Bostadsbeskattning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Neutral bostadsbeskattning Betänkande av bostadsskattekommittén

1974:16

Statens offentliga utredningar 1974:16 Finansdepartementet

Neutral bostadsbeskattning

Betänkandet avgivet av bostadsskattekommittén Stockholm 1974

ISBN 91-38-01868-3 Omslag: Johan Hillbom

Göteborgs Offsettryckeri AB, Stockholm 74.4 630 S

SOU 1974:16

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 september och den 6 oktober 1972 bemyndigades chefen för finansdepartementet att tillkalla högst tio sakkunniga med uppdrag att överse bostadsbeskattningen. Med stöd av dessa bemyndiganden tillkallades såsom sakkunniga generaldirektören Sten Walberg, tillika ordförande, departementssekreteraren Hans Almgren, riksdagsledamoten Rune Carlstein, förbundsordföranden Harry Dahl, civilingenjören Ernst Hellstedt, direktören Sven Jansson, direktören Per Landgren, riksdagsledamoten Sigvard Larsson, direktören Gunnar Leo och andre förbundsordföranden Åke Lindh. De sakkunniga har antagit benämningen bostadsskattekommittén. Att såsom experter biträda kommittén förordnades den 6 oktober 1972 kammarrättsassessorn Per Anclow, kanslirådet Bertil Edlund och departementssekreteraren Ingmar Fries. Till sekreterare åt kommittén förordnades den 19 oktober 1972 kammarrättsfiskalen Klas Herrlin. Sedan regeringen i november 1973 beslutat att kommitténs förslag i huvudfrågan att skapa bättre neutralitet i beskattningen av olika boendeformer skulle föreligga i mitten av mars 1974, har kommittén helt inriktat sig på att försöka lösa denna uppgift. Såsom en etapp i arbetet får alltså kommittén härmed vördsamt överlämna ett första betänkande rörande bostadsbeskattningen, Neutral bostadsbeskattning. Betänkandet omfattar förslag om ändringar i villabeskattningen, införande av ett allmänt avdrag för hyresgäster och bostadsrättshavare, avveckling av garantibeskattningen för bostadsfastigheter samt ändrat beskattningsår för avdrag för räntor som finansieras inom ramen för paritets- och räntelånesystemet. Återstående delar av uppdraget kommer att redovisas under våren 1975. Reservationer har avgivits av 1) herrar Walberg, Almgren, Carlstein och Jansson, 2) herrar Dahl, Hellstedt, Landgren och Larsson, 3) herrar Almgren, Carlstein, Jansson, Leo och Lindh. Reservation och särskilt yttrande har vidare avgivits av herr Dahl. Slutligen har särskilda yttranden lämnats av 1) herr Jansson, 2) herr Leo, 3) herr Lindh, 4) herrar Almgren och Carlstein, 5) herr Larsson.

4 SOU 1974:16 Beträffande utredningsarbetets uppläggning och avgivna remissyttranden hänvisas till kapitel 1. Stockholm den 19 februari 1974

Sten Walberg Hans Almgren

Rune Carlstein

Harry Dahl

Ernst Hellstedt

Sven Jansson

Per Landgren

Sigvard Larsson

Gunnar Leo

Åke Lindh /Klas Herrlin

SOU 1974:16

5 Innehåll

Sammanfattning

7 Författningsförslag

11 Kapitel 1 Inledning

27 Kapitel 2 Gällande beskattningsregler 2.1 Inledning 2.2 Fastighetstaxering 2.3 Beräkning av inkomst av annan fastighet 2.3.1 Den konventionella metoden 2.3.2 Schablonmetoden En- och tvåfamiljsfastigheter Fastigheter tillhöriga bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt allmännyttiga bostadsföretag 2.4 Bostad på jordbruksfastighet 2.5 Garantibeskattningen 2.6 Realisationsvinstbeskattningen

31 31 32 33 33 34 35

Kapitel 3 Tillkomsten av schablonreglerna m. m 3.1 Villafastigheter 3.2 Bostadsföreningar och bostadsaktiebolag 3.3 Allmännyttiga bostadsföretag 3.4 Bostadsbeskattningsutredningen

40 40 42 43 44

Kapitel 4 Bostadspolitiska åtgärder 4.1 Statlig bostadslångivning 4.1.1 Den skattemässiga behandlingen av räntor som finansierats genom statligt lån 4.2 Bostadstillägg 4.2.1 Statligt och statskommunalt bostadstillägg 4.2.2 Kommunalt bostadstillägg till folkpension 4.3 Hyressättning

45 45 47 47 47 49 49

Kapitel 5 Bostadsskatt och boendekostnad

36 37 37 38

6 SOU 1974:16 Kapitel 6 Riktlinjer för en reformerad bostadsbeskattning 6.1 Förutsättningar 6.2 Neutralitet i beskattningen 6.3 Våra förslag 6.4 Finansiella konsekvenser för stat och kommun

60 60 61 66 76

Kapitel 7 Garantibeskattningen 7.1 Tidigare åtgärder och uttalanden rörande en avveckling av garantibeskattningen 7.2 Bedömning och förslag

78 78 80

Kapitel 8 Beskattningsår för avdrag för gäldräntor som finansierats genom räntelån eller skuldökning vid paritetslån

84 Kapitel 9 Specialmotivering

87 Bilaga 1 Inom kommittén upprättade kalkyler avseende skatteeffekter och boendekostnader för villor i vissa orter m. m. . . . Bilaga 2 Sammanställning av tillgänglig statistik. Garantibeskattningens betydelse för vissa kommuner Bilaga 3 Tabeller från småhusundersökningen

103 119

Kommentarer till bilaga 1—3

179 Reservationer och särskilda yttranden

SOU 1974:16

Sammanfattning

Bostadsskattekommittén har haft till uppgift att undersöka ekonomin för boendet i olika former och beskattningens inverkan på denna. På den grundvalen skulle kommittén föreslå sådana ändringar i skattereglerna att dessa blir neutrala för de olika boendeformerna. Samtidigt gavs i direktiven den anvisningen att gäldränteavdraget för villaägarna skulle vara kvar och att förslagen inte fick leda till påtagliga generella skärpningar av boendekostnaderna i villa för hushåll med måttliga bruttoinkomster. Regeringens beslut i november 1973 att kommittén skulle framlägga sina förslag i huvudfrågan i mitten på mars 1974 har tvingat kommittén att avbryta sina undersökningar. Förslagen har i stort sett fått grundas på befintligt statistiskt material. En i samarbete med boendeutredningen anordnad statistisk undersökning av de ekonomiska villkoren för villor och andra småhus har slutförts och kunnat i viss mån jämföras med det befintliga statistiska materialet. Flertalet ståndpunkter har dock fått tagas, innan resultaten av denna undersökning var tillgängliga. Enligt de kalkyler som kommittén kunnat göra på grundval av befintligt statistiskt material gynnas nyare villor och egna hem av den nuvarande schablonmässiga villabeskattningen. Skatten är sålunda avsevärt lägre än om villorna skulle beskattas efter s. k. konventionell metod, där bostadsförmånerna tas upp som intäkt och de verkliga kostnaderna som avdrag. Vidare har framgått att den som bor i en nyare villa har en sammanlagd bostadskostnad som är 15-25 kr per m 2 lägre än om han hyr en lika stor lägenhet i ett paritetsbelånat flerfamiljshus. Till hyran i flerfamiljshuset bör nämligen rättvisligen läggas vad staten tillskjuter enligt paritetslånesystemet och som belastar hyran i framtiden. I villaägarens bostadskostnad har då schablonmässigt räknats in både värdeminskning på byggnaden och ränta på eget kapital, medan å andra sidan skatteeffekten frånräknats. När det gäller äldre fastigheter visar däremot kommitténs kalkyler inte någon nämnvärd skillnad i boendekostnaderna för enfamiljshus och flerfamiljshuslägenheter av samma storlek, ålder och standard, i vart fall om man ser förhållandena i ett längre tidsperspektiv. Kostnaderna i nuläget är obetydligt lägre för enfamiljshusen. Att resultaten har blivit så olika för nyare och äldre hus beror framför allt på att de avdragsgilla räntorna i nya villor är höga men underhållskostnaderna — som ju inte får

8 Sammanfattning

SOU 1974:16 dras av i deklarationen — ganska små. I äldre egnahemsfastigheter är underhållskostnaderna större och räntorna i regel förhållandevis lägre. Den jämförelse med resultaten från den förut nämnda småhusundersökningen som kommittén kunnat göra ger vid handen att de på basis av tillgängligt statistiskt material gjorda kalkylerna i stort sett är realistiska. När det gäller nyare hus kan man alltså konstatera en bristande neutralitet i beskattningen som motsvarar 15—25 kr per m 2 . Om ett bostadsföretag uppför småhus och hyr ut dem eller upplåter dem med bostadsrätt, blir skillnaden ännu större. Däremot har kommittén inte kunnat konstatera någon egentlig bristande neutralitet i beskattningen då det gäller äldre hus. Kommittén föreslår i första hand, att den kommunala garantibeskattningen avskaffas beträffande alla bostadsfastigheter utom fritidshus. Det förslaget betyder en minskad kostnad på 3—4 kr per m 2 i flerfamiljshusen. Det medför också en avsevärd förenkling vid deklaration och taxering. I villorna tas enligt förslaget motsvarande lättnad tillbaka genom höjd intäktsprocent. Att fritidshusen undantagits beror på hänsyn till vederbörande kommuners ekonomi. Förslaget kostar kommunerna ca 700 milj. kr. Härav återkommer en del genom höjd intäktsprocent för egnahemsfastigheterna. — En ledamot av kommittén vill avskaffa garantibeskattningen även i fråga om fritidshus. Paritetslånesystemet medför, att staten finansierar en del av räntorna genom lån. Likväl får de villaägare som har paritetslån — och det är för dem som saken har betydelse - dra av sådana räntor som om de betalts kontant. I verkligheten innebär detta att ägarna får avdrag för utgifter som de inte har haft. Kommittén föreslår att avdragsrätten skall avskaffas för dylika räntor och att avdrag i stället skall erhållas när de lånade räntebeloppen betalas tillbaka. Genom förslaget ökar det allmännas skatteintäkter under de närmaste åren med 2 0 0 - 3 0 0 milj. kr., varav ca 100 milj. kr. kommer på kommunerna. Efter ett antal år minskar skatteintäkterna ungefär lika mycket. Kommittén bygger sina förslag i övrigt på att den nuvarande schablonbeskattningen av egna hem skall bibehållas. När det gäller intäktsprocenten gör emellertid kommittén skillnad mellan nyare och äldre egnahemsfastigheter i anslutning till de förut redovisade kalkylerna. För äldre villor föreslås endast, att intäktsprocenten höjes med vad som motsvarar den skattelättnad som villaägaren får genom att garantibeskattningen avskaffas. Denna lättnad motsvarar genomsnittligt ett tillägg på intäktsprocenten av 0,6—0,7 enheter. Samtidigt får hänsyn tas till att 1975 års allmänna fastighetstaxering enligt senast tillgängliga prognoser väntas höja taxeringsvärdena för det stora flertalet egna hem med omkring 30 procent. I överensstämmelse med vad som varit brukligt vid tidigare allmänna fastighetstaxeringar föreslår kommittén att tillägget i anledning av garantibeskattningens slopande avrundas nedåt till 0,5 procentenheter. Kommittén föreslår alltså att intäktsprocenten för äldre egna hem blir 2,5. De sammanlagda verkningarna av dessa förslag och de höjda taxeringsvärdena blir för egna hem i stockholmsområdet från 1950 och 1960 om 80—120 m 2 bostadsyta en ökning av boendekostnaden

SOU 1974:16 med 200—400 kr. om året, motsvarande 2—6 kr. per m 2 . När det gäller villor som blir klara för inflyttning fr. o. m. den 1 januari 1975 föreslår kommittén, att intäktsprocenten blir 3,5 och gäller under villans första sex år. Skillnaden på en procentenhet motsvarar skillnaden i underhållskostnader mellan äldre och nyare villor. I förhållande till nuläget blir kostnaderna på detta sätt 10-15 kr. per m 2 högre för de nya villorna. Den högre intäktsprocenten skall som nämnts gälla under sex år. Därefter stiger underhållskostnaderna, och kommittén har ansett att intäktsprocenten då bör bli densamma som för andra äldre villor. Förslagen om intäktsprocent för villor är inte enhälliga. Fem av utredningens tio ledamöter anser att intäktsprocenten för nya villor inte skall sjunka efter sex år. Tre andra ledamöter vill inte göra någon skillnad mellan nyare och äldre villor; de anser att intäktsprocenten för samtliga villor skall vara 2,5. Dessutom framföres i särskilda yttranden från olika ledamöter avvikande uppfattningar rörande principerna för villabeskattningen och därmed förbundna neutralitetsfrågor samt villabeskattningens förhållande till bostadsfinansieringen. De särskilda reglerna om beskattning av lyxvillor föreslås ändrade i anslutning till de väntade resultaten av fastighetstaxeringen, så att reglerna omfattar i stort sett villor av samma storlek och standard som nu. Den lägre gränsen för lyxvillabeskattningen är alltså i förslaget höjd från 150 000 till 200 000 kr. och den högre från 225 000 till 300 000 kr. Inom det lägre skiktet blir höjningen av intäktsprocenten 2,5 enheter mot 2 för närvarande och i det högre skiktet 5,5 mot nu 6. Mellan 200 000 och 300 000 kr. blir alltså intäktsprocenten 5 för äldre villor och 6 för nyare villor. I skiktet över 300 000 kr. blir motsvarande procenttal 8 resp. 9. Ändringarna i fråga om intäktsprocenten och de höjda taxeringsvärdena medför enligt majoritetens förslag ökade skatteintäkter på längre sikt om 1 miljard kr., varav kommunerna får ca 400 milj. kr. Under det första året stannar intäktsökningen på grund av övergångsregeln vid 800 milj. kr., varav för kommunernas del ca 300 milj. kr. Genomföres de förut angivna förslagen från kommitténs majoritet, reduceras skillnaden i reella bostadskostnader såvitt avser hus som blir färdiga för inflyttning efter den 1 januari 1975. Enligt kommitténs mening bör den kvarstående bristen i neutralitet undanröjas. Kommittén föreslår, att ett nytt allmänt avdrag införes som är avsett att reducera hyresgästernas och bostadsrättsinnehavarnas kostnader, och därmed skapa en motsvarighet till gäldränteavdraget för villaägare. Enligt förslaget skall avdrag erhållas med den del av hyran som överstiger 10 procent av den sammanräknade inkomsten före underskottsavdrag och andra allmänna avdrag. För makar räknas avdraget på den högsta av makarnas inkomster. Avdraget är maximerat till 4 000 kr. för att det skall få godtagbara finansiella konsekvenser för stat och kommun och inte uppmuntra till bosättning i utpräglade lyxbostäder. Kommittén förutsätter, att reglerna om statskommunala bostadsbidrag jämkas, så att hänsyn till avdraget tas vid bostadsbidragets bestämmande

10 Sammanfattning

SOU 1974:16 på samma sätt som man i fråga om villor tar hänsyn till effekten av gäldränteavdraget. Skattebortfallet uppskattas till omkring 1 miljard kr. per år, varav ca 400 milj. kr. kommunalskatt. - Två ledamöter som har röstat för avdragsrätt har dock förordat annan avdragskonstruktion. Mot det föreslagna avdraget för hyra och årsavgift reserverar sig fyra ledamöter. De anser det lämpligare, att den kvarstående bristen i neutralitet till villaägarnas förmån neutraliseras genom åtgärder inom bostadsfinansieringens ram. Samtliga förslag är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

SOU 1974:16

Författningsförslag

1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom förordnas att 5 § 2 mom., 9 §, 24 § 2 mom., 46 § 2 mom., 64 § 1 mom., punkterna 2, 5 och 6 av anvisningarna till 5 § samt punkt 5 av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 5§

2 m o m.

2 m o m. Fastighet som helt användes till bostad är undantagen från skatteplikt. Om annan fastighet än jordbruksfastighet användes delvis till bostad, delvis för annat ändamål, är bostadsdelen fri från skatteplikt. Undantaget från skatteplikt gäller icke fastighet, som avses i 24 § 2 mom. och som nyttjas endast viss del av året eller tillfälligt, såsom sommarvilla, sportstuga eller jaktstuga, eller som utan att användas står till ägarens förfogande. För kanal, järnväg, spårväg eller annan farväg, som är avsedd eller upplåten för allmän trafik, så ock för allmän farled eller allmän flottled jämte till sagda kommunikationsanstalter hörande, för driftens omedelbara behov avsedda byggnader, anläggningar och markområden föreligger ej heller skatteplikt. 9§* T a x e r i n g s v ä r d e skall, om ej annat följer av tredje stycket, åsättas varje taxeringsenhet. • Senaste lydelse 1973:1099.

12 Författningsförslag

SOU 1974:16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Taxeringsvärde skall åsättas till det belopp som motsvarar sjuttiofem procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. Nämnda värde skall bestämmas med hänsyn till det allmänna prisläget vid ingången av året före taxeringsåret i enlighet med de närmare föreskrifter riksskatteverket meddelar. Taxeringsvärde skall ej åsättas Taxeringsvärde skall ej åsättas taxeringsenhet, som innefattar entaxeringsenhet, som innefattar endast från skatteplikt undantagen dast från skatteplikt undantagen egendom. Föreligger skatteplikt egendom. Dock skall taxeringsvärför endast del av egendomens värde åsättas egendom som användes de, skall egendomens hela taxetill bostad och på den grunden enligt 5 § 2 mom. första stycket ringsvärde angivas samt vad av detär undantagen från skatteplikt. ta som belöper på den icke skatteFöreligger skatteplikt för del av pliktiga delen. Är den icke skategendoms värde, skall egendomens tepliktiga delen att hänföra till hela taxeringsvärde angivas samt egendom, som avses i 5 § 1 mom. vad av detta som belöper på den första stycket c) eller 5 mom., icke skattepliktiga delen. Är den skall dock taxeringsvärde åsättas icke skattepliktiga delen att hänendast den skattepliktiga delen. föra till egendom, som avses i 5 § (Se vidare anvisningarna.) 1 mom. första stycket c) eller 5 mom., skall dock taxeringsvärde åsättas endast den skattepliktiga delen. (Se vidare anvisningarna.) 24 §

2 m o m. Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga tjänare (enfamiljsfastighet) eller två familjer jämte personliga tjänare (tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket, upptages såsom intäkt av fastigheten ett belopp motsvarande för helt år räknat två procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret som icke överstiger 150 000 kronor, fyra procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 150 000 kronor men icke 225 000 kronor och åtta procent av den 2

Senaste lydelse 1970:93.

2 m o m . Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga tjänare (enfamiljsfastighet) eller två familjer jämte personliga tjänare (tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket, upptages såsom intäkt av fastigheten ett belopp motsvarande för helt år räknat två och en halv procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret som icke överstiger 200 000 kronor, fem procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 200 000 kronor men icke 300 000 kronor och åtta pro-

SOU 1974:16

Författningsförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsätt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

cent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kronor. Har fastigheten försetts med ny bostadsbyggnad inom sex år före beskattningsårets ingång, skola dock motsvarande procenttal vara tre och en halv, sex och nio. Finnes ej taxeringsvärde åsätt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret. Vad i nästföregående stycke sagts skall gälla jämväl fastighet, som delvis använts i ägarens egen rörelse, därest fastigheten i övrigt är inrättad för ändamål som i nämnda stycke avses. I sådant fall skall till grund för beräkningen av intäkten av fastigheten läggas i nästföregående stycke avsedda värde å fastigheten minskat med den del av samma värde, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen. Har fastighet, som i första eller andra stycket sägs och som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan särskild omständighet icke kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet icke kunnat uthyras, må den enligt första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari fastigheten icke kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock icke ske. Vad i detta moment stadgas skall icke äga tillämpning beträffande fastighet eller, i fall som i andra stycket avses, fastighetsdel, vilken i icke allenast ringa omfattning brukar i förvärvssyfte utnyttjas på annat sätt än för uthyrning till stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. Ej heller skola bestämmelserna i detta moment tillämpas beträffande publikt boställe.

46 § 2 m o m. 3 I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag: 1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna; 2) för d e l s sådan socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen 3

Senaste lydelse 1973:1009 och 1973:1113.

14 Författningsförslag

SOU 1974:16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och tilläggspensionsavgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är, d e l s o c k avgift för pensionsförsäkring, som ej avses i 33 §, därest avgiften under beskattningsåret erlagts för försäkring, vilken äges av den skattskyldige själv eller, i förekommande fall, hans omyndiga barn; 3) för d e l s sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är, d e 1 s o c k premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2 - 4 kap. lagen om allmän försäkring; 4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje barn; 5) för sådan avgift enligt 4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är.

5) för sådan avgift enligt 4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är; 6) för den del av årlig avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller av hyra som avser bostad för den skattskyldige och överstiger tio procent av det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomst från en eller flera förvärvskällor, dock högst med 4 000 kr. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, göres avdraget från den högsta av makarnas inkomster. Till inkomsten skall läggas inkomst för vilken sjömansskatt skolat erläggas.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömanskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring, som ej avses i

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring, som ej avses i

SOU 1974:16

Författningsförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33 §, och underhållsbidrag, som i första stycket 4) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

33 §, underhållsbidrag, som i första stycket 4) här ovan sägs, och årlig avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag samt hyra åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till nämnda utgifter. Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper å nämnda tid. Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan och som ej utgöra sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år. Avdrag för avgift för pensionsförsäkring som äges av den skattskyldige får ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift för pensionsförsäkring icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits. 64 § 1 mom. Vid taxering till kommunal inkomstskatt skall med ägare av fastighet likställas den, för vilken ehuru han icke är ägare garantibelopp för fastighet likväl skall upptagas såsom skattepliktig inkomst i enlighet med vad därom stadgas i 47 §.

4 Senaste lydelse 195 3:400.

1 m o m . Vid taxering till kommunal inkomstskatt skall med ägare av fastighet likställas den, för vilken ehuru han icke är ägare garantibelopp för fastighet likväl skall upptagas såsom skattepliktig inkomst i enlighet med vad därom stadgas i 47 §. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om innehavare av fastighet som

SOU 1974:16

16 Författningsförslag Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

användes till bostad oaktat fastigheten på den grunden enligt 5 § 2 mom. första stycket är helt eller delvis undantagen från skatteplikt.

Anvisningar till 5 § 5

2. Stadgandet om skattefrihet för staten tillhörig för försvarsändamål avsedd fastighet, i den mån den för sådant ändamål nyttjas, innebär exempelvis, att, om ett staten tillhörigt örlogsvarv mera stadigvarande användes jämväl för byggande av fartyg, som ej avse försvarsändamål, vare sig detta sker för statens eller för annans räkning, skatteplikt skall föreligga för så stor del av varvsfastighetens värde, som prövas skäligt med hänsyn till denna verksamhets genomsnittliga omfattning i förhållande till hela den å varvet bedrivna verksamheten, samt att, om ett övningsfält upplåtes för jordbruk eller därmed jämförligt ändamål, skatteplikt föreligger för den del av övningsfältets värde, som skäligen kan anses utnyttjad genom upplåtelsen. Användes fastigheten endast i ringa utsträckning för annat än försvarsändamål, föranleder detta ej skatteplikt; sålunda föreligger ej skatteplikt på den grund, att en mindre betesrätt upplåtes å en för militärövningar använd plats eller att på dylik plats sker skogsavverkning av mindre omfattning. Kasernbyggnader och vaktstugor anses vara avsedda för försvarsändamål även i den mån i dem öro inrymda bostadslägenheter för andra än mans Senaste lydelse 1953:400.

2. Stadgandet om skattefrihet för staten tillhörig för försvarsändamål avsedd fastighet, i den mån den för sådant ändamål nyttjas, innebär exempelvis, att, om ett staten tillhörigt örlogsvarv mera stadigvarande användes jämväl för byggande av fartyg, som ej avse försvarsändamål, vare sig detta sker för statens eller för annans räkning, skatteplikt skall föreligga för så stor del av varvsfastighetens värde, som prövas skäligt med hänsyn till denna verksamhets genomsnittliga omfattning i förhållande till hela den å varvet bedrivna verksamheten, samt att, om ett övningsfält upplåtes för jordbruk eller därmed jämförligt ändamål, skatteplikt föreligger för den del av övningsfältets värde, som skäligen kan anses utnyttjad genom upplåtelsen. Användes fastigheten endast i ringa utsträckning för annat än försvarsändamål, föranleder detta ej skatteplikt; sålunda föreligger ej skatteplikt på den grund, att en mindre betesrätt upplåtes å en för militärövningar använd plats eller att på dylik plats sker skogsavverkning av mindre omfattning.

Författningsförslag 17

SOU 1974:16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skåp. Däremot anses ej andra byggnader, som i huvudsak nyttjas till tjänstebostader och uthyrningsbostäder, vara avsedda för försvarsändamål. Byggnader, avsedda för mera tillfällig inkvartering vid militära skolor, skjutfält o. dyl, anses nyttjade för försvarsändamål, i den mån de användas för dylik inkvartering, men ej i den mån de innehålla fasta bostäder för andra än vaktpersonal. Därest annan byggnad än kasernbyggnad eller vaktstuga i huvudsak nyttjas till försvarsändamål men i densamma tillika är inrymd en mera betydande tjänstebostad, är byggnaden underkastad skatteplikt för så stor del av sitt värde, som kan anses skäligen belöpa på den till tjänstebostad nyttjade delen av fastigheten. Beträffande tjänstebostäder vid militärt sjukhus skola gälla samma bestämmelser som för bostäder vid annat sjukhus (jfr punkt 5 här nedan). För fristående industriell anläggning åtnjutes ej skattefrihet. Med dylik anläggning förstås här exempelvis sådan fabrik för tillverkning av vapen eller ammunition, som ej är sammankopplad med en försvarsanläggning i egentlig mening, såsom ett örlogsvarv eller en fästning. Ett kronobageri, som levererar bröd till truppförband å orten, är ej att anse såsom fristående industriell anläggning. Ej heller anses såsom fristående industriell anläggning ett vattenverk eller ett kraftverk, som är avsett för tillgodoseende av en försvarsanläggnings behov av vatten eller elektrisk kraft. 5. 6 För att skattefrihet enligt 1 5. För att skattefrihet enligt 1 mom. d)—i) helt eller delvis skall mom. d)—i) helt eller delvis skall åtnjutas för byggnad kräves, att åtnjutas för byggnad kräves, att den skall i väsentlig utsträckning den skall i väsentlig utsträckning nyttjas för ändamål, som föranlenyttjas för ändamål, som föranleder skattefrihet. Sålunda är exemder skattefrihet. pelvis byggnad, som i huvudsak tjänar bostadsändamål, i sin helhet skattepliktig, även om i densamma 6

2 Senaste lydelse 1954:44.

18 SOU 1974:16

Författningsförslag Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

finnes inrymd någon förvaltningslokal Dock kan bostadsbyggnad vara att anse som sådan oskiljaktig del av en anläggning, att den frihet från skatteplikt, som åtnjutes för anläggningen, även bör gälla bostadsbyggnaden. Sålunda är exempelvis en inom ett lasaretts område uppförd läkarbostad att anse såsom en del av lasarettsanläggningen. Föreskriften att, därest under 5 § 1 mom. d)—i) angiven fastighet jämväl användes för industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag upplåtes åt annan till begagnande, fastigheten skall vara skattepliktig för däremot svarande del av dess värde, avser närmast det fall, att dylik fastighet delvis utarrenderas eller uthyres. Härmed är att jämställa exempelvis det fall, att en staten tillhörig byggnad användes dels för verksamhet, som medför frihet från skatteplikt, och dels för annan verksamhet. Om sålunda i en postverket tillhörig, huvudsakligen till postkontor avsedd fastighet vissa lokaler äro upplåtna till avdelningskontor för riksbanken, föreligger skatteplikt för en mot de upplåtna lokalerna svarande del av fastighetens värde. Upplåtas däremot i fastigheten lokaler till telegrafstation, föranleder denna upplåtelse ej skatteplikt. Det saknar härvid betydelse, huruvida upplåtelsen skett mot vederlag eller ej; så länge fastigheten användes för ägarens (i nyssnämnda fall statens) räkning, kommer det ändamål, vartill fastigheten användes, att bliva avgörande för skatteplikten. Upplåtes däremot fastighet till annan mot vederlag, medför detta skatteplikt, även om fastigheten användes till ändamål, vilket skulle föranleda skattefrihet, därest fastigheten ägdes av den, som hyrt densamma. Med det förhållande, att del av fastighet upplåtes mot ersättning, bör likställas det fall, att lokal, som eljest nyttjas för ändamål, vilket föranleder frihet från skatteplikt, tidvis uthyres. I dylikt fall skall vid bestämmandet av skatteplikten hänsyn tagas jämväl till den tidrymd, för vilken sådana upplåtelser ägt rum. Skatteplikt för viss del av fastighetens värde inträder dock endast om den användning, som skulle föranleda skatteplikten, ej är av alltför obetydlig omfattning. Den omständigheten, att i förvaltningsfastighet är inrymd bostad om ett eller annat rum för någon till vederbörande förvaltning hörande befattningshavare, medför sålunda ej skatteplikt för någon del av fastigheten. Likaså skola uthyrningar föranleda skatteplikt endast om de äga rum mera regelmässigt. Om ett missionshus någon enstaka gång upplåtes till biograf- eller liknande föreställning eller ett församlingshus tillfälligtvis uthyres till samkväm eller dyl., är detta ej tillräcklig anledning att anse skatteplikt föreligga. Ej heller föreligger skatteplikt, därest uthyrning sker på sådana villkor, att erhållet vederlag i stort sett innebär endast ersättning för de med begagnandet av den upplåtna lokalen

Författningsförslag 19

SOU 1974:16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

förenade särskilda kostnader såsom för uppvärmning, belysning m. m., men icke inbegriper någon ersättning för själva begagnandet av lokalen. 6. 7 För att till kommunika6. För att till kommunikationsanstalt hörande byggnad eller tionsanstalt hörande byggnad eller annan anläggning skall vara skatteannan anläggning skall vara skattefri erfordras, att den skall vara fri erfordras, att den skall vara avsedd för driftens omedelbara beavsedd för driftens omedelbara behov, d. v. s. tjäna den löpande hov, d. v. s. tjäna den löpande driften. Under denna bestämmelse driften. Under denna bestämmelse falla stationshus, förvaltningsbyggfalla stationshus, förvaltningsbyggnader, godsmagasin, lokomotivnader, godsmagasin, lokomotivstallar, banvaktstugor och andra stallar, banvaktstugor och andra vaktstugor, spårvagnshallar m. m. vaktstugor, spårvagnshallar m. m. dyl. Däremot äro särskilda, för stadyl. Däremot kunna icke särskiltions- eller trafikpersonalen avda, för stations- eller trafikpersosedda bostadshus, som ej äro att nalen avsedda bostadshus, som ej hänföra till vaktstugor, underäro att hänföra till vaktstugor, ankastade beskattning, evad de ligga ses tjäna den löpande driften, evad inom eller utom det för driften i de ligga inom eller utom det för anspråk tagna området. Skattefridriften i anspråk tagna området. het åtnjutes icke för verkstad, där Skattefrihet åtnjutes icke för verkstörre reparationer eller nybyggstad, där större reparationer eller nadsarbeten utföras, men väl för nybyggnadsarbeten utföras, men sådan, där allenast mindre, så att väl för sådan, där allenast mindre, säga löpande reparations- och tillså att säga löpande reparationssynsarbeten utföras. Beträffande och tillsynsarbeten utföras. Bejärnväg eller spårväg, som drives träffande järnväg eller spårväg, med elektrisk kraft, åtnjutes skatsom drives med elektrisk kraft, åttefrihet för stolpar och ledningar njutes skattefrihet för stolpar och m. m., som höra till själva järnledningar m. m., som höra till självägs- eller spårvägsanläggningen, va järnvägs- eller spårvägsanläggmen däremot ej för kraftstation ningen, men däremot ej för krafteller sådan transformatorstation, station eller sådan transformatorsom får anses höra till kraftverksstation, som får anses höra till anläggningen. Restaurations- eller kraftverksanläggningen. Restaurahotellbyggnad, som tillhör en järntions- eller hotellbyggnad, som väg och ligger inom dess område, tillhör en järnväg och ligger inom är frikallad från skatteplikt om dess område, är frikallad från skatgenom densamma huvudsakligen teplikt om genom densamma hutillgodoses den å järnvägen resanvudsakligen tillgodoses den å järnde allmänhetens behov. Om därvägen resande allmänhetens beemot byggnaden tjänar ett mera hov. Om däremot byggnaden självständigt ekonomiskt ändamål, tjänar ett mera självständigt ekoi det den i större utsträckning nomiskt ändamål, i det den i stör7

Senaste lydelse 1953:400.

20 Författningsförslag

SOU 1974:16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

användes av personer på platsen eller eljest andra än de resande eller för resandes uppehåll under längre tid, är den underkastad beskattning. Till kommunikationsanstalt hörande markområde, som ej upptages av någon anläggning, bör undantagas från skatteplikt i det fall, då området ej användes för uppläggning av gods under längre tid, utan allenast till förvaring under kortare tid av gods, som fraktas å kommunikationsanstalten i fråga. För grustag till järnväg åtnjutes i regel ej skattefrihet; dock skall ett invid järnvägen beläget mindre grustag, som användes allenast till grusning av någon kort närliggande sträcka av järnvägen, ej vara underkastat skatteplikt.

re utsträckning användes av personer på platsen eller eljest andra än de resande eller för resandes uppehåll under längre tid, är den underkastad beskattning. Till kommunikationsanstalt hörande markområde, som ej upptages av någon anläggning, bör undantagas från skatteplikt i det fall, då området ej användes för uppläggning av gods under längre tid, utan allenast till förvaring under kortare tid av gods, som fraktas å kommunikationsanstalten i fråga. För grustag till järnväg åtnjutes i regel ej skattefrihet; dock skall ett invid järnvägen beläget mindre grustag, som användes allenast till grusning av någon kort närliggande sträcka av järnvägen, ej vara underkastat skatteplikt.

till 25 § 8

5. Den omständigheten att en vid inkomstberäkningen i och för sig avdragsgill omkostnad helt eller delvis guldits med bostadstillägg, som i 19 § omförmäles, må icke föranleda att avdrag vägras för omkostnaden i fråga. Har skattskyldig erhållit eftergift å ränta eller amortering å egnahemslån eller tertiärlån eller ock annat bidrag, som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §, må avdrag för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital däremot ske allenast med belopp varmed nämnda ränta överstigit beloppet av eftergiften eller bidraget. Ränta på statligt bostadslån I fastighet med statligt bostadseller räntelån skall, till den del lån eller räntelån skall avdraget för räntan lagts till låneskulden, anses räntor minskas med belopp som betald då den debiterats. I den enligt bestämmelserna för sådana mån ränta på bostadslån eller lån lagts till låneskulden eller motannat statligt lån erlagts med hjälp svarar erhållet ränt elån. Överstiger av räntelån anses räntan betald då nämnda belopp räntorna, skall räntelånet betalats ut. mellanskillnaden upptagas som intäkt. Sker amortering på sådana lån, skall amorteringen i första hand anses avse belopp, för vilka 8

Senaste lydelse 1968:718.

Författningsförslag

SOU 1974:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse enligt vad nyss sagts avdrag tidigare icke medgivits eller som upptagits som intäkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering år 1975 och vid årlig taxering år 1976. För fastighet som försetts med ny bostadsbyggnad före ikraftträdandet skall vid tillämpning av 24 § 2 mom. beräknas intäkt efter två och en halv, fem och åtta procent.

22 Författningsförslag

SOU 19 74:16

2. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom förordnas att 4 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt (1947:576) skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 4§

1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag ske för underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag icke får göras för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning av sjömansskatt eller för underskott av rederi- eller luftfartsrörelse i vidare mån än som följer av 46 § 1 mom. tredje-sjätte styckena kommunalskattelagen, samt att avdrag för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotterivinst; sådan socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift och avgift enligt 4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår, varom fråga är, i den mån avdrag icke åtnjutes enligt nästföljande stycke, samt, såvitt gäller annan skattskyldig än fysisk person, oskiftat dödsbo och familjestiftelse, allmän kommunalskatt, som påförts den skattskyldige under året näst före taxeringsåret. Skattskyldig, som varit här i Skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela eller någon riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, äger järndel av beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta avdrag för periodiskt väl åtnjuta avdrag för periodiskt understöd eller därmed jämförlig understöd eller därmed jämförlig 1

Senaste lydelse 1973:1110 och 1973:1114.

Författningsförslag

SOU 1974:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

periodisk utbetalning, för socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgifter och avgift enligt 4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift, för avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring, för underhåll åt ej hemmavarande barn samt för årlig avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag och för hyra, allt i den omfattning som i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen sägs. Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som i 28 § 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen avses, äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt, vilken enligt första stycket skulle hava varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annan försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdraget i fråga. periodisk utbetalning, för socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgifter och avgift enligt 4 § förordningen om allmän arbetsgivaravgift samt för avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring ävensom för underhåll åt ej hemmavarande barn, allt i den omfattning som i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen sägs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

24 Författningsförslag

SOU 1974:16

3. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömansskatt Härigenom förordnas att 12 § 1 mom. förordningen (1958:295) om sjömansskatt 1 skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 12 §

1 m o m.2 Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt förordningen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för a) underskott å egen eller makes förvärvskälla, b) utbetalning av periodiskt understöd, c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. 2) kommunalskattelagen, d) sådant underhåll av icke d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som avses i hemmavarande barn, som avses i 46 § 2 mom. 4) kommunalskatte46 § 2 mom. 4) kommunalskattelagen, eller lagen, ej årlig avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller hyra, eller e) nedsatt skatteförmåga f) nedsatt skatteförmåga må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering. Jämkning i fall som avses vid a)—d) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. 1 Förordningen omtryckt 1970:933. 2 Senaste lydelse 1973:1118.

jhör/ättningsforslag 25

SOU 1974:16

4. Förslag till Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623) Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956:623) dels att 37 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, 25 c §, av nedan angivna lydelse. Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

25 c § Har den skattskyldige yrkat avdrag enligt 46 § 2 mom. första stycket 6) kommunalskattelagen (1928:370) skall han vid deklarationen foga intyg av hyresvärd, bostadsförening eller bostadsaktiebolag angående beloppet av den under beskattningsåret erlagda hyran eller avgiften.

37 § Nuvarande lydelse 1 m o m. 2 Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter ( k o n t r o l l u p p g i f t e r ) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning: Uppgiftsskyldig

1 Vem u p p g i f t e n skall avse

Förordningen omtryckt 1971:399.

2 Senaste lydelse 1973:435.

Vad uppgiften skall avse

26 Författningsförslag

SOU 1974:16

Föreslagen lydelse 1 m o m . Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter ( k o n t r o l l u p p g i f t e r ) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning: Uppgiftsskyldig

8. Bostadsstyrelsen

Vem u p p g i f t e n skall avse

Den som haft statligt bostadslån eller ränt elån

Vad uppgiften skall avse

Belopp som lagts till låneskulden eller motsvarar utgivet ränt elån eller som amorterats och som avser belopp för vilket avdrag ej erhållits eller som upptagits som intäkt enligt punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

SOU 1974:16

1 Inledning

Inkomst av annan fastighet beräknas antingen enligt konventionell metod såsom skillnaden mellan faktiska intäkter och kostnader eller enligt schablonmetod. Den konventionella metoden tillämpas för enskilt ägda hyresfastigheter, medan schablonmetoden tillämpas för en- och tvåfamiljsfastigheter och för fastigheter som tillhör bostadsförening och bostadsaktiebolag eller allmännyttigt bostadsföretag. Schablonmetoden innebär, att som bruttointäkt beräknas ett belopp som motsvarar viss procent av fastighetens taxeringsvärde. Procenttalet är tre för andra fastighetskategorier än villor. För villor beräknas intäkten till 2 procent för den del av taxeringsvärdet som understiger 150 000 kr., 4 procent av den del som ligger mellan 1 50 000 och 225 000 kr. och 8 procent av den del som överstiger sistnämnda belopp. Avdrag medges för ränta på lånat kapital, som lagts ned i fastigheten, och tomträttsavgäld eller liknande avgäld. I fråga om villorna gäller härutöver att ägare, som är fysisk person och mantalsskriven på fastigheten, får göra ytterligare avdrag med 500 kr. Såvitt gäller den kommunala beskattningen berörs fastighetsinnehavet även av reglerna om garantibelopp för fastighet. Vi erhöll vårt uppdrag under förhösten 1972. Vårt uppdrag innefattas i ett anförande till statsrådsprotokollet den 8 september 1972 av chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng. I detta erinras om att det gjorts gällande att skattereglerna har ojämna verkningar på bostadskonsumtionens område. Kritiken sammanfattas i direktiven på följande sätt. En huvudregel i svensk beskattningsrätt är att levnadskostnader inte är avdragsgilla. Däremot är kostnader för intäkternas förvärvande regelmässigt avdragsgilla. Det allmännas omfattande engagemang i bostadsfinansieringen innebär att goda bostäder kan tillhandahållas stora grupper utan alltför omfattande krav på insats av eget kapital och eget sparande. Detta gäller även bostadskonsumenter med eget fastighetsinnehav, dvs. villaägarna. De årliga kostnaderna i nyproduktionen utgörs till avsevärd del av kapitalkostnader i synnerhet räntekostnader. Räntekostnaderna är avdragsgilla såsom kostnader för intäkternas förvärvande. När det gäller villaägarna framstår verkningarna av det nu sagda i praktiken som en rätt till avdrag vid beskattningen för en mycket beaktansvärd del av deras levnadskostnader, åtminstone under de första decennierna av villans livslängd. Till detta kommer att avdragsrätten till följd av progressiviteten i skatteuttaget kan anses värdefullare ju högre villaägarens inkomst är. Uppfattningen att det här rör sig om en inte

28 Inledning

SOU 1974:16 oväsentlig förmån i beskattningshänseende förstärks ytterligare genom den omständigheten att intäktsschablonen, som för omkring 95 % av villabeståndet är 2 % av taxeringsvärdet och som är avsedd att representera en rimligt beräknad ränta på det egna kapitalet i fastigheten, måste anses som låg i förhållande till den räntenivå som föreligger f. n. och som bestämmer avdragsrättens omfattning. Än mer accentuerat ter sig förhållandet inom paritetslånesystemet, där avdragsrätt föreligger för det nominella räntebeloppet även om den under året gjorda räntebetalningen faktiskt varit lägre. Resonemanget om bristande balans i ränteberäkningen på å ena sidan intäktssidan, å andra sidan kostnadssidan gäller liksom för villorna övriga fastighetskategorier som är underkastade schablonmetoden för inkomstberäkning. Men effekten blir en annan. Sådana fastighetsägare - som ju oftast är bostadsrättsföreningar eller allmännyttiga bostadsföretag - har vanligtvis inte någon inkomst utöver vad som beräknats enligt intäktsschablonen. Eftersom denna är låg i förhållande till dagens ränteläge uppstår ett underskott. För dem som bor i dessa hus innebär detta att de får till föreningen eller företaget betala räntekostnader utan möjlighet till skatteavdrag. Vårt huvuduppdrag formuleras på följande sätt. Utredningen har att ta upp till principdiskussion den uppkomna motsättningen mellan det generella förbudet mot avdrag i beskattningen för levnadskostnader och rätten till ränteavdrag för boendet i de olika former, där ränteavdraget enligt det nyss anförda medverkar till att bostadskostnaderna i viss utsträckning kan bestridas med obeskattade medel. Även de ojämna verkningarna av denna avdragsrätt för olika boendeformer bör tas upp i diskussionen. Med hänsyn till att avdragsrätt för räntekostnader är en genomgående princip i vår skattelagstiftning, torde ett sätt att åstadkomma större likformighet vara att söka i den skattemässiga behandlingen av intäktssidan. Viktigt att beakta är i detta sammanhang å ena sidan den utveckling som ägt rum på grund av fastighetsvärdenas höjning enligt de återkommande fastighetstaxeringarna, å andra sidan ränteutvecklingen sedan schablonsystemet infördes år 1953. Utredningen bör vidare föreslå åtgärder i syfte att utjämna de skillnader, som här föreligger, så att beskattningseffekterna i möjligaste mån blir neutrala med avseende på boendeform. Då utredningen söker bedöma de individuella verkningarna av sina förslag för olika kategorier boende med hänsyn till förvaltningsform och inkomstnivå bör bedömningen inkludera även effekterna av bostadsfinansieringssystemets utformning och bostadstilläggen till barnfamiljer och pensionärer, vilka tillägg också påverkar bostadskostnaderna. Utredningen bör därför hålla nära kontakt med bostadsfinansieringsutredningen samt med boendeutredningen, i vars uppgifter det ingår att se över nuvarande stödåtgärder inom bostadspolitikens ram. Utredningen kommer att möta frågan huruvida den nuvarande schablonmetoden alltjämt bör behållas som inkomstredovisningsmetod. Metoden har vissa fördelar. Framför allt är den enkel i tillämpningen. Den torde dock inte vara förenlig med kravet på full likställdhet i beskattningshänseende mellan olika boendekategorier. Det finns således anledning att undersöka om inte sättet att beräkna intäkter, dvs. i procent av taxeringsvärdet, bör kunna ersättas med någon annan form av schablon, t. ex. lokala schabloner byggda på undersökningar av hyresnivån på orten. Därmed skulle då följa motsvarande rätt till avdrag för fastighetens förvaltning och omkostnader. Utgångspunkten bör därvid alltjämt vara

SOU 1974:16

att vad som skall beskattas för den som inte bedriver yrkesmässig uthyrning är en på rimligt sätt beräknad avkastning av eget kapital som lagts ned i bostaden. Jag har redan nämnt en grundläggande utgångspunkt för utredningen, nämligen att göra beskattningseffekterna i möjligaste mån neutrala med avseende på boendeform. Vidare bör — särskilt med hänsyn till villaägandets stora spridning bland hushåll med måttliga bruttoinkomster, främst barnfamiljer och pensionärer — de åtgärder som utredningen föreslår inte få leda till påtagliga generella skärpningar av boendekostnaderna för sådana hushåll. Vi är vidare ålagda att uppmärksamma andra problem på bostadsbeskattningens område. Som exempel nämns i direktiven behandlingen i skattehänseende av lån i flerfamiljsfastighet som av skatteskäl överförts på delägare, andelsägare eller hyresgäst, frågan om beskattning vid uthyrning av schablontaxerade villor liksom frågan om behandlingen i skattehänseende av jordbruk, som innehas huvudsakligen i bostadssyfte. Vårt arbete igångsattes i oktober 1972 med genomgång av gällande skattebestämmelser och den historiska bakgrunden till dessa, bostadspolitiska åtgärder m. m. samt tillgängligt statistiskt material. I samarbete med boendeutredningen planerades den statistiska undersökning om bostadskostnader m. m. i småhus, som redovisas i bilaga 3. Vår avsikt var att i mera egentlig bemärkelse angripa huvudfrågorna först sedan vi fått tillgång till tillräckligt statistiskt material, främst resultaten av den nämnda småhusundersökningen, att grunda våra bedömanden på, vilket väntades ske i början av år 1974. Sedan den nyss nämnda genomgången avslutats inriktade vi därför vårt arbete på att finna principiella lösningar på sådana särskilda problem som vi i direktiven ålagts att uppmärksamma. För att få ett underlag för preliminära diskussioner i huvudfrågorna har vi emellertid, i avvaktan på resultaten av de statistiska undersökningarna, utarbetat exempel på hur bostadskostnader m. m. kan förväntas gestalta sig för villor av olika storlek och ålder inom olika delar av landet. Avsikten var att liknande exempel skulle utarbetas för andra fastighetskategorier. Den 14 november 1973 anmodades vi av regeringen att framlägga förslag i de centrala frågorna senast den 15 mars 1974. Detta nödvändiggjorde en ändring av våra planer att göra våra överväganden på grundval av ett omfattande statistiskt underlag. Bl. a. fick vi uppge tanken att göra en statistisk undersökning avseende garantibeskattningen. Vi har varit tvungna att fatta våra preliminära beslut på befintligt material. Vid justeringen av betänkandet har dock en viss hänsyn kunnat tas till de preliminära resultaten av småhusundersökningen. De särskilda frågor som vi även har att uppmärksamma, och som nämnts redan delvis behandlat, avses komma att senare upptas i ett slutligt betänkande. Vi har avgivit remissyttranden över 1971 års fastighetstaxeringsutrednings betänkande Fastighetstaxering (SOU 1973:4), utredningens om det skatterättsliga fastighetsbegreppet promemoria angående beskattningen av vissa gemensamhetsanläggningar (Ds Fi 1972:11), promemoria angående fastighetsbegreppet i skatterätten m. m., upprättad i februari 1973 inom finansdepartementet (Ds Fi 1973:7) samt boendeutredningens

Inledning 29

30 Inledning

SOU 1974:16 betänkande Bostäder 1974-76 (SOU 1973:50). Ett antal skrivelser har överlämnats eller riktats till oss. Under arbetets gång har samråd ägt rum med boendeutredningen och bostadsfinansieringsutredningen.

SOU 1974:16

2 Gällande beskattningsregler

2.1 Inledning Bostad innehas i Sverige huvudsakligen i tre rättsliga dispositionsformer, nämligen äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Äganderätt till en fastighet erhålls genom köp, arv eller på liknande sätt. Med äganderätt kan i stor utsträckning jämställas tomträtt, som är en nyttjanderätt till fastighet i allmän ägo för i princip obegränsad tid. Tomträttshavaren kan på samma sätt som en ägare disponera över rättigheten, t. ex. genom försäljning och inteckning. Den väsentligaste skillnaden är att tomträttshavaren har att utge en årlig avgäld. Även bostadsrätt företer vissa likheter med äganderätt. Bostadsrätt är den rätt i bostadsrättsförening som tillkommer medlem på grund av upplåtelse till honom av nyttjanderätt till lägenhet i hus som tillhör föreningen. Sådan upplåtelse sker på obegränsad tid. Bostadsrättshavaren förfogar över det förmögenhetsvärde som bostadsrätten kan representera och får tillgodogöra sig detta genom överlåtelse av bostadsrätten. Vid upplåtelsen erlägger medlemmen en grundavgift. Genom årsavgifter bidrar han till att täcka föreningens löpande utgifter. Hyresrätt till lägenhet grundar sig på avtal mellan hyresvärd och hyresgäst. Avtalet innebär att hyresgästen mot ersättning får disponera lägenheten. I motsats till vad som är fallet med äganderätt och bostadsrätt representerar hyresrätten inte något legalt förmögenhetsvärde. Hyresrätten skiljer sig även från de nämnda formerna för innehav av bostad på så sätt att hyran inte behöver motsvara kostnaderna för fastigheten. Av naturliga skäl föreligger dock ett indirekt samband mellan hyran och kostnaderna. Skatterättsligt föreligger principiella skillnader mellan de olika bostadsformerna. Den ägda bostaden anses enligt kommunalskattelagen (KL) utgöra eller ingå i förvärvskälla. Intäkten och utgiften för bostaden skall beräknas enligt reglerna för inkomstslaget annan fastighet. Resultatet av inkomstberäkningen, och därmed bostadsinnehavet, påverkar den boendes skatt. Även bostadsrätt är i skattelagarna principiellt sett utformad som en förvärvskälla, hänförlig till inkomstslaget kapital. Intäkten utgörs av hyresvärdet av bostaden och kostnaderna av avgifterna till föreningen utom kapitaltillskott. Medlemmen beskattas inte för hyresvärdet av

32 Gällande

beskattningsregler

SOU 1974:16

lägenheten, annat än om lägenheten är uthyrd. Däremot är bostadsrättsföreningen i princip underkastad schablonbeskattning. Hyresrätt utgör enligt KL inte förvärvskälla, utan förhyrning av bostad betraktas skattemässigt såsom helt likställd med annan konsumtion.

