Om varvsindustrin (prop. 1985/86:120)

Näringsutskottets betänkande 1985/86:34

om varvsindustrin (prop. 1985/86: 120)

NU

1985/86: 34

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels proposition 1985/86:120 om vissa varvsfrågor m. m., dels proposition 1985/86:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 bilaga 10 (industridepartementet) punkt 1 (utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m. m.), dels tolv motioner som har väckts med anledning av proposition 1985/ 86:120,

dels — i berörda delar - tre motioner som har väckts med anledning av proposition 1985/86:125, dels två motioner från allmänna motionstiden.

Verkställande direktör Olof Lund, Svenska Varv AB, har under medverkan av andra ledande tjänstemän hos företaget lämnat upplysningar i ärendet vid en särskilt anordnad sammankomst för utskottets ledamöter. Vidare har synpunkter och upplysningar i ärendet inför utskottet lämnats dels av verkställande direktör Hans Lindgren, SSPA Maritime Consulting AB, dels av verkställande direktör Ingemar Wahlström, Falkenbergs Varv AB, jämte andra företrädare för de privatägda varven, dels av företrädare för Svenska metallindustriarbetareförbundet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1985/86:120 om ändrade riktlinjer för stödet till varvsindustrin, innebärande bl. a. ett begränsat fortsatt stöd i form av kreditgarantier och räntestöd t.o.m. år 1989. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I en reservation (m, fp, c) uttalas att målet bör vara en total avveckling av varvsstödet och att Sverige bör verka internationellt för en nedtrappning av sådant stöd. Med hänsyn till de privatägda varvens situation framför samma reservanter vissa synpunkter på regeringens förslag om höjning av kreditgarantiavgiften och utformningen av ett s. k. kontantstöd. Motionsyrkanden om fortsatt produktion av handelsfartyg vid Kockums AB i Malmö får stöd i en reservation (vpk).

Regeringens förslag om ett kapitaltillskott med 950 milj. kr. till Svenska Varv AB tillstyrks också av utskottet. I en reservation (m, fp) avvisas

1 Riksdagen 1985186 17 sami. Nr 34

förslaget om kapitaltillskott och föreslås en avveckling av Svenska Varv NU 1985/86: 34 genom utförsäljning av olika företag inom koncernen. I en annan reservation (c) redovisas samma inställning till Svenska Varv men godtas förslaget om tillskott med hänvisning till svårigheterna att avyttra berörda företag.

Underlaget för riksdagens beslut om Svenska Varv betecknas som bristfälligt i en reservation (m, fp, c).

En redogörelse i propositionen för avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet har föranlett en reservation (m, fp, c) med krav på en ekonomisk utvärdering av verksamheten.

Regeringens förslag i proposition 1985/86:125 om medel för utveckling av näringslivet i Malmöregionen bl. a. genom ett regionalt investmentbolag tillstyrks av utskottet. Tanken på ett investmentbolag avvisas i en reservation (m), medan det enligt en annan reservation (fp) inte bör ställas krav på insats av kapital från privata intressenter. Reservationer föreligger vidare om bl. a. ett större regionalt utvecklingsprogram (vpk) och Öresundsförbindelserna (c, vpk).

Proposition 1985/86: 120 Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att Svenska Varv AB får ett tillskott om sammanlagt 950 milj. kr. samt att företagets borgensåtaganden reduceras. I och med avvecklingen av produktionen av handelsfartyg vid Kockums AB skall hithörande borgensengagemang lyftas av helt för företaget.

Förslag läggs vidare fram om ett begränsat fortsatt stöd till varvsindustrin. Kreditgarantier och räntestöd, alternativt kontantstöd, skall kunna lämnas för fartygsorder som tecknas före utgången av år 1989.

I propositionen föreslås vidare förändringar i hanteringen av varvsstödet, vilka bl.a. innebär att nämnden för fartygskreditgarantier avskaffas som självständig myndighet och att verksamheten överförs till statens industriverk per den 1 juli 1986.

Vidare lämnas en redogörelse för det statliga fartygsinnehavet och den avveckling av detta som pågår. Avslutningsvis redovisas de åtgärder som avses komma att vidtas för att skapa ny industri och ny sysselsättning i Malmöregionen när Kockums produktion av handelsfartyg avvecklas.

Förslag

Regeringen föreslår efter föredragning av statsrådet Thage Peterson att riksdagen

1. godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 2.2),

2. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1989 utfärda statliga garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska varv intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av — inkl. tidigare lämnade garantier - högst 25000000000 kr. (avsnitt 2.2.2),

3. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om borgensåta- 2

ganden av Svenska Varv-koncernen för lån med statliga kreditgarantier NU 1985/86: 34 (avsnitt 2.2.2.),

4. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om en ändrad organisation för handläggning av ärenden om varvsstöd m. m. (avsnitt 2.5),

5. beslutar att anslaget Nämnden för fartygskreditgarantier under tolfte huvudtiteln skall upphöra fr. o. m. budgetåret 1986/87 (avsnitt 2.5),

6. beslutar att anslaget Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB under tolfte huvudtiteln skall upphöra fr. o. m. budgetåret 1986/

87 (avsnitt 2.3.3),

7. till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 950000000 kr. (avsnitt 2.3.3),

8. till Inlösen av skuldebrev till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 860000000 kr. (avsnitt 2.3.3),

9. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/

87 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 4413000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1985/86:100 bilaga 14 under punkt B 1 (avsnitt 2.5),

10. till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 340000000 kr. (avsnitt 2.2.3),

11. till Räntestöd m. m. till varvsindustrin för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 280000000 kr. (avsnitt 2.2.3),

12. till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 30000000 kr. (avsnitt 2.6.2),

13. till Kostnader för att upprätthålla viss varvskapacitet av beredskapsskäl för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 25000000 kr. (avsnitt 2.4).

Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört

14. om utvecklingen inom det statliga fartygskreditgarantisystemet (avsnitt 2.2.2),

15. beträffande avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet (avsnitt 2.6).

Proposition 1985/86:125

I proposition 1985/86:125 bilaga 10 (industridepartementet) föreslår regeringen under punkt 1 (s. 32 f.) att riksdagen till Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 68000000 kr.

3 Motionerna

NU 1985/86:34

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1985/86:120 är följande:

1985/86:388 av Staffan Burenstam Linder m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. avslår regeringens förslag till riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri,

2. hos regeringen begär ett förnyat förslag till avyttring av Svenska Varv AB i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. avslår regeringens förslag att till kapitaltillskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 950000000 kr.,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Svenska Varvs borgensåtaganden för lån med statliga kreditgarantier,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det statliga fartygsinnehavet.

1985/86:389 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag om förändring av Svenska Varv AB:s verksamhet i enlighet med de riktlinjer som redovisas i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avgifterna för statliga fartygskreditgarantier,

3. som sin mening uttalar vad som i motionen anförts om avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet och villkoren för kontantstödet,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att bevara de små och medelstora varvens konkurrenskraft.

1985/86:390 av Sten Östlund (s) och Kurt Hugosson (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den marintekniska forskningens framtid.

1985/86:391 av Ulla Tillander m.fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående satsning på färjor mellan Malmö och Köpenhamn i stället för på en bro.

1985/86:392 av Owe Andréasson (s) och Gunnar Thollander (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av skyndsamma åtgärder syftande till att motverka de i motionen påtalade konkurrensnackdelarna för de mindre och medelstora svenska varvsföretagen.

1985/86:393 av Per Olof Håkansson (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ytterligare information m. m. med anledning av avvecklingen av produktionen av handelsfartyg vid Kockums.

1985/86:394 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. - med avslag på proposition 1985/86:120 i motsvarande del — beslutar bevara och utveckla kapaciteten vid Kockums varv i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. — med avslag på propositionens förslag rörande Saab-Scanias tilltänkta bilfabrik — hos regeringen begär att den i samverkan med de västskånska kommunerna låter utarbeta ett långsiktigt program på transportteknikens område i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen rörande samverkan mellan verksamheter i Skåne och Blekinge,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen rörande det samhälleliga kapitalets roll,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen rörande den kommunala sektorns roll i den ekonomiska utvecklingen,

6. anvisar de i proposition 1985/86:120 äskade medlen för användning med den annorlunda inriktning som motionsförslagen i övrigt föranleder.

1985/86: 395 av Christer Eirefelt m.fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionens förslag om ett kapitaltillskott av 950 milj. kr. till Svenska Varv,

2. hos regeringen begär en översyn av möjligheterna att sälja delar av Svenska Varv-koncernen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen i övrigt anförs under rubriken Svenska Varv,

4. bifaller regeringens förslag om ett reservationsanslag av 25 milj. kr. till kostnader för att upprätthålla viss varvskapacitet i beredskapssyfte för budgetåret 1986/87,

5. avslår regeringens förslag, under avsnittet Avgifterna för statliga fartygskreditgarantier, om kreditavgifternas framtida utformning,

6. hos regeringen begär ett nytt förslag om utformningen av kreditavgiftssystemet i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att räntestödssystemet utformas så att konkurrensneutralitet framför allt för de mindre och medelstora varven verkligen uppnås.

1985/86:396 av Alf Svensson (c), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att fortsätta driften av Kockums civila fartygsproduktion,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ge Kockums AB kredit- och lånevillkor som är likvärdiga med konkurrerande varv,

3. för fortsatt drift vid Kockums varv anvisar 350 milj. kr. som ett reservationsanslag budgetåret 1986/87 i marknadsstöd och förbättrade kredit- och lånevillkor.

1985/86:397 av Birger Rosqvist (s) och Karl-Erik Svartberg (s), vari hemställs att riksdagen av regeringen begär en snabböversyn av kreditsystemet i syfte att minska konkurrensnackdelarna för den kvarvarande svenska varvsindustrin.

1985/86:398 av Kurt Hugosson (s) och Birger Rosqvist (s), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om svensk bemanning av statligt ägda fartyg,

NU 1985/86:34

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att staten NU 1985/86: 34

aktivt bör medverka till att svenska intressenter på sätt som angetts i motionen bereds tillfälle att kunna köpa fartyg ur det statliga fartygsbeståndet.

1985/86:399 av Lars-Erik Lövdén m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som angivits i motionen om den fortsatta varvspolitiken,

2. — om yrkande 1 skulle avvisas - som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om regeringens åtgärdspaket i Malmöregionen.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1985/86:125 och som behandlas här är följande:

1985/86:466 av Alf Svensson (c), såvitt gäller hemställan (3) att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget III avseende Industridepartementet, avsnitt B 15, Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m.

1985/86:477 av Karin Ahrland m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksdagen 2.

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om vikten av att stimulera små- och nyföretagande,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om inrättande av ett etableringscentrum,

4. till Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m. (B 15) för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 3,1 milj. kr. för en treårig försöksverksamhet vid ett i Malmö lokaliserat etableringscentrum,

5. beslutar att den statliga kapitalinsatsen i ett nytt regionalt investmentbolag (Malmö Finans) ej förbinds med någon särskild motprestation från näringslivet,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om användningen av Kockums varvsområde,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om Lunds Biocentrum.

1985/86:479 av Alf Wennerfors m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (4) att riksdagen till Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m. m. på tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 10000000 kr.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1985/86:N205 av Ulla Tillander m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet av ekonomiska resurser för att stärka Kockums konkurrenskraft,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts [i motionen] angående byggande av isbrytare vid Kockums varv.

1985/86:N324 av Ulla Tillander (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ett marin- och undervattenstekniskt centrum i Malmö.

Utskottet

NU 1985/86:34

Inledning

Senaste gången riksdagen fattade beslut om varvspolitiken var våren 1983 (prop. 1982/83:147, NU 1982/83:55, rskr. 1982/83:383). Beslutet avsåg såväl omfattningen och formerna för statens generella stöd till varvsindustrin under perioden 1983-1986 som statens insatser för rekonstruktion av Svenska Varv AB. Det förutsattes att riksdagen år 1986 skulle ta ställning till frågan om behovet av fortsatt stöd till varvsindustrin efter utgången av detta år. Regeringen har nu lagt fram sina förslag i den frågan. Även när det gäller Svenska Varv har de senaste årens utveckling aktualiserat frågor om ytterligare insatser dels för fortsatt omstrukturering av företaget, dels för olika åtgärder i Malmöregionen med anledning av beslutet om att produktionen av handelsfartyg vid Kockums AB skall avvecklas.

Utskottet behandlar frågorna i nu angiven ordning. Först lämnar dock utskottet en kort redogörelse för 1983 års beslut om varvspolitiken och för utvecklingen sedan beslutet fattades. Beträffande riksdagens tidigare behandling av varvsfrågorna hänvisar utskottet till betänkandet NU 1982/ 83:55 (s. 7 f.).

Utvecklingen under perioden 1983-1986

Sedan mitten av 1970-talet har varvsindustrin i Sverige varit i ett tillstånd av mer eller mindre permanent kris, vilket har gett anledning till stödinsatser från staten i en omfattning som saknar motstycke när det gäller andra branscher. 1983 års beslut innebar ett försök att åstadkomma en betydande neddragning av varvsindustrins\ kapacitet bl. a. genom en minskning av varvsstödets omfattning och antalet stödformer. Det generella varvsstödet begränsades till räntestöd och kreditgarantier på grundval av OECD:s normer. Därtill beslöts att stödformen avskrivningslån, som var en direkt subvention per produktionstimme, skulle förekomma endast t. o. m. år 1985. Avskrivningslånen för tvåårsperioden 1984-1985 maximerades till 465 milj. kr., varav 400 milj. kr. för Svenska Varv och 65 milj. kr. för gruppen mindre och medelstora varv, omfattande ett tiotal privatägda företag.

De särskilda insatserna för Svenska Varv utgick från en strukturplan för koncernen, innebärande att samtliga verksamhetsgrenar borde nå lönsamhet senast år 1986. Beträffande de två sista stora nybyggnadsvarven för handelsfartyg, nämligen Kockums och Uddevallavarvet, bedömdes detta mål inte kunna nås utan det förenämnda produktionsstödet. Dock beslöts att verksamheten tills vidare skulle få fortsätta i reducerad omfattning vid de två varven med hänsyn till de samhällsekonomiska kostnaderna för en nedläggning. I syfte att bolagets kostnader för kapacitetsminskningen skulle täckas och soliditeten ökas lämnades ett kapitaltillskott av 1 850 milj. kr. Därtill tillsköts 305 milj. kr. i form av en skuldförbindelse från staten för att möjliggöra nedskrivning av anläggningarna vid Kockums och Uddevallavarvet. Om fartygsorder i fortsättningen inte kunde tecknas till priser som

med tillgängligt stöd minst gav täckning för självkostnaderna ankom det på NU 1985/86: 34 koncernledningen och varven att ”genomföra erforderliga neddragningar av kapaciteten eller avveckla hela varvsenheter” (prop. 1982/83:147 s. 41).

