Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964:3 Inrikesdepartementet

KONSUMTIONSMÖNSTER PÅ BOSTADSMARKNADEN BETÄNKANDE AVGIVET AV BOSTADSBYGGNADSUTREDNINGEN

Stockholm 1964

\9bH

' 3 F?

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964 Kronologisk förteckning

1. Indexlån. Del I. Kihlström. 96 s. Fl. 2. Indexlån. Del II. Kihlström. 526 s. Fl. 3. Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. Esselte. 212 s. I.

Anm. Om särskild tryckort ej anglves, är tryckorten Stockholm.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1964:3

KONSUMTIONSMÖNSTER PÅ BOSTADSMARKNADEN BETÄNKANDE AVGIVET AV BOSTADSBYGGNADSUTREDNINGEN

E S S E L T E A K T I E B O L A G STOCKHOLM 1 9 6 4

Innehåll

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Inrikesdepartementet

11 Avsnitt A. Bostadsförhållanden och bost adsönskemål i tre regioner Kapitel 1. Planläggning och utförande 1.1. Bakgrund och syfte 1.2. Undersökningsområden 1.3. Urval 1.4. Uppgiftsinsamlingen 1.5. Bortfall 1.6. Definitioner 1.61. Lägenheter och bostadsföreståndare m. m 1.62. Inkomst 1.63. Bostadsutgift 1.7. Uppräkning

15 15 15 16 18 18 18 18 18 20 21

Kapitel 2. Bostadsbeståndet 2.1. Beståndets sammansättning 2.2. Hyror

22 22 23

Kapitel 3. Hushåll och bostadsföreståndare

26 Kapitel 4. Inkomster 4.1. Inkomst och ålder 4.2. Inkomst och barnantal 4.3. Hustruns inkomst

28 28 28 30

Kapitel 5. Bostadsförhållanden vid undersökningstillfället 5.1. Bostadsutgift 5.2. Hyresprocent 5.21. Hushåll med olika antal minderåriga 5.22. Hyresprocent och inkomst 5.3. Utrymmesstandard 5.31. Inkomst och utrymmesstandard 5.4. Utrustningsstandard 5.5. Hushåll i enfamiljshus 5.6. Hushåll med familjebostadsbidrag

31 31 32 32 33 34 37 41 42 43

Kapitel 6. Flyttningsvilja och bostadsönskemål 6.1. Frågans formulering och syfte 6.2. Vilka vill flytta? 6.3. Flyttningsorsaker 6.4. Bostadsönskemål

46 46 46 49 51

4 6.41. Frågorna 6.42. Hustyper 6.43. Lägenhetstyper och utrustning 6.431. Föregående flyttning 6.44. Nybyggda och äldre hus 6.45. Bostadskostnader 6.46. Insatser för enfamiljshus 6.47. Hyresprocent 6.48. Åtgärder för a t t erhålla annan bostad Kapitel 7. Omdömen om bostadsområdet och bostaden 7.1. Bostadsområdet 7.2. Lägenheterna 7.21. Utrustning 7.22. Byggnadstekniska egenskaper 7.23. U t r y m m e 7.3. Buller och andra störningar

51 52 53 56 56 57 58 59 60 62 62 64 64 65 66 67

Texttabeller A: 1: 1 A: 1: 2 A: 1: 3 A: 2: 1

A: 2: 2 A: 2: 3 A: 3: 1

A: 4: 1 A: 4: 2 A: 5: 1 A: 5: 2 A: 5: 3 A: 5: 4 A: 5: 5 A: 5: 6 A: 5: 7

Befolkningens åldersfördelning och tätortsbefolkningens antal 1960 samt folkökning 1951—60 Den förvärvsarbetande befolkningen efter näringsgren 1960 Antal för undersökning uttagna lägenheter, antal bearbetade formulär och bortfallets storlek och orsaker Det procentuella antalet lägenheter enligt bostadsräkningen (BR) 1960 och hushåll enligt intervjuundersökningen av olika storlek, inom olika kvalitetsgrupper och i olika hustyper Medelhyra inklusive värmekostnader för vissa l ä g e n h e t s t y p e r . . . . Medelhyra inklusive värmekostnader för vissa lägenhetstyper i flerfamiljshus byggda åren 1941—50 och 1951—61 Hushållen efter storlek samt efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder enligt bostadsräkningen (BR) 1960 och intervjuundersökningen Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och hustruns inkomst år 1960 Makar, mannen under 65 år, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter bostadsutgift Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och hyresprocent Huvudgrupper av hushåll efter lägenhetens storlek samt antalet boningsrum per 100 boende Makar, mannen under 65 år, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 samt efter lägenhetens storlek . . . . Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och årsinkomst samt efter antal boningsrum per 100 hushåll och per 100 boende . . Makar, mannen under 65 år, i enfamiljshus i procent av samtliga i olika inkomstklasser Hushåll med respektive utan familjebostadsbidrag efter lägenhetens storlek och husets byggnadsår

16 16 19

22 24 25

27 29 30 32 33 34 39 40 42 44

5 A: 6: 1 A: 6: 2

A: 6: 3 A: 6: 4 A: 6: 5 A: 6: 6 A: 7: 1 A: 7: 2 A: 7: 3 A: 7: 4 A: 7: 5

Flyttningsvilliga hushåll efter uppgiven huvudorsak till flyttningsintresset Flyttningsvilliga hushåll samt hushåll som tidigare har flyttat efter uppgiven huvudorsak till flyttningsintresse respektive till senaste faktiska flyttning Flyttningsvilliga hushåll i olika hustyper procentuellt fördelade efter önskad hustyp Årlig bostadskostnad per hushåll vid intervjutillfället och för önskad lägenhet i olika inkomstklasser Flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter hyresprocent vid intervjutillfället samt för önskad lägenhet Hushåll som önskar flytta efter åtgärder för a t t skaffa annan bostad . Omdömen om lägenheternas funktion för köksarbete, personlig hygien, t v ä t t och torkning samt klädförvaring Omdömen om vissa byggnadstekniska egenskaper Omdömen om möjlighet a t t ordna sovplatser i lägenheten . . . . Hushåll i flerfamiljshus som lägger märke till och störs respektive icke störs av vissa ljud från grannlägenheter, ledningar och trapphus Hushåll som lägger märke till och störs respektive icke störs av ljud och luftföroreningar utifrån

51 52 58 60 61 64 65 66 67 68

Diagram A: 5: 1 A: 5: 2 A: 5: 3 A: 5: 4 A: 5: 5 A: 5: 6

Lägenhetsfördelningen i olika åldersklasser av hushåll Lägenhetsfördelningen i hushåll med olika antal minderåriga . . . . Antal bostadsrum per 100 hushåll i olika åldersklasser Antal bostadsrum per 100 boende i olika åldersklasser Antal bostadsrum per 100 hushåll med olika antal minderåriga . . . Antal bostadsrum per 100 boende i hushåll med olika antal minderåriga A: 5: 7 Antal bostadsrum per 100 hushåll i olika inkomstklasser A: 5: 8 Antal bostadsrum per 100 boende i olika inkomstklasser A: 6: 1 Den procentuella andelen flyttningsintresserade bland hushåll i olika lägenhetstyper A: 6: 2 Den procentuella andelen flyttningsintresserade bland hushåll i enfamiljshus och flerfamiljshus A: 6: 3 De flyttningsintresserade hushållen procentuellt fördelade efter lägenhetstyp vid intervjun och enligt önskemål A: 7: 1 Den procentuella andelen negativa omdömen om vissa förhållanden i bostadsområdet

35 35 36 36 36 36 38 38 47 48 54 63

Avsnitt B . Bostadsmarknaden i ett expanderande samhälle Kapitel 1. Inledning

71 Kapitel 2. Bostadsmarknaden: utbudets och efterfrågans struktur 2.1. Utbudets struktur 2.11. Lägenhetsutbudet — storlek och standard 2.12. Lägenhetsutbudet — hyra (kostnad), storlek och standard 2.2. Efterfrågans struktur 2.21. Inledning

73 73 73 73 74 74

6 2.22. Hushållens storlek 2.23. Hushållens inkomster Kapitel 3. Samspelet mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden . . . 3.1. Förändringar i u t b u d och efterfrågan 3.11. Förändringar i efterfrågan på lägenheter 3.12. Efterfrågan på bostadsutrymme och standard . . . . 3.13. Faktorer som bestämmer bostadsproduktionens erforderliga omfattning 3.2. Samspelet mellan utbud och efterfrågan. Utkast till en teoretisk modell 3.21. Utkast till en teori för bostadsmarknadens reaktion på inkomstförändringar Kapitel 4.

76 78 83 83 83 85 85 87 87

Empiriska undersökningar av bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer 99 4.1. Bostadsproduktionens och bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer 99 4.11. Bostadsproduktionen och bostadsefterfrågan 1945— 1960. Två numeriska exempel 99 4.12. Konsumtionen av bostadsutrymme inom hushåll av olika storlek 104 4.2. Bostadsefterfrågans och bostadskonsumtionens beroende av hushållets inkomst 108 4.21. Inledning 108 4.22. Inkomster — hushållskvoter 109 4.23. Inkomster och bostadsutrymme 115 4.24. Inkomster — konsumtionen av storlek och standard . 123 4.241. Växjö. Efterfrågan på u t r y m m e och standard inom olika hushållstyper och inkomstklasser. . 123 4.242. Treregionsundersökningen. Val av lägenhet — storlek och standard vid flyttning 126 4.25. Treregionsundersökningen. Inkomster — total bostadskostnad 127 4.26. Inkomster — efterfrågan på småhus i Växjö 133

Kapitel 5. Avslutande anmärkningar 136 Appendix till avsnitt B: 4. 22 om hushållskvoter. Faktorer som bestämmer hushållskvoternas storlek 141 Schema för hushållskvoter vid olika tidpunkter 142 Diagram 1: Schema för studier av hushållskvoters förändring i tiden . . . 144 Diagram 2: Prognosmetod för beräkning av hushållskvoter 146—147

Texttabeller B: 2: 1 B: 2: 2

B: 2: 3

Antal bebodda lägenheter i Växjö 1958 fördelade på 8 storleks- och 8 standardklasser Antal hushåll procentuellt fördelade efter storlek (antal personer) i USA (1950), England och Wales (1951), Sverige, tätorter och glesbygd (1960), Växjö och Ludvika (1958 och 1960) samt Stockholm (1950 och 1960) Antal hushållsföreståndare i Växjö 1958 i olika civilstånds- och åldersgrupper procentuellt fördelade efter inkomst

77 78

7 B: 2: 4

Medianinkomster (Q2) samt övre och undre kvartilinkomster (Qx respektive Q3) efter skatt för hushållsföreståndare i Växjö 1958 i olika civilstånds- och åldersgrupper B: 3: 1 Lägenhetsproduktion och prisbildning på en styrd och en fri hyresmarknad B: 4: 1 Hushållstillskott och bostadsproduktion i Växjö 1945—1958 och H o fors 1945—1960 fördelade på olika komponenter B: 4: 2 Antal rumsenheter per hushåll ( R P H ) och antal personer per rumsenhet ( P P R ) inom hushåll av olika storlek i USA (1950), England (1951) och Sverige — olika orter (1950, 1958 eller 1960) B: 4: 3 Medianinkomst före skatt för icke gifta män samt för ogifta och förut gifta kvinnor i olika åldersgrupper i Växjö 1958 B: 4: 4 Hushållskvoter för icke gifta män och ogifta kvinnor (15—år) i olika inkomstklasser i Växjö 1958 samt inkomstelasticiteter. . . . B: 4: 5 Antal icke gifta män och ogifta kvinnor i Växjö 1958 i olika åldersoch inkomstgrupper samt hushållskvoter för dessa B: 4: 6 Konsumtion av rumsenheter per hushåll och per person i hushåll a v olika storlek i Växjö 1958 B : 4: 7 Konsumtion av rumsenheter per person för gifta par, med 3 och 4 boende, i åldrarna under 60 år i Växjö 1958 B: 4: 8 Konsumtion av rumsenheter per hushåll bland hushåll i olika inkomstklasser och med olika antal boende i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 B: 4: 9 Konsumtion av rumsenheter per person ( R P P ) i Växjö 1958 och i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 bland hushåll av olika storlek och i olika inkomstklasser samt antal rumsenheter per hushåll ( R P H ) och per person och antal personer per rumsenhet ( P P R ) bland hushåll i olika inkomstklasser B: 4: 10 Hyresutgift per hushåll och hyresprocent i Skellefteå 1960 bland hushåll i olika inkomstklasser och av olika storlek. Hyresutgiftens inkomstelasticitet B: 4: 11 Hyresprocent för kvarboende respektive flyttare före och efter flyttning i olika inkomstklasser i Västerås 1960 samt den procentuella hyresökningen vid flyttning dels för flyttarna enbart, dels för samtliga hushåll B: 4: 12 Hyresutgifter efter önskad omflyttning för flyttningsintresserade hushåll med 3 boende i olika inkomstklasser i Västerås och Skellefteå 1960 B: 4: 13 Hyresutgift per hushåll och hyresprocent före och efter flyttning för hushåll i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 samt procentuell hyresökning vid flyttning B: 4: 14 Hyresutgiftens inkomstelasticitet för hushåll av olika storlek i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 samt i Ludvika 1958 B: 4: 15 Det procentuella antalet gifta hushåll i Växjö 1958 i olika inkomstklasser, av olika storlek och i olika åldersgrupper boende i lägenheter om t r e eller flera rum och kök

81 96 100

106 110 112 113 117 119

130 131

132 133

134 B: 4: 16 Antal gifta hushåll i Växjö 1958 av olika storlek, i olika inkomstklasser och av olika ålder boende i lägenheter om minst tre rum och kök, fördelade på småhus och flerfamiljshus 135

8 Diagram B: 2: 1 Växjö 1958. Antal lägenheter i olika storleks- och standardklasser. . B: 2: 2 Ludvika 1958. Medelhyra för lägenheter av olika storlek och standard . B: 2: 3 Hushållen procentuellt fördelade efter storlek i USA 1950, England 1951 och Sverige 1960 B: 2: 4 Växjöl958.Årsinkomsterföreochefterskattför olika civilståndsgrupper B: 2: 5 Växjö 1958. Medianinkomster före s k a t t inom olika ålders- och civilståndsgrupper B: 2: 6 Växjö 1958. Medianer samt övre och undre kvartiler för årsinkomsten efter s k a t t i olika ålders- och civilståndsgrupper B: 3: 1 Schematisk bild över hushållens flyttningar på en bostadsmarknad som en följd av en inkomstökning B: 3: 2 Förändring i antalet efterfrågade lägenheter inom olika storleks- och standardklasser vid uppflyttning av hushåll på grund av en inkomstökning B: 3: 3 Hyresstandardlinjer för t v å typer av marknader B: 3: 4 A. Skellefteå 1960. Hyreslinjer för lägenheter i olika standardgrupper B. Västerås och Skellefteå 1960. Bostadskostnader för lägenheter av olika storlek och standard B: 3: 5 Hyresstandardlinjer i två marknader: (A) en med stora olikheter i inkomststrukturen, (B) en med långt driven inkomstutjämning . . . B: 3: 6 Verkan på bostadsmarknaden av en inkomstökning B: 4: 1 Tillskotten i bostadsproduktion i Växjö 1946—1958 och i Hofors 1946—1960 fördelade på olika komponenter B: 4: 2 Hushållskvoter under olika år för ogifta män och kvinnor i olika åldrar i Växjö och Hofors B: 4: 3 Utrymmesstandarden — antal personer per rumsenhet ( P P R ) — i hushåll av olika storlek i USA 1950, England 1951 och Sverige 1960. B: 4: 4 Växjö 1958. Medianinkomst före skatt för lägenhetsinnehavare respektive icke lägenhetsinnehavare. Icke gifta män och ogifta kvinnor B: 4: 5 Växjö 1958. Hushållskvotens inkomstelasticitet för icke gifta män och ogifta kvinnor i åldern 15-år B: 4: 6 Växjö 1958. Hushållskvotens variation med inkomsterna inom olika åldersgrupper bland icke gifta män och ogifta kvinnor B: 4: 7 Växjö 1958. Utrymmesstandardens ( R P H : s ) inkomstelasticitet i olika hushållstyper B: 4: 8 Antal rumsenheter per person (RPP) i hushåll med olika inkomster i Växjö 1958 samt i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 B: 4: 9 Växjö 1958. Efterfrågan på storlek och standard inom olika åldersoch inkomstgrupper B: 4: 10 Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960. Flyttningsriktning vid senaste flyttning bland gifta par under 65 år B: 4: 11 Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960. Medelinkomst och medelhyra för hushåll av olika storlek och med inkomster över 12 000 kronor. Medelhyrans inkomstelasticitet. Samtliga hushåll före flyttning till önskad lägenhet B: 4: 12 Hyresutgifter för hushåll med 3 boende före och efter flyttning till önskad lägenhet. Hyresutgiftens inkomstelasticitet

75 75 77 79 80 81 87

88 91

91 92 93 101 102 105 110 112 114 116 121 125 126

129 132

9 Tabeller Treregionsundersökningen Tabell 1 Tabell 2

Tabell 3 Tabell 4

Tabell 5

Tabell 6

Tabell 7

Tabell 8

Tabell 9

Tabell 10

Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13

Tabell 14

Tabell 15

Tabell 16

Antal hushåll totalt och i tätorter efter hushållstyp, bostadsföreståndarens ålder och antal minderåriga 151 Antal hushåll efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 samt efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder 152 Antal hushåll efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder samt efter bostadsutgift 153 Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter och glesbygd efter antal minderåriga och efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 samt efter bostadsutgift 154 Antal hushåll efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder, efter lägenhetens storlek och utrustning och efter h u s t y p samt antalet boningsrum och boende 156 Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter lägenhetens storlek samt antalet boningsrum och boende 157 Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter och glesbygd efter antal minderåriga, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter lägenhetens storlek samt antalet lägenheter i enfamiljshus, antalet boningsrum och antalet boende 158 Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter och glesbygd efter antal boende, efter mannens och hustruns sammanräknade n e t t o inkomst år 1960 och efter lägenhetens storlek samt antalet lägenheter i enfamiljshus och antalet boningsrum 160 Antal bostadsföreståndare, utom samboende gifta män, i åldern under 65 år efter nettoinkomst år 1960 samt efter lägenhetens storlek och utrustning 162 Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och efter bostadsförhållanden vid intervjutillfället och enligt önskemål 163 Antal makar, mannen under 65 år, totalt och i hus byggda 1951—61 efter antal minderåriga och önskan a t t flytta 165 Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter lägenhetens storlek vid intervjutillfället och enligt önskemål 166 Antal flyttnings villiga makar, mannen under 65 år, efter hustyp vid intervjutillfället och enligt önskemål samt efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 167 Antal flyttningsvilliga hushåll, utom makar i åldersklassen 20—64 år, efter lägenhetens storlek och utrustning vid intervjutillfället och enligt önskemål 168 Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter lägenhetens storlek vid intervjutillfället och enligt önskemål och efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 . . 169 Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och efter årlig bostadsutgift för lägenhet vid intervjutillfället och för önskad lägenhet 171

10 Tabell 17

Tabell 18 Tabell 19

Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter bostadsutgift vid intervjutillfället

172 Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter inkomst och bostadsutgift för önskad lägenhet

17J

Antal hushåll, som har flyttat, fördelade efter lägenhetens storlek och utrustning före och efter senaste flyttning

174 Bostadsundersökningen Tabell 20

i

Växjö

Antal bebodda lägenheter år 1958 fördelade efter storlek, utrustning och byggnadsår, promille

175 Trereg ionsunders ökn ingen Tabell 21

Antal lägenheter fördelade efter storlek, utrustning och byggnadsår samt genomsnittlig bostadsutgift år 1960 för olika kategorier av lägenheter

Bostadsundersökningen Tabell 22

i Ludvika

Antal lägenheter år 1958 fördelade efter utrustning, u t r y m m e och upplåtelseform i staden och i landskommunen samt medelhyra för varje grupp

Bostadsundersökningen

i

Tabell 25

Tabell 26

178 Växjö

Tabell 23 Gifta par år 1958 efter bostadsföreståndarens ålder och efter antalet boende Tabell 24

180 Antal hushåll med olika antal boende och i olika inkomstklasser år 1958 fördelade efter lägenhetens storlek, utrustning och byggnadsår

181 Konsumtionen av storlek ( m ä t t genom antal rumsenheter, re) och standard ( m ä t t genom standardpoäng, sp) bland gifta par, fördelade efter hushållets storlek, mannens och h u s t r u n s samm a n r ä k n a d e bruttoinkomst år 1958 samt ålder

183 Konsumtionen av storlek ( m ä t t genom antal rumsenheter, re) och standard ( m ä t t genom standardpoäng, sp) år 1958 bland enpersonshushåll, fördelade efter lägenhetsinnehavarens kön, civilstånd, inkomst och ålder

185 Trereg ions u nders ökn ingen Tabell 27

Hyresprocent, hyresökning, inkomst och hyra per hushåll bland gifta par, flyttare och övriga, fördelade efter hushållets storlek och mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960

186 Bilaga 1

Frågeformulär

189 Bilaga 2

Frågekort

Till H err Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Inrikesdepartementet

Bostadsbyggnadsutredningen, som tillkallats av chefen för socialdepartementet efter bemyndigande lämnat av Kungl. Maj :t den 11 december 1959, har tidigare redovisat ett betänkande (»Bostadsbyggnadsbehovet», SOU 1961: 51), innehållande en preliminär bedömning av bostadsbyggandets omfattning och inriktning under första hälften av 1960-talet. Sedan det första betänkandet avlämnades har chefen för socialdepartementet genom beslut den 26 januari 1962 förordnat bankkamreraren Erik Karlsson att vara biträdande sekreterare åt utredningen samt genom beslut den 6 april 1962 entledigat förste aktuarien Ralph Johansson från meddelat förordnande att vara sekreterare och samtidigt tillkallat honom att såsom expert biträda utredningen. Sistnämnda dag förordnades byrådirektören Ingrid Dalen att vara sekreterare åt utredningen. För att såsom expert biträda utredningen tillkallade chefen för socialdepartementet genom beslut den 29 september 1961 byrådirektören Einar Eriksson.

Redan på ett tidigt stadium fann utredningen att resultat från dittills genomförda statistiska undersökningar rörande bostadskonsumtionen och bostadsefterfrågan inte gav en så differentierad och ej heller en så aktuell bild, som utredningen ansåg sig behöva, av de mönster, efter vilka bostadsmarknaden fungerade. Särskilt besvärande var bristen på undersökningar som belyste sambandet mellan hushållens hyresbetalningsförmåga och inkomster samt olika inkomstgruppers bostadspreferenser. Utredningen kunde även konstatera att 1960 års allmänna bostadsräkning och de till denna knutna undersökningarna inte skulle komma att täcka denna brist. På grund härav anhöll utredningen hos chefen för socialdepartementet om bemyndigande dels att utföra en statistisk undersökning i egen regi, dels att för uppläggningen av denna och för analysen av de erhållna tabellmaterialen anlita särskild expertis. Båda framställningarna bifölls.

12 Planläggningen av undersökningen omhänderhades av docenten Lennart Holm, förste aktuarien Ralph Johansson och byrådirektören Bengt Svensson. Den fortsatta ledningen av undersökningen har handhafts av förste aktuarien Ralph Johansson. För inhämtandet av primärmaterialet anlitades statistiska centralbyråns utredningsinstitut och för den maskinella bearbetningen dess maskincentral. I första delen av det betänkande som nu föreligger (A. Bostadsförhållanden och bostadsönskemål i tre regioner) lämnas en redogörelse för uppläggningen och genomförandet av samt resultaten från denna undersökning. Redogörelsen har utarbetats av Ralph Johansson. I samband med denna undersökning inhämtades även uppgifter för en specialundersökning angående yngre ogifta personers lägenhetsefterfrågan. Detta material har ännu ej bearbetats och kommer därför att redovisas i annat sammanhang. Den andra delen av betänkandet (B. Bostadsmarknaden i ett expanderande samhälle) innehåller en studie av bostadsmarknadens struktur, byggd på resultaten från utredningens nyssnämnda undersökning och från vissa andra undersökningar av liknande art, som tidigare utförts. Denna del av betänkandet har utarbetats av fil. lic. Per Holm. Redigeringen av betänkandet har utförts av Ingrid Dalen. Diagrammen i avsnitt B har ritats av arkitekten Örjan Thorsén. Utredningen avser att i ett kommande betänkande diskutera konsumtions- och produktionsförutsättningarna för en höjd bostadsstandard och kommer där att till viss del grunda sina bedömningar på de resultat som Ralph Johansson och Per Holm i detta betänkande redovisar och på de teoretiska modeller som här ställs upp. Enär dessa resultat och modeller bedömts ha ett stort allmänt intresse i och för sig har utredningen ansett det angeläget att snarast möjligt bringa dem till allmänhetens kännedom och därför låtit utge dem i ett separat betänkande. Under hänvisning till vad ovan sagts får bostadsbyggnadsutredningen härmed vördsamt överlämna sitt betänkande II, Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. Stockholm den 15 januari 1964

Sven Dahlberg Willy Maria

Lundberg

Bertil

Olsson

Lennart

Holm

Olle Olsson

Alf Erik

Johansson Severin

A. Bostadsförhållanden och bostadsönskemål i tre regioner Av förste aktuarie Ralph Johansson

1. Planläggning och utförande

1.1. Bakgrund och syfte

1.2. Undersökningsområden

Genom 1960 års allmänna bostadsräkning har erhållits en beskrivning av bostadsbeståndet, hushållen och bostadsförhållandena i skilda avseenden, såsom lägenheternas antal och beskaffenhet, olika befolkningsgruppers lägenhetsinnehav och bostadsstandard m. m. Vid bostadsräkningen insamlades dock inte uppgifter om bostadskostnader. Uppgifter om inkomster i kombination med bostadsdata bearbetas endast för ett urval av hushåll. För att möjliggöra en analys av sambanden mellan inkomster, bostadsstandard och bostadskostnader beslöt bostadsbyggnadsutredningen att göra en kompletterande undersökning. Denna skulle även belysa hushållens flyttningsvilja och bostadsönskemål, varvid särskilt de ekonomiska möjligheterna att realisera önskemålen skulle beaktas. Slutligen skulle i undersökningen medtas ett särskilt avsnitt i syfte att belysa hushållens värdering av vissa egenskaper hos bostaden och bostadsområdet samt förekomst av vissa störningar genom buller och luftföroreningar. Undersökningen utgick från hypotesen, att bostadsefterfrågan främst bestäms av hushållets storlek, ålder och inkomst. Från bostadssocial synpunkt bedömdes det vara mest angeläget att studera barnfamiljernas bostadssituation med hänsyn till de nämnda variablerna.

För en analys av sambanden mellan olika efterfrågebestämmande faktorer är det en fördel om man kan studera grupper av hushåll som med hänsyn till bostadsutbud och bostadsmarknadsförhållanden samt allmänna ekonomiska förutsättningar är jämförbara. Med hänsyn härtill var ett antal exemplifierande lokala undersökningar att föredra framför en riksundersökning. En riksomfattande undersökning, som samtidigt kunde tillgodose anspråken på långtgående geografisk uppdelning, bedömdes inte vara ekonomiskt försvarbar, då data till stor del måste insamlas genom intervjuer och undersökningen vidare delvis måste ses som ett experiment. Utredningen valde därför att utföra lokala undersökningar i tre olikartade regioner. Med hänsyn till olikheterna mellan skilda landsdelar i fråga om bostadsförhållandena valdes ett område i södra, ett i mellersta och ett i norra delen av landet. Vidare togs hänsyn till att regionerna borde vara olika i fråga om tätortsgrad, näringslivets struktur och befolkningsutveckling. Ur kostnadssynpunkt var det angeläget att områdena inte var för stora. Efter allmänna överväganden utvaldes för undersökning Västerås stad, Skellefteå stad och landskommun samt Ljungby stad och delar av den A-region

16 Tabell A:l:l.

Befolkningens

Region

antal 1960 samt

Därav, i %, i åldern

Folkökning/ minskning 1951—60 i

Folkmängd 1960

Västerås Skellefteåområdet. . . Skellefteå s t a d . . . . Skellefteå lk Ljungbyområdet. . . . Ljungby stad

Tabell A:l:2.

åldersfördelning och tätortsbefolkningens folkökning 1951—60

77 778 43 871 22 760 21 111 18 583 9 297 9 286

—19 20—34 35—49 50— år år år år 32 33 32 34 30 31 29

22 21 22 20 18 21 14

23 23 22 24 21 22 20

23 23 24 22 31 26 37

Den förvärvsarbetande befolkningen

Folkmängd i tätorter 1960

O'

/o

76 194 33 894 21 800 12 094 10 803 8 751 2 052

29 12 21 4 8 30 — 8

efter näringsgren

1960 Därav, i %, tillhörande

Region

Västerås Skellefteå lk därav i Bolidens kyrkobokföringsdistrikt . . . Ljungbyområdet Ljungby stad Landsbygd

Samtliga förvärvsar b etande

jordbruk m. m.

tillverkningsindustri m. m.

t>yggnadsoch anläggningsverksamhet

handel

samfärdsel

tj änster m. m.

36 044 17 695 9 516 8 179

1 10 2 20

51 39 42 35

10 12 9 15

13 15 18 12

5 7 8 5

20 17 20 12

1 551 7 843 4 119 3 724

7 24 4 45

62 38 47 28

11 9 9 8

6 10 14 5

3 5 5 5

11 15 20 9

för vilken Ljungby är centralort. I Ljungbyområdet ingår således förutom Ljungby stad hela Hamneda kommun samt Berga, Tutaryds, Ryssby, Angelstads och Annerstads församlingar. Folkmängden och dess åldersfördelning samt folkökningen mellan 1950 och 1960 i de tre områdena framgår av tabell A: 1: 1 och de förvärvsarbetandes fördelning på näringsgrenar 1960 av tabell A: 1:2.

1.3. Urval Urvalet av undersökningsobjekt gjordes av statistiska centralbyråns utrednings-

institut. Som målsättning för urvalet uppställdes, att antalet observationer i grupperna av samboende makar med respektive 0, 1, 2 och minst 3 minderåriga skulle vara så stort att analyser kunde göras för var och en av dem. Av kostnadsskäl skulle antalet intervjuer inom varje region begränsas till omkring 1 000. Urvalsenhet var bostadslägenhet enligt definitionen i 1960 års allmänna bostadsräkning. Som urvalsram begagnades de 1960 avlämnade folk- och bostadsräkningsblanketterna kompletterade med förteckningar över nybyggda lägenheter under perioden mellan räk-

17 Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

5 och flera boende Nybyggda lägenheter

2:26 1:26 2: 26 1: 26

1: 14 1: 14 2: 14 1: 14

1: 6 1:6 2:6 1:6

ningstillfället den 1 november 1960 och urvalstidpunkten i mars 1961. Då urvalet gjordes, var folk- och bostadsräkningsmaterialet inte färdiggranskat. Risken för fel och ofullständigheter, som kunde påverka urvalet, bedömdes dock vara obetydlig. Populationernas storlek och sammansättning var inte kända utan måste skattas på grundval av äldre uppgifter. För att tillräckligt många större hushåll skulle erhållas i undersökningen måste dessa överrepresenteras i urvalet. På grundval av uppgifter från en lokal bostadsräkning i Västerås 1956 uppskattades, att urvalet skulle få lämplig sammansättning om lägenheter med fem eller flera boende erhöll dubbelt så stor urvalssannolikhet som övriga. I Västerås skulle dock även ett antal yngre enpersonshushåll utväljas för en specialundersökning, varför där uttogs även ett

större antal lägenheter med en boende. Urvalstätheten i de tre regionerna framgår av ovanstående tablå. I Skellefteåområdet medtogs även obebodda lägenheter i urvalet. Då urvalet gjorts, visade det sig att antalet utlottade lägenheter i Västerås utgjorde 1 388, i Skellefteåområdet 1 209 och i Ljungbyområdet 1 207. Antalet måste därför reduceras med nära 400 i Västerås och med omkring 200 i vardera av de båda andra regionerna. För att antalet hushåll i olika storleksklasser skulle bli ungefär lika stort i alla regionerna gjordes dessa reduktioner i Västerås och Skellefteåområdet inte lika för alla grupper utan begränsades i Västerås till lägenheter med 1 och 2 boende och i Skellefteåområdet till hushåll med 2 eller flera boende. Reduktionerna framgår av följande tablå.

Lägenheter med 1 boende

Lägenheter med . . . boende 2

375 2/3 125

309 1/3 206

1 388

1 035

205 1/5 165

324 1/5 259

1 209

250 1/5 200

249 1/5 199

1 004

185 1/6 156

275 1/6 231

225 1/6 195

205 1/6 169

313 1/6 261

4 1/6 3

1 207 1/6 1 015

Västerås Urval 1 Reduktion Urval 2 Skellefteåområdet Urval 1 Reduktion Urval 2 Lj ungbyområdet Urval 1 Reduktion Urval 2 118297

Nybyggda Samtliga 5 o. lägenheter lägenheter fl.

18 1.4. Uppgiftsinsamlingen

För undersökningen behövliga data om bostaden, frånsett bostadskostnad, kunde erhållas från folk- och bostadsräkningsblanketterna. Likaså erhölls från dessa vissa uppgifter om det hushåll som bodde i lägenheten den 1 november 1960. När urvalet drogs, gjordes därför en avskrift av blanketternas lägenhetsuppgifter och av personuppgifter om bostadsföreståndaren och övriga hushållsmedlemmar. Denna avskrift användes som urvalsblankett. Uppgifterna på den kontrollerades vid intervjun. I de fall lägenheten bytt innehavare, ifylldes uppgifter om det nya hushållet vid intervjun. Inkomstuppgifter erhölls från 1961 års taxeringslängder och påfördes i efterhand. Övriga data insamlades genom intervjuer, vilka utfördes av statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Intervjuerna utfördes huvudsakligen under april och maj 1961. Besöken aviserades genom introduktionsbrev som angav undersökningens ändamål. Intervjun utfördes i hushåll med samboende makar antingen med enbart hustrun eller med båda makarna tillsammans. Endast om hustrun på grund av sjukdom eller dylikt inte var anträffbar, intervjuades enbart mannen. I övriga hushåll intervjuades den person, som enligt urvalsblanketten var bostadsföreståndare. Intervjuformuläret återges i bilaga 1.

1.5. Bortfall

Bortfallet utgjorde i Västerås 46, i Skellefteåområdet 55 och i Ljungbyområdet 27 lägenheter, eller respektive 4, 5 och 3 procent av antalet utvalda. Det största bortfallet uppkom i gruppen av lägenheter med en boende. Urval, antal bearbetade formulär och bortfall med för-

delning efter orsak redovisas i tabell A: 1:3.

1.6. Definitioner

1.61. Lägenheter och bostadsföreståndare ni. m. I fråga om begreppen lägenhet, kök, rum och övriga bostadsdata har tillämpats samma definitioner som i 1960 års bostadsräkning. Detsamma gäller begreppen bostadsföreståndare, hushåll och boende med den avvikelsen att mantalsskrivningsförhållandena, som i bostadsräkningen hade betydelse för huruvida en person skulle räknas som bostadsföreståndare eller boende i viss lägenhet, inte har beaktats vid intervjuundersökningen. Med hushåll avses således den person eller grupp av personer som bodde i lägenheten vid intervjutillfället. Bostadsföreståndare är den person som disponerade över lägenheten i dess helhet. I hushåll med samboende makar har dock alltid mannen räknats som bostadsföreståndare, även om hustrun ägde eller hade hyreskontrakt för lägenheten. Med minderåriga avses samtliga boende som ej fyllt 16 år vid slutet av år 1960. 1.62. Inkomst. Inkomstuppgifter påfördes från taxeringslängderna vid taxeringskontoren i de tre representerade länen. Uppgifter erhölls därvid för samtliga som för år 1961 var taxerade inom länet, dvs. de som varit mantalsskrivna där år 1960. För senare inflyttade bostadsföreståndare noterades den föregående mantalsskrivningsadressen, varefter inkomstuppgifter erhölls från det län, där vederbörande var taxerad. Genom detta förfarande blev bortfallet i fråga om inkomstuppgifter tämligen litet. Det utgjorde i Västerås 22, i Skellefteåområdet 31 och i Ljungbyområdet 17.

^ o a t o o t o i t r f t o oo TH" r f e f r-"

i n TH r t ^ q o c\ CM t> i n c T co" oo oo i-T T-T i >

i > - * co i n CM CT> CN co~ CM* r-T ,-T ,-T

t, : 0 . : 0 «o 3

cq

* c "SÖ

q cd c ed j j Si VJ o

;>

C

o o m <N

t - >

ccf T3

Si, ^ 'O

ffiMMN

i j HJ xt ej X! O GJ D Q> 3 --c O + J X! ^ t , O O X a XJ

rt "ös « t - J2 OJ > X I as - ö x ! •»-> G r> rt c p <u +J 2

•c; Oj

CD O 00 T f •<* CO Tji o ctf

i n co TJI co co CM oo CN m

I > O CD 00 (N m rH CM T*

Oa>CM00-<*<00C0cM CM ers o i co i n T-i H H H r l C q

00 CD m CM t > CO CM oo Tt< CM O J CD m C l T-I CM rH rH CM

•^<CMCDC750in0500

m co TH m 05 i-i w i n n c s i o t o O H N r l r l N

ö

g, ös

, CO :cS t- " ö • g _ XI

I

TJ<

Oi

o

,H ^4 oo *> i g cs • K J- •+-> rG

•M

C 3

c75 m oo rt< m oo os w o a ^ c s N H OlrtrtMrilN

r-

3 v 3 G

in in CD oo o ^t* oo 00 CM O Tt< 05 00 CM OrtMCMriM

O

r i H M r t

M

"B "O a> « Ö 00 00

<3 3 C :« Cj O, O, 3

• -o co 3

ti

•o g * * * * « x : § TH cM 00 " * m

£ co

o "ö °C 3

«i o rt CM n

a

Ä

rf m

g <s

-a

o «

SS

2 3 Ä Ä A * oo ij> cu r* "g, O _Q C Ä >, 3 T-I tM 00 "* in G

20 Inkomstuppgifterna avser sammanr ä k n a d nettoinkomst enligt 19G1 års taxering, dvs. för inkomståret 1960. I fråga om gifta inhämtades uppgifter om båda makarnas inkomst och i bearbetningen redovisas, om inte annat angives, makarnas sammanräknade inkomst. F ö r övriga hushåll avser uppgifterna bostadsföreståndarens sammanräknade nettoinkomst. Taxeringsuppgifterna är inte fullt tillfredsställande som mått på inkomsten med hänsyn till undersökningens syfte. De bedömdes dock vara bättre än de uppgifter som skulle ha kunnat erhållas genom intervjuer. Bristen i uppgifterna torde främst bestå i att vissa inkomster såsom ersättningar från sjukoch arbetslöshetskassor eller socialhjälp inte taxeras. Förekomsten av sådan inkomst är av störst betydelse bland dem som har låg deklarerad inkomst. 1.63. Bostadsutgift. Uppgifterna om bostadsutgift avser den beräknade årsutgiften för den lägenhet hushållet innehade vid intervjun. I utgifterna h a r inräknats bränslekostnad. För hyres- och bostadsrättslägenheter med centralvärme inhämtades vid intervjun uppgift om den hyra eller avgift som erlagts vid senaste betalningstillfälle före intervjun, dvs. i regel för april eller maj månad 1961 eller för andra kvartalet 1961. Vidare frågades om huruvida bränsletillägget under viss del av året var lägre eller högre än under den period uppgiften avsåg. De erhållna uppgifterna omräknades vid bearbetningen till årshyra. I syfte att erhålla .sä exakta uppgifter som möjligt ombads intervjupersonerna att ta fram verifikationer och kontrollera uppgifterna. F ö r hushåll som hade familjebostadsbidrag inhämtades uppgift om bruttohyran. Nettohyran erhölls genom att familj ebostadsbidraget avdrogs. Uppgift

om bidragets storlek hämtades ur register, varvid även de lämnade hyresuppgifterna kontrollerades. I fråga om lägenheter utan centralvärme erhölls uppgifter om h y r a n samt om hushållets beräknade utgift för bränsle. De redovisade uppgifterna avser hyra inklusive bränsle. Bränsleutgifter för uppvärmning och utgifter för bränsle till matlagning och dylikt i lägenheter med vedspis h a r inte kunnat särskiljas. Bostadsutgifterna för lägenheter med och utan centralvärme är således inte fullt jämförbara. Årsutgiften för enfamiljshus och lägenhet i tvåfamiljshus som beboddes av ägaren beräknades efter specificering av utgifterna för år 1960. Följande utgifter specificerades. A. Låneskuld och kapitalkostnad: Bottenlån Egnahemslån Andra lån B. övriga utgifter: Tomträttsavgäld Vattenavgift Avgifter för renhållning, sotning Försäkringsavgifter Bränsleutgifter Underhållskostnader Övriga utgifter enligt specificering vid intervjun. I de fall fullständiga uppgifter inte kunde lämnas fick utgiftsposterna uppskattas av intervjupersonen. Genom att utgifterna specificerades och dessutom uppgifter inhämtades om taxerings- och brandförsäkringsvärde var det möjligt att vid granskningen upptäcka uppenbart felaktiga uppgifter och uppskatta bostadsutgiften. F r å n de beräknade utgifterna avdrogs inkomster av uthyrda lägenheter eller lokaler, dock inte inkomst av inneboende. De erhållna uppgifterna måste betraktas som ett osäkert mått på bostadsutgifterna i småhus. Det bör särskilt u p p -

21 märksammas, att ränta på eget kapital inte ingår, eftersom avsikten varit att mäta hushållens utgifter för bostaden. Å andra sidan kan i utgifterna ingå amorteringar som överstiger normal avskrivning och som alltså kan betraktas som sparande. För jordbrukare och andra företagare som drev rörelse i anslutning till bostaden var det speciellt svårt att lämna korrekta uppgifter om bostadsutgifter. Redovisningen av bostadsutgifter har därför i huvudsak begränsats till tätorter.

1.7. Uppräkning I redovisningen har talen uppräknats (vägts) med hänsyn till de olika urvalssannolikheterna. Vägningstalen framgår av nedanstående tablå. Uppräkningen har gjorts genom duplicering av hålkorten. Resultaten har inte uppräknats till totalnivå. Om detta skall göras, skall de vägda talen multipliceras för Västerås med 13, för Skellefteåområdet med 1,75 och för Ljungbyområdet med 3,6.

Västerås

Lägenheter med 0 boende 1 2 3 4

» » »> »

5 och flera boende . Nybyggda lägenheter

3 3 2 2 1 2

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

4 8 10 10 10 5 8

2 2 2 2 1 2

2. Bostadsbeståndet

2.1. Beståndets sammansättning

d e r i fråga om b e s t å n d e t s s a m m a n s ä t t ning. I Västerås var sålunda enligt bos t a d s r ä k n i n g e n 68 p r o c e n t a v l ä g e n h e t e r n a om högst två r u m o c h kök, medan motsvarande andel i Ljungbyomr å d e t v a r 39 p r o c e n t o c h i S k e l l e f t e å o m r å d e t 56 p r o c e n t . V ä s t e r å s h a d e v i d a r e den högsta utrustningsstandarden och en l i t e n a n d e l s m å h u s . S m å h u s e n o m -

I tabell A: 2: 1 redovisas bostadsbestånd e t s f ö r d e l n i n g efter l ä g e n h e t s t y p , k v a litetsgrupp och h u s t y p i de t r e regionern a e n l i g t 1960 å r s b o s t a d s r ä k n i n g j ä m f ö r d m e d m o t s v a r a n d e f ö r d e l n i n g a v de h u s h å l l s o m i n g å r i b e a r b e t n i n g e n av intervjuundersökningen. De t r e r e g i o n e r n a v i s a r s t o r a s k i l l n a -

Tabell A:2:l. Det procentuella antalet lägenheter enligt bostadsräkningen och hushåll enligt intervjuundersökningen av olika storlek, inom olika och i olika hustyper Västerås

Skellefteåområdet

(BR) 1960 kvalitetsgrupper

Ljungbyområdet

Lägenhetens storlek/lägenhetens kvalitetsgrupp/ hustyp

BR 1960

Intervjuundersökn.

BR 1960

Intervjuundersökn.

BR 1960

Intervjuundersökn.

Samtliga lägenheter/hushåll

27 413

989 1

14 097

949 1

6 337

988 1

34 34 20 12

29 38 21 12

22 34 25 19

19 35 26 20

11 28 34 27

10 24 36 30

13 14 1

13 13

20 22 1

21 19

9 41 2

10 39

9 6 85

11 4 85

36 21 43

37 23 40

47 19 34

53 18 29

Andel (%) håll

lägenheter/hus-

Lägenhetens storlek: Utan kök och 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. flera rk Lägenhetens kvalitetsgrupp: Eget bad/duschrum, wc och ev WC och ev, ej eget bad/ duschrum Övriga kvalitetsgrupper. . Uppgift saknas Hustyp: Enfamiljshus Tvåfamiljshus Övriga hus 1

Ovägt antal.

23 fattade 15 procent av lägenheterna i Västerås, 57 procent i Skellefteåområdet och 66 procent i Ljungbyområdet. Skillnaderna mellan regionerna kan delvis förklaras av att glesbygd ingår i olika omfattning. I städerna Skellefteå och Ljungby är småhusandelen sålunda 39 procent respektive 43 procent enligt bostadsräkningen och andelen lägenheter om högst två r u m och kök 57 procent respektive 42 procent. I båda städerna är andelen lägenheter i den högsta kvalitetsgruppen 64 procent, alltså väsentligt lägre än i Västerås, där den är 73 procent. Av tabell A: 2 : 1 framgår även att det finns vissa avvikelser mellan uppgifterna om bostadsbeståndet enligt bostadsräkningen och uppgifterna om hushållen enligt intervjuundersökningen. Eftersom uppgifterna i det förstnämnda fallet avser samtliga lägenheter och i det senare hushåll, dvs. bebodda bostadslägenheter, är de dock inte helt jämförbara. Vidare h a r inträffat förändringar mellan bostadsräkningstillfället den 1 november 1960 och urvalstidpunkten i april 1961, vilket också i någon mån påverkar jämförbarheten. Slutligen har snedheten i bortfallet, vilket var koncentrerat till enpersonshushållen, medfört att de minsta lägenhetstyperna är underrepresenterade i bearbetningen. Mätfel och definitionssvårigheter kan ha betydelse för jämförbarheten främst i fråga om fördelningen på hustyper, då dessa vid intervjuundersökningen bestämdes genom intervjuarnas observationer, medan uppgifterna om hustyp vid bostadsräkningen lämnades av de boende och fastighetsägarna samt i vissa avseenden kompletterades av de kommunala granskningsorganen. Även i andr a avseenden h a r ändringar gjorts vid intervjun, då observationerna inte överensstämt med uppgifterna på bostads-

räkningsblanketten. Dessa ändringar h a r varit få och någon undersökning av h u r de påverkat lägenhetsfördelningen h a r inte gjorts.

2.2. Hyror Undersökningen medger inte någon närmare beskrivning av hyresstrukturen. Urvalet är inte gjort i syfte att möjliggöra en sådan beskrivning, varför åtskilliga grupper av lägenheter är så svagt representerade att det inte går att dra några bestämda slutsatser om hyresnivån inom gruppen. Vidare är beskrivningen av lägenheterna inte tillräckligt detaljerad för att möjliggöra n ä r m a r e analys av hyrorna. F ö r de vanligast förekommande lägenheterna är dock materialet tillräckligt för att ge vissa uppgifter, som bland annat möjliggör jämförelser mellan regionerna. Uppgifterna om h y r o r n a har i Skellefteå- och Ljungbyområdena begränsats till tätorter. I tabell A: 2: 2 redovisas medelhyror för de vanligaste lägenhetstyperna. Uppgifterna inkluderar alla bränslekostnader. I fråga om flerfamiljshus ingår både hyres- och bostadsrättslägenheter. Hyresläget för moderna lägenheter synes i Västerås och Skellefteåområdet vara tämligen likartat, medan h y r o r n a i Ljungbyområdet ligger på en något lägre nivå. Om årshyran i Västerås sättes = 100 blir värdet för två rum och kök i Skellefteåområdet 102 och i Ljungbyområdet 98. För tre rum och kök blir jämförelsetalen 96 och 84 samt för fyra r u m och kök 104 och 91. I fråga om enfamiljshusen är skillnaderna mellan regionerna större och medeltalen är för alla redovisade lägenhetstyper högst i Västerås och lägst i Ljungbyområdet. För exempelvis moderna lägenheter om fyra rum och kök utgör medelhyran (årskostnaden) i Skellefteå-

24 Tabell A:2:2.

Medelhyra inklusive värmekostnader för vissa Skellefteåområdet, tätorter

Västerås

Hustyp/lägenhetstyp

Flerfamiljshus Lägenheter med eget bad/ duschrum, wc och ev 1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök Lägenheter med wc och ev, utan eget bad/duschrum 1 rum och kök Enfamiljshus Lägenheter med eget bad/ duschrum, wc och ev 3 rum och kök 4 rum och kök 5 och flera rum och kök Lägenheter med wc och ev, utan eget bad/duschrum 3 rum och kök 4 rum och kök Lägenheter utan wc och/ eller ev 3 rum och kök

lägenhetstyper Ljungbyområdet, tätorter

Antal lägenheter i undersökningen, ovägt

Medelhyra, kr/år

Antal lägenheter i undersökningen, ovägt

Medelhyra, kr/år

Antal lägenheter i undersökningen, ovägt

Medelhyra, kr/år

88 288 185 41

1 824 2 392 3 096 3 745

20 106 80 30

1553 2 447 2 987 3 890

17 47 104 21

1 452 2 355 2 610 3 395

23 23

1 460 1 880

13 19

1255 1 876

2 5

27 38 27

2 907 3 837 5 437

50 53 40

2 599 3 250 3 659

32 48 55

2 4

11 11

1407 1 855

5 2

6 1

11 5

1 723

10 9

området 85 procent och i Ljungbj^området ungefär 70 procent av värdet för Västerås. Uppgifter för olika årgångar av hus bekräftar att hyrorna för under 1950talet byggda lägenheter är avsevärt högre än för lägenheter i samma kvalitetsgrupp, byggda under 1940-talet. Dessa skillnader sammanhänger givetvis med att lägenheter tillkomna under 1950-talet h a r högre standard i skilda avseenden, t. ex. i fråga om köksutrustning, badrumsinredning och dylikt. Likaså torde lägenhetsytan inom varje stor-

2 183 2 662 2 943

1 085

lekstyp vara större i 1950-talets lägenheter än i hus från 1940-talet. Hur stor del av skillnaderna, som är uttryck för hyressplittring i betydelsen att från storleks-, kvalitets- och andra synpunkter likvärdiga lägenheter från olika byggnadsperioder betingar olika hyror, kan således inte bedömas. Medelhyrorna för vissa lägenhetstyper, alla med eget bad- eller duschrum, wc och centralvärme, i flerfamiljshus byggda under 1940-talet och 1950-talet redovisas i tabell A: 2 : 3.

25 Tabell A: 2: 3. Medelhyra flerfamiljshus

inklusive värmekostnader för vissa lägenhetstyper byggda åren 1941—-50 och 1951—61

i

Byggnadsår 1 9 4 1 - -1950

1951- -1961

Index 1941/50

Antal lägenheter i undersökningen, ovägt

Medelhyra, kr/år

Antal lägenheter i undersökningen, ovägt

33 125 78

1 756 2 127 2 753

31 126 94

1 909 2 654 3 443

109 125 125

3 rum och kök

19 20

2 174 2 692

74 43

2 633 3 232

121 120

Ljungbyområdet, tätorter 3 rum och kök

2 138

2 865

134 Västerås 1 rum och kök . . . . 3 rum och kök

Medelhyra, kr/år

100 Skellefteåområdet, tätorter

3. Hushåll och bostadsföreståndare

skilda regioner, vilket framgår av den övre av tablåerna nedan. I gruppen av makar i åldersklassen 20—64 år var hushållen i Västerås i genomsnitt mindre och andelen hushåll med minderåriga lägre än i de båda andra regionerna. Andelen barnfamiljer var sålunda i Västerås 57 procent och i de båda andra regionerna omkring två tredjedelar. Den genomsnittliga hushållsstorleken ( = antal boende per 100 hushåll) i olika åldersklasser framgår av uppgifterna nederst på sidan. I Skellefteå- och Ljungbyområdena

I tabell A: 3 : 1 redovisas hushållen och bostadsföreståndarna fördelade på vissa huvudgrupper efter civilstånd och ålder. Till jämförelse redovisas motsvarande fördelningar enligt 1960 års bostadsräkning. Liksom förut har konstaterats beträffande befolkningens och bostadsbeståndets sammansättning finns relativt stora skillnader mellan undersökningsområdena i fråga om bostadsföreståndarnas fördelning på de redovisade huvudgrupperna. Skillnaderna är dock större mellan glesbygd och tätbygd inom samma region än mellan tätortsområdena i

Skellefteåområdet

Ljungby området

Västerås

Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll Makar 20—64 år 65— år övriga —64 år 65— år

Tätorter

Glesbygd

Tätorter

Glesbygd

66 7

69 7

77 9

61 7

53 14

19 8

18 6

7 7

19 12

22 11

Antal boende per 100 hushåll

Makar 20—34 år 35—49 år 50—64 år 65— år Övriga hushåll —64 år 65— år

Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

334 374 297 225

337 406 336 252

349 410 330 264

178 122

182 135

214 156

27 Tabell A: 3:1. Hushållen efter storlek samt efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder enligt bostadsräkningen (BR) 1960 och intervjuundersökningen Västerås Antal boende per hushåll/ hushållstyp/bostadsföreståndarens ålder

Samtliga hushåll

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

BR 1960

Intervjuundersökn.

BR 1960

Intervjuundersökn.

BR 1960

Intervjuundersökn.

26 817

989 1

13 800

949 1

6 170

988 1

19 27 23 19 11

16 30 25 18 11

14 24 25 20 17

13 24 25 22 16

18 26 23 18 15

17 26 23 19 15

17 27 18 7

19 27 20 7

17 29 22 7

17 30 24 7

12 11

10 26 22 10

22 9

19 8

17 8

16 6

19 13

20 12

Andel (%) hushåll Antal boende per hushåll: 1 2 3 4 5 eller flera Hushållstyp, bostadsföreståndarens ålder: Makar 20—34 år 3 5 _ 4 9 år 50—64 år 65— år Övriga hushåll —64 år 65— år 1

45 Ovägt antal.

kan konstateras att familjerna i åldern 20—64 år var i genomsnitt större på glesbygden än i tätorterna. Antalet boende per 100 hushåll i den nämnda

gruppen var sålunda i båda tätortsområdena omkring 360 och i båda glesbygdsområdena omkring 390.

4. Inkomster

4.1. Inkomst och ålder

Makar i de aktiva åldrarna liar avsevärt högre inkomster än övriga hushåll och man kan även konstatera, att inkomsterna inom den förstnämnda gruppen varierar med åldern. Inkomsten är sålunda högst i åldersklasserna 35— 49 år. Skillnaderna mellan regionerna i fråga om inkomstnivån är betydande oavsett om man jämför hela regionerna eller enbart tätorter. Medianinkomsten för makar i åldersklassen under 65 år var sålunda i Västerås omkring 19 000 kronor per år, i Skellefteåområdet omkring 16 000 kronor och i Ljungbyområdet omkring 14 000 kronor. I de båda sistnämnda regionernas tätorter var motsvarande belopp respektive 16 700 och 15 700 kronor per år. Medianinkomsten på glesbygden var i Skellefteåområdet omkring 12 500 kronor och i Ljungbyområdet mindre än 12 000 kronor per år. Medianinkomsten för olika åldersklasser av hushåll framgår av nedanstående

tablå. Uppgifterna avser i fråga om makar mannens och hustruns sammanräknade inkomst. För gruppen övriga hushåll med bostadsföreståndare i åldern över 64 år h a r medianinkomst inte beräknats i Skellefteå- och Ljungbyregionerna. I båda områdena var ungefär 35 procent av hushållen i den nyssnämnda gruppen upptagna i taxeringslängden utan inkomst. I verkligheten torde dock flertalet av dessa hushåll ha ålderspension. 4.2. Inkomst och barnantal

Inom gruppen av barnfamiljer minskar inkomsten i alla regionerna vid stigande barnantal. Som framgår av tablån överst s. 29 var sålunda medianinkomsten för hushåll med minst tre minderåriga omkring 2 000 kronor lägre per år än för hushåll med en minderårig. Man kan även konstatera, att inkomsterna på glesbygden var avsevärt lägre än i tätorterna. Inkomstfördelningen för hushåll med

Medianinkomst, kronor per år, 1960

Makar 20—34 år 35—49 år 50—64 år 65— år övriga hushåll —64 år 65— år

Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

17 400 19 600 18 200 8 500

15 600 16 800 13 900 5 600

14 200 15 600 11 300 6 500

9 900 5 000

9 300

6 000

29 Makar, mannen under 65 år Medianinkomst, kronor per år Skellefteåområdet

Lj ungbyområdet

Totalt

Tätorter

Totalt

Tätorter

15 800 16 500 16 400 15 600 14 600

16 700 17 000 17 700 16 300 14 900

14 100 12 800 15 000 14 400 13 300

15 700 14 900 16 500 15 900 14 900

Västerås

Samtliga 0 minderåriga 1 minderårig 2 minderåriga 3 och flera minderåriga

Tabell A:4:l.

18 800 18 800 19 100 18 900 17 100

Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960

Region/antal minderåriga per hushåll

Antal hushåll i undersökningen, ovägt

och mannens

och

Det procentuella antalet hushåll med en årsinkomst av

kronor

16 000— 19 999

20 000

12 000— 15 999

okänd årsinkomst

Västerås 0 1 2 3 o. flera

727 245 202 156 124

13 12 10 6 14

20 19 20 22 23

24 21 25 31 23

40 41 42 40 35

2 7 3 1 5

Skellefteåområdet Hela regionen 0 1 2 3 o. flera Tätorter 0 1 2 3 o. flera Glesbygd

685 211 212 149 113 530 170 164 116 80 155

21 23 21 15 28 16 17 14 12 26 43

29 27 24 38 32 27 27 21 34 33 35

23 17 27 27 21 25 18 30 30 21 14

24 29 24 18 17 29 35 31 20 20 5

3 4 4 2 2 3 3 4 4

615 171 181 143 120 394 107 124 96 67 221

35 44 28 31 39 21 31 14 19 17 65

26 20 29 30 30 30 22 32 29 42 20

17 11 21 19 15 22 13 27 24 22 7

19 21 21 17 12 24 28 25 23 14 8

3 4 1 3 3 3 5 2 4 4 0

Ljungbyområdet Hela regionen 0 1 2 3 o. flera 0 1 2 3 o. flera

30 4.3. Hustruns inkomst

olika antal minderåriga redovisas i tabell A: 4 : 1 . Av tabellen framgår bl. a., att andelen hushåll med inkomster över 20 000 kronor var lägre för flerbarnsfamiljerna än för hushållen i genomsnitt. Iakttagelsen gäller i fråga om alla tre regionerna. Skillnaden i inkomstnivå mellan de tre regionerna framgår bland annat av att 40 % av makarna i åldersklassen 20—64 år i Västerås hade minst 20 000 kronor i årsinkomst, medan 29 % av denna hushållsgrupp i Skellefteåområdets och 24 % i Ljungbyområdets tätorter hade minst 20 000 kronor i årsinkomst. Tabell

A:4:2. Makar,

mannen

En av orsakerna till att flerbarnsfamiljerna har lägre inkomster än övriga synes vara, att andelen hustrur med inkomst är lägre i hushåll med flera barn än bland övriga hushåll. I Västerås hade sålunda hustrun inkomst i ungefär hälften av alla fullständiga familjer i åldersklassen under 65 år, medan motsvarande andel av hushåll med minst tre minderåriga var mindre än 40 procent. Motsvarande andelar var som framgår av tabell A: 4: 2 i Skellefteåområdets tätorter 32 och 12 procent och i Ljungbyområdets tätorter 43 och 33 procent.

under 65 år, efter antal minderåriga inkomst år 1960

och

hustruns

Det procentuella antalet hushåll, där Antal hushåll i undersökningen, ovägt

hustrun saknar inkomst

Västerås 0 1 2 3 o. flera

727 245 202 156 124

Skellefleåområdet, tätorter. . . 0 1 2 3 o. flera Ljungbyområdet, 0 1 2 3 o. flera

Region/antal minderåriga per hushåll

tätorter . . . .

hustrun har en årsinkomst av kronor

uppgift om hustruns årsinkomst saknas

1— 5 999

6 000— 11999

12 000

47 44 42 55 63

30 27 35 32 26

17 21 18 11 6

4 5 4 2 5

2 3 1

530 170 164 116 80

67 59 62 80 88

20 21 23 18 12

8 12 11

4 6 3 2

1 2 1

394 107 124 96 67

57 58 52 58 67

29 25 31 32 30

12 13 17 6 1

2 3

0 1

4 1

5. Bostadsförhållanden vid undersökningstillfället

5.1. Bostadsutgift

Bostadsutgiftens medianvärde för olika hushålls- och åldersgrupper (utgiften sedan familj ebostadsbidrag avdragits från den totala bostadskostnaden) framgår av uppgifterna i den översta av tablåerna nedan. Utgifterna var på glesbygden avsevärt lägre än i tätorterna. Genomsnittsutgiften för samtliga makar i åldersklassen under 65 år — beräknad som aritmetiskt medeltal och alltså inte fullt jämförbar med de ovan redovisade medianvärdena — var sålunda i Skellefteåområdets tätorter 2 550 kronor och på glesbygden omkring 1 500 kronor. I Ljungbyområdet var motsvarande tal ungefär 2 400 och 1 400 kronor och i

Västerås var medeltalet 2 660 k r o n o r . Skillnaden mellan glesbygd och tätorter inom varje region var således avsevärt större än skillnaderna mellan tätorter i skilda regioner. I tätorterna h a r makar i åldersklassen under 65 år fördelats efter antal minderåriga och bostadsutgift. Något påtagligt samband mellan antalet minderåriga i hushållet och bostadsutgiftens storlek h a r emellertid inte k u n n a t konstateras. Familjebostadsbidragen reducerar bostadsutgifterna för hushåll med minst två minderåriga och v e r k a r således utjämnande. Medelutgiften för hushåll med olika antal minderåriga framgår av uppgifterna i tablån nederst på sidan.

