Arbetstid, semester och annan ledighet

1992/93 AU4

I betänkandet behandlas 15 motioner från den allmänna motionstiden år 1992 om frågor rörande arbetstid, semester och annan ledighet. Motioner om arbetstiden rör önskemål om ökad flexibilitet och minskning av arbetsdagen till sex timmar. Motioner på semesterområdet tar främst upp frågor om ändringar i semesterlagen, bl.a. beträffande den semesterlönegrundande frånvaron. Motionerna på ledighetsområdet omfattar översyn av ledighetslagarna och ändringar i föräldraledighetslagen. Samtliga motioner avstyrks av utskottet främst med hänvisning till pågående beredningsarbete.

Till utskottets betänkande har fogats 3 reservationer samt meningsyttring från Vänsterpartiet.

1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen mot mer flexibla arbetstider,

15. att riksdagen beslutar godkänna förslaget om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i enlighet med bilaga 4.

1991/92:A234 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det fortsatta arbetet med arbetstidsfrågorna skall syfta till att öka den enskildes möjligheter till valfrihet och flexibilitet under livscykeln.

1991/92:A249 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av arbetstidslagen i syfte att underlätta konjunkturanpassad arbetstid och möjligheten till lokala överenskommelser.

1991/92:A250 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten för enskilda arbetsgivare och arbetstagare att överenskomma om arbetstidsavtal.

1991/92:A701 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående semesterersättning vid ofrivillig arbetslöshet.

1991/92:A703 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstadgad rätt till tjänstledighet för att pröva annat arbete.

1991/92:A706 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en semesterlönefond.

1991/92:A707 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om rätt till ledighet för vård av barn för att enligt den anställdes önskemål kunna variera rätten till ledighet mellan 5 % och 25 % av arbetstiden i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.1,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om rätt till ledighet för vård av barn för att rätten till ledighet bör förlängas till dess barnet fyllt tolv år i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.2,

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om rätt till ledighet för vård av barn för att lagen skall utökas till att gälla även för anställd som sökt kommunal barntillsyn utan att få något erbjudande i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.3,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen om rätt till ledighet för vård av barn för att förbudet mot omplacering i samband med att den anställde återgår till arbetet bör skärpas i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.4.

1991/92:A709 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till förkortning av arbetstiden.

1991/92:A711 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för minskning av normalarbetsdagen till sex timmar under 1990-talet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av flexibla och konjunkturanpassade arbetstider,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av övertiden till högst 50 timmar per år.

1991/92:A712 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att göra en översyn av de arbetsrättsliga ledighetslagarna.

1991/92:A718 av Marianne Jönsson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den lagliga rätten till sex timmars arbetsdag för föräldrar förlängs till dess att barnet fyllt tolv år.

1991/92:A721 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att en omfattande översyn av semesterlagen kommer till stånd i syfte att förenkla lagstiftningen.

1991/92:A727 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i semesterlagen att dubbel semesterlön inte kan utges.

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet är att alla skall få möjlighet till en arbetstid på 30 timmar i veckan, vilket ger utrymme för en normalarbetstid på 6 timmar per dag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med kortare arbetsdag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibla arbetstider.

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande 15 motioner på arbetstids-, semester- och ledighetsområdet väckta under den allmänna motionstiden i januari i år. Yrkandena innefattar bl.a. önskemål om förändringar i lagstiftningen. I detta sammanhang vill utskottet informera om att det kommer att behandla semesterfrågor även senare under hösten. Dels har en proposition om semesterlöneförsäkring för små företag avlämnats till riksdagen (prop. 1992/93:40). Dels föreligger ett regeringsförslag om en minskning av den lagstadgade semestern med två dagar (prop. 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin).

I utskottets betänkande om arbetstid, semester och annan ledighet från förra året, 1991/92:AU2, gavs en sammanfattande redovisning av arbetstidslagen, semesterlagen samt övriga lagar om rätt till ledighet från arbetet. Utskottet hänvisar till denna redovisning.

