Skatteutskottets betänkande om inkomstbeskattning

Skatteutskottets betänkande

om inkomstbeskattning

SkU

1987/88:25

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet en rad motionsyrkanden som alla - direkt eller indirekt - berör fysiska personers beskattning och därmed sammanhängande förhållanden. De frågor som tas upp gäller bl.a. skattepolitikens allmänna inriktning, skatteskalans utformning för inkomståret 1989, underskottsavdragens skattemässiga behandling, införande av barnavdrag, nedsättning av mervärdeskatten för livsmedel, olika förmögenhetsskattefrågor, pensionärernas extra avdrag m.m.

Med anledning av en motion i ämnet hemställer utskottet att riksdagen skall anta en lagändring som går ut på att vissa reseförmåner även skall få utgå till en anställds homosexuella sambo utan att detta förmånsbeskattas. I denna fråga har m reserverat sig.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen med anledning av ett antal motioner begär förslag om viss skattefrihet för kottplockning. Häremot har s reserverat sig.

Tillsammans har vid betänkandet fogats 53 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Motionerna

1987/88:Sk303 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsam utredning och förslag syftande till att i skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med övriga barn.

1987/88:Sk304 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att makars förmögenhet skall särbeskattas fr.o.m. 1989 års taxering.

1987/88:Sk305 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för småbarnsföräldrar att vid beräkning av avdrag för resa till och från arbetet få inräkna resa och restid för lämnande och hämtning av barn på daghem eller motsvarande.

1987/88:Sk307 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av barns och föräldrars förmögenhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet.

1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr25

1987/88:Sk308 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva sambeskattningen av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet fr.o.m. 1989 års taxering.

1987/88:Sk309 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att folkpensionärernas extra avdrag vid beräkning av beskattningsbar inkomst fr.o.m. 1989 års taxering inte skall reduceras på grund av vederbörandes förmögenhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn och förslag angående den ökade inkomstens påverkan av folkpensionärernas extra avdrag i syfte att begränsa marginaleffekterna.

1987/88:Sk310 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete.

1987/88:Sk311 av Marianne Karlsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 3 000 kr. bör få skänkas till ideella föreningar årligen med avdragsrätt.

1987/88:Sk312 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man i den pågående inkomstskatteutredningen beaktar vikten av att en översyn av gällande avdragsregler för sjukdomsomkostnader sker.

1987/88:Sk314 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt för den som lider av celiaki att i självdeklarationen göra avdrag för fördyrade levnadskostnader.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf209.

1987/88:Sk317 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i skattelagstiftningen så att inkomst av kottplockning upp till 5 000 kr. per år och person skattebefrias.

1987/88:Sk318 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för bilavdrag ändras så att resa till daghem eller motsvarande får inräknas i arbetsresan.

1987/88:Sk319 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning rörande möjligheten till skattefrihet upp till visst belopp för pensionärer, som utför arbete inom hemtjänsten.

1987/88:Sk320 av Sigge Godin och Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om skattebefrielse för kottplockning i Norrbottens län, i Västerbottens län inom stödområde A och B samt i Jämtlands län.

1987/88:Sk323 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avdrag för kapitalförluster i samband med konkurs i enlighet med vad som anförts i motionen.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk324 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av sambeskattningen av förmögenhet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A801.

1987/88:Sk325 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa skattefriheten för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

1987/88:Sk326 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för bilavdrag ändras så att resor till daghem eller motsvarande får inräknas i arbetsresor.

1987/88:Sk328 av Anita Modin och Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likformig traktamentsbeskattning för privat- och offentliganställda.

1987/88:Sk329 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt motionens intentioner för att stimulera hemslöjden.

1987/88:Sk330 av Jan Hyttring och Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksskatteverket får i uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmånsvärdet i enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:Sk336 av Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att med stöd av punkt 3 i anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen ändra verkets föreskrifter angående avdrag för ökade levnadsomkostnader vid tjänsteresa i enskild tjänst, så att olägenheterna med de nuvarande schablonbestämmelserna vid korttidsförrättningar undanröjs.

1987/88:Sk337 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att olikheterna i skattehänseende mellan arbetsgivares och arbetstagares medlemsavgifter till facklig organisation bör undanröjas.

1987/88:Sk339 av Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattefrihet för pensionärers extrainkomster upp till 5 000 kr. per år.

1987/88:Sk346 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att samma undantagsregel som gäller vid beskattning av vissa utländska forskare i vårt land även skall gälla svenska forskare verksamma i Sverige, uppfyllande motsvarande kvalitetskrav.

1987/88:Sk359 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett särskilt inkomstslag bör införas i skattelagstiftningen för inkomst av konstnärlig verksamhet och att detta inkomstslag bör befrias från vissa socialavgifter.

1987/88:Sk360 av Ulla Johansson och Maj-Lis Lööw (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av bestämmelserna för avdrag

SkU 1987/88:25

för ökade levnadskostnader i samband med sjukdom att det i detta avseende blir en individuell beskattning.

1987/88:Sk361 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att från 1989 års taxering återinföra den t.o.m. 1987 års taxering gällande kvittningsrätten mellan inkomst av kapital och underskott i småhus.

1987/88:Sk362 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet för inkomster upp till 5 000 kr. av icke yrkesmässig kottplockning.

1987/88:Sk363 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av sambeskattningen av makars och barns förmögenhet samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.

1987/88:Sk366 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för en skattereform inför 90-talet,

2. att riksdagen beslutar att med utgångspunkt i de i motionen angivna fördelningspolitiska förutsättningarna högsta skattesatsen i inkomstskatteskalan för 1989 skall sättas till 70 %,

3. att riksdagen beslutar att avskaffa grundavgiften på 100 kr. vid inkomstbeskattningen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till differentierad mervärdeskatt med lägsta skatt på basmat i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Sk369 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av existensminimireglerna i syfte att stärka barnfamiljernas ekonomiska ställning.

1987/88:Sk370 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hemvårdsbidrag skall vara skattefritt.

1987/88:Sk377 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.

1987/88:Sk381 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsregler för utvecklingskostnader.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr238

1987/88:Sk386 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande kulturarbetarnas inkomstoch skattefrågor i enlighet med vad som anges i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr242.

1987/88:Sk388 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulanser för kottplockning.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk392 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för jämkning av förmånsvärde för fri bil enligt vad som anförs i motionen.

1987/88:Sk394 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det ökade behovet av förlängning av tvåårsavdraget för dubbel bosättning.

1987/88:Sk395 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade möjligheter till avdrag för arbetsrum i hemmet m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk396 av Stig Josefson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i avdragsreglerna för traktamenten att egenföretagare och anställd som själv debiterar arbetsgivaren hotellkostnad får göra avdrag för den faktiska kostnaden i enlighet med det anförda.

1987/88:Sk401 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frivillig tudelning av inkomster.

1987/88:Sk402 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning innebärande att skattefria livräntor och liknande skattefria inkomster skall vara skattefria även för pensionärer med de lägsta pensionerna och således inte beaktas vid beräkning av det extra avdraget för pensionärer.

1987/88:Sk404 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om särbeskattning av förmögenhet.

1987/88:Sk406 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om sådan ändring av SFS 1975:1347 att förmånstagarförordnande får göras till homosexuell samboende.

1987/88: Sk407 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett skattefritt grundbelopp för inkomster från egen tillverkning av hemslöjdsalster.

1987/88:Sk412 av Margareta Andrén och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förvärvsavdrag för pensionärer.

1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen beslutar avskaffa skattefriheten för vissa stipendier enligt kommunalskattelagens 19 § (1928:370) från den 1 januari 1989,

9. att riksdagen beslutar avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter från den 1 januari 1989,

1987/88:Sk415 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att vid beräkning av extra avdrag för folkpensionärer hänsyn inte skall tas till förmögenheten,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av folkpensionärernas beskattning i enlighet med vad som i motionen anförts.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk417 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade skatteregler för pensionärer i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk418 av Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i beskattningen av förmån av fri bil, så att jämkning av förmånsvärdet åter möjliggörs.

1987/88:Sk421 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär redovisning och utredning om bidragen till de fackliga organisationerna respektive arbetsgivarorganisationerna och om den skattemässiga behandlingen av avgifterna till fackföreningarna.

1987/88:Sk422 av Bengt-Ola Ryttar och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereduktion för fackföreningsavgift.

1987/88:Sk424 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till ändring av skattereglerna gällande naturaförmåner så att diskriminering av homosexuella sambor upphör.

1987/88:Sk426 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar utvidga skattelagstiftningen för utländska forskare så att den omfattar även forskare inom den privata sektorn.

1987/88:Sk429 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av gällande regler då det gäller avdragsrätt för dubbel bosättning och hemresor.

1987/88:Sk432 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för skattepolitikens långsiktiga inriktning som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anta följande ändring i 10 § lagen om statlig inkomstskatt: Nuvarande lydelse 1 mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande.Grundbeloppet utgör 100 kr. samt: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter: 5 % av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger 7 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 20 % av återstoden. Föreslagen lydelse grundbeloppet för 7 basenheter och 16 % av av återstoden.,

3. att riksdagen beslutar införa inflationsskydd i skatteskalorna enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar sänka grundavdraget med 1000 kr. enligt vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar höja det extra avdraget för pensionärer med 1 000 kr. enligt vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk435 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av skattereglerna för barnpension.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk437 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av beskattning av livränta m.m. från trafikförsäkringssystemet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk438 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen utreder frågan om skattefrihet för förslagsverksamhet inom industri och övrig verksamhet.

1987/88:Sk440 av Lars-Ove Hagberg och Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska löneklyftorna genom skärpning av marginalskatterna. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A249.

1987/88:Sk441 av Karl-Gösta Svenson och Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för kostnader för utbildning i teckenspråket i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ub357.

1987/88:Sk443 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av vinstandelar enligt vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi217.

1987/88:Sk444 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning av anställdas köp av aktier i det egna företaget enligt vad som anförs i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N303.

1987/88:Sk445 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lägre marginalskatter.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N304.

1987/88: Sk448 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar införa ett skattefritt belopp av 5 000 kr. för småskalig tillverkning i hemmet.

1987/88:Sk452 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bestämmelserna och anvisningarna beträffande extrautrustning vid beräkning av förmånsvärdet av tjänste- och leasingbil.

1987/88:Sk453 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet med vad i motionen anförts angående katalysatorer på begagnade bilar.

1987/88:Sk455 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning beträffande uppräkning av det extra avdraget för pensionärer i enlighet med vad i motionen anförts.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk456 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att höja skatteavdraget för underhållsbidrag.

1987/88:Sk458 av Arne Andersson i Ljung (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattelindring för kottplockning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk461 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen antar följande tillägg till 32 § 3 mom. e kommunalskattelagen (1928:370): ”Vad som sägs i andra stycket 3 gäller inte kuponger eller annat motsvarande betalningsmedel för motion och annan friskvård”,

2. att riksdagen beslutar att ur punkt 3 b av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen ta bort orden ”enklare slag av” och ”om - den utövas i ringa omfattning av den anställde”,

3. att riksdagen antar följande tillägg till 32 § 3 mom. e kommunalskattelagen: ”Vad som sägs i andra stycket 3. gäller inte kaffekuponger.”,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksskatteverket bör utfärda föreskrifter om tillåtna värden vad gäller kaffekuponger,

5. att riksdagen antar följande tillägg till 32 § 3 d mom kommunalskattelagen: ”Utan att tas upp som intäkt får en gåva på begäran av en anställd omvandlas till ett bidrag till en ideell förening.”

1987/88:Sk462 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att skyndsamt utarbeta förslag om nya regler beträffande bokföringsskyldigheten samt skatte- och socialavgiftsreglerna för kulturarbetare.

1987/88:Sk467 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgad rätt till avdrag för bilresor till och från arbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att avdrag för resor med bil till och från arbetet skall bestämmas med hänsyn till både årsbundna (fast) och milbundna (rörliga) kostnader,

3. att riksdagen beslutar att avdrag för resor med bil till och från arbetet då bilen används i tjänsten skall bestämmas i enlighet med den faktiska kostnaden för resan.

1987/88:Sk468 av Berndt Ekholm och Evert Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade förutsättningar för volontärtjänst i Sverige inom ideella organisationer.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en genomgripande skattereform enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2. att riksdagen beslutar om en skala för uttag av statlig inkomstskatt 1989 enligt vad som anges i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inflationsskydd av den statliga inkomstskatteskalan i enlighet med vad som anförts i motionen,

SkU 1987/88:25

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grundavdrag för barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av sparande,

7. att riksdagen beslutar att skatteskalan för uttag av statlig förmögenhetsskatt fr.o.m. taxeringen 1989 återfår det utseende den hade 1 januari 1982,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av sambeskattningen av förmögenhet enligt vad som anförts i motionen,

1987/88:Sk472 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen, i avvaktan på en familjebeskattningsreform som ger rättvisa skattevillkor även för underhållsskyldiga, hos regeringen begär skyndsamt förslag till förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga.

1987/88:Sk474 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en produktionsbeskattning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en stats-kommunal progressiv enhetsskatt,

3. att riksdagen beslutar i enlighet med motionen vad gäller den statliga inkomstskatten för år 1989,

4. att riksdagen beslutar i enlighet med motionen vad gäller pensionärernas skatteförhållande för år 1989,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pensionärernas skatteförhållande för tiden efter år 1989,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopandet av underskottsavdragen och införandet av en samhällelig bostadsbank,

12. att riksdagen beslutar om en engångsskatt på större förmögenheter för

1988 i enlighet med motionen,

13. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på förmögenheter för år

1989 och därefter i enlighet med motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av värderingsgrunderna för förmögenheter vid beskattningen och åtgärder mot manipulering med lån,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en realränteskatt,

16. att riksdagen beslutar att det avdragsgilla premiebeloppet för privata pensionsförsäkringar begränsas till ett halvt basbelopp i enlighet med motionen,

17. att riksdagen beslutar att höja underlaget för skattereduktion för fackföreningsavgifter till 1 600 kr. i enlighet med motionen,

18. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1988 års taxering höja beloppsgränsen för rätt till avdrag för underhållsbidrag till 5 000 kr. per barn och att detta omvandlas till en skattereduktion om maximalt 2 500 kr. i enlighet med motionen.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk476 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av vinstandelar på sätt som angivits i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi613.

1987/88:Sk477 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar reducera schablonavdraget vid inkomstbeskattningen från 3 000 kr. till 2 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi232.

1987/88:Sk481 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra avdrag för sjukkostnader i skattesystemet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf338.

1987/88:Sk484 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna avseende avdrag för resa till och från arbetet, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de negativa konsekvenserna tjänstebilsbeskattningen kan få för trafiksäkerheten och den svenska bilindustrin.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T439.

1987/88:Sk485 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vilka principer som bör gälla för en reformering av skattesystemet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tudelning av inkomsten vid beskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående en omläggning av beskattningen från produktionsfaktorn arbete till beskattning av råvaror, energi, maskiner och kapital i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av gränsen för förmögenhetsskatt enligt vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar upphäva lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den skattemässiga behandlingen av arbetsgivares avgifter till sina partsorganisationer i syfte att uppnå likställighet mellan arbetsgivare och arbetstagare,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna för skattejämkning för existensminimum enligt vad som anförts i motionen,

1987/88:Sk489 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att vid beräkning av tidsvinst vid resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna kommunikationer får inräknas också den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem, fritidshem och liknande,

SkU 1987/88:25

3. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av existensminimireglerna i enlighet med vad som i motionen anförts i syfte att stärka barnfamiljernas ekonomiska ställning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So642.

1987/88:Sk539 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av mervärdeskatten på baslivsmedel innebärande att mervärdeskatten på baslivsmedlen i ett första steg minskas med tio procentenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk555 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen beslutar sänka schablonavdraget från 3 000 kr. till 2 000 kr. från den 1 januari 1989.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi220.

1987/88:Sk558 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet för skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte sker yrkesmässigt, från 5 000 kr. till 10 000 kr.

1987/88:Fi208 av Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen uttalar sig för att de personalstiftelser som förvaltar vinstandelsmedel helt bör skattebefrias,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de beskattningsregler, som gäller när andelarna tas ut av den anställde.

1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

18. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att analysera möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till biståndsarbetet enligt vad i motionen anförts.

1987/88:T85 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna avseende avdrag för resa till och från arbetet, i enlighet med vad som anförs i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de negativa konsekvenserna som tjänstebilsbeskattningen kan få för trafiksäkerheten och den svenska bilindustrin.

Yttrande från annat utskott

Skatteutskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna 1987/88:U225 yrkande 18,1987/88:Sk310och 1987/88:Sk311 yrkande 2 såvitt avser frågan om skatteavdrag för bidrag till internationellt biståndsarbete (bilaga 1).

SkU 1987/88:25

11 Gällande ordning m. m.

SkU 1987/88:25

Pågående utredningar

För närvarande arbetar tre parlamentariskt sammansatta kommittéer med större skattepolitiska utredningar. Kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet (RINK) ser över inkomstskattesystemet i de delar som inte har direkt samband med företagsbeskattningen. En annan kommitté (Fi 1985:06) har i uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen (URF). Slutligen arbetar en kommitté (Fi 1987:06) med att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning (KIS).

I direktiven till RINK (dir. 1987:29) anförs bl.a. följande:

Syftet med översynen är att åstadkomma ett mera rättvist och enkelt skattesystem som i förhållande till dagens innebär lägre skattesatser för den statliga inkomstskatten, en breddad skattebas genom minskade avdragsmöjligheter samt en mer enhetlig kapitalbeskattning som stimulerar till ökat sparande och minskad skuldsättning. Ett annat viktigt mål för kommitténs arbete är att åstadkomma ett regelsystem som kan bli bestående under lång tid. Reformen måste finansieras fullt ut, dvs. den får inte innebära en försämring av den offentliga sektorns finansiella sparande eller av det statliga budgetsaldot. - Kommitténs arbete skall bedrivas skyndsamt. Siktet bör vara inställt på att det nya systemet skall börja gälla fr.o.m 1991 års taxering.

Grundavdrag, skatteskalor och marginalskatt m.m.

Vid 1989 års taxering gäller att det kommunala och statliga grundavdraget utgör 10000 kr., liksom basenheten. Ett fast belopp på 100 kr. finns inbyggt i grundbeloppet för alla som har beskattningsbar inkomst. Högsta marginalskatten är 75 % vid en kommunal skattesats på 30 %. Den s. k. brytpunkten, där gränsen går för 50 % marginalskatt, infaller vid en taxerad årsinkomst om 150 000 kr. Efter grundavdrag gäller följande skatteskala:

Grundbelopp

Beskattningsbar inkomst 0-70 000 70 000-

Tilläggsbelopp

Underlag 140 000-190 000 190 000-

Underskottsavdrag m.m.

Värdet av ett underskottsavdrag är för närvarande i princip begränsat till 50 %. Detta åstadkoms genom att underskottsavdrag inte medges vid

Skatt

100 + 5 %

3 600 + 20 %

Skatt 0 + 14 %

7 000 + 25 %

ningen av tilläggsbelopp. Den begränsade kvittningsrätt som tidigare fanns mellan villaunderskott och kapitalinkomst har helt slopats vid 1989 års taxering.

Beskattningen av makar

Enligt huvudregeln skall makar som under beskattningsåret levt tillsammans taxeras en var för sin inkomst. Genom riksdagsbeslut våren 1986 slopades fr. o. m. 1988 års taxering sambeskattningen av makars B-inkomster och den därmed sammanhängande rätten att utnyttja vissa av den andre makens avdrag (prop. 1985/86:130, SkU 40).

Mervärdeskatt på livsmedel

Sorn ett resultat av riksdagens behandling under hösten 1982 av ett regeringsförslag om höjning av mervärdeskatten tillsattes i januari 1983 en parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier och med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att helt eller delvis befria livsmedel från mervärdeskatt. Utredningen - med undantag av dess vpk-ledamot - avvisade tanken på en sådan skattedifferentiering (SOU 1983:54).

Under 1983/84 års riksmöte avstyrkte utskottet en vpk-motion med yrkande om befrielse från mervärdeskatt på livsmedel med bl. a. följande hänvisning till utredningen (SkU 1983/84:44 s. 14-15):

Vid sin ingående prövning av de argument som kunde anföras för och emot en befrielse av mervärdeskatt på livsmedel fann kommittén att ett utbyte av livsmedelssubventionerna mot en sänkt mervärdeskatt på livsmedel skulle innebära en omfördelning till barnfamiljernas och låginkomsttagarnas nackdel, att såväl subventionerna på vissa baslivsmedel som mer direkta åtgärder riktade till utsatta grupper var överlägset mer effektiva när det gällde att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska situation, att en sänkt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel, sedd som en isolerad åtgärd och räknat i absoluta belopp, främst skulle komma höginkomsttagarna till del, att barnfamiljer med en disponibel inkomst under 75 000 kr. per år skulle missgynnas av en momsbefrielse både relativt och i absoluta belopp jämfört med hushåll utan barn med samma inkomst och att ett system med olika mervärdeskatt på livsmedel och övriga varor och tjänster skulle skapa betydande administrativa problem och kostnadsökningar inom såväl statsförvaltningen som näringslivet, försvåra skattekontrollen och öppna nya möjligheter till skattefusk.

Riksdagen beslutade avslå motionen och har därefter vid flera tillfällen - senast i april 1987 - avslagit motionsyrkanden av liknande innebörd.

Förmögenhetsbeskattningen

För närvarande tas statlig förmögenhetsskatt ut enligt följande skala:

Beskattningsbar Förmögenhetsskatt

förmögenhet

400 000—600 000 0 för 400 000 + 1,5 % av återstoden

600 000—800 000 3 000 för 600 000 + 2 % av återstoden

800 000-1 800 000 7 000 för 800 000 + 2,5 % av återstoden

1 800 000- 32 000 för 1 800 000 + 3% av återstoden

SkU 1987/88:25

13 Förmögenhet sammanläggs för makar liksom för föräldrar och hemmavarande barn under 18 år. Skatten fördelas sedan på var och en efter förmögenhetens storlek. Om barnen inte har statligt beskattningsbar inkomst på minst 100 kr. läggs dock deras förmögenhetsskatt ut på föräldrarna. I fråga om fosterföräldrar och fosterbarn gäller samma regler.

Förra året avstyrkte utskottet vissa motioner om särbeskattning av förmögenhet med hänvisning till att frågor om individuell förmögenhetsbeskattning lämpligen borde prövas i samband med beredningen av familjelagsakkunnigas förslag (SkU 1986/87:33). Enligt ett frågesvar av finansministern i kammaren den 19 november 1987 har man i finansdepartementet inlett en översyn av förmögenhetsskatten i fråga om bl. a. eventuell särbeskattning, skattens bas, nivån på skatteuttaget, värderingsreglerna och behovet av särskilda lättnadsregler. Avsikten är enligt finansministern att översynen skall bedrivas parallellt med RINK.

Realränteskatt

Frågan om införande av en realränteskatt prövades av riksdagen under hösten 1986 i samband med att riksdagen antog en lag om tillfällig förmögenhetsskatt på förmögenhet i livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser. Det förslag till realränteskatt som då behandlades hade väckts i en vpk-motion och gällde hela den finansiella sektorn. Riksdagen avslog motionen (SkU 1986/87:17).

Pensionärer

Enligt gällande bestämmelser skall folkpension, som består av bl. a. allmän ålderspension, i princip tas upp som inkomst vid beskattningen. En folkpensionär som endast åtnjuter ålderspension och pensionstillskott är dock enligt gällande bestämmelser berättigad till extra avdrag med så högt belopp att någon skatt inte uppkommer. Om inkomsten är högre reduceras det extra avdraget med mellan 66 2/3 och 33 1/3 av det överskjutande beloppet. Vid beräkningen av det extra avdraget beaktas även livräntor som är helt eller delvis skattefria. Utskottet har tidigare avstyrkt motioner om att inte beakta livräntor vid avdragsberäkningen (SkU 1984/85:37,1985/86:26).

RINK skall enligt direktiven se över reglerna om extra avdrag för folkpensionärer i syfte att minska marginaleffekterna och uppnå förenklingar.

Barnpension

I SkU 1985/86:30 Finns en utförlig redogörelse över gällande ordning för beskattning av barnpension och frågornas tidigare behandling. I betänkandet avstyrkte utskottet motioner om vissa ändringar av beskattningsreglerna för barnpension med hänvisning till att frågan skulle komma att tas upp av pensionsberedningen (S 1984:03) i samband med frågan om efterlevandepensioneringens framtida utformning. Med samma motivering avstyrktes påföljande år en liknande motion (SkU 1986/87:33).

Pensionsberedningen lade i januari 1988 fram ett delbetänkande

SkU 1987/88:25

(SOU:1987:55) Efterlevandepension med förslag till en reformering av familjepensioneringen inom den allmänna försäkringen. Huvudsyftet med reformen är att förmånerna från folk- och tilläggspensioneringen till efterlevande barn och vuxna skall anpassas till de förändringar som under de senaste årtiondena har inträffat i fråga om familjemönster och samhällsförhållanden. Förslaget bereds för närvarande i socialdepartementet.

Existensminimum

Enligt de bestämmelser om extra avdrag som för närvarande gäller kan sådant avdrag medges om inkomsten efter avdrag för skatt understiger existensminimum, dvs. det belopp som man kan anses behöva i inkomst för att försörja sig själv och sin familj. För att få extra avdrag i detta fall krävs att skatteförmågan har varit nedsatt på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan jämförlig omständighet. Den som äger tillgångar av något slag, t. ex. fastighet, kan i regel inte få extra avdrag på grund av existensminimum.

Reglerna om extra avdrag för existensminimum skall tas upp av RINK.

Naturaförmåner

Regelsystemet för beskattning av naturaförmåner ändrades genom riksdagsbeslut i december 1987 (prop. 1987/88:52, SkU 8 och 14 och SfU 12; SFS 1987:1205,1208 och 1303-1311). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1988 och påverkar underlaget för preliminärskatt och avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgift under 1988. Taxering med ledning av de nya reglerna sker för första gången vid 1989 års taxering.

I de nya bestämmelserna undantas från skatteplikt först och främst personalvärdsförmåner, som bl. a. kännetecknas av att de inte är avsedda att vara ett direkt vederlag för utfört arbete. De skall i stället vara ett led i arbetsgivarens personalvård. Om den anställde får byta ut förmånen hos arbetsgivaren mot kontant ersättning eller om förmånen inte riktar sig till hela personalen skall förmånen jämställas med lön i pengar. Detsamma gäller om den anställde utanför arbetsgivarens arbetsplatser får åtnjuta annan förmån än förmån av fri måltid på arbetsgivarens bekostnad, t. ex. genom ett kupongsystem.

