Om vissa anslag inom industridepartementets område (prop. 1985/86:100 delvis)

Näringsutskottets betänkande 1985/86:14

om vissa anslag inom industridepartementets område (prop. 1985/86:100 delvis)

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1985/86:100 bilaga 14punkterna A 1 — A 5 (industridepartementet m. m.), B 1 — B 6, B 8, B 9 och B 11 — B 13 (industri m. m.) samt F 1 —F3 och F 5 —F 18 (teknisk utveckling m. m.).

Förutom motioner som mera direkt hänför sig till de berörda anslagen behandlas motioner om bl. a. arbetskooperation och utveckling av svensk programvara.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter och avstyrker samtliga motionsyrkanden. De borgerliga partiernas företrädare reserverar sig till förmån för yrkanden i parti- och gruppmotioner. En förteckning över alla reservationer — med partibeteckningar — finns på s. 63.

Regeringens förslag om anslag till olika industripolitiska ändamål och till teknisk forskning bygger på riksdagsbeslut våren 1984 om treårsprogram för bl. a. statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Industrifonden. Av statsfinansiella skäl föreslås dock vissa besparingar för budgetåret 1986/87, som är det sista programåret. Utskottet avstyrker motionsyrkanden om mer långtgående minskningar av anslagen till bl. a. branschfrämjande åtgärder och småföretagsutveckling (m, fp) samt STU (m). Likaså avstyrker utskottet yrkanden om höjningar av anslagen till bl. a. småföretagsutveckling, STU och forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (c).

Inom området teknisk forskning och utveckling avstyrker utskottet ett motionsyrkande (m) om att STU:s tekniska forskningsråd skall ombildas till ett fristående tekniskt forskningsråd under utbildningsdepartementet.

Likaså avstyrker utskottet ett yrkande (m) om att Industrifonden skall avvecklas.

Industridepartementet m. m.

1. Industridepartementet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 1 (s. 54) och hemstäl- 1

ler

NU

1985/86:14

1 Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr 14

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1986/87 an- NU 1985/86:14 visar ett förslagsanslag av 37 874 000 kr.

2. Industriråd/industriattaché

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 2 (s. 54) och hemställer att

riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1986/

87 anvisar ett förslagsanslag av 735 000 kr.

3. Utredningar m. m.

Regeringen har under punkt A 3 (s. 55) föreslagit riksdagen att till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 19 500 000 kr.

Regeringens förslag har föranlett yrkanden i följande två motioner:

I985/86:N302 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari, såvitt här är i fråga, hemställs (8) att riksdagen beslutar minska anslaget A 3, Utredningar m. m. med 6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

1985/86:N3I4 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari, såvitt här är i fråga, hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avveckling av branschpolitiska råd,

2. till Utredningar m. m. förbudgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.

Utskottet

Under industridepartementets utredningsanslag begär regeringen medel för dels vissa råd och delegationer m. m., dels kommittéverksamhet, dels särskilda utredningar inom departementet. Under de senaste åren har flera råd tillkommit som ett led i regeringens strävan efter informationsutbyte och samråd med näringslivet. I propositionen (s. 18 f.) lämnas en redovisning av denna verksamhet, som regeringen avseratt även i fortsättningen ge hög prioritet. Kostnaderna beräknas uppgå till ca 3 milj. kr. om året.

Från moderata samlingspartiets sida föreslås i motion 1985/86:N314 att riksdagen skall uttala sig för en nedläggning av dessa samrådsorgan, som enligt motionärerna medför en onödig formalisering av kontakterna med näringslivet. Folkpartiet framför en liknande uppfattning i motion 1985/

86:N302. I enlighet härmed föreslås i motionerna en minskning av utredningsanslaget med 7 milj. kr. resp. 6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet har senast vid behandlingen av 1985 års budgetproposition (NU 1984/85:22 s. 3) avstyrkt motionsyrkanden av samma innebörd som de nu aktuella med den motiveringen att varje regering bör ha viss frihet att välja formerna för sina överläggningar med näringslivet. Utskottet har sam- 2

ma uppfattning nu och avstyrker därför motionerna i berörda delar.

Utskottet hemställer NU 1985/86:14

1. beträffande råd och delegationer

att riksdagen avslår motion 1985/86: N314 yrkande 1,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1985/86:N302 yrkande 8 och motion 1985/86:N314yrkande 2 till Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 19 500 000 kr.

4. Extra utgifter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4 (s. 55) och hemställer att

riksdagen till Extra utgifter lör budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 600 000 kr.

5. Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 5 (s. 55 f.) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 5 300 000 kr.

Industri m. m.

6. Statens industriverk

Regeringen har under punkt B 1 (s. 58 f.) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 47 587 000 kr. Regeringen har vidare under punkt B 2 (s. 60) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr. Utskottet behandlar dessa två förslag i ett sammanhang.

Regeringens förslag har föranlett yrkanden i följande två motioner:

1985/86:N302 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari, såvitt här är i fråga, hemställs att riksdagen

9. beslutar minska anslaget B 1, Statens industriverk [:Förvaltningskostnader] med 6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag,

10. beslutar minska anslaget B 2, Statens industriverk ^Utredningsverksamhet] med 2,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

1985/86:N314 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari, såvitt här är i fråga, hemställs att riksdagen

3. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/

87 anvisar ett förslagsanslag av 35 000 000 kr.,

4. avslår regeringens förslag att till Statens industriverk: Utrednings- 3 verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av

4 500 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen till känna vad som NU 1985/86:14 anförts i motionen beträffande industripolitikens organisation.

Utskottet

Nuvarande organisation och programindelning för statens industriverk (S1ND) fastställdes år 1983. Från anslaget B 1 bestrids förvaltningskostnader för de fyra huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt, Regional utveckling samt Småföretagsutveckling.

Från anslaget B 2 bestrids kostnader för experter m. m. för utredningsverksamheten. För treårsperioden 1984/85—1986/87 gäller en anslagsram (NU 1983/84:42 s. 69). Denna omfattar, förutom de två anslag som behandlas här, även anslagen till branschfrämjande åtgärder (B 11) och småföretagsutveckling (B 12). Av ramen återstår 228 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Regeringens förslag om minskningar av sistnämnda två anslag, som motiveras med statsfinansiella hänsyn, innebär en nedskärning av rambeloppet till 212 milj. kr. Detta ger inte anledning till något nytt ställningstagande av riksdagen till anslagsramen. Utskottet återkommer till frågan om medelsanvisningen under resp. anslag.

1 motion 1985/86:N314 (m) erinras om den kritik som från moderata samlingspartiets sida har riktats mot den år 1983 tillskapade myndighetsorganisationen på industripolitikens område. Det finns skäl att ånyo ta upp frågan till prövning, anser motionärerna. Genom en övergång från selektiva stödformer till generellt verkande åtgärder bör huvuddelen av den verksamhet som för närvarande bedrivs inom SIND kunna avvecklas. Återstående uppgifter bör jämte en stor del av personalen föras över till främst styrelsen för teknisk utveckling (STU) under budgetåret 1987/88. En begränsning av SIND:s verksamhet bör enligt motionärerna inledas redan nu med sikte på att den nya organisationen skall träda i kraft den 1 juli 1988.1 första hand bör den pågående utredningsverksamheten avvecklas. För budgetåret 1986/87 beräknas i motionen ett anslag till förvaltningskostnader av 35 milj. kr. Något särskilt anslag till utredningsverksamhet bör enligt motionärerna inte anvisas.

Även i folkpartiets partimotion 1985/86:N302 redovisas en kritisk inställning till delar av SIND:s verksamhet, särskilt branschutredningarna.

Något krav på organisationsförändringar framförs dock inte. En minskning av de två anslagen med 6 milj. kr. resp. 2,5 milj. kr. föreslås i förhållande till regeringens förslag.

Enligt utskottets mening saknas det anledning att nu ompröva den myndighetsorganisation på det industripolitiska området som tillkom år 1983.

Av propositionen framgår att regeringen avser att under våren 1987 för riksdagen redovisa sina prioriteringar inom det industripolitiska och forskningspolitiska området i stort för tiden efter budgetåret 1986/87. Utskottet förutsätter att regeringen i samband därmed även överväger ändamålsenligheten av nuvarande organisation mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter. Utskottet vill också understryka föredragande statsrådets uttalande (s. 7) om att det statsfinansiella läget skärper kraven på de verkställande organens förmåga att effektivisera och utveckla sin verksamhet. Ut- 4

skottet har ingen erinran mot regeringens förslag om anslag till förvalt- NU 1985/86:14 nings- och utredningskostnader vid S1ND för nästa budgetår. Motionerna 1985/86:N314 (m) och 1985/86:N302 (fp) avstyrks i berörda delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande industripolitikens organisation

att riksdagen avslår motion 1985/86:N314 yrkande 4 i ifrågavarande del,

2. beträffande anslag att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1985/86:N302 yrkande 9 och motion 1985/86:N314 yrkande 3 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 47 587 000 kr.,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1985/86:N302 yrkande 10 och motion 1985/86:N314 yrkande 4 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

7. Sprängämnesinspektionen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 3 (s. 61—63) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid sprängämnesinspektionen i utbyte mot den befintliga tjänsten som sprängämnesinspektör inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p,

2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

8. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

Regeringen har under punkt B 4 (s. 63 f.) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.

I motion 1985/86:N317 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) hemställs att riksdagen förbudgetåret 1986/87 till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU) anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag om totalt 15 000 000 kr.

Utskottet

Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU) bedriver fortbildning genom korta kvalificerade kurser i tekniska och ekonomiska ämnen med inriktning på de små och medelstora företagens behov. SI FU arbetar numera i princip på marknadsmässiga villkor i konkurrens med olika offentliga och privata organ som bedriver liknande företagsinriktad utbildning. Huvud- 5

delen av organisationen är sedan år 1982 lokaliserad till Borås. SIFU:s NU 1985/86:14 elektronikavdelning finns dock alltjämt i Stockholm, där också en stor del av kursverksamheten äger rum.

Lokaliseringen till Borås, som beslöts redan år 1973 av regionalpolitiska skäl, har inneburit betydande merkostnader för SIFU. För budgetåret 1982/83 höjdes statsbidraget till 22 milj. kr., varvid förutsattes att bidraget härefter skulle sänkas med 2 milj. kr. om året under de följande tre budgetåren. I enlighet härmed uppgår bidraget för innevarande budgetår till 16 milj. kr. Därjämte anvisades budgetåret 1984/85 på tilläggsbudget ett särskilt bidrag av 3,7 milj. kr. för omlokaliseringskostnader (NU 1984/85:15).

Det ekonomiska resultatet av verksamheten har under de senaste åren förbättrats genom rationaliseringar och höjning av kursavgifter. Självfinansieringsgraden uppgår nu till ca 80 %.

Regeringens förslag till anslag för budgetåret 1986/87 innebär fortsatt minskning av statsbidraget. Föredragande statsrådet åberopar bl. a. möjligheterna för SIFU att minska sina lokalkostnader — som beräknas uppgå till ca 12 milj. kr. innevarande år — bl. a. genom förhandlingar med byggnadsstyrelsen om hyran för lokalerna i Borås. Vidare hänvisas till en i oktober 1985 till regeringen överlämnad rapport från riksrevisionsverket. I rapporten uttalades att SIFU inte längre har den näringspolitiska roll som avsetts och att det därför inte är nödvändigt med ett fortsatt statligt stöd av hittillsvarande slag. Av propositionen framgår att regeringen avser att återkomma med en redogörelse för rapporten och utfallet av remissbehandlingen. Regeringen har sedermera den 16 januari 1986 uppdragit åt statens industriverk att se över organisationen och finansieringen av statliga insatser för att främja fortbildning inom småföretagssektorn m. m. Uppdraget innefattar bl. a. frågan om SIFU:s roll. Resultatet av översynen skall redovisas senast den 15 augusti 1986.

I motion 1985/86:N317 (c) ges uttryck för en positiv värdering av SIFU:s verksamhet för att stimulera småföretagens utveckling. För att säkerställa verksamheten under utredningstiden och vidmakthålla förtroendet hos målgruppen bör bidraget för nästa budgetår uppgå till 15 milj. kr. jämfört med 12 milj. kr. enligt regeringens förslag, anser motionärerna. Ökningen bör användas främst för att öka antalet kursdeltagare från småföretag och vidareutveckla samverkan med de regionala utvecklingsfonderna.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att det ekonomiska resultatet av SIFU:s verksamhet har förbättrats och att de problem som flyttningen till Borås medfört till stor del har övervunnits. Det är angeläget att klarhet skapas om SIFU:s fortsatta roll i näringspolitiken och statens bidrag till verksamhetens finansiering. Utskottet räknar med att regeringen lägger fram förslag härom på grundval av bl. a. industriverkets översyn senast inför behandlingen av frågan om statsbidrag för budgetåret 1987/88.

Beträffande anslaget för nästa budgetår konstaterar utskottet att regeringens förslag överensstämmer med den princip om successiv minskning av statsbidraget som riksdagen tidigare har ställt sig bakom. Utskottet ansluter sig också till regeringens bedömning av möjligheterna för SIFU att minska sina lokalkostnader. Utskottet kan alltså inte biträda förslaget i motion !985/86:N317 (c), som avstyrks. 6

Utskottet hemställer NU 1985/86:14

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1985/86: N317 till Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.

9. Främjande av hemslöjden

Regeringen har under punkt B 5 (s. 65 f.) föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 5 886 000 kr.

Regeringens förslag har föranlett yrkanden i följande två motioner:

1985/86:N231 av Martin Olsson (c), vari hemställs att riksdagen utöver det av regeringen föreslagna beloppet för Främjande av hemslöjden för budgetåret 1986/87 anvisar medel för en tredje tjänst som sameslöjdskonsulent.

1985/86:N300av Börje Hörnlund (c), vari, såvitt här är i fråga, hemställs (5) att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 9 386 000 kr.

Utskottet

Gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden fastställdes år 1981 (NU 1980/81:42). Enligt dessa skall organisationen på regional nivå i framtiden omfatta två hemslöjdskonsulenttjänster i varje län. Finansieringsansvaret delas mellan staten och landstingskommunen. På central nivå är nämnden för hemslöjdsfrågor beslutande organ. Från anslaget bestrids statens kostnader för en tjänst som konsulent i varje län, en tjänst som spetskonsulent och två tjänster som sameslöjdskonsulent. Sistnämnda tjänster bekostas helt av staten. Någon plan för den vidare utbyggnaden av konsulentverksamheten har inte fastställts. Från anslaget utgår också bidrag till Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund (SHR) och till övrig verksamhet, innefattande stöd till projekt av olika slag.

Regeringens förslag innebär en oförändrad organisation. Den tidigare förutsatta utbyggnaden av konsulentverksamheten anses inte böra genomföras för närvarande. En ökning av anslagsposten för övrig verksamhet från 400 000 kr. till I 354 000 kr. föreslås dock.

Som ett dråpslag mot strävandena att förbättra förutsättningarna för hemslöjden betecknas regeringens förslag i motion 1985/86:N300 (c). Motionärerna anser att det krävs en avsevärd förstärkning av anslaget, bl. a. för att utbyggnaden av konsulentverksamheten skall kunna genomföras.

1 sammanhanget behandlar utskottet även motion 1985/86:N231 (c), i vilken föreslås inrättande av ytterligare en tjänst som sameslöjdskonsulent.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en utbyggnad av konsulentverksamheten bör anstå tills vidare och att nämnden för hemslöjdsfrågor i stället bör ges förbättrade möjligheter att stödja olika projekt av betydelse för hemslöjdens utveckling. Den i budgetpropositionen föreslagna uppräk -

ningen av anslaget med ca 25 % innebär en betydande reell ökning av sta- NU 1985/86:14 tens stöd till hemslöjden. Den kritik som i motion 1985/86:N300 riktas mot förslaget framstår som obefogad. Vad beträffar yrkandet i motion 1985/

86:N231 (c) vill utskottet påpeka att nämnden för hemslöjdsfrågor genom den föreslagna anslagsökningen kommer att få bättre möjlighet att beakta sameslöjdens behov. Utskottet avstyrker de två nämnda motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion I985/86:N231 och motion 1985/86:N300 yrkande 5 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 5 886 000 kr.

10. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 6 (s. 66—69) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 570 000 000 kr.

11. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

Regeringen har under punkt B 8 (s. 69) föreslagit riksdagen att till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.

I motion 1985/86:N314 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga, (5) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen.

Utskottet

Som närmare har redovisats i betänkandet NU 1984/85:22 (s. 13) betalas från anslaget ersättning till AB Svensk Exportkredit (SEK) för gåvoelementet i krediter till u-länder som har lämnats t. o. m. år 1984. I samband med beslut om kredit har de beräknade kostnaderna för gåvoelementet avräknats mot ramen för u-landsbiståndet.

I motion 1985/86:N314 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna anser att ifrågavarande kostnader bör belasta utrikesdepartementets huvudtitel och att existerande reservationer på anslag till u-hjälp bör kunna användas för ändamålet.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu ändra ordningen för täckande av dessa kostnader, som hänför sig till tidigare kreditbeslut. Rege- 8

ringens förslag till medelsanvisning tillstyrks och motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet hemställer NU 1985/86:14

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1985/86 :N314 yrkande 5 till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.

12. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 9 (s. 70) och hemställer att

riksdagen till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank A B för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

13. Branschfrämjande åtgärder

Regeringen har under punkt B 11 (s. 77 — 79) föreslagit riksdagen att till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 16 638 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1985/86:N208 av Karin Söder m. fl. (c), vari — med motivering i motion 1985/86:A405 — hemställs att riksdagen ansluter sig till vad som anförs i motionen om branschprogrammen som ett aktivt regionalpolitisk! instrument.

1985/86:N256 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade FoU-insatser för träindustrin och upprättandet av ett trätekniskt centrum i Kopparbergs län.

1985/86:N290 av Paul Lestander m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till branschprogram för ökad vidareförädling inom sågverksindustrin,

2. uttalar sig för att detta program skall innehålla förslag till lämpliga stimulansåtgärder,

3. uttalar sig för att virkesfördelningsplaner skall ingå som en del av förslagen.