I februari 1991 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att dels se över semesterlagens regler beträffande små företags kostnader för de anställdas semesterlönegrundande frånvaro, dels undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas i svensk lagstiftning. I december 1991 lade utredningen fram ett delbetänkande (SOU 1991:109) Semesterlöneförsäkring för små företag. Huvudbetänkandet (SOU 1992:27) Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och semester, överlämnades till arbetsmarknadsministern i mars 1992. Båda betänkandena har remissbehandlats. Beträffande det förra delbetänkandet har som ovan nämnts en proposition om semesterlöneförsäkring för små företag avlämnats. Vad gäller det senare betänkandet är detta föremål för överväganden inom regeringskansliet. Vissa av förslagen kommer att presenteras närmare i det följande.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) uppgår den vanligen arbetade tiden per vecka till 37,5 timmar för samtliga sysselsatta. För kvinnor uppgår den vanligen arbetade tiden till 34,0 timmar och för män till 40,8 timmar (samtliga uppgifter avser andra kvartalet 1992).

Utskottet vill vidare informera om SCB-rapporten Mer eller mindre arbete? -- löntagarnas arbetstidsönskemål (Levnadsförhållanden, Rapport nr 70). Rapporten behandlar de anställdas åsikter om arbetstidens längd. Studien grundas på material som insamlats av SCB under åren 1986 och 1987. Resultatet är i korthet att 550 000 anställda (av ca 4 miljoner) vill ha kortare arbetstid, även till priset av lägre lön, medan knappt 240000 vill förlänga sin arbetstid. Om dessa önskemål blev tillgodosedda skulle arbetsutbudet minska med drygt 2 %. Ungefär lika många män som kvinnor vill förkorta sin arbetstid.

Frånvaron från arbetet enligt AKU (mätt som frånvaro under hela eller del av mätveckan) uppgick under år 1991 till drygt en miljon personer. Tabellen nedan visar att semester är den vanligaste frånvaroorsaken; genomsnittligt var 10 % av de sysselsatta frånvarande på grund av semester (jämfört med 9 % år 1990) medan 7 % var frånvarande på grund av sjukdom. Frånvaron för vård av barn uppgick genomsnittligt till 4 % av de sysselsatta, varvid männens frånvaro uppgick till 1 % och kvinnornas till 7 %.

Tabell. Frånvaro från arbetet år 1991 under hela eller del av mätveckan fördelad efter kön och frånvaroorsak (exkl. frivecka/fridagar på grund av arbetstidens förläggning). Årsmedeltal

Frånvaroorsaker Båda könen Män Kvinnor (1 000-tal och procent av sysselsatta)

Sjukdom 300 ( 7 %) 134 ( 6 %) 166 ( 8 %) Semester 441 (10 %) 231 (10 %) 211 (10 %) Värnplikt 17 ( 0 %) 17 ( 1 %) 0 ( 0 %) Vård av barn 175 ( 4 %) 29 ( 1 %) 145 ( 7 %) Studier utan lön 48 ( 1 %) 19 ( 1 %) 30 ( 1 %) Annan tj.ledighet 36 ( 1 %) 19 ( 1 %) 17 ( 1 %) Arbetsmarknadsskäl 47 ( 1 %) 29 ( 1 %) 18 ( 1 %) Övriga orsaker 17 ( 0 %) 10 ( 0 %) 6 ( 0 %)

Summa 1 080 (24 %) 487 (21 %) 593 (28 %)

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningar.

Arbetstid

I motion A225 framhåller Socialdemokraterna det önskvärda i en inriktning mot mer flexibla arbetstider. Motionärerna har uppfattningen att flexibilitet ger de enskilda frihet och stimulerar produktiviteten. Arbetsgivaren kan också ha berättigade krav på ökad flexibilitet. För att uppnå en nödvändig balans behövs dels nya lagregler, dels branschavtal och lokala kollektivavtal, dels ett individuellt inflytande för den enskilde i förhållande till arbetsgivaren. Årsarbetstidsmåttet förordas.

Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) talar i motion A234 för att det fortsatta arbetet med arbetstidsfrågorna skall syfta till att öka den enskildes möjligheter till valfrihet och flexibilitet under livscykeln. Enligt motionärerna är det viktigt att båda föräldrarna kan variera arbetstid och förläggning av arbete.

