekter men avstått från att gå närmare in bostadsområden kategoriseras efter inkomst på den typen av lösningar. kommer att kvarstå eller öka. Problemen med de outhyrda lägenheterna Det är därför enligt utredningens mening tar utredningen sätt:

upp på följande Åtgär-

med snabbverkande der av annan avsedda nödvändigt åtgärder, karaktär, att ge bo som påverkar prisstrukturen. Dessa skall syf- stadsföretagen möjligheter att övervinna lo-

kalt förekommande vikande efterfrågan, har Budgetâr

redan vidtagits och är under fortsatt behand- 1974/75 350

bedömer 1975/76 407 ling. Denna fråga som utredningen vara av stor vikt behandlas därför inte i detta 1976/77 469

sammanhang. Boendeutredningen föreslår oförändrade Förslaget om bostadsrabatt är i huvudsak beräkningsgrunder för de inkomstprövade utformat på följande sätt: bostadstilläggen. Bostadsrabatterna kommer

således inte att påverka bostadstilläggens Lägenheter Bostadsrabatt kr/m? ly storlek. De utgår utöver bostadstilläggen till färdigställda

1972 1973 20 byggnadsplanen för åren 1974-76 bör med- 1974 20 ge nybyggnad av bostäder med lägst 90 000 1975 20 1976 20 lägenheter per år. (1977 20) För beräkning av bostadsbyggnadsplanen, uttryckt i m2 våningsyta, bör hänsyn tas till Bostadsrabatt avser boende i alla hyres- utredningens redovisade bedömning av Önsksamt värd och ändrade lägenheter i bostadsrättslägenheter i lägenhetsfördelning gefastigheter med statliga bostadslån, oavsett nomsnittsytor. Utredningen understryker därvid att plahustyp; Bostadsrabatt för återstoden av 1970-talet bör binds generellt till hus som neringen blivit för under åren inriktas på en nybyggnad av bostäder som färdiga inflyttning 1968-76 med särskilda för genomsnittligt för landet innebär att högst belopp varje - lika för hela landet. I samman- 25 % av lägenheterna bör omfatta 2 rk eller årgång hängande bostadsområden av enhetligt slag, mindre samt omkring 50 % av lägenheterna med lika och bör dock bör omfatta 3 eller 4 rk. hyror årsavgifter bostadsrabatten i stället anknytas till beräknad medelfärdigställandetidpunkt; - Bostadsrabatt bör därtill, under vissa be- Miljöförbättring förslag tingelser, omfatta ombyggnader under åren Bostadsområden som byggts under senare tid 1968-76; har i flera avseenden t. ex. med hög kvalitet, Bostadsrabatt utgår som ett belopp per anser dock att trafrkseparering. Utredningen m2 lägenhetsyta och förmedlas av bostads- man bör beakta den kritik som riktas mot företagen direkt till den boende i samband bristfälliga miljöer och mindre väl genommed uppbörd av hyror och årsavgifter; förd av vissa bostadsområden. utformning Bostadsrabatt utgår till hushållen och kan - här Det finns brister i bostadsområdena alltså endast avse upplåtna lägenheter. av samhällslivet som på andra områden Bruttokostnaderrw för detta stöd har av vilket är förklarligt, inte minst mot bakgrund utredningen beräknats till följande belopp av den volymmässigt omfattande nypro- (milj. kr.) duktion som genomförts. Kalenderâr Boendeutredningen föreslår för miljöför- 2:a halvåret 1974 169 bättring att bostadslån skall kunna utgå för 1975 378 redan statligt belånade bostadsobjekt för in- 1976 437 vesteringar som höjer användbarhet och att- 242 raktivitet - ansökan skall om den 1:a halvåret 1977 beviljas

tillstyrkes av kommunen (härmed avses inte åtgärder av underhâllskaraktär) - lånen skall i princip omfatta fastigheter fárdigställda 1958 och senare. De boende och deras organisationer förutsättes spela en aktiv roll vid utformningen av åtgärder. Förslaget öppnar nya möjligheter till försök med ökat hyresgästintlytande en fråga som utredningen kommer att behandla i senare betänkande. Prövningen av kostnadernas skälighet skall göras av lånemyndigheten. Lån får normalt utgå till hela kostnaden upp till en övre gräns

av 50 kr/mz lägenhetsyta; även projekte-

ringskostnaden bör få inräknas. Dessa lån bör endast utgå under perioden 1974-76. Omfördelning av lån får ske enligt paritetslåneprincipen med basannuiteten 5,1 % och paritetstalet 1,00 under året för genomförande av åtgärderna. För att stimulera intresset till insatser anser utredningen att gällande bestämmelser om initialstöd till ombyggnad bör kunna utvidgas att gälla även dessa åtgärder. Ett investeringsbidrag om 20 % skulle i så fall kunna utgå under 1974. Utredningen understryker att en enkel och snabb handläggning av lâneärendena bör eftersträvas. Lånen skall vara attraktiva. För att förebygga att bostadsområden som nu byggs eller planeras blir eftersatta av finansieringsskäl, bör finansieringsreglerna medge en fullgod utformning av omgivning och utrustning. Som en konsekvens av detta bör reglerna för beräkning av låneunderlag medge mer omfattande åtgärder. Detta innebär att maximigränserna för miljöskapande åtgärder, f. n. fmplanering och tomtutrustning bör höjas, dvs. tillägg inom låneunderlaget skall beviljas efter kostnads- och skälighetsprövning; därvid skall eftersträvas att bostadsområdet i sin helhet görs attraktivt för de boende.

Förklaringar av vissa uttryck

Boendeutredningen använder i detta betän- Produktionskande några uttryck som förklaras i följande begrepp förteckning. Statistiska, lånetekniska eller nyproduktion Nybyggnad av bostadhus i andra termer av specialkaraktär finns definie- exploaterings- och sanerade i respektive textavsnitt. ringsområden. sanering Sammanfattande begrepp Lägenhet Bostad, oavsett hustyp och för förnyelse genom rivupplåtelseform, för enskilt ning och nybyggnad eller hushåll. modemisering. lägenhets- Lägenheters fördelning ef- modernise- Sammanfattande begrepp fördelning ter storlek i antal rum och ring för alla standardhöjande kök/kokvrå åtgärder i befintliga bolägenhets- Storleken kan uttryckas i stadshus. storlek yta eller antal rumsenheter ombyggnad Förnyelse av befintliga boeller antal rum. stadshus genom åtgärder lägenhetstyp Lägenhetstypen uttrycks i av varaktig karaktär. antal rum och kök/kokvrå. upplåtelse- Lägenheter kan upplåtas Bostadspris Med bostadspris avses vid form med hyres-, bostads- eller hyresrätt hyran, vid bo-

äganderätt. För de olika stadsrätt dels grundavgift/

upplåtelseformerna gäller överlåtelsepris och dels löolika civil- och skatterätts- pande avgifter till bostadsliga regler. rättsföreningen samt vid äganderätt dels köpe- Hustyper skilling och dels löpande flerfamiljs- Bostadshus som innehåller utgifter för kapital, underhus mer än två lägenheter. håll och drift. småhus En- och tvåfamiljshus, van- Bostadspris i denna bemärligtvis villor, rad- eller kelse är priset som utgår kedjehus. för bostaden, oavsett vilket hushåll som bor i den. Hänsyn tas således inte till bostadstillägg och skatteeffekter.

Bostadskostnad Med bostadskostnad avses det löpande bostadspriset (hyra, årsavgift till bostadsrättsförening eller egna utgifter för kapital, underhåll och drift) minus bostadstillägg och skatteeffekter. Bostadskostnad är således den nettokostnad ett enskilt hushåll har för att bo i en bostad under en tidsperiod.

l Bostadsbestånd och

bostadsproduktion

l .l Inledning färdigställdes ca 68 000 lägenheter. Ök-

ningen fortsatte fram till år 1970, då ca År 1970 fanns det ungefär 3,2 miljoner 109000 lägenheter blev klara för inflyttbostadslägenheter i Sverige. 2,6 miljoner ning. fanns i tätorter, därav ca 1 miljon i de tre Efter år 1970 har bostadsbyggandet minsstorstadsregionema, och knappt 0,6 miljoner kat. En fortsatt nedgång är att vänta under iglesbygden. de nånnaste åren, figur 1.1. Sedan år 1945, då den första totala bo- Den pågående och planerade nybyggnadsstadsräkningen genomfördes i vårt land, har volymen innebär att ca en miljon lägenheter beståndet ökat med 50% och en kraftig fárdigställs under perioden 1965-1974, vilförskjutning har skett från glesbygd till tätket var det mål för bostadsproduktionens orter. Medan antalet lägenheter i glesbygden omfattning som 1965 års riksdag ställde upp. har minskat med drygt en fjärdedel på 25 år Nyproduktionen under 1960-talet tillhar det nåra nog fördubblats i tätortema, förde beståndet 929 000 lägenheter. 54 000

tabell 1.1. (Med tätort avses en bebyggelse-

med minst av dessa var specialbostäder, huvudsakligen grupp 200 invånare. Bebyggelsestudentbostäder, personalbostäder, rum tätheten i gruppen skall vara sådan att avi ålderdomshem och ungdomshotell. En jämstånden mellan husen inte överstiger 200 m.) förelse mellan nyproduktionen och nettotill- Från ett färdigställande av drygt 40 000 skottet av lägenheter visar att drygt 40 % av

lägenheter per år i slutet av 1940-talet steg

de nyproducerade lägenheterna har ersatt bostadsbyggandet successivt, dock med en lägenheter som av olika anledningar har utnedgång under 1950-talets första år. År 1960 gått ur beståndet.

Förutom nyproduktion har en omfat-

Tabell tande modernisering av äldre, omodema och 1.1 Lägenheter i tätorter och gleshalvmoderna lägenheter skett under 1960bygd åren 1945, 1960, 1965 och 1970. talet. Det kan beräknas att nära en femtedel

1945 1960 1965 1970 av tillskottet av moderna lägenheter har till-

kommit genom modemisering. Av allt att 1 000-tal lägenheter Hela riket 2 102 2 675 2 875 3 181 döma har något fler lägenheter modernise-

Tätorter 1 357 1 999 2 271 2 635 rats under senare hälften av 1960-talet än

Glesbygd 745 676 604 546 under förra. Procent

jämfört med 200 000 under förra. Det högre

Antal lägenheter FÄRDIGSTALLDA 100043. 100- \ PÅBÖRJADE

90-*

70-

50-

30-

I I I I I I I I I I I I I I I I I I 7 T T

År 195.1 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71

Figur 1.1 Antal lägenheter fárdigställda åren 1951-1972 samt påbörjade åren 1970-1972.

antalet under perioden 1966-1970 beror tätorter och i glesbygd. Många tvåfamiljshus

nästan helt och hållet på den större nypro- har med eller utan ombyggnad övergått till

duktionen under denna period. Nettoav- att fungera som enfamiljshus. Nästan inga

gången av lägenheter var mellan åren 1960 nya tvåfamiljshus har byggts.

och 1965 ca 194 000 och mellan åren 1965 Av nyproduktionen har under 1960-talet

och 1970 ca 175 000. mellan 25 och 31 % utorts av lägenheter i

småhus. Vid ingången av 1970-talet skedde

en markant ökning av småhusbyggandet. 1.2 Hustyper och lágenhetsstorlekar Mellan åren 1971 och 1972 ökade färdigstäl-

1.2.1 landet av lägenheter i småhus med 16 %; Hustyp påbörjandet ökade med 19 %. Färdigställda I glesbygden är småhuset den helt domine- minskade med 10 lägenheter i flerfamiljshus rande hustypen. Också i de mindre tätorter- %, påbörjade med 20 %. na utgörs bostadsbebyggelsen till större de- av bostadsbyggandet har helt Minskningen len av småhus. De små tätorternas bebyggeloch hållet gällt flerfamiljshusproduktionen, sekaraktär har i stort sett varit oförändrad under det att småhusproduktionen också under efterkrigstiden. I de större tätorterna nedantalsmässigt fortsatt att öka, trots överväger däremot flerfamiljshusen. gången i bostadsbyggandet totalt sett. Ut- Den påtagliga ökningen av de större tät- är i stort sett densamma i hela vecklingen orternas bostadsbestånd har därför medfört landet. En fortsatt förändring i denna riktatt andelen lägenheter i småhus minskat i ning är att vänta de närmaste åren. Av de hela riket, tabell 1.2. Andelen småhuslägenlägenheter som började byggas under januheter har i tätorterna under hela 1960-talet ari-augusti 1973 var 50 % i småhus jämfört utgjort drygt 30 %. med 39 % under samma period år 1972. Antalet lägenheter såväl i enfamiljshus

som i flerfamiljshus har ökat starkt under 1.2.2 hela efterkrigstiden. Antalet lägenheter i två- Lägenhetsstorlek

familjshus har däremot gått tillbaka, både i Sedan gammalt har antalet rumsenheter an-

vänts som ett sammanfattande mått på lä-

genhetemas storlek. Som rumsenhet har räk-

nats såväl bostadsrum som kök. Vi redovisari Tabell 1.2 Lägenheter åren 1945, 1960, det följande både antalet bostadsrum per lä- 1965 och 1970 procentuellt fördelade på genhet och antalet rumsenheter. hustyper. Hela riket och tätorter.

Den genomsnittliga lägenhetsstorleken i

År 1 000- Därav i %i bostadsbestândet har successivt ökat, tabell tal lä- __ j 1.3. enfa- tvafa- n De lägenheter som byggts har varit genhe_ ovriga hus relativt stora. Samtidigt har de lägenheter te, miljs- miljshus hus som försvunnit ur beståndet varit relativt

små. 1945 Hela riket 2 102 39 18 43 Förändringarna, totalt sett, har varit på- Tätorter l 357 19 18 63 Ännu tagliga. 1945 var lägenheter om ett 1960 rum och kök vanligast förekommande. 1970 Hela riket 2 675 35 12 53 återfanns mer än halva lägenhetsbeståndet Tätorter 1 999 21 11 68 som lägenheter på två eller tre mm och kök. 1965 Hela riket 2 875 36 9 55 I tätorterna återfinns företrädesvis de stör-

Tätorter 2 271 24 8 68 re lägenhetema i småhus och de mindre i

1970 flerfamiljshus. Den genomsnittliga lägenhets-

Hela riket 3 181 36 6 58 storleken år 1970 var 3,89 rum i småhusen Tätorter 2 635 26 5 69 och 2,23 rum i flerfamiljshusen, tabell 1.4.

Tabell 1.3 Lägenhetsbeståndets procentuella fördelning på lägenhetstyper samt genomsnittlig lägenhetsstorlek åren 1945, 1960, 1965 och 1970. Samtliga hustyper.

Tabell 1.4 Lägenheter i tätorter 1960, 1965 och 1970 procentuellt fördelade efter hustyp och storlek samt genomsnittlig lägenhetsstorlek.

År 1 OOO-tal Därav i % bestående av Antal lägenheter Hustyp l rkv 2 rk 3 rk 4 rk 5+rk rum per rumsenheter 1 rk lägenhet per lägenhet m. m. 1960 Småhus 632 11 23 30 21 15 3,16 4,14 Övriga hus 1 366 38 35 18 6 3 2,03 2,89 1965 Småhus 726 8 16 27 27 21 3,54 4,51 Övriga hus 1 546 35 34 22 6 3 2,13 2,98 1970 Småhus 823 4 11 23 31 30 3,89 4,88 Övriga hus 1 813 29 34 26 8 3 2,23 3,13

År 1960 för småhus och 1.2. var drygt en tredjedel av alla flerfamiljshus, figur småhuslägenheter i tätorter mindre än tre Samtidigt som den genomsnittliga lägenhetsrum och kök; de flesta av dessa fanns i storleken i småhusen ökade från 5,24 rumstvåfamiljshusen. Trerummaren var den van- enheter är 1966 till 5,48 år 1972 minskade ligaste lägenhetstypen i smâhusen. den i flerfamiljshus från 3,59 till 3,07 rums- Tio år senare var bara 16 % av lägenhe- enheter. Genomsnittet var för flerfamiljsterna mindre än tre rum och kök. Fyrarum- husens del år 1972 lika lågt som under förra maren hade blivit den vanligaste lägenhets- hälften av 1950-talet. och 30 % var större än fyra rum och Också ytmässigt uppvisar småhusen och typen kök. Många smålägenheter hade slagits sam- flerfamiljshusen helt olikartade utvecklingsman till större i samband med att tvåfamiljs- linjer. Ytorna har ökat i småhusen och minshusen övergått till att nyttjas som bostad för kat i flerfamiljshusen. Detta gäller inte bara endast ett hushåll. genomsnittligt för samtliga lägenheter utan I ilerfamiljshusbeståndet var tvårummaren också för varje enskild lägenhetstyp. Så har den vanligaste lägenhetstypen både âr 1960 t. ex. den genomsnittliga ytan för en lägenoch år 1970. Smålägenheternas andel mins- het om fyra rum och kök i småhus, som kade under denna tid. Andelen lägenheter byggts direkt för ägaren, ökat från 104 till större än fyra rum och kök var ungefär 110 m2 mellan åren 1966 och 1972, medan konstant, ca 3 %. ytan för en motsvarande lägenhet i ett fler- Nyproduktionen har utvecklats helt olika familjshus minskat från 99 till 93 m2.

(I) ll Småhus Antal lägen- Övriga hus heter 30 000-

20 000-

10 000-

Jo: 4 rum och kök eller större

[ |: 10000- 3 rum och kök eller mindre 20 000 -

30 000 -

40 000 -

50 000 - L_ 60 000 - 1961-65 1966-70 1971 1972 Figur 1.2 Antal lägenheter om högst 3 rum och kök resp. 4 rum och kök eller större i småhus och övriga hus i nyproduktionen åren 1961- 1972.

1.3 Utrusmingsstandard Tabell 1.6 Genomsnittlig lägenhetsstorlek år

1970 i olika kvalitetsgrupper. Hela riket och Antalet omodema lägenheter har minskat tätorter med 2 000 eller fler invånare. kraftigt under 1960-talet, tabell 1.5. Detta är

följden av modernisering och rivning av äldre Kvalitets- Genomsnittlig lägenhetsstorlek år

lägenheter. grupp* 1970

År 1970 fanns det dock alltjämt nära hela riket tätorter 2 000-w

90 000 lägenheter, 3 % av samtliga, som invånare

saknade vatten och avlopp. Ungefär tre fjärantal antal antal antal dedelar av dessa låg i glesbygden. rum rums- rum rums- Antalet enhe- enhelägenheter med vatten och avlopp ter ter men utan centralvärme och/eller wc har

minskat l 3,07 4,01 3,00 3,94 med drygt hälften och uppgick år 2 3,02 3,97 2,75 3,69 1970 till ca 300 000. 59 % återfanns i 3 1,95 2,76 1,73 2,50 tätorter, varav 27 % i de tre storstadsregio 4-6 2,23 3,16 1,79 2,66 nerna. 7 2,13 3,06 1,95 2,72

Av de halvmoderna dvs. lägenheterna, 1 Se tabell 1.5

de som hade centralvärme och wc men sak-

nade badrum, sammanlagt 323 000, låg 84 % Skillnaderna är större i de stora tätortema än i tätorter, därav 29 % i de tre storstadsregioi glesbygden och i de mindre tätortema, nema. tabell 1.6. Sammanfattningsvis gäller att drygt

700 000 lägenheter, eller 23 % av samtliga,

inte uppfyllde dagens krav på modemitet år 1.4 Bostadsbestándets ålder

1970. Av dessa fanns ungefär en tredjedel i Närmare hälften av alla lägenheter är yngre glesbygden. än 20 år, tabell 1.7. I tätortema överstiger De dåligt utrustade lägenheterna är geandelen 50 % medan den i glesbygden endast nomsnittligt sett mindre än de moderna. utgör 14 %. Lägenhetsstorleken sammanhänger med

lägenheternas ålder, tabell 1.8. Från bostads- Tabell 1.5 Lägenhetsbeståndets procentuella räkningarna kan vi sluta oss till att äldre

fördelning på kvalitetsgrupper åren 1960,

1965 och 1970. lägenheter i någon omfattning sammanslås

till större enheter i samband med modemise- År 1 000-tal Därav i % tillhörande har ring. Många av de minsta lägenheterna lägenheter kvalitetsgruppl också rivits.

l-2 3 4-6 7 Okänd

1960 2 675 51 12 24 10 l 1965 2 875 65 ll 17 6 l Tabell 1.7 Lägenhetsbeståndet år 1970 i he-

1970 3 181 77 10 9 3 l la riket, tätorter och glesbygd procentuellt

fördelat efter byggnadsår. 1 Kvalitetsgrupp

1: lägenheter med vatten, avlopp, centralvärme, Byggnadsår Procentuell andel lägenheter wc och bad- eller duschrum, byggda efter år 1955. hela riket tätorter glesbygd 2: lägenheter med vatten, avlopp, centralvärme, Före 1921 21 14 53 wc och bad- eller duschrum, byggda år 1955 1921-1950 32 32 31 eller tidigare. 1951-1960 19 21 8 3: lägenheter med vatten, avlopp, centralvärme 1961-1965 12 15 3 och wc 1966-1970 15 17 3 4-6: lägenheter med vatten, avlopp och i vissa fall okänt 1 l 2 centralvärme eller wc Samtliga 100 100 100 7: lägenheter utan vatten och/eller avlopp

Tabell 1.8 Genomsnittligt antal rum och flerfamiljshus av privata fastighetsägare, 9 sektorn komrumsenheter år 1970 i lägenheter från olika % av den offentliga (stat, Hela riket och tätorter. mun och allmännyttiga bostadsföretag) och

byggnadsperioder.

11 % av bostadsrättsföreningar. 1970 var Byggnadsår Genomsnittlig lägenhetsstorlek år helt annorlunda. 1970 bilden Det privata ägandet av lägenheter i flerfamiljshus hade minskat antal antal starkt. 43% av lägenheterna i flerfamiljsrum rumsenheter hus ägdes då av privata fastighetsägare, 34 hela tät- hela tät- där de allmän- % av den offentliga sektorn, riket orter riket orter nyttiga företagen står för den helt domine- Före 1901 2,89 2,60 3,86 3,53 rande delen, och 23 % av bostadsrätts- 1901-1930 2,79 2,66 3,73 3,59 föreningar. Detta innebär att av 1 844 000 1931-1950 2,57 2,46 3,50 3,37

1951-1960 2,76 2,71 3,67 3,61 lägenheter i flerfamiljshus ägdes 784 000 av

1961-1965 3,03 3,01 3,97 3,95 623 000 av stat, privata fastighetsägare, 1966-1970 3,15 3,13 4,10 4,08 kommun och allmännyttiga bostadsföretag och 436 000 av bostadsrättsföreningar. i småhus ägs i 80 % av fallen Av alla lägenheter om upp till två rum och Lägenheter av den boende. utveckling kök torde ungefär var fjärde vara tillkommen Efterkrigstidens före år 1921 och knappt var femte under har här inte inneburit någon större förändring. 1960-talet. Av är Under 1960-talets första hälft uppluckrades trerumslägenhetema det traditionella mönstret något. Antalet småknappt var femte från tiden före år 1921 och hus upplåtna med bostadsrätt ökade då från nära nog 30 % från 1960-talet. Av fyrarumsdrygt 2000 1960 till drygt 20000 1965. lägenheterna torde ca 17 % vara byggda före Denna utveckling har helt avstannat. Av år 1921 och mer än var tredje under 1960talet. 1 338 000 lägenheter i småhus 1970 ägdes endast 7% av den offentliga sektorn och bostadsrättsföreningar. 1.5 Upplåtelseformer och fastighetsägare Den starkt förändrade inriktningen av bo- Den offentliga statistiken är upplagd på ett stadsproduktionen med en kraftigt fallande sådant sätt att det är svårt att kombinera andel lägenheter i flerfamiljshus och en krafuppgifter om upplåtelsefonn med uppgifter tig uppgång av andelen lägenheter i småhus om Fastighetsägarkategori kommer därför att innebära också en minsfastighetsägare. och upplåtelseform är dock traditionellt så kande andel lägenheter med hyresrätt och sammankopplade med varandra, att endast bostadsrätt och en ökande andel enskilt ägda relativt små fel uppkommer om man av lägenheter i bostadsbestândet. uppgifter om ägarkategori också drar slutsatser om upplåtelseform. Flerfamiljshus och småhus uppvisar helt olikartade mönster när det gäller både fastig-

hetsägarstruktur och upplåtelseform.

Lägenheter i flerfamiljshus upplåts nästan uteslutande med hyresrätt eller bostadsrätt. i flerfa- 1945 uppläts 90% av lägenheterna miljshus med hyresrätt och 10% med bostadsrätt. Andelen lägenheter med bostadsrätt har ökat och var 1970 23 %. Mellan 1945 och 1970 har fastighetsägarstrukturen i flerfamiljshus förändrats kraftigt. 1945 ägdes 80 % av lägenheterna i

2 Hushållen och deras bostadsförhållanden

2.1 Inledning talet med inte mindre än 46 %. Antalet

personer per hushåll har därigenom minskat Med hushåll avses en person eller en grupp av med 18 %. Antalet hushåll har ökat kraftigapersoner som bor i en bostadslägenhet och re under senare delen av 1960-talet än tidigaäven är mantalsskriven där. Anknytningen av re. hushållsbegreppet till mantalsskrivningen I avsnitten 2.2-ZA i det följande redovimedför att det inte råder full överensstämsas vissa uppgifter om befolkningens sammelse mellan folk- och bostadsräkningamas mansättning med avseende på kön, ålder och redovisning av hushållen och faktisk bosättcivilstånd, om hushållsbildningen och om ning. Det finns sålunda ett antal upplåtna hushållens sammansättning. Dessa uppgifter lägenheter, ofta bebodda, som saknar manbelyser de demografiska förutsättningarna talsskrivet hushåll. Denna grupp omfattar för bostadskonsumtionens förändringar un- 1-2 % av bostadsbeståndet. der efterkrigstiden. De ger också utgångs- Antalet bostadshushåll i hela riket upppunkter för den bedömning av efterfrågans gick år 1970 till ca 3,1 miljoner. Av dem framtida utveckling som görs i kapitel 3. fanns ca 2,5 miljoner i tätorter, därav knappt l avsnittet 2.5 beskrivs hur befolkningens 1 miljon i de tre storstadsregionerna, och 0,5 bostadsstandard har förändrats i olika avsemiljoner i glesbygden. l dessa 3,1 miljoner enden sedan år 1945. hushåll bodde sammanlagt 7,9 miljoner per-

soner. Genomsnittshushället bestod av 2,59

personer, tabell 2.1. 2.2 Befolkningens sammansättning

Folkmängden ökade med ca 20% från

Ålderssammansättningen inom befolkningen

1945 till 1970. Samtidigt ökade hushållsanhar förändrats på ett för bostadsefterfrågan

betydelsefullt sätt, figur 2.1.

Behovet av lägenheter bestäms huvudsakli- Tabell 2.1 Antalet hushåll och genomsnittlig gen av den vuxna befolkningens, 20-w år, hushållsstorlek åren 1945, 1960, 1965 och förändring. Denna grupp ökade under perio- 1970. den 1945-1960 med 10 % eller i genomsnitt

År 1 000-tal Antal personer 33 000 per år.

hushåll per hushåll Under 1960-talet var ökningen betydligt

snabbare. Den uppgick då till i genomsnitt

ner. Den kraftigaste ökningen skedde iåld-

1 000-tal pers 2000* 1 900 1 800- _ 1 700- 1 600- 1 500- .n 400- .n 300d 200% .J 100- 1000- 900- 800- 700- 600- 500- 400- 300- 200- 100-

Åmer 0-15 ”H5-49 20-24 25-29 who-44 45-64 65- År 45606570 45606570 45606570 45606570 45606570 45606570 45606570 Figur 2.1 Befolkningens fördelning på olika åldrar åren 1945, 1960, 1965 och 1970. rama från 65 år. Stora ökningar, såväl i år under den andra. Huvuddelen av dessa antal som i relation till andra åldersgrupper, tillskott var i åldrarna över 20 år. uppvisade också åldrarna 20-29 år. Barn- Efter år 1970 har befolkningsutvecklingen

och ungdomsgruppema, upp till 19 år, samt drastiskt förändrats. Ökningen av antalet

åldrarna 30-44 år gick däremot tillbaka. vuxna personer kan åren 1971-1973 beräk- Utvecklingen under de båda hälftema av nas understiga 25 000 per år. Denna svaga 1960-talet har varit ganska likartad. Den ökning är en följd av dels omslag från nettovuxna befolkningen ökade dock något mer invandring till nettoutvandring, dels svagare under senare hälften än under förra, d. v. s. ökning av den inhemska befolkningen. med respektive 62 000 och 57 000 personer Civilståndsfördelningen förändrades under per år. perioden 1945-1960 på sådant sätt att an- En betydande del av folkökningen under delen gifta i varje åldersklass ökade och 1960-talet uppkom genom immigrations- andelen De förut ogifta minskade. gifta, dvs som till i genomsnitt

överskott, uppgick frånskilda och änkor/änklingar, blir relativt

18 500 den första personer per år under sett något fler i åldrarna upp till 65 år men femårsperioden och till 29 200 personer per minskade i de äldsta åldrarna, figur 2.2.

SOLJl97350 29

% MÄN 100- 90- 80 70- 60._ 50 - _ gnfta 40_ 30- 20- 10ogifta H

Awer 20-24 25-29 30-449W

År 45 60 65 70 45 60 65 70 45 60 65 70 45 60 65 70 45 60 65 70 % KWNNOR 100- 90- 80- 70- 60-4 50- 40gifta 30- 20- 10-

Figur 2.2 Befolkningens procentuella fördelning efter civilstånd åren 1945, 1960, 1965 och 1970. 30 SOU 197350

Under 1960-talet ägde endast mindre för- till är naturligtvis den förbättrade tillgången ändringar av civilståndsfördelningen rum. på lägenheter. Under senaste hälften av decenniet var den Hushållskvotema för de icke gifta har mest framträdande förändringen att det rela- under hela efterkrigstiden varit högre för tiva antalet gifta minskade i de yngre åldrar- kvinnorna än för männen och högre för na. Minskningen är en följd av en stark förut gifta än för ogifta. För samtliga grupnedgång i giftennålsfrekvensen. Denna ned- per har kvotema stigit, tabell 2.2. gång hade år 1970 hunnit påverka den rela- Hushållskvoterna ökar starkt med åldern. tiva civilståndsfördelningen endast i ringa Genomsnittstalen döljer därför väsentliga grad men kommer, om den blir bestående, olikheter som kommer fram när man studeatt medföra stora förändringar på längre sikt. rar de olika åldersgrupperna. Den tycks dock, som visas i följande avsnitt, Mellan 1960 och 1965 ökade hushâllskvopåverka bostadsbehovet i mycket liten ut- terna för de icke giftas del mycket litet. Till sträckning. stor del beror detta på att andelen personer i yngre åldrar har ökat. Flertalet åldersgrupper ökade nämligen sina hushâllskvoter mer än 2.3 Hushâllsbildning genomsnittet för hela gruppen icke gifta män Hushållsbildningen mäts traditionellt med de tabell 2.3. Anrespektive icke gifta kvinnor, s. k. hushållskvoterna. Hushållskvoten anger talet icke gifta lägenhetsinnehavare ökade i antalet lägenhetsinnehavare (eller hushålls- själva verket med ca 75 000 under denna föreståndare) per 100 personer i en viss

femårsperiod.

befolkningsgrupp. Vid redovisning av hus» Mellan 1965 och 1970 fick många av de hållskvotema i folk- och bostadsräkningama icke gifta, särskilt i de yngre åldrarna, egna uppdelas befolkningen på män och kvinnor lägenheter, vilket kraftigt höjde hushållskvosamt på civilstånd och ålder. I hushåll som terna. Antalet hushåll med icke gift hushållsbestår av gift par betecknas mannen som föreståndare ökade under perioden med nära lägenhetsinnehavare. 190 000. För vissa åldersgrupper, särskilt Av de gifta paren har under hela efter- bland kvinnorna, synes kvoten nu vara så krigstiden 98 å 99 % haft egna lägenheter. hög att man kan räkna med att den ligger Endast i hushåll där mannen varit under 30 nära ett mättnadsvärde. år har hushållskvoten mera väsentligt awikit På grund av den förändring av civilståndshärifrån. För de yngre åldrarna minskade kvotema något från 1945 till 1960 men har därefter åter ökat, så att de 1970 låg på en här- Tabell 2.3 Hushållskvoter för icke gifta män något högre nivå än 1945. Förklaringen och kvinnor i olika åldrar åren 1960, 1965 och 1970.

Tabell 2.2 Hushållskvoter för icke gifta män Ålder, Hushållskvoterför ar och kvinnor åren 1945, 1960, 1965 och män kvinnor 1970. 1960 1965 1970 1960 1965 1970 År Hushållskvot för 15-19 1 1 2 2 3 3 20-24 8 10 19 13 17 26

fördelningens innebörd, som har ägt rum dan ökningen bland männen varit mindre. l mellan 1965 och 1970, är hushållskvoternas åldern 20-29 år ökade denna grupp av kvinökning under denna period svårtolkad. Kvo- nor med nära 25 000 medan motsvarande ökterna återspeglar således inte förändringen ning för män var endast 7 000. Mellan 1960 inom en med hänsyn till samboendeförhållan- och 1965 ökade antalet betydligt svagare i dena likvärdigt redovisad befolkning. Detta absoluta tal och minskade relativt sett. Förhar givetvis stor betydelse från prognossyn- ändringen av gruppen ”övriga boende” synes punkt. bekräfta antagandet, att överensstämmelsen Betydelsen av en förändring av förhållan- mellan civilståndsredovisning och samboende det mellan antalet faktiskt samboende och har försämrats. antalet om hushållskvo- Det kan synas paradoxalt att antalet gifta kan illustreras terna räknas om enligt följande antaganden: ”övriga boende” -i dagligt tal ”inneboende” Samboende utan formellt äktenskap före- - har ökat i yngre åldrar under hela 1960komi år 1965. talet samtidigt som hushållskvotema har obetydlig omfattning Andelen därför i stort ökat. Förutom av folkökningen och förändgifta överensstämde sett med andelen faktiskt samboende par rade samboendeforrner kan utvecklingen för-

detta år. av stor omflyttning och bostadsbrist. kla_ras

Denna andel var densamma 1970 som Ungdomar flyttade i ökad utsträckning från 1965. föräldrahemmet till andra orter och måste Man får under dessa antaganden en sänk- bli inneboende, då de inte lyckades få egna ning av hushållskvoterna för icke samboende lägenheter. Bristen på lägenheter för ungmän, om männen betraktas som hushållsföre- domar var ju stor i expanderande orter under ståndare i de tillkommande ”samboendehus- hela 1960-talet. hållen”. Kvinnornas hushållskvoter ökar där- Man kan givetvis också studera hushållsemot. Som framgår av uppgifterna i följande bildningen för hela åldersklasser utan uppefter civilstånd och blir då mindre tablå blir förändringen betydande, upp till 10 delning beroende av civilståndsbegreppets förändprocentenheter. ring, tabell 2.4. Hushållskvoter i % För varje åldersklass kan man konstatera att det relativa antalet personer som inte har 20-24 år 25-29 år 230-34 år eget hushåll har minskat. I åldern 20-24 år män kv män kv män kv var denna andel 1970 så stor som 70% av EnligtFoB 70 19 26 39 52 47 56 männen och omkring 45% av kvinnorna. Den sjönk sedan med stigande ålder till Enligt antagen faktisk andel endast 7-8% av männen och 5-6% av samboende 16 27 34 62 42 70 kvinnorna i åldern 45-64 år. I den äldsta åldersklassen ökade andelen personer utan eget hushåll åter. I åldrarna 35-64 år har Det är inte troligt att antagandet om att förändringarna varit små, med något undanmannen är lägenhetsinnehavare i alla hushåll tag, sedan 1960. För kvinnor gäller i fråga med icke Samboende är helt korrekt. I en om hela den stora åldersgruppen 30-64 år

gifta

del fall innehas lägenheten troligen av kvinnan att andelen personer utan eget hushåll är så och mannen antecknas som tillhörande bo- låg, 5-6 % av folkmängden, att den knapstadshushållet men utan något formellt fa- past kan minska så mycket mer. Hushållsmiljesamband med hushållsföreståndaren, dvs bildningen synes således ligga nära ett mättsom övrig boende. Man kan dock konstatera, nadsvärde. För män i alla åldrar och för att antalet ”övriga boende” har ökat uppseen- kvinnor under 30 och över 64 år kan därdeväckande bland yngre kvinnor mellan 1965 emot ñnnas utrymme för fortsatt ökning av och 1970, både absolut och relativt sett, me- hushållsbildningen.

Tabell 2.4 efter ålder och kön procentuellt fördelad på samboende hushâllsföre- Folkmängd ståndare resp. maka, övriga hushållsförestândare och personer utan eget hushåll.

Ålder, år Män Kvinnor År Samtliga Därav Samtliga Därav samboende övriga ej eget maka hf ej eget hf hf hushåll till hf hushåll

20-24

25-29

30-34

1970 enligt antagande* 35-44

1970 enligt antagandel 45-54

55-64

65-w

1 Andelen samboende antas vara densamma som andelen gifta 1965.

2.4 Hushållens sammansättning I antal hushåll räknat är det endast sexpersons- och större hushåll som är färre 1970 2.4.1 Antal personer

än 1945. Fempersonshushållen har dock

Genom förändringen av befolkningens minskat under 1960-talet.

och hushållssprängningen Antalet enpersonshushâll däremot har

åldersfördelning har ökat kraftigt, både till ökat med 159 % sedan 1945 och med 48 % småhushållen

antal och i relation till övriga hushållstyper, under 1960-talet. Ökningen har varit större

tabell 2.5. under senare hälften av 60-talet än under

Andelen enpersonshushâll har ökat från förra. Detsamma gäller tvåpersonshushållen.

14 % år 1945 till 25 % år 1970 och andelen och större hushåll visar en avta- Trepersons-

tvåpersonshushåll från 25 till 30%. Övriga gande ökningstakt.

hushållstypers andelar har minskat.

Tabell 2.5 Hushåll åren 1945, 1960, 1965 Tabell 2.8 Barnhushâllens procentuella för-

och 1970 fördelade efter storlek. delning efter antal barn under 16 år åren

1945, 1960, 1965 och 1970. Antal boende Hushåll år per hushåll År 1 000-tal Därav 1% med nedan- 1945 1960 1965 1970 hushåll stående antal barn med barn 1 000-tal 2 3 4 5+

Samtliga 2 082 2 582 2 778 3 050 Procent 1 14 20 22 25 Allt fler människor bor följaktligen helt 2 25 27 28 30 ensamma. Så var fallet med närmare 800 000 3 26 22 21 19 år 1970, jämfört med 300 000 år 1945, 4 18 18 17 16 5 9 8 7 6 tabell 2.6. 341 000 av dem som 1970 bodde 6 4 3 3 2 ensamma var 65 år eller äldre. 7+ 4 2 l 1 Summa 100 100 100 100 2.4.2 Antal barn

Under hela efterkrigstiden har något mindre än en fjärdedel av hela befolkningen utgjorts av barn under 16 år. Antalet barn per hushåll Tabell 2.6 Befolkningens procentuella för- med barn har inte förändrats särskilt delning pâ hushållstyper åren 1945, 1960, Däremot mycket. har, som en följd av den 1965 och 1970. kraftiga hushållssprängningen, den procentuella andelen hushåll med barn minskat, År 1 000-tal Därav i% i hushåll med nedanfrån 42 % år 1945 till 33 % år 1970, tabell personer stående antal personer 2.7. 1 2 3 4 5 6 7+ Såväl ett- och tvåbams- som trebamshus- 1945 6 555 5 16 24 22 14 9 10 hållen var fler år 1970 än 25 år tidigare. 1960 7 341 7 19 23 25 14 7 5 Antalet ettbamshushåll var dock lägre 1970 1965 7 624 8 20 24 25 13 6 4 än 1960. Trebamshushâllen ökade mellan 1970 7 915 10 23 22 25 12 5 3 dessa år endast obetydligt. Den relativa fördelningen av bamhushållen, tabell 2.8, har förändrats på så sätt att andelen ettbarnshushåll har minskat och andelen tvâbamshushåll Tabell 2. 7 Antal och procentuell andel hus- har ökat.

Övriga familjetyper har haft unge-

håll med bam under 16 år samt antal barn fär samma andel under hela efterkrigstiden. per hushåll åren 1945, 1960, 1965 och 1970. 2.5 Hushållens boendefärhâllanden

År 1 000-tal Barnhushåll i % Antal barn 2.5.1 Utrymme hushåll av samtliga per hushåll

110 rum och 146 rumsenheter. Tio år tidiga-

Tabell 2.9 Antal rum och rumsenheter Tabell 2.11 Procentuell andel i småhus åren per 100 personer åren 1945, 1960, 1965 och 1960, 1965 och 1970 av hushåll med olika

ökningen under perioden 1945-1970.

Antal Antal rumsen- Ökning i antal rumsenpersoner heter per 100 heter åren per hus- personer år j?? Tabell 2.12 Boendetätheten åren 1960, håll 1970 1945- 1960- 1965- 1965 och 1970 i småhus och övriga hus. 1960 1965 1970

re disponerade lika många personer 88 rum snittligt sett större än de som bor i andra och 121 rumsenheter, tabell 2.9. hustyper, eftersom hushåll med barn oftare Alla har förbättrat sin ut- än andra hushåll bor i småhus, tabell 2.11. hushållstyper rymmesstandard. Några mer påtagliga utjäm- Trots detta är, på grund av den högre utrymningar har dock inte skett mellan de olika messtandarden i småhusen, boendetätheten Antalet rumsenheter lägre där än i övriga hus. Skillnaden i detta hushållstypema. per person har ökat mer än dubbelt så mycket avseende mellan hustyperna har t. o. m. ökat för enpersonshushållen som för de största något under 1960-talet, tabell 2.12. hushållen. Perioden 1945-1960 synes ha inneburit en större utjämning mellan hus- 2.5.2 Trångboddhet håll av olika storlek än vad 1960-talet har gjort, tabell 2.10. Under 1940-talet formulerades ett etappmål Vid studiet av tabell 2.10 bör hållas i för utveckling, vilket

utrymmesstandardens

minnet att andelen i olika stora innebar att det inte skulle bo fler än två personer hushåll är väsentligt annorlunda nu än för 25 personer per boningsrum, köket oräknat. år sedan. År 1970 bodde 33 % av alla perso- boendetäthet skulle rubriceras som Högre och 20 % i under 1930ner i en- eller tvåpersonshushåll trångboddhet. Dessförinnan, fempersonshushåll eller större hushåll. År talet, hade en boendetäthet av två personer 1945 var procenttalen de omvända. per rumsenhet, dvs. rum eller kök, ansetts De hushåll som bor i småhus är genom- acceptabel.

Tabell 2.13 Trångboddheten åren 1945, Hushållens boendetäthet framgår också av

1960, 1965 och 1970 enligt olika mått. tabell 2.14.

Sammanfattningsvis gäller att det främst År Procentuell andel hushåll trångbodda är de större hushållen, huvudsakligen med enligt måttet mer än två personer flera barn, som har låg utrymmesstandard.

Ålder Procentuell andel trångbodda personer enligt måttet mer än två personer

Under 1960-talet började man använda ett per rum, per rum, kök och köket oräknat ett rum oräknade annat mått för trångboddhet som därefter har tillämpats vid sidan om 1940-talets. Som 0- 6 år 5 33 räknas detta mått en 7-15 år 5 27 trångboddhet enligt 16-17 år 5 25

Samtliga aldrig som trångbodda. Trångboddheten enligt olika mått återges i tabell 2.13. 2.5.3 Modemitet Trångboddhet enligt 1930-talets sätt att mäta är nästan helt försvunnen idag. Där- I kapitel 1 har förändringarna inom bostadsemot var ännu år 1970 2 % av alla hushåll beståndet belysts. Det har framgått att antalet och 3 % av alla personer trångbodda enligt lägenheter utan modern utrustning har 1940-talets mått. Särskilt vanlig var trång- minskat. Minskningen har varit något större boddheten bland de största hushållen. Större under senare hälften av 1960-talet än tidigadelen av trångboddheten återfanns emeller- re. tid hos trepersonshushållen (i ett rum och Äldre personer har varit kraftigt överkök) och fempersonshushållen (i två rum representerade i det dåligt utrustade bostadsoch kök). beståndet.

Tabell 2.14 Hushåll av olika storlek fördelade efter boendetäthet år 1970.

1 Ettrumslägenheten godtas för enpersonshushåll

Tabell 2.15 Hushåll i tätorter och glesbygd med bostadsföreståndare i åldern 65 - w år procentuellt fördelade efter lägenhetens kvalitetsgrupp åren 1960, 1965 och 1970. År 1 000-tal hushåll med Därav i% i lägenhet tillhörande kvalitetsgruppl bostadsföreståndare __ 55 _ w år 1-2 3 4-6 7 okand 1960

1 Se tabell 1.5.

Som en följd av insatser från samhällets sida i fonn av förbättringslån och bostadstillägg m.m. bor de äldre nu i modernt utrustade bostäder i betydligt större utsträckning än tidigare. 65 % av alla hushåll där bostadsföreståndaren var 65 år eller äldre bodde år 1970 i fullt moderna lägenheter. År 1960 var andelen endast 34 %, tabell 2.15.

3 Bostadsbehov och produktionsbehov

under 1970-talet

3.1 Inledning ålderdomshem eller bostadshotell som sta- Syftet med den följande framställningen är tistiskt inräknas i nyproduktionen men inte endast att belysa några faktorer som lång- ingår i folk- och bostadsräkningarnas redovissiktigt påverkar bostadsbehovet och behovet ning av bostadsbeståndet. av nyproduktion eller ombyggnad. Dessa bör ses som en bakgrund för ställningstaganden 3.2 Befolkningsutvecklingen till mera kortsiktiga problem. De utgör däremot ingen slutgiltig analys av långsiktiga Om man uttrycker bostadsbehovet endast i bostadsförsörjningsfrågor. antal lägenheter - och således bortser från Antalet bostadslägenheter som behöver lägenheternas storlek, kvalitet o. dyl. - kan nybyggas eller moderniseras under en viss förändringarna i detta behov i första hand period bestäms av en rad demografiska och sägas vara bestämda av förändringar i den ekonomiska faktorer. Schematiskt kan man vuxna befolkningens antal och fördelning på dela upp dessa i sådana som medför en köns-, ålders- och civilståndsklasser. ökning av det totala antalet lägenheter i För att bedöma behovet av lägenheter landet och sådana som medför förändringar behövs således som underlag en prognos för av det befintliga bostadsbeståndet. befolkningsutvecklingen. Framskrivningen av Till ökningsfaktorerna hör i första hand utförs av statistiska befolkningen årligen

befolkningsförändringar och ökning av hus- centralbyrån och här har använts den senaste

hållsbildningen. Dessutom kan reserven av av dessa. Den utgår från den faktiska folklediga lägenheter samt antalet lägenheter som mängden vid ingången av 1973 och redovisar disponeras av personer som statistiskt inte den beräknade befolkningen fördelad på kön hänförs till bostadshushåll behöva ökas. och ålder vid slutet av varje år under fram- Förändringarna i det äldre beståndet påskrivningsperioden. verkar nybyggnadsbehovet genom att lägen- redovisar Framskrivningen befolkningen heter rivs, tas i anspråk för andra ändamål, dels under att ingen vinst förutsättningen överges eller slås ihop. Modernisering kan i eller förlust uppkommer genom utrikes flyttvissa fall ske utan att lägenhetsantalet för- ningar, dels att dessa ger en nettoimmigration ändras, men kan också medföra minskning av 15 000 personer per år från 1974. Immieller i undantagsfall ökning av antalet lägen- grationsantagandet överensstämmer i stort heter. sett med de antaganden om immigrationen Utöver de nämnda faktorerna tillkommer som tillämpats vid översynen av 1970 års

byggande av vissa specialbostäder såsom långtidsutredning (SOU 1973:21).

De beräknade förändringarna av den vux- statistiska centralbyrån. båda hälfterna av Det relativa antalet samboende i en viss na befolkningen under 1970-talet med faktiska föränd- åldersklass utgör en restriktion för hur stor jämförda ringar under 1960-talet framgår av tabell 3.1. övrig hushâllsbildning kan bli och det går

Ökningen av den vuxna befolkningen be- därför inte att helt bortse från samboende-

räknas inklusive nettoimmigrationen uppgå frekvensen vid bedömning av hushâllsbildtill endast omkring en kvarts miljon under ningen. Som beräkningsunderlag har därför hela 1970-talet eller mindre än hälften av använts en civilståndsprognos baserad på utökningen under 1960-talet. vecklingstendensema vid mitten av 1960- Den beräknade utvecklingen under 1970- talet. Med utgångspunkt i denna har gjorts talet avviker också från 1960-talet i fråga om ett antagande om fördelningen på samboen-

åldersförändringama. Ökningen är koncen- de och icke samboende. Med samboende

trerad till åldersklasserna 30-44 år, dvs. de avses gifta par och andra samboende under åldrar då hushållen når sin maximala storlek. motsvarande förhållanden. Den beräknade De demografiska tendenserna tyder således folkmängden samt andelen samboende män på att förskjutningen mot småhushåll kan bli och kvinnor i olika åldrar framgår av tabell svagare än under l960-talet. 3.2. Redovisningen har begränsats till alter- Som framgått av kapitel 2 har civilstånds- nativet med en nettoimmigration av 15 000 fördelningen förändrats under sista hälften personer per år från 1974. av l960-talet att det relativa Antagandet innebär en i stort sett oförpå så sätt antalet gifta har minskat i yngre åldrar. ändrad samboendefrekvens med en svag ök- Detta avbrott i den tidigare utvecklingstren- ning huvudsakligen i de yngre åldrarna. Anden innebär troligen inte en motsvarande talet samboende par ökar från 1 910 000 år av de faktiska samboendeförhål- 1970 (antalet gifta samboende enlig FoB förändring

landena utan torde förklaras av att samboende var då 1 881 000) till 2 031 000 år 1975 och

utan formellt 2092000 år 1980, dvs. en ökning med äktenskap har ökat. Förändringen av civilståndsbegreppets 121 000 under perioden 1971-75 och innebörd medför att den formella civil- 61 000 under perioden 1976-80. ståndsfördelningen inte längre kan användas på samma sätt som tidigare vid bedömning 3.3 Antalet hushåll av hushâllsbildning. Om man baserade en sådan bedömning på det beräknade antalet Som förut framhållits bestäms ökningen av gifta par enligt de senaste årens giftermåls- hushållsantalet i första hand av den vuxna frekvenser skulle resultatet troligen bli en befolkningens ökning och förändringar av grov underskattning av antalet faktiskt sam- dess sammansättning. Genom enbart befolkboende. Någon ny prognos för befolkningen ningsförändringama skulle dock hushållsi olika civilstånd har heller inte av antalet under t. ex. andra hälften av 1960gjorts

Tabell 3.1 Faktisk respektive beräknad förändring av folkmängden i åldrarna 20-w år 1960-1980. l 000-tal.

Tabell 3.2 Folkmängd samt antagen andel samboende efter kön och ålder 1970- 1980. Nettoimmigrationen antas uppgå till 15 000 personer per år 1974-80. Åldersklasser 1 000-tal personer Antagen andel (%) samboende personer 1970 1975 1980 1970 1975 1980 Totalt därav gifta* Män

Kvinnor

1 Faktisk andel gifta samboende enligt FOB 70.

talet ha ökat med endast 152000 medan hushållskvoterna egentligen var för ej samden faktiska ökningen var 273 000. Skillna- boende män och kvinnor, varför det är den, 121000 hushåll, är en följd av att vanskligt att göra antaganden om förändhushållskvoterna ökade i olika befolknings- ringar. I stället för att utgå från de traditiogrupper, vilket framgått av redogörelsen i nella hushållskvoterna för olika civilstånd kapitel 2. har därför som prognosmetod valts att extra- Den beräknade svagare befolkningsutveck- polera förändringen av det relativa antalet lingen under 1970-talet innebär givetvis att personer som inte har eget hushåll.

den av befolkningsförändringar orsakade till- Andelen personer utan eget hushåll, tabell

växten av antalet hushåll blir svagare än 2.4, antas relativt sett minska på samma sätt under 1960-talet. Vid oförändrade hushålls- som under 1960-talet. Med hänsyn till att kvoter kan således ökningen uppskattas till det fanns kvar en viss bostadsbrist 1970 har endast omkring 100 000 åren 1971-75 och dock andelen personer utan eget hushåll 70000 åren 1976-80 enligt befolknings- minskats i åldrarna 20-24, 25-29, 30-34 alternativet med nettoimmigration. och 35-44 år för män med respektive 4, 3, 2 Hushâllskvoterna för icke gifta kan antas och 1 procentenhet och för kvinnor i de öka även under 1970-talet. Det råder emel- båda förstnämnda åldersklasserna med 3 lertid stor osäkerhet om hur hushållsföre- resp. 1 procentenhet. Denna justering motståndarna var fördelade på samboende och ej svarar ett tillskott av omkring 60 000 hushåll samboende 1970 särskilt i de för hushålls- 1971-75. Som en restriktion har införts att bildningen viktiga åldrarna 20-34 år. Vi vet antalet personer utan eget hushåll inte i därför inte med någon säkerhet hur stora någon åldersklass får sjunka under 4% av

folkmängden. Detta värde uppnås för kvin- en fortgâende minskning i hushâllsantalets nor i åldrarna 30-64 år redan 1975. Anta- tillväxt. Fördelningen mellan femårsperio- 3.1. och 3.2. derna bör dock inte tillmätas alltför stort gan det framgår av figurerna Antalet hushåll beräknas under hela 1970- prognosvärde. En utjämning kan tänkas talet öka med i genomsnitt 40 000 per år, komma till stånd. Med hänsyn till det nuvamen avsevärt mer under den förra än under rande bostadsmarknadsläget, som istort sett den senare femårsperioden. Skillnaden för- innebär att tillgången på lägenheter totalt klaras av främst tre faktorer. Antagandet sett inte är något hinder för hushållsbildning, innebär en antalsmässig ”bristavveckling” går det dock inte att utesluta en ännu ojämunder den första perioden. I realiteten har nare fördelning. denna sannolikt till stor del kommit till Resultatet sammanfattas i följande tablå. stånd åren 1971-73. Förändringarna ibeär olika under Ökning av antalet hushåll folkningens åldersfördelning de två femârsperioderna och tillväxten i an- 1971-75 1976--80 1971-80 talet samboende par avtar från 1971/75 till På grund av befolk- 1976/80. Slutligen har hushållsbildningen ningsförändringar IO3 000 68 000 171000 för kvinnor i vissa åldrar antagits uppnå På grund av ökad mättnadsvärden 1975. relativ hushållsbildning 9552002101 000 32-099-- De beräknade skillnaderna mellan de två Tmalt 229 000 169 000 398 000 femârsperioderna kan allmänt sägas tyda på

% Män 100

_ s N N s Å å 1 å 60- § ä - 20-24år

40-

.. _ ä ä ä m §--“*-- * 25-29 år i _ _

-------sywa --------aama

0 r I I 1960 1970 1980

Figur 3.1 Andelen män utan eget hushåll i olika åldersklasser.

% Kvinnor 100

80-

60-

*ä 40- “--__ á -“*- 20-24år

2o_

§_§_ GS-wår “--_:::*---_ ____1 25-29åf _á--t-n ° I I I 1960 1970 1980

Figur 3.2 Andelen kvinnor utan eget hushåll i olika åldersklasser.

Osäkerheten i är även ekonomiska uppgifter från FoB 70 erhushållsprognosen mycket stor. I allmänhet brukar antas att hållits. hushållsbildningen bland icke samboende Resultaten av hushållsberäkningarna avökar med stigande realinkomster. Det är viker inte i väsentlig grad från tidigare lik-

sannolikt att inkomstutvecklingen också un- artade kalkyler. _Alla sådana visar en total-

der l970-talet medför en ökning av hushålls- nivå för tillväxten under 1970-talet av bildningen, men andra faktorer torde också 35 000-45 000 hushåll per år och en ”brytpåverka ökningen. Utvecklingen under ningspunkt” med starkt minskande netto-

l960-talet har således varit olika under de tillskott av hushåll omkring mitten av 1970-

båda femårsperiodema och förändringarna talet. Det drastiska omslaget från högkonhar också varit olika för män och kvinnor junktur med extremt stora immigrationsoch för olika åldersklasser med likartad in- överskott till en lågkonjunktur med utrikes komstutveckling. Det är knappast troligt att flyttningsförlust synes dock ha medfört att enbart inkomstförändringarna har varit be- förändringen de senaste åren gått snabbare stämmande för hushållskvoternas förändring än det tidigare funnits anledning att anta. under 1960-talet eller att då gällande in- Inte bara förändringen av antalet hushåll komstsamband förblir konstanta. En analys utan också förändringen av hushållens åldersav inkomstfaktom kan bli möjlig först sedan fördelning har stor betydelse för bostads-

Tabell 3.3 Antal hushållsföreståndare ivissa 75 000 invånare, medan små kommuner med åldersklasser. svaga tätorter kan väntas gå tillbaka. Det går dock inte att härav dra några kvantitativa Hushållsfö- l 000-tal hushåll Förändring -á--i slutsatser om i vilken omfattning omlokalisereståndarens l 000-tal 1970 1980 1971-1980 i vissa ålder, år ringen kan tänkas öka hushållsantalet tätorter och medföra minskning och över- - 29 451 500 49 och givande av bostäder i andra tätorter 30-44 709 933 224 45-64 1 150 1076 -74 framför allt i glesbygd. 65-w 740 939 199 Nettoutflyttningen från glesbygden under Summa 3 050 3 448 398 sista hälften av 1960-talet har uppskattats till inemot 200 000 personer i åldrarna 20 år och däröver. Den kvarvarande folkmängden i efterfrågan. Nettotillskottet av hushåll var dessa åldrar var 1,1 miljoner 1970 varav nära under 1960-talet främst koncentrerat till åld- 300 000 i åldrarna över 64 år. Utflyttningsrarna under 30 år och över 45 år. Under överskottet var betydande även i sistnämnda 1970-talet är det främst antalet hushållsåldersklasser, uppskattningsvis 30 000föreståndare i åldern 30-44 år och över 64 40 000 personer mellan 1965 och 1970. år som ökar starkt, tabell 3.3. Befolkningens åldersfördelning i tätorter respektive glesbygd är sådan, att antalet hushåll i tätorterna kan beräknas öka något mer 3.3.1 Hushåll i tätorter och glesbygd än som beräknats för riket även om flytt- Under 1960-talet ökade hushållsantalet i tät- ningsvinsterna från glesbygden upphör. Anorterna med 583 000, medan det minskade i talet hushåll i glesbygden skulle alltså i stälglesbygden med 115 000. Utvecklingen var let minska något. Bedömningen blir dock likartad under båda hälftema av 1960-talet. osäker på grund av stora skillnader i hushålls- Den var också likartad i olika delar av landet. kvotema mellan tätorter och glesbygd. Såväl i regioner med totalt sett minskande I högre åldrar kan utflyttningen från glesfolkmängd som i expanderande regioner bygd antas ha just förbättring av bostadsförförekom således en förskjutning inom regio- hållandena som syfte. Bostäderna i glesnen från glesbygd till tätorter. Nettoresulta- bygden förbättras visserligen fortlöpande tet av dessa förändringar var att omkring och det av riksdagen beslutade glesbygds- 12000 lägenheter om året övergavs eller stödet kan väntas underlätta kvarboende. övergick till fritidsbostäder o. dyl. i glesbyg- Det finns dock knappast skäl att räkna med den, medan ett motsvarande antal måste att dessa flyttningar kommer att upphöra nybyggas i tätorter. helt. Utredningar som har gjorts centralt om Flyttningsförlusterna i arbetsför ålder är den regionala bcfolkningsutvecklingen be- främst beroende av sysselsättningen och möjhandlar i allmänhet de olika - och

regionerna lighetema att pendla mellan glesbygd

eller större enheter - som kommunblock arbetsplatser i närbelägna tätorter. Även om helhet och belyser inte de förväntade för- antalet förvärvsarbetande skulle förbli oförskjutningarna inom regionerna på ett från vilket förutsätter att den beräknade ändrat, adekvat sätt. bostadsförsörjningssynpunkt fortsatta minskningen inom jord- och skogs- De utredningar som presenterats av exem bruk kompenseras inom andra näringsgrenar, pelvis ERU (expertgruppen för regional ut- kan man dock räkna med rätt betydande redningsverksamhet SOU 1970:14-15) bely- flyttningsförluster, kanske under innevaranser exempelvis utvecklingen i olika storleks- de femårsperiod hälften så stora som klasser av regioner och tätorter. En slutsats 1966-70. Även i dessa åldrar torde man

är att expansionen kan förväntas blihstarkast därför böra räkna med att tätorterna erhåller

i större kommuner och tätorter med minst och hushållstillinte obetydliga befolknings-

skott. Räknar man med att utflyttningen i en fråga om hur det befintliga beståndet de arbetsföra åldrarna blir bara hälften så skulle behöva förändras, om vissa resultat i stor som 1966-70, men fortgår i oförändrad fråga om bostadsstandarden skall kunna uppomfattning i högre åldrar, kan minskningen nås. Om det från efterfrågesynpunkt på relaav hushållsantalet bli 40 000-50 000 under tivt kort sikt finns förutsättningar för dessa en femårsperiod. förändringar diskuteras inte. Detta är en Den samlade effekten av den naturliga fråga om bl. a. allmän ekonomisk utveckling, befolkningstillväxten i tätorterna och flytt- och graprisbildning på bostadsmarknaden ningstillskott från glesbygden antas bli ett den av bostadspolitisk styrning. hushållstillskott i tätorter som överstiger det för riket beräknade med 10000 per år. Detta antagande har tillämpats för båda fem- 3.4.2 Allmänna mål för sanering årsperioderna av 1970-talet. Väsentligt för är att tätorterna även i fort- Saneringsutredningen (SOU 1971:64) konbedömningen kan väntas få tillskott staterade att de allmänna målen för bostadssättningen av personer politiken lägenheter som saknar en även i högre åldrar som har höga hushålls- anger att kvoter. Osäkerheten i detta är eller flera av utrustningsdetaljerna vatten, antagande stor och kan lika väl vara avlopp, centralvärme eller eget wc (bostadsnaturligtvis mycket en som räkningamas kvalitetsgrupper 4-7) inte bör underskattning en överskattning. Effekten av en annan godtas för någon hushållsgrupp. på bostadsefterfrågan Efter en övergångstid kan, enligt utredutveckling begränsas dock om man beaktar ningen, inte heller lägenheter som saknar bostädernas kvalitet i glesbygden. Om bebor kvar i större eget bad- eller duschrum (bostadsräkningarfolkningen utsträckning måste flera bostäder byggas om eller helt nas kvalitetsgrupp 3) anses godtagbara. Vidare framhålls att det finns lägenheter som ersättas. visserligen deñnitionsmässigt tillhör kvali- Även inom tätortsbeståndet erhåller man tetsgrupp 1-2 men som ändock har låg en effekt på bostadsbyggnadsbehovet genom att hushållsantalet standard och behöver moderniseras. minskar i vissa tätorter, särskilt mindre och ökar starkt i Saneringsutredningen uppställer som mål sådana, andra. Denna faktor kommer dock att be- för planeringen under 1970-talet att alla utan eller duschrum handlas i det följande i samband med diskus- lägenheter eget badsion av och ersättningspro- (bostadsräkningarnas kvalitetsgrupper 3-7)

lägenhetsavgång

duktion. skall saneras och att därvid även andra brister än de som kan hänföras till utrust-

ningen skall föranleda åtgärd. 3.4 Avgång och ersáttningsproduktion I proposition nr 21 till 1973 års riksdag med förslag till åtgärder för att stimulera 3.4.1 Problemställningen sanering framhåller departementschefen att Förändringen av det befintliga bostadsbe- lägenheternas indelning i kvalitetsgrupper ståndet är ett avsevärt mer svårbedömt bara ger ett ungefärligt på saneringsmått problem än frågan om bostadsbeståndets till- behovet i stort. Brister eller kvaliteter i fråga växt i antal lägenheter. Ser man på äldre om lägenheternas funktion, husets skick och bedömningar kan man också konstatera, att den närmaste omgivningen bör också ingå i medan överensstämmelsen i fråga om pro- helhetsbedömningen. De boendes situation gnoserad och faktisk utveckling av hushålls- måste också uppmärksammas och saneringsantalet är någorlunda god så har bedöm- behovet bör inte prövas på grundval av enningar av avgången av lägenheter i betydande bart tekniska bedömningar. grad slagit fel. Den takt i vilken sanering av bristfälliga Här har problemet uteslutande setts som bostäder kan genomföras blir beroende av

varierande förhållanden i fråga om behov av sera är emellertid hur många lägenheter som och förutsättningar för verksamheten i olika behöver modemiseras eller ersättas, om vi orter. Av betydelse för saneringstakten är ställer krav på vissa statistiskt enkelt mätbara också det förhållandet att lägenheter med egenskaper. I det följande diskuteras därför åren successivt blir saneringsmogna. Departe- vad det innebär att inom viss tid sanera alla mentschefen anser det därför inte möjligt lägenheter i kvalitetsgruppema 3-7 enligt eller ändamålsenligt att ange en tidpunkt då 1970 års folk- och bostadsräkning. Ett antal alla bristfälliga lägenheter i landet skall vara mer eller mindre godtyckliga antaganden ersatta eller moderniserade. Inte heller finns måste införas och det skall bestämt underdet underlag för att för någon längre tid ange strykas att resultaten av kalkylerna inte kan det antal lägenheter som årligen bör förbätt- betraktas som något bestämt mått på saneras, byggas om eller rivas. ringsbehov under en viss tid. Saneringsutredningen behandlade endast frågan om sanering av tätorternas ñerfamiljs- 3.4.3 Saneringsbestånd ihela riket hus. Departementschefen betonar emellertid att de förslag som läggs fram har generell Som framgår av kapitel l fanns det 1970 karaktär. Med sanering i vidsträckt bemärkeldrygt 300 000 lägenheter i kvalitetsgrupp 3 se synes man enligt detta uttalande även och omkring 400000 i kvalitetsgrupperna böra avse modernisering och ersättning av 4-7. småhus i såväl tätorter som

glesbygd. Av lägenheterna i kvalitetsgrupperna 3-7

Riksdagen anslöt sig till propositionens var drygt hälften - 384 000 - belägna i småförslag i fråga om saneringens mål och in- hus och knappt hälften - 341 000 - i flerriktning. familjshus, tabell 3.4. Förutsättningarna för Med den nyanserade eller är mycket olika

syn på sanerings- modernisering ersättning

behov och målen för sanering, som de refere- för dessa två huvudgrupper. rade uttalandena är uttryck för, går det inte Skillnaderna i saneringsförutsättningar att ange ett bestämt mått på saneringsbehov mellan de redovisade kvalitetsgruppema under en tidsperiod. Detta synsätt är i prin- är också stora. Uppgifter om att en grupp cip riktigt oavsett om man vill betrakta endast saknar eget bad- eller duschsaneringsbehovet som en följd av hushållens rum medan de andra saknar ytterligare

efterfrågan på bostäder med olika egen- någon utrustning ger endast ett svagt stöd

skaper eller ser det som en rent bostadssocial för att bedöma skillnaderna. Lägenheterna i fråga. Det enda vi någorlunda kan konkreti- kvalitetsgrupp 3 ligger således till stor del i

Tabell 3.4 Bostadsbestånd efter kvalitetsgrupp och hustyp. Riket 1970.