2.2 Fastighetstaxering Fastighetstaxeringen har väsentlig betydelse för inkomstbeskattningen av bostadsfastigheter, främst genom att taxeringsvärdet ligger till grund för den schablonmässiga inkomstberäkning, som sker för vissa bostadsfastigheter, och genom att det bildar underlag för garantibeskattningen. Taxeringsvärdena kommer även till användning i vissa fall när det gäller att fastställa avskrivningsunderlag för byggnader och vid realisationsvinstbeskattningen samt kapitalbeskattningen. Reglerna för fastighetstaxering, som under senare år varit föremål för en omfattande översyn, innebär följande. Fastighet taxeras såsom jordbruksfastighet, då den används för jordbruk eller skogsbruk, och som annan fastighet, då den används för annat ändamål, t. ex. för bostadsändamål. Med fastighet förstås i KL även byggnad, som ägs av annan än markägaren och således civilrättsligt sett utgör lös egendom, om inte annat särskilt föreskrivs. Huvudregeln är att registerfastighet utgör taxeringsenhet. Om delar av fastighet används för sinsemellan väsentligen olika ändamål, skall uppdelning ske i sekundära enheter. Även sammanföring av fastigheter eller delar av fastigheter till tertiära enheter kan förekomma. Byggnad på mark, som av byggnadens ägare innehas med tomträtt, skall sammanföras med marken till en taxeringsenhet. Varje taxeringsenhet åsätts, med visst undantag, taxeringsvärde. Värdet skall sättas till belopp som motsvarar 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. Marknadsvärdet, dvs. det pris som taxeringsenheten sannolikt skulle betinga vid en försäljning, skall bestämmas med hänsyn till det allmänna prisläget vid ingången av året före taxeringsåret som det kommer till uttryck i den officiella fastighetsprisstatistiken. Taxeringsvärdet uttrycker taxeringsenhetens totala värde. Vid fastighetstaxeringen redovisas emellertid även särskilda delvärden. För annan fastighet redovisas delvärdena markvärde och byggnadsvärde. Taxering av fastighet sker dels vid allmän fastighetstaxering, som skall verkställas vart femte år, och dels vid särskild fastighetstaxering, som sker de år när allmän fastighetstaxering inte äger rum. Värde som fastställs vid allmän fastighetstaxering skall, om inte särskilda omständigheter beträffande fastigheten inträffat, gälla från ingången av det taxeringsår, då allmän fastighetstaxering sker, till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden). Under löpande taxeringsperiod skall ny taxering ske bl. a. om a) bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort eller

Gällande beskattningsregler 33

SOU 1974:16

b) taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom förändringar i fråga om byggnadsbeståndet eller markanläggning eller till följd av markarbete. I fråga om fall som avses i b) skall ny taxering ske endast om taxeringsvärdet bör ökas eller minskas med minst en femtedel, dock med minst 1 O 000 kr. Har värdet ökat på grund av nedlagda kostnader, som uppgår till minst en miljon kronor, får emellertid ny taxering ändå ske. Till sådana förändringar i fråga om byggnadsbeståndet, som avses i b), hänförs inte åtgärder, som avser reparation eller underhåll av byggnad. Vid ny taxering uppskattas taxeringsenhetens värde efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt, som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen.

2.3 Beräkning av inkomst av annan fastighet Vid beräkning av skattepliktig inkomst skall inkomst av varje särskild förvärvskälla uppskattas för sig. I fråga om annan fastighet anses såsom särskild förvärvskälla varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastigheter, som är att anse som förvaltningsenhet. Till den del fastighet ingått i av ägaren bedriven rörelse skall den dock anses tillhöra förvärvskällan rörelse. I allmänhet utgörs förvaltningsenhet av taxeringsenhet. Flera taxeringsenheter kan bilda en förvärvskälla om de brukas tillsammans. Härför krävs inte bara att de har gemensam innehavare och står under överinseende av denne, utan även att de står under gemensam förvaltning och drift på sådant sätt att de framträder, ekonomiskt sett, som en naturlig enhet. Fastighetsbolags fastighetsinnehav torde i regel utgöra en förvärvskälla. Reglerna om beräkning av inkomst av annan fastighet finns i 24—26 §§ KL med anvisningar. Inkomstberäkningen, som i princip grundas på en kontantmässig redovisning av intäkter och utgifter, sker som redan nämnts antingen på konventionellt sätt eller enligt en särskild schablonmetod.

2.3.1 Den konventionella

metoden

Inkomstberäkning enligt den konventionella metoden tillämpas framför allt för hyresfastigheter i enskild ägo. Beräkningen syftar såsom för förvärvskällor i allmänhet till att få fram ett netto mellan faktiska intäkter och kostnader. Som intäkt upptas dels hyror och andra kontanta intäkter av fastigheten, dels hyresvärdet av lägenhet, som ägaren använt för sin, sin familjs eller sina personliga tjänares räkning. Hyresvärdet beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller, om möjlighet till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig grund. Förmån av plantering eller trädgårdsland, som är att anse som tillbehör till egen bostadslägenhet och som används företrädesvis för ägarens 3

34 Gällande

beskattningsregler

SOU 1974:16

personliga trevnad, beaktas vid hyresvärdets bestämmande, och avkastningen av planteringen eller trädgårdslandet skall inte särskilt redovisas. Om däremot i större utsträckning försäljning av produkter från plantering eller trädgårdsland äger rum eller ägaren för eget eller sin familjs behov i mera avsevärd omfattning tillgodogör sig sådana produkter, skall intäkterna genom försäljningen eller tillgodogörandet tas upp till beskattning. Om fastighet används i ägarens rörelse anses fastigheten ingå i rörelsen, och någon särskild redovisning av fastighetsinkomsten sker inte. Används fastighet delvis i rörelse och delvis till egen bostad eller för uthyrning görs uppdelning mellan den del av fastigheten som används i rörelsen och den övriga delen. Avdrag får göras för kostnader för driften av fastigheten, reparation och underhåll av byggnad, värdeminskning av byggnad och maskiner och andra inventarier som hör till fastigheten samt räntor och tomträttsavgäld eller liknande avgäld. Har skattskyldig under ett beskattningsår haft kostnader för reparation och underhåll, som uppgår till 6 000 kr. eller mer, får han efter eget val göra avdrag för kostnaderna vid taxering för beskattningsåret i fråga eller för något av de två närmast följande beskattningsåren. Avdraget får även fördelas mellan dessa tre år på sätt den skattskyldige önskar. Avdrag för värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan på byggnadens anskaffningsvärde. I anskaffningsvärdet inräknas kostnad för till- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden. Det årliga värdeminskningsavdraget beräknas normalt efter 1,5 procent för byggnader av sten och liknande material och efter 1,75 procent för träbyggnader. För värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning medges avdrag efter högre procenttal än för byggnaden i övrigt, nämligen, enligt anvisningar av riksskattenämnden, 5 eller 10. Även beträffande lösa inventarier medges värdeminskningsavdrag. Avdrag för kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland får inte göras i den mån planteringen eller trädgårdslandet är att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet och används företrädesvis för ägarens personliga trevnad. I andra fall får avdrag göras högst med belopp som motsvarar intäkterna av planteringen eller trädgårdslandet. 2.3.2

Schablonmetoden

Inkomstberäkning enligt schablonmetoden innebär i huvudsak att intäkten av fastigheten beräknas till viss procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret samt att avdrag inte medges för andra kostnader än ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten och för tomträttsavgäld eller liknande avgäld. Om fastigheten inte åsatts något taxeringsvärde för året närmast före taxeringsåret, skall intäkten beräknas på grundval av ett värde som uppskattats enligt de grunder som gällt för åsättande av taxeringsvärde nämnda år. Schablonmetod för inkomstberäkningen tillämpas i fråga om fastighet som vid beskattningsårets utgång är inrättad till bostad åt en eller två

SOU 1974:16

Gällande beskattningsregler 35

familjer med personliga tjänare samt fastighet som tillhör bostadsförening, bostadsaktiebolag eller allmännyttigt bostadsföretag. Schablonen för en- eller tvåfamiljsfastighet (villaschablonen) skiljer sig i den närmare utformningen från vad som gäller för övriga här nämnda fastigheter. En- och

tvåfamiljsfastigheter

Villaschablonen innebär följande. Som intäkt av fastigheten tas upp ett belopp som motsvarar för helt år räknat 2 procent av den del av fastighetens taxeringsvärde eller motsvarande värde som inte överstiger 150 000 kr., 4 procent av den del som överstiger 150 000 kr. men inte 225 000 kr. och 8 procent av den del som överstiger 225 000 kr. Till grund för beräkningen av intäkt av fastighet, som delvis används i ägarens rörelse, läggs taxeringsvärdet eller motsvarande värde minskat med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda delen av fastigheten. Har fastighet som är avsedd för användning under hela året på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan särskild omständighet inte kunnat utnyttjas under viss tid, eller har i sådan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, må intäkten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari fastigheten inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret skall någon nedsättning dock icke ske. Förutom för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld åtnjuter fysisk person, som blivit för året näst före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven på fastigheten, ett extra avdrag med, för helt år räknat, 500 kr., dock högst med det belopp som skall upptas som intäkt av fastigheten. Äger den skattskyldige endast del av fastigheten skall avdraget nedsättas i motsvarande mån. Extra avdrag får åtnjutas även av oskiftat dödsbo under förutsättning att någon delägare i boet blivit mantalsskriven på fastigheten. Har fastighet delvis använts i ägarens rörelse, skall ränta och avgäld minskas med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen. Schablonmetoden är tillämplig även om fastigheten eller fastighetsdelen, utöver utrymmen för bostad åt en eller två familjer, innehåller något enstaka rum för uthyrning eller i ringa omfattning kan användas för annat ändamål än som bostad. Schablonmässig inkomstberäkning skall tillämpas — förutom för fastighet som stadigvarande bebos av ägaren — även beträffande fastighet som nyttjas endast viss del av året eller tillfälligt, såsom sommarstuga och liknande, eller som utan att användas står till ägarens förfogande. Detsamma gäller beträffande fastighet som uthyrs till stadigvarande bostad. Däremot är metoden inte tillämplig beträffande fastighet eller fastighetsdel, vilken i icke endast ringa omfattning brukar i förvärvssyfte

36 Gällande beskattningsregler

SOU 1974:16

utnyttjas på annat sätt än för uthyrning till stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. På grund härav blir, under angivna förutsättning, från tillämpning av metoden undantagna exempelvis fastigheter som under somrarna brukar uthyras till sommargäster men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor som regelbundet uthyrs under somrarna, fastigheter vilka till viss del upplåts för upplagsplats, för rörelse e. d. samt fastigheter vilka utnyttjas för odling eller tillgodogörande av alster eller naturtillgångar från fastigheten. En fastighet anses i endast ringa omfattning utnyttjad för sådant ändamål, som här avses, om den därigenom förvärvade årliga bruttointäkten uppgår till högst 1 200 kr. eller överstiger nämnda belopp men inte 2 procent av fastighetens taxeringsvärde. Fastigheter tillhöriga bostadsföreningar och bostadsaktiebolag allmännyttiga bostadsföretag

samt

Som intäkt av fastighet som tillhör bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller allmännyttigt bostadsföretag upptas 3 procent av fastighetens taxeringsvärde eller motsvarande värde. Med bostadsförening eller bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. I fråga om nytillkommande bostäder blir schablonen för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag tillämplig endast på bostadsrättsförening. Det finns emellertid en del äldre ekonomiska föreningar och aktiebolag, som upplåter bostäder till medlemmar eller delägare, beträffande vilka föreningsschablonen är tillämplig. Ett exempel härpå är Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för., bildad 1916, som har till ändamål att bedriva byggnadsverksamhet för att bereda hyreslägenheter åt föreningens medlemmar. Riksskattenämnden har meddelat anvisningar (nr 1967:7 punkt 3) om gränsdragningen mellan sådana bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som ovan avses ("äkta" bostadsföretag) och andra ("oäkta") bostadsföretag. Anvisningarna innebär i huvudsak, att för att ett företag skall anses som "äkta" krävs dels att företagets fastighet (fastigheter) inrymmer minst tre bostadslägenheter, dels att minst 60 procent av hela taxeringsvärdet för företagets fastighet (fastigheter) belöper på de till medlemmar eller delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna bostadslägenheterna. Om företaget är ett "äkta" bostadsföretag skall inkomsten av samtliga dess fastigheter beräknas enligt schablon. Har företaget dessutom en villafastighet skall däremot inkomstberäkningen för denna ske efter villaschablonen. För medlem eller delägare i bostadsförening eller bostadsaktiebolag medför bostadsinnehavet normalt inga omedelbara skattekonsekvenser bortsett från att han kan få betala förmögenhetsskatt för värdet av bostadsrätten. Om medlem eller delägare upplåter bostaden till annan skall han dock i vissa fall beskattas för inkomst av upplåtelsen. De närmare reglerna härom lämnas åsido i detta sammanhang.

SOU 1974:16

Gällande beskattningsregler 37

Allmännyttigt bostadsföretag är bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd erkänts som sådant företag. Enligt bostadslånekungörelsen (1967:552) får bolag eller stiftelse, som arbetar utan enskilt vinstsyfte samt under samverkan med och tillsyn av kommunen, om vissa ytterligare förutsättningar är uppfyllda, av länsbostadsnämnden godkännas som allmännyttigt bostadsföretag.

2.4 Bostad på jordbruksfastighet Till intäkt av jordbruksfastighet hänförs bl. a. årliga värdet av bostad som den skattskyldige tillgodogjort sig för sin, sin familjs och sina personliga tjänares räkning. Till bostad hänförs även vad han använt för egen bekvämlighet och trevnad, såsom gästrum och garage för personligt behov. Värdet av bostadsförmån skall, liksom i fråga om annan fastighet, beräknas med ledning av hyrespriset i orten eller, om sådant saknas, efter annan lämplig grund, såsom hyrespriset i kringliggande orter. Är byggnaden avsevärt större än vad innehavaren med hänsyn till familjens storlek och skälig standard behöver, beaktas detta så att uppenbart rumsöverflöd inte värdesätts. Riksskatteverket meddelar årligen anvisningar för värdering av bostadsförmån på orter utan egentlig hyresmarknad. Från bruttointäkten av jordbruksfastighet får avdrag göras för bl. a. kostnad för reparation och underhåll samt värdeminskning av bostadsbyggnad.

2.5 Garantibeskattningen Garantibeskattningen ingår som ett led i den kommunala inkomstbeskattningen på följande sätt. För skattepliktig fastighet beräknas garantibelopp till 2 procent av fastighetens taxeringsvärde. Garantibeloppet upptas inom den kommun där fastigheten är belägen såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Med ägare jämställs bl. a. den som innehar fastighet med tomträtt. Vid beräkning av inkomst av förvärvskälla, vari ingår fastighet för vilken garantibelopp skall upptas som inkomst för den skattskyldige, får avdrag göras med belopp motsvarande garantibeloppet (procentavdrag). Enligt allmänna regler får vid den kommunala taxeringen avdrag för underskott av förvärvskälla göras från den skattskyldiges inkomster i samma kommun. Avdrag är emellertid inte medgivet för underskott som uppstått genom att procentavdrag överstigit nettointäkten av förvärvskällan. Om inkomsten av den skattskyldiges olika förvärvskällor inom fastighetskommunen, minskad med de allmänna avdragen, skulle resultera i ett negativt tal, tillåts sådant underskott inte reducera garantibeloppet. Den taxerade inkomsten kommer därför alltid att uppgå till minst garantibeloppets storlek. Två exempel avseende villafastigheter kan illustrera innebörden av garantibeskattningen.

38 Gällande

beskattningsregler

SOU 1974:16

Taxeringsvärde 100 000 kr. 1) Fastigheten är belånad, räntorna utgör 5 000 kr. Villaschablonen ger ett underskott av 3 500 kr. Eftersom procentavdrag inte får göras från underskott blir garantibeloppet (2/100 x 100 000 =) 2 000 kr. helt effektivt. 2) Fastigheten är obelånad. Villaschablonen ger ett överskott av (2 000 - extra avdrag 500 =) 1 500 kr. Procentavdrag får göras med 1 500 kr. Garantibeloppet blir effektivt med (2 000 - 1 500 =) 500 kr.

2.6 Realisationsvinstbeskattningen Med verkan fr. o. m. 1969 års taxering infördes en "evig" beskattning av värdestegring på fastigheter. Lagstiftningen syftade till att åstadkomma ett ökat utbud av fastigheter och därigenom motverka omotiverade prisstegringar. Den avser framför allt att träffa spekulativa investeringar i mark men lämna ordinära vinster vid avyttring av bl. a. egnahem och hyreshus utanför. Man undantog även vinster som beror på penningvärdets fall från beskattning. De angivna syftena realiserades genom följande system, som förutom på fastighet även är tillämpligt på tomträtt. Avyttras fastighet, som innehafts mindre än två år, är hela realistationsvinsten skattepliktig. Har fastigheten innehafts två år eller mera beskattas 75 procent av vinsten. Om fastigheten förvärvats genom arv, gåva eller liknande fång, anses den förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan. Vid beräkning av realisationsvinsten får avdrag ske för erlagd köpeskilling, inköps- och försäljningskostnader, stämpelskatt m. m. Avdrag får vidare ske för förbättringskostnader, dvs. kostnader för ny-, till- eller ombyggnad. I fråga om schablontaxerade fastigheter får även kostnader för reparation och underhåll av fastigheten dras av i den mån egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad och därmed jämförlig reparations- och underhållskostnad inräknas emellertid i de avdragsgilla omkostnaderna endast för år då de uppgått till minst 3 000 kr. Omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag som åtnjutits för värdeminskning av byggnad och fasta inventarier. Detta gäller dock inte för år då åtnjutet avdrag understigit 3 000 kr. I stället för köpeskilling får den skattskyldige i tillämpliga fall vid vinstberäkningen efter eget val använda något av följande värden. Vid mer än tjugoårigt innehav 150 procent av fastighetens taxeringsvärde tjugo år före avyttringen. Vid förvärv 1914 eller tidigare 150 procent av taxeringsvärdet för 1914. Vid förvärv genom arv eller testamente eller bodelning i anledning av makes död 150 procent av bouppteckningsvärdet.

SOU 1974:16

Gällande beskattningsregler 39

Köpeskillingen eller motsvarande värde liksom avdragsgilla förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och underhållskostnader omräknas efter det allmänna prisläget när avyttringen skedde. Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med 1914 som basår. Omräkningstalen fastställs årligen av riksskatteverket. Har den avyttrade fastigheten omfattat byggnad, som i huvudsak varit avsedd att användas för bostadsändamål får från försäljningsvinsten dras ytterligare ett belopp — det s. k. fasta tillägget — av 3 000 kr. för varje påbörjat kalenderår som bostadsbyggnaden funnits på fastigheten under innehavstiden. Finns det mer än en bostadsbyggnad på fastigheten beräknas avdrag endast för huvudbyggnaden.

40 SOU 1974:16

3 Tillkomsten av schablonreglerna m. m.

3.1 Villafastigheter Fram till år 1954 gällde den konventionella metoden för alla fastigheter som taxerats som annan fastighet. I fråga om villafastigheter ledde metoden till svårigheter i taxeringsarbetet. Svårigheterna hänförde sig framför allt till beräkningen av hyresvärde, vilket huvudsakligen berodde på att en egentlig hyresmarknad för villor, som kunde användas till ledning för bestämmande av ortens pris, saknades. I brist på ortspris användes i stor utsträckning schablonmetoder för uppskattning av hyresvärde av villor i städer och andra tättbebyggda samhällen. I regel ansågs därvid hyresvärdet motsvara viss procent av fastighetens taxeringsvärde. Det hade även visat sig svårt att kontrollera riktigheten av i deklarationerna upptagna avdragsbelopp. Särskilt besvärligt var att skilja mellan å ena sidan avdragsgilla kostnader för underhåll av byggnad och å andra sidan icke avdragsgilla kostnader för till- eller ombyggnad. Villaschablonen började tillämpas vid 1955 års taxering. I den promemoria av 1950 års skattelagssakkunniga som låg till grund för lagstiftningen (PM den 31 december 1951) framhölls, att erfarenheterna gav vid handen att de bestämmelser, som reglerade beskattningen av villafastigheter, behövde revideras i syfte att förenkla deklarations- och taxeringsförfarandet och för att möjliggöra ett riktigare och jämnare taxeringsresultat. Teoretiskt motiverades villaschablonen med att innehav av villafastighet knappast kunde jämställas med innehav av förvärvskälla i egentlig mening. Villaägaren kunde snarare likställas med den som hyrde sin bostad. De sakkunniga framhöll emellertid att det förelåg en väsentlig skillnad, som hindrade att villafastigheterna helt uteslöts från skattemässig inkomstberäkning. Denna skillnad bestod i att villaägaren i regel hade ett eget kapital placerat i fastigheten, på vilket han inte behövde betala ränta. En hyresgäst däremot ägde inte någon del av det i lägenheten nedlagda kapitalet, och hans hyra inkluderade därför ränta på hela detta kapital. Med utgångspunkt från att värdet av fastighetens nyttjande sett på lång sikt motsvarade omkostnaderna för innehavet, däri inräknat skälig ränta på det egna kapitalet, borde man — för att åstadkomma likställdhet mellan hyresgäster och villaägare — beskatta

SOU 1974:16

Schablonreglerna m. m. 41

avkastningen av det i villafastigheten nedlagda egna kapitalet. Med tanke bl. a. på svårigheten att avgöra i vad mån ägarens skulder hänförde sig till fastigheten borde emellertid denna avkastning beräknas till viss i lagen angiven procent av fastighetens totala taxeringsvärde samt avdrag medges för skuldräntor. Intäktsprocenten fastställdes ursprungligen till 3. I prop. 1953:187 anförde departementschefen, att eftersom villafastigheter knappast kunde likställas med förvärvskällor i vanlig mening, borde värdet av den förmån, som ägarna kunde anses åtnjuta av det egna kapitalet i fastigheterna, uppskattas efter ett jämförelsevis lågt procenttal. Det låg nära till hands att därvid anknyta till den avkastning ägaren skulle erhålla, om han placerade det jämförelsevis lilla kapital, som det vanligtvis rörde sig om, på ett sätt som eljest kunde ifrågakomma, exempelvis genom insättning i sparbank. Med utgångspunkt från då rådande förhållanden borde procenttalet i så fall lämpligen bestämmas till 3. Eftersom ränta på lånat kapital fick avdras med verkliga beloppet och sådan ränta i allmänhet utgick efter ett något högre procenttal blev resultatet, att den beräknade räntan på det egna kapitalet oftast kom att i realiteten understiga tre procent av detta kapital. I propositionen anfördes även att på längre sikt borde utfallet av den nya metoden bli i stort sett detsamma som enligt den konventionella metoden. Med verkan från och med 1958 års taxering sänktes intäktsprocenten från 3 till 2,5. Dessutom infördes ett extra avdrag om 200 kr. Åtgärderna föranleddes av en önskan att, såvitt avsåg villabeskattningen, neutralisera den höjning av taxeringsvärdena, som förväntades ske vid 1957 års allmänna fastighetstaxering. Av motsvarande skäl sänktes intäktsprocenten i samband med 1965 års allmänna fastighetstaxering från 2,5 till 2, med verkan från och med 1966 års taxering. På grundval av förslag från villabeskattningsutredningen (stencil Fi 1966:4) infördes med verkan från och med 1968 års taxering de nuvarande differentierade procentsatserna för intäktsberäkningen. Skiktgränserna sattes så att som intäkt skulle upptas 2 procent av den del av taxeringsvärdet som inte översteg 100 000 kr., 4 procent av den del som översteg 100 000 men inte 200 000 kr. och 8 procent av den del som översteg 200 000 kr. Som skäl för reformen åberopades i första hand, att det vid fastighetstaxering tillämpade systemet med vida säkerhetsmarginaler ledde till att vid inkomstbeskattningen ett allt större kapital blev obeskattat ju mera påkostad en villa var. Departementschefen uttalade i prop. 1966:151 att han inte kunde finna en sådan ordning godtagbar ur rättvisesynpunkt. För rena lyxvillor innebar systemet enligt departementschefen att taxeringsvärdet inte ens tillnärmelsevis återspeglade det nedlagda kapitalet. Förutom de skattemässiga synpunkterna åberopades även bostadssociala skäl. Tillgängliga resurser skulle, ansåg man, reserveras för att bygga bostäder som tillgodosåg det mer normala bostadsbehovet, och skattereglerna borde inte vara så utformade att de direkt stimulerade uppförandet av lyxbetonade villor.

42 Schablonreglerna

m. m.

SOU 1974:16

För att undvika oskäliga verkningar av taxeringsvärdenas höjning vid 1970 års allmänna fastighetstaxering justerades med verkan fr. o. m. 1971 års taxering skiktgränserna för de olika procenttalen till 150 000 kr. och 225 000 kr. Dessutom höjdes det extra avdraget från 200 till 500 kr.

3.2 Bostadsföreningar och bostadsaktiebolag Även schablonmetoden för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag började tillämpas vid 1955 års taxering. Dessförinnan gällde följande regler för beräkning av inkomst av fastigheter tillhöriga sådana företag samt för företagens medlemmar eller delägare (här bortses från de särskilda bestämmelserna om annan utdelning från föreningen eller bolaget än bostad). Medlem eller delägare skulle som intäkt ta upp hyresvärdet för bostad eller annan förmån från fastigheten och fick göra avdrag för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, som inte var att anse som kapitaltillskott, liksom för andra omkostnader för lägenheten, i den mån de bestritts av honom själv. Föreningen eller bolaget skulle som intäkt ta upp vad som influtit från fastigheten samt avgifter och andra inbetalningar från medlemmar eller delägare, till den del de inte var att anse som kapitaltillskott. Avdrag medgavs för omkostnader för fastigheten, som bestritts av föreningen eller bolaget, och för värdeminskning av byggnad. Såväl för medlem eller delägare som för föreningen eller bolaget var ifrågavarande inkomster hänförliga till inkomstslaget annan fastighet. I fråga om procentavdrag gällde att medlem eller delägare, som innehade lägenhet med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, skulle tillgodonjuta den del av avdraget som belöpte på lägenheten. Återstoden av avdraget tillkom föreningen eller bolaget. De i förarbetena till lagstiftningen om övergång till schablonmetod uttalade motiven var i huvudsak desamma, som de som åberopades för villaschablonen. De tidigare gällande bestämmelserna hade vållat betydande tillämpningssvårigheter. Medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag innehade som regel - i likhet med ägare av villafastighet - inte sin lägenhet för att förvärva inkomst utan för att tillgodose behovet av bostad. Genom schablonmetodens enklare beräkning av fastighetsinkomsten bortföll i huvudsak det invecklade deklarations-och uppgiftsförfarande som nödvändiggjorts av tillämpningen av den konventionella metoden. Frågan om en schablonbeskattning av bostadsförenings och bostadsaktiebolags fastighet komplicerades emellertid av att fråga här var om två särskilda skattskyldiga, nämligen dels fastighetens ägare, dvs. bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget, och dels medlemmen eller delägaren som innehade lägenhet i fastigheten. Från principiella synpunkter framhölls som kanske riktigast att tillämpa den schablonmässiga inkomstberäkningen på medlemmen eller delägaren. Att förlägga schablonbeskattningen till bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget kunde sägas inne-

SOU 1974:16

Schablonreglerna m. m. 43

bära att medlemmarnas eller delägarnas inkomst av sina lägenheter upptogs till gemensam beskattning hos bostadsföretaget. Härigenom kunde hänsyn inte tas till den individuella skatteförmågan hos varje medlem eller delägare. Den statliga inkomstskatten skulle komma att beräknas inte efter den för fysisk person gällande progressiva skatteskalan utan efter den för förening resp. aktiebolag föreskrivna proportionella skattesatsen. Den mest rationella lösningen för en förenkling ansågs emellertid vara att förlägga schablonbeskattningen till bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget. Verkningarna av schablonmetoden framhölls även såsom gynnsamma för de skattskyldiga i jämförelse med resultatet av den konventionella metoden.

3.3 Allmännyttiga bostadsföretag Liksom för övriga berörda fastighetskategorier började schablonmetoden för de allmännyttiga bostadsföretagen att tillämpas vid 1955 års taxering. Metoden hade till en början en något annorlunda utformning än för närvarande. Intäkten beräknades sålunda till 3 procent av det belopp varmed fastighetens taxeringsvärde översteg det lånade kapital, som företaget genomsnittligt haft nedlagt i fastigheten under beskattningsåret. Om belåningen översteg taxeringsvärdet var företaget berättigat till underskottsavdrag med 3 procent av skillnaden. Annat omkostnadsavdrag än för tomträttsavgäld eller liknande avgäld kom inte i fråga. Skälet till införandet av schablonmetod för de allmännyttiga bostadsföretagen var i första hand att den konventionella metoden ledde till att skattemässiga överskott kunde uppkomma vissa år, trots att hyrorna författningsmässigt inte fick hållas högre än att de täckte de beräknade omkostnaderna jämnt fördelade på ett större antal år. Att överskott kunde uppkomma berodde främst på att hyrorna var avsedda att täcka låneamortering, vilken var något högre än medgivna värdeminskningsavdrag, och att underhållskostnaden de första åren var lägre än den genomsnittliga underhållskostnad, som låg till grund för fastställandet av hyrorna. Avsikten med schablonen var således att företagen inte skulle beskattas för annat än beräknad ränta på eget i fastigheterna nedlagt kapital. Genom inträffad räntehöjning kom de allmännyttiga bostadsföretagen att framstå som missgynnade i beskattningshänseende i förhållande till bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. Om nämligen den för dessa företag gällande schablonmetoden valts, skulle de ökade ränteutgifterna, som enligt den ursprungliga metoden inte alls påverkade taxeringen, i många fall ha kunnat utnyttjas och föranleda en lägre taxering. Med anledning härav ändrades reglerna med verkan fr. o. m. 1960 års taxering så att de kom att överensstämma med schablonen för bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen.

44 Schablonreglerna m. m.

SOU 1974:16

3.4 Bostadsbeskattningsutredningen I oktober 1971 avlämnade bostadsbeskattningsutredningen ett betänkande med förslag om ändrade beskattningsregler för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt deras medlemmar eller delägare (Ds Fi 1971:14). Betänkandet remissbehandlades men ledde inte till någon proposition till riksdagen. I direktiven för utredningen framhölls, att en villaägare så gott som alltid kan dra av det underskott, som ofta uppkommer vid inkomstberäkningen av villan, från andra inkomster, medan ett underskott som uppkommer vid inkomstberäkningen för en bostadsförening däremot nästan aldrig kan utnyttjas mot andra inkomster. Utredningens uppdrag var att undersöka möjligheterna att ändra bestämmelserna om beskattning av bostadsförenings och bostadsaktiebolags fastighet så att liknande skatteeffekter skulle uppkomma för medlemmarna eller delägarna som för villaägare. Utredningen borde också pröva om de regler som den kunde komma att föreslå även borde gälla för allmännyttiga bostadsföretag. 1 syfte att undanröja den nyss angivna skillnaden i beskattningseffekt föreslog utredningen att bostadsförening och bostadsaktiebolag inte skulle taxeras för den del av inkomst av annan fastighet, som belöpte på bostäder som upplåtits till medlemmarna eller delägarna. I stället skulle skattskyldigheten åvila dessa. Genom konstruktionen skulle ett underskott hos bostadsföretaget, såvitt det hänförde sig till bostäder som upplåtits till medlemmarna eller delägarna, komma att överföras på och kunna utnyttjas av dessa. Resultatet i vad det avsåg annat än upplåtelse av bostäder till medlemmar eller delägare skulle däremot alltjämt redovisas av företaget. Beträffande de allmännyttiga bostadsföretagen föreslogs inte några motsvarande bestämmelser. För att finansiera det skattebortfall för det allmänna som skulle blivit följden av ett genomförande av förslaget, föreslog utredningen en skärpning av villabeskattningen i form av en höjning av procentsatserna för intäktsberäkningen till 2,5, 5 och 10. Vid remissbehandlingen tillstyrktes förslaget bl. a. av LO och TCO. Mot detsamma anfördes emellertid bl. a. av SABO och Hyresgästernas riksförbund att det visserligen innebar att större likformighet skulle tillskapas mellan villa och bostadsrätt, men att det även skulle leda till att klyftan blev större mellan de mera näraliggande boendeformerna bostadsrätt och hyresrätt. Förslaget kritiserades även för att det innebar en olämplig genombrytning av civil rättsliga regler vid beskattningen och för att det inte var ägnat att tillgodose olika bostadspolitiska önskemål.

SOU 1974:16

4 Bostadspolitiska åtgärder

4.1 Statlig bostadslångivning Bostadslån enligt bostadslånekungörelsen (1967:552) är ett statligt lån som kompletterar de bottenlån som erhålls hos olika kreditinstitut. Som förutsättning för bostadslån gäller vissa krav i fråga om husets och lägenheternas standard, den yttre bostadsmiljön m. m. Om kostnaderna för byggnadsföretaget bedöms vara alltför höga beviljas inte lån. För att fastställa bostadslånets storlek beräknas enligt vissa schabloner ett låneunderlag och för att fastställa lånets läge ur säkerhetssynpunkt ett pantvärde. Bostadslån utgår med varierande andelar av låneunderlaget till olika kategorier av låntagare. Om låntagaren är kommun eller allmännyttigt bostadsföretag utgår lån med 30 procent av låneunderlaget, och det placeras inom 100 procent av pantvärdet. Övriga kategorier får mindre lån och måste således själva tillskjuta en egen insats. För bostadsrättsföreningar med kommunal kontroll är låneandelen 28 procent av låneunderlaget, för småhus som skall bebos av ägaren 20 procent och för övriga låntagare i regel 15 procent, med placering inom 98, 90 resp. 85 procent av pantvärdet. Räntesatsen för bostadslån fastställs årligen och skall motsvara statens kostnader för upplåning och administration av långivningen. För 1974 är bostadslåneräntan 7,25 procent. Bostadslån till nybyggnad kan antingen vara nominellt lån, som skall återbetalas på 30 år, eller paritetslån, som kännetecknas av att kapitalkostnaderna omfördelas i tiden. Lån som avser bostäder i nybyggda flerfamiljshus och småhus, som skall hyras ut eller upplåtas med bostadsrätt, skall vara paritetslån. För bostadsrättsförening finns dock viss möjlighet att erhålla nominellt lån. I fråga om egnahem får låntagaren välja låneform. Genom paritetslån omfördelas som antytts kostnaderna för räntor och amorteringar för bottenlån och statligt bostadslån över lånetiden. Omfördelningen åstadkommes genom utnyttjande av två faktorer, basannuiteten och paritetstalet. Basannuiteten anger den procentandel av låneunderlaget för bostäder som tas ut som kapitalkostnad det första året. Basannuiteten är sedan systemets tillkomst 5,3 procent för egnahem och 5,1 procent för övriga fastigheter. Paritetstalet fastställs årligen av Kungl. Maj:t, i princip ett tal för varje årgång av hus. Det skall ge uttryck för

46 Bostadspolitiska

åtgärder

SOU 1974:16

utvecklingen av byggnadskostnaderna under den förflutna lånetiden med det avdrag för lägre bruksvärde som tidigare byggda lägenheter vid jämförelse med nybyggda lägenheter kan antas ha på grund av ålder och förslitning. Bostadsstyrelsen beräknar för varje halvår låntagarens kostnad för ränta och amortering på den del av fastighetskapitalet, dvs. summan av underliggande kredit, bostadslånet och den egna insatsen, som belöper på låneunderlaget för bostäder. Beräkningen sker genom att nämnda låneunderlag multipliceras med basannuiteten och paritetstalet. Produkten benämnes baskostnad. Från baskostnaden avräknas räntor och amorteringar på den del av bottenlånet som belöper på låneunderlaget. Denna avräkning sker enligt en schablonmetod, som bl. a. innebär tillämpning av den från början gällande amorteringsplanen. Om bostadslån utgår med 30 procent av låneunderlaget skall det som efter denna avräkning återstår av baskostnaden användas till att förränta och amortera paritetslånet. Utgår bostadslån med 28, 20 eller 1 5 procent av låneunderlaget skall av nämnda återstod 28/30, 20/30 resp. 15/30 användas till betalning av ränta och amortering på paritetslånet. Överstiger kostnaderna för bottenlånet baskostnaden skall — om låntagaren haft att prestera egen insats inom låneunderlaget — bristen fördelas proportionellt mellan paritetslånet och den egna insatsen efter dessa delars ursprungliga belopp. Vad som därvid faller på paritetslånet skall i första hand avräknas på ränta och amortering på annan i bostadslånet ingående lånedel (fördjupning eller lokaldel) och i övrigt betalas ut till låntagaren. Det avräknade och/eller utbetalade beloppet läggs till skulden på paritetslånet. Så länge skillnaden mellan baskostnaden och de beräknade kostnaderna för bottenlånen — i förekommande fall proportionerad för egen insats — inte förslår till full förräntning enligt den nominella räntesatsen för bostadslånet, läggs felande belopp till paritetslånet, dvs. skulden till staten ökar. Skuldökningen skall förräntas på samma sätt som den ursprungliga låneskulden. När nämnda skillnad blir större än som motsvarar nominell förräntning av bostadslånet, utgör överskjutande belopp amortering av paritetslånet. Det med utgången av 1967 upphörande lånesystemet innefattade subventioner av två slag: dels räntebidrag, avsett att täcka viss del av räntekostnaderna för bottenlån, dels underränta på statslånet. Ett syfte med det nuvarande lånesystemet var bl. a. att göra det möjligt att avveckla de subventioner som tidigare utgick, utan någon omedelbar höjning av hyresnivån. De nya lånereglerna trädde i kraft den 1 januari 1968. För de hus som åtnjöt räntesubventioner när de nya lånereglerna trädde i kraft infördes särskilda regler för avveckling av subventionerna. Bestämmelserna berörde flertalet av de hus som tillkommit med statligt stöd efter 1957. Räntebidraget och underräntan på statslånet omvandlades till statliga lån, räntelån. På liknande sätt som i paritetslånesystemet minskas de årliga lånebeloppen successivt. Lånen skall förräntas och betalas tillbaka så småningom. Takten i fråga om minskningen och återbetalningen bestäms av utvecklingen av paritetstalet.

SOU 1974:16

Bostadspolitiska

4.1.1 Den skattemässiga behandlingen av räntor som finansierats statligt län

genom

I punkt 5, tredje stycket av anvisningarna till 25 § KL finns bestämmelser avseende räntor på statliga lån. Bestämmelserna innebär, att ränta på bostadslån eller räntelån skall, till den del räntan lagts till låneskulden, anses betald då den debiterats. I den mån ränta på bostadslån eller annat statligt lån erlagts med hjälp av räntelån anses räntan betald då räntelånet betalats ut. I prop. 1967:153, i vilken bestämmelserna föreslogs, anförde departementschefen, att med hänsyn till konstruktionen av bostads- och räntelånen kunde tveksamhet uppkomma om vilket år avdrag borde göras vid beskattningen för ränta på sådana lån och för ränta på äldre lån som betalas med hjälp av räntelån. Enligt departementschefens mening borde räntan i dessa fall vara avdragsgill vid taxering för det beskattningsår då den debiterats eller räntelånet betalats ut. I fråga om icke statliga lån i berörda fastigheter anfördes, att räntekostnaderna blir avdragsgilla de år då de faktiskt betalas, oavsett om kostnaderna delvis kompenseras genom räntelån eller skuldökning på bostadslån.

4.2 Bostadstillägg Bostadstillägg utgår i form av statligt bostadstillägg till barnfamiljer samt statskommunalt bostadstillägg till barnfamiljer och låginkomsttagare utan barn. Dessutom kan utgå kommunalt bostadstillägg till folkpension.

4.2.1 Statligt och statskommunalt

bostadstillägg

Statligt bostadstillägg utgår till familj med barn under 17 år, som helt eller delvis försörjes inom familjen. Bostadstillägget är inkomstprövat. Oreducerat tillägg utgår med 75 kr. i månaden eller 900 kr. om året för varje barn. Sedan den ursprungliga anknytningen till bostadens storlek och standard upplösts år 1972 har det statliga bostadstillägget fått karaktären av en inkomstprövad komplettering till det allmänna barnbidraget. Statsbidrag med 70 procent av kostnaderna kan utgå till kommun, som utger kompletterande bostadstillägg till barnfamiljer eller låginkomsttagare utan barn. För de statskommunala bostadstilläggen gäller följande regler. Bostadstillägg utgår till familj med barn under 17 år, som helt eller delvis försörjes inom familjen, eller barn som åtnjuter förlängt barnbidrag eller studiehjälp, om bidrag utgick redan då barnet fyllde 17 år. Bostadstillägg till ensamstående utan barn eller makar utan barn utgår i allmänhet endast om den ensamstående eller en av makarna fyllt 20 år. Som krav för bostadstillägg gäller att sökanden skall ha egen bostad. Inkomstprövningen för barnfamiljer sker efter samma grunder för de

åtgärder

48 Bostadspolitiska åtgärder

SOU 1974:16

statliga och statskommunala bostadstilläggen. Till grund för inkomstprövningen ligger familjeförsörjarens eller, om denne är gift, båda makarnas till statlig inkomstskatt taxerade inkomst vid taxeringen året före bidragsåret. Om det sammanlagda avdraget för underskott i förvärvskälla överstiger 4 000 kr. läggs det överskjutande beloppet till den taxerade inkomsten, och om den sammanlagda förmögenheten överstiger 50 000 kr. läggs en femtedel av det överskjutande beloppet till nämnda inkomst. Oreducerat bostadstillägg utgår om den taxerade inkomsten inte överstiger 23 000 kr. Om den taxerade inkomsten är högre, reduceras bostadstillägget med 12 procent av den taxerade inkomsten mellan 23 000 och 26 000 kr., med 18 procent av inkomsten mellan 26 000 och 36 000 kr. och med 24 procent av inkomsten över 36 000 kr. Vid reduceringen skall de statliga och statskommunala bostadstilläggen sammanräknas och det statliga tillägget reduceras i första hand. Statskommunalt bostadstillägg till låginkomsttagare utan barn utgår med oreducerat belopp om den taxerade inkomsten inte överstiger 18 000 kr. Är den taxerade inkomsten högre, reduceras bostadstillägget med 12 procent av den taxerade inkomsten mellan 18 000 och 21 000 kr., med 1 8 procent av inkomsten mellan 21 000 och 31 000 kr. och med 24 procent av inkomsten över 31 000 kr. Det statskommunala bostadstillägget är vidare anknutet till bostadskostnaden på så sätt att statsbidrag utgår endast i den mån tillägget inte överstiger 80 procent av bostadskostnaden och denna ligger inom följande gränser. Ensamstående utan barn med ett eller två barn med tre eller fyra barn med fem eller flera barn

300—550 kr./mån. 300—650 kr./mån. 300—800 kr./mån. 300—925 kr./mån.

Makar utan barn 4 0 0 - 650 kr./mån. med ett eller två barn 400— 750 kr./mån. med tre eller fyra barn 400— 900 kr./mån. med fem eller flera barn 4 0 0 - 1 025 kr./mån. Bostadskostnaden kan reduceras om den är oskäligt hög i förhållande till kostnadsläget på orten eller bostaden delvis disponeras av annan än sökanden och hans familj eller om dessa disponerar alltför många rum. Bostadsstyrelsen har meddelat anvisningar angående beräkning av bostadskostnaden för egnahem. Anvisningarna innebär bl. a. att driftkostnaderna skall beräknas efter vissa schabloner samt att hänsyn skall tas till skatteminskning på grund av fastighetsinnehavet. I schablonerna ingår hänsynstagande till värdeminskning på byggnad. Beräknad ränta på eget i fastigheten nedlagt kapital medräknas inte bland kostnaderna. Om fastigheten är statligt belånad med paritetslån eller om räntelån utgår beaktas endast den ränta som faktiskt erlagts, inte den uppskjutna räntan. Inom ett mindre antal kommuner, bl. a. Stockholm och Göteborg,

Bostadspolitiska åtgärder 49

SOU 1974:16

utgår ett särskilt bostadstillägg, som helt bekostas av kommunen. Detta tillägg, som anknyter till bestämmelserna för det statskommunala tillägget, utgör ett utökat stöd till familjer i lägre inkomstskikt och är avsett framför allt som ett stöd till de ensamstående föräldrarna, som dominerar i de lägre inkomstskikten. 4.2.2 Kommunalt

bostadstillägg till folkpension

Kommunalt bostadstillägg kan utgå till den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension eller som uppbär hustrutillägg. Det ankommer på kommunerna själva att bestämma om bostadstillägg skall utgå eller inte och efter vilka grunder tillägget skall utgå. Kommunerna måste dock följa vissa inkomstprövningsregler. Alla kommuner har numera infört bostadstillägg, men de beloppsmässiga variationerna mellan de olika kommunerna är betydande. Vanligast är att tillägg utgår med dels ett grundbelopp, dels ett ytterligare belopp som anknyts till bostadskostnaden. Inkomstprövningsreglerna innebär, att tillägg skall reduceras med hälften av den pensionsberättigades årsinkomst — utöver folkpension och vissa andra inkomster — i vad den överstiger för gift 1 500 kr. och för annan 2 000 kr. Har den pensionsberättigade förmögenhet skall till årsinkomsten läggas 10 procent av förmögenheten i vad den överstiger för den som är gift 40 000 kr. och för annan 50 000 kr. I fråga om makar fördelas deras sammanlagda årsinkomst och förmögenhet med hälften på vardera maken. Därefter sker inkomstprövningen för vardera maken för sig.

4.3 Hyressättning I fråga om egnahem är boendekostnaden direkt avhängig av kostnaderna för fastigheten. Detsamma kan sägas om lägenheter som innehas med bostadsrätt, eftersom årsavgifterna i princip skall täcka föreningens löpande utgifter och avsättningar till utgifter som inte är av löpande karaktär. I fråga om lägenheter som innehas med hyresrätt finns i allmänhet inte samma direkta samband mellan den boendes kostnader och kostnaderna för fastigheten, ehuru fastighetskostnaderna givetvis indirekt påverkar hyrorna. Sedan den första oktober 1972 återstår hyresreglering inom 43 orter för lägenheter som färdigställts före utgången av år 1957. Regleringen gäller dock inte lägenheter som förvaltas av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag. I den mån hyresreglering inte gäller råder i princip avtalsfrihet beträffande hyrans storlek. Till skydd mot hyrespolitiskt som oacceptabla bedömda anspråk på eller avtal om hyra för bostadslägenhet gäller dock regler, enligt vilka hyresgäst kan med bibehållen hyresrätt påkalla prövning av hyran — även efter uppsägning av avtalet från hyresgästens sida. Vid denna prövning skall skäligheten av anspråket bedömas. Ford4

50 Bostadspolitiska åtgärder

SOU 1974:16

rad hyra anses som oskälig om den väsentligt överstiger hyran för lägenheter, som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Man har avsett, att denna hyresnivå skall påverkas i sänkande riktning genom att i jämförelsematerialet ingår hus tillhöriga allmännyttiga bostadsföretag. Hyrorna för dessa lägenheter bestäms i sin tur efter förhandlingar mellan företagen och hyresgästorganisationerna. Förhandlingarna avser dels att fastställa ett företags samlade behov av hyresinkomster, dels att fördela dessa hyror på de enskilda lägenheterna. För lägenheter som omfattas av hyresregleringen ligger en bashyra till grund för hyressättningen. Bashyran utgörs i regel av den hyra som gällde den 30 september 1972. Bashyran kan höjas om det är påkallat med hänsyn till att lägenhetens värde ökat genom ombyggnad eller reparation eller till att förvaltningskostnaderna stigit. Utöver bashyran får avtal träffas om skälig ersättning för värme och varmvatten, för vatten och avloppsavgifter och för standardförbättringar eller underhållsarbete. I fråga om värme eller varmvatten brukar parterna i allmänhet avtala att ersättning skall utgå efter självkostnad eller enligt någon uppställd bränsleklausul. Bashyra fastställs och ändras genom avtal mellan å ena sidan hyresvärd eller organisation av fastighetsägare och å andra sidan organisation av hyresgäster. Även hyresregleringssystemet har således knutits an till en avtalsreglering. Har avtal inte träffats kan hyresnämnd pröva fastställande eller ändring av bashyran.