I motion A249 av Stig Rindborg (m) begärs en översyn av arbetstidslagen i syfte att underlätta konjunkturanpassad arbetstid och möjlighet till lokala överenskommelser. Årsarbetstidsmåttet förordas. Även variationer mellan olika år vad gäller arbetstiden bör tillåtas. I motion A250 av samme motionär framhålls att det är angeläget att arbetstidslagstiftningen ger rätt att träffa individuella överenskommelser om övertid utanför de nuvarande övertidsramarna. Vidare finns det enligt motionären inget behov av begreppet mertidsarbete.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) uttalar sig i motion A805 till förmån för flexibla arbetstider. Arbetstiderna bör beslutas lokalt så att de passar de enskilda människorna. Självklart bör systemet kompletteras med skyddsregler för den enskilde arbetstagaren.

I motion A711 av Vänsterpartiet begärs att flexibla och konjunkturanpassade arbetstider enligt SAF:s och storfinansens modell begränsas.

Utskottet anför följande.

Som ovan nämnts har det under mars 1992 avlämnade betänkandet (SOU 1992:27) Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och semester, remissbehandlats. Såväl betänkandet som remissyttrandena ligger nu i regeringskansliet för beredning.

Huvudförslagen i betänkandet innebär en gemensam lag för arbetstid och semester, införande av en årsarbetstid om 2007timmar inkl. semester på 216 timmar samt nya regler för arbetstidens förläggning medförande större möjligheter till flexibilitet.

Vissa myndigheter som ÖB, Socialstyrelsen och Riksskatteverket samt vissa affärsdrivande verk, bl.a. Posten och Televerket, arbetsgivarorgan som SAF, Landstingsförbundet och Kommunförbundet m.fl. är i huvudsak positiva till huvudförslagen. Andra remissinstanser förklarar att de i och för sig är positiva till flexibla arbetstider men har väsentliga invändningar mot utformningen av förslagen. Till dessa remissinstanser hör Arbetsdomstolen (AD), Arbetsmarknadsverket (AMS), Arbetarskyddsstyrelsen (ASS), Arbetsmiljöinstitutet, JämO, LO, TCO och SACO m.fl.

Såväl arbetstagarorganisationer som arbetsgivarorganisationer har invändningar mot den föreslagna uppdelningen i regelsystemet så att olika regler kommer att gälla beroende på om det finns kollektivavtal eller ej. LO och TCO menar att det är arbetsgivarens behov av flexibilitet som har tillgodosetts och inte arbetstagarens.

En del remissinstanser (bl.a. AMS, ASS, Arbetsmiljöinstitutet samt de stora arbetstagarorganisationerna) är rädda för att förslaget har utformats så att det får en negativ inverkan på arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Vidare befarar vissa remissinstanser att förslaget kan försvåra det fortsatta jämställdhetsarbetet. Sådana remissinstanser är Socialstyrelsen, AMS, ASS och JämO.

Utredningens förslag att begreppet mertid avskaffas har bemötts positivt av de flesta remissinstanser som har yttrat sig på denna punkt.

Vidare vill utskottet redovisa att EG-förslaget till Arbetstidsdirektiv togs upp vid ett rådsmöte i slutet av juni 1992. EG-förslaget innebär ett antal regler som generellt begränsar arbetstiden på olika sätt samt specialbestämmelser för nattarbete m.m. Vid rådsmötet kunde enighet dock inte uppnås om det framlagda kompromissförslaget utan frågan återfördes till de olika ländernas representation vid EG för ytterligare utredning. Frågan kan tidigast tas upp på nytt vid ett rådsmöte i december 1992.

Ett antal remissinstanser har berört frågan om anpassning till EG. Flera ifrågasätter om årsarbetstidsförslaget kan genomföras, då det enligt deras mening uppenbarligen strider mot de arbetstidsregler som är under övervägande inom EG. I flera svar förordas att man avvaktar den kommande EG-lagstiftningen på området. TCO menar att det är mycket olämpligt att införa den föreslagna lagstiftningen nu, eftersom Sverige i så fall skulle få en sämre skyddslagstiftning i arbetstidshänseende än övriga Europa. Kommerskollegium anför i sitt remissvar att i EG-medlemskapsförhandlingarna kan antalet undantag som Sverige begär ändå bli stort, varför man inte genom ny lagstiftning bör skapa ytterligare krav på undantag.

