Inkomstbeskattning, m.m.

Skatteutskottets betänkande

1988/89:SkU20

Inkomstbeskattning, m.m.

1988/89

SkU20

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet en rad motionsyrkanden som alla - direkt eller indirekt - berör fysiska personers beskattning och därmed sammanhängande förhållanden. De frågor som tas upp gäller bl.a. skattepolitikens inriktning, skatteskalans utformning för inkomståret 1990, införandet av barnavdrag, slopad mervärdeskatt på livsmedel, sambeskattning av förmögenhet, m.m. Frågor angående pensionärernas beskattning tar utskottet upp i ett kommande betänkande.

Vid betänkandet har fogats 36 reservationer och 11 särskilda yttranden.

Motionerna

1988/89:Sk301 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning och förslag syftande till att göra barnpensionen helt eller delvis skattefri.

1988/89:Sk302 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av makars förmögenhet från och med 1990 års taxering.

1988/89:Sk303 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av barns och föräldrars förmögenhet från och med 1990 års taxering,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet från och med 1990 års taxering.

1988/89:Sk307 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skattereduktion för fackföreningsavgift.

1988/89:Sk309 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva sambeskattningen av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet från och med 1990 års taxering.

1988/89:Sk313 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de beskattningsregler som gäller när andelarna tas ut av den anställde, 1

1 Riksdagen 1988/89. 6sami. Nr20

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att de personalstiftelser 1988/89:SkU20 som förvaltar vinstandelsmedel helt skattebefrias.

1988/89:Sk318 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det för närvarande inte finns skäl att slopa avdragsmöjligheten för sjukdomskostnader i taxeringen.

1988/89:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att sambeskattningen av makars och barns förmögenhet samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall slopas.

1988/89:Sk323 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

1988/89:Sk324 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (båda fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn angående barnpensionens skatteregler.

1988/89:Sk325 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande skattebefrielse för svensk personal i tjänst vid FN:s fredsbevarande styrkor.

1988/89:Sk328 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete.

1988/89:Sk329 av Ingbritt Irhammaroch Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar om särbeskattning av förmögenhet.

1988/89:Sk333 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag att skattereduktion för fackföreningsavgifter endast skall göras om yrkande om reduktion framställts i självdeklarationen.

1988/89:Sk334 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett särskilt inkomstslag bör införas i skattelagstiftningen för inkomst av konstnärlig verksamhet och att detta inkomstslag bör befrias från vissa socialavgifter.

1988/89:Sk337 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsyn till yrkesfiskarnas speciella arbetsförhållanden och villkor vid en kommande skattereform.

1988/89:Sk339 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om det ökade behovet av förlängning av tvåårs-regeln vid dubbel bosättning.

1988/89: Sk340 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om uppräkning av schablonavdraget för underhåll av barn.

1988/89:Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att vid beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och från arbetet också får inräknas den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem o.d.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för existensminimum,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade villkor för tecknande av frivilliga tilläggsförsäkringar.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So612.

1988/89:Sk346 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för skattereducering vid gåvor för att rädda vår kulturmiljö i enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:Sk348 av Leif Marklund och Åke Selberg (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av naturaförmåner.

1988/89:Sk356 av Per Westerberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en neutral tjänstebilsbeskattning i enlighet med vad som i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T214.

1988/89:Sk358 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt i motionen anförts angående vinstandelssystem.

1988/89:Sk362 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring i enlighet med vad i motionen anförts avseende gemensam avdragsrätt inom familjen för privata pensionsförsäkringar.

1988/89:Sk363 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bilavdrag för arbetsresor.

1988/89:Sk371 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att företagen skall få göra avdrag för avsättningar till de i motionen angivna stiftelserna för att undvika att vinstandelarna dubbelbeskattas i enlighet med vad i motionen anförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av anställdas köp av aktier i det egna företaget enligt vad som anförs i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi411.

1988/89:Sk374 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

1988/89:SkU20

anförts om sänkt skattetryck i samband med en genomgripande skattereform,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering och avmonopolisering i samband med en genomgripande skattereform,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i övrigt om inriktningen av en genomgripande skattereform,

4. att riksdagen beslutar om ändring i skatteskalorna för grundbelopp och tilläggsbelopp fr.o.m. den 1 januari 1990 enligt vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinfört inflationsskydd i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grundavdrag för barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar sänka schablonavdraget under inkomst av tjänst till 2 000 kr. fr.o.m. den 1 januari 1990.

1988/89:Sk375 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett skattefritt grundbelopp för inkomster från egen tillverkning av hemslöjdsalster, förslagsvis detsamma som gäller för inkomster vid försäljning av vilda bär och svamp.

1988/89:Sk376 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skattefrihet för förslagsverksamheten inom industri och övrig verksamhet.

1988/89:Sk379 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående skattefrihet för ersättning för ideellt arbete i föreningar.

1988/89:Sk382 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksskatteverket skall få i uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmånsvärdet i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Sk383 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas att riksdagen, i avvaktan på en familjebeskattningsreform som ger rättvisa skattevillkor även för underhållsskyldiga, hos regeringen begär skyndsamt förslag till förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga.

1988/89:Sk384 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för bilavdrag ändras så att resa till och från daghem eller motsvarande får inräknas i arbetsresan.

1988/89:Sk386 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att olikheterna i skattehänseende mellan arbetsgivares och arbetstagares medlemsavgifter till facklig organisation bör undanröjas.

1988/89:Sk387 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar införa ett skattefritt belopp av 5 000 kr. för småskalig tillverkning i hemmet.

1988/89:SkU20

1988/89:Sk388 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskaffa sambeskattningen av förmögenhet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A804.

1988/89:Sk409 av Margit Gennser m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att inga försämringar i beskattningshänseende får genomföras vad gäller pensionssparande under den tid den nödvändiga reformeringen av pensionssystemet utreds,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för avdragsrätt vad gäller premier för pensionsförsäkringar i enlighet med vad som anförts i motionen,

1988/89:Sk411 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av sambeskattningen av förmögenhet enligt vad som anförts i motionen,

1988/89:Sk412 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en sänkning av skattetrycket är nödvändig för en positiv näringslivsutveckling och för att yrkeskunnigt folk skall kunna rekryteras till och behållas i Värmlands län. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A456.

1988/89:Sk424 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsregler för utvecklingskostnader för kulturskapare.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr314.

1988/89:Sk426 av Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning med syfte att utreda frågan om införandet av s.k. nyetableringskonton i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Sk427 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av etableringskonto.

1988/89:Sk429 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om avdragsgillt kulturstöd i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Sk430 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reseavdragen inte bör försämras utan att de tvärtom bör förbättras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatteutredningen bör utreda ett förslag om hur reseavdragen för arbetsresor skall kunna göras i form av en skattereduktion på slutskatten, lika för alla per körd mil.

1988/89:Sk431 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen godkänner de riktlinjer för skattepolitiken som anges i motionen.

1988/89:

1988/89:Sk435 av Gösta Lyngå (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att

biståndsgåvor till människor i tredje världen skall vara avdragsgilla om SIDA 1988/89:SkU20 förmedlar dessa gåvor eller gåvorna har ett maximalt värde av 5 000 kr.

1988/89:Sk436 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att principerna för beskattning av förmånen att ha fri bil skall ändras så att inte onödigt bilkörande uppmuntras,

2. att riksdagen begär att regeringen låter en arbetsgrupp komma med förslag på ändring av reglerna enligt ovanstående principer.

1988/89:Sk440 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.

1988/89:Sk443 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa en skattereduktion andra halvåret 1989 med 500 kr. och med 1 000 kr. för åren därefter samt hos regeringen begära förslag om finansiering genom höjd olje- och kolskatt, utanskatt och förändrad beskattning av kondenskraft enligt det anförda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken i övrigt för 1990,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om inriktning och målsättning för det fortsatta reformarbetet på skattepolitikens område.

1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av ny utredning om kommunalskattesystemet och möjligheten att delfinansiera kommunsektorn genom en produktionsbeskattning,

15. att riksdagen beslutar att slopa taket för skattereduktion för fackföreningsavgifter i enlighet med motionen,

16. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1989 års inkomster höja beloppsgränsen för rätt till avdrag för underhållsbidrag till 6 000 kr. per barn och att detta omvandlas till en skattereduktion om maximalt 3 000 kr. i enlighet med motionen,

1988/89:Sk455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatten som styrmedel i miljöpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattens funktion i fördelningspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medborgarna och skattemoralen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att grundavdaget för inkomstskatt skall vara 31 000 kr., inkluderande tidigare schablonavdrag,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för uttag av statlig inkomstskatt enligt tabell som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att rätten till ränteavdrag skall begränsas enligt regler som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89: anförts om slopande av mervärdeskatt på svensk basmat och höjd mervärdeskatt på övriga varor.

1988/89:Sk456 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen begär förslag från regeringen om att skattelagstiftningen ändras med hänsyn till konstnärernas speciella situation i enlighet med vad i motionen anförs.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr353.

1988/89:Sk457 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ett avdrag motsvarande ett helt bidragsförskott får göras från barnpension, innan den beskattas.

1988/89:Sk458 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna avseende avdrag för resa till och från arbetet, i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de negativa konsekvenser som tjänstebilsbeskattningen kan få för trafiksäkerheten och den svenska bilindustrin.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T447.

1988/89:Sk463 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar sänka schablonavdraget från 3 000 kr. till 2 000 kr. från den 1 januari 1990.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fi226.

1988/89:Sk464 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande särskilt inkomstslag för inkomst av kulturverksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr355.

1988/89:Sk466 av Jill Lindgren och Eva Goés (båda mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att så länge lärarlöner vid Waldorfskolor inte betalas av staten skall föräldraavgifter vara avdragsgilla i deklarationen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Ub339.

1988/89:Sk657 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att moms på svensk basmat slopas på sätt som beskrivs i motionen,

2. att riksdagen beslutar att skattebortfallet kompenseras med en allmän höjning av den allmänna momsen med 2 procentenheter,

3. att riksdagen beslutar att svensk basmat, som skall stödjas med slopad moms, skall definieras på det sätt som beskrivs i motionen.

1988/89:Sk676 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att momsen på mat bör avvecklas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en sänkt eller slopad matmoms skall finansieras utanför mervärdeskattesystemet.

1988/89:Sk904 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om beskattningen som ett instrument för regional utveckling.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A435.

Gällande ordning m. m.

Pågående utredningar

För närvarande arbetar tre parlamentariskt sammansatta kommittéer med större skattepolitiska utredningar. Kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet (RINK) ser över inkomstskattesystemet i de delar som inte har direkt samband med företagsbeskattningen. En annan kommitté (Fi 1985:06) har i uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen (URF). Beskattningsreglerna för familjeföretag ses dock över av 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13) (FSK). Slutligen arbetar en kommitté (Fi 1987:06) med att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning (KIS).

I direktiven till RINK (dir. 1987:29) anförs bl.a. följande.

Syftet med översynen är att åstadkomma ett mera rättvist och enkelt skattesystem som i förhållande till dagens innebär lägre skattesatser för den statliga inkomstskatten, en breddad skattebas genom minskade avdragsmöjligheter samt en mer enhetlig kapitalbeskattning som stimulerar till ökat sparande och minskad skuldsättning. Ett annat viktigt mål för kommitténs arbete är att åstadkomma ett regelsystem som kan bli bestående under lång tid. Reformen måste finansieras fullt ut, dvs. den får inte innebära en försämring av den offentliga sektorns finansiella sparande eller av det statliga budgetsaldot. - Kommitténs arbete skall bedrivas skyndsamt.

I anslutning härtill kan nämnas att kommittén (Fi 1988:12) om inflationskorrigerad inkomstbeskattning (IBU-dir. 1988:69) har i uppgift att lägga fram förslag om inflationskorrigerade skattebaser vid taxering av företag och hushåll. Avsikten är att förslaget skall remissbehandlas tillsammans med de förslag som RINK och URF väntas lägga fram. Vidare kan nämnas att en särskild utredningsman tillsatts med uppdrag bl.a. att analysera hur skattereformen och dess finansiering påvekar de bostadspolitiska målen.

Också i andra utredningar görs överväganden som rör skattesystemets framtida utformning. 1987 års regionalpolitiska kommitté (I 1987:02) undersöker om det finns anledning att föreslå en utökad användning av skattepolitiska instrument i regionalpolitiken. Kommittén skall särskilt uppmärksamma frågan om de specifika förhållandena i glesbygden kan motivera en viss särbehandling för att underlätta företagsutveckling. Kommittén (ME 1987:03) om ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken analyserar förutsättningarna för en ökad användning av miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel inom miljöskyddsområdet.

1988/89:SkU20

8 Skatteskala, grundavdrag, marginalskatt

1988/89 :SkU20

Inkomståret 1989 uppgår grundavdraget till 10 000 kr. Kommunal inkomstskatt debiteras med i genomsnitt 30,8 % och statlig inkomstskatt utgår enligt följande skala.

Grundbelopp

Beskattningsbar inkomst

Skatt

0-75 000 75 000-

100 + 5 %

3 850 + 17 %

Tilläggsbelopp

Underlag

Skatt

0 + 14 %

7 000 + 25 %

140 000-190 000 190 000-

Den statliga skatteskalan för 1989 års inkomster innebär att grundbeloppet sänkts för alla med en beskattningsbar inkomst över 70 000 kr. I skiktet 70 000-75 000 kr. har grundbeloppet sänkts från 20 till 5 % och i skiktet över 75 000 kr. har grundbeloppet sänkts från 20 till 17 %.

Marginalskatten vid den inkomstnivå där tilläggsbeloppet tillstöter (den s.k. brytpunkten) är 47 % och den högsta marginalskatten är 72 % vid en kommunal skattesats på 30 %. Brytpunkten infaller vid en taxerad årsinkomst på 150 000 kr.

Mervärdeskatt på livsmedel

Sorn ett resultat av riksdagens behandling under hösten 1982 av ett regeringsförslag om höjning av mervärdeskatten tillsattes i januari 1983 en parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga dåvarande riksdagspartier och med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att helt eller delvis befria livsmedel från mervärdeskatt. Utredningen - med undantag av dess vpk-ledamot - avvisade tanken på en sådan skattedifferentiering (SOU 1983:54).

Under 1983/84 års riksmöte avstyrkte utskottet en vpk-motion med yrkande om befrielse från mervärdeskatt på livsmedel med bl.a. följande hänvisning till utredningen (SkU 1983/84:44 s. 14-15).

Vid sin ingående prövning av de argument som kunde anföras för och emot en befrielse av mervärdeskatt på livsmedel fann kommittén att ett utbyte av livsmedelssubventionerna mot en sänkt mervärdeskatt på livsmedel skulle innebära en omfördelning till barnfamiljernas och låginkomsttagarnas nackdel, att såväl subventionerna på vissa baslivsmedel som mer direkta åtgärder riktade till utsatta grupper var överlägset mer effektiva när det gällde att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska situation, att en sänkt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel, sedd som en isolerad åtgärd och räknat i absoluta belopp, främst skulle komma höginkomsttagarna till del, att barnfamiljer med en disponibel inkomst under 75 000 kr. per år skulle missgynnas av en momsbefrielse både relativt och i absoluta belopp jämfört med hushåll utan barn med samma inkomst och att ett system med olika mervärdeskatt på livsmedel och övriga varor och tjänster skulle skapa betydande administrativa problem och kostnadsökningar inom såväl statsförvaltningen som näringslivet, försvåra skattekontrollen och öppna nya möjligheter till skattefusk. 9

Riksdagen beslutade avslå motionen och har därefter vid flera tillfällen - senast våren 1988 - avslagit motionsyrkanden av liknande innebörd.

Som framgått utreds den indirekta beskattningens omfattning och utformning av KIS. I huvuddirektiven för KIS (dir 1987:30) har särskilt betonats att översynen bör syfta till en i princip enhetlig beskattning av alla varor och tjänster. I dessa direktiv angavs att frågan om lägre mervärdeskatt på livsmedel inte skulle utredas. I juni 1988 har KIS emellertid erhållit tilläggsdirektiv (dir 1988:34). Enligt dessa är det mot bakgrund av frågans behandling inom EG och behovet av en utvärdering av de fördelningspolitiska effekterna av en skatteomläggning angeläget att för- och nackdelarna med att införa en lägre mervärdeskatt på viss konsumtion belyses. KIS skall enligt tilläggsdirektiven göra en sådan belysning och därvid särskilt pröva om en lägre mervärdeskatt på viss konsumtion har påtagligt positiva fördelningseffekter mellan olika hushåll, liksom hur effekterna av en sådan åtgärd skulle fördelas mellan konsumenter och producenter.

Förmögenhet

Förmögenhet sammanläggs för makar liksom för föräldrar och hemmavarande barn under 18 år. Skatten fördelas sedan på var och en efter förmögenhetens storlek. Om barnen inte har statligt beskattningsbar inkomst på minst 100 kr. läggs dock deras förmögenhetsskatt ut på föräldrarna. I fråga om fosterföräldrar och fosterbarn gäller samma regler.

Enligt ett frågesvar av finansministern i kammaren den 19 november 1987 har man i finansdepartementet inlett en översyn av förmögenhetsskatten i fråga om bl.a. eventuell särbeskattning, skattens bas, nivån på skatteuttaget, värderingsreglerna och behovet av särskilda lättnadsregler. Avsikten är enligt finansministern att översynen skall bedrivas parallellt med RINK.

Barnpension

Barnpension utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Bidrag till barns underhåll är däremot inte skattepliktigt vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i form av bidragsförskott.

Frågan om beskattning av barnpension har behandlats av pensionskommittén. I sitt i september 1981 avlämnade slutbetänkande (SOU 1981:61) fann kommittén sammanfattningsvis att - även om vissa skäl talade för en enhetlig behandling i skattehänseende av barn med pension från folkpensioneringen och barn med bidragsförskott - det inte var motiverat att genomföra någon förändring av innebörd att barnpensionen helt eller delvis befriades från skatteplikt. Mot tanken kunde - menade kommittén - anföras principiella betänkligheter, och även kostnadsaspekten borde enligt kommittén beaktas i sammanhanget. Fördelningseffekterna vid ett genomförande av ändringar med denna innebörd skulle också bli sådana att kommittén inte ansåg sig kunna acceptera dem, detta i all synnerhet som de problem till vilka ofta hänvisats, nämligen beskattningen av ferieinkomster för barn som uppbär barnpension, enligt kommitténs mening inte var så allvarliga att de skulle kunna motivera en så vittsyftande reform som en inskränkning över hela linjen av skattskyldigheten för barnpension.

1988/89:SkU20

10 Den senare tillkallade pensionsberedningen tog upp den skattemässiga behandlingen av barnpensionen, (SOU 1987:55). Samtliga partiers representanter i beredningen anslöt sig till de synpunkter pensionskommittén redovisat, och beredningen föreslog därför inte någon ändring i de gällande skattereglerna.

Skatteutskottet har vid ett flertal tillfällen, och senast i betänkandet SkU 1987/88:46 om beskattning av barnpension avstyrkt motioner med yrkanden som syftar till en helt eller delvis skattefri barnpension.

Existensminimum

Enligt de bestämmelser om extra avdrag som för närvarande gäller kan sådant avdrag medges om inkomsten efter avdrag för skatt understiger existensminimum, dvs. det belopp som man kan anses behöva i inkomst för att försörja sig själv och sin familj. För att få extra avdrag i detta fall krävs att skatteförmågan har varit nedsatt på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan jämförlig omständighet. Den som äger tillgångar av något slag, t.ex. fastighet, kan i regel inte få extra avdrag på grund av existensminimum. Minderåriga barn som behöver tillsyn anses hindra förvärvsarbete bara om annan barnpassning inte kan ordnas.

Reglerna om extra avdrag för existensminimum skall tas upp av RINK. Förmån av fri semesterbostad

Värdet av förmån av fri semesterbostad beräknas med ledning av ortens pris. Saknas hyresmarknad eller föreligger i övrigt svårigheter att beräkna värdet med utgångspunkt i ortens pris bör förmånen enligt riksskatteverkets rekommendationer (RSV Dt 1988:19) beräknas till 1 950 kr. per vecka vid högsäsong och 700 kr. vid lågsäsong om semesterbostaden ligger i Sverige och till 1 950 kr. om den ligger i utlandet.

Bilförmån

Fr.o.m. den 1 januari 1987 gäller nya, mer schabloniserade bestämmelser för värdering av förmån av fri bil eller delvis fri bil för privat bruk (prop. 1986/87:46, SkU 9). De nya bestämmelserna innebär att förmånen av en helt fri bil värderas till 22 % av nybilspriset av senaste årsmodellen av bilen året före beskattningsåret eller- om bilen är äldre än tre år-18 % av samma pris. Värdet av extrautrustning - här bortses dock från mobiltelefon - överstigande 20 000 kr. skall läggas till nybilspriset. Riksskatteverket ställer samman aktuella marknadspriser på de olika bilmodeller som marknadsförs.