1985/86:N302 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (12) att riksdagen beslutar minska anslaget Bil, Branschfrämjande åtgärder med 10,6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

1985/86:N314 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (7) att riksdagen till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 6 638 000 kr.

1985/86:N319 av Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att 10 milj. kr. skall anvisas för vart och ett av 9

följande tre budgetår till Träteknikcentrum i Skellefteå.

Propositionen

NU 1985/86:14

De branschfrämjande åtgärderna omfattar dels ett program för den träbearbetande industrin, dels ett struktur- och utvecklingsprogram för övriga industrisektorer. I programmet för den träbearbetande industrin ingår utbildningsåtgärder, teknisk konsultverksamhet samt omställningsfrämjande och exportfrämjande åtgärder. Programmet är indelat i delprogram för möbelsnickeriindustrin, trähusindustrin och sågverksindustrin. Strukturoch utvecklingsprogrammet, som inte i förväg har avgränsats till någon viss bransch, omfattar enbart omvärldsanalyser och andra utredningsinsatser. Regeringen beslutar om fördelningen av anslaget. För innevarande budgetår har hittills avsatts ca 13 milj. kr. till programmet för den träbearbetande industrin och ca 5 milj. kr. till programmet för övriga industrisektorer.

Anslaget till branschfrämjande åtgärder, som disponeras av statens industriverk, ingår bland de anslag för vilka riksdagen har fastställt en treårsram t. o. m. budgetåret 1986/87 på grundval av förslag i proposition 1983/ 84:135 (s. 128—136). Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår regeringen nu en minskning av anslaget med 5 milj. kr. i förhållande till vad som skulle ha anvisats enligt rambeslutet.

Regeringen har i juni 1985 uppdragit åt statens pris- och kartellnämnd att göra en översyn av bl. a. de branschfrämjande åtgärderna. Dessa kan vara ett underlag för beslut om den framtida utformningen av verksamheten, anförs det.

Motivering i motionerna

I motion 1985/86:N314(m) anförs, med hänvisning till moderata samlingspartiets principiella syn på näringspolitiken, att anslag till den typ av verksamhet som det här är fråga om successivt bör avvecklas. För nästa budgetår föreslås en anslagsminskning i förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr.

En liknande negativ inställning till verksamheten kommer till uttryck i folkpartiets partimotion 1985/86:N302. Där föreslås att struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer skall avslutas snarast och att programmet för den träbearbetande industrin skall avslutas under nästa budgetår. Med hänsyn till gjorda åtaganden föreslås ett anslag av 6 milj. kr. för nästa budgetår.

I motiveringen till motion 1985/86:N208 (c), som återfinns i centerpartiets partimotion 1985/86 :A405 om regionalpolitiken, sägs att industriverket inte tar regionala hänsyn vid fördelningen av resurser ur branschprogrammen. Motionärerna anser att den aviserade översynen av programmen bör leda till att dessa utnyttjas som ett aktivt regionalpolitisk! instrument. Särskilt viktigt för skogslänen är att den träbearbetande industrin stärks. Det beklagas att regionalpolitiska utredningens förslag om anvisning av 30 milj. kr. under en treårsperiod för stimulans av produktutveckling och vidareförädling hos sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena inte genomfördes.

Även i motion 1985/86:N319 (c) hänvisas till detta förslag. Avsikten var att Träteknikcentrum i Skellefteå skulle fungera som sammanhållande kraft

i arbetet. De fyra nordligaste länen har i samarbete med Träteknikcentrum NU 1985/86:14 utarbetat ett förslag till program för insatser i syfte att främja träindustrin i berörda län. Ett sådant program skulle bli till nytta för hela landets träindustri, anser motionärerna.

Träindustrin befinner sig nu i en besvärlig omställningsprocess, anförs det i motion 1985/86 :N256(s). Helt avgörande för branschens framtid är att forsknings- och utvecklingsverksamheten förstärks och att resultaten når ut till företagen. Motionärerna anser att staten bör ta ett större ansvar för branschen. De trätekniska centra som är verksamma i dag är uppskattade i branschen. Ett sådant centrum bör inrättas även i Kopparbergs län. Detta bör kunna samarbeta med ett tunnplåtscentrum som är under uppbyggnad i länet.

Motion 1985/86:N290 (vpk) gäller frågan om sågverksindustrins framtidsstrategi. Bl. a. pekas på betydelsen av vidareförädling. Det krävs ett antal åtgärder såsom ökade insatser för forskning och utveckling, direktkontakter med användare och ett branschprogram som ges sådana resurser att företagen kan och vågar satsa. Det belopp som har beräknats för det löpande branschprogrammet betecknas som bagatellartat. Vidare erinras i motionen om tidigare förslag från vänsterpartiet kommunisterna om en virkesfördelningsplan för Norrbotten, i vilken domänverket skulle spela en central roll.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Utredning om sågverksindustrin

1 rapporten (SIND 1986:1) Sågverks- och träskiveindustrin inför år 2000 har statens industriverk nyligen redovisat resultatet av en utredning som verket har genomfört på uppdrag av regeringen. Uppdraget har avsett efterfrågeutvecklingen fram till år 2000, konkurrenskraften, den tekniska utvecklingen samt möjligheterna att genom vidareförädling stärka branschens ställning.

Det konstateras i rapporten att sågverksindustrin i Sverige har några lönsamma år bakom sig. Branschens ekonomiska konkurrenskraft i början av år 1985 var mycket god. Marknaden i Västeuropa är just nu stagnerande.

Efterfrågan på träprodukter i Västeuropa väntas emellertid inte sjunka fram till år 2000. Det finns även andra marknader som kan ge goda resultat om de bearbetas på rätt sätt, t. ex. i norra Afrika och i Asien. Sammantaget är marknadsutsikterna alltså relativt goda. En liten ökning av den svenska exporten av trävaror fram till år 2000 är att vänta.

Det minskade byggandet i Västeuropa har — i kombination med att andra material än trä ökat i användning — inneburit att konkurrensen skärpts i de flesta branscher som använder trä. Sågverken måste nu anpassa sig så att de kan tillverka högförädlade produkter till konkurrenskraftiga priser. Det sker bl. a. genom att man i mindre utsträckning koncentrerar sig på sågade standardvaror och i stället övergår till mer kundanpassad produktion. För detta krävs ökad integration mellan skogsråvara, sönderdelning och förädling. Den tekniska utvecklingen inom sågverken de närmaste

årtiondena förutses huvudsakligen gälla automatisering och datorisering av NU 1985/86:14 tillverkningskedjan samt utveckling av torkningsteknik och skärteknik.

Hittills har bristande teknik och kompetens varit ett stort hinder för ökad kundanpassning och vidareförädling inom branschen.

Antalet sågverk uppgår till ca 2 500. Sedan år 1979 har ett hundratal huvudsakligen små sågverk försvunnit. Minskningen i produktionskapacitet har inte blivit stor på grund av detta. Den kontinuerliga anpassningen av antalet sågverk till driftsenheternas storlek och effektivitet väntas fortgå. I samband med den tekniska utvecklingen av produktionsprocessen väntas sågverken kunna effektiviseras ytterligare.

En mycket stor del av produktionen vid svenska sågverk kommer även i fortsättningen att utgöras av standardprodukter eller standardförädling, t. ex. panelhyvling. Den väntade ökningen av vidareförädlingen kommer endast så småningom att genomföras. Det kommer att krävas stora omställningar. Kompetensen måste t. ex. höjas vad gäller torknings- och limningsteknik. Marknadsföring av högförädlade produkter kräver också ny kunskap och anpassning till kundernas produktionsteknik och kvalitetskrav.

I rapporten sägs att formerna för den statliga delfinansieringen av forskning och utveckling bör ses över så att företagen och branscherna ytterligare stimuleras till egna ekonomiska insatser. Arbetet inom industriverkets branschprogram med att öka kunskapsnivån hos sågverken bör fortsätta med sikte på konkurrenskraftig och uthållig vidareförädling.

Det föreslås i rapporten att statens insatser för sågverken kompletteras.

Bl. a. pekar man på följande behov:

o Analyser av branschens internationella konkurrenskraft, träefterfrågan, konsumtionsmönster, hot från andra material (metall, plast, betong), nya geografiska marknader, o Uppföljning av skogsskadeutvecklingen och dess konsekvenser för industrin.

o Stöd till teknisk utveckling, metodutveckling, materialanpassning med inriktning mot integration skog—såg—marknad, o Stöd till affärsutveckling och marknadsföring med särskild tonvikt på nya geografiska marknader, o Ökade resurser till yrkesteknisk utbildning och annan närliggande utbildning och bättre anpassning av utbildningen till branschutvecklingen.

Utvärdering av branschprogrammet för den träbearbetande industrin

På regeringens uppdrag har statens pris- och kartellnämnd (SPK) utvärderat verksamheten med branschfrämjande åtgärder m. m. vid statens industriverk. Resultatet har redovisats i april 1986 i rapporten Utvärdering av SIND:s branschprogram. I den del av SPK:s rapport som behandlar branschprogrammet för den träbearbetande industrin anförs bl. a. följande.

Budgetåret 1984/85 uppgick de olika stöden till ca 14 milj. kr., varav ca 8 milj. kr. avsåg exportstöd. Stöden fördelade sig på delbranscher med ca 4 milj. kr. till möbelindustrin, ca 2 milj. kr. till snickeriindustrin, ca 2 milj. kr. till trähusindustrin och ca 5 milj. kr. till sågverksindustrin. År 1983 uppgick stöden till ca 0,5 promille av omsättningen inom branscherna. Målen för stöden är att förhindra en alltför kraftig minskning av sysselsättningen och

att utveckla de livskraftiga delarna av branscherna så att de kan uppnå en NU 1985/86:14 godtagbar lönsamhet. Stödet till sågverksindustrin avses stimulera en ökad vidareförädling. Under de senaste åren har, med undantag för tillverkningen av monteringsfärdiga trähus, produktionsvolymen och sysselsättningen stabiliserats. En minskning av antalet arbetsställen kan konstateras samtidigt som exportandelen av produktionen ökar. Lönsamheten för företag med fler än 50 anställda avviker inte anmärkningsvärt från lönsamheten i näringslivet i övrigt.

I rapporten konstateras att möjligheterna att påverka företagen till att genomföra åtgärder som är lönsamma är små eftersom företagen normalt genomför dessa åtgärder oavsett om stöd erhålls eller inte. Vidare konstateras att branschprogrammet inte har lett till några påtagliga förändringar i de aktuella delbranscherna. Det kan dock inte uteslutas att enskilda företag i begränsad utsträckning har påverkats.

En slutsats av rapporten är att stödets storlek i förhållande till branschernas storlek är så begränsad att stödet måste betraktas som otillräckligt om målen för branschprogrammet skall kunna uppnås. En stor del av de åtgärder som branschprogrammet för den träbearbetande industrin har arbetat med hittills bör enligt rapporten kunna täckas av insatser från Sveriges exportråd och genom småföretagarstöd. Vidare kan industriverkets allmänna strukturutvecklingsprogram för övriga industrisektorer spela en viktig roll när det gäller övergripande informationsåtgärder m. m. Om den träbearbetande industrin i fortsättningen skall stödjas genom särskilda insatser bör det satsas väsentligt större resurser än hittills så att branschprogrammet får en reell möjlighet att påverka delbranschernas utveckling i enlighet med de mål som finns angivna. Kan detta inte göras bör branschprogrammet för den träbearbetande industrin avvecklas, anförs det i rapporten.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att nu löpande program för branschfrämjande åtgärder fullföljs, dock med en viss minskning under programmets sista år av den treårsram som riksdagen fastställde år 1984 (NU 1983/84:42 s. 58,

69). Från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida har yrkats på en avveckling av verksamheten. I enlighet härmed skulle anslag för nästa budgetåranvisas i huvudsak endast för fullgörande av redan gjorda åtaganden.

Utskottet biträder regeringens förslag till anslag för nästa budgetår och avstyrker motionerna 1985/86:N314 (m) och 1985/86:N302 (fp) i berörda delar.

I centerpartiets motion 1985/86:N208 föreslås att branschprogrammet för den träbearbetande industrin skall ges en regionalpolitisk inriktning. Såväl i denna motion som i motion 1985/86:N319 (c) upptas ett förslag som ursprungligen framfördes av regionalpolitiska utredningen (SOU 1984:74).

Förslaget innebär att staten som en förstärkning av industriverkets branschprogram skall satsa ytterligare 10 milj. kr. om året i tre år för att stimulera produktutveckling hos sågverks- och träförädlingsföretag i stödområdena.

En motion av samma innebörd avslogs av riksdagen våren 1985 på hemstäl- 13

lan av arbetsmarknadsutskottet (AU 1984/85:13s. 60), varemot centerparti- NU 1985/86:14 ets företrädare i detta utskott hade reserverat sig.

Arbetsmarknadsutskottet åberopade som grund för sin avstyrkan av motionen en redogörelse i näringsutskottets betänkande NU 1984/85:3 (s.

13—15) för såväl nuvarande branschprogram som övriga statliga insatser, bl. a. genom styrelsen för teknisk utveckling, för den träbearbetande industrin. Härav framgick bl. a. att insatserna till stor del kommer företag inom de regionalpolitiska stödområdena till godo.

Enligt utskottets mening får de regionalpolitiska intressena i detta sammanhang alltjämt anses vara väl tillgodosedda. Motionerna 1985/86:N208 (c) och 1985/86:N319 (c) avstyrks följaktligen.

Inrättande av ett trätekniskt centrum i Kopparbergs län föreslås i motion 1985/86:N256 (s). En liknande motion behandlades av utskottet förra året (NU 1984/85:22 s. 14 f.). Utskottet hänvisade då bl. a. till att statligt stöd lämnas genom styrelsen för teknisk utveckling som bidrag till kollektiv forskning inom Träteknikcentrum i Stockholm med filialer i Jönköping och Skellefteå. Enligt utskottets uppfattning borde riksdagen inte ta ställning till frågor om lokalisering av sådan verksamhet. På hemställan av utskottet avslog riksdagen motionen. Utskottet anser sig i enlighet därmed böra avstyrka även den nu aktuella motionen.

Utskottet tar härefter upp förslagen i motion 1985/86:N290 (vpk) om ett stort upplagt utvecklingsprogram för sågverksindustrin, innefattande bl. a. en virkesförsörjningsplan för Norrbottens län.

Den bild av sågverksindustrins aktuella läge och framtidsutsikter som har getts i industriverkets rapport ger enligt utskottets mening knappast grund för förslag om en väsentlig ökning av statens nuvarande insatser på området. Som utskottet anförde vid sin behandling år 1984 (NU 1984/85:3 s. 18) av en liknande motion från vänsterpartiet kommunisterna är det i första hand de berörda företagens sak att vidta sådana åtgärder som krävs för en anpassning av produktionen till skiftande marknadsförhållanden.

Den nu aktuella motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1985/86:N302 yrkande 12 och motion I985/86:N314 yrkande 7 till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 16 638 000 kr.,

2. beträffande regionalpolitisk inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:N208 och 1985/86:N319,

3. beträffande trätekniskt centrum i Kopparbergs län att riksdagen avslår motion 1985/86:N256,

4. beträffande utvecklingsprogram för sågverksindustrin att riksdagen avslår motion 1985/86 :N290.

14. Småföretagsutveckling

NU 1985/86:14

Regeringen har under punkt B 12 (s. 79 — 81) föreslagit riksdagen att till Småföretagsutveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 143 275 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1985/86:N238 av Kurt Ove Johansson (s) och Lars-Erik Lövdén (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande utökning av utvecklingsfondernas målgrupp.

1985/86:N267 av Karin Söder m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (5) att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett med

22,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag förhöjt reservationsanslag om totalt 165 750 000 kr. att fördelas i enlighet med de riktlinjer som redovisas i motionen.

1985/86:N277 av Britta Hammarbacken (c), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen till Småföretagsutveckling anvisar ett med 22,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag förhöjt reservationsanslag om totalt 165 750 000 kr.

1985/86:N300 av Börje Hörnlund m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (4) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar 1 500 000 kr. till stöd för hantverksnämndens verksamhet.

1985/86:N302 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (13) att riksdagen beslutar minska anslaget B 12, Småföretagsutveckling med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

1985/86:N305 av Alf Svensson (c), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande produkt- och marknadsutveckling.

1985/86:N307 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksdagen

21. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om de regionala utvecklingsfondernas inriktning på de minsta företagen,

22. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om de regionala utvecklingsfondernas serviceverksamhet,

23. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om de regionala utvecklingsfondernas kreditverksamhet,

24. beslutar att de regionala utvecklingsfondernas målgrupp utvidgas till att också gälla hantverks- och serviceföretag,

25. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om valet av ledamöter i utvecklingsfondernas styrelser,

36. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om samhällets stöd till hantverksnäringarna.

1985/86:N308 av Alf Svensson (c), vari — med motivering i motion 1985/ 86: A472 — hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om småföretagsutveckling och utvecklingsfon -

demas företagsservice och administration och till B 12, Småföretagsutveck- NU 1985/86:14 ling anvisar ett förslagsanslag om 155 750 000 kr., således en höjning med 12 500 000 kr.

1985/86:N314 av Staffan Burenstam Linder m. fl.(m), såvitt gäller hemställan att riksdagen

8. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 115 000 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om anslagsredovisningen,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om återbetalning av amorteringsmedel från de regionala utvecklingsfonderna till statskassan,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om övervägande av den framtida strukturen för de regionala utvecklingsfonderna.

1985/86: A446 av Lars Ernestam (fp) och Gudrun Norberg (fp), såvitt gäller hemställan (6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att ge utvecklingsfonden i Örebro län utökad möjlighet att lämna lån inom service-, konsult- och hantverkssektorerna.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnaderna för dels statens bidrag till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration m. m., dels viss annan småföretagsinriktad verksamhet i regi av statens industriverk (SIND). Däri ingår även det statliga stödet till hantverket. Regeringen beslutar om fördelningen av medlen på olika anslagsposter. För innevarande budgetår har till utvecklingsfondernas företagsservice och administration beräknats 95 250 000 kr., medan till övriga ändamål under anslaget har beräknats 56 milj. kr.