Bostadsutgiftens medianvärde, kronor per år övriga hushåll

Makar 20—34 år 35—49 år 50—64 år

Skellefteåområdet

2 380 2 170 2 300

2 600 2 370 2 050

2 340 1 890 1 520

65—år

—64 år

65— år

1 570 1 540

1 300

Makar, mannen under 65 år Bostadsutgift per hushåll, kronor per år

Samtliga

Västerås

Skellefteåområdet, tätorter

Ljungbyområdet, tätorter

2 660

2 550

2 390

2 540 2 730 2 750 2 820

2 430 2 620 2 610 2 640

2 370 2 400 2 470 2 250

32 Tabell A: 5:1. Makar, mannen under 65 dr, efter mannens och hustruns nettoinkomst dr 1960 och efter bostadsutgift

Region/årsinkomst, kronor

Västerås —11999. 12 000—15 999. 16 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000— Okänd årsinkomst Skellefteåområdet, tätorter . . —11999. 12 000—15 999. 16 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000— Okänd årsinkomst Ljungbyområdet, tätorter . . —11999. 12 000—15 999. 16 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000— Okänd årsinkomst

Antal hushåll i undersökningen, ovägt 727 92 145 178 118 176

sammanräknade

Det procentuella antalet hushåll med kronor per år

en bostadsutgift av 1800— 2 399

2 400— 2 999

3 000— 3 599

3 600

1799 22 39 29 25 22 3

27 25 40 36 18 12

19 15 17 19 21 24

15 10 7 12 23 22

17 9 7 7 16 38

30 50 37 29 17 15

19 18 21 21 17 18

20 12 23 26 29 11

15 6 13 13 19 20

15 13 5 10 16 34

30 47 37 24 20 6

27 23 33 27 36 17

19 14 21 22 24 16

12 10 5 22 9 18

10 3 4 6 8 43

okänd bostadsutgift 0 1

— 1

— —

Medelutgift, kronor per år

2 659 2 220 2 220 2 339 2 680 3 570

18 532 88 145 134 49 98

— 2 1 2 1

2 550 2 076 2 216 2 444 2 848 3 267

18 394 82 121 86 47 46

1 3 1

— 2

—

2 390 1 937 2 011 2 483 2 342 3 742

12 I tabell A: 5: 1 redovisas makar i åldersklassen under 65 år fördelade efter mannens och hustruns sammanräknade inkomst samt efter bostadsutgift. Som framgår av tabellen stiger bostadsutgiften med inkomsten, ökningen är dock tämligen svag upp till inkomstgränsen 20 000 kronor, varefter den blir starkare. I de högsta inkomstklasserna ökar också andelen hushåll med bostadsutgift av minst 300 kronor i månaden kraftigt.

5.2. Hyresprocent

5.21. Hushåll med olika antal åriga. Bostadsutgiftens andel

minderav in-

komsten har beräknats endast för makar i åldersklassen under 65 år och uppgifterna har dessutom begränsats till tätorter. För den nämnda gruppen av hushåll var bostadsutgiftens andel av inkomsten i alla tre undersökningsområdena i genomsnitt 13—14 procent. Andelen hushåll med bostadsutgifter som uppgick till 20 procent eller större andel av inkomsten var dock större i Skellefteåoch Ljungbyområdenas tätorter än i Västerås. Som framgår av tabell A: 5: 2 var sålunda andelen hushåll med en hyresprocent av 20 eller däröver i Västerås 12 procent, i Ljungbyområdet 19 och i Skellefteåområdet 23 procent. Av

33 Tabell A: 5: 2.

Makar,

Region/antal minderåriga per hushåll

0 1 2 3 o. flera

mannen

under

65 år, efter antal minderåriga

—14

15—19

20—

727 245 202 156 124

62 65 62 59 60

26 22 27 33 22

12 13 12 8 18

13,3 12,9 13,5 13,4 14,6

532 171 164 117 80

55 62 55 49 46

22 19 24 25 22

23 19 21 26 32

13,8 12,4 14,7 14,7 14,8

394 107 124 96 67

57 58 62 53 45

24 18 21 32 33

19 24 17 15 21

14,2 15,1 13,6 14,2 14,2

Det procentuella antalet hushåll med en hyresprocent av

Ljungbyområdet, 0 1 2

hushall med tre eller flera minderåriga i det sistnämnda området använde omkring en tredjedel minst 20 procent av inkomsten till bostadsutgifter. För Västerås är det möjligt att för gruppen av hushåll med två och flera minderåriga jämföra den här beräknade hyresprocenten med en undersökning som gjordes 1946* och som avser hyres- och inkomstförhållanden 1945. Jämförbarheten är visserligen inte fullständig, eftersom beräkningen i 1946 års undersökning avser endast hyreslägenheter. Endast en mindre del av hushållen bodde emellertid i andra än hyreslägenheter, varför denna begränsning inte i högre grad påverkar jämförbarheten. Hyresprocentens medianvärde för hushåll med två eller flera minderåriga beräknades 1945 till 14 och var 1960 ungefär 13. Nivån synes alltså vara ungefär densamma vid båda tillfällena. Även spridningen var likartad enligt de båda undersökningarna. Andelen hus3—318297

hyresprocent Summa bostadsutgifter i % av summa inkomster

Antal hushåll i undersökningen, ovägt

Skellefteåområdet, 0 1 2

och

håll med en hyresprocent av högst 15 var således 1945 61 procent och 1960 60 procent; 24 respektive 29 procent av hushållen hade hyresprocenter mellan 15 och 20, och 15 respektive 11 procent använde minst 20 procent av inkomsten till bostaden.

5.22. Hyresprocent och inkomst. Bostadsutgiftens andel av inkomsten minskar markant vid stigande inkomst. I alla tre regionerna utgjorde således bostadsutgiften i medeltal omkring en fjärdedel av inkomsten i inkomstklassen under 12 000 kronor och omkring en tiondel i inkomstklassen 24 000 kronor och däröver. Man kan också, som framgår av uppgifterna överst på s. 34, konstatera, att den genomsnittliga utgiftsandelen i varje inkomstklass ä r ungefär lika stor i alla tre regionerna. 1 Hushålls- och bostadsundersökning i Västerås 1946, utförd av Statens byggnadslånebyrå. Stencil hos Kungl. Bostadsstyrelsen.

34 Makar, mannen under 65 år Genomsnittlig hyresprocent

Årsinkomst, kronor

—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—

"Västerås

Skellefteåområdet, tätorter

Ljungbyområdet, tätorter

28 16 13 12 11

25 16 14 13 9

23 14 14 11 10

dan den i den högre inkomstklassen utgör respektive 10, 11 och 12 procent. I de båda a n d r a regionerna ligger talen i båda inkomstklasserna på ungefär samm a nivå som i Västerås, men någon tendens kan inte urskiljas.

Inom en och samma inkomstklass har något bestämt samband mellan antalet minderåriga i hushållet och hyresprocentens storlek inte kunnat konstateras. Fördelar man hushållen på de två inkomstklasserna 12 000—19 999 kronor samt 20 000 kronor och däröver samt på grupperna 0, 1 och minst 2 minderåriga finner man sålunda exempelvis i "Västerås, att bostadsutgiftens andel av inkomsten för alla tre grupperna i den lägre inkomstklassen är 14 procent, meTabell A:5:3.

Huvudgrupper

Region /hushållstyp / bostadsföreståndaren s ålder Västerås Makar 20—64 år 65— år övriga hushåll —64 år 65— år Skellefteåområdet Makar 20—64 år 65— år övriga hushåll —64 år 65— år Ljungbyområdet Makar 20—64 år 65— år övriga hushåll —64 år 65— år

5.3. Utrymmesstandard

Skillnaderna mellan de tre regionerna i fråga om bostadsbeståndets fördelning p å lägenhetstyper återspeglas i betydande skillnader i utrymmesstandarden.

av hushåll efter lägenhetens storlek samt antalet boningsrum per 100 boende

Det procentuella antalet hushåll i Antal hushåll i under4 o. fl. sökningen, Igh u t a n 3 rk 2rk rk ovägt kök, 1 rk

Antal boningsrum per 100 boende

27 15

16 11

75 97

9 5

4 1

87 109

36 39

30 21

77 82

46 51

29 35

15 8

615 91

21 28

41 43

37 29

93 126

181 101

30 29

25 33

23 27

21 12

118 144

727 59

14 31

150 53

63 75

685 61

8 33

146 57

44 19

7 6

107 127

35 LJUNGBYOMRÅDET

SKELLEFTEÅOMRÅDET

VÄSTERAS

:4o. fl. $ rk

13 r l

i

2 rk

- 1 rk Bostadsföre-20-34 35-4950-64 st. å l d e r , å r

20-34 35-49 50-64

20-34 35-49 50-64

Diagram A:5:l. Lägenhetsfördelningen i olika åldersklasser av hushåll Makar, mannen under 65 år

SKELLEFTEÅOMRÅDET

VASTERAS

LJUNGBYOMRÅDET

4 o. f l . rk

13 r k

l

2 rk

- 1 rk Antal minder-0

3 o fl.

3 o fl.

3 o fl.

åriga

Diagram A:5:2. Lägenhetsfördelningen i hushåll med olika antal minderåriga Makar, mannen under 65 år

36 Bostadsförest. ålder,år

ra 35-49

Diagram A:5:3. Antal bostadsrum hushåll i olika åldersklasser

£ 3 50-64 per

100 Bostcdsförest. ålder.år

^35-49

E2 50-64

Diagram A:5:4. Antal bostadsrum boende i olika åldersklasser

Makar, mannen under 65 år

Makar, mannen under 65 år

Antal rum/ 100 hushåll

Antal rum/ 100 boende

per 100

130 120 110 100 90 80

l

70 60

• - •

v

50 VÄSTERAS

Antal minder-Hi 0 ariga

EM

E3 2

Diagram A:5:5. Antal bostadsrum hushåll med olika antal minderåriga Makar, mannen under 65 år

Antal minderE3 3 o f l. åriga

per 100

SKELLEFTEÅOMRÅDET

LJUNGBYOMRÅDET

1 EZ3 3 o f l .

FJ3 2

Diagram A:5:6. Antal bostadsrum per 100 boende i hushåll med olika antal minderåriga Makar, mannen under 65 år

37 Makar, mannen under 65 år Det procentuella antalet trångbodda hushåll

Samtliga 0 minderåriga 1 minderårig 3 o. fl. minderåriga

Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

4 11 12 48

1 9 12 32

1 1 3 16

Denna är högst i Ljungbyområdet och lägst i Västerås. Huvudgrupperna av hushåll redovisas i tabell A: 5: 3 fördelade efter lägenhetstyp samt efter antalet boningsrum (kök ej medräknade) per 100 boende. Utrymmesstandarden i olika åldersklasser av familjer och i familjer med olika antal minderåriga illustreras av diagrammen A: 5:1—6. Av diagram A: 5 : 2 framgår bl. a., att familjer med 1 och 2 barn i stor utsträckning bor i tvårumslägenheter både i Västerås och i Skellefteåområdet — omkring 45 procent av ettbarnsfamiljerna och drygt 40 procent respektive en tredjedel av tvåbarnsfamiljerna. Som framgår av diagrammen A: 5: 4 och A: 5: 6 ökar utrymmesstandarden, uttryckt i antal boningsrum p e r boende, ju äldre hushållet blir, men minskar, då antalet minderåriga i hushållet ökar. Tendensen är densamma i alla tre regionerna. Diagrammen kan kompletteras med ovanstående uppgifter om andelen trångbodda hushåll enligt normen mer a n två boende per boningsrum. 5.31. Inkomst och utrymmesstandard. Hushållens utrymmesstandard, uttryckt i antal boningsrum per boende, ökar med stigande inkomst. Likaså ökar den genomsnittliga lägenhetsstorleken vid stigande inkomster. Som framgår av diag r a m m e n A: 5: 7 och A: 5: 8, vilka visar antalet boningsrum per hushåll respek-

tive boende i olika inkomstklasser av makar i åldersklassen u n d e r 65 är, ökar dock inte lägenhetsstorleken i alla inkomstklasser. Så är exempelvis i Västerås lägenhetsstorleken oförändrad i det stora inkomstskiktet från 12 000 till 18 000 kronor, som vid undersökningstillfället omfattade ungefär en tredjedel av hushållen. Bostadsutrymmet p e r person visar likaså vissa oregelbundenheter och är både i Västerås och i Skellefteåområdet större i inkomstklassen 12 000—13 999 kronor än i de två närmast högre inkomstklasserna. Fördelningen på lägenhetstyper visar, särskilt i Västerås, tämligen små skillnader mellan olika inkomstklasser under 20 000 kronor. Tvårumslägenheterna dominerar, och som framgår av tabell A: 5: 4 bor i Västerås 50 å 60 procent av hushållen i varje inkomstklass mellan 12 000 och 20 000 kronor i lägenheter om två r u m och kök. Det är först vid inkomster över 24 000 kronor som en majoritet av familjerna bor i lägenheter om minst tre rum och kök och endast i den högsta inkomstklassen, 32 000 kronor och däröver, dominerar lägenheter om minst fyra rum och kök. En liknande »inkomsttröskel» kan spåras i Skellefteåområdet. Tvårumslägenheterna är där inte lika dominerande och ettrumslägenheter har avsevärt mindre betydelse än i Västerås. I inkomstklasserna mellan 12 000 och 20 000 kronor bor emellertid omkring 45 pro-

38 Antal rum/ 100 hushåll

VASTERAS

480 SKELLEFTEÅOMRÅDET

LJUNGBYOMRÅDET

450 420 390 360 330 300

II1 j : ; j

270 240 210 190 . 150 Arsink " " 12- 14- 16- 18- 20-24- 321000-tal kr 13- 15 17 19 23 31

-11 12- 14- 16- 18- 20-24- 3213- 15 17 19 23 31

-11 12- 14- 16- 18- 20-24- 3213- 15 17 19 23 31

Diagram A: 5: 7. Antal bostadsrum per 100 hushåll i olika inkomstklasser Makar, mannen under 65 år

Antal rum/ 100 boende

VASTERAS

. 50 Arsink. -11 12- 14- 16- 18- 20-24- 3213- 15 17 19 23 31 1000-tal k r

LJUNGBYOMRÅDET

SKELLEFTEÅOMRÅDET

I

II

-11 12- 14- 16- 18- 20-24- 3213- 15 17 19 23 31

f! I l 1 '•

II II

•11 12- 14- 16- 18- 20- 24- 3213- 15 17 19 23 31

Diagram A: 5: 8. Antal bostadsrum per 100 boende i olika inkomstklasser Makar, mannen under 65 år

39 Tabell A: 5: 4. Makar, mannen under 65 år, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 samt efter lägenhetens storlek Region/årsinkomst, kronor

—11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000—17 999 18 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31 999 32 000— Okänd årsinkomst

Antal hushåll i undersökningen, ovägt

Det procentuella antalet hushåll i lgh u t a n kök, 1 rk

2rk

3rk

4 o. flera rk

727 92 55 90 94 84 118 101 75 18

14 25 18 20 15 10 14 6

43 49 60 54 57 57 39 29 7

27 18 18 18 22 24 32 45 33

16 8 4 8 6 9 14 19 60

532 88 69 76 87 47 49 49 49 18

6 17 6 6 4

36 36 42 46 42 45 35 29 3

31 28 29 37 28 23 37 36 34

26 18 23 11 26 31 24 33 61

394 82 52 69 47 39 47 23 23 12

1 3

23 28 45 19 21 11 29 11

42 41 34 50 47 57 38 34 18

34 28 21 29 32 32 33 55 79

Skellefteåområdet, —11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000—17 999 18 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31999 32 000— Okänd årsinkomst

5 2 3

Ljungbyområdet, —11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000—17 999 18 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31999 32 000— Okänd å r s i n k o m s t . . . .

cent i lägenheter om två rum och kök, varefter andelen tvårumslägenheter minskar; i den högsta inkomstklassen dominerar liksom i Västerås lägenheter om minst fyra rum och kök. I Ljungbyområdet slutligen synes två rum och kök vara en vanlig familjebostad endast i inkomstläget under 14 000 kronor. Omkring hälften av hushållen med inkomster mellan 14 000 och 19 999 kronor bor i tre rum och kök. Den följande inkomstklassen visar en ökning av andelen hushåll i tvårumslägenheter till nära 30 procent, ökningen synes inte vara

helt slumpmässig utan sammanhänger med en minskning i hushållsstorleken. Antalet boende per 100 lägenheter är sålunda 371 i inkomstklassen 18 000— 19 999 kronor och 321 i inkomstklassen 20 000—23 999 kronor. I tabell A: 5: 5 har variablerna inkomst och barnantal kombinerats och den genomsnittliga lägenhetsstorleken och utrymmesstandarden beräknats för hushåll med olika antal minderåriga, fördelade på de två inkomstskikten 12 000—19 999 kronor samt 20 000 kronor och däröver.

40 Tabell A: 5: 5. Makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och årsinkomst samt efter antal boningsrum per 100 hushåll och per 100 boende Årsinkomst, kronor 20 000 —

12 000—19 999 Region/antal minderåriga per hushåll

Västerås 0 1 2 o. flera Skellefteåområdet, 0 1 2 o. flera Ljungbyområdel, 0 • 1

hushåll

boende

Antal hushåll i undersökningen, ovägt

95 91 137

208 215 245

84 65 52

77 83 119

256 273 298

38 73 96

349 305 318

Antal hushåll i undersökningen, ovägt

Antal boningsrum per 100

Antal boningsrum per 100 hushåll

boende

103 84 107

277 308 333

107 92 73

95 76 62

58 49 40

314 322 370

117 94 82

134 89 67

31 31 31

383 367 394

141 108 91

tätorter...

tätorter

...

I Västerås och Skellefteåområdet ökar lägenhetsstorleken inom båda inkomstskikten, då antalet barn i hushållet ökar, medan man i Ljungbyområdet finner, att ettbarnsfamiljerna i båda inkomstskikten h a r i genomsnitt mindre lägenheter än hushåll utan minderåriga. Den genomsnittliga utrymmesstandarden sjunker starkt i alla tre områdena och i b å d a inkomstskikten, då antalet minderåriga i hushållet ökar. Jämför man hushåll med en och med minst två minderåriga finner man i inkomstskiktet 12 000—19 999 kronor att två- och flerbarnsfamiljerna h a r 20—25 procent färre rum per 100 boende än ettbarnsfamiljerna. I det högre inkomstskiktet är skillnaden i Västerås ungefär densamma och i de båda andra områdena är den något mindre. Skillnaderna mellan de två inkomstskikten är betydande i alla tre områdena. Så kan t. ex. för hushåll med minst två minderåriga konstateras, att antalet boningsrum per hushåll i Västerås är 36 procent större i

det högre inkomstskiktet, medan motsvarande ökning i Skellefteåområdets och Ljungbyområdets tätorter är omk r i n g 25 procent. Det kan slutligen i fråga om gruppen av m a k a r i åldersklassen under 65 år konstateras, att trångboddheten enligt normen mer än två boende per boningsrum minskar starkt vid ökande inkomster, vilket framgår av uppgifterna i tablån överst på s. 41. I fråga om andra hushåll än makar i åldersklassen u n d e r 65 år kan i Västerås konstateras, att andelen hushåll i större lägenheter ökar vid stigande inkomst. Av de icke gifta bostadsföreståndare i åldern under 65 år som hade m i n d r e än 8 000 k r o n o r i årsinkomst bodde således omkring tre fjärdedelar i lägenheter om högst ett rum och kök och omkring en fjärdedel i två eller flera r u m och kök. I inkomstklassen 8 000 —11 999 kronor ökade andelen hushåll i lägenheter om minst två rum och kök till en tredjedel och i inkomstklassen

41 Makar, mannen under 65 år Det procentuella antalet trångbodda

Årsinkomst, kronor

Skellefteåområdet, tätorter

Ljungbyområdet, tätorter

22 19 13 9 3

18 8 5 3

6 2 1

Västerås Samtliga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31 999 32 000—

12 000 kronor och däröver till drygt hälften. Varken i Skellefteå- eller i Ljungbyområdet h a r någon samvariation mellan inkomst och lägenhetsstorlek kunnat konstateras i denna hushållsgrupp, vilket dock till en del kan förklaras av att någon uppdelning på tätorter och glesbygd inte h a r gjorts, varför jämförbarhet med Västerås inte föreligger.

5.4. Utrustningsstandard

Makar i åldersklassen under 65 år h a r i alla regionerna avsevärt högre utrustningsstandard än övriga. Av denna hushållsgrupp bodde således i Västerås omkring 85 p r o c e n t och i Skellefteå- och Ljungbyområdena omkring 65 procent i lägenheter med eget bad- eller duschrum, w c och centralvärme. Motsvarande andelar var för äldre makar respektive 55, 28 och 33 procent och för övriga hushåll med bostadsföreståndare i ål-

dern 65 år och däröver respektive 44, 35 och 17 procent. I Ljungbyområdet, där utrustningsstandarden genomsnittligt är lägst, ökar andelen hushåll i moderna lägenheter vid stigande inkomst inom hushållsgruppen makar i åldersklassen u n d e r 65 år. Andelen hushåll som bodde i »moderna» lägenheter var sålunda i inkomstklasserna u n d e r 16 000 kronor omkring 70 procent, mellan 16 000 och 24 000 kronor nära 90 procent och i inkomstklassen 24 000 kronor och däröver drygt 90 procent. I gruppen av »övriga» bostadsföreståndare i åldersklassen u n d e r 65 år ökar andelen hushåll i moderna lägenheter vid stigande inkomst i alla regionerna. Inom denna hushållsgrupp synes således förbättring av lägenheternas tekniska och hygieniska kvalitet komma i första h a n d vid en inkomsthöjning, medan efterfrågan på utrymme ökar i mindre grad eller inte alls.

»övriga hushåll» under 65 år Årsinkomst, kronor

— 7 999 8 000—11999 12 000—

Det procentuella antalet hushåll i moderna lägenheter Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

44 65 72

21 53 64

22 54 66

42 Tabell A:5:6. Makar, mannen

Region

Västerås Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll i enfamiljshus byggda före 1956 i enfamiljshus byggda 1956—61 Skellefteåområdet, tätorter Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll i enfamiljshus byggda före 1956 i enfamiljshus byggda 1956—61 Ljungbyområdet, tätorter Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll i enfamiljshus byggda före 1956 i enfamiljshus byggda 1956—61

under 65 dr, i enfamiljshus inkomstklasser

Samtliga hushåll

i procent av samtliga i olika

Årsinkomst, kronor 12 000- 16 000- 20000- 24 000- 32 000 11999 15 999 19 999 23 999 31999

532 25

5.5. Hushåll i enfamiljshus Av makar i åldersklassen under 65 år bodde i Västerås 13 procent och i de båda andra regionernas tätortsdelar ungefär en tredjedel i enfamiljshus. Det totala antalet hushållsmedlemmar synes ha viss betydelse för valet av hustyp och likaså tyder uppgifterna på, att bosättningen i småhus ökar efter 35-årsåldern. Av hushållen i åldersklassen 20—34 år bodde sålunda i Västerås 7 procent i småhus, medan motsvarande procenttal i åldersklasserna 35—49 och 50—64 år var respektive 19 och 25. Uppgifterna ger däremot inte något belägg för, att en ökning av inkomsterna skulle öka efterfrågan på enfamiljshus. Det enda som tyder h ä r p å är det förhållandet, att andelen hushåll som bor i en-

Okänd

familjshus både i Västerås och Skellefteåområdets tätorter ökar starkt i den högsta av de redovisade inkomstklasserna, dvs. i inkomstläget över 32 000 kronor. Under denna gräns bor i Västerås omkring en tiondel av hushållen i enfamiljshus, medan över den n ä m n d a inkomstgränsen så är förhållandet med omkring en tredjedel. Som tidigare nämnts ökar lägenhetsstorleken i inkomstläget över 32 000 kronor till minst fyra rum och kök för en stor del av hushållen, dvs. till en storlek där småhusen h a r större möjlighet att kostnadsmässigt konkurrera med flerfamiljshusen. För varje inkomstklass h a r även undersökts fördelningen på äldre och nybyggda enfamiljshus. Inte heller andelen hushåll i nybyggda enfamiljshus synes

43 enligt dessa uppgifter, som redovisas i tabell A: 5: 6, h a något samband med inkomsten.

5.6. Hushåll med familjebostadsbidrag

Familjebostadsbidrag kan utgå till hushåll med barn under 16 år u n d e r förutsättning att bostaden uppfyller vissa standardkrav och den beskattningsbara inkomsten understiger en för varje barnantal och bidragstyp bestämd gräns. Till familjer med ett barn kunde familjebostadsbidrag vid undersökningstillfället utgå, om den beskattningsbara inkomsten understeg 5 000 kronor. Antalet ettbarnsfamiljer med familjebostadsbidrag var i urvalet så litet, att någon bearbetning ej h a r kunnat göras. De följande uppgifterna avser således endast familjer med två eller flera minderåriga. Huvudregeln beträffande dessa var vid undersökningstillfället, att helt bidrag kunde utgå om hushållet bodde i lägenhet om minst två r u m och kök, utrustad med centralvärme, w c och badrum och vidare att makarnas beskattningsbara inkomst för en tvåbarnsfamilj inte översteg 7 000 kronor. Inkomstgränsen höjdes med 1 000 kronor för varje barn upp till sex och var alltså för hushåll med sex eller flera barn 11 000 kronor i beskattningsbart belopp. Helt bidrag utgjorde i Västerås och Ljungbyområdet 570 kronor per år för hushåll med två minderåriga och ökade med 150 kron o r för varje barn utöver två. I Skellefteåområdet var beloppet för två minderåriga 630 kronor p e r år. Till hushåll m e d en beskattningsbar inkomst av 7 100—8 500 kronor (för hushåll med Jvå barn) kunde reducerat bidrag utgå och till hushåll med en beskattningsbar inkomst av högst 5 000 kronor (likaså för tvåbarnsfamilj) kunde förhöjt bid r a g utgå. Inkomstprövningen avser den beskattningsbara inkomsten enligt taxe-

ringen året före det år då bidrag utgår. Inkomsten kan därefter ha ändrats och i undersökningsmaterialet torde således finnas bidragstagare i högre inkomstklasser, vilka vid en förnyad inkomstprövning inte skulle bli berättigade till bidrag. Antalet hushåll med två eller flera barn som hade familjebostadsbidrag var i urvalet 65 i Västerås, 85 i Skellefteåområdet och 90 i Ljungbyområdet, vilket utgör respektive 22, 30 och 31 p r o cent av samtliga hushåll med två och flera minderåriga. Hushåll med två b a r n hade bidrag i mindre omfattning än hushåll med minst tre barn. Andelen bidragsfamiljer var sålunda i de tre regionerna respektive 16, 22 och 23 p r o cent av familjer med två barn och respektive 34, 43 och 44 procent av familjer med minst tre barn. Inkomstfördelningen för hushåll med respektive utan familjebostadsbidrag framgår av u p p gifterna överst på s. 44. Hushållen med familjebostadsbidrag utgjorde i Västerås omkring hälften av samtliga två- och flerbarnsfamiljer i inkomstklasserna under 12 000 kronor och 12 000—15 999 kronor samt 17 p r o c e n t av hushållen i inkomstklassen 16 000— 19 999 kronor. I Skellefteåområdet var andelen familjer med bidrag 48 procent i inkomstklassen under 12 000 kronor, 40 procent i inkomstklassen 12 000— 15 999 kronor och 20 procent i inkomstklassen 16 000—19 999 kronor. Motsvarande tal för Ljungbyområdet var respektive 33, 44 och 35 procent. Att inte alla hushåll i de lägsta inkomstklasserna h a r familjebostadsbidrag kan främst bero på att de bor i lägenheter, som inte uppfyller bidragsbestämmelsernas villkor i fråga om storlek, utrustning eller byggnadsår. Även tidpunkten för inkomstprövningen kan inverka. En del hushåll kan sålunda h a haft högre inkomst enligt taxeringen

44 Makar, mannen under 65 år, med 2 eller flera minderåriga Det procentuella antalet hushåll med Antal hushåll i undersökningen, ovägt

Västerås Hushåll med familjebostads bidrag Hushåll utan familjebostads bidrag Skellefteåområdet Hushåll med familjebostads bidrag Hushåll utan familjebostads bidrag Ljungbyområdet Hushåll med familjebostads bidrag Hushåll utan familjebostads bidrag

en årsinkomst av

vronor

12 000 — 16 000 — 19 999 11999 15 999

20 000

okänd årsinkomst

två- och flerbarnsfamiljer utan familjebostadsbidrag i ettrumslägenheter. De kunde följaktligen inte erhålla bidrag, eftersom lägenheterna var för små. Andelen hushåll utan bidrag, som bodde i lägenheter byggda 1940 eller tidigare

1959, som i regel varit avgörande för om bidrag skulle utgå, än vid undersökningstillfället. Som framgår av uppgifterna i tabell A: 5: 7 bodde i Västerås och Skellefteåområdet omkring en tiondel av samtliga

Tabell A: 5: 7. Hushåll med respektive utan familjebostadsbidrag storlek och husets byggnadsår

efter lägenhetens

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

Västerås Lägenhetens storlek/ husets byggnadsår

Hushåll med bidrag

IHushåll utan bidrag

Hushåll med bidrag

Hushåll utan bidrag

Hushåll med bidrag

Hushåll utan bidrag

65 28 7

7 34 38 21

1 27 34 38

10 29 30 31

12 41 47

1 27 36 37

4 32 63 1

19 34 45 2

12 10 77 1

48 12 39 1

Antal hushåll i undersökAndel (%) hushåll Lägenhetens storlek:

4 o. flera rum och kök . . . Husets byggnadsår: 1940 1941—1950 1951—1961 Okänt

18 22 60

49 18 28 4

45 och i regel inte kunde erhålla bidrag på grund av tidsgränsen i fråga om husets byggnadsår, var i Västerås 19 procent, i Skellefteåområdet 48 procent och i Lungbyområdet 49 procent. Även en mindre del av hushållen med bidrag bodde i hus färdigställda före 1940. Dessa torde bo i lägenheter, som byggts om under senare år och som därigenom har blivit godkända för bidrag. Av samtliga hushåll med familjebostadsbidrag i Västerås var 41 procent trångbodda, medan andelen trångbodda av övriga hushåll med minst två minderåriga var 19 procent. I de båda andra regionerna var hushåll med och utan familjebostadsbidrag trångbodda i ungefär samma omfattning. I Skellefteåområdet var det relativa antalet trångbod-

da i de båda grupperna respektive 19 och 16 procent och i Ljungbyområdet var motsvarande tal 7 och 9 procent. Familjebostadsbidragen medför en betydande reduktion av hyresprocenten för de berörda hushållen. Om bidrag inte hade utgått, skulle sålunda i Västerås 37 procent, i Skellefteåområdets tätorter 63 procent och i Ljungbyområdets tätorter 35 procent av »bidragsfamiljerna» ha haft en hyresprocent av minst 20 för de lägenheter de innehade vid intervjun. Motsvarande andelar sedan den faktiska bostadskostnaden reducerats med familjebostadsbidrag är respektive 16, 29 och 16 procent. Fördelningen på hyresprocentklasser framgår av följande uppgifter.

Det procentuella antalet hushåll med en hyresprocent av

Västerås Hushåll med familjebostadsbidrag med bidrag utan bidrag Hushåll utan familjebostadsbidrag Skellefteåområdet, tätorter Hushåll med familjebostadsbidrag med bidrag utan bidrag Hushåll utan familjebostadsbidrag Ljungbyområdet, tätorter Hushåll med familjebostadsbidrag med bidrag utan bidrag Hushåll utan familjebostads-

—14

15—19

20—

44 11

40 52

16 37

38 12

33 25

29 63

51 25

33 40

16 35

6. Flyttnings vilja och bostadsönskemål

6.1. Frågans formulering och syfte

Avsnittet om flyttnings vilja och bostadsönskemål inleddes vid intervjun med en allmän fråga »Funderar Ni på att flytta under den närmaste framtiden?». Om svaret på denna fråga blev ja, fortsattes intervjun med en rad frågor om orsaken till flyttningsintresset, vidtagna åtgärder för att erhålla annan bostad och önskemål om bostad. I övriga fall avbröts intervjun efter den inledande frågan. Målsättningen vid planeringen av denna del av undersökningen var att få ett mått på hur stor del av hushållen i olika hushållsgrupper, som visade intresse att flytta, att försöka bedöma sambanden mellan flyttningsvilja och hushållens aktuella bostadssituation och inkomst samt att belysa bostadsönskemålens inriktning i stora drag, hushållens uppfattning om flyttningsorsakerna och den aktivitet de visat för att erhålla annan bostad. Med den formulering frågan har givits, torde man få räkna med att ja-svaren omfattar inte bara bestämda och övertänkta önskemål om att byta bostad utan också tämligen vaga funderingar. Antalet ja-svar på den inledande frågan var i Västerås 343, i Skellefteåområdet 221 och i Ljungbyområdet 202. Relativt sett utgjorde de som visade intresse för att flytta omkring en tredjedel respektive en fjärdedel och en femtedel av samtliga hushåll i regionerna i nyssnämnd ordning. Dessa hushåll be-

tecknas i fortsättningen som flyttningsvilliga. Det bör dock även framhållas, att flyttningsintresset i en del fall kan vara uttryck för ett tvång att flytta på grund av ändrade arbetsförhållanden, husets rivning eller dylikt och sålunda inte vara uttryck för ett positivt önskemål. Så vitt man kan bedöma av uppgivna orsaker till flyttningsintresset och kommentarer därtill synes dock den grupp som är obenägen att flytta men som ändock måste göra det vara tämligen liten.

6.2. Vilka vill flytta?

Som framgår av sammanställningen överst på nästa sida är det relativa antalet flyttningsvilliga större bland yngre än bland äldre hushåll. I Västerås vill sålunda ungefär varannan familj i åldersklassen 20—34 å r flytta, medan antalet i åldern 50—64 år är en av sex å sju familjer. I Västerås ökar andelen flyttningsvilliga med ökat antal minderåriga i familjen. Av makar i åldersklassen u n d e r 65 år var således andelen flyttningsvilliga 25 procent av hushåll utan minderåriga, 39 procent av hushåll med ett barn och ungefär 45 procent av hushåll med två eller flera minderåriga. I gruppen av makar i åldersklassen under 65 år är andelen flyttningsvilliga störst i smålägenheter och likaså större i omoderna än i moderna lägenheter. Vidare vill de som bor i flerfamiljshus

47 Det procentuella antalet flyttningsvilliga hushåll Västerås

Skellefteåområdet

L j ungbyområdet

21 Makar 20—34 år 35—49 år 50—64 år 65— år

54 36 15 22

32 29 14 12

38 20 17 14

övriga hushåll —64 år 65— år

41 15

28 21

23 12

flytta i betydligt större utsträckning än hushåll i enfamiljshus. Det relativa antalet flyttningsvilliga i olika lägenhetstyper samt i enfamiljsh u s och i flerfamiljshus illustreras av diagrammen A: 6: 1 och A: 6: 2. Som framgår av dessa utgör de som vill flytta över 80 procent av de barnfamiljer som bor i lägenheter om högst ett rum och kök i Västerås och omkring 50 procent av barnfamiljerna i två rum och kök.

-Irk

Diagram A:6:l. hetstyper

2rk

3oflrk

-Irk

Av barnfamiljerna i enfamiljshus vill mindre än en femtedel flytta, medan motsvarande andel i flerfamiljshusen i alla regionerna är mellan 40 och 50 procent. I Västerås har beräknats andelen flyttningsintresserade av hushåll med olika antal minderåriga och med olika inkomst boende i två rum och kök, dvs. den vid undersökningstillfället vanligaste lägenhetstypen. Uppgifterna som re-

2rk

3oflrk

2rk

3oflrk

Den procentuella andelen flyttningsintresserade bland hushåll i olika lägen-

Makar, mannen under 65 år

48 Hushåll med minderåriga

Enfam.hus

Enfam.- Flerfam.hus hus

Flerfam.hus

Enfam.hus

Flerfam.hus

Diagram A:6:2. Den procentuella andelen flyttningsintresserade bland hushåll i enfamiljshus och flerfamiljshus Makar, mannen under 65 år

dovisas i följande sammanställning visar, att andelen flyttningsvilliga i den nämnda lägenhetstypen ökar påtagligt med antalet barn i hushållet. Likaså är andelen flyttningsintresserade större bland hushåll med minst 20 000 kronor Makar, mannen under 65 år Det procentuella antalet hushåll i Västerås, boende i två rum och kök, som

Antal minderåriga 0 1 2 Årsinkomst, kronor —15 999 16 000—19 999 20 000—

vill flytta

ej vill flytta

29 41 53 63

71 59 47 37

36 37 50

64 63 50

i årsinkomst än bland hushåll med lägre inkomster. Att låg utrymmesstandard är ett viktigt incitament för flyttningsintresset framgår även av att hushåll som var trångbodda enligt normen mer än två boende per boningsrum ville flytta i större utsträckning än övriga. I Västerås visade sålunda 58 procent av de trångbodda och 32 procent av de icke trångbodda familjerna i åldern under 65 år intresse för flyttning. Motsvarande tal i Skellefteåområdet är 63 procent och 29 procent. I Ljungbyområdet ingick i urvalet endast ett tiotal trångbodda hushåll, av vilka alla utom tre ville flytta. Det relativa antalet flyttningsvilliga hushåll synes i Västerås och Skellefteåområdet vara ungefär lika stort i nybyggda och i äldre årgångar av hus. I Ljungbyområdet var däremot andelen flyttningsvilliga ungefär en tredjedel i

49 Makar, mannen under 65 år Samtliga hushåll Antal hushåll Det i underprocentuella sökningen, antalet flyttovägt ningsvilliga

Hushåll med minderåriga Antal hushåll i undersökningen

Det procentuella antalet flyttningsvilliga

Västerås I samtliga hus I hus byggda 1956—61

727 184

35 39

482 139

42 44

Skellefteåområdet I samtliga hus I hus byggda 1956—61

685 158

25 22

474 123

28 24

Ljungbyområdet I samtliga hus I hus byggda 1956—61

615 114

22 32

444 92

26 36

hus byggda 1956—61, medan genomsnittet för samtliga årgångar av hus var drygt en femtedel. (Uppgifterna avser makar i åldersklassen 20—64 år.) Skillnaden sammanhänger delvis med att de nybyggda husen till största delen är belägna i tätorter, där andelen flyttningsvilliga över huvud taget är större än på glesbygden.

6.3. Flyttningsorsaker

Det intryck av att låg utrymmesstandard är den viktigaste orsaken till att hushållen funderar på att flytta, som har erhållits av de nyss refererade uppgifterna, bekräftas av de intervjuades egen Uppfattning om orsaken till flyttningsintresset. Som huvudorsak till flyttningsfunderingarna uppger sålunda omkring 40 procent av gruppen makar i åldern under 65 år både i Västerås och i Skellefteåområdet att lägenheten är för liten. I Ljungbyområdet, där utrymmesstandarden är högre men utrustningsstandarden sämre, anges däremot för liten lägenhet och för omodern lägenhet lika ofta som huvudorsak. Vardera av dessa båda orsaker anges av omkring 15 procent av hushållen. Inga intervjuade i den nyssnämnda hushållsgruppen i Väs4—318297

teras och Ljungbyområdet och bara ett fåtal i Skellefteåområdet anser att flyttningsorsaken är, att lägenheten är för stor. Av andra flyttningsorsaker som har samband med lägenhetens egenskaper är önskemålet att bo i annan hustyp den viktigaste. I Västerås uppger sålunda 20 procent av makarna i åldern u n d e r 65 år som huvudorsak till flyttningsintresset, att de vill bo i en annan hustyp, medan denna orsak i Skellefteå- och Ljungbyområdena uppges av respektive 11 och 13 procent av de flyttningsvilliga i nämnda hushållsgrupp. Som framgår av tabell A: 6: 1 är däremot vantrivsel med bostadsområdet eller önskemål om mer centralt belägen bostad tämligen ovanliga flyttningsanledningar. Endast några få procent av hushållen anger dessa svar som huvudorsak, önskemål om att bo närmare arbetsplatsen förekommer oftare som flyttningsorsak och likaså byte av arbetsplats. Orsaker som har anknytning till arbetsplatsens läge uppges i Västerås av sammanlagt 8 procent av gruppen makar i åldersklassen under 65 år. I Skellefteå- och Ljungbyområdena h a r denna orsaksgrupp större betydelse och omfattar respektive 13 och 15 procent av hushållen.

50 Tabell

A:6:l.

Flyllningsvilliga

hushåll

efter uppgiven

Skellefteåområdet

Västerås Orsaker till flyttningsintresse

Antal flyttningsvilliga hushåll, ovägt

Bf —64 år Samtliga hushåll

Makar

huvudorsak

till

flyttningsintresset

Ljungbyområdet

Bf —64 år

SamtÖvriga liga hus- hushåll håll

Makar

Bf —64 år

SamtÖvriga liga hus- hushåll håll

Makar

Övriga hushåll

1 Andel (%) hushåll Lägenheten är för liten Lägenheten är för stor Lägenheten är för dyr Lägenheten är för omodern Vill bo närmare arbetsplatsen Skall byta arbetsplats Vill bo mer centralt Vill bo i annan hustyp Trivs inte med bostadsområdet . . . . Huset skall rivas eller byggas om . . Giftermål Annan huvudorsak. Ej angiven o r s a k . . .

1 2

4 1

4 1

5 5

5 5

5 2

7 5

3 3

10 4 13

1 3 11 6

1 11 15

Av d e f l y t t n i n g s i n t r e s s e r a d e u p p g i v n a o r s a k e r till f l y t t n i n g s f u n d e r i n g a r n a h a r jämförts m e d de flyttningsorsaker som h a r u p p g i v i t s i fråga o m d e n s e n a s t e f a k t i s k a f l y t t n i n g e n a v alla h u s h å l l s o m t i d i g a r e h a r flyttat. E n j ä m f ö r e l s e i fråga o m d e v a n l i g a s t f ö r e k o m m a n d e svar e n r e d o v i s a s i t a b e l l A : 6: 2. J ä m f ö r e l s e n v i s a r b l a n d a n n a t , att o r s a k e r m e d a n k n y t n i n g till l ä g e n h e t e r n a s e g e n skaper, såsom storlek, m o d e r n i t e t och hustyp, är vanligare som svar p å frågan om flyttningsintresse än som svar på frågan o m senaste faktiska flyttning. D ä r e m o t ä r o r s a k e r m e d a n k n y t n i n g till a r b e t e t v a n l i g a r e i fråga o m d e n s e n a s t e faktiska flyttningen. Differenserna kan t y d a på, att hushållen vid intervjun

2 3 11 1

2 9 1

20 7 3

2 3 28 10

22 13

2 13 42 2

f r ä m s t v a r i t i n r i k t a d e p å ö n s k v ä r d a förä n d r i n g a r av b o s t a d s s t a n d a r d e n o c h att f l y t t n i n g a r till a n n a n o r t i s a m b a n d m e d b y t e av a r b e t s p l a t s i n t e h a r k u n n a t föru t s e s i så s t o r u t s t r ä c k n i n g . J ä m f ö r b a r h e t e n b e g r ä n s a s av att d e f a k t i s k a flyttn i n g a r n a f ö r d e l a r sig p å en l ä n g r e p e riod, medan flyttningsintresset är knutet till en n ä r a f r a m t i d . D e t k a n ä v e n i d e t t a s a m m a n h a n g n ä m n a s , a t t de t i digare flyttningarna h a r medfört förb ä t t r i n g av h u s h å l l e n s u t r y m m e s - o c h u t r u s t n i n g s s t a n d a r d i en o m f a t t n i n g s o m i n t e i v ä s e n t l i g g r a d s y n e s skilja sig från den förbättring av b o s t a d s s t a n d a r den, som skulle u p p n å s o m de vid intervjun uttalade önskemålen realiserades.

51 Tabell A:6:2. Flyttningsvilliga hushåll samt hushåll som tidigare har flyttat efter uppgiven huvudorsak till flyttningsintresse respektive till senaste faktiska flyttning Orsaker till flyttningsintresse respektive senaste faktiska flyttning Antal hushåll i undersökningen, o v ä g t . .

Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

Hushåll som vill flytta

Hushåll som förut har flyttat

Hushåll som vill flytta

Hushåll som förut har flyttat

Hushåll som vill flytta

Hushåll som förut har flyttat

15 14

11 7

17 8

15 8

17 9

11 8

3 4 15 6

3 15 21 7

7 5 16 1

10 12 21 2

4 7 33 10

4 18 28 10

Andel (%) hushåll Lägenheten för liten. Lägenheten för omodern Byte av hustyp Övriga orsaker med anknytning till lägenhetens egenskaper Avståndet till arbetsplatsen Byte av arbetsplats.. Andra orsaker Ej angiven o r s a k . . . .

6.4. Bostadsönskemål

6A1. Frågorna. Sedan frågorna om flyttningsorsaker m. m. var genomgångna, frågades om hushållet redan hade skaffat en annan lägenhet, dvs. erhållit kontrakt eller landande löfte om ny bostad, börjat bygga eget hem eller dylikt. Till dem som svarade ja på denna fråga ställdes sedan ett antal frågor om de faktiska egenskaperna hos den lägenhet de skulle flytta till. Till dem som inte hade skaffat lägenhet ställdes först frågor om vidtagna åtgärder för att erhålla annan bostad och därefter frågor om bostadsönskemål. Vid bearbetningen har de båda grupperna inte särredovisats. Avsnittet med frågor om bostadsönskemål inleddes med följande uppmaning, som lästes upp av intervjuaren: »När Ni svarar på följande frågor om Era bostadsönskemål, skall Ni försöka att inte känna Er bunden av de nuvarande svårigheterna att få tag i den bostadstyp, som Ni vill ha. Men Ni bör hålla

Er till vad Ni tror, att Ni kan klara ekonomiskt.» Därefter ställdes följande frågor: »Skulle Ni helst vilja flytta till enfamiljshus, radhus, tvåfamilj shus eller flerfamiljshus?» »Hur stor lägenhet vill Ni helst ha?» »Vill Ni ha en lägenhet med badrum?» och som följdfråga om den föregående besvarades nekande: »Vill Ni ha en lägenhet med centralvärme?» Sedan dessa frågor hade besvarats lämnade intervjuaren en tablå med ungefärliga kostnadsuppgifter för nybyggda lägenheter av den typ intervjupersonen hade önskat och frågade om denne skulle vilja skaffa en lägenhet till de angivna kostnaderna och i förekommande fall kapitalinsatserna. Om frågan besvarades med ja, ställdes inga ytterligare kostnadsfrågor. Blev svaret nekande, fick intervjupersonen i fortsättningen uppge beräknad h y r a eller årskostnad och kapitalinsats.

52 Syftet med denna frågeteknik var dels att ge intervjupersonen tillfälle att ompröva sina önskemål med hänsyn till de faktiska kostnaderna, dels att försöka bedöma hur stor del av hushållen som räknade med att realisera sina önskemål genom att flytta till nybyggda lägenheter. Det visade sig att intervjupersonerna med få undantag vidhöll de önskemål som angivits vid besvarande av de inledande frågorna om hustyp, lägenhetstyp och utrustning. Då kostnadstablån för nybyggda lägenheter presenterades, valde de således antingen en nybyggd lägenhet av den typ de själva angivit eller också angav de själva vilka kostnader de räknade med. Möjligheten att välja en mindre lägenhet eller exempelvis flerfamiljshus i stället för enfamiljshus, i de fall priset för nybyggda lägenheter inte kunde accepteras av intervjupersonen, utnyttjades således bara av några få.

lat är detta i Västerås. Av samtliga som vill flytta önskade sålunda i Västerås 41 procent, i Skellefteåområdet 33 procent och i Ljungbyområdet 49 procent enfamiljshus, medan respektive 4, 23 och 29 procent av samma hushåll bodde i enfamiljshus vid intervjutillfället. Flyttningsönskemålen går dock inte endast från flerfamiljshus till småhus, utan i Skellefteå- och Ljungbyområdena är även önskemål om att flytta från enfamiljshus till flerfamiljshus rätt vanliga. Hustypsväxlingarna enligt önskemålen framgår av tabell A: 6: 3. I denna kan exempelvis i fråga om Västerås konstateras, att drygt 40 procent av de flyttningsintresserade hushållen i flerfamiljshus önskar enfamiljshus. I Skellefteåområdet vill knappt 30 procent av de flyttningsvilliga i flerfamiljshusen flytta till enfamiljshus, medan å andra sidan 30 procent av dem som bodde i enfamiljshus ville flytta till flerfamiljshus.

6.4-2. Hustyper. I alla regionerna innebär önskemålen en förskjutning mot enfamiljshus i jämförelse med förhållandena vid intervjutillfället. Mest utpräg-

Som framgår av tablån på s. 53 är det i alla regionerna främst makar i åldersklassen under 65 år som vill flytta till enfamiljshus och intresset för hustypen är större bland familjer med flera barn än bland övriga hushåll.

Tabell A:6:3.

Flyttningsvilliga

Region/hustyp vid intervjutillfället

Enfamiljshus Flerfamiljshus Enfamiljshus Flerfamiljshus

hushåll i olika hustyper procentuellt fördelade efter önskad hustyp

Antal flyttningsvilliga hushåll, ovägt

Det procentuella antalet hushåll som önskar flytta till enfamiljshus

tvåfamiljshus

flerfamiljshus

ej angiven hustyp

343 12 10 321

221 53 41 127

33 44 31 29

15 15 25 13

46 30 42 54

6 11 2 4

202 69 42 91

49 50 43 51

12 14 20 8

32 25 24 38

7 11 13 3

53 Makar, mannen under 65 år

Därav med 2 och flera minderåriga

övriga hushåll

4 55

4 59

5 10

22 41

24 57

23 11

29 65

24 83

29 20

Västerås Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll i enfamiljshus vid intervjun enligt önskemål Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll i enfamiljshus enligt önskemål Lj ungbyområdet Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll i enfamiljshus vid intervjun enligt önskemål

I bilagetabellen 13 redovisas makar i åldern under 65 år fördelade efter inkomst och önskemål om hustyp. Av denna framgår att enfamiljshus i Västerås önskas av drygt en tredjedel av familjerna i den lägsta inkomstklassen, under 12 000 kronor per år, varefter andelen i stort sett stiger med inkomsten upp till nära 80 procent av hushåll med minst 24 000 kronor i årsinkomst. I motsats till vad som gällde i fråga om det faktiska innehavet av enfamiljshus vid intervjutillfället tyder således önskemålen i fråga om Västerås på att efterfrågan på enfamiljshus ökar vid stigande inkomster. Uppgifterna för Skellefteåområdet ger också ett visst stöd för denna hypotes, medan Ljungbyområdet inte visar något inkomstsamband.

6A3. Läyenhetstyper och utrustning. Av de makar i åldersklassen under 65 år som är flyttningsintresserade bodde vid undersökningstillfället i Västerås omkring 30 procent i lägenheter om minst tre rum och kök och motsvarande tal i Skellefteå- och Ljungbyområdena var knappt 40 respektive 60 procent. I alla tre regionerna önskar omkring tre fjär-

dedelar av samma hushåll flytta till lägenheter om minst tre rum och kök, och av familjer med två eller flera minderåriga önskar omkring 90 procent så stora lägenheter. Önskemålen ger alltså uttryck för en stark ökning av utrymmesanspråken. Hushållens relativa fördelning på lägenhetstyper vid undersökningstillfället och enligt önskemålen illustreras av diagram A: 6: 3. Det vanligaste »flyttningssteget» är en ökning av utrymmet med ett rum, från ett rum och kök till två r u m och kök osv. I Västerås och Skellefteåområdet vill omkring hälften av de flyttande familjerna öka standarden med ett rum, 10—20 procent vill ha en oförändrad lägenhetsstorlek eller en mindre lägenhet och 25—40 procent vill flytta upp mer än ett steg. Önskemålen om större lägenheter är för en del av hushållen kombinerade med önskemål om bättre utrustning. Vid intervjutillfället saknades sålunda eget badrum i en femtedel av de flyttningsintresserade familjernas lägenheter i Västerås och i en tredjedel respektive två femtedelar av lägenheterna i Skellefteå- och Ljungbyområdena. I alla områdena vill mer än 95 procent av de

54 VASTERAS

-lrk 2rk 3rk 4rk

l r k 2rk 3rk 4rk Sofi rk

5oflrk

SKELLEFTEÅOMRÅDET Vid intervjutillfället

Enligt önskemål

-lrk 2rk 3rk 4rk

l r k 2rk 3rk 4rk 5 o f l rk

5oflrk

LJUNGBYOMRÅDET Enligt önskemål

Vid intervjutillfället

- l r k 2rk 3rk 4rk 5 o fl rk Diagram A:6:3. De flyttningsintresserade intervjun och enligt önskemål Makar, mannen under 65 år

- l r k 2rk 3rk 4rk 5 o fl rk

hushållen procentuellt fördelade efter lägenhetstyp vid

55 Makar, mannen under 65 år Region/årsinkomst, kronor

Antal flyttningsvilliga hushåll, ovägt

högst 2 rum och kök

3 rum och kök

—15 999 16 000—19 999 20 000—

83 70 96

37 26 5

40 40 33

24 34 62

—

Skellefteåområdet —15 999 16 000—19 999 20 000—

66 42 48

44 20 12

36 53 34

20 26 52

1 2

Ljungbyområdet —15 999 16 000—19 999 20 000—

79 23 31

19 16 12

37 21 10

40 63 79

Det procentuella antalet hushåll som vill flytta till 4 och flera ej angiven rum och kök lägenhetstyp

Västerås

flyttningsintresserade familjerna ha lägenheter med badrum. Önskemålen om lägenhetstyp visar ett tydligt samband med inkomsten. Av mak a r med inkomster under 16 000 kronor p e r år ville sålunda i Västerås och Skellefteåområdet omkring 40 procent flytta till lägenheter om högst två rum och kök, medan motsvarande andel av mak a r med årsinkomster av minst 20 000 k r o n o r var endast 5 respektive 12 procent. En majoritet av hushållen i den sistnämnda inkomstklassen önskade lägenheter om minst fyra rum och kök. I Ljungbyområdet var, som framgår av ovanstående tablå, utrymmesanspråken högre i alla inkomstklasser, önskemål om minst fyra rum och kök var där de

—

vanligaste i alla de tre redovisade inkomstklasserna. Som framgår av nedanstående uppgifter, vilka liksom de föregående avser makar i åldersklassen under 65 år, föredrar en stor majoritet av de hushåll som önskar minst fyra rum och kök enfamiljshus framför flerfamiljshus och önskemål om stora lägenheter i flerfamiljshus är således tämligen ovanliga. I fråga om hushåll med bostadsföreståndare i åldern 65 år och däröver hänför sig skillnaden mellan de innehavda lägenheterna och önskemålen främst till utrustningsstandarden. Som framgår av bilagetabellen 14 önskar dessa hushåll lägenheter som är i genomsnitt m i n d r e än dem de hade vid intervjun, men näs-

Makar, mannen under 65 år Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

Önskar tre rum och kök Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) som önskar enfamiljshus...

102 54

64 36

37 62

Önskar fyra eller flera rum och kök Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) som önskar enfamiljshus...

109 85

52 78

75 85

56 tan alla vill i stället ha lägenheter med badrum. Inriktningen på välutrustade lägenheter är utpräglad även i gruppen av icke familjehushåll i åldersklassen under 65 år, men denna hushållsgrupp vill också ha större lägenheter än dem de bodde i vid intervjun. Denna ökning av lägenhetsstorleken bör givetvis ses mot bakgrunden av att en del av dessa hushåll r ä k n a r med att flytta i samband med giftermål.

6A31. Föregående flyttning. Den begränsade bearbetning som har gjorts om hushållens bostäder före och efter den senaste flyttningen ger i fråga om lägenhetsstorleken en bild av förändringarna, som ganska nära överensstämmer med den som erhålles vid en jämförelse mellan nuvarande och önskade bostadsförhållanden inom gruppen av hushåll som vill flytta. Ungefär 80 procent av samtliga makar (oavsett ålder) i Västerås hade flyttat någon gång efter giftermålet, medan motsvarande andel i Skellefteåområdet var omkring 75 procent och i Ljungbyområdet 90 procent. De hushåll som flyttat redovisas i tabell 19 fördelade efter lägenhetsstorlek och lägenheternas utrustning före och efter flyttningen. I fråga om makar h a r i Västerås minst 47 procent av flyttningarna gått från mindre till större lägenhet, medan omkring en tiondel har varit nedflyttningar från större till mindre lägenheter. I Skellefteåområdet har mer än hälften av flyttningarna gått från m i n d r e till större lägenheter. I Ljungbyområdet avser 40 procent flyttningar från ettrumslägenheter till lägenheter om minst två rum och kök och från tvårumslägenheter till lägenheter om minst tre rum och kök, medan en lika stor del av flyttningarna h a r ägt

rum inom gruppen av lägenheter om minst tre rum och kök. Förbättring av utrustningsstandarden genom flyttning från lägenheter utan badrum till lägenheter med b a d r u m har i gruppen av makar ägt rum vid ungefär var fjärde flyttning i Västerås, medan omkring 40 procent av flyttningarna i Skellefteåområdet och omkring 35 procent i Ljungbyområdet har gått från lägenheter utan badrum till lägenheter med badrum. Flyttningarna till modernare lägenheter har ofta gått från en liten omodern till en större modern lägenhet. De faktiska flyttningarna h a r således, liksom de vid intervjuerna uttalade önskemålen om flyttningar skulle göra om de realiserades, i åtskilliga fall medfört mycket stora förändringar av bostadsstandarden, t. ex. genom flyttning från en omodern ettrumslägenhet till en modern trerumslägenhet. 6.44. Nybyggda och äldre hus. I alla tre regionerna var mer än hälften av hushållen beredda att flytta till nybyggda lägenheter med de hyror eller årskostnader som presenterades vid intervjun. Andelen var något lägre för dem som önskade flerfamiljshus än för dem som önskade enfamiljshus. I fråga om tvåfamiljshus presenterades inga kostnadsalternativ vid intervjun, utan de som valt denna hustyp har samtliga själva angivit, vilken kostnad de räknar med. Det har inte angivits om denna avser ett nybyggt eller ett äldre hus. Av sammanställningen överst på s. 57 framgår hur stor del av makar i åldersklassen under 65 år som accepterade nybyggda lägenheter enligt de förelagda alternativen. Alternativen framgår av bilaga 2. Till dem som hade valt enfamiljshus men inte accepterade något av de vid intervjun presenterade alternativen ställdes en särskild fråga huruvida de

57 Makar, mannen under 65 år

Har valt enfamiljshus Nybyggt enligt förelagda alternativ Därav rad- och kedjehus Annat hus Har valt flerfamiljshus Nybyggt hus enligt förelagda alternativ . Därav insatslägenhet Annan lägenhet räknade med att skaffa ett äldre hus. Antalet ja-svar på denna fråga var i Västerås 12, i Skellefteåområdet 4 och i Ljungbyområdet 17. Uppräknat innebär detta, att de som räknade med att skaffa äldre hus i Västerås och Skellefteåområdet kan uppskattas till knappt 10 procent av alla som önskade enfamiljshus, medan motsvarande andel i Ljungbyområdet kan uppskattas till nära 20 procent. 6.45. Bostadskostnader. De i det följande redovisade uppgifterna om bostadskostnader för de önskade lägenheterna avser endast makar i åldersklassen under 65 år. Uppgifterna avser såväl i fråga om de vid intervjun innehavda lägenheterna som de önskade den faktiska hyran eller årskostnaden inklusive värmekostnad och utan avdrag för utgående familj ebostadsbidrag. I alla tre regionerna är årskostnaden

/ästerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

66 20 34

79 12 211

64 8 36

46 15 54

75 50 25

60 20 40

för de önskade lägenheterna avsevärt högre än för de lägenheter familjerna hade vid intervjun. I Västerås är sålunda årskostnaden för de önskade lägenheterna 58 procent större än kostnaderna vid intervjun och i Skellefteå- och Ljungbyområdena är ökningen 62 och 53 procent. Den genomsnittliga bostadskostnaden för samtliga makar i åldersklassen 20— 64 år samt för hushåll med två eller flera minderåriga framgår av nedanstående uppgifter. Fördelningen på hyresklasser redovisas i tabellerna 16—18 i tabellbilagan. Av tabell 16 framgår bland annat, att en relativt stor del av hushållen i Västerås och Skellefteåområdet skulle få bostadskostnader som uppgår till 350—400 kronor per månad. Denna klass omfattar omkring en fjärdedel av de flyttningsintresserade hushållen i Västerås och Makar, mannen under 65 år Bostadskostnad, kronor per år

Samtliga Vid intervjutillfället. . . För önskad lägenhet Ökning i procent , Med 2 o. flera minderåriga Vid intervjutillfället. . . , För önskad lägenhet ökning i procent

Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

2 470 3 902 58

2 156 3 494 62

2 245 3 443 53

2 620 4 103 57

2 180 4 010 84

2 489 3 870 55

58 Tabell A: 6:4. Årlig bostadskostnad per hushåll vid intervjutillfället lägenhet i olika inkomstklasser

och för önskad

Årsinkomst, kronor Region

Västerås Antal hushåll i undersökningen, ovägt . Årlig bostadskostnad, kronor per hushåll, för lägenhet vid intervjutillfället Årlig bostadskostnad, kronor per hushåll, för önskad lägenhet Skellefteåområdet, tåtorter Antal hushåll i undersökningen, ovägt . Årlig bostadskostnad, kronor per hushåll, för lägenhet vid intervjutillfället Årlig bostadskostnad, kronor per hus-

Ljungbyområdet, tätorter Antal hushåll i undersökningen, ovägt . Årlig bostadskostnad, kronor per hushåll, för lägenhet vid intervjutillfället Årlig bostadskostnad, kronor per hushåll, för önskad lägenhet ökning av bostadskostnaden i %

12 000— 15 999

16 000— 19 999

20 000— 23 999

2 379

2 149

2 227

2 547

3 098

3 621 52

3 391 58

3 680 65

3 969 56

4 755 53

1 867

2 118

2 212

2 472

2 791

2 894 55

3 400 61

3 462 57

3 680 49

4 192 50

2 120

2 185

2 429

2 500

3 938

2 760 30

3 389 55

3 714 53

4 056 62

4 813 22

nära en femtedel i Skellefteåområdet, medan 10 respektive 5 procent av hushållen skulle få bostadskostnader av 400 kronor eller mer i månaden. I Ljungbyområdet är nivån lägre och knappt en tiondel av hushållen får bostadskostnader av 350—400 kronor och 3 procent av 400 kronor eller mer p e r månad. Den genomsnittliga bostadsutgiften i olika inkomstklasser har beräknats endast för Västerås samt tätortsdelarna av de båda andra regionerna. Uppgifterna redovisas i tabell A:6:4. Den genomsnittliga bostadskostnaden stiger med inkomsten både vid intervjutillfället och för de önskade lägenheterna. Kostnadsökningen för de önskade lägenheterna synes däremot inte ha något samband med inkomsten. 6A6. Insatser för enfamiljshus. Som framgått av det föregående (avsnitt 6.44)

24 000

—

valde en stor majoritet av dem som önskade enfamiljshus nybyggda sådana enligt de vid intervjun presenterade alternativen. Uppgifterna om insatsens storlek kan därför i flertalet fall knappast anses vara ett uttryck för en personlig uppfattning om hur stor den egna kapitalinsatsen högst borde vara. Svaren torde i stället få tolkas så, att hushållen skulle vara beredda att acceptera ett visst belopp, vilket i en del fall kan ha tett sig väl högt men dock inte har verkat direkt avskräckande, medan andra kan tänkas vara beredda att satsa ett större belopp. En stor del av hushållen räknar med att kunna minska behovet av kapital genom egen arbetsinsats. De vid intervjun presenterade insatserna hade beräknats med utgångspunkt från uppgifter om faktiska byggnadskostnader för enfamiljshus i respektive områden. Det förutsattes att hu-

59 Makar, mannen under 65 år Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

Antal hushåll i undersökningen, ovägt . . Andel (%) hushåll med följande insats, kronor: — 5 999 6 000— 9 999 10 000—14 999 15 000— Ej angiven

3 63 16 9 9

4 72 11 5 8

23 43 15 6 13

sen skulle egnahemsbelånas enligt vid intervjutillfället gällande låneregler. Då produktionskostnaderna för husen i regel översteg det vid denna tidpunkt gällande lånetaket för egnahem, förutsattes att högst hälften av toppkapitalet utöver egnahemslånet skulle kunna erhallas som borgenslån eller dylikt. Som framgår av ovanstående uppgifter understiger de angivna insatserna 10 000 kronor för två tredjedelar å tre fjärdedelar av hushållen. Endast 5 å 10 procent har angivit insatser av 15 000 kronor eller däröver.

