Kyrkliga frågor
1993/94 KU7
I detta betänkande behandlas 11 motionsyrkanden i kyrkliga frågor. Yrkandena gäller stat--kyrkafrågan, medlemskapet i Svenska kyrkan, trossamfundens rättsliga ställning, avskaffande av Kyrkofondens styrelse samt begravningsclearingen. Utskottet har med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrkt samtliga motionsyrkanden.
1992/93:K601 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för medlemskap i trossamfund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förtydligande av regeringsformens stadgande om positiv och negativ religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet med sin karaktär.
1992/93:K606 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av den särskilda Kyrkofondsstyrelsen och att fondens arbetsuppgifter i framtiden löses på i motionen föreslaget sätt.
1992/93:K607 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas i syfte att undanröja motsättningen mellan 2 kap. 2 § regeringsformen och religionsfrihetslagen.
1992/93:K608 av Gunhild Bolander och Rosa Östh (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla nuvarande relationer mellan kyrkan och staten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommande förslag från den nya Kyrkoberedningen bör bli föremål för en bred remiss inom Svenska kyrkan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inför en eventuell förändring i relationen kyrka--stat en folkomröstning bör genomföras.
1992/93:K610 av Carl B Hamilton och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begravningsclearing.
1992/93:K614 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fria relationer mellan staten och Svenska kyrkan.
1992/93:K620 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kyrkans relation till staten.
1992/93:K621 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medlemskapet i Svenska kyrkan.
Stat--kyrka-frågan
Motionerna
Bo Holmberg m.fl (s) framhåller i motion K614 att de upprepade och långvariga diskussioner som förekommit beträffande stat--kyrka-frågan inte har varit till fördel för vare sig kyrkan eller staten. Kyrkoberedningen bör enligt motionärerna nu skyndsamt utreda frågan. Därefter bör regeringen förelägga riksdagen ett förslag om fria relationer mellan stat och kyrka.
Berndt Ekholm m.fl. (s) anför i motion K620 att det är av stor vikt att Kyrkoberedningen gör en samlad bedömning inte endast mot bakgrund av församlingarnas synpunkter på ERK-utredningens betänkande utan även i ljuset av andra kyrkliga och även icke-kyrkliga remissorgans ställningstagande. Motionärerna pekar på att starka religionsfrihetsskäl talar för en förändring när det gäller medlemskapet i Svenska kyrkan och på att begravningsväsendet av principiella skäl skall betraktas som en gemensam samhällelig angelägenhet. Vidare sägs att starka principiella skäl talar för att kyrkans beskattningsrätt upphävs och ersätts med en rätt till kyrkoavgiftsuppbörd. Det är enligt motionärerna viktigt att reformarbetet får fortsätta och att kyrkans karaktär av öppen folkkyrka bevaras med goda arbetsvillkor efter en relationsförändring.
Kyrkoberedningens kommande förslag tas också upp i motion K608 av Gunhild Bolander och Rosa Östh (båda c). Enligt motionärerna visar remissutfallet i fråga om ERK-utredningens betänkande att det finns en bred majoritet för fortsatt lagstiftning för Svenska kyrkan, för beskattningsrätt och för de kyrkliga församlingarna som huvudmän för begravningsväsendet. I motionen begärs att riksdagen skall konstatera att ett fortsatt samband mellan kyrka och stat skall motsvara kyrkans egen ståndpunkt och att detta skall ges regeringen till känna (yrkande 1). Motionärerna begär vidare att Kyrkoberedningens kommande förslag skall bli föremål för samma breda remiss som ERK-utredningens betänkande (yrkande 2). Slutligen anför motionärerna att om regeringen eller riksdagen väljer konfrontation med kyrkan och lägger fram ett förslag som inte står i överensstämmelse med en bred opinion inom Svenska kyrkan bör förslaget föregås av en folkomröstning (yrkande 3).