Som exempel på skattefria personalvärdsförmåner anges förfriskningar och lättare förtäring, sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud samt viss arbetsgivarstödd motionsverksamhet. Vidare skall förmånen för anställda i trafik- och resebyråföretag o.d. att kostnadsfritt eller till ett subventionerat pris få utnyttja företagets resetjänster även i fortsättningen anses som skattefri personalvård. Skattefriheten begränsas dock till reseförmåner som utgår till den anställdes make/maka eller sambo och barn under 18 år.

Vidare skall förmån av fri grupplivförsäkring i princip vara skattefri även i fortsättningen. Till de skattefria förmånerna skall vidare räknas sjukvårdsförmåner och företagshälsovård, dock att ersättning av patientavgift vid tandvård skall vara skattepliktig. Arbetsgivaren medges avdrag för sina

SkU 1987/88:25

kostnader för anställds sjuk- och hälsovård med undantag för kostnader som avser vård på privat sjukvårdsinrättning.

Förmån av fria arbetskläder och fri uniform skall inte tas upp som intäkt, om förmånen avser kläder som är avpassade för arbetet och inte kan användas privat. Inte heller skall skatteplikt föreligga för vissa gåvor, nämligen julgåvor av mindre värde, sedvanliga jubileumsgåvor samt minnesgåvor vars värde inte överstiger 6 000 kr. och som ges vid speciella tillfällen. Även andra förmåner vars värde per år och anställd inte överstiger 600 kr. är skattefria.

Övriga naturaförmåner skall vara skattepliktiga. För vissa förmåner har, i likhet med vad som redan har gällt för bilar, schablonmässiga värderingsregler införts vid taxeringen. Detta gäller för förmån av bl. a. fria eller subventionerade måltider. Flär skall gälla att värdet av kostförmån skall bestämmas med utgångspunkt i ett genomsnittspris i riket för lunchmåltid av normal beskaffenhet. Genomsnittspriset skall bygga på en prisinsamling under året före beskattningsåret. När arbetsgivaren tillhandahåller den anställde fria måltider genom kupong skall värderingsreglerna gälla endast om kupongvärdet för en måltid inte överstiger genomsnittspriset avrundat uppåt till närmaste hela krontal.

Ett förslag om att schablonvärdera även semesterbostad avslogs av riksdagen.

Preliminär A-skatt skall betalas för samtliga skattepliktiga naturaförmåner. De har också belagts med arbetsgivaravgifter. Vidare har arbetsgivaren ålagts att ange värdet av eventuella naturaförmåner i kontrolluppgift.

Bilförmån

Fr.o.m den 1 januari 1987 gäller nya, mer schabloniserade bestämmelser för värdering av förmån av fri bil eller delvis fri bil för privat bruk (prop. 1986/87:46, SkU 9). De nya bestämmelserna innebär att förmånen av en helt fri bil värderas till 22 % av nybilspriset av senaste årsmodellen av bilen året före beskattningsåret eller-om bilen är äldre än tre år- 18 % av samma pris. Värdet av extrautrustning - här bortses dock från mobiltelefon - överstigande 20 000 kr. skall läggas till nybilspriset. Riksskatteverket (RSV) ställer samman aktuella marknadspriser på de olika bilmodeller som marknadsförs.

Förmånsvärdet skall sättas ned om den skattskyldige bekostat allt drivmedel, om förmånen utgått bara under en del av året eller om den skattskyldige utgett ersättning för förmånen. Vidare får - om det finns synnerliga skäl - förmånsvärdet jämkas uppåt eller nedåt. Enligt utskottets tidigare nämnda betänkande är det närmast aktuellt med jämkning nedåt för lätta lastbilar och liknande fordon samt bilar med fast utrustning eller inredning som avsevärt försvårar ett privat nyttjande.

Samtidigt som riksdagen antog de nya reglerna beslöt riksdagen - på förslag av skatteutskottet - att av regeringen begära en uppföljning av det nya systemet efter det att det varit i funktion något år samt en redovisning av resultatet av uppföljningen.

SkU 1987/88:25

16 Skattefrihet för viss verksamhet

SkU 1987/88:25

Genom lagstiftning 1981 (prop. 1980/81:139, SkU 50) infördes skattefrihet för intäkter av icke yrkesmässig bär- och svampplockning upp till 5 000 kr. under ett beskattningsår. Några avdrag för omkostnader får icke ske i den mån plockningsinkomsterna är skattefria. Om bärplockning bedrivs i sådana former att rörelse anses föreligga gäller inte skattefrihet. Skattefriheten avser inte heller den som är anställd och mot sedvanlig lön plockar bär eller svamp.

Utskottet avstyrkte senast i betänkandet 1986/87:33 ett antal motioner om olika utvidgningar av beskattningsreglerna för bär- och svampplockning.

Ersättning för förbättringsförslag

Om en anställd har fått en extrainkomst i form av engångsersättning, belöning e. d. beskattas inkomsten tillsammans med övrig lön som inkomst av tjänst. Reglerna om ackumulerad inkomst kan vara tillämpliga på sådana extrainkomster förutsatt att ersättningen har betalats ut under ett år men hänför sig till två eller flera år. Det är däremot inte möjligt att utnyttja uppfinnarkontot, eftersom detta endast kan användas för uppfinnarinkomster som utgör rörelseinkomster.

Förra året avstyrkte utskottet en motion om en utredning av frågan om skattefrihet för förbättringsförslag inom industriell och annan verksamhet (SkU 1986/87:33). Enligt utskottet borde problem som hänger samman med extrainkomster av olika slag i första hand lösas genom generella sänkningar av marginalskatterna.

Livränta på grund av trafikskada

Vid 1982 års skattereform (prop. 1981/82:197, SkU 60) slopades i förenklingssyfte bl. a. den begränsade rätten till avdrag för premier och andra avgifter för kapitalförsäkring samt sjuk- eller olycksfallsförsäkring. Däremot gjordes ingen ändring i de beskattningsregler som alltjämt gäller för utbetalningar till följd av personskada. Livräntor och engångsbelopp som utbetalats på grund av personskada är alltså fortfarande i princip skattepliktiga i den utsträckning de avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller ersättning för förlorat underhåll.

Hemvårdsbidrag

Genom den kommunala hemtjänsten ges service och hjälp åt ålders- och förtidspensionärer, handikappade och andra vårdbehövande. Till hemtjänsten räknas bl. a. omsorg i hemmet, hjälp med hushållet, skötsel av bostaden, färdtjänst, matservering och matdistribution samt hårvård och fotvård. Hemvårdsbidraget och andra former av stöd till anhöriga till vårdbehövande utgör ett komplement till den avgiftsbelagda kommunala hemtjänsten. RSV har i en skriftväxling med Svenska kommunförbundet våren 1986 ifrågasatt om inte hemvårdsbidrag skall vara skattepliktigt för mottagaren. Finansministern har den 30 mars 1987 i ett interpeliations- och frågesvar i riksdagen

2 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 25

förklarat att regeringen kommer att ta ställning till frågor angående hemtjänsten och andra stödformer, däribland beskattningen av hemvårdsbidrag, i samband med att ställning tas till äldreberedningens förslag i dessa frågor. Enligt årets budgetproposition (bilaga 7, s. 112 ff.) kommer regeringen att under våren förelägga riksdagen en proposition om riktlinjerna för den framtida äldreomsorgen. Propositionen kommer enligt föredragande statsrådet att bygga på äldreberedningens slutbetänkande (SOU 1987:21) som nyligen har remissbehandlats.

Pensionsförsäkringar

De regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier som för närvarande gäller genomfördes 1975 (prop. 1975/76:31, SkU 20; SFS 1975:1347) och innebär sammanfattningsvis att avdrag för premierna medges med högst 10 % av A-inkomsten av tjänst och högst 30 % av A-inkomsten av jordbruk eller rörelse. I betänkandet SkU 1984/85:60 avstyrkte utskottet en motion om en ytterligare begränsning av avdraget.

Genom lagstiftningen 1975 skärptes också villkoren för att en försäkring skulle godtas som pensionsförsäkring, bl. a. med avseende på den krets av personer som enligt försäkringen skulle kunna utfå efterlevandepension. Tidigare fick valfri person sättas in som förmånstagare. Genom lagändringarna begränsades förmånstagarkretsen till den försäkrades make/maka, varmed i detta sammanhang skulle förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden, samt barn under 20 år och handikappat barn. Den principiella bakgrunden angavs vara att den skattskyldige inte genom försäkringsavdrag skulle kunna överflytta beskattningen av en del av sin inkomst till annan person utom i dessa speciella fall.

År 1984 föreslog utredningen om homosexuellas situation i samhället i betänkandet Homosexuella och samhället (1984:63) bl. a. att förmånstagarkretsen i detta sammanhang skulle utvidgas till att omfatta person av samma kön med vilken den försäkrade sammanlevt under äktenskapsliknande förhållanden. Förslaget i denna del togs emellertid inte upp i den proposition som senare lades fram på grundval betänkandet, och det föranledde inte heller någon lagstiftning (prop. 1986/87:124, SoU 31, LU 28). I propositionen anförde föredragande statsrådet att konsekvenserna av utredningens förslag på denna och vissa andra punkter inte var närmare utredda och att frågan om förslaget i dessa delar borde genomföras krävde ytterligare överväganden.

Fackliga stipendier

Genom beslut av riksdagen 1983 infördes en tidsbegränsad skattefrihet för stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning och som inte utgör ersättning för arbete för utgivarens räkning (prop. 1982/83:157, SkU 50). Den tillfälliga lagstiftningen har sedermera permanentats (prop. 1986/87:45, SkU 15).

SkU 1987/88:25

18 Vinstandelar

Hosten 1984 genomfördes-med verkan fr. o. m. 1984 års taxering-särskilda bestämmelser som i vissa fall undantar anställdas förvärv av aktier i de bolag där de är anställda från beskattning som löneförmån (prop. 1984/85:80, SkU 21). Undantaget tillämpas under förutsättning att en anställds förvärv skett på samma villkor som gällt vid försäljning till andra än anställda och aktieägare m. fl. och att de anställdas aktieförvärv tillsammans med förvärv som görs av aktieägare i bolaget inte avser mer än 20 % av det totala antalet utbjudna aktier. Undantaget gäller inte för anställda som köpt aktier för mer än 30 000 kr. En annan förutsättning är att aktierna vid tiden för aktieförsäljningen inte är noterade på Stockholms fondbörs eller föremål för handel på den s. k. OTC-marknaden.

Utskottet har därefter återkommande avstyrkt motioner om att generellt undanta anställdas aktieförvärv från beskattning med motiveringen att en sådan ordning skulle kunna uppfattas som orättvis av alla dem som inte har aktiebolag med vinstdelning som arbetsgivare. Senast skedde detta i betänkandet SkU 1986/87:42.

En vinstandelsstiftelse omfattas inte av de särskilda regler som gäller inom vissa sparformer utan är skattskyldig till statlig inkomstskatt, bl. a. för avkastningen på stiftelseförmögenheten och för realisationsvinster. Enligt praxis får företaget under vissa förutsättningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen för de till stiftelsen överförda vinstmedlen, men stiftelsen har inte rätt till avdrag för utbetalningarna till andelsägarna. Skatten utgår med 40 % av den beskattningsbara inkomsten. Förmögenhetsskatt tas ut med 0,15 % av den del av stiftelsens beskattningsbara förmögenhet som överstiger 25 000 kr.

Schablonavdraget i tjänst

I samband med införandet av den förenklade självdeklarationen bestämde riksdagen våren 1985 med verkan fr. o. m. 1987 års taxering schablonavdraget under inkomst av tjänst till 3 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från arbetet. Utskottet har härefter vid upprepade tillfällen - senast förra våren - avstyrkt motionsyrkanden om en reducering av schablonavdraget (SkU 1986/87:33).

I direktiven till RINK ingår bl. a. att överväga en ökad schablonisering av reglerna och pröva hur schablonavdraget i tjänst bör utformas.

Traktamenten

Den som gör tjänsteresor utanför sin vanliga verksamhetsort har rätt till avdrag för kostnaden för själva resan och för ökade levnadskostnader i form av utgifter för hotellrum, merkostnader för måltider m. m. Om kostnadsersättning utgått gäller särskilda regler, olika för statlig och enskild tjänst. Statlig kostnadsersättning skall i regel inte tas upp som inkomst, och avdrag får inte göras för motsvarande kostnader även om dessa överstiger ersättningen. I fråga om enskild tjänst är principen den motsatta. Ersättningen skall tas upp som inkomst och avdrag medges för omkostnaderna. Det avdrag

SkU 1987/88:25

sorn medges motsvarar uppburet traktamente men är maximerat till ett s. k. normalbelopp som motsvarar högsta dygnstraktamente för statligt anställda.

Utskottet har tidigare kritiserat dessa olikheter i traktamentsbeskattningen men avhållit sig från att föreslå någon åtgärd av riksdagen i avvaktan på resultatet av det beredningsarbete i denna fråga som bedrivits inom regeringskansliet (SkU 1985/86:40). Uppgiften att lägga fram förslag om ändringar i traktamentsbeskattningen har härefter pålagts RINK.

Bil till och från arbetet

Bestämmelserna om avdrag för resor med bil mellan bostad och arbetsplats innebär i korthet följande. För att man skall vara berättigad till avdrag krävs att man gör en viss minsta tidsvinst (2 timmar) vid resor med bil jämfört med om resorna företas med allmänna kommunikationsmedel. Avdrag medges bara för milbundna (rörliga) kostnader. Vidare gäller att en skattskyldig som använder bil i tjänsten minst 60 dagar per år och därvid kör minst 300 mil i tjänsten får avdrag för kostnader för resor med bil till och från arbetet under de dagar han använder bilen i tjänsten. Använder han bilen i tjänsten minst 160 dagar per år medges av förenklingsskäl avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Även här gäller dock som villkor för avdragsrätten en viss minsta körsträcka om 300 mil.

RINK skall enligt sina direktiv bl. a. se över avdragen för resor till och från arbetet.

Dubbel bosättning

Den ökning i levnadskostnaden som kan uppstå genom att man har sitt arbete på annan ort än bostadsorten får normalt inte dras av. Avdrag kan emellertid erhållas, om anställningen är avsedd att vara endast en kortare tid (i regel högst två år) eller om man av annan anledning inte kan bosätta sig på den ort där man arbetar. För anställda inom byggnads- och anläggningsbranschen kan t. o. m. 1989 års taxering tvåårsperioden under vissa omständigheter förlängas, men utskottet har motsatt sig att denna förlängning skall få gälla andra kategorier (SkU 1986/87:15).

Arbetsrum i hemmet

Beträffande avdrag för arbetsrum i bostaden har rättspraxis en restriktiv hållning. En första förutsättning för avdrag är att arbetsgivaren inte håller med arbetsrum. Dessutom krävs att arbetsrummet är avskilt på ett sådant sätt att det inte ingår i bostaden eller att det blivit inrett på ett sådant sätt att det inte längre kan användas för bostadsändamål.

Avgift till arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation

Till den skattskyldiges levnadskostnader, för vilka avdrag inte medges, räknas enligt punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (KL) bl.a. avgifter till föreningar och andra sammanslutningar i vilka den

SkU 1987/88:25

skattskyldige är medlem. Regeln anses innebära att medlemsavgifter inte är avdragsgilla oavsett om medlemskapet har samband med inkomstens förvärvande eller inte. Avgift till fackförening är således inte avdragsgill vid taxeringen (RÅ 1937 Fi 349). För avgift till arbetsgivarförening kan däremot avdrag medges. Som förutsättning för sådan avdragsrätt brukar anges att föreningen i händelse av konflikt är skyldig att lämna medlem konfliktbidrag. Detta undantag från förbudet mot avdrag för medlemsavgifter motiveras med att den avgift som arbetsgivare erlägger kan likställas med premie för försäkring mot förlust i samband med arbetskonflikt. Avdrag har sålunda medgivits för avgift till Svenska arbetsgivareföreningen (RÅ 1913 ref. 147). Denna olikhet i den skattemässiga behandlingen av medlemsavgifter till fackföreningar resp. till arbetsgivarföreningar måste dock ses i samband med behandlingen av utgående konfliktunderstöd. Enligt punkt 8 av anvisningarna till 32 § KL utgör understöd, som vid arbetskonflikt utgått till i konflikten indragen arbetare från organisation som han tillhör, inte skattepliktig intäkt. Konfliktunderstöd som medlem i arbetsgivarförening uppbär anses däremot utgöra skattepliktig intäkt för arbetsgivaren.

Fr. o. m. 1984 års taxering medges dock skattereduktion med 40 % av den avgift som en skattskyldig erlagt till sin fackförening. Underlaget är maximerat till 1 200 kr. och reduktionen således begränsad till 480 kr. Understöd, som föreningen vid arbetskonflikt utbetalat till en medlem i föreningen, är inte skattepliktig intäkt för medlemen.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om slopande av såväl skattereduktionen som avdragsrätten. Utskottet har tidigare inte heller varit berett att medverka till en höjning av underlaget för reduktionen (SkU 1986/87:33).

Extra avdrag på grund av sjukdom

Extra avdrag, dock högst 10 000 kr., kan komma i fråga om skatteförmågan under inkomståret varit väsentligen nedsatt på grund av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka allmänt barnbidrag åtnjutits, eller annan därmed jämförlig omständighet. För gifta gäller inkomstgränsen 10 000 kr. för deras sammanlagda avdrag. Vissa personer är på grund av sin sjukdom i behov av särskild kost. Om man inte kan göra sannolikt hur stora utgifterna varit för den särskilda kosthållningen beräknas merutgifterna enligt vissa schabloner.

RINK skall enligt direktiven ta upp bl. a. frågan om extra avdrag för sjukdomskostnader i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram.

Underhåll till barn

Avdrag för underhållsbidrag för icke hemmavarande barn medges till dess barnet fyllt 18 år eller, om barnet går i skola, till dess det fyllt 21 år. Avdrag får göras med det belopp som den underhållsskyldige betalt eller som räknats till godo som underhåll, dock högst 3 000 kr. för varje barn.

I betänkandet SkU 1986/87:33 avstyrkte utskottet olika motionsyrkanden om en uppräkning av avdraget till 5 000 kr. per barn.

SkU 1987/88:25

21 En kommitté (S1986:05) ser för närvarande över reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott (dir. 1986:30). Kommitténs arbete beräknas vara avslutat under år 1989.

Avdrag för gåvor

Ett regeringsförslag om en begränsad rätt till avdrag för bidrag till internationellt biståndsarbete har tidigare avvisats av riksdagen (prop. 1978/79:160, SkU 55). Vid utskottets återkommande prövning av frågan har utskottet vidhållit att såväl principiella och kontrolltekniska skäl som svårigheten att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och andra organisationer talar mot att riksdagen medverkar till en avdragsrätt av den här arten (SkU 1986/87:33).

Kulturarbetare

Kulturarbetare och andra rörelseidkare som har haft utgifter under tiden innan en verksamhet utvecklats till en rörelse får i efterhand dra av dem under en sexårsperiod. En förutsättning härför är dock att utgifterna hänför sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året. Vidare gäller för kulturarbetare särskilda regler för avdrag för arbetslokal i egen bostad och för resor. Genom insättning på upphovsmannakonto har kulturarbetare en möjlighet att få uppskov med beskattningen av vissa inkomster.

I betänkandet SkU 1986/87:33 avstyrkte utskottet, liksom utskottet gjort tidigare, införandet av ett särskilt inkomstslag i skattesystemet för kulturarbetare. Utskottet utgick emellertid från att taxeringsnämnderna i fortsättningen inte skulle komma att betrakta etablerade konstnärers verksamhet i egen regi som hobbyverksamhet. Vad särskilt angick upphovsmannakontot ansåg utskottet tiden vara inne att i lämplig form - exempelvis genom RSV - göra en utvärdering av de vunna erfarenheterna av denna lagstiftning och göra de omprövningar som kunde visa sig erforderliga. På utskottets hemställan gjorde riksdagen ett tillkännagivande med denna innebörd (rskr. 1986/87:210). En sådan utvärdering förbereds för närvarande inom finansdepartementet.

Forskare

Utländska forskare beskattas för 70 % av lönen vid tillfällig anställning eller tillfälligt uppdrag i Sverige. Uppdraget skall avse kvalificerat forskningseller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering inom landet. En forskarskattenämnd hos RSV prövar, efter framställning av forskaren, uppdragsgivaren eller arbetsgivaren i utlandet, om förutsättningar för skattelättnad föreligger.

Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om att utsträcka undantagsreglerna till att omfatta också svenska forskare som är verksamma här och som har motsvarande kvalifikationer (SkU 1984/85:60).

SkU 1987/88:25

22 Avdrag för förlust vid konkurs

Vid inkomstbeskattningen medges inte avdrag för förlust som är att hänföra till kapitalförlust. Enligt lagstiftning som gäller från och med 1984 års taxering räknas till kapitalförlust sådan förlust som inte har samband med någon förvärvskälla och sådan förlust som visserligen har sådant samband men som inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga.

I betänkandet SkU 1986/87:33 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om att införa särskilda regler om avdragsrätt i förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet för kapitalförlust vid konkurs.

Utskottet Allmänna riktlinjer

Utskottet inleder med att behandla de förslag till allmänna riktlinjer för utformningen av beskattningen på längre sikt som bl. a. läggs fram i de borgerliga partiernas och vpk:s partimotioner.

Carl Bildt m.fl. (m) begär i motion Sk470 (yrkande 1) förslag om sänkt skattetryck, sänkta marginalskatter, skatt med hänsyn till försörjningsbörda, internationell anpassning av skatteuttaget och ett snabbt genomförande.

Bengt Westerberg m.fl. (fp) begär i motionerna Sk432 (yrkande 1) och Sk445 (yrkande 2) ett tillkännagivande om en kraftig sänkning av marginalskatten, som enligt motionärerna bör uppgå till normalt 40 % och högst 50 %, en inflationsskyddad skatteskala samt åtgärder för att stärka rättssäkerheten.

I motion Sk366 (yrkande 1, delvis) av Olof Johansson m.fl. (c) uttalas att inriktningen bör vara att skapa varaktiga regler. De anser vidare att en reform bör vara totalfinansierad och fördelningspolitiskt acceptabel med bibehållet eller höjt grundavdrag och kommunal skatteutjämning. De begär vidare lägre moms på mat, sänkta marginalskatter och en generell förenkling.

Lars Werner m.fl. (vpk) begär i motion Sk474 (yrkandena 1 och 2) en omläggning av skatterna på arbetsinkomster till en beskattning i produktionsledet. Huvudparten av den nuvarande kommunala inkomstskatten torde enligt motionärerna kunna ersättas med skatt ur produktionen. I motionen yrkas också införande av en progressiv statskommunal enhetsskatt.

I motion Sk485 (yrkande 1 och 3) av Alf Svensson (c) begärs ett uttalande om likabehandling av alla inkomster, sänkta marginalskatter och inflationsskyddade skatteskalor. Man bör vidare enligt motionären ta hänsyn till försörjningsansvar och inrikta sig på att få till stånd en rättvisare kommunal beskattning. Motionären förespråkar också en omläggning av beskattningen från arbete till råvaror, energi, maskiner och kapital.

Utskottet vill för sin del framhålla att man under 1980-talet har genomfört en rad reformer i syfte att förbättra och förenkla inkomstbeskattningen. Dessa reformer har också inneburit betydande skattelättnader. Som framgår av den inledande redogörelsen pågår för närvarande ett omfattande utred -

SkU 1987/88:25

ningsarbete av olika parlamentariskt sammansatta kommittéer i fråga om skattesystemets framtida utformning. Av direktiven framgår att ett flertal av de synpunkter som framförts i de olika motionerna kommer att beaktas under utredningsarbetet, bl. a. problemen med de nuvarande marginalskatterna och vikten av att åstadkomma ett rättvist, enkelt och bestående regelsystem. Utskottet tänker främst på utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK), men också utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) och utredningen om indirekta skatter (KIS) har betydelse i detta sammanhang. Tillsammans kan detta breda och vittomfattande utredningsarbete förutsättas ge en samlad bild av skattesystemet i dess helhet och skapa förutsättningar att åstadkomma en bestående reform. I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete är utskottet inte berett att ta någon definitiv ställning i frågor som gäller den framtida utformningen av skattesystemet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m.

I partimotionerna från de tre borgerliga partierna - Sk470 yrkandena 2 och 3 (m), Sk432 yrkandena 2—4 (fp) och Sk366 yrkandena 2 och 3 (c) - begärs ändringar i skatteskalan m.m., bl. a. i syfte att minska marginalskatten år 1989. Moderata samlingspartiet presenterar en egen skatteskala. Folkpartiet yrkar en minskning av grundbeloppet med 4 % vid inkomster över 70 000 kr. i kombination med en minskning av grundavdraget med 1 000 kr., och centerpartiet slutligen begär ett beslut om högst 70 % marginalskatt samt ett slopande av det fasta beloppet på 100 kronor. M, fp och c yrkar dessutom att skatteskalan skall inflationsskyddas.

I vpk-motionen Sk474 (yrkande 3) yrkas beträffande skatteskalan för nästa års inkomster dels en skärpning för inkomster över 250 000 kr., dels en skattereduktion som avtrappas i intervallet 140 000-180 000 kronor. LarsOve Hagberg och Paul Lestander (vpk) begär i motion Sk440 en skärpning av marginalskatterna och en begränsning av avdragsrätten.

Utskottet anser att frågan om de betydande skatteförändringar som föreslås i de olika motionerna - och som enligt vad ovan sagts torde komma att behandlas inom RINK - är för tidigt väckt. Ett ställningstagande till sådana långtgående åtgärder bör enligt utskottets uppfattning följaktligen anstå, och utskottet avstyrker därför de berörda motionsyrkandena.

Underskottsavdrag m. m.

Carl Bildt m.fl. (m) yrkar i motion Sk470 (yrkande 5) att avdragsbegränsningen för småhusägare slopas, och förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) begär i motion Sk361 ett återinförande av rätten till kvittning mellan inkomst av kapital upp till 30 000 kr. och underskott i småhus fr.o.m. 1989 års taxering. Enligt motion Sk474 (yrkande 6) av Lars Werner m.fl. (vpk) bör man slopa underskottsavdragen och införa en samhällelig bostadsbank där lån till låg och fast ränta kan erhållas. Subventioneringen av boendet genom bostadsbanken bör enligt förslaget begränsas till att gälla egnahem, bostadsrätt och fritidshus av mer normal standard. Villor,

SkU 1987/88:25

bostadsrättslägenheter och fritidshus av lyxkaraktär bör inte subventioneras genom lån i bostadsbanken för den del som överstiger normal standard utan hänvisas till de vanliga finansieringsinstituten. Genom att inrätta en bostadsbank enligt dessa principer omintetgörs möjligheterna att dra skattemässiga fördelar av att ta upp lån för spekulation i aktier, obligationer etc. och samtidigt kunna göra avdrag för dessa låneräntor på skatten.