För nästa budgetår har regeringen föreslagit en minskning av anslaget med 11 milj. kr. i förhållande till vad som gäller enligt den år 1984 fastställda treårsramen för SIND. Regeringen avser emellertid att av anslaget C 4,

Regionala utvecklingsinsatser m. m. ställa 10 milj. kr. till förfogande för de regionala utvecklingsfonderna i stödområdeslänen. Härigenom, anförs det, kan de statliga bidragen till småföretagsutveckling hållas på i stort sett den nivå som förutsatts i riksdagens rambeslut.

Utskottet behandlar först frågor om de regionala utvecklingsfonderna, som har tagits upp i ett antal motioner. Allmänt kan här hänvisas till den bakgrundsbeskrivning som lämnades vid utskottets behandling av samma anslag våren 1985 (NU 1984/85:22 s. 15 — 31). Skälet till att frågan om utvecklingsfonderna då Fick en ingående belysning var att de avtal mellan staten och landstingen jämte tre kommuner utanför landsting som reglerar fondernas verksamhet hade sagts upp från statens sida med utgången av år 1985. Sedan riksdagen, på förslag av utskottet, godtagit regeringens uppfattning att det saknades anledning för staten att begära ändringar i avtalen med de regionala huvudmännen har samtliga avtal förlängts t. o. m. år 1988.

Icke desto mindre har i flera motioner väckts yrkanden som innebär ändrade riktlinjer för utvecklingsfonderna och som därmed i vissa fall också

förutsätter ändringar i gällande avtal. Längst går, liksom tidigare, moderata NU 1985/86:14 samlingspartiet. I motion 1985/86:N314 föreslås att staten omedelbart tar upp förhandlingar med landstingen och berörda kommuner om bl. a. ökad avgiftsfinansiering av fondernas tjänster till företagen och minskad utlåningsverksamhet. Vidare begärs att utvecklingsfondernas likvida medel skall återföras till staten. Som riktpunkt för budgetåret 1986/87 anges ett belopp av 125 milj. kr. I sammanhanget tar motionärerna också upp frågan om utvecklingsfondernas framtida struktur. I storstadsregionerna har fonderna ett mindre berättigande, anförs det. Resurser som frigörs genom att de statliga bidragen till dessa fonder avvecklas skulle åtminstone delvis kunna överföras till regioner med svåra ekonomiska problem. Motionärerna vill att regeringen skall överväga åtgärder av detta slag under det fortsatta beredningsarbetet.

En mera positiv syn på utvecklingsfondernas verksamhet redovisas i folkpartiets motion 1985/86:N307. Enligt partiets uppfattning bör fondernas kreditverksamhet vara ett komplement till bankernas. Fondernas kredit- och serviceverksamhet är särskilt betydelsefull för de minsta företagen, menar man, och följaktligen måste resurserna fördelas så att inte dessa företag blir satta på undantag. När det gäller serviceverksamheten bör utvecklingsfonderna sträva efter samarbete med företagens egna organisationer. Också i motion 1985/86:305 (c) sägs att utvecklingsfonderna har en viktig uppgift att fylla för de små företagen. Fondernas möjligheter att ställa s. k. utvecklingskapital till förfogande bör i ökad utsträckning kunna användas för marknadsinvesteringar, anser motionären.

Utskottet kan inte biträda de förslag om vittgående förändringar i de regionala utvecklingsfondernas verksamhet som förs fram i motion 1985/

86:N314 (m). Den förlängning av avtalen mellan staten och de regionala huvudmännen som nyligen har ägt rum får ses som ett uttryck för att man på båda sidor önskar låta verksamheten fortgå i huvudsak som hittills. I synnerhet förslaget om en återföring till staten av medel hos fonderna under nästa budgetår måste enligt utskottets mening ses som verklighetsfrämmande. Motionen avstyrks i berörda delar.

Vad som anförs i motion 1985/86:N307 (fp) om den allmänna inriktningen av utvecklingsfondernas verksamhet är, såvitt utskottet kan finna, väl förenligt med gällande riktlinjer. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att uttala sig till regeringen på sätt som föreslås i motionen. Denna avstyrks såvitt här är i fråga.

Yrkandet i motion 1985/86:N305 (c) ter sig omotiverat mot bakgrund av att utvecklingskapital, enligt 31 § förordningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond, får lämnas för att stödja bl. a. marknadsföring av produkter, processer eller system för industriell produktion. Motionsyrkandet avstyrks.

Frågan om utvecklingsfondernas styrelser tas upp i motion 1985/86:N307 (fp). Motionärerna begär för närvarande ingen ändring av ordningen för utseende av styrelseledamöter, vilken innebär att ledamöterna utses på politisk väg av landstingen och berörda kommuner. Däremot är det viktigt, anförs det, att de politiska partierna tillser att en lämplig fördelning sker vid

2 Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr 14

valet av fondstyrelser, så att personer med företagserfarenhet utses i större NU 1985/86:14 utsträckning.

Vid behandlingen av samma fråga våren 1985 räknade utskottet med att landstingen och de berörda kommunerna inför kommande val av styrelser i ökad utsträckning skulle beakta synpunkter från näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna (NU 1984/85:22 s. 28). Något särskilt initiativ av riksdagen i frågan förslogs ej. Av propositionen (s. 80) framgår att de regionala huvudmännen likväl har informerats om vad utskottet anfört i frågan. Styrelser för treårsperioden 1986 — 1988 har nu utsetts.

Utskottet räknar med att regeringen när så kan ske lämnar riksdagen ett underlag för bedömning av i vad mån hänsyn har tagits vid styrelsevalen till bl. a. utskottets nämnda uttalande. Emellertid kan utskottet inte biträda motionärernas förslag om ett tillkännagivande av riksdagen i frågan om styrelsernas sammansättning. Regeringen torde ha begränsade möjligheter att påverka förhållandena under löpande mandatperiod. Motion 1985/

86:N307 (fp) avstyrks i denna del.

Frågan om utvecklingsfondernas målgrupp tas upp i samma motion. Enligt folkpartiets uppfattning är den nuvarande målgruppen — dvs. främst tillverkande och till dessa relaterade tjänsteproducerande företag — alltför snäv. Målgruppen borde vidgas till att omfatta hantverks- och serviceföretag generellt. Nuvarande regler leder till gränsdragningsproblem och ter sig alltmer omotiverade i ett läge där efterfrågan på olika tjänster ökar snabbt, sägs det i motionen. Liknande synpunkter förs fram i motion 1985/86: A446 (fp) med avseende på läget i Örebro län. Med hänvisning till att länet ingår i frikommunförsöket (se prop. 1985/86:100 bil. 15 s. 7) anför motionärerna att utvecklingsfonden bör ges möjlighet att lämna lån också till serviceföretag, konsulter och hantverksföretag som inte arbetar direkt för industrisektorn.

1 motion 1985/86:238 (s) behandlas målgruppsfrågan med hänvisning till förhållandena i Malmöhus län. Motionärerna pekar på att sysselsättningen inom industrin i länet har minskat, medan en ökning har skett inom privata tjänster och samfärdsel. Utvecklingsfonden i länet arbetar sålunda inom en krympande sektor, medan de expansiva delarna av näringslivet endast undantagsvis kan stimuleras genom fondens finansiering. Därav dras slutsatsen att sysselsättningseffekten av fondens insatser hade varit större om resurser hade kunnat tillföras företag med expansionspotential inom servicesektorn. Samma förhållande antas gälla för alla utvecklingsfonder i landet.

Med hänvisning till fondernas goda likviditet och till det minskade antalet behandlade låneärenden hävdar motionärerna att det för närvarande finns såväl finansiellt utrymme som administrativa resurser för en utökning av målgruppen, som skulle kunna ske i ett eller flera steg.

Utskottet erinrar om att gällande bestämmelser om målgrupp för utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet, som återfinns i 2 § förordningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond, medger deltagande i finansiering av serviceföretag med inriktning på tillverkningsindustrin. När det gäller fondernas övriga verksamhet, som inte är författningsreglerad, tillämpas målgruppsavgränsningen flexibelt.

Med hänsyn till de begränsade resurser som står till förfogande för fon- NU 1985/86:14 demas verksamhet är den prioritering som kommer till uttryck i nuvarande riktlinjer enligt utskottets mening alltjämt befogad. Utskottet kan därför inte biträda förslagen i motionerna 1985/86:N307 (fp) och 1985/86:N238 (s) om en generell utvidgning av målgruppen. Införandet av särskilda bestämmelser enbart i ett län, som föreslås i motion 1985/86:A446 (fp), bör inte komma i fråga. Med det sagda avstyrker utskottet de tre motionerna i berörda delar.

Frågor om stöd till hantverket tas upp i motioner från folkpartiet och centerpartiet. Villkoren för hantverket har försämrats i vårt land, sägs det i motion 1985/86:N307 (fp). Detta är en beklaglig utveckling med hänsyn bl. a. till att hantverk i olika former kan ge ett väsentligt bidrag till sysselsättningen. Motionärerna pekar på det särskilda ansvar för hantverket som vilar på länsstyrelserna. Detta ansvar bör strykas under av riksdagen, menar man. Vidare skulle utvecklingsfonderna kunna reservera en viss del av sina medel för stöd till serviceverksamhet och hantverk.

En liknande positiv syn på hantverkets betydelse kommer till uttryck i motion 1985/86:N300 (c). Förutom ett antal förslag om förbättrade villkor för hantverket, som bereds av andra utskott, läggs i motionen fram förslag om att riksdagen skall anvisa 1,5 milj. kr. till den hantverksnämnd som tidigare har inrättats på initiativ av SHIO-Familjeföretagen.

Eftersom statens nuvarande ekonomiska stöd till hantverket lämnas från anslaget till småföretagsutveckling och SIND är central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden som rör hantverk, behandlar utskottet de två motionsyrkandena under denna punkt. Enligt vad utskottet har erfarit har SIND under år 1985 lämnat bidrag till olika aktiviteter och projekt på hantverksområdet med ca 0,8 milj. kr., varav 240 000 kr. till hantverksnämnden som administrationsbidrag. Vidare bör framhållas att hantverksföretag som är tillverkande företag eller som tillhandahåller tjänster för tillverkningsindustrin ingår i målgruppen för de regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet. Även andra hantverksföretag torde i viss utsträckning kunna bli delaktiga av fondernas företagsservice.

Utskottet konstaterar att möjligheter att stödja hantverket finns inom ramen för statens stöd till småföretagsutveckling i allmänhet. Enligt utskottets mening bör det liksom hittills ankomma på SIND och utvecklingsfonderna att svara för prioriteringen av olika stödbehov med hänsyn tagen till gällande riktlinjer för stödet. Följaktligen anser utskottet inte att, såsom antyds i motion 1985/86:N307 (fp), en viss del av tillgängliga resurser bör reserveras för hantverksföretag. Utskottet ställer sig också avvisande till vad som sägs i samma motion om länsstyrelsernas särskilda ansvar för hantverket. I sammanhanget erinrar utskottet om att länsstyrelserna sedan budgetåret 1982/83 har möjlighet att inom en given medelsram besluta om fördelningen av medel till olika regionala utvecklingsinsatser. Enighet råder om att avvägningar och prioriteringar skall ligga på den regionala nivån. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet yrkandet i motionen om ett uttalande av riksdagen om hantverket. Utskottet avstyrker likaså förslaget i motion 1985/86:N300 (c) om ett särskilt anslag till hantverksnämnden.

Slutligen under denna punkt tar utskottet upp frågan om anslag till småfö- NU 1985/86:14 retagsutveckling för nästa budgetår. Här föreligger skilda motionsyrkanden från moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets sida.

I motion 1985/86:N314 (m) yrkas på en minskning av anslaget i förhållande till regeringens förslag med ca 28,3 milj. kr. Som framgått sammanhänger detta yrkande bl. a. med förslag från moderata samlingspartiet om en ändrad inriktning av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet. I motionen riktas också kritik mot att det i propositionen saknas en redovisning av den beräknade fördelningen av anslaget på olika ändamål.

1 folkpartiets partimotion 1985/86:N302 föreslås en anslagsminskning med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att anslaget bör belastas enbart med kostnader för utvecklingsfondernas företagsservice och administration, för vilka en i stort sett oförändrad medelstilldelning antas.

Krav på ökade insatser för småföretagsutveckling förs däremot fram av centerpartiet i motion 1985/86:N267.1 denna begärs en ökning av anslaget med ca 22,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Som motiv anförs utvecklingsfondernas betydelse som instrument för att stärka näringslivet utanför storstäder och större industriorter. Förslaget till anslag för nästa budgetår inkluderar det belopp av 10 milj. kr. som regeringen har beräknat för särskilda bidrag till utvecklingsfonderna i stödområdeslänen. Även i motion 1985/86:N277 (c) föreslås en höjning av anslaget med ca 22,5 milj. kr. Motionären anser att besparingar bör göras hos olika centrala organ som arbetar med stöd till enskilda företag. De resurser som därigenom frigörs bör överföras till utvecklingsfonderna, som därigenom skulle kunna etablera kontor i varje kommun. Ytterligare ett förslag om höjning av anslaget förs fram i motion 1985/86:N308 (c), där i anslutning till SIND:s anslagsframställning begärs ett anslag som med ca 12,5 milj. kr. överstiger vad regeringen har föreslagit.

Utskottet finnér regeringens förslag väl avvägt. Av detta följer att utskottet avvisar de krav på nedskärningar i olika delar av det statliga stödet till småföretagsutveckling som har framförts från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida. Utskottet kan inte heller biträda förslagen om anslagshöjningar i olika motioner från centerpartiet. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och avstyrker motionerna 1985/86:N314 (m), 1985/

86:N302 (fp), 1985/86:N267 (c), 1985/86:N277 (c) och 1985/86:N308 (c) i del delar som berörts här.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:N314 yrkandena 9 och 10,

b) avslår motion 1985/86:N307 yrkandena 21 —23,

c) avslår motion 1985/86:N305 yrkande 2,

2. beträffande utvecklingsfondernas styrelser

att riksdagen avslår motion 1985/86:N307 yrkande 25,

3. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen avslår motion 1985/86:N238, motion 1985/86:N307 20

yrkande 24 och motion 1985/86:A446 yrkande 6,

4. beträffande stöd till hantverket NU 1985/86:14

att riksdagen

a) avslår motion 1985/86^307 yrkande 36,

b) avslår motion 1985/86:N300 yrkande 4,

5. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1985/86:N267 yrkande 5, motion 1985/86:N277 yrkande 2, motion 1985/86:N302 yrkande 13, motion 1985/86:N308 och motion 1985/86: N314 yrkande 8 till Småföretagsutveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 143 275 000 kr.

15. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.

Regeringen har under punkt B 13 (s. 81 f.) föreslagit riksdagen att till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

I motion 1985/86:N314 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga, (12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avveckling av stödformen industrigarantilån.

Utskottet

Från anslaget täcks kostnaderna för bl. a. infriande av olika statliga garantier, i första hand enligt stödformen industrigarantilån. Behovet av medel under anslaget beräknas minska beroende bl. a. på att summan av de utestående garantierna har sjunkit.

I moderata samlingspartiets motion 1985/86:N314 föreslås att systemet med industrigarantilån slopas.

Enligt utskottets uppfattning fyller industrigarantilånen fortfarande en uppgift vid finansieringen av investeringar inom de små och medelstora företagen. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del. Regeringens förslag om medel till förlusttäckning tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande industrigarantilån

att riksdagen avslår motion 1985/86:N314 yrkande 12,

2. beträffande förlusttäckning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

16. Stiftelsen Norrlandsfonden

Regeringen har under avsnittet Stiftelsen Norrlandsfonden (s. 82 — 84) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om Stiftelsen Norrlandsfonden.

21 I motion 1985/86:N318 av Olle Westberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen NU 1985/86:14 ger regeringen till känna att Gävleborgs län bör ingå i Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde.

Utskottet

I propositionen anmäls att Stiftelsen Norrlandsfonden har redovisat ett förslag till verksamhetsplan för perioden 1986—1990, som nu har remissbehandlats. Regeringen anser att fondens nuvarande verksamhetsinriktning bör ligga fast. Med hänsyn till fondens goda ekonomiska ställning föreslår regeringen inget medelstillskott till fonden för nästa budgetår.

Vad som sålunda har anförts i propositionen föranleder enligt utskottets mening ingen erinran från riksdagens sida.

Beträffande förslaget i motion 1985/86:N318 (s) om att Norrlandsfondens verksamhet skall, utöver de fyra nordligaste länen, omfatta även Gävleborgs län vill utskottet erinra om att ett liknande motionsyrkande avslogs enhälligt av riksdagen år 1980 på hemställan av utskottet (NU 1980/81:22).

Därvid anförde utskottet att gällande avgränsning var motiverad för att fondens resurser inte skulle splittras. Dock borde den inte hindra stöd åt sådana projekt i de fyra nordligaste länen som också berör angränsande län.

Utskottet är medvetet om de betydande problemen i fråga om bl. a. befolkningsutveckling och sysselsättning i Gävleborgs län. Vid sidan av det ordinarie industri- och regionalpolitiska stödet får emellertid länet del av de särskilda insatserna för utveckling av Bergslagen. Regeringen har nyligen i proposition 1985/86:125 (s. 33—38) redovisat förslag till ett andra steg i utvecklingsprogrammet, som avses omfatta insatser till en sammanlagd kostnad av 425 milj. kr. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamhetsinriktning

att riksdagen med anledning av vad som i propositionen har anförts under avsnittet Stiftelsen Norrlandsfonden som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande geografisk avgränsning att riksdagen avslår motion 1985/86:N318.

17. Centrum för småföretagsutveckling

Regeringen har under avsnittet Centrum för småföretagsutveckling (s. 84 f.) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om Centrum för småföretagsutveckling. Härav framgår att regeringen avser att under budgetåret 1986/87 lämna ett tillfälligt bidrag till finansieringen av verksamheten med 200 000 kr. från anslaget B 12, Småföretagsutveckling. Enligt regeringens uppfattning finns det inte anledning att därefter i statsbudgeten ta upp medel för ändamålet.