Bakgrund
ERK-utredningen lade i januari 1992 fram betänkandet (SOU 1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan. Tre modeller för förändringar i förhållandet mellan stat och kyrka redovisades. I modell 1 ges Svenska kyrkan en så självständig ställning som möjligt inom ramen för ett bevarat konstitutionellt samband med staten. Modell 2 ger en mycket stor frihet för Svenska kyrkan, men innehåller ändå en viss lagstiftning. Modell 3 innebär att all lagstiftning avvecklas.
I samband med behandlingen av regeringens proposition 1991/92:85 Ny kyrkolag konstaterade konstitutionsutskottet (bet. 1991/92:KU32) att stat--kyrka-frågan varit föremål för diskussion under lång tid. Utskottet uttalade att det mot bakgrund av redovisningen i ERK-utredningens betänkande nu förelåg en god grund för det fortsatta arbetet med frågan. Utskottet förutsatte att ERK-utredningens betänkande skulle bli föremål för ett brett remissförfarande. Enligt utskottet var det angeläget att frågan om förhållandet mellan kyrka och stat fick en grundlig behandling av en parlamentarisk beredning och bedrevs i samverkan med företrädare för kyrkan. Vad utskottet anfört gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 222).
ERK-utredningens betänkande remitterades bl.a. till Svenska kyrkans centralstyrelse som bereddes tillfälle att -- i samråd med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och efter hörande av församlingar, pastorat och kyrkliga samfälligheter samt övriga myndigheter och organisationer inom kyrkan på stifts- och riksplanet -- lämna synpunkter på betänkandet. Betänkandet remitterades även till vissa statliga myndigheter och andra icke-kyrkliga organ. Remissförfarandet avslutades den 1 februari 1993 och svaren överlämnades till Kyrkoberedningen, som tillsatts våren 1992.
Kyrkoberedningen har som uppgift att se över den statliga regleringen av Svenska kyrkans ställning, organisation och ekonomi (dir. 1992:45). Beredningens arbete kan enligt direktiven bedrivas oberoende av de mera grundläggande och principiella frågeställningar i fråga om förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan som kan uppkomma med anledning av ERK-utredningens betänkande. Beredningen kommer emellertid med sin breda parlamentariska och kyrkliga förankring att vara ett naturligt forum för att arbeta vidare med dessa frågor. Enligt direktiven borde ERK-utredningens bedömningar och dess modeller för olika tänkbara lösningar tillsammans med remissvaren kunna utgöra en god grund för fortsatta överväganden. På grundval av det material som kommer fram vid remissbehandlingen av ERK-utredningens betänkande bör beredningen enligt sina direktiv överväga och lägga fram förslag i fråga om den fortsatta hanteringen av de aktuella frågorna. Beredningens arbete i sin helhet skall enligt direktiven vara avslutat senast den 1 december 1993.
Utskottets bedömning
Kyrkoberedningen kommer inom förhållandevis snar framtid att redovisa resultatet av sitt arbete. Enligt utskottets mening bör beredningens förslag inte föregripas. Utskottet är inte heller berett att nu -- innan beredningen redovisat resultatet av sitt arbete -- ta ställning till behovet av ett brett remissförfarande eller till frågan om folkomröstning. Utskottet avstyrker således motionerna K608 yrkandena 1--3, K614 och K620.
Medlemskap i Svenska kyrkan
Motionerna
Ingela Mårtensson (fp) framhåller i motion K621 att det i en demokrati borde vara självklart att det krävs en viljeyttring för att bli medlem i ett trossamfund. Bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyrkan strider enligt motionen mot regeringsformens fri- och rättighetskatalog. De övergångsbestämmelser som riksdagen därför tvingats införa har nu gällt i 13 år och riskerar att bli permanenta, vilket inte kan vara avsikten med bestämmelser av övergångskaraktär. Enligt motionären är det ohållbart att år efter år hänvisa till olika beredningar eller utredningar. Riksdagen måste ge sin mening till känna utan att avvakta pågående utredning inom Svenska kyrkan.