1 000-tal lägenheter

1 Se tabell 1.5. 2 Häri har inräknats 16 000 lägenheter med okänd kvalitetsgrupp.

tämligen sent byggda hus - som i många fall c) Hur många lägenheter avgår genom rivning

är av god byggnadsteknisk kvalitet. Omkring eller på annat sätt?

två tredjedelar av lägenheterna finns i fler- Det går naturligtvis inte att ge något svar familjshus och ungefär en tredjedel torde ha på dessa frågor, utan endast att med ett par tillgång till badrum gemensamt för flera exempel visa på tänkbara möjligheter. Ett lägenheter. Smålägenheter om högst ett rum par målinriktade antaganden måste införas. och kök utgör omkring 65 %.

I stort sett torde man kunna betrakta i kvalitetsgrupp 3 som ett m0- 3.4.4 Antaganden om sanering lägenheterna demiseringsbestånd. Det är dock ett bestånd Saneringen i tätorter antas i enlighet med som, frånsett enfamiljshusen, knappast kan riktlinjerna i den ovannärrmda propositionen moderniseras utan att lägenheter slås ihop i 1973 :21 främst ske genom modernisering. många fall. Detta är önskvärt för att åstad- Två alternativa kalkyler redovisas enligt komma en mer varierad lägenhetsfördelning följande: och i många fall nödvändigt, eftersom lägen-

hetsytoma är så små att det inte går att Kvalitets- Kvalitetsinreda badrum, tidsenlig köksutmstning och grupp 3 grupp 4-7 förvaringsutrymmen. Å) B) A) B) I kvalitetsgrupperna 4-7 utgör lägenheter

i flerfamiljshus inte mer än en tredjedel. De Modernisering i % av beståndet 75 50 33 25 ligger i äldre hus som till stor del torde vara i Rivning och övrig sämre skick och bl. a. saknar ledningssystem 25 50 67 75 avgång med kapacitet för vattenklosetter och bad.

Det är därför troligt att en stor del av husen Vid bedömning av förutsättningarna för

på längre sikt måste rivas eller byggas om i modernisering måste hänsyn tas inte bara till

en som från rent förhållanden. Lä-

omfattning investeringssyn- byggnadstekniska

även punkt inte skiljer sig så mycket från nybygg- genheter avgår i betydande omfattning

nad. Något homogent rivningsbestånd är det genom att tas i anspråk för annat ändamål än dock inte såväl permanent bostad - kontorisering - eller rivs för att fråga om, utan kan antas komma marken skall utnyttjas för andra ändamål, som temporär upprustning till stånd. t. ex. industri Sådana åtgärder stimuleras av de trafikleder, citybildning, förbättrade villkor för som o. dyl. Sådan avgång kan ersättas endast modernisering har beslutats av årets riksdag. Även i detta genom nybyggnad och det är av bl. a. detta

bestånd kan moderniseringar medföra sam- skäl orimligt att räkna med att t. ex. 100 %

manslagning av lägenheter i flerfamiljshusen. av lägenheterna i kvalitetsgrupp 3 kan mo-

för derniseras. l fråga om småhusen är förutsättningarna modernisering respektive rivning eller över- l enlighet med statsmakternas ställnings-

olika i tätorter och för att få underlag för beräkgivande mycket och i gles- taganden bygd. ningar anser vi att saneringen skall bidra till

en fortgående förbättring av hushållens bo- För att komma fram till vad sanering av kan medföra i fråga stadsstandard och till en mer allsidig hus-

kvalitetsgruppernap3«7

skulle man behöva be- hållssammansättning i saneringsområdena. om nybyggnadsbehov Båda dessa mål kräver att lägenheternas storsvara följande delfrågor. leksfördelning förskjuts avsevärt mot större

att moder- lägenheter genom sammanslagningar i flera) Hur många lägenheter kommer niseras? familjshusen.

b) Hur mycket minskar lägenhetsbeståndet Den genomsnittliga lägenhetsstorleken,

genom sammanslagning vid modemise- som är 2,4 rumsenheter per lägenhet i kvali-

3 och 2,5 i 4-

ring? tetsgrupp kvalitetsgrupperna

7, antas komma att öka till 3,5. Detta är ett heter skulle också behöva ökas avsevärt. antaget genomsnitt för flerfamiljshus i ny- Genomförande av modernisering i den antagproduktionen, på längre sikt. Man kan tänka na omfattningen torde således, som även sig olika alternativ även för denna utveck- saneringsutredningen framhöll, ställa stora ling, som givetvis medför en betydande av- krav pâ kommunernas och fastighetsägarnas gång av lägenheter. Den kvantitativa betydel- planering av verksamheten. sen av förändrad genomsnittlig lägenhetsstor- Saneringsexemplen har sammanfattats i lek är inte så stor att det ansetts motiverat tabell 3.5. Den totala minskningen av det att belasta framställningen med ytterligare befintliga saneringsbeständet uppgår till exempel. Som ett tekniskt antagande förut- 289 000 respektive 342 000 lägenheter som sätts att 0,2 rumsenheter avgår per lägenhet alltså skall ersättas genom nybyggnad. för att ge utrymme för badrum m. m. I posten rivning m. m. ingår även kontori- Småhusen i tätorter antas förändras ge- sering, övergivande av lägenheter och rivning nom att tvåfamiljshus blir enfamiljshus vid grund av att marken tas i anspråk för på modernisering. trafikändamâl, industri eller annat användl glesbygd antas förändringen ske genom ningssätt. De egentliga totalsaneringama i att det sämsta beståndet överges på grund av form av att bostäder rivs för att lämna plats att antalet hushåll minskar och återstoden för ny bostadsbebyggelse utgör således enförbättras eller i begränsad omfattning er- dast en del, kanske hälften, av den drygt sätts genom nybyggnad. totala avgången exklusive sammanslagningar av lägenheter. Avgângen genom sammanslagning av lä- 3.4.5 Kalkyl för tätorter genheter uppgår i exemplen till ca 90 000 Totalt fanns i tätortema drygt 470 000 lä- 50 000. Detta har värespektive antagande genheter i kvalitetsgruppema 3-7 år 1970. sentlig betydelse för bedömningen av nypro- Ungefär tre fjärdedelar av dessa låg i fler- duktionens sammansättning med avseende familjshus. Den största gruppen var lägenpå lägenhetstyper och för frågan om bestånheter i kvalitetsgrupp 3, ca 195 000, medan kvalitetsgruppema 4-7 omfattade 129 000 Tabell 3.5 Sammanfattning av saneringslägenheter. exempel för tätorter. Enligt de två räkneexemplen skulle moderniseringen omfatta ca 270 000 respektive 1 000-tal lägenheter 185 000 lägenheter brutto och ge ett nettototalt små- flertillskott av omkring 180 000 respektive hus familjs- 130 000 moderna lägenheter. hus En modernisering av den antagna omfatt- Saneringsbestånd 1970 476 151 324 ningen skulle innebära en ökning med 30- Därav kvalitetsgrupp* 3 271 76 195 80 % i förhållande till 1960-ta1et. Nettotill- Därav kvalitetsgrupp* 4-7 204 75 129 skottet av moderna lägenheter genom mo- Alternativ A kan således 1966-70 Modernisering brutto 274 85 189

dernisering uppskattas

Modernisering netto 186 66 120 ha varit omkring 10000 per år i tätorter. Avgång totalt 289 85 204 Viktigare än volymökningen är emellertid att Därav sammanslagning 88 19 69 det krävs en stark av modernise- rivning m. m. 201 66 135

förskjutning

Alternativ B ringen från småhus till flerfamiljshus. I fler- Modernisering brutto 186 57 129 familjshus torde således 1966-70 ha till-

ökas till 9 000-13 000 per år. Antalet sammanslagningar av lägen- 1 Se tabell 1.5.

och möjligheterna till i tätortema. 250 000 lägenheter dets sammansättning Omkring av befolkning och tillhörde 3-7 i glesbygen allsidig sammansättning kvalitetsgrupperna hushåll i olika bostadsområden. den 1970, varav endast en femtedel tillhörde Skulle sammanslagningen få mindre om- grupp 3. fattning minskar givetvis avgången och det l det föregående har antagits att hushållsantalet minskar med 10 000 motsvarande nybyggnadsbehovet. En ofrån- i glesbygden komlig konsekvens torde dock i så fall bli att per år. Man torde kunna anta att åtminstone målsättningen om ett med hänsyn till lägen- huvuddelen, om inte alla, av de lägenheter hetstyperna mer differentierat bostadsbe- som därigenom överges eller tas i anspråk för stånd i saneringsområdena måste uppges. andra ändamål är av låg kvalitet. Utslaget på Till jämförelse med avgångskalkylema kan en tioårsperiod skulle i så fall det återstående nämnas att av lägenheter i förbättringsbehovet uppgå till (250 000nettoavgången tätorterna enligt bostadsräkningama kan 100 000=) 150 000 lägenheter eller 15 000 uppskattas till knappt 10 000 per år 1966- per år, varvid även lägenheter med okänd 70. Exemplen innebär alltså en ökning till kvalitet inräknats. ungefär tre gånger detta antal. Nybyggnad har under 1960-talet förekom- I kalkylerna har inte alls beaktats bostads- mit i liten omfattning i glesbygden, omkring beståndets geografiska fördelning eller skill- 3 000 lägenheter per år. Moderniseringen har nader mellan olika tätorter i fråga om bo- däremot varit omfattande och gett ett nettostadsefterfrågans tillväxt. Det bör emellertid tillskott av 15 000 moderniserade lägenheter nämnas att nära 40 % av tätorternas bestånd om året. Även i fortsättningen kan ombyggav lägenheter i kvalitetsgrupperna 3-7 finns nad och modernisering antas få stor omfatti de tre storstadsregionema. Deras andel av ning, men också nyproduktionen kan behöva saneringsbeståndet i flerfamiljshus är ännu ökas. Många av de äldre bostäderna är i större, ca 45 %. Utvecklingen i dessa regioner sådant skick att modernisering inte ger fullhar alltså mycket stor betydelse för hur värdiga bostäder. omfattande saneringen kommer att bli totalt Om hushâllsantalet i glesbygden minskar iriket. med 10 000 per år, vilket är något mindre än Den olika utvecklingstakten i skilda tätor- under 1960-talet, synes nybyggnad och moter torde leda till att folkmängden och antalet dernisering tillsammans behöva ha samma bebodda lägenheter minskar i vissa tätorter omfattning som åren 1966-70. Det torde då och ökar i motsvarande grad genom inflytt- bli möjligt att ersätta eller modernisera alla Nettoeffekten i kvalitetsgrupperna 3-7 under ning i expanderande orter. lägenheter blir alltså densamma som tidigare diskuterats l970-talet. i fråga om förskjutningen från glesbygd till tätorter. l de tillbakagående tätortema kom- 3.4.7

Övrig avgång

mer lägenheter att bli tomma och utrymmet för minskar - förutsatt att Avgången av lägenheter kan inte helt begränmodernisering sas till sådana i kvalitetsgrupperna 3-7. En det inte är moderna lägenheter som överges del hus har en blandning av moderna och - även om nyproduktionen helt upphör. Vid är det av dessa skäl halvmoderna eller omoderna lägenheter. skattningar på riksnivâ Även lägenheter i kvalitetsgrupp 2 - som har risk för att möjligheterna till modernisering blir överskattade och övrig avgång under- badrum och annan utrustning men är byggda skattad. före 1956 - kan därför beröras av sanering. Andra lägenheter som visserligen statistiskt hänförts till kvalitetsgrupp 2 år gamla och 3.4.6 Glesbygd dåligt underhållna. De kan i realiteten vara i glesbygden har fort- av lika låg kvalitet som halvmoderna eller Lägenhetsbeståndet farande avsevärt lägre utrustningsstandard än omoderna. I vissa fall är rivning av moderna

hus ofrånkomlig. sammanslagning av moder- lera sanering är enligt riksdagsbesluten 1973 na lägenheter förekommer bl. a. i tvåfarniljs- främst inriktade på att öka modemiseringen. hus och även övergång till andra ändamål kan Möjligheterna till modernisering begränsas antas förekomma. dock, dels genom att lägenheter avgår till Det finns inga uppgifter om den totala andra ändamål eller genom stadsplaneregleavgången av lägenheter i kvalitetsgruppema ringar o. dyl., dels genom att det på sina håll 1-2. Den statistiskt redovisade rivningen av uppstår överskott av lägenheter på grund av sådana lägenheter har under senare år utgjort folkminskning, dels slutligen av byggnadstekendast drygt 1000 per år, men har fort- niska och ekonomiska orsaker. gående ökat. Totalt kan avgången antas vara Osäkerheten i fråga om hur saneringen större och öka efter hand som äldre lägenheter kommer att fördelas mellan modernisering i dessa kvalitetsgrupper blir sämre och möjlig- och totalsanering genom rivning och nybyggheten att ta i anspråk lägenheter av sämre kva- nad är stor. En förskjutning mellan dessa litet vid ombyggnad till lokaler o. dyl. blir saneringsformer torde dock inte påverka nymindre. Som genomsnitt för 1970-talet antas byggnadsbehovet i avgörande grad. Även vid därför 5 000 moderna lägenheter om året modernisering uppkommer ett nybyggnadskomma att avgå och behöva ersättas genom behov genom att lägenheter avgår vid samnybyggnad. manslagningar. Utöver och halvmo- På längre sikt framstår sammanslagning av avgång av omoderna lägenheter i moderna hus som önskvärd i dema lägenheter genom sanering måste man stor omfattning i syfte att åstadkomma en räkna med att även en del lägenheter som i bostadsom- tillhör kvamer allsidig lägenhetsfördelning enligt folk- och bostadsräkningen råden som i hög grad domineras av smålägen- litetsgrupperna 1-2 kommer att avgå av heter. Denna bostadspolitiskt motiverade av- olika anledningar. Detta antal har antagits gång har inte beaktats i det föregående anta- uppgå till 5 000 i genomsnitt per år. gandet. De kalkylexempel som har gjorts om lägenhetsavgång och modernisering sammanfattas i tabell 3. 6. 3.4.8 Sammanfattning

Målet att sanera alla omoderna och halvmodema lägenheter (kvalitetsgruppema 3-7) skulle att totalt Tabell 3.6 Sammanfattning av kalkylexemunder 1970-talet innebära 725000 behöver moderniseras pel om avgång och modernisering. lägenheter eller ersättas genom nybyggnad, varav om- 1 000-tal lägenheter kring 475 000 i tätorter och 250 000 i gles- Av de sistnämnda antas 100000 A B bygden. komma att överges eller övergå till fritids- Avgång genom sammanslagbostäder o. dyl. ning av lägenheter vid modernisering 88 52 1 fråga om glesbygden synes en fortsatt Rivning, kontorisering, nybyggnad och modernisering av samma omövergivande av lägenheter fattning som under senare hälften av 1960- o. d. i tätorter 201 290 talet vara tillräcklig för att ersätta det åter- Rivning, övergivande, övergång till fritidsbostäder stående beståndet av omoderna och halvo. d. i glesbygd 130 130 moderna lägenheter. En förskjutning mot Avgång av moderna lägenheter 50 50 större andel nybyggnad kan dock behövas. För tätorternas del skulle det behövas en Total avgång 469 5 22 drastisk ökning av saneringen för att uppnå Nettotillskott av moderna det angivna målet under l970-talet. lägenheter genom modernisering 303 254 Statsmaktemas åtgärder i syfte att stimu-

3.5 Sammanfattning av produktionskalkyler av moderna lägenheter genom modernisering

av omkring 25 000-30 000 per år. Innan de i föregående avsnitt redovisade

kalkylerna angående hushållsbildning och av-

gång sammanfattas bör göras ytterligare ett 3.6 Aktuell bostadsbyggnadsplaizerirzg

par tillägg. Färdigställandet av lägenheter kan nu någorl nyproduktionen inräknas även byggande lunda säkert överblickas för åren 1971-74. av specialbostäder, vilka hittills mest bestått De två första åren av 1970-talet färdigställav ålderdomshem och studentbostäder. De des 211000 lägenheter. Den hittills 1973 boende i dessa räknas inte som bostadshus-

färdigställda produktionen och nu kända pla-

håll och blir därför inte beaktade i hushållsner för igångsättning motsvarar ett färdigstälkalkylerna. Ett tillägg bör därför göras för lande 1973-74 av omkring 180000 lägenatt man skall komma fram till en total i dvs. för heter, sammanlagt de fyra åren bostadsproduktion. omkring 390 000 eller i genomsnitt 97 500 Vid början av 1970-talet nybyggdes omlägenheter per år. kring 6 000 specialbostäder per år. Produk- Jämfört med kalkylerna skulle det återstâ tionen har sedan minskat genom att byggan- 547 000-600 000 lägenheter att färdigställa det av studentbostäder har gått ner. I fortde sex åren l975ø80, eller i genomsnitt sättningen antas nybyggnad av specialbostä- 91 000-100 000 årligen. der huvudsakligen avse ålderdomshem. För Igångsättningen av byggnader under 1973 hela 1970-talet antas specialbostäderna uppberäknas omfatta 80 000 lägenheter eller gå till 40 000. möjligen något mindre. Nu kända planer för För att bostadsmarknaden skall fungera 1974 tyder på ungefär samma omfattning av väl behövs en reserv av lediga lägenheter nyproduktionen, och enligt de av kommunerjämnt fördelad över hela bostadsbeståndet. na redovisade bostadsbyggnadsprogrammen Denna reserv var sannolikt för liten 1970 för perioden 1973«77 sjunker planeringsoch antas behöva ökas med 30000 lägennivån de nännast följande åren. heter under 1970-talet. Bostadsbyggnadsprogrammen omfattar Kalkylerna kan sammanfattas på följande för perioden 1973-77 i genomsnitt omkring sätt för hela 1970-talet. 85 000 lägenheter per år med en minskning

från omkring 90000 lägenheter det första

1 000-tal planeringsåret till omkring 80 000 under

lägenheter 1977. l jämförelse med föregående program-

A B omgång innebär detta en sänkning av plane-

ringsnivån med omkring 20 %. Minskningen

Nettotillskott av hushåll 398 398 hänför sig till flerfamiljshusen, medan lägen- Nybyggnad av specialbostäder 40 40 30 30 heter i småhus ingår med i stort sett oföränd- Ökning av lägenhetsreserv rat antal av drygt 40 000 per år, vilket också Summa ökningsposter 468 468 ungefär motsvarar den faktiska produktionen Avgång i glesbygd 130 130 88 52 1972-73. _Sammanslagning av lägenheter Övrig avgång i tätorter 251 340 Erfarenhetsmässigt är det i bostadsbygg-

Summa ersättningsbehov 469 522 nadsprogrammen upptagna antalet lägen-

Nyproduktion 937 990 heter större än det antal lägenheter som

faktiskt kommer att byggas. Detta är en

följd av själva planeringstekniken. Program- Behovet av nybyggnad skulle enligt kalky- men skall omfatta en viss reserv så att bo-

lerna kunna anges till storleksordningen stadsbyggandet kan fortgå i önskvärd om-

90 000-100 000 i genomsnitt per år under fattning även om vissa projekt skulle falla

hela 1970-talet. Härtill kommer ett tillskott bort. kan således sägas indikera Programmen

en lägre produktionsnivå än 85 000 lägen- värderingar i fråga om hushållsbildning. Man heter per år 1973-77. skulle i det förstnämnda fallet behöva bygga Förutom en lägre produktionsnivå än tidi- ett mindre antal, men i genomsnitt större gare visar kommunernas program en försäm- lägenheter. rad planeringsberedskap. Andelen projekt Det är i och för sig en självklarhet att man som redovisar att mark- och stadsplanefrågor av de antydda skälen måste räkna med en är lösta, exploateringsarbeten genomförda osäkerhet av storleksordningen t. ex. eller fardigplanerade, husen projekterade etc. i 10 000 lägenheter per år. Planeringen inneär således lägre än i tidigare program. För- bär bl. a. att behärska denna osäkerhet så att ändringen tyder på en allmän osäkerhet i den inte leder till våldsamma svängningar på planeringen, som torde sammanhänga med kort sikt. ändrade efterfrågeförutsättningar. Osäkerheten i avgångskalkylema är av Under de närmaste två åren 1974-75 kan annan karaktär. l och för sig ligger en osäkerfardigställandet av lägenheter väntas uppgå het i själva antagandena. Det äldre beståndet till omkring 80 000 per år, möjligen mindre. kan saneras utan sammanslagning eller riv- Nivån ligger alltså minst 10 000-20 000 lä- ning av lägenheter, och nybyggnadsbehovet genheter under det i kalkylerna angivna ge- blir då mycket mindre medan ombyggnadernomsnittet för återstoden av 1970-talet. na måste öka i antal lägenheter. Konsekven- Kommunernas in- sen blir dock att ett bestånd av smålägenbostadsbyggnadsprogram dikerar ett fortsatt byggande på samma nivå heter konserveras och sätter stopp för möjeller därunder fram till 1977. Det synes ligheten att förändra hushållssammansättalltså finnas små förutsättningar för att den ningen i bostadsområdena. faktiska produktionen 1975-80 skall bli så En helt annan fråga är om det kommer att stor som finnas för en förskjutningi enligt de föregående kalkylerna, förutsättningar dvs. 90 000 lägenheter per år i genomsnitt. efterfrågan från äldre till nya eller modemiserade lägenheter i tillräcklig omfattning och om planeringen möjliggör en omfattande 3.7 Bedömning av kalkyler och produkmodernisering. tiorzsförutsáttningar På båda dessa punkter finns det skäl att De utförda kalkylerna är naturligtvis osäkra i hysa allvarliga farhågor. den meningen att om någon förutsättning Som förut påpekats finns inemot hälften ändras så ändras också resultaten. En del av av saneringsbeståndet i flerfamiljshus i de tre dessa förutsättningar ligger utanför bostads- storstadsområdena. Det är i dessa områden politiken och kan inte påverkas av bostads- som vi också för närvarande har de starkaste politiska medel. Det gäller främst befolk- tendenserna till minskning av bostadsbygganningsutvecklingen totalt i riket, befolk- det. Där finns också de mest utpräglade ningens fördelning inom landet, inkomstut- prisproblemen på bostadsmarknaden. Detta veckling och till väsentlig del hushållsbild- från gäller såväl i fråga om flerfamiljshus ningen. Alltså de faktorer som bestämmer olika med olika kvalitet byggnadsperioder, ökningen av antalet lägenheter och hushåll. och olika lägen, som mellan å ena sidan hyres- Om exempelvis nettoinvandringen helt och bostadsrättslägenheter och å andra sidan skulle under 1970-talet eller bli och olika former upphöra egnahem av andelslägenfördubblad så innebär det att hushållstill- heter. Resultatet av dessa prisskillnader blir skotten sjunker eller ökar med i genomsnitt att det sker en låsning i bostadsbeståndet omkring 5 000 per år. En något större för- och en spontan uppflyttning från sämre till ändring skulle inträffa om den relativa husbättre lägenheter inte sker i önskvärd omfatthållsbildningen plötsligt upphörde att öka Den stimulans till sanering som skulle ning. eller stegrades till det dubbla t. ex. på grund erhållas om efterfrågan på lägenheter av sämre av stora inkomstförändringar eller ändrade kvalitet viker eller visar sig mindre stabil går

därigenom förlorad. 3.8 Lägenhetsfördelningen i nyproduk- Förekomsten av lediga lägenheter i ny- tionen byggda hus samtidigt som lägenheter med 3.8.1 Förändring av det nuvarande bostadsmycket låg standard efterfrågas till relativt beståndet sett höga priser är ett symptom på de här antydda problemen. Trångboddheten är i huvudsak lokaliserad kan man vid en kon- till tätorterna Sammanfattningsvis och där till flerfamiljshusen. frontation av kalkylresultat med verkligheten Diskussionen av beståndets sammansättning konstatera följande. och förändring begränsas därför till tätor- Det finns en självklar osäkerhet i fråga om tema. Lägenheternas relativa fördelning efter bostadsbehovets tillväxt i antal lägenheter, storlek var där följande 1970. men avvikelser kan tänkas både uppåt och l 000- Därav i % nedåt och är av måttlig storlek. De senaste ””_“°””*““'“ t l årens erfarenheter visar att den standard-

lägen_

l rkv 2 rk 3 rk 4 rk 5+ rk heter 1 Ik höjande efterfrågan är för svag och att prism. m. skillnaderna mellan olika delar av beståndet är för stora för att sanering i den i kalkylema Flerfamiljshus 1 812 29 34 26 8 3 diskuterade skall bli En Småhus 823 4 ll 23 32 30

omfattningen möjlig.

Helabeståndet 2635 21 27 25 15 12 förutsättning för att det kalkylerade byggandet skall komma till stånd är således att pris- Över 60 % av lägenheterna i flerfamiljshuoch efterfrågeförhållanden ändras. sen var högst två rum och kök och uppfyller Planeringen är åtminstone för något år alltså inte utrymmesbehovet för trepersons-

framåt svag, men möjligheterna att förbättra hushåll, om man håller sig till normen

den torde vara goda och den kan knappast ”högst två boende per sovrum”. Bara 11 %, betraktas som ett oöverkomligt hinder för dvs. lägenheter om minst fyra rum och kök, ökad sanering och byggande. uppfyllde minimikraven för fem personer. Med den efterfrågesituation som nu före- Småhusen bestod till 85 % av lägenheter med ligger är det inte troligt att nyproduktionen minst tre rum. under de närmaste åren kan komma upp till Det befintliga beståndet förändras genom de 90 000-100 000 lägenheter som skulle sammanslagning och avgång av lägenheter. behövas enligt kalkylema. En minskning till Sanering av kvalitetsgrupperna 3-7 skulle 70 000-80 000 lägenheter förefaller troli- således innebära att antalet smålägenheter gare. Detta kan i förhållande till kalkylema minskar, men i vilken omfattning detta sker antas medföra att saneringen blir mindre och blir beroende av hur saneringen kommer att förbättringen av bostadsstandarden svagare. fördelas på totalsanering och modernisering Hushållsbildningen kan också komma att och i vilken utsträckning lägenheter slås ihop hämmas. Någon reserv av lediga lägenheter i vid modernisering. det äldre beståndet som skulle kunna under- Enligt det med A betecknade exemplet i lätta omflyttning uppkommer inte. Det är på avsnitt 3.4 beräknas förändringen av bestångrund av pris- och efterfrågeförhållandena det i tätortema bli följande. ändock osäkert om de lediga lägenheterna i senare årgångar av flerfamiljshus kommer att 1 000- Därav i % i??? tal minska i antal. lrkv 2rk 3rk 4rk 5+rk lrk m. m.

Lägenheter 1970 2635 21 27 25 15 12 Lägenheter 1980 2 293 15 26 29 17 13

Enligt de tillämpade antagandena skulle den förblir stor och kanske ökar. Detta saneringen medföra en betydande minskning medför i stort sett att större hushåll bara får av andelen ettrumslägenheter, från 21 till nya områden och äldre småhus att välja på, 15 % av hela beståndet. Flerfamiljshusen om de inte skall bli trångbodda. skulle dock även efter förändringen komma att domineras av ettrums- och tvårumslägen- 3.8.2 Behov av olika lägenhetstyper heter. Möjligheterna för hushåll med mer än två boende att erhålla tillräckligt stora lägen- Behovet av olika lägenhetstyper är beroende heter i tlerfamiljshusen måste bedömas som av hushållens storleksfördelning samt av insmå. riktningen av deras efterfrågan. Därvid täntämligen Skillnaden i lägenhetsfördelning och i ge- kes hushåll med svag betalningsfönnåga ernomsnittlig lägenhetsstorlek mellan småhus hålla ett bostadspolitiskt stöd så att de stioch flerfamiljshus skulle öka något. Antalet muleras att efterfråga lägenheter där de rumsenheter per 100 lägenheter ökar således åtminstone inte anses vara trångbodda. från 488 till omkring 530 i småhus och från Samspelet mellan förändringar av utbudet, 313 till omkring 330 i flerfamiljshus. Små- priser för olika slags lägenheter och hushålhuslägenheterna skulle genomsnittligt kom- lens efterfrågan, som påverkas av både demoma att innehålla litet mer än fyra bostadsrum grafiska och ekonomiska faktorer, är komoch lägenheterna i flerfamiljshus omkring 2,5 plicerat. Det bör särskilt framhållas att rum. minskningen av andelen trångbodda hushåll Det måste understrykas att den genom- har svarat för bara en mindre del av efterförda kalkylen bygger på förutsättningen att frågan på ökat bostadsutrymme. Den största hela det halvmodema och omoderna bo- ökningen erhålls att utrymmesstangenom stadsbeståndet saneras och att saneringen darden för stora av hushåll ökar grupper leder till en genomgripande förändring av utöver miniminorrnen. Detta kan kanske belägenhetsfördelningen. Om detta är ett rea- traktas som en För den totala

självklarhet.

listiskt antagande med hänsyn till nuvarande måste det betyda efterfrågan på bostäder prisstruktur samt ekonomiska och bostads- mer om de 84% av hushållen mycket politiska förutsättningar har inte diskuterats. omkring 2,6 miljoner - som inte är trång- Det kan dock allmänt förmodas att antagan- bodda ökar sin efterfrågan rätt måttligt än det knappast kan bli realiserat för flerfamiljs- om återstående 16 % - knappt en halv mil- - tar ett stort steg uppåt. husens del om inte de ekonomiska förutsättjon ningarna förändras. Avvecklingen av trångboddhet underlättas En betydande förändring av lägenhetsför- av att hushållen i genomsnitt blir allt mindre. delningen, som är önskvärd med hänsyn till Mellan 1965 och 1970 minskade således utrymmesstandarden och för att möjliggöra antal boende per hushåll från 274 till 260 en allsidigare hushållsfördelning i bostadsom- och med de antaganden som gjorts om husrådena, strider mot önskemål om att hushål- hållsbildningen kan minskningen väntas fortlen i stor utsträckning skall kunna bo kvar sätta till omkring 245 boende per 100 huseller flytta tillbaka efter sanering. håll 1980. Den årliga minskningen skulle Om förändringarna inte blir så stora i alltså bli endast hälften så stor som 1966-70 saneringsbeståndet blir konsekvenserna härav men ändock betydande. a) att förbättringen av utrymmesstandarden i Någon nännare analys av vad förändring

högre grad måste tillgodoses genom nyex- av befolkningens åldersfördelning och ök-

ploatering eller ändring av befintliga moder- ningen av hushâllskvoterna kan betyda för na lägenheter b) att saneringsbeståndet för- hushållens spridning på storleksklasser har

blir ensidigt sammansatt (möjligen kan det ännu inte kunnat göras på grundval av FoB-

dock kompletteras) c) att skillnaden ilägen- uppgifter från 1970. Eftersom befolkningshetsfördelning mellan äldre och nya områ- sammansättningen inte kan väntas awika

väsentligt från beräkningar i tidigare progno- visas även uppgifter om förändringen

ser kan dock tillämpas samma antaganden 1960-70.

som i dessa om hushållens relativa storleksfördelning. Nedanstående antagande 1980 är Bestånd Andel (%) lägenheter Sunlma

detsamma som tillämpades i bostadsstyrel- “kv uk 3 ,k 4 ,k 5+ ,k

l rk sens prognos 1970. m. m.

Boende Faktiskt 1960 30 31 23 10 5 100 Antagande 1970 21 27 25 15 12 100 pe; hushåll 1960 1970 1980 1980 12 23 29 19 17 100

1 20 25 28

3.8.3 Nyproduktion å 4 18 16 14 . . Nyproduktronen erhålles som skillnad mel- 5+ 13 10 8 lan det önskvärda beståndet 1980 och det summa 100 100 100 kvarvarande äldre bostadsbeståndet. Lägen-

hetsfördelningen i nyproduktionen skulle då Detta antagande innebär att antalet en- bli enligt föregående antaganden följande persons- och tvåpersonshushåll skulle öka som genomsnitt för hela 1970-talet. starkt, med 20-25 % på 10 år eller i absolu- -1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5+ rk Summa ta tal 180 000-190 000 för vardera hushålls- 15 28 24 27 100 6 gruppen. Antalet hushåll med minst tre Jämfört med den beräknade fördelningen boende beräknas däremot minska med någon av produktionen under de första fyra åren av procent, eller i absoluta tal 10 000-20 000.

1970-talet innebär kalkylen att andelen ett-

Vi kan knappast bedöma om det finns och tvårumslägenheter skulle behöva minska

förutsättningar för en lika stark ökning av från

starkt, 33 till 21 %, och ersättas med utrymmesstandarden under 1970-talet som större lägenheter. under 1960-talet. Om man tills vidare antar Vi kan också se på konsekvenserna om att antalet rumsenheter per person ökar i den i 1972 års nyproduktion gällande lägenabsoluta tal lika mycket under 1970-talet

hetsfördelningen bibehålls vid en genom-

som mellan 1960 och 1970, synes det dock snittlig produktionsnivå av 80 000 lägenrimligt att detta inte innebär någon väsentlig heter per år, lika fördelade på småhus och

underskattning av den möjliga efterfrågeflerfamiljshus. På grund av den stora andelen

ökningen. Antalet rumsenheter per 100 persmåhus skulle lägenhetsfördelningen förskjusoner skulle därigenom öka till 170. tas starkt mot större lägenheter och få unge- Om en sådan genomsnittlig utrymmesfär följande sammansättning. ökning också medför att trångboddheten

awecklas är en fördelningsfråga. Det kan lrkv 2rk 3rk 4rk 5+rk Summa endast sägas att det finns förutsättningar för lrk m. m. en sådan avveckling om inte bostadsutrym-

met blir ojämnare fördelat än nu, dvs. om 1975-80 11 17 24 24 24 100 inte vissa hushållsgrupper får en mycket 1971-80 12 18 25 23 22 100

stark utrymmesökning och andra släpar

efter. Den sistnämnda produktionsinriktningen

På grundval av erfarenhetsvärden i fråga skulle ge ett större tillskott av rymliga lägen-

om lägenheternas fördelning på storleksklas- heter under senare delen av 1970-talet än

ser vid olika genomsnittlig lägenhetsstorlek under de senaste åren. Om den också skulle

har orts följande fördelning av bostadsbe- ge bättre förutsättningar för att aweckla

ståndet i tätorter 1980. Till jämförelse redo- trångboddhet är svårt att bedöma. Detta är

beroende av dels i vilken utsträckning små- soner, betraktas som högt. Även vid en något husen kan bli ekonomiskt tillgängliga även svagare ökning och större antal smålägenför hushåll med svag betalningsförmåga, dels heter kan en avveckling av trångboddhet vara i vilken utsträckning större lägenheter frigörs möjlig. Den slutsats man kan dra är i stort i det äldre beståndet genom småhusbyggan- sett att om det inte på kort sikt skulle finnas det och kan övertas av hushåll som inte efterfrågeförutsättningar för en större andel önskar eller kan bo i småhus. rymliga lägenheter i nyproduktionen, så blir Resultaten av den genomförda typen av resultatet en något långsammare förbättring kalkyler är mycket känsliga för ändringar i av utrymmesstandarden och ett på längre antaganden och särskilt gäller detta givetvis sikt ökat behov av att förändra lägenhetsom resultat som avser nettoförändringar eller sammansättningen i det befintliga beståndet. nyproduktion. Risken för att den nuvarande produk- Av grundläggande betydelse är de föränd- tionsinriktningen leder till alltmer ensidigt ringar som faktiskt kan komma till stånd i sammansatta bostadsområden med å ena sidet äldre bostadsbeståndet. Om saneringen dan små hushåll och en liten andel större där blir av mindre omfattning, eller medför hushåll med svag ekonomi och låg utrymett mindre antal sammanslagningar av lägen- messtandard i flerfamiljshus samt å andra heter, blir konsekvensen - om man bortser sidan större hushåll och över huvud taget ifrån möjligheten att de äldre lägenheterna ekonomiskt bättre situerade i småhus synes blir tomma utan att saneras - en nedgång i vara det allvarligaste aktuella problemet. nyproduktionen. För att uppnå samma för- Med samma produktionsinriktning som 1973 bättring i utrymmesstandarden borde då ny- och de i det föregående tillämpade förutsättproduktionen i högre grad förskjutas mot ningama i övrigt skulle tätorterna således få större lägenheter. ungefär den i tabell 3. 7 angivna sammansätt- De avvikelser som konstaterats mellan kal- ningen av bostadsbeståndet 1980. kylerad sammansättning av nyproduktionen Det bör understrykas att den beräknade

och den faktiska lägenhetsfördelningen un- fördelningen är baserad på ett saneringsanta-

der senare år bör inte tillrnätas för stor gande som med nuvarande marknadsförut- Avvikelserna de fel- sättningar måste betraktas som mycket betydelse. ligger inom som man måste räkna med. Vida- optirnistiskt. Om förändringen av det äldre marginaler bostadsbeståndet inte blir så stor ökar skillre kan antagandet om genomsnittlig utrym- 170 rumsenheter naderna mellan småhus och flerfamiljshus. messtandard, per 100 per- Från produktionssynpunkt kan problemen komma att bli mer påtagliga om några år, då Tabell 3.7 Beräknad sammansättning av tätman kan räkna med att det, med oförändrad orternas bostadsbestånd 1980 förutsatt att efterfrågeinriktning, sker en nettominskning 1973 års produktionsinriktning bibehålls. i efterfrågan på flerfamiljshus. Möjligheterna 1 000- Därav i % att upprätthålla en nyproduktion av sådana ä? tal bli helt beroende kan alltså i många tätorter jägen_ högst 3 rk 4 rk 5+ rk heter 27k av avgångi det äldre beståndet.

Totalt Flerfamiljshus 2 023 55 33 9 3 Småhus 1 120 7 19 36 38 Byggda - 1970 Flerfamiljshus l 558 56 31 9 4 Småhus 735 9 21 35 35 Byggda 19 71-80 Flerf am ilj shus 465 53 37 9 1 Småhus 385 4 7 41 48

4 Bostadskonsumtion

4.1 Inledning övrig förbrukning av elektrisk energi, hus-

hållsgas o dyl. Bränsle- och elförbrukningen I de föregående kapitlen har det befintliga redovisas som en särskild post men kan inte bostadsbeståndet behandlats och relaterats fördelas på olika bostadsformer eller detalj-

till hushållen. Vi har också ort en bedöm-

ändamål. ning av det framtida bostadsbyggnadsbe- Bostadsposten inklusive bränsle och elhovet uttryckt i antal lägenheter. Denna beström uppgick 1971 till drygt 21 miljarder dömning innefattar inte någon kvantitativ bekronor i löpande priser eller till 22 % av den räkning av hur ekonomiska faktorer kan komprivata konsumtionen. Härav utgjorde de ma att påverka framtida bostadskonsumtion. permanenta bostäderna frånsett bränsle och I det följande redovisas i stället ett underlag elström 74 % samt bränsle och elström 18 %. för en kvalitativ bedömning av utvecklingsten- Eftersom den sistnämnda posten även omdenser för bostadsefterfrågan. fattar fritidshus kan man uppskatta konsum-

tionen av permanenta bostäder inklusive

4.2 Bostadskonsumtion enligt nationalräken- bränsle och elström för dessa 1971 till drygt

skapema 19 miljarder kronor eller 20 % av den privata

konsumtionen. Fördelningen på detaljposter Nationalräkenskaperna är den normalt utframgår av följande, tabell 4. 1. nyttjade källan för uppgifter om bostadskon- Vid jämförelse med beståndets sammansumtion i Sverige. Med bostadskonsumtion sättning framstår nyttjandevärdet av småhus avses där ett beräknat marknadsvärde av allt som högt i förhållande till hyror och avgifter nyttjande av bostäder inklusive fritidsbostä-

der. I bostadskonsumtionen ingår således

dels hushållens hyror och avgifter till bo- Tabell 4.1 Bostadskonsumtion 1971 enligt

stadsrättsföreningar och utgifter för räntor, nationalräkenskaperna

underhåll och drifti egnahem och fritidshus,

dels en beräknad ränta i Milj. kr I % på grundavgift

bostadsrättsföreningar och på hushållens Bostad, bränsle och elström 21 194 100 kapital i egnahem och fritidshus. Huseget Bostad och vattenavgifter hållens utgör därvid skillnaden för permanenta bostäder 15 635 74 eget kapital Hyror och årsavgifter 6 765 32 mellan fastighetens beräknade marknads-

hushållens kostnader för uppvärmning och

till bostadsrättsföreningar och de båda pos- der uppskattas emellertid till 2,6 %, medan terna är knappast fullt jämförbara mått på den privata konsumtionen ökade med 2,3 %. bostadskonsumtion. Det är därför skäl att Nedgången i bostadsbyggandet får full effekt särskilt den stora vikt som av- för konsumtionsökningen först under understryka av ägamas eget kapital har för 1973-74, då bostadskonsumtionen kan vänkastningen konsumtionsberäkningen. Denna del omfat- tas öka svagare än den totala privata kontar i grundkalkylen en tredjedel av sumtionen. drygt småhusens nyttjandevärde. Räntesatsen vid avkastningsberäkningen, som motsvarar ban- 4.3 Samhállsâtgárder som påverkar bostadskernas inlåningsränta för kapitalräkning, har konsumtionen stor betydelse för kalkylen. Man kan givetvis tänka sig andra beräkningsmetoder som ger De bostadspolitiska instrument som påverkar ett högre eller lägre värde för egnahemsnytt- bostadskonsumtion i ekonomisk bemärkelse jande, men ingen sådan metod är invänd- är av två slag, dels åtgärder som påverkar ningsfri. bostädernas pris och dels åtgärder som sti- För senare hälften av 1960-talet var mulerar bostadskonsumtion för grupper av ökningen av bostadskonsumtionen inklusive hushåll vid givna priser. fritidshus, bränsle och elström 19% eller Bostadsbeskattningen har hittills betrakav den tats som fristående från bostadspolitiken och något större än den relativa ökningen konsumtionen som under samma tid är inte avsedd att ha en selektiv konsumprivata var ca 17%. andel av den tionsstimulerande effekt. Den har numera de Bostadspostens konsumtionen ökade med knappt en facto sådana effekter på bostadsefterfrågans privata halv från 20,4 % 1965 till inriktning att den måste beaktas i samband procentenhet med en redogörelse för de ekonomiska med- 20,8 °70 1970. Ser man till de olika posterna i bostads- len i bostadspolitiken. konsumtionen kan konstateras betydande Med bostadspriser avser vii det följande vid skillnader i utveckling och icke oväsentliga hyresrätt hyran, vid bostadsrätt dels grundav-

förändringar i deras relativa fördelning. Fri- gift/överlåtelsepris och dels löpande avgifter

tidshusen har således ökat med omkring 7 % till bostadsrättsföreningen samt vid ägande-

per år och posten bränsle och elström unge- rätt dels köpeskilling och dels löpande utgif-

fär lika mycket. I den sistnämnda ter för kapital, underhåll och drift. posten kan antas att ökningen av elström för hushålls- Bostadspriser i denna bemärkelse är priser apparater o. dyl. har varit särskilt stark. Vo- som utgår för bostaden oavsett vilket hushåll för bostäder ex- som bor i den. lymölcningen permanenta var däremot en- Med bostadskostnad menar vi däremot klusive bränsle och elström 1965 och den nettokostnad ett enskilt hushåll har för dast omkring 2,5 % per år mellan att bo i en viss bostad under en avgränsad 1970 och deras andel av den privata konsurn-

tionen minskade något, från 15,6 till 15,1 %. tidsperiod, dvs. det löpande bostadspriset

(hyra, avgift till bostadsrättsförening eller Utvecklingen mellan 1970 och 1971 avviker från för den egna utgifter för kapital, underhåll och drift) väsentligt genomsnittet Bostadskonsum- minus bostadstillägg och skatteeffekter. föregående femårsperioden. tionen ökade Eftersom och kostnader är olika med 2,6 % medan den privata priser konsumtionen totalt minskade med 1 %. uppbyggda vid olika upplåtelsefonner är mer kan konstateras att tillväxten för förfinade försök till jämförelser mellan upp- Samtidigt fritidshus samt bränsle och elström låtelseformerna i detta avseende mindre låg betydligt under genomsnittet för den före- meningsfulla med de angivna defmitionema.

gående femårsperioden. Detaljuppgifter för 1972 saknas ännu. Den totala konsumtionsökningen för bostä-

4.3.1 Bostadspolitiska åtgärder som påver- lägenhetens bruksvärde. Kan inte parterna kar bostadspriser enas fastställs hyran av hyresnämnd. Hyresnämndens beslut kan överklagas hos statens De bostadspolitiska instrument som påverkar hyresråd. bostadspriserna är främst åtgärder för att Hyreslagen (12 kap. jordabalken) bygger förändra fastighetsägarestmkturen, hyrespå principen om avtalsfrihet beträffande hyregleringslagstiftningen, hyreslagstiftningen ressättning mellan bostadsmarknadens parter och bostadslånegivningen. men ger också möjligheter till rättslig pröv- Förändringen av fastigherságarestrukturen ning av hyran. Den hyra som hyresvärden under efterkrigstiden har inneburit att allfordrar skall godtagas om den ej är oskälig, männyttiga (kommunala) och kooperativa dvs. inte är väsentligt högre än hyrorna för bostadsföretag nu är ägare till mer än hälften likvärdiga lägenheter på orten eller alltför av lägenheterna i flerfamiljshus. Bakom hög i förhållande till hyrorna i nyprodukdenna strävan från stat och kommun att tionen. Vid fastställelse av priset/hyran i en vidga de allmännyttiga och kooperativa före- enstaka fastighet saknar således de kostnader tagens andel av bostadsmarknaden ligger i för kapital, underhåll och drift som belastar den del prisbildningen beröres en ambition fastigheten i princip betydelse för hyressättatt förhindra att den bostadsbrist som varit Man tar i stället en ningen. hänsyn till aktuell under nästan hela efterkrigstiden som är genomsnittlig prisnivå naturligtvis skulle medföra höjda bostadspriser. De all- kostnadsnivâ. avhängig av en genomsnittlig männyttiga och kooperativa företagen skall Anser en hyresgäst att en utgående eller drivas enligt självkostnadsprincipen; höjs begärd hyra är oskälig kan han begära hyresbostadspriserna totalt i företagens fastighetsprövning i hyresnämnd och fastighetsdombestånd skall detta bero på att företagens stol. Anses hyran därvid oskälig nedsätts den kostnader har ökat - inte på att efterfrågan i till ett skäligt belopp. sig gör prishöjningar möjliga. En ny statlig lángivning till bostäder inför- De offentliga och kooperativa företagen des år 1968 i samband med avvecklingen av på bostadsmarknaden har ökat sin andel av räntesubventioner. Därvid tidigare utgående det totala antalet lägenheter i flerfamiljshus infördes räntelån och s. k. paritetslån. Denna från 20% år 1945 till 57 % år 1970. Detta nya form av långivning kallas paritetslâneinnebär att mer än 1 miljon lägenheter ägdes innebär systemet. Lânesystemet att kapitalav självkostnadsföretag 1970. Inte fullt kostnaderna för en fastighet omfördelas i 800 000 lägenheter i flerfamiljshus var år tiden. De är lägre när fastigheten är ny och 1970 i privat ägo. stiger sedan i den takt Kungl. Maj :t varje år

Hyresregleringen omfattar för närvarande fastställer efter förslag av statistiska centralinte fullt 400000 av dessa 800 000 privat byrån. Inom dess paritetstalsnärrmd utreds

ägda lägenheter i flerfamiljshus. Hyresregle- hur bl. a. byggnadskostnadsutvecklingen bör

ringen tillkom år 1942 för att förhindra efter- påverka i det

kapitalkostnadsutvecklingen

frågebetingade hyreshöjningar. Från och med paritetsbelånade bostadsbestândet. I en nyden 1 oktober 1972 gäller hyresreglerings- byggd allmännyttig eller kooperativ fastighet lagen för enskilt ägda hyreslägenheter byggda innebär idag systemet att bostadsföretaget före 1958 i 43 större och/eller expanderande betalar ca 65 % av kapitalkostnaderna med kommuner. Hyran i de hyresreglerade lägen- hyresintäkter och lånar resten av staten. heterna fastställdes före den 1.10.1972 av Hyran/avgiften för en normal lägenhet om offentliga myndigheter. Efter detta datum tre rum och kök kan härigenom bli ca 225 fastställs hyrorna i huvudsak genom förhand- kronor lägre per månad. Den totala skuldlingar mellan fastighetsägare eller fastighets- ökningen på ränte- och paritetslån till småhus

ägareorganisation och hyresgästorganisation. och flerfamiljshus var 1 033 miljoner kronor

Den avtalade hyran får dock inte överstiga för budgetåret 1972/73.

Det har att det inte munerna i stort sett pensionärernas hela tidigare framgått finns direkt mellan bostadspris om folkpensionen är enda inlängre någon koppling kostnader och hyran. De komst. Kommunernas kostnader för dessa fastighetsägarens allmännyttiga och kooperativa företagens tillägg var 1972 1 074 miljoner kronor. dominans i nyproduktionen garanterar dock att paritetslånesystemet blir av avgörande 4.3.3 Bostadsbeskattning betydelse för prissättningen i nyproduktionen. Bostadsbeskattningens effekter på bostads- Paritetslånesystemet utreds för närvarande är svåröverskådpriser och bostadskostnader av bostadsfinansieringsutredningen. liga och skall inte beskrivas mer ingående i Försäljningspriser vid förstagångsförsälj- detta sammanhang. En översikt av bostads-

ning av statligt belånade gruppbyggda små- ordes av bostadsbeskatt-

beskattningen hus fastställes av länsbostadsnämnd. 1972 ningsutredningen i betänkandet Bostadsbe-

omfattade denna priskontroll 18 450 småhus skattning (Ds Fi 1971:14). Se även avsnitt

eller 50 % av det totala antalet färdigställda 5.3.2. småhus. Inkomst av en- och tvåfarniljsfastigheter beräknas sedan mitten av 1950-talet i allmänhet enligt en schablonmetod, liksom inkomst av 4.3.2 Bostadspolitiska åtgärder som stimufastigheter tillhöriga allmännyttiga bostadslerar bostadskonsumtion företag och bostadsföreningar. Bostadsfas- I samband med den tidigare omtalade av- tighet som ingår ijordbnik eller rörelse berörs vecklingen av räntesubventionerna och in- inte av schablontaxeringen. Metoden innebär i förandet av den nya bostadslângivningen princip att en andel av fastighetens taxeringsbeslutades om bostadstillägg till barnfamil- värde (som står i relation till fastighetens jer. Detta innebar en utvidgning av de tidi- marknadsvärde) betraktas som intäkt av gare utgående familjebostadsbidragen. fastigheten. Från denna intäkt får avdrag Bostadstillägget består av två delar, statligt göras för räntekostnader och tomträttsavgäld.

och statskommunalt bostadstillägg. Det stat- Ägaren av småhusfastigheten får dessutom

liga bostadstillägget är ett inkomstprövat göra ett extra avdrag på f. n. 500 kronor per

barnbidrag och lämnas därför utanför detta år. Uppstår ett överskott av fastigheten in-

sammanhang. Det statskommunala bostads- komstbeskattas detta. Uppstår däremot ett tillägget skall trygga tillgången till en god underskott dras detta av från andra inkomster bostad vid ett för inkomst och försörjnings- och reducerar därigenom den beskattades inbörda alltför högt bostadspris. Tilläggets komstskatt. När schablontaxeringen infördes storlek är således beroende av de tre fakto- och statslåneräntan låg schablonintäktstalet rerna statligt taxerad inkomst, antal barn på samma nivå. Varken överskott eller underoch bostadsprisets storlek. Kostnaderna för skott uppstod således normalt vid inkomstbedet statskommunala bostadstillägget till För närvarande är statslåneskattningen. barnfamiljer budgetåret 1973/74 beräknas räntan 7,25 % och intäktschablonen 3 % för uppgå till ca 500 miljoner kronor, varav korn- allmännyttiga företag och bostadsrättsmunema står för en tredjedel och staten för föreningar och 2 % för den helt dominerande två tredjedelar. andelen enfamiljsfastigheter. En schablon- Den 1.1.1974 införes ett motsvarande bo- taxerad fastighet som är belånad till taxeringsstadstillägg för låginkomsttagare utan bam. värdet visar således numera alltid ett stort Kostnaderna för detta kan beräknas uppgå till underskott. och bo- Allmännyttiga företag ca 100 miljoner kronor för helt år. stadsrättsföreningar kan normalt inte utnyttja Bostadstillägg till folkpensionärer är helt detta underskott då de inte har några inkommunala. Bidragsreglerna varierar från komster som kan reduceras genom under-

kommun till kommun men ofta betalar kom- skottsavdrag. Ägaren av en enfamiljsfastighet

har däremot normalt inkomst av tjänst eller av (BHU) respektive statistiska centralbyråns rörelse. Fastighetens underskott reducerar uppgifter om inflyttningshyror m. m. i statdärför hans inkomstskatt. Enligt bostadsbe- ligt belånade flerfamiljshus. Samtliga uppskattningsutredningens betänkande beräk- gifter avser hyror inklusive bränsle. nades det totala nettounderskottet för en- BHU-undersökningarna redovisar hyrorna familjsfastigheter till 1,2 miljarder kronor i bostadsbeständet för hittills fyra år, tabell taxeringsåret 1972. Enligt vissa beräkningar 4.2 och 4.3. ökar nu underskottet årligen med ca 300 mil- BHU-materialet är regionindelat vilket gör joner kronor, bilaga 3. Detta innebär att att vissa regionala variationer i hyresnivåer skattereduktionen för hushåll i enfamjljs- kan avläsas. Hyrorna i storstadsområdena är fastigheter klart torde överstiga det stats- högre än i riket som helhet, i Storstockholm kommunala bostadstillägget till barnfamiljer. t. o. m. avsevärt högre, tabell 4.4. Budgetåret 1973/74 beräknades detta uppgå till ca 500 miljoner kronor. Samtliga fastighetsägarekategorier betalar dessutom kommunal inkomstskatt på garan- Tabell 4.2 Hyror i lägenheter om 2 rk. Hela tibelopp. Garantibeloppet är 2% av fastigriket. Kr/år. hetens taxeringsvärde. Bostadsbeskattningen utreds för närva- Modern Modern Halv- Omodern rande av bostadsskattekommittén. modern byggd byggd Av det ovan sagda framgår att bostads- 1956- -1955 tilläggen och skattereduktionen har motsatta 1969 4 400 3 200 2 200 2 100 effekter. Bostadstilläggen för barnfamiljer 1970 4 600 3 400 2 400 2 200 minskar med ökande inkomster. Vid en hyra 1971 4 900 3 500 2 500 2 400 1972 5 200 3 700 2 700 2 500 på 550 kronor per månad är tillägget 1973 70 kronor per månad för en ettbarnsfamilj med en statligt taxerad inkomst på 31 000 kronor. Vid en inkomst på 35 000 kronor är tillägget 10 kronor och upphör helt att utgå vid högre inkomster. Skattereduktionen för Tabell 4.3 Hyror i lägenheter om 3 rk. Hela ägare av småhus ökar däremot med ökande riket. Kr/ år. inkomst som en följd av det progressiva skattesystemet. Modern Modern Halv- Omodern byggd byggd modern Underskottsavdragen för småhus påverkar 1956- -1955 också småhusägarens bostadstillägg. Den taxerade inkomsten reduceras nämligen, 1969 5 600 4 000 2 800 2 900 vilket medför 1970 5 900 4 200 2 900 3 000 att bostadstillägget blir högre. 1971 6 200 4 400 3 200 3 500 Möjligheten att tillgodogöra sig underskotts- 1972 6 500 4 700 3 200 3 700 avdrag vid inkornstprövning av bostadstillägg begränsades av 1973 års riksdag till underskott på maximalt 4 000 kronor.

Tabell 4.4 Hyror i lägenheter om 3 rk. Mo- 4.4 Bostadspriser dern byggd l956-. Hela riket= 100.

4.4.1 Hyresrätt Hela Stor- Stor- Övriga riket Stockholm Göteborg kommuner Uppgifter om hyror i bostadsbeständet ochi 50 000 inv. nyproduktionen finns i statistiska central- 1972 100 112 105 98 byråns bostads- och hyresundersökningar

Av större vikt än de regionala variatio- Förändringarna i inilyttningshyror under nema i hyresnivåer, som kan tänkas kom- perioden framgår klarare av nedanstående penseras av regionala variationer i inkomst- indexserie, tabell 4.8. nivåer, är variationema i hyresnivå mellan de lnllyttningshyrorna i de allmännyttiga olika årgångarna av lägenheter, tabell 4.5. företagens lägenheter har således ökat Dessa variationer framstår som ännu stör- med i genomsnitt ca 4% PM år och i de re om de senast byggda lägenheterna enskilda företagens lägenheter med ca 5 % redovisas i flera åldersgrupper. per år. lnflyttningshyrorna kan följas från 1967 Den stora variationen ihyror mellan olika statistik som över- årgångar av lägenheter framstår klarare om genom bostadsstyrelsens centralbyrån 1970, tabell inflyttningshyroma jämföres med BHUtogs av statistiska 4.6 och 4. 7. materialet. Exempelvis var inflyttningshyran i en lägenhet om 3 rk i Storstockholm byggd 1972 ca 20 % högre än hyran 1972 i motsva- Tabell 4.5 Hyror i lägenheter om 3 rk. Hela rande lägenhet byggd 196lw65. I Storgöteriket. Modern byggd 1956- = 100. borg var motsvarande skillnad 26 %. Inilyttningshyroma uppvisar samma regio- Modern Modern Halv- Omodern i bostadsbenala variationer som

modern hyrorna

byggd byggd 1956- -1955 ståndet, tabell 4. 9. Som tidigare nämnts kan de regionala 197 2 100 7 2 50 57 variationema i hyresnivåer tänkas kompenseras av variationer i inkomstnivåer.

Tabell 4.6 Inilyttningshyror ilägenheter om

2 rk i statligt belånade flerfamiljshus. Hela riket. Kr/år. Tabell 4.8 lnflyttningshyror i lägenheter om Enskilda 3 rk i statligt belånade flerfamiljshus. Hela Allmännyttiga

1 Avser 1:a, 2:a och 3:e kvartalet 1971 l 15 126 197 2 119 126

Tabell 4. 7 lnilyttningshyror ilägenheter om 1 Avser 1:a, 2:a och 3 :c kvartalet

3 rk i statligt belånade flerfamiljshus. l-lela riket. Kr/âr.

Allmännyttiga Enskilda Tabell 4.9 lnflyttningshyror i allmännyttiga företag företag om 3 rk. Hela riket = företags lägenheter

1 Avser l 2a, 2:a och 3:e kvartalet

4.4.2 Bostadsrätt tillfredsställande information om överlåtel-

sepriser på bostadsrätter. Tidigare var över- Uppgifter om årsavgifter i bostadsrättsbelåtelsepriset bundet av grundavgift och amorståndet och årsavgifter och grundavgifter (interat kapital på fastighetslån. Denna kontroll satser) vid förstagångsupplåtelse av bostadsav överlätelsepriserna släpptes i och med rätt finns i statistiska centralbyråns bostadsbostadsrättskontrollagens upphävande årsoch hyresundersökning (BHU) 1969 respekskiftet 1968/69. Den statistik över överlative statistiska centralbyråns uppgifter om telsepriser de rikskooperativa företagen redoinflyttningshyror m. m. i statligt belånade visat efter kontrollagens upphävande ger inte flerfamiljshus. Dessutom redovisar de två någon fullständig bild av prisutvecklingen. rikskooperativa företagen HSB och Svenska 1 tabell 4.10 och 4.11 redovisas årsavgifter Riksbyggen viss egen statistik. 1969 för de moderna bostadsrättslägenhe- Som tidigare nämnts förekommer tvâ tema. De halvmoderna och omoderna botyper av pris vid bostadsrätt, dels det löstadsrättslägenheterna redovisas inte, då de pande pris bostadsrättshavaren betalar till 1969 utgjorde endast 4 % av det totala bebostadsrättsföreningen (årsavgift), dels det ståndet på nära 400 000 lägenheter. pris bostadsrättshavaren betalar för att till- I tabell 4.12 och 4.13 redovisas årsavgifter träda bostadsrätten (grundavgift eller överoch grundavgifter vid förstagångsupplåtelse låtelsepris). av lägenheter i statligt belånade flerfamiljs-

Årsavgifter i bostadsrättsbeståndet kan

hus. redovisas för 1969 och årsavgifter i nypro-

duktionen fr. o. m. 1967. Uppgifterna avser

årsavgifter inklusive bränsle.

Grundavgifter vid upplåtelse av statligt Tabell 4.12 Årsavgift och grundavgift (in-

belånade bostadsrättslägenheter kan redovi- sats) i lägenhet om 2 rk i statligt belånade

sas fr.o.m. 1967. Vi har däremot ingen flerfamiljshus vid förstagångsupplåtelse. Hela

riket.

Årsavgift Grundavgift

Tabell 4.10 Årsavgift i lägenhet om 2 rk

Övriga kommuner 50 000 invånare 3 700 2 600 Tabell4.13 och

Årsavgift grundavgift (in-

sats) i lägenhet om 3 rk i statligt belånade

Tabell 4.11 i lägenhet om 3 rk flerfamiljshus vid förstagångsupplåtelse. Hela

Årsavgift

riket. 1969.

Ovriga kommuner 50 000 invånare 4 500 3 500 1 Avser 1:a, 2:a och 3:e kvartalet

Den tidigare registrerade stora spridningen tande vid småhusboende. De helt skilda bei hyror mellan olika årgångar av lägenheter greppen äganderätt och smâhusboende har framträder ännu klarare i bostadsrättsbestån- därför ofta oegentligt blivit synonyma i bodets skillnader i årsavgifter, tabell 4.14. Detta stadsdebatten. är en följd av den självkostnadsprissättning Vi har inte tillgång till några representasom tillämpas; varje bostadsrättsförening fast- tiva statistiska uppgifter om löpande boställer sina egna årsavgifter och någon utjäm- stadspriser och bostadskostnader i ägda småning av avgifter mellan olika föreningar äri hus. Delar av denna bristande statistiska princip inte möjlig. information är boendeutredningens pågående s. k. småhusundersökning avsedd att täcka (utförs av statistiska centralbyrån un-

Tabell 4.14 Årsavgift i lägenhet om 3 rk

der 1973). 1969. Hela riket. Däremot har vi en viss statistisk informa- Modem Modern tion om köpeskillingar för ägda småhus. Färdigställd byggd byggd Denna information kommer framför allt från 1969 1956- -1955 låneunderlagsgruppens (tillsatt av inrikesmi- 1969 6 000 4 900 3 600 nistern) uppgifter om produktionskostnader för statligt gruppbyggda småhus

belånade

och från köpeskillingsstatistiken. Som framgår av de tidigare redovisade upp- Med utgångspunkt i låneunderlagsgrupgifterna om grundavgifter (insatser) vid första- pens material kan man konstruera exemgångsupplâtelse av bostadsrätt, har grundav- pel på löpande bostadspriser (och bostadsgifterna sjunkit med ca 25 % under den ak- kostnader) i ägda småhus. tuella perioden. Sannolikt kommer grund- Det genomsnittliga statligt belånade avgifterna att kunna sänkas ytterligare till gruppbyggda småhuset i hela riket 1972 följd av 1972 års beslut om en höjning av den hade en bostadsyta på 115 m2 och en övre lånegränsen för bostadskooperativa före- produktionskostnad på 148 000 kronor. Protag från 95 till 98 %. sänkningen av grundav- duktionskostnaden var 3 % högre än pantgiftema bör ha en återhållande effekt på över- värdet. Med en normal paritetsbelâning och låtelsepriserna. drifts- och underhâllskostnader på 25 kronor

Överlåtelsepriserna har sannolikt generellt per m2 innebär detta en kontantinsats på ca

sett sjunkit sedan 1969. Detta har flera 19 000 kronor och ett löpande bostadspris orsaker. När bostadsrättskontrollagen upp- (utgifter för kapital, drift och underhåll) på hävdes kvarstod flerstädes en allmän brist på ca 10 500 per år. Fastighetens underskott bostäder. När denna brist, i vart fall på blir ca 7 300 kronor det första året vilket nyproducerade lägenheter, minskat eller för- med en marginalskatt på 50 % ger en skattesvunnit har detta haft effekter på överlåtelse- reduktion eller en bostadspå 3 650 kronor prisema. Bristen har dessutom försvunnit i kostnad bortsett från bostadstillägg på 6 850 samband med en konjunkturnedgång. Där kronor, vilket understiger inflyttningshyran i skillnaderna är stora mellan årsavgifter och de allmännyttiga företagens lägenheter om 3 bruksvärde, kan överlâtelsepriserna fortfa- rum och kök på 78 m2 1972. rande vara höga. Framför allt gäller detta de Produktionskostnaden för statligt beäldre, moderna bostadsrättslägenhetema i lånade gruppbyggda småhus svarar mot det storstadsregionerna. försäljningspris länsbostadsnämnd fastställer vid förstagångsförsäljning, tabell 4. 15. De regionala variationerna är betydande. l

4.4.3 Äganderätt

Storstockholm låg produktionskostnaden Den civilrättsliga dispositionsformen ägande- 1972 25 000 kronor över genomsnittet för rätt vid boende förekommer nästan uteslu- riket.