Enligt utskottets uppfattning är en friare arbetstidsförläggning en viktig framtidsfråga. Denna uppfattning har utskottet framfört vid ett flertal tillfällen under senare år, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:AU2. Därvid har utskottet bl.a. uppehållit sig vid de positiva konsekvenserna av en ökad flexibilitet för den enskildes planering av arbetsliv, familjeliv och studier etc. Vidare bör flexibla arbetstider kunna främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Produktionens önskemål om flexibla arbetstider är också en väsentlig fråga.

Utskottet utgår från att regeringen återkommer med förslag på detta område inom en nära framtid. I avvaktan på regeringens beredning och ställningstagande anser utskottet dock att det inte är motiverat att nu gå in på en närmare prövning av de föreliggande yrkandena i motionerna A225 (s), A234 (m), A249 (m), A250 (m), A711 (v) och A805 (c) utan föreslår att dessa yrkanden av riksdagen lämnas utan bifall.

Arbetstidens längd tas upp i två motioner.

Vänsterpartiet yrkar i motion A711 att en plan utarbetas för införande av sextimmarsdagen under 1990-talet. Samtidigt måste övertiden minskas till högst 50 timmar per år. Vänsterpartiet åsyftar en omfördelning av arbetstiden så att det samlade antalet förvärvstimmar fördelas mera jämnt över befolkningen. Detta innebär ungefär sex timmars arbetsdag per person.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) begär i motion A805 ett tillkännagivande till regeringen att målet är att alla skall få möjlighet till en normalarbetstid motsvarande sex timmar per dag. Som ett första steg bör försöksverksamhet inledas med kortare arbetsdag med bibehållen lön för vårdpersonal och småbarnsföräldrar.

Mot bakgrund av Sveriges ekonomiska läge och de förslag som lagts fram i ovannämnda proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin bedömer utskottet att frågan om en generell arbetstidsförkortning inte är aktuell. Som utskottet har framhållit tidigare kan flexibilitet i arbetstiden minska behovet av en sådan arbetstidsförkortning. Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motionerna A711 (v) och A805 (c) i tillämpliga delar.

Semesterfrågor

I fyra motioner begärs ändringar i semesterlagen.

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) tar i motion A701 upp frågan om semesterersättning och begär att semesterlagen ändras så att även ofrivillig arbetslöshet blir semesterlönegrundande. Enligt motionärerna är detta en angelägen rättvisereform.

I motion A721 av Stig Rindborg (m) pekas på behovet av en omfattande översyn i semesterlagen. Syftet är att förenkla lagstiftningen, vilken kan utgöra ett stort problem för de små företagen. Särskilt bör de omfattande reglerna om semesterlönegrundande frånvaro ses över och förmånerna begränsas.

Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m) föreslår i motion A727 sådan ändring i semesterlagen att dubbel semesterlön inte kan utges. Motionärerna anför att den anställde blir dubbelt kompenserad vid sjukfrånvaro och vid ledighet enligt vissa andra lagar genom att erhålla dels sjukpenning resp. andra ersättningar från försäkringskassan (inkluderande semesterlön), dels semesterlön. Sjukdom och arbetsskada, föräldraledighet och ledighet för närståendevård bör utgå som semesterlönegrunder enligt motionärerna.

Även Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) berör i motion A712 semesterlagstiftningen. Den översyn som begärs i motionen bör bl.a. omfatta en förenkling av semesterlagen samt en begränsning av den semesterlönegrundande frånvaron.

Som ovan nämnts har en proposition (prop. 1992/93:40) om semesterlöneförsäkring för små företag lagts fram den 2 november 1992. Enligt förslaget ges små företag rätt att teckna en försäkring för sådana semesterlönekostnader som förorsakats av semesterlönegrundande frånvaro. Försäkringen föreslås bli uppbyggd på samma sätt som den särskilda försäkring mot kostnader för sjuklön som tidigare införts för små företag.

Därutöver har utskottet inhämtat att en översyn av ledighetslagstiftningen planeras inom regeringskansliet. Enligt planerna bör utgångspunkten vara att åstadkomma enklare regler. Detta innebär att det inte är påkallat för riksdagen att göra tillkännagivanden av det slag som begärs i motionerna A712 i denna del, A721 och A727 som följaktligen avstyrks. Motion A701 kan utskottet inte ställa sig bakom. Även den motionen avstyrks.