Förmånsvärdet skall sättas ned om den skattskyldige bekostat allt drivmedel, om förmånen utgått bara under en del av året eller om den skattskyldige utgett ersättning för förmånen. Vidare får - om det finns synnerliga skäl - förmånsvärdet jämkas uppåt eller nedåt. Enligt utskottets tidigare nämnda betänkande är det närmast aktuellt med jämkning nedåt för lätta lastbilar och liknande fordon samt bilar med fast utrustning eller inredning som avsevärt försvårar ett privat nyttjande.

1988/89:SkU20

11 Samtidigt som riksdagen antog de nya reglerna beslöt riksdagen - på förslag av skatteutskottet - att av regeringen begära en uppföljning av det nya systemet efter det att det varit i funktion något år samt en redovisning av resultatet av uppföljningen.

Skattefrihet för viss inkomst

Genom lagstiftning år 1981 (prop 1980/81:139, SkU 50) infördes skattefrihet för inkomster av bär- och svampplockning upp till 5 000 kr. Skattebefrielsen omfattar inte intäkter som kan hänföras till en rörelse som den skattskyldige bedriver och gäller inte heller om plockaren är anställd och ersättningen är att betrakta som lön. Sedan riksdagen våren 1988 beslutat begära lagstiftning om skattefrihet för inkomster av kottplockning (SkU 1987/88:25) har den angivna skattefriheten utvidgats till att omfatta också kottplockning genom beslut av riksdagen hösten 1988 (prop 1988/89:57, SkU 13).

Pensionsförsäkringar

De regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier som för närvarande gäller genomfördes 1975 (prop. 1975/76:31, SkU 20, SFS 1975:1347) och innebär sammanfattningsvis att avdrag för premierna medges med högst 10 % av A-inkomsten av tjänst och högst 30 % av A-inkomsten av jordbruk eller rörelse. Genom lagstiftningen 1975 skärptes också villkoren för att en försäkring skulle godtas som pensionsförsäkring, bl.a. med avseende på den krets av personer som enligt försäkringen skulle kunna utfå efterlevandepension. Tidigare fick valfri person sättas in som förmånstagare. Genom lagändringarna begränsades förmånstagarkretsen till den försäkrades make/ maka samt barn under 20 år och handikappat barn. Den principiella bakgrunden angavs vara att den skattskyldige inte genom försäkringsavdrag skulle kunna överflytta beskattningen av en del av sin inkomst till annan person utom i dessa speciella fall.

I januari 1986 har utredningen om beskattning av tjänstepensioner presenterat betänkandet (SOU 1985:63) Tjänstepensioner - tryggande och beskattning. I betänkandet föreslås i förenklingssyfte ändrade skatteregler och civilrättsliga regler för tjänstepensioneringen. Betänkandet bereds för närvarande i finansdepartementet. Skattereglerna för den frivilliga pensioneringen ingår också i den översyn som pågår inom URF och RINK.

Under våren 1988 har riksdagen, med utgångspunkt från pensionsberedningens betänkande (SOU 1987:55) Efterlevandepension, fattat beslut om nya regler för efterlevandepensioneringen (prop. 1987/88:171, SfU 29, rskr. 401). De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1990 och innebär i huvudsak att den nuvarande änkepensionen ersätts med omställningspension och särskild efterlevandepension, med lika regler för män och kvinnor samt att barnpensionerna förbättras. I ärendet avslogs motionsyrkanden om en oförändrad avdragsrätt för premier för pensionsförsäkringar med hänvisning till att de i huvudsak tillgodosetts genom följande uttalande av skatteutskottet (SfU 1987/88:29, SkU 9y).

1988/89:SkU20

Olika pensionsfrågor och därtill knutna beskattningsfrågor är föremål för beredning inom regeringskansliet och för utredning inom olika kommittéer.

12 En utgångspunkt skall därvid vara att de grundläggande avdragsvillkoren avseende premier för frivilliga pensionsförsäkringar inte försämras. Frågan skall också ses i ett större sammanhang där hänsyn tas både till behovet hos olika kategorier och individer att kunna förstärka sitt pensionsskydd och till det allmänna kravet på rättvisa och praktiskt rimliga skatteregler.

Fackliga stipendier

Genom beslut av riksdagen 1983 infördes en tidsbegränsad skattefrihet för stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning och som inte utgör ersättning för arbete för utgivarens räkning (prop. 1982/83:157, SkU 50). Den tillfälliga lagstiftningen har sedermera permanentats (prop. 1986/87:45, SkU 15).

Vinstdelning

Hosten 1984 genomfördes-med verkan fr.o.m. 1984 års taxering - särskilda bestämmelser som i vissa fall undantar anställdas förvärv av aktier i de bolag där de är anställda från beskattning som löneförmån (prop. 1984/85:80, SkU 21). Undantaget tillämpas under förutsättning att en anställds förvärv skett på samma villkor som gällt vid försäljning till andra än anställda och aktieägare m.fl. och att de anställdas aktieförvärv tillsammans med förvärv som görs av aktieägare i bolaget inte avser mer än 20 % av det totala antalet utbjudna aktier. Undantaget gäller inte för anställda som köpt aktier för mer än 30 000 kr. En annan förutsättning är att aktierna vid tiden för aktieförsäljningen inte är noterade på Stockholms fondbörs eller föremål för handel på den s.k. OTC-marknaden.

Utskottet har därefter återkommande avstyrkt motioner om att generellt undanta anställdas aktieförvärv från beskattning med motiveringen att en sådan ordning skulle kunna uppfattas som orättvis av alla dem som inte har aktiebolag med vinstdelning som arbetsgivare. Senast skedde detta i betänkandet SkU 1987/88:25.

En vinstandelsstiftelse omfattas inte av de särskilda regler som gäller inom vissa sparformer utan är skattskyldig till statlig inkomstskatt, bl.a. för avkastningen på stiftelseförmögenheten och för realisationsvinster. Enligt praxis får företaget under vissa förutsättningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen för de till stiftelsen överförda vinstmedlen, men stiftelsen har inte rätt till avdrag för utbetalningarna till andelsägarna. Skatten utgår med 40 % av den beskattningsbara inkomsten. Förmögenhetsskatt tas ut med 0,15 % av den del av stiftelsens beskattningsbara förmögenhet som överstiger 25 000 kr.

Schablonavdraget i tjänst

I samband med införandet av den förenklade självdeklarationen bestämde riksdagen våren 1985 med verkan fr.o.m. 1987 års taxering schablonavdraget under inkomst av tjänst till 3 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från arbetet. Utskottet har härefter vid upprepade tillfällen - senast förra våren - avstyrkt motionsyrkanden om en reducering av schablonavdraget (SkU 1987/88:25).

1988/89 :SkU20

13 I direktiven till RINK ingår bl.a. att överväga en ökad schablonisering av reglerna och pröva hur schablonavdraget i tjänst bör utformas.

Resor till och från arbetet

Bestämmelserna om avdrag för resor med bil mellan bostad och arbetsplats innebär i korthet följande. För att man skall vara berättigad till avdrag krävs att man gör en viss minsta tidsvinst (2 timmar) vid resor med bil jämfört med om resorna företas med allmänna kommunikationsmedel. Avdrag medges bara för milbundna (rörliga) kostnader. Vidare gäller att en skattskyldig som använder bil i tjänsten minst 60 dagar per år och därvid kör minst 300 mil i tjänsten får avdrag för kostnader för resor med bil till och från arbetet under de dagar han använder bilen i tjänsten. Använder han bilen i tjänsten minst 160 dagar per år medges av förenklingsskäl avdrag under alla de dagar som bilen används för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Även här gäller dock som villkor för avdragsrättten en viss minsta körsträcka om 300 mil.

RINK skall enligt sina direktiv bl.a. se över avdragen för resor till och från arbetet.

Dubbel bosättning

Den ökning i levnadskostnaden som kan uppstå genom att man har sitt arbete på annan ort än bostadsorten får normalt inte dras av. Avdrag kan emellertid erhållas, om anställningen är avsedd att vara endast en kortare tid (i regel högst två år) eller om man av annan anledning inte kan bosätta sig på den ort där man arbetar. För anställda inom byggnads- och anläggningsbranschen kan t.o.m. 1991 års taxering kan tvåårsperioden under vissa omständigheter förlängas, men utskottet har motsatt sig att denna förlängning skall få gälla andra kategorier (1988/89: SkU4).

Skattereduktion för fackföreningsavgift

Fr.o.m. 1984 års taxering medges skattereduktion med 40 % av den avgift som en skattskyldig erlagt till sin fackförening (prop. 1982/83:50, SkU 50). Underlaget är maximerat till 1 200 kr. och reduktionen således begränsad till 480 kr.

Medlemmen kan framställa yrkandet om skattereduktion själv eller genom sin organisation. Med anledning av att denna senare möjlighet hade ifrågasatts kränka den enskildes integritet anförde skatteutskottet i det nämnda betänkandet bl.a. följande:

De farhågor för den enskildes integritetsskydd som uttalas i motionerna finner utskottet betydligt överdrivna. Förslaget i propositionen innebär - som tidigare nämnts - att den skattskyldige antingen genom sin organisation eller själv kan ansöka om skattereduktion. Organisationen skall dessutom i god tid underrätta medlemmarna om storleken av den reduktionsgrundande avgiften, och dessa har då möjlighet att komma med erinringar mot beloppets storlek eller meddela att de inte önskar någon reduktion. Utskottet vill särskilt understryka att - vare sig yrkandet om skattereduktion framställs av den skattskyldige i deklarationen eller hos den lokala skattemyndigheten eller av den skattskyldiges fackförening hos RSV - en

1988/89:SkU20

anteckning om skattereduktionen kommer att återfinnas i skattelängden. Utskottet kan för sin del inte finna anledning till erinran mot detta. Var och en som vill undvika en sådan anteckning har ju möjlighet att avstå från skattereduktion.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en höjning av underlaget för reduktionen (SkU 1987/88:25).

Extra avdrag på grund av sjukdom

Extra avdrag, dock högst 10 000 kr., kan komma i fråga om skatteförmågan under inkomståret varit väsentligen nedsatt på grund av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka allmänt barnbidrag åtnjutits, eller annan därmed jämförlig omständighet. För gifta gäller inkomstgränsen 10 000 kr. för deras sammanlagda avdrag. Vissa personer är på grund av sin sjukdom i behov av särskild kost. Om man inte kan göra sannolikt hur stora utgifterna varit för den särskilda kosthållningen beräknas merutgifterna enligt vissa schabloner.

RINK skall enligt direktiven ta upp bl.a. frågan om extra avdrag för sjukdomskostnader i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram.

Riksdagen har vid behandlingen av förra årets budgetproposition uttalat att dagens system för ekonomiskt skydd för försäkrade i form av högkostnadsskydd, sjukreseförmåner m.m. bör utredas förutsättningslöst (SfU 1987/88:22). I årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 7, st. 46 f) redovisar socialministern översiktligt en reform på detta område och uttalar därvid bl.a. att det samtidigt bör övervägas att avskaffa avdraget för sjukdomskostnader.

Underhåll till icke hemmavarande barn

Avdrag för underhållsbidrag för icke hemmavarande barn medges till dess barnet fyllt 18 år eller, om barnet går i skola, till dess det fyllt 21 år. Avdrag får göras med det belopp som den underhållsskyldige betalt eller som räknats till godo som underhåll, dock högst 3 000 kr. för varje barn.

I betänkandet SkU 1987/88:25 avstyrkte utskottet olika motionsyrkanden om en uppräkning av avdraget och om en omvandling av avdraget till en skattereduktion.

Avdrag för gåvor

Ett regeringsförslag om en begränsad rätt till avdrag för bidrag till internationellt biståndsarbete har tidigare avvisats av riksdagen (prop. 1978/79:160, SkU 55). Vid utskottets återkommande prövning av frågan har utskottet vidhållit att såväl principiella och kontrolltekniska skäl som svårigheten att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och andra organisationer talar mot att riksdagen medverkar till en avdragsrätt av den här arten. Vid utskottet behandling av dessa frågor våren 1988 (SkU 1987/88:25) bereddes utrikesutskottet tillfälle till yttrande och anförde (UU 1987/88: ly).

1988/89:SkU20

15 De ideella organisationer som bedriver biståndsverksamhet i u-länderna mottar betydande direkta bidrag över statsbudgeten. Som framgår av budgetpropositionens avsnitt om utvecklingssamarbetet har dessa bidrag stigit mycket kraftigt under en följd av år. Enligt utskottets mening bör ideell verksamhet i första hand främjas genom direkta bidrag, inte genom lättnader i beskattningen. Detta gäller inte minst de enskilda organisationernas biståndsverksamhet.

Kulturarbetare

Kulturarbetare och andra rörelseidkare som har haft utgifter under tiden innan en verksamhet utvecklats till en rörelse får i efterhand dra av dem under en sexårsperiod. En förutsättning härför är dock att utgifterna härför sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året. Vidare gäller för kulturarbetare särskilda regler för avdrag för arbetslokal i egen bostad och för resor. Genom insättning på upphovsmannakonto har kulturarbetare en möjlighet att få uppskov med beskattningen av vissa inkomster.

I betänkandet SkU 1986/87:33 avstyrkte utskottet, liksom utskottet gjort tidigare, införandet av ett särskilt inkomstslag i skattesystemet för kulturarbetare. Utskottet utgick emellertid från att taxeringsnämnderna i fortsättningen inte skulle komma att betrakta etablerade konstnärers verksamhet i egen regi som hobbyverksamhet. Vad särskilt angick upphovsmannakontot ansåg utskottet tiden vara inne att i lämplig form göra en utvärdering av de vunna erfarenheterna av denna lagstiftning och göra de omprövningar som kunde visa sig erforderliga. På utskottets hemställan gjorde riksdagen ett tillkännagivande med denna innebörd (rskr. 1986/87:210). En sådan utvärdering förbereds för närvarande inom finansdepartementet. Utvärderingen görs av riksskatteverket på grundval av 1988 års taxering och beräknas vara klar våren 1989.

Yrkesfiskare

Det finns bestämmelser i kommunalskattelagen som ger yrkesfiskare rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid fiske utanför hemorten. I avdragsbeloppet får ingå endast merkostnader för mat och diverse småutgifter. Riksskatteverket har i föreskrifter (RSFS 1988:21) för kalenderåret 1988, som tillämpas vid 1989 års taxering, fastställt ett belopp om 64 kr. vid havsfiske och 39 kr. vid annat yrkesfiske (hemmafiske) såsom högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Avdraget beräknas utifrån 150 fiskedagar per år. Högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett helt år räknat uppgår därmed till 9 600 kr. vid havsfiske och 4 800 kr. vid hemmafiske. Högre avdrag kan utgå om ett större antal fiskedagar kan styrkas genom löpande förda anteckningar eller på annat sätt.

FN-tjänst

Personal som tillhör de svenska FN-bataljonerna beskattas i Sverige i vanlig ordning eftersom de är anställda av och får sin lön från svenska staten - personalen har endast ställts till FN:s förfogande för tjänstgöring utomlands.

1988/89:SkU20

16 Utskottet

1988/89:SkU20

Allmänna riktlinjer för skattepolitiken

Flera motioner berör arbetet med den förestående skattereformen.

Carl Bildt m.fl. (m) begär i motion Sk374 (yrkandena 1-3) att riksdagen skall ge regeringen till känna att en skattereform måste åtföljas av sänkt skattetryck och en allmän avreglering och avmonopolisering samt att reformens mål bör vara sänkt skatt för alla och kraftigt sänkta marginalskatter. Reformen bör vidare genomföras snabbt och utformas så att hänsyn tas till den enskildes försörjningsbörda och ekonomiska situation i övrigt. Också i motion Sk412 av Gullan Lindblad och Göthe Knutsson (båda m) begärs, med hänvisning till förhållandena i Värmlands län, ett tillkännagivande om nödvändigheten av ett sänkt skattetryck.

Bengt Westerberg m.fl. (fp) vill i motion Sk431 att riksdagen lägger fast en skattepolitik som innebär bl.a. en kraftig sänkning av marginalskatten för heltidsarbetande, ett marginalskattetak på 50 %, en inflationsskyddad skatteskala och en gemensam förvärvskälla för inkomst av kapital, annan fastighet och tillfällig förvärvsverksamhet där inkomst beskattas efter den skattesats som gäller för flertalet heltidsarbetande.

Olof Johansson m.fl. (c) begär i motion Sk443 (yrkande 3) ett tillkännagivande om att marginalskattesänkningar bör genomföras men att de bör kombineras med fördelningspolitiska åtgärder som höjt grundavdrag, rättvisare kommunalskatteutjämning samt sänkt mervärdeskatt på mat. Motionärerna framhåller vidare att ett inslag i finansieringen bör vara höjd skatt på energi och råvaror samt miljöavgifter. Kapitalvinstbeskattningen bör enligt motionärerna göras enhetlig och neutral, enskilt ägande av aktier främjas och hushållssparande stimuleras genom olika åtgärder. I motion Sk904 (yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls att beskattningens betydelse som regionalt instrument bör beaktas i det pågående utredningsarbetet.

Lars Werner m.fl. (vpk) framhåller i motion Sk444 (yrkande 1) att kommunalskatten och kommunala taxor och avgifter belastar hushåll med låg inkomst tämligen kraftigt och att det med hänsyn härtill och till de ojämlikheter mellan kommunerna som alltjämt kvarstår finns skäl att tillsätta en kommunal skatteberedning med uppgift att se över formerna för kommunernas finansiering. En målsättning för beredningens arbete bör därvid enligt motionärerna vara att åstadkomma en delfinansiering av kommunsektorn genom produktionsfaktorbeskattning.

Inger Schörling m.fl. (mp) vill i motion Sk455 (yrkande 1-3) ha ett tillkännagivande om att skatten bör utnyttjas som styrmedel för att begränsa miljöförstöringen och användningen av ändliga naturresurser, att skattesystemet bör ge en jämnare fördelning av den ekonomiska standarden, att skattelagar som ger utrymme för undandragande bör revideras och att skatteflykt inte får glorifieras.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet framhålla att det sedan flera år bedrivs ett målinriktat arbete i syfte att förenkla och förbättra skattesystemet. 1982 års skattereform innebar att marginalskatter -

2 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 20

na sänktes kraftigt för majoriteten av de heltidsarbetande samtidigt som 1988/89:SkU20 underskottsavdragens skattevärde begränsades till den nivå som gällde för förvärvsarbetande i allmänhet. Reformen har följts upp genom ytterligare marginalskattesänkningar, senast genom riksdagens beslut om skatteskalor för 1989 års inkomster. En mängd förenklingar av de materiella skattereglerna har genomförts och lett till att de skattskyldiga har lättare att överblicka sin skattesituation och att förutsättningarna för rättvisa och snabba skattebeslut förbättrats. Härtill kommer att självdeklarationen förenklats och att möjligheten till omprövning i första instans kommer att ökas väsentligt. Ett förslag till ny taxeringslag har lagts fram av skatteförenklingskommittén i juni 1988 (SOU 1988:21 Ny taxeringslag - reformerad skatteprocess).

Jämsides härmed har olika lagstiftningsåtgärder vidtagits i syfte att förhindra att skattereglerna utnyttjas på ett icke avsett sätt. Även om de vidtagna förändringarna i flera fall inneburit väsentliga förbättringar råder det en betydande enighet om att det krävs en mer djupgående reform för att komma till rätta med bristerna i det nuvarande systemet. Det är bl.a. den bristande likformigheten i beskattningen av kapitalinkomster och den förhållandevis höga marginalskatten som ger problem. En genomgripande översyn av de materiella reglerna har därför initierats och genomförs - som framgår av den inledningsvisa redogörelsen - av tre parlamentariskt sammansatta kommittéer. Avsikten är att utredningarna skall bli klara i juni 1989. En reform skulle då kunna träda i kraft inkomståret 1991. Mot den angivna bakgrunden finns det enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen till ställningstaganden i de frågor som tas upp av motionärerna, utan utredningsförslagen och dessas beredning bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade motionsyrkanden.

Skatten för 1990 års inkomster

I tre partimotioner m, c och mp behandlas inkomstskatten för 1990 års inkomster.

Moderata samlingspartiet (motion Sk374 av Carl Bildt m.fl. yrkandena 4 och 5) presenterar en inflationsskyddad skatteskala där grundbeloppet sänkts med 1 procentenhet upp till en taxerad inkomst på 85 000 kr. och med 7 procentenheter över denna nivå. För inkomst över brytpunkten läggs skattesänkningen i stället på tilläggsbeloppet.