Också Bengt Silfverstrand m.fl. (s) understryker i motion K607 att det inte är acceptabelt att hänvisa till pågående utredningsarbete angående medlemskapet i Svenska kyrkan. Motionärerna pekar på att frågan under 15 år varit föremål för utredning. Frågan om medlemskapet i statskyrkan är ingen inomkyrklig angelägenhet utan ett konstitutionellt problem av stor principiell räckvidd. Riksdagen måste därför enligt motionen utan ytterligare dröjsmål begära att regeringen undanröjer motsättningen mellan 2 kap. 2 § regeringsformen och religionsfrihetslagen så att det framdeles blir individens egen viljeyttring som utgör grunden för medlemskap i trossamfund.
Bakgrund
Enligt 2 kap. 2 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot tvång att tillhöra trossamfund eller annan åskådning i religiöst hänseende. Det automatiska medlemskapet i Svenska kyrkan är inte förenligt med denna grundlagsregel (se prop. 1991/92:85, bet. 1991/92:KU32 s. 12). Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till 1976 års ändringar av regeringsformen gäller dock bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyrkan utan hinder av grundlagsregeln. Bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyrkan finns i 6--9 §§ religionsfrihetslagen (1951:680). Enligt 6 § må endast svensk medborgare eller här i riket bosatt utlänning vara medlem av Svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder enligt 7 § i Svenska kyrkan vid födseln om båda föräldrarna tillhör Svenska kyrkan. Detsamma gäller då endast den ene av föräldrarna tillhör kyrkan om inte föräldrarna inom sex veckor från födseln anmäler att barnet inte skall tillhöra kyrkan.
Barn utom äktenskap inträder enligt 8 § i Svenska kyrkan om modern tillhör kyrkan. Den som förvärvar svenskt medborgarskap tas också upp i kyrkan utan någon särskild ansökan, om han eller hon är evangelisk-luthersk trosbekännare och inte särskilt har anmält att han eller hon inte önskar träda in i kyrkan (9 §).
JO har i ämbetsberättelsen 1989/90 (s. 355) ifrågasatt den automatik som följer av 9 § religionsfrihetslagen. JO framhöll att i stället för att som nu fordra en aktiv handling i form av en anmälan hos pastor av den som vill bryta automatiken och således inte inträda i kyrkan, borde krav på en sådan anmälan uppställas för den som verkligen vill bli medlem.
Konstitutionsutskottet behandlade våren 1992 en rad motioner med samma innehåll som de nu aktuella. Utskottet förutsatte (bet. 1991/92:KU32 s. 12) att medlemskapsfrågan skulle komma att bli föremål för behandling under den parlamentariska beredningen av ERK-utredningens betänkande och att därvid även beaktas vad utredningen anfört om att frågan bör kunna lösas oberoende av stat--kyrka-frågan. Enligt utskottets mening saknades anledning att föregripa detta beredningsarbete. Motionerna avstyrktes. I en reservation mot motiveringen framhöll folkpartiets företrädare att övergångsbestämmelsen i regeringsformen riskerade att bli permanent, vilket strider mot syftet med en sådan bestämmelse. Det var enligt reservanten angeläget att frågan får en snar lösning.
I direktiven till Kyrkoberedningen (dir. 1992:45) hänvisades till att det sedan länge pågår ett inomkyrkligt arbete om dopets betydelse för kyrkotillhörigheten. Departementschefen instämde i konstitutionsutskottets uttalande om att medlemskapsfrågan borde behandlas av beredningen och att det därvid borde beaktas vad ERK-utredningen uttalat om att frågan borde kunna lösas oberoende av stat--kyrka-frågan. Beredningen bör enligt direktiven utforma sådana förslag till regler om medlemskap i Svenska kyrkan att vad som sägs i regeringsformens föreskrifter om medborgerliga fri- och rättigheter tillgodoses. I denna del bör beredningen uppmärksamma de diskussioner som förs inom Svenska kyrkan i medlemskapsfrågan och ta del av remissinstansernas synpunkter på ERK-utredningens förslag i denna del.