Tabell 4.15 Produktionskostnad för statligt priset på dessa småhus överstiger således belånade gruppbyggda småhus. Hela riket. väsentligt det kostnadsbaserade försäljningspris länsbostadsnämnd skulle ha fastställt om År Kr/lägcnhet husen varit statligt belånade. Institutionen för fastighetsekonomi vid 1964 95 000 1965 106 000 tekniska högskolan i Stockholm har pá upp- 1966 118 000 sammanställt en drag av boendeutredningen 1968 126 000 1969 131 000 promemoria om prisnivåer och prisrörelser 1970 134 000 för en- och tvåfamiljsfastigheter för perma- 1971 143 000 nent boende. Redovisningen avser prisut- 1972 148 000 vecklingen 1957 -- 1971 i tolv av rikets lan, taxeringsvärdesnivåer 1970 (taxeringsvärdets Bostadsstyrelsen har gjort en undersök- procentuella andel av de under taxerings-

ning av effekterna av den till bostadslån- periodens första år faktiskt betalade priser-

givning knutna kontrollen av priserna vid na) och genomsnittliga köpeskillingar 1970 förstagångsförsäljning. Man har därvid jäm- och 1971. Promemorian redovisas i sin helfört faktiska försäljningspriser för icke stat- het i bilaga 2. ligt belånade gmppbyggda småhus (alltså fria Av denna framgår bl. a. den genomsnittfrån priskontroll) med de försäljningspriser liga köpeskillingen 1971 med uppdelning på länsbostadsnämnd skulle ha godkänt om byggnadsårsklasser, tabell 4.16. husen varit statligt belånade. Av undersök- Prisutvecklingen från 1957 till 1971 redoningen, som omfattar 2 529 småhus, framgår visas i tabell 4.17. att det genomsnittliga försäljningspriset per hus var 203 000 kronor, vilket översteg det länsbostadsnämnd skulle ha I försäljningspris Uppgivna försäljningspriser m. m. för 87 medgivit med 40000 kronor. Marknads- småhusgrupper utan statliga lån (PM 1973-02-05).

Tabell 4.16 Genomsnittliga köpeskillingar för friliggande enfamiljshus mellan 86 och 120 m2 ly 1971. Kr/lägenhet.

Byggnadsår

Tabell 4.17 Köpeskillingindex för en- och tvåfamiljsfastigheter 1957-1971. Index 1957 = 100.

Uppsala län 100 103 120 161 204 225 Östergötlands län Värmlands län 100 104 124 148 184 197 Norrbottens län 100 106 105 126 142 151

1 1971 redovisas Stockholms län inklusive f. d. Stockholms stad vilket dock inte påverkar jämförbarheten.

Prisutvecklingen på en- och tvåfamiljs- Tabell 4.18 Antal hushåll efter hushållstyp fastigheter har i tio av de undersökta tolv 1969. Hyres- och bostadsrättslägenheter. länen (varav fem redovisas i tabell 4.17) Hela riket. överstigit utvecklingen av den allmänna pris- Enpersons- Endast Makar med Övriga nivån enligt konsumentprisindex. l Stockhushåll makar bam hushåll

holms, Uppsala, Östergötlands och Hallands 18 år

län har ökningen varit mellan 28 och 42 % 503 000 346 000 377 000 331 000 större än ökningen av konsumentprisindex. Det ovan refererade materialet ger inte underlag för några bedömningar av löpande De tre största hushållstypernas disponibla för drift inkomster framgår av tabell 4.19. bostadspriser (kostnader kapital, och underhåll)i de berörda fastigheterna. 4.5.2 Samband mellan disponibel inkomst 4.5 Bostadskonsumtion bostads- och och hyra för olika hushållstyper enligt hyresundersökningen (BH U) 1969 Figur 4.1 visar sambandet mellan genomsnittlig årlig hyra och disponibel inkomst för 4.5.1 Inledning fyra olika hushållstyper. 1969 års BHU baseras på ett riksomfattande l figuren redovisas dessa samband för husurval av hushåll och lägenheter i flerfamiljs- håll med inkomster mellan disponibla hus med hyresrätt och bostadsrätt. Genom 10000 kronor och 40000 kronor per år. denna undersökning kan vi belysa samband Hushåll med inkomster under 10 000 kronor mellan hushållens storlek, inkomst och bo- och över 40 000 kronor redovisas ej. Detta stadsförhållanden inklusive hyror och årsav- medför att endast 50 % av enpersonshushålgifter. len redovisas. Av de ej redovisade enpersons- 1969 års BHU har på uppdrag av boende- hushållen är 59 % ensamstående pensionärer. utredningen bearbetats av AB Per Holm Eko- Figuren är därför representativ framför allt nomisk Planering. Denna bearbetning utgör för ensamstående icke-pensionärer. underlag för detta avsnitt och slutrapporten För de övriga tre hushållstyperna ger figufrån bearbetningen redovisas i sin helhet i ren information om mellan 89 och 93 % av bilaga 1 . det totala antalet hushåll i respektive hus- Materialet omfattar 1 557 000 hushåll. hållstyp. Hushållens fördelning på hushållstyper redo- mellan inkomst Några drag i sambanden visas i tabell 4.18. och hyra är särskilt värda att uppmärksam- I undersökningen används inkomstbegrep- mas. Större hushåll har högre hyror än pet disponibel inkomst i bemärkelsen in- mindre hushåll vid samma inkomst. l inkomst minus preliminär skatt plus bostads- komstklassen under 10 000 kronor (ej redotillägg och barnbidrag. visad i fig. 4.1) finns inget positivt samband

Tabell 4.19 Disponibel inkomst för olika hushållstyper 1969. Median samt Övre och undre kvartil. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Hela riket.

Disponibel inkomst kronor

Hyra, 1 000 kr

Å

6 o _ Makar med 2 barn under 18 år

_ Makar med 1 barn under 18 år

Endast makar 4,0 -

_ Enpersonshushåll

2,0 -

i I I T I 10 20 30 40 Disp. ink. 1 000 kr

Figur 4.1 Genomsnittlig årshyra per hushåll efter disponibel inkomst och hushållstyp 1969. Hyreslägenheter. Hela riket.

mellan inkomst och hyra utom för enpers- av de ifigur 4.1 redovisade medelvärdena. onshushåll, och i övriga inkomstklasser, där Sambandet mellan hyra och inkomst ger hyran stiger med stigande inkomst, är hyres- underlag för en bedömning av hur inkomststegringen relativt sett mindre än inkomstförändringar påverkar bostadskonsumtionen. stegringen. Ett mått på detta samband är inkomstelasti- I tabell 4.20 redovisas uppgifter om den citeten. Inkomstelasticiteten anger här förhyresspridning vid given hushållstyp och hållandet mellan procentuell förändring av disponibel inkomst som ligger bakom vissa hyra och procentuell förändring av inkomst.

Tabell 4.20 Hyra efter hushållstyp och disponibel inkomst 1969. Medelvärde, median, övre och undre kvartil. Hyreslägenheter. Hela riket.

Hushållstyp Antal Årshyra, kr. Disponibel inkomst, 1 000 kr. hushåll medel- undre median övre värde kvartil kvartil Endast makar

Makar med 1 barn under 18 år

Om en inkomsthöjning med 10 % medför att 4.5.3 Trångbodda hushåll och hushåll i halv-

ett hushåll betalar 3 % mer i hyra innebär moderna och omoderna lägenheter

detta att hushållets inkomstelasticitet är Bearbetningen av BHU 1969 har visat att det å, dvs. 0,3. i bostadskonfinns betydande variationer Resultat av sådana beräkningar på grundsumtion mellan hushåll med likartade förutval av hyror, årsavgifter och inkomster i Denna iakttagelse gäller också sättningar. BHU-materialet redovisas i tabell 4.21. hushåll med otillfredsställande bostadsstan- De på detta sätt beräknade elasticitetsdard, dvs. trångbodda hushåll enligt talen är mycket låga i den lägsta inkomst- och hus- 1960-talets mått på trångboddhet klassen men ökar med stigande inkomst för håll i halvmoderna och omoderna lägenheter. samtliga hushållstyper utom enpersonshus- Enligt förutsättningar som redovisas ibihållen. lnkomstökningar för hushåll med laga 1, avsnitt 5.2 har nära 850 000 av totalt mycket låga inkomster skulle således 1 557 000 hushåll möjligheter att betala hyföranleda små eller försumbara förändringar ran/årsavgiften för en tillfredsställande boav bostadskonsumtionen. stad, medan drygt 700 000 hushåll skulle ha Tidigare har man antagit att elasticitetstal svårt att ha en tillfredsställande bostadsstan-

omkring 1 är normala. Man har då avsett dard med redovisade disponibla inkomster. samtliga hushåll i hela bostadsbeståndet, så- Av de 850 000 hushåll, som har möjlighet ledes även hushåll i småhus, som ligger utanatt ha en god bostad utan att inskränka sin för BHU-undersökningen. Det kan antas att miniövriga konsumtion under en normativ småhusmarknaden uppvisar högre motmigräns, är 16% trångbodda. 13% bor i svarande elasticitetstal. Elasticitetsberäkhalv- eller omoderna lägenheter. 3 % av husningar på BHU-materialet utan uppdelning på hållen är både trångbodda och boende i halvhushållstyper ger en inkomstelasticitet kring eller omoderna lägenheter. 0,45. Av de 700 000 hushållen under gränsen är Man bör dock observera, att antaganden 29 % trångbodda. 24 % bor i halv- eller om elasticitetstal omkring 1 utgått från inomoderna lägenheter. 6 % är både trångkornstbegreppet bruttoinkomst. Om man i bodda och boende i halv- eller omoderna stället beräknar inkomstelasticiteter på dispolägenheter. nibla inkomster bör dessa elasticitetstal vara Inkomstfördelningen för trångbodda reavsevärt högre än elasticitetstal beräknade på spektive ej trångbodda hushåll i tre hushållsbruttoinkomster. Detta förhållande gör att de typer har sammanställts i tabell 4.22. här funna elasticitetstalen framstår som än Som framgår av tabellen har de ej trångmer anmärkningsvärt låga. bodda hushållen relativt sett väsentligt högre

inkomster än de trångbodda.

Motsvarande uppställning har gjorts för

hushåll boende i moderna respektive halv-

Tabell 4.21 lnkomstelasticiteter efter hus- eller omoderna lägenheter, tabell 4.23.

hållstyp och inkomstklass 1969. Hyres- och Samma mönster beträffande inkomstför-

bostadsrättslägenheter. Hela riket. i denna tabell som i det delningen framträder föregående. Hushåll med lägre inkomster bor Hushållstyp Disponibel inkomst, 1 000 kr i större utsträckning i halv- eller omoderna

10-15 20-25 30-40 än hushåll med högre inkomster. lägenheter

Enpersonshushåll 0,34 0,26 0,22 Endast makar 0,16 0,39 0,48 Makar med 1 barn under 18 år 0,12 0,27 0,34 Makar med 2 barn under 18 år 0,00 0,29 0,42

Tabell 4.22 Inkomstfördelning för trångbodda respektive ej trångbodda hushåll efter hushållstyp i procent 1969. Hyres- och bostadsrättslägenheter. 1-lela riket.

Disponibel inkomst Hushållstyp kronor Endast Makar med Makar med makar 1barn18år 2barn18år

trång- ej trång- trång- ej trång- trång- ej trångbodda bodda bodda bodda bodda bodda

- 12 4 4 0 1 1 j 9 999

Tabell 4.23 Inkomstfördelning för hushåll i ej moderna respektive moderna lägenheter efter hushållstypi procent 1969. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Hela riket.

Disponibel inkomst Hushållstyp kronor

Andel hushåll i ej moderna lägenheter 14 8 5

4.5.4 Olika konsumtionshushållstypers i m0 derna lägenheter om två rum och kök

mönster på delar av en lokal bostadsmarknad byggda 1956-65 betalade 26 % av sin dispo-

nibla inkomst i hyra/årsavgift och att dessa Genom specialbearbetningar av BHU-matehushåll utgjorde 5 % av det totala antalet rialet har det blivit möjligt att mer detaljerat enpersonshushåll i Storgöteborg. studera olika hushållstypers bostadskonsum- Vi har valt att endast redovisa uppgifter tion på en lokal bostadsmarknad, i detta fall för matrisrutor där 5 % eller mer av antalet flerfamiljshusen i Storgöteborg. hushåll inom respektive hushållstyp åter- Vissa resultat presenteras i figurerna 4.2, ñnnes. Detta innebär, att redovisningen om- 4.3, 4.4 :och 4.5. Dessa figurer redovisar fattar 71 % av enpersonshushållen, 76 % av bostadsmarknaden som en matris med lägenendast makar, 82 % av makar med 1 barn hetsstorlekar efter horisontalaxeln och lägenunder 18 år och 90 % av makar med 2 barn

hetskvalitet/byggnadsâr efter vertikalaxeln.

under 18 år. T. ex. figur 4.2 läses så, att enpersonshushåll

lägenhetskvalitet/ byggnadsår

modern bvggd 196668

modern 2_6

bvggd

bvggd -1955 12 17

16 halvmodern 18

15 omodern 19 lägenhetsstorlek 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk

hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten (%) 5 % av andelen hushåll andelen hushåll (%)

Figur 4.2 Hyrans/årsavgiftcns andel av den disponibla inkomsten för enpersonshushåll. Hyres- och bostadsrättslägenhetcr. Storgötcborg.

Dessa matriser vissa intressanta makar i två rum och kök från 16 % i en antyder konsumtionssamband. Med något undantag är modern lägenhet byggd före 1956 till 24 %i en modern 1966-68. För hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla lägenhet byggd inkomsten relativt konstant för varje hus- makar med l barn under 18 år ökar motinom svarande tal från 14% till 27% och för hållstyp varje kvalitets/byggnadsårsklass oavsett vilken lägenhetsstorlek hus- makar med 2 barn under 18 år i tre rum och hållet kök från 15 %ti1l 25 %. bor i. Den högre hyran i större lägenheter skulle således i flertalet fall kompen- Vi har tidigare, avsnitt 4.5.2, för bostadsseras av högre inkomster. beståndet i dess helhet, konstaterat att det

Vid förändringar av kvalitets/byggnadsårs- finns ett positivt samband mellan hyror och klass förändras däremot hyrans/årsavgiftens inkomster. De mycket höga hyresprocent-

andel av den disponibla inkomsten kraftigt. talen för hushåll i de senast byggda lägenhe- Således ökar hyresprocenttalet för endast terna framstår mot denna bakgrund som

Iägenhetskvalitet/ byggnadsår

24 modern _ bvggd 1966-68 5

19 modern -2-2 -bvggd 1956-65 10 .I

13 1 6 16 _ * “ modern bvggd

å halvmodern 9

omodern

Iägenhetsstorlek 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk

hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten (%) 5 % av andelen hushåll andelen hushåll (%l

Figur 4.3 Hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten för endast makar. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Storgötcborg.

mycket anmärkningsvärda. Hushållen idessa lägenheter har inkomster på ungefär samma eller t. 0. m. lägre nivå än hushåll i det äldre

moderna bostadsbeståndet. Deras hyror/års-

avgifter är dock avsevärt högre.

Iägenhetskvalitet/ byggnadsår

modern .21 EZ bvggd 196668 9 5

19 19 20 modern - -- bvggd 1956-65 8 19 5

14 15 modern -- byggd -1955 28 8

halvmodern

omodern

Iägenhetsstorlek 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk

hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten (%) 5 % av andelen hushåll 0 andelen hushåll (%)

Figur 4.4 Hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten för makar med 1 bam 18 år. Hyresoch bostadsrättslâgcnhcter. Storgöteborg.

lägen hets kva I itet/ byggnadsår

23 25 27 modern - -- -bvggd 196668

bvggd 1956-65 9 25 9

13 15 _ _ modern byggd -1955 8 12

halvmodern

omodern

lägenhetsstorlek 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk

hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten (%)

5 % av andelen hushåll

andelen hushåll (%)

Figur 4.5 Hyrans/årsavgiftens andel av den disponibla inkomsten för makar med 2 bam 18 år. Hyresoch bostadsrättslägenheter. Storgöteborg.

4.6 Out/zyrda lägenheter flerfamiljshus fardigställda 1967 och 1970 till drygt 7% i flerfamiljshus färdigställda Efter mitten av 1960-talet började vissa av- 1972. För övriga årgångar låg andelen outsättningssvårigheter uppträda för nyproducehyrda lägenheter på omkring 4 %. rade lägenheter. Avsättningssvårighetema var stora

Avsättningssvårigheterna uppvisar

från början koncentrerade till ett relativt regionala variationer. Storgöteborg hade begränsat antal lägenheter i ett fåtal orter drygt 4 000 outhyrda lägenheter eller mer än och kunde vanligen förklaras med lokala 9 % av lägenhetsproduktionen i flerfamiljsnedgångar i sysselsättning eller utebliven förhus 1967-72. Motsvarande tal för Storväntad sysselsättningsexpansion. Stockholm var drygt 2000 tomma lägen- Avsättningssvårigheterna medförde att bo- och för heter eller nära 3 % av produktionen stadsstyrelsen 1967 påbörjade insamling av Stormalmö nära 1500 tomma lägenheter uppgifter om uthyrningssvårigheter för nyeller drygt 5% av produktionen. I övriga producerade lägenheter i statligt belånade kommunblock med mer än 75 000 invånare flerfamiljshus. Fr. 0. m. 1970 överfördes stod nära 3000 lägenheter tomma och i statistiken till statistiska centralbyrån. Det kommunblock med 75000 invånare eller mått man utnyttjat för att mäta avsättningsmindre drygt 5000 vilket motsvarar 4 resvårigheterna har varit andelen outhyrda spektive 3 % av den aktuella produktionen. lägenheter en, två och tre månader efter fär- Uppgifter om det totala antalet tomma digställandet. saknas. 1970 års folk- och bolägenheter Mellan 1968 och 1970 sjönk andelen kommer att göra stadsräkning så småningom tomma lägenheter men fr. 0. m. det andra en bedömning för år 1970 möjlig, men 1970 halvåret 1971 har denna ökat starkt. Det torde års uppgifter då vara av ett ganska andra halvåret 1972 var andelen outhyrda värde. Vi vet att det finns ett begränsat lägenheter tre månader efter fárdigställandet betydande antal tomma lägenheter i studentnära ll %i hela riket. bostadshus och som bostads-

ungdomshotell,

Utvecklingen av andelen outhyrda lägen- inte omfattar. styrelsens undersökningar heter tre månader efter färdigställandet fram- Eftersom avsättningssvårigheterna berör

går av figur 4.6. samtliga årgångar i bostadsstyrelsens under- Förutom statistiska centralbyråns under- till exempel lägenheter färdigsökningar, sökningar av avsättningssvårigheterna har ställda 1968 och 1969 i högre grad än bostadsstyrelsen vid tre undersökningstillfál- lägenheter färdigställda 1970, finns det skäl len samlat in uppgifter om antalet outhyrda att anta att även lägenheter fardigställda före lägenheter i det lägenhetsbestånd som finns i 1967 i viss utsträckning är outhyrda.

statligt belånade flerfamiljshus färdigställda fr. 0. m. 1967 exklusive specialbostäder, dvs. samma lägenhetsbestånd som omfattats av de tidigare nämnda undersök-

ningarna. Antalet outhyrda lägenheter i de flerfamiljshus som färdigställdes 1967-1972 har stigit från 8 200 i mars 1972 till 16 400i mars 1973. Detta innebär att andelen outhyrda lägenheter i det undersökta beståndet ökat från 2,5 % till 4,3 %. De outhyrda lägenheterna finns isamtliga årgångar undersökningarna omfattar. Andelen outhyrda lägenheter i de sex olika år-

gångama varierade i mars 1973 från ca 3 %i

Andelen outhyrda lägenheter i % 121

11-

1 I Färdig | I I stallandeår 1967 68 69 70 71 72 IVigur 4.6 Andelen outhyrda lägenheter i statligt belånade flcrfalniljshus tre månader efter Fárdigställandct 1967-72. Hela riket.

5 Olika bostäders resursanspråk

5.1 Byggnacls- och produktionskostnader Med byggnadskostnader avses i undersökningarna anläggningskostnaden för hus och Byggnads- och produktionskostnaderna i det kostnader för grundläggning, grovplanering, statligt belånade bostadsbyggandet följs kon- ñnplanering, öppna bilplatser, parkeringstinuerligt av låneunderlagsgruppen inom indäck, anslutningsavgifter för el, evakueringsrikesdepartementet. Den redovisar årligen kostnader o. dyl. vid sanering samt i före- PM angående pantvärde (lâneunderlag) och kommande fall konstnärlig utsmyckning. för flerfamiljshus reproduktionskostnader Med produktionskostnad avses byggnadsspektive gruppbyggda småhus. Denna statistik kostnaden för mark och explus kostnader baseras på preliminära ansökningar om bo- Mark- och exploateringskostnaploatering. stadslån. der är i huvudsak köpeskilling för mark och I det följande redovisas utvecklingen be- kostnader för gator (vägar) samt vatten och träffande genomsnittliga lägenhetsstorlekar, avlopp. byggnadskostnader per m2 bostadslägenhets- Av tabell 5.1 framgår, att i flerfamiljshuyta och per lägenhet samt produktionskost- sen har den genomsnittliga lägenhetsytan nader per m2 bostadslägcnhetsyta och per minskat med 10%, byggnadskostnaden per lägenhet för flerfamiljshus respektive grupp- lägenhet ökat med l4 % och produktionsbyggda småhus. kostnaden per lägenhet ökat med 16 %, räk-

Tabell 5.1 Antal lägenheter (lgh), bostadslägenhetsyta (bly), byggnadskostnader (bk) och produktionskostnader (pk) i statligt belånade flerfamiljshus. Sanerings- och exploateringsområden. Hela riket.

Tidpunkt Antal Bly/lgh m2 Bk/mz Pk/mz Bk/lgh Pk/lgh för låne- lgh beslut

nat över den redovisade perioden som hel- Tabell5.3 Mark- och exploateringskostnahet. der för statligt belånade flerfamiljshus och Orsakerna till stegringarna av byggnads- småhus. gruppbyggda kostnaderna i flerfamiljshus har undersökts inom bostadsstyrelsen för perioderna Tidpunkt Flerfamiljshus Småhus 1961-1966 och 1966-1971. för låne- 2 2 beslut Kr/ m bly Kr/ lgh Kr/ m boy Kr/ lgh Den första perioden karakteriseras av att

perioden med 28 800 kronor, varav 13 000 kronor ansågs motsvara ökad yta och utrustning och resterande 15 800 kronor en allmän prisstegring inom byggnadssektorn. Den senare perioden uppvisar en starkt lägenhet ökat med 40 %. avvikande utveckling. Genomsnittsytorna Ett anmärkningsvärt faktum är, att bygghar minskat, utrustningsmängden har mins- nadskostnaden per m2 bostadslägenhetsyta kat och byggnadskostnadsutvecklingen däm- är lika stor i småhus som i flerfamiljshus pats kraftigt. Genomsnittslägenhetens bygg- trots att marginalkostnaden vid ytökningar nadskostnad förändrades från 70 900 kronor är avtagande. till 71 700 kronor. Skillnaden på 800 kronor l tabell 5.3 särredovisas mark- och exploautgör nettot av en allmän prisstegring inom teringskostnader för flerfamiljshus respektive byggnadssektom på 6300 kronor och en småhus. kostnadsminskning på 5 500 kronor orsakad Av tabell 5.3 framgår, att mark- och exav minskad yta och utrustning. ploateringskostnaden lägenhet i flerper Uppgifter för de gruppbyggda småhusen familjshus under den redovisade perioden redovisas i tabell 5.2. ökat med 47 % och per lägenhet i småhus Av tabell 5.2 framgår, att ide gruppbygg- med 130 %. Den totala mark- och exploateda småhusen har bostadsytan ökat med ringskostnaden var 1972 nära 22 000 kr per 12 %, byggnadskostnaden per lägenhet ökat lägenhet i småhus och mindre än 7000 med 31 % och produktionskostnaden per kronor per lägenhet i flerfamiljshus.

Tabell 5.2 Antal lägenheter (lgh), bostadsyta (boy), byggnadskostnader (bk) och produktionskostnader (pk) i statligt belånade gruppbyggda småhus. Hela riket.

Tidpunkt Antal lgh Boy/lgh m2 Bk/m2 Pk/mz Bk/lgh Pk/lgh för lånebeslut

5.2 Kostnadsaspekter vid nybyggnad ter mellan utbyggnadsalternativ beträffande 5.2.1 lnledning investeringar av generalplanekaraktär som skall täckas med skattemedel och effekter på Enligt 16 § byggnadsstadgan skall förslag till kommunens driftsbudget av val av upplåtelplan enligt l och 5 §§ byggnadslagen âtföljas seform för bostäderna. av tekniska och ekonomiska utredningar som Det är utomordentligt knappt med systebelyser konsekvenser av framlagda planförmatiserade data som kan belysa sådana konslag. I praktiken har det dock varit mycket sekvenser av genomförda exploateringar. Reoklart vad sådana utredningar skall omfatta. sultatet av intresset för dessa frågor inl samband med ett ökat kostnadsmedskränker sig ännu till att problemen uppvetande i bostadsbyggandet har frågorna om märksammats av intressenter i byggproceskostnadskonsekvenser av olika utbyggnadsalsen, att rutiner för detta slag av utredningar ternativ för de boende och för kommunerna skapats och att vissa kommuner kommit tilldragit sig ökad uppmärksamhet. relativt av planlångt i praktisk tillämpning Exempel på detta ökande intresse är i kostnadskalkyler. forskningssammanhang den s. k. SCAPE- att l stor utsträckning ligger svårigheterna gruppens vid CTH arbete, redovisat bl. a. i systematisera kostnadsdata för exploatebyggforskningsrapporten Kostnad och kvali- och dra slutsatser ringar därav i problemet tet i tätortsbebyggelse (R4zl972), SVR:s självt; varje exploatering har så många speciplananvisningskommittés arbete bl. a. redoviñka förutsättningar, till skillnad från t. ex. sat i byggforskningsrapporten Plankostnads- själva husbyggeriet, att endast jämförelser kalkyler (Rl0:1972), och Erik Högbergs av- mellan olika bebyggelsealternativ på samma handling Bebyggelseprocess och boendekostmark kan te sig relevanta. nad (rapport nr 2 från nämnden för bebyggelseekonomi vid tekniska högskolan i 5.2.2 Exploateringskostnader för olika Stockholm). hustyper En exploatering förutsätter en rad insatser från kommunen. Kommunen uppträder i Den 1.1.1973 förändrades de statliga reglerna detta sammanhang vanligen som huvudman för lån till mark- och exploateringskostnader. för exploateringsområdets tekniska försörj- Schablonbelopp för s. k. tomt- och grundning, dvs. försörjning med gatunät, parkan- beredningskostnader ersatte då de tidigare läggningar, el, vatten och avlopp etc. Dess- schablonbeloppen för mark- och exploateutom förutsätter en exploatering insatser ringskostnader. från andra kommunala förvaltningar, såsom Bostadsstyrelsens belâningsregler för tomt-

Skolförvaltning och socialförvaltning. för skill-

och grundberedning ger ett uttryck Överlag syncs man nu inom kommunerna nader i exploateringskostnader mellan olika ta fram mer ambitiösa underlag för bedöm- hustyper och en ram för fördelning av exningar av kostnadskonsekvenser av olika ut- ploateringskostnader mellan byggherre och byggnadsalternativ. I vissa fall sker detta kommun. genom speciella enheter för planekonomisk Byggherren kan i princip belåna mark- och analys inom de kommunala förvaltningarna. exploateringskostnader inom exploaterings- De frågor kommunerna ställer sig är natur- området, således t. ex. kostnader för râmark, ligen vilka investerings- och driftskostnader parker avsedda för de boende, lokalt gatunät olika utbyggnadsalternativ medför och hur och lokalt rörnät för vatten- och avloppsandessa kostnader skall fördelas och täckas. läggningar, samt kostnader för anslutning av Häri ingår flera ofta förbisedda delfrågor; de lokala rör- och gatunäten till centrala nät. vilken kostnadstäckning kommunen har för Däremot är inte kostnader för exploateringskostnader som skall bäras av berörda fastig- anläggningar av generalplanekaraktär, som behetsägare och därmed av de boende, olikhe- tjänar mer än det lokala exploateringsom-

rådet, t. ex. sekundärleder och rekreations- Exemplifieringen visar att de aktuella områden möjliga att finansiera med bostads- schablonbeloppen ivissa fall torde förutsätta lån. Kostnader för sådana anläggningar kom- en kommunal subvention av exploateringen. mer därmed att i princip skattefinansieras. Omfattningen av sådana subventioner gar Schablonbelopp för tomt- och grundbe- dock inte att mäta eller fördela på hustyper redningskostnader fastställs av länsbostads- med utgångspunkt i det aktuella materialet. nämnd efter framställan av kommun. Läns- Också jämförelser mellan hustyper inom bostadsnämnden tillser endast att de begärda samma kommun mäste göras med vissa reserschablonbeloppen inte överstiger kommu- vationer, bl. a. därför att schablonbeloppet i nens kostnader för den del av exploateringen vissa fall uttrycks i kronor per hus och i byggherren skall betala. Understiger belop- andra fall i kronor per m2 vy. pen kommunernas kostnader ligger detta Under förutsättning att en lägenhet på utanför länsbostadsnämndens intressesfär; l50 m2 vy i ett friliggande småhus jämföres önskar kommunen subventionera exploate- med en lägenhet på l50 m2 vy i ett trevâringen är detta kommunen obetaget. ningshus är schablonbeloppen för lägenheten Schablonbeloppen är differentierade på i det friliggande småhuset och lägenheten i fem olika hustyper. För friliggande småhus flerfamiljshuset i Stockholm 42 000 respekoch övriga hus med mindre än tvâ våningar tive 24 000 kronor, i Göteborg 36 400 refastställs schablonbeloppet i kronor per hus. spektive 18 540 kronor och i Malmö 52 500 För de övriga grupperna (tvåvåningshus, tre- respektive 26 250 kronor. Tomt- och grundoch fyravåningshus och hus med mer än fyra beredningskostnaden för lägenheten i det frivåningar) uttrycks beloppet i kronor per m2 liggande småhuset skulle således i de tre våningsyta (vy). största kommunerna vara nära dubbelt så stor Ett generellt intryck av de fastställda be- som för motsvarande lägenhet i ett trevåningsloppen är att variationerna mellan kommu- hus. nerna är mycket stora, stundom alltför stora Dessa relationer överensstämmer väl med för att förklaras av variationer i exploaterings- uppgifterna om mark- och exploateringskostkostnader. Så är t. ex. schablonbeloppet för nader i tabell 5.3 även om den där tillämpaett friliggande småhus 79 000 kronor i de definitionen av mark- och exploaterings- Stockholms kommun, 52 500 kronor i Göte- kostnader är avsevärt snävare än den som ges borgs kommun och 33 500 kronor i Partille av de nya schablonbeloppen för tomt- och kommun som är en av Göteborgs kranskom- grundberedning. muner. Frågeställningen kan också belysas med

Tabell 5.4 Exploateringskostnader per lägenhet inom grannskapsenhet vid olika hustyper enligt SCAPE. Kronor.

Friligg. 2-plans 8-vånings småhus radhus lamellhus

Lekparker, strövytor 8 700 2 400 l 100 Angöringsgator, matarled, cykel- och mopedväg 10 000 2 600 600

Tabell 5.5 Exploateringskostnader pcr lägenhet inom en tätort vid olika hustyper enligt SCAPE. Kronor.

hjälp av SCAPE-gruppens teoretiska an- nala investeringen i exploateringsanlägg-

greppssätt vars svagheter och förtjänster ningar av gencralplanekaraktär vid olika hus-

dock inte närmare behandlas. typer_ De totala exploateringskostnaderna per Exploateringskostnaderna av generalplanelägenhet inom en tätortsanläggning med karaktär ökar således med 54 % vid övergång 75 000 invånare framgår av tabell 5.5. från S-vånings lamellhus till friliggande små- SCAPE-materialet antyder således att be- hus. byggelsens täthet är av avgörande betydelse Inom Göteborgs kommun har stadsbyggför exploateringskostnaderna. Bebyggelsens nadskontoret sammanställt ett räkneexem-

täthet brukar uttryckas i ett exploaterings- pel: kring effekter av en ökad småhusandel

tal, som anger vâningsyta i förhållande till beträffande generalplanemässiga och lokala markareal. Exploateringstalen för frilig- merinvesteringar och fördelningen av dessa. gande småhus i exemplen är 0,074, för 2- Beräkningen bygger på kostnadsdata avseenplans radhus 0,230 och för 8-vânings lamell- de radhus. Den marginella merinvesteringen hus 0,87 l . per lägenhet i radhus i förhållande till fler- Det bör påpekas, att anläggningskostna- familjshus beräknas där till 23 000 kronor den för parkering vid 8-vånings lamellhus varav 9000 kronor avser lokala kostnader bygger på en normcring som idag är orealis- och 14 000 kronor kostnader av generalplatiskt hög och en byggnadsteknisk lösning nekaraktär. Hela den generalplanemässiga insom i flertalet fall anses alltför dyr. vesteringen drabbar kommunen liksom Om det teoretiska betraktelsesättet ut- 5 000 kronor av den lokala merinvestevecklas ytterligare ett steg och man förutsät- ringen. Av den totala merinvesteringen pá ter att exploateringskostnaderna inom granntäckes med bostadslån 1 Sc Kostnad och kvalitet i tätortsbcbyggelse skapsenheten utgör (R4zl972), sid 51 och 174 samt Bebyggelseprocess differensen mellan exploateringskostnaderna och boendekostnad, sid 76. i tabell 5.4 och 5.5 ett mått på den kommu- 7 Skrivelse till byggnadsnämnden 1972-11-21.

Tabell 5.6 Exploateringskostnader av generalplanekaraktär per lägenhet vid olika hustyper. Bearbetning av SCAPE. Kronor.

23 000 kronor betalar således kommunen låtelse eller exploatering samt skattereglernas 19 000 kronor och bostadskonsumenten effekter. 4000 kronor. De har omfördelande effekter mellan individer och hushåll och därav följer också en stor återverkan på valet av handlingsalterna- 5.2.3 Effekter av val av upplåtelseform för tiv och därmed på bostadsbyggandets resursbostäderna anspråk. l samband med det tidigare refererade räkne- Det individ- eller hushållsanknutna, inexemplet om marginella exploateringskost- komstprövade bostadsstödet bedömer vi därnadsökningar vid en ökad småhusandel i emot ha liten påverkan, om ens någon, på Göteborg diskuterade också stadsbyggnads- olika bostäders resursanspråk. En redogörelkontoret effekter på skatteunderlaget av val se l1ar tidigare länmats, avsnitt4.3.2. av upplåtelseform för bostäderna. Boendeutredningen avser inte att i detta Man visade där vilka bruttoinkomstök- sammanhang väcka några egentliga förslag. Vi ningar för hushållen som var nödvändiga för vill genom att behandla frågorna understryka att kompensera kommunens skattebortfall betydelsen av att kommunerna skaffar relegenom underskottsavdrag för ägda småhus i vanta kostnadsuppgifter som underlag för fyfem aktuella småhusområden i Göteborg. De sisk planering och noggrant beaktar effeknödvändiga bmttoinkomstökningarna varie- terna av olika metoder att fördela kostnarade där mellan 8 800 kronor och 14 600 derna. kronor. Problemet har också berörts av Erik Hög- 5.3.1 Kostnader vid exploatering berg i hans tidigare refererade avhandling. Han visar där ett exempel på hur de totala När det gäller olika slags exploateringskostårliga kostnaderna för ett bostadsområde på- nader och deras täckande är vi här främst

verkas av val av upplåtelseform intresserade av kommunens agerande. Både

Om man väljer upplåtelseformen ägande- de kommunala investeringarnas och driftsrätt ökar kostnaderna för stat, landsting och kostnadernas fördelning vid exploatering är primärkommun med 30 kronor per m2 vå- väsentliga att behandla. Någon fullständig ningsyta i jämförelse med hyresrätt. I den redogörelse lämnas inte utan avsikten är mån den offentliga sektorn kompenserar sig närmast att ge några olika infallsvinklar på för ett sådant skattebortfall kan detta endast problemområdet. ske genom skatteökningar, vilka i lika hög Exploateringskostnaden kan täckas av engrad drabbar boende med hyresrätt och bo- gângsavgift (tomtpris, anslutningsavgifter stadsrätt. och motsvarande), löpande avgift för ej intäckt kostnad och skatt. Driftskostnadcn kan fördelas på driftsavgift per producerad 5.3 Kostnadstäcknings- och förbrukningsenhet och skatt. Vi bortser i kostnads fördelnings frågor detta sammanhang från att statsbidrag kan För en bedömning av olika bostäders resurs- utgå för vissa ändamål och i vissa sammananspråk anser vi det vara väsentligt att be- hang, exempelvis för vägar eller av sysselsätthandla kostnadstäcknings- och kostnadsför- ningsskäl. delningsfrågor. l det sammanhanget upp- Två skilda principer för fördelning av märksammar vi vissa subventionsinslag, var- kostnader är fördelning efter nytta och efter för vi särskilt uppehåller oss vid dem. kostnad. Vi bedömer att de subventioner som Inom bostadsbyggandet kan kanske en främst har betydelse för nyproduktionens omfattning och inriktning utgöres av subven- 1 Se Bebyggelseprocess och boendekostnad, sid. tioner i samband med kommunal markupp- 152.

exemplzfiering lätt inom va- Mindre skillnader uppstår dock genom att göras särskilt området. l den tidigare va-lagen angavs större lägenheter i allmänhet har större hy- ”nyttan” som fördelningsgrund för avgifter- gienutrymmen, fler tappställen och rymmer na. I den nuvarande va-lagen finns däremot större hushåll osv. Detta kan motivera att angivet att ”avgiftsskyldighct skall fördelas man schablonmässigt relaterar nyttan till läefter skälig och rättvis grund”. Detta antyder genhetens lägenhetsyta, våningsyta, bostadsen väsentligt annorlunda principiell inställ- yta, antal rumsenheter eller annat motsvaning till frågorna och leder tankarna till att rande begrepp. Mätetalet för ”nyttan” blir på fördelning kan ske på helt annat sätt eller detta sätt beroende av lägenhetens storlek. alternativt genom något sammanvägt förfa- Med utgångspunkt i dessa nyttoresonerande. l förarbetena till den nya va-lagen mang debiteras sedan engångsavgifterna för anges att nyttosynpunkten fortfarande bör framdragande av vatten och avlopp direkt i finnas kvar men att den inte skall tillmätas förhållande till nyttans ”storlek. samma betydelse som tidigare. Eftersom denna inte låter sig mätas - vi Det torde ännu vara alldeles för tidigt att har ingen marknadsekonomisk prissättning hur kommunerna utfor- söka sammanfatta av stadsplaneanläggningar kan beloppen mat sina va-taxor efter den nya va-lagens väljas tämligen godtyckligt, efter tradition, tillkomst. Flera större kommuner torde ännu gissning, beslut om viss kostnadstäckning för inte ha fattat beslut i frågan. Från Svenska investeringar i va-anläggningar med fördel- Vatten- och Avloppsverksföreningen före- ning över olika bostäder under en begränsad ligger sedan 1972 normalförslag till va-taxor. tidsperiod osv. Enda restriktionen är att De principiella resonemang som förs i den debiteringen inte får överstiga självkostnasenare handlingen innebär en nedtoning av den. nyttoaspekten. Tillämpningen av kostnadsprincipen torde Framställningen nedan i detta avsnitt i detta sammanhang innebära följande: handlar uteslutande om olika fördelnings- Man bygger vidare på det många gånger när det gäller anläggningskostna- konstaterandet att som

principer gjorda kostnaderna

der. Dessa fördelas sedan i någon form och förknippas med framdragande av vatten- och erläggs av fastighetsägare/byggherre som en avloppsledningar jämte serviser (anslutningsengángsavgift eller anslutningsavgift. l den anordningar vid eller inom fastighets- eller mån självkostnaden inte täcks återstår en husgräns) varierar högst betydligt med exmer eller mindre stor restpost - vilket nor- ploateringsgrad, terrängbeskaffenhet, tomtmalt är fallet. Denna får täckas av skatteme- indelningsförhållanden, markkostnader, husdel eller kan väntas bli förräntad av drifts- typ m. m. Den enskilda bostaden får därvid avgifter. direkt bära de kostnader som sammanhänger Givetvis kan motsvarande resonemang med anläggningen. som redovisas nedan om fördelning efter I renodlad form skulle kostnadsprincipen kostnad eller nytta också föras om drifts- då kunna innebära att man debiterar enkostnader. Av enkelhetsskäl begränsas fram- gångsavgiften lika med den kostnad, som ställningen till investeringssidan och redovis- varje enskild lägenhet orsakat för genomning görs närmast i exempelform. förande av anläggningen (häri bortses från Tillämpning av nyrtoprincipen torde i det- svårigheten att göra avgränsningar när det ta sammanhang innebära ungefär följande: gäller andel av det grövre ledningsnätet, vat- Man anser att försöijningen av exempelvis tenreservoarer, reningsanläggningar o. dyl.). vatten och avlopp till en bostadslägenhet Mer praktiskt torde vara att man inom ett innebär en nytta för de boende som i stort och samma område av relativt enhetlig besett är konstant för alla slag av bostäder. byggelse fördelar kostnaderna efter någon Detta skulle ge ett mätetal för ”nytta” som enkel fördelningsgrund, lägenhetsyta eller är lika stort för alla lägenheter. dylikt.

I kommuner där de topografiska förutsätt- ger en genomsnittlig kostnad för radhusen pâ ningarna är starkt varierande kan det också 14 000 kronor och för friliggande småhus pd vara mycket naturligt att införa någon typ av 28 000 kronor. utjämning mellan områden, som fårdigställts Undersökningen beträffande flerfamiljshuinom en begränsad tidsperiod. Därigenom sen omfattade ett tiotal områden med näråstadkommes att exempelvis likartade hyres- mare l5 000 lägenheter. Kostnaden för det lägenheter belägna i olika delar av kommu- lokala va-römätet uppgick till ca 4 000 kro-

nen åsamkas ungefär lika stora avgifter. nor per lägenhet eller ca 50 kronor/mz

Spelar då valet av princip någon som helst våningsyta. roll för utfallet i fonn av produktionskostna- Bostadslägenhetema förutsätts vara belägder för olika slags bostäder och därmed för na i typfastigheter av följande slag. bostadskostnaderna för de boende? Svaret är Radhus med en våningsyta om 100 m2 entydigt, ja. samt en tomtyta på 500 m2 vilket inkluderar För att belysa detta förhållande anser vi andel i samfalld mark. Radhuslängan omfatdet lärorikt att använda sifferexempel. De tar 5 fastigheter. siffror som återges i vår exemplifiering är Det friliggande småhuset har en våningshämtade från Göteborgs kommun. Såvitt vi yta på 150 m2 och en tomtyta på 800 m2. kan konstatera är siffrorna vederhäftiga och Flerfamiljshuset innehåller 25 lägenheter ä de är baserade på ett stort underlag. Siffror- 80 m2 med en tomtyta på 1 200 m2. na kan dock inte ges riksgiltighet med tanke på den stora betydelse som topografi, plan- Avgiftsdebitering efter använd taxa: förhållanden o. dyl. torde spela. I tabell 5.7 visas använda debiteringar av engångsavgifter eller anläggningsavgifter enligt 1973 års taxa i Göteborgs kommun, de beräknade självkostnaderna samt kost- Exempel 1 nadstäckningsgraden. l en aktuell undersökning av anläggnings- Redan en ytlig granskning ger vid handen kostnaderna för det lokala va-rörnätet har att kostnadsprincipen inte spelar någon störman i Göteborg funnit följande. re roll vid valet av taxekonstruktion. En undersökning som omfattade ett tjugo- En förledande rättvisa skulle åstadkomtal nyexploateringsområden med drygt mas om man åsatte de olika bostäderna 7 000 småhus visar att den genomsnittliga samma kostnadstäckningsgrad, uttryckt i kostnaden för anläggning av det lokala va- procent. Här väljcs godtyckligt kostnadstäckrömätet till ca 20000 kronor - ett värde uppgår per ningsgraden 40% som ligger småhus. Av småhusen var 60 % radhus. Va- emellan högsta och lägsta observerade. Efkostnadema för de friliggande husen är om- fekterna återges i tabell 5. 8. kring dubbelt så höga som för radhusen. Detta Förändringarna i fråga om kostnadsbe-

Tabell 5.7 Kostnader och avgifter för anläggning av det lokala va-nätet jämte kostnads- - kommun. täckningsgrad exempel från Göteborgs

1 Inkl. servisledning från gatuledning till tomtgräns, som ej medtagits ovan i redovisning av kostnadsförutsättningar.

Tabell 5.8 Avgifter och subventioner för lokala va-nätet med en enhetlig kostnadstäckningsgrad på 40 %1.

l Förutsättningar i övrigt enligt tabell 5. 7 och text.

lastningar för de olika bostäderna skulle bli stadssektom kunde vara att subventionens endast - i relation storlek marginella sedda till i stället blev direkt avhängig av bostarespektive lägenheters totala produktions- dens storlek. Båda alternativen återges itakostnad, vilket torde vara den relevanta jäm- bellerna 5.9 och 5.10. förelsen. Den största kostnadshöjningen, som Vid val av subventionsgrad kan den följaninträffar för det friliggande småhuset, torde de exempliñeringen begränsas till tvâ ytterbegränsa sig till ca 2 %av totalkostnaden. Det lighetsfall: krävs ingen djupare analys för konstaterandet att subventionerna för de olika hustyperna Å ena sidan minsta tillämpade subvenfortfarande skulle bli högst olika. tionsbelopp (den högsta använda kostnads- Om man kvarhåller tanken att subventio- täckningsgraden, ca 50% för lägenheter i ner måste utgä - kostnadsstegringar skulle flerfamiljshus eller ca 2 000 kronor). kanske eljest vålla stora bekymmer av annat Å andra sidan största tillämpade subven- - skulle slag en rimligare lösning vara att tionsbelopp (den lägsta kostnadstäckningsman åsatte varje bostad en och samma sub- graden om ca 25 % för friliggande småhus, vention. Ett bostadskonsumtionsstimule- motsvarande en subvention av ca 24000 rande” alternativ med traditioner inom bo- kronor).

- - Tabell 5.9 Avgifter för lokala va-nätet minsta tillämpade subvention beräkning per lägenhet (2 000 kr) resp. med hänsyn till bostadens storlek per m2 vy (25 kr).

Form av subvention Radhus Friliggande Lägenhet i

lägenhet (24 000 kr) resp. med hänsyn till bostadens storlek per m2 vy (160 kr). Form av subvention Radhus Friliggande Lägenhet i småhus flerfamiljshus 24 000 kr bostad ./. 9 580* 8 000 ./. 19

830:

160 kr/m vy 420 8 000 ./. 8 630 1 Innebär negativ avgift, dvs. utbetalning vid anslutningstillfället.

För de beräkningar som ovan redovisats i Avgifterna sätts i relation till ursprunglide båda senaste tabellerna gäller en mer tilläm- gen uttagna engångsavgifter; pad kostnadsprissättning än i tidigare redo- Kostnaderna sprids ut över samtliga driftsvisade sifferexempel. objekt (tekniskt antagligen i form av en Vi fortsätter med att översiktligt studera avgift per förbrukad enhet - m3 vatten eller hur utfallet blir när kostnadstäckning sker på dylikt). annat sätt än med engångsavgifter. Det första fallet är mycket enkelt och Vi väljer att utgå ifrån det sifferexempel representerar en tillämpning av principen att som redovisats i tabell 5.8. Avgiftskonstrukfördela med kostnaderna som grund. Man tionen kunde ju mycket ytligt betraktas kan betrakta det hela som en informell som ett utslag av ”rättvisa” eftersom en och utlåning från kommunen. Ett praktiskt prosamma kostnadstäckningsgrad använts för blem, förutom att bestämma kostnadsnivån, samtliga hustyper. är att avgöra rimlig amorteringstid för kommunens utlåning till fastighetsägaren. Exempel 2 Det andra fallet, att relatera löpande avgifter till ursprungliga engångsavgifter, ger olika Om vi inledningsvis utgår från att den del av utfall beroende på ursprunglig kostnadstäckanläggningskostnaden som ej bäres av de ningsgrad. beräknade anläggningsavgifterna skall täckas Här skall endast kort anföras att om, som av skattemedel, blir slutsatserna av detta vi använt i denna exemplifiering i övrigt, en följande: och samma kostnadstäckningsgrad användes Kommunen anser det vara väsentligt att för bestämning av engångsavgiften, kommer göra en uppoffring för att förse nya bostäder därmed också resultatet att vara en tillämpmed va-anordningar; ning av kostnadsprincipen (förutsatt att inve- Kommunen anser som konsekvens härav amorteras tid och med steringen på rimlig att samma ekonomiska uppoffring erfordras realistiska Om däremot, som räntevillkor). för att åstadkomma ett friliggande småhus fallet var i tabell 5.7, kostnadstäckningsgrasom för alternativt två radhuslägenheter eller den från början var olika, blir resultatet en alternativt åtta lägenheter i flerfamiljshus. kvarstående skillnad med större subvention (Räknat i bostadsyta, egentligen våningsyta, till den från början mest gynnade hustypen. blir resultatet att samma ekonomiska upp- Det att fördela tredje och sista fallet, ej offring ger förutsättningar för att bygga intäckta investeringskostnader med regelrät- 150 m2 i ett friliggande småhus, alternativt ta driftsavgifter, representerar en kostnads- 200 m2 i radhus eller alternativt 640 m2 i täckning som nästan lika gärna hade kunnat

flerfamiljshus.) göras direkt per kommuninvånare (vi bortser från inverkan av industriell förbrukning) eftersom de praktiska möjligheterna att indi- Exempel 3 viduellt variera förbrukningen av vatten, park- Alternativt kan vi anta att de anläggnings- vägsunderhåll eller dylikt inte är särdeles kostnader, som ej täcks av engångsavgifteni stora. stället helt och hållet kommer att tas ut

genom någon form av löpande debitering. Med tanke på gängse betraktelsesätt skulle Kommentarer i huvudsak tre möjligheter finnas för detta: Man kan gentemot de anförda beräkningarna Avgifterna bestäms på sådant sätt att man i exempel l med lika genomförd subventioinom viss tid fyller upp kvarstående utrym- nering på olika nivåer invända att exemplen me fram till full kostnadstäckning för re- representerar en form av sifferakrobatik utan

spektive objekt; verklighetsanknytning.

Det är visserligen sant att taxekonstruktio- debitering av engångsavgifter vid sanering och ner i enlighet med den som visas i de båda nyexploatering kan ge besynnerliga kostnadstidigare tabellerna 5.7 och 5.8 är mer vanligt konsekvenser för de boende. förekommande i praktiken. Oavsett de formella eller de reella fördel- 5.3.2 Bostadsbeskattning ningsgrunderna är det nödvändigt att klargöra vilka omfördelande effekter mellan indivi- Avsnittet ägnas helt åt en återblick på villader och hushåll olika fördelningsalternativ beskattningen, som till sin verkan är den del av beträffande engångsavgifter, skattesystemet, som inte är neutral i förhållöpande avgifter för ej intäckt anläggningskostnad samt skat- lande till bostadsformen, se även avsnitt 4.3.3. ter har och därmed också dess effekter på Schablonbeskattning av villor började bostadsefterfrågan. tillämpas vid 1955 års taxering. Tidigare De båda angivna exemplen 2 och 3 repre- skatteregler hade lett till otympligheter och senterar renodlade fall av de kombinationer administrativa svårigheter. Den då införda som de tre sätten att täcka anläggningskost- metoden innebar att beräkningar vid taxenaderna innebär, genom engångsavgjf- ring skulle ske enligt en enkel schablonmeter, löpande avgifter eller skatter. tod. Som intäkt för fastigheten upptogs ett Med exemplifieringen kan vi inte visa nå- belopp beräknat som 3 % av fastighetens got annat än hur väsentlig avgiftspolitiken är taxeringsvärde. Ägaren fick därefter göra avoch hur lätt ursprungliga, medvetna eller drag för räntekostnader för länat kapital i omedvetna subventionsinslag behålls eller fastigheten och för tomträttsavgäld. förstärks med tiden. Som skäl till förändringarna anfördes Vi har tidigare, i avsnitt 5.2, noterat ett bl. a. behovet av ett förenklat förfarande vid Ökat medvetande hos kommunerna när det deklaration och taxering. Metoden skulle gäller kostnadskonsekvenserna av olika ut- också leda till mindre skillnader mellan olika byggnadsalternativ. skattskyldiga. Det framhölls också att dessa Det ligger därför nära till hands att förmo- fastigheter inte kunde jämföras med förvärvsda att det ökade kostnadsmedvetandet också källor i vanlig mening. Värdet av förmåneni lätt tar sig uttryck i försök att nå en högre den egna fastigheten borde kunna uppskattas grad av reell kostnadstäckning. Erfarenheter- och beräknas som motsvarande ränta på eget na talar också för att detta sker genom kapital. Uppskattningen borde göras med ett

successiva förändringar av avgiftspolitiken. ganska lågt procenttal och man jämförde med

En ökning av engångsavgifter, som sker den avkastning som ägaren skulle erhålla om snabbare än prisökningen för anläggningsar- man t. ex. placerade kapitalet i en Sparbank. beten eller alternativt snabbare än en allmän Med utgångspunkt i de rådande förhållandena prisökning. får som en naturlig konsekvens - riksbankens diskonto var 2,75 % -- ansågs en större kostnadsbelastning för nyare bo- att 3 % var ett lämpligt tal. stadsobjekt än för äldre. Avsikten var att den nya schablonmeto- Detta kommer med nuvarande mekanis- den inte skulle innebära några större skillnamer för bestämmande av bostadspriserna der jämfört med tidigare tillämpade regler. - bli detsamma också att påverka bostadsprisrelationerna På längre sikt skulle utfallet göra senare byggda hus dyrare än äldre. för den enskilde. Vid större förskjutningi Önskar man motverka detta torde möjlig- räntenivån borde procenttalet kunna ändras heterna begränsas till att antingen öka sub- men först då en ändring, höjning eller sänkventionerna för nybyggandets exploatering ning av den verkliga hyresnivån kunde bedöeller differentiera driftsavgifterna för att nå mas bli varaktig. samma effekt. Om räntekostnaden för lånat kapital över- Det bör i förbigående noteras att ett steg den schablonmässigt beräknade intäkten marginalkostnadsresonemang som grund för på 3 % av taxeringsvärdet skulle detta under-

SOL 1973:50 85

skott kunna utnyttjas på sedvanligt sätt som del av taxeringsvärdet högre procenttal, gälavdrag för underskott av förvärvskälla. ler således för ca 5 %. Inför en väntad höjning av taxeringsvärde- Från och med 1971 års taxering, då taxena för fastigheter vid 1957 års fastighetstaxe- ringsvärdesgränsema för de differentierade ring sänktes procenttalet vid inkomst- intäktsschablonerna ändrades, gäller också beräkningen från 3 % till 2 l/2 %. Ett extra ett till 500 kronor höjt extra avdrag för villa avdrag på 200 kronor tillkom sedan som en avsedd för eget bruk. ytterligare utjämningsfaktor för att mildra Av framställningen ovan framgår att aveffekterna av taxeringsvärdeshöjningen. Av- sikten med införandet av schablonmetoden draget avsågs också kompensera att kostna- var att åstadkomma ett förenklat förfarande derna för underhåll ej längre var avdragsgilla och att erhålla en rättvisare beskattning av på sätt som tidigare vid den konventio- villainnehavet. I argumenteringen anknöts innella beskattningsmetoden. täktsschablonen till det gällande ränteläget. Från och med 1966 års taxering sänktes Det beslutade procenttalet överensstämde procenttalet på nytt från 21/2 % till 2% väl med gällande räntesatser för bottenlán, som en kompensation för höjningen av taxe- statliga tertiärlån respektive riksbankens ringsvärdena vid 1965 års allmänna fastighets- diskonto. Som framgår av tabell 5.11 har taxering. räntorna undergått en mycket snabb föränd- Från och med 1968 års taxering tillämpas ring. differentierade intäktsschabloner. Differen- Verkningarna av beskattningen, såsom de tieringen får den verkan att villor med myc- nu utvecklats, har förstärkts genom införanket höga taxeringsvärden belastas med högre det och höjningen av schablonavdraget. procenttal över en lägsta gräns som omfattas Resultatet har blivit att underskotav intäktsschablonen 2 % (f. n. 150 000 kro- ten i flertalet villor blivit avsevärda, på sätt nor). Beslutet var en följd av det betänkande som inte var fallet då systemet infördes. som den s. k. villabeskattningsutredningen Underskotten blir regelmässigt mycket stora tidigare publicerat (betänkandet Reviderad när det rör sig om nybyggda villor. schablon för villabeskattningen). Några bostadssociala motiv för införandet Enligt finansdepartementets beräkningar av schablontaxeringssystemet eller för föromfattas för närvarande ungefär 95 % av alla ändringar i detta synes inte ha anförts. Arguvillor endast av den lägsta intäktsschablonen. menteringen har skett med utgångspunkt Differentierade intäktsschabloner, dvs. för i taxeringstekniska och allmänt skattepolitiska överväganden. Avsikten synes inte ha varit att införa subventioner av denna Tabell 5.11 omfattning och utformning. Utvecklingen lntäktsprocent vid villabeskatthar i stället åstadkommits genom den relativt ning och olika räntesatser 1954-1970 snabba höjningen av ränteläget och förstärkts lnkomstår lntäkts- Ränta på Riksbankens genom en sänkning av intäktsschablonen, höj-

finns anledning att behandla hur detta kan 1 För taxeringsvärde under 150 000 kr; schablopåverka den frågeställning som ryms i kapinen utgör 4 % respektive 8 % för de delar av telrubriken, Olika bostäders resursanspråk. taxeringsvärdet som överstiger 150 000 kr. respektive 225 OOOkr. Vi kan först konstatera att även om avsik-

ten med övergången till den nya bostadsti- För det icke statligt belånade bostadsbygnansieringsordningen 1968 var att införa gandet uppkommer visserligen andra prisförett subventionsfritt system, har detta hållanden. Man bör därvid notera att antalet likväl subventionerande effekt. Det formella lägenheter i flerfamiljshus utan statlig belåförhållandet att fastighetsägaren häftar i ning är utomordentligt litet. Andelen och skuld pä skillnaden mellan utgående hyror antalet icke statligt finansierade småhus har

och kostnader (grovt förenklat) innebär vis- visserligen snabbt ökat under senare år, men

serligen att statens fordran kan indrivas, sett den prissänkande effekten av paritetslånen är mindre än de resultat för boi ett längre perspektiv. jämförelsevis stadskostnaderna som den individuella be- Från den boendes synpunkt innebär finanlikväl att dess effekter i stort skattningens utformning ger för bostäder sieringsformen sett överensstämmer med Detta att vi i detta med en generell subven- äganderätt. gör, I ett större samhällsekonomiskt sammanhang avstår från att närmare utvecktionering. eller marknadsekonomiskt kan la konsekvenserna av skillnaderna mellan sammanhang man således hävda att bostadsefterfrågan sti- statligt och icke statligt belånat bostadsbygmuleras, något som påverkar resursförbruk- gande. Man kan härvidlag också bortse från att ningen. Detta är i så fall inte överraskande utan med fat- lånesystemets utformning m. m. medför att står helt i överensstämmelse skilda kapitalkostnadsvillkor uppkommer för tade politiska beslut. Däremot är det svårt att finna att valet olika slag av ombyggnads- och förbättringsåtinför av olika bostäder Skillnader mellan åtgärbyggande skulle på- gärder. uppkommer Visserli- der av olika verkas i någon större utsträckning. lângt gående slag samt mellan basannuiteten som direkt ombyggnadsverksamhet och nybyggnad. Frågen är den s.k. bestämmer det första årets kapitalkostnad gor beträffande finansieringens uppbyggnad något olika och utgör 5,1 % för flerfamiljs- och kapitalkostnadsvillkor är visserligen av hus och 5,3 % för småhus som bebos av mycket stor betydelse när det gäller mer ägaren. Denna skillnad kan dock antas vara förfrnade analyser angående styrmöjlighcter för liten för att spela någon roll i en sådan beträffande bostadsinvesteringarnas omfattvalsituation. ning och inriktning. Som framgår av kapitel- Större betydelse kan belåningstekniken, rubriken lämnas dock dessa frågor åt sidan fastställande av låneunderlag och pantvärde, vid detta tillfälle. ha. Det hävdas ibland att dessa regler har starkt styrande inverkan på bebyggelseutformning, val av konstruktioner, material m. m. Det finns då skäl att påminna om att avsikten med belåningen är att denna i dessa avseenden skall vara neutral. Oavsett om man lyckats nå neutralitet eller inte, är det vår uppfattning att belåningsteknikens betydelse är relativt liten, med det översiktliga perspektiv som boendeutredningen har an-

ledning anlägga i denna fråga.

Vi kan därför helt avstå från att behandla finansieringssystemet och därmed de nuvarande paritets- och räntelånens karaktär. De prissänkande och därmed bostadskostnadssänkande effekter som detta lânesystern har är nämligen i stort sett likartade för alla boendeformer.

6 de i ett

Bostadsförsörjningen närmaste åren

långsiktigt perspektiv

6.1 Aktuella bostadsfrágor tillfällig tillbakagång det följande året - till nära 110000 år 1970. En minskning har 6.1.1 Inledning därefter skett år för år och 1973 kan antalet För bostadsbyggandets omfattning gällde det färdigställda lägenheter beräknas bli något länge, under i stort sett ett kvarts sekel från mindre än 100 000. Med sannolikt omkring mitten av 1940-talet till slutet av 1960-talet, en miljon färdigställda lägenheter under peatt producera så många lägenheter som möj- rioden 1965-74 kommer det uppställda ligt inom ett begränsat investeringsutrymme. målet att nås. Bostadsförhållandena karakteriserades i debatten under denna tid ofta som ett av 6.1.2 En ny situation våra svåraste eller rent av som vårt svåraste sociala problem. Främst avsågs följderna av Samtidigt som bostadsbyggandet nådde en bostadsbrist i den meningen att familjer sak- mycket hög nivå under senare delen av nade egen lägenhet eller splittrades på grund 1960-talet visade sig allt tydligare tecken på av bostadssituationen, att hushållsbildning en ny och annorlunda relation mellan utbud hindrades och flyttningar till vissa orter för- och efterfrågan av nybyggda hyres- och bosvårades. I denna situation var det väsentligt stadsrättslägenheter. Man började notera leatt uppställa nyproduktion av ett visst antal diga lägenheter på en del orter. Under åren lägenheter som ett viktigt långsiktigt mål för med konjunkturnedgång, med en drastisk bostadspolitiken. förändring av in- och utvandringen och en Statsmakternas beslut om nyproduktio- fortsatt stor nyproduktion av lägenheter nens omfattning, programmatiskt uttryckt accentuerades omsvängningen. Bl.a. har anca en miljon lägenheter under de tio åren talet outnyttjade lägenheter i sent byggda 1965-74, innebar att bostadssektorn stärk- flerfamiljshus blivit för stort på många häll. tes i förhållande till andra investeringssekto- Det förändrade läget har medfört en stark rer. Detta bidrog till att bevara en hög minskning av igångsättningen av nya lägenproduktionsnivå även under år med stark heter. Under 1973 beräknas byggen med konkurrens om investeringsutrymmet. De ca 80 000 lägenheter komma i gång. Minsknybyggda lägenheternas antal kunde öka ningen är koncentrerad till hyres- och bomed ungefär 25 % mellan första och andra stadsrättslägenheter. Förutom de volymhälften av 1960-talet. mässiga förändringarna finns också andra Antalet färdigställda lägenheter ökade så- drag i den pågående utvecklingen som bör ledes från omkring 97 000 år 1965 - med en uppmärksammas.