Vad som sålunda har anförts i propositionen föranleder enligt utskottets 22

mening ingen erinran från riksdagens sida.

Utskottet hemställer NU 1985/86:14

att riksdagen med anledning av vad som i propositionen har anförts under avsnittet Centrum för småföretagsutveckling som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Arbetskooperation

Regeringen har under avsnittet Arbetskooperation (s. 85 — 88) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om arbetskooperation.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1985/86:N209 av Kristina Svensson (s) och Hans Rosengren (s), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas för att jämställa den kooperativa företagsformen med andra företagsformer i myndigheters och institutioners informations- och rådgivningsinsatser, kredit- och bidragsbestämmelser,

2. hos regeringen begär åtgärder för att möjliggöra en fortsatt försöksverksamhet med ungdomskooperativprojektet under fem år i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

3. hos regeringen begär att åtgärder vidtas för en mer regionalt utvecklad informations-, rådgivnings- och utbildningsverksamhet kring ungdomskooperativens idé och former.

1985/86:N306 av Gunilla André m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det s. k. ungdomskooperativprojektet,

6. hos regeringen begär förslag innebärande att registreringsavgiften för kooperativa föreningar sänks eller avskaffas.

1985/86:19328 av Börje Hörnlund m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts angående medelsanvisning till kooperativa rådet.

Propositionen

I propositionen anförs att utvecklingen av såväl befintlig som ny kooperativ verksamhet är betydelsefull från allmän näringspolitisk synpunkt. Kooperativ verksamhet måste emellertid initieras och byggas upp av dem som har intresse och behov av den. Samhällets uppgift bör vara att skapa sådana villkor för verksamheten att den kan bli ett reellt alternativ till andra verksamhetsformer. Vidare sägs att utvecklingsarbetet rörande kooperativ företagsverksamhet måste knytas närmare kooperationen. Ett program som har utarbetats av kooperativa rådet bör ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Därvid bör erfarenheterna av den ungdomskooperativa verksamheten tas till vara.

Vidare anförs att statens kostnader för verksamheten bör uppgå till högst

2,5 milj. kr. per budgetår under en femårsperiod, att bestridas från anslaget 23

B 12, Småföretagsutveckling. Samina belopp har sedan budgetåret 1981/82 NU 1985/86:14 årligen lämnats till viss försöksverksamhet med stöd till personalägda företag, en verksamhet som nu avses upphöra. Som förutsättning för det statliga bidraget till kooperativ utveckling anges att kooperationen bidrar med motsvarande belopp.

Motivering i motionerna

I motion 1985/86:N328 (c) sägs att kooperativa rådet ännu inte har enats om det föreslagna programmet för utveckling av ny kooperation. Lantbruks- och konsumentkooperationen har heller inte tagit ställning till formerna för och omfattningen av gemensamma insatser. Detta väntas ske under våren 1986. När det gäller stöd till utveckling av ny kooperation utan direkt koppling till den etablerade kooperationen är det enligt motionärerna rimligt att staten tar på sig ett särskilt ansvar. Därför bör riksdagen anvisa det föreslagna bidraget av 2,5 milj. kr. utan att avvakta den etablerade kooperationens ställningstagande. I annat fall kan verksamheten försenas. Vidare sägs i motionen — dock utan att något yrkande härom framställs — att den försöksverksamhet med det s. k. ungdomskooperativprojektet som har pågått sedan år 1984 bör sträcka sig över en femårsperiod och att medel för verksamheten även fortsättningsvis bör anvisas från arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.

Frågan om ungdomskooperativprojektet tas upp även i motion 1985/

86:N306 (c). Där sägs att projektet bör få fortsätta med en målgrupp som vidgats till att omfatta också kvinnor. I motionen berörs vidare olika bestämmelser som anses onödigtvis försvåra bildandet av kooperativa företag. Bl. a. anförs att de höga registreringsavgifterna för ekonomiska föreningar kan verka avskräckande.

I motion 1985/86:N209 (s) sägs att den ekonomiska föreningen som företagsform sällan behandlas i det material som banker, länsstyrelser, utvecklingsfonder och arbetsförmedlingar har till sitt förfogande.

Liksom i de två föregående motionerna tas även frågan om ungdomskooperativprojektet upp. De insatser som har gjorts inom projektet sedan år 1984 bör ses som inledningen till ett utvecklingsprogram under fem år, anser motionärerna. Det är viktigt att man därvid hittar former för en mer regionalt utvecklad informations-, rådgivnings- och utbildningsverksamhet.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Försöksverksamhet med stöd till personalägda företag

Sedan den 1 juli 1981 bedriver statens industriverk (SIND) tillsammans med de regionala utvecklingsfonderna en försöksverksamhet med stöd till personalägda företag. Verksamheten skall pågå i fem år, dvs. till utgången av innevarande budgetår. En kortfattad redogörelse för verksamheten lämnades av utskottet i betänkandet NU 1984/85:23 (s. 18 f.). Flertalet av de företag som omfattas av försöksverksamheten har varit aktiebolag. Endast

ett fåtal har drivits i kooperativ form som ekonomiska föreningar. 24

På grundval av en utvärdering av försöksverksamheten har SIND i skri- NU 1985/86:14 velse till regeringen den 1 oktober 1985 framfört vissa synpunkter. Enligt SIND har ungefär 50 företag etablerats som personalägda, varvid syftet huvudsakligen varit att rädda arbetstillfällen i krisdrabbade företag. Utvecklingsfondernas insatser har haft en företagsekonomisk inriktning och legat inom fondernas normala kompetensområde. På grund av det ringa antalet personalägda företag har fonderna haft svårigheter att bygga upp och bevara speciell kompetens rörande sådana företag. SIND anser därför att försöksverksamheten inte bör förlängas.

Kooperativa rådet

Kooperativa rådet inrättades i december 1983.1 proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning, m. m. redogjordes för rådets organisation och uppgifter. Rådet är knutet till industridepartementet. Ordförande är för närvarande statsrådet Birgitta Dahl. Som ledamöter ingår ledande företrädare för kooperativ verksamhet m. fl.

Rådet har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan om villkoren för etablering och utveckling av ny kooperativ verksamhet. Arbetet har hösten 1985 utmynnat i programförslaget Ny kooperativ verksamhet. Detta förslag har som mål att de samhälleliga villkoren för kooperativ etablering och utveckling skall vara likvärdiga dem som gäller annan etablering.

I programförslaget beskrivs ett system för kooperativ utveckling bestående av följande fyra delar:

o Basprogram avseende insatser för att allmänt främja kooperativ utveckling, dvs. kunskapsutveckling, information, utbildning m. m. Verksamheten föreslås bli administrerad av det konsumentkooperativa organet Kooperativa institutet men omfatta såväl konsument- som producentkooperationen.

o Lokal och regional organisation för stöd och service till etablering och utveckling av nya kooperativa företag. En sådan verksamhet förutsätts bli uppbyggd av lokala intressenter med visst stöd från centralt håll. o Kooperativ företagsservice för specialiserad och kvalificerad service. En organisation härför avses bli uppbyggd med anknytning till Kooperativa institutet.

o Riskkapital för nya kooperativ. Denna del av programmet är ännu på diskussionsstadiet. En skiss till nytt specialiserat kapitalinstitut föreligger dock.

I en skrivelse till regeringen den 8 oktober 1985 redovisar kooperativa rådet arbetet med programförslaget. I anslutning härtill diskuterar rådet frågan om det behövs särskilda åtgärder för att främja tillkomst och utveckling av ny kooperativ verksamhet. Härom anförs följande:

Frågan är berättigad med hänsyn till den utbyggnad av den näringspolitiska stöd- och utvecklingsorganisationen, kapitalmarknadsorganisationens utbyggnad och den särskilt bedrivna försöksverksamheten med personalägda/arbetskooperativa företag som genomförts under senare år. I samtliga dessa sammanhang har antingen i besluten understrukits att åtgärderna även gäller företag i kooperativ form eller särskilda åtgärder beslutats för

att möjliggöra också kooperativ utveckling. 25

De redovisade erfarenheterna visar dock inga påtagliga effekter av besluten. Någon allmän förbättrad företagsservice för kooperativa etablerare och företag har inte kunnat avläsas i kontakterna med SIND och utvecklingsfonderna. Några särskilda insatser för arbetskooperation enligt prop. 1981/82:118 eller till kooperativa småföretagsorganisationer enligt prop. 1983/84:135 har inte noterats. Riksdagsbesluten om bl. a. förlagsinsatser till kooperativa företag enligt prop. 1983/84:84 har inte resulterat i några åtgärder från kapitalmarknaden att fullfölja besluten i praktisk handling. Försöksverksamheten med personalägda/arbetskooperativa företag synes knappast komma att ge några direkta arbetskooperativa erfarenheter.

Enligt rådet har man inom den befintliga näringspolitiska organisationen i regel den uppfattningen att den kooperativa företagsformen är mindre lämplig för ny ekonomisk verksamhet och att den därför inte heller är värd särskilda utvecklings- eller anpassningsåtgärder. Rådet drar därav slutsatsen att resurser åtminstone temporärt bör direktdestineras till och handläggas av specialiserade kooperativa organ. Vidare anförs:

Kooperativa rådet instämmer sålunda i förslagen att skapa ett särskilt program och system för utveckling av ny kooperativ verksamhet. Rådet finner det också lämpligt att kooperationen själv tar ett avgörande ansvar för systemets uppbyggnad och verksamhet. Beträffande systemets huvuddelar och utformningen av dessa är övervägandena inom rådet och kooperationen inte slutförda. Det är därför för tidigt att nu ta ställning till systemets olika delar och funktioner. Rådet vill dock principiellt konstatera att de i utredningsrapporterna redovisade huvuddelarna, basprogram, lokal —regional organisation, koopservice och kooperationskapital representerar centrala funktioner som inte kan förbigås i utvecklingssystemets utbyggnad.

Mot den angivna bakgrunden anser kooperativa rådet att resurser för en femårig uppbyggnadsperiod bör säkras. Som en rimlig insats anges 5 milj. kr. om året, varav staten och kooperationen föreslås tillskjuta hälften var.

llngdomskooperati vprojektet

Samtidigt med inrättandet av kooperativa rådet anvisade regeringen från arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel 3 milj. kr. till Kooperativa institutet som bidrag till att utveckla och stimulera kooperativ verksamhet bland arbetslös ungdom. Verksamheten, som fick namnet Ungdomskooperativprojektet vid Kooperativa institutet, påbörjades den 1 mars 1984. Kooperativa rådet fungerar som referensgrupp. Ytterligare 1 150 000 kr. anvisades till projektet år 1985. Medlen väntas räcka till utgången av juni 1986.

I april 1985 redovisade projektet i en första lägesrapport erfarenheterna från det första verksamhetsåret. En andra rapport har överlämnats till arbetsmarknadsministern den 6 mars 1986. Av rapporten framgår i korthet följande.

Verksamheten har delats in i tre områden, nämligen information, rådgivning och utbildning. Totalt uppgår antalet nybildade föreningar till ca 30. Antalet medlemmar uppgår till totalt ca 300. Efter hand har en koncentration skett till företagsutvecklande insatser inom de ungdomskooperativ vilka bedömts som särskilt utvecklingsbara.

NU 1985/86:14

26 Enligt rapporten har en del värdefulla erfarenheter kommit fram trots att NU 1985/86:14 projektet pågått endast kort tid. Bl. a. har det visat sig att målgruppen — som nu är arbetslösa ungdomar under 25 år — bör vidgas, dock att en majoritet av medlemmarna i ett kooperativ anses böra tillhöra nuvarande målgrupp. Vidare anförs att det kooperativa utvecklingssystem som kooperativa rådet har redovisat kommer att innebära ett stöd för de ungdomskooperativa företagen. En successiv integration mellan utvecklingssystemet och ungdomskooperativprojektet anges som önskvärd. Hos projektet finns emellertid ”specifika arbetsmarknadspolitiska kvaliteter som ej kan tillgodoses inom ramen för det föreslagna utvecklingssystemet”. Som betydelsefullt anges bl. a. att de ungdomskooperativ som har startats kan följas upp och utvärderas. Insatserna inom projektet under åren 1984 och 1985 måste därför ses som inledning till ett utvecklingsprogram för ungdomskooperativverksamheten under tiden 1984—1988. De direkta kostnaderna härför anges till 1,4 milj. kr. per år.

Utskottet

Vid sin behandling av proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning, m. m. anslöt sig utskottet enhälligt till vad sorn anfördes i propositionen om att den kooperativa företagsformen så långt möjligt skall ges förutsättningar likvärdiga med dem som gäller för andra företagsformer (NU 1983/84:24). I sammanhanget instämde utskottet i ett uttalande av industriministern om att samhället inte skall styra eller dra upp riktlinjer för kooperationen. Utskottet utgick vidare från att resultaten av de olika initiativ som hade tagits beträffande kooperativ utveckling skulle komma att redovisas för riksdagen tillsammans med eventuella förslag till åtgärder.

Riksdagen hade ingen erinran mot vad utskottet sålunda anfört.

Av vad som sägs i budgetpropositionen framgår att det fortsatta utvecklingsarbetet rörande kooperativ företagsverksamhet enligt regeringens uppfattning bör knytas närmare kooperationen. Till grund för utvecklingsarbetet avses bli lagt ett femårigt, av staten och kooperationen samfinansierat program som har utarbetats inom kooperativa rådet.

Frågan om förslaget till program för kooperativ utveckling tas upp i motion 1985/86:N328 (c). Motionärerna anser att medel för statens andel av kostnaderna för programmet under nästa budgetår bör anvisas trots att kooperationen ännu inte har tagit ställning till bl. a. finansieringsfrågan.

Vad som har anförts i propositionen om det fortsatta arbetet med kooperativ utveckling föranleder enligt utskottets mening ingen erinran från riksdagens sida. Som framgått avses verksamheten — liksom den tidigare försöksverksamheten med personalägda företag — komma att bli finansierad från anslaget till småföretagsutveckling (B 12) såvitt gäller statens andel av kostnaderna. Det ankommer på regeringen att, när fråga uppkommer om utbetalning av medel, bedöma huruvida de i propositionen angivna förutsättningarna om kooperationens medverkan till finansieringen är för handen eller inte. Utskottet anser det inte påkallat att riksdagen uttalar sig i frågan på sätt som föreslås i motion 1985/86:N328 (c). Med det sagda avstyrker utskottet motionen. 27

I tre motioner behandlas ungdomskooperativprojektet vid Kooperativa insti- NU 1985/86:14 tutet. En förlängning av projektet till fem år förordas i motionerna 1985/

86:N209 (s) och 1985/86:N328 (c), i sistnämnda motion dock utan något särskilt yrkande härom. I motion 1985/86:N306 (c) läggs särskild vikt vid att projektets målgrupp vidgas till att omfatta även kvinnor.

Utskottet har närmast att ta ställning till frågan huruvida det är önskvärt att ungdomskooperativprojektet drivs vidare i nuvarande form som ett led i arbetet med kooperativ utveckling. Frågan om värdet av verksamheten för att skapa sysselsättning för arbetslös ungdom ligger däremot utanför utskottets kompetensområde och förbigås därför här.

Av utskottets redovisning har framgått att det föreslagna programmet för kooperativ utveckling innefattar insatser, bl. a. för information och utbildning, av delvis samma slag som ingår i ungdomskooperativprojektet. Som anförts i propositionen bör också erfarenheterna av den ungdomskooperativa verksamheten tas till vara inom ramen för utvecklingsprogrammet.

Utskottet anser sig därför kunna räkna med att det allmänt näringspolitiska intresset av att företagande i kooperativ form hos bl. a. ungdom främjas kommer att kunna tillgodoses genom detta program.

Enligt vad utskottet har erfarit överväger regeringen för närvarande frågor om fortsatt stöd till ungdomskooperativ verksamhet som ett led i arbetsmarknadspolitiken. Utskottet utgår från att regeringen därvid tar hänsyn även till betydelsen från näringspolitisk synpunkt av att den verksamhet som har byggts upp inom ungdomskooperativprojektet kan fullföljas och utvärderas på ett nöjaktigt sätt. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan är enligt utskottets mening inte påkallat. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna 1985/86:N209 (s) och 1985/86:N306 (c), den sistnämnda i berörd del.

I motion 1985/86:N306 (c) föreslås att registreringsavgiften för ekonomiska föreningar skall sänkas eller avskaffas. Enligt 8§ kungörelsen (1952:495, ändrad 1981:249) om förande av register för ekonomiska föreningar m m. uppgår avgiften till 1 100 kr., att erläggas till länsstyrelsen då ansökan görs om registrering. För nyregistrering av enskild näringsidkare, handelsbolag, ideell förening eller stiftelse uppgår motsvarande avgift enligt 12 § handelsregisterförordningen (1974:188, ändrad 1981:248) till 450 kr.

Till grund för nuvarande avgifter ligger en taxeöversyn av avgifter vid handels- och föreningsregistren som företogs av riksrevisionsverket (RRV) år 1980 på regeringens uppdrag. Syftet med översynen var att visa vilka avgifter som borde erläggas för att länsstyrelsernas kostnader för handläggning och kungörande skulle täckas. RRV:s förslag, som godtogs av regeringen, innebar också full kostnadstäckning vid 1981 års pris- och lönenivå.

Skälet till att kostnaden för nyregistrering av ekonomisk förening är betydligt högre än motsvarande kostnad för enskild näringsidkare m. fl. angavs av RRV vara att den lagstiftning som reglerar ekonomiska föreningar är bindande, vilket innebär att länsstyrelsen måste kontrollera att föreningens stadgar inte står i strid med några författningar. Ingen sådan kontroll krävs vid registrering i handelsregister. RRV gjorde den bedömningen att en kostnadsanpassad avgift för registrering av ekonomiska föreningar inte skulle 2

få någon nämnvärd negativ styreffekt. Bl. a. hänvisades till att det i regel

måste finnas minst fem medlemmar i en ekonomisk förening, vilket innebär NU 1985/86:14 att avgiften per medlem blir lägre än vid registrering av enskild näringsidkare.