För den lägsta inkomstklassen blir hyresprocenten för de önskade lägenheterna mycket hög och skulle i Västerås komma att uppgå till nära hälften av inkomsten och i Skellefteå- och Ljungbyområdena till omkring 30 respektive 40 procent. Även i inkomstklassen 12 000 —15 999 kronor blir talen höga, i Västerås och Skellefteåområdet således omkring en fjärdedel och i Ljungbyområdet över 40 procent. Först i inkomstklassen 10 000—19 999 kronor sjunker talen till omkring 20 procent i alla tre områdena, i den följande 4 000-kronorsklassen till omkring 17 procent och i den högsta inkomstklassen till 13—15 procent. Denna inkomstklass skulle således för de önskade lägenheterna få ungefär samma hyresprocent som genomsnittet för samtliga familjer i åldersklassen under 65 år vid undersökningstillfället.

<>A7. Hyresprocent. Bostadskostnadernas andel av inkomsten skulle för de önskade lägenheterna komma att i genomsnitt uppgå till 20 procent i Västerås, 19 procent i Skellefteåområdets tätorter och 21 procent i Ljungbyområdets tätorter. Vid intervjutillfället var motsvarande tal i Västerås 13 procent, i Skellefteåområdet 12 procent och i Ljungbyområdet 14 procent. Som framgår av tabell A:6:5 skulle hyran för en stor del av flerbarnsfamiljerna komma att uppgå till så stor andel av inkomsten som 25 procent eller mer. Det är dock troligt, att dessa hushåll åtminstone i vissa fall har räknat med att kunna erhålla familjebostadsbidrag, som skulle reducera bostadskostnaden.

Eftersom hushållen i stor utsträckning har önskat nybyggda lägenheter kan en jämförelse med de faktiska hyresprocenterna för hushåll i nybyggda hus ge en viss ledning för att bedöma »realismen» i önskemålen. Hyresprocenten har därför beräknats för hushåll i hus färdigställda 1956—61. Beräkningen avser den faktiska hyran utan reduktion för familjebostadsbidrag. Resultaten visar, att en stor del av hushållen i de nybyggda husen har hög hyresprocent. Av samtliga makar i åldersklasserna

60 Tabell A: 6:5. Flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter hyresprocenl vid intervjutillfället samt för önskad lägenhet

Region

Antal hushåll i undersökningen, ovägt 1

Den procentuella andelen hushåll med en hyresprocent av —14

15—19

20—24

25—

249 242

66 16

24 34

5 26

4 24

122 120

57 12

30 30

7 27

5 31

152 138

69 20

17 36

9 20

4 24

55 48

66 1

17 30

11 28

5 41

132 111

63 14

21 22

6 25

10 39

60 50

52 9

33 19

7 26

7 46

Västerås Samtliga hushåll Hushåll med 2. o. fl. minderåriga lägenhet vid intervjun Skellefteåområdet Samtliga hushåll önskad lägenhet Hushåll med 2 o. fl. minderåriga önskad lägenhet Ljungbycmrådet Samtliga hushåll önskad lägenhet Hushåll med 2 o. fl. minderåriga lägenhet vid intervjun önskad lägenhet

1 Skillnaderna i antal beror på att för några hushåll uppgift saknas om hyrans storlek för den önskade lägenheten.

20—64 år hade sålunda i Västerås 26 procent, i Skellefteåområdet 32 procent och i Ljungbyområdet 34 procent bostadskostnader som uppgick till minst 20 procent av inkomsten. Motsvarande andelar av hushåll med minst två minderåriga var respektive 26, 43 och 45 procent. 6A8. Åtgärder för att erhålla annan bostad. Av de flyttningsintresserade hushållen i Västerås hade ungefär två tredjedelar antingen redan anskaffat eller fått bestämt löfte om annan lägenhet eller vidtagit en eller flera åtgärder för att erhålla annan lägenhet. I Skellefteåområdet var motsvarande andel omkring 60 procent och i Ljungbyområdet 45 procent. Både i Skellefteå- och i Ljungbyområ-

det utgjorde de som redan hade skaffat annan bostad tämligen stora grupper, 16 respektive 18 procent, medan dessa i Västerås endast uppgick till 4 procent. I övrigt framgår av tabell A:6:6 att den vanligaste åtgärden i Västerås, som i motsats till de andra områdena har kommunal bostadsförmedling med omfattande verksamhet, var att kontakt tagits med bostadsförmedlingen eller annat kommunalt organ. Ungefär hälften av dem som vidtagit åtgärder men ännu inte erhållit bestämt löfte om bostad hade haft sådan kontakt. Utöver hushåll som haft bostadsförmedlingskontakt kan i denna grupp ingå hushåll som har haft kontakt med annat kommunalt organ för att erhålla pensionärsbostad eller annan särskild typ av lägenhet eller enfamiljshus. I samtliga

61 Tabell

A: 6:6.

Hushåll

som önskar

flytta

efter åtgärder

Skellefteåområdet

Västerås Åtgärder för a t t skaffa annan bostad Samtliga Antal hushåll i undersökningen, ovägt Andel (%) hushåll Har skaffat annan lägenhet Är endast anmäld vid kommunal bostadsförmedling eller annat kommunalt organ Är anmäld vid kommunal bostadsförmedling eller annat kommunalt organ och har dessutom vidtagit andra åtgärder Har endast sökt bostad genom ar betsgivare Har endast sökt bostad hos bygg herre, fastighetsägare eller dylikt Har köpt tomt eller vidtagit annan åtgärd för att skaffa egethem. Övriga som angivit endast en åtgärd övriga som angivit två eller flera åtgärder Har ej vidtagit någon åtgärd Uppgift saknas

för att skaffa

annan

bostad

Ljungbyområdet

Makar Samtliga Makar Samtliga Makar —64 år —64 år —64 år

4 14

5 15

7 6

9 6

5 10

2 34 0

2 31 0

1 38 0

1 41 1

r e g i o n e r s y n e s d o c k d e s o m v i d t a g i t åtg ä r d e r i d i r e k t syfte att skaffa e g e t h e m e l l e r a n n a t e n f a m i l j s h u s v a r a få i j ä m förelse m e d den stora g r u p p som vid intervjun uttryckt önskemål om bostad i enfamiljshus. De som uppgivit att de k ö p t t o m t eller vidtagit a n n a n åtgärd

f ö r a t t skaffa e g e t h e m u t g j o r d e s å l u n d a e n d a s t o m k r i n g 5 p r o c e n t a v alla h u s h å l l s o m ö n s k a d e flytta, v a r t i l l t r o l i gen k o m m e r e n del a v d e m s o m a n g i v i t a n d r a å t g ä r d e r , v i l k a k a n i n n e f a t t a åtg ä r d e r för a t t skaffa e n f a m i l j s h u s .

7. Omdömen om bostadsområdet och bostaden

I detta avsnitt fick intervjupersonerna för varje egenskap som lästes upp i fråga om bostadsområdet eller bostaden tala om vad de ansåg och gradera omdömena enligt följande skala: 1. Utmärkt, mycket bra 2. Bra 3. Någorlunda bra, acceptabelt, hyggligt, varken bra eller dåligt 4. Dåligt Vid bearbetningen har omdömena 1 och 2 betecknats som positiva och övriga som negativa. Frågorna om bostaden h a r valts med ledning av tidigare undersökningar och är således förut prövade. Ingen tidigare undersökning har dock arbetat med ett så heterogent bestånd av bostäder och hushåll, utan de har i regel varit koncentrerade till lägenheter av viss typ, hus byggda under en begränsad period eller till vissa grupper av hushåll. Frågorna om bostadsområdet h a r inte prövats i tidigare undersökningar. Bearbetningen syftar inte till att belysa i vilken utsträckning hushållen är »tillfredsställda» eller »missnöjda» med bostäderna eller bostadsområdena i stort, utan den h a r i huvudsak begränsats till en jämförelse mellan olika egenskaper, mellan hus av olika ålder och i vissa fall mellan olika lägenhetstyper. Vissa av dessa ger ett utpräglat större utslag än andra i fråga om andelen negativa svar. Svaren är självfallet påverkade av en rad störande omständighe-

ter, men det torde kunna antagas, att varje hushåll har en betygsnivå, som visserligen är subjektiv men dock tilllämpas lika för alla betygssatta egenskaper. Om frekvensen av negativa omdömen om vissa egenskaper väsentligt avviker från övriga, bör man således därav kunna dra slutsatser om att vissa åtgärder är mer angelägna än andra, eller åtminstone få en fingervisning om på vilka punkter särskilda undersökningar bör sättas in.

7.1. Bostadsområdet

Andelen negativa svar på vissa frågor om bostadsområdet framgår av diagram A: 7: 1. Uppgifterna avser alla hushåll och staplarna visar ett genomsnitt dels för alla årgångar av hus, dels för hus byggda åren 1956—61. I alla undersökningsområdena har frågorna om de allmänna anordningarna inom bostadsområdet erhållit flera negativa omdömen än frågorna om kommunikationer och avstånd. En utpräglat stor andel negativa svar har i alla tre områdena erhållits på frågan om trafiksäkerheten för barnen. Denna fråga är den enda som i samtliga områden besvarats negativt av omkring hälften eller däröver av alla hushåll som svarat. Omdömena på denna punkt är främst ett uttryck för barnfamiljernas åsikter, då större delen av övriga hushåll inte har besvarat frågan.

63 I •/.

Samiliga

| | Hus byggda 1956-61 SKELLEFTEÅOMRÅDET TÄTORTER

VÄSTERÅS

1. Tillgång till affärer för dagliga inköp

•/„

LJUNGBYOMRÅDET TÄTORTER

2. Kommunikationer eller avstånd till affärer för andra inköp 3. Kommunikationer eller avstånd till arbetsplats 4. Tillgång till lekplatser 5. Tillgång till parker, friområden 6. Tillgång till P-platser och garage 7. Trafiksäkerheten för barnen Diagram A: 7: 1. Den procentuella andelen negativa omdömen om vissa förhållanden området

Utöver de i diagrammet redovisade frågorna förekom ytterligare tre, nämligen om störningar av buller eller luftföroreningar samt om bebyggelsens utseende. På den sistnämnda frågan var svarsprocenten så låg, endast 40—60 procent,

i bostads-

att någon jämförelse med övriga svar inte kan göras. Av dem som svarat var i Västerås och Skellefteåområdet mer än hälften och i Ljungbyområdet omkring en fjärdedel negativa. Svaren på frågorna om störningar framgår av följande uppgifter.

Andel (%) negativa svar Västerås

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

Frihet från bullerstörningar från trafik, flyg etc. Hushåll i samtliga hus Hushåll i hus byggda 1956—61

38 29

39 36

22 15

Luftens renhet från lukt, sot, damm etc. Hushåll i samtliga hus Hushåll i hus byggda 1956—61

37 24

44 37

20 26

64 7.2. Lägenheterna 7.21. Utrustning. Svaren på de frågor som berör lägenheternas tekniska och hygieniska standard visar en hög andel negativa omdömen av hushåll i äldre hus och i lägenheter utan badrum. På frågorna om h u r lägenheterna fungerar med hänsyn till personlig hygien samt tvätt och torkning ges såTabell A: 7:1.

lunda i gruppen av hushåll utan badrum negativa omdömen av omkring tre fjärdedelar, medan så görs av mindre än 15 procent av hushållen i lägenheter med badrum. En större andel är även i dessa lägenheter negativa i fråga om tvättmöjligheterna. På denna fråga är sålunda andelen negativa omdömen av hushåll i lägenheter med badrum drygt

Omdömen om lägenheternas funktion för köksarbete, personlig tvätt och torkning samt klädförvaring

hygien,

Därav i lägenheter med bad/ dusch—1945 1946—55 1956—61 rum, wc och ev

övriga lägenheter

hus byggda åren

Region

Samtliga hushåll 1

Västerås Antal hushåll i undersökningen 989 2 053

427 973

339 642

210 410

766 1 527

223 526

30 26 35 41

43 41 46 43

25 16 28 42

9 8 21 33

23 14 28

53 63 58

949 7 888

508 4 320

233 1 852

197 1 638

577 4 741

372 3 147

36 37 53 44

48 55 74 49

26 22 32 40

13 9 19 36

22 13 37

57 74 76

988 1 723

612 1 093

220 369

136 225

523 872

465 851

37 41 50 38

50 57 68 45

13 16 21 23

8 6 12 32

13 8 27

60 75 74

Andel (%) hushåll med negativa omdömen om lägenhetens funktion för

Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen Andel (%) hushåll med negativa omdömen om lägenhetens funktion för

Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt Andel (%) hushåll med negativa omdömen om lägenhetens funktion för köksarbete personlig hygien t v ä t t och torkning klädförvaring 1

I summan ingår även hushåll i hus med okänt byggnadsår.

65 andelen negativa omdömen på en avsevärt högre nivå men visar inte samma tydliga avvikelser för vissa funktioner.

en fjärdedel i Västerås och Ljungbyområdet och inemot 40 procent i Skellefteåområdet. Andelen negativa omdömen om lägenheternas funktion i fråga om köksarbete, personlig hygien, tvätt och klädförvaring redovisas i tabell A:7:l med fördelning efter lägenheternas byggnadsår. I de senast byggda husen är andelen negativa omdömen i alla tre områdena högst i fråga om klädförvaring. Köksarbete och personlig hygien ger låg andel negativa omdömen och funktionen »tvätt och torkning» intar en mellanställning. I de äldre husen ligger

7.22. Byggnadstekniska egenskaper. Omdömena om lägenheternas byggnadstekniska egenskaper avsåg ljudisolering mot grannar, dagsljusbelysning samt ventilations- och vädringsmöjligheter. Frågorna avser endast hushåll i flerfamiljshus. I motsats till vad som gällde om de funktioner som är beroende av olika tekniska och hygieniska utrustningsdetaljer inom eller i anslutning till lägenheten, visar svaren på dessa

Tabell A:7:2. Omdömen om vissa byggnadstekniska

egenskaper

Hushåll i flerfamiljshus

Region

Västerås Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt Andel (%) hushåll med negativa omdömen om ljudisolering mot grannar dagsljusbelysning ventilations- och vädringsmöjligheter Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt Andel (%) hushåll med negativa omdömen om ljudisolering mot grannar dagsljusbelysning ventilations- och vädringsmöjligheter Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt Andel (%) hushåll med negativa omdömen om ljudisolering mot grannar dagsljusbelysning ventilations- och vädringsmöjligheter 1

Samtliga hushåll 1

Därav i hus byggda åren -1945

1946—55

1956—61

823 1 749

341 801

305 584

168 343

46 12

44 16

48 9

361 3 135

121 1 080

121 1 018

116 1 014

48 12

53 18

44 9

47 10

280 508

89 164

104 189

82 143

41 11

42 11

32 8

50 10

26 I summan ingår även hushåll i hus med okänt byggnadsår.

5—31S297

66 Tabell A: 7: 3. Omdömen om möjlighet att ordna sovplatser i lägenheten Västerås

Hushållstyp/antal boende/ lägenhetens storlek

Makar —64 år 2 boende därav i 2 rk 3 boende därav i 2 rk 3 rk 4 o. flera boende därav i 2 rk 3 rk Samtliga makar därav i högst 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. flera rk övriga hushåll därav i 2 o. flera rk

Skellefteåområdet

Ljungbyområdet

Andel Andel Andel (%) med (%) med (%) med Antal negativa Antal negativa Antal negativa hushåll i omdö- hushåll i omdö- hushåll i omdöunder- men om under- men om under- men om sökmöjligsökmöjligsökmöjligningen, het att ningen, het att ningen, het att ordna ordna ordna ovägt ovägt ovägt sovplatsovplatsovplatser ser ser

57 221

5 25

50 165

10 23

27 151

11 7

105 58 381

32 5 34

78 48 403

36 6 28

33 73 372

12 3 14

136 135 96 727

56 23 5 27

88 131 160 685

48 27 4 24

58 134 181 615

41 15 4 10

84 298 212 133 262

61 33 14 4 20

55 216 212 202 264

72 33 16 4 20

4 118 246 247 373

24 8 4 15

142 120

29 12

120 144

29 13

182 191

18 14

frågor, som framgår av tabell A: 7: 2, inte lika starkt samband med husens byggnadsår. Andelen negativa omdömen är störst i fråga om ljudisolering och uppgår till mellan 41 och 48 procent i genomsnitt för samtliga hus. Motsvarande tal för hus som h a r tillkommit under perioden 1956—61 är 47—50 procent. Frågan om dagsljusbelysning har givit 11—12 procent negativa omdömen, medan andelen negativa svar på frågan om ventilation är omkring 20 procent i Västerås och Ljungbyområdet och i Skellefteåområdet nästan dubbelt så stor, eller 38 procent.

7.23. Utrymme. Svaren på frågan om hur hushållen tycker att lägenheten är med hänsyn till möjligheterna att ordna sovplatser ger ett tydligt uttryck för värderingen av olika lägenhetstyper ur utrymmessynpunkt. Av makar i åldern under 65 år som bodde i ettrumslägenheter lämnade sålunda 60—70 procent negativa omdömen, varefter andelen negativa sjunker ner till 4 procent av hushåll i lägenheter om minst fyra rum och kök. Det finns också, som framgår av tabell A: 7: 3, ett tydligt samband med hushållets storlek. I fråga om tvåpersonshushåll sjunker sålunda andelen negativa omdömen till nivån 5—10 procent vid

67 lägenhetsstorleken två rum och kök, för trepersonshushållen går andelen negativa ned till denna nivå vid tre rum och kök och för större hushåll först vid lägenhetsstorleken fyra eller flera rum och kök. Även svaren på frågan om barnens innelek visar ett positivt samband med lägenhetsstorleken. Av hushåll med fyra eller flera boende i två rum och kök som har besvarat denna fråga var sålunda i Västerås omkring en fjärdedel, i Skellefteåområdet ungefär 40 procent och i Ljungbyområdet en tredjedel negativa, medan andelen negativa svar av hushåll i minst fyra rum och kök endast var 2—4 procent.

7.3. Buller och andra störningar Utöver frågorna om hushållens värdering av bostadsområdet och lägenheterna med hänsyn till bland annat utomhusbuller och ljudisolering ställdes även ett antal mer specificerade frågor om störningar. Intervjupersonerna tillfrågades därvid om huruvida de lade märke till en viss störningskälla och huruvida de stördes av den. En översikt av det relativa antalet hushåll som lägger märke till olika slag av buller eller luftföroreningar och h u r stor del som störs av dem lämnas i tabellerna A: 7: 4 och A: 7: 5.

Tabell A: 7:4. Hushåll i flerfamiljshus som lägger märke till och störs respektive störs av vissa ljud från grannlägenheter, ledningar och trapphus

icke

Hushåll i flerfamiljshus Skellefteåområdet

Västerås

Ljungbyområdet

Därav i Därav i Därav i Samtliga hus Samtliga hus Samtliga hus hushåll byggda hushåll byggda hushåll byggda 1956—61 1956—61 1956—61

Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt Andel (%) hushåll som lägger märke till men ej störs av radio eller TV barnskrik piano- eller annan musik brus i ledningar buller från trappa eller hiss Andel (%) hushåll som störs av radio eller TV barnskrik piano- eller annan musik brus i ledningar buller från trappa eller hiss

823 1 749

168 343

361 3 135

116 1014

280 508

82 143

29 21 17 38 21

40 48 35 53 31

23 18 15 31 21

21 22 12 31 26

27 22 14 25 24

28 31 20 30 24

9 6 5 22 15

9 7 6 24 20

9 7 4 18 13

8 9 4 21 20

11 6 6 17 14

17 10 6 31 19

68 Tabell

A: 7: 5. Hushåll

som lägger märke till och störs respektive och luftföroreningar utifrån

icke störs av

ljud

Skellefteåområdet, Ljungbyområdet, tätorter tätorter

Västerås

Därav i Därav i Därav i Samtliga hus Samtliga hus Samtliga hus hushåll byggda hushåll byggda hushåll byggda 1956—61 1956—61 1956—61 Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt Andel (%) hushåll som lägger märke till men ej störs av industribuller flygbuller trafikbuller annat buller utifrån dålig lukt från industri damm eller sot från industri. andra luftföroreningar Andel (%) hushåll som störs av industribuller flygbuller trafikbuller annat buller utifrån dålig lukt från industri damm eller sot från industri. andra luftföroreningar

989 2 053

210 410

756 6 362

184 1 558

611 1 082

116 196

2 39 32 2 6 5 4

0 45 33 2 4 3 5

6 7 41 2 15 6 3

2 5 46 1 9 5 2

4 15 27 3 1 2 3

5 14 24 6 1 1 3

1 14 14 5 8 7 7

0 20 8 5 4 5 9

3 0 22 3 11 9 7

2 0 18 3 5 4 9

1 3 15 5 2 4 6

0 1 13 8 1 6 8

B. Bostadsmarknaden i ett expanderande samhälle Studier av marknadens struktur med särskild hänsyn till bostadsefterfrågans inkomstelasticitet Av fil. lic. Per Holm

1. Inledning

Bostadsmarknaden skiljer sig på ett avgörande sätt från praktiskt taget alla varumarknader. Orsaken är uppenbar; varan bostaden är olik praktiskt taget alla andra varor som »konsumeras» av enskilda individer eller hushåll. Det är en kapitalvara med en enastående lång livstid; varan är interlokalt orörlig, produktionskostnaderna p e r enhet är höga. Samtidigt är det en livsnödvändig »konsumtionsvara»; alla individer »konsumerar» bostadsutrymme. Dessa grundläggande egenskaper hos varan bostaden medför att bostadsmarknaden i viss utsträckning fungerar på ett annat sätt än de m a r k n a d e r som beskrives i traditionell ekonomisk teori. Detta förhållande h a r givetvis observerats och studerats av ett flertal forskare — men det kan knappast sägas att någon mer komplett bostadsmarknadsteori framlagts. 1 Den följande framställningen skall inriktas på att belysa vissa karaktäristiska drag i bostadsmarknadens struktur och söka ge en inblick i h u r bostadsmarknaden fungerar, h u r förändringar på både utbuds- och efterfrågesidan initieras och transformeras. Sett från utbudssidan får samspelet mellan utbud och efterfrågan en särskild karaktär genom att den kontinuerliga nyproduktionen av bostäder på de flesta lokala m a r k n a d e r bara är en ringa del av det totala utbudet. Den gamla stocken av bostäder — dess storlek, struktur och standard — h a r en

varierande, men i regel stor, betydelse för nyproduktionens omfattning och inriktning; nyproduktionen — och därav betingade förändringar i utbudet — blir av marginell karaktär. Samma betraktelsesätt kan givetvis användas om analysen utgår från efterfrågesidan. Förändringar i efterfrågans omfattning och inriktning måste tillgodoses dels genom omflyttning inom det befintliga äldre bostadsbeståndet, dels genom att efterfrågan »på marginalen» riktas mot nybyggda lägenheter av viss storlek och standard. Detta leder över till hypotesen att strukturen av det gamla bostadsbeståndet — som bestämts av den ekonomiskhistoriska utvecklingen under minst femtio år — har en större betydelse för efterfrågans inriktning än den gamla varustocken h a r på andra varumarknader. I stort sett baseras denna utredning på traditionell marknadsteori och p å tidigare kända forskningsresultat. Den gör emellertid ett försök att sammanfatta dessa resultat till en helhetsbild. Denna helhetsbild tjänar som utgångspunkt för en presentation av några specialundersökningar avsedda att belysa vissa delproblem — framförallt sambandet mellan hushållens inkomster och bostadsefterfrågans storlek och in1 Olika delproblem på bostadsmarknaden har däremot varit föremål för en ganska intensiv ekonomisk-statistisk-sociologisk analys. Härom mera i det följande.

72 riktning — som tidigare varit mycket ofullständigt behandlade i svensk litteratur. När det gäller bostadsefterfrågans beroende av bostadens pris kan tyvärr inte något nytt material framläggas. Försöken att finna förklaringar till reaktionerna på bostadsmarknaden bygger nästan helt på resultaten från statistiska undersökningar rörande förhållandena i ett urval svenska städer under efterkrigstiden. Det ligger n ä r a till hands att anse, att förklaringar baserade på ett sådant material måste bli meningslösa, eftersom den svenska bostadsmarknaden på grund av bostadsbrist varit ur balans i omkring tjugo år. Hur bostadsbristen påverkat undersökningsresultaten kan tyvärr endast mycket ofullständigt beröras i denna utredning. Författarens uppfattning är att bostadsbristen icke satt de normala marknadsfaktorerna helt ur spel på de marknader som studerats — sannolikt h a r reaktionerna blivit trögare och gått långsammare. Denna uppfattning skall utvecklas något i det följande. 1 Definitioner. Utbud respektive konsumtion av »bostäder» mätes i lägenheter, rumsenheter (ytor) och standard (utrustning —- ålder). Bostadskonsumtionen kan också mätas totalt genom vad hushållen betalar för sina bostäder, hyran eller bostadskostnadens Det är uppenbart att de valda måttenheterna för bostadsutrymme — lägenhet och rumsenhet — vid jämförelser mellan olika orter och framförallt vid

jämförelser i tiden icke är fasta och oföränderliga. I detta avseende skulle lägenhetsytan vara en bättre måttenhet, men ur andra synpunkter är lägenheter och rumsenheter bättre mått.3 På efterfrågesidan blir motsvarande måttenheter hushåll (de som bor i en lägenhet), antalet personer och bostadsutgifterna. (Det behöver h ä r icke utvecklas, att hushåll omfattar en till storlek och sammansättning heterogen grupp.) Konsumtionen av bostadsutr y m m e skall mätas genom dels relationen »rumsenheter per person» (kallas R P P ) , dels relationen »personer per rumsenhet» (kallas PPR). 4

1 Det kan här tilläggas att i städer av typen Västerås, Växjö, Skellefteå, Ljungby och Ludvika, varifrån det mesta materialet hämtats, har bostadsbristen haft en annan karaktär än i Stockholm. Marknaden har kunnat överblickas och de enskilda hushållens önskemål tillgodoses i en annan utsträckning än i en storstad. 2 För närmare diskussion av dessa begrepps innebörd se P. Holm, »Bostadsefterfrågan på 1960-talet», Stockholm 1959, s. 28 och Louis Winnick, »American Housing and Its Use», The Social Science Research Council, John Wiley & Sons, Inc., New York 1957, s. 12—20. 8 »After all, the typical family does not seek to buy or rent an abstract quantity of space. The space that it acquires must have certain attributes: the envelope must be distinct and separate from others, all internal space must be interconnected, it must be equipped to take care of the nutritional needs of the family. In short, the adoption of such a unit of account takes cognizance of most (but by no means all) of the realities of the housing market.» Winnick, a. a. s. 12. 4 Den sistnämnda relationen användes av bl. a. Winnick. Det inverterade värdet har emellertid vissa fördelar ur kalkylsynpunkt.

2. Bostadsmarknaden: utbudets och efterfrågans struktur

2.1. Utbudets struktur 2.11. Lägenhetsutbudet — storlek och standard. Låt oss antaga att vi studerar en lokal bostadsmarknad och vid en viss tidpunkt har indelat befintliga bostadslägenheter i 6 storleksklasser — räknat efter rumsenheter — och 6 standardklasser — räknat efter utrustning och byggnadsår.! Utbudet av lägenheter p å marknaden kan då redovisas på det sätt som illustreras av följande skiss. KVANTITET (ANTAL LÄGENHETER)

LÄGENHETENS STANDARD (UTRUSTNING -BYGGNADSÅR)

y

LÄGENHETENS STORLEK (ANTAL RUMSENHETER)

Varje »ruta» kan antas motsvara en »vara» (lägenhetstyp L u L 2 i L31)» tillhörande varuslaget »lägenhet». Om i ett sådant diagram antalet lägenheter inom varje »ruta» i t. ex. Växjö år 1958 (jämför tabell B: 2: 1 och tabell 20) ritas in, erhålles diagram B: 2: 1 (här har räknats med 8 storleks- och 8 standardklasser). Bilden visar en tydlig koncentration till vissa storleks- och standardklasser. Således fanns det i Växjö en tydligt markerad grupp omoderna mindre lägenheter (standardklass 1, storleksklasserna 2—4). Å a n d r a sidan visar sig de större lägenheterna om minst 4 r u m

och kök huvudsakligen förekomma bland helmoderna bostäder. Självklart kan den redovisade ojämna fördelningen åtminstone delvis återföras på den h ä r använda klassindelningen, framförallt när det gäller utrustningsstandard och byggnadsår. I sina huvuddrag ger emellertid diagrammet en riktig bild av lägenhetsstrukturen i de flesta svenska städer. Det finns ett betydande utbud av äldre smålägenheter men knappast något utbud alls av äldre stora lägenheter. 2.12. Lägenhetsutbudet — hyra (kostnad), storlek och standard. Beräknas medelhyran för varje lägenhetstyp, kan det förutsättas att inom varje lägenhetsstorlek hjTan ökar med stigande standard (jämför tabell 21). Detta skulle betyda att marknadens »hyresstruktur» (medelhyran per lägenhet i en viss grupp) skulle få ungefär det utseende som illustreras i nedanstående skiss. F ö r Ludvika h a r för år 1958 gjorts MEDELUYRA PER LÅGENHET, KR.

> STORLEKSKLASS 1 Däremot tas tills vidare ingen hänsyn till bostadens läge och därav betingade kvalitetsskillnader, ej heller till »hustyp».

74 Tabell B: 2:1. Antal

bebodda lägenheter i Växjö 1958 fördelade på 8 storleks- och standardklasser Lägenhetens utrustning och byggnadsår Utan ev

Storleksklass nr

Lägenhetens storlek

Med ev men utan bad

—1920 1921— —1920

Med ev och bad

Samtliga 1921— 1940— 1940— —1939 1939 1950 1951— lägenheter

Standardklass nr

Absoluta 1 2 3 4 5 6 7 8

tal Högst 1 r k v . . 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk 6 rk 7 o. fl. rk

46 324 704 256 63 28 5 5

5 77 199 77 21 7 2

70 50 105 78 19 13 1 4

191 104 134 74 27 4 1 2

164 147 55 23 5

9 99 387 469 245 159 66 73

9 100 461 623 203 78 22 6

33 146 530 542 281 230 61 12

527 1 047 2 575 2 142 864 519 158 102

Samtliga lägenheter..

1 507 1 502 1 835

7 934

0,6 4,1 8,9 3,2 0,8 0,4 0,1

1,0 2,5 1,0 0,3 0,1

0,9 0,6 1,3 1,0 0,2 0,2

2,4 1,3 1,7 0,9 0,4

2,1 1,8 0,7 0,3

0,1 1,3 4,9 5,9 3,1 2,0 0,8 0,9

0,1 1,3 5,8 7,9 2,6 1,0 0,3 0,1

0,4 1,8 6,7 6,8 3,5 2,9 0,8 0,2

6,6 13,2 32,5 27,0 10,9 6,6 2,0 1,2

18,1

4,9

4,2

6,7

4,9

19,0

19,1

23,1

100,0

Procentu il 1 Högst 1 rkv . . 2 1 rk 3 2 rk 4 3 rk 5 4 rk 6 5 rk 7 6 rk 8 7 o. fl. rk Samtliga lägenheter..

en specialbearbetning av bostadsmarknadens struktur enligt detta schema; resultaten visas i diagram B: 2: 2 och i tabell 22. Diagrammet visar hur hyrorna successivt höjs vid en uppflyttning i sidled (storlek) och/eller i »djupled» (standard). Det framgår också att i Ludvika medelhyran i exempelvis en modern 1-rumslägenhet (L2e—L28) var högre än i en halvmodern 3-rumslägenhet (L43—L45). Till en del — men endast i mycket begränsad utsträckning — kan detta bero på hyresregleringen.!

hushåll. Om vi vid en viss tidpunkt registrerar antalet hushåll och det råder balans på bostadsmarknaden, kan tydligen den totala bostadsefterfrågans fördelning på lägenheter av olika storlek och standard beskrivas genom samma matris som utbudet (tabell B: 2: 1). Enda skillnaden är att det då blir antalet hushåll som redovisas i varje ruta. Härvid blir antalet hushåll = det totala antalet lägenheter minus antalet obebodda lägenheter. Enligt traditionell teori — som skall diskuteras mer utförligt i det följande

2.2. Efterfrågans struktur 2.21. Inledning. Enligt definitionen bebos — efterfrågas — en lägenhet av ett

1 Hyresregleringen är numera upphävd i Ludvika.

75 ANTAL LÄGENHETER 700

600..

500 ..

A00

300-

100 .

100 .

5"

<o

7 STORLEKSKLASS

8 Diagram B: 2:1. Växjö 1958. Antal lägenheter i olika storleks- och standardklasser

n MEDELHYRA, KRONOR PER ÅR 3000 ..

aooo

1000 •• x

é-ö UELMODERN

, / 3 - 5 HALVMODERN.

^LASS^'

2 OMODERN 1

2 3 4 5 STORLEKSKLASS - RUMSENUETER

Diagram B: 2: 2. Ludvika

1958. Medelhyra för lägenheter av olika storlek och standard

76 ANTAL LÄGENHETER

00 HUSHÅLL ÅLDER:35-43ÅR f— STORLEK: i 5 PERSONER INKOMST • >3O.0OOKR 100 HUSHALL ÅLDER:35-49 ÅR 5TORLEIO 1-2 PERSONER INKOMST' < 10.000 KR. 5> STORLEKSKLASS

— bestäms hushållens efterfrågan av dels demografiska faktorer — befolkningens storlek och struktur — dels ekonomiska faktorer —- hushållens inkomster och lägenheternas pris — och dels slutligen av vad som skulle kunna sammanfattas under benämningen miljöfaktorer, nämligen hushållens preferenser och, m i n d r e ofta påpekat, utbudets struktur, båda betingade av historisk tradition. Den relativa betydelsen av dessa faktorer v a r i e r a r givetvis från samhälle till samhälle. Studeras som h ä r hushållens »bostadskonsumtion» vid ett visst tillfälle, kan det vara ändamålsenligt att först redovisa efterfrågans fördelning med hänsyn till de väsentliga strukturk o m p o n e n t e r n a : hushållens storlek, »ålderi» och inkomster. Låt oss som exempel tänka oss att vi väljer ut två grupper med 100 hushåll av olika storlek och med olika inkomster och fördelar dem efter storleks- och standardklasser så som illustreras i ovanstående diagramskiss. Vi skulle då kunna mäta karaktäristiska drag i dessa gruppers sätt att anpassa sig till ett gi-

vet utbud. Vi kan också mäta spridningen i »preferenserna» för olika grupper. Det är uppenbart att den »spridning» av efterfrågan inom en grupp som vi får vid en sådan analys till en del är beroende på utbudets struktur och på hyresytans utseende. Jämförelser mellan olika marknader för en given hushållsgrupp bör kunna ge upplysningar om vad dessa faktorer betyder. Skillnader skulle eventuellt kunna tolkas som beroende på olikheter i miljöfaktorerna. Inom en miljö skulle spridningen i en tillräckligt homogen grupp kunna betraktas som »ren preferensspridning». 2.22. Hushållens storlek. Tabell B: 2: 2 redovisar hushållen fördelade efter storlek i USA (1950), i England (1951) samt i Sverige, tätorter — glesbygd (1960), i Stockholm (1950 och 1960) och i Växjö och Ludvika (1958 och 1960). Det intressanta är den trots stora olikheter i fråga om framförallt utbudets struktur relativt stora likheten i hus1 Med »ålder» avses här och i det följande lägenhetsinnehavarens ålder.

77 Tabell B: 2: 2. Antal hushåll procentuellt fördelade efter storlek (antal personer) i USA (1950), England och Wales (1951), Sverige, tåtorter och glesbygd (1960), Växjö och Ludvika (1958 och 1960) samt Stockholm (1950 och I960)6 Sverige Antal personer

USA 1 1950

England 3 1951 Tätorter Glesbygd I960 3 I960 3

Växjö

Stockholm

1958* I960

Ludvika

5 I960

19584 I960 3

1 2 3 4 5 6 7 o. fl. . .

10 29 23 19 10 5 4

11 28 25 19 10 4 3

21 28 22 18 7 3 1

16 26 21 18 10 5 4

22 24 21 18 9 4 2

21 25 21 19 14

21 31 24 15 9

28 29 20 15 8

21 27 24 19 9

19 28 25 18 10

Summa

1 Källa: "Winnick, a. a. s. 79. 2

Källa: J. B. Cullingworth, »Housing Needs and Planning Policy», Routledge & Kegan Paul, London 1960, s. 12. 3 Källa: Folk- och bostadsräkningen 1960. Se även not 4. 4 Källa: Lokala bostadsräkningar. I dessa räknades även ett antal »ungkarlsrum» som lägenheter, vilket ökar andelen 1-personshushåll jämfört med bostadsräkningen 1960. 5 Källa: Allmänna bostadsräkningen i Stockholm 1950. 6 Understrukna tal gäller för angiven hushållsstorlek och större hushåll. hallsstrukturen. Den stora skillnaden mellan Sverige och de anglosaxiska länderna ligger framförallt i Sveriges relativt sett många små hushåll (se diagram B: 2: 3).i Hur hushållen fördelar sig på olika storleksgrupper måste uppenbarligen bero dels på rent demografiska faktorer, framförallt befolkningens fördelning på ålder och civilstånd (se tabell

23), dels på ekonomiska faktorer och miljöfaktorer, som påverkar de vuxna ogiftas benägenhet att skaffa egen lägenhet. De stora hushållen är i främsta rummet »barnhushåll». Det ligger nära till h a n d s anta att ett rikt utbud av stora lägenheter och en 1 Det kan tänkas, att skillnaden till en icke oväsentlig del beror på olikheter i redovisningen.

ANTAL BOENDE

_._». *

SVERIGE I960 (TÄTORTERNA) ENGLAND' OCM WALES 1351 USA 1350

Diagram B:2: 3. Hushållen procentuellt fördelade efter storlek i USA 1950, England 1951 och Sverige 1960

78 hög utrymmesstandard skulle vara ägnad att främja ett betydande samboende och motverka barnens flyttning hemifrån. Motsatsen skulle gälla, om utbudet av små lägenheter vore stort. Det är uppenbart svårt att förklara skillnaden i hushållsstorleken mellan Sverige å ena sidan och USA och England å andra sidan med hänvisning till inkomstskillnader eller till skillnader i befolkningsstrukturen. Det ligger nära till hands att tolka de många 1-personshushållen i Sverige som ett resultat av de historiska förhållanden som medfört, att en så stor del av de svenska bostäderna är smålägenheter.* Det bör anmärkas, att den genomsnittliga hushållsstorleken i USA och England minskade under perioden 1930—1950.2 Hela utvecklingen denna period stores naturligtvis av världsdepressionen och världskriget. Denna reservation gäller även de tal som presenteras i det följande. 2.23. Hushållens inkomster. Enligt teorin r å d e r ett starkt samband mellan ett hushålls inkomster och dess efterfrå-

gan på bostadsutrymme och bostadsstandard. Eftersom bostadskonsumtionen varierar med lägenhetsinnehavarens ålder och civilstånd och med hushållets storlek är det av intresse att veta på vad sätt inkomsten samvarierar med dessa faktorer. Uppgifter om hushållens inkomster h a r inhämtats för Växjö (1958), Ludvika (1958) och tätorterna i de tre regionerna Västerås, Skellefteåområdet och Ljungbyområdet (1960). F ö r inkomststrukturen i de tre sistnämnda orterna hänvisas till specialredogörelsen (avsnitt A i detta betänkande) .3 Som bakgrund till den följande redogörelsen skall ges en detaljerad redogörelse av hushållens inkomststruktur i Växjö år 1958. För Växjö redovisar tabell B: 2: 3 och diagram B: 2: 4 inkomsttagare med egen lägenhet år 1958 procentuellt fördelade efter inkomstens storlek i olika civil1 Sannolikt alltså relationen mellan inkomster och hyra under tiden före första världskriget. s Se Winnick, a. a. s. 37, och Cullingworth, a. a. s. 12. 3 Ses. 28.

Tabell B:2: 3. Antal hushållsföreståndare i Växjö 1958 i olika civilstånds- och åldersgrupper procentuellt fördelade efter inkomst Gifta —59 år Årsinkomst, kronor

Icke gifta —59 år män

Gifta 60—år

Icke gifta 60—år

före skatt

män + kvinnor

kvinnor

före skatt efter skatt före skatt före skatt

före skatt

Ej deklarerad i n k o m s t . . — 3 999 4 000— 7 999 8 000—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—

1 1 5 18 30 19 11 15

1 1 9 36 29 14 4 6

5 6 16 35 25 5 3 5

9 Summa

15 330

12 420

10 510

8 800

10 280

3 920

Medianinkomst

7 11 25 36 14 4 1

4 6 24 27 15 9 4 11

22 29 27 13 4 2 1 2

79 O 2,5 5 7 3 II 13 15 17 19 Il GIFTA P A R .

28 O 2.» 5 7 5 II 13 15 17 13 II 28 O G I F T A OCM FÖRUT S I F T A M Ä N

ÅRSINKOMST, IOOO-TAL KRONOR

ii

•

INKOMST FÖRE SKATT

*

INKOMST EFTER SKATT

ÅRSINKOMST, IOOO-TAL KRONOR

ib

XHU5UÅLL

/'

30 28

O 2,5 5 7 3 II 13 15 17 13 OGIFTA KVINNOR. Diagram

B:2: 4. Växjö

28 ÅRSINKOMST, IOOO-TAL KRONOR

1958. Årsinkomster

före och efter skatt för olika

civilståndsgrupper

80 MEDIANINKOMST, KRONOR PER AR 20.000

lfl.000

\

\

\

BiriA^ PAR DÄR HUSTRUN HAR INKOMST

10.000 ••

\ \ 8.000

\

\ X

t . 000

\

SAMTLIGA GIFTA PAR

^ SAMTLIGA GIFTA MÄN ; GIFTA MÄN VILKA5 HUSTRU HAR INKOMST

\*

OGIFTA OCH FÖRUT GIFTA MÄN OGIFTA KVINNOR FÖRUT GIFTA KVINNOR * GIFTA. KVINNOR MED WKCMST

2. 000

•U

25-25

30-M 35-39 40-44 45-43 30-54

Diagram B:2: 5. Växjö 1958. Medianinkomster

ständsgrupper. Av de gifta paren under CO år hade över en fjärdedel över 20 000 kronor i årsinkomst före skatt och ytterligare en femtedel över 16 000 kronor. Den största gruppen, 30 %, hade dock mellan 12 000 och 16 000 kronor i årsinkomst och en ganska stor del — en fjärdedel — hade under 12 000 kronor i årsinkomst. Räknat efter skatt hade 47 % av de gifta under 12 000 kronor i årsinkomst, 29 % mellan 12 000 och 16 000 kronor och 24 % hade över 16 000 kronor i årsinkomst. Hur inkomsten varierar med åldern inom olika civilståndsgrupper i Växjö framgår av diagram B: 2: 5 och B: 2: 6. I diagram B: 2: 5 redovisas medianin-

55-59

GO-44 45-63

^ 70-

ÅLDER

före skatt inom olika ålders- och

ÄR

civilståndsgrupper

komsterna före skatt och i diagram B: 2: 6 medianer och kvartiler efter skatt. Medianer och kvartiler efter skatt redovisas dessutom i tabell B: 2: 4. Diagram B: 2: 5 visar att räknat före skatt når medianinkomsten för gifta par maximum i 35—40-årsåldern och sjunker därefter först ganska långsamt, men från och med 60-årsåldern relativt snabbt. I hushåll, där även hustrun h a r inkomst, ligger inkomsten 2 000 å 3 000 kronor högre än medeltalet för samtliga hushåll. I hushåll, där hustrun har inkomst, h a r männen lägre inkomst än i hushåll, där hustrun saknar inkomst. Från och med 35-årsåldern h a r de ogifta och förut gifta männen genom-

81 INKOMST, KRONOR PER ÄR. INKOMST, KRONOR PER ÅR

«-» ÅLDER, ÅR -24

30-34 40-44

50-54

40-64

SIFTA PAR.

-24 30-34 40-44 1CKC GIFTA MÄN.

W-44

>ÅLDER,ÅR 70-

50-54 60-44

% ÅLDER, ÅR 70-

50-54

INKOMST, KRONOK PER ÅR 10.000

INKOMST, KRONOR PER ÅR

lo.ooot6.000 6.000 4.000 2.000 ÅLDER.ÅR

o -24 30-34 40-44 OGIFTA KVINNOR.

50-54

60-fc4

10-

-24

30-34 40-44

FÖPUT GIFTA KVINNOR

Diagram B:2: 6. Växjö 1958. Medianer samt övre och undre kvartiler för årsinkomsten efter skatt i olika ålders- och civilståndsgrupper gående lägre inkomster än de gifta männen, och inkomsten sjunker snabbt med åldern. Dessutom h a r ogifta män väsentligt lägre inkomst än gifta män,

där hustrun arbetar. Det tycks vara många män med svag försörjningsförmåga och låga inkomster som förblir ogifta.

Tabell B:2: 4. Medianinkomster (QJ samt övre och undre kvartilinkomster (Qx respektive Q3) efter skatt1 för hushållsföreståndare i Växjö 1958 i olika civilstånds- och åldersgrupper Hushållsföreståndarens ålder

Gifta 1 Qi

Qa

Icke gifta män Q3

Qi

Q.

Q3

Ogifta kvinnor Qi

Qa

—24 år 30—34 » 40—44 » 50—54 t 60—64 » 70— »

7 470 9 510 11 680 5 500 10 110 12 130 15 210 8 550 10 400 13 080 16 900 6 000 9 340 12 210 15 780 4 480 6 980 9 760 13 460 2 080 4 830 7 440 10 270 1 720

8 000 9 000 5 100 6 400 9 770 11 140 6 560 7 840 8 860 10 670 6 660 8 500 7 250 9 390 4 400 7 450 6 390 10 080 1 570 4 130 0 3 070 3 390 5 930

Samtliga hushåll..

8 990 11 780 15 390| 3 270

6 910

9 480 3 810

6 680

Q3

Förut gifta kvinnor Q2

Qa

6 710 6 010 5 190 3 170 3 920

8 380 7 790 7 450 5 240 4 970

1 750 4 220

6 490

Qi

7 350 9 270 4 170 9 670 4 050 9 940 2 770 6 760 1 440 0 6 330 8 680

Inkomsten efter skatt har erhållits genom att från den sammanlagda nettoinkomsten dragits den slutliga skatten. För gifta par avser inkomstuppgifterna mannens och hustruns sammanlagda inkomster. 6 — 318297

82 Årsinkomst före skatt, kronor —11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Summa 1

Det procentuella antalet gifta par, —64 år, i olika inkomstklasser i Västerås

Skellefteå

Ljungby

Växjö 1

11 21 25 17 26

16 28 26 10 20

21 31 23 13 12

25 30 19 11 15

100 Beräkningarna för Växjö omfattar endast åldersgrupperna upp till 60 år.

För de ogifta kvinnorna ökar medianinkomsten fram till 50-årsåldern men sjunker sedan snabbt. Diagram B: 2: 6 ger i stort sett samma bild. Efter skatt tenderar inkomstkurvorna att bli något flackare. Kurvorna för övre och undre kvartilerna i olika åldersgrupper h a r ungefär samma form som kurvan för medianen. Det råder tydligen en mycket stark spridning i hushållens inkomster som för en och samma hushållstyp borde leda till stora variationer i fråga om kvaliteten på de bostäder som efterfrågas, om efterfrågan vore starkt inkomstelastisk och utbudet samtidigt starkt kvalitets- och prisdifferentierat. Som senare skall visas är emellertid dessa förutsättningar ofta icke för h a n d e n . Dessutom är bostaden en så angelägen vara att hushåll med små inkomster är beredda att betala relativt sett mera för sin bostad än hushåll med större inkomster. I de följande statistiska bearbetning-

Antal boende

2 3 4 5

arna kommer särskild uppmärksamhet att ägnas bostadskonsumtionen för gifta par i olika inkomstklasser. Tablån ovan sammanfattar inkomstfördelningen i de nämnda orterna å r 1960 respektive år 1958, om hushållen fördelas på fem inkomstgrupper. Det råder ett samband mellan hushållsstorlek och civilstånd, bl. a. genom att 1-personshushållen helt består av »icke gifta» och 2-personshushållen till en del av ogifta och förut gifta. Eftersom de ogifta och förut gifta hushållsgrupperna h a r lägre inkomster än de gifta paren, blir det för det totala antalet hushåll en viss korrelation mellan hushållets storlek och inkomst. Skiljer man däremot ut de gifta paren under 65 år och fördelar dem efter hushållets storlek, blir det praktiskt taget inget samband mellan inkomst och hushållsstorlek. Detta framgår av nedanstående tablå för Västerås och Skellefteå 1960 samt för Växjö 1958.

Årsinkomst, kronor per hushåll (gifta par —64 år), före skatt Västerås

Skellefteå

Växj ö1

17 820 17 940 18 100 17 830

17 680 17 500 17 790 17 530

16 990 16 710 17 790 18 360

1 För Växjö omfattar beräkningarna endast åldersgrupperna upp till 60 år. Medelinkomsten beräknad på klassindelat material, se tabell 25.

3. Samspelet mellan u t b u d och efterfrågan på bostadsmarknaden

3.1. Förändringar i utbud och efterfrågan Samspelet mellan utbudet och efterfrågan på en bostadsmarknad av den karaktär som skisserats ovan skall nu belysas något mer i detalj. Förändringar i utbudet av lägenheter (Ul) mellan två tidpunkter kan ske genom (a) nyproduktion, (b) sammanÄndrat utbud av lägenheter mellan två tidpunkter (dUl)

slagning eller uppdelning av lägenheter samt (c) »avgång» av befintliga lägenheter antingen genom »sanering» i betydelsen rivning eller genom »övergång» till annan användning, t. ex. n ä r bostadslägenheter övergår till att bli kontor, lager, butiker eller liknande. 1 Vi kan alltså skriva identiteten:

+ produktion av lägenheter (Pl) — sammanslagning 1 -(- uppdelning av lägenheter — avgång genom rivning eller annan (Avi) användning.

Till frågan om vilka faktorer som bestämmer de olika komponenterna som ingår i dUl skall vi återkomma. Förändringar i utbudet av rumsenheter (Ure) kan uppdelas i motsvarande komponenter med det viktiga undantaget att sammanslagning eller uppdelning av lägenheter inte påverkar antalet rumsenheter; vi får alltså identiteten dUre = Pre — Av re. 3.11. Förändringar i efterfrågan på lägenheter — antalsefterfrågan — kan helt återföras på förändringar i antalet hushåll. 2 F ö r ä n d r i n g a r i antalet hushåll kan i sin tur återföras på förändringar i de faktorer, som tidigare sagts bestämma efterfrågan, nämligen demografiska faktorer, ekonomiska faktorer och miljöfaktorer. Låt oss förutsätta att vi på traditio-

nellt sätt i tur och ordning varierar var och en av dessa faktorer och håller de båda övriga konstanta eller passiva. Hur förändringar i de demografiska faktorerna påverkar antalet hushåll finns utförligt redovisat i litteraturen. Framställningen kan därför göras mycket kortfattad. Vi kan skilja mellan tre huvudtyper av demografiska förändringar: a) förändringar i folkmängden, b) » i åldersstrukturen, c) » i civilståndsfördelningen. 1 Förändrad användning kan naturligtvis också, även om det är ovanligt, ge tillskott av lägenheter. 2 Detta hindrar givetvis inte att efterfrågan på nybyggda lägenheter eller överhuvudtaget lägenheter av visst slag kan öka utan att antalet hushåll ökar. Detta diskuteras senare.

84 Det antal hushåll som en given folkmängd bildar antas vara bestämt av antalet gifta p a r samt antalet ogifta och förut gifta män och kvinnor i olika åldersklasser. För varje åldersklass beräknas »hushållskvoten», dvs. antalet personer med egen lägenhet dividerat med det totala antalet personer i klassen.i Om hushållskvoterna är — eller antas vara — oförändrade, är det lätt att mäta hur förändringar i de demografiska faktorerna inverkar på antalet hushåll och därmed på efterfrågan på lägenheter (»antalsefterfrågan»). Konkreta exempel på sådana samband skall redovisas längre fram i texten. Det behöver inte närmare motiveras att på en lokal marknad betydande demografiska förändringar kan inträffa, som är oberoende av ekonomiska förändringar och av miljöförändringar. De ekonomiska faktorerna — hushållens inkomster och lägenheternas pris — kan direkt antas påverka antalet hushåll genom att öka de icke giftas benägenhet att skaffa egen bostad, dvs. genom att öka »hushållskvoterna». Det kan ceteris paribus antas råda en positiv korrelation mellan hushållskvoternas storlek och inkomsterna och en negativ korrelation mellan hushållskvoterna och bostädernas pris. Det intressanta ur bostadsmarknadssynpunkt är givetvis sambandens styrka. Utöver det nämnda direkta sambandet har ekonomiska faktorer en indirekt effekt på hushållsbildningen via de demografiska faktorerna. Detta gäller särskilt om begreppet ekonomiska faktorer vidgas utöver den snäva ram som tidigare angetts. Således bestäms de interlokala flyttningarnas omfattning och riktning huvudsakligen av förändringar i näringslivets efterfrågan på arbetskraft och — till en del —- av lokala differenser i löner och levnadskostnader. Vad gäller

de sistnämnda faktorerna r å d e r dock inte något entydigt samband så, att flyttningsrörelsernas storlek kan antas bestämd av skillnader i inkomstnivå eller i inkomstförändringar mellan olika orter. Den sistnämnda slutsatsen gäller i stort sett även hyresnivån. På kort sikt kan visserligen tänkas att i speciella fall interlokala olikheter i läget på bostadsmarknaden — t. ex. höga h y r o r — kan påverka flyttningarnas riktning, kanske även omfattning. På längre sikt förefaller det dock mer rimligt att betrakta hyresnivån som bestämd av flyttningsvinstens storlek än tvärtom. I detta sammanhang h a r det av anförda skäl ansetts lämpligt att registrera flyttningsvinsterna enbart som en demografisk faktor som påverkar hushållsbildningen via folkmängden. Uppenbart kan vidare inkomstförändringar orsakade av förändringar i lönenivå och sysselsättningsgrad inverka på civilståndsfördelning och födelsetal. På liknande sätt är dödligheten beroende av levnadsstandarden. Av dessa faktorer torde det dock endast vara civilståndsfördelningen som via giftermålsfrekvensen mer påtagligt varierar med de ekonomiska konjunkturerna. Mer långsökt förefaller det att tänka sig dessa faktorer påverkade av hyresnivåns höjd, även om ett sådant samband i vissa speciella fall inte är helt otänkbart. Ekonomiska faktorer — i första h a n d inkomsternas höjd och fördelning — skulle enligt detta resonemang främst påverka hushållsbildningen på två vägar: a) via giftermålsfrekvensen; b) via »hushållskvoterna». Av dessa torde effekten på hushållskvoterna vara den utan tvekan mest 1 För en mer detaljerad beskrivningav begreppet hushållskvot, se SOU 1957: 10, s. 129 ff, SOU 1961: 51, s. 27 samt P. Holm, a. a. s. 36 ff.

85 1

betydelsefulla. Hushållskvoterna kan i sin tur beräknas vara mer känsliga för inkomstförändringar än för prisförändringar (inkomstelasticiteten är högre än priselasticiteten). Återstår miljöfaktorerna. Här skall endast påpekas att t. ex. olikheten i utbudet av billiga smålägenheter kan tänkas påverka hushållsbildningen via hushållskvoterna. Vi kan alltså sammanfatta: förändringar i efterfrågan på lägenheter ber o r på förändringar i antalet hushåll. F ö r ä n d r i n g a r i antalet hushåll kan antas bestämda av följande faktorer: A) Demografiska

faktorer

som kan fördelas på förändringar i a) folkmängd, b) åldersstruktur, c) civilståndsfördelning. B) Ekonomiska faktorer Förändringar i inkomster och bostadskostnader (hyror) som påverkar a) hushållskvoterna, b) civilståndsfördelningen. C)

— men med vissa icke oviktiga nyanser. Vi ställer upp följande schema: F ö r ä n d r i n g a r i efterfrågan på bostadsutrymme (och standard) kan antas bestämda av följande faktorer: A) Demografiska faktorer Förändringar i befolkningens storlek och struktur påverkar efterfrågan genom förändringar i a) antalet hushåll, b) hushållens fördelning på storlek, c) hushållens åldersstruktur. B) Ekonomiska faktorer F ö r ä n d r i n g a r i inkomster och bostadskostnader påverkar a) konsumtionen av rumsenheter per hushåll av given storlek, b) hushållens fördelning på storlek (via hushållskvoterna och civilståndsfördelningen). C)

Miljöfaktorer F ö r ä n d r i n g a r i hushållens preferenser eller i utbudets struktur som påverkar a) hushållskvoterna.

Det borde vara möjligt att genom statistiska analyser av utvecklingen på olika marknader åtminstone i stora drag klarlägga den relativa vikt som bör tillmätas var och en av dessa faktorer.

3.12. Efterfrågan på bostadsutrymme och standard. Efterfrågan på bostadsutr y m m e kan antagas vara bestämd av i stort sett samma faktorer som efterfrågan på lägenheter — demografiska och ekonomiska faktorer samt miljöfaktorer

Miljöfaktorer I första h a n d utbudets struktur påverkar a) konsumtionen av rumsenheter per hushåll, b) hushållens storlek.

3.13. Faktorer som bestämmer bostadsproduktionens erforderliga omfattning. Om vi nu söker att bestämma den erforderliga produktionen av lägenheter under en period kan vi sammanställa den enkla identiteten 2 :

1 2

Se nedan s. 111. »In the fundamental equation (really, identity) underlying all housing market analysis, new construction equals household formation minus conversions plus demolitions plus the change in vacancies .—.—.—. It is assumed that sooner or later new construction will be brought into equilibrium with household formation; that is, new construction will be cut back if vacancies rise and will increase when vacancies decline.» Winnick, a. a. s. 5.

86 Erforderlig lägenhetsproduktion (Pl)

+ hushållstillskott (H) ± ändringar (Äl) + sammanslagningar — uppdelningar + avgång (Avi) + rivning + övergång till annan användning ± ändringar i lägenhetsreserven (R).

Det är naturligt att i denna »ekvation» hushållstillskottet i regel betraktas som den viktigaste variabeln — åtminstone när det gäller utvecklingen på längre sikt.i Vi h a r därför i det föregående särskilt uppehållit oss vid tänkbara orsaker till förändringar i antalet hushåll. Den följande framställningen skall emellertid visa att man inte kan bortse från övriga i identiteten nämnda faktorer. Särskilt avgången och sammanslagningen av lägenheter förefaller t. ex. vara starkt beroende av förändringar i hushållens efterfrågan, p r i m ä r t förorsakade av förändringar i hushållens inkomster. Inkomstbildningen skulle således ha betydelse för bostadsefterfrågan på flera vägar: den inverkar på hushållsbildningen (främst via hushållskvoterna), den ökar — vid givna

priser — hushållens konsumtion av bostadsutrymme och standard, den påverkar avgången av äldre lägenheter ur bostadsbeståndet och förändrar lägenhetsindelningen via förskjutningar i inriktningen av hushållens efterfrågan. Den erforderliga produktionen av rumsenheter (re) kan inte beskrivas på samma enkla sätt som produktionen av lägenheter. Som tidigare framhållits påverkar inte uppdelning eller sammanslagning av lägenheter i det äldre beståndet utbudet av rumsenheter. Konsumtionen av rumsenheter per hushåll kan öka eller minska beroende på antingen förändringar i hushållens fördelning på hushåll av olika storlek eller en ökning av den genomsnittliga rumskonsumtionen per hushåll av given storlek. I detta fall skulle vi alltså få:

Produktion av re =

+ hushållstillskott -f- ökning av konsumtionen av re per hushåll (i hela beståndet av hushåll) + avgång av re ± ändringar i lägenhetsreserven.

Denna likhet säger emellertid inte mycket; vi skall i den fortsatta analysen söka finna en mer givande formulering. Teoretiskt är bostadsefterfrågans beroende av demografiska faktorer väl belyst i en rad tidigare utredningar.2 I detta sammanhang skall vi därför nöja oss med några praktiska exempel, som belyser sambandet mellan demografisk

utveckling och förändringar i bostadsefterfrågan. Uppmärksamheten skall främst koncentreras till frågorna om 1 »All this historical data confirm the fact that household formation is the principal determinant of new construction. But the relationship between the two appears to hold only over long periods of time.» Winnick, a. a. s. 5. 2 Bland utländska utredningar kan särskilt nämnas Winnicks tidigare citerade arbete.

87 hur inkomstförändringar och — fastän i mindre grad — prisförändringar kan beräknas inverka på bostadsefterfrågan och på erforderlig bostadsproduktion under en period. Härvid skall vi först presentera en teoretisk modell, som anknyter till den i det föregående tecknade bilden av efterfrågans och utbudets struktur. I några följande avsnitt skall vi sedan göra ett par ofullständiga försök att empiriskt testa de hypoteser vi kommer fram till. 3.2. Samspelet mellan utbud och efterfrågan. Utkast till en teoretisk modell 3.21. Utkast till en teori för bostadsmarknadens reaktion på inkomstförändringar. I detta avsnitt skall vi studera h u r förändringar i hushållens inkomster kan tänkas inverka på bostadsefterfrågans inriktning. Till en början antas att inkomstförändringar inte inverkar på hushållsstrukturen och att antalet hushåll är konstant under undersökningsperioden. Vi utgår från att utbudet av lägenheter h a r registrerats i en siandardmatris av den typ som presenterats i avsnitt B: 2.1. Vidare antages att utbudet av lägenheter i varje stan-

dardruta är detsamma och att det råder balans på marknaden totalt och på varje delmarknad. Stegen på standardskalan mätt genom »hyran» är i utgångsläget lika stora. Vi antager att det sker en inkomstökning bland hushållen. Bostadsefterfrågans inkomstelasticitet antages vara positiv och densamma för alla hushåll. Det uppstår då en tendens för hushållen att efterfråga större lägenheter och lägenheter av högre standard. Jämför diagram B: 3 : 1 A och B. Hushållen flyttar uppåt till höger i diagram B: 3 : 1 A. Det förefaller sannolikt att »reaktionshastigheten» på en inkomstökning är relativt långsam. Vissa hushåll »på marginalen» efterfrågar omedelbart en ny lägenhet, andra kommer efter en viss tid — delvis beroende på inkomstökningens storlek. Det kan nu tänkas att uppflyttningen sker i olika riktningar inom olika delar av marknaden. Hushållen kan först efterfråga bättre standard eller först ökad lägenhetsstorlek. Följande enkla numeriska exempel kan belysa reaktionsmönstret. Liksom i diagram B: 3 : 1 B antas antalet lägenheter (hushåll) i varje ruta vara = 100 B. Till och från en storleks- och standardruta

A. På hela bostadsmarknaden STANDARDKLASS

=L

/

/ /

A

L I 3 /J U 3

—4U

"7* uti L32

/ I

/

LtT

L3I

2.