Motionsyrkanden om att medge underskottsavdrag utan begränsning har prövats av utskottet varje år alltsedan skatteomläggningen 1982. Utskottet vidhåller i princip sin uppfattning att det av rättviseskäl och med hänsyn till att skatt bör tas ut efter förmåga finns anledning att ha kvar en begränsning av avdragsrätten. Utskottet anser vidare att det saknas skäl att nu återinföra den begränsade rätt till kvittning mellan underskott av schablonbeskattad villa och inkomst av kapital som riksdagen, bl. a. av förenklingsskäl och då kvittningsrätten bedömdes i de flesta fall gälla obetydliga belopp, beslutat upphäva fr.o.m. 1989 års taxering. Samtidigt vill utskottet erinra om att frågan om underskottsavdragens skattemässiga behandling prövas av företagsskattekommittén och att det tidigare förbudet att tillgodogöra sig avdrag för underskott i annan kommun än hemortskommunen upphävts med verkan från årets taxering. Vad särskilt gäller utgiftsräntor för villor och sommarstugor ingår det i RINK:s uppdrag att överväga en sammanföring av kapitalvinster och kapitalinkomster till ett inkomstslag och att därvid flytta över dessa utgiftsräntor till inkomstslaget kapital. Om kommitténs överväganden skulle leda till kännbara kostnadsökningar för låntagare med högt belånade bostadsfastigheter, t. ex genom att lånen är bundna under lång tid, skall kommittén också pröva om särskilda övergångslösningar behövs för dessa grupper.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade motionsyrkandena.

Barnavdrag

Carl Bildt m. fl. (m) begär i motion Sk470 (yrkande 4) att regeringen skall lägga fram förslag om ett grundavdrag på 15 000 kr. per hemmavarande barn vid den kommunala beskattningen. Syftet är att relatera skatteuttaget till inkomsttagarnas försörjningsbörda och skapa rättvisa för barnfamiljerna. Vidare avser motionärerna att göra det möjligt för förvärvsarbetande föräldrar att betala mer för enskild eller kommunal barnomsorg, vilket enligt deras mening skulle minska behovet av stöd i annan form till den offentliga barnomsorgen.

Utskottet har under senare år vid upprepade tillfällen förhållit sig avvisande till motionsyrkanden om bl. a. grundavdrag för barn. Det har skett med den enligt utskottets mening välgrundade motiveringen att det är förenat med svårigheter att via beskattningen söka kompensera barnfamiljer för deras kostnader utan att komma i konflikt med strävandena att uppnå enkelhet i deklarations- och taxeringsarbetet och att kostnader för barn är av sådan natur att de i första hand bör beaktas på annat sätt än genom avdrag vid beskattningen. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker bifall till motion Sk470 även i denna del.

SkU 1987/88:25

25 Tudelning av inkomst

Alf Svensson (c) begär i motion Sk485 (yrkande 2) förslag till tudelning av inkomst mellan makar. Även i motion Sk401 av Ingrid Hemmingsson (m) begärs av regionalpolitiska skäl att en sådan inkomstuppdelning skall få göras mellan makar i Norrland.

Som framgår av inledningen till detta betänkande har riksdagen tidigare beslutat slopa sambeskattningen av makars B-inkomster och som en följd härav även upphäva rätten för ena maken att utnyttja vissa av den andra makens avdrag. Syftet med dessa åtgärder, som befriade inkomstskattesystemet från i stort sett alla inslag av sambeskattning, var bl. a. att uppnå förenklingar. Att återinföra sambeskattningen i den form motionärerna förespråkar skulle enligt utskottets mening dels komplicera förhållandena för de skattskyldiga och öka svårigheterna i taxeringsarbetet, dels strida mot principen att envar skall taxeras efter sin inkomst. Vidare vill utskottet erinra om att utskottet tidigare har ställt sig tveksamt till att använda beskattningen som regionalpolitisk! instrument. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk485 i denna del och motion Sk401.

Mervärdeskatt på livsmedel

I motion Sk366 (yrkande 5) av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas förslag om lägre mervärdeskatt på basmat. Detsamma yrkas i motion Sk539 av Alf Svensson (c), som också föreslår en inledande sänkning på 10 %.

Utskottet har i inledningen till detta betänkande utförligt redogjort för sitt tidgare ställningstagande varför man enligt utskottets mening bör undvika att slopa eller differentiera mervärdeskatten på livsmedel. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och vill nu liksom tidigare framhålla att de effekter som efterlyses, dvs. en bättre standard för barnfamiljerna, kan åstadkommas på andra sätt som är både enklare att administrera och mer effektiva från fördelningssynpunkt. Utskottet avstyrker följaktligen det aktuella motionsyrkandet i motion Sk366 och motion Sk539.

Förmögenhetsskatt

Carl Bildt m.fl. (m) yrkar i m:s partimotion Sk470 (yrkande 7) att 1982 års förmögenhetsskatteskala återinförs fr. o. m. 1989 års taxering. I vpk-motionen Sk474 (yrkandena 12 och 13) yrkas däremot en engångsskatt på större förmögenheter vid 1989 års taxering och att skatteskalan för tiden därefter utformas på ett sätt som ungefär motsvarar en fördubbling av nuvarande skattesatser. Alf Svensson (c) begär i motion Sk485 (yrkande 6) att gränsen för skattepliktig förmögenhet sätts till olika i motionen angivna belopp beroende på den skattskyldiges familjeförhållanden.

Yrkanden om generell särbeskattning av förmögenhet har framställts i motionerna Sk470 (yrkande 11) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk324 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), Sk363 av Gullan Lindblad (m) och Sk404 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c). Särbeskattning av makars förmögenhet fr. o. m. 1989 års taxering har yrkats av Martin Olsson (c) i motion Sk304, och samme motionär och Gunhild Bolander har i motion Sk307 begärt särbe -

SkU 1987/88:25

skattning av barns och föräldrars samt fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet. Även Ingemar Eliasson och Kjell Johansson (fp) har i motion Sk377 yrkat särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet liksom Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) i motion Sk308. Enligt den sistnämnda motionen bör särbeskattningen gälla fr. o. m. 1989 års taxering.

Vad i övrigt gäller förmögenhetsskatten har Lars Werner m.fl. (vpk) i motion Sk474 (yrkande 14) begärt en översyn av värderingsgrunderna samt åtgärder mot skatteundandraganden i form av manipulering med lån.

Som utskottet nämnt inledningsvis pågår för närvarande inom finansdepartementet - parallellt med RINK - ett arbete med att se över förmögenhetsskatten med avseende på bl. a. eventuell särbeskattning, skattens bas, nivån på skatteuttaget, värderingsreglerna och behovet av särskilda lättnadsregler. Härigenom får yrkandet i vpk-motionen om en översyn anses i huvudsak tillgodosett. Vad övriga motionsyrkanden beträffar anser utskottet att resultatet av det pågående översynsarbetet bör avvaktas innan ställning tas till de frågor om skatteskalor, särbeskattning m. m. som tagits upp i motionerna. Utskottet avstyrker således även dessa motionsyrkanden.

Realränteskatt

I motion Sk474 (yrkande 15) av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas införande av en realränteskatt, inte bara på livförsäkringsbolagens utan på hela den finansiella sektorns förmögenheter. En realränteskatt med denna utformning skulle enligt motionärerna innebära en nödvändig likviditetsindragning för angelägna fördelningspolitiska åtgärder.

I samband med att utskottet hösten 1986 behandlade ett regeringsförslag om en tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag prövade utskottet även en vpk-motion om införande av en realränteskatt liknande den som nu föreslås. Av främst praktiska och statsfinansiella skäl ställde sig utskottet bakom regeringsförslaget och avstyrkte vpk-motionen, varefter riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion Sk474 även i denna del.

Pensionärer

Pensionärernas skatteförhållanden tas upp i ett flertal motioner. Motionerna är inriktade på dels pensionärernas möjligheter till skattefria extrainkomster, dels marginaleffekterna i samband med utformningen av det extra avdraget.

Den förstnämnda frågan tas upp i motion Sk339 av Bertil Jonasson (c), som begär förslag om skattefrihet för extrainkomster på 5 000 kr. Margareta Andrén och Barbro Sandberg (fp) föreslår i motion Sk412 en utredning om förvärvsavdrag för pensionärer.

Beträffande det extra avdraget begärs omedelbara åtgärder i yrkande 5 i motion Sk432 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) - motionärerna yrkar en höjning av avdraget med 1 000 kr. - samt i motionerna Sk474 (yrkande 4) av Lars Werner m. fl. (vpk), som till inkomståret 1989 efterlyser provisoriska förändringar så att marginaleffekter på över 100 % inte uppstår, och Sk415

SkU 1987/88:25

(yrkande 1) av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) och Sk309 (yrkande 1) av Martin Olsson (c), som yrkar upphävande av bestämmelsen om minskning av det extra avdraget på grund av förmögenhetsinnehav. En översyn av bestämmelserna och förslag som syftar till att helt eller delvis ta bort de enligt motionärerna orimliga marginalskattesituationerna vid inkomster vid sidan av pensionen yrkas i motionerna Sk309 (yrkande 2) av Martin Olsson (c), Sk415 (yrkande 2) av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) och Sk417 av Stig Bertilsson (m). Lars Werner m. fl. (vpk) begär i motion 474 (yrkande 5) ett uttalande om att man bör eliminera marginaleffekterna i fråga om det extra avdraget och det kommunala bostadstillägget vid innehav av smärre förmögenheter, egnahem eller fritidshus. I motion Sk455 av Göte Jonsson (m) yrkas en utredning om en uppräkning av det extra avdraget så att visst skattefritt sparande blir möjligt, och i motion Sk402 av Kjell Johansson (fp) begärs att förslag läggs fram som går ut på att skattefria livräntor inte skall påverka rätten till extra avdrag.

Finansministern har i ett interpellationssvar den 11 december 1987 meddelat riksdagen att det inom finansdepartementet pågår ett arbete som har till syfte att finna en lösning på problemen med de nuvarande marginaleffekterna för vissa folkpensionärer med låg pension. Det arbetet bedrivs delvis parallellt med arbetet inom RINK. Regeringen avser att, så snart man funnit en lämplig helhetslösning, återkomma med förslag till åtgärder som avhjälper de negativa effekterna av den nuvarande ordningen.

Enligt utskottets mening bör, med hänsyn till det arbete som för närvarande bedrivs inom finansdepartementet, ett ställningstagande till de frågor som tagits upp i de nu behandlade motionerna anstå tills resultatet av detta arbete föreligger. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Barnpension

Yrkandena i motionerna Sk303 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) och Sk435 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (fp) syftar till att åstadkomma likställighet i beskattningshänseende mellan barn som uppbär skattepliktig barnpension och barn med skattefria bidragsförskott eller underhållsbidrag. Motionärerna pekar framför allt på det enligt deras mening oacceptabla förhållandet att barnens inkomster vid sidan av pensionen resp. bidragsförskottet eller underhållsbidraget blir olika beskattat.

Utskottet vill erinra om att pensionsberedningen nyligen i ett delbetänkande (SOU 1987:55) Efterlevandepension föreslagit vissa förbättringar av barnpensionerna, bl. a. genom att de skall kunna utbetalas under längre tid och med högre belopp än i dag. Vidare har pensionsberedningen, som är parlamentariskt sammansatt, föreslagit att de regler som nu gäller beträffande beskattningen av barnpension inte ändras. Förslagen är enhälliga, och inom regeringskansliet pågår för närvarande enligt vad utskottet erfarit ett skyndsamt beredningsarbete med sikte på att lägga fram en proposition för riksdagen senare i vår. Ett ställningstagande till de beskattningsfrågor som motionärerna tagit upp bör därför enligt utskottets uppfattning anstå, och utskottet avstyrker följaktligen de nu ifrågavarande motionsyrkandena.

SkU 1987/88:25

28 Existensminimum

Nils Carlshamre m.fl. (m) begär i motion Sk489 (yrkande 3) en skyndsam översyn av existensminimireglerna i syfte att ge bestämmelserna en sådan utformning att de kan tillämpas även på familjer som bor i eget hem av normal beskaffenhet och då en förälder själv vårdar familjens små barn. Vidare bör man enligt motionärerna vid beräkning av existensminimum kunna beakta nödvändiga barntillsynskostnader. Även Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) begär i motion Sk369 en översyn som går ut på att existensminimireglerna ger skattenedsättning åt familjer med stor försörjningsbörda och åt hemarbetande föräldrar. Alf Svensson (c) yrkar i motion Sk485 (yrkande 9) med i huvudsak samma motivering att riksdagen hos regeringen skall begära förslag av liknande innebörd.

Utskottet vill framhålla att RINK:s uppdrag innebär att utredningen bl. a. skall ta upp reglerna om existensminimum i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram. Även beträffande denna fråga bör man enligt utskottets mening avvakta resultatet av kommitténs arbete innan ställning tas till de frågor som motionärerna tagit upp. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Naturaförmåner

I motion Sk461 av Kjell Johansson m. fl. (fp) yrkas att riksdagsbeslutet hösten 1987 om naturaförmåner delvis omprövas. Yrkandena innebär att beskattningen av motionskuponger upphävs (yrkande 1), liksom beskattningen av kaffekuponger intill vissa belopp (yrkandena 3 och 4). Vidare yrkas att det skattefria motionsområdet utsträcks till alla sorters motionsidrotter (yrkande 2) och att det skall vara tillåtet för en anställd att utan skattekonsekvenser omvandla en skattefri gåva från arbetsgivaren till ett bidrag till en ideell organisation (yrkande 5).

Utskottet vill erinra om att liknande yrkanden så sent som i höstas prövades av utskottet i samband med att utskottet behandlade proposition 1987/88:52 om beskattning av naturaförmåner. Den lösning som utskottet föreslog-och som riksdagen senare biföll-innebar bl. a. en enligt utskottets mening tydligare gränsdragning än tidigare mellan det skattepliktiga och det skattefria området. I detaljfrågorna rörande motions- och kaffekuponger, omfattningen av skattefria motionsförmåner samt gåvor åberopar utskottet de skäl som utskottet redovisat i sitt tidigare betänkande och som utskottet till alla delar vidhåller.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Sk461.

Lena Öhrsvik (s) begär i motion Sk424 ett tillkännagivande om att en anställds skattefria reseförmåner skall utsträckas till att omfatta den anställdes homosexuelle sambo. Motionären anser att de nuvarande bestämmelserna är diskriminerande, och de har, framhåller hon, medfört att reseföretag inte längre låter homosexuella sambor till de anställda få del av företagets reseförmåner.

Även den fråga som tagits upp i motion Sk424 har samband med den nya reglering av förmånsbeskattningen som beslutades i höstas. Som framgår av

SkU 1987/88:25

den tidigare redogörelsen innebär de nya bestämmelserna bl. a. att skattefria reseförmåner som utgår på grund av anställning i reseföretag är begränsade till den anställdes make/maka eller sambo och barn under 18 år. Enligt utskottets mening saknas anledning att i detta speciella sammanhang utesluta sambo med vilken den anställde sammanlever i ett homosexuellt förhållande. Utskottet föreslår därför att lagstiftningen ändras omedelbart och med verkan fr.o.m. den 1 januari i år. Tekniskt bör ändringen ske genom att lagen (1987:813) om homosexuella sambor kompletteras med ifrågavarande bestämmelse i kommunalskattelagen. Motionen är därmed tillgodosedd.

I motion Sk468 av Berndt Ekholm och Evert Svensson (s) begärs en ändring av bestämmelserna om förmånsbeskattning av fri kost och logi för att öka möjligheterna till volontärtjänst. Motionärerna framhåller att de nuvarande bestämmelserna gör det ekonomiskt svårt för de berörda, företrädesvis kristna organisationerna att erbjuda volontärtjänster inom Sverige.

I den mån den verksamhet som motionärerna åsyftar bör åtnjuta samhälleligt stöd bör detta enligt utskottets mening av principiella och praktiska skäl utformas på annat sätt än som undantag i beskattningen. Utskottet vill peka på att 1986 års folkrörelseutredning i betänkandena SOU 1987:33-35 och 37 lagt fram olika förslag som bl. a. syftar till en förstärkning av folkrörelsernas möjligheter att verka. Dessa förslag bereds för närvarande inom civildepartementet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk468.

Bilförmån

Jan Hyttring och Karl-Anders Petersson (c) begär i motion Sk330 ett tillkännagivande av riksdagen att RSV bör få i uppdrag att utfärda rekommendationer om jämkning av förmånsvärdet för bilförsäljare. Vidare begärs i motion Sk392 av Wiggo Komstedt (m) och Sk418 av Karl-Anders Petersson (c) jämkning för dem som kör över 3 000 mil i tjänsten. I motion Sk452 av Hans Nyhage (m) begärs ett uttalande om att förmånsvärdet inte skall höjas på grund av att bilen är försedd med säkerhetshöjande utrustning. Jan Sandberg (m) vill enligt motion Sk484 (yrkande 2) ha en ändring av reglerna som enligt hans uppfattning med sin nuvarande utformning är negativa för trafiksäkerheten och den svenska bilindustrin. Ett yrkande med liknande innebörd ställs i motion T85 (yrkande 13) av Rolf Clarkson m. fl. (m).

Enligt anvisningar utfärdade av RSV (Dt 1986:28) skall för den som ofta byter bil under beskattningsåret ett genomsnittsvärde tas upp som förmån av bil. Genom denna anvisning, som tar sikte just på bilhandeln, har RSV redan beaktat bilförsäljarnas speciella situation, och någon anledning att härutöver jämka förmånsvärdet för bilförsäljare föreligger enligt utskottets mening inte. I övrigt vill utskottet erinra om att riksdagen på förslag av utskottet, i samband med att de nya reglerna för beskattning av bilförmån antogs, av regeringen begärde en uppföljning av det nya systemet och en redovisning av resultatet av denna uppföljning. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen nu givit RSV i uppdrag att göra en sådan uppföljning avseende 1988 års taxering. Innan denna uppföljning genomförts och redovisats kan det enligt

SkU 1987/88:25

utskottets mening inte komma i fråga att göra en sådan ändring i reglerna som föreslås i motion Sk418 eller något tillkännagivande av den art som föreslås i de övriga motionerna. Utskottet avstyrker således samtliga nu behandlade motioner.

Skattefrihet för viss verksamhet

I motionerna Sk458 av Arne Andersson i Ljung (m), Sk362 av Leif Marklund m.fl. (s), Sk317 av Paul Lestander (vpk), Sk320 av Sigge Godin och Hugo Bergdahl (fp) och Sk388 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) begärs förslag från regeringen om att inkomster av kottplockning skall befrias från skatt. Till stöd för yrkandena åberopar motionärerna den särskilda lagstiftning om sådan skattefrihet för tillfälliga inkomster vid försäljning av vilda bär och svampar som genomfördes 1981 (SkU 1980/81:50). Syftet är att bidra till att tillgodose skogsbrukets behov av frö. S- och vpk-motionärerna begränsar sitt yrkande till inomster upp till 5 000 kr. medan fp-motionärerna anser att skattefriheten bör begränsas till att gälla för delar av Norrland och norra Svealand.

I motionerna Sk329 Gunnel Jonäng (c) och Sk407 av Göthe Knutson (m) begärs att regeringen lägger fram förslag om att skattebefria hemslöjdsförsäljning till den del intäkterna inte överstiger 5 000 kr. resp. ett halvt basbelopp. Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) yrkar i motion Sk448 skattebefrielse för inkomster upp till 5 000 kr. av småskalig tillverkning i hemmet. Även i dessa motioner åberopas de särskilda undantagsreglerna för bär och svampar.

Alf Svensson (c) begär i motion Sk558 en höjning av det skattefria beloppet för bär- och svampplockning till 10 000 kr. En sådan höjning är enligt motionären motiverad med tanke på prishöjningarna under de senaste åren.

Vad först gäller den speciella frågan om viss skattefrihet för inkomster av kottplockning har utskottet vid en utfrågning av företrädare för skogsstyrelsen inhämtat följande.

Enligt skogsvårdslagen är ett villkor för rätt att slutavverka ett bestånd att återväxtåtgärder vidtas som kan ge ett tillfredsställande resultat. Detta sker genom naturlig föryngring, plantering och sådd. Kottar samlas in förr sådd och plantproduktion. Totalt planteras 400-500 miljoner plantor per år. Insamlandet, som för närvarande främst gäller tall- och grankottar, görs av skogsvårdsstyrelser, bolag och domänverket men även av enskilda. Ett problem är att fröbrist håller på att uppkomma i framför allt Norrlands inland, vilket på sikt kan komma att påverka sysselsättningen negativt genom att avverkningsförbud meddelas. Insamlingen sker manuellt över stora ytor. Tillgången till arbetskraft i olika organisationer är begränsad. Till stor del är skogsbruket beroende av enskilda personers insatser.

Utskottet vill inledningsvis betona att utskottet delar uppfattningen att bristen på härdigt frö- och plantmaterial för framför allt Norrlands inland utgör ett allvarligt problem som, om ingenting görs, kan komma att påverka skogsnäringen negativt. Mot denna bakgrund är utskottet berett att tillstyrka en viss skattefrihet för intäkter av kottplockning. Vid detta ställningstagande

SkU 1987/88:25

har utskottet främst beaktat skogsnäringens behov av frö och att en skatteförmån av förevarande art - liksom den partiella skattefriheten för inkomster av bär- och svampplockning - kan bidra till att ta till vara viktiga naturtillgångar. Utskottet vill samtidigt framhålla att det inte kan bli fråga om en sådan regional skattefrihet som föreslagits i några av motionerna. Utskottet föreslår att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning i enlighet med vad utskottet nu anfört. Den nya lagstiftningen bör gälla inkomster av berört slag som uppburits fr.o.m. den 1 januari i år och tillämpas fr.o.m. 1989 års taxering. I den mån motionerna inte kan anses tillgodosedda härmed avstyrker utskottet motionerna.

I övrigt anser sig utskottet inte kunna tillstyrka någon utvidgning av de speciella undantagsregler i fråga om intäkter av bär- och svampplockning som tillkommit bl. a. för att lösa vissa särskilda problem som uppstått för såväl de tillämpande myndigheterna som plockare och uppköpare. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sk407, Sk329 och Sk448.

Inte heller anser sig utskottet kunna biträda kravet på en uppräkning av den gräns som gäller för skattefrihet vid bär- och svampplockning. Utskottet avstyrker således även motion Sk558.

Förslagsverksamhet

I motion Sk438 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) begärs en utredning om skattebefrielse för förslagsverksamhet. Även en begränsad befrielse skulle enligt motionärerna verka stimulerande för de anställda och bidra till att svensk industri fick goda uppslag.

I fråga om förslagsverksamhet vidhåller utskottet sin tidigare uttalade uppfattning att de problem som sammanhänger med extrainkomster i första hand bör lösas genom generella sänkningar av marginalskatterna. Utskottet avstyrker därför motion Sk438.

Livränta på grund av trafikskada

I motion Sk437 begär Jan Sandberg (m) att regeringen lägger fram förslag om skattefrihet för livränta på grund av trafikskada. Härigenom skulle enligt motionären livräntorna kunna sänkas i motsvarande mån.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen innebär gällande bestämmelser att livräntor och engångsbelopp, som utbetalats på grund av personskada, är skattepliktiga i den utsträckning de ersätter förlorad inkomst av skattepliktig natur eller förlorat underhåll. Den ordning som motionären förespråkar innebär enligt utskottets uppfattning ett avsteg från grundläggande principer för beskattningen på detta område, och utskottet finner för sin del inte anledning att medverka därtill utan avstyrker motionen.

Hemvårdsbidragm. m.

I motion Sk370 av Ivar Franzén m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att hemvårdsbidrag skall vara skattefritt. Motionärerna menar att hemvårdsbidrag för närvarande dubbelbeskattas genom att bidragsmottagaren dessutom har arbetsgivaransvar med kostnader för sociala avgifter för den hemhjälp som anlitas.

SkU 1987/88:25

32 Gullan Lindblad (m) begär i motion Sk319 en utredning som går ut på att pensionärer skall ges möjlighet att skattefritt intjäna visst belopp, t. ex. 15 000 kr., för arbete inom hemtjänsten. Motionären menar att man härigenom skulle stimulera friska och aktiva pensionärer att göra insatser inom den sociala hemtjänsten.

Utskottet har i inledningen till detta betänkande kortfattat redogjort för den kommunala hemtjänstens funktion och hemvårdsbidragets betydelse i detta sammanhang. Härav framgår också att regeringen avser att senare i vår ta upp dessa frågor i en proposition grundad på äldreberedningens betänkande (SOU 1987:21) Äldreomsorg i utveckling, som bl. a. innehåller olika förslag som har till syfte att göra det möjligt att erbjuda god service och vård i hemmen. Vidare har 1986 års folkrörelseutredning i sitt betänkande 1987:33 Ju mer vi är tillsammans, vilket för närvarande bereds inom civildepartementet, lagt fram vissa förslag som syftar till att i högre utsträckning än för närvarande engagera föreningslivet i verksamheter inom hemtjänsten.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att ett ställningstagande till frågan om hur hemvårdsbidrag skall behandlas i skattehänseende bör anstå och avstyrker därför motion Sk370.

Vad nu anförts talar enligt utskottets uppfattning även mot att man nu tar ställning till frågan om hur man skall engagera aktiva pensionärer i omsorgsverksamheten. Härtill kommer - som utskottet tidigare nämnt - att pensionärernas skatteförhållanden för närvarande är föremål för utredning i annat sammanhang. Utskottet avstyrker därför även motion Sk319.

Pensionsförsäkringar

Lars Werner m. fl. (vpk) anser att den nuvarande rätten till avdrag för pensionsförsäkringspremier är alltför generös och yrkar i motion Sk474 (yrkande 16) en begränsning av avdraget till ett halvt basbelopp.

I motion Sk406 av Nic Grönvall (m) begärs att regeringen skall lägga fram förslag som gör det möjligt att i pensionsförsäkringens form förordna en homosexuell sambo som förmånstagare till efterlevandepension. En sådan åtgärd ligger enligt motionärens uppfattning i linje med strävandena att likställa heterosexuellt och homosexuellt samboende.

Nuvarande regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier, som utskottet tidigare redogjort för, bygger på uppfattningen att systemet med frivilliga pensionsförsäkringar fortfarande fyller ett angeläget behov. För att motverka att denna försäkringsform utnyttjas för ej avsedda skattelättnader genomfördes år 1975 avsevärda skärpningar av villkoren för att en försäkring skall kunna godtas som pensionsförsäkring och dessutom beloppsmässiga begränsningar av avdragsrätten för erlagda premier. Utskottet vill inte bestrida att reglerna fortfarande kan utnyttjas utan att något framträdande behov av en förstärkt pensionering föreligger. Utskottet anser dock att en så kraftig begränsning i avdragsrätten som föreslås i motionen skulle kunna försvåra utnyttjandet av denna försäkringsform på ett sätt som inte är motiverat. Utskottet avstyrker därför motion Sk474 i denna del.