Mot bakgrund av det som anförts anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motion 1985/86:N306 (c) avstyrks alltså även i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande kooperativ utveckling

att riksdagen med anledning av vad som i propositionen har anförts under avsnittet Arbetskooperation och med avslag på motion 1985/

86:N328 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande ungdomskooperativprojektet

att riksdagen avslår motion 1985/86:N209 och motion 1985/

86:N306 yrkande 1,

3. beträffande registreringsavgift för ekonomiska föreningar att riksdagen avslår motion 1985/86:N306 yrkande 6.

Teknisk utveckling m. m.

19. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

Regeringen har under punkt F 1 (s. 165—171) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1986/87, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 310 000 000 kr. under budgetåret 1987/88, högst 260 000 000 kr. under budgetåret 1988/89, högst 240 000 000 kr. under budgetåret 1989/90 och högst 190 000 000 kr. under budgetåret 1990/91,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 672 545 000 kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1985/86:N214 av Jörn Svensson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att snarast påbörja uppbyggnaden av en självständig svensk kompetens vad gäller datateknologi baserad på optik,

2. hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att aktivt verka för att Sverige representeras i det påbörjade [internationella] samarbetet inom optikbaserad datateknologi.

1985/86:N235 av Hans Rosengren (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att stödja svensk dataprogramvaruutveckling i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86 :N247 av Per Olof Håkansson (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande den fortsatta verksamheten m. m. vid Plast- och gummitekniska institutet.

1985/86:N267 av Karin Söder m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen 2.

ansluter sig till de riktlinjer som förordas i motionen för verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling (STU),

3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag förhöjt reservationsanslag om totalt 722 545 000 kr. att fördelas i enlighet med de riktlinjer som redovisas i motionen.

1985/86:N314av Staffan Burenstam Linder m. fl.(m), såvitt gäller hemställan att riksdagen

23. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om översyn av STU:s organisation samt inrättande av ett självständigt tekniskt forskningsråd,

24. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 572 545 000 kr.

1985/86:N329 av Olof Johansson (c) och Bengt Kindbom (c), vari — med motivering i motion 1985/86:Fi411 — hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om upphandling av kontorsprogramvara i enlighet med vad som anförts i motionen.

Propositionen

För stöd till teknisk forskning och utveckling i huvudsak genom styrelsen för teknisk utveckling (STU) har efter förslag i proposition 1983/84:107 (bil. 9 s. 6—31) fastlagts ett treårsprogram. Över anslaget finansieras även vissa verksamheter för vilka STU inte är programmyndighet. För detta anslag och anslaget till STU:s förvaltningskostnader (F 2) har det sammanlagda medelsbehovet för budgetåren 1984/85—1986/87 beräknats till 2 145 milj. kr. Regeringen beräknar nu, med hänsyn till det statsfinansiella läget, medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 743 milj. kr., vilket innebär en minskning med 11 milj. kr., i förhållande till treårsramen.

Enligt programmet skall en koncentration av insatserna mot ett begränsat antal prioriterade områden göras. I propositionen anges tre områden inom vilka insatserna bör ökas, nämligen verkstadsteknik, informationsteknologi och bioteknik. Inom många icke-prioriterade områden måste däremot insatserna begränsas.

I sammanhanget anmäls att det saknas utrymme för en ökning av STU:s satsningar på miljövårdstekniskt motiverad forskning och utveckling under nästa budgetår. STU, som numera har ansvaret för det statliga stödet på området, arbetar emellertid tillsammans med andra berörda myndigheter på ett femårigt program för samlade insatser inom miljövården i Sverige, Miljö 90. STU avser att i sitt förslag till treårsprogram för budgetåren 1987/

NU 1985/86:14

88—1989/90 arbeta in de delar av Miljö 90 som faller inom STU:s ansvars- NU 1985/86:14 område.

Vidare framgår av propositionen att 20 milj. kr. väntas komma att avsättas för STU:s tekniska forskningsråd under budgetåret 1986/87, liksom under de föregående två budgetåren. Medlen fördelas efter vetenskapliga kvalitetskriterier utan prioritering av något visst område. För stödformen näringsbidrag för innovatörer beräknas ett oförändrat belopp av högst 5 milj. kr. under nästa budgetår.

Motivering i motionerna

I moderata samlingspartiets motion 1985/86:N314 anförs, med hänvisning till tidigare motioner i frågan, att en översyn av STU snarast bör komma till stånd. Som huvudsyften anges att STU klart skall skiljas från de frågor som gäller teknisk grundforskning och att dess roll gentemot industrin skall vara stödjande i stället för styrande. Det nuvarande tekniska forskningsrådet inom STU bör ersättas med ett självständigt tekniskt forskningsråd med uppgift att fördela medel till teknisk grundforskning. För ändamålet bör 70 milj. kr. anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. En motsvarande reduktion av anslagen till STU föreslås. Genom samordning mellan statens industriverk och STU bör en ytterligare besparing med 30 milj. kr. kunna ske, anser motionärerna.

I partimotionen 1985/86:N267 godtar centerpartiet i huvudsak regeringens förslag om ett fullföljande av STU:s treårsprogram. Kritik framförs emellertid mot att STU inte har utrymme för ökade insatser inom det miljötekniska området. För att behoven på detta område skall kunna mötas bör anslaget räknas upp med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna understryker också kraftigt betydelsen av att STU vid sin fördelning av medel till olika projekt tar regionalpolitiska hänsyn. Vidare föreslås en uppräkning av näringsbidraget för innovatörer med 5 milj. kr.

I motion 1985/86:N247 (s) behandlas frågor om polymera material. Motionären hänvisar till att Plast- och gummitekniska institutet har bildats för att stimulera till en positiv utveckling på området. Detta institut bör byggas ut inte minst då det gäller dess sammanhållande och administrativa kapacitet, sägs det i motionen.

I tre motioner berörs olika frågor på informationsteknologins område.

I motion 1985/86:N329 (c) görs den allmänna bedömningen att s. k. hårdvara — dvs. mikroelektronik och olika slag av datorer och kringutrustning — kommer att få en allt mindre ekonomisk roll inom informationsteknologiindustrin, medan betydelsen av programvara och system kommer att öka. Motionärerna håller för troligt att Sverige i dag har världens effektivaste administrativa system inom företag och förvaltningar, vilket skulle ge unika möjligheter för svenska företag att konstruera och sälja generella systemlösningar inom en rad områden. Särskilt pekas på kontorsprogramvara som ett strategiskt område. I motionen skisseras följande exempel på en lämplig utvecklingsmodell för området. Ett avancerat och flexibelt kontorsinformationssystem för statsförvaltningen skulle tas fram genom teknikupphandling i form av riktade beställningar hos svensk programvaruindu -

stri. De framtagna programmen skulle disponeras av staten, medan före- NU 1985/86:14 tagen skulle få rätten att vidareutveckla dem för försäljning i första hand på exportmarknaden. Motionärerna pekar på ett antal pågående stora upphandlingar på dataområdet inom den statliga sektorn. Om dessa upphandlingar sattes in i en samordnad satsning för att utveckla kontorsprogramvara skulle sannolikt de aktuella leverantörerna av såväl hårdvara som programvara komma att vilja bidra till utvecklingskostnaderna. Detta skulle vara ett långt steg mot konkurrenskraftiga programvaruprodukter inom kontorsområdet, menar motionärerna.

Frågan om utveckling av svensk programvara tas upp ur en annan aspekt i motion 1985/86:N235 (s). Motionären pekar särskilt på betydelsen av programvaran för arbetslivets organisation och för de anställdas medinflytande. I dag domineras programvaruutvecklingen av de transnationella företagen, som fastställer standarder och förebilder. Programvaran baseras därför på andra förutsättningar i fråga om de anställdas utbildningsnivå och inflytande på arbetet än vad som gäller i Sverige. Sådan programvara har negativa mänskliga och lönsamhetsmässiga effekter, anser motionären.

Det behövs därför en svensk programvara som garanterar konkurrenskraft baserad på bred kompetens hos alla anställda. Motionären anger några exempel på åtgärder för att stimulera svensk programvaruutveckling, bl. a. inrättande av ett programvaruråd under statens industriverk eller STU. Vidare kan skattereglerna behöva ändras så att utveckling av programvara behandlas på samma sätt som investeringar i hårdvara. Motionären anser också att företagens möjligheter att få krediter för programvaruinvesteringar kan behöva förbättras, exempelvis genom att utvecklingsfonderna ger bankerna en förstärkt säkerhet vid sådana investeringar.

Betydelsen av en självständig nationell utveckling betonas också starkt i motion 1985/86:N214 (vpk). Som en möjlighet för Sverige att frigöra sig från tidigare bindningar anges en satsning på optikbaserad datateknik. Enligt motionärerna innebär bearbetning på optisk i stället för på elektronisk väg ett avgörande nytt steg i utvecklingen- Optiken kännetecknas av stor flexibilitet och har därför särskilt intresse för varje land som vill söka egna lösningar i systemuppbyggnaden. Sverige bör nu systematiskt bygga upp en kompetens på området. Detta bör från början ske i samhällets regi, under medborgerlig insyn och i nära kontakt med den offentliga debatten. Vidare anförs att Sverige — representerat av expertis inom samhällssektorn och politiskt ansvariga — bör söka delta i det internationalla samarbete som har börjat utvecklas mellan olika universitet. Detta anges som viktigt för att förebygga ”att också optiken kommer att utnyttjas på ett sätt som främjar maktkoncentration och ökade klasskillnader”.

Utskottet

Utskottet tar först upp frågan om STU:s organisation och verksamhetsinriktning samt de därmed sammanhängande anslagsfrågorna. Som framgått innebär regeringens förslag att nu gällande treårsprogram i huvudsak fullföljs, dock med en viss minskning av medelsramen under det sista året, dvs. budgetåret 1986/87. 32

I motion 1985/86:N314 (m) upprepas tidigare förslag från moderata NU 1985/86:14 samlingspartiet om en översyn av STU:s organisation, innebärande bl. a. att ansvaret för fördelningen av statens stöd till teknisk grundforskning förs över till ett fristående tekniskt forskningsråd.

Enligt utskottets mening saknas motiv för en sådan genomgripande ändring av STU:s organisation under nu löpande programperiod. Den nuvarande tekniska forskningsrådsfunktionen inom STU, som innebär att ärenden om stöd till viss kvalitativt högtstående forskning bereds av ett särskilt forskarsammansatt råd, har i praktiken fungerat under endast drygt ett år.

Utskottet räknar med att regeringen inför nästa programperiod överväger behovet av organisationsförändringar beträffande såväl denna del av STU :s verksamhet som i övrigt. Motion 1985/86: N314 (m) avstyrks i berörd del.

I centerpartiets motion 1985/86:N267 kritiseras regeringens förslag främst på den grunden att otillräckliga resurser har beräknats för insatser inom miljötekniken. Enligt STU:s anslagsframställning uppgår nuvarande stöd till miljövårdsteknisk forskning och utveckling, bl. a. rörande avfall, till totalt ca 12 milj. kr. per budgetår. Därtill kommer stöd till projekt inom olika teknikområden där miljövårdsinslaget uppskattas till 20—40 milj. kr. per budgetår. Som framgått saknas det enligt regeringens uppfattning utrymme för ökade insatser inom medelsramen för nuvarande programperiod.

Utskottet räknar med att det pågående arbetet med Miljö 90 kommer att ge ett underlag för bedömning av frågan om STU :s insatser inom miljötekniken under nästa programperiod. Något initiativ från riksdagens sida av det slag som avses i motion 1985/86:N267 (c) är enligt utskottets mening för närvarande inte påkallat. Motionen avstyrks i denna del.

Beträffande kravet i samma motion på att STU vid fördelningen av medel till olika projekt skall ta regionalpolitiska hänsyn vill utskottet anföra följande. Enligt 1984 års riktlinjer för verksamheten förutsattes inga sådana särskilda hänsynstaganden. Under de senaste åren har emellertid teknikspridningens betydelse för den regionala utvecklingen blivit alltmer uppmärksammad. Detta har tagit sig uttryck bl. a. i riksdagens beslut om regionalpolitiken våren 1985 (AU 1984/85:30). Det har också uppstått en ökad efterfrågan på medverkan från STU :s sida i såväl planering som finansiering av program, projekt och teknikcentra för regional utveckling. Efter uppdrag från regeringen har STU, tillsammans med bl. a. statens industriverk, genomfört särskilda insatser i Bergslags- och Uddevallaregionerna. Dessa har finansierats med regionalpolitiska medel. Regeringen har vidare i juni 1985 uppdragit åt STU m. fl. centrala myndigheter att medverka i regional teknikspridning, samtidigt som länsstyrelserna har fått i uppdrag att utarbeta program för teknikspridning i varje län.

STU :s synpunkter på frågan redovisas i anslagsframställningen för nästa budgetår. Där anförs att STU inom ramen för sina ordinarie huvuduppgifter sedan länge har initierat och stött insatser där den regionala dimensionen har varit framträdande. Ett exempel härpå är produktutvecklingsstödet till småföretag inom ramen för STU:s samarbete med de regionala utveck- 33

3 Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr 14

lingsfonderna. Vidare sägs att STU:s insatser i många fall ger regionalt NU 1985/86:14 avgränsade effekter även om motiven för stödbesluten kan ha varit andra.

STU ser ökade möjligheter att inom ramen för sina huvuduppgifter ge ytterligare bidrag till teknikspridning och näringslivsutveckling i olika regioner.

STU är också beredd att ta på sig ett utvidgat ansvar för att i samverkan med regionala och lokala organ planera och genomföra insatser med regional utveckling som primärt mål. I samband med det nämnda uppdraget från regeringen avser STU att precisera vad ett sådant ansvar kan omfatta och vilka resurser som krävs. Delresultat kommer så långt möjligt att redovisas i STU:s förslag till treårsplan för budgetåren 1987/88 — 1989/90.

Mot bakgrund av den redogörelse som här har lämnats anser utskottet att det saknas anledning till något initiativ av riksdagen i frågan. Motion 1985/

86:N267 (c) avstyrks alltså även i denna del.

Utskottet övergår till frågan om anslagiiW teknisk forskning och utveckling för nästa budgetår och tar därvid först upp en fråga av formell natur. Förutom för STU:s verksamhet har anslaget hittills använts för bl. a. nationell rymdverksamhet. Delegationen för rymdverksamhet har programansvaret för denna del av anslaget. I budgetpropositionen beräknas för nästa budgetår ett belopp av 17,1 milj. kr. för ändamålet. Sedermera har regeringen i proposition 1985/86:127 om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet, m. m. föreslagit att ifrågavarande medel i stället skall anvisas över ett nytt anslag till nationell rymdverksamhet och att det i budgetpropositionen föreslagna anslaget till teknisk forskning och utveckling skall minskas med motsvarande belopp, dvs. till 655 445 000 kr. Utskottet grundar sin beräkning i det följande av behovet av anslag till teknisk forskning och utveckling härpå. Därmed föregrips självfallet inte den kommande sakbehandlingen av frågan om medel till rymdverksamhet.

De förslag i moderata samlingspartiets motion 1985/86:N314 till omorganisation av STU som utskottet nyss har behandlat antas i motionen möjliggöra en minskning av anslaget till STU med 100 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Därav utgör 70 milj. kr. en överföring till utbildningsdepartementets huvudtitel och 30 milj. kr. en besparing genom bl. a. samordning mellan STU och statens industriverk. I centerpartiets motion 1985/

86:N267 föreslås däremot en ökning av anslaget med 50 milj. kr., främst för ökade insatser på det miljötekniska området.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om medelsanvisning till teknisk forskning och utveckling för nästa budgetår. Motionerna 1985/

86:N314 (m) och 1985/86:N267 (c) avstyrks i berörda delar.

Utskottet tillstyrker vad regeringen har föreslagit om vissa ekonomiska åtaganden rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. under budgetåren 1987/88—1990/91.

Härefter behandlar utskottet några motioner om teknisk utveckling vilka saknar direkt samband med frågan om STU :s verksamhet under nästa budgetår.

I motion 1985/86:N247 (s) föreslås en utbyggnad av Plast- och gummitekniska institutet. En liknande motion av samme motionär avslogs år 1985 på hemställan av utskottet, som hänvisade bl. a. till gällande riktlinjer för sta -

tens stöd till kollektiv forskning (NU 1984/85:22 s. 38 f.). Det har enligt NU 1985/86:14

utskottets mening inte tillkommit några omständigheter som föranleder ett ändrat ställningstagande. Motionen avstyrks i berörd del.

Frågor om utveckling av programvara tas från skilda synpunkter upp i motionerna 1985/86:N329 (c) och 1985/86:N235 (s). I den förra motionen presenteras en modell för teknikupphandling av kontorsprogramvara för statsförvaltningen med syfte bl. a. att skapa exportmöjligheter för svensk programvaruindustri. I den senare motionen begärs åtgärder för stöd till inhemsk programvaruutveckling med hänsyn främst till de anställdas intresse av programvara anpassad till svenska förutsättningar.

Åtskilliga av de frågor som tas upp i dessa två motioner har nyligen behandlats av riksdagen i samband med ställningstagandet till proposition 1984/85:220 om datapolitik (FiU 1985/86:5). Utskottet hänvisar också till regeringens skrivelse 1984/85:218 med redovisning av vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet. Av skrivelsen — som utskottet har behandlat i betänkandet NU 1985/86:1 — framgår bl. a. att regeringen i enlighet med ett tidigare önskemål från riksdagens sida förbereder ett samlat informationsteknologiprogram. Arbetet med programmet har av olika skäl försenats. I budgetpropositionen (prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 21) meddelas nu att frågan om ett sådant program avses komma att behandlas i samband med att regeringen under våren 1987 för riksdagen redovisar sina prioriteringar inom det industri- och forskningspolitiska området i stort för tiden efter budgetåret 1986/

87.