Centerpartiet (Sk443 av Olof Johansson m.fl. yrkandena 1 och 2) vill att riksdagen beslutar om en skattereduktion för alla som uppgår till 500 kr. under andra halvåret 1989 och därefter till 1 000 kr. per år. Skattereduktionen bör enligt motionärerna finansieras genom höjd olje- och kolskatt samt genom uranskatt och en förändrad beskattning av kondenskraft. Vidare vill motionärerna att riksdagen uttalar att regeringens förslag till skatteskala för 1990 bör läggas under våren och innebära fortsatta skattesänkningar för alla och kombineras med en förstärkt kommunalskatteutjämning och sänkt skatt på mat.

Miljöpartiet (Sk455 av Inger Schörling m.fl. yrkandena 4-6) vill höja grundavdraget till 31 000 kr. och föreslår en skatteskala där skattesatsen är 14 % upp till en taxerad inkomst på 85 000 kr., 18 % upp till 150 000 kr., 33 %

upp till 200 000 kr. och 44 % på inkomst som överstiger denna nivå. Vidare vill motionärerna ersätta avdragsrätten för ränta med en rätt till skattereduktion på 44 % av räntans belopp upp till två basbelopp. För den som är ensamförsörjare av barn föreslås gränsen dock gå vid fyra basbelopp. En särskild övergångsregel skall gälla för boenderäntor.

Enligt utskottets mening bör frågan om utformningen av 1990 års skatter anstå till dess resultatet av den pågående översynen av skattesystemet har redovisats senare i vår. Samtidigt borde möjligheterna att överblicka resultatet av de pågående löneförhandlingarna ha förbättrats. Utskottet utgår från att regeringen härefter kommer att lägga fram ett förslag beträffande 1990 års skatter. I avvaktan härpå avstyrker utskottet samtliga nu aktuella motionsyrkanden.

Barnavdrag, m.m.

I den moderata partimotionen (Sk374 yrkande 6) begärs att regeringen skall lägga fram förslag om ett barnavdrag på 15 000 kr. per hemmavarande barn vid den kommunala beskattningen. Syftet är att relatera skatteuttaget tili inkomsttagarnas försörjningsbörda och skapa rättvisa för barnfamiljerna. Vidare avser motionärerna att göra det möjligt för föräldrar att betala mer för enskild eller kommunal barnomsorg, vilket enligt deras mening skulle minska behovet av stöd i annan form till den offentliga barnomsorgen.

Utskottet har under senare år vid upprepade tillfällen förhållit sig avvisande till motionsyrkanden om bl.a. grundavdrag för barn. Det har skett med den enligt utskottets mening välgrundade motiveringen att det är förenat med svårigheter att via beskattningen söka kompensera barnfamiljer för deras kostnader utan att komma i konflikt med strävandena att uppnå enkelhet i deklarations- och taxeringsarbetet och att kostnader för barn är av sådan natur att de i första hand bör beaktas på annat sätt än genom avdrag vid beskattningen. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion Sk374 även i denna del.

I motion Sk466 vill Jill Lindgren och Eva Goés (båda mp) att föräldraavgifter till Waldorfskolor görs avdragsgilla i avvaktan på att staten bekostar lärarlönerna. Enligt motionärerna är det inte rimligt att föräldrar som har sina barn i en Waldorfskola måste betala mellan 8 000 och 15 000 kr. per år i avgifter samtidigt som de betalar samma skatt som andra. Motionärerna anser att staten bör bekosta lärarlönerna även i dessa skolor och har också i motion Ub339 framställt ett yrkande härom. Intill dess staten tar över ansvaret för lärarlönerna i Waldorfskolorna vill motionären att föräldravgifterna skall vara avdragsgilla vid beskattningen.

Enligt utskottets mening bör frågan om ett stöd till Waldorfskolor lösas utanför skattesystemets ram. Utskottet avstyrker motion Sk466.

Mervärdeskatt på livsmedel

I motionerna Sk657 (yrkande 1-3) och Sk455 (yrkande 13) av Inger Schörling m.fl. (mp) anför motionärerna att Sverige måste utveckla ett robust och uthålligt jordbruk som kan ge bra basmat till rimliga kostnader under såväl

1988/89 :SkU20

freds- som kristid. De vill att riksdagen beslutar slopa mervärdeskatten på svensk basmat och föreslår att åtgärden finansieras genom att mervärdeskatten på andra varor höjs med 2 procentenheter. Också i motion Sk676 (yrkande 1-2) av Lars Werner m.fl. (vpk) behandlas mervärdeskatten på mat. Motionärerna vill gynna barnfamiljerna och föreslår därför att riksdagen uttalar att mervärdeskatten på mat bör avvecklas. Eftersom en mervärdeskattehöjning på andra varor enligt motionärerna i hög grad skulle drabba just barnfamiljerna anser de att riksdagen också bör förklara att åtgärden skall finansieras utanför mervärdeskattesystemet. En lämplig finansiering består enligt motionärerna i ökat skatteuttag på realisations- och företagsvinster, skärpt kapitalbeskattning och skärpt progressivitet vid inkomstbeskattningen.

Utskottet har i inledningen till detta betänkande utförligt redogjort för ställningstagandet att man bör undvika att slopa eller sänka mervärdeskatten på livsmedel. Sedan utskottet senast avstyrkt yrkanden med denna inriktning har KIS fått i uppdrag att belysa frågan om en differentierad mervärdeskatt. I avvaktan på resultatet av KIS arbete vidhåller utskottet sin uppfattning att en höjd standard för barnfamiljerna kan åstadkommas på andra sätt som är både enklare att administrera och mer effektiva från fördelningssynpunkt än åtgärder vid beskattningen.

När det gäller yrkandet om en slopad mervärdeskatt på svensk basmat skulle en sådan åtgärd innebära stora administrativa ockh kontrolltekniska problem eftersom skillnad måste göras mellan identiska varor med olika ursprung. Det finns därför inte någon anledning att överväga en sådan åtgärd. Till yttermera visso skulle åtgärden stå i strid med de åtaganden Sverige gjort i GATT eftersom den innebär en diskriminerande särbehandling av importerade varor.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Sambeskattning av förmögenhet

I detta sammanhang behandlar utskottet motioner som tar upp frågan om sär- eller sambeskattning.

Genomgående yrkas att sambeskattningen skall upphöra. Vissa motionärer vänder sig särskilt mot sambeskattningen fosterföräldrar-fosterbarn. Så är fallet i motionerna Sk309 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (båda m), Sk440 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson (båda fp) och Sk303 (yrkande 2) av Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c). I andra motioner går man längre och yrkar att sambeskattningen av makar respektive föräldrar-barn skall slopas. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) och Sk302 av Martin Olsson (c) samt i motion Sk303 (yrkande 1). Slutligen yrkas i tre motioner - Sk411 (yrkande 13) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk388 (yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk329 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (båda c) - att all sambeskattning av förmögenhet skall upphöra.

Som utskottet nämnt inledningsvis pågår inom finansdepartementet - parallellt med RINK - ett arbete med en översyn av förmögenhetsbeskatt -

1988/89SkU20

ningen med avseende på bl.a. eventuell särbeskattning. Utskottet anser att 1988/89:SkU20 resultatet av den pågående översynen bör avvaktas innan ställning tas till denna fråga. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Barnpension

I motion Sk301 anför Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) att beskattningen av barnpension får negativa följder för de ungdomar som feriearbetar eller på annat sätt får inkomster medan de uppbär barnpension.

De framhåller att redan den lägsta nivån för barnpension överstiger grundavdraget och att alla övriga inkomster som barnet har därför beskattas.

Det är enligt motionärerna synnerligen anmärkningsvärt att barn som förlorat en förälder skall betala skatt på sin inkomst av exempelvis arbete under sommaren under det att barn som har båda föräldrarna i livet får behålla sådana inkomster upp till drygt 10 000 kr. Motionärerna begär förslag som syftar till en helt eller delvis skattefri barnpension. I motion Sk457 föreslår Rune Rydén (m) att barnpension upp till nivån för helt bidragsförskott görs skattefri genom ett särskilt avdrag.

I motion Sk324 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (båda fp) begärs en skyndsamt översyn av beskattningsreglerna för barnpension.

Som framgår av den redovisning som lämnats under rubriken Gällande ordning har utskottet våren 1988 avstyrkt ett yrkande som syftade till att göra barnpension helt eller delvis skattefri. Utskottet erinrade bl.a. om de principiella betänkligheter som pensionskommittén redovisat mot en ändring av reglerna. Utskottet konstaterade att en skattebefrielse inte medför några fördelar för barn vars inkomst endast består av en barnpension på garantinivå samtidigt som den ger de största fördelarna till de barn som har de högsta inkomsterna. Med hänvisning härtill och till kostnadsaspekten ansåg utskottet att den av motionärerna föreslagna skattebefrielsen inte rimligen kunde genomföras. Utskottet är alltjämt av denna uppfattning.

Utskottet vill - nu liksom då - erinra om att det pågår ett utredningsarbete inom RINK som kan leda till att problemet med den bristande enhetligheten vid beskattning av barn kommer i ett nytt läge och därigenom närmare sin lösning. Eftersom resultatet av detta arbete lämpligen bör avvaktas avstyrker utskottet motionerna.

Existensminimum

Carl Bildt m.fl. (m) begär i motion Sk342 (yrkande 3) ett tillkännagivande om att existensminimireglerna bör ges en sådan utformning att de kan tillämpas även på familjer som bor i eget hem och då en förälder själv vårdar familjens små barn.

Utskottet vill framhålla att RINK:s uppdrag innebär att utredningen skall ta upp reglerna om existensminimum i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram. Även beträffande denna fråga bör man enligt utskottets mening avvakta resultatet av kommitténs arbete innan ställning tas till de frågor som motionärerna tagit upp. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

21 Förmån av fri semesterbostad

I syfte att gynna semestervistelser i Sverige yrkar Leif Marklund och Åke Selberg (båda s) i motion Sk348 att den gällande förmånsvärderingen av fri semesterbostad sänks för semesterbostäder i Sverige och höjs för semesterbostäder i utlandet.

Vad motionärerna anfört kan enligt utskottets mening inte motivera ett frångående av den gällande principen att förmån av fri semesterbostad skall värderas efter ortens pris. Det bör också framhållas att den av motionärerna föreslagna särbehandlingen av utländska tjänster inte står i överensstämmelse med de åtaganden Sverige gjort i GATT. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Bilförmån

I motion Sk356 framhåller Per Westberg (m) att den svenska tjänstebilsbeskattningen kraftigt favoriserar bilar med lågt inköpspris och att detta innebär att billiga bilar med sämre trafiksäkerhet och mindre komfortabel förarmiljö gynnas framför de bilar som produceras av den inhemska bilindustrin. I syfte att få till stånd en neutral beskattning föreslår motionären att riksdagen begär förslag som innebär att förmånens värde inte påverkas av bilens pris. I liknande syfte begär Rolf Clarkson m.fl. (m) i motion Sk458 (yrkande 2) att tjänstebilsinnehavare återges rätten till avdrag för resor till och från arbetet. Enligt motionärerna har den slopade avdragsrätten inneburit en minskad nybilsförsäljning och därmed fått negativa miljö- och trafiksäkerhetmässiga konsekvenser.

En i det närmaste motsatt utgångspunkt har Gösta Lyngå m.fl. (mp) i motion Sk436 (yrkandena 1 och 2). De anser att en beskattning som inte tar hänsyn till körsträckan leder till ökad bilkörning och därmed till ökade avgasutsläpp och minskad framkomlighet samt att ett intervall på tre år när det gäller hänsynen till bilens ålder stimulerar till täta bilbyten och därmed till ett onödigt resursslöseri. De vill att riksdagen begär förslag som beaktar dessa synpunkter. Vidare vill de att riksdagen beslutar att principerna för beskattning av förmån av fri bil ändras så att onödigt bilkörande inte uppmuntras.

Vidare begär Jan Hyttring i motion Sk382 (c) att riksskatteverket får i uppdrag att utfärda rekommendationer om jämkning av förmånsvärdet för bilförsäljare, eftersom dessa som ett led i sin yrkesutövning tvingas använda den senaste modellen av det bilmärke som de representerar.

En nödvändig förutsättning för en förenkling av förmånsbeskattningen är att schabloniseringen drivs förhållandevis långt. Flera olika faktorer som borde beaktas om en millimeterrättvisa skulle eftersträvas har som en följd härav måst lämnas därhän. Utskottet vill dock framhålla att den slopade avdragsrätten för resor till och från arbetet för tjänstebilsinnehavare har beaktats när beskattningsnivån bestämts och att den nivå som valdes när beskattningen infördes medförde ett i huvudsak oförändrat förmånsvärde för den genomsnittlige förmånshavaren. Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen begärt en uppföljning av det nya systemet och att regeringen givit riksskatteverket i uppdrag att göra en sådan uppföljning avseende 1988 års

1988/89:SkU20

taxering. Enligt vad utskottet erfarit kan riksskatteverket väntas lämna sin redovisning under våren 1989. Dessutom kan RINK:s förslag antas komma att beröra också beskattningsreglerna för bilförmåner. Mot denna bakgrund kan det enligt utskottets mening inte komma i fråga att nu göra sådana ändringar i reglerna eller sådana uttalanden som föreslås i de aktuella motionerna. Utskottet avstyrker således samtliga behandlade motioner.

Skattefrihet för vissa inkomster

I två motioner tas beskattningen av egen tillverkning i hemmet upp. I motion Sk375 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vill motionärerna att riksdagen begär förslag om ett skattefritt grundbelopp för inkomster från egen tillverkning av hemslöjdsalster, förslagsvis genom en utvidgning av skattefriheten för intäkter av bär-, svamp- och kottplockning. Bakom förslaget ligger en önskan att stimulera till ökad sysselsättning på landsbygden. I Sk387 vill Jan Hyttring (c) av liknande skäl att riksdagen beslutar om ett skattefritt belopp på 5 000 kr. för småskalig tillverkning i hemmet.

I motion Sk379 begär Elving Andersson (c) ett tillkännagivande om att ersättning för ideellt arbete i föreningar bör vara skattefritt upp till ett halvt basbelopp. Enligt motionären skulle en sådan åtgärd innebära en förenkling för föreningarna och sannolikt också för de lokala skattemyndigheterna.

I motion Sk376 framhåller Jan Hyttring (c) att förslagsverksamheten i Sverige är relativt liten inom industrin och övrig verksamhet. Han anser att de höga marginalskatterna är ett stort hinder och föreslår att riksdagen begär en utredning om skattefrihet för förslagsverksamhet.

Avsikten med RINK:s översyn av skattesystemet är att få till stånd ett skattesystem med lägre skattesatser, bredare skattebas och färre undantagsbestämmelser. RINK beräknas kunna presentera sitt huvudförslag sommaren 1989. I avvaktan härpå finns det enligt utskottets mening inte anledning att överväga ytterligare undantag från beskattningen. Vad särskilt gäller ideellt arbete i föreningar har Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) fått i uppdrag att analysera och pröva i vilken utsträckning det är möjligt att införa en sådan skattefrihet. Med det anförda avstyrker utskottet de ifrågavarande motionsyrkandena.

Pensionsförsäkringar

I tre m-motioner framställs yrkanden som rör rätten till avdrag för premier för pensionförsäkring. I Sk342 (yrkande 4) av Carl Bildt m.fl. vill motionärerna att riksdagen ger regeringen till känna att möjligheten att få avdrag för premie för makes pensionförsäkring bör återinföras och att rätten till avdrag för premie för efterlevandeförsäkring bör vara obegränsad. Också i motionerna Sk362 av Charlotte Cederschiöld och Sk409 (yrkande 1) av Margit Gennser m.fl. framställs yrkanden om ett återinförande av rätten till avdrag för premie för makes pensionförsäkring. Motionärerna vill att riksdagen begär förslag med denna innebörd. I Sk409 (yrkande 2) vill motionärerna dessutom att riksdagen beslutar att försämringar i beskattningshänseende inte får genomföras vad gäller pensionssparande under den tid en av

1988/89: SkU20

motionärerna begärd utredning av den allmänna pensioneringen genomförs.

Skattereglerna för den frivilliga pensioneringen ingår i den översyn som pågår inom URF och RINK. I anslutning till riksdagens inledningsvis redovisade beslut om en reformering av efterlevandeskyddet inom den allmänna försäkringen har utskottet, med instämmande av socialförsäkringsutskottet, uttalat att en utgångspunkt för behandlingen av olika pensionsfrågor och därtill knutna beskattningsfrågor skall vara att de grundläggande avdragsvillkoren avseende premier för frivilliga pensionsförsäkringar inte försämras samt att frågan också skall ses i ett större sammanhang där hänsyn tas till behovet hos olika kategorier och individer av att kunna förstärka sitt pensionskydd och till det allmänna kravet på rättvisa och praktiskt rimliga regler. Enligt utskottets mening bör ställningstagandena till dessa frågor anstå i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Fackliga stipendier

I motion Sk323 vill Ewy Möller och Bertil Danielsson (båda m) att riksdagen beslutar upphäva skattefriheten för fackliga stipendier. Motionärerna anser att det inte finns något skäl att förmånsbehandla fackliga stipendier i förhållande till andra typer av stipendier.

Enligt utskottet innebär den akuella regleringen endast att ett behov av en utjämning av vissa olikheter vid beskattningen av fackliga stipendier tillgodosetts. Något missbruk av reglerna har inte kunnat konstateras. Vad motionärerna anfört utgör enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att inta en annan ståndpunkt än tidigare. Utskottet avstyrker motionen.

Vinstdelning

I motion Sk371 (yrkande 1 och 3) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vill motionärerna uppmuntra vinstdelning genom att slopa sociala avgifter på andelar med en bindningstid om minst fem år. De anser att det är viktigt att företagens avsättningar till sådana stiftelser också fortsättningsvis är avdragsgilla och föreslår därför att riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till lagstiftning som innebär att denna avdragsrätt bibehålls. Motionärena vill också stimulera de anställdas sparande i aktier i det egna företaget och föreslår att den eventuella förmån som kan ligga i rätten till aktieförvärv skall vara skattefri under förutsättning att förvärvet skett på samma villkor som tillämpas för utomstående. Även i denna del vill motionärerna att riksdagen begär förslag till lagstiftning. I motion Sk313 (yrkandena 1 och 2) av Gullan Lindblad (m) vill motionären stimulera till vinstdelning genom en skattebefrielse för personalstiftelser som förvaltar vinstandelsmedel. Motionären vill också att de bestämmelser som gäller för beskattningen av den anställdes förvärv av medel i en sådan stiftelse utreds. I motion Sk358,av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) anser motionärerna att regeringen bör dokumentera hur vinstandelssystemen fungerar och pröva hur skattereglerna kan förändras för att stimulera inrättandet av sådana system.

Utskottet ser inte någon anledning att införa särskilda regler till stöd för

1988/89:SkU20

den praxis som utvecklats när det gäller företagens rätt till avdrag för 1988/89:SkU20

avsättningar till vinstandelsstiftelser och avstyrker därför motionsyrkandet

härom.

När det gäller motionsyrkandena i övrigt erinrar utskottet om sin tidigare inställning att olika former av skattestimulanser för vinstandelssystem och anställdas aktieförvärv skulle uppfattas som orättvist av alla dem som inte kan komma i åtnjutande av denna typ av förmån, dvs. offentliganställda och anställda i små företag och företag med dålig lönsamhet. Utskottet har alltjämt uppfattningen att sådana skatteförmåner inte bör införas. Utskottet avstyrker även dessa motionsyrkanden.

Schablonavdraget i tjänst

Carl Bildt m.fl. (m) och Olof Johansson m.fl. (c) begär i motionerna Sk374 (yrkande 10) respektive Sk463 (yrkande 2) beslut om att schablonavdraget i tjänst skall vara 2 000 kr. fr.o.m. den 1 januari 1990. Enligt motionärerna innebär ett avdrag på hela 3 000 kr. en alltför kraftig schablonisering.

Utskottet har tidigare framhållit att någorlunda effektiva förenklingar som skall omfatta majoriteten av inkomsttagarna förutsätter att man uppger kravet på millimeterrättvisa och arbetar efter schabloner som inte är alltför snävt tilltagna. Utskottet erinrar om att frågan om utformningen av schablonavdraget i tjänst är en av de frågor som uppmärksammats särskilt i direktiven för RINK. Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning till ställningstaganden i denna fråga utan resultatet av RINK:s arbete bör avvaktas även i denna fråga. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Resor till och från arbetet

I motion Sk342 (yrkande 2) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk458 (yrkande 1) av Rolf Clarkson (m) och Sk384 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c) yrkas att även tidsvinsten vid resa för att hämta och lämna barn på daghem skall beaktas när rätten till avdrag för kostnad för resa med bil till och från arbetet bestäms. I Sk430 (yrkande 1 och 2) av Börje Hörnlund (c) vill motionären ha ett tillkänngivande att reseavdragen bör förbättras och inte försämras och att RINK bör utreda reseavdrag i form av en skattereduktion per körd mil. I motion Sk363 av Ingrid Hermansson (m) begärs slutligen att avdragsrätten för månadskort i tätorter slopas och bilavdraget i områden med ej utbyggd kollektivtrafik förbättras.