När det gäller den krets av personer till vilken efterlevandepension får utgå för att försäkringen skall godtas som pensionsförsäkring och avdrag för

SkU 1987/88:25

3 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr25

premien medges vill utskottet erinra om den principiella bakgrunden till bestämmelserna som är att den skattskyldige inte genom försäkringsavdrag skall kunna överflytta beskattningen av en del av sin inkomst till en annan person. Något annat undantag än att som förmånstagare godta make/maka eller sambo samt barn under 20 år och handikappat barn har inte ansetts motiverat. Utskottet vill här erinra om att de sambobegrepp som används inom skattelagstiftningen och inom socialförsäkringslagstiftningen inte är enhetliga.

Pensionsberedningen - vilken som förut nämnts varit enhällig i sina förslag - har i sitt förut nämnda betänkande bl. a. föreslagit nya former av efterlevandepension till efterlevande make/maka. Med make/maka skall enligt förslaget likställas sådan man eller kvinna som stadigvarande sammanbodde med den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet och som tidigare varit gift med och som har eller har haft eller väntar barn med den avlidne. En allmän förutsättning för rätt till efterlevandepension föreslås vara att parterna - gifta eller ej - stadigvarande sammanbodde med varandra vid tidpunkten för dödsfallet. Beredningen motiverar denna begränsning med att det endast i dessa situationer kan anses föreligga ett generellt behov av ekonomiskt stöd från samhällets sida. Situationer där hushållsgemenskap förelegat t. ex. mellan syskon eller arbetskamrater samt mellan föräldrar och vuxna barn bör enligt beredningen falla utanför efterlevandepensioneringens område. Inte heller bör enligt beredningen pensioneringen omfatta någon form av samlevnad mellan personer av samma kön, t. ex. mellan homosexuella. Enligt beredningens bedömning är det i dessa situationer mindre vanligt att det föreligger en sådan ekonomisk eller annan gemenskap att den ena partens bortgång medför samma förändring i den efterlevandes förhållanden och samma behov av stöd från samhällets sida som typiskt sett är fallet vid en samlevnad mellan makar eller mellan parter som skulle ha kunnat ingå äktenskap. I sådana förhållanden finns normalt inte heller några barn, anför beredningen.

Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande pensionsberedningens betänkande inom regeringskansliet med sikte på att en proposition skall läggas fram före sommaren. Utskottet anser att det bör finnas en anknytning mellan reglerna för efterlevandepension i pensionsförsäkringens form och efterlevandepensioneringen inom den allmänna försäkringen. Det finns därför enligt utskottets mening anledning att avvakta resultatet av beredningen av pensionsberedningens förslag, innan man tar ställning till en eventuell förändring i motsvarande beskattningsregler för pensionsförsäkringar. Mot bakgrund av det anförda anser sig utskottet inte nu berett att biträda yrkandet om att utvidga sambobegreppet i skattehänseende i pensionsförsäkringssammanhang till att avse även homosexuell sambo. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk406.

Fackliga stipendier

I motionerna Sk325 av Evy Möller och Bertil Danielsson (m) och Sk414 (yrkande 8) av Kjel! Johansson m.fl. (fp) yrkas att skattefriheten för fackliga stipendier slopas. Motionärerna anser att det inte finns någon rimlig

SkU 1987/88:25

anledning att förmånsbehandla fackliga stipendier i förhållande till andra stipendier.

Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som i december 1986 beslutade ersätta den tidigare provisoriska skattefriheten för de berörda stipendierna mot permanenta regler. Bakgrunden till beslutet var att reglerna ansågs fylla ett behov och att inget missbruk kunnat konstateras. Vad som anförts i de nu aktuella motionerna utgör enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att inta en annan ståndpunkt än tidigare. Utskottet avstyrker därför motion Sk325 och motion Sk414 i denna del.

Vinstdelning

Carl Bildt m. fl. (m) och Bengt Westerberg m. fl. (fp) anser att man genom ändrade beskattningsregler bör underlätta inrättandet av frivilliga vinstandelssystem. I partimotionerna Sk476 (yrkande 2) från moderata samlingspartiet resp. Sk444 (yrkande 5) från folkpartiet begärs därför att regeringen lägger fram förslag som går ut på att skillnaden i marknadsvärde och förvärvspris ej skall betraktas som löneförmån, om de anställda förvärvar aktier i företaget på samma sätt som utomstående. I en annan partimotion från folkpartiet, Sk443, begärs dessutom förslag till lindrad beskattning av vinstandelar i form av aktier i det egna företaget. Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (m) har ett liknande syfte med motion Fi208 (yrkande 3). De sistnämnda motionärerna yrkar dessutom i samma motion att personalstiftelser som förvaltar vinstandelar skall befrias från skatt (yrkande 2).

Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att.en lägre beskattning eller ett generellt undantag i beskattningen av anställdas förvärv av aktier i det egna företaget skulle uppfattas som orättvist av alla dem som inte har ett företag med vinstandelssystem som arbetsgivare, dvs. stat och kommun samt små företag och företag med dålig lönsamhet. Utskottet avstyrker därför motion Sk443 och motionerna Sk444, Sk476 och Fi208 i denna del.

När det gäller beskattningen av personalstiftelser som förvaltar vinstandelar har utskottet tidigare ansett att det saknas motiv att införa nya skattelättnader för vinstdispositioner inom en begränsad grupp företag med god lönsamhet. Utskottet vidhåller sin uppfattning även i denna fråga och avstyrker motion Fi208 såvitt nu är i fråga.

Schablonavdraget i tjänst

I partimotionerna Sk477 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) och Sk555 (yrkande 3) av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas att schablonavdraget i tjänst reduceras från 3 000 till 2 000 kr. Åtgärden är avsedd att finansiera ett gemensamt borgerligt förslag till vårdnadsbidrag.

Utskottet har tidigare framhållit att någorlunda effektiva förenklingar som skall omfatta majoriteten av inkomsttagarna med nödvändighet förutsätter att man uppger kravet på millimeterrättvisa och arbetar med schabloner som inte är för snävt tilltagna. Utskottet vill vidare erinra om att det åligger RINK att pröva utformningen och möjligheten till en utökning av det nuvarande schablonavdraget. Utskottet anser det dessutom tveksamt om den föreslagna

SkU 1987/88:25

åtgärden medför någon nämnvärd ökning av statsinkomsterna, eftersom kostnader för arbetsresor och andra kostnader under inkomst av tjänst i många fall närmar sig eller överstiger 3 000 kr. Enbart tolv månadskort för kollektivtrafiken i Stockholm kostar för närvarande sammanlagt 2 400 kr. Med hänsyn till det anförda finner utskottet det olämpligt att nu minska schablonavdraget med 1 000 kr. som föreslås i motionerna. Utskottet avstyrker därför motion Sk477 och motion Sk555 i denna del.

Traktamenten

Stig Josefson m. fl. (c) pekar i motion Sk396 på den olikhet mellan statliga och privata befattningshavare som ligger däri att de förra alltid får sina faktiska utgifter för logi täckta, medan de senare, då uppburet nattraktamente inte förslår till att täcka logikostnader, måste styrka att deras sammanlagda ökade levnadskostnader under ett dygn överstigit normalbeloppet. Motionärerna yrkar att bestämmelserna ändras så att egenföretagare och anställda som själva debiterar arbetsgivaren sina utgifter för hotell får göra avdrag för den faktiska logikostnaden. Yrkandet i motion Sk336 av Sven-Åke Nygårds (s) har en liknande innebörd, och även i motion Sk328 av Anita Modin och Sven-Åke Nygårds (s) begärs att reglerna för traktamentsbeskattningen görs likformiga för privat- och offentliganställda.

Utskottet har tidigare kritiserat olikheterna i traktamentsbeskattningshänseende mellan å ena sidan offentliga befattningshavare och å andra sidan anställda i privat tjänst samt framhållit angelägenheten av att reglerna ändras utan onödigt dröjsmål. Det har emellertid ännu inte gått att få fram ett förslag som innebär en lämplig lösning på hithörande problem. RINK:s utredningsuppdrag omfattar även uppgiften att se över reglerna för beskattning av traktamenten och övriga kostnadsersättningar, och med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening ett ställningstagande till dessa frågor anstå till dess att resultatet av kommitténs arbete föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk328, Sk336 och Sk396.

Resor till och från arbetet

I en rad motioner yrkas att, när det gäller rätten att göra avdrag för resa med bil till och från arbetet, man vid tidsvinstberäkningen också skall få ta med den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem och liknande. Yrkanden av denna innebörd ställs i motionerna Sk305 av Martin Olsson (c), Sk318 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c), Sk326 av Margareta Andrén (fp), Sk484 (yrkande 1) av Jan Sandberg (m), Sk489 (yrkande 2) avNilsCarlshamre m.fl. (m) och T85 (yrkande 12) av Rolf Clarkson m. fl. (m).

Marianne Andersson (c) begär i motion Sk467 att regeringen lägger fram förslag om en utvidgad rätt till avdrag för resor med bil till och från arbetet (yrkande 1). Enligt hennes mening bör avdrag få göras antingen om bilen körs två mil per dag i tjänsten under de dagar bilen använts för resor till och från arbetet eller om arbetstagaren är skyldig ha bil på arbetsplatsen. Motionären yrkar vidare att riksdagen beslutar att avdraget skall bestämmas med hänsyn till inte bara milbundna utan också årsbundna kostnader

SkU 1987/88:25

(yrkande 2) och att, då bilen används i tjänsten, bilresan till och från arbetet skall berättiga till avdrag med bekopp motsvarande den faktiska kostnaden (yrkande 3).

Utskottet vill erinra om att ett huvudsyfte med RINK:s arbete är att förenkla reglerna och bredda skattebasen genom minskade avdragsmöjligheter. En tanke som utskottet enligt direktiven skall pröva är att höja schablonavdraget under inkomst av tjänst så att det även i framtiden täcker normala kostnader för arbetsresor och andra kostnader under inkomst av tjänst. Vidare anges det i direktiven särskilt att avdragen för resor till och från arbetet och i tjänsten bör inte minst i förenklingssyfte ses över av kommittén.

Mot den anförda bakgrunden finns det enligt utskottet anledning att avvakta resultatet av kommitténs arbete även på denna punkt, innan ställning tas till de nu aktualiserade frågorna om avdrag för resor till och från arbetet. Utskottet avstyrker därför samtliga här behandlade motioner.

Dubbel bosättning

I motion Sk394 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) begärs ett uttalande av riksdagen om att den tvåårsperiod som gäller för avdrag för dubbel bosättning bör förlängas. Motionärerna pekar på att byggnads- och anläggningsarbetare under vissa omständigheter får göra avdrag för en längre tid och menar att även andra yrkeskategorier, som t. ex. journalister och fackliga ombud, ofta måste tjänstgöra på olika håll i landet.

Kerstin Keen (fp) begär i motion Sk429 en översyn av reglerna för avdrag för dubbel bosättning och hemresor i syfte att öka rörligheten på den svenska arbetsmarknaden och underlätta för två förvärvsarbetande makar att bo på skilda håll.

Även frågan om avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning torde enligt utskottets uppfattning falla inom RINK:s utredningsuppdrag och ett ställningstagande till sådana ändringar av reglerna som motionärerna föreslår bör därför anstå. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk394 och Sk429.

Arbetsrum i hemmet

I motion Sk395 av Stig Josefson m.fl. (c) begärs att regeringen lägger fram förslag om ökade möjligheter till avdrag för arbetsrum i hemmet. Motionärerna kritiserar de nuvarande kraven på separat ingång och att det skall vara uteslutet att rummet skall kunna användas privat. De anser att det bör vara lättare än för närvarande att få göra avdrag t. ex. för kontorsdelen i en mindre rörelse.

Nuvarande praxis i fråga om avdrag för arbetsrum i egen bostad går tillbaka till en serie avgöranden av regeringsrätten år 1975 (R 76 1:30 I-V) och innebär i huvudsak att avdrag medges endast om lokalen är så avskild från bostaden i övrigt eller så inredd att utrymmet i fråga inte kan utnyttjas för bostadsändamål. Regeringsrättens domar år 1975 avsåg genomgående skattskyldiga med inkomst av tjänst, men samma synsätt har sedermera (R 1981 1:54) vunnit tillämpning även inom inkomstslaget rörelse.

SkU 1987/88:25

37 Såvitt utskottet kan bedöma bygger nuvarande praxis på en rimlig avvägning mot principen att levnadskostnader inte är avdragsgilla. Utskottet finner ej skäl att ändra bestämmelserna på detta område och avstyrker därför motionen.

Avgift till arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation

I motion Sk 337 av Anita Modin m. fl. (s) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att olikheterna i skattehänseende mellan arbetsgivares och arbetstagares medlemsavgifter bör undanröjas. Även Alf Svensson (c) yrkar i motion Sk485 (yrkande 8) att riksdagen hos regeringen begär förslag som likställer avgift till arbetsgivarförening resp. avgift till arbetstagarorganisation. I motion Sk421 av Hugo Hegeland m.fl (m) begärs en redovisning och utredning om bidragen till de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna och om den skattemässiga behandlingen av avgifterna till fackföreningarna.

I vpk-motionen Sk474 (yrkande 17) yrkas, med hänsyn till prisökningarna sedan skattereduktionen för avgiften infördes, att riksdagen beslutar höja underlaget för reduktionen till 1 600 kr. fr.o.m. årets taxering. Även Bengt-Ola Ryttar och Johnny Ahlqvist (s) begär i motion Sk422 en ökning av underlaget för skattereduktionen. I motionerna Sk414 (yrkande 9) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk485 (yrkande 7) av Alf Svensson (c) yrkas däremot att riksdagen slopar skattereduktionen, som det enligt motionärerna inte finns någon anledning att ha kvar.

Enligt vad utskottet erfarit är även de nu berörda avgifternas behandling i skattehänseende föremål för en analys inom RINK. De motionsyrkanden som går ut på att hithörande frågor utreds är således redan i viss mån tillgodosedda. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av detta analysarbete avvaktas också innan ställning tas till sådana frågor som en höjning av det underlag som för närvarande gäller för skattereduktion för fackföreningsavgift eller ett eventuellt slopande av reduktionen. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu berörda motionsyrkanden.

Extra avdrag på grund av sjukdom

I motion Sk312 av Maud Björnemalm m.fl. (s) begärs ett uttalande av riksdagen om att rätten till extra avdrag på grund av sjukdom bör ersättas av ett bidragssystem som administreras av försäkringskassan. Motionärerna framhåller att den skattemässiga kompensationen för merkostnaderna kommer sent och att skattemyndigheternas personal inte är skickad att göra de nödvändiga medicinska bedömningarna. Även Görel Thurdin m. fl. (c) yrkar i motion Sk481 att det extra avdraget på grund av sjukdom omvandlas till någon form av ersättning inom socialförsäkringssystemet.

I motion Sk360 kritiserar Ulla Johansson och Maj-Lis Lööw (s) det förhållandet att det extra avdraget för två makar tillsammans uppgår till ett lägre belopp än för två enskilda individer. Motionärerna yrkar därför att det avdraget individualiseras. Marianne Karlsson (c) yrkar i motion Sk314 att avdragsrätt skall föreligga för den som på grund av celiaki har ökade kostnader för livsmedel.

SkU 1987/88:25

avdragsrätt skall föreligga för den som på grund av celiaki har ökade kostnader för livsmedel.

Utskottet vill erinra om att RINK enligt sina direktiv bl. a. skall ta upp frågan om extra avdrag för sjukdomskostnader i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram. Någon anledning för riksdagen att föregripa utredningens överväganden beträffande denna fråga föreligger enligt utskottets uppfattning inte. Vad särskilt gäller sjukdomen celiaki vill utskottet erinra om att RSV:s anvisningar (Dt 1986:27) innebär att extra avdrag skall medges schablonmässigt för de ökade utgifter som åsamkas en skattskyldig som ordinerats glutenfri kost.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga här behandlade motioner.

Underhåll till icke hemmavarande barn

1 tre motioner begärs att regeringen lägger fram förslag om en höjning av avdraget - för närvarande högst 3 000 kr. - för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn. Yrkanden härom framställs i motionerna Sk489 (yrkande 1) av Nils Carlshamre m.fl. (m), Sk456 av Birger Hagård (m) och Sk472 av Göthe Knutsson och Gullan Lindblad (m), som dessutom påkallar skyndsamhet. I motion Sk474 (yrkande 18) av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen beslutar omvandla avdraget till en skattereduktion på högst

2 500 kr. fr.o.m. 1989 års taxering.

Även avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn tillhör de frågor som RINK är ålagd att ta upp i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag till en alternativ lösning om utanför skattesystemets ram. Hithörande frågor behandlas dessutom i ett större sammanhang av kommittén (S 1986:05) för översyn av reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott (dir. 1986:30), vars arbete beräknas vara avslutat under år 1989. Utskottet anser att dessa utredningsarbeten bör avvaktas innan ställning tas till en uppräkning av avdraget eller en sådan förändring av reglerna som föreslås i vpk-motionen. Utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade motionsyrkanden.

Avdrag för gåvor

I en partimotion av folkpartiet, Sk310, begärs att regeringen lägger fram förslag om rätt till avdrag för gåvor till ideellt och humanitärt arbete. Marianne Karlsson (c) vill enligt motion Sk311 (yrkande 2) införa ett avdrag med 3 000 kr. för gåvor till vissa ideella organisationer, och Margaretha af Ugglas m. fl. (m) begär i motion U225 (yrkande 18) en utredning om avdragsrätt för bidrag till internationellt biståndsarbete.

Utskottet har tidigare under en följd av år avvisat tanken på en avdragsrätt för gåvor till ideella ändamål. Såväl principiella som kontrolltekniska skäl, liksom svårigheten att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till vilka bidrag skall kunna ges med avdragsrätt och andra mottagare, har ansetts tala mot att riksdagen medverkar till en avdragsrätt av den här arten. Vad särskilt angår frågan om bidrag till

SkU 1987/88:25

internationellt biståndsarbete vill utskottet erinra om att ett regeringsförslag om en begränsad avdragsrätt för sådana bidrag med stor majoritet avvisats av riksdagen. Enligt utrikesutskottet, vars yttrande bifogas detta betänkande, bör ideell verksamhet i första hand främjas genom bidrag och inte genom lättnader i beskattningen.

Med hänsyn till vad anförts avstyrker utskottet de nu berörda motionsyrkandena. '

Utbildning i teckenspråk

I motion Sk441 av Karl-Gösta Svenson och Elisabeth Fleetwood (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för utbildning i teckenspråk för föräldrar och syskon till döva barn, dock högst motsvarande det uppburna skattepliktiga vårdbidraget. Härigenom skulle man enligt motionärerna möjliggöra att fler berörda föräldrar och syskon kunde bevista de effektiva men dyra intensivkurserna.

Reglerna om vårdbidrag för handikappade barn innebär i huvudsak att sådant bidrag utgår till föräldrar för vård av barn under 16 år som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. Vid bedömningen av rätten till vårdbidrag beaktas förutom vårdbehovet även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidraget är i princip skattepliktig och ATP-grundande inkomst. En del av vårdbidraget kan dock räknas som en icke skattepliktig merkostnadsdel.

Utskottet anser att det problem motionärerna tagit upp bör lösas på annat sätt än genom införande av en avdragsrätt vid beskattningen. Förutom praktiska skäl talar även rättviseskäl för en sådan ståndpunkt, eftersom värdet av en avdragsrätt skulle variera alltefter föräldrarnas inkomstläge. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Katalysatorer på begagnade bilar

I motion Sk453 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (m) begärs utredning och förslag om avdrag för montering av katalysator på begagnad bil. Syftet är att skapa en stimulans för denna enligt motionärerna miljöförbättrande åtgärd.

En sådan avdragsrätt som motionärerna förespråkar skulle enligt utskottets uppfattning vara helt främmande för det svenska inkomstskattesystemet och gå stick i stäv mot strävandena att förenkla beskattningen. Eventuella ekonomiska stimulansåtgärder för att stimulera bilägarna att avgasrena sina bilar bör enligt utskottets mening inte ges formen av ett nytt avdrag vid inkomstbeskattningen. Utskottet avstyrker således motionen.

Kulturarbetare

I motion Sk381 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkas att man inför en rätt till avdrag för utvecklingskostnader upp till tre år före en rörelses påbörjande. Endast härigenom kan enligt motionärerna avdragsrätten på ett avgörande sätt underlätta en kulturskapares situation i initialskedet av verksamheten.

SkU 1987/88:25

40 Bengt Westerberg m. fl. (fp) anser enligt motion Sk359 att man bör införa ett särskilt inkomstslag för konstnärlig verksamhet och att konstnärer bör befrias från sociala avgifter.

I motion Sk386 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om kulturarbetarnas skatte- och inkomstförhållanden. Denna utredning bör enligt motionärerna bl. a. belysa fördelningen av inkomster över längre perioder samt möjligheterna att införa ett skattefritt bottenbelopp.

I motion Sk462 av Alf Svensson (c) begärs utredning och förslag till nya regler om kulturarbetarnas bokföringsskyldighet och skatte- och avgiftsskyldighet. Motionärens syfte är att förenkla kulturarbetarnas administrativa arbete.

Enligt utskottets uppfattning är den lagstiftning om kulturarbetarnas skatteförhållanden som riksdagen antog år 1985 så långt man rimligen kan begära anpassad till kulturarbetarnas speciella arbetsförhållanden. Utskottet tänker bl. a. på den rätt som då infördes att i efterhand under en sexårsperiod dra av utgifter från tiden innan en verksamhet utvecklats till rörelse. Utskottet vill erinra om att denna avdragsrätt i och för sig utgör ett avsteg från gällande beskattningsprinciper och vidhåller att begränsningen till utgifter som hänför sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året utgör en rimlig avvägning mellan kulturarbetarnas och andra rörelseidkares behov och kontrollmässiga hänsyn. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk381.

Utskottet vidhåller också att kulturarbetarnas speciella problem inte motiverar ett införande av ett särskilt inkomstslag i skattesystemet och en befrielse från sociala avgifter. Utskottet har tidigare understrukit att de särskilda taxeringsnämnderna för kulturarbetare bör kunna skapa ökade garantier för bättre, rättvisare och mer likformiga taxeringar av kulturarbetare. Vidare har riksdagen på förslag av utskottet tidigare begärt en utvärdering av hittills vunna erfarenheter av upphovsmannakontot, och regeringen avser, enligt vad utskottet erfarit, att ge RSV i uppdrag att utföra en sådan utvärdering med avseende på 1988 års taxering. Vad slutligen angår kulturarbetarnas bokföringsskyldighet - en skyldighet som kulturarbetarna delar med andra rörelseidkare - har utskottet tidigare framhållit att några långtgående krav på bokföring och uppgifter vid taxeringen inte ställs på det stora flertalet kulturarbetare med måttliga intäkter.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk359, Sk386 och Sk462.

Forskare

I motion Sk346 av Hugo Hegeland (m) begärs att samma undantagsregler vid inkomstbeskattningen som de som nu gäller för utländska forskare skall införas för svenska forskare. Enligt motionären behövs en sådan åtgärd för att motverka att kvalificerade svenska forskare flyttar ut ur landet. Syftet torde vara detsamma med motion Sk426 av Kerstin Keen (fp).

Den speciella särregeln för utländska forskare är betingad av bl. a. industrins behov av att kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och att angelägna forskningsprojekt skall kunna komma till stånd inom landet.

SkU 1987/88:25

41 Utskottet har tidigare i och för sig vidgått att skäl av samma art kan åberopas för en likartad behandling av många andra kategorier men samtidigt ansett att berättigade invändningar kan riktas mot att utvidga kretsen av de personer som kan komma att åtnjuta förmåner av detta slag. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionerna Sk346 och Sk426.

Avdrag för förlust vid konkurs

I motion Sk323 (yrkande 12) av Carl Bildt m. fl. (m) begärs att särskilda regler införs om avdragsrätt i förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet för kapitalförluster vid konkurs i enskild firma eller handelsbolag.

Enligt utskottets tidigare uttalade uppfattning bör förluster i samband med konkurser, i den mån de är att anse som kapitalförluster, inte vara avdragsgilla. På grund härav och då utskottet, nu liksom tidigare, inte är berett att medverka till en ändring av kapitalförlustbegreppet avstyrker utskottet motion Sk323 även såvitt nu är i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 1 i denna del,

1987/88:Sk432 yrkande 1, 1987/88:Sk445 yrkande 2, 1987/88:Sk470 yrkande 1, 1987/88:Sk474 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3,

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Sk432 yrkandena 2-4, 1987/88:Sk440, 1987/88:Sk470 yrkandena 2 och 3 och 1987/88:Sk474 yrkande 3,

3. beträffande underskottsavdrag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk361, 1987/88:Sk470 yrkande 5 och 1987/88:Sk474 yrkande 6,

4. beträffande barnavdrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk470 yrkande 4,

5. beträffande tudelning av inkomst

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk401 och 1987/88:Sk485 yrkande 2,

6. beträffande mervärdeskatt på livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 5 och 1987/ 88:Sk539,

7. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 7, 1987/ 88:Sk474 yrkande 12 och 1987/88:Sk485 yrkande 6,

8. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid senare taxeringar att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 13,

9. beträffande särbeskattning av makars, föräldrars och barns samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk304, 1987/88:Sk307, 1987/ 88:Sk308, 1987/88:Sk324, 1987/88:Sk363, 1987/88 :Sk377, 1987/ 88:Sk404 och 1987/88:Sk470 yrkande 11,

SkU 1987/88:25

10. beträffande förmögenhetsskatten i övrigt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 14,

11. beträffande realränteskatt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 15,

12. beträffande skattefrihet för vissa extrainkomster för pensionärer m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk339 och 1987/88:Sk412,

13. beträffande extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk309, 1987/88:Sk415, 1987/ 88:Sk417,1987/88:Sk432 yrkande 5,1987/88:Sk455och 1987/88:Sk474 yrkandena 4 och 5,

14. beträffande extra avdrag för pensionärer som uppbär skattefri livränta

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk402,

15. beträffande barnpension

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk303 och 1987/88:Sk435,

16. beträffande existensminimum

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk369,1987/88:Sk485 yrkande 9 och 1987/88:Sk489 yrkande 3,

17. beträffande vissa naturaförmåner

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk461,

18. beträffande reseförmån till en anställds homosexuella sambo att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk424 antar det i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

19. beträffande beskattningen av fri kost och logi vid volontärtjänst att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk468,

20. beträffande beskattning av bilförmån för bilförsäljare m.m. att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk330, 1987/88:Sk392 och 1987/88:Sk418,

21. beträffande beskattning av bilförmån i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk452, 1987/88:Sk484 yrkande 2 och 1987/88:T85 yrkande 13,

22. beträffande kottplockning

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk317, 1987/ 88:Sk320, 1987/88:Sk362, 1987/88:Sk388 och 1987/88:Sk458 hos regeringen begär förslag om skattefrihet för inkomst av kottplockning i enlighet med vad utskottet anfört,

23. beträffande hemslöjd m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk329, 1987/88:Sk407 och 1987/88:Sk448,

24. beträffande en höjning av det skattefria beloppet för bär- och svampplockning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk558,

25. beträffande förslagsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk438,

SkU 1987/88:25

26. beträffande livränta på grund av trafikskada att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk437,

27. beträffande hemvårdsbidrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk370,

28. beträffande pensionärer i hemtjänsten att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk319,

29. beträffande en begränsning av avdraget för pensionsförsäkringspremier att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 16,

30. beträffande rätt att förordna homosexuell sambo som förmånstagare till efterlevandepension i pensionsförsäkring

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk406,

31. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk325 och 12987/88:Sk414 yrkande 8,

32. beträffande vinstandelar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk443,1987/88:Sk444 yrkande 5, 1987/88:Sk476 yrkande 2 och 1987/88:Fi208 yrkande 3,

33. beträffande vinstandelsstiftelser

att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi208 yrkande 2,

34. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk477 och 1987/88:Sk555 yrkande 3,

35. beträffande traktamenten

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk328, 1987/88:Sk336 och 1987/88:Sk396,

36. beträffande beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och från arbetet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk305,1987/88:Sk318,1987/ 88:Sk326, 1987/88:Sk484 yrkande 1, 1987/88:Sk489 yrkande 2 och 1987/88:T85 yrkande 12,

37. beträffande reglerna i övrigt för avdrag för resa med bil till och från arbetet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk467,

38. beträffande avdrag för dubbel bosättning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk394 och 1987/88:Sk429,

39. beträffande avdrag för arbetsrum i hemmet att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk395,

40. beträffande olikheterna mellan arbetsgivares resp. arbetstagares medlemsavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk337, 1987/88:Sk421 och 1987/88:Sk485 yrkande 8,

41. beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 9, 1987/ 88:Sk422, 1987/88:Sk474 yrkande 17 och 1987/88:Sk485 yrkande 7,

42. beträffande extra avdrag på grund av sjukdom

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk312,1987/88:Sk314,1987/ 88:Sk360 och 1987/88:Sk481,

SkU 1987/88:25

43. beträffande avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk456,1987/88:Sk472,1987/ 88:Sk474 yrkande 18 och 1987/88:Sk489 yrkande 1,

44. beträffande avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk310,1987/88:Sk311 yrkande 2 och 1987/88:U225 yrkande 18,

45. beträffande avdrag för utbildning i teckenspråk att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk441,

46. beträffande a vdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk453,

47. beträffande avdrag för kulturarbetares kostnader före rörelsens påbörjande

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk381,

48. beträffande ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare m.m. att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk359, 1987/88:Sk386 och 1987/88:Sk462,

49. beträffande forskare

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk346 och 1987/88:Sk426,

50. beträffande avdrag för förlust vid konkurs

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk323 yrkande 12.