Vid behandlingen av frågan i riksdagen framförde moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet olika förslag om snabbare kapacitetsminskning och betydligt lägre kapitaltillskott till Svenska Varv (NU 1982/

83:55 res. 1-3).

1 1983 års beslut ingick även att Zenit Shipping AB, som förvaltade Svenska Varvs fartygsinnehav med sikte på försäljning, avskildes från koncernen och blev direktägt av staten.

Till grund för 1983 års beslut låg bedömningar av den internationella varvsmarknaden som pekade på en förbättrad balans mellan utbud och efterfrågan under andra hälften av 1980-talet. Det visade sig emellertid snart att dessa bedömningar var för optimistiska. För Uddevallavarvet var det under år 1984 omöjligt att erhålla order till ekonomiskt försvarbara priser, vilket ledde till ett beslut om nedläggning i mars 1985. Till kostnaderna för själva varvsnedläggningen kom i huvudsak oförutsedda kostnader på sammanlagt över 1 miljard kronor för avvecklingen av Uddevallavarvets mycket stora kundfordringsengagemang, dvs. fartyg som återtagits från beställare som inte fullgjort sina åtaganden. Fartygsengagemangen har förts över till ett särskilt bolag, Uddevalla Shipping AB, som därefter har överlåtits till Zenit.

I slutet av år 1985 konstaterade Svenska Varv att det inte heller för Kockums produktion av handelsfartyg skulle vara möjligt att nå det uppställda lönsamhetsmålet. Det bedömdes att ett fortsatt direkt produktionsstöd av 200 milj. kr. om året enbart för Kockums skulle behövas, vartill kom kostnader för räntestöd och garantirisker. Av proposition 1985/86:120 framgår (s. 26 f.) att regeringen efter ingående prövning fann att förutsättningarna för en fortsatt produktion av handelsfartyg vid Kockums var alltför dåliga. I februari 1986 meddelade regeringen Svenska Varv och Kockums att förslag om fortsatt direkt stöd till denna produktion inte skulle komma att föreläggas riksdagen. Härefter beslöt styrelserna för de båda bolagen att inleda MBL-förhandlingar om en avveckling av produktionen av handelsfartyg. Kostnaderna härför beräknas till ca 400 milj. kr.

Verksamheten vid marin- och undervattenssektorn inom Kockums avses emellertid komma att utvecklas vidare.

Vid sidan av engagemanget i Svenska Varv och det generella varvsstödet har staten haft stora kostnader för redan producerade fartyg bl. a. genom att utställda fartygskreditgarantier har fått infrias av riksgäldskontoret i samband med konkurser inom olika rederiföretag. Därtill kommer kostnaderna för avveckling av Zenits och Uddevalla Shippings fartygsinnehav.

I proposition 1985/86:120 redovisas (s. 8 f.) en beräkning av statens totala kostnader för varvsstödet. Hittills har kostnaderna uppgått till ca 29 miljarder kronor, vartill beräknas komma 6 miljarder kronor under de närmaste åren i huvudsak till följd av redan gjorda åtaganden.

Antalet anställda vid varven har minskat från ca 30000 år 1975 till knappt 10000 vid det senaste årsskiftet. Sedan nedläggningarna av Udde -

vallavarvet och Kockums genomförts väntas antalet minska till ca 6000, NU 1985/86: 34 varav ca 5 000 inom Svenska Varv.

Stöd till varvsindustrin

Allmänna riktlinjer

Regeringens förslag i proposition 1985/86: 120 beträffande det generella varvsstödet innebär att visst statligt stöd skall utgå även under de närmast kommande åren. Att nu helt avskaffa stödet vore att omöjliggöra för varven att konkurrera med utländska företag, anförs det (s. 10). En fortsatt minskning av stödet förutsätts dock i linje med 1983 års beslut. Vidare föreslås vissa ändringar i utformningen av de olika stödformerna med syfte att begränsa statens risktagande.

Den konkreta innebörden av dessa riktlinjer är att nuvarande projektstöd i form av räntestöd och kreditgarantier på grundval av OECD:s normer skall lämnas t.o. m. år 1989. Som ett komplement till räntestöd införs ett s.k. kontantstöd. En höjning av kreditgarantiavgiften aviseras. Det tidigare produktionsstödet till varven, som upphört med utgången av år 1985, återinförs inte.

Regeringen begär att riksdagen skall godkänna de ändrade riktlinjer för varvsstödet som här angetts. Utskottet återkommer till fyra av de konkreta frågor som får anses innefattas i regeringens hemställan, nämligen övergången från företagsstöd till projektstöd, sänkningen av storleksgränsen för stöd, höjningen av kreditgarantiavgiften och utformningen av kontantstödet. Dessa fyra frågor har betydelse framför allt för de privatägda varven och behandlas därför av utskottet i samband med övriga frågor om dessa varv.

I moderata samlingspartiets motion 1985/86:388 yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer för varvsstödet. Statsstöd i form av såväl subventionerad exportkreditgivning som motsvarande räntestöd till svenska beställare är principiellt förkastliga, menar motionärerna. Trots detta bör i rådande läge svenska tillverkare inte utsättas för väsentligt sämre konkurrensbetingelser än vad som gäller i andra länder. Vidare skall samtliga i branschen verkande företag ges likvärdiga arbetsbetingelser.

Utskottet kan i och för sig instämma i motionärernas kritik mot den statssubventionering som — i Sverige liksom i andra länder — har försvårat en anpassning av varvsindustrin till den minskade globala efterfrågan på tonnage. Samtidigt konstaterar utskottet att moderata samlingspartiet i likhet med regeringen anser att de återstående svenska varven tills vidare måste ges möjlighet att konkurrera på marknaden. I sak innebär vad som sägs i motionen heller inte på någon väsentlig punkt avvikelser från vad regeringen har föreslagit om inriktningen av det fortsatta varvsstödet. Av slagsyrkandet i motionen synes alltså inte ha någon reell innebörd. Motion 1985/86: 388 (m) avstyrks i berörd del.

I anslutning till de allmänna riktlinjerna för varvsstödet behandlar utskottet även några motioner i vilka framförs krav på fortsatt produktion av

handelsfartyg vid Kockums. Som redan framgått har regeringen inte un- NU 1985/86:34 derställt riksdagen frågan om nedläggningen av denna verksamhet. Nedläggningsbeslutet blev i stället en konsekvens av att produktionen bedömdes inte kunna fortsätta på de villkor som riksdagen hade lagt fast redan år 1983. I och med att regeringen beslöt att inte föreslå riksdagen ökat stöd till Kockums blev nedläggningen oundviklig.

Vänsterpartiet kommunisterna tar i motion 1985/86:394 avstånd från de grundläggande synsätten i propositionen. Dessa gynnar fel tendenser och fel intressen i samhällets ekonomiska och sociala utveckling, menar man.

En nedläggning av den civila fartygsproduktionen vid Kockums skulle vara ett allvarligt misstag. Även om motionärerna i och för sig ansluter sig till regeringens uppfattning att ett stort nybyggnadsvarv i Sverige har begränsade framtidsutsikter anser de att den riktiga lösningen på problemet är att vidareutveckla den systembyggande kompetensen vid varvet snarare än att föröda den. Vad motionärerna avser är att Kockums i första hand skulle medverka i uppbyggnaden av ett system för kontinentförbindelserna, baserat på kombinationen järnväg-sjöfart.

Fortsatt stöd till produktionen av handelsfartyg vid Kockums föreslås också i motion 1985/86:396 (c). För nästa budgetår föreslås ett särskilt anslag av 350 milj. kr. för ändamålet. Motionären anser att Kockums ”utifrån realistiskt optimistiska prognoser” skulle kunna efter fyra-fem års överbryggning klara produktionen utan ytterligare särskilt stöd.

I motion 1985/86: N205 (c) från allmänna motionstiden åberopas främst arbetsmarknadspolitiska skäl för fortsatt produktion vid Kockums. Staten bör beställa den planerade nya statsisbrytaren (jfr prop. 1985/86:100 bil. 8 s. 106) hos Kockums, anförs det.

Även i motion 1985/86:399 (s) ges uttryck för uppfattningen att den civila fartygsproduktionen vid Kockums bör fortsätta, bl. a. av industripolitiska skäl. Ett subsidiärt yrkande framförs om regeringens förslag till åtgärder i Malmöregionen. Utskottet återkommer till denna fråga.

Utskottet konstaterar att de här angivna motionerna om fortsatt produktion vid Kockums innebär krav på ökat, flerårigt stöd i en eller annan form.

Utskottet kan inte biträda sådana krav. Enligt utskottets mening skulle ett försök till ”överbryggningspolitik” med stor sannolikhet endast leda till ett uppskov med avvecklingen och ytterligare stora kostnader. En sådan politik ter sig oansvarig. Utskottet avstyrker alltså motionerna 1985/86:394 (vpk), 1985/86:399 (s), 1985/86: 396 (c) och 1985/86: N205 (c), de två förstnämnda i berörda delar.

Kreditgarantier

Det statliga fartygskreditgarantisystemet innebär att staten genom riksgäldskontoret lämnar kreditgarantier för lån antingen till svenska varvsföretag för finansiering av krediter till beställare av fartyg eller direkt till beställare för betalning av fartyg som levereras från varv i Sverige. Enligt OECD:s regler för garantier vid fartygsexport lämnas garanti för lån motsvarande högst 80% av priset.

1 propositionen (s. 11 —13) lämnas en redogörelse för utvecklingen inom 10

det statliga fartygskreditgarantisystemet. Av nuvarande garantiram om 30 NU 1985/86: 34 miljarder kronor hade, framgår det, vid det senaste årsskiftet tagits i anspråk ca 19,4 miljarder kronor, vartill kommer garantiutfästelser om ca 2,2 miljarder kronor. Vidare redovisas en beräkning av det s. k. säkerhetsunderskottet för staten, dvs. skillnaden mellan summan av de utestående statliga lånegarantierna och marknadsvärdet av de fartyg som utgör säkerhet för lånen. Underskottet uppgick den 30 juni 1985 till ca 2750 milj. kr.

Beräkningen omfattar inte fartyg inom Svenska Varv och Zenit.

Statens kostnader för garantisystemet redovisas också. Det framgår att erhållna garantiavgifter t.o. m. budgetåret 1984/85 uppgick till 483 milj. kr., medan kostnader till följd av infriade garantier m. m. uppgick till 1 350 milj. kr. Dessa kostnader hänför sig huvudsakligen till konkurserna inom Johanssongruppen och Saléns samt rekonstruktionen av Broströms. Till kostnaderna för förluster inom själva garantisystemet kommer kostnader för riksgäldskontorets övertagande år 1985 av betalningsansvaret för Zenit Shippings och Uddevalla Shippings lån med ca 4,5 miljarder kronor.

Redovisningen i propositionen ger enligt utskottets mening inte anledning till någon erinran från riksdagens sida. Utskottet återkommer till frågan om Zenit och Uddevalla Shipping i avsnittet om det statliga fartygsinnehavet.

Anslag till förlusttäckning till följd av infriade garantier begärs för budgetåret 1986/87 med ett oförändrat belopp av 30 milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget. Det framgår av propositionen att anslaget - som är ett förslagsanslag — för budgetåren 1984/85 och 1985/86 har belastats med riksgäldskontorets nyssnämnda kostnader för Zenits och Uddevalla Shippings lån, vilket alltså innebär kraftiga anslagsöverskridanden under dessa budgetår.

Vidare föreslår regeringen en ram för kreditgarantier av 25 miljarder kronor till utgången av år 1989. En snabb minskning av utestående garantiåtaganden förutses. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Frågan om den i propositionen aviserade höjningen av kreditgarantiavgiften behandlas av utskottet i samband med frågor om de privatägda varven.

Vissa frågor om borgensåtaganden av Svenska Varv-koncernen tas också upp i propositionen. Bakgrunden härtill är att det, då statlig kreditgaranti lämnas för lån till beställare, krävs borgen från det varvsföretag där fartyget byggs. Syftet med denna ordning är att varven skall ha ett direkt ansvar för sina kundengagemang. För de privatägda mindre och medelstora varven reducerades år 1983 kravet på borgen till 10% av de vid varje tillfälle utestående kreditgarantierna. Regeringen föreslår nu att samma skall gälla för Svenska Varv fr. o.m. den 1 juli 1986 i fråga om koncernens hittills gjorda och kommande åtaganden. Två undantag föreslås dock. Dels skulle de åtagänden som har gjorts av Kockums AB lyftas av helt, dels skulle de åtaganden som har gjorts av Götaverken Arendal AB och som berörs av Consafe-konkursen tills vidare stå kvar till 100%.

Vidare föreslås att det till 10% reducerade borgensåtagandet för Svenska Varv skall kompletteras med ett åtagande att täcka 15% av förluster

som kan komma att uppstå inom garantisystemet till följd av att kreditga- NU 1985/86: 34 rantier avseende lån för fartyg som levererats från koncernen måste infrias.

Endast den sistnämnda frågan har föranlett något motionsyrkande. I motion 1985/86:388 (m) sägs att samma regler bör gälla för de kvarvarande delarna av Svenska Varv-koncernen som för de privatägda varven.

Utskottet ansluter sig inte härtill. Även om kravet på likabehandling kan te sig berättigat är det med hänsyn till statens alltjämt stora garantiåtaganden för koncernens fartygsproduktion lämpligt att Svenska Varv får ett större eget ekonomiskt ansvar för sina kundengagemang än vad som gäller för de privatägda varven. Utskottet avstyrker alltså motion 1985/86:388 (m) i berörd del. Propositionens förslag om borgensåtaganden av Svenska Varv tillstyrks.

Räntestöd

Enligt regeringens förslag skall under treårsperioden 1986—1989 liksom hittills kunna ges räntestöd för lån som lämnas med hjälp av kreditgarantier. Med hänsyn till att garantisystemet i princip skall vara självbärande och till att avskrivningslån inte längre lämnas kan räntestödet ses som det sista inslaget av subvention i det generella varvsstödet.