Utskottet erinrar om att också avdragen för resor till och från arbetet är en av de frågor som RINK har att behandla enligt de direktiv som gäller för kommitténs arbete. Inte heller när det gäller dessa regler anser utskottet att det finns anledning till ställningstaganden från riksdagens sida utan att resultatet av den pågående översynen i stället bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Dubbel bosättning

I motion Sk339 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) begärs ett uttalande av riksdagen om att den tvåårsperiod som gäller för

avdrag för dubbel bosättning bör förlängas. Motionärerna framhåller att byggnads- och anläggningsarbetare under vissa omständigheter får göra avdrag för en längre tid och menar att även andra yrkeskategorier, som t.ex. journalister och fackliga ombud, ofta måste tjänstgöra på olika håll i landet.

Också denna fråga faller enligt utskottets mening inom RINK:s uppdrag och ett ställningstagande till en sådan ändring av reglerna som motionärerna föreslår bör därför enligt utskottets mening anstå. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Skattereduktion för fackföreningsavgift

I motionerna Sk307 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s), Sk386 av Anita Modin m.fl. (s) och Sk444 (yrkande 15) av Lars Werner m.fl. (vpk) framställs yrkanden om en höjning av skattereduktionen för fackföreningsavgift. Motionärerna hänvisar till de prisökningar som inträffat sedan reduktionen infördes. I motion Sk333 av Inger Koch (m) vill motionären att skattereduktion skall medges endast vid yrkande. Enligt motionären är det kränkande för den enskilde att denne måste vidta åtgäder för att undvika att uppgiften om fackföreningsanslutning överlämnas till myndigheterna.

Även fackföreningsavgifternas behandling i skattehänseende ingår i RINK:s uppdrag och ställningstaganden beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på att den översynen avslutas. När det gäller ordningen för att framställa yrkande om skattereduktion ser utskottet inte någon anledning att ändra den inställning som utskottet gav uttryck för när bestämmelserna infördes och som redovisats inledningsvis i detta betänkande. Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Extra avdrag på grund av sjukdom

Sorn framgår av den redovisning som lämnats inledningsvis har socialministern i budgetpropositionen aviserat en reformering av läkemedelsförmånerna och högkostnadsskyddet för försäkrade och därvid anfört att det samtidigt bör övervägas att avskaffa avdraget för sjukdomskostnader.

I motion Sk318 av Lars Werner m.fl. (vpk) förklarar motionärerna att sjukdomskostnaderna för vissa grupper kan bli påfrestande även efter en reformering av det ekonomiska skyddet för försäkrade och vill att riksdagen uttalar att det inte finns skäl att slopa avdraget för sjukdomskostnader.

Utskottet vill erinra om att RINK enligt sina direktiv bl.a. skall ta upp frågan om extra avdrag för sjukdomskostnader i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram. Någon anledning för riksdagen att föregripa utredningens överväganden beträffande denna fråga föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Underhåll till icke hemmavarande barn

1988/89:SkU20

I motionerna Sk342 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk383 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vill motionärerna att riksdagen begär

förslag om förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar och i motion Sk340 av Lennart Brunander (c) begärs ett tillkännagivande att beloppsgänsen för avdraget för underhåll till barn bör räknas upp. I motion Sk444 (yrkande 16) av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs att riksdagen beslutar omvandla avdraget till en skattereduktion med 50 % av utgivet belopp upp till 6 000 kr. att gälla fr.o.m. 1990 års taxering.

Även avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn tillhör de frågor som RINK är ålagd att ta upp i syfte att antingen förenkla reglerna eller föreslå lösningar utanför skattesystemets ram. Hithörande frågor behandlas dessutom i ett större sammanhang av kommittén (S 1986:05) för översyn av reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott, vars arbete beräknas vara avslutat under år 1989. Utskottet anser att frågor om förändring av avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn bör anstå i avvaktan på att dessa utredningsarbeten slutförs. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Avdrag för gåvor

I motion Sk346 av Görel Bohlin (m) vill motionären att riksdagen begär förslag om en avdragsrätt alternativt en skattereduktion för gåvor för att rädda kulturmiljön och i motion Sk429 av Pär Granstedt och Birgitta Hambreus (båda c) begärs en utredning om avdragsrätt för stöd till kulturlivet. I motion Sk328 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs att regeringen lägger fram förslag om en avdragsrätt för gåvor till ideellt och humanitärt arbete. I motion Sk435 yrkar Gösta Lyngå m.fl. (mp) att riksdagen beslutar införa avdrag för gåvor upp till 5 000 kr. som förmedlas till människor i tredje världen av SIDA.

Utskottet har tidigare under en följd av år avvisat tanken på en avdragsrätt för gåvor till ideella ändamål. Såväl principiella som kontrolltekniska skäl liksom svårigheten att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till vilka bidrag skall kunna utges med avdragsrätt och andra mottagare har ansetts tala mot att riksdagen medverkar till en avdragsrätt av den här arten. Vad särskilt angår frågan om bidrag till internationellt biståndsarbete vill utskottet erinra om att ett regeringsförslag (prop. 1978/79:160, SkU 55) om en begränsad avdragsrätt för sådan bidrag med stor majoritet avvisats av riksdagen. Med det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Kulturarbete

I motion Sk424 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vill motionären att riksdagen uttalar sig för en rätt till avdrag för utvecklingskostnader upp till tre år före en rörelses påbörjande. I motion Sk334 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) anser motionärerna att ett särskilt inkomstslag bör införas för inkomst av konstnärlig verksamhet och att sådana inkomster bör befrias från vissa sociala avgifter. Också i motion Sk464 av Jan Hyttring (c) vill motionären att ett särskilt inkomstslag införs för kulturarbetare. I motion Sk456 av Inger Schörling m.fl. (mp) begär motionärerna förslag om särregler som beaktar att konstnärer av olika slag ofta har mycket ojämna inkomster.

1988/89:SkU20

27 Den lagstiftning om kulturarbetarnas skatteförhållanden som riksdagen antog år 1985 syftar till att anpassa skattereglerna till kulturarbetarnas speciella arbetsförhållanden. Möjligheter öppnades då att i efterhand under en tid av sex år dra av utgifter från året innan en verksamhet utvecklats till rörelse. Enligt utskottets mening utgör detta en rimlig avvägning mellan önskemålet att förbättra reglerna för kulturarbetarna och andra rörelseidkare och att tillgodose kontrollmässiga aspekter. Utskottet vidhåller sin uppfattning att det inte finns anledning att överväga ytterligare särregler i form av ett särskilt inkomstslag eller en befrielse från sociala avgifter. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sk424, Sk334 och Sk464.

Vad särskilt gäller frågan om inkomstutjämning har konstnärer och andra upphovsmän möjlighet att fördela beskattningen av en rörelseinkomst över sex år genom avsättning till upphovsmannakonto. Avsättningarna får inte överstiga två tredjedelar av årets inkomst och inte heller medföra att inkomsten blir lägre än 30 000 kr. Bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1979 och riksdagen har 1987 begärt en utvärdering av dem. Enligt vad utskottet inhämtat beräknas utvärderingen bli klar våren 1989. Resultatet av denna utvärdering bör avvaktas innan ställning tas till frågan om ytterligare möjligheter till inkomstutjämning. Utskottet avstyrker därför även motion Sk456.

Yrkesfiskare

I motion Sk337 av Erling Bager m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om att en förbättrad avdragsrätt för yrkesfiskare bör övervägas. Motionären hänvisar till de avdragsmöjligheter som yrkesfiskare har enligt norsk lagstiftning.

Enligt utskottet har motionärerna inte redovisat något förhållande som kan medföra att de avdragsmöjligheter för yrkesfiskare som finns skulle anses otillräckliga. Utskottet erinrar om att bestämmelserna avpassats till just yrkesfiskarnas förhållanden. Utskottet avstyrker motionen.

Nyetableringskonton

I motion Sk426 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) vill motionärerna stimulera till nyföretagande genom en avdragsrätt för medel som avsätts till ett särskilt nyetableringskonto för att inom viss tid användas i eget företag. Ett liknande yrkande framställs i Sk427 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m).

Utskottet har vid upprepade tillfällen under senare år avstyrkt motioner om avdragsrätt för avsättningar till olika former av etableringskonton med hänvisning till det pågående arbete med en översyn av skattelagstiftningen. Ett resultat av denna översyn väntas sommaren 1989. Utskottet ser inte någon anledning att nu inta en annan ståndpunkt och avstyrker därför motionsyrkandena.

1988/89:SkU20

28 FN-tjänst

1988/89:SkU20

I motion Sk325 tar Hans Nyhage (m) upp ersättningen till svensk personal som tjänstgör vid FN:s fredsbevarande styrkor. Enligt motionären är ersättningsnivån så låg att det finns risk för rekryteringsproblem och han föreslår att riksdagen uttalar att svensk personal vid FN:s fredsbevarande styrkor bör befrias från inkomstbeskattning.

Enligt utskottet framgår det av budgetpropositionen att problemet uppmärksammats av regeringen. Chefen för armén har under hösten 1988 föreslagit att förmånerna för svensk personal vid FN:s fredsbevarande styrkor förbättras och i budgetpropositionen (prop. 1988/89:100, bil 6, s. 89) anför försvarsminstern bl.a. följande.

Det är angeläget att de svenska FN-styrkorna utför sina krävande arbetsuppgifter på ett sätt som inger aktning och respekt för såväl Förenta Nationerna som för svensk FN-personal. Jag är därför oroad över det vikande antalet sökande till många av befattningarna. Det är allvarligt om kvalitén på den uttagna personalen sjunker och därmed gör det osäkert att arbetet kan utföras tillfredställande. För att underlätta rekryteringen föreslår jag en förbättring av förmånerna i enlighet med chefens för armén förslag.

Enligt utskottets mening är frågan om ersättningen till den svenska personalen vid FN:s fredsbevarande styrkor en lönefråga som i likhet med andra sådana frågor bör lösas avtalsvägen och inte genom särskilda undantag inom skattelagstiftningen. Någon anledning att överväga det förslag som motionären lägger fram finns det därför inte. Enligt utskottets mening är det inte heller påkallat med andra åtgärder. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Sk431 i denna del, 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del, 1988/89:Sk444 yrkande 1, 1988/89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/ 89:Sk904 yrkande 2,

2. beträffande skattetrycket

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 1, 1988/ 89:Sk412, 1988/89:Sk431 i denna del och 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del,

3. beträffande skatten för 1990 års inkomster

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 4 och 5, 1988/89:Sk443 yrkandena 1 och 2 och 1988/89:Sk455 yrkandena 4-6,

4. beträffande barnavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 6,

5. beträffande föräldraavgift till Waldorf skolor att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk466,

6. beträffande mervärdeskatt på livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk657,1988/89:Sk455 yrkande 13 och 1988/89:Sk676,

7. beträffande sambeskattning av förmögenhet i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk302,1988/89:Sk303 yrkande 1, 1988/89:Sk321, 1988/89:Sk329, 1988/89:Sk388 yrkande 2 och 1988/89:Sk411 yrkande 13,

8. beträffande sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk303 yrkande 2, 1988/ 89:Sk309, 1988/89:Sk440,

9. beträffande barnpension

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk301, 1988/89:Sk324 och 1988/89:Sk457,

10. beträffande existensminimum

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk342 yrkande 3,

11. beträffande förmån av fri semesterbostad att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk348,

12. beträffande värdering av bilförsäljares förmån av fri bil att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk382,

13. beträffande förmån av fri bil i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk356, 1988/89:Sk436 och 1988/89:Sk458 yrkande 2,

14. beträffande skattefrihet för tillverkning i hemmet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk375 och 1988/89:Sk387,

15. beträffande skattefrihet för ersättning för ideellt arbete i föreningar att

riksdagen avslår motion 1988/89:Sk379,

16. beträffande skattefrihet för förslagsverksamhet att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk376,

17. beträffande pensionsförsäkringar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk342 yrkande 4, 1988/ 89:Sk362 och 1988/89:Sk409 yrkandena 1 och 2,

18. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen avslår motion 1988/89: Sk323,

19. beträffande vinstdelning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk313, 1988/89:Sk358 och 1988/89:Sk371 yrkandena 1 och 3,

20. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Sk374 yrkande 10 och 1988/89:Sk463 yrkande 2,

21. beträffande tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn pä daghem

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk342 yrkande 2, 1988/ 89:Sk384 och 1988/89:Sk458 yrkande 1,

22. beträffande resor till och från arbetet i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk363 och 1988/89:Sk430,

23. beträffande dubbel bosättning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk339,

24. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk307, 1988/89:Sk333, 1988/ 89:Sk386 och 1988/89:Sk444 yrkande 15,

1988/89:SkU20

25. beträffande extra avdrag på grund av sjukdom att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk318,

26. beträffande underhåll till icke hemmavarande barn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk340,1988/89:Sk342 yrkande 1, 1988/89:Sk383 och 1988/89:Sk444 yrkande 16,

27. beträffande avdrag för gåvor som SIDA förmedlar till tredje världen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk435,

28. beträffande avdrag för gåvor till ideellt humanitärt arbete att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk328,

29. beträffande avdrag för gåvor i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk346 och 1988/89:Sk429,

30. beträffande kulturarbetarnas rätt till avdrag för utvecklingskostnader att

riksdagen avslår motion 1988/89:Sk424,

31. beträffande ett särskilt inkomstslag för kulturverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk334 och 1988/89:Sk464,

32. beträffande inkomstutjämning för konstnärer att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk456,

33. beträffande yrkesfiskare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk337,

34. beträffande nyetableringskonton

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk426 och 1988/89:Sk427,

35. beträffande FN-tjänst

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk325.

Stockholm den 7 mars 1989 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m), Karl Hagström (s), Maggi Mikaelsson (vpk) och Birger Schlaug (mp).

1988/89:SkU20

31 Reservationer

1988/89 :SkU20

1. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) har dels anfört:

Vi anser i likhet med motionärerna bakom moderata samlingspartiets partimotion Sk374 att målet för en genomgripande inkomstskattereform bör vara att öka de enskilda människornas valfrihet och samtidigt minska de snedvridningar som uppkommer till följd av skattesystemets struktur. Härigenom fungerar det ekonomiska systemet bättre och tillväxten blir högre. När valfriheten ökar och tillväxttakten i ekonomin blir högre ökar också välfärden.

En utgångspunkt för en skattereform bör därför enligt vår mening vara att alla får sänkt skatt. Vidare vill vi betona nödvändigheten av att hänsyn tas till enskilda människors ekonomiska situation. Medborgarna måste kunna lita på att spelreglerna inte förändras drastiskt i negativ riktning. Därför krävs, enligt vår mening, exempelvis full avdragsrätt för bostadsräntor.

En annan utgångspunkt bör vara att skattereformen utformas så att de mest skadliga effekterna i nuvarande system undanröjs eller minskas. Det viktigaste inslaget i skattereformen bör följaktligen vara en kraftig sänkning av skatten på inkomstökningar - marginalskatten. Härigenom underlättas lönebildningen och det blir lönande att spara, arbeta och satsa på företagen.

Vi finner det väsentligt att marginalskattesänkningarna omfattar inkomsttagare i vanliga inkomstlägen om lönebildningen skall kunna påverkas i tillräcklig omfattning och om de positiva effekterna skall slå igenom i högre tillväxttakt. Vidare bör skattereformen innebära att inkomstbeskattningen i framtiden utformas med hänsynstagande till familjers olika försörjningsbörda.

Liksom m-motionärerna vill vi betona vikten av att skattereformen har den internationella utvecklingen som utgångspunkt. Sverige kan i längden inte vara isolerat med ett högt skattetryck och höga marginalskatter. En anpassning av skatteuttaget skulle underlätta fortsatta avregleringar och förbättra möjligheterna till god konkurrenskraft. Särskild hänsyn måste självfallet tas till utvecklingen inom EG.

Det minskade skattetrycket måste kombineras med avregleringar och stimulans av alternativ till existerande offentliga monopol. Därigenom förstärks den ökning av arbetsutbudet som marginalskattesänkningarna medför. Genom ökad konkurrens förbättras effektiviteten i den offentliga sektorn samtidigt som de som verkar där får möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare och att ”starta eget”.

Vi vill slutligen understryka att skattereformen bör genomföras snabbt. De negativa effekterna av skatteystemets struktur har sannolikt inte visat sig fullt ut ännu. Det är också angeläget att utnyttja den nuvarande situationen med överskott i den offentliga sektorn till följd av den långvariga högkonjunkturen.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk431 i denna del, 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del, 1988/89:Sk444 yrkande 1, 1988/89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/89:Sk904 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts angående allmänna riktlinjer för skattepolitiken.

2. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) har dels anfört:

Sverige har under de senaste decennierna distanserats av åtskilliga andra industriländer. Under senare år har tillväxten varit mycket svag. En av de viktigaste orsakerna till denna utveckling är det svenska skattesystemet och då särskilt de stora skattekilarna, dvs. förhållandet mellan den ersättning en uppdragsgivare måste betala för en extra arbetsinsats och den del av ersättningen som uppdragstagaren får behålla för egen del. Om inte skattesystemet reformeras så att skattekilarna minskas har Sverige små möjligheter att öka tillväxttakten. Marginalskatterna måste därför sänkas.

De förslag till riktlinjer för en skattereform som läggs fram i folkpartiets partimotion Sk431 och som fastställts på folkpartiets landsmöte 1987 bör enligt vår mening genomföras.

Målet för skattepolitiken bör vara en kraftig sänkning av marignalskatterna. Taket bör sättas till 50 %. Alla inkomsttagare bör således alltid få behålla minst hälften av en extrainkomst eller en inkomstökning. Vidare bör skatteskalan inflationsskyddas i syfte att förhindra att inflationen automatiskt skärper skatteuttaget.

Det svenska skattesystemet missgynnar sparande och gynnar skuldsättning. Bl.a. för att komma till rätta med detta bör de nuvarande inkomstslagen kapital, annan schablontaxerad fastighet (egnahem) och tillfällig förvärvsverksamhet slås samman till ett inkomstslag. För detta bör skattesatsen vara densamma som den marginalskattesats som gäller för flertalet heltidsarbetande. Härigenom uppnås att sparande stimuleras och att underskottsavdragen begränsas varvid det blir mindre lönsamt att låna. Den största delen av hushållens sparande sker i egen bostad. Därför får ett nytt skattesystem inte utformas så att sparande i egen bostad allvarligt hämmas. Neutraliteten mellan olika boendeformer bör också upprätthållas.

Vi har tidigare förespråkat att marginalskatten för de flesta heltidsarbetande liksom för inkomster av kapital bör vara 40 %. De analyser som har gjorts inom RINK visar emellertid klart att denna skattesats är för hög för att ge en rättvis behandling av kapitalinkomster och rimlig likvärdighet mellan kapital- och arbetsinkomster. I de fortsatta övervägandena kring inkomstskattereformen finns det därför enligt vår mening skäl av utgå från en lägre skattesats, exempelvis 30 %.

Vi vill understryka att det är angeläget att skatteskalan inflationsskyddas. Sker inte det kommer fler och fler att även vid oförändrade reala inkomster

1988/89:SkU20

3 Riksdagen 1988189. 6 sami. Nr 20

”knuffas” upp i högre skikt. Utan inflationsskydd skärps både marginalskatten och genomsnittsskatten och värdet av reformen minskar för varje år.

Andra viktiga mål är avskaffad sambeskattning, höjt skattefritt grundbelopp och inflationsskyddad skatteskala vid förmögenhetsbeskattningen. Vidare bör arbetande kapital i mindre och medelstora företag undantas från denna beskattning. För inkomst av konstnärlig verksamhet bör ett särskilt inkomstslag med reducerade arbetsgivaravgifter övervägas.

En framtida skattereform bör enligt vår uppfattning också innehålla sådana beståndsdelar som en höjning av grundavdraget och en säkning av skatteskalan vid arvsbeskattningen, en enhetlig mervärdeskatt och ett stärkande av rättssäkerheten.

Det ligger i sakens natur att varje reform i sig innebär ändrade spelregler. När förändringarna genomförs måste enligt vår mening hänsyn tas till de dispositioner människor och företag gjort på grundval av nu gällande skatteregler. Som exempel kan nämnas den hänsyn som måste tas till människor som finansierat husköp med lån och som dragit på sig stora skuldräntor.