/

/

A

5 C

7 ST0RLEK5KLASS

Diagram B:3:l. Schematisk bild över hushållens flyttningar på en bostadsmarknad som en följd av en inkomstökning

88 A. Nettoförändring — 30 hushåll (30 %) flyttar från varje storleks- och standardklass STANDARDKLASS -10

•20

•20

•20

•20

•10 j

-20

iO

to

to

±0

•20 j

-20

iO

-•0

JO

iO

•20 j

-20

iO

-•0

iO

•20 1

-20

to

iO

iO

*0

•20 |

-30

-20

-20

-20

-20

•io ]

~1

B. Utgångsläge: 100 hushåll i varje storleksoch standardklass. 20 % flyttar såsom figuren visar. STANDARDKLASS /K •15 i4fi Hi di •5 •10 -5 •10 .5 .10 *5 »lo .30 •40 •5 -20 •5 -20 •5 -20 •5 -70 -20 65 100 100 100 100 (100) »5 MO »5 • 10 »5 •10 -5 •10 . 5 5 -20 •5 -20 •5 -20 •5 -20 •5 -35 85 100 100 100 100 (100) >5 • 10 »5 •10 •10 '5 •10 . 4 0 -20 •5 -20 *J -20 •5 -20 *S - 4 0 85 100 100 100 100 (100) .5 •10 »5 •10 *J •10 *J •10 .25 -20 '5 -20 •J -20 •5 -Z0 • 3 -25 65 100 100 100 100 (100) »5 •10 •$ •10 »5 •10 • ! •10 «I0 -20 •5 -20 •5 -20 •5 -20 • 5 -10 80 85 65 35" 85 (100) (100) (100) (100) (100) I l 3 4 J

-*

KLASS

Diagram B:3:2. Förändring i antalet efterfrågade lägenheter inom olika storleks- och standardklasser vid uppflyttning av hushåll på grund av en inkomstökning och vid tillfället efterfrågar 30 av dessa hushåll nya, bättre lägenheter. Av dessa vill i sin tur 10 bara höja standarden, 10 bara ha större lägenhet, medan 10 vill ta bägge dessa steg. Resultatet åskådliggöres i diagram B: 3: 2. Eftersom enligt våra förutsättningar i diagram B: 3 : 2 A antalet hushåll som vill flytta från en standardruta till en högre ruta är detsamma över hela marknaden, så kommer tydligen antalet efterfrågade lägenheter att bli detsamma för alla lägenhetstyper utom i standardklass 1 och storleksklass 1. Överskott av lägenheter uppstår i rutorna hn—L5i utefter x-axeln och Ln—L 1 5 utefter y-axeln. Lägenhetsreserven koncentreras till de minsta och sämsta lägenheterna. Överskottet är större i rutan L u än i övriga rutor, eftersom här ingen uppflyftning från »sämre» lägenhetstyp är tänkbar. På liknande sätt blir överskottsefterfrågan på »hörnlägenheterna» endast hälften av efterfrågan på övriga marginallägenheter. En förutsättning för fortsatt marknadsbalans blir givetvis att nyproduktionen är så stor, så fördelad (och sker till sådana priser)

att upp flyttning från de lägenheter som ligger i gränszonen kan ske i sådan omfattning att den totala uppflyttningen icke hindras. Den sistnämnda förutsättningen är föga sannolik i ett betydelsefullt avseende; det är i regel icke möjligt att öka utbudet av stora lägenheter av lägre standard. I den mån utbudet av lägenheter förändras genom nyproduktionen är de till helt övervägande del hänförliga till högsta standardklassen. Den enda möjligheten att öka utbudet av stora lägenheter med lägre standard är genom sammanslagning. I den mån utbudet inte kan anpassas till »uppflyttningsbenägenheten», måste efterfrågekurvorna i matrisens högra del böja av uppåt. Det »ef terf rå getryck» som härigenom uppstår verkar sannolikt mot lägenheter med högre standard och mot mindre lägenheter. Effekten blir beroende på djupet i standardskalan i relation till inkomstökningens storlek. (Jämför diagram B: 3: 1 A.) I diagram B: 3: 2 B h a r vi varierat förhållandena en smula. Liksom i A antager vi att det finns 100 lägenheter

89 Folkmängd Antal hushåll Antal lägenheter: totalt nyproduktion ej använda använda Antal rumsenheter: totalt

Före inkomstökning

Efter inkomstökning och omflyttning

7 500 2 500

7 500 2 500

2 500

2 630

2 500

2 500

10 000

10 710

ej använda 10 000

(hushåll) i varje standardruta eller totalt 2 500 lägenheter. I detta exempel är det dock endast 20 hushåll som vill »flytta», varvid 10 väljer både större lägenheter och högre standard, medan två grupper om 5 väljer bara större lägenheter respektive högre standard. Vi h a r i centrum av varje ruta angivit antalet »kvarboende hushåll» och samtidigt antagit att ingen sammanslagning äger rum, varför överskottsefterfrågan i matrisens högra del antagits rikta sig mot stora nybyggda lägenheter. Ovanstående tablå sammanfattar vad som inträffar. I detta fall skulle alltså nettoefterfrågan på rumsenheter öka från 10 000 till 10 340, eller med 3,4 %. Efterfrågan på nybyggda helmoderna lägenheter skulle öka med 130 lägenheter, vilket motsvar a r över 5 % av hela bostadsbeståndet vid periodens början. Samtidigt skulle givetvis 130 små och/eller undermåliga äldre lägenheter friställas. Så länge antalet hushåll fortsätter att vara oförändr a t och lika med 2 500 så skulle alltså den totala bostadsefterfrågan räknad i lägenheter trots efterfrågeökningen var a oförändrad. Men det är uppenbart att om efterfrågan på moderna stora lägenheter tillgodoses genom nyproduktion så kommer de friställda lägenheterna att stimulera både till ökad hushållsbild-

10 340

Förändring antal

0/ /o

+ 130 — 130

5,2 — 5,2

±

o

+ 710 — 370 + 340

±0 7,1 — 3,7 3,4

ning genom hushållssprängning och till ökad sanering. Det kan även tänkas, att en del av behovet av stora lägenheter tillgodoses genom sammanslagning av två eller flera smålägenheter till en större, i Det troliga är alltså att vi efter en anpassningsprocess har fler hushåll än 2 500 samtidigt som den genomsnittliga hushållsstorleken minskat. 1 Sådana sammanslagningar av lägenheter har i betydande utsträckning skett i Sverige under efterkrigstiden, framförallt genom att s. k. 2-familjshus med eller utan verklig ombyggnad övergått till att i praktiken bli enfamiljshus. Se t. ex. P. Holm, »Befolkningsutveckling och bostadsbehov i Hofors 1955—1964», s. 26—27. (Stencil 1955.) I USA har förändringar i lägenhetsbeståndet genom »uppdelning» varit av stor betydelse för tillskottet av lägenheter åren 1930—1950. »From 1900 to 1930 the number of newly constructed dwelling units per 1,000 increase in population closely matches the number of net additions to the housing stock per 1,000 increase in population. But there is a striking difference in the two decades following 1930. . . In the last two decades a significant proportion of the increase in the housing stock came from conversions of existing structures. Conversions in the twenties were estimated at about 500,000 units or 27.0 units per 1,000 increase in population. In the 1930—1940 decade 1,070,000 dwelling units, or 121.1 units per 1,000 increase in population were created by conversions. These units account for more than three fourth of the difference between the net additions to the housing stock and new privately financed dwelling units, both per 1,000 population increase». L. Grebler m. fl., »Capital Formation in Residential Real Estate», Princeton 1956, s. 87—88.

90 Genom att de nybyggda lägenheterna i genomsnitt är större än beståndet av äldre lägenheter utgör antalet nybyggda rumsenheter 7,1 % av beståndet vid periodens början, och det uppstår ett nettotillskott av använda rumsenheter som vid oförändrat hushållstillskott är 3,4 % av beståndet vid periodens början. Det förtjänar också påpekas att om standardhöjningen ökar utbudet på äldre billiga smålägenheter och om detta leder till hushållssprängning, så ökar detta i sin tur utrymmesstandarden utöver den takt som betingas av uppflyttningen. Det må understrykas att vi valt förutsättningarna helt godtyckligt. En ökning av utrymmesstandarden med 3,4 % motsvarar ungefär två års standardökning u n d e r efterkrigstiden i en rad städer vi undersökt statistiskt. Då h a r dock även förändringar i hushållsstrukturen kunnat påverka takten i utrymmesstandardens ökning.i Vi h a r alltså funnit att genom marknadsmekanismen leder en inkomstökning för hushållen via en ökad efterfrågan på storlek och standard över i en ökad efterfrågan på nybyggda lågenheter samt stimulerar till nybildning av hushåll. Den ger samtidigt impuls till sanering av undermåliga och sammanslagning av små lägenheter.^ Analysen h a r hittills utgått från att det »demografiskt» bestämda antalet hushåll h a r varit oförändrat. Låt oss släppa denna förutsättning och studera h u r marknadsbilden kan antagas bli påverkad av att det samtidigt med inkomstökningen sker demografiska förä n d r i n g a r som tenderar att öka antalet hushåll. Antag att folkmängden ökar genom flyttningsvinster. De inflyttades »struktur» i fråga om ålder, civilstånd och inkomster antages vara i stort sett densamma som »basbefolkningens». Det vill säga deras hushållsbild-

ningsbenägenhet och deras bostadspreferenser överensstämmer i stort sett med basbefolkningens. Resultatet bör bli att konkurrensen om de »äldre» lägenheterna ökar. En del av inflyttarna skulle föredra en äldre, något billigare, lägenhet framför en nybyggd dyrare. Allas efterfrågan på sådana lägenheter kan dock inte tillgodoses. De som redan bor i samhället h a r dessutom i regel en fördel framför de inflyttade. De kan dels bo kvar i den lägenhet de har, om de nybyggda lägenheterna är för dyra, och de h a r sannolikt bättre överblick av marknaden för lediga lägenheter än de inflyttade. Följden blir att en del av de inflyttare som skulle vilja ha en äldre lägenhet i stället efterfrågar en nybyggd. Det enda sättet att tillgodose den större efterfrågan är genom nyproduktion, dvs. tillskott i figurens övre del, såsom visats i diagram B: 3: 2. Men förutsatt givna priser är det sannolikt att denna grupps efterfrågan kommer att rikta sig mot genomsnittligt sett mindre lägenheter än efterfrågan från den del av basbefolkningen som på grund av inkomstökning efterfrågar större lägenheter. Gruppen inflyttade som efterfrågar nybyggda lägenheter innehåller hushåll med genomsnittligt sett lägre inkomster och lägre preferenser för utrymme och standard än den grupp bland basbefolkningen som efterfrågar nybyggda lägenheter. Eftersom standarden i stort sett är given, kan man endast pruta på utrymmet. Samtidigt förefaller det sannolikt att vissa hushållsgrupper kan ha lägre priselasticitet än andra, småhushåll kan t. ex. vara mindre priskänsliga än stora flerbarns1 Se P. Holm, »Bostäder och bostadsbehov i Växjö», s. 32—33. 2 Härmed är ingenting sagt om den relativa betydelsen av inkomstförändringar för den totala bostadsefterfrågan jämfört med andra efterfrågefaktorer.

91 HYRA

II

Z2

55 U

77 STORLCKSTANDARDKLAS5

Diagram B: 3: 3. Hyresstandardlinjer för två typer av marknader Linje A: Homogen marknad Linje B: Marknad med varierande utbud i olika storleks- och standardklasser hushåll. Även detta skulle bidra till att stimulera efterfrågan på moderna smålägenheter. Slutsatsen skulle bli: ju större inflyttning, ju större andel smålägenheter i nyproduktionen.

Det hittills förda resonemanget har förutsatt att anpassningen på marknaden sker genom att utbudet anpassas till efterfrågans förändringar och att det därför inte sker några förändringar i hyresstrukturen eller i h y r a n s höjd. Hur kan den beskrivna utvecklingen

MEDELHYRA, KRONOR PER ÅR

tänkas påverka respektive påverkas av hyresförändringar? Detta är ett komplicerat problem och vi skall h ä r inskränka oss till vissa synpunkter som direkt ansluter sig till den diskussion vi hittills fört. Det måste tydligen på en marknad av den typ vi antagit råda ett mycket bestämt samband mellan utbudets storlek och struktur och marknadens »hyresstruktur». Hyresstrukturen kan då definieras som formen på och läget av den yta som inritats i figuren på s. 73. Om man väljer ut en diagonal i storleksstandardmatrisen och för varje lägenhetstyp (ruta) beräknar hyran p e r lägenhet, så kan tydligen hyresstrukturen återges i ett vanligt diagram genom »hyresstandardlinjer». I diagram B: 3 : 3 har inritats två hyresstandardlinjer, som avser att illustrera två olika marknadstyper. Som illustration till den följande principiella diskussionen återges dessutom i diagram B: 3: 4 A och B faktiska hyresstandardlinjer från Skellefteå och Västerås, ritade med hjälp av uppgifter från bostadsbyggnadsutredningens treregionsundersökning. Materialet är bristfälligt men ger ändock en uppfattning om h u r hyresstandardlinjer kan se ut på en marknad. MEDELHYRA, KRONOR PER ÅR VÄSTERÅS SKELLEFTEÅ

> STORLEKSKLASS

5T0RLEK5TANDARDKLASS

HELMODERNA LGH. BYGGDA 1351-fel HELMODERNA LGH. BYGGDA FÖRE 1340 L G H . U T A N WC OCH/ELLER C V-

Diagram B:3:4. A. Skellefteå 1960. Hyreslinj'er för lägenheter i olika standardgrupper. B. Västerås och Skellefteå 1960. Bostadskostnader för lägenheter av olika storlek och standard

92 Om m a r k n a d e n är »homogen», som i vårt tidigare antagande, kan vi antaga att alla hyrestrappsteg är lika stora och som i diagram B: 3: 3 rita hyresstandardlinjen A.i Om däremot utbudet varierar i de olika standardrutorna kan vi få en bruten hyresstandardlinje enligt B. Vid en ökad efterfrågan till följd av ökade inkomster och uppflyttning enligt schemat uppstår en tendens till stark hyresökning för de lägenhetstyper som h a r litet utbud — balans förutsattes u p p n å d d genom hyresökning. I stand a r d g r u p p e r där utbudet relativt sett är större än i angränsande grupper tenderar h y r a n däremot att bli relativt låg osv. För standardrutor med litet utbud, t. ex. stora halvmoderna lägenheter, måste efterfrågan underifrån fördelas i andra riktningar; den tenderar att förskjutas uppåt i systemet. Besultatet bör bli ökad efterfrågan på relativt sett mindre lägenheter av högre standard. Den tidigare påtalade tendensen att det blir lönande att producera moderna relativt små lägenheter förstärks. Problemet kan även angripas utifrån förutsättningen att vi jämför två marknader med samma utbud men där hushållens inkomststruktur (eventuellt även hushållsstrukturen) är olika. Detta bör leda till olikheter i hyresstandardlinjerna. De får t. ex. det utseende som visas i diagram B: 3: 5, linjerna A och B. I samhälle (A) antages inkomstfördelningen vara mycket ojämn, varför hyresbetalningsförmågan är låg för de sämst situerade och hög för de bäst situerade. Marknaden skulle h ä r kännetecknas av en »brant» hyresstandardlinje. Uppflyttningsprocessen går relativt långsamt. De nybyggda lägenheterna h a r hög standard och är dyra. Som exempel på en marknad av denna typ kan 30-talets bostadsmarknad tjäna. I

WYRA

II

33 AA

77 STORLCKSTANDARDKLASS

Diagram B:3:5. Hyresstandardlinjer i två marknader: (A) en med stora olikheter i inkomststrukluren, (B) en med långt driven inkomsluljämn ing

fall (B) är inkomstfördelningen relativt jämn. Vid inkomstökning bör det uppstå en stark tendens till uppflyttning och stort behov av nybyggda lägenheter. Bortses från olikheter i inkomstfördelningen är det emellertid tydligt att antalet av respektive priserna på de nybyggda lägenheterna måste på ett avgörande sätt påverka prisbildningen i hela kedjan. Om utbudet av nya lägenheter sker i tillräcklig omfattning och till relativt låga priser stimuleras uppflyttningen och tenderar priserna på äldre lägenheter att sjunka; hyresstandardlinjen lutar brantare. Härvid uppstår det intressanta problemet om en tendens till uppflyttning och större konsumtion av »bostad» bland hushållen av husägare med äldre lägenheter, för vilka efterfrågan minskar, kan mötas med hyressänkningar. I regel torde detta icke vara möjligt. Två undantag kan tänkas. I vissa fall kan hyressänkningen medföra en sub&titutionseffekt som medför att hushållen vill öka konsumtionen av någon annan vara än bostaden och där1 Linjen borde alltså rätteligen ritas som en trappa.

93 BOSTADSKOSTNAD

4 2|

STORLEK -

II II 33 <H 55 ii 77 68 33 »10 STANDARD

STORLEK-

||

n

Diagram B: 3: 6. Verkan på bostadsmarknaden

för avstår från att öka bostadskonsumtionen. Viktigare är måhända att utbudet av billiga små lägenheter kan initiera en ökad hushållssprängning och därmed ökad efterfrågan. I diagram B: 3 : 6 A och B h a r vi sökt illustrera h u r en inkomstgenererad efterfrågeökning kan tänkas leda till ett ökat efterfrågetryck på större lägenheter. 1 Vi ritar prisutbudslinjerna Ui—Ui av samma slag som i diagram B: 3: 3. Vi antar att antalet lägenheter (och antalet hushåll) i varje standardruta är detsamma. Ytan u n d e r linjen kan då också antagas motsvara hyresinkomsten (respektive hyresutgiften) på marknaden. Marknaden är i jämvikt. Prisefterfrågelinjen E x —E x sammanfaller med U x — Uj. Genom en inkomstökning ökar hushållens hyresbetalningsvillighet till prisefterfrågelinjen E 2 —E 2 . De hushåll som efterfrågat lägenheten 11 är nu beredda att betala 3 i stället för 2 prisenheter och kan vid givna h y r o r efterfråga lägenheten 33, de som haft lägenhet 22 efterfrågar nu lägenhet 44 osv. Om p r o d u c e n t e r n a är beredda att producera lägenheter av standard 10,10 så finns det efterfrågan på dem. överskottsefterfrågan koncentreras på lägenheterna i den högsta standardgruppen (markerat skuggat område i del A av diagramm e t ) . Om utbudet av lägenheter av hög

33 ^ av en

5j

a 77 8 8 33 , 0rt> | 0 ' STANDARD inkomstökning

s t a n d a r d blir tillräckligt stort och sker till priser som motsvarar betalningsvilligheten (5,5 å 6,5 prisenheter) uppstår marknadsjämvikt genom att prisutbudskurvan och prisefterfrågekurvan förskjutes åt höger (läget U2—Ug, som sammanfaller med den nya efterfrågekurv a n ) . Uppflyttningen kan följa vårt schema. Om ingen hushållssprängning inträffar efterfrågar ingen lägenheterna 11 och 22. De måste saneras. Om utbudet icke ökar i takt med efterfrågan, uppstår efterfrågetryck som i enlighet med vad som sagts ovan blir störst för de lägenheter som h a r den högsta standarden. De sämsta lägenheterna röner ingen ökad efterfrågan och de som redan bor i dem vill heller inte betala mer för dem bara för att inkomsten ökar. Är m a r k n a d e n fri bör det uppstå en tendens till prisökning. Prisökningen bör bli störst på lägenheterna i den högsta standardklassen och bör under givna förutsättningar, bland annat oförändrat antal hushåll, helt utebli på lägenheter i den sämsta standardklassen, där det inte finns någon ökad efterfrågan. Den streckade ytan i del B av diagrammet 1 Vid utarbetandet av denna illustration och det följande resonemanget har pol. mag. Anders Alvarsson biträtt med vissa uppslag.

94 antyder var den nya linjen kan komma att ligga. 1 En speciell marknadssituation bör uppstå, om i detta fall utbudet hålles tillbaka samtidigt som priserna på de nybyggda lägenheterna är låga och hyreskontroll r å d e r för äldre bostäder. Efterfrågetrycket på marknaden blir stort — det blir en markant bostadsbrist. Och efterfrågetrycket blir störst på lägenheter med hög standard. Om hyreskontrollen släpptes bara på de äldre lägenheterna — man förutsätter att det är de gamla lägenheterna som h a r låg standardpoäng — skulle överskottsefterfrågan — bristen — på större och modernare lägenheter kvarstå. Det kan till och med tänkas att den minskade lutning på hyresstandardlinjen som hyreshöjningen på de äldre lägenheterna medförde skulle kunna leda till en förskjutning i preferenserna hos en del hushåll som ökade efterfrågan på nybyggda lägenheter; de finare lägenheterna blev relativt sett billigare och därför mer attraktiva. Fler hushåll skulle finna den gamla omoderna lägenheten för dyr i förhållande till sin standard och jämförd med priset för nybyggda lägenheter. Teoretiskt sett skulle en efterfrågeökning av detta slag kunna tänkas bli motverkad av att prisökningen på de äldre lägenheterna minskade efterfrågan på dessa. Detta förutsätter i sin tur att prisökningen minskar hushållskvoterna. Det förefaller föga troligt att en partiell prisökning får en sådan effekt, men det kan givetvis inte uteslutas. Hittills h a r diskussionen utgått från att antalet efterfrågade lägenheter under den studerade perioden förblev oförändrat, men att hushållen genom ändrade inkomster efterfrågade större och bättre lägenheter. Låt oss nu anta att antalet presumtiva hushåll vid givna inkomster ökat under en period som

en följd av demografiska förändringar — t. ex. genom ökad inflyttning eller förändrad åldersstruktur — utan att utbudet av lägenheter ökat tillräckligt; 2 det på marknaden registrerade efterfrågeöverskottet beror alltså på att antalsefterfrågan ökat. Då uppstår frågan i vilken utsträckning ökningen av antalet hushåll kan hållas tillbaka genom prisförändringar och vilka förändringar i hyresstandardlinjen som i så fall skulle krävas. Det förefaller mindre givande att studera anpassningsreaktioner på denna marknad med hjälp av en modell där man förutsätter att jämvikten på marknaden omgående skapas med hjälp av prisförändringar som påverkar utbud och efterfrågans Svårigheten med jämviktsmodellen består framförallt i de trögheter och relativt långa anpassningsperioder som karaktäriserar bostadsmarknaden både på utbuds- och efterfrågesidan. Marknaden har så betydande inslag av monopolism och imperfektionism att det bör vara särskilt angeläget att söka klargöra hur under en tidsperiod uppkomna 1 Ingen hänsyn har då tagits till olikheter i hyran på grund av lägesmonopol eller dylikt. 2 Detta kan t. ex. bli följden om byggnadsföretagen underskattar inflyttningens storlek. 3 En sådan analysteknik har använts av Bentzel—Lindbäck—Ståhl, »Bostadsbristen», Uppsala 1963. »Utbudet av bostäder är i varje ögonblick givet av det förefintliga beståndets storlek, medan efterfrågans storlek vid i övrigt givna förhållanden enligt all erfarenhet (liksom av teoretiska skäl) är beroende av hyrornas höjd. Det måste därför i varje tidpunkt existera en verklig eller hypotetisk hyreskonstellation så beskaffad att efterfrågan och utbud balanserar varandra inte endast för hyresmarknaden betraktad som en enhet, utan även för dess olika delmarknader. Denna konstellation kommer i det följande att kallas jämviktsstrukturen (s. 23). På en jämviktsmarknad råder definitionsmässigt alltid likhet mellan efterfrågan och utbud. Samtidigt måste där råda »hyresparitet», dvs. ett tillstånd i vilket från konsumenternas synpunkt sett likvärdiga bostäder betingar samma hyra (s. 24).

95 diskrepanser mellan efterfrågan och utbud av bostäder kan påverka utbud, priser och efterfrågan under följande perioder. I detta sammanhang kan det inte bli fråga om någon djuplodande analys, men vi skall söka ge vissa synpunkter på detta problem som kan bli av betydelse för den fortsatta analysen. Låt oss precisera förutsättningarna i följande enkla modell: I en tätort h a r under en 2-årsperiod jämvikt rått på bostadsmarknaden vid en årlig ökning av utbudet med 200 nybyggda lägenheter. Utbudet av lägenheter under en period h a r bestämts av företagarnas förväntningar 1 å 2 år tidigare. 1 Detta betyder att företagarnas produktionsplan år 0 för antalet inflyttningsfärdiga lägenheter perioden 2 h a r omfattat 200 lägenheter. Genom demografiska förändringar, t. ex. ökad inflyttning, ökar efterfrågan emellertid år 2 till 300 hushåll. Det uppstår ett underskott på lägenheter vid givna priser; det blir »bostadsbrist». Genom bostadsbristen ökar de bostadssökandes betalningsvillighet. Priserna tenderar att stiga. Vi kan nu tänka oss två marknadsförlopp; låt oss kalla det ena fri marknad (med jämviktsprisbildning i varje ögonblick) och det andra styrd marknad (med viss prisreglering under perioder med utbudsunderskott, samt exempelvis stimulering av saneringsverksamhet och efterfrågestimulerande åtgärder under perioder med utbudsöverskott). De tänkta utvecklingsalternativen h a r illustrerats med två enkla räkneexempel i tabell B: 3 : 1. På den fria jämviktsmarknaden skulle anpassningsprocessen kunna tänkas följa ungefär följande mönster: Under period 2 höjes först priserna på nybyggda lägenheter. (Enligt modellen i boken »Bostadsbristen» skulle priserna öka så mycket att jämvikt uppstår på kort sikt.) Företagarna pla-

nerar därefter att öka produktionen. Men denna produktionsökning »ex ante» kan enligt våra antaganden inte beräknas öka utbudet på bostadsmarknaden förrän om 2 år, dvs. u n d e r år 4. De omedelbart ökade priserna i nyproduktionen sprides successivt, ehuru relativt sakta, till det äldre bostadsbeståndet. Prisökningen bör om den drives enligt modellen minska efterfrågan så mycket att det är mindre sannolikt att produktionsplanerna ökar lika mycket som skulle motsvara efterfrågeökningen vid normalpriser. Den planerade produktionen antages öka till 250 lägenheter. På de flesta m a r k n a d e r för konsumtionsvaror kan i en liknande situation utbudet snabbt ökas genom »import» från marknader med överskott på varan eller på produktionskapacitet. Detta dämpar snabbt prisökningarna och balansläge kan uppnås i närheten av utgångspriset. Sådana överflyttningar kan inte användas på bostadsmarknaden för att täcka överskottsefterfrågan. Även under nästa period (år 3) blir utbudet oförändrat. Det antages i tabellen att priset 130 på nya lägenheter alltjämt är tillräckligt högt för att hålla hushållstillskottet vid nivån 200. (Naturligtvis kan det tänkas att det fordras en ytterligare prisökning för att hålla jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Detta skulle exempelvis bli fallet om de hushåll, vilkas efterfrågan icke till1 Periodlängden sättes lika med den genomsnittliga tiden att projektera och bygga en lägenhet, även om inga »flaskhalsar» i form av brist på byggbar mark eller stadsplaner föreligger. Normal tid för slutprojektering, planering av företaget, igångsättning och slutförande av bygget torde kunna uppskattas till 1 å 2 år. Detta innebär att perioden mellan tidpunkten när företagarna upptäckt ett efterfrågeöverskott och planerar att öka produktionen och tidpunkten när produktionsökningen resulterar i utbud på marknaden är minst 1 år även utan »flaskhalsar». Ofta blir produktionsperioden betydligt längre. Här har därför antagits en normalproduktionsperiod av 2 år.

96 Tabell B: 3: 1. Lägenhets produktion

År

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 3 3

och prisbildning

Styrd marknad Hushållstill- Planerad EfterfråAntal skott produkgeöver(antal tion (an- perioden skott hushåll) tal lägen- färdiga (antal vid pris heter) lägen- hushåll) 100 klar om heter 1 vid pris 2 år 100 200 200 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300

200 200 250 300 350 350 350 350 350 300 300 300 300

200 200 200 200 250 300 350 350 350 350 350 300 300

—

100 200 250 250 200 150 100 50

— — —

pt ! en styrd och en fri

hyresmarknad

Helt fri marknad

Pris 2

100 100 (100) (100) (100) (100) (100) (100) (100) 100 100 100 100

Planerad Antal produktion (an- perioden tal lägen- färdiga heter) lägenklar om heter 1 2 år 200 200 250 300 300 300 250 250 250 250 250 250 250

200 200 200 200 250 300 300 300 250 250 250 250 250

Pris 3

Efterfrågeöverskott (antal hushåll) vid pris 100

100 100 130 130 130 120 115 115 120 120 120 120 120

—

100 200 250 250 250 250 300 350 400 450 500

Motsvarar det antal hushåll som fått sin efterfrågan på nya lägenheter tillfredsställd. Åren 2—8 kontrollerat pris för nybyggda lägenheter. Det pris för nybyggda lägenheter vid vilket marknadsjämvikt uppstår på kort sikt.

När det uppstår efterfrågeöverskott tenderar priset a t t öka. Den år 2 antagna prisökningen med 30 % motiveras av följande resonemang. Antag a t t det på en ort med 10 000 lägenheter inte förekommer någon hyressplittring (priset för gamla och nya likvärdiga lägenheter är lika). Där friställes normalt varje år genom exempelvis dödsfall 200 lägenheter. Vid en nyproduktion av 200 lägenheter blir det årliga bruttoutbudet alltså 400 lägenheter. Detta motsvaras av en bruttoefterfrågan från 400 nya hushåll (inflyttade plus nybildade hushåll). År 2 ökar efterfrågan till 500 hushåll, som efterfrågar 500 lägenheter vid oförändrad prisnivå. Efterfrågan måste då nedpressas med 100 lägenheter eller med 20 %. Den prisökning, som blir erforderlig för att åstadkomma denna nedpressning, beror givetvis av efterfrågans priselasticitet. Om efterfrågans priselasticitet (räknat på bruttotillskottet av hushåll) = e = —1,0 blir den erforderliga prisökningen 20 %. Om priselasticiteten = e = —-0,5 blir den erforderliga prisökningen tydligen 4 0 % . Vi har antagit a t t priselasticiteten ligger mellan — 0 , 5 och — 1 , 0 för denna grupp av hushåll. Kalkylen innebär vidare a t t efterfrågan för de hushåll, som redan har egna lägenheter, är praktiskt taget oelastisk vid de prisförändringar som här är aktuella. (Prisutvecklingen i det gamla beståndet blir då utan betydelse för resonemanget.) Det fortsatta förloppet blir nu följande. Genom prisökningen ökar vinstmarginalen och det planerade utbudet för år 4 etc. När produktionsökningen realiseras uppstår på motsvarande sätt en tendens till prissänkning. Detta minskar i sin tur produktionsinitiativen och en stabiliserad produktions- och prisnivå uppnås. Stabiliseringen antas påverkad av a t t produktionskostnaderna under den relativt långa anpassningsperioden tenderar att närma sig prisnivån. Vi antager därför att priset först successivt sjunker till 115 men när sedan produktionen stabiliseras vid 250 ökar till 120.

g o d o s e t t s u n d e r å r 2 g e n o m att t v i n g a s v ä n t a till å r 3 b l i r b e n ä g n a att b e t a l a ett h ö g r e p r i s ; ö k n i n g e n a v o t i l l f r e d s s t ä l l d e f t e r f r å g a n s k u l l e a d d e r a sig å r från år.) P l a n e r a t utbud ökar emellertid u n d e r p å v e r k a n av h ö g r e p r i s e r och h ö g l a t e n t e f t e r f r å g a n till n i v å n 300 lä-

g e n h e t e r . Två a n d r a t ä n k b a r a effekter av den h ö g r e p r i s n i v å n skall påtalas. D e n f ö r s t a i n n e b ä r att p r i s ö k n i n g e n p å m a r k n a d e n för n y b y g g d a l ä g e n h e t e r m e d f ö r a t t e f t e r f r å g a n först f ö r s k j u t e s mot mindre lägenhetstyper. Företagen i n r i k t a r sig p å a t t b y g g a m i n d r e , d y r a -

97 re lägenheter för hushåll med hög betalningsförmåga. Den andra effekten är att de höga p r i serna tenderar att öka byggnadskostnaderna. Produktiviteten i byggnadsindustrin tenderar att minska. Detta utvecklingsförlopp stöds av både svenska och internationella erfarenheter.! Processens fortsatta förlopp skulle kunna tänkas förlöpa så, att när ett ökat utbud kommer fram (åren 4 och 5) h a r hyror och byggnadskostnader stigit kraftigt. Produktionen h a r förskjutits mot mindre lägenhetstyper. Efterfrågan har dämpats men ett latent efterfrågeöverskott finns. Det ökade utbudet h a r under de första perioderna medfört en förbättrad räntabilitet, men företagarna, som bedömer marknaden lokalt, blir rädda för ett omslag på marknaden, vilket i första h a n d kan beräknas drabba de nyaste och dyraste lägenheterna. När det ökade utbudet under perioderna 5 och 6 medför en tendens till prissänkning minskar de därför sin planerade produktion något. Marknadsjämvikt kan alltså förutsättas dels dröja relativt länge, dels, och framförallt, nås på en genomsnittligt högre pris- och kostnadsnivå än innan expansionen började. (Jämför tabell B: 3:1.) Hushållstillskott och produktion skulle också under en lång period hållas tillbaka genom det relativt höga prisläget. Som kontrast mot detta h a r i tabell B: 3 : 1 skisserats utvecklingen på en marknad där utbudet under den tidsperiod expansionen varade var underkastat viss priskontroll (men givetvis inga försök gjorts att begränsa utbudet; härigenom skiljer sig räkneexemplet från 1950-talets svenska bostadsmarknad). Samhället utövar t. ex. via långivningen viss priskontroll på »statsbelånade» lägenheter. Samtidigt söker samhället öka informationen om marknadsutvecklingen genom olika statistiska utredningar 7—318297

och uppgifter i syfte att anpassa utbudet till den ökade hushållsbildningen vid givna priser. I detta läge tilläts h y r o r n a i nyproduktionen inte stiga utöver den nivå som behövdes för att tillräckliga p r o duktionsinitiativ skulle uppstå i syfte att täcka en ökad efterfrågan. Utbudet ökades successivt och ökningen fortgick tills balans nåtts i fråga om marknaden för nybyggda lägenheter. En viss ökning av priset på äldre lägenheter var att vänta under anpassningsprocessen. Jämfört med den »fria utvecklingen» skulle förloppet leda till balans på en lägre hyresnivå och givetvis samtidigt till en nivå med större utbud och större konsumtion av bostäder. Det är svårt att förstå att en sådan reglerad marknadsutveckling skulle behöva betraktas som m i n d r e överensstämmande med konsumentens preferenser än en fri jämviktsmarknad av den första typen. 2 Det sistnämnda skulle innebära att samhället drev en bo1 Om de amerikanska erfarenheterna skriver t. ex. Grebler: »Have the prices of new houses risen strikingly more than other consumer prices because wage rates and materials prices have increased more, and productivity less, in residential building than in the rest of the economy? Although it is difficult to obtain data for residential building alone, data for total building and total construction indicate that the rise in the relative price of residential construction is attributable to all three components» (a. a. s. 26). 2 Bentzel—Lindbäck—Ståhl förefaller vara av motsatt uppfattning. Man talar emellertid hela tiden om »jämviktsmarknadens fördelar» utan att direkt framhålla att en bostadsmarknad utan priskontroll ofta och under relativt långa perioder icke är i jämvikt. »De nämnda trögheterna» säger författarna och tänker då förvånande nog främst på trögheter i prisbildningen och i konsumentens benägenhet att flytta om efter ändrade prisrelationer — »kan i längden knappast vara av större betydelse än att de kan betraktas som krusningar på den idealiserade bildens yta» (a. a. s. 32). När det gäller byggnadsverksamheten talar man om flaskhalsar som den kommunala planeringen och antyder att den skulle kunna hindra jämForts. högra spalten på s. 98.

98 stadspolitik som stödde marknadskrafterna u n d e r hänsynstagande till de speciella faktorer som försvårar deras reaktioner på bostadsmarknaden. Det är svårt att finna exempel på en bostadsm a r k n a d som u n d e r en längre tid fungerat tillfredsställande utan ett sådant stöd. Givetvis kan det i många fall tänkas att en fri m a r k n a d fungerar ungefär på det sätt som h ä r beskrivits för den »styrda». Marknadsstörningarna är begränsade och de två utvecklingsförloppen blir praktiskt taget identiska. De anförda exemplen bör dock ha visat att en traditionell modell för jämviktsprisbildning är ett alltför trubbigt instrument för att k u n n a användas vid förklaringar av reaktionerna på bostadsm a r k n a d e n . H u r en m a r k n a d med fri prisbildning kan fungera skall till sist belysas med ett citat hämtat från en undersökning av bostadsmarknaden i staden Boston i Amerika. 1 »Judging from Boston's experience, therefore, t h e view t h a t the automatic and i m personal price mechanism apportions space efficiently and economically requires several qualifications. The evidence indicates t h a t because of the inelasticity of supply symptoms of shortage will persist for m a n y years even in a free market. Discrimination against groups deemed less desirable by t h e

landlord occurred precisely because many families needed accomodations. To a large extent, the situation degenerated into a freezing of space b u t a lowering of real income. F o r some families, economy of space meant overcrowded conditions in resuscitated slums. Higher-income groups r e ceived the first relief from new building and the first relief in the form of vacancies and rent reductions when deflationary trends developed. The position of t h e lowerand some middle-income groups worsened because of reduced income and an intensified shortage. Income w a s redistributed largely from lower- and middle-income groups to their l a n d l o r d s ; and space economies were imposed p r i m a r i l y on t e n a n t s , r a t h e r t h a n on owners, who probably had more space to economize."

1 Lloyd Rodwin, »Housing and Economic Progress», Cambridge Massachusetts 1961, s. 64.

Forts, på not 2, s. 97. vikt på byggnadsmarknaden. Problemet om nyproduktionens utmognadstid berörs överhuvudtaget inte. Se dock s. 38—39, där författarna påpekar a t t »det tillstånd av dubbel jämvikt — jämvikt på både bostads- och byggnadsmarknaden — som modellen förutsätter endast tidvis kan väntas uppstå i verkligheten — .—.—.—.» Jämför även s. 92—95. Den av bostadsmarknadsfrågor intresserade uppmanas jämföra författarnas abstrakta resonemang med det som förs av t. ex. Grebler m. fl. (i det arbete som citerats ovan) rörande den amerikanska marknaden och som grundats icke på en idealiserad jämviktsmodell utan på studiet av en i huvudsak fri marknad under en sextioårsperiod.

4. Empiriska undersökningar av bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer

4.1. Bostadsproduktionens och bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer 4.11. Bostadsproduktionen och bostadsefterfrågan 1945—1960. Två numeriska exempel. Tidigare h a r framhållits att efterfrågan på lägenheter i stort sett bestäms av hushållsbildningen och att antalet hushåll inom vissa gränser bestäms av »demografiska faktorer» — förändringar i folkmängden samt i befolkningens ålders- och civilståndsstruktur. F ö r att belysa hur olika demografiska faktorer påverkat hushållsbildningen i svenska tätorter och hur i sin tur hushållsbildningen påverkat bostadsproduktionen h a r vi i detalj analyserat befolkningsutvecklingen och förändringarna på bostadsmarknaden i två svenska tätorter, Växjö och Hofors, under efterkrigstiden. F ö r Växjö avser analysen perioden 1946—1958 och för Hofors perioden 1946—1960. 1 Befolkningsutvecklingen i de båda kommunerna jämförd med utvecklingen i rikets tätorter framgår av nedanstående tablå. Folkmängden i Växjö h a r således vuxit i snabbare och i Hofors i väsent-

ligt snabbare takt än folkmängden i rikets tätorter. Resultatet av kalkylerna r ö r a n d e bostadsproduktion och bostadsefterfrågan redovisas i tabell B: 4: 1 och i diagram B: 4: 1. Redovisningen bygger till en del på osäkert material och uppskattningar men torde vara väl lämpad som underlag för en diskussion av h u r olika faktorer kan inverka på bostadsefterfrågan och bostadsproduktionen.2 I detta sammanhang är det den undre delen av tabellen som är av intresse. Hushållstillskottet avser den faktiska ökningen av antalet hushåll u n d e r perioden. Uppdelningen av hushållstillskottet på olika grupper h a r skett 1 Utöver de allmänna bostadsräkningarna 1945 och 1960 utfördes i Växjö en lokal räkning år 1958 och i Hofors lokala räkningar 1948 och 1954, från vilka vissa uppgifter hämtats. För Hofors redovisas dessutom vissa uppgifter hämtade från 1939 års allmänna bostadsräkning. 2 Felkällorna ligger framförallt i att redovisningen av antalet lägenheter och antalet hushåll vid de båda bostadsräkningarna troligtvis icke är helt jämförbara. Bortfallet av lägenheter kan vara olika stort; definitionerna av lägenheter och hushåll kan icke förutsättas vara helt likvärdiga etc.

Index

Folkmängd

Ar

1945 1950 1960

Växjö

Hofors

Växjö

Hofors

Rikets tätorter

17 260 20 100 23 970

7 790 9 330 11 700

100 116 139

100 120 150

100 114 133

100 Tabell B:4:1.

Hushållstillskott och bostadsproduktion 1945—1960 fördelade på olika

i Växjö 1945—1958 komponenter

och

Växjö 1945 Bebodda lägenheter ( = antalet hushåll) 1 ... 2 1945—60 Hushållstillskott, antal hushåll 1945—60 2 Bostadsproduktion, bruttotillskott av lägenheter 1945—60 2 Beräknad avgång av lägenheter totalt Nettotillskott av lägenheter ( = hushållstillskott) 2 I960 Bebodda lägenheter 2 I960 Totalt bostadsbestånd, lägenheter 1

Hofors

Hofors

5 260

2 500 + 2 890

+ 1 510

+ 3 510 — 620

+ 2 150 — 640

+ 2 890 8 150 8 340

+ 1 510 4 010 4 230 Tillskott

Tillskott netto

brutto

netto

brutto

Efterfrågeökning i antal lägenheter 1946—1960 2 i % beroende av: 1. Hushållstillskott p. g. a. förändrad basbefolkning (1945 års hushållskvoter) åldersstruktur civilståndsfördelning flyttningsvinst (1945 års hushållskvoter) ökade hushållskvoter (1945—19602)

30 9 36 25

25 8 29 20

17 3 57 23

12 2 40 16

Summa 1

2. Ersättning för avgångna lägenheter genom rivning m. m sammanslagning

17 13

18 Summa 2

—

—

30 Summa 1 + 2

1 Uppgifterna om lägenhetsreserven 1945 är ofullständiga. För Växjö anges det totala antalet lägenheter 1945 till 5 480. Bebodda lägenheter avser lägenheter bebodda av i kommunerna mantalsskrivna personer. 8 För Växjö 1946—1958 respektive 1958.

Förklaring

till tabell B: 4:1

Fördelningen av hushållstillskottet i tabell B: 4:1 har utförts på följande sätt: Först har antalet hushåll för följande befolkningsgrupper I—V beräknats: I. 1945 års basbefolkning = 1945 års folkmängd med dess åldersstruktur och civilståndsfördelning. II. 1960 års basbefolkning = 1945 års folkmängd framskriven utan inflyttning. Samma civilståndsfördelning inom varje åldersklass som 1945. Samma hushållskvoter som 1945. (Det är alltså åldersstrukturen som ändrats.) III. Samma som II men med 1960 års civilståndsfördelning. IV. 1960 års faktiska folkmängd fördelad på 1960 års ålders- och civilståndsgrupper. 1945 års hushållskvoter. V. 1960 års faktiska folkmängd fördelad på 1960 års ålders- och civilståndsgrupper. 1960 års hushållskvoter. Förändringarna i antalet hushåll på grund av olika demografiska förändringar har därefter beräknats på följande sätt: A) Tillskott på grund av förändringar i åldersstrukturen, II—I. B) Förändringar på grund av ändrad civilståndsfördelning, I I I — I I . C) Förändring på grund av flyttnings vinster, IV—III. D) Förändring på grund av ökade hushållskvoter, V—IV.

101 7.TILL3KOTT 100 RIVNING

HM. •'AVGÅNG'

5AMMANSLA6NING

ÖKADE HUSHÅLLSKVOTER

40 FLYTTNINGSVINSTER

>UUSUALLSTILLSKOTT

20 VÄXJÖ

HOFORS

B A S B E F O L K N . : 'ANDRAD CIVILSTÅNDSFÖRDELNIN6 ÄNDRAD ÅLDERSSTRUKTUR.

Diagram B:4:1. Tillskotten i bostadsproduktion i Växjö 1946—1958 och i Hofors 1946—1960 fördelade på olika komponenter på det sätt som anges i förklaringen till tabellen. Under »förändrad åldersstruktur» redovisas det tillskott av hushåll som skulle skett om det mellan 1945 och 1960 (1958) inte hade skett någon inflyttning och om »hushållskvoterna» varit oförändrade = 1945. Det visar sig att 30 % av hushållstillskottet i Växjö och 17 % i Hofors beror på sådana förändringar. Att åldersstrukturen h a r spelat så stor roll i Växjö beror som framgår av nedanstående tablå framförallt på den mycket starka ökningen av antalet åldringar som skulle ägt rum mellan 1945 och 1960 vid en stagnation i befolk-

ningsutvecklingen. (Observera att tablån endast redovisar åldrarna 20 år och däröver.) Växjö hade också många kvinnor med egna lägenheter. Effekten av den ändrade civilståndsfördelningen h a r belysts genom att på 1960 års framskrivna »basbefolkning» applicera dels 1945 års, dels 1960 års faktiska civilståndsfördelning.i 1

Det kan diskuteras om detta är det mest adekvata sättet att beräkna effekten av ändringar i civilståndsfördelningen. Om man i stället utgått från 1960 års faktiska folkmängd och på den applicerat 1945 års civilstånd skulle andelen av hushållstillskottet som var hänförlig till civilståndsförändringar emellertid bli praktiskt taget oförändrad.

Folkmängden 20 år och däröver procentuellt fördelad på åldersgrupper 1 Hofors

Växjö

Ålder, år Män

20—34 35—64 65— S:a 20— 1

Kvinnor

Män

Kvinnor

35 58 7

26 66 8

36 56 8

26 65 8

38 51 11

24 60 16

36 50 14

23 59 18

100 År 1945 = faktisk folkmängd, år 1960 = 1945 års folkmängd framskriven utan flyttningsvinster till 1960.

102 H U 5 U A L L 5 K V 0 T , V.

H U 5 U A L L 5 K V O T , 7.

70'

50 VÄXJ'0". OGIFTA

40 I960 ,^1945

i - > ÅLDER, ÅR

• - > ÅLDER, AR 70

50 V Ä X J Ö . OGIFTA

MÄN

tO

KVINNOR

H U 5 U Å L L S K V 0 T , V.

WUSWÅLLSKVOT, V.

•K

30 UOFOR5.

40 OCIFTA

tO MÄN

30 UOFOR5.

50 OGIFTA

tO

>

ÅLD£R,ÅR

KVINNOR

Diagram B: 4: 2. Hushållskvoter under olika år för ogifta män och kvinnor i olika åldrar i Växjö och Hofors Flyttningsvinsten svarar i båda städerna för den största delen av hushållstillskottet, 36 % i Växjö och 57 % i Hofors. Då har effekten av tillskottet ändock beräknats med utgångspunkt från 1945 års hushållskvoter. Återstår hushållstillskott på grund av »ökade hushållskvoter». I bägge komm u n e r n a omfattade denna grupp omkring 1/4 av hela hushållstillskottet. Vid bedömningen av dessa tal bör hänsyn tas till att det i Växjö rådde en icke oväsentlig bostadsbrist år 1958. I Hofors var bostadsbristen obetydlig år 1960. Om bostadsbristen i Växjö 1958 varit helt eliminerad — vid rådande priser — så skulle det betytt fler lägenheter,

högre hushållskvoter och fler »småhushåll». Hushållskvoternas relativa betydelse för bostadsefterfrågan h a r därför underskattats i tabell B: 4 : 1 , särskilt för Växjö. De förändringar i hushållskvoterna för ogifta som ägt rum under perioden och som är helt avgörande för den efterfrågeökning som redovisas i tabellen framgår av diagram B: 4: 2. Linjer h a r inritats för alla undersökta år, i Växjö för 1945 och 1960* och i Hofors för 1939, 1945, 1948, 1954 och 1960. 1 I diagrammet har för Växjö använts hushållskvoterna från den officiella bostadsräkningen 1960 i stället för kvoterna från den lokala räkningen 1958.

103 Vissa av de skillnader som framträder i diagrammet beror på olikheter i redovisningen. Vid de lokala bostadsräkningarna har vissa av »arbetsgivare uthyrda enkelrum» räknats som lägenheter men i 1960 års allmänna bostadsräkning h a r dessa räknats som kollektiva bostäder och uteslutits ur redovisningen liksom de hit hörande hushållen. I diagrammet framträder emellertid en tydlig och successiv ökning av hushållskvoterna inom praktiskt taget alla åldersgrupper i båda samhällena. (Hofors' tal är något oregelbundna på grund av små frekvenser i vissa åldersgrupper och stora slumpvariationer.) För männen ligger hushållskvoterna år 1960 nästan genomgående högre i Hofors än i Växjö, medan det är tvärtom i fråga om kvoterna för de ogifta kvinnorna. I Hofors är kvinnornas kvoter låga därför att det finns få arbetsmöjligheter för kvinnor och därför överhuvudtaget mycket få ogifta kvinnor och ännu färre med arbete. Av de ogifta kvinnor som finns i samhället bor tydligen en stor del hos föräldrarna. Till den del bostadsbristen medfört att personer bosatta i »annan» kommun icke fått bostad i Växjö eller Hofors, skulle en eliminering av denna bostadsbrist i huvudsak ökat flyttningsvinstens relativa betydelse. 1 I Hofors var som nämnts denna bristorsak nära nog betydelselös. Gissningsvis skulle ett läge utan bostadsbrist vid ungefär oförändrad hyresnivå i Växjö år 1960 krävt ett tillskott som var 10 å 15 % större än det som producerades 1946— 58. Den motsvarande ökningen av antalet hushåll skulle fallit på grupperna »flyttningsvinst» och »ökade hushållskvoter», som då skulle ha ökat sin andel av hushållstillskottet med några procent. Riktas uppmärksamheten i stället mot bruttotillskottet av lägenheter, dvs.

nybyggnadsverksamheten under perioden, så finner vi att i Växjö ca 80 % och i Hofors 70 % av nybyggnadsverksamheten gick åt att tillgodose ökad efterfrågan på grund av ökat antal hushåll. Resten, omkring 20 % respektive 30 %, erfordrades för att ersätta lägenheter som avgått ur bostadsbeståndet genom rivning, sammanslagning eller övergång till annan användning. De i tabellen erhållna talen för avgången av lägenheter har i huvudsak erhållits genom beräkningar utifrån jämförelser mellan antalet bebodda lägenheter 1945 och 1960 samt faktisk lägenhetsproduktion 1946—1960 enligt det schema som redovisas i tabellens övre hälft. 2 Det är uppenbart att kalkylen är mycket approximativ. Olikheter i redovisningen av det totala antalet lägenheter samt antalet bebodda lägenheter åren 1945 och 1960 kan avgörande påverka storleken av den restpost som erhållits och som satts lika med »avgången»^ I Hofors h a r avgången av lägenheter i stor omfattning skett genom att äldre tvåfamiljshus övergått till att bli enfamiljshus — alltså en sorts sammanslagning av mindre lägenheter till större. Det finns vissa skäl för att antaga att avgången av lägenheter i Växjö är underskattad. Sammanslagningen av lägenheter ber o r givetvis främst på hushållens önskan att höja utrymmesstandarden; in1 En viss absolut ökning skulle vid använd räkneteknik även komma på gruppen »ökade hushållskvoter». 2 För Hofors har emellertid även gjorts en mera detaljerad kalkyl. 3 I tabell B: 4:1 har således avgången erhållits genom att addeia talen i raderna 1 och 3 och därefter subtrahera talet i rad 6 ( = bebodda lägenheter). Av dessa uppgifter torde den i rad 3 om bostadsproduktionen vara tillförlitligast. I Växjö fanns dessutom både 1945 och 1960 ett ganska stort antal i staden boende, ej mantalsskrivna hushåll som försvårat jämförelsen.

104 korastökningen har medfört en förskjutning av efterfrågan mot större lägenheter. Rivning och avgång av lägenheter beror på en mer komplicerad orsakskedja. Till en del är rivning och övergång till annan användning en direkt följd av tätorternas tillväxt och det i samband därmed expanderande näringslivets ökade behov av lokaler. Denna utveckling brukar också nämnas under begreppen citybildningen och de centrala stadsdelarnas »kontorisering». Till en annan del är rivning och friställande av lägenheter en direkt följd av att lägenheterna genom standardhöjningar och höjningar av anspråk blivit obsoleta. Det lönar sig inte längre att h y r a ut och underhålla lägenheterna. Utvecklingen h a r följt det schema som redovisats i kapitel B: 3. Omfattningen av denna byggnadstekniska sanering är givetvis icke bara beroende av takten i levnadsstandardhöjningen utan sammanhänger även med bebj r ggelsens åldersstruktur. Till sist h a r den växande bilismen fört med sig en viss ökning av vad som b r u k a r kallas »stadsplaneteknisk» sanering. Denna torde dock ofta vara svår att skilja från den byggnadstekniska saneringen. Slutsatser: Resultaten av de båda exemplen torde kunna generaliseras i ungefär följande slutsatser. (1) I tätorterna torde en avsevärd del av efterkrigstidens bostadsproduktion — i våra exempel mellan V« och l lz av den totala produktionen — ha gått åt för att ersätta bortfall i utbudet •— genom rivning och övergång till annan användning. En icke oväsentlig del av detta bortfall kan sägas bero på levnadsstandardens höjning och på de relativt låga h y r o r n a i äldre hus. En stor del beror sannolikt på ökad citybildning och liknande faktorer.

(2) Omkring ZU av hushållstillskottet i tätorterna och drygt hälften av bostadsproduktionen kan hänföras till förändringar i de demografiska faktorer på vilka måttliga pris- och inkomstförändringar kan antas ha en mycket liten effekt, främst förändringar i åldersstrukturen och flyttningsvinsterna. Även om prisförändringarna inverkade på civilståndsfördelningen skulle sådana förändringar bli av mycket begränsad betydelse för totalproduktionens omfattning. Däremot skulle åtgärder som avsevärt minskade flyttningsvinsternas omfattning och inriktning på olika orter kunna få stor betydelse. Det förefaller vara mycket tveksamt om prisförändringar på bostadsmarknaden som icke var mycket stora skulle ha någon större effekt på flyttningsrörelserna. Eftersom det totala bostadsbyggandet icke skulle minskas, om flyttningsrörelserna skulle dirigeras från en ort till en annan, måste prisförändringar göras så stora att det försvårade stadsnäringarnas rekrytering av arbetskraft. Önskas denna effekt torde det finnas lämpligare metoder än hyreshöjningar. (3) Ökningar av »hushållskvoterna» för ogifta och förut gifta kan beräknas ha svarat för 20 å 25 % av hushållstillskottet och något mindre del av ökningen i lägenhetskonsumtionen. Det är troligt att en betydande del av denna ökning beror på inkomstökningar och de relativt låga hyrorna. Den borde alltså ha kunnat hållas tillbaka genom högre priser på bostäder. b.12. Konsumtionen av bostadsutrymme inom hushåll av olika storlek. Konsumtionen av bostadsutrymme räknas enligt definitionen i rumsenheter. Genom att beräkna konsumtionen av rumsenheter per person (RPP) eller det inverterade värdet PPR, kan man jämföra »utrymmeskonsumtionen» på

105 PPR

ANTAL BOENDE

SVERIGE I960

(TÄTORTERNA)

--

ENGLAND OCH WALES

-

USA

(NOM

FARM)

SVERIGE I960 SAMTLIGA HUSMALL GENOMSNITT PPR.

Diagram B:4:3. Utrymmesstandarden — antal personer per rumsenhet (PPR) olika storlek i USA 1950, England 1951 och Sverige 1960 olika orter och i olika länder. Självklart tar en sådan jämförelse endast hänsyn till en sida av bostadsstandarden; lägenheternas utrustning och andra kvalitativa egenskaper lämnas helt utanför analysen. Forskare i olika länder h a r med material från bostadsräkningar visat att konsumtionen av rum varierar med hushållets storlek.i I diagram B: 4: 3 redovisas PPR-tal för USA 1950, England 1951 och Sverige (tätorterna) 1960. Motsvarande tal återfinns i tabell B: 4: 2, som även innehåller uppgifter för Stockholm 1950, Växjö 1958 och Södertälje 1960. Observera att diagrammet är konstruerat så, att stigande linjer betyder sjunkande standard. Diagrammet visar att USA omkring år 1950 hade något högre utrymmesstandard än England men att båda länderna hade väsentligt högre utrymmesstandard än Sverige tio år senare och att detta gäller inom alla hushållsstorlekar. Det är emellertid intressant konstatera, att trots den mycket stora skillnaden i bostadsbeståndets fördelning på lägenheter av olika storlek, så

i hushåll av

är lutningen på linjerna, »rumskonsumtionens» eller utrymmesstandardens variation med hushållsstorleken, praktiskt taget densamma i alla tre länderna. Sveriges linje n ä r m a r sig dock något Englands för de större hushållen. Skillnaden i utrymmesstandard illustreras av tablån nederst på s. 106. Man kan således säga att bostadskonsumtionen räknat i rumsenheter i England 1951 låg 10 % och i USA 1950 nära 20 % över konsumtionen i Sverige år 1960. Resultatet berodde främst på att Sverige h a r så många småhushåll med relativt hög utrymmesstandard; jämför man varje hushållsstorlek för sig, var utrymmesstandarden i England 15 å 53 % och i USA 28 å 59 % högre än i Sverige. Som jämförelse skall i övrigt endast nämnas, att enligt undersökningar av författaren i ett antal svenska städer konsumtionen av rumsenheter inom varje hushållsgrupp steg med i genom1 Se t. ex. för Amerika Winnick, a. a, för England Cullingworth, a. a. och för Sverige P. Holms tidigare nämnda arbete om bostadsefterfrågan.

106 Tabell B:4:2. enhet (PPR)

Antal rumsenheter per hushåll (RPH) och antal personer per rumsinom hushåll av olika storlek i USA (1950), England (1951) och Sverige — olika orter (1950, 1958 eller I960)1 Sverige USA 2

England 3

Hushållsstorlek

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Medeltal

RPH

PPR

3,41 4,39 4,75 5,07 5,40 5,60 5,67 5,67 5,70 5,92

0,29 0,46 0,63 0,79 0,93 1,07 1,23 1,41 1,58 2,03

RPH

Tätorter I960 4

Stockholm 1950 5

Växjö 1958 6

Södertälje I960 6

PPR

RPH

PPR

RPH

PPR

RPH

PPR

RPH

PPR

0,30 0,49 0,69 0,87 1,03

2,16 3,12 3,47 3,84 4,19 4,51 4,75

0,46 0,64 0,86 1,04 1,19 1,33 1,47

1,71 2,60 3,01 3,44 3,98 4,45 4,86 5,17

0,58 0,77 1,00 1,16 1,26 1,35 1,44 1,55

2,41 3,51 3,79 4,02 4,49 4,90 5,57 5,24 5,52

0,41 0,57 0,79 1,00 1,11 1,22 1,26 1,52 1,63

1,08 2,86 3,23 3,63 4,02 4,28 4,49 4,71 4,67

0,53 0,70 0,93 1,10 1,24 1,40 1,56 1,70 1,93

|l,25

}l,57 1,90

0,69

0,82

0,74A 0,74B

1 Understrukna tal gäller för angiven hushållsstorlek och större hushåll. Källa: Winnick, a. a. s. 31. 3 Källa: Cullingworth, a. a. s. 11 (inkl. Wales), A) rent medeltal (crude ratio) B) standardized ratio. 4 Urvalsundersökning. 5 Lokala bostadsräkningar. 8 Specialbearbetningar av 1960 års bostadsräkning. 2

snitt 1 å 2 % p e r år perioden 1946— I960.1 Det skulle, om utrymmesstand a r d e n f o r t s a t t e att ö k a i s a m m a t a k t , a l l t s å d r ö j a till 1980 i n n a n S v e r i g e n å d d e d e n n i v å USA h a d e å r 1950. S o m Samtliga hushåll

1 P. Holm, »att bo» 1962: 2, »En fri bostadsmarknad-enkät», s. 37. Gösta Ahlberg har visat att räknat i P P R utrymmesstandarden i Stockholm sedan slutet av 1800-talet ökat med omkring 1 % per år. G. Ahlberg: Stockholms befolkningsutveckling efter 1850, Stockholm 1958, s. 30.