Räntestödet lämnas i två former. Vid fartygsexport tillhandahåller AB Svensk Exportkredit (SEK) krediter till en ränta som fastställs på grundval av en överenskommelse inom OECD om lägsta tillåtna ränta, för närvarande 8%. I Sverige läggs härtill dels ett tillägg av 0,5 %, dels SEK:s kostnadsmarginal av 0,25%. Sverige kan alltså erbjuda utländska beställare en ränta av 8,75%. Dessa villkor gäller vid finansiering i utländsk valuta, vilket är det normala. För svenska beställare gäller ett särskilt system för räntestöd som handhas av nämnden för fartygskreditgarantier (FKN).

Villkoren är i princip desamma som för exportstödet genom SEK.

I den mån SEK:s faktiska kostnader för upplåning på marknaden är högre än den ränta som erbjuds vid fartygsexport, vilket hittills har varit fallet, uppstår ett underskott som täcks av staten över statsbudgeten.

Förslag om anslag för budgetåret 1986/87 läggs fram i propositionen. För räntestödet genom SEK begärs anslag till kostnader för exportkreditgivning med 340 milj. kr. För det motsvarande räntestödet till svenska beställare begärs anslag till räntestöd med 280 milj. kr.

Utskottet vill påpeka att statens kostnader för räntestödet såväl under nästa budgetår som under de närmast följande åren till helt övervägande del kommer att gälla tidigare kreditåtaganden. Den förlängning av räntestödet t.o.m. år 1989 som nu föreslås innebär en begränsad ökning av statens åtaganden. Detta är givetvis en följd av att nybyggnaden av stora handelsfartyg upphör i och med avvecklingen av Uddevallavarvet och Kockums.

Vidare bör framhållas att omfattningen av räntestödet påverkas av utvecklingen av valutakurser och räntenivå. Av stödets konstruktion följer att subventionsgraden minskar vid fallande internationella räntor. Sedan årsskiftet har SEK:s upplåningsränta sjunkit från ca 10% till ca 8%. Med 12

utgångspunkt i dagens förhållanden skulle nya kreditavtal för fartyg till NU 1985/86:34 SEK-villkor inte innehålla något element av stöd.

Av det anförda kan dras slutsatsen att en aktuell beräkning av medelsbehovet sannolikt skulle resultera i lägre anslagsbelopp än som anges i propositionen. Emellertid påverkas knappast kostnaderna för tidigare kreditåtaganden av räntefallet. Med hänsyn härtill och till den stora osäkerheten om bl. a. den framtida ränteutvecklingen anser sig utskottet böra tillstyrka regeringens förslag.

Utskottet behandlar regeringens förslag om införande av kontantstöd, som är en variant av räntestödet, i avsnittet om privatägda varv.

Handläggning av varvsstöd

Handläggningen av ärenden om varvsstöd är för närvarande uppdelad på flera organ, främst FKN och riksgäldskontoret. Riksdagen har tidigare uttalat sig för att besluten i stödärenden bör samlas till en myndighet (NU 1984/85:7). Av propositionen (s. 32 f.) framgår att regeringen inte är beredd att ta ställning till frågan. Det hänvisas till ett väntat förslag från statsskuldspolitiska kommittén om att riksgäldskontoret skall bli ett regeringen underställt organ, ett förslag som nu har lagts fram av kommittén i betänkandet (SOU 1986:22) Riksbanken och riksgäldskontoret. Föredragande statsrådet avser att under nästa budgetår återkomma i frågan om beslutsordningen inom fartygskreditgarantisystemet.

Emellertid läggs redan nu fram förslag om att FKN skall upphöra som myndighet vid utgången av juni 1986 och att verksamheten skall överföras till statens industriverk. I samband därmed föreslås en rådgivande nämnd för varvsfrågor bli inrättad vid industriverket. Som motiv för förslaget anges det minskande antalet nya stödärenden och vissa samordningsfördelar.

Regeringens förslag om ändrad organisation tillstyrks. Utskottet tillstyrker också följdförslagen om att anslaget till FKN — som i förslaget till statsbudget för nästa budgetår har tagits upp med ett beräknat belopp — skall upphöra och att anslaget till industriverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 skall räknas upp med 4413000 kr. i förhållande till det belopp av 47 587 000 kr. som regeringen har begärt i budgetpropositionen och som riksdagen nu har anvisat (NU 1985/86:14).

Privatägda varv

Stöd till privatägda varv

Vid sidan av Svenska Varv-koncernen bedrivs varvsverksamhet av ett antal privatägda företag. Statligt stöd till denna del av varvsindustrin har enligt 1983 års varvsbeslut lämnats i form av dels projektstöd, dvs. kreditgarantier och räntestöd, på samma villkor som för Svenska Varv, dels avskrivningslån med sammanlagt 65 milj. kr. åren 1984 och 1985 innebärande ett produktionsstöd med 25 kr. per produktionstimme. Stödet har begränsats till en viss grupp av företag, de privatägda s. k. mindre och 13

medelstora varven, i vilken år 1983 ingick nio företag. Formellt gäller NU 1985/86: 34

denna begränsning enbart avskrivningslånen, men i praktiken har den kommit att tillämpas även för projektstödet. Stödet får inte användas för expansion i förhållande till kapacitetsplaner som har godkänts av FKN.

Av de nio företagen i gruppen har sedan år 1983 två avvecklat varvsverksamheten, medan andra har kraftigt minskat kapaciteten. Antalet årsarbetskrafter uppgår för närvarande till ca 850. De privatägda varven arbetar framför allt med produktion, reparation och underhåll av mindre fartyg för inhemska beställare, inkl. statliga myndigheter.

Av propositionen (s. 30) framgår att stödet till de privatägda varven i fortsättningen inte skall begränsas till en viss grupp av varvsföretag. Stödet skall lämnas enbart som generellt projektstöd. Motiven härför redovisas inte i propositionen. I en framställning från FKN den 29 november 1985 som ligger till grund för regeringens förslag på denna punkt anförs emellertid följande. Det finns i Sverige ett antal privata nybyggnadsvarv som arbetar utan statligt stöd. Avgörande för om ett visst projekt skall få stöd borde inte vara vid vilket varv projektet placeras utan enbart projektets kvalifikationer. Ett projektstöd som är tillgängligt för alla företag skulle vara konkurrensneutralt och därigenom mer ägnat att bidra till en rationell inriktning av varvsindustrin, menar FKN.

Frågan om övergång till projektstöd har uppmärksammats endast i motion 1985/86:392 (s). Där sägs att de sju kvarvarande varvsföretagen i den stödberättigade gruppen ofta utgör en stor arbetsgivare i sin lokaliseringsort. Företagen har visat förmåga att i en besvärlig konkurrenssituation bl. a. med hjälp av statliga insatser snabbt anpassa kapacitet och verksamhetsinriktning mot en förändrad efterfrågan. Emellertid skulle en övergång från selektivt stöd till projektstöd innebära minskade möjligheter för dessa företag att förränta investeringar i produktionsanläggningar uppbyggda delvis med statligt stöd, anförs det.

Utskottet är medvetet om att en övergång till projektstöd enligt regeringens förslag kan komma att leda till anspråk på stöd inte bara från varvsföretag utanför den grupp som nu får stöd utan även från företag som har sin huvudsakliga verksamhet på andra områden än fartygsbyggnad. Nuvarande stödordning innebär emellertid en form av konkurrensbegränsning som i princip är betänklig och som i längden kan komma att få en negativ inverkan på branschens effektivitet. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen inom de privatägda varvsföretagen med hänsyn bl. a. till de ändrade konkurrensförhållanden som övergången till projektstöd kan komma att medföra. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan synes inte påkallat. Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motion 1985/86:392 (s) i berörd del.

I propositionen (s. 13 f.) föreslås vidare en ändrad storleksgräns för projektstöd. Nuvarande gräns, som innebär att stöd kan lämnas endast till fartygsnybyggen över 300 bruttoregisterton, är högre än i andra länder och innebär alltså en nackdel för de svenska varven. En sänkning av gränsen till 200 bruttoregisterton föreslås. Utskottet tillstyrker förslaget.

I propositionen berörs också frågan om beredskapen på varvsområdet.

Regeringen avser att uppdra åt statens industriverk att dels utreda denna 14

fråga, dels handha ett stöd till de privatägda varven under en treårsperiod NU 1985/86: 34

med syfte att säkerställa underhålls- och reparationskapacitet i landet. För

ändamålet beräknas 25 milj. kr. Regeringen föreslår att hela beloppet

anvisas för budgetåret 1986/87. Förslaget tillstyrks uttryckligen i motion

1985/86:395 (fp) och lämnas i övrigt utan erinran i motionerna. Även

utskottet tillstyrker förslaget.

Avgift för kreditgarantier

Som framgått föreslås i propositionen (s. 15) en höjning av avgiften för statliga fartygskreditgarantier i syfte att begränsa statens risktagande. Det hänvisas också till den av riksdagen år 1983 fastslagna principen att garantisystemet skall vara självbärande (NU 1982/83:55 s. 24). Som lämplig framtida avgiftsnivå anges 1,25%, jämfört med för närvarande 0,5% per år. Avsikten är att höjningen skall ske etappvis till den 1 juli 1988.

Frågan tas upp i flera motioner, framför allt med hänsyn till effekterna av en avgiftshöjning för de privatägda varven. I folkpartiets motion 1985/

86: 395 godtas principen att garantisystemet skall vara självbärande. Emellertid sägs att de tidigare förlusterna inom systemet framför allt är att hänföra till storvarven. De mindre varven skall inte tvingas bära dessa kostnader. Avgiften bör därför differentieras så att den speglar skillnader i kreditrisk mellan olika projekt, anförs det. Även i centerpartiets motion 1985/86:389 framförs med liknande motivering krav på en mer försäkringsmässig bedömning av avgiftens storlek i varje särskilt fall.

I motionerna 1985/86:392 (s) och 1985/86:397 (s) ges olika uttryck för oro över att en höjning av garantiavgiften kommer att innebära konkurrensnackdelar för de privatägda varven.

Av propositionen (s. 10) framgår att andra varvsländer tillämpar kreditgarantiavgifter som uppgår till 0,3-1 %.

Utskottet godtar de skäl för en avgiftshöjning som anförs i propositionen. En differentiering av garantiavgiften såsom föreslås i motionerna 1985/86:395 (fp) och 1985/86:389 (c) är enligt utskottets mening inte praktiskt möjlig att genomföra och heller inte motiverad. Även privatägda varv har i några fall åsamkat garantisystemet betydande förluster. Vägledande vid den fortsatta garantigivningen gentemot såväl de privatägda varven som återstående varv inom Svenska Varv-koncernen bör vara att statens risktagande skall begränsas och att kommersiellt osunda affärer skall undvikas. En höjning av garantiavgiften bör kunna bidra härtill. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de två nämnda motionerna liksom motiv nema 1985/86:392 (s) och 1985/86:397 (s), alla i här berörda delar.

Det ankommer på regeringen att fatta närmare beslut om höjningen av garantiavgiften.

Kontantstöd

I propositionen (s. 18 f.) föreslås införandet av ett kontantstöd som komplement till räntestödet vid kreditfinansiering. Det föreslagna kontantstödet innebär i korthet att nuvärdet av räntestödet för ett tänkt lån enligt 15

OECD-villkoren utbetalas under en femårsperiod till beställaren. Denne NU 1985/86:34

förutsätts ha fullgjort hela betalningen till varvet. Kontantstödet får inte

kombineras med statlig kreditgaranti. I övrigt föreslås i princip samma

villkor som för räntestödet. Subventionsgraden är dock något högre till

följd av att beräkningen av kontantstödet grundas på OECD-räntan 8%

utan det tillägg av 0,5% som tillämpas i Sverige vid räntestöd.

Förslaget har lagts fram delvis för att tillmötesgå önskemål från varvsindustrin. Särskilt de privatägda varven har hänvisat till att ett i Norge sedan år 1982 tillämpat kontantstöd har inneburit försämrade konkurrrensvillkor för de svenska varven. I propositionen anförs att ett kontantstöd skulle innebära fördelar också för staten, framför allt att risken för förluster vid kreditgarantigivningen bortfaller. Detta motiverar något gynnsammare villkor än för räntestödet. Det understryks dock att den föreslagna nya stödformen inte innebär någon utvidgning av varvsstödet.

Förslaget om införande av en möjlighet till kontantstöd får ett positivt bemötande i motionerna. I motion 1985/86:395 (fp) anförs att systemet bör utformas så att de svenska mindre och medelstora varven får villkor som innebär konkurrensneutralitet i förhållande till andra länders varv. Liknande synpunkter framförs i motion 1985/86: 389 (c).

Det föreslagna kontantstödet jämförs i motionerna 1985/86:392 (s) och 1985/86:397 (s) med det norska systemet. I båda motionerna sägs att ett svenskt kontantstöd enligt regeringens förslag skulle innebära en väsentligt lägre grad av subvention än vad som för närvarande tillämpas i Norge. Om inte det svenska kontantstödet ställs till förfogande på jämförbara villkor kommer de svenska varvens konkurrenssituation att bli ohållbar, menar motionärerna.

Vad som sägs i motionerna om att det föreslagna svenska kontantstödet skulle innebära ett jämförelsevis lågt stöd är såvitt utskottet kan finna fullt korrekt. Av den förenämnda framställningen från FKN i november 1985 framgår att subventionsgraden enligt det norska systemet vid den tidpunkten var ca 19%, medan motsvarande värde för ett föreslaget svenskt kontantstöd skulle vara 6%. Trots att båda systemen baseras på OECDvillkoren ger det norska systemet en högre subventionsgrad beroende på andra metoder för omräkning av räntestöd till kontantstöd. Det bör påpekas att ett svenskt kontantstöd beräknat på sätt som regeringen föreslår vid dagens räntenivå inte skulle innebära någon nämnvärd subvention. Skälet är detsamma som utskottet har redovisat i avsnittet om räntestödet. Huruvida det norska kontantstödet på motsvarande sätt har minskat till följd av fallande internationella räntor har inte kunnat klarläggas.

Enligt utskottets mening bör alltför vittgående slutsatser inte dras av skillnader mellan stödsystem i Sverige och andra länder. Fördelaktigare regler för en viss stödform i ett land behöver inte innebära en totalt sett gynnsammare konkurrenssituation för landets varvsindustri i förhållande till andra länder. Utskottet anser sålunda inte att generösa villkor för t. ex. det norska kontantstödet utgör skäl för att införa motsvarande villkor i Sverige. Erfarenheten pekar på att resultatet skulle kunna bli en upptrappning av stöden. Detta skulle motverka strävandena att åstadkomma en successiv minskning av subventionerna till varvsindustrin i Sverige och 16

internationellt. I sammanhanget bör också påpekas att den ekonomiska NU 1985/86:34 utvecklingen på senare tid, med avtagande inflation och fallande räntor, har varit till fördel för svensk varvsindustri, liksom för svenskt näringsliv i allmänhet.