Vad särskilt beträffar förslaget i motion 1985/86:N329 (c) om upphandling av kontorsprogramvara vill utskottet hänvisa till vad som anförs om teknikupphandling i regeringens förenämnda skrivelse (s. 18 f.). Därav framgår att regeringen överväger att bredda den samordning av den statliga teknikupphandlingen på informationsteknologiområdet, som för närvarande sker främst inom ramen för det s. k. mikroelektronikprogrammet, till att omfatta en större del av området.

Utskottet ser mot bakgrund härav ingen anledning för riksdagen att nu ta ett initiativ av det slag som föreslås i motionen. Denna avstyrks alltså.

Vad beträffar förslaget i motion 1985/86:N235 (s) räknar utskottet med att behovet av åtgärder för att stödja svensk programvaruutveckling kommer att beaktas under det pågående arbetet med ett informationsteknologiskt program. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan är enligt utskottets mening inte påkallat. Motionen avstyrks.

Även i motion 1985/86:N214(vpk) läggs stor vikt vid frågan om en självständig svensk utveckling inom informationsteknologin. Motionärerna anser att Sverige genom en satsning på optikbaserad datateknik skulle kunna minska det utlandsberoende som följer av den nuvarande på elektronik baserade datatekniken.

Utskottet vill i sammanhanget peka på att vissa insatser redan görs på optikområdet i vårt land. En betydande forskning bedrivs bl. a. inom Institutet för optisk forskning, som får bidrag från STU inom ramen för ett kollektivforskningsavtal. För den närmaste treårsperioden har nyligen

överenskommits en ökning till nära 20 milj. kr. av statens och industrins 35

bidrag till institutet. Därjämte ger STU stöd till viss annan optikforskning. NU 1985/86:14 Av det underlag för ett nationellt informationsteknologiprogram som år 1985 har redovisats av bl. a. STU framgår att kraftigt ökade insatser på området optiska komponenter och system bedöms som angelägna.

Frågan om optikbaserad datateknik i Sverige är alltså redan nu föremål för stor uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att det väntade förslaget om ett informationsteknologiprogram kommer att innefatta också förslag om de fortsatta insatserna på optikområdet. Något initiativ av riksdagen i frågan är inte påkallat. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande tekniskt forskningsråd

att riksdagen avslår motion 1985/86:N314 yrkande 23,

2. beträffande miljöteknik

att riksdagen avslår motion 1985/86:N267 yrkande 2 i ifrågavarande del,

3. beträffande regionalpolitiska hänsyn

att riksdagen avslår motion 1985/86:N267 yrkande 2 i frågavarande del,

4. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag moment 2 och med avslag på motion 1985/86:N267 yrkande 3 och motion 1985/

86:N314 yrkande 24 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 655 445 000 kr.,

5. beträffande ekonomiska åtaganden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag moment 1 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/87, i enlighet med vad som anges i propositionen, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 310 000 000 kr. under budgetåret 1987/88, högst 260 000 000 kr. under budgetåret 1988/89, högst 240 000 000 kr. under budgetåret 1989/90 och högst 190 000 000 kr. under budgetåret 1990/91,

6. beträffande Plast- och gummitekniska institutet att riksdagen avslår motion 1985/86:N247,

7. beträffande utveckling av programvara att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:N329,

b) avslår motion 1985/86:N235,

8. beträffande optikbaserad datateknik att riksdagen avslår motion 1985/86:N214.

20. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 2 (s. 171 f.) och hem- 36

ställer

att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskost- NU 1985/86:14 nader för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 70 455 000 kr.

21. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 3 (s. 172—174) och hemställer

att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

22. Bidrag till Tele-X-projektet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 5 (s. 174 f.) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 49 000 000 kr.

23. Patent- och registreringsverket m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 6 (s. 176— 178) och hemställer

att riksdagen till Patent- och registreringsverket m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 105 309 000 kr.

24. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F7 (s. 178) och hemställer att

riksdagen till Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 52 000 kr.

25. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 8 (s. 180—182) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

26. Bidrag till statens provningsanstalt

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 9 (s. 182) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 33 410 000 kr.

27. Statens provningsanstalt: Utrustning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 10 (s. 182 f.) och hemställer

att riksdagen NU 1985/86:14

1. godkänner vad som i propositionen har anförts om användningen av reservationen på anslaget Statens provningsanstalt:

Utrustning,

2. till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

28. Statens mät- och provråd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 11 (s. 183 — 185) och hemställer

att riksdagen till Statens mät- och provråd för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 3 401 000 kr.

29. Bidrag till vissa internationella organisationer

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F12 (s. 185 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 854 000 kr.

30. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 13 (s. 186) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 4 668 000 kr.

31. Bidrag till Standardiseringskommissionen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 14 (s. 187 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 13 393 000 kr.

32. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

Utskottet bifaller regeringens förslag under punkt F 15 (s. 188) och hemställer att

riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

33. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag

Regeringen har under punkt F 16 (s. 189) föreslagit riksdagen att till Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 21 700 000 kr.

3 I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1985/86:N267 av Karin Söder m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (4) att riks -

dagen till Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för budgetåret NU 1985/86:14 1986/87 anvisar ett med 20 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag förhöjt reservationsanslag om totalt 41 700 000 kr.

1985/86:N302 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (14) att riksdagen avslår regeringens förslag om 21,7 milj. kr. på anslaget F 16,

Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag.

1985/86:N314 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (25) att riksdagen avslår regeringens förslag att till forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 21 700 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag om anslag överensstämmer med den av riksdagen för budgetåren 1984/85 — 1986/87 fastställda medelsramen för systemet med bidrag till teknikbaserade småföretag. I moderata samlingspartiets motion 1985/86:N314 yrkas avslag på förslaget med hänvisning till partiets principiellt negativa inställning till selektiva stödåtgärder av detta slag. Samma krav framförs av folkpartiet i motion 1985/86:N302.

I centerpartiets motion 1985/86:N267 redovisas däremot en positiv inställning till bidragssystemet. Motionärerna hänvisar till att efterfrågan på bidragen enligt STU:s anslagsframställning under år 1985 var cirka fem gånger större än tillgången på medel. Stödet bör, menar de, därför kraftigt förstärkas och 20 milj. kr. utöver regeringens förslag anvisas för ändamålet.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det fastställda treårsprogrammet för bidragssystemet bör fullföljas. Motionerna 1985/86: N314 (m),

1985/86:N302 (fp) och 1985/86:N267 (c) avstyrks i berörda delar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1985/86:14267 yrkande 4, motion 1985/86:14302 yrkande 14 och motion 1985/86:N314 yrkande 25 till Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 21 700 000 kr.

34. Industriell utveckling inom mikroelektroniken

Regeringen har under punkt F 17 (s. 190—192) framlagt förslag om anslag för budgetåret 1986/87 m. m. och därjämte berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om användningen av anslaget under innevarande budgetår. Härav framgår att regeringen har beslutat att 10 milj. kr. av det för budgetåret anvisade anslaget av 26,5 milj. kr. inte skall tas i anspråk. Syftet härmed har varit att skapa utrymme för ökade insatser för utbildning för tekniska yrken. Vad som sålunda anförts synes inte ge anledning till någon erinran från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen ,

1. med anledning av vad som i propositionen anförs om använd -

ningen av anslaget Industriell utveckling inom mikroelektroniken NU 1985/86:14 under budgetåret 1985/86 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/87, i enlighet med vad som anges i propositionen, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till industriell utveckling inom mikroelektroniken som utöver löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 7 000 000 kr. under budgetåret 1987/88,

3. till Industriell utveckling inom mikroelektroniken för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 21 500 000 kr.

35. Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 18 (s. 193) och hemställer att

riksdagen till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

36. Stöd till industriellt utvecklingsarbete

Regeringen har under avsnittet Stöd till industriellt utvecklingsarbete (s.

194 f.) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om stöd till industriellt utvecklingsarbete.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1985/86:N267 av Karin Söder m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen 6.

med ändring av tidigare beslut (prop. 1983/84:135, NU 1983/84:42, rskr. 1983/84:379) för löpande treårsprogram avseende Stöd till industriellt utvecklingsarbete t. o. m. budgetåret 1986/87 anvisar en ram om 400 milj. kr.,

7. beslutar att 200 milj. kr. av de medel som tidigare anvisats till Stöd för industriellt utvecklingsarbete får användas för stöd till teknisk utbildning, forskning och utveckling med inriktning på småföretagsamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:N314 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (26) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående avveckling av Industrifonden.

Utskottet

Av den år 1984 fastställda treårsramen för Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) på 600 milj. kr. har 200 milj. kr. anvisats för vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86. Av propositionen framgår att regeringen inte för närvarande avser att ställa anslaget för sistnämnda 40

budgetår till fondens förfogande. Föredragande statsrådet hänvisar till det

statsfinansiella läget och fondens goda ekonomi. För budgetåret 1986/87 NU 1985/86:14 föreslås ingen medelsanvisning.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1985/86:N314 att Industrifonden avvecklas ”genom återbetalningar av statens kapital”.

1 centerpartiets motion 1985/86:N267 anförs inga invändningar i sak mot att Industrifonden inte tillförs ytterligare medel. Emellertid hävdas i motionen att regeringens ställningstagande till frågan om medel till fonden innebär ett avsteg från riksdagens tidigare beslut om treårsram och att det nu behövs ett nytt beslut, innebärande att ramen minskas från 600 milj. kr. till 400 milj. kr. Enligt motionärernas uppfattning finns vidare, genom att anslaget för innevarande budgetår inte har använts, ett belopp av 200 milj. kr. tillgängligt för ”framtidsinriktade satsningar, främst för teknisk utbildning, forskning och utveckling” enligt förslag som framförs av centerpartiet såväl i denna motion som i annat sammanhang.

Utskottet avvisar kravet i motion 1985/86:N314 (m) på en avveckling av Industrifonden. Motionen avstyrks i den delen.

Härefter tar utskottet upp det krav på ändring av gällande treårsram för Industrifonden som förs fram i motion 1985/86:N267 (c). Utskottet erinrar om att riksdagen år 1984 i samband med att den anvisade 200 milj. kr. till Industrifonden för budgetåret 1984/85 även medgav att under de följande två budgetåren ytterligare 400 milj. kr. fick användas för samma ändamål (NU 1983/84:42 s. 54 f.).

Utskottet biträder inte motionärernas förslag. Riksdagens beslut om treårsramar för budgetåren 1984/85 —1986/87 för såväl detta anslag som vissa andra anslag på det industripolitiska området syftade till att ge de berörda organen möjlighet att planera för en treårsperiod. Ramarna är emellertid inte bindande för statsmakterna. Regeringen är sålunda oförhindrad att, såsom i det aktuella fallet, avstå från att begära anslag för ett visst budgetår under perioden. Riksdagen å sin sida är formellt obunden av tidigare rambeslut vid sin prövning av anslagen för varje budgetår. Det har visserligen förekommit att riksdagen under löpande ramperiod har fattat särskilt beslut om minskning av en anslagsram, men då har flera år av ramperioden återstått (se t. ex. prop. 1983/84:40 bil. 10 p. 3, NU 1983/84:8). I det nu aktuella fallet, då det inte är fråga om att ytterligare anslag skall anvisas under perioden, behövs inget nytt beslut om treårsramen. Motion 1985/

86:N267 (c) avstyrks alltså i denna del.

Utskottet övergår till frågan om medelstillskott till Industrifonden. I motion 1985/86:N267 (c) föreslås att riksdagen nu skall fatta ett särskilt beslut om att de medel som redan har anvisats till fonden för innevarande budgetår — men som inte har ställts till fondens förfogande — skall få användas för andra, inte närmare preciserade ändamål. Utskottet avvisar detta förslag på formella grunder. Med hänsyn till motionärernas syfte att åstadkomma en besparing som ger utrymme för ökade statsutgifter för andra ändamål skulle enligt utskottets mening i stället den lämpliga vägen vara att riksdagen i form av ett särskilt tillkännagivande uppmanade regeringen att inte ställa anslaget till Industrifondens förfogande. En sådan uppmaning skulle med stor säkerhet komma att följas av regeringen. Riksdagen skulle

därefter genom särskilda beslut kunna anvisa medel under andra anslag. En 41

annan tänkbar väg vore att riksdagen formellt frånhände regeringen rätten NU 1985/86:14 att använda anvisade medel genom att ändra anslaget med stöd av bestämmelserna om tilläggsbudget i 9 kap. 5 § regeringsformen. Detta skulle givetvis förutsätta att medlen ännu inte använts. Utskottet finner det emellertid tvivelaktigt om de nämnda bestämmelserna är avsedda att möjliggöra en indragning av ett anvisat anslag. Mot bakgrund av det sagda avstyrker utskottet motionen i denna del.

Vad beträffar själva sakfrågan om medelstillskott till Industrifonden anser utskottet att det som anförs härom i propositionen inte föranleder någon erinran från riksdagens sida. Det ankommer på regeringen att avgöra huruvida det för innevarande budgetår anvisade anslaget skall användas eller inte. För närvarande gör regeringen uppenbarligen den bedömningen att något ytterligare tillskott av medel till fonden från anslaget inte behövs.

Hänsyn till besparingseffekten härav torde ha tagits vid upprättandet av regeringens budgetförslag. Mot bakgrund av det sagda framstår resonemangen i centerpartiets motion 1985/86:N267 även i sak som tvivelaktiga.

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av Industrifonden

att riksdagen avslår motion 1985/86:N314 yrkande 26,

2. beträffande treårsram för Industrifonden

att riksdagen avslår motion I985/86:N267 yrkande 6,

3. beträffande medelstillskott till Industrifonden

att riksdagen med anledning av vad som i propositionen har anförts under avsnittet Stöd till industriellt utvecklingsarbete och med avslag på motion 1985/86:N267 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 3 april 1986

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s) (p. 1 — 15, 18 — 36), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s) (p. 1 —15, p. 16 mom. 1 —5), Rune Jonsson (s), Olof Johansson (c) (p. 14 mom. 6, p. 18—36), Wivi-Anne Radesjö (s), Erik Hovhammar (m) (p. 13), Birgitta Johansson (s) (p. 13), Åke Wictorsson (s) (p. 1 — 15, p. 16 mom. 1—5), Hadar Cars (fp) (p. 13), Sten Svensson (m), Bo Finnkvist (s) (p. 1 — 12, 14—36), Ivar Franzén (c), Jörn Svensson (vpk) (p. 13), Reynoldh Furustrand (s) (p. 13, p. 14 mom. 6, p. 18—36), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) (p. 1 — 12, 14—36), Per-Ola Eriksson (c) (p. 1 —15,p. 16mom. 1 — 5), Per-RichardMolén(m)(p. 1 —12,p. 14mom. 1—5, p. 15 — 17), Mats Lindberg (s) (p. 14 mom. 6, p. 18—36), Göran Magnusson (s) (p. 14 mom. 6, p. 18—36), Nic Grönvall (m) (p. 14 mom. 6, p. 18—36), Paul Lestander (vpk) (p. 1 —12, 14—36) och Leo Persson (s) (p. 1 —12, p. 14 mom. 1 —5, p. 15—17).

42 Reservationer nu 1985/86:14

1. Utredningar m. m. (punkt 3)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Per-Richard Molén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik som från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida har riktats mot regeringens ökade användning av olika råd och delegationer för sina kontakter med näringslivet. Riksdagen bör uttala sig för en successiv avveckling av sådana organ. Även andra besparingar på utredningsanslaget bör kunna göras. Mot bakgrund härav föreslår utskottet en minskning av anslaget med 7 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således motion 1985/86 :N314 (m) i berörda delar.

Det aktuella yrkandet i motion 1985/86:N302 (fp) tillgodoses också genom ett beslut av angiven innebörd.

dels att utskottet under punkt 3 bort hemställa

1. beträffande råd och delegationer

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:N302 yrkande 8 till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/

87 anvisar ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.

2. Statens industriverk (punkt 6)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Enligt utskottets” och slutar på s. 5 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I samband med övervägandena år 1983 om SIND:s organisation riktades från moderata samlingspartiets, centerpartiets och folkpartiets sida stark kritik mot regeringens förslag. Kritiken gällde bl. a. överföringen till SIND av vissa regionalpolitiska uppgifter och de ökande resurserna för branschutredningar och olika slag av riktade stödinsatser. Genom de beslut om industripolitiken under treårsperioden 1984/85—1986/87 som riksdagen på regeringens förslag fattade år 1984 betonades ytterligare SIND:s roll som huvudinstrumentet för en selektiv statlig industripolitik. Frågor om inriktningen av industripolitiken efter budgetåret 1986/87 kommer att aktualiseras under våren 1987.1 samband därmed bör enligt utskottets mening också frågan om myndighetsorganisationen tas upp till ny prövning.

Utskottet anser, med instämmande i vad som anförs härom i motion 1985/86:N314 (m), att industripolitiken bör ges en helt ny inriktning och att huvuddelen av den verksamhet som bedrivs vid SIND bör kunna avvecklas. Redan under budgetåret 1986/87 bör verksamheten successivt reduce- 43

ras i första hand inom huvudprogrammet Utredningsverksamhet. Utskottet

tillstyrker förslaget i nämnda motion om en minskning av anslaget till för- NU 1985/86:14

valtningskostnader med ca 12,6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Något anslag till utredningsverksamhet bör inte anvisas. Den minskning av de två anslagen som med delvis liknande motivering föreslås i motion 1985/86: N302 (fp) är enligt utskottets mening inte tillräckligt långtgående.

dels att utskottet under punkt 6 bort hemställa

1. beträffande industripolitikens organisation

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 3 och med anledning av motion 1985/

86:N302 yrkande 9 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 35 000 000 kr.,

b) med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 4 i ifrågavarande del avslår regeringens förslag och motion 1985/86:N302 yrkande 10 om anslag till Statens industriverk: Utredningsverksamhet.

3. Statens industriverk (punkt 6)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels au den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Enligt utskottets” och slutar på s. 5 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I samband (= reservation 2) ny prövning.