6.1 .3 Planering och bostadsbehov vecklas och beståndet medge en ökning av

utrymmesstandarden. Andelen smålägen- Kommunernas planering präglas nu i högre heter, högst 2 rum och kök, i nyproduktiograd än tidigare av osäkerhet. Planeringsnen bör därför begränsas ijämförelse med nivån i de kommunala bostadsbyggnadsproden senaste tidens byggande. För stora husgrammen för åren 1973-77 ligger på i gehållsgrupper är det betydelsefullt att nypronomsnitt ca 80 000 lägenheter per år och duktionen av lägenheter om 3-4 rum och visar en fallande tendens under perioden. kök blir tillräcklig. Dessutom synes planeringsberedskapen ha Uppgifterna i de kommunala bostadsbyggförsämrats. Andelen lägenheter, för vilka planadsprogrammen om lägenhetstyper visar för neringsmässiga förutsättningar för igångsättflerfamiljshusen en fortsatt ökning av andening förelåg vid planperiodens början, var len lägenheter om högst 2 rum och kök således mindre än i närmast föregående pro- (nästan uteslutande hyres- och bostadsrättsgramomgång. lägenheter). Andelen är i genomsnitt 55 % Att det finns ett antal lediga lägenheter i under programperioden 1973-77. Någon

nya hus är inte tecken på att bostadsbehoven förändring av smähusens storlek väsentlig skulle ha tillgodosetts i så hög grad, att en hälften (närmare av dessa är på 5 rum och betydande långsiktig minskning av nypro- kök eller inte större) framgår av programduktionen är bostadspolitiskt befogad. Remen. Liksom tidigare kan för småhusen andogörelserna i kapitlen 1 och 2 för bostadsnan upplâtelse än med äganderätt förutsättas förhållandena 1970 visar tvärtom att bostäfå liten omfattning. derna för en stor del av hushållen inte

uppfyllde ens måttliga anspråk på utrymme och kvalitet. 6.1.4 Skilda utvecklingslinjer Nära en halv miljon hushåll var

trångbodda. Över 700 000 lägenheter sakna- För småhus och flerfamiljshus sammantaget de eget bad- eller duschrum. Bland dessa är de nybyggda lägenheternas fördelning på fanns ca 400000 lägenheter som dessutom olika tillfredslägenhetstyper någorlunda saknade en eller flera andra moderna beställande. Den höjda standarden i nyprodukkvämligheter. Trots stort nytillskott och mo- fördelad. tionen är dock mycket ojämnt dernisering av äldre lägenheter sedan 1970 har under de senaste åren ökat Skillnaderna kvarstår alltjämt avsevärda brister. mellan å ena sidan ägda lägenheter (småhus)

1 kapitel 3 anges behovet av nybyggnad och å andra sidan hyres- och bostadsrätts-

till 90 000--100 000 lägenheter i genomsnitt lägenheter.

per år under hela 1970-talet. Härtill kommer Som framgår av tabell 6.1 ökade under

ett tillskott av moderna lägenheter genom den senaste tioårsperioden den genomsnitt-

modernisering av omkring 23 000-30 000 liga bostadsytan i småhusen med ca 20 m2,

per är. Kalkylerna beträffande det långsik-

tiga bostadsbehovet är visserligen osäkra, av nybyggnad Tabell 6.1 Genomsnittliga och mer. vi anser att planeringen lägenhets-

för återstoden av 1970-talet inte bör inriktas bostadsytor i statligt belånad bostadsproduk-

på lägre nivå än genomsnittligt 90 000 lägen- tion 1962, 1967 och 1972.

heter om året. Den aktuella planeringen för- År för Flerfamiljs- Småhus, m7 utsätter nybyggnad av ca 80 000 lägenheter låne- hus per år de närmaste åren. Omfattningen av beslut m2 två beslut ett beslut

den planerade moderniseringsverksamheten

är inte känd. Det föreligger en inte oväsentlig 1962 66 95 skillnad mellan den aktuella och 1967 74 104 112 planeringen 1972 66 112 117 de långsiktiga bostadsbehoven. Strävan är att skall av- 1 trångboddheten Uppdelning i olika bcslutsärendcn föreligger ej

medan ytan i lägenheter i flerfamiljshus var Tabell 6.3 Lägenheter i småhus uppförda av ungefär konstant. Betraktar man enbart den stat, landsting, kommun, allmännyttiga och senaste femårsperioden framkommer att ge- kooperativa bostadsföretag 1967 och 1972. nomsnittsytorna i flerfamiljshusen under denna tid minskat väsentligt. Färdigstäl- Antal Andel av Andel av Förändringarna landeår totalprod. småhusen, är framför allt följden av förskjutningen av % % lägenhetstyper (se kapitel 1). Även ytorna för jämförbara lägenhetstyper har förändrats 1967 4 760 5 17 olikformigt. 1972 2 310 2 6 Vi har svårt att finna annat än att de ökande skillnaderna till största delen kan förklaras av skattesystemets indirekta effek- som mycket små och minskande. Statistiken ter på bostadsutformningen. Systemets ut- är ofullständig men ger viss vägledning, tabell formning framgår av avsnitten 4.3.3 och 6.3. 5.3.2. Vi har exempelvis visat att bostads- De i tabell 6.3 angivna småhusen har beskattningen medför att bostadskostnaden uppförts av byggherrar inom den offentliga för hushållet i ett genomsnittligt statligt och kooperativa sektorn. Detta ger anledning belånat småhus byggt 1972 det förmoda gruppbyggt att de till större delen upplåts med första året är drygt 3 500 kr lägre om den hyresrätt eller bostadsrätt. Härav framgår att boende äger huset i stället för att hyra det utbudet av sådana lägenheter både absolut eller inneha det med bostadsrätt. och relativt sett är utomordentligt litet. Förklaringen stöds också av enjämförelse Andelen lägenheter som omfattas av statmellan nybyggda lägenheter i olika upplåtel- lig långivning har avsevärt förändrats de seformer, tabell 6.2. senaste åren. Förutom de ekonomiska fakto- Tabell 6.2 indikerar en ytskillnad rerna - stora bostadskostpå ca skattesystemets

45 m2 i småhusen som följd av de skilda nadssänkande effekter gör det mindre ange-

upplåtelseformerna. Skillnaden mellan olika läget att efterfråga statliga bostadslån för för de allmännyttigt förvaltade hustyper vissa småhusägargrupper har också det hyreslägenheterna förklaras av en större an- frisläpp av privatfinansierade småhus, som del lägenheter om 4 rk och större i små- gjorts av arbetsmarknadsskäl, spelat roll för husen. förändringarna, tabell 6.4. Det är uppenbart att byggherrar och kom- Förändringarna är inte oväsentliga, eftermuner har uppfattat möjligheterna att erbju- som den statliga långivningen verkar direkt da småhus i annan form än till äganderätt styrande på lägenheternas utformning. Härtill kommer att det föreligger klara prisskillnader mellan lägenheter som uppförts med statliga bostadslån och sådana som uppförts Tabell 6.2 Genomsnittliga lägenhets- och utan statlig finansieringsmedverkan och därbostadsytor i olika upplåtelseformer med till hörande prisgranskning (se avsnitt 4.4.3). lånebeslut 1972.

Tabell 6.4 Lägenheter utan statliga bostads-

1 Tvâbeslutsärentlen (gruppbyggda hus).

Eftersom hushållens ekonomiska situation skillnaderna mellan årsavgifter för bostads- - deras disponibla kapital och deras löpande rättslägenheter) mellan senare producerade inkomster - och de något äldre att öka spelar stor roll för möjligheter- årgångar bostäder na till bostadsval, ger den senaste tidens ytterligare. utveckling anledning till oro. Nyproduktionen tenderar att bli uppdelad med de stora 6.1.6 Miljöfrågor lägenheterna i ägareform, som inte är möjliga att efterfråga för alla grupper, och med de Sedan lägenheternas utrustning och utformmindre lägenheterna i hyresrätts- och bo- ning nu genomsnittligt sett blivit väsentligt stadsrättsform. bättre, har i stället bostadsomrâdenas yttre Bostadspriser och bostadskostnader har miljö, tillgång till service o.d. alltmer kommit stor betydelse för den aktuella efterfrågan. i blickpunkten. Boendeutredningen kommer De påverkar de boendes attityder och sätt att ta upp dessa frågor i ett senare betänkanatt fungera när det gäller att söka, byta eller de, med underlag bl.a. från en särskild boenöverge bostäder. Vi bör därför ta ställning demiljöundersökning i Göteborg, som getill om de till bostaden bundna ekonomiska nomförs i utredningens regi. förutsättningarna är rimliga och riktiga och Bostadsområden som byggts under senare om dessa leder till en önskvärd av tid har i flera avseenden hög kvalitet, t.ex. fördelning bostadsinvesteringarna. Några aspekter på med trafikseparering. Vi anser dock att man den kritik som riktas mot bristdessa frågor finns också redovisade i bilaga 3. bör beakta Vi menar inte att dessa ekonomiska fak- falliga miljöer och mindre väl genomförd torer är de enda förklaringarna till de aktuel- utformning av vissa bostadsområden. Det - i bostadsområdena la efterfrågetendenserna. Vi kan dock kon- finns brister som på statera andra områden av samhällslivet - vilket är att ingen idag kan ange hur hushållens bostadsval skulle gestalta sig om pris- förklarligt, inte minst mot bakgrund av den och kostnadsrelationerna vore annorlunda. volymmässigt omfattande nyproduktion som På denna punkt hänvisar vi i övrigt till den genomförts. granskning av några aktuella boendeprefe- Man kan heller inte bortse från att det rensundersökningar som utförts på uppdrag ekonomiska utrymme som stått till buds kan av boendeutredningen, bilaga 4. ha begränsat möjligheterna att skapa en god miljö. 6.1.5 Hyresskillnader och prisutveckling 6.1.7 Kommentarer De största bostadskostnadsskillnaderna finns mellan upplåtelseformerna. Vi kan dock inte Bostadsbyggandet är inne i en period av bortse från skillnaderna mellan hyres- och Vi ställer oss kritiska till stora förändringar. bostadsrättslägenheter av olika årgång. Ett några drag i den utvecklingen. utförligt siffermaterial finns redovisat i kapi- Vi gör den bedömningen att det är både tel 4 och bilaga l. Vi har också konstaterat möjligt och nödvändigt med åtgärder som att ett relativt sett betydande antal lägen- snabbt påverkar förutsättningarna för boheter i senare års produktion står tomma. stadsbyggande och bostadsutbud. Prisförändringama inom byggnadsbran- Enligt vår bedömning är det nödvändigt schen bör uppmärksammas. I bilaga 5 lämnas med ett fortsatt högt bostadsbyggande. En en särskild redogörelse för prisutvecklingen. väsentlig invändning mot en produktions- Den mycket snabba höjningen av priserna på minskning är att denna lösning av ett kortväsentliga byggmaterial kommer att påverka siktigt balansproblem inte år godtagbar så de nyproducerade bostädernas produktions- länge allvarliga brister i bostadsförhållandena kostnader. Om detta får genomslag i hyres- kvarstår. En senare uppgång av efterfrågan sättningen, kommer hyresskillnaderna (samt kan på nytt skapa akuta bristsituationer och

knapphetsbetingade prisstegringar. Det är an- delning o. dyl. Kommunerna har avgörandet

geläget att bostadsbyggandet planeras så att i fråga om bebyggelsens utformning enligt

förutsättningar skapas för en jämn sysselsätt- byggnadslagens bestämmelser om planering.

ning i byggnadsindustrin. Det föreligger knappast nägra förutsättningar

för statsmakterna att göra bättre bedöm-

ningar i dessa avseenden än kommunerna.

Däremot kan och bör statsmakterna centralt

6.2 överväganden och förslag

- vilket skett sedan de länge påverka 6.2.1 Behov och inriktning av åtgärder ekonomiska för bostadsförutsättningarna utbudet. Inledning

Bostaden betraktas i Sverige som en social Bostadspris- och bostadskostnadsrelationer rättighet, en grundläggande trygghetsfaktor.

Målet för är att bostadspolitiken ge alla Vi har tidigare kunnat konstatera följande: människor tillgång till en god bostad till ett stora skillnader i bostadspris mellan i rimligt pris. För att komma närmare detta mål har samhället stort likvärdiga bostäder (främst avseende under efterkrigstiden bl. a. hyreslägenheter) garanterat en hög produktionsvolym, skapat stora skillnader i bostadskostnader melen bostadsförvaltning utan enskilt vinstsyfte, lan bostäder i olika upplåtelseform (avser stött bostädernas finansiering och de ekonoskillnader mellan å ena sidan hyresrätt och miskt svaga hushållsgruppernas bostadskonbostadsrätt och å andra sidan äganderätt; sumtion. skillnaderna är särskilt påtagliga för Vi har tidigare visat på skillnaderna mellan relativt nyproducerade bostäder). långsiktigt bostadsbehov och aktuell plane-

ring. En för stor nedgång i bostadsbyggandet Bostadskostnaderna spelar en mycket stor

medför att det kommer att ta lång tid att roll för hushållens möjligheter att välja

undanröja dåliga bostadsförhållanden. Den mellan lägenheter med olika upplåtelseform,

bryter också kontinuiteten ibyggandet. Den storlek och kvalitet. Det ter sig för stora

senare tidens bostadsproduktion och den grupper hushåll knappast attraktivt att

planerade tenderar också att ge ett bostads- öka sin utrymmesstandard om detta endast

utbud som kännetecknas av stora skillnader kan göras med en bostadskostnad som ökar

mellan olika upplâtelseformer och hustyper. med mellan 50 och 100 %. (I kapitel 4 har

Vi anser att denna utveckling mäste brytas: redovisning lämnats över hyres- och bostads-

bör inriktas rättslägenheter.) Som exempel kan nämnas Bostadsproduktionen på att i att möjligheterna att flytta från 2 rk till 3 rk skapa ett varierat utbud av lägenheter i ”samma årgång” i det något äldre bestånolika upplåtelseformer och bebyggelsebl. a. för att öka konsumenternas det är mycket begränsade « i stort sett utgör typer, valfrihet nyproduktionen den valmöjlighet som står och skapa förutsättningar för en i bostads- till buds. Hyror och årsavgifter i nyprodukallsidig hushällssammansättning tionen är höga i förhållande till äldre men områdena. fullt moderna lägenheter.

Den förda bostadspolitiken ger institu- Olika orter visar en något olika hyres-

tionella, tekniska och finansiella förutsätt- struktur även om grundmönstret är det-

ningar att lösa de närmast liggande pro- samma. Pâ vissa orter har man ansträngt sig

blemen och samtidigt hålla fast vid den att åstadkomma en flack hyresstruktur i

bostadssociala målsättningen. senare årgångar bostäder. Syftet har bl. a.

statsmakterna har överlämnat till kommu- varit att möta en minskande efterfrågan med

nerna att styra nyproduktionens fördelning prisinstrumentet för att erhålla bästa möjliga

på upplätelseformer, hustyper, lägenhetsför- totalekonomi. Möjligheterna att fortsätta på

detta sätt är utomordentligt begränsade med effekter etc. kan härigenom de grupper som de ekonomiska resurser som står till buds idag har bostadstillägg få något högre och med de begränsningar och restriktioner bidragsbelopp och antalet bidragsberättisom uppdelningen pä olika företag och gade hushåll bli större. innebär. Det grundläggande missförhållandet kvarföretagsformer Konsekvenserna av de konstaterade står dock. Oavsett om hushållen har bostadsprisskillnaderna för i stort sett jämförbara tillägg eller inte blir bostadskostnaden högre blir från bostadssocial om de hyr eller har bostadsrätt än om de lägenheter synpunkt desto som relationen Kostnaden blir också iv

allvarligare hyra/ äger lägenheten.

disponibel inkomst är påtagligt ogynnsam- många fall högre för en nybyggd än för en mare för hushåll äldre lägenhet. En stor del av husi nyproducerade lägenheter likvärdig än för hushåll i äldre men i alla avseenden hållen med bostadstillägg saknar möjligheter fullt moderna Detta att konkurrera med hushåll med bättre eko! lägenheter. gäller såväl totalt sett för som för nomi. De senare hushållen som alla hushållstyper efterfrågar bekant inte bostäder med varje hushållstyp för sig. nyproducerade och framför allt Den mycket stora rörligheten i det nya hyresrätt bostadsrätt, på beståndet av deras höga pris i förhållande till av lägenheter i flerfamiljshus kan grund delvis förklaras av prisrelationerna i bostads- äldre bostäder och bostäder med äganderätt. sektom. En större än i äldre Vi saknar anledning förmoda att hushåll med omtlyttning bostäder behöver inte i och för sig vara låga inkomster och begränsad valfrihet vårdeonormal. Det är emellertid mindre lyckligt rar bostäder annorlunda än andra hushåll. med en omflyttning som beror på olika Därför kan inte det totala efterfrågemönstret ekonomiska villkor för skilda upplåtelse- påverkas på något avgörande sätt av en utformer (skatteeffektema). Dessa får till följd vidgning av de inkomstprövade bostadstillatt hushåll med hygglig ekonomi ñnner läggen. Åtgärder som syftar till att stimulera bostadskostnaderna för höga i förhållande bostadsefterfrågan och skapa större rättvisa till andra upplåtelseformer. Dessa hushåll måste då främst avse bostädernas pris, något kan alltså finna och övergå till andra som i sin tur på sikt påverkar bostadsutboendealternativ. och bostads- budets sammansättning. En utvidgning av de Nya hyresrättslägenheter bör bli attraktiva även för de nuvarande inkomstprövade bostadstillåggen stora grupper av människor, vilka inte är kan medverka till en ökad hushållsskiktning - inte dessförinnan berättigade till inkomstprövat bostadsstöd om prisstrukturen korrigeattraktiva i relation till andra lägenheter och ras. i relation till den ägda bostaden. Problemen med prisstrukturen i vidsträckt bemärkelse - varmed här avses såväl Bostadstilläggen är användbara för att i ekonomi inverkan bostadskostutjämna skillnader och försörj- beskattningens på ningsbörda mellan olika hushåll. De ger naden som hyressplittring inom beståndet av -möjlighet för ekonomiskt svagare att efter- hyreslägenheter påverkas inte heller av en En sådan kan i och fråga bostäder. De problem som skapas av konjunkturförbättring. skatte- för efterfrågan lägenheter i och prisförhållanden kan inte lösas sig öka på med en utökning av ett inkomstprövat tätorterna och leda till en ny bristsituation. bostadsstöd. Detta kan sikt leda till ett ökat En utvidgning av de inkomst- på kan få andra bostadsbyggande, men de grundläggande prövade bostadstilläggen effekter. Med bibehållen fördelningsproblemen i bostadssektorn positiva grundkonstruktion skulle kvarstå. av bostadstilläggen kan den övre hyresgränsen höjas, bidragsandelen för Subventionsfrágor hyresmerkostnad (f.n. 80%) ökas och inkomstgränserna förändras. Bortsett från Under den bostadspolitiska omprövningen negativa verkningar i form av marginal- under mitten av 1960-talet då de tidigare

generella bostadssubventionerna i fonn av skett successivt och de bostadspolitiska räntegarantier skulle avskaffas fördes diskus- effekterna har länge varit föga uppmärksamsionen mot bakgrund av den stora efter- made. Stora skattereduktioner utgår mer frågan på bostäder som gällt i stort sett eller mindre generellt till hushåll med ägda obruten sedan krigsslutet. Slutsatserna blev bostäder. dels en satsning på en stor nyproduktion, Dessa skattereduktioner är av en storleksdels en övergång till och utbyggnad av ordning som vida överstiger de generella individanknutna eller hushållsanknutna bo- bostadssubventioner i form av räntegaranstadsbidrag, numera bostadstillägg (endast de tier, som utgick före 1968. De är också statskommunala bostadstilläggen har verkan större än de totala kostnaderna för de statsav bostadssubvention). kommunala bostadstilläggen. En väsentlig anledning till att man Det vore förhastat att av de resonemang önskade överge de tidigare generella subven- som fördes under 1960-talet även i fortsätttionerna var, att dessa subventioner kunde dra slutsatsen ningen att generella subventillgodogöras av grupper som hade goda tioner för delar av bostadsbeståndet inte i inkomster, medan lägre inkomsttagare framtiden skulle behövas av bostadssociala endast i mindre utsträckning fick del av skäl. I direktiven till bostadsfmansieringsutbostadssubventionerna. I den marknads- varom fattade beslut redningen, regeringen situation som då rådde var det onekligen ett under hösten också direkt 1972, öppnas väsentligt steg mot ökad jämlikhet att att återinföra subvenmöjligheter generella förbättra betalningsförmågan för de lägre tioner. inkomsttagarna (i detta sammanhang bortses helt från de tekniska brister som vidlåder ett Mil/Ö bidragssystem av detta slag med starka marginaleffekter, ett tvivelaktigt inkomst- Även om avsikten med detta betänkande är begrepp m. m.). att behandla nybyggande av bostäder under l förbigående bör påminnas om den nya de närmaste åren, har vi starkt betonat bostadsfmansieringsformen från 1968, som vikten av att beakta det totala bostadsutär ett subventionsfritt system i den me- budet. I övrigt handlar framställningen till ningen att fastighetsägaren häftar iskuld för största delen om de ekonomiska betingelskillnaden mellan utgående hyror och serna för utbud och efterfrågan. Med tanke kostnader (grovt förenklat). Detta medför på att saneringsfrâgorna i ett vidare sammanatt statens fordran kan indrivas, sett i ett hang nyligen varit föremål för riksdagens belängre perspektiv. För hushållen däremot slut (prop 1973:1 (bilaga 13), 21, 22, 25;CU överensstämmer finansieringsformens effek- 1973:18, 19, 20) finner vi närmast anledning

ter med en generell subventionering. (En att behandla frågor som inte har samband

redogörelse finns i avsnitt 4.3.1.) När därför med mer omfattande saneringsåtgärder. frågan om en avvägning mellan olika slags Omsvängningen av bostadsefterfrågan har generella och individanknutna, inkomst- bidragit till att brister i sent byggda prövade bostadssubventioner tas upp till ny bostadsområdens utformning uppmärksamdiskussion i belysning av den senaste tidens mats. Vi anser att bristerna kan minskas med erfarenheter innebär detta inte att den förda utformade område för speciellt åtgärder bostadspolitikens grundvalar skulle ifråga- område. Detta skulle vara ägnat att i någon sättas. mån minska kvalitetsskillnader mellan olika Effekterna av de tidigare utgående ränte- bostadsområden. Bättre förutsättningar att garantierna, som de utvecklades under utnyttja redan gjorda bostadsinvesteringar 1960-talet, kan jämföras med skattesyste- skulle härigenom också skapas. mets nuvarande verkningar på bostads- Boendeutredningens förslag redovisas i sektorn. Utvecklingen på skattesidan har avsnittet 6.2.3.

Slutsatser I detta läge aktualiseras på nytt frågan att

övergångsvis använda generella subventioner Det är vår uppfattning att likvärdiga för vissa lägenheter i syfte att åstadkomma ekonomiska villkor för olika upplåtelsekostnadsrelationer som gör att de boende former och hustyper är nödvändiga förutkan söka sig bostad efter sina behov och sina sättningar för att skapa ett varierat utbud. resurser. Det finns knappast andra alternativ Olika boendeformers och bebyggelsetypers för att nä de önskvärda förändringar som möjligheter kan i så fall värderas renodlat: boendeutredningen angivit. En utvidgning tätt -glest, högt-lågt etc. Sådana förutsätteller ökning av bostadstilläggen kommer inte ningar i kombination med ett tillräckligt att lösa de problem som uppkommer till stort utbud kommer att öka hushållens följd av prisstrukturen. valmöjligheter. Bostadstilläggen kan i en Förändringarna i bostadsutbudet skapas sådan situation väsentligt öka de ekonomiskt genom nyproduktion. l dagsläget finns risker svagare hushållens möjligheter att söka för att kontinuiteten i bostadsförsörjningen bostad på hela bostadsmarknaden. e bryts detta inger oro för framtiden. De önskvärda förändringarna av prisrela- Svårigheter kan uppkomma att senare tionerna mellan olika upplåtelseformer och inhämta en nedgång i produktionen. Förmellan bostäder av olika årgång är en fråga ändringarna av lägenhetsstorlek och av på lang sikt. De utreds f. n. av boendeutredlägenhetsfördelningen kommer att vara ningen, bostadsfmansieringsutredningen och bostadsskattekommittén. svåra, om inte omöjliga, att korrigera fram- På grund av bodeles när bostäderna väl är byggda. stådernas långa brukningstid får den aktuella För att komma till rätta med bostadsinriktningen av nyproduktionen verkningar Det är därför vår marknadsproblemen krävs långtgående förlångt fram i tiden. enligt ändringar av prisstrukturen. Vi anser det inte mening nödvändigt med snabbverkande bara möjligt utan också nödvändigt med åtgärder. Dessa skall syfta till att snabbverkande åtgärder som ett första steg.

ge likvärdiga förutsättningar för hushål- Boendeutredningens förslag, grundade på

lens bostadsval dessa överväganden, redovisas i de avslutande

avsnitten. påverka nyproduktionen.

Detta innebär att bostäder med hyres- och

bostadsrätt skulle göras mer konkurrenskraf- 6.2.2 Sänkta bostadskostnader

tiga i förhållande till de ägda bostäderna. Inledning Nybyggda områden med hyres- och bostads-

råttslägenheter huvudsakligen i flerfamiljs- Vi har ovan översiktligt angivit motiven för

hus - hotas nu av utarrnning från två håll. att med snabbverkande åtgärder påverka de

Hushåll med medelgoda och högre inkomster närmaste årens bostadsbyggande. Åtgärderna

flyttar sällan dit och lämnar områdena, bör inriktas på att förändra pris- och

vilket leder till en ekonomisk och social bostadskostnadsstrukturen. Avgörande för

ensidighet. Strävan att hålla nere hyrorna vår bedömning att det nu bör vidtas åtgärder

medför att lägenhetsytorna och antalet av provisorisk karaktär är följande. Mer

större lägenheter minskar och att standarden genomgripande förslag från de arbetande

i övrigt pressas så hårt som möjligt, inte bostadsutredningarna, förutom boendeutred-

minst när det gäller den yttre miljön. ningen också bostadsfinansieringsutred-

Samtidigt produceras allt större och allt ningen och bostadsskattekommittén, kan

rikligare utrustade lägenheter som upplåts knappast genomföras och få effekter förrän

med äganderätt. Utvecklingen har mot om några år. Den nuvarande situationen

bakgrund av tidigare erfarenheter varit svår kräver snabbare åtgärder. Dessa bör utformas

att förutse. så, att en smidig övergång till mer långsiktiga

förändringar av skatter, finansiering och och, om stödet förknippas med styrande andra inom bostadssektorn blir villkor, också påverka nybyggandet. Pris- och åtgärder De snabbverkande åtgärderna bör bostadskostnadsrelationerna kommer ej att möjlig. också - vilket sammanhänger med förslagets påverkas. Svårigheterna att avväga styrmedel karaktär av övergångslösning - vara lätta att och ange lämpliga prövningskriterier är så administrera. påtagliga att detta alternativ inte tas upp till Boendeutredningen har gjort en översikt- närmare övervägande.

lig analys av olika möjliga åtgärder för att Åtgärder av annan karaktär, avsedda att ge

sänka priser och kostnader för bostäder som bostadsföretagen möjligheter att övervinna på grund av bl.a. byggprisutveckling och lokalt förekommande vikande efterfrågan, Skatteregler är dyra i jämförelse med andra har redan vidtagits och är under fortsatt bostäder. Exempel på åtgärder är investe- Denna som utredningen behandling. fråga ringsbidrag, momsrestitution, räntesänkning, bedömer vara av stor vikt behandlas därför förändring av amorteringstider, samt föränd- inte i detta sammanhang. ring av basannuitet och paritetstal inom pari- Ett stöd till de boende däremot verkar tetslånesystemet jämte förändring av bo- direkt i form av sänkta bostadskostnader. En stadsbeskattningen m. m. För samtliga upp- utbyggnad av bostadstilläggen kommer dock räknade möjligheter gäller att de inte fyller inte att och ge de effekter pa planering de krav som ovan angivits för åtgärder i detta byggande som boendeutredningen främst sammanhang. Detta utesluter inte att flera av anser önskvärda. av bostads- Förändringar åtgärderna, alternativt i kombinationer, kan av administrativa skäl tilläggen tar dessutom vara användbara för mer långsiktiga lösningar och får verkan först lång tid att genomföra och därmed tas upp av boendeutredningen på längre sikt. Prisstrukturen påverkas över och de andra, ovan apostroferade utred- huvud är förändtaget inte. En möjlighet ningarna, vid senare tillfälle. En resumé av de Denna fråga ringar av bostadsbeskattningen. möjliga alternativen återges nedan. behandlas av en annan utredning och förslag En grupp bostadskostnadssänkande alter- från denna kan knappast förväntas föreligga nativ utgörs av stöd till bostadsföretagen. Ett så tidigt att de kan påverka bostadsimestesådant stöd kan ta olika former: investerings- inom de närmaste åren. ringarna bidrag (t. ex. engångsbelopp, ränte- och Därmed återstår som alternativ direkta amorteringsfria lån), ändrade kapitalkost- bostadskostnadssänkande åtgärder - ett icke nadsvillkor m. m. Sådana åtgärder blir i olika inkomstprövat bostadsstöd. Boendeurredhög grad kapitalkrävande. Vissa av åtgär- använder för detta samlingsbegreppet ningen derna ligger utom ramen för boendeutred- bostadsrabatt. ningens direktiv. lngrepp i finansieringssystemet bör också undvikas med tanke på Bostadsrabart utredningsläget och för att inte försvåra de framtida avlösningsmöjligheterna. Stöd som Det är inte möjligt att beräkna hur stor en riktas till bostadsföretagen kommer också bostadsrabatt bör vara för att den skall få endast att få indirekt - därtill delvis långsam påtagliga effekter på planering och byg- - effekt på priser och bostadskostnader. gande, utan vi måste göra en skälig avvägning Ett stöd av annat slag riktat till på andra grunder. Som ovan anförts, anser vi bostadsföretagen men utan bostadskostnads- att skillnaden mellan de olika upplåtelsesänkande effekter kan utgöras av avkast- formerna skall överbryggas. Som en överningsgaranti eller dylikt, exempelvis genom gångslösning anser vi det rimligt att för efterskänkta kapitalkostnader vid otillräck- nyproduktionen införa en bostadsrabait på liga hyresintäkter eller garanti för hyresin- 20 kronor per m2 lägenhetsyta för nybyggda täkter av viss storlek. Detta stöd kan bidra hyres- och bostadsrättslägenheter. till att behålla en viss produktionsstruktur Eftersom bostadsrabatten också syftar till

96 SOU 193250

större rättvisa, vore det konsekvent att låta Avtrappningen av bostadsrabatten under den omfatta samtliga de bostäder för vilka åren 1968-1973 har skett under beaktande de olika upplåtelseformerna medför skillna- av bostadsprisskillnader och olika kostnadsder i bostadskostnad. Detta är synnerligen förutsättningar i form av produktionskostnaresurskrävande och inte heller nödvändigt der, finansieringsregler och dylikt. för att ta ett första steg i det långsiktiga För de närmast kommande åren har bo-

att förbättra bostadsutbudet. Vi har stadsrabatten angivits till 20 kr/mz, dvs.

syftet: dock 1973 års nivå. Om förutsättningarna förändtidigare pekat på att senare årgångar bostäder är dyra i förhållande till äldre. ras och andra korrigeringar ej vidtas, anser vi Bostadsrabatten bör därför med en avtrap- det befogat att nivån omprövas. omfatta ett antal årgångar Förslaget omfattar bostadsrabatt för färpande utformning av det beståndet. Man riskerar digställda lägenheter fram t. o. m. 1976. För befintliga hyresstruktur. att genomföra beräkningar av kostnader eljest att få en alltför ojämn Den nu pågående och planerade produktio- fram t. o. m. budgetåret 1976/77 har vi dock nen riskerar att drabbas av ytterligare kost- parentetiskt angivit samma bostadsrabatt

nadshöjningar, något som stärker skälen för även för 1977.

bostadsrabatt för denna. Vår bedömning är att det är nödvändigt Vi föreslår följande: med åtgärder av den föreslagna karaktären. Bostadsrabatt avser boende i hyres- Det väsentliga är att effekterna på hushållens l lägenheter samt i bostadsrättslägenheter i bostadskostnader blir påtagliga. vilken fastigheter med statliga bostadslån, oavform en riktad bostadskostnadssänkning genomförs är däremot mindre betydelsefull. sett hustyp; Bostadsrabatt binds generellt till hus Med de krav som vi ställer på en övergångsförefaller den av oss förordade ut- som blivit färdiga för inflyttning under lösning Vi är medvetna åren 1968-76 med särskilda belopp för formningen vara lämpligast. - lika för hela landet. I om att nivåns storlek och avtrappningens varje årgång beräknats efter exakta, sammanhängande bostadsområden av enutformning ej har siffermässigt belagda kriterier. Argument kan hetligt slag, med lika hyror och årsavgifbör dock bostadsrabatten i stället därför anföras för en bostadsrabatt såväl på ter, anknytas till beräknad medelfärdigställanen lägre som på en högre nivå än föreslagna

20 kr/mz - en siffra som är resultatet av en detidpunkt;

Bostadsrabatt bör därtill, under vissa skälighetsbedömning inom utredningen i den aktuella situationen. är betingelser, omfatta ombyggnader under Frågan om precision dock mindre vid jämförelse med be- åren 1968-76; viktig hovet av att nå de effekter Bostadsrabatt utgår som ett belopp per som utredningen m2 lägenhetsyta och förmedlas av boåsyftar. en bostadsrabatt stadsföretagen direkt till den boende i Vi föreslår enligt följansamband med uppbörd av hyror och årsde: avgifter; Lägenheter Bostadsrabatt Bostadsrabatt utgår till hushållen och

20 1976 20 belånad produktion, som inte är underkastad (1977 20) kostnadsprövning.

Eftersom stödet primärt tillkommer de mindre. Detta är i överensstämmelse med boende är inte invändningen stark. Det bör den allmänna målinriktning som gällt för också erinras om att för samtliga hyreslägen- bostadspolitiken sedan länge, nämligen att heter som omfattas av förslaget gäller hyres- höja bostadsstandard och öka bostadsutlagens bestämmelser om möjlighet till skälig- rymmet. Den relativt sett större subvenhetsprövning av hyran. tionen till hushåll i större lägenheter är också Det förhåller sig däremot annorlunda när motiverad av att bostadskostnadsdifferendet gäller bostadsrättslägenheter och lägen- serna mellan å ena sidan hyres- och bostadsheter med annan upplåtelseform. Vi finner rättslägenheter och å andra sidan ägda boinga skäl att stödja boende som valt bostads- städer är särskilt märkbara för de större form för att med tekniskt utnyttjande av lägenhetstyperna. Skatteregler minska sina bostadskostnader. Bostadsrabatt kan utgå endast till upp- Detta förefaller ske i ökande låtna lägenheter. En fördel med konstrukomfattning framför allt i storstäderna. Formerna varie- tionen är att bostadsföretagen ökar ansträngrar: andelslägenheter, personliga fastighetslån ningarna att få samtliga lägenheter upplåtna. och dylikt. En lämplig avgränsning bör därför göras, genom att förbehålla bostadsrabat- Ökade valmöjligheter ten för boende i - förutom hyreslägenheter - med bo- Vi har i avsnittet 6.1.4 ovan visat att utbudet bostadsrättslägenheter statliga stadslån. av småhus med hyres- och bostadsrätt är _ Administrationen av en bostadsrabatt av utomordentligt litet. Detta beror på att hydetta slag bör kunna göras utomordentligt ran/årsavgiften för småhus, oavsett lägenheenkel. Samtliga statsbelånade objekt finns tens storlek, blir så hög, att dessa bostäder förtecknade hos länsbostadsnämnderna och/ inte blir konkurrenskraftiga vid jämförelse

eller förmedlingsorganen. Hos dessa finns med ägda småhus. Åtskilliga hushåll som

också alla relevanta uppgifter om tidpunkt skulle vilja bo i småhus måste av ekonomiska för färdigställande, ytor och liknande till- skäl avstå från detta, som en följd av kraven gängliga. För färdigställande bör man kunna på kapitalinsats och de årliga utgifternas använda den tidpunkt som utnyttjas för storlek. bestämning av paritetstal. Förslaget om bostadsrabatt är avsett att För de icke statligt belånade hyresfastig- sänka kostnaderna för lägenheter som uppheterna är inte samma registrering tillgänglig. låts med hyres- eller bostadsrätt. Det ger Det rör sig dock om ett förhållandevis litet vissa möjligheter till ett ökat utbud av lägenantal fastigheter och vi förutsätter att kom- heter med dessa upplätelseformer i småhus. plettering med nödvändiga uppgifter för Också mindre småhuslägenheter, mindre än dessa kan ske mycket lätt. fyra rum och kök bör därmed komma att Förfaringssättet bör lämpligen kunna vara produceras. Fler hushåll än för närvarande att bostadsföretaget med särskild notering får då möjlighet att bo i småhus. drar av bostadsrabatten på avin som går Kommunerna har möjligheter att påverka till hushållet. Begäran om utbetalning riktas fördellägenhetsfördelning, lägenhetstyper, från bostadsföretaget till ansvarig myndighet ningen av lägenheter i olika hustyper och som i sammanhanget har att kontrollera Detta kan ske bl. a. genom upplätelseformer. lämnade uppgifter. Med hänsyn till före- de kommunala bostadsbyggnadsprogramtagens likviditet bör dessa kunna rekvirera men, genom föreskrifter i den fysiska planemedel för exempelvis tre månader i taget. ringen eller i samband med markupplåtelse. En bostadsrabatt som är lika stor för Vi förutsätter att de nya möjligheter till ett varje m2 lägenhetsyta innebär att bostads- varierat utbud, som skapas av förslaget, ockkostnadssänkningen i allmänhet är något så kommer att följas av åtgärder på kommustörre för större lägenheter i förhållande till nal nivå (se också avsnitt 6.2.4).

Möjligheterna att kunna erbjuda småhus i får effekt på lägenhetsytorna i hyresrättstill hushåll med in- och bostadsrättslägenheterna. Genomsnittsägareform begränsade komster och litet inte ytan antas öka med 2 m2 1975, 2 m2 1976 sparkapital påverkas direkt av förslagen. Hushållens valmöjlighe- och 2 m2 1977. ter kan vara begränsade av småhusens stor- I tabell 6.5, som är en sammanställning av lek, kravet på kapitalinsats och av de årliga underlaget för beräkning av kostnaderna för utgifternas storlek. En till följd av förslaget bostadsrabatten, har avrundning gjorts ändrad produktionsinriktning bör dock leda för antalet färdigställda lägenheter åren till att småhus med begränsad yta kommer 1968 4 72. Anledningen är att dessa uppatt finnas på marknaden i ökad utsträckning. gifter inkluderar specialbostäder, medan En ändrad produktion och en trolig, dämpad dessa däremot inte ingår i statistiken för de prisutveckling på smähusen bör ge bättre genomsnittliga lägenhetsytorna. förutsättningar för hushållen. Vi är likväl medvetna om att många hushåll som önskar Tabell 6.5 Statsbelånade hyres- och bostadsförvärva ett småhus kan ha svårt att förverkrättslägenheter samt genomsnittsytor för år liga sin önskan, exempelvis genom kravet på 1968-1977 till grund för kostnadsberäkning kapitalinsats. Kraven på kapitalinsats komav bostadsrabatt. mer att prövas av utredningen i senare sammanhang, vid bedömningen av olika stödåt- År för Antal lägen- Lägenhetsram. färdig- heter yta m? gärder inom bostadspolitikens ställande

bostadslån. Till grund för uppgiften för år

för 3 000 lägenheter som antagits avse pri-

vatfinansierade fastigheter samt ålderdoms- Bruttokostnaderna har med antagande om hem. Pâ samma sätt utgör igångsättningen att bostadsrabatten införs den 1 juli 1974 för 1973 underlag för 1974 års färdigstälframräknats dels för kalenderår, dels för lande och beräknas uppgå till ca 80000 budgetår till och med 1:a halvåret 1977, lägenheter, varav 40 000 av vardera småhus tabell 6.6. och övriga hus. Avdrag görs likaledes med

3 000 lägenheter.

För de därefter följande åren grundar vi

beräkningarna på det bostadsbehov som an- Tabell 6.6 Bruttokostnader för bostadsra-

ges i kapitel 3, eftersom vi förutsätter att batt (milj. kr.).

bostadsrabatten kommer att få effekt på

investeringsviljan. 1976 skulle då kunna fär- Kalenderår

digställas 90 000 lägenheter per år, exklusive 2:a halvåret 1974 169

1975 378 ombyggnader, varav ca 45 000 statsbelånade 1976 437 hyres- och bostadsrättslägenheter. Eftersom 1:a halvåret 1977 242 åtgärderna inte kan förväntas få omedelbar Budgetår effekt, har vi för år 1975 räknat med ett 1974/75 350

1975/76 407 något lägre färdigställande. 1976/77 469 Vidare har vi förutsatt att bostadsrabatten

Effekter för de statskommunala bostadstill- för samtliga nyproducerade lägenheter i

lägger: flerfamiljshus enligt tabell 6.5.

Bostadsrabatten verkar direkt bostadskost- Tabell 6.7 Beräknade minskade kostnader nadssänkande för samtliga hushåll som bori för statskommunala bostadstillägg för stat de lägenheter som omfattas av förslaget. Vi och kommun som följd av bostadsrabatt redovisar nedan som två alternativ hur bo- (milj. kr.). stadsrabatten kan uppfattas i förhållande till

de inkomstprövade statskommunala bostads- Tidsperiod Stat Kommun

tilläggen, vars storlek är beroende av den Kalenderår utgående hyran (årsavgiften). 2:a halvåret 1974 40 20 1975 90 45 Enligt det första alternativet baseras de 1976 104 52 statskommunala tilläggens storlek på den 1:a halvåret 1977 58 29 avtalade hyran (årsavgiften) minus bostads- Budgetår

storlek blir beroende av om bostadstillägg

utgår eller inte. Den största sänkningen,

20 kr/m2 i nyproduktionen, erhåller hushåll

Härtill kommer att kostnaderna för de utan bostadstillägg. Hushåll med maximala kommunala bostadstilläggen till pensionärer bostadstillägg får utöver dessa en bostadskan beräknas minska i någon mån.

kostnadssänkning om lägst 4 kr/m2. (En

Enligt det andra alternativet utgår stats- 2-barnsfamilj kan exempelvis erhålla maxi- kommunala oförändrat med bostadstillägg malt statskommunalt bostadstillägg under utgångspunkt från den i hyreskontrakt avförutsättning att den taxerade inkomsten talade hyran (utgående årsavgift). Bostadsinte är högre än ca 32 500 kr/år.) rabatten skulle därefter dragas bort med lika Anspråken på medel över statsbudgeten

belopp, 20 kr/mz i nyproduktionen, för alla

blir enligt detta alternativ lägre än ovan hushåll i lägenheter som berörs av förslaget. redovisade bmttokostnader, eftersom bol detta alternativ reduceras inte anspråken stadsrabatterna minskar de statskommunala på medel över statsbudgeten. Kostnaderna bostadstilläggen. En kostnadsminskning upp- tabell 6.6. framgår av ovan redovisade står också för kommunerna. l valet mellan dessa båda alternativ vill vi En sammanställning av de minskade kost- I båda fallen erhålles den framhålla följande. naderna för statskommunala bostadstillägg av utredningen eftersträvade primära effek- (enligt de bestämmelser som gäller för 1973) ten, nämligen att minska den stora kostnadsfinns i tabell 6.7. Följande förutsättningar skillnaden mellan upplåtelseformerna. Avgäller för beräkningarna: sikten är att därmed öka hushållens valmöj- Den procentuella andelen lägenheter i och påverka produktionens inriktligheter de aktuella årgängarna av hus, bebodda av ning.

hushåll med statskommunalt bostadstill- Bostadstilläggens funktion, deras familje-

lägg antages uppgå till 40 %. politiska verkan och deras bidrag till stan-

Hushåll med statskommunala bostads- dardutjämning är mycket viktig. En utform-

tillägg antas ha hyror som ligger mellan ning av bostadsrabatten enligt det andra

övre och undre hyresgräns. Bostadsrabat- alternativet understryker dessa syften. Vi

ten antas också i sin helhet ligga inom föreslår därför att bostadsrabatten inte skall

detta intervall. påverka de statskommunala bostadstilläggens

Medellägenhetsytan för boende som storlek. Dessa bör oförändrat beräknas med

uppbär statskommunalt bostadstillägg an- utgångspunkt från inkomst, barnantal och

tas vara 10 m2 större än genomsnittsytan avtalad hyra/årsavgift.

Några följd frågor mycket viktiga åtgärd skulle i och för sig kunna innebära att mindre ofullkomligheter Vi har föreslagit att bostadsrabatt skall ugå accepteras. Den avtrappande bostadsrabatten till bostäder i vissa årgångar. Fråga uppkom- i årgångarna mellan 1968 och 1973 kan inte mer om ombyggnader skall berättiga till ge en exakt rätt avvägd prisstruktur, något bostadsrabatt. Man ställs därvid inför awäg- som inte heller bör styras med detta slag av nings- och avgränsningsproblem. En utgångs- åtgärder. För sammanhängande bostadsomför bostadsrabatt till boende i om- råden med olika delar fárdigställda vid olika punkt byggda lägenheter A vilket följer av motiven tidpunkter har vi föreslagit att bostadsrabatför bostadsrabatt till nyproduktion - är att ten framräknas med ett enkelt vägningsförskall vara omfattande och leda farande. Hyresrelationerna mellan olika boombyggnaden till en standard som är jämförbar med nypro- stadsområden fastställs vid förhandlingar och ducerade lägenheters. Inte minst för att få en vi förutsätter att de förhandlande parterna vill vi som förutsätt- beaktar utgående bostadsrabatten Hyresförotvetydlig klassificering ning införa, att ombyggnad skall ske till handlingar sker vanligtvis årligen. Därför beoch därvid finansieras dömer vi att man lokalt snabbt kommer att nybyggnadsstandard med statliga bostadslån. Förutsättning bör ta ställning till en på orten riktig prisstruktur. också vara att de statliga lånen ges i form av paritetslån. Anledningen är att de bostads- Man skulle visserligen kunna tänka sig att kostnadssänkande effekter som paritetslånen ett rambelopp - beräknat enligt vårt förslag För den - kunde användas för mellan medger i första hand bör utnyttjas. fördelning som belånad bör olika bostadsområden efter förnyproduktion är statligt föregående för bo- Vi vill dock avvisa detta med också paritetslån vara förutsättning handlingar. stadsrabatt. motiveringen att justeringar av utgående inom ramen för de sedvan- En åtgärd av temporär art som bostads- hyror genomförs rabatt medger och för-utsätter att paritetslåne- liga hyresförhandlingarna. Frågan torde vara av marginell betydelse. Administrations- och systemet utnyttjas under tiden. Förändringar kontrollaspekterna talar också för att undanav paritetstal bör kunna genomföras enligt intentioner bestämda bostadsrabatde allmänna som låg till grund för tag från årgångsvis ter inte bör medges. Mellan bostadsrättssystemets införande. Det saknas anledning förmoda att bostads- föreningar är däremot för närvarande omförföretagen eller bostadsrättsföreningarna inte delningar knappast möjliga. Vi är därför skulle vilja medverka till lägre bostadskost- medvetna om att mindre taggar i bostadsnader m i all synnerhet som administrationen kostnadsstrukturen kan uppstå mellan olika för företagens del bör bli utomordentligt bostadsrättsföreningar. Sådana ojämnheter enkel. De boende och deras organisationer förekommer redan, exempelvis som en följd kommer också med säkerhet att vara på- av olikheter i produktions- och finansieringsdrivande. Om det i den fortsatta handlägg- förutsättningar. Det påtalade förhållandet ningen framkommer förhållanden, som inne- utgör därför inte någon allvarligare invändbär att bostadsrabatten kanske inte kommer ning, speglat framför allt mot de åsyftade att utnyttjas i alla de fall den är möjlig, bör generella effekterna. man dock inte tveka att införa tvingande En ytterligare fråga gäller i vilken utbestämmelser. Det som för de boende är en sträckning prövningen av hyrors skälighet icke obetydlig förmån måste nämligen vara enligt hyreslagen påverkas av den föreslagna våsentligare än de hinder som deras motpart bostadsrabatten.

eventuellt kan anföra. Den skisserade bostadsrabatten är en

Den föreslagna bostadsrabatten innebär hyresrabatt som utgår direkt till de boende. att ett steg tas i riktning mot en utjämning Vid varje tillfälle gäller en avtalad hyra som mellan de olika upplåtelseformerna. Denna inte påverkas av denna. Enligt hyreslagen

l0l

kan nämligen för närvarande prövning av allt mer uppmärksammade. Olika möjlighyrans skälighet påkallas av hyresgästen heter står till buds för att tillgodose miljöunder åberopande av 48 §. och servicekrav, såväl i samband med nypro- De hyror som kan prövas är de mellan duktion som i samband med sanering. Bohyresvärd och hyresgäst avtalade (alternativt stadslån kan utgå till anläggningar och lokahyresvärdens yrkande vid förlängning). Där- ler som betjänar de boende. Detta gäller vid skall jämförelser göras med likvärdiga såväl nybyggnad som sanering. Till viss molägenheter. Den skisserade bostadsrabatten dernisering som också kan innefatta förbätttorde härvidlag inte medföra några problem. ring av den yttre miljön kan under en Det bör vara helt klart att det är de avtalade tidsbegränsad period direkta bidrag utgå, hyrorna som skall ingå i det jämförelsemate- s. k. initialstöd. En översiktlig redogörelse rial som skall ligga till grund för hyresnämn- för ñnansierings- och bidragsvillkor lämnas i dens beslut. Den med hjälp av bostadsrabat- bilaga 6. För att statlig kreditmedverkan ten erhållna bostadskostnaden saknar i detta skall lämnas till förbättringar, komplettering sammanhang intresse. En viss parallell kan med lokaler o. d., gäller att behovet av göras med de nuvarande hyresanknutna åtgärderna skall vara väl dokumenterat. statskommunala bostadstilläggen som också För äldre bostadsområden utgår således i reducerar bostadskostnaden. För det första enlighet med riksdagsbeslut våren 1973 är ”nettohyran” med bostadsrabatten avdra- kredit- och investeringsstöd till olika sanegen inte resultatet av träffad överenskom- ringsåtgärder. Riksdagen har därvid undermelse mellan hyresgäst och hyresvärd, med strukit att åtgärder även bör kunna vidtagas i de senare justeringar som resultatet av kol- förebyggande syfte. Vi anser att det nu finns lektiva förhandlingar kan ha lett till (det skäl att föreslå ytterligare åtgärder med senare syftar på den förhandlingsklausul som inriktning på den senaste och närmast komåterfinns i flertalet inom den hyreskontrakt mande bostadsproduktionen. allmännyttiga sektorn). För det andra är bostadsrabatten av tillfällig karaktär sett från Färdigställda bostadsområden hyresgästens och hyresvärdens utgångspunkter - att sedan bostadsrabatten vid en senare Den kritik som riktas mot vissa senare tidpunkt kan komma att avlösas av perma- byggda bostadsområden avser ofta förhållannenta åtgärder av annat slag är en helt annan den både med och utan samband med den sak och något som inte påverkar hyresförhäl- byggda miljön. I åtskilliga fall kritiseras landet som sådant. lägenheter och bostadsområdens utfysiska Skulle likväl ovisshet befaras, kan even- formning trots att det som uppfattas negatuella tveksamheter undanröjas. Man kan vid tivt kan vara effekter av andra företeelser i införandet av bostadsrabatten i klarläggande samhället, ojämn inkomstfördelning, snabba syfte ange dess karaktär av bidrag till hushål- strukturtörändringar, dåliga kommunikatiolen. Hyrorna förändras inte härav. ner eller allmänna brister i fråga om social Alternativt kan klarläggande ske, genom omsorg, fritidsverksamhet o. d. att i hyreslagen intaga en tidsbestämd be- Det finns otvivelaktigt även brister i fråga stämmelse om att bostadsrabatten inte skall om själva bostäderna och deras omgivning.

beaktas vid prövning av hyrors skälighet. Ändringar och kompletteringar kan behövas

även i nya områden. Det kan gälla åtgärder inomhus, exempelvis ändrad lokaldisposition

6.2.3 Miljöförbättring för lek eller fritidsändamål. Utomhus kan

bl. a. ifrågakomma komplettering eller ut- Inledning byte av lekutrustning för alla åldrars behov, Bostädernas yttre miljö, tillgång till service omdisposition av fria ytor, komplettering m. fl. frågor har under de senare åren blivit med vegetation. Förhållandena växlar emel-

lertid - inte bara från ort till ort utan också vesteringar som höjer användbarhet och En från bostadsområde till bostadsområde. attraktivitet - ansökan skall beviljas om mellan sedvanligt underhåll och den av kommunen avgränsning tillstyrkes (härmed torde vara åtgärder av investeringskaraktär avses inte åtgärder av underhållskaraktär); lätt att göra. Bostadslån av detta slag skall kunna Möjligheterna att centralt ange vilka åtgär- utgå för fastigheter i vilka lägenheterna der som erfordras är utomordentligt begrän- upplåts med hyres- eller bostadsrätt och sade. Av samma skäl är en central detaljpröv- vilka har bostadslån med omfördelning av ning av förslag vansklig. De bästa kunska- kapitalkostnaderna enligt 1967 års boperna om vilka ändringar eller förbättringar stadslåne- och räntelånekungörelser (s. k. som bör och kan genomföras finns hos de ränte- och paritetslån) - lånen skulle sâleboende och respektive bostadsföretag. des i princip omfatta fastigheter färdig- Vi förutsätter att förändringar är möjligai ställda 1958 och senare; de fall brister föreligger. Det är givet att Prövning av kostnadernas skälighet skall byggnadernas placering och allmänna utgöras av lånemyndigheten; formning inte kan påverkas sedan de väl är Lån får normalt utgå till hela kostnaden

uppförda. De fysiska förutsättningarna i till en övre gräns av 50 kronor/mz

upp hindrar inte nya åtgärder - men dessa övrigt lägenhetsyta; även projekteringskostnaden behöver anpassas till förutsättningarna från bör få inräknas; fall till fall. Omfördelning av lån får ske enligt Förbättringar av det slag som vi här paritetslåneprincipen med basannuiteten åsyftar medför kostnader för både investe- 5,1 % och paritetstalet 1,00 under året för ring och drift. Med den rollfördelning som genomförande av åtgärderna; finns mellan stat och kommun finner vi det Dessa lån bör utgå endast under periointe motiverat att nu aktualisera statliga den 1974-76. driftsbidrag. Utformning av verksamhet och kostnaderna för denna bör övervägas lokalt. Till säkerhet för lånen bör lämnas inteck- Vi anser däremot att staten bör medverka ning i förmånsrättsläge som får bestämmas genom att lämna lån till åtgärder som kan av lånemyndigheten med hänsyn till fastighöja ett bostadsområdes användbarhet eller hetens tidigare lâneskuld. attraktivitet. Syftet skall vara att förbättra Vi vill understryka att bostadslån skall mindre goda bostadsområden och därigenom beviljas efter den lånesökandes bedömning medverka kvalitetsskillnader - av kostnaderna skall till att utjämna av behoven prövning i det tillgängliga bostadsutbudet. däremot göras av lånebeviljande myndighet. tillmäter inte låne- Om bostäder uppförts med statlig kredit- Boendeutredningen större medverkan har nämligen redan bostadsbesäkerhetsargument någon betydelse. Följande resonemang kan dock föras. Sta- hovet prövats i enlighet med bostadslånekuntens lånemedverkan ligger i det högsta risk- görelsens bestämmelser (6 § a). Det är emelläget. Om bostäderna har en sådan utform- lertid lämpligt att en tillstyrkan från komning att deras användbarhet på sikt kan munen utgör förutsättning för lånebeslut. ifrågasättas, ligger det i långivarens intresse Vi förutsätter att de boende och deras att medverka till en gynnsammare prognos. I organisationer kommer att spela en aktiv roll andra motsvarande situationer är det inte vid utfomningen av åtgärder och prioriteovanligt att långivaren behöver medverka ringen mellan olika alternativ. Lånesökande med en utvidgad kreditgivning. för fastigheter med hyreslägenheter bör vara Vi föreslår därför följande: skyldig att visa att samråd med de boende, vanligtvis företrädda av den lokala hyresgäst- Bostadslån skall kunna utgå för redan föreningen, har föregått ansökan. Genom att belånade för in- förslaget öppnar nya möjligheter är det vår statligt bostadsobjekt

förhoppning att det ger impulser till försök band med ombyggnad eller om avsevärda med olika former » av hyresgästinflytande brister föreligger. Tidsgränsen 1958 innebär en fråga som boendeutredningen kommer att att tillämpningsområdet omfattar samtliga följa med stort intresse. I en bostadsrätts- ränte- och paritetsbelånade fastigheter och förening innebär beslutsformerna att de att samtliga aktuella bostäder är undantagna boende själva svarar för initiativ och genom- hyresreglering. förande. Anledningen till att lån inte föreslas utgå Bostadsföretagen och de boende har ett till småhus, som bebos av ägaren, är att dessa gemensamt intresse av att välja väsentligheter boende har förhållandevis goda möjligheter framför kanske mer modebetonade åtgärder. till förbättringar genom finansiering på låne- Förslagets utformning innebär att bostads- marknaden eller med hjälp av egna insatser. företagens eget ansvar markeras. De bör ges Även praktiska skäl talar för denna bedömgoda finansiella möjligheter att genomföra ning. Vi förutsätter exempelvis en undre detta slag av förbättringsåtgärder. gräns för lånebeloppets storlek. Förutsättningar för ett bättre utnyttjande Lån av detta slag till förbättringsåtgärder av redan gjorda, stora bostadsinvesteringar bör betraktas vara av engångskaraktär. Vi skapas härigenom. Bostadsföretagen torde saknar möjlighet att bedöma i vilken utendast i undantagsfall ha tillräckliga reserver sträckning den föreslagna låneformen komför att själva kunna finansiera aktuella för- mer att efterfrågas. Vi förutsätter därför att bättringsåtgärder, som dessutom är svåra att låneramarna blir så stora att lån under loppet belåna på den öppna marknaden. Även om av treårsperioden 1974-76 kan utgå till alla detta skulle vara möjligt, blir kapitalkost- sökande som enligt de angivna förutsättnaderna mycket höga till följd av höga ningarna är berättigade till lån. räntor och korta amorteringstider för denna Vi är medvetna om att vi inte behandlat typ av investering. alla tänkbara lånetekniska aspekter, något Lånemyndigheten har givetvis att pröva som vi inte anser erforderligt enligt våra kreditrisken vid ansökan om lån. Vi anser direktiv. Det kan exempelvis visa sig vara det dock vara motiverat att staten accepterar lämpligt att i stället för den av oss föreslagna förlustrisker för dessa tilläggslån som är nya låneformen eller modiñera komplettera större än vid ordinär av bostadslån. de gällande bestämmelserna prövning för ombyggnad. För att stimulera intresset till insatser Vi har ovan förutsatt att statligt bostadslån anser vi att gällande bestämmelser om initial- med omfördelning skall gälla hela den koststöd till ombyggnad bör kunna utvidgas att nadsprövade investeringen. Av administrativa gälla även dessa åtgärder. Ett investerings- skäl bör sannolikt en undre gräns sättas för bidrag om 20% skulle i så fall kunna utgå utgående lånebelopp. under 1974. Som vi redan tidigare framhållit och då Vi har ovan föreslagit att lånemöjlighe- lånen är av engångskaraktär bör en enkel och terna begränsas till ränte- och paritetsbelå- snabb handläggning av läneärendena efternade fastigheter färdigställda fr. o. m. 1958. strävas. Det bör ankomma på bostadsstyrel- Vi finner nämligen inte skäl att ett nytt sen att utfärda eventuella Lånen anvisningar. statligt lån, av mindre omfattning och i högt skall vara attraktiva.

förmånsrättsläge, skall kunna utgå till fastig-

hetsägare, som tidigare avstått från (alterna- Nyproduktion tivt ej beviljats) statliga bostadslån av större

betydelse för fastighetens finansiering. År- För att förebygga att bostadsområden som

talsgränsen får ses som en praktisk åtgärd. Vi nu byggs eller planeras blir eftersatta av vill med förslaget nå sent byggda bostads- finansieringsskäl, bör ñnansieringsreglerna områden. Äldre områdens yttre kan medge en fullgod utformning av omgivning miljö med gällande bestämmelser förbättras isam- och utrustning.

bör höjas, dvs. tillägg Vi har i ett tidigare avsnitt 5.3.3 påpekat tomtutrustning, att dvs. metoderna för inom låneunderlaget skall beviljas efter belâningstekniken, fastställande och pant- kostnads- och skälighetsprövning; därvid av s. k. låneunderlag skall eftersträvas att bostadsområdet i sin värde, kan ha styrande inverkan på bebyggelsens utformning. Avsikten har dock varit att helhet görs attraktivt för de boende. lånereglerna skall vara neutrala och vi har inte anledning att närmare gå in på detta 6.2.4 - och Nyproduktion omfattning område. Detta innebär att vi begränsar oss till inriktning att behandla marginella förändringar, som dock inte är oväsentliga i detta sammanhang. Bostadsinvesteringarna under tidsperioden De nuvarande maximala tilläggsbeloppen 1974i76 är till relativt stor del redan inom läneunderlaget för ñnplanering, tomt- planerade. Med de förslag vi presenterat, 0. d. förefaller oss för snävt till- framför allt i avsnittet 6.2.2 anser vi dock att utrustning det finns befogad anledning förmoda att tagna. Av anvisningarna i 19 § i bostadslânekun- planering och produktion kommer att påatt tillägg till grundbelopp verkas. görelsen framgår (vilket innebär att kapitalkostnaden blir Vi har i vår framställning valt att redovisa nybyggnadsbehovet i antal lägenheter. Mot 5,1 % det första året) får göras för kostnader beträffande huset vilka mins- av våra ovan redovisade förslag för åtgärder bakgrund kar driftskostnaderna eller kan antas varak- föreslår vi följande: tigt bli de boende till nytta”. Vi anser att Bostadsbyggnadsplanen för åren 1974 tillägg bör få göras för åtgärder beträffande - 76 bör medge nybyggnad av bostäder bostadsområdet i dess helhet vilka är till med lägst 90 000 lägenheter per år. nytta för de boende. Exempelvis medför ofta anpassning av den yttre miljön till de För beräkning av bostadsbyggnadsplanen, handikappades krav ökade kostnader. som uttrycks i m2 våningsyta, bör hänsyn är tas till vår nedan redovisade av Den exemplifiering som i anvisningarna bedömning

knuten till tomtutrustning, bl. a. cykelställ önskvärd lägenhetsfördelning och till änd-

är knappast ägnad att rade genomsnittsytor, avsnitt 6.2.2. och papperskorgar, uppmuntra nya initiativ för att skapa god Som vi vid flera tillfällen framhållit anser yttre miljö. En generös tolkning bör därför vi det också vara mycket angeläget att eftersträvas. lägenhetsproduktionen ges en varierad ut- Som konsekvens av det ovan anförda bör formning i fråga om lägenhetsstorlekar, husreglerna för beräkning av låneunderlag med- typer, m. m., för att öka

upplåtelseformer

ge mer omfattande åtgärder, exempelvis upp konsumenternas valfrihet och ge förutsätttill en övre gräns som, förutom nuvarande ningar för en allsidig hushällssamma nsättning belopp för finplanering och tomtutrustning, i bostadsområdena. också innefattar den av oss föreslagna låne- För att möta de långsiktiga behoven är det möjligheten för färdigställda bostadshus med totalt sett nödvändigt med en stor andel

en begränsning på 50 kr/m2 lägenhetsyta. lägenheter om tre rum och kök och större.

Hur en sådan gräns tekniskt bör konstrueras Lokala förhållanden kan dock i åtskilliga fall saknar vi anledning att ta ställning till. Man motivera inte oväsentliga avvikelser från riksbör dock överväga att kunna sammanföra talen. Vi gör följande bedömning: olika belopp inom en och samma ram, samti- Planeringen för återstoden av 1970-talet digt som höjning sker. Boendeutredningen bör inriktas på ett nybyggande av bostäföreslår: der som genomsnittligt för landet innebär att Maximigränsema för miljöskapande åtgärder, för närvarande fmplanering och högst 25% lägenheter bör omfatta

två rum och kök eller mindre omkring 50 % av lägenheterna bör omfatta tre eller fyra rum och kök de stora skillnaderna mellan lägenheternas storleksfördelning i de olika upplåtelseformerna bör minska. Det bör ankomma på kommuner, länsbostadsnämnder och bostadsstyrelsen att på olika nivåer söka beakta att lägenhetsfördelningen anpassas till de långsiktiga målen för bostadsförsörjningen.

6.2.5 Sammanfattning av förslag Inför de närmaste årens bostadsbyggande anser vi det vara nödvändigt att aktivt påverka utvecklingen med åtgärder av övergångskaraktär. Vi har i detta avslutande kapitel redovisat skälen för detta och närmare utvecklat våra förslag. Dessa kan sammanfattas på följande sätt: Ett riktat stöd i form av bostadsrabatt på mellan 6 och 20 kronor per m2 lägenhetsyta till boende i under åren 1968-76 färdigställda hyreslägenheter och statligt belånade bostadsrättslägenheter; bostadsrabatten skulle därjämte omfatta statligt belånade ombyggnader som sker till nybyggnadsstandard; En vidgad, icke behovsprövad statlig långivning under åren 1974-76 för åtgärder som avser att höja bostadsområdenas användbarhet och attraktivitet, omfattande under åren 1958-I973 färdigställda, statligt belånade fastigheter med hyres- eller bostadsrättslägenheter; omf ördelning av lånen förutsättes ske enligt paritetslåneprincipen; möjligheter till initialstöd bör öppnas under 1974; Ökade belopp inom låneunderlaget för bostäder som fárdigställes fr. 0. m. 1974 för miljöskapande åtgärder; En nivå av lägst 90 000 lägenheter per år i bostadsbyggnadsplanen för åren 1974 - 76.

Reservation

av ledamoten Bo Turesson

Det nu framlagda nya subventionssystemets konsekvenser har icke tillfullo klarlagts inom utredningen. Förslaget är i hög grad improviserat och utgör ett uttryck för den desperation, som gjort sig gällande inför den krisutveckling på bostadsmarknaden, som för länge sedan borde ha kunnat förutses. Förslaget löser inga problem på sikt. Det kan tvärtom vara ägnat att försvåra den övergång till marknadsanpassade hyror, som så småningom måste ske. Paritetslånesystemet med alla dess olägenheter kvarstår. Utredningen har icke velat närmare analysera de tankar, som utvecklats att lösa det nu aktuella krisläget genom mer eller mindre tidsbegränsade räntereduceringar på bostadslånen eller genom hyresnedsättningar i det lägenhetsbestånd, som fn icke kan uthyras. Några försök att överväga åtgärder genom vilka boende i flerfamiljshus kan ges ökad likställighet” i skattehänseende med villaägare har icke heller gjorts. Mot den bakgrunden och med hänsyn till att förslaget är ägnat att ytterligare komplicera ett redan nu orimligt läge samt under erinran om att Moderata Samlingspartiet sedan flera år tillbaka begärt en fullständig översyn av den hittillsvarande byggnads- och bostadspolitiken, kan jag icke godta utredningsmajoritetens förslag.