Hushåll med. . . boende 1

/ uital personer per rumsenhet (PPR) Sverige 1960 England 1951 USA 1950 Index, Sverige = 100 England USA

0,82 0,74 0,69

0,46 0,30 0,29

0,86 0,69 0,63

1,19 1,03 0,93

90 84

65 63

80 73

86 78

Sverige England USA Index, Sverige = 100 England USA

1,22 1,35 1,45

2,17 3,33 3,45

1,16 1,45 1,59

0,84 0,97 1,08

111 119

153 159

125 137

115 128

1Miltal rumsenheter per person (RPP)

107 en kuriositet kan nämnas, att utrymmesstandarden i Stockholm år 1990 enligt regionplanen för Stor-Stockholm skulle vara lika med 0,70 ( P P R ) , dvs. något högre än i England 1951 och något lägre än i USA år 1950. I själva verket sjönk emellertid i USA utrymmesstandarden inom varje hushållsgrupp mellan 1934 och 1950. Mellan 1940 och 1950 skedde en viss obetydlig ökning, men denna var helt en följd av den minskade hushållsstorleken. Utvecklingen i England visar samma drag mellan 1931 och 1951.* Världsdepressionen på 1930-talet och andra världskriget satte med andra ord starka spår i utvecklingen. 1950-talet torde ha medfört en icke oväsentlig ökning av utrymmesstandarden både i England och i USA. Det är u p p e n b a r t att skillnaden i utrymmesstandard mellan olika orter och mellan olika länder icke helt kan förklaras genom skillnaden i hushållens inkomster vid en viss tidpunkt. Till en del beror skillnaderna på olikheter i bostadskostnader, som kan återföras på olikheter i utrustningsstandard. Därutöver har säkerligen utvecklingen under tidigare perioder och historisk tradition medfört olikheter i utbudets struktur, som förklarar en del av existerande skillnader i utrymmess+andard. Till detta skall framställningen återkomma. I Sverige liksom i USA h a r den genomsnittliga hushållsstorleken kraftigt Växjö % hushåll

minskat under senare år. Andelen småhushåll bestående av 1 eller 2 personer i Sveriges tätorter ökade sålunda från 43 % till 50 % mellan 1945 och I960. 3 Att utrymmesstandarden och därmed konsumtionen av rumsenheter v a r i e r a r för hushåll av olika storlek betyder givetvis samtidigt att för en given folkmängd varierar den totala konsumtionen av rumsenheter, om hushållens fördelning på storlek förändras. Detta framgår av följande räkneexempel. Förutsättningarna för beräkningen redovisas i nedanstående tablå. Där anges för Växjö och rikets tätorter hushållens fördelning efter storlek 1945 och 1958 1 I England minskade PPR totalt från 0,83 till 0,74 mellan 1931 och 1951, men inom varje hushållsstorlek var utrymmesstandarden i stort sett oförändrad. Ett vägt medeltal, där hushållsstorleken antages vara densamma som 1951, ger för 1931 ett totalt PPR av 0,74, dvs. exakt samma som 1951. Cullingworth, a. a. s. 11. Jämför Winnick, a. a. s. 37—40. 2 För USA anför Winnick följande om denna process: »The most important reason for the long-run decline in average household size has not been the 'spreading out' of adults but, rather, the changing age structure of the population, which is the result of declining birth and death rates. An older population gives rise to more married couples who have a strong propensity toward establishing separate households. But, paradoxically, a larger proportion of married people in the middle age groups leads to fewer rather than more households. On net balance, therefore, the effect of an increased proportion of married people on the number of households a given population will form (average household size) is greatlv weakened» (a. a. s. 9). 3 För Sverige 1945 se SOU 1945: 63.

Antal personer per hushåll

1958 Antal re per person 1958 (RPP)

1 2 3 4 5 6 7 8

16 25 26 17 8 4 2 2

22 24 21 18 9 4 1 1

2,44 1,75 1,26 1,00 0,90 0,82 0,79 0,64

Rikets tätorter % hushåll 1945

1960 Antal re per person 1960 (RPP)

16 27 27 17 8 3 1 1

22 28 22 17 7 3 1

2,17 1,56 1,16 0,96 0,84 0,75 0,68

108 (1960) samt konsumtionen av rumsenheter (RPP) för varje hushållsstorlek år 1958 (1960). Om vi antar att 1958 (1960) års konsumtion av rumsenheter för varje hus-

Växjö Rikets tätorter

hållsstorlek varit gällande även 1945 skulle förändringarna i fördelningen av hushållen efter storlek i tätorterna respektive i Växjö ha medfört följande ökning av rumskonsumtionen:

Antal rumsenheter per 100 personer år 1958 (1960) vid samma fördelning av hushållen efter storlek som A B 1945 1958 (1960) 120,6 124,4 114,8 119,2

4.2. Bostadsefterfrågans och bostadskonsumtionens beroende av hushållets inkomst 4.21. Inledning. Vår analys har visat att inkomstbildningen i samhället kan antagas inverka på bostadsefterfrågan och därmed bostadskonsumtionen framför allt på två vägar: (a) den påverkar den omfattning i vilken ogifta och förut gifta personer bildar egna bostadshushåll — efterfrågar egna lägenheter; (b) den påverkar ett givet hushålls konsumtion av bostadsutrymme (mätt i rumsenheter) och utrustningsstandard. För båda fallen gäller givetvis att det i viss omfattning är hushållets totala inkomstsumma — och inte de individuella inkomsternas höjd — som blir avgörande för konsumtionens storlek. Detta betyder att »yrkesverksamhetsgraden» inom olika ålders- och könsgrupper inverkar på bostadskonsumtionen. Ökade arbetsmöjligheter och ökade inkomster för ungdomar, gifta kvinnor och pensionärer kan vid given inkomstnivå öka tendensen att skaffa egen lägenhet och öka konsumtionen av rumsenheter. Som sagts tidigare har vi i denna utredning som hushållsinkomster för gifta p a r redovisat mannens och hustruns sammanlagda inkomst men i övrigt endast redovisat lägenhetsinnehavarens inkomst. Det är givet att detta ger en ofullständig bild av sambandet

Förändring

+ 3,1 % + 3,9 %

mellan bostadskonsumtion och hushållsinkomst. Den följande statistiska analysen av sambandet mellan hushållsinkomster och bostadskonsumtion kommer helt att begränsas till beräkningarna av »inkomstelasticiteter» genom s. k. tvärsnittsanalyser. Det betyder att vi för ett givet tillfälle studerar bostadskonsumtionens omfattning för hushåll i olika inkomstklasser. Det anses allmänt att sådana tvärsnittsanalyser icke kan ge ett fullständigt och korrekt mått på »bostadsefterfrågans» inkomstelasticitet. 1 Tidsserieanalyser vore ur vissa synpunkter att föredraga. I Sverige saknas emellertid praktiskt taget helt detaljerad lokal statistik över bostadskostnadernas förändringar under efterkrigstiden. 2 Det 1 För referat av och kommentarer till olika svenska utredningar om bostadsefterfrågans inkomstelasticitet hänvisas till P. Holm, »Bostadsefterfrågan på 1960-talet», s. 59—62. Där berörs även beräkningsmetodernas begränsning. 2 Den statistik som finns är i huvudsak dels bostadsposten i konsumentprisindex, dels bostadsstyrelsens statistik över kostnaderna för nybyggda statsbelånade lägenheter olika år, dels slutligen vissa punktundersökningar för enskilda år eller enstaka orter. Se Bentzel m. fl., »Den privata konsumtionen i Sverige 1931—65», s. 60—192, P. Holm, »Bostadsefterfrågan på 1960-talet», s. 71, samma författare, »Ludvika: Hushållens inkomster och bostadskostnader och efterfrågan på nybyggda lägenheter 1958» (ej publicerad utredning, se dock »att bo» 1961:3, »Var tredje Ludvikabo vill flytta»).

109 är därför icke möjligt att utan arbetskrävande specialundersökningar få fram ett material som kan användas för tidsserieanalyser av förändringar i t. ex. bostadskostnader och inkomster. Allvarligare är invändningen att beräkningen av bostadskonsumtionens inkomstelasticiteter eller överhuvudtaget sambandet inkomster—bostadskonsumtion blir meningslös på en marknad som varit så h å r t reglerad som den svenska under efterkrigstiden. Självklart påverkar regleringen resultaten och försvårar tolkningen; det finns dock skäl som talar för att påverkan icke är så stor att kalkyler blir »meningslösa». Dessa skäl kan sammanfattas sålunda: Bostadsmarknaden under efterkrigstiden h a r karaktäriserats av hög produktionsnivå och stark ökning av bostadskonsumtionen. Omsättningen på bostadsmarknaden har samtidigt varit så stor att den »ransonering» och dirigering av efterfrågan som skett genom t. ex. bostadsförmedlingarna endast kan betecknas som krusningar på ytan. Detta gäller i alla händelser de lokala marknader som vi i det följande skall analysera. Man kan utgå från att vid omflyttningarna konsumenterna hela tiden strävat mot optimum, dvs. i förhållande till sina inkomster försökt få en så bra lägenhet som möjligt. De lägenheter som varit utsatta för direkt h å r d hyresreglering, dvs. lägenheter byggda före 1942 och uthyrda i fria marknaden utgör en begränsad del av marknaden; vi uppskattar att den utgjorde (1958 resp. 1960) i Växjö ca 25 %, i Västerås ca 25 %, i Skellefteå ca 12 % och i Ljungby ca 10 % av samtliga lägenheter. Nybyggda lägenheter h a r visserligen varit underkastade priskontroll, men h y r a n h a r hela tiden anpassats efter kostnaderna. På småhusmarknaden h a r i praktiken icke någon

effektiv reglering förekommit — även om prisövervakning förekommit på statsbelånade hus. Trots metodens svagheter bör dessutom tvärsnittsanalyser kunna ge intressant material för jämförelser mellan olika orter och olika hushållstyper av sambandet mellan inkomst och bostadskonsumtion. Det är icke möjligt att bestämt uttala sig om i vilken riktning hyresregleringen kan ha påverkat utrymmesstandardens inkomstelasticitet i vårt material. Antar vi att utbudet varit oförändrat men att en avveckling av regleringen genomgående skulle medfört högre hyror, förefaller det sannolikt att de lägsta inkomsttagarnas bostadskonsumtion skulle minskat relativt i förhållande till de högre inkomsttagarna och att det skett en viss förskjutning i konsumtionen så, att större hushåll som h a r sämre betalningsförmåga skulle fått minska sin konsumtion till förmån för mindre hushåll. Om förändringen skett på detta sätt skulle fria hyror medfört ökade inkomstelasticiteter jämfört med de faktiska. Detta är dock endast hypoteser; h u r förhållandena på en fri m a r k n a d skulle utvecklat sig är givetvis omöjligt att veta. 4.22. Inkomster—hushållskvoter. Eftersom i Sverige gifta p a r till nästan 100 % efterfrågar egna lägenheter finns ingen anledning undersöka sambandet mellan inkomst och val av egna bostäder för gifta par. F ö r olika grupper av icke gifta är det däremot av stort intresse att söka klarlägga, h u r inkomstens höjd inverkar på benägenheten att skaffa egen lägenhet. I Sverige är det så vitt bekant tidigare endast Rydorff som gjort ett försök att beräkna hushållskvoternas inkomstelasticitet. Hans beräkningar baserades på ett material för Stockholm från 1945

110 Tabell B:4: 3. Medianinkomst före skatt för icke gifta män samt för ogifta och förut gifta kvinnor i olika åldersgrupper i Växjö 1958 Medianinkomst, kronor per år, för icke gifta män Åldersgrupp

ogifta kvinnor

Icke Icke Icke LägenLägenLägenlägenlägenlägenhetsinnehetsinnehetsinnehetsinnehetsinne- hetsinnehavare havare havare havare havare havare

15—19 år 20—24 » 25—29 » 30—39 » 40—49 » 50—59 » 60—69 » 70— »

2 069 6 359 10 255 10 245 10 125 4 714 3 532 Ej dekl.

10 000 9 701 12 176 10 900 9 625 6 444 3 543

1 685 6 797 8 333 8 750 6 308 5 133 2 600 1 863

7 873 9 153 10 259 11 032 8 964 4 947 3 339

Samtliga åldersgrupper

5 060

8 733

4 868

8 394

förut gifta kvinnor

|

} = 1 954 1 560

8 334 1 7 545 6 882 5 280 3 785 4 041 4 677

—29 år.

ÅRSINKOMST, KRONOR 14.000

ICKE

15-13 20-24 25-25 GIFTA MAN.

30-33

«<HJ

50-55

DM

30-33

40-43

50-53

<0-tJ

> Å L D E R , ÅR

ÅRSINKOMST, KRONOR

15-13 20-24 25-23 OGIFTA KVINNOR.

70-

> ÅLDER, ÅR

ICKE LÄGENHET3INNEWAVARE LÄGENHETSINNEHAVARE

Diagram B:4:4. Växjö 1958. Medianinkomst före skatt för lägenhetsinnehavare respektive icke lägenhetsinnehavare. Icke gifta män och ogifta kvinnor

Ill års bostadsräkning och undersökningen begränsades till grupperna ogifta och förut gifta kvinnor. 1 Som komplettering till detta material har vi på material från Växjö för år 1958 försökt beräkna »hushållskvoternas inkomstelasticitet». Beräkningarna har gjorts på följande sätt. De icke gifta har fördelats på tre grupper: a) ogifta kvinnor b) förut gifta kvinnor c) icke gifta män (ogifta och förut gifta män). 2 Med hjälp av taxeringslängd och mantalslängd har samtliga inkomsttagare inom dessa grupper fördelats efter ålder och inkomst. Därefter h a r antalet lägenhetsinnehavare fördelats på samma sätt. Det är sedan möjligt att för varje inkomst- och åldersklass beräkna hushållskvoten, varefter man kan studera inkomsteffekten inom en viss åldersgrupp. För beräkning av inkomstelasticiteten E för hushållskvoter, liksom i det följande för andra av inkomsten beroende variabler, h a r använts följande formel: log y = E • log x + a där x = inkomsten och y = den beroende variabeln, i detta fall hushållskvoten. 3 Därefter har värdena på E och a statistiskt beräknats på följande sätt: n n E log y — a • n — E • E log x = 0 1 1 n n n E log x • log y — a • 271og x — E • E(log x)2 = 0 1 1 1 där n är antalet x- och y-värden på vilka elasticiteten beräknas. Tidigare har redovisats h u r inkoms-

ten varierar med åldern för »icke gifta» lägenhetsinnehavare. Det konstaterades att det rådde en svag positiv korrelation mellan inkomst och ålder upp till 40-årsåldern, men att inkomsten därefter sjönk med tilltagande ålder. I tabell B: 4: 3 och diagram B: 4: 4 jämföres lägenhetsinnehavarnas medianinkomst före skatt med medianinkomsten för icke lägenhetsinnehavare inom olika åldersgrupper. Det framgår att kurvorna i stort sett har samma form men att lägenhetsinnehavarnas inkomster genomgående ligger högre än icke lägenhetsinnehavarnas (endast ett undantag!). I tabell B: 4: 4 och diagram B: 4: 5 redovisas antalet inkomsttagare och hushållskvoter inom olika inkomstklasser för kategorierna ogifta kvinnor och icke gifta män oavsett ålder. Sambandet mellan inkomst och hushållskvot blev i detta fall mycket starkt. Följande värden på hushållskvoternas inkomstelasticitet erhålles:

för icke gifta män » ogifta kvinnor

De odifferentierade hushållskvoternas inkomstelasticitet 0,70 1,00

Som framgår av tabell B: 4: 4 är hushållskvoterna för inkomsttagare i de lägsta inkomstklasserna nästan genomgående högre än kvoterna för personer med inkomster mellan 4 000 och 6 000 kronor. Besultat som liknar detta — i förhållande till redovisad inkomst 1 Rydorff, »Bostadsefterfrågan», Stockholm 1955, s. 40, 47—51, diagram 1 samt tabell 4. Rydorff anmärker att »vissa smärre felaktigheter synes finnas i materialet, detta har icke kunnat korrigeras» (s. 40). 2 Ogifta kvinnor har genomgående lägre hushållskvoter än förut gifta kvinnor. Sistnämnda grupp har oftare egen lägenhet, oftare barn boende hemma och har andra inkomster än de ogifta kvinnorna. Ogifta och förut gifta män skiljer sig mindre åt. Dessutom är gruppen förut gifta män relativt liten. 3 Herman Wold, »Demand analysis», s. 2—3.

112 Tabell

B: 4: 4. Hushållskvoter inkomstklasser

för icke gifta män och ogifta kvinnor (15— i Växjö 1958 samt inkomstelasticiteter1

år) i olika

Antal Årsinkomst, kronor, före skatt

Ej deklarerad inkomst — 3 999 4 000— 5 999 6 000— 7 999 8 000— 9 999 10 000—11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000— Samtliga inkomstklasser

Icke gifta män

Ogifta kvinnor

Hushållskvoter, % 32,3 21,6 34,5 26,6 25,2 25,0 35,4 28,3 48,9 27,3 62,7 31,0 76,0 39,8 77,4 47,1 88,5 70,1 29,6

42,4

Inkomstelasticitet = E 0,70 I 1,00

icke gifta män

ogifta kvinnor

501 379 224 184 260 277 176 70 87

570 423 294 424 448 209 125 62 78

2 158

2 633

1 Vid beräkningen av inkomstelasticiteten har hushåll i inkomstklassen —3 999 kronor uteslutits.

orimligt stor konsumtionsvolym — är m y c k e t v a n l i g a i de flesta k o n s u m t i o n s undersökningar baserade på officiell inkomststatistik.1

t i o n s f ö r m å g a n p å g r u n d av felaktiga uppgifter eller tillfälligtvis låga ink o m s t e r . I v å r t fall k a n r e s u l t a t e t d e s s -

Delvis b e r o r resultatet naturligtvis p å ofullständigheter i inkomststatistik e n ; d e n officiella i n k o m s t s t a t i s t i k e n ger icke en rättvis bild av k o n s u m -

1 Winnick anmärker t. ex. i »American Housing»: »Quite clearly, at the lowest income levels income is not representative of consumer expenditures or living standard» (a. a. s. 25). Se även s. 22 och s. 33.

HUSHÅLLSKVOTER. 1. 06IFTA KVINNOR e • 0,935

ICKE GIFTA MÄN

20 25 30

Diagram B:4:5. Växjö 1958. Hushålls kvotens inkomstelasticitet kvinnor i åldern 15— år. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt

e - 0,701

ÅRSINKOMST, 1000-TAL KRONOR

för icke gifta män och ogifta

113 Tabell B: 4:5.

Antal icke gifta män och ogifta kvinnor i Växjö 1958 i olika ålders- och inkomstgrupper samt hushållskvoter för dessa

Årsinkomst, kronor, före skatt

Ålder, år 20—24 25—29 30—39 40—49 50—59 60—69 7 0 -

Icke gifta män Antal inkomsttagare Ej deklarerad inkomst. . — 3 999 4 000— 7 999 8 000—11 999 12 000—15 999 16 000—

101 76 116 142 27 6

25 13 29 107 45 11

26 19 26 118 70 21

23 23 22 63 49 11

37 13 39 45 33 13

31 31 27 25 13 14

70 78 41 25 8 8

20—

313 253 300 525 245 84

20—59

212 144 232 475 224 62

Summa

230 Hushållskvoter (%) Ej deklarerad inkomst. . — 3 999 4 000— 7 999 8 000—11999 12 000—15 999 16 000—

1 720 1 349

19 1 5 8 7

52 8 28 17 20 18

35 16 23 27 36 95

44 35 45 44 43 82

35 62 67 72 82 85

61 81 67 84 100 86

36 70 83 60 62 70

34 40 36 30 42 73

30 15 24 26 38 68

Samtliga inkomstklasser

29 Ogifta kvinnor Antal inkomsttagare Ej deklarerad inkomst . . — 3 999 4 000— 7 999 8 000—11999 12 000—15 999 16 000—

70 67 271 155 6

13 13 63 138 14 2

29 12 48 130 49 15

30 15 44 80 52 21

41 48 64 68 49 20

61 66 60 33 10 14

85 74 52 37 7 6

329 295 602 641 187 78

183 155 490 571 170 58

Summa

2 132

1 627

Hushållskvoter (%) Ej deklarerad i n k o m s t . . — 3 999 4 000— 7 999 8 000—11999 12 000—15 999 16 000—

77 75 18 32 50

62 77 32 48 57 50

38 33 46 52 67 100

27 33 43 74 81 81

42 71 55 77 86 85

64 64 77 85 80 93

54 74 62 76 100 100

56 50 37 55 76 88

54 32 30 52 75 88

Samtliga inkomstklasser

utom delvis förklaras av att vi bara registrerat lägenhetsinnehavarens inkomst, medan den som faktiskt betalar lägenheten kan vara en annan hushållsmedlem. I Växjö finns dessutom ett antal personer, sjuksköterskeelever, seminarieelever, militärer och andra p e r s o n e r under utbildning, med låga nominella inkomster som h a r egen lägenhet. I det följande kommer vi i regel att utesluta den lägsta inkomstg r u p p e n vid kalkyler över sambandet 8—318297

mellan bostadskonsumtion och hushållsinkomst. Som framgår av tabellen är hushållskvoterna för kvinnor inom varje inkomstklass högre än motsvarande kvoter för män. Detta är karaktäristiskt för städer med hög yrkesverksamhet bland kvinnorna. Vidare bör observeras att kvinnornas hushållskvoter redan i inkomstklassen 12 000—13 999 kronor når så högt som 76 %. Männens kvoter visar enligt tabellen relativt svag

114 ökning i inkomstklasserna 4 000—11 999 k r o n o r ; det är möjligt att den använda beräkningsmetoden överskattar inkomstelasticiteten för majoriteten av hushållen (57 % av 1 657 »icke gifta män» med deklarerad inkomst tillhör de n ä m n d a inkomstklasserna). De h ä r påpekade egenheterna kan emellertid bero på en annan viktig faktor. Det r å d e r visserligen svag korrelation mellan ålder och inkomst bland de icke gifta, men det kan tänkas att den starka tendens till att hushållskvoterna ökar med åldern, som vi vet finns och som främst måste vara betingad av en med åldern stigande »preferens» till egen bostad, kan ha inverkat på vår korrelationskalkyl. 1 Vi h a r därför åldersfördelat materialet och studerat hushållskvotens storlek inom olika inkomstklasser för enskilda åldersgrupper. Resultatet sammanfattas i diagram B: 4: 6 (dubbel logaritmisk skala). Motsvarande hushållskvoter återfinns i tabell B: 4: 5. HUSMÅLLSKVOT, */.

£.000 ICKE

10.000 14.000 GIFTA MAN.

Resultaten kan i stort sett tolkas så: Preferenserna för egen lägenhet är mycket tydligt åldersinfluerade, dvs. hushållskvoterna stiger med stigande ålder. Detta gäller för alla inkomstklasser. Liksom av tabell B: 4: 4 framgår av tabell B: 4: 5 att många icke gifta med 1 I Amerika tycks man överraskande nog inte ha (eller inte ha observerat) någon ökning av hushållskvoterna för äldre personer under de senaste decennierna: »No evidence can be found that older people form independent households much more frequently than in the past. The rise in what is called here the 'headship rate' of people over 60 has been quite small over the past 50 years and almost negligible between 1940 and 1950. Because their numbers have greatly increased older people, of course, occupy a larger proportion of the housing inventory. But this is not at all the same thing as an increased tendency towards separate living arrangements. These findings are contrary to widespread belief and should be reviewed with care. It is indeed surprising that Social Security, more pensions, and general economic improvement have had, thus far, so little effect on the housing arrangements of the aged.» Winnick, a. a. s. 9.

HUSHÅLLSKV0T, 7.

£0-000

ÅRSINKOMST, KRONOR

G.000 OGIFTA

10.000 14.000

v ÅRSINKOMST, KRONOR

KVINNOR.

Diagram B:d:6. Växjö 1958. Hushållskvotens variation med inkomsterna inom olika åldersgrupper bland icke gifta män och ogifta kvinnor. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt

115 inkomster under 4 000 kronor eller utan deklarerade inkomster h a r egna lägenheter — hushållskvoterna i dessa inkomstgrupper är förvånansvärt höga. Som tidigare nämnts beror detta till en del på att i Växjö sjuksköterskor, seminarieelever och andra unga personer som bedriver fortsatt utbildning h a r fått möjligheten att bo i egen lägenhet. Men denna grupps höga hushållskvoter beror framförallt på att lägenhetsinnehavarens redovisade inkomst icke ger en korrekt bild av hans konsumtionsförmåga. Studerar man för varje åldersgrupp h u r hushållskvoterna förändras när inkomsten ökar så får man inte en lika lättolkad bild. På grund av små frekvenser h a r kalkyler av inkomstelasticiteterna inte utförts — men i grova drag kan elasticiteterna avläsas genom linjernas lutning i det dubbellogaritmiska diagrammet. För gruppen ogifta kvinnor råder en tydlig och stark korrelation mellan inkomstens storlek och hushållskvoternas storlek. Inkomstelasticiteterna är påtagligt högre för åldrarna under än för åldrarna över 50 år — vilket ter sig naturligt. För åldrarna under 50 år tycks inkomstelasticiteten vara av storleksordningen 0,6—1,0. F ö r de icke gifta männen är sambandet hushållskvot—inkomst betydligt mindre entydigt, m å h ä n d a delvis beroende på det lilla materialet med särskilt för åldrarna under 50 år små frekvenser av personer med egna lägenheter. Åldersklassen 30—39 år visar dock en stark korrelation mellan hushållskvot och inkomst och en kalkyl över inkomstelasticiteten ger, om man bortser från personer med mindre än 4 000 k r o n o r i årsinkomst, ett så högt värde som E = 1,2. Men i åldersgruppen 25—29 år med totalt 51 lägenhetsinnehavare redovisas

negativ inkomstelasticitet liksom i åldersgruppen 40—49 år, om man håller sig till hushåll med högst 16 000 k r o n o r i redovisad inkomst. De äldsta åldersklasserna visar svag inkomstelasticitet men där är också hushållskvoterna mycket höga redan vid låga inkomster. Det erhållna resultatet tyder på att i Växjö hushållskvoternas höjd är starkt beroende av inkomsternas höjd och att särskilt i medelåldern höga inkomster leder till höga hushållskvoter. Inkomstökningen under efterkrigstiden torde starkt ha bidragit till hushållskvoternas ökning. Vid sidan av inkomsterna tycks emellertid preferenser och vad vi kallat miljöfaktorer ha spelat en betydande roll för hushållskvoternas ökning •— detta gäller särskilt hushållskvoternas ökning i de äldsta och yngsta årsklasserna, där det finns ett starkt inslag av låga inkomsttagare. Det är icke möjligt att från detta enda fall dra några generella slutsatser om utvecklingen på andra orter. Å andra sidan finns det icke några speciella skäl som talar för att förhållandena i Växjö skulle på ett mera markant sätt avvika från förhållandena i tätorterna i gemen. Genom att lägenheterna i Växjö är större än normalt, skulle man möjligen kunna påstå, att utbudets struktur motiverade en långsammare takt i »hushållssprängningen» i Växjö än i andra orter — den höga utrymmesstandarden skulle motivera att ungdomar bodde kvar hemma eller att rum hyrdes ut mera än i orter med lägre utrymmesstandard. Det bör också påpekas att det relativa antalet »inflyttare», som borde vara mer benägna än hemmasöner och -döttrar att efterfråga egna lägenheter, inte har varit större än normalt. 4.23. Inkomster och bostadsutrymme. Enligt vår teori påverkar inkomstens

116 A N T A L RE.

ÅRSINKOMST, 50 tO 70 * 1000-TAL KRONOR SIFTA PAR -59 AR.

ANTAL RE.

10 GIFTA PAR

ZO

ÅRSINKOMST, 1000-TAL KRONOR

3*5

50 40 70 ?

^

40 ÅRSINKOMST, 50 tO 70 7 1 0 0 0 - T A L KRONOR

35-49 Å R .

A N T A L RE.

GIFTA

10 10 PAR 4 BOENDE.

Diagram B:4: 7. Växjö 1958. Utrymmesstandardens (RPH: s) inkomslelasticilet i olika hushållstyper. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt höjd på ett avgörande sätt ett hushålls val av bostad, dess konsumtion av bostadsutrymme och bostadsstandard. Till att börja med koncentrerar vi uppmärksamheten till bostadsutrymmet och mäter konsumtionen av utrymme genom antalet rumsenheter (re). För USA h a r Winnick påpekat att om man fördelar samtliga hushåll på en bostadsmarknad efter inkomst och mäter hur konsumtionen av rumsenheter per person — RPP-relationen — för-

ändras, blir korrelationen svag. 1 En förklaring är att inkomsten inte varierar med hushållsstrukturen, men det gör bostadskonsumtionen. Spridningen i inkomsten blir därför större än spridningen i utrymmesstandard. Samma förhållande, svag korrelation mellan total konsumtion av utrymme och inkomstens höjd, erhålles för Sverige, om hushållen föres samman utan 1

Se Winnick, a. a. s. 24—29.

117 Tabell B: 4: 6. Konsumtion

av rumsenheter per hushåll storlek i Växjö 1958

och per person

i hushåll

av

olika

Gifta par —59 år Antal boende per hushåll

Årsinkomst, kronor, före skatt

Ej deklarerad inkomst. — 7 999 8 000—11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000—17 999 18 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31999 32 000—39 999 40 000—47 999 48 000— Samtliga inkomstklasser Ej deklarerad inkomst. — 7 999 8 000—11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000—17 999 18 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31999 32 000—39 999 40 000—47 999 48 000— Samtliga inkomstklasser 1

5 eller flera 1 Antal rumsenheter per hushåll ( R P H ) 3,00 4,17 3,67 4,40 3,13 3,22 3,65 4,24 3,14 3,29 3,52 4,27 3,24 3,34 3,56 4,38 3,42 3,42 3,75 4,28 3,20 3,65 3,73 4,40 3,43 3,65 3,98 4,45 3,36 3,91 4,08 4,92 4,00 4,29 4,92 5,35 4,80 4,77 5,36 6,00 4,50 5,00 5,59 6,00 4,50 5,47 6,43 6,89 3,39 1,50 1,56 1,57 1,62 1,71 1,60 1,72 1,68 2,00 2,40 2,25 2,25

3,61

3,97

Antal rumsenheter per person (RPP) 1,39 0,92 1,07 0,91 0,88 1,09 0,89 1,11 0,94 1,14 0,93 1,22 0,99 1,22 1,02 1,30 1,23 1,43 1,34 1,59 1,40 1,67 1,61 1,82

1,69

1,20

0,99

4,67 0,78 0,76 0,76 0,78 0,76 0,78 0,79 0,88 0,96 1,07 1,07 1,23 0,83

Genomsnittlig hushållsstorlek = 5,6 personer.

d i f f e r e n t i e r i n g efter storlek eller civilstånd. Resultatet blir annorlunda om man u t g å r från att h u s h å l l s s t r u k t u r e n är av a v g ö r a n d e betydelse för k o n s u m t i o n e n a v b o s t a d s u t r y m m e o c h för v a r j e h u s hållstyp studerar hur utrymmesstandarden varierar med inkomsten. F ö r Växjö, d ä r det stora materialet tillåter en b e t y d a n d e differentiering på u n d e r g r u p p e r , h a r sambandet mellan inkomst och konsumtion av rumsenh e t e r s t u d e r a t s b å d e m e d h ä n s y n till hushållets storlek och hushållets ålder. D i a g r a m B : 4: 7 A—C r e d o v i s a r sam-

bandet för

inkomst—bostadskonsumtion

s a m t l i g a gifta, — 5 9 å r , f ö r d e l a d e e f t e r antal b o e n d e (4:7 A ) ; gifta, 3 5 — 4 9 å r , f ö r d e l a d e e f t e r a n t a l boende ( 4 : 7 B); gifta, 4 b o e n d e , f ö r d e l a d e efter h u s h å l lets å l d e r ( 4 : 7 C ) . M a t e r i a l e t till d i a g r a m B : 4 : 7 A å t e r f i n n s i t a b e l l B : 4 : 6, s o m d e s s u t o m redovisar antalet rumsenheter per pers o n för d e o l i k a f a m i l j e t y p e r n a o c h i n k o m s t g r u p p e r n a . M a t e r i a l e t till diagrammen B : 4: 7 B och C återfinnes i

118 Antal rumsenheter per person i enpersonshushåll Årsinkomst, kronor, före skatt Ej dekl.— 3 999 4 000— 7 999 8 000—11 999 12 000—15 999 16 000—

Icke g;ifta män i åldern . . . . år —34 2,00 1,86 1,64 2,35 3,11

Icke gifta kvinnor i åldern

år

35—49 | 50—59

60—

—34

35—49

50—59

60—

2,18 2,24 2,22 2,72 3,33

2,83 2,67 3,16 3,14 4,33

1,33 1,48 1,28 1,83 2,75

1,81 1,73 1,71 1,98 2,35

2,50 2,30 2,37 2,67 3,71

2,56 2,86 3,41 3,84 3,77

2,33 2,14 2,24 2,26 3,15

bilagetabell 25, till vilken den intresserade hänvisas. Resultaten är» enkla och entydiga. Hushållens konsumtion av bostadsutrymme växer för varje hushållsstorlek med inkomsten, och takten i konsumtionsökningen är ganska likartad för hushåll av olika storlek. Inom en viss åldersgrupp skiktar sig hushållen på samma sätt efter antalet boende (diagram B: 4: 7 B) men vid givet antal boende och given inkomst så ökar utrymmesstandarden påtagligt med hushållens ålder. Materialet tillåter inte några förfinade kalkyler — men det kan tänkas att vid ökade inkomster spelar åldern en mindre roll för utrymmesstandarden — kurvorna för rumskonsumtionen n ä r m a r sig varandra, n ä r inkomsten ökar (diagram B: 4: 7 C). I och för sig vore det naturligt om vid höga inkomster och stor bostadskonsumtion ålderns betydelse för konsumtionsvolymen skulle avta — materialet antyder möjligheten av en sådan tendens. Man skulle också vilja tro att ökade inkomster skulle ge ökade möjligheter för större hushåll att låta »behovet tala», och att det därför i diagram B: 4: 7 A och B skulle kunna spåras en med inkomsten ökande »spridning» av kurvorna och alltså en ökad differentiering av konsumtionen för olika hushållstyper. Något överraskande visar sig inte en sådan tendens i materialet. Den h ä r för gifta p a r beskrivna ten-

densen — ökad bostadskonsumtion vid ökad ålder och ökad inkomst — tycks även gälla för »ungkarlshushållen». Detta framgår av uppgifterna i ovanstående tablå och i tabell 26. Det mest påfallande är h ä r framförallt att åldrarna över 60 år h a r en så hög utrymmesstandard. I inkomstklasser upp till 8 000 k r o n o r konsumerar »pensionärerna» mer än 2,5 rumsenheter per person, och när inkomsten är över 8 000 kronor konsumeras mellan 3,14 och 4,33 rumsenheter. Tablån antyder vilken betydelse för rumskonsumtionen den väntade framtida ökningen av antalet pensionärer kan få. I vilken utsträckning bostadsbristen har påverkat resultaten h a r inte kunnat bedömas. Möjligen skulle det kunna tänkas att de unga barnhushållens (4 boende, —34 år) rumskonsumtion har sänkts genom att de hänvisats till nybyggda lägenheter och tvingats till hög standardkonsumtion på bekostnad av utrymmet. I annat sammanhang redovisat material visar emellertid att de nya hushållen inte i anmärkningsvärt hög grad är hänvisade till de nybyggda lägenheterna. 1 I sammanfattning blir de framräknade inkomstelasticiteterna för konsumtion av rumsenheter följande för olika hushålls- och åldersgrupper i Växjö år 1958: 1 Se P. Holm, »att bo» 1960: 4, »Vilka bor i de nybyggda lägenheterna?»

119 Antal personer per hushåll 2 3 4 5 o. fl.

Gifta p a r i åldern . . . . år —34

35—49

50—59

0,38 0,29 0,38 0,28

0,09

0,42 0,44

För vissa grupper med låga frekvenser h a r inkomstelasticiteter inte framräknats. Det kanske förefaller mest anmärkningsvärt att inkomstelasticiteterna genomgående är så pass låga; med ett undantag ligger de mellan 0,27 och 0,44. Det kan vidare tänkas att de relativt låga inkomstelasticiteter som erhållits i de ovan redovisade kalkylerna kan bero på att vi hela tiden redovisat inkomster »före skatt». Vi skall därför även redovisa några kalkyler för Växjö, baserade på hushållens inkomster sedan alla skatter fråndragits den taxerade inkomsten. Vi kallar detta inkomst efter skatt. Härvid h a r vi valt gruppen gifta p a r med 3 och 4 boende och hushållsföreståndare under 60 år. Dessa gruppers konsumtion av rumsenheter framgår av tabell B: 4: 7.

60—

—59

} 0,27

0,27 0,32 0,38 0,30

0,29

°' 3 0

Elasticiteterna blev alltså i detta fall nästan precis lika stora som de vi tidigare beräknat på inkomster före skatt. De h ä r från ett fullständigt material erhållna resultaten (omfattande alla hushåll i Växjö) kan jämföras med motsvarande resultat från bostadsbyggnadsutredningens intervjuundersökning från de tre regionerna. Eftersom intervjumaterialen är relativt små tillåter de inte en lika fin gruppering av hushållen som skett i Växjö. Korrelations- och elasticitetsberäkningarna blir nödvändigt behäftade med stora felmarginaler, kalkylerna h a r fått utföras på få värden och spridningen är ofta stor. 1 1 Några beräkningar över kalkylresultatens signifikans har inte utförts, varken för Växjömaterialet eller för treregionsmaterialet.

Tabell B: 4: 7. Konsumtion av rumsenheter per person för gifta par, med 3 och 4 boende, i åldrarna under 60 år i Växjö 1958 Antal boende per hushåll Årsinkomst, kronor, efter skatt Antal rumsenheter per person (RPP) Ej deklarerad inkomst och inkomst uppgift saknas 7 999 , 8 000—11999 12 000—15 999 16 000—19 999 , 20 000—23 999 24 000—31999 32 000— Samtliga inkomstklasser

1,39 1,07 1,11 1,19 1,34 1,50 1,68 1,83

0,92 0,90 0,89 0,96 1,10 1,24 1,49 1,60

1,20

1,00

Inkomstelas ticitet = E 0,36 0,32

120 Tabell

B: 4: 8. Konsumtion av rumsenheter per hushåll bland hushåll i olika inkomstklasser och med olika antal boende i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 Makar, mannen under 65 år

Årsinkomst, kronor, före skatt

Antal rumsenheter per hushåll ( R P H ) i hushåll med . . . boende 4

5 och flera

Västerås 1—11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000—17 999 18 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31999 32 000— Samtliga inkomstklasser Skellefteå 1—11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000—17 999 18 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31999 32 000— Samtliga inkomstklasser

2,6 3,0 2,4 2 2,8 3,1 2,8 3,1 4,3 3,0

3,1 3,1 3,0 3,1 3,2 3,5 3,9 5,0

3,5 2,9 3,5 3,4 3,3 4,0 4,0 5,1

4,2 4,1 3,5 3,8 4,2 4,0 4,5 6,2

3,5

3,8

4,2

3,3 3,1 3,1 3,1 2 3,22 3,02 3,6 4,1 2

3,5 3,5 3,22 3,6 3,6 2 3,8 4,0 4,8

3,4 4,3 3,8 3,7 4,0 3,92 4,4 5,0

4,0 4,2 4,0 4,9 4,8 4,9 2 4,6 2 6,4

3,3

3,8

3,9

4,6

3,8 4,0 2 4,3 2 4,3* 3.7 1 4,0 4,0 2

4,1 3,8 4,0 4,0 4,4 3,9 5,22 6,5 2

3,9 3,4 4,4 4,3 4,4 4,5 4,5X 6,22

5,3 4,2 4,8 4,9 4,4 4,9 2 5,4! 5,3 2

3,9

4,2

4,4

4,8

Ljungby 1—11999 12 000—13 999 14 000—15 999 16 000—17 999 18 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31999 32 000— Samtliga inkomstklasser 1 2

Frekvenser 1—4. Frekvenser 5—9.

Kalkylens resultat sammanfattas i diagram B : 4: 8 som bygger på materialet t i l l t a b e l l e r n a B : 4 : 8 o c h B : 4 : 9. Vid kalkylerna h a r genomgående värden för hushåll m e d inkomster u n d e r 12 000 k r o n o r u t e s l u t i t s . S k ä l e n h ä r t i l l ä r d e s a m m a s o m t i d i g a r e a n f ö r t s för Växjö — låt vara att inkomstgränsen kan anses vara dragen väl högt. G r u n d m a t e r i a l e t för t r e r e g i o n s u n d e r sökningen redovisas i tabell B : 4 : 8

medelst BPH-tal och i tabell B : 4 : 9 medelst RPP-tal. I s i s t n ä m n d a tabell h a r även uppgifter för Växjö införts o c h för a t t u n d e r l ä t t a j ä m f ö r e l s e r m e l lan o r t e r n a h a r de s a m m a n f ö r t s i n o m v a r j e i n k o m s t k l a s s . M e d r e s e r v a t i o n för snedheter i inkomstfördelningen inom varje inkomstklass och olikheter i hushållens åldersstruktur skulle alltså RPP-talen för varje h u s h å l l s t y p för de olika s t ä d e r n a v a r a j ä m f ö r b a r a . Man

e=o,5o e-0,45 e-0,45 e = 0,46

10.000 ZO.000

ÅRSINKOMST; 30000 40.000 50000' KRONOR

ao.ooo

v ÅR5INK0MST, 30.000 40.000 saooor KRONOR

A BOENDE

3 BOENDE.

*

LJUNC&Y

«

VÄXJO

=

SKELLEFTEÅ

°

VÄSTERÅS

Diagram B: 4: 8. Antal rumsenheter per person (RPP) i hushåll med olika inkomster \i Växjö 1958 samt i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960. Makar, mannen under 60 resp. 65 år. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt kan uttrycka saken så, att skillnader i RPP-tal för varje hushållstyp måste bero på andra faktorer än inkomsten eller hushållsstorleken. Genom begränsningen till gifta p a r u n d e r 60 år respektive u n d e r 65 år h a r även påverkan från skillnader i åldersstrukturen begränsats. Diagram B: 4 : 8 ger en god översikt över materialet. Det visar sig nu — och detta är mycket intressant — att inom en given hushållstyp ökar i alla städer rumskonsumtionen per person (RPP-talet) med inkomsten och den ökar i ungefär samma takt. »Konsumtionslinjerna» ligger i stort sett lagrade ovanför varandra och för 3-personshushållen i ordning nerifrån: Västerås (med lägsta utrymmesstandarden), Skellefteå, Växjö och Ljungby. Utrymmesstandardens Antal personer per hushåll 2 3 4 5 o. fl

(RPH:s)

Beräkningar över utrymmesstandardens inkomstelasticitet h a r utförts även för Västerås, Skellefteå och Ljungby på samma sätt som för Växjö. Utrymmesstandardens inkomstelasticitet enligt de olika beräkningarna järnföres i nedanstående tablå. Bortses från Ljungby med dess, förefaller det, speciellt stora spridning och sannolikt stora slumpvariationer, varier a r elasticitetstalen såväl mellan hushåll av olika storlek som mellan olika orter icke anmärkningsvärt mycket. Utrymmeselasticiteten i Växjö och Skellefteå, vilka har högre utrymmesstandard än Västerås, är enligt tablån lägre än elasticiteten för Västerås med sitt mer homogena bostadsbestånd (och bör det kanske tilläggas mer homogena sociala

inkomstelasticitet

= E. Gifta par —64 år resp. —59 år

Växjö 1958

Västerås 1960

Skellefteå 1960

Ljungby 1960

0,27 0,32 0,38 0,30

0,38 0,49 0,48 0,43

0,27 0,34 0,20 0,35

— 0,06 0,51 0,43 0,21

122 Tabell B: 4:9. Konsumtion av rumsenheter per person (RPP) i Växjö 1958 och i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 bland hushåll av olika storlek och i olika inkomstklasser samt antal rumsenheter per hushåll (RPH) och per person och antal personer per rumsenhet (PPR) bland hushåll i olika inkomstklasser Makar, mannen under 60 år (Växjö) resp. 65 år (Västerås, Skellefteå, Ljungby) Årsinkomst, kronor, före skatt/ område

Antal rumsenheter per person (RPP) i hushåll med . . . boende 5 o. fl

1 Antal 1 Antal hus- rumshåll enheter

RPH

RPP

PPR

3 494 562 2 461 576

3,6 3,2 3,6 4,1

0,95 0,94 0,96 1,23

1,05 1,07 1,04 0,81

—11999 Växjö Västerås Skellefteå Ljungby

1,56 1,29 1,65 1,88

1,09 1,04 0,86 1,37

0,88 0,89 0,85 0,96

0,85 0,84 0,80 1,06

12 000—15 999 Växjö Västerås Skellefteå Ljungby

1,65 1,40 1,55 2,06

1,13 1,02 1,12 1,30

0,91 0,82 0,99 0,96

0,87 0,74 0,82 0,91

1 198 4 434 273 864 1 192 4 359 195 797

3,7 3,2 6,7 4,1

0,97 0,92 1,01 1,10

1,03 1,08 0,99 0,90

16 000—19 999 Växjö Västerås Skellefteå Ljungby

1,67 1,46 1,57 2,00

1,22 1,04 1,21 1,40

0,96 0,84 0,95 1,14

0,88 0,79 0,97 0,93

736 2 812 330 1 080 1 092 4 246 143 623

3,8 3,3 3,9 4,3

1,04 0,95 1,03 1,14

0,96 1,05 0,97 0,88

20 000—23 999 Växjö Västerås Skellefteå Ljungby

1,68 1,42 1,50 2,00

1,30 1,17 1,27 1,30

1,02 1,00 0,98 1,12

0,98 0,80 0,98 0,98

448 222 438 85

1 787 779 1 689 358

3,9 3,5 3,9 4,2

1,15 1,04 1,16 1,30

0,87 0,96 0,77 0,77

24 000—31 999 Växjö Västerås Skellefteå Ljungby

2,00 1,55 1,80 2,00

1,43 1,30 1,33 1,73

1,23 1,00 1,10 1,12

1,07 0,90 0,92 1,08

319 190 442 38

1 503 731 1 783 181

4,7 3,8 4,0 4,8

1,25 1,15 1,26 1,37

0,80 0,87 0,79 0,73

2,34 2,15 2,05

1,69 1,67 1,60 2,17

1,43 1,28 1,25 1,55

1,26 1,24 1,28 1,06

267 140 396 39

1 536 707 2 008 239

5,8 5,1 5,1 6,1

1,34 1,47 1,41 1,54

0,74 0,68 0,71 0,65

32 000— Växjö Västerås Skellefteå Ljungby

971 173 692 139

För Västerås, Skellefteå och Ljungby är talen vägda. Se s. 21.

s t r u k t u r ) . Materialet ger vissa möjligh e t e r till » t e s t n i n g » a v h y p o t e s e n a t t »på orter d ä r p r o d u k t i o n e n av stora l ä g e n h e t e r varit liten ä r det oftare h u s håll m e d stora i n k o m s t e r som lagt beslag p å de stora l ä g e n h e t e r n a än p å orter där utrymmesstandarden genomgående hållits högre». I t a b l å n p å s. 123 h a r de gifta p a r u n d e r 65 å r s o m b o r i l ä g e n h e t e r o m 3 e l l e r

flera r u m o c h k ö k i V ä s t e r å s , Skellefteå och Ljungby fördelats på två inkomstgrupper. Samtidigt anges andelen lägenh e t e r om 3 eller flera r u m och kök. Relationstalen stöder hypotesen. I V ä s t e r å s , d ä r e n d a s t 52 % av d e gifta p a r e n b o d d e i »stora» lägenheter h a d e 80 % a v d e s s a h u s h å l l en i n k o m s t a v 16 000 k r o n o r e l l e r m e r — e n r y m l i g b o s t a d v a r förbehållen familjer m e d

123 Gifta par under 65 år boende i 3 eller Det procentuella antalet lägenheter om 3 eller flera flera rum och kök, procentuellt fördelade efter inkomst rum och kök Område

Skellefteå

i totala beståndet 1960

i materialets »gifta par under 65 år»

—15 999 kr

16 000— kr

Summa

33 47 64

52 65 83

20 37 48

80 63 52

100 100 100

goda inkomster. I Ljungby bodde 83 % av de gifta paren i stora lägenheter men endast 52 % av dessa hade 16 000 kronor eller mer i årsinkomst. För Växjö föreligger inte fullt jämförbara uppgifter, men de som finns ansluter sig väl till bilden. I bostadsbeståndet hade 48 % av lägenheterna 1958 3 eller flera rum och kök. Av samtliga gifta p a r bodde 59 % i »stora» lägenheter och av dessa hade endast 51 % en inkomst på 16 000 kronor och däröver. De redovisade resultaten kan här som i andra fall ha påverkats av olikheter i hushållsstorlek, hyresnivå och inkomstfördelning i de tre städerna, men sådana olikheter torde inte kunna förklara hela den redovisade skillnaden. Det bestående intrycket av dessa analyser blir emellertid att inkomstclasticiteterna är relativt låga och av samma storleksordning i de olika samhällena. Men eftersom »konsumtionen» av rumsenheter stiger när hushållens inkomster ökar, så medför olikheter i inkomster mellan olika städer ceteris paribus olikheter i utrymmesstandard. Det bör observeras att vid given »lönenivå» kan olikheter i inkomsten per invånare uppstå genom olikheter i »yrkesverksamhetsgraden». 4.24. Inkomster — konsumtionen av storlek och standard. 4.2M. Växjö. Efterfrågan på utrymme och standard inom olika hushållstyper och inkomstklasser. Hittills h a r vi endast studerat

h u r inkomsten påverkar hushållens konsumtion av bostadsutrymme, av rumsenheter. Det återstår att söka klarlägga sambandet mellan inkomst och den valda lägenhetens utrustningsstandard eller kvalitet. 1 I Växjö-materialet finns det vissa möjligheter att studera det n ä m n d a sambandet. Lägenheterna kan fördelas utom efter storlek på de 8 »kvalitetsgrupper» som redovisades i avsnitt B: 2. Det är visserligen en ofullständig och delvis godtycklig kvalitetsuppdelning, men den torde dock i stort sett riktigt återge befintliga kvalitetsdifferenser. Bearbetningen h a r skett på följande sätt. I den skiss som presenterades i avsnitt B: 2.1 avseende utbudet av lägenhetsstandard h a r vi satt poängen 1—8 på de 8 standardklasserna, varvid 1 motsvarar lägenheter utan bad, w c och ev, byggda före kriget och 8 helmoder1 Bostadskonsumtionens totala volym skulle alltså kunna mätas genom antalet lägenheter, lägenhetens storlek, lägenhetens utrustning med moderna bekvämligheter samt övriga kvalitetsegenskaper, såsom t. ex. läge. »Om vi inkluderar alla dessa egenskaper i begreppet standard och definierar bostädernas genomsnittliga standard som kvoten mellan bostadsvolymen och antalet lägenheter, får man tydligen en uppspaltning av bostadsvolymen i två komponenter, antalskomponenten och standardkomponenten.» (Bentzel m. fl., a. a. s. 170—171.) Rydorff går sedan ett steg längre och uppdelar standardkomponenten i en utrymmes- och en kvalitetskomponent. Det vi här kallar kvalitet innebär en viss inskränkning jämfört med Rydorffs definition (a. a. s. 12).

124 na lägenheter byggda på 1950-talet. Storleken h a r på vanligt sätt mätts genom antalet rumsenheter. Därefter har hushållen fördelats efter storlek (antal p e r s o n e r ) , ålder och inkomst före skatt. För varje grupp av hushåll h a r sedan beräknats dels den genomsnittliga standardpoängen, dels den storlekspoäng som motsvarar antalet re per hushåll. Resultaten h a r redovisats i sammandrag i tabell 25 och 26 i tabellbilagan. (Dessutom ger tabell 24 i tabellbilagan exempel på hur spridningen av hushållen i standard-storleksmatrisen varierar för hushåll tillhörande olika storleksoch inkomstgrupper.) De tre diagrammen (B: 4: 9 A—C) sammanfattar och illustrerar resultaten, som främst bör betraktas som ett uppslag till fördjupad analys. I diagram B: 4: 9 A h a r för analys utvalts gruppen gifta par i åldern 35— 49 år. Hushållen har fördelats efter storlek (antal boende) och efter inkomst. (I diagrammet h a r endast medelvärden för sju inkomstgrupper redovisats.) För varje hushållsgrupp h a r utrymmespoängen inprickats efter x-axeln och standardpoängen efter y-axeln. Poängvärden för varje hushållsgrupp h a r sammanbundits till en inkomst—standardlinje. (Linjen motsvarar på sätt och vis hyresstandardlinjen i vårt teoretiska diagram i avsnitt B: 3.2.) Det visar sig att — som väntat — hushållsgrupperna skiljer sig tydligt åt beträffande den använda lägenhetens storlek. 2-personshushållens linje ligger längst till vänster och 5- och flerpersonshushållens linje längst till höger i diagrammet. Om vi först jämför två hushåll av samma typ som har låga, men olika, inkomster, så finner vi att på denna nivå betyder ökad inkomst i första h a n d ökad utrustningsstandard. Upp till en inkomstnivå av 14 000— 15 999 kronor går linjerna nästan lod-

rätt, dvs. hushållen skiljer sig framförallt genom att hushåll med höga inkomster efterfrågar lägenheter av högre standard än hushåll med lägre inkomst. När inkomsten ökar utöver denna nivå, börjar den genomsnittliga utrymmesstandarden öka mer påtagligt — kurvorna viker av åt höger och blir flackare. Kan kurvornas konvexa form antas helt bero på utbudets struktur, på att det finns så få stora halvmoderna eller helt omoderna lägenheter? Enligt den tidigare presenterade modellen skulle det ringa utbudet av stora halv- och omoderna lägenheter tvinga hushållen att i första h a n d höja standarden. Kurvorna tycks bekräfta denna teori. Det är också uppenbart, att bland de lägsta inkomsttagarna är det de stora hushållen som bor i de stora omoderna lägenheterna — om man i stället för hushållsstorleken skulle hållit inkomsten konstant skulle vi som framgår av ett noggrant studium av diagram och tabeller ha fått i stort sett vågräta linjer, vilket skulle antyda att kvalitén inte i påtaglig grad varierar med hushållsstorleken. Diagrammen B: 4: 9 B och B: 4: 9 C bestyrker och differentierar den bild av sambandet inkomst—standard som erhållits i diagram B: 4: 9 A. Inom en given hushållsstorlek, 4 personer, i diagram B: 4: 9 B, ligger inkomststandardlinjerna skiktade med de yngsta hushållen överst till vänster och de äldsta, 60 år eller däröver, nederst till höger. Här framträder alltså tydligt en tendens till att de yngsta hushållen visserligen h a r mindre lägenheter men samtidigt högre standard än de äldre hushållen. Detta kan tänkas bero på antingen att de yngre hushållen på grund av marknadsförhållandena — bostadsbristen — i högre utsträckning flyttar in i moderna, relativt dyra lägenheter eller på att de yngre hushållen mer konsekvent visar större »preferens» för de moder-

2 BOENDE 3 BOENDE 4 BOENDE x5*BOENDE

K STORLEKS2.5 3 6IFTA

t~7 \S\ A * «

PAR, 3 5 - 4 9 ÅR

--*.,.. 35-49 AR ~--« *.•<* 50-53 AR

2 2.S 3 CIFTA PAR,

i

5T0RLEKSpKLASS

4 BOENDE

ÅRSINKOMST FORE SKATT, IOOO-TAL KRONOR * -7 • a-n

• 14-15 * 18-19 " 24-31 • 40-47 x 48-

2,5 3

4 GIFTA

PAR;

5 STORLEKS7 ^ KLASS

2 BOENDE.

Diagram B: 4: 9. Växjö 1958. Efterfrågan på storlek och standard inom olika ålders- och inkomstgrupper naste lägenheterna (jämför även h ä r bilagetabell 25). Även om det finns skäl som talar för det förra alternativet så kan det senare inte helt frånkännas sannolikheten att ha inverkat på utvecklingen.

I diagram B: 4: 9 C, som redovisar hushåll med 2 boende, är det naturligt att linjerna blir brantare än i diagram B: 4: 9 B; vid inkomstökningar kommer högre standard före större lägenhet. Det begränsade material som h ä r re-

126 VÄSTERAS

LJUNGBY

SKELLEFTEÅ

STANDARDKLASS

^

v

FRAN IRK UTAN BAD

MED BAD

2 T/ 100 -»» (14)

T

10 UTAN BAD

Cl

100 (10)

STORLEKS3-RK •->' KLASS

T /

2RK

(-)

-•17

—•->

1 —

I RK

—>n

—+->

^ F R A N 2RK UTAN BAD

100 (17)

54-

^

74-

/

,

,

i

_»

T

l s

^ -<— 100 • ^ 6 8

100 ->60 (27)

2<-

\ 1 4 1

\

100 ->24 (21)

s.

100 ~*54 (30)

100 -»II (24)

7<-

^ F R A N 2 RK M £ D BAD

T

\

-•5

23 T /

\

4 i

(10)

\ 5

'

H>

y

i

\ 13

3 •

H>

Diagram B: 4:10. Västerås, Skellefteå och Ljungby 196. Flyttningsriktning vid senaste flyttning bland gifta par under 65 år dovisats tycks styrka en i andra sammanhang gjord iakttagelse, att för de mindre inkomsttagarna är det sannolikt på grund av utbudets struktur och prisrelationerna på marknaden vanligt att börja med »kvalitetssteget». Först i andra h a n d tar man utrymmesstandardhöjningen. 4.242. Treregionsundersökningen. Val av lägenhet — storlek och standard vid flyttning. Med hjälp av material från treregionsundersökningen h a r hushållens benägenhet att vid flyttning välja mellan lägenhet av olika storlek och standard undersökts på ett helt annat sätt än det som redovisats i föregående avsnitt. I denna undersökning h a r registrerats i vad för slags lägenhet hushållen bodde innan de flyttade in i den lägenhet de bodde i vid intervjutillfället. Lägenheterna har fördelats på tre grupp e r : högst 1 rum och kök, 2 rum och kök samt 3 el. fl. rum och kök. I varje lägenhetsstorlek h a r lägenheterna sedan för-

delats på lägenheter med och utan bad. Med hjälp av detta grundmaterial är det möjligt att göra en — låt vara ofullständig — illustration till det omflyttningsschema mellan lägenheter av olika storlek och standard som introducerats i avsnitt B: 3. I diagram B: 4: 10 redovisas resultat från en kalkyl över hur många hushåll per 100 »flyttare» som bott kvar vid oförändrad storlek och standard respektive flyttat upp eller ner och därvid valt att ändra enbart storlek, enbart standard eller både storlek och standard. Diagrammet visar följande: Av 100 hushåll i Västerås som bodde i ett rum och kök utan bad flyttade 18 % med bibehållen utrustningsstandard till en större lägenhet (en omodern tvåa), 10 % »valde» att bara höja utrustningsstandarden, de flyttade till ett rum och kök med bad, medan 58 % höjde både utrustnings- och utrymmesstandarden genom att flytta till en helmodern lägenhet om två rum och kök. Återstår

127 14 % av hushållen som bytte bara till en lägenhet av samma storlek och s t a n d a r d de hade i utgångsläget. Ett n ä r m a r e studium av diagrammet visar entydigt samma resultat. Den genomgående tendensen är att flyttningar utefter »diagonalen» mot både större lägenhet och högre standard är dominerande. 4.25. Treregionsundersökningen. Inkomster — total bostadskostnad. Uppgifter om bostadskostnader finns i treregionsmaterialet och i Ludvika-undersökningen. Hur bostadskostnaderna beräknats redovisas på annan plats.i Även om hyresregleringen medför vissa onormala relationer mellan h y r o r n a för lägenheter av samma standard varierar trots allt h y r o r n a i stort sett med lägenhetens storlek och standard.2 Detta bekräftas av det material som redovisats i bilagetabell 21. Vid undersökningen h a r de gifta paren u n d e r 65 år i de tre regionerna fördelats efter hushållets inkomst på fem inkomstgrupper. Fördelningen på inkomstklasser är grov och om, av skäl 1) Inkomstklass 2) Inkomst per (före skatt) hushåll 5 inkomstklasser a) kvarboende (se ovan) Varje klass b) flyttare kombinerad med a) c) a + b alla —e) i grupperna 2—5

som anförts tidigare, den lägsta inkomstklassens värden uteslutes, återstår endast värden för fyra klasser för studier av sambandet inkomster—hyror. Materialet för gifta hushåll h a r bearbetats på följande sätt. Hushållen har fördelats efter antalet boende och inom varje sådan storleksklass på de fem inkomstklasserna. För varje inkomstklass h a r därefter antalet intervjuade hushåll uppdelats i två grupper efter framförda önskemål om de a) vill flytta, b) vill bo kvar i den lägenhet de bodde i vid intervjutillfället. Grupp a) h a r kallats »flyttare», grupp b) »kvarboende». F ö r de bägge grupperna h a r hyran för den bebodda lägenheten registrerats före flyttningen samt för grupp a) dessutom h y r a n i den önskade lägenheten (hyran efter flyttningen). 3 För att undvika att en eventuell snedhet i fördelningen av hushållen inom de relativt breda inkomstgrupperna skulle inverka på kalkylen h a r medelinkomsten per hushåll beräknats för varje inkomstklass. Vi får då följande totala bearbetningstabell för hushållen av olika storlek:

4) Hyrespro- 5) Hyresök3) Hyra per kalencenten ning i % derår a—e som b) flyttare a) kvarboende d) alla b) flyttare före flyttn. under 3) c) flyttare efter flyttn. d) alla före flyttn. e) alla efter flyttn.

F ö r var och en av regionerna Västerås, Skellefteå och Ljungby redovisas motsvarande uppgifter i bilagetabell 27. Det visar sig att hushållen med inkomster u n d e r 12 000 kronor på samma sätt som vi tidigare påpekat ofta redovisar i förhållande till de låga inkomsterna höga hyror. Hyrorna i denna grupp ligger i många fall över h y r o r n a i närmast högre inkomstklass. 1 Hyresprocenterna är höga. Vid de följande korrelations- och elasticitetsberäkningarna h a r alltså den lägsta inkomstklassen uteslutits.

1 Bostadskostnaderna avser i regel faktiskt erlagd hyra men med avdrag för familjebostadsbidrag (se i övrigt avsnitt A, s. 20). För egna hem har angivna utgifter för ränta och normala amorteringar jämte utgifter för bränsle och normalt underhåll redovisats av den boende. Avdrag har därefter skett för samma inkomster som vid hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter. Se i övrigt redogörelsen för treregionsundersökningen (avsnitt A i detta betänkande). 2 I det följande användes ordet hyra som sammanfattande benämning på »bostadskostnader» eller den årliga utgiften för en lägenhet oavsett om utgiften avser egentlig hyra, avgifter till en bostadsrättsförening eller utgifter för ett eget hem. 3 Hur frågan om »önskad lägenhet» formu-

Not 3 o. 4 se s. 128.

128 Det är ett sedan länge känt och i undersökningar från olika delar av världen visat förhållande att om ett hushålls inkomst ökar så ökar inte hyresutgiften i takt med inkomstens ökning, den s. k. hyresprocenten sjunker vid stigande inkomst. Denna »Engels lag» gäller även för vårt material. Vad som h ä r skall närmare studeras är tendensens styrka och hyresutgiftens inkomstelasticitet för olika hushållstyper och inom olika regioner. Diagram B: 4 : 1 1 redovisar för Västerås, Skellefteå och Ljungby h u r hyran varierar med inkomsten inom olika hushållsstorlekar. I tabell B: 4 : 1 0 redovisas det grundläggande materialet för Skellefteå, dvs. medelhyror och hyresprocent inom olika inkomstgrupper för olika stora hushåll. 1 Resultatet är entydigt — lika för alla tre städerna. Inom varje hushållsstorlek ökar h y r a n med inkomsten och inom varje inkomstgrupp ökar hyran med hushållsstorleken — låt vara att det förekommer betydande »slumpvariationer» som en följd av det lilla materialet. Tyvärr h a r inte det begränsade

materialet tillåtit en detaljgranskning av utvecklingen av hyresutgifter för hushållen inom inkomstintervallet 12 000— 20 000 kronor, där de flesta hushållen befinner sig. I tabellmaterialet kan spåras tendenser till att hyresutgiften ökar förhållandevis långsamt med inkomsten inom detta intervall och detta skulle kunna tänkas bero på ett för litet utbud av stora lägenheter. Denna hypotes h a r dock icke gått att belägga i detta material. I tabell B: 4: 10 redovisas även hyresutgiftens inkomstelasticitet för de studerade hushållen i Skellefteå. Elasticitetstalen varierar mellan lägst 0,34

1 Se även bilagetabell 27 för Västerås och Ljungby.

Not 3 och 4 Ull s. 127.

lerats framgår av frågeformuläret, till vilket hänvisas. De som önskade flytta fick välja mellan olika typer av lägenheter med olika hyror. Jämför redogörelsen för treregionsundersökningen. 4 Som framgår av redogörelsen på annan plats är dock antalet »flyttare» ovanligt stort i denna grupp och många flyttare vill trots låg inkomst ha en dyrare ny lägenhet.