Stockholm den 15 mars 1988 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)*, Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s)*, Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer (mom. 1)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) har

dels anfört:

Vi anser i likhet med motionärerna bakom moderata samlingspartiets partimotion Sk470 att målet för en genomgripande inkomstskattereform bör

SkU 1987/88:25

vara att öka de enskilda människornas valfrihet och samtidigt minska de snedvridningar som uppkommer till följd av skattesystemets struktur. Härigenom fungerar det ekonomiska systemet bättre och tillväxten blir högre. När valfriheten ökar och tillväxttakten i ekonomin blir högre ökar också välfärden.

En utgångspunkt för en skattereform bör därför enligt vår mening vara att det stora flertalet medborgare får sänkt skatt. Ingen skall få höjd skatt. Vidare vill vi betona nödvändigheten av att hänsyn tas till enskilda människors ekonomiska situation. Medborgarna måste kunna lita på att spelreglerna inte förändras drastiskt i negativ riktning. Därför krävs, enligt vår mening, exempelvis full avdragsrätt för bostadsräntor.

En annan utgångspunkt bör vara att utforma skattereformen så att de mest skadliga effekterna i nuvarande system undanröjs eller minskas. Det viktigaste inslaget i skattereformen bör följaktligen vara en kraftig sänkning av skatten på inkomstökningar - marginalskatten. Härigenom underlättas lönebildningen och det blir lönande att spara, arbeta och satsa på företagen.

Vi finner det väsentligt att marginalskattesänkningarna omfattar inkomsttagare i vanliga inkomstlägen om lönebildningen skall kunna påverkas i tillräcklig omfattning och om de positiva effekterna skall slå igenom i högre tillväxttakt. Vidare bör skattereformen innebära att inkomstbeskattningen i framtiden utformas med hänsynstagande till olika familjers olika försörjningsbörda.

Liksom m-motionärerna vill vi betona vikten av att skattereformen har den internationella utvecklingen som utgångspunkt. Sverige kan i längden inte vara isolerat med ett högt skattetryck och höga marginalskatter. En anpassning av skatteuttaget skulle underlätta fortsatta avregleringar och förbättra möjligheterna till god konkurrenskraft. Särskild hänsyn måste självfallet tas till utvecklingen inom EG.

Vi vill slutligen understryka att skattereformen bör genomföras snabbt. De negativa effekterna av det höga skattetrycket och skattesystemets struktur har sannolikt inte visat sig fullt ut ännu. Det är också angeläget att utnyttja den nuvarande situationen med överskott i den offentliga sektorn till följd av den långvariga högkonjunkturen.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 1 i denna del, 1987/ 88:Sk432 yrkande 1, 1987/88:Sk445 yrkande 2, 1987/88:Sk474 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts angående de allmänna riktlinjerna för beskattningen.

SkU 1987/88:25

2. Allmänna riktlinjer (mom. 1)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) har dels anfört:

De förslag till riktlinjer för en skattereform som läggs fram i folkpartiets partimotioner Sk432 och Sk445 och som fastställts på folkpartiets landsmöte 1987 bör enligt vår mening genomföras. Detta innebär att vi biträder kravet på en kraftig sänkning av marginalskatterna för alla heltidsarbetande och att den normala marginalskatten bör uppgå till 40 % och taket sättas till 50 %. Vidare bör, som föreslås i motionerna, skatteskalan inflationsskyddas i syfte att förhindra att inflationen automatiskt skärper det reala skattetrycket.

De nuvarande inkomstslagen kapital, annan schablontaxerad fastighet (egnahem) och tillfällig förvärvsverksamhet bör slås samman till ett inkomstslag. För detta bör skattesatsen 40 % tillämpas, dvs. den marginalskattesats som gäller för flertalet heltidsarbetande. Genom att skatten på avkastning av sparande alltid blir 40 % uppnås att sparande stimuleras. Genom att underskottsavdrag alltid görs mot en skattesats på 40 % begränsas värdet av underskottsavdragen och det blir mindre lönsamt att låna. För inkomster av konstnärlig verksamhet bör ett särskilt inkomstslag med reducerade arbetsgivaravgifter övervägas.

En annan viktig fråga är att avskaffa sambeskattning av förmögenhet, höja det skattefria grundbeloppet och inflationsskydda skatteskalan. Arbetande kapital i mindre och medelstora företag bör undantas från beskattning.

En framtida skattereform bör enligt vår uppfattning också innehålla sådana beståndsdelar som en höjning av grundavdraget och en sänkning av skatteskalan vid arvsbeskattningen, en enhetlig mervärdeskatt, avskaffande av vissa punktskatter och ett stärkande av rättssäkerheten. Vi återkommer till dessa frågor i andra sammanhang.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk432 yrkande 1 och 1987/88:Sk445 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1987/ 88:Sk366 yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk470 yrkande 1, 1987/ 88:Sk474 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående de allmänna riktlinjerna för beskattningen.

3. Allmänna riktlinjer (mom. 1)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) har dels anfört:

Vi vill liksom motionärerna bakom centerns partimotion betona att kraven på en reformering av skattesystemet har under 1980-talet vuxit sig starka både i Sverige och internationellt. Orsakerna kan, enligt vår uppfattning, sökas i det höga skattetrycket men också i mera djupgående förändringar i samhällsförhållandena. Delvis nya synsätt har gjort sig gällande bland forskare och politiker när det gäller bl.a. marginalskatter och inflation,

SkU 1987/88:25

skattesystemets utformning och den ekonomiska tillväxten samt skatternas roll i fördelningspolitiken.

Vi delar centerns uppfattning att en kommande skatteomläggning måste samla ett brett parlamentariskt stöd och bygga på sådana grundläggande principer som kan ligga fast under lång period. Vidare bör reformen totalfinansieras och sänkt skatt på arbete finansieras genom höjd skatt på energi och råvaror och avgifter på miljöföroreningar.

Ett annat grundläggande element är att upprätthålla den fördelningspolitiska ambitionsnivån genom bibehållet eller höjt grundavdrag, kommunal skatteutjämning samt differentierad mervärdeskatt med lägre skatt på basmat och högre skatt på varor som sällan köps. Vi biträder även c-motionärernas krav på sänkta marginalskatter, varigenom positiva effekter av olika slag kan uppnås, och att hänsyn även bör tas till de marginaleffekter som uppstår till följd av inkomstprövade bidragssystem. Målsättningen måste vara att samtliga grupper får lägre marginaleffekter.

Man bör också, enligt vår mening, sträva efter en generell förenkling genom breddade skattebaser och lägre skattesatser och en mer likvärdig behandling av olika inkomstslag för att minska möjligheterna till skatteflykt. Kapitalvinstbeskattningen bör vara neutral och hushållssparande bör gynnas.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk366 yrkande 1 i denna del och med avslag på motionerna 1987/88:Sk432 yrkande 1, 1987/ 88:Sk445 yrkande 2, 1987/88:Sk470 yrkande 1, 1987/88:Sk474 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående de allmänna riktlinjerna för beskattningen.

4. Allmänna riktlinjer (morn. 1)

Tommy Franzén (vpk) har dels anfört:

Jag anser liksom motionärerna bakom vpk:s partimotion Sk474 att man bör verka för att minska bördorna för lönearbetare, barnfamiljer och pensionärer och öka skatteuttaget från stora inkomster och förmögenheter samt bolags- och spekulationsvinster. Härigenom uppnås en rättvisare fördelning av skatterna enligt principen att skatt bör tas ut efter bärkraft. De med höga inkomster måste stå för en större del av skatten och de med låga inkomster för en mindre del. Arbete bör beskattas lägre än kapital och spekulation.

I dag är det, enligt min mening, tvärtom och arbetarklassen och dess närstående skikt får stå för huvudparten av skatteinkomsterna till samhället. Den utjämnande effekt som tidigare fanns har i stort sett upphört. Marginalskattesänkningar och avdragssystem har bidragit till denna utveckling. Den utjämnande delen i beskattningen - den statliga progressiva inkomstskatten - har minskat kraftigt i betydelse för den offentliga sektorns

SkU 1987/88:25

totala skatteinkomster. Dess utjämnande effekt är numera försumbar. Förmögenhets- och kapitalbeskattningen har utvecklats i samma riktning som inkomstbeskattningen. Samtidigt har proportionella och regressivt verkande skatters betydelse ökat kraftigt. Här krävs kraftiga förändringar till de arbetandes fördel.

I ett längre perspektiv bör den huvudsakliga skatten på arbetsinkomster ersättas med en beskattning direkt i produktionsledet. Huvudparten av den nuvarande kommunala inkomstskatten ersätts med en skatt ur produktionen. Med tyngdpunkten överförd till en produktionsbeskattning skulle, enligt min mening, helt andra styrmedel för samhället ges, samtidigt som tekniken skulle komma att beskattas till skillnad mot nu. De nuvarande arbetsgivaravgifterna, som särskilt drabbar arbetsintensiva företag till skillnad mot högrobotiserade, bör ersättas inom detta system. Härigenom skapas möjligheter att kvarhålla och utveckla yrkesskickligheten i stället för som nu ersätta den med automatik och utarmning av arbetets innehåll.

Produktionsbeskattningen bör införas successivt och efter hand ersätta huvuddelen av de kommunala skatterna. Systemet kräver troligen en femårsperiod eller mer för att fullt ut genomföras i samklang med de avtalsslutande parterna och kommande lönerörelser. Jag ser detta system som en angelägen reform för det stora flertalet lönearbetande.

En annan tanke som jag stöder är att slopa kommunalskatter och statliga inkomstskatter i nuvarande form och ersätta dem med en progressiv statskommunal enhetsskatt som kompletteras med en rätt för kommunerna att uttaxera viss skatt därutöver.

Genom denna konstruktion kan t.ex. skatten totalt sättas lågt för dem med låga inkomster till skillnad mot dagens system där den ca 30-procentiga kommunalskatten slår hårt. På detta sätt kan det totala skatteuttaget minskas för låg- och mellaninkomster. Detta system kan, enligt min mening, med fördel kombineras med en produktionsbeskattning. Härigenom kan man också friare använda skatternas fördelningspolitiska möjligheter, utan att bindas av det nuvarande kommunalskatteuttaget.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk432 yrkande 1, 1987/88:Sk445 yrkande 2, 1987/88:Sk470 yrkande 1 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående de allmänna riktlinjerna för beskattningen.

5. Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. (mom. 2)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:25

4 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr25

För att skattesystemet skall anses uppfylla rimliga krav på skälighet och rättvisa måste det enligt utskottets mening vara så utformat att det ger enskilda människor möjlighet att själva disponera över en större del av sina inkomster. Familjer och enskilda skall i normalfallen kunna leva på sina arbetsinkomster. De skall också ha möjlighet att förbättra sin situation genom egna arbetsinsatser. En förutsättning härför är att de får behålla en rimlig andel av en inkomstökning efter skatt.

Sänkta marginalskatter innebär som isolerad åtgärd alltid större skattelättnader i kronor räknat för personer med höga inkomster. Denna effekt av en marginalskattesänkning kan inte undvikas om man vill ge dem som i dag har höga marginalskatter en rimlig skattelättnad utan att samtidigt skärpa skatten för dem med lägre inkomster. En sänkning av marginalskatterna, också i vanliga inkomstlägen, kommer emellertid att få positiva effekter såväl för den ekonomiska tillväxten som för sysselsättningen och är av den anledningen motiverad också från fördelningspolitiska utgångspunkter.

En grundläggande förutsättning för en varaktig marginalskattereform är att inflationen inte tillåts höja skattetrycket. Endast genom ett inflationsskydd baserat på den faktiska inflationen blir skattesatserna oförändrade vid en oförändrad real inkomstnivå. En utebliven indexering leder däremot med nödvändighet till att inflationen höjer skatteuttaget vid en viss reallön. Utskottet anser således i likhet med motionärerna bakom motionerna Sk470, Sk432 och Sk366 att skatteskalan bör inflationsskyddas fullt ut.

Utvecklingen mot ett allt högre skattetryck måste nu vändas. I moderata samlingspartiets partimotion föreslås att skattetrycket skall sänkas med i genomsnitt ungefär en procentenhet per år. Utskottet ställer sig bakom motionen i denna del och biträder således kraven att skattetrycket sänks med ungefär 1,5 procentenheter 1989, att marginalskatten med början 1989 sänks i tre steg till högst 35 % för den helt övervägande delen av inkomsttagarna och att inkomsttagare med högre inkomster skall ha en marginalskatt på högst 50 %.

Den skatteskala för 1989 års inkomster som presenterats i m-motionen innebär, enligt utskottets mening, en skälig avvägning, eftersom den ger icke obetydliga lättnader i förhållande till nuvarande regler redan i vanliga inkomstskikt. Utskottet tillstyrker därför motion Sk470 såvitt nu är i fråga. Härigenom tillgodoses också i viss utsträckning fp-motionen Sk432 i denna del, liksom c-motionen Sk366 i denna del.

Förslag till ny skala för inkomståret 1989 utformad i enlighet med m:s förslag bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Utskottet tillstyrker m-motionen och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkandena 2 och 3, med anledning av motion 1987/88:Sk432 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Sk432 yrkandena 2 och 4, 1987/88:Sk440 och 1987/88:Sk474 yrkande 3 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:25

6. Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. (mom. 2)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

För att ^reservation 1) fullt ut.

Redan nästa år bör enligt utskottet, som delar fp-motionärernas uppfattning, det första steget i en marginalskattereform tas. Det bör ske genom att skattesatsen vid beräkningen av grundbeloppet sänks med 4 procentenheter, från 20 till 16 %, i det översta skiktet, alltså fr.o.m. 7 basenheter (1988 70 000 kr.).

Innebörden av detta är att marginalskatten sänks med 4 procentenheter för alla inkomsttagare med beskattningsbar inkomst över 70 000 kr. i 1988 års penningvärde. Samtidigt begränsas automatiskt värdet av underskottsavdragen till högst 46 % (vid 30 kr. kommunalskatt).

Marginalskattesänkningen bör bl.a. finansieras genom en minskning av grundavdraget med 1 000 kr. Det innebär att den beskattningsbara inkomsten stiger med motsvarande belopp för alla inkomsttagare. Utskottet anser att justeringen har en önskad fördelningspolitisk profil som utgör en spegelbild av effekterna av marginalskattesänkningen. De som har låg inkomst och redan nu låg marginalskatt och som inte tjänar något på marginalskattesänkningen får betala mindre av det minskade grundavdraget än de som har hög inkomst och följaktligen stor fördel av marginalskattesänkningen.

Utskottet tillstyrker fp-motionen och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk432 yrkandena 2-4, med anledning av motion 1987/88:Sk470 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Sk440, 1987/ 88:Sk470 yrkande 2 och 1987/88:Sk474 yrkande 3 antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

10?

enligt

1 mom. För fysiska - följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter:

Föreslagen lydelse

1 mom. För fysiska enligt

följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor

samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter:

SkU 1987/88:25

5 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger 7 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 20 procent av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör av

återstoden.

5 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger 7 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 16 procent av återstoden.

Tilläggsbelopp utgör av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

7. Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. (mom. 2)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

För att (reservation 1) fullt ut.

Inför 1989 har ännu inga skatteskalor fastställts. Utskottet förutsätter att regeringen under året kommer att lägga fram förslag som inflationsskyddar 1988 års skatteskalor. De stora förändringarna bör ske i en total avvägning vid en större reform, men det finns anledning att genomföra begränsade skattesänkningar redan nästa år. Med utgångspunkt i de tidigare angivna fördelningspolitiska förutsättningarna bör, enligt utskottets uppfattning, en marginalskattesänkning genomföras 1989 genom att den högsta marginalskatten fastställs till 70 %. Vidare bör grundavgiften på 100 kr., som alla betalar oavsett inkomst, avskaffas. Dessa två förslag skulle tillsammans, enligt utskottets bedömning, innebära skattesänkningar på i storleksordningen 1 000 milj. kr.

Utskottet tillstyrker c-motionen och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3, med anledning av motionerna 1987/88:Sk432 yrkande 3 och 1987/ 88:Sk470 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk432 yrkandena 2 och 4, 1987/88:Sk440, 1987/88:Sk470 yrkande 2 och 1987/88:Sk474 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående skatteskalan för 1989 års inkomster, m.m.

8. Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. (mom. 2)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vpk-motionärerna att ett nytt skattesystem är nödvändigt men att det inte är möjligt att realisera detta inför 1989. Först till 1990 kan ett sådant system finnas i praktisk använding. Av detta skäl bör inga stora ingrepp göras i det rådande systemet.

SkU 1987/88:25

52 Det finns emellertid enligt utskottets mening skäl att skärpa beskattningen i högre inkomstskikt. Därför föreslår utskottet i likhet med vpk-motionärerna ett nytt skikt för inkomster över 250 000 kr. i taxerad inkomst med 35 % i tilläggsbelopp. Dessutom biträder utskottet vpk:s förslag om skattereduktion med som mest 2 000 kr. och som börjar att avtrappas vid 140 000 och helt upphör vid 180 000 kr. i taxerad inkomst. Detta ger följande effekter vid en löneökning på sju procent:

Taxerad

Statlig inkomstskatt

Skattere-

— Minskad

inkomst

duktion

+ Ökad ska

— 1850

2 800

— 1800

4 800

— 1200

— 500

— 200

17 700

+ 100

25 000

+ 2800

27 800

+ 5100

+ 6700

250 000

57 100

67 300

+ 10200

96 800

+ 17 200

+ 31300

Genom detta förslag erhåller de som under de senaste åren missgynnats i skatteomläggningarna, dvs. de med lägsta inkomsterna, de största fördelarna. För lönearbetare med normala inkomster blir det även med 7 % löneökning sänkt statlig skatt.

Härigenom sker en icke försumbar omfördelning av beskattningen till fördel för dem med låga och normala inkomstnivåer. Dessutom är förslaget neutralt från statsfinansiella utgångspunkter. Med det anförda tillstyrker utskottet vpk-motionerna och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk440 och 1987/ 88:Sk474 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Sk432 yrkandena 2-A och 1987/88:Sk470 yrkandena 2 och 3 antar följande

1. Förslag till

Lagom ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 mom. För fysiska av åter- 1 mom. För fysiska av återstoden. stoden.

Tilläggsbeloppet utgör: Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp när underlaget för tilläggsbelopp

enligt 3 mom. inte överstiger 19 enligt 3 mom. inte överstiger 19

basenheter: basenheter:

SkU 1987/88:25

14 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger 19 basenheter: tilläggsbeloppet

för 19 basenheter och 25 procent av återstoden.

14 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger 19 men inte 25 basenheter:

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 25 procent av återstoden;

när underlaget överstiger 25 basenheter: tilläggsbeloppet

för 25 basenheter och 35 procent av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

2. Förslag till

Lag om viss skattereduktion

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som har varit bosatt eller vistats här i riket under någon del av inkomståret. Med inkomstår förstås det kalenderår som närmast har föregått taxeringsåret.

2 § Underlag för beräkning av skattereduktion är den skattskyldiges under inkomståret beskattningsbara inkomst.

Underlaget avrundas nedåt till helt tiotal kronor.

3 § Skattereduktionen uppgår till 2 000 kronor. Det får dock inte överstiga underlaget.

4 § Om underlaget överstiger 140 000 kronor minskas reduktionen med 5 procent av skillnaden mellan underlaget och 140 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

9. Underskottsavdrag m.m. (mom. 3)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Motionsyrkanden om” och slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Den begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde som riksdagen beslutade i samband med 1982 års skattereform strider mot grundläggande principer i det svenska skattesystemet. Detta påpekades också i de starkt kritiska svar som nästan samtliga remissinstanser lämnade på det ursprungliga förslaget till skatteomläggning. Om man som i Sverige beskattar varje inkomst av kapital oavsett varifrån den härrör bör man enligt utskottets mening också, utan någon begränsning, medge avdrag för de räntor som uppkommer i förvärvskällan. En motsatt ordning strider enligt utskottets mening mot såväl symmetrin i skattesystemet som mot principen att skatt skall utgå efter förmåga. Det är emellertid inte bara principiella skäl som talar mot begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde.

SkU 1987/88:25

54 Som motionärerna bakom motion Sk470 framhåller innebär underskottsavdragsbegränsningen otvivelaktigt att det har blivit mindre intressant att spara till egen bostad eftersom småhusägare och andra med egen bostad inte får full avdragsrätt för samtliga sina kapitalkostnader. Det torde knappast heller kunna bestridas att begränsningen också leder till onödigt krångel i deklarations- och taxeringsarbetet, trots att man i olika sammanhang understrukit att skattereglerna bör vara så enkla och lättillämpade som möjligt.

Vad särskilt gäller rätten att kvitta underskott av småhus mot en kapitalinkomst på 30 000 kr. finner utskottet att det var helt fel att avskaffa denna kvittningsmöjlighet. Utöver den tidigare nämnda begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde har slopandet av kvittningsrätten inneburit ytterligare en avsevärd skatteskärpning för många småhusägare.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker yrkandet i motion Sk470 om ett successivt avskaffande av underskottsavdragsbegränsningen i samband med den marginalskattesänkning som m förordar. Redan nu bör enligt utskottet riksdagen besluta om ett återinförande av kvittningsrätten av villaunderskott mot en kapitalinkomst på 30 000 kr., varför utskottet tillstyrker även motion Sk361. Däremot avstyrker utskottet yrkandet i motion Sk474 om slopande av rätten till underskottsavdrag och införande av en särskild bostadsbank.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande underskottsavdrag m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk361 och 1987/ 88:Sk470 yrkande 5 och med avslag på motion 1987/88:Sk474 yrkande 6 dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs att 10 § 4 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 mom. Vid tillämpning av 3 mom. första stycket 1 skall - om den skattskyldige yrkar det - den skattskyldiges underskott av kapital minskas med den vid taxeringen fastställda inkomsten

av tjänst: eller rörelsen.

Föreslagen lydelse

4 mom. Vid tillämpning av 3 mom. första stycket 1 skall den skattskyldiges underskott av fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) minskas med den vid taxeringen fastställda inkomsten av kapital, dock högst 30 000 kronor. Vidare skall - om den skattskyldige yrkar det - den skattskyldiges underskott av kapital minskas med den vid taxeringen fastställda inkomsten av tjänst: eller rörelsen.

SkU 1987/88:25

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående ett slopande av underskottsavdragsbegränsningen.

10. Underskottsavdrag m.m. (mom. 3)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Motionsyrkanden om” och slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Skattesystemet har alltmer kommit att mista sin förmåga att vara socialt utjämnande och möjliggöra uppbyggandet av en offentlig sektor som förmår tillgodose för folkflertalet viktiga sociala och kulturella behov och mål. Ett exempel härpå är den starka ökningen av underskottsavdragen i inkomstbeskattningen under de senaste årtiondena. Under åren 1973 till 1982 har sålunda de totala underskottsavdragen nära sjudubblats. Det är framför allt under 1970- och 1980-talen som den markanta ökningen ägt rum. Detta framgår bl.a. av tabellen nedan.

Ink. år

Sammanräknad ink. i miljoner kr

U nderskottsavdrag 1 miljoner kronor

1 % av sammanräknad inkomst

32 500

0,6

7 500

3,9

25 800

6,9

7,1

1987'

6,8

1988'

663 000

6,9

1989'

7,0

1 prognos

Källor: SCB, RRV och Fi.dep.

Underskottsavdragen avser till cirka två tredjedelar räntor på egna hem. Ett förhållandevis högt ränteläge sedan slutet av 1960-talet och starkt stigande villapriser har medverkat till ökningen av avdragen, men detta utgör endast en del av förklaringen. Främst höginkomsttagare och kapitalstarka individer har systematiskt utnyttjat systemet till skatteplanering för att minimera sina egna skatter och detta har i sin tur medverkat till att driva upp priserna. Från skattemoralisk och fördelningspolitisk synpunkt är detta oacceptabelt.

Genom att slopa rätten till underskottsavdrag i inkomstbeskattningen kan man erhålla en rättvisare fördelning av skatterna och uppnå en sundare samhällsekonomi. Lånefinansierad konsumtion skulle minska och samhällets skatteinkomster öka. Man skulle vidare försvåra de priviligierade gruppernas övervältring av skattebördorna på vanliga lönearbetande och minska skattemässiga vinster genom s.k. skatteplanering.