Att sänka marginalskatten för de flesta till 30 % (genom att ta bort statsskatten) och sätta marginalskattetaket till 50 % ”kostar” på papperet ca 60 miljarder kronor. De förslag till breddning av basen för mervärdeskatt, ändrad kapitalbeskattning, borttagande av vissa avdrag, m.m. som övervägs i de olika utredningarna beräknas öka skatteintäkterna med minst lika mycket. Därtill kommer de ”dynamiska effekterna”, dvs. de positiva effekterna på den ekonomiska utvecklingen. De uppkommer i det korta perspektivet främst genom positiva effekter på arbetsutbudet.

Det utrymme som de dynamiska effekterna skapar kan användas till att avstå en del av den nu övervägda finansieringen och/eller till att sänka ytterligare skattesatser. Detta måste ses som en integrerad del i den totala skattereformen. Risken är annars stor att väsentliga delar av de potentiella dynamiska effekterna aldrig uppkommer eller går förlorade. Enligt vår uppfattning finns det starka skäl att i det sammanhanget pröva en sänkning av den allmänna mervärdeskatten. Det skulle ha flera fördelar. Den priseffekt som uppstår till följd av basbreddningen skulle motverkas eller elimineras. Den fördelningspolitiska profilen är positiv och kan motverka fördelningseffekterna av andra inslag i reformen. En lägre momsnivå innebär också en anpassning till vad som gäller inom EG.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk431 i denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/ 89:Sk443 yrkande 3 i denna del, 1988/89:Sk444 yrkande 1, 1988/ 89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/89:Sk904 yrkande 2 godkänner de riktlinjer för skattepolitiken som anges i reservationen.

1988/89:SkU20

3. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

1988/89:SkU20

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har dels anfört:

Kraven på en reformering av skattesystemet har under 1980-talet vuxit sig starka både i Sverige och internationellt. Orsakerna kan, enligt vår uppfattning, sökas i det höga skattetrycket men också i mera djupgående förändringar i samhällsförhållandena. Delvis nya synsätt har gjort sig gällande bland forskare och politiker när det gäller bl.a. marginalskatter och inflation, skattesystemets utformning och den ekonomiska tillväxten samt skatternas roll i fördelningspolitiken.

Vi ställer oss positiva till en genomgripande skattereform byggd på sänkta marginalskatter och färre avdragsmöjligheter och andra basbreddningar. Vi vill emellertid markera att vi inte ställer upp på reformer som innebär att sänkt skatt för höginkomsttagare betalas av låginkomsttagare.

Enligt vår mening måste den fördelningspolitiska ambitionsnivån höjas. Bibehållet eller höjt grundavdrag, en rättvis kommunalskatteutjämning samt sänkt moms på mat är därvid viktiga förslag, som kan bidra till en fördelningspolitisk inriktning. Grundprincipen skatt efter bärkraft skall gälla.

Även finansieringen har betydelse för den fördelningspolitiska inriktningen. Reformen finansieras genom olika former av basbreddning främst i inkomstskattesystemet och höjd skatt på energi och råvaror. Enligt vår uppfattning bör en betydande del av en skattereform finansieras med skatt på energi, råvaror samt miljöavgifter. Härigenom uppnås viktiga miljö-, energinaturresurshushållningsmål. Vi utgår ifrån att skattereformen rätt utformad ger dynamiska effekter. Storleken av dessa kan emellertid inte bedömas förrän förslaget är fullständigt utarbetat.

Som nämnts bör marginalskatterna enligt vår mening sänkas. Detta stimulerar arbete och sparande, minskar skattekilarnas negativa effekter, minskar betydelsen av eventuella obeskattade förmåner, minskar skatteflykten samt ökar arbetskraftens yrkesmässiga rörlighet. Målsättningen skall vara sänkt skatt för alla. Sänkta skattesatser och bredare skattesatser ger också möjligheter till ett betydligt enklare system än i dag.

En strävan bör vara att göra kapitalvinstbeskattningen så neutral och enhetlig som möjligt. Kapitalbeskattningen bör inte vara lägre än skatten på arbete. Hushållssparande bör stimuleras. Detta sker genom sänkta marginalskatter men också genom fortsatt skattefri avsättning till pensionssparande och införandet av personliga investeringskonton för skattefritt sparande till boende och företagande. Enskilt ägande av aktier bör främjas framför institutionellt ägande.

Sänkta skattesatser och breddad skattebas skall införas även för företagen. Förmögenhetsbeskattning på arbetande kapital bör avskaffas och även i övrigt bör särskild hänsyn tas till egenföretagarnas specifika förhållanden.

Det finns många kommuner som av regionalpolitiska skäl bör ges extra stöd. I debatten har bl.a. framförts förslag om regionalt minskad statlig beskattning. Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att i det pågående

utredningsarbetet beakta i vilka former skatteinstrumentet kan utnyttjas som ett medel för att nå en bättre regional balans.

En effektivare kommunalskatteutjämning kan erhållas genom att de specialdestinerade bidragen i huvudsak överförs till detta system, men också genom att kommunalskatteutjämningen förstärks och får spela en större roll i skattereformen.

En skattereform måste samla ett brett parlamentariskt stöd. Skattesystemet påverkar i hög grad långsiktiga beslut om sparande och investeringar. Därför måste grundläggande principer ligga fast under lång tid och därmed ge långsiktigt stabila spelregler. Stabila spelregler får vi endast om de partier som har ställt sig bakom reformen också axlar ansvaret att genomföra den.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del och 1988/89:Sk904 yrkande 2, med anledning av motion 1988/89:Sk455 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Sk431 i denna del, 1988/ 89:Sk444 yrkande 1 och 1988/89:Sk455 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om inriktning och målsättning för det fortsatta reformarbetet på skattepolitikens område.

4. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Med anledning” och slutar på s. 18 med ”behandlade motionsyrkanden.” bort haft följande lydelse:

För majoriteten av de skattskyldiga är kommunalskatten den ojämförligast största delen av erlagd skatt. De proportionella kommunalskatterna har ökat så att de i dag är en stor belastning för hushåll med låga inkomster. Statsmakterna har under 1980-talet berövat kommunerna delar av deras skatteunderlag samtidigt som man skurit ned statens bidrag till kommunsektorn. Under samma tid har kraven på kommunernas service stigit, bl.a. genom att antalet äldre ökat. Åtstramningarna inom kommunalsektorn har gjort att erforderliga ny- och reinvesteringar släpat efter. Många kommuner har försökt att begränsa kommunalskattehöjningarna genom att höja taxor och avgifter. Även avgiftshöjningarna drabbar hushåll med svag ekonomi hårdast. I sin förlängning kan stigande taxor leda till ökad acceptans för privatisering av offentlig verksamhet.

Problemen ökar genom att de kommuner som har de största behoven vanligen också har det lägsta skatteunderlaget. Riksdagen har försökt möta problemen genom skatteutjämningssystemet, men i praktiken kvarstår dock ojämlikheterna och detta leder till kraftiga fördelningspolitiska effekter mellan olika regioner/kommuner. Skillnaden i disponibel inkomst för en normal tvåbarnsfamilj belöpte sig enligt en undersökning till hela 19 758 kr. mellan den dyraste kommunen Härnösand och den billigaste som var Lidingö.

1988/89:SkU20

36 Ovanstående utgör grunden för debatten om krisen inom vård, omsorg och skola. Om dessa problem skall kunna lösas så måste det också till grundläggande förändringar av kommunalskattesystemet.

Utskottet anser att riksdagen bör ställa sig bakom kravet i vpk:s partimotion om en ny kommunal skatteberedning, med uppgift att se över formerna för finansieringen av kommunernas utgifter.

En sådan beredning skall ha bl.a. följande målsättningar:

- Bevarat och utvecklat kommunalt självstyre

- Regional balans och rättvisa

- Återställa och öka statens bidrag till kommunsektorn

- Utreda formerna för att delfinansiera kommunsektorn genom införande av produktionsbeskattning.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/ 89:Sk431 i denna del, 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del, 1988/ 89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/89:Sk904 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en ny utredning om kommunalskattesystemet och möjligheten att delfinansiera kommunerna genom en produktionsbeskattning.

5. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mom. 1)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Med anledning” och slutar på s. 18 med ”behandlade motionsyrkanden.” bort haft följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Sk455 vad gäller skattepolitikens inriktning - dvs. att skatten skall utgöra styrinstrument för att uppnå miljömål och mindre slöseri med ändliga naturresurser samt att en rättvisare fördelning mellan människor uppnås än vad som är fallet i dag.

Utskottet delar dessutom motionärernas krav på en bättre regional balans samt kravet att kryphål, skatteplanering och spekulation minskar. Utskottet menar att skattepolitiken skall utgå från fyra solidariteter:

- solidaritet med de ekologiska systemen

- solidaritet med kommande generationer

- solidaritet med u-länderna

- solidaritet med missgynnade grupper i det egna landet

Det är nödvändigt att skattepolitiken tar hänsyn till att det konsumtionsmönster som dominerar i vår del av världen läggs om eftersom det överfört till global skala skulle medföra ekologisk kollaps på mycket kort tid. Sålunda måste energi och ändliga naturresurser beskattas betydligt hårdare än vad som nu är fallet samt utsläpp, avfall, kemikalier etc. beskattas rejält. För att gynna naturresurshushållning måste återvinning, reparation och hållbarhet skattemässigt gynnas i förhållande till ständig nyproduktion baserad på

1988/89:SkU20

ändliga naturresurser. Detta uppnås bl.a. genom sänkt skatt och avgift på arbete och höjd på energi och ändliga råvaror.

Denna skatteomläggning leder dessutom till att kultur, vård, utbildning etc. blir lägre beskattat medan materiell konsumtion och tillverkning beskattas hårdare.

Alltför länge har skattepolitiken motverkat god miljö- och naturresurspolitik och varit motor i den gamla kvantitativa tillväxttanken som utgör en ekologiskt sett omöjlig och orimlig utvecklingsväg. Utskottet tillstyrker således motion Sk455 yrkandena 1-3.

Utskottet anser dessutom, i likhet med vad som framförts i bl.a. motion Sk904 yrkande 2, att beskattningens betydelse som regionalpolitisk! instrument bör beaktas i det pågående utredningsarbetet. Yrkandet bifalls således.

I motionerna Sk455 och Sk444 kritiseras den ojämna fördelningen mellan kommunerna och framförs krav på att det kommunala självstyret skall kombineras med regional balans och rättvisa - något som utskottet med kraft vill betona, eftersom skillnaden i disponibel inkomst för en normal tvåbarnsfamilj kan belöpa sig till ca 20 000 kr. beroende på vilken kommun familjen bor i. De åtgärder utskottet anser relevanta - kommunal skatteutjämning, bastillägg och sänkta arbetsgivaravgifter i icke överhettade regioner - behandlas av finansutskottet.

Ett mål inom skattepolitiken bör vara att man i varje skattelag noga prövar om reglerna ger utrymme för skatteundandragande och att man, i de fall sådant förekommer, snarast reviderar reglerna. Exempel på sådana önskvärda revisioner är de ändringar som nyligen gjorts beträffande reavinstbeskattning av kommanditbolag och aktier.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande allmänna riktlinjer för skattepolitiken att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk455 yrkandena 1-3 och 1988/89:Sk904 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1988/ 89:Sk374 yrkandena 2 och 3, 1988/89:Sk431 i denna del, 1988/ 89:Sk443 yrkande 3 i denna del och 1988/89:Sk444 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om skattepolitikens inriktning.

6. Skattetrycket (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) har dels anfört:

Samhällsekonomin påverkas negativt inte bara av skattesystemets utformning utan också av det höga skatteuttaget i sig. Sveriges redan tidigare rekordhårda skattetryck beräknas 1989 innebära att ungefär 56 % av den samlade produktionen disponeras av den politiska sektorn.

Visserligen kan skattesystemet förbättras genom en skatteomläggning inom ramen för ett oförändrat skattetryck, men det sker till priset av otillräckliga vinster för samhällsekonomin och negativa effekter för många enskilda medborgare. I likhet med motionärerna bakom Sk374 anser vi att

1988/89:SkU20

den genomgripande skattereform som är nödvändig för Sverige och som skall syfta till ökad frihet och högre tillväxt måste innebära att skattetrycket minskas successivt till dess det kommer i nivå med vad som gäller för andra jämförbara länder. Bara om skattetrycket lindras får medborgarna behålla en större del av sina egna inkomster efter skatt. Kombineras det minskade skattetrycket dessutom med avreglering och avmonopolisering ökar medborgarnas möjligheter att ta ansvar för sig själva och de sina och att välja mellan olika alternativ. Ett sänkt skattetryck är i kombination med avreglering också en förutsättning för att de snedvridningar som uppkommit skall kunna minskas i tillräcklig omfattning. En skatteomläggning inom ramen för ett oförändrat skattetryck ger bara begränsade effekter.

Vi vill slutligen framhålla att sänkt skatt för alla kan uppnås bara om skattetrycket minskas.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande skattetrycket att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1988/89:Sk412, 1988/89:Sk431 i denna del och 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i reservationen anförts om sänkt skattetryck i samband med en genomgripande skattereform.

7. Skattetrycket (mom. 2)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) har dels anfört:

I likhet med folkpartiet anser vi att taket för skattetrycket nåtts och att det nu är önskvärt att sänka det totala skatteuttaget.

På senare år har också socialdemokraterna anslutit sig till denna åsikt. Statsministern har t.o. m. i riksdagen preciserat målet till att skattetrycket bör motsvara 51,5 % av bruttonationalprodukten. Skattetrycket mätt på detta sätt är i dag 55,5 %. I kronor motsvarar denna skillnad över 40 miljarder kronor.

Även om regeringen säger att skattetrycket i princip inte bör höjas utan ställt stora skattesänkningar i utsikt för den en politik som innebär att skattetrycket bara utvecklas i en riktning - uppåt. Diskussionen i anslutning till de pågående skatteutredningarna ger ingen antydan om att regeringen och det socialdemokratiska partiet på denna punkt har några planer på en mer långtgående samordning mellan principer och praktik. Tvärtom antyds redan i direktiven till inkomstskatteutredningen att målet är inställt på höjt skattetryck. Vi kan inte acceptera en sådan politik.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande skattetrycket att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk431 i denna del och med anledning av motionerna 1988/89: Sk374 yrkande 1,1988/89 :Sk412 och 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del godkänner de riktlinjer för skattepolitiken som anges i reservationen.

1988/89:SkU20

8. Skattetrycket (mom. 2)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har dels anfört:

Kraven på en reformering av skattesystemet har under 1980-talet vuxit sig allt starkare. Orsakerna kan sökas i det höga skattetrycket men också i mera djupgående förändringar i samhällsförhållandena. Skattesystemet har framför allt under 1980-talet visat en rad tecken på att inte kunna klara de uppgifter det är tänkt att fullgöra. Kravet på en mer genomgripande reformering av skattelagstiftningen är därför i dagsläget berättigat.

Det höga skattetrycket medför i sig att de samhällsekonomiska förlusterna blir stora, bl.a. på grund av skatteflykt. Därför är det nödvändigt att få ned det totala skattetrycket. Detta måste dock ske i en sådan takt att rättvisa och välfärd inte hotas.

I centerpartiets motion från januari 1988 klargjordes att partiets ambition var att sänka inkomstskatten till nivån 45-65 %. Det stora flertalet skulle därmed få en marginalskatt på 45 %. Vi är i likhet med vad som anförs i centerpartiets partimotion inte främmande för att sänka skatterna ytterligare, förutsatt att en godtagbar finansiering kan anvisas. Den sammanlagda effekten av hela skattereformen, sänkt skatt, basbreddning, måste emellertid ha en rättviseprofil.

Den som på grund av låg inkomst får låga skattesänkningar och belastas med ökade kostnader genom bl.a. höjd moms, måste kompenseras så att totala effekten inte blir höjd skatt. Klarar vi inte detta med nu diskuterade skattesatser på 27-33 %, dvs. enbart kommunalskatten för de flesta inkomsttagare, måste höginkomsttagarnas skattesänkningar begränsas.

Det bör markeras att stor hänsyn måste tas till samhällets behov av inkomster till den grundtrygghet som människor har rätt att kräva (vård, omsorg, utbildning m.m.). Det är därför högst olämpligt att genomföra en skattereform med så kraftigt sänkta marginalskatter att resultatet i realiteten innebär höjt skattetryck. Ambitionen måste vara att sänka skattetrycket. Utvecklingen inom den offentliga sektorn har därmed en avgörande betydelse för möjligheten att konsekvent kunna genomföra en reform med kraftigt sänkt statsskatt.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande skattetrycket att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk443 yrkande 3 i denna del och med anledning av motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 1, 1988/89:Sk412 och 1988/89:Sk431 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktning och målsättning för det fortsatta reformarbetet på skattepolitikens område.

9. Skatten för 1990 års inkomster (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

1988/89:SkU20

40 En genomgripande inkomstskattereform för 90-talet bör enligt utskottets uppfattning ha som mål att öka de enskilda medborgarnas valfrihet och kraftigt minska de förluster som uppkommer till följd av att skattesystemet snedvrider ekonomiska beslut. En sådan skattereform gör att det ekonomiska systemet fungerar bättre och därmed också att tillväxten blir snabbare. En ökad valfrihet och en förbättrad ekonomi leder till att välfärden växer.

Redan år 1990 bör ett första stort steg tas. De statliga skatteskalorna bör 1990 få det utseende som framgår nedan.

Beskattningsbar inkomst

Skatteuttag

0- 75 000

4 %

75 000-140 000

10 %

140 000-190 000

24 %

190 000-

35 %

För inkomster över 140 000 kr. genomförs skattesatssänkningarna i skalan för tilläggsbelopp.

Den sänkning av skattesatsen som genomförs i det lägsta inkomstskiktet får samma effekt som en sänkning av kommunalskatten med 1 kr. Det har särskilt stor betydelse för låginkomsttagare, många småföretagare och jordbrukare samt inte minst för pensionärer.

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar att den angivna skatteskalan skall gälla för 1990 års inkomster.

Enligt utskottets uppfattning bör förändringar i det reala skatteuttaget endast kunna ske genom politiska beslut och inte som en konsekvens av inflationstakten. Regeringen bör därför få i uppdrag att lägga fram ett förslag som innebär att ett fullt inflationsskydd återinförs.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk374 i denna del. I den mån övriga motionsyrkanden inte tillgodosetts avstyrks de.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande skatten för 1990 års inkomster att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk374 yrkandena 4 och 5 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk443 yrkandena 1 och 2 och 1988/89:Sk455 yrkandena 4-6

a) hos regeringen begär förslag om återinfört inflationsskydd i enlighet med vad som anförts av utskottet,

b) antar följande

1988/89 :SkU20

41 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

10 §

1 mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7,5 basenheter:

5 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger 7,5 basenheter:

grundbeloppet för 7,5 basenheter och 17 procent av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör: när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:

14 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger 19 basenheter: tilläggsbeloppet

för 19 basenheter och 25 procent av återstoden.

1 mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande. Grundbeloppet utgör 100 kronor

samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7,5 basenheter:

4 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger 7,5 men inte 14 basenheter: grundbeloppet för 7,5 basenheter och 10 procent av återstoden;

när beskattningsbar inkomst överstiger 14 basenheter: grundbeloppet för 14 basenheter och 17 procent av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör: när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:

7 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger 19 basenheter: tilläggsbeloppet

för 19 basenheter och 18 procent av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

1988/89:SkU20

10. Skatten för 1990 års inkomster (mom. 3)

1988/89:SkU20

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Skatteskalan för 1989 innebar att endast inkomsttagare med en årsinkomst före avdrag om 83 000 kr. och över får en skattesänkning med ungefär tre procentenheter. Centerpartiet förordade därutöver en skattereduktion om 1 000 kr. till alla för att bl.a. låginkomsttagare och pensionärer med låg ATP skulle erhålla en skattesänkning.

Utskottet anser att det är viktigt att medverka till att minska de ökade skatteklyftorna mellan hög- och låginkomsttagare. Utskottet tillstyrker därför det förslag om en skattereduktion om 1 000 kr. till alla som centerpartiet lagt fram också i år. Som centerpartiet föreslår bör en sådan skattereduktion medges också för 1989, men med 500 kr.

Skattereduktionen bör finansieras genom en höjning av skatten på olja med 300 kr./m3 och kol med 300 kr./ton, genom införandet av en uranskatt samt genom lika beskattning av värme och el vid kondenskraftproduktion.

Beslut om 1989 års skatteskala kunde fattas först i december 1988. Ett sådant förfaringssätt är enligt utskottets uppfattning inte acceptabelt och bidrar inte heller till stabila spelregler. Ett förslag till skatteskala för år 1990 bör därför föreläggas riksdagen redan i vår. Utskottet anser att skatteskalan för 1990, i likhet med vad som förordas i centerpartiets partimotion, bör utformas med utgångspunkt ifrån en skatteomläggning som innebär fortsatta skattesänkningar för alla, kombinerat med fördelningspolitiska skatteåtgärder i form av en kraftigt förstärkt kommunalskatteutjämning och en sänkning av mervärdeskatten på mat.