I motion A706 begär Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) utredning om en semesterlönefond. En sådan fond skulle förbättra de lågavlönades ekonomiska möjligheter till semester. Vid bedömning av finansieringsmöjligheterna bör de avslutade inbetalningarna till Arbetslivsfonden och till Löntagarfonderna beaktas.

På utskottets förslag har frågan om utredning av en semesterlönefond avslagits av riksdagen flera gånger tidigare. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga. Därmed avstyrks motion A706 (s).

Ledigheter

Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) begär i motion A712 en total översyn av ledighetslagarna och de samlade effekterna av dessa regler för de små företagen. Med ledighetslagar utöver semesterlagen avses i motionen föräldraledighetslagen, studieledighetslagen, svenskundervisningslagen samt förtroendemannalagen. Ledighetslagarna är inte samordnade och inte heller finns någon prioriteringsordning för de olika ledigheterna enligt motionärerna. Vidare bör rätten till studieledighet begränsas till viss kortare tid när ämnet för studierna saknar betydelse för företagets verksamhet.

Utskottet har tidigare (1991/92:AU2) uttalat sina förväntningar på att en samlad bedömning skall göras av de regler som kan hämma företagen och i synnerhet småföretagen. I en sådan bedömning ansåg utskottet att även ledighetslagarna måste ingå.

Som nyss nämnts planeras inom regeringskansliet en översyn av ledighetslagstiftningen. Avsikten med den planerade utredningen är att den inte skall begränsas till lagtekniska aspekter för att få till stånd ett enklare och mer enhetligt regelsystem. Även lagreglernas materiella innehåll förutsätts bli omfattade av översynen, bl.a. en avgränsning av rätten till utbildning enligt studieledighetslagen.

Enligt direktiven för översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen (dir. 1991:118) har bestämmelserna om ledighet i förtroendemannalagen ett så nära samband med reglerna om arbetstagarinflytande att översynen av dem bör höra till uppgifterna för den arbetsrättsliga kommittén.

Det anförda innebär att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion A712 (fp, m, c), som därför avstyrks i aktuell del.

Vänsterpartiet begär i motion A707 ändringar i föräldraledighetslagen med innebörd att rätten till förkortad arbetstid vidgas. Denna rätt -- vilken nu gäller tills barnet fyllt åtta år eller avslutat det första skolåret -- skall gälla till dess barnet fyllt tolv år (3 § föräldraledighetslagen). Ett annat krav är att rätten till förkortad arbetstid bör kunna variera mellan 5 och 25 % av arbetstiden i enlighet med den anställdes önskemål (3 § föräldraledighetslagen). Vidare anför Vänsterpartiet att många kvinnor får mindre kvalificerade arbetsuppgifter efter föräldraledigheten. Därför bör förbudet mot försämringar av anställningsförhållandena i samband med att den anställde återgår till arbetet skärpas (11 § föräldraledighetslagen).

Vänsterpartiet yrkar vidare att en anställd som sökt kommunal barntillsyn utan att få något sådant erbjudande skall få rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen. För närvarande riskerar den anställde att bli uppsagd från sin anställning i en sådan situation.

Även Marianne Jönsson och Marianne Andersson (c) i motion A718 samt Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) i motion A709 begär att rätten till förkortning av arbetstiden skall gälla till dess barnet fyllt tolv år.

Utskottet gör för sin del följande bedömning.

Det är självklart viktigt att underlätta för föräldrar att kombinera förvärvsarbete med ansvar för barn. Utskottet har tidigare uttalat sin tillfredsställelse över möjligheten till flexibla arbetstider som kan underlätta familjernas planering. I den situation som råder finner utskottet dock inte skäl för riksdagen att nu överväga den utvidgning av rätten till förkortad arbetstid för föräldrar till barn i skolåldern som förordas i motionerna A707(v), A709 (s) och A718 (c).

Frågan om varierbar arbetstid mellan trekvartstid och heltid, vilken är aktualiserad i motion A707, har utskottet senast behandlat i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:AU2. Utskottet är inte berett att förorda något initiativ i denna fråga utan avstyrker motionen också på denna punkt.