Utskottet kan alltså tillstyrka regeringens förslag om införande av kontantstöd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i propositionen. Utskottet förutsätter — som redan anförts - att regeringen noga följer konkurrenssituationen för de privatägda varven. Den nyssnämnda utredningen av statens industriverk om dessa varv bör kunna ge underlag härför. Det bör ankomma på regeringen att besluta om ändringar av reglerna för kontantstödet som kan komma att visa sig önskvärda och som är förenliga med principen att stödformen inte skall innebära en utvidgning av hittillsvarande stöd. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att uttala sig så som begärs i motionerna 1985/86: 395 (fp) och 1985/86: 389 (c).

Dessa motioner, liksom motionerna 1985/86:392 (s) och 1985/86:397 (s), avstyrks i berörda delar.

Svenska Varv-koncernen

I propositionen (s. 19-27) lämnas en redogörelse för Svenska Varv-koncernen. Genom avvecklingen av Uddevallavarvet och Kockums minskar koncernens beroende av traditionell varvsverksamhet. Uppgifter om de övriga större företagen inom koncernen sammanfattas här:

Företag

Verksamhet

Omsätt- ning 1985 milj. kr.

Antal

anställda

Calor-Celsius AB

Rörinstallationer

4000 Götaverken Arendal AB

Tillverkning av fly- tande plattformar

2400 Citgo AB (tidigare

Underhåll och repa-

1700 Cityvarvet)

ration av fartyg m. m.

Götaverken Energy

Tillverkning av

1500 Systems AB

pannanläggningar m. m.

Karlskronavarvet AB

Tillverkning av fartyg för marinen m. m.

1 100

Generator Industri AB

Tillverkning av pannanläggningar

400 Finnboda AB

Reparationer av far- tyg, industriproduk- tion

200 Endast några av dessa företag, främst Calor-Celsius och Karlskronavarvet, ger för närvarande ett klart positivt ekonomiskt resultat. Generator Industri har nyligen förvärvats. Delar av Kockums tidigare verksamhet drivs nu vidare inom koncernen i Kockums Verkstäder AB, Kockums Computer Systems AB och Kockums Marine AB.

Svenska Varv har hos regeringen hemställt om ett kapitaltillskott av 1075 milj. kr., motsvarande de beräknade kostnaderna för avveckling av Uddevallavarvets fartygsengagemang. Dessa kostnader var, till skillnad

2 Riksdagen 1985186 17 sami. Nr 34

från omstruktureringskostnader i samband med bl. a. nedläggning av varv, NU 1985/86: 34 inte förutsedda vid 1983 års kapitaltillskott till bolaget och anses därför föranleda ett nytt tillskott.

Regeringen godtar detta synsätt. Det betecknas i propositionen som väsentligt att Svenska Varv nu ges likartade ekonomiska förutsättningar som efter 1983 års varvsbeslut. Inom varvsrörelsen finns alltjämt stora risker bl. a. till följd av oklarheten om utfallet av Consafe-konkursen och den hårdare konkurrensen på marknaden för fartygsreparationer. Koncernens vinstkapacitet är otillräcklig för att kostnader för utvecklingsinsatser och strukturåtgärder skall kunna täckas och risker skall kunna mötas med internt genererade medel, anförs det. Med hänsyn bl. a. till den föreslagna minskningen av Svenska Varvs borgensåtaganden föreslår dock regeringen att det begärda tillskottet reduceras till 950 milj. kr., att anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Av Svenska Varvs nu föreliggande bokslut för år 1985 — i vilket ett kapitaltillskott av 950 milj. kr. har inarbetats — framgår att koncernen före bokslutsdispositioner och skatt redovisar ett överskott av 432 milj. kr.

Soliditeten uppgår till 19%. Utan kapitaltillskott skulle ett underskott av 518 milj. kr. uppkomma, varigenom en del av aktiekapitalet skulle förbrukas. Soliditeten skulle då minska till 9%.

Beträffande Svenska Varv-koncernens fortsatta utveckling anförs i propositionen (s. 29) följande. Koncernen har utvecklats mot en alltmer enhetlig grupp med ett inbördes samband mellan de olika dotterbolagen. Det finns därför klara motiv för att koncernen även i fortsättningen hålls samlad. ”Det är ur ägarens/statens synpunkt ändamålsenligt att på detta sätt gruppera dessa företag”. Koncernen bedöms ha goda förutsättningar för framtiden att fungera på kommersiella grunder. Den bedöms också efter en övergångstid kunna ge utdelning.

Moderata samlingspartiet riktar i motion 1985/86:388 stark kritik mot regeringens förslag om kapitaltillskott till Svenska Varv. Varken propositionen eller det material som industridepartementet har ställt till utskottets förfogande ger tillräcklig vägledning för en bedömning av frågan, menar man. Redan detta utgör ett starkt skäl för avslag på förslaget. Motionärerna hänvisar också till moderata samlingspartiets principiella inställning att staten normalt inte bör äga tillverkande företag. Efter avvecklingen av produktionen av handelsfartyg och med den inriktning på lönsamhet som nu skall gälla kan verksamheten utvecklas bäst i privat regi, hävdas det. En avyttring helt eller delvis av de företag som ingår i Svenska Varv-koncernen kan ske på olika sätt, varav ett skulle vara att emittera aktier på börsen. I avvaktan på en plan för en successiv avveckling av det statliga ägandet i Svenska Varv bör riksdagen avslå regeringens förslag om kapitaltillskott, anförs det. Regeringen förutsätts dock kunna återkomma med begäran om medel för sådana kapitalkostnader som kan behöva täckas i samband med avyttring av koncernen.

Även folkpartiet avvisar i motion 1985/86:395 regeringens förslag. Motionärerna ställer sig frågande till försöken att diversifiera Svenska Varvs verksamhet. En närmare redovisning av affärsidé och långsiktig strategi efterlyses. Motionärerna delar inte regeringens uppfattning om koncernens

framtidsutsikter och anser inte heller att det finns skäl att hålla koncernen NU 1985/86: 34 samlad. I stället bör statens engagemang i Svenska Varv avvecklas. De förluster som kan komma att uppstå i samband med den fortsatta avvecklingen av fartygsproduktionen bör täckas i första hand genom utförsäljning av delar av koncernen.

Centerpartiet redovisar i motion 1985/86:389 en liknande uppfattning. I och med att det sista stora varvet för produktion av handelsfartyg avvecklas bortfaller också huvudmotivet för nuvarande organisation, menar motionärerna. Svenska Varv-koncernen bör delas upp i självständiga företag och en utförsäljning bör ske så snart godtagbara marknadsförutsättningar föreligger. I avvaktan på förslag härom bör dock det begärda kapitaltillskottet till Svenska Varv anvisas för täckning av kostnader i samband med avvecklingen av varven. I motionen betonas vikten av att avvecklingen sker på ett sådant sätt att de kvarvarande små och medelstora varvens konkurrenskraft bibehålls och stärks.

Utskottet tar först upp frågan om underlaget för riksdagens beslut om kapitaltillskott till Svenska Varv, närmast med anledning av vad som anförs härom i motion 1985/86: 388 (m).

Förutom själva propositionen har utskottet under beredningsarbetet haft tillgång till industridepartementets akt i ärendet. Därjämte har departementet ställt till utskottets förfogande en sammanfattning av material som redovisats för departementet av företagsledning och revisorer i Svenska Varv under arbetet med propositionen. Utskottet har också tagit del av koncernens årsredovisning för år 1985 så snart denna förelegat. Tillfälle har givits att ställa frågor till de ansvariga tjänstemännen i departementet och till företagsledningen. En del av informationen till utskottet har varit av förtrolig natur. Något önskemål om ytterligare information har inte framförts inom utskottet under beredningsarbetet.

Moderata samlingspartiets kritik riktar sig emellertid, enligt vad som har framkommit under ärendets behandling, inte i första hand mot att utskottet skulle ha haft ett otillräckligt underlag för sina förslag till riksdagen.

Kritiken gäller snarare möjligheterna till offentlig genomlysning av materialet såväl i som utanför riksdagen. Företrädarna för moderata samlingspartiet har sålunda hänvisat till den senaste tidens debatt om börsetiska frågor. Debatten har till betydande del kommit att kretsa kring frågan om företags skyldighet att i samband med emissioner lämna relevant information om företagets nuvarande förhållanden och framtidsutsikter. Vissa bestämmelser härom finns i 4 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Från moderata samlingspartiets sida har också pekats på de utförliga rekommendationer om utformningen av prospekt som Näringslivets börskommitté (NBK) har lagt fram i mars 1986. Förslag till riksdagen om kapitaltillskott i statliga företag borde, menar man, innehålla en lika objektiv, balanserad och fullständig information som när ett privatägt aktiebolag inbjuder till aktieteckning på fondbörsen. Kravet på att informationen skall vara öppen och att den alltså skall kunna ligga till grund för offentlig debatt bör i hög grad gälla för statsägda bolag.

Den fråga som här har tagits upp från moderata samlingspartiets sida har

flera olika aspekter, bl. a. av tryckfrihetsrättslig och konstitutionell natur. Utskottet begränsar sig emellertid till att kommentera önskemålet om att den offentliga informationen vid förslag till riksdagen om kapitaltillskott till statliga företag skall vara likvärdig med den som lämnas vid anskaffning av riskkapital på börsen.

Enligt utskottets uppfattning rör det sig här om två helt olika situationer. Vid en emission på aktiemarknaden vänder sig ett bolag till en vid krets av kapitalplacerare som inte kan förutsättas ha någon närmare kännedom om bolaget. Detta gäller särskilt de mindre placerarna. Bestämmelserna i aktiebolagslagen och de nämnda rekommendationerna från NBK tar sikte inte minst på skyddet för denna kategori. Ett statligt aktiebolag som önskar ett kapitaltillskott vänder sig däremot till sin ensam- eller majoritetsägare, företrädd av det statsråd — i det aktuella fallet industriministern — som har att i regeringen föredra ärenden om bolaget. Det ansvariga statsrådet får förutsättas ha en ingående kännedom om förhållandena i bolaget bl. a. genom löpande kontakter med styrelse och företagsledning. Frågan om kapitaltillskott bereds inom regeringskansliet, varvid såväl affärsmässiga som andra överväganden sker. Om ärendet därefter anses böra föras till riksdagen redovisas i propositionen de frågor som kräver särskilt beslut av riksdagen eller som eljest bedöms ha betydelse för riksdagens ställningstagande. Vid utskottsbehandlingen kan, så som har skett i det aktuella ärendet, kompletteringar av underlaget ske. Riksdagen har sedan att fatta beslut på grundval av utskottets förslag.

Härutöver bör påpekas att ett aktiebolag som söker skaffa riskkapital genom emission på fondbörsen i regel befinner sig i ett expansivt skede. Kapitalet behövs för investeringar i produktion eller marknad. Det ligger då i sakens natur att framtidsutsikterna för bolaget bör ingående belysas med angivande av bl. a. de risker som expansionen medför. I det här aktuella fallet, liksom i nästan alla andra fall då statliga bolag har begärt ägartillskott, gäller det emellertid ett företag med akuta strukturproblem. Det primära syftet med kapitaltillskottet kan sägas vara defensivt, nämligen att förebygga likvidation och möjliggöra en rekonstruktion av företaget. Ett särskilt problem i fallet Svenska Varv är behovet av reserveringar för att möta risker som är svåra att bedöma och även att öppet redovisa.

Sammanfattningsvis anser utskottet att föreliggande underlag för riksdagens beslut om Svenska Varv är till fyllest mot bakgrund av hittillsvarande praxis och omständigheterna i det särskilda fallet.

Utskottet övergår till sakbehandlingen av regeringens förslag om ett kapitaltillskott till Svenska Varv av 950 milj. kr. Som framgått är syftet med förslaget tvåfaldigt, nämligen dels att möjliggöra en avveckling av kvarvarande engagemang i handelsfartygsproduktionen, dels att skapa förutsättningar för en delvis ny inriktning av verksamheten och för en ökad integration av de olika företagsenheterna. De tre borgerliga oppositionspartierna har ställt sig avvisande till förslaget framför allt i vad gäller tankarna på en vidareutveckling av Svenska Varv som en samlad statlig industrikoncern. I stället föreslås en successiv avveckling och utförsäljning.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag, som innebär att de av

NU 1985/86:34

riksdagen år 1983 fastställda riktlinjerna fullföljs. Därmed tar utskottet NU 1985/86:34 också avstånd från kritiken i de tre motionerna 1985/86:388 (m), 1985/

86: 395 (fp) och 1985/86: 389 (c). Denna kritik synes grundad framför allt på en ideologiskt betingad ovilja mot statligt företagande som utskottet inte delar. Utskottet har senast i betänkandet NU 1985/86:24 utvecklat sin principiella syn på statligt företagande. Staten har, anförs det där, en given roll som ägare av företag bl. a. när det gäller problemtyngd verksamhet som kräver stora och uthålliga insatser för omstrukturering. Varvsindustrin är det kanske främsta exemplet på en sådan bransch. Bred politisk enighet har rått om att ett direkt ägarengagemang av staten har varit nödvändigt för den neddragning av varvsindustrins kapacitet som nu har skett. Även inom den kvarvarande varvsrörelsen inom Svenska Varv finns emellertid stora problem. Dessa hanteras enligt utskottets mening bäst inom en sammanhållen statlig varvskoncern.

Även en vidareutveckling av de olika företagen inom Svenska Varv bör enligt utskottets mening lämpligen ske inom koncernens ram och med utnyttjande av möjligheterna till samordning mellan olika enheter. Utskottet avvisar därmed motionärernas förslag om en successiv utförsäljning av företag allteftersom de når godtagbar lönsamhet. En sådan metod skulle permanenta problemen inom återstående delar av koncernen och med stor sannolikhet framtvinga ytterligare statliga tillskott. Även om målet vore en privatisering helt eller delvis av Svenska Varv skulle det enligt utskottets mening vara felaktigt att söka genomföra privatiseringen på det sätt som föreslås i de borgerliga partiernas motioner.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1985/

86: 388 (m), 1985/86: 395 (fp) och 1985/86: 389 (c) i de delar som berörts här.