För att inte de slopade underskottsavdragen skall höja boendekostnaderna för vanligt folk behövs en förändring av lånemöjligheterna och utskottet stöder tanken på att inrätta en samhällelig bostadsbank där en låg och fast ränta hålles. Med en halvering av räntan för egnahem, bostadsrätter och

SkU 1987/88:25

fritidshus skulle det bli i stort samma kostnad som nuvarande system med underskottsavdrag. Härigenom vinner man att annan lånefinansierad konsumtion belastas med de verkliga kostnaderna utan subvention via skattemedel och att subventioneringen av boendet genom bostadsbanken begränsas till att gälla egnahem, bostadsrätt och fritidshus av mer normal standard. Villor, bostadsrättslägenheter och fritidshus av lyxkaraktär bör inte subventioneras genom lån i bostadsbanken för den del som överstiger normal standard utan hänvisas till de vanliga finansieringsinstituten. Vidare omintetgörs möjligheterna att dra skattemässiga fördelar av att ta upp lån för spekulation i aktier, obligationer etc. och samtidigt kunna göra avdrag för dessa låneräntor på skatten. Förslaget bidrar sannolikt även till att sänka räntenivåerna då räntekänsligheten blir större.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen yrkande 6 i vpk-motionen Sk474 och avstyrker motion Sk470 i denna del och motion Sk361.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande underskottsavdrag m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk361 och 1987/88:Sk470 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående underskottsavdrag och en samhällelig bostadsbank.

11. Barnavdrag (mom. 4)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att uttag av skatt skall ske med hänsyn till bärkraft. Den svenska familjebeskattningen innebär i sin nuvarande utformning ett avsteg från denna princip, eftersom den inte tar någon hänsyn till familjens försörjningsbörda. Som framhållits i motion Sk470 måste skatteuttaget relateras till familjens förmåga att betala skatt. En familjs totala kostnader varierar med antalet barn, och en inkomstbekattning som skall kunna skapa rättvisa för barnfamiljerna måste därför innehålla bestämmelser om ett avdrag vid beskattningen för varje barn.

Utskottet, som även biträder ståndpunkten att den statliga inkomstskatten också på sikt bör avskaffas utom för de allra högsta inkomsterna, tillstyrker att avdraget medges vid den kommunala taxeringen. Härigenom får avdraget hos mottagaren samma värde efter skatt oberoende av vederbörandes inkomstläge.

Med det anförda tillstyrker utskottet att man vid den kommunala taxeringen inför ett grundavdrag om 15 000 kr. för varje hemmavarande barn under 18 års ålder. Avdragsrätten bör också omfatta barn i åldern 18-20 år som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd. De som har så låga inkomster och/eller så många barn att de inte kan utnyttja grundavdraget fullt ut kompenseras genom ”negativ skatt”, vilket innebär att ett belopp

SkU 1987/88:25

motsvarande nettoeffekten av den inte utnyttjade delen av grundavdraget betalas ut kontant. Härigenom kan alla oavsett inkomstförhållanden utnyttja avdragets effekt fullt ut.

Förslag om grundavdrag för barn, utformat i enlighet med vad som anges i motion Sk470 i denna del, bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande barnavdrag att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående barnavdrag.

12. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”motion Sk539” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att konsumtionsskatterna och skatterna på olika förbrukningsvaror numera har stor tyngd för hushållen. För vanliga hushåll väger givetvis mervärdeskatten tyngst. En marginalskattesänkning, som ofrånkomligen medför att de med de högsta inkomsterna får de största skattesänkningarna bör därför kombineras med en sänkning av mervärdeskatten på livsmedel. Härigenom ges låginkomsttagarna en skattesänkning inom ramen för ett konstant skattetryck.

En differentierad mervärdeskatt innebär en omfördelning från höginkomsttagarna till låginkomsttagarna utan ökade marginaleffekter och ger en stabiliseringspolitisk effekt då kapitalvaror med högt importinnehåll blir dyrare och inhemskt producerade livsmedel billigare. Den skulle också innebära en bättre samstämmighet med regler inom EG-området.

Utskottet anser liksom c att mervärdeskatten för basmaten skall sänkas från 23,46 % till 12,87 % (den s.k. byggmomsnivån) i detaljhandelsledet. Detta bör finansieras med en högre mervärdeskatt på varor man köper sällan. Det skulle, enligt utskottets mening, kräva en tredje mervärdeskattesats på omkring 28 % för full finansiering.

Utskottet anser att riksdagen bör begära ett förslag med den inriktning som nu förordats. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk366 i denna del. Motion Sk539 får därmed anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande mervärdeskatt på livsmedel att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk366 yrkande 5 och med avslag på motion 1987/88:Sk539 begär förslag om sänkning av mervärdeskatten på livsmedel i enlighet med vad utskottet förordat.

SkU 1987/88:25

13. Uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering (mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering bort anföra följande:

De skatteskalor för förmögenhetsskatten och för arvs- och gåvoskatten som gällde fram till den 1 januari 1983 byggde på ett av den dåvarande socialdemokratiska regeringen år 1970 framlagt förslag. Reformen innebar en omfördelning så att skatten sänktes för små och medelstora förmögenheter och arv och höjdes för de större. De nya reglerna grundade sig på en omfattande översyn av kapitalbeskattningen. Av det omfattande material som presenterades av utredningen framgick, enligt vad bevillningsutskottet anförde vid sin prövning av frågan, att möjligheterna till skattehöjningar på detta område var begränsade. Utskottet anslöt sig till regeringens förslag men framhöll samtidigt att de farhågor som vid remissbehandlingen uttalats i fråga om den inverkan skatteskärpningar kunde få på näringslivets funktionsduglighet och på hela vårt lands ekonomi manade till en viss försiktighet. De lättnader som därefter genomförts har endast avsett att anpassa skatteuttaget till inträffade ändringar i penningvärdet. Så anpassades år 1980 skatteskalorna till de väntade höjningarna av taxeringsvärdena vid 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Riksdagens beslut hösten 1982 om höjda kaptitalskatter innebar betydande skärpningar, vilket särskilt hårt drabbat ägare till och anställda i mindre och medelstora företag. För dessa innebar förmögenhets- samt arvs- och gåvoskatterna redan före den 1 januari 1983 allvarliga problem.

Det torde inte kunna bestridas att kapitalskatterna i sin nuvarande utformning påverkar företagens produktiva sparande och investeringsvilja negativt.

De farhågor som tidigare uttalats, bl.a. av bevillningsutskottet, för en alltför hög beskattning på vår ekonomi har enligt skatteutskottets mening besannats av utvecklingen. Det kan inte anses rimligt att nu ta ut högre skatter än som gällde före 1982 års skatteskärpningar.

Riksdagen bör enligt utskottet begära att regeringen lägger fram förslag med angiven inriktning. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandet i motion Sk470 att de skattesatser för förmögenhetsskatten som gällde före den 1 januari 1983 skall återställas och avstyrker yrkandet i motion Sk474 om en engångsskatt på förmögenheter vid 1989 års taxering. Utskottet avstyrker också motion Sk485 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk474 yrkande 12 och 1987/88:Sk485 yrkande 6 begär förslag till skatteskala för förmögenhetsskatt i enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:25

14. Uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering (mom. 7)

SkU 1987/88:25

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering bort anföra följande:

Förmögenheterna i Sverige är ojämnt fördelade. Stora förändringar har ägt rum under den senaste tioårsperioden. Enligt olika bedömningar har enbart inflationen sedan mitten av 1970-talet medfört att över 100 miljarder kronor har bytt ägare. Det är främst de med stora förmögenheter som blivit rikare på småspararnas och lönearbetarnas bekostnad, och bl.a. har under samma tid genom olika ”aktiva” handlingar redan stora förmöghenheter ökat med flera hundra miljarder kronor. Detta har kommit till uttryck bl.a. i reala lönesänkningar för lönearbetet.

Utskottet är av samma uppfattning som motionärerna bakom motion Sk474 att en engångsskatt på större förmögenheter bör tas ut för 1988. Den bör vara av progressiv karaktär med 2 % i lägsta skiktet och med en successiv ökning till 12 % i det högsta skiktet med förmögenheter över 1 800 000 kr. En sådan engångsskatt torde inbringa omkring 6 miljarder kronor.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 7 och 1987/88:Sk485 yrkande 6 antar följande

Förslag till Lagom ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt i 10 a § tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt i 10 a § tredje stycket lagen 1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor: 2 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger

400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

600 000 men inte 800 000 kr.: 3 000 kr. för 600 000 kr. och 2 % av

återstoden; 800 000 men 1 800 000 kr: 7 000 kr.

800 000 kr. och 2,5 % av stoden;

1 800 000 kr.: 32 000 kr.

1 800 000 kr. och 3 % av stoden.

inte

för

åter för åter -

600 000 men inte 800 000 kr. 4 000 kr. för 600 000 kr. och 4 % av återstoden;

800 000 men inte 1 800 000 kr.: 12 000 kr. för 800 000 kr. och 8 % av återstoden;

1 800 000 kr.: 92 000 kr. för

1 800 000 kr. och 12 % av återstoden.

SkU 1987/88:25

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

15. Uttaget av förmögenhetsskatt vid senare taxeringar (mom. 8)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om uttaget av förmögenhetsskatt vid senare taxeringar bort anföra följande:

Med hänvisning till motiveringen i reservation 14 tillstyrker utskottet förslaget i vpk-motionen Sk474 om en fördubbling av förmögenhetsskatten fr.o.m. 1990 års taxering.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid senare taxeringar att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 13 antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt i 10 a § tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra: när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor: en och en halv procent av den del av beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600 000 men in -

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt i 10 a § tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor: 2 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

te 800 000 kr.: 3 000 kr. för

600 000 kr. och 2 % av återstoden;

800 000 men inte 1 800 000 kr.: 7 000 kr. för 800 000 kr. och 2,5 % av återstoden;

1 800 000 kr.: 32 000 kr. för

1 800 000 kr. och 3 % av åter stoden.

600 000 men inte 800 000 kr.: 4 000 kr. för 600 000 kr. och 3 % av återstoden; 800 000 men inte 1 800 000 kr.: 10 000 kr. för

800 000 kr. och 4,5 % av återstoden; 1

800 000 kr.: 55 000 kr. för

1 800 000 kr. och 6 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

16. Särbeskattning av makars, föräldrars och barns samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet (mom. 9)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c). Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om särbeskattning av makars, föräldrars och barns samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet bort anföra följande:

Fr.o.m. innevarande års taxering slopas sambeskattningen av makars B-inkomster. Kapitalavkastningen skall således i fortsättningen vara helt knuten till individen. I överensstämmelse härmed bör enligt utskottets mening av såväl rättvise- som förenklingsskäl också förmögenhetsbeskattningen individualiseras.

Utskottet tillstyrker således att makars beskattningsbara förmögenhet i fortsättningen beräknas för makarna var för sig.

Vad härefter angår frågan om föräldrars och barns förmögenhet delar utskottet den i flera motioner framförda uppfattningen att samtaxering i detta fall till följd av progressiviteten i förmögenhetsskatteskalan kan leda till orimliga konsekvenser. Också denna sambeskattningsform är enligt utskottets mening otillfredsställande från rättvisesynpunkt, eftersom den innebär att gifta och sammanboende med barn missgynnas i skattehänseende jämfört med skattskyldiga utan barn. Utskottet finner det särskilt anmärkningsvärt att regeringen ännu inte ansett sig böra föreslå att sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall upphöra. I fråga om fosterföräldrar föreligger nämligen i förhållande till andra föräldrar den principiella skillnaden att de förra inte får disponera över barnets förmögenhet.

Med hänsyn till det anförda och då det skattebortfall som kan bli följden av ett slopande av sambeskattningen av förmögenhet torde vara helt försumbart i statsbudgeten tillstyrker utskottet en övergång till helt individuell beskattning av förmögenhet. Förslag om slopande av sambeskattningen bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt så att en reform kan gälla fr.o.m. 1989 års taxering. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande särbeskattning av makars, föräldrars och barns samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet

SkU 1987/88:25

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk304, 1987/ 88:Sk307, 1987/88:Sk308, 1987/88:Sk324, 1987/88 :Sk363, 1987/ 88:Sk377, 1987/88:Sk404 och 1987/88:Sk470 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående slopande av sambeskattningen av förmögenhet.

17. Förmögenhetsskatten i övrigt (mom. 10)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om förmögenhetsskatten i övrigt bort anföra följande:

Värderingsgrunderna för förmögenhetsskatter bör enligt utskottet bli föremål för en särskild översyn. Förmögenheter, framför allt större, är ofta sammansatta av olika slag av tillgångar. Översynen bör ta fasta på dessa olikheter där exempelvis egnahem och liknande av normalstandard bör ges en lägre värderingsgrund än sådana förmögenheter som grundas på olika former av spekulation m.m. Åtgärder måste också vidtas emot manipulerande med lån etc. för att nedbringa den verkliga förmögenheten vid taxeringstillfället.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk474 i denna del.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande förmögenhetsskatten i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående värderingsgrunder för förmögenhet m.m.

18. Realränteskatt (mom. 11)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”1 samband” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att man inför en skatt. på hela den finansiella sektorn. Som framhölls av vpk i samband med riksdagsbehandlingen hösten 1986 av den tillfälliga förmögenhetsskatten kan en sådan skatt inte på något sätt ersätta en realränteskatt. Även om inkomsterna varierar i samma mån som skatteunderlaget/realräntenivån varierar så kan de årliga inkomsterna från en realränteskatt användas för att minska statens upplåning i samma grad. De räntevinster som då erhålls kan sedan användas för en rättvis fördelningspolitik. Som vpk framhållit kan matpriserna undan för undan sänkas genom att mervärdeskatten på livsmedel sänks i samma mån som uteblivna ränteutgifter ger finansiellt utrymme. Utan realränteskatt blir det inga sådana inkomster alls.

Utskottet förordar därför att ett förslag om realränteskatt läggs fram under 1988. En sådan skatt kan efter viss kompletterande utredning baseras på ett i förhållande till realränteskatteutredningen breddat skatteunderlag. Den bör också innehålla en lägsta nivå där beskattning kan ske, så att ett långsiktigt sparande kan ske utifrån fast reglerade förhållanden.

SkU 1987/88:25

63 Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk474 i denna del.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa:

11. beträffande realränteskatt att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående införande av realränteskatt,

19. Extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller förmögenhet (mom. 13)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller förmögenhet bort anföra följande:

Det extra avdraget för folkpensionärer är visserligen ett avdrag för nedsatt skatteförmåga, men till skillnad från extra avdrag vid sjukdom m.m. och existensminimum sker behovsprövningen, förutom mot viss förmögenhet, i praktiken endast mot den taxerade inkomsten och de helt eller delvis skattefria inkomster som anges i riksskatteverkets anvisningar. Bakgrunden härtill är att det extra avdraget för folkpensionärer inte har samma karaktär av behovsprövat avdrag som övriga former av extra avdrag. Kriteriet på att skatteförmågan är nedsatt i ifrågavarande fall är endast att inkomsten till inte obetydlig del utgjorts av folkpension. Vid inkomstprövningen skall enligt anvisningarna till kommunalskattelagen avdraget i första hand bestämmas med hänsyn till den skattskyldiges statligt taxerade inkomst. Avdraget skall dock jämkas om förmögenheten överstiger vissa angivna belopp. Dessa grunder får frångås när särskilda omständigheter föranleder det.

Nuvarande regler har, som motionärerna framhåller, fått till följd att folkpensionärer med låg eller ingen ATP och som dessutom har vissa besparingar drabbas av en kraftig, enligt utskottets uppfattning orimlig marginalskatteeffekt på bl.a. ränteinkomster. Detta blir resultatet därför att folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen reduceras med hänsyn till både ökande inkomst och förmögenhet. Som framhållits av någon motionär kan marginalskatten på en ränteinkomst för en pensionär med låg pension vida överstiga 100 %. Dessa orimliga effekter av skattesystemet för pensionärerna bör enligt utskottets mening åtgärdas snarast.

En aspekt som bör beaktas är att de nya arvsreglerna, som bl.a. innebär att make ärver före barn, kan komma att medföra att fler pensionärer efter makens bortgång på grund av arvet kommer upp i en sådan förmögenhetsnivå att det extra avdraget bortfaller. Även detta förhållande påkallar enligt utskottets mening skyndsamma åtgärder.

Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att provisoriska åtgärder för att undanröja de värsta missförhållandena på detta område bör företas omedelbart. Utskottet biträder det förslag som lagts fram i motionerna Sk309 och Sk415 att förmögenhet inte skall påverka storleken av det extra avdraget för pensionärer. Vidare tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion Sk309 om en

SkU 1987/88:25

skyndsam översyn och ett snabbt förslag i syfte att begränsa marginaleffekterna vid ökad inkomst.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller förmögenhet

dels att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk309 och 1987/88:Sk415 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk417, 1987/ 88:Sk432 yrkande 5, 1987/88:Sk455 och 1987/88:Sk474 yrkandena 4 och 5

dels antar följande

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1927:370) att punkt 2 femte stycket skall slopas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas vid 1989 års taxering.

dels att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn och förslag angående påverkan av en ökad inkomst på pensionärernas extra avdrag i enlighet med vad utskottet anfört.

20. Extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller förmögenhet (mom. 13)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller förmögenhet bort anföra följande:

För pensionärer med låg eller ingen ATP beräknas s.k. extra avdrag. Avsikten är att ingen skatt skall utgå för folkpension och s.k. pensionstillskott som för 1988 uppgår till 37 152 kr. för ensamstående pensionär. Det maximala extra avdraget för 1988 uppgår till 27 100 kr. Avdraget avtrappas därefter och upphör helt vid ca 90 000 kr. Förmögenhet över 90 000 kr. påverkar således avdraget så att skatt uttas tidigare än om sådan förmögenhet inte funnits.

För nämnda grupp av pensionärer utgår som regel kommunalt bostadstilllägg. Även detta avtrappas i takt med inkomstökning och förmögenhet.

Dessa omständigheter i kombination medför att marginaleffekter emellanåt uppstår som överstiger 100 %. Problemet är under behandling i utredningen om reformerad inkomstbeskattning, men förslag från denna utredning lär inte föreligga i sådan tid att de kan komma att gälla förrän för 1990 års inkomster. Därför måste, enligt utskottets uppfattning, provisoriska förändringar vidtas för 1989 års skatter.

Utskottet biträder förslaget i vpk-motionen att åtgärder bör vidtas så att dessa negativa marginaleffekter inte längre uppstår. I det fortsatta arbetet med skattefrihet för grundläggande pensioner måste hänsyn tas till de effekter som uppstår vid beräkning av extra avdrag och kommunalt bostadstillägg vid smärre förmögenheter, allra helst då de är bundna i egnahem eller fritidshus.

5 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 25

SkU 1987/88:25

65 Det anförda bör enligt utskottet riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker härmed motion Sk474 i berörda delar och avstyrker övriga motionsyrkanden i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller förmögenhet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkandena 4 och 5 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk309, 1987/88:Sk415, 1987/ 88:Sk417,1987/88:Sk432 yrkande 5 och 1987/88:Sk455 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående extra avdrag för pensionärer.

21. Extra avdrag för pensionärer som uppbär skattefri livränta (mom. 14)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om extra avdrag för pensionärer som uppbär skattefri livränta bort anföra följande:

Genom beräkningssättet för extra avdrag för pensionärer uppstår som framhållits i motion Sk402 för vissa en indirekt skattebelastning. Denna är omvänt proportionell mot pensionens storlek. För den som har så låg pension att vederbörande är berättigad till extra avdrag uppstår den skatteeffekten att en livränta - som för alla andra medborgare är skattefri - i praktiken blir beskattad. Skattebelastningen blir vid en och samma livränta högre ju lägre pension vederbörande uppbär. Den pensionär som har så hög inkomst att extra avdrag ej utgår drabbas inte.

Vi anser inte att rätten till livränta som enligt lag är skattefri bör föranleda att grunderna för beräkning av det extra avdraget frångås. Regeringen bör lägga fram förslag med denna inriktning. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk402.

dels ansett att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande extra avdrag för pensionärer som uppbär skattefri livränta

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk402 begär förslag till ändrad lagstiftning med avseende på pensionärer som uppbär skattefri livränta i enlighet med vad utskottet anfört.

22. Barnpension (mom. 15)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:25

66 Utskottet vill med anledning av de aktuella motionsyrkandena som sin mening uttala att nuvarande bestämmelser från rättvisesynpunkt är otillfredsställande. Det kan inte anses rimligt att två barn med samma inkomst av feriearbete skall behandlas olika i skattehänseende beroende på om ett av dem förlorat en eller båda föräldrarna. Enligt utskottets mening bör den i motionerna påtalade orättvisan undanröjas.

Redan 1972 års skatteutredning uttalade att samma skatteregler borde gälla vare sig samhället trädde in genom bidragsförskott eller genom barnpension och att likställighet i beskattningshänseende kunde åstadkommas genom att man undantog pensionsförmånerna till barn från beskattning.

Med hänsyn inte minst till den tid som förflutit från det att skatteutredningen lämnade sitt betänkande är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt att regeringen ännu inte ansett det lämpligt att föreslå någon lösning på det i motionerna aktualiserade problemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att frågan om barnpensionens skattemässiga behandling bereds skyndsamt i enlighet med det anförda och att förslag i ämnet så snart som möjligt föreläggs riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk303 och Sk435.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa:

15. beträffande barnpension att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk303 och 1987/ 88:Sk435 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående barnpension.

23. Existensminimum (mom. 16)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet vill framhålla” och slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Våren 1984 gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att reglerna om existensminimum borde bli föremål för utredning. Det är anmärkningsvärt att regeringen dröjt så länge med att ta initiativ till en utredning aV frågan, som nu skall behandlas inom RINK. Utskottet är emellertid inte tillfredsställt med de direktiv RINK fått i denna fråga.

Utskottet tillstyrker därför utredningsyrkandet i motion Sk369 och motion Sk489 såvitt nu är i fråga. Denna utredning bör som begärs i den sistnämnda motionen ske skyndsamt. Som motionärerna framhåller bör syftet med utredningen vara att åstadkomma sådana ändringar av existensminimibestämmelserna att dessa kan tillämpas både vid boende i eget hem av normal beskaffenhet och då en förälder själv vårdar familjens barn. Det bör också vara möjligt att vid beräkning av existensminimum beakta nödvändiga barntillsynskostnader. Utskottet avstyrker motion Sk485 i denna del i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

SkU 1987/88:25

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa:

16. beträffande existensminimum att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk369 och 1987/ 88:Sk489 yrkande 3 och med avslag på motion 1987/88:Sk485 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en utredning av existensminimireglerna.

24. Vissa naturaförmåner (morn. 17)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet vill erinra” och slutar med ”motion Sk461” bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut av i höstas om beskattning av naturaförmåner har enligt utskottet delvis fått en olämplig utformning. Beskattningsreglerna bör därför ändras.

Vad först gäller frågan om arbetsgivarstödd motionsverksamhet vill utskottet, liksom motionärerna bakom motion Sk461, framhålla att motion och friskvård är viktiga för folkhälsan. Man bör därför ge akt på att inte skatteregler konstrueras, som motverkar eller försvårar en sund motionsutövning. Bl.a. saknas enligt utskottets mening anledning att diskriminera motionskuponger. Kupongsystemen ger företagen möjlighet att låta den anställde själv välja tid och plats för sin motionsutövning. För många företag kan det också vara praktiskt och administrativt enklare att basera personalens motionsförmåner på ett kupongsystem än att förhyra motionsanläggningar. Utskottet anser således att även sådan motion som den anställde betalar med kupong som tillhandahållits av arbetsgivaren bör omfattas av personal vårdsbegreppet. Härigenom minskas också myndigheternas kontrollbehov.

Att föreskriva vilka motionsaktiviteter som kan anses acceptabla ur skattesynpunkt är enligt vår uppfattning helt omotiverat. Enligt utskottets mening bör alla motionsidrotter behandlas på ett skattemässigt likvärdigt sätt.

I skattelagstiftningen bör man således endast begränsa den totala skattefria kostnadsnivån på skattefria kuponger eller avgifter. Riksskatteverket bör utfärda anvisningar om ett tak för skattefriheten och individen själv avgöra hur förmånen skall användas.

Utskottet anser vidare att kaffe, te och andra sådana drycker inte nödvändigtvis behöver drickas på arbetsplatsen för att räknas som skattefri personalvårdsförmån. I konsekvens härmed bör även kaffekuponger vara undantagna från skatt. Det bör ankomma på RSV att utfärda föreskrifter om tillåtna värden m.m.

Slutligen anser utskottet, i konsekvens med att en arbetsgivare kan betala direkt till en resebyrå eller den som tillhandahåller biljetter och ge en anställd en resa som minnespresent skattefritt, att en gåva bör kunna omvandlas till ett bidrag till en ideell förening utan skattekonsekvenser om den anställde så önskar. Det bör således vara möjligt för en anställd att be sin arbetsgivare sätta in gåvan på en ideell förenings konto utan att behöva skatta för den.

SkU 1987/88:25

68 Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet motion Sk461.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande vissa naturaförmåner att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk461 dels antar de vid motionen under yrkandena 1,2,3 och 5 angivna ändringarna i kommunalskattelagen (1928:370) med tillägg av följande ikraftträdandebestämmelse:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att riksskatteverket bör utfärda föreskrifter om tillåtna värden vad gäller kaffekuponger.

25. Reseförmån till en anställds homosexuella sambo (mom. 18)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med ”Även den” och slutar på s. 30 med ”därmed tillgodosedd” bort ha följande lydelse: Inom skattelagstiftningen finns på många ställen särskilda bestämmelser som gäller beskattningen av makar, sambor och övriga närstående personer. Somliga bestämmelser - och hit hör reglerna om reseförmån - går i gynnande riktning och andra är till nackdel för vederbörande. Om man vill likställa homosexuella sambor med sammanlevande par av olika kön bör det ske över hela fältet och inte inriktas på enstaka delar av skatteområdet. Den av motionären väckta frågan bör alltså ses i ett större sammanhang. Innan en ändring genomförs bör man gå igenom skattelagstiftningen i dess helhet så att förändringarna på olika områden kan ske samtidigt.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk424.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa:

18. beträffande reseförmån till en anställds homosexuella sambo att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk424.

26. Beskattning av bilförmån för bilförsäljare m.m. (mom. 20)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om beskattning av bilförmån för bilförsäljare m.m. bort anföra följande:

I en bilförsäljares yrkesutövning ingår alltid att visa upp senaste modellen av det bilmärke som arbetsgivaren representerar. Vid taxeringsnämndernas bedömning av förmånsvärdet uppstår skillnader så till vida att somliga nämnder jämkar beloppet, medan andra nämnder inte tillämpar jämkning. Härigenom uppkommer orimliga skillnader i skattehänseende mellan försäljare inom samma yrkeskollektiv.