Huvudsyftet med en sådan omprövning bör vara att åstadkomma en bättre arbetsfördelning mellan SIND och STU. Ansvaret för teknikutveckling bör därvid i princip åvila STU. Härigenom och genom de regionala utvecklingsfondernas verksamhet bör industripolitiken kunna i högre grad inriktas på de små och medelstora företagens behov. En avveckling av SIND enligt förslaget i motion 1985/86:N314 (m) är utskottet emellertid inte berett att förorda.

I avvaktan på en omprövning av angivet slag bör, såsom föreslås i motion 1985/86:N302 (fp), omfattningen av utredningsverksamheten vid SIND kunna reduceras väsentligt redan under nästa budgetår. Härigenom bör anslagen till förvaltnings- och utredningskostnader kunna minskas med 6 milj. kr. resp. 2,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker alltså nämnda motion. Därmed tillgodoses motsvarande yrkanden i motion 1985/86:N314 (m) till viss del.

dels att utskottet under punkt 6 bort hemställa

1. beträffande industripolitikens organisation att riksdagen med anledning av motion 1985/86:N314 yrkande 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1985/86:N302 yrkande 9 och med anledning av motion 1985/ 86:N314 yrkande 3 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 41 587 000 kr.

b) med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1985/86:N302 yrkande 10 och med anledning av motion 1985/ 86:N314 yrkande 4 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

4. Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (punkt 8)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Beträffande anslaget” och slutar med ”sorn avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den positiva värdering av SlFU:s verksamhet som kommer till uttryck i motion 1985/86:N317 (c). Det vore enligt utskottets mening olyckligt om den av regeringen föreslagna minskningen av bidragsanslaget för budgetåret 1986/87 skulle försvåra verksamheten medan industriverkets översyn av de statliga insatserna på området pågår. Utskottet räknar emellertid med att denna översyn kommer att ge ett bättre underlag för bedömningen av frågan om statens fortsatta stöd till SIFU än som föreligger i dag. Utskottet är berett att nu biträda regeringens förslag till medelsanvisning för nästa budgetår i medvetande om att det kan komma att visa sig nödvändigt att ytterligare medel anvisas på tilläggsbudget för att SIFU skall kunna fullgöra sina uppgifter inom ramen för den statliga näringspolitiken. Regeringen bör uppmanas att, med beaktande av vad som anförs i nämnda motion, noga överväga frågan om sådan medelstilldelning till SIFU under budgetåret 1986/87.

dels att utskottet under punkt 8 bort hemställa

att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (ör budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.,

b) med anledning av motion 1985/86:N317 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Främjande av hemslöjden (punkt 9)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet delar”och slutar på s.8 med”nämnda motionerna”bort ha följande lydelse: Utskottet finnér yrkandet i motion 1985/86:N300 (c) på en ökning av stödet till hemslöjden välmotiverat. Ett bifall till motionen skulle möjliggöra att 1981 års riksdagsbeslut om hemslöjden genomfördes, vilket utskottet

NU 1985/86:14

anser angeläget. Den föreslagna anslagsökningen ger utrymme även för NU 1985/86:14

inrättande av en tredje tjänst som samekonsulent enligt förslaget i motion 1985/86:N231 (c). De två motionsyrkandena tillstyrks.

dels att utskottet under punkt 9 bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1985/86:N231 och 1985/86:19300 yrkande 5 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 9 386 000 kr.

6. Förmånlig kreditgivning till u-länder (punkt 11)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet ser” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att något särskilt anslag för ändamålet inte bör anvisas. Såsom anförs i motion 1985/86:19314 (m) bör kostnaderna i fortsättningen täckas från biståndsanslagen under utrikesdepartementets huvudtitel.

dels att utskottet under punkt 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N314yrkande 5 avslår regeringens förslag om anslag till ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder.

7. Anslag till branschfrämjande åtgärder (punkt 13 mom.

1)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Hadar Cars (fp), Sten Svensson (m) och Per Westerberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet biträder” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som i motionerna 1985/86:N314 (m) och 1985/86:19302 (fp) anförs om branschprogrammen. Denna typ av selektivt stöd bör avvecklas som ett led i en allmän avreglering av näringspolitiken.

Programmet för övriga industrisektorer bör upphöra omedelbart, medan branschprogrammet för den trätekniska industrin bör avvecklas successivt under budgetåret 1986/87. Anslaget för detta budgetår kan därigenom minskas till 6 milj. kr. Yrkandena i de två motionerna tillgodoses väsentligen genom vad utskottet nu har förordat.

dels att utskottet under punkt 13 moment 1 bort hemställa

1. beträffande anslag att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1985/86:19314 yrkande 7 och med bifall till motion 1985/86:N302 yrkande 12 till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr. 46

8. Regionalpolitisk inriktning av branschfrämjande åtgärder (punkt 13 mom. 2)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som anförs i centerpartiets motion 1985/ 86:N208 om vikten av att teknikutvecklingen särskilt inom den träbearbetande industrin stöds utifrån regionalpolitiska hänsyn. Enligt utskottets mening bör den förestående översynen av industriverkets program för branschfrämjande åtgärder leda till att branschprogrammen skall utnyttjas som ett aktivt regionalpolitisk! instrument. Regeringens kommande förslag om den fortsatta verksamheten med branschfrämjande åtgärder bör innefatta även sådana särskilda insatser för utveckling av den träbearbetande industrin i stödområdena som anges i motion 1985/86:N319 (c). Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet har anfört. Därigenom skulle de två nämnda motionerna tillgodoses.

dets att utskottet under punkt 13 moment 2 bort hemställa

2. beträffande regionalpolitisk inriktning att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N208 och med anledning av motion 1985/86:N319 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Utvecklingsprogram för sågverksindustrin (punkt 13 mom. 4)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Den bild” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening styrker industriverkets nyligen framlagda rapport om sågverksindustrins läge och framtidsutsikter de krav på riktade åtgärder till stöd för denna bransch som förs fram i motion 1985/86:N290 (vpk). Stödet bör omfatta inte enbart sådana åtgärder för produktutveckling, marknadsföring m. m. som ingår i det nuvarande branschprogrammet utan även åtgärder för råvaruförsörjningen. Utskottet vill här särskilt peka på vikten av en planmässig tillförsel av råvara till sågverken i Norrlands inland. Staten bör medverka härtill genom upprättande av en virkesförsörjningsplan för Norrbottens län. För genomförandet av en sådan plan krävs aktiva insatser av domänverket. Det är också viktigt att staten skapar tillräckliga stimulanser för sådana investeringar som är nödvändiga för en kraftigt ökad vidareförädling av sågverkens produktion.

Regeringen bör nu snarast låta utarbeta ett förslag av angiven innebörd. Utskottet föreslår att riksdagen anmodar regeringen härom genom ett särskilt uttalande. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1985/86:N290 (vpk).

dets att utskottet under punkt 13 moment 4 bort hemställa NU 1985/86:14

4. beträffande utvecklingsprogram för sågverksindustrin att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N290 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (punkt 14 mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Vad som” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Däremot kan utskottet ställa sig bakom vad som anförs i motion 1985/

86:N307 (fp) om den allmänna inriktningen av utvecklingsfondernas verksamhet. Av stor vikt är att fonderna ägnar särskild uppmärksamhet åt de minsta företagen. Beaktas bör också vad som sägs i motionen om fondernas kredit- och serviceverksamhet. Riksdagen bör genom särskilda uttalanden till regeringen ansluta sig härtill. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen i dessa delar.

dels att utskottet under punkt 14 moment 1 bort hemställa

1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna att riksdagen

a)(= utskottet),

b) med bifall till motion 1985/86:N307 yrkandena 21—23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

c) (= utskottet).

11. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (punkt 14 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de synpunkter på utvecklingsfondernas verksamhet som förs fram i moderata samlingspartiets motion 1985/86:N314.

Genom en ökad avgiftsfinansiering av fondernas tjänster och genom en successiv avveckling av finansieringsverksamheten, i första hand den som sker i form av rörelselån, bör kostnadsminskningar kunna uppnås. För budgetåret 1987/88 bör en besparing för statens del med minst 20 milj. kr. eftersträvas. Utskottet ansluter sig också till motionärernas förslag om att förhandlingar skall tas upp med de regionala huvudmännen för utvecklingsfonderna om en återföring till staten redan under nästa budgetår av likvida medel hos fonderna. Som anförs i motionen finns det också skäl att nu inleda en översyn av fondernas framtida struktur med sikte på en koncentration av verksamheten till de delar av landet där fondernas tjänster kan utgöra ett verksamt inslag i regionalpolitiken. Förslag i strukturfrågan

bör underställas riksdagen i god tid före utgången av innevarande avtalspe- 48

riod. Vad som nu har anförts om återföring av medel till staten och om NU 1985/86:14

fondernas struktur bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1985/86:N314 (m) i dessa delar.

Av det anförda framgår att utskottet har en annan grundsyn på utvecklingsfondernas verksamhet än den som kommer till uttryck i motion 1985/

86:N307 (fp). Utskottet ser alltså ingen anledning för riksdagen att uttala sig till regeringen på sätt som föreslås i motionen. Denna avstyrks såvitt här är i fråga.

dels att utskottet under punkt 14 moment 1 bort hemställa

1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna att riksdagen

a) med bifall till motion 1985/86:N314yrkandena9och lOsom sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b)(= utskottet),

c) (= utskottet).

12. Utvecklingsfondernas styrelser (punkt 14 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Ivar Franzén (c), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp), Per-Ola Eriksson (c) och Per-Richard Molén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet räknar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1985/86:N307 (fp) om att personer med erfarenhet från företag i större utsträckning bör utses till styrelseledamöter i utvecklingsfonderna. Regeringen bör snarast möjligt lämna riksdagen ett underlag för bedömning av i vad mån hänsyn har tagits vid styrelsevalen till utskottets uttalande i frågan våren 1985. Utskottet föreslår att riksdagen riktar en anmodan av denna innebörd till regeringen.

Härigenom skulle yrkandet i motionen tillgodoses.

dets att utskottet under punkt 14 moment 2 bort hemställa

2. beträffande utvecklingsfondernas styrelser

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N307 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Utvecklingsfondernas målgrupp (punkt 14 mom. 3)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp) och Per-Ola Eriksson (c) anser

delsaU den del av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Med hänsyn” och slutar på s. 19 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har i motion 1985/86:N307 (fp) anförts övertygande skäl för att utvecklingsfonderna skall kunna utvidga sin finansieringsverksamhet till att omfatta även sådana hantverks- och serviceföretag som inte arbetar med särskild inriktning på tillverkningsindustrin. Nuva -

4 Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr 14

rande bestämmelser om målgrupp leder till gränsdragningsproblem. De ter NU 1985/86:14 sig alltmer omotiverade i ett läge där efterfrågan på olika tjänster ökar snabbt såväl inom den tillverkande industrin som inom samhället i stort.

Regeringen bör alltså genom ändringar i finansieringsförordningen snarast undanröja denna begränsning. Med det sagda tillstyrker utskottet nämnda motion. Genom ett uttalande av riksdagen till regeringen av angiven innebörd skulle även motionerna 1985/86:N238 (s) och 1985/86:A446 (fp) tillgodoses.

dels att utskottet under punkt 14 moment 3 bort hemställa

3. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N307 yrkande 24 samt med anledning av motion 1985/86:N238 och motion 1985/86:A446 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Stöd till hantverket (punkt 14 mom. 4)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s 19 som börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med ”till hantverksnämnden” bort ha följande lydelse: Utskottet

ansluter sig till vad som sägs i motionerna 1985/86 :N307 (fp) och 1985/86:N300 (c) om att staten bör stimulera och stödja hantverksnäringarna. Erfarenheten har visat att hantverkets intressen ofta får stå tillbaka för den industriella tillverkningens vid prioriteringar hos SIND och de regionala utvecklingsfonderna av olika stödbehov. Samma gäller vid länsstyrelsernas fördelning av resurser för regionala utvecklingsinsatser. Utskottet anser det alltså motiverat att riksdagen uttalar sig i frågan enligt yrkandet i den förstnämnda motionen. Utskottet kan också biträda yrkandet i motion 1985/86:N300 (c) om ett särskilt anslag av 1,5 milj. kr. till hantverksnämnden.

dels att utskottet under punkt 14 moment 4 bort hemställa

4. beträffande stöd till hantverket att riksdagen

a) med bifall till motion 1985/86:N307 yrkande 36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motion 1985/86:N300 yrkande 4 till Bidrag till hantverksnämnden (nytt anslag) för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

15. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 14 mom. 5)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser 50

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 sorn börjar med ”Utskottet finnér” och slutar med ”berörts här” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförs härom i motionerna 1985/86:N314 (m) och 1985/86:N302 (fp) anser utskottet att anslaget till småföretagsutveckling för nästa budgetår bör kunna minskas betydligt. Inom ramen för anslaget bör bidrag till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration lämnas i ungefär samma omfattning som nu. Genom en viss koncentration av fondernas insatser till de mindre företagen och genom ökad avgiftsbeläggning av fondernas tjänster bör behovet av bidrag till verksamheten efter hand kunna begränsas. Liksom hittills bör anslaget kunna användas även för vissa utbildningsinsatser inom småföretagsområdet. I övrigt finansieras från anslaget sedan budgetåret 1984/85 vissa aktiviteter av selektiv karaktär, främst s. k. strategisk företagsutveckling, som enligt utskottets mening bör avvecklas. Mot bakgrund av det anförda beräknar utskottet behovet av medel under detta anslag för nästa budgetår till 95 milj. kr. I sammanhanget vill utskottet påtala att det i propositionen saknas en redovisning av den beräknade medelsåtgången för olika ändamål under anslaget. I fortsättningen bör uppgift härom lämnas i samband med regeringens begäran om anslag. Utskottet föreslår att riksdagen nu i samband med att anslaget anvisas riktar en anmodan av denna innebörd till regeringen. Genom vad utskottet har anfört tillgodoses väsentligen de två nämnda motionerna i berörda delar. Av det sagda följer också att utskottet avstyrker motionerna 1985/86:N267 (c), 1985/86:N277 (c) och 1985/86:N308 (c) i motsvarande delar.

dels att utskottet under punkt 14 moment 5 bort hemställa

5. beträffande anslag att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag, motion 1985/86:N302 yrkande 13 och motion 1985/86:N314 yrkande 8 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1985/86:N267 yrkande 5, motion 1985/ 86:N277 yrkande 2 och motion 1985/86:N308 till Småföretags utveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 95 000 000 kr.,

b) med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 8 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 14 mom. 5)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”berörts här” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om en minskning av anslaget för nästa budgetår är uttryck för bristande intresse för småföretagen och en felaktig prioritering av de näringspolitiska insatserna. Utskottet ansluter sig till kravet i centerpartiets motion 1985/86:N267 på att anslaget skall anvisas med ett belopp som med ca 22,5 milj. kr. överstiger vad regeringen har

NU 1985/86:14

föreslagit. Beloppet inkluderar 10 milj. kr. som enligt propositionen skall NU 1985/86:14 lämnas till fonderna i stödområdeslänen från anslaget till regionala utvecklingsinsatser. Med det sagda tillstyrker utskottet såväl förenämnda motion som motion 1985/86:N277 (c), båda i berörda delar. Motionerna 1985/

86:N314 (m), 1985/86:N302 (fp) och 1985/86:N308 (c) avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottet under punkt 14 moment 5 bort hemställa

5. beträffande anslag att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1985/86:N267 yrkande 5 och motion 1985/86:N277 yrkande 2 samt med avslag på motion 1985/86:N302 yrkande 13, motion 1985/86:N308 och motion 1985/86:N314yrkande 8 till Småföretagsutveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 165 750 000 kr.

17. Industrigarantilån (punkt 15 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”förlusttäckning tillstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet

ansluter sig till förslaget i motion 1985/86:N314 (m) om att stödformen industrigarantilån nu skall avvecklas. Denna typ av statsgaranti innebär enligt utskottets mening att riskbedömningen av olika projekt snedvrids. En sedvanlig kommersiell kreditprövning leder till en bättre fördelning av resurser. Riksdagen bör göra ett uttalande av angiven innebörd till regeringen. Genom att garantigivningen upphör minskar efter hand behovet av förlusttäckning. Utskottet godtar dock, liksom motionärerna, regeringens beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår, som hänför sig till tidigare åtaganden. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen i berörd del.

dets att utskottet under punkt 15 moment 1 bort hemställa

1. beträffande industrigarantilån att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Kooperativ utveckling (punkt 18 mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser att den del av utskottets yttrande på s.

27 som börjar med ”Vad som” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som sägs i propositionen om att det fortsatta arbetet med kooperativ utveckling bör knytas närmare kooperationen. Däremot kan utskottet inte finna något bärande motiv för att staten skall delta i finansieringen av arbetet. Utskottet kan inte heller godta den angivna orga -

nisationen av utvecklingsarbetet, som synes innebära att kooperativa rådet NU 1985/86:14

— som är knutet till industridepartementet — skall tilldelas en styrande

roll. Denna uppläggning strider enligt utskottets mening mot en princip

som riksdagen hittills har varit enig om, nämligen att staten inte skall styra

eller dra upp riktlinjer för kooperationen. I sammanhanget erinras om att

moderata samlingspartiets och folkpartiets företrädare i utskottet tidigare

har motsatt sig inrättandet av kooperativa rådet (NU 1983/84:25 res. 5).

Enligt utskottets mening bör rådet nu avvecklas. Vid sin behandling i det föregående av anslagen för nästa budgetår till utredningar m. m. och till småföretagsutveckling har utskottet räknat med att kostnader för kooperativa rådets verksamhet och för kooperativt utvecklingsarbete inte skall belasta resp. anslag. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Motion 1985/86 :N328 (c) avstyrks.