Kommunalskatten är den tyngsta skatten för praktiskt taget alla inkomsttagare och särskilt för människor med inkomster under den nivå där riksdagen beslutat om marginalskattesänkningar. Det är utifrån detta perspektiv redan nu helt nödvändigt med en förstärkt kommunalskatteutjämning och sänkta matpriser.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk443 och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande skatten för 1990 års inkomster a) att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Sk443 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 4 och 5 och 1988/89:Sk455 yrkandena 4-6

a) som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken för 1990.

b) antar följande

43 Förslag till Lag om särskild skattereduktion Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som varit bosatt eller vistats här i riket under någon del av inkomståret. Med inkomstår förstås det kalenderår som närmast föregår taxeringsåret.

2 § Skattereduktionen uppgår till 1 000 kronor.

3 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag gäller 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion enligt denna lag skall tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering. Vid 1990 års taxering uppgår skattereduktionen till 500 kronor.

11. Skatten för 1990 års inkomster (mom. 3)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet förutsätter målsättningen att valfriheten skall öka för alla människor en kraftfull fördelningspolitik. Detta innebär bland annat att grundavdraget skall höjas så att även människor med låga inkomster kan leva på sin lön i större utsträckning. Miljöpartiet de gröna har föreslagit ett grundavdrag om 31 000 kr. som dock inte skall kunna dras av från inkomster av kapital. Samtidigt föreslås att det nuvarande schablonavdraget om 3 000 kr. slopas. Utskottet delar de grönas uppfattning att människor med låga inkomster bör ges möjlighet att leva på sin lön i större utsträckning och tillstyrker därför förslaget.

Fördelningen av ekonomisk standard är mycket ojämn i vårt land och beskattningen måste därför ha en fördelningspolitisk målsättning. Skatten bör sänkas väsentligt för de lägst betalda.

Utskottet föreslår följande skatteskala för 1990 års inkomster.

Skatteskala för 1990

Taxerad inkomst

Skattesats

0- 31 000

0 %

31 000- 85 000

14 %

85 000-150 000

18 %

150 000- 200 000

33 %

200 000-

44 %

1988/89:SkU20

44 Rätten att dra av alla räntor i deklarationen strider enligt utskottets mening mot en grundläggande princip i skattesystemet, nämligen att endast utgifter för inkomsternas förvärvande är avdragsgilla, inte komsumtionsutgifter. Huvuddelen av de nuvarande ränteavdragen avser just sådana konsumtionsutgifter. Ränteavdragen bidrar till att göra konsumtion på kredit billigare, vilket ytterligare ökar konsumtionstrycket och därmed förslitningen på naturresurserna. Dessutom gynnar avdragsrätten kraftigt dem som redan är välbärgade.

Utskottet föreslår att den nuvarande avdragsrätten för skuldräntor ersätts med en minskning av den slutliga skatten med 44 % av räntorna, dock bara för den del av skuldräntorna som är mindre än två basbelopp per inkomsttagare. Den som är ensam försörjare av barn får dock minska sin inkomstskatt med 44 % av den del av räntorna som är mindre än fyra basbelopp. I ett övergångsskede bör personer med skuldräntor avseende eget boende, som ligger över detta räntetak, få en extra avdragsrätt som trappas av med ett halvt basbelopp per år.

Med det anförda tillstyrker utskottet miljöpartiets motion Sk455 i denna del. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande skatten för 1990 års inkomster att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk455 yrkandena 4-6 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 4 och 5 och 1988/89:Sk443 yrkandena 1 och 2

a) hos regeringen begär förslag som innebär att grundavdraget skall vara 31 000 kr., inkluderande tidigare schablonavdrag i tjänst,

b) hos regeringen begär förslag om en skatteskala för statlig inkomstskatt fr.o.m. inkomståret 1990 enligt vad utskottet anfört,

c) hos regeringen begär förslag som innebär att rätten till ränteavdrag begränsas i enlighet med vad utskottet anfört.

12. Barnavdrag (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att uttag av skatt skall ske med hänsyn till bärkraft. Den svenska familjebeskattningen innebär i sin nuvarande utformning ett avsteg från denna princip, eftersom den inte tar någon hänsyn till familjens försörjningsbörda. En familjs totala kostnader varierar med antalet barn, och en inkomstbeskattning som skall kunna skapa rättvisa för barnfamiljerna måste därför, enligt utskottet, innehålla bestämmelser om ett avdrag vid beskattningen för varje barn.

Den statliga inkomstskatten bör på sikt avskaffas utom för de allra högsta inkomsterna. Det är därför lämpligt att avdraget medges vid den kommunala taxeringen. Härigenom uppnås att avdragets värde efter skatt inte påverkas av föräldrarnas inkomstläge.

1988/89:SkU20

45 Med det anförda tillstyrker utskottet att man vid den kommunala taxeringen inför ett grundavdrag om 15 000 kr. för varje hemmavarande barn under 18 års ålder. Avdragsrätten bör också omfatta barn i åldern 18-20 år som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd. De som har så låga inkomster eller så många barn att de inte kan utnyttja grundavdraget fullt ut bör kompenseras genom ”negativ skatt”, vilket innebär att ett belopp motsvarande nettoeffekten av den inte utnyttjade delen av grundavdraget betalas ut kontant. Härigenom kan alla oavsett inkomstförhållanden utnyttja avdragets effekt fullt ut.

Förslag om grundavdrag för barn bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande barnavdrag att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk374 yrkande 6 hos regeringen begär förslag om grundavdrag för barn i enlighet med vad utskottet anfört.

13. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:

Den svenska mervärdeskatten hör till de högsta i Europa. Många länder med lägre mervärdeskatt har dessutom en ytterligare lägre skattesats för matvaror. Sverige har vid en europeisk jämförelse en tämligen mild effektiv beskattning av kapital, realisationsvinst och företagsvinster. Under 80-talet har också den formella progressionen i inkomstskatteskaloma minskat genom att skatteskalorna ändrats i omgångar. Samtidigt med denna sänkning har nivån för mervärdebeskattningen höjts.

Barnfamiljer är en grupp som, jämfört med andra hushållstyper, måste använda en relativt sett större andel av sina inkomster till matinköp. Utredningar visar att barnfamiljer skulle göra måttliga vinster om mervärdeskatten på mat slopas om reformen betalas med breddad eller höjd mervärdeskatt på andra dagligköpsvaror eller kapitalvaror som ingår i hushållsutgifterna. Vpk menar därför att finansieringen av en sänkning av matmomsen måste ske utanför mervärdeskattesystemet.

För närvarande arbetar tre utredningar med en total översyn av skattesystemet. Enligt regeringens intentioner kommer denna omstrukturering att leda till drastiska minskningar av progressionen i skatteskalorna, dvs. de som tjänar bäst skall få mest i skattesänkning. Enligt uppgift kommer en sådan reform att kosta runt 60 miljarder kr. Delar av dessa kostnader skall tas ut genom en breddad och i vissa fall höjd moms. Om denna skatteomläggning blir verklighet går Sverige från ett skattesystem med ett i vart fall uttalat utjämnande syfte till ett system med klart regressiva drag. Då kommer låginkomsttagarna att betala en ännu större andel av sin inkomst i skatt än höginkomsttagarna. Med anledning av detta föreslår vi att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett slopande av mervärdeskatten på livsmedel.

1988/89:SkU20

46 Detta bör lämpligen ske i samband med den skatteomläggning som väntas ske under 1991.

Utskottet anser att en sänkt och på sikt slopad mervärdeskatt på mat bör finansieras genom ett ökat skatteuttag på realisations- och företagsvinster, på kapitalbeskattning och genom progressiva skatteskalor. Med en sådan finansiering kommer de positiva effekterna av en reducerad/slopad matmoms att bli mycket stora för barnfamiljer och låginkomsttagare.

Utskottet tillstyrker motion Sk676. Härigenom får yrkandena 1 och 3 i motion Sk657 anses i allt väsentligt tillgodosedda. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande mervärdeskatt pä livsmedel att riksdagen med bifall till motionen 1988/89:Sk676, med anledning av motion 1988/89:Sk657 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk657 yrkande 2 och 1988/89:Sk455 yrkande 13

a) som sin mening ger regeringen till känna att mervärdeskatten på mat bör slopas,

b) som sin mening ger regeringen till känna att sänkt eller slopad mervärdeskatt på mat skall finansieras utanför mervärdeskattesystemet.

14. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har svensk livsmedelspolitik lett till att vi ur många synvinklar har fått allt sämre mat. En av orsakerna är den koncentration, storskalighet och ensidighet som den förda jordbrukspolitiken lett till.

Genom den förda livsmedels- och jordbrukspolitiken har dessutom det kemikaliserade jordbruket gynnats och det biologiska missgynnats. Detta har lett till ökande användning av konstgödsel och bekämpningsmedel som i sin tur leder till miljöförstöring; bl.a. drabbas havet av övergödning, grundvattnet av förgiftning och jordarna av sterilitet.

Rester av bekämpningsmedel finns i den mat vi äter - de långsiktiga hälsoeffekterna vet vi mycket litet om, beroende bl.a. på att cancer utvecklas först efter 20-30 år i vissa fall.

Den förda jordbrukspolitiken har dessutom lett till ökad sårbarhet. Vi har blivit helt beroende av multinationella företag vad gäller bl.a. kemikalierna. Storskaligheten och koncentrationen har lett till ökande distributionsproblem.

Genom att använda ekonomiska styrmedel på rätt sätt kan en övergång till ett biologiskt jordbruk stimuleras. Som ett led i denna strategi bör momsbefrielse av svensk basmat användas.

En momsbefrielse av basmaten innebär också gynnsamma fördelningspolitiska effekter för låginkomsttagare och låginkomstfamiljer beroende på att basmaten upptar en större del av dessas konsumtionsutrymme än för

1988/89:SkU20

höginkomstfamiljers. För övrigt har livsmedelspriserna stigit mer än konsumentprisindex under de senare åren, vilket drabbat låginkomstfamiljer hårdast.

Utskottet delar de grönas två målsättningar med den ekonomiska politiken

1) att uppnå miljömål och

2) att uppnå fördelningspolitiska mål.

Båda dessa mål underlättas genom att momsen på basmat avvecklas. Utskottet anser således att mervärdeskatten på svensk basmat bör slopas och att skattebortfallet bör kompenseras med en höjning av den allmänna mervärdeskatten på övriga varor med 2 procentenheter.

För att få ut så mycket som möjligt ur såväl miljö- som hälsosynpunkt anser utskottet bl.a. att följande basmat skall momsbefrias: De flesta mejeriprodukter, kött av bl.a. nöt, får och vilt, fisk, spannmålsprodukter, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt, bär och honung.

Av samma skäl bör t.ex. fläsk, broiler och socker inte momsbefrias. Att fläsk och broiler inte momsbefrias grundas på dels att de produktionsmetoder som används inte etiskt kan försvaras dels att de under nuvarande förhållanden inte hör hemma i ett biologiskt jordbruk, utan ofta tvärom i flera led bidrar kraftigt till miljöförstöringen.

Utskottet tillstyrker motion Sk657 och Sk455. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motion Sk676 yrkande 1. Yrkande 2 i motion Sk676 avstyrks.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande mervärdeskatt på livsmedel att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk657 och 1988/ 89:Sk455 yrkande 13, med anledning av motion 1988/89:Sk676 yrkande 1 och med avslag på motion 1988/89:Sk676 yrkande 2 hos regeringen begär förslag som innebär

a) att mervärdeskatten på svensk basmat slopas på sätt som beskrivits av utskottet,

b) att skattebortfallet kompenseras med en allmän höjning av den allmänna mervärdeskatten med 2 procentenheter,

c) att svensk basmat, som skall stödjas med slopad mervärdeskatt, definieras på det sätt som beskrivits av utskottet.

15. Sambeskattning av förmögenhet i allmänhet (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Sorn utskottet” och slutar på s. 21 med ”avstyrker motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

Fr.o.m. 1988 års taxering slopades sambeskattningen av makars Binkomster. Kapitalbeskattningen är således i fortsättningen helt knuten till individen. I överensstämmelse härmed bör enligt utskottets mening av såväl rättvise- som förenklingsskäl också förmögenhetsbeskattningen individualiseras genom att sambeskattningen av makar slopas.

Vad härefter angår frågan om föräldrars och barns förmögenhet delar

1988/89:SkU20

utskottet den i flera motioner framförda uppfattningen att samtaxering till följd av progressiviteten i förmögenhetsskatteskalan kan leda till orimliga konsekvenser. Också denna sambeskattningsform är enligt utskottets mening otillfredsställande från rättvisesynpunkt, eftersom den innebär att gifta och sammanboende med barn missgynnas i skattehänseende jämfört med skattskyldiga utan barn. Utskottet finner det särskilt anmärkningsvärt att regeringen ännu inte ansett sig böra föreslå att sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall upphöra. I fråga om fosterföräldrar föreligger nämligen i förhållande till andra föräldrar den principiella skillnaden att de förra inte får disponera över barnets förmögenhet.

Med hänsyn till det anförda och då skattebortfallet torde vara helt försumbart tillstyrker utskottet en övergång till helt individuell beskattning av förmögenhet. Förslag om slopande av sambeskattningen bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt så att en reform kan gälla fr.o.m. 1990 års taxering.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandena.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande sambeskattning av förmögenhet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk302,1988/89:Sk303 yrkande 1, 1988/89:Sk321, 1988/89:Sk329, 1988/89:Sk388 yrkande 2 och 1988/89:Sk411 yrkande 13 hos regeringen begär förslag om slopad sambeskattning av förmögenhet fr.o.m. 1990 års taxering.

16. Sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under mom. 7

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Sorn utskottet” och på s. 21 slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” i fråga om fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet bort ha följande lydelse: Frågan om sambeskattningen av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skiljer sig principiellt från frågan om sambeskattning av förmögenhet i övrigt. Fosterföräldrar får nämligen inte disponera över barnets förmögenhet. Enligt utskottets mening bör därför sambeskattningen av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet hävas. Utskottet tillstyrker motionsyrkandena härom.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande sambeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk303 yrkande 2, 1988/89:Sk309 och 1988/89:Sk440 hos regeringen begär förslag om särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet fr.o.m. 1990 års taxering.

1988/89: SkU20

4 Riksdagen 1988/89. 6 sami Nr 20

17. Barnpension (mom. 9)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp), Knut Wachtmeister (m) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Sorn framgår” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse: De nuvarande reglerna för beskattning av barnpension leder till att barn som förlorat en förälder eller båda föräldrarna blir hårdare beskattade än andra barn när de feriearbetar eller på annat sätt får inkomster. Barnpensionen motsvarar redan på garantinivån i stort grundavdraget vid beskattningen, och alla övriga inkomster som barnet får drabbas av en beskattning efter minst 35 %. Barn som har sina föräldrar i livet beskattas inte på detta sätt för ferieinkomster och liknande förrän inkomsterna överstiger drygt 10 000 kr. Beskattningen av barnpension leder således till att barn som förlorat en eller båda föräldrarna beskattas hårdare för ferieinkomster och liknande än barn som har sina föräldrar i livet.

Behandlingen av denna fråga har förhalats i flera år genom hänvisning till att frågan skall utredas ytterligare. Detta är enligt utskottet oacceptabelt, och utskottet anser att omedelbara åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med förhållandet.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande barnpension att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk301, 1988/ 89:Sk324 och 1988/89:Sk457 hos regeringen begär en skyndsam utredning och förslag som syftar till att skattemässigt jämställa barn som uppbär barnpension med andra barn.

18. Existensminimum (morn. 10)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”därför motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse: Skattskyldiga som har så låg inkomst att det som återstår sedan skatten dragits av inte ens täcker existensminimum får extra avdrag bl.a. om den nedsatta skatteförmågan beror på stor försörjningsbörda.

En av grunderna i existensminimireglerna är således att den skattskyldige har en stor försörjningsbörda. Trots detta beviljas inte en familj där modern på heltid vårdar sex barn något extra avdrag därför att hon anses ha frivilligt avhållit sig från arbete. Inte heller de som bor i eget hus, om än aldrig så högt intecknat, medges något avdrag, såvida inte huset är av den allra enklaste beskaffenhet.

Enligt utskottets mening bör reglerna ändras i dessa hänseenden så att avdrag får medges skattskyldiga i eget hem av normal beskaffenhet och skattskyldiga som själva vårdar flera småbarn.

Existensminimireglerna är enligt utskottets uppfattning inte lämpliga som ett mera varaktigt stöd till personer med låg skatteförmåga. Så länge en inkomsttagare ligger under existensminimum kommer nämligen varje in -

1988/89:SkU20

komstökning att gå i skatt, eftersom nedsättningen av skatten minskar i samma utsträckning. Så långt möjligt bör därför den låga skatteförmågan i stället beaktas genom en generell nedsättning av skatteuttaget och inte genom behovsprövade bidrag eller avdrag.

Regeringen bör enligt utskottets mening ges det anförda till känna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande existensminimum att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk342 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om existensminimireglerna.

19. Värdering av bilförsäljares förmån av fri bil (mom. 12)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”En nödvändig” och på s. 23 slutar med ”behandlade motioner.” i fråga om värdering av bilförsäljares förmån av fri bil bort ha följande lydelse:

I en bilförsäljares yrkesutövning ingår alltid att visa upp senaste modellen av det bilmärke som arbetsgivaren representerar. Vid taxeringsnämndernas bedömning av förmånsvärdet uppstår skillnader så till vida att somliga nämnder jämkar beloppet, medan andra nämnder inte tillämpar jämkning. Härigenom uppkommer orimliga skillnader i skattehänseende mellan försäljare inom samma yrkeskollektiv.

Enligt de rekommendationer som riksskatteverket utfärdat med anledning av den av riksdagen hösten 1986 antagna lagstiftningen om värdering av bilförmån skall sådan förmån inom bilhandeln tas upp till ett genomsnittsvärde för beskattningsåret.

Enligt utskottets mening bör, med hänsyn till bilförsäljarnas speciella förhållanden, bilförmånsvärdet kunna jämkas generellt. Utskottet anser således i likhet med motionärerna bakom motion Sk382 att riksskatteverket bör få i uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmån i dessa fall.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande värdering av bilförsäljares förmån av fri bil att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk382 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Förmån av fri bil i övrigt (mom. 13)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”En nödvändig” och på s. 23 slutar med "behandlade motioner.” i fråga om förmån av fri bil i övrigt bort ha följande lydelse:

De nya reglerna för tjänstebilsbeskattning innebär att avdragsmöjligheterna helt slopas för den kategorin bilinnehavare. Reglerna bör därför, enligt utskottets uppfattning, snarast omarbetas. För detta talar såväl de negativa

1988/89 :SkU20

miljö- och trafiksäkerhetsmässiga effekterna vid en minskning av nybilsförsäljningen som den svenska bilindustrins fortlevnad och utveckling. Det har enligt vad utskottet erfarit märkts en tendens till en ökande andel mindre och importerade fordon vid tecknande av leasingavtal.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion Sk458. Härigenom tillgodoses väsentligen också motion Sk356. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa 13. beträffande förmån av fri bil i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89 :Sk458 yrkande 2, med anledning av motion 1988/89:Sk356 och med avslag på motion 1988/89: Sk436 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Förmån av fri bil i övrigt (mom. 13)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”En nödvändig” och på s. 23 slutar med ”behandlade motioner.” bort ha följande lydelse:

Med anledning av att riksdagen har beslutat att kväveoxidutsläppen skall minska med 30 % från 1980 till 1995 samt att riksdagen beslutat att koldioxidutsläppen inte skall öka anser utskottet att åtgärder måste vidtas när det gäller bilismens tillväxt.

Kväveoxidutsläppen från trafiken har ökat de senaste åren beroende på att trafiken ökat med 5 % årligen. Även koldioxidutsläppen har ökat, och en minskad biltrafik är det enda som kan åtgärda detta eftersom katalytisk avgasrening inte reducerar dessa utsläpp.

De låga målsättningar som riksdagen satt upp när det gäller kväveoxider är långt under de krav naturen sätter, vilket också redogjorts för i offentliga utredningar. Inte ens dessa låga målsättningar kommer att nås utan åtgärder mot bilismen.

De schabloniserade bestämmelser som infördes den 1 januari 1987 vad gäller värdering av förmån av fri bil leder till ökad bilism och strider helt mot vad såväl riksdag som regering uttalat.

Man kan förvänta sig flera effekter av de nya bestämmelserna:

1) Den anställde, som ändå beskattas med ett schablonbelopp, kommer att använda bilen betydligt mer än vad han skulle gjort om beskattningen följde antalet körda mil

2) Företaget, som håller den anställde med bil, betalar ogärna dennes resor med andra transportmedel.