Även den i motion A707 berörda frågan om omplacering i samband med återgång till arbetet efter föräldraledighet behandlades i det nämnda betänkandet 1990/91:AU2. Utskottet hänvisade då till bestämmelserna i 11 § föräldraledighetslagen. Dessa innebär att en arbetstagare som använder sin rätt till föräldraledighet inte behöver finna sig i att anställningsförmånerna minskas eller arbetsförhållandena försämras i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är enligt samma bestämmelse inte heller skyldig att godta annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten. Däremot ges inte någon garanti för att arbetstagaren under alla förhållanden skall kunna återgå till samma befattning eller arbetsförhållanden som tidigare, och utskottet vill inte i föreliggande sammanhang föreslå sådana garantiåtaganden med anledning av motion A707.

Utskottet är inte heller berett att förorda ytterligare ledighet på grund av särskilda omständigheter som t.ex. brist på barnomsorg inom ramen för lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna A707 (v), A709(s) och A718 (c).

Socialdemokraterna anför i motion A225 att ett problem som oftast drabbar kvinnor gäller förläggningen av föräldraledighet, när föräldern vill minska sin dagliga arbetstid. Som det nu är bestämmer arbetsgivaren. Enligt Socialdemokraternas förslag bör föräldraledighetslagen ändras så att föräldern själv får bestämma när under dagen ledigheten skall tas ut. Undantag skall dock göras om ledigheten skulle medföra allvarliga men för produktionen.

Den i motionen nämnda intressekonflikten mellan arbetstagare och arbetsgivare vad gäller förläggningen av föräldraledighet vid förkortning av den dagliga arbetstiden fanns med i bilden vid utskottets yttrande till socialförsäkringsutskottet över proposition 1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt föräldraledighet (1988/89:AU2y, 1988/89:SfU12, rskr. 137). Regeringens förslag i det sammanhanget innebar -- i sådana fall då arbetsgivare och arbetstagare inte kommer överens och förläggningen ensidigt bestäms av arbetsgivaren -- att denne skall vara skyldig att underrätta inte endast arbetstagaren om sitt beslut utan även arbetstagarens fackliga organisation. Den avvägning mellan arbetstagar- och arbetsgivarintressena som innefattades i den dåvarande regeringens ställningstagande godtogs av riksdagen, och utskottet anser att den alltjämt är rimlig. Med det anförda avstyrker utskottet motion A225 (s) i aktuell del.

Lisbeth Staaf-Igelström (s) anför i motion A703 att tjänstledighet för att pröva nytt arbete borde vara en lagstadgad rätt. Denna rätt till ledighet skulle kunna jämföras med rätt till ledighet för studier. Införandet av en sådan rätt är enligt motionären ett led i kampen för det goda arbetet.

Utskottet har behandlat ett likartat motionsyrkande i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:AU2. Med hänvisning till möjligheten att avtalsvägen överenskomma om ledighet för det angivna ändamålet avstyrker utskottet motion A703 och dess förslag om en lagreglering.

Utskottet hemställer

1. beträffande flexibla arbetstider att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A225 yrkande 11, 1991/92:A234, 1991/92:A249, 1991/92:A250, 1991/92:A711 yrkande 2 och 1991/92:A805 yrkande 5, res. 1 (s) men. (v) - delvis

2. beträffande arbetstidens längd att riksdagen avslår motion 1991/92:A711 yrkandena 1 och 3 samt motion 1991/92:A805 yrkandena 3 och 4, men. (v) - delvis

3. beträffande ändringar i semesterlagen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A701, 1991/92:A712 i motsvarande del, 1991/92:A721 och 1991/92:A727,

4. beträffande utredning om semesterlönefond att riksdagen avslår motion 1991/92:A706,

5. beträffande översyn av ledighetslagarna att riksdagen avslår motion 1991/92:A712 i motsvarande del, res. 2 (s) - motiv.

6. beträffande vidgad rätt till förkortad arbetstid för föräldrar att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A707 yrkandena 24--27, 1991/92:A709 samt 1991/92:A718, men. (v) - delvis

7. beträffande förläggningen av föräldraledighet vid förkortad arbetstid att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 15, res. 3 (s)

8. beträffande tjänstledighet för att pröva nytt arbete att riksdagen avslår motion 1991/92:A703.