SkU 1987/88:25

69 Enligt de RSV-anvisningar som utfärdats med anledning av den av riksdagen hösten 1986 antagna lagstiftningen om värdering av bilförmån skall sådan förmån inom bilhandeln tas upp till ett genomsnittsvärde för beskattningsåret.

Enligt utskottets mening bör med hänsyn till bilförsäljarnas speciella förhållanden bilförmånsvärdet kunna jämkas generellt. Utskottet anser således i likhet med motionärerna bakom motion Sk330 att RSV bör få i uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmån i enlighet med motionärernas yrkande.

Samma problem föreligger, som framhålls i motion Sk392, för den kategori som har en omfattande tjänstekörning och för vilken bilen är ett nödvändigt arbetsredskap. De som bevisligen kör mer än 3 000 mil per år i tjänsten bör därför enligt utskottets uppfattning liksom tidigare få en möjlighet till jämkning av förmånsvärdet.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna Sk330, Sk392 och Sk418.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa:

20. beträffande beskattning av bilförmån för bilförsäljare m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk330,1987/88:Sk392 och 1987/88:Sk418 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Beskattning av bilförmån i övrigt (mom. 21)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om beskattning av bilförmån i övrigt bort anföra följande:

De nya reglerna för tjänstebilsbeskattning innebär att avdragsmöjligheterna helt slopas för den kategorin bilinnehavare. Reglerna bör därför, enligt utskottets uppfattning, snarast omarbetas. För detta talar såväl de negativa miljö- och trafiksäkerhetsmässiga effekterna vid en minskning av nybilsförsäljningen, som den svenska bilindustrins fortlevnad och utveckling. Det har enligt vad utskottet erfarit redan märkts en tendens till en ökande andel mindre och importerade fordon vid tecknande av leasingavtal.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och utskottet tillstyrker följaktiligen motion Sk484 i denna del och motion T85 i denna del. Däremot avstyrker utskottet förslaget i motion Sk452 om förmånsvärdet för viss extrautrustning.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande beskattning av bilförmån i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk484 yrkande 2 och 1987/88:T85 yrkande 13 och med avslag på motion 1987/88:Sk452 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:25

28. Kottplockning(mom. 22)

SkU 1987/88:25

Jan Bergqvist, Torsten Karlsson, Anita Johansson, Lars Hedfors, Bruno Poromaa, Sverre Palm och Gunnar Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 31 med ”Vad först” och slutar på s. 32 med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Förslaget till skattebefrielse för kottplockning har framför allt motiverats av skogspolitiska skäl. En närmare granskning visar dock att särskilda skatteregler för sådan verksamhet inte är ett effektivt medel i en långsiktig skogspolitik.

Sverige är sedan länge föregångare när det gäller långsiktig hushållning med skogarna. Det innebär bl.a. att vi i vårt land ställer krav på att slutavverkade områden snarast skall beskogas med plantor som har hög kvalitet och förmåga att överleva och utvecklas. I decennier har omfattande forskning och försöksverksamhet bedrivits för att få fram underlag för hur skogarna skall föryngras. Denna verksamhet har bl.a. visat att det krävs utomordentligt stor noggrannhet i valet av frö och plantor. Förutom att trädslagen skall vara de bäst lämpade för olika marker spelar skogsfröets härkomst en avgörande roll för plantornas överlevnad och tillväxt. Det gäller både växtplatsens breddgrad och höjd över havet. Det är sålunda oftast olämpligt för att inte säga helt förkastligt att förflytta skogsplantör på längre avstånd från sin ursprungsplats. Inte obetydliga misstag i detta avseende har gjorts under årens lopp innan man blev helt klar över hur starka krav som måste ställas.

Mot denna bakgrund ställs i skogsvårdslagen stora krav på skogsägaren i fråga om det skogsodlingsmaterial som får användas. Det är sålunda den enskilde skogsägaren som har ansvaret för att de plantor som sätts ut har rätt härstamning. Samtidigt måste frö- och plantleverantören kunna varudeklarera sina produkter bl.a. genom att ange materialets härstamning i detalj. Om dessa krav inte tillgodoses riskerar vi att få omfattande utslagning av skogar vid extrema klimatsituationer och lågtillväxande skogar med dålig kvalitet. Valet av skogsodlingsmaterial är alltså grundläggande i vår långsiktiga skogshushållning.

För att lättare tillgodose behovet av skogsfrö har man under flera decennier anlagt plantager för odling av olika typer av frön. Arbetet har kommit längst i fråga om tall. I vissa områden i Sverige svarar tallfröplantagerna för all fröförsörjning. För nordligaste Sverige är förhållandet något sämre. I fråga om gran har plantagerna fortfarande liten betydelse i Syd- och Mellansverige. Mycket frö importeras dock för detta områdes räkning från Östeuropa.

Den fröförsörjning som inte kan ske från plantager måste tillgodoses genom insamling av kottar i skogsbestånd, främst i samband med avverkning.

För närvarande är tillgången på frön god i större delen av landet. Brist föreligger endast i fråga om tallfrön för svårföryngrade områden i Norrlands inland. Anledningen härtill är att tillfredsställande frösättning och frömognad i dessa områden sker med ojämna, ofta långa tidsmellanrum. Problemet har förstärkts genom det förbud mot användning av contortatall som nyligen har beslutats av skogsstyrelsen.

På sikt kan problemet med tallfröförsörjningen för detta område lösas genom anläggning av tillräckligt antal fröplantager, ett arbete till vilket statsbidrag lämnas över nionde huvudtiteln. I det korta perspektivet söker man möjligheter att importera tallfrön från Finland samt klara en del av försörjningen genom insamling i skogsbestånden.

Totalt sett kan allmänheten bara spela en marginell roll vid beståndsinsamlingen av skogsfrö i landet. Skogsvårdsstyrelserna, som svarar för hälften av plantleveranserna i landet utnyttjar främst sin egen personal för insamling. På så sätt får man garantier för att resurser inte slösas på insamling i bestånd med dålig frökvalitet. Dessutom kan härstamningen garanteras. De riktade uppköp som görs och som då kan ske under betryggande kontroll sker som regel direkt från markägaren som plockar i anslutning till egen avverkning.

Det är närmast den nu beskrivna, starkt kontrollerade beståndsinsamlingen som är av intresse i de kärva klimatområdena i Norrlands inland. Med hänsyn till de speciella förutsättningar som måste gälla för insamlingar och de begränsningar som naturligt nog finns vore det fel att förespegla landsbygdsbefolkningen att det finns goda inkomster att göra på kottplockning.

Att införa skattefrihet för inkomster av kottplockning kommer också i konflikt med det pågående arbetet på att förenkla skattesystemet. Utredningen om inkomstskatten har med brett politiskt stöd fått uppgiften att arbeta fram förslag till lägre skattesatser, bredare skattebas och färre undantagsbestämmelser. I direktiven sägs bland annat: ”Mångå av särreglerna inom skattesystemet har tillkommit för att lösa enskilda problem. Det samlade resultatet av dessa åtgärder har inte blivit tillfredsställande. Skattesystemet har blivit krångligt med ett stort antal särbestämmelser och undantag.” Vidare understryks "vikten av att åstadkomma ett så enkelt system som möjligt för inkomstbeskattningen. Av det skälet bör kommittén ta upp vissa frågor i syfte att antingen förenkla reglerna på dessa punkter eller lämna förslag till hur frågorna skall kunna lösas utanför skattesystemets ram.”

Med stöd av vad som ovan anförts bör riksdagen avslå motionerna och hemställa att regeringen för riksdagen redovisar ett samlat program för åtgärder med sikte på att garantera den framtida fröförsörjningen inom svenskt skogsbruk.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22. beträffande kottplockning att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Sk317, 1987/ 88:Sk320,1987/88:Sk362,1987/88:Sk388 och 1987/88:Sk458 begär att regeringen för riksdagen redovisar ett samlat program för åtgärder med sikte på att garantera den framtida fröförsörjningen inom svenskt skogsbruk.

29. Förslagsverksamhet (mom. 25)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”1 fråga” och slutar med ”motion Sk438” bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:25

72 Förslagsverksamheten inom industrin och övrig verksamhet är i Sverige, sedd ur internationell synvinkel, av relativt liten omfattning. Detta torde till icke ringa del bero på att ersättning för förslagsverksamhet i sin helhet utgör skattepliktig inkomst.

När det gäller ersättningen erhåller den anställde normalt 50 % av den vinst som företaget får det första året. Detta belopp läggs sedan ovanpå ordinarie inkomst, vilket ibland innebär en beskattning på 60-70 %. Företaget gör däremot vinst under flera år. Staten kommer också ytterst att tjäna på detta genom att företaget ger bättre avkastning. Enligt utskottets mening är det med hänsyn till det samhälleliga nyttan av förslagsverksamhet rimligt att man i beskattningshänseende får fördela ersättningar till anställda för förbättringsförslag på en treårsperiod. Förslag av den innebörden bör föreläggas riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion Sk438.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa:

25. beträffande förslagsverksamhet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk438 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Hemvårdsbidrag(mom. 27)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”motion Sk370” bort ha följande lydelse: Riksskatteverkets förklaring att hemvårdsbidrag skall beskattas har utlöst en mycket negativ reaktion hos många äldre och deras anhöriga. Vidare har hanteringen av bidraget komplicerats. Att regeringen ännu inte, trots utlovade ansträngningar, åstadkommit något förslag som klarlägger skattefrågan vad gäller hemvårdsbidraget är anmärkningsvärt. Utskottet biträder därför motionärernas yrkande om en omedelbar ändring i 19 § kommunalskattelagen så att det klart framgår att hemvårdsbidrag är skattefritt. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk370.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa:

27. beträffande hemvårdsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk370 antar följande

SkU 1987/88:25

73 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Till skattepliktig den vårdbehövande;

hem vårdsbidrag; kommunalt bostadstillägg från arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

31. En begränsning av avdraget för pensionsförsäkringspremier (mom. 29)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Nuvarande regler” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de nuvarande avdragsvillkoren för pensionsförsäkringspremier är alltför generösa. Avdraget är enligt utskottets uppfattning inte rättvist då det till skillnad från underskottsavdrag inte är värdemässigt begränsat och följaktligen fördelaktigast för höginkomsttagare, som också i stor utsträckning torde utnyttja avdraget för skatteplanering. Enligt gällande regler tillåts för de flesta inkomsttagare ett avdrag för premier upp till ett basbelopp per år, för närvarande 25 800 kr. För dem med högre inkomster än 258 000 kr. får ett större avdrag göras och i de högsta inkomstlägena uppgår avdragsrätten till ett belopp motsvarande två basbelopp. Avdragsrätten stiger alltså med ökande inkomst, en enligt utskottets mening helt orimlig avdragskonstruktion ägnad att gynna dem som har minst behov av att utnyttja obeskattade medel för att förstärka sin pension. För höginkomsttagarnas del medför avdragsrätten alltså att de kan vältra över långt över hälften, ända upp till 78 %, av premiekostnaden på andra skattebetalare. Beskattningen vid utbetalningen sker oftast till en mycket lägre marginalskatt. För låg- och mellaninkomsttagare rör sig avdragsvärdet runt 50 % eller mindre.

Utskottet delar vpk:s uppfattning att sparande i denna form inte bör ske på andra skattebetalares bekostnad. Utskottet biträder därför förslaget i vpk-motionen Sk474 att den avdragsgilla delen bör begränsas till ett halvt basbelopp per år. På sikt bör avdraget slopas helt.

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa

29. beträffande en begränsning av avdraget för pensionsförsäkringspremier att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 16 antar följande

SkU 1987/88:25

74 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härmed föreskrivs i fråga om anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) att punkt 6 andra och tredje styckena skall bytas ut mot endast ett stycke med följande lydelse: ”Avdraget får inte överstiga hälften av ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.”

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

32. Fackliga stipendier (morn. 31)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”Sk414 i denna del” bort ha följande lydelse:

Genom riksdagsbeslut hösten 1986 permanentades lagstiftningen om viss skattefrihet för stipendier. Lagstiftningen innebär att fackföreningsrörelsen kan lämna förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad arbetsförtjänst i samband med kursdeltagande. Det finns enligt utskottets mening ingen rimlig anledning att förmånsbehandla fackliga stipendier vid beskattningen. Skattefrihet för sådana stipendier strider mot lagstiftningens grunder och åsidosätter elementära rättvisekrav.

För den enskilde blir nettoresultatet detsamma som om en normalt beskattad ersättning för förlorad arbetsförtjänst hade utgått.

För den fackliga organisationen som utbetalar stipendier uppkommer däremot stora vinster. Man undgår nämligen att betala det belopp som rätteligen skulle gått till stat och kommun i skatt och slipper erlägga lagstadgade arbetsgivaravgifter.

Skattefriheten innebär också ett väsentligt avsteg från allmänt tillämpade principer vid beskattningen därigenom att en facklig utgivare av stipendiumi motsats till en vanligt arbetsgivare - inte skall anses som arbetsgivare i den meningen att han drar nytta av den utbildning som är själva syftet med stipendiet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skattefriheten bör slopas och tillstyrker följaktligen motion Sk325 och motion Sk414 i denna del.

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa:

31. beträffande fackliga stipendier att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk325 och 1987/ 88:Sk414 yrkande 8 antar följande

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 19 § kommunalskattelagen (1928:370) att orden ”stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning” byts ut mot ”stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;”.

SkU 1987/88:25

75 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

33. Vinstandelar (mom. 32)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet vidhåller” och slutar med ”Fi208 i denna del” bort ha följande lydelse: Genom att vinstandelsstiftelserna ofta placerar åtminstone en del av medlen i det egna företagets aktier som sedan kan förvärvas förmånligt av de anställda, blir de anställda medägare till det egna företaget. Utskottet ser positivt på en sådan spridning och breddning av det individuella ägandet i näringslivet.

Anställda som köpt aktier i det egna företaget har tidigare blivit förmånsbeskattade på så sätt att skillnaden mellan emissionskursen och kursen vid marknadsintroduktionen har beskattats som inkomst av tjänst. Förmånsbeskattningen har nu avskaffats under vissa förutsättningar, bl.a. att den anställdes förvärv sker på samma villkor som allmänhetens förvärv, att de anställda tillsammans med redan existerande aktieägare inte tecknar mer än 20 % av antalet utbjudna aktier och att varje anställd inte köper för mer än 30 000 kr.

Motionärernas uppfattning är att begränsningarna rörande antalet tecknade aktier och beloppsgränser bör kunna tas bort. Utskottet instämmer i denna uppfattning.

När det gäller förmånsbeskattningen i övrigt kan utskottet konstatera att företagen i flera länder, bl.a. Västtyskland, får utge aktier i ett visst värde till sina anställda utan att det för dessa betraktas som inkomst. Ett liknande system bör kunna införas i Sverige för att stimulera medägande.

Med det anförda ställer sig utskottet bakom motionärernas krav på lindrad beskattning av anställdas aktieförvärv i det egna företaget och riksdagen bör enligt utskottets uppfattning begära förslag härom. Härmed tillstyrker utskottet motion Sk443 samt motionerna Sk444, Sk476 och Fi208 i berörda delar.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa:

32. beträffande vinstandelar att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk443,1987/88:Sk444 yrkande 5,1987/88:Sk476 yrkande 2 och 1987/88:Fi208 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående lindrad beskattning av anställdas aktieförvärv i det egna företaget.

34. Vinstandelsstiftelser (mom. 33)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”När det” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

De vinstdelningssystem som byggts upp på enskilda initiativ har en helt

SkU 1987/88:25

annan inriktning än de allmänna löntagarfonderna. Dessa fonder, som snarast bör slopas, fyller inte sitt uppgivna syfte att utjämna förmögenhetsfördelningen och att skapa större inflytande för löntagarna utan medför tvärt om en ökad maktkoncentration och ett minskat utrymme för enskilt sparande. Genom de företagsanknutna vinstandelsstiftelserna uppnår man på frivillig grund en rad fördelar såväl för företagen och deras anställda som från samhällsekonomisk synpunkt. Som anförs i motionen kan de anställda genom vinstdelning enligt dessa principer få ett verkligt inflytande i företagen. Vinstandelarna är ägnade att stärka de anställdas ansvar för företaget och dess verksamhet och innebär dessutom att man ökar och sprider det enskilda ägandet och sparandet.

Olika vinstdelningssystem har införts inom ett allt större antal företag. Enligt utskottets uppfattning bör man underlätta en fortsatt utveckling i denna riktning genom lättnader i de nuvarande beskattningsreglerna. I motsats till vad som gäller för löntagarfonder och allemansfonder betalar stiftelserna under sin förvaltning av löntagarnas vinstandelar bl.a. skatt för utdelningsinkomster, ränteintäkter och reavinster. Eftersom de anställda i sin tur beskattas fullt ut för de medel de i sinom tid får lyfta från stiftelsen innebär detta en dubbelbeskattning som givetvis inte bör godtas. Även i övrigt kan det ifrågasättas om inte beskattningen slår alltför hårt mot dessa sparmedel, som inte omfattas av någon av de skattelättnader som gäller inom andra sparformer.

Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att gynnsammare regler bör skapas för företagsanknutna vinstandelssystem och tillstyrker motionen i nu aktuella delar.

dels att utskottet under mom. 33 bort hemställa:

33. beträffande vinstandelsstiftelser att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi208 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående vinstandelsstiftelser.

35. Schablonavdraget i tjänst (mom. 34)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Utskottet har” och slutar på s. 36 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

En riksdagsmajoritet bestående av s och vpk höjde våren 1985 på förslag av regeringen schablonavdraget i inkomstslaget tjänst från 1 000 kr. till 3 000 kr., dock högst 10 % av inkomsten. Regeringsförslaget motiverades med att taxeringsarbetet därigenom kunde förenklas.

Samtliga borgerliga partier avvisade förslaget som strider mot principen om skatt efter bärkraft och leder till orättvisor mellan olika kategorier inkomsttagare. Schablonavdrag medges inte för exempelvis pensionärer och egenföretagare.

De fördelar som ett högt schablonavdrag kan ha från förenklingssynpunkt måste vägas mot kravet på rättvisa i beskattningen. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att man vid 1990 års taxering inte medger ett högre

SkU 1987/88:25

schablonavdrag än 2 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från arbetet.

En sådan åtgärd skulle bidra till att finansiera ett vårdnadsbidrag enligt ett gemensamt borgerligt förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk477 och Sk555 i denna del.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa:

34. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk477 och 1987/ 88:Sk555 yrkande 3 antar följande

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 33 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) att beloppet ”3 000 kronor” skall bytas ut mot ”2 000 kronor”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

36. Traktamenten (morn. 35)

Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”och Sk396” bort ha följande lydelse:

Redan år 1983 avlämnade traktamentsbeskattningssakkunniga ett betänkande med förslag om nya traktamentsbeskattningsregler. Skatteutskottet har under en följd av år kritiserat bl.a. olikheterna i beskattningshänseende mellan å ena sidan statliga och kommunala befattningshavare och å andra sidan anställda i privat tjänst och betonat vikten av att bestämmelserna får en sådan utformning att de olika befattningshavarna kan beskattas likformigt.

Från rättvisesynpunkt kan det inte accepteras att en enskilt anställd som själv råkar betala sin hotellräkning och sedan debiterar arbetsgivaren denna kostnad eller en egenföretagare inte skall ha möjlighet att erhålla avdrag för vad han faktiskt utgivit, medan motsvarande problem aldrig uppkommer för den offentligt anställde eller för den enskilt anställde där hotellräkningen betalas direkt av arbetsgivaren.

Enligt utskottets mening är det anmärkningsvärt att denna fråga efter fem år ännu inte färdigbehandlats inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter därför att förslag om lagändring snarast föreläggs riksdagen. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk328, Sk336 och Sk396.

dels att utskottet under mom. 35 bort hemställa:

35. beträffande traktamenten

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk328,1987/88:Sk336 och 1987/88:Sk396 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående traktamenten.

SkU 1987/88:25

37. Beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och från arbetet (mom. 36)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp) förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att utskottet i fråga om beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och från arbetet bort anföra följande:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man vid beräkning av tidsvinst för resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna kommunikationsmedel bör beakta också den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem, fritidshem och liknande. Daghem eller motsvarande ligger inte sällan så till att man vid resa med kollektiva kommunikationsmedel måste göra flera byten med avsevärd tidsåtgång. Av dessa och andra praktiska skäl kan det vara nödvändigt att använda bil.

En utvidgning av tidsvinstberäkningen i enlighet med det anförda skulle innebära ett välkommet stöd för berörda småbarnsfamiljer och knappast medföra något märkbart skattebortfall för staten, eftersom endast en mindre del av småbarnsföräldrarna härigenom torde komma att få ett förhöjt reseavdrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna Sk305, Sk318, Sk326 samt motion Sk484 i denna del, motion Sk489 i denna del och motion T85 i denna del.

dels att utskottet under mom. 36 bort hemställa:

36. beträffande beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och från arbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk305, 1987/ 88:Sk318, 1987/88:Sk326, 1987/88:Sk484 yrkande 1, 1987/88:Sk489 yrkande 2 och 1987/88:T85 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående tidsvinstberäkningen vid resa till och från arbetet.

38. Reglerna i övrigt för avdrag för resa med bil till och från arbetet (mom. 37)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om reglerna i övrigt för avdrag för resa med bil till och från arbetet bort anföra följande:

Enligt utskottets mening är de bestämmelser om avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats som antogs av riksdagen hösten 1983 alltför restriktiva. Varken förutsättningarna för rätt till avdrag eller beräkningssättet tillgodoser enligt utskottets mening rimliga krav på rättvisa och likformighet mellan olika skattskyldiga. Utskottet anser också att rätten till avdrag vid användning av bil i tjänsten rimligen bör gälla utan någon begränsning till ett visst minsta antal dagars användning. En förutsättning för avdragsrätt bör däremot vara att körsträckan i tjänsten inte är alltför kort. En daglig

SkU 1987/88:25

körsträcka om minst två mil de dagar då bilen används för resor till och från arbetet får anses innebära en rimlig avvägning. Denna begränsning bör dock av naturliga skäl inte gälla i sådana fall då arbetstagare är skyldig att ha bilen till hands på arbetsplatsen.

Enligt utskottets mening saknas anledning att inte beakta de fasta utgifterna när man beräknar avdragets storlek. I de fall då bilen används i tjänsten bör även avdraget för resorna till och från arbetet beräknas med utgångspunkt i de faktiska kostnaderna för bilanvändningen.

Förslag av den innebörd som anges i motion Sk366 bör snarast föreläggas riksdagen. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen.

dels att utskottet under mom. 37 bort hemställa:

37. beträffande reglerna i övrigt för avdrag för resa med bil till och frän arbetet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk467 begär att regeringen lägger fram förslag om förändrade regler för avdrag för resor med bil till och från arbetet i enlighet med vad utskottet anfört.

39. Avdrag för dubbel bosättning (mom. 38)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anför

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Även frågan” och slutar med ”och Sk429” bort ha följande lydelse:

De skäl som ansetts motivera en utvidgning av den s.k. tvåårsregeln i fråga om skattskyldiga vilka arbetar inom byggnads- och anlägggningsbranschen kan enligt utskottets mening med fog göras gällande också i fråga om andra yrkeskategorier. För att tillgodose kravet på rättvisa och likformighet vid taxeringen bör därför utvidgningen av tvåårsregeln gälla utan begränsning till vissa yrkeskategorier.

Med det anförda, som utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna tillstyrker utskottet motionerna Sk394 och Sk429.

dels att utskottet under mom. 38 bort hemställa:

38. beträffande avdrag för dubbel bosättning

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk394 och 1987/ 88:Sk429 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående dubbel bosättning.

40. Avdrag för arbetsrum i hemmet (mom. 39)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anför

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 37 med ”Nuvarande praxis” och slutar på s. 38 med ”därför motionen” bort ha följande lydelse: Utskottet anser liksom motionären att de nuvarande kraven för att få avdrag för arbetsrum i hemmet är alltför stränga och ägnade att skapa

SkU 1987/88:25

onödiga kontroverser mellan skattemyndigheterna och deklaranterna. Det är enligt utskottets mening svårt att vinna förståelse för en ordning som innebär att den som skaffar sig en våning eller villa i syfte att såväl bo som arbeta där merendels helt förvägras avdrag, medan den som bor på ett håll och har en hyrd arbetslokal på ett annat har en självklar rätt till avdrag för kostnaden för arbetslokalen. Utskottet biträder därför motionärens krav att riksdagen begär förslag om ökade möjligheter till avdrag för arbetsrum i hemmet, så att avdrag kan göras t.ex. för kontorsdelen av en mindre rörelse. Utskottet tillstyrker således motion Sk395.

dels att utskottet under mom. 39 bort hemställa:

39. beträffande avdrag för arbetsrum i hemmet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk395 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående avdrag för arbetsrum i hemmet.

41. Olikheterna mellan arbetsgivares resp. arbetstagares medlemsavgifter (mom. 40)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att utskottet i fråga om olikheterna mellan arbetsgivares resp. arbetstagares medlemsavgifter bort anföra följande:

Riksdagen biföll hösten 1981 ett enigt skatteutskotts hemställan att bl.a. de konfliktbidrag som betalades ut av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer skulle bli föremål för en fullständig redovisning och kartläggning innan man tog slutlig ställning till frågan om avdrag för fackföreningsavgifter.

Utskottet finner det anmärkningsvärt att den socialdemokratiska regeringen dröjt så länge med att initiera en kartläggning på detta område. Det analysarbete som nu påbörjats inom RINK bör enligt utskottet bedrivas skyndsamt och redovisas så snart som möjligt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk421 och avstyrker motion Sk337 och motion Sk485 i denna del i den mån de sistnämnda motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 40 bort hemställa:

40. beträffande olikheterna mellan arbetsgivares resp. arbetstagares medlemsavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk421 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk337 och 1987/88:Sk485 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående utredning och redovisning om den skattemässiga behandlingen av konfliktbidrag samt avgifter till facklig organisation resp. arbetsgivarorganisation.

SkU 1987/88:25

6 Riksdagen 1987/88. 6sami. Nr25

42. Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 41)

Britta B jelte och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift bort anföra följande:

Den rätt till skattereduktion som den socialdemokratiska regeringen med stöd av vpk och i sfrid mot riksdagens tidigare uttalanden genomdrivit har tidigare med fog kritiserats för att den skattemässiga kontrollen av en reduktionsrätt av detta slag kan leda till problem när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Vidare har utskottet vid upprepade tillfällen tidigare framhållit att det måste vara förenat med betydande praktiska svårigheter att renodla fackföreningsavgiften till en medlemsavgift i egentlig mening. Konfliktersättningen är dessutom skattefri.