SOU 1974:16

5 Bostadsskatt och boendekostnad

Vår uppgift i huvudfrågorna, sådan den framgår av våra direktiv, kan sammanfattas så, att vi skulle göra en grundlig undersökning av ekonomin för bostäder i olika upplåtelseformer och av skattereglernas inverkan på denna. På den grundvalen skulle vi lägga fram förslag som syftade till att göra beskattningen så neutral som möjligt för olika upplåtelseformer. För att fylla denna uppgift hade vi påbörjat omfattande undersökningar av de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagens förhållanden. Beträffande egna hem hade boendeutredningen, redan innan vi tillkallades, planerat att med statistiska centralbyråns hjälp göra en större undersökning, delvis baserad på fastighets- och inkomstbanden hos skattemyndigheterna, delvis grundad på uppgifter från ett antal med statistiska metoder utvalda egnahemsägare. Vi fick tillfälle att delta i denna undersökning och att komplettera undersökningsprogrammet med uppgifter som ansågs kunna ha betydelse för vårt arbete. Avsikten var vidare att undersöka de enskilt ägda flerfamiljshusens ekonomi. I programmet ingick slutligen att göra jämförelser med förhållandena i ett antal främmande stater. För det ändamålet införskaffades material med hjälp av finansdepartementet. Med denna uppläggning kunde uppdraget — som även innefattade ett antal svårlösta skattetekniska problem - beräknas ta hela 1974 och större delen av 1975 i anspråk. I mitten av november 1973 erhöll vi emellertid från regeringen underhandsdirektiv, som innebar att förslag i huvudfrågorna måste avges av oss i mitten av mars 1974. Dessa underhandsdirektiv medförde en genomgripande omläggning av vårt arbete. Uppgiften att grundligt undersöka ekonomin för bostäder i olika upplåtelseformer kunde inte fullföljas. Det fanns sålunda inte tid att slutföra och bearbeta undersökningarna hos de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen. Vi fick avstå från motsvarande arbete beträffande enskilt ägda flerfamiljshus. Småhusundersökningen skulle enligt planerna vara färdig vid årsskiftet 1973/74. Visst tabellmaterial erhölls i mitten av januari, det för vårt arbete mest relevanta materialet dock först i början av februari. Enligt den tidsplan som vi uppgjort var det emellertid nödvändigt att fatta preliminära beslut i huvudfrågorna redan omkring den 10 januari. Så skedde också. Småhusundersökningens resultat kunde alltså inte påverka de preliminära besluten. Även om dessa kunde jämkas i olika avseenden under arbetets fortsatta gång, ligger det i

52 Bostadsskatt och boendekostnad

SOU 1974:16

sakens natur att i ett så pressat tidsprogram de preliminära besluten i stort sett måste bli bestämmande för uppläggningen av de slutliga. Ytterligare kan här nämnas att vi fick avstå från att bearbeta det material som vi erhållit från utlandet. De särskilda skattetekniska frågorna - t. ex. om s. k. andelshus, uthyrning av villor, gränsdragningen till rörelsebeskattning, jordbrukets bostäder — fick skjutas över till en senare etapp i vårt arbete. För bedömning av huvudfrågan, alltså möjligheterna att åstadkomma en neutral beskattning av bostäder i olika upplåtelseformer, blev vi på detta sätt i praktiken hänvisade till det statistiska material som redan var tillgängligt. Emellertid hade vi, för att i avbidan på resultaten av småhusundersökningen preliminärt kunnat sätta oss in i huvudfrågorna, med hjälp av tillgänglig taxerings- och hyresstatistik, upprättat kalkyler för boendekostnaderna, skatteeffekterna därvid inberäknade, i egna hem av olika storlek och åldrar i ett antal representativa orter i Sverige. Även om vissa kostnadsposter fick uppskattas med hjälp av den erfarenhet som fanns i kommittén, kunde man räkna med att kalkylerna skulle ge en ungefärlig bild av kostnadsläget för egna hem och att denna bild skulle vara någorlunda rättvisande. Nu nämnda kalkyler kompletterades med kalkyler för upplåtelser av motsvarande hus med hyresrätt och bostadsrätt. Då kalkylerna i väsentlig mån legat till grund för vår bedömning av det relativa kostnadsläget för bostäder av samma storlek, ålder och komfort i olika upplåtelseformer och därigenom även påverkat utformningen av förslagen, skall kalkylerna och de synpunkter som inom kommittén anlagts i anslutning till dem redovisas här. Kalkylerna är införda i bilaga 1, tabell 1—8. Det kan emellertid nämnas redan nu, att resultaten av småhusundersökningen, som i för oss relevanta delar fogats vid betänkandet som bilaga 3, i det stora hela kan sägas bekräfta riktigheten av de antaganden som legat till grund för kalkylerna. Till detta återkommer vi i den följande framställningen. Kalkylerna avser egnahem om 80, 120 resp. 200 m2 bostadsyta, färdigställda 1970, 1960 och 1950 i stockholmsområdet, Staffanstorp, Västerås och Örnsköldsvik. Hänsyn har tagits till varierande låneformer. Strävan har varit att få fram fastigheter som är av genomsnittlig typ för de olika grupperna. Arbetet med kalkylerna gjordes för att få underlag för en jämförelse mellan resultaten av nuvarande villaschablon och av en taxering efter strikt konventionell metod, där intäkterna består i förmånsvärdet av bostaden med biutrymmen, trädgård m. m. efter hyresläget på orten och avdragen utgöres av samtliga kostnader. I samband härmed uträknades skatteeffekten av nuvarande schablonmetod. Det kan anmärkas, att den metod som tillämpades före 1954 inte i alla delar var en konventionell metod i den bemärkelse som nyss angetts. Vissa inslag av schablon fanns redan då. Sålunda kvittades förmån av produkter från trädgård med kostnader för dessa. Hänsyn togs inte till uppvärmningskostnad. Än viktigare var, att man på de flesta håll i landet uppskattade förmånsvärdet schablonmässigt med viss procent av fastighetens taxeringsvärde och

SOU 1974:16

Bostadsskatt och boendekostnad 53

alltså inte efter individuell uppskattning. Kostnadsposterna är i regel självklara. Eftersom bostadsbeskattningsutredningen i sitt betänkande i motsvarande kalkyler inte medtog ränta på eget insatt kapital och inte heller värdeminskning på byggnaden och dessa poster inte heller återfinnes i boendeutredningens kostnadsjämförelse i dess hösten 1973 avgivna delbetänkande (SOU 1973:50 s. 63), skall posterna i fråga här diskuteras något - givetvis endast såvitt gäller de bedömningar som är relevanta från skattesynpunkt. När en egnahemsägare sätter in eget kapital i sin fastighet, tar han vanligen ut beloppet från bank. Han går då miste om den ränta som han skulle fått om beloppet stått kvar i banken. Enligt vår mening bör den ränta eller utdelning, som han avstått ifrån, vid en ekonomisk bedömning räknas såsom kostnad för fastigheten, dock endast med det belopp som kvarstår efter beskattning av räntan eller utdelningen efter genomsnittlig marginalskattesats, 60 procent, som gäller i inkomstskikten 35 0 0 0 70 000 kr. I den mån räntan ryms inom schablonavdraget från inkomst av kapital blir kostnaden högre. Vid taxering av inkomst av rörelse eller av fastighet enligt konventionell metod medges alltid avdrag för värdeminskning på byggnader och inventarier med längre varaktighet. Värdeminskningsavdrag kan enligt praxis i vissa fall medges även i inkomstkällan tjänst. Anledningen till att värdeminskningsavdrag - eller i rörelse avskrivningar - medges är, att byggnaderna och inventarierna har en begränsad livslängd. Det kapital som nedlagts i dem förbrukas således successivt. Systemet med värdeminskningsavdrag innebär, att ägaren fördelar anskaffningskostnaden på de år under vilka byggnaden eller inventariet användes. Vid beräkning av nettointäkten i förvärvskällan måste denna kostnad få avdragas likaväl som övriga kostnader. - Avdrag för värdeminskning på byggnad har beaktats vid bestämmande av intäktsprocenten i nuvarande villaintäktschablon. Vid beräkning av statskommunalt bostadsbidrag åt egnahemsägare ingår värdeminskning på byggnad i en schablonmässigt bestämd kostnadspost. Mot ett hänsynstagande till värdeminskning på byggnad på egnahemsfastighet har invänts att någon värdeminskning i verkligheten inte äger rum; ägaren kan i regel efter några år sälja fastigheten med god förtjänst. I anslutning härtill bör i första hand påpekas, att vinsten till betydande del hänför sig till tomten och således i den delen saknar intresse i sammanhanget. Självfallet beror priserna på egna hem också på olika förhållanden som påverkar tillgång och efterfrågan. Här kan särskilt erinras om att kommunernas politik i hög grad är bestämmande för möjligheterna att göra realisationsvinster på egna hem. Om kommunen håller tillbaka egnahemsbebyggelsen, leder detta erfarenhetsmässigt till höga priser och vice versa. I de fall då kommunerna subventionerar markoch exploateringskostnader för egna hem har det stor betydelse för de berörda egnahemsägarnas ekonomi och har i många fall möjliggjort betydande försäljningsvinster. I det stora hela är emellertid de åsyftade vinsterna endast uttryck för penningvärdets fall - och dess motsvarighet i ökade byggnadskostnader - de är således nominella. Vårt skattesystem

54 Bostadsskatt och boendekostnad

SOU 1974:16

tar, bortsett från den "eviga" realisationsvinstbeskattningen på fastigheter, inte hänsyn till penningvärdeförändringar. Möjligheterna att göra nominella realisationsvinster på egna hem har motsvarighet i fråga om rörelsefastigheter, jordbruksfastigheter och, till en viss grad, även flerfamiljshus i enskild ägo och har i fråga om dessa inte ansetts böra inverka på möjligheterna till värdeminskningsavdrag; tvärtom har möjligheterna att erhålla sådana avdrag på flerfamiljshus i enskild ägo vidgats under senare år. Den skillnaden föreligger dock att det indirekta avdrag för värdeminskning som är inbyggt i schablonmetoden inte återförs till beskattning vid realisationsvinstbeskattningen. Den omständigheten att nominella vinster kan göras på en egnahemsbyggnad under en stor del av dess livslängd hindrar inte att det i huset nedlagda kapitalet successivt förbrukas och att huset till slut når det stadium då det måste i en eller annan form renoveras eller, om så inte sker, får ett negativt värde, belastar tomtvärdet med rivningskostnaden. Av dessa skäl har avskrivning på byggnaden medräknats i våra kalkyler över en- och tvåfamiljshusens ekonomi. Kalkylerna visar, att nuvarande intäktsschablon är fördelaktigare än en taxering efter strikt konventionell metod. De anger också att den är fördelaktigare, om ock i mindre mån, än den i huvudsak konventionella men i vissa delar schablonmässiga inkomstberäkning som skedde före 1955. Ett undantag gäller för exemplet med en nyinköpt villa från 1950. Det beror på att tidigare ägare tagit ut den nominella värdestegring som beror på penningvärdets fall och att den nye ägaren därför har en förhållandevis hög räntekostnad. Samtidigt har han den högre kostnad för reparation och underhåll som följer med husets ålder. Beträffande övriga egnahemsfastigheter är det påfallande, att skillnaden mellan taxering efter konventionell metod och taxering enligt nuvarande schablonmetod är större ju yngre fastigheten är. Den nu gällande schablonmetoden framstår alltså vid denna jämförelse som fördelaktigare för nyare fastigheter än för äldre. Detta sammanhänger med att skuldräntorna, som är avdragsgilla, dominerar bland kostnaderna för de nyare fastigheterna, medan de på grund av amorteringar betyder mindre i fråga om de äldre; i gengäld får man beträffande dessa räkna med större reparationskostnader, och de får inte avdragas enligt schablonmetoden. Det bör emellertid anmärkas, att skillnaderna mellan schablonmetoden och den konventionella metoden genomgående framstår som större än de skulle bli om den konventionella metoden skulle tillämpas i praktiskt taxeringsarbete. Av förarbetena till schablonmetoden framgår nämligen, att taxeringsmyndigheterna vid tillämpning av den konventionella metoden hade svårt att gentemot de skattskyldiga upprätthålla realistiska förmånsvärden. För att förmånsvärdena inte skulle bli för låga använde myndigheterna, som tidigare nämnts, schablonmässigt bestämda procenttal av taxeringsvärdet, vilka av försiktighetsskäl fick hållas låga. Material som vi inhämtat från taxeringsprocesser rörande s. k. andelshus i Stockholm — en fråga som vi återkommer till i nästa etapp av vårt arbete — bekräftar, att taxeringsmyndigheterna har svårt att vid en individuell prövning av värdet av andelarna och de därmed förenade lägenheterna i

SOU 1974:16

Bostadsskatt och boendekostnad 55

dessa hus upprätthålla realistiska förmånsvärden. Härtill kommer erfarenheten att rätten till reparationsavdrag missbrukas av många skattskyldiga så att de försöker och ofta lyckas få avdrag för ombyggnads- eller förbättringsarbeten. Detta åberopades på sin tid som skäl för att övergå tili nuvarande schablonmetod, och erfarenheter från talrika taxeringstvister om reparationer på byggnader i jordbruk, där sådana avdrag hela tiden varit tillåtna, ger bekräftelse på det. Schablonmetodens införande betraktades också på sin tid av många som en skatteskärpning, och denna uppfattning får stöd av att summan avdrag för underskott i förvärvskälla sjönk det närmaste året efter reformens införande. Att den nuvarande schablonmetoden likväl är fördelaktigare för egnahemsägarna än en konventionell metod, särskilt i fråga om nyproducerade fastigheter, är ändå oomtvistligt. En naturlig förklaring till att så blivit fallet är att räntenivån stigit men intäktsprocenten sänkts från ursprungliga 3 till 2 genom beslut 1957 och 1965 för att minska verkningarna av höjda taxeringsvärden. Kalkylerna ger också visst material för en jämförelse mellan kostnaderna för en egnahemsfastighet och kostnaderna för en till utrymme, ålder och standard jämförlig hyreslägenhet, åtminstone i vad angår stockholmsområdet. Förmånsvärdena där är nämligen beräknade med ledning av tillgänglig hyresstatistik. Förmånsvärdet anger alltså kostnaden i hyra för en jämförlig hyreslägenhet. Vad i fortsättningen sägs om hyreslägenheter gäller i stort sett också om lägenheter som upplåtits med bostadsrätt. En skillnad ligger däri att bostadsrättshavaren gjort en egen kapitalinsats och får avstå från räntan på detta kapital. Oftast svarar bostadsrättsinnehavarna direkt för vissa inre underhållskostnader. Jämförelsen mellan kostnaden för egnahemsfastigheterna, sedan den med gäldränteavdraget följande skattereduktionen medräknats, och hyran för jämförliga hyreslägenheter visar en påfallande överensstämmelse. För flertalet egnahem i kalkylerna är kostnaderna något lägre än hyran för motsvarande hyreslägenhet, men det rör sig endast om något hundratal kronor. De största villorna är dock dyrare än hyreslägenheterna. Här inverkar nämligen de högre tal för intäktsprocenten som gäller för s. k. lyxvillor. Likaså är den nyinköpta äldre villan i kostnadshänseende dyrare än motsvarande hyreslägenhet av samma årgång. I fråga om egnahemsfastigheterna från 1950 torde den nämnda överensstämmelsen, såvitt vi kunnat bedöma, motsvara de verkliga förhållandena. Däremot är jämförelsen för yngre villor behäftad med en påtaglig felkälla. Vi har nämligen i fråga om villorna i allmänhet räknat med nominella lån. I ett par exempel förekommer visserligen paritetslån, men detta inverkar inte på kalkylen, därför att minskningen i kontanta utgifter för ägaren motsvaras av en skuldökning. I ett hyreshus verkar däremot paritetslånesystemet så, att hyran sänkes med ett belopp motsvarande den amortering och den ränta som skjutits på framtiden, och nya flerfamiljhus är så gott som undantagslöst paritetsbelånade. Därför borde man för att få en korrekt jämförelse höja hyran i flerfamiljshuslägenheterna med ett belopp motsvarande paritetslåneeffek-

56 Bostadsskatt och boendekostnad

SOU 1974:16

ten. Denna är svår att beräkna men torde inte understiga 2 000—4 000 kr. per lägenhet. Att så måste vara fallet belyses ytterligare av de kalkyler som inom kommittén upprättats för uthyrning av villafastigheter i allmännyttiga, kooperativa eller enskilda bostadsföretags regi, bilaga 1, tabell 9 - 1 3 . Den hyra som dessa företag måste betinga sig ligger nämligen ännu högre än för motsvarande lägenhet i flerfamiljshus. Att så måste bli fallet sammanhänger med att villafastigheterna i regel är dyrare att producera än motsvarande lägenheter i flerfamiljshus. Bl. a. är tomtkostnaden vanligen högre. Dessa merkostnader för produktionen kan egnahemsägaren kompensera sig för genom gäldränteavdraget. Resultaten av kalkylerna och våra överväganden kring dessa kan sammanfattas på följande sätt. Den nuvarande schablonmetoden är i allmänhet fördelaktigare för egnahemsägaren än en taxering efter strikt konventionell metod och även något fördelaktigare än den taxering enligt konventionell metod med schablonmässiga inslag som tillämpades före 1954. Det sagda gäller emellertid företrädesvis nya egnahemsfastigheter. En jämförelse mellan egnahemsägarnas kostnader och kostnaderna för jämförliga lägenheter i flerfamiljshus visar i fråga om hus, som producerats 1960 och 1950 och behållits av ägaren, en påfallande överensstämmelse. Däremot är kostnaderna i nyare egna hem, i exemplen från 1970, 2 0 0 0 - 4 000 kr. lägre än i motsvarande lägenheter i flerfamiljshus. Och skall ett bostadsföretag hyra ut villor, blir hyran i dessa högre än i motsvarande lägenheter i flerfamiljshus. Vad som sagts om hyreslägenheter gäller i stort sett också bostadsrättslägenheter. Av skäl som tidigare anförts har vi inte haft möjlighet att närmare analysera resultaten från småhusundersökningen. Eftersom, som redan nämnts, vissa kostnadsposter i våra kalkyler uppskattats med ledning av den erfarenhet som funnits i kommittén, vill vi emellertid redovisa de skillnader som i detta hänseende finns mellan våra kalkyler och småhusundersökningen. Vid jämförelsen får beaktas att våra kalkyler avser förhållandena 1973 och småhusundersökningen 1972. De skillnader som kan hänföras härtill torde dock vara begränsade. En helt adekvat jämförelse är även svår att göra bl. a. av det skälet att byggnadsår och lägenhetsytor inte sammanfaller i de olika materialen. Jämförelsen inskränker sig till stockholmsområdet, för vilket uppgifter finns både i våra kalkyler och småhusundersökningen. Kostnaderna för reparation och underhåll har i våra kalkyler beräknats till 5 kr/kvm för hus byggda år 1970, 15 kr/kvm för hus byggda år 1960 och 25 kr/kvm för hus byggda år 1950. Detta innebär för våra olika exempel följande kostnader

Byggnadsår

80 kvm

120 kvm

200 kvm

1970 1960 1950

400 1 200 2 000

600 1 800 3 000

1 000 3 000 5 000

SOU 1974:16

Bostadsskatt och boendekostnad 57

Enligt småhusundersökningen är motsvarande kostnader följande Byggnadsår

8 6 - 1 2 0 kvm

121-160 kvm

161-200 kvm

1966- -70 1961- -65 1951- -60 -1950

518 1 383 2 056 2 067

457 1 705 2 065 2 157

775 1540 1 637 2 224

>200 kvm 1 178

)

t 2 061

Våra antaganden visar delvis en relativt god överensstämmelse med siffrorna från småhusundersökningen. Vissa uppenbara skillnader föreligger dock. Dessa gäller framför allt villan på 120 kvm byggd 1950 och villan på 200 kvm byggd 1960 och 1950. Våra belopp synes här vara ungefär 1 000, 1 500 resp. 3 000 kr. för höga. Skillnaderna synes sammanhänga med att underhållskostnaderna enligt småhusundersökningen inte ökar med ökande ålder och yta i den omfattning som vi räknat med. I själva verket sjunker underhållskostnaderna i vissa fall med ökande yta, vilket framstår som svårförklarligt. En förklaring till att underhållskostnaderna stiger endast relativt måttligt med ökande ålder kan vara att reparationerna inte görs successivt, utan att det i stället sker en ombyggnad när förslitningen gått tillräckligt långt. I den mån detta är riktigt torde våra siffror i denna del ge en ganska realistisk bild av kostnadsläget. Vad gäller kostnaden för bränsle har vi i våra kalkyler räknat med samma kostnad för lika stora hus av olika ålder. Småhusundersökningen visar att detta antagande i stort sett är realistiskt. Vi har för den minsta villan tagit upp 900 kr., vilket synes ganska väl överensstämma med småhusundersökningen. Vårt belopp för villan på 120 kvm - 1 200 kr ligger drygt 100 kr. i överkant. För den största villan är vårt belopp 1 800 kr. ungefär 300 kr. högre än vad småhusundersökningen ger vid handen. De belopp som vi tagit upp för avgifter för vatten, renhållning, m. m., visar en ganska god överensstämmelse med småhusundersökningen. Sammanfattningsvis kan i fråga om de här diskuterade posterna sägas råda en relativt god överensstämmelse mellan våra kalkyler och småhusundersökningen men att vissa avvikelser dock förekommer, framför allt vad gäller kostnaderna för reparation och underhåll. Resultaten från småhusundersökningen i sistnämnda hänseende framstår dock i viss mån som svårtolkade. Vi skall här också redovisa vissa resultat från småhusundersökningen i fråga om den totala boendekostnadens storlek och även ställa dessa i relation till våra kalkyler. Vi vill emellertid först påpeka följande. Som tidigare framhållits anser vi att hänsyn till värdeminskning av byggnad bör tagas om man skall få en realistisk bild av den verkliga boendekostnaden. Värdeminskningens storlek låter sig emellertid inte direkt mätas. Amorteringarna på lån i fastigheten kan dock i viss mån sägas vara ett uttryck för värdeminskningen. Vår avsikt var att värdeminskningen på detta sätt skulle redovisas i tabellerna från småhusundersökningen. På grund av ett tekniskt missöde som stått utanför vår kontroll kom amorteringarna inte att inflyta i tabellmaterialet. Vi har därför varit nödsakade att komplettera detta i ifrågavarande hänseende.

58 Bostadsskatt och boendekostnad

SOU 1974:16

Den möjlighet som därvid har stått oss till buds är att beräkna värdeminskningen som en procentuell andel av taxerade byggnadsvärdet. Som procentsats har i överensstämmelse med våra egna kalkyler valts 1,75, som där beräknats på anskaffningsvärdet. Följande tabeller visar den genomsnittliga totala boendekostnaden i riket för villor av olika storlek och ålder, där ägarens egna i fastigheten nedlagda kapital är känt. Fastigheterna har inte paritets- eller räntelån.

Tabell 1. Lägenhetsyta 8 6 - 1 2 0 kvm Byggnadsår

1951-60

1961-65

1966-70

Taxeringsvärde Varav byggnadsvärde Köpeskilling el produktionskostnad Lån Eget kapital Ränta på lån Bränsle, avgifter, underhåll Värdeminskning Nettoränta på eget kapital efter verklig skatt Skatt på garantibelopp Skatteeffekt (verklig effekt) Boendekostnad

83 000 68 000

100 000 87 000

98 000 87 000

100 000 59 000 40 000 4 318

100 000 66 000 34 000 4 856

120 000 87 000 33 000 6 301

3 263 1 190

3 027 1 523

2 326 1 523

1 024 392 - 1 745 8 442

794 473 - 1 956 8 717

904 470 - 2 528 8 996

Byggnadsår

1951-60

1961-65

1966-70

Taxeringsvärde Varav byggnadsvärde Köpeskilling el. produktionskostnad Lån Eget kapital Ränta på lån Bränsle, avgifter, underhåll Värdeminskning Nettoränta på eget kapital efter verklig skatt Skatt på garantibelopp Skatteeffekt (verklig effekt) Boendekostnad

110 000 91 000

138 000 119 000

142 000 123 000

140 000 86 000 54 000 6 565

158 000 104 000 54 000 7 395

196 000 142 000 53 000 10 652

3 631 1 593

3 313 2 083

2 577 2 153

1 089 515 - 2 884 10 509

1 185 644 - 2 935 11 685

1 245 670 - 4 600 12 697

Tabell 2. Lägenhetsyta 121-160 kvm

SOU 1974:16

Bostadsskatl och boendekostnad 59

Tabell 3. Lägenhetsyta 161-200 kvm Byggnadsår

1951-60

1961-65

1966-70

Taxeringsvärde Varav byggnadsvärde Köpeskilling el. produktionskostnad Lån Eget kapital Ränta på lån Bränsle, avgifter, underhåll Värdeminskning Nettoränta på eget kapital efter verklig skatt Skatt på garantibelopp Skatteeffekt (verklig effekt) Boendekostnad

186 000 146 000

173 000 144 000

177 000 154 000

255 000 180 000 75 000 13 388

209 000 140 000 69 000 10 275

261 000 191 000 70 000 13 933

4 846 2 555

3 447 2 520

3 016 2 695

1 363 836 - 5 988 17 000

1 324 801 - 4 262 14 105

1427 829 - 6 256 15 644

Tabell 1—3 kan sammanfattas enligt följande Tabell 4. Boendekostnad Byggnadsår

8 6 - 1 2 0 kvm

121-160 kvm

161-200 kvm

1966-70 1960-65 1951-60

8 996 8 717 8 442

12 697 11 685 10 509

15 644 14 105 17 000

Enligt våra kalkyler för Staffanstorp, som är det av våra exempel som kan antas ligga närmast riksgenomsnittet är boendekostnaden följande. Tabell 5. Boendekostnad Byggnadsår

80 kvm

120 kvm

200 kvm

1970 1960 1950

9 068 7 405 6 700

12 894 10 414 9 387

18 727 15 420 13918

Som framgår av en jämförelse mellan tabell 4 och 5 sjunker boendekostnaden enligt småhusundersökningen inte lika snabbt som i våra kalkyler. För de största villorna är den äldsta villan t. o. m. dyrast. Detta synes bl. a. sammanhänga med att vi i våra här återgivna exempel räknat med att de äldre villorna hela tiden varit i samme ägares hand, medan det i själva verket sker en tämligen snabb omsättning på villamarknaden. Sålunda omsätts en villa i genomsnitt ca vart femtonde år, vilket avspeglas i småhusundersökningen. Vid jämförelsen bör även hållas i minne att vi i våra kalkyler räknat med förmånsvärde av tomten och i konsekvens härmed även med kostnaderna för denna. Dessa kostnader torde inte komma till fullt uttryck i småhusundersökningen. Sammantaget visar emellertid beloppen i tabell 4 och 5 enligt vår uppfattning en så pass god överensstämmelse, att det finns skäl att anta att de kalkyler, som vi fått grunda våra förslag på, i stort sett är realistiska.

60 SOU 1974:16

6 Riktlinjer för en reformerad bostadsbeskattning

6.1 Förutsättningar

När det gäller beskattningen kan man urskilja fyra huvudtyper av bostäder: självägda småhus, bostadsrättslägenheter, lägenheter hyrda hos allmännyttiga bostadsföretag och lägenheter hyrda hos enskilda fastighetsägare. Det finns bostäder, för vilka den juridiska konstruktionen avviker något från dessa huvudtyper eller som intar en mellanställning, t. ex. tvåfamiljshus, bostadsrättsföreningar, i vilka ansvarigheten för lånen lagts på medlemmarna, och s. k. andelshus, dvs. fastigheter som ägs av de där boende med ideella andelar. Alla dessa särskilda bostadstyper kan dock enligt gällande regler hänföras till någon av de fyra huvudtyperna och skall därför inte i detta sammanhang tas upp till särskild behandling. Vissa av dem kommer emellertid att diskuteras under vårt fortsatta arbete. De tre först nämnda huvudgrupperna taxeras enligt schablon. Som intäkt tas upp viss procent av taxeringsvärdet, och avdrag medges endast för skuldräntor och ev. tomträttsavgäld. Egnahemmen beskattas hos ägaren, medan beskattningen av bostäder, som äges av bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag, sker hos föreningen eller företaget. Medlemmarna eller hyresgästerna beröres normalt inte av beskattningen, bortsett från att medlem av bostadsrättsförening kan få betala förmögenhetsskatt för sin andel. Han kan också få betala inkomstskatt om han hyr ut sin lägenhet. Även egnahemsägaren kan behöva betala förmögenhetsskatt. I sammanhanget kan nämnas att egnahemsägaren är underkastad en "evig" realisationsvinstbeskattning vid försäljning av villan. Reglerna är dock så generöst utformade att endast få villaförsäljningar resulterar i nämnvärda skattebelopp. Bostadsrätter kan däremot säljas skattefritt efter fem år. Hyresgästen står i denna sin egenskap helt utanför beskattningen. Hyran betraktas enligt KL som levnadskostnad. — Det enskilt ägda flerfamiljshuset beskattas hos ägaren efter konventionell metod, dvs. med angivande av samtliga intäkter och utgifter, som i princip beräknas kontantmässigt. Det har ålagts oss som en huvuduppgift att föreslå sådana regler, att beskattningen blir i möjligaste mån neutral för de olika boendeformerna. Två viktiga anvisningar har dock lämnats i direktiven. Rätten till

SOU 1974:16

Reformerad

bostadsbeskattning

gäldränteavdrag skall kvarstå för egnahemsägarna, och förslagen får inte leda till påtagliga generella skärpningar av boendekostnaderna för hushåll med måttliga bruttoinkomster. 6.2 Neutralitet i beskattningen Till en början kan det förtjäna diskuteras vad som menas med neutralitet i beskattningen av bostäder. Tydligt är, att man varken kan eller bör åstadkomma neutralitet i den meningen, att reglerna formellt blir i alla avseenden identiska. Hänsyn måste tagas till innehållet i de civilrättsliga regler som gäller för besittningen av bostaden. Den eftersträvade neutraliteten bör i stället innebära, att beskattningen inte får sådana ekonomiska verkningar att en besittningsform framstår som påtagligt mera gynnad av skattelagstiftningen än de övriga. Konkurrensen mellan olika bostadsformer bör inte styras av beskattningen, så att utfallet av skattereglerna blir avgörande för valet av bostad. Bedömningen får emellertid inte avse ett enda eller ett fåtal år utan göras i ett längre tidsperspektiv. Den bör inte heller strikt begränsas till inkomstbeskattningen av bostadsinnehavet, utan viss hänsyn får också tagas exempelvis till realisationsvinstbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen. Viktiga i detta sammanhang är samhällets bostadssociala och bostadspolitiska åtgärder. I fråga om dessa åtgärder kan här anmärkas, att de avser alla former av bostäder, bortsett från att viss maximering skett i reglerna för de statskommunala bostadsbidragen, som begränsar möjligheterna att få sådana bidrag till mera lyxbetonade villor. Beträffande dessa bidrag kan vidare påpekas, att de är inkomstberoende och därigenom har i viss mån individuell karaktär. Däremot kan man vid beskattningens utformning inte beakta kommunernas bostadspolitik, dvs. inriktningen på småhus resp. flerfamiljshus, subventionering av mark- och exploateringskostnader o. dyl. Denna politik har stor betydelse för bostadskostnaderna men växlar från kommun till kommun. Anmärkas kan, att den subventionering av småhusbebyggelse som förekommit på många håll numera börjar ställas under debatt. Granskar man de nuvarande bostadsbeskattningsreglerna från nu angivna utgångspunkter, finner man att beskattningen i formellt hänseende är likartad för självägda egnahem, bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag. Beskattningen sker som nämnts schablonmässigt med viss procent av taxeringsvärdet, och avdrag får ske för skuldräntor och tomträttsavgälder. Den kommunala garantibeskattningen är helt lika. Skillnaderna består i att intäktsprocenten är 2 för egnahem och 3 för bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag. Dessutom åtnjuter egnahemsägaren — dock inte sommarstugeägaren — ett schablonavdrag av 500 kr. Han kan å andra sidan bli beskattad för realisationsvinst vid försäljning av fastigheten och förmögenhetsbeskattas för skillnaden mellan taxeringsvärdet och inteckningsskulderna. Även bostadsrätten kan förmögenhetsbeskattas och vid försäljning realisationsvinstbeskattas. — Beträffande enskilt ägda flerfamiljshus gäller som nyss nämnts skatteregler som i formellt hänseende starkt avviker från de

62 Reformerad bostadsbeskattning

SOU 1974:16

schablonbeskattade fastigheterna. Den bild av relativ formell överensstämmelse i beskattningen av schablonbeskattade fastigheter som här tecknats har också reell motsvarighet, när byggnadsbeståndet blivit äldre, lånen till betydande del avbetalats och egnahemsägaren, bostadsrättsföreningen eller det allmännyttiga bostadsföretaget visar taxeringsmässig vinst, dvs. den schablonmässigt beräknade intäkten är större än skuldräntan och ev. tomträttsavgälder. Detsamma kan i viss mån sägas om de sex år som förflutit innan vinst börjat uppkomma, eftersom de underskott som uppstått under dessa år får genom förlustavdrag avräknas från de efterföljande årens vinster. Såsom framgår av förarbetena till reglerna om schablonmässig inkomstberäkning av bostadsrättsföreningar, fanns det på 1950-talet åtskilliga föreningar och företag som visade vinst. Då var också hyrorna i äldre hus begränsade genom hyresreglering, vilken nu håller på att avvecklas, och betydande subventioner utgick till nyare hus fram till 1968. Nu är bilden en annan. Den omfattande ökning och förnyelse av bostadsbeståndet som har ägt rum under de gångna 20 åren har medfört att ytterst få bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag uppvisar taxeringsmässig vinst. De har i stället betydande underskott som inte kan utnyttjas av medlemmar eller hyresgäster. De betalar ingen skatt utom den kommunala garantibeskattningen, men avsaknaden av möjlighet till underskottsavdrag leder till att räntekostnaden, som tas in i hyreskalkylen, får betalas av medlemmar och hyresgäster med beskattade medel. I realiteten bestrides en betydande del av hyra och avgifter i nyare hus av statsmedel via paritetslånesystemet. I bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag betalas genom paritetslånesystemet 35—40 kr. per m 2 och år av staten mot 19—25 kr. för villor och enskilt ägda flerfamiljshus. Men paritetslånesystemet innebär ingen subventionering i egentlig mening, endast att betalningen skjutes på framtiden. Beloppen i fråga belastar fastigheterna som en skuld. Bilden synes i fråga om enskilt ägda flerfamiljshus vara likartad med den som gäller för de allmännyttiga företagen. De skillnader som ligger i paritetslånesystemet har nyss påpekats. Därtill kommer, att vid den kontantmässiga inkomstberäkningen enligt konventionell metod skattepliktigt överskott kan uppkomma under de första åren av den anledningen, att reparationsvolymen är låg under dessa år, medan hyran även då innefattar en periodiserad ersättning för reparationer. När schablonbeskattningen av egna hem infördes fr. o. m. 1954 innebar den, som nämnts i kap. 5, i realiteten en skatteskärpning i jämförelse med den tidigare konventionella taxeringen, som hade vissa inslag av schablon. Intäktsprocenten blev emellertid 3, och något extra avdrag fanns inte. Detta infördes med 200 kr. 1957, varvid intäktsprocenten samtidigt sänktes till 2,5. Dessa åtgärder vidtogs för att mildra verkningarna av taxeringsvärdehöjningar. Samma motiv anfördes 1965 för att sänka intäktsprocenten till 2 och att höja det extra avdraget till 500 kr. 1970. Genom dessa åtgärder neutraliserades taxeringsvärdehöjningarna överlag för mindre egna hem, medan de höjda taxeringsvärdena delvis

SOU 1974:16

Reformerad bostadsbeskattning 63

slog igenom beträffande medelstora och större villor. Tendensen att behandla större villor strängare förstärktes, när den s. k. lyxvillabeskattningen infördes år 1967, varvid intäktsprocenten blev 4 för den del av taxeringsvärdet som låg närmast över gränsen för denna beskattning och 8 i det högsta skiktet. Denna skärpning medförde vikande priser på de största villorna, och trots att lyxvillagränserna, i enlighet med vad som från början förutsattes, jämkades uppåt i anslutning till 1970 års fastighetstaxering, skedde ingen nämnvärd allmän höjning av värdena för de största villorna utan i åtskilliga fall tvärtom sänkningar. Med sänkningarna av intäktsprocenten för normala egna hem är att sammanställa den allmänna räntehöjning som ägt rum sedan 1950-talets mitt. Intäktsprocenten fastställdes då under hänsynstagande till att räntan på bankernas långa inlåningsräkningar var 3 procent. I nuvarande ränteläge är den 5 procent. Låneräntorna på egnahemslån har utvecklats t. o. m. ännu kraftigare. De höjda räntorna har visserligen medfört utgiftsökningar för egnahemsägarna, men dessa ökningar har till betydande del kunnat kompenseras genom avdragsrätten för gäldräntor. Värdet av avdragsrätten har med tiden ökat genom den skatteprogressionsökning som ägt rum i anslutning till penningvärdets fall och som endast i förhållandevis låga inkomstlägen effektivt motverkats genom ändringar i den statliga inkomstskatteskalan. I samma riktning har de ökade produktionskostnaderna verkat. Vid tiden för villaschablonens införande torde bostäder i egna hem och villor trots förekommande direkta kapitalsubventioner ha framstått som ett dyrare alternativjämfört med hyresreglerade äldre flerfamiljshus eller subventionerade nyare sådana hus. Till följd av bostadsbristen hölls villapriserna uppe. Ett uttryck för bostadsbristen men också för hyresresp. bostadsrättsalternativets relativa ekonomiska förmånlighet var de ersättningar, understundom lagstridiga, många gånger på stora belopp, som allmänt betalades till avflyttande hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Sådana ersättningar betalades ännu under senare delen av 1960talet. De tycks nu vara försvunna i mindre attraktiva lägen men kvarstår i vart fall i bättre lägen i storstäderna. Här förekommer alltjämt avträdesersättningar för hyreslägenheter, trots att de är lagstridiga, och köpeskillingar för bostadsrätter i extrema fall på 100 000 kr. eller mera. Genom den utveckling som sålunda ägt rum å ena sidan i fråga om egnahemmen och å andra sidan på marknaden för hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter har en betydande förändring i konkurrensläget skett. Det råder inte delade meningar om att det egna hemmet i dag framstår som ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Den stegrade efterfrågan på självägda småhus och den vikande efterfrågan på lägenheter i flerfamiljshus talar sitt tydliga språk, även om andra faktorer medverkat: "den gröna vågen", benägenheten att pendla dagligen långa vägar mellan bostad och arbetsplats osv. Det har gjorts gällande, att förskjutningen i konkurrensläget främst är en följd av beskattningen, att denna är oneutral. Därvid har man främst pekat på att intäktsprocenten sänkts, medan räntan och därmed ränteavdraget höjts. Följden har blivit, har man sagt, att villaägaren till

64 Reformerad

bostadsbeskattning

SOU 1974:16

betydande del kunnat betala sin boendekostnad med obeskattade medel. Hyresgästen och bostadsrättsinnehavaren, å andra sidan, får i allt väsentligt bestrida samma kostnad med beskattade medel. Boendeutredningens betänkande (SOU 1973:50) och även i viss mån våra direktiv ger uttryck för denna tankegång. I den allmänna diskussionen har man ytterligare pekat på en speciell följd av paritetslånesystemet. Detta innebär, att en del av räntan finansieras genom skuldökning. Avdrag får emellertid enligt uttrycklig bestämmelse i kommunalskattelagen göras redan det år då räntan debiteras. Genom att avdrag på detta sätt erhålles för räntor som betalas först senare, erhålles en likviditetsmässig favör vid sidan av den som fås genom skuldökningen. De kontanta utgifterna minskas härigenom kraftigt under de första åren. Såsom närmare utvecklats i kap. 5 hade vi avsett att genom grundliga undersökningar av ekonomin i olika boendeformer skapa underlag för en bedömning av riktigheten av den uppfattning som här redovisats. Regeringens beslut att vårt förslag i huvudfrågan skall avges redan i mitten av mars 1974 har omöjliggjort detta. Vi har därför varit hänvisade till de kalkyler som vi förberedelsevis upprättat för villor av olika ålder, storlek och belägenhet och som i främsta rummet varit avsedda att ge underlag för en jämförelse mellan de skattemässiga resultaten av nuvarande schablonmetod och en taxering efter konventionell metod med beräkning av marknadsmässiga förmånsvärden och verkliga kostnader. Resultaten av dessa kalkyler har redovisats i kap. 5. Som där angivits ger kalkylerna även visst material för ungefärliga jämförelser mellan kostnaderna för egna hem och för hyreslägenheter av samma storlek, ålder och standard. Sådana jämförelser ger visst stöd att antaga att man, i fråga om de egna hem som anskaffats 1950 och 1960 och som alltjämt är i samma ägares hand, inte med fog kan göra gällande att de är speciellt gynnade. Boendekostnaden, sådan vi framräknat densamma inkluderande värdeminskningsavdrag m. m., är ungefär lika hög som hyran i jämförliga flerfamiljshuslägenheter. Beträffande nyare hus är bilden en annan. De kontanta kostnaderna för de 1970 byggda, icke paritetsbelånade husen - jämte mistad ränta på eget kapital och värdeminskning — är visserligen ungefär lika stora som hyran för jämförliga lägenheter. Men hyran för dessa lägenheter är till följd av paritetslånesystemet lägre än den eljest skulle vara. Differensen uppgår åtminstone till 2 000—4 000 kr., motsvarande 15—25 kr. per m 2 bostadsyta. Gör man en jämförelse med kalkylerna för uthyrning av motsvarande villor, blir differensen ännu något större, beroende på att produktionskostnaden per m 2 lägenhetsyta för en villa normalt är något större än för en jämförlig flerfamiljshuslägenhet. Även om man beaktar att egnahemsägaren åtminstone efter några år kan få betala förmögenhetsskatt för det kapital som innestår i villan, att han kan beskattas för realisationsvinst vid en kommande försäljning, och att han kan få kostnadsökningar vid framtida taxeringsvärdehöjningar, är det uppenbart att beskattningen, såvitt gäller de nya villorna, inte är neutral. De är gynnade. Till detta kommer som vi framhållit i kap. 5 utvecklingen av villapriserna. De jämförelser vi gjort med resultaten av en taxering efter

SOU 1974:16

Reformerad bostadsbeskattning 65

konventionell metod pekar i samma riktning. Det sagda gäller små och medelstora egna hem. I fråga om större villor inverkar reglerna om lyxvillabeskattning, och skillnaden är där mindre. I boendeutredningens förut nämnda betänkande är skillnaden i boendekostnad mellan 1972 producerade statsbelånade gruppbebyggda egna hem och hyreslägenheter uppskattad till 30—40 kr. per m 2 . Härav beror enligt vad vi kunnat finna omkring 10 kr. per m 2 på att räntor, vilkas betalning uppskjutes genom paritetslånesystemet, likväl får avdras redan under de år då de debiteras och sålunda minskar de kontanta utgifterna för bostaden under de första åren. Skillnaden beror i övrigt på att boendeutredningen i sin kalkyl inte medtagit ränta på eget kapital och inte heller värdeminskning men å andra sidan antagit marginalskatten vara 50 procent, medan vi räknat med en 60-procentig marginalskatt. Utjämnas dessa skillnader, blir resultatet av de båda kommittéernas beräkningar ungefär detsamma. Att våra kalkyler ger skilda resultat beträffande villor av olika årgång beror framför allt på att de avdragsgilla gäldräntorna dominerar bland kostnaderna för en ny egnahemsfastighet, medan de icke avdragsgilla kostnaderna för reparation och underhåll är små. När fastigheten innehafts ett antal år, har reparationskostnaderna blivit högre. Kalkylen för en nyinköpt äldre villa avviker i viss mån från det här skildrade mönstret. Årskostnaden är klart större än för en flerfamiljshuslägenhet av samma årgång. Detta beror på att ägaren fått betala säljaren för det ökade markvärde och den nominella ökning av byggnadsvärdet som uppkommit under dennes innehav. Priset har därför blivit ungefär detsamma som för en ny villa, och belåningen och räntekostnaden jämförliga. Å andra sidan har vi räknat med samma årliga reparationskostnad som för andra villor av samma årgång. Om det är riktigt att räkna med så höga reparationskostnader, kan vara föremål för delade meningar. Vid köp av äldre villor torde det nämligen inte vara ovanligt att huset repareras före inflyttningen, och kostnaden för dessa reparationer utgör då i själva verket en del av anskaffningskostnaden. Att reparationskostnader, som i verkligheten utgjorde anskaffningskostnader, betalades på en gång och ledde till höga reparationsavdrag påtalades vid 1953 års reform som en av nackdelarna med då gällande, i princip konventionella taxeringsmetod. Minst lika ofta torde det emellertid förhålla sig så, att villaköpet tagit i anspråk alla de pengar som köparen kunnat anskaffa. De erforderliga reparationskostnaderna fördelas då under ett antal år efter förvärvet. Med dessa förutsättningar blir de av oss antagna årliga reparationskostnaderna ingalunda för höga. En samlad bedömning av här angivna förhållanden leder enligt vår mening fram till att ägare av nyinköpta äldre villor inte kan anses nämnvärt gynnade i jämförelse med ägare av andra äldre villor. Det skall slutligen anmärkas, att konstaterandet av en bristande neutralitet i beskattningen till de nyproducerade villornas förmån inte motsäges av det förhållandet att kostnaden i kronor per m 2 är högre i en nyare villa än för en äldre villa. Det beror på att äldre hus producerats i ett högre penningvärde än de nya. Förhållandet är detsamma mellan 5

66 Reformerad bostadsbeskattning

SOU 1974:16

nyare och äldre flerfamiljshus. Den ojämnhet som kan ligga häri och som kan vara väl så stor som mellan nya egna hem och nyproducerade lägenheter i flerfamiljshus, är det inte beskattningens uppgift att försöka minska. 6.3 Våra förslag Om man vill motverka den ojämnhet i verkningarna av beskattningen som vi förut ansett oss kunna konstatera och åstadkomma största möjliga neutralitet hos skattereglerna, är i princip två vägar tänkbara. Den ena är att skärpa beskattningen av egna hem, den andra att åstadkomma lättnader för medlemmar av bostadsrättsföreningar och för hyresgäster. Redan här bör emellertid erinras om att vi beträffande äldre egna hem inte ansett oss kunna konstatera någon nämnvärd bristande neutralitet i skattereglerna. Ev. skärpningar bör därför i princip inte träffa dem. Innan vi framlägger vår syn på hur neutraliteten bör åstadkommas, synes det lämpligt att ta upp två delfrågor, som i viss mån är ägnade att påverka förutsättningarna för en lösning av huvudfrågorna. Den ena gäller garantibeskattningen. Vi behandlar denna fråga närmare i kap. 7. I detta sammanhang kan vi inskränka oss till att framhålla följande. Den kommunala garantibeskattningen har länge kritiserats för sina ojämna verkningar. För hyresgäster och bostadsrättsinnehavare måste det kännas stötande att de via hyror och årsavgifter skall betala sådan skatt, oaktat bostadsrättsföreningen eller bostadsföretaget visar stora taxeringsmässiga underskott som inte kan utnyttjas. Tidigare har frågan om att avskaffa garantibeskattningen fallit på grund av åtgärdens kommunalekonomiska konsekvenser. Härvidlag har förutsättningarna ändrats, i vart fall såvitt angår bostadsfastigheter för permanent boende. Vi framlägger därför förslag om att garantibeskattningen för sådana fastigheter skall avskaffas. Härigenom åstadkommes en lättnad för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare, som för det stora flertalet motsvarar 3—4 kr. per m 2 . Den andra delfrågan avser rätten till avdrag för sådana räntor som ej betalas kontant utan finansieras genom skuldökning enligt paritetslånesystemet. När stadgandet om denna avdragsrätt infördes, torde man inte ha räknat med att övervältringen av räntor på framtiden skulle bli så omfattande som senare visat sig bli fallet. Man kunde därför välja en lösning som var enkel att tillämpa. Som det nu blivit framstår det som stötande att avdrag till betydande belopp medges för räntor, som skall betalas först i en oviss framtid. Någon motsvarande möjlighet att finansiera räntebetalning på privat väg torde inte finnas beträffande de högt belånade egna hem det här gäller. Avdragsrätten bör därför överflyttas till de år då räntorna verkligen betalas. Hur detta skall ske anges i kap. 8. Här skall endast nämnas, att en sådan förskjutning i en nybyggd villa om 120 m 2 betyder en ökning- av de aktuella kontanta utgifterna och en däremot svarande minskning i framtiden med omkring 1 200 kr. om året eller ca 10 kr. per m 2 . Då det här enbart rör sig om borttagande av en klart oberättigad förmån, har vi inte ansett oss böra föreslå

SOU 1974:16

Reformerad

särskilda övergångsbestämmelser beträffande redan existerande paritetsbelånade villor. Därmed är några förutsättningar angivna för beskattningen i övrigt av egna hem. Borttages garantibeskattningen, bör rimligtvis den lättnad som härvid uppkommer för egna hem motsvaras av höjd intäktsprocent. Lättnaden motsvarar genomsnittligt 0,8 procentenheter för fastigheter med underskott, alltså egna hem för vilka garantibeskattningen är effektiv. För de egna hem som redovisar taxeringsmässiga överskott av någon betydelse, inträder däremot inte någon nämnvärd lättnad. Tages hänsyn även till dessa egna hem, motsvarar den genomsnittliga lättnaden 0,6-0,7 procentenheter. Någon annan praktisk möjlighet än att slå ut lättnaden med samma procenttal på hela beståndet av egnahemsfastigheter torde inte finnas. Förslaget om de på framtiden skjutna räntorna i paritetsbelånade hus medför på längre sikt inte någon ändring av skattebelastningen. Vid avvägning av skatten på egna hem får det oaktat beaktas, att ägarna av dessa hus får en tämligen kraftig likviditetsmässig försämring under de första åren av innehavet. Denna försämring kommer att inträda både för nya egna hem och för äldre, som har paritetslån eller räntelån. Vi har i det föregående konstaterat, att äldre egna hem inte kan anses gynnade av beskattningen i nämnvärd mån i jämförelse med lägenheter i flerfamiljshus av samma storlek, ålder och standard. Beträffande dem innebär alltså nuvarande skatteregler knappast någon bristande neutralitet till ägarens förmån. Ägarna av de äldre villorna bör därför i stort sett lämnas i orubbat bo. I fråga om dem skulle det därför inte behövas annan ändring än att höja intäktsprocenten så mycket som svarar mot den lättnad som erhålles genom att garantibeskattningen avskaffas. Den genomsnittliga lättnaden har tidigare angivits till 0,6—0,7 procentenheter. Om man inte vill frångå den enkelhet, som nu kan tillämpas i deklarationsförfarandet, kan emellertid ett ojämnt procenttal knappast förordas. En avrundning nedåt till 2,5 eller uppåt till 3 bör därför övervägas. Vid bedömning av denna fråga anser vi oss böra ta hänsyn till att en ny allmän fastighetstaxering skall äga rum 1975. Den får verkan fr. o. m. 1976 års taxering, då även de ändringar som kan bli resultat av vårt arbete kan väntas träda i kraft. I samband med samtliga allmänna fastighetstaxeringar fr. o. m. 1957 har åtgärder vidtagits för att helt eller delvis neutralisera verkningarna av de höjda taxeringsvärdena. Frågan huruvida motsvarande hänsyn bör tas i samband med avvägningen av våra förslag kan synas tveksam. Enligt senast tillgängliga prognoser väntas egnahemsfastigheternas taxeringsvärden stiga med omkring 30 procent bortsett från de större villorna, för vilka höjningarna kan stanna vid något lägre procenttal, 2 5 - 1 0 procent. Mot att särskild hänsyn tas till höjningarna talar, att egnahemmen överlag enligt vad våra kalkyler visar inte kan anses missgynnade. Att skatten på egna hem stiger något i anslutning till taxeringsvärdehöjningar som föranledes av sänkt penningvärde är något som egnahemsägarna enligt lagstiftningen har att räkna med.