Utskottet ser med allvar på denna utveckling och anser att bestämmelserna måsta ändras.

En betydligt bättre metod för beskattning av förmånen att ha fri bil är enligt utskottets uppfattning att utnyttja körsträckan som bas för beräkningen. För att dessutom undvika problemet med frekventa bilbyten skulle en tabell baserad på årsklassen kunna tillämpas. Skattebeloppet beräknas då genom att den skattskyldige i sin självdeklaration uppger mätarställningen av

1988/89:SkU20

den bil det gäller och under året körd sträcka. Den skattskyldige lämnar också uppgift om hur mycket av detta som skall betraktas som privat körning och hur mycket som skall beskattas via företaget. Om sådan uppgift är svår att få fram kan schablonmässigt 50 % hänföras till vardera företaget och arbetstagaren. Som ett minimum kan förslagsvis en sträcka av 1 000 mil årligen åsättas arbetstagaren.

Utskottet anser således att motion Sk436 bör bifallas och övriga motioner avslås.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande förmån av fri bil i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk436 och avslag på motionerna 1988/89:Sk356 och 1988/89 :Sk458 yrkande 2

a) som sin mening ger regeringen till känna att principerna för beskattning av förmånen att ha fri bil skall ändras så att inte onödigt bilkörande uppmuntras,

b) hos regeringen begär förslag på ändrade regler i enlighet med dessa principer.

22. Pensionsförsäkringar (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Skattereglerna för” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

Nya regler för efterlevandeskyddet inom den allmänna försäkringen träder i kraft den 1 januari 1990. Dessa innebär i allmänhet förbättringar för änkor, änklingar och sambor med barn upp till 12 års ålder. Även barnpensioneringen förbättras och utsträcks till 20 års ålder när barnen fortfarande studerar. Den livsvariga efterlevandepensionen för alla änkor kommer dock successivt och efter långtgående övergångsregler att försvinna. Änkor, änklingar och efterlevande sambor med barn kan visserligen få särskild efterlevandepension om deras möjligheter att försörja sig genom dödsfallet nedsätts med minst hälften, men de nya reglerna kommer trots detta att innebära behov av ytterligare åtgärder till skydd för makar med låg eller ingen inkomst.

Det är enligt utskottets uppfattning nu angeläget att inga hinder läggs i vägen för dem som själva vill ordna ett kompletterande försäkringsskydd. Utskottet anser därför att avdrag bör medges utan begränsning när det gäller premier för efterlevandeförsäkring och att möjligheten att erhålla avdrag för premie för makes pensionsförsäkring bör återinföras.

Socialförsäkringsutskottet uttalade i samband med riksdagens beslut om en reformering av efterlevandeskyddet inom den allmänna försäkringen att en utgångspunkt för den fortsatta översynen på skatteområdet skall vara att de grundläggande avdragsvillkoren avseende premier för frivilliga pensionsförsäkringar inte försämras. Utskottet vill med anledning av uppgifter om en årlig skatt på 30 % på kapitalet i försäkringsbolagens pensionsfonder göra klart att en sådan beskattning enligt utskottets mening skulle radikalt försämra avkastningen på pensionssparandet och göra det svårt att garantera

1988/89:SkU20

dess värde. Detta kan inte accepteras och strider mot det uttalande socialförsäkringsutskottet gjort.

I motion Sk409 har moderata samlingspartiet framställt yrkande om en ny parlamentarisk utredning med uppgift att ge ett samlat heltäckande förslag till en revision av den allmänna tilläggspensioneringen och i anslutning härtill även yrkat att riksdagen beslutar att inga försämringar i beskattningshänseende får genomföras vad gäller pensionssparande under den tid den nödvändiga reformeringen utreds. Utskottet tillstyrker detta yrkande.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

17. beträffande pensionsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk342 yrkande 4, 1988/89:Sk362 och 1988/89:Sk409 yrkandena 1 och 2

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rätten till avdrag för premie för makes pensionsförsäkring och efterlevandeförsäkring,

b) beslutar att inga försämringar i beskattningshänseende får genomföras under den tid en ny parlamentarisk utredning ser över den allmänna tilläggspensioneringen.

23. Fackliga stipendier (mom. 18)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Enligt utskottet” och slutar med ”avstyrker motionen.” bort ha följande lydelse: Genom riksdagsbeslut hösten 1986 permanentades lagstiftningen om viss skattefrihet för stipendier. Lagstiftningen innebär att fackföreningsrörelsen kan lämna förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad arbetsförtjänst i samband med kursdeltagande. För den fackliga organisationen som utbetalar stipendier uppkommmer härigenom stora vinster. Man undgår nämligen att betala det belopp som rätteligen skulle gått till stat och kommun i skatt och slipper erlägga lagstadgade arbetsgivaravgifter. Det finns enligt utskottets mening inte någon rimlig anledning att förmånsbehandla fackliga stipendier vid beskattningen. Skattefrihet för sådana stipendier strider mot lagstiftningens grunder och åsidosätter elementära rättvisekrav. Skattefriheten innebär också ett väsentligt avsteg från allmänt tillämpade principer vid beskattningen därigenom att en facklig utgivare av stipendium - i motsats till en vanlig arbetsgivare - inte skall anses som arbetsgivare i den meningen att han drar nytta av den utbildning som är själva syftet med stipendiet. Utskottet anser att skattefriheten bör slopas.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

18. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk323 antar följande

1988/89:SkU20

54 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 19 § kommunalskattelagen (1928:370) att orden ”stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning” byts ut mot ”stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

24. Vinstdelning (mom. 19)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp), Rolf Kenneryd (c) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet ser” och på s. 25 slutar med ”dessa motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

De vinstdelningssystem som byggs upp på enskilda initiativ har en helt annan inriktning än de allmänna löntagarfonderna. Dessa fonder, som snarast bör slopas, fyller inte sitt uppgivna syfte att utjämna förmögenhetsfördelningen och att skapa större inflytande för löntagarna utan medför tvärtom en ökad maktkoncentration och ett minskat utrymme för enskilt sparande. Genom företagsanknutna vinstdelningssystem uppnår man på frivillig väg en rad fördelar såväl för företagen och deras anställda som från samhällsekonomisk synpunkt. Medarbetarna ökar sitt engagemang, ansvar och deltagande i företagets verksamhet och detta leder i sin tur till bättre samhällsekonomi och högre välstånd genom mera konkurrenskraftiga företag och effektivare produktion. De anställda får ett ägarinflytande i företaget och man ökar det enskilda sparandet och ägandet.

Olika vinstdelningssystem har införts inom ett allt större antal företag. Enligt utskottets uppfattning bör man underlätta en fortsatt utveckling i denna riktning genom lättnader i de nuvarande beskattningsreglerna.

I motsats till vad som gäller för löntagarfonder och allemansfonder betalar vinstandelsstiftelser under sin förvaltning av löntagarnas medel bl.a. skatt för utdelningsinkomster, rörelseintäkter och reavinster. Eftersom de anställda beskattas fullt ut för de medel de i sinom tid får lyfta från stiftelsen innebär detta en dubbelbeskattning som kan ifrågasättas. Det kan också ifrågasättas om inte beskattningen även i övrigt slår alltför hårt mot dessa sparmedel, som inte omfattas av någon av de skattelättnader som gäller inom andra sparformer.

Enligt utskottets mening bör det övervägas om inte vinstandelar bör vara befriade från socialavgifter. Förmånen går utanför löneavtalen och inkräktar inte på övriga sociala förmåner. Det finns därför inte något egentligt skäl att belägga den med avgifter. Ett förslag som framförts är att avsättningar till vinstandelsstiftelser där medlem binds minst fem år inte skall avgiftsbeläggas. Det finns enligt utskottets åsikt goda skäl att genomföra detta förslag. Därvid bör det klargöras att avsättningen till sådana stiftelser är avdragsgill.

1988/89SkU20

55 Utskottet anser också att det bör övervägas om inte vinstandelar över huvud taget bör avgiftsbefrias.

Anställda som köper aktier i det egna företaget har tidigare blivit förmånsbeskattade för skillnaden mellan emissionskursen och kursen vid marknadsintroduktionen. Förvärvsbeskattningen har avskaffats under vissa förutsättningar, bl.a. att den anställdes förvärv sker på samma villkor som allmänhetens förvärv, att de anställda tillsammans med redan existerande aktieägare inte förvärvar mer än 20 % av antalet utbjudna aktier och att varje anställd inte köper för mer än 30 000 kr.

Enligt utskottets uppfattning bör en anställd inte beskattas för köp av aktier i det egna företaget så länge aktierna förvärvats på samma villkor som gäller för utomstående. Begränsningarna beträffande antalet tecknade aktier och beloppsgränsen bör tas bort.

Enligt utskottet mening finns det mot bakgrund av det behov av förändringar som redovisats skäl att låta regeringen göra en översyn av skattereglerna för vinstandelssystem och anställdas förvärv av aktier i syfte att stimulera en ökad användning av vinstdelningssystem.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

19. beträffande vinstdelning

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk313,1988/89:Sk358 och 1988/89:Sk371 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Schablonavdraget i tjänst (mom. 20)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m). Rolf Henneryd (c) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

En riksdagsmajoritet bestående av s och vpk höjde våren 1985 på förslag av regeringen schablonavdraget i inkomstslaget tjänst från 1 000 kr. till 3 000 kr., dock högst 10 % av inkomsten. Regeringsförslaget motiverades med att taxeringsarbetet därigenom kunde förenklas.

Samtliga borgerliga partier avvisade förslaget som strider mot principen om skatt efter bärkraft och leder till orättvisor mellan olika kategorier inkomsttagare. Schablonavdrag medges inte för exempelvis pensionärer och egenföretagare.

De fördelar som ett högt schablonavdrag kan ha från förenklingssynpunkt måste vägas mot kravet på rättvisa i beskattningen. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att man vid 1991 års taxering inte medger ett högre schablonavdrag än 2 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från arbetet.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk374 och Sk463.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

20. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk374 yrkande 10 och 1988/89:Sk463 yrkande 2 antar följande

1988/89:SkU20

56 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 33 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) att beloppet ”3 000 kronor” skall bytas ut mot ”2 000 kronor”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

26. Tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn på daghem (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” i fråga om tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn på daghem bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att man vid beräkning av tidsvinst vid resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna kommunikationsmedel bör beakta också den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem, fritidshem och liknande. Daghem eller motsvarande ligger inte sällan så till att man vid resa med kollektiva kommunikationsmedel måste göra flera byten med avsevärd tidsåtgång. Av dessa och andra praktiska skäl kan det vara nödvändigt att använda bil.

En utvidgning av tidsvinstberäkningen i enlighet med det anförda skulle innebära ett välkommet stöd för berörda småbarnsfamiljer och knappast medföra något märkbart skattebortfall för staten, eftersom endast en mindre del av småbarnsföräldrarna härigenom torde komma att få ett förhöjt reseavdrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandena.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn pä daghem

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Sk342 yrkande 2, 1988/89:Sk384 och 1988/89:Sk458 yrkande 1 hos regeringen begär förslag som innebär ändrade regler i enlighet med vad utskottet anfört.

27. Resor till och från arbetet i övrigt (mom. 22)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena.” i fråga om resor till och från arbetet i övrigt bort ha följande lydelse:

Socialdemokraternas förslag om en stor skattereform innebär att inga som helst reseavdrag skall få göras för de första fem milen enkel väg, arbetsresa. Detta kommer att drabba bl.a. landsbygds- och småortsboende omänskligt hårt. Många pendlar också ut från stora orter till mindre orter. Dessa drabbas på motsvarande sätt.

5 Riksdagen 1988189. 6sami. Nr 20

1988/89:SkU20

57 Enligt utskottets mening bör inte reseavdragen försämras som socialdemokraterna föreslår. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22. beträffande resor till och frän arbetet i övrigt

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk363 och 1988/89:Sk430 som sin mening ger regeringen till känna att reseavdragen inte bör försämras.

28. Dubbel bosättning (mom. 23)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Också denna” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:

De skäl som ansetts motivera en utvidgning av den s.k. tvåårsregeln i fråga om skattskyldiga vilka arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen kan enligt utskottets mening med fog göras gällande också i fråga om andra yrkeskategorier. För att tillgodose kravet på rättvisa och likformighet vid taxeringen bör därför utvidgningen av tvåårsregeln gälla utan begränsning till vissa yrkeskategorier.

Med det anförda, som utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna, tillstyrker utskottet motion Sk339.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

23. beträffande dubbel bosättning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk339 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående dubbel bosättning.

29. Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 24)

Maggi Mikaelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Även fackföreningsavgifternas” och slutar med ”aktuella motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Hösten 1982 beslutade vpk och socialdemokraterna, mot de borgerliga partiernas vilja, att införa en rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter. De nya bestämmelserna kom att innebära att skattereduktion medges med 40 % av den medlemsavgift som erlagts. Underlaget är dock maximerat till 1 200 kr. varför reduktionen blir som högst 480 kr. Sedan beslutet togs har fackföreningsavgifterna höjts lika väl som priserna i samhället i övrigt. Värdet av skattereduktionen har därför minskat realt sett samtidigt som avgifterna ökat.

Utskottet biträder förslaget att begränsningen att underlaget för skattereduktion till 1 200 kr. slopas. Skälet är bl.a. att motsvarande tak inte förekommer för medlemsskap i arbetsgivarorganisation och att fackföreningsavgifter bör betraktas som kostnad för intäkt av förvärvsarbete. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk444 i denna del, varigenom även

1988/89:SkU20

motionerna Sk386 och Sk307 får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker motion Sk333.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

24. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk307,1988/89:Sk386 och 1988/89:Sk444 yrkande 15 och med avslag på motion 1988/ 89:Sk333 antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om 2 § lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift att orden ”, dock högst 1 200 kronor” skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

30. Extra avdrag på grund av sjukdom (mom. 25)

Maggi Mikaelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:

I årets budgetproposition aviseras förändringar i nu gällande högkostnadsskydd för vård- och läkemedelsutgifter. De fria läkemedlen och förbrukningsartiklarna föreslås slopade och skall i stället omfattas av läkemedelsrabatteringen. Därutöver anför föredragande statsrådet att det bör övervägas att avskaffa den möjlighet som nu finns till avdrag för sjukdomskostnader i taxeringen.

Vad gäller den första delen av förslaget om förändringar i högkostnadsskyddet och läkemedelsrabatteringen, bör det slutliga förslaget avvaktas. Det finns ingen möjlighet att bedöma den totala effekten utifrån vad som redovisas i propositionen. När det gäller förslaget om att avskaffa avdrag för sjukdomskostnader i taxeringen innebär detta enligt utskottets mening att olika sjukdoms- och handikappgruppers behov ställs mot varandra. Detta är direkt stötande.

Utskottet anser att möjligheten till avdrag för sjukdomskostnader måste finnas kvar. Även med en reformering av högkostnadsskyddet kan sjukvårdskostnaderna bli påfrestande för vissa grupper. Utskottet föreslår därför att riksdagen uttalar att det för närvarande inte finns skäl att slopa möjligheten till avdrag för sjukdomskostnader i taxeringen och tillstyrker således motion Sk318.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

25. beträffande extra avdrag på grund av sjukdom att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk318 som sin mening ger regeringen till känna att det för närvarande inte finns skäl att slopa avdragsmöjligheten för sjukdomskostnader i taxeringen.

1988/89:SkU20

31. Underhåll till icke hemmavarande barn (mom. 26)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Även avdraget” och slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Många underhållsskyldiga har i dag en bekymmersam situation. Trots detta har bl.a. ensamförälderkommittén och senare skatteförenklingskommittén föreslagit att den redan begränsade rätten till avdrag för underhållsbidrag skall tas bort. Avdraget för underhållsbidrag utgår i dag med högst 3 000 kr. per barn, medan underhållsbidrag normalt fastställs till minst 11 000 kr. för varje barn och år.

Ett borttagande av avdragsrätten skulle ytterligare försvåra för en underhållsskyldig att bidra till sina barns försörjning, vilket också skulle urholka inställningen att båda föräldrarna har ansvar för barnen.

Utskottet tar bestämt avstånd från sådana förslag. Det är enligt utskottets mening viktigt att förstärka, inte ytterligare urholka, den underhållsskyldiges möjlighet att bidra till sina barns försörjning. Regeringen bör därför ges i uppdrag att lägga fram förslag till förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

26. beträffande underhäll till icke hemmavarande barn att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk342 yrkande 1 och 1988/89:Sk383, med anledning av motion 1988/89:Sk340 och med avslag på motion 1988/89:Sk444 yrkande 16 hos regeringen begär förslag till en förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga föräldrar.

32. Avdrag för gåvor som SIDA förmedlar till tredje världen (mom. 27)

Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” i fråga om gåvor till människor i tredje världen bort ha följande lydelse:

De ekonomiska skillnaderna mellan industriländer och utvecklingsländer är väl dokumenterade. Industriländer som Sverige arbetar målmedvetet för att motarbeta denna olyckliga tendens både av solidaritetsskäl och för att världen blir mycket säkrare plats att existera i om inte en stor del av mänskligheten lever under ekonomiskt förtryck. Arbete med dessa syften hör hemma inom ramen för SIDA och i vår handelspolitik.

Personliga relationer mellan människor i industrivärlden och människor i u-länder är av stort värde. En svensk som ger en personlig gåva till en människa i ett u-land känner ett intresse för den personen och det landet. Han eller hon får också en ökad förståelse av de problem som finns i den lilla skalan i ett helt annat land. Mottagaren å sin sida får kunskap om världen utanför hennes begränsade omgivning och får ett framtidshopp som inte utan vidare kan förmedlas av bistånd genom myndighetskanaler. Personlig hjälpverksamhet och de kontakter som fås på det viset är sålunda av största

1988/89 :SkU20

betydelse både för förståelse mellan människor i olika länder och för fred mellan länderna.

Enligt utskottets uppfattning bör samhället, vid sidan av sin ordinarie hjälpverksamhet, uppmuntra kontakter mellan svenska medborgare och människor i u-länder som behöver ekonomisk hjälp och personlig uppmuntran. Ett sätt att göra detta, och ett sätt som är vanligt i andra västländer, är att avdragsrätt i taxeringen åtnjutes för sådana gåvor. En sådan avdragsrätt bör också införas vid beräkning av svensk inkomstskatt. För att inte rätten skall missbrukas bör gåvan antingen förmedlas av SIDA eller en gräns på 5 000 kr. tillämpas.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa

27. beträffande avdrag för gåvor som SIDA förmedlar till tredje världen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk435 hos regeringen begär förslag som innebär att biståndsgåvor till människor i tredje världen skall vara avdragsgilla om SIDA förmedlar dessa gåvor eller gåvorna har ett maximalt värde av 5 000 kr.

33. Avdrag för gåvor till ideellt humanitärt arbete (mom. 28) Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden.” i fråga om gåvor till humanitärt arbete bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära ändamål vid inkomstbeskattningen bör komma till stånd. I folkpartiets partimotion Sk328 föreslås en sådan avdragsrätt.

Avdrag bör enligt motionärernas förslag medges - inom en maximerad beloppsram - för gåva från enskild person till bl.a. svenskt trossamfund samt till svensk organisation som i överensstämmelse med sina stadgar:

- utövar hjälpverksamhet till förmån för personer som behöver bistånd av särskilda sociala eller ekonomiska skäl,

- utövar internationell biståndsverksamhet,

- verkar för internationellt samförstånd eller för respekt för de mänskliga rättigheterna,

arbetar för att bekämpa sjukdomar eller för att förbättra villkoren för sjuka eller handikappade.

Utskottet anser att avdragsrätten bör utformas på det sätt som föreslås i motionen. Avdragsrättens värde bör vara oberoende av i vilket inkomstskikt givaren befinner sig och därför ha formen av en skattereduktion.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk328.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa

28. beträffande avdrag för gåvor till ideellt humanitärt arbete

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk328 hos regeringen begär förslag om avdrag för gåvor till ideella biståndsorganisationer i enlighet med vad utskottet anfört.

1988/89 :SkU20

34. Kulturarbetarnas rätt till avdrag för utvecklingskostnader (mom. 30)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Den lagstiftning” och slutar med ”och Sk464.” i fråga om utvecklingskostnader bort ha följande lydelse:

En bildkonstnär, författare eller annan fri kulturskapare som skall etablera en egen verksamhet har ofta stora svårigheter att övervinna, särskilt under de första verksamhetsåren. Det är därför viktigt att det allmänna undviker att i onödan försvåra den ekonomiska situationen för honom eller henne. Generösare avdragsregler för utvecklingskostnader är därför väl motiverade. Den nuvarande tidsgränsen på ett år anser utskottet vara alltför snävt tilltagen. Om en avdragsrätt av den här arten inte skall förfela sitt syfte bör den rimligen omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre tillbaka i tiden än ett år. Endast därigenom kan avdragsrätten på ett mer avgörande sätt underlätta en kulturarbetares situation i initialskedet av verksamheten. Tidsgränsen bör sättas till tre år före rörelsens påbörjande.