I detta sammanhang kan nämnas att Kyrkotillhörighetsberedningen, som tillsattes av Svenska kyrkans centralstyrelse på begäran av 1992 års kyrkomöte, i mars 1993 avlämnade betänkandet Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. I betänkandet föreslås att dopet blir huvudvägen in i Svenska kyrkan. Vidare föreslås att begreppet "medlemskap" i kyrkolagen byts ut mot begreppet "kyrkotillhörighet". Betänkandet innehåller ett förslag till ändring av 3 kap. kyrkolagen som föreslås bli rubricerad "Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan". Förslagets 3 kap. 1 § motsvarar i huvudsak de nu gällande bestämmelserna i 6 § religionsfrihetslagen. Enligt 3 kap. 2 § skall den som döpts i Svenska kyrkans ordning bli upptagen i Svenska kyrkan. Barn under 18 år föreslås enligt 3 kap. 3 § i andra fall tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande från vårdnadshavaren. Enligt 3 kap. 4 § skall den som fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill inträda i Svenska kyrkan tas upp i Svenska kyrkan efter skriftlig anmälan om han är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning, om han är döpt i någon annan kyrkas ordning och begär undervisning i svenska kyrkans tro, bekännelse och lära eller om han samtidigt med anmälan begär sådan undervisning. -- Betänkandet är föremål för remiss till den 15 november 1993.
Utskottets bedömning
Som framgår av bakgrundsredovisningen ovan har Kyrkoberedningen som uppgift att utforma sådana förslag till regler om medlemskap i Svenska kyrkan att vad som sägs i regeringsformens föreskrifter om medborgerliga fri- och rättigheter tillgodoses. Enligt utskottets mening bör resultatet av beredningens arbete avvaktas. Motionerna K607 och K621 avstyrks följaktligen.
Trossamfundens rättsliga ställning
Motionen
Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c) framhåller i motion K601 att invandrare som tillhör trossamfund av folkkyrkokaraktär som grekisk-ortodoxa kyrkans församlingar och den romersk-katolska kyrkan ofta står frågande inför det svenska samhällets individuellt inriktade syn på bestämmelser om religiöst liv och tillhörighet till trossamfund. En arbetsgrupp inom Civildepartementet har definierat begreppet "samfund av folkkyrkokaraktär" som samfund där "medlemskapet bygger på familjetillhörighet, tillhörighet till etnisk grupp eller motsvarande och inte på individuell bekännelse till samfundets tro". Också Svenska kyrkan är ett exempel på ett trossamfund med folkkyrkokaraktär.
Motionärerna anser att det är angeläget att frågeställningarna blir belysta i olika avseenden, inte minst när det gäller regeringsformens kortfattade bestämmelse på detta område. Den romersk-katolska kyrkan kan uppenbarligen inte acceptera att den i svenska statens ögon och lagstiftning betraktas som en föreningsrättslig storhet, som en "sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst". Naturligtvis behövs det enligt motionärerna lagliga kategorier som bättre svarar mot den romersk-katolska kyrkans väsen. Möjligheten för trossamfund av folkkyrkokaraktär att verka i vårt land bör enligt motionärerna klaras ut. I ett första steg bör därför regeringen för riksdagen redovisa vilka möjligheter som finns för dem enligt gällande lagstiftning. I ett andra steg bör regeringsformens uppenbarligen oklara stadgande om den positiva och den negativa religionsfriheten förtydligas så att det av grundlagen klart framgår att även trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i vårt land i enlighet med sin syn, tro och ordning.