Regeringens förslag om kapitaltillskott tillstyrks.

I sammanhanget tar utskottet upp också ett förslag i propositionen (s.

39 f.) om inlösen av skuldebrev till Svenska Varv. Bakgrunden till förslaget är i korthet att en viss del av statens tillskott vid tidigare finansiella rekonstruktioner av Svenska Varv har skett i form av skuldförbindelser för att bl. a. möjliggöra en nedskrivning av vissa anläggningstillgångar i Uddevallavarvet och Kockums. Då dessa nu är under avveckling föreslås att skuldebreven inlöses. För ändamålet begärs ett anslag av 860 milj. kr. på tilläggsbudget III för innevarande budgetår. Utskottet tillstyrker förslaget.

Om detta bifalls av riksdagen behöver medel i fortsättningen inte anvisas för ränta och amortering på skuldebreven. Det anslag för ändamålet som preliminärt anges i årets budgetproposition skall alltså inte förekomma på statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

Det statliga fartygsinnehavet

I proposition 1985/86:120 (s. 34—37) redovisas den pågående avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet hos Zenit Shipping och dess dotterbolag Uddevalla Shipping. Som utskottet redan har berört utgörs detta innehav främst av fartyg som har levererats av Svenska Varv och som har fått återtas från beställarna. Målet för verksamheten är att fartygen skall avytt- 21

ras så snabbt som marknadsförhållandena medger. Den 1 januari 1986 drev NU 1985/86: 34 och förvaltade de två bolagen sammanlagt 40 fartyg, vartill kom fordringar avseende 20 fartyg hos andra rederier.

Genom 1983 års varvsbeslut fastställdes en strategi för Zenit som innebar att fartygen skulle behållas ytterligare något eller några år i avvaktan på en väntad uppgång av marknaden så att försäljning skulle kunna ske till priser som täckte det dåvarande bokförda värdet. Ett belopp av 3 miljarder kronor anvisades som tillskott till Zenit för täckande av dels tidigare förluster, dels kommande förluster inkl. kostnader för fartygsdriften m. m.

Marknadsutvecklingen år 1984 blev emellertid betydligt sämre än väntat, vilket tvingade fram en nedskrivning av det bokförda värdet på fartygen. I syfte att förebygga en konkurs för Zenit övertog fullmäktige i riksgäldskontoret i april 1985 betalningsansvaret för 26,5% av bolagets lån, motsvarande 1 093 milj. kr. Ett fortsatt prisfall under året föranledde en ny uppgörelse i november 1985. Denna gång övertog riksgäldskontoret betalningsansvaret för den del av varje fartygs lån som inte skulle komma att täckas av kommande försäljningspris. Kostnaden härför beräknades till 1,7 miljarder kronor. En liknande uppgörelse skedde beträffande Uddevalla Shipping till samma beräknade kostnad. Riksgäldsfullmäktiges motiv för dessa åtgärder, som vidtogs efter hörande av regeringen, var att en omedelbar likvidation av bolagen och ett infriande av statens garantier för bolagens lån kunde väntas ge ett sämre ekonomiskt resultat för staten än en fortsatt avveckling av fartygsinnehavet i ordnade former. Som redan framgått belastar kostnaderna för de tre uppgörelserna - sammanlagt upp till 4,5 miljarder kronor — det särskilda anslaget för förlusttäckning till följd av statliga fartygskreditgarantier.

Utskottet har i december 1985 med anledning av en motion från moderata samlingspartiets sida om likvidation av Zenit lämnat en närmare redogörelse för riksgäldsfullmäktiges nämnda beslut (NU 1985/86:7). Frågan om uppgörelsen i april 1985 har också behandlats i riksdagens revisorers berättelse över granskningen av riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret 1984/85 (redog. 1985/86: 10). Till berättelsen har fogats ett särskilt utlåtande av f. d. justitierådet Fredrik Sterzel om riksgäldsfullmäktiges befogenheter då fartygskreditgarantier har blivit nödlidande. Riksdagen har därefter på förslag av finansutskottet (FiU 1985/86:18) beviljat fullmäktige ansvarsfrihet för nämnda period.

Såväl vid riksgäldsfullmäktiges beslut i april och november 1985 som vid frågans senare behandling i näringsutskottet, riksdagens revisorer och finansutskottet har företrädare för de tre borgerliga partierna hävdat att besluten var sakligt felaktiga och att alltså en snabb likvidation av Zenit borde ha skett. Från moderata samlingspartiets sida har därjämte gjorts gällande att fullmäktige överträtt sina befogenheter och att frågan borde ha underställts riksdagen.

Utskottet har under beredningen av det nu aktuella ärendet inhämtat uppgifter om den fortsatta avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet.

Från årsskiftet till mitten av maj 1986 har sammanlagt 14 fartyg sålts. I dagarna har ett avtal slutits mellan Zenit och det svenska rederiet Argonaut AB om försäljning av tio stora tankfartyg för en kontant ersättning av 22

drygt 500 milj. kr. Av de tio fartygen drivs för närvarande åtta från Sverige NU 1985/86: 34 med svensk besättning men under utländsk flagg enligt s. k. internationaliseringsavtal. Driften skall fortsätta på samma sätt i minst ett och ett halvt år. Efter denna affär uppgår det statliga fartygsinnehavet till endast 16 fartyg, av vilka nio hos Zenit och sju hos Uddevalla Shipping. Enligt vad utskottet erfarit har priset vid samtliga försäljningar varit sådant att förluster utöver vad som beräknats vid uppgörelserna med riksgäldsfullmäktige i november 1985 inte torde komma att uppstå.

I motion 1985/86: 388 (m) sägs att kostnaderna för avveckling av Zenits fartygsflotta skulle ha begränsats till ca 1,8 miljarder kronor om avvecklingen hade genomförts våren 1983 i enlighet med vad som då föreslogs från moderata samlingspartiets sida. Genom fördröjningen kommer sluträkningen att uppgå till åtminstone det dubbla beloppet, hävdas det. I sammanhanget behandlar utskottet också centerpartiets motion 1985/

86: 389, i vilken förutsätts att riksdagens revisorer vid den kommande granskningen av riksgäldsfullmäktiges verksamhet budgetåret 1985/86 tar upp frågan om fullmäktiges beslut i november 1985 om Zenit och Uddevalla Shipping.

I proposition 1985/86: 120 (s. 37) redovisas uppgifter som tyder på att de faktiska resultaten av Zenits fartygsförsäljningar åren 1983—1985 har varit något fördelaktigare än om fartygen hade avyttrats våren 1983. Det påpekas dock att en slutlig utvärdering kan göras först när avvecklingen av Zenits fartygsinnehav är genomförd.

Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt för riksdagen redovisar en sådan utvärdering och att denna omfattar även avvecklingen av Uddevalla Shippings återstående fartygsinnehav. De uttalanden om kostnaderna för avvecklingen som görs i motion 1985/86:388 (m) kan lämnas därhän. Utskottet noterar dock att den i motionen angivna kostnaden för en avveckling av Zenits flotta våren 1983 avviker från det belopp av 2,4 miljarder kronor som utskottet angav i betänkandet NU 1982/83:55 (s. 19).

Motionen avstyrks i berörd del.

Utskottet avstyrker även motion 1985/86:389 (c) såvitt gäller ett särskilt uttalande av riksdagen om riksdagens revisorers kommande granskning av riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret 1985/86. Mot bakgrund av frågans tidigare behandling, som utskottet nyss redovisat, torde ett sådant uttalande vara överflödigt.

Vad som i propositionen anförs om avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet föranleder enligt utskottets uppfattning ingen erinran från riksdagens sida.

I motion 1985/86:398 (s) berörs vissa sjöfartspolitiska aspekter på det statliga fartygsinnehavet. Motionärerna anser att fartygen fram till försäljningen bör segla under svensk flagg så att svenskt sjöfolk kan beredas sysselsättning. Vidare bör i samband med avyttringen av fartygen undersökas möjligheten för svenska rederier och befraktare att komma i fråga som köpare. Genom en samverkan mellan svenska rederi- och befraktarintressen å ena sidan och svensk exportindustri å andra sidan — under aktiv medverkan från staten — torde kapital för svenska köpare kunna anskaf- 23

fas, menar man.

Utskottet erinrar om att det av riksdagen fastställda målet för Zenits och NU 1985/86: 34

Uddevalla Shippings verksamhet är en avveckling av statens fartygsinnehav, vilket innebär begränsade möjligheter att tillgodose intressen av det slag som anges i motionen. Som framgått synes dock avvecklingen kunna genomföras på ett sådant sätt att en betydande del av fartygsflottan förblir i svensk ägo, vilket utskottet finner tillfredsställande. Därmed synes också motionärernas önskemål till stor del vara tillgodosett. Motionen avstyrks.

Åtgärder i Malmöregionen

I proposition 1985/86:120 (s. 37—39) redovisas för riksdagens information de åtgärder som regeringen vidtar eller avser att vidta med anledning av beslutet om avveckling av produktionen av handelsfartyg vid Kockums.

Några uppgifter om kostnaderna för åtgärdspaketet lämnas inte i propositionen. Med ledning av uppgifter som sedermera har lämnats i proposition 1985/86:125 kan emellertid de beräkningsbara kostnaderna för paketet anges till inemot 850 milj. kr. enligt följande (milj. kr.):

Småföretagsutveckling

— Medel till regionalt investmentbolag 50

— Medel till regionala utvecklingsfonden 8

— Medel till länsstyrelsen för regionala utvecklingsinsatser 10 Forskning och utveckling

— medel för teknisk högskoleutbildning i Malmö/Lund-regionen 24

— Utredning om centrum för marin- och undervattensteknologi Infrastruktur

— Kabelnätsutbyggnad genom televerket 8

— Förbindelser över Öresund Direkta företagsinsatser

— Lokaliseringsbidrag till Saab-Scania AB 414

— Medel för utvecklingsarbete inom Kockums Verkstäder AB 4

Summa förnyelseinsatser 518

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 95

Ombyggnad av järnvägsvagnar vid Kockums 225

Övergångsproduktion av handelsfartyg vid Kockums

Summa omställningsinsatser 320

Av proposition 1985/86: 120 framgår beträffande Öresundsförbindelserna att regeringen är positiv till att projektering och byggande av både en Öresundsbro och en järnvägstunnel startas så snart en överenskommelse har kunnat träffas med den danska regeringen. Beträffande övergångsproduktion vid Kockums meddelas att regeringen avser att återkomma med begäran om medel för att möjliggöra ytterligare beläggning på varvet under åren 1986 och 1987.

I proposition 1985/86:125 begärs medel på tilläggsbudget III för budgetåret 1985/86 för genomförande av huvuddelen av åtgärdspaketet. Till näringsutskottet har hänvisats den del av bilaga 10 till propositionen vari föreslås ett anslag av 68 milj. kr. till utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m. m. Det gäller här vissa insatser för småföretagsutveckling.

24 I partimotionen 1985/86: 394 avvisar vänsterpartiet kommunisterna, som NU 1985/86: 34 redan framgått, en nedläggning av Kockums. Partiet tar avstånd också från planerna på en bilfabrik i Malmö. En ytterligare förstärkning av bilindustrins ställning i landet är inte eftersträvansvärd, hävdas det, ”ty också här lurar ett strukturproblem”. Vad Malmö snarare borde bygga upp är en hög kompetens i fråga om framtida trafiksystem av annat slag, där miljöhänsyn och energibesparing kan kombineras med stor kapacitet och hög säkerhet.

I motionen skisseras ett alternativt regionalt utvecklingsprogram för att möta problemen i sydligaste Sverige. ”Det bör bygga mera på långsiktiga, genomtänkta sammanhang, ha bättre anknytning till progressiva strävanden inom trafik- och miljöområdena, söka utgå mera från den kompetens som utvecklats i området och inte vara så underordnat vissa privatkommersiella intressen.” I samarbete mellan i första hand kommunerna Malmö, Trelleborg. Helsingborg och Landskrona borde ett transportpolitiskt projekt byggas upp med syfte bl. a. att lösa frågan om kontinentförbindelserna medelst järnväg och färjor. Vidare anförs att kompetensen inom den samhälleliga sektorn, bl.a. inom hälsovården och trafikplaneringen, i Malmö och andra kommuner i Skåne och Blekinge bör tas till utgångspunkt för utveckling. Detta förutsätter att den kommunala sektorn ”betraktas som den produktiva och utvecklingsfrämjande sektor den i verkligheten är”. Förberedelser bör också vidtas för att bygga upp en vetenskaplig och industriell kompetens för optikbaserad datateknik. Löntagarfonden i regionen och annat samhälleligt kapital bör vara en huvudkälla vid finansieringen av de investeringar som ingår i utvecklingsprogrammet.

Utskottet kan inte finna att det program som presenteras i motion 1985/

86: 394 (vpk) utgör ett realistiskt alternativ till ett åtgärdspaket vilket, såsom fallet är med regeringens förslag, i hög grad bygger på konkreta insatser från industrin. Motionen avstyrks i berörda delar.

Frågan om Öresundsförbindelserna tas upp i motion 1985/86:391 (c). Där riktas kritik mot att regeringen som ett möjligt inslag i det föreslagna åtgärdspaketet för Malmöregionen har angett fasta förbindelser över Öresund. Motionärerna anser att planerna påen Öresundsbro har blivit ”en fix idé som blockerar alla andra idéer”. Man borde i stället satsa på täta, bekväma och snabba färjeförbindelser mellan Malmö och Köpenhamn.

Härigenom, sägs det i motionen, skulle förutsättningar skapas för en tät, flexibel och stryktålig struktur av små och medelstora företag, något som Malmöregionen är relativt fattig på. Även i motion 1985/86:394 (vpk) framförs kritiska synpunkter på planerna på en bilbro över Öresund, dock utan något särskilt yrkande i frågan.

Utskottet avser inte att gå in på de trafikpolitiska eller miljöpolitiska aspekterna av frågan om Öresundsförbindelserna. Från näringspolitisk synpunkt skulle emellertid tillkomsten av fasta förbindelser över Öresund kunna utgöra en värdefull stimulans för regionen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 1985/86:391 (c).

Utskottet tar härefter upp regeringens förslag i proposition 1985/86:125 (s.

32 f.) om anslag till utveckling av näringslivet i Malmöregionen med 25

3 Riksdagen 1985/86 17 sami. Nr 34

särskild inriktning på att främja utvecklingen av små och medelstora före- NU 1985/86: 34 tag. För ändamålet begärs 68 milj. kr. på tilläggsbudget för innevarande budgetår. En regional samordningsgrupp under ordförandeskap av landshövdingen i Malmöhus län har fått i uppdrag att utarbeta ett program med följande tre huvudkomponenter.