Särskilt yttrande

av ledamoten Alvar Andersson flerfamiljshus. Detta har inte varit en fördelning i enlighet med de boendes önskan utan i vårt land de senas- Befolkningsutvecklingen fördelningen har skett mera med hänsyn till te åren kännetecknas av att den tidigare att så snabbt som möjligt bygga bort bobetydande invandringen förbytts i ett ut- stadsbristen och en strävan hos majoriteten vandringsöverskott. Då vidare födelsetalen av beslutsfattarna att koncentrera befolkminskat har detta tillsammans betytt att ningen till de större tätortsområdena. Då den nettoökningen av folkmängden blivit ganska värsta bostadsbristen avhjälpts synes de blygsam. l många av de större tätorterna har boendes egna önskemål ha fått ett något den tidigare starka folkökningen förbytts i större utrymme och detta har resulterat i att befolkningsstagnation eller t 0 m minskning. byggandet av flerfamiljshus har minskat de se- Det torde vara realistiskt att räkna med att naste åren medan produktionen av småhus den stora befolkningsomflyttningen i vårt ökat. l dagsläget uppgår smâhuslägenhetema land från glesbygd till tätort, framför allt till till omkring 50% av det sammanlagda bygde stora tätorterna, är avslutad. Den tendens gandet och småhusens andel torde ytterligare vi nu upplever med en flyttning i omvänd komma att öka om de boende själva får riktning torde snarast förstärkas, vilket också bestämma. bör stå i överensstämmelse med lokaliserings- att byggnationen så Det bör vara rimligt politikens strävanden. väl som möjligt överensstämmer med vad de Behovet av nyproduktion av bostäder boende är att vi i efterfrågar. Uppenbart kommer naturligt att dämpas om befolk- behov då fråga om småhus har ett uppdämt ningsökningen blir blygsam och omflytt- hållits produktionen tidigare på sparlåga. ningarna av mindre omfattning. Dock är Den förkortade arbetstiden, med femdagarsförekomsten av trånga och dåliga bostäder i vecka för de flesta, har gett en ökad fritid vårt land fortfarande så stor att det i hög som många vill utnyttja för skötsel av den grad är önskvärt med ett bostadsbyggande på egna fastigheten. En viss välståndsutveckling hög nivå under överblickbar framtid. Härvid i övrigt har bidragit till att möjligheterna bör emellertid möjligheterna att bygga om ökat att skaffa sig en egen villa. Det är fel att äldre bostäder till goda bostäder, enligt da- påstå att de förmånliga skattereglerna är den gens krav, bättre beaktas. dominerande orsaken till det ökade småhus- När det gäller fördelningen av byggna- intresset. Vi har i princip haft samma skattetionen på småhus och flerfamiljshus har un- regler under en lång följd av år och det der en lång följd av år fördelningen varit ställer sig inte annorlunda i fråga om rättig- 25-30 % småhus och 70-75 % lägenheter i heten att dra av skuldränta, om läneskulden

år knuten till innehav av ett bostadshus än om låneskulden belöper sig på bil, fritidshus eller segelbåt. Jag skulle tro att det även för framtiden är uppenbart att avdrag måste medges för utgivna skuldräntor, likaväl som man beskattar ränteinkomster. Boendeutredningen har att i sitt delbetänkande lägga förslag om bostadspolitiken för de allra nämaste åren, framför allt volymen och inriktningen. Ytterligare två utredningar, bostadsskattekommittén och bostadsfmansieringsutredningen, har att tillsammans med boendeutredningen framlägga förslag om bostadspolitiken i något längre perspektiv, där givetvis finansieringen spelar en betydande roll. l proposition 1973:165 redovisar regeringen att det är dess avsikt att uppdra åt de tre utredningarna att så snabbt som möjligt redovisa sina förslag till reformer på bostadspolitikens område för att möjliggöra en övergripande och samlad lösning. Det måste då anses tveksamt om det kortfristigt finns anledning eller kan vara lämpligt att för vissa årgångar flerfamiljshus införa ett generellt stöd åt de boende i dessa hus. Jag utgår ifrån att utredningarna måste framlägga förslag till samlande lösningar under nästa år. Att samhällets stöd bör vara neutralt i stort sett till olika boendeformer, småhus eller flerfamiljshus, finner jag naturligt. Det bör finnas flera olika metoder som leder till detta och å ena sidan medger ett rimligt stöd åt de boende och å andra sidan ej kostar mer än det är möjligt för det allmänna att klara finansiellt. Med den utomordentligt oroande utveckling vi nu upplever i fråga om bostädernas driftskostnader, särskilt i fråga om uppvärmningen, vill jag ifrågasätta om inte statsmakterna i första hand måste vidta åtgärder_ för att väsentligt dämpa verkningarna av oljeprishöjningarna. Dessa höjningar berör alla årgångar av hus och hustyper.

Särskilt yttrande

ställningstaganden. Från den synpunkten av ledamoten Sten Källenius hade det måhända varit enklare att under mellantiden som provisorium utvidga lånen Alla strävar efter att åstadkomma sänkta for att täcka och förstärka hyresförluster boendekostnader, detta för att både minska hänseende har bostadstilläggen (i sistnämnda hushållens bostadsutgifter och för att stimu- vissa ju åtgärder just nu föreslagits). En lera bostadsproduktionen. Med hänsyn till utökning av lånen för hyresförluster gör, att krisläget på bostadsmarknaden är kravet på bostadsföretag med sådana svårigheter tillskyndsam behandling stor. l avvaktan på fälligt likviditetssituahjälps ur besvärande ställningstaganden från pågående utredningar tioner. Bostadstilläggen kunde förstärkas så rörande finansiering och beskattning måste att de åtminstone ger ett inflationsskydd. åtgärder i en eller annan form företas såsom Marginaleffekterna genom bostadstilläggen ett begränsat provisorium. Detta provisorium måste bedömas inom ramen för en översyn bör så långt som möjligt icke föregripa de av skattelagstiftningen. lösningar som de pågående utredningarna Ett provisorium har dock den fördelen att kan leda fram till. det under mellantiden intill dess slutliga Kravet på snabba åtgärder och lösningens förslag framkommer mildrar de svårigheter provisoriska karaktär gör att jag avstår från som nu föreligger och som också nu snabbt direkta yrkanden i detta läge och begränsar måste undanröjas. mig till vissa kommentarer till det förslag Utredningens förslag omfattar inte privatsom nu lägges fram. Sålunda är tex beräk- finansierade ombyggda fastigheter och inte ningen av subventionens storlek såsom mot- heller sådana som byggts om till lägre stansvarande en eventuell ”villasubvention” inga- dard än nybyggnadsstandard. Enligt min melunda invändningsfri och icke heller be- innebär denna en stor ning inskränkning styrkt. Det innebär vidare ett problem att orättvisa mot de hyresgäster som bor i sådavid sidan av paritetslânet lägga en generell na ”icke subventionerbara” Även lägenheter. subvention som successivt avtrappas, vilket dessa borde omfattas av subventiorimligen kräver ett särskilt beaktande för att kunna nerna. För den ombyggnadssektorn synes hanteras. Avtrappningen av subventionen berörda kunna leda till, att begränsningen strider mot nämligen paritetslånets grund- man får förvaltningskostnader som medför konstruktion och risk föreligger därför att en högre hyror i mer begränsat upprustade hus omvänd kan uppstå om man hyressplittring än i nybyggda eller till nybyggnadsstandard inte i tid observerar följdverkningarna och ombyggda fastigheter. anpassar sig därefter. Vad gäller län för miljöförbättringar bör i De pågående utredningarna kan väntas hyresgästernas intresse sådana även utgå till samordna synsätten och koordinera olika icke statsbelånade fastigheter.

Bilaga 1 Inkomst, bostadskostnad och bostadsstandard

Denna analys av utbuds- och efterfrågesam- 4.4 Bostadskonsumtionens inband på en delmarknad av bostadsmarkna- komstelasticitet . . . . . . . . . den är baserad på 1969 års bostads- och hyresundersökning. Den har på boendeutred- 5. Hushåll med otillfredsställande boningens uppdrag utförts av AB Per Holm stadsstandard . . . . . . . . . . . . . . Ekonomisk Planering, professor Per Holm 5.1 Trångboddhet och lägenhetsoch fil kand Jan R Gustafsson (april 1973). kvalitet 5.2 Hushållens betalningsförmåga . Innehåll 1. Inledning 1.1 Bakgnind, syfte 1.2 Utgångspunkt för analysen

2. Utbud och priser på bostadsmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Flerfamiljshusmarknaden i riket . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Utbudet på några lokala marknader . . . . . . . . . . . . . . . .

3. Hushållen och deras inkomster 3.1 Det använda inkomstbegreppet 3.2 Hushållstyper och inkomstfördelning . . . . . . . . . . . . . . .

4. Samband mellan utbud och efterfrågan 4.1 Hushållens fördelning över flerfamiljshusbeståndet . . . . . . . 4.2 Hushållsinkomsten och lägenhetens storlek och standard . . 4.3 Hushållens bostadskostnader prisets betydelse för val av lägenhet

lll

4444 .

l bostadskostnad och bostadsstandard

Bilaga Inkomst,

l Inledning av relativt medel var nyproduktion sett billiga lägenheter om till en början 2 rum, 1.1 Bakgrund, syfte sedan 3 rum och kök. Bostadssociala utred- Det utredningsmateriel som presenteras ne- ningen konkretiserade målet för bostadskostdan, utgör en sammanfattning av tre tidigare nadsnivån i nybyggda 2-rumslägenheter till till boendeutredningen, som delrapporter ”högst 20 procent av en normal industriarredovisat studier av utbuds- och efterfråge- betarinkomst” (man räknade bruttoinkomst, situationen Arbetet på bostadsmarknaden. dvs. före skatt). Under framförallt 1960-talet med uppdraget har i huvudsak baserats på har de bostadspolitiska problemen förskju- 1969 års bostads- och hyresundersökning tits. En ökning av kostnader-hyror inypro- (BHU 1969), utförd av statistiska central- duktionen har skapat nya problem, eftersatbyrån, och de två första av de nämnda ta hushållsgruppers, främst låginkomsttagardelrapporterna innehåller relativt utförliga nas, bostadsförhållanden har tilldragit sig analyser av detta material. l den tredje ökad uppmärksamhet. Men underlaget för en delrapporten har också ingått en ansats till seriös debatt om bostadspolitikens mål och en mer generell diskussion av problemen på medel har varit mycket ofullständigt, frambostadsmarknaden med tonvikt på prognos- förallt därför att det - nästan helt - saknats problematiken. Dessa resultat kommer att tillförlitliga uppgifter om bostadskostnader presenteras i annat sammanhang. för lägenheter av olika storlek och standard Syftet med utredningsarbetet har varit att och framförallt för sambandet mellan bobelysa några av de förhållanden och samband stadsstandard, bostadskostnad och hushålpå bostadsmarknaden som är avgörande för lens inkomster. hushållens val av lägenhet, dvs bestämmer Den bostads- och hyresundersökning avefterfrågan. Sådana faktorer är t. ex. hus- seende 1969 som statistiska centralbyrån hållsstruktur, hushållens inkomster och pre- utfört på ett riksomfattande urval av hyresferenser, utbudet av lägenheter av olika och bostadsrättslägenheter innehåller emelstorlek/standard, priset på lägenheterna samt lertid data av sådan kvalitet och omfattning, olika bostadspolitiska åtgärder såsom sub- att materialet möjliggör en betydligt fullstänventioner till vissa hushållsgrupper. I den digare analys av utbuds- och efterfrågesituabostadspolitiska debatten var tidigare upp- tionen på bostadsmarknaden.

märksamheten i hög grad koncentrerad till Dock finns även i detta material begräns-

frågan om att undanröja trångboddhet och ningar. Dels är undersökningen en urvalsunlåg standard för stora hushållsgrupper. Ett dersökning, vilket kan ge upphov till skatt-

Tabell 1.1 Antal lägenheter 1965 fördelade på hustyper. 1 000-tal.

Region Antal lägenheter (l 000-tal) Preeem lägenheter

_ enligt FoB 1965 IBHU-mate- 1965 i enligt m; rialet, med

Hela riket 1376,4 1521,6 l 353,7 2 875,3 53 47 100

1 Region A = Stor-Stockholm, region B = Stor-Göteborg, region C = kommuner i övrigt med mer än 50 000 inv., region D = övriga kommuner.

ningsfel, dels ingår inte rikets ca 45 procent enligt detta betraktelsesätt summan av alla lägenheter i egnahem, vilket medfört, att enskilda konsumenters efterfrågan. landsbygd och glesbygd i stort lämnats En rad undersökningar har gjorts både i utanför, vilket framgår av tabell 1.1. Det kan Sverige och utomlands för att klarlägga hur nämnas, att i kommuner med mindre än de nämnda faktorerna inverkar på bostads- 50 000 invånare, som motsvaras av region D efterfrågan. Lättast har varit att klarlägga i BHU-undersökningen, är andelen lägenhe- hur inkomsten påverkar hushållens ”val” av ter i småhus uppskattningsvis 66 procent. lägenhet (se t. ex. den utförliga redovisning- Det är därför önskvärt, att BHU 1969 på en i Eriksson, Du Rietz ”Bostadsefterfrågans olika sätt kompletteras med studier av bestämningsfaktorer”, 1969). motsvarande karaktär avseende småhusmark- Mindre utforskat, men för aktuell svensk naden. Den stora ”nyheten” med BHU:s bostadsdebatt väl så intressant, är prisets material är emellertid redovisningen av pri- betydelse för bostadsefterfrågan. Att pris/ ser/bostadskostnader, som ger möjlighet att kostnadsfrågor blivit relativt dåligt utredda på betydligt fullständigare sätt än vad som och analyserade i Sverige är anmärkningstidigare varit fallet analysera denna avgöran- värt, då prisreglering på och konsumtionsde utbudsfaktors betydelse för hushållens styrning av bostadsmarknaden varit en hörnval av lägenhet och diskutera olika bostads- sten i bostadspolitiken under hela efterkrigsmarknadsproblem. tiden. De små insatserna beror inte på bristande intresse från utredare-teoretiker, utan på att resurser inte satts till för att 1.2 Utgångspunkt för analysen skaffa fram ett tillförlitligt pris/kostnadsmatraditionell bostadsmarknadsteori be- terial. Detta trots Enligt att priser och prispolitik stäms en konsuments efterfrågan av en har ett stort inflytande även på givetvis bostad primärt av de tre faktorerna inkomst, efterfrågans storlek och därmed på behovet pris/kostnad och preferens. Efterfrågan från av nyproduktion. På senare tid har emellerden enskilde bostadskonsumenten betraktas tid dessa problem behandlats mer ingående alltså som en funktion av de tre nämnda än tidigare bl. a. av Lindbeck i ”Hyrespolitik faktorerna och eftersom det på marknaden och bostadsmarknad”, 1972. finns ett stort antal konsumenter (hushåll), Preferenserna, till sist, har fått relativt så blir den resulterande marknadsefterfrågan stort utrymme i svenska bostadsstatistiska

undersökningar så till vida att en mängd samt konsumtionsstyrande åtgärder. I ”Kondatamaterial finns samlat om hur efterfrågan sumtionsmönster på bostadsmarknaden” varierar med kön, ålder och civilstånd. En (SOU 1964:3) presenteras en analysmodell, rad frågor har tilldragit sig ökat intresse i den som i det följande skall nyttjas för att allmänna debatten under senare år - såsom beskriva både utbud och manifesterad efterhushållens inställning till hustyp, bostadsmil- frågan på det sätt som här antytts. Mot jö. Som exempel på undersökningar på detta denna beskrivning kan sedan ställas analyser område kan nämnas Gillwik ”Att bo i gamla av hur olika efterfrågebestämmande faktobostäder” (Byggforskningen RI:1972) och rer, inkl. olika bostadspolitiska åtgärder, kan Krantz, Frösslund Boendepreferenser i användas för att styra och fördela efterfrå- Stor-Stockholm” (Byggforskningen R48: gan. 1972). Fortfarande gäller dock, att dessa problem framförallt vad avser spridningeni preferenserna mellan hushåll med likartade 2 Utbud och priser pâ bostadsmarknaden förutsättningar i fråga om t. ex. inkomst och storlek 2.1 Flerfamiljshusmarknaden i riket är ofullständigt utredda. Utgår man å andra sidan från hushållens Den svenska bostadsmarknaden utgörs av ett och inkomster och stort antal delmarknader - kompreferenser frågar vad tätorter, människorna vill ha för bostad och vad de muner, regioner - som på olika sätt och i vill så visar det sig snart, att man olika betala, hög grad är sammankopplade med hamnar i ett relativt stelt förklaringsschema, varandra. Förändringar i utbud eller efterdär svaret på vad hushållen kan få på både frågan på en delmarknad påverkar emellertid kort och halvlång sikt nästan helt blir endast långsamt förhållandena på övriga bestämt av utbudets - bostadsbeståndets - delmarknader, vilket medför att det kan struktur i utgångsläget; hushållen ”tvingas” finnas överskott av lägenheter på en markin i en valsituation, som till 90-98 procent nad, medan det uppstår bostadsbrist på en är begränsad till omflyttningar i ett existe- annan. En bostadssökande familj i Stockrande bestånd. I denna trögrörliga marknad holm kan inte utnyttja lägenheter som står med ett starkt begränsat val av lösningar - tomma i etc. Därutöver kan Göteborg de flesta av typen: ingen kan få det bättre emellertid varje lokal marknad sägas bestå av utan att någon annan får det sämre - skall ett antal delmarknader. Flerfamiljshus- reolika bostadspolitiska mål realiseras. spektive småhusmarknaden är exempel på För att få ett underlag för den bostads- sådana delmarknader. Men man kan också marknadspolitik som statsmakten försöker säga att äldre, omoderna lägenheter utgör en föra torde det därför vara nödvändigt att delmarknad jämfört med marknaden för utgå från en beskrivning av bostadsmarkna- nybyggda stora moderna lägenheter. Det kan den som klargör hur utbudet av bostäder är föreligga obalans på en sådan delmarknadi uppdelat på en rad delmarknader med meningen att det råder ett efterfrågeöverbostäder av olika storlekar, kvaliteter och skott på lägenheter av visst slag, medan det priser. Mot en sådan fullständig beskrivning samtidigt finns ett utbudsöverskott på lägenav marknaden får sedan ställas efterfrågan på heter av annat slag. bostäder. Hur skall utbudet fördelas mellan När ett hushåll väljer bostad är det i regel hushåll av olika storlek, med olika inkoms- tre huvudfaktorer som hushållet tar hänsyn ter, med olika preferenser? till, lägenhetens storlek, lägenhetens utrust- Vilka medel skall väljas för att påverka ning och standard samt hyran för lägenheten fördelningen? Vad kan olika medel tänkas ge eller bostaden. Härtill kommer naturligtvis för effekter? Till medlen hör givetvis både andra faktorer som läget, bostadsmiljön och nyproduktionens omfattning och inriktning, lägenhetens planlösning. I den följande anaolika prisreglerande åtgärder på marknaden lysen utnyttjas en modell som tidigare

Tabell 2.1 Riket. Hyres- och bostadsráttslägenheter.

Antal lägenheter samt bostadskostnad per lägenhet.

Kval.-grupp

11 """"" “I 3610 5060 6220 7530 9740 6020 1 1

11 14,4 44,8 79,4 27,0 5,5 171,1 i

I l

i

------- “41 2820 3940 4970 61 50 7920 4600

1 12 45,4 154,1 172,4 48,1 13,2 433,2 ; I 1

-_ _ __ __ -J

2240 31 10 3890 4910 6690 3380 i

I

20 106,1 267,3 125,7 37,2 22,9 559,2 I 1

å - - - - - - - -1

1660 2190 2730 3580 3500 1990 l

I

30 60,1 44,6 9,0 1,9 0,4 116,0 I

I I I _ ______ _ I_ 1 1520 2080 2870 3660 4390 1930

i

I 40 49,9 33,1 9,6 2,2 1,0 95,8

i

. _ _ _ _ _ _ -J I I

: 2150 1 3370 i 4780 , 5990 l 7370 3880 1

I I 1 1 I

I 1

s a: 275,9 i* 543,9 I 396,1 { 116,4 I 43,0 I 1375,3 i

I | I | I | |

f i i i i

I i

L__ _ _ _ __1 _ _ _ _ --.L _ _ _ _ __4 _ _ _ _ ___1 _ _ _ _ __J_ ____ _.._b

1 rok 2rok 3rok 4rok 5+rok Sa Lgh-storlek

H H = Bostadskostnad/hushåll L = Anta| Iägenheter (hushåll), 1000-taI

L

redovisats i ”Konsumtionsmönster på bo- marad och summakolumn.

Rutan ner till vänster i tabell 2.1 stadsmarknaden” (SOU 1964:3). Med hjälp längst

av denna och att det är 1969 fanns 49 900 kan samspelet mellan utbud anger alltså,

studeras lägenheter om 1 rok som var helt omoderna efterfrågan på bostadsmarknaden - 40. Den genomsnittliga genom att bostadsbeståndet-lägenheterna kvalitetsgrupp

ena axeln till 1 520 fördelas på en matris, som utefter hyran för dessa lägenheter uppgick

redovisar storlek efter antal kr. lägenheternas rum och efter den andra axeln lägenheterna 2-rumslägenheterna utgör den vanligaste

fördelade efter utrustningsstan- lägenhetstypen. Över en halv miljon lägenpå grupper darden. Den storlek-standard-matris som heter tillhör denna storleksgrupp. Omkring

hälften av dessa lägenheter återfinns i kvaliskall utnyttjas i det följande redovisar i regel

och där så varit möjligt tetsgrupp 20, dvs. moderna lägenheter byggfem storleksgrupper har da 1955 eller tidigare. Av de minsta lägenfem standardgrupper. Standardgrupperna heterna om l rok finns ett relativt stort numrerats så att lägenheter med den lägsta

hänförts till kvalitetsgrupp utbud av omoderna lägenheter (kvalitetsstandardgruppen och av halvmoderna lägenheter 40 och lägenheterna i den högsta kvalitets- grupp 40)

alltså med den bästa standarden, (kvalitetsgrupp 30). Moderna lägenheter gruppen, numret 11. byggda 1956-65 (kvalitetsgrupp 12) eller har erhållit

De redovisade är: efter 1965 (kvalitetsgrupp 11) har ett relakvalitetsgrupperna tivt stort utbud av framförallt 3-rumslägen-

Kvalitetsgrupp ll Det finns heter men även 4-rumslägenheter. Lägenheter med vattenledning, avlopp, eller nästan inget utbud av stora omoderna wc, centralvärme och bad- eller duschhalvmoderna lägenheter.

rum, i hus byggda 1966-68 Noteras bör, att av samtliga nära 1,4 milj. Kvalitetsgrupp 12 lägenheter återfinns nära 560 000 i kvalitets- Samma som kvalitetsgrupp 11 men bygg- är grupp 20. Enligt den använda indelningen

da 1956-65 dessa lägenheter moderna i den meningen,

Kvalitetsgrupp 20 som svarar mot att de har en utrustning Samma som kvalitetsgrupp 11 men byggangivna krav. Åldern på dessa lägenheter och da 1955 eller tidigare det skick de är i kan dock givetvis variera

Kvalitetsgrupp 30 högst avsevärt. Det skall bl. a. av detta skäl

Lägenheter med vattenledning, avlopp, påpekas, att den statistiska kvalitetsgruppewc och centralvärme sätt kan ring som BHU använder på flera Kvalitetsgrupp 40 avvika från en subjektivt baserad konsument-

Lägenheter som saknar någon eller några av bostadskvaliteten. En närmare värdering

under kvalitetsgrupp 30 uppräknade kva-

belysning av dessa problem ges av bl. a.

litetselement Gillwik ”Att bo i gamla bostäder” (Bygg-

Rl:1972). Det skall i detta l vissa avsnitt i framställningen har grup- forskningen

11 och 12 slagits samman till en och sammanhang också påpekas, att den kvaliperna som tillämpats i BHUbetecknas då kvalitetsgrupp 10. tetsgruppsindelning

Tabell 2.1 redovisar i en sådan storlek- undersökningen inte heller ger någon möjlig-

het att närmare belysa avståndsfaktorns standard-matris antalet lägenheter i hela riket dvs. den kvalitetskomponent som samt den genomsnittliga bostadskostnaden betydelse,

till Som nämnts tidigare omfattar utgörs av en lägenhets läge i förhållande per lägenhet. t. ex. stadscentrum eller utbudspunkter för redovisningen i BHU endast hyres- och bo-

och i tabell olika former av service. stadsrättslägenheter 2.1 ingår in-

Då kvalitetsgruppsindelningen delvis basete heller lägenheter av typen övriga, dvs. ett

eller flera rum med eller utan kokmöjligheter. rats på lägenheternas byggnadsår och då det

med sum- finns ett starkt samband mellan ålder och Matrisen har också kompletterats

utrustning, så kan ur tabell 2.1 också utläsas för standardskillnader, dvs. olikheter i uthur den svenska bostadsproduktionens in- till rustning, tillgång bostadskomplement riktning förskjutits mot allt större lägenhe- etc. ter. I kvalitetsgrupperna 30 och 40 är Vad innebär då denna prisstruktur och 1-rumslägenheterna den vanligast förekom- dessa hyresskillnader som redovisats för det mande storleken, medan som nämnts ovan enskilda hushållet? Man kan åskådliggöra Z-rumslågenheterna är flest inom kvalitetsdetta genom att illustrera de förändringar i grupp 20. I kvalitetsgrupp 12 är 3-rumslägen- den genomsnittliga hyran per lägenhet som heterna flest, ca 172 000, men Z-rumslägen- erfordras vid en eventuell flyttning till en heterna är endast ca 18 000 färre. I kvalitetslägenhet som är större, modernare eller både grupp 11, dvs. lägenheter byggda åren större och modernare än den hushållet bor i. 1966-68, dominerar emellertid 3-rumslägen- Tabell 2.2 redovisar den procentuella heterna och är till antalet fler än 1- och förändringen av den genomsnittliga årliga 2-rumslägenheterna sammantagna. bostadskostnaden som en sådan flyttning Matrisen i tabell 2.1 kan också medför. Härvid har förutsatts att hushållet sägas uppvisa ett förväntat prismönster. Som fram- endast flyttar ett steg. Siffrorna avser hyresgår ökar den genomsnittliga årshyran/avgif- lägenheterna i riket, och kvalitetsgrupp ll ten i riket relativt när man går åt kraftigt, och 12 har förts samman till en grupp. Det höger inom en viss kvalitetsgrupp i matrisen, framgår att hushållet, när det skall öka sin dvs. när endast lägenhetsstorleken ökar. Går standard genom att flytta till en bättre man - ökar standarden - - uppåt blir lägenhet uppåt eller till höger i matrisen ökningstalen emellertid mindre. Mellan kvali- i regel måste öka sin bostadskostnad med tetsgrupperna 30 och 40 är skillnaderna i 30-45 Om hushållet procent. vill flytta till hyra mycket små och dessutom är bilden en lägenhet som är både större och bättre inte entydig. Så är t. ex. en 3-rumslägenhet utrustad än den de bor i, ökar bostadskosti kvalitetsgrupp 30 i genomsnitt 140 kr naden i regel 80 å 90 procent, om man billigare än en lika stor lägenhet i kvalitets- undantar flyttningar mellan kvalitetsgruppergrupp 40. Genomsnittshyran för en l-rums- na 30 och 40. Den prisspridning som finns lägenhet oberoende av kvalitetsgrupp uppgår inom varje ruta och som behandlas närmare i till 2150 kr medan en 3-rumslägenhet är följande avsnitt medför emellertid att betydmer än dubbelt så dyr. Den genomsnittliga ligt mindre procentuella ökningstal kan gälla hyran är 4 780 kr. Skillnaden i hyra mellan för enskilda hushåll. en halv- eller omodern 3-rumslägenhet och Med av storlek-standard-matrisen hjälp en 3-rumslägenhet i kvalitetsgrupp 20 uppgår kan man här illustrera en viktig bostadspolitill ca 1000 och kr, om man går vidare tisk problemställning. Som framgått av tabell uppåt i matrisen från denna ruta, ökar hyran 2.1 är utbudet av större lägenheter i de två

med ca 1 100 kr till kvalitetsgrupp 12 och lägsta kvalitetsgrupperna relativt litet. Detta

med ca 1200 kr ytterligare till kvalitetsmedför, att ett hushåll som har en lägenhet i grupp 11. En modern 3-rumslägenhet, byggd

någon av dessa kvalitetsgrupper och vill byta

mellan har i genomsnitt 1966-68, en hyra till en större - dvs. flytta åt höger i matrisen på 6 220 kr. dvs. den är mer än dubbelt så - i allmänhet också ”tvingas att flytta till dyr som en halv- eller omodern lägenhet av en lägenhet som, förutom att den är större, samma storlek. Då det i lägenhetsutbudet också tillhör en högre kvalitetsgrupp. Husförekommer en på vissa orter relativt bety- hållet får alltså flytta diagonalt upp åt höger dande hyressplittring inom 1960-talets bo- i matrisen. I tabell 2.2 kan man se vad ett stadsproduktion, är det här väsentligt att sådant ”påtvingat” val kan innebära för ett inte utan reservation helt tolka skillnader i hushåll med en 3-rumslägenhet i kvalitetsgenomsnittlig hyra mellan lika stora lägengrupp 30. Hushållet vill byta till en lägerhet heter i

kvalitetsgrupp 11 och 12 som uttryck om 4 rum och kök av samma standard, vilket

Tabell 2.2 Riket. Hyreslágenheter. till

Genomsnittlig procentuell förändring av årlig bostadskostnad per lägenhet vid flyttning

högre storlek-standard-ruta. Kval.-grupp

ll

30 ll

ll ll

m *7 +34 -3 +26 -1 -4 -20 +1 2 +47

41,37 +27 +21

___.. .__ +38 40

3rok 4rok 5+ rok*

1 rok 2rok Lägenhetsstorlek

skulle innebära och alltså en ökning av bostadskostnaden enligt tabellen genomsnittligt 30 procent ökning av årshyran. Pâ grund av med omkring 80 procent. Om man antar, att hushållet inkomst efter det begränsade utbudet av 4-rumslägenheter har en disponibel skatt av 20 000 kr., innebär detta att i kvalitetsgrupp 30 har hushållet kanske som 20. skulle öka från 14 enda alternativ en 4:a i kvalitetsgrupp bostadskostnadsprocenten Det är uppenbart att Som också kan utläsas av tabell 2.2 måste procent till 25 procent. få det för exempelvis en barnfamilj kan ställa hushållet då räkna med att i genomsnitt svårt att klara en sådan ökning av betala en årshyra som är 81 procent högre än sig mycket bostadsutgiftens andel av den totala konsumden årshyra det nu har. Räknar man genomi kronor det i det tionen. De inkomstprövade bostadstilläggen snittligt årshyra betyder beskrivna fallet Från en årshyra på till barnfamiljer kan endast i undantagsfall följande. 2 774 kr. i utgångsläget vill hushållet flytta tänkas ha påverkat en inkomst-hyres-relation av det nämnda Även med till en ”lika modern” 4:a, som de då skulle få slaget år 1969. torde effekterna betala lite drygt 3 600 kr. om året för. Nu idag gällande bidragsregler kan de endast få en 4:a i kvalitetsgrupp 20, endast vara marginella.

vilket skulle betyda drygt 5 000 kr. i hyra,

2.2 Utbudet på några lokala marknader hyra/avgift samt ett mått per lägenhet på i bostadskostnad spridningen hyressprid- - inom varje storIek-standard-ruta. I de siffror för hela rikets utbud av ningen lägenheter som redovisats i föregående av- är den relativa kvartilvidden

Spridningsmåttet

snitt döljs självfallet regionala variationer i och kan beskrivas sålunda. Om de inom en fördelning på storlek-standard och hyror. storlek-standard-ruta observerade hyrorna Dessa förhållanden skall nedan illustreras ordnas i storleksordning, utgörs övre respeknärmare, och som utgångspunkt har valts tive undre kvartilerna av de två hyresobserden ”lokala” marknad som utgörs av Stor- vationer mellan vilka de 50 procent ”mitters- Göteborg, region B i BHU-undersökningen. ta” hyresobservationerna ligger. 25 procent Tabell 2.3, som för Göteborgsregionen visar av de observerade är då mindre än hyrorna hyres- och bostadsrättslägenheterna i fler- (ligger under) den undre kvartilen, och 25 fördelade efter storlek

familjshusbeståndet procent är större än (ligger över) den övre

och kvalitet, anger även genomsnittlig årlig kvartilen. En spridning av 0,15 innebär då,

Tabell 2. 3. Stor-Göteborg. Hyres- och bostadsráttslágenheter. Antal lägenheter, bostadskostnad samt genomsnittlig årlig per lägenhet hyresspridning (relativ kvartilvidd).

KvaLgrupp l

3539 4650 5592 6926 8768

10 3792 17193 27120 10391 2957

0,12 0,15 0,15 0,11 0,11

2237 3242 41 10 4749 6839

20 8643 33908 12030 3365 21 33

0,19 0,18 0,15 0,14 0,17

1713 2330 3127 4594 (2902)

30 12507 4486 539 133 (7)

0,12 0,16 0,18 0,25 ( 0,11)

1457 2265 _-289_S_w__ _39-00 (4897)

40 11857 4978 1044 173 (60)

0,19 0,25 0,33 0,27 ( 0,24) i 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Lgh-storlek H H = Bostadskostnad/hushåll L = Antal lägenheter (hushåll) L S = Relativ kvanilvidd för hyran

S

att ingen av de 50 procenten mittersta redovisas som övre gränsvärden. hyresobservationerna avviker från någon av När det gäller hyresspridning kan utifrån de två kvartilerna med mer än 15 procent. BHU-materialet konstateras, att den i Göte- De drygt 157 000 lägenheterna i Stor- borgsregionen, sett inom kvalitetsgrupp och Göteborg fördelar sig med 121 000 på relativt hyresnivå, är av ungefär samma kvalitetsgrupperna 10 och 20 (moderna) storlek oberoende av lägenhetsstorlek. Vidasamt 36 000 på kvalitetsgrupperna 30 och re är spridningen något högre i kvalitetsgrup- 40, dvs. de är halv- eller omoderna. Drygt perna 20 och 40 än i de övriga. Det bör 97 000 av lägenheterna utgörs av 1-2 rum observeras, att ordet hyresspridning här och kök. Den genomsnittliga bostadskost- använts i betydelsen olika hyror inom en och naden uppvisar det traditionella mönstret samma storlek-standard-ruta. Variationer i med stigande hyror uppåt (modernare) och standard förekommer som nämnts ovan åt höger (större) i matrisen. Ett undantag inom kvalitetsgrupp vid den indelning som utgör lägenheter om 5 eller flera rum och använts, varför begreppet hyressplittring, kök i kvalitetsgrupp 30; de är dock mycket dvs. olika hyror för lägenheter med lika få till antalet och uppgiften är därför osäker. standard och storlek, endast i mindre grad Av tabell 2.3 framgår, att ett hushåll som torde återspeglas i de här beräknade hyresbor i en lägenhet som tillhör någon av spridningstalen. kvalitetsgrupperna 30 eller 40 i genomsnitt l tabell 2.4 anges för Stor-Göteborg måste räkna med en hyresökning på minst samma sakuppgifter som i tabell 2.3, men i 1800 kr per år vid en flyttning till en indexform, vilket underlättar jämförelser på lägenhet i det modernaste beståndet i kvali- regionnivå. Totala antalet lägenheter i regiotetsgrupp 10. Vill hushållet samtidigt öka nen har här fått index 1 000, medan vi valt sitt utrymme, blir motsvarande höjning av att relatera hyresnivåer och spridningstal till årshyran minst 2900 kr., och räknat i genomsnittet för lägenheter om 1 rum och procent blir den genomsnittliga ökningen av kök i kvalitetsgrupp 20. Denna rutas genomhyran ca 90 procent, vilket gäller vid snittliga årshyra respektive spridning har då flyttning från 4 rum och kök i kvalitetsgrupp satts lika med index 100. 30 till 5 rum i kvalitetsgrupp 10. Ser man till utbudets fördelning på stor- Hur stor är spridningen i hyror inom lek-standard, framgår att den dominerande respektive storlek-standardgrupp? Med ett lågenhetstypen är 2-rummarna i kvalitetsvarierar den mellan 0,11 och 20; de utgör drygt en femtedel av par undantag grupp 0,19, dvs. mellan ll och 19 procent. I lägenhetsbeståndet, här undantaget de ca l-rumslägenheterna i kvalitetsgrupp 20 är 18000 lägenheter om ett eller flera rum den 0,19, dvs. strax under 20 procent, vilket utan kök, rum med kokvrå etc., som finns i i detta fall innebär att hälften av lägenheter- Göteborgsregionen. Hämäst kommer 2:or na i denna ruta har årshyror mellan i runda och 3:or i kvalitetsgrupp 10. Vidare syns tal 1 800 och 2 700 kronor. Det är alltså inte klart det relativt begränsade utbudet av ovanligt med skillnader ihyra på 900 kronor större ej moderna lägenheter. Endast 2,5 per år mellan lägenheter i samma storleks- procent av lägenheterna är halv- eller omooch standardklass, 1 rum och kök, kvalitets- derna och har 4 eller fler rum och kök. Det grupp 20 i detta fall. Höga spridningstal kan här tilläggas, att lägenheterna utan kök, förekommer i huvudsak i kvalitetsgrupp 40, som inte redovisas i matrisen - rum, rum där de i något fall överstiger 25 procent. och kokvrå - dock år relativt jämnt fördela- Antalet lägenheter är emellertid mycket litet de på kvalitetsgrupper; nära hälften är halvi dessa rutor och skattningsfelen kan vara eller omoderna. stora. Materialet redovisas också i BHU Relationerna mellan hyrorna på bostadsklassindelat med öppna klasser, vilket är marknaden i Göteborgsregionen medför, att orsaken till att vissa spridningstal måst årshyran vid en flyttning från en 1:a till en

Tabell 2.4. Stor-Göteborg. Hyres- och bostadsrättslágenheter. Indexjämförelse inom regionen av antal lägenheter, genomsnittlig årlig bostadskostnad/lägenhet och hyresspridning (relativ kvartilvidd).

Kval.-grupp

ll

7 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Lgh.-storlek

H H - Index: hyra 1 rok, kval.-grupp 20 = 100 L = Index: Z lägenheter i Stor-Göteborg = 1000 L S = lndexzspridning (relativ kvartilvidd) 1 rok, kvalsgrupp 20 = 100 S

2:a i kvalitetsgrupp 20 ökar med ca 45 Göteborgsregionen på något betydande sätt procent i genomsnitt. En flyttning från från den bild som riket i sin helhet uppvisar? samma lägenhet till en lika stor i kvalitets- Detta kan exempliñeras med tabell 2.5, som grupp 10 innebär en hyresökning med nära ger för de motsvarande storlek-standard-ru- 60 procent, eller till en hyresnivå som är torna relationen mellan Göteborg och riket för antal riket = något högre än den som uppnås vid flyttning lägenheter (index 1000), till en lägenhet som enbart är ett rum större. för genomsnittshyra och hyresspridning (in- = Flyttning diagonalt uppåt i matrisen, alltså dex riket 100). Region B har totalt drygt till en både större och modernare lägenhet, ll procent av rikets ilerfamiljshuslägenheter. mer än dubblar hyran till ett belopp som Från denna andel finns betydande avvikelser, ungefär motsvarar årshyran för en 4:a i om man ser till enskilda storlek-standard-rukvalitetsgrupp 20 eller en halv« eller omo- tor. Mest framträdande är den kraftiga dern S-rumslägenhet. överrepresentationen av l-rumslägenheter i Skiljer sig då utbudet och prisstruktureni kvalitetsgrupperna 30 och 40 samt 2 rum

Tabell 2.5. Stor-Göteborg. Hyres- och bostadsrättslägenheter. lndexjämförelse med riket av antal lägenheter, genomsnittlig årlig bostadskostnad/lägenhet och hyresspridning (relativ kvartilvidd).

KvaL-grupp

ll

7 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Lgh.-storlek

H H = Index: hyra motsvarande ruta riket = 100 L = Indexzantal lägenheter motsvarande ruta riket = 1000 L S = Index: hyresspridnlng motsvarande ruta riket = 100 . S

och kök i kvalitetsgrupp 40. I förhållande till terade med en andel som nära motsvarar rikets totala utbud finns också stora andelar denna regions totala andel av rikets flerfaav de modernaste lägenheterna om 4 rum miljshuslägenheter. och kök och större, något som parat med en Nivån på hyrorna i Göteborgsregionen hög hyresnivå under vissa förhållanden san- avviker från riksgenomsnitten med omkring nolikt kan medföra uthyrningssvårigheter på 4 procent, i de flesta fall uppåt. Dock finns den delmarknad som utgörs av stora, nypro- för några storlek-standard-grupper klara unducerade lägenheter. De flesta övriga storlek- dantag från denna bild. De två minsta standard-klasser är underrepresenterade och lägenhetsstorlekarna i den högsta kvalitetsdetta gäller i synnerhet de minsta moderna gruppen, 10, har genomsnittshyror som är och de största halv- eller omoderna lägenhe- 18 respektive 11 procent högre än riksgeterna. De itabellen inte ingående lägenheter- nomsnitten. l dessa rutor är också, som na om endast rum utan kök eller rum med nämndes ovan, andelen lägenheter väsentligt kokvrå, är däremot i Stor-Göteborg represen- mindre än regionens hela andel av rikets

flerfamiljshuslägenheter. Hög hyresnivå i för- förekomma bland de modernaste lägenheterhållande till riket uppvisar också lägenheter na i Göteborg jämfört med motsvarande om 3 och 4 rum och kök i kvalitetsgrupp 30 lägenhetstyper i Stockholm. l andra storleksamt i viss mån även 4:0r och 5:or i den standard-klasser förekommer dock klara sämsta kvalitetsgruppen, men antalet lägen- skillnader. Så är bl. a. fallet för lägenheter heter är här litet och materialet osäkert. om l rum och kök i kvalitetsgrupp 20, vilka Intressant är dock, att de halv- och omoder- är underrepresenterade och har relativt stor na l-rumslägenheterna ligger på i stort sett prisvariation (19 procent) i Göteborgsregiorikets genomsnittliga hyresnivå, trots vad nen, medan denna lägenhetsklass i Storsom tidigare påpekats om den i förhållande Stockholm är kraftigt överrepresenterad, till riket stora relativa överrepresentationen men uppvisar en betydligt mindre hyresav dessa lägenheter i Göteborgsregionen. spridning. l-rumslägenheterna i kvalitets- Även A i grupp 30 har däremot en väsentligt mindre Stockholmsregionen (region BHU) uppvisar i förhållande till riket en hyresspridning i Göteborgsregionen än motnivå i svarande lägenheter i Stockholmsregionen, högre genomsnittlig på ârshyrorna, allmänhet l0-l2 detta trots att de, som tidigare visats, är procent över riksgenomsnitten. relativt i förhål- Samtidigt är fördelningen av lägen- kraftigt överrepresenterade hetsutbudet annorlunda i förhållande till lande till regionens totalandel av flerfamiljsrikets totala än vad som är fallet i Göteborg. huslägenheter. Vidare har lägenheter om 2 l Stockholm - vars totala andel av rikets rum och kök i det sämsta beståndet i i motsats till vad som gäller för flerfamiljshuslägenheter är mycket nära 25 Göteborg, - som varierar procent finns betydande överrepresenta- Stockholm, hyror kraftigt tion dels av l-rumslägenheter i kvalitets- spridningen är ca 25 procent. Detta kan grupp 20, dels av 4- och S-rummare i så gott dock ha sin förklaring dels i att antalet som samtliga kvalitetsgrupper, men speciellt sådana lägenheter är relativt litet i region B, dels i att en mindre av dessa Göteav den lägsta kvaliteten, alltså helt omvänt grupp mot förhållandena i Göteborgsregionen, där borgslägenheter i BHU-undersökningen har de stora omoderna är under- uppgivits ha årshyror överskridande 7 000 lägenheterna l är kr. representerade. Stockholmsregionen också utbudet av små lägenheter (1-2 rum Storlek-standard-matrisen kan också nytt-

och kök) i kvalitetsgrupperna 10 och 40 litet jas för att analysera variationer i mZ-hyror

i förhållande till regionens totalandel lägen- för olika lägenhetstyper. Som exempel visas heter. nedan en jämförelse mellan den genomsnitt- Intressant att notera är här, att hyrorna m2 i hyreslägenheter i liga årshyran per för 1-2 rum och kök i den sämsta kvalitets- Göteborgsregionen och den genomsnittliga gruppen i Stockholm ligger över riksgenom- årsavgiften per m1 i bostadsrättslägenhetema snitten med mer än 20 procent. Lägenhe- i samma region. Tabell 2.6, som redovisar terna i kvalitetsgrupp 10 av samma storlek hyreslägenheterna, visar klart den med ökanuppvisar däremot hyror som bara är 13 de kvalitet relativt kraftigt stigande hyran. procent högre än riksgenomsnitten, vilket i För en 2-rumslägenhet i kvalitetsgrupperna

stort sett är lika med genomsnittet för 30 och 40 är den genomsnittliga mz-hyran

hyresnivån i Stockholm. ca 45 kr medan den i en modern lägenhet, En jämförelse mellan hyresspridningstalen byggd åren 1966-68, är nästan precis

för lägenheter av samma storlek-standard i dubbelt så hög eller 88 kr/mz. Går man åt

Göteborg och Stockholm ger vid handen, att höger i matrisen inom en kvalitetsgrupp

någon tydlig tendens till att prisspridningen minskar mZ-hyran med stigande antal rums-

t. ex. skulle vara genomgående mindre i enheter. En lägenhet om 5 rok är i stort sett Göteborg än i Stockholm inte kan spåras. En genomgående 15 kr billigare per m2 än en något mindre hyresspridning kan eventuellt _l-rumslägenhet i samma kvalitetsgrupp. Det

Tabell 2.6. Stor-Göteborg. Hyreslägenheter. lägenhetsyta, m2. Antal lägenheter, genomsnittlig årshyra per m2 samt genomsnittlig

Kval.-grupp

ll

88 87 84 81 97

3905 6650 2687 765 1 1 1034

65 79 99 1 15 44

76 73 73 75 81

7863 12592 4921 1456 12 1700

40 58 72 88 1 1 5

62 59 48 44 61

6554 26486 9578 2926 2041 20

54 71 100 157 38

47 44 40 53 (31)

30 12251 4258 506 114 (7)

36 54 80 93 (94)

44 45 40 44 (34)

40 11521 4952 1038 173 (53)

34 50 72 90 (144) _

1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Lgh-storlek

H H = Årshyra/mz

L = Antal lägenheter L Y = Lägenhetsyta, m

Y

kan emellertid också noteras, att skillnaden i framgår av tabell 2.7 och speciellt kan detta de minsta i smålägenheter i det moderna

mz-hyra mellan lägenheterna sägas gälla

efter dvs. lägenheter som tillhör kvaliproduktionen 1955 och Z-rumslägen- beståndet, är större än ll, 12 och 20. Det kan heterna i samma produktion tetsgrupperna för i de noteras, att någon mer betydande avvikelse motsvarande skillnad lägenheter inte kan vad gäller den övriga kvalitetsgrupperna. sägas föreligga lägenhetsstorleken, mätt i Den genomsnittliga årsavgiften per m2 i genomsnittliga bostadsrättslägenheterna i Göteborg är ge- m2, mellan dessa hyres- och bostadsrättslänomgâende något lägre än motsvarande genheter. Även för bostadsrättslägenheterna i beståndet Detta ökar kostnaden med ökande hyror av hyreslägenheter. per m2 kraftigt

Tabell 2. 7. Stor-Göteborg. Bostadsrättslágenheter. Antal lägenheter, genomsnittlig årshyra per m2 samt genomsnittlig lägenhetsyta, m2.

KvaLgrupp

l

H

H Årshyra/m2

L = Antal lägenheter L Y = Lägenhetsyta, m

Y

kvalitet, t. o. m. kraftigare än för hyreslägen- medan skillnaden iden genomsnittliga lägenheterna. Z-rumslägenheter i kvalitetsgrupper- hetsstorleken är densamma som för bostadsna 30 och 40 har en kostnad på 30-35 rättslägenheter.

kr/mz, medan de nyproducerade 2-rumslä-

Tidigare har påpekats att beståndet av genheterna med bostadsrätt kostar 80 större drygt lägenheter i de lägre kvalitetsgrupper-

kr/mz, dvs. de är nästan l 1/2 gånger dyrare na 30 och 40 är mycket litet. Som framgår

per m2. Den är av tabell

genomsnittliga mz-ytan 2.7 gäller detta i synnerhet för

emellertid då också 25 större. procent bostadsrättslägenheter i Göteborgsregionen. Motsvarande hyresskillnad för hyreslägenhe- Detta förklaras till stor del av att naturligtvis ter är enligt tabell 2.6 endast 95 procent, bostadsrätt är en relativt sent införd boende-

form och i Göteborg är ca 96 procent av 1,23 milj. hushåll eller nära 80 procent av

beståndet av bostadsrättslägenheter lägenhe- rikets samtliga hushåll i flerfamiljshus, redo-

ter i kvalitetsgrupperna 10, ll och 12. visas med median (Q2) samt undre och övre

Omkring 57 procent av alla bostadsrättslä- kvartil (Q1 respektive Q3 ).

är byggda efter 1955 medan mot- Tabellen visar den mot den disponibla genheter svarande andel bland hyreslägenheterna en- inkomsten ungefärligt svarande sammanräk-

nade nettoinkomsten. av dast uppgår till drygt en tredjedel. Uppskattningen den senare får betraktas som relativt grov, då

ju bl. a. yrkesverksamhet hos makar, kom- 3 Hushållen och deras inkonzster

munal utdebitering samt förekomst av olika

3.1 Det använda inkomstbegreppet bidrag varierar från hushåll till hushåll. Just

transfereringarna medför att den uppskatta- Innan boendeförhållanden och samband melde sammanräknade nettoinkomsten kan ha lan utbud och efterfrågan på bostadsmarkblivit något överskattad. naden för flerfamiljshus studeras närmare, är Av ca 503 000 enpersonshushåll, boende i det nödvändigt att något söka klargöra flerfamiljshus, har sålunda 25 procent en strukturen på och inkomstförhållandena för disponibel inkomst på 7 100 kr eller mindre, de hushåll som materialet avser. Nedan följer vilket innebär en ”löneinkomst” på ca 9 900 några sammanställningar som belyser, dels eller därunder, medan medianinkomsten för det i fortsättningen använda inkomstbegrepdessa hushåll är drygt 10 000 kr, respektive pet disponibel inkomst och dels den inknappt 15 000 kr. Skatt och transfereringar komstfördelning som hushållen enligt BHUminskar alltså - för hushåll av denna typ undersökningen uppvisar. en löneinkomst” på 15 000 kr med i Mot bakgrund av att den disponibla inkomsten - dvs. Sammanräknad nettoin- genomsnitt ca 30 procent. För de 346 000

hushållen bestående endast av makar visar komst minus preliminär skatt plus i före- - tabellen, att median-”löneinkomsten” redukommande fall barn- eller bostadsbidrag ceras med ungefär lika många procent, kan anses vara den som är avgörande för ett medan motsvarande procentsiffra för bamhushälls val av lägenhet, har detta begrepp hushållen är drygt 25 procent. använts genomgående i denna analys. För att

relatera den disponibla inkomsten till det i

skattesammanhang mer allmänt använda in- 3.2 Hushållstyper och inkomstfördelning komstbegreppet sammanräknad nettoin- - Den disponibla inkomst som redovisas här komst dvs. bmttoinkomst/”lön” minus och i BHU-materialet eventuella underskott i förvärvskällor - har utgörs av hushållsföre-

framtagits sammanställningen i tabell 3.1. 1 Här har som approximation använts utdebite- Tre hushållstyper, som tillsammans utgör ringen i Stockholms stad.

Tabell 3.1 Jämförelse mellan inkomstbegrepp. Median samt övre och undre kvartiler.

Hushållstyp Hushållsinkomst ikronor

Disponibel inkomst Sammanräknad nettoinkomst

Qi Q2 Q3 Q1 Q2 Q3

Enpersonshushåll 7 100 10 200 15 000 9 900 14 900 24 200 Endast makar 15 000 21 100 27 700 20 600 30 800 43 300 Makar med 1+ barn under 18 år 20 400 24 800 30 500 25 800 33 900 44 900

Tabell 3.2. Hyrcs- och bostadsrättslágenheten Relativ andel hushåll efter hushållstyp, bostadsföreständarens ålder och disponibel inkomst. A. Stor-Stockholm + Stor- Göteborg.

Disp.ink. Enpersons- Makar med eller Övriga Samt- 1 000 kr. hushåll utan barn l8 år hushåll liga -64 år 65-\v år -64 år 65-w år -64 år 65 -w år

B. Stor- Göteborg.

Disp.ink. Hushållstvp Samt- Antal l 000 kr. liga hushåll Enpers. Endast Maka.r+ Makar+ Övriga Övriga hh makar 1 barn 2+barn makar hushålll l8 år 18år

Antal hushåll 59 937 37146 18 939 22 364 16193 19 977 174 556 1 Inkl hh-typen ”En vuxen + 1+barn”.

stândarens inkomst plus i förekommande fall enbart Göteborgsregionen B. Den första hemmaboende makes/makas inkomst. Efter- delen av tabellen gör det möjligt att sårredosom det i många hushåll kan finnas andra visa pensionärerna. Den andra delen av personer, som också har inkomst och som tabellen, den för Göteborgsregionen, har kan bidra till hushållets bostadsutgifter, medtagits då bostadsmarknaden i denna tenderar de redovisade inkomsterna av detta region bl. a. i tidigare avsnitt använts för att skäl att ligga i underkant. Härtill kommer att exemplifiera utbudets struktur. den deklarerade inkomsten av andra skäl kan Den stora betydelse som åldern har för vara låg. 1 tabell 3.2 redovisas hushållen inkomstens storlek framgår klart. Ser man fördelade efter hushållstyp och den dispo- t. ex. till enpersonshushållen så har knappt nibla inkomstens storlek. av- Redovisningen 1/3 av de yngre hushållen en disponibel ser dels regionerna A + B, dvs. Stockholms- inkomst under 10000 kr. I denna grupp och Göteborgsregionerna sammanslagna, dels återfinns då t. ex. studerande. Bland pensio-

närerna är det däremot mer än 2/3 som har räkna med en pension på omkring 20 000 kr. 10000 kr. eller mindre i inkomst, vilket vid slutet av 1970-talet. Grupperna under 65 vad som visats ovan motsvarar ca år med disponibel inkomst mellan 10 000 kr. enligt 14 000 kr. eller därunder i Sammanräknad och 20000 kr. är emellertid idag alltjämt nettoinkomst. betydande. 15 procent av makarna med eller övriga hushålls inkomster är på utan barn i Stor-Stockholm och Stor-Göte- Gruppen grund av hushållsgruppsindelningen svåra att borg hör till denna inkomstgrupp. Detsamma kommentera. Det är emellertid slående, att gör 60 procent av enpersonshushållen och 55 inkomstfördelningen för de yngre respektive procent av övriga hushåll. Många av hushåläldre övriga hushållen nästan helt överensstäm- len i de nämnda gmpperna måste sägas mer med motsvarande fördelningar för en- uppvisa en låg betalningsförmåga gentemot personshushållen. Detta trots att det genom- bostaden; speciellt torde detta gälla barnhussnittliga antalet hushällsmedlemmar i grup- hållen. Betydelsen av den fulla utbyggnaden är större än två då denna av ålderspensioneringen för den framtida pen övriga hushåll av ensamstående med ett eller bostadskonsumtionen hos berörda grupper grupp utgörs flera barn och/eller en eller flera inneboende. får emellertid inte övervärderas. En stor del Sannolikt innebär förhållandet, att endast av dessa hushåll uppbär idag kommunala bostadsföreståndarens inkomst räknats som bostadstillägg, som ur efterfrågesynpunkt hushållets disponibla inkomst för denna kompenserar en i övrigt låg disponibel hushållstyp, i många fall en betydande inkomst. felkälla, då mer än en inkomsttagare torde finnas i en stor andel av hushållen. - Hushåll med verkligt låga inkomster 4 Samband mellan utbud och efterfrågan redovisad disponibel inkomst under 10 000 4.1 Hushållens fördelning över flerfamiljskr. - utgör icke mindre än 21 procent eller husbeståndet 39 000 hushåll av samtliga hushåll i Göteborgsregionen. Till hälften består emellertid I detta avsnitt skall storlek-standard-matridenna grupp av pensionärer. Den andra sen användas för att närmare studera samhälften kan förutsättas främst utgöras av spelet mellan utbud och efterfrågan på boungdomar, t. ex. studerande som uppbär stadsmarknaden för tlerfamiljshuslägenheter. studiemedel. I gruppen övriga hushåll ingår Vid den tidigare presentationen har i varje framförallt en grupp ensamma personer med ruta i matrisen angivits antalet lägenheter barn som är en utpräglad låginkomstgrupp. och den genomsnittliga bostadskostnaden Om man med en grov gissning skulle per lägenhet. l den följande redovisningen uppskatta antalet personer med mycket låga står antalet lägenheter också för antalet hus- inkomster och samtidigt med ett betydande håll som bor i de lägenheter som tillhör en behov av socialt stöd till sin bostadsförsörj- viss ruta och längst ner till vänster i varje ning till 2 procent av hushållen, skulle det ruta anges dessa hushålls genomsnittliga dismotsvara ca 10 000 hushåll i Stockholmsre- ponibla inkomst. Genom att dividera siffran gionen och 3 000 hushåll i Göteborgsregio- för den genomsnittliga bostadskostnaden nen. med inkomsten erhålls hyresprocenten, som När det gäller pensionärerna kan man anges i övre högra hörnet. Observera här, att förutse att det under 1970-talet inträder en eventuella barn- och bostadsbidrag har inräkförbättring av deras inkomster och nats i den disponibla inkomsten, varför hyväsentlig därmed av betalningsförmågan för goda resprocenten anger förhållandet mellan hyra bostäder. Redan nu har 45 procent av makar och inkomst med hänsyn till dessa subveni åldern 65 år och däröver 20 000 kr. eller tioner och dessas utformning då BHU-undermer i disponibel inkomst och en arbetare sökningen utfördes 1969. med 30 000 kr. i inkomst år 1970 kan ju En sådan fullständig storlek-standard-

Tabell 4.1. Riket. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Antal lägenheter respektive hushåll, bostadskostnader per lägenhet, genomsnittlig disponibel inkomst per hushåll samt hyresprocent. Samtliga hushållstyper.

KvaL-grupp ll

3610 28 5060 26 6220 26 7530 26 9740 29 6020

11 14,4 44,8 79,4 27,0 5,5 171,1

13100 19220 23660 28590 33680

2820 23 3940 21 4970 20 6150 21 7920 20 4600

12 45,4 154,1 172,4 48,1 13,2 433,2

12440 18790 24380 28900 39000

2240 16 31 10 17 3890 17 4910 17 6690 1 7 3380

20 106,1 267,3 125,7 37,2 22,9 559,2

13630 18430 22570 28130 39350

1660 15 2190 14 2730 15 3580 15 3500 13 1990

30 60,1 44,6 9,0 1,9 0,4 1 1 6,0

11310 15660 13590 24520 27850 ----- - - -1 1520 13 2080 15 2870 16 3660 22 4390 18 1930

i

1 40 49,9 33,1 9,6 2,2 1,0 95,8 1 1 11730 13660 17640 16710

i

24860 ----- - - 4

g 2150 3370 4780 5990 7370

i

l l i { { l

| I l [ [

Sa: 275,9 l 543,9 l 396,1 l 116,4 l 43,0 1375,3

l

, 1 l l 1

l l

I : : : : 1

L ____ u; _____ __0______1 _ _ _ _ __1______1 ____ --.g 1 rok 2rok 3rok 4rok 5+ rok Sa Lgh.-storlek

H Hp H = Bostadskostnad/hushâll Hp = Hyresprocent L = Antal lägenheter (hushåll), 1000-tal l = Genomsnittlig disponibel inkomst

matris har utarbetats för bl. a. riket, och grupp 20 - är hyresprocenten 17, medan resultatet återges i tabell 4.1. Den redovisa- den för lägenheter av samma storlek men i de matrisen innehåller för samtliga närmast högre kvalitetsklass uppgår till 21 uppgifter hushåll oavsett storlek, inkomst eller ålder. procent. Hyresprocenten i samtliga rutor i Lägenheter av typen övriga samt hushållen kvalitetsgrupperna 11 och 12 är som framgår boende i dessa ingår inte. Matrisen är kom- större än 20 procent, i vissa rutor mycket med en summarad och en summa- nära 30 procent. Som nämnts finns emellerpletterad kolumn. tid inte någon motsvarande ökning av hyresvid ökande storlek, Det framgår tydligt hur hushållen är grup- procenten givet en viss så att man i de minsta standardgrupp. Den ofta betydande ökperade efter inkomst och sämsta lägenheterna har inkomsttagarna ningen av hyreskostnaden som uppstår när med små inkomster och i de största och man flyttar till en större lägenhet, kan i stort sett sägas kompenseras av ökade inkomster dyraste lägenheterna de som ligger i övre har hushållen med de största bland hushållen. högre hörnet, inkomsterna. Vid studierna av utbudets Att det förekommer en del oregelbundenstruktur i avsnitt ll konstaterades att det var heter i den här beskrivna utvecklingen är mycket stora hyresskillnader mellan de olika naturligt. Delvis hänger detta samman med kvalitetsgrupperna. Detta motsvaras alltså den speciella struktur som utbudet av lägenhär av betydande skillnader i inkomster. För heter i Göteborgsregionen har, och som de hushåll som bor i 1-rok-lägenheterna av berörts i tidigare avsnitt. Anmärkningsvärt är - 40 - var inden lägsta kvalitetsklassen emellertid att de genomsnittliga disponibla komsten år 1969 i genomsnitt 11700 kr. inkomsterna inte ökar, när man i matrisens Bland hushållen som bor i lägenheter om 5 högra övre del går uppåt till en högre eller flera rum och kök i kvalitetsgruppen 11 kvalitetsgrupp inom en viss lägenhetsstorlek. - 1965 - var men dvs lägenheter byggda efter Detta är ett bostadspolitiskt intressant, inkomsten 33700 kr. Detta gäller ett ge- också svårtolkat resultat, som kan ha flera nomsnitt för både hyres- och bostadsrätts- orsaker. En förklaring skulle kunna vara att lägenheter i riket. hushåll, när de får möjlighet att förbättra sin Vid utbudsstudierna i avsnitt 2 konstate- bostadsstandard och flyttar till en större rades stora hyresskillnader mellan olika men framförallt bättre lägenhet, inom vissa kvalitetsgrupper. Detta motsvarar alltså här gränser också är beredda att betala en större skillnader i inkomster. Jämför man inkoms- del av sin inkomst i hyra för denna bättre ter och hyreskostnader i de skilda rutorna, lägenhet, än vad de gjorde tidigare. Detta finner man emellertid flera intressanta men förefaller i och för sig rimligt. Mot detta kan också från de ovan nämnda tendenserna anföras, att det är svårt att fastställa huruviavvikande resultat. Det visar sig, att hyres- da det i själva verket föreligger någon reell om man går nerifrån och kvalitetsskillnad mellan lägenheter i kvaliprocenten stiger i matrisen men är i stort sett konstant tetsgrupperna 11 och 12. Här kan man t. ex. uppåt

om man inom kvalitetsgrupp går åt höger, peka på de komplicerade värderingsproblem

dvs. till större Samma bild av som när man vidgar kvalitetslägenheter. uppstår, finner man, om man ser till begreppet till att inte enbart gälla utrusthyresprocenten Göteborgsregionen och redovisningen av ningsdetaljer i lägenheterna. Läge i förhållandenna i tabell 4.2. Här betalar hushållen, de till service och arbetsplatser, den yttre som bor i de sämsta l-rumslägenheterna, 13 miljön, bostadskomplement etc., är faktorer som kanske särskilt i storstadsregioner har en procent av sin disponibla inkomst i hyra, hushållen - inverkan som är mycket svår att analysera. i de senast byggda l-rummarna de i kvalitetsgrupp 11 - betalar 28 procent. På denna punkt kan inte heller BHU-materia- I den i Göteborgsregionen dominerande let ge några svar. Är situationen den, att det lägenhetstypen - 2 rum och kök i kvalitets- inte är någon större standardskillnad mellan

Tabell 4.2. Stor-Göteborg. Hyres- och bostadsrättslâgenheter.

Antal lägenheter respektive hushåll, bostadskostnader per lägenhet, genomsnittlig disponibel

inkomst per hushåll, hyresprocent, samt antal boende per lägenhet. Samtliga hushållstyper.

KvaL-grupp

1)

_#____ _ -l 3820 28 5470 28 6710 28 8110 29 9300 29 6320 28 1 l 11 2022 5784 9167 3179 795 20947 {

l 13560 1,4 19290 2,4 23580 3,2 28080 3,7 32250 3,8 22440

2,9:

3150 25 4250 22 5120 21 6310 22 8180 22 5040 22 1 | 12 2981 12172 18288 6539 1722 41702 , 1 12680 1,4 19290 2,4 24340 3,2 29030 3,4 37750 3,7 23320

----- 2,9:

777 2290 17 3250 17 4110 18 5020 17 6890 16 3500 17

i

20 8540 33424 13316 3025 1713 60018 , I 13300 1,5 19000 2,3 22910 2,6 28770 2,6 42280 2,5 20210

_ _ ” 2,3:

*__l 1750 14 2430 14 3160 17 (4920) (33) (4990) (17) 2010 141 I 30 12667 5135 641 (97) (8) 18548

l

I 12930 1,4 17340 2,2 18530 2,7 (14800) (2,9) (28840) (2,2) 14360 1,7

“ I)

“HT 1480 13 2170 15 3030 18 3860 19 (4740) (14) 1790 14 1 1 40 11887 4955 960 210 (45) 18057 { 1 11070 1,3 14690 2,1 16960 2,4 20110 3,5 (33510) (2,5) 12540

1,6J|

i i

16 3500 19 5070 22 I 6400 22 7830 20 3910 20

i

| § : | 1 1 1 1 ,

sa; 38097 1 61470 42372 f 13050 1 4283 159272

i l

j I l 1 | I I

12450 1,4 18600 2,3 23470 I 3,0 128490 3,3 38480 I 3,21. 19770 2,4

l 1 1 I 1______ ___..l _____ __i_ _ _ _ _ __l_ ____ __i_ ____ __L_______b 1 rok 2 rok 3rok 4rok 5+ rok S2

Lgh-storlek H Hp H = Bostadskostnad/hushåll

Hp = Hyresprocent L L = Antal lägenheter (hushåll) I = Genomsnittlig disponibel inkomst I P P = Antal personer/hushåll

Tabell 4. 3. Stor-Göteborg. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Antal lägenheter respektive hushåll, bostadskostnader per lägenhet, genomsnittlig disponibel inkomst per hushåll samt hyresprocent. Makar med 1 bam under 18 år (3 pers. per hushåll).