Bakgrund
ERK-utredningen tog upp frågan om Svenska kyrkans rättsliga ställning vid förändrade relationer mellan kyrkan och staten. Svenska kyrkan kan enligt utredningen inte uppfatta sig själv i föreningsrättsliga termer, och det föreligger ett behov av en organisationsform som skulle tillgodose kyrkans behov av inre frihet och som samtidigt innebär en offentligrättslig reglering (s. 335). Enligt utredningen torde det från konstitutionell synpunkt inte föreligga något hinder mot att genom olika åtgärder från statens sida ge kyrkan en sådan ställning att den inte är att anse som ett rent privaträttsligt subjekt. Bl.a. skulle vissa grundläggande principer om kyrkotillhörighet kunna anges i lagtexten.
Utskottets bedömning
Utskottet har inhämtat att frågan om lagreglering rörande Svenska kyrkans och andra trossamfunds rättsliga ställning har tagits upp av Kyrkoberedningen med anledning bl.a. av Svenska kyrkans centralstyrelses remissvar på ERK-utredningens betänkande. Enligt utskottets mening finns det därför anledning att avvakta resultatet av beredningens arbete. Motion K601 yrkandena 1 och 2 avstyrks följaktligen.
Avskaffande av Kyrkofondens styrelse
Motionen
Anders Svärd (c) begär i motion K606 att det samlade ansvaret för Svenska kyrkans ekonomi flyttas från regeringen och Kyrkofondens styrelse till kyrkomötet och Svenska kyrkans centralstyrelse. Kyrkan förutsätts numera själv klara finansieringen av sina uppgifter inom ramen för sin beskattningsrätt och den omfattande insamlingsverksamhet som av tradition förekommer.
Bakgrund
I betänkandet (SOU 1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan framhåller ERK-utredningen att det med skäl kan ifrågasättas om staten bör ha det avgörande inflytandet över Kyrkofondens förvaltning. Den kyrkliga verksamheten finansieras nämligen helt av kyrkans egna medel. Så länge statsbidrag utgick till Kyrkofonden framstod det statliga inflytandet som naturligt. Mot bakgrund av att Svenska kyrkan numera står för sina egna kostnader talar enligt utredningen övervägande skäl för att ett avgörande inflytande över fondens tillgångar bör tillkomma kyrkan. Ett kyrkligt inflytande sägs kunna skapas genom att styrelsefunktionen för Kyrkofonden överflyttas till Svenska kyrkans centralstyrelse och genom att uppgiften att fastställa budget tilläggs kyrkomötet.
Utskottets bedömning
Utskottet har behandlat motionsyrkanden med ett innehåll liknande den nu aktuella motionens under de två senaste riksmötena. I betänkandet 1991/92:KU32 (s. 19) förutsatte utskottet att också frågan om Kyrkofondens styrelse skulle komma att behandlas av Kyrkoberedningen. I avvaktan på resultatet av beredningens arbete saknades enligt utskottets mening anledning för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet gör nu inte någon annan bedömning. Motion K606 avstyrks följaktligen.
Begravningsclearing
Motionen
I motion K610 av Carl B Hamilton och Karin Pilsäter (båda fp) begärs -- mot bakgrund av vikten av valfrihet -- att ett system med begravningsclearing uppmuntras inom hela Svenska kyrkan. Begravningsclearing innebär att kostnader för begravningsgudstjänsten vad avser kyrka, vaktmästare, organist samt officiant debiteras hemförsamlingen om själva akten utförs i annan församling. I de fall det inte finns ett sådant samarbete mellan församlingar medför det en extra kostnad för de sörjande.
Bakgrund
Frågan om ett riksomfattande system för begravningsclearing har behandlats av kyrkomötet vid sju tillfällen sedan 1985. 1990 års kyrkomöte begärde hos regeringen ett förslag till ramlagstiftning om rikstäckande begravningsclearing. Under 1992 och 1993 års kyrkomöten hänvisades till att Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund bl.a. hade som uppgift att verka för ett utbyggt clearingsystem.