Högst 10 milj. kr. skall ställas till länsstyrelsens förfogande för regionala utvecklingsinsatser under en treårsperiod. Vidare skall högst 8 milj. kr. tillföras den regionala utvecklingsfonden för intensifierad företagsservice, insatser för att stimulera nyföretagande och medverkan i finansieringen av småföretag. Även dessa medel avser en treårsperiod. Det förutsätts att landstinget och Malmö kommun gemensamt tillskjuter motsvarande bidrag, vilket enligt vad utskottet har erfarit nu också har utlovats. För det tredje skall samordningsgruppen klargöra behovet av ett nytt regionalt investmentbolag. Som en ram för statligt medelstillskott till ett sådant bolag anges 50 milj. kr. Insatsen av bundet kapital från privata intressenter skall uppgå till minst 1,5 gånger den statliga insatsen. Gruppen skall samråda med i länet verksamma regionala investmentbolag. Som alternativ till ett nytt investmentbolag skall undersökas möjligheterna till samordning med Malmöhus Invest AB. Av propositionen framgår att högst 5 milj. kr. av de statliga medlen skall få tas i anspråk för investmentbolaget i avvaktan på insatser från privata intressenter. Industriminister Thage Peterson har i svar på en fråga i riksdagen (prot. 1985/86:83 s. 102) förklarat att resten av de statliga medlen avses komma att tas i anspråk i den takt som privat kapital tillförs.

I motion 1985/86:479 (m) avvisas förslaget såvitt gäller medel till ett nytt investmentbolag och till den regionala utvecklingsfonden i Malmöhus län.

Däremot godtar motionärerna att 10 milj. kr. ställs till länsstyrelsens förfogande. I motion 1985/86:466 (c) yrkas avslag på regeringens förslag som en konsekvens av att samme motionär i motion 1985/86:396, som utskottet har behandlat i det föregående, har krävt att produktionen av handelsfartyg vid Kockums skall fortsätta.

Utskottet finner det önskvärt att olika åtgärder vidtas för att främja utvecklingen av småföretagen i regionen. Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks. Motionerna 1985/86:479 (m) och 1985/86:466 (c) avstyrks i berörda delar.

I några motioner tas särskilt upp frågor om det tilltänkta regionala investmentbolaget. Tanken på ett sådant bolag möter stark kritik i partimotionen 1985/86:394 (vpk). Där sägs bl. a. att uppbyggnaden av näringslivet i en problemregion kräver långsiktighet och bestämda riktlinjer snarare än ”den slumpartade, hugskottsbetonade och icke alltid helt sunda företagsamhet, som i krislägen dyker upp för att dra fördel av arbetslösheten”.

Något särskilt yrkande framförs dock inte i motionen. Vissa klarlägganden om bolaget begärs i motion 1985/86:393 (s), som väcktes redan med anledning av proposition 1985/86:120. Genom vad som sedermera har framkommit torde dessa önskemål ha blivit tillgodosedda, varför motionen avstyrks.

I motion 1985/86:477 (fp) sägs att de villkor om medverkan av privata

finansiärer som regeringen har ställt upp är alltför hårda. Statens kapitalin- NU 1985/86: 34 sats bör inte vara kopplad till någon motprestation från näringslivets sida, anser motionärerna. En liknande uppfattning framförs i motion 1985/

86:399 (s), där det sägs att staten bör garantera en insats av 50 milj. kr. även om näringslivet inte uppnår sin andel.

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig för en lägre privat finansieringsandel så som föreslås i motionerna 1985/86:477 (fp) och 1985/

86: 399 (s). Dessa motioner avstyrks i de delar som nu berörs.

Olika insatser för att stimulera små- och nyföretagandet i Malmöregionen föreslås i motion 1985/86:477 (fp). En större del av regeringens åtgärdspaket borde ha använts för sådana insatser, anförs det. Motionärerna för fram tanken på ett etableringscentrum som skulle kunna bidra till framväxten av nya småföretag i Malmö. Ett sådant centrum skulle ge en bred och kostnadsfri rådgivning till blivande företagare. En särskild medelsanvisning av 3,1 milj. kr. för en treårsperiod föreslås.

Inrättandet av ett särskilt etableringscentrum i Malmöhus län skulle enligt utskottets uppfattning innebära en dubblering av den verksamhet med liknande syfte som redan bedrivs av den regionala utvecklingsfonden.

Som framgått skall denna verksamhet nu enligt regeringens förslag tillföras ökade resurser. De berörda yrkandena i motionen avstyrks.

Vidare framförs i motion 1985/86:477 (fp) vissa synpunkter på användningen av Kockums varvsområde. På detta område finns det enligt motionärerna möjlighet att avsätta mark och byggnader för en framtida industriby. Sedan Saab-Scania har fått sitt markbehov täckt bör det tilltänkta investmentbolaget tillåtas att köpa delar av området för att sedan erbjuda småföretag att etablera sig där på förmånliga villkor. Liknande tankar förs fram i motion 1985/86:399 (s), i vilken särskilt pekas på att det inom Kockums område finns värdefulla anläggningar för tung verkstadsindustri.

Dessa resurser borde kunna bilda underlag för ett särskilt bolag med uppgift att upplåta lokalerna till lämplig verksamhet.

Enligt utskottets mening gäller det här frågor som det ankommer på markägaren och övriga lokala intressenter att ta ställning till. Ett uttalande av riksdagen i frågan skulle knappast vara tillbörligt. De två motionerna avstyrks i berörda delar.

Slutligen under detta avsnitt tar utskottet upp ett förslag i motion 1985/

86:477 (fp) om uppbyggnad av ett centrum för molekylärbiologisk forskning i Lund. Ett sådant ”biocentrum” skulle, anförs det, kunna få stor betydelse med hänsyn såväl till att det finns ett gott kunnande hos olika universitetsinstitutioner i Skåne som till att en rad växtförädlingsföretag är etablerade i regionen.

Utskottet konstaterar att det gäller en fråga av en annan karaktär och med ett annat tidsperspektiv än insatserna i syfte att stärka Malmöregionens näringsliv efter beslutet om nedläggning av Kockums civila fartygsproduktion. Frågan om ett biocentrum i Lund är inte bara en regional angelägenhet. Den måste ses i samband med övriga frågor om uppbyggnaden av resurser för forskning och utveckling på området. Utskottet räknar

med att dessa frågor kommer att kunna tas upp i sitt rätta sammanhang vid NU 1985/86: 34 behandlingen av frågor om forskningspolitiken för tiden efter budgetåret 1986/87. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i denna del.

Marinteknisk forskning och utveckling

Som framgått kommer verksamheten inom marin- och undervattenssektorn vid Kockums att fortsätta. Inom denna sektor, som arbetar med bl. a. militära ubåtar och projekt för offshore-industrin, är orderläget förhållandevis gott. Enligt årsredovisningen för Svenska Varv har ett särskilt bolag,

Kockums Marine AB, bildats för att svara för bl. a. en intensifierad satsning på undervattensteknologi. Svenska Varv har också gått in som hälftenägare i United Stirling AB som tillsammans med Kockums utvecklar ett luftoberoende energisystem för undervattensbruk. Inom koncernen arbetar även Götaverken Arendal med undervattensteknologi i samband med utvecklingen av flytande produktionssystem för offshore-industrin.

I motion 1985/86:N324 (c) från allmänna motionstiden föreslås, med hänvisning till Kockums starka ställning inom undervattensteknologin, uppbyggande av ett marin- och undervattenstekniskt centrum i Malmö.

Sedan motionen väcktes har regeringen i proposition 1985/86:120 (s. 38) bland andra åtgärder i Malmöregionen redovisat ett utredningsuppdrag avseende förutsättningarna för inrättande av ett sådant centrum i anslutning till den fortsatta verksamheten vid Kockums varv. Uppdraget har genom beslut av regeringen den 20 februari 1986 lämnats till den särskilda regionala samordningsgruppen vid länsstyrelsen i Malmöhus län. Gruppen skall i sitt arbete ha nära kontakt med berörda myndigheter, forskningsinstitutioner och företag m. fl. Enligt vad utskottet erfarit har länsstyrelsen,

Lunds universitet och Kockums nyligen kommit överens om bildandet av en stiftelse, Stiftelsen för undervattensteknologi — UVEON, som skall förbereda uppbyggandet av det planerade centret.

Mot bakgrund av vad som anförts konstaterar utskottet att syftet med motion 1985/86:N324 (c) numera har tillgodosetts, varför motionen avstyrks.

Frågan om den marintekniska forskningens framtid tas upp i ett bredare perspektiv i motion 1985/86: 390 (s). Där sägs att det mot bakgrund av de senaste årens svårigheter för varvsbranschen är motiverat att diskutera hur den resurs som svensk marinteknisk kompetens utgör bäst skall utnyttjas och vidareutvecklas. Det konstateras att de näringsgrenar som är direkt eller indirekt knutna till den marina tekniken är av vital betydelse för landet. Många svenska leverantörer av utrustning och system till varv och rederier har fortfarande en väsentlig marknad.

Motionärerna pekar på ett antal exempel på marknadsframgångar för svenska företag inom det marintekniska området. Grundläggande förutsättningar för dessa framgångar har varit en hög utbildningsnivå och goda resurser för forskning och utveckling, anförs det. Mot denna bakgrund välkomnar motionärerna den nyssnämnda utredningen om ett centrum för marin- och undervattensteknologi i Malmö. Det är angeläget, menar de, att

verksamheten vid ett sådant centrum samordnas med befintlig verksamhet NU 1985/86: 34 inom området vid högskoleinstitutioner och SSPA Maritime Consulting AB (tidigare statens skeppsprovningsanstalt). Dessutom bör den marintekniska forskningen tillförsäkras medel för fortsatt verksamhet i nuvarande omfattning.

Beträffande frågan om samordning av den marin- och undervattenstekniska verksamheten har utskottet inhämtat att diskussioner förs mellan berörda intressenter i syfte att åstadkomma en lämplig arbetsfördelning mellan det planerade centret i Malmö och olika institutioner i Göteborg, bl. a. SSPA och Chalmers tekniska högskola, där det redan finns betydande resurser med inriktning på undervattensteknik för offshore-industrin.

Motionärernas önskemål i denna del torde alltså kunna tillgodoses utan något uttalande av riksdagen.

Beträffande statens stöd till den marintekniska forskningen gäller att ansvaret i dag är fördelat i huvudsak mellan tre myndigheter. Hos styrelsen för teknisk utveckling (STU) finns under nu löpande treårsperiod ett s. k. ramprogram för kunskapsutveckling inom skeppsteknik. Omfattningen av insatserna uppgår nu till knappt 5 milj. kr. om året. Därtill kommer ett program för kollektiv forskning i samarbete med Sveriges varvsindustriförening. Insatserna uppgår till 5 milj. kr. om året, varav staten genom STU svarar för 40%. Vid sidan av stödet till skeppsteknik har STU ett program för havsteknik med inriktning särskilt på offshore- och undervattensteknik. Insatserna för detta program uppgår för närvarande till ca 12 milj. kr. om året. Transportforskningsberedningen (TFB) ger visst stöd till sjöfartsteknisk forskning, främst systemorienterad forskning rörande driftsekonomi m. m. Insatserna uppgår för närvarande till ca 3 milj. kr. om året. Statens industriverk (SIND) har ansvaret för genomförande av ett treårigt program för havsindustriell kompetensutveckling varom riksdagen beslutade år 1984 (NU 1983/84:26). Programmet, för vilket gäller en medelsram av 17 milj. kr., omfattar huvudsakligen arktisk teknik och undervattensteknik. De medel som STU, TFB och SIND förfogar över lämnas som bidrag till projekt som utförs huvudsakligen inom SSPA, forskningsinstitutioner och industriföretag.

SSPA har nyligen till STU och TFB lämnat ett förslag till program för marinteknisk forskning för perioden 1987-1992. Programmet förutsätter insatser av 31 milj. kr. om året, varav staten genom STU och TFB skulle svara för ca hälften. Genom samordning med SIND:s program skulle kostnadsramen ökas till 43 milj. kr. om året.

Enligt vad utskottet har erfarit har STU och TFB ännu inte tagit ställning till förslaget. Inom SIND pågår överväganden om en fortsättning på 1984 års program, som löper ut med utgången av budgetåret 1986/87.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns starka skäl för staten att även i fortsättningen lämna ett betydande stöd till svensk marinteknisk forskning. Som har framgått av redogörelsen arbetar nu de tre närmast ansvariga myndigheterna med frågan om verksamhetens fortsatta inriktning, organisation och finansiering. Utskottet förutsätter att resultatet av myndigheternas överväganden kommer att ingå i underlaget för regeringens förslag till riksdagen nästa vår om industripolitiken och forsk- 29

4 Riksdagen 1985/86 17 sami. Nr 34

ningspolitiken efter budgetåret 1986/87. Något särskilt uttalande av riksda- NU 1985/86: 34 gen i frågan är enligt utskottets mening inte påkallat. Motion 1985/86:390 (s) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade riktlinjer för varvs stödet

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1985/86:388 yrkande 1 godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som anges i propositionen,

2. beträffande fortsatt produktion av handelsfartyg vid Kockums att riksdagen avslår motion 1985/86: N205, motion 1985/86:394 yrkande 1, motion 1985/86: 396 och motion 1985/86:399 yrkande 1,

3. beträffande utvecklingen inom det statliga kreditgarantisystemet att

riksdagen med anledning av proposition 1985/86:120 moment 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande anslag till förlusttäckning

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 12 till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 30000000 kr.,

5. beträffande ram för kreditgarantier

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 2 bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1989 utfärda statliga garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska varv intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av — inkl. tidigare lämnade garantier - högst 25000000000 kr.,

6. beträffande borgensåtaganden av Svenska Varv-koncernen att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 3 och med avslag på motion 1985/86:388 yrkande 4 godkänner vad som föreslås i propositionen om borgensåtaganden av Svenska Varvkoncernen för lån med statliga kreditgarantier,

7. beträffande anslag till kostnader för exportkreditgivning

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 10 till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 340000000 kr.,

8. beträffande anslag till räntestöd

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 11 till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 280000000 kr.,