19. Kooperativ utveckling (punkt 18 mom. 1)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Vad som” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till vad som sägs i propositionen om ett program för kooperativ utveckling. Som påpekas i motion 1985/

86:N328 (c) kan det emellertid komma att dröja någon tid innan den etablerade kooperationen har tagit slutlig ställning till frågan om formerna för och omfattningen av sina insatser. För att inte arbetet med uppbyggnaden av programmet skall fördröjas bör därför enligt utskottets mening staten tillskjuta sin andel av medlen för Finansieringen av programmet utan att avvakta motsvarande bidrag från kooperationen. Ett sådant förfarande skulle inte behöva innebära något avsteg från principen om samfinansiering av programmet i dess helhet. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Motionen tillstyrks sålunda.

dels att utskottet under punkt 18 moment 1 bort hemställa

1. beträffande kooperativ utveckling att riksdagen med anledning av vad som i propositionen har anförts under avsnittet Arbetskooperation och med bifall till motion 1985/

86:N328 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Ungdomskooperativprojektet (punkt 18 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser att den del av utskottets yttrande på s.

28 som börjar med ”Av utskottets” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Av vad utskottet nyss har anfört om statens ansvar för kooperativ utveckling följer att ställningstagandet till den fortsatta uppläggningen och Finan- 53

sieringen av ungdomskooperativprojektet primärt är en fråga för koopera- NU 1985/86:14 tionen. Givetvis kan statligt stöd såväl till detta projekt som till annan ungdomskooperativ verksamhet komma att visa sig befogad även i fortsättningen. Ställning härtill får tas från fall till fall. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna I985/86:N209 (s) och 1985/86:N306 (c), den sistnämnda i berörd del.

21. Ungdomskooperativprojektet (punkt 18 mom. 2)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Enligt vad” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet har erfarit överväger regeringen för närvarande frågor om fortsatt stöd till ungdomskooperativ verksamhet som ett led i arbetsmarknadspolitiken. Regeringen bör därvid enligt utskottets mening ta hänsyn även till betydelsen från näringspolitisk synpunkt av att den verksamhet som har byggts upp inom ungdomskooperativprojektet kan drivas vidare enligt det förslag som har lagts fram från projektets sida. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1985/86:N209 (s) och 1985/86:N306 (c), den sistnämnda i berörd del.

dels att utskottet under punkt 18 moment 2 bort hemställa

2. beträffande ungdomskooperativprojektet att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N209 och motion 1985/ 86:N306 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Tekniskt forskningsråd (punkt 19 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1985/86:N314 (m) om en omorganisation av STU och inrättandet av ett fristående tekniskt forskningsråd. Den nuvarande s. k. tekniska forskningsrådsfunktionen inom STU är enligt utskottets mening en halvmesyr. Den andel av STU :s resurser som står till dess förfogande är för liten, och konstruktionen innebär otillräckliga garantier för att det statliga stödet fördelas enbart på inomvetenskapliga grunder. I enlighet med yrkandet i motionen bör alltså ett fristående tekniskt forskningsråd inrättas under utbildningsdepartementet fr. o. m. nästa budgetår. I samband med en sådan omorganisation bör även vissa av statens industriverks uppgifter föras över till STU enligt förslag från moderata samlingspartiets sida som utskottet har behandlat tidigare i detta betänkande i samband med anslagen till statens industriverk. Riksdagen bör

genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har an- 54

fört. Motionen tillstyrks alltså i denna del.

dets att utskottet under punkt 19 moment 1 bort hemställa NU 1985/86:14

1. beträffande tekniskt forskningsråd

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Miljöteknik (punkt 19 mom. 2)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet räknar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet Finnér det anmärkningsvärt att regeringen vid sina förslag om medelsanvisning till STU inte har tagit hänsyn till att ansvaret för det statliga stödet inom det miljötekniska området fr. o. m. innevarande budgetår åvilar STU. Dessförinnan har särskilda medel för ändamålet årligen ställts till statens naturvårdsverks förfogande från ett särskilt anslag under jordbruksdepartementets huvudtitel. Enbart under de tre närmast föregående budgetåren anvisades sammanlagt 146 milj. kr. Det är uppenbart att en betydande sänkning av ambitionsnivån på området har ägt rum, något som utskottet anser ytterst otillfredsställande. Utskottet instämmer alltså i den kritik mot regeringens hantering av frågan som förs fram i centerpartiets motion 1985/86:N267. Riksdagen bör enligt utskottets mening ställa sig bakom denna kritik genom ett särskilt uttalande. Härmed skulle motionen tillgodoses i denna del.

dels att utskottet under punkt 19 moment 2 bort hemställa

2. beträffande miljöteknik

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N267 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

24. Regionalpolitiska hänsyn vid stöd till teknisk utveckling (punkt 19 mom. 3)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det tillfredsställande att STU i ökad utsträckning uppmärksammar sina möjligheter att genom insatser för teknikspridning i olika delar av landet medverka till en balanserad regional utveckling. Enligt utskottets mening bör det emellertid komma till klart uttryck från statsmakternas sida att regionalpolitiska hänsyn genomgående skall tas vid STU:s fördelning av stöd till olika projekt och verksamheter. Utskottet ansluter sig alltså till vad som sägs härom i motion 1985/86:N267 (c) och föreslår att riksdagen gör ett uttalande av angiven innebörd till regeringen. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen i denna del.

dels att utskottet under punkt 19 moment 3 bort hemställa NU 1985/86:14

3. beträffande regionalpolitiska hänsyn

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N267 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (punkt 19 mom. 4)

Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I överensstämmelse med de förslag till omorganisation av STU som utskottet nyss har behandlat bör anslaget minskas med 100 milj. kr. Som framgått bör därav 70 milj. kr. föras över till utbildningsdepartementets huvudtitel som ett nytt anslag till tekniskt forskningsråd. Utskottet tillstyrker alltså motion 1985/86:N314(m)även i denna del. Följaktligen avstyrker utskottet yrkandet i motion 1985/86:N267 (c) om en ökning av anslaget.

dels att utskottet under punkt 19 moment 4 bort hemställa

4. beträffande anslag att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag moment 2, med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 24 och med avslag på motion 1985/

86:N267 yrkande 3 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 555 445 000 kr.,

b) med anledning av regeringens förslag moment 2 och motion 1985/86:N314 yrkande 24 till Tekniska forskningsrådet (nytt anslag) för budgetåret 1986/87 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.

26. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (punkt 19 mom. 4)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I överensstämmelse med vad utskottet nyss har förordat beträffande en delvis ändrad inriktning av STU:s verksamhet bör anslaget för nästa budgetår till teknisk forskning och utveckling ökas med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Härigenom möjliggörs bl. a. ökade insatser på miljöteknikens område och en uppräkning av näringsbidraget till innovatörer med 5 milj. kr. i förhållande till vad som anges i propositionen. Utskottet tillstyrker alltså motion 1985/86:N267 (c) även i denna del. Däremot avstyrker utskottet yrkandet i motion 1985/86:N314(m) om en minskning av 56

anslaget.

dels att utskottet under punkt 19 moment 4 bort hemställa NU 1985/86:14

4. beträffande anslag att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 2, med bifall till motion 1985/86:N267 yrkande 3 och med avslag på motion 1985/86:N314 yrkande 24 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling lör budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 705 445 000 kr.

27. Utveckling av programvara (punkt 19 mom. 7)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet ser” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen vid sina fortsatta överväganden om utnyttjandet av statlig teknikupphandling som instrument för att stimulera svensk informationsteknologiindustri noga beakta vad som anförs i motion 1985/86:N329 (c) om upphandling av kontorsprogramvara. Som motionärerna påpekar har vårt land inom denna del av informationsteknologin ett gynnsamt utgångsläge. Ett förslag på grundval av tankegångarna i motionen bör lämpligen redovisas av regeringen i samband med det kommande informationsteknologiprogrammet. Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Motionen tillstyrks alltså.

dels att utskottet under punkt 19 moment 7 bort hemställa

7. beträffande utveckling av programvara att riksdagen

a) med bifall till motion 1985/86:N329 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) ( = utskottet).

28. Optikbaserad datateknik (punkt 19 mom. 8)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

De insatser på den optikbaserade datateknikens område som görs i dag i Sverige är enligt utskottets mening helt otillräckliga. Med hänvisning till vad som anförs härom i motion 1985/86:N214 (vpk) vill utskottet understryka vikten av att vårt land söker inta en ledande position i utvecklingen på området. Genom att datatekniken på optisk grund är relativt svagt utvecklad även i de stora industriländerna erbjuds här ett unikt tillfälle till en ”genväg” för ett land som Sverige. Som framgår av motionen bör frågan också ses i ett vidare perspektiv än det industripolitiska. För att en önskvärd ändring av maktförhållandena i samhället skall kunna komma till stånd måste en stark offentligt ägd sektor inom informationsteknologiindustrin

byggas upp, liksom en starkt offentligt styrd forskning. Genom att de natio- 57

nella insatserna inriktas på en avancerad teknik, som inte ännu domineras

av de multinationella företagen, skapas förutsättningar för en sådan ut- NU 1985/86:14 veckling. Såsom påpekas i motionen är det också viktigt att Sveriges deltagande i internationellt samarbete på optikområdet sker genom företrädare för det allmänna. Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under punkt 19 moment 8 bort hemställa

8. beträffande optikbaserad datateknik att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N214 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

29. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (punkt 33)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslagen i motionerna 1985/86:N314 (m) och 1985/86:N302 (fp) om att ytterligare medel till detta bidragssystem inte skall anvisas. De nämnda motionerna tillstyrks i berörda delar. Av det sagda följer att yrkandet i motion 1985/86 :N267 (c) om en höjning av anslaget avstyrks.

dets att utskottet under punkt 33 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N302 yrkande 14 och motion 1985/86:N314 yrkande 25 avslår regeringens förslag och motion 1985/86:N267 yrkande 4.

30. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (punkt 33)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som föreslås i centerpartiets motion 1985/

86:N267 om en höjning av anslaget till detta bidragssystem med 20 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. En sådan höjning är väl motiverad mot bakgrund av den stora efterfrågan på bidrag. Utskottet tillstyrker alltså motionen i denna del. Utskottet vill, med anledning av den negativa inställning till bidragssystemet som kommer till uttryck i motionerna från moderata samlingspartiet och folkpartiet, påpeka att de generella åtgärder i form av bl. a. forskningsavdrag som förordas av dessa partier endast i ringa utsträckning skulle komma småföretagen till godo. Ifrågavarande motioner avstyrks alltså i berörda delar.

dels att utskottet under punkt 33 bort hemställa NU 1985/86:14

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1985/86:N267 yrkande 4 och med avslag på motion 1985/

86:N302 yrkande 14 och motion 1985/86:N314 yrkande 25 till Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 41 700 000 kr.

31. Avveckling av Industrifonden (punkt 36 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet avvisar” och slutar med ”den delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1985/86:N314 (m) om en avveckling av Industrifonden. Till följd av bl. a. de senaste årens utveckling på kreditmarknaden fyller fonden i dag inte någon väsentlig uppgift. I enlighet med motionen bör fondens medel successivt tillföras statsbudgetens inkomstsida. Riksdagen bör uttala sig för en avveckling av fonden på angivet sätt. Utskottet tillstyrker alltså motionen.

dets att utskottet under punkt 36 moment 1 bort hemställa

1. beträffande avveckling av Industrifonden

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N314 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

32. Treårsram för Industrifonden (punkt 36 mom. 2)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet biträder” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som en naturlig konsekvens av att medel inte anvisas till Industrifonden för budgetåret 1986/87 — som är det sista året under löpande ramperiod — bör enligt utskottets uppfattning riksdagen ändra sitt tidigare beslut om treårsramen för anslaget. Ramen bör alltså nu fastställas till 400 milj. kr.

Med det nu sagda tillstyrker utskottet motion 1985/86:N267 (c) i berörd del.

dels att utskottet under punkt 36 moment 2 bort hemställa

2. beträffande treårsram för Industrifonden

att riksdagen med ändring av tidigare beslut och med bifall till motion 1985/86:N267 yrkande 6 fastställer en ram av 400 000 000 kr. för medelstillskott till Fonden för industriellt utvecklingsarbete under budgetåren 1984/85-1986/87.

33. Medelstillskott till Industrifonden (punkt 36 mom. 3)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser att den del av utskottets yttrande på s.

42 som börjar med ”Vad beträffar” och slutar med ”sorn tvivelaktiga” bort NU 1985/86:14 ha följande lydelse:

Vad beträffar själva sakfrågan om medelstillskott till Industrifonden är det med hänsyn till omständigheterna närmast självklart att regeringen inte bör ställa någon del av det anslag som har anvisats för innevarande budgetår till fondens förfogande. Hela anslagsbeloppet 200 milj. kr. skall alltså utgöra en besparing. Utskottet föreslår att riksdagen genom ett särskilt uttalande ansluter sig till vad utskottet nu har anfört.

34. Medelstillskott till Industrifonden (punkt 36 mom. 3)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Vad beträffar” och slutar med ”sorn tvivelaktiga” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar själva sakfrågan om medelstillskott till Industrifonden delar utskottet den uppfattning som kommer till uttryck i centerpartiets motion 1985/86 :N267. Det anslag av 200 milj. kr. som har anvisats för innevarande budgetår bör alltså inte till någon del ställas till Industrifondens förfogande. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd tili regeringen. Utskottet har vid sitt förord för olika förslag från centerpartiet om ökningar av anslag under industridepartementets huvudtitel räknat med en besparing av 200 milj. kr. på anslaget Stöd till industriellt utvecklingsarbete. Av det sagda följer att utskottet i sak ansluter sig till motionen, även om utskottet har anvisat en annan väg för att motionärernas syfte skall uppnås.

Särskilda yttranden

1. Industripolitikens organisation (punkt 6 mom. 1)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:

Från centerpartiets sida har kritik vid ett flertal tillfällen riktats mot den myndighetsorganisation på industripolitikens område som tillkom år 1983. Vi har särskilt vänt oss mot att statens industriverk (SIND) har getts en alltför dominerande roll som instrument för en centralistisk och selektiv statlig politik på området. Det skulle särskilt för de små och medelstora företagen vara värdefullt om statens insatser i högre grad kanaliserades genom styrelsen för teknisk utveckling (STU) och de regionala utvecklingsfonderna. Vi har emellertid avstått från att inför budgetåret 1986/87 aktualisera frågan om en ändring av nuvarande organisation. En översyn av bl. a. arbetsfördelningen mellan SIND och STU bör lämpligen ske i samband med övervägandena om industripolitiken och forskningspolitiken för tiden därefter.

2. Småföretagsutveckling (punkt 14) NU 1985/86:14

Paul Lestander (vpk) anför:

Det kan i och för sig finnas motiv för ett ökat stöd till småföretagsutveckling såsom centern har föreslagit i motion 1985/86:N267. Från vänsterpartiet kommunisternas sida anser vi emellertid att behovet av sådant stöd skulle ha tillgodosetts bättre om vårt förslag om ombildning av löntagarfonderna och inrättande av regionala samhällsfonder hade genomförts. Dessa fonder skulle tillföras medel genom en höjning av produktionsavgiften på elkraft från äldre vattenkraftverk (NU 1984/85:23 res. 19). Enligt vår uppfattning skulle sådana fonder möjliggöra ett långt effektivare regionalpolitisk stöd och småföretagsstöd än det som hittills har förekommit i Sverige.

61 Innehåll NU 1985/86:14

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Industridepartementet m. m 1

1. Industridepartementet 1

2. Industriråd/industriattaché 2

3. Utredningar m. m 2

4. Extra utgifter 3

5. Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling 3

Industri m. m 3

6. Statens industriverk 3

7. Sprängämnesinspektionen 5

8. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling 5

9. Främjande av hemslöjden 7

10. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit 8

11. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder 8

12. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investerings bank

AB 9

13. Branschfrämjande åtgärder 9

14. Småföretagsutveckling 15

15. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m 21

16. Stiftelsen Norrlandsfonden 21

17. Centrum för småföretagsutveckling 22

18. Arbetskooperation 23

Teknisk utveckling ■ 29

19. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling 29

20. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader 36

21. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning 37

22. Bidrag till Tele-X-projektet 37

23. Patent- och registreringsverket m. m 37

24. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar 37

25. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet 37

26. Bidrag till statens provningsanstalt 37

27. Statens provningsanstalt: Utrustning 37

28. Statens mät- och provråd 38

29. Bidrag till vissa internationella organisationer 38

30. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 38

31. Bidrag till Standardiseringskommissionen 38

32. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 38

33. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag 38 62

34. Industriell utveckling inom mikroelektroniken 39 NU 1985/86:14

35. Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken 40

36. Stöd till industriellt utvecklingsarbete 40

Reservationer

1. Utredningar m. m. (m, fp) 43

2. Statens industriverk (m) 43

3. Statens industriverk (fp) 44

4. Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (c) 45

5. Främjande av hemslöjden (c) 45

6. Förmånlig kreditgivning till u-länder (m) 46

7. Anslag till branschfrämjande åtgärder (m, fp) 46

8. Regionalpolitisk inriktning av branschfrämjande åtgärder (c) . 47

9. Utvecklingsprogram för sågverksindustrin (vpk) 47

10. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (fp, c) 48

11. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (m) 48

12. Utvecklingsfondernas styrelser (m, fp, c) 49

13. Utvecklingsfondernas målgrupp (fp, c) 49

14. Stöd till hantverket (fp, c) 50

15. Anslag till småföretagsutveckling (m, fp) 50

16. Anslag till småföretagsutveckling (c) 51

17. Industrigarantilån (m) 52

18. Kooperativ utveckling (m, fp) 52

19. Kooperativ utveckling (c) 53

20. Ungdomskooperativprojektet (m, fp) 53

21. Ungdomskooperativprojektet (c) 54

22. Tekniskt forskningsråd (m) 54

23. Miljöteknik (c) 55

24. Regionalpolitiska hänsyn vid stöd till teknisk utveckling (c)... 55

25. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (m) 56

26. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (c) 56

27. Utveckling av programvara (c) 57

28. Optikbaserad datateknik (vpk) 57

29. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (m, fp) 58

30. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (c) 58

31. Avveckling av Industrifonden (m) 59

32. Treårsram för Industrifonden (c) 59

33. Medelstillskott till Industrifonden (m, fp) 59

34. Medelstillskott till Industrifonden (c) 60

Särskilda yttranden

1. Industripolitikens organisation (c) 60

2. Småföretagsutveckling (vpk) 61