bostadsbeskattning

68 Reformerad bostadsbeskattning

SOU 1974:16

Vi har därför inte funnit skäl att föreslå särskilda åtgärder för att neutralisera taxeringsvärdehöjningarna på sätt som skett vid de allmänna fastighetstaxeringarna 1957, 1965 och 1970. Däremot synes det motiverat att låta de höjda taxeringsvärdena inverka på den nyss ställda frågan om intäktsprocenten för äldre villor skall avrundas nedåt till 2,5 eller uppåt till 3. Sättes intäktsprocenten till 3, får ägarna av äldre villor helt bära verkningarna av de höjda taxeringsvärdena och får dessutom en ytterligare skattehöjning motsvarande 0,2-0,4 procentenheter. Det betyder enligt våra kalkyler för egna hem i stockholmsområdet på 80 m 2 , byggda 1960 och 1950, sammanlagda skattehöjningar om 640 resp. 573 kr. För motsvarande egna hem på 120 m 2 skulle skattehöjningarna bli 924 resp. 877 kr. Sådana skattehöjningar skulle knappast stå i överensstämmelse med den i våra direktiv uttalade grundsatsen att påtagliga generella skärpningar inte bör ske av boendekostnaderna för hushåll med måttliga bruttoinkomster. Vi har därför stannat för att föreslå att intäktsprocenten för äldre egna hem efter avrundning nedåt bestämmes till 2,5. Även detta förslag innebär, att ägarna får bära huvuddelen av verkningarna av de höjda taxeringsvärdena. Men skattehöjningarna begränsas i de nyss angivna exemplen till 259, 237, 378 och 400 kr. De höjda taxeringsvärdena aktualiserar vidare frågan om gränserna för den särskilda beskattningen av lyxvillor. Genom det ursprungliga beslutet 1967 får anses ha bestämts vilka villor som med hänsyn till storlek, standard m. m. bör anses som lyxvillor. Kategorin lyxvillor bör inte utvidgas enbart genom en allmän höjning av taxeringsvärdena, vilken i sin tur huvudsakligen är uttryck för penningvärdets fall. En uppjustering av gränserna för lyxvillabeskattningen skedde också i samband med 1970 års allmänna fastighetstaxering. När det gäller ägare till nya villor har vi konstaterat att de till följd av skattereglernas utformning och ränteutvecklingen är gynnade både i jämförelse med hyresgäster och bostadsrättsinnehavare och i förhållande till ägare av äldre villor. En något högre beskattning är därför enligt vår mening motiverad. Därmed skapas större rättvisa inte bara i jämförelse med hyresgäster och bostadsrättsinnehavare utan också olika egnahemsägare emellan. Å andra sidan bör vid utformningen av en högre beskattning av nya villor beaktas, att förvärvet av en sådan villa åtskilliga år framöver i regel hårt anstränger köparens ekonomi och att omläggningen av rätten till avdrag för räntor, som finansieras genom skuldökning, de första åren innebär en ytterligare likviditetsmässig påfrestning i förhållande till de villkor som nu kan erhållas. Slutligen måste det tillses, att skärpningen inte blir så kraftig att hushåll med små och måttliga bruttoinkomster hindras från att förvärva ett eget hem. Det är de höga avdragsgilla räntorna och de låga icke avdragsgilla reparationskostnaderna som i fråga om nyare egna hem gör beskattningen oneutral till ägarnas förmån. När räntorna efter ett antal år minskat genom amorteringar och reparationskostnaderna börjat öka, verkar enligt vår mening skattereglerna åter mera neutralt. Att då försätta med den hårdare beskattningen skulle vara omotiverat. En fortsatt högre beskatt-

SOU 1974:16

Reformerad bostadsbeskattning 69

ning skulle även innebära praktiska olägenheter av allvarligt slag. Det skulle bli en kategoriklyvning av villabeståndet, som skulle fortsätta obestämd tid framöver, till dess lagstiftningen på nytt ändras. Vi anser alltså, att den högre beskattningen bör upphöra efter några år. Den bör inte fortsätta när reparationskostnaderna erfarenhetsmässigt börjar växa och amorteringarna inom olika låneformer kommit i gång på allvar. En lämplig tid synes vara sex år, inbegripet det år då inflyttningen äger rum. Även om tiden begränsas till sex år, måste av förut angivna skäl det förhöjda skatteuttaget begränsas. En lämplig avvägning synes kunna erhållas, om skatteuttaget blir en procent högre än för övriga egna hem. Det motsvarar i skatt inom stockholmsområdet 900—1 600 kr. för hus med 80—200 m 2 bostadsyta eller 8—11 kr. per m 2 . Den sammanlagda fördyringen under sex år blir 5 400—9 600 kr. Beloppen blir något lägre i andra delar av landet. Det kan förtjäna påpekas, att skillnaderna enbart i fråga om reparationsvolymen såväl enligt våra kalkyler som enligt den i samarbete med boendeutredningen utförda småhusundersökningen är så betydande, att de genomsnittligt motsvarar mera än den här förordade höjningen av intäktsprocenten med en procentenhet. Inom vår kommitté' har diskuterats en teknisk lösning som skulle ge direkt uttryck för tankegången bakom differentieringen mellan nyproducerade fastigheter, å ena, samt äldre villafastigheter, å andra sidan. Denna lösning skulle innebära, att intäktsprocenten blir gemensam för alla egna hem och höjes en eller två procentenheter. I gengäld skulle ägarna av de äldre egnahemmen få ett särskilt schablonmässigt omkostnadsavdrag, beräknat på det taxerade byggnadsvärdet och avpassat med hänsyn till reparationsnivån i äldre villor men också till värdeminskningen på bostadsbyggnaden; i gengäld skulle hälften av omkostnadsavdragen återföras till beskattning vid framtida realisationsvinstberäkning. Detta alternativ har flera fördelar. Eftersom avdraget beräknas på byggnadsvärdet men intäktsprocenten på totala taxeringsvärdet, skulle de högre markvärdena i storstadsområden slå igenom i beskattningen och större rättvisa alltså åstadkommas mellan storstäderna och landet i övrigt. Med hänsyn till den jämförelsevis ringa differensen mellan reglerna för de olika villakategorierna skulle emellertid detta alternativ onödigt komplicera deklaration och taxering. Det kan därför inte förordas. Vi har även övervägt möjligheten att i större utsträckning återgå till en taxering av villor efter konventionell metod, varvid vi också diskuterat den i våra direktiv angivna möjligheten att beräkna intäkten efter lokala schabloner med anknytning till hyresnivån i orten. En fördel med en sådan lösning skulle vara, att man fick bättre kontroll över taxeringen av dem som utför reparationer på villor. Den nyss nämnda invändningen gäller emellertid i än högre grad det nu diskuterade alternativet. En återgång till regler, som skulle innebära ett återupplivande av de talrika tvisterna om gränsdragningen mellan reparationer och förbättrings- eller ombyggnadsarbeten på villor, synes knappast kunna godtagas. Vad angår tanken på lokala schabloner för intäktsberäkningen visar såväl äldre erfarenheter och de låga schablonvärdena för bostäder i jordbruk som nu pågående tvister om taxeringen av s. k. andelshus, hur svårt det är att

70 Reformerad bostadsbeskattning

SOU 1974:16

finna en rättvis avvägning med anknytning till det lokala hyresläget. Den högre beskattningen av nyproducerade villor bör alltså enligt vår mening genomföras på det sättet att en högre intäktsprocent fastställes för dem. Vi förordar i enlighet med det anförda att intäktsprocenten för egna hem i allmänhet bestämmes till 2,5 och att för nyproducerade egna hem under de första sex åren skall gälla en intäktsprocent av 3,5. Den högre intäktsprocenten bör helt naturligt inte tillämpas i fråga om egna hem, som är färdiga för inflyttning före den nya lagstiftningens ikraftträdande. Förvärvet av ett eget hem innebär ofta en ansträngning av förvärvarens ekonomi, och han bör därför inte genom beskattningens omläggning drabbas av större utgifter för fastigheten som han inte haft anledning kalkylera med. Någon tidigare "stickdag" än dagen för de nya reglernas ikraftträdande synes inte vara försvarlig. Vi föreslår alltså, att egna hem, som är färdiga för inflyttning före ikraftträdandet, inte skall drabbas av den högre intäktsprocenten. Som förut antytts räknar vi med att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1975 med tillämpning första gången vid 1976 års inkomsttaxering. I fråga om villabeskattningen återstår att ta ställning till de särskilda reglerna för lyxvillor. Som tidigare nämnts bygger de nuvarande reglerna på att gränserna skall justeras i anslutning till de allmänna fastighetstaxeringarna, så att dessa regler även efter taxeringsvärdehöjningen kommer att omfatta villor av ungefär samma storlek och standard som tidigare. Då taxeringsvärdena väntas stiga med omkring 30 procent, synes det skäligt att höja den lägre gränsen från 150 000 till 200 000 kr. Med hänsyn till prisutvecklingen för de största villorna synes det vidare motiverat att sätta gränsen för det högst beskattade skiktet vid 300 000 kr. mot nuvarande 225 000 kr. I gengäld synes förhöjningen av intäktsprocenten i det lägre skiktet skäligen kunna bli 2,5 procentenheter mot nu 2 procentenheter. Vi förordar i enlighet härmed att för äldre villor intäktsprocenten blir 5 för den del av taxeringsvärdet som överstiger 200 000 men inte 300 000 kr. samt 8 för överskjutande del. I fråga om nya villor bör motsvarande procenttal bli 6 resp. 9. Genom de förslag som framlagts i det föregående åstadkommes en relativ förskjutning i kostnadsläget för egna hem samt hyres- och bostadsrättslägenheter. Om garantiskatten slopas, går kostnaderna i hyres- och bostadsrättslägenheter ned med 3 - 4 kr. per m 2 och år. Taxeringsvärdehöjningarna kommer inte att drabba hyresgäster och bostadsiättsinnehavare men ökar skatten för villaägarna. Fastigheter med 100 000—150 000 kr. i taxeringsvärde får höjningar av taxeringsvärdena med 30 000—45 000 kr. Med den föreslagna intäktsprocenten 2,5 innebär detta för vanligen förekommande egna hem av olika storlek en ökad skatt med 2 0 0 - 1 200 kr., motsvarande 2 - 6 kr. per m 2 , i landsorten med något lägre belopp. För nyproducerade villor tillkommer som förut angivits 8—11 kr. per m 2 . De individuella verkningarna framgår vidare av efterföljande uppställningar. En sammanlagd förskjutning av konkurrensläget kommer således att ske, såvitt angår äldre villor och motsvarande äldre flerfamiljshus, med 5 - 1 0 kr. per m 2 och, såvitt angår nya villor och nyare flerfamiljshus, med ca 12—20 kr. per m 2 . Beträffande paritets-

Reformerad bostadsbeskattning

SOU 1974:16 o o o o o o o o o LO I T ) o

SO s o o s t-~ OS r o

O'

o ro ro

O SO SO

o —< r—

O so OS <—i

O SO SO

O SO Os

O so 00

O O so ro ^H r o

O ro so

ro

rN

ro

O SO O

O O O so ro r o —< OS O

Os

rN OS

ro

O rN 00 rN

oLO oLO,

o o o oLO 00

LO

-t

o o O o c o o o o C ' LO t o o t m ro 50

o o o c

M

o O'

o 00 ^

LO

SO SO O rr- o l O ro m 0 0 CN p»

O

o

SO

LO LO LO —<

O SO so

o o s o Ol —i r o

LO

|

SO

(N

SO SO o LO t~~ rro SO CN s O

O

o

o

O SO

O c 3 © SO OJ rN — i 1 •*

IT; OJ rs o o o

o o o

LO o

'•O

o o o

O SO oo

O Os LO

o n o \ r f

o

O O O

sO O t - ro r o Os

SO —i f-

"-*

o

O O) OO - r f

o

(i X!

T3 rt

~4

Q)

o x> o «-.

^

^:0

LO

(-> LO

•L O rN so ro

• *

"*

O l

r>

o

O SO \o 0 0 Os

10 £

rt

e O

rl

o

SO SO O o ro r- OJ so rf r~ LO 00

O o LO OS O ro

o O o O o o o in o LO

so ro rN

O O ro

o o o o o o o o o c O S LO LO t

SO SO LO, L O —i Os O S c~ LO rN r- L O

o o o o o o l O LO,

o

o CO oc LO t—

O l

LO, C l o l sO ro

O!

ro

O O

O

rj

r-l

C o o o o c lO LO o •<*•

O O

SO O Os rN rN s o

O 00 so

O so fN

O O so rN LO LO

o o

O rN 00

o o o o

O SO ro

oo ^H

oo O

rN SO

rN LO

LO O

LO ro

O O ro

O O rN

LO rN

LO O

C g>

ro •—i ->3- rN

Cl C]

O

o O o c o o o o O

rN

LO

LO,

rN

O

SO

"*

c-» ro ^H

ro

rro ro

O O oo so L O os

LO LO os r~ r-~ i—i

rN

ro

rN

rN -H

rN OS

O SO

O Tf

oo

LO »H

r-

^H

rö

-H

O O ro -H TJ- TJrN -H

'-'

rN

O O r O LO 00 o O 0 0 LO

O LO so

o frN

O O 00 so ro ro ^H

CO

CO

rN

O l

ro

r~ ro

so

o

O O ros r- ^ os rs) r»

o o c o ro ro

so o

|:0° 4)

C

...

s

ig u.

« rt

o

o

io SO

ro so

rN SO —H

CN "* TT

o

o o

O

o

c o o LO LO,

PO

rr"sfr 0 0 r~ r-

o O O o o O o o o LO o LO, SO

rN os r^

o O o c o o LO LO

SO SO r N •^- r N 0 0 r N —i r o

"-'

OJ

r— rN O

O O so

O oo -H

0 C

O

r00

rN so rN

O O rN i - i OS 0 0 rN ro

r~ so

~^

r—

F :S

LO LO so rio so

LO

'O, rN OJ ro

u-

ra

rN L O L O L O so rN rN o LO

r-

-° -]

r00

rN SO rN

t-~ so

C

^ Vo, c

* H

o^3

tu

nt

y

"T^ 60

o

^

h

.O

rand taxerin rings rde år rings rdehöj

<T5

<= ^ O

<u

fN

rt >

* • ' ort 1-i

j-i

V

Sos.is 60—i C

o 43 &<*5 O

i

"o

> X) 2 rt

f

^»

BB P OS

>

o X

^••2 T3

>

fe

S

^ -C

S

>

"S3

&> X

Z

H

H

—i

rN

ro

tö

I

X

> 3

(U T3

> 3

v

;

o

V

^„

•— c

c5P *->

c

o c

>

t-»

60 ti

R

c o O X) ort 'fj 00 C

° C s C 3 o c >< .* c ^ C =3 ^

43 O w O u > O so

r^

cd

os

o

ro

rj- L O

SO

72 Reformerad bostadsbeskattning .a _

SOU 1974:16

T J - O N NO o o r - ( N - H i/-> O

oo

rt

o

O O r o o O O N O O C N r - O m t N • * —< 1 0 r-. 0 0 r o o ro CN r o m T j - N r o r n N ^ - r o i n

~H CN

+ + + + + + + + + + + + +

o N O 00 i r i c i ' t r N O N •—1

' o t N v o r o r j - o n - m r - T } e N r - i o u o ( 7 \ 0 \ i o o o ^ ^ o o ~ - i ~ H t ^ r ^ 0 0 0 N N £ > O O i o

ro ro 10 I

I

r-< \o

00 CN 0 0

-Ö a 3 ^ 57:0

f l

^

ro

^

c

H

2 S C »i

<D

cd :ea

«>

I I I

>

X ~ C3 :e3

5 I

1/0

< — l ( S r - - n o o \

<t

I

•—1

I

I

CN

I + +

I +

H

I

I

(

I + + +

O

O r ~ - N O r o O C N c N ' — i v o r o C N r - O N i O C N T r j - i o - — i r o o o T f NO CN r o u-> t—1 CN r o ^fr -rj-

r ^ i o — « N ( N O O T J - O \ O W O N O T f O ^ O l O ^ J - V O O O

H

N r o

^t

O N V O O O T f i o ^ t T t r - r ^ o N

I +

ro

I

*

CN—H

I

I

I

I

I

I +

C N O O O O O O O O O ^ • O O r O N v D i O i O r t r - u i r O O r ~ O O O H O O ( N N i ! 0

O r o O \ r o « M r H r t O r N

0 0 00 ro O ro r^ o -3-

o O O O O O O O O O O O o o O O O O O O O O O O o o O O O O O O O O O O

<» S 2 S

0 0 0

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r - \ O H ( N t o i O 0 0 f O r o r O v ) ' - < O M O O O r - - i H i f ) , _ , rt (-s) r-i r l _ , _ ( _H

>-H r— \J~) i-H

T}-

i/->

r^

I

I

I

O CN

O vo

^H

CN CN

O O O N

O O O

O O O rfro

^H

rt

CN

&

—< r N

i O T t ( N r > l ( N r - r o t N r N > — i r ~ — H r ^ - r - " — I O O I O ^ O i f i r t O M r O ' J - ^ f O O i - i n r - H

I

I

I

r - O O (N fN «

I

I

I + +

O O O O O C r o T t 1 0 - t r-~

N O r-~ .—<

N O N O o o r ^ f N O O C N O N O N C O • ^ O v O N O O r o - i v i ^ r H H ( N N r t r t N > H > H H N

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

™

O O O r-~ N O - H O m <—1 - H rt CN

O O O

O O O

( N - n r o o O O f O ' C N N O O _

_

(

— I ^ H

N

^_| ^ H

ro

O O O

I

C

'•d

oJ :

I

I

I + +

I +

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O CN O NO — i f N C N O r - r ^ — < o o r N N O r - O ^ r j - N O c o o o r N

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O O N O O O ( N O O O ( N ( N O <—1 CN ^H CN H r t ( N

O O C N O O O C N O O O C N C N O

O O O O O O O O O O r--r^r~NONONOioi/->ioi/-> ON ON ON ON ON Os ON ON ON ON

O O O O O O O O O O r ^ r ~ M £ v o \ O T n i o u i

. — i c N r o - ^ f i o N o t —

—1 t N

O O O N O

r-

>

CN

~H —f

CN

C N C O T J - I O N O C ^ O O O N O

,

>

0J ;

«

o*> o\ o\ o\ <y\ <y*> <y\ cy\ <y\ o\

.Si "p >O)

I

r^ o -^ CN "3- NO

C3

ca U.

I

,_,

E 0 rr vh 3i:«

I

ON N O 00

O O O O O O O O O O

OJ

10 I

r - N r - O N I N - t O O O N O ^ O N ( O I O O \ N O » O I O O r o r o - — < r - O N O - H ^ t ( N V O r o T f NO •—< "-1 ro

ro Tf

M 73

OJ

i j

I

CN CN ro ro ro ro NO 1 1

Tf 1 0 TT

b

ro

r^<iO—1 O l O N O

CN 0 0

!n

^t

m O N V O ^ c N v o O N - H f l i O

O N NO

°

ro

I I I

+ + + + + + + + + + + ++

ro

b

O O O O O f N - H l O O O N t ^ l / - ) O O O H T f H i o ^ i c ^ f ^ H O o o v o r - - r N r o N O O N O N

+ + + + + + + + + +

*

CO ( N N i n r- Tf - t 0 «

O M C ( N r - ON T f N O f N

£

^

++++++++++

r~- O N r N 0 0 O N O — ' O N v O i / - > r N r O T j - O N o r o i o r - - 0 0

b. M

'C ON

+7+

I + +

O0

S o -2 .b '

r - T t a > r " H O \ N O r o a i N r N t t o o o O M v o ^ r o r o r N t O ( O r t ( S r O r t ( v | ( N r O

(N

I

I

v i t s ro

O N O I O N O NO ~ ^ 0 0 CN NO

aJ R

Mrs

OJ R

Reformerad bostadsbeskattning 73

SOU 1974:16 O

.5 oo c o —

g * S

-O

o \ so

^ •—i i o vo CN r~ t - i-i m

n n i n o o » o > i o H H N

+ ++ +++++++++ +

+ ++ + + + +++++ +

Tt Os CN OOONtN

sO<nOroO\0.-<CTs~Hi/-> lOVOrororNrOrNOOOOO

r ^ r o o o o r o o •—i r> o \

(N ö l > t

fO ^ - IO

(N M

> — I

or^iocN-'cj-Omoooor-O O O O r - v i ^ ' t H - t a i ( N r S T t - H ( N r O i H ( N ( N N

CN

I

- H r ^ o s c N O O r o o s o s r - ^ u o ^ o r - - o o o > o o r ~ r - ~ o r ^ i o O i o s o c N r o i n v o o o

ro

I

I

I

I I I ++ I +

I I I

I I I I I I ++ I +

ro 10 ON Tf f - CN

r o i o O \ i n O O \ f O O O O T t M N n v i O M r N ^ i t

Os r-~ VD \o m os rOlOfN

( M ^ i O O O - i H i f l r f i m *or«iOMNr~toma\00 ( O l O M f O ^ M f N N ^ ^

+ +"+

++"+ + + + + + + +

+

+ +*

+ + + + + + + + + +

TJ- ro rN U") -ej" ON O vo r-~

T}- ro rN Os ro 00 — ' O CN CN ui Tf C > v O O - 1 — - 00 Os r-OvDr^-rtT^-io-^-^oii-iON

CN r^ oo 0O'—'oo »/•> ro i—<

(Nr^oOtfTj-(j\OMi)"cfro o o ^ H o o r o r ^ o o o i o O N ^ ^ loro^HT^-Tj-r^rovo^tcTN

-

« °

:ed

3 C

M W

H

rs ro ^t

ro ro TJ-

I

I

-H Os Tf ro

r-00 (7\ 00 ro O rf VD

I

I

ON

i - fl}

£ £ . « > ( »

II

IIIII + +

T—ir-oo(Noooor--roio"^ONOsoorNONOvoaso>vo •*}• ro O

an

i-i

M

CN

O

O

O

O

O

O

O

O

ro io

I

I I I I I ++ I +

I

CN ro TJ-

| |I+ + I

II I

^-irt^l-Tt^OOO—«r~-0 IOU-)OOIOTJ-TJ-IOVOOS'—i O s c c ^ r - O i i o ^ r o o o i o n

I

ro i o

I

—i

CN

I I I I I ++ I +

O O O O m o O f» OO MO^ OM Oi f OH OO M H ^ r O

O

rN©i/oroCT\OON—<VOO r-- ro os oo os —i r~ •—' t~ r~ r^ o ^ M co \o

I

—i * * T}<o <o 00 Os OO -3"

00 ON s£> •—' ro Os m

ro •<* M3

II

t- o o t— CN O iO t-- ro ON t-- o -t

I

>

rori't ^ O M »

^ • 0 \ X ' 0 > O v O r - - < i o r -

>o oo C N

ic oo rs n ro io

Di

O O o oo oo oo oo oo oo oo oo oo o o o o oo o oooooooooo

SJJ

O

c «3 .5

x 12 ;ca O ^

."•

CN

^ H 0 0 •—i ^

C N r o i/o i/"> t~~

:ca

£ .Ä •^

O O O

O O O

O O O

Tf Oi IO Os ro Os

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

' t O M O N O ^ O O M O f O r O 0 \ n o \ C O ( N ^ ^ O O ^

H>

o oo oo c oooooo o oo o o oo o o oo oo cc oooooooooooo OJ T 3 *

O O O

O O O

O O O

N r- O r^ o »o

SJ

Z 2

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

O O O

CNC^OrOCNOOroOsOsO r~Oio\£>Osrsior~r^^H

CO : c B

ooo

oooooooooo

00 CN O H N

O O N O O O M O C O M N O . ^ CN H < N rt ^ CN

O O O i— r-~ r— O ON O

O O O O O O O O O O r~r-r~~*o^o^oioioio>o C7\CT\ON(y>c>OC7Nf>0>!>

H M r O

s Q Ä i ,

ca

a E

t) EJ, «S V Z!

ni

M ig c >

rtMrTtvuO^MOiO

g "ea OJ

C

?? >>

M « °

Bi S

rv .

M

M ~

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O O C N O O O C N O O O C N C N O —i rN —i CN .—i T-H rN

O O O r-~ r-~ r Os Os Os

O O O O O O O O O O r - r ^ - r ^ v D ^ o ^ i o i n i o i o OsOsOsCDOsOsOsosOsOs

- i r s c o

r s c O T t i o i O r ~ 0 0 O \ O

s> 1—

*•

.2 * 8c

ca ,.

s ™ w

"c l-

OS

r

>

74 Reformerad

bostadsbeskattning

SOU 1974:16

belånade egna hem betyder omläggningen i tiden av rätten till avdrag för skuldfinansierade räntor en likviditetsmässig belastning motsvarande ca 10 kr. per m 2 . Som tidigare nämnts har vi beträffande det äldre beståndet av egna hem kunnat konstatera att de är jämförelsevis gynnsamt behandlade i skattehänseende men att någon egentlig oneutralitet i beskattningen inte kunnat påvisas för deras vidkommande. Genomföres våra förslag, torde dessa egna hem inte längre kunna anses mera gynnsamt behandlade än bostäder i flerfamiljshus. Vad gäller nya villor har vi, som ovan framhållits, funnit, att kostnaderna i dessa till följd av beskattningen var 15 — 25 kr. per m 2 lägre än i jämförliga flerfamiljshus. Denna skillnad utjämnas till större delen, om våra förslag genomföres. Men en kostnadsskillnad på ca 5 kr. per m 2 kvarstår till de nya villornas förmån och därmed en bristande neutralitet. Därtill kommer också att det även efter ett genomförande av förslagen blir praktiskt taget omöjligt för allmännyttiga, kooperativa och enskilda byggnadsföretag att till konkurrenskraftiga priser uppföra småhus för uthyrning eller upplåtelse med bostadsrätt. Vad som ytterligare skulle erfordras för att åstadkomma fullständig utjämning är svårt att uppskatta men torde röra sig om tämligen betydande belopp. Enligt vår mening bör den kvarstående bristen i neutralitet undanröjas. Eftersom vi genom våra direktiv har blivit ålagda att försöka föreslå åtgärder för att åstadkomma största möjliga neutralitet i beskattningen, har det varit en naturlig ambition för oss att inom beskattningens ram försöka åstadkomma den ytterligare utjämning som kan vara erforderlig. Eörutsättningarna för att verkställa en sådan utjämning är i och för sig olika beträffande hyresrätt och bostadsrätt. För hyresgästen är bostadskostnaden enligt skattelagstiftningen en ren konsumtionsutgift. När han avflyttar efter uppsägning upphör alla rättigheter och skyldigheter å ömse sidor. Att han dessförinnan civilrättsligt intar en stark ställning och i kraft härav stundom kunnat betinga sig stora lagstridiga avträdesersättningar rubbar inte giltigheten av det sagda. Bostadsrättshavaren däremot har gjort en insats och är alltså medelbar delägare i bostadsrättsföreningens fastigheter. Han är såtillvida likställd med en egnahemsägare, att han kan få vinst om bostadsrätten stiger i värde men också riskerar förlust vid värdefall. Han har alltså en förvärvskälla i skattelagarnas mening och behandlades helt i enlighet härmed i den lagstiftning, som gällde före år 1954 och behandlas alltjämt på samma sätt om han hyr ut sin lägenhet. Även bostadsbeskattningsutredningens förslag om att vinster och förluster på en bostadsrättsförenings bostadsbestånd skulle skattemässigt skiftas ut på delägarna bygger på att bostadsrättshavaren innehar en förvärvskälla. Denna utrednings förslag omfattade i enlighet härmed endast bostadsrättshavarna; hyresgästerna lämnades utanför. Att förslaget inte lett till proposition till riksdagen visar emellertid, att det inte är en framkomlig väg att i nu aktuella sammanhang göra reell åtskillnad mellan bostadsrättshavare och hyresgäster. Inom vår kommitté har framförts ett uppslag, som innebär, att både bostadsrättshavare och hyresgäster skulle likställas med egnahemsägare på

SOU 1974:16

Reformerad

så sätt att viss procent av lägenhetens andel av fastighetens taxeringsvärde skulle tas upp som intäkt. Avdrag skulle medges för hyra eller årsavgift, den sistnämnda till den del den inte avser kapitaltillskott. Detta förslag skulle, i vad angår bostadsrätter, i och för sig vara möjligt att genomföra; det skulle anknyta till vad som tidigare gällt i fråga om bostadsrättsföreningar. Beträffande hyresrätterna skulle det däremot innebära, att man tillskapade en förvärvskälla som inte har någon motsvarighet i nuvarande skattesystem. Vi ansåg oss därför inte kunna arbeta vidare på detta uppslag. Under våra diskussioner framkom emellertid ett annat uppslag, som vi ansett värt att pröva närmare. Det bygger på tanken att genom ett allmänt avdrag reducera hyror och årsavgifter och därmed skapa en viss motsvarighet till gäldränteavdraget för villaägare. Avdragets storlek skulle ställas i relation till årsinkomsten och maximeras. Från principiella utgångspunkter skulle det kunna sägas att avdraget för hyresgästernas del avser en ren konsumtionsutgift och alltså står i strid med det allmänna förbudet mot avdrag för sådana utgifter i 20 § KL. Men i realiteten är skillnaden inte så stor mellan hyra och villaägarnas gäldräntor. Hyran används ju till större delen för att finansiera kapitalutgifter. Om avdraget inte skall verka segregerande, dvs. hänvisa låginkomsttagare till flerfamiljshus och höginkomsttagare till villor, måste det kunna åtnjutas i alla inkomstlägen i samma ordning som gäller gäldränteavdraget för villaägare. Med ledning av de här redovisade synpunkterna har vi kommit fram till att en lättnad för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare bör åstadkommas inom beskattningens ram och att denna bör få formen av ett allmänt avdrag för hyra och årsavgift. Avdraget bör avse den del av hyran som överstiger viss andel av den skattskyldiges sammanlagda årsinkomst, dvs. den sammanräknade inkomsten från olika förvärvskällor före underskottsavdrag och andra allmänna avdrag. Om den skattskyldige är gift och sammanbor med maken, bör man räkna med den högsta av makarnas årsinkomster och avdraget göras från denna. Avdraget bör avse den del av hyran eller årsavgiften, som överstiger 10 procent av den sammanräknade inkomsten av olika förvärvskällor. Nämnda relation torde genomsnittligt ge den effekten att den kvarstående förmånen i villaboendet neutraliseras. Avdraget bör maximeras till 4 000 kr. för att det skall få godtagbara finansiella konsekvenser för stat och kommun och för att inte uppmuntra till bosättning i utpräglade lyxbostäder. Om en skattskyldig har en årsinkomst om 36 000 kr. och en hyra av 7 200 kr., får han dra av 3 600 kr., och skattelättnaden blir ca 2 000 kr. Om inkomsten är 60 000 kr. och hyran 9 000 kr., blir avdraget 3 000 kr. och skattelättnaden ca 1 900 kr. Som ett tredje exempel kan anföras en skattskyldig med 90 000 kr. i årsinkomst och en hyra av 15 000 kr. Han får på grund av maximeringsregeln endast dra av 4 000 kr. Skattelättnaden blir ca 2 800 kr. Som av exemplen framgår blir den faktiska boendekostnaden alltjämt vid likvärdiga lägenheter högre vid högre inkomst. Vi förutsätter att reglerna om statskommunalt bostadsbidrag jämkas,

bostadsbeskattning

76 Reformerad

bostadsbeskattning

SOU 1974:16

så att avdraget för hyra och årsavgift beaktas på samma sätt som villaägarnas gäldränteavdrag. Författningsmässigt innebär det ifrågasatta avdraget inte större svårigheter. Taxeringsmässigt torde inte heller nämnvärda svårigheter uppkomma, om, såsom vi föreslår, utredningen skall verkställas av den som yrkar avdraget. Det kan anmärkas, att vi försökt ge avdraget sådan utformning, att det i det väsentligaste tillgodoser intresset av att progressiviteten i beskattningen skall bestämmas enbart av den statliga inkomstskatteskalan och inte alltför mycket påverkas av regler på andra områden. En ännu bättre anpassning i detta hänseende skulle erhållas, om de statskommunala bostadsbidragen efter mönster av sjukpenningförsäkringen kunde höjas och beskattas. Vi avser att diskutera denna fråga i den fortsatta etappen av vårt arbete. Som tidigare framhållits är det angeläget att avlägsna den kvarstående bristen i neutralitet i beskattningen. Det här diskuterade systemet med ett allmänt avdrag för hög hyra eller årsavgift är enligt vår mening överlägset andra tänkbara alternativ. Vi föreslår därför att detta avdrag införes. 6.4 Finansiella konsekvenser för stat och

kommun

Det ligger i sakens natur, att en för praktiskt taget alla medborgare så betydelsefull fråga som bostadsbeskattningen inte kan lösas på ett tillfredsställande sätt utan att statens och kommunernas inkomster påverkas. Något krav på att inkomstökningar och inkomstminskningar för det allmänna skall balansera mot varandra kan inte uppställas. Direktivens tystnad i denna fråga får å andra sidan tolkas så, att förändringarna bör bli måttliga. I den mån våra förslag har den innebörden, att skatten ökar något för egnahemsägare och minskar för hyresgäster och bostadsrättshavare, är detta inte något som vi funnit i och för sig önskvärt. Det är en följd av kravet på bättre neutralitet i beskattningen och nödvändigheten att hålla skattebortfallet inom rimliga gränser. Förslaget att avskaffa garantibeskattningen på bostadsfastigheter innebär ett skattebortfall för kommunerna på ca 700 milj. kr., varav hälften avser villafastigheter. Omläggningen av rätten till avdrag för skuldräntor, som finansieras genom skuldökning enligt paritetslånesystemet, innebär på längre sikt ingen förändring. De första åren ökar emellertid det allmännas intäkter med 200 å 300 milj. kr., varav huvudparten hänför sig till villorna. Ca 100 milj. kr. kommer på kommunerna. Omläggningen av villabeskattningen i övrigt samt höjningarna av taxeringsvärdena tillför det allmänna sammanlagt omkring 1 miljard kr. Av dessa tillfaller ca 400 milj. kr. kommunerna. Under det första året begränsas emellertid de ökade intäkterna på grund av övergångsregeln till ca 800 milj. kr., varav kommunerna får ca 300 milj. kr. Verkningarna av den föreslagna nya avdragsrätten för hyresgäster och

SOU 1974:16

Reformerad

bostadsrättsinnehavare är svåra att beräkna, eftersom senast tillgängliga statistik över hyra i kombination med inkomst är från år 1970. Vi har gjorts den uppskattningen att skattebortfallet skulle bli omkring 1 miljard kr. Av skattebortfallet skulle omkring 40 procent avse kommunalskatt.

bostadsbeskattning

SOU 1974:16

7 Garantibeskattningen

7.1 Tidigare åtgärder och uttalanden rörande en avveckling av garantibeskattningen Beträffande innehållet i gällande regler om skatt på garantibelopp hänvisas till redogörelsen under 2.5. Garantibeskattningen erhöll sin nuvarande tekniska konstruktion år 1953 genom att den tidigare fristående fastighetsskatten inarbetades i inkomstskatten. Samtidigt sänktes repartitionstalet från 5 till 4. I samband härmed anförde departementschefen (prop. 1953:186), att ett avskaffande av fastighetsskatten skulle vara ägnat att undanröja den orättvisa fastighetsägarna emellan, som följde av att fastighetsskattens belastande inverkan i de särskilda fallen var beroende av om fastigheten lämnat avkastning av viss storleksordning. Med hänsyn till bl. a. kommunalekonomiska konsekvenser ansåg sig departementschefen emellertid inte kunna förorda en omedelbar avveckling av fastighetsskatten. Han framhöll att de föreslagna åtgärderna kunde betraktas som ett led i en successiv avveckling av garantiskattesystemet. Liknande synpunkter anfördes av bevillningsutskottet (BeU 1953:49), som även framhöll att fastighetsbeskattningen inte längre kunde anses fylla sin tidigare funktion att utgöra garanti för tillräckligt skatteunderlag i kommunerna. I samband med den allmänna fastighetstaxeringen år 1957 togs ett ytterligare steg mot en avveckling av garantibeskattningen genom att repartitionstalet sänktes till 2,5. Vid behandlingen av frågan i riksdagen underströks angelägenheten av att garantibeskattningen avskaffades så snart förutsättningar därför förelåg (BeU 1957:32). Med anledning härav tillsattes en utredning med uppdrag att utreda frågan om en avveckling av garantibeskattningen. De sakkunniga, som antog benämningen 1957 års fastighetsskattesakkunniga, avlämnade betänkandet Fastighetsbeskattningen (SOU 1960:4). De sakkunnigas förslag, som remissbehandlades men inte ledde till någon proposition till riksdagen, innebar följande. En total avveckling av garantibeskattningen skulle medföra att skillnaderna i skattetryck mellan kommunerna skulle komma att kraftigt skärpas samt att i vissa kommuner en betydande omfördelning av skattebördan från juridiska personer till fysiska personer skulle komma att äga rum. De sakkunniga övervägde om de antalsmässigt ganska få

SOU 1974:16

Garantibeskattningen 79

kommuner, där garantibeskattningen var av större praktisk betydelse, skulle kunna kompenseras genom statsbidrag men fann, att ett system med statsbidrag inte var en lämplig anordning. De sakkunniga begränsade därför sitt förslag till att avse en partiell avveckling. Förslaget gick ut på att garantibeskattningen skulle avvecklas dels för samtliga fastigheter som ägdes av fysiska personer, dels beträffande fastigheter som tillhörde bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag. Om förslaget genomförts skulle således garantibeskattningen behållits för fastigheter tillhörande övriga juridiska personer och för det allmännas fastighetsinnehav. Beträffande sommarstugefastigheter föreslogs av förenklingsskäl att de skulle deklareras och inkomstbeskattas endast på ett ställe, nämligen i ägarens hemortskommun. För att tillgodose sommarstugekommunernas anspråk på visst skatteunderlag från sommarstugorna föreslog de sakkunniga, att dessa kommuner skulle få tillgodoräkna sig ett skatteunderlag, som i princip motsvarade garantibelopp för fastigheterna. Skatten på detta belopp skulle tillföras kommunerna i samband med statsverkets utbetalning av kommunalskatt. I gengäld skulle staten behålla den kommunalskatt, som i hemortskommunen belöpte på sommarstugor. I ett hänseende innebar förslaget även en materiell ändring av beskattningsreglerna, nämligen genom att avdrag för gäldränta hänförlig till sommarstugor skulle få göras i hemortskommunen. Någon oenighet bland remissinstanserna om att en avveckling av garantibeskattningen i princip borde ske förelåg inte. Från kommunhåll invändes emellertid att kommunalekonomiska förutsättningar för ett genomförande av förslaget då inte förelåg. Vidare framställdes erinringar bl. a. mot att den föreslagna skattefriheten anknöt till vem som ägde fastigheten, vilket man menade kunde leda till ojämnheter i beskattningen. Som ett alternativ till den föreslagna gränsdragningen framfördes tanken att man i stället direkt kunde anknyta till fastigheternas användningssätt. Även det särskilda förslaget beträffande sommarstugorna föranledde en del erinringar under remissbehandlingen. De huvudsakliga invändningarna innebar, att det ansågs principiellt olämpligt att vid den kommunala beskattningen taxera förvärvskälla i annan kommun än där den är belägen och att det var förenat med olägenheter att inkomst av sommarstugefastighet och realisationsvinst vid överlåtelse av sådan fastighet skulle beskattas kommunalt i olika kommuner. Det ifrågasattes även om det verkligen förelåg något behov av kompensation för sommarstugekommunerna och om det föreslagna systemet skulle medföra någon arbetsbesparing av betydelse. I samband med 1965 års allmänna fastighetstaxering sänktes repartitionstalet ytterligare, från 2,5 till 2. Åtgärden dikterades av en önskan att motverka effekten på garantibeskattningen av den väntade höjningen av taxeringsvärdena. Även i samband med 1970 års allmänna fastighetstaxering aktualiserades frågan om en sänkning av repartitionstalet. Departementschefen uttalade härom i prop. 1970:49, att enligt hans mening var repartitionsta-

80 Garantibeskattningen

SOU 1974:16

let redan så lågt att en ytterligare sänkning borde undvikas. Vid riksdagsbehandlingen av nämnda proposition yrkades i motioner dels att garantibeskattningen borde helt avvecklas eller i vart fall repartitionstalet sänkas till 1, dels att repartitionstalet för villafastigheter borde bestämmas till 1,5. Bevillningsutskottet (BeU 1970:34), som avstyrkte motionerna, anförde att det fick antas att för vissa kommuner av speciell karaktär - exempelvis kommuner med stora kraftverksanläggningar och utpräglade fritidskommuner — en avveckling av garantibeskattningen skulle medföra ett betydande inkomstbortfall. Därtill ansåg utskottet att varje differentiering av repartitionstalet var ägnad att komplicera deklarations- och taxeringsförfarandet. Vid 1971 års riksdag motionerades om sänkning av repartitionstalet till 1,5. Motionsyrkandet avstyrktes av skatteutskottet (SkU 1971:29), som åberopade de av 1970 års bevillningsutskott anförda kommunalekonomiska skälen för att bibehålla garantibeskattningen vid nuvarande höjd. Även 1973 års skatteutskott (SkU 1973:53) avvisade med anledning av motionsyrkande tanken på en sänkning av repartitionstalet.

7.2 Bedömning och förslag I de riktlinjer för den framtida bostadsbeskattningen som vi föreslagit i kap. 6 ingår att garantibeskattningen skall slopas beträffande bostadsfastigheter. Vi skall nu närmare redovisa våra överväganden i den frågan. Den nyss lämnade redogörelsen visar, att garantiskattesystemet sedan länge varit föremål för kritik, grundad på att garantiskatt endast utgår för fastigheter som visat underskott eller obetydligt överskott och att systemet därigenom innebär en orättvisa mellan olika fastighetsägare. Vi delar denna kritiska uppfattning. Kritiken synes ha särskild tyngd såvitt avser bostadsfastigheter. För sådana fastigheter innebär systemet ojämnheter i beskattningen, dels mellan olika fastighetskategorier, dels inom de olika kategorierna. Garantibeloppet kan i stort sett sägas vara effektivt till den del det överstiger nettointäkten av fastigheten. Ojämnheten mellan fastighetskategorierna framgår av att effektiviteten är olika för olika kategorier. Vi har på grund av tidsbrist inte haft tillfälle att göra en närmare undersökning av effektiviteten. Den kan emellertid grovt uppskattas till för villor ca 85 procent, flerfamiljsfastigheter innehavda av allmännyttiga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar ca 95 procent samt enskilt ägda hyresfastigheter ca 60 procent. Inom de olika fastighetskategorierna föreligger skillnader främst mellan olika åldersgrupper av fastigheter. Denna skillnad är för schablontaxerade fastigheter hänförlig till det förhållandet att skillnaden mellan taxeringsvärde och lån i fastigheten typiskt sett är större för äldre fastigheter än för nyare och att äldre fastigheter således i större utsträckning visar skattemässiga överskott, med därav följande minskning eller bortfall av effektiviteten i garantibeskattningen. För icke schablontaxerade fastigheter är förhållandet mera svårbedömt, men tendensen

SOU 1974:16

Garantibeskattningen

torde vara densamma. Garantiskatten sedd för sig har således ojämna verkningar såvitt avser olika bostadsformer och även inom de olika bostadsformerna. Redan detta utgör ett skäl att ifrågasätta om garantibeskattningen bör bibehållas för bostadsfastigheter. Till detta kommer emellertid en särskild synpunkt. Vårt uppdrag är att föreslå åtgärder för att i möjligaste mån utjämna skillnader i beskattningseffekter mellan olika boendeformer. Genom en avveckling av garantibeskattningen för bostadsfastigheter har man möjlighet att i viss utsträckning åstadkomma en utjämning i beskattningshänseende mellan å ena sidan villaägare och å andra sidan hyresgäster och bostadsrättshavare. Om nämligen effekterna av en avveckling beträffande villorna kompenseras genom en skärpning av inkomstbeskattningen av dessa, kommer för hyres- och bostadsrättsfastigheter att uppkomma — förutom en absolut skattelättnad — även en relativ lättnad i förhållande till villorna. Skattelättnaden kan för de allmännyttiga bostadsföretagens och bostadsrättsföreningarnas fastighetsbestånd uppskattas till 3 å 4 kr./kvm. En avveckling av garantibeskattningen för bostadsfastigheter efter de här uppdragna linjerna innebär en tekniskt framkomlig väg att åstadkomma en lättnad i beskattningen av flerfamiljshusen, som vi bedömer som önskvärd. Vi föreslår därför att en sådan åtgärd kommer till stånd. Ett genomförande av förslaget skulle även innebära att ytterligare ett steg tas mot den av statsmakterna i tidigare sammanhang förordade totala avvecklingen av garantibeskattningen. En icke oviktig fördel med att ta bort garantibeskattningen för de närmare 2 milj. bostadsfastigheterna i landet är att man skulle åstadkomma en avsevärd förenkling av deklaration och taxering. Man skulle vidare ta bort ett inslag i skattesystemet som, trots att det varit i kraft närmare 20 år, för många skattskyldiga på grund av den tekniska konstruktionen ter sig svårbegripligt. Avvägningen av procentsatserna i den av oss föreslagna ändrade villaschablonen har skett under hänsynstagande till att någon lättnad i beskattningen av villaägarna inte skall uppkomma genom en avveckling av garantibeskattningen. Att vårt förslag endast avser bostadsfastigheter sammanhänger med att vårt uppdrag är begränsat till reglerna om beskattning av bostäder. På denna sektor har vi också kunnat förvissa oss om att mera beaktansvärt skattebortfall inte skall behöva uppkomma för någon kommun. Som framgår av kommentaren till tabell 17 i bilaga 2 har skatteunderlagsbortfallet för hela riket beräknats till 3,4 procent. Procenttalet anger den reduktion av det totala skatteunderlaget (inklusive skatteutjämningsbidrag) som kommuner med brist på skattekraft får vidkännas. Tabell 17 visar skattebortfallet för kommuner med skattekraft större än skattekraftsgarantin. Det största skattebortfallet skulle bli 4,6 procent. Det verkliga skattebortfallet skulle emellertid bli mindre än vad siffrorna utvisar genom att vid beräkningarna hänsyn inte tagits till att garantibeloppen endast delvis är effektiva. 6

82 Garantibeskattningen

SOU 1974:16

En särskild fråga är om förslaget bör omfatta fastigheter som inte används som stadigvarande bostad. Även om en sådan fastighet inte kan anses utgöra bostadsfastighet i egentlig mening, skulle det i och för sig vara av värde om villorna och fritidsfastigheterna kunde behandlas enhetligt, så att man inte behövde göra åtskillnad mellan dem. I fråga om fritidsfastigheterna gör sig emellertid särskilda förhållanden gällande. Enligt de fram till den 1 januari 1974 gällande reglerna om skatteutjämningsbidrag till kommunerna räknades garantibelopp på fritidsfastigheter in i kommunens skatteunderlag vid bestämmandet av tillskjutet skatteunderlag. Ägarna av fastigheterna räknades däremot inte in i det befolkningstal som låg till grund för beräkningen. Eftersom de kommuner, för vilka dessa fastigheter har betydelse, nästan genomgående hade brist på skatteunderlag, fick de inte några intäkter - bortsett från va-avgifter och liknande — att bekosta de utgifter fastigheterna för med sig. Mot bakgrund härav gjordes vid den översyn av skatteutjämr.ingssystemet som lett till den nu gällande lagen (1973:433) om skatteu:jämningsbidrag den ändringen, att garantibelopp för fritidsfastigheter inte skall medräknas vid beräkning av kommuns skatteunderlag. Härigenom kommer skatteintäkterna från dessa fastigheter fritidskommunerna till godo. Ett upphävande av garantibeskattningen för fritidsfastigheterna skulle, om inte särskilda åtgärder för att kompensera de berörda kommunerna vid togs, stå i strid med grunden för det nyss redovisade, av statsmak:erna nyligen gjorda ställningstagandet. Man skulle vara tillbaka i den situation som föranledde den särskilda regeln för fritidsfastigheter i lager, om skatteutjämningsbidrag. Flera statliga utredningar har tidigare varit inne på frågan om att i andra former ge fritidskommunerna kompensation för de utgifter som föranledes av fritidsfastigheterna för brandförsvar m. m. Något resultat har dessa utredningar inte givit. I den mån det skulle vara möjligt att åstadkomma en sådan kompensation i andra former än genom de 1973 antagna reglerna om skatteutjämningsbidrag, har det inte varit möjligt för oss att inom den korta tid som stått oss till buds utarbeta förslag i ännet. Vi föreslår därför att garantibeskattningen bibehålls för fritidsfastigheter. Vissa fastigheter används både för bostadsändamål och annat ändamål. Detta gäller praktiskt taget undantagslöst för jordbruksfastigheter. Villafastighet kan delvis användas i ägarens rörelse eller delvis hyras tt för annat ändamål än som bostad. Hyres- eller bostadsrättsfastighet kan inrymma affärs- eller kontorslokaler. På rörelsefastighet kan fnnas personalbostad. Frågan om beskattning av jordbrukets bostäder tas inte upp i detta betänkande. Vi föreslår därför inte nu någon ändring av garantibescattningen i fråga om jordbrukets bostäder. Frågan härom kan tas upp i vårt fortsatta arbete. I fråga om övriga fastigheter med delad användning kan man tänka sig två principer. Den ena innebär att man bedömer frågan om garantibdopp skall upptas för fastigheten med hänsyn till fastighetens huvudsadiga användningssätt, den andra att man gör en uppdelning, så att garartibe-

SOU 1974:16

Garantibeskattningen

skattningen bibehålls för den del av fastigheten som används på annat sätt än som bostad. Ett huvudsaklighetskriterium skulle ställa sig enklast från taxeringssynpunkt. Det skulle emellertid även kunna få icke önskvärda verkningar. I nya bostadsområden är det vanligt att lokaler för servicefunktioner — affärer o. dyl. — förläggs till särskilda fastigheter, medan i äldre bebyggelse sådana lokaler i allmänhet är inrymda i bostadshus. Med ett huvudsaklighetskriterium skulle i det förra fallet garantibelopp beräknas för lokalerna, i det senare inte. Det får anses olämpligt att stadsplanemässiga överväganden på sådant sätt får skattemässiga konsekvenser. Ett huvudsaklighetskriterium skulle även innebära att garantibelopp i vissa fall alltjämt skulle beräknas för bostäder, nämligen om fastigheten till övervägande del används för affärs- eller kontorsändamål. Vi har därför stannat vid att förorda att en uppdelning bör ske av fastigheter med olika användningssätt så att endast den del som används för bostadsändamål befrias från garantiskatt. Frågan om och i vad mån en fastighet skall vara skattepliktig, dvs. om garantibelopp skall beräknas för fastigheten, bestäms enligt 4 § KL vid fastighetstaxering. I 5 § KL uppräknas olika fall där undantag från skatteplikt föreligger. Vårt förslag innebär, att i 5 § KL bör införas en bestämmelse om att fastighet undantas från skatteplikt till den del den används för bostadsändamål. Taxeringsvärde skall likväl, enligt förslag till ändring i 9 §, åsättas i vanlig ordning. Den av oss här föreslagna reformen kan beräknas medföra ett skattebortfall för kommunerna på ca 700 milj. kr., räknat på gällande taxeringsvärden och uppskattat fastighetsbestånd 1975. Härav belöper ca 350 milj. kr. på villafastigheter och lika mycket på övriga bostadsfastigheter. De sammanlagda finansiella konsekvenserna för kommunerna har behandlats under 6.4.