KvaL-grupp

ll

__________ __| 25 6360 27

3270 14 5360 27 6560 27 8280 25 8800 i

I 998 1643 386 44 3133

i

11 62 l 23960 19620 23940 33620 35620 23920 l - - - - - --l 3360 20 4490 19 5160 19 6260 20 8470 21 5230 19

l

12 63 1481 3578 988 142 6252 l

I

l

17230 24240 27060 30710 39590 271 50 _ _ g _ _ _ -J 2380 9 3450 14 4140 15 5140 15 6450 12 3640 14 : l 20 288 5307 1466 272 93 7426

i

25630 25260 26880 35100 55890 26340 l

_ _ _ _ _ _ _ -i 1870 12 2670 8 3200 21 (2670) (10) 2560 10 : I 30 210 594 125 (3) (-) 932

i

I 1 5300 32640 15270 (25800) 26380 l __________ __1 1490 7 2180 10 3370 15 1960 9 å | 965

40 487 377 101 (-› (-› i

I 20870 22360 23040 21680

JI

l 4490 17

i

2000 10 3740 15 5210 20 I 6540 20 7850 18 : |

i : l l 1 l

l l | 18708

l

1110 8757 6913 1649 | 279 l S-a|

l

I : 1

1 | l I l

l 21020 | 24820 i 26010 : 32110 l 44420 | 25970 i

L _ _ _ _ _ _ __| _ _ _ _ _ _ __I _ _ _ _ _ .__I _ _ _ _ __._l _ _ _ _ _.__l_.___.__-b 1 rok 2r0k 3rok 4rok 5+rok Sza Lgh.-storlek

H H - Bostadskostnad/hushåll Hp - Hyresprocent Hp L L = Antal lägenheter (hushåll) l = Genomsnittlig disponibel inkomst l

t. ex. 3-rumslägenheter i kvalitetsgrupperna i lägenheter om 4 eller fler rum och kök. 11 och 12, då är problemet att det föreligger Kan de här nämnda tendenserna i materiaen i flera fall betydande hyressplittring. let bero omfattat det på att redovisningen Detta leder till att uppflyttningsprocessen totala hushållsbeståndet och att dessa skulle bromsas upp. Delvis kan kanske detta lösas försvinna vid en uppdelning på hushållsgrupmed hjälp av subventioner, något som kan ha per? Sådana studier har gjorts och i matrisen positiva sidor, då man i viss mån härigenom tabell 4.3 redovisas som exempel 4 fortfakan hindra i att inkomststegringen ökar. Är rande för Göteborgsregionen motsvarande hyressplittringen för stor och om de påvisade material avseende makar med l bam. Flera uteblivna inkomstökningarna i matrisens öv- intressanta avvikelser för denna och för re del beror på att man i hög utsträckning övriga hushållsgruppers fördelning över ma- ”placerat” låginkomsttagare i de nyproduce- trisen kan noteras, om man jämför med rade lägenheterna, blir i stället effekterna de matrisen i tabell 4.2, som avser samtliga motsatta. Det kan uppstå ett ökat missnöje hushåll. med bostadskostnaderna och en i viss ut- Som var att vänta är l-personshushållen sträckning ökad inkomstsegregation, genom koncentrerade till lägenheter med 1 och 2 att få betalningskraftiga hushåll är villiga att rok, medan familjehushållen med flera barn flytta upp till de högre kvalitetsgrupperna. vanligen bor i 3 rok. För makarna med 1 Resultaten skulle sålunda bl. a. kunna barn under 18 år framgår av tabell 4.3, att bero av hyresregleringen och på obalanser på den dominerande lägenhetstypen är 2 roki marknaden. Hyrorna i nedre delen av matri- kvalitetsgrupp 20. Här har denna hushållssen skulle med andra ord vara i grupp en hyresandel på 14 procent, och det låga förhållande till hyrorna bör påpekas att dessa hushåll är trångbodda högre upp i matrisen. Vid en fri marknadsprisbildning skulle enligt norm 2. Rör man sig inom kvalitetsman kanske få en hyresstegring inom detta grupp mot större lägenheter, ökar inkomsbestånd och därmed en jämnare hyresstruk- ten, hyran och i regel också hyresprocenten. tur? Materialet tillåter inte slutsats Däremot förändras inte inkomsten på något någon om vilken tolkning som är den rätta. enhetligt sätt, när man inom lägenhetsstorlek Det måste också påpekas, att det i vissa går uppåt i matrisen. Flera av de förut avseenden otillfredsställande sättet att redo- nämnda faktorerna kan även här förklara visa hushållsinkomsten (se avsnitt 3.2) kan dessa resultat. Dessutom är den i tabellen 4.3 ha påverkat den bild som erhållits. Speciellt redovisade hushållstypen makar med l barn kan detta tänkas gälla inkomstförhållandena relativt heterogen till sin sammansättning

Tabell 4.4. Stor-Göteborg. Hyres- och bostadsrättslâgenheter. Hyresprocenter för vissa hushållsgrupper efter lägenhetsstorlek och kvalitetsgrupp.

Kvali- 1 rok 3 rok tets- En- Endast Gifta En- Endast Gifta

Bild 4.5. Riket. Hyres- och bostadsrättslägenheter. antal rumsenheter hushåll efter disponibel inkomst och Genomsnittligt per (RPH) hushållstyp.

Makar med RPH 1 barn

4x 18 år

Ma kar med 50- 2 barn , 18 år

- Endast makar

4,0 -

Enpersonshushåll

Disp. ink. 1000 kr l I I = 0 10 20 30 40 50 G0

med avseende och som tidigare ta illustreras med talen i tabell 4.4. Att talen på ålder, visats finns starka kopplingar mellan ett ibland blir egendomliga beror på att frekvenhushålls ålder och dess inkomst. sen av hushåll i vissa rutor är liten och därför föränd- har vissa procenttal i tabellen satts inom När man ser till hyresprocentens ringar så varierar den för alla hushållsgrupper parentes. Den här lämnade beskrivningen av hur på i stort sett det sätt som tidigare beskrivits. är emellertid hushållen fördelar av olika En påtaglig och viktig faktor sig på lägenheter att minskar med ökande storlek och standard å ena sidan och å andra hyresprocenten hushållsstorlek. Sammanfattningsvis kan det- sidan beskrivningen av vilka hushåll som bor

i en lägenhet av viss storlek och standard per som redovisas i bilden motiveras i måste med nödvändighet bli schematisk, huvudsak av att de är entydigt bestämda vad eftersom den grundar sig på genomsnittstal avser antal hushållsmedlemmar, dvs. de är l-, när det gäller såväl inkomster som bostads- 2-, 3- respektive 4-personshushåll. kostnader. 1 följande avsnitt skall mer i För samtliga de redovisade hushållsgrupdetalj beskrivas de variationer i bostadskost- perna ökar alltså (som väntat) den genomnader och ihushållsstruktur, som finns inom snittliga rumskonsumtionen per hushåll stagenomsnittstalen för varje ruta och som digt med ökande inkomst, samtidigt som det följer av bl. a. variationer i hushållens in- tydligt framgår, att rumskonsumtionen även komster, betalningsvillighet eller betalnings- Ökar med Ökat antal hushållsmedlemmar. förmåga. Kurvoma ligger lagrade ovanpå varandra med enpersonshushållen underst. I stort sett kan 4.2 Hushållsinkomsten man säga, att i samtliga hushållsgrupper har och lägenhetens hushållen med disponibel inkomst över storlek och standard 40 000 kr. en rumsenhet mer per hushåll än Analyserna av BHU 1969 med de s. k. hushållen med inkomst under 10000 kr. storlek-standard-matriserna visade bl. a hur Räknat i procent är alltså den genomsnittliga den genomsnittliga hushållsinkomsten öka- ökningen av antalet rumsenheter per hushåll, de, när man vandrade diagonalt uppåt höger när inkomsten ökar, större ju färre medlemi matriserna. Speciellt konsumtionen av mar hushållet har. utrymme ökar tydligt med ökande inkomst; På samma sätt kan vi i tabell 4.6 se hur inkomstens betydelse som en avgörande lägenhetskvaliteten ökar med ökande inefterfrägebestämmande faktor framgår klart. komst. Det kan emellertid vara intressant att mer i Siffrorna i denna tabell visar två saker. detalj studera sambanden mellan å ena sidan Det framgår att ju flera medlemmar hushålhushållsstruktur och inkomst och å den let har, desto större andel hushåll bor i andra konsumtionen av utrymme antal lägenheter med hög kvalitet. Av alla enperrumsenheter - och kvalitet/standard. sonshushåll bor omkring en tredjedel i I bild 4.5 visas för riket som helhet lägenheter i kvalitetsgrupp 30 och 40, medan rumskonsumtionen hushåll i endast per (RPH) 5 procent av 2-barnshushållen bor i beståndet av hyres- och bostadsrättslägenhe- lägenheter som tillhör dessa två kvalitetster för några tunga hushållstyper efter Vidare för l- och grupper. gäller åtminstone inkomst. Som rumsenhet har här även att andelen, som bor i Z-personshushållen, räknats kök, och valet av de fyra hushållsty- lägenheter i de lägre kvalitetsgrupperna mins-

Tabell 4.6 Riket. Hyres- och bostadsrättslágenheter. Hushållens relativa fördelning på kvalitetsgrupp efter hushållstyp och disponibel inkomst.

Makar med 1 barn under 18 år 70 30 88 12 93 7 95 5 94 6 Makar med 2 barn under 18 år 87 13 93 7 95 5 97 3 97 3

oräknade. ”Under normen i tabellen innekar med ökande inkomst. Detta gäller också dock inte lika uttalat. bär sålunda, att hushållen inte uppfyller l-barnsfamiljerna, Andelen som bor i lägre kravet ”på” normen 2-barnsfamiljer, på antal rumsenheter, är emellertid i stort sett lika att hushållen precis gör detta, samt ”över kvalitetsgrupper normen att hushållen har en eller flera och omkring 5 procent i alla inkomstklasser utom i den allra lägsta, där den är 13 rumsenheter mer än ”på” normen. Bland hushåll bestående av endast makar, procent. in- boende i flerfamiljshus i riket, är det mindre Ur bostadsmarknadspolitisk synvinkel tressantare är emellertid att se, vilka olikhe- än 5 procent i de redovisade tre inkomstklaster i bostadsval som finns mellan hushåll av serna som bor i lägenheter, som är mindre än samma typ och i samma inkomstklass. Ovan 1 rum och kök, dvs. lägenheter av typen rum har rumskonsumtionen endast betraktats i med kokvrå eller kokskåp. Dock är det genomsnitt inom inkomstklass, vilket kan förvånande, att en så pass stor andel som 4 förhål- av hushållen med disponibel indölja vissa för analysen betydelsefulla procent landen. 1 tabell 4.7 visas därför i något komst mellan 30 000 och 40 000 kr. i denna komprimerad form hur de två hushållsgrup- hushållstyp bor på detta sätt. Det rör sig och makar med 1 barn emellertid inte om mer än drygt 1 600 perna endast makar under 18 år fördelar hushåll, räknat i absoluta tal. Vidare kan sig efter antal rumsenheter i tre olika inkomstklasser, 5 000- noteras, att lika stora andelar, en femtedel,i 10 000 15 000-20 000 kr. och de två lägre inkomstgrupperna bor bättre än kr., 30 000-40 000 kr. I tabellen har hushållens vad som krävs av norm 2, medan mer än rumskonsumtion redovisats i förhållande till hälften bor på detta sätt i klassen 30 000de två olika trångboddhetsnormerna. Norm 40 000 kr. disponibel inkomst. 1 tillåter De förhållandevis stora andelarna endast högst 2 personer per rum, köket oräknat norm 2 tillåter makar-hushåll som bor rymligt, kan i viss och den strängare förklaras av ”kvarboende, dvs. högst 2 personer per rum, köket och ett rum utsträckning

Tabell 4. 7. Riket. H yres- och bostadsrättslägenheter. Hushåll efter rumskonsumtion i förhållande till trångboddhetsnormer och hushållstyp, inkomst.

Procent hushåll med disponibel inkomst l 000 kr 5-10 15-20 30-40

Endast makar under” norm 1 (mindre än 2 re) 1 4 4 norm 1 (= 2 re) 32 16 7 på norm 2 (= 3 re) 46 59 39 ”på” ”över” norm 2 (mer än 3 re) 21 21 50 Summa 100 100 100

Makar med 1 barn under 18 år

”på” över norm 2 (mer än 4 re) 12 3 15

Summa 100 100 100

Antal hushåll Endast makar 13 800 71 000 44 600 Makar med 1 barn under 18 år 2 300 29 400 34 100

de makar som har barn, har inte flyttat till När det gäller makar med l barn fördelar en mindre lägenhet, när barnen flyttat sig hushållen i samtliga regioner relativt lika hemifrån. Andelen äldre hushåll är ju också på de olika lägenhetsstorlekarna inom varstor i denna hushållstyp, omkring 1/3 utgörs dera inkomstklassen 15 000-20 000 kr. reav pensionärer. spektive 30 O00-40 000 kr. Dock kan note- Bland makarna med l bam under 18 år är ras, att i den senare inkomstklassen är i rumskonsumtionen betydligt lägre, räknat Göteborgsregionen andelen hushåll boende i per person. De hushåll som bor sämst - i relativt små lägenheter betydligt större än i lägenheter med 1 rum och kök eller mindre de övriga regionerna. I stället bor färre - - en femtedel i inkomstklassen utgör omkring 1/3 - hushåll i 3-rumslägenheter. 10 000-15 000 kr., men endast 3 procent i Det kan påpekas, att utbudet av 3-rumsläklassen 30 000-40 000 kr. Den förra grup- genheter relativt sett inte är mindre i pen består dock av väsentligt under 1000 Göteborg än i t. ex. Stockholm. Inte heller hushåll och den senare av ca l 000 st. skiljer sig andelarna hushåll bestående av Andelarna hushåll med ”överkonsumtiow” i makar med 1 barn åt i regionerna A, B eller förhållande till norm 2 är klart mindre i C. Emellertid visar det sig, att av l-barnshusdenna hushållsgrupp än vad som var fallet hållen i de två lägre inkomstklasserna bor i för tvåpersonshushållen, bestående av makar, Göteborgsregionen större andelar i just 3medan andelarna med ”underkonsumtion” i rummare, i själva verket lika stora andelar förhållande till samma norm är betydligt som i den högsta inkomstklassen. Detta större. Den tredjedel av hushållen iden övre förhållande har dock inte resulterat i en för inkomstklassen, som bor i lägenheter som är region B större andel hushåll med inkomster mindre än 3 rum och kök, torde utan större på 30 000-40 000 kr. i de stora lägenhetersvårigheter kunna klara av den kostnadsök- na om 4 eller flera rum och kök, utan i ning som skulle bli aktuell vid flyttning till stället i en viss ”underkonsumtion”. Cirka en större lägenhet. hälften av l-barnshushållen med höga in- I resonemanget ovan har visats på den komster bor i lägenheter som är mindre än 3 betydande spridning i konsumtionen av rum och kök. Den för riket tidigare observeutrymme som förekommer inom grupper av rade spridningen i konsumtionen av utrymhushåll av samma typ och i samma inkomst- me givet kan av vad som hushållstyp läge. Kan då denna spridning förklaras av framgått, även med hänsyn tagen till int. ex. regionala olikheter i hushållens prefe- komst, sägas kvarstå vid uppdelning på renser rörande utrymme? Materialet tål i i BHU-underregioner enligt indelningen vissa delar inte någon ytterligare uppdelning, sökningen. För att inte tynga framställdå frekvenserna i de olika grupperna blir ningen med för mycket statistik har detta

mycket små. Tendensen att rumskonsumtio- här dock endast mycket kort kunnat exem-

nen ökar med ökande inkomst är dock helt plifieras för två hushållstyper. klar, även när materialet studeras på regional Slutligen några kommentarer till bild 4.8, nivå. För hushåll med endast makar framgår som illustrerar skillnaderna i hushållens detta särskilt tydligt i region C, enligt BHU, fördelning på kvalitetsgrupper. Bilden avser dvs. kommuner med mer än 50 000 invånare de två hushållstyperna endast makar och exklusive Stockholms- och Göteborgsregio- makar med 1 barn under 18 år, och som nerna. I dessa två storstadsregioner visar det väntat visar bilden en på riksnivå klar sig emellertid, att andelen hushåll med minskning för båda hushållstyperna av andelägenheter med 3 eller flera rum och kök är len hushåll med lägenhet i de två lägsta större i den lägre inkomstklassen än i den kvalitetsgrupperna vid ökande inkomst. Detför Stockholm t. o. m. större än i mellersta, samma gäller andelen hushåll i kvalitetsgrupp gruppen med inkomst mellan 30000 och 20, men då endast vid en ökning av den 40 000 kr. disponibla inkomsten från 5 000-10 000 kr,

till 15 000-20 000 kr. För de två högre grupper, parallellt med uppgifter om hyresredovisade inkomstklasserna är andelarna strukturen på flerfamiljshusmarknaden. hushåll i kvalitetsgrupp 20 lika; detta gäller Först skall inkomstens betydelse för bobåde för makar utan och med l barn. stadsutgiftens nivå studeras på samma sätt Hushåll av den senare typen bor totalt sett som i föregående avsnitt gjordes för storlek alltså modernare, och i inkomstlägena över och standard. Med inkomst avses som tidi- 15000 kr. bor 90 procent eller mer i gare den disponibla inkomsten A inklusive i lägenheter tillhörande kvalitetsgrupp 10 eller förekommande fall eventuella bostads- och 20. Observera dock, att det i lägenheter i barnbidrag. Bostadsutgiften har här och i det kvalitetsgrupp 20 visserligen finns alla de följande definierats som årshyran (respektive utrustningsdetaljer som krävs för att dessa årsavgiften) inklusive tillägg obligatoriska lägenheter skall klassas som moderna, men såsom bränsle, varmvatten. variationer i ”standard” förekommer ändå i l bild 4.9 illustreras grafiskt bostadskostviss utsträckning på grund av att lägenheter- naden per hushåll (BkPH) för de viktigaste na kan vara byggda vid helt olika tidpunkter. hushållstyperna, grupperade efter den dis- Ser man till hushåll i inkomstläget ponibla hushållsinkomstens storlek. Bilden 5000-10000 kr. och samtidigt till dem avser rikets samtliga hushåll ihyreslägenhesom bor i de två lägsta kvalitetsgrupperna 30 ter i flerfamiljshus. De fyra linjerna ligger och 40, så kan noteras, att 4 500 av dessa är lagrade ovanpå varandra med enpersonshusendast vilket motsvarar en hållen underst makar, drygt och 2-barnsfamiljerna överst. procent av samtliga hushåll med denna (Jämför här avsnittet om rumskonsumtion.)

sammansättning i rikets flerfamiljshus. Mot- Dessutom lutar linjerna på ungefär samma

svarande inkomstgrupp 1-barnshushåll är sätt. Detta innebär, att i kronor räknat ökar knappt l 000, eller ca 1/2 procent av hela bostadsutgiften ungefär lika mycket oberodenna hushållstyp. I inkomstläget ende av hushållstyp, när inkomsten per 30 000-40 000 kr. är 1-barnshushållen bo- hushåll ökar. Sålunda betalar 2-barnsfamilende i kvalitetsgrupperna 30 och 40 antals- jerna i genomsnitt ca 2500 kr. mer än mässigt fler eller omkring l procent av enpersonshushållen, både vid inkomster unsamtliga makar med l barn. der lO 000 kr. och över 40 000 kr. Det kan nämnas att för hushåll i bostadsrättslägenheter gäller, att bilden i stort sett är 4.3 Hushållens bostadskostnader prisets densamma. Vidare kan noteras, att för betydelse för val av lägenhet enpersonshushåll i hyreslägenheter ökar bol föregående avsnitt studerades hur efterfrå- stadsutgjften med den disponibla inkomsten gan på lägenhetsstorlek och standard hos upp till inkomstläget 25 000-30 000 kr., olika hushållsgrupper varierade med den varefter den minskar för att sedan åter öka. disponibla inkomsten. Där behandlades ock- Någon entydig förklaring till denna svacka så samspelet mellan inkomst och bostadsut- i bostadskonsumtionen kan inte ges här. gift såsom det kan beskrivas med hjälp av Sannolikt rör det sig om en sammansatt storlek-standard-matrisen och den därtill ålderseffekt; man kan t.ex. peka på att kopplade analystekniken. Den tredje och andelen ensamstående under 30 år inom de kanske viktigaste efterfrågebestämmande olika inkomstklasserna i viss utsträckning faktorn på utbudssidan, nämligen priset på varierar omvänt i förhållande till den genomlägenheterna, bör emellertid analyseras när- snittliga bostadsutgiften för samtliga enpermare, och då från något annorlunda utgångs- sonshushåll. punkter. Möjligheten att göra detta har Till denna bild som gäller hushåll i åstadkommits genom att BHU 1969, som flerfamiljshus i riket skall läggas vissa obsertidigare nämnts, även innehåller uppgifter verade variationer mellan de fyra regionerna om bostadskostnaderna för olika hushålls- i BHU-materialet. Den minskning av bostads-

l40

Bild 4.9. Riket. Hyreslägenlzeter. bostadskostnad hushåll (BkPH) efter disponibel inkomst och Genomsnittlig ärlig per hushållstyp. BkPH 1000

krl

Makar med 2 barn 18 år 7,0« Makar med 1 barn 18 år Endast 6,0- makar

5,0 -

4,0- Enpersonshushåll

- 3,0

2,0 -r Disp.ink., 1000 kr I I I 40 50 60

utgiften för enpersonshushåll, när inkomsten tionen och vad som tidigare påpekats om ökar från 25 000-30 000 kr, som nämnts överrepresentationen i Stor-Stockholm av ovan, återfinns i alla regioner utom re- större lägenheter i samtliga kvalitetsgrupper C - kommuner med mer än 50000 vid jämförelse med riket. l övrigt är de gion invånare. Dock förblir utgiftsnivån där i stort regionala avvikelserna endast mindre. sett oförändrad, när inkomsterna stiger över Variationerna i konsumtion av utrymme 40000 kr. Ett annat intressant förhållande och standard analyserades i föregående avär, att makar med barn i de lägre inkomst- snitt bl. a. med exempel för de tvâ hushållsklasserna upp till 20000 kr. uppvisar en typerna endast makar och makar med 1 barn e betydligt högre omkring 25 procent under 18 år (jämför tabellerna 4.6 och 4.7). i Stockholmsre- Spridningen i bostadskostnader för dessa genomsnittlig bostadsutgift än i de övriga regionerna. De bor då hushåll i de tre inkomstklasserna 5000gionen också i större och modernare lägenheter. 10 000, 15 000-20 000 och 30 000-40 000 Denna konsumtionsnivå hänger med kr. illustreras av sammanställningen i tabell högre stor sannolikhet samman med utbudssitua- 4.10, som avser hyreslägenheter.

Tabell 4.10. Riket. Hyreslágenheter. Bostadsutgift efter hushållstyp och disponibel inkomst. Medelvärde, median, övre och undre kvartil.

Hushållstyp Antal Bostadsutgift i kronor för vissa hushållstyper Disponibel in- hushåll i olika inkomstlägen komst, 1 000 kr Medel_ Värde Q1 Q2 Q3

Endast makar

Makar med 1 barn under 18 år

Av tabellen framgår, att medianutgiften klasser med mellan 10 och 25 procent för makar utan barn med inkomster mellan hushåll i samtliga klasser utom den lägsta 30 000 och 40 000 kr. är ungefär lika stor och den högsta. som för 1-barnshushållen i inkomstläget Intressant att notera är, att l-barnshushåll 15 000-20 000 kr. Vad beträffar den senare med 15 000-20 000 kr. i inkomst fördelar hushållstypen gäller, att spridningen i bo- sig på bostadskostnadsklasser på nästan stadskostnad, mätt i kronor, minskar med exakt samma sätt som hushåll bestående av ökande inkomst. I inkomstläget 5 000- endast makar i inkomstläget 30 000-40 000 10000 kr. är skillnaden mellan övre och kr. Som jämförelse kan nämnas, att den undre kvartilen mer än 3 000 kr., i inkomst- medianutgift på ca 4 000 kr. som dessa båda läget 15 000-20 000 kr. drygt 2 000 kr. och grupper uppvisar, motsvarar den genomsnitti den högsta inkomstklassen 1 800 kr. liga hyran i riket för en hyreslägenhet om 3 För hushâllstypen endast makar gäller, att rum och kök i kvalitetsgrupp 20 och är 300 ju högre inkomstklassen är, desto mindre kr. mer än den årliga genomsnittshyran för andel hushåll bor ”billigt”, dvs. har en en nyproducerad, modern 1-rumslägenhet. bostadskostnad under 2 000 kr. En relativt BHU-materialet uppvisar en del intressanstor procentandel - ca 10 procent - i den ta regionala variationer i hushållens fördellägsta av de redovisade inkomstklasserna har ning på bostadskostnadsklasser inom bestånen bostadskostnad som överstiger 6 000 kr. det av hyreslägenheter. Ser man till ensamma Bostadsutgiften i detta inkomstläge är dock makar och den lägre av de tre här redovisade för nära 40 procent av hushållen mindre än inkomstklasserna, så kan konstateras att en 2 000 kr. För l-barnshushâllen gäller att ca stor andel - nästan hälften - av hushållen 30 procent har bostadskostnader som under- utanför de två storstadsregionerna har mycstiger 2 000 kr. ket låga bostadskostnader, dvs. hyresutgifter 1 inkomstläget 15 000-20 000 kr. domi- som inte överstiger 2 000 kr. I det mellersta nerar för hushåll med endast makar bostads- är skillnaderna mellan regionerinkomstläget kostnader mellan 2 000 och 4 000 kr., na relativt små, men i den högre inkomstmedan den ”vanligaste” hyran för l-barns- klassen, disponibla inkomster mellan 30 000

familjer i samma inkomstklass ligger något och 40000 kr., är förhållandet i viss mån

högre, eller mellan 3 000 och 5 000 kr. För omvänt. Andelarna hushåll med låga hyresutden senare hushållstypen är spridningen gifter är mindre i regionerna C och D äni A också stor över samtliga bostadskostnads- och B. Förklaras dessa skillnader av skillna-

der i utrymme, dvs. lägenhetsstorlek? När och B än i regionerna C och D. I Stockdet gäller den högsta inkomstklassen är det holmsregionen har nära 90 procent av delvis så, vilket i viss mån framgått i avsnitt l-barnshushållen en lägenhet om 2 rum och 4.2. l regionerna C och D bor färre hushåll kök, medan omkring 60 procent i C- och bestående av endast makar i små lägenheter, D-regionerna bor i lägenheter som är 3 rum lägenheter om 2 rum och kök eller mindre. och kök eller större. Materialet visar emeller- Vid inkomster mellan 5 000 och l0 000 kr. tid, att 2- och 3-rummare dels är modernare visar det sig att, med regionerna C - tillhör en högre kvalitetsgrupp - och dels

jämfört

och D, så bor en större andel av hushållen i till följd av detta också är dyrare i regionerna regionerna A och B i lägenheter om 3 rum A och B än i de övriga. De redovisade och kök eller mer. Detta gäller då särskilt regionala olikheterna i inkomstklassen Stockholmsregionen, medan 2 rum är den 5 000#10 000 kronor kan också åskådliggödominerande lägenhetsstorleken i regionerna ras som skett i tabell 4.11 nedan. Där C och D. framgår bl. a. den ovan påtalade stora skill- Även för l-barnshushållen gäller att skill- naden i medianhyresutgift mellan l-barnsnaderna mellan de två regiongrupperna är hushållen i hyreslägenheter i de två regionstörst i den lägsta inkomstklassen, hushåll grupperna. med mellan 5 000 och 10 000 kr. i disponi- Det relativt rikhaltiga BHU-materialet ger bel inkomst. Som tidigare påpekats är denna möjlighet att mycket utförligt beskriva prisgrupp antalsmässigt liten, men nära hälften och utgiftsstrukturen på bostadsmarknaden av dessa hushåll som bebor en hyreslägenhet för flerfamiljshus. Denna framställning har i regionerna C och D har en bostadsutgift dock främst av utrymmesskäl måst begränsas under 2 000 kr., medan samtliga registrerade till att söka peka på ett fåtal men intressanta hushåll i regionerna A och B har en förhållanden och frågeställningar.

hyresutgift som överstiger 3000 kr. (Se

vidare tabell 4.11.) Söks förklaringen till 4.4 Bostadskonsumtionens inkomstdetta i skillnader i antal rumsenheter per elasticitet hushåll, visar det sig att det visserligen finns sådana, men att dessa utgörs av att de Ett av motiven till att sambanden mellan hushåll det gäller genomsnittligt bor i inkomster och bostadskonsumtion ägnats ett mindre lägenheter i storstadsregionerna A stort intresse både i denna och andra framställningar på området är att man genom sådana studier i viss utsträckning och Tabell 4.11. Regiongrupper. Hyreslägen- under vissa förutsättningar kan ta fram heter. material, som beskriver hur inkomstföränd- Hyresutgifter i inkomstläget 5 000-10 000 ringar påverkar bostadskonsumtionen. En kr. efter hushållstyp och regiongrupp. Medel- sådan metod är att beräkna s. k. inkomstvärde, median, övre och undre kvartil. elasticiteter. De elasticitetstal som då erhålls anger t. ex. förhållandet mellan procentuell Hushållstyp/ Hyresutgifter vid 5 000- förändring i bostadsutgift och procentuell Region 10 000 kr disponibel inkomst i inkomst. Om ett hushåll får en förändring Medelinkomstökning med låt oss säga 10 procent Värde Qi Q2 Q3 och följden blir att hushållet ökar bostadsut- Endast makar giften med 3 procent, kan detta hushåll Region A+B 3 400 2 000 3 000 4 200 förenklat en inkomstnågot sägas uppvisa Region C+D 2 700 2 000 2 300 3 300 elasticitet med avseende på utgiftsefterfrågan Makar med l barn under 18 år av 0,03/0,10 = 0,30. Sådana elasticiteter, Region A+B 5 200 4 100 5 200 5 800 efter differentierade t. ex. hushållstyp, kan Region C+D 3 000 2 000 2 400 4 100 sedan under vissa förutsättningar nyttjas för

att uppskatta de framtida förändringar i ticiteten är olika i olika inkomstlägen för en bostadsefterfrågan som kan antas följa vid given hushållstyp. framtida ändringar i hushållens inkomster. Tabell 4.12 nedan visar några resultat från Detta är en metod, som allmänt använts de beräkningar av utgifts- respektive utrym-

bl. a. i bostadsstyrelsens prognosarbete. mesefterfrågans inkomstelasticiteter (EBk

För att kunna genomföra beräkningar av respektive EBu) som gjorts på BHU-materiaelasticitetstal för t. ex. utgiftsefterfrågan, let, avseende år 1969. Det utrymmesmått måste man göra ett antagande om sambandet som använts i kalkylerna är genomsnittligt mellan inkomst och bostadsutgift, dvs. upp- antal rumsenheter per hushåll (RPH). ställa en hypotes om hur den funktion ser ut Observera att då BHU-undersökningen som beskriver bostadsutgiften med hjälp av inte omfattar småhusmarknaden avser resulinkomsten som en oberoende variabel. Här- taten av beräkningarna endast hushåll boenvid har man i de allra flesta sammanhang de i beståndet av hyres- och bostadsrättsläanvänt sig av en enkel s. k. potensfunktion genheter i flerfamiljshus i riket. De elastici-

på formen Y = a - Xb där X är inkomst, Y tetstal som anges i tabellen avser approxima-

bostadsutgift (eller -utrymme) samt a och b tivt de inkomster som svarar mot klassmitten konstanter. i respektive inkomstklass. I denna analys har emellertid valts en De erhållna talen för inkomstelasticiteteransats med en något mer komplicerad typ av na ökar (med undantag för enpersonshushâlefterfrågefunktion. Flera olika sådana har len) betydligt med ökande inkomster. Det prövats men den som slutligen tillämpats är bör också noteras, att i den lägre inkomstklaspå formen sen minskar elasticiteterna med ökande _Q hushållsstorlek, medan förhållandet delvis är Y:a.xb.ex det omvända i inkomstläget 30 000-40 000 kr. Här är Y bostadsutgift eller -utrymme, X Vilken är då innebörden av dessa resultat inkomst samt a, b och c konstan- och vad kan de ha för betydelse i ett disponibel ter. e är basen för den naturliga logaritmen. bostadspolitiskt sammanhang? En första Bland motivenltill att den enklare funk- konsekvens är uppenbar. Ju högre inkomst, tionsformen frângåtts vid de här redovisade desto högre inkomstelasticitet med avseende studierna var dels att söka nå en bättre på utgifts- och utrymmesefterfrågan. Detta anpassning till det observerade materialet, medför, att vid en och samma relativa dels en hypotes om att elasticitetstalen inkomstökning över hela inkomstskalan kan varierar med inkomstnivån, dvs. inkomstelas- hushåll med högre inkomster förväntas vara

Tabell 4.12. Riket. H yres- och bostadsrättslágenheter. Utgifts- och utrymmesefterfrågans inkomstelasticitet efter hushållstyp och inkomstklass.

Makar med 1 barn under 18 år 0,12 0,04 0,27 0,24 0,34 0.33 Makar med 2 barn under 18 år 0,00 0,06 0,29 0,27 0,42 0.37

de som är villiga att öka sina bostadsutgifter om året, alltså en mycket obetydlig förändmest, inte bara absolut utan även relativt. En ring. Situationen blir självfallet annorlunda med ger i om inkomstförstärkningen ges så att den inkomstökning säg 10 procent inkomstläget 15 000 kr. en ökning av bo- endast kan nyttjas för bostadskonsumtion stadsutgiften med 1,5 procent, medan mot- eller om den ges i form av t. ex. hyresrabatsvarande ökning i inkomstläget 40000 kr. ter. blir ca 4 procent. Den totala efterfrågeök- De vid denna tvärsnittsanalys erhållna som orsakas av en inkomstökning av elasticitetstalen är jämfört med i andra ning, samma relativa storlek i alla inkomstlägen, sammanhang utförda beräkningar betydligt kommer i stor utsträckning från hushåll med lägre, oftast har redovisats elasticitetstal av inkomster. Hushåll med högre in- storleksordningen 0,50-l,25. Dessa senare högre komster och redan relativt tal avser dock i allmänhet samtliga hushåll i höga bostadsutökar sin konsumtion mest, hushåll hela beståndet, dvs. beräkningarna har inte gifter med redan stora lägenheter efterfrågar större differentierats efter upplåtelseform , hushållsi högre utsträckning än hushåll typ eller inkomstklass. Dessutom är beräklägenheter med små lägenheter. ningsgrunderna även i andra avseenden olika, Av den totala efterfrågeökningen - orsakad varför jämförelser försvåras. En kalkyl på av en inkomstökning av nämnt slag och mätti BHU-materialet utan denna differentiering antal rumsenheter - vilket genomskulle, om elasticiteten ger elasticiteter på ca 0,45, var konstant och oberoende av inkomstni- betyder nästan en fördubbling i snittligt vån, ungefär hälften emanera från de 50 förhållande till de i tabell 4.12 redovisade hushåll som har de högsta inkoms- talen. Om småhusmarknaden också kunde procenten terna. Används ett antagande om en med inkluderas i en totalkalkyl för bostadsutgifinkomsten varierande elasticitet, kan ca 75 tens inkomstelasticitet på riksnivå oberoende av volymökningen beräknas av hushållstyp och inkomstnivå, är det procent utgå från de 50 procenten hushåll med de högsta sannolikt att tal av storleksordningen 0,75inkomsterna. 1,0 skulle erhållas. De i tabell 4.12 redovisa- En ur bostadspolitisk synvinkel betydelse- de resultaten torde sålunda mot bakgrund av full konsekvens anmäler detta kunna anses rimliga i förhållande till i sig här. Om utrymmes- respektive utgiftsefterfrågans inkomst- andra sammanhang uppskattade elasticitetselasticiteter under senare tid har minskat till tal. Det synes dock angeläget att studierna av den låga nivå som beräkningar bostadsefterfrågans inkomstelasticitet förs på BHU-materialet ger till resultat, skulle alltså hushållens vidare och fördjupas, speciellt då med inkomstkänslighet med avseende på bostads- beaktande av tidsdimension och aggregakonsumtion vara relativt låg, i de lägre tionsnivå med avseende på hushållstyp, uppinkomstlägena t. o. m. mycket låg. Detta låtelseform etc. skulle kunna tolkas så, att inkomstförstärkningar till hushåll med låga inkomster inte är ett effektivt medel för att förbättra deras 5 Hushåll med otillfredsställande bostadsstandard. En sådan förstärkning med bostadsstandard säg 10 procent till ett hushåll med makar 5.1 Trângboddhet och lägenhetskvalitet och 1 barn och med en disponibel inkomst 15 0O0»20 000 kr. - BHU-materialet kan användas för att som ligger i intervallet på motsvarande en sammanräknad nettoin- olika sätt studera hushållens bostadsstandard komst av ca 17 000-27 000 kr. - skulle ge i förhållande till skilda bostadspolitiska en ökning i utgiftsefterfrågan med knappt 2 målsättningar i form av trångboddhets- och/ för denna hushålls- eller kvalitetsnormer. Först skall här ges en procent. Genomsnittligt i detta betyder detta en kort överblick över hur många och vilka typ inkomstläge ökning av bostadsutgiften med 70 â 75 kr. hushåll som enligt vissa kriterier kan sägas bo

lO

otillfredsställande respektive bo bra. I det därmed också största andelen hushåll med avses då med otillfredsställande otillfredsställande boendestandard -följande drygt bostadsstandard för ett hushåll trångbodd- 40 procent eller i absoluta tal ca 70 000 het enligt norm 2 - den strängare normen, hushåll. som innebär att det i en lägenhet skall bo Vilken hushållssammansättning har då högst 2 personer per rum, köket och ett rum dessa hushåll? Bland de hushåll som enligt oräknat och att enpersonshushåll ej kan vara definitionen ovan på något sätt bor otill- - att hushållets fredsställande och som totalt till trångbodda och/eller lägen- uppgår het tillhör kvalitetsgrupperna 30 eller 40, drygt 556 000 utgör enpersonshushållen den dvs. är halv- eller omodern. största gruppen. Ungefär 30 procent eller Fyrfältstabellen, tabell 5.1, visar hur samt- 164 000 enpersonshushåll bor otillfredsställiga hushåll i riket boende i flerfamiljshuslä- lande, och då dessa enligt norm 2 inte kan genheter 1969 fördelar sig absolut och vara trångbodda orsakas sålunda den otillprocentuellt vad gäller olika typer av otill- fredsställande bostadsstandarden av att samtfredsställande bostadsstandard. Drygt en liga dessa bor i halv- eller omoderna lägenhalv miljon, eller 36 procent av hushållen, heter. Makar med ett eller flera barn under bor otillfredsställande enligt det ovan redo- 18 år utgör 31 procent av samtliga hushåll visade synsättet och 4 procent, eller 63 000 med otillfredsställande bostadsstandard. l hushåll, bor både trångt och halv- eller absoluta tal innebär detta ca 174 000 hushåll, omodernt. Ungefär en femtedel av alla och bland dessa barnhushåll bor ca 168 000 hushåll är trångbodda, medan en något trångt enligt norm 2. Nära 19 000 av denna mindre andel 4 ca 18 procent - bor halv- senare grupp är förutom att de är trångbodeller omodernt. De fyra i BHU-undersök- da även bosatta i halv- eller omoderna ningen redovisade regionerna skiljer sig från lägenheter. varandra endast obetydligt vad gäller andel Ser man till procentandelen inom respektrångbodda hushåll. Ej fullt moderna bostä- tive hushållsgrupp som bor trångt och/eller der är emellertid ett större i halv- eller omodernt så varierar denna andel problem Göteborgsregionen än i de övriga. En fjärde- relativt oregelbundet. Största andelen, nära del av hushållen i flerfamiljshuslägenheter i 50 procent, med otillfredsställande bostadsden regionen bor i lägenheter tillhörande standard uppvisar makar med l barn medan denna kategori, vilket kan jämföras med 15 vart fjärde av endast make-hushållen har en procent i Stockholmsregionen. Göteborg får på något sätt otillfredsställande bostadsstan-

Tabell5. 1. Riket. Hyres- och bostadsrättslágenheter. Samtliga hushåll fördelade efter trångboddhet och modernitet. Absoluta tal och procent. halv- el. omoderna lgh moderna lgh

Trång- 63 037 277 290 340 327 bodda 4 % 18 % 22 %

Ej trång- 215 948 1 001 140 1 217 088 bodda 14 % 64 % 78 %

278 985 1 278 430 1 557 415 18 % 82 % 100 %

dard. För övriga hushållsgrupper ligger ande- na, vilket gör 96 000 hushåll, bor i lägenhelarna på mellan 35 och 45 procent. ter tillhörande kvalitetsgrupperna 30 och 40. De hushåll som både bor trångt och halv- En stor andel av pensionärshushållen är eller omodernt uppgår som framgår av tabell enpersonshushåll, som ju enligt norm 2 ej 5.1 till 63 000 hushåll. En tredjedel av dessa kan vara trångbodda. Detta förklarar den består av endast makar. Detta motsvarar 6 låga relativa andelen trångbodda bland de procent av samtliga hushåll i denna hushålls- äldre hushållen, 11 procent. Räknar man i 1 stort sett samma procentsiffra för stället exklusive enpersonshushållen bland grupp. andelen hushåll inom respektive hushålls- pensionärerna, blir andelen trångbodda drygt grupp som bor både trångt och halv- eller 25 procent. omodernt uppvisas av samtliga hushållstyper, Bland barnhushållen är trångboddheten dock med visst undantag för makar med 2 enligt norm 2 stor, 44 procent, vilket är en eller flera barn under 18 år. Drygt 7000 mer än dubbelt så stor andel som visades eller av hushållen med denna ovan oberoende av hushållstyp. Dessutom 3,5 procent sammansättning bor både trångt och ej fullt bor en betydande del av de trångbodda modernt. 1 tabell 5.2 har sammanställts samtidigt också omodernt, ca 24 000 husuppgifter som redovisar hushåll med någon håll. form av otillfredsställande bostadsstandard, En stor del av enpersonshushållen utgörs mätt i absoluta tal och procent. som nämnts av pensionärshushåll, nära nog De i BHU-materialet redovisade barnhus- exakt 40 procent. Intressant är, att boendehållen w dvs. hushåll bestående av en vuxen förhållandena för de övriga 300 000 hushåleller makar med ett eller flera barn under 18 len med endast en boende endast obetydligt år 4 år 454 000, medan pensionärshushållen skiljer sig från de äldre hushållens, när det 4 hushåll med bostadsföreståndare 65 år gäller fördelning på moderna respektive halveller äldre - är ungefär 100 000 färre eller eller omoderna lägenheter. Andelarna hus- 23 procent av samtliga hushåll i materialet. håll som inte bor modernt är dock höga, en 54 procent av barnhushållen och 2/3 av tredjedel i båda åldersgrupperna. Det finns pensionärshushâllen uppfyller de i detta fall alltså en betydande andel enpersonshushåll bostads- - - som förutom ställda kraven på tillfredsställande drygt 95 000 pensionärerstandard. Av den förra gruppen bor en na har en med avseende på lägenhetens relativt liten andel i halv- eller omoderna kvalitet låg bostadsstandard. w 1 eller flera barn lägenheter endast 7 procent som trots De ensamstående med detta innebär 33 000 hushåll - medan under 18 år, hur bor de i förhållande till väsentligt mer än en fjärdedel av pensionärer- gruppen samtliga barnhushåll som redovisats

Tabell 5.2 Riket. Hyres- och bostadsrättslägenheter. Antalet hushåll med otillfredsställande bostadsstandard fördelade efter hushållstyp. Absoluta tal och procent. Antal 7a av /o av resp. hushåll samtliga hushållshushäll grupp otillfredsställande bostadsstandard 556 275 100 - Därav

ovan? BHU-materialet ger vid handen, att söka att placera taket så -- självfallet drygt 5 000, eller 7 procent av de 77 000 differentierat efter hushållstyp att de hushållen av denna typ, bor både halv- eller hushåll som ligger över taket har vad som omodernt och trångt, vilket motsvaras av kan kallas en ”hygglig” inkomst och möjligdrygt 5 procent för samtliga hushåll med het att ha en bra bostad. Till de minimibebarn under 18 år. Ensamförälderhushåll bor lopp för disponibla inkomster som beräknats också i högre grad i lägenheter som inte är utifrån de angivna normerna har salunda nåra moderna, 12 procent ca 9000 adderats ett belopp motsvarande den hyra hushåll - med skulle jämfört 7 procent för som hushållet i fråga i riksgenomsnitt barnhushåll. Dock är en något få betala för en modem - i kvasamtliga lägenhet mindre andel, eller ca 39 procent, trång- litetsgrupp 10 - som uppfyller kraven på bodd. ej trångboddhet enligt norm 2. De på detta sätt erhållna inkomstgränserna - ett “tak” för varje hushållstyp - har därefter avrun- 5.2 Hushållens betalningsförmåga dats för att kunna anpassas till den klassin- Ovan har helt kort beskrivits hur hushåll delning för disponibel inkomst som använts i med otillfredsställande bostadsstandard för- BHU 1969. De använda ”taken” för disponidelar sig på olika kategorier av hushållstyp bel inkomst är följande: och ålder. 1 tidigare avsnitt lades tonvikten Enpersonshushåll 10 000:- kr till en betydande del på att studera variatio- Endast makar 15 000:- kr nen-spridningen i hushållens bostadskonsum- Makar med l barn 20 000:- kr tion, med hänsyn tagen till hushållstyp och Makar med 2 barn 25 000:- kr inkomst. Bostadsutrymme, bostadskvalitet Makar med 3+ barn 30 000:- kr och bostadskostnad studerades, och fram- Övriga makar 25 000:- kr ställningen pekade bl.a. på de betydande En vuxen med 1+ barn 20 000:- kr variationer i konsumtionen som finns mellan Övriga hushåll 15 000:- kr hushåll med samma sammansättning och i samma inkomstläge. Boendet relaterades Observera att utgående barn- och bostadsockså till hushållens disponibla inkomster. bidrag ingår i beloppen avseende disponibel alltså inkomster efter skatt och inklusive inkomst i BHU-materialet. barnbidrag och bostadstillägg. Följande av- Med de inkomsttak som använts hamnar snitt anknyter till denna analys och behand- 55 procent eller nära 850 000 av de totalt lar hushåll med olika slag av otillfredsställan- 1,5 miljonerna hushåll över taket och drygt de boendestandard, deras inkomster och 700 000 under taket. Cirka 3/4 av hushållen hyresbetalningsförmåga. med inkomst över taket uppfyller helt Den ansats som valts är en uppdelning av kraven på en tillfredsställande bostadsstansamtliga hushåll i två grupper, sådana med dard. vilket framgår av tabell 5.3, men denna disponibel inkomst över ett visst ”tak” och tabell visar också att något mindre än 3 sådana med inkomst under detta ”tak”. procent eller 21 400 av dessa hushåll. trots Härefter studeras dessa två kategorier och de inkomster de har, bor bade trångt och ej grupper inom varje kategori med avseende på modernt. Motsvarande andel bland hushåll trångboddhet och lägenhetskvalitet. Valet av det ”tak” som används i det 1 efter skatt exkl. bostadskostnad Minimibudget följande har skett utifrån de normer för första halvåret 1972 enligt Stockholms socialminimibudget efter skatt, som används av nämnd. Stockholms socialnämnd Det skall under- Ensamstående 525 kr/mån. Makar 875 kr/mån. strykas, att målsättningen för valet av ”tak” Barn O- 9 år 275 kr/barn och mån. inte varit att söka definiera eller särskilja Barn 10-15 år 360 kr/barn och man. låginkomsttagare, utan avsikten har varit att Barn 16-19 år 420 kr/barn och män.

Tabell 5.3. Riket. H yres- och bostadsrátrslägenlteter. hushåll “över taket fördelade efter trängboddhet och modernitet. Absoluta tal och Samtliga

procent. haw-eL omoderna lgh moderna lgh

21 435 112 845 134 280 Trångbodda 3 % 13 % 16 %

86 062 629 236 715 298 Ei trångbodda

med disponibla inkomster under taket är 5.5 ger en jämförelse mellan hushåll över och större, nära 6 procent, och något mer än under tak med avseende på otillfredsställanav hushållen under de bostadsstandard, dvs. trångboddhet, omohälften eller 372 000 taket har helt tillfredsställande standard, dernitet eller båda delarna. Av de 556 000 hushåll som har otillfredsställande bostadsvilket tabell 5.4 visar. Skillnaderna i fråga om trångboddhet och standard har 220 000 inkomster som placelägenhetskvalitet mellan de två grupperna rar dem över taket, medan 336 000 eller 60 över respektive under tak är alltså betydan- procent hamnar under taket. Bland samtliga de. Man kan bl.a. att bland hushåll i materialet finns konstatera, drygt 1,5 miljoner sålunda 220000 eller 14

hushåll med disponibel inkomst under taket hushåll, procent,

vilket är som enligt de normer som använts i denna bor vart fjärde halv- eller omodernt, en nära nog dubbelt så stor andel som bland ansats kan sägas ha en otillfredsställande hushåll över taket. För bostadsstandard, men som med hänsyn till trångboddheten samma förhållanden - ande- de inkomstgränser och antagna bostadskostgäller ungefär larna är här 29 respektive 16 procent. Tabell nader som använts för delning vid ”taket”,

Tabell 5.4. Riket. H yres- och bostadsráttslägenherer. fördelade och modernitet. Absoluta tal Samtliga hushåll ”under taket” efter trångboddhet och procent. halv- el. omoderna lgh moderna lgh

Trång- 41 602 164 445 206 047 bodda 6 % 23 % 29 %

Ej trång- 129 886 371 904 501 790 bodda

Tabell 5.5. Riket. Hyres- och bostadsrättslágenheter. Samtliga hushåll fördelade efter över/under tak respektive otillfredsställande/tillfredsställande bostadsstandard. Absoluta tal och procent.

otillfredsst. tillfredsst. bosLstandard bosnstandard

Över tak 220 342 629 236 849 578 26 % 74 % 100 %

Under tak 335 933 371 904 707 837

48 % 52 % 100 %

556 275 1001 140 1 557 415

36 % 64 % 100 %

måste anses ha ekonomiska fredsställande

förutsättningar bostadsstandard utgörs huvud-

att ha en bostad som helt motsvarar de delen av enpersonshushåll, makar med l uppställda kraven på modernitet och rymlig- barn och endast makar i nämnd ordning. het. Något mer än 21 procent eller 336 000 Den hushållsgrupp som har de sämsta förhålav alla hushåll i landena

flerfamiljshus ligger docki är utan jämförelse l-barnsmakarna.

sådana inkomstlägen, att de flesta av dem 42 procent eller 54000 hushåll bor trots skulle få svårigheter att utan inkomster (ytterligare) hyggliga otillfredsställande. 85 bidrag eller andra former av stöd klara den procent av dessa utgörs då av sådana som genomsnittliga hyran för en sådan lägenhet. bedömts ha otillfredsställande bostadsstan- Drygt 41000 eller 12 procent av dessa dard enbart på grund av att de inte uppfyller hushåll med otillfredsställande bostadsstantrångboddhetsnorm 2. dard och med inkomster under taket, bor Mer betydelsefulla ur bostadspolitisk synbåde halv- eller omodernt och trångt. Till vinkel måste dock de hushåll, som både har denna grupp hör de hushåll för vilka det inkomster under taket och otillfredsställande måste anses vara mest angeläget att förbättra bostadsstandard, sägas vara. Ser man till boendeförhållandena och åt vilka samtidigt kan det konsta-

hushållssammansättningen

det kraftigaste ekonomiska stödet sannolikt är stor för teras, att t. ex. trångboddheten måste ges för att åstadkomma sådana församtliga hushållstyper, men i synnerhet bättringar. De utgör dock inte fullt 3 bland de 30000 hushållen bestående av

procent av alla hushåll i flerfamiljshus. makar med 1 barn, där 2/3 har färre rum än

Vilka är då de hushåll som kan sägas ha 3, vilket norm 2 föreskriver. 41 procent eller ”hyggliga” inkomster, men som ändå bor drygt 100000 av enpersonshushållen med otillfredsställande? På basis av BHU-materia- inkomster under taket bor omodernt och let kan konstateras att 41 procent eller drygt detsamma gör 1/4 av hushållen som endast 52 000 av hushållen, som hör till hushållsty- består av makar. Just när det gäller lägenhepen makar med 1 barn, är trångbodda, trots tens standard är enpersonshushållens situaatt de har inkomster över det här använda tion mycket dålig och de utgör inte mindre taket. Nästan 1/4 av enpersonshushållen med än 60 procent av samtliga de hushåll som ”hyggliga” inkomster bor halv- eller omo- både har inkomster under taket och bor dernt. Av samtliga de ca 220 000 hushållen halv- eller omodernt. med inkomster över taket och med otill- Av tabell 5.6 kan utläsas att bland hushåll

l5O

Tabell 5.6. Riket. Hyres- och bostadsrättslágenheter. Antalet hushåll taket med otillfredsställande bostadsstandard fördelat efter

under

hushållstyp. Absoluta tal och procent.

Antal % av samtliga % av resp. hushåll otillfredsst. hushållsgrupp bost.stand. under taket under taket

Otillfredsstallande 335 933 100 bostadsstandard Därav 101 912 30 41 enpersonshushåll

övriga makar en vuxen + 1+barn 30 666 9 49 32 028 10 38 övriga hushåll

med inkomster under taket har nära 32 000, hushållen i riket, som bor i flerfamiljshus, eller 69 av makarna med l har en otillfredsställande bostadsstandard, drygt procent barn under 18 år, en i något avseende dvs. bor halv- eller omodernt och/eller otillfredsställande bostadsstandard. Därav ut- inte trångboddhetsnorm 2. Av uppfyller

är trångbodda 77 procent dessa utgör enpersonshushållen den största

gör de som enbart och andelen till ca 30 eller knappt 25 000 hushåll. Dåligt lottade är gruppen, uppgår också flerbarnsmakarna samt hushâllstypen eller 102 000 hushåll. lnom de olika procent makar med inneboende och/ hushållstyperna varierar andelen hushåll med övriga (makar otillfredsställande bostadsstandard mellan 25 eller barn, där något barn är 18 år eller och 50 procent, där makar med ett barn äldre). Här måste dock påpekas, att det inom gruppen övriga makar - liksom inom grup- svarar för den högsta andelen. En uppdelning - sannolikt förekommer, av hushållen efter inkomst på det sätt som pen övriga hushåll att hushållens inkomster i flera fall har redovisats ovan ger emellertid vid handen underskattats, då andra hushållsmedlemmar att av samtliga de 556 000 hushållen med än makarna eller bostadsföreståndaren - för någon form av otillfredsställande bostadsvilka BHU-undersökningen inhämtat in- standard, har ca 40 procent sådana disponib- - la inkomster, att de sannolikt kan klara den komstuppgifter kan bidraga till hushållsinkomsten. Just att gruppen övriga hushåll genomsnittliga hyran för en god bostad, dvs. under tak uppvisar en så pass liten skillnadi en lägenhet som uppfyller de här angivna andelen hushåll med otillfredsställande bo- kraven på utrymme och kvalitet. Det kvarstadsstandard med hushåll står dock 336 000 hushåll som, förutom att jämfört övriga över tak kan eventuellt förklaras med att de bor otillfredsställande, förmodligen också hushållsinkomsten har underskattats för ett i stor utsträckning skulle behöva någon form inte obetydligt antal av de hushåll som av (ytterligare) stöd för att klara bostadsha inkomster under taket. Denna kostnaden för en bra bostad, om de gränser antagits reservation gäller självfallet även de övriga vför minimihushållskassa som angivits inte delar av analysen där dessa hushållstyper skall underskridas. Enpersonshushållen utgör ingår. här den största gruppen, men makarna med

Som en kort sammanfattning av de ovan l barn under 18 år är den hushållstyp som

har den sämsta bostadsstandardenu Nära 70 redovisade analyserna skulle följande kunna eller 32 000 sådana hushåll har sägas, lin betydande del av de drygt 1,5 milj. procent

enligt de uppställda kraven en otillfredsställande bostadsstandard. Omkring 25 000 av dessa hushåll är i behov av större lägenheter. De mest utsatta hushållen är de drygt 41 600 hushåll som bor både trångt och halv- eller omodernt. De utgör inte fullt 3 procent av samtliga de hushåll som bor i flerfamiljshus, och den dominerande hushållstypen är endast makar, ca 10 300 hushåll. Framställningen ovan har av naturliga skäl inte kunnat alla sidor belysa av problemkomplexet betalningsförmåga/bostadsstandard. Den illustrerar dock en del av frågeställningarna och kan framförallt sägas peka på att den fortsatta bostadspolitiska diskussionen måste ges en mycket mer generell karaktär än vad den hittills haft. Det går inte att tala om delproblem av typen eliminera omoderna lägenheter, det måste föras en diskussion om bostadsmarknadens problem, där en rad olika faktorer på både utbudsoch efterfrågesidan simultant påverkar lösningarna.

2 Prisnivåer och prisrörelser för en- och Bilaga

tvåfamiljsfastigheter

Den nedan redovisade undersökningen har lndexserierna ger uttryck för förändgenomförts vid institutionen för fastighets- ringarna i de genomsnittliga priser (köpeekonomi vid KTH på uppdrag av boendeut- skillingar), som betalts för villafastigheter i redningen. Arbetet har letts av professor respektive län under åren 1957-1971. Erik Carlegrim med civ. ing. Lennart Med villafastigheter (villor) menas för åren Torstensson som utredningsman. 1957-1969 vad som i officiell fastighets- Enligt det givna uppdraget skall under- prisredovisning betecknats som “en- och tväsökningen belysa en- och tvåfamiljsfastig- familjsfastigheter för permanent boende” heters prisförhållanden i följande tre avseen- och för åren 1970-1971 fastighetstyperna den: 13, 14 och 15 enligt typkodsättningen vid 1. Prisutveckling 1957-1971 i tolv av rikets 1970 ars allmänna fastighetstaxering. Från län. praktisk synpunkt kan dessa båda definitio- 2. Taxeringsvärdenivåer enligt 1970 års all- ner sägas sammanfalla. männa fastighetstaxering. Redovisningen avser under detta avsnitt 3. Prisnivåer (genomsnittliga köpeskillingar) följande tolv län: aren 1970 och 1971 irikets län. B Stockholms län (fr. o. m. 1970 Stock- Redovisning enligt dessa tre punkter sker i holms stad och län) bilagda tabeller. Kortfattade kommentarer

C Uppsala län P Älvsborgs län

rörande källmaterial och dess bearbetning D Södermanlandslän S Värmlandslän etc. lämnas nedan i separata avsnitt. E Östergötlandslän Z Jämtlands län G Kronobergs län AC Västerbottenslän K Blekinge län BD Norrbottens län l. Prisutveckling I 95 7- 1971 t tolv av N Hallands län rikets län

Redovisningens omfattning och form

Kdllmaterialet Redovisningen sker i två tabeller. I tabellerna anges den indexmässiga prisutvecklingen för För åren 1957-1963 är uppgifterna hämtavillafastigheter (villor) under de ur källmaterial till Carlegrim: FASTIGperioden 1957-1971 med år 1957 som basår (= 100). HETSMARKNAD 1957-1963. Byggforsk- Tabell I avser därvid den nominella prisut- ningens rapport 10:19.66. vecklingen (löpande års priser) och tabell 2 Från och med 1965 hämtades uppgifterna den reella prisutvecklingen (priser i fast från SCB:s statistiska meddelanden (SM serie penningvärde). R och P), Priserna på bostads- och affars-

_S_ 0mm mvm _0m mmm mm_ mm_ mmm mom ›m_ _0_ _m_ _m_ m:

0›m_ vmm mmm _m_ mom mm_ mm_ m_m m0m 0m_ S_ m0_ m: m0_

m0m_ 0_m omm n: vom om_ s_ Em vom vm_ om_ m0_ mv_ mm_

mmm_ 00m v_m 3._ _m_ m0_ m: mm_ om_ m0_ mm_ m0_ o: mv_

_.0m_ mm_ 00m _0_ _n_ mm_ mm_ mm_ v: mm_ o: _v_ mm_ o:

00m_ mm_ _m_ E_ _0_ E: v: 0: m0_ mv_ om_ mm_ 0m_ mm_

m0m_ 0: 2._ o: mv_ v2 mm_ m0_ mv_ mm_ m__ mm_ m__ _m_

ä.: I I I I I I I I I | I I mm_

_scanna_

._00 m0m_ mv_ 0m_ mm_ 0m_ m__ mm_ _m_ mm_ vm_ 0__ m0_ m0_ _m_

-En

m0m_ mm_ m__ v: m__ m0_ m__ m__ 0__ m__ m0_ m0_ m0_ S_

.saa

.m=__v_ooäêm

.oucøonucocuêuom

E _0m_ mm_ m: m: 0__ m0_ m0_ 0__ m0_ m0_ _L_ 00_ _0_ 0__

å

:oseoz

os_ 00m_ m: m0_ v0_ mo_ m0_ m0_ m0_ 2: v0_ 00_ 0__ 00_ 0__

._00

.M55

mmm_

mm mm

._8732

,2 00_ m0_ m0_ _0_ _0_ m0_ m0_ ___ x: m0_ 00_ md_

_Susmsmamønaêmmmå

.E

mm mm mm mmm_ .ü 00_ m0_ 00_ 00_ m0_ m0_ m0_ m0_ m0_ _0_

:omicmäovou

5=:

.amma

å

âäoåsmøm

Eom :oo E2 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ 00_ .oxå

xocsmê

hmm_

.co

voi_

._ .E

mom_lwmm_ E258_ .Euêsmcoz

.O

:Stå xouz_ 03:52:_

...i :S *m U n_ u O v_ Z n_ m N U am *

3S3

S om v2 mv3 m33 23 m3 m3 S3 m3 M33 83

oS3

å å m2 m: »33 m2 m33 m3 23 mm3 v33 v03

S003

ä 8 3v3 3m3 m3 vm3 m: 033 3v3 vm3 02 83

mm 23 vv3 E3 m2 v33 033 om_ m2 v33 83 333

å S a S3 S3 o: 3.33 mo3 003 S3 m: mo3

vm mm a ä_ S3 N33 o: v03 83 m3 E3 003

3a va om vm3 mm3 S3 v33 S3 303 v2 v33 M03

.asgoeox v83 | i 1 r | | | I | | 1 |

.38

.35 S03 S3 m3 003 ä ä 83 003 83 83 å om S

.E335

N33

S S S å S vm om ä mm S N33 N03

h?

.uvcoontcocaccom

å

ä 2 2 ä S S v3 .83 83 o.: s_ v03

E2

ä å ä å mm mm mm S S 83 83 o.:

30.3 .was

._8722

mmi

S m... å 8 ä mo S ä ä 33m_

så 353 3303 mo_ m

3o3o33m_3mm.3m.333:3m3w3

v_

5=:

.m3

mmm_

ä mm mm mm S 8 ä mm ä 003 o.: S3

comicmäoøu_

å

33,325

absoåsmw_

Eow S2 003 8_

.susêemoz

:oo 83 0o3 8_ 003 83 o.: 003 83 83 003

39x53.

hmm_

.co

Ohm_

.m UOS .E

mom3iwmm3 38703_

.o

3325 38933

du_

E3 *m u a ...3 O v3 z .3 m N U am *

m. W. ...w 5

_

Meddelandena årsvis. en kontinuerlig indexserie 1957--1971 krävs fastigheter. publiceras För 1971 års köp har redovisning skett i därför att de genomsnittliga taxeringsvärdemars 1973. höjningarna 1965 och 1970 är kända. Redo- Den officiella hade ingen visning härav har lämnats i form av s. k. prisstatistiken

särredovisning av villor före 1965. För år taxeringsvärdeliöjningsstatistik (SM R 1968:5

1964 kan därför inga prisuppgifter för villor och P 1973:2). Denna redovisningliar utnytttagas fram utan mycket omfattande under- jats för sammanknytning av de separata insökningar. dexserierna. De köp som ingår i källmaterialet kan Vid indexberäkningen har genomgående anses vara representativa för prisnivån på den s. k. vägda köpeskillingskoefficienter för de allmänna fastighetsmarknaden. Köp med olika åren använts. Detta innebär att de speciella omständigheter, släktköp m. fl. är koefficienterna beräknats sågenomsnittliga alltså bortgallrade. Se SM P 1973:2 och som summa köpeskillingar dividerad med Rapport l0:l966,sid 16-17. summa taxeringsvärde för samtliga överlätna Under perioden 1957---1971 har vissa för- fastigheter inom respektive grupp. ändringar skett i den regionala indelningen För beräkning av realprisindex i tabell 2 innebärande bl. a. att enstaka kommuner har index för nominella priser nedräknats överförts från ett län till ett annat. Nagon med hänsyn till penningvärdesförändringen märkbar inverkan med utnyttjande av konsumentprisindex för på genomsnittlig prisnivå för de berörda länen har emellertid inte de aktuella åren. Konsumentprisindex har l ett fall har en redovisats itabell 1 efter till

uppkommit därigenom. omräkning

särskild undersökning av eventuell inverkan 1957 som basår (= 100). skett. Detta gäller förhållandena beträffande Stockholms län och stad. Från och med 2. Taxeringsvárdenivâer enligt 1970 ars all- 1970 redovisas Stockholms stad (A) och männa fastighetstaxering Stockholms län (B) som Stockholms län

Redovisningens om fattning och form

(AB). Beräknade köpeskillingskoefñcienter för villor i A+B län under perioden 1965-- Redovisningen av taxeringsvärdenivåer för 1969 avviker ej i mätbar omfattning från dem villor, rad- och kedjehus (typkod 13, 14 och som redovisats för B län. Man torde alltså 15) lämnas i tabell 3 för rikets samtliga län kunna anse att full jämförbarhet råder mel- och för tio större kommuner. Nivåerna har lan värdena för B län före hopslagningen och angivits dels för samtliga villafastigheter, dels AB län efter. för tre skilda taxeringsvärdeklasser. l samtliga fall har även antalet köp. som utnyttjats för beräkningen av den genomsnittliga taxe- Bearbetning ringsvärdenivån, angivits. l de angivna källorna har prisniväerna ut- Med taxeringsvärdenivå för viss fastighetstryckts såsom genomsnittliga köpeskillings- typ och region menas i detta sammanhang koefficienter för de olika åren och regioner- taxeringsvärdenas procentuella andel av de na, dvs. genom angivande av kvoten mellan under taxeringsperiodens första ar (här köpeskillingar och taxeringsvärden. Med ut- 1970) faktiskt betalda priserna, beräknad gångspunkt i dylika köpeskillingskoeffi- som ett genomsnitt för samtliga fastighetscienter kan indexserier beräknas för varje köp under året. Genomsnittet är i detta fall taxeringsperiod. dvs. under den tid taxerings- beräknat som ett s. k. ovägt medelvärde, värdena kvarligger på samma nivå. innebärande att varje köp vid medeltals- Perioden 1957-1971 berör tre skilda beräkningen tillmätts lika betydelse oberoentaxeringsperioder. Ändringar i taxerings- de av fastighetens storlek eller värde. nivåerna har skett vid de allmänna fastighetstaxeringarna 1965 och 1970. För att erhålla

Tabell 3. Taxeringsvärdenivåer och antal redovisade köp 1970. Typkod 13. 14, 15, villor, rad- och kedjehus i olika taxeringsvärdeklasser.