Med det anförda biträder utskottet kravet på ett slopande av rätten till skattereduktion fr.o.m. inkomståret 1989. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk414 i denna del och motion Sk485 i denna del och avstyrker motion Sk474 i denna del och motion Sk422.

dels att utskottet under mom. 41 bort hemställa:

41. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 9 och 1987/88:Sk485 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1987/ 88:Sk422 och 1987/88 :Sk474 yrkande 17 antar följande

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift skall upphöra att gälla från och med 1990 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

43. Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 41)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift bort anföra följande:

Hösten 1982 beslutade vpk och socialdemokraterna, mot de borgerliga partiernas vilja, att införa rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter. De nya bestämmelserna kom att innebära att skattereduktion medges med 40 % av den medlemsavgift som erlagts. Underlaget är dock maximerat till 1 200 kr. varför reduktionen blir som högst 480 kr. Sedan beslutet togs har fackföreningsavgifterna höjts likaväl som priserna i samhället i övrigt. Prisökningen sedan dess kan enligt utskottet beräknas till ca 30 %. Värdet av skattereduktionen har därför minskat realt sett samtidigt som avgifterna ökat.

Utskottet biträder därför förslaget att underlaget för skattereduktionen

SkU 1987/88:25

höjs fr.o.m. 1988 till 1 600 kr. vilket innebär att högsta reduktionen blir 640 kr. och tillstyrker följaktligen motion Sk474 i denna del, varigenom även motion Sk422 får anses tillgodosedd. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Sk414 och Sk485 i nu berörda delar.

dels att utskottet under mom. 41 bort hemställa:

41. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk422 och 1987/ 88:Sk474 yrkande 17 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 9 och 1987/88:Sk485 yrkande 7 antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift

Härmed föreskrivs i fråga om 2 § lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift att beloppet 1 200 kronor skall ändras till 1 600 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

44. Extra avdrag på grund av sjukdom (mom. 42)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anför

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”behandlade motioner” bort ha följande lydelse: Extra avdrag för sjukdomskostnader medges i vissa fall under förutsättning att inte inkomsten överstiger en viss nivå. Den nivån är satt så lågt att inte många heltidsarbetande kommer under den. Principen innebär också att människor utan inkomst inte kan komma i fråga.

Utskottet anser att det nuvarande systemet, som innebär att taxeringstjänstemän skall hantera sekretessbelagda sjukdomsfrågor som de inte är utbildade för, inte är bra. Det stöd som samhället bör ge de berörda människorna bör utformas som någon form av behovsinriktat stöd inom socialförsäkringssystemet. Ett förslag med denna innebörd bör arbetas fram så snart som möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk481 varigenom även motion Sk312 får anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker vidare motionerna Sk314 och Sk360.

dels att utskottet under mom. 42 bort hemställa:

42. beträffande extra avdrag på grund av sjukdom att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk481, med anledning av motion 1987/88:Sk312 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk314 och 1987/88:Sk360 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en omvandling av det extra avdraget på grund av sjukdom.

SkU 1987/88:25

45. Avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn (mom. 43)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Även avdraget” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

De ensamboende underhållsskyldiga föräldrarna utgör i dag en i ekonomiskt hänseende utsatt grupp. Avdraget för underhållsbidrag är maximerat till 3 000 kr. Denna nivå erhöll avdraget genom riksdagsbeslut i december 1978.

Underhållsbidrag understigande 9 000 kr. torde mera sällan fastställas. Att den nuvarande maximigränsen för avdraget medfört svårigheter för underhållsskyldiga att bidra till sina barns försörjning och i åtskilliga fall lett till sociala problem torde knappast kunna bestridas. Utskottet anser att det finns skäl att höja avdraget för underhållsbidrag.

Riksdagen bör därför enligt utskottet begära att regeringen skyndsamt återkommer med förslag till en förbättrad avdragsrätt för föräldrar som är skyldiga att betala underhåll för icke hemmavarande barn. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk456 och Sk472 samt motion Sk489 i denna del, varemot utskottet avstyrker motion Sk474 i denna del i den mån detta motionsyrkande inte kan anses tillgodosett.

dels att utskottet under mom. 43 bort hemställa:

43. beträffande avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk456, 1987/88:Sk472 och 1987/88:Sk489 yrkande 1 och med avslag på motion 1987/88:Sk474 yrkande 18 hos regeringen begär förslag om höjning av avdraget för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn i enlighet med vad utskottet anfört.

46. Avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn (mom. 43)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Även avdraget” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Rätt till avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn infördes i sin nuvarande form 1960 med högst 1 000 kr. År 1965 höjdes avdraget till 1 000 kr. per barn. I samband med skattereformen 1970 höjdes gränsen till 1 500 kr. per barn och åldersgränsen från 16 till 18 år. 1983 höjdes beloppet till 2 500 kr. och fr.o.m. 1978 till 3 000 kr. Någon justering har därefter inte skett.

Underhållsbidraget för icke hemmavarande barn torde enligt utskottet för de allra flesta utgöra långt mer än 3 000 kr. per barn och år. Värdet av

SkU 1987/88:25

avdraget har sjunkit väsentligt sedan det infördes och även sedan det senast justerades. För många torde underhållsbidraget i hög grad belasta den bidragsskyldiges ekonomi. Vid underhållsskyldighet för mer än ett barn torde skatteförmågan sättas ned väsentligt för flertalet underhållsskyldiga.

Utskottet finner en lämplig åtgärd vara att höja beloppsgränsen till motsvarande 5 000 kr. per barn att gälla fr.o.m. 1989 års taxering, dvs. redan för 1988 års inkomster och att omvandla avdraget till en skattereduktion med 50 % av bidragsbeloppet, dock högst 2 500 kr. i reduktion. Det blir då fortfarande frågan om en begränsad skatteminskning men medför trots allt förbättringar för barnförsörjärnäs ekonomiska ställning. Regeringen bör snarast återkomma med förslag med denna inriktning.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk474 i denna del och avstyrker övriga nu behandlade motionsyrkanden i den mån de ej kan anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 43 bort hemställa:

43. beträffande avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk456, 1987/88:Sk472 och 1987/ 88:Sk489 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om en höjning av beloppsgränsen för rätt till avdrag för underhåll till icke hemmavarande barn till 5 000 kr. vid 1989 års taxering och därefter en omvandling av avdraget till en skattereduktion på högst 2 500 kr.

47. Avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m. (mom. 44)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med ”Utskottet har” och slutar på s. 40 med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

I likhet med m-ledamöterna i utrikesutskottet anser utskottet att en rätt till skatteavdrag skulle på ett positivt sätt kunna förbättra de ideella organisationernas möjligheter att bedriva biståndsarbete. Denna fråga bör också ses i samband med de andra förändringar av inkomstskatten som kan komma att genomföras. I syfte att öka bidragen från enskilda personer bör emellertid prövas om rätt till avdrag i taxeringen upp till ett fastställt belopp kan införas. Avdragsrätten bör dock vara generell och avse all ideell verksamhet. En utredning bör följaktligen enligt utskottets mening tillsättas med uppgift att analysera förutsättningarna för en rätt till avdrag för enskilda personers gåvor för ideella ändamål.

Det anförda bör enligt utskottets mening riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion U225 i denna del och avstyrker motion Sk310 och motion Sk311 i denna del i den mån motionsyrkandena ej kan anses tillgodosedda.

SkU 1987/88:25

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa:

44. beträffande avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:U225 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk310och 1987/88:Sk311 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående avdrag för gåvor för biståndsändamål.

48. Avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m. (mom. 44)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med ”Utskottet har” och slutar på s. 40 med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med fp-ledamöterna i utrikesutskottet betona att de ideella organisationerna bedriver ett utomordentligt viktigt biståndsarbete, till stor del med hjälp av insamlade medel. Enligt utskottets mening skulle de enskilda biståndsorganisationerna kunna tillföras betydligt ökade resurser om givaren medgavs avdragsrätt för det skänkta beloppet. Ett högsta och ett lägsta belopp skulle kunna fastställas och avdragsrätten utformas så att den fick samma värde oavsett i vilket inkomstskikt givaren befinner sig. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning begära att regeringen utarbetar ett lagförslag av denna innebörd.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk310 och avstyrker motion Sk311 i denna del och motion U225 i denna del i den mån dessa motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa:

44. beträffande avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk310 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk311 yrkande 2 och 1987/88:U225 yrkande 18 hos regeringen begär förslag om avdrag för gåvor till ideella biståndsorganisationer i enlighet med vad utskottet anfört.

49. Avdrag för utbildning i teckenspråk (mom. 45)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse: Utskottet vill i likhet med motionärerna betona att det givetvis är angeläget att hörande föräldrar med döva barn lär sig kommunicera på teckenspråket. Möjligheterna att snabbt få kunskaper i teckenspråket är emellertid begränsade. Kostnaderna för kurserna är betungande, särskilt intensivkurserna. I syfte att skapa bättre ekonomiska möjligheter för hörande föräldrar och hörande syskon att på ett effektivt sätt lära sig teckenspråket är det enligt utskottet rimligt att föräldrar till döva barn får göra avdrag för kostnaden för den ”obligatoriska” utbildningen i teckenspråket i inkomsttaxeringshänseende, dock högst med ett belopp motsvarande det uppburna skattepliktiga vårdbidraget.

SkU 1987/88:25

86 Utskottet anser att riksdagen bör begära förslag av den innebörd som här angetts. Utskottet tillstyrker således motion Sk441.

dels att utskottet under mom. 45 bort hemställa:

45. beträffande avdrag för utbildning i teckenspråk att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk441 begär förslag om avdrag för utbildning i teckenspråk i enlighet med vad utskottet anfört.

50. Avdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil (mom. 46)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”En sådan” och slutar med ”således motionen” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare på förslag av jordbruksutskottets borgerliga ledamöter begärt stimulanser i form av skattelindring eller på annat sätt till bilägare som utför ytterligare avgasrening på sina bilar genom inmontering av särskilda anordningar som visar sig medföra en väsentlig förbättring av avgasreningen (JoU 1986/87:7 res. 10, rskr. 106). Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen ännu inte lagt något förslag som tillgodoser detta krav, särskilt som stimulansrabatterna i form av nedsatt bilaccis på katalysatorförsedda nya bilar verksamt bidragit till en ökning av denna miljövänliga teknik. Mot bakgrund härav biträder utskottet kravet i motion Sk453 att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om en avdragsrätt för inmontering av katalysator i begagnad bil.

dels att utskottet under mom. 46 bort hemställa:

46. beträffande avdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil att riksdagen med bifall motion 1987/88:Sk453 hos regeringen begär utredning och förslag om avdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil.

51. Avdrag för kulturarbetares kostnader före rörelsens påbörjande (mom. 47)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”motion Sk381” bort ha följande lydelse:

En bildkonstnär, författare eller annan fri kulturskapare som skall etablera en egen verksamhet har ofta stora svårigheter att övervinna, särskilt under de första verksamhetsåren. Det är därför viktigt att det allmänna undviker att i onödan försvåra den ekonomiska situationen för honom eller henne. Generösare avdragsregler för utvecklingskostnader är därför väl motiverade. Den nuvarande tidsgränsen på ett år anser utskottet vara alltför snävt

SkU 1987/88:25

tilltagen. Om en avdragsrätt av den här arten inte skall förfela sitt syfte bör den rimligen omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre tillbaka i tiden än ett år. Endast därigenom kan avdragsrätten på ett mer avgörande sätt underlätta en kulturarbetares situation i initialskedet av verksamheten.

Utskottet anser att tidsgränsen bör sättas till tre år före rörelsens påbörjande. Förslag om en sådan utvidgning bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk381.

dels att utskottet under mom. 47 bort hemställa:

47. beträffande avdrag för kulturarbetares kostnader före rörelsens påbörjande

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk381 hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för kostnader före en rörelses påbörjande i enlighet med vad utskottet anfört.

52. Ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare m.m. (mom. 48)

Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet vidhåller” och slutar med ”och Sk462” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det befogad anledning att utreda om man skall införa ett särskilt inkomstslag för inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet, eftersom kulturarbetarna arbetar under helt andra villkor än de som gäller för näringsidkare i allmänhet. Det har på många sätt visat sig att de fria kulturarbetarna inte passar in i det gängse rörelsebeskattningssystemet. Vidare kan, eftersom kulturverksamheten uppvisar så många avvikelser från vad som normalt gäller för näringslivet, en särbehandling vara motiverad i fråga om fördelningen av inkomster över längre perioder och socialavgifternas beräkningsgrund och utformning.

Vad nu anförts bör enligt utskottet ges regeringen till känna och utskottet tillstyrker därmed motionerna Sk359 och Sk386. Däremot avstyrker utskottet motion Sk462 i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 48 bort hemställa:

48. beträffande ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk359 och 1987/ 88:Sk386 och med avslag på motion 1987/88:Sk462 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående kulturarbetares skatteförhållanden.

53. Avdrag för förlust vid konkurs (mom. 50)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:25

88 I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns skäl som talar för att anse förlust som enskild företagare åsamkas till följd av konkurs i företagsformerna enskild firma och handelsbolag som en avdragsgill förlust i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Utskottet tillstyrker således att frågan om en inskränkning av kapitalförlustbegreppet utreds i syfte att möjliggöra en sådan avdragsrätt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion Sk323 i denna del.

dels att utskottet under mom. 50 bort hemställa:

50. beträffande avdrag för förlust vid konkurs att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk323 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående avdrag för förlust vid konkurs.

Särskilda yttranden

1. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Tommy Franzén (vpk) anför:

Vpk har länge som enda parti i riksdagen arbetat för ett borttagande av mervärdeskatten på baslivsmedel. En sådan åtgärd skulle enligt min och vpk:s mening vara fördelningspolitiskt välmotiverad genom att de sänkta matpriserna främst skulle komma barnfamiljer och låginkomsttagare till godo.

Kravet på sänkt mervärdeskatt på livsmedel har med tiden vunnit ett allt starkare stöd bland breda befolkningslager. Det är därför inte ägnat att förvåna att ett av riksdagens borgerliga partier nu tar upp frågan på sitt program. Jag kan emellertid inte biträda uppfattningen att mervärdeskattesänkningen skulle finansieras med höjd skatt på andra varor och tjänster eller kombineras med en marginalskattesänkning. På grund härav kan jag inte heller yrka bifall till motionerna Sk366 eller Sk539. Enligt min och vpk:s uppfattning bör mervärdeskattesänkningen på livsmedel av fördelningspolitiska skäl finansieras med ökad beskattning av förmögenheter, kapital och höga inkomster.

Den av statsmakterna valda metoden att hejda ökningen av matpriserna med livsmedelssubventioner har visat sig fungera mindre väl, bl.a. beroende på den ryckiga politiken och ett missriktat sparnit på detta område. Jag tänker bl.a. på föregående års riksdagsbeslut att delvis slopa subventionerna på mjölk. I stället bör enligt min uppfattning inriktningen vara att kraftigt bygga ut matsubventionerna för att på sikt genomföra en fullständig mervärdeskattebefrielse för baslivsmedel. Endast genom att helt ta bort mervärdeskatten på basmat torde man skapa behövliga garantier för att åtgärden blir bestående och för att de fördelningspolitiska vinsterna för barnfamiljer och låginkomsttagare inte omintetgörs genom nyckfulla beslut om indragningar av matsubventionerna.

En vpk-motion med den angivna innebörden har väckts under den allmänna motionstiden och hänvisats till jordbruksutskottet (motion 1987/ 88:Jo209).

SkU 1987/88:25

2. Extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller förmögenhet (mom. 13)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför:

Vi anser att situationen i dag för pensionärer med ett mindre sparkapital är mycket otillfredsställande. Den avtrappning som sker av det extra avdraget mot förmögenheten innebär i praktiken att pensionärer drabbas av ”förmögenhetsskatt” vid avsevärt mindre förmögenhetsbelopp än andra medborgare.

Det enklaste sättet att lösa detta problem är att avskaffa avtrappningen mot förmögenhet, dvs. att låta det extra avdrabet utgå oberoende av storleken av eventuellt sparkapital. Detta innebär ett bortfall av skatteintäkter för stat och kommun på uppskattningsvis 400 milj. kr. Samtidigt finns det många andra skattesänkningar för såväl pensionärer som andra grupper som är angelägna. I nuvarande ekonomiska läge kan emellertid ofinansierade skattesänkningar inte försvaras - de skulle förvärra den ekonomiska obalansen, öka underskottet i bytesbalansen och pressa upp priserna.

Enligt vår uppfattning bör frågan om pensionärernas extra ”förmögenhetsskatt” lösas senast i samband med den skattereform som folkpartiet föreslagit och som utskottet behandlat i annat sammanhang. Nuvarande regler har, som vissa motionärer framhållit, fått till följd att folkpensionärer med låg eller ingen ATP och som dessutom har vissa besparingar drabbas av en orimlig marginalskatteeffekt på bl.a. ränteinkomster. Att resultatet blir detta hänger samman med att folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen reduceras med hänsyn till både ökande inkomst och förmögenhet. Som framhållits av någon motionär kan marginalskatten på en ränteinkomst för en pensionär med låg pension vida överstiga 100 %.

En annan aspekt som bör uppmärksammas är de nya arvsreglerna, som bl.a. innebär att make ärver före barn, kan komma att medföra att fler pensionärer efter makens bortgång på grund av arvet kommer upp i en sådan förmögenhetsnivå att det extra avdraget bortfaller. En kommande reform bör inbegripa en lösning även på de nu nämnda problemen.

3. Hemvårdsbidrag (mom. 27)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson (alla m) anför:

Vi delar i och för sig i princip motionärernas uppfattning att hemvårdsbidraget bör vara skattefritt. Frågan bör dock enligt vår mening ses i ett större sammanhang och vi förutsätter att regeringens aviserade proposition med anledning av äldreberedningens betänkande SOU 1987:21 Äldreomsorg i utveckling - som enligt vad regeringen utlovat kommer att läggas fram för riksdagen före sommaren - kommer att ge ett bredare underlag för ett ställningstagande i frågan. Vi kan därför inte biträda yrkandet i motionen om omedelbar lagstiftning.

SkU 1987/88:25

4. Avdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil (mom. 46)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför:

Redan hösten 1986 begärde riksdagen på förslag av jordbruksutskottets borgerliga ledamöter stimulanser i form av skattelindring eller på annat sätt till bilägare som utför ytterligare avgasrening på sina bilar genom inmontering av särskilda anordningar för bättre avgasrening. Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte lagt fram något förslag som tillgodoser detta krav, särskilt som stimulansrabatterna i form av nedsatt bilaccis på katalysatorförsedda nya bilar verksamt bidragit till en ökning av denna miljövänliga teknik. Enligt vad vi erfarit anser sig regeringen ha uppfyllt riksdagens krav genom de förslag som nu lagts fram i proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet. I den propositionen, som hänvisats till jordbruksutskottet, saknas emellertid helt sådana förslag om skattestimulanser som riksdagen efterlyst. Från folkpartiets sida kommer vi i samband med behandlingen av den propositionen att väcka de motioner och ställa de yrkanden som vi anser påkallade.

5. Forskare (mom. 49)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför

Folkpartiet har under lång tid påtalat de negativa verkningarna av de höga svenska skatterna. Svårigheten att få hit utländska forskare är endast en av de många negativa effekterna av vårt skattesystem. De nu aktuella problemen kommer att finnas kvar så länge som vårt skattetryck är högre än i våra konkurrentländer. Genom att sänka beskattningen för vissa utländska forskare löser man inte svårigheterna att behålla kvalificerade inhemska forskare i landet. Därtill kommer att problemen är likartade på många andra området.

Som vi tidigare framhållit har vårt starkt progressiva skattesystem lett till en rad särlösningar för skilda grupper. Listan på selektiva undantag vid beskattningen blir alltmer omfattande. Därtill kommer differentierade bidrag av skilda slag för att mildra effekterna av skattesystemet för vissa grupper. Rent allmänt medför sådana åtgärder orättvisor och innebär avsteg från principerna att skatt skall tas ut efter bärkraft och att taxeringarna skall vara rättvisa och likformiga. Vi anser därför i princip att den nuvarande selektiva politiken bör avvecklas samtidigt som generella skattesänkningar genomförs för alla. Detta synsätt har vi gett uttryck för framför allt i reservationerna 2 och 6 till detta betänkande.

SkU 1987/88:25

91 SkU 1987/88:25 Bilaga 1

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har med beslut den 23 februari 1988 berett utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över motionerna 1987/88:11225 yrkande 19, 1987/88:Sk310 och 1987/88:Sk311 yrkande 2.

I motion U225 föreslås att riksdagen tillsätter en utredningmed uppgift att analysera möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till biståndsarbete. I motion Sk310 begärs förslag till lagstiftning, och i motion Sk311 föreslås att 3 000 kr. årligen skall få skänkas med avdragsrätt till ideella föreningar.

De ideella organisationer som bedriver biståndsverksamhet i u-länderna mottar betydande direkta bidrag över statsbudgeten. Som framgår av budgetpropositionens avsnitt om utvecklingssamarbetet har dessa bidrag stigit mycket kraftigt under en följd av år. Enligt utskottets mening bör ideell verksamhet i första hand främjas genom direkta bidrag, inte genom lättnader i beskattningen. Detta gäller inte minst de enskilda organisationernas biståndsverksamhet.

Utskottet anser från sina utgångspunkter således inte att riksdagen bör vidta några åtgärder med anledning av motionerna.

Stockholm den 25 februari 1988 På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Ingemar Eliasson (fp), Maj-Lis Lööw (s). Anita Bråkenhielm (m), Rune Ångström (fp), Gunnar Hökmark (m), Britta Hammarbacken (c), Bertil Måbrink (vpk), Maj Britt Theorin (s). Viola Furubjelke (s), Margaretha Hemmingsson (s) och Anneli Hulthén (s).

Utrikesutskottets yttrande 1987/88:1 y

om skatteavdrag för bidrag till internationellt biståndssamarbete

92 Avvikande meningar

1. Utredning om avdragsrätt för gåvor

Margaretha af Ugglas, Anita Bråkenhielm och Gunnar Hökmark (alla m) anser

att den den av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”De ideella” och slutar med ”av motionerna.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som framförs i motionerna. Sveriges bistånd får inte enbart betraktas som statens bistånd. Omfattningen och verkan av det svenska biståndet är inte, och skall inte, enbart vara beroende av politiska beslut. Varje svensk kan själv genom eget beslut och eget engagemang påverka omfattningen och inriktningen av Sveriges hjälp.

De enskilda organisationernas värde såväl för effektiviteten i biståndssamarbetet som för att främja demokratimålet i biståndsgivningen gör det angeläget att kanalisera en betydande del av biståndsanslaget genom dessa organisationer. Samtidigt är det viktigt att dessa organisationer behåller sin särart och sin självständighet. De egna gåvomedlens andel av organisationernas verksamhet måste även i fortsättningen vara dominerande. Införandet av en avdragsrätt för enskildas gåvor till u-hjälpsändamål kan komma att bidra till bevarandet av organisationernas självständighet och skapa fortsatt möjlighet för dem att utveckla sin verksamhet.

I syfte att öka bidragen från enskilda personer bör därför prövas om rätt till avdrag i taxeringen upp till ett fastställt belopp kan införas. En utredning bör enligt utskottets mening tillsättas med uppgift att analysera förutsättningarna för en rätt till avdrag för enskilda personers gåvor för biståndsändamål.

Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.

2. Lagstiftning om avdragsrätt för gåvor

Ingemar Eliasson och Rune Ångström (båda fp) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”De ideella” och slutar med ”av motionerna.” bort ha följande lydelse:

De ideella organisationerna bedriver ett utomordentligt viktigt biståndsarbete, till stor del med hjälp av insamlade medel. Enligt utskottets mening skulle de enskilda biståndsorganisationerna kunna tillföras betydligt ökade resurser om givaren medgavs avdragsrätt för det skänkta beloppet. Ett högsta och ett lägsta belopp skulle kunna fastställas och avdragsrätten utformas så att den fick samma värde oavsett i vilket inkomstskikt givaren befinner sig. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning begära att regeringen utarbetar ett lagförslag av denna innebörd. Detta bör ges regeringen till känna.

SkU 1987/88:25 Bilaga 1

93 Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor

Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna:

1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,

2. ärvdabalken,

3. jordabalken,

4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,

5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,

6. 19 § första stycket, 35 § 4 mom. samt punkt 2 a sjunde stycket av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370),

7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

9. bostadsrättslagen (1971:479),

10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429), samt

11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer.

Föreslagen lydelse

Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna:

1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,

2. ärvdabalken,

3. jordabalken,

4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,

5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,

6. 19 § första stycket, 35 § 4 morn., punkt 8 andra stycket av anvisningarna till 32 § samt punkt 2 a sjunde stycket av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370),

7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

9. bostadsrättslagen (1971:479),

10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429), samt

11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer.

Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

1 Senaste lydelse 1987:1207.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Motionerna

Yttrande från annat utskott

Gällande ordning m.m

Pågående utredningar

Grundavdrag, skatteskalor och marginalskatt m.m. .

Underskottsavdrag m.m

Beskattningen av makar

Mervärdeskatt på livsmedel

Förmögenhetsbeskattningen

Realränteskatt

Pensionärer

Barnpension

Existensminimum

Naturaförmåner

Bilförmån

Skattefrihet för viss verksamhet

Ersättning för förbättringsförslag

Livränta på grund av trafikskada

Hemvårdsbidrag

Pensionsförsäkringar

Fackliga stipendier

Vinstandelar

Schablonavdraget i tjänst

Traktamenten

Bil till och från arbetet

Dubbel bosättning

Arbetsrum i hemmet

Avgift till arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation

Extra avdrag på grund av sjukdom

Underhåll till barn

Avdrag för gåvor

Kulturarbetare

Forskare

Avdrag för förlust vid konkurs

Utskottet

Allmänna riktlinjer

Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m

Underskottsavdrag m.m

Barnavdrag

Tudelning av inkomst

Mervärdeskatt på livsmedel

Förmögenhetsskatt

Realränteskatt

Pensionärer

Barnpension

Existensminimum

Naturaförmåner 29

Bilförmån 30

Skattefrihet för viss verksamhet 31

Förslagsverksamhet 32

Livränta på grund av trafikskada 32

Hemvårdsbidragm.m 32

Pensionsförsäkringar 33

Fackliga stipendier 34

Vinstdelning 35

Schablonavdraget i tjänst 35

Traktamenten 36

Resor till och från arbetet 36

Dubbel bosättning 37

Arbetsrum i hemmet 37

Avgift till arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation 38

Extra avdrag på grund av sjukdom 38

Underhåll till icke hemmavarande barn 39

Avdrag för gåvor 39

Utbildning i teckenspråk 40

Katalysatorer på begagnade bilar 40

Kulturarbetare 40

Forskare 41

Avdrag för förlust vid konkurs 42

Hemställan 42

Reservationer 45

Bilaga 1 Utrikesutskottets yttrande 1987/88:1 y 92

Bilaga 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor 94

gotab Stockholm 1988 14958