SOU 1974:16

8 Beskattningsår för avdrag för gäldräntor som finansierats genom räntelån eller skuldökning vid paritetslån

Redogörelse för paritets- och räntelånesystemet samt därmed sammanhängande skattebestämmelser har lämnats i avsnitt 4.1. Lånesystemet innebär bl. a. att en del av räntekostnaderna för en fastighet inte drabbar fastighetsägaren som en utgift omedelbart, utan först vid ett framtida tillfälle. I beskattningshänseende gäller, att ränta på paritetslån eller räntelån är avdragsgill även om den inte betalats kontant utan lagts-till låneskulden. Detsamma gäller för ränta på enskilt lån eller annat statligt lån om räntan finansierats genom räntelån eller utbetalning av eller avräkning mot belopp som lagts till paritetslåneskuld. Från rent skatteteoretisk synpunkt kan skäl anföras till förmån för den nuvarande ordningen. Det kan synas vara fastighetsägarens ensak om han finansierar de räntor som debiterats honom med egna disponibla medel eller genom ökad skuldsättning. Även den fastighetsägare som inte har statliga lån har en åtminstone teoretisk möjlighet att finansiera sina räntebetalningar genom att ta upp nya lån. Praktiskt sett är dock möjligheterna härtill små, eftersom kreditinstituten är obenägna att gå in på sådana lånetransaktioner. Från teoretiska utgångspunkter kan emellertid i fråga om villafastigheter även riktas invändningar mot den nuvarande ordningen. Inkomsttaxeringen av annan fastighet bygger åtminstone i princip på kontantprincipen. Det förhållandet att avdrag medges för räntor som inte kontant bestritts under beskattningsåret kan i viss mån sägas strida mot nämnda princip. En regel av innebörd att avdrag för sådana räntor fick göras först när fastighetsägaren verkligen belastats med utgiften skulle alltså stå i bättre överensstämmelse med grunderna för inkomstberäkningen av annan fastighet. De gällande reglerna innebär för en villaägare att han under ett antal år får avdrag för räntor som han reellt sett inte betalar. Den härigenom uppkomma skattelättnaden, som i våra i bilaga 1, tabell 1—8 återgivna exempel avseende 1970 producerade villor med en yta av 80 och 120 kvm varierar mellan 800 och 1 600 kr. framstår som materiellt obefogad. Å andra sidan får den framtida kontanta betalningen av de uppskjutna räntorna ske med beskattade medel. Ur skatteförmågosynpunkt synes den omvända ordningen riktigare. För de schablonbeskattade bostadsföretagen — bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag — medför reglerna en särskild nackdel i

SOU 1974:16

Beskattningsår för gäldräntor

konkurrensen med de självägda småhusen. Medan villaägaren kan utnyttja avdragen för de av staten finansierade räntorna till ett underskottsavdrag, som avräknas mot tjänsteinkomst eller annan inkomst, saknar bostadsföretagen i allmänhet denna möjlighet. Under senare år, när de skulder som svarar mot de av staten finansierade räntorna skall återbetalas, kan bostadsföretaget vara i den situationen att det redovisar inkomst, men då erhålls inte avdrag för den uppskjutna räntebetalningen. Den gällande ordningen för avdrag för ifrågavarande räntor är således diskutabel från teoretiska utgångspunkter, och dess materiella verkningar framstår som orättvisa. Enligt vår uppfattning bör därför beskattningsreglerna ändras, så att avdrag för räntor som finansierats genom statslån inte erhålls vid debiteringstillfället, utan först när de belastar fastighetsägaren i form av återbetalning av lånet. Att i praktiken avsteg från denna princip måste kunna göras i bostadsföretag, som enligt praxis medges inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder, ligger i sakens natur. En skuldökning på paritetslån, som motsvaras av utbetalning eller avräkning avseende kostnader för underliggande kredit, kan avse både ränta och amortering, och någon uppdelning är inte möjligt att göra. Den underliggande krediten utgörs emellertid normalt av ett annuitetslån, där amorteringsdelen av annuiteten är obetydlig under de första åren. Någon nämnvärd olägenhet kan därför inte anses vara förenad med en ordning, innebärande att avdrag för räntor schablonmässigt vägras med belopp som motsvarar hela ökningen av paritetslåneskulden. Om man så vill kan detta uttryckas så, att i beskattningshänseende skall utbetalning eller avräkning för kostnad för underliggande kredit anses avse räntor. En utjämning kommer i vart fall till stånd i ett senare skede när amortering sker, genom att avdrag då får göras för hela skuldökningen. Den av oss föreslagna ordningen innebär således följande. Om räntelån utgått eller skuldökning av paritetslån skett under beskattningsåret, är fastighetsägaren berättigad till avdrag för endast den del av räntorna för lån i fastigheten som överskjuter räntelånet eller skuldökningen. De belopp för vilka avdrag inte erhållits ackumuleras successivt. När amortering av statslånet sedan kommer i gång erhålls — utöver för de årliga räntorna — avdrag även för amorteringarna. Amortering av paritetslån anses i första hand avse skuldökning. Avdragsrätten hänför sig givetvis endast till räntelån eller skuldökning av paritetslån som uppkommit efter ikraftträdandet av vårt förslag. I fråga om lån som beviljats före tidpunkten för ikraftträdandet upphör således avdragsrätten för amorteringar när skulden nedamorterats till det belopp den löd på vid denna tidpunkt. Självfallet får inte i något fall avdrag åtnjutas för amortering av ursprungligt paritetslånebelopp. En särskild fråga är hur de ackumulerade skuldbelopp, för vilka rätt till avdrag föreligger när de så småningom amorteras, skall behandlas när fastighet överlåts och lånet övertas av köparen. En i princip tänkbar lösning vore att medge säljaren avdrag för ifrågavarande belopp för det beskattningsår under vilket överlåtelsen sker, eventuellt med rätt till fördelning mellan flera års taxeringar. Motiveringen för detta skulle vara att säljaren, genom den minskning av den kontanta köpeskillingen som

86 Beskattningsår för

gäldräntor

SOU 1974:16

uppkommer genom att skulden avräknats från denna, fått vidkännas en ekonomisk belastning, som kan sägas vara jämförlig med en återbetalning av lånet. Ett annat sätt att lösa frågan är att köparen övertar säljarens rätt till framtida avdrag, dvs. att låta avdragsrätten tillkomma innehavaren av lånet. Denna lösning är enligt vår uppfattning naturligare än den nyss nämnda, som i viss mån bygger på en konstruktion. Man får en enhetlig regel för när de uppskjutna ränteutgifterna får dras av, nämligen när den däremot svarande delen av statslåneskulden amorteras. En lösning enligt det förstnämnda alternativet skulle dessutom komplicera den redovisning av storleken av skuldökningen, som enligt vad nedan föreslås bör ankomma på bostadsstyrelsen. Vi förordar således det senare alternativet. Debitering avseende räntelån och paritetslån eller utbetalning/avräkning mot ränta på andra statliga lån sker per utgången av kalenderhalvår genom bostadsstyrelsens försorg. Om således fastighet överlåts under senare delen av ett år, hänförs räntelån eller skuldökning på paritetslån den 30 juni till säljaren och den 31 december till köparen. Det kan emellertid ändå inträffa, att säljaren haft kostnad för bottenlånet medan utbetalning från statslånet, som avser sådan kostnad, tillfaller köparen. För att man skall undvika en diskontinuitet i beskattningen bör i sådana fall utbetalningen utgöra skattepliktig intäkt för köparen, i den mån avräkning mot andra räntor för fastigheten inte kan ske. En särskild regel av denna innebörd bör införas. För att det här föreslagna systemet inte skall medföra alltför stor belastning vid deklaration och taxeringskontroll torde erfordras att kontrolluppgifter lämnas av bostadsstyrelsen. Sådan kontrolluppgift bör, med hänsyn till överlåtelsefallen, avse varje debiterings-/utbetalningstillfälle. Upplysning bör lämnas om utgivet räntelån och belopp som lagts till paritets- eller räntelåneskuld samt om amortering av räntelån eller skuldökning av paritetslån i den mån räntelånet utgått eller skuldökningen uppkommit efter ikraftträdandet av vårt förslag. För att underlätta för de skattskyldiga att bedöma storleken av det belopp för vilket rätt till framtida avdrag föreligger, bör kontrolluppgiften även innehålla upplysning om ursprungligt paritetslån samt, i förekommande fall, paritets- eller räntelåneskuld vid tidpunkten för ikraftträdandet av förslaget. Ett genomförande av den här föreslagna reformen medför en förskjutning i skatteintäkterna. Sålunda erhåller det allmänna ökade skatteintäkter för beskattningsåret 1975 på mellan 200 och 300 milj. kr., varav huvudparten avser villorna. När amortering av belopp som motsvarar uppskjutna ränteutgifter sker, så kommer ett motsvarande skattebortfall att uppkomma. Eftersom det här är fråga om borttagande av en klart oberättigad förmån, anser vi att de föreslagna reglerna bör omfatta även befintliga fastigheter med paritets- eller räntelån. Några särskilda övergångsbestämmelser med avseende på dessa föreslår vi därför inte.

SOU 1974:16

9 Specialmotivering

Kommunalskattelagen 5 § 2 mom. Momentet innehåller f. n. bestämmelser om att skatteplikt inte föreligger för vissa farvägar m. m. Vårt förslag om avveckling av garantibeskattningen för bostadsfastigheter utom fritidsfastigheter har kommit till uttryck i ett nytt första stycke, i vilket föreskrivs att sådan fastighet är undantagen från skatteplikt. Av 47 § följer motsättningsvis att vid sådant förhållande garantibelopp inte skall beräknas för fastigheten. De nuvarande bestämmelserna i momentet har överförts till ett andra stycke. Frågan om till vilken del en fastighet används till bostad kan bedömas med ledning av antingen ytan av de utrymmen i byggnaden (byggnaderna) på fastigheten som används för olika ändamål eller storleken av den avkastning som de för olika ändamål disponerade delarna av fastigheten lämnar. Vilken metod som skall användas är en lämplighetsfråga. Vi vill för vår del förorda att ytan i samtliga fall där det är möjligt lägges till grund för fördelningen. Härvid bör biutrymmen till bostäder, såsom tvättstugor och garage, räknas till bostadsdelen även om de ligger i en annan byggnad, t. ex. i en gemensam servicebyggnad. Från helt obetydliga lokaler som används för annat ändamål än bostad, torde man kunna bortse. Gemensamhetsanläggning som utgör särskild taxeringsenhet bör anses använd för samma ändamål som de fastigheter för vilka den inrättats. Användning till hotell eller pensionat anses inte i förevarande sammanhang som användning till bostad. Den omständigheten att en industrifastighet innehåller någon enstaka bostadsbyggnad bör inte föranleda att den delen utbryts som bostadsdel. Enligt 7 § taxeras fastighet som jordbruksfastighet då den används för jordbruk eller skogsbruk och som annan fastighet då den används för annat ändamål. Riksskatteverket utfärdar anvisningar om hur i tveksamma fall gränsen skall dras mellan jordbruksfastigheter och villafastigheter. Användningssättet bedöms enligt nämnda anvisningar utifrån vissa schabloner baserade på bl. a. storleken av arealen och ägoslagsfördelningen. I och med att vid fastighetstaxeringen en fastighet med ledning av

88 Specialmotivering

SOU 1974:16 anvisningarna bedöms vara jordbruksfastighet får även anses avgjort att fastigheten inte i nu aktuella sammanhang skall behandlas som bostad. Bestämmelsen i tredje meningen avser en- eller tvåfamiljsfastigheter som inte används till stadigvarande bostad för ägaren eller uthyrs som bostad till annan. Frågan om ägaren använder fastigheten till stadigvarande bostad eller ej får i tveksamma fall bedömas med ledning av om han är mantalsskriven på fastigheten eller inte. Fråga huruvida fastighet skall vara helt eller delvis undantagen från skatteplikt bedöms i anslutning till regeln i 4 § tredje stycket efter förhållandena vid taxeringsårets ingång. Förändring under den löpande taxeringsperioden avseende skatteplikten utgör i vissa fall grund för ny taxering enligt 13 § 1 mom. 9 §. I tredje stycket stadgas f. n. att taxeringsvärde inte skall åsättas taxeringsenhet, som innefattar endast från skatteplikt undantagen egendom. Att bostadsfastigheter undantas från skatteplikt innebär inte att taxeringsvärden för sådana fastigheter blir obehövliga. De behövs bl. a. för den schablonmässiga inkomstberäkningen och vid kapitalbeskattningen. I nämnda stycke har därför intagits en bestämmelse av innebörd att bostadsfastigheter, oaktat de är undantagna från skatteplikt, likväl skall åsättas taxeringsvärde. 24 § 2 mom. De föreslagna reglerna för beräkning av intäkt av villafastigheter har kommit till uttryck genom ändringar i första stycket. Med ny bostadsbyggnad avses, utom sådan byggnad som tillkommit på förut obebyggd fastighet, även byggnad som ersatt tidigare byggnad vilken brunnit ned, rivits eller förts bort. Däremot medför i princip inte reparation eller till- eller ombyggnad att byggnaden skall anses som ny. Om på fastighet med bostadsbyggnad tillkommit ytterligare en sådan byggnad, skall fastigheten anses ha försetts med ny byggnad, såvida inte värdet av den tillkommande byggnaden understiger den ursprungliga byggnadens värde. Motsvarande betraktelsesätt torde få anläggas, om en till- eller ombyggnad är så omfattande att det kan ifrågasättas om det inte i själva verket föreligger en ny byggnad. De högre procentsatserna skall tillämpas fr. o. m. det beskattningsår under vilket den nya byggnaden tillkommit. Avgörande blir därvid om ägaren flyttat in eller byggnaden under året blivit klar för inflyttning. På samma sätt avgörs om en villa tillkommit före den 1 januari 1975 och alltså enligt övergångsbestämmelserna skall följa reglerna för gamla villor, oaktat den i och för sig är ny. 46 § 2 mom. De föreslagna reglerna om avdrag för hyra eller avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag har införts i ett nytt sjätte led i första stycket. Med avgift avses endast löpande avgifter. I fråga om avgift till bostadsrättsförening får således avdrag göras för årsavgift, däremot inte för grundavgift eller upplåtelseavgift. Till grund för beräkningen av avdraget bör av praktiska skäl läggas det till hyresvärden eller bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget erlagda beloppet. Om den skattskyldige genom uthyrning i andra hand nedbringat sina faktiska kostnader för bostaden eller om i hyran eller avgiften

SOU 1974:16

ingår kostnad för garage e. d. föranleder detta således inte att hyran eller avgiften skall reduceras. Å andra sidan får skattskyldig som haft kostnad för lägenheten utöver hyran eller avgiften, t. ex. för uppvärmning, inte medräkna kostnaden vid beräkningen av avdraget. Avdraget är för den skattskyldige eller, om han är gift, för makarna maximerat till 4 000 kr. Detta belopp får således inte överskridas om vederbörande har flera bostäder. Till den skattskyldiges eller makes sammanräknade inkomster bör i förekommande fall läggas inkomst för vilken sjömansskatt skolat erläggas. Enligt vårt förslag till ändring i 12 § 1 mom. sjömansskatteförordningen (1958:295) kan sjöman erhålla jämkning för hyra eller motsvarande avgift. Med anledning härav har till de utgifter som nämns i andra stycket, och för vilka avdrag får åtnjutas endast i den mån hänsyn till dem inte tagits vid beräkning av sjömansskatt, fogats hyra eller avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag. Åtgärden har föranlett jämväl ändringar av redaktionell natur. 64 § 1 mom. I momentet stadgas f. n. att den, för vilken, ehuru han inte är ägare, garantibelopp för fastighet likväl skall upptas som skattepliktig inkomst enligt 47 §, skall likställas med ägare vid taxering till kommunal inkomstskatt. För att inte innehav av bostadsfastighet genom att sådan fastighet undantas från skatteplikt skall falla utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen, har fogats en andra mening till momentet, av innebörd, att bestämmelsen skall äga motsvarande tillämpning i fråga om innehavare av bostadsfastighet. Punkterna 2, 5 och 6 av anvisningarna till 5 §. 1 punkterna har gjorts ändringar av redaktionell natur. Punkt 5 av anvisningarna till 25 §. Det i kapitel 8 föreslagna systemet i fråga om avdrag för vissa räntor för fastigheter med paritets- eller räntelån har kommit till uttryck genom ändrade regler i tredje stycket.

Förordningen om statlig inkomstskatt 4 § 1 mom. I andra stycket har i överensstämmelse med ändringen i 46 § KL intagits bestämmelse om rätt till avdrag för hyra eller avgift till bostadsförening eller bostadsaktiebolag.

Förordningen om sjömansskatt 12 § 1 mom. I momentet föreskrivs att den eljest beskattningsbara inkomsten må jämkas på grund av underskott i förvärvskälla m. m. Detta bör gälla även i fråga om hyra eller motsvarande avgift. Bestämmelse härom har intagits under e).

Specialmotivering

90 Specialmotivering

SOU 1974:16

Taxeringsförordningen 25 c §. För att kontrollen av det föreslagna avdraget för hyra eller motsvarande avgift inte onödigtvis skall betunga taxeringsorganisationen synes det lämpligt att de skattskyldiga, som yrkar sådant avdrag, vid deklarationen fogar intyg från hyresvärd eller bostadsförening eller bostadsaktiebolag om storleken av hyran respektive avgiften. En bestämmelse härom har upptagits i paragrafen. Det får förutsättas, att bostadsföretagen utan särskild begäran tillställer de boende sådana intve. 37 § 1 mom. I en ny punkt, 8, har föreskrivits skyldighet för bostadsstyrelsen att lämna kontrolluppgift avseende den som haft statligt bostadslån eller räntelån. Den närmare innebörden av bestämmelserna framgår av kapitel 8.

91 SOU 1974:16

Bilaga

1. Inom kommittén upprättade kalkyler avseende skatteeffekter och boendekostnader för villor i vissa orter m. m.

Bilaga 1

SOU 1974:16

O s O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r~ O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O t ^ O O O T t < N

ON

O O I O O T J - O O V ©

OmrOTj-Tj-t^-or--

( N O O O O O O O v O O ^ O O O O O r - O s O O i o O r o o O i o O ' — I O roOcotNOssOOsOOVOfNOOOOvOO^H M r t T f H H M U T * >-H

(Nt<l(S(NH

CO

I

o v o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o t~~

H

(S

I

miooooooor^ooo

i—lOOOOsOOiOOOOOOr^r^OTfsOCslOsOOOC^rslsOi/OOO H O H V 1 H T f O \ H N i n O N I N O ( N M l f l O H i O T t m ' t m o l m H T t r t H .-H *-H ( N i-H .-H *-* (N

I

i oo»ooooroor~

( N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r O O O O O O r J -

OS

I

<—HC 1 0 r f ( S t-~ M >-1

( N r - I ^ H T - I O ( N .—I

M

• * ,

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r-~ 0 0 O O O O O O O O O 0 O O O O O O O O O * - H O O O < N 0 0 o o o o —'0000000<N<NO-<fr-<l-fNV->Tl-ONONO»NTj-0 fNOfNONO\<-ir-OTtt^ooosr~-oooo

I

1^ O VO ,—I , .

VO « ,—I .—I

O O O O V O O O O V ©

^ n ^ Hc> f f so t^n ri v>i nrof ^oO f m rorfiot^voiovoro

I

I

I

I

^

^

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O I O O O r o o O O s c o O O O I 00 O O O O O O O s wO• v—' OO " v— i i '—' - HS—'O V—/ OO O V_^ m VO* O - ^V_^T^ j - ^ 0 \ H i V) ^ rtl - Ca O iN os N QOnO\ l s—'Os—' —•* '—i v-^ O *»*O»~^ tv< O V_^ ON ON ON ON I f l

ON **r\ ON |N^ ON ON rvs n/N /"~i »+- i / s

* s l /*"** v r\ r^,

^o

^vi m

r~^

/v\

• - H O O O O V 0 O c 0 O 0 0 O O 0 0 0 0 O T f V 0 < N O v 0 0 0 r N ( N V 0 t ^ 0 0 >—iO^Hlo»-i>i-)(N^H<N>OONOONO(N H (S C-4 •—I >-< <-H O <N "—I r H ( S ^ rt i H (N

O s O O O O O O O O C ^ O O O O C S C S O O O O O O O O O O O O O

r s l O O O O O O x O O O O O f s m O O O O O O c O O O O O ^ t O O Oi OS O vOSo t*"N o i oOSo I^S o oOS o o(S*N s OOSv /"~i o Oi nT jv o- v<~"*o r*-•-s jmO s#-slO OS o ovcsr s «-i^s r s ^s» ivO ^s* cvs*-si o *s»o ^^\ H O H V ) H V ) H H t S l f l O \ H O O ( S

i—I <N

<—i Tf C~~ O

I

( S C O m c o i n n O O O H tflcOr-1 I

OsOOOOOOOO"—'OOOOONOsOOOOOOOOOOr^O f~ o o o o o o o o t - ^ o o o o r s r s o o o o o O ' — I O O O ^ O O OS OOOOHNNOOOcoWNO^TftSifl'taCftONWO ( N O ( N C M > t s U l O ^ r s w N 0 M ) 0 0 0

c o m H T f O O O n i N i n H

O

V

O

O

r-~ Os

O

O

O

O

O

O

I

-

H

O

O

O

O

»—i i—i

«—i

i-H i—( f-

N

O

<N

I

S

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

S

O

( S O ( N O M J \ N ( N O T t t ^ r H r t ( N O O O O

r-1 r-H

»-H

rt

rH « J

sO

I

vO^OCsICO

!

CO VO 0 0 Tf I

I

,-<,—<

I

t^-sO\OsOvOOOOr~-vO-—i

O

Trr^OSCstr^coOOsOsO vOCslcOvO'—iiov-jroosrl1-H OS •* voce in

0 0 O O O O O O i o O O O O r t - s t O O O O O O - - i O O O 0 0 0 0 O O O O H ( N O O O O C O r t O i O * T f N « t f C M J \ O N N O OOrOt—i-rtoO"—irOfNiO"—i

I

I v£>r^r-r^<NOOOt-ooroiooor-moos 0\0\0(N<JiV)Vim

•—i

O

VO^C

CO r~ —i O os u-> VO i^. r-- ON O os Os ON O Os H

(SJ >-H •—I <—I <—I < N

\D

(N

«-t

I

I

I

S 6

M

a g o

.t; c 03

. ; •—5 "a>

•O T3 ^2 rt rt bp

M .53

C TI bD o on

CLOS

-•H -H.S :ca i>,

5 £ •£ -S OQ

O

C

In o

i 3 ti_ ^

P"

-T-l

<u

S

A " 2 =ea

^2

»OJ

ra ra 2Q

•^rtrt ^

"ca ^

cd :ca :ca

QL,

X o C C <U <D ca o o 3 3 CX -J' H H H < < pa OQ P D

rsroTtiosor~ooosO

c

o c

•3. p

^ J

> *>« c S

c °<3 -3 oca ^ a 60S •^ *, ».SP.£P.£P2 ^ — 3 4) 5P:a3 -s :rt öX) ca c c o— > ^ ^ *- *-

•2

> > E *

.SP c

OOJ

c

-b o o M •"

"55 :c3 a) "5!

E :5 O

o 3 £ •^3 "^

bo £

C

>,

g a "S

£ B

0)

ST - ^ ^

cyi

-*-

^

:ca :ca :ca

c

<D

oj C <U O Ä

ca

ca c -^ -^ ZJ > > ->^ »ca

w

w

tri _

tj

c a i _ i - , i - i i - , i _ , Q L , i _ ( i _ l

X

E

-t—»

oCT«

•t«

•"*

-^^

t^H

>>:0

> z

ca

w) c

6 5 C •£ r^

o o o£ g

*= t; c c O :ca "o> D Q _s/ rt <u :ca :ca rt O :rt -.a X K u. Di > > 06 06 H OJ Z Z Z w O >.

£>

C T3 oca ca

ort

C»-Z<

j

c 23 c_ ^ O CO 05

SOU 1974:16

Bilaga 1 93 oO Oo Oo Oo Oo Oo Oo Oo Oo Oo Oo Oo OoOo- oH

0 - 3 - 0 0 0 0 0 0 0 0 0 lO o o o o o o o o o ON ( N O O O O r ^ O c O O o o o o o < N i o r - o < N

O O O O ' O v o O T t O O O N o o i n O O O

oot^t^O'-ivofNioovoooiooio l O CO OO •—l f O N

H

N

I

O

H

H

H

N

N

TJ-

v£> r-~

CN

^ ,H

+ + + +

O lO ON

T

J 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 f N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O f N ) 0 0 0 < N u o • — I O O O O N 0 O N O O 0 0 O O N 0 ' S 0 O T J - T ) - < N O O O N C N J < N V 0 O ' — i

I

•—I i—I 0 0 ( N

O O O O O O V O O O C O O N V O C O C O O O O O N N O O c o t N O N i o O c O

>—< r ^

0 0 0 0 '•rj-

I

O - ^ O O O O O O O O O

iO

I

CSOOOOOOOO

ON

^ H 0 0 0 0 0 0 0 > - < 0

1—1

<N O

CN t ~ •—I y—< O

I

CM U">

"~""H

I

O O O O O O O O O O O O O O T } -

o o o o o o o o o o o o o o o

^ • O O r n r O O O O O O N 0 0 CO i—l CS IT) O •*}-

O O O N O N O - ^ - ^ f N O O O N f N C ^ v o t ^

»^

I

>-l H

V H O < t 00

H ( S r i

<N CM •—i

r - l i—( .—I .—I

r s <—i

+ + + +

O ^ f O O O O O O O O O lO 0 0 O O O O O O O O ON 0 0 0 0 < N O V O O VDOvOTj-ior^rt^H l o r o o o i o c o m H H

I

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O C M O O O ^ H O O ^ - t O h n N W l O ^ O N O r l N O v£> CO ON NO m «—< >—i CN .—i .—i .—I (N co co vo

I

+ + ++

T J - U O O N O N ^ C N O N C O

O i VO

o (

ON

O N

O O

O O

t--

CO

i/">

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O

ON

r~-

>—i

O O

O O

O O

H

O O O O O O O ' -

O O O O O i O O O ^ t

O O O O N C S N O N O I O C O N O O O . — l O N f - O

O t ^ t M f t O O W f S

i

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O O

O O

O

O

H

(N| H r - (

>—I •—I

r-<

^

O O

I Tt

O

O

O

O

O

O

O O Oi~J O "• O O ^—J <-J > *•—J

N O C O O N O N N O N O ' ^ - ' - *

O

O

^O^

O J O\ « _ O V / >^>O V N ^

CO

<—i

<N

Tf

O

O

O

O

IT)

<N

O

O

O

O

O

O

I

O O ^-_^ l_l \ O\^/ T ^ _JJ ^-_ ^ OV I N U N

1 S

is

>>

.SP E

X) "i > X3 « en

+-. <-. • a) <D cu w a T3 -a Q H H H

x -5 -3

'C "si

£

cn

X" X, go g :n en n 0 pa £5 J H H H < <

C

C

00 Ö0_N>

^cn ^cn

Q,

i_

o ID n fl B » 1) T 3 en t ; >-i H c g :cn > . > . M>

E 3 &" H H ^> D

C

O

U

I

C

-

O

O

CN ^ H

o E •5 •* c P —

vi

en _o ^g c *{ P

»en »en * J

ON

H

"*

o = >

p

™ T3 E >

Cb a j >

>

:cn :cn O

1 ^

O .22

S .W) en S

J) c SO. CU:cn " 5 o F \Z, zz c « -^ P a « c i•*-• i b en P en P i3 E

g

en »^ * J

c 53

2 o P C

O

c a,-a =a P o

=en <u i i O0:en <-> 3 M p p

>

^

O

<U T 3

• ^ >^

C •g

CN

>—I •—•

o E

IE

E-g.S00 s o as en en

c

CO

I

^:§ S -

_Z <u ca ^ u 3 ca c t : ^ 9S

:en _ , •K q

C CO 3 f» |S O N

N

<N

•- E

U

2 I

O O O O C N O O V O (

.1

CO M •£

P •& • * ' S U M

sa

H C 1 H

+ 1 1 1

c ON

<u c

~~"~*

O O O O » 3 - < N O 0 0 l O i y - i u o ^ r t r ^ O i O

•<*

H i t dS2 1 H w E v. J2

ON ON

I I I

I

•a

»a

(S ro (S

O N H ^ i n \ £ ) H

OV .' OW O * O'

£E

+

O N O N O C N O N V O O N O O

O O O O ^ O N O T t O O ^ ^ O O n M i f l N O ^ O N V O M oo o oo o CN » - i r - o o c N r » . — l o s o r -

P E a.

O O i O O O O V O O N O C N o o r ^ c o o N < N O r ~ O O N O I O O O C N O N N O ^

N W N - - i H ( S h

• — I O O O O - — i O \ O O c O O O ^ H - H O r S i n c N O O O N O C N < N N O ' — i

1—1

O

I

( N O O O O t ^ O O O O O O O O T t T f O v o r - O O i o O i O O O i o O r J - i o c 0 O c 0 0 0 V 0 i O V £ > v 0 T l - O r ~ - O N v O e N T f

O O O O ' i - c o o m r- r~ vo —i •—i o r o t~~ rTJ- r-~ •—i

ON

O m O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O NO o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o r - o o o r - o o ON

^ "^

•-

c c X

C

-0

e3

5 en : c £

•°

:cn :cn .'-J

C O

C u 0 u

CD

1)

en

C

0 V

E C F -1

5 Z OS D i H OS Z z z 0 0 O CO oq

Bilaga 1

SOU 1974:16 O O O O O O O O C O

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O « - i O O O O i 0 < N O O O O v 0 O O O C N O O 0 0 0 0 O t - - 0 0 V 0 i n 0 \ 0 0 0 0 i o O 0 \ O r o o r o v o r - - < N r - - T t i o ( N O r o r o T } - i n •—i d r o >—i .—< rN • — m ^H i—i <N <N ^H <—l (N

(N Tt O

I

<—i vo

I

I

O

Oi

I

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O t-» C N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O - — i O O O m m Os ^ H O O O O r - O > ^ ) O 0 0 O O r ^ r - O ' - H ' O ' — I O < O V O < N ( N M 3 ' — I ' - H O O ^ O ' t i O W H t ^ i H ^ t T t W O N f S a ' H ^ CN N H H H M f N 0 - - i C N V 0 1 < f r ' - i O r o < N r ~ e N r o ^

I

O O O O C M i / o O i O r o - n f - r N c ^ O s O v o VOVnOrOOsioOOm ^HfNr^OO-^" Tfr rO I-H i—i

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O P~ O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r O O O O T j - c ^ C>\ O O O O O C N r — O T J - O O O ' — I O N O V O T } - . — i i o ^ r ^ O N O C N r ^ i o t M W l O I M l O l O M O O O r t ^ O l O h t—Ii—l Y-H ^H^HIO»-! t^ H 0 0 H C \ ^ t^ M H M H (S

I

O O O O V O r O O r O ^ ^ O H \ O H O ( N O O ^ m - H V O ^ f 1 * ! ^ i—l H V H f l M OCTs I I I I *"*

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O t» C N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O I - H O O O U O V O <j\ T - H O O O O t ^ r o r o O o o O r ~ ( N O \ 0 - — i vo • — I O W W I N N W M H 0^<NVOT}-»-HOro<Nr~<S

ro

•—i CN t— oo i o

.-H

I

cs

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r— < N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O > — I O O O O I O a\ > — i O O O O r - - r o r o o o o o r ~ r N c ^ O ' - H v o — I O I O ' / ' > < N C N V O V O ' - H

oo vo Tt 10 ro .

V O O O O C N I O O ^ i n v O H - t O u i o o u i

I

I

T}- r o

I

^

^

I l O O O O r M i o O - — i r o 00 asvo«Nr^vooNor^r~-ON H O \ W M N vioo v i o ^ t

<N r~- oo io I I I I

ro fN r~ <N

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O rO O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r o O O O r O O N CT\ O O O O O r ^ r o O ^ O r o O r o O V O T j - ^ H i o - ^ J - r - C ^ O f N ' — i >/->

I

i o r ~ r - - r ^ T t r O O f N VO l O C\ O O —ior-~ r^rovoiOOv-^frvor<N i o vo r o

I

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O fo o o O O O O O O O O O O O O O O O O O O r o O O O O O O N 0> O O O O O r - ^ T f O T t O r O ^ r N O v O r f ^ H i o ^ r ^ C T s O r N r o i i O T t ( N v o i o a \ < N v o r o o o o o > o 10 r-~ t-i » H I-H .—I ^ H VO »-H r ~ H o o r t ^ o o o o < N H ( s >-H

•a s

ad

nkl. xkl t be

I 2 %

c

._

w

•H

.ti c ra o>

W ca

M

8>2 o 8

•g "S 60 C W) G

X! ."G

M X X * J S 2 t J * ' : r t r t r t O C C o O

oa on J H H H < < : o a m

ao a c S :rt :rt Q , 0--£

33 O !S

CD

a" G D D

oij oa

rt

Q

"O "O :ca :c3

rt

rt c

CD

CD

c

:rt >> > 3C

<D G

•S

O.

rt

-.

G u

ca * - * ^ <-.

•

oc« ort

ort »oj

C- O.

(u

G- G

C

C

CD • r;

ca CD 7 ; CD

CD

CD

KS

&

I'Sil'S

c S E a as t i i2 'o C G E C ti

<D :rt :rt rt >

>, >>:5 Q5 > K ac u.

xj

C T3 •8 *S 8 M1 Ic3 -^ c •ca a ^3 u t i :rt ao rt CD G C SO rt - E •c "S G "K C G X) pfl s .8 ^ ^ ^ :rt :rt :rt O i J ^ •O Ö g O

.2 .S

S a"? SS D

5J S3 3 c .5 o .-2 -S S3

. O

II C

E ca

•ö •** s ^

•c I?

cl G 5 CD r73 a S3 ao ao •»-<

> >E C C ca .£P 3"^ C _ "^ ort «rt £ ao CD £ lo " ^ "eTo rrt C ort ao 9)

rt E 2

c IS & ti

iS

CD

I

Q-T3 E

~ « 5 e "2 °c« > *i

„r x) -o c • * • * £ 2 ^

enhetsyt eringsvär eringsvär alt taxeri kaffning kaffning tenlån, u tenlån år

t/3

H i2

rt ca =1 C

rt

rt

S? S3 "H <S 2 e

« £ 8 111 |«

•^

.£P £

rt •

?P 2

§6*2 J2 T3 T3 ~

-O g

I

0 0 \ a i » ^ m O H O H » - l O T t i o i o ^ O r ^ - ^ - r o i/->vOCT\r-OTj-vor-in(N < N m VO - * I o o \ >—i oo I I I ^H

:rt

ca ao P E a

I

I

O :d :c3

O :rt CD

t

CD 3

CD

^4 O > z & Cd, H 05 Z z z 55 a C/53 CQO 00 CQ

SOU 1974:16 O

iO

-

Bilaga 1 95 s

f

ON

r

O

O

O

O

O

O

O

O

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ooioioov-iio-—iio<o--<oo>oor~-

O

o o o o o o o o o

< N O O O O O O < / 0 0

00 lO

m lO —I T f

00 lO

ON ON t—

H

«

>

t

H

H

H

O

|

I

r-H < N ( N

I

-H

J

O

O O

O O

O O

O O

O O

O O

O O

O O

O O

I

O O O O O O O O O O O O O

O O

O O

O O O O O O O O O O O O O

OO • *

rt

lo

M

<t

H r t r t

O N

m

I

l

\L^

ON

O

I

O

v

v

o n f i H O N N ON < N O NO U 0 ^ H

H

(S

|

( N ( S

I

I

<

N

O

N

O

>

1 1 1

O O O O O < N O 0 0 - c t - T j - N O O O O t ^ O O O « > O 0 0 ( S » 0 O 0 >

H

rj-

I

m

M

0 © 0 0 < N T f O T f c o T t o r - o o o o O ' ^ i—i < N .-< O TJ- TJ- o 4 0 0 < N —i < N CN —4

+

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O c n O O O f S ^ O O O O O O O O t ^ O © r o c < " > O O N r O > — I U I H O N O \ O N > O N c o ( S O ^ c O T t T t m H c o r > H c o i - i o l O H t ^ ^ O i f l T f M r t ON (S N M

ro

I

.—I .—I

o O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O C - I O O O O O O O O O O O O O O O O O O O C - O O O O O N O 0O \ x0 O\ £^ >O Or t ^ ^ - ^ ^ - f< r —- l l OO v WO On N ^ M • - O i OO OO OO O r r OO OO OO OO TT j} - 0 N N W M N

o

N

t ~ - m ^ H t ^ O V 0 O T j -

i f l « r t m c O N 0 O C O ( S r t ( f | O \ ( N 0 O 0 O

O n N£> ON

f

o ; rt t-, rt rt ( s m oo

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O l O O O ' —O O ' <—> O yO O <—' O lO O O O O C N W <—' O'—>O <—' - *— —' O * — ' O* — 'Ol — 'O * —O I *~~> —J O — I O < • O' ' V ' O ' * —O > < N O O O 0 ^- > O O m \^ O v O ~ <i -o Hr O~ O w o O ^ > ' r } ( N O O O r OJ r- J 0 O ^ i> oOO i Oo OO N OO ON N m i ^o vr O O O O T f m v i m v o n ( N ( N T t ^ - ( N O > t ^ ( N

O

O OS

+

O

N

+ +

ooioinoior-4-—iioooTfONOcNt-^

' t N V O i f l l ^ ^ - ^ t - -

(

O o o o - ^ - o s O i n o o r ^ r rt oo o c0 0 V ) CO f O H \ C

0 0 0 0 O O O 0 O O ( N 0 0 0 ^ H O O N O V O O C - ~ m ^ O r - ~ t - - < N « N N O ' - i m t-- O t~- < N V© H N M . - < <—i i—c i—( i—I f l f l »O

o o o o i o o i o o

N

I + +

I

ooooooooooo I ooooooooooooooo

ON

(

iflvom

•—i T } - r -

V £ > ^ H O O O O O C ^ N O < N ^ H

< N O O O O O O O O - - H O O O O O N O O O u n O H H O ^ - t O O V O H O O V l ' t C l H r - l

0 O O O O O O N O r o M J O N T t O O O O O H O c o m v o m W H T t

UJ

O r v>

+

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O f N O O O O N O O O O O f ^ O o o O O O O O T j - T f r O r - CN. > — l O h v i r t t s i O M T f

i/^ ON

0 ON ON o

H

,_i ,_i ^ H

1 1 1

I OOOOOONOO<N • ^ • o o v o o N ^ H C ^ o o r -

^ H - ^ J N

•a c

3 " S E a.

I s §•

gi S O §SP SJ E S3 « c •»

a s -B bQ

.SP.SP .SPI2

"c c cg u u

C

-a

° *L «- g c

SJ SJ :sj

cC > >

SJ i 3

SJ

:rt 2 2 g ^ £ _2 C C C "3 S sJ o) "Sl'SSeBi

c c E c «4-»- >- *<J _ *.- J« - -«t - . i-iSJ cr D 0) 0) v> SJ 3 oi ai H cd

>-*

<u O

Bilaga 1

SOU 1974:

o v o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o t- o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ^ o o o t ^ v o Os *~~'

oooo-<tt~~or~C100»OV)O\t^Ht--

( N O O O O i O O < N O \ 0 O O < N < N O T t r - ~ i r > i O 0 0 i O ^ l - i O O ' ^ - < N ,—1 V H O * 0 0 * 0 " - i t ^ t ^ N M ^ t t ^ ' t ' t ^ N * c i O m " ) ^ 1*1 f i f i H ^ , H r-H . - < < N < N <-< i-H <N I

«—I f S

c o n

H N H f f l i—i

O s O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O f( N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r n O O O v O f N OS i—ioOOOr0Ot~~OS0OOt~-r~O<N«OOO>nr00\OlS000<S "-1 OOOOfOt--rO<N>Ot-~^HCT\Ot--0 «-i <N <N ^ H h M 0 < N < N \ 0 O O O C ) f N v 0 r S O > — I

I

O V O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O

I

r-

ON 1—1

o o o o o o o o o o o o o o o o o i o o o > o v o o o o T i - f o

O O O O •—iOt^OVOOOt^C^OONCOOi/~>onv-)C^O<NTtio I ^ V J t S C M J v ^ f - H M t ^ ^ f ^ ^ ^ ^ 1 * r-H i—( .—< —I •—I i n •—i

OOOOOOVOO-+ T f H H O O O h O » inOv^OHONiOt^OO H N t^ 00 Tf O <N I I I I "-1 "—'

O O O O O O T J - O O O

oooiocvososiovo O s O C ^ O O T t O f - O C-l »/"> I/") O 0 \ OS

UJ

O M 3 O O O O O O O 0 0 O O O O < N < N O O O O O O O O O O O O I <NOOOOvOO<—i t< N O O O O O O < 0 O O O O - * - * O O O O O O m O O O O > 0 VOOOOOu-siol^OOS OS ^HOOOOrOONCT\OOOO^H^HfSO(NiOOOiOrOO\<NVOO—i TfONVOMtJiiOI^OO TJ- r- >—i oo o\ r- O H M (N H rH oo (S H D r~oo<t c i <N O O O O C> t~~ i n 0<NeNs£>C)OOC><Nv£>eN (S I I I I

O ^ O O O O O O O t ^ O O O O C l C l O O O O O O O O O O O O

— < 0 0 0 - < f r s £ > 0 0 0 0

Os

(NiNrKjiinr^OOi-Hoo H C l O V ) H l f l ^ 0 0 O 0 0 •—l O 00 OO i ^ O CS <N O

f-

1—1

< N ) O O O O O O 0 0 O O O O ^ ' — I O O O O O O C I O O O ' T J - I O

.—iOOOOCiOSC^OOOO'—l«^OPIV>OOlOrt»N»eW'-' -

o o o o c i r — < N >-H "S r~ <—i«—i N t ^ o O t N M V O C l O H C K S V O N <N <—i

rt ~H 00 f N

«—< < N

I

O v o O O O O O O O O s O O O O t - i f - i O O O O O O O O O O f N O

r~

Os

oooooooooooooO'-'<—'oo«ooo«ovoooo>—ic> O O O O " — i * » 0 ^ 0 « X * 0 0 \ ( O O i f l C l u i ^ O N M i f l

I I I

<—i ( N < N C-4 > — i r t O C l ( N O C N O < N O \ U - > . — ( f - l t i O N I ^ C l t ^ H

<N i/"i s o C>

I

O V O O O O O O O O O O O O O O f N f N O O O O iO O O O O O O O

r-

Os

o o o o o o o o ^ t o o o o i o » o o o i o o o

o v o o o o ' o c )

o O O O T - i T t O N O v O O v O O O - ^ - O O s C l O i O C i i o t ^ O f N O i O OS s£> v£>

^H^H

^H

H

rH \

^

~"~*

I

I

Os Os

""

I

Cl »-H t-H

Os

I

O O O O O T J - O C I O C )

r^iot^i^sr-osiO"—i^oio rfvoooTj-ooor-r-iTij-vo (M V H O C 1

I

I

I

I

ON Os i—i c—

SOU 1974:16

Bilaga 1 97

o - ^ t o o o o o o o o o iO o o o o o o o o o ON C N O O O O C N O ^ O

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

I

I O O O O I O ^ H O O O

OOv£>or^(NOOO-H n r - oo 10 00 ON co co co .—i i—i

O O O O O O O O O O O N O O O O o o v o v o o o o i o o ' ^ i ' - H ' — i T j - i / - > o o o ff\ T t

ON

d

CO C \

>H

M r t rt i H > - i CN <—I

+ + + +

O T wo ON

J - O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O C N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O v o O O O ^ J r c o • — i O O O O C 0 O \ 0 O V 0 O O 0 0 0 0 O 0 N C 0 O O m > / - > 0 N < N N 0 l - - i n

I

O O O O O O O O O V O t n i o m H r t O O O H o o m o v O ^ N M

^ H ^ H l O i—I

I

o oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo o o o O O T j - T j - O O N C O O O > o r ~ O N < N V O C s i

o-^tooooooooo iO

C S O O O O O O O O

ON

- - I O O O O T I - O ^ O O

< N 0 0 ( N O f - VO CN CO T J - V£>

H M ( N

o o o o - n o o o r -

1-1 i-H . - H

( S i o n r O r t H O O O O O »O O < N CO CN ( N i-H O ON

+ + + +

o o o oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo o OOt--r-~ovo(NOior-ior-~orNoo

O r f O O O O O O O O O iO 0 0 O O O O O O O O ON O O O O » O O c 0 O

I I

^

o o o o o o o o o o o i o v i i n o s o o o o co co O *-i <N CO r -

+ + I

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 V£> ON

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O ^ H O O O C O C N ( N O O O O c o o c o o i / o o o r s f N O O ^ o m i o w o ^ ^ i o O r ^ T i r-iorNvoovoTj-^ocooNTj-Tj-oococs H M N M H H M I O •—l CN Tt T}- CN ON P~ <N ON <N Tf \£> UO >-i

O m O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O VO CNOOOOOOOOOOOOOOOOOOOfNOOOC^ON ON • — l O O O O v o O O O O r t O O O O O O O ' ^ l - T l - O O i n c o O N f N ' O r - C N CNOCNTJ-IOCOOOOOCNCOCOONCSONOO

M N O O N M C ' t H

,-H c s

- H <—I

^H^HCO

^ -H M • * T t

t—i t—i c"~i c"*> •—I r--- ON r~> 0 r~i r o (r Jo\ T (*> c~> .-H L/~> .—I c"~> r » \ r»- >r~> u~> VO V N r~> > H r-> I f l r- -oI r~> Tj" T f CO 0 H f Ii~^ f l r o .—I H ^r*<i H (N | *-o i / l i H t ^ v o v i T f f i - H O N ( N t S c o

u •a

>.

•* ts

ca

wi 3

.SPS

•

"^

e

CD" CD

M 3 J> £ CO no 0 0 -§«« co g « is —i °* X ) 6 0 CJJ-M 3 f- :S « « eg - 00 Ä C ex O S CIS A

°§ 2 « 5; £; ca ,S ,3 c c t £ j r t °ca 2 13 .5 .5 .S C C bo bo

I-H

1 1 1

O

^ ^

I O O O O O - o »/o " voooooo-*-<*-oo t o o o o o N H m i n T t T-*

I

r4

00 C-

! I

'G • "

bO

3 3

C3 * j ^ ^ . S 3 oaj ort _ <6 be bO bOT> S3 •3 3 3 : U5 " 5

ti 3 3 3 ^ 3 CD iJ bo ^3 bh rt CD <D ID

• S | I"" ^x s *- *-

i-. J2 t f :ca :ca

CN ^ H rt CN --H

o - E "j 3 ^ C JJ 0 . 2 <D a T^ w -3 •3 c -2P é3

b£ "

ID

e3 ess

<u Ja • a ctf '<ri 3

O O O O C N O O - * ^ N O O I - H O N O H

3 ca 3 0,^3

bo bO

.t: c

1 1 1

2CD 7^3

CtJ

• 3 ea

ss

+

+

O w o O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O NO O Oo oO o Oo O c oOo Oo oO cO- -O o Oo O c oOc O o oO r O~ cO oOo O i o Oo O o NO r O- OO f Os vc £N> O ( N rr\

O O O O ^ O f N O O H T f O O r n O O M O N T j - O M O O O t S V O ^ O - t

3 3 J3 Ö CD 3

3 -^ +j G w u -2 "bo u O bOT3 2 "X3 "H "2 rt •2-S Äi +-» -co tea

OCS3 o c a

3 -3 oca ca 3 3

g

> ^ ^_> ^_, ^_, "^^ *^ ea . E _^ J ^ <A r*

ca

a, o, :ca CU 3 3 3 <D -rj ca CD 2 * " =" > > « i 3 « g o o o - 3 C S-2 S •" c S p e caa cs 0) CD bo bO * j * j :etj :«J 5T) E sEficEcC^S^g •*-! T3 <U <U o ca :ca o c c o o S ^ a c x i - i C ci i ; in u > > : 0 <U : c f l H oJ Z Z Z oo O on CQ H < < A I D H h D ? P £ >:mS >> S >> K [JU OJ > > > Z :CT3

<—ifSCN'a'W^r-oooNO

Bilaga 1

SOU 1974:16

o ^ o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

—

I

O

O

O

T

I

O

r-

O

Os

r N © O O O r ^ O t ^ O C N O O ' - H ^ H O r o r ^ i o i / - ) 0 0 « 0 < N i / - > 0 ' — < f - ~

-

O

o)

< j > o o t ^ f < i ( N > O f o r ^ i - i

o

oo oo

0 ^ - ( ^ 0 \ f f > ( S ( N V ) ( S

o

(N

r~

o

•—' < N

r-i

•—i I - H t—i r ~

O O O O O O O O O O O O O O O » o O O > O T t - O O © O O O O O O s O O J O O O s O s O O O r O O i o r o i o - — (

^ V O N ^ C O i O ( S Q \ ^ ' - < < N >/1 f-V O r ^ O s O O s O V O ^ ^ O ^ H ' - i

V > v£>

i—i

i—i

rt

r f

( N O O O O O O ^ O O O O O r O r O O O O O O O C N O O O ^ r . — l O O O O r O - H - V O O ^ O O v O ' - i r - O ' — i i f l O O ^ C O i n N V O r - 1 C h O O ^ C K N ^ r f t ^ r t O O M ^ ^ t ^ O a \ o ^ t r o a s C T \ t N < N i O ' - H C N ^ H

O O

O O O O O O O O O O ^

W O O £ > O O

o

o

r

o

o

r

o

T

t

~

o

^

O O ©

O r f T O r 0 r 0 o

\

o

o

\

H

O V t—

O

<N < — I i — ( T - I

t— T f

I

I

H

I

o

O o

o

O O o o

O O O O C M o o o o r ^ o

o o o o o o

>—I

N O

<—HO *C

H

N

*o

H

N

N

w

(

\

|

H

HH

o

o

I

^

.—I

.—i .—i .—i t—i 1 0

M

^

W

^

t

H

H

H

H

H

I

•—i

0 0 . *

> ? s :cd £ 5 2 ro -a

CS

,0

cd

IS

<D •O

11.3 &2

v? > >

M M 3 . l 1

CD

Cd

rfl

00 *" K '

00 + J

3 E

2 "2 "H ' C

"^

vi U

a, 3

oas

C

C

cd <-. cd

2P C

>>

o

en

I

I

rf

ui

PI

I

I

I

O

\

^

»

H

O

os

oo

ON 00

<—i t—

; T3 i cd

xj cd

X) cd

-P c

u •*-;

S.2P_g I o T3 4= a to

(il v * , « ^ 00 CUJ 00 <Mi 00 UXJ 00^=1

W

4^

£P : a J t J :ra M ™

ocd °cd <-; QQ i-, y „ ) ) i_ n >_ .2 .S »-< ^ . °cd 0 0 or 2 3 +3 tS • « i i ~i + * c «cd °" •• —* • - — ' c C td E o c <^ _, _, P c P <u - 2 —i ri r: a> <D OO ODTS H 75 * • c oC 73 M M £ Si cd :cd p <- C P ti ti c ti o o o £ c oo P M X X o c c o o r= c c E c S•«-»t 4_i i S-t-» -t-» cd 0 < >-< C J2 :cd >N > i > . : 0 <U :cd :cd cd O :cd :cd O '•& tu q) <u K> cd i cd _ BB :e3 CQ un H-) H H H < < PQ oa f - H > z oj as H a! Z Z Z w O

Ä

«

M - -

T f < — I V l t ^ T f f O ^ O O \ ( N \ 0

c E •t o o *^

S3 E

cd

O

r<i(N

o 3 E ••£ ^ c -£ c <u o .SS

"g .cd

> > E o .a cd

O o > v f l ( « l H

V ) \ 0

rf

I

CO C

«3 43 SS 5?