Tabell B: 4:10. Hyresutgift per hushåll och hyresprocent i Skellefteå 1960 bland hushåll i olika inkomstklasser och av olika storlek. Hyresutgiftens inkomstelastici e Makar, mannen under 65 år

1—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Samtliga inkomstklasser

1 2

Antal boende per hushåll

Antal boende per hushåll

Årsinkomst, kronor, före skatt

5 o. flera

Hyresutgift per hushåll, kr per år 1 854 1 890 2 481 1 984 2 182 2 361 2 355 1 903 2 259 2 446 2 691 2 439 2 793 3 017 2 3 112 2 574 1 2 680 3 221 3 526 3 931 2 213 2 539 2 631 2 648 Inkomstelasticitet = E 0,34 | 0,53 0,46 | 0,46

Frekvenser 1—4. Frekvenser 5—9.

5 c . flera

Hyresprocen ; per hushåll 24 22 29 25 14 16 17 17 14 13 14 15 1 2 12 13 14 14 8 10 10 9

129 UYRESUTGIFT, KRONOR PER ÅR

UYRESUTGIFT, KRONOR PER AR 5'B0ENDE

e-0,70 5«BOENDE e»0,4é 4 BOENDE e - 0 , 4 6 3 BOENDE e » 0 , 5 3 l BOENDE e - 0 , 3 4

•0,54 •0,51 •0,54

10.000 20.000 VÄSTERÅS-

ÅRSINKOMST, 30.000 40.000 50.000 ' KRONOR

ÅRSINKOMST, 10.000

30.000 40.000 50.000" KRONOR

SKELLEFTEÅ .

UYRESUTGIFT, KRONOR PER AR

2 BOENDE e - 0 , 8 5 4 BOENDE e - 0 , 7 3 5*BOENDE e - O . t t 3 BOENDE e - 0 , 5 2

5.000 4.00 O

5* BOENDE A BOENDE 3 BOENDE l BOENDE

3.000 -

2.000 —

(.000 10.000

20.000 ÅRSINKOMST, 30.000 40.000 50.00a KRONOR

LJUNGBY

Diagram B: 4:11. Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960. Medelinkomst och medelhyra för hushåll av olika storlek och med inkomster över 12 OOO kronor. Medelhyrans inkomstelasticitet. Samtliga hushåll före flyttning till önskad lägenhet. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt

för 2 boende och högst 0,53 för hushåll med 3 boende. Framställningen skall återkomma till frågan om hyresutgiftens inkomstelasticitet. Det är uppenbart att både hyresregleringen och bostadsbristen inverkat på hushållens bostadsutgifter och därmed även på hyresutgiftens inkomstelasticitet för olika hushållsgrupper. Hyresregleringens inverkan är inte möjlig att belysa i detta sammanhang. Däremot ger intervjumaterialet vissa möjligheter att bedöma h u r bostadsbristen inverkat på de framräknade relationerna hyra—inkomst. Vid intervjun frågades, som tidigare 9—318297

nämnts, om hushållet ville flytta och om svaret blev ja, fick hushållet välja mellan olika lägenheter och ange vilken bostad och vilken hyra man var beredd att acceptera. Det var i alldeles övervägande del en bostad med högre h y r a som man önskade sig. Kombinerar vi den faktiska hyran för de »kvarboende» med den önskade hyran för »fryttarna» efter omflyttning borde vi kunna få åtminstone en uppfattning om i vilken riktning h y r a n s inkomstelasticitet skulle ha förändrats, om den lokala bostadsmarknaden bringats i balans genom ett vid rådande h y r o r tillräckligt utbud av nybyggda, huvudsakligen större lägen-

130 Tabell B: 4:11. Hyresprocent för kvarboende respektive flyttare före och efter flyttning i olika inkomstklasser i Västerås 1960 samt den procentuella hyresökningen vid flyttning dels för flyttarna enbart, dels för samtliga hushåll Makar, mannen under 65 år, med 3 resp. 5 och fler boende 3 boende Hyresprocent för Årsinkomst, kronor, före skatt

flyttare kvarboende

5 och fler boende Hyresökning i % för

Hyresprocent för flyttare

före flyttning

efter flyttning

flyttare

alla

kvarboende

Hyresökning i % för

före flyttning

efter flyttning

flyttare

alla

1—11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—

25 17 14 13 11

26 14 13 11 11

39 23 22 17 15

49 59 70 53 41

24 16 21 18 8

31 15 14 15 13

25 17 14 13 11

38 26 22 18 16

50 52 62 39 42

19 21 22 18 8

Samtliga inkomstklasser

heter. Som framgått av redogörelsen i avsnitt A motsvarar flyttarnas önskade hyra de faktiskt på marknaden år 1961 gällande hyrorna eller bostadsutgifterna. Läget kan alltså sägas motsvara en vid bibehållen hyresreglering balanserad marknad för utbud och efterfrågan. Då man bedömer resultaten av en sådan kalkyl måste man ha klart för sig att alla önskemål inte är realistiska — det förefaller t. ex. troligt att inkomsttagare med höga inkomster skulle ha större möjligheter att realisera sina önskemål än inkomsttagare med låga. Det är tänkbart, att en så kraftig omflyttning, som skulle bli följden av att många flyttningsvilligas önskemål kunde realiseras, skulle leda till att flera hushåll omprövade och ändrade svaret på frågan om de ville flytta och i så fall till vilken lägenhet. Materialet ger oss emellertid vissa möjligheter att bedöma realismen i uttalade önskemål. För de hushåll som vill flytta kan hyran för den önskade lägenheten (efter flyttningen) jämföras med hushållets inkomst (före flyttningen).

Bilagetabell 27 innehåller ett fylligt material för jämförelser av det slag som här diskuterats. Tabell B: 4: 11 sammanfattar uppgifter för två hushållstyper i Västerås, som belyser vad ett realiserande av flyttarnas önskemål skulle få för effekt på dels hyresprocenten, dels den totala hyresutgiften. Exemplet avser gifta par under 65 år med 3 respektive 5 eller fler boende. Flyttarna inom varje inkomstgrupp har i regel »lägre» hyresprocent (hyror) än de kvarboende, dvs. de bor i regel i sämre (äldre) lägenheter. De som vill flytta förklarar sig villiga att öka sin hyra med i runda tal 50 %. Att hyresutgiften för flyttarna skulle öka kraftigt om deras önskemål kunde realiseras betyder inte att önskemålen är ekonomiskt orealistiska; i inkomstklasserna 12 000—23 999 kronor skulle hyresprocenten efter flyttning variera mellan 17 och 26; då har ingen hänsyn tagits till eventuella inkomstökningar utöver den för inkomståret redovisade taxerade inkomsten. Tabell B: 4: 12 redovisar för flyttare

131 Tabell B: 4:12. Hyresutgifter efter önskad omflyttning för flyttningsintresserade med 3 boende i olika inkomstklasser i Västerås och Skellefteå 1960 Makar, mannen under 65 år Västerås Årsinkomst, kronor, före skatt

1—11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—

Skellefteå

Hyresutgift, kronor, per hushåll och år

Årsinkomst, kronor, per hushåll

före f lyttnin g

8 710 14 760 17 910 22 420 29 500

2 260 2 120 2 270 2 490 3 120

— hushåll med 3 boende — i Västerås och Skellefteå en jämförelse mellan hyran före och efter flyttning. Talen återges i diagram B: 4: 12, där även motsvarande tal för alla hushåll inritats. Av tabellen framgår den kraftiga hy~ resökningen för hushållen i alla inkomstgrupper. Diagrammet visar att flyttare med lägre inkomster vill öka sina bostadsutgifter relativt sett något mer än flyttare med högre inkomster. (Detta innebär i sin tur att hyrcsutgiftens inkomstelasticitet för flyttarna skulle bli något mindre efter en omflyttning än den var före flyttningen.) Jämförelsen mellan Skellefteå och Västerås visar att hushållen i Västerås önskar öka sin bostadsstandard något mer än hushållen i Skellefteå. Om detta är symptomatiskt och vad det skulle kunna bero på h a r inte kunnat klarläggas. De h ä r redovisade resultaten är i stort sett representativa för övriga hushållsgrupper och för övriga städer. För att belysa detta har vi sammanställt tabell B: 4: 13, där hushåll tillhörande inkomstgruppen 16 000—19 999 kronor jämförts med varandra. Resultaten är

hushåll

efter flyttning

Årsinkomst, kronor, per hushåll

före flyttning

efter flyttning

3 370 3 380 3 870 3 810 4 390

10 490 1 13 430 17 660 21 480 31 540

1680 2 220 2 000 2 650 3 110

3 610 1 3 370 3 280 3 620 4 120

Hyresutgift, kronor, per hushåll och år

med hänsyn till materialets bristfälligheter överraskande enhetliga och entydiga. I alla tre städerna finns en betydande grupp hushåll som h a r i förhållande till sin inkomst låga hyror, 1 900 å 2 500 kronor beroende på hushållets storlek, och som vill byta lägenhet. De är beredda att för en ny bättre bostad öka sina hyresutgifter till i regel mellan 3 000 och 4 000 kronor, om de får den bostad de önskar. Huvuddelen kan erhålla den önskade bostaden genom att betala högst 20 å 25 % av sin inkomst i hyra. För olika hushållsgrupper av gifta p a r har, som tidigare nämnts, beräknats inkomstelasticiteter före och efter flyttning. Resultaten sammanfattas i tabell B: 4: 14 (jämför även tabell B: 4: 10 och diagram B: 4: 12). I tabellen har även uppgifter för Ludvika år 1958 medtagits. Hyresutgiftens inkomstelasticitet enligt vid intervjutillfället rådande förhållanden ( = före flyttning) varierade omkring talet 0,5. Den lägsta elasticiteten redovisas för 2-personshushåll i Skellefteå med 0,3 och den högsta (0,9) för

132 HYRESUTGIFT, KRONOR PER AR

HYRESUTGIFT, KRONOR PER AR

10.000 ÅRSINKOMST, 20000 30.000 40.000 7 KRONOR.

1.000 FLYTTNINGSVILLISA.

e-0,-12

- • ^ ^ e = o.39 e-0,55 -

. 30.000 40.000 7

10.000 ZO.000

ALLA

UU5UÅLL.

ÅRSINKOMST, KRONOR

.VÄSTERÅS. EFTER FLYTTNING .._..... o -.FÖRE • SKELLEFTEÅ. EFTER o -.FÖRE

Diagram B: 4:12. Hyresutgifter för hushåll med 3 boende före och efter flyttning till önskad lägenhet. Hyresutgiftens inkomstelasticitet. Logaritmisk skala. Inkomst före skatt

Tabell hushåll

B: 4:13. Hyresutgift i Västerås, Skellefteå

per hushåll och hyresprocent före och efter och Ljungby 1960 samt procentuell hyresökning

flyttning för vid flyttning

Makar, mannen under 65 år, med en årsinkomst före skatt av 16 000—19 999 kronor Hyresutgift, kronor per hushåll och år, för Inkomst, Antal boende kr per alla flyttare alla husper hushåll/ husefter håll håll område och år, före Före Efter flyttalla flytt- flytt- flytt- ning ning ning ning

alla hushåll före flyttning

Före flyttning

Efter flyttning

2 personer Västerås Skellefteå

2 17 820 2 080 1 880i 3 100 2 470 17 680 2 440 2 1201 3 0301 2 680

11,7 13,8

10.5 1 ll,7i

3 personer Västerås 17 940 2 430 2 270 3 870 2 950 Skellefteå 17 500 2 260 2 000 3 280 2 700 2 2 Ljungby 17 950 2 450 2 610 3 770 2 760

13,5 12,9 13,7

4 personer Västerås Skellefteå Ljungby

18 100 2 360 2 280 3 700 3 160 17 790 2 450 2 400 3 600 2 890 2 2 17 860 2 350 2 340 3 960 2 630

5 personer Västerås Skellefteå Ljungby

17 750 2 480 2 470 4 010 3 020 17 530 2 690 2 4601 4 7401 2 890 17 930 2 440 2 2101 3 6001 2 640

1 Frekvenser 1—4. 2 Frekvenser 5—9.

Hyresökning i % för

Hyresprocent för flyttare

alla efter flyttning

flyttare

alla

17,32 16,7i

13,8 15,2

652 431

19 10

12,7 11,3 14,72

21,6 18,6 21,22

16,4 15,4 15,3

70 65 442

21 20 12

13,1 13,7 13,1

12,6 13,5 13,1 2

20,5 20,3 22,1 2

17,4 16,2 14,8

63 50 69 2

34 18 13

14,0 15,3 13,6

13,8 13,9i 12,3i

22,4 26,8i 20,0i

17,0 16,5 14,7

62 931 631

22 7 8

133 Tabell B: 4:14.

Hyresutgiftens inkomstelasticitet för hushåll av olika storlek i Västerås, Skellefteå och Ljungby 1960 samt i Ludvika 1958

Makar, mannen under 65 år, med en årsinkomst före skatt av 12 000 kronor eller mer Antal boende per hushåll

Västerås Före flyttning

Efter flyttning

Före flyttning

2 3 4 5 o. flera

0,54 0,54 0,51 0,70

0,62 0,42 0,46 0,68

0,34 0,53 0,46 0,46

Ljungby

Ludvika

Efter flyttning

Före flyttning

Före flyttning

0,46 0,39 0,45 0,35

0,89 0,52 0,73 0,52

0,6 0,5 0,4 0,8

Skellefteå

hushåll med 2 personer i Ljungby. 1 De redovisade inkomstelasticiteterna är relativt låga. Till en del skulle detta kunna bero på att vi utgått från inkomster »före skatt». Som nämnts finns skäl för att elasticiteter beräknade på inkomster efter skatt borde bli högre. De i avsnitt B: 4.23 redovisade kalkylerna för Växjö visade emellertid inga stora skillnader mellan utrymmesstandardens inkomstelasticitet räknat före och efter skatt. Något bestämt kan således inte sägas om vilka värden för elasticiteter efter skatt som skulle erhållas på detta material. Jämförelser med andra undersökningar bekräftar att de h ä r erhållna elasticiteterna är av samma storleksordning som de som tidigare erhållits vid liknande undersökningar. I IUI:s undersökning redovisades t. ex. elasticiteter på 0,5 a 0,7 beräknade på 1952 års levnadskostnadsundersökning.2 Rydorff fick på 1945 års material elasticiteter på 0,3 å 0,4.3 En omflyttning enligt redovisade önskemål skulle enligt de formella beräkningar vi redovisat (se även diagram B: 4:13) i de flesta fall leda till minskning av hyresutgiftens inkomstelasticitet (undantag 2-personshushåll). Då får beaktas vad som tidigare framhållits, att de största inkomsttagarna h a r större ekonomiska möjligheter att realisera

sina önskemål, samtidigt som en del hushåll med mindre inkomster, om en ökad omflyttning kommer till stånd, kan få möjligheter att flytta till en lägenhet som är billigare än den de angivit vid intervjun. Bägge dessa faktorer skulle öka den elasticitet som redovisades efter flyttning. 4.26. Inkomster — efterfrågan på småhus i Växjö. I »Bostadsefterfrågan på 1960-talet» redovisas en översikt av de faktorer som kan antas vara bestämmande för om ett hushåll efterfrågar en lägenhet i »småhus» eller i flerfamiljshus.1* Analysen koncentreras till egentliga småhuslägenheter, dvs. lägenheter om minst 3 rum och kök. Den följer följande enkla schema: a) Efterfrågan på »småhus» är koncentrerad till de hushåll som efterfrågar en lägenhet om minst 3 rum och kök.s b) Vilka faktorer är avgörande för om hushållen efterfrågar en lägenhet om minst 3 rum och kök? 1

Felmarginalerna i kalkylresultaten är sannolikt stora. Några signifikanstest har inte utförts och resultaten bör användas med stor försiktighet. 2 Bentzel, a. a. s. 181. 3 Rydorff, a. a. s. 56. 4 A. a. s. 62. 6 Medvetet bortses alltså från de fall då ett hushåll väljer mellan 2 rum och kök i ett flerfamiljshus och 3 rum och kök i ett småhus.

134 Tabell B: 4:15. Det procentuella antalet gifta hushåll i Växjö 1958 i olika inkomstklasser, av olika storlek och i olika åldersgrupper boende i lägenheter om tre eller flera rum och kök Hushållsföreståndarens ålder, år —34

3 5 - -49

Årsinkomst, kronor, före skatt

35—59

60—

Antal boende 3

5 o. fler

—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31999 32 000—

32 41 68 52 68 88

54 48 62 74 83 86

51 54 68 78 95 95

72 74 81 89 98 100

14 24 33 55 61

54 48 62 74 83 86

64 79 70 92 93 100

Samtliga inkomstklasser

. . Frekvens 4; procenttal har ej beräknats. c) Om ett hushåll efterfrågar en lägenhet om 3 eller flera rum och kök, vilka faktorer är det som bestämmer om det efterfrågar en lägenhet i ett småhus eller ett flerfamiljshus? De berörda frågorna skall i detta sammanhang belysas med material från Växjö. Enligt de resultat som redovisats tidigare varierar efterfrågan på 3-rumslägenheter bl. a. starkt med hushållets storlek (antal boende) och med lägenhetsinnehavarens ålder samt med hushållets inkomst. Tabell B: 4: 15 visar den starka positiva korrelationen mellan val av lägenhetstyp och de här nämnda 3 komponenterna: hushållets storlek, ålder och inkomst. Som ett exempel kan tas ett hushåll i åldersgruppen 35—49 år med 3 boende. I inkomstklassen 12 000— 15 999 kronor bodde 48 % av hushållen i stora lägenheter men i inkomstklassen 20 000—23 999 kronor 74 % av hushållen i stora lägenheter. I inkomstklassen 20 000—23 999 kronor bodde 52 % av 2-personshushållen, 74 % av 3-personshushållen och 89 % av 5- och flerpersonshushållen i lägenheter med 3 eller

flera rum. På liknande sätt stiger inom samma inkomstklass procenttalen med hushållsföreståndarens ålder. Om vi nu grupperar hushållen efter storlek, ålder (2 klasser) och inkomst på det sätt som skett i tabell B: 4:16 och sedan inom varje inkomstklass delar hushållen i två grupper, andelen boende i småhus respektive i flerfamiljshus, så borde det framgå att småhusprocenten tenderar att öka med stigande inkomst. Som framgår av tabellen är så icke fallet. Besultatet är sannerligen överraskande och sensationellt för dem som trott att »småhusboendet» skulle öka med inkomsten.i Det kan icke spåras någon bestämd tendens att andelen småhusboende ökar med inkomsten och det kan heller icke spåras någon stark tendens till ökad andel småhusboende, när hushållsstorleken ökar — för de verkligt stora hushållen med 5 eller flera personer ligger dock procenttalen påtagligt högre än för övriga grupper. Det kan naturligtvis tänkas att resultatet i tabell B: 4: 16 beror på speciella lokala förhållanden 1 Till denna grupp hör författaren. Se a. a. s. 67—69.

135 Tabell B: 4:16. Antal gifta hushåll i Växjö 1958 av olika storlek, i olika inkomstklasser och av olika ålder boende i lägenheter om minst tre rum och kök, fördelade på småhus och flerfamiljshus Hushållsföreståndarens ålder, år Antal boende/ årsinkomst, kronor, före skatt

6C—.

—59 Antal hushåll i

Antal hushåll i Samtliga Därav, lägenfleri %, heter i småhus småhus familjshus

Samtliga Därav, lägeni % heter i småhus

småhus

flerfamiljshus

2 boende — 7 999 8 000—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31 999 32 000—

7 17 24 25 20 13 8

6 20 32 21 27 21 14

13 37 56 46 47 34 22

54 46 43 54 42 38 36

38 34 16 10 4 8 15

25 34 24 24 18 12 14

63 68 40 34 22 20 29

60 50 40 29 18 40 52

Samtliga inkomstklasser

3 boende — 7 999 8 000—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31 999 32 000—

9 38 73 52 38 21 20

13 34 66 70 46 38 21

22 72 139 122 84 59 41

41 53 52 43 45 36 49

34 22 18 12 4 1 11

19 14 15 4 7 12 9

53 36 33 16 11 13 20

64 61 54 75 36 8 55

Samtliga inkomstklasser

4 boende — 7 999 8 000—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31 999 32 000—

15 52 87 57 46 49 36

14 37 108 87 56 64 40

29 89 195 144 102 113 76

52 58 45 40 45 43 47

12 14 4 6

15 4 7 3

27 18 11 9

44 78 36 672

6 5

2 1

8 6

75 2 83 2

Samtliga inkomstklasser

5 eller fler boende — 7 999 8 000—11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—31 999 32 000—

31 88 148 81 34 41 65

10 48 76 48 32 29 49

41 136 224 129 66 70 114

76 65 66 63 52 58 57

13 6 9 5 1 2

4 4 2

—

1 1 5

17 10 11 5 2 3 5

76 602 82 100 2 50 1 67 1 O2

Samtliga inkomstklasser

1 Frekvenser 1—4. 2 Frekvenser 5—9.

136 i Växjö. Fortsatta u t r e d n i n g a r får klarlägga detta. 1 De informationer som föreligger skulle alltså närmast leda fram till slutsatsen att hushållen t e n d e r a r att kraftigt öka bostadsutrymmet n ä r inkomsten och hushållsstorleken ökar, men n ä r hushållen väl bestämt sig för en »stor» bostad, är det a n d r a faktorer än inkomsten som avgör om bostaden blir i ett småhus eller ett flerfamiljshus; det är de »rena preferenserna». Att bo i ett småhus fordrar i regel att hushållet satsar ett eget kapital och ett större kapital än vad som fordras om hushållet väljer bostad i ett flerfamiljshus. Om förutsättningarna att satsa eget kapital ökar med stigande inkomst (liksom med stigande å l d e r ) , vilket förefaller sannolikt, skulle det vara ett skäl till att »småhusprocenten» ökade med stigande inkomst, övriga faktorer oförä n d r a d e . Inte ens denna faktor tycks i Växjö ha haft någon större betydelse.

1 Det kan dock påpekas a t t Göran Albinsson tidigare kommit till samma resultat i en specialbearbetning av socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning. Se »att bo» 1961: 2, »Efterfrågan på småhus — några synpunkter».

Not 1 till s. 137. Ofullständigheten i sådana beräkningar av bostadsefterfrågans inkomstelasticitet som presenterats i vår utredning kan belysas genom jämförelser med beräkningarna i ett omfattande arbete av Margaret G. Reid: »Housing and Income», Chicago och London 1962, som jag tagit del av först sedan min utredning avslutats. I denna bok behandlas problemet bostadsutgifter — inkomster ur alla tänkbara teoretiska aspekter. Reid finner — på amerikanskt material — a t t beroende på hur man definierar »inkomst» så erhåller man mycket varierande inkomstelasticiteter. För många hushåll anpassas bostadsutgiften inte till den aktuella inkomsten utan till inkomsten på längre sikt, till den »normala inkomsten». Mates elasticiteten på det traditionella sättet genom jämförelse mellan aktuell inkomst och bostadsutgift erhålles relativt låga värden: »The income elasticity of housing among consumer units tends to be appreciably less than 1,0, being 0,35 for 1950» (s. 6). Men när bostadsutgiften jämföres med »normal income» erhåller Reid högre värden för efterfrågans inkomstelasticitet. Författarinnan summerar: »The estimates imply a coefficient of elasticity of value or rent of housing with respect to normal income between 1,5 and 2,0» (s. 376). Samma värden erhålles vid tidsserieanalyser. »Estimates of intertemporal change derived from census or survey data indicate income elasticity of housing with respect to normal income is between 1,5 and 2,0» (s. 379). Det finns anledning påpeka a t t skillnader mellan normal inkomst och tillfällig inkomst sannolikt är större i USA än i Sverige och a t t skillnaderna i bostadskonsumtion mellan olika inkomst- och socialgrupper också är större, vilket allt bör leda till lägre elasticitetcr i det svenska materialet. Reid har också undersökt bostadsutgiftens priselasticitet. Hon sammanfattar: »Cross-section estimates and estimates of intertemporal change imply an elasticity of housing with respect to relative price of at least — 1,0. The evidence on elasticity of demand with respect to price is less definitive than t h a t of income» (s. 381). Finsmakaren av statistisk regressionsanalys hänvisas till detta ovanligt gedigna arbete för vidare information.

5. Avslutande anmärkningar

Det vore naturligt om läsaren nu önskade att de empiriska resultat som redovisats i tidigare avsnitt sammanfattades i en syntes, där olika faktorers effekt på bostadsefterfrågans omfattning och inriktning preciserades och vägdes mot varandra. En sådan syntes är nödvändig om det skall bli möjligt att nå fram till en mer avancerad prognosteknik. Tyvärr har de medel och den tid som stått till buds icke möjliggjort en sådan sammanfattande översikt. Följande synpunkter kan måhända vara till en viss vägledning vid bostadsbyggnadsutredningens fortsatta överväganden. (1) Förändringen i bostadsefterfrågan bestämmes i huvudsak av demografiska och ekonomiska faktorer. Utredningen har funnit att när hushållens inkomster ökar tenderar bostadsefterfrågan att öka på tre vägar. Inkomstökningen: (a) ökar »hushållskvoterna» för ogifta och förut gifta; (b) stimulerar etablerade hushåll till ökad efterfrågan på större lägenheter och lägenheter av bättre standard, dvs. framförallt efterfrågan på nybyggda lägenheter; (c) ökar — via effekten (b) — behovet av och möjligheterna att »sanera» äldre lägenheter av låg standard. Efterfrågans inkomstelasticitet h a r i det undersökta materialet beräknats vara av storleksordningen 0,8 å 1,0 vad gäller faktorn nämnd under (a) men endast omkring 0,5 i vad gäller faktorn (b). Kombineras effekten enligt faktorerna ( a ) , (b) och (c) blir den totala

effekten av en inkomstökning sannolikt betydande; det synes inte otänkbart att bostadsefterfrågans totala inkomstelasticitet mätt på detta sätt kan komma att överstiga l.O.1 I avsnitt B: 3.2 presenterades en modell, som visade effekten av en inkomstökning på efterfrågan på nybyggda rumsenheter [motsvarande punkt (b) o v a n ] . Modellen visade att under vissa förutsättningar medförde en inkomstökning som ökade konsumtionen av rumsenheter med 3 % en erforderlig nyproduktion av rumsenheter motsvarande ca 6 % av det utnyttjade beståndet, dvs. initialeffekten fördubblades (vid givet antal hushåll). Denna effekt berodde på sambandet mellan faktorerna (b) och ( c ) ; inkomstökningen gjorde att en stor del av det gamla beståndet blev outnyttjat (och härigenom tillgängligt för nya hushåll eller för sanering). I avsnitt B: 4 redovisades för ett par tätorter beräkningar över vilka faktorer som bestämt den realiserade bostadsefterfrågans respektive nyproduktionens omfattning under efterkrigstiden. Det visade sig att i dessa fall 30 å 40 % av efterfrågan på nybyggda bostadslägenheter under efterkrigstiden kan förklaras av »ekonomiska faktorer», främst ökade inkomster och relativt låga bostadskostnader. I tätorter där expansionen gått långsammare har de ekonomiska faktorernas betydelse varit ännu större. Slutsatsen blir att det vid beräkningen av det framtida bostadsbehovet på en ort är nödvändigt att ta stor hän1

Noten återfinns på s. 136.

138 Hushållets storlek Antal boende 1 2 3 4 5 syn till ekonomiska faktorer, framförallt den framtida inkomstvolymen. (2) Utredningens material visar att den bristande balansen på bostadsmarknaden — bostadsbristen — till stor del beror på att så många hushåll vid rådande relationer mellan inkomster och priser vill flytta till en större och bättre utrustad lägenhet men hindras av ett för litet utbud av sådana lägenheter. Intervjuundersökningar i de tre regionerna Ljungby, Skellefteå och Västerås h a r bekräftat, att det relativa antal hushåll som vid en viss tidpunkt vill flytta uppåt på standardskalan är stort och tycks vara lika stort i alla inkomstklasser. Den alldeles övervägande majoriteten av de hushåll som vill ha en bättre lägenhet tycks ha ekonomiska resurser att vid 1960—1961 års relationer mellan inkomster och hyror realisera sina önskemål. Undantaget utgör en, icke alltför liten, grupp hushåll med inkomster omkring eller under 12 000 kronor per år. Resultaten från intervjuundersökningarna antyder alltså att bostadsbristen på många orter försvårats genom att byggnadsföretagare — ibland kanske på inrådan av kommunalmän — under 1950-talet byggt för små lägenheter i förhållande till konsumenternas betalningskraftiga efterfrågan. Konsumenterna skulle av allt att döma vid rådande priser ha varit villiga att hyra (köpa) väsentligt större lägenheter än dem som utbjudits på marknaden. (3) Jämföres den genomsnittliga utrymmesstandarden i de undersökta stä-

Antal rumsenheter per person ( R P P ) I960 Ljungby

Skellefteå

Västerås

2,44 1,80 1,32 1,05 0,93

1,98 1,56 1,17 0,98 0,86

1,92 1,42 1,09 0,93 0,82

derna Ljungby, Skellefteå och Västerås t. ex. genom talet för antalet rumsenheter per person (RPP) blir ordningsföljden följande: Ljungby har den högsta standarden, 1,30 rumsenheter per person, därefter kommer Skellefteå med 1,14 och sist Västerås med 1,10 rumsenheter per person. Varför är nu utrymmesstandarden högst i Ljungby och lägst i Västerås? Vi kan endast ofullständigt besvara frågan. I undersökningen har visats att vid jämförelser mellan olika orter kan skillnader i utrymmesstandarden mätt genom antalet rumsenheter per person bero på en eller flera av följande faktorer: (a) skillnader i hushållsstorlek och hushållsföreståndarens ålder; (b) skillnader i inkomster; (c) skillnader i bostadskostnader (hyror); (d) skillnader i preferenser, tradition och miljö. Ovanstående tablå visar att för varje hushållsstorlek är skillnaden i utrymmesstandard mellan de tre regionerna av samma storleksordning som tidigare redovisade genomsnittstal. Det kvarstår att olikheter i åldersstrukturen kan ha påverkat resultatet. Även när vi håller både hushållsstorlek och inkomst konstant kvarstår skillnaden i bostadsstandard mellan städerna. Detta framgår av tablån överst s. 139. Det är tydligt att den höga utrymmesstandarden i Ljungby beror på andra faktorer än hushållsstorlek och inkomst.

139 Antal rumsenheter per person (RPP) Gifta par — 64 år 4 personer

3 personer Årsinkomst, kronor

Ljungby Skellefteå Västerås

12 000—15 999

16 000—19 999

12 000—15 999

16 000—19 999

2,30 1,12 1,02

1,40 1,21 1,04

0,96 0,99 0,82

1,14 0,95 0,84

resutgift för faktiskt bebodda lägenheter för gifta par med 3 respektive 4 boende och i inkomstgruppen 16 000— 19 999 kr icke anmärkningsvärt stor. Däremot kan det givetvis tänkas att

Våra uppgifter om bostadskostnaderna är inte av samma kvalitet som uppgifterna om hushållens inkomst. Följande tal (ur tabell B: 4:13) visar att för de undersökta städerna var skillnaden i hy-

Gifta par —64 år 4 boende

3 boende

hyresutgift

hyresutgift

Ljungby Skellefteå Västerås

årsinindex komst, kr (Ljungby = 100)

årsinkomst, kr

kr

17 950 17 500 17 940

2 450 2 260 2 430

man för en given »hyra» kunnat köpa mer utrymme i Skellefteå än i Västerås och mer i Ljungby än i Skellefteå. De hyresuppgifter som redovisats (se tabell 21) antyder att hyresnivån för likvärdiga lägenheter är lägst i Ljungby och högst i Västerås. I nedanstående tablå

100 92 99

17 860 17 790 18 100

kr

index (Ljungby = 100)

2 350 2 450 2 360

100 104 100

h a r vi jämfört »hyresnivån» för likvärdiga lägenheter i de tre städerna och standardiserat hyrestalen efter sammansättningen på lägenhetsbeståndet i Västerås. Hyrorna som beräknats på tabell 21 avser både flerfamiljshus och egnahem. Liksom tidigare används ordet

»Hyresnivå», kr per lägenhet, för lägenheter med ev och bad byggda

lägenheter utan ev

samtliga lägenheter

1951—61

1941—50

Ljungby Skellefteå Västerås

2 620 2 880 3120

1930 2 360 2 410

810 1190 1330

2 080 2 420 2 570

Ljungby Skellefteå

100 110 119

Inc ex (Ljungby = 1 00) 100 122 125

100 147 164

100 116 124

140 »hyra» som sammanfattande benämning på alla slags bostadskostnader. Det föreligger alltså betydande skillnader i hyresnivån mellan de tre städerna. Hyrorna i Västerås ligger högre än i Skellefteå och mycket högre än i Ljungby. Det är tydligt att en betydande del av den relativt låga utrymmesstandarden i Västerås jämfört med i Ljungby kan förklaras av de relativt sett högre hyrorna. Rumsefterfrågan tycks vara relativt priskänslig. Det bör vara möjligt att med utgångspunkt från det föreliggande materialet driva analysen något längre än vad som h ä r gjorts.

Det har slutligen ansetts vara av intresse att klarlägga i vad mån skillnaden i utrymmesstandard mellan de tre städerna kan sägas bero på »tradition» i den meningen att utrymmesstandarden sedan länge varit högst i Ljungby och lägst i Västerås. Vi har nöjt oss med att jämföra utrymmesstandarden i de tre städerna 1945 och 1960 och utrymmesstandardens förändring under perioden 1945—1960. Härvid h a r för varje stad använts RPP-värden (standardiserade till 1960 års fördelning på hushållsstorlekar 1 ). Talen framgår av följande tablå: Ökning i R P P 1945—1960

Antal rumsenheter per person (RPP) Gifta par — 64 år 1960

1945 Standardiserat Faktiskt till 1960 års hus- Faktiskt hållsfördelning Ljungby Skellefteå Västerås

1,14 0,87 0,89

1,21 0,97 0,91

Standardiseringen av RPP-talen åstadkommer endast jämförbarhet 1945— 1960 inom en och samma stad. Olikheter i hushållsstrukturen mellan städerna kan alltså påverka RPP-talen vid lodrät jämförelse. Det visar sig att spännvidden mellan Ljungby och Västerås minskats under 15-årsperioden. Det har dock gått ganska långsamt för Västerås att krympa in på Ljungbys försprång. Slutsatsen av vår analys blir alltså att

1,30 1,14 1,10

Index (Ljungby=100) 1960 års hushållsfördelning 1945

100 80 75

100 88 85

i standardiserade tal

7 17 21

Ljungbys högre utrymmesstandard till en del torde bero på lägre h y r o r men att den till en del kan återföras på olikheter i utbudet som uppstått för m e r än 15 år sedan. 1 Inom varje grupp har hyran för lägenheter av olika storlek standardiserats efter lägenhetsbeståndet i Västerås. Uppgifterna avser för lägenheter byggda 1951—1961 lägenheter om 1—4 rk, för lägenheter byggda 1941— 1950 lägenheter om 2—4 rk och för lägenheter utan centralvärme lägenheter om 1—3 rk.

Appendix till avsnitt B: 4.22 om huskållskvoter

Faktorer som bestämmer hushållskvoternas storlek

Empiriska data över »hushållskvoter» för ogifta män och kvinnor i olika åldersgrupper, som t. ex. de i avsnitt B: 4.1, diagram B: 4: 2 redovisade för Växjö och Hofors, visar dels att det råder en stark positiv korrelation mellan ålder och hushållskvot (ju högre ålder desto högre kvot), dels att inom varje åldersgrupp finns en tydlig tendens till att hushållskvoterna h a r ökat sedan förkrigstiden. Vilka orsaker kan tänkas till angivna förhållanden? Låt oss försöka följande ansats: F ö r en viss ort »samplar» vi 100 ogifta män i åldrarna 20—24 år vid tidpunkten t0 och mäter HQ (hushållskvoten). Vi u p p r e p a r proceduren år tB, nu i åldersgruppen 25—29 år, och finner att värdet på HQ har ökat från 20 år t0 till 40 år t5. Under de fem år som gått har individerna i bassamplingen förändrats. Genom giftermål och dödsfall samt utflyttning har ett stort antal i ursprungsmassan försvunnit. Nya individer h a r tillkommit genom inflyttning. Bortses ett ögonblick från de senare kan ökningen av antalet personer »med egen lägenhet» tänkas bero p å : a) en ålderseffekt; b) en inkomsteffekt. Ålderseffekten behöver kanske icke bara tolkas som en »preferensförändring» utan som ett slags »reaktionstid» — frestelsen att skaffa egen lägenhet ökar ju längre tiden går, individerna

bombarderas med skäl för att skaffa egen lägenhet, den ene efter den andre träffas. Denna tidseffekt betyder även att ett ökat antal personer som delar bostad med andra tvingas ompröva sin bostadssituation genom att övriga hushållsmedlemmars förhållanden förändras, föräldrar avlider, syskon gifter sig eller arbetskamrater flyttar till annan ort osv. Det är naturligt att det uppstår en tidseffekt, som om övriga förutsättningar föreligger, leder till med åldern högre hushållskvoter. Härtill kommer att i den mån gruppen ökar genom inflyttning, de inflyttande kan väntas särskilt benägna skaffa sig »egen lägenhet». Själva flyttningen innebär ju i regel, om den flyttande är ogift i åldrarna över 20 år, en tendens att bryta sig ut ur ett annat hushåll, vilket bör öka benägenheten att skaffa egen lägenhet. Inkomsteffekten skulle innebära att inom en given åldersklass blir HQ större för hushåll med högre inkomster än med lägre och att denna »inkomstelasticitet» skulle kunna mätas på traditionellt sätt. I utredningen har redovisats ett försök att mäta denna inkomstelasticitet för hushållskvoterna i en viss åldersgrupp (se avsnitt B: 4.22). Eftersom inkomsten är föga ålderskorrelerad för åldrarna 25—59 år skulle inkomsteffekten vid en allmän standardökning — förutsatt oförändrade priser — i stort sett slå lika på alla åldersklasser. Eftersom inkomsteffekten i detta fall huvud-

142 Om en sådan serie värden inritas i ett diagram kan den linje som erhålles när punkterna sammanbindes kallas en åldersfördelad tidpunktslinje för hushållskvoter. (2) Vi kan följa hur en viss åldersgrupps, t. ex. 20—24-åringarnas, hushållskvoter förändras i tiden, dvs. den vågräta linjen för hushållskvoterna eller t. ex. serien:

sakligen bör verka så att vid passerandet av en viss inkomstgräns får en individ »råd» att skaffa en egen lägenhet, så kan det emellertid om inkomstfördelningen är ojämn inträffa att plötsligt ett betydande antal inkomsttagare får råd att skaffa egen bostad och att HQ då visar en tendens till en »språngvis» förändring. Detta kan naturligtvis också inträffa om bostadskostnaden plötsligt sänks kraftigt. (Exempel på det förra: kraftigt höjda ålderspensioner, på det senare: ökat utbud av subventionerade pensionärsbostäder.) Överhuvudtaget bör effekterna av prisförändringar på HQ vara likartade de som gäller för inkomstförändringar men gå i motsatt riktning. Skäl kan anföras för att »priselasticiteten» är lägre och går långsammare vid prishöjningar än vid prissänkningar. Låt oss nu tänka oss att vi för en befolkning har kunnat studera hushållskvoterna för ogifta män under en följd av 5-årsperioder och fått nedanstående tabellschema. Vi kan då registrera tre sinsemellan olika serier av hushållskvoter: (1) Vi kan för en viss tidpunkt (1945) följa lodlinjen för hushållskvoter, eller t. ex. serien: N a2 , N b2 , N c2 , N d2 ,

Vi kallar en sådan serie värden och motsvarande diagramlinje för åldersgruppens (20—24-åringarnas) tidslinje för hushållskvoter. (3) Vi kan följa hur en viss födelsekulls (årsklass') hushållskvoter förändras i tiden, t. ex. de som år 1940 var i åldern 20—24 år, dvs. den diagonala linjen för hushållskvoterna eller serien: Nbi» N c 2 , N d 3

N g6

Vi kallar en sådan serie värden för årsklassernas tidslinje för hushållskvoter. De tre typerna av »linjer» för hushållskvoternas förändring i tiden har illustrerats i diagram 1 A—C. Diagram i D visar hur man kan sammanföra de tre tidslinjerna i ett diagram och få en typ av diagram som liknar dem som i

Nk2 Schema

N b6

N b l , Nb2, N t

vid olika t idpunkter

för hushållskvoter

Hushållskvot vid tidpunkten Ålder, år

a b c d e f g h i j k

15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—

U

ti (1940)

t2 (1945)

t3 (1950)

(1955)

t5 (1960)

t6 (1965)

Nal Nbl Ncl Ndl Nei Nfi Ngi Nhl Nn Nji Nki

Naa Nb2 Nc2 Nd2 Ne2 Nf2 Ng2 Nh2 Ni2 Nj2 Nk2

Na3 Nb3 NC3 Nd3 Ne3 Nf3 Ng3 Nh3 Ni3 Nj3 Nk3

Na4 Nb4 Nc4 Nd4 Ne4 Nf4 N &4 Nh4 Ni4 Nj4 Nk4

Na5 Nb5 Nc5 Nd5 Ne5 Nf5 Ng5 Nh5 Ni5 Njs Nk5

Na6 Nb6 Nc6 Nd6 Ne6 Nf6 Ng6 Nh6 Nl6 Nj6 Nk6

143 demografien brukar användas för att illustrera hur en befolkningsmassa förändras i tiden. Om vi nu anknyter till det tidigare resonemanget, kan vi påstå att den åldersfördelade tidpunktslinjen approximativt redovisar ålderseffekten på hushållskvoterna. Detta under förutsättning att inkomsten inte varierar med åldern. Om så är fallet, kan inkomsteffekten elimineras genom att vi inkomstfördelar materialet och studerar hushållskvoternas variation med åldern inom en viss inkomstgrupp (jämför avsnitt B: 4.22). Inkomsteffekten i sin tur kan i grova drag avläsas genom de vågräta åldersgruppernas tidslinje. Eftersom ändringarna i detta fall sträcker sig över en — kanske relativt lång — tidsperiod påverkas förändringarna i hushållskvoterna här även av andra faktorer, framförallt av preferensförändringar. Här uppstår problemet att inkomstelasticiteten kan vara olika i olika åldersgrupper samt även i olika inkomstintervaller. Men under vissa förutsättningar kan dock åldersgruppslinjen användas som approximativt mått på en inkomstförändrings verkan på hushållskvoterna. Fullföljes tankegången skulle de diagonala årsklasslinjerna för hushållskvoterna avspegla den samlade effekten av inkomst- och ålderseffekten (jämte vissa andra bieffekter). Prognosproblemet. Antag att vi känner alla eller vissa värden för hushållskvoterna under en viss förfluten period, h u r skall vi göra en prognos för förändringen i hushållskvoterna. I diagram 2 A och B vänstra delen h a r vi för Södertälje prickat in värden för hushållskvoterna för ogifta män åren 1945 och 1960. I diagram 2 A h a r punkterna sammanbundits till årsklasslinjer och i diagram 2 B till åldersgruppslin-

jer. Motsvarande linjer för ogifta kvinnor finns återgivna i diagram 2 C och D. Låt oss nu föra följande alternativa resonemang för utvecklingen perioden 1960—1970. Vi antar att det sker en successiv inkomstökning som är lika stor i alla åldersgrupper över 20 år och årligen är av samma storleksordning som under föregående period. Därefter prövas följande hypotes. Om vid en viss tidpunkt och en viss inkomstnivå en åldersgrupp nått en viss hushållskvot (en viss nivå), så kommer de kvarvarande, som icke är lägenhetsinnehavare, att under den följande perioden utsättas för en viss inkomsteffekt och en viss tidseffekt (i detta sammanhang ett bättre ord än ålderseffekt). De antages då reagera inför detta på samma sätt som de personer gjorde som under föregående period befann sig på samma »hushållskvotsnivå», var »i samma situation» i förhållande till inkomst- och bostadsmiljö. Det skulle innebära att per tidsenhet övergår lika många till att bli lägenhetsinnehavare som föregående period. Denna tills vidare diskutabla hypotes antar alltså att om av 100 ogifta män i åldern 35—39 år 1945 30 stycken hade egen lägenhet (hushållskvoten var 30 %) så berodde det på en viss inkomsteffekt och en viss tids- (och miljö-) effekt under tidigare perioder. Under de 15 åren fram till 1960 ledde inkomstökningar och tidseffekten (ålderseffekten) till att 30 av de 70 som 1945 var bostadslösa skaffade egen lägenhet. Hushållskvoten för 50—54-åringar å r 1960 blev alltså 60 %. Antag nu att å r 1960 hushållskvoten för 20—2^-åringar (födda 1936—1940) är 30 %. Vi förutsätter nu att om takten i inkomstförändringen perioden 1961—1975 blir densamma som 1946—1960 så kommer 20— 24-åringarna 1960 att reagera på samma

144 1 B. Åldersgruppers tidslinjer

1 A. Åldersfördelade tidpunktslinjer UQ,X

HQ.X

100-

100-

80 -

20-24 ZS-V) 30-34 35-39 40-44

BALDER, AR

45-43

O

1950 I960

>TID, AR

1 D. Sammanfattande schema

1 C. Årsklassers tidslinjer

HQ//S /i 1001895-1909

1895-1909

1915-19

(925-29

1935-39

'

°

1950 Diagram 1. Schema för studier av hushållskvoters förändring i tiden

>TID,AR

145 sätt som 35—39-åringarna 15 år tidigare. Kvoten för 35—39-åringar år 1975 blir alltså 60 %. F ö r att testa denna hypotes har vi i diagram 2 A — högra delen först ritat in hushållskvotslinjen för årsklass 1921 —25 (20—24 å r 1945) perioden 1945— 1960. Härvid sättes år 1945 = tidpunkten 0 på x-axeln och år 1960 = tidpunkten 15. Härefter h a r motsvarande linje för årsklass 1916—20 (25—29-åringar ar 1945) inritats, varvid värdena för år 1945 förskjutits 5 år framåt i tidsskalan jämfört med årsklassen 1921—25. Följande årsklasser h a r på samma sätt inritats med successiva 5-årsförskjutningar. Av diagrammet framgår att de inritade linjerna i detta fall med relativt god approximation kan ersättas med en utjämnad linje som anger hur årsklassernas hushållskvoter kan beräknas förändra sig i tiden under angivna förutsättningar (alternativ A grov heldragen linje, kallas årsklassernas utjämnade liushållskvotslinje). En alternativ lösning av utjämningsproblemet har prövats. Antag att t. ex. speciella förhållanden påverkat initialvärdena för 1945 så att skillnaden i utgångsvärden icke exakt kan anses motsvara den 5-åriga tidseffekten som kan härledas ur skillnaden i ålder. Vi förskjuter därför årsklasslinjen icke precis 5 ar utan bara så mycket att varje konsekutiv 5-årsklass' hushållskvot år 1945 placeras så att de kommer att ligga på den närmast föregående årsklassens årsklasslinje. Om HQ-koordinaten (ykoordinaten, 1945 års värde) skär två eller flera årsklasslinjer (från lägre liggande årsklasslinjer) så placeras x-koordinaten på ett vägt avstånd mellan linjerna. Från denna utgångspunkt ritas sedan årsklasslinjer. Sedan alla årsklasslinjer ritats dragés den utjämnade årsklasslinjen (alternativ B grov streckad linje). Linjen h a r inritats i diagrammet. 10—318297

Som synes skiljer de två linjerna sig inte mycket från varandra. Det är också uppenbart att förändringen i de yngsta och äldsta årsklassernas hushållskvoter icke kan tänkas helt följa en linje eller en kurva erhållen på angivet sätt. Den här antydda analystekniken kan även användas för årsgruppernas tidslinje. Om vi utgår från vänstra delen av figur 2 B skulle vi kunna anta att bortsett från slumpvariationer h a r utvecklingen 1946—60 bestämts av en inkomsteffekt. Inkomstökningen kan påverka utvecklingen olika men effekten beror i och för sig inte på åldern utan på h u r »högt» hushållskvoten ligger, på hur många personer i en viss årsklass som har skaffat sig egna lägenheter. Härav följer att linjernas olika lutning — bortsett från slumpvariationer — kan tillskrivas olika inkomsteffekter i olika lägen, där »läget» bestämmes av hushållskvoternas ursprungliga storlek. Med utgångspunkt från denna hypotes har vi i diagram 2 B (högra delen) genomfört samma slags utjämning av åldersgruppens hushållskvoter som tidigare i diagram 2 A för årsklasserna. Varje linje representerar en åldersgrupp med kvoterna för 15—19-åringa r n a längst till vänster i diagrammet. I tidpunkten 0 har kvoten för år 1945 inlagts och kvoten för år 1960 har därefter inprickats på tidsskalan 15 ( å r ) ; därefter har punkterna sammanbundits. F ö r årsklassen 20—24 år h a r 1945 års kvot inprickats på åldersskalan 20 år, vilket blir lika med tidsskalan år 5 och kvoten för år 1960 på tidsskalan 20 ( å r ) , varefter punkterna sammanbundits och en ny linje erhållits. Det framgår tydligt av diagrammet att linjernas lutning, hushållskvoternas ökning, under den studerade 5-årsperioden varit olika i olika åldersgrupper. Linjerna lutar brantast i mitten av diagrammet för m«-

146 2 A. Ogifta män. Årsklassers tidslinjer. Faktiska och utjämnade värden HQ,V.

1945 -50 -55 -60

10 I åldern . . . år 1945 15—19 år 20—24 » 25—29 i 30—34 » 35—39 » 40—44 » 45— »

45 SQ

(0

} TID, ÄR

Födelseår (årsklass) 1926—30 1921—25 1916—20 1911—15 1906—10 1901—05 1900 eller tidigare

2 B . Ogifta män. Åldersgruppers tidslinjer. Faktiska och utjämnade värden

1945 -50 -55

-w

10 IS

55 Diagram 2. Prognosmetod för beräkning av hushållskvoter Exempel från Södertälje 1945 och 1960

147 2 C. Ogifta kvinnor. Årsklassers tidslinjer. Faktiska och utjämnade värden

1945 -50 -55 -fcO

tO IS

I åldern . . . år 1945 15—19 år 20—24 » 25—29 » 30—34 » 35_39 » 40—44 » 45— »

30 W 40 45

7> TID, AR

50 55

Födelseår (årsklass) 1926—30 1921—25 1916—20 1911—15 1906—10 1901—05 1900 eller tidigare

2 D. Ogifta kvinnor. Åldersgruppers tidslinjer. Faktiska och utjämnade värden

1945 -50 -55 -to

>TIDJAR

JO

15 20

35 40 4S

50 55

Diagram 2. Prognosmetod för beräkning av hushållskvoter Exempel från Södertälje 1945 och 1960

É0

148 delåldrarna. De unga och de gamla har flackare linjer och långsammare ökning. Linjen h a r utjämnats på samma sätt som för årsklasserna och de två utjämningsresultaten har inritats i diagram 2 B. Även h ä r ger de två metoderna likvärdigt resultat. I detta fall är det uppenbart att vi måste räkna med att vissa åldersgrupper har vissa maximivärden som inte kan tänkas bli överskridna även om inkomstnivån blir mycket hög. Det gäller åldersgrupperna 20—24 år och kanske även den äldsta åldersgruppen 65 år och däröver. För åldersgruppen 15—19 år är det tveksamt om man överhuvudtaget kan räkna med att hushållskvotens utveckling följer en linje av analogt slag. I alla händelser blir det nödvändigt konstruera en särskild linje för denna grupp. Vårt material ger ingen direkt ledning för vilket maximivärde man i detta fall skall räkna med. I diagrammen 2 C och 2 D har motsvarande uppgifter om beräkningar för ogifta kvinnor i Södertälje 1945 och 1960 redovisats. Den påtagliga skillnaden i förhållande till männen är att kvinnornas utjämnade åldersgruppslinje har mindre lutning för de lägre åldrarna än männens. Detta sammanhänger sannolikt med att man redan i utgångsläget h a r högre kvoter, ligger nära en asymptot (utjämningen enligt metod 2).

Sammanfattning av prognosteknik. Vid uppgörandet av prognoser för hushållskvoter synes man för åldersgrupperna 25—64 år och motsvarande årsklasser lämpligen kunna med data för utvecklingen under en förfluten period konstruera utjämnade årsklasslinjer av det slag som angivits i diagrammen 2 A och C och sedan använda den utjämnade linjen (förslagsvis av den heldragna linjens typ) vid prognosen. För åldrarna 20—24 år (ev. även 25—29 år) beräknas prognosen med ledning av den utjämnade åldcrsgruppslinjen (figur 2 B och D). Den senast kända hushållskvotens läge noteras på tidsskalan. Skall prognosen avse en tioårsperiod uppsökes den hushållskvot (y-värde) som motsvarar ett x-värde tio år senare på tidsskalan. Nedanstående tablå redovisar sådana beräknade värden för Södertälje år 1970, baserade på de faktiska värdena för åren 1945 och 1960.

Ålder, år

15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—

Beräknade hushållskvoter år 1970 för män

kvinnor

5 33 52 63 66 70 75 80 84 84 80

7 47 63 67 70 75 78 80 83 83 83

Tabeller och bilagor

151 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 1. Antal hushåll totalt och i tätorter efter hushållstyp, bostadsföreståndarens ålder och antal minderåriga Västerås

Skellefteåområdet

L j ungbyområdet

Antal hushåll i undersökningen

Antal hushåll i undersökningen

Antal hushåll i undersökningen

ovägt

vägt

ovägt

786 205 37 70 57

1 518 394 97 146 106

35—49 år 0 minderåriga 1 minderårig. 2 minderåriga 3 och flera minderåriga .

Hushållstyp / bostadsföreståndarens ålder/ antal minderåriga per hushåll

vägt

vägt ovägt

i hela området

i tätorter

706 100 17 33 31

1172 179 33 65 60

741 150 24 60 51

2 333 398 821 716

1 923 363 671 611

298 38 79 91

444 72 141 138

312 49 112 100

416 327 63 18

225 136 61 18

1 901 1273 450 128

1396 983 295 93

217 116 69 21

379 223 117 28

200 132 56 9

65— år

79 Övriga hushåll. . —64 år 65— »

203 150 53 989

535 381 154

203 146 57

1 734 1250 484

282 181 101

7 888

551 351 200 1 723

341 210 131

2 053

1 512 1138 374 6 362

i hela området

i tätorter

746 155 32 59 38

6 154 1 338 304 561 338

4 850 1 079 254 477 238

323 68 94 86

550 158 176 138

305 43 92 93

50—64 år 0 minderåriga 1 minderårig. 2 minderåriga 3 och flera minderåriga .

199 140 38 13

20—34 år 0 minderåriga 1 minderårig. 2 minderåriga 3 och flera minderåriga .

Samtliga hushåll

TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

152 Tabell 2. Antal hushåll efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst 1960 samt efter hushållstyp och bostadsföreståndarens ålder Övriga hushåll

Makar Region/årsinkomst, kronor

Västerås Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt — 3 999. 4 000— 5 999. 6 000— 7 999. 8 000— 9 999. 10 000—11 999. 12 000—13 999. 14 000—15 999. 16 000—17 999. 18 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000— Okänd årsinSkellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt — 3 999. 4 000— 5 999. 6 000— 7 999. 8 000— 9 999. 10 000—11999. 12 000—13 999. 14 000—15 999. 16 000—17 999. 18 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000— Okänd årsinkomst

Samtliga hushåll

Hela antalet hushåll

år

Bostadsföreståndarens ålder, år 20—34 35—49 50—64 65—

Hela antalet hushåll

Bostadsföreståndarens ålder, år —64

65—

989 2 053 165 125 94 123 135 175 219 203 175 237 362

786 1 518 49 50 36 58 88 117 171 179 165 225 348

205 394 25 3 2 10 28 26 65 45 50 58 68

323 550 5 3 1 12 24 28 64 74 72 86 169

199 416 10 6 7 10 27 51 39 52 37 78 93

59 158 9 38 26 26 9 12 3 8 6 3 18

203 535 116 75 58 65 47 58 48 24 10 12 14

150 381 59 33 46 54 42 37 45 21 10 12 14

53 154 57 42 12 11 5 21 3 3

—

—

155 305 746 6 154 1338 2 333 241 13 23 370 45 — 275 20 55 376 43 88 468 123 165 812 219 255 829 269 350 801 155 401 461 138 293 468 93 230 898 196 377

225 1 901 45 158 140 140 160 313 200 245 30 140 295

61 582 160 167 60 105 20 25 10

146 1 250 317 72 58 219 120 122 95 108 8 18 46

57 484 300 76 46 46 16

5 30

203 1734 617 148 104 265 136 122 95 108 8 18 46

949 7 888 858 518 379 641 604 934 924 909 469 486 944

— —

—

•

— —

— — — — — •

—•

—

—

988 1723 325 174 154 166 154 152 161 114 75 119 97

706 1 172 57 89 113 114 123 131 143 99 75 115 89

100 179 2 4 16 24 37 27 14 15 24 10

298 444 4 5 26 36 33 47 78 58 46 45 50

217 379 27 34 41 50 56 41 34 19 14 36 25

91 170 24 50 42 12 10 6 4 8

282 551 268 85 41 52 31 21 18 15

181 351 126 45 35 50 29 21 14 13

101 200 142 40 6 2 2

—

—

—

— —

—

Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen vägt — 3 999. 4 000— 5 999. 6 000— 7 999. 8 000— 9 999. 10 000—11999. 12 000—13 999. 14 000—15 999. 16 000—17 999. 18 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000— Okänd årsinkomst

—

10 4

4 8 8

4 6

— 4 2 2

—

153 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 3.

Antal

hushåll

efter hushållstyp och bostadsföreståndarens bostadsutgift

Övriga hushåll

Makar Region/bostac IsSamtliga utgift, krono r hushåll per år

Västerås Antal hushå 1 i undersökning en ovägt.... vägt 1—1 199 1 200—1 799 1 800—2 399 2 400—2 999 3 000— Okänd bosta dsutgift Skellefteåomrc det Antal hushå 1 i undersökning en ovägt.... vägt 1—1 199 1 200—1 799 1 800—2 399 2 400—2 999 3 000— Okänd bosta dsutgift Ljungbyområ det Antal hushå 11 i undersökning en ovägt.... vägt 1—1 199 1 200—1 799 1 800—2 399 2 400—2 999 3 000— Okänd bosta dsutgift

Hela antalet hushåll

Bostadsföreståndarens ålder, år 20—34 35—49 50—64 65—

Hela antalet hushåll

Bostadsföreståndarens ålder, år —64

65—

203 535 171 188 101 39 36

150 381 102 141 78 33 27

53 154 69 47 23 6 9

146 1 250 436 338 248 167 61

57 484 316 60 44 38

989 2 053 276 457 510 317 483

786 1 518 105 269 409 278 447

205 394 24 54 123 92 99

323 550 20 82 140 96 209

199 416 30 90 101 76 119

59 158 31 43 45 14 20

.

746 155 6 154 1338 1 346 194 345 1 253 1 025 205 984 291 1436 293

305 2 333 345 415 420 460 683

225 1 901 430 443 350 193 435

61 582 377 50 50 40 25

203 1734 752 398 292 205 61

949 7 888 2 098 1 651 1317 1 189 1 497

ålder samt efter

—

988 1 723 726 297 285 184 193

706 1 172 377 204 244 149 178

100 179 22 40 33 52 32

298 444 96 79 112 68 87

217 379 151 67 78 25 52

91 170 108 18 21 4 7

282 551 349 93 41 35 15

181 351 213 63 27 25 13

101 200 136 30 14 10 2

—

154 TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN

Tabell 4. Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter åriga och efter mannens och hustruns sammanräknade bostadsutgift

Region / antal minderåriga per hushåll/ årsinkomst, kronor

Antal hushåll i undersökningen ovägt

vägt

efter antal minderår 1960 samt efter

Bostadsutgift, kronor per år

Utgifts- Inkomstsumma, summa, 1 000- 1 0001— 1 800- 2 4003 000- Okänd talkr tal kr1 1 799 2 399 2 999

Västerås 0 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst.. . .

727 1360 245 582 38 91 44 109 51 123 36 90 67 149 9 20

300 163 36 41 36 34 7 9

364 155 23 44 44 14 23 7

264 108 18 13 24 17 36

1 minderårig —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst . . .

202 23 41 50 31 53 4

385 42 77 96 61 102 7

65 18 12 24 10 1

110 8 33 39 15 13 2

2 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst . . .

156 10 32 47 32 32 3

262 17 57 81 50 54 3

40 4 16 15 3 2

3 och flera minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd å r s i n k o m s t . . . .

124 21 28 30 19 24 2

131 23 30 30 21 25 2

32 10 11 8 2

Skellefteåområdet, tätorter 0 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst . . .

532 4 398 1309 530 171 1600 139 30 274 188 46 428 95 31 293 38 16 148 70 42 408 6 49

855 340 75 85 40 10 110 20

864 293 20 105 75 35 58

1 minderårig —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst . . .

164 1443 24 199 34 305 49 430 26 240 23 205 8 64

425 104 115 150 21 30 5

225 20 45 90 50 20

335 20 85 115 90 20 5

2 minderåriga — 1 1 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst ...

117 13 38 39 4 19 4

229 50 89 60 10 20

220 25 90 75 10 20

176 26 65 75

942 111 324 284 35 155 33

och glesbygd nettoinkomst

427 156 14 11 19 25 83 4

3 604 1478

27 077 11485

192 226 281 220 516 43

1 507 2 195 1 995 5 168

72 4 17 17 13 18 3

138 12 15 16 23 70 2

1 052

7 785

99 195 217 161 357 23

1 127 1 726 1 348 3 232

68 9 21 26 7 4 1

89 4 7 21 26 29 2

710 43 120 201 150 185 11

5 306

31 4 10 11 5 1

22 4 4 6 3 5

44 3 5 5 11 19 1

364 45 65 68 62 120 4

2 501

11 089 3 814

1 247

80 221 30 759 2 108 5 666 5 126 2 999 14 860

—

453 55 60 75 79 130 54

3 764

25 637 1 782 4 292 7 596 5 270 6 697

312 10 80 69 15 105 33

2 446

13 17 13 19

1320 407 40 30 83 55 170 29

50 30 20 10

490 788 747 406

481 717 969 689 680 228 232 771 699 87 536 121

— 352

— 180 829 1436 1080 1 781

— 186 422 522 463 908

—

— 16 612

894 4 657 4 930

779 5 352

—

155 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 4 (forts.) Region / antal minderåriga per hushåll/ årsinkomst, kronor

Antal hushåll i undersökningen

Bostadsutgift, kronor per år

Utgifts- Inkomstsumma, summa, 1 0001 0001— 1 800- 2 400tal kr 1 3 000- Okänd t a l k r 1 799 2 399 2 999

ovägt

vägt

80 21 27 15 3 14

413 108 135 85 15 70

125 55 45 15 5 5

70 5 35 20 5 5

60 20 15 20 5

Ljungbyområdet, tåtorter 0 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . . .

394 107 33 24 14 16 15 5

662 205 64 46 27 31 27 10

199 76 31 24 9 8 2 2

181 53 17 13 6 12 5

1 minderårig —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . . .

124 18 40 33 17 14 2

228 32 73 62 31 26 4

61 14 27 13 5 2

2 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd å r s i n k o m s t . . . .

96 19 29 24 13 8 3

160 31 47 39 22 15 6

38 16 9 9 4

3 och flera minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . . .

67 12 28 15 1 9 2

69 12 29 15 1 9 3

Skellefteåområdet, glesbygd 0 minderåriga 1 minderårig 2 minderåriga 3 och flera minderåriga

153 40 48 32 33 221 64 57 47 53

3 och flera minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd å r s i n k o m s t . . . .

Ljungbyområdet, bygd 0 minderåriga

126 35 12 7 6 6 2 2

148 39 4 2 6 3 18 6

8 2

58 7 17 14 13 7

55 7 9 17 5 13 4

6 4 2

49 4 23 14 6 2

35 6 11 6 6 4 2

38 5 4 10 6 11 2

24 5 12 4

21 4 11 4

8 1 4 1

1 2

1 1

16 2 2 6 1 5

1174 375 389 240 170

863 310 288 160 105

120 15 35 40 30

80 20 10 30 20

91 20 46 10 15

340 123 95 66 56

256 94 79 48 35

42 12 8 15 7

19 7 2 3 7

23 10 6

18 18 8 4

5 5

—

—

20 10 10

1065 234 310 242 37 242

7 213 918 1 825 1 523 323 2 624

1 563 481 121 83 74 63 107 33

10 996 3 196 469 646 482 637 962

532 54 147 152 74 85 20

3 923 263 1 015 1 117 665 863

395 62 101 93 56 66 17

2 789 308 654 697 480 650

155 24 57 36 4 30 4

1088 119 404 266 20 279

1 693 481 570 367 275

14 451 3 876 4 689 3 659 2 227

476 158 125 86 107

3 782 1 326 1 120 702 634

gles-

3 och flera minderåriga 1

148 28 35 30 5 50

—

Inkomstsumman avser endast hushåll för vilka även uppgift om bostadsutgift finns.

156 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

ft.

o

ös

C

as

CO T H

iO

os co o r f

lO

TH (M

CO CN

lO IO CO

<*

XI

I > 0 0 l > 0 0 CO T H

r^ cN LO

o LoO CoN I >

CM

CN

l > CN

CN

LO

T *

T H

T H

O

O

O

C

ä

CO

T H CN l > LO CM C O

CO O CM

T H

CN

CN

LO

r f

LO CD CN

I > 0 0 CO CM r f 0 0

O CO CO

CO l O O 0 0 CO O S T H r f CO CO OS LO LO CO LO

r f CO CO

LO

CO

T H

o r^ Os os CO

TH

CO C N

T H

LO T H OS Os CM CM r f r f CD 0 0 CN r f H

TH

CN CD

O CN LO T H

c i> co

^

l

T H

OS r f r f

L O

0 0 0 0

T H

co LO

CT> 0 0 C O C O N O ) CO CO

oo n< co - ^ r f

~

>>

TH LO O J T H l > TJ<

H

CN

> '3 H fa Ä ca •M

P<

00 t^-

CO CM OS

r f r f

r f

00 co

T H

o co co co L O T H

—

CO

rf

T f O O H TH O CD 0 0 L O TT1 C O

O r f l >

H H T j l O ) CN C N

o co co L O l>« >o OS

LO CO 00

TH

o os oo -o N C O Os O S C N C O cs ^r LO t > 0 0 LO o CO H co

w

Anta oning rum

.

O rf m o

LO CN 00

« "23

•*->

TH

T H

CO CN

I >

CD O s

L O

CO

c o

co co o CO CM

O CO

OS

l >

LO

CO

T H

CM

LO

T H

CN

TH T H

LO CO LO LO

TH

T H

t/S

3 t/3

CO TH

3 33

CN

£

o o t * so C N

CO o CO OS CN

o co i > CN

T H

W BA

CS r f

l > l >

O l

r f

CN

CN

O l > O o CM T H CO 0 5 O CM

O T f

O £

v

"d

CO CO CM

O r f

LO • * CN r f

1 ^ CO

r f CO

T H

CO CN TH

CN r f l > LO

00 O

LO CO O CO CO r f r f CO LO T H

T H

OS

CD

CN CN

T H

0 0

l >

co co o r» OcoJ co CD C N r f CM

T H

l > O r f I > CO TH

00 t >

OS r f O L O t > T H CM CO

T H

LO

LO CO l >

I > 0 0 OS CO LO TH

CN O 00

l >

O

CO

CO

OS

r f

CO CN

CO

OS

OS OS

T H 0 0 LO r f

T H

0 0 CO CM C O

T H

""* CN

i O 00

T H

•O > 4 3

« s as 3 -3 -£ •Q

O

0 0

CO

ca

3 te

r f

t ^ co co r f

T H

T H

T H

r f l >

CO r f 0 0 I > r f 0 0 O l 0 0 l > TH

r f

CO

CN OS LO

Os r f LO O CO l > O CM r f T H I > L O

TH

T H

00 CO

l > O

O

T H

a LO O

T H

r«

co co O

r*

l > CN LO

LO

fä o •d -Q

TH

TH

«

3 Ä

*l

CM C O T *

co

CN O CN

LO I > CN CO CN

O rf 00 co

T H

T H

T H T H

0 0 T H CO CO CO CN O s i O T H CO T H

CO TH

T H

T H

s° .

s

°r-< M

»

3 & k, c c

o C »Q

O co C O H CO CN

T H

TH TH

r«

00 T H

co O S L O O ,—t C O CN 00 0 0 1 ^ co TH r f co

M ti

CO TH

r f

CN

T H

O r f

co co o LO

CM

CO

T H

T H

r f CM LO

l O O S CM r f O C N CM 0 0 C O L O r f r i H

LO CN TH

T H

CO 0 0

00 O

r f CO LO CO r f O 0 0 CN l > I >

CN

T H

o oC s oC N T H

T H

TH

C^

r f r f O LO LO LO TH l > r f CN C N l > I > LO CM

CN

CN

l > M r f

r f CO L O • n C M O H H CO o s CD CN T H TH T H

00 00 00

r f 0 0 CO T H CM 0 0 L O CO CO O T H CO C O O S L O

CO 0 0 CO

T *

r f

T H

co

t/3

Os LO r f OS

I > CN

co os co

T H

CN

T H

CD

CO CD CD 0 0 CO 0 0 0 0 l > r f l ^ r f T H T H

LO CO TH

CN CO 0 0 LO

I > CN LO

OS 0 0 i O CO CO TH

O

l >

CN r f r f l > CO 0 0 CD r f

co oo LO LO TH

0 0 CD

CM CM CO

r f CO

CO 0 0 O LO

O [^

T H

T H

3 u A 3

«5 "O t .

CN l > I >

t i

co o

TH LO T H CO C N CM

CO CO

OS CO

T H

CN

tiD :cS

a

i

C C3 +J

J- y

- M : 0

PM • i

co co co

_

C3

0 0 IO

CO

rr

co oo r f o

CD

iO

T H

0 0 Ifl

r f CN

CD LO CO

T H

L O

T * TH CN T H

co LO oo CM 00

T H

L O

r f

CM

T H

t ^

f » LO

r f CN

1>

r f

O

r f

CO l >

LO 0 0 CN r f

CO CN l >

CN OS r f l > I > r f T H T H r f

T H

T H

CO co I >

00 O CN

00 OS

TH

3 'CTJ

Sw .s c

CN O CO

SÄ

>

LO

T H

O S

o

LO

co m T H

CN

TH

1-1

l

O

CO LO

H

H

0 0 LO CO TH

l > co TH CN T H

o s l > CO

T H

CO O

0 0 l >

T H

CN

T H

O I >

T H

OS T H OS CN CN

0 0 CN

0 0 O TH TH

t i

t i

LO LO

o LO O CO C N

2 * Ä :0

« fe <

ns

CG te»

>o

o CO L O CO O S o

co o co

0 0 OS

O CN

CN as L f t

00 o C-» C N C O

TH

LO

UO

T H

OS r f OS

CO LO LO LO T H r f LO O CN C D I > T H CO CN

r f

uO

T H

O

T H

O. 3

>> <u

+j ti OJ ca

33 -O •08 B

lush estå der

os O

CM

M

u

°n

•-/s

CO r f

C»

"G

ti

r*

o ^ "* G

• u ti u ti • «a =C3 °C3 <g

C:0 « 3

O

m

T!

'SÖ .2 O)

t/3

•a Q "O

. r f OS . CO r f

•' 1

r f

>Ä

N

,3

ti

ti

u5 «ca «cd

3 A

O

1 1 1

M 2 LCOO L OO lCOO C3

<8 • • rf CD C3

|

QC 1 •g LO

O

b t^

• t i • «C3

•Q <u

. .

s!3L

t i

t i °C3

t i

t i

•ca »ca

r f OS r f CO r f CO

| |

.22 ca 1 S k-. O lO O L O ^ " 3 CN CO L O C O

<3 • •

•53

5a

• •

,3

°Q

•

M

• °ca »ca °ca «<a

A t/3

t i t i »ca < a

.

P 3

ti

ti

</s °ca "X 3 -3 r f

co

CB 1 | tio 1 1 •C »n

p O

co

O A -O

r f

OS r f

. CO r f r_

t i

t i

3 CD

S ca 1 C >v- o m O LO • r 3 (3 CN CO LO CO ^

^s

r f CO

a 1i 1i OD

O

LO

<o

157 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 6. Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter lägenhetens storlek samt antalet boningsrum och boende

Region/årsinkomst, kronor

Antal hushåll i undersökningen

]Lägenhetens storlek

Utan kök, 1 rk

ovägt

vägt

727 92 55 90 94 84 118 101 75

1 360 173 105 168 171 159 222 190 140

197 43 19 33 26 16 31 11

32 Skellefteåområdet, tätorter . . . . —11 999. 12 000—13 999. 14 000—15 999. 16 000—17 999. 18 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000—31 999. 32 000— Okänd årsinkomst

532 88 69 76 87 47 49 49 49

Ljungbyområdet, tätorter —11999. 12 000—13 999. 14 000—15 999. 16 000—17 999. 18 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000—31 999. 32 000— Okänd årsinkomst

Västerås —11 999. 12 000—13 999. 14 000—15 999. 16 000—17 999. 18 000—19 999. 20 000—23 999. 24 000—31 999. 32 000— Okänd årsinkomst

2 rk

Antal bo- Antal 4 o. flera ningsrum boende rk

3 rk

—

584 84 63 91 98 91 87 56 10

366 32 19 30 37 38 72 86 46

213 14 4 14 10 14 32 37 84

3 456 389 228 363 377 373 557 541 567

4 605 600 333 598 585 543 741 631 478

4 398 692 558 634 706 386 438 442 396

278 121 33 39 30 20 10 10

1 584 248 235 290 295 175 153 128 10

1 372 195 160 235 195 90 160 160 135

1 164 128 130 70 186 121 105 144 241

12 708 1 769 1 543 1 624 2 017 1 139 1 251 1341 1 612

15 808 2 569 2 021 2 346 2 693 1444 1446 1 407 1407

394 82 52 69 47 39 47 23 23

662 139 85 110 78 65 85 38 39

7 4

—. — —. —

151 39 38 21 16 7 25 4

—

279 57 29 55 37 37 32 13 7

225 39 18 32 25 21 28 21 31

2 210 436 239 363 260 218 273 143 200

2 370 469 313 412 301 241 273 131 152

—

—.

— 2

158 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 7. Anial makar, mannen under 65 år, i tätorter och glesbygd efter antal minderåriga, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter lägenhetens storlek samt antalet lägenheter i enfamiljshus, antalet boningsrum och antalet boende

Region / antal minderåriga per hushåll / årsinkomst, kronor

Antal hushåll Lä genhetens storlek Antal i undersökAntal lägenheningen Utan bonings4 o. ter i enf akök, 2 rk 3 rk rum fl. rk miljshus ovägt vägt 1 rk

Antal boende

Västerås 0 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 , 24 000— Okänd årsinkomst..

727 245 38 44 51 36 67 9

1360 582 91 109 123 90 149 20

197 135 35 31 20 24 9 16

584 245 42 57 74 37 35

366 124 7 15 21 21 56 4

213 78 7 6 8 8 49

176 74 13 16 9 10 26

3 456 1 342 168 219 264 193 470 28

4 605 1488 238 274 304 212 410 50

1 minderårig —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst..

202 23 41 50 31 53 4

385 42 77 96 61 102 7

42 8 11 14 5 2 2

178 19 46 64 28 18 3

102 13 13 14 17 45

63 2 7 4 11 37 2

52 4 7 9 8 22 2

987 97 172 200 158 344 16

1276 141 255 315 201 343 21

2 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst..

156 10 32 47 32 32 3

262 17 57 81 50 54 3

110 12 30 41 15 12

99 4 16 30 25 23 1

37 1 1 6 8 19 2

701 40 124 202 142 181 12

1 108 77 241 341 215 220 14

3 o. fl. minderåriga. —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst..

124 21 28 30 19 24 2

131 23 30 30 21 25 2

4 4

51 11 21 10 7 1 1

41 8 5 10 9 8 1

35 4 4 6 5 16

27 2 2 5 6 12

426 84 76 84 64 113 5

733 144 161 168 113 136 11

Skellefteåområdet, tätorter 0 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. .

532 171 30 46 31 16 42 6

4 398 1600 274 428 293 148 408 49

278 142 39 38 20 10 20 15

1584 586 100 210 130 48 88 10

1372 569 100 145 80 70 150 24

1164 303 35 35 63 20 150

1437 519 99 145 75 45 155

12 708 4 418 709 1 048 797 406 1 341 117

15 808 4 241 713 1 121 812 416 1 071 108

1 minderårig —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst..

164 24 34 49 26 23 8

1443 199 305 430 240 205 64

54 34 10 10

610 90 140 200 90 50 40

405 30 110 140 80 45

374 45 45 80 70 110 24

369 74 90 120 60 25

4 115 494 825 1 185 715 720 176

5 142 742 1 110 1 540 810 720 220

10 4 2

8 6 9

159 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 7 (forts.) Region / antal minderåriga per hushåll / årsinkomst, kronor

Antal hushåll i undersökningen

Lägenhetens storlek Utan kök, 1 rk

2 rk

3rk

323 43 135 135 10

288 35 100 45 5 85 18

279 5 75 104 10 70 15

356 20 139 111

65 15 40 5 5

110 30 40 20 5 15

ovägt

vägt

2 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst..

117 13 38 39 4 19 4

942 111 324 284 35 155 33

52 28 14

3 o. fl. minderåriga . —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst.,

80 21 27 15 3 14

413 108 135 85 15 70

30 20 10

Ljungbyområdet, tåt orter 0 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. ,

394 107 33 24 14 16 15 5

662 205 64 46 27 31 27 10

151 47 18 10 3 12 4

1 minderårig —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst..

124 18 40 33 17 14 2

228 32 73 62 31 26 4

2 minderåriga —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst..

96 19 29 24 13 8 3

160 31 47 39 22 15 6

3 o. fl. minderåriga. —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst..

67 12 28 15 1 9 2

69 12 29 15 1 9 3

Skellefteåområdet, glesbygd 0 minderåriga 1 minderårig 2 minderåriga 3 o. fl. minderåriga.

153 1174 40 375 48 389 32 240 33 170

Ljungbyområdet, glesbygd 221 0 minderåriga 64 1 minderårig 57 2 minderåriga 47 3 o. fl. minderåriga. 53

340 123 95 66 56

184 65 74 40 5

Antal lägenhe- Antal 4 o. ter i enfa- boningsrum fl. rk miljshus

Antal boende

63 23

2 753 244 894 849 85 562 119

4 090 464 1381 1300 145 653 147

208 43 45 60 5 55

193 38 70 50 5 30

1422 322 400 325 45 330

2 335 650 755 485 75 370

279 87 33 21 12 10 5 6

225 68 11 15 12 9 17 4

224 72 26 17 10 11

2 210 701 190 153 102 98 124 34

2 370 533 162 112 79 75 83 22

55 11 23 12 9

95 10 35 30 12

76 11 13 20 10 18 4

70 15 14 19 14

737 100 212 200 98 111 16

782 113 250 212 103 90 14

40 10 18

68 8 18 22 10 4 6

50 11 11 9 8 11

52 17 10 13 2

527 101 140 123 73 72 18

671 130 201 165 90 61 24

29 6 10 10

31 6 11 5 1 6 2

30 5 13

245 45 97 53 4 36 10

384 64 162 86 5 49 18

445 155 180 65 45

310 105 50 100 55

235 50 85 35 65

830 300 250 135 145

3 006 895 944 620 547

4 542 955 1467 1080 1040

59 25 6 21 7

131 46 51 18 16

150 52 38 27 33

308 112 82 60 54

1 220 434 335 222 229

1325 339 355 299 332

160 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 8. Antal makar, mannen under 65 år, i tätorter och glesbygd efter antal boende, efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter lägenhetens storlek samt antalet lägenheter i enfamiljshus och antalet boningsrum

Region/antal boende per hushåll/ årsinkomst, kronor

Antal hushåll i undersökningen

Lägenhetens storlek Utan kök, 1 rk

2 rk

3 rk

4 o. flera rk

Antal lägen- Antal Utgifts- Inkomstsumma, summa, heter i boenfa- nings- 1 000-tal 1 000-tal kr kr 1 miljs- rum hus

ovägt

vägt 1360 355 56 69 75 61 76 18

197 117 29 21 18 24 9 16

584 166 24 43 48 23 28

366 51

—11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . .

727 125 19 24 26 21 27 8

213 21 3

176 15 6

5 6 14 24 2

—

—11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . .

221 27 42 56 34 58 4

449 55 84 114 71 118 7

55 14 18 14 5 2 2

213 29 48 74 38 21 3

4 boende —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . .

176 12 39 47 30 47 1

334 22 76 90 54 91 1

5 o. flera boende . . . . —11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd å r s i n k o m s t . . .

205 34 40 49 33 44 5

222 40 44 51 36 45 6

2 boende —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . .

532 93 18 29 15 6 20 5

4 398 902 169 288 150 58 198 39

3 boende —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd å r s i n k o m s t . . .

134 16 25 31 25 31 6

1320 154 250 305 250 310 51

Skellefteåområdet,

—

— 15

3 3 3

3 456 692 89 125 144 112 200 22

3 604 813 115 136 156 132 238 36

27 077 2 6 451 351 945 1 337 1 353 2 465

119 8 14 22 18 57

62 4 4 4 10 38 2

59 6 10 10 6 25 2

1 117 116 174 244 177 390 16

1234 122 198 277 195 419 23

9 026 476 1 209 2 045 1 572 3 724

130 12 40 50 13 15

117 8 17 30 26 36

68 2 8 4 13 40 1

65 5 10 10 14 26

930 56 174 212 160 324 4

911 51 172 208 158 318 4

7 349 195 1 100 1 593 3 1 187 3 274

75 19 23 17 13 2 1

79 16 13 17 14 15 4

62 5 6 13 9 28 1

37 2 5 8 7 15

717 128 118 150 108 194 19

646 91 100 126 107 203 19

4 251 317 3 628 905 7744 1 627

278 142 39 48 10 10 20 15

1584 446 70 160 110 96

1164 70 20

1437 219 59 60 20 10 70

12 708 11089 1 942 2 076 313 389 608 509 320 366 116 124 556 531 87 99

80 221 5 15 561 1300 3 782 8 2 652 1 057 7 6 770

1372 244 40 80 30 10 70 14

14 4

610 90 170 165 90 70 25

420 40 70 80 110 110 10

276 20 10 50 50 130 16

3 408 291 545 689 698 999 186

26 104 1 350 3 414 5 338 5 452 10 550

11 6 2

— 6

— 2 4

— —

tät-

— 10

— —

— — — 50

304 44 60 60 70 70

3 658 384 590 800 710 1 030 144

161 TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN

Tabell 8 (forts.) Antal hushåll i underRegion / antal boende sökningen per hushåll/ årsinkomst, kronor

Lägenhetens storlek

Antal lägen- Antal Utgifts- [nkomstsumma, summa, tieter i boenfa- nings- 1 000-tal 1 000-tal kr 1 kr miljs- rum hus

2rk

3 rk

4 o. flera rk

92 58 14 10 10

408 58 140 170 20 10 10

438 55 135 120 20 90 18

379 30 110 99 30 102 8

450 45 189 118 10 80 8

3 870 489 1 179 1 121 230 745 106

3 506 499 942 976 241 712 136

23 586 1 734 5 711 7 099 1757 7 285

859 168 255 238 50 128 20

30 20 10

120 30 55 25 5

270 60 110 55 20 25

439 58 80 158 25 103 15

464 83 135 158 20 53 15

3 104 507 790 915 195 622 75

2 233 333 589 627 156 464 64

14 966 1 319 3 530 8 4 085 8 1 104 4 928»

—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . .

394 62 20 15 6 12 5 4

662 124 40 30 12 24 10 8

7 2 2

151 36 12 8 2 10 4

279 56 20 14 8 6 4 4

225 30 6 8 2 8 2 4

224 38 14 8 4 10 2

2 210 370 110 94 36 72 30 28

1563 274 77 48 40 46 33 30

10 996 1 1 648 281 415 216 487 3 249

108 20 36 23 15 12 2

215 40 71 46 30 24 4

—11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . .

54 12 22 10 10

102 18 36 24 16 6 2

57 10 11 12 4 18 2

61 20 15 10 6 10

696 124 206 148 88 116 14

495 75 150 113 68 79 10

3 603 3223 1028 826 642 785

—11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000—• Okänd årsinkomst. . .

99 19 23 28 11 14 4

196 36 46 56 22 28 8

2 2

49 15 20 10 4

75 11 16 28 8 6 6

70 8 10 18 10 22 2

65 15 10 22 6 10 2

659 103 132 188 78 132 26

486 59 84 131 59 124 29

3 631 331 : 605 ! 1 000 481 1 214

5 o. flera boende —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . .

125 23 47 29 9 15 2

127 23 48 29 9 15 3

46 8 18 14 2 4

68 15 21 14 6 10 2

60 14 21 14 5 4 2

485 99 170 106 35 65 10

308 51 106 71 24 52 4

2 114 224 673 520 192 505

153 24 31 29 69

1 174 240 304 275 355

184 60 64 45 15

310 40 60 100 110

235 20 20 40 155

830 180 180 175 295

3 006 500 644 685 1 177

1 693 294 428 398 573

14 451 2 337 3 661 4 076 4 377

ovägt

vägt

—11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd å r s i n k o m s t . . .

140 21 42 43 8 22 4

1 317 201 399 399 80 202 36

5 o. flera boende . . . . —11999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst. . .

165 33 49 45 10 25 3

Utan kök, 1 rk

5 Ljungbyområdet,

9 1 1 1 1

Skellefteåområdet, 3 boende 5 o. flera boende 11—31S297

445 120 160 90 75

162 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 8 (forts.)

Region / antal boende per hushåll/ årsinkomst, kronor

Ljungbyområdet, glesbygd 2 boende 3 boende 4 boende 5 o. flera boende . . . . 1 2

Antal hushåll i undersökningen

ovägt

vägt

221 30 43 46 102

340 60 86 89 105

Lägenhetens storlek Utan kök, 1 rk

—

2 rk

3 rk

4 o. flera rk

59 18 12 14 15

131 22 46 27 36

150 20 28 48 54

Antal lägen- Antal Utgifts- Inkomstheter i bo- summa, summa, enfa- nings- 1 000-tal 1 000-tal miljs- rum kr kr 1 hus

308 50 76 82 100

1220 198 288 327 407

476 62 103 128 183

3 782 627 936 1 019 1 200

Inkomstsumman avser endast hushåll för vilka även uppgift om bostadsutgift finns. Antal hushåll utan uppgift om bostadsutgift: ovägt 3, vägt 5. 2. 1, 1. 1, 50. 7, 20. 2, 10. 1, 5. 1, 10. 2, 4,

Tabell

9. Antal bostads föreståndare, utom samboende gifta män, efter nettoinkomst år 1960 samt efter lägenhetens storlek

dersökningen 1 0. fl. 1 0. fl. rum rkv ovägt

vägt

Västerås Ej taxerad 1— 3 999 4 000— 7 999 8 000—11 999 12 000— Okänd årsinkomst..

150 6 20 30 37 54 3

381 12 47 79 96 139 8

Skellefteåområdet . . . Ej taxerad 1— 3 999 4 000— 7 999 8 000—11 999 12 000— Okänd årsinkomst..

146 15 22 15 39 46 9

1250 129 188 130 339 397 67

Ljungbyområdet....

181 22 42 42 41 30 4

351 43 83 80 79 58 8

1— 3 999 4 000— 7 999 8 000—11 999 12 000— Okänd årsinkomst..

Lägenhetens utrustning

Lägenhetens storlek

Antal husRegion/årsinkomst, kronor

i åldern under 65 år och utrustning

Med Med 3 o. fl. wc, ev, wc, ev, rk eget bad/ ej bad/ dusch dusch

1 rk

2 rk

90 2 12 16 14 46

50 1 4 2 17 26

225 5 17 39 62 100 2

18 9

4 15 15 18

159 9 27 28 41 49 5

144 26 8 24 50 32 4

175 24 16 8 32 74 21

256 46 42 24 56 76 12

359 20 84 48 81 96 30

316 13 38 26 120 119

597 52 26 38 179 253 49

347 23 95 50 73 92 14

2 6 4 4 2

6 16 6

60 10 12 10 16 10 2

88 15 36 18 8 9 2

157 18 33 40 35 29 2

128 10 19 16 43 38 2

51 4 6 17 12 8 4

72 18 20 22 12

163 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 10. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter antal minderåriga och efter bostadsförhållanden vid intervjutillfället och enligt önskemål Antal flytt ningsvilliga hushåll med önskan om lägenhet med vidstående egenskaper

Antal flyttningsvilliga hushåll me d vidstående lä genhet vid intervjutillfället Region / lägenhetens storlek / lägenhetens Hela utrustning / hustyp antalet hushåll

Därav med . . . minderåriga

0. fl.

Hela antalet hushåll

Därav med . . . minderåriga 0

3 0. fl.

Västerås Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt

261 475

60 147

75 149

69 119

57 60

261 475

60 147

75 149

69 119

57 60

Lägenhetens storlek: Högst 1 rum o. kök 2 rum och k ö k . . . . 3 o. fl. rum och kök

105 233 137

53 70 24

36 73 40

14 58 47

2 32 26

16 90 369

10 47 90

2 31 116

2 9 108

2 3 55

Lägenhetens utrustning: Med eget badrum . U t a n eget badrum.

385 90

113 34

120 29

100 19

52 8

470 5

142 5

—

—

—

21 11 443

4 6 137

10 2 137

2 1 116

5 2 53

262 16 185 12

61 7 73 6

79 9 31

—

Hustgp: Enfamiljshus Tvåfamilj shus . . . . Flerfamiljshus . . . . Ej angiven hustyp.

Skellefleåområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt 160 1371 vägt Lägenhetens storlek: Högst 1 rum o. kök 2 rum och k ö k . . . . 3 o. fl. rum och kök Ej angiven storlek Lägenhetens utrustning: Med eget badrum . Utan eget badrum Ej angiven utrustn. Hustyp: Enfamiljshus Tvåfamilj shus Flerfamiljshus Ej angiven hustyp.

•

—

51 2

• — •

26 30 4

38 363

63 569

40 344

19 95

160 1371

38 363

63 569

40 344

19 95

223 641 507

84 136 143

74 320 175

50 140 154

15 45 35

10 202 151

15 115 439

—

5 5 85

—

—

—

30 352 974 15

805 566

201 162

295 274

239 105

343 20

544 25

—

—

—

—

1311 45 15

—

—

—

308 275 788

104 50 209

99 155 315

85 50 209

20 20 55

86 54 223

224 150 195

—

—

—

—

194 20 105 25

—

—

559 224 558 30

•

—

—

70 25 • — •

•

—

—

—

• — •

30 299 15

—

—

95 —

•

55 35 5

164 TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN

Tabell 10 (forts.) Antal flyttningsvilliga hushåll med vidstående lägenhet vid inter vj utillf ället Region / lägenhetens storlek / lägenhetens Hela utrustning / hustyp antalet hushåll Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt Lägenhetens storlek: Högst 1 rum o. kök 2 rum och k ö k . . . . 3 o. fl. rum och kök Ej angiven storlek Lägenhetens utrustning: Med eget badrum . Utan eget badrum. Ej angiven utrustn. Hustyp: Enfamiljshus Tvåfamilj shus . . . . Flerfamiljshus . . . . Ej angiven hustyp.

0. fl.

Hela antalet hushåll

Därav med . . . minderåriga 0

2 Antal flyttningsvilliga hushåll med önskan om lägenhet med vidstående egenskaper

3 Därav med . . . minderåriga 0

3 0. fl.

136 223

28 55

45 82

31 52

32 34

136 223

28 55

45 82

31 52

32 34

3 84 136

1 18 36

2 35 45

22 30

9 25

12 25 182 4

6 12 35 2

4 10 67 1

2 50

2 1 30 1

145 78

27 28

55 27

42 10

21 13

210 10 3

49 4 2

80 2

51 1

30 3 1

65 29 129

26 6 23

18 11 53

11 9 32

10 3 21

146 20 51 6

27 8 18 2

48 10 22 2

25 2 5 2

165 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 11. Antal makar, mannen under 65 år, totalt och i hus byggda 1951—61 efter antal minderåriga och önskan att flytta Antal hushåll i undersökningen vägt

ovägt

I hus byggda

I hus byggda Region/antal minderåriga

1956 —61

1951 —55 Samtliga

1951— 1956— 55 61

Samtliga Hela antalet

Därav flyttningsvilliga

Hela antalet

Därav flyttningsvilliga

727 245

122 38

184 45

1 360 582

219 93

85 37

348 110

134 29

99 197 202

15 34 26

15 38 61

245 482 385

38 83 47

22 37 18

39 96 125

11 27 49

90 163 280

10 22 58

22 47 78

178 316 393

20 39 79

8 14 30

44 99 113

23 45 56

109 228

27 47

22 59

161 328

39 66

24 27

35 89

20 54

Skellefteåområdet . . . 0 minderåriga därav i 2 rk flerfamiljshus.... 1 minderårig därav i 2 rk flerfamiljshus.... 2 o. fl. minderåriga, därav i 2 rk flerfamiljshus. . . .

684 211

117 27

158 35

5 572 1 975

898 245

270 45

1 310 331

290 56

75 67 212

7 13 32

17 21 50

741 642 1 832

70 120 290

20 45 120

168 201 459

28 56 95

83 78 261

15 18 58

16 32 73

790 739 1 765

150 180 363

80 100 105

155 301 520

35 85 139

65 84

16 30

15 30

498 618

113 193

50 90

130 235

80 109

Ljungbyområdet. . . . 0 minderåriga därav i 2 rk flerfamiljshus. . . . 1 minderårig därav i 2 rk flerfamiljshus.... 2 o. fl. minderåriga. därav i 2 rk flerfamiljshus. . . .

615 171

89 19

114 22

1 002 328

146 38

26 2

187 42

60 8

37 47 181

4 10 29

4 12 32

72 90 323

8 20 57

8 24 61

4 8 27

32 56 263

6 17 41

8 25 60

61 110 351

12 34 51

10 14 10

16 48 84

12 25 25

49 75

3 16

9 30

77 110

4 24

3 9

15 45

10 23

Västerås 0 minderåriga därav i 2 rk flerfamiljshus.... 1 minderårig därav i 2 rk flerfamiljshus. . . . 2 o. fl. minderåriga därav i 2 rk flerfamiljshus....

166 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 12. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter lägenhetens storlek vid intervjutillfället och enligt önskemål

Region / lägenhetsstorlek vid intervjutillfället

Antal hushåll i undersökningen Högst 1 rk

Ö nskad lägenhetsstorlek 2rk

3rk

4rk

5 0. fl. rk

Ej angiven

ovägt

vägt

Västerås Högst 1 rum och kök 2 rum och kök 3 o. fl. rum och kök .

261 47 126 88

475 105 233 137

16 9 5 2

90 56 31 3

174 34 114 26

139 6 81 52

.—.

Skellefleåområdet Högst 1 rum och kök 2 rum och kök 3 o. fl. rum och kök.

160 1371 26 223 71 641 63 507

352 134 115 103

544 79 335 130

341 10 151 180

—.

—

— —

Ljungbyområdet Högst 1 rum och kök 2 rum och kök 3 o. fl. rum och kök .

136 2 47 87

—

—

—

7 5

6 19

60 2 28 30

223 3 84 136

25 5

83 30 53

56 2 54

15 74 39 1 11 27

—, —. —

15 4

— 2 2

TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

167 Tabell 13. Antal flyttningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter hustyp vid tillfället och enligt önskemål samt efter mannens och hustruns sammanräknade komst år 1960

Region / hustyp

Samtliga hushåll

Årsinkomst, kronor 12 00015 999

16 00019 999

20 000— 23 999

24 000

11 999

Västerås Antal hushåll i undersök ningen ovägt vägt

261 475

34 58

49 88

70 131

39 67

57 110

Hustyp vid intervjutillfället: Enfamiljshus Tvåfamilj shus Flerfamiljshus

21 11 443

2 3 53

2 86

3 3 125

5 2 60

9 3 98

Hustyp enligt önskemål Enfamiljshus Tvåfamilj shus Flerfamiljshus Ej angiven h u s t y p . . .

262 16 185 12

21 2 32 3

38 2 45 3

77 4 47 3

37 2 28

81 6 20 3

Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt

160 1 371

26 203

40 325

42 368

20 188

28 257

Hustyp vid intervjutillfället: Enfamiljshus Tvåfamilj shus Flerfamiljshus

308 275 788

83 65 55

90 80 155

55 75 238

30 10 148

40 30 187

Hustyp enligt önskemål. Enfamiljshus Tvåfamilj shus Flerfamiljshus Ej angiven hustyp . .

559 224 558 30

69 24 110

140 30 140 15

145 65 153 5

83 50 55

117 50 80 10

Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt

136 223

34 55

45 72

23 38

14 25

17 27

Hustyp vid intervjutillfället: Enfamiljshus Tvåfamilj shus Flerfamiljshus

65 29 129

29 5 21

18 11 43

3 8 27

7 4 14

6 1 20

Hustyp enligt önskemål: Enfamiljshus Tvåfamilj shus Flerfamiljshus Ej angiven hustyp . .

146 20 51 6

21 8 20 6

57 7

26 3 9

15 2

21 6

intervjunettoin-

168 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 14. Antal flyttningsvilliga hushåll, utom makar i åldersklassen 20—64 år, lägenhetens storlek och utrustning vid intervjutillfället och enligt önskemål Skellefteåområdet

Västerås Bostadsföreståndarens ålder / lägenhetsstorlek / lägenhetsutrustning

Lj ungbyområdet

Vid intervjutillfället

Enligt önskemål

Vid intervjutillfället

Enligt önskemål

Vid intervjutillfället

61 156

61 156

42 349

42 349

41 80

Lågenhetsstorlek: 1 o. flera rum 1 o. flera rum och kokvrå . . . 1 rum och kök 2 rum och kök 3 o. flera rum och kök Ej angiven storlek

15 22 82 17 20

5 24 35 61 31

37 84 94 46

4 68 80 121 76

6 22 19 25

Lägenhetens utrustning: Med bad/dusch, wc och ev . . . Med wc och ev, ej bad / dusch Övriga

78 23 55

145 8 3

82 147 120

335 14

36 12 32

21 59

21 59

19 172

19 172

25 47

14 15 30

24 26 54 60

58 36 48 30

4 4 16 23

54 5

54 74 44

—64 år Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt

65— år Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt Lägenhetsstorlek: 1 o. flera rum 1 o. flera rum och k o k v r å . . 1 rum och kök 2 rum och kök 3 o. flera rum och kök . . . . Ej angiven storlek Lägenhetens utrustning: Med bad/dusch, wc och ev . . . Med wc och ev, ej bad/dusch övriga

32 22 5

14 14 31

efter

6 33

169 TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN

Tabell 15. Antal flyitningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter lägenhetens storlek vid intervjutillfället och enligt önskemål och efter mannens och hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 Region / lägenhetsstorlek vid intervjutillfället / lägenhetsstorlek enligt önskemål Västerås Antal hushåll i undersökningen

Låg enhetsstorlek vid intervjutillfället: Utan kök, 1 rum och kök 2 rum och kök 5 o. fl. rum och kök . Lägenhetsstorlek enligt önskemål: Utan kök, 1 rum och kök 2 rum och kök 4 » » » 5 o. fl. rum och kök . Ej angiven lägenhetsstorlek Skellefteåområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt Lägenhetsstorlek vid intervjutillfället: Utan kök, 1 rum och kök

5 o. fl. rum och kök . Lägenhetsstorlek enligt önskemål: Utan kök, 1 rum och kök 2 rum och kök 5 o. fl. rum och kök . Ej angiven lägenhets-

Samtliga hushåll

Årsinkomst, kronor

—

12 000— 16 000— 20 000— 15 999 19 999 23 999

24 000

Okänd

—

261 475

34 58

49 88

70 131

39 67

57 110

12 21

105 233 93 23 21

18 30 7 1 2

28 55 5

— —

30 70 26 3 2

10 38 10 7 2

5 38 42 11 14

14 2 3 1 1

16 90 174 139 56

3 20 15 18 2

3 27 43 13 2

6 27 53 40 5

2 3 33 24 5

5 25 41 39

2 8 5 3 3

160 1371

26 203

40 325

42 368

20 188

28 257

4 30

223 641 360 133 14

88 60 40 15

75 165 75 5 5

20 225 85 38

20 103 55 10

10 10

—

—

10 78 105 55 9

30 352 544 341 89 15

—

15 94 79 15

—

10 115 110 85 5

73 195 70 25

—

—

5 40 70 73

— 10

—

20 10

—

10 80 98 59

—

—

— —

170 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 15 (forts.) Region / lägenhetsstorlek vid intervjutillfället / lägenhetsstorlek enligt önskemål

Samtliga hushåll

Ljungbyområdet Antal hushåll i undersökningen ovägt vägt

136 223

34 55

45 72

3 84 90 28 18

14 28 7 6

2 36 23 6 5

5 14 22 11

3 3 25 32

Lågenhetsstorlek vid intervjutillfället: Utan kök, 1 rum och kök 2 rum och kök 3 4

» »

» »

» »

5 o. fl. rum och k ö k . . Lågenhetsstorlek enligt önskemål: Utan kök, 1 rum och kök 2 rum och kök 3 4

» »

» »

» »

5 o. fl. rum och kök.. Ej angiven lägenhetsstorlek

12 25 60 83 39

Årsinkomst, kronor 11 999

12 000— 16 00019 999 15 999

20 00023 999

24 000

23 38

14 25

17 27

16 20 1 1

14 6 5

2 4 8 19 5

10 17

171 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 16. Antal flyttningsvilliga makar, och efter årlig bostadsutgift för lägenhet

Region / antal minderåriga per hushåll

mannen under 65 år, efter antal minderåriga vid intervjutillfället och för önskad lägenhet

Antal hushåll i undersökningen

Bostadsutgift kronor per år 2 400— 3 600— 4 200— 4 199 4 799 2 399 3 599

4 800

—

Okänd

ovägt

vägt

Västerås För lägenhet vid intervjutillfället: 0—1 minderåriga 2 o. flera minderåriga.

261 135 126

475 296 179

249 169 80

168 94 74

22 10 12

21 11 10

15 12 3

— —

För önskad lägenhet: 0—1 minderåriga 2 o. flera minderåriga.

261 135 126

475 296 179

51 39 12

130 84 46

121 72 49

112 70 42

46 21 25

15 10 5

Skellefteåområdet För lägenhet vid intervjutillfället: 0—1 minderåriga 2 o. flera minderåriga.

160 101 59

1371 932 439

821 571 250

448 303 145

45 20 25

38 28 10

14 10 4

—

För önskad lägenhet: . . . . 0—1 minderåriga . . . . 2 o. flera minderåriga.

160 101 59

1371 932 439

174 174

—'

548 408 140

199 114 85

251 131 120

74 20 54

125 85 40

Ljungbyområdet För lägenhet vid intervjutillfället: 0—1 minderåriga . . . . 2 o. flera minderåriga.

136 73 63

223 137 86

140 90 50

68 40 28

6 3 3

— 2

7 4 3

— —

För önskad lägenhet: 0—1 minderåriga 2 o. flera minderåriga

136 73 63

223 137 86

37 31 6

63 38 25

61 37 24

20 7 13

6 2 4

36 22 14

5 5

172 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell 17. Antal flytlningsvilliga makar, mannen under 65 år, efter hustruns sammanräknade nettoinkomst år 1960 och efter bostadsutgift vid

Region / årsinkomst, kronor

Antal hushåll i undersökningen

Bostadsutgift, kronor per år 2 400- 3 6003 599 4 199

4 200

mannens och intervjutillfället

Ut-

In-

gifts- komstsumma, summa, 1 000- 1 000Okänd talkr tal kr1

ovägt

vägt

2 399

— 1 1 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst

261 34 49 70 39 57 12

475 58 88 131 67 110 21

249 33 63 85 25 27 16

168 18 22 38 39 50 1

22 4

Skellefteåområdet, tåtorter — 1 1 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst

137 17 34 38 19 22 7

1169 133 270 331 178 227 30

634 113 170 163 83 90 15

433 15 85 150 85 93 5

45 5 5 5

Ljungby området, tätorter — 1 1 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst

101 16 38 20 11 13 3

170 27 62 34 20 21 6

89 16 38 21 9 3 2

68 11 23 13 9 10 2

358 53 118 68 45 63 11

2 474

Skellefteåområdet, glesbygd

2 914

Ljungbyområdet, glesbygd

51 Västerås

4 3 9 2

20 10

36 3 3 4

1 136

8 707

24 2

138 187 285 163 316 47

1 263 2 300 1 425 3 279

2 454

10 8 10 24

211 519 699 440 508 77

— 19 636 1 050 3 509 5 561 3 861 5 655

—

194 766 504 400 610 •

—

558 Avser hushåll för vilka erhållits uppgift om bostadskostnad både för den vid tillfället bebodda lägenheten och för önskad lägenhet. Jfr tabell 18.

intervju-

173 TREREGIONSTJNDERSÖKNINGEN

Tabell 18. Antal

flyttningsvilliga utgift

Region / årsinkomst, kronor

makar, mannen under 65 år, efter inkomst för önskad lägenhet

Antal hushåll i undersökningen

och

Bostadsutgift, kronor per år

bostads-

Utgiftssumma, 1000talkr

2 4003 599

3 6004 199

4 200

51 11 22 12 1

130 15 29 49 19 13 5

121 14 24 37 21 20 5

158 18 12 30 23 69 6

137 1169 17 133 34 270 38 331 19 178 22 227 7 30

99 34 20 25 20

521 55 135 191 75 50 15

159 19 35 30 20 50 5

285 5 55 70 63 82 10

105 20 25 15

101 16 38 20 11 13 3

170 27 62 34 20 21 6

21 9 8 4

47 13 23 4 7

55 3 20 16 6 6 4

25 2

522 69 183 104 73 77 16

Skellefteåområdet, glesbygd

564 Ljungbyområdet, glesbygd

ovägt

vägt

2 399

261 34 49 70 39 57 12

475 58 88 131 67 110 21

Skellefteåområdet, tätorter — 1 1 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst Ljungby området, tätorter — 1 1 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst

Västerås —11 999 12 000—15 999 16 000—19 999 20 000—23 999 24 000— Okänd årsinkomst

Okänd

1 3 3

3 4 5 10

1 795 210 295 471 254 485 80

3 783 327 883 1 094 655 763 111

174 TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN

Tabell 19. Antal hushåll, som har flyttat, fördelade efter lägenhetens storlek och utrustning före och efter senaste flyttning Lägenhetens storlek och utrustning vid intervjutillfället — 1 rk Antal hus2 rk 3 o. flera rk Region/ håll i underlägenhetens storlek sökningen därav därav därav och utrustning SamtSamtSamtföre flyttning liga liga liga med med med husöv- husöv- husövbad, bad, bad, håll riga håll riga riga håll ovägt vägt ev, wc ev, wc ev, wc Västerås 654 akar 1 rum och k ö k . . 227 Med bad, ev, wc 92 135 2 rum och k ö k . . 250 Med bad, ev, wc 181 69 3 o. flera rum och 164 kök Med bad, ev, wc 134 Övriga 30

1226 433 182 251 464 338 126

147 87 27 60 47 28 19

85 44 19 25 31 24 7

62 43 8 35 16 4 12

511 247 105 142 179 115 64

412 204 102 102 143 100 43

99 43 3 40 36 15 21

568 99 50 49 238 195 43

523 90 47 43 219 182 37

45 9 3 6 19 13 6

300 243 57

7 4 3

7 4 3

— —

69 48 21

52 39 13

17 9 8

224 191 33

207 181 26

17 10 7

—

niga hushåll 136 1 rum och k ö k . . 77 Med bad, ev, wc 23 54 2 rum och k ö k . . 34 Med bad, ev, wc 19 15 3 o. flera rum och kök 18 Med bad, ev, wc 7 Övriga 11

358 207 59 148 85 48 37

241 158 39 119 51 25 26

94 54 25 29 25 10 15

147 104 14 90 26 15 11

77 34 12 22 19 10 9

54 22 12 10 16 7 9

23 12

40 15 8 7 15 13 2

38 15 8 7 15 13 2

— — — — — —

47 16 31

9 9

8 6 2

6 6

16 10 6

24 10 14

—

2 Ej angiven storlek

—

—

—

—

4 689 1571 231 1340 1861 654 1207

386 174 18 156 142 28 114

79 24

953 430 110 320 340 175 165

683 2 667 258 709 38 65 220 644 320 1059 25 426 295 633

2 232 569 65 504 899 391 508

435 140

24 45 15 30

307 1636 150 688 18 148 132 540 97 660 13 200 84 460

1129 724 405

—

—

240 135 105

165 90 75

75 45 30

854 589 265

739 559 180

115 30 85

20 Ej angiven storlek

7 Skellefteåområdet akar 573 1 rum och kök . . . 194 Med bad, ev, wc 24 170 2 rum och k ö k . . 225 Med bad, ev, wc 77 Övriga 148 3 o. flera rum och 140 kök Med bad, ev, wc 92 Övriga 48 Ej angiven storlek

—

— 12 3 3

.—

—

140 160 35 125

TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN

175 Tabell 19 (forts.) Lägenhetens storlek och utrustning vid intervjutillfället Antal hus1 rk 3 o. flera rk 2rk Region / lägenhetens håll i understorlek och utrustsökningen därav därav därav SamtSamtSamtning före flyttning liga liga liga med med med hushushusbad, övbad, övbad, övhåll håll håll ev, wc riga ovägt vägt ev, w c riga ev, w c riga Skellefteåområdet Övriga hushåll 127 1 rum och k ö k . 64 Med bad, ev, wc 10 Övriga 54 2 rum och kök 33 Med bad, ev, wc 14 Övriga 19 3 o. flera rum och kök 24 Med bad, ev, wc 10 Övriga 14 Ej angiven storlek

1088 538 85 453 289 124 165

556 364 50 314 116 48 68

182 76

216 90 126

60 8 52

32 8 24

76 58 40 18

374 288 50 238 58 8 50

284 108 20 88 98 46 52

128 28 10 18 56 46 10

156 80 10 70 42

70 24 46

44 8 36

248 66 15 51 75 30 45

225 51 5 46 75 30 45

26 16 10

86 58 28

78 58 20

23 15 10 5

Ljungbyområdet Makar 1 rum och k ö k . . Med bad, ev, wc övriga 2 rum och k ö k . . Med bad, ev, wc övriga 3 o. flera rum och kök Med bad, ev, wc Övriga

475 56 19 37 182 55 127

778 96 35 61 289 87 202

161 36 17 19 76 17 59

68 25 13 12 25 9 16

610 58 16 42 211 70 141

448 39 14 25 151 59 92

162 19 2 17 60 11 49

211 105 106

349 173 176

41 11 30

18 6 12

305 161 144

236 151 85

69 10 59

Ej angiven storlek

övriga hushåll 150 1 rum och k ö k . . 28 Med bad, ev, wc 8 Övriga 20 2 rum och k ö k . . 48 Med bad, ev, wc 4 övriga 44 3 c. flera rum och kök 54 Med bad, ev, wc 13 Övriga 41

290 56 16 40 92 8 84

92 38 8 30 30 4 26

116 10 6 4 34 2 32

54 8 6 2 20 2 18

62 2

102 23 79

16 2 14

34 9 25

52 12 40

24 5 19

28 7 21

Ej angiven storlek

30 16 2 14 12 4

82 8 2 6 28 2 26

17 2 2

2 14 14

176 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I V Ä X J Ö

Tabell 20. Antal bebodda lägenheter år 1958 fördelade efter storlek, utrustning och byggnadsår, promille Lägenhetens utrustning och byggnadsår Lägenhetens storlek

Utan ev

Med ev men utan bad Med ev och med bad

Samtliga lägenheter

1940— 1921— —1920 1921— —1920 1939 1940— —1939 1950 1951— Högst 1 rkv 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk 6 rk 7 och flera rk

87 309 274 120 73 54 32 49

10 74 77 36 24 14 13

133 48 41 36 22 25 6 39

362 99 52 34 31 8 6 20

311 140 21 11 6

17 96 150 219 284 306 418 716

17 95 179 291 235 150 139 59

63 139 206 253 325 443 386 117

1000 1000 1000 1000 1000 1 000 1000 1000

Samtliga lägenheter

1 000

Högst 1 rkv 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk 6 rk 7 och flera rk

32 227 492 179 44 20 3 3

13 199 513 198 54 18 5

206 147 309 229 56 38 3 12

356 194 249 138 50 7 2 4

416 373 140 58 13

6 66 257 311 162 106 44 48

6 66 307 415 135 52 15 4

18 80 289 295 153 125 33 7

66 132 325 270 109 65 20 13

Samtliga lägenheter 1000

1 000

1 000

177 TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

Tabell

21. Antal

lägenheter

genomsnittlig

fördelade

bostadsulgift

efter storlek,

utrustning

och byggnadsår

dr 1960 för olika

kategorier

au

samt

lägenheter

Lägenhetens utrustning och byggnadsår Region / lägenhetens storlek

Utan wc och/eller ev

Med ev och wc men utan bad -1940

19411961 Samtliga lägenheter

Med ev, wc och bad -1940

1941— 1950

19511961 Antal lägenheter för vilka uppgift om bostadsutgift lämnats, ovägt Västerås.

1 r, 1 rkv. rk rk rk rk och flera rk, Skellefteåområdet, criei

20 2 5 1

10 25 42 21 21 18

6 33 126 89 14 9

9 31 128 107 48 27

3 56 39 13 2 2

6 24 32 11 4 2

9 35 32 17 5

19 7 10 6 3

—

8 19 54 13 12 2

—

2 3 28 49 25 17

6 4 20 38 17 5

14 16 84 76 58 34

8 13 45 37 14 7

2 4 16 11 6 2

18 2 2 8 1

1 2 11 34 22 32

2 4 12 44 18 20

4 12 41 83 39 21

16101 1760 2 130 2 650 3 420 4 2001

17701 1910 2 670 3 490 4 250 5 300

—. —

•

tät-

1 r, 1 r k v . . . . lik 2 rk 3 rk 4 rk 5 och flera rk , Ljungbyområdet,

tätorter

1 r, 1 rkv 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 och flera rk

—

Genomsnittlig bostadsutgift, kronor per år Väslerås 1 r, 1 r k v . . . . lik 2 rk 3 rk 4 rk 5 och flera rk , Skellefteåområdet, orter 1 r, 1 rkv 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 och flera rk . . .

1180 1460 1620

1140 15201

— —

1380 1 1800 2 280 2 450 2 930 5 260

lät-

Ljungby området, tätorter r, 1 r k v . . . . rk rk rk rk och flera rk 1

1490 1 1470 1870 2 760

870 1 1130 1180 1480 1270 1

1230 1 1450 1720 1640 1860

1060 10801 1500 16801

— 1660 1 580 1010 1230 1340 2 440 1

1760 2 140 2 770 3 680

2 180 2 530 2 840 2 0601

1310 1580 2 590 3 200 3 780 4170

1680 2 080 2 290 2 920

1 780 2 090 2 320 3 440

1440 2 460 2 770 3 450 3 600

1180 1240 1510 2 430 1

—

Frekvenser 5—9. . . Frekvenser 1—4; genomsnittlig bostadsutgift har ej beräknats.

178 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I LUDVIKA

fltD o c/3

.BP c S OS I

c) I> 00 T+I CM rH

c« G c»

T-i

| < * o s co

TH

00 t > IM CM

mwNH

^ " i H r l r *

OOHOlrt

I I

ft, O, 3

r-J

J*

£>>BP 2 ^« C^ >—. •5 ö

sco3 < k.

ti

S o <3J

s

v C9O W CJ

fl :es _2 TO r-«

.BP fl S c ft " > BP <u

© Oi CO

I ^H

oi2^

"W V

ft

CD CU -

:<T>

o

o» co >*1 " ö k, C c O

a K •~ -c:

•C

c

•A)

ö»

>a

j ^,.

c C

^

o

Cl

H

co t o C O M

m

•P « :cS +2 a » e •+-> +-> -fl

T3

c

ffl _

CD fl

CU

oo oo i o co TH

> > CD <V

K2

esj CKi

»«J, A

3 bs

3 R £ « fl

en

a£

<D CO

S c C CD <U :rt tlDr-5

"W CJ

-Q

fl! S

«c « ö •3

M

X MX MX

•

!-< f-l

O

f-,

4-1

U

c; > <-. x M X X X

rtTHNCOTtilO CJ

rt C <

C-l

ti

Cl

s_

p4

u

*> O TH r i rI It N<HM h' i f1-,i OO S

• CD

a

^

T-lHCMCOTtW

CD

179 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I LUDVIKA CS CD i ._, 13 ^ 4) *J » ^ p CD a) CS H-« C/3 CS

i

er O O CO 0 0 CO CM m c o C M m o CM i> t> o co m Tf

- I M

^

T-H

CM CM CO CM

1 1 1 1

OS

o

m

TH

-& m co co

CM CM o o; i > O J o o Tt 1 r f r l r l r l

CM C)

Tf O OJ o o Tf i > m i > Tf o CO 1 OJ OJ r* OJT-Ho OJ

I>

co 1 1 T H T H

.

T-

te CD 15

1 1 1 11 1

I

o 2 * l

3 a s 8

-1

H

i 2 "^ i

om 11 1 o co 1 1

00 l> CO

TH

CU ,

«s s

• < :CS

, O O c o cc m i > i > cc 1 0 0 CM l > CM T - I CM CO CM

er ro 10

O T H 0 0 CO OJ T-H CM O i 1 O l f l T f T} r l r l H r l

co CM i n I n b m CM CM t > o 1 OJ OJ CO 1 OJ

co

,

o

co 1 1 Tf

T-H

CD OJ OJ

TH

TH

g o

.—

ti

Arbetsg varelägenhctc

^

•9

-a

_J

O

,

o CO

T f OJ CO

o m co i

1 OJ T - I 0 0 J T-H CM CM

"> i-* cu TJ 2

c.

CS cfl CU —' *•> 4 -

CM O O O I > CO TH O co oo OJ oo

H# i.O

OJ T-H

tö

i

S O CO CM 1 OJ CO

LO

I1 11 « 1 11 !CM§ CN TH

CM

CO

CM

,

(0 l> CM

,

in

1 T0 0f 1

T-H

.

,

i

1 TH

CM

OJ OJ oc

o T-l

o

.

d>

00 1 1 ! in

TH

T f T-H

T H

1 O) CM

co m o c o O 0 0 t > CO

1 Oo 1

.

.

1 T-H

o

I1 CO m

m * åc i «

, f-

rf o o O

ti

2>•> SBP ^«

ci -i o m co o co o i > T-H t > CM CO f » T H CM CM CO

K 2 -

_ o _ o oH , , O T* 00 OJ T - I OJ

o

1 T-H

d

CO co OJ b , . CO 1 co 1 OJ CO I 1 1 1 oo

o 1 CM 1 o T H

CS

•SPÄ * *->

co i > o O J co Tl > CO TH o > 0 0 CO c o t > T H c o o o a-. T-H T H CM CM CM CM

CU 4 J

is*

O) CM

OJ OJ OJ co m CO 0 0 I > C^ TH T f T f 0 0 0 0 T H CO l > l > —' T-t TH »H T H

TT

TH

CC

c^

o T* m m

CM

Tf

,

CO O o o in 1 1 1 o T-H T-H TH T-l

CM OJ co OJ

m

CM T-H

C/2 «

,

,

CO I > CM oo i n O J 1 l > T-H CO i H CM CM

.HP ö 3 >.

CD O

OiS" 1

' <

o T-H m co t > H O O 1 CM OJ CO t > T-H T - I CM CM

CC OS. CO CM

„ _

N

0 0 CM I > 00 TH TH 0 0 CO T-H T-H

oc

,

1 1 0C

-H

°

N

1 TH°

CO 1 1 oo

T-H

1 co 1

m

1 0OJ0 1

T H

— , 1

:CS

:

rf rf o i > OJ c o Tfi O J co m O J CM T H T H

Arbel vare genhi

HJ

,

,

,

i

l

T * 0 0 O CO OJ co OJ T T m oo co t * r l r l r l ^H

CO

o

i>

o

00 CO

T H

T-H

. CO •=> , , 1 b OJ OJ 1 h

I I 1

—

CD . i cl) .-. to ™—

w

tN Ol

o

H " 9 (-i CS C? CU rj CO T3 CS +->

„

, C cc 1 TCO

cl rf i > T-H m i > C M co CM T f 0 0 CM

»4 m

-t

er IC

c-

m

9*

Cl

co o co o , OJ roo 1 1 O CO co TH TH 1 r l r l H r l

T-H

* « G> m OJ OJ TH

CO

H o o m OJ , CC O

CO CM

co M

M T-H

w4

S

, 1

1 TH

CO 1 1 t>

SH

w . i u T J • » _-> CS " S <U

2 :* i d

o « v CQ «- CD tfl

i.

°

u

S a>

>> 2P *> !H

CU .,_,

K2^

4#«

fe

co T f C J o OJ OJ O 0 0 CM CO T-H 0 0 T H T H CM C M

CM a CM C CM rCO CO

co oo co m N

_

VO T *

CM c-i

i> c •<* m m m c o co CM l > CM CO I > C

CO l>

CM CM CM CO

c^

T-H T H

1 1

. I i

T-H

Cl O -1 ~ o o T-H o o i > o CM CO 0 0 o o TH 0 0 CO CO 0 0 H r l H H r l

co 1 1

1 1 1 I 1 1 1 l l l l 1

T-H

T-H

H

rf

c~ H o OJ o oo , T f CO

1 1 co

oo CM T f T f

|

H r l r t

T-H

co

l

OJ CM T-H

kl °CS CD

a

•*->

S- CO H->

3 g

CA CU d H-»

cu cu CU EJ - d CU

a CD

CU :cS CD-* :cS

v fc.

§

_^ t, <u

I Med (mod erna läger

C cu

Mede lhyr:a, kn

SM

rf

(H

rf.

t-,

U

*->

4H

C ti

— S "a T[_,H T-H CM CO T f

60 CD :0

[fl

CD :0

c/-

X

2 > u

H,

c

ir

cc

-31829',

o

Cl

1cc

c/:

12"

M

<u C3J

> JX M £ * c (_,

"« c:

a «2 c c g > it M u M

Ä

r H T-H CM 0 0 T f 10

•c*

c a

a

^ u~ #1 - X— iti-

•H

r

t3

4-

TH

i 2)

CM CO T t

T-H

d o m

in

(H

U

IO

(fl

cu cu

CS

cp H->

s CS

d d cu o

>> a k CU OJ •-,

(H

fe fe

180 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I V Ä X J Ö

Tabell 23. Gifta par år 1958 efter bostadsföreståndarens boende

ålder och efter antalet

Därav, i %, med Bosta dsf öreståndarens ålder

20—29 år 30—34 » 35—39 » 40—44 » 45—49 »> 50—54 »> 55—64 » 65— » Samtliga hushåll 40—49 år 45—54 i 50—64 »

2 boende

3 boende

4 boende

5 o. fl. boende

Medelantal boende per hushåll

511 652 748 609 639 594 799 633

28 17 10 9 14 19 40 63

42 31 23 24 24 27 31 22

22 32 38 33 32 28 16 9

8 20 29 34 30 26 13 6

3,1 3,7 4,0 4,1 3,9 3,7 3,0 2,6

5 185

1 248 1 233 1 393

11 16 30

24 26 30

33 30 21

32 28 19

Samtliga hushåll

4,0 3,8 3,4

181 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I V Ä X J Ö 1

Tabell 24. Antal hushåll med olika antal boende och i olika inkomstklasser fördelade efter lägenhetens storlek, utrustning och byggnadsår

år 1958

Lägenhetens utrustning och byggnadsår Lägenhetens storlek

Utan ev

Med ev och bad

Med ev men utan bad

—1939

1940—

Samtliga

Hushåll med 2 boende, årsinkomst —11 999 kr Absoluta tal Högst 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. fl. rk

29 113 43 5

13 32 16 3

8 41 41 17

29 60 39 10

79 246 139 35

Samtliga

58 226 86 10

26 64 32 6

16 82 82 34

58 120 78 20

158 492 278 70

1 000

22 65 19 4

3 23 9 2

2 26 26 10

15 69 64 22

42 183 118 38

58 171 50 10

8 60 24 5

5 68 68 26

39 181 168 58

110 480 310 99

Samtliga

1 000

Hushåll med 3 boende, årsinkomst 20 000— AT Absoluta tal Högst 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. fl. rk

10 5 1

1 5 3 4

10 27 46

1 39 72 70

2 64 107 121

Samtliga

34 17 3

3 17 10 14

34 92 156

3 133 245 239

6 218 364 412

1000 Promilletal Högst 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. fl. rk Samtliga Hushåll med 3 boende, årsinkomst 10 000— 13 999 kr

Absoluta tal Högst 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. fl. rk Samtliga Promilletal Högst 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. fl. rk

Promilletal 2 rk 3 rk 4 o. fl. rk Samtliga 1

Indelningen i inkomstklasser har gjorts efter inkomst före skatt.