9. beträffande handläggning av varvsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 momenten 4, 5

och 9 30

dels godkänner vad som föreslås i propositionen om en ändrad NU 1985/86:34 organisation för handläggning av ärenden om varvsstöd m. m., dels beslutar att anslaget Nämnden för fartygskreditgarantier under tolfte huvudtiteln skall upphöra med utgången av budgetåret 1985/

86,

dels - med tillägg till tidigare beslut (NU 1985/86:14 p. 6 mom. 2 a)

— under det på tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ytterligare 4413000 kr.,

10. beträffande projektstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1985/86:392 i ifrågavarande del godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som anges i propositionen,

11. beträffande ändrad storleksgräns för projektstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 1 i ifrågavarande del godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som anges i propositionen,

12. beträffande beredskapen på varvsområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 120 moment 13 och motion 1985/86:395 yrkande 4 till Kostnader för att upprätthålla viss varvskapacitet av beredskapsskäl för budgetåret 1986/87 under tolften huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

13. beträffande avgift för kreditgarantier

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1985/86:389 yrkande 2, motion 1985/86:392 i ifrågavarande del, motion 1985/86:395 yrkandena 5 och 6 och motion 1985/86:397 i ifrågavarande del godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som anges i propositionen,

14. beträffande kontantstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1985/86:389 yrkande 3 i ifrågavarande del, motion 1985/86:392 i ifrågavarande del, motion 1985/86: 395 yrkande 7 och motion 1985/86: 397 i ifrågavarande del godkänner de ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som anges i propositionen,

15. beträffande kapitaltillskott till Svenska Varv att riksdagen

a) avslår motion 1985/86: 388 yrkande 2, motion 1985/86:389 yrkandena 1 och 4 och motion 1985/86:395 yrkandena 2 och 3,

b) med bifall till proposition 1985/86:120 moment 7 och med avslag på motion 1985/86: 388 yrkande 3 och motion 1985/86: 395 yrkande 1 till Kapitaltillskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 950000000 kr.,

16. beträffande inlösen av skuldebrev till Svenska Varv

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:120 momenten 6 och 31

dels beslutar att anslaget Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB under tolfte huvudtiteln skall upphöra med utgången av budgetåret 1985/86,

dels till Inlösen av skuldebrev till Svenska Varv AB på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 860000000 kr.,

17. beträffande avveckling av Zenits fartygsflotta

att riksdagen avslår motion 1985/86:388 yrkande 5 och motion 1985/ 86:389 yrkande 3 i ifrågavarande del,

18. beträffande sjöfartspolitiska aspekter på det statliga fartygsinnehavet att

riksdagen avslår motion 1985/86: 398,

19. beträffande regionalt utvecklingsprogram

att riksdagen avslår motion 1985/86:394 yrkandena 2-6,

20. beträffande Öresundsförbindelserna att riksdagen avslår motion 1985/86: 391,

21. beträffande utveckling av näringslivet i Malmöregionen att riksdagen

a) med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 10 punkt 1 och med avslag på motion 1985/86:479 yrkande 4 till Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 68000000 kr.,

b) avslår motion 1985/86:466 yrkande 3,

22. beträffande regionalt investmentbolag att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:393,

b) avslår motion 1985/86:399 yrkande 2 i ifrågavarande del och motion 1985/86:477 yrkande 5,

23. beträffande små- och nyföretagandet i Malmöregionen att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:477 yrkandena 2 och 3,

b) avslår motion 1985/86:477 yrkande 4,

24. beträffande användningen av Kockums varvsområde att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:399 yrkande 2 i ifrågavarande del,

b) avslår motion 1985/86:477 yrkande 7,

25. beträffande centrum för molekylärbiologisk forskning i Lund att riksdagen avslår motion 1985/86:477 yrkande 8,

26. beträffande marin- och undervattenstekniskt centrum i Malmö

att riksdagen avslår motion 1985/86: N324,

27. beträffande den marintekniska forskningens framtid att riksdagen avslår motion 1985/86: 390.

Stockholm den 21 maj 1986

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

NU 1985/86: 34

32 Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson NU 1985/86: 34 (s) (p. 1-16), Erik Hovhammar (m), Olof Johansson (c) (p. 1-16), WiviAnne Radesjö (s) (p. 1-16), Sten Svensson (m). Birgitta Johansson (s),

Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Ivar Franzén (c),

Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Per-Ola Eriksson (c) (p.

17-27), Nic Grönvall (m), Leo Persson (s) (p. 17-27) och Sven-Åke Nygårds (s) (p. 17-27).

Reservationer

1. Ändrade riktlinjer för varvsstödet (morn. 1)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet kan” och slutar med "berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det i och för sig tillfredsställande att regeringen synes ha kommit till insikt om att nuvarande statssubventionering av varvsindustrin är ohållbar och att de svenska varvens kapacitet måste anpassas till efterfrågan. En tidigare och mer beslutsam omläggning av kursen - i enlighet med vad som föreslogs av moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet vid 1983 års beslut om varvspolitiken - skulle ha underlättat den nödvändiga kapacitetsminskningen. Såsom påpekas i motion 1985/86:388 (m) hade också statens totala kostnader för varvsstödet kunnat reduceras väsentligt.

Även om utskottet alltså ser det som positivt att regeringens förslag innebär en viss minskning av varvsstödet borde det enligt utskottets mening klarare framgå att målet är en total avveckling av stödet. Självfallet är en sådan avveckling i viss mån beroende av att motsvarande åtgärder vidtas i de svenska varvens viktigaste konkurrentländer. Såsom framhålls i motion 1985/86:395 (fp) måste Sverige nu öka ansträngningarna för att nå överenskommelser om nedtrappning av varvsstödet. Regeringen bör agera kraftfullt härför såväl inom ramen för OECD som bilateralt gentemot länder vilka tillämpar stöd som är särskilt besvärande för de svenska varven. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen ansluta sig till i ett uttalande till regeringen. Därigenom skulle motion 1985/86:388 (m) väsentligen tillgodoses i berörd del. Ett sådant uttalande ligger också i linje med vad som anförs i motion 1985/86:395 (fp).

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande ändrade riktlinjer för varvsstödet att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:120 moment 1 i ifrågavarande del och motion 1985/86:388 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Fortsatt produktion av handelsfartyg vid Kockums NU 1985/86:34

(mom. 2)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening av stor betydelse att den civila fartygsproduktionen vid Kockums kan bevaras och utvecklas. De avgörande skälen härför är av långsiktig industripolitisk natur. Utskottet ansluter sig till vad som i detta hänseende framförs i motionerna 1985/86:394 (vpk) och 1985/86:399 (s). Ett storvarv representerar en typ av kompetens för systembyggande som i framtiden kommer att få ökad betydelse i den industriella utvecklingen och som ingalunda enbart är knuten till fartygsproduktion. Det bör även noteras att Sverige har en betydande export av tjänster och kunnande inom det marina området. Fortsatt utveckling av dessa viktiga typer av tjänsteexport har som en förutsättning att också kapacitet för produktion finns i landet. En nedläggning av den civila fartygsproduktionen vid Kockums riskerar mot denna bakgrund att få negativa följder sett i ett bredare industripolitiskt och teknologiskt perspektiv.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom skulle såväl de nämnda motionerna som motionerna 1985/86: N205 (c) och 1985/86:396 (c) väsentligen tillgodoses.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande fortsatt produktion av handelsfartyg vid Kockums att riksdagen med anledning av motion 1985/86: N205, motion 1985/ 86:394 yrkande 1, motion 1985/86:396 och motion 1985/86:399 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Borgensåtaganden av Svenska Varv-koncernen (mom. 6)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”Varv tillstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1985/86:388 (m) om att samma regler om borgensåtaganden bör gälla för de kvarvarande delarna av Svenska Varv-koncernen som för de privatägda varven. I båda fallen bör alltså åtagandena begränsas till 10% av utestående statliga garantier. I propositionen redovisas inget skäl för att Svenska Varv skall belastas med ett kompletterande åtagande av 15%. Enligt utskottets mening bör — här liksom i andra sammanhang — principen om likabehandling av företag gälla. Utskottet anser för övrigt att man i ett längre perspektiv kan principiellt ifrågasätta värdet av borgensåtaganden av enskilda varvsföretag.

34 Utskottet tillstyrker alltså motionen och avstyrker propositionen i denna NU 1985/86: 34 del. Regeringens förslag i övrigt om borgensåtaganden för Svenska Varv tillstyrks.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande borgensåtaganden av Svenska Varv-koncernen att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:120 moment 3 och med bifall till motion 1985/86:388 yrkande 4 godkänner vad som föreslås i propositionen om borgensåtaganden för Svenska Varvkoncernen för lån med statliga kreditgarantier med den inskränkning som utskottet har angivit.

4. Avgift för fartygskreditgarantier (mom. 13)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m). Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet godtar” och slutar med ”av garantiavgiften” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1985/86:395 (fp) och 1985/86:389 (c) om den aviserade höjningen av kreditgarantiavgiften. Även om det är motiverat att staten totalt sett får en högre ersättning för det risktagande som följer av garantigivningen bör avgiftshöjningen anpassas till de bedömda kreditriskerna för varje särskilt projekt. Vid en sådan differentiering skulle hänsyn kunna tas till att garantigivningen till de privatägda mindre och medelstora varven innebär ett förhållandevis begränsat risktagande för staten. En generell höjning enligt regeringens förslag skulle vara olämplig av rättviseskäl. Dessutom skulle de privatägda varvens konkurrenssituation ytterligare försämras, vilket enligt utskottets mening vore olyckligt. Såsom påpekats i motion 1985/86: 388 (m) har dessa varv kommit att utsättas för avsevärda störningar i samband med det statliga stödet till Svenska Varv.

Regeringen bör alltså låta utarbeta ett system för differentierade garantiavgifter enligt vad som anförts. Utskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen härtill. Genom ett uttalande av denna innebörd skulle de två förstnämnda motionerna tillgodoses i berörda delar. Samma gäller i huvudsak också motsvarande delar av motionerna 1985/86: 392 (s) och 1985/

86: 397 (s).

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande avgift för fartygskreditgarantier att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:120 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1985/86:389 yrkande 2 och motion 1985/86:395 yrkandena 5 och 6 samt med anledning av motionerna 1985/86:392 och 1985/86:397, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Kontantstöd (mom. 14)

NU 1985/86:34

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Olof Johansson (c). Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp). Ivar Franzén (c) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Enligt utskottets” och slutar på s. 17 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att ett kontantstöd införs som ett komplement till nuvarande räntestöd. Med instämmande i vad som anförs i motionerna 1985/86:395 (fp) och 1985/86:389 (c) vill emellertid utskottet understryka att kontantstödet bör ges en sådan utformning att de mindre och medelstora varven får rimliga konkurrensvillkor. Av utskottets redovisning framgår att ett kontantstöd enligt de regler som anges i propositionen skulle komma att bli verkningslöst till följd av den internationella ränteutvecklingen. Såsom påpekas i motion 1985/86:388 (m) bör man inte låsa sättet att beräkna kontantstödet så som föreslagits. Regeringen bör utforma ett förslag som är mer flexibelt och som ger bättre möjligheter att tillgodose det angivna syftet med ett kontantstöd, dock utan avsteg från principen att stödformen inte skall innebära en utvidgning av nuvarande stöd. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet anfört. Med det sagda tillstyrker utskottet de två motionerna i berörda delar. Det föreslagna uttalandet ligger också i linje med tankegångarna i motionerna 1985/86:392 (s) och 1985/86:397 (s).

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande kontantstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:120 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1985/86:389 yrkande 3 i ifrågavarande del och motion 1985/86:395 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1985/86:392 och 1985/86:397, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Underlaget för riksdagens beslut om kapitaltillskott till Svenska Varv

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c) och Nic Grönvall (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”särskilda fället” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den kritik av underlaget för riksdagens beslut om Svenska Varv som framförs i motion 1985/86:388 (m). Som påpekas såväl i denna motion som i motion 1985/86:395 (fp) är proposition 1985/ 86:120 anmärkningsvärt summarisk när det gäller den centrala frågan om behovet av kapitaltillskott och användningen av de begärda medlen. Det saknas bl. a. en redovisning av utvecklingen för olika företag inom koncernen inom ramen för Svenska Varvs strukturplan. Inte heller lämnas uppgifter, t. ex. i form av finansiella nyckeltal, om möjligheterna att förränta

kapitalet i företaget. Torftigheten i propositionen framgår klart vid en NU 1985/86:34 jämförelse med t. ex. NBK:s rekommendation om utformning av emissionsprojekt. Enligt utskottets mening bör i princip samma krav ställas på den information som ges till riksdagen i samband med frågor om statliga ägartillskott som på informationen vid emissioner på börsen. Möjligheterna att under utskottsbehandlingen inhämta ytterligare upplysningar utgör inget substitut för en öppen redovisning. Endast en sådan kan ge underlag för debatt om t. ex. alternativa handlingslinjer. Med nuvarande ordning tvingas riksdagen i praktiken att godta vad företaget och regeringen redan har kommit överens om.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka vikten av en öppen och fyllig information i samband med frågor om kapitaltillskott till statliga bolag. Utskottet förutsätter att regeringen är beredd att ompröva sin praxis på området.

7. Kapitaltillskott till Svenska Varv (mom. 15)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet ansluter” och slutar på s. 21 med ”kapitaltillskott tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den kritik mot regeringens förslag som framförs i motionerna 1985/86:388 (m), 1985/86:395 (fp) och 1985/86:389 (c).

Kritiken är i första hand principiellt betingad. Sålunda anser utskottet att statligt företagande skall begränsas till områden där det finns särskilda motiv för ett statligt engagemang. Så har tidigare varit fallet inom varvsindustrin, där Svenska Varv har bildats med uppgift att svara för den nödvändiga anpassningen av branschen till ändrade förhållanden med omfattande stöd från staten. När avvecklingen av de stora nybyggnadsvarven för handelsfartyg väl har genomförts finns det enligt utskottets mening inte längre behov av en statlig varvskoncern. En avveckling av statens engagemang bör därför inledas.

Emellertid innebär regeringens förslag att Svenska Varv ges finansiella möjligheter att fortsätta de senaste årens expansion av verksamheten.

Enligt årsredovisningen inriktar man sig nu på ”att skapa en diversifierad verkstads- och entreprenadkoncern med starka inslag av engineering- och contractingverksamhet”. Utskottet påminner om att liknande ambitioner präglade uppbyggnaden av dåvarande Statsföretag AB i början av 1970- talet, med känt resultat. Utskottet kan inte finna något som helst berättigande för ett nytt statligt industrikonglomerat. Det är särskilt stötande att stora kapitaltillskott begärs för en expansion av statligt företagande mot områden som redan präglas av överkapacitet och lönsamhetsproblem.