D f l

f O

=3 g O

Cd

u

r^

r 0

<N

2 E

2 E .3> E

*e 5 z%z

cd

ON

* n c i n o o i f i O v i i / i o m ON (N • - ' C N ^ i o m o o i o

cd C 00 00

•

\

•*}• i o

o

ro ^

0 I

I

n<'15

E a* o a. 2 *=

O

N

i—i

M

m .ti c

I

r o <N ^ H ^ H

C N i O i O i o t ^ v O O i o l o r ^ O O s O s - r f r i o r O v o O s r O T j - C N r o v o o s

Q

oj

H

n r f

O O O O O O O O O O O O O O O O O O r o O o o o c ^ r ^ o o i o o o m - s i - o o o r o c N O r N O O v o v o O O O r o O i n r o i / O i - i O C - l r o r o ^

Os OO

P-^OvOVOsO^OOs

H O 0 t ^

n

(N

-" ""

V ) M I !

t

i

rO

>-HfN>/->t^Tl-

VOVOCNVOOOOsfNOsu-)'—lOO >>0

I

w

n

I -<*

r O r O - H r ^ < N - - H O > 0 m v i O O M T f v i v O h -

OO

t— Os 0 0 *>o VO >-< —'

v

m I

O O O O O N O O O > J

o

oo

(O « ) V) 0 \ r f 10 o \ 0 \ * O O i H O n ^ 0 0

O O O O O O O O < o

O

O O O O O V O O s O O

'

^

os

I

i

V

I

lO

-

r-

I

O O

—

O

10 I

>

V O V 0 ( N V 0 0 0 C \ > O \ V ) H 0 0 i O f O i O ^

O

o o o

I

H

O O O O O O O O O O O O O < N f N O O O O O O O O O O i O O O O O O O O O m O O O O ^ ^ O O i O O O i O T f O O O ' — i ( N O O O O O O C ^ O C N O O O O O o o r o O i / N c o » / - ) . — i O < N - — i r o

O

o

f O

£

O N O o r ^ r o < N v o o r - ' — I O O N > — i o r — o Os O r f n O i O N M U l r t CN ^H

w

N

f

•—I ( N

I

O r ~ t N O CN f - r o

.—l >-H i—l

^

O O O O O O - r t O * *

<—<

O ^ O O O O O O O O i / O O O O O i O i o O O O O O O O O O O ^ O O COs

n

>-H

O ^ O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O t"(Os

O

I

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O < N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O ( N O O O v > r - ~ ' - n O O O O r o O O O v o O O - d - T i - O ' — i i r > O O v - ) r < - i i O ( N v £ > 0 0 0

Os

O

l o o o r - r o t N t — O r o

o o o i o o o o r n C T N " — I O O O C N O I O ^ " t H i f l H O c i m c i c i H c i H i n . — ^ ^H ( N < N ^ H - H o) I

O V t-Os

O

O

: p oo p I v, P "K

•^ J2 -^ : T3 -3 -ö : p 2 p ; O) 3 <D i O ^4 O i oa oo 03

Bilaga 1

1974:16

O

lO

T

J

-

ON

O

O

O

O

O

O

O

O

o o o o o o o o o o o o o o o

O

o o o o o o o o o

|

O O O O O O O O O O r ^ O O O c O 00.-H.—lOC-liOOt/-)-—i<N<NiOOt^

( N O O O O C ^ O O O O O O O f S f O O ^ t O H H O O M f l N H

") H ^

i/) t > - r t

+ 1 1 1

0 - " d - 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 »o < N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O K " > O O O < O O - \ CTs « — i O O O O T f O O O O O O O c N C N O c O ' < c l - O O i / " > v £ > > O C N V O ' - i c O t—iOOCT\i/->TfrOr~Ovo<—iiOM3-HV£)r^ i - i <N CN *-H i—I « — I H U I H rr ~ - 0 0 \ r ^ v o < N ^ H . - i ^ (N

0 ^ - 0 0 0 0 0 0 0 0 0 »O 0\

i

C N O O O O O O O O • — I O O O O O N O - ^ - O H o o a i O ' t ' t m o r~ M n ^ M H H

o\

o o o o o o o o o o o o o o o

- ' ^

O O O O ^ O O s O r - ~ ^ o o v v n o r ^ r ^ O H O N M T f N m M n I—I T + > O I/O CO o rs

O O O O O O O N O c O co o vo r o •—i r^- o o \ oo o co r - r->H(N

O CT\

+ 1 1 1

o o o o o o o o o o o o o o o

-1

o o o o ^ o - t o ^ o csr^u->^50Niooc^ cs m •—i < N KO r^

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 < - i O O O c N O O c o c O O O O C N O m ^ O i O ' — i O fN r-

o o o o c o o r ~ o Tf

I

O O O O O O O O O O C T s O O O ^ - i O O ' O v o O c O T f O O i o r ^ m c N v O ' - H - H v o o ^ o »-< r-~ H N N , _ I ^ ^ H ,—I »-i co c o v o

O r f O O O O O O O O O lo 0 0 O O O O O O O O

O O O O O O O O O ^ f r * 0 O O CO > — i ( S O C T i O -3" -H IO ( N T f (N -H - H r f TJ-

t o r o CN <S

O i o O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O VO O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O i / " } O O O ^ O C r \ 0*\ ( N O O O O ' O O ' — l O c N O O t - ^ t ^ O ' — i v O U T f i V ) H ( S v l O ( N M O O O O O f K N O O O O ' t m a ' H O H V O N ' H C S f ^ N I N ' H M l O H H M m i N O O k C M M N ^ t ^ T f H

I

O O O O - s i - T f O c N O O O N O M O H O O \ O r~- CM "O T—nf) t ^ »O CO COCOCN ^)lO I I I •-!<-(

O i O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O I VO C N O O O O O O O O O O O O O O O O O O O V O O O O O V O ^»— H< o O \v£> O i—i <™> t—4 O 0 nr* 0 0n n0 t~~i O ^V r\ 0 *•+• ^ iO- ^ Oe—\ « i ^m\ /-*-. V )i *~* N r^i > O N *^i CT\ f~> O f " } fO} O . o r"~i t~~iOc~i v /~\^ »-t.

O O O O ^ O C N O C N ' J C M ^ r t o O T- f O ' t

rtH(f| 00

O i VO CTs

o O

O M »

O O O O O O O O O O O O O O » O

t ^

V T t

H

C N T - H C N C O T J -

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O ( N O V 0 O O C N C N O 0 0 C 0

O O O O O O O O O O O C S O O O c O O O > O O O N ' — l O N f i H

oo t-- o\ ^o o <o

C-VOCOOOCNCTNOCN VO I/O l/-> CO CO

i-t

^

I

i-H C3

c <N

>>

a-s J ^i ^ {« i-H 52 J3 i-c M 6 0 3 > <U c c -

i-,

" bO •ö "9 » £P SP i2 5 J a -c .a .s * ; in «j H S ao bo bo y (u CD ^ . * £ ^ C3 : c a bo y <o CD CD cd cs o c c o o=3 a =1 ä 1 PQ -oo o J H <<(öfflHH

E

Cd

•

ca

•a

g

ÖO

•SP c t i 'C T3 *p T3 cri 2 5 ti C c

M t-H

°

^ :cd

Uj

UH

>-l

>>

_,

bO

•b O

•

M M-M

I I

c sa -rl jS =q 3 1-,

°^

.1

Ä C

•2-S

g

0 E

bO cd i d bfi

•^ .£P.SP .£P H

&P:cd

^ c 3

j i U -cd »cd * J D< D<:cd cd cd Ö

i § c -aB C C E C

»•o

a

ex-a

y :cd 0) -"-> o a £ tfl '•2 ~ c - ^ C <u o .S3

^ SS

T 1 , ffl o

•i i

c

cd cd

Ö O S o O "5 bO ^ D Cfl

«

O O O O ^ O C N O O H ( c l £ ) n ) v ) 0 0 ' - 1 c O O O O N t ^ O c O ' O i o

E

Ö0 bO

.SP e

t/S :cd ~^ D "K rt 3 c a oC l ! Q —

JO

^

•o « o 6

c

00 CD CTJ

CD

^

1 1 1

-H i H fS

CO

ÖX)

vo

+

I

.t; c

O

( S O

CN CO

-a Cd

CO CO CO ' J

—I ~H CM ^ H

:cd :cd O OS 0 i H

c -o

°g g

SS"

A i J4 " ^ t d .fe

g

2 3 £ -g £ £ C

C

<U - r j

cd Oi

o o Ä g B "g c -t-* -t-» -t-» Cd r ^ + ^ {^ »H c a> q> d) s> cd —t o

~—. - i - . —, -— D :cd :cd D D c*> > > z ZZwOwffl rtNcOTtiovo^ooONOHcJrOTtvivof-coaiOHcim'd'Viiot^ooi^OrtNmTfvi'Ot1H H r t H r t H H H H H N c K N r K N N o i N N r N w m m m m n n c i

SOU 1974:16

100 Bilaga 1 Tabell 9. Hyreskalkyl för exempel 2a utförd inom SABO. Paritetslån Kap.kostn.

Rad

% Kapitalkostnader Bottenlån (70 %) Bostadslån (30 %) 9+11 14

Pantvärde (100 %) Egen insats

7 Anskaffningskostnad

22 26

Underhåll Byggnad Tomt

24 25 35

5,457 8,0

Belopp

186 000 29 000

Kostnadei

97 200 41 700 10 150 2 320

12 470

138 900 21 100

7 580 1 688

9 268

500 1600

2 100

160 000

215 000 600 1 600

2 200

1 200 1 200 773

1 200 576

3 173

2 676

Erforderlig hyra

17 843

14 044

Skuldökn., par.-lån

2 701

2 010

S:a kostnad

20 544

16 054

Kap.kostn. Kapitalkostnader Bottenlån (70 %) Bostadslån (30 %)

9+11 14

Pant värde (100%) Egen insats

7 Anskaffningskostnad

22 26

Underhåll Byggnad Tomt

38 Kostnadei•

130 200 55 800

%

35 Belopp

Driftkostnader Värme Vatten, sotn., renhålln., försäkr. Skatt på gar.belopp

Rad

24 25

Staffanstorp

Stockholmsområdet

Driftkostnader Värme Vatten, sotn., renhålln., försäkr. Skatt på gar.belopp

Örnsköldsvik

Västerås Belopp

Kostnade

Belopp

•

142 300 22 700

r

86 400 37 000

99 600 42 700 5,457 8,0

Kostnade

7 765 1 816

9 581

123 400 19 600

6733 1 568

8 301

500 1 600

2 100

143 000

165 000 500 1 600

2 100

1 500

1 200 1 200 595

2 995

1 200 514

3 214

Erforderlig hyra

14 676

13615 Skuldökn., par.-lån

2 073

l 796

S:a kostnad

16 749

15 411

Bilaga 1

sou 1974:16

101 Tabell 10. Hyreskalkyl för exempel 2 utförd inom SABO. Annuitetslån Rad

Kap.kostn.

9 11 14

Kapitalkostnader Bottenlån Tilläggslån Egen insats

7 S:a anskaffningskostnader

22 26

Underhåll, byggn. Underhåll, tomt

24 25 35

%

Kostnade r

Lånebel. egen insats

Kostnader

8,46 11,0 8,0

144 000 41 000 30 000

12 180 4510 2 400

107 000 32 000 21000

9 050 3 520 1 680

14 250

500 1 600

2 100

160 000 600 1 600

7 S:a anskaffningskostnader

22 26

Underhåll, byggn. Underhåll, tomt

24 25 35

Driftkostnader Värme Vatten, sotn., renhålln., försäkr. Skatt på gar.belopp Summa = erforderlig hyra

1 200 773

1 200 576

3 173 24 463

Kap.kostn.

Kapitalkostnader Bottenlån Tilläggslån Egen insats

2 200

1 200

Summa = erforderlig hyra

9 11 14

19 010

215 000

Driftkostnader Värme Vatten, sotn., renhålln., försäkr. Skatt på gar.belopp

Rad

Staffanstorp

Stockholmsområdet Lånebel. egen insats

Västerås

2 676 19 026

Örnsköldsvik

%

Lånebel. egen insats

Kostnade r

Lånebel. egen insats

Kostnader

8,46 11,0 8,0

111 000 31000 23 000

9 390 3410 1 840

96 000 27 000 20 000

8 120 2 970 1 600

12 690

500 1 600

2 100

14 640

165 000

143 000 500 1 600

2 100

1 200 1 200 595

1 500 2 995 19 735

1 200 514

3 214 18 004

102 Bilaga 1

SOU 1974:16

Tabell 11. Kalkyl över exempel 2a med bostadsrätt utförd inom HSB. Paritetslån Stockholm

Västerås

Staffanstorp

Örnsköldsvik

Anskaffningskostnad inkl. tomt Pantvärde (enligt slutligt lånebeslut) Därav bottenlån 70 % Därav bostadslån 28 % Egen insats (inkl. överkostnad) Kapitalkostnad, 5,457 % av pant värdet Yttre och inre underhåll Värme Vatten, renhållning, sotning, försäkringar Diverse Skatt på garantibelopp Summa kostnader (= erforderlig hyra) Skuld ökning i paritetslån

215 000 186 000 130 200 52 100 32 700 10 150 1 290 1 200 1 200 360 800 15 000 2 650

165 000 142 300 99 600 39 800 25 600 7 765 990 1 200 1 200 345 600 12 100 2 000

160 000 138 900 97 200 38 900 23 400 7 580 960 900 1 200 355 575 11 570 1 970

143 000 123 400 86 400 34 600 22 000 6 733 860 1 500 1 200 350 510 11 153 1 760

Summa kostnader

17 650

14 100

13 540

12913 Tabell 12. Hyreskalkyl för exempel 2 utförd inom Sveriges fastighetsägareförbund. Annuitetslån. Stockholm

Västerås

Staffanstorp

Örnsköldsvik

Anskaffningskostnad inkl. tomt Bottenlån Tilläggslån Egen insats Kapitalkostnad, bottenlån Kapitalkostnad, tilläggslån Kapitalkostnad, egen insats Underhåll av tomt och byggnad Värme Vatten m. m. Skatt på garantibelopp

215 000 144 0001 41 000 2 30 000 3 10 702 3 690 2 400 2 200 1 200 1 200 773

165 000 111 000 4 31 000 2 23 000 3 8 769 2 790 1 840 2 100 1 200 1 200 595

160 000 107 000 4 32 000 2 21 000 3 8 453 2 880 1 680 2 100 900 1 200 576

143 000 96 000 4 27 000 2 20 000 3 7 584 2 430 1 600 2 100 1 500 1 200 514

Summa årliga utgifter

22 165

18 494

17 789

16 928

50-årigt annuitetslån, årskostnad 7,432 %. 25-årigt annuitetslån, årskostnad 9 %. Årskostnad 8%. 4 40-årigt annuitetslån, årskostnad 7,9 %. 2

3 Tabell 13. Hyreskalkyl för exempel 2a utförd inom Sveriges fastighetsägareförund. Paritetslån. Stockholm

Västerås

Staffanstorp

Örnsköldsvik

Anskaffningskostnad inkl. tomt Pantvärde Bottenlån Bostadslån Egen insats Kapitalkostnad, bottenlån och bostadslån 1 Kapitalkostnad, egen insats 2 Underhåll av tomt och byggnad Värme Vatten m. m. Skatt på garantibelopp Summa årliga utgifter Skuldökning i paritetslån

215 000 186 000 130 200 27 900 56 900 8 628 4 552 2 200 1 200 1 200 773 18 553 1 351

165 000 142 300 99 600 21 350 44 050 6 600 3 524 2 100 1 200 1 200 595 15 219 1 037

160 000 138 900 97 200 20 850 41 950 6 442 3 356 2 100 900 1 200 576 14 574 1 005

143 000 123 400 86 400 18 500 38 100 5 724 3 048 2 100 1 500 1 200 514 14 086 898

Summa kostnader

19 904

16 256

15 579

14 984

1 2

Årskostnad 5,457 % av bottenlån och bostadslån. Årskostnad 8 %.

103 SOU 1974:16

Bilaga 2. Sammanställning av tillgänglig statistik. Garantibeskattningens betydelse för vissa kommuner.

Tabell 1. Taxeringsvärden, antal taxeringsenheter och genomsnittligt taxeringsvärde för skattepliktiga fastigheteråren 1970 och 1973 Fastighetsslag

Totalt ta> eringsvärde, mk r.

1 Annan fastighet Villafastigheter m. fl. Tomter för permanent bostad Tomter för fritidsändamål Småhusfastighet för fler än två familjer Enfamiljsvilla Tvåfamiljsvilla Rad/Kedjehus Fritidshus Annan småhusfastighet Okänd användning

Antal taxeringsenheter

224 660 262 671 1 726 999 1 888 552

78 628 1 196 772 424

52 14 12 182

55 13 11 194

91412 1 512 235 1 667 972 1 102 82 887 84 762 871 63 420 79 593 452 2 325 2 330 762 741 845 150 | 1 82 744 83 623 > 74 840 [ 87 599 81 542 54 826 420 418 449 899 935 954 14 452 14 475 461 27 515 436 27 505

)

Genomsnittligt taxeringsvärde, 1 000 kr.

J

)

| > 60

) " ) 65 17

66 16

Hyres- och affärsfastigheter Tomter Bebyggda med bostadshus Bebyggda med kombinerat hus Bebyggda med kontors- och affärshus Okänd användning

91 628 106 941 1 073 826 55 752 66 432 17 993 19 569 15 924 19 206 885 907

114 555 7 864 65 048 22 842 15 144 3 657

114421 800 935 6 889 136 120 65 915 857 1 008 22 628 788 865 15 660 1 052 1 226 242 272 3 329

Industrifastigheter m.fl.

51 966

61 602

67 055

72 339

852 Exploateringsfastigheter

2 438

2 716

33 154

33 820

104 Bilaga 2

SOU 1974:16

M f - 0 \ ' * ^ , « O U 1 0 0 ' - 1 OO r - i NO >/0 f-~ - — i N O \ v o O O O r O T l - r ^ t — i r - t - - r - r O T l - C N i / - > c o c N v O C A M N H r t O H H n o o o n i o i o a O H H

TJ-O M

m

-

o ON

C^

«/*>«/•>

i n v i i ^ v o ^ ' t r t H O C f i o o N H r t n a i

^

.

r-

— o

ClMJ\ -H - H <-H

rt

Tt M t—I i-H

~*

CN I/O 00

ro ro ro ro

t—l t—( T } - T J -

+ 3 <" t a 1r?

r - O C N C N i / O T f r C N O C N r ^ O N — < V O T t - O N C N r ^ i / 0 r— r ~ t — i ^ N > i n m « i i - i O N r~ • » * t—i v o >—i

K

NO

•—

Ä

Oi

•O

oo cN

t^voooN-i^^-m O O O O O r O T j - O t - ~ > o a \ • O N 0 0 0 0 ON - r f r o

O..S <s G

ON (T-

m ON

r ^ i o CN CN

t-~-

ON LO C l i/O ro O CN

\o

t» NO

-~£^ £ i r i h O O C A m n ^ H N ^ n i n o o n i o i - i r o r - t - < r o e o r ^ r ~ o o O N r o o o c N r o o O T i - T i -

ro CN

es

i/O

8 rt <2 <u CN in

t— co

ON C N C3 . — a +J

er) C * J ;

£ 5 »o § "K •* 3

C

rt

O O f f i ' t ' t O O ' O N N V O - i C M ^ T H H V i t t NO CN IO u i vo ^ • * • * •—< >—• Tt ro

i / o O N T j - o J C N O N r ^ r ^ O N i / o O N O ' — i r o N O O N

NO 1/0 O ON

5i

,2 £P &0 >D..S +3 «

—<

»-Hvoc~-t~-vooovoc— o ( N r-i i o N O O N CN CN CN — l CN t-H

c n o o i o ^ f i o i O T j - ' — i O f i ( S ( S " - i i ^ r - i m v o i - ( t ^ I/O (N (N

—I o t-~ NO VO NO CN rf NO CN CN CN NO CO t—i r o

r- nCN CN

v £ > T f ^ H t - ~ r o i o o o o o - ^ - ^ o O N O - ^ - r ~ - i o v o f N r o TI-

3 •J

"-< _ e

<L> C

t« . C

>> o .3 »b

i—i

o

r^

ON o

M

»

O

O

O

O

O

M

»

H

t—it—i ( S V O

VO " H

t - H i/-> t—i

t—i

ro

CN CN i/O r f

CO r o

NO 0 O TJ- r o

Tf

ro

CN NO O NO NO ON

O N O O i o v o o r - i O N - — i O N O r - - ^ t — i t — I O N O O O O i / O V O t — l O O O O N O C ^ r O O O v o l ^ O O t — i O N C N i r o i / O T t T j - o t j N M r - ^ O ^ ^ c~ r -ri- T I > — ( • — i v o o o — I O N U O O N -Ht—i r o CN f N - - 1 ( N — i

^2 •« (u c

o o O t - i t — i t — i r ^ t — i t — i \ o r t " i r - o o m ( N a ) o a \ t j - f f i H O \ o w o \ o i u n o M w O H o m O N i o r N r N u o T f ^ ) - c N ^ O r o r o c - - N O

>«ål £

r O .—i oo r-

t—it—l

c N CN CN

(N

r o O r o O r O O r O O r o O r O O r O O r O O r o O O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N O N

3 ^ t oo

co !ai

£S :<

al r3 CO jäS

Bilaga 2

SOU 1974:16

^

io oo-H o " t " oo

t—" i-i r f o ' o '

o Tt ( N - H H m vo r^ >o os vo 00 vo »H r— OS ro vo 13- vo i—1 r4 os io i—i O m ro 00 os 00 00 n t^ t m <o \o >-i ro vo oo o O vo »o ^ -*

H > 00 Ti- vo ro <N rf ro rf »O 1-1 O

rf o" o' o' o

^ CN m os r^ ro >—i

r f -H <N <N fN

© © n r f rf r f o m o\ H o> ' t ro n i—1 r f

O 10 i ^ r H ro

00^ rf vo Os rf rn i-T »o n" ro rT ^

rN rn rf ro rf <-i o" o o" o '

r^ r-4 os >—i Os vo

t£

OOO(<IH\O

0\*COrtrfO

i^ V O I S H

°\ *"1 °1 ""i ^ *"i. r *l °v ""l •*- r~o »o o\ n ^H i—1 vo o os © © H N ONUIMTI rororfroio 1 0 » inr~ N H — . < NININN

H > {£

f~ 0O^ r f ON VO r o ra © ©^ o^ o Os" rf rf oC o ' O o o o o" o rf n r-i

r f O ro 00 i/-> vo 00 »o > — n o o r f Ov vo Os <N Os 00 rf Os 00 r<N r f r f VO rf © r- - H I-H ONTfOHNrt O O vo r f

SS

© vo © Os rf iy> r f 10 os ro vo os rf

>-H00rf^vO^vo^ 00' i-f r f o ' O

i-H

1—1 t - ro O »o i—1 ro oo^ O in os t-" O 1-1 10 r-~ r f O ro r~" t-t .-<

H "> <N O r-^ ro ro 00

o" rf rf »4 O rf _

^H ^H ,3-

tn vo^ r»^ i-< o ro" O O O o '

^

oo >/-> vo os oo in o m <N m vo r f c— r f --ii—i O vo vo ro ro in m r^ r f r f in r f Os r f © © r f <—i iO rN r l (N ro Os vo v o >—i Os CN ro r- Os r f i—i i—i ro

<D ©^ O^ CD ©^ O ©^ ©^ <3 O o in o" o" io ö o" io o" o n ro in © <N m o n o o »—i r-i .—i r ) n ro r f I

I

I

I

I

I

© in © © m

I

I

I

I

OOiiOOO

n r o i o o n m © ri © o ,—i <—i ^M eN r i ro r f

106 Bilaga 2

SOU 1974:16

IT) C> t ^ (N • * 0> ro

i n fN fN O

o ^a-" vo m" oo~ (N

O

<-<" o ' o ' o" o"

SR Ds

vo

T}- vo

0-< f N O

5 c

jäj

£

vo

t-- m r o o>

r— <—i i o r o r o c r o t—i r - r o ^ - r o O « v i i s * c roo T T <—i v o >—i r o CO r f rfr 00 <—i

vo 10 r o m r^ fN Tf •<*• i o Tf

O

VO fN I/O ( ^ ro .—l r o r-~ oo' t— oo *-H r o >—i >—i

o

o\

fN 00 r~ O CT\ r o - H n vo (N ^f o \

0> O O Os i n O 00 O i n •—i

M t ^ O f S rf t•—< fN CT\ Tf fN

fN -^- i n fN

C

< o

" O O ^ ^ H - ^ -

rN -rj- oo rN cr\

r j - r o O r o vo f N r f vo r~- c \ r o - H

< ^

VD »O

VD f N r--

<N

* 00

C

<

fN •<* vo TJ- r o VD

o ^ <-H -5t i-H

oC i-T rN o

O

°°„ ^ °°^ *"l "t

ro" o" o" o" o"

r»

*fc 2 c

VD

<

<o r t i o r- m O i C^ ro r o m r o vo r o f N TJ- 00 -*t >-< U l f f i W O ' H ' t ro —i

oo r- o .—< < N O O O >—i m r- i r n f i i H fN

C M C t^ N H r-T ^H" _T o" o"

lO

(R V O O H C O N C N

e

to

*

< ro

« r t

V O N O

(N (N r- (N >-1 r~ r^OONf^OOTt (N VO V O T f O M O fN

OO >-( ch r i T j CTNOO-H -^f r-< ,-H

VD i—i fN VD O ro O fN •*" •*}• fN VD

r o C\ ro vo fN r o rN ro O O

^ - •-1 iT) •*? ir> 0> 00 vo ro O Tf lOfN^-^HVDwo rN -rf r~ r o rr o rN ^H

i n <N i n vo r o fNVOON"—ifN m O 1 * VON -<3" ro ro ,-n

©

©^ ©^ ©^ O

s& H

J5

c

rN

<

©^ O

©

( 3 ©^

o" m" O " O " m" o"

-

rN r o i n © r*

I

I

I

I

f N i/-> r* r*

I

I

o" m" o" o" O t N O O Mm Tt

IN

I

I

I

I

I

o o m o o in o fN o o HoKNmrf

o, o

SOU 1974:16

Bilaga 2

Tabell 5. Inkomsttagarna fördelade efter storleken på underskottsavdragen inkomståren 1971 och 1972 Underskottsavdrag, kr.

Antal inkomsttagare 1971

0 1999 3 999 5 999 7 999 9 999

3 778 948 1 019 413 178 392 102 870 71 940 40 527

10 0 0 0 - 1 1 999 12 0 0 0 - 1 4 999 15 0 0 0 - 1 9 999 20 0 0 0 - 2 4 999 25 0 0 0 -

19 8881 13 5 8 7 /

12 0004 0006 0008 000-

Summa inkomsttagare Därav med underskottsavdrag Summa underskottsavdrag, mkr. Genomsnittligt avdrag, kr.

•

3 3 566 682 1 064 529 184 034 106 594 84 501 48 533

)

•

•J

5 241 796 1 462 848

3 382,1 2 312

33 475

::>

37 473

16 231

8 991) 3 105 1 4 961J

17 057

5 109 403 1 542 721 3 643,5 2 362

Anm. Icke deklaranter samt O-taxerade ingår ej. På grund av ändrade deklarationspliktsgränser för folkpensionärer har antalet inkomsttagare minskat med ca 168 000 från inkomståret 1971 till 1972. Endast ett fåtal av dessa inkomsttagare torde ha haft något underskottsavdrag och då avdrag förekommit torde det nästan undantagsvis ha varit av ringa storlek.

108 Bilaga 2

SOU 1974:16 Tabell 6. Inkomsttagare med underskottsavdrag fördelade efter civilstånd, ålder och sammanräknad inkomst inkomståren 1971 och 1972 Civilstånd, ålder, sammanräknad inkomst

Antal inkomsttagare med avdrag

%

absoluta tal

1 Män och kvinnor Ogifta Gifta Förut gifta Summa män och kvinnor

200,9 241,7 240 624 277 320 21,5 1 102 144 1 134 361 34,9 3 015,4 3 217,0 161,4 178,3 128 900 23,9 117 235

835 2 736 1 377

872 2 836 1 383

1 460 003 1 540 581 30,3 3 377,8 3 637,1

2 314

2 361

5,6 926,2 1 470,0 838,9 137,1

401 1 953 3 095 2 121 1 354

113 489 9,4 210 449 18,3 364 303 32,7 439 726 47,4 284 394 57,9 100 197 69,6 28 023 73,7

79,9 218,1 594,7 818,7 784,0 485,7 396,7

625 70,9 629 204,2 1004 970 510,0 1 482 1 400 901,2 2 128 2 050 950,0 3 471 3 340 591,1 6 051 5 899 409,6 16 835 14 617

6,8

4,4

13 975 474 219 474 944 395 579 101 286

Sammanräknad inkomst 1 - 9 999 10 0 0 0 - 1 9 999 20 0 0 0 - 2 9 999 30 0 0 0 - 3 9 999 40 0 0 0 - 5 9 999 60 0 0 0 - 9 9 999 100 0 0 0 -

126 916 217 306 401 336 384 717 225 892 80 272 23 564

Icke mantalsskrivna personer1

2 845

2 140

1 Genomsnittligt underskottsavdrag, kr.

-19 20-34 35-49 50-66 67-

Samtliga fysiska personer

Summa iinderskottsavdrag, mkr.

6,4

1 530

2 991

1 462 848 1 542 721 30,2 3 382,1 3 643,5

2 362

Inkl. skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket.

Bilaga 2

SOU 1974:16 Tabell 7. Sammanräknad inkomst och underskott i förvärvskälla vid taxeringen till statlig inkomstskatt av fysiska personer m. fl. inkomståren 1953-1972, mkr. Inkomstår

Sammanräknad inkomst, mkr.

Underskott i förvärvskälla Mkr.

I % av sammanräknad inkomst

1953 1954 1955 1956 1957

28 002,5 29 829,7» 32 627,8 34 550,7 36 817,7

202,7 136,5 180,1 211,1 303,2

0,7 0,5 0,6 0,6 0,8

1958 1959 1960 1961 1962

38 509,5 40 349,0 44 654,3 48 825,2 53 165,1

357,5 405,2 454,6 503,9 523,4

0,9 1,0 1,0 1,0 1,0

1963 1964 1965 1966 1967

57 689,3 64 032,9 70 967,4 78 215,6 82 986,5

577,7 743,5 973,8 1 242,3 1 365,2

1,0 1,2 1,4 1,6 1,7

1968 1969 1970 1971 1972

88 128,3 95 796,2 106 932,5 115 943,5 124 145,5

1 762,6 2 348,7 2 962,6 3 391,8 3 653,4

2,0 2,5 2,8 2,9 2,9

Exkl. eftertaxeringar för Stockholms stad uppgående till 2,5 mkr.

Tabell 8. Antal fysiska personer med schablontaxerad villafastighet (villa eller fritidshus) vid 1973 års taxering fördelade efter fastighetens taxeringsvärde (schablonintäkt) Schablonintäkt, kr.

Motsvarande taxeringsvärde i kr., för personer med endast en schablontaxerad villafastighet

- 1000 1 0 0 0 - 2 000 2 0 0 0 - 3 000 3 0 0 0 - 4 000 4 0 0 0 - 5 000 5 0 0 0 - 1 0 000 10 0 0 0 -

- 50 000 50 0 0 0 - 1 0 0 000 100 0 0 0 - 1 5 0 000 150 0 0 0 - 1 7 5 000 175 0 0 0 - 2 0 0 000 200 0 0 0 - 2 7 5 000 275 0 0 0 -

Summa

Summa

Antal fastighetsägare

661 989 380 799 148 672 24 819 11 136 12 350 2 535 1 242 300

110 Bilaga 2

SOU 1974:16 Tabell 9. Antal fysiska personer med schablontaxerad villafastighet (villa eller fritidshus) vid 1973 års taxering fördelade efter ränteavdraget å fastigheten Ränteavdrag, kr. 0 1 - 1 000 1 0 0 0 - 2 000 2 0 0 0 - 3 000 3 0 0 0 - 4 000 4 0 0 0 - 5 000 5 0 0 0 - 10 000 10 0 0 0 Summa

Antal fastighetsägare 391 826 219 355 151 229 91 344 78 113 57 105 185 866 67 462 1 242 300

Tabell 10. Antal fysiska personer med schablontaxerad villafastighet (villa eller fritidshus) vid 1973 års taxering fördelade efter fastighetens resultat ^schablonintäkt - räntor - tomträttsavgäld - extra avdrag) Fastighetens resultat, kr.

Antal fastighetsägare

S: i överskott resp. underskott, mkr.

A. Fastigheter med överskott 5 0003 0 0 0 - 5 000 2 0 0 0 - 3 000 1 0 0 0 - 2 000 - 1 000

1 097 1 780 4 631 31 336 403 831

+ + + + +

17,4 6,8 11,0 42,3 137,2

Summa

442 675

+

214,7

B. Fastigheter som varken har över- eller und erskott 0

35 869

—

C. Fastigheter med underskott - 1 000 1 0 0 0 - 2 000 2 0 0 0 - 3 000 3 0 0 0 - 4 000 4 0 0 0 - 5 000 5 0 0 0 - 6 000 6 0 0 0 - 7 000 7 000-

247 929 118 529 96 188 62 105 51 485 40 278 40 681 106 561

- 109,7 - 173,1 - 239,0 - 215,9 - 228,9 - 223,7 - 262,8 - 1 031,5

Summa Samtliga fastigheter

763 756

2 484,7

1 242 300

- 2 270,0

SOU 1974:16

Bilaga 2 rO

ro

O o o o o o

•—I

—I

ro

.—i

i—i

—<

ro

^*

T-4 oo i n vo

i-i

oo r-~

io

fS 00

00 NO t— 00 ro

ro

o o o o o o

o o o o o o

lO

^H

o o o o o o

••3

•a IT)

o o o o o o

o o o o o o

o o o o o o

o o o o

o

O ON

lO

o

o

ruo

ro

ro

ro O oo r~ O

ts O TT O 00

ON

00 »O

VO 0>

O Q

O

o o o o o o

ts O ON

ro vo ro O

ON .-H 00 ro

ro

O

(N 00

> c

£ -c -O

E

& T3

, °ca

-° 5 4>

5 ca 'i c S , £ > c 3 X > c 3 - | - ' £ , 2 ca Z3 ?! cd

E

»3 § E E c .sp * a»

0 £ U E U E a S y c a § 0

SOU 1974:16

112 Bilaga 2 O

—I

r^ LO

<-H

LO

CN <N oo LO t TI-

c o

CL c/5

•-3

o o o o

o o o

*^

r-

fN • *

Tj-

r-~ os

--i

r- r-

LO

o

LO

1 o o o o o o o o LO

1 o o o o o o LO

O Os 0 0 VO Os <N

o

1 o o o o o o o LO ro

—I < N

ro

o o o o O O

LO

O]

O

<N r o

00 LO Tl-

T *

fN

r-

c-

Tl-

Tl-

LO LO

CN

LO O f - CN

Os t—

C - TION LO LO LO

o

1 O o o

oo

—I

T-H

Tf

O O

O

o o o o LO rN

1 O o O o

T*

O

o o LO o

LO

o LO o

r-

ro ro

ro

LO

T}"

Tf

ro 00 rN

ro O ro

(-4

1 o o o o o o

o o o

LO T* rN

oo

Os rN O

rN 00

o o ©

( N LD ~ H OS ~+ ©

L£) © Tt

r- © LO L O © »H

~* LO

•5b

c £ c: e 5 > (u c C -O * £

cjB

>

C

<u ,-. tu o

cg T3

_

a

£ T3

_ 2+

<U ,_, 3 j-'SJJSBts'Q'C cU £>

=3oT3 H js

LO

a) -Jt5. _ i > c l i c o c : o > . _ T aT . aj_ a- . _ O 3 O E O E O E a BW c w c O

SOU 1974:16

Bilaga 2 113

+ *£

+

M to n 0 \ r t O o " vo" co" i-H r i i-T vo vo r~ t— r^ r--

co oo i o ON co >o O r--~ CN" ON" oo" ( N vo vo" l i n o v i >fl vo f - vo

rtfSM^Vlrt oC v i oo m o oo rj- TJ- vo vo NO vo

<N^ O H O ON T f co o ON o co vo v i V) > t v i i / ) V j

m n q i n ^ O v-T vo vo o ^H oo

r-^ r-^ ON^ vo vo^ oo^ i o < N o o >-H •—I

CM O r n • * r-^ r o Oo" f H <N ON" PH OO"

( N O O _ v j i o q oo 00" OO" ON O ^H r-"

m * <t M m N

N(S r s w m w

- t o o o o o o\^o o > « m t f o o o <—i O ON co r- ON T j - o o r f r - T t T t N VI V) VHO vi inviONN^O io ^- <N vo vo v o r - ^ H T j - r o O .—i <—i .—i c-4 co co co TJ- <N TJ-

OTf vooo H W v> in p- r- r- ON V ) O >-i <N CN r~- ON oo r- »H oo TJ* M N V ) O T t rf ON ON CO 00 O c- vo o >-H o rv ) VO VO o> v ) vo

p. a.

5 H r- co oo vo oo OO V0 Tt 0O 0O (S Tf fO ^O O S ( S V ) •"H >-i ON O O <N CO «-H Tf Tf VO

r-(N^HOOvO 0> rHfO V ) I - I M "O V) •* 00 ^ VI

rfr 00 O vo VO vo VO 00 VO 00 O O co CN O ON O <—i ^t * V) Tt (N^O vo vo vo oo oo

ON CO 00 ^H VO VO ON O VO •-! 00 r s V l r H ^ ^ O O

T t T f o o\ o\ r-^ Tf t-~" co" r~" co" O COCOTJ-CN(N<N

vo CD ON r-^ r-^ T t ON ON" ON" OO" »-T IO" CS" OO" H H H M N m cs

<N vo O N <—( TJ- r--

O

Tfr <N O O CO O r-vOOOOO ONP1 co in io co i—i vo T}- VN >—i O N •>* »-H vo ^o t-- •* V )

ON f- f- Tj" r-< VO 00 Tf CO Ti" vo ON ^ vo r - r t T f o cs >—< r- •—i i—• co < N t-~ co co —i •—i

uo c— r- 0\ 0\ <N <N oo co vo o^ r-IH tN ON NO r- o

<—i —i (N ON O CO v> Tj- 00 O 00 VO O vo <S Tt O vi

co vo o\ O

vo O N

vo <N r f O O ON O M O M 0 0 H CN CN CN CO —* <N

O O O O O O oo o oooo o ovo Oo vo oo -> O V) O HrtMIS

»-i O O o o o o o o o o o o VN © vo O

o o o o o o o o o o o o vo O O O

CO CO Tj- VO vo

o o o o o o o o o o o o o o o o o o vo O vo O O O

<N CO CO Tj- V ) vo

•g °j2

Sa 1a si KO

SOU 1974:16

114 Bilaga 2

o

ro O t o) o r- sn oo GO ON ro SO ro •n LO ro Os rf r-t -+ so so r- rf tO • — i

,_(

"—i

rs —*

1—1

in t— t-- as as rN rN oo ro in as r•-•i rN ON so tr- O

as rrf • — i 00 ro • * m ^H SO rf «N , — i f» ^H (S r-~ ro ro

r-

"*r»

so Os O ro

<* * — i

i — i

« — i

ro 00 <N rf Os

so f» ro r^

O ro

ON

i—i

•—i

«—i •—i fN ON O r o

m rf oo O 00 so inN *

o o c \

O N O M O O r t (S N N rO>H ( S

r— rN r o r f o Os 0 0 r o r f r j \ ^H , - i t-- r— fN t— ON r o

ffiONWHO rN ON ON I—I NO rN O SO f N r f H r o ro LO 00

*

i n r o r f o so i n 0 0 r f r— s o ON r-- o o ON NO

ON

r-~

ON o

""

o

ro O rf ON 00 LO O ON (S ON ON ro ro NO rN

<—i r— in I s

o\ o

r- •—i ON ro

rf ro rf ro in rf rf ON in o rf ON t~-ON r~ »O H in

r f so i—i O fN ON r o fN i n O fN r— Os fN O 0 0 0 0

O O ON

o o

o\ <t oo i-1

ON I-H O r o i n m • * r H 00 VN NO >H oo r f r f r - oo so

r- oo rf rf ro rf O in <—i O ON ro rf oo rf ro sn *-1

00 i n 'rf >—i fsl •—i l / H O V I ON H V I ON m r— f N r o i—i

r~ ro ON so in in in in r-1 ON t- oo oo ro in <N r- in

ON(S «3 n H r t

NO SO fN fN p~ r f r - o o i n I O N i~~ oo r f r o -H r f

Os ["» ro rf so ro ON r— 00 ro >—i O r- so rf oo rf oo in rs rN rf O in rs ro ro in ro <N

O s o NO r f fN r O ^H r-~ s o O r f rN SO r f fN P - fN

C N H N O i O r i n —i r-~ fN r-~ ON m P - >—i ^H r o i n soONininfNro

rN rf O rf

in ON

ro rN

so so fN O i—i fN O O SO 00 rf 00 i-H —H O fN f- ro SO t— (N SO 00 fN ON 00 O OS rf ro

o o o o o o O o o o o o O o o o o o O in o in o in H C

~

^H ^H rN rN I I I I I T-H o o o o

o o o o o o o o

tys . 5

>n O in O ^H ^H fN

O O O

O o O o O o

o o o

o o o

'Sia c

•a j3

o o o •*t in so O I I I I O o o o o O o o o o

o o o o in o o o r o r f i n SO

S .2P 3

>

IO

SOU 1974:16

Bilaga 2

Tabell 15. Genomsnittlig årsavgift i bostadsrättslägenheter år 1969 efter region, byggnadsperiod och lägenhetsstorlek Region Byggnadsperiod

Lägenhetsstorlek

Samtliga

1 rum o kök

2 rum o kök

3 rum o kök

4 rum o kök

5+rum o kök

Övriga

Region A -1940 1941-1950 1951-1960 1961-1965 1966-1968

1 346 2 219 2 823 3 085 3 804

2 094 2 977 3 980 4 207 5 338

2 944 3 427 4 612 5 425 6 756

3517 4 241 5 695 6 634 7 323

4 881 5 275 6 853 7 614 9 254

1 733 2 063 2 565 3 050 3 645

1 974 2 982 4 315 4 988 6 550

Samtliga

3 367

4 961

6 268

6 910

2 206

3 936

Region B -1940 1941-1950 1951-1960 1961-1965 1966-1968

1 283 2 190 2 728 3 327 3 656

1 798 2 872 3 604 4 254 5 120

2 326 3 946 4 304 4931 6 107

2 904 4 187 5 355 6 379 7 556

4 854 7 600 7 070 7 800 9 937

1417 2 885 2 353 2 841 3 233

1 708 2 998 3 909 4 843 5 806

Samtliga

2 182

3 440

4 786

6 132

8 156

2 589

4 025

Region C -1940 1941-1950 1951-1960 1961-1965 1966-1968

1 404 1 927 2 476 2 757 3 353

1 890 2 539 3 235 3 849 4 615

2 496 3 417 4 108 4 636 5 817

3 362 4 167 4 916 5 656 6 824

4 653 5 508 6 296 7 155 8 204

1404 1615 2 053 2 466 3 042

1 808 2 648 3 532 4 351 5 554

Samtliga

2 059

3 059

4 506

5 480

6 704

1 983

3 587

Region D -1940 1941-1950 1951-1960 1961-1965 1966-1968

l 492 1 962 2 447 2 768 3 184

1 882 2 606 3 262 3 772 4 391

2 324 3 289 4 107 4 501 5 472

2 887 4 028 5 059 5 529 6 438

4 547 5 152 5 897 6 653 7 968

1572 1988 1939 2 290 3 107

1 839 2 693 3 389 3 985 4 987

Samtliga

2 427

3 318

4 328

5 375

6 203

2 079

3 573

Hela riket -1940 1941-1950 1951-1960 1961-1965 1966-1968

1 370 2 006 2 515 2 850 3 375

1 966 2 669 3 350 3 898 4 694

2 660 3 396 4 218 4 781 5 881

3 387 4 136 5 180 5 980 6 984

4 803 5 424 6 414 7 260 8 783

1615 1 893 2 088 2 566 3 185

1 880 2 750 3 604 4 374 5 580

Samtliga

2 189

3 252

4 552

5 739

6 816

2 119

3 691

52,5

150,0

120,*

32,7

8,4

Antal lägenheter 1 000tal

33,4

397,?

116 Bilaga 2

SOU 1974:16

Tabell 16. Antal hyreslägenheter efter ägarekategori, årshyra i kr. per m2 år 1972 samt byggnadsperiod Ägarekategori Årshyra i kr. per m 2

Samtliga

Byggnadsperiod -1900

662 89 310 135 126 _ _ _ 15 75 _ 30 30

1 272 1 071 2 144 1 242 1056 3 175 1737 265 — 619 116 —

_ _ -

1 375 688 361 191 244 74 92 _ 393 24 146 _ _ _ _ _ -

1628 1672 3 978 7 258 11 898 7 653 7 759 2 031 144 257 30 _ _ — -

135 1 870 9 454 20 079 30 811 36 283 33 780 20 696 8 262 1 899 870 542 508 378 44

219 825 6 339 11 893 24 987 28 141 19 669 13 105 4 354 2 351 1436 654 132 219 82

4 443 9 579 28 074 42 999 34 613 29 739 30 555 13 550 7 954 3 110 1 848 936 3 067

4 378 7 986 23 627 37 689 29 270 23 126 24 922 10 148 5 155 2 101 1 245 277 1 825

3 309 3 612 6 576 15 825 39 543 67 430 98 827 112 944 77 417 51 967 37 069 17 059 9 991 4 272 2 358 1 155 3 192

Samtliga

3 589

12 697

44 307 165 609 114 406 210 466

171 748

552 546

lin skild a - 29 30- 34 35- 39 40- 44 45- 49 50- 54 55- 59 60- 64 65- 69 70- 74 75- 79 80- 84 85- 89 90- 94 95- 99 100-104 105-109 110-114 115-119 120-124 125-129 130-134 135Samtliga

3 349 2 066 4 859 4 007 7 439 5 974 7 275 10 659 8 928 12 086 7 020 8 597 7 340 3 570 3 129 5 069 4 107 1604 1 864 2 386 1 445 1 534 1 515 732 934 212 1 137 651 335 189 260 335 426 324 168 34 183 119 108 30 125 118 106 89 515 192

1541 836 3 589 1 396 7 105 3 395 18 228 6 614 20 923 9 672 21 940 21638 23 859 18 226 21972 15 606 21 337 14 195 18 333 7 753 9 734 3 326 7 703 1966 5 400 2 180 2 422 710 4 228 420 834 76 683 82 795 257 127 257 1 237 -

135 63 584 929 2 365 4 919 10 979 14 682 15 404 16 183 11 942 2 922 1619 l 286 305 658 241 521 56 56

41 166 556 1 316 5 004 9 274 10 820 9 987 6 417 3 785 2 889 1 315 1 516 1069 456 389 850 181 175

300 257 1 117 6 472 10 878 12 338 9 591 8 417 8 091 3 494 2 788 3 064 1412 995 1 315 3 563

300 257 1 106 6 186 9 467 10215 8 007 7 363 6 861 2 670 2 180 1 703 1 109 461 841 2 119

7 091 13 354 21 914 40 182 49 481 49 760 61 883 60 992 62 596 62 575 53 942 46 083 30 189 21 385 18 053 11 561 7 176 5 176 4 600 2 122 2 088 1948 5 740

49 908

178 375

85 849

56 205

74 094

60 845

639 891

1 Allmännyttiga - 49 50- 54 55- 59 60- 64 65- 69 70- 74 75- 79 80- 84 85- 89 90- 94 95- 99 100-104 105-109 110-114 115-119 120-124 125-

73 239

— _

— — -

122 222

Bilaga 2

SOU 1974:16

Ägarekategori

Byggnadsperiod

117 Samtliga

-1900

10 Övriga - 34 3 5 - 39 40-44 45-49 50-54 5 5 - 59 6 0 - 64 6 5 - 69 7 0 - 74 7 5 - 79 8 0 - 84 8 5 - 89 9 0 - 94 95-

1 521 1631 1757 989 1416 366 913 434 119 240 290 170 76

1 586 967 1837 1905 1184 1 415 497 787 73

343 142 426 858 1906 427 793 2 346 2 830 587 422 607 257

797 818 1016 957 1119 1 209 975 450 331 192 83 1079 257

263 584 473 202 381 1 402 890 486 753 840 22 92 120 -

44 501 64

767 621 399 497 741

293 744 621 88 497 456

4 509 4 230 5 510 4 911 6 020 5 331 4 110 4 722 4 041 3 144 1 620 1621 2 455 1471

Samtliga

9 922

10 885

9 283

6 509

3 317

2 698

53 694

Samtliga ägarekategorier

87 713

200 355

178 472

257 967

172 445

287 877

235 292

1246 131

Antal rum 1 rum o kök 2 rum o kök 3 rum o kök 4 rum o kök 5+rum o kök Övriga

18 897 28 552 19 301 28 047 8 745 12 670 3 747 5 311 4 512 6 898 6 100 6 234

Åxshyra i kr. per m 2 1

73 227

88 13 219 42 219 265 378

69 472 29 379 24 464 16 282 23 805 19 418 210 851 62 783 82 495 101098 49 062 79 834 63 659 422 618 23 761 32 902 71778 63 997 117 221 96 360 331074 9 044 8 288 20 408 17 599 32 099 27 865 96 497 4 955 2 092 5 696 4 640 6 085 5 590 34 878 30 340 23 316 34 523 20 866 28 834 22 399 150 214

118 Bilaga 2

SOU 1974:16 1

Tabell 17. Garantibeskattningens betydelse för kommuner med skattekraft över skattkraftsgarantin Län Nr. Kommunblock

Folkmängd Egen skatte73-01-01 kraft i % av medelskattekraften

Skattekraftsgaranti i%av medelskattekraften

Totalt skatteunderlag enligt 1973 års taxering, skr.