Utskottet anser att regeringen bör ges det anförda till känna och tillstyrker därför motion Sk424.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa

30. beträffande kulturarbetares rätt till avdrag för utvecklingskostnader att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk424 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avdragsrätt för utvecklingskostnader.

35. Ett särskilt inkomstslag för kulturverksamhet (mom. 31)

Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Den lagstiftning” och slutar med ”och Sk464.” i fråga om ett särskilt inkomstslag bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att utreda om man skall införa ett särskilt inkomstslag för inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet, eftersom kulturarbetarna arbetar under helt andra villkor än de som gäller för näringsidkare i allmänhet. Det har på många sätt visat sig att de fria kulturarbetarna inte passar in i det gängse rörelsebeskattningssystemet. Vidare kan, eftersom kulturverksamheten uppvisar så många avvikelser från vad som normalt gäller för näringslivet, en särbehandling vara motiverad i fråga om socialavgifternas beräkningsgrund och utformning.

Vad nu anförts bör enligt utskottet ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker därför motionerna Sk334 och Sk464.

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa

31. beträffande ett särskilt inkomstslag för kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk334 och 1988/ 89:Sk464 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående kulturarbetares skatteförhållanden.

1988/89:SkU20

36. Nyetableringskonto (morn. 34)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Britta Bjelle (fp, Knut Wachtmeister (m) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”därför motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse: Ett positivt sätt att stärka den svenska ekonomin är att intressera fler medborgare att starta egna företag. På olika sätt försöker samhället också stötta en sådan verksamhet bl.a. genom utvecklingsfonder, högskolor m.m. Någon brist på idéer finns inte. Men det kanske svåraste problemet att lösa, när idén till ett nytt företag väl är kläckt, är kapitalfrågan. Kapitalbristen gör att Sverige går miste om flera hundra nya företag per år.

För att tillvarata den unika företagareförmågan som landet besitter bör enligt utskottets mening särskilda stimulansåtgärder riktas mot dem som vill starta företag. Därför bör medborgarna ges möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar till nyföretagsfonder. Sådana fonder bör kunna få tas i bruk inom en viss tid och göra det möjligt för innehavaren att starta ett företag.

Utskottet anser att regeringen bör få i uppdrag att utreda frågan om införandet av nyetableringskonto. Visserligen är frågan föremål för vissa överväganden inom företagsskattekommittén, men kommitténs utredningsuppdrag är mycket omfattande och någon garanti för att något förslag kommmer därifrån inom en snar framtid finns inte. Frågan överlämnades redan 1981 till kommittén och något förslag har ännu inte lagts fram.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk426 och Sk427.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

34. beträffande nyetableringskonto att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk426 och 1988/ 89:Sk427 hos regeringen anhåller om en utredning med syfte att utreda frågan om införandet av s.k. nyetableringskonton i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Skattetrycket (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (vpk) anför:

Skatter är ett sätt för samhällsmedborgarna att solidariskt betala till gemensamma utgifter som t.ex. skola, sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, vägar, järnvägar m.m.

Skattekvoten, dvs. summan av skatter och avgifter (sociala etc.) i förhållande till bruttonationalprodukten, BNP - av borgerliga politiker och ekonomer kallat skattetryck - har getts felaktiga proportioner. I kampanjer för sänkta skatter försöker man ge intryck av att om skattekvoten ökar skulle detta minska hushållens konsumtionsutrymme. Resonemanget låter bestickande men är oriktigt och rymmer ett begränsat synfält.

Skattekvoten är avhängig tillväxten i ekonomin - BNP. Om tillväxten är lägre än löneökningarna ökar skattekvoten och omvänt om tillväxten är

1988/89:SkU20

högre än samma löneökning minskar skattekvoten. Dessutom stannar inte skatteintäkterna i samhällets kassakista utan fortsätter i det ekonomiska kretsloppet. Skattepengar återförs direkt eller indirekt till hushållen genom s.k. transfereringar. Detta sker bl.a. inom ramen för socialförsäkringssystemet, barnbidrag, pensioner etc.

När transfereringarna kan ökas ger detta hushållen mer pengar att röra sig med.

Skattepengar återförs även indirekt till hushåll och företag, när de bl.a. brukas för offentlig konsumtion av typ skola, sjukvård m.m. Om dessa inte skulle betalas via skatten skall de ändock betalas, och då direkt ur den egna plånboken. Den som då har mest i plånboken kan köpa sig bäst kvalitet.

Frågan om skattekvotens storlek är inte det väsentligaste utan var skatter och avgifter tas ut och vad de används till. Om skattekvoten ökar för att minska inkomstklyftorna och trygga välfärden är det enligt vår mening bra, men om skattekvoten ökar för att bygga fler JAS-flygplan eller för att subventionera storföretagens vinster är det dåligt.

Skattekvoten - skattetrycket i Sverige brukar också jämföras med andra länders. I dessa jämförelser ligger Sverige högt, men jämförelserna haltar betänkligt. I andra länder ligger oftast inte avgifter till socialförsäkringssystemet med som i Sverige. Där betalas de i stället i form av försäkringsavgifter och ingår inte i skattekvoten. Vid en jämförelse måste alltså dessa räknas bort och i stället för ca 56 % blir kvoten ca 40 %.

Vi vill föra över reserver från kapitalägare och från överlikviditeten i näringslivet till de lönearbetande, till regional utveckling, till trafik- och energipolitik och till den offentliga sektorns socialt och samhällsekonomiskt viktiga delar. Vi anser således att det är utvecklingen inom den offentliga sektorn som nu måste prioriteras.

2. Skattetrycket (mom. 2)

Birger Schlaug (mp) anför:

Skattetrycket-dvs. summan av skatter och s.k. arbetsgivaravgifter-har fått ett allt större utrymme i debatten. Miljöpartiet de gröna anser att skattetryckets omfång är av mindre betydelse än innehållet - dvs. till vad skatterna används och på vad de utgår.

De gröna anser inte att det generellt kan påstås att högt skattetryck leder till minskad valfrihet - en beskattning som används för att utjämna inkomstskillnader kan i stället leda till ökad valfrihet för låginkomsttagare. Skatter som används för t.ex. utbyggd barnomsorg enligt de grönas förslag som innebär att småbarnsförälder har rätt att bli kommunal dagbarnvårdare åt eget barn ökar också dessa valfriheten.

De gröna ser ingen målsättning i att i dag sänka skattetrycket - däremot omfördela det. Under lång tid har tillväxtsamhället lånat av kommande generationer genom en politik som lett, och fortfarande leder, till miljöförstöring, döda sjöar, sargat hav, skadade skogar, ökande allergier etc. För att kunna komma till rätta med dessa problem kommer en växande del av den gemensamma kakan att behöva användas. Att i detta läge prioritera sänkt skattetryck framför de nödvändiga restaureringsåtgärderna och omställning -

1988/89:SkU20

arna av samhället, så att detta kan byggas innanför de ekologiska ramarna, måste betraktas som djupt ansvarslöst.

För den enskilde individen eller för den enskilda familjen innebär det naturligtvis inte heller ökat konsumtionsutrymme i realiteten om en skatt ersätts med en avgift som inte råkar räknas in i begreppet ”skattetryck”.

I den debatt som råder är det dessutom viktigt att påpeka att beräkningsunderlaget är olika från land till land - sålunda räknas de sociala avgifterna in i skattetrycket i vårt land, medan motsvarande avgifter inte räknas in i andra länder.

3. Skatten för 1990 års inkomster (mom. 3)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi förutsätter att regeringen presenterar förslag om skatteskala för 1990 i kompletteringspropositionen och återkommer därför vid riksdagsbehandlingen av denna.

Vi vill understryka att 1990 års skatteskala enligt vår mening bör utgöra ett rejält steg på vägen mot den större reform som skall beslutas nästa vår och träda i kraft 1991.

4. Föräldraavgift till Waldorfskolor (mom. 5)

Birger Schlaug (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att en ”skolpeng” skall följa eleven och som föräldrar/elev själva kan styra till den godkända skola man själv önskar. Detta system leder till att bl.a. Waldorfskolor inte behöver finansiera sin verksamhet genom föräldraavgifter på det sätt som sker i dag och som hårt drabbar låginkomsttagare vars barn går i Waldorfskolan.

Motion 1988/89:Sk466 redovisar de uppenbara orättvisor som i dag finns och, precis som anförs i motionen, bör orättvisorna rättas till genom åtgärder utanför skattesystemet. Löses inte detta problem finns det skäl att återkomma med lösningar inom skattesystemets ram; t.ex. genom att skatten får reduceras med viss del av föräldraavgift som erläggs för elever som går i godkända alternativskolor.

5. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Ett viktigt inslag i en kommande skattereform är enligt vår mening sänkt mervärdeskatt på livsmedel. Detta har en fördelningspolitisk grund. Effekten av sänkt matskatt kan jämställas med en skattereduktion lika för alla. I en kommande skattereform har därför detta förslag stor betydelse för möjligheten att ge även låginkomsttagare sänkt skatt.

Vi har tidigare visat på att den sänkta matskatten kan finansieras med höjd moms på kapitalvaror m.m. Det finns utredningsmaterial som styrker att detta ger den största fördelningspolitiska effekten. Vi anser att finansieringen emellertid kan lösas inom totalramen för skattereformen, där sänkt mervärdeskatt på basmat utgör en viktig del. Vårt krav utgår inte bara ifrån

1988/89:SkU20

barnfamiljers behov av lägre matpriser, utan tar också hänsyn till pensionärers, studerandes och över huvud taget låginkomsttagares behov av låga matpriser.

I avvaktan på att den pågående översynen resulterar i ett förslag har vi för dagen inte något yrkande i denna fråga.

6. Barnpension (mom. 9)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

De nuvarande reglerna för beskattning av barnpension leder till att barn som förlorat en förälder eller båda föräldrarna blir hårdare beskattade än andra barn när de feriearbetar eller på annat sätt får inkomster. Barnpensionen motsvarar redan på garantinivån i stort grundavdraget vid beskattningen, och alla övriga inkomster som barnet får drabbas av en beskattning efter minst 35 %. Barn som har sina föräldrar i livet beskattas inte på detta sätt för ferieinkomster och liknande förrän inkomsterna överstiger drygt 10 000 kr.

Frågan om barnpensionernas beskattning berörs av den pågående översynen. I avvaktan på att översynen ger resultat i form av förslaget har vi för dagen inte något yrkande.

7. Bilförmån (mom. 12 och 13)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Vi anser att de nya, mer schabloniserade regler som gäller fr.o.m. den 1 januari 1987 för värdering av förmån av fri bil är alltför schabloniserade. Härigenom skapas orättvisor som enligt vår mening inte kan motiveras av förenklingshänsynen. Det kan gälla bilförsäljare och det kan gälla personer som använder bilen till större delen i tjänsten.

Bestämmelserna om värdering av bilförmån behandlas av RINK. I avvaktan på RINK:s förslag har vi för dagen inte något yrkande i dessa frågor.

8. Bil till och från arbetet (mom. 21 och 22)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (vpk) anför:

Socialdemokraterna har i sitt förslag om stor skattereform föreslagit att inga som helst reseavdrag skall få göras för de första fem milen enkel väg, arbetsresa. Detta kommer att drabba landsbygds- och småortsboende omänskligt hårt. Många pendlar också ut från stora orter till mindre orter. Dessa drabbas på motsvarande sätt.

Enligt vår mening skall inte reseavdragen försämras som regeringen föreslår utan reseavdragen bör tvärt om förbättras.

Vi delar också motionärernas uppfattning att man vid beräkning av tidsvinst vid resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna kommunikationsmedel bör beakta den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem, fritidshem och liknande. Daghem eller motsvarande ligger inte sällan så till att man vid resa med kollektiva kommunikationsmedel måste

1988/89:SkU20

göra flera byten med avsevärd tidsåtgång. Av dessa och andra praktiska skäl kan det vara nödvändigt att använda bil.

En utvidgning av tidsvinstberäkningen i enlighet med det anförda skulle enligt vår mening innebära ett välkommet stöd för berörda småbarnsfamiljer och knappast medföra något märkbart skattebortfall för staten, eftersom endast en mindre del av småbarnsföräldrarna härigenom torde komma att få ett förhöjt reseavdrag.

Frågan om utformningen av avdragsrätten för resor med bil till och från arbetet behandlas av RINK. I avvaktan på RINK:s förslag har vi för dagen inte något yrkande i dessa frågor.

9. Kulturarbetarnas ekonomiska villkor (mom. 30,31 och 32)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Det finns många exempel även på etablerade och erkända kulturutövare som har stora svårigheter att uppnå en acceptabel ekonomisk standard. De ekonomiska villkoren är självfallet starkt beroende av statliga och kommunala anslag samt av efterfrågan och betalningsförmågan hos den ”marknad” som skall ta emot utbudet. För fria kulturutövare visar sig ofta skatte- och avgiftssystemet var klart ogynnsamt. Enligt vår mening är det angeläget att kulturarbetarnas inkomst- och skatteförhållanden förbättras. Möjlighet till utjämning av inkomster över tiden är nödvändig.

Den genomgripande översyn av beskattningsreglerna som pågår berör bl.a. de nu aktuella frågorna. I avvaktan på kommittéernas ställningstaganden har vi inte något yrkande i dessa frågor.

10. Nyetableringskonto (mom. 34)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Hushållssparande! är i dag på en mycket låg nivå. Det är av allra största vikt för samhällsutvecklingen att hushållen börjar spara i stället för att låna. Ett sparande ger hushållen ekonomisk trygghet. Ett sparande i egen bostad, aktier, vinstandelsfonder, studier och i eget företag ger en positiv makt- och ägandespridning i samhället. Vi anser att möjligheten till en skattefri avsättning till pensionssparande skall vara kvar. Därtill anser vi att möjligheter till ett personligt investeringskonto bör finnas, som medger ett skattefritt sparande även till boende och företagande.

För personligt investeringskonto kan gälla följande:

- Berättigade att öppna ett personligt investeringskonto är desamma som för allemanssparandet.

- Insättning får ske på kontot med upp till ett halvt basbelopp per person och år. Denna summa undantas från beskattning.

- All avkastning inom kontot blir skattefri så länge pengarna kvarstår på kontot. Förmögenhetsskatt tas ut.

- Uttag utan beskattning får ske före exempelvis 55 års ålder för investering i egen permanentbostad eller som eget kapital vid start eller övertag av företag. Därvid minskas ingångsvärdet med motsvarande belopp vid

1988/89 :SkU20

realisationsvinstbeskattning. Kontot bör även kunna öppnas för köp av aktier.

- Uttag tillåts för alla medel på kontot fram till dess kontoinnehavaren fyller exempelvis 55 år. Uttag kan ske med maximalt 20 % av kontots högsta värde per år. Medlen får med andra ord tas ut under en femårsperiod. Uttagen justeras för kontots värdeförändring under perioden. Efter femårsperioden, exempelvis vid 60 års ålder, är de medel som ej tagits ut fria för omedelbart uttag. Uttaget beskattas enligt inkomstskattereglerna.

- Vid särskilda skäl bör pengarna mot erläggande av avgift kunna tas ut innan åldersgränsen är uppnådd.

Frågor om investeringskonton och liknande, och över huvud taget sambandet mellan skattesystemet och sparande, ingår i den pågående översynen av skattesystemet. Vi har därför inte något yrkande i dessa frågor utan avvaktar de väntade förslagen.

11. FN-tjänst(mom. 35)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Knut Wachtmeister (alla m) anför:

Med rätta har - inte minst under senare tid - många lovord riktats till FN:s fredsbevarande styrkor. Svensk personal spelar i detta sammanhang en mycket viktig roll. Insatserna från svensk sida har också rönt en berättigad uppmärksamhet. Emellertid framgår det av vad försvarsministern anför i budgetpropositionen att ersättningen till svensk personal som utför denna för Sverige så viktiga uppgift tillåtits sjunka så lågt att antalet sökande blivit allt färre. Vi anser att det är mycket allvarligt om kvaliteten på den uttagna personalen sjunker och därmed gör det osäkert att arbetet kan utföras tillfredsställande.

Vi förutsätter att regeringen snarast vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med situationen och har i avvaktan härpå inte något yrkande i detta ärende.

1988/89:SkU20

68 Innehållsförteckning

1988/89:SkU20

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Gällande ordning m.m 8

Pågående utredningar 8

Skatteskala, grundavdrag, marginalskatt 9

Mervärdeskatt på livsmedel 9

Förmögenhet 10

Barnpension 10

Existensminimum 11

Förmån av fri semesterbostad 11

Bilförmån 11

Skattefrihet för viss inkomst 12

Pensionsförsäkringar 12

Fackliga stipendier 13

Vinstdelning 13

Schablonavdraget i tjänst 13

Resor till och från arbetet 14

Dubbel bosättning 14

Skattereduktion för fackföreningsavgift 14

Extra avdrag på grund av sjukdom 15

Underhåll till icke hemmavarande barn 15

Avdrag för gåvor 15

Kulturarbetare 16

Yrkesfiskare 16

FN-tjänst 16

Utskottet 17

Allmänna riktlinjer för skattepolitiken 17

Skatten för 1990 års inkomster 18

Barnavdrag, m.m 19

Mervärdeskatt på livsmedel 19

Sambeskattnig av förmögenhet 20

Barnpension 21

Existensminimum 21

Förmån av fri semesterbostad 22

Bilförmån 22

Skattefrihet för vissa inkomster 23

Pensionsförsäkringar 23

Fackliga stipendier 24

Vinstdelning 24

Schablonavdraget i tjänst 25

Resor till och från arbetet 25

Dubbel bosättning 25

Skattereduktion för fackföreningsavgift 26

Extra avdrag på grund av sjukdom 26

Underhåll till icke hemmavarande barn 26

Avdrag för gåvor 27

Kulturarbete 27 1988/89:SkU20

Yrkesfiskare 28

Nyetableringskonton 28

FN-tjänst 29

Hemställan 29

Reservationer 32

1. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (m) 32

2. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (fp) 33

3. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (c) 35

4. Allmänna riktlinjer för skattrepolitiken (vpk) 36

5. Allmänna riktlinjer för skattepolitiken (mp) 37

6. Skattetrycket (m) 38

7. Skattetrycket (fp) 39

8. Skattetrycket (c) 40

9. Skatten för 1990 års inkomster (m) 40

10. Skatten för 1990 års inkomster (c) 43

11. Skatten för 1990 års inkomster (mp) 44

12. Barnavdrag (m) 45

13. Mervärdeskatt på livsmedel (vpk) 46

14. Mervärdeskatt på livsmedel (mp) 47

15. Sambeskattning av förmögenhet i allmänhet (m,fp) 48

16. Sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet

(m, fp) 49

17. Barnpension (m, fp, mp) 50

18. Existensminimum (m) 50

19. Värdering av bilförsäljares förmån av fri bil (m, fp) 51

20. Förmån av fri bil i övrigt (m) 51

21. Förmån av fri bil i övrigt (mp) 52

22. Pensionsförsäkringar (m) 53

23. Fackliga stipendier (m, fp) 54

24. Vinstdelning (m, fp) 55

25. Schablonavdraget i tjänst (m, c) 56

26. Tidsvinst vid resa för att lämna och hämta barn på daghem (m, fp) 57

27. Resor til och från arbetet i övrigt (m) 57

28. Dubbel bosättning (m, fp) 58

29. Skattereduktion för fackföreningsavgift (vpk) 58

30. Extra avdrag på grund av sjukdom (vpk) 59

31. Underhåll till icke hemmavarande barn (m) 60

32. Avdrag för gåvor som SIDA förmedlar till tredje världen (mp) .. 60

33. Avdrag för gåvor till ideellt humanitärt arbete (fp) 61

34. Kulturarbetarnas rätt till avdrag för utvecklingskostnader (m) .. 62

35. Ett särskilt inkomstslag för kulturverksamhet (fp, mp) 62

36. Nyetableringskonto(m,fp, mp) 63

Särskilda yttranden 63

1. Skattetrycket (vpk) 63

2. Skattetrycket (mp) 64

3. Skatten för 1990 års inkomster (fp) 65

4. Föräldraavgift till Waldorfskolor (mp) 65 70

5. Mervärdeskatt på livsmedel (c) 65 1988/89:SkU20

6. Barnpension (c) 66

7. Bilförmån (c) 66

8. Bil till och från arbetet (c, vpk) 66

9. Kulturarbetarnas ekonomiska villkor (c) 67

10. Nyetableringskonto (c) 67

11. FN-tjänst(m) 68