Också från statsfinansiell synpunkt är förslaget betänkligt. Om inte den bakomliggande affärsidén visar sig hållbar kommer sannolikt ytterligare anspråk att resas på tillskott från ägaren. 37

Utskottet tar alltså avstånd från den strategi för Svenska Varv som NU 1985/86: 34

presenteras i propositionen och sorn ligger till grund för förslaget om kapitaltillskott till bolaget. I stället bör regeringen upprätta en plan för successiv avveckling av Svenska Varv och utförsäljning av olika företagsenheter. Med anledning av vad som sägs härom i motion 1985/86:389 (c) vill utskottet särskilt påpeka att avyttringen av de kvarstående varven inte får ske på sådant sätt att konkurrenssituationen för de privatägda varven försämras.

Som framgår av propositionen kommer Svenska Varv att belastas med betydande kostnader för avveckling av bl. a. Kockums och kundfordringsengagemangen. 1 första hand bör möjligheterna att täcka dessa kostnader genom utförsäljning av företag prövas. Utskottet är dock medvetet om att det med hänsyn till bl. a. de alltjämt stora riskerna inom varvsverksamheten kan komma att visa sig ofrånkomligt med kapitaltillskott från ägaren under nästa budgetår. En ny begäran härom från regeringen får då grundas på de förutsättningar beträffande avveckling av Svenska Varv som utskottet har angett.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker regeringens aktuella förslag om medel till Svenska Varv. Regeringen bör i stället anmodas att i samband med en avvecklingsplan för koncernen redovisa en beräkning av eventuellt medelsbehov. Genom ett tillkännagivande av riksdagen av denna innebörd skulle motionerna 1985/86: 388 (m) och 1985/86:395 (fp) tillgodoses i berörda delar. Samma gäller delvis också motion 1985/86: 389 (c).

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande kapitaltillskott till Svenska Varv att riksdagen

a) med bifall till motion 1985/86:388 yrkande 2, motion 1985/

86: 389 yrkande 4 och motion 1985/86:395 yrkandena 2 och 3 samt med anledning av motion 1985/86:389 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motion 1985/86:388 yrkande 3 och motion 1985/

86:395 yrkande 1 avslår proposition 1985/86:120 moment 7.

8. Kapitaltillskott till Svenska Varv (mom. 15)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet ansluter” och slutar på s. 21 med ”kapitaltillskott tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter (= reservation 7) varven försämras.

Som framgår av propositionen kommer Svenska Varv att belastas med stora kostnader för avveckling av bl. a. Kockums och kundfordringsengagemang, vartill kommer att betydande risker måste kunna mötas. Utskottet anser det inte realistiskt att räkna med att dessa kostnader under de närmaste åren skall kunna täckas i någon nämnvärd omfattning genom avyttring av olika företag inom koncernen. För flera av företagen gäller att 38

en försäljning i dagens läge sannolikt skulle ge ett dåligt ekonomiskt NU 1985/86: 34 resultat. Utskottet finnér det därför motiverat att Svenska Varv ges rådrum genom att det begärda kapitaltillskottet av 950 milj. kr. anvisas. I så måtto är utskottet alltså berett att tillstyrka regeringens förslag. Detta sker emellertid med det uttryckliga förbehållet att medlen inte får användas för genomförande av en sådan utvecklingsstrategi för Svenska Varv-koncernen som skisseras i propositionen och som utskottet nyss har tagit avstånd från.

I samband med att medlen anvisas bör riksdagen genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet har anfört. Härigenom skulle motionen 1985/86:389 (c) tillgodoses i berörda delar. Samma gäller i viss utsträckning också motionerna 1985/86:388 (m) och 1985/86:395 (fp).

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande kapitaltillskott till Svenska Varv att riksdagen

a) med bifall till motion 1985/86:389 yrkandena 1 och 4 samt med anledning av motion 1985/86:388 yrkande 2 och motion 1985/86:395 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet).

9. Avveckling av Zenits fartygsflotta (mom. 17)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet förutsätter” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening uppenbart att en försäljning av hela Zenits fartygsflotta våren 1983 hade gett ett betydligt bättre ekonomiskt resultat för staten än den strategi som regeringen valde att ge sig in på.

Såsom framhålls i motion 1985/86:388 (m) har den misslyckade spekulationen i stigande fartygspriser fått mycket kostsamma konsekvenser för skattebetalarna. Utskottet finner det angeläget att avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet nu sent omsider fullföljs. Regeringen bör snarast därefter företa och för riksdagen redovisa en utvärdering av det ekonomiska resultatet av avvecklingen, omfattande såväl Zenits som Uddevalla Shippings fartygsinnehav. Av utvärderingen bör framgå även det beräknade resultatet vid en snabbare avveckling så som tidigare har föreslagits från moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets sida.

Utskottet föreslår att riksdagen genom ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad som nu anförts. Härigenom skulle syftet med motion 1985/

86:388 (m) tillgodoses i berörd del. Utskottets förslag ligger också i linje med vad som sägs i motion 1985/96: 389 (c) om riksdagens revisorers kommande granskning av riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret 1985/86. Det är enligt utskottets mening angeläget att hanteringen av de 39

olika frågorna om Zenit och Uddevalla Shipping blir ingående belyst från såväl saklig som formell synpunkt.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande avveckling av Zenits fartygsflotta att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:120 moment 15, med bifall till motion 1985/86:388 yrkande 5 och med anledning av motion 1985/86:389 yrkande 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Regionalt utvecklingsprogram (mom. 19)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den kritik mot regeringens förslag som framförs i motion 1985/86: 394 (vpk). Det synsätt som ligger till grund för förslagen gynnar enligt utskottets mening fel tendenser och fel intressen i samhällets ekonomiska och sociala utveckling. En strukturomvandling av det slag som regeringen nu vill medverka till och som innebär att Kockums lämnar plats för en privat bilindustri är från samhällssynpunkt ogynnsam. Den innebär att högt kompetent arbetskraft avskedas och nya bilarbetare anställs, varvid samhället får stå för utbildningskostnaderna. Såsom påpekas i motionen bör man sträva efter kunskapsutveckling på den existerande kompetensens grund. Den särskilda kompetens som Kockums representerar bör alltså bevaras och utnyttjas för nya angelägna ändamål, t. ex. den utbyggnad av ett system för kontinentförbindelser och andra trafiksystem som anges i motionen som ett huvudinslag i ett program för regional utveckling i Sydsverige. Även i övrigt ansluter sig utskottet till motionärernas förslag om ett sådant utvecklingsprogram.

De medel som regeringen har begärt på tilläggsbudget för innevarande budgetår bör kunna användas för åtgärder med den inriktning som utskottet har förordat. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med förslag om medel för fullföljande av åtgärderna under följande budgetår. Vad som här anförts bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Motion 1985/86: 394 (vpk) tillstyrks alltså i berörda delar.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande regionalt utvecklingsprogram att riksdagen med bifall till motion 1985/86: 394 yrkandena 2-6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1985/86:34

11. Öresundsförbindelserna (mom. 20)

NU 1985/86:34

Ivar Franzén (c), Jörn Svensson (vpk) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som boljar med ”Utskottet avser” och slutar med ”motion 1985/86: 391 (c)” bort ha följande lydelse: Utskottet delar den kritiska inställning till regeringens planer på en bilbro över Öresund som kommer till uttryck i motion 1985/86:391 (c) liksom i motion 1985/86:394 (vpk). Utan att gå in på det från trafikpolitisk och miljöpolitisk synpunkt betänkliga i ett sådant projekt konstaterar utskottet att regeringens åtgärdspaket i detta liksom i andra avseenden synes bygga på förhoppningar om en fortsatt stark expansion av privatbilismen och bilindustrin. Utskottet finner det tvivelaktigt om en sådan utveckling skulle långsiktigt gagna regionens näringsliv. Frågan om Öresundsförbindelserna bör enligt utskottets mening lösas genom en järnvägstunnel mellan Helsingborg och Helsingör i kombination med en utbyggnad av fäijeförbindelserna mellan Malmö och Köpenhamn. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet anfört. Härigenom skulle motion 1985/86: 391 (c) tillgodoses. Ett sådant uttalande ligger också i linje med vad som sägs i motion 1985/86:394 (vpk).

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande Öresundsförbindelserna

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:391 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Utveckling av näringslivet i Malmöregionen (mom. 21)

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Nic Grönvall (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1985/86:479 (m) om medel till utveckling av näringslivet i Malmöregionen. Sålunda anser utskottet inte att regeringen har redovisat ett underlag som styrker behovet av ett nytt investmentbolag. Utvecklingen i Malmö skulle främjas mera av att investeringsfonderna blev generellt frisläppta. Utskottet avvisar också förslaget om extra medel till den regionala utvecklingsfonden. Det kommersiella utbudet av rådgivningstjänster till småföretag torde som motionärerna påpekar vara fullt tillräckligt i Malmö. Utskottet tillstyrker alltså yrkandet i nämnda motion om att anslagsbeloppet skall minskas till 10 milj. kr. Yrkandet i motion 1985/86:466 (c) avstyrks däremot.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande utveckling av näringslivet i Malmöregionen att riksdagen

a) med anledning av proposition 1985/86:125 bilaga 10 punkt 1 och med bifall till motion 1985/86:479 yrkande 4 till Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m. på tilläggsbudget III till stats -

budgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av NU 1985/86: 34 10000000 kr.,

b) ( = utskottet).

13. Regionalt investmentbolag (mom. 22)

Christer Eirefelt (fp) och Hadar Cars (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”nu berörs” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det av regeringen föreslagna kravet på privat kapitalinsats motsvarande 1,5 gånger den statliga insatsen helt orealistiskt. Som påpekats i motion 1985/86:477 (fp) har de stora företagen i allmänhet egna finansieringsbolag, medan de mindre företagen självfallet har begränsade möjligheter att tillskjuta kapital. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen slå fast att något visst krav på kapitalinsats från näringslivet inte bör ställas. Därmed skulle såväl nämnda motion som motion 1985/86:399 (s) tillgodoses i berörd del.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande regionalt investmentbolag

a) ( = utskottet),

b) med bifall till motion 1985/86:399 yrkande 2 i ifrågavarande del och motion 1985/86:477 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Små- och nyföretagandet i Malmöregionen (mom. 23)

Christer Eirefelt (fp) och Hadar Cars (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Inrättandet av” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1985/86:477 (fp) om att en större del av regeringens åtgärdspaket borde ha använts till att stimulera små- och nyföretagandet inom regionen. Som ett led häri skulle enligt utskottets mening motionärernas förslag om inrättande av ett etableringscentrum i Malmö vara väl värt att prövas. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad som här anförts. Däremot kan utskottet inte tillstyrka förslaget i motionen om särskild medelsanvisning. För ändamålet bör kunna användas medel som har anvisats för åtgärder i Malmöregionen.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23. beträffande små- och nyföretagandet i Malmöregionen att riksdagen

a) med bifall till motion 1985/86:477 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) ( = utskottet).

42 Särskilda yttranden

NU 1985/86: 34

1. Kontantstöd (mom. 14) och Kapitaltillskott till Svenska Varv (mom. 15)

Jörn Svensson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna har i grundläggande hänseenden företrätt en annan syn och förespråkat en annan utvecklingsstrategi för varven än andra partier. Vi har sålunda heller inte stött huvudlinjerna i 1983 års varvsbeslut. Att jag under momenten Kontantstöd och Kapitaltillskott till Svenska Varv avvisar de borgerliga förslagen innebär alltså inte någon anslutning i sak till majoritetens uppfattning.

2. Regionalt investmentbolag (mom. 22)

Jörn Svensson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna ställer sig kritiskt till hela idén om investmentbolag, detta med hänsyn till tidigare erfarenheter av dylika konstruktioner. Jag har dock i detta sammanhang ingen anledning att stödja de yrkanden som syftar till minskad privat finansiering i händelse av att bolaget kommer till stånd.

3. Användningen av Kockums varvsområde (mom. 24)

Jörn Svensson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna har i andra sammanhang föreslagit att Malmö kommun skall överta Kockums varvsområde. Det är önskvärt att kommunen här hävdar sitt intresse. Då detta är en fråga för den kommunala självstyrelsen har jag funnit mig böra ansluta mig till utskottsmajoritetens yttrande över motionerna 1985/86: 399 (s) och 1985/86:477 (fp).

43 Innehåll

NU 1985/86:34

Ärendet . 1

Sammanfattning 1

Proposition 1985/86:120 2

Huvudsakligt innehåll 2

Förslag 2

Proposition 1985/86:125 3

Motionerna 4

Utskottet 7

Inledning 7

Utvecklingen under perioden 1983 —1986 7

Stöd till varvsindustrin 9

Allmänna riktlinjer 9

Kreditgarantier 10

Räntestöd 12

Handläggning av varvsstöd 13

Privatägda varv 13

Stöd till privatägda varv 13

Avgift för kreditgarantier 15

Kontantstöd 15

Svenska Varv-koncernen 17

Det statliga fartygsinnehavet 21

Åtgärder i Malmöregionen 24

Marinteknisk forskning och utveckling 28

Hemställan 30

Reservationer

1. Ändrade riktlinjer för varvsstödet (m, fp, c) 33

2. Fortsatt produktion av handelsfartyg vid Kockums (vpk) 34

3. Borgensåtaganden av Svenska Varv-koncernen (m, fp, c) 34

4. Avgift för kreditgarantier (m, fp, c) 35

5. Kontantstöd (m, fp, c) 36

6. Underlaget för riksdagens beslut om kapitaltillskott till Svenska Varv (m, fp, c) 36

7. Kapitaltillskott till Svenska Varv (m, fp) 37

8. Kapitaltillskott till Svenska Varv (c) 38

9. Avveckling av Zenits fartygsflotta (m, fp, c) 39

10. Regionalt utvecklingsprogram (vpk) 40

11. Öresundsförbindelserna (c, vpk) 41

12. Utveckling av näringslivet i Malmöregionen (m) 41

13. Regionalt investmentbolag (fp) 42

14. Små- och nyföretagandet i Malmöregionen (fp) 42

Särskilda yttranden

1. Kontantstöd och Kapitaltillskott till Svenska Varv (vpk) 43

2. Regionalt investmentbolag (vpk) 43

3. Användningen av Kockums varvsområde (vpk) 43

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986