Därav garantibe lopp för fastighet

01 Stockholm 699 238 05 Sigtuna 27 492 06 Vallentuna 13 881 09 Upplands-Väsby 22 874 10 Järfälla 52 166 11 Sollentuna 40 020 12 Solna/Sundbyberg 84 419 13 Ekerö 13 900 14 Täby 38 991 15 Danderyd 27 867 16 Lidingö 35 485 18 Nacka 51 776 19 Tyresö 28 884 21 Huddinge 56 391 23 Nynäshamn 18 588 24 Södertälje 77 875 26 Upplands-Bro 12 755

156,67 104,46 96,29 99,09 127,63 125,08 148,81 108,87 132,56 164,47 163,84 133,51 103,88 112,51 106,80 109,20 98,78

95,08 95,20 95,78 95,13 95,11 95,23 95,11 96,68 95,38 95,04 95,35 95,76 95,94 95,58 96,18 95,16 95,63

147 047 317 3 854 725 1 794 065 3 042 385 8 936 984 6 719 220 16 862 390 2 031 326 6 937 771 6 152 110 7 804 027 9 278 682 4 027 620 8 516 526 2 664 779 11414 341 1 691 189

03 Uppsala

135 409

101,75

95,09

18 493 968

02 Oxelösund

14 560

109,53

95,21

2 140 735

08 Linköping

106 628

105,59

95,03

01 Jönköping

108 429

95,82

95,04

05 Växjö

60 892

96,84

101 176 38 134 85 983 283 463

102,01 96,45 95,70 111,30

14 02 Partilie 03 Mölndal 04 Göteborg

26 484 46 288 457 837

15 05 Vänersborg 06 Trollhättan 13 Ulricehamn 14 Tranemo

33 102 49 090 21 266 11603

13 Skövde

04 Karlstad

För villor och flerfamiljshus

Totalt

% Skr.

Skr. 6

Skattebortfall i%

% 8

5 851 141 4,0 4 782 489 196 034 5,1 145 174 73 786 109 819 6,1 180 889 5,9 148 005 395 090 4,4 319 081 329 942 4,9 273 314 741 114 4,4 587 645 79 638 134 349 6,6 347 434 5,0 296 895 277 715 4,5 255 530 309 594 4,0 254 442 505 904 5,5 365 032 226 025 5,6 178 377 453 439 5,3 356 642 172 488 6,5 119 693 422 519 573 701 5,0 104 616 6,2 55 031

3,3 3,8 3,9 4,0 3,6 4,1 3,5 3,9 4,3 4,2 3,3 3,9 4,4 4,2 4,5 3,7 3,2

920 923 5,0

718 097

3,9

195 971 9,2

71 355

3,3

15 113 172

732 539 4,8

545 159

3,6

13 946 234

683 383 4,9

515 207

3,7

95,07

7 9 1 5 512

428 462 5,4

307 876

3,9

95,04 95,09 95,09 95,04

13 854 250 4 937 026 11 045 191 42 347 623

439 977 685 609 4,9 277 696 5,6 174 482 629 814 5,7 466 094 2 025 105 4,8 1482 713

3,2 3,5 4,0 3,5

101,06 105,39 117,65

95,22 95,17 95,06

3 592 613 6 547 919 72 301 322

201 335 5,6 164 186 243 819 350 601 5,4 3 621 702 5,0 2 694 209

4,6 3,7 3,7

95,98 97,35 99,42 105,01

95,16 95,07 95,10 95,09

4 264 580 6 414 653 2 838 055 1 635 504

44 721

95,06

95,03

5 706 632

72 488

100,71

95,04

9 798 790

18 01 Örebro 08 Karlskoga

118 147 38 536

98,75 100,99

95,06 95,01

15 661 348 5 223 754

19 01 02 04 07

117 946 19 056 28 474 16 495

103,25 95,10 95,31 102,03

95,04 95,03 95,06 95,08

12 02 04 07 09

Helsingborg Landskrona Lund Malmö

Västerås Hallstahammar Köping Fagersta

129 610 210 428 67 492 32 592

3,0 3,3 2,4 2,0

279 921 4,9

178 335

3,1

494 087 5,0

378 227

3,9

806 867 5,2 256 150 4,9

604 371 170 149

3,9 3,3

16 346 834 2 432 495 3 642 860 2 259 142

825 721 5,1 108 758 4,5 201 505 5,5 132 301 5,9

605 265 72 149 115 804 66 741

3,7 3,0 3,2 3,0

213 713 5,0 303 998 4,7 117 227 4,1 59 757 3,7

01 Falun

47 070

95,83

95,11

6 054 910

299 302 4,9

217 292

3,6

01 Gävle

84 537

98,69

95,00

11 198 877

592 433 5,3

400 441

3,6

1 För samtliga övriga kommuner blir skattebortfallet 3,4 %.

119 SOU 1974:16

Bilaga 3. Tabeller från småhusundersökningen

Tabell 1. Antal hus efter totalt taxeringsvärde, hushållstyp och sammanräknad inkomst Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.

Totalt taxeringsvärde 1 000 kr. -49

50-74

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

Makar, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

42 148 19 394 12 202 7 433 6 115 2 987 651

12 376 10 758 17 264 8 733 9 082 4 825 114

3 455 3 962 6 957 8 213 9 865 9 436 1 204

904 2 095 3 258 4 432 3 509 8 137 1 651

353 828 631 1 048 1 414 3 654 1 622

113 354 447 699 720 4 037 3 849

9 22 5 11 49 401 933

59 360 37 414 40 764 30 569 30 754 33 479 10 025

Summa

90 931

63 152

43 092

23 988

9 551

10 220

242 365

Makar, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

1 649 3 415 4 859 3 408 1 691 3 206

1 349 3 030 3 212 5 893 3 532 3 813

62 818 1 306 3 337 3 135 4 583 829

195 55 343 1 099 1 610 3 540 1 384

68 178 313 287 978 2 346 1923

-

553 1 027 5 467 7 017 5 531 6 485 543

14 20 14 142 418

3 942 8 524 15 515 21 061 16 491 24 116 5 097

-

Summa

18 230

20 830

26 623

14 071

8 226

6 095

94 748

Makar, 2 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

1 027 1 919 4 091 3 421 2 022 449

992 1 878 6 308 5 587 2 135 3 586

180 838 4 283 6 785 5 521 10 370 1 717

386 441 748 1 350 2 477 4 953 2 716

54 107 354 320 590 2 966 3 096

7 14 10

-

-

825 2 639 9 755 8 074 7 522 7 113 1 153

29 216 654

3 473 7 836 25 550 25 537 20 297 29 653 9 336

-

Summa

12 929

20 487

37 082

29 695

7 487

121 682

Makar, 3+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

114 732 2 891 839 740 34

832 1 787 4 166 3 432 555 2 329

-

5 1477 3618 2 683 2 743 2 207 641

208 515 2 015 3 061 1 578 4 123 1 222

350 109 328 599 752 1 739 1 099

117 148 199 180 385 2 265 1 801

4 51 7 5 18 205 571

1 630 4 819 13 225 10 801 6 771 12 901 5 334

-

Summa

5 350

13 100

13 374

12 723

4 976

5 096

55 481

-

120 Bilaga 3 Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.

SOU 1974:16

Totalt taxeringsvärde 1 000 kr. -49

50-74

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

Makar, samtliga 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

44 939 25 461 24 044 15 101 10 568 6 676 651

15 550 17 453 30 951 23 645 15 303 14 553 114

4 839 9 105 25 798 25 987 25 660 25 241 3 541

1 355 4 266 10 862 17616 13 744 27 214 5 419

1 284 1 433 2 051 4 096 6 252 13 886 6 821

353 787 1 312 1 486 2 674 11614 10 670

85 87 37 36 110 964 2 576

68 405 58 592 95 054 87 968 74 313 100 150 29 793

Summa

127 440

117 569

120 172

80 477

35 825

28 897

3 896

514 276

Övriga hh, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

31 701 8 643 4 194

3 326 1897 1 326 516

1 083 771 1 585 1 286

441 307 203 285

298 106 410 379

11 22

-

5 612 3 177 3 403 894

42 473 14 924 11 122 3 412

Summa

44 538

13 087

7 065

4 725

1 236

1 194

71 931

Övriga hh, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

1592 760 109

865 705 752

85 109 196

-

4 118 39

-

-

74 314 492 555

-

-

36 186 376 145

62 5

2 566 2 053 2 018 939

Summa

2 461

2 321

7 576

4 26 66

120 112 497 121

110 44 209 209

68 45 214 231

-

Övriga, hh 2+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

-

-

-

36 50 26 30

939 276 1 664 605

Summa

1 252

3 484

Övriga hh, samtliga 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

33 894 9 403 4 955

-

6 481 3 908 4 221 894

3 398 2 134 1 729 691

1 278 1 196 2 574 1 961

550 435 522 690

366 155 742 649

11 22 62 72

45 977 17 253 14 803 4 957

Summa

48 251

15 503

7 951

7 009

2 198

1 913

82 991

Samtliga hh, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

73 849 28 038 15 169 8 660 6 115 2 987 651 3 065

17 989 13 935 20 216 9 184 9911 4 890 114 1941

6 781 5 859 8 065 8431 10 248 9 569 1 204 2 030

1 987 2 866 4 326 4 950 4 649 8 284 1 651 575

794 1 134 739 1 143 1475 3 852 1649 303

412 461 638 918 763 4 321 3 901 323

20 44 5 11 49 447 940 26

101 832 52 338 49 159 33 296 33 211 34 350 10 110 8 264

Summa

138 535

78 180

52 188

29 288

11 090

11 737

1 543

322 560

-

Bilaga 3

SOU 1974:16

Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr. Samtliga hh, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas Summa Samtliga hh, 2 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas Summa Samtliga hh, 3+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

Totait taxeringsvärde, 1 000 kr. " 100-124 -49 50-74 75-99 3 241 4 175 4 969 3 408 1691 3 206

2 214 3 735 3 729 6 128 3 532 3 813

125-149

150-224

225-

Summa

1 261

589 1 213 5 771 7 089 5 632 6 529 543 629

20 752

24 412

27 995

16 855

6 408

106 028

1628 1 919 4 742 3 421 2 022 449

992 1 903 6 308 5 587 2 135 3 586

266 949 4 307 6 874 5 521 10 442 1 717 1 127

428 471 930 1 377 2 545 5 095 2 716 703

122 142 373 400 590 3 123 3 135 113

7 14 10 29 216 654 34

-

4 305 8 089 26 427 25 734 20 365 30 054 9 375 4 123

-

-

136 1 132 1 523 3 612 3 424 4 849 829 1 350

195 140 343 1 208 1 726 3 563 1 440 196

68 182 403 314 978 2 385 1 923 153

25 70 19 142 418 55

6 509 10 577 16 764 21 830 17 003 24 488 5 153 3 704

-

861 2 689 9 755 8 074 7 522 7 143 1 153 1 327

14 891

20 622

38 526

31 204

14 265

8 001

128 472

114 732 2 891 839 740 34

835 1 787 4 232 3 432 555 2 329

243 515 2 399 3 061 1627 4 123 1 222 711

418 123 328 599 752 1 739 1 099 410

117 157 299 194 400 2 284 1 801 232

4 51 7 5 22 215 571 27

1 737 4 842 13 775 10 841 6 838 12 931 5 334 4 209

-

-

1 123

1 213

5 1477 3 618 2 710 2 743 2 207 641 491

Summa

6 474

14 383

13 892

13 901

5 468

5 486

60 507

Samtliga hh, summa 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

78 833 34 864 27 771 16 328 10 568 6 676 651 4 959

22 030 21 361 34 485 24 330 16 133 14 618 114 4 525

8 237 11238 27 210 26 304 26 145 25 447 3 541 4 478

2 633 5 462 12 555 18 498 15 221 27 698 5 419 3 761

1 835 1 868 2 341 4 328 6 498 14 248 6 904 1613

719 943 1 714 1 826 2 733 12 113 10 761 822

96 109 48 86 119 1 021 2 583 141

114 383 75 846 106 124 91 701 77 418 101 822 29 973 20 299

Summa

180 651

137 596

132 601

91 248

39 635

31 631

4 204

617 567

-

-

122 Bilaga 3

SOU 1974:16

Tabell 2. Genomsnittlig bostadsutgift (exkl. amort.) kr. efter totalt taxeringsvärde, hushållstyp och sammanräknad inkomst Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.

Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr. -49

50-74

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

Makar, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 000-59 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

2 568 2 907 3 760 3 735 3 462 7 728 4 569

3 503 4 723 4 309 4 720 5 832 4 884 3 248

5 371 5 677 6 300 6 037 7 307 7 565 7 809

5 806 5 684 7 055 7 340 7 004 9 137 10 186

5 624 4 831 6 869 8 035 8 216 10 109 9 362

5 588 8 829 9 523 11 059 11 015 11 072 13 384

10 166 4 201 9 802 6 769 12 129 16 477 16 991

3 000 3 978 4 801 5 474 6 208 8 383 11 185

Summa

3 139

4 539

6 668

7 855

8 637

11 731

16 333

5 255

Makar, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

2 857 4 035 5 397 3 796 5 959 2 770

4 860 4 495 5 739 6 244 6 123 8 243

-

7 866 9 044 9 822 7917 9616 10 493 9510

11 227 5 957 10 929 12 594 11 880 12 206 13 485

8 976 16 207 13 408 10 325 11455 15 957 17 046

18 950

-

10 752 5 527 7 724 7 859 8 018 8 702 9 335

17 006 24 417 18 532 18 244 23 487

5 514 5 126 6 955 7 055 8 295 9 457 14 560

Summa

4 203

6 168

8 070

12 290

15 111

21 730

8 032

Makar, 2 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

6 261 2 944 4 605 5 444 4 486 8 865

6 698 8 074 6 438 6 457 7 080 7 269

11934 12 809 11683 12 816 12 496 12 660 13 163

13 347 11 685 16 320 14 076 15 462 15 394 17 523

-

-

9 161 9 753 10 598 9 782 11 234 11 291 11 538

26 159 21 689 14 198

-

6 574 8 486 8 591 8 951 8 231 9 803 7 794

22 837 19 748 24 001

7 393 7 476 7 957 8 425 9 305 11 112 14 406

Summa

4 841

6 818

8 752

10 793

12 677

16 200

22 848

9 497

Makar, 3+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

7 936 7 827 7 977 5 712 6 061 6 866

6 169 6 772 7 120 6 363 8 821 10 241

-

-

6 822 7 434 9 143 8 654 8 760 8 276 9 091

10 841 9 670 10 868 11 488 11 742 11 538 11 123

9 769 11 060 10 234 12 112 14 042 13 070 14 168

15 354 8 502 12 783 11 225 13 119 16 300 19 266

9 734 13 973 19 783 10 187 22 180 20 701 23 824

8 332 7 671 8 601 8 736 10 035 11 922 15 617

Summa

7 328

7 441

8 631

11 318

12 881

16 543

22 285

10 160

Makar, samtliga 0 - 1 9 900 20 000-29 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

2 676 3 203 4 742 4 246 4 239 5 419 4 569

3 968 5 254 5 270 5 749 6 181 7 209 3 248

6 193 6 759 7 867 7 705 7 886 8 550 8 270

7 121 7 608 9 492 9 111 9 843 10 550 10 722

9 501 7 804 9 844 11430 11 555 11 924 12 486

10 671 10 827 12 775 11 587 12 461 14 182 16 238

18 180 12 720 15 686 17 005 17 382 18 367 21 339

3 495 4 916 6 530 7 110 7 866 9 905 13 565

Summa

3 640

5 548

7 840

9 769

11 539

14 450

20 136

7 300

-

Bilaga 3

SOU 1974:16 Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.

123 Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr. -49

50-74

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

Övriga hh, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 000-49 900 50 0 0 0 -

2 194 2 486 3 374

2 988 3 836 5 679 3 606

5 015 5 229 5 625 8 207

4 112 7 322 7 416 6 740

9 031 7 106 11 112 10 463

7 317 7 538 10 055 11 874

16 431 6 097 12 405

2 679 3 508 5 312 7 109

Summa

2 362

3 936

5 420

6 459

9 226

9 724

11 267

3 468

Övriga hh, 1 barn 0 - 1 9 900 20 000-29 900 30 000-49 900 50 0 0 0 -

1 690 3 245 5 718

11 837 5 238 7 867

10 205 6 029 7 533 9 604

7 252 8 432 9 894 8 747

14 227 9 384 12 142

12 771 11 258 9 576

11 917 14 224

5 388 5 446 8 586 9 650

Summa

2 349

8 548

7 690

8 995

11 822

10 886

12 087

6 784

5 626 1 029

8 895 10 943 6 296

3 072 11474 7 647 9 946

11 706 10 975 10 963 7 691

10 343 16 926 12 795 14 128

19 152 13 452 13 541 15 471

19 814

7 851 12 410 7 400 13 287

Summa

3 235

7 649

8 326

10 606

13 129

15 014

19 814

8 942

Övriga hh, samtliga 0-19 900 20 000-29 900 30 000-49 900 50 000-

2 231 2 547 3 117 -

4 172 4 135 6 078 3 606

5 050 5 446 6 071 8 576

5 010 7 954 8 574 7 366

9 292 9 482 11424 12 049

9 511 9 385 11253 13 017

16 431 6 097 11917 14 036

2 936 3 881 5 993 8 345

Summa

2 384

4 649

5 685

7 481

10 702

12 346

4 001

Samtliga hh, 0 barn 0-19 900 20 000-29 900 30 000-39 900 40 000-49 900 50 000-59 900 60 000-99 900 100 000Uppg. saknas

2 407 2 778 3 604 3 824 3 462 7 728 4 569 2 219

3 343 4 521 4 492 4 804 5 655 4 846 3 248 4 094

5 196 5 532 6 221 6 013 7 355 7 559 7 809 8 726

4 883 6 124 7 110 7 378 6 966 9 080 10 186 9 686

7 515 5 446 7 053 8 573 8 700 9 980 9 373 11764

6 841 8 531 8 941 11336 11065 11078 13 416 13 900

13 503 5 147 9 802 6 769 12 129 16 000 16 988 18 886

2 866 3 844 4 829 5 548 6 229 8 378 11 209 5 637

Summa

2 869

4 427

6 579

7 666

8 788

16 098

4 867

2 284 3 891 5 404 3 796 5 959 2 770 8 672

7 585 4 635 6 028 6 310 6 123 8 243 7 043

10 719 5 604 7 641 7 916 8 019 8 732 9 335 10 259

7 533 8 874 9 803 8 080 9 605 10 353 9 510 10 045

11227 10 959 10 929 12 304 11988 12 209 13 315 13 545

8 976 16 135 12 908 10 428 11455 15 853 17 046 15 036

18 950 19 563 13 705 17 427 18 244 23 487 16 055

5 465 5 188 7 027 7 147 8 351 9 451 14 501 9 517

3 996

6 439

8 109

9 476

12 298

15 003

20 531

7 995

Övriga hh, 2+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

Samtliga hh, 1 barn 0-19 900 20 000-29 900 30 000-39 900 40 000-49 900 50 000-59 900 60 000-99 900 100 000Uppg. saknas Summa

124 Bilaga 3 Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr. Samtliga hh, 2 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas Summa Samtliga hh, 3+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

SOU 1974:16 Totalt taxerings!

e, 1 000 kr.

-49

50-74

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

6 026 2 944 4 114 5 444 4 486 8 865

6 698 8 113 6 438 6 457 7 080 7 269

9 995 9 896 10 593 9 850 11234 11271 11538 11923

11226 13 173 11843 12 854 12 554 12 694 13 163 11314

16 572 12 360 15 800 13 761 15 462 15 342 17 514 18510

26 159 21689 14 198 22 837 19 748 24 001 22 748

7 356 7 631 7 818 8 467 9 323 11 134 14 416 9 886

5 397

5 778

6 428 8 542 8 591 8 951 8 231 9 804 7 794 9 077

4 732

6 818

8 762

10 843

12 622

16 155

22 845

9 483

7 936 7 827 7 977 5 712 6 061 6 866

6 181 6 772 7 107 6 363 8 821 10 241

10 949 9 670 10 745 11488 11587 11538 11 123 10 030

10 428 11325 10 234 12 112 14 042 13 070 14 168 15 222

15 354 8 587 13 583 11694 13 271 16 335 19 266 18 100

9 734 13 973 19 783 10 187 22 900 20 541 23 824 20 641

8 613 7 692 8 680 8 745 10 035 11939 15 617 9 206

5 963

6 958

6 822 7 434 9 143 8 644 8 760 8 276 9 091 11128

Summa

7 091

7 395

8 718

13 069

16 591

22 196

10 108

Samtliga hh, summa 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

2 485 3 026 4 469 4 255 4 239 5 419 4 569 3 601

4 028 5 049 5 335 5 783 6 055 7 186 3 248 5 724

5 721 6 510 7 761 7 699 7 897 8 552 8 270 9 309

6 097 7 684 9 326 9 114 9 602 10 495 10 722 10 550

9 438 8 195 9 971 11467 11701 11885 12 449 12 665

10 080 10 589 12 179 11749 12 478 14 109 16 238 15 935

17 986 11377 17 324 12 631 17 544 18 064 21327 19 041

3 271 4 681 6 421 7 126 7 845 9 902 13 562 7 948

Summa

3 303

5 453

7 760

9 626

14 302

19 791

6 878

Bilaga 3

SOU 1974:16

125 Tabell 3. Hushåll met förmögenhet efter totalt taxeringsvärde, hushållstyp och sammanräknad inkomst Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.

Totalt taxeringsvärde 1 000 kr -49

50-74

Makar, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

41 728 17 487 11 586 7 305 6 011 2 923 651

12 283 9 895 16 788 8 240 6 982 4 539 114

Summa

87 692

Makar, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

1 599 3 373 4 831 3 280 894 3 206

-

Summa

17 184

Makar, 2 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

905 1 688 2 412 3 259 1 837 200

-

Summa

10 301 69 94 1 628 797 74

Makar, 3+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900, 100 000

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

2 861 3 781 6 339 7 736 9 627 8 929 1 128

904 2 072 3 087 4 225 3 322 7 501 1 630

353 805 539 1000 1 314 3 468 1 578

113 354 364 681 656 3 671 3 564

5 22 5 11 49 367 912

58 249 34 417 38 710 29 197 27 961 31 399 9 576

58 841

40 401

22 741

9 057

9 404

1 372

229 509

1 349 2 334 3 000 5 519 2 726 3 190

62 669 1 050 2 800 2 541 3 920 737

126 55 275 921 1438 3 041 1 286

54 130 313 287 961 1 890 1 759

-

443 991 4 796 5 658 5 248 5 322 388

5 20 14 128 350

3 699 7 553 14 270 18 485 13 823 20 698 4 520

18 119

22 846

11 780

7 143

5 395

83 049

647 1 736 5411 4 104 1 948 3 409

159 492 3 324 5515 3 745 8 172 1 630

386 363 551 1 043 2 210 3 919 2 475

54 107 175 277 334 2 582 2 649

-

-

-

770 1662 7 420 6 244 6 164 5 274 807

22 176 638

2 923 6 061 19 304 20 443 16 261 23 733 8 200

17 256

28 342

23 039

10 947

6 180

96 925

597 1 013 2 674 3 205 46 1 333

208 . 437 852 1 524 952 3 396 1 002

222 109 301 302 529 1 444 763

117 148 171 168 362 1 600 1 317

4 51 7 5 11 205 453

1 223 2 990 8 696 7 874 3 754 9 812 4 048

-

14 10

-

5 1 138 3 062 1 872 1 781 1 834 513

Summa

2 662

8 870

10 205

8 373

3 670

3 882

38 397

Makar, samtliga 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

44 301 22 642 20 458 14 641 8 817 6 329 651

14 877 14 979 27 874 21 068 11 703 12 471 114

4 079 7 572 21 617 21 510 22 820 21 359 2 837

1 334 3 670 8 314 14 065 10 560 22 990 4 998

1 088 1 332 1 665 3 265 5 491 11 872 6 102

339 739 1 023 1 414 2313 9 744 9 289

74 87 28 36 96 876 2 353

66 093 51 022 80 980 76 000 61 800 85 642 26 344

Summa

117 840

103 086

101 794

65 932

30 817

24 861

3 550

447 881

-

26 SOU 1974:16

Bilaga 3

Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.

Totalt taxeringsvärde 1 000 kr -49

50-74

Övriga hh, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

30 599 8 539 3 753

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

11 22

-

5 573 3 040 3 403 894

3 234 1 885 1 326 426

1 080 681 1 523 973

254 307 84 285

298 106 406 357

41 050 14 580 10 495 2 981

Summa

42 890

6 871

4 256

1 168

69 108

Övriga hh, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

1 592 760 61

213 705 261

85 109 147

-

4 118 39

-

-

52 314 421 492

-

-

36 163 372 114

58 5

1 893 2 030 1 400 797

Summa

2 412

1 179

1 279

6 120

-

75 68 423 121

42 14 102 195

45 200 203

-

-

754 159 1468 564

Övriga hh, 2+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

-

-

4 66

-

-

36 28 26 30

Summa

1 252

2 945

Övriga hh, samtliga 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

32 792 9 298 4 465

-

5 787 3 749 3 730 894

3 306 2 077 1 725 570

1 207 1063 2 367 1 585

296 405 295 628

298 155 724 599

11 22 58 66

43 697 16 770 13 364 4 343

Summa

46 555

14 159

7 678

6 223

1 777

78 123

Samtliga hh, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

72 327 26 026 14 112 8 532 6011 2 923 651 3 065

17 857 12 936 19 741 8 691 7811 4 603 114 1 707

6 095 5 666 7 447 7 954 9 921 9 062 1 128 2 030

1 984 2 753 4 141 4 694 4 148 7 648 1 630 390

608 1 111 600 1 024 1375 3 666 1605 303

412 461 551 900 699 3 933 3615 263

16 44 5 11 49 407 918 26

99 299 48 998 46 597 31 805 30 015 32 241 9 661 7 784

Summa

133 648

73 459

49 303

27 387

10 291

10 835

1 478

306 401

3 191 4 133 4 892 3 280 894 3 206

1 562 3 039 3 026 5 754 2 726 3 190

114 982 1 267 3 004 2 768 4 186 737 1 123

126 140 275 1 030 1 506 3 065 1 342 166

54 134 403 314 961 1 929 1 759 88

65 16 66 19 128 350 46

5 592 9 583 14 976 19 180 14 225 21 038 4 576 3 168

14 183

7 651

5 643

92 338

Samtliga hh, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas Summa

1 261

479 1 155 5 097 5 730 5 350 5 334 388 423

19 657

20 559

23 955

-

-

Bilaga 3

SOU 1974:16 Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr. Samtliga hh, 2 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas Summa Samtliga hh, 3+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

127 Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr -49

50-74

1 506 1 688 3 063 3 259 1 837 200

100-124

125-149

150-224

204 561 3 345 5 604 3 745 8 244 1 630 915

428 363 652 1 043 2 278 4 047 2 475 605

54 142 195 358 334 2 726 2 689 99

225-

Summa

-

22 176 638 32

-

3 645 6 198 20 097 20 612 16 329 24 107 8 239 3 612

806 1 690 7 420 6 244 6 164 5 304 807 1 145

12 263

17 364

29 582

24 248

11 891

6 599

102 839

69 94 1628 797 74

597 1013 2 740 3 205 46 1 333

240 437 1 165 1524 1 000 3 396 1 002 667

222 123 301 302 529 1444 763 325

117 157 258 182 377 1605 1 317 218

4 51 7 5 15 215 453 27

1 254 3 013 9 161 7 914 3 822 9 828 4 048 2 853

-

647 1 740 5411 4 104 1 948 3 409

75-99

-

14 10

5 1 138 3 062 1 899 1 781 1 834 513 35

Summa

3 539

9 640

10 266

9 433

4 008

4 230

41 893

Samtliga hh, summa 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

77 093 31 941 23 696 15 868 8 817 6 329 651 4713

20 664 18 728 30918 21 754 12 532 12 536 114 3 777

7 385 9 649 23 025 21 827 23 215 21 534 2 837 3 634

2 541 4 733 9 919 14 827 11 662 23 474 4 998 3 096

1 384 1 737 1 827 3 399 5 688 12 221 6 185 1 399

638 895 1408 1 754 2 371 10 194 9 380 668

85 109 39 82 105 927 2 360 131

109 790 67 792 90 832 79 511 64 391 87 214 26 525 17 417

Summa

169 108

121 023

113 106

75 251

33 840

27 306

3 838

543 472

-

-

128 SOU 1974:16

Bilaga 3

Tabell 4. Hushåll med förmögenhet. Genomsnittlig förmögenhet 1 000 kr. efter totalt taxeringsvärde, hushållstyp och sammanräknad inkomst Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.

Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr. -49

50-74

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

Makar, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

37 52 70 59 34 38 175

74 73 77 75 71 86 394

88 75 86 98 81 108 199

85 97 112 106 96 97 176

177 169 140 165 173 116 348

623 151 189 161 156 206 280

1611 573 384 336 265 303 1 176

50 67 81 87 76 110 344

Summa

86 Makar, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 i 00 0 0 0 -

56 26 30 50 26 51

41 58 49 60 52 109

-

62 78 80 70 70 75 129

64 61 62 62 85 74 153

208 131 107 106 101 154 272

-

87 80 60 54 47 64 172

53 128 63 320 371

Summa

58 50 50 59 59 82 214 71

Makar, 2 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

16 13 40 21 28 65

87 49 34 51 39 68

-

-

39 51 66 39 46 61 286

32 60 51 51 57 67 97

65 42 56 29 53 76 96

65 92 85 86 92 100 167

99 210 619

Summa

2 30 16 13 19

17 73 37 32 33 69

19 61 57 43 35 66 135

70 38 94 147 37 66 109

30 124 94 118 75 141 116

226 399 93 96 210 255 286

Makar, 3+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

-

-

23 157

-

-

50 35 37 64 34 103 548

Summa

281 Makar, samtliga 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

37 45 53 46 32 46 175

69 68 62 60 61 85 394

79 64 66 67 60 85 283

67 85 78 71 71 78 135

102 119 91 91 89 86 175

263 133 130 130 111 157 223

260 383 167 185 191 275 734

Summa

-

46 41 51 42 48 72 179 64

28 62 38 46 39 89 193 71

50 61 64 64 63 91 247 77

SOU 1974:16 Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr.

Bilaga 3

129 Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr. -49

50-74

75-99

100-124

125-149

150-224

225-

Summa

övriga hh, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

42 37 41 -

93 85 53 163

102 141 105 226

119 138 95 660

132 163 98 130

136 231 274 369

110 873 720

57 71 70 364

Summa

75 Övriga hh, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 000 49 900 50 0 0 0 -

38 48 44

47 32 54 -

49 76 49 155

84 80 78 135

148 97 181

82 311 70

430 533

40 54 100 145

Summa

72 Övriga hh, 2+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

14 73 -

105 12 -

93 80 28 127

53 38 55 93

133 37 268 84

122 94 105

-

Summa

102-

288 288

28 71 81 101 70

Övriga hh, samtliga 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

41 38 46 -

91 75 52 163

102 135 92 207

113 114 85 454

133 155 156 127

136 195 230 260

Summa

110 873 430 611 547

56 69 74 290 75

Samtliga hh, 0 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

39 47 66 54 34 38 175 110

80 76 74 73 81 87 394 52

96 97 87 100 83 112 199 147

103 107 110 103 224 99 176 121

158 168 139 162 171 116 346 170

270 169 264 160 157 221 280 172

623 723 384 336 265 346

Summa

53 68 80 84 98 115 343 112 84

Samtliga hh, 1 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

47 30 30 50 26 51 14

42 52 49 60 52 109 64

84 79 60 54 49 63 172 10

72 79 86 68 72 81 129 109

64 113 62 66 83 75 162 46

208 130 162 112 101 152 272 211

Summa

1 172

300 870 147

91 394 183 320 371 505 340

52 51 53 60 60 83 216 81 71

SOU 1974:16

130 Bilaga 3 Hushållstyp Sammanräknad inkomst, kr. Samtliga hh, 2 barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas Summa Samtliga hh, 3+barn 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr. 50-74

75-99

100-124

125-149

150-224

15 13 47 21 28 65

87 50 34 51 39 68

35 58 51 51 57 68 97 61

72 42 89 29 55 76 96 68

65 97 96 99 92 100 166 88 126

99 210 619 131 493

42 41 53 43 48 73 178 48 64

226 399 93 96 195 259 286 176 277

29 62 38 46 40 90 193 262 84

241 482 150 367 206 296 734 305 567

52 63 65 64 74 93 247 118 78

_

-

41 52 66 39 46 62 286 39

2 30 16 13 19

17 73 36 32 33 69

24 61 56 43 36 66 135 667

70 38 94 147 37 66 109 377

50 35 37 63 34 103 548 71

Summa

30 126 74 111 77 141 116 596 142

Samtliga hh, summa 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 Uppg. saknas

39 43 53 45 32 46 175 78

75 69 61 59 68 86 394 53

89 79 68 67 62 87 283 96

89 91 81 70 118 80 135 216

109 128 102 91 89 86 177 159

203 144 177 134 113 163 223 303

Summa

_

-

225-

Summa

-49

—

23 157

-

SOU 1974:16

132 Bilaga 3

00 O O N •* in so co so r-< 00 O ©

.—I CO Tfr m Tf <N OO I O ON OS © SO

O CN

•—i

o. D O ^ r t O O oo in so in

©

in

00 Tf rN in

in

Os W . to O co o oa T3 J*S

M

en ,<u

r-

"*

co co so co r~ oo

©

ON —I

is

M 00 w

00 <N Tt Tf in in os r~ r-i <N ^ -* SO t-~ t— r-

CN OS OS

SO

so so <N in © r-t O rf Tt os so in r- oo os o

Tt Tt rt •* so CN O N © 00 © r- Os

cN Os 00

r- os in in 00 00 0O Tf i-~ © >-< CN

co i n so oo os -»f i n r s r-i r - o \ i n

rf »n oo

, - 4 . - H i-H C N

<—'

(N Tf m O so oo oo en © r-i >n oo os so «f • H N I N ^t co

i n so >—i m H o o r n m IO H f O oo <N CO CO T f I I I I

en rs tj- *rt oo

in

r~- r - r - © Tj- r s so so

in <—i ^t m OS 00 IO M t— m C N if

r^ (N oo oo OiOOOrf SO oo f - 00

W N r~ o r- o

mtffSOO oo co r- »H OS OS oo o

cooDrios —• f •* SO .-H —• © <-!

m <N co © © os r- cro co ** rt

•>*• m rj- © 00 —4 *f t— co in so so

so so 00 Os Os so

in oo so i—i SO in <—i in © Tt co oo co co --f -<f so rt-

in in in O N © co so os in so » — i in co so •—i rf so r-~ O oo

CN so 00 >—1 CO CN

so Os so r~Tf in so oo

rs> t

os oo r- t— CN so OO oo

Os O <N <N

^ Os

D-ÖÄ

< E ro in ^ O r~ os

t^ fl f— •—i oo co © Os Os

pa

"S M O 00

CLJO

oo 00 in

d H

ä

P

l-I H bO^d

X H

dl

E=

E 4 o ^

anc H H s F 3 3

CO

W C

>"*

^

or;

co

,_ CO

<S m

M

"<t

>*

--I- ro O SO OO ©

oo Os

P C3

E CN OS >

~ c c <U O) so ort

Tf SO Tf 0> in oo O ^f

H

P C

in so

:rt

>i

>-A H-I pa

M 1 C oc3 in O CO , MH g 1 O >.00

Z J

© o

CO

E

b 3

in © © CN in sO so r^ OS 1 1 i 1 .-H SO SO i in SO so 00 OS OS Os T-H rH 00

T—l 1—i so in so so Os O N Os

o

*"]

Bilaga 3 133

SOU 1974:16 CO H NO ON t - CN

ON l/ - ) O

H f f U C O O O i/) a O r n TJ^ H v o v o m

O O ^ O ' t OOOO H H M N M N

Tt ON lO

ni o o oo •vt r o ON C l H

co O ro

ro Tt m O rH T t 0 0 l O 0O T t l O ON

NO VD

ro r— O

rro m

CN

co

m

Tt

VO r - r - 0 0 ON

O Tt

m 00 ON ON 1-4 1-4

CN 00

ON 0O 0 0 O ON •vt r ~ r o T t N O 00 ON ON CN O

ON

CL,

OD

c1>

B to

O

o

O

u

( S T f ^ t S Tt r o TI-

2« u

"*"*

-V Cfl

r~

N V ) O r M •—1 CO CN) ON ON

00 -vt 1-4 CO •vt ON

Tt ro vO C— ro ON O N ro O N rt Cv) 00 O O •vt

NO CN CN)

CO in Tt NO

m

Tt

«—i i-4 cN ro Tt

CN

ON CN r-1 00 T t O O CN C\ O l O H

O i-H Cvl

^0 0 \ * 0 0

CO

C M » M VO O CO NO lo ON ON <N CN

v

"vt

IONONOO CN) ON ON 0 0 r o CN »—i i<0 CO CO T t O O

O CN NO NO cv) r ^

CN CO CO UO 00 I

I

I

Tt

I

CO (N m

O Tt Tt

ro m O ro <N t -

O i—i ON

00 ON c o r o i/O H N W 1/100 CN) m O t— <-H

NO T t CO <—i 00 m 00 ON O ro O O

CN o r-i

O <N co T t CN c o

O O co

CN NO ON 00 l O t— r~ oo i—i r o v o r * r^ ON O N

m ON O CCO CN CO Os r o Tt rN r o

00 00 VO 00 lO V)

i-4 oo »O

O T t r - oo r r - ON r N co t-~ ON ON ON O i—I

r o NO i—i ON CO r o O CN m 00 00 00

CN O 0 r- rNO ON

"vt NO 00

00 O r o r O 00 ON C~ m CO CN r o T t i o NO

co c o m r o r~ c o r - r o r o r o CN ON

CN ON CN CN) NO NO

O 00 00

i-4 NO m CN) 00 CNI t ~ i n i-* NO T t m O 10 c o

ON r o O

ro

T-H CO

CN

co T t

—< T t cv) r-~ O oo CN ON < N >-<. «-H «—I

ON NO O i-4 CN CN

t— r o O r o NO t r~ o o

D -a x

O Tt VD

m CN O

• —

M

T t l O O CN ON ON ON c - m CN CN r-1 r t r o r o

ON CN O

^F

w

<<* o

^J

a:

»o t—

oo O O

O

^ J

a> a . ÖO P3 M _^

,ä H 1-4

»H

öp.*

•a a>

:< H

F 3

D.

3 3C

F b -y,

E »j o ^ H H

i n ro o T t NO r -

H

CN -4 *-H ON CN) CN)

oo m ON -4 ON i n O NO H N ( N ( N

a

H -*

o o o in o CNI i n NO NO t~~

^ " "rå •w C C O aj ÖU C M » ort :C3 > > eJ - J CO

>n r^ o co

I OJ NO """'

I

I

I

I

i n NO NO ON ON ON

F Id 3

O

o

o i£ t~O

A

ON

I

B E

' % 3

£ o o m oo o °% wo NO NO NO c— T3 ON | | | | 2 'T' i-< i-4 NO ON E . 1 v~> ^o •& ^o gg ON ON ON ON

- t - . OCTJ P. "S

.Sf ^J

134 Bilaga 3

SOU 1974:16

Tabell 6. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus. Region A (Storstockholm) Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Förvärvsår

Genomsnitt per uis Taxeringsvärde Tot.

Byggn.

tkr.

tkr.

Köpesk. Kapitalskuld el. prod. kostn. Summa Hus med hus tomtr. ägr. tkr. tkr. tkr. tkr.

Fget kap.

Ränta

Skatt på gar. belopp

tkr.

kr.

kr.

Summa

9 368

645 Ly - 8 5 kvm. Ly 8 6 - 1 2 0 Ly 121-160 Ly 161-200 Ly > 200 kvm.

88 119 162 195 235

54 87 127 147 177

103 143 216 301 326

53 94 148 206 229

48 80 101 198 213

55 97 156 207 232

49 49 68 95 97

4 221 6917 10 966 15 073 16 845

400 540 725 864 1 015

Byggnadsår -1950 1951-60 1961-65 1966-68 1969-70

122 123 158 179 164

76 92 126 145 133

159 162 181 250 236

97 98 117 175 188

97 88 83 94 125

96 100 120 183 196

63 65 64 75 48

7512 7 165 8 295 12 406 14 302

540 558 710 797 738

Förv. år 1961-65 Förv. år 1966-68 Förv. år 1969-71

138 150 144

101 115 107

136 209 214

76 132 158

49 91 142

82 141 160

60 77 57

5 338 9 430 12 086

619 676 643

Paritets- eller räntelån

8 832

603 Samtliga

9 109

625 Nom. lån

Bilaga 3

SOU 1974:16

Bränsle

Avg. m. m.

Underhåll

Fast. resultat

Skatteeffekt

Nettoränta

Boende-

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1 178

1 140

1 402

6 547

3 852

1 394

11 275

1 072 1 045 1 207 1490 1 534

797 1 078 1 207 1 342 1 582

1 542 1 395 1 249 1 807 1 179

2 962 4 950 7 758 10 581 9 868

1501 2 899 4 653 6412

1 254 1 103 1481 1 864 2 285

7 785 9 179 12 183 16 028 19 029

1 292 1 030 1 060 1 174 1 267

1 085 1 034 1 167 1 366 1 120

2 022 1 963 1 237

702 311

5 340 4 998 5 024 8 506 10 965

2 962 2 941 3 195 5 031 6 508

1459 1 375 1447 1 608

10 948 10 184 10 720 13 021 12 220

1683 3 868 5 326

1487 1 574 1 217

135 Antal hus

418 35 117 140 80 46

13 585

4 396 2 472 2 590 2 096 2 031

9 397 11 890 12 172

73 65 111 91 78 125 124 169

1 729 4 947 4 730 1 593

4 013 3 706 5 866

1 105 1 163 1 238

1 068 1 224 1 136

1463 1691 1 178

2 597 6 485 9 287

1 020

1 159

- 6 558

3 755

9 318

12 761

1 045

- 6 552

3 805

1 103

10 328

26 345

1 102

1 149

136 Bilaga 3

SOU 1974:16

Tabell 7. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus. Region B (Storgöteborg) Lånctyp

Genomsnitt per hus

Lägenhetsyta Byggnadsår Förvärvsår

Taxeringsvärde Tot.

Byggn

tkr.

tkr.

Köpesk. Kapitalskuld el. prod. kostn. Summa Hus med hus tomtr. ägr. tkr. tkr. tkr. tkr.

Eget kap.

Ränta

Skatt ' på gar. belopp

tkr.

kr.

kr.

Summa

8 093

586 Ly - 8 5 kvm. Ly 8 6 - 1 2 0 Ly 121-160 Ly 161-200 Ly > 200 kvm.

73 107 147 197 225

58 89 126 168 191

80 127 174 258 324

53 87 125 183 230

88 86 133 165 265

44 87 124 184 224

26 40 49 76 95

4 280 6 393 9 227 13 136 17 066

328 485 668 888 1 010

Byggnadsår -1950 1951-60 1961-65 1966-68 1969-70

98 118 139 147 141

75 98 119 128 124

114 147 148 190 195

75 93 95 140 156

90 95 102 123 153

72 92 94 143 156

39 54 53 49 39

5 698 6 622 6 876 10 079 11 917

435 529 626 670 652

Förv. år 1961-65 Förv. år 1966-68 Förv. år 1969-71

126 137 127

105 115 109

121 172 177

69 122 137

87 109 124

66 124 139

51 50 40

4 933 8 767 10 384

565 621 579

Paritets- eller räntelån

7 749

533 Samtliga

7 947

564 Nom. lån

SOU 1974:16

Bränsle

Bilaga 3

Avg. m- m.

kr.

kr.

961 907 1 098 1 242 1633

1 041 1 248 1 782

995 911 969 1 132 1 105

Underhåll

Fast. resultat

Skatteeffekt

Nettoränta

Boendekostn.

137 Antal hus Urv.

Uppr.

kr.

kr.

kr.

kr.

- 5 719

3 289

9 645

9 128

730 939

1 099 1 119 1 147 1437 1 159

- 3 322 - 4 707 - 6 490 - 8 493 -10 820

1 713 2 595 3 812 5 073 7 004

668 944

6 352 8 194 10 479 14 533 17 446

33 143 170 89 45

4 325 3 209

1448 1 134 1 669

-

4 114 4 621 4 285 7 214 9 225

2 142 2 627 2 688 4 097 5 299

8 235 8 823 9 688 10 839 10 520

1 665 3 544 4 532

1 189 1 116

8 555 10 076 10 290

68 45 162 114 91 154 142 184

3 082 2 547 3 500

825 963

9 271

295 775

15 833

899 1 005 1 050 1 116

778 327

967 971

1 615

1 055 1 074

1 065 1 006

997 860

- 2 645 - 6 172 - 8 096

3 063

1 003

749 982

- 5 828

- 5 765

3 193

1 110 1655 1 799

902 1 249 1 185 1 161

kr.

8 761

610 711 273 2 097

923 2 682 1 880 1 546

6 704

138 SOU 1974:16

Bilaga 3

Tabell 8. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus. Region C (Övriga kommuner med minst 50 000 inv.) Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Förvärvsår

Genomsnitt per h JS Taxering svärde Tot.

Byggn.

tkr.

tkr.

Köpesk. Kapitalskuld el. prod, Summa Hus med kostn. hus ägr. tomtr. tkr. tkr. tkr. tkr.

137 Eget kap.

Ränta

Skatt pa gar. belopp

tkr.

kr.

kr.

Nom. lån Summa

6 846

37 36 46 71 102

2 465 5 205 8 622 12 656 12 605

295 433 606 836 964

Ly - 8 5 kvm. Ly 8 6 - 1 2 0 Ly 121-160 Ly 161-200 Ly > 200 kvm.

59 90 126 177 201

46 75 107 145 164

70 106 161 239 287

32 70 115 169 185

24 84 129 179 186

34 67 113 168 185

Byggnadsår -1950 1951-60 1961-65 1966-68 1969-70

72 97 128 136 149

52 81 109 120 129

92 123 144 181 199

54 79 95 131 156

51 59 86 111 154

55 86 97 135 156

38 44 49 50 44

4 130 5 805 6 760 9 442 12 120

Förv. år 1961-65 Förv. år 1966-68 Förv. år 1969-71

104 114 110

85 95 92

99 149 157

58 100 114

52 89 122

58 103 112

41 48 44

4 022 7 286 8 703

343 468 616 652 714 498 552 525

Paritets- eller räntelån

98 Samtliga

29 37

7 262 7 055

552 538

Bilaga 3

SOU 1974:16

Bränsle

kr.

Avg. m. m.

kr.

Underhåll

kr.

Fast. resultat

kr.

Skatteeffekt

Netto ränta

kr.

kr.

Boendekostn.

139 Antal hus Urv.

Uppr.

414 39 109 140 79 47

13 243

4 173 2 180 3 319 1 846 1 725

kr.

1 080

1 085

5 018

2 942

1 032

8 530

808 976 1 164 1 449 1 725

682 882 910 1 204 1 295

832 1 262 1 007 1 068 678

1 778 3 894 6 457 9 001 7 662

1 142

2 110 3 843 5 961 4 846

923 924

5 311 7 571 9 391 12 487 14 974

1023 1 020 1 048 1 141 1 293

757 798 970 1 007 1 168

1091 1 615 1 359 820 155

3 157 4 300 4 475 6 996 9 354

1 698 2 347 2 779 4 286 5 577

1 035 1 060 1 127

884 888 932

1 233 928 1 067

2 308 5 353 6 853

1 400 3 266 3 905

1 110 1 035

7 239 8 558 9 484

90 53 110 78 83 120 115 179

1 040

- 5 457

3 155

7 939

13 307

- 5 238

3 049

8 234

26 550

1 240 2 554 1 078

957 991 1 189

931 967

6 721 8317 8 966 9 963 10 803

1 780 5 530 4 357 1 154

4 228 3 387 5 628

140 Bilaga 3

SOU 1974:16

Tabell 9. Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus. Region D (Kommuner med mindre än 50 000 inv.) Lånetyp Lägenhetsyta Byggnadsår Förvärvsår

Genomsnitt per hus Taxering svärd e

Köpesk. Kapitalskuld el. prod, Summa Hus med kostn. hus ägr. tomtr. tkr. tkr. tkr. tkr.