Region Antal köp Taxeringsvärdenivåer

Typkod13.14,15 Typk0d13,14,15

samtl. tax. v. tax. v. tax. v. samtl. tax. v. tax. v. tax. v. 5--50 50-100 100-“150 5-50 50-100 1004150 tkr tkr tkr tkr tkr tkr

Riket 26 991 9 121 11 148 5 108 74 75 73 75 Län AB Stockholms 3 710 183 1 132 1652 73 70 71 76 C 706 180 352 121 73 78 72 71 Uppsala D Södermanlands 749 239 371 117 75 75 77 72 li 1 282 393 564 270 71 71 71 71 Östergötlands 1 1 190 325 581 258 75 74 74 78 Jönköpings G 588 247 245 88 73 76 73 68 - Kronobergs

Blekinge L Kristianstads 1 306 689 547 67 73 72 73 74 M Malmöhus 3 024 955 l 220 635 72 73 71 72 N Hallands 898 273 446 149 74 75 76 69

O Göteborgs och Bohus l 647 255 567 548 77 75 71 84 P Älvsborgs l 534 474 774 246 74 75 73 80 R 969 484 393 82 74 75 74 71 Skaraborgs

Kopparbergs X l 033 614 385 27 75 76 74 70 Gävleborgs

Kommuner 459 3 118 176 69 - 67 71 Stockholm 633 25 199 267 78 65 70 89 Göteborg Malmö 511 52 218 121 67 57 64 69 346 46 157 91 70 75 68 72 Uppsala Västerås 307 19 160 111 75 59 78 73

249 61 100 64 73 76 74 71 Norrköping Örebro 321 119 130 48 69 69 70 68 Jönköping 407 51 217 117 74 76 73 73 354 64 157 109 68 69 68 69 Linköping 411 88 230 74 70 73 71 66 Helsingborg

Kdllmaterialet 3. Prisniváet (genomsnittliga köpeskillingar)

åren 1 970 och 1971 Uppgifterna i detta avsnitt har sammanställts

Redovisningens omfattning och form

från Carlegrim: Spridning i taxeringsvärde-

nivåer vid allmän fastighetstaxering, ingåen- Redovisningen av de genomsnittligt betalda

de som bihang A till SOU 1973:4 (1971 års köpeskillingarna avser friliggande enfamiljs-

betänkande). hus (typkod 13). Till skillnad från redovisfastighetstaxeringsutrednings

Tabell 4. Genomsnittliga köpeskillingar, i tkr och niväindex, samt antalet köp. Friliggande enfamiljshus, byggda under 1940-, 1950- resp. 1960-talen med 86-120 m2 ly. Alla hustyper. markvärde- och standardklasser. Överlåtelser under 1970. Riket och länen.

O Göteborgs och

ningarna enligt avsnitt 1 och 2 ingår alltså i de olika länen inom given byggnadsársklass. här ej tváfamiljshus och ej heller rad- och Tabell 4 avser köp under år 1970 och kedjehus. Tre olika åldersklasser har redo- tabell 5 köp under år 1971. visats separat. nämligen hus byggda under 1940-talet, 1950-talet och 1960-talet. En- Kállmarerialet dast hus med lägenhetsyta 86-120 m2 har Beträffande standard- Källmaterialet medtagits. hustyper. utgöres av icke publicerade klasser och markvärdeklasser har någon be- datamaskinutskrifter framtagna inom SCB. gränsning ej gjorts. Ur maskinutskrifterna. som typografiskt För samtliga grupper har antalet köp an- överensstämmer med tabell 20 i Statistiska givits. Meddelanden serie P, 1973:2, erhålles upp- Vidare har niváindex beräknats och redo- gifter om antal köp, genomsnittliga köpevisats. Den genomsnittliga köpeskillingen för skillingar och köpeskillingskoefficienter för hela riket vid respektive åldersklass har där- de under år 1970 (resp. 1971) försålda envid använts som bas (= 100) och köpeskilfamiljsvillorna med uppdelning bl. a. på ållingarna för länen har satts i relation därtill. ders- och storleksklasser. Även beträffande Detta underlättar jämförelse mellan priserna hustype r, standardklasser och markvärdeklas-

Tabell 5. Genomsnittliga köpeskillingar, i tkr och nivåindex, samt antalet köp. Friliggande enfamiljshus, byggda under 1940-, 1950- resp. 1960-talen med 86-120 m2 ly. Alla hustypcr, markvärde- och standardklasser. Överlåtelser under 1971. Riket och länen.

O Göteborgs och

ser har differentiering skett, vilket emellertid lig köpeskilling vid 1971 års försäljningar av ej kunnat utnyttjas i detta sammanhang. enfamiljsvillor med 86--120 m2 ly och bygg- Underlaget för prisbedömningen för de sepa- da under l940-talet resp. 1960-talet. För rata grupperna hade därvid blivit för litet. båda åldersklasserna har uppdelning skett på Särskilda kommentarer rörande skillnader i fem markvärdeklasser enligt 1970 års allmänmarkvärdeklasser mellan län ges nedan. na fastighetstaxering. För Stockholms län ger tabellen vid handen att de överlåtna 40-talshusen genom- Skillnader i markvärdeklasser snittligt ligger i bättre lägen (högre mark- Vid redovisningeni tabell 4 och 5 har någon värdeklass) än öO-talshusen. Det motsatta uppdelning av villorna med avseende på vär- förhållandet tycks råda i Västerbottens län det av tomtmark ej kunnat ske. Uppenbart m. fl. är emellertid att väsentliga skillnader härvid- Vid jämförelser mellan köpeskillingar för lag föreligger mellan olika län. För att något 40-talsvillor och 60-talsvillor i Stockholms belysa sådana skillnader har tabell 6 sam- län måste beaktas att skillnaderna ej enbart manställts. kan hänföras till skillnader i byggnadsvärden. Tabellen avser antal köp och genomsnitt- eftersom markvärdena genomsnittligt är hög-

SOL 1973:50 159

Tabell 6. Antal köp och genomsnittliga köpeskillingar vid 1971 års försäljning av enfamiljsvillor med lägenhetsyta 86-120 m2 och byggda under 1940-talet resp. 1960-talet. Markvärdeklasser enligt 1970 års allmänna fastighetstaxering.

Lä l940-talshus 1960-talshus

Taxerat markv. tkr Taxerat markv. tkr

5 5-15 15-25 25-35 35- 5-15 15-25 25-35 35-

Stockholms antal - 5 29 33 66 - 88 127 80 40 - - 143 167 205 - 158 188 204 257 köpcsk. Östergötlands antal 14 31 ll 1 - 3 158 9 l l 76 110 146 - - - 155 - - köpesk. Malmöhus antal 18 59 14 11 8 5 348 151 16 2 68 91 120 163 - - 143 168 182 köpesk. Älvsborgs antal ll 40 12 2 - 34 141 15 -- - 68 99 144 - - 115 144 183 - köpesk. Värmlands antal 35 35 2 2 - 34 82 7 l 1 73 98 - - - 109 146 - - köpesk. Västerbottens antal 28 18 l - - 26 63 5 - - 50 89 - - - 113 155 - - köpesk.

re för 40-talsvillorna än för 60-talsvi11orna. Skillnaden i markvärde torde bero på att 40-talsvillorna genomsnittligt är belägna närmare Stockholms centrum och pâ större tomter än 60-talsvi1Iorna. Beträffande 1940-talsvillorna ligger huvuddelen av de i Stockholms län försälda villorna på tomter som vid 1970 års taxering âsatts markvärden över 25 000 kr. l övriga redovisade län dominerar däremot markvärden under 15 O00 kr. Liknande tendenser återfinnes för 1960-talsvillorna.

160 SOU 1973:590

-

3 Bostadsförsöijning ett socialt Bilaga

och ekonomiskt fördelningsproblem

Pronzemoria av docent Ants Nuder

sedan vara hur vedertagen som helst - alltid Inledning

finns risk för att det problem som man valt _ Bostadsförsörjning planering, finansiering, att diskutera i själva verket endast utgör ett produktutformning, produktion, marknadsdelproblem av ett annat mer grundläggande - i sig en föring, förvaltning representerar kommit

problem, som genom avgränsning

serie vitt skilda problem, som är mer eller att hamna utanför diskussionsramen. mindre komplext sammanflätade i varandra. Det som således blir avgörande för vilket Det är därför naturligt, då man diskuterar eller vilka problem som man anser sig vilja bostadsförsörjning, att avgränsa diskussionen blir direkt eller kunna ta upp till diskussion

till ett eller en typ av problem och samtidigt av vilka som man avhängigt värderingar förutsätta att lösningarna på alla de andra för val av diskussionsram. lägger till grund är konstanta för problemen utgångspunkter vilken Oavsett ram man väljer att utgå ifrån

den aktuella diskussionen. att man förleds får valet dock inte innebära Sådana avgränsningar av diskussionsramen att tro att de problem som inte inryms i den med kan då sammanhänga personliga diskusegna på vissa värderingar grundade medvetna eller omedvetna ställningstagan- sionsramen inte existerar.

den för parts- eller politiskt grundande värde- Den ram som här valts som utgångspunkt

ringar, de kan även härröra från på värde- är att diskutera som ett bostadsförsöijningen baserade direktiv eller teoretiskt avringar socialt och ekonomiskt fördelningsproblem.

gränsade ansatser etc. Denna diskussion kommer därvid att inledas

Genom dylika på värderingar grundade av- mellan med en schematisk jämförelse progränsningar kommer man i allmänhet endast duktion av andra varor och bostäder. Mot att kunna en eller några sidor av belysa av denna diskussion skall sedan bakgrunden bostadsförsörjningens verklighet. Detta hind-

utifrån dagens institutionella förhållanden.

rar emellertid inte att man i dylika avgränsanågra fördelningsproblem inom bostadsförde diskussioner ofta har en viss benägenhet sörjning belysas. att ge det genom avgränsningen renodlade

problemet en överskuggande central karaktär Produktion av andra varor

samtidigt som alla andra, på andra värde-

ringar baserade, utgångspunkter för att be- Vid annan produktion än byggnader och

lätt kan komma att förbises. anläggningar ligger det primära ansvaret för lysa verkligheten

Vid dessa bedömningar måste man dock planering, finansiering, produktbestämning,

ha i minnet att det vid avgränsningar av ett produktion och marknadsföring i allmänhet

- må koncentrerat hos producenten. Avgörande komplext problem avgränsningen

för en producents ekonomiska resultat bliri köp av en vara, om det i framtiden visar sig

princip hur väl han i konkurrens med andra vara en felinvestering, att bli begränsad för

producenter lyckas anpassa sina produkter den enskilda konsumenten.

kvalitets- och prismässigt till behov och

betalningsförmâga hos den del av dagens konsumenter Produktion av bostäder som producenten finner det

ekonomiskt mest fördelaktigt att vända sig l motsats till produktion och konsumtion av till. Denna anpassning måste därvid helt andra varor har tillskapande av bostäder och naturligt ske inom ramen för de lagar och bostadsmiljöer en helt annan social och regler som samhället har ställt upp. ekonomisk för såväl enskilda indibetydelse Den på så sätt etablerade konkurrenssitua- vider som samhället i stort. På grund av tionen förutsätts ske på lika villkor jfr bostädernas långa livslängd gäller detta inte fram resonemang längre och gälla såväl enbart dagens utan i hög grad även morgon-

produktens pris som dess kvalitet. Konkur- dagens människor. för ett Förutsättningarna rensvillkoret anses därvid ofta vara en garanti renodlat producent-konsumentförhållande för ett direkt och skäligt samband mellan således inte sätt föreligger på motsvarande kostnaderna för resursförbrukningen i provid bostadsbyggande som vid produktion av duktionsledet och det av producenten på andra varor. Om man även beaktar att

marknaden offererade Vid en från av bostäder priset. produktion och boendemiljöer

konkurrenssynpunkt fungerande marknad tar i anspråk och över en lång tidsperiod anses därför i allmänhet inte något direkt binder stora torde utformkapitalresurser behov föreligga för konsumenterna att i av våra bostäder och inte ningen miljöer samband med köp av en vara känna till enbart kunna ske med i utgångspunkt skillnaden mellan priset för varan och kost- behov och dagens betalningsförmåga. B0naderna i produktionsledet. Skulle däremot måste stadsbyggandet även grundas på ett konkurrensen av en eller annan anledning längre socialt och ekonomiskt tidsperspektiv. vara satt ur spel har samhället Detta har bl. a. medfört tillskapat att planeringen av speciella lagar och regler för att bevaka bostadsbyggandet inte ansetts böra ligga hos konsumenternas intressen. l sådana fall före- enskilda producenter med av företagsekonoligger nämligen inte någon konkurrensgaranti miska avväganden begränsad planeringshoriför ett direkt samband mellan kostnaderna sont. Planeringar handhas i stället enligt för resursförbrukningen och det offererade av samhället. Även vad dagens lagstiftning priset. beträffar den mer detaljerade produktut- Eftersom andra varor än byggnader i formningen har samhället påtagit sig ett icke allmänhet har en begränsad livslängd komoväsentligt ansvar i form av styrning gemer de i huvudsak att beröra de konsumennom olika statliga och kommunala stadgar, ter för vilka de utformats. Dessa konsumennormer, anvisningar och rekommendationer. ter kommer därvid dessutom i egenskap av De ovan redovisade förutsättningarna för ägare inte sällan själva att förvalta och prisbildning vid produktion av andra varor. förbruka produkterna under hela deras livsbaserad på konkurrens på lika villkor. torde längd. Man kan således här tala om ett direkt inte heller föreligga på motsvarande sätt vid

producent-konsumentsamband vid produkt- bostadsbyggande. Priset på en bostad, inpla-

utformning och marknadsföring. Vidare cerad i sitt miljösammanhang, är nämligen kommer produkterna genom den begränsade inte på samma renodlade sätt en funktion av livslängden att relativt snabbt sjunka i värde. de vid iansjälva byggnadens uppförande Skulle därför konsumenternas utan värderingar, sprâktagna resurserna. sammanhänger behov eller betalningsförmåga förändras med bl. a. var bostaden är belägen. Detta kommer den ekonomiska och sociala effekbetyder att nyttan av en bostad inte enbart ten av en i allmänhet måttlig vid med investering sammanhänger värdeförändringen hos

själva byggnaden utan påverkas i hög grad malt sjunker i värde på grund av slitage, även av hur värdet av den externa miljön föråldring etc. förändras. För att kunna marknadsföra TV-appara- Det renodlade partsambandet producent- ter, bilar och byggnader erfordras emellertid - det allmänna i vid konsument vid produktion av andra varor att alla människor kommit att - för har därför vid bostadsförsörjning bemärkelse har gjort vissa insatser: uppsplittras i ett antal från producenten TV-apparater investeringar i studior, TVfristående ansvarsområden såsom investering, kameror, sändarnät, för bilar vägar, broar produktutformning och förvaltning. Genom och bensinstationer samt för byggnader aratt konsumenten -vid hyresrätt i princip betsplatser, affárer, skolor, kommunikatioenbart är nyttjare av bostäder har dessutom ner etc. ägar-förvaltaransvaret en delvis annan inne- De totalprodukter som man marknadsför i börd än vad som gäller för andra varor. de tre fallen kan således sägas vara summan De ovan diskuterade speciella förutsätt- av dels en definierbar grupps insatser och ningarna för byggnadsverksamhet har bidra- dels det allmännas insatser. Även i detta git till att partsförhâllandena i hög grad avseende är TV-apparater, bilar och byggnaavviker från vad som gäller vid annan pro- der i princip jämförbara. duktion. Producentens ställning har nämligen kommit att renodlas till att mer om- TV-apparater och bilar fatta själva produktionstjänsten, medan ansvaret för planering, investering och produkt- Ser man litet närmare på det allmännas utformning i mångt och mycket handhas av insatser så finner man att dessa principiellt är samhället och byggherrar. Genom kapitalets lika för alla producenter vid tillverkning av livslängd och storlek har dessutom förvalt- TV-apparater och bilar. Det föreligger nämningsansvaret kommit att integreras i bygg- ligen ingen skillnad mellan olika producenherrefunktionen. ters möjlighet att för sina produkter utnyttja det allmännas insatser, t.ex. det befintliga sändarnätet eller vägarna och broarna. En En schematisk jämförelse mellan produktion förändring i dessa insatser, t. ex. öppnandet av andra varor och bostäder av en ny motorväg, kommer således i princip För att illustrera konsekvenserna av de för inte att påverka de inbördes pris- och karakteristiska förutsättningar konkurrensförhâllandena mellan olika probyggandet som sammanhänger med byggnadernas miljö- ducenter. Det allmännas insatser kan därför mässiga läge skall en del av de ovan förda vad beträffar den relativa prisnivån betraktas resonemangen vidareutvecklas och konkreti- som en konstant. Däremot kan helt naturligt seras i form av en schematisk jämförelse den absoluta prisnivån påverkas av det allmellan produktion av TV-apparater och männas agerande. Om en relativ prisförändbilar, som får representera produktion av ring skulle komma till stånd måste den alltså andra varor å ena sidan och produktion av primärt sammanhänga med ageranden i själva byggnader å andra sidan. produktionsprocessen.

TV-apparater, bilar - byggnader Byggnader Vid av byggnader kommer Ser man på produktionen av TV-apparater, produktionen däremot det allmännas insatser att bilar och byggnader, sä finner man att alla vanligen av produk- vara olika vid olika byggnader: arbetstillfälledessa tre produkter är ett resultat na kommunikationerna är olika tiva insatser gjorda av en väl definierbar grupp varierar, människor till service - kommunal i själva produktionsprocessen. utbyggda, tillgång Gemensamt för produkterna är att de nor- och privat - skiftar osv.

Detta kan illustreras med tankeexperimen- förslitning samt teknisk och standardmässig tet att man producerar två identiskt lika föråldring. Dock kan själva byggnadens årliga byggnader - en inne i en stad och en utanför nytta momentant ökas genom enskilda pro-

den. Den produktiva insatsen vid själva duktiva insatser i form av upprustning och byggandet antas därvid lika. Värdet av den modernisering. som marknadsförs totalprodukt byggnad Ser man på nyttan av det allmännas den som den - kan plus miljö omger agerande så finner man att även denna fordäremot i hög grad variera, beroende på att ändras i såväl positiv som negativ riktning värdet av det allmännas insatser är olika för förutsättdels genom ändrade miljömässiga de två byggnaderna. l motsats till förhållan- ningar, t. ex. lokala förändringar på arbetsdet vid TV-apparater och bilar är således marknaden, utbyggnad eller indragning av värdet av det allmännas insatser en variabel. kollektiv eller privat service, dels genom den tekniska och ekonomiska utvecklingen, t. ex. penningvärdeförändringar och dels genom Byggnader plus miljö tillskapande eller slopande av lagar. Alla Utgår man från totalprodukten vid byggan- dessa förändringar sker därvid oberoende av det - - så kan man byggnad plus miljö själva byggnaden och har således i princip konstatera, dels att det i allmänhet är olika inte någonting att göra med insatserna i totalprodukter som marknadsförs, trots att produktions- och förvaltningsleden. de produktiva insatserna vid själva byggandet Dessutom påverkas storleken av bostadens kan vara identiska, och dels att värdet av årliga nytta av den obalans som kan råda totalprodukten utgör ett dåligt mått på mellan utbud av bostäder i förhållande till resursförbrukningen och effektiviteten i pro- miljöutbudet. l expansiva orter har exempelduktionsprocessen. Att under sådana om- vis bostadsmarknaden under en följd av är ständigheter tala om priskonkurrens, kon- präglats av ett underutbud i på bostäder kurrens på lika villkor etc., kan således förhållande till det stora miljöutbudet i form knappast - om man blandar in det allmän- av främst arbetstillfällen och service. Det nas insatser - ha samma innebörd vid därigenom uppkomna efterfrågeöverskottet, byggnadsverksamhet som vid annan produk- som inte har någonting att göra med enskilda tion. Diskuterar man däremot inte totalproinsatser i produktions- och förvaltningsleden, dukten byggnad plus miljö - utan begrän- har möjligort inte oväsentliga oförtjänta sar diskussionen enbart till de enskilda provinster för dessa led. Genom ett omfattande duktiva insatserna i produktions- och förvaltbostadsbyggande, främst i form av lägenningsleden kan det bli mer adekvat att heter i flerfamiljshus, har emellertid detta jämföra byggnadsverksamhet med annan efterfrågeöverskott nu kunnat reduceras avproduktion. sevärt och lokalt t. o. m. förbytas i utbudsöverskott. Däremot kvarstår efterfrågeöverskottet fortfarande vad beträffar lägenheter i Nyttan av en bostad småhus. Detta sammanhänger förutom med En bostads årliga nytta kan mot bakgrund av den hittills relativt sett begränsade småhusvad som ovan sagts således ses som en produktionen framförallt med att lägenheter sammansatt funktion av dels nyttan av själva i småhus till helt övervägande del upplåts bostaden, i princip byggnaden, och dels med den från civil- och skatterättslig synnyttan av den miljö i vid bemärkelse som punkt mest gynnade upplåtelseformen, äganomger den. Nyttan av såväl byggnaden som derätt. miljön kommer därvid ständigt att förändras. Ser man exempelvis enbart av på effekten Byggnaden som sådan kommer i princip i de skatterättsliga skillnaderna, som sammanlikhet med jämförbara investeringar att, som hänger med den rådande intäkts-avdragskontidigare påpekats, sjunka i värde på grund av struktionen, så finner man att boendekostna-

derna för ett nyproducerat statligt belånat förvalta och dels får del resp. drabbas av det småhus i grupp i genomsnitt vid 50 % margi- genom det allmänna uppkomna värdeutfalnalskatt reduceras med ca 4 000 kr per år. let. Detta över skattemedel finansierade bidrag till småhusboendet visar sig möjliggöra ett Byggnadsrátt och markagande ökat investeringsutrymme på drygt 30000 kr/hus. Om dessa förutsättningar antas ha Detta fördelningsproblem har i vårt samhälle förelegat för samtliga småhus som 1972 lösts genom att såväl rätten att bygga och byggdes med äganderätt - ca 35 000 st - förvalta som rätten till det kollektivt skapaskattereduktionen de värdeutfallet är primärt fördelade med skulle saledes den totala enbart för denna årsproduktion ha uppgått hänsyn till markägandet. Denna fördelningsgrund är dock förhållandevis ny och härrör till ca 140 milj. kr och den möjliga ökningen från första hälften av 1800-talet. Innan i investeringsutrymmet till drygt l 000 milj. kr. dess förekom nämligen i princip inget privat Skulle ett motsvarande belopp i stället ha markägande i vara städer, utan marken ägdes varit att fördela till 1972 års i stället av staden eller staten. tillgängligt skulle Under större delen av städernas utveck-

flerfamiljshusproduktion hyran per

m2 i medeltal kunnat sänkas med drygt 30 lingstid har således markägandet som sådant kr eller för standard- inte behövt diskuteras. Däremot har man investeringsutrymmet och serviceförbättrande kunnat under hela denna tid, allt eftersom värdeåtgärder fört fördelökas med i runt tal 15 000 kr per nyprodu- ringarna förändrats, ständiga

cerad flerfamiljshuslägenhet? ningsdiskussioner om vem som skall få bygga

Den rådande överefterfrågan på lägenheter och förvalta, var detta lägesmässigt skall få i småhus med torde ske, vilka allmänna avgifter boendet skall upplåtna äganderätt därför, i förhållande till hyres- och bostads- vara belastat med, hur och till vilket pris råttslägenheter, komma att i stor utsträck- försäljningen skall få ske etc. Under inflytande av liberalismens idéer ning bestå även vid en ökad småhusproduktion - även om yt- och exploateringsstandar- om det goda i ett fullt och fritt ägande kom i den vid denna successivt kan av 1800-talet det kollektiva markproduktion början - så länge de komma att behöva att successivt försvinna. Fördelomprövas ägandet nuvarande institutionella ningen av rätten att planera, bygga och förutsättningarna bibehålls. förvalta samt rätten till de lägesbetingade värdena som sammanhänger med kollektivt Skulle en bostads årliga nytta öka utan att - sammanfattat i det beror pä insatser i samband med upprust- agerande i det följande - kom därmed ning och modernisering, mäste ökningen benämningen byggnadsrätt således härröra från det allmännas agerande. att fråntas det allmänna och i princip oin- Detta att om skränkt överföras till privata markägare. betyder någon i byggandet - investe- Markägande som fördelningsgrund för inblandad enskild part markägare, rare, arbetsgivare, arbetstagare, materialleve- byggnadsrätt visade sig dock snart medföra rantör, fastighetsägare eller brukare - får del mindre önskvärda sociala och ekonomiska konsekvenser för flertalet av befolkningen av det på så sätt uppkomna ekonomiska utfallet - värdeutfallet - så kommer detta som inte ägde någon mark. Detta framtvingaatt de redan i mitten av förra århundradet vissa innebära en förmögenhetsomfördelning från den som skapat detta utfall, det allmän- korrigeringar i den för markägarna suveräna

na i vid bemärkelse, till den utvalda parten. Det blir därför av helt avgörande social och ekonomisk betydelse, såväl för enskilda 1 En mer ingående precisering av de ovan redoindivider som för bostadsförsörjningen i visade sifferuppgifterna âterfinnsi ”Flerfamiljshus stort, vcm som dels fâr ratt att bygga och småhus”. Jfr angiven litteratur.

-- fördelningsgrunden. Detta korrigeringsarbete antaganden spekulationer inte sla in, har sedan fortsatt i form av bygglagstiftning, kan resultatet bli en företagsekonomisk förexpropriationslagstiftning, fastighetslagstift- lust. För att motverka en dylik felspekulaning, hyreslagstiftning etc. tion kan det därför ligga nära till hands att Vid detta korrigeringsarbete, även när det söka påverka kommunen vid dess mer långsker i våra dagar, har man som diskussions- siktiga och övergripande samhällsplanering. ram i allmänhet reservationslöst accepterat Det finns exempel, särskilt då kommuner är medvetet eller omedvetet - om tekniskt och ekonomiskt värderingen svaga, som visar att markägarens rätt att planera, bygga och för- det långsiktiga planarbetet helt eller delvis valta samt rätt till det kollektivt skapade under en följd av år har fått underordna sig värdeutfallet. Detta har medfört att korrige- mer kortsiktiga företagsekonomiska överringarna kommit att karaktäriseras - t. o. m. väganden vid planering, produktion och i gällande lagstiftning - som inskränkningar, marknadsföring. trots att dessa endast har varit inskränk- Svårigheten att vid byggnadsrättshandel ningar för en minoritet av landets befolkning bedöma den framtida byggnadsrättens inne- markägarna - medan korrigeringama ut- håll och omfattning medför i allmänhet att gjort rättsutvidgningar för majoriteten av endast en mindre del av det totala värdeutbefolkningen. Så konstateras exempelvis i fallet tillfaller markägarna. förde- Merparten den nu gällande bygglagen § 5 att Markens las i stället till produktionsled, brukare och ägare är med avseende på dess användning framtida fastighetsägare. för olika bebyggelse underkastad de inskränkningar, som stadgas i denna lag eller Kommunal vidarefördelning av byggnadsrátt med, stöd av lagen”. (Förf. kurs.) Byggintressenterna exploaterar i allmänhet byggnadsrätten i egen regi, medan kommu- Handel med - spekulation i - byggnadsrätt nen förutom egen exploatering, i regel Vid dagens byggmarknad är byggnadsrätten genom kommunala bolag, vidarefördelar - den må vara förväntad eller i plan definie- byggnadsrätt i icke oväsentlig omfattning till rad - fortfarande i mångt och mycket en från kommunen fristående privata och handelsvara. Handeln med byggnadsrätt har kooperativa byggherrar. dock på senare år avsevärt reformerats ge- Den kommunala fördelningen av byggnadsnom tillskapande av delvis nya förutsätt- rätt är i huvudsak baserad pä någon form av ningar för ett mer aktivt kommunalt ageran- kommunal markfördelning. Den allmänna de på denna marknad. Eftersom byggnads- målsättningen för denna fördelning brukar rätten, med hänsyn till rådande värderingar, anges vara att kommunen skall främja ”ett i är markknuten talar man dock inte om vidare mening rationellt byggande”. Vad byggnadsrättshandel utan använder i allmän- denna allmänna målsättning mer konkret het i stället den omskrivande benämningen innebär har det dock visat sig vara svårt att handel med mark eller markspekulation. få uppgift om. I en av bostadsstyrelsen På byggnadsrättsmarknaden i utgiven skriftz konstateras t. ex. vid diskusuppträder princip två köpare, nämligen kommunen och sion av kommunal markfördelning, att förbyggintressenter. Eftersom handel på denna delningen sker på olika byggherrekategorier marknad oftast sker på ett stadium, då enligt en bestämd norm. Man försöker på byggnadsrättens innehåll och omfattning detta sätt tillgodose önskemålet om en rättännu inte har definierats, måste vid faststäl- vis fördelning av mark”, men man går inte landet av överlåtelsevärdet vissa antaganden göras, dels om den framtida byggnadsrättens innehåll och omfattning och dels om när den 7”Kommunal markpolitik”, Bostadsstyrelsen, antagna rätten kan exploateras. Skulle dessa Stockholm 1969.

närmare in pa hur denna norm är utfor- Byggnadens årliga nytta har antagits svara mad, ej heller vems ”Rättvisa” man talar om. mot kostnaderna för alla enskilda produktiva Det förekommer emellertid också att insatser som görs dels vid själva byggandet kommuner söker tillämpa någon form av och dels vid förvaltningen. Helt avgörande anbudsförfarande vid själva fördelningen av för storleken av en på så sätt fastställd nytta byggnadsrätt för att skapa gynnsarnmast av själva byggnaden blir därför hur kostnaför en resursmini- derna för dessa insatser fastställs. möjliga förutsättningar mering av de produktiva insatserna vid pro- Vid fastställande av dessa kostnader mäste duktion och förvaltning. man ha klart för sig att olika intressenter Under nuvarande institutionella förutsätt- inom mark-, byggherre-, produktions- och har det visat sig fullt möjligt att vid förvaltningsleden är direkt eller indirekt ningar av enbart rätten att bygga medvetna om existensen av värdeutfallet. En separat fördelning - rätten till värdeutfallet behålls av kommu- naturlig strävan från deras sida är - särskilt nen för att senare fördelas t. ex. i samband om byggandet och förvaltningen bedrivs i med den färdiga produkten - skapa en reell enskilt vinstsyfte - att få tillgodogöra sig en konkurrenssituation. Däremot har konkur- så stor del av detta som möjligt. Detta rens när det gäller förvaltningen varit betyd- betyder att mer eller mindre stora delar av ligt besvärligare att åstadkomma bl. a. genom värdeutfallet kan komma att inkluderas och svårigheten att vid anbudstillfallet kunna redovisas i byggnadens nytta dvs. ingå i de få garantier över en längre tidsperiod om redovisade byggnadskostnaderna. Resultat av innehåll och omfattning av ett årskostnads- denna fördelning kan då ge sig tillkänna dels

anbud. Vidare torde möjligheten att etablera direkt i form av vinster till markägare,

en konkurrenssituation mellan olika katego- byggherrar, producenter och förvaltare, högt «rier av förvaltare allmännyttiga, koopera- löneläge för arbetstagare på alla nivåer, höga tiva och privata w dessutom försvåras av att materialpriser etc. och dels indirekt i form av det kollektivt skapade värdeutfallet och där- mer eller mindre rationell produktion. med sammanhängande ansvars- och riskför- Det som därvid har en avgörande betydelhållanden är olika fördelade vid olika dispo- se för hur stor del av värdeutfallet som kan sitionsformer: hyresrätt i kommunägda fas- omfördelas till mark-, byggherre-, produktigheter, hyresrätt i privatägda fastigheter, tions- och förvaltarleden är marknadsföringsbostadsrätt i kollektivt samt och konkurrensförhållandena. Sker t. ex. ägda fastigheter äganderätt i privatägda fastigheter. byggandet i en monopolsituation på egen mark och slutprodukten marknadsförs till marknadspris kan denna omfördelning vara Värdeurfallet - en precisering betydligt gynnsammare för markägare, byggherrar och producenter än om byggandet För att kunna diskutera olika dispositionssker i en reell konkurrenssituation och bostaformer med hänsyn till fördelning av värdeutfallet den sedan marknadsförs till de genom konmåste bostadens totala och byggnakurrensen redovisade självkostnaderna. dens årliga nytta och därmed värdeutfallet ytterligare preciseras. Den årliga nyttan av en bostad - byggnad vid olika Várdeutfallets fördelning plus miljö u kan rent tekniskt bestämmas på er

di sposi tions form

en mängd olika sätt, dels indirekt av myndig- För att mer konkret illustrera skillnader heter eller genom någon form av kollektivt mellan intresseorga- mellan olika dispositionsformer har som förhandlingsförfarande nisationer etc. och utgångspunkt valts tre bostäder upplåtna pá bostadsmarknaden dels direkt genom förhandlingar mellan en- med hyresrätt, bostadsrätt resp. äganderätt. skilda För dessa bostäder antas två saker vara individer, dvs. någon form av marknadsprisbildning. gemensamma, dels bostädernas årliga nytta

Figur 1. Värdeutfallets fördelning då rättshavaren flyttar 1:1 Vid hyresrätt Kr/år “före överlåtelse ,efter överlåtelse 13 200 -

Värdeutfall

6 000 -

y

Boendekostnad å

Tid

Tidgunkt för överlåtelse 1:2 Vid bostads- och äganderätt

Kr/år Åk före överlåtelse efter överlåtelse

13 200 - Värdeutfall °°°° _ v _

um

6 000 - Boendekostnad Boendekostnad

Tid

Tidgunkt för överlåtelse Z Boendekostnader före överlåtelse Den ursprunglige rättshavarens andel av värdeutfallel E] Den blivande rätlshavarens andel av värdeutfallet E Statens och kommunens andel av värdeutfallet genom realisationsvinstbeskaltning

och dels årskostnaderna för den boende. är hyres-, bostads- eller äganderätt (jfr figur Nivån på bostadens nytta betraktas som ett 1). resultat av någon form av bruksvärdering. Bostadens nytta har för de tre tänkta Då rättshavaren bor kvar bostäderna antagits till 1 100 kr/mån., dvs. 13 200 kr/år och boendekostnadema - som Utgår man från de ovan gjorda antagandena antas vara baserade på självkostnaderna - till så finner man att det kontinuerliga värde- 500 kr/mån. eller 6 000 kr/år. Differensen utfallet vid samtliga upplätelseformer är detmellan bostadens och kostnaderna - samma. Förutsatt att bostadens och nytta nytta 600 kr resp. 7 200 kr - är då ett mått på det boendekostnader i framtiden är konstanta så kontinuerliga värdeutfallet. Detta gäller då innebär detta att dessa hyres-, bostads- och generellt oavsett om dispositionsformen äganderättshavare, i förhållande till dem som

far betala bostadens bruksvärde, kan se fram en viss osäkerhet för hyresrättshavarna vad emot en framtida beträffar möjligheten att kontrollera och ärlig värdeutfallsutdelning kan ses som en påverka utvecklingen av de i dag på självkostpá 7 200 kr. Denna utdelning form av en skattefri indirekt bostadssubven- naderna baserade boendekostnaderna jämfört med vad som gäller för bostads- och tionering. förhållanden är denna äganderättshavama där boende-,och ägande- Vid oförändrade funktionerna i princip sammanfaller. l framsubventionering lika vid samtliga tre dispositionsformer bor kvar. tiden kan detta innebära en mindre gynnsam så länge rättshavarna dock indirekt värdeutfallssubventionering vid Det má i detta sammanhang påpekas att det i praktiken kan komma att föreligga hyresrättslägenheter än vid likvärdiga lägen-

Figur 2. Jämliklietsliyran från fördelningssynpunkt.

Utgångsfall Fall 1 Fall Z r I

Alt 1 Alt 2 Alt 3 kr/mån r_ ._.

700 .

500 -

A B A B A

Förutsät tn ingar:

Lägenheterna i exemplen A och B i princip likvärdiga. med Självkostnaderna för A 300 och för B 700 kr/mån. Skillnaderna antas sammanhänga lägenheternas ålder. Differensen mellan självkostnaderna ett mätt pä det kontinuerliga värdeutfallet. Förvaltav värdeutfall. ningsformen antages innefatta rätt till en omfördelning

Fall l

Hyran höjs i A och sänks i B med [00 kr/máin. Grunden för omfördelningen av värdeutfallet är därvid lägenhetens ålder. Resultat: Om A är låg- och B höginkomsttagare kan A bli tvingad att söka bostadstillägg medan B kan öka sin årskonsumtion med l 200 kr. Om A är hög- och B läginkomsttagare måste A minska sin ärskonsumtion med l 200 kr medan B samtidigt kan minska sitt behov av bostadstillägg.

[Vall 2

Hyran i lägenheten A höjs med 400 kr till 700 kr/män. Grunden för det på sä sätt uttagna värdeutfallet fördelas med hänsyn till individens ekonomiska situation.

Resultat: Alt. 1. A och B har samma ekonomiska status. Samma hyra. Alt. 2. A är läg- och B höginkomsttagare. A får hela värdeutfallet. Alt. 3. A är hög- och B läginkomsttagare. B får hela värdeutfallet.

heter upplåtna med bostads- och äganderätt. kr. Av dessa antas 1000 kr i sin tur bli För att de nuvarande rättshavarna skall fä omfördelade genom realisationsvinstbeskatten uppfattning om storleken av det framtida ning till stat och kommun. Den nye rättshavärdeutfallet, som kommer att tillfalla dem varens boendekostnader kommer således att så länge de bor kvar, kan de genom en vara sammansatta av dels de ursprungliga denna sin indi- boendekostnaderna på 6 000 kr, dels en nuvärdesberäkning uttrycka rekta förmån i form av ett tänkt förmögenhetsomfördelande del till den förre kapitalberättshavaren på 3 000 kr och dels en skattelopp. del på l 000 kr.

Då rättshavaren flyttar Azzsvarsförhâllande och várdeutfall Vid flyttning blir värdet av denna kapitaltillgång för de nuvarande rättshavarna emeller- För att börja med boende i kommunägda tid högst olika beroende på dispositionsfor- fastigheter så kan man konstatera att ansvamen. Vid hyresrätt har den boende nämligen ret för bostädernas marknadsföring och förinte rätt att i pengar tillgodoräkna sig det valtning åvilar, genom det kommunala bolaframtida värdet av ovannämnda förmån, get, kommunen. Det risktagande som detta utan det framtida värdeutfallet ska oavkortat ansvar innebär kan kommunen inte iprincip tillfalla den blivande hyresrättshavaren avhända sig. Denna ansvarsfördelning kan te (figur 1:1). Däremot kan den boende indirekt sig naturlig eftersom kommunen idag pridra nytta av tillgången i samband med byte märt är ansvarig för att miljöutbudet till en annan lägenhet och i vissa fall genom arbetstillfällen, service, kommunikationer n - som att utnyttja tillgången lägenheten etc. - är sådant att bostäder överhuvudtaget en bytesvara för att pressa priset i samband är möjliga att marknadsföra. med köp av lägenheter disponerade med De för de legislativa förutsättningarna bostads- eller äganderätt. kommunägda bolagen är att dessa skall Vid bostads- och äganderätt har däremot tillhandahålla till boendekostnalägenheter den nuvarande rättshavaren rätt till det der som är baserade på bolagens självkostnaframtida värdeutfallet, som han kan tillgodo- der. Detta betyder att om det uppstår ett göra sig i samband med försäljningi form av positivt värdeutfall, vilket har varit fallet ett engångsbelopp. En del av det på så sätt särskilt i orter med rikligt miljöutbud, skall uttagna värdeutfallet kan dock i sin tur bli detta kontinuerligt och i princip oavkortat omfördelat till stat och kommun genom den tillfalla de boende. mot- Någon principiell rådande realisationsvinstbeskattningen. sättning av den typ, som t. ex. existerar i Denna fördelningsbild vid bostads- och privatägd hyresrätt, föreligger således inte äganderätt innebär således ett accepterande mellan de boende som helhet iett kommunav en förmögenhetsomfördelning från den ägt bolag och bolaget vad beträffar fördelblivande till den nuvarande rättshavaren. ningen av det positiva värdeutfallet. Omfördelningen ger sig därvid till känna för Däremot kan helt naturligt motsättningar den blivande rättshavaren i form av högre uppstå mellan de från värdeutfallssynpunkt boendekostnader och är med hänsyn till mest gynnade hyresrättshavarna och bolaget realisationsvinstbeskattningen sammansatt av om bolaget finner det socialt och ekonoen del som tillfaller den förre rättshavaren miskt motiverat att vilja omfördela värdeutoch en del som tas om hand av stat och fall från den del av beståndet som har den kommun. kraftigaste indirekta subventioneringen Detta har schematiskt illustrerats i främst äldre centralt belägna lägenheter figur 1:2. Där antas att det årliga värdeutfallet till andra från subventioneringssynpunkt har omfördelats i sådan utsträckning att mindre gynnade delar främst i nyproduktioboendekostnaderna per år ökat med 4 000 nen.

Denna möjlighet till omfördelning mellan ventionering, dvs. omfördela en del av värdeolika rättshavare av det genom det allmännas utfallet från de boende till bolaget för att värdeutfallet saknas vid täcka de på självkostnader baserade förlusagerande uppkomna saväl ägande, bostads- som privat hyresrätt. terna. Dylika omfördelningar kan emellertid Ägande- och bostadsrätt bygger nämligen på påverka förutsättningarna för bruksvärdeden enskilde rättshavarens suveräna rätt till nngen av bostäder med risk för omfördelsåväl det kontinuerliga som det framtida ningar av värdeutfall även i det privata värdeutfallet. Vid privatägd hyresrätt är det beståndet av hyresfastigheter med hyreshöjfastighetsägaren som primärt innehar denna ningar för de boende och omotiverade vinsrätt även om en del av värdeutfallet genom ter för fastighetsägare som resultat. Ett hyreslagstiftningen är omfördelad till de annat tillvägagångssätt, som för närvarande boende. prövas, är att genom stödåtgärder täcka En utvecklad och mer individuellt renod- förlusterna med allmänna medel. lad form av denna från boendekostnadssyn- Ser man däremot på boendet i kooperativt punkt mer solidariska omfördelningsprincip och privat ägda fastigheter så karakteriseras diskuterades för några år sedan. Resultatet detta av att ansvaret för marknadsföring och blev emellertid ett icke oväntat negativt förvaltning ligger primärt hos bostadsrättsmottagande, särskilt från de grupper av havarna och fastighetsägarna. Denna ansvarsmänniskor som är mest gynnade av de fördelning innebär ett enskilt risktagande, för vär- som varken bostadsrättshavarna eller fastigrådande fördelningsförutsättningarna deutfallet. [kritiken efterlystes bl. a. de erfor- hetsägarna själva kan påverka. Det yttersta resurserna ansvaret för om bostäder derliga för förslagets genomföran- överhuvudtaget de trots skall kunna marknadsföras eller ej - ansvaret att problemet egentligen inte alls gällde tillskapande av nya resurser utan en för miljöutbudet ligger nämligen fortfaranmer individuell och till den enskilda männi- de primärt kvar hos kommunen. Skulle skans behov knuten av befint- miljöutbudet minska t. ex. genom att arbetsomfördelning tillfällen kan resultatet bli en liga resurser. l figur 2 redovisas schematiskt försvinner, förlust. Vid ökat i principerna för den s. k. jämlikhetshyressätt- oförskylld miljöutbud kombination med penningvärdeförändringar ningen från fördelningssynpunkt. I orter med stort utbud av bostäder i kan effekten bli den motsatta med stora förhållande oförtjänta värdestegringsvinster för bostadstill miljöutbudet kan värdeutfallet emellertid rättshavare och fastighetsägare. bli litet och t. o. m. negativt så att bostäderna inte ens kan marknadsföras till pa självkostnader baserade hyror. Det ekonomiska ansvaret Värdeurfall som riskkompensation för en på så sätt uppkommen lägenhetsreserv kan ett kommunalt Bostadsrättshavarna har och fastighetsägarna bolag i princip inte avhända sig. Samtidigt i allmänhet i sitt boende, i motsats till finns, på grund av de rådande fördelningsför- hyresrättshavarna, gjort en egen kapitalinhållandena, ingen ekonomisk riskkompensa- sats. Eftersom av denna värdebeständigheten tion för detta ansvar eftersom det positiva med insats, som ovan visats, sammanhänger värdeutfallet kontinuerligt fördelas till de således ett det allmännas agerande föreligger boende. direkt ekonomiskt risktagande för dessajäm- För att täcka sådana förluster kan man, fört med hyresrättshavarna. Med hänsyn till mot bakgrunden av vad som sagts ovan, den rådande värdeutfallsfördelningen, kan tänka sig flera principiellt olika möjligheter. därför det positiva värdeutfallet ses som en Ett alternativ vore att möjliggöra för de kompensation för detta risktagande. kommunala bolagen att höja hyresuttaget i Men ser man på detta risk- och kompensadet äldre centralt belägna beståndet. som tionssamband så kan man för det första ofta karakteriseras av en stor indirekt sub- fastslå att den enskilde rättshavarens möjlig-

S()U 1973:50 l7l

het, när han väl har gjort sin bostadsinveste- rätt som statsbelånad äganderätt i småhus, ring, att påverka risknivån i praktiken är trots förekomst av egen i pengar gjord insats, mycket liten och endast begränsad till själva från fördelningssynpunkt jämställda med bostaden, dess drift och underhåll. Före så när som pâ en viss uppräkning av hyresrätt köpen kan han däremot göra kvalificerade den insatsen vid egna försäljning. Någon w - om den bedömningar spekulationer handel med framtida värdeutfall i egentlig framtida utvecklingen och därigenom indi- tolererades mening således inte vid någon av rekt påverka sin risknivå. de ovan nämnda dispositionsforinerna. För det andra torde man vidare kunna Fördelningssituationen vid handel med konstatera framtida värdeutfall har dock successivt föratt något entydigt samband mellan risk och riskkompensation, i normal ändrats genom att statsbelänad bostads- och i allmänhet inte äganderätt har blivit jämställda med privatföretagsekonomisk mening, har existerat. belånad äganderätt vad beträffar värdeut- Så har exempelvis risktagandet för den enskilde rättshavaren på orter med fallsfördelning. Det första steget togs ijanuarikt miljöutbud och gott om arbetstillfällen ri 1968 då de två äganderättsformerna jämvarit förhållandevis medan ställdes, varigenom rättshavaren fick sälja ringa, riskkomden statsbelånade äganderätten till högstbjupensationen i form av höga värdeutfall varit stor. dande. Detta innebar en utvidgning av den l mer stagnerande områden däremot har förhållandena varit omkastade - legaliserade värdeutfallshandeln på bostadsstor marknaden. Därigenom kom tillgång till karisk men liten eller ingen riskkompensation. att bli en mer accentuerad för Det visar sig att riskkompensationen för pital grund bostads- och fördelningen av bostäder. I slutet av 1968 äganderättshavare, särskilt i fick även bostadsrättshavarna rätt att fritt expansiva orter, kan bli mycket stor med handla med värdeutfall. icke oväsentliga förmögenhetsomfördelande effekter som följd. Detta förhållande kan vara ett bidragande motiv till att riskresone-

Handel med värdeu tfall

manget stundom har kompletterats med en uppfattning vid bostads- och äganderätt att Handel med värdeutfall vid bebyggda fastigden bostadsstandard som en rättshavare heter är ge- i praktiken aktuell endast vid nom den egna insatsen en gång erhållit skall privatägda fastigheter. Därutöver förekomhan sedan i princip i all framtid vara berätti- mer dock en fastighetsliandelsmarknad som gad till även då han flyttar. Med uppfatt- berör lägenheter disponerade med bostadsningen om rätt till ”likvärdig” bostad kan rätt. man försvara mycket höga riskkompensatio- Konsekvenserna av handel med värdeutfall ner. Någon motsvarande återanskaffnings- är högst olika, beroende på om den som äger garanti existerar emellertid inte i mer stagneoch bor är en och samma person eller ej. Om rande områden « t. ex. om en rättshavare ägandet och boendet sammanfaller, som genom arbetslöshet tvingas att flytta från ett exempelvis vid bostadsrätt och privatägda eget hem - och inte heller vid hyresrätt annat småhus, så berör värdeutfallshandeln i prinän i form av en från värdesynpunkt begränsad cip enbart den säljande och den köpande bytesrätt. rättshavaren. Denna handel präglas därvid Den egna kontantinsatsen utgjorde emel- självfallet inte primärt av en i system satt lertid fram till l967 inte tillräckligt motiv spekulation i värdeutfall, utan utgör ett sätt för att samhället skulle acceptera de ovan för människor, som har tillräckligt med redovisade skillnaderna i fördelningsförut- att skaffa sig en bostad. kapital, sättningarna når det gäller rätt till det Skulle inte den som äger och bor i en framtida värdeutfallet vid olika dispositions- fastighet_ vara en och samma person, som vid former. lnnan dess var nämligen på grund av privatägda hyresfastigheter, så pâverkas de den då rådande priskontrollen såväl bostads- enskilda hyresrättshavarna inte direkt vid

själva transaktionstillfället av handel med med hänsyn till graden av motsatsförhållanvärdeutfallet under nuvarande hyresrättsliga de mellan brukar- och ägarfunktionerna och förhållanden. Handeln, som praktiskt taget därmed sammanhängande bostadssociala anuteslutande sker mellan intressenter frikopp- svar, i privat- och kommunägd hyresrätt. Deslade fråin själva boendet, är därvid att se sa fördelnings- och skatterättsliga skillnasom ett förmögenhetsomfördelningsspel mel- der, som accentuerats under den senaste lan privata investerare där de enskilda bru- lO-årsperioden, har vid dagens bostadsförkarna ingår som en anonym integrerad del av sörjning mer målmedvetet börjat användas den till värdeutfallet knutna som marknadsföringsargument vid konkurfastigheten. Däremot kan värdeutfallshandeln indirekt rens om bostadskonsumenterna. Vid denna ha högst negativa konsekvenser för de boen- på så sätt etablerade konkurrenssituation, de. Så exempelvis kan handeln driva upp som sker på högst olika civil- och skatterättsvilket liga samt ekonomiska villkor, finns uppenprisnivån på fastigheter, på lång sikt kan framtvinga Vidare kan bara risker att de socialt och ekonomiskt hyreshöjningar. värdet av framtida lagförändringar eller ute- bäst lottade bostadskonsumenterna succesblivna investeringar i industrier, service, sivt kommer att söka sig upp i förmånsklaskommunikationer serna, medan de sämst lottade konetc. bli felaktigt inkalkyle- genom kurrensen blir hänvisade till den från fördelrade i köpeskillingen. Vid en sådan felspekulation kan nämligen förräntningen på eget nings- och skatterättslig synpunkt minst gyninvesterat nade delen av bostadsmarknaden kapital bli så låg att fastighetsäga- nämligen ren anser sig tvingad att eftersätta fastighe- nyproducerade hyreslägenheter. tens skötsel och underhåll eller att t. o. m. De rådande institutionella skillnaderna vid till föremål för en boende- de olika dispositionsformerna torde därför göra fastigheten och samhällsekonomiskt omotiverad, men utgöra en väsentlig och bidragande orsak till fastighetsägareekonomiskt motiverad, sane- en kategorisering av bostadskonsumenter ring i form av ombyggnader och rivning. med hänsyn till ekonomisk och social status. Så har exempelvis betalningsförmägan hos de konsumenter, som genom konkurrensen bli- Den rådande värdenrfkzllsfördelningen - en vit hänvisade till nyproducerade lägenheter grund för segregerad bosradsförsörjnirzg med hyresrätt, börjat sjunka till den nivâ att Vad beträffar av värdeutfall de inte längre har ekonomiska möjligheter fördelningen kan man således i dag uppdela bostadskonsu- att efterfråga nyproducerade fullgoda bostämenterna dels i bostads- och äganderättsha- der. Samtidigt föreligger emellertid hos andvare som i princip har suverän rätt till såväl ra kategorier av konsumenter, som är socialt värdeut- och ekonomiskt bättre rustade att klara konden kontinuerliga som det framtida fallet och dels hyresrättshavarna vars möjlig- kurrensen, ett kraftigt efterfrågeöverskott på het att få del av det kontinuerliga värdeutfal- nyproducerade lägenheter disponerade med trots att dessa lägenheter i runt let blir helt avhängigt av hur hyreslagstift- äganderätt utformas tal kostar i medeltal dubbelt så mycket som ningen och tillämpas. Om man till detta sedan lägger de med intäkts -- avdrags- en hyreslägenhet. Det kan därför inte enbart konstruktionen sammanhängande skatte- vara fråga om att produktionskostnadsnivän råittsliga skillnader, som i dag råder mellan för lägenheter i nyprodu ktionen har stigit till de olika dispositionsformerna, kan man vid en niva som människorna rent generellt inte dagens från har ekonomiska möjligheter att efterfråga bostadsförsörjning fördelningsoch skatterättslig tala om följande utan torde också sammanhänga med de i synpunkt tre förmånsklasser, nämligen boende med dagens fördelningssystem inbyggda förutsättäganderätt. som är den mest gynnade klas- ningarna för en segregerad bostadsförsörjsen, mellanklassen bostadsrätt och slutligen ning. hyresrätt. Hyresrätten i sin tur sönderfaller,

Byggnadsrâtt frikopplad frân markâgande nadsrätten inte gjorts till föremål för fördel-

ning med hänsyn till markägandet. Med De olika här aktualiserade problem. som denna utgångspunkt skulle t. ex. marken direkt eller indirekt sammanhänger med hur från kommunal synpunkt vara av underordrätten att bygga och förvalta och rätten till -vnad betydelse eftersom någon handel med det genom kollektivt agerande uppkomna i - markknuten spekulation byggnadsrätt värdeutfallet -- -- är fördebyggnadsrätten inte skulle vara aktuell. Detta förhållande

lad, belyser något av den verklighet som gäller för övrigt idag t. ex. vid gruvdrift. Man

gäller vid dagens bostadsförsörjning. kan nämligen enligt de värderingar som är Denna verklighet har successivt vuxit fram i dokumenterade dagens gruvlagstiftning i mångt och mycket som ett resultat av inte köpa sig rätt till gruvdrift genom förvärv ständigt återkommande korrigeringar av av mark, eftersom gruvdrift inte är fördelad markägandet som fördelningsgrund för byggmed hänsyn till detta ägande. Tidigare har nadsrätt. Vid detta korrigeringsarbete har emellertid rätten till gruvdrift, i motsats till man praktiskt tagit aldrig ifrågasatt de värdebyggnadsrätt, varit knuten till markägande. ringar som denna fördelningsgrund bygger Slopandet av denna fördelningsgrund skedde på, utan diskussionsramen har hela tiden dock varken genom omvägen över kommuvarit baserad på utgångspunkten att byggnalt markförvärv eller marksocialisering utan nadsrätten primärt skall vara markknuten. var baserad på en fördelningsdiskussion, som Denna utgångspunkt, som tidigare framhålutmynnade i en omfördelning av gruvrätten lits, är emellertid förhållandevis ny eftersom från markägaren till upptäckare och stat. före 1800-talet i princip inget privat mark- Med byggnadsrätten frikopplad från markägande förekom i våra städer. ägandet skulle, i likhet med vad som gällt vid Resultatet av detta korrigeringsarbete har gruvdrift, en mer förutsättningslös diskusmed tiden, vilket torde framgå av de ovan sion kunna tas upp om hur vi med utgångsförda diskussionerna, lett fram till ett punkt i dagens värderingar vill att bomycket komplicerat och i många avseenden stadsförsörjningen skall vara ordnad. Detta mindre jämlikt system för bostadsförsörjgäller då såväl planering, finansiering. proningen där varje ny korrigering tenderar att dukturformning och produktion som förvaltfå alltmer svåröverblickbara sociala och ning. Mot bakgrund av en sådan fördelningsekonomiska konsekvenser för olika i systediskussion av mälsättningskaraktär borde det met inblandade parter. sedan vara möjligt att bedöma om bostads- Mot bakgrunden av detta förhållande ligförsörjningen även i fortsättningen skall vara

ger det därför nära till hands att ställa frågan baserad på att rätten att bygga och förvalta om det är möjligt att okritiskt fortsätta detta och rätten till det kollektivt skapade värdekorrigeringsarbete, som nu i drygt l0O år har utfallet skall vara fördelad med primärt präglat bostadsförsörjningen och som otvihänsyn till markägandet eller om denna velaktigt - oavsett värderingsgrunder - refördelningsgrund bör omprövas och ersättas sulterat i ett komplext och genomreglerat med andra på andra värderingar baserade system. och om man inte i stället skall börja utgångspunkter. uppmärksamma och diskutera på andra vär-

deringar baserade grundläggande utgångs-

punkter -- diskussionsramar - för att belysa Litteratur dagens och framtidens förutsättningar för

bostadsförsörjning. De här översiktligt diskuterade fördelnings-

En bland olika tänkbara utgångspunkter problemen finns mer ingående behandlade

för val av diskussionsram skulle därvid vara dels i en av Byggforskningen publicerad

de värderingar som gällde före 1800-talets rapport R llzl97l Byggnadsrättens fördel-

liberala värderingar dvs. utgå ifran att bygg- ning” och dels i en serie uppsatser: ”Byggan-

l74

de, konkurrens, kostnader - ett fördelningsproblem”, Kommunal tidskrift nr 1621971, ”Måste det vara dyrt att bygga småhus?, tidskriften Att bo nr 621971, ”Byggnadsrätt och markägande och Konkurrens i bostadsbyggande?, Teknisk tidskrift nr 7 resp. 14, 1972 samt ”Värdeutfall vid olika upplåtelseformer”, tidskriften Byggnadsindustrin nr 3821972. De skatterättsliga skillnaderna, som sammanhänger med den rådande intäktswavdragskonstruktionen, har bl. a. behandlats i två uppsatser i Kommunal tidskrift: Små- - med eller utan indirekt husbyggandet subventionering” nr 2021972 och Småhus eller flerfamiljshus från skatterättslig synpunkt” nr l:l973. De däri förda resonemangen finns sammanfattade i en av Hyresgästernas riksförbund 1973 utgiven skrift ”Flerfamiljshus och småhus”.

4 Granskning av boendepreferensundersökningar

Bilaga

Promemoria av fil. kand. Stefan Dahlgren

per har däremot undersökts mer sparsamt, l Inledning särskilt sådana som inte lätt går att kvantifie- I den politiska debatten och i massmedia har ra. Dessa har dock i någon män kommit under den senaste tiden en betydande vikt till det fram, när man bett om motiveringar fästs vid olika undersökningar om boendeaktuella bostadsvalet. De frågor som tas upp dels sådana som utförts med preferenser, i denna promemoria är i första hand sådana offentligt forskningsstöd, dels sådana som som gäller hustypsval, i andra hand upplåteltillkommit i en mer eller mindre aktuell seform. marknadsförings- eller planeringssituation. l av dessa 2 Undersökningarna denna promemoria skall några diskuteras. Avsikten är inte att åstadkomma De skrifter som i första hand har varit en heltäckande beskrivning av aktuella unmaterial för Synpunkterna i denna uppsats är dersökningar utan snarare att behandla ett följande: Granskpar av de senaste och mest bekanta. SIFO-undersökning 1972 angående attityningen är tänkt att ta upp de olika metodder till boendekostnader m. m., individer problem som gäller för denna typ av under- 18-80 år; sökningar, med vilken säkerhet dessa kan SIFO-undersökning 1972 angående attitytjänstgöra som planeringsunderlag och dess- der till boendekostnader m. m., ungdomar utom skall några principiella brister i boen- 18-24 år; B. Krantz - P. Frösslund: Boendeprefedepreferensundersökningar i allmänhet är inte avsikten att renser i Stor-Stockholm, 1972; diskuteras. Däremot M. Walldén: Småhus eller lägenhet?, 1972. granska den statistiska tillförlitligheten hos undersökningarna. Dessutom har en del andra undersök- De hittills utförda undersökningarna hari ningar konsulterats. De flesta tidigare underallmänhet gällt en kommun eller en begrän- sökningarna finns refererade i SOU 1965:32,

sad region och de undersökta populationerna Höjd bostadsstandard. har varit genomsnittsbefolkningen eller delgrupper såsom bostadssökande och ut- och 2.1 S1FO-undersökningarna inflyttare. Valet av bostad har vanligen skett bland alternativ där hustyp (friliggande villa, Undersökningarna utfördes på uppdrag av kedjehus. radhus. låg- och höghus) och upp- AB Skånska Cementgjuteriet under hösten låtelseform (hyresrätt, bostadsrätt, ägande- 1972. De gällde dels ett urval ungdomar i rätt) blandats. Oftast har man också ställt åldern 18-24 år, dels ett urval av hela frågor om lägenhetsutrustning och om öns- befolkningen mellan 18 och 80 år. l båda kad service. Andra önskade omrädesegenska- undersökningarna gjordes urvalet över hela

riket. Fragorna ingick i SlFO:s vanliga s. k. (annat) hyreshus och att du hade ett fritt veckobuss-system, dvs. frågor ställs till ett val, skulle du då föredra ett hyreshus som ägdes av kommunen eller av ett kommunalt urval personer för flera olika undersökningar bostadsföretag, ett hyreshus som var privatsamtidigt. (Se beskrivning i Sociologisk ägt, dvs. ägdes av enskild person eller enskilt Forskning 3:l967.) företag, eller ett hyreshus som ägdes på Resultaten finns redovisade både som annat sätt - och i så fall vilket sätt?”

totalsiffror och efter vissa bakgrundsvariab- (Fråga nr 5)

ler, nämligen ålder, socialgrupp, bostadsort, Av samtliga tillfrågade skulle något färre bostadstyp och uppgiven politisk partiprefeän hälften (45 %) föredra ett hus som ägdes rens. Dessutom finns en del andra uppgifter av kommun eller kommunalt bostadsföretag, om undersökningspopulationen. knappt en tredjedel (29%) skulle föredra Det material som använts för denna uppprivatägt hus, och för en fjärdedel (25 %) var sats liar endast varit resultattabellerna utan ägandeformen likgiltig eller man kunde inte närmare redogörelse för undersökningarnas ge något svar. syfte eller kommentarer till resultaten. Den intressantaste frågan för denna upp- SIFO-undersökningen 18-80 är innehåller sats gällde hustyp och lydde: endast en fråga som har direkt intresse här. ”Om du hade möjlighet att välja 4 hur Den lyder: skulle du då helst vilja bo, i villa eller annat ”Bostäder småhus eller bor du helst i flerfamiljshus?” byggs dels av så kallade allmännyttiga bostadsföretag, dvs. sådana som ägs (Fråga nr l)

av kommunen, av kooperationen eller av Nästan alla (94 70) ville bo i villa eller fackföreningsrörelsen, dels byggs bostäder av enskilda småhus, endast 5 % ville bo i flerfamiljshus bostadsföretag. Vilka av dessa två typer av byggföretag - och 1 % kunde inte ge något svar. Fördelas de allmännyttiga eller de enskilda bygger svaren på bakgrundsvariabler framkommer på ett sätt som bäst tillgodoser krav på god inte skillnad mellan olika någon väsentlig standard och trivsel i bostäder och dess åldersgrupper, olika socialgrupper eller olika omgivningar eller är det ingen skillnad i det avseendet?” grupper som uppgivit politisk preferens. En

(Fråga nr A6) viss skillnad finns mellan dem som kommer

från olika bostadsorter, så att städerna har Av samtliga tillfrågade svarade något under hälften att det inte en något högre andel för dem som önskar bo (47%) var någon skillnad, en femtedel i flerfamiljshus, medan ingen vill bo i fler- (19 /0) att kraven bäst familjshus av dem som kommer från landstillgodosågs av enskilda företag, något färre (16 70) att de bäst tillgodosågs av allmännyt- bygden.

tiga företag och en femtedel (18%) kunde

inte ge något svar. Samma fråga fanns i den andra SIFO- 2.2 Boendepreferenser i Storstockholm

undersökningen (ungdomar 18-24 år). Mer Bakgrunden till Krantz-Frösslunds underän hälften (56 0/0) ansåg att det inte var någon sökning (i fortsättningen kallad Storstockskillnad, de enskilda bolagen och de allmänholmsundersökningen) ges i förordet: nyttiga bolagen ansågs i ungefär samma bäst kraven Denna undersökning om boendeprefeutsträckning tillgodose (16 % renser hos hushåll i Storstockholm började respektive 15 få) och 14 7» kunde inte ge diskuteras redan 1967. Bakgrunden var att något svar. man inom byggnadsbolaget Prosako, samägt En annan direkt fråga beträffande önskad av företagen John Mattsson Byggnads AB,

finns AB Skånska Cementgjuteriet och Svenska upplåtelseform i ungdomsundersök- Industribyggen AB, kände behovet av en ningen med lydelsen: aktuell kartläggning av bostadsönskemål med Nu skulle jag vilja be dig tänka dig in i sikte på exploateringen av vissa perifert den situationen att du skulle till ett flytta belägna områden i Stockholmsregionen.”