Stockholm den 3 november 1992

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s) och Berit Andnor (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

1. Flexibla arbetstider (mom. 1)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "utan bifall" bort ha följande lydelse:

Mot denna bakgrund förordar utskottet i likhet med motion A225 (s) årsarbetstidsmåttet och en timberäknad semester. Även semestern bör kunna utnyttjas mer flexibelt efter de första 160 timmarna och möjligheterna att spara semester vidgas. Utskottet utgår från att regeringen återkommer med förslag på detta område inom en nära framtid.

Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom motion A225 (s), vad gäller inriktningen mot flexibla arbetstider, vilket bör delges regeringen för kännedom. Övriga i sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande flexibla arbetstider att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A225 yrkande 11 samt med avslag på motionerna 1991/92:A234, 1991/92:A249, 1991/92:A250, 1991/92:A711 yrkande 2 och 1991/92:A805 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Översyn av ledighetslagarna (mom. 5, motiveringen)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte något att invända mot en lagteknisk översyn av ledighetslagstiftningen och förutsätter att den anpassas till förnyelsen av arbetslivet. Det finns många skäl till detta både mot bakgrund av utvecklingen i företagen och i samhället i övrigt, men också med hänsyn till den internationalisering som sker.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion A712 (fp, m, c).

3. Förläggningen av föräldraledighet vid förkortad arbetstid (mom. 7)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Den i" och på s. 10 slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion A225 (s) beträffande förläggningen av föräldraledighet för föräldrar som vill förkorta sin dagliga arbetstid. Regeln i 8 § föräldraledighetslagen bör ändras så att föräldern själv får bestämma när under dagen föräldraledigheten skall tas ut. Undantag gäller dock om ledigheten skulle medföra allvarliga problem för produktionen. Vid tvist gäller 34§ medbestämmandelagen. Nedan läggs fram förslag till lagändring.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande förläggningen av föräldraledighet vid förkortad arbetstid att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 15 godkänner följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

8 §

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren med arbetstagaren beträffande ledighetens beträffande ledighetens förläggning under dagen förläggning under dagen och andra med ledigheten och andra med ledigheten sammanhängande frågor, sammanhängande frågor, om förhandling med om förhandling med arbetstagarens organisation ej arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i bestämmer arbetstagaren hur dessa frågor i den mån ledigheten skall ej annat har avtalats. förläggas. Den måste Arbetsgivaren får dock ej dock förläggas till utan arbetstagarens samtycke arbetsdagens början dela upp ledigheten under och/eller slut. Ledigheten arbetsdagen eller får inte heller förlägga den till annan förläggas så att det tid än arbetsdagens skulle skapa allvarliga men början eller slut. för produktionens behöriga gång.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och dennes lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Enligt Vänsterpartiets mening bör konjunkturanpassade och flexibla arbetstider enligt SAF:s och storfinansens modell begränsas.

Beträffande arbetstidens längd bör en plan utarbetas för införande av sextimmarsdagen under 1990-talet och övertiden begränsas till högst 50 timmar per år.

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighetslagen) bör ändras så att föräldrar får en vidgad rätt till förkortad arbetstid. Inte minst i den situation som nu råder bör rätten till förkortad arbetstid ha en särskild aktualitet. Enligt den anställdes önskemål bör ledigheten kunna varieras mellan 5 och 25 % av arbetstiden (3 §). Vidare bör rätten till förkortad arbetstid gälla till dess barnet fyllt tolv år (3 §). Även brist på kommunal barntillsyn bör ge rätt till ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för vård av barn. Förbudet mot försämringar i anställningsförhållandena vid återgång till arbetet efter föräldraledighet bör skärpas (11 §).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 2 och 6 borde ha hemställt:

1. beträffande flexibla arbetstider att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A711 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 11, 1991/92:A234, 1991/92:A249, 1991/92:A250 och 1991/92:A805 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

2. beträffande arbetstidens längd att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A711 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motion 1991/92:A805 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. beträffande vidgad rätt till förkortad arbetstid för föräldrar att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A707 yrkandena 24--27 samt med anledning av motionerna 1991/92:A709 och 1991/92:A718 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,