Eget kap.

Ränta

Skatt pa gar. belopp

tkr.

kr.

kr.

Tot.

Byggn.

tkr.

tkr.

3 927

340 Ly - 8 5 kvm. Ly 8 6 - 1 2 0 Ly 121-160 Ly 161-200 Ly>200kvm.

37 76 102 115 137

31 67 90 102 121

47 85 128 159 177

25 55 86 108 126

-

25 54 85 108 126

22 30 42 51 51

1 872 4012 6 431 7 910 8 572

183 368 497 558 644

Byggnadsår -1950 1951-60 1961-65 1966-68 1969-70

43 66 76 94 117

35 56 67 85 106

51 80 79 117 160

30 47 50 76 114

-

58 122 107

30 47 50 76 114

22 33 29 41 47

2 267 3 435 3 704 5 398 8 463

Förv. år 1961-65 Förv. år 1966-68 Förv. år 1969-71

59 77 77

51 68 68

56 94 111

33 55 78

58 122 107

32 54 78

23 39 33

2 392 3 934 5 885

214 316 367 456 573 287 377 377

Paritets- eller räntelån

25 Samtliga

5 903 4 982

445 396

Nom. lån Summa

75 133

-

Bilaga 3

SQU 1974:16

Bränsle

kr.

Avg. m. m.

kr.

Underhåll

kr.

Fast. resultat

Skatteeffekt

kr.

kr.

Nettoränta

kr.

Boendekostn.

141 Antal hus Urv.

Uppr.

kr.

-2 987

1 558

6 085

61 772

835 944

490 685 799 820 922

857 955 855

-1605 -2 950 -4 891 5 921 -5 649

802 1 502 2 607 3 469 3 385

747 840

4 182 6 301 8 099 9 622 10 106

44 95 100 55 34

20 229 27 805 10 824 2 136

-1 805 -2 655 -2 658 -3 990 -6 579

1450 1 521 2 175 3 382

4 862 6 262 5 662 7 402 8 909

22 285 9617 14 016 8 816 7 038

-1694 -2 776 -4 816

1 352 2 560

1 179

63 32 87 69 77 105 96 127

-4 576

2 428 2 023

379 707

70 795

-3 835

577 708

1 087 1 274 1 519

894 987 865

1 370

746 1062 1436

1 002 1 040

554 683 627 751 818 584 732 662

951 951

732 693

682 792

1 048 1 139

837 745 125 808 1 017

1 038 1 160 1088

680 855 784 1 179 1 173

4 684 6 889 7 206 6 862 6 500

25 374 16 561 19 837

132 567

142 Bilaga 3

SOU 1974:16

Tabell 10. Hus med känt eget kapital efter förvärvsår, byggnadsår samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus Lånetyp

Genomsnitt per 1US

Förvärvsår Byggnadsår

Taxeringsvärde Tot.

Byggn

tkr.

tkr.

Köpesk. Kapitals kuld el. prod, Summa Hus med kostn. hus ägr. tomtr. tkr. tkr. tkr. tkr.

Köp 1961-65 Byggn.år -1960 1961-65

62 118

48 101

57 121

30 79

45 78

29 79

27 42

2 198 5 538

295 548

Byggt 1961-65

3 602

420 Köp 1966-68 Byggn.år -1960 1961-65 1966-68

74 124 139

58 108 119

94 158 183

51 105 138

75 133 108

49 103 142

43 53 45

3 782 7 816 9 855

351 581 650

Byggt 1966-68

5 934

512 Köp 1969-71 Byggn.år -1960 1961-65 1966-68 1969-70

69 118 139 135

53 101 120 117

105 169 209 191

71 129 159 155

120 114 117 141

67 131 162 157

34 40 51 35

5 451 9 853 11 712 11 554

326 553 627 637

Byggt 1969-70

9 545

625 Samtl. byggn.år Förvärvsår 1961-65 1966-68 1969-71

78 98 99

65 83 82

75 125 143

43 78 103

59 95 126

42 77 101

32 47 39

3 115 5 615 7 837

371 466 466

Paritets- eller räntelån

6 558

484 Samtliga

6 029

458 Eget kap.

Ränta

Skatt pa gar. belopp

tkr.

kr.

kr.

Nom. lån

Bilaga 3

SOU 1974:16

Bränsle

Avg. ni. m.

Underhåll

Fast. resultat

Skatteeffekt

Nettoränta

Boendekostn.

Antal hus Urv.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

143 Uppr.

kr.

kr.

883 974

657 952

1 026 1446

-1408 -3 403

749 2 123

750 865

5 060 8 200

152 122

18 176 4 281

-2 213

6 073

13 672

1022 860 1086

819 970 1048

1440 1 668 917

-2 589 -5 675 -7 243

1315 3 238 4 312

1069 1 209 960

7 168 9 865 10 204

136 44 108

10 792 2 000 3 330

-4 139

2 238

8 156

9 575

1 049

682 957

1 561 1 277

1 242 1 011

7 561 9 520 11 106 10 063

193 76 59 157

18 106 2 603 1 724 5 056

1 197

740 213 166

2 358 4 865 5 497 5 259

850 792

1 122 1 149

-4 499 -7 851 -9 065 -9 128 -7 252

3 878

1 284

9 821

7 284

908 1 037 1090

704 854 820

996 1 099 1011

-1 943 -3 964 -6 228

1 114 2 168 3 441

838 1 220 937

5 819 8 122 8 720

504 477 659

36 697 26 201 34 831

-5 014

2 726

7 426

103 567

-4 528

2 483

7 448

3 019

1 160

144 Bilaga 3

SOU 1974:16

Tabell 11. Hus med känt eget kapital efter totalt taxeringsvärde samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus Lån e typ Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.

Genomsnitt per hus

Tot.

Byggn.

tkr.

tkr.

Köpesk. Kapitals kuld el. prod, Summa Hus med kostn. hus tomtr. ägr. tkr. tkr. tkr. tkr.

- 49 5 0 - 74 7 5 - 99 100-124 125-149 150-224 225Summa

29 62 87 110 134 178 257 91

24 52 74 94 114 145 199 76

38 68 106 129 171 236 344 112

16 41 70 91 119 163 225 74

26 70 84 103 158 233 97

16 41 70 92 122 164 224 72

21 27 36 38 51 73 119 38

1 191 3 082 5 180 6 736 8 925 11 872 16 151 5 468

140 301 416 529 634 813 1 128 430

Paritets- eller räntelån

6 558

484 Samtliga

6 029

458 Taxeringsvärde

Eget kap.

Ränta

Skatt på gar. belopp

tkr.

kr.

kr.

Nom. lån

-

SOU 1974:16

Bränsle

Bilaga 3

Avg. m. m.

Underhåll

Fast. resultat

Skatteeffekt

Nettoränta

Boendekostn.

Antal hus Urv.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

-1087 -2 245 -3 982 -5 029 -6 735 -8 263 -8 232 -4 012

1 175 2 016 2 816 3 692 5 061 5 613 2 226

893 945 969 983

442 689 785 882

1 087 1 035 1 146

1 089 1 301 1436 1 008

1 015 1 172 1504 785

1 089 1107 1 029

-5 014

2 726

-4 528

2 483

kr.

786 782 888 864 1 239 1 528 2 462 976

627 796

145 Uppr.

kr.

3 878 5 711 7 257 8 324 10 058 12 714 18 176 7 470

72 129 229 269 210 560

7 426

1 379

103 567

7 448

3 019

201 295

171 1 640

21698 18 825 18 667 15 870 9 917 11 102 1649 97 728

146 Bilaga 3

SOU 1974:16

Tabell 12. Hus med känt eget kapital efter hushållstyp, sammanräknad inkomst samt kapital- och driftskostnader (exkl. amort.), kr. per hus Lånetyp Hushållstyp Sammanräknad inkomst

Genomsnitt per 1US Eget kap.

Ränta

Skatt på gar. belopp

tkr.

kr.

kr.

Tot.

Byggn.

tkr.

tkr.

Köpesk. Kapitalskuld el. prod. kostn. Summa Hus med hus tomtr. ägr. tkr. tkr. tkr. tkr.

Makar Mannen - 6 4 år 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 3 9 900 40 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 - 5 9 900 60 0 0 0 - 9 9 900 100 0 0 0 -

98 55 80 77 88 117 172

84 47 69 65 74 97 140

115 62 93 92 103 151 235

76 32 63 59 73 109 165

78 128 65 86 93 103 168

76 30 63 58 72 110 165

39 30 30 33 30 42 70

5 660 2 309 4 604 4 504 5 441 8 032 12 208

460 268 390 367 423 546 781

Summa

6 182

461 Makar Mannen 6 5 - år 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

37 75 75 155

24 62 65 126

46 87 83 178

16 26 30 93

-

22 104

17 26 31 89

30 61 52 85

1 242 1 911 2 296 6 266

180 369 362 730

Summa

2 182

322 Övriga HF - 6 4 år 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

54 48 85 141

46 40 69 117

71 56 96 184

32 29 64 111

-

69 66

29 29 63 122

39 27 32 73

2 193 2 135 4 647 7 984

263 222 409 655

Summa

3 846

357 Övriga HF65-år 0 - 1 9 900 20 0 0 0 - 2 9 900 30 0 0 0 - 4 9 900 50 0 0 0 -

32 91 92 182

?8

78 68 157

35 88 85 280

5 52 28 133

5 52 28 133

30 36 57 146

368 3 578 1 736 9 851

Summa

-

155 413 430 856 187

Paritets- eller räntelån

6 558

6 029

Taxeringsvärde

Nom. lån

Samtliga

484 458

SOU 1974:16

Bränsle

Bilaga 3

Avg. m. m.

Underhåll

Fast. resultat

Skatteeffekt

Nettoränta

Boendekostn.

Antal hus Urv.

kr.

848 918 996 987 937

kr.

933 583 698 681 845 961

kr.

kr.

kr.

731 919

147 Uppr.

kr.

kr.

19 65 121 154 164 512 417

1 371 9 005 12 397 14 272 13 187 20 605 8 427

-4 092 -1 723 -3 502 -3 329 -4 165 -6 035 -8 508

774 605

1 525 1 149

1 686 1611 2 231 3 620 5 743

790 826 712 870

1 106 1 277

1 169

1 069 1 257 1 212

1 236

9 383 5 541 6 794 6 700 7 196 9 151 12 139

1 078

-4 580

2 558

7 927

79 265

864 073 826 236

403 611 589 954

- 999 - 909 -1 292 -3 141

367 419 689

1 107

2211 1591

2 020

1 713

3 752 7 191 6 047 10 077

14 12 21 27

2 866

1435 1 073 1 198

1 296

5 610

7 000

1602 1044

1 043

1 297

1 850 3 386

6 917 5 590 6 537 10 173

9 14 39 31

1509 1 862 2 342

1 106

-1606 -1 598 -3 334 -5 396

388 686

673 949 729

1 052

1 156

-2 740

6 862

6 632

690 731 726

1 357 1 027

3 715

2 820

3 073 6 965 4 206 13 051

12 5 2 2

4 309

1 128

- 142 -2 257 - 398 -6 051

86 931 273

1 199

317 823 654 912

1 336

3 506

4 832

972 989

818 802

693 856

-5 014

2 726

1 379

103 567

2 483

627 796

7 426

-4 528

7 448

3 019

201 295

1 159

1 004

1 324

766 706

821 2 674

402 77 44

sou 1974:16

148 Bilaga 3 ro ~H r - >n CN t—

O

O t~- - H <-< vo 00 vo >-H t— ON O CN

CN

vo

oo t— rf ro oo in O N ro in vo rN vo H H M T f

i-H O ro

u£ ON *-i ON vo •<*• •sfr CN ON -sfr ^ H oo r - r o ON ON

r-~ r o oo t~in m

00 P~ i n ON rN CN O rN r - «-H i n Tfr r o CN Tfr vo

ro rin rN

O 00

CN VO O VO 00 O

• *

CN VO

O VO CN ON vo r- r o rN rfr r o CN ON -rf ON oo CN r—i r o i n

rN ON T}- vo O N in O N I—i 00 -sfr O vo ro vo r~

Tfr

w-l

VO o vo r~ ^H

Tfr

A vo oo r - oo

vo Tfr O rN Os v o i n oo CN

O -sfr • * NO •sfr O -sfr

ON VO ON

O

I-H

<-<

VO (N O O T f r o sfr r-i i n •sfr -H rN

ro r- O N ro rt N i o * r~ r-

vn >n

ON r o ON rN ro r^ r o vo r o CN r - r~

ro vo ro

CN

»—i

&£

I

V

I

I

I

ON r o ON »O r o •—i

CN m in

r-

o o vo »-! CN r o oo oo ,-H vo

I

rN O N vo vo vo •>* oo oo oo in ro rN ro in

ro O O in oo in in CN C N i—i -^ C N

r o r o vo Tf H M J M O i n t-~ i n ON H r t M l O

rN ON ro rN

rN t-- vo O N rro in O •sfr O co t- ro - H Tt rN C N in oo Tt

O N O N in T-H in oo

I

I

I

I

I

rN O vo

t-- ro in t— o o o rvo oo in C N

i-< ON vo o o O ON •-H so

vo i n ON ON rN ON i n ON O r o >n O

O 00 O

ON

vn ON ON

T-H

VO

H ( N I

O i/-> o oo ro

ro

ro

rf

p-l

vo

CN

vo r o

ON

i n ro rr - oo i n oo

oo

VO 0 0

H

hetsyt adsår rvsår C

B:rt

M

Ii

ro vo ro r—

in ro C N t— rN «n Os O rN oo oo oo

m ON

vo

rN t— rN vo -sfr O rN

rN rN

ON

•sfr

VO

"sfr

^

T-l

O ro vo in ro oo r-~ o O N o

ON

I—i

r> r-

oo vo rN oo in O ro r» ON 00 ^H 00

r- r» n »-i

O

co

ON

CN

ON

•sfr

O

H

\

oo oo

VO T T CN CN

vo vo •^ in O N <—i in ro <N •<*

m in vo

oo r~ os st O N vn in -sfr rN >-H —i rN

H

O

C

s

i B ^ | >>oo oo HH

§ so

CN ON

CO

O O in CN i n vo vo - H ON 1 1

O Z

>> -O

oo ro in V D .—i vo C N in rN ro O r— O N rN rN ro

O

00 JO C

C

I

ON 00

HJ HJ PQ U-

onl :c3

I

vo

O

0 0

I

Tf

> CN Os .

'sfr

<-* vo rN r o

I

e I I

I

ro vo -sfr C— O 00 i—i 00 O N 00 rf ro vo vo *-i O vo O N r~ rf ro - H ri r-~

i n rN O VO vo r f vo i n CN TJ-

t~

1 |***-t VO

- H

O

r1 VO

i n vo V D

00 ON O s O s f-H

NJ

r—i

T-H

•sfr O •* in rN r~ oo os ri n i—i c-~

s s 3 00

O VD O O in O - H l o vo vo r1 OS i - H >—1 <-H ^ H VO CN | vn vo vo sH ON Os Os

1 11

>,

mi

i-H

T-H

i-H

oo O oo

r- in oo in O in i-H -fr ro in ro vo O VO

I

•-H ON

CN <N vo i-i

*J

I I

VO o -sfr

I-I

r- r f i n oo i n vo r o Tfr

00 ON

O ro rf r CN "fr

*

in O N ^fr C N o ro oo ro O vo rN vo O vo in r-1 rN C N ro Os

in

<n vo i oo CN oo CN

B

- H

OO

-sfr ON -sfr

ON

Os rN vo —i ON rN

—1

-fr

vo r o TJ- i n ON VO r o i n i n -sfr CN CN

rtt<i i n "sfr VO 0 0

vo

Os in

Tfr

m vo

r~t

•sfr i-H

O • * •>*• r in VO VO ON 00 O r~ CN CN r o c—

r - t—

os —i r~ CN 00 r o O r o

in

r-H

m ro

00 -H

ro

•<3- VO r - o ON i n ^ * rN

oo oo oo

CN ON i n ON r~ I O

<* *

»—i

ro -sfr rN t~- vo TJ- O N ro Tf -H vo ro vo O N vo •sfr r~- O N VO 00

•sfr

V

o JO a

in

1 1

c-

I

c

00 ON ON 00 r - vo Tfr ^ H oo ON rN rN

1 ON - H -sfr ON TJ- rN o vo - 3 - ON -sfr O

UJZ

<

1 O

CN

r - oo r- CN lO "sfr

•i

1 1 11

I

Tfr rN ON VO ^H ON »O m m vo »•H i-H »O O ON

i n CN oo r o •sfr

I

r o rN oo rN r o H o oo oo vo i n ^ H vo 1 1 1 1

CN i/-)

ti S

1 Os - H

vo *•*

"—'

v^2 SO

|

|

- H

VO

1 i n vo vo ON

ON

Os

VO ro

00 rN

I

I

O 00

rf rN

r-i

"* ro

vo r r o rN ON rN

Os O in rN

oo in oo

N

ro

Os rN —i rN

rfr

H

^H

^ o o o vo ro ^1 1

r-

| r-H

oo

•sfr O s

TI-

o o o vn o 73

Os

E S

CN T

-H -H

A '%

^

Bilaga 3

SOU 19^4:16 ro O vo vo r f t— r - v o ON CN CN v o i o r f >o

H O O I ^ O O

rf r- r- O vo 0 \ O •* 00VO

U£

o

<-H

ro rf OO - H r- rf vo rN CN 00 vo VO VO 00 Os CN lO >-H 0 0 l o r o i—i ON ON C— O N ro CN i—i rf ro

•a

A

ro O

r— vo CN ON O CN O 00 ON ON rf 00 CN 00 CN CN rf

ro 10

O OO r f r o OO r f .-H CN r o r o CT\ s o i/-> O O VO O O O •-! vo i—i vo lO vo

ro C— «-H ro vo 0\ rf 10 rf O N ro O vo vo O rf VO r-l -+ ro ^ H ON

VO >—l 00 OO i—I 0> O M ^ -^ VO rf rf 00 O N ro O C O H H

V

vo O

i

I

rf rf

rf I-H vo ON rf 00 t— >-H 00 00 vo rf rf i—i ro

^H

ON oo r~ o >o CN - H rf O N 00 f- Os —-i ro rf

VO r- O rf i-i vo co i/-) ro O vo CN rf rf ro ^ H CN rf VO

I

I

rf VO CN i-H >-< ro r- vo ON O N rf CN rf ~* rf

Ä

N

•a

ro O vo

•—i ro i—i ro O N I O r- vo i-i •—i 10 vo 00 O 00

H

vo •—i VO VO CN O VO 00 rf vo VO VO VO H - H

CN c— ro O ON

rf 00 00 VO ON ON v/0 rf VO rf vo 00 ro O O N i-<

Ja O O »o oo O "3, vo vo vo vo r<D 0> 60 > ort :t« >> : 0

• o ON | | | | « ^ H H VO ON R I »o v o v o v o 5$ ON ON ON ON

J

CO

-J CQ U-

>>

VO O VD

VO VO 00 CN iO —i VO O rf CO ON CN r- —< O

VO VO r f r f H 0 0 CO iO ON CN

£•5 5 ^

ON

CN CO

C- O N vo ro vo vo rN i-i * H ro l o » VO

lO r f ON r o r f t—i O CN ro r0 0 0 0 ON O r f rt O O H N

g

I

ON VO 00 I-H 00 rf ro c— r^

r o 0 0 CN O 00 r o (N vo 0 0 C"r f r f CN r f r-VO Os Os r f O ON O r o CN CN

o , <U T3

I I I

M - H

A

I

VO0O

I I I

rf ro ON ro r- rf O vo CN 00 lo rf ro rf ro Os iO CN O •—' O N O N ro CN CN P-

o

I

I

00 vo t^ r— O N ro I-H CN O O 00 ro O Os i-H

oo i—i C N »-( r— VO OO i-H CN O >/"> VD ro r— O N ^

I

ON

O vo rrf

CTN 0O V~> V O

v

I

r- H ^ t Tf N oo •—i O CN vo ON ON <-H CN 00 »O rf ^H

I

o

I

ro CN 00 CO rf oo oo r- vo ir> ro O N 00 O

t-- ON CT\ —-<

H H T f

VO ro rf rf VO

ro

r f H O CN O r~ r— oo r o O o o o m i N N N H

o.

CN CO

0 0 r-- ON >O CN IO i-i 0 \ r - r f r o CN r o r— 0 \

i

O

i-H

rf

r f r f r~ 1-1 r o r - O r f CN o o

ui£

CN CO

^ ^ ^ "^

_ o .3 w C3

E E

o vo 00 »H vo vo vo r-

g 0\ | | | | C^rtH\oo> :nt 1 vo VO VO vo

«

ort

.»

£ .K

.« +*

C

ON O N OON N i—i i—i i—< i—i ON

150 Bilaga 3

SOU 1974:16 ve CO

ON >-H ON KO CN N N O n n •—i CN T t KO KO

Tt r~ o vo TJOO ro CO VO CN ro 0> ro 0O ro C N •—i ro Tfr vo

ON VO KO CN 00 CO T t O T t O p~ I—I co oo co

ro

KO vo oo CO

vo KO CN ro

oo ro tvo

p~ KO m —i o \ KO m CN CN r o oo o c - o vo co CN ro i—i

<—l CN CN CN O M rt rf (N •* 00 00 ON T}- PiO OO Tt ro ro

CO T t ON CN i—i p~ O r o O CN U0 O ON 00 Tt r o 00 t-- vo O

O p~ CN ro

o o o

O Tt CN i-H CO i—i Tt K O oo O N Tt C- CO

C- 00 CN CN -H l/o

O O CN r o i/O CO VO ON t-~ CN CO ON CN

KO 00

vo VO

O

x£

A

H

N

H

C

J

KO

CN

ON

Tt 00 O

•—i CO

ON KO 0 0 0 0 VO H N ^ H C O

i

i i i i 7

00 KO l/->

vo O ON NO VO m o i v n o o vo vo KO CN T t

VO

VC V O N

i4 £

3 CO >/-> CO

.5

vo r~ o i-i CN i—I 1/0 i-H O N CO r o CN KO CN — i

^H ON

CO 0 0 O VO VO O N O N T t CN K O H 0 0 0 0 H O

i-l vo K O KO KO vo vo r» Tt oo i^ (N Tt Tt VO Tt ro io oo O

CN

Tt I-H

I

I

i i i i 7

I

CN r o i—i

0 0 VO KO T t CN CO CN VO KO CN ^ H ON ON T t 0 0

t—i

oo co CN r - r o —i ON r - oo r OO ON CO ON ON

VO 0 0 T t

CO CO

ip I I

I I

oo oo T t o o r- ON oo oo oo O 00 CN O CO —H CN T t

—l i-H KO o oo vo 00 vo ON KO -H O 00 CN T t 00 VO CN >—I

N

O

H

o o

00 KO VO VO

I

VO CN CN r~ vo CO —H 00 CN Ov CN CO CN CN CN

H

6-a

I

Tt - H Tt ro VO O CN Tt CN KO CO CN -H -H

I

O p- co O vo

KO KO Tt CO

ro Tt Ov VO

r-

Tt Tt CO

ON vo

co

.—i

^H

VO

p- —-i <-H o H; l o - r t o \ r - vo CN CN

- H i-H CO VO ON

I

I

I

I

00 KO KO KO ro 00 ON CN KO Tt VO O O ON KO ro 00 00 VO O

ro ro

|

| |

0O rO i-H CN CN O t— •—l i-H K0 i—i ON ro 00 vo •—i i—i

O N 00 O 00 - H ON CN Tt Tt Tt ro K O Tt i—i ro

co O vo ON O O ON VO 00 ON

DO

I

^H

* x

A

I

f-H CN 00 Tt 00 O i-l CO --H 00 CN Tt Tt CN

KO

KO

I

I

I O M O H O O -H no T t O f » lO CO ON P- o

Pro

KO

I

Tt K O O N i—i r-~ OOOiOvOVO C N - H co Tt r» C N —i K O co co

CN v o P - O N I - H T t CO ON O N CO UN r H rt O O i H

00 00

I

CO O vo ON O N O ON CO vo t— <—i CN O N O K O

I

CN CN ro

rH

VO O CO

ON o

I

C ~ CO CN l O »—i T t i-H CN CO T t CN VO CN •—l CO

I

KO oo

CN

I

CN CO VO 0 0 ON

<—i

P~ P~ KO 0 0 CN »O

K O vo vo O N C N ro vo O ro •—i ro r^ Tt

*i£

V

- H vo O - H OO T t CO CN T t

KO -H CN KO KO i-H i-H p- o CO Tt ^H CO KO 00 C N •—i K O ro ro

O

H ( N | H N ^ O »H T t CN 00 CN T t Tt CN

vo K O CN 00 Tt VO O CN Tt CN KO ro CN —i .-H

^H K0 KO CN Tt VO CN vo O 00 ^H VO Tt -H 00 KO CO O N p~ O l-H

p- ro ro C N O ro ^ H oo ro O CN CO CN CN CO

<

c > > S> l^< ^H

^

"Mil g «o i ^ ^, o

<L>

C

O)

t*

>

M M C

°03 :<tf >> : 0 hJ H J 03 t i -

£

g 3

°° vo CN vo O OOHHfS >> >> >^ >, >,

oo _j _) _) J

J

ja o o KO oo o S KO vo vo vo r•Ö ON I I I I ^ H H V O f f l C I KO vo VO vo gjj ON ON ON ON

CQ

O O KO 00 —^ »c« K O vo vo vo r~£ ON | | | | C T 1 i-H -i VO ON :o3 I KO vo vo vo ON O N ON O N g ON O N O N O N ^H ^H ^ ^ :0

.« —'

c

h c

B

Bilaga 3

SOU 1974:16

« £

A

ro oo

o rf » H >—i rro rf P H rf I O r f O Os NO NO IflO^CH

co io t-- r» '—i rf o NO o ve O Tf O O <-< O lO rf CO (N

O N H rt rH

CN ON O 0O rf oo oo r- rf ro 00 -rf CN PH

CN rf r- o NO rf NO >o rf CN

NO N O rf C- O N O ON vO »O Os

rf

CO rf rf so 00 P H io N O r- rf •—l i—I CO io io

(f|Hrtrt(f| oo r- ON \ o oo CN pH c - © r f P H CN

CO NO »O C— O 0 0 CO •—1 •—1 CO CN CN r f CN r f

Os

O CO

CN

rf O ro

1 1 1 1 1

1 1 1 1 1

»O CN CO r- NO co NO rt P H

NO CN

NO

o oo io rf oo

I

BP

-O

VOMIO

c-- >o O N 0\ rf

PH

CO NO

CN CO lO

O

rf io O N •—< »o C N N O rf io m

I

I

I

I

f - t-

i-H

ON

CN

Os O rf ON O

rf vo

0 0 t"- C O C O p H c - «—i *-< c o •—i

NO

C N C N >—i

rrf O

.—i c o » o o o o O O P H CN O *—i r - c o o os

0 0 ON CO 0 0 O pH 0 0 r f r - CN P - NO CO O CN

f - NO O >—1 CO ON Os C N > o r SO CN r - r f C—

CN >o r-

rf CO

O

r-

r-

r~

Era 00

Ort

PH

^ £

o

rt

PH PH

NO rf (N

rf

NO CN

ON

ON O «* NO NO C N co rf io

r-

r> <* rf

t— P H rf O CN O CO CN f- rf NO O N I—I CO NO

v£)

rf CN

co O i-l r f CN O

CN 0 0 CN

CN O r~ o lO O

0 0 i—i O N O CN »O CN

NO r f

CO CN

ON

io

<o

io

o o 00 rf

r- O N N O * H O CN 00 CO CN O CN CO rf CN i—i

CN o

O O t— rf 00 O V ) I O H r t r- oo r- N O oo

o 00 P H rf io pH uo O N O NO pH N O t- o r~co CN rf f~ ON I I I I I

co io co t—i o io r~- co •o co C N »-i i-H

r- NO »H NO CN rf 00 IO O N pH co CN CN CN ON

<

•—i co >o r-~ os

^ -£

I

I I I

CO

PH

r - I-1 r f <—I

t-» CO

Os »o 0\ co o ON CO rf C— 00 >o o r- <—i

NO

v

I

EJ £ ! I I I I

"i

NO 00 »O N O O N O C- P H P H rf P H NO IO O CN CO NO 00

PH PH

I PH ON

ON NO CN P H CO O IO rf CO CN

I

I

I

IT) O N »O co r- CN CN rf 00 00 pH io OO CN NO >0 NO I/O

CO CN ON P H ON

oo r- <o »o o

£

I I I

I I

rt P H \C Ifl l£l CO CO P H CO 00 rf in O »O CN

ON ON "O NO »O CN rf CO CN CO NO »O CO 00 NO

00 P H CO P H OS IO NO rf O t"»

CN 00 —i rf OO rf co r- NO CN CO IO CN CO «H

CN O CN ON O rf CN CN O »O

co co c— O ON NO O N P H io -H O rf t— CN P H

rf "O CN OO ON 00 Os O O N CN

NO CN P H O 00 r- O N oo N O vi

NO NO rf O rf CO ON »O CO O CN CO rf CN PH

ON NO O rf P H CN O N O 00 rf

NO f— CO rf CN

U £

A 00 NO

o m

E~ 00

PH PH

co oo r- o Os o CN oo CN

CN P H

CN NO

VO 00 NO >o CN O NO rf r- NO O CO 00 t— O N 00 O N »O »O »O

pH f- rf CN CO 00 NO rf CO CN

IO P H 00 P H rf

O io 00 P» O CN CO CN CN co

IO CO CN P H P H

<

+2 w!

-. t >>-c +•• c « CL,

C

ort h-J

u -J

Ml

60 5Jj

:rt hJ

C>. O

t

:0

_

kvm. 120 kv -160 k -200 k - kvm.

A e & E > >

C ed

b o

^

r

E -i

^

0 0

I

1 H H O NO CN N O O 0 0 P H pH CN

>>>.>*>>>>J

m J J J J

I O 00 o 0 o ort ert ^ NO NO NO r T3 O N 1 I C3 P H C 1 I O NO NO NO ON O N O N O N ,—I ,—<

|

>* pa

"rt rt

IO 00 o o NO LO NO ON 1 1 1 I P H

i

NO ON v ort .W c •—11 I O pH ed NO NO NO ON Os ON r, ~~ ä ON

Bilaga 3

SOU

"O rN <-H CN

ro rf O IO »O »-i < N < N as oo r - vo < N vo oo r-t r o r f <o

O ~H f- ON <-H rf O O O 00 rf ro oo oo o «-H *-I <N rf V O

r- C N r-~ oo >—i ON rf oo oo <—i rf 00 rf rf ro

rf C— CN ^H

O O I O W O H " t I O - H (S m n o o \ o \ o ON OO 0 \ ( N w

H H t O N ^ O so rN oo o O ro vo <o i—i vo VD ro »o ro rN

ON r~ 00 O N O O N rf 00 rf O N in 00 ON —< vo ro ro r^ r^ oo

1974:16

oo O r<".

VC o-.

>o (N rf fN

© ©

IT) <o

VO oo >o ro

>0 f - r-H T f ON r o >—i r f i o CN r —-i ^ H

ro oo as rf io o Ö V * rH

ro r o r f >-< vo O ON r o oo r^ O O N H H N

VO VO

fN >o VO ro

IM ON ro

IO V ) © ^H ^H © »O O O f N « N r-1 vo m r f

H O N W H H <—i ON o as vo ro rN oo oo O

r f i-H vi i—i O O r f r f O VO rN rN r~ ON r o

rf ON

rf ON ro

I

1 I

I

I

I

I

I

I

I

I

vo o oo oo o CN vo r o r o O 00 t - r - r o r o

00 VO ON ^H 00 rN O »O ro ro CN »O ^H

vi J—i en as vi ON ON ro ON rf 00 r~ vo fN ro

rN

rf VO ON VO

as < N oo rN ^ H vo <o vo o r o r- o ro ro ro

CN rf CN ro r-i ro oo VN ro rN >o in r- rN r-

00 i—I lO 00 o ON ro vi rs t-H rf vo r-~ vo ro ON VO 00 f- ON

rf vo OO IO

VO 00 VO

t-- O ro vi ON vo vo rf ro oo •—* ro rN rN rN

o fN rf

rf

V

•c

u c o •Bb

M N VO ( S N N O \ V O H O rN r o r o rN I—I

rN t » r o O rN »—i r o ON r o rN V K O H H H

VO

r~

^ ro 1

iflOO\o>ci r~ «o © o CN r f oo rN r f vi >—i rN <o t-- ON 1

rN r o r o ON oo oo -—i ^H ON rN >o r o >/"> f - •—i f N rN r f C- O

1 A

1 1 1

vo ro ON rN o 00 O 0O ON O 00 Vi VO VO ro ^ H rN Vi f~ 1

»O vo ID rf rf

vo r - r f r f 00 vo f N r f Tf ON r o oo rN ON ON O r o H

IO ON 00 OO r f «-H CN O ON - 1 O r f O <N 00 oo r f vo r o rN

ro vo t*

ON l O ON 1 r o m vo r f rN

SS ON VO VO

"

oo

6-=

1 1

I

I I I

"* IO

ro rf

IO

rf 1

I

ON «-H ON vo O r~- rN vo O N O O 00 vo rf vi rf rf OO r- ON

1 VO

ON VO VO

VO IO fN vo

rf O ro ro rf ro

ro vo r-

<o oo rN io rrf 0O io ON ON ro <o io t- <o

ro 00 ro ro oo ON t-H ro ON ro rf 00 »H ro rN rf rN ro

vi rf rN rf rN ,—i ro vo vo O rf VO O fN rf

rf 00 IO

vor-H v e * CN CN »O <-H f00 ro O ro rN

<N vo r- ^H oo ON vo VI rf ro 0O vo ^

H V O W M O O ON ON V) r f r f O vi r o r o

rf ON roo

•H oo rf o oo Vi rf rf VO «—i CN ON ON V) rf

»H rf vo ON rN O vo v o n vi vo I-H O rf 00

rf r- rf ro io ^H rf vo vi rf ON fN fN 00 00 ON r^ ON r^ ON

ON VO VO

ON 00 00 O fN ( M O W M H CN rf r o CN <—i

r- rf 00 ON ON ro vi O ro rN

io ro ro rf fN t— f-~ vo rf »H <—i ro rN rN ro

rf rf rf

£ i - o ° ° VO fN VO O 1 M r t r t N

S3 O O Vi 00 O 5? »o VD vo vo r-a ON | | | | ^ r t ^ v O O N H I lo VO VO VO ^ ON ON ON ON

>,>,>,>.>, J J J J J

© O Vi oo «-H ,jg io vo vo vo r« ON | | | | -I VO ON I in vo vo vo g ON ON ON ON

uz ro ro

ro 00 o r-

oo <

ao U3 N H

-^ I)

C C :cs u w >

J J B f c

b E -i oo

fc o -d

- kvrr

-200

ed

-160

kvm.

C

J E E E > > > J5s ^ • 120 k

ad sår

•<

vO

rvsår

3C

hetsyt

3 Ä

yp

/

fc-

:rt

C o C

E oo

sou 1974:16

Bilaga 3 153 OO ON VO CN VO IO TJ- O N 00 rfr >0 O f- TT »-i

00 VO •«* »O CN IO C- VO 00 CN vo 00 O —* VO

VO •* IT) vo »O i—i r» vo C N >o C N >o co oo vo

TJ- o >o co oo (N VO ^ C\ Ov co ON 00 vo »O

OO vo »O O O co oo co »o vo co ON co r- O

OvvOvOr-irTt VO ^H lO 00 CO i—I vo O N CO

•* V C t 0> O N r- O N TJoo io o

O >0 vo O N co co TJ- <o co rt Ov VO «/•> CN CN

CO CO CO Tj- CO CN oo © © rTj" ^ H ^ H r- co

O N I N O V ) r-C r ~ o o >—i o •*J- i—t 0 0 ^H

I

I

i4£

o

A co CN O N O N CO I 1-H •* ON <-H IO VO VO * (N M Tj- O N ON "O •<t CN T T O V O N CO 00 00 VO O Ov CO •* co r- r-

UJc

V

ll 3

I

I I I I

I

CN 00 © CO

00 H CO W T O t— Tf oo i—i vo CN CO 00 CN CO CO O N 00 <—i

o

r- ^H CN r- CN Tf »O i-H i-H

O r-- f- CN io r^ vo oo O N vo O N O 00 io >0 <o O N C N co t—c

»O VO *-1

T}- O N 00 <—i CO Tt Os ON vo vo C N r— O N <—i ov

CN CN- CO VO ^H VO Tt CO CN i-H Ov r- vo «~> co

Ov 00 © CO >o •* r-- vo oo ov CN 00 O f- I-H

CO

i—I i—I CN © C- IO T}CO VO »O »-H i—I I O N - H rt rH

00 00 <—i Ov CN CO ON CN 00 CO CN CN CN — i CN

»O O v o c o O r - ON i O > H r Tf o o n- ON

I I I

I

ON Tt r- i-i

I I I

I

00 VI IO V O H H

—*

CN CO CO -H -H

vo fON H I

co TJ- r- o o io oo Ov ON ON o ON CN r- vo i—I — H C O T f C O I I I I I

OO Ov ON O 00 •o O c- o r(N v o < o n o

CO i—i CN CO ON

CN

CN vo oo vo rCO •rj- vo 00 00 Tf oo vo TJ- t-~ VO O CO OO CO 0\ 1-H Tf ^H

CN VO ON CN

CO CO Tj- ^H O 00 O fO t— -H 00 CN CN

t-» t— oo ON —1

VO co "*

VO CO ON OO O vo i—i ov r- C N C N vo rf r» co

O

ON VO

O l H H I O O O N r~ vo O N <o co CO rf O N I O

CN n- >o o co CN CO CO t— O r- i—i C N co co

i-H CO Tt CN Tjoo co ^t co r>o oo C N r- co

( N O m r - O io n- vo oo co O •—! O N co C N

r- co f~- r~- O VO vo O CN ON i-H c— O ON O TJ vo r~- r~ O N itf•^- co co <o CO i-H i-H

i-H i-H Tf IO CO Tt vo co r» co CN CO co C N r--

VO -H T-H VO «H CN CN i—I —< r~»O Tf —4 Tt Tf O »o O C-- r-H HOVlfllf

00 VO CN VO 00 i-H vo t-~ r~ O CN CO CO i-H T-H

rf i—i Tf co r^ vo r- vo C N C N V l f N H H H

i-H ^ H CN CN CO 1* i-H CO O »o CN CO CN CN CN

^ O O m c o o °53 >o vo vo vo r•g ON | | | | S ^ - H rH VOON 5. I »O vO VO vo gg ON ON ON ON >. r-l ^ H i-H T-C

o o >o oo ^ H oc3 "O ^O vo vo I-» I » » I I I S ^ - H - H VO O N :cU 1 i o vo vo VO ON fc ON ON ON O N1 O N1 O N O^ HN :0 "- "- ^ h

5 *£

V

i—l 00 CO IO CO oo o o O f r f r- CN

3 O CN

1 1

"

c - >o i—i ON 0 0

<• »o VO

CN CO VO

1 1 1 1

00 ON ^t 00 O O N CO Ov CO »O >o co vo oo r^ O N r— rj- C N oo VO 00 Tfr CO CO

IO CO CN i—I i-H r-~ TJ- vo O N O N oo O N T T I—I TJCN »O CN i—I

ut s.

A Tt rfr ON

D

il CO <

6 g B

P* 2 "2 > B 1) M i C ao GO C «rt :rt >> :0 HIHICOU.

C

°J2 • g O Z

« E C

CN i-H CN - ^ i-H I

>o i j , j , o °° vo CN vo O 00-HrHfVl >,>>>,>>>> 3 CO -1 J J -J J

oa

— <D •t-» i

H ' .— ••-• m a- •

c

SOU 1974:16

54 Bilaga 3

Tabell 18 Hus med känt eget kapital efter lägenhetsyta och byggnadsår samt kontant bostadsutgift-skatteeffekt Lånetyp Lägenhe tsyta Byggnad sår

Bostadsutgift (exkl. am ort) - skatteeffekt Summa hus Antal

>0el = 0

Urv.

Uppr.

Urv.

Uppr.

<0

Antal

Kr. per hus

Antal Urv.

Uppr.

Kr. per hus

Nom. lån Ly - 8 5 kvm. Stgr 0 - 2 Stgr 3 - 9

20 131

7 876 16 471

6 15

2 096 2 749

1456 2 297

14 116

5 780 13 723

2 288 5 033

Summa

24 348

4 844

19 503

4 219

Ly 8 6 - 1 2 0 kvm. -1950 1951-60 1961-65 1966-70

93 83 135 153

11 941 8 928 10 084 11655

10 1 6 7

1 570 226 488 1 034

2 843 2 937 2 927 2 015

83 82 129 146

10 371 8 702 9 596 10 622

5 665 6313 6 577 7 013

Summa

42 607

3 317

2 604

39 290

6 396

Ly 121-160 kvm. -1950 1951-60 1961-65 1966-70

80 51 161 258

5 158 1 860 5 039 11 064

9 2 6 5

496 16 106 204

5 951 8511 5 764 2 908

71 49 155 253

4 662 1 844 4 933 10 859

6 690 7 821 8 474 9 421

Summa

23 120

5 220

22 298

8 508

Ly 161-200 kvm. -1950 1951-60 1961-65 1966-70

45 30 90 138

1 788 281 1 310 2 214

17 578

4 2

54 39

5 635 7 108

44 30 86 136

1 778 281 1257 2 175

11 221 13 082 10 458 11 603

Summa

5 594

7 418

5 490

11 293

Ly > 200 kvm. -1960 1961-70

35 137

768 1 291

1 18

28 157

7 343 12 654

34 119

740 1 133

12 050 13 434

Summa

2 059

11 849

1 874

12 887

Byggnadsår -1950 1951-60 1961-65 1966-68 1969-70

294 195 470 352 329

32 951 15 193 22 606 14 638 12 340

31 3 33 17 9

3 684 242 3 191 1 828 327

3 156 3 306 1 979 2 936 3 509

263 192 437 335 320

29 267 14 951 19416 12 809 12 013

5 542 6 422 6 971 8 416 8 997

1 640

97 728

9 273

2 724

1 547

88 456

6 890

Summa Paritets- eller räntelån

1 379

103 567

4 896

1 364

103 125

6 807

Samtliga

3 019

201 295

9 715

2 823

191 580

6 845

SOU 1974:16

156 Bilaga 3 Tabell 19 Antal hus efter byggnadsår och förvärvsår samt fastighetens resultat och skatteeffekt Lånetyp Byggnadsår Förvärvsår

Fastighetens resultat Summa hus Antal Urv.

Uppr.

>0 Antal Urv.

Uppr.

Kr. per hus

<0

=0 Antal

Antal

Urv.

Uppr.

Urv.

Uppr.

Nom. lån Byggnadsår Förvärvsår -1950 -1950 1951-60 1961-65 1966-71 Summa

858 471 315 541

143 606 61599 35 587 55 531

485 158 49 38

59 915 14 573 3 176 4 151

551 498 768 904

25 11 3 4

13 434 5 715 714 1456

348 302 263 499

70 257 41 311 31 696 49 924

2 186

296 433

81 815

21 319

1 413

193 299

876 109 251

84 049 9 058 16 322

163 6 4

7 670 723 411

716 208 865

711 103 246

75 819 8 334 15 685

1 236

109 428

8 804

1 060

99 838

519 169

24 728 6 681

39 5

1 711 102

1 262 1 751

1 748

479 164

21 269 6 578

1 827

1 282

1 748

27 847 32 241

1951-60 1951-60 1961-65 1966-71 Summa 1961-65 1961-65 1966-71 Summa

34 722

2 481

-

-

846 Samtliga byggår -1950 1951-60 1961-65 1966-68 1969-71

858 1 348 943 835 1 010

143 606 145 661 69 372 53 526 59 729

485 322 94 49 36

59 915 22 256 5 610 4 130 3 016

551 573 846 1 008 783

25 13 4 4 1

13 434 6 276 2 462 1 191 491

348 1 013 845 782 973

70 257 117 129 61 300 48 206 56 222

Summa

4 995

472 006

94 928

23 853

3 962

353 225

Paritets- eller räntelån

145 561

1 640

—

-

145 074

Samtliga

6 979

617 567

1 006

23 853

5 926

498 299

1966-70

Bilaga 3

SOU 1974:16

157 Skatteeffekt

Kr. per hus

Summa hus Antal Urv.

>0

=0 Antal

<0 Antal

Uppr.

Urv.

Uppr.

Kr. per hus

Antal Urv.

Uppr.

Kr. per hus

Urv.

Uppr.

358 212 450 940

128 44 9 17

30 969 11 881 2 772 2 805

315 280 251 459

66 940 37 979 27 281 46 252

1 279 2 031

48 427

178 563

223 70 94

31 1 3 35

2 498

42 265

679 98 233

72 539 8 060 15 225

1 069 2 686

2 805

1 010

95 824

1 070

273 553

1 036 1 792 3 904

838 459 305 514

141 593 59 974 32 976 52 832

395 135 45 38

43 684 10 114 2 923 3 775

2 117

287 486

60 496

1 346 1 947 4 669

856 105 240

82 394 8 825 15 901

146 6 4

7 357

-1918

107 120

8 491

-3 403 -6 665

499 166

24 061 6 395

38 5

1 681 102

437 337

2 210 34

455 160

20 170 6 258

2 040

-4 174

30 470

1 783

2 258

26 428

2 492

-7 419

32 998

2 243

30 573

4 277

- 565 -1 237 -2 372 -4 293 -6 122

838 1 316 909 799 956

141 593 142 382 65 862 51 394 56 733

395 281 89 45 38

43 684 17 471 5 327 4 167 2 365

358 217 394 663 922

128 76 16 13 13

30 969 14 393 5 024 1 651 1 636

315 959 804 741 905

66 940 110518 55 512 45 576 52 732

273 670 1 525 2 397 3 434

-2 495

4 819

458 075

73 014

-

53 672

3 725

723 411

-

-

3 950

-5 158

1 903

139 186

1 117

-5 249

1 866

137 305

2 852

-3 270

6 722

597 260

74 131

- 436

54 435

5 591

468 694

1 833

bilaga

J

SOL1 1974:16

Tabell 20. Hus med känt eget kapital efter byggnadsår och förvärvsår samt boendekostnad (exkl. amort.) Lånetyp Byggnadsår Förvärvsår

Boendekostnad, kr. Summa hus Antal Urv.

>0el. = 0

<0

Antal

Uppr.

Urv.

Uppr.

Kr. per hus

Antal Urv.

Uppr.

Kr. per hus

Nom. lån Byggnadsår Förvärvsår -1950 -1950 1951-60 1961-65 1966-71

102 192

13 606 19 346

18 13

1 035 2 649

6 196 4 524

84 179

12 570 16 697

4 521 7 580

Summa

32 951

3 684

4 994

29 267

6 266

54 141

5 138 10 055

1 2

11 230

15 642 9 048

53 139

5 127 9 824

6 236 7 884

15 193

9 361

14 951

7 318

348 122

17 953 4 653

30 3

3 133 57

3 768 6 995

318 119

14 820 4 596

7 175 9 645

Summa

22 606

3 191

3 827

19 416

7 759

1966-70

26 978

2 156

6 059

24 822

9 696

Samtliga byggår -1950 1951-60 1961-65 1966-68 1969-71

504 477 659

36 697 26 201 34 831

49 25 19

4 180 3 273 1 819

4 402 5 476 5 280

455 452 640

32 517 22 927 33 012

6 001 8 500 8 910

1 640

97 728

9 273

4 954

1 547

88 456

7 734

1951-60 1951-60 1961-65 1966-71 Summa 1961-65 1961-65 1966-71

Summa Paritets- eller räntelån

1 379

103 567

9 371

1 364

103 125

7 418

Samtliga

3 019

201 295

9 715

5 155

191 580

7 564

160 Bilaga 3

SOU 1974:16

Tabell 21 Antal hus efter totalt taxeringsvärde samt fastighetens resultat och skatteeffekt Lånetyp Totalt taxeringsvärde, 1 000 kr.

Fastighetens resultat Summa hus Antal

>0

Urv.

Uppr.

Urv.

Uppr.

- 49 5 0 - 74 7 5 - 99 100-124 125-149 150-224 225-

494 735 933 907 626 1 320 376

178 745 121615 80 388 51905 25 397 28 230 4 092

133 200 181 144 87 177 75

35 723 28 097 13 205 8 634 3 781 4 603 1014

Summa

5 391

490 372

997 Paritets- eller räntelån

1 588

127 195

9 Antal

Kr. per hus

=0 Antal

<0 Antal

Urv.

Uppr.

Urv.

Uppr.

181 599 687 942 1 191 1 654 4 656

23 446

-

-

119 577 93 518 66 921 43 268 21 474 23 627 3 077

95 056 358

Nom. lån

2 1 2

262 3 142

-

-

319 535 750 762 537 1 143 301

23 853

4 347

1 329

-

-

1 579

126 836

Bilaga 3 161

SOU 1974:16

Skatteeffekt Summa hus Antal

<0

Urv.

Uppr.

Urv.

Uppr.

- 973 - 1 768 - 2 687 - 4 337 - 5 962 - 7 727 - 9 488

478 715 904 871 598 1 274 358

173 741 118 107 78 240 50 163 24 354 27 454 3 950

84 156 166 133 79 171 70

20 250 23 750 12 864 7 479 3 528 4 295 979

2 662

5 198

476 011

- 5 050

1 524

121 249

14 Kr. per hus

Kr. per hus

Antal

=0 Antal

>0 Kr. per

- Antal Uppr.

Urv.

Uppr.

hus

Urv.

44 - 405 - 350 - 641 - 350 - 945 - 2 028

100 54 31 27 16 16 5

43 401 5 238 2 120 1 763 703 439 38

294 505 707 711 503 1087 283

110 090 89 120 63 255 40 922 20 124 22 720 2 934

501 987 1433 2 438 3 349 4 744 6 266

73 144

53 703

4 090

349 164

1 509

- 5 324

119 530

2 776

Tabell 22. Hus med känt eget kapital efter totalt taxeringsvärde samt boendekostnad (exkl. amort.) Lånetyp Totalt taxeringsvärde , 1 000 kr.

Boendekostnad, kr. Summa hus Antal

>0el. = 0

Urv.

Uppr.

Urv.

Uppr.

<0

Antal

Kr. per hus

Antal Urv.

Uppr.

Kr. per hus