Den nu tillämpade begravningsclearingen innebär att ett pastorat eller en samfällighet genom särskilt beslut åtar sig att med vissa mer eller mindre bestämda belopp för olika tjänster svara för de kostnader som uppstår när en i pastoratet eller samfälligheten hemmahörande avliden begravs hos annat pastorat eller annan samfällighet. Härvid avses kostnader för sådana tjänster som om de utförs av pastoratet eller samfälligheten där den avlidne var kyrkobokförd varit kostnadsfria för den enskilde. Kostnader som ingår i clearingen får högst motsvara självkostnaderna för de olika tjänsterna.
Begravningskostnadsutredningen tog i betänkandet (SOU 1990:82) Vad kostar begravningar? -- vem betalar? upp frågan. Utredaren fann det synnerligen angeläget att begravningsclearingen snarast kommer till allmän enhetlig och rikstäckande tillämpning i hela landet. Den betydande ökning av anslutningen som enligt utredningen kunde iakttas på senare tid visade dock att pastoraten och samfälligheterna på ett verkningsfullt sätt uppmärksammat och beaktat behovet av begravningsclearing. Utredaren förutsatte att den frivilliga anslutningen till begravningsclearingen fortsatte i hög takt oavsett hur frågan om lagstiftning utvecklas. -- Betänkandet har varit föremål för remissbehandling och ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet.
I detta sammanhang kan nämnas att 2 120 av landets 2 552 församlingar eller 83 % i dag har fattat beslut om någon form av begravningsclearing. Högst andel församlingar som inte har beslutat om sådan clearing har Stockholms och Strängnäs stift. I 1 544 församlingar gäller beslutet för begravningar i hela riket, medan 402 respektive 153 församlingars beslut gäller stiftet och kommunen. 5,4 miljoner av landets 8,6 miljoner invånare omfattas av begravningsclearingen inom landet som helhet.
Inom Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund pågår en diskussion om begravningsclearingens uppbyggnad i syfte att åstadkomma största möjliga uppslutning till clearingen. Man vill komma fram till nya mer schabloniserade taxor som kan accepteras av samtliga pastorat.
Utskottets bedömning
Utskottet har inhämtat att Kyrkoberedningen i sitt arbete kommit in på frågan om begravningsclearing. Enligt utskottets mening finns det därför anledning att också i denna fråga avvakta resultatet av beredningens arbete. Motion K610 avstyrks följaktligen.
Utskottet hemställer
1. beträffande stat--kyrka-frågan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K608 yrkandena 1--3, 1992/93:K614 och 1992/93:K620,
2. beträffande medlemskap i Svenska kyrkan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K607 och 1992/93:K621,
3. beträffande trossamfundens rättsliga ställning
att riksdagen avslår motion 1992/93:K601 yrkandena 1--2, 4. beträffande avskaffande av Kyrkofondens styrelse
att riksdagen avslår motion 1992/93:K606,
5. beträffande begravningsclearing
att riksdagen avslår motion 1992/93:K610.
Stockholm den 20 oktober 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström (s) Ingela Mårtensson (fp) och Göran Åstrand (m).
Särskilt yttrande
Medlemskap i Svenska kyrkan
Ingela Mårtensson (fp) anför:
Riksdagen borde kunna uttala en mening i fråga om reglerna om medlemskap i Svenska kyrkan i stället för att ånyo hänvisa till pågående utredningsarbete. Frågan har utretts under många år utan att de önskvärda förändringarna genomförts. Emellertid föreligger nu äntligen ett inomkyrkligt förslag som tillgodoser de krav som regeringsformen ställer. Till detta kommer att Kyrkoberedningen inom snar framtid avser att redovisa resultatet av sitt arbete med bl.a. medlemskapsfrågan. Eftersom frågan nu ändå tycks vara nära sitt avgörande så kan jag denna gång ställa mig bakom utskottets bedömning.