182 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I VÄXJÖ

Tabell 24 (forts.) Lägenhetens utrustning och byggnadsår Lägenhetens storlek

Hushåll med 5 boende, årsinkomst 16 000— kr Absoluta tal Högst 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. fl. rk Samtliga Promilletal Högst 1 rk 2 rk 3 rk 4 o. fl. rk Samtliga

Utan ev

Med ev men utan bad

Med ev och bad —1939

1940—

Samtliga

2 6 5 1

1 6 10 6

1 8 43

14 54 126

3 27 77 176

7 21 18 4

4 21 35 21

4 28 152

49 191 445

11 95 272 622

1 000

183 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I V Ä X J Ö «3 o- -5 C/3 g

cs

.BP

i C/3

,2 —S cu x ; PC § Jq •ös =c3

c o o o T f m o > n o o o o o i > T H O oo w t o ro ro TH q e j ® i n » o coco^TfinincocDcocococo

M M O O M O t N i n H i f l > T t inOOONtMMOTfMJOifOO c o ^ T p m cdcdcdcdcDcocdcd

OTHCOCOCOCMCOt>T}<COCNO CM ro^oo c o m i n c o c q c q - ^ t TH ro c o c o c o c o c o c o c o c o ^ i n i n i n

coc7JT}«cooocoi>ooi>cor^co mmTjiTfTrt^-coCTirfCioot^ en" en co" m" m" e n c o c c •*" r f m" m"

o i o r f T f H M N i n n o o t o o COOrocOOl>OCO[>CMr-iT-< CM CN TH T-C r-l T-l

M O H C o t o ^ t o t ^ o M n m H T f i n o r o c n H c n c n c N r i N n N N r l r l r l r l

T-4

o

ro» T~t

•~~°c3

roioorooocomiroioinooroioo

C/3 g

r n r o c O M n M T f O H « CO M ^ c d ^ ^ i n r t i n " c o c d c d c D c o

•*i-iCOCMI>rfOOOCOO-*00 inot^-c^TjtcoooTfT^T-too rof^T^ininincdcdcDcdcdcd

•rfcooocNoocNror^incoinin cNt^^cqc^(N^roacN<Ni>cN c o co c o c o c o •>* r f i n i n c o i n c d

cooococooooociincoocooo r l c o ro o n Tf 0 0 I> •>* (O 00 (O c o c o M ^ ^ ^ c o T f i n i n c d c d

a, Ä

CM CO CO TH

J3 •CS

-~_<3 o xi

O CO

13 <30 ti -

incociincNcocotMOcooooo tMCOCO^COtMtNlMIMTH

< 2 tvT g X!

u

Hr-itoiot^TtioitNitmf-oo TH 0 0 m N TH r t rlrl

in in

Oi-itNOiI>OtMTHTl<t>00 O-^COtMiOOOOCO-rHOOrfO TH c f ^ f i f m" i n LO m" i > co" to" H

o c M - ^ r ^ - ^ t o r o - ^ r o o o o o m c o H t o ro o q ^ i n q tN m ^ ^ T p ^ i n c o i n c d c d o d t d c d

O t N " * t 3 5 O O C 0 O I > < M O O oroico<Ni>coi>inin-r-icNO cocococococococo-^in-^co

i n t M o r o r o i i > o o c o M < o o o M i n c o n o i c o o H t B o o i n Tfcnencncncn''*'* Tfininin"

ro in CM

•CS OJ

<U X I

O

c o M O * o m r > t o T f o o i n H M i n C C M i H r l M r l

co

< 2 73 <S CD

1 m

| |

OtNI>C000C0rJ<OI>OO i n t O r H I f l W H r l M O O O tN^incoincdcdcdcdodco

1 O C O O C D C N C O T - I I > C O O O

—„*3 CU X!

•>*inrHcoi>i-i-'fT-i(Ncoinoo CN i n r f CO CO CM CO CN

CO CM

I> 00 CM

oooinooromcocoi>cM O « h ^ rt r f « ( N » i n O H i>coinincdcdcDcocdcdi>i>

O O f f l H I O M ^ T f t O H O C O O H T f i n ^ t o h o c o c o q q coMcococococorpTfrfinin

1 OOCOtNTTincDOOTj^OO cocococococococo^incö

CO

73 <3

-^73 Q,Xi

C/3 g •CS

—.£3

co

(X g

53 °c3 * J X!

C «

1 ]

t o c s o a f f i i f f l t o M t ^ W H CM CO r-l TH CN CO tN

oo

i-iocoinT-irorocMcocDcooo cMcocot^rfinmco^-t

ro TH

1 1

o o t > r o r o i n c o o o o o o o i n c o c o c M c o c o r ^ o r^inrfincdcDcdcocdcxr

OCOCNOOincOaOCNrot o t c r o q w ö H H O ] corofrofcoeotNcococo

1 |

| |

o m o ^ c o m ^ O M c o O O C O O r i ^ O t f i ^ M incN"rofcdcdcdcdcdcd-*f

l o l o co"

roa co o m o c o •<* TH c o t N N r t n i n r n

l 1

i |

r i O H M H O < t C N 0 0 M CMOOL^-r^-^roi-^r-t

I ri 1

i n t O ^ O O r f OlTf^Offl ^T^ini6"coincdi>cD'

| 1

o

|

CO

•<*

o l o od

CO

CN

CO

cs

CS

< 2 "2 -c z

u O

I!

.2 T o '35 o °n o *ä a

s s

S 2 V. i r

c C •C

roM cI'X. 1 ! i 1c - T\ 1c1et! -? roro.ro •v: C ro T-

T-

y -

T-

c

1-

i-

T-

>~or~T-4COioi>o»eoi-i03i> C,-? r l iH r l r t r l « 0 0 CO "#

1° 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 !

•« ,,

HOOMftOOOOtCtNOOO £ rt H TH TH « CN 0 0 f rf

184 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I VAX J O

_

-—.«B 0.-G C/3 p

N o rnHnl m O M f H iNnT^f w h rNt fM f lO OO T H)

o ^ m n ^ o t o i n H O o o H i n - ^ m o o c N c o i n i ^ d C N i - i r ^

r j < T l < i n i n © © © © I > © t > [ >

•

N O O O < S ! O t O t O M S O t ^ N C5OOmiOI>l>O©CSTt<C0Tt<

© c o r ^ o © m T H © T } < © T t " o o i n T t i c M r f C N j T f i n c c o © © »

eocoMmcoM^-^^ioocB

T f - t - ^ T f - ^ T f T t m m © © ©

^

•

^

m

m

©

©

©

©

©

!

"

-

^

©

A H -_<CS

o x;

«g A

•

C/3

i

^_

CNCO»-(T}<COTt"T-<00l>COCXjCO rtooTfcNmnoeoM^HM P l M TH r l r l r l r l

03 °?S C

CA

^ ^.•a g

,4 O

T

-

I

O

O

O

O

O

O

O

O

T

-

'

O

O

C

t3oo©i>mt^©© co<MOr>© c ^ ^ ^ ^1 ^ ^ c ^ i 0 ^ 0 0 , . 0 ^ ^ 1 ^ .

O

o ^ " • * i " • * Tf o

T f T p T t - ^ ^ m i o c o c o o o o

i n to o

t o o co

•o

Ä

CO

^ © © c M - # o o © i > i n o i > t ^ © c o © C T > © i n m © m m ©oo - 5 < c o T } < c o m © m m © © m m

S ' C O O O O O O O O O t N O O M

,G

Ä g

o

o m ©

Cl CJ

^^ -^«s

1 N M r t H

coooooooi>©oooin©©rcoco©co©©co©cNin©© Tt<coinTt<mi>moo©©©©

O.-c

M <3

c M i n c s i c o c o t ^ r ^ i n ^ f a o O ' r H1 THC^T-cctMCinr^r^mcN-^

co

^

<5 C/3

' co

, ©

—

<u

C8 °Ci

O N i f l O O t O C O M i - i O O N H n CO CM

*3 "2

< ** 2 ,__, —."2

O O © C N I > T - ( © © C O T H C N C O ©

©

O

T H

' f l ' H H

>*

TH

TI

© Tfo-r-iamt^rti-"*^©^ t O M M f l W H i n H ^ M O N

n i n T f i n m i n t D t o t o o t D t ^

c o m m m m

O O O T f H O O M O O O O C O O O O O O H N M ^ r l H i - i n o C l

o c N © c o © m c o r ^ i > c M < M c o » m i o i ' M i n i ' O f f l f l n c o )

C N - " # c o " * " t f c o - * * H i n i n i n ©

m

n

o

n

M

n

o

t

^

N

o

o

N

O

©

©

i

>

©

00 © TH

1-1

© C N I > © © C O © © I ^ - T H © C N

o

C-G C/3 2

co

©

-i

U

C

-C

•a

«

2 ft

iS 2

t ^ ©

S-.

~».3

©

in

^

^

^

^

^

^

m

i

c

©

©

©

r-j

o in

^

13 °« C 1«

rtCMHin^nLOHaHMuj N O CO W O l T H I N N

m

H

m m

i > r ^ T t < © r f - r » < o o c o o O " ! f

C N C O C O C N C N T H T H T H T H

•HH

TH

CN

<1^

-~_«s .

M t O O i H H O i O O r ^ M C ^ Q O O ) C O M ^ T f c O i O ^ O M C B C O H

c o c o m © - ^ ! M C N m © c o i M c N

C/3 g

W

m

o.*

•*

l O LO ©

CO ©

©

I> ©

l>

M

t>

T

H

W

-<t m

I

©

»

©

)

©

©

©

0 I

O

O

!

© CM CM

i~- i - - t >

o

Ä U «3S

,_*

©

•« o ,£

• *

|

Ä g

lO CO

C O © i n i n i n e M C M T H T j < © i n o O c o i n © © i > - o o © c M © © i > c o

i > i > T H I > oo m CM m i - • * © TH © C M C M - ^ C M r f C O O O C M t ^ L ^ - ©

"*

**

CO CO CO CO CO CO T T •>* i.O i n

^

c o c N c o © - * © © © c N t ^ o o © C N © © 0 0 0 0 © 0 0 t ^ C N TH

7-1

<l

^

- ^ • «

Q, J3

©

c

o

O

^

T

' oo m

~_*3 i

©

©

H

I

m

m

^

©

©

H

O

©

i

>

©

c

H

O

C

i-o t >

t>

r-

I

o O

©

©

©

O

O

O

•«* r t * - *

rf

•«* TJ< m

m

m

©

c o o o o © o © T H O o o o - # r > - c o C^ © TH t > © C0 r f " * CO T-t CM T-l TH

© ©

© ©

m

o t ^ o o © © © © c o © c o © o © i n © c c © © c o i > © c o © © t>

TJI m

m

©

©

i>

i>

t>

i > oo

©

~

© r - i i o i n o o c o © c o © o © © i n t ^ n H ^ T f i o t c w o o o

© T f T f c o m © © © © © © © W H H O P I O C S O f f i O O O

« §

c o c N c o c o c o c o c o c o T r i . o © ©

l O M ^ n i T j i T j i T j n n i f i i n c s c c

SJ

,4

13 ^ *2

C N r » C N l M C M 0 0 C O I > 0 0 C O T H e N l > I > T f CM T H CM T-l

o

"

T H

N t ^ O M ' J ' i n O H i n M r i i H m CO CM T H T H T H

C3

g B S

S3 1/3 -

' e © t ^ ^ c o i - O i > © c O T - i C i i >

G

*j - © i > T H c o m r ^ © c o T H © i > Ä X

§ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ! • rM - i o o Ic N 'M ^©oo©T}'cN©oc

•o a ^

_*•

rtriHrtNNW''!1'^

r> © TH

2£

•53 cs '3 H - l .2 "T! '53 o c Ja o

<M © CM

« 2

(H

•<

co

c o oo oo

o J c C "K o O ja

**

-q

73 •«

«*

©

1 T H T H T H T H T H C M C O C O - < *

**

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

O

T H 0 0 ( M T J < O 0 0 © " > * C M © 0 0 ^ T H T I T H T - I C l <M CO t rf

.

L^

185 BOSTADSUNDERSÖKNINGEN I V A X J O

i n r f co cq CN c q GM r f ©_ rj<_ co_ TH e f e f e f e f TH e f e f ed ed eo"

eo ef

• * M n t D C ! H r t W M H 0 0 t^COi-tCOCOCMCOCOrfiT-iiH

co

© eo eo

I

co co_ i > r f i > i > eo o co c q eo ' o f e f e f co co co" m" cd t o c d co"

in rf co" eo" ed r f i n i n cd cd co co" i d r f

i r » e» w © w q T H i n i > q ©_ ' s4 ei CM" o f co" co co e d r f m" ed

cq rj<_ t > c q c q ©_ » H OO_ i n r f cq e f e f e f e f e f co" r f cd co r f r f

©

o

ooococoi-ioot^o3i>inoo

© O co

CM

c q cq eo cq i > r f cq i n cq o_ cq r f c d eo" ed e f co" r f i n m* cd i>" cd r f

Sp/ hushåll

m rf

Re/ hushåll

ca

<-> S 3

r f co" CO r f r f r f i n m" cd CÖ CD

t>iHincoT-iinc7>cocoiHt> cdefefofedcdcdrfcdi>in

>

© cd

rf

i n oo Tf r f i n H « q cs • * t ^ m e f e f e f e f GM GM GM CO CO e f

T-T e f

CO_ CD CM CO I > CO r f r f r f T H

Antal hushåll

t/3

Sp/ hushåll

o

o

eocomcMcorfcocoTH

Cl

T-<

T-I

Re/ hushåll

•a

C D r f r f a i C M e J T H O O - r H O S r f

TH CD CD i n co < * c q cq CM o_

CM"

Antal hushåll

CO

, oo 1 rf

©_ cq co OJ co_ ©^ r f i > i n co" T-T e f e f e f e f e f e f co

• co m 1 co ef

e d e f e f e f e f e f e f e f co co" r f

ef

oicomoi>oo©oocN

^

coi>i>rfCMcoi>eieieaco

CM OJ

1 Sp/ hushåll rf CO

Re/ hushåll

•C3

ei

rf cqcqrf©cMrHcoeot>coco T-<" e f e f e f e f e f e f e f e f eo" co" ef

Antal hushåll

co

THCOr-<COCOCMrfT-i

i n ^ m r t c o o o H o c p M T j " ei I H

Sp/ hushåll

i m

c-

c q © i n co_ i n ©_ r f O J ©_ i > c q c d TH e f r f r f r f ed m" rS t> i n

c q T H r f c q CO t > CO

rf

rf

r f co" i d CO r f r f r f i d i d t >

'

rf

Re/ hushåll

O» rf

^ °°.. '^ T"i "t ""^ °°.. ^ ^ ° . '"t CO

cq © i n t-^ co ©_ i q r f ©_ c q c q TH cd TH" e f TH e f T* e f e f e f co"

©

CN i n eo_ i n i n co eo_ cq r>-_ ©_ 1

rf

Antal hushåll

•3

co"

«oc^ooc«<o«o«3»eo«ioo co" e f e f TH e f e f r f co i > i > c d

CM

©i-icMcorfooeor^T-icom ei r i

CO ©

i>CMi>cooeoincocOT-4 m r-i co 01 co CM

I 1

rf © ei

. . . . . . . . . .

.

:

Civilstånd och kön/ årsinkomst före skatt, lt)00-tal kronor

cu ^ J

r f C O O C ^ r f C M i - H r H T H r l r l

i n c-^ OJ ©__ eo_ i n cq ©_ © e f *•? e f e f e f co co r f o

Antal hushåll

o m

rf r-l

T-I

Sp/ hushåll C3J

m

c o c N i n m o o o ^ c a c o r i

1 OJ r f T H T - I T H

Re/ hushåll

•3

i

TH

rf

OJ

oo

t>THoqcqrfo_cqiqcqi>cq cdedcdededinrfidcdcocD

©

i n cq cq cq c q co__ c q cq cq o_ r-_

cq

cooooocDoi>eii-icoeoi>

rf

CM r f r f m

CO i q r f

rf

T-I CM

iH

t.

c

.c

=a fe « Ö

i2-

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

a)°.nmt^o)Hino>M

?3 •fs.^ •5J W

: CS

•^

-Ö

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

•St-, 22" w o c o i n r ^ o s T H i n c T j e o

M M M II 1g | 3 ° | || M M II

THrfcooooeicoo"* O H r l H d M

C/3

• f j . ^

r H r f C D O O O C M C D O r f

: cs cc

•O

c

S ca

a . *-•

C/3 ,-<

C/3

n

186 TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN

cd

< 3

A co

&<fl c

fl

•O S

m

>>

CO

E

<

. f l +-> C

SS fl >

CU

•V O 1-1 X5

— 3

.fl

i n r f TH CM CM CO r f CM 00 l > oo i > o m oo CM CM CO CO r f

N f O O O ) CO t^- 00 O CM O O O H r l CM TH CM CM CO

TH © CO 0 0 0 0 CM CO CM —< r f CM CO r f i > m CM CM CM CM CO

co © m oo m CM i n CO CM C l CO CM CO C l r f CM CM CM CM CO

CM r f 00 CD t > C l r » t > r f TH CO CM r f O i n CM CM CM CO r f

-

O 00 r f o C l w n O o o i > m i > TH O co co co r f m

co CO l > O 00 O r f O O Cl CO l > O C l C l CO CO r f CO r f

CM CD O l > CO 00 i t 00 CM <y> m CM CM m o CM CM CM CM CO

00 r f o m CO Cl m l > Cl r f CO r f r f t ^ i n CM CM CM CM CO

CO 00 TH CO 00 CO CD I > r f m CM CM r f O I > CM CM CM CO CO

00 TH CO CO O 00 l > 00 00 CO CO TH r f CM 00 CM CM CM CO r f

i > i n c i c i CM r f o o t > oo 00 r f O C l C l oo r f oo TH i n TH TH CM CO

oo co o m co r f i > m CM m TH

T H CM CO

m m n N to i n CM 00 CD r f CO r f O O CO TH r f 00 CM CO TH TH TH CM CO

r f TH CM CO in rf Cl r f

1^- 0 0 0 0 O l > 00 0 0 O CM O CM T H T H CM CO

I>

CO TH O CM 0 0 l > TH C35

• CD o •«* m CM CO r f r f

co co oo oo co co co co co r f

m m o co m oo co co • CO 00 CM C l TH TH CM CM

00 O O i t CD m CM co c i TH CM T H CM i t

TH

CM CM CM CM CO

r f in TH C l CO O TH r f i n CM CM CM

rf in C l CO 0 0 CO CM CO

o CM r » i n m i n oo co co m co co os TH m

c i m i > co r f O C l co . CO C l r f CM r f I > CM CO TH i-l CM CO

I > CO CM O l> O i O H N O ) I> l> Cl rf rf 0 0 i t I > CM C l T H T H CM CM

3 CO

CD CO O 00 CO co oo m t > oo lO I > TH CM CM CM CM CO CO r f

CM CM CM CO CO

rt

«fl .fl

CD CD O Cl r f r f CO T H t > C l CM 0 0

CM CM CM CO

i-i m CM m m o m i> m m O J O r t H N i-i CM CM CM CO

t- "O

O m I>

13 694 17 823 22 182 32 430

fl >> E

E

00 r f TH

r~ CM T H TH CM CO

CO CM l >

TH

00 r f

CM CD

O

TH

t-.

fe ->

B o

t

T *

c

SS c

"cO

t» cU

•<

^°

ä 3 Ät? ••o

• t CO T H 0 0 0 0 CM T H CM T H

C l CO r f CM CO CM CO TH CM

C l T H CM CO 0 0 r H CM CM r H

CM m f » co • co co c i o

O

rf in O m rf

iO t> CO CO r f r f O CO co CO

O

C» 00 CM O • i n co i-T TH

O CM O CM i n r f " c T I > CO CO

oo m oo i > CM CM 00 CM O m i n o TH Oi L> CO t > CM TH TH TH CM CO CD

CJ

•

3 TH

7 661 14 170 17 681 22169 37 731

co

8 290 14 509 18 121 21 955 37 708

SJ

8 599 14 217 17 949 21971 32109

o o i n o TH TH TH CM

CO

C

4J

0)

—i

CC

fe +-1

fe * J tio

fl <

r

i*

:0

p»,.fl

" fl

c

•i Q O ft

K

fe *i> t>c CM

o

fl E

*

fl

r-^CM r t c i c i 00 Cl" l>~ r f TH"

CO TH TH 1-1 TH

CM TH T H TH T-t

I>

0 0 CO

J> rf_ lO r f CM m " co co CN i-T CM I - I TH TH TH

co i n co co c T

I - ^ C S O O Cl_ 00 CM i-T I > r f CO CM CM TH TH

o m m co co CO r f O oo lO CO CM CM TH TH

00 C l r f t-- O i > i n " CM I > CO CO CM CM TH TH

Cl

P- CD CO r f CO CM i n CM TH C T CM TH TH TH

CM O 00 t > CO i n t > co CM TH CM TH TH T-I TH

CO CO CD 00 O t > i n co co o CM TH TH TH TH

CM CO O 00 00 TH i n r f r f CM"

• l f H Cl TH T H

Ci

CD CO • > t • 00 l > C l CO

m i n o oo • i-T o " o oo

>

fl fl

00 TH r f CD TH T H O CO r f CM

H

CO J , ÖD

fl c cu

rf

I>

CO CO T H CO

T H CO

in r f

CM" TH O CM TH TH TH TH

CO CM CM l > CM in i n e M o T o

i n CO C l CM r f i n • > co co i-T

CM T H T H

TH

CM TH TH TH TH

CO T H T H T H T H

ii

X

fl o

o lH

: ; : : : o . A

co O

to

co © o oo i n 00 i n r f co CM" CM TH TH TH TH

I>

TQ

fl c

TJ

CO TH TH TH TH

CM TH i-C T H

O cu

CM CM C l CM

m m co co r f

H

Wfl c

• v t - "O

H

H

H r l H l H

g Si

M

a

4 boenc —11 12—15 16—19 20—23 24—

(H

J>..fl

O

3 boende —11 12—15 16—19 20—23 24—

Q,

CO CD

l

O

-=i

.

. . . "

:

5 o. flei —11 12—15 16—19 20—23 24—

>>

Västerås 2 boende —11 12—15 16—19 20—23 24—

^

oo o

0 0 CD C l CO • H T f i t t^

O 00 O 00 fl

CO

•i;

o

Efter flyttning

°2 •c;

187 E es

Efter flyttning (H

Före flyttning

Ä n 3 Ä

• * COO) T f O i n O C O t>0O OOCä^iOtD rt rt CM CM CM

Efter flyttning

< <3

CM CM oo m CM O i O tO OJ H rt CM CM CO CO

cMi-iocoTti OOCMCOCOOO rt CO O CO 00 CMCMCOCOCO

Före flyttning

TREREGIONSUNDERSOKNINGEN

CM r f I > co O o w n M a C l C5 rt i n m THTHCMTHTH

r^oococo©

H I > H C O N

THCMOCMCO C O N « « H

o m o oo oo »-i r f l > w r » CMCMCMCOCO

rt

rt

t > CO CO OO CO

t f OO OO ^ O rtt^OOMO CM CM CM CO r}<

CO CO 00 C i C> CMCMCMCOCO

O M O I M H O5001OO3CM OO rt CM C^ CM CM CM CM CO

H H ( 0 ? . ( 0 0O COr» H M f M^r o m CMCMCMCOCO

o o o ^ f o o I > 00 CM rt CO CO CM CO rt CO CO CO CO • *

rt

- # W r t C l H OO i n Oi rt CO Oi CO CO rt C l CM CM CO CO

rt

o r f T f c o m r f O CO Oi C5 m CO Oi CO CM CO CO CO • *

rt

rV co m o o »# C l CO l > OO 00 l > i n CM CO CO -tf CO i n

+•>

so (i

•< i

£>

oo O J >

LO O)

ii - a

co ©

o

> S

00 00 iO CM © 1-ITHCMCOCM

m

m

M co r - O t o oo CM o i m o C O M OJ ( O H rt CM rt CM CO

O l > r f CO CM o m o i > co f rt*ij<0 rHCMCMCMCO

ob 00 t ^ 00 00 •>* co m oo oo M O ' f M i f l CMCMCMCMCO

o © i > c i i-i

o o o o ^ o o

o

co

CM co ©

© © co rt CM © CM oo i-t © O n t O O H l > M* l > CM r}< rt rt CM CO

C3

"to

a |H

rt 00 CM O 00

0)

t o m co co • *

O © rt CM CO O ) ' * 00 N O O THi-HCMCM

a.

a 1 V G

B

H

»v O .Q

rt rt

THI-ICMCO

et

<

*s

rt

CO 00 © © © O CM rt 00 00 CM © m oo m ! > C 0 h « i O

2-

•3

i > co CM i >

© O I > C M T H

OJ C O H

c© TT rt a i l > CMCMCMCOCO

© r(< l > oq © H (M M CO CO

a

*

oo co CM © co co m © o co l > CO m 00 © 00 CO l > rt rt iHi-HCMCO

m rt CM cb m OJ i i CS t o CO CO CO r^ C l © OO^l^HtO THTHCMCO

o o n o o i f lO CM CO l > CO O O r i i O O h C^rfI>CMi-i H r t N *

00 t ^ CO CM ©

O rt i n CM Tt<

OOCMCOOOCO

CM oo i > CM i >

C> •*? m

rt CO rj< m O W h H H rt rt CM CO

w to t ^ c s t o O rt o rt CM r l r l r t C j n

OOCMCOCOCO I > rt C- rt i n I-HT-ICMCM

00 00 l > CO m CM rt CM O T^c^Tfocsi 00 CO l > CM rt

© © m O •**< CO CM rt rt CO ^ N O O O M 1 00 rt r^ CM P»

-Q

-<3

o M

oo co

© rt CO 00 CM rt CM CM CM CO

1-ITHCMCO

rf t o o t o t o THCMI-H

rt

t o co o r f oo r l r l d r l

rt

C M I > 0 0 0

rt

•& CX>

CM O CM ob 00 00 CM 00 00 oo © m I - I •*** I > rt | > CM CM

CM CO

i H C J i f

COI-HOOOT-I iHi-ICOl-l

oooci>coeM T4

M il

H

rt rt CM 00 rt^ i n ^ ' i n rt a Olrt rl rl

O O ^ t O N in'oo'io"* d CMTHTHI-HI-1

i n CO CM © 00 ©oocdi>© C l H r l r l r l

H m co I > oo rfeocoTHi> CirtTirl

o o a o o i n i-T c d CM CM © CMI-ITHI-H

co m i > £» oo oococOfocT M r l r l r i

^ i lO T - O Frt t > c d i n c d N r t r t r l H

^ i H (O O i H rpinoococo CO O l r i H rt

» H M O * oorfoooco CM CM CM rt

o ^ F - oo co i-TcOi-rcoin CMi-<T-l

ocoeocooo cocdi-TcMor THIHI-HI-H

^ ^ ^ c o - * corrcOr-ToT rtHrlrt

r - ^ r o o H c£ "*? c<5 T* •*? M r l r l r l iH

mcococbco i n CO r f rjT 00 CMTHTHTH

oo oo oo TH m CM i n co co c T N r t rtrt

i>oo5obc5 Ö"cOCOI>C? CO r i H rt

mcomooco r f I > i n r f a$ O l rt rt rt

5 o. fler boende —11 12—15 16—19 20—23 24—

H

i>cocooco

4 boende —11 12—15 16—19 20—23 24—

il

r f O O O l i O T f

rt

et

*»

co • * o o> co O B TH

3 boende —11 12—15 16—19 20—23 24—

m Tfto I H in

rf

H in tOCOCO 1-1

Skellefteåområdet, tätorter 2 boende —11 12—15 16—19 20—23 24—

rf

l O H i n h * rt

Efter flyttning

-1

Före flyttning

rf

Efter flyttning

W

Före flyttning

CJ

>>

<

CO rj< CM 1-1 l - l

l O LO t

rt

I > i n CM CO r-^cTcdincT CMTHT-IT-I

co i > co rt - # 1.0 c d i n rt © CMTHTHTI

o o

09 (i 03 —J

i

V

«

ä

N£ O

Region / antal boende/ årsinkomst, 1 000-tal kronor

BB

rt

co co oo i n oo c d ^-~ c d c d © rt CM CM rt CM

«8

fter ytting

TREREGIONSUNDERSÖKNINGEN co m m oo I H m CM r f oo co O 0 0 CO CD CO

i n 00 m CD r f co 0 m TH c» r > co i > co m

r f C O r f C O i - l cMOcococo O r f CO I > CO

r f O O i n r f O m m c o o o C O m c O c T j O

Wc c

TH

T I CO CM CO

CM CM CM CM CO

THCMCMCMrf

CM CM CM CM " *

H M r t H r t CM O T J I i - i c o O CO 0 0 rf CO

m TH co 00 0 CDrf W COOl r f T H r f CM CM

THincomco

00 co co 02 0

C O i - i r f c o C M I > O CO CO r f

O O r f r n C O CD N t t o r ?

i-i

CM CM CM CM CO

THiHCMCMrf

CM CM CM CM CO

•a 00 rf rf

d N -< rf O O O O 0 0 I > CM r f CM r > O T H

rf IM Cl rf rf 0 0 0 0 0 CM rf CO O 00 T H r f c i o m

m i H o o o 0 0 0 0 0 0 0 THincoocM

CM CO CM r f

CM CO CO r f r f

cocooocom

cocooorfin

- 1 rf rf rf co r f co i n 0 0 CO t > CD

d r^ CM t>

CJ Cl rf rf i > co 0 0 m T H 0 0 CM T H CO CM CM

rf c i cg rf rf C O O r f C O O C O C O r f r f r f 0 5 0 C O C O O

C O C O T H O C M M • • * rf O 1 ( ) OJrfCMOOCM

CM i H CM CM

TH

CM CM CM CO

CMCMC0CD

CMCMCMCMCO

i - t CO r f OJ i H CO O CO CM CO t"- m m TH co T H T H CO CM CO

O co co co T H l > O O c o CM 0 0 O CO CM CO

00 I > CO r f 00 O C M r f r f i n oooocoinTH

o t ^ o ? . i n rfOOOOcoCO i n o r f i o m

CM CM CM CM CO

T H i H C M C M r f

CMCMCMCMCO

rf rf O

CO 0 0 CO r f CM CM r f CO 00 O T - O J

0 0 CO CO CO O M M f l H H O r f Ol r f I >

CD O CO r f 0 0 C O r f i n c O r f r-r^ooooco

r f r f r f c O C M COiHCOCOin 0 0 0 co co

CO 0 0 CM r f T H CM CM

O r f I > rf CM TH TH T H CM CO

O

0 in

O l 0 0 co m co 0 00 co 00 00 TH m

o c o c M i n m O o O C M O r f CO CO C5 0 0 [ >

o m o o o o m O O O C O r f ( D f f l f f l O O h

r f t - - CM CM T H CM CO

O C O I > r H r f i H T H C M i n

0 0 0 i > 0 CM T H T H I H C M C O

i n 00 O r f r f CM O CO CO O I > I > 0 5

CM O r f O 0 CO r f O CM C i m CO O CM | >

O T H T H O O O O

m o O r f t ^ r f I > l > 0 0 o 0 r f

rfcOCMt^OO m O O r f O J

t>

TH TH

r f 0 0 T H CM T H T H CM 0 0

O C 0 l > r f i - l

O r f I > T H C O rfrfCMrf rfrfCMCO

CU * i

to

.b

c

+->

^ c ;° cto--

ga

3 Ä

T H CO CM CO

rf rf rf rf

0.

CU ( i

ca ti

>>

o o O o 0o0 CO CO

H-C wc c

0 0 CO r f T H

to b

E

<

wc l

cu

CTJ

£3

co co co o 1

c

> §

rf

Cg J3

Ä ge

<

3 J3 rf

o<

l>

TH

CM i n O r f r f CO CO 0 0

CU

i

o co m o | CO r f OJ CO

CA

TH

O

TH TH CM

g O

i

v;

C

aj

<

>

CJ

W2 CS

60 C v 6 C>-

CO I > T H r f T H T H CM CM

CM r f

o

CO t ^ rf CO i H T H C M r f

rf

O r f l > r f C O rf jv) f ^

rf

in

r f

I > I-H

t» CM

O

O r f CM i n O TH T H TH T H T H

T H C O C O C O C M r l C N r l

C M O O O r f C O

CD O O

T H CM

I |

TH

TH

CM CM r f CD 0 0 r f i n r f l > CM

r f i n O O O O CO CO c o T H

O3C0C0CDCM r f CO r f CO

TH

p2

TH

TH TH

fc- x ) S5 c

t/i

M ••o

1 CA

J i CU

£

^c^-

to

0 0 CM CO rf ""*

m

c o m o o c o o

C O C M I > C D O

S&.S Wc c

CM CM T H T H T H T H

r-^ co oo

fjj

m co m CM T H CM TH TH TH TH

CrTr^rfCMO H r l r l r l r l

l > 0 0 r f CO TH CMIHTHTHTH

CM oo co m m

« • *

CM co r > co

+->

cu +!< 6 0

o O,

ca ki

S s 4-> to

to E

O

CD co CM

0 OOOTHCMCM

M

å%s w£s

t ^ H 00 os t o CM T H T H TH

CO r f CO O O CM TH TH TH TH

r>cococMO THTHIHTHTH

c o m c o c M O N r l H r t H

S3 4 i

»c

CM CM CO T H

1 Cl Cl rf 0 0 TH CM T H t >

rf Cl N rf rf m o s r f O C M

rfO CrfM OrfC OrfI H

wl'S

t ^ C O CM 0 0 CM T H T H

c o CM T H 0 0 CM CM CM CM T H T H

C M r f C M I > 0 OOCMCMiHrf

O m O O C D C O C M C M T H T H

<0 + i

60 Ö0 CO CM 0 3

O

r^ rf rf co 0

III

co TH CM oo

1" CU IM H X! CS £

^

'

^58» a *

v1-1 o

rf-

C<1 v-4 O}

•* „ T

CM

®

H

S

i n I > CO C i

00 r f r f O H r l H r l

0 Ci

o

m 00 m 1 TH TH TH T -

co co r^ T H

m

CM TH i n

i n r f CO 0 0 CM T H T H T H T H

c

0 0 CO CO T H c TH I H i H i H 1 -

3 5 CU _cs x s

5 **

c

S

Ii

m

M

2,°-?!l^3l

t - l > CM CO CM T H rf rf

O

CO 0 0 0 0 O

r f

CO r f CO CM O N H r t r l r l

eo

. C5. :C4 3

5 u

h b cu cu 57

0 J3

2»2

ti

••». <u • * •

S

• H

• O

• O

• M

•

TH TH TH CM

S . e lCM Ico OI r!f t 3 CM

T H TH CM CM

x) c TH m 0 co 3 TH T H TH CM

"^ CO

111 1

CM CO O

r f

T H T H CM CM

x( r < H l O O ) CO 3 TH rf rf CM O 1 I 1 1 ja 1 1 I I ** CM CO O r t rf rf rf CM IM

cu T H m C T H rf

0 rf

0• 1 1 w

lO

|

TI m g

3 CU

Ös O X ) •S.3S C

H

Il

CU

X)

"C

.2 o co o «C8 i—i

O

rf

: : : :: * ? fcl C/5 rf*

S

M

co CM

1 CM O CM r f T H CD rf CM

co en " S 3 * »

g SS > > JaJ M cu

60 Q,

cu Q .

W WP

189 Bilaga 1 Statistiska centralbyråns utredningsinstitut Fack Stockholm 27

FrågeformulärP J49

BOSTADSEFTERFRÅGAN I96I

Loko nr: Intervju den

Pue nr: från kl.

Ip nr: till kl.

J bostadsföreståndaren Intervjuperson: [_ | enbart hustrun I båda makarna

Tag först fram DB (= det ifyllda folk— och bostadsräkningsformuläret) och kontrollera, om det är samma hushåll, som vid räkningstillfället; om hushållets sammansättning har ändrats eller om lägenheten har ändrats. Om det är ett annat hushåll, som bor i lägenheten, ifylles personuppgifterna på en ny folk— och bostadsräkningsblankett. Övergå därefter till den egentliga intervjun.

190 I. TIDIGARE BOSTADSFÖRHÅLLANDEN M. M.

Fråga nr

Alternativ

Markeras av Loko utan fråga enl. UB Bostadsföreståndarens kön? Man Kvinna

Markeras av Loko utan fråga enl. UB Eostadsföreståndaren är ogift och född 1Q26 eller senare Gå t. 5

ogift och född före 1926

Gå t. 6

gift

Gå t. 6

änka, änkling eller frånskild (= förut gift) 1

Anm.:

Fråga > 4 ställes till ogifta f. 1926 el. senare Hur länge har Ni bott här i

| Ip:s bostadsort""] ?

Är född här Inflyttad år Anm,

Bor någon av Era föräldrar här i

| Ip:s bostadsort ] ?

Nej Om Ja:Hur stor är Era föräldrars (Er fars/mors) lägenhet? 1 rum och kök eller kokvrå, enkelrum, dubblett 2 rum och kök 3 eller flera rum och kök Anm,

5 Gå t. 9

Har Ni haft någon annan lägenhet innan Ni fick den här? Ja Om nej: Vilket år flyttade NI in i /övertog Ni/ den här lägenheten?

Gå t. 12

År: Anm,

191 Fråga nr

Alternativ

Fråga 6-€ ställes endast till gifta och förut gifta Flyttade Ni omedelbart efter Ert giftermål in i en lägenhet som Ni själva disponerade (ägde, hyrde direkt av värd, innehade med bostad; rätt)? Ja Om nej: Hur länge saknade Ni lägenhet? Högst ett halvt år Mer än ett halvt men högst ett år Mer än ett år Anm,

Hade NI själv eller Er man/hustru någon lägenhet innan Ni gifte Er? Om flera äktenskap: före nuvarande äktenskapet? Nej, ingen Ja, endast hustrun Ja, endast mannen Ja, båda Anm,

Har Ni haft någon annan (gemensam) lägenhet än den här sedan Ni gifte Er Om flera äktenskap: under det nuvarande äktenskapet

Gå t. 12

Om nej: Vilket år flyttade Ni in i den här lägenheten? Inflyttad år: Anm.:

,

?

192 Fråga nr

r Endast om 5:1 el. 8:1 ställes frågorna 9-11 | Sedar skulle Jag vilja veta hur Ni bott vid slutet a v varje år från 1 56O och bakåt till 1950 (samt vid slutet av varje 5-årsperioi dessförinnan), lock ej längi•e tillbaka än från den tidpunkt då ( f Om 5:1) Ni först hade egen lägenhet /'[ Om 8:1] NI gifte Er)?

9 L Frågorna till kol. 2-8 gäller varje lägenhet Bf/makarna haft | Kol. 2: Va i var det för hustyp? (Enfamiljs-, tvåfamiljs- eller annan iu3typ)? Kol. ?: Hur många rum var det? Kol. 4: Ha le Ni kök eller kokvrå? Kol. 5; Ha ie Ni centralvärme? Kol. 6: Ha ie Ni vattenklosett? Kol. 7: Ha Ie Ni eget bad- eller duschrum? Kol. ö: Va r bodde Ni? Namn på stad, kommun el. dyl. Uppgift om antal boende i kol. 9 ifylles för slutet av varje år oberoende av om Ip bytt lägenhet eller inte. Kol. 9: Hu r många bodde i lägenheten vid slutet av. år

>

Koder till tablån: Kol. 2, hustyp: Enfamiljs-, tvåfamiljs- e Ller radhus = 1 Annan huBtyp = 2 Kol. 4-7: Om kök eller kokvrå resp. centr ilvärme, wc, bad- el. duschrum fanns, kodas i resp. kolumn med 1. Om någon av uppräknade saker sa oiades kodas med 0, Om samma lägenhet under flera år: Marker 1 med S i kol. 2. Detta gäller även om samma lägenhet som enli 5t UB. Om samma antal boende flera år: Upprepa s Lffran på varje rad i kol. 9.

'2

Rad Ar 1

I960

3 4

5 6

1957 1955

9 1952 10 1951 11 1950 12 19^5 13 1940 14 1935 IS 193C

? 14

7 JB

Sus- Anta] Kök/ C.v.? W.c? Bad/ Bostadsort? duschtyp? rum? kv.? rum?

10 Antal boende?

Anmärkningar:

193 Fråga nr

Alternativ

10 Anser Ni att förändring av Era (familjens) inkomster spelat någon avgörande roll vid Er (senaste) flyttning?

0 Nej Om ja: Hade Ni (familjen) fått högre eller lägre inkoms!:?

1 Högre inkomst

2 Lägre inkomst

11 Anser Ni att något av följande har varit en viktig bidragande orsak till Er (senaste) flyttning?

| Överlämna kort 1 till Ip |

{ Alternativ 1—6 läses upp. Flera alternativ får markeras. |

1 2

att lägenheten var för liten?

3 4

att lägenheten var för dyr?

eller för stor?

att lägenheten var för omodern? att Ni ville bo närmare arbetsplatsen [ mannens eller hustruns | ?

6 1

att Ni ville bo mer centralt? att Ni ville bo i en annan hustyp (enfamiljshus, radhus, tvåfamiljshus, flerfamiljshus)? att Ni inte trivdes med bostadsområdet? Vilket anser Ni vara huvudorsak till flyttningen? | ange alternativ nr el. om annat än 1—8 anteckna Ip:s svar 1 Alternativ nr:

0 Ingen orsak kan anges

Ip:s svar:

194 12

På vilket sätt skaffade Ni den här lägenheten? | Alt. 1-6 läses upp. Flera alt, får markeras | Har Ni byggt eller köpt huset? } utesluter följande alternativ-"] övertagit lägenheten/huset av föräldrar eller sterbhus? 3

erhållit lägenheten genom Er arbetsgivare?

utesluter följande alternativ

erhållit lägenheten genom byte med annan lägenhet? 5

erhållit lägenheten genom bostadsrättsförening, som Ni var medlem i?

erhållit lägenheten genom kommunal bostadsförmedling eller annat kommunalt organ? har erhållit lägenheten på annat sätt, nämligen:

jOm huset är byggt 1950 eller senare enl. ÖB j

13 Var huset nybyggt, när Ni flyttade in (är Ni det första hushåll som flyttat in i lägenheten)? Nej Ja Anm,

1 Markeras av Loko utan fråga enl. UB~)

14 Ip bor i ett enfamiljshus, tvåfamiljshus eller radhus, som Ip själv (eller Ip:s make) äger

Gå t. 21 2

Ip har annan bostadsform än alt. 1 Anm.:

195 I I . Bostadskostnader Fråga nr

Alternativ

Fråga 15-20 gäller ägare av enfamiljs-, tvåfamiljs- eller radhus (eget hemT. Jag skall nu be att få några uppgifter om värdet av Ert hus och om Era bostnadskostnader. Om Ni har t.ex. köpekontrakt, låneavier eller brandförsäkringsbrev tillgängliga, är det bra, om Ni kan ta fram dem som hjälp,

15 Vad är fastighetens taxering svärde? Uppgiften är £ 3

exakt |~ \ ungefärlig

An

16 Vad är husets brandfcrsäkringsvärde? Kr An

Uppgiften är [^]

exakt | | ungefärlig

196 Fråga nr

17 Jag skall nu be Er, att så noga som möjligt uppge Era kostnader för bostaden (huset).under ett helt år. För att Ni inte skall glömma någon viktig post, skall jag gå igenom dem i tur och ordning. Vi börjar med låneskulder och kapitalkostnader. A. Låneskuld' och kapitalkostnad Låneskuld den 31.12 i960 Kronor

Utgifter under i960 (eTTer " beräknade utgifter under ett helt å r ) , kronor Ränta

Amortering

bumma ränta + ainorter.

Bottenlån i sparbank eller dylikt Statligt egnahemslån

,

Andra lån (borgenslån o. dyl.) ...

Summa

E. Cvriga u t g i f t e r Kronor Tomträttsavgäld (tomthyra) ...., Vattenavgift

Markeras av Loko utan särskild fråga Uppgifterna avser: hela året i960

.,

annan period nämligen

Renhållning, sotning Försäkring Bränsle Underhåll Övriga utgifter: [ Ange vilka [

Summa

C. I Om tablån ej har kunnat besvarasll Ip beräknar utgifterna för helt år till följande belopp: Ränta och amortering

kronor

Övriga utgifter

kronor

Totalt

kronor

Anm,

197 Fråga nr

Alternativ j Om hushållet har barn under 16 år f

18 Hade Ni familjebostadsbidrag under år i960? Nej Om ja: Hur stort var bidragsbeloppet för hela året? Kronor: Anm,

1 Om hushållet har barn under 16 år | 19

Har Ni familjebostadsbidrag för närvarande? Nej Om ja: Hur stort är bidragsbeloppet per kvartal? Kronor: Anm.:

•

Hade Ni under i960 någon hyresinkomst genom att hyra ut någon lägenhet eller lokal i huset eller genom att hyra ut rum till inneboende? Om ja: Hur stor var hyresinkomsten under i960? Inneboendes hyra i960, kronor Andra hyror i960, kronor Om nej: Har Ni någon hyresinkomst för närvarande? Nej Onfja: Hur mycket beräknar Ni hyresinkomsten till (per år, månad el. kvartal)? Inneboendes hyra, kronor

Q

år £ ] månad £ j kvartal

Andra hyror, kronor

Q

år Q

Anm.:

13—318297

månad Q .

*

kvartal ••

198 Fråga

Alternativ

t Om 14:2 (annan bostadsform än eget hem) ställes frågorna 21-"27~| Jag skall nu be att få ställa några frågor om Era bostadskostnader för den här lägenheten. Det är bra om NI kan ta fram kontrakt eller inbetalningskvitton som hjälp.

21 Är lägenheten en bostadsrättslägenhet

(insatslägenhet)?

Nej Orc ja: Kur stor är grundavgiften (insatsen) Kronor Anm.:

22 Hur mycket betalade Ni i hyra (avgift till bostadsrättsföreningen) under den senaste månaden eller kvartalet? Om centralvärme finns, skall bränsletillägg inräknas. Kronor it

O

P e r månad

Q

per kvartal

Om hyra/avgift inte kan anges: Till hur mycket uppskattar Ni hyresvärdet för lägenheten per månad? Kronor per månad Anm.:

| Om centralvärme finns \

23 Betalar Ni under någon del av året ett lägre bränsletillägg än Ni har gjort under senaste månaden/kvartalet? Nej samma tillägg hela året Om_ja: Hur mycket betalar Ni för hyra och bränsle tillsammans, när Ni har det lägre tillägget? Kronor:^

Q

per månad

Q

per kvartal

Hur många månader per år betalar Ni det lägre bränsletillägget? månader (antal)

199 Fråga nr' 24

Alternativ

j Om lägenheten saknar centralvärme | Till hur mycket uppskattar Ni Era kostnader för bränsle under ett helt år? Kronor Anm,

t Om hushållet har barn under 16 år j

25 Har Ni familjebostadsbidrag för närvarande? Ja Nej Anm.:

••

Har Ni några hyresinkomster från inneboende eller genom att hyra ut rum eller lokaler (t.ex. garage) som hör till lägenheten? Nej Om Ja; Hur stor är hyresinkomsten per månad? Inneboendes hyror per månad, kronor Övriga hyror per månad, kronor Anm.:

•

•

Är Er hyra lägre än som är vanligt för en sådan här lägenhet på grund av att Ni t.ex. är portvakt, hyr den särskilt billigt av släkting eller arbetsgivare eller liknande orsak? Ja, Ip:s svar Nej Anm.:

•

'

200 III. BEDÖMNING AV LÄGENHETEN OCH BOSTADSOMRÅDET

Fråga nr

Alternativ

Vi skulle nu vilja höra, hur Ni ser på Er nuvarande bostad och det område som Ni bor i. Ni får här en lista på egenskaper och Ni skall sätta betyg på varje sådan egenskap. Ni får fyra betyg att välja på: [ överlämna kort 2 till Ip | 1 2 3 4

= utmärkt, mycket bra = bra = någorlunda bra, acceptabelt,hyggligt, varken bra el. dåligt = dåligt

Vi tar nu egenskap för egenskap och Ni säger vilket betyg eller vilken poäng (med siffrorna 1-4), som Ni tycker att Er bostad är värd. Loko markerar med 0, när frågan ej är aktuell, med 5 när svaret är "vet ej" eller uteblir. 28

Hur tycker Ni att Er bostad är beträffande 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Köksarbete.. Personlig hygien Klädförvaring Tvätt och torkning.. Sovplatser Barnens innelek... Barnens läxläsning

0 0 0 0 0 0 0

1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2

3 3 3 3 3 3 3

4 4 4 4 4 4 4

5 5 5 5 5 5 5

Ljudisolering mot grannar? 0 Dagsljusbelysning? 0 Ventilations- och vädringsmöjligheter? 0

1 2 1 2

3 3

4 4

5 5

1 2

5 Anm.:

29 Hur bedömer Ni bostaden: 1. 2. 3. Anm.:

201 30

Hur bedömer NI följande egenskaper hos det område som Er bostad ligger i. 0. tillgång till affärer för dagliga inköp?

1. kommunikationer el. avstånd till affärer, där Ni kan göra andra Inköp? 2. kommunikationer el. avstånd till arbetsplats? 3. tillgång till lekplatser? 4. tillgång till parker, friområden? 5. tillgång till parkeringsplatser och garage? 6. trafiksäkerheten för barnen? 7. frihet från bullerstörningar från trafik, industrier, flyg etc? 8. luftens renhet från lukt, sot, damm.etc?

9. bebyggelsens utseende? 31

3 3 3 3 3 3

4 4 4 4 4 4

5 5 5 5 5 5

3 3 3

4 4 4

.5 5 5

Beträffande störningar genom buller och luftföroreningar vill jag ha litet utförligare uppgifter. Jag skall gå igenom några sådana störningar och för var och en ber jag Er säga, om Ni märker den och i så fall om Ni blir störd eller ej.

Lägger Ni märke till följande bullerstörningar (oljud):

Om 1 "lägger märke till" Lägger ej märke till= 0 Störs Ni av detta? Lägger märke Störs Störs Ej svar till- 1 ej eller "Vet ej" —

A. Buller från grannlägenheter eller trapphus { Ställes ej till hushåll i enfamiljshus | •1. Radio eller TV

2. Barnskrik

3. Piano eller annan musik

4. Brus i rör och ledningar

5. Buller från trapphus eller hiss

6. Annat buller (oljud) i huset | Beskriv j 0

1 B. Buller (oljud) utifrån 1. Industribuller

2. Flygbuller

3. Trafikbuller

4. Annat buller eller oljud utifrån [ Beskrivjo Fortsättning på 31 på nästa sida

202 Forts, på fråga 31

ej märke till- 0

„, .. Stors Ej svar Stors , „„ . .„ ej "Vet ej

märke till = 1 C. Luftföroreningar 1. Matos från grannlägenheter 2. Dålig lukt från industrier i närheten

0 0

3. Damm eller sot från industrier i närheten 0

4. Andra luftföroreningar | Beskriv |

•

2 IV. Flyttningsfrågor och bostadsönskemål

Funderar Ni på att flytta inom den närmaste framtiden?

(De närmaste åren) Gå t. 56

0 Nej

1 Ja

1 Omedelbart (under första halvåret av 196l)

När skulle Ni vilja flytta?

33 2

Under andra halvåret av I96I

3 4

Under I962

1 Ja

Gå t. 36

0 Nej

35 Efter 1962

Funderar Ni på att flytta till annan ort?

3^

Till vilken ort tänker Ni flytta?

Anm.:

203 Fråga nr

36 Alternativ Beror Er önskan att flytta på någon förändring av hushållets (familjens) storlek, eller av familjeförhållandena i övrigt (t.ex. giftermål, dödsfall eller skilsmässa, att hushållet blivit större eller mindre, eller att något barn behöver eget rum)?

Gå t. 39

Ja, giftermål Ja, äktenskapet är/blir upplöst (genom makens död, skilsmässa) •Ja, hushållet har blivit/blir större Ja, hushållet har blivit/blir mindre Ja, hushållets storlek oförändrad, men något barn behöver eget rum Nej, intet av ovanstående skäl Anm.:

••••

•

Anser Ni att Er önskan att flytta helt eller delvis beror på förändring av Era (familjens) inkomster? Nej Om ja: Har Ni fått eller kommer Ni att få högre eller lägre inkomst? Högre inkomst Lägre inkomst Anm.

38 Anser Ni att något av följande är en viktig bidragande orsak till att Ni funderar på att flytta? Att lägenheten är för liten

Överlämna kort 1 till Ip

eller för stor att lägenheten är för dyr att lägenheten är för omodern att Ni -vill bo närmare arbetsplatsen

{ mannens eller hustruns |

att Ni vill bo mer centralt att Ni vill bo i annan hustyp (enfamiljshus, radhus, tvåfamiljshus, flerfamiljshus) att Ni inte trivs med bostadsområdet Vilket anser Ni vara huvudorsaken till flyttningen? ("Ange alternativ nr el. om annat än 1 fc anteckna Ip s svar | Alternativ nr

Ingen orsak kan anges

Ip s svar:

Anm.:

204 Fråga nr

39 Alternativ Har Ni redan skaffat en annan bostad, son Ni skall flytta till? (T.ex. fått kontrakt eller bindande löfte om ny bostad, börjat bygga eget hem el.dyl.)

Gå t. 43

Nej Ja Anm.:

1 Om lägenhet redan har anskaffats T

40 Vad är det för typ av hus och lägenhet Ni skall flytta till?

1 2

3 Hustyp

Storlek

Enfamiljshus, radhus 1 2

Enkelrum 1 rum och kokvrå 1 " " kök

Tvåfamiljshus

Flerfamiljshus

3 4 5 6 7 8

Utrustning Lägenhet med:

ti

•z

II

II

tt

c

it

«

1 2

centralvärme och badrum centralvärme utan badrum Lägenhet utan centralvärme

Annan lägenhetsstorlek, nämligen

Anm,

41 Är det en lägenhet som Ni själv kommer att äga eller inneha med bostadsrätt (insatslägenhet)? Nej Ja, kommer att äga huset/lägenheten Ja, kommer att flytta till bostadsrättslägenhet Om 1 eller 2: Hur stor är Er kapitalinsats (grundavgift till bostadsrättsförening eller egen insats i egethem) för lägenheten/huset? Kronor Anm.

205 Fråga nr

Alternativ

42 Skall Ni flytta till ett nybyggt hus? (Är Ni det första hushållet,

Gå t. 58

Nej

Gå t. 58

Ja

som flyttar in i lägenheten)?

Anm.:

4j5

Är Ni anmäld som bostadssökande vid kommunal bostadsförmedling eller hos annat kommunalt organ? Nej Ja Anm.:

>

•

•'

Har Ni vidtagit någon annan åtgärd för att flytta? (T.ex. sökt bostad genom arbetsgivare, hos något byggnadsföretag eller bostadsrättsförening, skaffat tomt till egnahem eller anmält Er som sökande till egnahemstomt)? I Flera alternativ kan markeras ij Söker bostad genom arbetsgivare Söker bostad hos byggnadsföretag, fastighetsägare el.dyl. Har köpt tomt eller anmält sig som sökande till egnahemstomt Har vidtagit annan åtgärd, nämligen

Har inte vidtagit någon åtgärd Anm.: ;.......

206 Fråga nr

AlterNär Ni svarar på följande frågor om Era bostadsönskemål, skall Ni förnativ söka att inte känna Er bunden av de nuvarande svårigheterna att få tag i den bostadstyp, som Ni vill ha. Men Ni bör hålla Er till vad Ni tror, att Ni kan klara ekonomiskt.

45 Kol. 1: Skulle Ni helst vilja flytta till enfamiljshus, radhus, tvåfamiljshus eller flerfamiljshus (hyreshus)? Kol. 2: Hur stor lägenhet vill Ni helst ha? Kol. 3: Vill Ni ha en lägenhet med badrum? Om nej: Vill Ni ha en lägenhet med centralvärme?

Hustyp

Gå t. 51

Enfamiljshus/ radhus Tvåfamiljshus

Gå t. 53

Flerfamiljshus

Gå t. 55

Vet inte, spelar ingen roll

Gå t. 46

Storlek

Utrustning

Lägenhet med: Ej i Enkelrum 1 rum o. kv enfa- 11 Badrum 1 " " kök!miljs. o tt tt 2 Centralvärme hus utan badrum 3 rum o. kök' )i ti ti ii Lägenhet utan centralvärme Annan storlek, nämligen ,

Anm.:

1 Om 45 kol. 1:1 ställes frågorna 46-50 \ 46

Jag har här några exempel på ungefärliga egna kapitalinsatser och års-

kostnader för enfamiljshus som byggs för närvarande; | Överlämna kort 5 ) Skulle Ni vilja skaffa ett hus till ungefär de kostnader, som har angivits för något av husen på kortet? Nej Gå t. 49

Om ja: Vilket av husen? Nr i tablån Anm.:

•

207 Fråga nr

47 Alternativ Hur stora anser Ni- att Er egen kapitalinsats och Era årskostnader högst får vara, om Ni skaffar ett eget hus? Kapitalinsats, högst kronor Årskostnad (räntor, amortering, bränsle o.dyl.) högst kronor Anm.

r"Öm~~46:0 |

48 Räknar Ni med att köpa ett äldre hus? Ja Nej, tveksamt Anm,

49 Räknar Ni med att kunna minska behovet av egen kapitalinsats genom att göra en del av arbetet på huset själv? Nej Ja Anm.:

.

°<

Kan Ni ange någon eller några viktiga orsaker till att Ni vill flytta till enfamiljshus? T.ex. något av följande:

| Alternativ 1-6 läses, flera alt, får markeras

att det är bättre för barnen att Ni vill ha tillgång till trädgård, egen tomt att Ni vill bo på landet att Ni slipper hyresvärd att man betalar till sig själv, eller annan ekonomisk orsak någon annan viktig orsak } Beskriv""]

ingen orsak angiven Anrn.:

Gå t. 58

Intervjun avslutas

208 Fråga nr 51

Alternativ

| Om 45 kol. 1;2 ställes frågorna 51-52 "I Vill Ni skaffa Er ett eget tvåfamiljsnus, eller vill Ni hyra en lägenhet i ett sådant hus? eget hus hyra lägenhet Anm.:

••••<

Hur stor (hyra/bostadskostnad för Er egen lägenhet i huset) anser Ni att Ni högst vill betala per månad? Kronor Anm.

Gå t. 58

Intervjun avslutas

["Öm~45 kol.

lif]

Jag har här exempel på ungefärliga hyror i hyreshus och insatser och avgifter i bostadsrättshus, som byggs för närvarande. | Lämna kort 4 | Skulle Ni vilja flytta till en nybyggd bj)£tad£rä_ttslä£enhe_t av den storlek, som Ni önskat? Gå t. 56

Ja, nr på lägenheten Om néj; Skulle Ni vilja flytta till en nybyggd hyreslägenhet av den storlek, som Ni har önskat?

Gå t. 55

Nej Ja, nr på lägenheten Anm.

5^

Om 53:2 Om Ni under den närmaste framtiden (de närmaste åren) inte kan få tag i annat än en nybyggd bostadsrättslägenhet, skulle Ni då skaffa en sådan för att kunna flytta tidigare än eljest?

Gå t. 56

Nej

Gå t. 56

Ja Anm.:

••••••

209 Fråga nr 55

Alternativ

f~Öm~53:0 eller 45 kol. 1:4 \ Hur mycket räknar Ni med att högst kunna betala för hyra och bränsle tillsammans per månad? Ungefär

kronor

Anm,

56 Kan Ni ange någon eller några viktiga orsaker till att Ni har valt att flytta till ett flerfamiljshus (hyreshus)? T.ex. något av följande: att Ni träffar mer folk i flerfamiljshus?

I Alt. 1-6 läses. Flera

att flerfamiljshus är bekvämare?

| alt, kan markerasl

att Ni vill bo centralt? att Ni vill ha en liten lägenhet, som bara finns i flerfamiljshus? att Ni inte har råd med insatsen för ett enfamiljshus? någon annan orsak

[ Beskriv [

ingen orsak angiven Anm.:

...•

föm Ip har önskat 3 eller flera rum och kök (4g kol, g:kod 5-7)1

57 Skulle Ni fundera på att flytta till ett enfamiljshus eller radhus, om det funnes sådana hus att hyra? Nej Ja Anm.:

•

["Enligt Lokos observation J 56

Huset ä r ett friliggande enfamiljshus ett radhus eller kedjehus ett tvåfamiljshus flerfamiljshus Anm.:

o

...o......

210 Särskilda kommentarer beträffande intervjun eller intervjusituationen: (Om kompletteringsintervju har gjorts med ena maken på vissa frågor ange detta)

211 Eilaga 2

Vid intervjun förelagda bostadsalternativ

Beräknad erforderlig egen kapitalinsats och månadskostnader för nybyggda enfamiljshus

Lägenhets-

Yta

storlek

2 m

Rad- och kedjehus

Priliggande hus

Lgh nr

Beräknad Beräknad egen kapi- total talinsats månadskostnad

Lgh nr

Beräknad Beräknad egen kapi- total talinsats månadskostnad

Västerås 3 rk

6.000:-

310:-

7.000:-

330:-

4 rk

8.000:-

380:-

9.000:-

400:-

5 rk

11.000:-

420:-

12.000:-

460:-

6 rk

minst

1*

minst

minst

23 24

minst

minst

eller flera

13.000:-

525:-

15.000:-

575:-

Skellefteåon-rådet 3 rk

6.000:-

310:-

6.000:-

330:-

4 rk

8.000:-

360:-

9.000:-

375:-

5 rk

13 14

11.000:-

420:-

440:-

minst

23 24

12.000:-

minst

minst

minst

14.000:-

550:-

15.000:-

575:-

6 rk

minst

eller flera

120 Ljungbyområd et

i i>

3 rk

75 1 11

5.000:-

260:-

5.000:-

280:-

4 rk

| 12

6.000:-

310:-

7.000:-

325:-

5 rk

9.000:-

380:-

400:--

minst

minst

minst

23 24

10.000:-

6 rk

13 14

minst

minst

eller flera

12.000:-

480:-

13.000:-

500:-

212 Ungefärliga Insatser, månadskostnader och månadshyror för nybyggda lägenheter i flerfamiljshus

•

Lägenhets-

Yta

storlek

2 m

4 rk

20 30 43 58 70 82

5 rk

minst

Enkelrum 1 rkv 1 rk 2 rk 3 rk

Bostadsrättshus Lgh nr

32 33 34 35 36 37

100 Ungefärlig insats

•Ungefärlig total månadakostnad

-

-

2.000:-

140:-

2.800:-

200:-

3.700:-

265:-

4.200:-

310:-

5.200:-

360 :-

minst

minst

6.000»-

450 :-

Hyreshus Lgh nr

41 42

Ungefärlig total månadshyra

110:150 :-

43 44

220:-

45 46

340:-

minst

29O:-

390:475:-

Skellefteåområdet Enkelrum 1 rkv 1 rk

20 30

4 rk