Det slutliga programmet, som kom att få A Verkar passa bra för vår familjs önske mal en inriktning mot mer generella frågeställ- och kassa om 4-5 år. ningar rörande olika hushålls attityder till B Verkar passa ganska bra för vår familjs bl. a. bostadsläge och lades till önskemål och kassa om 4-5 år. hustyper, för en anslagsansökan till byggforsk- C Verkar passa ganska dåligt för vår familjs grund från byggnadsaktiebolaget Pro- önskemål och kassa om 445 år. ningsrådet sako.” D Verkar passa dåligt för vår familjs önskemål och kassa om 4-5 år. Datainsamlingen skedde 1970. Undersök- (Fråga nr 53)

ningen innehöll dels frågor om hushållens önskemål om och 3. En fråga ställdes också där valet av flyttplaner, ny bostad alternativ skulle ske utan hänsyn till ekonorangordning av ett antal hustypsalternativ, min. dels frågor om inställningen till avstånd från Om ni inte hade behövt ta ekonomiska bostaden för olika former av serviceanlägg- när ni valde bostadsalternativen, vilhänsyn ningar. l samband med önskemålen om ny ket alternativ hade ni då valt?

bostad frågade man efter preferenser för Resultaten på den första frågan fördelar olika platser inom regionen. Bakgrundsvasig för samtliga tillfrågade enligt nedanståenriabler för de undersökta hushållen presende tabell (tabell Tz39, s. 151): teras mycket utförligt, delvis i samband med

en diskussion om bortfallets eventuella inver- I första hand (procent) Bortfallet var insatslägenhet l l kan på resultatet. mycket hyreslägenhet 49 stort, 28 7a, men författarna menar efter en eget radhus/kedjehus 6 noggrann analys av skillnaderna mellan borthyresradhus/kedjehus 2 fall och totalpopulation i fråga om mätbara egen villa 31 att snedvridningstendenserna hyresvilla n bakgrundsdata, W är försumbara.

l undersökningen frågar man på tre sätt l första hand bland de alternativ som

efter önskad hustyp: i kategori A valde 30 70 friliggande placerats l. Till dem som planerade att flytta inom villa på 2 mils avstånd från centrum, 11 ”o

tre år ställdes frågan: valde friliggande villa på 3,5 mils avstånd och “Vilken av de här bostadsformerna (kort de övriga alternativen valdes av mellan 6 och XVI) siktar ni i första hand på att komma 1 70. Flerfamiljshus i 12-16 våningar valdes till inom 3 år? dock av färre än 1% i första hand (tabell och i andra hand? och i tredje hand? 8.4, s. 83). Med hyres menar vi att ett allmännyttigt Den tredje frågans resultat redovisas neeller privat förvaltningsbolag äger och hyr ut dan i avsnitt 4.1.3 i samband med en lägenheter och hus. diskussion om överensstämmelsen mellan

Kort XVI: denna och föregående fråga.

Insatslägenhet Författarna konstaterar i slutsatserna av

Hyreslägenhet undersökningen att resultaten visar att be- Eget rad hus/kedjehus tydligt fler önskar småhus än som nu bor i Hyresradhus/kedjehus sådana, att inställningen till höghus är nega- Egen villa Hyrd villa” tiv och att de tillfrågade överlag önskar

(Fråga nr 48) större bostäder.

att ”Innan resultaten i undersökningen tas till 2. Samtliga i undersökningen ombads klassificera 23 olika bostadsalternativ som intäkt för krav på ett ökat småhusbyggande beskrevs med text och bilder. Alternativen bör dock nästa steg vara en fördjupad analys fanns på kort som först skulle placeras i någon av vilka egenskaper det friliggande huset av följande kategorier. Därefter skulle tre av och över huvud taget markbostaden - repre-

dem som placerats i kategori A rangordnas senterar och vilka behov och anspråk hos som första, andra och tredje alternativ. människor det svarar mot.

Undersökningsresultaten kan emellertid som nu förekommer i landet) än vad som är motivera försök med nya utbud, framför allt fallet för närvarande. av typen tät, låg bebyggelse med bevarande 2. Hushållens storlek och sammansättav det friliggande husets kvaliteter och dess ning påverkar attityden. förvaltningsformer men med kostnader i nivå 3. Ju större bostad man önskar desto med flerfamiljshusets (s. 119). positivare är attityden till småhus.

4. Socialgruppens samband med attityden till bostadsform är oklar. 2.3 Småhus eller lägenhet?” till småhus varierar med 5. Attityden inkomst.” Walldéns uppsats är ett försök att samman- (s. 12) fatta resultaten från ett antal boendeprefe-

rensundersökningar under 60-talet. Där finns Slutsatsen blir att undersökningarna visar

delresultat av en egen undersökning och att det måste finnas ett mer varierat utbud

referat av fem andra undersökningar. Dess- av bostäder.

utom diskuteras delvis samma problem som i ”Det är möjligt att vissa av de egenskaper denna PM. som orsakar denna hos småhusen, positiva I Walldéns egen undersökning, som utförts inställning, lättast kan erhållas i bostäder

i ytter- innerområden i tre större med markkontakt, liksom en del av de respektive egenskaper, som gör flerfamiljshusen mindre städer samt i två småstäder, ställdes bl. a. attraktiva, kan vara svåra att undvika.” följande fråga: ”Endast ett rikt varierat utbud av bostä-

der kan motsvara de önskemål, som av olika ”Vilken typ av bostad anser ni vara den grupper ställs på bostaden och bostadsmillämpligaste för er (ert hushåll)? När ni svarar jön. Det borde då bl. a. innebära hittills på denna fråga skall ni inte tänka på om det oprövade kombinationer av boendeegenskafaktiskt är möjligt för er att förverkliga era per, för vilka begrepp som småhus och önskemål. Svara med något av alternativen flerfamiljshus är irrelevanta.” på det här kortet. l. Egen villa eller eget radhus (s. 14)

2. Förhyrd villa eller förhyrt radhus 3. Lâghus (3 våningar eller färre) i ytterstadsområde 3 Några nzetodfrâgor

4. Låghus (3 våningar eller färre) i innersta- vid bolntervjumetoden är den vanligaste den endepreferensundersökningar. En intervju- 5. Höghus (4 våningar eller fler)i ytterstadsområde undersöknings insamlingsdel har fyra mo-

6. Höghus (4 våningar eller fler) i innersta- ment. Den första åtgärden är att de som den kommit med i stickprovet informeras om att 7. S. k. servicehus i ett ytterstadsområde man önskar intervjua dem. Detta sker i ett (beskrevs av intervjuaren) s. k. introduktionsbrev. Där ges några korta 8. S. k. servicehus i innerstaden.” upplysningar om undersökningens art och (Fråga, s. 13) om vad den skall användas till. Nästa steg är Resultaten visar att andelen som väljer kontakten mellan den som skall intervjuas småhus bland tlerpersonshushållen ligger mel- och samt (intervjupersonen) intervjuaren lan 83 och 91 7a. Bland enpersonshushållen Denna sker via telefon själva intervjun. väljs småhus av 49 % av männen och 31 70 av eller vid personligt sammanträffande. Frågorkvinnorna. Enpersonshushållen föredrar i na ställs nästan uteslutande efter ett detaljestor utsträckning lághus, dvs. alternativ 3 rat formulär som anger deras exakta formueller 4. lering. Vid den efterföljande bearbetningen Walldéns sammanfattning av resultaten av formulären ställs svaren samman i ett från den egna och från några refererade begränsat antal kategorier och informationen undersökningar är i korthet följande: överförs till hålkort eller liknande samt

“l. En avsevärt större andel av hushållen datorbehandlas. Det avslutande steget är

skulle vilja bo i småhus (ungefär av den typ tolkning av tabellerna och analys av resulta-

SOU 197 3:50 179

ten. I de aktuella undersökningarna kan den I följande avsnitt diskuteras några metod- intensiva debatten om bostadsmiljön ha pâfrågor som är betydelsefulla för de granskade verkat på det sätt som beskrivs i punkt l. boendepreferensundersökningarna och för Vid respektive undersökning har man säkerattitydundersökningar i allmänhet. ligen varit uppmärksam pâ eventuella intervjuareffekter. Storleken eller ens förekomsten av sådana fel är omöjligt att uttala sig om 3.1 Felkällor vid intervjuer pâ basis av undersökningsrapporterna. Fragel kommunikationen mellan formuleringarna diskuteras nedan. undersökningsledning/intervjuare och intervjuperson är det främst tre typer av fel man vill undvika 3.2 Egenskaper hos intervjupersonerna eller minska. 1. lntervjupersonen stimuleras att svara Bostadspreferensundersökningar förutsätter på ett. visst sätt beroende på hur undersök- kunskaper om alternativen hos intervjuperningen presenterats för dem. De kan också sonen och att han eller hon kan göra ett val pâverkas att uppmärksamma vissa förhållan- under intervjuns gång. Vanligen presenterar den, som de annars skulle ha haft föga intervjuaren alternativen. lnom en normalintresse för. Efter mottagandet av introduk- population varierar sannolikt kunskaper och tionsbrevet kan intresset för undersök- föreställningar mycket om vad olika bostadsämne öka och kan leda till aktivt former innebär. Walldén säger i sin uppsats: ningens inhämtande av information genom t. ex. Attityden till skilda boendeformer påvermassmedia. De utvalda antas genom det kas av individens behov (hushållets) specifika slumpmässiga stickprovsurvalet ha samma och önskemål, av vilka faktiska egenskaper Ökas in- som boendeformerna har i befintlig bebygkunskaper som totalpopulationen. gelse samt av vilka föreställningar individen tervjupersonens kunskaper på ett sätt som har om dessa egenskaper. Den redovisade awiker från totalpopulationen, blir givetvis attityden kommer alltid att uttrycka en representativiteten lägre och resultaten kan syntes av delattityder grundade på de föresnedvridas. ställningar om olika egenskaper som man mer eller mindre medvetet relaterat till sina 2. Frägornas formulering påverkar interbehov och önskemål. Det är ofta svårt att vjupersonen att svara pâ ett visst sätt, t. ex. avgöra vilka delegenskaper som den intervjuatt ett alltför begränsat antal ade beaktat välja bland i sitt svar, vilket innebär tolkalternativ. ningsproblem när det gäller resultaten.” (s 6) 3. lntervjuaren kan uppträda så att intertolkar frågorna lntervjuaren kan i enlighet med avsikterna vjupersonen på ett inte avsett vis eller svarar på ett sätt som snedvrider vid undersökningens uppläggning införa nåresultaten. det faktum att gon fonn av begränsning vid valet för att öka Själva upplysningar skall lämnas till en annan person kan realismen i bostadsvalet för intervjupersoneratt t. ex. ”skön- na. Det förekommer också att intervjupersopåverka intervjupersonen mäla” svaren. En felkälla nerna uppmanas att göra valet ”oberoende ligger också i att tolkar svaren annorlunda än vad av kostnaderna” eller ”om du hade möjlighet lntervjuaren intervjupersonen ansett sig ha sagt. Dessa att välja”. Tyvärr saknas systematiska studier

felkällor brukar benämnas intervjuareffekter. över hur sådana begränsningar inverkar på

Genom träning av intervjuarna och nog- valet av boendeform. l Storstockholmsungrann introduktion av formuläret hoppas dersökningen finns en jämförelse mellan man att intervjuareffekter saknas. Det är frågor med och utan restriktion beträffande svart att fa exakt kunskap om felen. litt sätt ekonomiska hänsyn. Denna skall diskuteras i är att använda kontrollgrupper, men det är avsnitt 4.1.3. dyrbart och används sällan. l allmänhet är En allmän brist hos boendepreferensunman hänvisad till gissningsvisa omdömen dersökningar är att man inte kontrollerar hur baserade pa tidigare erfarenhet.

kunskaper och föreställningar om olika bo- alternativen. Tvâ inslag i dessa beskrivningar endeformer ser ut hos de intervjuade. Detta har vållat en viss diskussion, nämligen de angrips vanligen indirekt genom att man angivna hyresbeloppen och de bilder som delar upp undersökningarnas resultat på illustrerade varje alternativ. olika Dessa är i och för för hur de bakgrundsvariabler. I rapporten redogör författarna sig betydelsefulla, men de ger en onödigt gått tillväga för beräkningen av de uppgivna begränsad kunskap om vad som ligger bakom hyrorna. Tyvärr fann de att de använda valet. Ett angreppssätt vore t. ex. att när- beräkningarna legat något för lågt i förhålmare undersöka dem som uppvisar typiska lande till ett senare publicerat material. ”villaboendekarakteristika” såsom stort hus- Emellertid gällde detta både småhus och håll och relativt hög inkomst men ändå bori flerfamiljshus: lägenhet. En sådan studie borde öka kunskapen om vad som styr valet av bostadsalterna- ”Vi kan konstatera att nivån på de presentiv. terade bostadskostnaderna var något för låg i förhållande till den vid tidpunkten existerande utbudets, men att differensen inte var av den storleksordningen att uppgifterna var 3.3 Undersökningspopulationema orimliga. Nivån var vidare för låg för samtliga typer, En omständighet som begränsar användbar- vilket innebär att vissa förskjutningar i den heten av de utförda är att inbördes rangordningen kan ha inträffat, undersökningarna men att rangordningen av huvudtyperna inte de nästan alltid är lokala. Det är troligt att behöver ha påverkats.” en del av boendepreferensema är beroende (s 77-78) av lokala traditioner eller förhållanden inom ortens bostadsbestånd eller kommunikationsstruktur. En förutsättning för att resultaten skall Från statistisk synpunkt är det inte berät- vara rättvisande är att en sådan väsentlig om ett större område beslutsfaktor som hyran är realistiskt angitigat att dra slutsatser än det som undersökningen gäller. Från ven. En bedömning av detta kan givetvis inte är det tveksamt om ske i denna uppsats. Däremot kan man i viss sociologisk synpunkt man kan låta resultat från en ort ligga till mån pröva om hyran haft ett avgörande grund för bedömningen av boendepreferen- inflytande på valen. Om det finns ett starkt ser på en annan ort. Det har visserligen samband mellan rangordningen av bostadspåpekats i föregående avsnitt att vi vet alternativen och hyrornas inbördes rangordmycket litet om intervjupersonernas kunska- ning är detta inte osannolikt. Detta kan per och föreställningar om alternativ när de också bli fallet, om andra faktorer som svarar, men det är sannolikt att man utgår bestämt valen i hög grad råkat sammanfalla från den kunskap man har om bostadsbe- med hyresnivåerna. Däremot bör inte hyrorna ståndet Denna kunskap haft ett sådant inflytande om sambandet på den egna orten. inkluderar både utbudet av olika bostadsty- saknas. Prövningen av sambandet mellan dessa har. hyror och rangordning av alternativ visar alltså per och vilken social karaktär om man enbart eller nästan uteslutande gått efter hyrorna när man valde hustyp. Två lägenhetsstorlekar, 4 rok och 5 rok, 3.4 Beskrivningarna i Storstockholmsfinns i samtliga hustyps-, avstånds- och serundersökningen vicealternativ. En prövning av sambandet l Storstockholmsundersökningen försökte mellan den inbördes rangordningen av dessa man dämpa det okända inflytandet av inter- lägenhetshyror och rangordningen av bovjupersonernas kunskaper m. m. genom stadsalternativen enligt tabell 8.3, s. 80 i mycket noggranna beskrivningar av bostads- undersökningen, visar att något sådant inte

tycks existera Det är därför inte troligt att företeelse. Huruvida det handlande som rehyrorna haft ett avgörande inflytande. dovisas genom attityden i framtiden kommer Kopplingar kan emellertid ha skett mellan att utföras beror på situationen.

hustyp och hyra, mellan hustyp, hyra och I boendepreferensundersökningarna hrr

servicenivå osv. Som författarna nämner man två huvudtyper av frågor. Den ena kan (s. 75) kan också tröskeleffekter ha uppstått. sägas gälla en opinionsmätning, där man v:ll Om hushållet tidigare velat ha småhus men ha uppgifter om den tillfrågades idealiska ansett det oöverkomligt av ekonomiska skäl, bostad, dvs. den typ av bostad som bäst kan en hyra som i undersökningen angivits skulle passa hans eller hennes önskemål 0.11 under en viss gräns, ha medfört att man trots de ekonomiska begränsningarna för hushållet

allt bedömt kostnaden som rimlig. inte fanns. (Det underförstås att valet skall

I beskrivningarna presenterades 23 olika ske inom rimliga gränser.) Med den andra huvudalternativ. För dessa fanns i varje typen av frågor vill man ha underlag för en alternativ tre eller fyra lägenhetsstorlekar prognos av den sannolika, verkliga efterfriangivna, vilket innebär sammanlagt 90 kom- gan på olika bostadstyper under vissa givna binationer. Beskrivningarna upptog en förhållanden. Intervjupersonen skall framför mängd faktauppgifter om service, reseav- allt ta hänsyn till det egna hushållets ekonostånd till city etc. Det år svårt att veta om all mi vid valet. Båda typerna är attitydfrågor information inkluderades när intervjuperso- och de ger inte resultat som utan vidare kan nerna gjorde sina val. Svaren pekar dock på användas för att räkna fram den kommande att avståndet till city och servicenivån spelat bostadsproduktionen. in vid valet mellan två iövrigt lika alternativ Giltigheten för ”opinionsmätningsfrågor- (se t. ex. fig. 10 s. 81). na” bedöms efter deras möjligheter att av- I beskrivningen av småhusen ingick också spegla allmänhetens åsikter om bostadsmarken uppgift om totalkostnaden för huset. naden. Man kan vid en granskning diskutera Däremot sades ingenting om kontantinsat- val av frågor, frågornas formulering, se om sen, och vilken roll denna spelade för hushål- svaren tyder på att frågorna uppfattats rätt lens val togs inte upp i formuläret. Eftersom av intervjupersonerna och granska undersökdenna troligen är en ganska påtaglig svårighet ningarnas slutsatser av resultaten. Vid bevid förverkligandet av småhusplaner borde dömningen av ”prognosfrågorna tillkomproblemet berörts. mer ytterligare en komplicerad faktor, näm- Även för bilderna gäller naturligtvis att de ligen valsituationens verklighetsanknytning. skall överensstämma med verkligheten för I de följande avsnitten diskuteras giltigatt inte resultaten skall snedvridas. Mot heten hos hustypsfrågorna i de refererade bakgrund av undersökningens resultat kan undersökningarna. Dessutom tas några proman alltså fråga sig om småhusen har fram- blem upp som särskilt gäller ”prognosställts alltför positivt och höghusen alltför frågor”. negativt. Utan särskilda kontrollundersökningar är det inte möjligt att uttala sig om 4.1 De refererade undersökningarna

bildernas inflytande?

4.1.1 SIFO-undersökningarna

4 Undersäkningarnas giltighet SlFO-ungdomsundersökningens hustypsfråga efterlyser de ideala önskemålen, och restrik- Boendepreferensundersökningarna är atti- 1 visar ett Spearmans rangkorrelationskocfficient tydstudier. De redovisar inställningen till samband för 4 rok-serien på +0,04 och för 5 rokolika boendeformer, eventuellt inom en av serien på +0,10. (Koefficienten kan anta värden undersökningen Atti- mellan +1 och -l; vården nära noll visar att nigot given ram av alternativ. samband, vare sig negativt eller positivt, inte finns.) tyder uttrycker form av handlingsnågon 2 De metoder som använts av bl. a. Küller(l°7 2) beredskap hos en individ i förhållande till en borde kunna tillämpas i detta sammanhang.

tioner för valet saknas. Att döma av den 4.1.2 Walldéns undersökning (Småhus eller

höga frekvensen av val för den hustyp som lägenhet?)

kräver mest resurser, bör den ha uppfattats Frågan är här av samma slag som i SIFO:s som avsikten var. Som tidigare nämnts blir ungdomsundersöknings hustypsfråga, dvs. tolkningen av svaren svår, när det saknas utan restriktion beträffande ekonomin. Fråmöjlighet att kontrollera vilken typ av bogan är mer nyanserad genom att fler alternastad intervjupersonerna föreställt sig när de tiv anges, inte endast villa och flerfamiljshus. svarat. En tidigare brist på erfarenhet att bo i Skillnaden beträffande valet av villa/radhus villa skulle möjligen kunna innebära att mellan en- och flerpersonshushåll kan möjlivillaboendet överskattades. Mot detta talar gen tolkas så att intervjupersonerna, trots de omständigheterna att mer än en tredjedel uppmaningen i frågan att inte ta hänsyn till av intervjupersonerna redan bodde i villa möjligheterna att förverkliga önskemålen, eller liknande och att landsbygdsungdomen, inte redovisar någon idealtillvaro utan relatesom endast valde villaalternativet, hade en rar svaren till den egna situationen. De högre frekvens av villaboende än stadsungkanske också tänker på de små möjligheterna domen. Mycket få saknar åsikt i denna fråga att få lagom stora bostäder i småhus för v- andelen ”vet ej” är endast 1 procent. ensamstående. Detta illustrerar återigen svå- Eftersom frågan gäller enjämförelse är det righeterna att veta vad svaren gäller. Det är rimligt att tolka svaren så att småhus upplevs också något som författaren understryker i som en bättre boendeform av nästan alla sina egna slutsatser. ungdomar i åldern 18424 år. Den säger Slutsatserna i övrigt är framför allt en däremot inte något om hur många som försiktigt formulerad hypotes om att det är kommer att flytta till en sådan bostad. markkontakten som främst gör småhusen l båda SIFO-undersökningarna frågas om attraktiva. Om man dömer efter de redovisavilka typer av byggföretag som bäst tillgodode resultaten är det inte givet att just denna ser krav på goda bostäder. Med denna fråga egenskap medför det höga antalet val för vill man tydligen få veta inställningen till småhus. upplätelseform. l frågan gör man det grund-

läggande felet att efterlysa omdömen som

baseras på kunskaper, vilka åtminstone för 4.1.3 Storstockholmsundersökningen vissa intervjupersoner inhämtas i frågans

formulering. Oberoende av detta är det l Storstockholmsundersökningen redogörs

oklart om man fått svar som baseras på noggrant för bakgrunden till studien och

om sakfrågan eller på grundläg- utgångspunkterna för valet av variabler. Att kunskaper gande attityder till olika företagsformer. döma av uppläggningen av andra boendepre-

Som frågan är formulerad är den mycket ferensundersökningar är resonemangen inte

svårtolkad, särskilt som en mycket stor del ovanliga.

av dem som svarat angivit ”likgiltigt” eller Författarna påpekar inledningsvis att ”det

”vet ej”. är närmast en truism att konstatera att

En fråga med, av allt att döma, liknande människors upplevelse av sin boendesitua-

syfte finns enbart iungdomsundersökningen tion endast delvis är en följd av hur bostaden

(fråga nr 5). Alternativet på annat sätt i och dess fysiska omgivning är beskaffad. Den

frågan kan möjligen syfta på hus ägda av bestäms av en mängd individuella och kollek-

bostadsrättsföreningar. Alternativet har fått tiva resurser som gäller ekonomi, arbete,

mycket få val, men frågan måste ändå sociala förhållanden etc.” (s 7). Vid omnäm-

betraktas som ofullständig eftersom rimligt- nandet av några tidigare studier säger man

vis en hel del intervjupersoner känner till att det är svårt att använda dessa för

denna upplåtelseform. planering därför att de i dag har bristande

aktualitet och därför att de ”endast mycket

översiktligt behandlat sambandet mellan pre- en kvantifiering av preferenser, och ger inte ferenser och kostnader för vissa samtidigt mycket mer kunskaper om olika hushallsgivna egenskaper i bostadsmiljön” (s 9). gruppers önskemål beträffande bostaden Storstockholmsundersökningen skall visa utöver vad man i stor utsträckning tidigare var man vill bo i Storstockholm, hur man visste (se t. ex. Walldéns slutsatser). vill bo och till vilken kostnad. ”Det är l den debatt som följt på de senaste ganska självklart att vissa bestämda karakte- boendepreferensundersökningarna har man ristika hos hushållen leder till behov av eller talat om två huvudtolkningar av det höga önskemål om en viss typ av bostad.” Det intresset för småhus. Den ena är att svaren räcker därför inte med en ren kvantifiering visar intresset för att bo i villa eller verkligen av preferenser utan det ”behövs kännedom radhus. Den andra att de snarast är ett om vilka specifika krav olika hushållsgrupper uttryck för otillfredsställande egenskaper kan ställa på sin bostad och dess omgivning” hos de nyare flerfamiljshusområdena. l den- (s 11-12). na undersökning liksom i flera andra har Som författarna själva framhåller ”innebär man frågat efter orsaker till valet av en viss valet av variabler en operativ begränsning av hustyp. Tyvärr är dessa frågor ganska osystede faktorer som tillsammans konstituerar en matiska (i allmänhet öppna frågor där intertotal boendemiljö” (s 13). Det sägs också att vjupersonernas spontana svar antecknas) och de valda variablerna har en ”övergripande ger inte mycken information för att närmare karaktär och att de därför är ”styrande” kunna tränga in i orsakerna bakom hustypsför andra egenskaper. Frågan är emellertid valen. om hustypsval kan anses som en bra sam- Beträffande valet av variabler och uppläggmanfattning på alla krav som mer eller ningen av bearbetningen kan man sammanmindre medvetet finns hos dem som söker fattningsvis säga att resultaten inte kan ge nya bostäder. mer än en ganska grov uppfattning om Som en förberedelse till hur man vill bo. för undersökningen attityderna utförde författarna ett antal informella inter- Storstockholmsundersökningens resultat vjuer med personer i sparbankernas kö för tycks i diskussionen ha misstolkats så att småhus. ”Av intervjuerna framgick dels att man i svaren på huvudfrâgan sett en möjligmedvetandegraden vid bedömningen av om- het att direkt säga hur många i undersökningsrådeskvaliteter genomgående var låg, dels att populationen som efterfrågar respektive husbostadsytan relativt bostadskostnaden för typ. Som den är formulerad betyder inte flertalet bostadsintressenter uppenbarligen resultaten detta. De uttrycker vilka alternavar den viktigaste problemställningen” tiv som ”bra”, bra”, osv. ”skulle ”ganska (s 10). Man kan förutsätta att det inte bara passa vår familjs önskemål och kassa om 4-5 var de blivande år. småhusägarnas synpunkter I en senare fråga vill man veta sannoliksom fick bestämma innehållet i undersökheten för att det intervjuade hushållet flyttar ningen. Samtidigt är det troligt att en syn- till den bostadstyp man valt. punkt som ”bostadsyta relativt boendekost- Klassificeringen av de noggrant presenteranad” var en aktuell och kanske mer betydel- de alternativen bör alltså ses som en ren sefull synpunkt för denna kategori än för l första hand

attitydmätning. innebär den

andra. en sortering av 23 bostadsalternativ. Använd- De specifika krav som författarna talar om barheten av dessa resultat för den praktiska framkommer genom att svaren redovisas planeringen bygger, som tidigare påpekats, uppdelade på olika bakgrundsvariabler. l bl. a. på beskrivningarnas representativitet undersökningen avser man inte att förklara för nuvarande och framtida bostadsbyggande samband (s 14). Utan en diskussion om iregionen. bakgrunden till de olika frekvensfördel- Sedan valet av bostadstyp skett fick interningarna blir emellertid undersökningen just vjupersonerna även ange vilket alternativ de

Val och kostnadshänsyn Andel som valt samma Med Utan alternativ

ll 13 80 Friliggande hus, 3,5 mil 30 39 98 Friliggande hus, 2,0 mil 13 13 72 Kejdchus/radhus 4 2 32 2 vån. flerfam.hus 12 9 32 3 vån. flerfam.hus 13 13 69 4 vån. llerfamhus 9 5 45 8»l2/l6 vån. flerfam.hus

skulle ha valt utan ekonomiska hänsyn. valsituation. Det är självklart att man, med

av ovanstående- den uppläggning som de redovisade underöverensstämmelsen framgår sökningarna haft, inte kunnat vara säker på tabell (tabell 8.1 l, s. 95). Andelen som valde småhus ökade från 54 graden av realism ivalet för de intervjuade. I

Storstockholmsundersökningen har man till 65 7:1. Med tanke på vad andra undersökborde man väntat en större ovanligt ambitiöst försökt lösa detta proningar visat, av småhusalternativen. Flera tolk- blem dels med de ovan diskuterade beskrivökning dels genom att intervjuerna skedde ningar är möjliga. Den enklaste är att båda ningarna,

i huvudsak avspeglar de bostads- med hushållens vuxna medlemmar (urvalsfrågorna alternativ som önskat enheten vid stickprovsdragningen var indiviintervjupersonerna från och att ökningen för småhus der men undersökningsenheten var de husbörjan, av ett fåtal som varit bundna håll dessa individer tillhörde) och inte med representeras är individer. Man lät bedöma i av ekonomiska hänsyn. En annan tolkning intervjuarna

att de alternativ som inte vilken mån husmor respektive husfar var den presenterats överensstämmer med de aktivaste vid intervjun och fann att endera den föreställning har om en ideal boendemiljö. Det är därför parten varit aktivast i ungefär lika stor andel

av intervjuerna. Vi kan således påstå att inte möjligt för dem att göra någon större inom den givna ramen. En intervjusvaren i genomsnitt bör spegla såväl grad av förändring som kvinnliga attityder även till tredje tolkningsmöjlighet är att svaret på den manliga en realistisk som enligt konventionellt mönster första frågan inte skett med frågor av hushållets intresset berör antingen den ena eller andra maken i bedömning ekonomi; för småhus har redovisats som alltför högt hushållet” (s. 33).

är de undersökningar som t. ex. Wallredan från början och någon förändring Enligt dén refererat vet man att hushållsstorlek därför inte möjlig. Wall- och inkomst är väsentliga faktorer för vilken Krantz och Frösslund menar liksom bostad man har. Tyvärr saknas praktiskt dén att en fördjupad analys av vilka egentänker taget undersökningar som visar hur bostadsskaper intervjupersonerna på vid va- De kritiska valet utförs. Det är därför svårt att veta vilka len är nödvändig. synpunkter som tagits upp i detta avsnitt understryker specificeringar som skall göras i en undersök-

som skall användas som beslutsunderden synpunkten. ning lag, och att bedöma redan utförda undersök-

ningars giltighet. Man vet inte heller hur det 4.2 Valsituationen slutliga beslutet fattas sedan själva sökpro-

l den mån avsikten med undersökningarna cessen avslutats. En sådan relativt enkel

inte varit att få åsikter om ideala boendemil- omständighet som att kontantinsatsens bety-

jöer, utan att redovisa resultat för kommande delse för beslutet att köpa småhus inte kan

har man försökt få inter- bedömas gör t. ex. Storstockholmsunderbostadsplanering, vjupersonen att föreställa sig en verklig sökningens höga siffror för småhus onödigt

osäkra. Vi vet inte heller om metoden att av bakgrundsvariabler och uttryckta prefelåta hushållens vuxna medlemmar gemen- renser. Hur dessa samband sedan skall använsamt stå för valen bättre ger väsentligt das är oklart; är det t. ex. möjligt att, om resultat än intervjuer med enskilda individer. hushållsstrukturen ändras i en kommun, l en avhandling försöker Hallberg (1973) direkt skriva fram önskad bostadstypsfördelatt skissera en beslutsmodell för hushållens ning? val mellan småhus och flerfamiljshus. Detta förefaller vara den enda systematiska analy-

4.4 Verifieringsmöjligheter

sen av bostadsvalsprocessen från beteendesynpunkt i landet. De kunskaper man har l samband med att resultat från en attitydbaseras på enkla, öppna frågor om varför de skall tolkas brukar man leta undersökning tillfrågade flyttade från den föregående bo- efter andra, ”yttre” kriterier på resultatens staden, och vilka åtgärder man vidtagit för riktighet. Dessa kan utgöras både av kvantiatt få den nuvarande. Denna information fierbara företeelser som antas ha samband måste ställas samman till systematiska hypo- med ämnet för och

attitydundersökningen

teser och prövas empiriskt, innan den kan av bedömningar hos personer som har en användas för att beskriva valsituationer vid särskild kännedom om ämnesområdet. Del-

boendepreferensundersökningar. vis konsulteras sådana källor redan före

undersökningen i syfte att förbättra uppläggningen och frågornas formulering. l själva 4.3 Skillnader mellan olika undersökningar frägeformuläret har man också möjlighet att Walldén har kunnat peka på att det genom- lägga in kontrollfrågor”, dvs. frågor som gående finns ett större intresse för småhus än intervjupersonen bör svara ungefär likadant vad som är möjligt att tillfredsställa. De olika på. undersökningarna ger dock Den enklaste metoden att kontrollera en ganska varierande siffror för valet mellan olika boendefor- undersöknings giltighet, om den gäller förutmer. Till största delen beror sådana skillna- sägelser av framtida beteende, är att studera der sannolikt på olika av detta beteende i efterhand. Om undersökformuleringar frågorna. Det finns dock andra möjliga orsa- ningen har legat till grund för beslut som beteendet ker, t. ex. tidpunkt för undersökningen (in- påverkar är denna möjlighet naturtresset för småhus tycks ha ökat), plats för ligtvis stängd. Beträffande boendeundersök-

undersökningen (landsbygden och mindre ningar har denna möjlighet av andra orsaker tätorter tycks ha ett högre intresse för varit svår att använda. Den långvariga bosmåhus än storstäderna). stadsbristen har hindrat tillfredsställelsen av Vid undersökningar i Västerås, Skellefteå bostadsönskemålen såsom de redovisats i och Ljungby, utförda med samma fråga, fick intervjuerna, åtminstone beträffande vissa t. ex. Johansson resultat som visade att 41, typer av bostäder. Sådana verifieringsmöjlig- 33 respektive 49 % valde enfamiljshus (enligt heter bör nu vara mer rättvisande. referat hos Walldén). Med frågor där ekono- Jämförelser kan göras mellan olika undermiska hänsyn inte skulle tas blev andelen sökningar. Som framgått av föregående avintresserade av småhus hos Walldén mellan 83 snitt medför dock många osäkerhetsfaktorer och 91 %, i SIFO:s ungdomsundersökning tolkningsproblem. 94 %, i Storstockholmsundersökningen 65 %. Ett mindre direkt sätt beträffande prefe- Om resultaten skall kunna användas för en renserna för småhus är att ställa dessa siffror mer noggrann planering fordras en närmare i relation till förändringar i antalet personer i kunskap om orsakerna bakom variationerna. bankernas tomtköer, småhussparande o. dyl. Samtliga behandlade undersökningar är av För av resultaten av lokala tolkningen rent beskrivande karaktär, där man möjligen undersökningar spelar naturligtvis kännesöker ett samband mellan den vanliga typen domen om ortens förhållanden in. l sådana

fall vet man mer om de 3. I undersökningarna har det funnits ett möjligen något kunskaper och föreställningar om större intresse för dem som väljer bostad än tillfrågades alternativ. Man har större möjlig- för de positiva eller negativa egenskaperna i tillgängliga heter att även i en beskrivande undersökning de aktuella bostadsaltemativen. Samtidigt är

om orsakerna till resul- hypoteser om bakgrundsvariablernas samgöra goda gissningar taten. band med valen oklara eller saknas helt.

4. Det saknas uppföljningsstudier som vi-

5 Sammanfattning och slutsatser sar hur de som vid ett visst tillfälle redovisat

ett val senare handlat. I denna PM har boendepreferensundersök- 5. Undersökningarna har varit begränsade ningarnas metoder granskats med särskilt till traditionella boendeformer. fyra aktuella undersökningar som illustra-

tionsmaterial. Avsikten med granskningen Om man vill göra undersökningar som skall har varit att närmare kunna bedöma möjliganvändas för prognoser om framtida beteenheterna att använda undersökningarna för de beträffande bostadsvalet är det viktigt att planering. blir så realistisk valsituationen som möjligt. Beroende på undersökningarnas upplägg- Utan kunskaper om denna valprocess och de ning kan vi skilja på ”opinionsundersökning” faktorer som medför att en viss bostad

och ”prognosundersökning”. l opinions-

slutligen väljs saknas en nödvändig förutsättundersökningarna ställs allmänna frågor om Boning för prognosernas användbarhet. inställning till olika hustyper. Resultaten kan stadsvalsundersökningar bör också vara vårinte användas för att dra slutsater om de defulla för kommuner och bostadsföretag tillfrågades framtida val av bostadstyp. De bostadskonsom kontroll på vilken Överblick drag en uppfattning om vilka ger i grova sumenterna har om existerande alternativ. bostadstyper som föredras av olika grupper. utförts De undersökningar som hittills Vid prognosundersökningarna försöker man visar att det finns ett samband mellan simulera en valsituation genom att föreskriva och bostadshushållsstorlek, inkomstnivå att valet skall ske t. ex. inom hushållets form. De större hushållen och de som har ekonomiska ramar och inom ett begränsat höga inkomster har i större utsträckning tidsperspektiv. Resultatens användbarhet besmåhus. Att de stora hushållen vill ha större ror på hur nära intervjuns stipulationer bostadsutrymmen är självklart men sådana kommer verkligheten. finns också i möjligheter flerfamiljshus. Typerna är inte renodlade. Det förekom- Eftersom många med höga inkomster bor i mer att man försöker förutsäga beteende på flerfamiljshus måste det finnas egenskaper grundval av resultat från sådana resultat som hos dessa som värdesätts högre än småhussnarast år opinionsmätningar. Av de refereraegenskaper. Några tydliga förklaringar varför de undersökningarna är de från SIFO och den ena eller andra boendeformen väljs finns Walldéns undersökning av den förra typen inte. och Storstockholmsundersökningen är en Planeringen av bostäderna består inte enblandform. bart av valet mellan olika hustyper utan l boendeundersökningarna finns några också mellan olika typer av totala bostadsgenomgående drag som minskar deras anmiljöer. Hustypen får oftast tjäna som en vändbarhet både som åsiktsmätningar och sammanfattning på karaktären hos olika som prognosunderlag. områden. Genom att relatera dessa karaktä-

om bostadsvals- rer till hustypen låses planeringen vid stan- 1. Det saknas kunskaper processen för olika hushåll och individer. dardmiljöer som återkommer i projekt efter

2. Det saknas också kunskaper om de projekt. De specifika egenskaper som hänger

förhållanden som slutligen avgör bostads- samman med just hustypen, skild från den

valet. övriga miljön, blir svåra att få kunskaper om.

Miljöegenskaperna är på motsvarande sätt 3. Ingendera typen ger någon väsentlig

svåra att särskilja från hustypen. ledning för utformningen av hela boendemil-

En annan faktor av betydelse för orsaker- finns jöer (däremot många andra undersökna till valen är att man ofta sammanblandar ningar som ger underlag för av planering hustyp och upplâtelseform i undersökningar- delar av boendemiljön).

na. Det är därmed att veta om 4. Det finns besvärligt möjligheter att göra undert. ex. villor eftersträvas därför att ägandet sökningar som ger klarare prognoser.

ger fördelar gentemot hyres- eller bostads-

rättslägenhet. Den öppna typ av frågor som Litteratur och källor vanligen använts för att få reda på motiveringarna för valen är inte tillräckliga. Innebär 1. BO 72. Bostadskonsumtion i Stort. ex. orsaken Stockholm: Hyreslägenheter producerade ”eget vid val av småhus att 1966»70. Kartläggning utförd våren 1972 av intervjupersonerna tänker på huset som en AB Marknadsforskning på uppdrag av enskil-

kapitalplacering, på den tillfredsställelse som

da bostadsbyggande och förvaltande företagi ägandet i sig innebär eller på den frihet det Stockholm i samarbete med Svenska Bygg- Stencil 1972. ger att bestämma över anordningarna i och nadsentreprenörföreningen. utanför huset. Den 2. Hallberg, Anna-Lena: Art välja boendemarkkontakt man vid form. Nämnden för bebyggelseekonomi vid diskussionen om undersökningarnas resultat KTH. Stencil, Stockholm 1973. ofta anser som det väsentliga i småhusboen- 3. Höjd bostadsstandard. Betänkande av-

det kan t. ex. inrymmas i svar som: natur, givet av bostadsbyggnadsutredningen. SOU friluftsområde; 1965:32. ostört, fridfullt; egen tomt, 4. Krantz, B. & Frösslund, P.: Boendepreträdgård; villaområde; barnvänligt; låga hus; ferenser i Storstockholm. Statens råd för trevlig bostadstyp osv. (Storstockholmsbyggnadsforskning. Rapport R48:1972. undersökningen, tab. 8.10, s. 93). 5. Küller, R.: A semantic model for de-

Det finns flera motiveringar att följa upp scribing perceived environment. Statens råd en utförd för byggnadsforskning. Document

boendepreferensundersökning ge-

D12:l972. nom att återkomma till en tidigare inter- 6. SIFO-undersökning: Attityder till vjuad person. Den metod som använts i den boendekostnader och uppfattningar om vem ursprungliga undersökningen kan kontrollesom bär ansvaret för höga hyror. Ungdomar ras och eventuellt förbättras för senare an- 18-24 âr. Manuskript 1972.

vändning. Ytterligare kunskap vinnes om 7. SIFO-undersökning: Attityder till valen att de orsaker boendekostnader och uppfattningar om vem genom som slutligen som bär ansvaret för höga hyror. individer medförde flyttning eller frånvaro av flytt- 18-80 år. Manuskript 1972. ning enligt de uppgivna preferenserna kan 8. Undersökning om boendeönskemål i penetreras. Linköpings kommun. Linköping, statistiska Slutsatserna av den kortfattade granskning meddelanden 1972:16. Stencil. som gjorts i denna PM är följande: 9. Walldén, M.: Småhus eller lägenhet? Några studier av attityder till olika bostadstyper. Statens institut för byggnadsforsk- 1. Undersökningar om inställningen till ning. Informationsblad Bl :1972. olika hustyper (opinionsmätningar) ger en 10. Zetterberg, H. L.: System veckobuss i mycket allmän, men sannolikt rättvisande Sociologisk Forskning, nr 3, 1967.

bild av uppfattningarna om småhusjämfört

med flerfamiljshus som boendeform men

säger mycket litet om det kommande be-

teendet.

2. Prognosundersökningarna har sådana

oklara faktorer i uppläggningen att resulta-

ten ger ganska osäkra slutsatser om framtida

val på bostadsmarknaden.

i bostadsbyggandet Bilaga 5 Byggprisutveckling

under de senaste åren

PM utarbetad av departementssekreterare Sven Åke Andersson (september 1973)

Under de senare åren av l960-talet rådde starka. Deras prisnivå blev i viss mån en tämligen stabila byggpriser inom nyproduk- riktpunkt för andra, mindre projekt. tionen till skillnad från förhållandena under Under år 1970 bröts denna utveckling och 1960-talets mitt, då betydande prisökningar byggpriserna började ånyo stiga. Prisstegkunde Den gynnsamma utveck- har ytterligare förstärkts under åren registreras. ringen lingen hängde främst samman med att den 1971 och 1972, vilket framgår av följande tidigare mycket snabba förbättringen av bo- tablå. Uppgifterna däri avser genomsnittliga endestandarden såväl vad gäller bostädernas byggnads- och produktionspriser per kvadinre som yttre miljö dämpades. Därtill kom ratmeter lägenhetsyta i flerfamiljshus inom att den överhettning som kännetecknade exploateringsområden med preliminärt bebyggnadsbranschen i mitten av 1960-talet slut om bostadslån åren 1967-1972. mattades med resultat bl a att branschens Man kan konstatera en stigande ökningsklart förbättrades. takt i byggpriserna under senaste år. Enbart produktivitet Byggpriseråren 1971-1972 steg priset per m2 med na pressades även genom den satsning som l960-talets senare del på stora drygt 13% mot 4,5% under föregående gjordes under bostadsprojekt (med minst 1000 lägenhe- tvåårsperiod. Som framgår av figur 1, som var särskilt visar den kvartalsvisa utvecklingen sedan ter), där kraven på låga kostnader

Priser och yta för en genomsnittslägenhet åren 1967-1972

År Lägcnhets- Byggnadsprisl Produktionspris 2

Källa: Låneunderlagsgruppen. 1 lixkl. kostnader för marken och dess iordningställande för bebyggelse.

första kvartalet 1971 inom flerfamiljshus- destandard. Tvärtom har under senare år byggandet, var särskilt funnits uppgången kraftig och finns i dag tendenser till en viss under fjärde kvartalet år 1971. Därefter i denna standard inskränkning vad gäller

skedde en stabilisering av byggpriserna under flerfamiljshusproduktionen - som exempel

de tre första kvartalen år 1972. En ökning kan nämnas den minskande förekomsten av registrerades emellertid ånyo under fjärde och extra toaletter samt kakel i grovkök kvartalet, som ytterligare förstärktes under badrum etc. Denna begränsning borde givetandra kvartalet 1973. De senast tillgängliga vis få till följd en i motsvarande grad sänkt uppgifterna om priserna i nyproduktionen prisnivå. Den sänkning av boendestandarden visar således på en fortsatt relativt kraftig som har skett genom att lägenhetsytoma uppgång. minskat, verkar däremot - som sagts tidigare Priset per m2 påverkas av ändringar i -

höjande på mz-priset för en lägenhet. Den

lägenhetsstorlek och lägenhetssammansätt- konstaterade prisstegringen under senare år ning i bostadsproduktionen resp. år. Ök- är således delvis beroende av att lägenhetsningen i m2 -priset under senare år skulle i ytorna genomsnittligt blivit mindre. Prisöknågon mån ha eliminerats om lägenhetsstor- ningarna kan dock endast till en mindre del lekarna varit oförändrade; sedan år 1969 har förklaras härmed. Orsakerna är väsentligen genomsnittliga lägenhetsytan minskat med att finna på andra håll, nämligen i prisförtre m2. Ytminskningen får dock som effekt ändringarna för rena byggnadsarbetet, för att ökningen i totala priset per lägenhet av husen. själva uppförandet begränsas. Prisutvecklingen för olika produktionsfak- I följande tablå redovisas det beräknade torer - arbete och material - samt för för en 3-rumslägenhet priset inom exploate- allmänna omkostnader administration, åren 1967-1972. Totala ringsområde pro- konsulttjänster m.m. - vid byggandet återduktionspriset var i stort sett detsamma (ca speglas i statistiska centralbyråns byggnads- 78 000 kr) de tre första åren. Under denna kostnadsindex. Figurema 2-7 illustrerar period uppvägdes (den i och för sig måttli- denna utveckling sedan januari 1969 dels

ga) ökningen i mZ-priset av en minskande enligt index för flerfamiljshus (med uppdel-

lägenhetsyta. Därefter har produktionspriset löner ning på material, och omkostnader), per lägenhet stigit avsevärt och uppgick år dels för vissa byggnadsmaterial och utrust- 1972 till 90 500 kr. Kommentarerna ningsdetaljer. i det följande Den betydande prisstegring, som ägt rum begränsas till att belysa indexserierna under under 1970-talets första år, kan inte, som senaste 6-12 månader. Under denna tid har fallet var då byggpriserna steg under 1960priserna på de olika produktionsfaktorerna talets mitt, förklaras med bl.a.en ökad boen- stigit kraftigt, inte minst materialpriserna.

Beräknat pris för en 3-rumslägenhet.

År Lägenhets- Byggnadspris Produktionspris 1? yta m7

84100 1972 78 1070 83 500 1160 90 500

Källa: Låneunderlagsgruppen

Med tanke på att dagens byggnadskostnader som baseras på trävaror - priserna på snickerier ökade med 15-20 %. Vidare steg priset ter sig ganska höga, inger prisökningarna på viss oro för hur bygg- på betongvaror och murtegel med ca 10%, produktionsfaktorerna nadskostnaderna i kommande nyproduktion på lättbetong och värmeisoleringsmaterial skall utvecklas. med 6 á 7 % osv. Mellan juli l972 och juli 1973 höjdes Byggpriserna i nyproduktionen påverkas totalindextalet med 11,7 47a. Materialpriserna direkt av prisökningar på arbetskraft och ökade under ettårsperioden med 15,1 %och material. Under senaste tid färdigställd och arbetslönerna med 8,1 %. Prisökningarna är nu pågående produktion berörs av de höjda emellertid väsentligen koncentrerade till materialpriserna i den mån projekten uppsenaste 7-8 månader. Från november 1972 handlats med indexreglerade anbud, vilket är till juli 1973 steg således totala index med det dominerande prisbestämningssâttet. För inte mindre än ll 70. Bakom uppgången kan den planerade produktionen måste emellerbla en avtalsbestämd löneökning tid den hittills registrerade prisuppgången få urskiljas och ökning av vissa sociala avgifter, som slog än större verkan. Detta har även börjat komi index från 1 januari 1973 med ma till synes vid anbudsgivningen, som känigenom 5,3 Denna lönehöjning bestämmer i stort netecknas av stor osäkerhet vad gäller prolönenivån inom fram till duktionens slutliga pris och tvekan inför byggnadsfacket april 1974, då ny avtalsperiod börjar löpa. igångsättning av nya projekt. Lönerna den när- Prisstoppet på trävaror medför emellertid ligger således stilla under maste tiden. Materialdelen av byggnadskost- en stabilisering av prisnivån för flera produknadsindex har emellertid mer ter baserade på detta material. Eventuellt stigit betydligt än lönedelen under den berörda perioden, kan detta förhållande få en viss följdeffekt även vad gäller prisutvecklingen för andra nämligen med 12,8 %. Uppgången är ovanligt och medföra en allmän uppbromskraftig i jämförelse med normal ökningstakt, varuslag liknande före- på material. Man kan prisstegringar har knappast ning av prisökningarna kommit inom byggandet sedan tiden för troligtvis vänta sig en något lugnare prisut- Koreakrisen. och vis- veckling under andra halvåret 1973 än under Prisstoppet på trävaror årets första hälft. En dylik utveckling bör sa snickerier från den 2 maj i år innebär dock verka dämpande på Ökningstakten i byggen reducering av prisökningen på material från 12,8 70 till ca ll %. nadskostnaderna, vilket är av primär betydelse med tanke av det fram- Bidragande till denna ökning av material- på omfattningen är den senaste tidens prisutveckling tida påbörjandet. Igångsättningen av nya prisindex hand trävaror, snickerier, arme- projekt stimuleras knappast av alltför starka, på i första och fortgående prisstegringar. Sådana kan därringsstäl, lättbetong värmeisoleringsemot leda till i material, dvs. de viktigaste stombyggnads- ytterligare begränsningar och Från i förhållande till det i och stomkompletteringsmaterialen. igångsåttningen november 1972 till maj 1973 (tidpunkten för sig låga påbörjande som har beräknats för för prisstoppet) har prisökningen således va- den närmaste tiden. rit närmare 30% på trävaror, medan priset Som jämförelse med de tidigare redovisahar ökat med 20 /z› fram till de uppgifterna om prisutvecklingen inom på armeringsstäl

månad. Orsaken till de kraftigt höjda flerfamiljshusbyggandet återges i följande

juli är framför allt de tablå även uppgifter om motsvarande utveckpriserna på dessa varor ling för statligt belånade gruppbyggda smågoda avsättningsmöjligheterna på exportmarknaden. För övriga material och varuslag hus åren 1968-1972. har Sedan år 1968 har det genomsnittliga med huvudsakligen inhemsk avsättning under berörd med 9 % och priserna inte ökat lika mycket byggnadspriset per m2 ökat mer totala per lägenhet med period men i många fall likväl betydligt produktionspriset än tidigare år. Detta gäller t.ex.de produkter 17 %. Man kan konstatera att m2 -priset är i

Priser och yta för gruppbyggda småhus åren 1968-1972.

År Bostads- Byggnadspris m?? Produktionspris yta m2

gruppbyggda småhus (1 105 resp. l 093 kr de gruppbyggda smâhusen genom den lägre per m2 år 1972). Ytskillnaden borde dock marginalkostnaden vid ytökningar.

Krlmz Iy 1200- 1 150- 1 100- 1 050- 1 000 950 -

1970 1971 1971 1971 1971 1972 1972 1972 1972 1973 19737

| ll ||| |V l || ||| |V | || Figur I. Byggpris per m2 lägenhetsyta år 1970 och kvartalsvis 1971-1973.

140 q Total byggnadskostnad

---- 1x/

Material ----- 5,1-- 130. Löner (avtalsenliga) , , -------- -- Omkostnader "" 120

110*

År 1969 1970 1971 1972 1973

Månad13579111357911135791113579111357 Figur 2. Byggnadskostnadsindex 1969-1973. Jan. 1969 = 100 (exkl. skatt).

Cement

140-1

I ---- Lättbetong i" 1 ----- Mellanväggsmaterial 130 , l- . g ._ -ç .ç .: o_nun-II . 1 - - - - - - - - - - --4 .[1

1101:

L

1 I

9 Y 1 V 1 1 1969 1970 1971 1972 1973 År Månad13579111357911135791113579111357

skutt. Jun. 1969 = 100. Figur 3. Prisutvccklingcn för byggnaulsnxuutcriul, exkl.

-- 160-1 Armeringsstål ---- Värmeisoleringsmaterial

----- Beklädnadsskivor 150

140-

130-

120*

100-

1 I r I i

År 1969 1970 1971 Vr1972 1973

Månad13579111357911135791113579111357 = 100. Figur 4, Prisutvecklingell lör byggnadsunatcrial, exkl. skutt. Jan. 1969

1 , 1901 _-

1 Ohyvlade trävaror

1804 ---- Hyvlade trävaror

140*

120-

100* v--r- v(-T_rvr+v- v w x r- v v r vv v *u I v r- | v“ f-vr iwrvv-v;w_- År 1969 1970 1971 1972 1973 Månad 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7

Figur 5. Prisutvecklingcn för byggnudsnmtcriul, exkl. skutt. Jan. 1969 = 100.

140- Fönstersnickerier ---- Dörrsnickerier ----- inredningssnickerier, 130flerfamiljshus r ,f /__/ 120- .V

T-a-x-_rra-»åx - -r- v n . m7- - w . , . . . År 1969 1970 1971 _ 1972 1 Månad 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5

IVigur 6. Prisulvccklingen lör byggnadsmaterial, exkl. skatt. Jan. 1969 = 100.

194 SOU 197350

i 1404. *- Spisar l ---- Kylskåp ----- Tvättstugeutrustning

13041!

120{

x I

. _____ __,-- _fn-mø

v: r_.-_. _.:.-:.-_-.-_-. :f: .-.:.-:.-_-. z . 1 00 _KL_ _:__:__ :L: _..._ :

i $ \ x

1 v v v v 1 r I v r v r r *1W7v* *v**%ñ" V*r7*v7 “V r f?

År 1969 1970 1971 1972 1973 Månad13579111357911135791113579111357

Figur 7. Prisutvecklingcn för diverse bostadsutrustning, exkl. skutt. Jan. 1969 = 100.

Bilaga 6 Gällande bestämmelser för stöd till statligt miljö-

och i bostadsområden

serviceätgärder

l. om bostadslån

Allmänt ta året för flerfamiljshus utgar med 5,1

(basannuiteten). Kapitalkostnaden justeras Statligt bostadslån kan erhållas för nybyggdärefter årligen med hjälp av ett paritetstal nad och ombyggnad. Bostadslänekungörel- (det första året = 1,00). sen (1967:552) skiljer på utrymmen för bo- För belopp som inräknas i läneunderlaget stadsändamäl (bostäder) och utrymmen för för lokaler noininella

annat tillämpas kapitalkost-

ändamål (lokaler). Som bostäder renadsvillkor. spektive lokaler klassas även utrymmen m. m. som inte ingår i lägenheten. Utanför lâneomrâdet faller teatrar, hotell, större bib- 2. Lån till nzil/Ö- och serviceátgárder liotek m. m. Läneunderlagsberäkningar för såväl bostä- Nybyggnad der som lokaler utgår i princip från en l samband med att bostadslan beviljas för konstruktion med schablonbelopp. Dessa nybyggande av bostäder ingar i läneunderomfattar tomt- och grundberedningskostnalaget finansiering av: der samt vissa grundenheter (per bostadslägenhet eller per m2 yta). Härtill kommer a. lokaler som tillhandahåller varor eller vissa tilläggsbelopp. Med bl. a. utnyttjande tjänster som är till påtaglig nytta för de av s. k. orts- och tidskoefficienter är avsikten boende; nyttan skall håinföra sig i huvudatt erhålla anpassning mellan kostnadsnivá sak till bostadsomradet och motsvara ett och låneunderlag respektive pantvärde. normalt servicebehov; lokaler kan vara Under punkt 2 nedan görs en uppräkning barnstugor o. d. men också butiker, av åtgärder som kan finansieras med statliga b. Öppna parkeringsplatser (inräknas i tomtbostadslån. Därutöver kan belopp för vissa och grundberedningskostnaderna), nyttigheter få räknas in i pantvärdet. Om så c. parker, gator och vägar m. m. (inräknas sker, höjs den övre säkerhetsgränsen för bo- likaledes i tomt- och grundberedningskoststadslånen och möjlighet ges till ett direkt naderna),

statligt kreditstöd genom att inteckning i d. konstnärlig utsmyckning (högst 7 kr/m2

bättre förmänsrättsläge frigörs för underlig våningsyta för bostäder och lokaler), gande lån. e. finplanering av tomt (15 kr/mz friyta, För belopp som inräknas i låneunderlaget högst 3 000 kr/lgh): iordningställande av för bostäder tillämpas omfördelning av kapi- och gräsytor, ytor, planterings- hårdgjorda talkostnaderna enligt paritetslåneprincipen. plantering av träd och buskar samt Detta innebär att kapitalkostnaden det förs- skyddsåtgärder under byggnadstiden för

bevarande av befintliga träd och terräng- 3. Initialstöd

partier, Bl. a. av arbetsmarknadsskäl kan ombyggf. tomtutrustning: lekutrustning, soffor, stanadsarbeten, som finansieras med statligt ket, vindskydd, cykelställ och pappersbostadslån och igångsättes under perioden korgar m. m. samt utvändiga belysningsan- 1.7.l973-3l.12.l974, fa ett särskilt bidrag, ordningar som ej kan hänföras till ytor för benämnt initialstöd. Bidraget utgår med områdets trafikförsörjning. Belopp utgår 20 % av den kostnad för ombyggnaden som

efter skålighetsprövning med 10 kr/m? vy,

länsbostadsnämnden godkänner vid prövning högst l 000 kr/lgh. av ansökan om bostadslån, dock med högst g. atgärder för handikappanpassning på 6 000 kronor för varje bostadslägenhet som tomtmark: t. ex. anordnande av hiss melkostnaden ingår byggs om. l den godkända lan terrassplan. till den även kostnader som är att hänföra

yttre miljön och till lokaler.

Initialstöd kan utgå endast för lägenheter i

flerfamiljshus.

Komplettering och ombyggnad

Ett bostadsområde kan iefterhand komplet- 4. Förbattringslârt

teras med lokaler. Om dessa är av den art med bade ränte- Förbättringslån är försett som nämns under a, kan bostadslån erhållas. och kapitalsubvention och utgår under sam- Kompletteringarna kan avse barnstugor för omma förutsättningar som bostadslån m. m. l samband med att lokaler nybyggs byggnader. Denna låneform år i princip avkan också kompletteringar och ändringar i sedd för hus med begränsad återstående livsden yttre miljön göras. längd (skall rivas inom ca 20 år). Statligt bostadslån kan vidare utgå till

onrbyggnad av såväl lägenheter som lokaler. mellan bostads- 5. Samlingslokaler ingen skillnad görs numera områden till vilka bostadslån tidigare utgått och anord- Från 1 juli 1973 utgår bostadslån och sådana som finansierats på annat sätt. till Lånebeslut ningsbidrag samlingslokaler. Låneunderlaget vid ombyggnad motsvarar meddelas av bostadsstyrelsen, till vilken är den ombyggnadskostnad som lånsbostadsknuten en särskild delegation för detta ändanämnden godkänner. Det får dock inte övermål. stiga laneunderlaget för en motsvarande ny-

byggnad eller det beräknade värdet av huset i

ombyggt skick. l samband med att ombyggnadslån be-

viljas för bostäder och/eller lokaler, utgår också lån till andra förbättringsåtgärder. l

kan samma åtgärder finansieras som princip vid nybyggnad (bv--g ovan). Detta gäller även om samtidig ombyggnad inte sker av bostä-

der och/eller lokaler, om åtgärderna uppfyl-

ler de förutsättningar i övrigt som galler.

Exempelvis kan bostadslån erhållas för åtgär-

der enbart i den yttre miljön, om avsevärda

brister föreligger. har särskilt betonat vikten av Riksdagen att även vidtas i föresancringsátgärder

byggande syfte.

Statens offentliga utredningar 1973

Kronologisk förteckning

Litteraturen i skolan. U. Högskolan. U. Högskolan. Sammanfattning. U. Fastighetstaxering_ Fi.

wwsøwawve

Museerna. U. Data och näringspolitik. l. Trygghet i anställningen. ln. Radio i utveckling. U. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 3 .Reklam lll. ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) 11. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. U. .Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. U. .Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. Ju. . Mål och medel i skogspolitiken. Jo. . Kommunal planering och detaljhandel. H, .Samhället och filmen. Del 3. U. . Teknisk översyn av studiemedelssystemet. U. . Stvrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. Fi. . TRU:s försäksverksamhet 1967-1972. U. . Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. H .Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. . Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. Ju. . Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. Ju. . Boendeservice 7. ln. . Unga Iagöverträdare lll. Ju. . Lag och rätt i grundskolan. Ju. .Sanering lll. In. . Styrelserepresentation för anställda i statliga Fi. ä. myndigheter.

. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70- i

talet. l.

. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70- i

talet. Bilagor. l. l . Revision av vattenlagen_ Del 3. Vattenförbud. ä Ju. . vägtrafiken - kostnader och avgifter. K. . Ränta och restavgift på skatt m.m. Fi. . Flygvapnets befäl. Fö. . Kriminologisk forskning. Ju. .Miliövårdens informationssystem. Förslag och motiv. Jo. .Miljövårdens informationssystem. Statskontorets förstudie. Jo. . Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet. Fö. . God inkassosed. Ju. .CiviIförsvarsförmåner. Fö. .Forskning för utveckling. U. . Utbildning av lärarutbildare. U. . Budgetreform. Fi. . Budgetreform. Bilagor_ Fi. . Budgetreform. Stabiliseringspolitiska bilagor. Fi. 46. Budgetreform. Den statliga budgetens regionala effekter. Fi. 47, Högskolornas förvaltning. U. 48. Skolans regionala ledning. U. 49. Unga lagöverträdare lV. Ju. 50. Bostäder 1974-76

»HL BlBL.

Aili/TS

STOCKHOLM

n

Statens offentliga utredningar 1973

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13] Kommunal planering och detaljhandel. [15] . Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22] Varudeklaration - ett medel i konsumentpolmken. Bättre överblick över lagar och andra bestämmel- [20] ser. [23] 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- lnrikesdepartementet brottslingar. 1, Unga lagöverträdare lll. [25] 2. Trygghet i anställningen. [7] Unga lagöverträdare IV. Boendeservice 7. [24] r

Lag och rätt i grundskolan. [49l] 26] Sanering Ill. [27]

Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. [31] Bostäder 1974-76. [50] Kriminologisk forskning. [35] God inkassosed. [39] lndustridepartementet Försvarsdepartementet Data och näringspolitik. [6] Flygvapnets befäl. [34] Metallmanufakturutredningen. 1. Järn- och metall- Personal för krigsrnaktens förvaltningsverksamhet. manufakturindustrin under 70-taIet. [29] 2. Järn- [38] och metalImanufakturindustrin under 70vtalet. Civilförsvarsförmåner. [40] Bilagor. [30]

Kommunikationsdepartementet vägtrafiken - kostnader och avgifter. [32]

Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4] Styrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. [18] Svensk ekonomi fram till 1977. [21 ] Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. [28] Ränta och restavgift på skatt m.m. [33] Budgetutredningen 1. Budgetreform. [43] 2. Budgetreform. Bilagor. [44] 3. Budgetreform. Stabiliseringspolitiska bilagor [45] 4. Budgetreform. Den statliga budgetens regionala effekter. [46]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till litteraturutredningens huvudbetänkande. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] 4. Högskolornas förvaltning. [47] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam III. ställningstaganden och förslag. [10] (Utkommer senare] Reklam kostnader och bestämningsfaktorer.

liv. 11 IReklamens

Samhället och filmen. Del 3. [16] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TRuzs försöksverksamhet 1967-1972. [19] Forskning för utveckling. [41] Llthildning av lararutbildare. [42] Skolans regionala ledning. [48]

Jordbruksdepartementet Mål och medel i skogspolitiken. [14] Miljökontrollutredningen. 1. Miliövårdens informationssystem. Förslag och motiv. [36] 2. Miljövårdens informationssystem. Statskontorets förstudie. l37l

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1973

Kronologisk förteckning

1. Kommunalt samarbete över de nordiska riks« gränserna. 2. Nordiskt kontaktmannamöte i Mariehamn. 3. Varudeklarasjonssamarbeid i Norden.

Kur-gas.. BIBL_ n .J 29173 STOCKHOLM

4,05* W

a Allmänna Förlaget ISBN 91-38-01648-6